Prop. 1990/91:46

om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter m.m.

Regeringens proposition

l990/9l:46

om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter m. m. PTOP- l990/91:46

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 1 I oktober l990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 1 oktober 1990

Närvarandezstatsministern Carlsson. ordförande. statsråden S. Andersson. Göransson, Gradin. Dahl, R. Carlsson. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström. Lööw. Persson. Molin. Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter m.m.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 september 1990 att inhämta lagrådets yttran- de över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementct med an- ledning av vad jag nu redogjort för. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet ansåg att till förslagen till ändring av 48 a5 lagen (1968:430) om mervärdeskatt och 5 kap. 175 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter borde knytas en övergångsbestämmelse om tillämp- ning av äldre bestämmelser som motsvarar den som har föreslagits beträf- fande lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Jag skall nu ta upp frågan om förslag till riksdagen i ämnet. Den av lagrådet framförda uppfattningen om övergångsbestämmelser ansluterjag mig till ochjag har därför kompletterat mina förslag. Jag har vidare gjort ett tillägg i 305 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi- vare om restavgift på anståndsränta och justerat övergångsbestämmelserna till uppbördslagen (1953: 272). Jag avser här dessutom att föreslå vissa änd- ringar i lagen (1982: 1006) om avdrags-och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, lagen (1983:850) om undantag från vissa be- stämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. samt i lagen (19591551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om all- män försäkring. Mina förslag nu skiljer sig i övrigt från lagrådsremissens endast genom att vissa redaktionella ändringar har gjorts.

2 Det nya förfarandet 2.1 Allmänt

Fr.o.m. 1991 års taxering gäller ett väsentligt utvidgat omprövningsförfa- rande inom taxeringsområdet. De skattskyldiga kan begära omprövning av ett taxeringsbeslut inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Skatte- myndigheten kan fatta omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel inom ett år från utgången av taxeringsåret. Därefter får beslut om eftertax- ering fattas inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Har den skattskyl- dige inte lämnat självdeklaration i rätt tid gäller särskilda frister.

Överklagandefristerna överensstämmer i princip med omprövningspe- rioderna.

Den skattskyldige får liksom i dag överklaga ett beslut även om det inte gått honom emot. Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och snarast ompröva beslutet om frågan inte redan har prövats av domstol eller överlämnats för domstolsprövning. Ett överkla- gande får överlämnas till länsrätten utan föregående omprövning endast om det finns särskilda skäl. Ändrar skattemyndigheten beslutet på sätt som den skattskyldige begär förfaller överklagandet. I annat fall skall'handling- arna överlämnas till länsrätten för vidare handläggning.

Överklagas ett taxeringsbeslut av skattskyldig förs det allmännas talan av skattemyndigheten i länsrätt-och kammarrätt. RSV för det allmännas talan i regeringsrätten.

• Sida 45
•  Original

RSV får överklaga Skattemyndighetens beslut. RSV får också ta över Skattemyndighetens talan i länsrätt och kammarrätt.

De allmänna ombuden på mervärdeskatte- och uppbördsområdena har slopats. Det allmännas processföring på dessa områden har ordnats som på taxeringsområdet.

Förfarandet för särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) överensstämmer i princip med taxeringsförfarandet.

Beskattningsförfarandet för mervärdeskatt. punktskatter och prisregle- ringsavgifter har samordnats med taxeringsförfarandet, vilket bl.a. inne- bär att de slutliga besluten och den extraordinära besvärsrätten har slo- pats. Förfarandet för att fastställa pensionsgrundande inkomst har också samordnats med taxeringsförfarandet.

Samtidigt som ändringarna gjordes inom taxeringsområdet. gjordes ock- så vissa ändringar inom uppbördsområdet. Dessa var emellertid inte lika långtgående. Tiden för att överklaga beslut enligt uppbördsförfattningarna förlängdes från tre veckor till två månader. Vad gäller debiteringsbeslut till följd av taxeringsbeslut kan de skattskyldiga begära omprövning och över- klaga inom fem år från utgången av taxeringsåret.

Jag återkommer nu med förslag till ytterligare förändringar inom upp- bördsområdet som innebär att ornprövnings- och överklagandereglerna i allt väsentligt kommer att överensstämma med dem som gäller på tax- eringsområdet.

Remissinstansernas syn på det remitterade förslaget har varit genomgå- ende positiv. Inte någon instans har haft invändningar mot förslagets huvuddelar. Däremot har erinringar gjorts mot vissa enskildheter i försla- get.

Från näringslivshåll har framhållits att uppbördssystemet borde göras till föremål för en genomgripande översyn i anslutning till skattereformen. eller i varje fall att de regler som föreslås i frnansdcpartementets promemo- ria (Ds 1988:59) F-skattebevis — nya regler för skatteavdrag och socialav- gifter bör genomföras med vissa justeringar.

De förslag till ändringar i främst UBL och USAL som jag tar upp nu inskränker sig emellertid till att avse sådana frågor som är av primär betydelse för skatteväsendet och myndigheternas ärendehantering. Möjlig- het saknas att här behandla exempelvis frågor som rör arbetsgivar- och arbetstagarbegreppet. Frågan om F-skattebevis övervägs inom regerings- kansliet och jag avser att så snart det blir möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag i ämnet.

Innan jag kommer in på reglerna om omprövning och överklagande skall jag behandla frågan om s.k. automatiska skatte- och avgiftsbeslut inom området för uppbörd av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Det är en fråga som i viss mån har betydelse för hur omprövnings- och överklagan- dereglerna skall utformas.

• Sida 46
•  Original

2.2 Automatiska skatte- och avgiftsbeslut

Mitt förslag: Om en arbetsgivare har lämnat en uppbördsdeklara- tion inom föreskriven tid eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklaration. skall redovisad innehållen skatt och månadsavgift anses vara beslutade till de deklarerade beloppen. Har deklarationen inte kommit in till skattemyndigheten inom sådan tid skall arbetsgivaravgifterna anses vara beslutade till noll kronor.

Om uppbördsdeklarationen kommer in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt. anses skatte-och avgiftsbeslut också ha fat- tats i enlighet med deklarationen. om inte skattemyndigheten dess- förinnan meddelat särskilt beslut om den innehållna skatten och arbetsgivaravgifterna.

Beslutade skatte- och avgiftsbelopp skall genast få drivas in hos arbetsgivaren.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV har dock använt termen fastställelse i fråga om såväl innehållen skatt som arbetsgi- varavgifter. Verket har dessutom föreslagit att skattemyndigheten. när den fastställer skatte- eller avgiftsbelopp som en arbetsgivare skall vara skyldig att betala. även skall besluta om den tid inom vilken betalningen skall ske. Först efter utgången av denna frist skall beloppet få drivas in.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. FAR ser med tillfredsställelse att RSV föreslagit en anpassning av fastställelscregler- na för arbetsgivaravgifter till vad som gäller för mervärdeskatt. Eftersom uppbördsförfarandet i praktiken liknar det som tillämpas vid redovisning av mervärdeskatt är det en klar förenkling för näringsidkare och företag att ha likartade regler i båda fallen. FAR önskar dessutom att det uttalas att en skälig tid bör finnas mellan anmodan att betala avgifter och påbörjande av indrivningsåtgärder. I-"UD anser. mcd instämmande av Smälöretagens Riksorganisation. att det behövs en bestämmelse som medger att en natu- raförmån eller annan som lön betraktad ersättning som utgetts en viss månad i vissa fall får tas upp i en uppbördsdeklaration avseende en senare månad än den då ersättningen gavs ut utan att en omprövning blir aktuell.

Skälen för mitt förslag: När det gäller uppbörd av innehållen skatt fungerar arbetsgivaren endast som uppbördsman för staten. Det finns inga regler om särskilda fastställelsebcslut. Nuvarande ordning innebär att arbetsgivaren. sedan han av skattemyndigheten har ålagts betalningsskyl- dighet. är betalningsskyldig för samma belopp som han dragit av från arbetstagarnas löner eller. om han inte gjort något skatteavdrag. det belopp som han borde ha dragit av.

Vid uppbördcn av arbetsgivaravgifter är förhållandet något annorlunda. Det är fråga om en skyldighet för arbetsgivaren själv att betala avgifter på ett visst underlag. Här finns regler om fastställelse av avgifterna. Nuvaran- de regler för uppbörd av arbetsgivaravgifter innebär emellertid att avgifts- beloppen skall fastställas endast i vissa fall.

• Sida 47
•  Original

Normalt redovisar arbetsgivaren månadsavgiften. dvs. de arbetsgivarav- gifter som belöper på de löner som betalats ut under en kalendermånad. i en uppbördsdeklaration som sänds in till skattemyndigheten samtidigt som avgifterna betalas. I sådana fall finns inget behov av särskilda faststäl- lelsebeslut. Skattemyndigheten skall fastställa månadsavgiften endast om arbetsgivaren har underlåtit att redovisa avgiften. lämnat oriktig uppgift och månadsavgiften på grund därav blivit för låg eller redovisat för hög månadsavgift och beslut om restitution eller avkortning skall meddelas.

Inom mervärde- och punktskatteområdena är konstruktionen en annan. Skatten skall alltid fastställas för varje redovisningsperiod. Här tillämpas ett system med s.k. automatiska beskattningsbeslut. Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklaration anses beskattningsbeslut ha fattats i enlighet med deklarationen. Om en deklaraton inte har kommit in anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor.

Systemet med automatiska beslut för mervärdeskatt och punktskatter leder till att betalning kan krävas av skatt som har redovisats i en deklara- tion men inte betalats utan att det behövs något särskilt beslut om skatten. För källskatt och arbetsgivaravgifter däremot erfordras i motsvarande situation att skattemyndigheten meddelar ett särskilt beslut om betalnings- skyldighet.

Från administrativ synpunkt är konstruktionen för mervärdeskatt och punktskatter att föredra. Mycket talar därför för att man också i fråga om källskatt och arbetsgivaravgifter inför ett system som möjliggör indrivning av belopp, som redovisats i en uppbördsdeklaration men inte betalats. utan föregående beslut om fastställelse av beloppet och om åläggande av betalningsskyldighet. För detta talar även att man når enhetlighet.

Att också för källskatt och arbetsgivaravgifter ha grundbeslut är dock inte som RSV gjort gällande en nödvändig förutsättning för att på upp- bördsområdet kunna ha regler om omprövning som motsvarar dem i den nya taxeringslagen (1990:324). NTL. Eftertaxering, som enligt NTL är en form av omprövning, kan t. ex. ske utan att den skattskyldige dessförinnan taxerats för någon inkomst (4 kap. 75 NTL). Men med grundbeslut blir det onekligen mera följdriktigt att använda begreppet omprövning när det visar sig att skatt eller avgift bör betalas med annat belopp än som redovi- sats eller när något belopp över huvud taget inte har redovisats.

För källskatt och arbetsgivaravgifter anser jag alltså att man bör skapa en ordning motsvarande den som gäller på mervärde- och punktskatteom- rådena fr.o.m. den 1 januari 1991. Den nya ordningen på dessa områden innebär att reglerna om fastställelse av skatt ersatts med regler om beskatt- ningsbeslut (se 325 lagen (1968:430) om mervärdeskatt. ML. SFS l990:576). I fråga om källskatten serjag dock inte något behov av en regel om att den skall fastställas till noll när uppbördsdeklarationen inte lämnats inom föreskriven tid.

Nuvarande möjlighet att redovisa en förmån som inte kunnat redovisas i rätt uppbördsdeklaration i en senare deklaration kvarstår med den nu föreslagna ordningen. Principen måste dock alltjämt vara att avgifterna skall redovisas månaden efter den då den avgiftsgrundande förmånen

• Sida 48
•  Original

utgavs. Jag föreslår därför inte någon sådan bestämmelse som efterfrågats av vissa remissinstanser.

I det nuvarande uppbördsförfarandet får innehållen skatt och arbetsgi- varavgifter som en arbetsgivare ålagts att betala omedelbart drivas in. Detta innebär dock inte att skattemyndigheterna normalt använder sig av denna möjlighet. Arbetsgivarna ges i allmänhet en frist inom vilken betal- ning skall ske. Först om betalningen inte sker inom fristen lämnas ärendet till kronofogdemyndigheten för indrivning.

Det nuvarande förfarandet har fungerat mycket bra. Det ger dessutom skattemyndigheten möjlighet att. om den på grund av särskilda skäl anser det vara nödvändigt för att betalning skall komma att ske, genast överläm- na ärendet för indrivning. Jag anser därför att det inte finns skäl att göra några ändringar i det nuvarande förfarandet i denna del. Det innebär att innehållen skatt och arbetsgivaravgifter som redovisats i en uppbördsdek- laration skall få drivas in utan särskilt beslut om betalningsskyldighet av skattemyndigheten. Givetvis bör arbetsgivaren i normalfallet ges en skälig betalningsfrist innan ärendet lämnas för indrivning. Fristen bör, som nu, anges i en betalningsanmaning.

2.3 Omprövning på begäran av den skattskyldige eller arbetsgivaren

Mitt förslag: Den skattskyldige eller arbetsgivaren får inom fem år efter det kalenderår under vilket uppbördsåret gått ut begära om- prövning av Skattemyndighetens beslut enligt UBL i en fråga som kan ha betydelse för debiteringen av skatt. ränta eller avgift. Har ansökan kommit in inom perioden får skattemyndigheten fatta be- slut även eftcr omprövningsperiodens utgång. Gör den skattskyldige resp. arbetsgivaren sannolikt att han inte fått kännedom om ett beslut enligt UBL eller skattsedel eller annan handling med uppgift om vad han ålagts att betala inom två månader före femårsperio- dens utgång. får en begäran om omprövning prövas om den kommer in inom två månader från den dag han frck sådan kännedom.

I fråga om vissa beslut. som i huvudsak rör den preliminära skatten, skall alltjämt gälla en omprövningsfrist på två månader.

Omprövning av frågor avseeende samma uppbördsår kan ske flera gånger. Även samma fråga kan omprövas flera gånger.

En arbetsgivare får motsvarande möjligheter att begära ompröv- ning av ett beslut om arbetsgivaravgifter enligt USAL. Nuvarande regler om fastställelse av avgift fogas in i det nya omprövningsförfa- randet.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV har också föreslagit att reglerna i NTL om en i vissa fall förlängd omprövningsperiod för beslut som meddelats mot slutet av perioden skall gälla även vid omprövning av beslut enligt UBL om beslutet är till den skattskyldiges

• Sida 49
•  Original

eller arbetsgivarens nackdel. I fråga om beslut enligt USAL har RSV däremot inte föreslagit någon motsvarande möjlighet till omprövning efter den där gällande sexårsfristens utgång.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Domstols- verket har påpekat att det bör finnas regler om en förlängd omprövningspe- riod för beslut som meddelats mot slutet av perioden i USAL motsvarande dem som föreslagits i UBL. FAR anser att det bör påpekas att motiverings- skyldighet gäller i uppbördsfrågor på samma sätt som i andra förvaltnings- ärenden. Några instanser har haft synpunkter på lagtextens utformning.

Skälen för mitt förslag: Jag har redan nämnt betydelsen av enhetliga regler på skatte- och avgiftsområdet. Den femåriga omprövningsperiod som införts inom taxeringsområdet innebär en väsentligt förstärkt rättssä- kerhet för den skattskyldige. En motsvarande förstärkning bör ske inom uppbördsområdet. Detta gäller även möjligheten att få en förlängd om- prövningsperiod för beslut som meddelats mot slutet av perioden om den skattskyldige eller arbetsgivaren inte fått kännedom om beslutet. Utgångs- punkten för beräkning av omprövningsfristen bör i UBL vara uppbörds- året och i USAL utgiftsåret.

Genom mitt förslag införs ett omprövningsförfarande vid uppbörd av skatter och arbetsgivaravgifter som enligt min mening så långt det är möjligt stämmer överens med det som gäller enligt den nya taxeringslagen. Det är angeläget att även här understryka vikten av att skattemyndigheten lägger ner stor omsorg på utformningen av de omprövningsbeslut som innebär att den skattskyldiges eller arbetsgivarens yrkanden helt eller delvis lämnas utan bifall.

2.4 Omprövning på Skattemyndighetens initiativ

Mitt förslag: Skattemyndigheten skall ompröva ett beslut enligt UBL om det finns skäl för det.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut. om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Skattemyndigheten skall göra de följdändringar i ett uppbördsbe- slut som föranleds av allmän förvaltningsdomstols dom eller annat beslut av skattemyndighet.

Skattemyndigheten får motsvarande möjligheter att ompröva ett beslut om arbetsgivaravgifter enligt USAL.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrät- ten i Stockholms län anser att det i anvisningar till aktuellt lagrum bör anges riktlinjer för vad som skall anses som mindre belopp för skattemyn- dighetens avstående från omprövning på eget initiativ.

Skälen för mitt förslag: Sedan skattemyndigheten fattat ett beslut enligt UBL eller USAL har myndigheten. i likhet med vad som gäller i fråga om taxeringsbeslut, i regel inte någon anledning att ta upp och ompröva ett

• Sida 50
•  Original

ärende på nytt. För att en omprövning skall initieras av skattemyndigheten förutsätts i allmänhet att nya omständigheter kommit till som gör att det tidigare beslutet framstår som felaktigt, t. ex. genom en revision som visar att debiterad preliminär B-skatt är för hög eller för låg eller att arbetsgiva- ren redovisat ett felaktigt avgiftsunderlag. Skattemyndigheten bör då vara skyldig att vidta de åtgärder som behövs.

Skattemyndigheten bör dock inte vara skyldig att självmant ompröva ett beslut om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Som påpe- kades i prop. 1989/90: 74 har riksdagen för åtskilliga år sedan slagit fast att skattemyndigheternas resurser skall riktas in på det väsentliga skatteun- dandragandet. Riktlinjer för skattemyndigheternas ambitionsnivå bör dras upp av RSV.

Jag anser att det även i fråga om beslut enligt UBL och USAL är tillräckligt att lagstiftningen ger utrymme för skattemyndigheterna att underlåta att på eget initiativ ompröva beslut om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Beslut om särskilda debtteringsåtgärder

Ett beslut enligt UBL om debitering av skatt grundas i allmänhet på ett taxeringsbeslut. När skattemyndigheten har ' ändrat ett taxeringsbeslut. t.ex när en allmän förvaltningsdomstol i en dom har gjort en ändring som föranleder taxeringsåtgärder. skall ett nytt debiteringsbeslut. ett följdänd- ringsbeslut. fattas. Detta begrepp får alltså en vidare betydelse i uppbörds- sammanhang än vid taxering. Detta bör ske genom beslut om särskilda debiteringsåtgärder på vilka omprövningsförfarandet också är tillämpligt. Motsvarande bör gälla vid allmän förvaltningsdomstols ändring av ett be- slut enligt UBL eller ett beslut som rör arbetsgivaravgifter enligt USAL.

2.5 Tidsfristerna för omprövning på Skattemyndighetens initiativ

Mitt förslag: Beslut enligt UBL om omprövning till den skattskyldi- ges eller arbetsgivarens fördel får meddelas före utgången av femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut. Följdändringsbeslut och vissa andra beslut till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel får meddelas även efter utgången av femårspe— rioden.

Beslut enligt USAL om omprövning till arbetsgivarens fördel får meddelas före utgången av det sjätte året efter utgiftsåret. Följdänd- ringsbeslut och vissa andra beslut till arbetsgivarens fördel får med- delas även efter utgången av sexårsperioden.

Beslut enligt UBL och USAL om omprövning till den skattskyldi- ges eller arbetsgivarens nackdel får. utom när det är fråga om ett efterprövningsbeslut. inte meddelas efter utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut resp. andra året efter utgiftsåret. Följdändringsbeslut till den skattskyldiges eller ar- betsgivarens nackdel får meddelas utan tidsbegränsning.

• Sida 51
•  Original

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Beslut om omprövning till den skattskyldiges fördel får enligt NTL meddelas inom fem år efter utgången av taxerings- året. Denna tidsfrist är väsentligt längre än den som nu gäller enligt UBL och USAL. Enligt 85 5 1 mom. UBL skall den skattskyldiges eller arbetsgi- varens överklagande — som skall följas av en omprövning — ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Samma tidsfrist gäller för överklagande enligt USAL (50 a 5 USAL). Vid överkla- gande av ett beslut enligt UBL om debitering till följd av ett taxeringsbe- slut gäller dock samma tidsfrist som enligt NTL (855 1 mom. UBL).

Jag instämmcri RSV:s förslag att fristen för omprövning enligt UBL och USAL till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel skall anpassas till den som gäller enligt NTL. Fristen bör bestämmas med utgångspunkt i uppbördsåret resp. utgiftsåret. Genom att utsträcka fristen för ompröv- ning i UBL till utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut och fristen för omprövning enligt USAL till utgången av sjätte året efter utgiftsåret uppnås en reglering som i sak stämmer överens med vad som gäller enligt NTL.

Även när det gäller Skattemyndighetens beslut om omprövning till nack- del för den skattskyldige eller arbetsgivaren bör tidfristerna enligt UBL och USAL vara desamma som i NTL. Är det fråga om efterprövningsbe- slut. som jag behandlar i det följande avsnittet. bör dock särskilda regler gälla. Jag föreslår att nu aktuella omprövningsbeslut enligt UBL skall meddelas före utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbörds- året har gått ut och omprövningsbeslut enligt USAL före utgången av andra året efter utgiftsåret.

Följdändringsbeslut bör få meddelas utan att någon tidsfrist gäller.

2.6 Efterprövning

Mitt förslag: I UBL och USAL införs ett nytt institut. cftcrprövning. Institutet har sin förebild i eftertaxerings- och efterbeskattningsin- stituten på inkomstskatte- resp. mervärdeskatteområdet. Med efter- prövning avses en omprövning till den skattskyldiges eller arbetsgi- varens nackdel som i fråga om beslut enligt UBL får ske efter utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut och i fråga om beslut enligt USAL efter utgången av andra året efter utgiftsåret.

Efterprövning som avser annat än följdändring får ske endast om den skulle avse belopp av någon betydelse. Efterprövning får inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat ett efterprövningsbeslut på samma grund.

Tidsfristen för beslut om efterprövning av ett beslut enligt UBL eller USAL till en arbetsgivares nackdel skall anpassas till vad som gäller vid eftertaxering enligt NTL.

• Sida 52
•  Original

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. RSV har dock föreslagit samma tidsfrister som nu gäller för åläggande av-betalningsskyldighet.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Domstols— verket har påpekat att det bör komma an på RSV att meddela riktlinjer vad gäller gränsbeloppet. Även länsrätten iStock/tu/ms län efterlyser riktlinjer i detta avseende.

Skälen för mitt lörslag: Från administrativ synpunkt är det en fördel för såväl arbetsgivare och skattskyldiga som skattemyndigheter om reglerna på skatteområdet är så enhetliga som möjligt. Nuvarande regler om fast— ställelse av månadsavgift och årsavgift i lO resp. 175 USAL bör därför, när . nu tillfälle ges. arbetas om och passas in i ett system som motsvarar eftertaxeringen på taxeringsområdet och efterbeskattningen på mervärde- och punktskatteområdet. De omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren och som skall få meddelas efter den ordinarie tidsfristens utgång, dvs. efter utgången av andra året efter utgiftsåret. bör som RSV föreslagit betecknas efterprövningsbeslut.

Också de beslut som enligt nuvarande regler i UBL är till nackdel för den skattskyldige eller arbetsgivaren och som skall kunna meddelas efter ut— gången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut bör meddelas i form av efterprövningsbeslut.

Jag föreslår att ett efterprövningsinstitut förs in i UBL och USAL i enlighet med vad som sagts nu. Den närmare utformningen av de nya reglerna behandlas i författningskommentarerna.

2.7 Omprövning vid ny eller ändrad praxis

Mitt förslag: Skattemyndigheten får, under förutsättning att den skattskyldige eller arbetsgivaren begär det inom den tidsfrist som gäller för omprövning till den klagandcs fördel. ompröva en fråga

som prövats av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som har vunnit laga kraft. om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som meddelats därefter.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrät- ten [Stockholms län påpekar att även denna nya omprövningsrätt. liksom den i NTL. torde vara förenad med överklagningsrätt. Detta innebär enligt länsrätten i så fall ett kraftfullt och veterligen hittills inte kommenterat ingrepp i den resjudicata som vidlåder domstols lagakraftvunna avgöran- de. till och med att länsrätt ändrar kammarrätts lagakraftvunna dom.

Skälen tör mitt förslag: 1 det nya taxeringsförfarandet har den extraordi— nära besvärsrätten ersatts av en femårig tid för överklagande. För att det inte skall bli en omotiverad skillnad i rätten att få ett beslut omprövat mellan den som överklagat och fått sin sak prövad av domstol och den som inte överklagat ett beslut. får skattemyndigheten under förutsättning att den skattskyldige begär det under femårsperioden ompröva en fråga som prövats av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som har vunnit laga

• Sida 53
•  Original

kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgö- rande som meddelats därefter.

När det gäller beslut enligt UBL och USAL uppstår. som länsrätten påpekat. samma skillnad i fråga om möjligheten att få sin sak omprövad beroende på om en fråga prövats av länsrätt eller kammarrätt eller inte. om inte en särskild omprövningsrätt ges. Jag anser därför att det även på detta område bör föras in regler i UBL och USAL motsvarande dem som nu finns i NTL.

2.8 Överklagande av skattskyldig eller arbetsgivare

Mitt förslag: Den skattskyldige eller arbetsgivaren får överklaga ett beslut enligt UBL före utgången av det femte året efter det kalender- år under vilket uppbördsåret har gått ut.

Arbetsgivaren får överklaga ett beslut enligt USAL före utgången av det sjätte året efter utgiftsåret.

Om det överklagade beslutet har meddelats efter den 30 juni under det år tidsfristen löper ut och den skattskyldige eller arbetsgi- varen fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år får överklagandet enligt såväl UBL som USAL komma in inom två månader från den dag klaganden tick del av beslutet.

Något krav på att ett överklagat beslut skall ha gått klaganden emot skall inte finnas. '

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Verket har dock inte föresla- git att beslut enligt USAL skall få överklagas av den enskilde även om det inte gått honom emot.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget med undantag av LRF och Småföretagens Rik_var_t_:anixation vilka anser att det i USAL saknas en bestämmelse om att ett beslut får överklagas även om det inte har gått emot den enskilde.

Skälen lör mitt förslag: I samband med att det nya taxeringsförfarandet infördes ändrades även reglerna om överklagande i UBL och USAL. Riksdagen har sålunda redan bestämt att, även inom uppbördsområdet. skattemyndigheten snarast skall ompröva ett överklagat beslut (prop. l989/90: 74. SkU32, rskr. 2l7, SFS 1990:329 och 332).

Jag anser att reglerna nu kan göras än mer enhetliga. Efter förebild av NTL bör fristen för den skattskyldiges och arbetsgivarens överklagande enligt UBL och USAL vara i princip densamma som gäller för ompröv- ning. Vidare bör beslut enligt såväl UBL som USAL få överklagas av den enskilde även om beslutet inte har gått honom emot. Även i de fall det överklagade beslutet meddelats efter den 30juni det år tidsfristen löper ut och klaganden fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år bör överklagandetiden anpassas till vad som gäller enligt NTL. Överklagandet bör då få komma in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

• Sida 54
•  Original

2.9 Överklagande av det allmänna

Mitt förslag: RSV får överklaga skattemyndighetens beslut enligt UBL inom den tid som gäller för skattemyndigheten att på eget initiativ fatta omprövningsbeslut. Detta innebär att ett överklagan- de till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel får ske före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket upp- bördsåret har gått ut. medan överklagande till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel får ske före utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut. Överklagande får dock alltid ske inom två månader från den dag beslutet meddelades. Överklagas ett efterprövningsbeslut och yrkas ändring till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades. Motsvarande regler införs i USAL.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt såvitt gäller UBL. När det gäller USAL har verket däremot föreslagit att överklagande av verket skall ha kommit in inom två månader från det beslutet meddelades.

Remissinstanserna har. med ett undantag. inte haft något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Jönköping anser att den i USAL för RSV före- slagna tidsfristen för överklagande förefaller kort om man jämför med vad som skall gälla enligt NTL och UBL samt för det allmänna ombudet för sjömansskatt.

Skälen för mitt förslag: Även när det gäller överklagandetider bör regler- na av förenklingsskäl vara så lika som möjligt inom uppbördsområdet och taxeringsområdet. Jag föreslår därför att reglerna i såväl UBL som USAL anpassas till NTL.

2.10 Slopad årsuppgift

Mitt förslag: Nuvarande möjlighet för skattemyndigheten att inom systemet för uppbörd av arbetsgivaravgifter anmana en arbetsgivare att lämna årsuppgift slopas.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Enligt 11 & USAL får skattemyndigheten eller RSV anmana en arbetsgivare att inom den tid som anges i anmaningen lämna en årsuppgift. [ årsuppgiften skall bl. a. lämnas identifikationsuppgif- ter för arbetsgivaren och uppgift om den lön på vilken årsavgift beräknats. RSV har i sin promemoria uppgett att nuvarande regler om årsuppgift ' tillämpas i ytterst begränsad omfattning. Skattemyndigheterna har vid ut- redning av de på visst utgiftsår belöpande arbetsgivaravgifterna i regel valt andra utredningsvägar. Verket anser att årsuppgiften är överflödig och har därför föreslagit att den skall tas bort.

• Sida 55
•  Original

Om reglerna om årsuppgift tas bort blir regelsystemet för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare något enklare. Eftersom RSV anser att årsuppgiften inte längre fyller någon funktion bör den kunna slopas. Jag föreslår att detta skall ske.

2.1 l Ställföreträdares ansvar

Mitt förslag: Den som i egenskap av företrädare för en juridisk person kan åläggas betalningsansvar för arbetsgivaravgifter enligt USAL. mervärdeskatt enligt ML eller skatt enligt lagen om punkt- skatter och prisregleringsavgifter skall kunna åläggas detta även om avgifterna eller skatten beslutas först efter det att den juridiska personen har gått i konkurs.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att erin- ra mot förslaget. Domstolsverket delar RSV:s uppfattning att reglerna om företrädaransvar bör ha den innebörden att ansvaret även omfattar sådana fall där företrädaren underlåter att lämna en deklaration eller lämnar en felaktig red0visning. Enligt verket synes den av RSV föreslagna ändringen

av författningstexten dock inte medföra den av RSV åsyftade ändringen. .

Enligt domstolsverkets mening bör frågan utredas ytterligare innan ställ- ning kan tas till RSV:s förslag.

Även kammarrätten iJönkäping ifrågasätter om den föreslagna ändring- en är tillräcklig för att syftet med ändringen skall uppnås. Enligt kammar- rätten synes det i vart fall behövas ett klarläggande motivuttalande.

Enligt länsrätten i Stockholms län råder det oklarhet om vilket syfte och mål som förslaget har. Länsrätten ställer sig tveksam till om den föreslagna lagändringen kommer att leda till det avsedda rättsläget. Dessutom säger sig länsrätten hysa starka betänkligheter mot en ordning där betalnings- skyldighet för den juridiska personen fastställts till det deklarerade belop- pet eller automatiskt till noll samtidigt som företrädaren — innan betal- ningsskyldighet för huvudmannen ännu inträtt — kan åläggas ett betalning- sansvar för ett i efterhand fastställt högre belopp. trots att han vid denna senare tidpunkt inte längre har behörighet att företräda denjuridiska person som då till och med kan ha upplösts. En sådan ordning innebär att före- trädaransvaret skulle komma att omfatta längre gående förpliktelser för företrädaren än för den juridiska personen själv.

En mera måttfull utvidgning av företrädaransvarct i USAL anser läns- rätten vara att ansvaret fick omfatta socialavgifter på löner och andra ersättningar för vilka preliminärskatt innehållits.

FAR anser att om reglerna om företrädaransvar i USAL ändras bör motsvarande ändringar göras i samtliga fall då företrädaransvar kan kom- ma i fråga.

LRFanser att det inte är lämpligt att ta upp frågan om företrädaransvar i samband med den rent tekniska översyn som nu görs på uppbördsområ—

• Sida 56
•  Original

det. Frågan måste lösas i ett större sammanhang, där överväganden också görs av olika fordringars ställning i konkurs.

Skälen för mitt förslag: I huvudsak likalydande bestämmelser om ställfö- reträdares betalningsskyldighet finns i 21 & USAL, 48 aå ML och 5 kap. 17 & lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Anpassningen av omprövningsreglerna i USAL till de regler som finns i NTL innefattar även en viss anpassning av förfarandereglerna i USAL till dem som gäller enligt ML. De föreslagna förfarandereglerna innebär bl. a. att avgifter som redovisats i en uppbördsdeklaration skall anses vara beslutade till redovisat belopp. 1 de fall någon uppbördsdeklaration inte har lämnats skall avgifterna anses vara beslutade till noll kr. En sådan lösning medför emellertid problem vid tillämpning av nuvarande regler i Zl & USAL om företrädaransvar.

Motsvarande bestämmelser i 48 a & ML har i rättspraxis (se NJA 1982 s. 578) tolkats så att avgörande för frågan när en företrädares betalningsskyl- dighet inträder är vid vilken tidpunkt skatt skall betalas enligt de regler som gäller om detta för den juridiska personen. Skall skatten betalas in efter det att den juridiska personen har gått i konkurs kan, har det ansetts, något ansvar inte krävas ut av ställföreträdaren eftersom han då inte längre är behörig att företräda den juridiska personen.

Den tolkning som har gjorts av bestämmelserna i 48 a & ML torde — om USAL inte justeras — även komma att gälla vid tillämpningen av 21 & USAL när de nya förfarandereglerna har trätt i kraft. Stora möjligheter att undandra sig avgiftskrav skulle öppnas. Detta bör givetvis undvikas. Jag föreslår därför att de aktuella bestämmelserna i USAL justeras så att betalningsansvaret kan krävas ut av företrädaren även om avgiftsbeloppen beslutas först efter en konkurs. Detta resultat kan enligt min mening uppnås genom att det i 21 & USAL uttryckligen, genom en hänvisning till reglerna om när redovisning och betalning rätteligen skall ske, anges vid vilken tidpunkt betalningsskyldigheten för ställföreträdaren inträder. Med en sådan ordning blir det utan betydelse om den juridiska personen hinner försättas i konkurs innan de resterande avgifterna skall betalas.

lnvändningarna från en remissinstans (länsrätten i Stockholms län) om att förslaget skulle innebära att en företrädare kan komma att åläggas ett betalningsansvar för ett högre belopp än vad den juridiska personen varit skyldig att betala synes sakna grund. Av bestämmelserna i 215 USAL framgår nämligen att det är fråga om en solidarisk betalningSskyldighet. Företrädaren kan sålunda inte åläggas betalningsskyldighet för ett större belopp än det som den juridiska personen är skyldig att betala. En förut- sättning för att det solidariska ansvaret skall kunna krävas ut är därför att skattemyndigheten omprövat det bakomliggande avgiftsbeslutet och på- fört den juridiska personen ett högre avgiftsbelopp.

Jag vill slutligen påpeka att när det gäller arbetsgivaravgifterna är det inte fråga om att skapa en ny ordning utan endast att behålla nuvarande möjligheter att kräva ut ansvar av företrädaren (se regeringsrättens dom den 26 juni 1990 i mål nr. 4135— 1989).

Motsvarande ändringar bör, för att uppnå enhetlighet med UBL och

• Sida 57
•  Original

USAL, göras också i 48 a & ML och 5 kap. 17 5 lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

2.12 Ekonomiska och administrativa konsekvenser

Mitt förslag innebär förenklingar för såväl de skattskyldiga och arbetsgiva— re som skattemyndigheter. Enligt min bedömning kommer kostnaderna för förslagets genomförande att redan under det första året motsvaras av minskade kostnader för administrationen.

För samhället som helhet innebär ett genomförande av förslaget redan från början väsentliga fördelar. Möjligheten att på ett smidigt sätt. utan onödiga formaliteter, få även beslut enligt UBL och USAL omprövade av skattemyndigheten under en lika lång period som vid taxeringsbeslut innebär betydligt bättre service än för närvarande och minskade kostnader för de skattskyldiga och arbetsgivarna.

3 Beslutsbehörigheten i ärenden rörande mervärdeskatt

Mitt förslag: Beslut i ett mervärdeskatteärende får fattas i skatte- nämnd om ärendet har ett nära samband med ett taxeringsärende som skall avgöras i nämnden och det är lämpligt att ärendena avgörs i ett sammanhang.

En möjlighet att överföra beslutskompetensen mellan olika skat- temyndigheter motsvarande den som gäller på taxeringsområdet införs även i lagen om mervärdeskatt.

Skälen för mitt förslag: De nya reglerna om skyldighet att redovisa mervärdeskatt som gäller fr.o.m. 1991 (SFS 1990:576) innebär att en skattskyldig med en skattepliktig omsättning som inte överstiger 200000 kr. per år normalt skall red0visa mervärdeskatten i sin självdekla- ration. Enligt 21 5 ML gäller reglerna i lagen (1990:325) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter, NTL och UBL vid beskattningen av en sådan skattskyldig och inte förfarandet i ML. Detta innebär bl.a. att det är skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun för taxeringsäret är belägen som skall fatta beskattningsbeslutet. Vidare blir bestämmelserna i 2 kap. 4 & NTL om att beslut skall fattas i skattenämn- den i vissa fall och bestämmelserna i 2 kap. 25 tredje stycket NTL om överföring av beslutskompetensen mellan olika skattemyn'digheter tillämpliga på mervärdeskatteärenden i de fall mervärdeskatten skall redo- visas i självdeklarationen. '

Nuvarande länsskattemyndigheter och lokala skattemyndigheter ersätts fr.o.m. den 1 januari 1991 av en gemensam skattemyndighet i varje län. Fr.o.m. den 1 januari 1992 införs en ny inre organisation. Utgångspunk- ten för utformningen av den nya skatteorganisationen har varit att beskatt-

• Sida 58
•  Original

ningsverksamhetcn Skall ske i integrerade former. Varje skattskyldig skall i princip bara ha en kontaktpunkt inom skatteförvaltningen (prop. 1989/90: 74 s. 265). Granskningen av bl.a. självdeklarationer och mervär- deskattedeklarationer skall samordnas.

Taxeringsbesluten skall i det nya taxeringsförfarandet normalt fattas av tjänstemän. ] vissa fall skall emellertid taxeringsärenden avgöras i skatte- nämnd. Detta gäller bl. a. om ärendet avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis som den skattskyldige åberopar eller om ärendet avser en skälighets- eller bedöm— ningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige. Samma fråga kan vara aktuell såväl i ett taxeringsärende som i ett mervärdeskatte- ärende. Så kan vara fallet t.ex. vid omprövning till följd av en integrerad revision eller när inkomsten av en näringsverksamhet uppskattats sköns- mässigt. Den nya integrerade beskattningsverksamheten ställer krav på att beslut avseende inkomstskatt och mervärdeskatt kan fattas i ett samman- hang även i de fall mervärdeskatten inte redovisats i självdeklarationen utan i en mervärdeskattedeklaration. Jag föreslår därför att beslut i ett beskattningsårende får fattas i skattenämnd om ärendet har ett nära sam- band med ett taxeringsärende som skall avgöras av nämnden och det är lämpligt att ärendena avgörs i ett sammanhang.

Jag föreslår också att reglerna i 2 kap. 2 & tredje stycket NTL om överflyttning av beslutskompetensen i taxeringsärenden från en skatte- myndighet till en annan Skall kunna tillämpas på mervärdeskatteärenden. Därigenom möjliggörs en samordning av såväl taxerings— som mervärde- skattebeslut mellan olika skattemyndigheter.

4 Övriga frågor

Mitt förslag: Bestämmelserna i lagen om avdrags- och uppgiftsskyl- dighet beträffande vissa uppdragsersättningar och lagen om undan- tag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953: 272) m. m. juste- ras i anledning av skattereformen. En felaktig hänvisning rättas i lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381 ) om allmän försäkring.

Skälen för mitt förslag: Skattereformen föranleder omfattande följdänd- ringar i ett flertal lagar. Jag har tidigare (prop. 1990/91 : 5) lagt fram förslag till följdändringar i bl.a. UBL och lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Även lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgifts- skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar (AUL) och lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953z272) m. m. påverkas av skattereformen. främst genom de nya regler- na om registrering till och redovisning av mervärdeskatt. Fr.o.m. 1991 skall nämligen den som är skattskyldig till mervärdeskatt oberoende av den skattepliktiga omsättningens storlek alltid redovisa och betala mervär- deskatt. En skattskyldig med en skattepliktig omsättning som inte översti- ger 200000 kr. per år skall red0visa mervärdeskatten i sin självdeklaration.

• Sida 59
•  Original

Endast den som bedriver verksamhet med en skattepliktig omsättning överstigande 200000 kr. är normalt skyldig att registrera sig för mervärde- skatt.

För att inte Skattereformen skall ändra tillämpningsområdet för AUL eller lagen om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (l953:272) m.m. krävsjusteringar av vissa bestämmelser i lagarna. Mina förslag är av den karaktären attjag endast går in på dem i författningskom- mentaren (avsnitt 6.5 och 6.6).

1 de följdändringar som gjordes i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i anledning av den nya taxeringslagen (SFS 1990: 349) blev en hänvisning felaktig i 11 &. Jag föreslårdärför en rättelse av bestämmelsen.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1 953272).

2. lag om ändring i lagen (1984:668) om'uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

3. lag om ändringi lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisreg- leringsavgifter.

5. lag Om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385).

6. lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgifts- skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

10. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (l953:272) m.m.

Förslagen under 2 och 8 har upprättats i samråd med chefen för social- departementet. Förslagen under 5—7 har upprättats i samråd med chefen förjustitiedepartementet.

Lagrådet har granskat de under 1—7 upptagna lagförslagen. De övriga förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

• Sida 60
•  Original

6 Författningskommentarer

6.1 Lagen om ändring i uppbördslagen (1953: 272) 4 O_é' 4 inom.

Enligt 585 1 mom. skall skattskyldig eller arbetsgivare som underlåtit att betala skatt i föreskriven tid och ordning betala restavgift. Bestämmelser- na om indrivning av skatt skall tillämpas också på indrivning av restavgift (59ä andra stycket). Restavgift tas ut utan att det i lagtexten anges att skattemyndigheten skall fatta ett särskilt beslut vari betalningsskyldighet för restavgiften åläggs den skattskyldige eller arbetsgivaren.

Samma förfarande som gäller för påförande av restavgift skall gälla i fråga om anståndsränta. Nuvarande bestämmelser i momentets tredje stycke har därför slopats.

Vid uppbörd av arbetsgivaravgifter föreslås nu att betalningsskyldighe- ten skall framgå direkt av lagtexten och att skattemyndigheten endast skall behöva besluta om storleken av avgiftsbeloppet (se 10. 11 och 27 21,55 USAL). Även när det gäller anståndsränta har regeln att betalningsskyldig- het för räntan skall åläggas arbetsgivaren innan indrivning får ske slopats.

Detta innebär att anståndsräntan enligt såväl UBL som USAL får drivas in utan att betalningsskyldighet först behöver åläggas. I sakens natur ligger dock att skattemyndigheten måste bestämma räntebeloppets storlek.

Genom de ändringar som vidtogs i momentet i samband med den nya taxeringslagen (prop. 1989/90:74. SkU32, rskr. 217, SFS 1990:329) föll möjligheten att ta ut restavgift på anståndsränta som betalats för sent bort. Detta rättas nu till genom tillägget i femte stycket.

57a9'

Närmast före paragrafen har införts en ny rubrik. Den har fått lydelsen "Indrivning m. m." och ersätter nuvarande rubrik närmast före 58 &. Den nya rubriken har valts så att samma rubrik kan användas närmast före 27 a ä USAL. '

Vid uppbörd av skatt enligt UBL och arbetsgivaravgifter enligt USAL skall. på samma sätt som nu, gälla att skatt. avgift eller ränta som inte betalats inom föreskriven tid omedelbart får drivas in. En särskild bestäm- melse om detta har tagits in i båda lagarna. När det gäller UBL har detta skett genom den nya 57 a 5. (Jfr 27 a & USAL)

58 .f' 1 mom.

I andra stycket har gjorts en följdändring till ändringarna i 77 5.

65,9"

] första styckets första mening har endast redaktionella ändringar gjorts. Andra meningen i det nuvarande första stycket har slopats eftersom

• Sida 61
•  Original

beslut om uttagande av där aktuellt belopp avses kunna ske genom ett omprövningsbeslut. I andra och tredje styckena har endast redaktionella ändringar gjorts.

68 .a)” 2 mom.

Nuvarande bestämmelser i första och andra styckena ersätts av bestäm- melserna om omprövning i 84 & första stycket.

Ändringarna i tredje stycket (enligt förslaget första stycket) är av endast redaktionell natur.

I sista stycket har beloppsgränsen, med hänsyn till att kostnaden för att administrera utbetalningen av små belopp blir förhållandevis hög, höjts till 25 kr. Det är samma beloppsgräns som enligt 68 5 1 mom. nu gäller för återbetalning av överskjutande skatt. I stycket har också gjorts en redaktio- nell ändring.

68 5 4 mom.

Det utvidgade förfarande för omprövning och överklagande som nu före- slås innebär att även anståndsränta kan komma att restitueras i vissa fall. Detta bör kunna ske först sedan avräkning skett mot en eventuell skatte- skuld. Momentets båda stycken har utformats i enlighet med detta.

I andra stycket har dessutom gjorts ändringar som syftar till att förenkla texten utan att ändra de materiella reglerna.

70 9" 1 mom.

Momentet skall upphöra att gälla. Bestämmelserna ersätts av bestämmel- serna om omprövning i 84, 90, 92 och 94 åå.

70 ä' 2 inom.

Bestämmelserna i första och andra styckena uppävs. Den centrala bestäm- melsen om att skattemyndigheten skall rätta felaktiga debiteringsbeslut har tagits in i 845 första stycket. Rättelsen skall ske genom ett ompröv- ningsbeslut. i vissa fall i form av ett beslut om efterprövning. Ompröv- ningsbeslut skall fattas om den skattskyldige eller arbetsgivaren begär det eller om det finns andra skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara att RSV i sin kontrollverksamhet upptäckt en felaktighet eller att någon annan anmält en felaktighet till skattemyndigheten. Bestämmelsen i tredje stycket har ersatts av 84 g" fjärde stycket.

7] ,Q' 1 Inom.

Momentet upphävs. Bestämmelserna ersätts av 92 så 2 och 94 Q'.

• Sida 62
•  Original

71 _9' 2 mom.

Momentet skall upphöra att gälla. Bestämmelserna i första stycket ersätts av 92 ä 3 och 94 &. Bestämmelserna i andra stycket har fått en motsvarig- het i 94 å andra stycket.

775

När en arbetsgivare inte betalat in innehållet skatteavdrag skall ett särskilt beslut om åläggande av betalningsskyldighet inte behöva fattas. Betal- ningsskyldigheten skall anses uppkomma redan vid den tidpunkt då upp- bördsdeklarationen senast skall lämnas och inte som nu först sedan betal- ningsskyldigheten ålagts arbetsgivaren. Paragrafens första stycke har utfor- mats i enlighet med detta.

Däremot skall det fortfarande. utom i vissa undantagsfall som anges i paragrafens andra och tredje stycken, ankomma på skattemyndigheten att besluta om storleken av det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala. Detta sägs också i första stycket.

1 andra och tredje styckena har tagits in två undantag från reglerna i första stycket. Dessa innebär att de belopp som en arbetsgivare har redovisat som innehållen skatt i en uppbördsdeklaration men inte betalat in till skattemyndigheten genast kan drivas in, dvs. utan att skattemyndigheten dessförinnan meddelat ett särskilt beslut om storleken av skattebeloppet. Motsvarande regler har tagits in i 11 g' USAL. Bestämmelserna har sin förebild i 32 & ML.

I fjärde stycket anges vilken skattemyndighet som skall fatta sådana beslut om innehållen skatt som avses i första stycket.

Innan obetalda belopp lämnas till indrivning bör arbetsgivaren ges möj- lighet att betala dem. Detta sker redan i dag utan lagreglering. Jag anser att det är en fråga som inte heller fortsättningsvis behöver regleras i lag.

77/75

I andra stycket har hänvisningen till 2 g' 3 mom. andra stycket ändrats till 29 5 första stycket där de aktuella bestämmelserna numera finns (se prop. 1983/84: 167. SfU 28. rskr. 369. SFS 19842669).

84 .é'

Nuvarande regler i första och andra styckena om rättelse av beslut om slutlig. kvarstående eller tillkommande skatt eller om innehållen skatt ersätts av reglerna om omprövning. '

De nu föreslagna omprövningsbestämmclserna i UBL stämmer i huvud- sak överens med vad som gäller enligt 8 a & lagen (1959: 551 ) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- ring och enligt NTL. Nuvarande bestämmelser i tredje och fjärde styckena har därför slopats.

• Sida 63
•  Original

Huvudregeln om omprövning har tagits in i paragrafens första stycke. Den har utformats efter förebild av 4 kap. 7 5 NTL. (Jfr 505 USAL)

I första stycket finns en hänvisning till 995 som i sin tur hänvisar till bl. a. 6 kap. 6 5 NTL vari föreskrivs att överklagade beslut skall omprövas.

Paragrafens andra och tredje stycken motsvarar 4 kap. 75 andra och tredje styckena NTL. I prop. 1989/90: 74 s. 401 anfördes att det skulle ankomma på RSV att meddela närmare riktlinjer vad gäller innebörden av ett mindre belopp i nya taxeringslagens mening. Motsvarande förhållande bör gälla i fråga om mindre belopp enligt förevarande paragraf.

I fjärde stycket anges att bestämmelserna om tillkommande skatt i tillämpliga delar gäller i fråga om den skatt som ytterligare skall betalas på grund av ett omprövningsbeslut. En motsvarande bestämmelse har hittills funnits i 70 5 2 mom. tredje stycket. Den slopas dock nu.

85 5' Paragrafen motsvarar 4 kap. 8 5 NTL. (Jfr 51 5 andra stycket USAL)

86 .f Paragrafen har sin förebild i 4 kap. 9 5 NTL.

Tidsfristen för en begäran om omprövning i första stycket har bestämts med utgångspunkt i uppbördsåret. Genom att välja en femårsperiod efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut kommer tidsfristen i de flesta fall att stämma överens med vad som gäller enligt NTL. (Jfr 52 5 USAL)

I tredje stycket. som inte har någon motsvarighet i 4kap. NTL. finns bestämmelser om undantag från den tidsfrist som gäller enligt första stycket vid omprövning av vissa beslut. De aktuella besluten, som i huvud- sak rör uttag av preliminär skatt, är av sådan art att en sexårig ompröv- ningstid av praktiska skäl inte kan tillämpas. För dessa fall har fristen bestämts till två månader. (Jfr 53 5 USAL)

87,5” Paragrafen motsvarar 4 kap. 10 5 NTL. (Jfr 54 5 USAL)

88 _5' Paragrafen motsvarar 4 kap. 12 5 NTL. (Jfr 56 5 USAL)

895"

Paragrafen har sin förebild i 4 kap. 135 NTL. Bestämmelserna i andra stycket 'avser dels de fall som nu anges i 84 5. dels det fallet att en skattskyldig påförts egenavgifter på viss ersättning vilken i ett senare beslut om beräkning av pensionsgrundande inkomst visar sig inte böra hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete. (Jfr 57 5 USAL)

• Sida 64
•  Original

90 .f

Paragrafen motsvarar 4 kap. 145 första stycket NTL. Den blir tillämplig t.ex. när det gäller debiteringsfel som inte beror på ett uppenbart förbise— ende. (Jfr 58 5 USAL)

91 .f Paragrafen motsvarar 4 kap. 15 5 NTL. (Jfr 59 5 USAL)

92 .f'

1 paragrafen. som har sin förebild i 4 kap. 16 och 17 55 NTL. anges när efterprövning får ske. Efterprövning är ett nytt institut inom uppbördsom- rådet som betecknar en omprövning till den skattskyldiges eller arbetsgiva- rens nackdel och som får ske efter den kortare tidsfrist som annars gäller för omprövning. (Jfr 60 och 61 55 USAL)

l punkten 1 har tagits in regler som ersätter nuvarande bestämmelser i 705 1 mom. första och andra meningarna. De nya reglerna är generösare mot den skattskyldige.

I punkten 2 finns regler motsvarande nuvarande 71 5 1 mom. och i punkten 3 finns regler motsvarande nuvarande 71 52 mom.

Punkten 3 hindrar efterprövning när arbetsgivaren haft skälig anledning att underlåta skatteavdrag. Regeln korresponderar med vad som gäller enligt 75 5 första stycket.

93 .f

Paragrafen motsvarar 4 kap. 18 5 NTL. (Jfr 62 5 USAL)

Vad som vid tillämpning av första stycket skall anses som belopp av någon betydelse bör avgöras med ledning av vad som gäller vid eftertaxe- ring.

Efterprövning avses alltid ske i de fall det upptäcks att en arbetsgivare gjort skatteavdrag men inte betalat in det innehållna beloppet.

94 .5'

I paragrafens första och andra stycken anges inom vilken tid efterprövning får ske. (Jfr 63 5 USAL)

Tidsfristen för efterprövning har anpassats till vad som gäller enligt 4 kap. 19 5 NTL. Det innebär en förlängning av den tidsfrist som nu gäller enligt 705 1 mom. tredje meningen och en förkortning av de frister som nu gäller enligt 71 5 1 och 2 mom.

Tredje stycket innehåller en regel som motsvarar nuvarande 715 2 mom. andra stycket.

[ fjärde stycket har tagits in en regel som motsvarar 4 kap. 205 tredje stycket NTL. (Jfr 64 5 tredje stycket USAL)

• Sida 65
•  Original

95 5

Paragrafen. som har sin förebild i 4 kap. 23 5 NTL. innehåller bestämmel- ser om följdändringar till såväl skattemyndighetens beslut om taxeringsåt- gärder som allmän förvaltningsdomstols beslut i uppbördsmål. Här gäller ingen tidsgräns.

96 _5'

Paragrafen betecknades tidigare 855 1 mom.

1 första stycket har endast redaktionella ändringar gjorts. Orden "enligt denna lag” har strukits för att uppnå likformighet med 685 USAL. Hän- visningen till andra stycket har ersatts med en hänvisning till 975 dit nuvarande bestämmelser i andra stycket har flyttats.

I andra stycket anges att överklagandet skall vara skriftligt. Nuvarande bestämmelser i tredje stycket har flyttats till 98 5första stycket och bestämmelserna i fjärde och femte styckena till 1005. Därigenom uppnås samma disposition av paragraferna som i NTL.

97 _5'

Till denna paragraf har flyttats nuvarande bestämmelser i 855 1 mom. andra stycket. Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 5 NTL. (Jfr 69 5 USAL)

98 .5'

I paragrafen har samlats bestämmelser om den skattskyldiges och arbetsgi- varens överklaganden. Förebilden till första och fjärde styckena har varit 6 kap. 3 5 NTL. (Jfr 705 USAL)

I första stycket har bl.a. tagits in en bestämmelse som nu finns i 855 1 mom. tredje stycket. 1 andra stycket har tagits in bestämmelser om en till två månader förkortad överklagandefrist för vissa slag av beslut. Det är i huvudsak fråga om beslut som är förknippade med den preliminära skatten och för vilka man av praktiska skäl måste ha en kortare frist.

Till tredje stycket har flyttats en bestämmelse som för närvarande finns i 855 1 mom. tredje stycket.

I ()0 5'

Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 5 NTL. (Jfr 73 5 USAL) I första stycket har bl.a. tagits in en bestämmelse som nu finns i 855 1 mom. fjärde stycket och i tredje stycket en bestämmelse som nu finns i 855 1 mom. femte stycket.

[03 5'

Paragrafen betecknades tidigare 87 5. Den har utvidgats till att gälla även vid omprövning. l paragrafen har dessutom redaktionella ändringar gjorts.

• Sida 66
•  Original

1045 Prop. 1990/91 : 46 Ändringarna är en direkt följd av den ändrade paragrafindelningen.

6.2 Lagen om ändring i lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

2 ,5'

Ändringen föranleds av att årsuppgiften har slopats.

1 () .l'

Nuvarande bestämmelser om fastställelse av månadsavgift och om åläg- gande av betalningsskyldighet för sådan avgift har ersatts med regler om omprövning av beslut om arbetsgivaravgifter (se vidare kommentaren till 50 5).

I denna paragrafs första stycke har tagits in en bestämmelse om att må- nadsavgift skall beslutas för varje månad. Bestämmelsen har sin förebild i 305 ML.

I andra stycket anges att beslut om arbetsgivaravgifter efter den 1 mars året efter utgiftsåret får gälla årsavgift i stället för månadsavgift. Bestäm- melsen kan jämföras med 40 b 5 ML.

I tredje stycket kvarstår nuvarande bestämmelse om uppskattning av avgiftsunderlaget. Den har efter mönster av 4 kap. 3 5 NTL förtydligats så att det klart framgår att bestämmelsen gäller även i de fall någon uppbörds- deklaration inte har lämnats. Bestämmelsen har dessutom vidgats till att gälla såväl månadsavgift som årsavgift.

Nuvarande bestämmelser i första stycket 1 och 2 ersätts av bestämmel- serna i 605. Bestämmelsen i första stycket 3 ersätts med en möjlighet för arbetsgivaren att begära omprövning enligt 50 5.

Nuvarande bestämmelser i andra stycket ersätts av 11 och 27 a 55. Nuvarande bestämmelse i fjärde stycket första meningen har flyttats till 58 5 andra stycket och nuvarande bestämmelse i andra meningen till 505 andra stycket.

Enligt femte stycket första meningen i dess nuvarande lydelse får må- nadsavgift fastställas även i fall då avgift för samma månad tidigare fastställts. Motsvarande avses gälla enligt det nya förfarandet eftersom även omprövade beslut får omprövas.

En bestämmelse motsvarande den som nu finns i femte stycket sista meningen har tagits in i 51 5första stycket.

11— [_3. 15 ()L'fl 16 5.5

Nuvarande bestämmelser i 11—13. 15 och 1655 har slopats eftersom årsuppgiften har tagits bort. I 11 5 har tagits in bestämmelser om s.k. automatiska avgiftsbeslut. Bestämmelserna motsvarar 32 5 ML. (Jfr 77 5 UBL) . 66

• Sida 67
•  Original

175 Prop. 1990/91:46

Paragrafen upphävs. Bestämmelserna ersätts av bestämmelsen i 10 5 and- ra stycket och bcstämmelserna om omprövning.

18 ,5'

Paragrafen upphävs. Bestämmelsen ersätts av 10 5 tredje stycket.

195'

Paragrafen upphävs. Bestämmelsen i första stycket 1 ersätts av 57 5 andra stycket sista ledet. Bestämmelsen i första stycket 2 ersätts av 61 5 första stycket 2. Regler om anstånd finns i 30 5 första stycket.

20 .f'

Paragrafen upphävs. Bestämmelsen i första stycket ersätts av 63 5. Be- stämmelserna i andra—femte styckena flyttas till 65 5. Bestämmelsen i sjätte stycket flyttas till 66 5. Därigenom uppnås samma redaktionella indelning som i NTL. (Jfr 4 kap. 21 och 22 55 NTL)

21 _5'

Bestämmelserna i första stycket har justerats så att det framgår att betal- ningsskyldighet kan åläggas en ställföreträdare så snart denne underlåtit att betala avgifterna inom den tid som gäller för arbetsgivaren. Med en sådan ordning avses ansvar kunna krävas ut även om arbetsgivaren har gått i konkurs och avgifterna kunnat fastställas till sitt belopp först efter konkursbeslutet.

22'

Ändringen föranleds av att betalningsskyldighet inte skall åläggas av skat- temyndighet utan följa direkt av bestämmelse i lag (se även kommentaren till 37 5).

27515

I paragrafen. som är ny. anges att arbetsgivaravgifter får drivas in om de inte betalats inom föreskriven tid. När betalning skall ske framgår av 9 5. Bestämmelsen motsvarar vad som nu gäller enligt 105 andra stycket och 17 5 femte stycket. Dessutom anges att anståndsränta får drivas in omedel- bart. (Jfr 57 a 5 UBL) 67

• Sida 68
•  Original

285"

Ändringarna i första stycket är följdändringar som föranleds dels av att 19 5 slopats, dels av att bestämmelserna om anstånd har flyttats från 545 till 30 5 (se prop. 1989/90: 74. SkU32, rskr. 217, SFS 1990:332).

30 5'

Vid uppbörd av arbetsgivaravgifter föreslås nu att betalningsskyldigheten skall framgå direkt av lagtexten och att skattemyndigheten endast skall behöva besluta om avgiftsbeloppets storlek. 1 första stycket har gjorts en redaktionell ändring som föranleds av att särskilt beslut rörande betal- ningsskyldigheten inte längre skall behövas. Dessutom anges uttryckligen att anståndsreglerna gäller även vid omprövning.

När det gäller anståndsränta har nuvarande regel i paragrafens femte stycke, vari anges att betalningsskyldighet för räntan skall åläggas arbetsgi- varen innan indrivning får ske. slopats. Att anståndsränta får drivas in omedelbart framgår av 27a 5. l femte stycket har i stället tagits in en be- stämmelse om restavgift motsvarande den som föreslås i 49 5 4 mom. UBL.

31 5'

Ändringarna i första stycket föranleds dels av att 13 och 15—20 55 skall upphöra att gälla. dels av att bestämmelserna om omprövning skall gälla även när fråga är om redaravgift. Att bestämmelse som avser skattemyn- digheten då skall'gälla sjömansskattekontoret framgår av 33 5.

Ändringen i andra stycket är en följdändring till den nya bestämmelsen i 10 5 andra stycket.

3 7 ,9'

I det nya uppbördssystemet skall det inte meddelas några särskilda beslut om betalningsskyldighet. Denna skall framgå direkt av lagtexten. Avgifter vilkas storlek beslutats får genast drivas in. Paragrafen har utformats i enlighet med detta.

38 — 42 515

Ändringarna är föranledda av att årsuppgiften har slopats. I 39 och 40 55 har dessutom gjorts en ändring som beror på att 185 har slopats och en precisering i fråga om vilken bestämmelse i 105 som avses. I 41 5 har tidsfristen anpassats till vad som gäller inom mervärde- och punktskatte- områdena.

45 ,5'

Paragrafen har upphört att gälla. Motsvarande bestämmelser har tagits ini 55 och 71 55. Därigenom uppnås samma redaktionella indelning som i NTL.

• Sida 69
•  Original

46 5

Ändringarna har sin grund i att särskilda beslut om betalningsskyldighet inte skall behöva meddelas.

505"

1 första stycket har tagits in bestämmelser om omprövning motsvarande dem som finns i 4 kap. 7 5 första stycket NTL. (Jfr 84 5 UBL)

I första stycket har dessutom införts en särskild reglering i fråga om beslut om förhandsbesked enligt 22 a 5. Sådana beslut får omprövas endast på begäran av någon av sökandena.

Någon särskild reglering liknande den i 4 kap. 75 NTL för det fall att något grundläggande beslut inte har fattats behövs inte eftersom månads- avgiften, om någon uppbördsdeklaration inte har lämnats. alltid skall anses vara beslutad till noll kr. och i övriga fall skall anses vara beslutad till det belopp som angetts i uppbördsdeklarationen (se 11 5). (Jfr 84 5 andra stycket UBL)

Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 4 kap. 7 5 tredje stycket NTL. (Jfr 84 5 tredje stycket UBL)

51 _5'

I första stycket anges att ett beslut om månadsavgift inte får omprövas om årsavgift har beslutats för det år som omfattar den aktuella månaden. Har arbetsgivaren begärt omprövning av en sådan månadsavgift skall det anses som om han begärt en omprövning av årsavgiften.

Andra stycket mot5varar 4 kap. 8 5 NTL. (Jfr 85 5 UBL och kommenta- ren till denna paragraf)

52 &

Bestämmelserna har Sin förebild i 4 kap. 95 NTL. Tidsfristen i första" stycket har bestämts med utgångspunkt i utgiftsåret. Genom att välja en sexårsperiod efter utgiftsårets utgång under vilken begäran om ompröv- ning får göras uppnår man att tidsfristen i de flesta fall kommer att stämma överens med vad som gäller enligt NTL. (Jfr 86 5 UBL)

För vissa beslut skall kortare tidfrister gälla. Dessa anges i 53 5. I fråga om sådana beslut gäller inte bestämmelserna i andra stycket.

5 3 .5'

I paragrafen finns bestämmelser om undantag från den tidsfrist som gäller enligt 525 första stycket vid omprövning av vissa beslut. De aktuella besluten, beslut om kostnadsavdrag vid månadsredovisning och beslut om anstånd med redovisning och betalning av månadsavgift m.m.. är av sådan an att en sexårig-omprövningsperiod .av praktiska skäl inte bör tillämpas.

• Sida 70
•  Original

Tidsfristen två månader har valts för att stämma överens med vad som gäller liknande beslut enligt UBL.

Beslut om förhandsbesked enligt 22 a 5 blir gällande endast om det åberopas av någon av sökandena. För att kunna åberopas skall beslutet ha vunnit laga kraft. Om förhandsbeskedet skall fylla sin funktion måste det snabbt vinna laga kraft. För detta fall är en frist på två månader också för lång. Tidsfristen har därför bestämts till tre veckor.

54 _5

Paragrafen motsvarar 4 kap. 105 NTL. Bestämmelsen är tillämplig för- utom på arbetsgivare även på annan om denne ansökt om förhandsbesked. (Jfr 87 5 UBL)

55 och 56 55

Enligt det nya uppbördsförfarandet behöver betalningsskyldighet för be- slutade arbetsgivaravgifter och anståndsränta aldrig åläggas en arbetsgiva- re. Att en sådan skyldighet föreligger följer direkt av lagens bestämmelser. Beslutade avgifter skall omedelbart få drivas in. Detsamma avses gälla när en allmän förvaltningsdomstol beslutat om arbetsgivaravgifterna. Bestäm- melser i dessa hänseenden har tagits in i 27 a 5. Nuvarande bestämmelser i 55 5 har därför slopats. De nya 55 och 56 55 motsvarar 4 kap. 1 1 och 12 55 NTL. (Jfr 88 5 UBL)

575"

Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 4 kap. 135 med undantag av andra stycket 2— 5 NTL. (Jfr 89 5 UBL)

Tidsfristen i första stycket är densamma som i 52 5 första stycket. 1 andra stycket anges när omprövning får ske även efter utgången av sjätte året efter utgiftsåret. Bestämmelsen ersätter nuvarande 195 första stycket 1 men är vidare. Den avser inte enbart den situationen att belopp som har räknats in i avgiftsunderlaget ansetts utgöra inkomst av annat förvärvsarbete utan samtliga fall då inkomsten inte ansetts utgöra inkomst av anställning, t. ex. då inkomsten vid taxeringen har hänförts till inkomst av kapital. Bestämmelsen är dessutom tillämplig vid följdändringar till efterprövningsbeslut som meddelats efter sexårsperiodens utgång, t.ex. när det visats att en annan arbetsgivare är skyldig att betala avgifterna än den som först påförts avgifterna.

585

Bestämmelserna i första och tredje stycket motSvarar 4 kap. 14 5 NTL. (Jfr 90 5 UBL) " '

I andra stycket har tagits in regler som motsvarar dem som hittills funnits i 10 5 fjärde stycket första meningen och 17 5 fjärde stycket.

• Sida 71
•  Original

595 Paragrafen motsvarar 4 kap. 15 5 NTL. (Jfr 91 5 UBL)

60 ,5'

Paragrafen har sin förebild i 4 kap. 165 NTL. Bestämmelserna i första stycket 1 och 2 kan sägas motsvara nuvarande 105 första stycket 2 och det första ledet i 17 5 första stycket 2. Bestämmelsen i första stycket 3 kan på samma sätt sägas motsvara nuvarande 105 första stycket 1 och det senare ledet i 17 5 första stycket 2. (Jfr 92 5 UBL)

61,5

Paragrafen motsvarar 4 kap. 17 5 NTL med undantag för bestämmelsen i 17 5 första stycket 2.

Bestämmelsen i första stycket 2 kan sägas motsvara nuvarande 195 första stycket 2. ' '

62 5” Paragrafen motsvarar 4 kap. 18 5 NTL. (th93 5 UBL)

Vad som i första stycket avses med belopp av någon betydelse bör avgöras med ledning av som gäller vid eftertaxering.

I andra stycket har tagits in en bestämmelse som motsvarar nuvarande 105 fjärde stycket när det gäller månadsavgift och 17 5 fjärde stycket när det gäller årsavgift.

63 #

Paragrafen motsvarar 4 kap. 19 5 NTL. Bestämmelsen ersätter nuvarande 205 första stycket första meningen. I förhållande till nuvarande ordning har tidsfristen för påförande av arbetsgivaravgifter kortats med ett år. Därigenom kommer samma tidsfrist att gälla som för eftertaxering. (Jfr 94 5 UBL)

64 5" Paragrafen motsvarar 4 kap. 20 5 NTL, (Jfr 94 5 UBL) Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar vad som nu gäller enligt 205 första stycket andra meningen. ' ' ' '

65 och 66 55

Paragraferna har sina förebilder i 4 kap. 21 och 22 55 NTL. Bestämmelser- na i 65 5 motsvarar vad som nu gäller enligt 205 andra—femte styckena. Bestämmelsen i 66 5 motsvarar vad som nu gäller enligt 20 5 sjätte stycket.

• Sida 72
•  Original

De nya bestämmelserna har dock ändrats med hänsyn till att betalnings- skyldighet inte skall åläggas av skattemyndighet utan följa direkt av lagens bestämmelser.

6 7 ,5'

Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 23 5 NTL. Den är ny men kan sägas vara en kodifiering av gällande ordning.

68 5”

Paragrafen betecknades tidigare 50 5. Den motsvarar 6 kap. 1 5 första stycket NTL. (Jfr 96 5 UBL)

Bestämmelserna i första och andra styckena finns för närvarande i 505 första och andra styckena.

I tredje stycket anges att överklagandet skall vara skriftligt. Nuvarande bestämmelser i 505 tredje stycket har flyttats till 69 5. Där- igenom uppnås samma paragraftndelning som i NTL.

Bestämmelser motsvarande 6 kap. 1 5andra stycket behövs inte i USAL, eftersom det av paragrafens första och andra stycke följer att även beslut att avvisa en begäran om omprövning av ett avgiftsbeslut får överklagas.

695

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser motsvarande dem som nu finns i 50 5 tredje stycket (se kommentaren till 68 5). Bestämmelserna har utformats i enlighet med 6 kap. 2 5 NTL. (Jfr 97 5 UBL)

70 .5'

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister för arbetsgivarens över— klaganden. Den har sin förebild i 6 kap. 35 NTL. I första stycket anges huvudregeln. Tidsfristen är densamma som gäller för omprövning enligt 52 5 första stycket. (Jfr 98 5 UBL)

I andra och tredje styckena finns bestämmelser om kortare tidsfrister för överklagande av vissa beslut. De kortare fristerna motiveras av praktiska skäl. I andra stycket är fristen två månader och i tredje stycket tre veckor. Även dessa frister stämmer överens med vad som gäller vid omprövning (se 53 5).

715

Paragrafen, som är ny, har utformats efter förebild av. 6 kap. 45 NTL. Motsvarande bestämmelser fanns tidigare i 45 5.

• Sida 73
•  Original

72,5 Paragrafen betecknades tidigare 51 5. Den motsvarar 6 kap. 5—7 55 NTL. (Jfr 995 1 mom. UBL)

Nuvarande bestämmelser i 51 första stycket om omprövning har ersatts av de mer detaljerade bestämmelserna om omprövning i den nya 50 5 och följande paragrafer. Av bestämmelsen i 6 kap. 6 5 NTL. till vilken hänvisas i nuvarande 51 5 andra stycket, framgår bl.a. att överklagade beslut skall omprövas. Detta stycke blir förevarande paragrafs första stycke.

1 ett nytt andra stycke tas in en bestämmelse att gälla vid överklagande som motsvarar vad som föreslås gälla enligt 51 5 första stycket vid om-

prövning.

73 5'

I denna paragraf. som är ny, har tagits in bestämmelser om överklagande av riksskatteverket och det allmänna ombudet för sjömansskatt. De har sin förebild i 6 kap. 8 5 NTL. (Jfr 1005 UBL)

74 ;

Paragrafen är ny. Till första stycket har flyttats nuvarande bestämmelse i 50 a 5 tredje stycket. 1 andra stycket har tagits in ett förbud för riksskatte- verket att överklaga ett förhandsbesked enligt 22 a 5. Förbudet motiveras i första hand av praktiska skäl.

75 5 Paragrafen är ny. Den motsvarar 6 kap. 9 5 NTL.

. 76 ,5'

I paragrafen. som tidigare betecknades 52 5, har gjorts endast en redaktio- nell ändring i första stycket.

6.3 Lagen om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt 41 _5'

Ändringen i första stycket avser att klargöra att det är skattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registerad som är behörig att fatta-inte bara beskattningsbeslut utan även t. ex. beslut om skatterevision och vite.

I ett nytt andra stycke har införts en hänvisning till' reglerna i NTL om överföring av beslutskompetensen mellan olika skattemyndigheter. Det kan i vissa fall vara motiverat att samla beslutskompetensen i såväl taxe- rings- som mervärdeskatteärenden på en myndighet (jfr prop. 1989/90: 74 s. 282).

Bestämmelsen i det nya tredje stycket möjliggör att även ett beslut om mervärdeskatt kan fattas i skattenämnd om det har ett nära samband med

- Prop. 1990/91:46

• Sida 74
•  Original

ett taxeringsärende som skall avgöras i nämnden och det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang. (se avsnitt 3)

48.5 Ändringen är en direkt följd av att 70.och 71 55 UBL har slopats. Reglerna om efterkrav ersätts av det nya omprövningsförfarandet.

48a5' Sc kommentaren till 21 5 USAL.

6.4 Lagen om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

5 kap. 16 ,5'

Ändringen är en direkt följd av att 70 och 71 55 UBL har slopats. Reglerna om efterkrav ersätts av det nya omprövningsförfarandet.

5 kap. 175” Se kommentaren till 21 5 USAL.

6.5 Lagen om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättninger

4.5

Ändringen i inledningen föranleds av att 105 ML upphävts genom SFS 1990:576. Skatteplikt har införts för i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. Undantag från den generella skatteplikten anges uttryckligen i 8 5 ML.

Punkt 4 harjusterats i anledning av den ändrade indelningen i inkomst- slag som införts genom skattereformen.

5 5”

Ändringen i första stycket punkt 1 föranleds av att schablonbeskattningen av fastigheter avskaffas genom skattereformen.- Begreppet privatbostads- fastighet definieras i 5 5 KL. Att begrepp i AUL har samma innebörd som i KL framgår av 3 5 AUL. .

Första stycket punkt 5 har ändrats ianledning av de nya bestämmelser- na om registreringsskyldighet för och redovisning av mervärdeskatt (SFS 1990: 576). Gränsen för registreringsskyldighet har höjts från .30 000 kr. till 200000 kr.; skattskyldig som inte. är skyldig att lämna självdeklaration skall dock alltid registrera sig (19 5 ML). Avsikten är att avdrag inte skall behöva göras i fler fall än i dag. Den föreslagna ändringen innebär att avdrag inte behöver görasi-de fall uppdragstagaren .visserligen inte är

• Sida 75
•  Original

registrerad till mervärdeskatt, men fakturan innehåller uppgift om hans organisationsnummer.

8 5" Ändringarna föranleds av att schablonbeskattningen av fastigheter avskaf- fas genom skattereformen (se kommentaren under 3 5) och av ändringarna av registreringsskyldigheten i ML (se kommentaren under 5 5).

12 ,5'

Skattereformen innebär att den som har en skattepliktig omsättning understigande 200000 kr. normalt inte är registreringsskyldig. Mervärde- skatten skall i dessa fall redovisas i den allmänna självdeklarationen. Ändringen i förevarande paragraf innebär att en uppdragsgivare inte är betalningsskyldig om uppdragstagaren redovisat mervärdeskatt i självde- klarationen för det aktuella beskattningsåret.

24 5

Den föreslagna ändringen innebär att en uppdragsgivare inte kan ställas till ansvar i de fall uppdragstagaren är enjurisk person som visserligen inte är registrerad till mervärdeskatt men som har lämnat uppgift om sitt organisationsnummer i fakturan.

6.6 Lagen om ändring i lagen (1983: 850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953: 272) m.m.

2,5"

Ändringen i första stycket punkt 1 föranleds av att en skattskyldig normalt blir registreringsskyldig till mervärdeskatt först när den skattepliktiga om- sättningen för beskattningsåret överstiger 200000 kr. Den som inte är registrerad skall redovisa mervärdeskatten i sin allmänna självdeklaration. Det föreslås därför vara tillräckligt att organisationsnummer i stället för registreringsnummer till mervärdeskatt anges i fakturan för att inte skyl- dighet att betala arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift eller att göra skatte- avdrag skall inträda.

6.7 Övriga lagförslag

Ändringarna i 10 kap. 10 5 aktiebolagslagen (1975: 1385), 4 kap. 10 5 lagen (1980: 1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag och 8 kap. 13 5 lagen (19872667) om ekonomiska föreningar är en direkt följd av att årsuppgif- ten i USAL slopas. Beträffande ändringen i 115 lagen (l959z551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om all- män försäkring hänvisas till avsnitt 4.

• Sida 76
•  Original

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

2. lag om ändring i lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

3. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisreg- leringsavgifter, '

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385).

6. lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgifts- skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

10. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelseri uppbördslagen (l953:272) m.m.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 77
•  Original

Bilaga 1

Lagtext ur riksskatteverkets promemoria den 23 april 1990, Förslag till anpassning av uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter till proposition 1989/ 90: 74 om ny taxeringslag m.m. 1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272) dels att 70 och 71 55 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 70 5 skall utgå, dels att nuvarande 85 och 86 samt 86a—89 55 skall betecknas 95 och 96 samt 98— 101 55,

dels att 75, 77 och 84 55 skall ha följande lydelse. dels att de nya 95, 96 och 10055 samt rubrikerna närmast före 84 och 95 55 skall ha följande lydelse.

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser 85—94 55. 97 5 samt närmast före 87 och 90 55 nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

755

Om arbetsgivare utan skälig an- ledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller kvarstående skatt. är han ansvarig för skatt som skatteavdraget skulle ha avsett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att avdraga. Gäller ar- betsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare. som ej är känd. skall vad arbetsgi- varen har underlåtit att avdraga an— ses utgöra 40 procent av den lön på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Om en arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra av- drag för preliminär eller kvarståen- de skatt, är han ansvarig för skatt, som skatteavdraget skulle ha av- sett. till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att dra av. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet att göra av- drag för preliminär skatt arbetsta- gare. som inte är känd. skall vad arbetsgivaren har underlåtit att dra av anses utgöra 40 procent av den lön på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet enligt första stycket skall prövas av den skattemyndighet som avses i 44 5 andra stycket.

Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt. innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts. skall betalnings- skyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren. men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje stycket. skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstaga- ren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkomman- de skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats. om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.

• Sida 78
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

'.»tnvisningar till 75 .5' En arbetsgivare får anses ha haft - skälig anledning att underlåta skat- 'teavdrag bland annat om förutsätt—

ning _för eftergift enligt 22d5' lagen (1984:668) om uppbörd av socialav- gifter från arbetsgivare ifråga om arbetsgivaravgifterna _för den ersätt- ning på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

775

Har arbetsgivare gjort skatteav- drag men har han inte betalat in det innehållna beloppet i tid och ord- ning, som föreskrivs i denna lag, får beloppet, sedan betalningsskyldig- het för det har ålagts arbetsgivaren drivas in hos honom i den ordning som gäller för indrivning av skatt.

Arbetstagaren är fri från betal- ningsansvar för motsvarande skat- tebelopp.

Besvär m. m.

Arbetsgivare är enligt 52 5 första stycket betalningsskyldig .fÖ'r belopp som har innehållits genom skatte- avdrag.

Har arbetsgivare inte redovisat gjorda skatteavdrag skall skatte- myndigheten i beslut bestämma det belopp som han är betalningsskyl- diglör. 1 beslutet skall anges den tid inom vilken beloppet skall betalas.

Belopp som arbetsgivare enligt denna paragraf'är betalningsskyldig jörjär drivas in i samma ordning som gällerjör skatt. Innan beloppet lämnas/ör indrivning skall arbetsgi- varen beredas tillfälle att betala be— loppet.

Arbetstagaren är fri från betal- ningsansvar _för skattebelopp som arbetsgivaren är betalningsskyldig

_fö'r.

Omprövning m. m.

845

Har slutlig, kvarstående eller till- kommande skatt debiterats medför högt belopp eller överskjutande pre- liminär skatt tillgodoräknats med _för lågt belopp eller,/öreligger annan felaktighet till den skattskyldiges nackdel i hans skattsedel, äger den skattemyndighet som utfärdat skatt- sedeln vidtaga rättelse.

Föreligger motsvarande felaktig- het i beslut om arbetsgivares ansva- righet _för arbetstagares skatt. äger den skattemyndighet som meddelat beslutet vidtaga rättelse.

Ifråga om omprövning av beslut om fastställande av avgiftsunderlag

Skattemyndigheten skall om- pröva ett beslut som _fär överklagas enligt denna lag i en fråga som kan ha betydelse _för debiteringen av skatt eller annat ekonomiskt krav från det allmänna mot en skattskyl- dig eller en arbetsgivare. om den skattskyldige eller arbetsgivaren be- går det eller om det _finns andra skäl. Att omprövning skall ske när den skattsk_t-'1dige eller arbetsgivaren överklagat beslut enligt denna lag _f'ramgår av 9 7 5.

Om något beslut inte fattats får beslutet-fattas genom omprövning. Skattemyndigheten jär avstå från

• Sida 79
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

för egenavgifter gäller bestämmel- serna i 8 aå lagen (1959.'551) om beräkning av pensionsgrtutdande inkomst enligt lagen ( I 962: 381) om allmänförsåkring.

Beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut skall omprövas på begäran av den skattskyldige. Den skattskyldiges begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tid som anges i 4 kap. 99" taxeringslagen( 1990: 00).

Föreslagen lydelse

att på eget initiativ ompröva ett be— slut. om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt gäller [ tillämp— liga delar beträffande belopp som .skall betalas p. g. a. beslut som avses i första stycket.

855

Skattemyndigheten skall snarast efter ett omprövningsbeslut enligt denna lag eller ett omprövningsbe- slut eller ett beslut om taxeringsåt- gärder enligt taxeringslagen( I 990; 00) eller allmän förvaltnings— domstols beslut enligt denna lag göra den ändring i debiteringen av skatt som föranleds av beslutet.

865

Om en fråga som avses i 84 .b" har avgjorts av allmän _förvalningsdorw stol, får skattemyndigheten inte om- pröva frågan.

Omprövning på begäran av den skattskyldige eller arbetsgivare

879

Vill den skattskyldige eller arbets- givaren begära omprövning av ett beslut, skall han göra detta skrift- ligt. Begäran skall lta kommit in till skattetnyndigheten senast f'emte året efter utgången av det kalender— år under vilket uppbördsåret har gått ut.

Om den skattskyldige eller arbets- givaren gör sannolikt att han inte inom två månader/öre utgången av den tid som anges iförsta stycket _fått kännedom om ett beslut enligt denna lag som år till hans nackdel eller skattsedel eller annan handling med uppgift om vad han ålagts att betala. får ltan ändå begära om- prövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

• Sida 80
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

Har den skattskyldige eller ar- betsgi varen inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen med begäran om ompröv- ning till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol. får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattem_1-'ndighet som fattat be- slutet.

%

Om en begäran om mnprc'ivning inte är egenhändigt undertecknad av den som begär omprövningen el- ler hans ombud. fär skattemyndig- heten utfärda föreläggande om att undertecknamle skall ske med på- följd att omprövning annars inte görs.

895

Trots bestämmelsen i 86 ffär en fråga som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas. om be- slutet avvikerf'rån rättstillämpning- en i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skatte- myndigheten

%&

Ompröva/' skattemyndigheten självmant ett beslut enligt denna lag. får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges eller arbetsgi- varens fördel meddela.-' senast femte året efter utgången av det kalender- år uttder vilket uppbördsåret har gått ut.

9lä

Ett otnprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige eller arlu'tsgivaren får. utom i fall som avses i 935 meddelas senast året efter utgången av det kalenderår un- der vilket upplniirdsåret har gått ut.

• Sida 81
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:46 92 å . Bilaga 1

Skattemyndigheten får meddela ett otnprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige eller arlu'tsgivaren efter utgången av tid som anges i 91 _9' under deförtttsätt- ningar och på det sätt som anges i 93 och 94 M" (efterprövning).

93 &

E_"fterprö vni ng_ få r ske . I . om slutlig. kvarstående eller tillkommande skatt blivit obehö— rigen utesluten från debitering eller på/ifird till för ringa belopp eller om skatt har restituerats med för högt belopp eller om motsvarande felak- tighet finns i beslut om arbetsgiva- res ansvarför arlu'tstagares skatt.

2. om en arbetsgivare har gjort avdrag/ör preliminär eller kvarstå— ende skatt men inte betalat in det innehållna beloppet.

3. om en arbetsgivare har under- låtit att göra avdragför preliminär eller kvarstående skatt.

Efterprövning enligtförsta stycket jfår ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Efterprövning får inte ske om arbetsgivarenfår an- ses ha haft skälig anledning att un- derlåta skatteavdrag eller om skat- temyndigheten tidigare/tittat beslut om efterprövning avseende samma fråga.

94 5

L fterprövningfår ske

1. ifall som avses i 93 .é' första stycket 1 , senastfjt'irde året efter det uppbördvår. under vilket skatten rätteligen skulle ha debiterats eller felaktigt restituerades,

Z.. i fall som avses i 93 .é' första stycket .? eller 3, ifråga om prelimi- när skatt senast sjunde året eller i fråga om kvarstående skatt. _femte året efter utgången av det kalender- år då skatteavdraget gjordes eller skulle lta gjorts.

[lar skattskyldig beviljats an- stånd med betalning av skatt i av- vaktan på kammarrätts eller rege- 81

• Sida 82
•  Original

Föreslagen lydelse Prop. l 990/91: 46

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

ringsrättens beslut med anledning av överklagande, får ifall som avses i 93 5första stycket 3 efterprövning ske inom en tid av ytterligare högst två år. räknat från utgången av det kalenderår, då domstolens beslut meddelades.

Överklagande m. m.

955

1 mom. Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten av skattskyldig. arbetsgivare och riksskatteverket. om inte annat följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunder- lag för egenavgifter gäller vad'som föreskrivs i ll— 13 åå lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Beslut om revision enligt 785 1 mom. och beslut varigenom vite har förelagts får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55 l mom. första stycket och 55 Q' 2 mom. andra stycket samt beslut rörande framställning om försättande i konkurs. ackordsförslag och avskrivning av skatt får överklagas. '

Besvär m. rn.

Överklagande av den skattskyldi- ge eller arbetsgivare skall vara. skriftligt och ha kommit in inom två månader från den dag klagan- den tick del av beslutet. Vid över- klagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut gäller bestämmelserna i 6 kap. 35 taxe- ringslagen (l990:00).

Överklagande av den skattskyldi- ge eller arbetsgivare skall vara skriftligt och ha kommit in senast femte året efter utgången av det ka- lenderår under vilket uppbördsåret ltar gått ut. Om det överklagade be- slutet ltar meddelats efter den 30 jutti femte året efter utgången av det kalenderår under vilket uppbörds- året ltar gått ut och klagattden har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år. får överklagande komma in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Överklagande av beslut om preli- minär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt. debitering eller jämkning av sådatt skatt, verkstäl- lande av skatteavdrag och anstånd enligt 48 ,9' med inbetalning av skatt skall dock lta kommit in ittottt två månader från den dag klagattden fick del av beslutet. Vid överklagan- de av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut gäller bestäm- melserna i 6 kap. 3 & taxeringslagen (1990: 00).

Den skattskyldige och arbetsgiva- ren får överklaga ett beslut ett/igt dettna lag även om det inte gått ho- nom emot.

• Sida 83
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lvdelse

Överklagande av riksskattever- ket skall vara Skriftligt och ha kom- mit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

1-"öreslagen lydelse

Överklagande av riksskattever- ket skall vara skriftligt och ha korn- mit in inom tidsfrist som enligt 90 och 91 ff gäller för beslut om om- prövning på initiativ av skattemyn- dighet eller e/ter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddela- des. Överklagande enligtfjärde styc- ket skall dock bakommit in inom två månader ft'ån den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett ontprövttittgsbeslut som avser efterprövning och yrkas ändring till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel. skall över- klagandet ha kontmit in ittom två månader från den dag då beslutet tneddelades.

Riksskatteverket får hos länsrätten yrka att arbetsgivare åläggs ansvarig- het för arbetstagares skatt.

965

Bestämmelserna i 6 kap. 5 — 7 M taxeringslagen(1990: 00) gäller när en skattskyldig eller en arbetsgi vare överklagat skattetttvndighetens be- slut.

Om dett skattskyldige eller arbets- givaren överklagat skattemyndighe- tetts beslut skall myndigheten pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. [tar överklagandet kotnmit inför .vettt. skall myndig/teten avvisa det. om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Överklagandet skall inte avvisas. om förseningen beror på att skatte— m_vndigheten ltar lämnat den kla- gande ett ft)/aktig underrättelse om hur man överklagar.

Överklagandet skall inte heller avvisas. om det ittom överklagande- tiden kommit in till en annan skat- tem_i-'ndighet än den som fattat be- slutet eller till en allmän förvalt— ningsdotttstol. Överklagandet skall då omedelbart översändas till den skattettt_i-'ttdigl1et son'tfattat beslutet med uppgift om den dag då hand— lingen kont in till myndigheten eller domstolen.

979"

Om den skattskyldige eller arbets- givaren överklagat skattemyndiglte— tens beslut skall myndig/teten sna- rast ompröva det överklagade beslu-

• Sida 84
•  Original

Bilaga 1

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

tet. Detta gäller dock inte om över— klagandet skall avvisas enligt 96 9' eller hinder mot omprövningförelig- ger enligt 86 .é'.

Ett överklagande förfaller om skattemyndigheten ändrar beslutet så som den klagande begär.

Om skattemyndiglteten ändrar beslutet på annat sätt än den kla- gande begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns det skäl för det. får myndighe- ten lämna den klagande tillfälle att återkalla överklagandet.

Om överklagandet inte avvisas ett/igt 96 5 eller förfaller enligt and- ra stycket, skall skattemyndiglteten överlämna överklagandet. sitt om- prövningsbeslut och övriga hand- lingar i ärendet till länsrätten. Om det _hnns särskilda skäl för överkla- gandet överlämnas till länsrätten utan föregående prövning.

lOOå

Besvär över beslut enligt denna lag eller över taxering inverkar icke på skyldigheten att erlägga den skatt, som besvären rör.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut el- ler utslag som föranleder åtgärden icke vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid verkställighet enligt ut- sökningsbalken.

Ett överklagande av ett beslut en- ligt denna lag eller av ett beslut om taxering inverkar inte på skyldighe- ten att betala den skatt, som över- klagandet rör.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut el- lerutslag som föranleder åtgärden inte vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid verkställighet enligt ut- sökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Därvid tillämpas vad som sägs i punkt 10 av övergångsbestämmelserna till lagen (l990:000) om ändring i uppbördslagen. De äldre bestämmelserna i 84 å och 85 & 1 mom. första stycket tillämpas också på beslut som meddelats efter utgången av år l990 om det avser l990 och tidigare års taxeringar.

De upphävda bestämmelserna i 70 5 skall fortfarande tillämpas på ären- den avseende 1990 och tidigare års taxeringar.

Vad som i de äldre bestämmelserna sägs om länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet skall från och med den 1 januari l99l gälla skatte-

myndighet.

• Sida 85
•  Original

Bilaga 1

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare

dels att 11. 12. 13, 15. 16, 19, 20, 22. 30. 51 och 55 55 skall upphöra att

gälla,

dels att i 6. 17. 18. 22 a, 24, 33 och 46 åå orden "den lokala skattemyn- digheten" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i ' motsvarande form,

dels att i 9 och 23 åå ordet ”länsskattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattemyndighet" i motsvarande form.

dels att nuvarande 54 & skall betecknas 30 &. dels att 2. 3, 7, 10, 17, 21.22 d. 26. 27. 28. 29. nya 30, 31, 32. 37, 38. 39. 40, 41. 42. 44. 45. 46. 47. 50 och 52—55 åå samt rubrikerna närmast före 30. 39 a och 50 åå skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas nya paragrafer, 49 a-k och 50 a—c &. av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

I denna lag förstås med

Föreslagen lydelse

lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3—555 lagen (l981:69l) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas: uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 545 1 mom. uppbördslagen (l953:272):

månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 5; utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas; årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret; årsuppgift: En arbetsgivares" upp- gift om den lön på vilken årsavgift skall beräknas;

redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt skall betalas;

restitutionsränta: ränta enligt 24 å; anståndsränta: ränta enligt 54 &.

Länsskattemyndighetens beslut ett/igt denna lag meddelas av den lättsskattemyndigltet till vilken upp- bördsdeklarationen skall lämnas, om inte annat följer av 32 9:

Den lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag meddelas av den lokala skattemyndighet hos vil- ken arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av ar- betstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad, meddelas beslut av den lokala skattemyndigheten i det

anståndsränta: ränta enligt 30 &.

Beslut enligt denna lag meddelas av den skattemyndighet-hos vilken arbetsgivaren är registrerad för in— betalning och redovisning av ar- betstagares skatt, om inte annat följer av 32 5. Är arbetsgivaren inte registrerad meddelas beslut av skat— temyndigheten i det län där arbets—

• Sida 86
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lvdelse

fögderi där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är bo- satt utomlands eller är utländsk ju- ridisk person, fast driftställe här i riket, meddelas beslutet av den lo—

kala skattemyndigheten i Stock- .

holmsfögderi.

Vad som i andra stycket sägs om arbetsgivare skall i fråga om beslut enligt 22 a & gälla uppdragsgivaren.

Lånsskattemyndigheten kan om särskilda skäl föreligger medge att arbetsgivare redovisar och betalar månadsavgift inom viss tid efter den dag då avgiften annars skall be- talas.

l.änsskattemyndigheten i Stock- holms län kan om särskilda skäl fö- religger medge att sådan arbetsgiva- re som avses i 3 å andra stycket sis- ta meningen redovisar och betalar arbetsgivaravgifter i annan ordning än som föreskrivs i denna lag.

Den lokala skattemyndigheten skal/fastställa månadsavgiften och i förekommande fall ålägga betal- ningsskyldighet för arbetsgivaren om denne har

[. underlåtit att lämna redovis- ning enligt 4 9”;

Föreslagen lvdelse

givaren är bosatt. Saknar en arbets- givare. som är bosatt utomlands el- ler är utländsk juridisk person. fast driftställe här i riket. meddelas be- slutet av skattemyndigheten i Stockholms län.

Vad som iförsta stycket sägs om arbetsgivare skall i fråga om beslut enligt 22 a 9" gälla uppdragsgivaren.

Skattemyndigheten kan om sär- skilda skäl föreligger medge att ar- betsgivare redovisar och betalar månadsavgift inom viss tid efter den dag då avgiften annars skall bc- talas.

Skattemyndigheten i Stockholms län kan om särskilda skäl föreligger medge att sådan arbetsgivare som avses i 3 5 första stycket sista me- ningen redovisar och betalar ar- betsgivaravgifter i annan ordning än som föreskrivs i denna lag.

Fastställelse av månadsavgift m. m. 10 5

Har arbetsgivaren lämnat dekla- ration enligt 4 och 9st eller inom den tid som anges i beslut enligt 7 9" anses _fastställelsebeslut ha medde- lats i enlighet med deklarationen.

Om deklaration inte har kommit , in till skattemyndiglteten inom den tid som anges i första stycket anses månadsavgiften genom fastställelse— beslutet ha bestämts till noll kronor.

Kommer deklarationen in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt än som anges i första styc- ket anses.fastställelsebeslut ha med- delats i enlighet med deklarationen om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan.

Skaltemyndigheten skall medde- la beslut omfaststä/Ielse av månads- avgift 'när detta föranleds av dom i mål om månadsavgift.

När skattemyndiglieten beslutar om månadsavgift enligt fjärde styc-

• Sida 87
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lvdelse

2. lämnat oriktig Uppgift och må- nadsavgilten på grund därav blivit för låg: eller

3. redovisat för hög månadsavgift och beslut om restitution eller av— kortning .skall meddelas.

Beta/nings.sk_t-'ldighet skall åläg- gas arbetsgivaren för avgiftsbelopp som har redovisats i uppbördsdekla- ration men inte betalats. Belopp för vilket beta/ningsskyldighet ålagts får (.miedelbart drivas in.

Föreslagen hide/se

ket eller meddelar beslut om om- prövning av månadsavgift skall i be- slutet anges den tid inom vilken ar- betsgivaren skall betala det belopp

för vilket beta/ningsskyldighet före- ligger. Beloppet fär efter utgången av denna tid omedelbart drivas in. Arbetsgivaren är enligt 9.6 betal- ningsskyldig för den månadsavgift som enligt 4 I ,s' skall redovisas på uppbördsdeklaration. Sedan arbets— givaren beretts tillfälle att betala be- loppet får det omedelbart drivas in.

Kan på grund av brister i arbetsgivarens uppgifter. bokföring eller an- teckningar om utgiven lön underlaget för den månadsavgift som skall fastställas inte beräknas tillförlitligt. skall det uppskattas av skattemyndig- heten efter vad som bedöms vara skäligt med hänsyn till föreliggande omständigheter såsom verksamhetens art och omfattning.

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av natura/ör- mån har varit oriktigfår den lokala skattemj-vzdigheten inte på grund av det felaktiga värdet fastställa höjd månadsavgift. Lokala skattemyn- digheten behöver inte heller besluta om rättelse när den oriktiga uppgif— ten avseende natura/örmånen gäller ett mindre belopp och rätte/.se inte yrkas av arbetsgivaren.

tl-tånadsavgift får fastställas även i fall då avgift för samma månad tidigare fastställts. Beslut enligt denna paragraf får inte meddelas om årsavgift har fastställts.

Beslut enligt denna paragraf får inte meddelas om årsavgift har fast- ställts.

llå

Den lokala skattemyndigheten får anmana en arbetsgivare att inom den tid som angetts i anma- ningen lämna årsuppgi/t.

Anma/ting enligt denna paragraf får också utfärdas av riksskattever- ket eller länsskattemyndigheten. [lar uppbördsdeklaration lämnats under .särskilt redovisningsnummer skall årsuppgift lämnas under sam- ma nummer.

• Sida 88
•  Original

Nuvarande lvdelse Föreslagen l_i-'de/se Prop. 1 990/ 9 1 : 46

1” Bilaga 1

I årsuppgiften skall anges

i . arbetsgivarens namn och post- adress. personnummer, organisa- tionsnummer eller särskilda re— dovisningsnummer enligt 53g' 1 inom. upplu'irdslagen ( I 953: 2 7 2):

2. under utgiftsåret utgiven/ön, dock inräknat det belopp .som avses i punkt 3."

3. den lön på vilket avdrag har gjorts enligt 6 f."

4. den lön på vilken årsavgiften beräknas.

.:lrsuppgift .skall avges på heder och samvete på blankett enligtfast- .ställtformu/är.

13 & Avlider arbetsgivaren, Iskall för det utgiftsår då dödsfallet inträffade årsuppgiften avse både av den avlid— ne och av dödsboet utgivna löner.

155

En arbetsgivare .som lämnat ofull- ständig årsuppgi/t fär anmanas att komplettera den.

Efter anmaning är arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att inom den tid som har angetts i anmaning- en meddela de upplysningar som be— hövsför kontroll av ai'gifts.sk_i-'ldighe- ten.

Arbetsgivaren och arbetstagaren skall efter anmaning också förete alla handlingar som behövs för kon— troll av avgiftsskyldigheten såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

Anmaning enligt denna paragraf" får utfärdas av riksskatteverket. länsskattemyndigheten eller den lo- kala skattemyndigheten.

Bestämmelserna i 54 ,é' 3 mom. andra stycket och tredje st ycket förs- ta meningen uppbördslagen (1953'272) om uppbördsdeklara— tion skall tillämpas på årsuppgift.

165

Om arbetsgivare eller arbetstaga- re inte hörsammar en anmaning en- 88

• Sida 89
•  Original

Bilaga 1

Nu va rande lydelse

ligt 15 _é' första eller andra stycket får vite föreläggas. Om en arbetsgi- vare inte hörsammar en anmaning enligt 115 får den anmanande myndigheten vid vite anmana den- ne att inkomma med årsuppgift inom viss tid. Bestämmelserna i 83 _6 uppbördslagen( l953:272) om vite gäller därvid [ tillämpliga delar.

Föreslagen lydelse

Fastställelse av årsavgift m.m.

175

Den lokala skattemyndigheten skall efter den I mars året efter ut- giltsåretfastställa årsavgiften för ar- betsgi va ren

]. om en arbetsgivare i årsuppgift eller annat meddelande har lämnat sådan uppgift om lön att årsavgiften uppgår till större belopp än summan av vad arbetsgivaren har betalat och ålagts betala för utgiftsåret,-

2. om årsavgiften blivit för låg på grund av att arbetsgivaren har läm- nat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna föreskriven uppgift;

3. om en arbetsgivare yrkat att en inte tidigare fastställd årsavgift skall bestämmas till lägre belopp än som följer av uppgifterna i upp- bördsdeklaration:

4. om beslut om restitution eller avkortning skall meddelas;

5. om få!! föreligger som avses i l 9 9": eller

6. om den lokala skattemyndighe- ten finner att en arbetstagares kost- nader bör beräknas till lägre belopp än somföljt av beslut enligt 6 &" tred- je stycket och årsavgiften inte tidiga- re fastställts.

fastställelse enligt första .stycket 1, 2, 4 och 5 får ske även i fall då årsavgift tidigare fastställts. Fast- ställelse enligt första stycket 1. 2 och 4 — 6 får under/ätas om beloppet att återfå eller .som återstår att betala understiger 100 krattor.

F astställelse enligtförsta stycket 3 får avse endast avgiftsbelopp som

Skattemyndigheten kan efter den 1 mars året efter utgiftsåret i stället för beslut enligt 10 _9" om månadsav- gift meddela beslut om fastställelse av årsa vgi ft för arbetsgivaren om

1. månadsavgift omprövas enligt 49 a—k 55 eller 50 eg",

2. när detta föranleds av dom i mål om årsavgift.

• Sida 90
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

inte tidigare fastställts. Yrkandet skall ha kommit in till den lokala skattemyndigheten före utgången av andra året efter utgiftsåret.

Föreslagen lydelse

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av naturaförmån har varit oriktig får den lokala skatte- myndigheten inte på grund av det felaktiga värdet fastställa höjd årsavgift.

uppgår de arbetsgivaravgifter som återstår att betala till minst 100 kronor. skall arbetsgivaren åläggas betalningsskyldighet för dem. Öre- tal ..som uppkommer vid beräkning- en bortfaller. Ett belopp för vilket beta/ningsskyldighet ålagts/år ome- delbart drivas in.

Fastställelse enligt denna para- graf får underlåtas om fastställelse av månadsavgift meddelas enligt 109".

När skattemyndigheten beslutar om årsavgift enligtförsta stycket el- ler meddelar beslut om omprövning av årsavgift skall i beslutet anges den tid inom vilken arbetsgivaren .skall betala det beloppför vilket be- talningsskyldighet föreligger. Belop- pet fär efter utgången av denna tid omedelbart drivas in.

195

Har årsavgiften blivit oriktig på grund av felräknin g. felskrivning el- ler annat uppenbart förbiseende. skall den lokala skattein_t-'tidiglieten rätta felaktigheten. om inte denna är att anse .som ringa. Ändring skall också vidtas

1. om ett belopp som har inräk- nats i avgiftsunderlaget har ansetts utgöra inkomst av armatförvärvsar— bete vid beräkningen av pensions- grundande inkomst eller

2. om ett belopp som inte har in- räknats i avgiftsunderlaget har an- setts utgöra inkomst av anställning vid beräkningen av pensionsgrun- dande inkomst.

Den lokala .skattemyndigheten får medge anstånd med betalningen av ett avgiftsbelopp som kan kom- ma att sättas ned genom rätte/.se el ler ändring enligt första stycket.

206

Den lokala skattemyndlgheten får ålägga en arbetsgivare betal- ningsskyldighet för ett utgiftsårs av- gifter inom sju år efter utgiftsårets utgång. Har en arbetsgivare avlidit får beta/ningsskyldighet dock inte

• Sida 91
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:46 åläggas dödsboet enligt 22 _é' om inte Bilaga I frågan prövats inom två år efter ut- gången av det kalenderår under vil— ket bouppteckning blivit ingiven för registrering.

IIar arbetsgivaren, på sätt anges i 14 5 andra stycket skattebrottslagen( ] 971:69). delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser arbetsgivaravgifterna eller har åtal väckts mot honom _för sådant brott. får den lokala skattemyndiglteten ålägga beta/ningsskyldighet för det utgiftsår som brottet avser även efter utgången av i första stycket angiven tid. Detsamma gäller om tiden för att ådöma arbetsgivaren påföljd _för sådant brott ltarförlängts genom be- slut enligt 14 a _é' skattebrottslagen.

Den lokala skattemyndigheten får också ålägga betalningsskyldig— het efter utgången av iförsta stycket angiven tid när sådan skyldighet skall åläggas på grund av åtgärd som avses i 12 5 skattebrottslagen.

Beta/ningsskyldighet enligt andra stycketjår inte åläggas efter utgång- en av kalenderåret efter det då nå- gon av de där angivna åtgärderna _lörst vidtogs. Beta/ningsskyldiglzet enligt tredje stycket _får inte åläggas efter utgången av kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 12 &" skat- tebrmtslagen vidtogs. I-Iar arbetsgi- varen avlidit skall dock _fråga om beta/ningsskyldighet _för dödsboet prövas inom sex månaderjrån döds- fallet.

Ett beslut om betalningsskyldig- het som meddelas enligt andra styc- ket skall undanröjas av den lokala skattemyndiglteten, om åtal inte väcks på grundval av den förunder- sökning som _föranlett underrättel- sen om brottsmisstanke eller beslu- tet om tidsjörlängning eller, om åtal har väckts. åtalet inte bila/ls till nå- gon del. Vad som har sagts nu gäller dock inte om arbetsgivaren är fri från ansvar med stöd av 125 skat- tebrottslagen.

Andra —_femte styckena skall ock- så tillämpas om brottet avser en ju- 9l

• Sida 92
•  Original

Nuvarande lydelse

ridisk persons arbetsgivaravgifter och åtgärd som avses i andra stycket - har vidtagits mot den som har/öre- trätt den juridiska personen eller om företrädaren är _fri från ansvar för sådant brott med stöd av 125 ska!- tebrottslagen.

Föreslagen lydelse

215

Den som i egenskap av företräda- re för en arbetsgivare, som är juri- disk person. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i rätt tid och ordning är tillsammans med ar- betsgivaren betalningsskyldig för beloppet samt den restavgift och tilläggsavgift som belöper på detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger sär- skilda skäl.

Den som i egenskap av företräda- re för en arbetsgivare, som är juri- disk person. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i den ord- ning och inom den tid som anges i 9,9" är tillsammans med arbetsgiva- ren betalningsskyldig för beloppet samt den restavgift och tilläggsav- gift som belöper på detta. Betal- ningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger särskilda skäl.

229"

Har en arbetsgivare avlidit och skall betalningsskyldig/tet åläggas för arbetsgivaravgiften som belöper på tid före dödsfallet, skall betal ningsskyldigheten åläggas dödsbo- et.

22dä

En arbetsgivares skyldighet att betala arbetsgivaravgifter som belöper på en av honom utgiven ersättning får helt efterges. om han 1. inte insåg att han var arbetsgivare åt den som utförde det arbete för vilket han utgett ersättningen och

2. med hänsyn till föreliggande omständigheter måste anses ha saknat anledning räkna med att han var arbetsgivare.

Var den. med vilken arbetsgivaren har avtalat om arbetets utförande. när avtalet ingicks registrerad i det centrala skatteregistret för betalning av preliminär A-skatt. får eftergift medges endast om särskilda skäl föreligger.

Om det finns förutsättningar enligt denna paragraf får eftergift medges, även om det inte har yrkats.

Fråga om eftergift prövas av den lokala skattemyndigheten eller, i besvärsmål om skyldighet att betala arbetsgivaravgifter, av besvärs- instansen.

Fråga om eftergift prövas av skattemyndigheten.

• Sida 93
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

265

Länsskattemyndigheten skall övervaka att arbetsgivare fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

Det åligger lokal skattemyndighet att biträda länsskattemyndigheten vid Övervakningen.

Skattemyndigheten skall överva— ka att arbetsgivare fullgör sina skyl- digheter enligt denna lag.

275

För kontroll av att en arbetsgiva- re har fullgjort sin uppgiftsskyldig- het får riksskatteverket, länsskatte— myndigheten eller den lokala skat- temyndigheten besluta om revision hos arbetsgivaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 &I?" taxeringslagen(1956: 623) om taxeringsrevision.

För kontroll av att en arbetsgiva- re har fullgjort sin uppgiftsskyldig- het får riksskatteverket eller skatte- myndigheten besluta om revision hos arbetsgivaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. :S)—14926 taxeringslagen (l990: 00) om taxeringsrevision.

285

Har arbetsgivaravgifter inte beta- lats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betal- ning av sådan avgift eller som har bestämts enligt 7 &, l9 & andra styc- ket eller 54 å, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt 585 1 mom. uppbördslagen (l953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 ä 2 mom. första stycket samma lag tillämpas.

Har arbetsgivaravgifter inte beta- lats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betal- ning av sådan avgift eller som har bestämts enligt 7 eller 30 55, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt 58%? ] mom. uppbördslagen (l953:272). Därvid skall bestäm- melserna i 58 ä 2 mom. första styc- ket samma lag tillämpas.

Uppbördslagens bestämmelser om indrivning. avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på vilket denna lag är tillämpligt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum.

295

Bestämmelserna i 50,6 I mom. taxeringslagen (1956.'623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgif— ter i uppbördsdeklarationer och andra handlingar, som har avläm- nats eller tillhandahållits enligt be- stämmelserna i denna lag eller upp- rättats eller för granskning omhän- dertagits av en myndighet vid av- giftskontroll.

första

Bestämmelserna i 3 kap. 175 stycket taxeringslagen (l990:00) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i uppbördsdek- larationer och andra handlingar, som har avlämnats eller tillhanda- hållits enligt bestämmelserna i den- na lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid avgiftskontroll.

Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndigheter i främmande stater med vilka Sverige har trätfat överenskommelse om handräckning i ärenden om avgift enligt system för social trygghet.

• Sida 94
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lvdelse

Albuånt ombud 54 9"

Har en arln'tsgivare ltos allmän _fb'rvaltningsdomstol överklagat ett beslut om betalningsskj-ildighet en- ligt denna lag/år länsskattemyndig— heten om det finns synnerliga skäl medge anstånd helt eller delvis med betalningen. _.1 nståndfår beviljas att gälla längst intill dess tre månader förflutit _ från dagen _ för _förvaltni ngs- domstolens avgörande i saken. Det- samma gäller om ett beslut angå- ende redaravgift har ("iverklagats hos sjömansskattenämnden eller all- män _förvaltningsdomstol. Läns- skattemj'ndiglieten får som villkor för anstånd föreskriva att säker/tet skall ställas.

Den som _fått anstånd skall betala ränta (anståndsränta) för den del av avgiftsbeloppet för vilken be- talningsskyldighet kvarstår vid an- ståndstidens utgång. Anståndsränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som med tre procent- enheter överstiger det av riksban— ken fastställda diskonto som gällde vid utgången av det föregående året.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den, då avgif- ten skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgivits. till och med den månad. då anståndstiden gått till ända. Anståndsränta som understiger 50 kronor skall dock inte påföras. Öretal som uppkom- mer vid ränteberäkningen bortfal- ler.

Sedan den lokala skattt-tmyndig- heten ålagt arbetsgivaren betal—

Föreslagen lydelse

Anstånd med betalning 30 ,6'

Har ett beslut om fastställelse överklagats eller'kan annars betal- ningsskyldigheten antas komma att sättas ned får skattetnymligheten medge anstånd med betalningen. Därvid gäller bestämmelserna i 4 9 ,9' l. 2 och 3 mom. uppbtfit'tlslagen (1953: 272) i tillämpliga delar.

Den som ltar fått anstånd skall betala ränta (anståndsränta)för den del av avgiftsbeloppet för vil- ken betalningsskyldighet kvarstår vid anståndstidens utgång. An- ståndsränta beräknas för visst ka- lenderår efter en räntesats som med tre procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid' utgången av det fö— regående året.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den. då avgif- ten skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgetts, till och med den månad, då anståndstiden gått ut eller, om betalning skett dess/ör- innan. till och med den månad be- talning skett. Anståndsränta som understiger 50 kronor skall dock inte påföras. Öretal som uppkom- mer vid ränteberäkningen bortfal- ler.

Bifalls arbetsgivarens yrkande av skattern_t-'ttdigheten skall erlagd rätt— ta återbetalas. Bifaller domstol ctt överklagande skall erlagd ränta återbetalas sedan tornen vunnit laga kraft. På återbetalt belopp be— räknas restitutionsränta. ] fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpli- ga delar 24 st.

I fråga om befrielse från att— ståndsränta gäller bestämmelserna

• Sida 95
•  Original

Bilaga 1

Nu varande lydelse

ningsskyldighet _för räntebcloppet får det (.tnteclelltart drivas in.

I-t'ireslagen lvdelse

i 4 9,39 5 inom. ttmtbördslagen.

3lä

Bestämmelserna i l—l3 och 15—30 & gäller också redaravgift. om inte annat följer av vad som .föreskrivs i andra stycket eller i 32—35 och 37 59”.

Bestämmelserna i l— [0 och 1755 gäller också redaravgift. om inte annat följer av vad som före- skrivs i andra stycket eller i 32—35 och 37 åå.

I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 17 & skall i fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret.

32ä

Länsskattemj'ndighetens behö- righet enligt ll. 15 och 54.55 till- kommer länsskattemyndieheten i Göteborgs och Bohus län. l fråga om åtgärder som avses i 28 å andra stycket meddelas beslut av läns— skaIlemyndigheten i det län där må- let om indrivning av avgiftsford- ringen är anhängigt.

.fi/ed allmänt ombud ett/igt 30,6 avses det albnänna ombudet enligt 24% lagen (l9581295) om sjömans- skatt.

37ä

Beslut om betalningsskyldighet för redaravgift får meddelas bara om sjömansskatt har betalats för lönen eller om den sjömansskatt som belöper på lönen får drivas in.

Skaltemj-vndighetens behörighet enligt 30,6 tillkommer skattemyn— diglteten 'i Göteborgs och Bohus län. l fråga om åtgärder som avses i 289" andra stycket meddelas beslut av skattemyndigheten i det län där målet om indrivning av avgifts- fordringen är anhängigt.

Det allmänna ombudet enligt 24?" lagen (19581295) om sjömans- skatt _får h'os siömansskattckontoret yrka att redaravgift påförs en reda- re.

Beslut som medför betalnings- skyldighet för redaravgift får med- delas bara om sjömansskatt har be- talats för lönen eller om den sjö- mansskatt som belöper på lönen får drivas in.

389'

En arbetsgivare. som i uppbörds- deklaration. årsuppgift. eller annat skriftligt meddelande om sin skyl- dighet att betala arbetsgivaravgifter har lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, påförs avgiftstillägg med 20 pr0cent av det avgiftsbe- lopp som ytterligare rätteligen skall utgå.

En arbetsgivare. som i uppbörds- deklaration. eller annat skriftligt meddelande om sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter har läm- nat en uppgift som befinns vara oriktig. påförs avgiftstillägg med 20 procent av det avgiftsbelopp som ytterligare rätteligen skall utgå.

395

Har med stöd av bestämmelserna i 10 eller l8å om uppskattning gjorts avvikelse från de uppgifter som en arbetsgivare har lämnat i

Har med stöd av bestämmelserna i 10 eller 18ä om uppskattning gjorts avvikelse från de uppgifter som en arbetsgivare har lämnat i

• Sida 96
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

uppbördsdeklaration. årsuppgift el- ler annat Skriftligt meddelande om sin skyldighet att betala arbetsgi- varavgifter. påförs arbetsgivaren avgiftstillägg med 20 procent av det avgiftsbelopp som på grund av upp- skattningen ytterligare skall utgå. Till den del uppskattningen inne- fattar rättelse av oriktig uppgift från arbetsgivaren skall dock av- giftstillägg utgå enligt bestämmel- serna i 38 &.

Föreslagen lydelse

uppbördsdeklaration, eller annat skriftligt meddelande om sin skyl- dighet att betala arbetsgivaravgif- ter, påförs arbetsgivaren avgiftstill- lägg med 20 procent av det avgifts- belopp som på grund av uppskatt- ningen ytterligare skall utgå. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från ar- betsgivaren skall dock avgiftstillägg utgå enligt bestämmelserna i 38 5.

405

Har avgiftsunderlaget uppskat- tats med stöd av 10 eller 185 på grund av att uppbördsdeklaration eller årsuppgift inte lämnats, påförs avgiftstillägg om uppbördsdeklara- tion eller årsuppgift inte kommit in trots att anmaning har sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget beräknas till 20 procent av det avgiftsbelopp som på grund av uppskattningen påförs utöver vad som skulle ha ut- gått enligt skriftliga uppgifter som arbetsgivaren lämnat. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från arbetsgiva- ren skall avgiftstillägg utgå enligt bestämmelserna i 38 &.

l-lar avgiftsunderlaget uppskat- tats med stöd av 10 eller 185 på grund av att uppbördsdeklaration inte lämnats, påförs avgiftstillägg om uppbördsdeklaration inte kom- mit in trots att anmaning har sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget be- räknas till 20 procent av det avgifts- belopp som på grund av uppskatt- ningen påförs utöver vad som skul- le ha utgått enligt skriftliga uppgif- ter som arbetsgivaren lämnat. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från ar- betsgivaren skall avgiftstilllägg utgå enligt bestämmelserna i 38 få.

415

Ett beslut om avgiftstillägg enligt 4055 skall undanröjas. om upp- bördsdeklaration eller årsuppgift kommer in till lokal skattemyndig- het eller allmän förvaltningsdom- stol inom tre veckor från den dag då arbetsgivaren fick del av beslu- tet.

Ett beslut om avgiftstillägg enligt 405 skall undanröjas, om upp- bördsdeklaration kommer in till skattemyndighet eller allmän förvaltningsdomstol inom tre vec- kor från den dag då arbetsgivaren fick del av beslutet.

425

Avgiftstillägg påförs inte i sam- band med rättelse av en felräkning eller felskrivning. som uppenbart framgår av uppbördsdeklaration. årsuppgift eller annat skriftligt meddelande från arbetsgivaren. Har en arbetsgivare frivilligt rättat oriktig uppgift. påförs inte avgifts- tillägg.

Avgiftstillägg påförs inte i sam- band med rättelse av en felräkning eller felskrivning. som uppenbart framgår av uppbördsdeklaration el- ler annat skriftligt meddelande från arbetsgivaren. Har en arbetsgivare frivilligt rättat oriktig uppgift. på- förs inte avgiftstillägg.

• Sida 97
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

445

Frågor om avgiftstillägg som av- ser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av den lokala skattemyndigheten prövas av myn- digheten.

Det allmänna ombudet får i den ordning som gäller för överklagan- de enligt denna lag hos länsrätten eller. när fråga är om redaravgift, sjömansskattenämnden yrka att av- giftstillägg påförs.

Frågor om avgiftstillägg som av- ser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av skattemyn- digheten prövas av myndigheten.

Riksskatteverket och det allmän- na ombudet jör sjömansskatt får i den ordning som gäller för överkla- gande enligt denna lag hos länsrät- ten eller. när fråga är om redarav- gift. sjömansskattenämnden yrka att avgiftstillägg påförs.

455

En arbetsgivares yrkande beträ/Å jande avgiftstillägg skall. oavsett vad som annars föreskrivs om be- svär, prövas om beslutet om arbets— givaravgifter inte har vunnit laga kraft.

465

Om beta/nirigssk_t-'ldighet _lör ett avgiftsbelopp enligt 20 _6' inte längre kan aläggas jär den lokala skatte- myndigheten inte pälöra avgiftstill- lägg på beloppet.

Avgiftstillägg får inte påföras om arbetsgivaren har avlidit.

475

Bestämmelserna i 4395 om eftergift av avgiftstillägg skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts. i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet.

Om arbetsgivaravgiften sätts ned. skall också vidtas den ändring i beslu- tet om avgiftstillägg som nedsättningen kan föranleda.

l'id ham/läggningen [ kammar- rätt ot'h länsrätt av mål om avgifts— tillägg skall muntlig ,liiii'liandling häl/as. om arbetsgivaren begär det.

ll-Iuntlig jörltandling behövs dock inte. om det inte finns anledning anta att avgiftstillägg kommer att utgå.

Omprövning m. m.

49aå

Skaltemyndigheten skall ont— pröva ett beslut enligt denna lag om arbetsgi varen eller vad gäller beslut enligt 22 ak” någon av sökandena. begär det eller skäl annars jörelig- ger. .—'ltt mnprövning skall ske när ett

• Sida 98
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 46

Bila a 1 beslut enligt denna lag överklagats g framgår av 50 c 31

Om något beslut om månadsav- gift inte finns får beslutet meddelas genom omprövning.

Sedan beslut om fastställelse av årsavgift meddelats för beslut om fastställelse av månadsavgift inte omprövas.

En begäran om omprövning eller ett överklagande av månadsavgift skall i dessa fall anses avse beslutet om årsavgift.

49 b 5

Om en fråga avgjorts av förvalt- ningsdomstol. får skattemyndighe- ten inte pröva frågan på nytt.

49 (19"

Begäran om omprövning, skall göras skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndiglteten senast sjätte året efter utgången av utgiftsåret. Begäran om ompröv- ning av beslut enligt 65. 7 _é', eller 305 skall ha kommit in till skatte- myndigheten inom två månader från det sökanden fick de! av beslu- tet. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 22 a _9' skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tre veckorf'rån det sökanden fick del av beslutet.

Har en begäran om omprövning ingivits inom den tid som anges i första stycket till en annan skatte— myndighet än den som fattat beslu- tet eller till en jörvaltningsdomstol. för ärendet ändå prövas.

Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet.

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den som begär omprövningen el- ler hans ombud, får skattemyndig- heten utfärda föreläggande om att undertecknande skall ske med på- följd att omprövning annars inte görs.

Utan hinder av att tiden för begä- ran om omprövning enligt första stycket har gått ut, för beslut om 98

• Sida 99
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse Prop. 1990/91:46 . Bila a 1 avgiftstillägg omprövas. så länge be- g slutet i den arbetsgivarevgiftsf'råga som föranlett avgiftstillägget inte har vunnit laga kraft.

4 9 d _9'

Har en fråga avgjorts av länsrät- ten eller kammarrätten, förfrågan utan hinder av vad som sägs i 49 b _é' omprövas om beslutet på grund av regeringsrättsavgörande som har tillkommit efter länsrättens eller kammarrättens beslut måste anses som felaktigt.

49 c 5

Omprövar - skattemyndigheten självmant ett beslut får ompröv- ningsbeslut som är till arbetsgiva- rens fördel meddelas senast under sjätte året från utgången av utgifts- året.

Ett omprövningsbeslutfår medde- las även efter den tid som anges i första stycket om det föranleds av skattemyndighets fastställelsebeslut eller förvaltningsdomsto/s beslut i mål om arbetsgi vara vgift enligt den- na lag.

49.119"

Omprövningsbeslut som är till nackdel . för arbetsgi varen _ får. utom i fall som avses i 49 hf, meddelas senast under andra året efter ut— gången av utgiftsåret.

Om arbetsgivaren saknat skä/ig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av natura/ör— mån har varit oriktigfår den lokala skattemyndigheten inte på grund av det felaktiga värdet fastställa höjd månadsavgift. Skattentyndigheten behöver inte heller besluta om rät- telse när den oriktiga uppgiften av- seende naturaförmånen gäller ett mindre belopp och rättelse inte _vr- kas av arbetsgivaren.

Har arbetsgivaren inte gett in de- klaration i rätt tid får ett ompröv- ningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren meddelas även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant ompröv- 99

• Sida 100
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsbeslut får meddelas inom ett årf'rän det att deklarationen kom- mit in till skattemyndigheten, dock senast inom sex årfrån utgången av utgiftsåret.

49 gä Skattemyndigheten får inte själv- mant ompröva ett beslut enligt

.. a _é'.

49 h 5

Skaltemyruligheten får meddela ett omprövningsbeslut till nackdel för arbetsgivaren efter utgången av den tid som anges i 49 f_é' under de förutsättningar och på det sätt som anges i 49 h—k éjé' (efterprövning.)

491'5

Efterprövning/år ske om arbetsgi— varen

] . i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning

förfastställelsebeslut eller

2. lämnat oriktig uppgift i mål om arbetsgivaravgift

3. underlåtit att lämna deklara- tion eller infordrad uppgift och den oriktiga uppgiften eller underlåten— heten medfört att ett fastställelse-'be- slut blivit felaktigt eller att faststäl- lelsebeslut ej meddelats.

Efterprövning/är också ske

1 . vid rättelse avfelräkning. miss- skrivning eller annat uppenbart för- biseettde

3. om ett belopp som inte har in— räknats i avgiftsunderlaget har an- setts utgöra inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundan- de inkomst.

Efterprövning som avser annat än prövning enligt andra stycket 2 får ske endast om den skulle avse be— lopp av någon betydelse. Efterpröv- ning får inte ske om beslutet med hänsyn till ornstäruliglu'terna skulle

framstå som uppenbart oskäligt el- ler om s_kattemvndigheten tidigare fattat beslut om efterprövning på samma grund.

Beslut om efterprövningfär med-

• Sida 101
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:46_ _ Bila a ] delas senast under sjatte året efter g utgången av utgiftsåret om inte an- nat anges i 49 k _é'.

49 kå

Beslut om efterprövning enligt 49 j 9' andra stycket 2 får meddelas även efter den tid som anges i 4 9_j '#' fjärde stycket men senast sex måna- der efter det beslut som föranleder ändringen.

Beslut om efterprifivning på grund av oriktig uppgift i omprövnings- ärende eller mål om arbetsgivarav- gift får meddelas efter den tid som anges i 49 _j ,é' fjärde stycket men senast inom ett år efter utgången av den månad då skattemyndighetens eller domstolens beslut i ärendet el- ler målet har vunnit laga kraft.

Om arbetsgivaren har avlidit. får beslut om efterprövning inte medde- las efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteck- ning efter honom lämnats in för re- gistrering.

llar arbetsgivaren. på sätt anges i 14 _é' andra stycket skattebrottslagen( I 971 .'69). delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser arbetsgivaravgifterna eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får skattemyndigheten meddela be- slut om efterprövning för det ut- giftsår som brottet avser även efter utgången av den i 4 9 j 5 fjärde styc- ket angivna tiden.

Detsamma gäller om tidenför att ådöma arbetsgivaren påföljd för så- dant brott har förlängts genom be- slut enligt 14 a ,é' skattebrottslagen.

Skattemyndigheten får också meddela beslut om efterprövning ef—' ter utgången av den i 49 j 5 fjärde stycket angivna tiden när sådant be- slut ska/l meddelas på grund av åt- gärd som avses i [25 skattebrotts- lagen.

Beslut om efterprövning enligt fjärde stycket får inte meddelas efter utgången av kalenderåret efter det då någon av de där angivna åtgär- derna först vidtogs. Betalningsskyl-

• Sida 102
•  Original

Bilaga 1

Nu varande lvdelse

Besvär m. m.

Föreslagen lydelse

dighet enligt fetnte stycket får inte åläggas efter utgången av kalender— året efter det då åtgärd som avses i [25 skatteln'ottslagen vidtogs. Har arbetsgivaren avlidit skall dockfi'å- ga om beta/ningssk)'ldighet för dödsboet prövas inom sex månader _fi'ån dödsfallet.

Ett beslut om efterprövning som meddelas enligt fjärde stycket skall undanröjas av skatternyndiglu'ten. om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsför/ängning el- ler, om åtal har väckts. åtalet inte bita/ls till någon del. Vad som har sagts titt gäller dock inte om arbets- givaren ärfi'i från ansvar med stöd "av ] 2 ,9' skatteln'ottslagen.

Fjärde —— sjunde styckena skall också tillämpas om brottet avser en juridisk persons arbetsgivaravgifter och åtgärd som avses i andra stycket har vidtagits mot den som har före- trätt den juridiska personen eller om företrädaren är fri från ansvar för sådant brott med stöd av 12,6 skat- tebrottslagen.

Överklagande m. m.

509'

Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär hos länsrätten. Beslut enligt 65 tredje stycket eller 19 _9' andra styc- ket överklagas dock genom besvär Itos länsskattemyndigheten. Beslut enligt nämnda stycken eller 22 a 9' får inte överklagas av det allmänna ombudet.

Sjömansskattekontorets beslut får överklagas genom besvär hos sjömansskattenämnden. Besvärs- handlingen skall ha kommit in se- nast två månader från den dag då klagandenfick del av beslutet.

Den lokala skattemyndighetens eller sjömansskattekontorcts beslut om revision eller beslut varigenom vite har förelagts får inte överkla-

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten.

Sjömansskattekontorets beslut får överklagas hos sjömansskatte- nämnden.

Riksskatteverkets. skattemyndig- hetens cller sjömansskattekontorets

beslut om revision eller beslut var-' igenom vite har törelagts får inte

• Sida 103
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

gas. Detsamma gäller den lokala skattemyndighetens avvisnings- beslut enligt 22 a 9' andra stycket.

Föreslagen lydelse

överklagas.

50 a &

Arbetsgivarens eller det allmänna ombudets för sjömansskatt överkla- gande skall ha kommit in inom sex år efter utgången av utgiftsåret. Är det fråga om ett beslut som fattats efter den 30 juni sjätte året efter det utgiftsår som beslutet avser. får överklagandet komma in efter deti- na tid men inom två månader från den dag den klagande _hck del av beslutet.

Överklagande av arbetsgivaren av beslut enligt 6 s' tredje stycket. 7 Q' eller 30 å' skall ha kommit in inom två månader från den dag klagan- den fick del av beslutet.

Överklagande av beslut ert/igt 22 a &" skall ha kommit in inom tre veckorfrån det klaganden fick del av beslutet.

Överklagande av riksskatteverket skall ha kommit in inom två måna- der från det beslutet meddelades. Riksskatteverket får ej överklaga skattemyndighetens beslut enligt 22 a 9".

50 b ,é'

Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent. skall myndigheten avvisa det, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Överklagandet skall inte avvisas. om förseningen beror på att skatte- myndigheten har lämnat den kla- gande en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagande- tiden kommit in till en annan skat- temyndighet än den .som fattat be- slutet eller till en förvaltningsdom- stol. Överklagandet skall då omedel- bart översändas till den skattemyn- dighet som fattat beslutet.

• Sida 104
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 cf Skattemyndiglu'ten skall snarast ompröva det överklagade beslutet

' om överklagandet inte skall avvisas.

- Om överklagandet avser ett beslut om månadsavgift och årsavgift fast- ställts för det utgiftsår som överkla— gandet gäller skall överklagandet anses avse beslutet om årsavgift.

Ett överklagande förfaller om skattemyndigheten ändrar beslutet såsom den klagande begär. Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än den klagande begär. skall över- klagandet anses omfatta det nya be- slutet.

Om överklagandet inte avvisas el- ler förf'aller. skall skattemyndighe- ten överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och övriga hand- lingar i ärendet till länsrätten utan

föregående omprövning.

515

Beslut av den lokala skattemyn- digheten eller sjömansskattekonto- ret. som får överklagas. skall på an- sökan av arbetsgi varen eller det all- männa ambudet. eller när fråga är om beslut enligt 22 a_é'. någon av sökande/ia omprövas av den lokala skattemyndigheten respektive sjö— mansskattekontoret. Ansöknings- handlingen skall ha kommit in före besvärstidens utgång. Vad som har sagts nu gäller dock inte beslut en- ligt 6 ,t' tredje stycket eller 195 and- ra stycket.

Ett beslut får inte omprövas. om arbetsgivaren eller. när-fråga är om beslut enligt 22 a _é', någon av sökan- dena har anfört besvär över beslutet.

52ä

Beslut av länsska[temyndighetfår överklagas bara i den mån beslutet gäller förseningsavgift, restavgift. tilläggsavgift, restitution eller av"- kortning. Överklagandet skall göras ltos kammarrätten.

Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande

Länsrättens beslut ifråga som av- ses i oss* tredje stycket. 7 ,é', 22 ag" andra stycket eller 3035 första styc- ketfår dock inte överklagas.

Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande

• Sida 105
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen (19582295) om sjömansskatt. Beslut enligt 6 & tred- je stycket eller 199" andra stycket får dock inte överklagas.

Föreslagen lydelse

hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen (19582295) om sjömansskatt. Beslut ifråga som av- ses i 65 tredje stycket, 22 af andra stycket eller 30 9' första stycket får dock inte överklagas.

535

' Beslut av riksskatteverket om re- vision ellerföreläggande av vite får

Bestämmelserna i 6 kap. 10_ 24 55 taxeringslagpn (1990; 00) gä [_ ler för mål enligt denna lag. Vad som i taxeringslagen sägs om skatt- skyldig skall gälla arbetsgivare eller. närfråga är om beslut enligt 22 a 5, någon av sökandena. Vad som i taxeringslagen sägs om skattetillägg skall gälla avgiftstillägg.

555 Avgiftsbelopp för vilket betal- ningsskyldighet ålagts av allmän _förvaltningsdomstol får omedelbart drivas in.

inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i sin helhet första gången beträffande arbetsgivaravgifter för utgiftsåret l99l. Den nya lagen skall också tillämpas på ärenden och mål om omprövning eller överklagande, som avser arbetsgivaravgifter för tidigare utgiftsår, i de fall beslut om månadsavgift eller årsavgift meddelats. Den nya lagens regler om omprövning och överklagande tillämpas på beslut som meddelas från och med den ljanuari 1991.

2. Den gamla lagen skall. utom i de fall som avses ovan, fortfarande tillämpas påärenden och mål avseende utgiftsåret 1990 och tidigare. Vad som i den gamla lagen sägs om länsskattemyndighet och lokal skattemyn- dighet skall från och med den ljanuari 1991 gälla skattemyndighet. Vidare skall från samma tidpunkt vad som sägs om allmänna ombudet enligt uppbördslagen gälla riksskatteverket.

3. Bestämmelsernai 275 i den nya lagen om vem som får besluta om revision hos arbetsgivare tillämpas i fråga om beslut om revision som meddelas från och med den ljanuari 1991.

F öreträdaransvar i lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter Riksskatteverket (RSV) har fått i uppdrag av fmansdepartementet att lämna förslag till anpassning av uppbördslagen (l953:272), UBL, och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter. USAL, till de:.regler om omprövning och överklagande som framläggs i förslag till ny taxeringslag (NTL). Förslaget framgår av prop. l989/90: 74.

En anpassning av USALs regler till NTLs regler om omprövning och överklagande innebär att det i USAL måste skapas ett grundbeslut. Som framgår av förslaget till förändringar i USAL har den modell som används i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt (ML) tillämpats även på beslut enligt USAL. Reglerna går i korthet ut på bl.a. att fastställelsebeslut anses ha

• Sida 106
•  Original

Bilaga 1

meddelats i enlighet med deklarationen när arbetsgivaren har lämnat redovisning och att vid utebliven redovisning anses mervärdeskatten re- spektive arbetsgivaravgiften fastställd till 0 kr. Detta återfinns i förslag till ny lydelse av 10 5 USAL.

Valet av denna konstruktion medför ett problem i samband med företrä- daransvar för arbetsgivaravgift. [ 21 Q' USAL återfinns bestämmelsen om företrädares ansvar för arbetsgivaravgifter.

1 ett rättsfall. NJA 1982 s 578 har Högsta domstolen slagit fast att personlig betalningsskyldighet inte kan åläggas företrädare för mervärde- skatt som fastställts efter konkurs och som avser redovisningsperiod som utgått före konkursen. l rättsfallet hade mervärdeskatten redovisats med för lågt belopp. Sedan den juridiska personen (aktiebolag) därefter försatts i konkurs hade mervärdeskatteenheten fastställt mervärdeskatten till ett högre belopp. HD fann att betalningsskyldigheten för bolaget avseende det redovisade beloppet inträdde den dag deklarationen senast skulle ha läm- nats medan betalningsskyldigheten för det tillkommande skattebeloppet inte inträdde före mervärdeskattecnhetens beslut. Analogt innebär rätts- fallet att om deklaration inte lämnas (och något skattebelopp inte betalas) kan företrädare inte göras ansvarig för mervärdeskatt som fastställts först efter det att konkurs inträtt. -

När det gäller arbetsgivaravgift torde motsvarande situation uppstå med den lydelse 105 USAL fått i RSVs förslag.

Med anledning av ovanstående föreslås därför också 21 Q' USAL föränd- rad enligt nedanstående.

Nuvarande lydelse

Den som i egenskap av företräda- re för en arbetsgivare. som är juri- disk person. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i rätt tid och ordning är tillsammans med ar- betsgivaren betalningsskyldig för beloppet samt den restavgift och tilläggsavgift som belöper på detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger sär- skilda skäl.

Talan om att ålägga betalnings- skyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas se- dan arbetsgivarens betalningsskyl- dighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982: 188) om pre- skription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betal- ningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indriv- ning av skatt enligt uppbördslagen (l953:272). Därvid får införsel en- ligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.

Den som har fullgjort sin betal- ningsskyldighet enligt första stycket

Föreslagen lydelse

Den som i egenskap av företräda- re för en arbetsgivare. som är juri- disk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i den ord- ning och inom den tid som anges i 95 är tillsammans med arbetsgiva- ren betalningsskyldig för beloppet samt den restavgift och tilläggsav- gift som belöper på detta. Betal- ningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalnings- skyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas se- dan arbetsgivarens betalningsskyl- dighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om pre- skription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betal- ningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indriv- ning av skatt enligt uppbördslagen (l953:272). Därvid får införsel en- ligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.

Den som har fullgjort sin betal- ningsskyldighet enligt första stycket

• Sida 107
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

får söka beloppet åter av arbetsgi- varen. Därvid skall bestämmelser- na i 76 Q uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4Q preskrip- tionslagen (1981: 130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

l-"öreslagen lydelse

får söka beloppet åter av arbetsgi- varen. Därvid skall bestämmelser- na i 76 Q uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4Q preskrip- tionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

1982-11-23 gjorde RSV en framställning till dåvarande budgetdeparte- mentet (dnr 460/82-75). RSV föreslog i framställningen att 48 aQ ML och 27 aQ' lagen (l959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. LFK, skulle förändras med anledning av HDs tolkning i det s.k. Roman- fallet. Framställningen bifo.gas '

Ärendet överlämnades sedermera till skatteindrivningsutredningcn (B 1981. 02) för att övervägas vid utredningsuppdragets fullgörande. l betän- kande SOU 1987: 10 behandlas frågan som hittills inte lett till någon ändring av ifrågavarande paragrafer.

RSV anser att det är av största vikt att ifrågavarande paragrafer 21 Q USAL och 48Q' ML och dåvarande 27 aQ LFK numera 5 kap. 17Q lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter ges en sådan lydelse att företrädaransvaret omfattar även sådana fall där företrädare underlåter att lämna uppbörds- resp. mervärdeskattedeklaration eller lämnar felaktig redovisning.

A nståndsränta

1 prop. 1989/90:74 föreslås 49Q 4 mom. tredje stycket uppbördslagen (l953:272), UBL, få nedanstående lydelse.

Sedan skattemj-vndigheten ålagt den skattskyldige betalningsskyldig- het för räntebeloppet får det omedel- bart drivas in.

Mot bakgrund av att institutet med åläggande av betalningsskyldighet i USAL är borttaget i det förslag riksskatteverket (RSV) har tagit fram, faller också motivet till att införa konstruktionen i UBL för anståndsränta. Motivet till införandet var likformighet och anpassning.

Regler för indrivning finns i 59Q UBL. Nuvarande rutiner kring hante- ringen av restavgift som bygger på indrivning enligt 59 Q UBL fungerar väl och kan tjäna som modell för anståndsränta.

RSV föreslår därför att tredje stycket i 49 Q 4 mom. utgår. Ett utvidgat omprövnings- och överklagandeförfarande torde innebära att en anståndsränta i vissa fall skall restitueras. Enligt RSVs uppfattning bör även anståndsränta restitueras först sedan den i 68Q 4 mom. UBL föreskrivna gottskrivningen har gjorts. RSV föreslår därför att det i 4 mom. införes motsvarande bestämmelse för anståndsränta.

Nuvarande lydelse

Har skattskyldig, som enligt 1 el- ler 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller som är be- rättigad till ränta enligt 69Q mom., inte betalt honom påförd

Föreslagen lydelse

Har skattskyldig, som enligt 1 el- ler 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller som är be- rättigad till ränta enligt 495 4 mom., eller 69 Q 1 mom., inte betalt

• Sida 108
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

skatt inom i denna lag föreskriven tid. äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av den obetal- da skallen och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan skattemyndighet med tillämpning

Föreslagen lydelse

honom påförd skatt inom i denna lag föreskriven tid. äger han utfå endast vad som överstiger det obe- talda beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betal- ning av det obetalda beloppet och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan skattemyndig- het med tillämpning av bestämmel- serna i 3 mom.

av bestämmelserna i 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyldig. vilken enligt 1 mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär skatt eller ränta enligt 69ä 1 mom., har att betala tillkommande skatt. som har debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år vartill den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt" taxeringslagen (l990:00) som avser samma taxering. Har. då återbetalning enligt 1 mom. skall ske. den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras pågrund av beslut av allmän förvaltningsdom- stol i mål om taxering eller avgift som nyss har sagts eller av skattemyndig- het om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd. får den preliminä- ra skatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

• Sida 109
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 ä 1 mom.3 Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna lag. skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter sex öre för varje hel krona av den del av skatten. som sålunda inte har betalats, dock inte

mindre än femtio kronor.

Arbetsgivare. som avses i första stycket, skall utöver restavgift er- lägga tilläggsavgift för varje på- börjad tidrymd av sex månader ut- över den första efter utgången av den uppbördsmånad. under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av skattemyndigheten fastställs till be- talning. Tilläggsavgift skall för var- je sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift tillämpas även i fråga om tilläggsavgift.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er- lägga tilläggsavgift för varje på- börjad tidrymd av sex månader ut- över den första efter utgången av den uppbördsmånad. under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller skattemyndigheten beslutat om storleken av det belopp som arbets- givaren är skyldig att betala. Till- läggsavgift skall för varje sådan tid- rymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmel- serna i denna lag om restavgift tillämpas även i fråga om tillläggs- avgift.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbe- talning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978z880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgif- ter.

65 &

Avkortning av ogulden debiterad skatt skall äga rum. då någon vun- nit nedsättning i eller befrielse från honom påförd taxering eller debite- ring eller då dödsbo befriats från att erlägga skall. dock att preliminär skatt skall avkortas endast i den mån den blivit restförd. Skall an- nan skattskyldig erlägga avkortat belopp, skall i samband med beslu- tet om avkortning förordnas om be- loppets uttagande av denne. såvida han ieke på grund av stadga/idel i 70 & ärfrijrån beta/ningsskyldighet.

Vidare skall. därest skattskyldig vid debitering av slutlig skatt gottskrivits preliminär skatt till högre belopp än den slutliga skat-

] Senaste lydelse 1990:329. 4 Senaste lydelse 19811839.

Avkonning av obetald debiterad skatt skall äga rum. då någon vun- nit nedsättning i eller befrielse från honom påförd debitering. dock att preliminär skatt skall avkortas en- dast i den mån den blivit restförd.

Vidare skall. om skattskyldig vid debitering av slutlig skatt gott- skrivits preliminär skatt till högre belopp än den slutliga skatten. det

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

ten. det överskjutande beloppet av- kortas i den mån det är aga/det.

Har arbetsgivare till gäldande av arbetstagares skatt verkställt av- drag å lön jämlikt denna lag eller jämlikt 15 kap. utsökningsbalken men trots anmaning underlåtit att inbetala det innehållna beloppet. skall häremot svarande skatt. dä- rest denna är debiterad. avkortas såvitt den skattskyldige angår sam- tidigt som ett motsvarande belopp uppdebiteras såsom fordran å ar- betsgivaren.

Föreslagen lydelse

överskjutande beloppet avkortas i den mån det är obetalt.

Har en arbetsgivare för betalning av arbetstagares skatt verkställt av- drag på lön enligt denna lag eller enligt 15 kap. utsökningsbalken men trots anmaning underlåtit att inbetala det innehållna beloppet, skall häremot svarande skatt. om denna är debiterad. avkortas såvitt den skattskyldige angår samtidigt som ett motsvarande belopp upp- debiteras såsom fordran på arbets- givaren.

685

2 m 0 m.5 Har vid granskning hos riksskatteverket av verkställd debite- ring befunnits. att anledning/örelig- ger till antagande att slutlig. kvar- stående eller tillkommande .skatt blivit någon påförd obehörigen eller med för högt belopp eller att skatt- skyldig tillgodoräknats överskjutan- de skatt med för lågt belopp, skall vederbörande skattemyndighet underrättas härom. Skattemyndig- heten har att verkställa den utred- ning i ärendet. .s0m måjinnas erfor- derlig. och att, om _törhållande som nyss sagts finnesföreligga. återbeta- la vad somjör mycket erlagts.

Finner ska[temyndigheten eljest sådant förhållande vara _tör handen. skall ska[temyndigheten likaledes återbetalajör mycket erlagt belopp.

Den som eljest vinner nedsätt- ning i eller befrielse från honom på- förd slutlig, kvartstående eller till- kommande skatt eller berättigas återbekomma ytterligare överskju- tande skatt äger att genom skatte- myndigheten i det län. där debite- ringen skett. återbekomma vad han erlagt för mycket.

Återbetalning enligt första— tred— je styckena sker. såvitt avser över- skjutande skatt och ö-skatteränta. endast om beloppet skulle ha åter- betalats vid motsvarande tillämp- ning av 1 mom. första stycket. Be-

5 Senaste lydelse 1990:579.

2 mom. Den som vinner ned- sättning i eller befrielse från honom påförd slutlig. kvartstående eller tillkommande skatt eller berättigas återfå ytterligare överskjutande skatt äger att genom skattemyndig- heten i det län. där debiteringen skett, åter/ä vad han betalat för mycket.

Återbetalning enligt första styc— ket sker. såvitt avser överskjutande skatt och ö-skatteränta. endast om beloppet skulle ha återbetalats vid motsvarande tillämpning av 1 mom. första stycket. Belopp under

• Sida 112
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

lopp under fem kronor återbetalas icke.

4 mom.6 Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 699" 1 mom.. inte betalt honom på- förd skatt inom i denna lag före- skriven tid, äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda be- loppet och den restavgift som belö- per på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av den obetalda skatten och restavgif- ten samt i förekommande fall till- ställas annan skattemyndighet med tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyl- dig, vilken enligt 1 mom. är berätti- gad få tillbaka erlagd preliminär skatt, överskjutande ingående mer- värdeskatt eller ränta enligt 695 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som har debiterats på grund av taxering./ör inkomst ellerjörmö- genhet eller som mervärdeskatt för det år vartill den preliminära skat- ten eller överskjutande ingående mervärdeskatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetill- lägg ellerjörseningsavgi/i enligt tax- eringslagen(1990:324) som avser samma taxering. Har. då återbetal- ning enligt 1 mom. skall ske. den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av allmän förvaltnings- domstol i mål om taxering eller av- gift som nyss har sagts eller av skat- temyndighet om höjd debitering el- ler om rättelse av skattelängd. får den preliminära skatten. överskju- tande ingående mervärdeskattcn el- ler räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

” Senaste lydelse 1990: 579.

Föreslagen lydelse

tjugo/em kronor återbetalas inte. '

4 m 0 m. Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller ränta enligt 49 &" 4 mom. eller som är berättigad till ränta enligt 695 1 mom., inte betalt honom påförd skatt eller ränta inom i denna lag föreskriven tid, äger han utfå en- dast vad som överstiger det obetal- da beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av det obetalda beloppet och restavgif- ten samt i förekommande fall till- ställas annan skattemyndighet med tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyl- dig. vilken enligt 1 mom. är berätti- gad få tillbaka erlagd preliminär skatt. överskjutande ingående mer- värdeskatt eller ränta enligt 495 4 mom. eller 695 1 mom.. har att betala tillkommande skatt. enligt del.7itering.sbeslut för det år vartill den preliminära skatten eller över- skjutande ingående mervärdeskat- ten hänför sig. Har. då återbetal- ning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas. att sådan skatt kommer att påföras genom debiteringsbeslut, får den prelimi- nära skatten. överskjutande ingåen- de mervärdeskatten eller räntan in- nehållas i avvaktan på att tillkom- mande skatt påförs.

• Sida 113
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

77 _57

Har arbetsgivare gjort skatteav- drag men har han inte betalat in det innehållna beloppet i tid och ord- ning, som föreskrivs i denna lag._får beloppet. sedan betalningsskv/dig— het för det har ålagts arbetsgivaren, drivas in hos honom i den ordning som gäller för indrivning av skatt.

Arbetstagaren är fri från betal- ningsansvar för motsvarande skat- tebelopp.

En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag men inte betalat in det innehållna beloppet i den tid och ordning, som föreskrivs i 245 2 mom.. 52 _9' och 53 5. är ansvarig jb'r beloppet. Sedan beloppets storlek har beslutats av skattemyndigheten får det drivas in hos arbetsgivaren i den ordning som gäller för indriv- ning av skatt.

Har arbetsgivaren lämnat upp- bördsdeklaration inom den tid som anges i 54 9' 1 mom. första stycket eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklaration. anses beslut om skat- ten ha fattats i enlighet med dekla- rationen. '

Kommer deklarationen in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt anses beslut om skatten också ha fattats i enlighet med de- klarationen, om inte ett ompröv- ningsbeslut har meddelats dessför- innan.

Beslut om innehållen skatt enligt första stycket skall meddelas av den skattemyndighet som avses i 44 5 andra stycket.

Arbetstagaren är fri från betal- ningsansvar för skattebelopp som enligt denna paragra/jär drivas in hos arbetsgivaren.

77 b 5”

Har gift skattskyldig icke i föreskriven tid och ordning inbetalat skatt som påförts på grund av sådan inkomst som avses i tredje stycket av anvisningarna till 525 kommunalskattelagen (l928:370), är maken jämte den skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet jämte restavgift. Beloppet får uttagas hos maken i den ordning som gäller för indrivning av skatt som påförts honom.

Makes ansvarighet enligt första stycket avser det belopp som utgör skillnaden mellan den skattskyldige debiterad skatt på grund av in- komst och den skatt på grund av inkomst som skulle ha påförts den skattskyldige om denne icke haft att erlägga skatt för inkomst som

7 Senaste lydelse l9821189. ” Senaste lydelse 1976: 72.

Makes ansvarighet enligt första stycket avser det belopp som utgör skillnaden mellan den skattskyldige debiterad skatt på grund av in- komst och den skatt på grund av inkomst som skulle ha påförts den skattskyldige om denne icke haft att erlägga skatt för inkomst som

• Sida 114
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

avses i första stycket. Skatt. som har erlagts på annat sätt än genom indrivning hos den skattskyldiges make. anses i första hand avse an- nat än inkomst enligt första stycket. I fråga om betalning av skatt enligt detta stycke äga bestämmelserna i 29" 3 mom. andra stycket motsva- rande tillämpning.

Överklagande m.m.

Föreslagen lydelse

avses i första stycket. Skatt. som har erlagts på annat sätt än genom indrivning hos den skattskyldiges make, anses i första hand avse an- nat än inkomst enligt första stycket. ] fråga om betalning av skatt enligt detta stycke äga bestämmelserna i 295 första stycket motsvarande tillämpning.

Omprövning m. m.

84 9”

Har slutlig. kvarstående eller till- kommande skatt debiterats med _för högt belopp eller överskjutande skatt tillgodoräknats med för lågt belopp eller. föreligger annan felaktighet till den skattskyldiges nackdel i hans skattsedel. äger den skattemyndig- het som utfärdat skattsedeln vidtaga rättelse.

Föreligger motsvarande felaktig- het i beslut om arbetsgivares ansva- righet för arbetstagares skatt. äger den skattetrtyndighet sattt meddelat beslutet vidtaga rättelse.

] fråga om omprövning av beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller bestämmel- serna i 8 a_é' lagen (1959.'55l) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen ( I 962: 38 I ) om allmänfötsäkring.

Beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut skall omprövas på begäran av den skattskyldige. Den skattskyldiges begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tid som anges i 4 kap. 99' taxeringslagen( I 990: 324 ).

” Senaste lydelse 1990: 579.

Skattemyndigheten skall om- pröva ett beslut enligt denna lag i en fråga sotn kan lta betydelseför debi- teringen av skatt. ränta eller avgift. om den skattskyldige eller arbetsgi- varen begår det eller om det finns andra skäl. Att omprövning skall ske när den skattskyldige eller ar- betsgivaren överklagat ett beslut framgår av 99 _Q'.

Om något beslut i en fråga enligt denna lag inte harfattatsjår skatte- myndigheten besluta i frågan i den ordning och ittom den tid som gäller för omprövningsbes/ut.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett be- slut. otn omprtfivningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt gäller i tillämp- liga delar beträffande belopp som fastställs till betalnittg enligt första eller andra styckena.

85,6

Om en_f'råga som avses i 84 ,é' har avgjorts av allmän förvaltnings- domstol. får skattemyndigheten inte omprt'ivafrågan.

• Sida 115
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/9 l : 46

. . .. Bila a 2 Omprövning pa begaran av den g

skattskyldige eller arbetsgivaren 86 _é'

Vill den skattskyldige eller arbetsv givaren begära omprövnittg av ett beslut. skall han göra detta skrift- ligt. Begäran skall. attt inte annat föreskrivs i tredje stycket. lta kortt- mit in till .skattentvttdigltt'ten före utgången av det _/etttte året efter det kalenderår uttder vilket uppbörds— året ltar gått ut.

Om den skattskyldige eller arbets— givaren gör sannolikt att ltatt inte ittotn två månader/öre utgången av den tid som anges iförsta stycket fått kännedom om ett beslut enligt detttta lag som är till hans nackdel

. eller skattsedel eller annan hand/i ng med uppgift om vad ltatt ålagts att betala. får ltan ända begära om- prövning. Begäran skall lta kommit in ittom två månader från den dag hanfick sådan kännedom.

Ett begäran om omprövning av beslut om preliminär taxering, sät— tet för uttagande av prelitttinär skatt. debitering eller jämkning av sådan skatt. verkställande av skatte- avdrag och anstånd ettligt 48 _Q' med inbetalning av .skatt skall lta kont— tttit in till skattetn_t-'tttt'igltetett ittom två månaden/"rån den dag då sökan- den fick del av beslutet.

Har den skattskyldige eller ar- betsgivarett ittottt den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen ttted begäran om ompröv- ning till en annan .skattetnyndigltet än den .som fattat beslutet eller till en allmän .förvaltnittgsdomstol. får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat be- slutet tned uppgift om den dag då ltattdlittgett kom in till myttdiglteten eller domstolen.

87 g' Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den .som begår omprövnittgctt el- ler hans ombud. får skattentvttdig- 1 15

• Sida 116
•  Original

Nuvarande l vdelse Föreslagen lydelse Prop. 1 990/ 9 l : 46

. . Bila a 2 ltetett utfärda föreläggande om att g

undertecknande skall ske med på- följd att omprövning annars inte görs.

885

Trots bestämmelsen i 85 .é'fär en fråga sottt ltar avgjorts av länsrätt eller katmttarrätt genom beslut som vunttit laga kraft omprövas, om be- slutet avvikerfrån rättstillämpning- ett i ett regerittgsrättsavgörande sotn har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skat- temyndigltetett 895

Omprövar skattemyndigheten självmant ett beslut ett/igt detttta , lag. får omprövaingvbeslut .sotn är till den skattskyldiges eller arbetsgi- varens fördel meddelas före utgång- en av det _fetnte året efter det kalen- derår under vilket uppbördsåret ltar gått ut.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av den tid sotn anges i första stycket

]. om slutlig. kvarstående eller til/kotttmande .skatt debiterats med för ltögt belopp eller överskjutande skatt tillgodoräknats med för lågt belopp.

2. attt det föreligger annan felak- tigltet ätt som sägs under I till den skattskyldiges nackdel ( hans skatt— sedel.

3. om det föreligger motsvarande _felaktighet .som anges uttder I och 2 i beslut om arbetsgivares ansvarig- ltetför arbetstagares skatt. eller

4. om belopp .som ltar räknats in i den ..skattskyldiges underlag för egenavgifter ltar ansetts inte utgöra inkomst av attnatförvärvsarbete vid beräkningen av pettsiottsgrundande inkomst.

9!) _9'

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige eller arbetsgivaren får. utom ifall som avses i 92 ,é'. inte meddelas efter ut- 1 16

• Sida 117
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse Prop. 1990/91 : 46

. _ _ _, Bilaga 2 gangett av aret efter det kalenderår

under vilket uppbördsåret har gått ut.

Efterprövning

915

Skattemyndigheten får meddela ett ompröwzittgsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige eller arbetsgivaren efter utgången av den tid som anges i 90 &" under de förut-

sättningar och på det sätt som anges i92— 94 55 (eft erp rövn ing).

92 5

Efierprövningfär ske

1. vid rättelse avfélräktting, miss- skrivning eller annat uppenbart för- biseende. .

2. om en arbetsgivare har gjort

avdrag för preliminär eller kvarstå- ende skatt men inte redovisat och betalat in det innehållna beloppet. ' 3. om en arbetsgivare utan skälig anledning har underlåtit att göra avdrag för preliminär eller kvarstå- ende skatt.

935

' Efterprövning enligt 92 9" I och 3 får ske ettdast om den avser belopp av någon betydelse.

Efterprövning får inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om efterprövning avseende samma fråga.

945

Skattemyndighetens beslut om efterprövning ett/igt 925 1 skall meddelas före utgången av det fent- te året efter det kalenderår under vilket det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha debiterats eller felaktigt restituerats. har gått ut.

Skattemyndighetens beslut om efterprövning enligt 92 &" 2 och 3 skall ttteddelas före utgåttgen av det femte året efter det kalenderår un- der vilket det uppbördsår, då .skatten rätteligen skulle lta redovisats. har gått ut.

Har skattskyldig beviljats att- [17

• Sida 118
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

(85 &" 1 mom. '")

Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos läns- rätten av skattskyldig, arbetsgivare och riksskatteverket. om inte annat följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgifts- underlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 11—1355 lagen (19591551) om beräkning av pen- sionsgrundande inkomst enligt lagen (] 962: 38 l) om allmän försäk- ring.

Beslut om revision enligt 78 &” 1 mom. och beslut varigenom vite har _lörelagts får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 5 5 _Q' 1 mom. _lörs- ta stycket och 55 .9' 2 mom. andra stycket samt beslut rörande fram— ställning om _lörsättande i konkurs. ackordsförslag och avskrivning av skatt får överklagas.

Föreslagen lvdelse

stånd med betalning av skatt i av- vaktan på kammarrätts eller rege- ringsrättens beslut med anledning av överklagande, får i tal! som avses i 92 _9' 3 ellerprövning ske inom en tid av ytterligare högst två år, räk— nat från utgången av det kalender- år, då domstolens beslut meddela- des.

Om den skattskyldige eller arbets- givaren har avlidit. får beslut om ellerprövning inte meddelas eller ut- gången av det andra året efter det kalenderår då [muppteckningen eli ter honom gavs in för registrering.

Beslut om särskilda debiteringsåt- gärder 95 _é'

Skaltemyndigheten skall snarast eller det att ett beslut om taxerings- åtgärder enligt taxeringslagen(1990:324) har meddelats eller en allmän _lörvaltningsdomstol medde— lat beslut i ett mål som är av bety- delse jb'r debiteringen av skatt göra den ändring [ skattedebiteringen som föranleds av beslutet.

Överklagande m.m. . 96 _é'

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten av skatt- skyldig, arbetsgivare och riksskatte- verket, om inte annat följer av 97 $". I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i ll— 13ää lagen (19592551) om beräk- ning av pensionsgrundande in— komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

• Sida 119
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 46

. . Bilaga 2 Den skattskyldiges eller arbetsgi-

varens överklagande skall vara skri/lligt och ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Vid överklagan- de av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut gäller bestäm- melserna i 6 kap. 3 9" taxeringslagen(1990: 324).

Överklagande av riksskatteverket skall vara skriftligt och lta kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät- ten yrka att arbetsgivare åläggs an- svarighetjör arbetstagares skatt.

9 7 &"

Föreläggande vid vite och beslut om revision enligt 78 5 1 mom. får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55; 1 mom. första stycket och 55 _é' 2 mom. andra stycket eller beslut rörandeframställning omför- sättande i konkurs, ackordsförslag och avskrivning av skall får över- klagas.

Den skattskyldiges och arbetsgiva-f' rens överklagande 98 5

Överklagandet skall vara skriftligt ' ' och lta kommit in före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut. Om det överklagade beslutet har meddelats efter den 30 juni jemte året efter det kalenderår under vil- ket uppbördsåret har gått ut och kla- ganden harfått del av beslutet efter utgången av oktober samma år. får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då kla- ganden _lick del av beslutet.

Överklagande av beslut om preli-- minär taxering. sättetjör uttagande av preliminär skatt. debitering eller jämkning av sådan skatt. verkstäl- lande av skatteavdrag och anstånd enligt 48 _6' med inbetalning av skatt skall ha kommit in inom två måna- der från den dag då klaganden fick

• Sida 120
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

(87.9'”)

Besvär över beslut enligt denna lag eller över taxering inverkar icke på skyldigheten att erlägga den skatt, som besvären rör.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut el- ler utslag som föranleder åtgärden icke vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid verkställighet enligt ut- sökningsbalken.

(8 7 a s* 2)

Vad som sägs i 46 5 3 mom., 47. 58, 65 och 66 åå. 695 1 mom.. 705 2 mom., 71. 75—77 agé och 785 samt i 80, 81, 83 och 84 55, 85 9' 1

" Senaste lydelse 1986: 1288. '2 Lydelse enligt prop. 1990/9lz5

Föreslagen lydelse

del av beslutet.

Vid överklagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbe- slut gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 5 taxeringslagen( I 990: 324 ).

Den skattskyldige och arbetsgivav ren får överklaga ett beslut enligt denna lag även om det inte gått ho- nom emot.

Riksskatteverkets överklagande 100 _é'

Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in inom tids/ris! som enligt 89. 90 och 94 M gäller för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månaderfrån den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprövning och yrkas ändring till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel, skall över— klagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Riksskatteverket jär hos länsrät- ten yrka att en arbetsgivare åläggs ansvarighet för arbetstagares skatt.

1035

En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt denna lag eller av ett beslut om taxe- ring inverkar inte på skyldigheten att betala den skatt. som ompröv- ningen eller överklagandet rör.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut el- ler utslag som föranleder åtgärden inte vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid verkställighet enligt ut- sökningsbalken.

104 5

Vad som sägs i 465 3 mom.. 47. 58, 65 och 66 55, 695 1 mom., 705 2 mom.. 71, 75—77 aäå och 785 samt i 80, 81, 83, 84 och 96 55, 99å

• Sida 121
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lvdelse

mom., 865 1 mom. samt 86 aä gäller i tillämpliga delar också i frå— ga om den som är skyldig att göra skatteavdrag från sådan ränta eller utdelning som avses i 3 5 2 mom. 1 tredje stycket. Vad som där sägs om arbetsgivare och arbetstagare skall då gälla den som är skyldig att göra skatteavdraget. respektive den för vilken skatteavdraget gjorts.

Föreslagen lydelse

1 mom. samt 101 _ö gäller i tillämp- liga delar också i fråga om den som är skyldig att göra skatteavdrag från sådan ränta eller utdelning som av- ses i 35 2 mom. 1 tredje stycket. Vad som där sägs om arbetsgivare och arbetstagare skall då gälla den som är skyldig att göra skatteavdra- get, respektive den för vilken skat- teavdraget gjorts.

[. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på ärenden och mål som avser uppbördsåret 1991/92.

3. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om skatt som grundas på 1990 eller tidigare års taxeringar eller eftenaxering för sådant år.

4. De nya bestämmelserna om anståndsränta och riksskatteverkets över- klaganderätt tillämpas dock från och med den 1 januari 1991 även om

beslutet meddelats dessförinnan.

• Sida 122
•  Original

2 Förslag till Prop. 1990/91: 46 Lag om ändring i lagen (1984: 668) om uppbörd av Bilaga 2

socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare'

dels att 12. 13. 15—20, 45 och 55 åå skall upphöra att gälla. dels att rubrikerna närmast före 1 1 och 17 åå skall utgå. dels att nuvarande 50—53 och 56 åå skall betecknas 68. 70, 72 och 76— 78 åå.

dels att 2. 10. 11. 21. 22, 28, 30. 31. 37—42 och 46 åå de nya 68. 70, 72 och 76 åå samt rubriken närmast före 10 å skall ha följande lydelse.

dels att rubrikerna närmast före 28å och nuvarande 50å skall sättas närmast före 27 a å respektive den nya 68 å

dels att det i lagen skall införas tjugofyra nya paragrafer. 27 a. 50—67. 69. 71 och 73—75 åå. samt närmast före 50. 52. 57, 59. 67, 70. 73 och 76 åå åtta nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande l_t-'delse Föreslagen lydelse 2 å2

l denna lag förstås med lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3— 5 åå lagen (19811691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;

uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 å 1 mom. uppbördslagen (l953:272):

månadsavgift." de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 å; utgiftsår." det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas; årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret:

å rs u p pgift: en arbetsgivares uppgi/t om den lön på vilken årsav- gift skall beräknas;

redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt skall betalas:

restitutionsränta: ränta enligt 24 å; anståndsränta: ränta enligt 30 å.

Fastställelse av månadsavgift. m.m. Beslut om månadsavgift 10 å3

Skaltemyndigheten skal/_taststäl- ll-lånadsavgi/i skall beslutas för la månadsavgi/len och i _lörekom— varje månad med ledning av upp- mande _tall ålägga betalningsskyl— bördsdeklaration och övriga till-

' Senaste lydelse av lZå 198711208 l5 å 1990:332 löå 19902332 175 1990-. 333 18å 1990: 333 195 1990: 332 20å l990: 332 53å 1990: 3.32 55 å l990: 332 565 l98621388. 3 Senaste lydelse 1990: 332. l 3 Senaste lydelse 1990: 332.

lx) ro

• Sida 123
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydclsc

dig/tet för arbctsgivaren om denne har

!. underlåtit att lämna redovis- ning enligt 4 55;

2. lämnat oriktig uppgift och må- nadsavgiften på grund därav blivit för lag: eller

3. redovisat för hög månadsavgift och beslut om restitution eller av- kortning skall meddelas.

Beta/ningsskyldighet skall också åläggas arlu'tsgi varen för avgiftsbe— lopp som har redovisats i uppbörds— deklaration men inte betalats. Be— lopp för vilket betalningsskyldighet ålagts/år omedelbart drivas in.

Kan på grund av brister i arbets— givarens uppgifter. bokföring eller anteckningar om utgiven lön underlaget för den månadsavgift som skall fastställas inte beräknas tillförlitligt, skall det uppskattas av skattemyndigheten efter vad som bedöms vara skäligt med hänsyn till föreliggande omständigheter så- som verksamhetens art och omfatt- ning.

Om arlwtsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av natura/ör- mån ltar varit oriktigfår skattemyn- digheten inte på grund av det-felak— tiga värdet fastställa haf/"d månads- avgift. Ska!temyndigheten behöver inte heller besluta om rättelse när den oriktiga uppgiften avseende na- turalörmånen gäller ett mindre be- lopp och rättelse inte yrkas av ar- betsgivaren.

tlfånadsavgift _ får fastställas även ifall då avgift för samma månad tidigare fastställts. Beslut enligt denna paragraf får inte meddelas om årsavgift harfastställts.

Föreslagen lydelse

gängliga handlingar.

Efter den 1 mars året efter utgifts- årctfär beslut om månadsavgift er— sättas med beslut om årsavgift.

[lar arbetsgivaren inte lämnat uppbördsdcklaration eller kan på grund av brister i arbetsgivarens uppgifter. bokföring eller anteck- ningar om utgiven lön underlaget för den avgift som skall beslutas inte beräknas tillförlitligt. skall det uppskattas av skattemyndigheten efter vad som bedöms vara skäligt med hänsyn till föreliggande om- ständigheter såsom verksamhetens art och omfattning.

llå4

Ska[temyndigheten eller riksskat- teverket/år anmana en arbetsgivare att inom den tid som angetts [ att- maningen lämna årsuppgift.

* Senaste lydelse 1990:332.

Har arlwtsgivaren lämnat upp— bördsdeklaration inom den tid som anges i 54 å ] mom. första stycket uppbördslagen (] 953: 272) eller

• Sida 124
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse '

Har uppbördsdeklaration läm- nats under särskilt redovisnings- nummer skall årsuppgift lämnas under samma nummer.

Föreslagen lydelse

inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklara— tion anses beslut om månadsavgifl ten ha fattats i enlighet med dekla- rationen.

Om deklarationen inte ltar kom— mit in till skattemyndiglteten inom den tid som anges iförsta stycket, anses inänadsavgtjten ha bestämts till noll kronor. Kommer deklaratio- nen in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt anses beslut i stället ha fattats i enlighet med deklaratio- nen, om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan.

215

Den som i egenskap av företräda- re för en arbetsgivare, som är juri- ' disk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i rätt tid och ordning är tillsammans med ar- betsgivaren betalningsskyldig för beloppet samt den restavgift och tilläggsavgift som belöper på detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger sär- skilda skäl.

Den som i egenskap av företräda- re för en arbetsgivare, som är juri- disk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i den tid och ordning som anges i 4 och 95,4” är tillsammans med arbetsgivaren betalningsskyldig för beloppet samt den restavgift och tilläggsavgift som belöper på detta. Betalnings- skyldigheten får jämkas eller efter- ges om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalningsskyldighet för belop- pet har bortfallit enligt lagen (1982: 188) om preskription av skatteford- ringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indriv- ning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbörds- lagen (1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.

Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 765 uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 45 preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

225

Har en arbetsgivare avlidit och skall beta/ningsskyldighet åläggas _för arbetsgivaravgifter som belöper på tid före dödsfallet, skall betal- ningsskyldigheten åläggas dödsbo- 01.

Har en arbetsgivare avlidit är dödsboet efter honom skyldigt att betala de arbetsgivaravgifter som belöper på tid före dödsfallet.

• Sida 125
•  Original

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

27 a 5

Arbetsgivaratgifter och anstånds- ränta som inte har betalats i rätt tid och ordning får omedelbart drivas in.

28 55

Har arbetsgivaravgifter inte beta- lats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betal- ning av sådan avgift eller som har bestämts enligt 7 5, 19.6 andra styc- ket eller 54 &, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt 585 1 mom. uppbördslagen (l953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 ä 2 mom. första stycket samma lag tillämpas.

Har arbetsgivaravgifter inte beta- lats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betal- ning av sådan avgift eller som har bestämts enligt 7 5 eller 30 &, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt 589" 1 mom. uppbördslagen (l953:272). Därvid skall bestäm- melserna i 58 5 2 mom. första styc- ket samma 1ag tillämpas.

Uppbördslagens bestämmelser om indrivning. avkortning. avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på vilket denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum.

30 56

Har ett beslut om betalningsskyl- dighet överklagats eller kan annars betal/1ingsskyldigheten antas kom- ma att sättas ned får skattemyndig- heten medge anstånd med betal- ningen. Därvid gäller bestämmel- serna i 495 1, 2 och 3 mom. upp- bördslagen (l953:272) i tillämpliga delar.

Har ett beslut om arbetsgivarav- gifter överklagats eller kan annars avgiftsbeloppet antas komma att sättas ned får skattemyndigheten medge anstånd med betalningen. Därvid gäller bestämmelserna i 495 1, 2 och 3 mom. uppbörds- lagen (19531272) i tillämpliga de- lar.

Den som har fått anstånd skall betala ränta (anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet för vilket betalningsskyldighet kvarstår vid anstånds- tidens utgång. Anståndsränta beräknas för visst kalenderår efter en ränte- sats som med tre procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av det föregående året.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den. då beloppet skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgetts, till och med den månad, då anståndstiden gått ut eller om betalning skett dessförinnan. till och med den månad betalning skett. Anståndsränta som understiger 50 kronor skall dock inte påföras. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Bifalls arbetsgivarens yrkande av skattemyndigheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat belopp beräknas restitu- tionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar 24 &.

Sedan skattemyndigheten ålagt arbetsgivaren beta/ningsskyldighet

5 Senaste lydelse 1987: 1208. " Senaste lydelse 1990: 332.

tu (J!

• Sida 126
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

_för rä ntebeloppet får det omedelbart drivas in.

Föreslagen lydelse

] fråga om befrielse från anståndsränta gäller bestämmelserna i 495 5 mom. uppbördslagen.

3157

Bestämmelserna i 1— 13 och 15—30 55 gäller också redaravgift, om inte annat följer av vad som föreskrivs i andra stycket eller i 32—35 och 37 åå.

I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 17 5 skall i fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret.

Bestämmelserna i 1-— 12, 21—30 och 50—67 åå gäller också redarav- gift. om inte annat följer av vad som föreskrivs i andra stycket eller i 32—35 och 37 55.

I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 10 & skall i fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret.

375

Beslut om betalningsskyldighet för redaravgift får meddelas bara om sjömansskatt har betalats för lönen eller om den sjömansskatt som belöper på lönen får drivas in.

Beslut som medför betalnings- skyldighet för redaravgift får med- delas bara om sjömansskatt har be- talats för lönen eller om den sjö- mansskatt som belöper på lönen får drivas in.

385

En arbetsgivare, som i uppbörds- deklaration. årsuppgift eller annat skriftligt meddelande om sin skyl- dighet att betala arbetsgivaravgifter har lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, påförs avgiftstillägg med 20 procent av det avgiftsbe- lopp som ytterligare rätteligen skall utgå.

En arbetsgivare, som i uppbörds— deklaration eller annat skriftligt meddelande om sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter har läm- nat en uppgift som befinns vara oriktig, påförs avgiftstillägg med 20 procent av det avgiftsbelopp som ytterligare rätteligen skall utgå.

395

Har med stöd av bestämmelserna i 10 eller 185 om uppskattning gjorts avvikelse från de uppgifter som en arbetsgivare har lämnat i uppbördsdeklaration, årsuppgift el- ler annat skriftligt meddelande om sin skyldighet att betala arbetsgi- varavgifter. påförs arbetsgivaren avgiftstillägg med 20 procent av det avgiftsbelopp som på grund av upp- skattningen ytterligare skall utgå. Till den del uppskattningen inne- fattar rättelse av oriktig uppgift

7 Senaste lydelse 1987: 1208.

Har med stöd av bestämmelserna i 105 tredje stycket om uppskatt- ning gjorts avvikelsc från de uppgif- ter som en arbetsgivare har lämnat i uppbördsdeklaration eller annat skriftligt meddelande om sin skyl— dighet att betala arbetsgivaravgif- ter, påförs arbetsgivaren avgiftstill- lägg med 20 procent av det avgifts- belopp som på grund av uppskatt- ningen ytterligare skall utgå. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från ar-

• Sida 127
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lvdelse

från arbetsgivaren skall dock av- giftstillägg utgå enligt bestämmel- serna i 38 &.

Föreslagen lydelse

betsgivaren skall dock aniftstillägg utgå enligt bestämmelserna i 38 å.

405

Har avgiftsunderlaget uppskat- tats med stöd av 10 eller [Så på grund av att uppbördsdeklaration eller årsuppgift inte har lämnats, påförs avgiftstillägg om uppbörds- deklaration eller årsuppgift inte kommit in trots att anmaning har sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget beräknas till 20 procent av det av- giftsbelopp som på grund av upp— skattningen påförs utöver vad som skulle ha utgått enligt skriftliga uppgifter som arbetsgivaren läm- nat. Till den del uppskattningen in- nefattar rättelse av oriktig uppgift från arbetsgivaren skall avgiftstill- lägg utgå enligt bestämmelserna i 38 5.

Har avgiftsunderlaget uppskat- tats med stöd av 109' tredje stycket på grund av att uppbördsdeklara- tion inte har lämnats, påförs av- giftstillägg om uppbördsdeklara- tion inte kommit in trots att anma- ning har sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget beräknas till 20 procent av det avgiftsbelopp som på grund av uppskattningen påförs utöver vad som skulle ha utgått enligt skriftliga uppgifter som arbetsgivaren läm- nat. Till den del uppskattningen in- nefattar rättelse av oriktig uppgift från arbetsgivaren skall avgiftstill- lägg utgå enligt bestämmelserna i 38 g.

41 5”

Ett beslut om avgiftstillägg enligt 409" skall undanröjas. om upp- bördsdeklaration eller årsuppgift kommer in till skattemyndighet el- ler allmän förvaltningsdomstol inom tre veckorfrån den dag då ar- betsgivaren fick del av beslutet.

Ett beslut om avgiftstillägg enligt 40?" skall undanröjas. om upp- bördsdeklaration kommer in till skattemyndighet eller allmän förvaltningsdomstol inom en må- nadfrån utgången av den månad då arbetsgivaren fick del av beslutet.

425

Avgiftstillägg påförs inte i sam- band med rättelse av en felräkning eller felskrivning, som uppenbart framgår av uppbördsdeklaration, årsuppgift eller annat skriftligt meddelande från arbetsgivaren.

Avgiftstillägg påförs inte i sam- band med rättelse av en felräkning eller felskrivning. som uppenbart framgår av uppbördsdeklaration el— ler annat skriftligt meddelande från arbetsgivaren.

Har en arbetsgivare frivilligt rättat oriktig uppgift. påförs inte avgiftstill- lägg.

46 59

Om betalningsskyldighet för ett avgiftsbelopp enligt Zl) ,é' inte längre katt åläggas får skattemyndigheten inte påföra avgiftstillägg på belop- pet.

" Senaste lydelse 1990:332. "Senaste lydelse 1990:332.

Om betalningsskyldighet för ett avgiftsbelopp inte längre föreligger får skattemyndigheten inte påföra avgiftstillägg på beloppet.

• Sida 128
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse Prop. 1 990/ 91 : 46

. . . Bila a 2 Avgiftstillägg får inte påföras om arbetsgivaren har avlidit. g

Omprövning 5 0 s'

Skattemyndigheten skall om- pröva ett beslut enligt denna lag i en _l'råga som kan ha betydelse för sk yl- digheten att betala arbetsgivaravgi/l ter, ränta eller särskild avgi/t, om arbetsgivaren begär det eller om det finns andra skäl. Beslut om jör- handsbesked enligt 22 a .é' får dock omprövas endast på begäran av nå- gon av sökandena. Att omprövning skall ske när ett beslut har överkla- gatsframgår av 72 _é'.

Skattemyndigheten _lår avstå _ från att på eget initiativ ompröva ett be- slut. om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

515

Om en årsavgift har beslutats får skattemyndigheten inte ompröva en fråga om beslut om månadsavgift som skall ingå i årsavgi/ten. En be- gäran om sådan omprövning skall anses avse beslutet om årsavgift.

Om en fråga som avses i 5 09" har avgjorts av allmän förvaltnings- domstol. får skattemyndigheten inte omprövajrågan.

Omprövning på begäran av ar- betsgivaren 525

Vill arbetsgivaren begära ompröv- ning av ett beslut, skall ltan göra detta skri/tligt. Begäran skall, om inte annat_/öreskri vs [ 5331 ha kom- mit in till skattemyndig/ieten före utgången av det sjätte året eller ut— giftsåret.

Om arbetsgivaren gör sannolikt att han inte inom två månaderjöre utgången av den tid som anges i första stycket jått kännedom om ett beslut enligt denna lag som är till hans naekde/ eller handling med uppgi/i om vad han ålagts att beta- la, _Iår han ändå begära ompröv- ning. Begäran skall ha kommit in ittom två tnånaderfrån den dag han 128

• Sida 129
•  Original

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse Prop. 1990/91 : 46

_ Bila a 2 fick sådan kännedom. g

[lar arbetsgivaren inorn den tid som anges i första eller andra stye- ket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skat— temyndighet än den som _fattat be- slutet eller till en allmän förvalt- ningsdomstol. får ärendet ändå prö- vas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattetn_t-'ndigltet som lånat beslutet med uppgift om den dag då hand/ingen kom in till m_wtdigheten eller dotnstolen.

53 _9'

En begäran om omprövning av beslut enligt 69” tredje stycket eller 7 _35' skall ha kommit in till skatte— myndigheten inom två månader från det arbetsgivarenjjek del av be- slutet oeh en begäran om ompröv- ning av ett beslut enligt 22 a ,9' skall ha kommit in till skattemyndighe- ten inom tre veckor/"rån det sökan- denfiek del av beslutet.

54 _é'

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den som begär omprt'ivningen el- ler hans ombud. jär skattemyndig- heten utfärda föreläggande om att underteeknande skall ske med på- följd att omprövning annars inte görs.

55.5

Även om tiden _för begäran om omprövning har gått ut, får ett be- slut om avgiftstillägg på begäran av arbetsgivaren omprövas. så länge beslutet i den avgiftsfi'åga som _för- anlett avgiftstillägget inte har vunnit laga kraft.

56,6

'I'rots bestämmelsen i 519" andra styeket _får en fråga som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft om- prövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regerings- rättsavgörarule som har meddelats därefter. 1 29

• Sida 130
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lvdelse ["r'ireslagcn lydelse

Omprövning på initiativ av skat— temytu/igheten 57 .é'

Omprövar skattemyndigheten självmant ett avgiftsbeslut. får ont- prövningsl)eslut sotn är till arbetsgi- varens fördel meddelas före utgång— en av det sjätte året efter utgiftsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av sjätte året efter utgiftsåret. om det föranleds av skattemj-"ndighets eller allmän _förvaltningsdomstols beslut angående annat utgiftsår eller an- nan arbetsgivare eller om ett belopp som har jnräknats i avgiftsunderla— get inte har ansetts utgöra inkomst av anställning vid beräkningen av pensionsgrundande ittkomst.

Även om tidenför omprövning en— ligt första stycket ltar gått ut får skattemyndigheten till arbetsgiva— rens fördel självmant-ompröva ett beslttt om avgiftstillägg så lättge be- slutet i den avgifts/t'äga som föran— lett avgiltsti/lägget inte ltar vunnit laga kraft.

58 .é' Ett omprövningsbeslttt som är till nackdel för arbetsgi varenfår, utom i fall som avses i tredje stycket sattt! [ ()() och 6155, inte tncddelas efter utgången av andra året efter utgifts- året.

()m arbetsgivaren saknat skä/ig

- anledning anta att uppgift som ltan

har lämnat om värde av natura/ör- mån har varit oriktigfår skattemvn- digheten inte på grund av detfe/ak- tiga värdet ompröva beslutet till ar- betsgivarens nackdel.

Har arlu'tsgivaren inte gett in upplu'irdsdek/aration i rätt tid. får ett ornprövningsbeslttt som är till hans nackdel meddelas efter ut— gången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbe- slut får tncddelas inorn ett år från den dag uppbördsdeklarationen kom in till skattemyndigheten. dock senast före utgången av sjätte året efter utgiftsåret.

• Sida 131
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:46 . .. . Bilaga 2 E_fterprovntng 5 95

Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren efter itt- gången av den tid sattt anges i 58 &" under de förutsättningar och på det sätt som anges i 60—66 925 (ef t er- prövning).

]! .60 5 Efterprövning/år ske attt arbetsgi- .. - .varen ]. iuppbördsdeklaration eller på annat sätt:/ämnat oriktig uppgift. ." 2. "lämnat oriktig uppgift i tnål om' arbetsgivaravgifter.

3. underlåtit att lämna uppbörds- deklaration eller infordrad upplys- ning

oclt den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten tnedfört att ett av- giftsbeslut blivit _felaktigt eller inte finnas.

61 _é'

Efterprövning/är också ske

1 . vid rättelse avfelräkning. miss- skrivning eller annat uppenbart för- biseende.

2. om ett belopp som inte har itt- räknats i avgiftsunderlaget har an- setts utgöra inkomst av anställning vid beräkningen av pensionsgrun- dande inkomst.

szfterprövning enligt första stycket 2 får inte ske om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt.

62 5 ' Efterprt'ivning enligt 60 5 och 61 9” första stycket 1 får ske endast om den avser belopp av någon betydel- se. Om arbetsgivaren saknat skälig anledning attta att uppgift som han har lämnat om värde av naturaför- mått ltar varit oriktigfår .skattetttyn- dig/teten inte på gruttd av det felak- tiga värdet besluta om höjd avgift.

• Sida 132
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ' Prop. 1990/9 l : 46

. . . Bila a 2 Efterprövning får inte ske om g

skattetttyndigheten tidigare fattat beslut om efterprövning avseende sammafråga.

63 "Q'

Skattetttyndighetens beslut om efterprövning skall ttteddelas före utgången av sjätte året efter utgifts- året ottt inte annat anges i 64 — Mss.

645

Beslut attt efterprövning ett/igt 61 &" första stycket 2 får meddelas även efter den tid .som anges i 635 men settast sex månader efter det beslut som föratt/eder ändringen.

Beslut om efterprövning på grund av oriktig uppgift i otttprövnings- ärende eller mål om arbetsgivarav- gifterfär meddelas efter den tid som anges i 63 _9' men senast ittotn ett år från utgången av den månad då .skattemyndigltetetts eller domsto- lens beslut i ärendet eller tnålet vun— nit laga kraft.

Om arbetsgivaren ltar avlidit. för beslut om efterprövning inte medde-

' las efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteck- ttittgen efter honom gavs in för re- gistrering._

65 .t'

Har arbetsgivarett på sätt som att- ges i 14 9' andra stycket skattebrotts- lagen (1 971.69) delgetts underrät- telse attt misstanke om brott som avser arbetsgi vara vgi fterna eller ltar åtal väckts mot honom för sådant brott. får beslut om efterprövning för den period sattt brottet avser medde- las av skattetnyndighetett även efter utgången av den tid som anges i 63 _é'. Detsamma gäller om tidettför att ådöma arbetsgivaren påföljd för sådant brott harförlättgts genom be- .slut enligt 14 a #” skattebrottslagen.

Beslut om efterprövningfår ifall som avses i 125 skattebrottslagen också meddelas efter utgången av den tid som anges i 63 s.

• Sida 133
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

(50.6'”)

Föreslagen lydelse

Beslut ett/igt första .stycket skall meddelas före utgången av kalen- deråret efter det år då ttågott av de där angivna åtgärderna först vid- togs. Beslut ett/igt andra stycket skall meddelasföre utgången av kalender- året efter det år då åtgärd som avses i 12.6skattebrottslagen vidtogs. Har arbetsgivaren avlidit skall dock be- slut otn efterprövning meddelas inom sex månaderfrån dödsfallet.

Beslut ett/igt första stycket skall. utom i fall som avses i 126 skatte- brottslagen. undanröjas av skatte- myndigheten. om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller. om åtal ltar väckts. åtalet läggs ned eller inte bi- fölls till någott del.

66 5”

Vad som sägs i 656 tillätttpas också beträffande en juridisk per- sons arbetsgivaravgifter. om åtgärd .sottt avses i 65 _6 första stycket ltar vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personett eller om fall sattt avses i 126 skattebrottslagen( I 971: 69) föreligger beträffande Ito- ttotn.

Beslut om särskilda debiteringsåt- gärder 6 7 _6

Skattemyndighetett skall snarast efter det att en alltnättförvaltnings— domstol meddelat beslttt i mål om arbetsgivaravgifter besluta de avgifl ter och vidta de debiteringsåtgärder i övrigt somföranleds av domstolens beslut.

68 s

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten. Sjömansskattckontorets beslut får överklagas hos sjömansskattenämn- den.

Riksskatteverkets. .skattetn_t-'ttdig- hetens eller sjötttansskattekontorets

”' Senaste lydelse 1990: 3. 2.

• Sida 134
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lvdelse

beslut om revision eller beslut var- igenom vite ltar före/agts får inte överklagas.

(50 a .6' [)

Överklagande av arbetsgivare, det al/tttänna ombudetför sjömansskatt eller. när fråga är om beslut ett/igt 22 a.6. någott av .sökattdena skall vara skriftligt och ha kommit in inom två månader från den dag kla- gattdett tick del av beslutet.

Överklagande av riksskatteverket skall vara skriftligt och ha kommit in inom två månader från det beslu- tet meddelades.

Riksskatteverket fåt' hos länsrät- ten yrka att arbetsgivaravgifter på— förs ett arbetsgivare.

(51 s”)

Beslut av .skattetttyndig/teten eller sjömattsskattekontoret. som får överklagas. skall på ansökan av ar- betsgivaren eller. när fråga är om beslut ett/igt 22 a _6. någon av sökan- detta omprövas av skattemyndighe— ten respektive sjömansskattekonto-

” Senaste lydelse 1990:332. 13 Senaste lydelse 1990: 332.

Föreslagen lydelse

69.6 Föreläggande vid vite och beslut om revision får inte överklagas.

.-1rbetsgivarens överklagande m. ttt.

7039

Överklagandet skall vara skrift- ligt och. om inte attttat föreskrivs i andra eller tredje stycket. ha kom- mit in före utgången av det sjätte året efter utgiftsåret. Om det över- klagade beslutet ltar meddelats efter den 30 juni sjätte året efter det ut- gi ftsar som beslutet avser oc/t arbets— givarett harfått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock kotttttta in inom två månader från den dag då arbets- givaren fick del av beslutet.

Överkiagande av beslut enligt 6 _6 tredje stycket eller 76 skall ha kom- mit in inom två månader från den dag arbetsgivaren fick del av beslu- tet.

Överklagande av beslut ett/igt 22 a _6 skall lta kommit in inom tre vec- kor från det klaganden fick del av beslutet.

Ett avgiftsbeslut får överklagas även om det inte gått klaganden emot.

71 _6

Även om tiden för överklagande ltar gått ut. får ett beslut om avgifts- tillägg överklagas så länge beslutet i den avgiftsfråga som föranlett av- giftstillägget inte ltar vunnit laga kraft. 726

• Sida 135
•  Original

Nuvarande lvdelse Fc't'reslagen lvdelse Prop. 1990/91: 46

Blå a 2 ret. Ansökningshandlingen skall ha 1 g kommit in före överklagattdetidens utgång.

Bestämmelserna i 6 kap. 5 — 7 66 taxeringslagen (1990: 324) gäller när en arbetsgivare eller, när fråga är om beslut enligt 22 a 6. någon av sökandena har överklagat skattemyndighetens beslut.

Om överklagandet avser ett beslut om månadsavgift och årsavgift .sottt skall omfatta månadsavgiften ltar beslutats, skall överklagandet anses avse beslutet om årsavgift.

Överklagande av riksskatteverket el- ler det allmänna ombudet för sjö— tttattsskatt

73 ,6

Överklagandet .skall vara .skriltligt och ha kommit in inom tidsfrist sotn ett/igt 5 7. 58 och 6.3—66,66 gäller för beslut om omprövning på initia- tiv av .skattettivndighet eller efter så— dan tid men ittotn två månaderfrån den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprt't'vning och yrkas ändring till arbetsgivarens nackdel. skall överklagandet ha kommit in inom två tttånaderft'ån den dag då beslutet meddelades.

74 ,6 Riksskatteverket får hos länsrät- ten yrka att arbetsgivaravgifter på- förs ett arbetsgivare. Riksskatteverket får inte överkla— ga ctt beslut enligt 22 a ,6.

75 ,,s

Om riksskatteverket har överkla- gat ett avgiftsbeslut. skall däravföt= anledd talatt om särskild avgift fö— ras samtidigt.

Överklagande av länsrättens och kattttt-tarrättcns beslut m. m. (52 s”) 76 s Länsrättens beslut i fråga som av- Länsrättens beslut i fråga som av- ses i 66 tredje stycket. 7 6, 22 a6 ses i 66 tredje stycket, 7 6, 22 6 andra stycket eller 306 första stye- andra stycket eller 306 första styc- ket får dock inte överklagas. ket får inte överklagas.

• Sida 136
•  Original

Bilaga 2

N ttvarattde lydelse lt'ifires'laxcti [_l-"delse

Sjömansskattenämndcns beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen (l958z295) om sjömansskatt. Beslut i fråga som avses i 66 tredje stycket. 22 416 andra stycket eller 306 första stycket får dock inte överklagas.

1. Denna lagträderi kraft den ljanuari 1991.

2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången i ärenden och mål om arbetsgivaravgifter som belöper på tid efter ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om ärenden och mål om arbetsgivaravgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

• Sida 137
•  Original

Bilaga 2

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 41. 48 och 48 a 66 samt rttbrikcn närmast före 40 b 6 lagen (1968:430) om mervärdeskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lvdelse

Gemensamma bestämmelser om be- skattningsbeslut

Förr-'s'lagcn /_ t 'de/sc

Gemensamma bestämmelser om be- skattningsbeslut m.m.

416

Beskattttittgsbeslut meddelas av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registrerad el- ler. om han inte är registrerad. där han bort vara registrerad.

, je sl_t'( 'ket

Beslut i beskattaittgsärettde mcd- delas av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige är regist- rerad eller. om han inte är regist- rerad. där han bort vara regist- rerad.

Bestämtnelsertta i 2 kap. 2 _6 tred- ta_veringslagen (1990:324) gäller även ifråga om bes/itt i beskattningsärettde.

Om ett beskattttingsärende har ett nära satnbattd med ett taxerings- ärende sotn ett/igt 2 kap. 4 ,6 tas"- eringslagett skall avgöras i skatte- ttätttttd och det är lätttpligt att ären- dena prövas i ett samtrtanhang. får även beskattttittgsärendct avgöras i .skattcrtätttttd.

486 Betalas inte skatt i behörig tid och ordning skall skatten och den restav-

gift. som belöper på denna. drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen (l953:272) om indrivning. avkort— ning och avskrivning satnt efterkrav gäller i tillämpliga delar i fråga om mervärdeskatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av mervärdeskatt och restavgift på skatten.

Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning. avkort- ning och avskrivning gäller i tillämpliga dclar i fråga om mervär- deskatt. Införsel enligt 15 kap. ut- sökningsbalken får äga rum vid in- drivning av mervärdeskatt och rest- avgift på skatten.

4836

Har någon. i egenskap av företrä- dare för skattskyldig som är juri- disk person. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att be— tala in skatt i rätt tid och ordning. är han tillsammans med den skatt- skyldige betalningsskyldig för skat-

' Lagen omtryckt 1990:576.

Har någon. i egenskap av företrä- dare för skattskyldig som är juri- disk person. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att be— tala in skatt i den tid och ordning som anges i 22 och 4266, är han tillsammans med den skattskyldige

• Sida 138
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/9 l : 46

. . . . Bila a 2 tebeloppet och restavgift enligt betalningsskyldig för skattebelop- g

47 &. Betalningsskyldigheten får pet och restavgift enligt 47 (5. Betal- jämkas eller efterges om det förelig- ningsskyldigheten får jämkas eller ger särskilda skäl. efterges om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldighet för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp eller restavgift enligt första stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4ä preskriptionslagen (1981: 130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.

• Sida 139
•  Original

Bilaga 2

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 16 och 1755 lagen (19841151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 16 & Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen (l953:272) om indrivning, avkort- ning. avskrivning och efterkrav gäl- ler i tillämpliga delar för skatt en- ligt denna lag. Beskattningsmyndig- heten beslutar dock om avkortning och kronofogdemyndigheten om avskrivning av skatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av skatten.

5 kap.

Har någon. i egenskap av företrä- dare för skattskyldig som är juri- disk person. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att be- tala in skatt i rätt tid och ordning. är han tillsammans med den skatt— skyldige betalningsskyldig för skat- ten. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det förelig- ger särskilda skäl.

Bestämmelserna i uppbördslagen (l953:272) om indrivning, avkort- ning och avskrivning gäller i tillämpliga delar för skatt enligt denna lag. Beskattningsmyndighe- ten beslutar dock om avkortning och kronofogdemyndigheten om avskrivning av skatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av skatten.

l7å

Har någon. i egenskap av företrä- dare för skattskyldig som är juri- disk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att be- tala in skatt i den tid och ordning som anges i 2 kapa—9.925 och 5 kap. 1,5, är han tillsammans med den skattskyldige betalningsskyldig för skatten. Betalningsskyldigheten fårjämkas eller efterges om det fö- religger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt första stycket skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betal- ningsskyldighet för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982: 188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningSSkyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp enligt första stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 45 preskriptionslagen (l98l:l30) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lagträderi kraft den ljanuari l99l.

• Sida 140
•  Original

5 Förslag till Prop. 1990/91:46 Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385) Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 105 aktiebolagslagen (1975: 1385)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse 10 kap. 10 äl

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande. huruvida årsredovis- ningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas. skall revisorerna ange detta och. om det kan ske. lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse. som kan föranleda ersättningsskyldighet. ligger styrelseledamot eller verk- ställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande direk- tör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalan- de angåendc ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande di- rektör. ReVisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953: 272).

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 5 lagen (1968:430) om mervär- deskatt.

3. att lämna uppgift enligt 545 l 3. att lämna uppgift enligt 54å ] mom. uppbördslagen, 4 eller I 15 mom. uppbördslagen eller4 & lagen lagen (1984:668) om uppbörd av (1984:668) om uppbörd av social- socialavgifter från arbetsgivare el- avgifter från arbetsgivare eller 225 ler 22 _tj lagen om mervärdeskatt. el- lagen om mervärdeskatt. eller ler

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i l —3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1 —4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning en- ligt 12 kap. 9.5 upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkning- en samt angående det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

1 moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträffan- de koncernen. Bestämmelserna i första—trcdje och sjätte styckena äger motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Lagen omtryckt 19821739. 2 Senaste lydelse 19841945. 140

• Sida 141
•  Original

6 Förslag till Prop. 1990/91:46

.. . . _ . . Bilaga 2 Lag om andrtng 1 lagen (1980. 1 103) om årsredovrsning m.m.

i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. lOå lagen (1980: 1 103) om årsredovis- ning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

4 kap. 10 ål

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande. huruvida årsredovis- ningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsled- ningen till last. skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsre- dovisningsskyldiges kännedom.

l revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att före- taget inte har fullgjort sin skyldighet

[. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953: 272).

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 _5 lagen ( 1968: 430) om mervär- deskatt.

3. att lämna uppgift enligt 545 l 3. att lämna uppgift enligt 5455 1 mom. uppbördslagen. 4 eller 115 mom. uppbördslagen eller4 & lagen lagen (1984:668) om uppbörd av (1984:668) om uppbörd av social- socialavgifter från arbetsgivare el- avgifter från arbetsgivare eller 22 ." ler 22 ;" lagen om mervärdeskatt. el— lagen om mervärdeskatt. eller ler

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1—3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4. skall revisorn genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första—tredje styckena tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 199 l.

' Senaste lydelse 19842946. 141

• Sida 142
•  Original

7 Förslag till Prop. 1990/91:46 Lag om ändring i lagen (1987: 667) om ekonomiska Bilaga 2

föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13ä lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall lta följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse 8 kap. 13 &

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo- visningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum- melse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna. skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamö- terna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berät- telsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (l953:272).

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 å lagen (1968:430) om mervär- deskatt,

3. att lämna uppgift enligt 549" l 3. att lämna uppgift enligt 545 1 mom. uppbördslagen. 4 eller Ilä mom. uppbördslagen eller4ålagen lagen (1984:668) om uppbörd av (1984:668) om uppbörd av social- soeialavgifter från arbetsgivare el- avgifter från arbetsgivare eller 225 ler 22 & lagen om mervärdeskatt. el- lagen om mervärdeskatt. eller ler

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1—3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4. skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan- de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första—tredje och sjätte styckena tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

• Sida 143
•  Original

Lagrådet Prop. 1990/91 ; 46

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl. regeringsrådet Bertil Werner.justitierådet Hans-Gunnar Solerud.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1990 har regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i uppbördslagen( 1953: 272). m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Kjell Olsson. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Till förslagen till ändring av 48 a & lagen (1968:430) om mervärdeskatt och 5 kap. 17 5 lagen ( 1984: 15 l ) om punktskatter och prisreglt'ringsargr/ler bör knytas en övergångsbestämmelse om tillämpning av äldre bestämmel- ser som motsvarar den som föreslås beträffande lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

I övrigt föranleder de remitterade förslagen ingen erinran.

• Sida 144
•  Original