om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter m.m.

Regeringens proposition =

1990/91:46 [2]

om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter m. m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 oktober 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att ett väsentligt utvidgat omprövningsförfarande, som stämmer nära överens med det som gäller enligt det nya taxeringsförfarandet, införs vid uppbörd av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.

I propositionen föreslås också vissa förenklingar i förfarandet för uppbörd av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Bl.a. skall skattemyndigheten inte behöva meddela särskilda beslut om betalningsskyldighet för innehållen skatt och arbetsgivaravgifter som redovisats i en uppbördsdeklaration innan indrivning kan ske. Vid uppbörd av arbetsgivaravgifter slopas årsuppgiften.

Dessutom föreslås att en företrädare för en arbetsgivare som är juridisk person skall kunna åläggas betalningsansvar för arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt och skatt enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter även om avgifterna eller skatten fastställs först efter det att den juridiska personen har försatts i konkurs.

Slutligen föreslås vissa ändringar i lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar och lagen om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen m.m. som föranleds av skattereformen samt en justering i lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den I januari 1991.

1¶Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'! dels att 70 och 71 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 58 och 70 §§ skall utgå, dels att nuvarande 85§ I och 2 mom. samt 86 och 86 a— 89 8§ skall

betecknas 96 och 27 a §§ samt 99 och 101 — 106 88,

dels att anvisningarna till 85 § skall vara anvisningar till 27 a 8, dels att 49 § 4 mom., 58 § I mom., 65 §, 68 § 2 och 4 mom., 77, 77 b och

84 §§. de nya 96, 103 och 104 §§ samt rubriken närmast före 84 8 skall ha följande lydetse,

dels att det i lagen skall införas femton nya paragrafer, 57 a. 85—95, 97, 98 och 100 8§, samt närmast före 57 a, 86, 89, 91, 95 och 96 §§ sex nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 mom.” Den som har fått anstånd enligt 1! eller 2 a mom. skall betala ränta (anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet som skall betalas senast vid anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 32 § första stycket.

Anståndsränta utgår från utgången av den månad, då beloppet skulle ha betalats om anstånd inte medgetts, till och med den månad, då anståndstiden gått ut eller. om beloppet betalats dessförinnan, till och med den månad betalning skett.

Sedan skattemyndigheten ålagt den skattskyldige betalningsskyldighet för räntebeloppet får det omedelbart drivas in.

Bifalls den skattskyldiges yrkande i omprövningsärendet av skattemyndigheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat belopp beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna 169 § 2 mom.

Bestämmelserna i 58§ gäller i

fråga om anståndsränta.

Indrivning m.m.

5s7a§

Skatt, avgift eller ränta som inte

har betalats i rätt tid och ordning får

omedelbart drivas in.

! Lagen omtryckt 1972:75. Senastc lydelse av lagens rubrik 1974:771 708 2 mom. 1990:579 71 § 1990:329, ? Senaste lydelse 1990:329. 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I mom.? Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna lag, skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter sex öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda inte har betalats, dock inte mindre än femtio kronor.

Arbetsgivare, som avses i första Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er- stycket, skall utöver restavgift erlägga tilläggsavgift för varje på- lägga tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader ut- börjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av över den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av intill dess skatten inbetalas eller skattemyndigheten fastställs till be- storleken av det belopp som arbetstalning. Tilläggsavgift skall för var- givaren är skyldig att betala blivit je sådan tidrymd beräknas till fyra bestämd enligt 77§. Tilläggsavgift öre för varje hel krona av den del av skall för varje sådan tidrymd beräkskatten, som inte har erlagts, dock nas till fyra öre för varje hel krona ej mer än tolv öre för hel krona. av den del av skatten, som inte har Bestämmelserna i denna lag om erlagts, dock ej mer än tolv öre för restavgift tillämpas även i fråga om hel krona. Bestämmelserna i denna tilläggsavgift. lag om restavgift tillämpas även i

fråga om tilläggsavgift.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

65 §?

Avkortning av ogulden debiterad Avkortning av obetald debiterad skatt skall äga rum, då någon vun- skatt skall äga rum, då någon vunnit nedsättning i eller befrielse från nit nedsättning i eller befrielse från honom påförd taxering eller debite- honom påförd debitering, dock att ring eller då dödsbo befriats från att preliminär skatt skall avkortas enerlägga skatt, dock att preliminär dast i den mån den blivit restförd. skatt skall avkortas endast i den mån den blivit restförd. Skall annan skattskyldig erlägga avkortat belopp, skall i samband med beslutet om avkortning förordnas om beloppets uttagande av denne, såvida han icke på grund av stadgandet i 70 § är fri från betalningsskyldighet.

Vidare skall, därest skattskyldig Vidare skall, om skattskyldig vid vid debitering av slutlig skatt debitering av slutlig skatt gottgottskrivits preliminär skatt till skrivits preliminär skatt till högre högre belopp än den sluthga skat- belopp än den slutliga skatten, det ten, det överskjutande beloppet av- överskjutande beloppet avkortas i

> Senaste lydelse 1990:329. + Senaste lydelse 1981:839.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kortas i den mån det är oguldet. den mån det är obetalt.

Har arbetsgivare till gäldande av Har en arbetsgivare för betalning arbetstagares skatt verkställt av- av arbetstagares skatt verkställt avdrag å lön jämlikt denna lag eller drag på lön enligt denna lag eller jämlikt 15 kap. utsökningsbalken enligt 15 kap. utsökningsbalken men trots anmaning underlåtit att men trots anmaning underlåtit att inbetala det innehållna beloppet, inbetala det innehållna beloppet, skall häremot svarande skatt, dä- skall häremot svarande skatt, om rest denna är debiterad, avkortas denna är debiterad, avkortas såvitt såvitt den skattskyldige angår sam- den skattskyldige angår samtidigt tidigt som ett motsvarande belopp som ett motsvarande belopp uppuppdebiteras såsom fordran å ar- debiteras såsom fordran på arbetsbetsgivaren. givaren.

68§

2 mom.” Har vid granskning hos

riksskatteverket av verkställd debitering befunnits, att anledning föreligger till antagande att slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt blivit någon påförd obehörigen eller med för högt belopp eller att skattskyldig tillgzodoräknats överskjutande skatt med för lågt belopp. skall vederbörande skattemyndighet underrättas härom. Skattemyndigheten har att verkställa den utredning I ärendet, som må finnas erforderlig, och att, om förhållande som nyss sagts finnes föreligga, återbetala vad som för mycket erlagts.

Finner skattemyndigheten eljest sådant förhållande vara för handen, skall skattemyndigheten likaledes återbetala för mycket erlagt belopp.

Den som eljest vinner nedsätt- 2 mom. Den som vinner nedning i eller befrielse från honom på- sättning i eller befrielse från honom förd slutlig, kvarstående eller till- påförd slutlig, kvarstående eller kommande skatt eller berättigas tillkommande skatt eller berättigas återbekomma ytterligare överskju- återfå ytterligare överskjutande tande skatt äger att genom skatte- skatt äger att genom skattemyndigmyndigheten i det län, där debite- heten i det län, där debiteringen ringen skett, återbekomma vad han skett, återfå vad han betalat för erlagt för mycket. mycket.

Återbetalning enligt första — tred- Återbetalning enligt första styc-

je styckena sker, såvitt avser över- ket sker, såvitt avser överskjutande skjutande skatt och ö-skatteränta, skatt och ö-skatteränta, endast om endast om beloppet skulle ha åter- beloppet skulle ha återbetalats vid betalats vid motsvarande tillämp- motsvarande tillämpning av I ning av I mom. första stycket. Be- mom. första stycket. Belopp under

3 Senaste lydelse 1990:579.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lopp under fem kronor återbetalas 25 kronor återbetalas inte. icke.

4 mom." Har skattskyldig, som 4 mom. Har skattskyldig, som enligt I eller 2 mom. är berättigad enligt I eller 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller få tillbaka erlagt skattebelopp elier som är berättigad till ränta enligt ränta enligt 49 § 4 mom. eller som 693 I mom., inte betalt honom på- är berättigad till ränta enligt 69 § 1 förd skatt inom i denna lag före- mom., inte betalt honom påförd skriven tid, äger han utfå endast skatt eller ränta inom i denna lag vad som överstiger det obetalda be- föreskriven tid, äger han utfå enloppet och den restavgift som belö- dast vad som överstiger det obetalper på detta. Återstoden skall da beloppet och den restavgift som gottskrivas honom till betalning av belöper på detta. Återstoden skall den obetalda skatten och restavgif- gottskrivas honom till betalning av ten samt i förekommande fall till- det obetalda beloppet och restavgifställas annan skattemyndighet med ten samt i förekommande fall tilltillämpning av bestämmelserna i 3 ställas annan skattemyndighet med mom. tillämpning av bestämmelserna i 3

mom.

Vad i föregående stycke stadgas Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyl- skall också tillämpas då skattskyldig, vilken enligt I mom. är berätti- dig, vilken enligt I mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär gad få tillbaka erlagd preliminär skatt, överskjutande ingående mer- skatt, överskjutande ingående mervärdeskatt eller ränta enligt 69 § 1 värdeskatt eller ränta enligt 49 § 4 mom,, har att betala tillkommande mom. eller 698 I mom., har att skatt, som har debiterats på grund betala tillkommande skatt, enligt av taxering för inkomst eller förmö- beslut om debitering för det år vargenhet eller som mervärdeskatt för till den preliminära skatten eller det år vartill den preliminära skat- överskjutande ingående mervärdeten eller överskjutande ingående skatten hänför sig. Har, då återbemervärdeskatten hänför sig eller på talning enligt I mom. skall ske. den grund av sådant beslut om skattetill- tillkommande skatten inte påförts lägg eller förseningsavgift enligt tax- men kan med fog antagas, att sådan eringslagen (1990:324) som avser skatt kommer att påföras genom besamma taxering. Har, då återbetal- slut om debitering, får den prelimining enligt I mom. skall ske, den nära skatten, överskjutande ingåentillkommande skatten inte påförts de mervärdeskatten eller räntan inmen kan med fog antagas, att sådan nehållas i avvaktan på att tillkomskatt kommer att påföras på grund mande skatt påförs. av beslut av allmän förvaltningsdomstol i mål om taxering eller avgift som nyss har sagts eller av skattemyndighet om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten, överskjutande ingående mervärdeskatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

$ Senaste lydelse 1990: 579.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

171v

Har arbetsgivare gjort skatteav- En arbetsgivare som har gjort drag men har han inte betalat in det "skatteavdrag men inte betalat in det innehållna beloppet i tid och ord- innehållna beloppet i den tid och ning, som föreskrivs i denna lag, får ordning, som föreskrivs 1 24§ 2 beloppet, sedan betalningsskyldig- mom., 52 och 53 §§, är ansvarig för het för det har ålagts arbetsgivaren, beloppet. Sedan beslut om belopdrivas in hos honom i den ordning pets storlek har fattats får beloppet som gäller för indrivning av skatt. drivas in hos arbetsgivaren i den

ordning som gäller för indrivning av skatt.

Har arbetsgivaren lämnat uppbördsdeklaration inom den tid som anges i 54§ I mom. första stycket eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklaration, anses beslut om skattens storlek ha fattats i enlighet med deklarationen.

Kommer deklarationen in till

skattemyndigheten vid en senare tidpunkt anses beslut om skattens storlek också ha fattats i enlighet med deklarationen, om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dess- Jörinnan.

Beslut enligt första stycket skall meddelas av den skattemyndighet som avses i 44 § andra stycket. Arbetstagaren är fri från betal- Arbetstagaren är fri från betal-

ningsansvar för motsvarande skat- ningsansvar för skattebelopp som tebelopp. enligt denna paragraf får drivas in

hos arbetsgivaren.

7708 Har gift skattskyldig icke i föreskriven tid och ordning inbetalat skatt som påförts på grund av sådan inkomst som avses 1 tredje stycket av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370), är maken jämte den skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet jämte restavgift. Beloppet får uttagas hos maken i den ordning som gäller för indrivning av skatt som påförts honom.

Makes ansvarighet enligt första Makes ansvarighet enligt första stycket avser det belopp som utgör stycket avser det belopp som utgör skillnaden mellan den skattskyldige skillnaden mellan den skattskyldige debiterad skatt på grund av in- debiterad skatt på grund av inkomst och den skatt på grund av komst och den skatt på grund av inkomst som skulle ha påförts den inkomst som skulle ha påförts den : skattskyldige om denne icke haft skattskyldige om denne icke haft att erlägga skatt för inkomst som att erlägga skatt för inkomst som

7 Senaste lydelse 1982:189. 3 Senaste lydelse 1976:72.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avses 1 första stycket. Skatt, som avses I första stycket. Skatt, som har erlagts på annat sätt än genom har erlagts på annat sätt än genom indrivning hos den skattskyldiges indrivning hos den skattskyldiges make, anses i första hand avse an- make, anses i första hand avse annat än inkomst enligt första stycket. nat än inkomst enligt första stycket. I fråga om betalning av skatt enligt I fråga om betalning av skatt enligt detta stycke äga bestämmelserna i detta stycke äger bestämmelserna i 2§ 3 mom. andra stycket motsva- 29§ första stycket motsvarande rande tillämpning. tillämpning.

Överklagande m.m. Omprövning m.m.

Har slutlig, kvarstående eller till- Skattemyndigheten skall omkommande skatt debiterats med för pröva ett beslut enligt denna lag i en högt belopp eller överskjutande skatt fråga som kan ha betydelse för debitillgodoräknats med för lågt belopp teringen av skatt, ränta eller avgift, eller föreligger annan felaktighet till om den skattskyldige eller arbetsgiden skattskyldiges nackdel i hans varen begär det eller om det finns skattsedel, äger den skattemyndig- andra skäl. Att omprövning skall het som utfärdat skattsedeln vidtaga ske när den skattskyldige eller arrättelse. betsgivaren överklagat ett beslut

framgår av 99§ I mom.

Föreligger motsvarande felaktig- Om något beslut i en fråga enligt het i beslut om arbetsgivares ansva- denna lag inte har fattats får skatterighet för arbetstagares skatt, äger myndigheten besluta i frågan i den den skattemyndighet som meddelat ordning och inom den tid som gäller beslutet vidtaga rättelse. för omprövning.

I fråga om omprövning av beslut Skattemyndigheten får avstå från om fastställande av avgiftsunderlag att på eget initiativ ompröva ett beför egenavgifter gäller bestämmel- slut, om omprövningen skulle avse serna i 8 a§ lagen (1959:551) om endast ett mindre belopp. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Beslut om debitering till följd av Om omprövning enligt första eller taxeringsbeslut skall omprövas på andra stycket leder till att den skattbegäran av den skattskyldige. Den skyldige eller arbetsgivaren skall beskattskyldiges begäran skall ha tala ett högre belopp gäller bestämkommit in till skattemyndigheten melserna om tillkommande skatt i inom tid som anges i 4 kap. 9§ tillämpliga delar på det belopp som taxeringslagen (1990:324). ytterligare skall betalas.

85§

Om en fråga som avses i 84 § har

avgjorts av allmän förvaltnings-

domstol, får skattemyndigheten inte

ompröva frågan.

? Senaste lydelse 1990:579.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Omprövning på begäran av den skattskyldige eller arbetsgivaren 86 §

Vill den skattskyldige eller arbetsgivaren begära omprövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall, om inte annat föreskrivs i tredje stycket, ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av det temte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut.

Om den skattskyldige eller arbetsgivaren gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut enligt denna lag som är till hans nackdel eller skattsedel eller annan handling med uppgift om vad han ålagts att betala, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

En begäran om omprövning av beslut om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd enligt 48 § med inbetalning av skatt skall ha kommit in till skattemyndigheten inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet.

Har den skattskyldige eller arbetsgivaren inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än den som Jattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

87§

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den som begär omprövningen eller hans ombud, får skattemyndig-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

heten utfärda föreläggande om utt undertecknande skall ske med påföljd att omprövning annars inte gÖrSs.

88 §

Trots bestämmelsen i 85 § får en fråga som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skattemyndigheten 89§

Omprövar — skattemyndigheten självmant ett beslut enligt denna lag, lår omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel meddelas före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gåll ut.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av den tid som anges i första stycket

I. om slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt debiterats med för högt belopp eller överskjutande skatt tillgodoräknats med för lågt belopp,

2. om det föreligger annan felaktighet än som sägs under I till den skattskyldiges nackdel i hans skattsedel,

3. om det föreligger motsvarande felaktighet som anges under I och 2 i beslut om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, eller

4. om belopp som har räknats in i den skattskyldiges underlag för egenavgifter har ansetts inte utgöra inkomst av annat förvärvsarbete vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst.

90§

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige eller arbetsgivaren får, utom i fall som avses i 92 §, inte meddelas efter ut-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut.

Efterprövning 918

Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige eller arbetsgivaren efter utgången av den tid som anges i 90 § under de förutsättningar och på det sätt som anges i 92—94 §§ (efterprövning).

92§

Efterprövning får ske

I. vid rättelse av felräkning, missskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

2. om en arbetsgivare har gjort avdrag för preliminär eller kvarstående skatt men inte redovisat och betalat in det innehållna beloppet,

3. om en arbetsgivare utan skälig anledning har underlåtit att göra avdrag för preliminär eller kvarstående skatt.

93§

Efterprövning enligt 92§ I och 3 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Efterprövning Jår inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om efterprövning avseende samma fråga.

94§

Skattemyndighetens beslut om efterprövning enligt 92§ 1 skall meddelas före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha debiterats eiler skatten felaktigt restituerats, har gått ut.

Skattemyndighetens beslut om efterprövning enligt 92§ 2 och 3 skall meddelas före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha redovisats, har gått ut.

Har skattskyldig beviljats an-

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

stånd med betalning av skatt i av-

vaktan på kammarrätts eller rege-

ringsrättens beslut med anledning

av överklagande, får i fall som avses

i 92§ 3 efterprövning ske inom en

tid av ytterligare högst två år, räk-

nat från utgången av det kalender-

år, då domstolens beslut meddela-

des.

Om den skattskyldige eller arbets-

givaren har avlidit, får beslut om

efterprövning inte meddelas efter ut-

gången av det andra året efter det

kalenderår då bouppteckningen ef-

ter honom gavs in för registrering.

Beslut om särskilda debiteringsåt-

gärder

95§

Skattemyndigheten skall snarast

efter det att ett beslut om taxerings-

åtgärder — enligt — taxeringslagen

(1990:324) har meddelats eller en

allmän förvaltningsdomstol medde-

lat beslut enligt denna lag som är av

betydelse för debiteringen av skatt,

ränta eller avgift göra den ändring i

debiteringen som föranleds av beslu-

tet.

Överklagande m.m.

(85 § I mom.!?) 96 §

Skattemyndighetens beslut enligt Skattemyndighetens beslut får denna lag får överklagas hos läns- överklagas hos länsrätten av skatträtten av skattskyldig, arbetsgivare skyldig, arbetsgivare och riksskatteoch riksskatteverket, om inte annat verket, om inte annat följer av 97 §. följer av andra stycket. I fråga om I fråga om beslut om fastställande beslut om fastställande av avgifts- av avgiftsunderlag för egenavgifter underlag för egenavgifter gäller vad gäller vad som föreskrivs i 11— som föreskrivs 1 11-13 §§ lagen 13§§ lagen (1959:551) om beräk- (1959:551) om beräkning av pen- ning av pensionsgrundande insionsgrundande inkomst = enligt komst enligt lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om allmän försäk- allmän försäkring. ring.

Beslut om revision enligt 78§ I Överklagandet skall vara skrift

mom. och beslut varigenom vite har ligt. förelagts får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55 § I mom. första stycket och 55§ 2 mom. andra Stycket samt beslut rörande framställning om försättande i konkurs,

!0 Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ackordsförslag och avskrivning av skatt får överklagas. Den skattskyldiges eller arbetsgivarens överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Vid överklagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen (1990:324). Överklagande av riksskatteverket skall vara skriftligt och ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades. Riksskatteverket får hos länsrätten yrka att arbetsgivare åläggs ansvarighet för arbetstagares skatt.

97§

Föreläggande vid vite och beslut om revision enligt 78§ I mom. får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55§ 1 mom. första stycket och 55 § 2 mom. andra stycket eller beslut rörande framställning om försättande i konkurs, ackordsförslag och avskrivning av skatt får överklagas.

98§

Den skattskyldiges och arbetsgivarens överklagande skall ha kommit in före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut. Om det överklagade beslutet har meddelats efter den 30 juni femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut och klaganden har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Överklagande av beslut om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd enligt 48 § med inbetalning av skatt skall ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

del av beslutet.

Vid överklagande av beslut om

debitering till följd av taxeringsbe-

slut gäller bestämmelserna i 6 kap.

3 § taxeringslagen (1990: 324).

Den skattskyldige och arbetsgiva-

ren får överklaga ett beslut enligt

denna lag även om det inte gått ho-

nom emot.

100 §

Riksskatteverkets — överklagande

skall ha kommit in inom tidsfrist

som enligt 89, 90 och 94 §§ gäller

för beslut om omprövning på initia-

tiv av skattemyndighet eller efter så-

dan tid men inom två månader från

den dag då det överklagade beslutet

meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut

som avser efterprövning och vrkas

ändring till den skattskyldiges eller

arbetsgivarens nackdel, skall över-

klagandet ha kommit in inom två

månader från den dag då beslutet

meddeiades.

Riksskatteverket får hos länsrät-

ten yrka att en arbetsgivare åläggs

ansvarighet för arbetstagares skatt.

(87§'") 103 §

Besvär över beslut enligt denna En begäran om omprövning enlag eller över taxering inverkar icke ligt denna lag eller taxeringslagen på skyldigheten att erlägga den (1990:324) eller ett överklagande av skatt, som besvären rör. ett beslut enligt denna lag eller av

ett beslut som rör taxering inverkar

inte på skyldigheten att betala den

skatt, som omprövningen eller över-

klagandet rör.

Åtgärd enligt denna lag skall Åtgärd enligt denna lag skall

verkställas oavsett att det beslut el- verkställas oavsett att det beslut eller utslag som föranleder åtgärden ler utslag som föranleder åtgärden icke vunnit laga kraft. Motsvarande inte vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid verkställighet enligt ut- gäller vid verkställighet enligt utsökningsbalken. sökningsbalken.

(87a§') 104§

Vad som sägs 1 46 § 3 mom., 47, Vad som sägs 1 46 § 3 mom., 47, 58, 65 och 66 §§, 69 & I mom., 70 § 58, 65 och 668§§, 698 I mom., 2 mom., 71,75 —77 a och 78 §§ samt 75—77 a och 78 §§ samt i 80, 81

!1 Senaste lydelse 1986:1288.

15 !2 Lydelse enligt prop. 1990/91:5

i 80, 81, 83 och 84 8, 85 § I mom., och 83— 103 §§ gäller i tillämpliga

86 § I mom. samt 86 a §§ gäller i til- delar också i fråga om den som är lämpliga delar också i fråga om den skyldig att göra skatteavdrag från såsom är skyldig att göra skatteavdrag dan ränta eller utdelning som avses i från sådan ränta eller utdelning som 382 mom. I tredje stycket. Vad som avses i 3§ 2 mom. I tredje stycket. där sägs om arbetsgivare och arbets- Vad som där sägs om arbetsgivare tagare skall då gälla den som är skyloch arbetstagare skall då gälla den dig att göra skatteavdraget, respek-

som är skyldig att göra skatteavdra- tive den för vilken skatteavdraget get, respektive den för vilken skat gjorts. teavdraget gjorts. |

I. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. 2. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om 1990 eller tidigare års taxeringar eller eftertaxering för sådant år.

3. De nya bestämmelserna om anståndsränta och riksskatteverkets överklaganderätt tillämpas dock från och med den 1 januari 1991 även om beslutet meddelats dessförinnan.

Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare!

dels att 12, 13, 15—20, 45 och 55 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 11 och 17 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 50— 53 och 56 8§ skall betecknas 68. 70, 72 och 76 —

78 8§,

dels att 2, 10, 11. 21, 22, 28, 30, 31, 37 —42 och 46 88, de nya 68, 70, 72 och 76 §8 samt rubriken närmast före 10 § skall ha följande lydelse.

dels att rubrikerna närmast före 28§ och nuvarande 50 § skall sättas närmast före 27 a § respektive den nya 68 8,

dels att det i lagen skall införas tjugofyra nya paragrafer, 27 a. 50—67, 69, 71 och 73—75 §§, samt närmast före 50, 52. 57, 59 och 67 §§ fem nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I denna lag förstås med

lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3—5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;

uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54§ I mom. uppbördslagen (1953:272);

månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §;

utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas;

ärsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret;

årsuppgift: en arbetsgivares uppgift om den lön på vilken årsavgilt skall beräknas;

redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt skall betalas;

restitutionsränta: ränta enligt 24 §;

anständsränta: ränta enligt 30 §.

Fastställelse av månadsavgift, m.m. Beslut om månadsavgift

108"

Skattemyndigheten skall faststäl- Månadsavgift skall bestutas för la månadsavgiften och i förekom- — varje månad med ledning av upp-

! Scnaste lydelse av

128 1987: 1208

15 8 1990:332

16 § 1990:332

17 8 1990:332

1835 1990:332

19.8 1990:332

208 1990: 332

538 1990:332 558 1990:332

56 8 1986: 1388.

” Scnaste lydelse 1990:332. 3 Senaste lydelse 1990:332.

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mande tall ålägga betalningsskyl- bördsdeklaration och övriga till dighet för arbetsgivaren om denne gängliga handlingar. har

1. underlåtit att lämna redovisning enligt 4 §:

2. lämnat oriktig uppgift och månadsavgiften på grund därav blivit för låg: eller

3. redovisat för hög månadsavgift och beslut om restitution eller avkortning skall meddelas.

Betalningsskyldighet skall också Efter den I mars året efter utgifisåläggas arbetsgivaren för avgifisbe- året får beslut om månadsavgift erlopp som har redovisats i uppbörds- sättas med beslut om årsavgift. deklaration men inte betalats. Belopp för vilket betalningsskyldighet ålagts får omedelbart drivas in.

Kan på grund av brister i arbets- Har arbetsgivaren inte lämnat givarens uppgifter, bokföring eller uppbördsdeklaration eller kan på anteckningar om = utgiven lön grund av brister i arbetsgivarens underlaget för den månadsavgift uppgifter. bokföring eller antecksom skall fastställas inte beräknas ningar om utgiven lön underlaget tillförlitligt, skall det uppskattas av för den avgift som skall beslutas skattemyndigheten efter vad som inte beräknas tillförlitligt, skall det bedöms vara skäligt med hänsyn uppskattas av skattemyndigheten till föreliggande omständigheter så- efter vad som bedöms vara skäligt som verksamhetens art och omfatt- med hänsyn till föreliggande omning. ständigheter såsom verksamhetens

art och omfattning.

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av naturaförmån har varit oriktig får skattemyndigheten inte på grund av det felaktiga värdet fastställa höjd månadsavgift. Skattemyndigheten behöver inte heller besluta om rättelse när den oriktiga uppgiften avseende naturaförmånen gäller ett mindre belopp och rättelse inte yrkas av arbetsgivaren.

Månadsavgitft får fastställas även i fall då avgift för samma månad tidigare tastställts. Beslut enligt denna paragraf får inte meddelas om årsavgilt har fastställts.

118 Skattemyndigheten eller riksskat- Har arbetsgivaren lämnat uppteverket får anmana en arbetsgivare bördsdeklaration inom den tid som

3 Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att inom den tid som angetts i an- anges i 54§ I mom. första stycket maningen lämna årsuppgift. uppbördslagen — (1953:272) — eller

inom den tid som anges i ett beslut

om anstånd med att lämna deklara-

tion anses beslut om månadsavgif-

ten ha fattats i enlighet med dekla-

rationen.

Har uppbördsdeklaration läm- Om deklarationen inte har komnats under särskilt redovisnings- mit in till skattemyndigheten inom nummer skall årsuppgift lämnas den tid som anges i första stycket, under samma nummer. anses månadsavgiften ha bestämts

till noll kronor. Kommer deklaratio-

nen in till skattemyndigheten vid en

senare tidpunkt anses beslut i stället

ha fattats i enlighet med deklaratio-

nen, om inte ett omprövningsbeslut

har meddelats dessförinnan.

$

Den som i egenskap av företräda- Den som i egenskap av företrädare för en arbetsgivare, som är juri- re för en arbetsgivare, som är juridisk person, uppsåtligen eller av disk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i rätt tid betala arbetsgivaravgifter i den tid och ordning är tillsammans med ar- och ordning som följer av 4, 7 och betsgivaren betalningsskyldig för 9 §§ är tillsammans med arbetsgibeloppet samt den restavgift och varen betalningsskyldig för beloptilläggsavgift som belöper på detta. pet samt den restavgift och till- Betalningsskyldigheten får jämkas läggsavgift som belöper på detta. eller efterges om det föreligger sär- Betalningsskyldigheten får jämkas skilda skäl. eller efterges om det föreligger sär-

skilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol, Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalningsskyldighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.

Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 § uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

22§

Har en arbetsgivare avlidit och Har en arbetsgivare avlidit är skall betalningsskyldighet åläggas dödsboet efter honom skyldigt att för arbetsgivaravgifter som belöper betala de arbetsgivaravgifter som på tid före dödsfallet, skall betal- belöper på tid före dödsfallet. ningsskyldigheten åläggas dödsboet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

27a§

Arbetsgivaravgifter och anstånds-

ränta som inte har betalats i rätt tid

och ordning får omedelbart drivas

in.

Har arbetsgivaravgifter inte beta- Har arbetsgivaravgifter inte betalats i den tid och ordning som är lats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betal- föreskriven i denna lag för betalning av sådan avgift eller som har ning av sådan avgift eller som har bestämts enligt 7 §, 19 § andra styc- bestämts enligt 7§ eller 30 §, utgår ket eller 54§, utgår restavgift och restavgift och tilläggsavgift enligt tilläggsavgift enligt 58§ I mom. 58§ I mom. =: uppbördslagen uppbördslagen (1953:272). Därvid (1953:272). Därvid skall bestämskall bestämmelserna i 58 § 2 mom. melserna i 58 § 2 mom. första stycförsta stycket samma lag tillämpas. ket samma lag tillämpas.

Uppbördslagens bestämmelser om indrivning, avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på vilket denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum.

30 8”

Har ett beslut om betalningsskyl- Har omprövning begärts av ett dighet överklagats eller kan annars beslut om arbetsgivaravgifter eller betalningsskyldigheten antas kom- har ett sådant beslut överklagats elma att sättas ned får skattemyndig- ler kan annars avgiftsbeloppet antas heten medge anstånd med betal- komma att sättas ned får skatteningen. Därvid gäller bestämmel- myndigheten medge anstånd med serna i 498 |, 2 och 3 mom. upp- betalningen. Därvid gäller bestämbördslagen (1953:272) i tillämpliga melserna i 498 I, 2 och 3 mom. delar. uppbördslagen (1953:272) 1

tillämpliga delar.

Den som har fått anstånd skall betala ränta (anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet för vilket betalningsskyldighet kvarstår vid anståndstidens utgång. Anståndsränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som med tre procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av det föregående året.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den, då beloppet skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgetts, till och med den månad, då anståndstiden gått ut eller, om betalning skett dessförinnan, till och

med den månad betalning skett. Anståndsränta som understiger 50 kronor

skall dock inte påföras. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Bifalls arbetsgivarens yrkande av skattemyndigheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat belopp beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar 24 §.

Sedan skattemyndigheten ålagt Bestämmelserna i 58 § uppbörds-

5 Senaste lydelse 1987: 1208.

20 & Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

arbetsgivaren betalningsskyldighet lagen gäller i fråga om anståndsför räntebeloppet får det omedelbart ränta. drivas in.

I fråga om befrielse från anståndsränta gäller. bestämmelserna i 49 § 5 mom. uppbördslagen.

318 Bestämmelserna i 1 — 13 och 15— Bestämmelserna i 1— 12, 21-30 30 §§ gäller också redaravgift, om och 50—67 §§ gäller också redaravinte annat följer av vad som före- gift, om inte annat följer av vad skrivs i andra stycket eller i 32—35 som föreskrivs i andra stycket eller och 37 88. 132—35 och 37 §§.

I stället för tidsangivelsen den 1 I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 178 mars året efter utgiftsåret i 10§ skall i fråga om redaravgift gälla skall i fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret. den 30 april året efter utgiftsåret.

37§

Beslut om betalningsskyldighet Beslut om redaravgift får meddeför redaravgift får meddelas bara las bara om sjömansskatt har betaom sjömansskatt har betalats för lats för lönen eller om den sjömanslönen eller om den sjömansskatt skatt som belöper på lönen får som belöper på lönen får drivas in. drivas in.

38§

En arbetsgivare, som i uppbörds- En arbetsgivare, som i uppbördsdeklaration, årsuppgift eller annat deklaration eller annat skriftligt skriftligt meddelande om sin skyl- meddelande om sin skyldighet att dighet att betala arbetsgivaravgifter betala arbetsgivaravgifter har lämhar lämnat en uppgift som befinns nat en uppgift som befinns vara vara oriktig, påförs avgiftstillägg oriktig, påförs avgiftstillägg med 20 med 20 procent av det avgiftsbe- procent av det avgiftsbelopp som lopp som ytterligare rätteligen skall ytterligare rätteligen skall utgå. utgå.

398 Har-med stöd av bestämmelserna Har med stöd av bestämmelserna i -10. eller 18§ om uppskattning i 108 tredje stycket om uppskattgjorts. avvikelse från de uppgifter ning gjorts avvikelse från de uppgifsom cn arbetsgivare har lämnat i ter som en arbetsgivare har lämnat uppbördsdeklaration, årsuppgift el- i uppbördsdeklaration eller annat ler annat skriftligt meddelande om skriftligt meddelande om sin skylsin -skyldighet att betala arbetsgi- dighet att betala arbetsgivaravgif- - varavgifter, påförs arbetsgivaren ter, påförs arbetsgivaren avgiftstill- "avgiftstillägg med 20 procent av det lägg med 20 procent av det avgiftsavgiftsbelopp som på grund av upp- belopp som på grund av uppskattskattningen ytterligare skall utgå. ningen ytterligare skall utgå. Till Till den del uppskattningen inne- den del uppskattningen innefattar fattar rättelse av oriktig uppgift rättelse av oriktig uppgift från 'ar-

7 Senaste lydelse 1987: 1208. 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

från arbetsgivaren skall dock av- betsgivaren skall dock avgiftstillägg giftstillägg utgå enligt bestämmel- utgå enligt bestämmelserna i 38 3. serna 1 38 3.

Har avgiftsunderlaget uppskat- Har avgiftsunderlaget uppskattats med stöd av 10 eller 188 på tats med stöd av 1038 tredje stycket grund av att uppbördsdeklaration på grund av att uppbördsdeklaraeller årsuppgift inte har lämnats, tion inte har lämnats, påförs avpåförs avgiftstillägg om uppbörds- giftstillägg om uppbördsdeklaradeklaration eller årsuppgift inte tion. inte kommit in trots att anmakommit in trots att anmaning har ning har sänts ut till arbetsgivaren. sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget Tillägget beräknas till 20 procent av beräknas till 20 procent av det av- det avgiftsbelopp som på grund av giftsbelopp som på grund av upp- uppskattningen påförs utöver vad skattningen påförs utöver vad som som skulle ha utgått enligt skriftliga skulle ha utgått enligt skriftliga uppgifter som arbetsgivaren lämuppgifter som arbetsgivaren läm- nat. Till den del uppskattningen innat. Till den del uppskattningen in- nefattar rättelse av oriktig uppgift nefattar rättelse av oriktig uppgift från arbetsgivaren skall avgiftstillfrån arbetsgivaren skall avgiftstill- lägg utgå enligt bestämmelserna i lägg utgå enligt bestämmelserna i 388. 38 3.

41 8?

Ett beslut om avgiftstillägg enligt Ett beslut om avgiftstillägg enligt 408 skall undanröjas. om upp- 408 skall undanröjas, om uppbördsdeklaration eller årsuppgift bördsdeklaration kommer in till kommer in till skattemyndighet el- skattemyndighet = eller = allmän ler allmän = förvaltningsdomstol förvaltningsdomstol inom en måinom tre veckor från den dag då ar- nad från utgången av den månad då betsgivaren fick del av beslutet. arbetsgivaren fick del av beslutet.

Avgiftstillägg påförs inte i sam- Avgiftstillägg påförs inte i samband med rättelse av en felräkning band med rättelse av en felräkning eller felskrivning, som uppenbart eller felskrivning, som uppenbart framgår av uppbördsdeklaration, framgår av uppbördsdeklaration elårsuppgift eller annat skriftligt ler annat skriftligt meddelande från meddelande från arbetsgivaren. arbetsgivaren.

Har en arbetsgivare frivilligt rättat oriktig uppgift, påförs inte avgiftstilllägg.

46§

Om betalningsskyldighet för ett Om betalningsskyldighet för ett avgiftsbelopp enligt 20 § inte längre avgiftsbelopp inte längre föreligger kan åläggas får skattemyndigheten får skattemyndigheten inte påföra inte påföra avgiftstillägg på belop- avgiftstillägg på beloppet. pet.

2 Senaste lydelse 1990:332. ” Senaste lydelse 1990:332. 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avgiftstillägg får inte påföras om arbetsgivaren har avlidit.

Omprövning 50§

Skattemyndigheten — skall ompröva ett beslut enligt denna lag i en

fråga som kan ha betydelse för skyl-

digheten att betala arbetsgivaravgifter, ränta eller särskild avgift, om arbetsgivaren begär det eller om det Jinns andra skäl. Beslut om förhandsbesked enligt 22 a§ får dock omprövas endast på begäran av någon av sökandena. Att omprövning skall ske när ett beslut har överklagats framgår av 72 §.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

51§

Om en årsavgift har beslutats får skattemyndigheten inte ompröva en fråga om beslut om månadsavgift som skall ingå i årsavgiften. En begäran om sådan omprövning skall anses avse beslutet om årsavgift.

Om en fråga som avses i 50 § har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol, får skaättemyndigheten inte ompröva frågan.

Omprövning på begäran av arbetsgivaren 52§

Vill arbetsgivaren begära omprövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall, om inte annat föreskrivs i 53 §, ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av det sjätte året efter utgiftsåret.

Om arbetsgivaren gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut enligt: denna lag som är till hans nackdel eller handling med uppgift om vad han ålagts att betala, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

Ilar arbetsgivaren inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som Jattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

53§

En begäran om omprövning av beslut enligt 6 § tredje stycket eller 7§ skall ha kommit in till skattemyndigheten inom två månader från det arbetsgivaren fick del av beslutet och en begäran om omprövning av ett beslut enligt 22 a § skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tre veckor från det sökanden fick del av beslutet.

54§

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den som begär omprövningen eller hans ombud, får skattemyndigheten utfärda föreläggande om att undertecknande skall ske med påföljd att omprövning annars inte görs.

55§ Åven om tiden för begäran om

omprövning har gått ut, får ett beslut om avgiftstillägg på begäran av arbetsgivaren omprövas, så länge beslutet i den avgiftsfråga som föranlett avgiftstillägget inte har vunnit laga kraft.

56§

Trots bestämmelsen i 51 § andra stycket får en fråga som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regerings-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rättsavgörande som har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skattemyndigheten 57§

Omprövar — skattemyndigheten självmant ett avgiftsbeslut, får omprövningsbeslut som är till arbetsgivarens fördel meddelas före utgången av det sjätte året efter utgiftsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av sjätte året efter utgiltsåret, om det föranleds av skattemyndighets eller allmän förvaltningsdomstols beslut angående annat utgiftsår eller annan arbetsgivare eller om ett belopp som har inräknats i avgiftsunderlaget inte har ansetts utgöra inkomst av anställning vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst.

"Även om tiden för omprövning en-

ligt första stycket har gått ut får skattemyndigheten till arbetsgivarens fördel självmant ompröva ett beslut om avgiftstillägg så länge beslutet i den avgifisfråga som föranlett avgiftstillägget inte har vunnit laga kraft.

58§

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren får, utom i fall som avses i tredje stycket samt i 60 och 61 §§, inte meddelas efter utgången av andra året efter utgiftsåret.

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av naturaförmån har varit oriktig får skattemyndigheten inte på grund av det felaktiga värdet ompröva bestutet till arbetsgivarens nackdel.

Har arbetsgivaren inte gett in uppbördsdeklaration i rätt tid, får ett omprövningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag uppbördsdeklarationen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kom in till skattemyndigheten, dock Senast före utgången av sjätte året efter utgiftsåret.

Efterprövning 59§

Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren efier utgången av den tid som anges i 58 § under de förutsättningar och på det sätt som anges i 60—066 §§ (efterprövning).

60§

Efterprövning får ske om arbetsgivaren

I. i uppbördsdeklaration eller på

annat sätt lämnat oriktig uppgift.

2. lämnat oriktig uppgift i mål om arbetsgivaravgifter,

3. underlåtit att lämna uppbördsdeklaration eller infordrad upplysning och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett avgiftsbeslut blivit felaktigt eller inte fattats.

61§

Efterprövning får också ske

1. vid rättelse av felräkning, missskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

2. om ett belopp som inte har inräknats i avgiftsunderlaget har ansetts utgöra inkomst av anställning vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst.

Efterprövning enligt första stycket 2 får inte ske om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt.

62§

Efterprövning enligt 60 § och 61 § första stycket I får ske endast om den avser belopp av någon betydel- Se.

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av naturaförmån har varit oriktig får skattemyndigheten inte på grund av det felak-

tiga värdet besluta om höjd avgift.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Efterprövning får inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om efterprövning avseende samma fråga.

63§

Skattemyndighetens beslut om efterprövning skall meddelas före utgången av sjätte året efter utgiftsåret om inte annat anges i 64— 66 §§.

64 §

Beslut om efterprövning enligt 61§ första stycket 2 får meddelas även efter den tid som anges I 63 § men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Beslut om efterprövning på grund av oriktig: uppgift i omprövningsärende eller mål om arbetsgivaravgifter får meddelas efter den tid som anges i 63 § men senast inom ett år från utgången av den månad då skattemyndighetens eller domstolens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft.

Om arbetsgivaren har avlidit, får beslut om efterprövning inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter honom gavs in för registrering.

65§

Har arbetsgivaren på sätt som anges i 14 § andra stycket skatebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser arbetsgivaravgifterna eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beslut om efterprövning för den period som brottet avser meddelas av skattemyndigheten även efter utgången av den tid som anges i 63 §. Detsamma gäller om tiden för att ådöma arbetsgivaren påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skattebrottslagen.

Beslut om efterprövning får i fall som avses i 12§ skattebrottslagen också meddelas efter utgången av den tid som anges i 63 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut enligt första stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslut enligt andra stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då åtgärd som avses i 12§ skattebrottslagen vidtogs. Har arbetsgivaren avlidit skall dock beslut om efterprövning meddelas inom sex månader från dödsfallet.

Beslut enligt första stycket skall, utom i fall som avses i 12§ skattebrottslagen, undanröjas av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.

66 §

Vad som sägs i 65§ tillämpas också beträffande en juridisk persons arbetsgivaravgifter, om åtgärd som avses i 65 § första stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om fall som avses i 12§ skattebrottslagen (1971:69) föreligger beträffande honom.

Beslut om särskilda debiteringsåtgärder 67§

Skattemyndigheten skall snarast efter det att en allmän förvaltningsdomstol meddelat beslut i mål om arbetsgivaravgifter besluta de avgir ter och vidta de debiteringsåtgärder i övrigt som föranleds av domstolens beslut.

(50 5”) 68§

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten. Sjömansskattekontorets beslut får överklagas hos sjömansskattenämnden.

!SSenaste lydelse 1990:332. 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverkets. skattemyndig- Överklagandet skall vara skrift hetens eller sjömansskattekontorets ligt. beslut om revision eller beslut varigenom vite har förelagts får inte överklagas.

Föreläggande vid vite och beslut

om revision får inte överklagas.

(50a§'"') 70§

Överklagande av arbetsgivare, det Arbetsgivarens överklagande allmänna ombudet för sjömansskatt skall, om inte annat föreskrivs i eller, när fråga är om beslut enligt andra eller tredje stycket, ha kom- 22 a§, någon av sökandena skall mit in före utgången av det sjätte vara skrifiligt och ha kommit in året efter utgiftsåret. Om det överinom två månader från den dag kla- klagade beslutet har meddelats efter ganden fick del av beslutet. den 30 juni sjätte året efter det ut-

giftsår som beslutet avser och arbets-

givaren har fått del av beslutet efter

utgången av oktober samma år, får

överklagandet dock komma in inom

två månader från den dag då arbets-

givaren fick del av beslutet.

Överklagande av riksskatteverket Överklagande av beslut enligt 6 § skall vara skriftligt och ha kommit tredje stycket eller 7 § skall ha komin inom två månader från det beslu- mit in inom två månader från den tet meddelades. dag arbetsgivaren fick del av beslu-

tet.

Riksskatteverket får hos länsrät- Överklagande av beslut enligt 22 ten yrka att arbetsgivaravgilter på- a $ skall ha kommit in inom tre vecförs en arbetsgivare. kor från det klaganden fick del av

beslutet.

Ett beslut får överklagas även om

det inte gåt klaganden emot.

71§

Även om tiden för överklagande

har gått ut, Jår ett beslut om avgiflts-

tillägg överklagas så länge beslutet i

den avgilisfråga som föranlett av-

giftstillägget inte har vunnit laga

kraft.

(51§') 72§

Beslut av skattemyndigheten eller sjömansskattekontoret, som — fär överklagas, skall på ansökan av arbetsgivaren eller, när fråga är om beslut enligt 22 a §, någon av sökandena omprövas av skattemyndighe-

!! Senaste lydelse 1990:332. !? Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten respektive sjömansskattekontoret. Ansökningshandlingen skall ha kommit in före överklagandetidens utgång. Bestämmelserna i 6 kap. 5—7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller när en arbetsgivare eller, när fråga är om beslut enligt 22 a §, någon av sökandena har överklagat skattemyndighetens beslut.

Om överklagandet avser ett beslut om månadsavgift och årsavgift som skall omfatta månadsavgiften har beslutats, skall överklagandet anses avse beslutet om årsavgift.

73§

Överklagande av riksskatteverket eller av det allmänna ombudet för sjömansskatt skall ha kommit in inom tidsfrist som enligt 57, 58 och 63—66 §§ gäller för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser eflerprövning och yrkas ändring till arbetsgivarens nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

74§

Riksskatteverket får hos länsrätten yrka att arbetsgivaravgifter påförs en arbetsgivare.

Riksskatteverket får inte överklaga ett beslut enligt 22 a §.

75§

Om riksskatteverket har överklagat ett avgiftsbeslut, skall därav föranledd talan om avgiftstillägg och förseningsavgift föras samtidigt.

(52 § 3 76 § Länsrättens beslut i fråga som av- Länsrättens beslut i fråga som avses 16§ tredje stycket, 7§, 22 a§ ses 1 6§ tredje stycket, 7 §, 22 a§ andra stycket eller 30 § första styc- andra stycket eller 30 § första stycket får dock inte överklagas. ket får inte överklagas.

3 Senaste lydelse 1990:332. 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. Beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, 22 a § andra stycket eller 30 § första stycket får dock inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om ärenden och mål om arbetsgivaravgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 41, 48 och 48 a §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 40 b § skall lyda Gemensamma bestämmelser om beskattningsbeslut m. m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beskattningsbeslut meddelas av Beskattningsbeslut och beslut i skattemyndigheten i det län där annat beskattningsärende meddelas den skattskyldige är registrerad el- av skattemyndigheten i det län där ler, om han inte är registrerad, där den skattskyldige är registrerad clhan bort vara registrerad. ler, om han inte är registrerad, där

han bort vara registrerad.

Bestämmelserna i 2 kap. 2§ tred-

je stycket taxeringslagen (1990:

324) gäller även i fråga om beslut i

beskattningsärende.

Om ett beskattningsärende har ett

nära samband med ett taxerings-

ärende som enligt 2 kap. 4§ tax-

eringslagen skall avgöras i skatte-

nämnd och det är lämpligt att ären-

dena prövas i ett sammanhang, får

även beskattningsärendet avgöras i

skattenämnd.

Betalas inte skatt i behörig tid och ordning skall skatten och den restavgift. som belöper på denna, drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning. avkort- (1953:272) om indrivning, avkortning och avskrivning samt efterkrav ning och avskrivning gäller i gäller i tillämpliga delar i fråga om tillämpliga delar i fråga om mervärmervärdeskatt. Införsel enligt 15 deskatt. Införsel enligt 15 kap. utkap. utsökningsbalken får äga rum sökningsbalken får äga rum vid invid indrivning av mervärdeskatt drivning av mervärdeskatt och restoch restavgift på skatten, avgift på skatten.

48a§8

Har någon, i egenskap av företrä- Har någon, i egenskap av företrädare för skattskyldig som är juri- dare för skattskyldig som är juridisk person, uppsåtligen eller av disk person, uppsåtligen celler av grov oaktsamhet underlåtit att be- grov oaktsamhet underlåtit att betala in skatt i rätt tid och ordning, tala in skatt i den tid och ordning är han tillsammans med den skatt- som anges i 22, 22 a och 42 §§, är skyldige betalningsskyldig för skat- han tillsammans med den skatttebeloppet och restavgift enligt skyldige betalningsskyldig för skat- 478. Betalningsskyldigheten = får tebeloppet och restavgift enligt

! Lagen omtryckt 1990:576.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämkas eller efterges om det förelig- 478. Betalningsskyldigheten får ger särskilda skäl. jämkas eller efterges om det förelig-

ger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyidiges betalningsskyldighet för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp eller restavgift enligt första stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 438 preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser i 48 a § skall fortfarande gälla i fråga om mervärdeskatt som belöper på tid före ikraftträdandet.

3 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 46

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 16 och 17 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

16§

Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen Bestämmelserna 1 uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkort- (1953:272) om indrivning, avkortning, avskrivning och efterkrav gäl- ning och avskrivning gäller i ler i tillämpliga delar för skatt en- tillämpliga delar för skatt enligt ligt denna lag. Beskattningsmyndig- denna lag. Beskattningsmyndigheheten beslutar dock om avkortning ten beslutar dock om avkortning och kronofogdemyndigheten om och kronofogdemyndigheten om avskrivning av skatt. Införsel enligt avskrivning av skatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av skatten. rum vid indrivning av skatten.

Har någon, i egenskap av företrä- Har någon, i egenskap av företrädare för skattskyldig som är juri- dare för skattskyldig som är juridisk person, uppsåtligen eller av disk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att be- grov oaktsamhet underlåtit att betala in skatt i rätt tid och ordning, tala in skatt i den tid och ordning är han tillsammans med den skatt- som anges I 2 kap. 6—9 §§ samt 5 skyldige betalningsskyldig för skat- kap. I och 2 §§, är han tillsammans ten. Betalningsskyldigheten = får med den skattskyldige betalningsjämkas celler efterges om det förelig- skyldig för skatten. Betalningsskylger särskilda skäl. digheten får jämkas eller efterges

om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt första stycket skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldighet för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp enligt första stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991. Äldre bestämmelser i 5 kap. 173 skall fortfarande gälla i fråga om skatt som belöper på tid före ikraftträdandet.

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10§ aktiebolagslagen (1975:1385)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

108?

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovisningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet. ligger styrelseledamot eller verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

I. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § I 3. att lämna uppgift enligt 54 & I mom. uppbördslagen, 4 eller 11§ mom. uppbördslagen eller 4 § lagen lagen (1984:668) om uppbörd av (1984:668) om uppbörd av socialsocialavgifter från arbetsgivare el- — avgifter från arbetsgivare eller 22 § ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el- lagen om mervärdeskatt, ciler ler

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 —3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4. skall revisorerna genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt 12 kap. 9§ upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt angående det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Bestämmelserna i första —tredje och sjätte styckena äger motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

! Lagen omtryckt 1982:739.

35 ? Senaste lydelse 1984:945.

Lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m.

1 vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 103 lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

108!

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehäller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt 1 berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

3. att lämna uppgift enligt 54 § I 3. att lämna uppgift enligt 548 1 mom. uppbördslagen, 4 eller 118 mom. uppbördslagen eller 4 8 lagen lagen (1984:668) om uppbörd av (1984:668) om uppbörd av socialsocialavgifter från arbetsgivare el- — avgifter från arbetsgivare eller 22 § ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el- lagen om mervärdeskatt, eller ler

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i I — 3.

Om rcevisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4, skall revisorn genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första — tredje styckena tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

! Senaste lydelse 1984:946. 36

Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 133 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

8 kap.

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även 1 övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § I 3. att lämna uppgift enligt 54 & 1 mom. uppbördslagen, 4 eller 118 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen lagen (1984:668) om uppbörd av (1984:668) om uppbörd av socisocialavgifter från arbetsgivare el- = alavgifter från arbetsgivare eller ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el- = 22 § lagen om mervärdeskatt, eller ler

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i I —3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket I —4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderförcening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första—tredje och sjätte styckena tillämpas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 113 lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

118 Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten av den försäkrade och riksförsäkringsverket.

Överklagande av den försäkrade skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och den försäkrade har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då den försäkrade fick del av beslutet.

Överklagande av riksförsäkrings- Överklagande av riksförsäkringsverket skall vara skriftligt och ha verket skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist som enligt kommit in inom tidsfrist som enligt 8 a§ tredje stycket gäller för beslut 8 a § fjärde stycket gäller för beslut om omprövning på initiativ av om omprövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet dag då det överklagade beslutet meddelades. Verket får även begära meddelades. Verket får även begära ändring enligt 8 a§. Verket får ändring enligt 8 a§8. Verket får överklaga också till förmån för en överklaga också till förmån för en enskild part. enskild part.

Bestämmelserna i 6 kap. 5—7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller när en försäkrad överklagat skattemyndighetens beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1990.

! Lagen omtryckt 1976: 1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015. ? Senaste lydelse 1990:349. 38

Lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att 4, 5, 8. 12 och 24 3§ lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 Denna lag gäller i fråga om upp- Denna lag gäller i fråga om uppdrag som utgör skattepliktig tjänst — drag som utgör skattepliktig tjänst enligt 1!0§ lagen (1968:430) om = enligt lagen (1968:430) om mervärmervärdeskatt och deskatt och

I. avser mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning, jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning eller ytbeläggning;:

2. avser växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning, sådd, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring, skörd, avverkning eller växtskydd:

3. avser byggnad eller annan anläggning och innefattar uppförande, anläggande, rivning, reparation, ändring eller underhåll;

4. avser uppdragsgivarens rörelse 4. avser uppdragsgivarens näoch innefattar tillverkning på be- = ringsverksamhet och innefattar tillställning. montering, rengöring, re- = verkning på beställning, montering, paration, ändring eller underhåll rengöring, reparation, ändring eller samt utförs på uppdragsgivarens : underhåll samt utförs på uppdragsarbetsplats: givarens arbetsplats;

5. avser godstransport för sådan verksamhet för vilken uppdragsgivaren är bokföringsskyldig.

5§

En uppdragsgivare skall vid varje utbetalning av ersättning på grund av uppdraget göra avdrag med 50 procent av ersättningen. Något avdrag skall dock inte göras

I. om uppdraget avser fastighet, 1. om uppdraget avser privatboför vilken intäkten skall beräknas — stadsfastighet, och uppdragsgivaren schablonmässigt enligt 24 § 2 mom. = är fysisk person eller dödsbo; kommunalskattelagen (1928:370) och uppdragsgivaren är fysisk person eller dödsbo;

2. om uppdraget avser bostadslägenhet som uppdragsgivaren innehar på grund av hyresavtal eller tjänsteavtal eller som medlem i bostadsförening eller som delägare i bostadsaktiebolag; |

3. om uppdraget ges till staten, landstingskommun, kommun eller kyrklig kommun: | . | |

4. om uppdragstagaren är fysisk person och betalningen erläggs mot faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och personnummer, ersättningens storlek samt uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala preliminär B-skatt;

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. om uppdragstagaren är juri- 5. om uppdragstagaren är juridisk person och betalningen erläggs disk person och betalningen erläggs mot faktura som innehåller uppgift mot faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och det om uppdragstagarens namn och det nummer som uppdragstagaren är nummer som uppdragstagaren är registrerad under enligt lagen registrerad under enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt samt (1968:430) om mervärdeskatt, e/uppgift om ersättningens storlek ler, om uppdragstagaren inte är reoch mervärdeskattens belopp; gistrerad, hans organisationsnum-

mer samt uppgift om ersättningens

storlek och mervärdeskattens be-

lopp;

6. om det med fog kan antas att ersättningen till uppdragstagaren på grund av uppdraget inte kommer att uppgå till 500 kronor.

I ersättning som avses i första stycket skall inte räknas in vad som utgör betalning för material och dylikt.

8§!

Den som i sin självdeklaration Den som i sin självdeklaration skall redovisa fastighet, för vilken skall redovisa privatbostadsfastigintäkten skall beräknas schablon- het, aktie i bostadsaktiebolag eller mässigt enligt 24 § 2 mom. kommur- andel i bostadsförening skall för nalskattelagen (1928:370), aktie i varje uppdragstagare, till vilken unbostadsaktiebolag eller andel i bo- der beskattningsåret ersättning bestadsförening skall för varje upp- talats för uppdrag enligt 4§ 1—3 dragstagare, till vilken under be- beträffande fastigheten eller boskattningsåret ersättning betalats stadslägenhet som hör till aktien elför uppdrag enligt 4§ I —3 beträf- ler andelen, i deklarationen lämna fande fastigheten eller bostadslä- uppgift om genhet som hör till aktien eller andelen, i deklarationen lämna uppgift om

1. namn och postadress samt i I. namn och postadress samt i förekommande fall registrerings- förekommande fall registreringsnummer till mervärdeskatt; nummer till mervärdeskatt eller or-

ganisationshummer; 2. ersättningens storlek. Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger inte, om ersättningen

är mindre än 1000 kronor.

I ersättningen skall inte räknas in vad som utgör betalning för material och dylikt.

12§

En uppdragsgivare som underlå- En uppdragsgivare som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt ter att fullgöra sin skyldighet enligt 53 är betalningsskyldig för upp- 5§ är betalningsskyldig för uppdragstagarens skatt för det beskatt- dragstagarens skatt för det beskattningsår då ersättningen betalades ningsår då ersättningen betalades ut intill det belopp som skulle ha ut intill det belopp som skulle ha innehållits. — Betalningsskyldighet innehållits. — Betalningsskyldighet

! Senaste lydelse 1985:410. 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

föreligger dock inte om uppdragsta- föreligger dock inte om uppdragstagaren vid utbetalningen av cersätt- garen redovisat mervärdeskatt i sin ningen är skyldig att betala prelimi- allmänna självdeklaration för samnär B-skatt eller, om uppdragstaga- ma år, vid utbetalningen av ersättren är juridisk person, registrerad ningen är skyldig att betala prelimienligt lagen (1968:430) om mervär- när B-skatt eller, om uppdragstagadeskatt. ren är juridisk person, registrerad

enligt lagen (1968:430) om mervär-

deskatt.

24§

En uppdragsgivare, som uppsåt- En uppdragsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsi- ligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter sin skyldighet att innehålla dosätter sin skyldighet att innehålla ett belopp för en uppdragstagare, ett belopp för en uppdragstagare, som inte är påförd preliminär B- som inte är påförd preliminär Bskatt eller, om uppdragstagaren är skatt celler, om uppdragstagaren är juridisk person, inte är registrerad Juridisk person, inte är registrerad enligt lagen (1968:430) om mervär- enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, döms till böter. deskatt eller som inte har lämnat

uppgift om sitt organisationsnum-

mer i fakturan, döms till böter. I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

Lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa

bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse : Föreslagen lydelse

En sådan småhusägare eller lägenhetsinnehavare som avses i I $ skall inte betala arbetsgivaravgifter eller allmän löneavgift på ersättningen och är inte skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbördslagen (1953:272) på ersättningen, om denna betalats mot en faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och postadress, ersättningens storlek samt

1. mervärdeskattens belopp och 1. mervärdeskattens belopp och uppdragstagarens registrerings- — uppdragstagarens registreringsnummer till mervärdeskatt eller nummer till mervärdeskatt eller or-

ganisationsnummer eller

2. uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt.

I fall som avses i första stycket är uppdragstagaren skyldig att betala egenavgifter på ersättningen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt avgift enligt 2 § lagen (1982:423) om allmän löneavgift. Vid tillämpningen av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ersättningen anses som inkomst av annat förvärvsarbete.

Vad som har sagts i första och andra styckena om arbetsgivaravgifter och andra avgifter gäller inte om parterna har träffat avtal om att ersättningen skall anses som inkomst av anställning och ersättningen uppgår till minst 1000 kronor. I ett sådant fall skall uppdragstagaren anses som arbetstagare och småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren som arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 1990

Närvarande:statsministern Carlsson, ordförande, statsråden S. Andersson. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson,

Molin, Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter m. m.

1¶Inledning

Fr.o.m. 1991 års taxering skall ett väsentligt utvidgat omprövningsförfarande tillämpas inom taxeringsområdet (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 217, SFS 1990:324). I samband med att de nya reglerna infördes gjordes också vissa ändringar i reglerna om överklagande i uppbördslagen (1953:272), UBL, och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL. Dessa var emellertid inte lika långtgående (se SFS 1990:329 och 1990:332).

Riksskatteverket, RSV, har gjort en översyn av omprövnings- och överklagandereglerna i UBL och USAL och utarbetat förslag till nya regler som sluter nära an till de nya reglerna inom taxeringsområdet. Förslagen har redovisats i en promemoria den 23 april 1990, Förslag till anpassning av uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter till proposition 1989/90:74 om ny taxeringslag m.m. (RSV:s dnr F19—-747—90). I promemorian har RSV också lagt fram förslag till vissa andra ändringar i förfarandet vid uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Dessa förslag gäller 1 huvudsak frågan i vilka situationer skattemyndigheten skali vara skyldig att fastställa arbetsgivaravgifterna och besluta om betalningsskyldighet för avgifterna. Promemorians lagförslag bifogas detta ärende som bilaga I.

RSV:s promemoria har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av domstolsverket, statskontoret, kammarrätten i Jönköping, länsrätten i

Stockholms län, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagens

uppgiftslämnardelegation (FUD), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Småföretagens Riksorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS och Sveriges advokatsamfund. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 2672/90).

Lagrådet Regeringen beslutade den 20 september 1990 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med anledning av vad jag nu redogjort för. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet ansåg att till förslagen till ändring av 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt och 5 kap. 17§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter borde knytas en övergångsbestämmelse om tillämpning av äldre bestämmelser som motsvarar den som har föreslagits beträffande lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Jag skall nu ta upp frågan om förslag till riksdagen i ämnet. Den av lagrådet framförda uppfattningen om övergångsbestämmelser ansluter jag mig till och jag har därför kompletterat mina förslag. Jag har vidare gjort ett tillägg i 30 8 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare om restavgift på anståndsränta och justerat övergångsbestämmelserna till uppbördslagen (1953:272). Jag avser här dessutom att föreslå vissa ändringar i lagen (1982: 1006) om avdrags-och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. samt 1 lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Mina förslag nu skiljer sig i övrigt från lagrådsremissens endast genom att vissa redaktionella ändringar har gjorts.

2¶Det nya förfarandet

2.1¶Allmänt

Fr.o.m. 1991 års taxering gäller ett väsentligt utvidgat omprövningsförfarande inom taxeringsområdet. De skattskyldiga kan begära omprövning av ett taxeringsbeslut inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Skattemyndigheten kan fatta omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel inom ett år från utgången av taxeringsåret. Därefter får beslut om eftertaxering fattas inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Har den skattskyldige inte lämnat självdeklaration i rätt tid gäller särskilda frister.

Överklagandefristerna överensstämmer i princip med omprövningsperioderna.

Den skattskyldige får liksom i dag överklaga ctt beslut även om det inte gått honom emot. Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och snarast ompröva beslutet om frågan inte redan har prövats av domstol eller överlämnats för domstolsprövning. Ett överklagande får överlämnas till länsrätten utan föregående omprövning endast om det finns särskilda skäl. Ändrar skattemyndigheten beslutet på sätt som den skattskyldige begär förfaller överklagandet. I annat fall skall'handlingarna överlämnas till länsrätten för vidare handläggning.

Överklagas ett taxeringsbeslut av skattskyldig förs det allmännas talan

av skattemyndigheten i länsrätt och kammarrätt. RSV för det allmännas talan i regeringsrätten. 44

skattemyndighetens talan i länsrätt och kammarrätt.

De allmänna ombuden på mervärdeskatte- och uppbördsområdena har slopats. Det allmännas processföring på dessa områden har ordnats som på taxeringsområdet.

Förfarandet för särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgitt) överensstämmer i princip med taxeringsförfarandet.

Beskattningsförfarandet för mervärdeskatt. punktskatter och prisregleringsavgifter har samordnats med taxeringsförfarandet, vilket bl.a. innebär att de slutliga besluten och den extraordinära besvärsrätten har slopats. Förfarandet för att fastställa pensionsgrundande inkomst har också samordnats med taxeringsförfarandet.

Samtidigt som ändringarna gjordes inom taxeringsområdet, gjordes också vissa ändringar inom uppbördsområdet. Dessa var emellertid inte lika långtgående. Tiden för att överklaga beslut enligt uppbördsförfattningarna förlängdes från tre veckor till två månader. Vad gäller debiteringsbeslut till följd av taxeringsbeslut kan de skattskyldiga begära omprövning och överklaga inom fem år från utgången av taxeringsåret.

Jag återkommer nu med förslag till ytterligare förändringar inom uppbördsområdet som innebär att omprövnings- och överklagandereglerna i allt väsentligt kommer att överensstämma med dem som gäller på taxeringsområdet.

Remissinstansernas syn på det remitterade förslaget har varit genomgående positiv. Inte någon instans har haft invändningar mot förslagets huvuddelar. Däremot har crinringar gjorts mot vissa enskildheter i förslaget.

Från näringslivshåll har framhållits att uppbördssystemet borde göras till föremål för en genomgripande översyn i anslutning till skattereformen, eller i varje fall att de regler som föreslås i finansdepartementets promemoria (Ds 1988:59) F-skattebevis — nya regler för skatteavdrag och socialavgifter bör genomföras med vissa justeringar.

De förslag tll ändringar i främst UBL och USAL som jag tar upp nu inskränker sig emellertid till att avse sådana frågor som är av primär betydelse för skatteväsendet och myndigheternas ärendehantering. Möjlighet saknas att här behandla cxempelvis frågor som rör arbetsgivar- och arbetstagarbegreppet. Frågan om F-skattebevis övervägs inom regeringskansliet och jag avser att så snart det blir möjligt återkomma till riksdagen med ctt förslag i ämnet. :

Innan jag kommer in på reglerna om omprövning och överklagande skall jag behandla frågan om s.k. automatiska skatte- och avgiftsbeslut inom området för uppbörd av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Det är en fråga som i viss mån har betydelse för hur omprövnings- och överklagandereglerna skall utformas.

Mitt förslag: Om cen arbetsgivare har lämnat en uppbördsdeklaration inom föreskriven tid eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklaration, skall redovisad innehållen skatt och månadsavgift anses vara beslutade till de deklarerade beloppen. Har deklarationen inte kommit in till skattemyndigheten inom sådan tid skall arbetsgivaravgifterna anses vara beslutade till noll kronor.

Om uppbördsdeklarationen kommer in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt, anses skatte-och avgiftsbeslut också ha fattats i enlighet med deklarationen, om inte skattemyndigheten dessförinnan meddelat särskilt beslut om den innehållna skatten och arbetsgivaravgifterna.

Beslutade skatte- och avgiftsbelopp skall genast få drivas in hos arbetsgivaren.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV har dock

använt termen fastställelse i fråga om såväl innehållen skatt som arbetsgivaravgifter. Verket har dessutom föreslagit att skattemyndigheten, när den fastställer skatte- eller avgiftsbelopp som en arbetsgivare skall vara skyldig att betala, även skall besluta om den tid inom vilken betalningen skall ske. Först efter utgången av denna frist skall beloppet få drivas in.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. FAR ser med tillfredsställelse att RSV föreslagit en anpassning av fastställelsereglerna för arbetsgivaravgifter till vad som gäller för mervärdeskatt. Eftersom uppbördsförfarandet i praktiken liknar det som tillämpas vid redovisning av mervärdeskatt är det en klar förenkling för näringsidkare och företag att ha likartade regler i båda fallen. FAR önskar dessutom att det uttalas att en skälig tid bör finnas mellan anmodan att betala avgifter och påbörjande av indrivningsåtgärder. FUD anser, med instämmande av Småföretagens Riksorganisation, att det behövs en bestämmelse som medger att en naturaförmån eller annan som lön betraktad ersättning som utgetts en viss månad i vissa fall får tas upp i en uppbördsdeklaration avseende en senare månad än den då ersättningen gavs ut utan att en omprövning blir aktuell.

Skälen för mitt förslag: När det gäller uppbörd av innehållen skatt fungerar arbetsgivaren endast som uppbördsman för staten. Det finns inga regler om särskilda fastställelsebeslut. Nuvarande ordning innebär att arbetsgivaren, sedan han av skattemyndigheten har ålagts betalningsskyldighet, är betalningsskyldig för samma belopp som han dragit av från arbetstagarnas löner eller, om han inte gjort något skatteavdrag, det belopp som han borde ha dragit av.

Vid uppbörden av arbetsgivaravgifter är förhållandet något annorlunda. Det är fråga om en skyldighet för arbetsgivaren själv att betala avgifter på ett visst underlag. Här finns regler om fastställelse av avgifterna. Nuvarande regler för uppbörd av arbetsgivaravgifter innebär emellertid att avgiftsbeloppen skall fastställas endast i vissa fall. 46

gifter som belöper på de löner som betalats ut under en kalendermånad, i en uppbördsdeklaration som sänds in till skattemyndigheten samtidigt som avgifterna betalas. I sådana fall finns inget behov av särskilda fastställelsebeslut. Skattemyndigheten skall fastställa månadsavgiften endast om arbetsgivaren har underlåtit att redovisa avgiften, lämnat oriktig uppgift och månadsavgiften på grund därav blivit för låg eller redovisat för hög månadsavgift och beslut om restitution eller avkortning skall meddelas.

Inom mervärde- och punktskatteområdena är konstruktionen en annan. Skatten skall alltid fastställas för varje redovisningsperiod. Här tillämpas ett system med s.k. automatiska beskattningsbeslut. Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklaration anses beskattningsbeslut ha fattats i enlighet med deklarationen. Om en deklaraton inte har kommit in anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor.

Systemet med automatiska beslut för mervärdeskatt och punktskatter leder till att betalning kan krävas av skatt som har redovisats i en deklaration men inte betalats utan att det behövs något särskilt beslut om skatten. För källskatt och arbetsgivaravgifter däremot erfordras i motsvarande situation att skattemyndigheten meddelar ett särskilt beslut om betalningsskyldighet.

Från administrativ synpunkt är konstruktionen för mervärdeskatt och punktskatter att föredra. Mycket talar därför för att man också i fråga om källskatt och arbetsgivaravgifter inför ett system som möjliggör indrivning av belopp, som redovisats i en uppbördsdeklaration men inte betalats, utan föregående beslut om fastställelse av beloppet och om åläggande av betalningsskyldighet. För detta talar även att man når enhetlighet.

Att också för källskatt och arbetsgivaravgifter ha grundbeslut är dock inte som RSV gjort gällande en nödvändig förutsättning för att på uppbördsområdet kunna ha regler om omprövning som motsvarar dem i den nya taxeringslagen (1990:324), NTL. Eftertaxering, som enligt NTL är en form av omprövning, kan t. ex. ske utan att den skattskyldige dessförinnan taxerats för någon inkomst (4 kap. 78 NTL). Men med grundbeslut blir det onekligen mera följdriktigt att använda begreppet omprövning när det visar sig att skatt eller avgift bör betalas med annat belopp än som redovisats eller när något belopp över huvud taget inte har redovisats.

För källskatt och arbetsgivaravgifter anser jag alltså att man bör skapa en ordning motsvarande den som gäller på mervärde- och punktskatteområdena fr. o. m. den I januari 1991. Den nya ordningen på dessa områden innebär att reglerna om fastställelse av skatt ersatts med regler om beskattningsbeslut (se 328 lagen (1968:430) om mervärdeskatt. ML. SFS 1990:576). I fråga om källskatten ser jag dock inte något behov av en regel om att den skall fastställas till noll när uppbördsdeklarationen inte lämnats inom föreskriven tid.

Nuvarande möjlighet att redovisa en förmån som inte kunnat redovisas i rätt uppbördsdeklaration i en senare deklaration kvarstår med den nu föreslagna ordningen. Principen måste dock alltjämt vara att avgifterna skall redovisas månaden efter den då den avgiftsgrundande förmånen

utgavs. Jag föreslår därför inte någon sådan bestämmelse som efterfrågats av vissa remissinstanser.

I det nuvarande uppbördsförfarandet får innehållen skatt och arbetsgivaravgifter som en arbetsgivare ålagts att betala omedelbart drivas in. Detta innebär dock inte att skattemyndigheterna normalt använder sig av denna möjlighet. Arbetsgivarna ges i allmänhet en frist inom vilken betalning skall ske. Först om betalningen inte sker inom fristen lämnas ärendet till kronofogdemyndigheten för indrivning.

Det nuvarande förfarandet har fungerat mycket bra. Det ger dessutom skattemyndigheten möjlighet att, om den på grund av särskilda skäl anser det vara nödvändigt för att betalning skall komma att ske, genast överlämna ärendet för indrivning. Jag anser därför att det inte finns skäl att göra några ändringar i det nuvarande förfarandet i denna del. Det innebär att innehållen skatt och arbetsgivaravgifter som redovisats i en uppbördsdeklaration skall få drivas in utan särskilt beslut om betalningsskyldighet av skattemyndigheten. Givetvis bör arbetsgivaren i normalfallet ges en skälig betalningsfrist innan ärendet lämnas för indrivning. Fristen bör, som nu, anges i en betalningsanmaning.

2.3¶Omprövning på begäran av den skattskyldige eller arbetsgivaren

Mitt förslag: Den skattskyldige eller arbetsgivaren får inom fem år efter det kalenderår under vilket uppbördsåret gått ut begära omprövning av skattemyndighetens beslut enligt UBL i en fråga som kan ha betydelse för debiteringen av skatt. ränta eller avgift. Har ansökan kommit in inom perioden får skattemyndigheten fatta beslut även efter omprövningsperiodens utgång. Gör den skattskyldige resp. arbetsgivaren sannolikt att han inte fått kännedom om ett beslut enligt UBL eller skattsedel eller annan handling med uppgift om vad han ålagts att betala inom två månader före femårsperiodens utgång, får en begäran om omprövning prövas om den kommer in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

I fråga om vissa beslut, som i huvudsak rör den preliminära skatten, skall alltjämt gälla en omprövningsfrist på två månader.

Omprövning av frågor avseeende samma uppbördsår kan ske flera gånger. Även samma fråga kan omprövas flera gånger.

En arbetsgivare får motsvarande möjligheter att begära omprövning av ett beslut om arbetsgivaravgifter enligt USAL. Nuvarande regler om fastställelse av avgift fogas in i det nya omprövningsförfarandet.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV har också

föreslagit att reglerna i NTL om en i vissa fall förlängd omprövningsperiod för beslut som meddelats mot slutet av perioden skall gälla även vid omprövning av beslut enligt UBL om beslutet är till den skattskyldiges 48

däremot inte föreslagit någon motsvarande möjlighet till omprövning efter den där gällande sexårsfristens utgång.

Remissinstanserna har inte haft något att crinra mot förslaget. Domstolsverket har påpekat att det bör finnas regler om en förlängd omprövningsperiod för beslut som meddelats mot slutet av perioden i USAL motsvarande dem som föreslagits i UBL. FAR anser att det bör påpekas att motiveringsskyldighet gäller i uppbördsfrågor på samma sätt som i andra förvaltningsärenden. Några instanser har haft synpunkter på lagtextens utformning.

Skälen för mitt förslag: Jag har redan nämnt betydelsen av enhetliga regler på skatte- och avgiftsområdet. Den femåriga omprövningsperiod som införts inom taxeringsområdet innebär en väsentligt förstärkt rättssäkerhet för den skattskyldige. En motsvarande förstärkning bör ske inom uppbördsområdet. Detta gäller även möjligheten att få en förlängd omprövningsperiod för beslut som meddelats mot slutet av perioden om den skattskyldige eller arbetsgivaren inte fått kännedom om beslutet. Utgångspunkten för beräkning av omprövningsfristen bör i UBL vara uppbördsåret och i USAL utgiftsåret.

Genom mitt förslag införs ett omprövningsförfarande vid uppbörd av skatter och arbetsgivaravgifter som enligt min mening så långt det är möjligt stämmer överens med det som gäller enligt den nya taxeringslagen. Det är angeläget att även här understryka vikten av att skattemyndigheten lägger ner stor omsorg på utformningen av de omprövningsbeslut som innebär att den skattskyldiges eller arbetsgivarens yrkanden helt eller delvis lämnas utan bifall.

2.4¶Omprövning på skattemyndighetens initiativ

Mitt förslag: Skattemyndigheten skall ompröva ett beslut enligt

UBL om det finns skäl för det.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett

beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Skattemyndigheten skall göra de följdändringar i ett uppbördsbe-

slut som föranleds av allmän förvaltningsdomstols dom eller annat

beslut av skattemyndighet.

Skattemyndigheten får motsvarande möjligheter att ompröva ett

beslut om arbetsgivaravgifter enligt USAL.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrätten i Stockholms län anser att det i anvisningar till aktuellt lagrum bör anges riktlinjer för vad som skall anses som mindre belopp för skattemyndighetens avstående från omprövning på eget initiativ.

Skälen för mitt förslag: Sedan skattemyndigheten fattat ett beslut enligt UBL eller USAL har myndigheten, i likhet med vad som gäller i fråga om taxeringsbeslut, i regel inte någon anledning att ta upp och ompröva ett 49

4 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 46

förutsätts i allmänhet att nya omständigheter kommit till som gör att det tidigare beslutet framstår som felaktigt, t. ex. genom en revision som visar att debiterad preliminär B-skatt är för hög eller för låg cller att arbetsgivaren redovisat ett felaktigt avgittsunderlag. Skattemyndigheten bör då vara skyldig att vidta de åtgärder som behövs.

Skattemyndigheten bör dock inte vara skyldig att självmant ompröva ett beslut om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Som påpekades i prop. 1989/90:74 har riksdagen för åtskilliga år sedan slagit fast att skattemyndigheternas resurser skall riktas in på det väsentliga skatteundandragandet. Riktlinjer för skattemyndigheternas ambitionsnivå bör dras upp av RSV.

Jag anser att det även i fråga om beslut enligt UBL och USAL är tillräckligt att lagstiftningen ger utrymme för skattemyndigheterna att underlåta att på eget initiativ ompröva beslut om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Beslut om särskilda debiteringsåtgärder Ett beslut enligt UBL om debitering av skatt grundas i allmänhet på ett taxeringsbeslut. När skattemyndigheten har ändrat ett taxeringsbeslut, t.ex när en allmän förvaltningsdomstol i en dom har gjort en ändring som föranleder taxeringsåtgärder. skall ett nytt debiteringsbeslut. ett följdändringsbeslut, fattas. Detta begrepp får alltså en vidare betydelse i uppbördssammanhang än vid taxering. Detta bör ske genom beslut om särskilda debiteringsåtgärder på vilka omprövningsförfarandet också är tillämpligt. Motsvarande bör gälla vid allmän förvaltningsdomstols ändring av ett beslut enligt UBL eller ett beslut som rör arbetsgivaravgifter enligt USAL.

2.5¶Tidsfristerna för omprövning på skattemyndighetens

initiativ

Mitt förslag: Beslut enligt UBL om omprövning till den skattskyldiges celler arbetsgivarens fördel får meddelas före utgången av femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut. Följdändringsbeslut och vissa andra beslut till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel får meddelas även efter utgången av femårsperioden.

Beslut enligt USAL om omprövning till arbetsgivarens fördel får meddelas före utgången av det sjätte året efter utgiftsåret. Följdändringsbeslut och vissa andra beslut till arbetsgivarens fördel får meddelas även efter utgången av sexårsperioden.

Beslut enligt UBL och USAL om omprövning till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel får, utom när det är fråga om ett efterprövningsbeslut, inte meddelas efter utgången av året cfter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut resp. andra året efter utgiftsåret. Följdändringsbeslut till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel får meddelas utan tidsbegränsning.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Beslut om omprövning till den skattskyldiges fördel får enligt NTL meddelas inom fem år efter utgången av taxcringsåret. Denna tidsfrist är väsentligt längre än den som nu gäller enligt UBL och USAL. Enligt 85 § I mom. UBL skall den skattskyldiges eller arbetsgivarens överklagande — som skall följas av en omprövning — ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Samma tidsfrist gäller för överklagande enligt USAL (50 a §& USAL). Vid överklagande av ctt beslut enligt UBL om debitering till följd av ett taxeringsbeslut gäller dock samma tidsfrist som enligt NTL (85 § I mom. UBL).

Jag instämmer i RSV:s förslag att fristen för omprövning enligt UBL och USAL till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel skall anpassas till den som gäller enligt NTL. Fristen bör bestämmas med utgångspunkt i uppbördsåret resp. utgiftsåret. Genom att utsträcka fristen för omprövning i UBL till utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut och fristen för omprövning enligt USAL till utgången av sjätte året efter utgiftsåret uppnås en reglering som i sak stämmer överens med vad som gäller enligt NTL.

Även när det gäller skattemyndighetens beslut om omprövning till nackdel för den skattskyldige eller arbetsgivaren bör tidfristerna enligt UBL och USAL vara desamma som i NTL. Är det fråga om efterprövningsbeslut, som jag behandlar i det följande avsnittet, bör dock särskilda regler gälla. Jag föreslår att nu aktuella omprövningsbeslut enligt UBL skall meddelas före utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut och omprövningsbeslut enligt USAL före utgången av andra årct efter utgiftsåret.

Följdändringsbeslut bör få meddelas utan att någon tidsfrist gäller.

2.6¶Efterprövning

Mitt förslag: I UBL och USAL införs ett nytt institut, ecfterprövning.

Institutet har sin förebild i eftertaxerings- och efterbeskattningsin-

stituten på inkomstskatte- resp. mervärdeskatteområdet. Med efter-

prövning avses en omprövning till den skattskyldiges eller arbetsgi-

varens nackdel som i fråga om beslut enligt UBL får ske efter

utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har

gått ut och i fråga om beslut enligt USAL cfter utgången av andra

året efter utgiftsåret.

Efterprövning som avser annat än följdändring får ske endast om

den skulle avse belopp av någon betydelse. Efterprövning får inte

ske om skattemyndigheten tidigare fattat ett efterprövningsbeslut på

samma grund.

Tidsfristen för beslut om efterprövning av ett beslut enligt UBL

eller USAL till en arbetsgivares nackdel skall anpassas till vad som

gäller vid eftertaxering enligt NTL.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. RSV har dock föreslagit samma tidsfrister som nu gäller för åläggande av-betalningsskyldighet.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Domstolsverket har påpekat att det bör komma an på RSV att meddela riktlinjer vad gäller gränsbeloppet. Även länsrätten i Stockholms län efterlyser riktlinjer i detta avseende.

Skälen för mitt förslag: Från administrativ synpunkt är det en fördel för såväl arbetsgivare och skattskyldiga som skattemyndigheter om reglerna på skatteområdet är så enhetliga som möjligt. Nuvarande regler om fastställelse av månadsavgift och årsavgift i 10 resp. 17 § USAL bör därför, när . nu tillfälle ges, arbetas om och passas in i ett system som motsvarar eftertaxeringen på taxeringsområdet och efterbeskattningen på mervärdeoch punktskatteområdet. De omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren och som skall få meddelas efter den ordinarie tidsfristens utgång, dvs. efter utgången av andra året efter utgiftsåret, bör som RSV föreslagit betecknas efterprövningsbeslut.

Också de beslut som enligt nuvarande regler i UBL är till nackdel för den skattskyldige eller arbetsgivaren och som skall kunna meddelas efter utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut bör meddelas i form av efterprövningsbeslut.

Jag föreslår att ett efterprövningsinstitut förs in i UBL och USAL i enlighet med vad som sagts nu. Den närmare utformningen av de nya reglerna behandlas i författningskommentarerna.

2.7¶Omprövning vid ny eller ändrad praxis

Mitt förslag: Skattemyndigheten får, under förutsättning att den skattskyldige eller arbetsgivaren begär det inom den tidsfrist som gäller för omprövning till den klagandes fördel, ompröva cen fråga som prövats av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som har vunnit laga kraft, om beslutet avviker från rättsullämpningen i ett regeringsrättsavgörande som meddelats därefter.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrät-

ten i Stockholms län påpekar att även denna nya omprövningsrätt. liksom den i NTL, torde vara förenad med överklagningsrätt. Detta innebär enligt länsrätten i så fall ett kraftfullt och veterligen hittills inte kommenterat ingrepp i den res judicata som vidlåder domstols lagakraftvunna avgörande, till och med att länsrätt ändrar kammarrätts lagakraftvunna dom.

Skälen för mitt förslag: I det nya taxeringsförfarandet har den extraordinära besvärsrätten ersatts av en femårig tid för överklagande. För att det inte skall bli en omotiverad skillnad i rätten att få ett beslut omprövat mellan den som överklagat och fått sin sak prövad av domstol och den som inte överklagat ett beslut, får skattemyndigheten under förutsättning att den skattskyldige begär det under femårsperioden ompröva cen fråga som prövats av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som har vunnit laga

kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som meddelats därefter.

När det gäller beslut enligt UBL och USAL uppstår, som länsrätten påpekat, samma skillnad i fråga om möjligheten att få sin sak omprövad beroende på om en fråga prövats av länsrätt eller kammarrätt eller inte, om inte en särskild omprövningsrätt ges. Jag anser därför att det även på detta område bör föras in regler i UBL och USAL motsvarande dem som nu finns i NTL. |

2.8¶Överklagande av skattskyldig eller arbetsgivare

Mitt förslag: Den skattskyldige eller arbetsgivaren får överklaga ett beslut enligt UBL före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut.

Arbetsgivaren får överklaga ett beslut enligt USAL före utgången av det sjätte året efter utgiftsåret.

Om det överklagade beslutet har meddelats efter den 30 juni under det år tidsfristen löper ut och den skattskyldige eller arbetsgivaren fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år får överklagandet enligt såväl UBL som USAL komma in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Något krav på att ett överklagat beslut skall ha gått klaganden emot skall inte finnas. :

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Verket har dock inte föresla-

git att beslut enligt USAL skall få överklagas av den enskilde även om det inte gått honom emot.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget med undantag av LRF och Småföretagens Riksorganisation vilka anser att det i USAL saknas en bestämmelse om att ett beslut får överklagas även om det inte har gått emot den enskilde.

Skälen för mitt förslag: I samband med att det nya taxeringsförfarandet infördes ändrades även reglerna om överklagande i UBL och USAL. Riksdagen har sålunda redan bestämt att, även inom uppbördsområdet, skattemyndigheten snarast skall ompröva ett överklagat beslut (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 217, SFS 1990:329 och 332).

Jag anser att reglerna nu kan göras än mer enhetliga. Efter förebild av NTL bör fristen för den skattskyldiges och arbetsgivarens överklagande enligt UBL och USAL vara i princip densamma som gäller för omprövning. Vidare bör beslut enligt såväl UBL som USAL få överklagas av den enskilde även om beslutet inte har gått honom emot. Även i de fall det överklagade beslutet meddelats efter den 30 juni det år tidsfristen löper ut och klaganden fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år bör överklagandetiden anpassas till vad som gäller enligt NTL. Överklagandet bör då få komma in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. 53

Mitt förslag: RSV får överklaga skattemyndighetens beslut enligt UBL inom den tid som gäller för skattemyndigheten att på eget initiativ fatta omprövningsbeslut. Detta innebär att ett överklagande till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel får ske före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut, medan överklagande till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel får ske före utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut. Överklagande får dock alltid ske inom två månader från den dag beslutet meddelades.

Överklagas ett efterprövningsbeslut och yrkas ändring till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

Motsvarande regler införs i USAL.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt såvitt gäller UBL. När det

gäller USAL har verket däremot föreslagit att överklagande av verket skall ha kommit in inom två månader från det beslutet meddelades.

Remissinstanserna har. med ett undantag, inte haft något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Jönköping anser att den i USAL för RSV föreslagna tidsfristen för överklagande förefaller kort om man jämför med vad som skall gälla enligt NTL och UBL samt för det allmänna ombudet för sjömansskatt.

Skälen för mitt förslag: Även när det gäller överklagandetider bör reglerna av förenklingsskäl vara så lika som möjligt inom uppbördsområdet och taxeringsområdet. Jag föreslår därför att reglerna i såväl UBL som USAL anpassas till NTL.

2.10¶Slopad årsuppgift

Mitt förslag: Nuvarande möjlighet för skattemyndigheten att inom

systemet för uppbörd av arbetsgivaravgifter

anmana en arbetsgivare att lämna årsuppgift slopas.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Enligt 11§ USAL får skattemyndigheten eller RSV anmana en arbetsgivare att inom den tid som anges i anmaningen lämna en årsuppgift. I årsuppgiften skall bl. a. lämnas identifikationsuppgifter för arbetsgivaren och uppgift om den lön på vilken årsavgift beräknats. RSV har i sin promemoria uppgett att nuvarande regler om årsuppgift ' tillämpas i ytterst begränsad omfattning. Skattemyndigheterna har vid utredning av de på visst utgiftsår belöpande arbetsgivaravgifterna i regel valt andra utredningsvägar. Verket anser att årsuppgiften är överflödig och har därför föreslagit att den skall tas bort. 54

Om reglerna om årsuppgift tas bort blir regelsystemet för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare något enklare. Eftersom RSV anser att årsuppgiften inte längre fyller någon funktion bör den kunna slopas. Jag föreslår att detta skall ske.

2.11¶Ställföreträdares ansvar

Mitt förslag: Den som i cgenskap av företrädare för en juridisk person kan åläggas betalningsansvar för arbetsgivaravgifter enligt USAL, mervärdeskatt enligt ML eller skatt enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter skall kunna åläggas detta även om avgifterna eller skatten beslutas först efter det att den juridiska personen har gått i konkurs.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att erin-

ra mot förslaget. Domstolsverket delar RSV:s uppfattning att reglerna om företrädaransvar bör ha den innebörden att ansvaret även omfattar sådana fall där företrädaren underlåter att lämna en deklaration eller lämnar en felaktig redovisning. Enligt verket synes den av RSV föreslagna ändringen av författningstexten dock inte medföra den av RSV åsyftade ändringen. . Enligt domstolsverkets mening bör frågan utredas ytterligare innan ställning kan tas till RSV:s förslag.

Även kammarrätten i Jönköping ifrågasätter om den föreslagna ändringen är tillräcklig för att syftet med ändringen skall uppnås. Enligt kammarrätten synes det i vart fall behövas ett klarläggande motivuttalande.

Enligt länsrätten i Stockholms län råder det oklarhet om vilket syfte och mål som förslaget har. Länsrätten ställer sig tveksam till om den föreslagna lagändringen kommer att leda till det avsedda rättsläget. Dessutom säger sig länsrätten hysa starka betänkligheter mot en ordning där betalningsskyldighet för den juridiska personen fastställts till det deklarerade beloppet eller automatiskt till noll samtidigt som företrädaren — innan betalningsskyldighet för huvudmannen ännu inträtt — kan åläggas ett betalningsansvar för ett i efterhand fastställt högre belopp. trots att han vid denna senare tidpunkt inte längre har behörighet att företräda den juridiska person som då till och med kan ha upplösts. En sådan ordning innebär att företrädaransvaret skulle komma att omfatta längre gående förpliktelser för företrädaren än för den juridiska personen själv.

En mera måttfull utvidgning av företrädaransvaret i USAL anscr länsrätten vara att ansvaret fick omfatta socialavgifter på löner och andra ersättningar för vilka preliminärskatt innehållits.

FAR anser att om reglerna om företrädaransvar i USAL ändras bör motsvarande ändringar göras i samtliga fall då företrädaransvar kan komma ! fråga.

ERF anser att det inte är lämpligt att ta upp frågan om företrädaransvar 1 samband med den rent tekniska översyn som nu görs på uppbördsområ- 55

det. Frågan måste lösas i ett större sammanhang, där överväganden också görs av olika fordringars ställning i konkurs.

Skälen för mitt förslag: I huvudsak likalydande bestämmelser om ställföreträdares betalningsskyldighet finns i 218 USAL, 48 a § ML och 5 kap. 17 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Anpassningen av omprövningsreglerna i USAL till de regler som finns i NTL innefattar även en viss anpassning av förfarandereglerna i USAL till dem som gäller enligt ML. De föreslagna förfarandereglerna innebär bl. a. att avgifter som redovisats i en uppbördsdeklaration skall anses vara beslutade till redovisat belopp. I de fall någon uppbördsdeklaration inte har lämnats skall avgifterna anses vara beslutade till noll kr. En sådan lösning medför emellertid problem vid tillämpning av nuvarande regler i 213 USAL om företrädaransvar.

Motsvarande bestämmelser 148 a § ML har i rättspraxis (se NJA 1982 s. 578) tolkats så att avgörande för frågan när en företrädares betalningsskyldighet inträder är vid vilken tidpunkt skatt skall betalas enligt de regler som gäller om detta för den juridiska personen. Skall skatten betalas in efter det att den juridiska personen har gått i konkurs kan, har det ansetts, något ansvar inte krävas ut av ställföreträdaren eftersom han då inte längre är behörig att företräda den juridiska personen.

Den tolkning som har gjorts av bestämmelserna i 48 a § ML torde — om USAL inte justeras — även komma att gälla vid tillämpningen av 215§ USAL när de nya förfarandereglerna har trätt i kraft. Stora möjligheter att undandra sig avgiftskrav skulle öppnas. Detta bör givetvis undvikas. Jag föreslår därför att de aktuella bestämmelserna i USAL justeras så att betalningsansvaret kan krävas ut av företrädaren även om avgiftsbeloppen beslutas först efter cen konkurs. Detta resultat kan enligt min mening uppnås genom att det i 218 USAL uttryckligen, genom en hänvisning till reglerna om när redovisning och betalning rätteligen skall ske, anges vid vilken tidpunkt betalningsskyldigheten för ställföreträdaren inträder. Med en sådan ordning blir det utan betydelse om den juridiska personen hinner försättas i konkurs innan de resterande avgifterna skall betalas.

Invändningarna från en remissinstans (länsrätten i Stockholms län) om att förslaget skulle innebära att en företrädare kan komma att åläggas ett betalningsansvar för ett högre belopp än vad den juridiska personen varit skyldig att betala synes sakna grund. Av bestämmelserna i 218 USAL framgår nämligen att det är fråga om en solidarisk betalningsskyldighet. Företrädaren kan sålunda inte åläggas betalningsskyldighet för ett större belopp än det som den juridiska personen är skyldig att betala. En förutsättning för att det solidariska ansvaret skall kunna krävas ut är därför att skattemyndigheten omprövat det bakomliggande avgiftsbeslutet och påfört den juridiska personen ett högre avgiftsbelopp.

Jag vill slutligen påpeka att när det gäller arbetsgivaravgifterna är det inte fråga om att skapa en ny ordning utan endast att behålla nuvarande möjligheter att kräva ut ansvar av företrädaren (se regeringsrättens dom den 26 juni 1990 i mål nr. 4135— 1989).

Motsvarande ändringar bör, för att uppnå enhetlighet med UBL och

prisregleringsavgifter.

2.12¶Ekonomiska och administrativa konsekvenser

Mitt förslag innebär förenklingar för såväl de skattskyldiga och arbetsgivare som skattemyndigheter. Enligt min bedömning kommer kostnaderna för förslagets genomförande att redan under det första året motsvaras av minskade kostnader för administrationen.

För samhället som helhet innebär ett genomförande av förslaget redan

från början väsentliga fördelar. Möjligheten att på ett smidigt sätt, utan onödiga formaliteter, få även beslut enligt UBL och USAL omprövade av skattemyndigheten under en lika lång period som vid taxeringsbeslut innebär betydligt bättre service än för närvarande och minskade kostnader för de skattskyldiga och arbetsgivarna.

3¶Beslutsbehörigheten i ärenden rörande mervärdeskatt

Mitt förslag: Beslut i ett mervärdeskatteärende får fattas 1 skattenämnd om ärendet har ett nära samband med ctt taxeringsärende som skall avgöras i nämnden och det är lämpligt att ärendena avgörs i ett sammanhang.

En möjlighet att överföra beslutskompetensen mellan olika skattemyndigheter motsvarande den som gäller på taxeringsområdet införs även i lagen om mervärdeskatt.

Skälen för mitt förslag: De nya reglerna om skyldighet att redovisa mervärdeskatt som gäller fr.o.m. 1991 (SFS 1990:576) innebär att en skattskyldig med cen skattepliktig omsättning som inte överstiger 200000 kr. per år normalt skall redovisa mervärdeskatten i sin självdeklaration. Enligt 21 § ML gäller reglerna i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, NTL och UBL vid beskattningen av en sådan skattskyldig och inte förfarandet i ML. Detta innebär bl.a. att det är skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun för taxeringsåret är belägen som skall fatta beskattningsbeslutet. Vidare blir bestämmelserna i 2 kap. 4 & NTL om att beslut skall fattas i skattenämnden i vissa fall och bestämmelserna i 2 kap. 2§ tredje stycket NTL om överföring av beslutskompetensen mellan olika skattemyndigheter tillämpliga på mervärdeskatteärenden i de fall mervärdeskatten skall redovisas i självdeklarationen. |

Nuvarande länsskattemyndigheter och lokala skattemyndigheter ersätts fr.o.m. den 1 januari 1991 av en gemensam skattemyndighet i varje län. Fr.o.m. den 1 januari 1992 införs en ny inre organisation. Utgångspunkten för utformningen av den nya skatteorganisationen har varit att beskatt- 57

ningsverksamheten skall ske i integrerade former. Varje skattskyldig skall i princip bara ha en kontaktpunkt inom skatteförvaltningen (prop. 1989/90:74 s. 265). Granskningen av bl.a. självdeklarationer och mervärdeskattedekiarationer skall samordnas.

Taxeringsbesluten skall i det nya taxcringsförfarandet normalt fattas av tjänstemän. I vissa fall skall emellertid taxeringsärenden avgöras i skattenämnd. Detta gäller bl. a. om ärendet avser omprövning av cn tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis som den skattskyldige åberopar eller om ärendet avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige. Samma fråga kan vara aktuell såväl i ett taxeringsärende som i ett mervärdeskatteärende. Så kan vara fallet t. ex. vid omprövning till följd av en integrerad revision eller när inkomsten av en näringsverksamhet uppskattats skönsmässigt. Den nya integrerade beskattningsverksamheten ställer krav på att beslut avseende inkomstskatt och mervärdeskatt kan fattas i ett sammanhang även i de fall mervärdeskatten inte redovisats i självdeklarationen utan i en mervärdeskattedeklaration. Jag föreslår därför att beslut i ett beskattningsärende får fattas i skattenämnd om ärendet har ctt nära samband med ett taxeringsärende som skall avgöras av nämnden och det är lämpligt att ärendena avgörs i ett sammanhang.

Jag föreslår också att reglerna i 2 kap. 2§ tredje stycket NTL om överflyttning av beslutskompetensen i taxeringsärenden från en skattemyndighet till en annan skall kunna tillämpas på mervärdeskatteärenden. Därigenom möjliggörs en samordning av såväl taxerings- som mervärdeskattebeslut mellan olika skattemyndigheter.

4¶Övriga frågor

Mitt förslag: Bestämmelserna i lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar och lagen om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. justeras i anledning av skattereformen. En felaktig hänvisning rättas i lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skälen för mitt förslag: Skattereformen föranleder omfattande följdändringar i ett flertal lagar. Jag har tidigare (prop. 1990/91:5) lagt fram förslag till följdändringar i bl.a. UBL och lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Även lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar (AUL) och lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. påverkas av skattereformen., främst genom de nya reglerna om registrering till och redovisning av mervärdeskatt. Fr.o.m. 1991 skall nämligen den som är skattskyldig till mervärdeskatt oberoende av den skattepliktiga omsättningens storlek alltid redovisa och betala mervärdeskatt. En skattskyldig med en skattepliktig omsättning som inte översti-

58 ger 200 000 kr. per år skall redovisa mervärdeskatten i sin självdeklaration.

överstigande 200 000 kr. är normalt skyldig att registrera sig för mervärdeskatt.

För att inte skattereformen skall ändra tillämpningsområdet för AUL eller lagen om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. krävs justeringar av vissa bestämmelser i lagarna. Mina förslag är av den karaktären att jag endast går in på dem i författningskommentaren (avsnitt 6.5 och 6.6).

I de följdändringar som gjordes i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i anledning av den nya taxcringslagen (SFS 1990:349) blev en hänvisning felaktig i 118. Jag föreslår därför en rättelse av bestämmelsen.

5¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter

från arbetsgivare,

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreg-

leringsavgifter.

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

6. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i

vissa företag,

7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-

grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgifts-

skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

10. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa

bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.

Förslagen under 2 och 8 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet. Förslagen under 5—7 har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.

Lagrådet har granskat de under 1 —7 upptagna lagförslagen. De övriga förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6¶Författningskommentarer

6.1¶Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272)

49 § 4 mom. Enligt 58 § I mom. skall skattskyldig eller arbetsgivare som underlåtit att betala skatt i föreskriven tid och ordning betala restavgift. Bestämmelserna om indrivning av skatt skall tillämpas också på indrivning av restavgift (59 § andra stycket). Restavgift tas ut utan att det i lagtexten anges att skattemyndigheten skall fatta ett särskilt beslut vari betalningsskyldighet för restavgiften åläggs den skattskyldige eller arbetsgivaren.

Samma förfarande som gäller för påförande av restavgift skall gälla i fråga om anståndsränta. Nuvarande bestämmelser i momentets tredje stycke har därför slopats.

Vid uppbörd av arbetsgivaravgifter föreslås nu att betalningsskyldigheten skall framgå direkt av lagtexten och att skattemyndigheten endast skall behöva besluta om storleken av avgiftsbeloppet (se 10, 11 och 27 a §§ USAL). Även när det gäller anståndsränta har regeln att betalningsskyldighet för räntan skall åläggas arbetsgivaren innan indrivning får ske slopats.

Detta innebär att anståndsräntan enligt såväl UBL som USAL får drivas in utan att betalningsskyldighet först behöver åläggas. I sakens natur ligger dock att skattemyndigheten måste bestämma räntebeloppets storlek.

Genom de ändringar som vidtogs i momentet i samband med den nya taxeringslagen (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 217, SFS 1990:329) föll möjligheten att ta ut restavgift på anståndsränta som betalats för sent bort. Detta rättas nu till genom tillägget i femte stycket.

57a§ Närmast före paragrafen har införts en ny rubrik. Den har fått lydelsen ”Indrivning m. m.” och ersätter nuvarande rubrik närmast före 58 §. Den nya rubriken har valts så att samma rubrik kan användas närmast före 27 a $ USAL. |

Vid uppbörd av skatt enligt UBL och arbetsgivaravgifter enligt USAL skall, på samma sätt som nu, gälla att skatt, avgift eller ränta som inte betalats inom föreskriven tid omedelbart får drivas in. En särskild bestämmetlse om detta har tagits in i båda lagarna. När det gäller UBL har detta skett genom den nya 57 a §. (Jfr 27 a § USAL)

SS $ I mom. I andra stycket har gjorts en följdändring till ändringarna i 77 §.

655 I första styckets första mening har endast redaktionella ändringar gjorts.

Andra meningen i det nuvarande första stycket har slopats eftersom 60

omprövningsbeslut.

I andra och tredje styckena har endast redaktionella ändringar gjorts.

68 § 2 mom. Nuvarande bestämmelser i första och andra styckena ersätts av bestämmelserna om omprövning i 84 3 första stycket.

68 §4 mom. Det utvidgade förfarande för omprövning och överklagande som nu föreslås innebär att även anståndsränta kan komma att restitueras i vissa fall. Detta bör kunna ske först sedan avräkning skett mot en eventuell skatteskuld. Momentets båda stycken har utformats i enlighet med detta.

70 § I mom. Momentet skall upphöra att gälla. Bestämmelserna ersätts av bestämmelserna om omprövning i 84, 90, 92 och 94 §§.

70§ 2 mom. Bestämmelserna i första och andra styckena uppävs. Den centrala bestämmelsen om att skattemyndigheten skall rätta felaktiga debiteringsbeslut har tagits in i 84 § första stycket. Rättelsen skall ske genom ett omprövningsbeslut. i vissa fall i form av ett beslut om efterprövning. Omprövningsbeslut skall fattas om den skattskyldige eller arbetsgivaren begär det eller om det finns andra skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara att RSV 1 sin kontrollverksamhet upptäckt en felaktighet eller att någon annan anmält en felaktighet till skattemyndigheten.

77§ När en arbetsgivare inte betalat in innehållet skatteavdrag skall ett särskilt beslut om åläggande av betalningsskyldighet inte behöva fattas. Betalningsskyldigheten skall anses uppkomma redan vid den tidpunkt då uppbördsdeklarationen senast skall lämnas och inte som nu först sedan betalningsskyldigheten ålagts arbetsgivaren. Paragrafens första stycke har utformats i enlighet med detta.

Däremot skall det fortfarande, utom i vissa undantagsfall som anges i paragrafens andra och tredje stycken, ankomma på skattemyndigheten att besluta om storleken av det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala. Detta sägs också i första stycket.

Fandra och tredje styckena har tagits in två undantag från reglerna i första stycket. Dessa innebär att de belopp som en arbetsgivare har redovisat som innehållen skatt i en uppbördsdeklaration men inte betalat in till skattemyndigheten genast kan drivas in, dvs. utan att skattemyndigheten dessförinnan meddelat ett särskilt beslut om storleken av skattebeloppet. Motsvarande regler har tagits in i 11§ USAL. Bestämmelserna har sin förebild i 32 § ML.

84§ Nuvarande regler i första och andra styckena om rättelse av beslut om slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt eller om innehållen skatt ersätts av reglerna om omprövning. |

De nu föreslagna omprövningsbestämmelserna i UBL stämmer i huvudsak överens med vad som gäller enligt 8 a § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och enligt NTL. Nuvarande bestämmelser i tredje och fjärde styckena har därför slopats.

Huvudregeln om omprövning har tagits in i paragrafens första stycke. Den har utformats efter förebild av 4 kap. 7 § NTL. (Jfr 50 § USAL)

I första stycket finns en hänvisning till 99 § som i sin tur hänvisar till bl.a. 6 kap. 6 § NTL vari föreskrivs att överklagade beslut skall omprövas.

935 Paragrafen motsvarar 4 kap. 18 & NTL. (Jfr 62 § USAL)

97§ Till denna paragraf har flyttats nuvarande bestämmelser i 85 § I mom. andra stycket. Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 NTL. (Jfr 69 & USAL)

6.2¶Lagen om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare

10§ Nuvarande bestämmelser om fastställelse av månadsavgift och om åläggande av betalningsskyldighet för sådan avgift har ersatts med regler om omprövning av beslut om arbetsgivaravgifter (se vidare kommentaren till 50 §).

I denna paragrafs första stycke har tagits in en bestämmelse om att månadsavgift skall beslutas för varje månad. Bestämmelsen har sin förebild i 30 § ML.

11—13, 15 och 16 §§ Nuvarande bestämmelser i 11—13, 15 och 16 §§ har slopats eftersom årsuppgiften har tagits bort.

I 118 har tagits in bestämmelser om s.k. automatiska avgiftsbeslut. Bestämmelserna motsvarar 32 § ML. (Jfr 77 § UBL) 66

30§ Vid uppbörd av arbetsgivaravgifter föreslås nu att betalningsskyldigheten skall framgå direkt av lagtexten och att skattemyndigheten endast skall behöva besluta om avgiftsbeloppets storlek. I första stycket har gjorts en redaktionell ändring som föranleds av att särskilt beslut rörande betalningsskyldigheten inte längre skall behövas. Dessutom anges uttryckligen att anståndsreglerna gäller även vid omprövning.

När det gäller anståndsränta har nuvarande regel i paragrafens femte stycke, vari anges att betalningsskyldighet för räntan skall åläggas arbetsgivaren innan indrivning får ske, slopats. Att anståndsränta får drivas in omedelbart framgår av 27a §. I femte stycket har i stället tagits in en bestämmelse om restavgift motsvarande den som föreslås i 49 § 4 mom. UBL.

55 och 56 §§ Enligt det nya uppbördsförfarandet behöver betalningsskyldighet för beslutade arbetsgivaravgifter och anståndsränta aldrig åläggas en arbetsgivare. Att en sådan skyldighet föreligger följer direkt av lagens bestämmelser. Beslutade avgifter skall omedelbart få drivas in. Detsamma avses gälla när en allmän förvaltningsdomstol beslutat om arbetsgivaravgifterna. Bestämmetlser i dessa hänseenden har tagits in i 27a §. Nuvarande bestämmelser i 55 § har därför slopats. De nya 55 och 56 §§ motsvarar 4 kap. 11 och 12 §§ NTL. (Jfr 88§ UBL)

94 §& UBL)

6.3¶Lagen om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

48a§ Sc kommentaren till 21 & USAL.

6.4¶Lagen om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter

och prisregleringsavgifter

5 kap. 17 § Se kommentaren till 218 USAL.

6.5¶Lagen om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och

uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättninger

12§ Skattereformen innebär att den som har en skattepliktig omsättning understigande 200000 kr. normalt inte är registreringsskyldig. Mervärdeskatten skall i dessa fall redovisas i den allmänna självdeklarationen. Ändringen i förevarande paragraf innebär att en uppdragsgivare inte är betalningsskyldig om uppdragstagaren redovisat mervärdeskatt i självdeklarationen för det aktuella beskattningsåret.

6.6¶Lagen om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.

6.7¶Övriga lagförslag

Ändringarna i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975: 1385), 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag och 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är en direkt följd av att årsuppgiften i USAL slopas. Beträffande ändringen i 11§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring hänvisas till avsnitt 4. 175

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4, lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, |

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385),

6. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag,

7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

10. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.

8¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Lagtext ur riksskatteverkets promemoria den 23 april 1990, Förslag till anpassning av uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter till proposition 1989/90:74 om ny taxeringslag m. m.

1¶Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272) dels att 70 och 71 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 70 § skall utgå, dels att nuvarande 85 och 86 samt 86a— 89 §§ skall betecknas 95 och 96

samt 98— 101 §§,

dels att 75, 77 och 84 §§ skall ha följande lydelse, dels att de nya 95, 96 och 100 §§ samt rubrikerna närmast före 84 och

95 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser 85 — 94 §§, 97 § samt närmast före 87 och 90 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

Om arbetsgivare utan skälig an- Om en arbetsgivare utan skälig ledning underlåter att göra avdrag anledning underlåter att göra avför preliminär celler kvarstående drag för preliminär eller kvarståenskatt, är han ansvarig för skatt som de skatt, är han ansvarig för skatt, skatteavdraget skulle ha avsett, till som skatteavdraget skulle ha avbelopp som svarar mot vad han har sett, till belopp som svarar mot vad underlåtit att avdraga. Gäller ar- han har underlåtit att dra av. Gäller betsgivarens ansvarighet på grund arbetsgivarens =ansvarighet = på av underlåtenhet att göra avdrag grund av underlåtenhet att göra avför preliminär skatt arbetstagare, drag för preliminär skatt arbetstasom ej är känd, skall vad arbcetsgi- gare, som inte är känd, skall vad varen har underlåtit att avdraga an- arbetsgivaren har underlåtit att dra ses utgöra 40 procent av den lön på av anses utgöra 40 procent av den vilken skatteavdrag skulle ha gjorts. lön på vilken skatteavdrag skulle ha

gjorts.

Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet enligt första stycket skall prövas av den skattemyndighet som avses i 44 3 andra stycket.

Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom. 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga I

Anvisningar till 75 § En arbetsgivare får anses ha haft skälig anledning att underlåta skat- "teavdrag bland annat om förutsättning för eftergift enligt 22d§ lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare i. fråga om arbetsgivaravgifterna för den ersättning på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

178 Har arbetsgivare gjort skatteav- Arbetsgivare är enligt 52§ första drag men har han inte betalat in det stycket betalningsskyldig för belopp innehålina beloppet i tid och ord- som har innehållits genom skattening, som föreskrivs i denna lag, får avdrag. beloppet, sedan betalningsskyldig- Har arbetsgivare inte redovisat het för det har ålagts arbetsgivaren gjorda skatteavdrag skall skattedrivas in hos honom i den ordning myndigheten i beslut bestämma det som gäller för indrivning av skatt. belopp som han är betalningsskyldig för. I beslutet skall anges den tid inom vilken beloppet skall betalas. Belopp som arbetsgivare enligt denna paragraf är betalningsskyldig Jör får drivas in i samma ordning som gäller för skatt. Innan beloppet lämnas för indrivning skall arbetsgivaren beredas tillfälle aw betala beloppet. Arbetstagaren är fri från betal- Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för motsvarande skat- ningsansvar för skattebelopp som tebelopp. arbetsgivaren är betalningsskyldig för.

Besvär m.m. Omprövning m. m. 84§ Har slutlig, kvarstående eller till- Skattemyndigheten — skall omkommande skatt debiterats med för pröva ett beslut som får överklagas högt belopp eller överskjutande pre- enligt denna lag i en fråga som kan liminär skatt tillgodoräknats med ha betydelse för debiteringen av för lågt belopp eller föreligger annan skatt eller annat ekonomiskt krav felaktighet tll den skattskyldiges från det allmänna mot en skattskylnackdel i hans skatisedel, äger den dig eller en arbetsgivare, om den skattemyndighet som utfärdat skatt- skattskyldige eller arbetsgivaren besedeln vidtaga rättelse. gär det eller om det finns andra Föreligger motsvarande felaktig- skäl. Att omprövning skall ske när het I beslut om arbetsgivares ansva- den skattskyldige eller arbetsgivaren righet för arbetstagares skatt, äger överklagat beslut enligt denna lag den skattemyndighet som meddelat framgår av 97 §. beslutet vidtaga rättelse. Om något beslut inte fattats får I fråga om omprövning av beslut beslutet fattas genom omprövning. om fastställande av avgifisunderlag Skattemyndigheten får avstå från 78

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga I för egenavgifter gäller bestämmel- att på eget initiativ ompröva ett beserna i 8 a§ lagen (1959:551) om slut, om omprövningen skulle avse beräkning av pensionsgrundande endast ett mindre belopp. inkomst enligt lagen (1962:381) om Bestämmelserna i denna lag om allmän försäkring. tillkommande skatt gäller i tillämp-

Beslut om debitering till följd av liga delar beträffande belopp som taxeringsbeslut skall omprövas på skall betalas p. g.a. beslut som avses begäran av den skattskyldige. Den i första stycket. skattskyldiges begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tid som anges i 4 kap. 9§ taxeringslagen (1990:00).

6 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 46

95§ I mom. Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten av skattskyldig, arbetsgivare och riksskatteverket, om inte annat följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller vad:som föreskrivs i 11— 13 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Beslut om revision enligt 788 I mom. och beslut varigenom vite har förelagts får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55 § I mom. första stycket och 55 & 2 mom. andra stycket samt beslut rörande framställning om försättande i konkurs, ackordsförslag och avskrivning av skatt får överklagas.

Överklagande av den skattskyldi- Överklagande av den skattskyldi-

ge celler arbetsgivare skall vara ge celler arbetsgivare skall vara

skriftligt och ha kommit in inom skriftligt och ha kommit in senast

två månader från den dag klagan- femte året efter utgången av det kaden fick del av beslutet. Vid över- lenderår under vilket uppbördsåret klagande av beslut om debitering har gått ut. Om det överklagade betill följd av taxeringsbeslut gäller slutet har meddelats efter den 30 bestämmelserna i 6 kap. 3§ taxe- juni femte året efter utgången av det ringslagen (1990:00). kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut och klaganden har Jått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagande komma in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Överklagande av beslut om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd enligt 48 § med inbetalning av skatt skall dock ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Vid överklagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen (1990:00).

Den skattskyldige och arbetsgivaren får överklaga ett beslut enligt denna lag även om det inte gått ho- HOMm emot.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

Bilaga I

Överklagande av riksskattever- Överklagande av riksskattever-

ket skall vara skriftligt och ha kom- ket skall vara skriftligt och ha koramit in inom två månader från den mit in inom tidsfrist som enligt 90 dag beslutet meddelades. och 918§ gäller för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades. Överklagande enligt fjärde stycket skall dock ha kommit in inom twå månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprövning och yrkas ändring till den skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades. Riksskatteverket får hos länsrätten yrka att arbetsgivare åläggs ansvarighet för arbetstagares skatt.

118 Den lokala skattemyndigheten får anmana en arbetsgivare att inom den tid som angetts i anmaningen lämna årsuppgilft.

12 Bilaga I

$

I årsuppgiften skall anges

I. arbetsgivarens namn och postadress, personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer enligt 53§ I mom. uppbördslagen (1953:272);

2. under utgiftsåret utgiven lön, dock inräknat det belopp som avses i punkt 3;

3. den lön på vilket avdrag har gjorts enligt 6 §;

4. den lön på vilken årsavgiften beräknas.

Årsuppgift skall avges på heder

och samvete på blankett enligt fastställt formulär.

178 Den lokala skattemyndigheten Skattemyndigheten kan efter den skall efter den I mars året efter ut- 1 mars året efter utgiftsåret i stället gillsåret fastställa årsavgifien för ar- för beslut enligt 10 § om månadsavbetsgivaren gift meddela beslut om fastställelse

re.

448 Frågor om avgiftstillägg som av- Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift ser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av den lokala som har fastställts av skattemvnskattemyndigheten prövas av myn- digheten prövas av myndigheten. digheten.

7 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 46

49 kö

Beslut om efterprövning enligt 49 j$ andra stycket 2 tår meddelas även efter den tid som anges i 49 j§ fjärde stycket men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Beslut om efterprövning på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende eller mål om arbetsgivaravgift får meddelas efter den tid som anges i 49 j§ fjärde stycket men senast inom ett år efter utgången av den månad då skattemyndighetens eller domstolens beslut i ärendet eller målet har vunnit laga kraft.

Om arbetsgivaren har avlidit, får beslut om efterprövning inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckning efter honom lämnats in för registrering.

Har arbetsgivaren, på sätt anges i 14 § andra stycket skattebrottslagen (1971:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser arbetsgivaravgifterna eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får skattemyndigheten meddela beslut om efterprövning för det utgiftsår som brottet avser även efter utgången av den i 49 j § fjärde stvcket angivna tiden.

Detsamma gäller om tiden för att ådöma arbetsgivaren påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skattebrottslagen.

Skattemyndigheten får också meddela beslut om efterprövning efter utgången av den i 49 j§ fjärde stycket angivna tiden när sådant beslut skall meddelas på grund av åtgärd som avses i 12§ skattebrottslagen.

Beslut om efterprövning enligt fjärde stycket får inte meddelas efter utgången av kalenderåret efter det då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Betalningsskvl-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 1 dighet enligt temte stycket får inte åläggas efter utgången av kalenderåret elter det då åtgärd som avses i 12§ skattebrottslagen vidtogs. Har arbetsgivaren avlidit skall dock tfråga om betalningsskyldighet tör dödsboet prövas inom sex månader

från dödsfallet.

Ett beslut om efterprövning som meddelas enligt fjärde stycket skall undanröjas av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bitalls till någon del. Vad som har sagts nu gäller dock inte om urbetsgivaren är fri från ansvar med stöd 'av 12§ skattebrottslagen.

Fjärde— sjunde styckena skall också tillämpas om brottet avser en juridisk persons arbetsgivaravgifter och åtgärd som avses i andra stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om företrädaren är fri från ansvar för sådant brott med stöd av 12§ skattebrottslagen.

Besvär m.m. Överklagande m. m.

508 Den lokala skattemyndighetens Skattemyndighetens beslut får beslut får överklagas genom besvär överklagas hos länsrätten. hos länsrätten. Beslut enligt 6§ tredje stycket eller 19§ andra stycket överklagas dock genom besvär hos länsskattemyndigheten. Beslut enligt nämnda stycken eller 22 a§ Jär inte överklagas av det allmänna ombudet. Sjömansskattekontorets = beslut Sjömansskattekontorets = beslut får överklagas genom besvär hos får överklagas hos sjömansskattesjömansskattenämnden. — Besvärs- nämnden. handlingen skall ha kommit in senast två månader från den dag då

klaganden fick del av beslutet.

Den lokala skattemyndighetens Riksskatteverkets, skattemyndigelter sjömansskattekontorets beslut hetens eller sjömansskattekontorets om revision eller beslut varigenom beslut om revision eller beslut var-' vite har förelagts får inte överkla- igenom vite har förelagts får inte

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga I gas. Detsamma gäller den lokala överklagas. skattemyndighetens avvisningsbeslut enligt 22 a § andra stycket.

50a8§

Arbetsgivarens eller det allmänna ombudets för sjömansskatt överklagande skall ha kommit in inom sex år efter utgången av utgiftsåret. Är det fråga om ett beslut som fattats efter den 30 juni sjätte året efter det utgiftsår som beslutet avser, får överklagandet komma in efter denna tid men inom två månader från den dag den klagande fick del av beslutet.

Överklagande av arbetsgivaren av beslut enligt 6 § tredje stycket, 7§ eller 30 § skall ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Överklagande av beslut enligt 22 a § skall ha kommit in inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.

Överklagande av riksskatteverket skall ha kommit in inom två månader från det beslutet meddelades. Riksskatteverket tår ej överklaga skattemyndighetens beslut enligt 22a§.

65 §'

77 b 8?

Har gift skattskyldig icke i föreskriven tid och ordning inbetalat skatt som påförts på grund av sådan inkomst som avses i tredje stycket av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370), är maken jämte den skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet jämte restavgift. Beloppet får uttagas hos maken i den ordning som gäller för indrivning av skatt som påförts honom.

Makes ansvarighet enligt första Makes ansvarighet enligt första stycket avser det belopp som utgör stycket avser det belopp som utgör skillnaden mellan den skattskyldige skillnaden mellan den skattskyldige debiterad skatt på grund av in- debiterad skatt på grund av inkomst och den skatt på grund av komst och den skatt på grund av inkomst som skulle ha påförts den inkomst som skulle ha påförts den skattskyldige om denne icke haft skattskyldige om denne icke haft att erlägga skatt för inkomst som att erlägga skatt för inkomst som

7 Senaste lydelse 1982:189. 113 ? Senaste lydelse 1976:72. 8 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 2

avses I första stycket. Skatt, som avses i första stycket. Skatt, som har erlagts på annat sätt än genom har erlagts på annat sätt än genom indrivning hos den skattskyldiges indrivning hos den skattskyldiges make, anses i första hand avse an- make, anscs i första hand avse annat än inkomst enligt första stycket. nat än inkomst enligt första stycket. I fråga om betalning av skatt enligt I fråga om betalning av skatt enligt detta stycke äga bestämmelserna i detta stycke äga bestämmelserna I 2§ 3 mom. andra stycket motsva- 29§ första stycket motsvarande rande tillämpning. tillämpning.

Överklagande m.m. Omprövning m.m.

848 Ilar slutlig, kvarstående eller till- Skattemyndigheten — skall omkommande skatt debiterats med för pröva ett beslut enligt denna lag i en högt belopp eller överskjutande skatt fråga som kan ha betydelse för debitillgodoräknats med för lågt belopp teringen av skatt, ränta eller avgift. eller föreligger annan felaktighet till om den skattskyldige eller arbetsgiden skattskyldiges nackdel i hans varen begär det eller om det finns skattsedel, äger den skattemyndig- andra skäl. Att omprövning skall het som utfärdat skattsedeln vidtaga ske när den skattskyldige eller arrättelse. betsgivaren överklagat ett beslut

framgår av 99 §.

Föreligger motsvarande felaktig- Om något beslut i en fråga enligt het i beslut om arbetsgivares ansva- denna lag inte har fattats får skatterighet för arbetstagares skatt, äger myndigheten besluta i frågan i den den skattemyndighet som meddelat ordning och inom den tid som gäller beslutet vidtaga rättelse. för omprövningsbeslut.

I fråga om omprövning av beslut Skattemyndigheten får avstå från om Jastställande av avgiftsunderlag att på eget initiativ ompröva ett beför egenavgifter gäller bestämmel- slut, om omprövningen skulle avse serna i 8 a§ lagen (1959:551) om endast ett mindre belopp. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:3&1) om allmän försäkring.

Beslut om debitering till följd av Bestämmelserna i denna lag om taxeringsbeslut skall omprövas på tillkommande skatt gäller i tillämpbegäran av den skattskyldige. Den liga delar beträffande belopp som skattskyldiges begäran skall ha fastställs till betalning enligt första kommit in till skattemyndigheten eller andra styckena. inom tid som anges i 4 kap. 9§ taxeringslagen (1990:324).

178 1990: 332

188 -1990:332

19 8 1990: 332

208 1990: 332 538 1990:332 558 1990:332 56 § 1986: 1388. ? Senaste lydelse 1990: 332. I [NS [54 > Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dighet för arbetsgivaren om denne gängliga handlingar. har

I. underlåtit att lämna redovisning enligt 4 §;

2 lämnat oriktig uppgift och månadsavgiften på grund därav blivit för låg: eller

3. redovisat tör hög månadsavgift och beslut om restitution eller avkortning skall meddelas.

Betalningsskyldighet skall också Efter den I mars året efter utgitisåläggas arbetsgivaren för avgiftsbe- året fär beslut om månadsavgift erlopp som har redovisats i uppbörds- sättas med beslut om årsavgift. deklaration men inte betalats. Belopp för vilket betalningsskyldighet ålagts får omedelbart drivas in.

Kan på grund av brister i arbets- Har arbetsgivaren inte lämnat givarens uppgifter, bokföring eller uppbördsdeklaration eller kan på anteckningar om = utgiven lön grund av brister 1 arbetsgivarens underlaget för den månadsavgitt uppgifter, bokföring eller antecksom skall /asiställas inte beräknas ningar om utgiven lön underlaget uillförlitligt, skall det uppskattas av för den avgift som skall beslutas skattemyndigheten efter vad som inte beräknas tillförlitligt, skall det bedöms vara skäligt med hänsyn uppskattas av skattemyndigheten till föreliggande omständigheter så- efter vad som bedöms vara skäligt som verksamhetens art och omfatt- med hänsyn till föreliggande omning. ständigheter såsom verksamhetens

art och omfattning.

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av naturaförmån har varit oriktig får skattemyndigheten inte på grund av det telaktiga värdet fastställa höjd månadsavgiltl. Skattemyndigheten behöver inte heller besluta om rättelse när den oriktiga uppgifien avseende naturaflörmånen gäller ett mindre belopp och rättelse inte yrkas av arbetsgivaren.

Månadsavgift får fastställas även i tall då avgift för samma månad tidigare fastställts. Beslut enligt denna paragraf får inte meddelas om årsavgift har fastställts.

11§"

Skattemyndigheten eller riksskat- Har arbersgivaren lämnat uppteverket får anmana en arbetsgivare bördsdeklaration inom den tid som att inom den tid som angetts i an- anges I 5S4§ I mom. första stycket maningen lämna årsuppgift. uppbördslagen — (1953:272) — eller

+ Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 2

inom den tid som anges i ett beslut

om anstånd med att lämna deklara-

tion anses beslut om månadsavgif-

ten ha fattats i enlighet med dekla-

rationen.

Har uppbördsdeklaration läm- Om deklarationen inte har komnats under särskilt redovisnings- mit in till skattemyndigheten inom nummer skall årsuppgift lämnas den tid som anges i första stycket, under samma nummer. anses månadsavgiften ha bestämts

till noll kronor. Kommer deklaratio-

nen in till skattemyndigheten vid en

senare tidpunkt anses beslut i stället

ha fattats i enlighet med deklaratio-

nen, om inte ett omprövningsbeslut

har meddelats dessförinnan.

Den som i egenskap av företräda- Den som i egenskap av företrädare för en arbetsgivare, som är juri- ' re för en arbetsgivare, som är juridisk person, uppsåtligen eller av disk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i rätt tid betala arbetsgivaravgifter i den tid och ordning är tillsammans med ar- och ordning som anges i 4 och 9 §§ betsgivaren betalningsskyldig för är tillsammans med arbetsgivaren beloppet samt den restavgift och betalningsskyldig för beloppet samt tilläggsavgift som belöper på detta. den restavgift och tilläggsavgift Betalningsskyldigheten får jämkas som belöper på detta. Betalningseller efterges om det föreligger sär- skyldigheten får jämkas eller efterskilda skäl. ges om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalningsskyldighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.

Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 § uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

2885 Har arbetsgivaravgifter inte beta- Har arbetsgivaravgifter inte betalats i den tid och ordning som är lats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betal- föreskriven i denna lag för betalning av sådan avgift eller som har ning av sådan avgift eller som har bestämts enligt 7 8, 19§ andra styc- bestämts enligt 7 § eller 308, utgår ket eller 548, utgår restavgift och restavgift och tilläggsavgift enligt tilläggsavgift enligt 58§ I mom. 58§ I mom. :uppbördslagen uppbördslagen (1953:272). Därvid (1953:272). Därvid skall bestämskall bestämmelserna i 58 § 2 mom. melserna i 58 § 2 mom. första stycförsta stycket samma lag tillämpas. ket samma lag tillämpas.

30 8”

Har ett beslut om betalningsskyl- Har ett beslut om arbeisgivaravdighet överklagats eller kan annars gifter överklagats eller kan annars betalningsskyldigheten antas kom- avgiftsbeloppet antas komma att ma att sättas ned får skattemyndig- sättas ned får skattemyndigheten heten medge anstånd med betal- medge anstånd med betalningen. ningen. Därvid gäller bestämmel- Därvid gäller bestämmelserna i serna i 498 I, 2 och 3 mom. upp- 49§& I, 2 och 3 mom. uppbördsbördslagen (1953:272) i tillämpliga lagen (1953:272) i tillämpliga dedelar. lar.

Den som har fått anstånd skall betala ränta (ansråndsränta) för den del av anståndsbeloppet för vilket betalningsskyldighet kvarstår vid anståndstidens utgång. Anståndsränta beräknas för visst kalenderår efter en räntcsats som med tre procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av det föregående året.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den, då beloppet skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgetts, till och med den månad, då anståndstiden gått ut eller, om betalning skett dessförinnan, till och med den månad betalning skett. Anståndsränta som understiger 50 kronor skall dock inte påföras. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Bifalls arbetsgivarens yrkande av skattemyndigheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat belopp beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar 24 §.

Sedan skattemyndigheten ålagt arbetsgivaren betalningsskyldighet

5 Senaste lydelse 1987: 1208. " Senaste lydelse 1990:332. [AE in

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för räntebeloppet får det omedelbart drivas in.

I fråga om befrielse från anståndsränta gäller bestämmelserna i 49 § 5 mom. uppbördslagen.

318”

Bestämmelserna i 1—13 och Bestämmelserna i I — 12, 21—30 15—-30 88 gäller också redaravgift, och 50—67 §§ gäller också redaravom inte annat följer av vad som gift, om inte annat följer av vad som föreskrivs 1 andra stycket eller i föreskrivs i andra stycket eller i 32—35 och 37 §§. 32—35 och 37 §§.

I stället för tidsangivelsen den 1 I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 77 § skall mars året efter utgiftsåret i 70 § skall 1 fråga om redaravgift gälla den 30 i fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret. april året efter utgiftsåret.

| 2 Jick sådan kännedom. Bilaga 2

53§

9 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 46

66 §§.

tet.

6¶Förslag till i 2

Bilaga 2 Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m.

1 vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10§ lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 108!

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revistonsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande. huruvida årsredovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § I 3. att lämna uppgift enligt 54 § I mom. uppbördslagen, 4 eller 118 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen lagen (1984:668) om uppbörd av (1984:668) om uppbörd av socialsocialavgifter från arbetsgivare el- — avgifter från arbetsgivare eller 22 § ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el- — lagen om mervärdeskatt, eller ler

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i I — 3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte

har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4, skall revisorn genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första — tredje styckena tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

! Senaste lydelse 1984:946. 141

Bilaga 2 Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 13§

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Rcevisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 3. att lämna uppgift enligt 54 § I mom. uppbördslagen, 4 eller 118 - mom. uppbördslagen celler 4 § lagen lagen (1984:668) om uppbörd av (1984:668) om uppbörd av socialsocialavgifter från arbetsgivare el- — avgifter från arbetsgivare eller 22 § ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el- lagen om mervärdeskatt, eller ler

4, att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 —3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram 1 förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första—tredje och sjätte styckena tillämpas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

Bilaga 3

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-10-04

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil

Werner, justitierådet Hans-Gunnar Solerud.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1990 har regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Kjell Olsson. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Till förslagen till ändring av 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt och 5 kap. 17 § lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

bör knytas en övergångsbestämmelse om tillämpning av äldre bestämmelser som motsvarar den som föreslås beträffande lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

I övrigt föranleder de remitterade förslagen ingen erinran.

Innehåll Propositionens huvudsakliga innehåll =ssosoossossssesssss rss resa Författningsförsläg =oosoorerseesrrrrersrrrserrerr rr restes er sr na

I Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) sosssosososssss ess 2 Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter

från arbetsgivare sossoossesseserrrererserrr rr rr rer rs ess ess sa 17

Bilaga 2 De remitterade lagförslagen —sssssssesssssersrr rr rr res 109 Bilaga 3 Lagrådets yttrande ss.sssosooseeseerersesesrr rss rr rer 143 Norstedts Trycken. Stockholm 1990 145