Prop. 1993/94:19

om vissa kungörandefrågor

1993/94:19 om vissa kungörandefrågor Regeringens proposition & E% & &? Prop. 1993/94: 19 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 september 1993. På regeringens vägnar Carl Bildt Reidunn Laurén Propositionens huvudsakliga innehåll I många situationer är det föreskrivet att myndigheter och andra skall kungöra beslut och andra åtgärder, vanligen genom annons i tid- ningar. I propositionen föreslås vissa begränsningar av skyldigheten att kungörelseannonsera i olika situationer. Vid kungörelsedelgivning skall enligt propositionen myndigheterna oftare kunna avstå från tidningsannonsering. I vissa fall där kungörande i både ortstidning och Post- och Inrikes Tidningar är föreskrivet föreslås att detta slopas i endera. I fråga om beslut om flyttning av fordon skall enligt förslaget tid- ningsannonsering helt slopas. De nya beståmmelsema avses träda i kraft den 1 januari 1994. 1 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 19

1993/94:19

1993/94:19

1993/94:19

1993/94:19

om vissa kungörandefrågor

om vissa kungörandefrågor

om vissa kungörandefrågor

om

vissa

kungörandefrågor

Regeringens proposition & E% & &?

Regeringens proposition & E% & &?

Regeringens proposition &

Regeringens

proposition

&

E% &

E%

&

&?

&?

Prop.

Prop.

1993/94: 19

1993/94:

19

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 september 1993.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 september 1993.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp

Regeringen

föreslår

riksdagen

att

anta

de

förslag

som

har

tagits

upp

i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 september 1993.

i

bifogade

utdrag

ur

regeringsprotokollet

den

23

september

1993.

På regeringens vägnar

På regeringens vägnar

På regeringens vägnar

regeringens

vägnar

Carl Bildt

Carl Bildt

Carl Bildt

Carl

Bildt

Reidunn Laurén

Reidunn Laurén

Reidunn Laurén

Reidunn

Laurén

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

I många situationer är det föreskrivet att myndigheter och andra skall kungöra beslut och andra åtgärder, vanligen genom annons i tid- ningar. I propositionen föreslås vissa begränsningar av skyldigheten att kungörelseannonsera i olika situationer. Vid kungörelsedelgivning skall enligt propositionen myndigheterna oftare kunna avstå från tidningsannonsering. I vissa fall där kungörande i både ortstidning och Post- och Inrikes Tidningar är föreskrivet föreslås att detta slopas i endera. I fråga om beslut om flyttning av fordon skall enligt förslaget tid- ningsannonsering helt slopas. De nya beståmmelsema avses träda i kraft den 1 januari 1994.

I många situationer är det föreskrivet att myndigheter och andra skall kungöra beslut och andra åtgärder, vanligen genom annons i tid- ningar. I propositionen föreslås vissa begränsningar av skyldigheten att kungörelseannonsera i olika situationer.

I många situationer är det föreskrivet att myndigheter och andra skall

I

många

situationer

är

det

föreskrivet

att

myndigheter

och

andra

skall

kungöra beslut och andra åtgärder, vanligen genom annons i tid-

kungöra

beslut

och

andra

åtgärder,

vanligen

genom

annons

i

tid-

ningar. I propositionen föreslås vissa begränsningar av skyldigheten

ningar.

I

propositionen

föreslås

vissa

begränsningar

av

skyldigheten

att kungörelseannonsera i olika situationer.

att

kungörelseannonsera

i

olika

situationer.

Vid kungörelsedelgivning skall enligt propositionen myndigheterna oftare kunna avstå från tidningsannonsering.

Vid kungörelsedelgivning skall enligt propositionen myndigheterna

Vid

kungörelsedelgivning

skall

enligt

propositionen

myndigheterna

oftare kunna avstå från tidningsannonsering.

oftare

kunna

avstå

från

tidningsannonsering.

I vissa fall där kungörande i både ortstidning och Post- och Inrikes Tidningar är föreskrivet föreslås att detta slopas i endera.

I vissa fall där kungörande i både ortstidning och Post- och Inrikes

I

vissa

fall

där

kungörande

i

både

ortstidning

och

Post-

och

Inrikes

Tidningar är föreskrivet föreslås att detta slopas i endera.

Tidningar

är

föreskrivet

föreslås

att

detta

slopas

i

endera.

I fråga om beslut om flyttning av fordon skall enligt förslaget tid- ningsannonsering helt slopas.

I fråga om beslut om flyttning av fordon skall enligt förslaget tid-

I

fråga

om

beslut

om

flyttning

av

fordon

skall

enligt

förslaget

tid-

ningsannonsering helt slopas.

ningsannonsering

helt

slopas.

De nya beståmmelsema avses träda i kraft den 1 januari 1994.

De nya beståmmelsema avses träda i kraft den 1 januari 1994.

De

nya

beståmmelsema

avses

träda

i

kraft

den

1

januari

1994.

1 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 19

1 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 19

1 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 19

1

Riksdagen

1993/94.

I

saml.

Nr

19

Propositionens lagförslag 1 Förslag till Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) Härigenom föreskrivs att 17 & delgivningslagen (l970:428) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 gl Kungörelsedelgivning sker ge— nom att handlingen hålles till- gänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att med- delande härom och om hand- lingens huvudsakliga innehåll införes i Post- och Inrikes Tid- ningar och ortstidning eller en- dera av dessa inom tio dagar från beslut om kungörelsedel- givning. Är införande i tidning uppenbarligen meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgiv- ning enligt 155 ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 5 första stycket andra punkten med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig- het skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämp- ligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgiv- ning. 1Senaste lydelse 1992: 1250. Kungörelsedelgivning sker ge- nom att handlingen hålls till- gänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att med- delande härom och om hand- lingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tid- ningar och ortstidning eller en- dera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedel- givning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgiv- ning enligt 155 ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avsesi 16 5 första stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom med- delandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedel— givning. Prop. 1993/94:19

Propositionens lagförslag

Propositionens lagförslag

Propositionens lagförslag

Propositionens

lagförslag

1 Förslag till

1 Förslag till

1 Förslag till

1

Förslag

till

Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag

om

ändring

i

Härigenom föreskrivs att 17 & delgivningslagen (l970:428)

Härigenom föreskrivs att 17 & delgivningslagen (l970:428)

Härigenom föreskrivs att 17 & delgivningslagen (l970:428)

Härigenom

föreskrivs

att

17

&

(l970:428)

skall ha följande lydelse.

skall ha följande lydelse.

skall ha följande lydelse.

skall

ha

följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande

lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen

lydelse

17 gl

17 gl

17 gl

17

gl

Kungörelsedelgivning sker ge— nom att handlingen hålles till- gänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att med- delande härom och om hand- lingens huvudsakliga innehåll införes i Post- och Inrikes Tid- ningar och ortstidning eller en- dera av dessa inom tio dagar från beslut om kungörelsedel- givning. Är införande i tidning uppenbarligen meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma

Kungörelsedelgivning sker ge— nom att handlingen hålles till- gänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att med- delande härom och om hand- lingens huvudsakliga innehåll införes i Post- och Inrikes Tid- ningar och ortstidning eller en- dera av dessa inom tio dagar från beslut om kungörelsedel- givning. Är införande i tidning uppenbarligen meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma

Kungörelsedelgivning sker ge—

Kungörelsedelgivning

sker

ge—

nom att handlingen hålles till-

nom

att

handlingen

hålles

till-

gänglig viss tid hos myndigheten

gänglig

viss

tid

hos

myndigheten

eller på plats, som myndigheten

eller

plats,

som

myndigheten

bestämmer, och genom att med-

bestämmer,

och

genom

att

med-

delande härom och om hand-

delande

härom

och

om

hand-

lingens huvudsakliga innehåll

lingens

huvudsakliga

innehåll

införes i Post- och Inrikes Tid-

införes

i

Post-

och

Inrikes

Tid-

ningar och ortstidning eller en-

ningar

och

ortstidning

eller

en-

dera av dessa inom tio dagar

dera

av

dessa

inom

tio

dagar

från beslut om kungörelsedel-

från

beslut

om

kungörelsedel-

givning. Är införande i tidning

givning.

Är

införande

i

tidning

uppenbarligen meningslöst, får

uppenbarligen

meningslöst,

får

meddelandet i stället anslås i

meddelandet

i

stället

anslås

i

myndighetens lokal inom samma

myndighetens

lokal

inom

samma

tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgiv- ning enligt 155 ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 5 första stycket andra punkten med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig- het skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämp- ligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgiv- ning.

tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgiv- ning enligt 155 ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 5 första stycket andra punkten med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig- het skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämp- ligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgiv- ning.

tid. Detta förfarande får också

tid.

Detta

förfarande

får

också

användas, om kungörelsedelgiv-

användas,

om

kungörelsedelgiv-

ning enligt 155 ägt rum och

ning

enligt

155

ägt

rum

och

därefter ny delgivning skall ske

därefter

ny

delgivning

skall

ske

i samma mål eller ärende. Vid

i

samma

mål

eller

ärende.

Vid

delgivning i fall som avses i 16 5

delgivning

i

fall

som

avses

i

16

5

första stycket andra punkten med

första

stycket

andra

punkten

med

de personer som hyr eller annars

de

personer

som

hyr

eller

annars

innehar lägenhet i samma fastig-

innehar

lägenhet

i

samma

fastig-

het skall dessutom meddelandet

het

skall

dessutom

meddelandet

anslås inom fastigheten på lämp-

anslås

inom

fastigheten

lämp-

ligt sätt inom tio dagar från

ligt

sätt

inom

tio

dagar

från

beslutet om kungörelsedelgiv-

beslutet

om

kungörelsedelgiv-

ning.

ning.

1Senaste lydelse 1992: 1250.

1Senaste lydelse 1992: 1250.

1Senaste lydelse 1992: 1250.

1Senaste

lydelse

1992:

1250.

Kungörelsedelgivning sker ge- nom att handlingen hålls till- gänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att med- delande härom och om hand- lingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tid- ningar och ortstidning eller en- dera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedel- givning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i

Kungörelsedelgivning sker ge- nom att handlingen hålls till- gänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att med- delande härom och om hand- lingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tid- ningar och ortstidning eller en- dera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedel- givning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i

Kungörelsedelgivning sker ge-

Kungörelsedelgivning

sker

ge-

nom att handlingen hålls till-

nom

att

handlingen

hålls

till-

gänglig viss tid hos myndigheten

gänglig

viss

tid

hos

myndigheten

eller på plats, som myndigheten

eller

plats,

som

myndigheten

bestämmer, och genom att med-

bestämmer,

och

genom

att

med-

delande härom och om hand-

delande

härom

och

om

hand-

lingens huvudsakliga innehåll

lingens

huvudsakliga

innehåll

införs i Post- och Inrikes Tid-

införs

i

Post-

och

Inrikes

Tid-

ningar och ortstidning eller en-

ningar

och

ortstidning

eller

en-

dera av dessa inom tio dagar

dera

av

dessa

inom

tio

dagar

från beslutet om kungörelsedel-

från

beslutet

om

kungörelsedel-

givning. Om det finns särskild

givning.

Om

det

finns

särskild

anledning att anta att införande

anledning

att

anta

att

införande

i tidning är meningslöst, får

i

tidning

är

meningslöst,

får

meddelandet i stället anslås i

meddelandet

i

stället

anslås

i

myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också

myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också

myndighetens lokal inom samma

myndighetens

lokal

inom

samma

tid. Detta förfarande får också

tid.

Detta

förfarande

får

också

användas, om kungörelsedelgiv- ning enligt 155 ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avsesi 16 5 första stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom med- delandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedel— givning.

användas, om kungörelsedelgiv- ning enligt 155 ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avsesi 16 5 första stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom med- delandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedel— givning.

användas, om kungörelsedelgiv-

användas,

om

kungörelsedelgiv-

ning enligt 155 ägt rum och

ning

enligt

155

ägt

rum

och

därefter ny delgivning skall ske

därefter

ny

delgivning

skall

ske

i samma mål eller ärende. Vid

i

samma

mål

eller

ärende.

Vid

delgivning i fall som avsesi 16 5

delgivning

i

fall

som

avsesi

16

5

första stycket andra meningen

första

stycket

andra

meningen

med de personer som hyr eller

med

de

personer

som

hyr

eller

annars innehar lägenhet i samma

annars

innehar

lägenhet

i

samma

fastighet skall dessutom med-

fastighet

skall

dessutom

med-

delandet anslås inom fastigheten

delandet

anslås

inom

fastigheten

på lämpligt sätt inom tio dagar

lämpligt

sätt

inom

tio

dagar

från beslutet om kungörelsedel—

från

beslutet

om

kungörelsedel—

givning.

givning.

Prop.

1993/94:19

Nuvarande lydelse I fall som avses i 16 5 första och andra stycket sändes dess- utom meddelande med posten till någon eller några av de personer som sökes för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. In- går statlig myndighet eller kom- mun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant med- delande alltid sändas till myn- digheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 5 första stycket andra punkten de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig- het, skall i stället handlingen eller meddelande enligt 6 & andra stycket sändas med posten till envar av dem, om ej också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen. Föreslagen lydelse I fall som avses i 16 5 första och andra stycket sänds dess- utom meddelande med posten till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. In— går statlig myndighet eller kom- mun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant med- delande alltid sändas till myn- digheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 165 första stycket andra me- ningen de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället hand- lingen eller meddelande enligt 65 andra stycket sändas med posten till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen. Har i fall som avses i 16 & tredje stycket den juridiska personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med posten till den juridiska personen under denna adress. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Prop. 1993/94: 19

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande

lydelse

I fall som avses i 16 5 första och andra stycket sändes dess- utom meddelande med posten till

I fall som avses i 16 5 första och andra stycket sändes dess- utom meddelande med posten till

I fall som avses i 16 5 första

I

fall

som

avses

i

16

5

första

och andra stycket sändes dess-

och

andra

stycket

sändes

dess-

utom meddelande med posten till

utom

meddelande

med

posten

till

någon eller några av de personer som sökes för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. In- går statlig myndighet eller kom- mun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant med- delande alltid sändas till myn- digheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 5 första stycket andra punkten de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig- het, skall i stället handlingen eller meddelande enligt 6 & andra stycket sändas med posten till envar av dem, om ej också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen.

någon eller några av de personer som sökes för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. In- går statlig myndighet eller kom- mun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant med- delande alltid sändas till myn- digheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 5 första stycket andra punkten de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig- het, skall i stället handlingen eller meddelande enligt 6 & andra stycket sändas med posten till envar av dem, om ej också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen.

någon eller några av de personer

någon

eller

några

av

de

personer

som sökes för delgivning under

som

sökes

för

delgivning

under

deras vanliga adresser för att

deras

vanliga

adresser

för

att

vara tillgängligt för alla dem

vara

tillgängligt

för

alla

dem

som avses med delgivningen. In-

som

avses

med

delgivningen.

In-

går statlig myndighet eller kom-

går

statlig

myndighet

eller

kom-

mun bland dem som avses med

mun

bland

dem

som

avses

med

delgivningen, skall sådant med-

delgivningen,

skall

sådant

med-

delande alltid sändas till myn-

delande

alltid

sändas

till

myn-

digheten eller kommunen. Gäller

digheten

eller

kommunen.

Gäller

delgivningen i fall som avses i

delgivningen

i

fall

som

avses

i

16 5 första stycket andra punkten

16

5

första

stycket

andra

punkten

de personer som hyr eller annars

de

personer

som

hyr

eller

annars

innehar lägenhet i samma fastig-

innehar

lägenhet

i

samma

fastig-

het, skall i stället handlingen

het,

skall

i

stället

handlingen

eller meddelande enligt 6 &

eller

meddelande

enligt

6

&

andra stycket sändas med posten

andra

stycket

sändas

med

posten

till envar av dem, om ej också

till

envar

av

dem,

om

ej

också

detta förfarande skulle medföra

detta

förfarande

skulle

medföra

större kostnad och besvär än som

större

kostnad

och

besvär

än

som

är försvarligt med hänsyn till

är

försvarligt

med

hänsyn

till

ändamålet med delgivningen.

ändamålet

med

delgivningen.

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen

lydelse

I fall som avses i 16 5 första och andra stycket sänds dess- utom meddelande med posten till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. In— går statlig myndighet eller kom- mun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant med- delande alltid sändas till myn- digheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 165 första stycket andra me- ningen de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället hand- lingen eller meddelande enligt 65 andra stycket sändas med posten till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen.

I fall som avses i 16 5 första och andra stycket sänds dess- utom meddelande med posten till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. In— går statlig myndighet eller kom- mun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant med- delande alltid sändas till myn- digheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 165 första stycket andra me- ningen de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället hand- lingen eller meddelande enligt 65 andra stycket sändas med posten till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen.

I fall som avses i 16 5 första

I

fall

som

avses

i

16

5

första

och andra stycket sänds dess-

och

andra

stycket

sänds

dess-

utom meddelande med posten till

utom

meddelande

med

posten

till

någon eller några av de personer

någon

eller

några

av

de

personer

som söks för delgivning under

som

söks

för

delgivning

under

deras vanliga adresser för att

deras

vanliga

adresser

för

att

vara tillgängligt för alla dem

vara

tillgängligt

för

alla

dem

som avses med delgivningen. In—

som

avses

med

delgivningen.

In—

går statlig myndighet eller kom-

går

statlig

myndighet

eller

kom-

mun bland dem som avses med

mun

bland

dem

som

avses

med

delgivningen, skall sådant med-

delgivningen,

skall

sådant

med-

delande alltid sändas till myn-

delande

alltid

sändas

till

myn-

digheten eller kommunen. Gäller

digheten

eller

kommunen.

Gäller

delgivningen i fall som avses i

delgivningen

i

fall

som

avses

i

165 första stycket andra me-

165

första

stycket

andra

me-

ningen de personer som hyr eller

ningen

de

personer

som

hyr

eller

annars innehar lägenhet i samma

annars

innehar

lägenhet

i

samma

fastighet, skall i stället hand-

fastighet,

skall

i

stället

hand-

lingen eller meddelande enligt

lingen

eller

meddelande

enligt

65 andra stycket sändas med

65

andra

stycket

sändas

med

posten till var och en av dem,

posten

till

var

och

en

av

dem,

om inte också detta förfarande

om

inte

också

detta

förfarande

skulle medföra större kostnad

skulle

medföra

större

kostnad

och besvär än som är försvarligt

och

besvär

än

som

är

försvarligt

med hänsyn till ändamålet med

med

hänsyn

till

ändamålet

med

delgivningen.

delgivningen.

Har i fall som avses i 16 & tredje stycket den juridiska personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med posten till den juridiska personen under denna adress.

Har i fall som avses i 16 & tredje stycket den juridiska personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med posten till den juridiska personen under denna adress.

Har i fall som avses i 16 & tredje stycket den juridiska personen en

Har

i

fall

som

avses

i

16

&

tredje

stycket

den

juridiska

personen

en

registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med posten till

registrerad

postadress,

sänds

dessutom

meddelande

med

posten

till

den juridiska personen under denna adress.

den

juridiska

personen

under

denna

adress.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna

lag

träder

i

kraft

den

1

januari

1994.

Prop.

1993/94:

19

2 Förslag till Lag om ändring i vattenlagen (1983:291) Härigenom föreskrivs att 13 kap. 22 å och 19 kap. 5 & vattenlagen (1983:291) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap.1 22 & Upptas ansökningen, skall vattendomstolen utfärda kungörelse om företaget. I kungörelsen skall lämnas en kortfattad redogörelse för ansökningen och på lämpligt sätt anges de fastigheter som kan be- röras. Dessutom skall erinras om innehållet i 29 och 40 55 och anges sista tidpunkt för erinringar enligt 29 &. Vattendomstolen skall förordna en eller flera lämpliga personer att förvara ett exemplar av hand- lingarna i målet (aktförvarare). Namn och adress på aktförvara— ren skall anges i kungörelsen. Vattendomstolen skall förordna en eller flera lämpliga personer att förvara ett exemplar av hand- lingarna i målet (aktförvarare). Namn och adress på aktförvarare skall anges i kungörelsen. I kungörelsen skall vidare tillkännages att kallelser och andra med- delanden i målet till parterna skall, om de inte särskilt tillställs part, införas i ortstidning samt hållas tillgängliga hos aktförvararen. Om kallelser och andra meddelanden inte införs i alla ortstidningar, skall av kungörelsen framgå att de kommer att införas i ett begränsat antal onstidningar. Kungörelsen skall snarast in- föras i Post- och Inrikes Tid- ningar och i ortstidning. En ut- skrift av kungörelsen skall vidare sändas till varje sakägare som har angetts i ansökningen eller Kungörelsen skall snarast in- föras i ortstidning. En utskrift av kungörelsen skall vidare sändas till varje sakägare som har an- getts i ansökningen eller som på annat sätt är känd för domstolen. som på annat sätt är känd för domstolen. Om ansökningen berör fast egendom som är samfälld för flera fas- tigheter, behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de särskilda delägarna i samfälligheten. Finns en känd styrelse för sam- fälligheten, skall en utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen. 19 kap. 5 å När vattenskyddsområde fastställts och när föreskrifter enligt 2 eller 3 & meddelats, ändrats eller upphävts, skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i all— 1Senaste lydelse 19871680. Prop. 1993/94:19

2 Förslag till

2 Förslag till

2 Förslag till

2

Förslag

till

Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Lag

om

ändring

i

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 22 å och 19 kap. 5 & vattenlagen (1983:291) skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 22 å och 19 kap. 5 & vattenlagen (1983:291) skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 22 å och 19 kap. 5 & vattenlagen

Härigenom

föreskrivs

att

13

kap.

22

å

och

19

kap.

5

&

(1983:291) skall ha följande lydelse.

skall

ha

följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande

lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen

lydelse

13 kap.1 22 & Upptas ansökningen, skall vattendomstolen utfärda kungörelse om företaget. I kungörelsen skall lämnas en kortfattad redogörelse för ansökningen och på lämpligt sätt anges de fastigheter som kan be- röras. Dessutom skall erinras om innehållet i 29 och 40 55 och anges

13 kap.1 22 &

13 kap.1

13

kap.1

22 &

22

&

Upptas ansökningen, skall vattendomstolen utfärda kungörelse om företaget. I kungörelsen skall lämnas en kortfattad redogörelse för ansökningen och på lämpligt sätt anges de fastigheter som kan be- röras. Dessutom skall erinras om innehållet i 29 och 40 55 och anges

Upptas ansökningen, skall vattendomstolen utfärda kungörelse om

Upptas

ansökningen,

skall

vattendomstolen

utfärda

kungörelse

om

företaget. I kungörelsen skall lämnas en kortfattad redogörelse för

företaget.

I

kungörelsen

skall

lämnas

en

kortfattad

redogörelse

för

ansökningen och på lämpligt sätt anges de fastigheter som kan be-

ansökningen

och

lämpligt

sätt

anges

de

fastigheter

som

kan

be-

röras. Dessutom skall erinras om innehållet i 29 och 40 55 och anges

röras.

Dessutom

skall

erinras

om

innehållet

i

29

och

40

55

och

anges

sista tidpunkt för erinringar enligt 29 &.

sista tidpunkt för erinringar enligt 29 &.

sista tidpunkt för erinringar enligt 29 &.

sista

tidpunkt

för

erinringar

enligt

29

&.

Vattendomstolen skall förordna en eller flera lämpliga personer att förvara ett exemplar av hand- lingarna i målet (aktförvarare). Namn och adress på aktförvara— ren skall anges i kungörelsen.

Vattendomstolen skall förordna en eller flera lämpliga personer att förvara ett exemplar av hand- lingarna i målet (aktförvarare). Namn och adress på aktförvara— ren skall anges i kungörelsen.

Vattendomstolen skall förordna

Vattendomstolen

skall

förordna

en eller flera lämpliga personer

en

eller

flera

lämpliga

personer

att förvara ett exemplar av hand-

att

förvara

ett

exemplar

av

hand-

lingarna i målet (aktförvarare).

lingarna

i

målet

(aktförvarare).

Namn och adress på aktförvara—

Namn

och

adress

aktförvara—

ren skall anges i kungörelsen.

ren

skall

anges

i

kungörelsen.

Vattendomstolen skall förordna en eller flera lämpliga personer att förvara ett exemplar av hand- lingarna i målet (aktförvarare). Namn och adress på aktförvarare skall anges i kungörelsen.

Vattendomstolen skall förordna en eller flera lämpliga personer att förvara ett exemplar av hand- lingarna i målet (aktförvarare). Namn och adress på aktförvarare skall anges i kungörelsen.

Vattendomstolen skall förordna

Vattendomstolen

skall

förordna

en eller flera lämpliga personer

en

eller

flera

lämpliga

personer

att förvara ett exemplar av hand-

att

förvara

ett

exemplar

av

hand-

lingarna i målet (aktförvarare).

lingarna

i

målet

(aktförvarare).

Namn och adress på aktförvarare

Namn

och

adress

aktförvarare

skall anges i kungörelsen.

skall

anges

i

kungörelsen.

I kungörelsen skall vidare tillkännages att kallelser och andra med- delanden i målet till parterna skall, om de inte särskilt tillställs part, införas i ortstidning samt hållas tillgängliga hos aktförvararen. Om kallelser och andra meddelanden inte införs i alla ortstidningar, skall av kungörelsen framgå att de kommer att införas i ett begränsat antal

I kungörelsen skall vidare tillkännages att kallelser och andra med- delanden i målet till parterna skall, om de inte särskilt tillställs part, införas i ortstidning samt hållas tillgängliga hos aktförvararen. Om kallelser och andra meddelanden inte införs i alla ortstidningar, skall av kungörelsen framgå att de kommer att införas i ett begränsat antal

I kungörelsen skall vidare tillkännages att kallelser och andra med-

I

kungörelsen

skall

vidare

tillkännages

att

kallelser

och

andra

med-

delanden i målet till parterna skall, om de inte särskilt tillställs part,

delanden

i

målet

till

parterna

skall,

om

de

inte

särskilt

tillställs

part,

införas i ortstidning samt hållas tillgängliga hos aktförvararen. Om

införas

i

ortstidning

samt

hållas

tillgängliga

hos

aktförvararen.

Om

kallelser och andra meddelanden inte införs i alla ortstidningar, skall

kallelser

och

andra

meddelanden

inte

införs

i

alla

ortstidningar,

skall

av kungörelsen framgå att de kommer att införas i ett begränsat antal

av

kungörelsen

framgå

att

de

kommer

att

införas

i

ett

begränsat

antal

onstidningar. Kungörelsen skall snarast in- föras i Post- och Inrikes Tid- ningar och i ortstidning. En ut- skrift av kungörelsen skall vidare sändas till varje sakägare som har angetts i ansökningen eller

onstidningar.

onstidningar.

onstidningar.

Kungörelsen skall snarast in- föras i Post- och Inrikes Tid- ningar och i ortstidning. En ut- skrift av kungörelsen skall vidare sändas till varje sakägare som har angetts i ansökningen eller

Kungörelsen skall snarast in-

Kungörelsen

skall

snarast

in-

föras i Post- och Inrikes Tid-

föras

i

Post-

och

Inrikes

Tid-

ningar och i ortstidning. En ut-

ningar

och

i

ortstidning.

En

ut-

skrift av kungörelsen skall vidare

skrift

av

kungörelsen

skall

vidare

sändas till varje sakägare som

sändas

till

varje

sakägare

som

har angetts i ansökningen eller

har

angetts

i

ansökningen

eller

Kungörelsen skall snarast in- föras i ortstidning. En utskrift av kungörelsen skall vidare sändas till varje sakägare som har an- getts i ansökningen eller som på annat sätt är känd för domstolen.

Kungörelsen skall snarast in- föras i ortstidning. En utskrift av kungörelsen skall vidare sändas till varje sakägare som har an- getts i ansökningen eller som på annat sätt är känd för domstolen.

Kungörelsen skall snarast in-

Kungörelsen

skall

snarast

in-

föras i ortstidning. En utskrift av

föras

i

ortstidning.

En

utskrift

av

kungörelsen skall vidare sändas

kungörelsen

skall

vidare

sändas

till varje sakägare som har an-

till

varje

sakägare

som

har

an-

getts i ansökningen eller som på

getts

i

ansökningen

eller

som

annat sätt är känd för domstolen.

annat

sätt

är

känd

för

domstolen.

som på annat sätt är känd för domstolen. Om ansökningen berör fast egendom som är samfälld för flera fas- tigheter, behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de särskilda delägarna i samfälligheten. Finns en känd styrelse för sam- fälligheten, skall en utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen.

som på annat sätt är känd för domstolen.

som på annat sätt är känd för

som

annat

sätt

är

känd

för

domstolen.

domstolen.

Om ansökningen berör fast egendom som är samfälld för flera fas- tigheter, behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de särskilda delägarna i samfälligheten. Finns en känd styrelse för sam- fälligheten, skall en utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen.

Om ansökningen berör fast egendom som är samfälld för flera fas-

Om

ansökningen

berör

fast

egendom

som

är

samfälld

för

flera

fas-

tigheter, behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de

tigheter,

behöver

någon

utskrift

av

kungörelsen

inte

sändas

till

de

särskilda delägarna i samfälligheten. Finns en känd styrelse för sam-

särskilda

delägarna

i

samfälligheten.

Finns

en

känd

styrelse

för

sam-

fälligheten, skall en utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen.

fälligheten,

skall

en

utskrift

av

kungörelsen

sändas

till

styrelsen.

19 kap. 5 å När vattenskyddsområde fastställts och när föreskrifter enligt 2 eller 3 & meddelats, ändrats eller upphävts, skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i all—

19 kap. 5 å När vattenskyddsområde fastställts och när föreskrifter enligt 2 eller 3 & meddelats, ändrats eller upphävts, skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i all—

19 kap.

19

kap.

5 å

5

å

När vattenskyddsområde fastställts och när föreskrifter enligt 2 eller

När

vattenskyddsområde

fastställts

och

när

föreskrifter

enligt

2

eller

3 & meddelats, ändrats eller upphävts, skall beslutet snarast möjligt

3

&

meddelats,

ändrats

eller

upphävts,

skall

beslutet

snarast

möjligt

kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i all—

kungöras

det

sätt

som

är

föreskrivet

beträffande

författningar

i

all—

1Senaste lydelse 19871680.

1Senaste lydelse 19871680.

1Senaste lydelse 19871680.

1Senaste

lydelse

19871680.

Prop.

1993/94:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse mänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och sakägare anses ha fått del av beslutet den dag kungörel- sen var införd i ortstidning. Om beslutet uppenbarligen be- rör endast viss eller vissa sak- ägare, får, i stället för att kun- görande i ortstidning sker, be- slutet delges med sakägarna. Om beslutet har meddelats efter ansökan, skall sökanden betala kostnaderna för kungörandet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Prop. 1993/94:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande

lydelse

Föreslagen

lydelse

mänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och sakägare anses ha fått del av beslutet den dag kungörel- sen var införd i ortstidning. Om beslutet uppenbarligen be- rör endast viss eller vissa sak- ägare, får, i stället för att kun- görande i ortstidning sker, be- slutet delges med sakägarna. Om beslutet har meddelats efter ansökan, skall sökanden betala kostnaderna för kungörandet.

mänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och sakägare anses ha fått del av beslutet den dag kungörel- sen var införd i ortstidning.

mänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning.

mänhet.

Kungörelse

om

beslutet

skall

också

införas

i

ortstidning.

Sökande och sakägare anses ha fått del av beslutet den dag kungörel-

Sökande

och

sakägare

anses

ha

fått

del

av

beslutet

den

dag

kungörel-

sen var införd i ortstidning.

sen

var

införd

i

ortstidning.

Om beslutet uppenbarligen be- rör endast viss eller vissa sak- ägare, får, i stället för att kun- görande i ortstidning sker, be- slutet delges med sakägarna.

Om beslutet uppenbarligen be-

Om

beslutet

uppenbarligen

be-

rör endast viss eller vissa sak-

rör

endast

viss

eller

vissa

sak-

ägare, får, i stället för att kun-

ägare,

får,

i

stället

för

att

kun-

görande i ortstidning sker, be-

görande

i

ortstidning

sker,

be-

slutet delges med sakägarna.

slutet

delges

med

sakägarna.

Om beslutet har meddelats efter ansökan, skall sökanden betala kostnaderna för kungörandet.

Om beslutet har meddelats efter ansökan, skall sökanden betala

Om

beslutet

har

meddelats

efter

ansökan,

skall

sökanden

betala

kostnaderna för kungörandet.

kostnaderna

för

kungörandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna

lag

träder

i

kraft

den

1

januari

1994.

Prop.

1993/94:19

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten- rättskonventionen av den 11 maj 1929 Härigenom föreskrivs att 9 9 lagen (1929:405) med vissa före- skrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten— rättskonventionen av den 11 maj 1929[ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 5 Då ansökan angående ett företag, vilken ingivits till myndighet i Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, skall den jämte tillhöran- de bilagor sändas till vattendomstolen. Vad som nu sagts skall även gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av att. 15 i konventionen. Sedan de i första stycket av- sedda handlingarna inkommit till vattendomstolen skall domstolen genast utfärda kungörelse om an— sökningen. Kungörelsen skall in- nehålla dels uppgift om före- tagets beskaffenhet och omfatt- ning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels un— derrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet fram- ställa erinran i anledning av fö- retaget, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansök— ningen skall inom en viss, i kun- görelsen utsatt tid insändas till vattendomstolen. Kungörelsen skall innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansöknings- handlingarna finns tillgängligt på vattendomstolens kansli eller på annan lämplig plats som vatten— domstolen bestämmer. Genom vattendomstolens försorg skall kungörelsen så snart det kan ske införas i ortstidning samt i Post- och Inrikes Tidningar. Ett lLagen omtryckt 1983: 1010. Sedan de i första stycket av- sedda handlingarna inkommit till vattendomstolen skall domstolen genast utfärda kungörelse om an- sökan. Kungörelsen skall inne— hålla dels uppgift om företagets beskaffenhet och omfattning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av företaget, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansökan skall inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till vattendomstolen. Kungörelsen skall innehålla till- kännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns tillgängligt på vattendomstolens kansli eller på annan lämplig plats som vattendomstolen be- stämmer. Genom vattendomsto- lens försorg skall kungörelsen så snart det kan ske införas i orts- tidning. Ett exemplar av kun- görelsen skall dessutom sändas Prop. 1993/94:19

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten- rättskonventionen av den 11 maj 1929

3 Förslag till

3 Förslag till

3

Förslag

till

Lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten- rättskonventionen av den 11 maj 1929

Lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter

Lag

om

ändring

i

lagen

med

vissa

föreskrifter

angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten-

angående

tillämpningen

här

i

riket

av

svensk-norska

vatten-

rättskonventionen av den 11 maj 1929

rättskonventionen

av

den

11

maj

1929

Härigenom föreskrivs att 9 9 lagen (1929:405) med vissa före- skrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten— rättskonventionen av den 11 maj 1929[ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 5 Då ansökan angående ett företag, vilken ingivits till myndighet i Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, skall den jämte tillhöran-

Härigenom föreskrivs att 9 9 lagen (1929:405) med vissa före- skrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten— rättskonventionen av den 11 maj 1929[ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 5

Härigenom föreskrivs att 9 9 lagen (1929:405) med vissa före-

Härigenom

föreskrivs

att

9

9

lagen

med

vissa

före-

skrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten—

skrifter

angående

tillämpningen

här

i

riket

av

svensk-norska

vatten—

rättskonventionen av den 11 maj 1929[ skall ha följande lydelse.

rättskonventionen

av

den

11

maj

1929[

skall

ha

följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande

lydelse

Föreslagen

lydelse

9 5

9

5

Då ansökan angående ett företag, vilken ingivits till myndighet i Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, skall den jämte tillhöran-

Då ansökan angående ett företag, vilken ingivits till myndighet i

ansökan

angående

ett

företag,

vilken

ingivits

till

myndighet

i

Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, skall den jämte tillhöran-

Norge,

inkommit

till

Utrikesdepartementet,

skall

den

jämte

tillhöran-

de bilagor sändas till vattendomstolen. Vad som nu sagts skall även gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av att. 15

de bilagor sändas till vattendomstolen. Vad som nu sagts skall även gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av att. 15

de bilagor sändas till vattendomstolen. Vad som nu sagts skall även

de

bilagor

sändas

till

vattendomstolen.

Vad

som

nu

sagts

skall

även

gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av att. 15

gälla

i

fråga

om

upplysningar

som

avses

i

tredje

punkten

av

att.

15

i konventionen. Sedan de i första stycket av- sedda handlingarna inkommit till vattendomstolen skall domstolen genast utfärda kungörelse om an— sökningen. Kungörelsen skall in- nehålla dels uppgift om före- tagets beskaffenhet och omfatt- ning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels un— derrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet fram- ställa erinran i anledning av fö- retaget, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansök— ningen skall inom en viss, i kun- görelsen utsatt tid insändas till vattendomstolen. Kungörelsen skall innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansöknings- handlingarna finns tillgängligt på vattendomstolens kansli eller på annan lämplig plats som vatten— domstolen bestämmer. Genom vattendomstolens försorg skall kungörelsen så snart det kan ske införas i ortstidning samt i Post- och Inrikes Tidningar. Ett

i konventionen.

i konventionen.

i

konventionen.

Sedan de i första stycket av- sedda handlingarna inkommit till vattendomstolen skall domstolen genast utfärda kungörelse om an— sökningen. Kungörelsen skall in- nehålla dels uppgift om före- tagets beskaffenhet och omfatt- ning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels un— derrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet fram- ställa erinran i anledning av fö- retaget, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansök— ningen skall inom en viss, i kun- görelsen utsatt tid insändas till vattendomstolen. Kungörelsen skall innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansöknings- handlingarna finns tillgängligt på vattendomstolens kansli eller på annan lämplig plats som vatten— domstolen bestämmer. Genom vattendomstolens försorg skall kungörelsen så snart det kan ske införas i ortstidning samt i Post- och Inrikes Tidningar. Ett

Sedan de i första stycket av-

Sedan

de

i

första

stycket

av-

sedda handlingarna inkommit till

sedda

handlingarna

inkommit

till

vattendomstolen skall domstolen

vattendomstolen

skall

domstolen

genast utfärda kungörelse om an—

genast

utfärda

kungörelse

om

an—

sökningen. Kungörelsen skall in-

sökningen.

Kungörelsen

skall

in-

nehålla dels uppgift om före-

nehålla

dels

uppgift

om

före-

tagets beskaffenhet och omfatt-

tagets

beskaffenhet

och

omfatt-

ning samt de verkningar, som

ning

samt

de

verkningar,

som

därav kan väntas uppkomma

därav

kan

väntas

uppkomma

inom svenskt område, dels un—

inom

svenskt

område,

dels

un—

derrättelse om vad sakägare, som

derrättelse

om

vad

sakägare,

som

vill hos norsk myndighet fram-

vill

hos

norsk

myndighet

fram-

ställa erinran i anledning av fö-

ställa

erinran

i

anledning

av

fö-

retaget, har att iaktta samt om att

retaget,

har

att

iaktta

samt

om

att

erinringar i anledning av ansök—

erinringar

i

anledning

av

ansök—

ningen skall inom en viss, i kun-

ningen

skall

inom

en

viss,

i

kun-

görelsen utsatt tid insändas till

görelsen

utsatt

tid

insändas

till

vattendomstolen. Kungörelsen

vattendomstolen.

Kungörelsen

skall innehålla tillkännagivande

skall

innehålla

tillkännagivande

att ett exemplar av ansöknings-

att

ett

exemplar

av

ansöknings-

handlingarna finns tillgängligt på

handlingarna

finns

tillgängligt

vattendomstolens kansli eller på

vattendomstolens

kansli

eller

annan lämplig plats som vatten—

annan

lämplig

plats

som

vatten—

domstolen bestämmer. Genom

domstolen

bestämmer.

Genom

vattendomstolens försorg skall

vattendomstolens

försorg

skall

kungörelsen så snart det kan ske

kungörelsen

snart

det

kan

ske

införas i ortstidning samt i Post-

införas

i

ortstidning

samt

i

Post-

och Inrikes Tidningar. Ett

och

Inrikes

Tidningar.

Ett

lLagen omtryckt 1983: 1010.

lLagen omtryckt 1983: 1010.

lLagen omtryckt 1983: 1010.

lLagen

omtryckt

1983:

1010.

Sedan de i första stycket av- sedda handlingarna inkommit till vattendomstolen skall domstolen genast utfärda kungörelse om an- sökan. Kungörelsen skall inne— hålla dels uppgift om företagets beskaffenhet och omfattning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av företaget, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansökan skall inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till vattendomstolen. Kungörelsen skall innehålla till- kännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns tillgängligt på vattendomstolens kansli eller på annan lämplig plats som vattendomstolen be- stämmer. Genom vattendomsto- lens försorg skall kungörelsen så snart det kan ske införas i orts- tidning. Ett exemplar av kun- görelsen skall dessutom sändas

Sedan de i första stycket av- sedda handlingarna inkommit till vattendomstolen skall domstolen genast utfärda kungörelse om an- sökan. Kungörelsen skall inne— hålla dels uppgift om företagets beskaffenhet och omfattning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av företaget, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansökan skall inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till vattendomstolen. Kungörelsen skall innehålla till- kännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns tillgängligt på vattendomstolens kansli eller på annan lämplig plats som vattendomstolen be- stämmer. Genom vattendomsto- lens försorg skall kungörelsen så snart det kan ske införas i orts- tidning. Ett exemplar av kun- görelsen skall dessutom sändas

Sedan de i första stycket av-

Sedan

de

i

första

stycket

av-

sedda handlingarna inkommit till

sedda

handlingarna

inkommit

till

vattendomstolen skall domstolen

vattendomstolen

skall

domstolen

genast utfärda kungörelse om an-

genast

utfärda

kungörelse

om

an-

sökan. Kungörelsen skall inne—

sökan.

Kungörelsen

skall

inne—

hålla dels uppgift om företagets

hålla

dels

uppgift

om

företagets

beskaffenhet och omfattning samt

beskaffenhet

och

omfattning

samt

de verkningar, som därav kan

de

verkningar,

som

därav

kan

väntas uppkomma inom svenskt

väntas

uppkomma

inom

svenskt

område, dels underrättelse om

område,

dels

underrättelse

om

vad sakägare, som vill hos norsk

vad

sakägare,

som

vill

hos

norsk

myndighet framställa erinran i

myndighet

framställa

erinran

i

anledning av företaget, har att

anledning

av

företaget,

har

att

iaktta samt om att erinringar i

iaktta

samt

om

att

erinringar

i

anledning av ansökan skall inom

anledning

av

ansökan

skall

inom

en viss, i kungörelsen utsatt tid

en

viss,

i

kungörelsen

utsatt

tid

insändas till vattendomstolen.

insändas

till

vattendomstolen.

Kungörelsen skall innehålla till-

Kungörelsen

skall

innehålla

till-

kännagivande att ett exemplar av

kännagivande

att

ett

exemplar

av

ansökningshandlingarna finns

ansökningshandlingarna

finns

tillgängligt på vattendomstolens

tillgängligt

vattendomstolens

kansli eller på annan lämplig

kansli

eller

annan

lämplig

plats som vattendomstolen be-

plats

som

vattendomstolen

be-

stämmer. Genom vattendomsto-

stämmer.

Genom

vattendomsto-

lens försorg skall kungörelsen så

lens

försorg

skall

kungörelsen

snart det kan ske införas i orts-

snart

det

kan

ske

införas

i

orts-

tidning. Ett exemplar av kun-

tidning.

Ett

exemplar

av

kun-

görelsen skall dessutom sändas

görelsen

skall

dessutom

sändas

Prop.

1993/94:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse exemplar av kungörelsen skall till Utrikesdepartementet, Kam- tillika översändas till utrikesde— markollegiet, Fiskeriverket, läns- partementet. styrelsen och andra statliga myn- digheter vilkas verksamhet kan beröras av ansökan samt till be— rörda kommuner. Om det sedan kungörelse utfärdats från myndighet i Norge kommer underrättelse om frågans fortsatta behandling där, skall också ett sådant meddelande kungöras på sätt som nu har angetts. Är företaget av beskaffenhet, att någon menlig inverkan därav här i riket uppenbarligen icke är att motse, erfordras ej kungörelse, som ovan nämnts. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Prop. 1993/94:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande

lydelse

Föreslagen

lydelse

exemplar av kungörelsen skall till Utrikesdepartementet, Kam- tillika översändas till utrikesde— markollegiet, Fiskeriverket, läns- partementet. styrelsen och andra statliga myn- digheter vilkas verksamhet kan beröras av ansökan samt till be— rörda kommuner. Om det sedan kungörelse utfärdats från myndighet i Norge kommer underrättelse om frågans fortsatta behandling där, skall också ett sådant meddelande kungöras på sätt som nu har angetts. Är företaget av beskaffenhet, att någon menlig inverkan därav här

exemplar av kungörelsen skall till Utrikesdepartementet, Kam-

exemplar av kungörelsen skall till Utrikesdepartementet, Kam-

exemplar

av

kungörelsen

skall

till

Utrikesdepartementet,

Kam-

tillika översändas till utrikesde— markollegiet, Fiskeriverket, läns-

tillika översändas till utrikesde— markollegiet, Fiskeriverket, läns-

tillika

översändas

till

utrikesde—

markollegiet,

Fiskeriverket,

läns-

partementet. styrelsen och andra statliga myn- digheter vilkas verksamhet kan beröras av ansökan samt till be— rörda kommuner.

partementet. styrelsen och andra statliga myn-

partementet.

styrelsen

och

andra

statliga

myn-

digheter vilkas verksamhet kan

digheter

vilkas

verksamhet

kan

beröras av ansökan samt till be—

beröras

av

ansökan

samt

till

be—

rörda kommuner.

rörda

kommuner.

Om det sedan kungörelse utfärdats från myndighet i Norge kommer underrättelse om frågans fortsatta behandling där, skall också ett sådant meddelande kungöras på sätt som nu har angetts.

Om det sedan kungörelse utfärdats från myndighet i Norge kommer

Om

det

sedan

kungörelse

utfärdats

från

myndighet

i

Norge

kommer

underrättelse om frågans fortsatta behandling där, skall också ett

underrättelse

om

frågans

fortsatta

behandling

där,

skall

också

ett

sådant meddelande kungöras på sätt som nu har angetts.

sådant

meddelande

kungöras

sätt

som

nu

har

angetts.

Är företaget av beskaffenhet, att någon menlig inverkan därav här

Är företaget av beskaffenhet, att någon menlig inverkan därav här

Är

företaget

av

beskaffenhet,

att

någon

menlig

inverkan

därav

här

i riket uppenbarligen icke är att motse, erfordras ej kungörelse, som ovan nämnts.

i riket uppenbarligen icke är att motse, erfordras ej kungörelse, som ovan nämnts.

i riket uppenbarligen icke är att motse, erfordras ej kungörelse, som

i

riket

uppenbarligen

icke

är

att

motse,

erfordras

ej

kungörelse,

som

ovan nämnts.

ovan

nämnts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna

lag

träder

i

kraft

den

1

januari

1994.

Prop.

1993/94:19

4 Förslag till Lag om ändring i jordabalkenProp. 1993/94:19 Härigenom föreskrivs att 13 kap. 20 (.jjordabalkenl skall ha följan- de lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 20 5 Det nedsatta beloppet jämte upplupen ränta skall av länsstyrelsen ut- betalas till den som är berättigad därtill. Utan fastighetsägarens med- givande får utbetalning dock ej" ske före tillträdesdagen. Ränta som upplupit före tillträdesdagen tillfaller fastighetsägaren. Svarar tomträtten för beviljad eller sökt inteckning, äger bestäm- melserna om fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom motsvarande tillämpning. Har rätten bestämt lösesumman till högre belopp än tomträttshavaren yrkat och uppstår, efter betal- ning av de fordringar som skall utgå ur denna, överskott som ej faller inom det yrkade beloppet, återställes överskottet till fastighetsägaren. Sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till sammanträdet sändes genom länsstyrelsens försorg minst två veckor i förväg till tomträttshavaren och kända bor- genärer som har panträtt i tomt— rätten. Om borgenär är okänd, införes kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar och tidning Sammanträde för fördelningen hålls så snart det kan ske. Kallel- se till sammanträdet sänds ge- nom länsstyrelsens försorg minst två veckor i förväg till tomträtts- havaren och kända borgenärer som har panträtt i tomträtten. Om borgenär är okänd, införs kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. inom orten. De med fördelningen förenade kostnaderna betalas av fastighets- ägaren. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. 1Balken omtryckt 1971: 1209.

4 Förslag till Lag om ändring i jordabalken

4 Förslag till Lag om ändring i jordabalken

4 Förslag till

4

Förslag

till

Lag om ändring i jordabalken

Lag

om

ändring

i

Prop.

1993/94:19

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 20 (.jjordabalkenl skall ha följan- de lydelse.

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 20 (.jjordabalkenl skall ha följan- de lydelse.

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 20 (.jjordabalkenl skall ha följan-

Härigenom

föreskrivs

att

13

kap.

20

(.jjordabalkenl

skall

ha

följan-

de lydelse.

de

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 20 5 Det nedsatta beloppet jämte upplupen ränta skall av länsstyrelsen ut- betalas till den som är berättigad därtill. Utan fastighetsägarens med- givande får utbetalning dock ej" ske före tillträdesdagen. Ränta som upplupit före tillträdesdagen tillfaller fastighetsägaren. Svarar tomträtten för beviljad eller sökt inteckning, äger bestäm- melserna om fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom motsvarande tillämpning. Har rätten bestämt lösesumman till högre belopp än tomträttshavaren yrkat och uppstår, efter betal- ning av de fordringar som skall utgå ur denna, överskott som ej faller inom det yrkade beloppet, återställes överskottet till fastighetsägaren.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande

lydelse

Föreslagen

lydelse

13 kap.

13

kap.

20 5

20 5

20

5

Det nedsatta beloppet jämte upplupen ränta skall av länsstyrelsen ut- betalas till den som är berättigad därtill. Utan fastighetsägarens med- givande får utbetalning dock ej" ske före tillträdesdagen. Ränta som upplupit före tillträdesdagen tillfaller fastighetsägaren.

Det nedsatta beloppet jämte upplupen ränta skall av länsstyrelsen ut-

Det

nedsatta

beloppet

jämte

upplupen

ränta

skall

av

länsstyrelsen

ut-

betalas till den som är berättigad därtill. Utan fastighetsägarens med-

betalas

till

den

som

är

berättigad

därtill.

Utan

fastighetsägarens

med-

givande får utbetalning dock ej" ske före tillträdesdagen. Ränta som

givande

får

utbetalning

dock

ej"

ske

före

tillträdesdagen.

Ränta

som

upplupit före tillträdesdagen tillfaller fastighetsägaren.

upplupit

före

tillträdesdagen

tillfaller

fastighetsägaren.

Svarar tomträtten för beviljad eller sökt inteckning, äger bestäm- melserna om fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom motsvarande tillämpning. Har rätten bestämt lösesumman till högre belopp än tomträttshavaren yrkat och uppstår, efter betal- ning av de fordringar som skall utgå ur denna, överskott som ej faller inom det yrkade beloppet, återställes överskottet till fastighetsägaren.

Svarar tomträtten för beviljad eller sökt inteckning, äger bestäm-

Svarar

tomträtten

för

beviljad

eller

sökt

inteckning,

äger

bestäm-

melserna om fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast

melserna

om

fördelning

av

köpeskilling

för

exekutivt

försåld

fast

egendom motsvarande tillämpning. Har rätten bestämt lösesumman

egendom

motsvarande

tillämpning.

Har

rätten

bestämt

lösesumman

till högre belopp än tomträttshavaren yrkat och uppstår, efter betal-

till

högre

belopp

än

tomträttshavaren

yrkat

och

uppstår,

efter

betal-

ning av de fordringar som skall utgå ur denna, överskott som ej faller

ning

av

de

fordringar

som

skall

utgå

ur

denna,

överskott

som

ej

faller

inom det yrkade beloppet, återställes överskottet till fastighetsägaren.

inom

det

yrkade

beloppet,

återställes

överskottet

till

fastighetsägaren.

Sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till sammanträdet sändes genom länsstyrelsens försorg minst två veckor i förväg till tomträttshavaren och kända bor- genärer som har panträtt i tomt— rätten. Om borgenär är okänd, införes kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar och tidning

Sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till sammanträdet sändes genom länsstyrelsens försorg minst två veckor i förväg till tomträttshavaren och kända bor- genärer som har panträtt i tomt— rätten. Om borgenär är okänd, införes kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar och tidning

Sammanträde för fördelningen

Sammanträde

för

fördelningen

hålles så snart det kan ske.

hålles

snart

det

kan

ske.

Kallelse till sammanträdet sändes

Kallelse

till

sammanträdet

sändes

genom länsstyrelsens försorg

genom

länsstyrelsens

försorg

minst två veckor i förväg till

minst

två

veckor

i

förväg

till

tomträttshavaren och kända bor-

tomträttshavaren

och

kända

bor-

genärer som har panträtt i tomt—

genärer

som

har

panträtt

i

tomt—

rätten. Om borgenär är okänd,

rätten.

Om

borgenär

är

okänd,

införes kallelsen i Post- och

införes

kallelsen

i

Post-

och

Inrikes Tidningar och tidning

Inrikes

Tidningar

och

tidning

Sammanträde för fördelningen hålls så snart det kan ske. Kallel- se till sammanträdet sänds ge- nom länsstyrelsens försorg minst två veckor i förväg till tomträtts- havaren och kända borgenärer som har panträtt i tomträtten. Om borgenär är okänd, införs kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar.

Sammanträde för fördelningen hålls så snart det kan ske. Kallel- se till sammanträdet sänds ge- nom länsstyrelsens försorg minst två veckor i förväg till tomträtts- havaren och kända borgenärer som har panträtt i tomträtten. Om borgenär är okänd, införs kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar.

Sammanträde för fördelningen

Sammanträde

för

fördelningen

hålls så snart det kan ske. Kallel-

hålls

snart

det

kan

ske.

Kallel-

se till sammanträdet sänds ge-

se

till

sammanträdet

sänds

ge-

nom länsstyrelsens försorg minst

nom

länsstyrelsens

försorg

minst

två veckor i förväg till tomträtts-

två

veckor

i

förväg

till

tomträtts-

havaren och kända borgenärer

havaren

och

kända

borgenärer

som har panträtt i tomträtten.

som

har

panträtt

i

tomträtten.

Om borgenär är okänd, införs

Om

borgenär

är

okänd,

införs

kallelsen i Post- och Inrikes

kallelsen

i

Post-

och

Inrikes

Tidningar.

Tidningar.

inom orten.

inom orten.

inom orten.

inom

orten.

De med fördelningen förenade kostnaderna betalas av fastighets- ägaren.

De med fördelningen förenade kostnaderna betalas av fastighets- ägaren.

De med fördelningen förenade kostnaderna betalas av fastighets-

De

med

fördelningen

förenade

kostnaderna

betalas

av

fastighets-

ägaren.

ägaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna

lag

träder

i

kraft

den

1

januari

1994.

1Balken omtryckt 1971: 1209.

1Balken omtryckt 1971: 1209.

1Balken omtryckt 1971: 1209.

1Balken

omtryckt

1971:

1209.

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall Härigenom föreskrivs att 5 & lagen (1982:129) om flyttning av for- don i vissa fall skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 5 När ett beslut om flyttning har meddelats, skall den myndighet som meddelat beslutet underrätta ägaren så snart det kan ske. I fråga om fordon som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år skall underrättas. Om ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats och ägaren inte har kunnat anträffas, skall den myndighet som verk- ställt flyttningen kungöra den i ortstidning eller på annat lämp- ligt sätt. Myndigheten skall också vidta de fortsatta under- sökningar och åtgärder som kan anses påkallade för att göra un- derrättelse möjlig. även den som har upplåtit nyttjanderätten (uthyraren) Om ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats och ägaren inte har kunnat anträffas, skall den myndighet som verk- ställt flyttningen kungöra den genom anslag i myndighetens lo- kal. Myndigheten skall också vidta de fortsatta undersökningar och åtgärder som kan anses på- kallade för att göra underrättelse möjlig. I fall då ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats, skall underrättelse enligt första stycket innehålla upplysning om vad som enligt 6 5 blir följden om fordonet inte avhämtas inom där angi- ven tid. Kungörelse enligt andra stycket skall innehålla uppgift om följden enligt 6 5 av att ägaren efter där angiven tid fortfarande är okänd. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Prop. 1993/94: 19

5 Förslag till

5 Förslag till

5 Förslag till

5

Förslag

till

Lag om ändring i lagen (1982:129) om flyttning av fordon

Lag om ändring i lagen (1982:129) om flyttning av fordon

Lag om ändring i lagen (1982:129) om flyttning av fordon

Lag

om

ändring

i

lagen

om

flyttning

av

fordon

i vissa fall

i vissa fall

i vissa fall

i

vissa

fall

Härigenom föreskrivs att 5 & lagen (1982:129) om flyttning av for- don i vissa fall skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 5 & lagen (1982:129) om flyttning av for- don i vissa fall skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 5 & lagen (1982:129) om flyttning av for-

Härigenom

föreskrivs

att

5

&

lagen

om

flyttning

av

for-

don i vissa fall skall ha följande lydelse.

don

i

vissa

fall

skall

ha

följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande

lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen

lydelse

5 5 När ett beslut om flyttning har meddelats, skall den myndighet som meddelat beslutet underrätta ägaren så snart det kan ske. I fråga om

5 5 När ett beslut om flyttning har meddelats, skall den myndighet som meddelat beslutet underrätta ägaren så snart det kan ske. I fråga om

5 5

5

5

När ett beslut om flyttning har meddelats, skall den myndighet som

När

ett

beslut

om

flyttning

har

meddelats,

skall

den

myndighet

som

meddelat beslutet underrätta ägaren så snart det kan ske. I fråga om

meddelat

beslutet

underrätta

ägaren

snart

det

kan

ske.

I

fråga

om

fordon som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år

fordon som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år

fordon som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år

fordon

som

innehas

med

nyttjanderätt

för

bestämd

tid

om

minst

ett

år

skall underrättas. Om ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats och ägaren inte har kunnat anträffas, skall den myndighet som verk- ställt flyttningen kungöra den i ortstidning eller på annat lämp- ligt sätt. Myndigheten skall också vidta de fortsatta under- sökningar och åtgärder som kan anses påkallade för att göra un- derrättelse möjlig.

skall underrättas.

skall

skall

underrättas.

underrättas.

Om ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats och ägaren inte har kunnat anträffas, skall den myndighet som verk- ställt flyttningen kungöra den i ortstidning eller på annat lämp- ligt sätt. Myndigheten skall också vidta de fortsatta under- sökningar och åtgärder som kan anses påkallade för att göra un- derrättelse möjlig.

Om ett fordon har flyttats till

Om

ett

fordon

har

flyttats

till

en särskild uppställningsplats och

en

särskild

uppställningsplats

och

ägaren inte har kunnat anträffas,

ägaren

inte

har

kunnat

anträffas,

skall den myndighet som verk-

skall

den

myndighet

som

verk-

ställt flyttningen kungöra den i

ställt

flyttningen

kungöra

den

i

ortstidning eller på annat lämp-

ortstidning

eller

annat

lämp-

ligt sätt. Myndigheten skall

ligt

sätt.

Myndigheten

skall

också vidta de fortsatta under-

också

vidta

de

fortsatta

under-

sökningar och åtgärder som kan

sökningar

och

åtgärder

som

kan

anses påkallade för att göra un-

anses

påkallade

för

att

göra

un-

derrättelse möjlig.

derrättelse

möjlig.

även den som har upplåtit nyttjanderätten (uthyraren)

även den som har upplåtit nyttjanderätten (uthyraren)

även den som har upplåtit nyttjanderätten (uthyraren)

även

den

som

har

upplåtit

nyttjanderätten

(uthyraren)

Om ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats och ägaren inte har kunnat anträffas, skall den myndighet som verk- ställt flyttningen kungöra den genom anslag i myndighetens lo- kal. Myndigheten skall också vidta de fortsatta undersökningar och åtgärder som kan anses på- kallade för att göra underrättelse möjlig.

Om ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats och ägaren inte har kunnat anträffas, skall den myndighet som verk- ställt flyttningen kungöra den genom anslag i myndighetens lo- kal. Myndigheten skall också vidta de fortsatta undersökningar och åtgärder som kan anses på- kallade för att göra underrättelse möjlig.

Om ett fordon har flyttats till

Om

ett

fordon

har

flyttats

till

en särskild uppställningsplats och

en

särskild

uppställningsplats

och

ägaren inte har kunnat anträffas,

ägaren

inte

har

kunnat

anträffas,

skall den myndighet som verk-

skall

den

myndighet

som

verk-

ställt flyttningen kungöra den

ställt

flyttningen

kungöra

den

genom anslag i myndighetens lo-

genom

anslag

i

myndighetens

lo-

kal. Myndigheten skall också

kal.

Myndigheten

skall

också

vidta de fortsatta undersökningar

vidta

de

fortsatta

undersökningar

och åtgärder som kan anses på-

och

åtgärder

som

kan

anses

på-

kallade för att göra underrättelse

kallade

för

att

göra

underrättelse

möjlig.

möjlig.

I fall då ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats, skall underrättelse enligt första stycket innehålla upplysning om vad som enligt 6 5 blir följden om fordonet inte avhämtas inom där angi-

I fall då ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats, skall underrättelse enligt första stycket innehålla upplysning om vad som enligt 6 5 blir följden om fordonet inte avhämtas inom där angi-

I fall då ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats,

I

fall

ett

fordon

har

flyttats

till

en

särskild

uppställningsplats,

skall underrättelse enligt första stycket innehålla upplysning om vad

skall

underrättelse

enligt

första

stycket

innehålla

upplysning

om

vad

som enligt 6 5 blir följden om fordonet inte avhämtas inom där angi-

som

enligt

6

5

blir

följden

om

fordonet

inte

avhämtas

inom

där

angi-

ven tid. Kungörelse enligt andra stycket skall innehålla uppgift om följden enligt 6 5 av att ägaren efter där angiven tid fortfarande är

ven tid. Kungörelse enligt andra stycket skall innehålla uppgift om följden enligt 6 5 av att ägaren efter där angiven tid fortfarande är

ven tid. Kungörelse enligt andra stycket skall innehålla uppgift om

ven

tid.

Kungörelse

enligt

andra

stycket

skall

innehålla

uppgift

om

följden enligt 6 5 av att ägaren efter där angiven tid fortfarande är

följden

enligt

6

5

av

att

ägaren

efter

där

angiven

tid

fortfarande

är

okänd.

okänd.

okänd.

okänd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna

lag

träder

i

kraft

den

1

januari

1994.

Prop.

1993/94:

19

J ustitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Laurén Proposition om vissa kungörandefrågor 1 Inledning För ett mycket stort antal situationer föreskrivs att beslut och andra åtgärder av myndigheter och andra skall kungöras. Syftet med kungö- rande är att ge ett meddelande till känna för allmänheten eller vissa personer. Vanligast är att kungörande skall ske i ortstidningar eller i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) eller i bådadera, men det finns även andra sätt att kungöra, t.ex. genom anslag på en myndighets anslagstavla. Riksdagens konstitutionsutskott behandlade år 1984 vissa frågor om samhällsinformation m.m. (bet. l984/85:KU4). Därvid behandlades bl.a. en motion, mot. 1984/851KU1115 (c), med förslag att en parla— mentarisk utredning skulle tillsättas med uppgift att föreslå nya rikt- linjer för samhällsinformations- och kungörandeannonsering. Vidare diskuterades vissa förslag av den s.k. informationsdelegationen om samhällsinformationens utformning och om förenklingar i reglerna för kungörandeannonsering (SOU l984:68). Utskottet hemställde att riks- dagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av dessa frågor borde göras i en parlamentariskt sammansatt kommitté och att upp- draget lämpligen kunde ges till den presstödskommitté, som inom kort kunde förväntas bli tillsatt. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1984/85z7). Den kommitté som tillsattes, Dagstidningskommittén, fick emellertid i detta avseende bara i uppdrag att utreda de ekono- miska konsekvenserna för dagspressen av eventuella ändringar i sam- hällsannonseringen, eftersom det ansågs att frågan om samhälls— annonseringens utformning borde lösas utifrån informationstekniska och inte presstödstekniska utgångspunkter. Frågor om samhällsinformation har därefter i åtskilliga samman- hang varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet, se t.ex. prop. 1992/93:100, bilaga 8, s. 27 f. Informationsdelegationens förslag Prop. 1993/94: 19 10

J ustitiedepartementet

J ustitiedepartementet

J ustitiedepartementet

J

ustitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 1993

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 1993

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september

Utdrag

ur

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

23

september

1993

1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

Närvarande:

statsministern

Bildt,

ordförande,

och

statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

B.

Westerberg,

Friggebo,

Johansson,

Laurén,

Hörnlund,

Olsson,

Svensson, Thurdin, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,

Svensson,

Thurdin,

Wibble,

Björck,

Davidson,

Könberg,

Odell,

Lundgren, P. Westerberg, Ask

Lundgren,

P.

Westerberg,

Ask

Föredragande: statsrådet Laurén

Föredragande: statsrådet Laurén

Föredragande: statsrådet Laurén

Föredragande:

statsrådet

Laurén

Proposition om vissa kungörandefrågor

Proposition om vissa kungörandefrågor

Proposition om vissa kungörandefrågor

Proposition

om

vissa

kungörandefrågor

1 Inledning

1 Inledning

1 Inledning

1

Inledning

För ett mycket stort antal situationer föreskrivs att beslut och andra åtgärder av myndigheter och andra skall kungöras. Syftet med kungö- rande är att ge ett meddelande till känna för allmänheten eller vissa personer. Vanligast är att kungörande skall ske i ortstidningar eller i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) eller i bådadera, men det finns även andra sätt att kungöra, t.ex. genom anslag på en myndighets anslagstavla. Riksdagens konstitutionsutskott behandlade år 1984 vissa frågor om samhällsinformation m.m. (bet. l984/85:KU4). Därvid behandlades bl.a. en motion, mot. 1984/851KU1115 (c), med förslag att en parla— mentarisk utredning skulle tillsättas med uppgift att föreslå nya rikt- linjer för samhällsinformations- och kungörandeannonsering. Vidare diskuterades vissa förslag av den s.k. informationsdelegationen om samhällsinformationens utformning och om förenklingar i reglerna för kungörandeannonsering (SOU l984:68). Utskottet hemställde att riks- dagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av dessa frågor borde göras i en parlamentariskt sammansatt kommitté och att upp- draget lämpligen kunde ges till den presstödskommitté, som inom kort kunde förväntas bli tillsatt. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1984/85z7). Den kommitté som tillsattes, Dagstidningskommittén, fick emellertid i detta avseende bara i uppdrag att utreda de ekono- miska konsekvenserna för dagspressen av eventuella ändringar i sam- hällsannonseringen, eftersom det ansågs att frågan om samhälls— annonseringens utformning borde lösas utifrån informationstekniska och inte presstödstekniska utgångspunkter. Frågor om samhällsinformation har därefter i åtskilliga samman- hang varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet, se t.ex. prop. 1992/93:100, bilaga 8, s. 27 f. Informationsdelegationens förslag

För ett mycket stort antal situationer föreskrivs att beslut och andra åtgärder av myndigheter och andra skall kungöras. Syftet med kungö- rande är att ge ett meddelande till känna för allmänheten eller vissa personer. Vanligast är att kungörande skall ske i ortstidningar eller i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) eller i bådadera, men det finns även andra sätt att kungöra, t.ex. genom anslag på en myndighets anslagstavla.

För ett mycket stort antal situationer föreskrivs att beslut och andra

För

ett

mycket

stort

antal

situationer

föreskrivs

att

beslut

och

andra

åtgärder av myndigheter och andra skall kungöras. Syftet med kungö-

åtgärder

av

myndigheter

och

andra

skall

kungöras.

Syftet

med

kungö-

rande är att ge ett meddelande till känna för allmänheten eller vissa

rande

är

att

ge

ett

meddelande

till

känna

för

allmänheten

eller

vissa

personer. Vanligast är att kungörande skall ske i ortstidningar eller

personer.

Vanligast

är

att

kungörande

skall

ske

i

ortstidningar

eller

i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) eller i bådadera, men det finns

i

Post-

och

Inrikes

Tidningar

(PoIT)

eller

i

bådadera,

men

det

finns

även andra sätt att kungöra, t.ex. genom anslag på en myndighets

även

andra

sätt

att

kungöra,

t.ex.

genom

anslag

en

myndighets

anslagstavla.

anslagstavla.

Riksdagens konstitutionsutskott behandlade år 1984 vissa frågor om samhällsinformation m.m. (bet. l984/85:KU4). Därvid behandlades bl.a. en motion, mot. 1984/851KU1115 (c), med förslag att en parla— mentarisk utredning skulle tillsättas med uppgift att föreslå nya rikt- linjer för samhällsinformations- och kungörandeannonsering. Vidare diskuterades vissa förslag av den s.k. informationsdelegationen om samhällsinformationens utformning och om förenklingar i reglerna för kungörandeannonsering (SOU l984:68). Utskottet hemställde att riks- dagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av dessa frågor borde göras i en parlamentariskt sammansatt kommitté och att upp- draget lämpligen kunde ges till den presstödskommitté, som inom kort kunde förväntas bli tillsatt. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1984/85z7). Den kommitté som tillsattes, Dagstidningskommittén, fick emellertid i detta avseende bara i uppdrag att utreda de ekono- miska konsekvenserna för dagspressen av eventuella ändringar i sam- hällsannonseringen, eftersom det ansågs att frågan om samhälls— annonseringens utformning borde lösas utifrån informationstekniska och inte presstödstekniska utgångspunkter.

Riksdagens konstitutionsutskott behandlade år 1984 vissa frågor om

Riksdagens

konstitutionsutskott

behandlade

år

1984

vissa

frågor

om

samhällsinformation m.m. (bet. l984/85:KU4). Därvid behandlades

samhällsinformation

m.m.

(bet.

l984/85:KU4).

Därvid

behandlades

bl.a. en motion, mot. 1984/851KU1115 (c), med förslag att en parla—

bl.a.

en

motion,

mot.

1984/851KU1115

(c),

med

förslag

att

en

parla—

mentarisk utredning skulle tillsättas med uppgift att föreslå nya rikt-

mentarisk

utredning

skulle

tillsättas

med

uppgift

att

föreslå

nya

rikt-

linjer för samhällsinformations- och kungörandeannonsering. Vidare

linjer

för

samhällsinformations-

och

kungörandeannonsering.

Vidare

diskuterades vissa förslag av den s.k. informationsdelegationen om

diskuterades

vissa

förslag

av

den

s.k.

informationsdelegationen

om

samhällsinformationens utformning och om förenklingar i reglerna för

samhällsinformationens

utformning

och

om

förenklingar

i

reglerna

för

kungörandeannonsering (SOU l984:68). Utskottet hemställde att riks-

kungörandeannonsering

(SOU

l984:68).

Utskottet

hemställde

att

riks-

dagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av dessa frågor

dagen

skulle

ge

regeringen

till

känna

att

en

översyn

av

dessa

frågor

borde göras i en parlamentariskt sammansatt kommitté och att upp-

borde

göras

i

en

parlamentariskt

sammansatt

kommitté

och

att

upp-

draget lämpligen kunde ges till den presstödskommitté, som inom

draget

lämpligen

kunde

ges

till

den

presstödskommitté,

som

inom

kort kunde förväntas bli tillsatt. Riksdagen följde utskottet (rskr.

kort

kunde

förväntas

bli

tillsatt.

Riksdagen

följde

utskottet

(rskr.

1984/85z7). Den kommitté som tillsattes, Dagstidningskommittén,

1984/85z7).

Den

kommitté

som

tillsattes,

Dagstidningskommittén,

fick emellertid i detta avseende bara i uppdrag att utreda de ekono-

fick

emellertid

i

detta

avseende

bara

i

uppdrag

att

utreda

de

ekono-

miska konsekvenserna för dagspressen av eventuella ändringar i sam-

miska

konsekvenserna

för

dagspressen

av

eventuella

ändringar

i

sam-

hällsannonseringen, eftersom det ansågs att frågan om samhälls—

hällsannonseringen,

eftersom

det

ansågs

att

frågan

om

samhälls—

annonseringens utformning borde lösas utifrån informationstekniska

annonseringens

utformning

borde

lösas

utifrån

informationstekniska

och inte presstödstekniska utgångspunkter.

och

inte

presstödstekniska

utgångspunkter.

Frågor om samhällsinformation har därefter i åtskilliga samman- hang varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet, se t.ex. prop. 1992/93:100, bilaga 8, s. 27 f. Informationsdelegationens förslag

Frågor om samhällsinformation har därefter i åtskilliga samman-

Frågor

om

samhällsinformation

har

därefter

i

åtskilliga

samman-

hang varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet, se t.ex. prop.

hang

varit

föremål

för

statsmakternas

uppmärksamhet,

se

t.ex.

prop.

1992/93:100, bilaga 8, s. 27 f. Informationsdelegationens förslag

1992/93:100,

bilaga

8,

s.

27

f.

Informationsdelegationens

förslag

Prop.

1993/94:

19

10

10

10

10

behandlades i prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting. Justitiedepartementet gick sommaren 1991 ut med en enkät till samtliga departement, är dessa ombads undersöka alla kungörande— fall inom sina respektive ansvarsområden för att försöka värdera om kungörandet i varje situation är nödvändigt, om föreskrifterna kan modifieras i förenklande och förbilligande riktning och om kungöran- det i tidning kan ersättas med något annat publicitetsförfarande. På grundval bl.a. av denna undersökning upprättades departementspro- memorian Vissa kungörandefrågor (Ds 1992:90). Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas prome- morians författningsförslag som bilaga I och en förteckning över re- missinstansema som bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i J ustitiedepartementet (dnr 92-3208). Jag avser nu att ta upp de frågor i promemorian som kräver riks- dagens beslut. Lagrådet Regeringen beslutade den 24 juni 1993 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till lagrådet re— mitterade förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. Jag har gjort några redaktionella ändringar i lagförslagen l, 2 och 3. 2 Allmänna utgångspunkter Det är av flera skäl, inte minst med tanke på dagens ansträngda eko- nomiska läge, angeläget att se till att särskilt det allmännas utgifter för kungörande hålls på en rimlig nivå. Det är vidare önskvärt att kungörandereglerna är konsekventa och anpassade till den tänkta målgruppen. Det finns därför anledning att undersöka om reglerna kan ändras och effektiviseras utan att intresset av rättssäkerhet och information till enskilda åsidosätts. Enligt vad som anförs i departementspromemorian finns det för en stor mängd kungörandesituationer åtminstone tills vidare inte något utrymme för ändringar. Remissbehandlingen har enligt min mening inte gett anledning till någon annan bedömning. Men för en del situationer lämnas i promemorian förslag till ändrade kungörande- regler i olika hänseenden. Remissbehandlingen visar att det finns ett visst utrymme här för billigare eller mer adekvata åtgärder. År 1978 trädde lagen (l977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. (kungörandelagen) i kraft. Enligt den lagen skall myndigheter och andra i de fall kungörande i ortstidning är föreskri- Prop. 1993/94: 19 11

behandlades i prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting. Justitiedepartementet gick sommaren 1991 ut med en enkät till samtliga departement, är dessa ombads undersöka alla kungörande— fall inom sina respektive ansvarsområden för att försöka värdera om kungörandet i varje situation är nödvändigt, om föreskrifterna kan modifieras i förenklande och förbilligande riktning och om kungöran- det i tidning kan ersättas med något annat publicitetsförfarande. På grundval bl.a. av denna undersökning upprättades departementspro- memorian Vissa kungörandefrågor (Ds 1992:90). Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas prome- morians författningsförslag som bilaga I och en förteckning över re- missinstansema som bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i J ustitiedepartementet (dnr 92-3208). Jag avser nu att ta upp de frågor i promemorian som kräver riks- dagens beslut.

behandlades i prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting.

behandlades i prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och

behandlades

i

prop.

1986/87:91

om

aktivt

folkstyre

i

kommuner

och

landsting.

landsting.

Justitiedepartementet gick sommaren 1991 ut med en enkät till samtliga departement, är dessa ombads undersöka alla kungörande— fall inom sina respektive ansvarsområden för att försöka värdera om kungörandet i varje situation är nödvändigt, om föreskrifterna kan modifieras i förenklande och förbilligande riktning och om kungöran- det i tidning kan ersättas med något annat publicitetsförfarande. På grundval bl.a. av denna undersökning upprättades departementspro- memorian Vissa kungörandefrågor (Ds 1992:90). Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas prome- morians författningsförslag som bilaga I och en förteckning över re- missinstansema som bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i J ustitiedepartementet (dnr 92-3208).

Justitiedepartementet gick sommaren 1991 ut med en enkät till

Justitiedepartementet

gick

sommaren

1991

ut

med

en

enkät

till

samtliga departement, är dessa ombads undersöka alla kungörande—

samtliga

departement,

är

dessa

ombads

undersöka

alla

kungörande—

fall inom sina respektive ansvarsområden för att försöka värdera om

fall

inom

sina

respektive

ansvarsområden

för

att

försöka

värdera

om

kungörandet i varje situation är nödvändigt, om föreskrifterna kan

kungörandet

i

varje

situation

är

nödvändigt,

om

föreskrifterna

kan

modifieras i förenklande och förbilligande riktning och om kungöran-

modifieras

i

förenklande

och

förbilligande

riktning

och

om

kungöran-

det i tidning kan ersättas med något annat publicitetsförfarande. På

det

i

tidning

kan

ersättas

med

något

annat

publicitetsförfarande.

grundval bl.a. av denna undersökning upprättades departementspro-

grundval

bl.a.

av

denna

undersökning

upprättades

departementspro-

memorian Vissa kungörandefrågor (Ds 1992:90). Promemorian har

memorian

Vissa

kungörandefrågor

(Ds

1992:90).

Promemorian

har

remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas prome-

remissbehandlats.

Till

protokollet

i

detta

ärende

bör

fogas

prome-

morians författningsförslag som bilaga I och en förteckning över re-

morians

författningsförslag

som

bilaga

I

och

en

förteckning

över

re-

missinstansema som bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i

missinstansema

som

bilaga

2.

Remissyttrandena

finns

tillgängliga

i

J ustitiedepartementet (dnr 92-3208).

J

ustitiedepartementet

(dnr

92-3208).

Jag avser nu att ta upp de frågor i promemorian som kräver riks- dagens beslut.

Jag avser nu att ta upp de frågor i promemorian som kräver riks-

Jag

avser

nu

att

ta

upp

de

frågor

i

promemorian

som

kräver

riks-

dagens beslut.

dagens

beslut.

Lagrådet

Lagrådet

Lagrådet

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 juni 1993 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till lagrådet re— mitterade förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. Jag har gjort några redaktionella ändringar i lagförslagen l, 2 och 3.

Regeringen beslutade den 24 juni 1993 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till lagrådet re— mitterade förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Regeringen beslutade den 24 juni 1993 att inhämta lagrådets yttrande

Regeringen

beslutade

den

24

juni

1993

att

inhämta

lagrådets

yttrande

över de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till lagrådet re—

över

de

lagförslag

som

utarbetats

i

ärendet.

De

till

lagrådet

re—

mitterade förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som

mitterade

förslagen

bör

fogas

till

protokollet

i

detta

ärende

som

bilaga 3.

bilaga

3.

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. Jag har gjort några redaktionella ändringar i lagförslagen l, 2 och 3.

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör

Lagrådet

har

lämnat

förslagen

utan

erinran.

Lagrådets

yttrande

bör

fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. Jag har gjort några

fogas

till

protokollet

i

detta

ärende

som

bilaga

4.

Jag

har

gjort

några

redaktionella ändringar i lagförslagen l, 2 och 3.

redaktionella

ändringar

i

lagförslagen

l,

2

och

3.

2 Allmänna utgångspunkter

2 Allmänna utgångspunkter

2 Allmänna utgångspunkter

2

Allmänna

utgångspunkter

Det är av flera skäl, inte minst med tanke på dagens ansträngda eko- nomiska läge, angeläget att se till att särskilt det allmännas utgifter för kungörande hålls på en rimlig nivå. Det är vidare önskvärt att kungörandereglerna är konsekventa och anpassade till den tänkta målgruppen. Det finns därför anledning att undersöka om reglerna kan ändras och effektiviseras utan att intresset av rättssäkerhet och information till enskilda åsidosätts. Enligt vad som anförs i departementspromemorian finns det för en stor mängd kungörandesituationer åtminstone tills vidare inte något utrymme för ändringar. Remissbehandlingen har enligt min mening inte gett anledning till någon annan bedömning. Men för en del situationer lämnas i promemorian förslag till ändrade kungörande- regler i olika hänseenden. Remissbehandlingen visar att det finns ett visst utrymme här för billigare eller mer adekvata åtgärder. År 1978 trädde lagen (l977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. (kungörandelagen) i kraft. Enligt den lagen skall myndigheter och andra i de fall kungörande i ortstidning är föreskri-

Det är av flera skäl, inte minst med tanke på dagens ansträngda eko- nomiska läge, angeläget att se till att särskilt det allmännas utgifter för kungörande hålls på en rimlig nivå. Det är vidare önskvärt att kungörandereglerna är konsekventa och anpassade till den tänkta målgruppen. Det finns därför anledning att undersöka om reglerna kan ändras och effektiviseras utan att intresset av rättssäkerhet och information till enskilda åsidosätts.

Det är av flera skäl, inte minst med tanke på dagens ansträngda eko-

Det

är

av

flera

skäl,

inte

minst

med

tanke

dagens

ansträngda

eko-

nomiska läge, angeläget att se till att särskilt det allmännas utgifter

nomiska

läge,

angeläget

att

se

till

att

särskilt

det

allmännas

utgifter

för kungörande hålls på en rimlig nivå. Det är vidare önskvärt att

för

kungörande

hålls

en

rimlig

nivå.

Det

är

vidare

önskvärt

att

kungörandereglerna är konsekventa och anpassade till den tänkta

kungörandereglerna

är

konsekventa

och

anpassade

till

den

tänkta

målgruppen. Det finns därför anledning att undersöka om reglerna

målgruppen.

Det

finns

därför

anledning

att

undersöka

om

reglerna

kan ändras och effektiviseras utan att intresset av rättssäkerhet och

kan

ändras

och

effektiviseras

utan

att

intresset

av

rättssäkerhet

och

information till enskilda åsidosätts.

information

till

enskilda

åsidosätts.

Enligt vad som anförs i departementspromemorian finns det för en stor mängd kungörandesituationer åtminstone tills vidare inte något utrymme för ändringar. Remissbehandlingen har enligt min mening inte gett anledning till någon annan bedömning. Men för en del situationer lämnas i promemorian förslag till ändrade kungörande- regler i olika hänseenden. Remissbehandlingen visar att det finns ett visst utrymme här för billigare eller mer adekvata åtgärder.

Enligt vad som anförs i departementspromemorian finns det för en

Enligt

vad

som

anförs

i

departementspromemorian

finns

det

för

en

stor mängd kungörandesituationer åtminstone tills vidare inte något

stor

mängd

kungörandesituationer

åtminstone

tills

vidare

inte

något

utrymme för ändringar. Remissbehandlingen har enligt min mening

utrymme

för

ändringar.

Remissbehandlingen

har

enligt

min

mening

inte gett anledning till någon annan bedömning. Men för en del

inte

gett

anledning

till

någon

annan

bedömning.

Men

för

en

del

situationer lämnas i promemorian förslag till ändrade kungörande-

situationer

lämnas

i

promemorian

förslag

till

ändrade

kungörande-

regler i olika hänseenden. Remissbehandlingen visar att det finns ett

regler

i

olika

hänseenden.

Remissbehandlingen

visar

att

det

finns

ett

visst utrymme här för billigare eller mer adekvata åtgärder.

visst

utrymme

här

för

billigare

eller

mer

adekvata

åtgärder.

År 1978 trädde lagen (l977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. (kungörandelagen) i kraft. Enligt den lagen skall myndigheter och andra i de fall kungörande i ortstidning är föreskri-

År 1978 trädde lagen (l977:654) om kungörande i mål och ärenden

År

1978

trädde

lagen

(l977:654)

om

kungörande

i

mål

och

ärenden

hos myndighet m.m. (kungörandelagen) i kraft. Enligt den lagen skall

hos

myndighet

m.m.

i

kraft.

Enligt

den

lagen

skall

myndigheter och andra i de fall kungörande i ortstidning är föreskri-

myndigheter

och

andra

i

de

fall

kungörande

i

ortstidning

är

föreskri-

Prop.

1993/94:

19

11

11

11

11

vet införa kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en sprid- ning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig. Sådan spridning anses en tidning ha om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. I promemo- rian föreslås av ekonomiska skäl att spridningskravet i stället sätts till tio procent. . Genom kungörandelagens fasta regel om vissa spridningsgränser uppnåddes en mera enhetlig och lättillgänglig tillämpning för myndig- heterna. Man bör undvika att överge de landvinningar som kungöran- delagen inneburit i nyssnämnda avseende. Detta gäller särskilt i mass- och rutinärenden. I vissa viktigare ärenden kan man emellertid över- väga att ge myndigheterna friare händer att välja andra tidningar än dem som kungörandelagen skulle utpeka och på så sätt bättre kunna laga efter Iäglighet. Ett par sådana förslag läggs också fram i prome- morian. I dessa fall är det dock bara fråga om förordningsändringar. I alla frågor som gäller förordningsändringar avser jag att senare återkomma till regeringen. Det råder enligt min mening ingen tvekan om att annonsering i tid- ningar, särskilt i dagstidningar, även i fortsättningen skall vara den normala formen för kungörelseannonsering. Det finns dock vissa si- tuationer där kungörande i tidning enligt min mening kan slopas helt eller där myndigheten kan få. välja mellan tidningsannonsering och särskilda underrättelser till kända intressenter m.fl. Däremot finner jag inte skäl att ta initiativ till några nya former av kungörande såsom presentation i radio eller television. Inte heller vill jag i detta ärende föreslå någon utvidgning av kungörande i specialpublikationer, i spe- ciella register eller på kommuners anslagstavla. När delgivning enligt delgivningslagen (l970:428) skall ske genom kungörelse, skall denna normalt införas i tidning. Jag bedömer att man i något ökad utsträckning skulle kunna nöja sig med att anslå kungörelsen i myndighetens lokal. I många situationer föreskrivs kungörande i både PoIT och ortstid- ning. PoIT kan sägas rikta sig till obestämda grupper av medborgare eller till medborgare över hela landet. Den torde i praktiken läsas främst av företrädare för olika institutioner, såsom myndigheter och kreditinstitut. Det finns anledning att ifrågasätta om det inte i vissa fall kan räcka med kungörande i endera PoIT eller ortstidning. 3 Allmän motivering 3.1 Lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Min bedömning: Inga ändringar bör göras när det gäller kun- görandelagens regler om spridningsgränser. Prop. 1993/94:19 12

vet införa kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en sprid- ning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig. Sådan spridning anses en tidning ha om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. I promemo- rian föreslås av ekonomiska skäl att spridningskravet i stället sätts till tio procent. . Genom kungörandelagens fasta regel om vissa spridningsgränser uppnåddes en mera enhetlig och lättillgänglig tillämpning för myndig- heterna. Man bör undvika att överge de landvinningar som kungöran- delagen inneburit i nyssnämnda avseende. Detta gäller särskilt i mass- och rutinärenden. I vissa viktigare ärenden kan man emellertid över- väga att ge myndigheterna friare händer att välja andra tidningar än dem som kungörandelagen skulle utpeka och på så sätt bättre kunna laga efter Iäglighet. Ett par sådana förslag läggs också fram i prome- morian. I dessa fall är det dock bara fråga om förordningsändringar. I alla frågor som gäller förordningsändringar avser jag att senare återkomma till regeringen. Det råder enligt min mening ingen tvekan om att annonsering i tid- ningar, särskilt i dagstidningar, även i fortsättningen skall vara den normala formen för kungörelseannonsering. Det finns dock vissa si- tuationer där kungörande i tidning enligt min mening kan slopas helt eller där myndigheten kan få. välja mellan tidningsannonsering och särskilda underrättelser till kända intressenter m.fl. Däremot finner jag inte skäl att ta initiativ till några nya former av kungörande såsom presentation i radio eller television. Inte heller vill jag i detta ärende föreslå någon utvidgning av kungörande i specialpublikationer, i spe- ciella register eller på kommuners anslagstavla. När delgivning enligt delgivningslagen (l970:428) skall ske genom kungörelse, skall denna normalt införas i tidning. Jag bedömer att man i något ökad utsträckning skulle kunna nöja sig med att anslå kungörelsen i myndighetens lokal. I många situationer föreskrivs kungörande i både PoIT och ortstid- ning. PoIT kan sägas rikta sig till obestämda grupper av medborgare eller till medborgare över hela landet. Den torde i praktiken läsas främst av företrädare för olika institutioner, såsom myndigheter och kreditinstitut. Det finns anledning att ifrågasätta om det inte i vissa fall kan räcka med kungörande i endera PoIT eller ortstidning.

vet införa kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en sprid- ning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig. Sådan spridning anses en tidning ha om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. I promemo- rian föreslås av ekonomiska skäl att spridningskravet i stället sätts till tio procent. .

vet införa kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en sprid-

vet

införa

kungörelsen

i

alla

lokala

dagstidningar

som

har

en

sprid-

ning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen

ning

av

någon

betydenhet

bland

dem

inom

orten

till

vilka

kungörelsen

riktar sig. Sådan spridning anses en tidning ha om den kan beräknas

riktar

sig.

Sådan

spridning

anses

en

tidning

ha

om

den

kan

beräknas

vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. I promemo-

vara

spridd

till

minst

fem

procent

av

hushållen

i

orten.

I

promemo-

rian föreslås av ekonomiska skäl att spridningskravet i stället sätts till

rian

föreslås

av

ekonomiska

skäl

att

spridningskravet

i

stället

sätts

till

tio procent. .

tio

procent.

.

Genom kungörandelagens fasta regel om vissa spridningsgränser uppnåddes en mera enhetlig och lättillgänglig tillämpning för myndig- heterna. Man bör undvika att överge de landvinningar som kungöran- delagen inneburit i nyssnämnda avseende. Detta gäller särskilt i mass- och rutinärenden. I vissa viktigare ärenden kan man emellertid över- väga att ge myndigheterna friare händer att välja andra tidningar än dem som kungörandelagen skulle utpeka och på så sätt bättre kunna laga efter Iäglighet. Ett par sådana förslag läggs också fram i prome- morian. I dessa fall är det dock bara fråga om förordningsändringar. I alla frågor som gäller förordningsändringar avser jag att senare återkomma till regeringen.

Genom kungörandelagens fasta regel om vissa spridningsgränser

Genom

fasta

regel

om

vissa

spridningsgränser

uppnåddes en mera enhetlig och lättillgänglig tillämpning för myndig-

uppnåddes

en

mera

enhetlig

och

lättillgänglig

tillämpning

för

myndig-

heterna. Man bör undvika att överge de landvinningar som kungöran-

heterna.

Man

bör

undvika

att

överge

de

landvinningar

som

kungöran-

delagen inneburit i nyssnämnda avseende. Detta gäller särskilt i mass-

delagen

inneburit

i

nyssnämnda

avseende.

Detta

gäller

särskilt

i

mass-

och rutinärenden. I vissa viktigare ärenden kan man emellertid över-

och

rutinärenden.

I

vissa

viktigare

ärenden

kan

man

emellertid

över-

väga att ge myndigheterna friare händer att välja andra tidningar än

väga

att

ge

myndigheterna

friare

händer

att

välja

andra

tidningar

än

dem som kungörandelagen skulle utpeka och på så sätt bättre kunna

dem

som

skulle

utpeka

och

sätt

bättre

kunna

laga efter Iäglighet. Ett par sådana förslag läggs också fram i prome-

laga

efter

Iäglighet.

Ett

par

sådana

förslag

läggs

också

fram

i

prome-

morian. I dessa fall är det dock bara fråga om förordningsändringar.

morian.

I

dessa

fall

är

det

dock

bara

fråga

om

förordningsändringar.

I alla frågor som gäller förordningsändringar avser jag att senare

I

alla

frågor

som

gäller

förordningsändringar

avser

jag

att

senare

återkomma till regeringen.

återkomma

till

regeringen.

Det råder enligt min mening ingen tvekan om att annonsering i tid- ningar, särskilt i dagstidningar, även i fortsättningen skall vara den normala formen för kungörelseannonsering. Det finns dock vissa si- tuationer där kungörande i tidning enligt min mening kan slopas helt eller där myndigheten kan få. välja mellan tidningsannonsering och särskilda underrättelser till kända intressenter m.fl. Däremot finner jag inte skäl att ta initiativ till några nya former av kungörande såsom presentation i radio eller television. Inte heller vill jag i detta ärende föreslå någon utvidgning av kungörande i specialpublikationer, i spe- ciella register eller på kommuners anslagstavla.

Det råder enligt min mening ingen tvekan om att annonsering i tid-

Det

råder

enligt

min

mening

ingen

tvekan

om

att

annonsering

i

tid-

ningar, särskilt i dagstidningar, även i fortsättningen skall vara den

ningar,

särskilt

i

dagstidningar,

även

i

fortsättningen

skall

vara

den

normala formen för kungörelseannonsering. Det finns dock vissa si-

normala

formen

för

kungörelseannonsering.

Det

finns

dock

vissa

si-

tuationer där kungörande i tidning enligt min mening kan slopas helt

tuationer

där

kungörande

i

tidning

enligt

min

mening

kan

slopas

helt

eller där myndigheten kan få. välja mellan tidningsannonsering och

eller

där

myndigheten

kan

få.

välja

mellan

tidningsannonsering

och

särskilda underrättelser till kända intressenter m.fl. Däremot finner

särskilda

underrättelser

till

kända

intressenter

m.fl.

Däremot

finner

jag inte skäl att ta initiativ till några nya former av kungörande såsom

jag

inte

skäl

att

ta

initiativ

till

några

nya

former

av

kungörande

såsom

presentation i radio eller television. Inte heller vill jag i detta ärende

presentation

i

radio

eller

television.

Inte

heller

vill

jag

i

detta

ärende

föreslå någon utvidgning av kungörande i specialpublikationer, i spe-

föreslå

någon

utvidgning

av

kungörande

i

specialpublikationer,

i

spe-

ciella register eller på kommuners anslagstavla.

ciella

register

eller

kommuners

anslagstavla.

När delgivning enligt delgivningslagen (l970:428) skall ske genom kungörelse, skall denna normalt införas i tidning. Jag bedömer att man i något ökad utsträckning skulle kunna nöja sig med att anslå kungörelsen i myndighetens lokal.

När delgivning enligt delgivningslagen (l970:428) skall ske genom

När

delgivning

enligt

(l970:428)

skall

ske

genom

kungörelse, skall denna normalt införas i tidning. Jag bedömer att

kungörelse,

skall

denna

normalt

införas

i

tidning.

Jag

bedömer

att

man i något ökad utsträckning skulle kunna nöja sig med att anslå

man

i

något

ökad

utsträckning

skulle

kunna

nöja

sig

med

att

anslå

kungörelsen i myndighetens lokal.

kungörelsen

i

myndighetens

lokal.

I många situationer föreskrivs kungörande i både PoIT och ortstid- ning. PoIT kan sägas rikta sig till obestämda grupper av medborgare eller till medborgare över hela landet. Den torde i praktiken läsas främst av företrädare för olika institutioner, såsom myndigheter och kreditinstitut. Det finns anledning att ifrågasätta om det inte i vissa fall kan räcka med kungörande i endera PoIT eller ortstidning.

I många situationer föreskrivs kungörande i både PoIT och ortstid-

I

många

situationer

föreskrivs

kungörande

i

både

PoIT

och

ortstid-

ning. PoIT kan sägas rikta sig till obestämda grupper av medborgare

ning.

PoIT

kan

sägas

rikta

sig

till

obestämda

grupper

av

medborgare

eller till medborgare över hela landet. Den torde i praktiken läsas

eller

till

medborgare

över

hela

landet.

Den

torde

i

praktiken

läsas

främst av företrädare för olika institutioner, såsom myndigheter och

främst

av

företrädare

för

olika

institutioner,

såsom

myndigheter

och

kreditinstitut. Det finns anledning att ifrågasätta om det inte i vissa

kreditinstitut.

Det

finns

anledning

att

ifrågasätta

om

det

inte

i

vissa

fall kan räcka med kungörande i endera PoIT eller ortstidning.

fall

kan

räcka

med

kungörande

i

endera

PoIT

eller

ortstidning.

3 Allmän motivering

3 Allmän motivering

3 Allmän motivering

3

Allmän

motivering

3.1 Lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

3.1 Lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

3.1 Lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos

3.1

Lagen

om

kungörande

i

mål

och

ärenden

hos

myndighet m.m.

myndighet

m.m.

Min bedömning: Inga ändringar bör göras när det gäller kun- görandelagens regler om spridningsgränser.

Min bedömning: Inga ändringar bör göras när det gäller kun- görandelagens regler om spridningsgränser.

Min bedömning: Inga ändringar bör göras när det gäller kun-

Min

bedömning:

Inga

ändringar

bör

göras

när

det

gäller

kun-

görandelagens regler om spridningsgränser.

görandelagens

regler

om

spridningsgränser.

Prop.

1993/94:19

12

12

12

12

Promemorians förslag: Spridningskravet förinförande av kun- görelse i ortstidning ändras från fem till tio procent av hushållen i orten. Remissinstanserna: De flesta tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. En del understryker att förslaget är mycket välkommet och någon föreslår rent av ett ännu högre spridningskrav. Flera re- missinstanser är dock tveksamma eller negativa och några av dem menar bl.a. att informationsspn'dningen blir oacceptabelt mycket sämre om förslaget genomförs. Skälen för min bedömning: Lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m., kungörandelagen, trädde i kraft år 1978. Därigenom tillskapades ett mera enhetligt system för hur myndigheter och andra skall kungöra sina beslut och andra åt— gärder i ortstidningar. Om kungörande i ortstidning är föreskrivet skall enligt lagen kungörelsen införas i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig. Sådan spridning anses en tidning ha om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. Lagen innehåller också vissa andra kompletterande regler. Sålunda är kungörande också obligatoriskt i sådana tidningar som är spridda till minst femtio procent av hushållen i en viss kommun inom det berörda området. Presstödsnämnden ger varje år ut en förteckning över dags- tidningarnas spridning i olika kommuner och län. Kungörandelagen har också en regel om s.k. stödjande kungörande. Regeln anger att kungörande bör ske även i någon annan form eller i större utsträck- ning än den föreskrivna, om syftet med tillkännagivandet främjas därigenom och den sammanlagda kostnaden är försvarlig. I flertalet av de mycket talrika författningar där kungörande i tid- ning är föreskrivet används numera just uttrycket "i ortstidning", var- igenom den nyssnämnda spridningsregeln i kungörandelagen blir tillämplig. Därmed har ett av syftena med lagen uppnåtts, nämligen att skapa ett mera enhetligt och för myndigheterna lättillämpat sys- tem. Tidigare hade det i stor utsträckning lämnats öppet i vilken form och i vilken omfattning kungörande skulle ske. Kungörandelagens spridningsregel kan sägas vara ett utflöde av den s.k. totalitetsprincipen. Denna innebär att en myndighet, som vill informera i dagspressen om något som rör rättigheter och skyldig- heter och som är avsett att nå alla medborgare, skall annonsera i alla dagstidningar. Men om informationen endast gäller medborgarna i ett visst område, skall annonseringen ske i samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom området. Denna totalitets- princip kommer till uttryck i förordningen (1981 :977) om information genom dagspressannonsering. Tanken bakom principen är att ingen skall diskrimineras på grund av sitt tidningsval. Kungörandelagens spridningskrav på fem procent innebär en viss uppluckring av totali- tetsprincipen. När riksdagen år 1977 godtog lagförslaget med detta spridningskrav hemställde riksdagen samtidigt att regeringen på nytt Prop. 1993/94:19 13

Promemorians förslag: Spridningskravet förinförande av kun- görelse i ortstidning ändras från fem till tio procent av hushållen i orten. Remissinstanserna: De flesta tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. En del understryker att förslaget är mycket välkommet och någon föreslår rent av ett ännu högre spridningskrav. Flera re- missinstanser är dock tveksamma eller negativa och några av dem menar bl.a. att informationsspn'dningen blir oacceptabelt mycket sämre om förslaget genomförs. Skälen för min bedömning: Lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m., kungörandelagen, trädde i kraft år 1978. Därigenom tillskapades ett mera enhetligt system för hur myndigheter och andra skall kungöra sina beslut och andra åt— gärder i ortstidningar. Om kungörande i ortstidning är föreskrivet skall enligt lagen kungörelsen införas i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig. Sådan spridning anses en tidning ha om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. Lagen innehåller också vissa andra kompletterande regler. Sålunda är kungörande också obligatoriskt i sådana tidningar som är spridda till minst femtio procent av hushållen i en viss kommun inom det berörda området. Presstödsnämnden ger varje år ut en förteckning över dags- tidningarnas spridning i olika kommuner och län. Kungörandelagen har också en regel om s.k. stödjande kungörande. Regeln anger att kungörande bör ske även i någon annan form eller i större utsträck- ning än den föreskrivna, om syftet med tillkännagivandet främjas därigenom och den sammanlagda kostnaden är försvarlig. I flertalet av de mycket talrika författningar där kungörande i tid- ning är föreskrivet används numera just uttrycket "i ortstidning", var- igenom den nyssnämnda spridningsregeln i kungörandelagen blir tillämplig. Därmed har ett av syftena med lagen uppnåtts, nämligen att skapa ett mera enhetligt och för myndigheterna lättillämpat sys- tem. Tidigare hade det i stor utsträckning lämnats öppet i vilken form och i vilken omfattning kungörande skulle ske. Kungörandelagens spridningsregel kan sägas vara ett utflöde av den s.k. totalitetsprincipen. Denna innebär att en myndighet, som vill informera i dagspressen om något som rör rättigheter och skyldig- heter och som är avsett att nå alla medborgare, skall annonsera i alla dagstidningar. Men om informationen endast gäller medborgarna i ett visst område, skall annonseringen ske i samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom området. Denna totalitets- princip kommer till uttryck i förordningen (1981 :977) om information genom dagspressannonsering. Tanken bakom principen är att ingen skall diskrimineras på grund av sitt tidningsval. Kungörandelagens spridningskrav på fem procent innebär en viss uppluckring av totali- tetsprincipen. När riksdagen år 1977 godtog lagförslaget med detta spridningskrav hemställde riksdagen samtidigt att regeringen på nytt

Promemorians förslag: Spridningskravet förinförande av kun- görelse i ortstidning ändras från fem till tio procent av hushållen i orten.

Promemorians förslag: Spridningskravet förinförande av kun-

Promemorians

förslag:

Spridningskravet

förinförande

av

kun-

görelse i ortstidning ändras från fem till tio procent av hushållen i

görelse

i

ortstidning

ändras

från

fem

till

tio

procent

av

hushållen

i

orten.

orten.

Remissinstanserna: De flesta tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. En del understryker att förslaget är mycket välkommet och någon föreslår rent av ett ännu högre spridningskrav. Flera re- missinstanser är dock tveksamma eller negativa och några av dem menar bl.a. att informationsspn'dningen blir oacceptabelt mycket sämre om förslaget genomförs.

Remissinstanserna: De flesta tillstyrker förslaget eller lämnar det

Remissinstanserna:

De

flesta

tillstyrker

förslaget

eller

lämnar

det

utan erinran. En del understryker att förslaget är mycket välkommet

utan

erinran.

En

del

understryker

att

förslaget

är

mycket

välkommet

och någon föreslår rent av ett ännu högre spridningskrav. Flera re-

och

någon

föreslår

rent

av

ett

ännu

högre

spridningskrav.

Flera

re-

missinstanser är dock tveksamma eller negativa och några av dem

missinstanser

är

dock

tveksamma

eller

negativa

och

några

av

dem

menar bl.a. att informationsspn'dningen blir oacceptabelt mycket

menar

bl.a.

att

informationsspn'dningen

blir

oacceptabelt

mycket

sämre om förslaget genomförs.

sämre

om

förslaget

genomförs.

Skälen för min bedömning: Lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m., kungörandelagen, trädde i kraft år 1978. Därigenom tillskapades ett mera enhetligt system för hur myndigheter och andra skall kungöra sina beslut och andra åt— gärder i ortstidningar. Om kungörande i ortstidning är föreskrivet skall enligt lagen kungörelsen införas i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig. Sådan spridning anses en tidning ha om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. Lagen innehåller också vissa andra kompletterande regler. Sålunda är kungörande också obligatoriskt i sådana tidningar som är spridda till minst femtio procent av hushållen i en viss kommun inom det berörda området. Presstödsnämnden ger varje år ut en förteckning över dags- tidningarnas spridning i olika kommuner och län. Kungörandelagen har också en regel om s.k. stödjande kungörande. Regeln anger att kungörande bör ske även i någon annan form eller i större utsträck- ning än den föreskrivna, om syftet med tillkännagivandet främjas därigenom och den sammanlagda kostnaden är försvarlig.

Skälen för min bedömning: Lagen (1977:654) om kungörande i

Skälen

för

min

bedömning:

Lagen

om

kungörande

i

mål och ärenden hos myndighet m.m., kungörandelagen, trädde i

mål

och

ärenden

hos

myndighet

m.m.,

trädde

i

kraft år 1978. Därigenom tillskapades ett mera enhetligt system för

kraft

år

1978.

Därigenom

tillskapades

ett

mera

enhetligt

system

för

hur myndigheter och andra skall kungöra sina beslut och andra åt—

hur

myndigheter

och

andra

skall

kungöra

sina

beslut

och

andra

åt—

gärder i ortstidningar. Om kungörande i ortstidning är föreskrivet

gärder

i

ortstidningar.

Om

kungörande

i

ortstidning

är

föreskrivet

skall enligt lagen kungörelsen införas i alla lokala dagstidningar som

skall

enligt

lagen

kungörelsen

införas

i

alla

lokala

dagstidningar

som

har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka

har

en

spridning

av

någon

betydenhet

bland

dem

inom

orten

till

vilka

kungörelsen riktar sig. Sådan spridning anses en tidning ha om den

kungörelsen

riktar

sig.

Sådan

spridning

anses

en

tidning

ha

om

den

kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten.

kan

beräknas

vara

spridd

till

minst

fem

procent

av

hushållen

i

orten.

Lagen innehåller också vissa andra kompletterande regler. Sålunda är

Lagen

innehåller

också

vissa

andra

kompletterande

regler.

Sålunda

är

kungörande också obligatoriskt i sådana tidningar som är spridda till

kungörande

också

obligatoriskt

i

sådana

tidningar

som

är

spridda

till

minst femtio procent av hushållen i en viss kommun inom det berörda

minst

femtio

procent

av

hushållen

i

en

viss

kommun

inom

det

berörda

området. Presstödsnämnden ger varje år ut en förteckning över dags-

området.

Presstödsnämnden

ger

varje

år

ut

en

förteckning

över

dags-

tidningarnas spridning i olika kommuner och län. Kungörandelagen

tidningarnas

spridning

i

olika

kommuner

och

län.

har också en regel om s.k. stödjande kungörande. Regeln anger att

har

också

en

regel

om

s.k.

stödjande

kungörande.

Regeln

anger

att

kungörande bör ske även i någon annan form eller i större utsträck-

kungörande

bör

ske

även

i

någon

annan

form

eller

i

större

utsträck-

ning än den föreskrivna, om syftet med tillkännagivandet främjas

ning

än

den

föreskrivna,

om

syftet

med

tillkännagivandet

främjas

därigenom och den sammanlagda kostnaden är försvarlig.

därigenom

och

den

sammanlagda

kostnaden

är

försvarlig.

I flertalet av de mycket talrika författningar där kungörande i tid- ning är föreskrivet används numera just uttrycket "i ortstidning", var- igenom den nyssnämnda spridningsregeln i kungörandelagen blir tillämplig. Därmed har ett av syftena med lagen uppnåtts, nämligen att skapa ett mera enhetligt och för myndigheterna lättillämpat sys- tem. Tidigare hade det i stor utsträckning lämnats öppet i vilken form och i vilken omfattning kungörande skulle ske.

I flertalet av de mycket talrika författningar där kungörande i tid-

I

flertalet

av

de

mycket

talrika

författningar

där

kungörande

i

tid-

ning är föreskrivet används numera just uttrycket "i ortstidning", var-

ning

är

föreskrivet

används

numera

just

uttrycket

"i

ortstidning",

var-

igenom den nyssnämnda spridningsregeln i kungörandelagen blir

igenom

den

nyssnämnda

spridningsregeln

i

blir

tillämplig. Därmed har ett av syftena med lagen uppnåtts, nämligen

tillämplig.

Därmed

har

ett

av

syftena

med

lagen

uppnåtts,

nämligen

att skapa ett mera enhetligt och för myndigheterna lättillämpat sys-

att

skapa

ett

mera

enhetligt

och

för

myndigheterna

lättillämpat

sys-

tem. Tidigare hade det i stor utsträckning lämnats öppet i vilken form

tem.

Tidigare

hade

det

i

stor

utsträckning

lämnats

öppet

i

vilken

form

och i vilken omfattning kungörande skulle ske.

och

i

vilken

omfattning

kungörande

skulle

ske.

Kungörandelagens spridningsregel kan sägas vara ett utflöde av den s.k. totalitetsprincipen. Denna innebär att en myndighet, som vill informera i dagspressen om något som rör rättigheter och skyldig- heter och som är avsett att nå alla medborgare, skall annonsera i alla dagstidningar. Men om informationen endast gäller medborgarna i ett visst område, skall annonseringen ske i samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom området. Denna totalitets- princip kommer till uttryck i förordningen (1981 :977) om information genom dagspressannonsering. Tanken bakom principen är att ingen skall diskrimineras på grund av sitt tidningsval. Kungörandelagens spridningskrav på fem procent innebär en viss uppluckring av totali- tetsprincipen. När riksdagen år 1977 godtog lagförslaget med detta spridningskrav hemställde riksdagen samtidigt att regeringen på nytt

Kungörandelagens spridningsregel kan sägas vara ett utflöde av den

spridningsregel

kan

sägas

vara

ett

utflöde

av

den

s.k. totalitetsprincipen. Denna innebär att en myndighet, som vill

s.k.

totalitetsprincipen.

Denna

innebär

att

en

myndighet,

som

vill

informera i dagspressen om något som rör rättigheter och skyldig-

informera

i

dagspressen

om

något

som

rör

rättigheter

och

skyldig-

heter och som är avsett att nå alla medborgare, skall annonsera i alla

heter

och

som

är

avsett

att

alla

medborgare,

skall

annonsera

i

alla

dagstidningar. Men om informationen endast gäller medborgarna i ett

dagstidningar.

Men

om

informationen

endast

gäller

medborgarna

i

ett

visst område, skall annonseringen ske i samtliga dagstidningar som

visst

område,

skall

annonseringen

ske

i

samtliga

dagstidningar

som

har en spridning av någon betydenhet inom området. Denna totalitets-

har

en

spridning

av

någon

betydenhet

inom

området.

Denna

totalitets-

princip kommer till uttryck i förordningen (1981 :977) om information

princip

kommer

till

uttryck

i

förordningen

(1981

:977)

om

information

genom dagspressannonsering. Tanken bakom principen är att ingen

genom

dagspressannonsering.

Tanken

bakom

principen

är

att

ingen

skall diskrimineras på grund av sitt tidningsval. Kungörandelagens

skall

diskrimineras

grund

av

sitt

tidningsval.

spridningskrav på fem procent innebär en viss uppluckring av totali-

spridningskrav

fem

procent

innebär

en

viss

uppluckring

av

totali-

tetsprincipen. När riksdagen år 1977 godtog lagförslaget med detta

tetsprincipen.

När

riksdagen

år

1977

godtog

lagförslaget

med

detta

spridningskrav hemställde riksdagen samtidigt att regeringen på nytt

spridningskrav

hemställde

riksdagen

samtidigt

att

regeringen

nytt

Prop.

1993/94:19

13

13

13

13

skulle utreda förutsättningama för en bredare ortspressannonsering. Prop. 1993/94:19 I ett betänkande Kungörelseannonsering - men till vilket pris? (Ds Ju 1979: 16) föreslog en särskild utredare att man inte borde sätta sprid- ningskravet under fem procent. Skälen för denna ståndpunkt var att ett lägre spridningskrav skulle innebära endast obetydliga vinster i informationshänseende men att kostnadsökningarna däremot skulle bli betydande. På senare år har det kommit signaler från olika myndigheter om att kungörande i dagstidningar kostar onödigt mycket pengar. Detta grundas ofta på den ståndpunkten att informationsvärdet hos kun- görelsema allmänt sett är lågt och i synnerhet att den marginella nyttan av att införa samma kungörelse i ett flertal tidningar är låg. I promemorian föreslås att spridningskravet höjs så att kungörande i ortstidning blir obligatoriskt först när en dagstidning har en sprid- ning till minst tio procent av hushållen i orten. Det har beräknats att denna åtgärd skulle spara åtminstone 5 miljoner kr årligen för det allmänna. De flesta remissinstansema har ställt sig positiva till den föreslagna höjningen av spridningsgränsen. Presstödsnämnden, Svenska Journa- Iistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, TCO och Kam- markollegiet avstyrker dock förslaget. Kritiken kan sammanfattnings- vis sägas följa tre linjer, nämligen att alltför många läsare blir utan information, att principerna för kungörelseannonseringen så långt som möjligt skall vara konkurrensneutrala samt att många tidningar drab- bas ekonomiskt och lär få behov av ökat presstöd. Totalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i den nyss nämn- da förordningen om information genom dagspressannonsering gäller samhällsinformation av generellt slag och syftar till att göra med- borgarna i allmänhet medvetna om deras rättigheter och skyldigheter på olika områden. Samma sak gäller cirkuläret (1971 :507) till stats- myndighetema om information genom dagspressannonsering, som ut- gjorde förordningens företrädare i ämnet. I propositionen till kun- görandelagen (prop. 1976/77:63) uttalade föredragande statsrådet att det lagstiftningsärendet rörde kungörande i en mer inskränkt bemär- kelse, nämligen normalt sett information om konkreta beslut och åt- gärder till en regionalt eller lokalt avgränsad grupp av adressater, och att informationsbehovet växlar starkt i dessa kungörandesituationer. Föredraganden uttalade att det var önskvärt att ha totalitetsprincipen som utgångspunkt även för dessa kungörandefall men framhöll samti— digt att informationsspridningen måste vara godtagbar också från kostnadssynpunkt. Vidare uttalade han att då gjorda undersökningar tydde på att en rätt god spridningseffekt skulle uppnås redan vid en spridningsgräns på tio procent men att en spridningsgräns på fem procent motsvarade en avsevärt förbättrad spridning till en förhållan- devis blygsam ökning av kostnaderna. En höjning av spridningsgränsen till tio procent skulle i dagens läge påverka informationsutbudet i ungefär hälften av landets län och kom- 14

skulle utreda förutsättningama för en bredare ortspressannonsering. Prop. 1993/94:19

skulle utreda förutsättningama för en bredare ortspressannonsering. Prop. 1993/94:19

skulle utreda förutsättningama för en bredare ortspressannonsering. Prop. 1993/94:19

skulle

utreda

förutsättningama

för

en

bredare

ortspressannonsering.

Prop.

1993/94:19

I ett betänkande Kungörelseannonsering - men till vilket pris? (Ds Ju 1979: 16) föreslog en särskild utredare att man inte borde sätta sprid- ningskravet under fem procent. Skälen för denna ståndpunkt var att ett lägre spridningskrav skulle innebära endast obetydliga vinster i informationshänseende men att kostnadsökningarna däremot skulle bli betydande. På senare år har det kommit signaler från olika myndigheter om att kungörande i dagstidningar kostar onödigt mycket pengar. Detta grundas ofta på den ståndpunkten att informationsvärdet hos kun- görelsema allmänt sett är lågt och i synnerhet att den marginella nyttan av att införa samma kungörelse i ett flertal tidningar är låg. I promemorian föreslås att spridningskravet höjs så att kungörande i ortstidning blir obligatoriskt först när en dagstidning har en sprid- ning till minst tio procent av hushållen i orten. Det har beräknats att

I ett betänkande Kungörelseannonsering - men till vilket pris? (Ds Ju 1979: 16) föreslog en särskild utredare att man inte borde sätta sprid- ningskravet under fem procent. Skälen för denna ståndpunkt var att ett lägre spridningskrav skulle innebära endast obetydliga vinster i informationshänseende men att kostnadsökningarna däremot skulle bli betydande.

I ett betänkande Kungörelseannonsering - men till vilket pris? (Ds Ju

I

ett

betänkande

Kungörelseannonsering

-

men

till

vilket

pris?

(Ds

Ju

1979: 16) föreslog en särskild utredare att man inte borde sätta sprid-

1979:

16)

föreslog

en

särskild

utredare

att

man

inte

borde

sätta

sprid-

ningskravet under fem procent. Skälen för denna ståndpunkt var att

ningskravet

under

fem

procent.

Skälen

för

denna

ståndpunkt

var

att

ett lägre spridningskrav skulle innebära endast obetydliga vinster i

ett

lägre

spridningskrav

skulle

innebära

endast

obetydliga

vinster

i

informationshänseende men att kostnadsökningarna däremot skulle bli

informationshänseende

men

att

kostnadsökningarna

däremot

skulle

bli

betydande.

betydande.

På senare år har det kommit signaler från olika myndigheter om att kungörande i dagstidningar kostar onödigt mycket pengar. Detta grundas ofta på den ståndpunkten att informationsvärdet hos kun- görelsema allmänt sett är lågt och i synnerhet att den marginella nyttan av att införa samma kungörelse i ett flertal tidningar är låg.

På senare år har det kommit signaler från olika myndigheter om att

senare

år

har

det

kommit

signaler

från

olika

myndigheter

om

att

kungörande i dagstidningar kostar onödigt mycket pengar. Detta

kungörande

i

dagstidningar

kostar

onödigt

mycket

pengar.

Detta

grundas ofta på den ståndpunkten att informationsvärdet hos kun-

grundas

ofta

den

ståndpunkten

att

informationsvärdet

hos

kun-

görelsema allmänt sett är lågt och i synnerhet att den marginella

görelsema

allmänt

sett

är

lågt

och

i

synnerhet

att

den

marginella

nyttan av att införa samma kungörelse i ett flertal tidningar är låg.

nyttan

av

att

införa

samma

kungörelse

i

ett

flertal

tidningar

är

låg.

I promemorian föreslås att spridningskravet höjs så att kungörande i ortstidning blir obligatoriskt först när en dagstidning har en sprid- ning till minst tio procent av hushållen i orten. Det har beräknats att

I promemorian föreslås att spridningskravet höjs så att kungörande

I

promemorian

föreslås

att

spridningskravet

höjs

att

kungörande

i ortstidning blir obligatoriskt först när en dagstidning har en sprid-

i

ortstidning

blir

obligatoriskt

först

när

en

dagstidning

har

en

sprid-

ning till minst tio procent av hushållen i orten. Det har beräknats att

ning

till

minst

tio

procent

av

hushållen

i

orten.

Det

har

beräknats

att

denna åtgärd skulle spara åtminstone 5 miljoner kr årligen för det allmänna.

denna åtgärd skulle spara åtminstone 5 miljoner kr årligen för det allmänna.

denna åtgärd skulle spara åtminstone 5 miljoner kr årligen för det

denna

åtgärd

skulle

spara

åtminstone

5

miljoner

kr

årligen

för

det

allmänna.

allmänna.

De flesta remissinstansema har ställt sig positiva till den föreslagna höjningen av spridningsgränsen. Presstödsnämnden, Svenska Journa- Iistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, TCO och Kam- markollegiet avstyrker dock förslaget. Kritiken kan sammanfattnings- vis sägas följa tre linjer, nämligen att alltför många läsare blir utan information, att principerna för kungörelseannonseringen så långt som möjligt skall vara konkurrensneutrala samt att många tidningar drab- bas ekonomiskt och lär få behov av ökat presstöd. Totalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i den nyss nämn- da förordningen om information genom dagspressannonsering gäller samhällsinformation av generellt slag och syftar till att göra med- borgarna i allmänhet medvetna om deras rättigheter och skyldigheter på olika områden. Samma sak gäller cirkuläret (1971 :507) till stats- myndighetema om information genom dagspressannonsering, som ut- gjorde förordningens företrädare i ämnet. I propositionen till kun- görandelagen (prop. 1976/77:63) uttalade föredragande statsrådet att det lagstiftningsärendet rörde kungörande i en mer inskränkt bemär- kelse, nämligen normalt sett information om konkreta beslut och åt- gärder till en regionalt eller lokalt avgränsad grupp av adressater, och att informationsbehovet växlar starkt i dessa kungörandesituationer. Föredraganden uttalade att det var önskvärt att ha totalitetsprincipen som utgångspunkt även för dessa kungörandefall men framhöll samti— digt att informationsspridningen måste vara godtagbar också från kostnadssynpunkt. Vidare uttalade han att då gjorda undersökningar tydde på att en rätt god spridningseffekt skulle uppnås redan vid en spridningsgräns på tio procent men att en spridningsgräns på fem procent motsvarade en avsevärt förbättrad spridning till en förhållan- devis blygsam ökning av kostnaderna. En höjning av spridningsgränsen till tio procent skulle i dagens läge påverka informationsutbudet i ungefär hälften av landets län och kom-

De flesta remissinstansema har ställt sig positiva till den föreslagna höjningen av spridningsgränsen. Presstödsnämnden, Svenska Journa- Iistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, TCO och Kam- markollegiet avstyrker dock förslaget. Kritiken kan sammanfattnings- vis sägas följa tre linjer, nämligen att alltför många läsare blir utan information, att principerna för kungörelseannonseringen så långt som möjligt skall vara konkurrensneutrala samt att många tidningar drab- bas ekonomiskt och lär få behov av ökat presstöd.

De flesta remissinstansema har ställt sig positiva till den föreslagna

De

flesta

remissinstansema

har

ställt

sig

positiva

till

den

föreslagna

höjningen av spridningsgränsen. Presstödsnämnden, Svenska Journa-

höjningen

av

spridningsgränsen.

Presstödsnämnden,

Svenska

Journa-

Iistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, TCO och Kam-

Iistförbundet,

Svenska

Tidningsutgivareföreningen,

TCO

och

Kam-

markollegiet avstyrker dock förslaget. Kritiken kan sammanfattnings-

markollegiet

avstyrker

dock

förslaget.

Kritiken

kan

sammanfattnings-

vis sägas följa tre linjer, nämligen att alltför många läsare blir utan

vis

sägas

följa

tre

linjer,

nämligen

att

alltför

många

läsare

blir

utan

information, att principerna för kungörelseannonseringen så långt som

information,

att

principerna

för

kungörelseannonseringen

långt

som

möjligt skall vara konkurrensneutrala samt att många tidningar drab-

möjligt

skall

vara

konkurrensneutrala

samt

att

många

tidningar

drab-

bas ekonomiskt och lär få behov av ökat presstöd.

bas

ekonomiskt

och

lär

behov

av

ökat

presstöd.

Totalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i den nyss nämn- da förordningen om information genom dagspressannonsering gäller samhällsinformation av generellt slag och syftar till att göra med- borgarna i allmänhet medvetna om deras rättigheter och skyldigheter på olika områden. Samma sak gäller cirkuläret (1971 :507) till stats- myndighetema om information genom dagspressannonsering, som ut- gjorde förordningens företrädare i ämnet. I propositionen till kun- görandelagen (prop. 1976/77:63) uttalade föredragande statsrådet att det lagstiftningsärendet rörde kungörande i en mer inskränkt bemär- kelse, nämligen normalt sett information om konkreta beslut och åt- gärder till en regionalt eller lokalt avgränsad grupp av adressater, och att informationsbehovet växlar starkt i dessa kungörandesituationer. Föredraganden uttalade att det var önskvärt att ha totalitetsprincipen som utgångspunkt även för dessa kungörandefall men framhöll samti— digt att informationsspridningen måste vara godtagbar också från kostnadssynpunkt. Vidare uttalade han att då gjorda undersökningar tydde på att en rätt god spridningseffekt skulle uppnås redan vid en spridningsgräns på tio procent men att en spridningsgräns på fem procent motsvarade en avsevärt förbättrad spridning till en förhållan- devis blygsam ökning av kostnaderna.

Totalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i den nyss nämn-

Totalitetsprincipen

såsom

den

kommer

till

uttryck

i

den

nyss

nämn-

da förordningen om information genom dagspressannonsering gäller

da

förordningen

om

information

genom

dagspressannonsering

gäller

samhällsinformation av generellt slag och syftar till att göra med-

samhällsinformation

av

generellt

slag

och

syftar

till

att

göra

med-

borgarna i allmänhet medvetna om deras rättigheter och skyldigheter

borgarna

i

allmänhet

medvetna

om

deras

rättigheter

och

skyldigheter

på olika områden. Samma sak gäller cirkuläret (1971 :507) till stats-

olika

områden.

Samma

sak

gäller

cirkuläret

(1971

:507)

till

stats-

myndighetema om information genom dagspressannonsering, som ut-

myndighetema

om

information

genom

dagspressannonsering,

som

ut-

gjorde förordningens företrädare i ämnet. I propositionen till kun-

gjorde

förordningens

företrädare

i

ämnet.

I

propositionen

till

kun-

görandelagen (prop. 1976/77:63) uttalade föredragande statsrådet att

görandelagen

(prop.

1976/77:63)

uttalade

föredragande

statsrådet

att

det lagstiftningsärendet rörde kungörande i en mer inskränkt bemär-

det

lagstiftningsärendet

rörde

kungörande

i

en

mer

inskränkt

bemär-

kelse, nämligen normalt sett information om konkreta beslut och åt-

kelse,

nämligen

normalt

sett

information

om

konkreta

beslut

och

åt-

gärder till en regionalt eller lokalt avgränsad grupp av adressater, och

gärder

till

en

regionalt

eller

lokalt

avgränsad

grupp

av

adressater,

och

att informationsbehovet växlar starkt i dessa kungörandesituationer.

att

informationsbehovet

växlar

starkt

i

dessa

kungörandesituationer.

Föredraganden uttalade att det var önskvärt att ha totalitetsprincipen

Föredraganden

uttalade

att

det

var

önskvärt

att

ha

totalitetsprincipen

som utgångspunkt även för dessa kungörandefall men framhöll samti—

som

utgångspunkt

även

för

dessa

kungörandefall

men

framhöll

samti—

digt att informationsspridningen måste vara godtagbar också från

digt

att

informationsspridningen

måste

vara

godtagbar

också

från

kostnadssynpunkt. Vidare uttalade han att då gjorda undersökningar

kostnadssynpunkt.

Vidare

uttalade

han

att

gjorda

undersökningar

tydde på att en rätt god spridningseffekt skulle uppnås redan vid en

tydde

att

en

rätt

god

spridningseffekt

skulle

uppnås

redan

vid

en

spridningsgräns på tio procent men att en spridningsgräns på fem

spridningsgräns

tio

procent

men

att

en

spridningsgräns

fem

procent motsvarade en avsevärt förbättrad spridning till en förhållan-

procent

motsvarade

en

avsevärt

förbättrad

spridning

till

en

förhållan-

devis blygsam ökning av kostnaderna.

devis

blygsam

ökning

av

kostnaderna.

En höjning av spridningsgränsen till tio procent skulle i dagens läge påverka informationsutbudet i ungefär hälften av landets län och kom-

En höjning av spridningsgränsen till tio procent skulle i dagens läge

En

höjning

av

spridningsgränsen

till

tio

procent

skulle

i

dagens

läge

påverka informationsutbudet i ungefär hälften av landets län och kom-

påverka

informationsutbudet

i

ungefär

hälften

av

landets

län

och

kom-

14

14

14

14

muner. I de flesta fall rör det sig visserligen inte om särskilt stora förändringar, men i fyra län och i åtskilliga kommuner skulle hus- hållstäckningen gå ner med mer än tio procentenheter. Även om det är svårt att närmare värdera vilken försämring av in- formationsgivningen som ett genomförande av promemorians förslag i praktiken skulle medföra, är det enligt min mening ändå fråga om sådan begränsning att det är tveksamt om man bör höja den generella spridningsgränsen, särskilt med tanke på att de besparingar som finns att göra ändå är relativt måttliga. En ytterligare omständighet är att jag gärna vill avvakta vad som kan komma ut av den utredning om den framtida presspolitiken som kan väntas komma till stånd inom kort på regeringens initiativ (jfr bet. 1992/93:KU27 s. 4). Jag är därför för närvarande inte beredd att föra promemorians förslag vidare. 3.2 Delgivningslagen ( 1970:428) Mitt förslag: Utrymmet för att avstå från tidningsannonsering vid kungörelsedelgivning ökas. Meddelande om delgivningen får i stället anslås i myndighetens lokal, "om det finns särskild an- ledning att anta att införande i tidning är meningslöst". Promemorians förslag överensstämmer med mitt, sånär som på or- det "särskild". Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt förslaget. Några, bl.a. Riksdagens ombudsmän (JO) och Stockholms tingsrätt, har dock före- slagit att förutsättningama för att underlåta tidningsannonsering skall uttryckas snävare i lagtexten än vad som föreslagits i promemorian. Skälen för mitt förslag: Delgivning får ske genom kungörelse när den sökte antingen saknar känt hemvist eller när han av annat skäl inte kan påträffas och det kan antas att han håller sig undan. Del- givningen går till så att handlingen hålls tillgänglig, t.ex. på myndighetens kansli, och ett meddelande därom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i ortstidning och PoIT eller endera av dessa. Vidare gäller för närvarande att handlingen i stället får anslås i myndighetens lokal, om införande i tidning är "uppenbarligen me- ningslöst " . I promemorian föreslås att införande i tidning skall få underlåtas om det finns anledning att anta att detta är meningslöst. Remissinstan— serna har i princip godtagit förslaget. I propositionen till delgivningslagen (l970:428) anges som enda exempel på rekvisitet om meningslöshet det fallet att det är känt att den sökte sedan länge har lämnat landet (prop. 1970: 13 s. 108). Nå- gon egentlig vägledning i övrigt för när kungörande i tidning kan underlåtas saknas hittills. Såsom anförs i promemorian kan man så- Prop. 1993/94:19 15

muner. I de flesta fall rör det sig visserligen inte om särskilt stora förändringar, men i fyra län och i åtskilliga kommuner skulle hus- hållstäckningen gå ner med mer än tio procentenheter. Även om det är svårt att närmare värdera vilken försämring av in- formationsgivningen som ett genomförande av promemorians förslag i praktiken skulle medföra, är det enligt min mening ändå fråga om sådan begränsning att det är tveksamt om man bör höja den generella spridningsgränsen, särskilt med tanke på att de besparingar som finns att göra ändå är relativt måttliga. En ytterligare omständighet är att jag gärna vill avvakta vad som kan komma ut av den utredning om den framtida presspolitiken som kan väntas komma till stånd inom kort på regeringens initiativ (jfr bet. 1992/93:KU27 s. 4). Jag är därför för närvarande inte beredd att föra promemorians förslag vidare.

muner. I de flesta fall rör det sig visserligen inte om särskilt stora förändringar, men i fyra län och i åtskilliga kommuner skulle hus- hållstäckningen gå ner med mer än tio procentenheter.

muner. I de flesta fall rör det sig visserligen inte om särskilt stora

muner.

I

de

flesta

fall

rör

det

sig

visserligen

inte

om

särskilt

stora

förändringar, men i fyra län och i åtskilliga kommuner skulle hus-

förändringar,

men

i

fyra

län

och

i

åtskilliga

kommuner

skulle

hus-

hållstäckningen gå ner med mer än tio procentenheter.

hållstäckningen

ner

med

mer

än

tio

procentenheter.

Även om det är svårt att närmare värdera vilken försämring av in- formationsgivningen som ett genomförande av promemorians förslag i praktiken skulle medföra, är det enligt min mening ändå fråga om sådan begränsning att det är tveksamt om man bör höja den generella spridningsgränsen, särskilt med tanke på att de besparingar som finns att göra ändå är relativt måttliga. En ytterligare omständighet är att jag gärna vill avvakta vad som kan komma ut av den utredning om den framtida presspolitiken som kan väntas komma till stånd inom kort på regeringens initiativ (jfr bet. 1992/93:KU27 s. 4). Jag är därför för närvarande inte beredd att föra promemorians förslag vidare.

Även om det är svårt att närmare värdera vilken försämring av in-

Även

om

det

är

svårt

att

närmare

värdera

vilken

försämring

av

in-

formationsgivningen som ett genomförande av promemorians förslag

formationsgivningen

som

ett

genomförande

av

promemorians

förslag

i praktiken skulle medföra, är det enligt min mening ändå fråga om

i

praktiken

skulle

medföra,

är

det

enligt

min

mening

ändå

fråga

om

sådan begränsning att det är tveksamt om man bör höja den generella

sådan

begränsning

att

det

är

tveksamt

om

man

bör

höja

den

generella

spridningsgränsen, särskilt med tanke på att de besparingar som finns

spridningsgränsen,

särskilt

med

tanke

att

de

besparingar

som

finns

att göra ändå är relativt måttliga. En ytterligare omständighet är att

att

göra

ändå

är

relativt

måttliga.

En

ytterligare

omständighet

är

att

jag gärna vill avvakta vad som kan komma ut av den utredning om

jag

gärna

vill

avvakta

vad

som

kan

komma

ut

av

den

utredning

om

den framtida presspolitiken som kan väntas komma till stånd inom

den

framtida

presspolitiken

som

kan

väntas

komma

till

stånd

inom

kort på regeringens initiativ (jfr bet. 1992/93:KU27 s. 4). Jag är

kort

regeringens

initiativ

(jfr

bet.

1992/93:KU27

s.

4).

Jag

är

därför för närvarande inte beredd att föra promemorians förslag

därför

för

närvarande

inte

beredd

att

föra

promemorians

förslag

vidare.

vidare.

3.2

(

1970:428)

Mitt förslag: Utrymmet för att avstå från tidningsannonsering vid kungörelsedelgivning ökas. Meddelande om delgivningen får i stället anslås i myndighetens lokal, "om det finns särskild an- ledning att anta att införande i tidning är meningslöst".

Mitt förslag: Utrymmet för att avstå från tidningsannonsering vid kungörelsedelgivning ökas. Meddelande om delgivningen får i stället anslås i myndighetens lokal, "om det finns särskild an- ledning att anta att införande i tidning är meningslöst".

Mitt förslag: Utrymmet för att avstå från tidningsannonsering vid

Mitt

förslag:

Utrymmet

för

att

avstå

från

tidningsannonsering

vid

kungörelsedelgivning ökas. Meddelande om delgivningen får i

kungörelsedelgivning

ökas.

Meddelande

om

delgivningen

får

i

stället anslås i myndighetens lokal, "om det finns särskild an-

stället

anslås

i

myndighetens

lokal,

"om

det

finns

särskild

an-

ledning att anta att införande i tidning är meningslöst".

ledning

att

anta

att

införande

i

tidning

är

meningslöst".

Promemorians förslag överensstämmer med mitt, sånär som på or- det "särskild". Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt förslaget. Några, bl.a. Riksdagens ombudsmän (JO) och Stockholms tingsrätt, har dock före- slagit att förutsättningama för att underlåta tidningsannonsering skall uttryckas snävare i lagtexten än vad som föreslagits i promemorian. Skälen för mitt förslag: Delgivning får ske genom kungörelse när den sökte antingen saknar känt hemvist eller när han av annat skäl inte kan påträffas och det kan antas att han håller sig undan. Del- givningen går till så att handlingen hålls tillgänglig, t.ex. på myndighetens kansli, och ett meddelande därom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i ortstidning och PoIT eller endera av dessa. Vidare gäller för närvarande att handlingen i stället får anslås i myndighetens lokal, om införande i tidning är "uppenbarligen me- ningslöst " . I promemorian föreslås att införande i tidning skall få underlåtas om det finns anledning att anta att detta är meningslöst. Remissinstan— serna har i princip godtagit förslaget. I propositionen till delgivningslagen (l970:428) anges som enda exempel på rekvisitet om meningslöshet det fallet att det är känt att den sökte sedan länge har lämnat landet (prop. 1970: 13 s. 108). Nå- gon egentlig vägledning i övrigt för när kungörande i tidning kan underlåtas saknas hittills. Såsom anförs i promemorian kan man så-

Promemorians förslag överensstämmer med mitt, sånär som på or- det "särskild".

Promemorians förslag överensstämmer med mitt, sånär som på or-

Promemorians

förslag

överensstämmer

med

mitt,

sånär

som

or-

det "särskild".

det

"särskild".

Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt förslaget. Några, bl.a. Riksdagens ombudsmän (JO) och Stockholms tingsrätt, har dock före- slagit att förutsättningama för att underlåta tidningsannonsering skall uttryckas snävare i lagtexten än vad som föreslagits i promemorian.

Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt förslaget. Några, bl.a.

Remissinstanserna

har

i

allmänhet

tillstyrkt

förslaget.

Några,

bl.a.

Riksdagens ombudsmän (JO) och Stockholms tingsrätt, har dock före-

Riksdagens

ombudsmän

(JO)

och

Stockholms

tingsrätt,

har

dock

före-

slagit att förutsättningama för att underlåta tidningsannonsering skall

slagit

att

förutsättningama

för

att

underlåta

tidningsannonsering

skall

uttryckas snävare i lagtexten än vad som föreslagits i promemorian.

uttryckas

snävare

i

lagtexten

än

vad

som

föreslagits

i

promemorian.

Skälen för mitt förslag: Delgivning får ske genom kungörelse när den sökte antingen saknar känt hemvist eller när han av annat skäl inte kan påträffas och det kan antas att han håller sig undan. Del- givningen går till så att handlingen hålls tillgänglig, t.ex. på myndighetens kansli, och ett meddelande därom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i ortstidning och PoIT eller endera av dessa. Vidare gäller för närvarande att handlingen i stället får anslås i myndighetens lokal, om införande i tidning är "uppenbarligen me- ningslöst " .

Skälen för mitt förslag: Delgivning får ske genom kungörelse när

Skälen

för

mitt

förslag:

Delgivning

får

ske

genom

kungörelse

när

den sökte antingen saknar känt hemvist eller när han av annat skäl

den

sökte

antingen

saknar

känt

hemvist

eller

när

han

av

annat

skäl

inte kan påträffas och det kan antas att han håller sig undan. Del-

inte

kan

påträffas

och

det

kan

antas

att

han

håller

sig

undan.

Del-

givningen går till så att handlingen hålls tillgänglig, t.ex. på

givningen

går

till

att

handlingen

hålls

tillgänglig,

t.ex.

myndighetens kansli, och ett meddelande därom och om handlingens

myndighetens

kansli,

och

ett

meddelande

därom