SJVFS 2016:11

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-0970

SJVFS 2016:11

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om

miljöersättningar,

ersättningar

för

ekologisk

produktion,

kompensationsstöd

och

djurvälfärdsersättningar;

Utkom från trycket

den 7 april 2016

Omtryck

beslutade den 7 april 2016.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 kap. 41 § förordningen (2015:406)

om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och efter samråd med Havs- och vatten-

myndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Vatten-

myndigheterna, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket

och de organisationer som har representanter i övervakningskommittén i fråga om

verkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar,

ersättningar

för

ekologisk

produktion,

kompensationsstöd

och

djurvälfärdsersättningar1

dels att 13 kap. 10 § och bilaga 1 till föreskrifterna ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 11 kap. 24 § och en ny rubrik

närmast före 11 kap. 24 §, med följande lydelse.

Författningen och det allmänna rådet kommer därför att ha följande lydelse från och

med den dag denna författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER………………………..……. s. 3

2 kap.

SKALA FÖR AVDRAG PÅ GRUND AV VILLKORSFEL..…..….s. 18

3 kap.

BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR………………....…….s. 20

4 kap.

FÄBODAR……………………………………………………...…..s. 28

5 kap.

RESTAURERING

AV

BETESMARKER

OCH

SLÅTTERÄNGAR…………………………………………….…...s. 30

6 kap.

VALLODLING…………………………………………….…...…..s. 32

7 kap.

SKÖTSEL AV VÅTMARKER OCH DAMMAR……..……..…….s. 33

8 kap.

MINSKAT KVÄVELÄCKAGE……..………………………...……s.35

1

Författningen senast omtryckt SJVFS 2016:6

SJVFS 2016:11

2

9 kap.

SKYDDSZONER…………………………………………………....s.37

10 kap.

HOTADE HUSDJURSRASER………………………...……………s.38

11 kap.

EKOLOGISK

PRODUKTION

OCH

OMSTÄLLNING

TILL

EKOLOGISK PRODUKTION…………………………….....…….s. 40

12 kap.

KOMPENSATIONSSTÖD….……………………………………...s. 45

13 kap.

EXTRA DJUROMSORG FÖR FÅR……………………….………..s.48

14 kap.

EXTRA DJUROMSORG FÖR SUGGOR………….……………....s. 50

15 kap.

UTÖKAD KLÖVHÄLSOVÅRD FÖR MJÖLKKOR………………s.52

Bilaga 1

Kombinationer av åtaganden i programperiod 2007-2013 med åtaganden

i programperiod 2014-2020……..……..………………………...….s. 55

Bilaga 2

Basvillkor…………………………………………….……………...s. 58

Bilaga 3

Skalor för avdrag på grund av villkorsfel…………………………...s. 88

Bilaga 4

Kombinationer av markklasser och allmän/särskild skötsel i betesmarker

och slåtterängar………………………………………………...…..s. 105

Bilaga 5

Kombinationer av komplementen i betesmarker och slåtterängar….s. 106

Bilaga 6

Definitioner av värdefulla landskapselement……………………….s.107

Bilaga 7

Kombinationer åtaganden i programperiod 2014-2020 med vissa insatser

inom Utvald miljö i programperiod 2007-2013……………….…....s. 108

Bilaga 8

Hullbedömning på får………………………….…………………...s.109

Bilaga 9

Hullbedömning på suggor…………………………………………..s.110

SJVFS 2016:11

3

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Ersättningsformer

1 § Denna författning gäller följande former av ersättningar:

1. Miljö- och klimatvänligt jordbruk (miljöersättningar):

a. betesmarker och slåtterängar

b. fäbodar

c. restaurering av betesmarker och slåtterängar

d. vallodling

e. skötsel av våtmarker och dammar

f. minskat kväveläckage

g. skyddszoner

h. hotade husdjursraser

2. Ekologisk produktion:

a. ekologisk produktion

b. omställning till ekologisk produktion

3. Kompensationsstöd

4. Djurvälfärdsersättningar

a. extra djuromsorg för får

b. extra djuromsorg för suggor

c. utökad klövhälsovård för mjölkkor

Definitioner

2 § I denna författning förstås med:

Besättning:

Samtliga djur som hålls på den eller de produktionsplatser

som ingår i åtagandet.

Betesmarker och

slåtterängar:

Med samlingsnamnet betesmarker och slåtterängar i dessa

föreskrifter avses ägoslaget betesmark. Det innebär

för miljöersättningar följande typer av marker: betesmark,

slåtteräng,

alvarbete,

skogsbete,

mosaikbetesmark,

gräsfattig mark samt fäbodbete.

Det innebär för ersättningarna för ekologisk produktion och

kompensationsstöd följande typer av betesmarker och

slåtterängar: betesmark, slåtteräng samt fäbodbete som

berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd.

Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med

bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs,

örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat

SJVFS 2016:11

4

med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen

med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Fäbodbete

som

berättigar

till

gårdsstöd

och

kompensationsstöd

Ett jordbruksskifte som uppfyller definitionen för fäbodbete

samtidigt som marken uppfyller definition för betesmark.

Generellt för betesmark, slåtteräng och fäbodbete som

berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till

renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog

samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna

trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng.

För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng

ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i

blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som

ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som

betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av

hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden

knutna till slåtter- eller beteshävd.

Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment

eller värdefulla landskapselement eller som saknar

tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med

1 kap. 3 §. Naturliga impediment och värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs,

örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.

Skogsbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

till bete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen

används till renbete räknas inte som skogsbete.

Som skogsbete räknas endast mark som länsstyrelsen

fastställt som skogsbete. Marken ska betas av djurslagen

nötkreatur, får, get eller häst. Skogsbetet ska huvudsakligen

bestå av skog med ett till övervägande del spontant

uppkommet trädbestånd. Trädbeståndet ska ha inslag av

gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet

råder i trädskiktet. Området ska sakna påtagliga

indikationer på storskaliga kontinuitetsbrott till exempel

trakthygge eller på att marken använts som inäga annat än i

liten omfattning före jordbrukets mekanisering. Områdets

markvegetation ska vara betespräglad och det ska finnas

gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Vegetationen

ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som

visar på en långvarig beteshävd. Ytor med ett träd- eller

buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som

saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- eller

buskskikt,

naturliga

impediment

eller

värdefulla

SJVFS 2016:11

5

landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte

utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger

0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är

fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund,

stenmur samt öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga

6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement

enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår

alltid i skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i

sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, alvarbete

eller mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa

områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta

under förutsättning att skiftet huvudsakligen är skogsbete.

Alvarbete

Ett jordbruksskifte på Öland eller Gotland som inte är

åkermark och som används till bete. Marken ska vara

alvarmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att

väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som alvarbete.

Som alvarbete räknas endast mark som länsstyrelsen

fastställt som alvarbete. Områdets markvegetation ska bestå

av gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Men de gräs

och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så

tätt att marken klarar kraven i betesmarksdefinitionen för

betesmark. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är

svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter

eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga

impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i

arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande

områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De

värdefulla

landskapselement

som

berörs

är

fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund,

stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i

bilaga

6.

Naturliga

impediment

och

värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs

örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.

Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla

definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som

alvarbete under förutsättning att skiftet huvudsakligen är

alvarbete.

Mosaikbetesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som

huvudsakligen används till renbete räknas inte som

mosaikbetesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts

för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som

mosaikbetesmark. Mark på Öland och Gotland räknas inte

som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas

SJVFS 2016:11

6

endast

mark

som

länsstyrelsen

fastställt

som

mosaikbetesmark.

Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är

duglig som foder.

Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av element

enligt pro rata bedömningen för betesmarker och

slåtterängar i 1 kap. 3 § att dessa tillsammans täcker mer

än 50 procent men mindre än 90 procent av skiftet som

helhet.

Mark som kan klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete,

skogsbete

eller

fäbodbete

får

inte

räknas

som

mosaikbetesmark. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är

svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter

eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga

impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i

arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande

områden som var för sig överstiger 0,1 hektar.

De

värdefulla

landskapselement

som

berörs,

är

fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund,

stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i

bilaga 6.

Naturliga

impediment

och

värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs

örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.

Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng,

alvarbete, skogsbete eller fäbodbete om igenväxning röjs

bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för

markens natur- och kulturvärden får inte räknas som

mosaikbetesmark. Mindre områden inuti skiftet som i sig

skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete

ska räknas som mosaikbetesmark om dessa områden

uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under

förutsättning att skiftet huvudsakligen är mosaikbetesmark.

Gräsfattig mark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som

huvudsakligen används till renbete räknas inte som

gräsfattig mark. Områden där åtgärder gjorts för att

väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattig

mark. Som gräsfattig mark kan räknas endast mark som

länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark. Alvarmark på

Öland och Gotland räknas inte som gräsfattig mark. Som

gräsfattig mark räknas marker som inte uppfyller

definitionerna för betesmark, slåtteräng, skogsbete,

fäbodbete,

alvarbete

eller

mosaikbete.

Områdets

markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är

dugligt som foder men de gräs och örter som växer på

marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar

kraven i definitionen för betesmark.

SJVFS 2016:11

7

Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för

betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av

ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller

värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge

dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var

för

sig

överstiger

0,1

hektar.

De

värdefulla

landskapselement som berörs, är fornlämningslokal,

odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet

dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga

impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga

6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i

skiftesarealen.

Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng,

alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om

igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta

är lämpligt får inte räknas.

Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är

beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller utvecklas.

De höga naturvärdena ska vara beroende av att det finns ett

tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en

permanent vattenspegel.

Marker med permanent vatten ska vara tydligt

betespåverkade och avgränsade till exempel genom att ej

avbetad vegetation utgör yttergräns. Med höga naturvärden

för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter

och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram för hotade

arter eller arter i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG)

samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden

avser också naturtyperna löväng och trädbärande betesmark

enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Höga

naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper.

Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen.

Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla

definitionen

för

betesmark,

skogsbete

eller

mosaikbetesmark ska räknas som gräsfattig mark om dessa

områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta

under förutsättning att skiftet huvudsakligen är gräsfattig

mark.

Fäbodbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

till fritt bete eller bete i storhägn vid en fäbod som

länsstyrelsen har godkänt. Marken ska betas av djurslagen

nötkreatur, får, get eller häst, häst i kombination med övriga

djurslag. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen

används till renbete räknas inte som fäbodbete. Som

fäbodbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt

som fäbodbete.

SJVFS 2016:11

8

Brukningscentrum:

Det block eller det närmast belägna blocket där de för

jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggander är

belägna.

Blockdatabas:

Jordbruksverkets digitala register över jordbruksmarken i

Sverige.

Certifierad klövvårdare: En klövvårdare som är certifierad enligt de krav som tagits

fram av Svenska klövvårdsföreningen i samarbete med

Biologiska

Yrkeshögskolan

Skara,

Sveriges

lantbruksuniversitet och Växa Sverige.

Djurenhet:

Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr

808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpning av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)2.

Djurhållare

En fysisk eller juridisk person som håller djur på angivet

produktionsplatsnummer. Ska vara registrerad som

djurhållare i Jordbruksverkets produktionsplatsregister.

Ekologisk djurhållning:

Djurhållning som har certifierats av ett godkänt

kontrollorgan, enligt reglerna i rådets förordning

(EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk

produktion och märkning av ekologiska produkter och om

upphävande av förordning (EEG) nr 2092/913.

Ekologisk odling:

Ekologisk odling som har certifierats enligt reglerna i

förordning (EG) nr 834/2007.

Ekologisk produktion:

Fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, som

kontrolleras

enligt

reglerna

i

rådets

förordning

(EG) nr 834/2007.

Flerfäbodsystem:

System där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller

flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen.

Fäbod i bruk:

Fäbod som är godkänd av länsstyrelsen och som används

till fritt bete eller bete i storhägn med minst 1,2 djurenheter

av djurslagen nötkreatur, får och get. Därutöver får bete ske

med häst. Under fäbodsäsongen ska dessa djur vid fäboden

ha tillgång till minst 6 hektar fritt bete eller bete i storhägn.

Fäboden ska ha kvar inslag av traditionell bebyggelse och

den del som används för fäbodbruket får inte användas som

permanentbostad. Två eller flera besättningar som sköts

2

EUT L 227, 31.7.2014, s 18 (Celex 32014R0808).

3 EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834).

SJVFS 2016:11

9

gemensamt inom ett fäbodområde berättigar till en

ersättning för fäbod i bruk.

Fäbodsäsong:

Fäbodsäsongen är 1 juni till och med 15 september.

Förna:

Dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin

struktur och ännu inte brutits ner.

Godkänt kontrollorgan:

Ett oberoende kontrollorgan som godkänts av Styrelsen

för ackreditering och teknisk kontroll, enligt förordningen

(1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt framställda

produkter.

Grässvål:

Hävdad markvegetation med sammanhållet rotskikt.

Hygienklippning

En klippning på får som innebär att man under kyligare

perioder eller av andra skäl, klipper runt blygden och runt

juvret, men behåller resten av ullen.

Hållandeperiod

Denna period börjar dagen efter det att ansökan om

utbetalning kommer in till stödmyndigheten. Under

perioden ska djurhållaren hålla minst det antal djur som

finns med i ansökan.

Jordbruksmark:

Definitionen grundar sig på artikel 28 punkt 2 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av

rådets förordning (EG) nr 1698/20054. Utöver detta räknas

som jordbruksmark även den mark som ingår i ett

miljöersättningsåtagande där stödmyndigheten har fastställt

marken som våtmark eller damm, skogsbete, alvarbete,

mosaikbetesmark, gräsfattig mark, fäbodbete eller mark

som restaureras eller röjs till ägoslaget betesmark.

Klippande eller

skärande redskap:

Redskap använda på ett sådant sätt att de ger en distinkt

snittyta.

Lövtäktsträd:

Lövträd och hassel präglade av kontinuerlig lövtäkt eller

möjligt att återuppta i hamling eller som kan ersätta

utgående sådana träd inom eller bredvid samma betesmark

eller slåtteräng. Till kontinuerlig lövtäkt räknas åtgärder

som är väl synliga. Alla grenar behöver inte tas bort och det

är också tillåtet att ta bort en del av en gren.

4 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

SJVFS 2016:11

10

Naturliga impediment:

Med

naturliga

impediment

menas

naturligt

förekommande sandområden, stenar, hällar, berg i dagen

och naturliga vattensamlingar.

Omställning till

ekologisk produktion:

Fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, under

omställning, som kontrolleras enligt reglerna i rådets

förordning (EG) nr 834/20075.

Satta i avel

Hondjur som är seminerade, betäckta eller släppta med

handjur i avelssyfte och handjur som har betäckt eller är

släppta med hondjur i avelssyfte.

Skadlig ansamling

av förna:

En ansamling av förna som kan leda till uppluckring av

grässvålen, kvävning av nya plantor eller på annat sätt

skadar markens natur- och kulturmiljövärden.

Slaktsvin

Djur som vid slakteri godkänts som livsmedel och

klassificerats som slaktsvin eller unggalt.

Tillskottsutfodring:

Extra utfodring på bete som kan leda till ökad tillförsel av

växtnäring till marken.

Träd och buskar av

igenväxningskaraktär:

Träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att

hävden blivit för svag och som kan skada natur- eller

kulturmiljövärden

eller

den

foderproducerande

markvegetationen. Hit räknas varken de träd eller buskar

som haft en funktion i, eller visar spår av, den äldre

markanvändningen eller har ett särskilt natur- och

kulturvärde. Inte heller deras ersättningsträd och

ersättningsbuskar eller sådana träd och buskar som behövs

som skydd för betesdjur i betesmarker eller slåtterängar ska

räknas som igenväxningsvegetation.

Vall:

En gröda på åkermark som består av vallgräs eller vall-

baljväxter eller en blandning av dessa.

Våtmark:

Sådan mark där vatten under stor del av året finns nära

under, eller strax över markytan samt vegetationstäckta

vattenområden och vatten med vegetationsfria ytor och där

vattennivån tillåts variera med de naturliga

säsongsvariationerna.

Växtskyddsmedel:

Samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av

växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av

rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG6.

5 EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834).

6

EUT L 309, 24.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1107).

SJVFS 2016:11

11

Åkermark:

Jordbruksmark som används för växtodling eller som

hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för

växtodling. Marken ska kunna användas utan någon

särskild förberedande åtgärd annat än användande av

gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken

ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan

göras för ett enskilt år om särskilda omständigheter

föreligger.

Äldre markanvändning:

Hävd som i allt väsentligt motsvarar den som tillämpades

före jordbrukets storskaliga mekanisering och

introduktionen av mineralgödsel efter andra

världskriget.(SJVFS 2016:6).

Metod för bedömning, enligt pro rata av betesmark, slåtteräng samt fäbodbete

som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd 7

3 § I betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och

kompensationsstöd ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element:

1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter, hävdad

ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren.

2. Ytor med naturliga impediment.

3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad

ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse,

stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga

6.

Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de

tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element

täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas

med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt

50 procent ska arealen minskas med 40 procent.

Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre

men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om

storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

Tvärvillkor och basvillkor

4 § Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och

djurvälfärdsersättningar enligt artikel 28, 29, 31 och 33 Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1305/20138 omfattas av tvärvillkor. Detta framgår av artikel 91

och 92 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17

december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma

jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG)

nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr

485/20089.

7 Begrepp i förordning (EU) 640/2014 för proportionell bedömning av vissa marker.

EUT L 181, 20.6.2014, s 48 Celex32014R0640).

8

EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

9

EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306).

SJVFS 2016:11

12

För projektstöd till lantrasföreningar enligt artikel 28 punkt 9 förordning (EU)

nr 1305/2013 framgår av artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 att undantag från

tillämpning av tvärvillkor gäller.

Miljöersättningar omfattas även av basvillkor vilket framgår av artikel 28 punkt 3

förordning (EU) nr 1305/201310. (SJVFS 2016:6).

5 § I 7-17 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd

finns bestämmelser om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ska iakttas

för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd.

6 § Utöver tvärvillkor gäller även viss annan nationell lagstiftning, dessa utgör

tillsammans basvillkor för respektive mark, enligt bilaga 2.

Villkorsperiod för kompensationsstödet

7 § Villkoren för kompensationsstödet gäller under det år som ansökan avser.

Åtagande

Åtagandeperiod för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och

djurvälfärdsersättningar

8 § Åtagandeperioden börjar den 1 januari det år ansökan om åtagande för

miljöersättning, ersättningar för ekologisk produktion och djurvälfärdsersättningar

avser. (SJVFS 2016:6).

När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering eller restaurering?

9 § Senast den 31 december året innan ett åtagande för betesmarker och slåtterängar

samt fäbodar startar ska lantbrukaren ha utfört åtgärderna i länsstyrelsens beslut om

miljöinvestering eller restaurering inom miljöersättning och meddelat länsstyrelsen att

de kan slutbesiktiga miljöinvesteringen. Länsstyrelsen ska slutbesiktiga restaureringen

senast den 15 juni det år ansökan om åtagande görs.

För att få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar gäller att

miljöinvesteringen ska vara godkänd vid slutbesiktning senast den 15 juni det år

åtagandet startar.

Vilka krav finns för att få ett åtagande godkänt?

10 §

För att få ett åtagande för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion

eller djurvälfärdsersättningar godkänt, ska lantbrukaren ansöka om utbetalning samma

år som denne söker ett åtagande.

För att få ett åtagande godkänt för miljöersättningar och djurvälfärd ska det

beräknade värdet vid utbetalning vara minst 1 000 kronor innan avdrag.

(SJVFS 2016:6).

10

EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

SJVFS 2016:11

13

11 § För de lantbrukare som söker kompensationsstöd, ersättning för ekologisk

produktion, ersättning för omställning till ekologisk produktion, extra djuromsorg för

får, extra djuromsorg för suggor eller utökad klövhälsovård för mjölkkor gäller kravet

på aktiv jordbrukare enligt artikel 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de

stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande

av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/200911, 17 §

förordning (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare och 9 a § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. (SJVFS 2016:6).

Hur kan åtaganden kombineras?

12 § Utöver vad som framgår av bilaga 3 i förordning (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder framgår det av bilaga 1 och 7, dessa föreskrifter, vilka

åtaganden från programperiod 2007-2013 som är möjliga att kombinera med

åtaganden i programperiod 2014-2020.

Möjliga kombinationer inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar

framgår av bilaga 4 och 5.

Skötsel av våtmarker och dammar kan kombineras med ersättningsformen

betesmarker och slåtterängar i programperiod 2014-2020 om länsstyrelsen bedömer

det lämpligt. (SJVFS 2016:6).

När får ett åtagande från programperiod 2007-2013 avslutas?

13 § Ett åtagande för miljöersättning skötsel av våtmarker från programperiod 2007-

2013 får inte avslutas om lantbrukaren får ett åtagande för skötsel av våtmarker och

dammar i programperiod 2014-2020.

14 § Ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad

produktion får avslutas om åtagandet i programperiod 2014-2020 omfattar minst 0.1

hektar mer mark sammanlagt inom omställning ekologisk produktion och ekologisk

produktion. Ett åtagande i programperiod 2014-2020 där ekologisk djurhållning lagts

till räknas också som en utökning.

Ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och åtagande för ekologisk

produktion i programperiod 2014-2020 ska dessutom sammanlagt innehålla samma

mark och eventuellt åtagande för djurhållning som befintligt åtagande i programperiod

2007-2013.

15 § Ett åtagande för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013 får

avslutas för den del av åtagandet som berörs om åtagandet för betesmarker och

slåtterängar eller fäbodar i programperiod 2014-2020 omfattar minst 0.1 hektar mer

mark. Åtagandet ska dessutom omfatta samma mark med minst motsvarande

skötselnivå och komplement som berörd del av det befintliga åtagandet.

Ett åtagande för markklassen restaurering av betesmarker och slåtterängar inom

miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013 får inte

avslutas när lantbrukaren får ett åtagande för restaurering i programperiod 2014-2020.

11

EUT L 227, 31.7.2014, s 1 (Celex 32014R0807).

SJVFS 2016:11

14

16 § Ett åtagande för minskat kväveläckage eller vallodling i programperiod 2007-

2013 kan inte avslutas genom att söka ett åtagande i programperiod 2014-2020.

(SJVFS 2016:6).

16 a § Ett åtagande för skyddszoner i programperiod 2007-2013 får avslutas om

lantbrukaren söker åtagande i programperiod 2014-2020 och ansökan omfattar minst

0.1 hektar mer mark. Åtagandet i programperiod 2014-2020 ska dessutom omfatta

samma mark som det tidigare åtagandet.

Ett åtagande för anpassade skyddszoner, inom miljöersättningen för naturfrämjande

insatser på åkermark eller för att minska växtnäringsläckage från åkermark i

programperiod 2007-2013, får däremot inte avslutas när lantbrukaren får ett åtagande

för miljöersättningen för skyddszoner i programperiod 2014-2020. (SJVFS 2016:6).

16 b § Ett åtagande för hotade husdjursraser i programperiod 2007-2013 får avslutas

om lantbrukaren söker åtagande i programperiod 2014-2020 och ansökan omfattar

minst 0,15 djurenheter mer är det befintliga åtagandet. (SJVFS 2016:6).

Hur får ett befintligt åtagande utökas?

17 § För betesmarker och slåtterängar, fäbodar, skyddszoner och ersättning för

ekologisk produktion är det möjligt att utöka ett åtagande med högst 10 procent mer

areal inom befintlig åtagandeperiod. Detta gäller år två och tre i åtagandeperioden men

från och med år fyra i åtagandeperioden ger en utökning av arealen ett nytt femårigt

åtagande.

18 § För restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och

dammar samt omställning till ekologisk produktion ger en utökning med ny mark en

ny åtagandeperiod. Utökning med mer mark innebär att åtagandets slutår skjuts fram

men att varje enskild mark i åtagandet behåller sitt ursprungliga slutår.

19 § För ekologisk produktion ger en utökning med åtagande för djurhållning en ny

åtagandeperiod. För omställning till ekologisk produktion ger en utökning med

djurhållning eller ett nytt djurslag en ny åtagandeperiod.

20 § För minskat kväveläckage och vallodling är det en utökning om lantbrukaren

söker utbetalning för mer än 120 procent av sitt ursprungliga åtagande. Det blir då ett

nytt femårigt åtagande. (SJVFS 2016:6).

20 a § För hotade husdjursraser är det en utökning om lantbrukaren söker utbetalning

för mer än 150 procent av sitt ursprungliga åtagande. Det blir då ett nytt femårigt

åtagande. (SJVFS 2016:6).

Hur kan ett befintligt åtagande omvandlas?

21 § Ett åtagande för miljöersättningar eller någon av ersättningarna för ekologisk

produktion kan i syfte att uppnå högre miljönytta enbart omvandlas till ett åtagande

för skötsel av våtmarker och dammar. Villkoren i 8 kap. 4§ första och andra stycket

förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska vara

uppfyllda.

SJVFS 2016:11

15

Vilket åtagande styr åtagandeperioden vid övertagande?

22 § Om övertagaren har ett åtagande eller har sökt ett åtagande i programperiod

2014-2020 och tar över ett åtagande från programperiod 2007-2013, får övertagaren

ett åtagande med åtagandeperiod, omfattning och villkor enligt programperiod 2014-

2020. (SJVFS 2016:6).

22 a § Vid övertagande av ett åtagande, där övertagaren har ett befintligt åtagande för

ersättningsformen, får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod och villkor enligt

åtagandet med längst åtagandeperiod. (SJVFS 2016:6).

23 § Om övertagaren har ett åtagande eller har sökt ett åtagande för ersättningar för

ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 är det inte möjligt att ta över ett

åtagande med kretsloppsinriktad produktion från programperiod 2007-2013.

Om övertagaren har ett åtagande eller har sökt någon av ersättningarna för

ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 och tar över mark eller djurhållning

som ingår i ett åtagande för certifierad ekologisk produktion från programperiod 2007-

2013 kan åtagandet 2014-2020 bli antingen omställning till ekologisk produktion,

ekologisk produktion eller en kombination av dessa.

Det som avgör vilka eller vilket åtagande som övertagaren får 2014-2020 är om

marken eller djurhållningen i åtagande från 2007-2013 är under omställning till

ekologisk produktion eller ekologisk produktion. (SJVFS 2016:6).

24 § har upphävts genom (SJVFS 2016:6).

Hur får ett befintligt åtagande anpassas?

25 § Om länsstyrelsen eller Jordbruksverket vid en kontroll eller på annat sätt

fastställer att ett åtagandes omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit

i sin ansökan om åtagande, ska stödmyndigheten anpassa åtagandets omfattning till de

fastställda uppgifterna.

Hur får ett befintligt åtagande minskas eller avslutas?

26 § Ett åtagande som minskas eller avslutas i förtid kan leda till återkrav för aktuella

delar.

27 § Ett åtagande får minskas eller avslutas i förtid utan återkrav i följande fall.

1. Enligt 8 kap 6 § och 9 kap. 11 § förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

2. Enligt artikel 47.2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1305/201312 om,

a. ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt inte kan förlängas,

b. marken, eller den ersättningsgrundande enheten, inte längre finns kvar i

sökandens ägo på grund av försäljning,

c. marken som berörs av åtagandet överlåts och övertagaren inte tar över

åtagandet.

3. Om sökanden upphör helt med jordbruksverksamhet.

12 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

SJVFS 2016:11

16

4. Vid force majeure och exceptionella händelser enligt artikel 47.4

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/201313 och enligt artikel 4

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om

komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad

gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet och villkor för avslag på

eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för

direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor14. (SJVFS 2016:6).

27 a § Om en revidering av nitratkänsligt område gör att marken som ingår i ett

åtagande inte längre tillhör nitratkänsligt område gäller följande:

1. Ett åtagande för skyddszoner ska ligga kvar tills åtagandeperioden är fullföljd.

Däremot är det inte möjligt att förlänga den del av åtagandet som då inte längre ligger

inom nitratkänsligt område.

2. Ett åtagande för minskat kväveläckage får minskas proportionerligt. Det innebär

att åtagandearealen efter minskningen ska utgöra minst samma andel av lantbrukarens

totala åkermarksareal inom nitratkänsligt område som det befintliga åtagandet.

(SJVFS 2016:6).

Utbetalning

Vad krävs för att få full utbetalning?

28 § För att lantbrukaren ska beviljas full utbetalning för miljöersättningar eller

ersättningar för ekologisk produktion måste lantbrukaren följa tvärvillkoren och

basvillkoren i bilaga 2.

För att lantbrukaren ska beviljas full utbetalning för kompensationsstöd eller

djurvälfärdsersättningar måste lantbrukaren följa tvärvillkoren.

29 § För att vara berättigad till utbetalning av ersättning enligt 6, 11 och 12 kap. ska

lantbrukaren ha sått eller planterat grödan senast den 30 juni ansökansåret.

30 § Ersättning lämnas för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för odlingen.

(SJVFS 2016:6).

30 a § Ersättning för skyddszoner mot vattendrag lämnas inte om produktvillkor för

växtskyddsmedel som används på intilliggande åkermark kräver en skyddszon.

Innan lantbrukaren använder växtskyddsmedlet ska denne meddela länsstyrelsen att

ansökan om utbetalning för skyddszonen dras tillbaka. (SJVFS 2016:6).

Hur får utbetalningar kombineras?

31 § Utbetalning av ersättning enligt denna författning för våtmarker och dammar får

kombineras med utbetalning av andra motsvarande enligt förordningen (SJVFS

1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd, förordningen

(2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder, samt förordningen

(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder inom samma företag men inte

för samma mark.

13 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

14 EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640).

SJVFS 2016:11

17

32 § Lantbrukare som får ersättning för mark i ekologisk produktion eller ersättning

för omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 kan inte

samtidigt få ersättning på samma mark för traditionell odling av bruna bönor enligt

åtagande i programperiod 2007-2013

Undantag

33 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel.

Övriga regleringar för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion,

kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar

34 § Grundläggande bestämmelser om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk

produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar finns i:

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17

december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden

för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr

1698/200515,

2. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 av den 11 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013

om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling (EJFLU) samt om införande av övergångsbestämmelser16

3. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli

2014 om regler för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling (EJFLU) 17,

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17

december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma

jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG)

nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr

485/200818,

5. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli

2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet,

landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor19,

6. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013

vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet och villkor för avslag

på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för

direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor20,

15 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

16 EUT L 227, 31.7.2014, s 1 (Celex 32014R0807).

17 EUT L 227, 31.7.2014, s 18 (Celex 32014R0808).

18 EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306).

19 EUT L 227, 31.7.2014, s 69 (Celex32014R0809).

20 EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640).

SJVFS 2016:11

18

7. Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk

produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av

förordningen (EEG) nr 2092/9121,

8. Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk

produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk

produktion, märkning och kontroll22,

9. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17

december 2013 om regler för direktstöd för lantbrukare inom de stödordningar som

ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning

(EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/200923, samt

10. Förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

35 § I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om

jordbrukarstöd, finns bland annat bestämmelser om:

1. ansökan om åtagande,

2. ansökan om utbetalning,

3. sista ändringsdag, och

4. anmälan om övertagande.

2 kap.

SKALA FÖR AVDRAG PÅ GRUND AV VILLKORSFEL

Bestämmelser för alla villkor i alla ersättningsformer samt kompensationsstöd

1 § Reglerna i detta kapitel gäller avdrag på grund av villkorsfel och hel eller delvis

hävning av åtaganden för samtliga ersättningar i dessa föreskrifter samt avdrag på

grund av villkorsfel i kompensationsstödet. (SJVFS 2016:6).

2 § Om stödmyndigheten konstaterar att en lantbrukare inte följt ett villkor ska

myndigheten göra ett avdrag från utbetalningen eller häva åtagandet helt eller delvis.

Det framgår av 3-10 §§ i detta kapitel och i bilaga 3 hur stora avdragen ska vara samt

när hel eller delvis hävning ska ske.

3 § Om det finns särskilda skäl kan stödmyndigheten medge undantag från

bestämmelserna i det här kapitlet.

Allmänt råd till 3 §

Stödmyndigheten bör göra mindre villkorsavdrag eller inget avdrag alls

om villkorsfelet beror på särskilda skäl.

Följande situationer kan till exempel vara särskilda skäl:

1. Extremt väder som inte är tillräckligt allvarligt för att vara force

majeure så som regn under hela skördeperioden.

2. Försenad sådd då grödan blivit förstörd och behöver sås om.

3. Gröda som blivit uppäten eller förstörd av vilt på ett sätt som varit

svårt att förebygga.

4. Rovdjursangrepp som var svåra att förutse eller förebygga.

21 EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834).

22 EUT L 250, 18.9.2008, s 1 (Celex32008R0889).

23 EUT L 347, 20.12.2013, s 608 (Celex3202013R1307).

SJVFS 2016:11

19

5. Bekämpning av växt-eller djursjukdomar och invasiva arter.

6. När det beräknade avdraget för igenväxning blir orimligt då marken

där igenväxningen finns sammanfaller med den ytan som orsakar

neddragning enligt pro rata.

Om lantbrukaren själv meddelar myndigheten om villkorsfelet kan även

det utgöra särskilda skäl för att göra mindre avdrag eller inget avdrag

alls. Det gäller inte om lantbrukaren är informerad om en kommande

kontroll.

Vad är ett upprepat fel?

4 § Stödmyndigheten ska bedöma om lantbrukaren har upprepat ett fel när följande

förutsättningar är uppfyllda.

1. Felet konstaterades det år som villkoret senast kontrollerades.

2. Stödmyndigheten meddelade lantbrukaren om det felet då.

3. Det är samma villkor som inte är uppfyllt.

4. Felet återkommer eller har inte åtgärdats under programperiod 2014-2020.

Dubbelt villkorsavdrag

5 § Om lantbrukaren upprepat ett villkorsfel enligt 4 § i detta kapitel inom en

ersättningsform eller kompensationsstödet ska stödmyndigheten göra ett dubbelt

villkorsavdrag, under förutsättning att inget annat framgår av bilaga 3, för det

konstaterade upprepade felet. (SJVFS 2016:6).

Hel eller delvis hävning av åtagande

6 § För miljöersättningarna vallodling och minskat kväveläckage samt för

ersättningarna för ekologisk produktion ska stödmyndigheten häva åtagandet om den

konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i ansökan om

utbetalning för respektive ersättning. För kompensationsstödet ska stödmyndigheten

avslå ansökan om utbetalning om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer

av den areal som ingår i ansökan om utbetalning.

För miljöersättningarna för skyddszoner samt för betesmarker och slåtterängar ska

stödmyndigheten häva åtagandet om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller

mer av den areal som ingår i åtagandet. Det gäller inte om den konstaterar fel enligt

villkor i 3 kap. 14 eller 16 §§ eller om marken är betad men inte tillräckligt väl avbetad

för att uppfylla villkoren i 3 kap. 11 § punkt 2, 13 § punkt 2 eller 15 § punkt 2.

Utöver första stycket ska stödmyndigheten häva åtagandet för ersättningarna för

ekologisk produktion om den konstaterar ett eller flera villkorsfel som är av stor

betydelse för certifieringen. (SJVFS 2016:6).

6 a § För miljöersättningen för hotade husdjursraser ska stödmyndigheten häva

åtagandet om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av djuren som ingår i

ansökan om utbetalning. Antalet djur som berörs ska vara fler än tre. (SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

20

6 b § För djurvälfärdsersättningarna för extra djuromsorg för får eller suggor ska

stödmyndigheten häva åtagandet om en lantbrukare har villkorsfel på fyra eller fler

punkter enligt bilaga 3. (SJVFS 2016:6).

7 § För miljöersättningen betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten häva

åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar igenväxning

på mer än 30 procent av markklassarealen på skiftet.

8 § Om lantbrukaren har upprepat ett fel på mer än 20 procent av all konstaterad areal

eller antal djur inom ersättningsformen, vid första tillfället felet konstateras samt det

år upprepningen sker, ska stödmyndigheten häva åtagandet.

8 a § För djurvälfärdsersättningen för extra djuromsorg för får ska stödmyndigheten

häva åtagandet om lantbrukaren har upprepat ett fel på fyra eller fler punkter enligt

bilaga 3.

För djurvälfärdsersättningen för extra djuromsorg för suggor ska stödmyndigheten

häva åtagandet om lantbrukaren har upprepat ett fel på tre eller fler punkter enligt

bilaga 3. (SJVFS 2016:6.).

9 § För miljöersättningen betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten, utöver

vad som står i 8 §, häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den

konstaterar upprepad igenväxning på mer än 20 procent på samma skifte.

Minskning av ersättning vid villkorsfel på en viss areal eller ett visst antal djur

10 § Vid villkorsfel på en viss areal ska stödmyndigheten räkna ut storleken på

avdraget på följande sätt:

1. Om en större areal konstateras på ett skifte än vad lantbrukaren har sökt

utbetalning för ska mellanskillnaden kompensera för areal med villkorsfel på det

skiftet.

2. Det procentuella avdraget av arealen på blocket på grund av pro rata-neddragning

ska användas också vid beräkning av areal med villkorsfel på skiftet.

Villkorsavdrag får inte vara större än årets utbetalning av ersättning,

1. för skiftet eller

2. för det aktuella djurslaget.

3 kap.

BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR

Vilka krav finns för att få ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar?

1 § Första året i åtagandeperioden ska all åtagandeareal också omfattas av

lantbrukarens ansökan om utbetalning. De övriga åren räcker det med att skiften

motsvarande 75 procent av befintlig åtagandearal finns med i ansökan om utbetalning.

Varje enskilt skifte måste dock finnas med i ansökan om utbetalning minst vartannat

år.

2 § Lantbrukaren kan få ersättning för skötsel som bevarar och förstärker

hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande fastställda markklasser:

1. betesmarker och slåtterängar med allmänna värden,

SJVFS 2016:11

21

2. betesmarker med särskilda värden,

3. slåtterängar med särskilda värden,

4. mosaikbetesmarker,

5. alvarbete,

6. skogsbete,

7. gräsfattiga marker.

Markklasserna kan inte överlappa varandra. Utöver dessa markklasser kan

lantbrukare få ersättning för mark som saknar fastställd markklass men som uppfyller

definitionen för betesmark eller definitionen för slåtteräng i 1 kap. 2 §. Skötseln ska

utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

3 § Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt får miljöersättning för

restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar eller miljöinvestering för

engångsröjning

enligt

förordningen

(2015:406)

om

stöd

för

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Det är inte heller möjligt att få ersättning för skötsel på mark där länsstyrelsen

bedömer att skötseln motverkar att syftet med stödet uppnås.

Vilka kriterier måste marken uppfylla för att kunna få en fastställd markklass?

4 § Stödmyndigheten fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt

fastställer markklassen. Följande ska framgå:

1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha.

2. En bestämd markklass med en yta och areal.

5 § För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna

betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden eller

mosaikbetesmarker krävs att:

1. Den aktuella definitionen i 1 kap. 2 § är uppfylld.

2. Marken har höga kulturvärden kopplade till odlingslandskapet eller höga

naturvärden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. Dessa värden ska gynnas

av särskild skötsel enligt minst ett av de särskilda skötselvillkoren i 14 eller 16 §§,

detta kapitel. Dessa särskilda skötselvillkor ska vara fastställda.

3. Om marken har värden som är kopplade till fältskiktet får den endast i liten grad

vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Om marken

däremot har värden som är kopplade till annat än fältskiktet får den inte vara starkt

påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder.

Stödmyndigheten fastställer de särskilda skötselvillkoren enligt 14 eller 16 §§ i

detta kapitel för marken.

6 § För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna alvarbete,

skogsbete eller gräsfattiga marker krävs att den aktuella definitionen 1 kap. 2 § är

uppfylld. Om stödmyndigheten bedömer att marken är i behov av särskilda

skötselvillkor enligt 16 § i detta kapitel ska dessa vara fastställda.

7 § För att marken ska uppfylla kriterierna för den fastställda markklassen

betesmarker och slåtterängar med allmänna värden krävs att marken uppfyller

definition för betesmark eller definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 2 § samt inte

SJVFS 2016:11

22

uppfyller kriterierna för betesmark med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda

värden enligt 5 § i detta kapitel.

Vilka åtgärder får inte utföras på marken?

8 § På skifte som ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar är det inte

tillåtet att:

1. använda växtskyddsmedel,

2. gödsla,

3. jordbearbeta,

4. göra insådd,

5. bedriva täkt av sten eller jord,

6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 och

7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Skötsel

9 § Det finns två nivåer av åtagande. Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på

åtagandenivån allmän skötsel eller om ett åtagande på åtagandenivån särskild skötsel.

Allmän skötsel

10 § Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för allmän skötsel

om lantbrukaren har ansökt om ett åtagande för betesmarker och slåtterängar och om

marken har en fastställd markklass som är betesmarker och slåtterängar med allmänna

värden, betesmarker med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden. Detta

är även möjligt om marken uppfyller definitionen för betesmark eller definitionen för

slåtteräng enligt 1 kap. 2 §, men saknar fastställd markklass.

Vad krävs för att få ersättning för allmän skötsel?

11 § För att lantbrukaren ska få ersättning för allmän skötsel ska marken skötas på

följande sätt:

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden.

2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Betesmarker ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens

slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år

ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas.

Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas

bort.

4. Slåtterängar ska varje år slås på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas.

Slåttern ska ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas bort.

Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken inte

finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren 1 § i detta kapitel är uppfyllda.

SJVFS 2016:11

23

Särskild skötsel

12 § Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för särskild skötsel

om lantbrukaren har ansökt om det och om marken har en fastställd markklass som är

betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, skogsbete,

alvarbete, mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker.

Vad krävs för att få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med särskilda

värden och slåtterängar med särskilda värden?

13 § För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med

särskilda värden och slåtterängar med särskilda värden ska marken skötas på följande

sätt:

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden.

2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Betesmarken ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens

slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år

ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas.

Slåttern ska ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas bort.

4. Slåtterängen ska varje år slås med klippande eller skärande redskap på ett sådant

sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli till 31

oktober och skörden ska tas bort. Ängen ska varje år vara fagad.

Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken inte

finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 §, detta kapitel, är

uppfyllda.

14 § Utöver skötselvillkoren i 13 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta marken

enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 5 §, detta

kapitel:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska ske,

3. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

4. skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement.

Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av dessa särskilda skötselvillkor för den

enskilda marken.

Vilken skötsel krävs för att få ersättning för särskild skötsel för skogsbete, alvarbete,

mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker?

15 § För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för skogsbete, alvarbete,

mosaikbete och gräsfattiga marker krävs att marken sköts på följande sätt:

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden.

2. Marken ska varje år betas av så att det finns en tydlig betespåverkan över hela

skiftet och så att ingen skadlig ansamling av förna sker. Detta ska vara genomfört vid

växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Länsstyrelsen får besluta att bete kan

SJVFS 2016:11

24

ersättas med slåtter om den utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas.

Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till 31 oktober och skörden ska tas bort.

Det är möjligt att göra undantag från punkt 2 om marken inte finns med i en ansökan

om utbetalning och om villkoren i 1 §, detta kapitel, är uppfyllda.

16 § Utöver skötselvillkoren i 15 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta marken

enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 5 eller 6 §§,

detta kapitel:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

4. skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement.

Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den

enskilda marken.

Undantag

Vilka undantag finns?

17 § För samtliga marker som ger rätt till ersättning för betesmarker och slåtterängar

får länsstyrelsen besluta om:

1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 8 § i detta

kapitel, om detta krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva främmande arter

som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden.

2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada

landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken, enligt 8 §, om föreskrifter

har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen

(1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även ett enskilt år besluta om

undantag från att marken varje år ska betas av så att ingen skadlig ansamling av förna

sker enligt 11,13 och 15 §§ i detta kapitel.

3. Undantag från att marken måste skötas varje år så att ingen skadlig ansamling av

förna sker, genom bete eller slåtter, enligt 11, 13 och 15 §§ i detta kapitel, om

exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta

marken enligt regelverket. Ersättningen får i detta fall anpassas efter den skötsel som

varit möjlig att genomföra.

4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord, enligt 8 § i detta kapitel,

eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara eller utveckla natur- och

kulturvärden i området.

5. Undantag från kravet att igenväxning ska hållas borta, enligt 11, 13 och 15 §§ i

detta kapitel, om det görs för att stärka artbeståndet av en hotad art, under förutsättning

att syftet med stödet ändå uppnås. Till hotade arter räknas arter på Artdatabankens

rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad samt arter och

biotoper som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller nämns i

Artskyddsförordningen (2007:845).

För blötare slåtterängar som ingår i ett åtagande kan länsstyrelsen besluta om

undantag, när det gäller i vilken omfattning skörden ska tas bort, om det ökar

miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden. Det samma gäller för

slåtterängar som även ingår i ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar

SJVFS 2016:11

25

Komplement till miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

18 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementen lieslåtter, lövtäkt,

efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. Komplementen ska syfta

till att bevara och förstärka natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen fastställer

omfattning och villkor.

Lieslåtter

Vad kan man få ersättning för?

19 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lieslåtter om marken

har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild

skötsel. Dessutom ska minst ett av följande kriterier vara uppfyllt:

1. Slåtterängen har natur- eller kulturvärden som gynnas av lieslåtter, eller

2. Det är inte möjligt att sköta slåtterängen rationellt på grund av att marken är

stenbunden, trädrik, blöt eller sluttande.

Vilken skötsel krävs?

20 § Slåttern ska ske med lie eller motormanuell minislåtterbalk. Högst 25 procent av

marken får slås med traktor och slåtterbalk. Länsstyrelsen får besluta att slåtter bara

får ske med lie eller andra redskap, särskilda metoder för slåtter och när åtgärderna ska

ske.

21 § Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §,

detta kapitel, är uppfyllda behöver inte slåttern utföras.

Lövtäkt

Vad kan man få ersättning för?

22 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lövtäkt om marken

har markklassen betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden,

mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker och ett åtagande för särskild skötsel.

Dessutom ska följande kriterier vara uppfyllda:

1. Marken har natur- eller kulturvärden som gynnas av lövtäkt.

2. Åtagandet måste omfatta minst tre fastställda lövtäktsträd.

3. Åtagandet får som mest omfatta tjugo fastställda lövtäktsträd per hektar och

block. Träden ska finnas kvar under hela åtagandeperioden.

Vilken skötsel krävs?

23 § Den skötsel som krävs för lövtäkt är följande:

1. Om ett träd ska nyhamlas ska detta göras det första året i åtagandet.

2. Lövtäkt ska utföras på varje enskilt lövtäktsträd minst en gång under

åtagandeperioden och senast den 30 september det sista året i åtagandet.

3. Länsstyrelsen ska besluta om när lövtäkten ska ske, hur lövtäkten ska utföras och

övrig löpande skötsel av lövtäktsträden.

SJVFS 2016:11

26

Om det gynnar naturvärdena får länsstyrelsen besluta att enstaka år får undantas

från löpande skötsel.

Efterbete

Vad kan man få ersättning för?

24 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet efterbete om marken

har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild

skötsel. Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas av

efterbete.

Vilken skötsel krävs?

25 § Senast den 31 oktober ska återväxten vara avbetad så att ingen skadlig ansamling

av förna sker. Länsstyrelsen får även besluta när efterbetet ska ske, med vilka djurslag

efterbete ska ske och hur efterbetet ska genomföras.

26 § Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §,

detta kapitel, är uppfyllda behöver inte efterbetet utföras.

Höhantering

Vad kan man få ersättning för?

27 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet höhantering om

marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för

särskild skötsel. Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas

av höhantering.

Vilken skötsel krävs?

28 § Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen av

höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning.

29 § Länsstyrelsen får förutom skötselvillkoret i 28 §, detta kapitel, även besluta om

följande skötselvillkor:

1. Vilka metoder och redskap som ska användas vid torkning av höet.

2. Vilken typ av hässja, volm eller liknande som ska användas vid hässjning.

3. När bortförsel av höet ska ske.

4. Att lantbrukaren ska meddela länsstyrelsen när åtgärden genomförts.

30 § Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §,

detta kapitel, är uppfyllda behöver inte höhanteringen utföras.

SJVFS 2016:11

27

Bränning

Vad kan man få ersättning för?

31 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet bränning om marken

har markklassen betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden

eller mosaikbetesmarker och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska marken

ha natur- eller kulturvärden som gynnas av bränning.

Om det gynnar naturvärdena får länsstyrelsen besluta att enstaka år får undantas

från löpande skötsel.

Vilken skötsel krävs?

32 § Bränning eller andra åtgärder kopplade till bränning ska utföras löpande under

åtagandeperioden.

33 § Länsstyrelsen ska förutom skötselvillkoret i 31 §, detta kapitel, även besluta om

följande skötselvillkor:

1. Vilket år olika delar av marken ska brännas.

2. Med vilka metoder bränningen ska ske.

3. När på året bränningen ska ske.

Svårtillgängliga platser

Vad kan man få ersättning för?

34 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet svårtillgängliga

platser om marken är belägen på en ö utan fast landförbindelse eller på svåråtkomliga

platser i väglöst land samt har ett åtagande för särskild skötsel på mark med någon av

följande markklasser:

1. betesmarker med särskilda värden,

2. mosaikbetesmarker,

3. alvarbete,

4. skogsbete

5. gräsfattiga marker.

Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga slåtterängar med särskilda

värden i väglöst land.

Vilken skötsel krävs?

35 § För att få ersättning ska de villkor som anges för aktuell markklass i detta kapitel

vara uppfyllda.

36 § Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning kan lantbrukaren inte

få någon utbetalning för komplementet. Detta gäller även om villkoren i 1 § är

uppfyllda.

SJVFS 2016:11

28

4 kap.

FÄBODAR

Vilka krav finns för att få ersättning för fäbodar?

1 § Lantbrukaren kan få ersättning för att bevara miljön runt fäboden. Minsta tillåtna

åtagande för fäbodar är en godkänd fäbod i bruk och sex hektar sammanhängande

fäbodbete per fäbod. För att berättiga till ett åtagande måste marken vid varje fäbod

betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get.

2 § För att länsstyrelsen ska kunna fastställa en godkänd fäbod i bruk ska följande

krav vara uppfyllda:

1. Fäboden innehåller minst en byggnad i traditionell stil med fungerande

permanent tak. Byggnaden ska vara ursprunglig, restaurerad eller återuppbyggd.

2. Fäboden har historiskt brukats som fäbod.

3. Byggnader på fäboden används inte som permanentbostad och fäboden är

tydligt avgränsad från hemgården både geografiskt och funktionsmässigt.

4. Fäboden uppfyller de särskilda kriterierna för fäbod som länsstyrelsen har

beslutat om i länets handlingsplan.

5. Djuren vistas inte på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än

31 oktober.

När ett flerfäbodsystem som är godkänt av länsstyrelsen tillämpas är kriterierna

de samma både för huvudfäboden och kompletterande fäbodar.

3 § Länsstyrelsen fastställer arealen för samtliga skiften med fäbodbete.

Åtagandearealen måste vara minst sex hektar sammanhängande fritt bete eller bete i

storhägn per fäbod. Dessutom får den inte vara större än:

1. antal djurenheter på fäboden, eller i flerfäbodsystemet, det första året i

åtagandet multiplicerat med fem hektar,

2. den tillgängliga fäbodbetesarealen per fäbod,

3. det antal djurenheter länsstyrelsen eventuellt beslutat att det maximal får vara

per fäbod, eller flerfäbodsystem, multiplicerat med fem hektar.

Dessutom ska länsstyrelsen ta hänsyn till fäbodens traditionella användande

samt andra uppgifter som har betydelse för åtagandet och som framgår av länets

handlingsplan. Vidare ska länsstyrelsen ta hänsyn till vilket område som används till

bete av djuren vid fäboden.

4 § Länsstyrelsen ska även fastställa om marken har markklassen fäbodbete som ger

rätt till gårdsstöd eller fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd. Följande ska även

framgå:

1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha.

2. En bestämd markklass med en yta och areal.

Vilka åtgärder får inte utföras på marken?

5 § På skifte som omfattas av åtagande för fäbodar är det inte tillåtet att:

1. använda växtskyddsmedel,

2. gödsla,

3. jordbearbeta,

4. göra insådd,

SJVFS 2016:11

29

5. bedriva täkt av sten eller jord,

6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 och

7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Vilka villkor ställs på fäbodens skötsel?

6 § Åtagandearealen ska varje år betas med ett betestryck på minst 0,2 djurenheter per

hektar. De tillåtna djurslagen är nötkreatur, får, get och häst. Djuren ska vistas vid

fäboden minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen

fastställer. Vid flerfäbodsystem ska djur vistas vid alla ingående fäbodar minst två

månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Vid

flerfäbodsystem kan länsstyrelsen även bestämma under vilken period djuren ska

vistas vid vilken fäbod. Ett djur kan endast tillgodoräknas en fäbod per säsong.

7 § Länsstyrelsen kan besluta om undantag från hur länge djuren ska vistas vid

fäboden:

1. I de fall djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden.

2. I de fall djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på fäboden under

delar av säsongen.

Ersättningen får i dessa fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att

genomföra.

8 § Utöver skötselvillkoret i 6 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta fäbodbetet

enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. hur många djurenheter samt djur av respektive djurslag som är tillåtna att

finnas vid fäboden,

4. reglering av bete med vissa djurslag.

Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för

den enskilda marken.

Vilka undantag finns?

9 § För samtliga marker som ger rätt till ersättning för fäbodbete får länsstyrelsen

besluta om:

1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 5 § i detta

kapitel, om det krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva främmande arter

som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden,

2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada

biotopskyddade landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken enligt 5 §

i detta kapitel, om föreskrifter har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande

åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även

ett enskilt år besluta om undantag från kravet på betestryck enligt 6 § i detta kapitel.

3. Undantag från kravet på betestryck i 6 §, detta kapitel, om exceptionella

väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken enligt

regelverket. Ersättningen får i detta fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att

genomföra.

SJVFS 2016:11

30

4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord enligt 5 § i detta

kapitel eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara natur- och kulturvärden

i området.

Komplementet särskild skötsel av fäbodbete

Vad kan man få ersättning för?

10 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet särskild skötsel av

fäbodbete om det finns ett åtagande för fäbodbete på marken och följande

förutsättningar är uppfyllda:

1. Marken ska ha natur- och eller kulturvärden knutna till långvarig fäboddrift

som gynnas av den särskilda skötseln. Dessa värden kräver särskild skötsel enligt

minst ett av villkoren enligt 11 § i detta kapitel.

2. Marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog. I fäbodskogen ska

trädbeståndet till övervägande del vara spontant uppkommet och ha inslag av gamla

träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet. Beståndet ska även sakna

påtagliga indikationer på trakthyggesbruk,

3. Marken uppfyller de särskilda kriterierna för komplementet som länsstyrelsen

fastställt i handlingsplanen.

4. Ett eller flera av skötselvillkoren i 11 §, detta kapitel, ska vara fastställda.

Länsstyrelsen fastställer omfattning och villkor för komplementet.

Vilken skötsel krävs?

11 § Lantbrukaren ska sköta fäbodbetet enligt de av följande skötselvillkor som

länsstyrelsen fastställt i 10 §, detta kapitel:

1. villkor för vegetationens utseende,

2. villkor för skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement,

3. villkor för användande och synliggörande av fäbodstigar,

4. villkor för att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort senast 31

oktober första stödåret och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden.

5 kap.

RESTAURERING

AV

BETESMARKER

OCH

SLÅTTERÄNGAR

Vilken mark ger rätt till ersättning för restaurering av betesmarker och

slåtterängar?

1 § Lantbrukaren kan få ersättning för mark som har varit brukad som betesmark eller

slåtteräng. Marken ska ha eller kunna återfå höga natur- eller kulturvärden enligt något

av följande:

1. Marken har vegetationstyper eller rester av sådana som visar på långvarig slåtter-

eller beteshävd.

2. Marken har växtarter som visar på långvarig hävd.

3. Marken har andra biologiska värden som gynnas av slåtter- eller beteshävd.

4. Marken har djurarter som är beroende av långvarig betes- eller slåtterhävd eller

har goda förutsättningar att återfå sådana.

5. Marken har eller kan återfå höga kulturhistoriska värden.

SJVFS 2016:11

31

2 § Lantbrukaren kan få ersättning för mark som är igenvuxen, ohävdad eller kan

uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Marken ska under

åtagandeperioden, ha förutsättningar att kunna restaureras till någon av följande

markklasser:

1. betesmarker med särskilda värden,

2. slåtterängar med särskilda värden,

3. mosaikbetesmarker,

4. alvarbete,

5. skogsbete,

6. gräsfattiga marker, eller

7. fäbodbete med komplementet särskild skötsel.

3 § Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt ingår i ett åtagande för

betesmarker och slåtterängar eller ett åtagande för fäbodar i programperiod 2014-2020

eller i programperiod 2007-2013.

Marken får inte heller samtidigt ingå i miljöinvestering för engångsröjning i

programperiod 2014-2020 eller miljöinvestering för restaurering av betesmarker och

slåtterängar i programperiod 2007-2013.

4 § Mark som ingår i ersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar,

får samtidigt inte uppfylla förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och

slåtterängar eller miljöersättningen för fäbodar i programperiod 2014-2020.

Marken får inte heller tidigare ha ingått i ett åtagande för betesmarker och

slåtterängar eller ha fått miljöinvestering för restaurering av betesmarker och

slåtterängar i programperiod 2007-2013. Länsstyrelsen får besluta om undantag från

detta om:

1. målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av fäbodbete,

2. målet för restaureringen är att uppfylla kraven för annan markanvändning,

3. marken inte längre berättigar till ersättning på grund av ändrade regler för

miljöersättning, eller

4. marken tidigare har brukats av annan lantbrukare.

Vad krävs för att ett åtagande ska godkännas?

5 § Lantbrukaren får påbörja restaureringsåtgärderna först när en ansökan om

restaurering har kommit in till länsstyrelsen och de har lämnat ett skriftligt besked om

att åtgärderna får påbörjas.

6 § Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt

fastställer markklassen för restaurering.

7 § Länsstyrelsen ska fastställa en restaureringsplan som innehåller följande:

1. En motivering till markklassen restaurering.

2. En markklass med en yta och areal som är lika stort som skiftet.

3. En beskrivning av befintliga natur- och kulturvärden samt målet med

restaureringen.

4. Vilka åtgärder som ska göras för att restaurera området.

5. Tidpunkt, metoder och omfattning för dessa åtgärder.

SJVFS 2016:11

32

8 § Lantbrukaren ska följa planen för restaurering som länsstyrelsen har fastställt.

Följande åtgärder är förbjudna och får inte göras på skiftet om det inte särskilt tillåts i

restaureringsplanen:

1. använda växtskyddsmedel,

2. gödsla,

3. jordbearbeta,

4. göra insådd,

5. bedriva täkt av sten eller jord

6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6, och

7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Länsstyrelsens slutbesiktning av restaureringen

9 § Slututbetalning av restaureringen det sista året i åtagandeperioden kan göras först

efter att länsstyrelsen har genomfört slutbesiktningen. Vid slutbesiktningen ska

länsstyrelsen fastställa markklass för marken enligt 3 kap. 4-6 §§ eller 5 kap. 4 §.

Den fastställda markklassen börjar gälla kalenderåret efter att restaureringen har

avslutats.

Marken ska bevaras som betesmark efter restaureringen

10 § Marken som länsstyrelsen fastställer vid slutbesiktning ska uppfylla kriterierna

för aktuell markklass och skötas enligt villkoren för aktivitetskravet 9 § i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. i fem år från och med

kalenderåret efter att restaureringen har avslutats. Under dessa fem år får inte någon

av de förbjudna åtgärderna enligt 5 kap. 8 § utföras på marken. Länsstyrelsen kan

medge undantag enligt 3 kap. 17 §.

6 kap.

VALLODLING

Vad kan man få ersättning för?

1 § Lantbrukare som odlar flerårig slåtter- och betesvall eller frövall som är korrekt

anlagd och sköts enligt villkoren i 3-7 §§, detta kapitel, kan söka ersättningen.

Vilka regler finns för åtagandet?

2 § Storleken på åtagandet är den areal lantbrukaren har sökt utbetalning för det första

året i åtagandet.

Den som söker ska varje år odla vall enligt villkoren och söka utbetalning på en

areal som motsvarar minst 80 procent av åtagandet och högst 120 procent av åtagandet.

(SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

33

Vallen ska vara huvudgröda

3 § Vallen ska vara huvudgröda minst tre år i följd. De tre åren räknas från första året

vallen finns med i ansökan om utbetalning. Vallen får brytas tidigast 31 juli det tredje

året.

För stödåret 2015 är det möjligt att räkna de tre åren från och med 2014 om vallen

ingick i ett åtagande för vallodling i programperiod 2007-2013 och om lantbrukaren

sökte utbetalning för det 2014.

Vilka villkor finns det för att få ersättning?

4 § Vallen är korrekt anlagd om följande är uppfyllt:

1. Vallen är sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa.

2. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får

blandas i vid sådden.

5 § Vallen ska bestå av godkänd vallgröda. Vallen är godkänd om grödan som täcker

marken består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa och har ett

fodervärde. Dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter också ingå men får inte

vara dominerande. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall.

Vilka skötselvillkor gäller?

6 § På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen.

7 § Vallen ska skötas varje år genom att någon av följande åtgärder är utförd senast

den 31 oktober:

1. Vallen är slagen minst en gång och skörden är bortförd.

2. Vallen är betad motsvarande en vallskörd.

7 kap.

SKÖTSEL AV VÅTMARKER OCH DAMMAR

Vilka förutsättningar gäller för att få ett åtagande för skötsel?

1 § För att lantbrukaren ska få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar ska

länsstyrelsen:

1. godkänna våtmarken och dammen och

2. fastställa den areal som kräver skötsel och underhåll.

Detta ska ske senast sista ändringsdag det år ansökan om åtagande för skötsel av

våtmark eller damm avser.

Vad gäller för att länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen?

2 § Länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen för miljöersättningen om

den är en godkänd miljöinvestering. Länsstyrelsen kan också godkänna en våtmark

eller damm som inte är anlagd eller restaurerad med miljöinvestering, men som

motsvarar de krav som ställs på en miljöinvestering när det gäller:

1. omfattning och placering,

2. målet för åtgärderna,

SJVFS 2016:11

34

3. vilka metoder eller material som ska användas samt

4. eventuella övriga villkor för projektet.

Vad innehåller åtagandet?

3 § När länsstyrelsen beslutar om åtagande för skötsel av våtmarker eller dammar ska

följande framgå:

1. vilken areal som åtagandet omfattar,

2. om våtmarken eller dammen är anlagd eller restaurerad med syftet näringsrening,

biologisk mångfald eller en kombination av dessa,

3. vilken del av våtmarken eller dammen som tillhör ägoslaget våtmark och vilken

del av våtmarken som tillhör ägoslaget betesmark, om det är aktuellt

4. vilka förbud som gäller och om länsstyrelsen beviljat något undantag, samt

5. vilka skötselvillkor som gäller.

Vilka förbud gäller?

4 § På mark som omfattas av åtagande för skötsel av våtmarker och dammar är det

inte tillåtet att:

1. sprida gödselmedel,

2. använda växtskyddsmedel,

3. utfodra fisk, kräftor eller andra djur,

4. sätta ut fisk, kräftor eller andra djur,

5. sprida kalk och

6. förstöra eller ta bort våtmarker eller dammar, som ingår i åtagandet.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 3, 4 och 5 om

det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen

får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 2-5 vid bekämpning av

växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och

kulturmiljövärden.

Vilka skötselvillkor gäller?

5 § För att få ersättning ska lantbrukaren sköta våtmarken eller dammen på följande

sätt:

1. Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras

funktion består under hela åtagandeperioden.

2. Vegetation som riskerar att försämra våtmarkens eller dammens funktion ska tas

bort.

6 § Utöver skötselvillkoren i 5 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta våtmarken

eller dammen enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt:

1. förbud mot att tömma våtmarken helt,

2. hur vattennivån får variera,

3. villkor för vegetationens utseende,

4. villkor för bete och slåtter,

5. hur omgivande anläggningar och bebyggelse får uppföras.

Länsstyrelsen får precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den

enskilda våtmarken eller dammen.

SJVFS 2016:11

35

Länsstyrelsen får även besluta att villkor som kommer från slutbesiktningen av

miljöinvestering ska gälla för åtagandet för skötseln.

8 kap.

MINSKAT KVÄVELÄCKAGE

Vad kan man få ersättning för?

1 § Lantbrukare med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för odling

av fånggröda eller för vårbearbetning.

Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två

huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförlusterna efter

huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte räknas

som huvudgröda. Fånggröda får inte övergå till huvudgröda följande år.

Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en

huvudgröda, efter en vall eller efter en bevuxen träda förrän efter årets slut.

Med nitratkänsligt område avses de områden som anges som känsliga i 2 § i Statens

jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i

jordbruket vad avser växtnäring. (SJVFS 2016:6).

Vilka regler gäller för åtagandet?

2 § Storleken på åtagandet är den areal lantbrukaren har sökt utbetalning för det

första året i åtagandet.

Åtagandet för minskat kväveläckage är den sammanlagda arealen för fånggröda

och vårbearbetning. Om lantbrukaren kombinerar fånggröda och vårbearbetning på

samma skifte räknas dock denna areal endast en gång. (SJVFS 2016:6).

3 § Lantbrukaren ska varje år odla fånggröda eller vårbearbeta marken enligt villkoren

och söka utbetalning på en areal som motsvarar minst 80 procent av åtagandet och som

mest 120 procent av åtagandet. Andelen fånggröda, vårbearbetning eller en

kombination av de två delarna får variera från år till år. (SJVFS 2016:6).

Fånggröda

Vilka skötselvillkor gäller för sådd och etablering av fånggröda?

4 § Lantbrukaren ska så fånggrödan med en för arten och syftet med odlingen

normal utsädesmängd. Fånggrödan ska sås vid en tidpunkt så att den kan utvecklas

väl och ta upp kväve efter skörd av huvudgrödan. (SJVFS 2016:6).

5 § Etableringen av fånggrödan ska vara tillräcklig med hänsyn tagen till lokala

förhållanden och väderlek. (SJVFS 2016:6).

6 § Följande utsäde är godkänt vid sådd av fånggröda.

1. Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av

utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan

huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker.

SJVFS 2016:11

36

2. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Fånggrödan ska sås in i eller direkt efter skörd

av en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås direkt

efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker.

3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås direkt efter skörd av

potatis, rotfrukter eller grönsaker. (SJVFS 2016:6).

När får fånggrödan brytas?

7 § Om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap,

oljerättika eller rättika, får den brytas tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och

Hallands län får dessa fånggrödor brytas tidigast den 20 oktober.

Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas tidigast den

1 januari året efter stödåret. (SJVFS 2016:6).

Hur får fånggrödan användas?

8 § Lantbrukaren får inte använda fånggrödan för slåtter, bete eller annan produktion

före det datum då fånggrödan tidigast får brytas. (SJVFS 2016:6).

Hur får gödselmedel och växtskyddsmedel spridas?

9 § Gödselmedel eller växtskyddsmedel får inte spridas på marken mellan skörd av

huvudgrödan och det datum då fånggrödan tidigast får brytas. (SJVFS 2016:6).

Vårbearbetning

Vad kan man få ersättning för?

10 § Lantbrukare kan få ersättning för vårbearbetning om:

1. Markanvändningen det aktuella stödåret är huvudgröda, vall eller bevuxen träda.

2. Marken jordbearbetas tidigast den 1 januari året efter stödåret. Lantbrukaren får

dock utföra en grund jordbearbetning inför sådd av vitsenap, oljerättika eller rättika.

3. Marken sås med huvudgröda eller vall senast det datum som framgår av

1 kap. 29 § året efter aktuellt stödår. (SJVFS 2016:6).

11 § Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning.

Därför kan huvudgrödan potatis, rotfrukter eller grönsaker inte kombineras med

vårbearbetning. (SJVFS 2016:6).

Hur får gödselmedel och växtskyddsmedel spridas?

12 § Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en

bevuxen träda får inte gödselmedel eller växtskyddsmedel spridas på marken förrän

tidigast den 1 januari året efter stödåret. (SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

37

9 kap.

SKYDDSZONER

Vilka krav finns för att få ersättning för skyddszoner?

1 § Det är möjligt att få ersättning för skyddszon mot vattendrag och anpassad

skyddszon i enlighet med 8 kap.24-27 §§ förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Lantbrukare kan få ersättning om de anlägger eller har skyddszoner i nitratkänsliga

områden och sköter dessa enligt villkoren under åtagandeperioden. Med nitratkänsliga

områden avses de områden som anges som känsliga i 2 § Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser

växtnäring. (SJVFS 2016:6).

2 § Första året i åtagandeperioden ska hela åtagandearealen omfattas av lantbrukarens

ansökan om utbetalning. (SJVFS 2016:6).

Vad krävs för att få ett åtagande för skyddszoner?

3 § Utöver vad som framgår av 8 kap. 8 § förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder ska varje enskild skyddszon vara minst 100

kvadratmeter. (SJVFS 2016:6).

4 § Utöver vad som framgår av 8 kap 26 § förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder, får det för skyddszoner mot vattendrag inte finnas

skog mellan skyddszonen och vattenområdet. Däremot får det finnas spridda träd och

buskar.

Bredden på skyddszonen ska vara minst 6 meter och högst 20 meter.

(SJVFS 2016:6).

5 § Det är inte möjligt att få ett åtagande för anpassade skyddszoner om kriterierna

för skyddszon mot vattendrag i 4 §, detta kapitel, är uppfyllda.

Utöver vad som framgår av 8 kap. 27 § förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder ska länsstyrelsen fatta beslut om vilka marker som

berättigar till ersättning för anpassade skyddszoner samt fastställa skyddszonens areal

och placering. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav finns vid anläggning av skyddszoner?

6 § Lantbrukaren ska anlägga skyddszonen senast det datum som framgår av 1 kap.

29 §,dessa föreskrifter, det första året i åtagandeperioden.

Växtligheten på skyddszonen ska bestå av vallgräs eller vallgräs i blandning med

vallbaljväxter. En insektsfrämjande fröblandning kan blandas in vid sådd. Högst

15 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Sådd ska ske med

en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.

Skyddszoner som redan är etablerade vid åtagandeperiodens början omfattas inte

av kravet på sådd. (SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

38

Vilka villkor ställs på skyddszonens skötsel?

7 § Växtligheten på skyddszonen är godkänd om den utgörs av vallgräs eller vallgräs

i blandning med vallbaljväxter. Dessutom får smalbladiga gräs och örter också ingå.

(SJVFS 2016:6).

8 § På skyddszonen är det inte tillåtet att:

1. använda växtskyddsmedel och

2. gödsla. (SJVFS 2016:6).

9 § Skyddszonen får betas under hela betessäsongen. Efter den 30 juni får

växtligheten på skyddszonen slås av och skördas. Den avslagna växtligheten ska föras

bort om det bedöms att den kan skada växtligheten på skyddszonen.

Om växtligheten på skyddszonen riskerar att skada närbelägen utsädesodling

genom oönskad pollinering får lantbrukaren slå av växtligheten på skyddszonen under

hela året. (SJVFS 2016:6).

10 § Växtligheten på skyddszonen ska hållas i fullgott skick samt fri från skador.

Vid dikning eller underhåll av diken och dränering får dock jordmassor läggas på

skyddszonen. Vid täckdikning av ett intilliggande skifte får skyddszonen brytas

igenom. Jordmassorna ska vara bortförda och skyddszonens växtlighet reparerad

senast det datum som framgår av 1 kap. 29 § dessa föreskrifter. (SJVFS 2016:6).

11 § En skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela åtagandeperioden.

Länsstyrelsen får dock i samband med en kontroll besluta att lantbrukaren ett enstaka

år under åtagandeperioden får bryta och lägga om skyddszonen för att få en fullgod

växtlighet. Om brytning och anläggning av ny växtlighet sker på skyddszonen ska

detta ske under samma stödår och innan sista sådatum. (SJVFS 2016:6).

12 § Det sista året i åtagandeperioden får skyddszonen brytas tidigast den 10 oktober,

utom i Blekinge, Skåne och Hallands län, där skyddszonen får brytas tidigast den 20

oktober. (SJVFS 2016:6).

10 kap.

HOTADE HUSDJURSRASER

Vilka krav finns för att kunna söka ersättning för hotade husdjursraser?

1 § Utöver vad som framgår av 8 kap.28 och 29 §§ förordningen (2015:406) om stöd

för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska den som söker ersättningen:

1. följa Jordbruksverkets fastställda avelsplan för rasen, samt

2. ha sin besättning ansluten till härstamningskontroll godkänd av Jordbruksverket

och följa de regler som gäller för årlig rapportering till respektive

härstamningskontroll. Besättningen ska vara ansluten senast sista ansökningsdag.

(SJVFS 2016:6).

Vilka krav finns för åtagandet?

2 § Storleken på åtagandet är det antal djurenheter djurhållaren har sökt utbetalning

för det första året i åtagandet.

SJVFS 2016:11

39

Den som söker ska varje år hålla hotade husdjur enligt villkoren för ersättningen

och söka utbetalning på det antal djurenheter som motsvarar minst 50 procent av

åtagandet och högst 150 procent av åtagandet. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav finns för besättningen?

3 § Alla djur som ingår i ansökan om utbetalning ska vara individmärkta.

(SJVFS 2016:6).

4 § Hondjur som ingår i ansökan om utbetalning får endast betäckas eller semineras

med renrasiga handjur av samma ras. (SJVFS 2016:6).

5 § Kastrerade djur berättigar inte till ersättning.(SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller under hållandeperioden?

6 § Hållandeperioden för får, getter och svin är 60 dagar. (SJVFS 2016:6).

7 § Under hållandeperioden är det möjligt att byta ut de får, getter och svin, som

djurhållaren har angivit i ansökan om utbetalning, mot andra ersättningsberättigande

får, getter eller svin. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs

från företaget. Djurhållaren ska meddela Jordbruksverket inom 5 arbetsdagar att ett

byte av djur har skett. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som

angivits i ansökan om utbetalning. (SJVFS 2016:6).

Vilka villkor gäller för renrasigheten för varje djur?

8 § De djur som tidigare har ingått i någon av ersättningarna för hotade husdjursraser

berättigar även fortsättningsvis till ersättning.

För de djur som tidigare inte har ingått i ersättningen ska djurhållaren styrka

renrasighet med härstamningsuppgifter från godkänt härstamningsregister.

(SJVFS 2016:6).

9 § Med renrasiga djur menas djur vilka har känd härstamning av samma ras i minst

fyra generationer eller tillbaka till founders. Founders

är

djur från

ursprungsbesättningen eller besättningarna. (SJVFS 2016:6).

Vilka djur kan ingå i ansökan om utbetalning?

10 § Det är enbart de djur som ingår i besättningens bevarande- eller avelsarbete som

ger rätt till ersättning.

Åldersvillkoren i 8 kap. 30 § förordningen (2015:406) om

stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska vara uppfyllda senast under

hållandeperioden. (SJVFS 2016:6).

Hur beräknas antalet nötkreatur?

11 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB).

SJVFS 2016:11

40

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före det år ansökan avser

till och med den 31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2016:6).

12 § Den som söker får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

produktionsplatsen och som är anmälda till CDB.

Ett djur får endast tillgodoräknas en djurhållare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på djurhållaren kan stödmyndigheten medge

att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

(SJVFS 2016:6).

11 kap.

EKOLOGISK PRODUKTION OCH

OMSTÄLLNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

Hur kan ett åtagande för växtodling kombineras med djurhållning?

1 § För att få ett åtagande för ekologisk djurhållning krävs att den som söker har ett

åtagande för ekologisk växtodling. För att få ett åtagande för omställning till ekologisk

djurhållning krävs att den som söker antingen har ett åtagande för omställning till

ekologisk växtodling eller ett åtagande för ekologisk växtodling.

Vilka krav gäller när den som söker ansluter sin produktion?

2 § För att få ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk

produktion ska den som söker ansluta produktionen till ett godkänt kontrollorgan

senast sista ansökningsdag det första året i åtagandeperioden.

Den som söker ansluter produktionen genom att skriva under och lämna in ett

anslutningsavtal till ett godkänt kontrollorgan.

3 § Senast den 15 juni ska den som söker:

1. Ansluta all växtproduktion som ingår i åtagandet eller ansökan om åtagande och

2. Ansluta all djurhållning som ingår i ansökan om utbetalning.

Vilka är skötselvillkoren?

4 §24 Lantbrukare som har ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till

ekologisk produktion ska följa rådets förordning (EG) nr 834/200725 och

kommissionens förordning (EG) nr 889/200826 för att få ersättning. (SJVFS 2016:6).

Kontroll

5 § För att få rätt till ett åtagande och utbetalning ska lantbrukaren godkänna att

stödmyndigheten får kontrollera följande:

24 Ändringen innebär att det tidigare andra stycket har flyttats till 3 kap 13 § Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion.

25 EUT L 189, 20.7.2007, s. 1. (Celex 32007R0834).

26 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1. (Celex 32008R0889).

SJVFS 2016:11

41

1. anslutningen till ett godkänt kontrollorgan,

2. anslutningens omfattning, samt

3. de resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av

om lantbrukaren har uppfyllt villkoren för ersättningen.

Lantbrukaren ska se till att information och handlingar från det godkända

kontrollorganet lämnas till stödmyndigheten inom begärd tid.

6 § Lantbrukaren ska göra det möjligt för länsstyrelsen att kontrollera de uppgifter

som denne har lämnat och som rådets förordning (EG) nr 834/200727 och

kommissionens förordning (EG) nr 889/200828 ställer krav på. Kontrollerna ska ske

mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. Uppgifter

behöver inte vara dokumenterade om de inte är relevanta för den typ av produktion

lantbrukaren bedriver. Lantbrukaren ska spara all dokumentation som påverkar

utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som ansökan

avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2016:6).

Regler för växtodling

Vilka särskilda villkor finns för odling av vissa grödor?

7 § För att ge rätt till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det

syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan.

8 § Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras. Oljeväxter,

oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas. Odling av

stärkelsepotatis och hampa ger rätt till ersättning. Grönfoder ska bestå av ettåriga

lantbruksgrödor och vara dugligt som foder för att ge rätt till ersättning. Vallgräs och

vallbaljväxter får endast ingå som insådd i grönfoder.

Grödor som ger rätt till utbetalning inklusive vall får inte användas till

energiproduktion.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

9 § Den som söker kan få ersättning för hampa endast om villkoren i artikel 32 och

35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 är uppfyllda.

Länsstyrelsen ska senast den 30 juni stödåret få in etikett från utsädesförpackningen

samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

10 § En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs.

Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta

avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats.

27

EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834).

28

EUT L 250, 18.9.2008, s 1 (Celex32008R0889).

SJVFS 2016:11

42

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

11 § För att en fruktodling ska ge rätt till ersättning, ska den ha minst 400 träd per

hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.).

Odling av surkörsbär (Prunus cerasus) ska ha minst 300 träd per hektar.

12 § För att en bärodling ska ge rätt till ersättning ska den ha minst

1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium

vitis-idaea),

2. 16 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa), tranbär (Vaccinium

spp.) eller åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus),

3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus),

4. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus spp.),

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär

(Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.), rosenkvitten (Chaenomeles

spp.) eller vindruvor (Vitis ssp.),

6. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) eller bärhäggmispel

(Amelanchier alnifolia), eller

7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

13 § Fruktträd ger rätt till ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras. Den

som söker ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen

vid kontroll.

14 § Bärodlingar ger rätt till ersättning även de år den som söker etablerar eller

föryngrar odlingen.

Regler för djurhållning

Vilket är det minsta antal djur som krävs för att uppfylla djuråtagandet?

15 § Djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagandeperioden minst

omfatta något av följande djurantal:

1. en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden,

2. ett nötkreatur i genomsnitt,

3. två djurenheter av värphöns i genomsnitt,

4. två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt, eller

5. ett slaktsvin som levererats till slakteri.

Vilken åkermark kan ge ytterligare ersättning för djurhållning?

16 § För utbetalning av ersättning för djurhållning i ekologisk produktion får endast

åkermark med åtagande för ekologisk produktion användas vid beräkningen. För

utbetalning av ersättning för djurhållning i omställning till ekologisk produktion får

både åkermark i omställning till ekologisk produktion och åkermark i ekologisk

produktion användas vid beräkningen.

Åkermarken berättigar endast till ersättning för djurhållning i ekologisk produktion

eller omställning till ekologisk produktion, i de fall den odlas med slåtter- och betesvall

eller med grödor som ger rätt till ersättning för växtodling. (SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

43

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om utbetalning?

17 § Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor, getter och

suggor som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Lantbrukaren ska hålla minst

det antal djur som anges i ansökan om utbetalning enligt reglerna för ersättningarna

för ekologisk produktion under en hållandeperiod av minst 60 dagar. (SJVFS 2016:6).

18 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre

än ett år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut?

19 § Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut

mot andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor under hållandeperioden.

Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget.

Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

20 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för nötkreatur för

åtagandet under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli

ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion

och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas nötkreaturen

från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om

lantbrukaren inte har sökt utbetalning för nötkreatur i ersättningen under föregående

stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad

produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt

utbetalning för certifierad ekologisk produktion av nötkreatur i ersättningen under

föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med

31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion.

21 § Lantbrukaren får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid.

Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att

ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

22 § Lantbrukare kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar

för lantbrukarens produktionsplats till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med

SJVFS 2016:11

44

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering

avseende slaktade djur.

Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för slaktsvin för

åtagandet under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli

ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion

och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas slaktsvinen

från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som inte har sökt utbetalning för slaktsvin i ersättningen under

föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad

produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt

utbetalning för certifierad ekologisk produktion av slaktsvin i ersättningen under

föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med

31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion

Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att

ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns

särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

23 § Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det genomsnittliga antalet

värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden.

Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet

djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras

med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet

dagar i räkningsperioden. Värphöns ger rätt till ersättning först efter 16 veckors ålder.

Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns

som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion.

Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för djurslaget under

föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion

och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas djurslaget från

1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om

lantbrukaren inte har ansökt om utbetalning för djurslaget i ersättningen under

föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad

produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt

utbetalning för certifierad ekologisk produktion av värphöns och slaktkycklingar i

ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före

ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk

produktion.

Vilka undantag finns för omställning till ekologisk produktion?

24 § Lantbrukare som har ett åtagande för omställning till ekologisk växtodling och

söker ett åtagande för omställning till ekologisk djurhållning eller lägger till ett

SJVFS 2016:11

45

djurslag till sitt åtagande undantas, under nedanstående förutsättning, från kraven på

ekologiskt foder i rådets förordning (EG) nr 834/200729 och kommissionens

förordning (EG) nr 889/200830 för det eller de djurslag som omställningen berör.

Undantaget gäller under förutsättning att lantbrukaren inte tidigare fått ersättning för

ekologisk djurhållning eller omställning till ekologisk djurhållning för det aktuella

djurslaget eller djurslagen.

Undantaget gäller från och med den 1 januari det år lantbrukaren lägger till

djurslaget i sin ansökan till och med den dag lantbrukaren ansluter djurhållningen till

ett godkänt kontrollorgan. Senast sista ansökningsdag det år lantbrukaren söker

åtagande för omställning till ekologisk djurhållning för det aktuella djurslaget eller

djurslagen ska lantbrukaren ansluta djurhållningen till ett godkänt kontrollorgan.

(SJVFS 2016:11).

12 kap.

KOMPENSATIONSSTÖD

Vilka villkor gäller för grödor som ingår i ansökan om utbetalning?

1 § Lantbrukaren ska sköta sina grödor enligt aktivitetskraven i 9 § i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd

Grovfodergrödor

Vad gäller för de grovfodergrödor som odlas på åkermark?

2 § Den som söker kompensationsstöd för vall, grönfoder eller andra grovfodergrödor

på åkermark ska sköta grödan varje år genom att någon av följande åtgärder är utförd

senast den 31 oktober:

1. Grödan är slagen minst en gång och skörden är bortförd.

2. Grödan är betad motsvarande en vallskörd.

Grovfodergrödor får inte tröskas. (SJVFS 2016:6).

Vad gäller för betesmark och slåtteräng?

3 § Skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande:

Marken ska betas eller slås. Om marken slås ska skörden föras bort. Alla delar av

skiftet ska vara synligt påverkade av bete eller slåtter. Det ska vara genomfört vid

växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober.

Om länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor för betesmarker och slåtterängar

enligt reglerna i 3 och 4 kap. i dessa föreskrifter, ska lantbrukaren få samma undantag

i kompensationsstödet.

När får träda skördas om lantbrukaren söker utbetalning för typ av jordbruk 1, 2

eller 3?

3 a § Det framgår av 10 kap. 5 § andra stycket i förordningen (2015:406) om stöd om

landsbygdsutvecklingsåtgärder att all åkermark och betesmark på företaget där grödan

29

EUT L 189, 20.7.2007, s. 1. (Celex 32007R0834).

30

EUT L 250, 18.9.2008, s. 1. (Celex 32008R0889).

SJVFS 2016:11

46

odlas och skördas eller betas som grovfoder ska redovisas och räknas som

grovfodergröda.

Undantag gäller för träda som betas eller skördas först efter den 31 juli. Denna ska

inte redovisas eller räknas som en grovfodergröda. (SJVFS 2016:6).

Växtodlingsgrödor

Vad gäller för alla växtodlingsgrödor?

4 § För att ge rätt till ersättning ska lantbrukaren odla växtodlingsgrödor med sikte på

god skörd och för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan.

Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd, utom vid odling av frövall.

(SJVFS 2016:6).

Vilka särskilda villkor finns för spannmål?

5 § Den som söker ersättning för spannmål måste minst odla den till full axgång innan

odlingen skördas eller avbryts.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

5 a § Den som söker kan få ersättning för hampa endast om villkoren i artikel 32 och

35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/201331 är uppfyllda.

Lantbrukaren ska senast den 30 juni stödåret lämna in etikett från

utsädesförpackningen samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa

odlas till Länsstyrelsen. (SJVFS 2016:6).

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

5 b § En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som

söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas

tillgängligt vid kontroll. (SJVFS 2016:6).

Vilka särskilda villkor finns för energiskog?

5 c § Lantbrukare kan få ersättning för odling av energiskog, som består av

snabbväxande skogsträd enligt definitionen i 3 § Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om direktstöd. (SJVFS 2016:6).

Extensiva grödor

Vilka särskilda villkor finns det för extensiva grödor?

5 d § Extensiva grödor med undantag för skyddszoner och gröngödsling ska skördas

minst en gång om året. (SJVFS 2016:6).

31

EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex3202013R1307).

SJVFS 2016:11

47

5 e § För att räknas som extensiv gröda ska skyddszoner ingå i ett

miljöersättningsåtagande. Skyddszonen får skördas eller betas enligt villkoren för

åtagandet. (SJVFS 2016:6).

Vilka villkor gäller särskilt om lantbrukaren söker utbetalning för typ av jordbruk

1, 2 eller 3?

5 f § Lantbrukare som även söker utbetalning för grovfodergrödor inom typ 1, 2 eller

3 omfattas av regeln i denna paragraf.

Om lantbrukaren redovisar rörflen, gröngödsling där materialet förs bort, vallgröda

som används för energiändamål eller levereras till vallfodertork ska lantbrukaren

kunna visa att grödan inte har använts som grovfoder genom att redogöra för hur

grödan har använts, visa upp dokumentation av alla skördetillfällen, kontraktet med

vallfodertork samt verifikationer. (SJVFS 2016:6).

Hur ska ersättning beräknas för företag med marker inom flera stödområden?

6 § För lantbrukare med areal över gränsen för nedtrappning och areal i mer än ett

område trappas stödet i första hand ned i områden med lägst hektarbelopp. Återstående

nedtrappning görs i övriga områden efter stigande hektarbelopp.

7 § För lantbrukare med grovfodergrödor inom flera stödområden, för vilka olika

arealfaktorer tillämpas, får lantbrukaren ersättning enligt den arealfaktor som används

för det stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum

ligger utanför stödområdet, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområdet med

högst krav på antal djurenheter per hektar.

Hur ska tackor och getter redovisas i ansökan om utbetalning?

8 § Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som

utgör underlag för utbetalning av ersättning. Hållandeperioden är minst 60

dagar.(SJVFS 2016:6).

9 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre

än ett år. Villkoret ska vara uppfyllt senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får tackor och getter som ger rätt till ersättning bytas ut?

10 § Tackor och getter som lantbrukaren angivit i sin ansökan om utbetalning kan

bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden.

Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet

djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

11 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB).

SJVFS 2016:11

48

Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret.

12 § Lantbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid.

Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen, om det finns

särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas.

Övergångsstöd

13 § Reglerna i detta kapitel gäller också för övergångsstöd enligt punkt 6 i

övergångsbestämmelserna

förordningen

(2015:406)

om

stöd

om

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Om lantbrukaren söker övergångsstöd och har vall, grönfoder eller betesmark inom

mer än ett av de stödområden som gällde 2014 tillgodoräknas djurinnehavet i första

hand i området med högst ersättningsnivå. Återstående djurinnehav tillgodoräknas

mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå. (SJVFS 2016:6).

13 kap.

EXTRA DJUROMSORG FÖR FÅR

Vilka krav finns för att kunna söka ersättning för extra djuromsorg för får?

1 § Utöver vad som framgår av 11 kap.2-4 §§ förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder ska den som söker ersättningen:

1. under hållandeperioden hålla det antal får som ingår i ansökan om utbetalning,

2. under åtagandeperioden fram till och med årets slut hålla minst ett får, och

3. sköta de får som ingår i åtagandet enligt villkoren i 4-14 §§ detta

kapitel.(SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller under hållandeperioden?

2 § Hållandeperioden för ersättningen är 60 dagar. (SJVFS 2016:6).

3 § Under hållandeperioden är det möjligt att byta ut enskilda får mot andra

ersättningsberättigande får. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren

togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som

angivits i ansökan om utbetalning. (SJVFS 2016:6).

4 § För att ge rätt till ersättning ska de får som djurhållaren söker ersättning för, senast

under hållandeperioden, vara satta i avel eller vara äldre än ett år.(SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller för en produktionsplan?

5 § Djurhållaren ska ha en dokumenterad och uppdaterad produktionsplan som

omfattar genomförda och planerade aktiviteter under det år ansökan gäller. Denna

SJVFS 2016:11

49

produktionsplan ska finnas senast vid sista ansökningsdag och ska kunna visas vid

kontroll enligt 13-14 §§ i detta kapitel. (SJVFS 2016:6).

6 § Produktionsplanen ska innehålla beskrivning av rutiner och tidpunkter då följande

aktiviteter genomförts eller kommer att genomföras:

1. avelsplanering,

2. mottagningsrutiner för får som förs in i besättningen,

3. klippning och klövvård,

4. hullbedömning,

5. lamning,

6. betesplanering,

7. avvänjning och könsgruppering, och

8. slakt och försäljning. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid inventering och analys av foder?

7 § Djurhållaren ska senast den 1 november, det år ansökan avser, göra en

foderinventering som denne dokumenterar. Inventeringen ska omfatta både grov- och

kraftfoder samt beräkning av foderbehovet fram till betesläpp. Mängden av varje

foderslag ska framgå av dokumentationen. Djurhållaren ska kunna visa

foderinventeringen vid kontroll enligt 13 och 14 §§ i detta kapitel. (SJVFS 2016:6).

8 § Djurhållaren ska låta ett ackrediterat laboratorium analysera energi och protein i

ett parti grovfoder. Det gäller för såväl eget producerat foder som inköpt foder.

Analysen ska styrkas dels genom analysresultat med analysprotokoll från

laboratorium, dels genom att djurhållaren haft faktiska kostnader för analysen. Denna

analys ska vara gjord senast den 1 november, det år ansökan avser. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid foderstatsberäkningar?

9 § Djurhållaren ska beräkna foderstater för de får som är över ett år och de får som

är satta i avel.

Foderstatsberäkningar ska omfatta beräkning av foderbehov vid tre stadier. Dessa

stadier är lågdräktighet, högdräktighet samt vid digivning.

För de besättningar där det inte finns några dräktiga får ska tre foderstater beräknas

anpassade efter hullbedömningar och fodertillgång.

Foderstaterna ska innehålla uppgifter om daglig giva av olika foder för att täcka

djurens olika näringsbehov.

Senast den 1 november, det år ansökan avser, ska dessa foderstatsberäkningar vara

gjorda. Beräkningarna ska kunna visas vid kontroll enligt 13 och 14 §§ i detta kapitel.

(SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid hullbedömning?

10 § Djurhållaren ska vid minst tre tillfällen jämnt fördelade under det år som ansökan

avser hullbedöma samtliga får som vid respektive bedömningstillfälle ingår i

besättningen och som är över ett års ålder eller satta i avel. Bedömningen ska göras

efter den mall som finns i bilaga 8.

SJVFS 2016:11

50

Djurhållaren ska dokumentera i produktionsplanen när hullbedömningen görs i

besättningen samt resultatet av hullbedömningen på individnivå. Djurhållaren ska

kunna visa dokumentationen vid kontroll enligt 13 och 14 §§, detta kapitel.

(SJVFS 2016:11).

Vilka krav gäller vid klippning?

11 § Djurhållaren ska minst två gånger om året klippa samtliga får över ett års ålder

samt de djur som är satta i avel. Hela fåret ska klippas vid båda tillfällena. I de fall

djurhållaren bedömer att det är olämpligt för djurets välfärd att klippa hela fåret kan

den ena klippningen utföras som en hygienklippning.

Djurhållaren ska dokumentera i produktionsplanen när klippningen är utförd samt

motivera en eventuell hygienklippning. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller när nya får förs in i besättningen?

12 § Djurhållaren ska ha särskilda mottagningsrutiner för de får som förs in i

besättningen. De får som förs in i besättningen ska hållas avskilda från den övriga

besättningen. Dessa mottagningsrutiner ska följas under minst tre veckor.

Tillämpningen av mottagningsrutinerna ska dokumenteras på individnivå i

produktionsplanen. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid kontroll?

13 § Djurhållaren ska göra det möjligt för den myndighet som utför en kontroll att

kontrollera de uppgifter som djurhållaren lämnar mot bokföring, verifikationer,

stödjande dokument eller motsvarande. (SJVFS 2016:6).

14 § Vid kontroll på plats ska djurhållaren kunna uppvisa den dokumentation som

reglerna föreskriver för ersättningen. Djurhållaren ska spara all dokumentation som

påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som

ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2016:6).

14 kap.

EXTRA DJUROMSORG FÖR SUGGOR

Vilka krav finns för att söka ersättning för extra djuromsorg för suggor?

1 § Utöver vad som framgår av 11 kap.2-4 §§ förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder ska den som söker ersättningen:

1. hålla minst en sugga eller betäckt gylta i planerad produktion under hela det år

ansökan avser,

2. sköta de suggor och betäckta gyltor som ingår i åtagandet enligt villkoren i

4 - 8 §§ detta kapitel, och

3. låta samtliga suggor och betäckta gyltor på redovisade produktionsplatsnummer

ingå i åtagandet. (SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

51

Vilka krav gäller för redovisning och dokumentation av djur?

2 § Räkningsperioden är den 1 januari till den 31 december året före det år ansökan

avser.

Det genomsnittliga antalet suggor och betäckta gyltor beräknas genom att antalet

djur som finns i besättningen, oavsett om de satts in före räkningsperioden eller inte,

multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden och delas

med antalet dagar i räkningsperioden. Djurhållaren ska spara underlaget som visar hur

beräkningen har gjorts och ska kunna visa det vid kontroll enligt 9 och 10 §§ detta

kapitel. (SJVFS 2016:6).

3 § Djurhållaren ska dokumentera på individnivå när suggorna har grisat och när

gyltorna är betäckta. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller för en produktionsplan?

4 § Djurhållaren ska ha en dokumenterad och uppdaterad produktionsplan som

omfattar genomförda och planerade aktiviteter under det år ansökan avser.

Produktionsplanen ska minst innehålla ett djurflödesschema, en stallplan samt

skötselrutiner för besättningen. Denna produktionsplan ska finnas senast sista

ansökningsdag och ska kunna visas vid kontroll enligt 9 och 10 §§ detta kapitel.

Djurflödesschemat ska minst innehålla uppgifter om antalet suggor och betäckta

gyltor, grupper och stallavdelningar samt uppgifter om grisningsintervall.

Stallplanen ska visa alla byggnader och stallavdelningar som används i

produktionen. Av produktionsplanen ska det framgå att det finns en tomtid på minst 5

dagar mellan varje djuromgång i stallavdelningar för smågrisar eller växande grisar.

Växande grisar definieras i 1 kap. 4 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna

råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m.

Undantag från att det ska finnas tomtid gäller för de avdelningar som endast

används för att hålla egna rekryteringsdjur.

Skötselrutinerna ska vara anpassade till den egna besättningen och produktionen.

(SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller för analyser av foder, vatten eller strömaterial?

5 § Djurhållaren ska under det år ansökan avser låta genomföra minst tre analyser vid

ett ackrediterat laboratorium. Analyserna ska göras på antingen foder, vatten eller

strömaterial. Varje analys ska minst omfatta en av parametrarna foderstruktur,

råproteinhalt, mykotoxiner eller hygienisk kvalitet.

Det ska finnas minst en analys gjord på mykotoxiner eller hygienisk kvalitet. Minst

två analyser ska vara gjorda senast den 1 november. Djurhållaren ska kunna styrka

dels analysresultat med analysprotokoll från laboratorium och dels att denne haft

faktiska kostnader för analyser. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid hullbedömning?

6 § Djurhållaren ska göra fyra hullbedömningar av suggorna i varje grisningscykel.

Bedömningen ska göras enligt en 4-gradig skala som framgår av bilaga 9.

Bedömningen ska även dokumenteras på individnivå.

SJVFS 2016:11

52

I en suggpool ska navet göra tre hullbedömningar i varje grisningscykel och

satelliten ska göra en hullbedömning i varje grisningscykel.

Dokumentation från hullbedömningarna ska finnas tillgänglig vid kontroll enligt 9

och 10 §§ detta kapitel. I produktionsplanen ska det framgå när hullbedömningarna

planeras och när de genomförts under året. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid uppföljning av utfodring?

7 § Djurhållaren ska ha en rutin i sin produktionsplan för att dagligen följa upp den

utfodrade mängden och konsumerade mängden per sugga eller betäckt gylta och

justera den utfodrade mängden vid behov. Uppföljningen kan göras på individnivå

eller gruppnivå. Om djurhållaren väljer att göra det på gruppnivå ska det framgå vilka

individer som ingår i gruppen. Djurhållaren ska spara ett protokoll eller annat skriftligt

underlag som visar att rutinen följs. Protokollet ska dagligen signeras med namn och

datum. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid produktionsuppföljning?

8 § Djurhållaren ska göra en produktionsuppföljning fyra gånger under det år ansökan

avser. Uppföljningarna ska göras jämnt fördelade över året och omfatta minst fyra av

sex nedanstående punkter.

1. antal producerade grisar per sugga och år eller antal producerade grisar per sugga

och omgång,

2. grisningsprocent,

3. andel gyltkullar,

4. antal avvanda grisar per kull,

5. andel omlöp, och

6. utgångsorsak och antal grisningar för utslagssuggor.

Vid

kontroll

ska

djurhållaren

kunna

visa

resultaten

från

de

produktionsuppföljningar som skett under året. Djurhållaren ska även kunna visa hur

resultaten har tagits fram. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid kontroll?

9 § Djurhållaren ska göra det möjligt för den myndighet som utför en kontroll att

kontrollera de uppgifter som djurhållaren lämnar mot bokföring, verifikationer,

stödjande dokument eller motsvarande. (SJVFS 2016:6).

10 § Vid kontroll på plats ska djurhållaren kunna uppvisa den dokumentation som

reglerna föreskriver för ersättningen. Djurhållaren ska spara all dokumentation som

påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som

ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2016:6).

15 kap.

UTÖKAD KLÖVHÄLSOVÅRD FÖR MJÖLKKOR

Vilka krav finns för att få ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor?

1 § Utöver vad som framgår av 11 kap.2-4 §§ förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder ska den som söker ersättningen:

SJVFS 2016:11

53

1. hålla minst en ko för mjölkproduktion från sista ansökningsdag till årets slut,

och

2. ange samtliga kor för mjölkproduktion, som ger rätt till ersättning enligt 2 §

detta kapitel, i ansökan om åtagande. (SJVFS 2016:6).

2 § En ko för mjölkproduktion ger rätt till ersättning om den:

1. är över 24 månaders ålder senast sista ansökningsdag, och

2. ingår i besättningen under tillräckligt lång tid för att lantbrukaren ska ha

möjlighet att uppfylla villkoren i 3-6 §§ i detta kapitel, på individen.

Kor som tillfälligt hålls som amkor och uppfyller villkoren enligt ovan ska också

ingå i ansökan om åtagande. (SJVFS 2016:6).

Vilka skötselvillkor finns?

3 § För de kor för mjölkproduktion som ingår i åtagandet och som ger rätt till

ersättning, ska följande villkor vara uppfyllda under det år ansökan avser:

1. Samtliga klövar på kon ska vara besiktigade och verkade minst två gånger det

aktuella året.

2. Verkningen av klövarna ska göras med minst fyra månaders mellanrum.

3. Verkningen av klövarna ska göras av en certifierad klövvårdare.

(SJVFS 2016:6).

4 § Vid båda verkningstillfällena ska dokumentation och bedömning göras för varje

djur i en klövhälsorapport. Klövhälsorapporten ska innehålla följande information:

1. djuridentitet,

2. produktionsplatsnummer,

3. vem som utfört klövverkningen,

4. datum för klövverkningen,

5. eventuella klövskador,

6. eventuell avvikelse i klövform,

7. eventuell behandling, och

8. eventuell avvikelse i kons rörelsemönster samt eventuell hälta.

Klövhälsorapporten ska finnas tillgänglig vid kontroll enligt 7 och 8 §§ detta kapitel.

(SJVFS 2016:6).

5 § Lantbrukaren ska upprätta en klövhälsoplan senast vid det första

verkningstillfället under åtagandeperioden, för de kor som ingår i åtagandet.

Klövhälsoplanen ska innehålla en planering av årets verkningar samt tidpunkter då

verkningen genomförts eller kommer att genomföras. Det ska även framgå vem som

genomfört verkningen. Dessutom ska klövhälsan jämföras med resultatet från senaste

verkningstillfället och eventuella förändringar i klövhälsan ska dokumenteras.

Klövhälsoplanen ska uppdateras vid varje verkningstillfälle och den ska finnas

tillgänglig vid kontroll enligt 7 och 8 §§ detta kapitel. (SJVFS 2016:6).

6 § Klövhälsoplanen ska även innehålla en konkret åtgärdsplan i de fall

klövhälsoproblemen, på de kor som ingår i åtagandet, överstiger följande

procentsatser:

1. över 5 procent sammanlagt för klövsulesår eller böld vita linjen,

2. över 5 procent digital dermatit, och

SJVFS 2016:11

54

3. över 3 procent limax.

I denna åtgärdsplan ska det framgå vilka åtgärder som ska genomföras, när dessa

åtgärder ska vara utförda samt vem som ska utföra åtgärderna. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid kontroll?

7 § Lantbrukaren ska göra det möjligt för den myndighet som utför kontroll att

kontrollera de uppgifter som lantbrukaren lämnar mot bokföring, verifikationer,

stödjande dokument eller motsvarande. (SJVFS 2016:6).

8 § Vid kontroll på plats ska lantbrukaren kunna uppvisa den dokumentation som

reglerna föreskriver för ersättningen. Lantbrukaren ska spara all dokumentation som

påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år

som ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2016:6).

--------------

Denna författning32 träder i kraft den 20 september 2015 men ska tillämpas från och

med den 1 januari 2015.

----------------

Denna författning33 träder i kraft den 10 mars 2016 men ska tillämpas från och

med den 1 januari 2016.

-----------------

Denna författning34 träder i kraft den 7 april 2016, men ska såvitt gäller bilaga 1

tillämpas på ansökningar som kommit in från och med den 1 januari 2015 och i övrigt

från och med den 1 januari 2016.

LEIF DENNEBERG

Elisabeth Fyhr

(Miljöersättningsenheten)

32

SJVFS 2015:25

33 SJVFS 2016:6

34 SJVFS 2016:11

SJVFS 2016:11

55

Bilaga 1

Kombinationer av åtaganden i programperiod 2007-2013 med åtaganden i programperiod 2014-2020

Ersättningsformer i programperiod 2014-2020 i kolumnen till vänster och ersättningsformer i programperiod 2007-2013 i översta raden.

Betesmarker

och

slåtterängar

Betesmarker

och

slåtterängar-

Fäbodar

Betesmarker

och

slåtterängar-

Restaurering

Vallodling

Skötsel av

våtmarker

Minskat

kväveläckage

Skyddszoner

Traditionell

odling av

bruna bönor

Ekologisk

produktion –

Certifierad eller

kretsloppsinriktad

Natur- och

kulturmiljöer

Betesmarker

och

slåtterängar

D

A

A

A

B

A

A

A

A

A

Fäbodar

A

D

A

A

A

A

A

A

A

A

Restaurering

av

betesmarker

och

slåtterängar

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

Vallodling

A

A

A

D

A

B

vår-

bearbetning

A fånggröda

A

A

B

B

Skötsel av

våtmarker och

dammar

B

A

A

A

A

A

A

A

A

A

Minskat

kväveläckage

A

A

A

B

vår-

bearbetning

A fånggröda

A

D

A

A

B

B

Skyddszoner

A

A

A

A

A

A

D

A

A

B

Omställning

till ekologisk

produktion

A

A

A

B

A

B

A

C

D

B

SJVFS 2016:11

56

Ekologisk

produktion

A

A

A

B

A

B

A

C

D

B

A Insatserna kan kombineras på samma företag men inte på samma mark

B Insatserna kan kombineras på samma mark

C Åtagande för insatserna kan kombineras men inte utbetalning

D Insatserna är inte möjliga att kombinera

SJVFS 2016:11

57

Möjliga kombinationer av insatser – djurbaserade ersättningar

Kombinationer av åtaganden i programperiod 2007-2013 med åtaganden i programperiod 2014-2020

Ersättningsformer i programperiod 2014-2020 i kolumnen till vänster och ersättningsformer i programperiod 2007-2013 i översta raden.

Ekologisk produktion - djur

Hotade husdjursraser

Extra djuromsorg för suggor

Omställning till

ekologisk produktion

- djur

A

B

B

Ekologisk produktion

- djur

C

B

B

Hotade husdjursraser

B

C

B

Extra djuromsorg för

suggor

B

B

C

Utökad klövhälsovård

för mjölkkor

B

B

A

Extra djuromsorg för

får

B

B

A

A

Insatserna kan kombineras på samma företag men inte på samma djur

B Insatserna kan kombineras på samma djur

C Insatserna är inte möjliga att kombinera

(SJVFS 2016:11)

SJVFS 2016:11

58

Bilaga 2 Basvillkor

Tabell över basvillkor för respektive mark.

Ersättningsform

Villkor för

miljöersättningen

Basvillkor

Här finns bara de

villkor som har en

koppling till ett eller

flera basvillkor.

God jordbrukshävd och

goda miljöförhållanden

Tvärvillkor för

Gödsel/Växtnäring

Tvärvillkor för

Växtskydd

Nationell lagstiftning

/övriga tvärvillkor

Regelverk som inte

utgör tvärvillkor,

alternativt övriga

tvärvillkor

* övriga tvärvillkor

Miljöersättning

för betesmarker

och slåtterängar

Marken betas eller slås

enligt villkoren för

resp. markklass.

Endast koppling till de

markklasser som kan få

gårdsstöd:

På all jordbruksmark ska det

årligen utföras aktiv

jordbruksverksamhet. Senast

31 oktober ska alla delar av

skiftet vara synbart påverkade

av den aktiva

jordbruksverksamheten.

Genom ett undantag från

första meningen får betesmark

och slåtteräng som ingår i ett

miljöersättningsåtagande

skötas genom aktiv

jordbruksverksamhet

vartannat år efter år 2015. Det

framgår av 9 § Statens

SJVFS 2016:11

59

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd

Marken gödslas inte

Det är inte tillåtet att

gödsla betesmarker och

slåtterängar om det kan

skada natur- och

kulturvärden.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som man

skada naturmiljön. Det

framgår av 7 kap. 11§.

miljöbalken (1998:808)

Vilka landskaps-

element som har

biotopskydd och är

biotopskyddsområden

framgår av

5§ i Förordning

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m.m.

Marken behandlas inte

med växtskyddsmedel.

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

(EG)nr 1107/2009 får

användas.

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Det framgår

av Statens jordbruks-

verks föreskrifter och

allmänna råd

(SJVFS 2014:42) om

integrerat växtskydd.

SJVFS 2016:11

60

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Enligt nya förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel

är det inte tillåtet att

sprida växtskyddsmedel i

ängs- och betesmarker.

Dispens kan ges från den

kommunala nämnden.

Bekämpningsmedel får

inte spridas på

naturbetesmarker eller

på ängar. Det framgår

av 15§ i Statens

Naturvårdsverks

föreskrifter (SNFS

1997:2) om spridning

av kemiska

bekämpningsmedel.

Växtskyddsmedel får

inte användas på ängs-

eller betesmark som

inte är lämplig att plöja

men som kan användas

till slåtter eller bete.

Det framgår av 2 kap.

37§ i förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel.

Statens Jordbruksverk

får meddela sådana

föreskrifter om

undantag från förbudet

i 37§ om det behövs för

att förhindra spridning

av invasiva främmande

arter. Det framgår av

38 § i förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel.

Det är förbjudet att

genomföra åtgärder

som riskerar att skada

Inom ett biotopskydds-

område får man inte

bedriva en verksamhet

SJVFS 2016:11

61

landskapselement och

fornlämningar.

eller vidta en åtgärd

som kan skada

naturmiljön. Det

framgår av 7 kap. 11§

miljöbalken (1998:808)

Vilka landskaps-

element som har

biotopskydd och är

biotopskyddsområden

framgår av

5 § i förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Fornlämningar får inte

tas bort eller skadas.

Det framgår av 1,2 och

6 §§ Kulturmiljölagen

(1988:950)

Det är inte tillåtet att

göra insådd.

Nyodling eller

kultivering i ängs- och

betesmark får inte ske

om natur- och

kulturvärden kan

skadas. Det framgår av

12 § i Statens

jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om hänsyn till natur-

och kulturvärden i

jordbruket.

Marken får inte

jordbearbetas.

Nyodling eller

kultivering i ängs- och

betesmark får inte ske

SJVFS 2016:11

62

om natur- och

kulturvärden kan

skadas. Det framgår av

12 § i Statens

jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om hänsyn till natur-

och kulturvärden i

jordbruket.

Miljöersättning

för fäbodar

Marken betas eller slås

enligt villkoren för

fäbodbete.

Själva fäbodbetet kan

bestå av två delar:

Fäbodbete med

gårdsstöd

Fäbodbete utan

gårdsstöd.

Endast koppling till de delar

av fäbodbetet som får

gårdsstöd, det vill säga

markanvändning fäbodbete

med gårdsstöd.

På all jordbruksmark ska det

årligen utföras aktiv

jordbruksverksamhet. Senast

31 oktober ska alla delar av

skiftet vara synbart påverkade

av den aktiva

jordbruksverksamheten.

Genom ett undantag från

första meningen får fäbodbete

som ingår i ett

miljöersättningsåtagande

skötas genom aktiv

jordbruksverksamhet

vartannat år efter år 2015. Det

framgår av 9 § i Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd.

SJVFS 2016:11

63

Marken gödslas inte

Det är inte tillåtet att

gödsla betesmarker och

slåtterängar om det kan

skada natur- och

kulturvärden.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som man

skada naturmiljön. Det

framgår av 7 kap. 11§

miljöbalken (1998:808)

Vilka landskaps-

element som har

biotopskydd och är

biotopskyddsområden

framgår av

5§ i förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Fornlämningar får inte

tas bort eller skadas.

Det framgår av 1,2 och

6 §§ Kulturmiljölagen

(1988:950)

Marken behandlas inte

med växtskyddsmedel.

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Det framgår

av Statens jordbruks-

verks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS

SJVFS 2016:11

64

(EG)nr 1107/2009 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Enligt förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel

är det inte tillåtet att

sprida växtskyddsmedel i

ängs- och betesmarker.

Dispens kan ges från den

kommunala nämnden.

2014:42) om integrerat

växtskydd

Bekämpningsmedel får

inte spridas på

naturbetesmarker eller

på ängar. Det framgår

av 15§ i Statens

Naturvårdsverks

föreskrifter (SNFS

1997:2) om spridning

av kemiska

bekämpningsmedel.

Växtskyddsmedel får

inte användas på ängs-

eller betesmark som

inte är lämplig att plöja

men som kan användas

till slåtter eller bete.

Det framgår av 2 kap.

37§ i förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel.

Statens Jordbruksverk

får meddela sådana

föreskrifter om

undantag från förbudet

i 37§ om det behövs för

att förhindra spridning

av invasiva främmande

arter. Det framgår av

38 § i förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel.

SJVFS 2016:11

65

Det är förbjudet att

genomföra åtgärder

som riskerar att skada

landskapselement och

fornlämningar.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som kan

skada naturmiljön. Det

framgår av 7 kap. 11§

miljöbalken (1998:808)

Vilka landskaps-

element som har

biotopskydd och är

biotopskyddsområden

framgår av

5§ i förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Fornlämningar får inte

tas bort eller skadas.

Det framgår av 1,2 och

6 §§ Kulturmiljölagen

(1988:950)

Det är inte tillåtet att

göra insådd.

Nyodling eller

kultivering i ängs- och

betesmark får inte ske

om natur- och

kulturvärden kan

skadas. Det framgår av

12 § i Statens

jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om hänsyn till natur-

och kulturvärden i

jordbruket.

SJVFS 2016:11

66

Marken får inte

jordbearbetas.

Nyodling eller

kultivering i ängs- och

betesmark får inte ske

om natur- och

kulturvärden kan

skadas. Det framgår av

12 § i Statens

jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om hänsyn till natur-

och kulturvärden i

jordbruket.

Miljöersättning

för restaurering av

betesmarker och

slåtterängar

Marken behandlas inte

med växtskyddsmedel

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

rådets förordning (EG)nr

1107/200935 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Det framgår

av Statens jordbruks-

verks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS

2014:42) om integrerat

växtskydd

Miljöersättning

för vallodling

35 EUT L 309, 24.11.2009, s. 1 (Celex32009R1107).

SJVFS 2016:11

67

Vallen ska betas eller

slås. Tidpunkt för bete

och skörd regleras i

svensk förordning och

föreskrift.

På all jordbruksmark ska det

årligen utföras aktiv

jordbruksverksamhet. Senast

31 oktober ska alla delar av

skiftet vara synbart påverkade

av den aktiva

jordbruksverksamheten. Det

framgår av 9 § Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd.

Ingen användning av

växtskyddsmedel,

förutom vid brytning

av vall.

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

(EG)nr 1107/2009 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Lantbrukaren följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Det framgår

av Statens jordbruks-

verks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS

2014:42) om integrerat

växtskydd

Miljöersättning

för skötsel av

våtmarker och

dammar

Lantbrukaren får inte

förstöra eller ta bort

våtmarker eller

dammar som ingår i

åtagandet

Våtmarken eller

dammen får inte tas

bort eller förstöras om

den är biotopskyddad.

Inom ett biotopskydds-

område får man inte

SJVFS 2016:11

68

bedriva en verksamhet

eller vidta en åtgärd

som kan skada

naturmiljön. Det

framgår av 7 kap. 11§

miljöbalken (1998:808)

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av 5§

förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Lantbrukaren sprider

inte gödsel på

vattenspegeln eller

omkringliggande

våtmark

Gödselmedel får inte spridas

på jordbruksmark närmare än

2 meter från kant som gränsar

till vattendrag eller sjö. Gödsel

som betande djur själva tillför

marken räknas inte.

1 kap 11 § Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd

Inom känsliga områden får

gödselmedel inte spridas

på vattenmättad eller

översvämmad mark (24 §).

Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna

råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som kan

skada naturmiljön. Det

framgår av miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av 5§

förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Lantbrukaren sprider

inte växtskyddsmedel i

våtmarken

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

SJVFS 2016:11

69

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

rådets förordning (EG)nr

1107/200936får användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

verksamhet eller vidta

en åtgärd som kan

skada naturmiljön. Det

framgår av miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av 5§

förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m.m.

Lantbrukaren sprider

inte kalk i våtmarken

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som kan

skada naturmiljön. Det

framgår av 7 kap. 11§

miljöbalken (1998:808)

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av 5§

förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Lantbrukaren

respekterar förbudet

Det är inte tillåtet att

sätta ut fisk och kräftor

36

EUT L 309, 24.11.2009, s. 1 (Celex32009R1107).

SJVFS 2016:11

70

mot att plantera in fisk

och kräftor

om det kan skada

biotopen och

förekommande arter.

Inom ett biotopskydds-

område får man inte

bedriva en verksamhet

eller vidta en åtgärd

som kan skada

naturmiljön. Det

framgår av 7 kap. 11§

miljöbalken (1998:808)

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av 5§

förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Miljöersättning

för minskat

kväveläckage

Särskilt fånggröda

Fånggrödans etablering

är tillräcklig med

hänsyn tagen till lokala

förhållanden och

väderlek.

Grödorna (fånggrödan) ska

vara sådda med en för arten

och syftet med odlingen

normal utsädesmängd.

Regler för bevuxen mark

framgår av 13 § andra

meningen Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd som hänvisar direkt

till 29-34 §§ Statens

SJVFS 2016:11

71

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad

avser växtnäring. Här gäller

30 §.

Tillåtna fånggrödor och

tidpunkt för brytning

av dessa regleras i

svensk förordning och

föreskrift.

Tidigaste datum för brytning

av en fånggröda bestående av

vallgräs eller vallgräs med en

inblandning av högst

15 viktprocent vallbaljväxter

är 10 oktober i Östergötlands,

Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar, Gotlands och Västra

Götalands län. För Blekinge,

Skåne och Hallands län gäller

20 oktober.

Regler för bevuxen mark

framgår av 13 § andra

meningen Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd som hänvisar direkt

till 29-34 §§ Statens

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad

avser växtnäring. Här gäller

29, 30 och 33 §§.

Tillåtna fånggrödor och

tidpunkt för brytning

Tidigaste datum för brytning

av en fånggröda bestående av

SJVFS 2016:11

72

av dessa regleras i

svensk förordning och

föreskrift.

höstråg, westerwoldiskt

rajgräs efter skörd av potatis,

rotfrukter eller grönsaker

tidigast efterföljande

vårsäsong.

Regler för bevuxen mark

framgår av 13 § andra

meningen Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd som hänvisar direkt

till 29-34 §§ Statens

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad

avser växtnäring.

Här gäller 29, 30 och 34 §§.

Gödsling mellan

tidpunkt för skörd av

huvudgröda och första

brytningsdatum för

fånggrödan är inte

tillåten.

Av 26 § och 28 a § Statens

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring

framgår att i känsliga

områden är det inte tillåtet

att sprida stallgödsel eller

andra organiska

gödselmedel i fånggröda

under tiden 1 aug-31 okt.

Vilka delar av Sverige som

är känsliga områden

framgår av 2§ Statens

jordbruksverks föreskrifter

SJVFS 2016:11

73

och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring

Användning av

växtskyddsmedel

mellan tidpunkt för

skörd av huvudgröda

och första

brytningsdatum för

fånggrödan är inte

tillåtet.

Obearbetad åkermark efter

spannmåls eller

oljeväxtodling får

bearbetas eller bekämpas

kemiskt tidigast vid de

tidpunkter som anges som

tidigaste brytningsdatum

(se ruta tidigaste datum för

jordbearbetning då

vårbearbetning sökts

ovan).

Det framgår av 33 § sista

stycket Statens

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

Sökanden använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

rådets förordning (EG)nr

1107/200937 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd.

Det framgår av Statens

jordbruksverks

föreskrifter och

allmänna råd

(SJVFS 2014:42) om

integrerat växtskydd.

Särskilt

vårbearbetning

Tidpunkt för

jordbearbetning

regleras i svensk

förordning och

föreskrift.

För datum för brytning av

mark med fånggröda i denna

ersättningsform se särskilt

fånggröda, för övriga grödor

se nedan:

För att åkermark ska anses

som höstbevuxen får tillväxten

av vall, fleråriga frukt- och

bärodlingar, energiskog samt

fånggrödor sådda före den

1 augusti avbrytas tidigast den

37

EUT L 309, 24.11.2009, s. 1 (Celex32009R1107).

SJVFS 2016:11

74

10 oktober i Östergötlands,

Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar, Gotlands och Västra

Götalands län. För Blekinge,

Skåne och Hallands län gäller

20 oktober. Detta framgår av

33 § Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad

avser växtnäring.

För att åkermark ska anses

som höst eller vinterbevuxen

får

1. tillväxten av fånggrödor

sådda den 1 augusti eller

senare avbrytas tidigast under

efterföljande vårsäsong, och

2. tillväxten av vallar och

fånggrödor som innehåller

mer än en fjärdedel baljväxter

med avseende på ytandelen av

växttäcket avbrytas först under

efterföljande vårsäsong

Detta framgår av 34 § Statens

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad

avser växtnäring.

Reglerna för god

jordbrukshävd och goda

miljöförhållanden gällande

SJVFS 2016:11

75

bevuxen mark regleras i 13 §

andra meningen i Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd. Dessa föreskrifter

hänvisar i sin tur till 29-34 §§

Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad

avser växtnäring. Här gäller

33 och 34 §§.

Gödsling mellan

tidpunkt för skörd av

huvudgröda och sista

december under

stödåret är inte tillåten

oavsett gröda.

Av 26 § och 26 a § Statens

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd (SJVFS

2004:62) om miljöhänsyn i

jordbruket vad avser

växtnäring framgår att i

känsliga områden i

Blekinge, Skåne och

Halland är spridning av

stallgödsel och andra

organiska gödselmedel

bara tillåtna under tiden

1 augusti – den 31 oktober

bara tillåten i växande

gröda eller inför höstsådd

av höstoljeväxter.

Spridning av gödsel i

fånggröda är inte tillåten.

Fasta gödselslag (ej

fjäderfägödsel) får dock

spridas i både växande

gröda som inte är

fånggröda och på

SJVFS 2016:11

76

obevuxen mark under tiden

1 okt – 31 oktober.

Av 28 a § och 28 b §

Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna

råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring

framgår att i de känsliga

kustområdena, i känsliga

områden I Uppsala,

Östergötlands, Jönköpings,

Västra Götalands,

Värmlands, Örebro,

Västmanlands, och

Dalarnas län samt i

Stockholms

Södermanlands och

Gotlands län är spridning

av stallgödsel och andra

organiska gödselmedel

bara tillåten i växande

gröda eller inför höstsådd

under tiden 1 aug – 31 okt.

Fasta gödselslag (ej

fjäderfägödsel) får dock

spridas både i växande

gröda som inte är

fånggröda och på

obevuxen mark under tiden

1 okt – 31 okt. Spridning

av gödsel i fånggröda är

inte tillåten.

SJVFS 2016:11

77

Vilka delar av Sverige som

är känsliga områden

framgår av 2 §.

2 §, 26 §, 26 a § samt

28 a § och 28 b § Statens

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd om

(SJVFS 2004:62)

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

Användning av

växtskyddsmedel

mellan tidpunkt för

skörd av huvudgröda

och sista december är

inte tillåtet oavsett

gröda.

Obearbetad åkermark efter

spannmåls eller

oljeväxtodling får

bearbetas eller bekämpas

kemiskt tidigast vid de

tidpunkter som anges som

tidigaste brytningsdatum

(se rutan om tidigaste

jordbearbetning ovan).

Detta framgår av33 § sista

stycket Statens

jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd om

(SJVFS 2004:62)

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

Sökanden använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

(EG)nr 1107/200938 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Detta

framgår av Statens

jordbruksverks

föreskrifter och

allmänna råd

(SJVFS 2014:42) om

integrerat växtskydd

Miljöersättning

för skyddszoner

Gemensamt för

skyddszon mot

vattendrag och

anpassad skyddszon

Krav på skyddszonens

växtlighet och tidpunkt

för brytning av

skyddszonerna år 5

Tidigaste datum för brytning

av vall är 10 oktober i

Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Gotlands

38

EUT L 309, 24.11.2009, s. 1 (Celex32009R1107).

SJVFS 2016:11

78

regleras i svensk

förordning och

föreskrift.

och Västra Götalands län. För

Blekinge, Skåne och Hallands

län gäller 20 oktober.

Reglerna för bevuxen mark

framgår av 13 § andra

meningen i Statens

Jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd som hänvisar direkt

till 29-34 §§ i Statens

Jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd (2004:62)

om miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

Här gäller 29 och 30 §§, en

skyddszon kan närmast antas

motsvara en vall med högst 15

procent baljväxter som sorts

gröda.

Ingen användning av

växtskyddsmedel.

Sökanden använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt.

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning (EG)

nr 1107/2009 får

användas.

- Växtskyddsmedlen

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Detta

framgår av Statens

jordbruksverks

föreskrifter och

allmänna råd

(SJVFS 2014:42) om

integrerat växtskydd

Särskilt skyddszon

mot vattendrag

Ingen gödsling.

Gödselmedel får inte spridas

på jordbruksmark närmare än

Inom känsliga områden får

gödselmedel inte spridas

Handelsgödsel,

stallgödsel samt slam

SJVFS 2016:11

79

2 meter från kant som gränsar

till vattendrag eller sjö. Gödsel

som betande djur själva tillför

marken räknas inte.

Detta framgår av 1 kap 11 §

Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd

på jordbruksmark som

gränsar till vattendrag eller

sjö och där markens

lutning mot vattnet

överskrider 10 procent

(10/100). Den gödsel som

djuren själva tillför marken

vid betesgång räknas inte.

Detta framgår av 24 b §

Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna

råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

eller annat organiskt

avfall får inte spridas

på åkern så att det

hamnar utanför åkern

Det framgår av 12 §

Statens jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om hänsyn till natur-

och kulturvärden i

jordbruket.

Tidpunkt för brytning

av skyddszon mot

vattendrag regleras i

svensk förordning och

föreskrift

Åkermark inom känsliga

områden med en lutning på

mer än 20 % i direkt

anslutning till hav, sjö eller

vattendrag ska vara bevuxen

under perioden 15 sep - 15

feb. Skydd mot erosion. Detta

framgår av 14 § Statens

Jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd.

Särskilt anpassad

skyddszon

Ingen gödsling.

Inom känsliga områden får

inte gödselmedel spridas

på vattenmättad eller

översvämmad mark,

snötäckt mark eller frusen

mark.

Detta framgår av 24 §

Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna

råd (SJVFS 2004:62) om

Alla som bedriver eller

avser att bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd skall skaffa

sig den kunskap som

behövs med hänsyn till

verksamhetens eller

åtgärdens art och

omfattning för att

skydda människors

SJVFS 2016:11

80

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

hälsa och miljön mot

skada eller olägenhet.

Detta framgår av

2 kap. 2 § i

miljöbalken

(1998:808).

Alla som bedriver eller

avser att bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd skall utföra

de skyddsåtgärder,

iaktta de begränsningar

och vidta de

försiktighetsmått i

övrigt som behövs för

att förebygga, hindra

eller motverka att

verksamheten eller

åtgärden medför skada

eller olägenhet för

människors hälsa eller

miljön. I samma syfte

skall vid yrkesmässig

verksamhet användas

bästa möjliga teknik.

Dessa försiktighetsmått

skall vidtas så snart det

finns skäl att anta att en

verksamhet eller åtgärd

kan medföra skada

eller olägenhet för

människors hälsa eller

miljön Detta framgår

SJVFS 2016:11

81

av

2 kap. 3 § miljöbalken

(1998:808).

Ingen användning av

växtskyddsmedel.

Sökanden använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning (EG)

nr 1107/200939 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd.

Detta framgår av

Statens jordbruksverks

föreskrifter och

allmänna råd

(SJVFS 2014:42) om

integrerat växtskydd

Miljöersättning

för hotade

husdjursraser

Alla djur ska vara

individmärkta.

SMR 6,7 och 8 enligt

Bilaga II (Regler om

tvärvillkor i enlighet

med artikel 93) i rådets

förordning (EG) nr

1306/201340

*SMR 6, 7, 8 rör

tvärvillkor för

märkning av djur.

*Nötkreatur ska vara

märkta enligt artikel

39

EUT L 309, 24.11.2009, s. 1 (Celex32009R1107).

40

EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306).

SJVFS 2016:11

82

4.1 och 4.2 i

Europaparlamentets

och rådets

förordning(EG) nr

1760/2000 av den 17

juli 2000 om

upprättande av ett

system för identifiering

och registrering av

nötkreatur samt

märkning av nötkött

och nötköttsprodukter

och om upphävande av

rådets förordning (EG)

nr 820/9741.

*Får och getter ska

vara märkta enligt

artikel 4 i rådets

förordning (EG)

nr 21/2004 av den 17

december 2003 om

upprättande av ett

system för identifiering

och registrering av får

och getter och om

ändring av förordning

(EG) 1782/2003 samt

direktiven 92/102/EEG

och 64/432/EEG42

41

EGT L 204, 11.8.2000, s.1-10 (Celex32000R1760).

42

EGT l 5, 9.1.2004, s. 8-17 (Celex32004R0021).

SJVFS 2016:11

83

*Svin ska vara märkta

enligt artikel 5.1a i

rådets direktiv

2008/71/EG av den 15

juli 2008 om

identifikation och

registrering av svin43

Undantag framgår av

11 a § och 12 a §

Statens jordbruksverks

föreskrifter

(SJVFS 2007:13) om

märkning och

registrering av svin.

Ekologisk

produktion och

omställning till

ekologisk

produktion

Villkor för ersättningen

Basvillkor

Här finns bara de villkor som har en

koppling till ett eller flera basvillkor.

Tvärvillkor för

djur eller växt

Nationell lagstiftning/övriga tvärvillkor

Regelverk som inte utgör tvärvillkor,

alternativt övriga tvärvillkor

* övriga tvärvillkor

Artikel. 3.2-3 i

kommissionens

förordning (EG)

nr. 889/200844

2. Den totala mängd gödselmedel, enligt

definition i rådets direktiv 91/676/EEG av

den 12 december 1991 om skydd mot att

vatten

förorenas

av

nitrater

från

jordbruket45,

senast

ändrat

genom

Bilaga 3 rådets direktiv 91/676/EEG

19 a § Statens jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser

växtnäring.

43

EUT L 213, 8.8.2008, s. 31-36 (Celex32008L0071).

44 EUT L 250, 18.9.2008, s 1 (Celex32008R0889).

45

EGT L375 31.12.1991 s.1-8 (Celex31991L0676).

SJVFS 2016:11

84

Europaparlamentets

och

rådets

förordning (EG) nr 1137/200846.

Av definitionen framgår att vatten ska

skyddas mot att förorenas av nitrater från

jordbruket. Spridning av nitrater inom

jordbruksföretaget får inte överstiga 170

kg

kväve

per

år/hektar

utnyttjad

jordbruksareal.

Artikel. 10.1

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008

1. Byggnadens isolering, uppvärmning

och ventilation ska garantera att

luftcirkulationen, halten av damm,

temperaturen, den relativa

luftfuktigheten och gaskoncentrationen

hålls inom gränser som är ofarliga för

djuren. Byggnaden ska ha god naturlig

ventilation och medge mycket

dagsljusinsläpp.

I stall ska djuren ha ett klimat som är anpassat

till djurslaget och djurhållningsformen

(termisk komfort), 1 kap. 19 §.

I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas

för luftföroreningar som överstiger följande

värden om inte annat anges i denna

författning:

- ammoniak: 10 ppm,

- koldioxid: 3 000 ppm,

- svavelväte: 0,5 ppm,

- organiskt damm: 10 mg/m³.,

1 kap. 21 §. Djurstallar får vara försedda

med andra ljusinsläpp för dagsljus än

fönster.

1 kap. 24 §. Samtliga Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2010:15) om djurhållning inom

lantbruket m.m.

Artikel. 10.4, bilaga

3 kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008

4. Minimikrav för inomhus- och

utomhusytor samt andra krav när det

gäller byggnader för olika arter och

kategorier av djur fastställs i bilaga III.

Djurens utrymme inomhus:

Nötkreatur: 2 kap. 36 § Tabell 2, 37 § Tabell

3, 38 § Tabell 4.

Gris: 3 kap. 19 § Tabell 7, 20 § Tabell 8, 21 §

Tabell 9

Får: 4 kap. 11 § Tabell 13

46

EUT L 311, 21.11.2008, s. 1-54 (Celex32008R1137).

SJVFS 2016:11

85

Getter: 5 kap. 6 § Tabell 15

Höns: 6 kap. 17 § Tabell 16, 18 § Tabell 17,

19 § Tabell 18

Slaktkyckling: 7 kap. 7 § Tabell 23

Djurens utrymme utomhus:

Nötkreatur: Allmänt råd till 2 kap. 28 §.

Gris: Ingen måttangivelse.

Får: Ingen måttangivelse.

Getter: Ingen måttangivelse.

Höns: 6 kap. 11 §.

Slaktkyckling: Ingen måttangivelse.

Samtliga Statens jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om

djurhållning inom lantbruket m.m.

Artikel. 12.3a

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008.

3. Byggnader avsedda för alla typer av

fjäderfä ska uppfylla följande krav:

a) Minst en tredjedel av den totala

golvytan ska vara fast, dvs. inte bestå av

spalt eller nät, och vara täckt med strö,

till exempel halm, spån, sand eller torv.

Utrymme för frigående värphöns 6 kap.

19 §.

Ur tabell 18:

Ströarea:

- 1/3 av golvarean

- dock minst 0,025 m2 / höna

Det framgår av Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2010:15) om djurhållning inom

lantbruket m.m.

Artikel. 14.1d) v)

834/2007

23.2 kommissionen

s förordning (EG)

nr 889/2008.

14.1d) v) 834/2007:

Det

är

förbjudet

att

använda

tillväxtfrämjande medel och syntetiska

aminosyror.

23.2 889/2008:

Artiklarna 3-5 rådets direktiv 96/22/EG av

den 29 april 1996 47om förbud mot

användning av vissa ämnen med hormonell

och tyreostatisk verkan samt av

beta agonister vid animalieproduktion och

om upphävande av direktiv 81/602/EEG,

47

EGT L 125, 23.5.1996, s. 3-9 (Celex31996L0022).

SJVFS 2016:11

86

”2. Det är förbjudet att använda

substanser som är avsedda att stimulera

tillväxt

eller

produktion

(inklusive

antibiotika, koccidiostatika och andra

artificiella medel för att stimulera

tillväxt)…”

88/146/EEG och 88/299/EEG senast ändrat

genom rådets direktiv 2008/97/EG48

Artikel. 18.1 stycke

1 kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008.

Ingrepp som att trä gummiband runt

svansen

får,

kupera

svansar,

tandklippning,

näbbtrimning

och

avhorning får inte göras rutinmässigt

inom jordbruk med ekologisk produktion.

En del av dessa ingrepp får dock tillåtas

av

den

behöriga

myndigheten

av

säkerhetsskäl eller, från fall till fall, om

ingreppen syftar till att förbättra djurens

hälsa, välbefinnande eller hygien.

Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2013:41) om operativa

ingrepp samt skyldigheter för djurhållare

och för personal inom djurens hälso- och

sjukvård

Art. 18.1 stycke 2

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008

Djurens lidande ska minimeras genom att

använda bedövning och genom att

kvalificerad personal endast gör sådana

ingrepp vid den lämpligaste åldern för

djuren.

Bilaga 1, 1 rådets direktiv 98/58/EG av den

20

juli

1998

om

skydd

av

animalieproduktionens djur49 ändrat genom

rådets förordning (EG) nr 806/200350.

(Animaliedirektivet)

Djuren skall skötas av en tillräckligt stor

personal som besitter lämpliga färdigheter

och kunskaper samt yrkesskicklighet.

Art. 24.1

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008.

1.

Om

ett

djur

trots

sjukdomsförebyggande åtgärder enligt

artikel 14.1 e i förordning (EG) nr

834/2007 blir sjukt eller skadat ska det

behandlas omedelbart och vid behov

isoleras i lämpliga lokaler.

Bilaga 1, 4: rådets direktiv 98/58/EG,

Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat

skall utan dröjsmål få lämplig behandling

och om ett djur inte svarar på sådan

behandling skall veterinär rådfrågas så fort

som möjligt. Om så krävs skall sjuka eller

48

EGT L 318, 28.11.2008 s.9 (Celex32008L0097).

49

EGT L 221, 8.8.1998, s. 23-27 (Celex31198L0058).

50

EUT L 122, 16.5.2003, s. 1-35 (Celex303L0806).

SJVFS 2016:11

87

skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme

och, i förekommande fall, få en torr och

bekväm ströbädd.

Art. 76e

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008.

En stalljournal ska upprättas i form av ett

register som alltid ska finnas tillgängligt

för

kontrollmyndigheterna

eller

kontrollorganen, på jordbruksföretaget.

Detta register, som syftar till att ge en

fullständig beskrivning av skötseln av

besättningen, ska minst innehålla följande

information:

e)

Förebyggande

av

sjukdomar,

behandling och veterinärvård: datum för

behandling, detaljerade uppgifter om

diagnos, dosering, typ av produkt för

behandling, uppgift om de verksamma

farmakologiska ämnena, behandlingssätt

och veterinärens ordination när det gäller

veterinärvård med intyg och den tidsfrist

som ålagts innan animalieprodukter kan

saluföras som ekologiska.

Bilaga 1, 5 rådets direktiv 98/58/EG:

Djurägaren eller djuruppfödaren skall föra

bok över all medicinsk behandling som

givits och över det antal döda djur som

upptäckts vid varje inspektion.

Om det krävs att likvärdiga upplysningar

bokförs för andra ändamål skall detta också

vara tillräckligt för detta direktiv.

(SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

88

Bilaga 3

Skalor för avdrag på grund av villkorsfel

Betesmarker och slåtterängar

Villkor kap. 3

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

1 §

I de fall lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 75 %

av åtagandearealen ska

avdraget vara 100 % av

ersättningen. I de fall den

godkända arealen är mindre än

75 % av åtagandearealen på

grund av fel gröda eller på

grund av att marken inte är

godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas.

Om upprepningen beror på att

lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 75 %

av åtagandearealen ska

åtagandet hävas. Om

upprepningen beror på fel

gröda eller att marken inte är

godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas.

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 1

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 2

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 3

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 4

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 5

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 6

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

8 § punkt 7

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

11 § punkt 1

13 § punkt 1

15 § punkt 1

50 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Skötselvillkor

11 § punkt 2, 3 och 4

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

SJVFS 2016:11

89

Basvillkor

9 § Statens Jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd.

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Om varken slåtter eller bete är

utfört på marken två år i rad

ska detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Detta gäller även om

varken slåtter eller bete är

utfört på marken första året

marken ingår i ett åtagande.

Om det endast rör en mindre

tydligt avgränsad del av skiftet

ska endast denna del hävas.

Skötselvillkor

13 § punkt 2 och 3

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Basvillkor

9 § Statens Jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd.

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Om varken slåtter eller bete är

utfört på marken två år i rad

ska detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Detta gäller även om

varken slåtter eller bete är

utfört på marken första året

marken ingår i ett åtagande.

Om det endast rör en mindre

tydligt avgränsad del av skiftet

ska endast denna del hävas.

Skötselvillkor

13 § punkt 2 och 4

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Om bete har skett på marken

istället för slåtter två år i rad

ska detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Om det endast rör en

mindre tydligt avgränsad del

av skiftet ska endast denna del

hävas.

Basvillkor

9 § Statens Jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd.

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Om slåtter och bortförsel inte

är utfört på marken två år i rad

ska detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Detta gäller även om

slåtter och bortförsel inte är

utfört på marken första året

marken ingår i ett åtagande.

Om det endast rör en mindre

tydligt avgränsad del av skiftet

ska endast denna del hävas.

Särskilda skötselvillkor

14 och 16 §§

Alla särskilda skötselvillkor

som finns på skiftet ska

bedömas som en helhet. Om

inga av de aktuella särskilda

skötselvillkoren på skiftet är

uppfyllda ska det leda till ett

avdrag på 50 % av

ersättningen för skiftet. I de

fall vissa av de särskilda

skötselvillkoren är uppfyllda

helt eller delvis ska

länsstyrelsen anpassa avdraget

efter villkorsfelet betydelse

och omfattning.

I de fall en avvikelse mot alla

de aktuella särskilda

skötselvillkoren upprepas ska

detta leda till hävning av

skiftet.

Skötselvillkor

15 § punkt 2

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Om varken slåtter eller bete är

utfört på marken två år i rad

SJVFS 2016:11

90

ska detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Detta gäller även om

slåtter och bortförsel inte är

utfört på marken första året

marken ingår i ett åtagande.

Om det endast rör en mindre

tydligt avgränsad del av skiftet

ska endast denna del hävas.

Skötselvillkor

20, 23, 25, 28-29, 32 och 33 §§

Komplementet och

markklassen ska bedömas var

för sig. I de fall inga av de

skötselvillkor som finns i

komplementet är uppfyllda ska

detta leda till ett avdrag på

100 % av ersättningen för

komplementet. I de fall vissa

av skötselvillkoren är

uppfyllda helt eller delvis ska

länsstyrelsen anpassa avdraget

efter villkorsfelet betydelse

och omfattning.

I de fall en avvikelse mot alla

de skötselvillkor som finns i

komplementet upprepas ska

detta leda till hävning av

komplementet på skiftet.

Skötselvillkor

35 §

Samma % som för de villkor som inte uppfyllts

Fäbodar

Villkor kap. 4

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

1 §

Om det finns under 1,2

djurenheter eller under 6 hektar

godkänd fäbodbetesareal vid

fäboden ska hela åtagandet för

den aktuella fäboden hävas.

Skötselvillkor

5 § punkt 1

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

Större omfattning: 100

%

avdrag för fäbodbetet på

fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 2

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

Större omfattning: 100

%

avdrag för fäbodbetet på

fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 3

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

Större omfattning: 100 %

avdrag för fäbodbetet på

fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 4

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

Större omfattning: 100 %

avdrag för fäbodbetet på

fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 5

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Hävning av åtagandet

SJVFS 2016:11

91

Mindre omfattning: 100 %

avdrag för hela fäboden

Större omfattning: 100 %

avdrag för fäbodbetet på

fäboden.

Skötselvillkor

5 § punkt 6

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag för hela fäboden

Större omfattning: 100 %

avdrag för fäbodbetet på

fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 7

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

Större omfattning: 100 %

avdrag för fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

6 §

Om djuren har varit två

månader på fäboden och

undantagen i 7 § inte är

uppfyllda ska avdraget vara

100 % för hela fäboden eller

flerfäbodsystemet.

Redovisning av djurenheter

I de fall lantbrukaren har

redovisat mindre än 0,2

djurenheter per hektar men mer

än 0,1 djurenheter per hektar

ska avdraget baseras på

skillnaden mellan det antal

djurenheter per hektar som

krävs i åtagandet och det

faktiska antalet djurenheter per

hektar.

I de fall lantbrukaren har

redovisat 0,1 djurenheter eller

mindre per hektar ska avdraget

vara 100 % av ersättningen för

fäbodbetet vid fäboden eller

flerfäbodsystemet.

Vid kontroll

I de fall länsstyrelsen vid en

kontroll konstaterar färre

djurenheter än vad lantbrukaren

har redovisat samt färre

djurenheter än åtagandet ska

detta leda till ett dubbelt

avdrag. Avdraget ska baseras

på två gånger skillnaden mellan

det antal djurenheter per hektar

som krävs i åtagandet

alternativt har redovisats och

det faktiska antalet djurenheter

per hektar.

I de fall länsstyrelsen vid en

kontroll konstaterar färre än 0,1

Om djuren har varit mindre än

två månader på fäboden och

undantagen i 7 § inte är

uppfyllda ska det leda till

hävning av åtagandet för

fäboden eller

flerfäbodsystemet.

Redovisning av djurenheter

I de fall lantbrukaren upprepat

har redovisat mindre än 0,2

djurenheter per hektar men mer

än 0,1 djurenheter per hektar

ska avdraget baseras på

skillnaden mellan det antal

djurenheter per hektar som

krävs i åtagandet och det

faktiska antalet djurenheter per

hektar.

I de fall lantbrukaren upprepat

har redovisat 0,1 djurenheter

eller mindre per hektar ska

avdraget vara 100 % av

ersättningen för fäbodbetet vid

fäboden eller

flerfäbodsystemet. Åtagandet

ska även justeras och en

återkravsutredning göras.

Vid kontroll

I de fall länsstyrelsen vid en

kontroll upprepat konstaterar

färre djurenheter än vad

lantbrukaren har redovisat samt

färre djurenheter än åtagandet

ska detta leda till ett dubbelt

avdrag. Avdraget ska baseras

på två gånger skillnaden mellan

det antal djurenheter per hektar

som krävs i åtagandet

alternativt har redovisats och

SJVFS 2016:11

92

djurenheter per hektar ska

avdraget vara 100 % av

ersättningen för fäbodbetet vid

fäboden eller

flerfäbodsystemet.

Åtagandet ska även justeras och

en återkravsutredning göras.

det faktiska antalet djurenheter

per hektar.

I de fall länsstyrelsen vid en

kontroll upprepat konstaterar

färre än 0,1 djurenheter per

hektar ska avdraget vara 100 %

av ersättningen för fäbodbetet

vid fäboden eller

flerfäbodssystemet. Åtagandet

ska även justeras och en

återkravsutredning göras.

Särskilt skötselvillkor

8 §

Alla särskilda skötselvillkor

som finns på skiftet ska

bedömas som en helhet. Om

inga av de aktuella särskilda

skötselvillkoren på skiftet är

uppfyllda ska det leda till ett

avdrag på 50 % av ersättningen

för skiftet. I de fall vissa av de

särskilda skötselvillkoren är

uppfyllda helt eller delvis ska

länsstyrelsen anpassa avdraget

efter villkorsfelet betydelse och

omfattning.

I de fall en avvikelse mot alla

de aktuella särskilda

skötselvillkoren upprepas ska

detta leda till hävning av

åtagandet för fäboden.

Skötselvillkor

11 §

Komplementet och markklassen

ska bedömas var för sig. I de fall

inga av de skötselvillkor som

finns

i

komplementet

är

uppfyllda ska detta leda till ett

avdrag på 100 % av ersättningen

för komplementet. I de fall vissa

av skötselvillkoren är uppfyllda

helt

eller

delvis

ska

länsstyrelsen anpassa avdraget

efter villkorsfelet betydelse och

omfattning.

I de fall en avvikelse mot alla de

skötselvillkor

som

finns

i

komplementet upprepas ska

detta leda till hävning av

komplementet på skiftet.

Vallodling

Villkor kap. 6

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

2 §

I de fall lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 80 %

av åtagandearealen ska

avdraget vara 100 %. I de fall

den godkända arealen är

mindre än 80 % av

åtagandearealen på grund av

fel gröda eller att marken inte

är godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas.

Om upprepningen beror på att

lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 80 %

på åtagandearealen ska

åtagandet hävas. Om

upprepningen beror på fel

gröda eller att marken inte är

godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas

Skötselvillkor

3 §

100 % avdrag för den arealen

där felet finns för de aktuella

åren.

Annan gröda

4 §

100 % avdrag för arealen där

felet finns. Det ska däremot

SJVFS 2016:11

93

inte bli någon arealsanktion

under förutsättning att marken

är godkänd jordbruksmark.

Annan gröda

5 §.

100 % avdrag för arealen där

felet finns. Det ska däremot

inte bli någon arealsanktion

under förutsättning att marken

är godkänd jordbruksmark.

Skötselvillkor/Basvillkor

6 §

1 000 kr om endast i obetydlig

omfattning i annat fall

100 procent av ersättningen för

skiftet.

Hävning av åtagandet vid

upprepning i annat fall än i

obetydlig omfattning.

Skötselvillkor

7 §

50 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Basvillkor

9 § Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd.

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns.

Om inte aktivitetskravet är

uppfyllt två år i rad är den

aktuella marken inte godkänd

för vallersättning.

SJVFS 2016:11

94

Skötsel av våtmarker och dammar

Villkor 7 kap.

Avdrag

obetydlig

omfattning

Avdrag

mindre omfattning

Avdrag

större omfattning

Allvarligt fel

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 1

1 000 kr

100 % av ersättningen för

våtmarken. (kan vara flera

block)

Hävning av åtagandet på

våtmarken som berörs.

Hävning av hela åtagandet

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 2

1 000 kr

100 % av ersättningen för

våtmarken. (kan vara flera

block)

Hävning av åtagandet på

våtmarken som berörs.

Hävning av hela åtagandet.

Skötselvillkor:

4 § punkt 3

1 000 kr

100 % av ersättningen för

våtmarken. (kan vara flera

block)

Hävning av åtagandet på

våtmarken som berörs.

Hävning av hela åtagandet.

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 4

1 000 kr

100 % av ersättningen för

våtmarken. (kan vara flera

block)

Hävning av åtagandet på

våtmarken som berörs.

Hävning av hela åtagandet.

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 5

1 000 kr

100 % av ersättningen för

våtmarken. (kan vara flera

block)

Hävning av åtagandet på

våtmarken som berörs.

Hävning av hela åtagandet..

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 6

-

-

-

Hävning av hela åtagandet.

Procent av ersättningen som ska dras av per våtmark

Upprepat fel

Skötselvillkor:

5 § a.

5 %

25 %

50 %

Hävning av hela åtagandet om

felet upprepas.

Skötselvillkor:

5 § b

100 % av ersättningen ska dras av från den yta villkorsfelet finns på

Hävning av hela åtagandet om

felet upprepas

Avdrag

Allmänt råd

SJVFS 2016:11

95

Särskilda skötselvillkor:

6 §

Länsstyrelsen ska bedöma alla särskilda skötselvillkor som finns på skiftet som en

helhet. Länsstyrelsen ska anpassa avdraget efter villkorsfelens betydelse och

omfattning.

Allmänt råd

Vid bedömningen av de

särskilda skötselvillkoren bör

länsstyrelsen ta hänsyn till hur

många villkor som har brutits

av de villkor som har ställts

samt betydelsen av dessa för

syftet med ersättningen. Om

alla villkor har brutits

och/eller de har stor betydelse

för syftet med ersättningen ska

hävning av åtagandet för

våtmarken vara ett alternativ.

SJVFS 2016:11

96

Minskat kväveläckage

Villkor kap. 8

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

3 § Krav på ansökan om

utbetalning på 80 %

I de fall lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 80 %

av åtagandearealen ska

avdraget vara 100 %. I de fall

den godkända arealen är

mindre än 80 % av

åtagandearealen på grund av

fel gröda eller att marken inte

är godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas.

Om upprepningen beror på att

lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 80 %

på åtagandearealen ska

åtagandet hävas. Om

upprepningen beror på fel

gröda eller att marken inte är

godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas.

Särskilt fånggröda

Skötselvillkor/basvillkor

5 § Etableringen av fånggrödan

ska vara tillräcklig med hänsyn

tagen till lokala förhållanden

och väderlek.

50 % av ersättningen för skiftet

där felet finns.

Basvillkor

30 § i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad

avser växtnäring.

Grödorna ska vara sådda med

en för arten och syftet med

odlingen normal

utsädesmängd.

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Basvillkor

11 § förordningen(1998:915)

om miljöhänsyn i jordbruket

Åkermark ska vara bevuxen.

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Inte fånggröda

6 §

100 % av ersättningen för

arealen där felet finns.

Skötselvillkor/Basvillkor

7 § första stycket

För tidig brytning

75 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Skötselvillkor

7 § andra stycket

Brytning av vissa fånggrödor

innan godkänt brytdatum

75 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Skötselvillkor/basvillkor

9 § Sprid inte växtskyddsmedel

mellan tidpunkt för skörd och

första brytningsdatum

75 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Basvillkor

Sökanden använder

växtskyddsmedel på ett korrekt

sätt

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Basvillkor

Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

SJVFS 2016:11

97

(SJVFS 2014:42) om integrerat

växtskydd.

Sökanden följer villkoren om

integrerat växtskydd

Skötselvillkor/basvillkor

9 § Gödsla inte mellan tidpunkt

för skörd och första

brytningsdatum

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Basvillkor

26, 28 a §§ Statens

jordbruksverks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS 2004:62)

om miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

Gödsla inte i fånggröda mellan

1 aug – 31 okt i känsliga

områden.

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Särskilt vårbearbetning

Inte fånggröda

10 § p.1

100 % av ersättningen för

arealen där felet finns.

Skötselvillkor/basvillkor

10 § p.2

Jordbearbetning före tillåtet

datum

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Skötselvillkor

10 § p.3

Sådd efter stödåret

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Skötselvillkor/basvillkor

12 §

Sprid inte växtskyddsmedel

mellan tidpunkt för skörd och 1

januari året efter stödåret

75 % av ersättningen för skiftet

där felet finns.

Basvillkor

33 § Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad

avser växtnäring.

Obearbetad åkermark efter

spannmåls eller oljeväxtodling

får bearbetas eller bekämpas

kemiskt vid vissa tidpunkter

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Basvillkor

Sökanden använder

växtskyddsmedel på ett korrekt

sätt

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Basvillkor

Statens jordbruks-verks

föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2014:42) om integrerat

växtskydd.

Sökanden följer villkoren om

integrerat växtskydd

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

Skötselvillkor/basvillkor

12 § Otillåten gödsling

100 % av ersättningen för

skiftet där felet finns.

SJVFS 2016:11

98

Skyddszoner

Villkor kap. 9

Avdrag

Upprepat fel

Annan gröda

6 §

100 % av ersättningen för

arealen där felet finns.

Hävning av skiftet där felet

finns.

Annan gröda

7 §

100 % av ersättningen för

arealen där felet finns.

Hävning av skiftet där felet

finns.

Skötselvillkor/basvillkor

8 § p.1 Ingen användning av

växtskyddsmedel

100 % av ersättningen för

skiftet.

Hävning av åtagandet.

Skötselvillkor/basvillkor

8 § p.2 Ingen gödsling

100 % av ersättningen för

skiftet.

Hävning av åtagandet.

Skötselvillkor

9 § Skörd innan 30 juni och

föra bort skörd

50 % av ersättningen för

arealen där felet finns.

Hävning av skiftet där felet

finns.

Skötselvillkor

10 § Skadad skyddszon

50 % av ersättningen för

arealen där felet finns.

Hävning av skiftet där felet

finns.

Skötselvillkor/basvillkor

11 § Skyddszon får inte brytas

100 % av ersättningen för

skiftet.

Hävning av åtagandet.

Skötselvillkor/basvillkor

12 § Tillåten tidpunkt för

brytning sista året

100 % av ersättningen för

skiftet.

-

Särskilt skyddszon mot

vattendrag

Basvillkor

14 § Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd

Åkermark inom känsliga

områden med viss lutning ska

vara bevuxen viss period.

100 % av ersättningen för

skiftet.

Hävning av åtagandet.

Hotade husdjursraser

Villkor kap. 10

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

1 § Härstamningskontroll

1000 kr per härstamningskontroll

Åtagandet ska hävas.

Skötselvillkor

2 § Krav på ansökan om

utbetalning på 50 %

I de fall lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 50 % av

åtagandet ska avdraget vara 100 %.

Hävning av åtagandet.

Skötselvillkor/basvillkor

3 § Individmärkning

Ingen ersättning för djuret samt en

minskning som motsvarar

ersättningen för djuret.

Skötselvillkor

4 § Betäckning och seminering

med renrasiga djur

Ingen ersättning för djuret samt en

minskning som motsvarar

ersättningen för djuret.

Skötselvillkor

5 § Djur får inte vara kastrerade

Ingen ersättning för djuret samt en

minskning som motsvarar

ersättningen för djuret.

SJVFS 2016:11

99

Ersättning för omställning till ekologisk produktion och ersättning till ekologisk

produktion

Villkor 11 kap. samt

landsbygdsförordningen

Avdrag

Allvarligt fel

Skötselvillkor:

9 kap. 7 § förordningen

(2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder

100 % av ersättningen ska

dras av från den yta

villkorsfelet finns på.

Vid stor omfattning ska

åtagandet hävas.

Skötselvillkor:

7-8 §§.

50 % av ersättningen ska dras

av från den yta villkorsfelet

finns på.

Vid stor omfattning ska

åtagandet hävas.

9-10 §§

100 % av ersättningen ska dras

av från den yta villkorsfelet

finns på.

-

Skötselvillkor:

11-12 §§

100 % avdrag för arealen där

felet finns. Det ska däremot

inte bli någon arealsanktion

under förutsättning att marken

är godkänd jordbruksmark.

-

Skötselvillkor:

15 §

Hävning av djuråtagandet

Obetydlig

omfattning

Mindre omfattning

Större omfattning

Villkor rådets

förordning (EG)

nr 834/2007 51 samt

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008 52 för

djurhållning och

växtodling

-Fel som omfattar

högst tre djur.

- Fel som har mycket

liten betydelse för

syftet med

ersättningsformen.

-Fel som varken är

obetydliga eller större

fel.

-Fel som har stor

betydelse för syftet

med ersättnings-

formen.

Avdrag i procent av ersättningen för marken som omfattas.

Villkor för växtodling:

Artikel 9,11,12,16,17 i

rådets förordning (EG)

nr 834/2007 samt

artiklarna 3-6, 37, 40,

45, 47, 63-69 och 70-73

i kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008

(Om villkoret avser ett

allvarligt fel eller rör

dokumentationskrav ska

påföljden bedömas efter

skalorna nedan under

”Allvarligt fel” samt

”Dokumentationskrav”).

5

25

50

Avdrag i procent av ersättningen för djurslaget.

Villkor för

djurhållning:

5

25

50

51

EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834).

52

EUT L 250, 18.9.2008, s 1 (Celex32008R0889).

SJVFS 2016:11

100

Artikel 9,10,11,14,16,19

i rådets förordning (EG)

nr 834/2007 samt artikel

7-24, 37, 38, 39, 40, 42,

43, 46, 47, 63-69, 74-

77, 79 kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008.

(Om villkoret avser ett

allvarligt fel eller rör

dokumentationskrav ska

påföljden bedömas efter

skalorna nedan under

”Allvarligt fel” samt

”Dokumentationskrav”).

Allvarliga fel

Obetydlig omfattning Större omfattning än obetydlig

Skötselvillkor:

Djurens skötsel, artikel

14 i rådets förordning

(EG) nr 834/2007,

artikel 10,11 och 24

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008.

1 000 kr, med

obetydlig omfattning

avses i detta fall

enstaka djur.

Hävning av djuråtagandet

Skötselvillkor:

Kemiskt betat utsäde,

artikel 45.2

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008.

1 000 kr

Hävning av djur- och växtåtagandet.

Skötselvillkor:

Använt kemiskt

växtskyddsmedel,

artikel 12 g i rådets

förordning(EG)

nr 834/2007; artikel 12

h rådets förordning

(EG) nr 834/2007;

artikel 16.1 a i rådets

förordning (EG) nr

834/2007; artikel 5.1

kommissionens

förordning (EU)

nr 889/2008. Bilaga II

kommissionens

förordning (EG)

nr 889/2008).

För ogräsmedel gäller:

artikel 12 g, 12 h, 16.

1a, 16. 2c i rådets

förordning (EG)

nr 834/2007.

1 000 kr

Hävning av djur- och växtåtagandet.

Basvillkor:

Bilaga 3, rådets direktiv

91/676/EEG53,

19 a§ Statens

jordbruksverks

50 % av ersättningen

år 1

100 % av ersättningen

år 2

År 3: Hävning av djur- och växtåtagandet

53

EGT L375 31.12.1991 s.1-8 (Celex31991L0676).

SJVFS 2016:11

101

föreskrifter och

allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i

jordbruket vad avser

växtnäring.

Basvillkor:

Artiklarna 3-5 rådets

direktiv 96/22/EG om

förbud mot användning

av vissa ämnen med

hormonell och

tyreostatisk verkan54.

Avdrag för den/de

djur som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

Bilaga 1 punkt 1 rådets

direktiv 98/58/EG55

Avdrag för den/de

djur som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

Bilaga 1, punkt 4.rådets

direktiv 98/58/EG,

Avdrag för den/de

djur som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

5 kap. Statens

jordbruksverks

föreskrifter

(SJVFS 2013:41) om

operativa ingrepp samt

skyldigheter för

djurhållare och personal

inom djurens hälso-

och sjukvård.

Avdrag för den/de

djur som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

Bilaga 1, punkt 5.rådets

direktiv 98/58/EG

Avdrag för den/de

djur som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

6 kap. 19 § i Statens

jordbruksverks

föreskrifter

(SJVFS 2010:15) om

djurhållning i

lantbruket.

Avdrag för den/de

djur som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

Statens jordbruksverks

föreskrifter

(SJVFS 2010:15) om

djurhållning i

lantbruket, för utrymme

inomhus och utomhus.

Avdrag för den/de

djur som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

1 kap 19 och 24 §§

Statens jordbruksverks

föreskrifter

(SJVFS 2010:15) om

djurhållning i

lantbruket.

Avdrag för den/de

djur som berörs.

Hävning av djuråtagandet

54

EGT L 125, 23.5.1996, s. 3-9 (Celex31996L0022).

55

EGT L 221, 8.8.1998, s. 23-27 (Celex31998L0058).

SJVFS 2016:11

102

Dokumentationskrav enligt artikel 63-68 (i tillämpliga delar), artikel 70-73 samt artikel 74-77

och 79 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 56 . Dokumentationskrav kopplade till

basvillkoren ovan ska inte bedömas enligt denna tabell.

Omfattning av fel på dokumentation och

stödjande handlingar

Avdrag i procent av ersättningen eller högsta

belopp

-

Mer än två enskilda uppgifter saknas

som inte är avgörande för att kunna

kontrollera att villkor är uppfyllda.

-

Högst två enskilda uppgifter saknas,

som båda är avgörande för att kunna

kontrollera att villkor är uppfyllda

5 % eller högst 5 000 kr

-

Tre eller fler enskilda uppgifter saknas

som alla är avgörande för att kunna

kontrollera att villkor är uppfyllda.

10 % eller högst 10 000 kr

-

Lantbrukaren har inte aktivt

dokumenterat någon uppgift utan kan

enbart visa stödjande handlingar.

Dessutom saknas tre eller fler enskilda

uppgifter som alla är avgörande för att

kunna kontrollera att villkor är

uppfyllda.

25 %. Upprepat fel ger hävning av åtagandet.

Kompensationsstödet

Villkor kap. 12

Avdrag

Skötselvillkor

1 §

100 % av stödet för arealen där felet finns.

Skötselvillkor

2 §

100 % av stödet för arealen där felet finns.

Skötselvillkor

3 §

100 % av stödet för arealen där felet finns.

Villkor för undantag

3 a §

Inget avdrag men grödan betraktas som annan gröda och

räknas som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet.

Skötselvillkor

4 § första stycket

100 % av stödet för arealen där felet finns.

Villkor för vallgräs och baljväxter

4 § andra stycket

Inget avdrag men grödan betraktas som annan gröda och

räknas som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet.

Skötselvillkor

5 §

100 % av stödet för arealen där felet finns.

Skötselvillkor

5 a §

100 % av stödet för arealen där felet finns.

En sorts gröda samt avtal

5 b §

Inget avdrag men grödan betraktas som vall och räknas

som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet.

Skötselvillkor

5 d §

100 % av stödet för arealen där felet finns.

Skyddszon i åtagande

5 e §

Inget avdrag men grödan betraktas som vall och räknas

som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet.

Dokumentation finns

5 f §

Inget avdrag, men grödan betraktas som annan gröda

och räknas som grovfodergröda vid beräkning av

djurtäthet.

Villkor förordningen ( 2015:406 )

om

stöd

för

landsbygdsutvecklingsåtgärder

Avdrag

56

EUT L 250, 18.9.2008, s 1 (Celex32008R0889).

SJVFS 2016:11

103

Villkor om deklaration av all

grovfoderareal

10 kap. 5 § andra stycket

Inget

avdrag

men

vid

underdeklaration

av

grovfoderareal räknas arealen som grovfodergröda vid

beräkning av djurtäthet.

Extra djuromsorg för får

Villkor kap. 13

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

5 §Produktionsplan

60 kr per får i åtagandet

Skötselvillkor

7 § Foderinventering senast

den 1 november

20 kr per får i åtagandet

Skötselvillkor

8 § Foderanalys

40 kr per får i åtagandet

Skötselvillkor

9 § Beräkning av foderstat

80 kr per får i åtagandet

Skötselvillkor

10 § Hullbedömning

82 kr per får som omfattas av felet.

Skötselvillkor

11 § Klippning av får

58 kr per får som omfattas av felet.

Skötselvillkor

12 § Mottagningsrutiner för

nya får

82 kr per får som omfattas av felet.

Extra djuromsorg för suggor

Villkor kap. 14

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

5 § Analys av foder

200 kr per sugga i

åtagandet

Skötselvillkor

6 § Hullbedömning

194 kr per sugga som

omfattas av felet.

Skötselvillkor

7 § Uppföljning av

utfodring

632 kr per sugga som

omfattas av felet.

Skötselvillkor

8 §

Produktionsuppföljning-

antal

200 kr per sugga i

åtagandet

Skötselvillkor

8 §

Produktionsuppföljning-

innehåll

För varje gjord

produktionsuppföljning

som inte omfattar minst 4

punkter ska varje saknad

punkt ge ett avdrag om 20

kr per sugga i åtagandet

SJVFS 2016:11

104

Utökad klövhälsovård för mjölkkor

Villkor kap. 15

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

3 § Verkning två gånger

Vid avvikelser på högst

20 % av besättningen är

avdraget ersättningen för

mjölkkon. För avvikelser

över 20 % ska avdraget

vara 368 kr per mjölkko

som inte uppfyller

villkoret.

Skötselvillkor

5 § Klövhälsoplan

50 kr per mjölkko i

åtagandet

Hävning av åtagandet.

(SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

105

Bilaga 4

Kombinationer av markklasser och allmän/särskild skötsel i åtagande för

betesmarker och slåtterängar

Typ av betesmark och

slåtteräng

Markklass

Allmän

skötsel

Särskild

skötsel

Betesmark

Ingen fastställd markklass

X

Betesmark

Betesmarker och slåtterängar

med allmänna värden

X

Betesmark

Betesmarker med särskilda

värden

X

X

Slåtteräng

Ingen fastställd markklass

X

Slåtteräng

Betesmarker och slåtterängar

med allmänna värden

X

Slåtteräng

Slåtterängar med särskilda

värden

X

X

Alvarbete

Alvarbete

X

Skogsbete

Skogsbete

X

Mosaikbetesmark

Mosaikbetesmarker

X

Gräsfattig mark

Gräsfattiga marker

X

SJVFS 2016:11

106

Bilaga 5

Kombinationer av komplementen i betesmarker och slåtterängar

Komplement

Markklass

Lie-

slåtter

Lövtäkt Efterbete Höhant-

ering

Bränning Svårtillgängliga

platser

Betesmarker med

särskilda värden

-

+

-

-

+

+

Slåtterängar med

särskilda värden

+

+

+

+

+

+

Alvarbete

-

-

-

-

-

+

Skogsbete

-

-

-

-

-

+

Mosaikbetesmark

er

-

+

-

-

+

+

Gräsfattiga

marker

-

+

-

-

-

+

+ går att kombinera på samma mark

- går inte att kombinera på samma mark

SJVFS 2016:11

107

Bilaga 6

Definitioner av värdefulla landskapselement

Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement redovisas nedan gäller

även att de till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av

jordbruket, d.v.s. före 1940.

Värdefullt

landskapselement

Definition

Allé

Anläggning av minst 5 träd ursprungligen planterade längs en

väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig.

I en allé ingår de träd som planterats i restaureringssyfte efter

det att åtagandet ingåtts.

Brunn, källa

Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig

konstruktion av trä eller sten.

Byggnadsgrund

Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör

samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden

består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt

eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar

inkluderas. Vid bedömning av pro rata får byggnadsgrunden

vara högst 200 kvadratmeter stor.

Fornlämnings-

lokal

Fasta fornlämningar ovan jord, enligt Kulturmiljölagen

(1988:950), med kringliggande skydds- eller

fornlämningsområde.

Fägata

Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och

betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar.

Gärdsgård av trä

Gärdsgård uppförd i syfte att hägna in eller stänga ute boskap.

Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av trä till

exempel bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja

eller ståltråd.

Hamlat träd

Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i

hamling.

Som ett hamlat träd räknas även de träd som planterats i

restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.

Odlingsröse,

stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar.

Stenmur

Murarna är uppförda i syfte att hägna in eller stänga ute boskap

eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen

upplagd med huvudsakligen flera skikt sten.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket ska vara

vattenförande någon del av året.

Överlopps-

byggnad

Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning eller

hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande permanent tak

och i övrigt autentiskt utseende på utsidan. Byggnader som

används för boende eller som är viktig för företags produktion

räknas inte som en överloppsbyggnad.

SJVFS 2016:11

108

Bilaga 7

Kombinationer åtaganden i programperiod 2014-2020 med vissa insatser

inom Utvald miljö i programperiod 2007-2013

Möjliga kombinationer åtagande i programperiod 2014-2020 med miljöersättning för

naturfrämjande insatser på åkermark eller för att minska växtnäringsläckage från

åkermark samt skötsel av landskapselement med särskilda värden inom Utvald miljö

i programperiod 2007-2013.

Ersättningsformer i programperiod 2014-2020 finns i kolumnen till vänster och

ersättningarna i programperiod 2007-2013 i översta raden.

Naturfrämjande insatser på åkermark eller för

att minska växtnäringsläckage från åkermark

Natur- och

kulturmiljöer i

odlingslandskape

t

Bevarande av

hotade

åkerogräs

Mångfalds-

träda

Fågel-

åker

Anpassade

skyddszoner

Skötsel av land-

skapselement

med särskilda

värden

Betesmarker och slåtterängar

-

-

-

-

-

Fäbodar

-

-

-

-

-

Restaurering av betesmarker och

slåtterängar

-

-

-

-

-

Vallodling

-

-

-

-

+

Skötsel av våtmarker och dammar

-

-

-

-

-

Minskat kväveläckage

+

-

-

-

+

Skyddszoner

-

-

-

-

+

Traditionell odling av bruna bönor

-

-

+

-

+

Omställning till ekologisk produktion

- växt

-*

-*

-*

-*

+

Ekologisk produktion

-*

-*

-*

-*

+

+ Du kan få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark

- Du kan inte få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark

-* Du kan inte få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark, du kan kombinera

med åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion

på marken

SJVFS 2016:11

109

Bilaga 8

Hullbedömning på får

Hullpoäng 1

Tvärutskottens ändar är endast täckta av hud. Det är mycket lätt att

få in fingrarna mellan och under tvärutskotten. Ryggmuskeln är

liten och tunn. Kotkropparna känns genom muskeln. Alla

tornutskott känns tydligt under skinnet och spetsen går att hålla i

med fingrarna.

Hullpoäng 2

Tvärutskottens ändar är avrundade och täckta med muskler under

huden. Det är lätt att komma in mellan och under tvärutskotten

med fingrarna. Ryggmuskeln är tydlig och känns konkav.

Tornutskotten är täckta av ett tunt muskellager.

Hullpoäng 3

Tvärutskottens ändar är väl avrundade och täckta med ett

ordentligt muskel- och fettlager. Det går inte att få in fingrarna

mellan utskotten men det går att känna varje individuellt utskott.

Ryggmuskeln är fylld, täckt med ett fettlager och känns som en rak

eller något konvex yta mellan tornutskott och tvärutskott.

Tornutskotten är täckta med muskulatur men går att känna.

Hullpoäng 4

Tvärutskottens ändar är så täckta av muskler och fett att de är svåra

att känna. Det är svårt att få in fingrarna under tvärutskotten.

Muskulaturen är tydligt konvex och täckt av fett. Tornutskotten är

täckta med muskulatur men går fortfarande att känna.

Hullpoäng 5

Tvärutskotten är så täckta av muskler och fett att de inte känns. Det

går inte att få in fingrarna under tvärutskotten. Muskulaturen är

täckt av ett tjockt fettlager och högre än tornutskotten. Ryggen

känns platt under handen. Ibland bildas en ränna i mittlinjen på

ryggen mellan musklerna. Tornutskotten känns inte alls eller kan

anas med kraftigare tryck med handen.

(SJVFS 2016:6).

SJVFS 2016:11

110

Bilaga 9

Hullbedömning på suggor

Klass 1

Mager: Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt.

Späckmått <10mm

Klass 2

Tunn: Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck.

Späckmått ca 14 mm

Klass 3

Medel: Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck.

Späckmått ca 17 mm

Klass 4

Fet: Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått >

20 mm

(SJVFS 2016:6)