Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2021:10) om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen

Bestämmelserna i 1–8 §§ gäller biosäkerhetsåtgärder som en aktör ska vidta för att motverka överföring av sjukdom mellan fjäderfäflockar och från vilda fåglar till fjäderfä eller fåglar i fångenskap som aktören ansvarar för. Åtgärderna ska förebygga att smittämnen sprids direkt eller indirekt till, från och inom anläggningen exempelvis via djur, produkter, foder, fordon, utrustning eller människor. Bestämmelserna kompletterar kraven i artikel 10 i förordning (EU) 2016/429. Fåglar som hålls för egen konsumtion, användning eller som sällskapsdjur och utan att kött eller ägg säljs från dessa omfattas av

EUT L 91, 29.3.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/515/oj (Celex 32019R0515).

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

bestämmelserna för fåglar i fångenskap men inte av bestämmelserna för fjäderfä. (SJVFS 2025:10).

Fjäderfä ska hållas åtskilda från fåglar i fångenskap på anläggningen genom att de hålls i separata byggnader eller på olika delar av anläggningen så att direkt och indirekt kontakt förhindras. Kravet gäller inte då fåglar i fångenskap används som fadderdjur.

Vilda fåglar som tillfälligt vistas på en anläggning i rehabiliteringssyfte eller motsvarande ska hållas åtskilda från fjäderfän och fåglar i fångenskap som hålls på anläggningen genom att de hålls i separata byggnader eller på olika delar av anläggningen så att direkt och indirekt kontakt förhindras.

Aktören ska upprätthålla goda skötselrutiner på anläggningen.

Anläggningar med fjäderfä och kläckerier som anges i 4 kap. 4 § andra stycket ska uppfylla följande krav: 1. Det ska finnas hygienregler på anläggningen som har upprättats i samråd med veterinär. 2. Journalen för anläggningen ska innehålla uppgifter om besökare. 3. På ett kläckeri ska det inte förekomma andra fjäderfän än daggamla kycklingar kläckta på samma kläckeri. 4. Verksamheten vid ett kläckeri ska baseras på en enkelriktad cirkulation av kläckägg, rörlig utrustning och personal. Funktionella enheter såsom

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

enheter avsedda för lagring, ruvning, kläckning, könssortering och paketering ska hållas åtskilda från varandra. Det gäller även utrustning som tillhör sådana enheter. 5. Kläckägg ska rengöras och desinficeras före inläggning i inkubator. 6. Utrymmen och utrustning som används i samband med ruvning, kläckning samt hantering av kläckägg och daggamla kycklingar ska rengöras och desinficeras efter varje kläckningsomgång. 7. Avloppsvatten ska hanteras så att risk för smittspridning inte uppkommer. (SJVFS 2024:30).

Fjäderfä som tillhör ordningen andfåglar ska hållas åtskilda från andra arter av fjäderfä på anläggningen genom att de hålls i separata byggnader eller på olika delar av anläggningen så att direkt och indirekt kontakt förhindras.

Fjäderfä och fåglar i fångenskap som hålls utomhus ska ges foder och dricksvatten inomhus eller under ett skydd utomhus som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar.

Fjäderfä som hålls utomhus ska hållas inhägnade. För fjäderfä som hålls för vidmakthållande av stammen av fjädervilt gäller dessutom följande: 1. Andfåglar som hålls utomhus under perioden oktober–maj ska hållas i en inhägnad som är helt täckt med nät som hindrar vilda and- och vadarfåglar från att ta sig in i inhägnaden. 2. Vattenbehållare för badmöjligheter utomhus får användas i inhägnaden om det krävs för djurens välbefinnande, och under förutsättning att åtgärder har vidtagits så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet. 3. En aktör får inte ta in viltlevande andfåglar på anläggningen.

Andfåglar och vadarfåglar får inte användas för att locka andra fåglar vid jakt. Om Jordbruksverket godkänner det får dock sådana fåglar användas som lockfåglar för att attrahera vilda fåglar för provtagning.

Bestämmelserna i 10–27 §§ gäller biosäkerhetsåtgärder som en aktör som håller grisar ska vidta för att motverka överföring av smittsamma sjukdomar hos grisar. Åtgärderna ska förebygga att smittämnen sprids direkt eller indirekt till, från och inom anläggningen. Grisar som hålls som försöksdjur i en godkänd försöksdjursanläggning enligt 7 kap. 30 § djurskyddsförordningen (2019:66) är undantagna från dessa krav. (SJVFS 2025:10).

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

Rengöring, hygien, skötsel och andra biosäkerhetsåtgärder

En aktör ska främja god hygien och biosäkerhet på sin anläggning för hållna grisar. På anläggningen ska det finnas desinfektionsmedel tillgängligt som är lämpligt att använda efter rengöring av bland annat skodon, utrustning och fordon. Åtgärder ska vidtas för att motverka att frilevande vildsvin får direktkontakt med grisar som hålls inomhus om stallbyggnaden inte är helt stängd eller tät. (SJVFS 2025:10).

En person ska tvätta och desinficera händerna före inträde till stall, hage, hägn eller annat utrymme där grisar hålls. Kravet gäller endast vid det första inträdet så länge personen befinner sig på samma anläggning. Den som har befunnit sig i sådana utrymmen ska även tvätta och desinficera händerna innan han eller hon lämnar anläggningen. Aktören ska informera om dessa krav. Första stycket gäller inte vid in- och utträde i hagar och hägn som sker med stöd av allemansrätten, eller när grisar hålls i privat bostad. (SJVFS 2025:10).

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

En aktör som erbjuder jakt eller träningsverksamhet på en anläggning med hägnade vildsvin ska se till att besökarna har rena kläder och väl rengjorda skodon när de går in i hägn. Användningen av skyddskläder, skoskydd och skodon i utrymmen med livsmedelsproducerande djur regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen. (SJVFS 2025:10).

En person som har besökt anläggningar med hållna klövdjur eller på annat sätt haft kontakt med klövdjur i ett tredje land får inte besöka utrymmen där grisar hålls i Sverige förrän minst 48 timmar har passerat från kontakttillfället. Aktören ska informera om detta krav. (SJVFS 2025:10).

En aktör ska journalföra datum för den stallrengöring som regleras i 4 kap. 1 § andra stycket Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:20) om grishållning samt ange det desinfektionsmedel som i förekommande fall har använts. Kravet på journalföring i första stycket gäller inte om anläggningen i sin biosäkerhetsplan har en nedtecknad rutin för rengöringen. Rutinen ska ange vilket desinfektionsmedel som i förekommande fall används. Avsteg från rengöringsrutinen ska antecknas i anläggningens journal. Biosäkerhetsplanen ska uppdateras minst vartannat år. (SJVFS 2025:10).

Utrustning som används i djurutrymmen för grisar och som kommer i kontakt med djuren eller deras avföring ska rengöras i samband med den stallrengöring som ska utföras enligt 4 kap. 1 § andra stycket Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:20) om grishållning. En aktör ska journalföra datum för utförd rengöring och ange det desinfektionsmedel som i förekommande fall har använts i anläggningens journal. Känslig utrustning som kan ta skada av vatten eller rengöringsmedel får rengöras på annat lämpligt sätt. Den alternativa rengöringsmetoden ska dokumenteras i anläggningens journal. Kravet på journalföring i andra stycket gäller inte om anläggningen i sin biosäkerhetsplan har en nedtecknad rutin för rengöringen i första stycket. Rutinen ska ange vilket desinfektionsmedel som i förekommande fall används. Avsteg från rengöringsrutinen ska antecknas i anläggningens

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

journal. Biosäkerhetsplanen ska uppdateras minst vartannat år. (SJVFS 2025:10).

Utrustning, maskiner och fordon som används i ett djurutrymme med grisar och som används på flera olika anläggningar med hållna grisar ska rengöras och desinficeras innan de flyttas mellan anläggningarna. Detsamma gäller vid försäljning. Aktören ska journalföra datum för utförd rengöring och ange det desinfektionsmedel som använts i anläggningens journal. Kravet på journalföring i andra stycket gäller inte om anläggningen i sin biosäkerhetsplan har en nedtecknad rutin för rengöringen i första stycket. Rutinen ska ange vilket desinfektionsmedel som i förekommande fall används. Avsteg från rengöringsrutinen ska antecknas i anläggningens journal. Biosäkerhetsplanen ska uppdateras minst vartannat år. I de fall en aktör har flera anläggningar som ingår i samma epidemiologiska enhet behöver sådan rengöring som avses i första stycket inte utföras mellan enhetens anläggningar. Om en sådan aktör också har en skyldighet att ha en biosäkerhetsplan enligt 20 § ska det i den planen redogöras för hur risken med utrustning som används på flera anläggningar hanteras. (SJVFS 2025:10).

Förvaring av foder och strö till grisar

En aktör som håller grisar ska förhindra att frilevande vildsvin får åtkomst till grisarnas foder, foderråvara och strömedel som förvaras på anläggningen där grisarna hålls eller på annan plats som aktören nyttjar. För strömedel som förvaras utomhus är det tillräckligt att det skyddas så att det strömedlet inte kan beträdas av frilevande vildsvin. (SJVFS 2025:10).

Ytterligare biosäkerhetsåtgärder för hållna grisar som vistas eller hålls

utomhus

Grisar får bara vara lösa utomhus i rastgårdar, hagar eller hägn. Aktörer som håller grisar i rastgårdar, hagar eller hägn ska se till att grisarna är inhägnade på ett sådant sätt att de förhindras att ta sig ut ur inhägnaden och frilevande vildsvin förhindras att ta sig in i inhägnaden. Aktörer enligt andra stycket ska även vidta åtgärder för att på annat sätt motverka överföring av smitta genom direktkontakt mellan hållna grisar och frilevande vildsvin. (SJVFS 2025:10).

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

I anslutning till varje inhägnat område med grisar ska det finnas skyltar som upplyser om att det är förbjudet att mata djuren. (SJVFS 2025:10).

Följande anläggningar ska ha en biosäkerhetsplan för grishållning: 1. Slakterier som tar emot grisar från fler än en anläggning. 2. Andra anläggningar än slakterier där det hålls fler än 10 suggor eller 50 grisar någon gång under året. När antalet grisar beräknas enligt första stycket 2 behöver inte smågrisar som har fötts på anläggningen, är yngre än 4 månader och ska förmedlas vidare räknas med. (SJVFS 2025:10).

Alla som arbetar på anläggningen och berörs av biosäkerhetsplanen ska känna till och följa den. Planen ska finnas tillgänglig på svenska. Den ska även finnas tillgänglig på andra språk, om det behövs för att berörd personal på anläggningen ska kunna förstå innehållet. (SJVFS 2025:10).

Biosäkerhetsplanen ska vara daterad med det datum då den upprättades, alternativt senast uppdaterades. Den ska uppdateras minst vartannat år och dessutom när det sker större förändringar på anläggningen. I biosäkerhetsplanen ska den person som är ansvarig för planen anges. (SJVFS 2025:10).

Biosäkerhetsplanen ska beskriva det förebyggande arbetet för att minska risken för att smittämnen kan ta sig in på, spridas inom eller ta sig ut från anläggningen. (SJVFS 2025:10).

Aktörer som har en anläggning som uppfyller kriterierna i 20 § ska se till att anläggningen får ett djurhälsobesök minst vartannat år. När antalet grisar beräknas på en anläggning som enbart håller en besättning med grisar av en ras som omfattas av det svenska bevarandeansvaret behöver inte smågrisar som har fötts på anläggningen och som är yngre än 9 månader räknas med. Föräldradjuren ska vara införda i huvudavsnittet av stamboken som förs av en avelsorganisation som är erkänd av Jordbruksverket. (SJVFS 2025:10).

Aktörer som har en anläggning som inte uppfyller kriterierna i 20 § men där det någon gång under året hålls fler än tre grisar ska se till att anläggningen får ett djurhälsobesök minst vart tredje år. När antalet grisar beräknas behöver inte smågrisar som har fötts på anläggningen, är yngre än 4 månader och ska förmedlas vidare räknas med. För anläggningar som enbart håller en besättning med grisar av en ras som omfattas av det svenska bevarandeansvaret behöver inte smågrisar som har fötts på anläggningen och som är yngre än 9 månader räknas med. Föräldradjuren ska vara införda i huvudavsnittet av stamboken som förs av en avelsorganisation som är erkänd av Jordbruksverket. (SJVFS 2025:10).

Aktörer som har en anläggning som endast håller tre eller färre grisar som har tillgång till utevistelse i rastgård, hage eller hägn ska se till att anläggningen får ett djurhälsobesök minst vart femte år. När antalet grisar beräknas behöver inte smågrisar som har fötts på anläggningen, är yngre än 4 månader och ska förmedlas vidare räknas med. För anläggningar som enbart håller en besättning med grisar av en ras som omfattas av det svenska bevarandeansvaret behöver inte smågrisar som har fötts på anläggningen och som är yngre än 9 månader räknas med. Föräldradjuren ska vara införda i huvudavsnittet av stamboken som förs av en avelsorganisation som är erkänd av Jordbruksverket. (SJVFS 2025:10).

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

Djurhälsobesöket ska journalföras i anläggningens journal. Det som ska anges är datumet för besöket samt en sammanfattning av besöket och den rådgivning som har getts. (SJVFS 2025:10).

Detta kapitel innehåller bestämmelser om skyldighet för aktörer, veterinärer och personer som är ansvariga för ett laboratorium att anmäla misstänkta, påvisade eller bekräftade fall av smittsamma djursjukdomar och smittämnen samt bestämmelser om när och hur en anmälan ska göras. Bestämmelser om anmälan av salmonella finns även i zoonoslagen (1999:658). Bestämmelser om anmälan av epizootiska sjukdomar finns även i epizootilagen (1999:657). Bestämmelser om anmälan av amerikansk yngelröta, trakékvalster och varroakvalster finns även i bisjukdomslagen (1974:211) och i bisjukdomsförordningen (1974:212).

Utöver anmälningsskyldigheten av misstänkt epizootisk sjukdom enligt 3 a § epizootilagen och misstänkt fall av salmonella enligt 3 § zoonoslagen gäller anmälningsskyldighet för den veterinär som 1. misstänker en sjukdom eller ett smittämne enligt 7 § 1–3 eller 2. påvisar en sjukdom eller ett smittämne enligt 9 § 1 och 2.

Om prover skickas för analys till ett laboratorium utanför Sverige ska anmälan göras av den veterinär som är ansvarig för provtagningen.

Anmälningsskyldighet för aktörer

Utöver anmälningsskyldigheten i 2 § epizootilagen och i 2 § bisjukdomslagen gäller anmälningsskyldighet den aktör som 1. misstänker en förtecknad sjukdom enligt 7 § 1, 2. påvisar en förtecknad sjukdom enligt 9 § 1 eller 3. noterar avvikelser enligt 7 § 5 hos djur som aktören ansvarar för.

5 Se förtecknade sjukdomar i artikel 5.1.a i förordning (EU) 2016/429 och i bilagan till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1629 av den 25 juli 2018 om ändring av förteckningen över sjukdomar i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”).

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

Om prover skickas för analys till ett laboratorium utanför Sverige, utan att någon veterinär är ansvarig för provtagningen, ska aktören göra anmälan.

Anmälningsskyldighet vid ett laboratorium

Om en djursjukdom eller smittämne som omfattas av anmälningsskyldighet misstänks, konstateras eller bekräftas på ett laboratorium ska den som ansvarar för laboratoriet se till att anmälan görs.

Anmälningsskyldighet gäller 1. när det finns skäl att misstänka förekomst hos djur av en förtecknad sjukdom, markerad med bokstaven f i bilaga 1 som inte omfattas av anmälningsskyldighet enligt epizootilagen eller bisjukdomslagen, 2. när det finns skäl att misstänka förekomst av smittsam eller misstänkt smittsam djursjukdom eller smittämne som normalt inte förekommer i landet, 3. när kliniska symptom hos häst ger anledning att misstänka hästinfluensa (typ A), kvarka, virusabort (centralnervös form) eller virusarterit, 4. vid misstanke (preliminär diagnos) om ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP enligt 8 §, 5. när onormal dödlighet, andra tecken på allvarlig sjukdom eller väsentligt minskad produktion med obestämd orsak förekommer hos djur som en aktör ansvarar för och 6. när det finns skäl att misstänka förekomst av Renibakterios (BKD) eller Infektiös pankreasnekros (IPN) genogrupp 2. (SJVFS 2024:30).

Diagnosen av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP är misstänkt (preliminär diagnos) vid följande tillfällen: 1. ESBLCARBA misstänks när isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales visar nedsatt känslighet för karbapenemer vid testning med fenotypiska metoder. 2. MRSA misstänks när isolat av Staphylococcus aureus visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder. 3. MRSP misstänks när isolat av Staphylococcus pseudintermedius visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder. Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska meddela provtagande veterinär den preliminära diagnosen samt se till att bakterieisolat av Enterobacterales, med misstänkt ESBLCARBA, MRSA eller MRSP omgående skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt för konfirmering, typning, registrering samt kontroll av resistensmönster.

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

Skyldigheten i andra stycket att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt gäller provtagande veterinär om det undersökande laboratoriet ligger utanför Sverige.

Anmälan av påvisad eller bekräftad sjukdom eller smittämne som omfattas

av anmälan enligt epizootilagen, zoonoslagen eller 9 §

Utöver anmälningsskyldigheten enligt epizootilagen, zoonoslagen och bisjukdomslagen samt 7 § gäller anmälningsskyldighet även 1. när en sjukdom eller ett smittämne i bilaga 1 påvisas hos djur eller i en anläggning där det hålls djur och där smittämnet kan kopplas till djuren, 2. när en smittsam eller misstänkt smittsam sjukdom eller smittämne som normalt inte förekommer i landet och som inte återfinns i bilaga 1 påvisas hos djur, 3. när en preliminär diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP enligt 7 § 4 är bekräftad, 4. bekräftad diagnos av andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker än Staphylococcus aureus samt S. pseudintermedius och 5. bekräftad diagnos av STEC med epidemiologisk koppling mellan djur och människa, där STEC-stam påvisats från djur och människa med EHECinfektion.

Anmälningsskyldigheten för påvisad sjukdom eller påvisat smittämne gäller indexfall. Salmonella som påvisas i prov från lymfknuta som tas på slakteri är dock inte ett indexfall.

Utöver indexfall ska även övriga fall anmälas när ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA, MRSP, andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker än Staphylococcus aureus och S. pseudintermedius påvisas hos djur som inte är pälsdjur, vattenlevande djur eller livsmedelsproducerande djur. Det gäller även samtliga hästdjur och djur som hålls i djurpark eller liknande anläggning enligt 3 kap. 6 § djurskyddsförordningen (2019:66).

Om inte annat anges i detta kapitel gäller anmälningsskyldighet när en sjukdom eller ett smittämne har konstaterats genom 1. obduktion eller histologisk undersökning av undersökningsmaterial som inte är livsmedel, 2. påvisande av smittämne i prov från djur från undersökningsmaterial som inte är livsmedel, 3. både påvisande av smittämne och förekomst av patologanatomiska/kliniska förändringar för de smittämnen som markeras med * i bilaga 1 till dessa föreskrifter, 4. påvisande av antikroppar (enkelprov) mot smittämne som omfattas av epizootilagen,

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

5. signifikant ökad antikroppsnivå (titerstegring vid parprov) eller verifiering på annat sätt av smittämne som inte omfattas av epizootilagen, eller 6. påvisande av antikroppar (enkelprov) mot de smittämnen som markeras med ** i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Trots vad som anges i 1–6 får, i samråd med Jordbruksverket, anmälan avvakta tills ytterligare undersökningar som bekräftat diagnosen har genomförts.

För salmonella gäller anmälningsskyldigheten för påvisad sjukdom eller smittämne enligt detta kapitel då salmonellabakterien påvisas i 1. prov som tas vid obduktion av djur, 2. prov från levande djur, eller 3. miljöprover som tagits i anläggning med djur inklusive kläckerier. Krav på hur Jordbruksverket och länsstyrelsen ska underrättas när salmonella konstateras finns även i 4 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:2) om bekämpande av salmonella hos djur.

Diagnosen av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP är bekräftad vid följande tillfällen: 1. ESBLCARBA är bekräftad när gener som medierar resistens av typen ESBLCARBA har konstaterats hos isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales med molekylärbiologiska metoder. 2. MRSA är bekräftad när arten Staphylococcus aureus är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder. 3. MRSP är bekräftad när arten Staphylococcus pseudintermedius är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder. Om en preliminär diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP inte blir bekräftad vid den konfirmerande undersökningen ska den som anmält den preliminära diagnosen meddela aktuell länsstyrelse detta. Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska i de fall ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP upptäcks vid undersökning med molekylärbiologisk metod utan föregående fenotypisk undersökning se till att bakterieisolatet omgående skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt. Om inget bakterieisolat finns ska provmaterialet skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt. Skyldigheten i tredje stycket att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt gäller provtagande veterinär om det undersökande laboratoriet ligger utanför Sverige. (SJVFS 2024:30).

Diagnosen av meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker andra än Staphylococcus aureus och S. pseudintermedius är misstänkt när

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

isolat av dessa bakteriearter visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder. Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska se till att bakterieisolatet omgående skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt för konfirmering, typning, registrering samt kontroll av resistensmönster. Skyldigheten att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt gäller provtagande veterinär om det undersökande laboratoriet ligger utanför Sverige. Diagnosen är bekräftad när arten är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder.

Diagnosen STEC med epidemiologisk koppling mellan djur och människa är bekräftad när identisk STEC-stam har isolerats från djur och människa med EHEC-infektion genom jämförande molekylärbiologisk typning utförd med PFGE-teknik, MLVA-teknik eller genom helgenomsekvensering.

Om prover för att bekräfta diagnos enligt 14–16 §§ skickas för analys till ett laboratorium utanför Sverige ska den som är ansvarig för provtagningen försäkra sig om att diagnosen ställs i enlighet med dessa bestämmelser samt att isolat av de agens som anges i 14–15 §§ skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt.

Anmälan ska göras omedelbart i följande fall. 1. Sjukdomar i kategori A, betecknade med bokstaven a i bilaga 1. 2. Djursjukdomar eller smittämnen som normalt inte förekommer i landet.

Anmälan ska göras utan onödigt dröjsmål i följande fall. 1. Förtecknade sjukdomar, betecknade med bokstaven f i bilaga 1, som inte tillhör kategori A. 2. Sjukdomar hos vattenlevande djur som Sverige har vidtagit nationella åtgärder mot enligt artikel 226 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429. 3. Klinisk misstanke av hästinfluensa (typ A), kvarka, virusabort (centralnervös form) eller virusarterit hos häst. 4. Preliminär diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP.

Anmälan av djursjukdomar och smittämnen som omfattas av anmälningsskyldighet ska ske inom fem arbetsdagar från den dag diagnosen konstaterats om inget annat anges i epizootilagen, zoonoslagen eller i 18 och 19 §§.

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

En veterinär som misstänker eller påvisar en förtecknad sjukdom enligt 7 § 1 och 2 samt 9 § 1 och 2 ska anmäla det till Jordbruksverket. Detsamma gäller ansvarig för ett laboratorium där en sådan sjukdom misstänks eller påvisas.

Anmälan av klinisk misstanke om ett indexfall av hästinfluensa (typ A), kvarka, virusabort (centralnervös form) eller virusarterit hos häst ska göras till länsstyrelsen i det län där indexfallet misstänks. De uppgifter som anmälan ska innehålla framgår av bilaga 2.

Anmälan av preliminär diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP enligt 7 § 4 ska göras till länsstyrelsen i det län där djuret stadigvarande befinner sig samt till länsstyrelsen i det län där provtagande veterinär har sin verksamhet. De uppgifter som anmälan ska innehålla framgår av bilaga 3. (SJVFS 2024:30).

Anmälan av bekräftad diagnos av ESBLCARBA hos Enterobacterales, MRSA eller MRSP, STEC eller andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker än Staphylococcus aureus samt S. pseudintermedius enligt 9 § 3–5 ska göras till Jordbruksverket. De uppgifter som anmälan ska innehålla framgår av bilaga 6.

Anmälan till Jordbruksverket av ett indexfall av en anmälningspliktig sjukdom ska innehålla de uppgifter som framgår av bilagorna 4–6 om inte sjukdomen eller smittämnet omfattas av 22 eller 23 §§.

Aktörer

En aktör som misstänker eller påvisar en förtecknad sjukdom ska anmäla det till en veterinär inom Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation.

6 Mer information om hur en anmälan ska göras finns på länsstyrelsernas webbplats, www.lansstyrelsen.se eller på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. 7 Mer information om hur en anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. 8 Mer information om hur anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. 9 Mer information om hur anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se.

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

En anmälan om onormal dödlighet, andra tecken på allvarlig sjukdom eller väsentligt minskad produktion med obestämd orsak enligt 7 § 5 ska göras till en distriktsveterinär eller till en annan veterinär för ytterligare undersökning och vid behov ska veterinären ansvara för att provtagning sker.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om övervakning i form av djurhälsobesök, provtagning och undersökning avseende förekomst av förtecknade djursjukdomar samt andra anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen. Bestämmelserna kompletterar artiklarna 25–28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar . Särskilda bestämmelser för att upprätthålla status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering och om övervakning av aviär influensa hos fjäderfä finns i kapitel 5 och 6. (SJVFS 2024:30).

Provtagning för att kartlägga förekomst av djursjukdom eller smittämne ska ske i den omfattning och på det sätt som framgår av Jordbruksverkets beslut om fastställande av den nationella övervakningsplanen. Provtagning ska ske av sådana djur, djurprodukter, foder och material i djurens miljö som finns på en anläggning, i en byggnad eller annan inrättning eller i ett geografiskt område som framgår av den nationella övervakningsplanen. Jordbruksverket kan besluta om ytterligare provtagning.

Riskbaserade besök för att övervaka djurens hälsa i vattenbruksanläggningar ska ske i den omfattning som framgår av Jordbruksverkets beslut om riskklassificering av anläggningen. Hälsobesöken utförs av Jordbruksverket eller av Jordbruksverket godkänd aktör eller organisation.

Aktörer ska se till att de anläggningar som de ansvarar för får djurhälsobesök av en veterinär. Detta framgår av artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429. Aktörer som ansvarar för följande anläggningar ska se till att djurhälsobesöken utförs i enlighet med de intervaller och moment som anges i 5 och 6 §§: 1. Anläggningar med höns och kalkoner där avsikten är att samtidigt hålla fler än 1000 avelsfjäderfän.

Djurhälsobesök enligt 4 § andra stycket ska utföras åtminstone 1. kvartalsvis vid anläggningar som håller far- eller morföräldradjur för uppfödning eller kläckäggsproduktion, 2. kvartalsvis vid kläckerier, 3. årsvis vid anläggningar med fjäderfä för vidmakthållande av stammen av fjädervilt, samt 4. halvårsvis vid annan anläggning än den som avses i 1–3. Besöken enligt första stycket ska ske vid den bästa tidpunkten under en värp- eller produktionsperiod för att upptäcka sjukdomar. (SJVFS 2024:30).

Djurhälsobesök enligt 4 § andra stycket ska innefatta följande moment: 1. Genomgång av anläggningens verksamhet och biosäkerhetsåtgärder. 2. Inspektion av fjäderfäna. 3. Undersökning av eventuellt sjukt eller dött fjäderfä. 4. Granskning av att sådan provtagning som avses i 5 kap. har ägt rum. 5. Granskning av att provtagningar enligt bilaga 7 har ägt rum. 6. Genomgång av anläggningens journalföring. (SJVFS 2024:30).

Den veterinär som utför djurhälsobesök på en sådan anläggning som anges i 4 § andra stycket ska redovisa resultatet skriftligt till aktören. Redovisningen ska innehålla rekommendationer angående biosäkerhetsåtgärder och behandlingar samt testresultat och andra relevanta uppgifter för anläggningens typ av produktion och storlek. (SJVFS 2024:30).

Aktörer som ansvarar för sådana anläggningar med fjäderfä som avses i 4 § andra stycket 1 och 3 ska se till att provtagning utförs enligt bilaga 7. Proverna ska skickas för analys till det laboratorium som Jordbruksverket anvisar. (SJVFS 2024:30).

Aktörer som ansvarar för sådana kläckerier som avses i 4 § andra stycket 2 ska genomföra mikrobiologisk hygienkontroll. Hygienkontrollen ska bestå av bakteriologisk provtagning. Proverna ska tas med kontaktagarplattor eller svabbar minst var sjätte vecka från åtminstone de rengjorda och desinfekterade ruvarna och kläckarna. Formerna för hygienkontrollen ska utarbetas i samråd med veterinär. Dokumentation som

Godkänd 2025-10-14 av Olof Johansson

visar att provtagningen har utförts på föreskrivet sätt ska sparas i minst tre år och kunna visas upp vid offentlig kontroll. (SJVFS 2024:30).

Aktörer som ansvarar för sådana kläckerier som avses i 4 § andra stycket 3 ska se till att de prover som ingår i den mikrobiologiska hygienkontroll som föreskrivs i del 1 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 av den 28 juni 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg tas med kontaktagarplattor eller svabbar. Proverna ska tas från åtminstone de rengjorda och desinfekterade ruvarna och kläckarna. Dokumentation som visar att provtagningen har utförts på föreskrivet sätt ska sparas i minst tre år och kunna visas upp vid offentlig kontroll. (SJVFS 2024:30).

Detta kapitel innehåller bestämmelser som krävs för att upprätthålla status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering. Bestämmelserna kompletterar artikel 41 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt artikel 81 och del IV, avsnitt 2, i bilaga V i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689.

För att upprätthålla status som fri från infektion med Newcastlesjukevirus utan vaccinering ska den aktör som ansvarar för verksamhet med avelsfjäderfä av arter i ordningen hönsfåglar (Galliformes), se till att serologisk undersökning utförs i enlighet med del IV, avsnitt 1 d i, i bilaga V i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689.

De aktörer som ansvarar för anläggningar med fjäderfä för vidmakthållande av stammen av fjädervilt, ska genomföra provtagningen enligt 2 § i samband med provtagningen i 6 kap.

Prov som tagits enligt 2 §, ska av den person som avses i 2 §, sändas till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys. Insändandet ska göras enligt särskilda anvisningar från denna myndighet.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om övervakning i form av provtagning och undersökning avseende förekomst av aviär influensa hos fjäderfä. Bestämmelserna kompletterar artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt artikel 10 och bilaga II i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689.

Provtagning ska ske varje år i den omfattning som anges i det beslut som Jordbruksverket fattar varje år och på sådana slakterier som anges av Statens veterinärmedicinska anstalt. Jordbruksverket kan besluta om ytterligare provtagning. Fjäderfä som hålls i hägn ska dock provtas i hägnen. Jordbruksverket bestämmer i vilka hägn sådan provtagning ska ske. Provtagning av anka och gås i besättningar, som valts ut av Jordbruksverket, ska ske i besättningen.

Provtagning enligt 2 § ska utföras av en veterinär som tjänstgör på ett sådant slakteri som avses i 2 § eller av en person som veterinären delegerat provtagningen till. Provtagning av fjäderfä som hålls i hägn samt annan provtagning ute i besättning ska utföras av veterinär. Avelsfjäderfäflockar undersöks vid det sista provtagningstillfället genom prover tagna enligt bilaga 7. (SJVFS 2024:30).

Prov som tagits ut enligt 2 och 3 §§ ska, av den person som avses i 3 §, sändas in till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys. Insändandet ska ske enligt särskilda anvisningar från denna myndighet.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i 1. 2 kap. 2–8 §§, 11–19 §§, 21 §, 22 § och 24–26 §§, 2. 3 kap. 2, 3 och 5 §§, 7 § 2–4, 8–17 §§, 19 § 2–4 och 20–26 §§, 3. 4 kap. 2 och 3 §§, 4. 5 kap. 2–4 §§, samt 5. 6 kap. 2–4 §§. (SJVFS 2025:10).