SOU 1956:6
Statliga företagsformer
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. F inansdepartementet
1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna får härmed vördsamt överlämna en redogörelse för förvaltningsformerna hos de stats- ägda aktiebolagen. Undersökningen har på de sakkunnigas uppdrag utförts av förutvarande biträdande sekreteraren i utredningen, fil. lic. Rune Ters— man, som också själv är ansvarig för redogörelsens innehåll och utform- ning.
Undersökningen är främst avsedd att ligga till grund för utredningens kommande bedömningar och ställningstaganden. De sakkunniga anser emel— lertid att en redogörelse som denna är av sådant allmänt intresse, att den bör publiceras på detta stadium av utredningsarbetet.
Stockholm i februari 1956.
K. J. Olsson Hans Hagnell
Förord
Den undersökning, vars resultat här- med framlägges, har utförts på upp- drag av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Ändamå- let med utredningens uppdrag har va— rit att som underlag för senare bedöm— ningar och förslag söka få en kartlägg— ning av de statliga aktiebolagens nu- varande arbetssätt. Den föreliggande undersökningen inskränker sig därför till sammanställning och systematise— ring av insamlat material, medan vär- derande omdömen om ändamålsenlig- heten hos de redovisade förhållandena så vitt möjligt undvikits.
Statens inflytande i ett aktiebolag kan grunda sig dels på aktieinnehav, dels på genom lag eller avtal tillförsäk- rad rätt att utse ledamöter i bolagets styrelse eller eljest utöva kontroll över detsammas förvaltning. Storleken av det statliga inflytandet är givetvis be- roende av de förhållanden på vilka det- samma grundar sig. Av praktiska skäl har jag ansett det nödvändigt att göra en gränsdragning mellan bolag, däri det statliga inflytandet är eller kan göras totalt, samt bolag, däri staten måste taga betydande hänsyn till enskilda intres- senter. De förra bolagen har benämnts helstatliga medan de senare, vilka in- bördes uppvisa större olikheter än de förra, betecknas som halvstatliga. Un- dersökningen omfattar endast de hel- statliga aktiebolagen. Bland bilagorna redovisas dock en sammanställning rö- rande de halvstatliga bolagen.
Med helstatliga aktiebolag avses i det följande bolag, vilka helt ägs av staten, samt bolag i vilka staten är ägare av aktiemajoriteten, medan en mindre del av aktiekapitalet av speciella skäl fått förvärvas av enskilda på sådana vill- kor, att staten vid behov kan disponera även över dessa aktier. Vissa av de hel- statliga aktiebolagen är ägare av dot- terbolag. Även dessa är givetvis att hän- föra till gruppen helstatliga aktiebolag. Dotterbolagens förvaltning är emeller- tid i regel långt mindre avgränsad i förhållande till moderbolaget än vad dettas förvaltning är i förhållande till staten-aktieägaren. Jag har därför an- sett riktigast, att redovisa den del av undersökningen, som omfattar dotter- bolagen, såsom ett särskilt avsnitt, vil- ket återfinnes bland bilagorna.
Undersökningens speciella ämnesom- råde har endast i obetydlig omfattning tidigare varit föremål för bearbetning. Det tryckta källmaterialet består där- för, förutom av lagar och andra för— fattningar, främst av utrednings- och riksdagstryck. Därutöver har från de undersökta bolagen insamlats bolags- ordningar, verksamhetsberättelser, or- ganisationsplaner, instruktioner och andra handlingar innehållande riktlin- jer för verksamheten samt belysande densammas gestaltning. Med hjälp av frågeformulär har även vissa komplet- terande upplysningar erhållits.
Den efterföljande redogörelsen avser förhållandena i början av år 1954, vid
vilken tidpunkt den preliminära under- sökningsrapporten först framlades. Un- der den tid, som därefter förflutit, har tillkommit ett stort helstatligt bolag, Nya system AB. Jag har funnit det an- geläget att komplettera undersökningen med uppgifter rörande detta bolag. Sam- tidigt har betydelsefullare förändringar rörande de övriga bolagen beaktats. Vid uppläggningen och genomföran- det av undersökningen har jag mottagit utomordentligt värdefulla råd av min lärare, professor Elis Håstad, samt för—
utvarande huvudsekreteraren i ovan- nämnda utredning, numera finanssekre- teraren i Stockholms stads stadskansli Carl Olov Sommar. Värdefulla påpekan- den har även gjorts av bl. a. utredning- ens nuvarande biträdande sekreterare, pol. mag. Arne Brodd. Bilaga 2 om pen- sionsförhållandena inom de helstatliga aktieholagen har sammanställts av nu- mera lönesekreteraren i Svenska stads— förbundet Lennart Hauschildt.
Rune Tersman
FÖRSTA KAPITLET
Översikt
De helstatliga bolagen är till antalet Träindustri tjugosex.
Det första helstatliga bolaget, AB Svenska tobaksmonopoletl, bildades år 1915.” Utvecklingen gick därefter lång- AB Svenska tobaksmonopolet samt. År 1917 tillkom ett och år 1918 AB Vin— & Spritcentralen ytterligare ett företag. Under tiden Kemisk-teknisk industri 1919—1929 tillkom icke något nu be- AB Ceaverken stående helstatligt bolag. Det förtjänar _ dock att omnämnas att AB Jordbrukar- Kraft-, belysnzngs- och vattenverk banken och Nya Svenska stenkols AB Motala ströms kraft AB Spetsbergen, vilka sedermera upphört, bildades under denna tidsperiod. Un— der tiden 1930—1939 tillkom sju av de Nya system AB nu bestående helstatliga bolagen. Efter Svenska spannmåls AB
AB Statens skogsindustrier
Livsmedelsinduslri
Handel m. m.
denna tid kan man säga att utvidgning- Sveriges centrala restaurang AB en av detta område för statlig verksam- AB Trafikrestauranger het blev mera markant. Sålunda har un- AB Transitotrafik der år 1940 och därefter tillkommit sexton av nuvarande tjugosex helstat- smhi" liga aktiebolag. Svenska rederi AB Öresund De helstatliga bolagens fördelning på olika näringsgrenar framgår av följande Kommunikationer i övrigt tablå, som såvitt möjligt ansluter sig till GDG Biltrafik AB i statistisk årsbok använd indelning.3 Stockholm—Rimbo järnvägs AB Svenska lastbil AB
Penning- och kreditväsen
AB Industrikredit Sveriges kreditbank AB
.lIaImbrytning och metallindustri
AB Gävle vagnverkstad
| Bergshantering och industri Norrbottens järnverk AB
Huotivare gruv AB 1 Av praktiska skäl har genomgående endast AB Statsgruvor forsta ordet 1 bolagsnamnen skr1v1ts med stor bokstav.
* Med tidpunkt för bolags bildande avses i det följande den tidpunkt, då detsamma blivit AB Fjäråssand regisjrergt. NI M 0 _ t'
. . _ v .. .. . äm ör även ; arcus .: rgamsa tonen AB & ensk tort foradllng av statskontrollerade affärsföretag i Sverige. Svenska skifferolje AB SOU 1951: 34 (bil. 6), sid. 612 f.
Jord- och sienindusiri
Tabell 1. Vissa uppgifter rörande de helstatliga aktiebolagen
Övriga uppgifter1
Ut-
Stats- . del- Antal . .. ägt Aki'e' Vinst ning ”Ställda Lt" Företag sedan kapital Brutto— eller i o, betald ! 1 000 kr intäkt .. ”) löne- ! år forlust av ; 1 000 kr . summa 1 000 kr aktle- T Arbe- 1 000 kr kapi- otalt tare , tal ? Kommunikalionsdepariemenlel AB Transitotrafik .......... 1940 400 — — — —— — —- F i nansde parlemenlel AB Industrikredit .......... 1934 8 000 428 038 — 85 351 -— 111 41 1 192 Nya system AB ........... 21954 500 — —— — —
AB Svenska tobaksmonopolet 1915 30 000 869 129 15 273 5,5 2 115 1 724 17 165 Sveriges centrala restaurang
AB ..................... 1945 5 000 215 966 990 5 8 354 —— 52 883 Sveriges kreditbank AB . . . . 1950 60 000 _— 4 075 4,5 618 — 8 064 AB Vin- & Spritcentralen. . . 31917 15 000 950 500 13 511 5 1 347 907 12 816
Jordbruksdeparlementet
AB Fjäråssand ............ 1950 100 -— — _— ) —— ——
Svenska spannmåls AB ..... 1935 5 000 428 038 — 85 351 — 111 41 1 192
H andelsdeparlemenlel
AB Ceaverken ............. 1943 1 900 5 431 25 _ 95 66 951 Norrbottens järnverk AB. . . 1940 300 000 62 988 — 32 602 — 1 938 1 648 21 733
Ruotivare gruv AB. . . . . . . . 1939 400 -— — — —— — —
AB Statsgruvor ............ 1950 10 000 22 200 23 _ 965 855 9 960 AB Svensk torvförädling.. . . 1940 5 000 3 507 13 — 214 160 1 954 Svenska penninglotteriet AB 1938 100 233 660 5 067 4 35 — 594 Svenska skifferolje AB ..... 1941 23 000 32 200 —— 5 033 — 1 267 976 13 645 AB Tipstjänst ............. 1943 45 156 099 48 667 5 630 —- 2 884
Pensionssiyrelsen
AB Kurortsverksamhet ..... 1918 500,6 2 690 — — 175 — 1 628 j
Järnvägsslyrelsen ]
GDG Biltrafik AB ......... 1948 5 000 43 217 — -— 1 662 1 502 13 801I ] AB Gävle vagnverkstad. . .. 1933 950 3 160 3 — 79 71 741: [
Stockholm—Rimbo järnvägs [ i AB ..................... 1951 3 750 — —— — — — — g ;
Svenska lastbil AB ........ 1945 1 000 18 215 3 — 780 641 7 867i | Svenska rederi AB Öresund. . 1943 800 6 708 120 — 95 80 1 066! » AB Trafikrestauranger ...... 1938 500 37 909 11 — 1 550 1 432 11 395 [
Vallenfallsstyrelsen' ' Motala ströms kraft AB. . . . 1930 2 347 8 213 169 7,2 172 119 1 605
Domänslyrelsen
AB Statens skogsindustrier. . 1941 44 000 180 139 2 480 4,5 3 838 3 344 38 669
1 Uppgifterna hämtade ur Statistisk årsbok 1955, tab. 374. Siffrorna avser det bokföringsår som gått till ända närmast före den 1 april 1955. Dotterbolagen är i förekommande fall inbe- räknade. , 2 Bolaget kan anses vara en fortsättning av de tidigare existerande systembolagen. , 3 Indirekt genom AB Stockholmssystemet. Pensionsstyrelsen ägde aktier i bolaget tidvis un— , der 1920-talet samt har sedan 1931 aktiemajoriteten. * Vissa andra av vattenfallsstyrelsen ägda bolag har ej medtagits på grund av förestående likvidation.
AB Kurortsverksamhet Svenska penninglotteriet AB AB Tipstjänst.
Med hänsyn till det organ, som har till uppgift att tillvarataga statens in- tressen som aktieägare kan företagen indelas i sådana, som hör direkt under Kungl. Maj:t4 och sådana som hör un- der styrelser för centrala ämbetsverk;s Direkt under Kungl. Maj:t hör sjutton företag. I organisatoriskt avseende är dessa företag fördelade på fyra olika departement i det att ett tillhör kom- munikationsdepartementet, sex finans- departemcntet och två jordbruksdepar- tementet medan återstående åtta före- tag tillhör handelsdepartementet. I fråga om företag som hör under styrel- ser för centrala ämbetsverk torde orga- nisationsförhållandena ha påverkats av att dessa bolags verksamhet till sin art är nära förbunden med den som ve-
derbörande verk bedriver. Av de nio företag som tillhör denna grupp hänför sig majoriteten eller sex bolag till järn- vägsstyrelsen samt ett bolag till vardera vattenfallsstyrelsen, pensionsstyrelsen och domänstyrelsen. Detta innebär att antalet helstatliga bolag inom kommu- nikationsdepartementets område utgör sammanlagt åtta. Motsvarande siffra för jordbruksdepartementet är tre samt för socialdepartementet ett medan ovan angivna siffror för finansdeparte- mentet och handelsdepartementet för- blir oförändrade. De helstatliga'bolagen sorterar sålunda under fem olika depar— tement. Vissa uppgifter om bolagen re- dovisas i tabell 1.
Företagens storlek är mycket varie- rande. Om man använder antalet an— ställda som måttstock visar de i tabell 1 för tjuguen företag redovisade siff— rorna att Sveriges centrala restaurang AB inklusive dotterbolag ligger högst med 8 354 anställda. Mindre än hälften av företagen har över 1000 anställda.6
' Aktierna förvaltas i regel under fonden för statens aktier.
5 Aktierna förvaltas i regel under respektive verks fonder. ' Uppgifterna avser det bokföringsår som gått tillända närmast före den 1 april 1955. Uppgifter saknas för fem företag i tabellen.
ANDRA KAPITLET
Företagens individuella bakgrund
AB Svenska tobaksmonopolet bildades år 1915 (prop. nr 254/1914 B, särsk. utsk. nr 3, utl. 1, Rskr. 261). Bolaget har till ändamål att utöva svenska sta- tens monopol å tillverkning och import av tobaksvaror ävensom att idka han- del med tobaksvaror.1
Tobaksbeskattningcn hade fram till år 1915 varit en i jämförelsevis ringa grad utnyttjad skattekälla. Då förslag om reglering av tobaksbeskattningen skulle framläggas för 1914 års B-riksdag över- vägdes huruvida regleringen skulle ge- nomföras i förening med statsmonopol å tobakstillverkningen inom riket eller på annat sätt.
Föredragande departementschefen framhöll i propositionen2 att åtskilliga olägenheter var förenade med statsdrift inom en stor industri. »Vid ett tillverk- ningsmonopol, utövat av staten själv, vore det _ —— — meningen, att staten skulle på ett område, som hittills varit enskilda förbehållet, uppträda som in- dustriell företagare i stor stil och sam- tidigt såsom försäljare av en av de bland allmänheten mest spridda för- brukningsartiklarna. Staten kan emel- lertid i sin verksamhet givetvis icke begagna sig av lika fria former som den enskilde näringsutövaren och lärer knappast kunna lika smidigt som denne anpassa sig efter konsumenternas krav.» I fortsättningen anslöt sig departements- chefen till ett yttrande av Stockholms handelskammare, vari det uttalades att där det personliga intresset för ett fö-
retags utveckling förminskades, de skif— tande impulserna, initiativet och ar- betsintensiteteu ofta nog försvagades. Departementschefen ansåg vidare »att det ur statens synpunkt icke kan anses önskligt, att staten, på sätt som föresla- gits, inträder såsom ensam arbetsgivare och producent inom en stor industri- grcn och sålunda kanske mot sin vilja såsom part intvingas i sociala stridig- heter, vilka staten i sådan egenskap helst bör hålla sig utanför».
Å andra sidan hade tidigare såsom ett alternativ till statsmonopol fram- förts olika förslag om tillverkningsskatt å tobaksvaror drabbande de enskilda fabrikerna. Anmärkningar hade emel- lertid framställts mot denna beskatt— ningsform, varvid bland annat framhål- lits svårigheterna att kunna åstadkom- ma en tillfredsställande kontroll över skattens behöriga utgörande på grund av tobaksindustriens splittring på ett flertal större och mindre företag. Då det icke visat sig möjligt att åstad— komma erforderlig koncentration inom tobaksindustrien på privat väg kvar- stod de framställda anmärkningarna.”
Departementschefen ansåg sålunda att ingen av de alternativa lösningarna var lämplig att direkt läggas till grund för ett beslut i ärendet. Det förslag, som slutligen kom att föreläggas riksdagen, innebar en kombination av ovannämn-
1 Bolagsordningen, & 2. 2 Prop. nr 254/1914 B, sid. 46 f. 3 Prop. nr 254/1914 B, sid. 44 f.
(la alternativ. Enligt detsamma skulle, sedan staten genom monopollagstift- ning bragt tobaksindustrien i sina hän- der och sålunda åstadkommit den för tillämpningen av fabrikatskattesystcmet nödiga koncentrationen, sagda beskatt- ningssystem läggas till grund för utta- gandet av den inkomst, som staten ville. ur tobaksfabrikationen erhålla. Utöv- uingen av statsmonopolet skulle för dy- likt ändamål anförtros åt ett av staten kontrollerat bolag, vilket hade att till staten redovisa den skatt, som staten kunde finna skälig att uttaga ur tobaks- fabrikationen. I detta bolag skulle sta— ten själv ingå som delägare. Härigenom ansågs det möjligt att undvika de olä- genheter som vidlådde statsmonopolet i dess tidigare föreslagna form genom statens direkta företagarverksamhet på ett stort industriområde samtidigt som det blev möjligt att på ett effektivare sätt, än som varit möjligt om den för tillämpningen av skattesystemet nödiga koncentrationen åstadkommits på pri- vat väg, till statens bästa utnyttja det privata initiativet och det personliga affärsintresset;1
Med det föreliggande förslaget var enligt departementschefen även en an— nan fördcl förenad. Statens kapitalan— skaffning för monopolets genomförande skulle nämligen icke behöva taga så stor omfattning som i händelse av mo- nopolets utövande genom ren stats- drift. Det från statens sida för monopo- lets genomförande erforderliga kapita— let skulle sålunda kunna inskränkas till ett belopp, motsvarande det nominella värdet av de stamaktier, som skulle övertaga i bolaget.-"*
staten
Även i fråga om prissättningen an— sågs den föreslagna organisationsfor- men vara fördelaktig. Departementsche- fen anförde härom i propositionen:G »Den säkraste garantien mot tobaksva- rornas oskäliga fördyring eller andra
missförhållanden vid varornas prissätt— ning ligger emellertid i det sätt, varpå enligt mitt förslag det tilltänkta mono- polbolaget organiserats. Sålunda kom- mer, såsom redan förut påpekats, stam— aktieserien, vilken i sin helhet skall övertagas av staten, att utgöra mera än hälften av aktiekapitalet, varjämte i det uppgjorda förslaget till bolagsordning föreskrivits, att vid bolagsstämma en— var röstberättigad må rösta för fulla antalet av honom innehavda aktier. Det inflytande i avseende ä bolagets för- valtning, som härigenom tillförsäkrats staten, ökas ytterligare genom de re- dan förut refererade bestämmelserna angående styrelsens sammansättning samt utseende av revisorer och revi— sorssuppleanter; särskilt torde de sty- relseledamöter, som av staten skola ut- ses, bliva i tillfälle att i de fall, då så- dant kan befinnas nödigt, vid handha- vandet av bolagets angelägenheter på ett verksamt sätt tillvarataga statens och det allmännas intresse samt över hu- vud taget verka för driftens centralise- ring och bolagets rationella skötsel.» Bolaget bildades enligt de föreslagna grunderna under medverkan av ett kon- sortium av privata bankinrättningar. Enskilda aktieägare kom att inneha en betydande del av bolagets aktiekapital, bestående av preferensaktier medan staten tecknade stamaktierna. Seder-
mera har preferensakticrna inlösts och en ny serie sådana emitterats. Dessa ägs av enskilda, vilkas sammanlagda andel numera utgör endast tre procent av bolagets aktiekapital. Statsmonopolets nuvarande rättsliga grundval utgörs av lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol å tillverk- ning och import av tobaksvaror. Statens upplåtande av statsmonopolet till bola-
4 Prop. nr 254/1914 B, sid. 47. 5 Prop. nr 254/1914 B, sid. 59. 6 Prop. ur 254/1914 B, sid. 68.
get har för en tid av sex år skett i form av ett avtal mellan staten och bolaget.?
AB Vin- & Spritcentralen bildades år 1917 (föranledde ej riksdagsbeslut). Bolagets verksamhet har till föremål att framställa, förädla eller på annat sätt bereda sprit, brännvin och andra alko- holhaltiga drycker, att driva handel med dylika varor samt att handhava därmed i sammanhang stående rörelse.3
De allmänna synpunkter, som varit vägledande vid AB Vin- & Spritcentra- lens tillkomst har i bolagets minnes— skrift år 1942 sammanfattats på föl- jande sätt:"
»Ett ledande syfte för 1917 års rus- drycksförsäljningsförordning var av- lägsnandet inom detaljhandeln av varje privatekonomiskt intresse. Detaljhan- delsbolagen gjordes dessutom genom denna lagstiftning till innehavare av monopol på utminuteringen inom sitt försäljningsområde. Det visade sig emellertid snart, att detta monopol krävde en partihandel, som i sin orga- nisation och allmänna syftning utgjorde ett komplement till systembolagen. För detta ändamål var det framför allt vik- tigt att jämväl från partihandeln och reningsverksamheten avlägsna det pri- vatekonomiska intresset. Därigenom skulle inom de väsentliga grenarna av rusdryckshanteringen det enskilda eko- nomiska intresset helt bortelimineras och den på rörelsen uppkommande vinsten ställas till statsverkets disposi- tion. En dylik anordning framstod så- som nödvändig även på grund av de utomordentliga svårigheter, som skulle ha uppstått genom bibehållande av ett stort antal enskilda partihandlare, vilka vore nödsakade att sälja sina varor till en enda uppköpare, pris- och inköps- nämnden, och vilka antingen för att hävda sin ställning hade tvingats till en fast sammanslutning med syfte att i eget vinstintresse genomföra en stram
prispolitik eller ock, därest ett dylikt samförstånd ej kunnat uppnås, förr el- ler senare skulle ha kommit i hårt eko- nomiskt trångmål.
Erfarenheten hade vidare givit vid handen, att under ett restriktionssystem, sådant som skapades genom 1917 års försäljningsförordning, övervakandet av spritlagren, i synnerhet där varorna bereddes och tappades, mötte de största svårigheter. Hos vin- och sprithand- larna i Stockholm hade noggranna un- dersökningar verkställts under åren 1915—1917 och hade därvid framgått, att avsevärda kvantiteter av dessa fir- mors lager försvunnit, utan att firmor- nas innehavare själva kunde fullt för- stå, huru därvid tillgått. Det föreföll därför nödvändigt att ordna importen och beredningen av rusdryckerna, d. v. 5. den verksamhet som tillkom partihandeln, på sådant sätt, att ett sär- skilt intresse ägnades åt bekämpandet av de krafter, som sökte bringa sprit- lagren i orätta händer, innan de ge- nom laglig försäljning till kunderna nått sin avsedda bestämmelse. Det ford— rades en avgörande koncentration av rörelsen och den prestige gentemot an— ställda, varöver ensamt ett stort företag kunde förfoga, för att genomföra sådana ordningsföreskrifter att en betryggande kontroll över varulagren kunde komma till stånd.
Ytterligare ett viktigt önskemål var att så ordna partihandeln, att en fullt riktig varubeteckning genomfördes. Inom ett land, som icke har några pro- duktionsintressen att bevaka och följ- aktligen icke finner sig kunna genom— föra den omfattande kontroll, som är möjlig och nödvändig i vinproduce-
7 Avtal 28 maj 1954 angående utövandet av statens tobaksmonopol. ** Bolagsordningen, 5 2. 9 (Marcus M. och Lyberg E.): AB Vin- & Spritcentralen 1917—1942, Stockholm 1942, sid. 68 ff.
rande länder, kan svårligen någon med fri näringsutövning förenlig lagstift- ning förhindra, att på detta område oefterrättliga förhållanden vinna insteg. Under en regim med fri handel direkt till allmänheten funnes det måhända för ett fåtal handlare, om de ägde rätt att vända sig direkt till sin kundkrets, ett visst utrymme för fullföljande av i detta hänseende fullt tillfredsställande principer, men under ett system med monopoliserade detaljhandelsföretag, vilka omhänderha den direkta försälj- ningen till allmänheten, och en fri, av enskilda vinstintressen uppburen parti- handel skulle svårigheterna i detta fall sannolikt blivit oöverkomliga. Dessa svårigheter kunde emellertid helt un- danröjas inom ramen av ett koncentre- rat partihandelsföretag, där det privat- ekonomiska intresset avlägsnats, och därmed utom de avgörande fördelarna för en konsumerande allmänhet jämväl vinnas en minskning av de anledningar till friktion med de vinproducerande länderna, som eljest på grund av den svenska restriktionspolitiken varit att förutse.
Det må i detta sammanhang även framhållas, att det allvarligt ifrågasattes att grunda den nya partihandelsorgani- sationen på kooperativ bas med landets systembolag såsom delägare. Fördelen med en dylik anordning skulle bl. a. ha legat i, att därigenom klart markerats, att friktionsanledningar i samband med varornas prissättning icke borde före- ligga. Planen kom dock ej till utfö- rande, enär svårigheter visade sig fö- religga för att samla alla systembolags intresse för tanken, varjämte betänk- ligheter restes mot att åt en av den ifrågasatta anordningen påkallad, myc- ket stor och tunghanterlig represen- tantförsamling överlämna bolagsstäm- mans befogenheter.»
AB Vin- & Spritcentralen förvärvade
för sin verksamhet vissa inom området verksamma företag, av vilka några äg- des av AB Stockholmssystemet. Bolaget hade från början icke karaktären av ett helstatligt företag. Stamaktierna, som ägde majoritet på bolagets stämma, övertogs av AB Stockholmssystemet medan preferensaktierna i stor ut- sträckning tecknades av övertagna vin- handelsfirmor, som tog dem i likvid för i köpeavtalen överenskomna inlös— ningssummor.
På grund av sitt innehav av stam— aktierna erhöll AB Stockholmssystemet ett bestämmande inflytande över bola- get. År 1920 vidtogs emellertid en änd- ring i bolagsordningen, som innebar att Kungl. Maj:t fick rätt att utse halva antalet styrelseledamöter, inklusive sty- relsens ordförande. Samtidigt överlät AB Stockholmssystemet stamaktierna på ett konsortium, bestående av tio en— skilda personer, vilka fick utse återstå- ende ledamöter i bolagets styrelse.
De ursprungliga preferensaktierna i bolaget inlöstes efter hand. För att täcka bolagets behov av kapital utgavs senare nya preferensaktier. Dessa teck- nades för statens räkning av pensions- styrelsen, som sedan år 1931 innehar preferensaktier i bolaget för samman- lagt 14,6 milj. kronor, motsvarande 98 procent av bolagets aktiekapital.10 Denna aktieteckning var från statens och pen- sionsstyrelsens sida att betrakta som en ren penningplacering och ej föran- ledd av någon önskan att öka det stat— liga inflytandet i bolaget.
Bolagets ställning och organisation var under utredning och diskussion un— der 1920-ta1et. Detta föranledde bl. a. att vissa bestämmelser rörande dess verksamhet intogs i rusdrycksförsälj- ningstörordningen.11 Enligt förordning-
” Ifrågavarande aktier förvaltas under folkpensioneringsfonden. " K rusdrycksförsåljningsförordning 26 maj 1954.
ens nuvarande lydelse får partihandel med rusdrycker bedrivas endast »av ett för ändamålet bildat aktiebolag, som blivit av Konungen godkänt (partihall— delsbolag)».12 Nu gällande tillstånd har för en tid av sex år lämnats bolaget i form av ett avtal mellan staten och bo- laget.la
AB Kurortsverksamhet bildades år 1918 (föranledde ej riksdagsbeslut). Bolagets ändamål är att bedriva sjuk- vårdande verksamhet i form av kur- ortsvård samt driva i samband därmed stående sjukhus.H
Den närmaste anledningen till bola- gets bildandc var att man inom pen- sionsstyrelsen i åtskilliga fall konsta- terat svåra samhällsekonomiska och so- ciala följder av vissa invalidiserande sjukdomar. Genom en ordnad vård för de personer som drabbats av dessa sjuk- domar skulle man kunna nedbringa statsverkets utgifter, samtidigt som man underlättade vederbörandes återanpass- ning i arbetslivet.
Aktiekapitalet tillsköts av pensions- styrelsen av medel från folkpensione- ringsfonden, varunder aktierna fortfa- rande förvaltas. Bolaget förvärvade för sin verksamhet äganderätten till vissa enskilda anstalter och sjukhus.
Motala ströms kraft AB bildades av enskilda år 1903 samt övertogs av sta— ten, representerad av vattenfallsstyrel— sen är 1930 (prop. nr 182/1930, stats- utsk. utl. 107, Rskr 191). Bolaget har till föremål för sin verksamhet att pro- ducera, inköpa och distribuera elektrisk kraft samt driva därmed förenlig annan rörelse.”
Såsom skäl för statsförvärvet fram- hölls den betydelse detsamma skulle få för vattenfallsverket därigenom att vat- tenfallsstyrelsen för all framtid skulle kunna behärska den viktiga vattenfram- släppningen vid Näs utan att behöva befara några friktioner med främmande
kraftintressen. Det intima samarbete, som efter förvärvet förutsattes skola äga rum mellan vattenfallsstyrelsen och bo— laget, bedömdes också erbjuda bety- dande fördelar både i avseende på ett bättre utnyttjande av den till bolaget utgående evighetsleveransen av kraft och i fråga om kraftdistributionen i denna (tel av landet.16
I fråga om företagsformen framhölls, att rörelsen åtminstone tills vidare borde fortsätta i bolagsform. Införli- vandet av bolagets verksamhet med sta- tens vattenfallsverk skulle nämligen försvåras bl. a. på grund av att vissa grenar av bolagets rörelse såsom ex— ploateringen av egnahemsområdet vid Borensberg och drivandet av kvarnrö- relse vid Fivelstad låg utanför vatten- fallsstyrelsens egentliga arbetsområde.17
AB Gävle vagnverkstad bildades av enskilda år 1920 under firma AB Tra- fikförbundets verkstäder. År 1933 för— värvades aktierna av staten, represen— terad av järnvägsstyrelsen, varvid bo- lagets firma ändrades till den nuva- rande. Bolagets verksamhet har till fö- remål att utföra nytillverkningar av och förändringsarbeten på rullande ma- teriel, främst för statens järnvägars räkning.”
Statsförvärvet skedde i samband med statens övertagande av Uppsala—(lärt— järnväg och ostkustbanan.
AB Industrikredit bildades år 1934 (prop. nr 260/1934, sammansatta stats- och bankoutsk. utl. 3, Rskr 377). B(- lagets verksamhet har till föremål att idka lånerörelse genom att åt närings-
12 2 kap. 8 & l:a stycket. 13 Avtal 24 juni 1954 mellan staten och A?» Vin- & Spritcentralen. Ändringar i detta avtzl har sedermera överenskommits den 22 SEI- tember 1955.
" Bolagsordningen, & 2.
5 Bolagsordningen, % 2. 16 Prop. nr 182/1930, sid. 14. " Prop. nr 182/1930, sid. 15. 3 Bolagsordningen, & 2. H
...
.— —.—. ___-__ _—
idkare här i riket lämna lån mot så— kerhet, som finns fullt betryggande.19
I propositionen?0 om institutets inrät- tande framhöll föredragande departe- mentschefen, att, då statsmakterna i det berättigade syftet att åstadkomma en sanering av bankväsendet, vidtagit åt- gärder, ägnade att försvåra kreditgiv- ning på längre tid, syntes det honom vara det allmännas uppgift att tillse, att möjlighet bereddes näringslivet att kunna påräkna en kreditgivning av nu nämnt slag, som motsvarade det legi- tima behovet. Att lösa denna fråga ge- nom att utvidga bankernas kreditgiv— ningsrätt att avse krediter av ifrågava— rande slag vore att i avsevärd mån mot- verka syftet med de nyligen genomförda ändringarna i banklagen. borde under sådana omständigheter åvägabringas genom anordnande av en kreditgivning vid sidan av affärsban- kerna. Då förutsättningar för tillkomsten av en sådan kreditgivning grundad på allenast enskild företagsamhet icke var för handen, ansåg departementschefen det allmännas medverkan ofrånkomlig. Denna medverkan borde lämnas i form av inrättandet av ett särskilt kreditin- stitut med staten som delägare.
I fråga om institutets organisation anslöt sig departementschefen i huvud- sak till uttalanden av de sakkunniga, som haft att utreda frågan. De sakkun- niga ansåg att bolagsformen vore att föredraga av följande skäl.21 I första hand erbjöd aktiebolagsformen möjlig- heter för enskildas deltagande för till- förande av sakkunskap och undvikande av intressekonflikter. Detta har förverk- ligats genom att en mindre del av ak- tiekapitalet fördelats på vissa enskilda banker. Vidare behövde vid bolagsdrift ej förekomma något solidariskt ansvar för låntagarna såsom var fallet i fråga om kreditkassorna. Rörelsens bedri- vande i aktiebolagsform medförde slut-
Lösningen
ligen att speciell lagstiftning ej erford- rades.
Med stöd av bolagsordningen (5 13) har Kungl. Maj:t utfärdat reglemente för bolaget.
Svenska spannmåls AB bildades år 1935 (prop. nr 227/1935, sammansatta bevillnings- och jordbruksutsk. utl. 1, Rskr 265). Bolaget har till föremål för sin verksamhet att i anslutning till be- stämmelser i avtal med staten driva handel med och lagring av spannmål, fodermedel och jordbrukets produkter och förnödenheter samt annan därmed förenlig verksamhet. Ändamålet med bolagets verksamhet skall vara att, utan att åsyfta vinst för aktieägarna, genom- föra sådana av statsmakterna beslutade åtgärder i pris— och marknadsregle- rande syfte på jordbrukets område, som berör bolagets verksamhetsområden.'22
Kungl. Maj:t föreslog i proposition till 1935 års riksdag vissa omläggningar av åtgärderna till jordbrukets stöd- jande. Föredragande departementsche- fen uttalade därvid att ett särskilt or- gan borde inrättas för att från och med kommande skördeårs början följa ut- vecklingen på spannmålsmarknaden samt handhava de statliga åtgärder av organisatorisk och affärsmässig art, som kunde ifrågakomma.23
Beträffande företagsformen anslöt sig departementschefen i huvudsak till av 1934 års spannmålsutredning gjorda ut- talanden. Utredningen hade ansett att med hänsyn till det föreslagna organets speciella affärsmässiga verksamhet, borde dess arbete bedrivas i aktiebo— lagsformen, som för intressenterna in- nebure största trygghet och smidighet.”
Svenska spannmåls AB:s verksamhet
" Bolagsordningen, & 2. 2" Prop. nr 260/1934, sid. 17 f. 1 SOU 1934: 7, sid. 31. 2 Bolagsordningen, & 2. ” Prop. nr 227/1935, sid. 169. * SOU 1935: 1, sid. 85 ff.
MM
har hittills närmare reglerats i ett av— tal mellan staten och bolaget, vilket re- gelbundet förlängts med ett år i sänder. Efter beslut av 1954 års riksdag (prop. nr 180/1954, jordbruksutsk. utl. 32, Rskr 302) har en stor del av bolagets verk- samhet övertagits av Svensk spannmåls- handel, ekonomisk förening. Bolaget kvarstår dock tills vidare med verksam- hetens tyngdpunkt förlagd till förval- tande uppgifter, närmast i vad avser de statliga lagerhusen. Avsikten är att bo- lagets firma skall förändras till Svenska lagerhus AB.
Svenska penninglotteriet AB bildades år 1938 (prop. nr 24/1938, statsutsk. utl. 59, Rskr 132). Bolagets verksamhet har till föremål att efter Kungl. Maj:ts med- givande bedriva penninglotterirörelse.25
Tillkallade sakkunniga, som hade att utreda frågan, ansåg att ett statligt lot- teriorgan borde inrättas med syfte att erbjuda utländska lotterier effektiv kon- kurrens och att tjänstgöra som regula- tor på den inhemska marknaden.26 Till denna uppfattning anslöt sig den före- dragande departementschefen.
Departementschefen ansåg även i lik- het med de sakkunniga att ett statskon- trollerat aktiebolag borde inrättas för ändamålet. Han uttalade i sammanhang- et att man därigenom syntes »kunna till- godose kravet på effektivt statligt infly- tande i lotteriföretaget samtidigt som man möjliggör en lätt anpassning efter de skiftande förhållandena på lotteri- marknaden och även i övrigt giver lot- teriets ledning tillräcklig rörelsefrihet för lotteriverksamhetens affärsmässiga handhavande»?7
För anordnande av lotteri om pen- ningar eller penningars värde för all- mänheten erfordras utom i vissa speci- ella fall tillstånd av Kungl. Maj:t.” Ge- nom resolution på av bolaget gjord an— sökning har Kungl. Maj:t meddelat dy- likt tillstånd, vilket även enligt bolags-
ordningen är en förutsättning för bola- gets verksamhet.”
AB Trafikrestauranger bildades år 1938 (prop. nr 199/1937, statsutsk. ut]. 132, Rskr 267). Bolagets verksamhet har till föremål att utöva restaurangrörelse och därmed förenlig verksamhet?0
Tidigare omhänderhades den av bola- get bedrivna verksamheten av det pri- vatägda Turisttrafikförbundets restau- rang AB. Samarbetet mellan detta före- tag och statens järnvägar var reglerat genom avtal. Den verksamhet, som bo- laget bedrev, hade visat sig vara förlust- bringande.
Som motiv för bildandet av AB Tra— rikrestauranger anförde föredragande departementschefen i propositionen31 att restaurangrörelsen icke i och för sig var att betrakta som en ekonomiskt bä- rande affär men var av utomordentlig betydelse för statens järnvägars person- trafik. Restaurangrörelsen var sålunda att anse såsom ett till järnvägsdriften hörande nödvändigt komplement.
Då det ej ansågs lämpligt att inordna restaurangrörelsen i statens järnvägars organisation förordade departements- chefen att ifrågavarande verksamhet skulle handhavas av ett helstatligt bo- lag.32
Ruotivare gruv AB bildades av en- skilda år 1905 samt övertogs av staten år 1939 (prop. nr 255/1939, statsutsk. utl. 163, Rskr 274). Bolagets verksamhet har till föremål att idka gruvdrift och fabriksverksamhet samt i sammanhang därmed varande rörelse.33
Den närmaste anledningen till stats-
” Bolagsordningen, 5 2. " Prop. nr 24/1938, sid. 13. 27 Prop. nr 24/1938, sid. 35. 9 K lotteriförordning 19 maj 1939, 1 5 l:a stycket. " Bolagsordningen, & 2. 3" Bolagsordningen, & 2. 31 Prop. nr 199/1937, sid. 19. ” Prop. nr 199/1937, sid. 20. ” Bolagsordningen, 5 2.
förvärvet var att eliminera det tyska inflytandet i bolaget.”
Bolaget förvaltar viss gruvegendom. Norrbottens järnverk AB bildades år 1940 (prop. nr 70/1939, Urt. första särsk. utsk. utl. 76, Rskr 98). Bolagets verk- samhet har till föremål att bedriva han- dels- och fabriksrörelse avseende bl. a. tillverkning och försäljning av järn samt annan därmed förenlig rörelse.35
Som skäl för bolagets framhölls av föredragande mentschefen följande::m
»För det första måste det anses önsk- värt att vårt land för sin tackjärnsför- sörjning göres oberoende av utlandet. Denna synpunkt understrykes på det kraftigaste under den i sammanhang med krigsförhållandena inträdda kri— sen. Skulle Sverige råka ut för större svårigheter än hittills, torde risk före- finnas att vår järnindustri icke kan i nödig utsträckning få sitt tackjärnsbe- hov tillgodosett.
För det andra skulle tillkomsten av en tackjärnsanläggning i Luleå öka för— sörjningsmöjligheterna i Norrbottens län, där det regelmässigt möter stora svårigheter att bereda sysselsättning åt den växande befolkningen. Nativitets- överskottet är förhållandevis större i Norrbotten än inom något annat län. Även under goda konjunkturer plåga arbetslöshetssiffrorna där uppe vara relativt höga.
För det tredje synes det föga tillta- lande att praktiskt taget all vår malm från Lapplandsgruvorna skall exporte- ras och förädlas i andra länder. Det förefaller i hög grad önskvärt, att ett allvarligt försök göres i syfte att inom landet åtminstone till någon del förädla våra rikliga malmtillgångar i Lapp- land.»
Företagsformen synes ej ha varit fö- remål för mera ingående överväganden.
AB Svensk torvförädling bildades år
inrättande departe-
1940 (prop. nr 71/1939, Urt., första särsk. utsk. utl. 59, Rskr 85). Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva utvinning och förädling av torv jämte annan därmed förenlig verksam- het av teknisk, industriell eller kom— mersiell art.37
Som motiv för bolagets bildande framhölls den försörjningspolitiska be- tydelsen av ett ekonomiskt utnyttjande av landets torvtillgångar. Staten hade dessutom tidigare stött sådan verksam- het och var ägare till exploateringsbara områden i Kristianstads län.35
Aktiebolagsformen blev ej särskilt motiverad ehuru i vissa yttranden framhölls att den yppade möjligheter för enskilda intressenters deltagande.39 Bolaget är emellertid helt statsägt.
AB Transitotrafik bildades år 1940 (prop. nr 1/1940, Urt., bil. 11, pt 5, andra särsk. utsk. utl. 6, Rskr 11). Bo- lagets verksamhet har till föremål att idka transportverksamhet och annan därmed förenlig rörelse samt att för— värva, förvalta och sälja fast och lös egendom:m
Bolaget tillkom för att handha vissa transport- och lagringsuppgifter i sam- band med kriget och har kvarstått un— der en övergångstid därefter utan att bedriva någon egentlig rörelse.
Svenska skifferolje AB bildades år 1941 (prop. nr 63/1940, Urt., andra särsk. utsk. utl. 59, Rskr 81). Bolagets verksamhet har till föremål att be- driva rörelse avseende utvinning av 01- jor ur svenska skiffertillgångar och an- nan därmed förenlig verksamhet av tek— nisk, industriell eller kommersiell art.”ll
Motivet till bolagets inrättande var
”4 SOU 1950: 2, sid. 71. 35 Bolagsordningen, & 2. ” Prop. nr 70/1939, Urt., sid. 20. " Bolagsordningen, & 1. ” Prop. nr 71/1939, Urt., sid. 8 f. ” Prop. nr 71/1939, Urt., sid. 7. 40 Bolagsordningen, 5 2. " Bolagsordningen, & 2.
främst att skapa ett bidrag till säker- ställandet av landets bränsleförsörjning under rådande krigsförhållanden. Sta— ten borde påtaga sig denna uppgift eme— dan, driften ej förväntades bli ekono- miskt lönande under normala förhål— landen.
Med hänsyn till verksamhetens före— tagsekonomiska karaktär borde den- samma bedrivas i bolagsform.”
AB Statens skogsindustrier bildades år 1941 (prop. nr 68/1941, jordbruks- utsk. utl. 32, Rskr 243). Bolagets verk- samhet har till föremål att idka skogs- industriell rörelse ävensom handel jämte annan därmed förenlig verksam- het.”
Genom bolagets inrättande avskildes den skogsindustriella rörelsen från do- mänverket. överförandet av denna verk- samhet till bolagsdrift motiverades av rörelsens krav på affärsmässighet, snab- ba och obundna avgöranden samt större smidighet och anpassningsförmåga. Dessutom skulle ett företag i aktiebo- lagsform lättare kunna betala konkur- renskraftiga löner i förhållande till det enskilda näringslivet."
AB Tipstjänst bildades år 1934 av enskilda samt övertogs av staten år 1943 (prop. nr 163/1943, statsutsk. utl. 64, Rskr 155). Bolagets verksamhet har till föremål att anordna vadhållning i samband med tävlingar och bedriva annan därav föranledd verksamhet."5
Redan då bolaget var i enskild ägo hade staten tillförsäkrat sig ett visst in- flytande i detsamma. Sålunda hade Kungl. Maj:t fastställt bolagsordningen, enligt vilken styrelsen skulle bestå av fem ledamöter, varav Kungl. Maj:t skulle äga rätt att utse två, inklusive ordföranden.
Som skäl för bolagets förstatligande anförde föredragande departementsche— fen att den av bolaget bedrivna verk- samheten erhållit en betydande omfatt-
ning och att statens ekonomiska intresse av verksamheten ökat i motsvarande grad. Med hänsyn till arten och om- fattningen av de statens ekonomiska in- tressen, som var förbundna med verk- samheten, var det icke tillfredsställande att aktiekapitalet i bolaget helt låg på enskilda händer och att styrelsens fler- tal tillsattes i vanlig ordning på bolags— stämma av de enskilda aktieägarna.lm
Beträffande företagsformen anförde departementschefen att han icke ansåg tippningsrörelsen vara av sådan natur, att skötseln därav borde tilläggas någon myndighet inom den egentliga statsför- valtningen. Den naturligaste lösningen var därför att, med bibehållande av AB Tipstjänst såsom ett även i fortsättning- en självständigt företag, åtgärder vid— togs för tillgodoseendet av kravet på ökat statligt inflytande i företaget."
Bolaget berörs i sin verksamhet av lotteriförordningen. Kungl. Maj:ts till— stånd har meddelats i form av resolu- tion på av bolaget gjord ansökning.
AB Ceaverkenfs bildades såsom en- skilt företag år 1939 samt övertogs av staten år 1943 (prop. nr 261/1943, stats- utsk. utl. 178, Rskr 343). Bolagets verk- samhet har till föremål att bedriva fab- rikations- och handelsrörelse huvudsak- ligen med fotografiskt papper och film samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet."
Bolagets produktion var av betydelse ur beredskapssynpunkt, och då detsam- ma år 1941, då det befann sig i enskild ägo, av ekonomiska skäl övervägde att
” Prop. nr 63/1940, Urt., sid. 6 ff. 3 Bolagsordningen, & 2. ” Prop. nr 68/1941, sid. 14. " Bolagsordningen, 5 2. 46 Prop. nr 163/1943, sid. 86. " Prop. nr 163/1943, sid. 86. ” Bolagets fullständiga firma år AB'Cea- verken, svenskt fotografiskt papper och film. Av utrymmesskäl användes dock genomgående endast AB Ceaverken.
" Bolagsordningen, 5 2.
.a.
nedlägga rörelsen trädde staten emellan genom att bevilja företaget ett lån. De närmare villkoren för lånet fixerades i ett av Kungl. Maj:t godkänt avtal mel- lan staten, representerad av statens in- dustrikommission, och bolaget. Genom avtalet garanterades staten bland annat visst inflytande i bolagets styrelse.50 Då driften sedermera på grund av rå- matericlbrist ånyo hotade att bli för- lustbringande, beslöt 1943 års riksdag att staten skulle förvärva aktierna i bo- laget. Beslutct motiverades ej enbart av omedelbara behov av bolagets produk— ter, utan man ville även beträffande flygfilm åtminstone förbereda en på in- hemska råvaror baserad beredskap.51 Svenska rederi AB Öresund bildades av enskilda år 1900 samt övertogs av sta- ten år 1943 (prop. nr 334/1943, H. stats- utsk. utl. 249, Rskr 482). Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva rederirörelse, särskilt med hänsyn till ångbåtsförbindelserna mellan svenska och danska hamnar i Öresund.52 Föredragande departementschefen framhöll i propositionen om bolagets förstatligande, att den konkurrens, som förekommit mellan statsbanornas färjor och bolagets fartyg icke hade lett till bästa resultat vare sig från samhällseko- nomisk synpunkt sett eller med hänsyn till trafikanternas intressen. Försök ha- de tidigare gjorts att genom frivilliga överenskommelser uppnå en samord- ning av trafiken på sådant sätt, att ex— empelvis onödiga dubbleringar av tu- rer kunnat undvikas, men dessa försök hade misslyckats. Genom det ifrågasatta förvärvet av aktierna i bolaget skulle förutsättningar skapas för en samord- ning och rationalisering av trafiken?” Sveriges centrala restaurang AB bilda— des år 1945 (prop. nr 163/1945, stats- utsk. utl. 126, Rskr 254; prop. nr 199/ 1945, bevillningsutsk. bet. 36, Rskr 231). Bolaget, som är grundat på rusdrycks-
försäljningsförordningen, har till ända- mål att driva restaurang- och hotellrö- relse ävensom att idka annan därmed sammanhängande verksamhet.54
Enligt tidigare lydelse av rusdrycks- försäljningsförordningen ägde system- bolag bilda restaurangbolag för dri- vande av restaurangrörelse. Härmed hade emellertid förmärkts en del olä- genheter, vilka i första hand hänförde sig till kontrollstyrelsens dubbelställ- ning som på en gång direktivgivande och kontrollerande organ.55 Närmast att betrakta som en rationalisering är där- för 1945 års riksdagsbeslut, varigenom restaurangbolagens verksamhet frikopp- lades från systembolagens och samman- fördes till en koncern, Sveriges centrala restaurang AB. I samband därmed in- togs en bestämmelse i rusdrycksförsälj- ningsförordningen innebärande att sy- stembolagen i fortsättningen icke fick driva restaurangrörelse.56
Med restaurangbolag förstås enligt rus- drycksförsäljningsförordningen i dess nuvarande form aktiebolag drivande restaurang, »som med hänsyn till be- skaffenhet, varupris eller kundkrets är att anse som folkrestaurang». Restau- rangbolag skall godkännas av Kungl. Maj:t. Sådant godkännande, som gives för en tid av högst fyra år har lämnats Sveriges centrala restaurang AB i form av ett avtal mellan staten och bolaget.57
Svenska lastbil AB bildades som en- skilt bolag är 1937 samt övertogs av sta- ten år 1945. Bolagets verksamhet har till
5" Prop. nr 261/1943, sid. 2 f. 51 Prop. nr 261/1943, sid. 17. ” Bolagsordningen, tj 1. ”' Prop. nr 334/1943, H. sid. 7 f. " Bolagsordningen, 55 1—2. 55 Prop. nr 199/1945, sid. 8. " KF 18 maj 1945. " Avtal 29 januari 1953 angående godkän- nande av Sveriges centrala restaurangaktieho- lag såsom sådant restaurangbolag, som avses i 3 kap. 15 5, andra stycket, förordningen an— gående försäljning av rusdrycker.
föremål att idka lastbilstrafik och spe- ditionsrörelse samt annan därmed för- enlig rörelse med rätt för bolaget att äga och förvalta lös och fast egendom.55
Bolagets överförande i statens ägo skedde i samband med statsförvärvet av Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägs AB.
GDG Biltrafik AB bildades år 1933 som enskilt företag under firma B J —— Omnibus AB samt övertogs av staten år 1948. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva omnibus— och last- bilsrörelse och utöva annan därmed för- enlig verksamhet.”
Statsförvärvet skedde i samband med statens övertagande av bergslagsbanan.
AB Fjäråssand bildades av enskilda år 1936. Statsförvärvet påbörjades år 1949 samt fullföljdes år 1950 (prop. nr 280/1948, jordbruksutsk. utl. 67, Rskr 427). Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva handels—, fabriks- och annan därmed förenlig rörelse!m
Bolaget hade förvärvat ett markområ- de, Fjärås Bräcka, i syfte att använda området för grustäkt. Med hänsyn till detta områdes »stora naturskönhetsvär- den, dess märkliga geologi och dess fornminnen» beslöt 1948 års riksdag att staten skulle förvärva aktierna i bolaget. Syftet härmed var att skapa garanti för att man vid områdets exploatering tog berättigade hänsyn till estetiska, veten- skapliga och kulturella skyddsintres- sen.”
Sveriges kreditbank AB"2 bildades år 1950 (prop. nr 151/1949, statsutsk. u'tl. 154, Rskr 265, prop. nr 157/1950, banko- utsk. utl. 15, statsutsk. ut]. 182, Rskr 310, 321). Bolagets ändamål är att driva bankrörelse.63
1945 års hankkommitté, som tillkallats för att bl. a. göra en förutsättningslös ut- redning rörande tryggandet av ur sam- hällssynpunkt tillfredsställande förhål- landen på kreditväsendets område, av-
gav år 1949 ett betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank.”
Bankkommittén uttalade, att den stat— liga kreditverksamhet, som skedde med anlitande av särskilda lånefonder, skulle kunna rationaliseras, därest ett särskilt statsorgan inrättades med uppgift att omhänderhava vissa delar av sagda verksamhet. Vidare ansåg kommittén det lämpligt, att riksbanken befriades från andra uppgifter än de till central- bankrörelsen hörande. Slutligen hade kommittén funnit skäl tala för att en affärsbank inrättades som _ ehuru driven enligt bankmässiga normer —- likväl vore oberoende av privata vinst- intressen och följaktligen ägnad att kunna fungera som regulator på kre- ditmarknaden.65
Till kommitténs yttrande var fogade vissa reservationer. Bland annat betona- de fyra ledamöter av kommittén att en avgörande förutsättning för deras ståndpunktstagande varit, att den stat— liga banken icke genom lagstiftning eller på annat sätt, direkt eller indirekt, erhöll några förmåner i konkurrens- hänseende utan verkligen fick arbeta under samma allmänna villkor som öv- riga affärsbanker. Departementschefen ansåg i likhet med kommitténs majoritet att vägande skäl talade för att staten drev affärsbankrörelsefm
I fråga om bankens organisation fram- höll bankkommittén att affärsbankrörel-
” Bolagsordningen, & 2. " Bolagsordningen, & 2. ” Bolagsordningen, 5 2. "1 Prop. nr 280/1948, sid. 17. ” Bolagets verksamhet är, i motsats till vad som gäller för övriga helstatliga bolag, icke reglerad i aktiebolagslagen. I stället gäller banklagen, som med de ändringar som träder i kraft den 1 januari 1956 i berörda delar dock nära ansluter sig till aktiebolagslagen.
" Bolagsordningen, 5 1. ' " SOU 1949:13. " Prop. nr 151/1949, sid. 2. " Prop. nr 151/1949, sid. 6.
se enligt gällande lagstiftning endast fick drivas i aktiebolagsform. Aktiebo- lagsformen gåve dessutom större frihet i fråga om anställnings- och löneförhål- landen, samt gjorde bankens ledning mera oberoende i förhållande till stats- makterna än vad verksformen medgav. Det underströks dock att aktiebolags- formen ej förordades av det skälet att staten skulle kunna undgå ekonomiskt ansvar för verksamheten. Banken skulle drivas efter rent affärsmässiga grun- der och vara underkastad för de enskil- da bankerna gällande regler. Man utgick dock ifrån att statliga verk och institu- tioner skulle anlita den statliga banken i första hand."7 Departementschefen sy- nes i princip ha anslutit sig härtill i propositionen.
De uttalanden av föredragande depar- tementschefen, för vilka ovan redo— gjorts, hänför sig till frågans princip— behandling vid 1949 år riksdag. Då frå— gan togs upp till definitivt avgörande år 1950 synes han i viss mån ha mo- difierat sin uppfattning. Sålunda ansåg han vid detta tillfälle att det syntes san- nolikt att besparingsmöjligheterna ge- nom överflyttningen av förvaltningen av vissa fonder skulle bli synnerligen små under de närmaste åren. Vidare skulle ett överförande till affärsbanken av riksbankens avdelningskontor icke medföra fullt så stora fördelar som för- utsatts vid riksdagens principbeslut år 1949.”
Det tekniska förfarandet vid bildan- det av Sveriges kreditbank AB bestod i omorganisation av de tidigare till över- vägande del statliga bankerna AB Göte- borgs handelsbank och AB Jordbrukar- banken.
AB Statsgruvor bildades år 1950 (prop. nr 63/1950, statsutsk. utl. 55, Rskr 108). Bolaget har till föremål för sin verksamhet att idka gruvrörelse jämte annan därmed förenlig teknisk,
industriell eller kommersiell verksam- het."
I propositionen framhöll föredragan- de departementschefen att den tidigare tyskägda gruvegendomen utgjorde en ej oväsentlig del av de mellansvenska malmtillgångarna. Han ansåg det vidare vara ett berättigat intresse att dessa malmtillgångar utnyttjades på det sätt och i den omfattning, som ur samhälle- lig synpunkt var önskvärt. Det var mindre lyckligt om endast den för den närmaste framtiden mest lönande bryt- ningen verkställdes med eftersättande av kraven på en mera långsiktig plane- ring. Det var tveksamt om en enskild gruvägare kunde förutsättas vilja påtaga sig de kostnader som skulle följa med de undersöknings— och forskningsarbe- ten, som i vissa fall var nödvändiga för en sådan planering. Vidare kunde det tänkas att ifrågavarande gruvfyndighe- ter om de överläts till ett enskilt före- tag ånyo skulle bliva uppdelade på flera ägare. Planeringen av undersökningsar- beten och av driften på längre sikt skul- le härigenom bliva lidande. På grund härav framstod det som naturligt att, då de tyskägda gruvorna utbjöds till för- säljning, staten vid sidan av enskilda skulle avgiva anbud på gruvorna.70
Med hänsyn till verksamhetens art ansågs aktiebolagsformen vara den lämpligaste företagsformen.71
Stockholm—Rimbo järnvägs AB bilda- des såsom enskilt företag är 1898 samt övertogs av staten år 1951 (prop. nr 130/1951, statsutsk. ut]. 157, Bskr 300). Bolaget har till ändamål att äga och tra- fikera järnvägar och andra kommunika- tionsmedel samt att förvärva och för- valta dels andelar i andra kommunika-
'7 SOU 1949: 13, sid. 48 ff. " Prop. nr 157/1950, sid. 17 f. ” Bolagsordningen, & 2. 7" Prop. nr 63/1950, sid. 30 f. " Prop. nr 63/1950, sid. 32.
tionsföretag, dels ock fastigheter, erfor- derliga för bolagets rörelse, samt aktie- bolag vilka hava till ändamål att äga och förvalta sådana fastigheter."
Statsförvärvet skedde på samma grun- der som varit avgörande vid förstatli— gandet av övriga enskilda järnvägsföre— tag. Enligt vad som upplyses av järn- vägsstyrelsen står frågan om bolagets införlivande med statens järnvägar ännu öppen, vilket torde sammanhänga med svårigheter att på vissa delar av bola- gets verksamhetsområde tillämpa sta- tens järnvägars taxor.
Nya system AB” bildades år 1954 (prop. nr 152/1954, särsk. utsk. utl. 2, Rskr 311). Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva detaljhandel med rusdrycker ävensom att idka an- nan i samband därmed stående rörelse."
Bolagets bildande sammanhänger med avskaffandet av motbokssystemet för inköp av spritdrycker. Valet stod här-
vid mellan ett riksbolag och att i stort sett bibehålla den tidigare systembo- lagsorganisationen. Ett riksbolag tedde sig fördelaktigare ur ekonomisk syn— punkt samtidigt som de nykterhetspo— litiska synpunkterna i varje fall icke ansågs ge företräde för systembolagen. De 41 systembolagen, vilka närmast hade halvstatlig karaktär, har efter den 1 oktober 1955 upphört med sin verk- samhet, vilken sålunda övertagits av Nya system AB.
Bolagets verksamhet beröres till viss del av rusdrycksförsäljningsförordning- en. Enligt förordningen tillkommer så- lunda rätt till utminutering »endast ett för ändamålet bildat aktiebolag, som bli- vit av Konungen godkänt (detaljhan- delsbolag)». Sådant godkännande har för en tid av sex år lämnats Nya sy— stem AB i form av ett avtal mellan sta- ten och bolaget.”
72 Bolagsordningen, & 2. " Bolagets firma var under den första tiden efter bildandet Detaljhandelsbolaget för rus- drycker AB. " Bolagsordningen, 5 2. " Avtal 11 november 1954 angående god- kännande av Detaljhandelsbolaget för rus- drycker AB såsom sådant detaljhandelsbolag, som avses i 13 5rusdrycksförsäljningsförord- ningen den 26 maj 1954.
TREDJE KAPITLET
Aktiekapital, aktier och aktieägare
Aktiekapital och aktier
Enligt aktiebolagslagen skall i bolags- ordningen aktiekapitalets storlek anges. Aktiekapitalet får ej understiga 5000 kronor. I bolagsordningen kan angivas antingen ett fixerat belopp eller också de gränser, vilka aktiekapitalet icke får under- respektive överstiga. Av tabell ?. framgår att man för de helstatliga bo- lagen i flertalet fall valt det senare alternativet.
I de fall då maximi- och minimibe- lopp angivits i bolagsordningen fast- ställes aktiekapitalets faktiska storlek av bolagsstämman. Om bolagsordning- en upptar ett fast belopp måste ökning eller minskning av aktiekapitalets stor- lek föregås av ändring av bolagsord- ningen. Av de fyra bolag som har ak- tiekapitalet fixerat har tre, AB In- dustrikredit, Nya system AB och Sven- ska spannmåls AB, skyldighet att un- derställa Kungl. Maj:t ändringar i bo- lagsordningen för godkännande. Det- samma gäller för flera övriga bolag som har maximi- och minimikapital angivna i bolagsordningen.
Aktiebolagslagen stadgar att dessa maximi- och minimibelopp skall sättas så att minimikapitalet utgör minst en tredjedel av maximikapitalet. Endast i ett fåtal bolag uppgår minimikapitalet till mera än en tredjedel av maximika— pitalet.
Akties nominella belopp skall i regel uppgå till minst 50 kronor. Endast i fråga om ett företag underskrides detta belopp. Nominella beloppet för aktier- na i övriga bolag uppgår i flertalet fall till 100 kronor, i några fall till 1 000 kronor samt i ett fall, AB Statsgruvor, till 10 000 kronor. I samtliga fall är ak- tierna ställda till viss man.
I flertalet bolag medför alla aktier samma rätt. Fem företag har emeller- tid en särskild serie preferensaktier. Vissa uppgifter därom redovisas i föl- jande tabell.
Preferensaktierna medför i samtliga fall företrädesrätt till utdelning samt till bolagets tillgångar i händelse av bo- lagsupplösning. I fråga om ökning av aktiekapitalet medför preferens- och stamaktier i regel lika rätt. I AB Sven-
Tillåtet Faktiskt Faktiskt preferens- preferens- preferens- .. aktiekapital aktiekapital aktiekapital Foretag enl. bolags— i % av ordningen bolagets hela (1 000 kr) (1 000 kr) aktiekapital Ruotivare gruv AB ........................... 165 165 41 Stockholm—Rimbo järnvägs AB ............... 3 200 600 16 AB Svenska tobaksmonopolet .................. 17 000 1 000 3 Sveriges centrala restaurang AB ................ 14 950 4 950 99 AB Vin— & Spritcentralen ..................... 23 500 14 600 98
Företag
Kommunikationsdepartemenlel AB Transitotrafik ................
Finansdepartementel
AB Industrikredit ................ Nya system AB ................. AB Svenska tobaksmonopolet ..... Sveriges centrala restaurang AB... Sveriges kreditbank AB .......... AB Vin— & Spritcentralen ........
J ordbruksdeparlemenlet
AB Fjäråssand .................. Svenska spannmåls AB ...........
Handelsdepartementet
AB Ceaverken ................... Norrbottens järnverk AB ......... R_uotivare gruv AB .............. AB Statsgruvor .................. AB Svensk torvförädling ......... Svenska penninglotteriet AB ...... Svenska skifferolje AB ........... AB Tipstjänst ...................
Pensionsslyrelsen AB Kurortsverksamhet ...........
Järnvägsslyrelsen
GDG Biltrafik AB ............... AB Gävle vagnverkstad .......... Stockholm—Rimbo järnvägs AB. . . Svenska lastbil AB ............... Svenska rederi AB Öresund ....... AB Trafikrestauranger ............
Vattenfallsstyrelsen Motala ströms kraft AB ..........
Domänstyrelsen AB Statens skogsindustrier .......
Aktiekapital (1 000 kr) Akties nominella
Lägre Övre Faktiskt belopp gräns gräns belopp (kr)
400 500 400 100
8 000 8 000 1 000
500 500 1 000
17 000 51 000 30 000 100
5 000 15 000 5 000 1 000 40 000 80 000 60 000 100
8 000 24 000 15 000 1 000
100 | 300 100 100
5 000 5 000 100
1 900 5 700 1 900 1 000 100 000 300 000 300 000 100
400 400 1 000
8 000 24 000 10 000 10 000 3 500 5 000 5 000 100
50 150 100 100
15 000 45 000 23 000 100
15 45 45 100
500 1 500 500,6 100
5 000 15 000 5 000 100
350 1 050 950 100 3 000 9 000 3 750 25 1 000 3 000 1 000 100
300 900 800 1 000 375 1 125 500 100
900 2 700 2 347 1 000
22 000 50 000 44 000 100
ska tobaksmonopolet har dock stamak- tieägare företräde framför preferens- aktieägare till teckning eller erhållan— de av de nya aktierna, envar i förhål- lande till förutvarande aktieinnehav.1
Kompetensvillkor för aktieägare
Bestämmelser om kompetensvillkor för aktieägare förekommer i flertalet bolag. Helt saknas sådana bestämmelser
endast i tre bolag, nämligen Svenska re- deri AB Öresund, Svenska spannmåls AB samt AB Transitotrafik.
I fråga om aderton bolag gäller enligt bolagsordningen att aktier i bolaget icke alls eller endast i begränsad om— fattning får förvärvas av utländska fy- siska eller juridiska personer. Stadgan- den av ifrågavarande slag är en förut—
1 Bolagsordningen, & 5.
sättning för att aktiebolag utan tillstånd av Kungl. Maj :t skall få förvärva fast egendom m. m.
Bestämmelserna i fråga om aktieäga- res kompetens för återstående fem bo- lag är varierande. I AB Vin— & Sprit- centralen kan aktie förvärvas »endast av svenska staten eller av svensk med- borgare eller av annan, som enligt all- män lag äger förvärva fast egendom utan Kungl. Maj:ts tillstånd»? Den re- ella innebörden härav torde bli den- samma som i fråga om de föregående bolagen. Aktieägare i Sveriges centrala restaurang AB kan vara endast svenska staten eller svensk medborgare, som er- hållit Kungl. Maj:ts tillstånd därtill.s Dylikt tillstånd kan endast meddelas om vederbörande förbundit sig att på eventuell framtida anmodan överlåta aktien på annan person. I fråga om pre- ferensaktierna gäller dessutom den skärpningen, att dessa endast kan ägas av svenska staten.4 För aktieägare i Nya system AB gäller samma villkor som för stamaktieägare i Sveriges cen- trala restaurang AB. I AB Svenska to- baksmonopolet kan aktierna ägas en- dast av staten eller svensk medborgare. Dessutom kan svensk medborgare för- värva stamaktie i bolaget endast med Kungl. Maj:ts tillstånd.5 Slutligen skall erinras om de särskilda förhållanden, som gäller för AB Industrikredit och för vilkas syfte tidigare redogjorts. Ak- tieägare i detta bolag kan vara svenska staten, svenska banker samt fyra and- ra, vilka erhållit Kungl. Maj:ts godkän- nande. Fem åttondelar av bolagets ak- tiekapital skall dock tillhöra staten.6
Enskilda aktieägare
I de helstatliga aktiebolagen förekom- mer enskilt aktieinnehav av tre olika slag.
För det första skulle antalet aktie- ägare enligt den tidigare aktiebolags-
lagen utgöra lägst fem. Med anledning härav fick fyra enskilda personer för- värva var sin aktie i under denna tid existerande helstatliga bolag, där icke enskilt aktieinnehav på andra grunder åstadkommits. Sedan nuvarande aktie- bolagslag, som medger att alla aktierna förvärvas av en ägare, trätt i kraft har statsinlösen av ifrågavarande aktier i flera fall ägt rum.
Det andra slaget av enskilt aktieinne- hav hänför sig till endast två bolag, Sveriges kreditbank AB och Stockholm —Rimbo järnvägs AB. Sedan gammalt fanns i AB Jordbrukarbanken vissa en- skilda aktieägare. Då nämnda bank omorganiserades till Sveriges kredit- bank AB inlöste staten större delen av de aktier, som ägdes av enskilda. I vissa fall kunde dylik inlösen icke kom- ma till stånd på grund av de enskilda aktieägarnas vägran att försälja aktier- na. En obetydlig del av bolagets aktie— kapital ägs därför ännu av enskilda. I Stockholm—Rimbo järnvägs AB kom av liknande skäl en mindre del av ak— tiekapitalet att vid bolagets förstatli- gande stanna i enskilda händer.
Inget av dessa båda slag av enskilt aktieinnehav i de helstatliga aktiebola- gen har med hänsyn till sin art och omfattning någon praktisk betydelse. Det tredje slaget karakteriseras där- emot av att staten avsiktligt velat be- reda vissa enskilda personer inflytande i några av de helstatliga bolagen genom att vederbörande fått förvärva aktier i ifrågavarande bolag i sådan omfattning och på sådant sätt att inflytandet kun- nat bliva av verksam karaktär. De bolag där dylikt aktieinnehav förekommer är AB Svenska tobaksmonopolet, AB Vin-
? Bolagsordningen, & 9. 3 K rusdrycksförsäljningsförordning 6 kap. 77 &, l:a stycket.
4 Bolagsordningen, % 9. 5 Bolagsordningen, & 5. 5 Bolagsordningen, 5 6.
& Spritcentralen, AB Industrikredit samt Sveriges centrala restaurang AB.
I AB Svenska tobaksmonopolet upp- går det enskilda aktieinnehavet till en miljon kronor, fördelat på 40 aktie- ägare med vardera 250 st. aktier, och utgörande tre procent av bolagets hela aktiekapital. De enskildas aktier i bola- get utgörs av preferensaktier medan statens aktier utgörs av stamaktier. Bak- grunden till det enskilda aktieinneha- vet är i korthet följande:
Såsom tidigare har anförts (kap. II) fick enskilda aktieägare teckna en be- tydande del av AB Svenska tobaksmo- nopolets aktiekapital vid detta bolags bildande. Som skäl härför anfördes bl. a. att man ville till statens bästa ut- nyttja det privata initiativet och det personliga affärsintresset. Det enskilda aktieinnehavet utgjordes av preferens- aktier.
I proposition till 1930 års riksdag uttalade departementschefen,7 att även om man förutsatte att preferensaktie— kapitalets utdelning faktiskt begränsa- des till dåvarande belopp, sju procent, måste dylik förräntning av rörelseka- pitalet vid en riskfri placering anses icke rimlig. Han föreslog en nedsätt- ning av preferensaktiekapitalet till en miljon kronor.
För att trygga innehavet av det bibe- hållna preferensaktiekapitalet hos äga- re, som kunde förutsättas representera insikt och erfarenhet inom affärslivet samtidigt som de besatt en fri och själv- ständig ställning föreslog departements- chefen att teckning av preferensaktier- na skulle förbehållas ett begränsat an- tal medborgare, minst tjugu, högst fyr- tio, vilka skulle utses av Kungl. Maj:t med ledning av förslag, som handels- kamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö borde beredas tillfälle att av- giva.
Riksdagen,
som biträdde Kungl.
Maj:ts förslag om nedsättning av bola- gets preferensaktiekapital uttalade8 be- träffande sättet för utseende av de en- skilda aktieägarna, att det knappast var erforderligt att förslagsrätten på för- hand uteslutande tillerkändes vissa in- stitutioner eller sammanslutningar. En- ligt riksdagens mening borde Kungl. Maj:t vara oförhindrad att utan särskil- da direktiv rörande inhämtande av för- slag utse aktieägare.
Kungl. Maj :t inhämtade därefter för- slag å lämpliga preferensaktieägare från Handelskammarmötets kommitté, sty- relserna för Sveriges industriförbund och Kooperativa förbundet ävensom Landsorganisationen i Sverige, varefter fyrtio personer erhöll inbjudan att teckna de nya preferensaktierna.”
Detta tillvägagångssätt har varit väg- ledande vid utseendet av nya aktie- ägare i anledning av uppkomna vakan- ser. Som regel utses personer represen- terande samma intressen som ovan- nämnda organisationer företräda.
I AB Vin- & Spritcentralen uppgår det enskilda aktieinnehavet till 400 000 kronor, fördelat på tio aktieägare med vardera fyrtio aktier, och utgörande ungefär två procent av bolagets hela aktiekapital. I motsats till AB Svenska tobaksmonopolet utgörs de enskildas aktier i AB Vin- & Spritcentralen av stamaktier medan statens aktier utgörs av preferensaktier. Bakgrunden till det enskilda aktieinnehavet är i korthet följande:
Tidigare har anförts (kap. II) att stamaktierna i AB Vin- & Spritcentra- len före år 1920 ägdes av AB Stock- holmssystemet. I slutet av år 1919 fram-
7 Prop. nr 195/1930, sid. 34. 9 Rskr 258/1930, sid. 3. ” Munthe C. A., Hellner J. och Vasseur C. E. E.: Minnesskrift utgiven med anledning av Svenska tobaksmonopolets tjugofemåriga verk— samhet, Sthlm 1940, sid. 345.
höll kontrollstyrelsen10 i skrivelse till finansdepartementet att tidpunkten var inne för staten att övertaga stamaktier- na i bolaget för att därigenom säkra bestämmanderätten över partihandeln med spritdrycker och viner. Kort tid därefter framställde AB Stockholms- systemet ett förslag till statsrådet och chefen för finansdepartementet innebä- rande att staten skulle få rätt att utse vissa ledamöter i styrelsen för AB Vin- & Spritcentralen samt att stamaktierna skulle överlåtas till ett mindre antal vc- derbörligen godkända personer.
Ärendet avgjordes av Kungl. Maj:t i mars år 1920 i enlighet med det av AB Stockholmssystemet framställda försla— get, dock försett med vissa modifika- tioner. Därvid uttalade föredragande statsrådet att förslaget innebar att led- ningen av bolagets angelägenheter kom- me att handhavas på ett ur statens syn- punkt tillfredsställande sätt och att nå— gon överlåtelse direkt på staten av stamaktiekapitalet därför icke vore av förhållandena ovillkorligen betingad.
AB Stockholmssystemet slöt därefter avtal med ett konsortium av tio en- skilda personer om överlåtelse av stam- aktierna i AB Vin- & Spritcentralen. Avtalet innebar bl. a. att köparna för- hand sig att icke överlåta aktierna till annan än statsverket eller den Kungl. Maj:t på förslag av styrelsen för AB Vin- & Spritcentralen godkände som innehavare av aktierna. Vidare förband sig köparna att när helst statsmakterna det påfordrade till statsverket överlåta samtliga ifrågavarande aktier.11
I proposition till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t en ordning för ut- seende av stamaktieägarna av samma slag som till samma riksdag föreslogs i fråga om AB Svenska tobaksmonopo- let.12 Riksdagen godtog detta förslag på samma grunder som beträffande det sistnämnda bolaget.13
Flertalet enskilda aktieägare i bola- get utgörs av politiskt verksamma per- soner. De olika politiska riktningarna synes vara representerade i någorlun- da proportion till sin röststyrka.
I AB Industrikredit uppgår det en- skilda aktieinnehavet till 2 002 000 kro- nor utgörande cirka 25 procent av bo— lagets hela aktiekapital. Endast en serie aktier finns i bolaget.
Det enskilda aktieinnehavet i AB In- dustrikredit daterar sig från bolagets tillkomst. Såsom tidigare anförts (kap. II) förordade de sakkunniga, som ut- redde frågan om företagets inrättande, bolagsformen bl. a. av det skälet att den erbjöd möjligheter för enskildas deltagande för tillförande av sakkun- skap och undvikande av intressekon- flikter.
De enskilda aktieägarna utgörs en- ligt bolagets aktiebok av Skandinaviska banken AB (863 aktier), AB Göteborgs bank (256 aktier), Sveriges kreditbank (115 aktier) samt AB Svenska handels- banken (768 aktier).
I Sveriges centrala restaurang AB uppgår det enskilda aktieinnehavet till 50000 kronor, fördelat på tio aktie- ägare med vardera fem aktier, och ut- görande ungefär en procent av bolagets hela aktiekapital. I likhet med AB Vin- & Spritcentralen utgörs de enskildas aktier i Sveriges centrala restaurang AB av stamaktier medan statens aktier utgörs av preferensaktier.
Det enskilda aktieinnehavet i Sveri- ges centrala restaurang AB daterar sig från bolagets tillkomst. Vid utredningen om bolagets bildande föreslog sålunda de sakkunniga att en mindre del av aktiekapitalet, som borde utgöras av
10 Den efterföljande framställningen bygger i huvudsak på (Marcus M. och Lyberg E.): a. a. sid. 89 ff. ” Prop. nr 196/1930, sid. 5. " Prop. nr 196/1930, sid. 25 f. " Rskr 259/1930, sid. 3.
stamaktier, skulle tecknas av tio en- skilda personer, som kunde förutsättas representera erfarenhet och insikt på rusdryckshanteringens område samti- digt som de intoge en fri och självstän- dig ställning. Stamaktieägarna borde utses av Kungl. Maj :t.14 Härtill anslöt sig föredragande departementschefen15 i propositionen om bolagets inrättande.
Kungl. Maj:t utsåg sedermera de första enskilda aktieägarna i bolaget med tillämpande av ovan angivna prin- ciper. Flera av ifrågavarande personer är aktivt verksamma politiker.
Genom avtal mellan de enskilda ak- tieägarna i respektive AB Svenska to- baksmonopolet, AB Vin- & Spritcentra— len och Sveriges centrala restaurang AB å ena sidan och staten å andra sidan har närmare regler uppställts rörande formerna för det enskilda aktieinneha- vet i ifrågavarande bolag.16
Enligt dessa avtal äger staten rätt att när som helst till parikurs inlösa aktie, som tillhör någon av de enskilda aktie- ägarna. Dessa får vidare icke överlåta aktierna till annan än staten eller den som staten godkänner som aktieägare.
Till säkerhet för statens rättigheter skall aktierna överlämnas till riksban- ken under förbud för banken att an- nat än med Kungl. Maj:ts medgivande och på villkor, som Kungl. Maj:t äger bestämma, utlämna aktierna. Aktierna kan belånas — vilket vanligen sker — i riksbanken eller annan bank med reglemente, fastställt av Kungl. Maj:t, upp till aktiernas parivärde jämte rän— ta, motsvarande den å aktierna belö- pande utdelningen.
Enligt stadgandena i bolagsordning- en17 för AB Industrikredit är staten be- rättigad och skyldig inlösa av han- ker ägda aktier i bolaget senast tre må- nader efter det begäran därom fram- ställts. »Sådan begäran skall göras av
staten genom chefen för finansdeparte- mentet hos ordföranden i bolagets sty- relse, som har att ofördröjligen delgiva densamma den eller de banker, vilkas aktier skola lösas, och av bank hos che- fen för finansdepartementet.»
Aktiebolagslagen medger att i bolags- ordningen intages bestämmelser om hembudsskyldighet.18 Härmed förstås att aktieägare skall vara berättigade att inlösa aktier, som övergått till person, vilken icke förut är aktieägare i hola- get. Sådana bestämmelser finns för nio av de helstatliga aktiebolagen.
Bestämmelserna om hembudsskyldig- het är i huvudsak lika för samtliga ifrå— gavarande bolag."? Aktie skall ofördröj- ligen hembjudas övriga aktieägare till inlösen genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse. Därvid skall åtkoms- ten styrkas samt, därest förvärvet skett genom köp, köpesumman uppgivas. Sty- relsen skall härefter underrätta samtliga aktieägare, vilka har att anmäla even- tuell Önskan att förvärva aktien till sty- relsen inom 14 dagar. Vid avgivande av sådan anmälan i egenskap av aktieäga- re skall staten äga företrädesrätt att lösa aktien. I fråga om lösensummans storlek skall, om överenskommelse där- om ej kan träffas, avgörande ske av skiljemän, enligt lagen om skiljemän. Lösensumman får dock icke i sådant fall överstiga aktiens nominella värde. I fall då ingen anmäler sig vilja lösa aktien eller aktien ej inlöses trots att lösensumman blivit fastställd äger in- nehavaren bliva registrerad som aktie— ägare i bolaget efter viss tid.
” Prop. nr 199/1945, bih. sid. 30. 15 Prop. nr 199/1945, sid. 26. " Se t.ex. avtal 22 jan. 1937 angående stamaktiekapitalet i AB Vin- & Spritcen- tralen.
” Bolagsordningen, 5 6. 13 ABL, 70 5. 19 Se t. ex. bolagsordningen för Norrbottens järnverk AB, 5 7.
l l !
FJÄRDE KAPITLET
Bolagsstämman
Bolagsstämman är aktiebolagets hög- sta beslutande organ. Bolagsstämman beslutar om ändringar i bolagsordning- en och om aktiekapitalets storlek. Den utser styrelseledamöter och revisorer, fastställer balansräkning samt beslutar i fråga om utdelning eller fondering av vinst.
Närvaro
I fråga om närvaro vid bolagsstämma stadgas i aktiebolagslagen att rätt att närvara tillkommer samtliga aktieägare. Dessutom bör styrelsens ledamöter och verkställande direktören, samt minst en av revisorerna, om redovisning för bo- laget skall vara föremål för behandling, vara närvarande. Revisor har alltid rätt att närvara vid bolagsstämma.1
En undersökning avseende år 1953 visar att antalet närvarande vid de hel- statliga bolagens bolagsstämmor varie- rar högst betydligt. I några fall, främst i fråga om smärre bolag, uppgår anta— let närvarande till endast två personer, nämligen den som äger utöva rösträtt för statens aktier samt en styrelseleda— mot.2 I andra fall, särskilt då enskilda aktieägare finns, har antalet uppgått till ett tjugutal.3
Statens rätt att i egenskap av aktie- ägare närvara å bolagsstämma utövas genom ombud. Enligt aktiebolagslagen får aktieägare icke låta sig företrädas av mera än ett ombud. Ombudet utses beträffande de bolag som hör direkt under Kungl. Maj:t av Kungl. Maj:t,
eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande av departementschef. I fråga om övriga bolag utses ombudet av det ämbetsverk, varunder bolaget närmast hör. Beträf- fande de förstnämnda bolagen har upp- draget under år 1953 åvilat statssekre- terare, expeditionschef eller byråchef inom respektive departement. I intet fall har det förekommit, att ett stats- råd infunnit sig vid bolagsstämman.A Beträffande de bolag, som hör under ett centralt ämbetsverk, har ombudet oftast varit en byråchef; i ett par fall har en byrådirektör företrätt staten. Endast i ett fall har verkschefen per- sonligen uppträtt som representant för statens aktier. Att så ej skett i flera fall torde emellertid sammanhänga med att verkschefen ofta är ledamot av veder- börande bolags styrelse och sålunda är jävig i fråga om beslut om ansvarsfri- het m. m.
Ombuden utövar sin funktion vid bo- lagsstämman med stöd av fullmakt. Be- träffande de direkt under Kungl. Maj:t hörande bolagen innehåller denna full- makt endast ett förordnande för veder- börande att »föra talan och utöva röst- rätt för staten såsom aktieägare i bo-
1 ABL, 116 5. 3 Se t. ex. protokoll från ordinarie bolags- stämma i Ruotivare gruv AB den 17 juni 1953. 3 Se t. ex. protokoll från ordinarie bolags— stämma i AB Svenska tobaksmonopolet den 22 maj 1953. ' Så har dock tidigare förekommit, t. ex. i AB Svenska tobaksmonopolet år 1937 då stats- rådet och chefen för finansdepartementet in- fann sig vid bolagsstämman.
laget», avgivet av vederbörande stats- råd efter Kungl. Maj:ts bemyndigande.5 I intet fall har under undersöknings- året, såvitt framgår av protokollen, vid bolagsstämman förekommit formella in- struktioner för ombudens handlande. Däremot har det tillfälligtvis förekom- mit att vederbörande gjort uttalanden med direkt hänvisning till det statsråd som förordnat honom. Detta har van- ligtvis varit fallet då det gällt att ut- trycka det allmännas tacksamhet gent- emot någon styrelseledamot i samband med dennes avgång ur styrelsen."
Vad angår övriga närvarande vid stämman har under undersökningsåret i flertalet fall hela styrelsen och åtmin- stone någon revisor infunnit sig. Dess- utom har det i några fall förekommit att, förutom protokollförare, vissa chefstjänstemän hos bolaget närvarit.
Tid och plats
Bolagsstämma kan vara antingen or- dinarie eller extra. Ordinarie bolags- stämma skall enligt aktiebolagslagen hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår.7 Tiden för stäm- man skall vara angiven i bolagsord- ningen, som även kan innehålla bestäm- melser om att mera än en ordinarie bo- lagsstämma per år skall hållas.8 Bo- lagsordningarna för de helstatliga aktie- bolagen innehåller i samtliga fall be- stämmelser om att ordinarie bolags- stämma skall hållas en gång årligen. Tidpunkten sammanhänger med räken— skapsårets förläggning. I flertalet före- tag sammanfaller räkenskapsåret med kalenderåret. Stämman äger därför of- tast rum under årets första månader. Enligt aktiebolagslagen skall bolagsord- ningarna ange två sammanhängande månader under vilka ordinarie bolags- stämma skall äga rum.
Extra bolagsstämma kan sammankal- las av styrelsen när den så finner lämp-
ligt. Endast i ett fall innehåller de un- dersökta företagens bolagsordningar särskilda bestämmelser avseende förut- såttningarna för sammankallande av extra bolagsstämma, nämligen i fråga om Stockholm—Rimbo järnvägs AB. I detta företag skall extra bolagsstämma sålunda sammankallas, förutom i ak- tiebolagslagen angivna fall, även för det fall att annan bolagsstämma så beslutat."
Bolagsstämma skall sammanträda på den ort där styrelsen har sitt säte om ej annat stadgas i bolagsordningen.” Sådana stadganden förekommer i fler- talet fall. Med anledning härav skall bolagsstämman i aderton av de hel- statliga aktiebolagen sammanträda i Stockholm. I återstående åtta bolag kan bolagsstämman alternativt sammanträ- da i Stockholm och på annan nämnd plats. I praktiken torde Stockholm även i dessa fall vara den vanligaste sam- manträdesplatsen. Endast i ett par fall har bolagsstämman under år 1953 sam- manträtt på annan plats.
Kallelse
Kallelse till bolagsstämma skall ut- färdas av styrelsen senast två veckor före ordinarie och en vecka före extra stämma i enlighet med speciella före- skrifter i bolagsordningen.11 I enlighet med dessa föreskrifter skall kallelse ske med rekommenderade brev i flertalet företag. I några fall kan kallelse ske ge- nom Post- och Inrikes tidningar och i ytterligare några genom vanliga brev. I ett fall skall kallelse ske både genom
5 Se t. ex. protokoll från ordinarie bolags- stämma i Svenska spannmåls AB, den 26 febr. 1953, bil. 1. 8 Se t. ex. protokoll från extra bolagsstämma i Norrbottens järnverk AB den 18 febr. 1953, 5 6. 7 ABL, 121 &, l:a stycket. ” ABL, 8 5, 7—8. ” Bolagsordningen för Stockholm—Rimbo järnvägs AB, 5 12. ” ABL, 123 5, l:a stycket. ” ABL, 123 5, 2:a stycket.
i i 7 i
Post- och Inrikes tidningar och genom brev. I ytterligare ett fall skall kallelse ske både genom Post- och Inrikes tid- ningar och minst en annan i Stockholm utkommande daglig tidning. Endast i fråga om ett bolag, AB Tipstjänst, före- kommer en skärpning rörande tidpunk— ten. Kallelse till ordinarie bolagsstäm- ma skall i detta fall utsändas senast tjugu dagar före stämman.12 Enligt ak— tiebolagslagen skall i kallelsen angivas de ärenden som skall förekomma på stämman. Några kompletteringsbestäm- melser i anslutning härtill förekommer ej i bolagsordningarna.
I bolagsordningen kan stadgas att ak- tieägare som vill deltaga i bolagsstämma skall göra föranmälan därom till sty- relsen.” Endast i fråga om ett företag, Sveriges kreditbank AB, är detta fallet. Härvid är stadgat att »anmälan om del- tagande i bolagsstämma skall göras å ombudsmannaexpeditionen vid bankens huvudkontor näst föregående söcken- dag mellan klockan 10 förmiddagen och 3 eftermiddagen».14
Bolagsstämman i ett aktiebolag skall, om ej annat sägs i bolagsordningen, öppnas av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett.15 Bolagsord— ningarna innehåller i flertalet fall be— stämmelser härom. I ungefär hälften av dessa fall skall stämman öppnas av sty- relsens ordförande, i övriga fall kan även annan styrelseledamot fullgöra detta uppdrag.
Sammanträdesformer
Sedan stämman öppnats skall den själv välja ordförande, om ej annat stadgas i bolagsordningen.la Oftast finns ej några speciella regler om hur om- röstningen skall tillgå. I ett tiotal före- tag skall emellertid omröstning ske ef— ter huvndtal. Till ordförande kan utses envar aktieägare samt om ej annat stad- gas i bolagsordningen även person som
ej är aktieägare. Några dylika special- bestämmelser förekommer icke beträf- fande de helstatliga aktiebolagen. I praktiken har man i regel till ordföran- de vid bolagsstämman utsett nägon sty- relseledamot, vanligtvis styrelsens ord- förande. Endast i undantagsfall har det förekommit att man utsett ombudet för statens aktier.
Protokoll skall genom styrelsens för- sorg föras vid bolagsstämma.17 Proto- kollet skall justeras av ordföranden och minst en på stämman utsedd person. I regel har till detta uppdrag utsetts den som utövat rösträtt för statens aktier. Protokollet skall senast inom två veckor efter stämman hållas tillgängligt för ak- tieägarna. I Sveriges kreditbank AB skall protokollet även tillställas bank- och fondinspektionen.18
I fråga om omröstning på bolags— stämma är den allmänna regeln, bort- sett från vissa undantag i samband med val av stämmans ordförande, för vilka tidigare redogjorts, att omröstning verk- ställs för fulla antalet aktier och att varje aktie motsvarar en röst. Eftersom aktieägaren-staten på bolagsstämman representeras av endast ett ombud ut- görs bolagsstämmans beslut i flertalet bolag av detta ombuds beslut. Avvikelse härifrån förekommer endast i bolag, till vilka staten avsiktligt knutit vissa enskilda aktieägare.
I AB Svenska tobaksmonopolet med— för vid val av styrelse och revisorer en- dast preferensaktierna rösträtt.” Prefe- rensaktierna i detta bolag innehaves
1” Bolagsordningen, & 17. 13 ABL, 114 5, 2:a stycket. " Bolagsordningen, 5 9, 2:a stycket. Be- stämmelserna i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse om denna sak överensstämmer med de ovan citerade i ABL.
5 ABL, 118 5, 3:e stycket. ** ABL, 118 5, 2:21 stycket. 7 ABL, 118 &, 6:e stycket. ” Bolagsordningen, 5 10. ” Bolagsordningen, & 13.
HHHHH
alla av enskilda aktieägare, som sålunda ensamma utövar bolagsstämmans funk— tion vid val av de styrelseledamöter och den revisor, som skall utses på bolags- stämma. I övriga frågor medför stam- och preferensaktier lika rösträtt. De enskilda aktieägarnas inflytande är dock härvid ytterst begränsat till följd av den ringa del av bolagets aktiekapi- tal, som innehaves av dem.
I Sveriges centrala restaurang AB medför varje stamaktie 300 röster vid val av de styrelseledamöter och reviso- rer, som skall utses av bolagsstämman.” Antalet röster kan härigenom komma att uppgå till 15 000 för de enskilda, som äger stamaktierna, samt till 4950 för staten, som äger preferensaktierna. Vid övriga beslut medför såväl prefe- rens- som stamaktier vardera en röst. Röstfördelningen blir då 50 för enskilda och 4 950 för staten.
Starkast är de enskilda aktieägarnas inflytande i AB Vin- & Spritcentralen. Varje stamaktie medför här vid alla om- röstningar 50 röster.21 De enskilda aktie— ägarna, som äger stamaktierna, kom- mer härigenom upp till sammanlagt 20 000 röster mot 14 600 för staten.
I det fjärde bolaget av ifrågavarande karaktär, AB Industrikredit, finns en- dast en serie av aktier. Röstfördelningen blir här vid alla bolagsstämmans beslut maximalt 5 998 för staten och 2 002 för enskilda aktieägare.
Slutligen skall i sammanhanget om- nämnas att preferensaktie i Stockholm-— Bimbo järnvägs AB i vissa fall medför en tiondels röst. Detta förhållande tor- de vara en kvarleva från den tid då ho- laget var i enskild ägo och saknar praktisk betydelse för närvarande (lå staten är ägare till så gott som alla så- väl stam- som preferensaktier.
Varken nuvarande aktiebolagslag el- ler föregående innehåller några regler för huruvida omröstning skall vara öp-
pen eller sluten. I vissa bolag har man dock intagit bestämmelser i bolagsord— ningarna om att omröstning skall vara sluten 0111 så begärs. Detta är exem- pelvis fallet med Sveriges kreditbank AB.22 I Ruotivare gruv AB har man gått ännu längre genom att föreskriva att alla val med undantag av val av stäm- mans ordförande skall vara slutna om ej bolagsstämman för tillfället annor— lunda beslutat.?" Å andra sidan gäller för AB Trafikrestauranger uttryckligen att alla omröstningar skall vara öppna.24
Bolagsstämmans uppgifter
Innan närmare redogörs för bolags- stämmans uppgifter skall något berö- ras förekomsten av inskränkningar i bo- lagsstämmans formella kompetens. I första hand bör därvid nämnas änd- ringar i bolagsordningen. Enligt aktie- bolagslagen tillkommer det bolagsstäm— man att fatta beslut härom. För tretton av företagen gäller dessutom att änd- ringar i bolagsordningen skall under- ställas Kungl. Maj:t för godkännande. Ifrågavarande företag är i första hand sådana som hör direkt under Kungl. Maj:t. Vidare gäller, förutom övriga reg- ler rörande aktiebolags likvidation, för Svenska spannmåls AB det tillägget att Kungl. Maj:t äger rätt påfordra, att detta bolag träder i likvidation samt därvid förordna likvidator eller likvi- datorer.?5
Följande ärenden är obligatoriska på ordinarie bolagsstämma: fastställelse av balansräkningen, beviljande av ansvars- frihet åt styrelseledamöterna och verk- ställande direktören samt beslut i an- ledning av vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.26 Bolagsord-
20 Bolagsordningen, 5 16. ”1 Bolagsordningen, & 16. ” Bolagsordningen, & 10. ” Bolagsordningen, & 11. " Bolagsordningen, & 15. 25 Bolagsordningen, & 13. 2 ABL, 126 5, 1 mom.
0-
ningarna innehåller dessutom subsi- diära bestämmelser, bland annat röran- de vissa ordningsfrågor. En typisk dag- ordning för ordinarie bolagsstämma får därför följande utseende:
1) Val av ordförande
2) Justering av röstlängd 3) Val av justeringsmän 4) Fråga om stämmans behöriga sam—
mankallande 5) Föredragning av styrelsens förvalt- ningsberättelse 6) Föredragning av revisorernas be- rättelse 7) Fastställelse av balansräkning 8) Beviljande av ansvarsfrihet åt sty- relseledamöterna och verkställande direktören 9) Beslut i anledning av vinst eller förlust enligt den fastställda balans- räkningen 10) Beslut om arvode till styrelseleda- möter och revisorer jämte supple— anter 11) Val av styrelseledamöter och revi— sorer jämte suppleanter
12) Övriga frågor i behörig ordning hänskjutna till stämman.
Denna dagordning torde i huvuddrag tillämpas av alla de helstatliga bola- gen. I några fall tillkommer ytterligare någon punkt. Så är exempelvis fallet med vissa företag som ej har antalet styrelseledamöter fixerat i bolagsord- ningen. Bolagsstämman får då även ta ställning till styrelsens storlek för det kommande verksamhetsåret. Å andra sidan kan punkterna 10) och 11) kom- ma att utgå om styrelsen utses för längre tid än ett verksamhetsår eller av någon utomstående myndighet, exem- pelvis Kungl. Maj:t. Dagordningen för extra bolagsstämma sammanfaller i frå- ga om de fyra första punkterna med ovanstående. Därefter upptas endast de ärenden som föranlett stämmans sam- mankallande.
För en bedömning av bolagsstämmans betydelse för verksamheten inom de helstatliga aktiebolagen är det nödvän- digt att närmare studera de praktiska erfarenheterna. Vad först beträffar or- dinarie bolagsstämma i sagda bolag vi- sar en undersökning avseende år 1953 att de varje år återkommande allmänna ärendena (omfattande punkterna 1—11 i förestående dagordning) icke i något fall föranlett extraordinära beslut eller uttalanden av stämman. Härvid har bortsetts från uttalanden av det slag som tidigare berörts rörande styrelse- ledamots avgång eller frånfälle. Detta hindrar givetvis icke att uttalanden kan ha gjorts av ombudet för statens aktier i samband med granskningen av bola- gets verksamhet, ehuru dylika uttalan- den icke blivit protokollförda.
I högre grad tilldrar sig punkten öv- riga frågor intresse. En undersökning rörande förekomsten av dylika har verkställts för femårsperioden 1948-— 1953.27 Härvid har framkommit att sär- skilda frågor förekommit under denna punkt någon gång under perioden i åt- minstone hälften av företagen. Den största delen av dessa frågor avser änd- ringar i bolagsordningen och ökning av aktiekapitalet, således frågor i vilka inget annat organ inom bolaget är be- hörigt att fatta slutgiltigt beslut. Vidare har de anställdas pensionsfrågor varit föremål för behandling inom flera före- tag. År 1951 behandlade sålunda stäm- man för GDG Biltrafik AB frågan om bildande av en fri pensionsstiftelse för hos bolaget anställd personal och år 1952 godkände stämman för Svenska lastbil AB ett av styrelsen fattat beslut
27 Härvid bör observeras att fem av före- tagen tillkommit eller förstatligats efter in- gången av denna period. Undersökningen är delvis utförd med hjälp av frågeformulär till ifrågavarande företag. Beträffande frågefor- mulärets uppställning se bil. 1.
angående bildande av en dylik stiftelse för bolagets tjänstemän. Bolagsstämman för AB Trafikrestauranger behandlade åren 1948 och 1951 frågor rörande dyr- tidstillägg åt pensionärer. Vid 1952 års bolagsstämma inom Sveriges kredit- bank AB behandlades fråga om faststäl- lande av ändringar i bankens pensions- reglemente. Ordinarie bolagsstämma vid Motala ströms kraft AB behandlade slut— ligen år 1950 fråga om överföring av skattefonden till dispositionsfonden samt är 1951 fråga om fastställande av stadgar för bolagets fria pensionsstif— telse.
Vid varje ordinarie bolagsstämma in- om Sveriges kreditbank AB efter år 1950 har fråga om beviljande av bidrag till allmännyttiga eller därmed jämför- liga ändamål varit uppe till behand- ling. Likaledes behandlades inom AB Svenska tobaksmonopolet år 1951 fråga angående höjning av anslaget till bola- gets sociala verksamhet bland perso- nalen.
En fråga av mera speciell karaktär är den vid 1952 års bolagsstämma i AB Svenska tobaksmonopolet behand- lade ändringen av bestämmelserna om inleverans av tobaksskatt i avtalet mel- lan staten och bolaget angående ut- övandet av statens tobaksmonopol. Vid ordinarie bolagsstämma med Sveriges kreditbank AB år 1953 behandlades vi— dare fråga angående förlängning av bankens oktroj, vilket resulterade i att bolagsstämman enhälligt beslöt att ingå till Kungl. Maj :t med hemställan om att Kungl. Maj:t måtte bevilja banken för- nyad oktroj. Av särskilt intresse för be— lysning av den dubbelställning, som ett ombud för staten i egenskap av aktie- "g..”.- kan komma att intaga i frågor, som rör ett bolags förhållande till stats- myndigheterna är det uttalande, som ombudet, statssekreterarcn i finansde— partementet, därvid fann sig ha anled-
ning att göra till protokollet. Han an- förde nämligen »att han biträdde detta beslut allenast såsom ombud för staten i egenskap av aktieägare, och att beslu- tet förty icke finge anses föregripa Kungl. Maj:ts blivande prövning och beslut i anledning av en bankens ansö- kan om förlängd oktroj».28
I detta sammanhang bör även berö- ras den rätt aktieägare har att på bo- lagsstämma erhålla upplysningar.29 Den- na rätt har så vitt framgår av protokol— len under femårsperioden endast ut— nyttjats vid ett tillfälle. Detta inträffade år 1952 i Sveriges centrala restaurang AB, då verkställande direktören på grund av därom framställd fråga redo- gjorde för anledningen till att ett av bolagets dotterföretag medgivits för— värva ett hotell i Stockholm.” Dessutom har, tillsynes utan särskild anmaning, av verkställande direktören i Svenska lastbil AB är 1953 lämnats en förkla- ring till att en av företaget förvärvad fastighet ej lagfarits.31
I fråga om förekomsten av extra bo— lagsstämmor visar en undersökning rö- rande den ovannämnda femårsperioden att dylika anordnats i ungefär halva antalet bolag. I ett av dessa företag, Norrbottens järnverk AB, har extra stämma förekommit tre gånger och i AB Statens Skogsindustrier samt AB Trafikrestauranger vardera två gånger under perioden. I återstoden av nämnda bolag har extra bolagsstämma endast förekommit en gång.
Bland de ärenden som förekommit vid dessa stämmor märks i första hand val av styrelseledamöter och revisorer, aktualiserade genom ledamots eller re-
" Protokoll från ordinarie bolagsstämma i Sveriges kreditbank AB den 20 mars 1953, 5 19.
" ABL, 127 5. 3" Protokoll från ordinarie bolagsstämma i Sveriges centrala restaurang AB den 19 juni 1952, 5 19.
31 Protokoll från ordinarie bolagsstämma i Svenska lastbil AB den 18 juni 1953, 5 7.
visors frånfälle eller avgång av annan orsak mellan de ordinarie bolagsstäm- morna. Vidare har i några fall förekom- mit ärenden rörande ändringar i bo- lagsordningen eller ökning av aktie- kapitalet. I ett par fall har förekommit frågor rörande förhöjt arvode till sty- relseledamöter. Som tidigare nämnts be- handlade ordinarie bolagsstämmorna i AB Trafikrestauranger åren 1948 och 1951 frågor rörande dyrtidstillögg åt pensionärer. De extra stämmorna i bo- laget behandlade åren 1951 och 1952 en omläggning rörande den gällande pensionsordningen för den del av bo- lagets tjänstemannapersonal, som om-
fattades av Tjänstemannapersonalens hos AB Trafikrestauranger Pensions- kassas (understödsförening) verksam- het. Ett liknande ärende förekom vid extra bolagsstämma i Svenska rederi AB Öresund år 1950, då beslut fattades att 200000 kronor skulle avsättas till en fri pcnsionsstiftelse »med ändamål att bereda pension eller lämna pen- sionsbidrag åt anställda eller före detta anställda vid bolaget». Slutligen skall även nämnas att extra bolagsstämma år 1950 anordnades i Ruotivare gruv AB, varvid beslöts att bolaget skulle deltaga i bildandet av AB Statsgruvor och där- vid teckna en aktie.
FEMTE KAPITLET
Styrelsen
Varje aktiebolag skall ha en styrelse. Består styrelsen av tre eller flera leda- möter skall dessutom utses en verkstäl- lande direktör. Detta gäller för alla fö- retag på grund av stadganden i aktie- bolagslagen.1 Direktionsråd, arbetsut— skott inom styrelsen och dylika i före- tagsledningen ingående organ är icke omnämnda i aktiebolagslagen. För dem gäller därför i särskild ordning fast- ställda regler.
Styrelseledamöternas antal
Antalet styrelseledamöter måste i ak- tiebolag, vars aktiekapital eller maximi— kapital enligt bolagsordningen översti- ger 500000 kronor, vara minst tre.2 Endast fem av de helstatliga aktiebola— gen kan till följd härav ha mindre än tre styrelseledamöter. I bolagsordning- en angives antingen ett fixerat antal eller en lägre och en övre gräns för styrelsens storlek. I senare fallet be- stäms styrelsens storlek inom de an- givna gränserna i samband med att le- damöterna utses. Liknande gäller i frå- ga om suppleanterna.
I tabell 3 har vissa uppgifter sam— manställts rörande styrelseledamöter och suppleanter. Det framgår härav att man i regel föredragit att ha en viss valfrihet i fråga om styrelsens storlek. Endast i åtta fall har i bolagsordningen angivits ett fixerat antal. Det bör här- vid anmärkas att sex av dessa är bo-
lag, där styrelseledamöter och supple- anter utses av annan än bolagsstäm- man.
I fråga om de överväganden som le- gat till grund för bestämmandet av an- talet styrelseledamöter kan nämnas, å ena sidan önskemål att få olika intres- sen representerade i styrelsen, å andra sidan behovet av en effektivt arbetande företagsledning. Den senare synpunkten föranledde att man vid bildandet av AB Statsgruvor bestämde sig för ett så re- lativt lågt antal styrelseledamöter som tre till fyra. Det förutsattes härvid att samtliga styrelseledamöter skulle del- taga i verksamheten, varför högre an- tal ej ansågs önskvärt.3 Vid bildandet av AB Industrikredit, där styrelsen har åtta ledamöter, sökte utredningsmän- nen förena de båda synpunkterna ge- nom att uttala: »För övrigt behöver icke hela styrelsen deltaga vid behand- lingen av alla ärenden, utan torde ett stort antal sådana kunna avgöras av en av styrelsen tillsatt direktion.»"
Suppleanter för styrelsens ledamöter behöver enligt aktiebolagslagen ej fin- nas. Endast i fråga om ett företag, AB Statsgruvor, saknas emellertid bestäm- melser om suppleanter i bolagsord- ningen. Beträffande övriga företag har man i regel angivit en högre och en
1 ABL, 77—78 55. ' ABL, 77 5, 1:a stycket. ” SOU 1950: 2, sid. 53 f. * SOU 1934: 7, sid. 35.
Tabell 3. Numerär och mandatlid för styrelseledamöter och suppleanter i helstatliga aktiebolag
Antal styrelse- Antal ledamöter suppleanter Man— Företag dattid Enl. bo- Nuva- Enl. bo- Nuva— (år) lagsordn. rande lagsordn. rande Kommunikationsdeparlemenlel AB Transitotrafik ........................... 1—7 1 1—4 1 1 Finansdeparlemenlet AB Industrikredit ............................ 8 8 8 8 1 Nya system AB ............................. 8 8 4 4 2 AB Svenska tobaksmonopolet ................. 8 8 4 4 2 Sveriges centrala restaurang AB ............... 8 8 4 4 2 Sveriges kreditbank AB ...................... 6—12 9 högst 6 3 1 AB Vin- & Spritcentralen .................... 8 8 4 4 2 J ord bruksde p arlemenlel AB Fjäråssand .............................. högst 3 3 högst 2 1 1 Svenska spannmåls AB ....................... 6—10 8 6—10 8 1 Handelsdeparlemenlel AB Ceaverken ............................... 4—6 6 2—3 3 1 Norrbottens järnverk AB ..................... 5—7 7 högst 5 2 1 Ruotivare gruv AB .......................... 1—2 2 1—2 2 1 AB Statsgruvor .............................. 3—4 4 0 O 1 AB Svensk torvförädling ..................... 6;10 8 högst 6 2 1 Svenska penninglotteriet AB .................. 3—5 5 3—5 5 1 Svenska skifferolje AB ....................... 5—8 7 högst 5 3 1 AB Tipstjänst ............................... 5 5 3 3 1 Pensionsslyrelsen AB Kurortsverksamhet ....................... 4—7 5 3—4 3 1 Järnvägsslyrclsen GDG Biltrafik AB ........................... 5—7 6 högst 5 5 1 AB Gävle vagnverkstad ...................... 3 3 3 3 1 Stockholm—Bimbo järnvägs AB ............... 3—8 5 högst 3 3 1 Svenska lastbil AB .......................... 3—6 6 2 2 1 Svenska rederi AB Öresund ................... 4—6 6 2 2 1 AB Trafikrestauranger ........................ 5 5 2 2 1 Valtenfallsslyrelsen Motala ströms kraft AB ...................... 3—5 5 högst 2 2 1 Domänstyrelsen AB Statens Skogsindustrier ................... högst 6 6 högst 4 4 1
lägre gräns för antalet suppleanter. Det högsta antalet kan förekomma i Sven— ska spannmåls AB, där den övre grän- sen är tio. I regel är man vid bestäm- mandet av antalet suppleanter endast bunden av de i bolagsordningen angiv- na gränserna. I ett par fall förekommer emellertid även den bestämmelsen att
antalet suppleanter skall vara lika med antalet ordinarie ledamöter.5 Endast i undantagsfall skall suppleanterna utses för angivna ordinarie ledamöter.6
5 Se t. ex. bolagsordningen för Svenska spannmåls AB, 5 6, l:a stycket. " Bolagsordningen för AB Gävle vagnverk— stad, 5 9.
Tillsättandet av jämte suppleanter i ett aktiebolag sker normalt på bolagsstämman. Bestäm- melse kan emellertid intas i bolagsord- ningen om att en eller flera av ledamö- terna och suppleanterna skall utses i annan ordning.7 Detta torde emellertid icke kunna tillämpas på samtliga leda- möter och suppleanter.” För intagande av en dylik bestämmelse i bolagsord- ningen fordras stöd av särskild lag eller författning eller tillstånd av Kungl. Maj:t.
I aderton av de här behandlade bo- lagen utses styrelsen av bolagsstämman enligt vanliga regler. För övriga åtta företag gäller speciella bestämmelser.
I AB Industrikredit ägs 25 procent av aktierna av vissa enskilda banker. Dessa är berättigade att på bolagsstämman »särskilt för sig utse högst tre av sty- relsens ledamöter» jämte lika antal suppleanter. En förutsättning är att an- mälan därom görs innan bolagsstämman skall verkställa val av styrelse. Valet förrättas i samma ordning, som gäller för val av övriga styrelseledamöter och suppleanter med den skillnaden att bo— lagets övriga aktieägare — (1. V. 5. sta- ten — icke äger deltaga däri. Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter ut- ses sedan i vanlig ordning.” Bestämmel- sen torde ha tillkommit av samma skäl som föranlett att viss del av aktiekapi- talet överlåtits på enskilda, nämligen för att tillföra bolaget viss till enskilda ban- ker knuten sakkunskap.
I AB Svenska tobaksmonopolet utses halva antalet styrelseledamöter, utgö- rande fyra personer, jämte två supple- anter av Kungl. Maj:t. övriga utses i vanlig ordning på bolagsstämma med den inskränkning i rösträtten för sta- tens aktier, för vilken tidigare redo- gjorts.10 Samma gäller för Sveriges cen- trala restaurang AB och AB Vin- &
styrelseledamöter
Spritcentralen. I Nya system AB utser Kungl. Maj:t sex av styrelsens ledamö- ter jämte två suppleanter samt bolags— stämman återstående två ledamöter och två suppleanter.
I AB Trafikrestauranger består styrel- sen av fem ledamöter med två supplean- ter för (lem. Kungl. Maj:t utser härav tre styrelseledamöter och en supp— lcant.u I AB Statens Skogsindustrier, där styrelsen kan bestå av högst sex ledamöter med högst fyra suppleanter, äger Kungl. Maj:t utse högst tre leda- möter oeh högst en suppleant.12 I båda företagen utses övriga styrelseledamö- ter och suppleanter i vanlig ordning på bolagsstämma till vilken ombudet för staten såsom aktieägare utses av respek- tive affärsverk.
I AB Kurortsverksamhet skall styrel— sen bestå av minst fyra och högst sju ledamöter med tre eller fyra supplean- ter. Av dessa äger fullmäktige för folk- pensioneringsfonden utse tre styrelse— ledamöter och två suppleanter eller om styrelsen består av mer än fyra leda- möter, fyra ledamöter jämte två supp- leanter. Återstående ledamöter och suppleanter väljs i vanlig ordning vid bolagsstämma.” Detta är det enda fall där en myndighet underställd Kungl. Maj:t direkt utser ledamöter i ett hel- statligt bolags styrelse. Förslag i denna riktning har emellertid framställts i andra fall. Sålunda begärde marinför- valtningen att få utse en representant i styrelsen för Svenska skifferolje AB i samband med att Kinne-Klevaverket överfördes till bolaget.14 Detta förslag ledde emellertid ej till något resultat.
" ABL, 77 5, 2:a stycket. ” Nial H.: Om aktiebolag, Sthlm 1948, sid. 54. " Bolagsordningen, 1" Bolagsordningen, 11 Bolagsordningen, " Bolagsordningen, 13 Bolagsordningen, * Prop. nr 25/1943, sid. 6.
8. 7, mom. 2. 8. 9. 6.
memmmmwa
_.
I | 1 I
Styrelseledamot, som utses på bolags- stämma, skall normalt utses för tiden intill nästa ordinarie bolagsstämma. Detta innebär en mandattid på unge- fär ett år. Styrelseledamot kan emel- lertid väljas för tiden till den ordinarie bolagsstämma, som skall äga rum un- der tredje räkenskapsåret efter valet. Samma gäller för suppleanter.”
Som framgår av tabell 3 utgör man- dattiden ett är för alla helstatliga ak- tiebolag med undantag av fyra, nämli- gen Nya systEm AB, AB Svenska tO- baksmonopolet, Sveriges centrala res- taurang AB och AB Vin- & Spritcentra— len. För dessa bolag gäller att såväl le— damöter som suppleanter utses för två år 1 sänder, så att halva antalet ledamö- ter och suppleanter avgår varje år.16
Styrelseledamot eller suppleant kan när som helst skiljas från sitt uppdrag av den som utsett honom. Han har även själv rätt att avgå före utgången av den tid för vilken han blivit vald. Anmälan skall i så fall göras hos styrelsen och om vederbörande ej är vald av bolags— stämman även hos den som utsett ho— nom. Med val eller utseende av ny le- damot kan i vissa fall anstå till nästa ordinarie bolagsstämma om ej annat stadgas i bolagsordningen.17 För exem— pelvis AB Svenska tobaksmonopolet gäl- ler dock att »därest styrelseledamot el— ler suppleant avgår före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den återstående tiden».m I Sveriges centrala restaurang AB finns liknande bestäm- melser, dock tillämpliga endast på av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöter och suppleanter.19
Såväl styrelseledamöter som supple- anter blir ofta omvalda, vilket medför att de kan komma att kvarstå i sina befattningar under en följd av år.
Aktiebolagslagens villkor för behörig- het att vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag består cn— dast i att vederbörande skall vara myn- dig, här i riket bosatt svensk lnedbor- gare. I fråga om det senare villkoret kan emellertid Kungl. Maj:t bevilja un- dantag för högst en tredjedel av styrel- sens ledamöter.20
Kompletterande bestämmelser finns i bolagsordningarna samt i rusdrycks- försäljningsförordningen för Nya sys- tem AB, Sveriges centrala restaurang AB och AB Vin- & Spritcentralen. I enlig- het härmed är konkurstillstånd diskva- lificerande för uppdraget. Likaså får ämbets— eller tjänsteman, som till följd av sin befattning kan komma att del- taga i beslut rörande tillverkning och försäljning av rusdrycker eller att utöva tillsyn däröver ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd tillhöra styrelserna i ifrågava- rande företag. Styrelseledamot i AB Vin- & Spritcentralen och Nya system AB får ej heller den vara, som har till- stånd att till försäljning tillverka rus- drycker eller som är ledamot av styrel- sen för annat företag än AB Vin- & Spritcentralen, som innehar dylikt till- stånd.111 Enligt bolagsordningen för Sve- riges centrala restaurang AB22 kan icke heller den utses till ledamot eller suppleant av styrelsen, »som själv dri-
15 ABL, 77 och 80 55. 16 Se t. ex. bolagsordningen för AB Vin- & Spritcentralen & 10 mom. 3. Mandattiden i AB Svenska tobaksmonopolet var från början tre år, se Vasseur Eric: AB Svenska tobaksmono- polets verksamhet i Minnesskrift utgiven med anledning av Svenska tobaksmonopolets tjugo- femåriga verksamhet, Stockholm 1940, sid. 345. " ABL, 77 5, 4—5:e styckena. 3 Bolagsordningen, 5 7, mom. 2. ” Bolagsordningen, & 10, mom. 3. 20 ABL, 79 5. 21 K rusdrycksförsäljningsförordning 26 maj 1954, 4 kap. 40 5 1 mom., 6 kap. 67, 75 55. ” 5 10, mom. 2.
...
ver hotell- eller restaurangrörelse eller har andel i aktiebolag, som självt eller genom dotterbolag idkar sådan rörelse, ej heller den som, ändock att han icke har andel i bolag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant bolag eller tjänsteman i bola— get». Liknande bestämmelser gäller för Nya system AB oeh AB Vin- & Sprit- centralen.” Ledamot eller suppleant i styrelsen för dotterbolag till Sveriges centrala restaurang AB kan dock vara ledamot eller suppleant i moderbolagets styrelse. Likaså får till ledamot eller suppleant i styrelsen för AB Vin- & Spritcentralen utses ledamot eller supp- leant i styrelsen för Sveriges centrala restaurang AB eller dotterbolag, samt dotterbolag till AB Vin- & Spritcen- tralen.
Några villkor för behörighet före- kommer icke i övrigt inom de helstat- liga aktiebolagen. Frågan har emeller- tid varit föremål för övervägande i sam- band med tillkomsten av några bolag. Vid utredningen om bildandet av Sve- riges kreditbank AB ansåg sålunda de sakkunniga att styrelsen till övervägan- de delen borde bestå av »personer, som representera sakkunskap och erfaren— het från näringslivets olika områden». Personer över 70 år borde vidare ej vara valbara.24 I liknande sammanhang anfördes beträffande AB Statsgruvor att styrelsens ledamöter borde vara på om- rådet sakkunniga och utses bland »in- dustriellt, ekonomiskt och organisato- riskt erfarna personer» endast med hänsyn till kunnande och skicklighet i fråga om arbetet?-" I intet av dessa båda företag har motsvarande bestämmelser influtit i bolagsordningarna.
Rekryteringsbasen
En systematisk genomgång avseende de faktiska kvalifikationerna för tidi- gare och nuvarande styrelseledamöter
i de helstatliga aktiebolagen skulle bli tämligen omfattande och förenad med viss osäkerhet. Frågan har emellertid sitt största intresse med hänsyn till sty- relseledamöternas rekryteringsbas. Det har därför ansetts motiverat att in- skränka undersökningen till rekryte- ringsbasen och låta den omfatta endast nu fungerande styrelseledamöter.26 Det har därvid visat sig att rekrytering som regel sker från någon av följande tre kategorier: '
I Politiskt eller fackligt verksamma
personer, 11 I statsförvaltningen verksamma äm- bets- och tjänstemän III Övriga huvudsakligen i näringslivet verksamma personer, vanligen re- presenterande speciell sakkunskap av exempelvis teknisk eller ekono- misk karaktär. En person kan givetvis tillhöra mera än en av dessa kategorier. Vid klassifi- ceringen har därför bedömts vilken ka— tegori som i första hand föranlett att vederbörande utsetts till ifrågavarande uppdrag. De fel som härvid i något en— skilt fall kan ha begåtts torde icke i högre grad ha påverkat resultatet. Sty- relseledamöternas fördelning på ovan- nämnda kategorier framgår av tabell 4.
Beträffande hela antalet styrelseleda- möter är kategori II starkast företrädd. Därnäst kommer kategori III. Det före- ligger sålunda en allmän tendens att till styrelseledamöter i de helstatliga aktiebolagen i första hand utse i stats— förvaltningen verksamma ämbets- och tjänstemän. Detta förhållande är sär-
” Bolagsordningarna, & 7, pkt 2, respektive 5 10, mom. 2.
" SOU 1949: 13, sid. 61. Frågan blev ej särskilt berörd av föredragande departements- chefen i propositionen om bolagets inrättande.
25 SOU 1950: 2, sid. 53 f. " Härvid har bolagens registreringsbevis i första hand tjänat som underlag. Undersök- ningen avser förhållandena i början av år 1954. Nya system AB ingår därför icke.
Tabell 4. Styrelseledamöternas rekryteringsbas i helstatliga aktiebolag
Antal styrelseledamöter Företag tillhörande kategori totalt I II III Kommunikalionsdeparlemenlet AB Transitotrafik ........................ — 1 — 1 Finansdepartementel AB Industrikredit ........................ 2 2 4 8 AB Svenska tobaksmonopolet ............. 1 3 4 8 Sveriges centrala restaurang AB .......... 5 1 2 8 Sveriges kreditbank AB .................. 3 1 5 9 AB Vin- & Spritcentralen ................ 3 1 4 8 Jordbruksdepartemenfel AB Fjäråssand .......................... — 1 2 3 Svenska spannmåls AB ................... 4 2 2 8 H andelsde parlementel AB Ceaverkcn ......... ' .................. 1 1 4 6 Norrbottens järnverk AB ................. 1 2 4 7 Ruotivare gruv AB ...................... — 2 — 2 AB Statsgruvor .......................... 1 2 1 4 AB Svensk torvförädling ................. 2 3 3 8 Svenska penninglotteriet AB .............. 2 2 1 5 Svenska skifferolje AB ................... 2 1 4 7 AB Tipstjänst ........................... 3 — 2 5 Pensionsstyrelsen AB Kurortsverksamhet ................... 1 3 1 5 Järnvägsslgrelsen GDG Biltrafik AB ....................... — 6 — 6 AB Gävle vagnverkstad .................. — 3 — 3 Stockholm—Rimbo järnvägs AB .......... 1 3 1 5 Svenska lastbil AB ...................... _ 5 1 6 Svenska rederi AB Öresund ............... — 5 1 6 AB Trafikrestauranger ................... —— 4 1 5 Vattenfallsstyrclsen Motala ströms kraft AB .................. 2 2 1 5 , Domänslyrelsen AB Statens Skogsindustrier ............... 1 3 2 6 Totalt 35 59 50 144
% 24 41 35 100 Därav bolag under: Departementen .......................... 30 25 42 97
% 31 25 43 100 Centrala verken .......................... 5 34 8 47
% 10 73 17 100
deles accentuerat beträffande de bo— lag, som hör under centrala ämbetsverk. Ända upp till 73 procent av styrelse- ledamöterna i dessa bolag utgörs av personer ur denna kategori.
Å andra sidan kan beträffande de bo- lag, som hör direkt under Kungl. Maj:t, konstateras en viss övervikt för kate- gori III samt i någon män för kategori 1. Kategori III är relativt sett starkast fö- reträdd i vissa av de under handels— departementet hörande bolagen medan kategori I främst återfinns i bolag som Sveriges centrala restaurang AB, mo- nopolbolagen samt Svenska spannmåls AB.
I bolag med vissa av staten auktori- serade aktieägare synes tendensen vara att dessa utser personer ur kategori III medan staten i första hand utser sty- relseledamöter ur kategori I. Beträffan- de det närmare personvalet i fråga om styrelseledamöter, som utsetts av en- skilda aktieägare, synes praxis variera. De enskilda aktieägarna i AB Industri- kredit utser sålunda representanter för sina egna intressen. Däremot är det se— dan länge rådande praxis i AB Vin- & Spritcentralcn att de enskilda aktie- ägarna till styrelseledamöter och supp— leanter utser personer utanför sin egen krets.?7
Det förekommer relativt sparsamt att samma personer sitter i styrelserna för flera bolag samtidigt. Ett undantag ut- gör dock i viss mån de under järnvägs- styrelsen hörande bolagen. Verkschefen är styrelseledamot i fem och överdirek- tören i fyra av dessa bolag. Även i fråga om vissa andra ledamöter förekommer dylikt engagement i mera än ett av järnvägsstyrelsens bolag.
Ordföranden
En av styrelsens ledamöter skall vara dess ordförande. Det kan vara bestämt i bolagsordningen, att där annan än bo-
lagsstämman utser vissa styrelseledamö- ter en av dem skall vara styrelsens ord- förande. I andra fall kan bolagsstäm— man välja styrelsens ordförande. Har så ej skett väljer styrelsen inom sig sin ordförande.23
Den allmänna regeln beträffande de undersökta företagen är att styrelsen själv inom sig utser ordförande och vice ordförande.29 Några undantag finns dock. I AB Svenska tobaksmonopolet utser sålunda Kungl. Maj:t styrelsens ordförande och vice ordförande bland de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna av styrelsen.30 Samma gäller för Nya system AB, Sveriges centrala restaurang AB och AB Vin- & Spritcentralen. Kungl. Maj:t utser även ordförande och Vice ordförande i AB Trafikrestaurang- ers styrelse.31 Såsom en mellanform mellan den allmänna regeln och ovan- stående undantag kan nämnas AB In- dustrikredit, däri styrelsens ordföran— de utses av Kungl. Maj:t och vice ord- förande väljs av styrelsen.32 Slutligen bör nämnas att i AB Tipstjänst såväl ordföranden som vice ordföranden i bolagsstyrelsen utsågs vid senaste ordi- narie stännna.33
Arvoden
Aktiebolagslagen innehåller intet stadgande om arvode till styrelseleda- möter och suppleanter. Lagen torde emellertid utgå från att dylikt arvode förekommer”, vilket är fallet i samtliga
'” PM med förslag till omorganisation av de allmänna restaurangbolagens verksamhet; prop. nr 199/1945 Bill. sid. 31.
” ABL, 84 5, 1:a stycket. 29 I några fall har detta även direkt före— skrivits i bolagsordningarna, se t. ex. bolags- ordningen för AB Gävle vagnverkstad, & 9.
30 Bolagsordningen, & 7, mom. 2. *" Bolagsordningen, & 8. ”2 Bolagsordningen, & 9, 1:a stycket. 33 Protokoll från ordinarie bolagsstämma i AB Tipstjänst den 17/10 1953, 5 12. " Stenbeck-Wijnbladh-Nial: Den nya aktie- bolagslagen, Sthlm 1946, sid. 260.
l l l 1 l 1 | ! l l l
Tabell 5. Arvoden (kronor) till styrelseledamöter och suppleanter i styrelser för helstatliga aktiebolag
Suppleant Vice Annan
Ordfö- ordfö- styrel- per be-
Företag rande seleda- vistat Anmärkning rande
mot per år sam-
man—
per är per är1 per år träde
Kommunikationsdepartementet
AB Transitotrafik ................... — —— 500 — 25
Finansdeparlementet
AB Industrikredit ................... 4 000 — 1 000 — 50 Nya system AB .................... 8 000 — 3 000 1 000 — AB Svenska tobaksmonopolet ........ 8 000 — 3 000 1 000 _— Sveriges centrala restaurang AB ...... 4 000 — 2 000 1 000 — Sveriges kreditbank AB ............. 8 000 5 000 4 000 1 000 _— Arvode utgår ej till anställd i bolaget AB Vin- & Spritcentralen ........... 6 000 — 3 000 1 000 —
Jordbruksdepartemenlel
AB Fjäråssand ..................... * — * — 50 * 50 per sam- manträde
Svenska spannmåls AB .............. 8 000 6 000* 1 200 — 20 *Ar även jour- hav. ledamot
Handelsdcparlemenlet
AB Ceaverken ...................... 4 500 1 500 1 000 — 75 Norrbottens järnverk AB ............ 7 000 — 2 500 1 500 — Ruotivare gruv AB ................. 400 — 150 — —— AB Statsgruvor ..................... 6 500 — 3 500 —— — AB Svensk torvförädling ............. 4 500 1 500 1 000 500* — * Ej till VD Svenska penninglotteriet AB ......... 4 000 2 500 2 000 — 50 Svenska skifferolje AB .............. 6 000 — 2 500 -— 75 AB Tipstjänst ...................... 4 000 — 2 000 —— 50
Pensionsslyrelsen
AB Kurortsverksamhet .............. 800 _ 700 _ 25* * Ej till anställd i pensionsstyr.
Järnvägsstyrelsen
GDG Biltrafik AB .................. 800 — 400 — 30 AB Gävle vagnverkstad ............. 600 — 600 —— — Stockholm—Rimbo järnvägs AB. ..... 1 400* — 1 200* —— 30 * 1000 resp. 800 för anställd hos staten Svenska lastbil AB ................. 750* _ 750* 200 — * 500 för anst. hos staten Svenska rederi AB Öresund .......... 900* — 900* — — * 600 för anst. hos staten AB Trafikrestauranger ............... 2400 »— 1 800* 480 — * 1200 för anst. hos staten
Valten/allsstyrelsen
Motala ströms kraft AB ............. 1 200* — 1 200* 600* -— *Ledamot eller anställd i vat- tentallsverket resp. 600 och 0
Domänstyrelsen
helstatliga aktiebolag. Styrelsearvode- nas storlek fastställs i regel av bolags- stämman. Stämman kan härvid anting- en anslå ett totalbelopp, avsett att dis- poneras till styrelsearvoden, eller också fastställa arvodenas belopp. Det senare är det vanligaste tillvägagångssättet. I fyra bolag förekom emellertid under år 1953 att bolagsstämman beslöt i enlig- het med det förra alternativet.35
I några av de företag där Kungl. Maj:t utser vissa styrelseledamöter gäl- ler speciella bestämmelser i fråga om styrelsearvoden. I AB Svenska tobaks- monopolet gäller sålunda att arvode till styrelseledamot och styrelsesuppleant, som utsetts av Kungl. Maj:t, fastställs av Kungl. Maj:t.36 Bolaget är skyldigt att utbetala ersättningar till vederbö- rande i enlighet härmed. Dessutom får icke arvoden till övriga styrelseledamö- ter och suppleanter fastställas till hög- re belopp än vad som utgår för av Kungl. Maj:t utsedda.37 Detsamma gäller i fråga om Sveriges centrala restaurang AB38 och AB Vin- & Spritcentralen. I Nya system AB fastställes arvodena till samtliga styrelseledamöter och supple- anter av Kungl. Maj:t. Det åligger bo- laget att verkställa utbetalningar i en- lighet härmed.39 I något fall har det förekommit att bolagsstämman i sam- band med fastställande av arvoden även beslutat om andra förmåner av liknande karaktär. Sålunda beslöts i Motala ströms kraft AB är 1953 att ledamö- terna och suppleanterna i styrelsen skulle äga rätt till ersättning för resor i överensstämmelse med statens rese- reglemente. De skulle därvid hänföras till samma klass som vattenfallsstyrel— sens ledamöter?o
De för år 1955 utgående arvodena är redovisade i tabell 5. Beträffande be- loppens storlek kan konstateras att ar- vodena är högre för flertalet direkt un- der Kungl. Maj :t hörande bolag än för
sådana som hör under ett centralt äm- betsverk. Detta torde bland annat sam- manhänga med att styrelserna för de senare i högre grad än för de förra be- står av i statlig tjänst anställda perso- ner. Ett undantag från (lenna regel ut- gör AB Statens skogsindustrier vars ar- voden därför närmast motsvarar den förra gruppens. — Ordföranden åtnju- ter i regel arvode, som icke obetydligt överstiger övriga ledamöters. I några fall har även vice ordföranden erhål- lit ett förhöjt arvode. Arvodena är i re- gel årsarvoden. Undantag härifrån ut- gör endast suppleanterna i vissa bolag, som erhåller arvode för varje bevistat sammanträde.
Sammanträdesformer
I aktiebolagslagen stadgas i fråga om styrelsens sammanträden: »Det åligger ordföranden att tillse att sammanträden hållas då så erfordras. Framställer sty- relseledamot eller verkställande direk— tör, som ej tillhör styrelsen, begäran om sammankallande av styrelsen, skall hans begäran efterkommas. Verkställan- de direktör skall, ändå att han ej är styrelseledamot, närvara vid styrelsens sammanträden, där ej styrelsen för visst fall annorledes bestämmer.»41 Att ordföranden skall tillse att sammanträ- den hålles torde betyda att det är han,
35 Se t. ex. protokoll från ordinarie bolags- stämma i Sveriges kreditbank AB den 20 mars 1953, 5 13. " Bolagsordningen, & 10. 37 Avtal angående utövandet av Statens tobaksmonopol, & 10. ” Arvodenas storlek får ej göras beroende av omsättningen eller vinsten i detta bolag, se KF 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker, 6 Kap. 18 5. ” Bolagsordningen & 7, pkt 7; Avtal angå- ende godkännande av Detaljhandelsbolaget för rusdrycker etc., & 7. 40 Protokoll från ordinarie bolagsstämma i Motala ströms kraft AB den 20 april 1953, 5 12. 41 ABL, 84 5, 2:a stycket.
som skall utfärda kallelse till samman- träde. Denna skyldighet har även utta- lats i en del bolagsordningar. I några företag kan även vice ordföranden kalla till styrelsesammanträde.” Frågan om hur ofta sammanträde skall äga rum är enligt ovanstående i regel överläm- nad iill ordförandens bedömande. I Sve- riges kreditbank AB skall dock sam- manträde äga rum minst en gång per månad”, i Nya system AB, Sveriges centrala restaurang AB, AB Vin- & Spritcentralen samt i AB Svenska to- baksmonopolet »i regel» minst en gång per månad.
Styrelse i aktiebolag är beslut/ör då mer än halva antalet styrelseledamöter är närvarande om ej för beslutförhet högre antal föreskrivits i bolagsord- ningen." I flertalet företag finns dy- lika stadganden. Enligt dessa bestäm- melser fordras för beslutförhet att cirka tre femtedelar av styrelseledamöterna är närvarande i tio företag, samt två tredje- delar och däröver i elva företag. För AB Gävle vagnverkstad gäller att sty- relsen »är beslutför endast när samtliga ledamöter eller behöriga suppleanter för de frånvarande äro tillstädes»."' Även för styrelsen i AB Industrikredit ford- ras fulltalighet, dock endast för beslut i vissa viktigare ärenden. För övriga beslut fordras endast att fem av sty- relsens åtta ledamöter är närvarande."
Som komplement till reglerna om be- slutförhet stadgas i några bolag att ord- föranden eller vice ordföranden skall vara närvarande för att styrelsen skall vara beslutför." I Nya system AB, AB Svenska tobaksmonopolet, Sveriges cen- trala restaurang AB och AB Vin- & Spritcentralen är detta dock ej erfor- derligt utan en av de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna kan föra ordet för den händelse att ordföranden och vice ordföranden är frånvarande. Vidare gäller för dessa företag att tre
(för Sveriges centrala restaurang AB två) av de av Kungl. Maj:t utsedda le— damöterna skall vara närvarande för att styrelsen skall vara beslutför.48
Om ej annat stadgas i bolagsordning- en i fråga om omröstning fordras för styrelsens beslut enkel majoritet. Här- vid har ordföranden utslagsröst. Är sty- relsen icke fulltalig fordras dessutom att en tredjedel av hela antalet styrelse- ledamöter biträder beslutet.” I anslut- ning härtill finns i några företag till— läggsbestämmelser, som innebär en skärpning. I Sveriges kreditbank AB måste sålunda alltid mera än hälften av dem som biträder ett beslut utgöras av sådana ledamöter, som icke är be- fattningshavare i banken.50 I AB Svensk torvförädling måste ordföranden eller vice ordföranden befinna sig bland dem, som biträder ett beslut, om sty— relsen ej är fulltalig.51 Vidare har man för några bolag skärpt minimigränsen för antalet styrelseledamöter, som skall ha enat sig i dylika fall. I AB Tipstjänst fordras sålunda för beslut atttfyra av bolagets fem styrelseledamöter är när- varande och om beslutet ense.52 Slutli- gen skall i sammanhanget anmärkas, att i Nya system AB, AB Svenska to- baksmonopolet, Sveriges centrala res- taurang AB och AB Vin- & Spritcen- tralen skall om två (i Nya system AB tre) styrelseledamöter det påfordrar
" Se t. ex. bolagsordningen för Norrbottens järnverk AB, 5 9.
43 Se t.ex. bolagsordningen för Sveriges kreditbank AB, 5 6. " ABL, 85 5, 1:a stycket. 45 Bolagsordningen, & 9. ” Bolagsordningen, & 9. 47 Se t. ex. bolagsordningen för Norrbottens järnverk AB, 5 9, 2:a stycket. ” Se t. ex. bolagsordningen för AB Vin- & Spritcentralen, & 10, mom. 5. " ABL, 85 5, 2:a stycket. 5" Bolagsordningen, & 6, 3:e stycket. 51 Bolagsordningen, & 8, 2:a stycket. ” Bolagsordningen, 5 10, 2:a stycket.
fråga av större betydelse behandlas vid två styrelsesammanträden. Dessutom är i nämnda bolag beslut om vissa avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, vilken bolagets avtal med sta— ten omfattar, ej giltiga om de ej biträtts av minst tre (i Nya system AB fyra) av de utav Kungl. Maj:t utsedda ledamö- terna.");x
Vid styrelsesammanträde i aktiebolag skall föras protokoll.—'”l
Styrelsens åligganden
Styrelsens åligganden består i att för- valta bolagets angelägenheter. Om verk- ställande direktör finns handhar denne den löpande förvaltningen, medan för- valtningen i övrigt tillkommer styrel- sen. På liknande sätt sker en uppdel- ning av uppgifterna mellan styrelsen och arbetsutskott, direktörsråd eller lik- nande organ om sådant finns. Aktie— bolagslagen innehåller relativt utförliga stadganden om styrelses befogenheter och skyldigheter. Dessa har utförligt behandlats i andra sammanhang, främst i kommentarer till nämnda lag, varför här endast skall hänvisas till sådana stadganden i lagen som föranlett kom- pletterande bestämmelser i fråga om de helstatliga bolagen. Endast i fråga om ett av dessa bolag, AB Industrikredit, finns mera utförliga dylika bestämmel- ser. Dessa är intagna i det av Kungl. Maj:t utfärdade reglementet55 för bo- laget och har följande lydelse:
53
»Styrelsen antager och entledigar
verkställande direktör och andra be- fattningshavare hos bolaget samt be- stämmer deras löner och övriga anställ- ningsvillkor.
I mån av behov skall instruktion för befattningshavarna utfärdas av styrel- sen.
%, 4 Till styrelsens avgörande skola hän- skjutas alla frågor, som äro av större betydelse eller intresse för bolaget. & 5 Hos styrelsen skola föredragas: 1) i regel vid varje sammanträde alla av verkställande direktören eller di— rektionen sedan senaste föredrag- ningen beviljade län eller medgivna ändringar av villkor för tidigare lämnade lån, verkställda placeringar av bolagets medel annorledes än ge— nom utlämnande av beviljade län eller insättning å bankräkning, träf- fade avtal om kredit åt bolaget samt vidtagna åtgärder i andra hänseen- den, som finnas vara av beskaffen- het att höra hos styrelsen anmälas; 2) minst två gånger om året bolagets samtliga utestående lån; och 3) likaledes minst två gånger om året sammanställningar för belysande av bolagets ställning och rörelsens gång.» Verkställande direktör skall enligt aktiebolagslagen alltid utses av styrel- sen.58 Även i fråga om andra företag än AB Industrikredit förekommer det att styrelsen dessutom skall antaga och ent— lediga vissa andra befattningshavare. Sålunda har styrelsen i Sveriges kre- ditbank AB att utse även andra direk- törer än verkställande direktör om så- dana är behövliga samt dessutom leda- möter av styrelser för bankens avdel- ningskontor.57 Vidare skall styrelsen för Svenska spannmåls AB i allmänhet av- göra ärenden, som rör anställande av och avlöning till befattningshavare med högre månadslön än 1000 kronor en-
" Se t. ex. bolagsordningen för AB Svenska tobaksmonopolet, 5 7, mom. 4.
” ABL, 84 5, 3:e stycket. 55 Reglemente för AB Industrikredit. ” ABL, 78 5, 1:a stycket. " Bolagsordningen, & 6, 2:a stycket.
ligt en av styrelsen själv antagen in- struktion.53 Slutligen förekommer i fler- talet företag bestämmelser om rätt för styrelsen att bemyndiga även annan person än styrelseledamot, styrelse- suppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör att teckna bolagets firma?”
I syfte att erhålla en konkret uppfatt- ning om arten av styrelsens arbetsupp- gifter har samtliga helstatliga bolag till- frågats om vilka ärenden som vanligen är föremål för styrelsens behandling. De inkomna svaren har varierat så myc- ket i fråga om utförligheten att en sys- tematisering är svår att genomföra. Följande må emellertid nämnas. Samt— liga styrelser har behandlat frågor och rapporter rörande verksamhetens art och omfattning. Den därnäst viktigaste gruppen av frågor utgörs av personal- frågor, inklusive kollektivavtalsfrågor och pensionsfrågor. I många fall har även organisationsfrågor, investerings- frågor samt försäljnings-, pris- och taxefrågor behandlats. I övrigt märks frågor om framställningar till Kungl. Maj:t och andra statsmyndigheter samt finansieringsfrågor och frågor om köp och försäljning av fastigheter. Mera säl- lan förekommande är slutligen frågor om forskning, bolagets medlemskap i olika organisationer samt utbildnings- frågor.
De av Kungl. Maj:t utsedda styrelse- ledamöterna i vissa bolag intager i viss mån en särställning. Särskilt är detta fallet då speciellt utfärdade instruktio- ner gäller för deras verksamhet.
Dylika av Kungl. Maj:t utfärdade in- struktioner finns för de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna i AB Sven- ska tobaksmonopolet och AB Vin- & Spritcentralen.60 Enligt var och en av dessa instruktioner skall ifrågavarande styrelseledamöter »med särskilt aktgi- vande på att statens och det allmännas
intressen varda av bolaget behörigen tillvaratagna, i möjligaste mån verka för en ur olika synpunkter rationell skötsel av bolagets angelägenheter och för dylikt ändamål göra sig noggrant underrättade om bolagets förhållanden samt med uppmärksamhet följa bola- gets verksamhet». Ledamöterna är vi- dare skyldiga, att till protokollet i före— kommande fall låta anmäla avvikande mening i fråga om beslut av styrelse eller direktörsråd samt att till Kungl. Maj:t eller chefen för finansdeparte- mentet61 göra anmälan om beslut av bo- laget eller dess styrelse, som står istrid mot de intressen ledamöterna är satta att bevaka. Någon av de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna i respek- tive bolag skall årligen besöka i rörel- sen ingående fabriker och andra an- läggningar. Slutligen är det förbjudet för av Kungl. Maj:t utsedd styrelseleda- mot att inneha någon som helst befatt- ning vid vederbörande bolag eller att utöva något uppdrag mot särskild er- sättning, utöver vad som följer av Kungl. Maj:ts uppdrag att vara ledamot av bolagets styrelse.
I flertalet företag har styrelsen sitt säte i och sammanträder alltid i Stock— holm. I sju av bolagen, vilkas verksam— het är lokaliserad till viss del av lan- det, har styrelsen sitt säte i ort inom det lokala verksamhetsområdet. Även beträffande dessa företag äger styrelse- sammanträdena ofta rum i Stockholm.
5” Instruktion beträffande Svenska spann- målsaktiebolagets organisation och verksam- het, 2 5.
5” ABL, 88 5. ” Kungl. Maj:ts instruktion 30juni 1943 för de av Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget svenska tobaksmo- nopolet samt Kungl. Maj:ts instruktion 20 juni 1924 för de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget Vin- och Spritcentralen.
”1 Beträffande ledamot hos AB Vin- & Spritcentralen dock endast hos chefen för finansdepartementet.
Den löpande förvaltningen av ett ak- tiebolag utövas i regel av en verkstäl- lande direktör, direkt underställd sty- relsen. I några av de större helstatliga aktiebolagen finns emellertid vissa 1 an- slutning till styrelsen mer eller mindre fast organiserade organ, vilka delvis kan sägas utgöra ett mellanled mellan styrelsen och verkställande direktören. Dylika organ är icke omnämnda i ak- tiebolagslagen utan har tillkommit i särskild ordning.
Arbetsutskott, direktioner etc.
I GDG Biltrafik AB har styrelsen till- satt ett arbetsutskott, bestående av sty- relsens ordförande jämte tre av styrel— sens ledamöter.1 Utskottet är ej om- nämnt i bolagsordningen och har såle— des informell karaktär. Det synes dess— utom sakna skriven instruktion.
På samma sätt har man inom Svenska spannmåls AB tillsatt ett liknande or- gan, benämnt direktion. Direktionen be- står av styrelsens ordförande och vice ordförande samt bolagets verkställande direktör. Vissa riktlinjer för direktio- nens verksamhet är intagna i en av bo- lagets styrelse antagen »Instruktion be- träffande Svenska spannmålsaktiebola- gets organisation och verksamhet».2 Be- slut i direktionen fattas med enkel ma- joritet, alla ledamöter har endast en röst; ordföranden eller vid förfall för honom vice ordföranden har dock ut- slagsröst vid lika röstetal. Vissa sek- tionschefer och motsvarande tjänste-
SJÄTTE KAPITLET
Den inre organisationen
män inom bolaget är skyldiga att när- vara vid direktionens sammanträden. De fungerar därvid som föredragande och är skyldiga att i förekommande fall till protokollet anmäla avvikande mening. Rätt att yttra sig ävensom att få sin mening antecknad till protokollet tillkommer även andra vid direktions- sammanträde närvarande tjänstemän.
Direktionen har beslutanderätt i vissa ärenden. Den skall vidare förbereda de ärenden, som skall föreläggas styrelsen. Av direktionen fattade beslut skall an- mälas till styrelsen.
I AB Industrikredit kan styrelsen en— ligt det av Kungl. Maj:t antagna regle— mentet för bolaget överlämna ärenden, som icke är »av större betydelse eller intresse för bolaget» till avgöranden av en av styrelsen utsedd direktion. Dy- likt bemyndigande får lämnas för högst ett år i sänder. Innehållet skall när- mare fixeras i en av styrelsen utfärdad instruktion.3
Enligt nu gällande instruktion4 skall direktionen bestå av styrelsens ordfö- rande, vice ordförande, bolagets verk- ställande direktör samt ytterligare två ledamöter och en suppleant, som sty- relsen utser bland sina medlemmar för ett år i sänder. Styrelseledamöter, ut-
1 SOU 1949: 61, sid. 49. 2 5 3. Direktionen är ej omnämnd i bolags- ordningen. 3 Reglemente för Aktiebolaget Industrikre- dit, 5 4. ' Instruktion för Aktiebolaget Industrikre- dits direktion.
sedda av vissa enskilda banker, som äger aktier i bolaget, skall vara repre— senterade i direktionen av en ordinarie ledamot jämte suppleant. Direktionen, som sammanträder på kallelse av ord- föranden, eller vice ordföranden, i re- gel en gång per vecka, är beslutför då minst tre ledamöter är närvarande och om beslutet ense.
Direktionen har beslutanderätt i vissa ärenden. Den skall vidare övervaka, att gällande föreskrifter rörande bolagets verksamhet efterlevs. Till styrelsen skall anmälas alla av direktionen fatta- de beslut i låneärenden samt andra vid- tagna åtgärder, som är av beskaffenhet att böra anmälas.-') Direktionen skall för— bereda de ärenden, som skall behand- las i styrelsen.
Enligt avtalet mellan staten och ve— derbörande bolag skall inom AB Sven— ska tobaksmonopolet, AB Vin- & Sprit- centralen samt Sveriges centrala res— taurang AB finnas ett organ, i de båda första bolagen benämnt direktörsråd i det senare arbetsutskott, som skall för- bereda frågor, som skall avgöras av styrelsen, samt behandla även andra frågor av större betydelse för bolaget. Innebörden av avtalens bestämmelser om dessa organ är densamma beträffan- de samtliga tre bolag. Ledamöter är verkställande direktören samt två av styrelsen utsedda personer, därav minst en av de av Kungl. Maj:t förord- nade styrelseledamöterna. Avdelnings- cheferna i respektive bolag deltager i överläggningarna, men inte i besluten, beträffande ärenden, som på dem an- kommer. Ordförande och vice ordfö— rande utses av styrelsen. Kallelse till sammanträde utfärdas av ordföranden eller verkställande direktören. Vid sam- manträdena skall föras protokoll, som efter justeringen tillställes samtliga sty— relseledamöter och revisorer. Åtgärd i strid mot uttalande av direktörsråd
eller arbetsutskottet får icke vidtagas annat än efter styrelsens godkännande. Området för direktörsråds eller arbets- utskottets verksamhet är närmare fast- ställt i en av styrelsen utfärdad instruk- tion.B
Enligt den instruktion, som gäller för arbetsutskottet inom Sveriges centrala restaurang AB7 ankommer det på ar- betsutskottet att fatta beslut i vissa ärenden. Vidare skall arbetsutskottet be- reda ärenden, som skall behandlas av styrelsen. Arbetsutskottet är vidare skyldigt att anmäla vissa handlagda ärenden vid nästkommande styrelse— sammanträde.
Direktörsrådet i AB Vin- & Spritcen- tralen inrättades år 1919. Ändamålet var att åvägabringa ett mera planmäs— sigt samarbete mellan bolaget och öv- riga partihandelsbolag. Rådet har där- efter undergått förändring såväl beträf- fande struktur som arbetsområde.” Upp- rinnelsen till direktörsrådet i AB Sven- ska tobaksmonopolet var en inköps— nämnd, som tillkom efter förslag av en av styrelsen år 1926 tillsatt kommitté. Sedan nämndens arbetsområde små- ningom vidgats ombildades den till di- rektörsråd och bestämmelser härom in- flöt i bolagets avtal med staten."
Ledamöter av direktörsråd, direktio- ner oeh arbetsutskott erhåller i regel särskilt arvode för detta uppdrag.
5 Om enhällighet ej uppnås vid direktionens beslut om län eller lånevillkor skall ärendet hänskjutas till styrelsen. ** Se t.ex. Avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol, & 9. 7 Instruktion för arbetsutskottet inom styrelsen för Sveriges centrala restaurang AB, Bil. nr 5 till arbetsutskottets protokoll den 10 juli 1945. 8 AB Vin- & Spritcentralen 1917—1942, sid. 215 ff. ” Vasseur E.: AB Svenska tobaksmonopo- lets verksamhet i Minnesskrift utgiven med anledning av Svenska tobaksmonopolets tjugo- femåriga verksamhet, sid. 349 ff.
Jourhavande styrelseledamöter
Det torde vara en vanlig företeelse i större och medelstora aktiebolag, att en eller flera av styrelsens ledamöter be- driver viss jourhavande verksamhet i förhållande till bolaget. Detta är icke förutsatt i aktiebolagslagen annat än möjligen i viss mån i fråga om styrel— sens ordförande.10 Beträffande de hel- statliga aktiebolagen saknas bestämmel- ser om dylik jourtjänst i såväl bolags— ordningarna som i de andra riktlinjer för bolagens verksamhet, som tillkom- mit under formell medverkan av Kungl. Maj:t eller annan statsmyndig- het. Däremot har i vissa fall dylik jour- havande verksamhet kommit till stånd efter beslut av vederbörande bolags sty- relse. Detta är exempelvis fallet i Sven- ska spannmåls AB.11
Verkställande direktör
Om styrelsen består av tre eller flera ledamöter skall utses en verkställande direktör, annars icke. Verkställande di— rektör utses av styrelsen, som också kan utse vice verkställande direktör. Verk- ställande direktör utses inom eller utom styrelsen; dock kan föreskrivas i bo- lagsordningen att han skall utses inom styrelsen.12
Verkställande direktör finns till följd härav i alla helstatliga aktiebolag med undantag av två, AB Transitotrafik och Ruotivare gruv AB. I några av de större företagen finns dessutom vice verkstäl— lande direktör.
Föreskrifter om att verkställande di— rektören skall utses inom styrelsen fö- rekommer icke i bolagsordningarna. Frågan härom har emellertid diskute— rats i samband med bildandet av några bolag. Beträffande Sveriges kreditbank AB ansågs det, att verkställande direk- tören borde vara självskriven styrelse- ledamot.13 I fråga om AB Statsgruvor uttalades, att verkställande direktören
borde ingå i styrelsen. Då man emeller- tid ej i förväg ville binda den första bolagsstyrelsen borde bestämmelse här- om dock ej ingå i bolagsordningen.” Likaså ansågs vid bildandet av Sveriges centrala restaurang AB, att verkställan- de direktören borde vara ledamot eller suppleant av styrelsen.15 För närvaran- de är verkställande direktören ordina- rie styrelseledamot i ungefär hälften av de helstatliga aktiebolagen samt supp- leant i större delen av återstoden.
Speciella kompetensvillkor saknas i regel. I Sveriges centrala restaurang AB skall dock de villkor, som i bolagsord- ningen uppställts för styrelseledamot gälla även för verkställande direktören, därest han ej tillhör styrelsen."5 Det- samma gäller för AB Vin- & Spritcen- tralen och Nya system AB.
I flertalet företag är befattningen som verkställande direktör heltidssyssla. Vid bildandet av Sveriges kreditbank AB uttalades dessutom att verkställande di— rektören ej borde få ha privata upp- drag utanför banken, som kunde sätta bankens intressen i fara?7 Bestämmel- ser härom inflöt dock icke i bolagsord- ningen i detta bolag lika litet som i fråga om övriga helstatliga aktiebolag. Undantag från ovannämnda regel utgör vissa under centrala ämbetsverk höran- de bolag, vilkas verkställande direktör kan vara en högre tjänsteman hos myn— digheten. Ett exempel härpå är Motala ströms kraft AB, däri verkställande di- rektören tillika är kraftverksdirektör vid Motala kraftverk (Statens vatten- fallsverk).
1" Jfr Stenbeck-Wijnbladh-Nial; a. a. sid. 278. 11 Instruktion beträffande Svenska spann- målsaktiebolagets organisation och verksam- het, ; 4.
12 ABL, 78 5. "* SOU 1949:13, sid. 61. " SOU 1950: 2, sid. 54. 15 Prop. nr 199/1945, Bih. sid. 30. 15 Bolagsordningen, 5 10, mom. 2—3. " SOU 1949:13, sid. 62.
% 1 I !
Lika litet som i fråga om styrelsen synes skäl föreligga att närmare ingå på aktiebolagslagens generella bestäm- melser om verkställande direktörs ålig- ganden.” Några tilläggsbestämmelser härtill finns ej i bolagsordningarna och ej heller i de avtal eller andra hand- lingar, vari staten närmare reglerat de helstatliga bolagens verksamhet. Frågan har dock ibland varit föremål för över- vägande i samband med bolagsbildning- en. Sålunda anfördes exempelvis i frä- ga om Sveriges kreditbank AB att verk- ställande direktören borde ha samma handlingsfrihet som chefen för ett en- skilt större bankföretag.19
Däremot förekommer att respektive holagsstyrelse antagit instruktion eller arbetsordning för bolagets verkställan— de direktör. För ifrågavarande befatt— ningshavare i Svenska spannmåls AB gäller till följd därav, att han får av- göra ärenden som icke enligt vad förut anförts ankommer på styrelsen eller di- rektionen. Även sådana ärenden kan han emellertid avgöra —- ensam, eller tillsammans med jourhavande styrelse- ledamoten _— om styrelsens eller direk- tionens beslut icke utan olägenhet kan avvaktas. Ett sådant beslut skall sedan anmälas för styrelsen eller direktionen. Vidare bör nämnas, att om verkställan— de direktören avgör ärende i strid mot föredragandens mening, skall förhållan- det anmälas till direktionens proto- koll.20
Under verkställande direktören finns i några av de större företagen en vice verkställande direktör, disponent eller biträdande direktör.
Organisationen i övrigt
Till belysande av frågan hur organi- sationen i övrigt är utformad, har från de helstatliga aktiebolagen inhämtats organisationsplaner. Dylika har erhål-
lits från sjutton företag. De nio åter- stående är huvudsakligen sådana, vil- kas verksamhet är av så ringa omfatt- ning, att någon formell organisatorisk indelning varken finns eller är erfor- derlig. I tolv av de sjutton företagen är verksamheten fördelad på tre till fyra huvudavdelningar. I två av företagen finns endast två huvudavdelningar me— dan verksamheten i tre av de större fö- retagen bedrives på fem, sex respektive nio huvudavdelningar.
Av de ovannämnda företagen har samtliga åtminstone en driftavdelning och en ekonomiavdelning. Därutöver förekommer i några av bolagen särskild försäljningsavdelning samt teknisk av- delning eller forskningsavdelning. En- dast de största företagen är utrustade med fristående ombudsmannaavdelning samt personalavdelning. Relativt säll- synt förekommande är slutligen sär- skild byggnads-, organisations- eller ar- betsstudieavdelning.
Avdelningarna förestås av avdelnings- chefer med varierande benämning, som föredrar till avdelningens arbetsområde hörande ärenden inför verkställande direktören och i förekommande fall även inför styrelsen, samt direktörsråd och motsvarande organ.
Beträffande några företag är verk- samhetens organisation regionalt be- tingad. Cheferna för företagets lokala förvaltningar är då vanligen direkt un— derställda verkställande direktören; i några fall, då verksamheten är speciellt tekniskt betonad, dock chefen för den tekniska avdelningen eller driftavdel— ningen vid bolagets huvudkontor.
Nya system AB har till följd av verk- samhetens art och enligt åläggande av Kungl. Maj:t en omfattande lokal orga—
18 Främst ABL, 81—82 55. ” SOU 1949: 13, sid. 62. 2" Instruktion beträffande Svenska spann- målsaktiebolagets organisation och verksam- het, 5—6 55.
nisation. Riket är sålunda indelat i 25 detaljhandelsdistrikt, vart och ett om- fattande ett län. Stockholms stad utgör ett särskilt distrikt. Varje distrikt står under ledning av en distriktschef, vil- ken tillika är intendent för utskänk- ningsärenden och som sådan har ställ- ning av offentlig tjänsteman. Till bo— laget är vidare i varje län anknuten en rådgivande nämnd, som skall avgiva yttrande i frågor angående försäljning av rusdrycker. Nämndens ledamöter ut- ses efter framställning av bolaget av länsstyrelse, landsting och länsnykter— hetsnämnd.21
Beträffande vissa helstatliga aktiebo-
lags verksamhet genom dotterföretag redogöres i bilaga 4.
Enligt aktiebolagslagen har styrelsen alltid kollektivt rätt att teckna bolagets firma. I flertalet av de undersökta bola- gen har vidare verkställande direktören denna rätt. I några bolag fordras dock i sistnämnda fall medverkan av en sty- relseledamot eller en högre tjänsteman hos företaget. Dessutom förekommer att firman kan tecknas av två styrelseleda- möter eller en styrelseledamot och en suppleant i förening. Slutligen före- kommer fall där en styrelseledamot el- ler en högre tjänsteman ensam har den- na rätt.
”1 Avtal angående godkännande av Detalj— handelsbolaget för rusdrycker etc., 55 4, 5; K rusdrycksförsäljningsförordning 26 maj 1954 3 kap., 13 5; 6 kap., 74 5. I Stockholm utses nämndens ledamöter av överståthållarämbetet, stadsfullmäktige och nykterhetsnämnden.
SJUNDE KAPITLET
Verksamhetens riktlinjer
De helstatliga aktiebolagen utgör _ på samma sätt som andra aktiebolag _ fristående juridiska personer. De är icke underkastade de förvaltningsrätts— liga föreskrifterna utan såsom grund för deras verksamhet gäller i stället i första hand aktiebolagslagen.
De helstatliga aktiebolagen är icke —— till skillnad från affärsverken och övriga statsorgan — utan vidare skyl- diga att åtlyda av Kungl. Maj :t eller an- nan myndighet utfärdade direktiv rö- rande verksamheten i större utsträck- ning än vad som gäller för enskilda ak- tiebolag. Staten har dock uppenbarli— gen i många fall intresse av att vissa bestämda riktlinjer för verksamheten efterföljs. De formella möjligheter, som erbjuder sig härför är i stort sett föl- jande.
1) Genom stadganden i bolagsord- ningen kan bestämda riktlinjer för ett bolags verksamhet uppställas. Bolags- ordningen antages på bolagsstämma. Detta innebär att statens bestämmande inflytande rörande bolagsordningens innehåll är säkrat i fråga om de hel— statliga bolagen. I ungefär halva antalet helstatliga bolag skall dessutom änd- ringar i bolagsordningen underställas Kungl. Maj:t för godkännande.
2) Genom lagstiftning kan staten be- stämma nnder vilka former verksamhet inom ett visst område skall bedrivas. Helstatliga bolag, som är verksamma inom ett sådant område kan härigenom komma att erhålla detaljerade riktlinjer
för sin verksamhet. Exempel på lagstift- ning av ifrågavarande slag är lotteri- förordningen och rusdrycksförsälj- ningsförordningen.
3) Genom avtal mellan staten och ifrågavarande bolag kan staten på for- mellt frivillig grund få bolaget att ac- ceptera vissa riktlinjer. Ett sådant av- tal kan även ha gjorts till förutsättning för att bolaget skall få bedriva en verk— samhet, som eljest på grund av lag är förbjuden. Bolaget kan då vara tvunget att acceptera av staten uppställda rikt— linjer för att överhuvud taget kunna be- driva någon verksamhet.
4) I samband med ansökningar av olika slag från ett bolag om att få be- driva viss verksamhet kan bolagets föl— jande av vissa riktlinjer göras till förut- sättning för bifall å ansökningen.
5) I samband med meddelande av lån och anslag kan lånevillkor o. (1. med karaktär av riktlinjer för bolagens verksamhet, av staten uppställas.
Belysande för de helstatliga aktiebo- lagens allmänna ställning är följande uttalande av föredragande departe- mentschefen i propositionen 219/1947 rörande bl. 21. Svenska skifferolje AB:s framlagda plan för distribution av gasol samt utredning om utbyggnad av en kemisk teknisk industri: »Vid olika till- fällen har jag haft anledning framhålla, att de statliga industriföretagen böra drivas efter samma affärsmässiga prin- ciper som privata företag. De statliga företagen böra sålunda inrikta sig på
att bli ekonomiskt bärkraftiga utan sub- ventioner från det allmänna. Men för att de skola kunna fylla detta krav, måste deras ledning i likhet med led- ningen för de privata företagen ha en betydande självständighet och rörelse- frihet. Ett uttryck härför är, att de stat- liga företagen organiserats såsom bo- lag med en gentemot aktieägaren-staten ansvarig styrelse som ledare av företa- get. Särskilt under nuvarande betingel- ser med plötsliga förändringar i mark- nadsförhållanden och priser, vilka ofta kunna vara omöjliga att förutse, kräves det snabba avgöranden av företagens ledning. Även under normala tider kun- na sådana situationer uppstå, då has- tiga ingripanden äro erforderliga. Om- läggningar av produktionen och uppta— gande av nya tillverkningar måste så- lunda kunna beslutas med kort varsel om icke gynnsamma leverans- och av- sättningsmöjligheter skola försittas. Om i dylika fall ledningen för ett statligt företag skall vara nödsakad att avvakta riksdagens beslut för att vidtaga åtgär- der eller för att göra ändringar i tidi- gare av riksdagen godkänt program an- gående företagets verksamhet, kan en gynnsam utveckling av företaget även- tyras. Det framstår därför såsom ett önskemål, att företagsledningen beredes ett visst mått av frihet att företaga dis- positioner av brådskande natur, så länge ledningen håller sig inom den all- männa ramen för den verksamhet, som riksdagen godkänt.»
Det följande är ägnat en undersök- ning rörande förekomsten av riktlinjer, fastställda av staten, beträffande olika områden för bolagens verksamhet.
Verksamhetsområdet
AB Vin- & Spritcentralen och AB Svenska tobaksmonopolet får princi- piellt icke öka området för verksamhe-
ten till sådant som ligger utanför mono- polet. Det förstnämnda bolaget får så— lunda utom partihandel med rusdrycker syssla endast med tillverkning, föräd- ling eller annan beredning av rusdryc— ker eller tillverkning av erforderliga förbrukningsartiklar, denatureringsmc— del 0. d? AB Svenska tobaksmonopolets verksamhet är begränsad till tobak och tobaksvaror och därmed sammanhäng- ande rörelse. För detta bolag stadgas även att rörelsen måste utföras i egen drift.? I motsats härtill har Sveriges centrala restaurang AB förbundit sig att driva sin restaurangrörelse genom dot— terbolag.3 Nya system AB får icke be— driva annan verksamhet än sådan, som äger omedelbart samband med bolagets rätt att bedriva detaljhandel med rus- drycker och vad som i övrigt enligt rus— drycksförsäljningsförordningen tillkom— mer bolaget. Bolagets rörelse skall ut— övas i egen drift om icke Kungl. Maj:t annat medgiver!l Beträffande de helstat— liga bolag, som inte har monopolkarak— tär föreligger sällan mera detaljerade anvisningar om arten av den verksam- het som bolagen skall bedriva. Undan- tag härifrån utgör Sveriges kreditbank AB och Svenska spannmåls AB. Enligt bolagsordningen skall det förra företa- gets verksamhet omfatta följande:
1) In- och utlåning av penningar 2) Handel enligt 45 5 lagen om bank- rörelse 3) Tecknande av garantiförbindelser 4) Öppnande av rembourser 5) Förvaring av deposita 6) Notariatverksamhet 7) Uthyrning av kassafack
1 Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit- centralen, 5 2. " Avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol, & 2. * Avtal angående godkännande av Sveriges centrala restaurang AB, etc., 5 2. * Avtal angående godkännande av Detalj- handelsbolaget för rusdrycker etc., 5 2.
& i 't . i !
8) Besörjande av inkasseringar och likvider 9) Förmedling av obligationslån och fastighetsförsäljningar 10) Fondkommissionsrörelse (efter ve- derbörligt tillstånd).
Svenska spannmåls AB, vars ändamål är att handhava verkställigheten av be— slutade regleringar beträffande spann- mål, frö och fodermedel, skall
»a) inom landet verkställa inköp och försäljningar
b) föranstalta om inköp från utlandet, ävensom om export där sådan kom- mer ifråga
c) för statens räkning övertaga inom landet befintliga beslagtagna förråd
d) vidtaga åtgärder för transport, lag— ring, förädling och fördelning av varupartier, som bragts under livs— medelskommissionens kontroll samt
e) öva kontroll över efterlevnaden av gällande regleringsbestämmelser».5
Bolaget är vidare skyldigt att vidtaga eller hos statens jordbruksnämnd före— slå åtgärder inom området som bolaget finner påkallade, ävensom anmäla even- tuellt behov av föreskrifter rörande bo- lagets verksamhetsområde till Kungl. Maj:t eller statens jordbruksnämnd."
Ehuru Svenska skifferolje AB har for- mell frihet att självt bestämma om sitt verksamhetsområde fann sig bolaget föranlåtet att år 1952 underställa stats— makterna frågan om en utvidgning där- av. Bolaget hade sökt samarbete med Kooperativa förbundet för bildandet av ett särskilt bolag för tillverkning av kalksalpeter. Det ifrågasatta bolagets firma skulle vara AB Kvarntorps kväve- produkter. Av aktiekapitalet, som skulle uppgå till 5 milj. kronor, skulle par- terna vardera äga hälften. Svenska skif— ferolje AB:s andel av aktiekapitalet skulle tillskjutas av Kooperativa förbun- det under förutsättning att det nya
bolaget fick rätt till leverans av skiffer- gas, ånga och elkraft från det först- nämnda bolaget till fastställda priser. Preliminär överenskommelse härom hade träffats under förutsättning av statsmakternas principiella godkän- nande.7
Ifrågavarande projekt krävde inget särskilt anslag men förelades ändå riks- dagen, varvid departementschefen ut— talade: »Då det här är meningen att ett stort statligt bolag skall upptaga en be- tydelsefull ny verksamhet har jag emel- lertid ansett lämpligt att i detta sam- manhang bringa saken till riksdagens kännedom.»5 Förslaget påkallade ej nå- got uttalande av riksdagen, eftersom det ej skulle finansieras med statsmedel. Riksdagen ansåg sig emellertid" böra bliva underrättad om överenskommel- sens slutliga innehåll.9
Av mera speciell karaktär är 1943 års riksdags uttalande rörande Svenska skifferolje AB i samband med medgi- vande att flottans skifferoljeverk å Kin- nekulle fick införlivas med bolaget. Riksdagen förutsatte härvid att ett ned- läggande av ett av de båda skifferolje- verken icke fick ske utan att frågan un- derställts riksdagens prövning.10 Detta skedde sedermera vid 1946 års riksdag, som medgav att bolaget fick nedlägga driften vid Kinne-Kleva.11
Organisation och personalfrågor
Någon gång har bolagens inre orga- nisation föranlett uttalanden från riks-
5 Avtal mellan staten och Svenska spann- måls AB, 5 3. Med anledning av omorganisa- tionsbeslutet år 1954 är nya riktlinjer under utarbetande. ” Avtal mellan staten och Svenska spann- måls AB, 5 5. " Prop. nr 100/1952, sid. 6 f. 5 Prop. nr 100/1952, sid. 14. ” Statsutsk. utl. 121/1952, sid. 6, Rskr 219/1952. 1" Statsutsk. utl. 34/1943, sid. 11, Rskr 49/1943. " Prop. nr 48 och 214/1946, Rskr 435/1946.
dagens sida. Detta inträffade år 1949 i samband med beviljandet av ett anslag till Svenska skifferolje AB. Riksdagen konstaterade därvid att bolagets orga- nisation vore behäftad med vissa svag— heter och förutsatte att Kungl. Maj:t lät densamma undergå en översyn.”
För bolagens handläggning av löne- och pensionsfrågor har från statens sida icke uppställts några speciella rikt- linjer. En redovisning av pensionsfrå- gans lösning i de helstatliga bolagen lämnas i bilaga 2.
Produktion
Produktionens kvalitet har blivit före— mål för reglering främst hos monopol— bolagen. I AB Svenska tobaksmonopolet skall produktionen bedrivas på ett så- dant sätt »att garanti vinnes för varor av god och jämn beskaffenhet, och att behörig hänsyn tages till den konsume- rande allmänhetens smak och vanor».13 Liknande stadganden finns i det avtal, som gäller för AB Vin- & Spritcentra- len. Enligt detta får dessutom bolaget icke till förtäring försälja annan inom riket tillverkad sprit än sådan som framställts av potatis och spannmål utan tillstånd av Kungl. Maj:t, om icke motsvarande mängd sådan sprit och se- kunda sprit säljs som skattefri sprit. Bo- laget skall dessutom ägna särskild upp- märksamhet åt avsättningsmöjligheterna för skattefri sprit.”
Statens reglering av det tekniska be- drivande! av verksamheten hos Svenska penninglotteriet AB är synnerligen in- gående. Bolaget skall anordna lotteri med dragning varje månad. Maximala antalet lottsedlar är fixerat av Kungl. Maj:t, som även fastställer vinstplaner efter förslag av bolaget. Speciella före— skrifter finns även om hur dragningen skall utföras samt hur distributionen av lottsedlarna skall anordnas. Även sät-
tet för utbetalande av vinster har regle- rats.15
För Sveriges kreditbank AB finns, ut- över bestämmelserna i banklagen, ingå- ende tekniska bestämmelser intagna i bolagsordningen. Enligt dessa får lån beviljas på högst sex månader eller på viss tid med högst tre månaders uppsäg- ning om annan realsäkerhet än aktier blivit ställd. Avbetalningslån får beviljas intill ett sammanlagt belopp av en tion- del av bolagets grundfond. För sådana lån med undantag av statsgarantilån gäller vidare att lånebeloppet för varje län kan uppgå till högst 20 000 kronor, att återbetalningstiden ej får överstiga tio år samt att lånet skall kunna uppsä— gas till betalning inom tre månader. Kredit i checkräkning får beviljas på högst ett år. Slutligen bör förfallen fordran utsökas inom en månad från förfallodagen.
AB Industrikredit skall lämna lån mot betryggande säkerhet åt närings- idkare i riket. Bolagets förbindelser får sammanlagt uppgå till högst fyra gånger summan av garantifonden och bolagets reservfond.10
Inköp och försäljning
De priser bolagen får betala vid sina inköp av råmateriel är av stor bety- delse, särskilt ur den synpunkten att ett monopolföretag kan pressa inköps- priserna på grund av att några flera kö- pare ej kan väntas uppträda.
1" Statsutsk. utl. 148/1949 sid. 14, Rskr 273/1949.
” Avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol, & 3.
" Avtal mellan staten och AB Vin— & Spritcentralen, 55 5, 8.
" Kungl. Maj:ts resolution den 27 november 1953 angående tillstånd för bolaget att under åren 1954—1963 driva penninglotterirörelse.
" Bolagsordningen, 55 2 och 5. Mera de- taljerade bestämmelser finns i Reglemente för Aktiebolaget Industrikredit 55 9 ff.
För att skydda leverantörer till AB Vin- & Spritcentralen och AB Svenska tobaksmonopolet med hänsyn till den nämnda påföljden har särskilda bestäm- melser skapats om prissättningen i fråga om dessa bolags inköp. Framställnings- kostnaden i ett välskött och medelstort bränneri skall ligga till grund för pris- sättningen vid AB Vin- & Spritcentra- lens inköp av inom riket tillverkad sprit av potatis och spannmål samt därest Kungl. Maj:t ej annat förordnat även av cellulosa. Priset för sprit av samma slag och kvalitet får ej göras beroende av spritens avsedda användningJ7
I fråga om tobaksindustrien gäller att tobaksodlare får sälja tobak endast till monopolets utövare, d. v. 5. AB Svenska tobaksmonopolet. Priserna bestäms av en prisnämnd som består av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande jämte fyra ledamöter. Av ledamöterna före- träder två tobaksodlarnas intressen och två monopolets.18
Bolagens egna försäljningspriser har endast varit föremål för särskild regle— ring i fråga om de bolag, som har mono- polkaraktär. Priserna på Svenska pen- ninglotteriet AB:s lotter samt AB Tips- tjänst avgifter är sålunda fastställda av Kungl. Maj:t. Sveriges centrala restau- rang AB är skyldigt att vid utskänkning tillämpa de grunder för prissättningen, som föreskrivits eller kan komma att föreskrivas av kontrollstyrelsen.19
De grunder, som skall tillämpas vid prissättningen inom AB Vin- & Sprit- centralen, syftar enligt avtalet med sta- ten till att allmänheten skall skyddas mot obehörig fördyring av varorna samtidigt som bolaget får skälig vinst av rörelsen. Som utgångspunkt vid be- stämningen av försäljningspriset skall tagas priset på råspriten. Härtill läggs kostnaderna för den färdiga varans framställning samt lagrings-, distribu- tions- och förvaltningskostnader. Skälig
handelsvinst skall dessutom ingå i pri- set på andra produkter än skattefri sprit.20
Enligt avtalet med staten åligger det Nya system AB att vid försäljningen av rusdrycker tillämpa sådana prissätt- ningsgrundcr, att allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna, på samma gång som bolaget erhåller täck— ning för sina omkostnader samt skälig inkomst av rörelsen, under beaktande jämväl av den i propositionen nr 152 till riksdagen år 1954 angivna synpunk- ten att de besparingar som kan uppnås till följd av motbokssystemets slopande och omorganisationen av detaljhandeln med rusdrycker skall komma statsver- ket tillgodo?”1
Försäljningspriserna för tobaksvaror fastställs av tobaksmonopolets utövare i enlighet med lagen angående statsmo- nopol å tillverkning och import av to- baksvaror samt av Kungl. Maj:t i övrigt godkända grunder.22 I enlighet härmed skall AB Svenska tobaksmonopolet sät- ta priserna så att »bolaget icke beredes större inkomst av rörelsen, än att bola- get efter avskrivning och avsättning till fonder i den utsträckning sådan avsätt- ning må förekomma, med säkerhet må kunna lämna vederbörlig utdelning å aktiekapitalet». Bolaget skall vidare vid priSsättningen tillse, att den konsume- rande allmänheten skyddas mot obehö- rig fördyring av varorna.23
" Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit- centralen, 5 4.
15 Lag 11 juni 1943 aug. statsmonopol å till— verkning och import av tobaksvaror 1 1 5. Se även KK 30 juni 1943 med vissa hest. ang. prissätt— ning å inom riket odlad tobak (SFS nr 430). " Avtal angående godkännande av Sveriges centrala restaurang AB etc., 5 3. 2” Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit— centralen, 55 3 och 7. ” Avtal ang. godkännande av Detaljhan— delsbolaget för rusdrycker etc., 5 3. " Lagen, 3 kap., 15 5. ” Avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol, & 3.
Ifrågavarande bestämmelser är givet- vis avsedda att vara ett skydd för den konsumerande allmänheten mot otill— börligt höga försäljningspriser. I sam- manhanget bör emellertid erinras om att huvudparten av de priser på sprit och tobak, som allmänheten får betala, utgörs av skatt till staten. Då ovan ta- lats om försäljningspriser har därmed avsetts bolagens egna priser. Den skatt, som därutöver tillkommer, inkasseras visserligen av monopolbolagen, men fastställs och uppbärs helt av staten. Avvägningen mellan vad staten skall uppbära såsom utdelning på innehavda aktier och vad som borde uttagas be- skattningsvägen var emellertid före vid 1930 års riksdag. Den s. k. monopol- kontrollutredningen hade dessförinnan i fråga om AB Vin- & Spritcentralen ut- talat att partihandeln med rusdrycker icke hade till uppgift att genom han- delsvinst bereda staten inkomst, utan att denna inkomst i huvudsak borde uttagas beskattningsvägen. Dåvarande statsrådet och chefen för finansdepar- tementet anslöt sig i princip till utred- ningsmännens ståndpunkt. Så gjorde
aven riksdagen, som uttalade:
»Vad i propositionen föreslagits be- träffande bolagets prispolitik torde icke förhindra, att bolagets ställning såsom monopolföretag utnyttjas för tillämp- ningen av sådana prissättningsgrunder, att vid sidan av omsättningsskatten, oberoende av riksdagens medverkan, avsevärda belopp uttagas i form av vinst. Enligt riksdagens mening bör en sådan möjlighet så långt sig göra låter förebyggas, samt bolagets prispolitik förty inriktas på att för varje år bereda bolaget så stor vinst, att densamma efter avdrag för utdelning och eventuell av- sättning till fonder så nära som möj- ligt ansluter sig till den i riksstaten beräknade.
Med hänsyn till omfattningen av bo-
lagets rörelse torde det knappast bliva möjligt för bolaget, att med iakttagande av utav departementschefen uttalat öns- kemål i fråga om förandet av en stabil prispolitik förskaffa sig just den vinst, som motsvarar den i riksstaten beräk— nade. För att bereda bolaget möjlighet att föra en mera obunden prispolitik samt för att säkerställa såväl inleveran- sen till statsverket av det sålunda be— räknade beloppet som utdelningen till aktieägarna, bör bolaget disponera över en vinst- och prisregleringsfond, till vil- ken överskjutande vinstmedel skola överföras. Storleken av en dylik fond bör emellertid begränsas, och har riks- dagen därför föreslagit, att densamma må uppgå till högst 10 milj. kronor.»24
Styrelsen för AB Vin- & Spritcentra— len tolkade detta så att den konsume— rande allmänheten borde skyddas mot obehörig fördyring av varorna, och att prisförändringar till följd av mera till- fälliga förhållanden skulle undvikas.25
Avskrivningar, avsättning till fonder, utdelning
Bruttoöverskoltet i ett helstatligt ak- tiebolag kan i huvudsak disponeras till följande ändamål:
1) Avskrivningar 2) Lagenlig avsättning till reservfond 3) Andra avsättningar till fonder 4) Utdelning till aktieägare 5) Inbetalning till statsverket. För AB Vin- & Spritcentralen, Sveri- ges centrala restaurang AB och Nya system AB gäller att aktiebolagslagens bestämmelser om fondering och utdel- ningsbegränsning i bolag med viss skuldsättning26 icke skall äga tillämp- ning på bolagen. Kungl. Maj:ts medgi-
24 Rskr 259/1930, sid. 5 f; jfr även Rskr 258/1930 om AB Svenska tobaksmonopolet. 25 Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen jämte dotterbolag: Förvaltnings- och revisions- berättelser för år 1930, Stockholm 1931, sid. 18. " ABL, 72 5, 3 mom.
? ! ?
vande fordras för att dessa skall få använda viss del av årsvinsten till av- skrivningar.27 För AB Vin- & Sprit- centralens del har Kungl. Maj:t medgi- vit, att bolaget årligen får avskriva högst fem procent på byggnaders anskaff- ningsvärde och högst femton procent på inventariers anskaffningsvärde.28 Sveriges centrala restaurang AB får även avskriva högst fem procent på byggnaders anskaffningsvärde men får tillämpa fri avskrivning på inventariers anskaffningsvärde.29 För avskrivningar därutöver, som ej skall verkställas en- ligt lag, fordras medgivande av Kungl. Maj:t. Nya system AB får avskriva högst fem procent på byggnaders anskaff- ningsvärde samt inte mera än vad som får avdragas vid inkomsttaxeringen på inventariers anskaffningsvärde.30
För övriga helstatliga aktiebolag gäl- ler vad som stadgats i allmänna lagar och författningar.
Enligt aktiebolagslagen skall tio pro- cent av aktiebolags årsvinst, efter av- drag för täckande av förlust från före- gående år, avsättas till reservfond. Det- ta gäller för alla aktiebolag, så länge reservfonden understiger tjugu procent av aktiekapitalet?»1 Såsom en skärpning härav gäller för AB Industrikredit att tjugu procent av årsvinsten skall av- sättas till reservfonden om denna upp- går till lägre belopp än femtio procent av aktiekapitalet.32 I AB Tipstjänst skall tio procent av årsvinsten avsättas, tills reservfonden uppgår till 50 000 kronor, vilket belopp med 5 000 kronor översti- ger aktiekapitalets storlek.33
I regel föreligger icke något för de helstatliga bolagen speciellt hinder att verkställa avsättningar till fonder. Un- dantag i detta avseende utgör dock Nya system AB, AB Vin- & Spritcentralen och Sveriges centrala restaurang AB. För avsättningar till fonder utöver dem, som enligt lag skall ske måste dessa bo-
lag inhämta Kungl. Maj:ts medgivande enligt samma grunder som i fråga om avskrivningar. AB Vin- & Spritcentra- len har fått sådant medgivande att av- sätta till vinst- och prisregleringsfond intill ett belopp av högst 10 milj. kro- nor. Dessutom får bolaget verkställa avsättningar till reservfonden intill dess den uppgår till 20 milj. kronor. (Ak— tiekapitalet uppgår för närvarande till 15 milj. kronor.):m Liknande rätt har medgivits Sveriges centrala restaurang AB.35
Ibland kan det förekomma att ett stat- ligt bolag ålagts att göra avsättningar till andra fonder än sådana som enligt lag skall förekomma. I Svenska pen- ninglotteriet AB skall sålunda avsätt- ningar ske till en garantifond, så länge denna understiger 500 000 kronor. (Bo- lagets aktiekapital uppgår till 100000 kronor.)36
Beträffande åtskilliga av de helstat- liga aktiebolagen föreligger begräns— ningar i rätten att verkställa utdelning av vinst till aktieägare. Mest markant är detta i fråga om Svenska spannmåls AB, där vinst ej åsyftas och aktierna ej medför rätt till utdelning. I stället skall vinst, som ej fonderats, inbetalas till statsverket utan att betecknas så- som utdelning på statens aktier i bola-
97 K rusdrycksförsäljningsförordning 26 maj 1954, 6 kap. 66, 75, 78 55. ” Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit- centralen, 5 18. " Avtal ang. godkännande av Sveriges centrala restaurang AB etc., 5 10. 3" Avtal ang. godkännande av Detaljhan- delsbolaget för rusdrycker etc., 5 11. 31 ABL, 71 5, 1:a stycket. " Bolagsordningen, & 7. ” Bolagsordningen, & 9. " Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit- centralen, 5 18, mom. 1. 35 Avtal angående godkännande av Sveriges centrala restaurang AB etc., 5 10. ” Bolagsordningen, & 12. Se även Kungl. Maj:ts resolution den 27 november 1953 angå— ende tillstånd för bolaget att under åren 1954— 1963 driva penninglotterirörelse, pkt 6.
get.37 Detta har ytterligare understrukits i bolagets avtal med staten enligt vilket bolaget förbinder sig att i enlighet med av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter till statsverket inleverera under avtals- tiden influtna medel, som icke åtgår till inköp av spannmål, täckande av kost- nader o. d.38
Inbetalning till statsverket av över- skottsmedel skall även ske i fråga om Svenska penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, där utdelningen är maxime- rad till fyra respektive fem procent med tillägg av vad som eventuellt brustit i utdelning från föregående år.-% I AB Svensk torvförädling, Norrbottens järn- verk AB samt AB Industrikredit får ut- delas högst fem procent på aktiebelop- pet med tillägg av brist i utdelning från föregående år. Bestämmelser sak- nas rörande dispositionen av därutöver uppkomna utdelningsbara vinstmedel.
I fråga om AB Vin- & Spritcentralen, Nya system AB och Sveriges centrala restaurang AB gäller enligt rusdrycks- försäljningsförordningen i detta avseen- de speciella bestämmelser. AB Vin- & Spritcentralen får sålunda inte bereda aktieägare vinning utöver skälig ränta på tillskjutna kontanta medel. Nya sy- stem AB får inte bereda aktieägare eko- nomisk fördel utöver utdelning å aktie. Utdelningen är i fråga om det förra fö- retaget maximerad till fem procent för preferensaktier och fem och en halv procent för stamaktier samt i fråga om de senare till fem procent för alla ak- tier, i förekommande fall med tillägg för brist i utdelning från föregående år i fråga om preferensaktierna. Återsto- den av årsvinsten skall efter varje ka- lenderårs slut insättas å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontroll- styrelsens räkning.40
Beträffande övriga helstatliga bolag, där preferensaktier finns, kan nämnas att i Stockholm—Rimbo järnvägs AB
preferensaktierna medför företräde till fem och en halv procents utdelning, varefter stamaktierna erhåller utdelning med fem och en halv procent. Återsto- den av den utdelningsbara vinsten för- delas sedan med lika rätt för alla ak- tier. Detsamma gäller i fråga om Ruo- tivare gruv AB, där utdelningsprocenten dock är sex i stället för fem och en halv. I båda företagen äger staten såväl stam- som preferensaktierna.41
I AB Svenska tobaksmonopolet är ut- delningen maximerad till fem och en halv procent med företräde för prefe- rensaktierna.42 Skulle den utdelnings- bara årsvinsten ej räcka till utdelning med fem och en halv procent på prefe- renskapitalet, skall staten tillföra bola- get erforderligt belopp ur av bolaget inbetalda tobaksskattemcdel.43 Prefe- rensaktierna i bolaget ägs av enskilda. Även i AB Vin- & Spritcentralen skall staten tillskjuta erforderligt belopp (av spritskattemedlen) för utdelning å pre- ferensaktierna.44 Dessa ägs emellertid av staten själv och förvaltas under folk- pensioneringsfonden, varför det hela närmast får karaktären av en bokfö- ringstransaktion.
I fråga om AB Tipstjänsts ekonomiska verksamhet finns vissa generella rikt- linjer, som innebär att femtio procent av insatsbeloppen skall användas till ut— delning till dem, som deltager i vad- hållningarna. Dessutom får högst tjugu-
37 Bolagsordningen, så 2 och 5. ” Avtal mellan staten och Svenska spann- måls AB, 5 6. 39 Se exempelvis bolagsordningen för Sven- ska penniuglotteriet AB, & 13 samt Kungl. Maj:ts resolution den 27 november 1953, pkt14. 4" Jämför även bolagsordningarna & 6, re- spektive & 5 (Nya system AB). 41 Ett fåtal preferensaktier i det förstnämnda bolaget är dock ännu i enskild ägo. ” Bolagsordningen, & 5. ” Avtal ang. utövandet av statens tobaks- monopol, 5 13. ” Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit- centralen, (3' 18, mom. 2.
två och en halv procent därav användas till bolagets omkostnader.45
I korthet skall även beröras förfaran- det vid tvister mellan staten och de helstatliga bolagen. Detta är närmare reglerat endast i AB Svenska tobaksmo- nopolet, Nya system AB, AB Vin- & Spritcentralen och Sveriges centrala re- staurang AB samt i AB Tipstjänst. I de förstnämnda bolagen skall tvister med staten rörande avtalet mellan staten och respektive bolag avgöras av skiljemän enligt lagen om skiljemän.48 I AB Tips- tjänst skall tvister mellan aktieägare och bolaget avgöras på enahanda sätt.—17
Finansiering
Ett företag kan behöva tillföras ka- pital för finansiering av nya investe- ringar, för täckande av driftförluster samt för erhållande av rörelsemedel. De finansieringsmetoder, som kan före— komma i fråga om de helstatliga aktie- bolagen är aktieteckning, lån, subven- tioner samt finansiering genom egna medel.
Erforderligt kapital för bildandet av helstatliga aktiebolag har i regel av sta- ten tillskjutits genom aktieteckning. Av liknande karaktär är även statens för- värv av aktierna i redan bestående fö- retag. I båda fallen erhålls erforderliga medel genom beslut av riksdagen. Flera helstatliga aktiebolags verksamhet är sådan att detta är det enda tillfälle då frågor rörande bolagens finansiering är föremål för riksdagens prövning. Riks- dagsbeslut om nyteckning av aktier i re— dan bestående helstatliga bolag före- kommer dock relativt ofta då fråga är om omfattande nyinvesteringar. Ifråga- varande medel anslås i regel av riks- dagen på kapitalbudgeten under fon- den för statens aktier. Beträffande un- der affärsverken hörande bolag har till- vägagångssättet varit att riksdagen med-
givit att till inköp av aktier eller aktie- teckning fick användas viss summa av till vederbörande affärsverksstyrelses förfogande stående likvida medel. Relativt vanligt förekommande är an- skaffning av medel genom lån. Formella hinder för bolag att upptaga lån av en— skild långivare föreligger endast i någ- ra fall. Staten har sålunda rätt att, om den så påfordrar och erbjuder lika för- månliga villkor som vid upplåning kan erhållas hos annan, lämna kredit till AB Vin- & Spritcentralen intill be- lopp, varav bolaget har mera stadigva- rande behov.48 Detsamma gäller för AB Svenska tobaksmonopolet. I fråga om Svenska spannmåls AB gäller å andra sidan att staten förbundit sig att till- handahålla erforderliga rörelsemedel in- till ett visst belopp samt att bestrida kostnaderna för bolagets verksamhet in- klusive underskott å rörelsen med be— lopp, som bestäms av Kungl. Maj :t.49 Av särskilt intresse i detta samman- hang är att Svenska skifferolje AB är 1950, utan att formellt vara tvunget därtill, gjorde framställning till Kungl. Maj:t om att i mån av behov och mot den säkerhet bolaget kunde ställa få upptaga banklån. Kungl. Maj:t biföll framställningen, vilket måste anses vara överraskande, då medgivandet rätteli- gen borde ha givits på bolagsstämma. I samband härmed föreskrev Kungl. Maj:t att bolaget fick upptaga dylika lån in- till en viss gräns. Vid större och mera betydelsefulla kreditbehov därutöver borde bolaget inkomma till Kungl. Maj:t
" Bolagsordningen, & 12, se även Kungl. Maj:ts resolution den 12 juni 1953 ang. till- stånd för bolaget att under tiden 1 juli 1953 ——30 juni 1958 anordna vadhållning i samband med tävlingar.
" Se t. ex. avtal ang. utövandet av statens tobaksmonopol, & 16.
*” Bolagsordningen, & 20. ” Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit- centralen, 5 12.
” Avtal mellan staten och Svenska spann— måls AB, 5 6.
med förnyad framställning. Om bolaget efter eget bedömande upptog lån borde meddelande härom lämnas chefen för handelsdepartementet.50
Bolags rätt att finansiera investering- ar med krediter, som sedermera förut- sätter anspråk på staten-aktieägaren be- handlades vid 1947 års riksdag. Anslag hade äskats för aktieteckning i och lån till AB Aerotransportål för finansiering av en anskaffning, för vilken bolaget bundit sig genom kontrakt, och som delvis redan finansierats med växelkre— diter (prop. nr 195/1947). Statsutskot- tet ansåg sig därvid böra (statsutsk. utl. 107/1947) ur principiell synpunkt framhålla angelägenheten av att nyin- vesteringar av den storleksordning, var- om då vore fråga underställdes stats- makternas prövning, innan bindande beslut fattades. Detta syntes utskottet böra iakttagas icke blott i fråga om in— vesteringar, som avsågs skola finansie- ras genom ökning av aktiekapitalet, utan jämväl i de fall, då finansieringen av- sågs skola ske genom lån ur en statlig lånefond i sådant fall, då för lånebeho- vets tillgodoseende lånefonden måste tillföras nytt kapital. Under "alla för- hållanden syntes även i brådskande fall hinder icke behöva föreligga att beträf- fande investeringsfrågor av angiven räckvidd icke blott under hand utan även formellt inhämta Kungl. Maj:ts mening. Såvitt utskottet kunde finna behövde därigenom de statliga bolagens handlingsfrihet i och för sig icke anses bliva beskuren; vad som sagts gällde endast de fall då för investeringens fi- nansiering Kungl. Maj:ts och eventuellt även riksdagens medverkan slutligen erfordrades.
Ofta uppträder staten som långivare gentemot de helstatliga aktiebolagen. Detta tillgår oftast så att riksdagen be- slutar att staten genom riksgäldskonto- ret skall ställa garanti för lån åt ifråga-
varande företag i riksbanken i mån av behov. Någon fordran för företagen att vid mottagandet av statslån uppställa realsäkerhet synes ej förekomma. De- partementschefen uttalade sålunda i samband med lån till Norrbottens järn- verk AB år 1944, att detta ej vore er- forderligt eftersom låntagaren var ett statligt bolag.52 Lånen är som regel rän- tebärande och avsedda att amorteras. I samband med finansiella rekonstruktio- ner har det emellertid förekommit att det låntagande bolaget befriats från skyldigheten att gälda ränta och amor- teringar eller att lånet helt avskrivits genom riksdagens beslut. Detta har ägt rum i exempelvis AB Ceaverken, Sven- ska skifferolje AB och Norrbottens järn- verk AB. I fråga om lån till bolag un- der kommunikationsverken synes till- vägagångssättet i regel vara, att riks- dagen medgiver att till län får dispone- ras viss summa av till vederbörande verksstyrelses förfogande stående lik- vida medel.
Kreditgivning i något rörligare form än vad som i allmänhet gäller för lån förekommer även i fråga om AB Vin- & Spritcentralen, AB Svenska tobaks- monopolet och Svenska spannmåls AB.
Anslag, utan återbetalningsskyldighet, till de helstatliga bolagen förekommer även. Dessa är i huvudsak av två kate- gorier, dels forskningsbidrag och dels bidrag för täckandet av driftförluster. Forskningsbidrag förekommer relativt regelbundet för AB Svensk torvföräd- ling och AB Ceaverken. Bidrag för täc- kande av driftförluster och liknande bidrag har varit vanliga i Svenska skif- ferolje AB och Svenska spannmåls AB.
Av speciell karaktär är den garanti- fond, som staten genom riksgäldskonto-
” Prop. nr 100/1952, sid. 5 f. 51 AB Aerotransport var vid detta tillfälle ett helstatligt bolag. " Prop. nr 283/1944, sid. 9.
ret ställt till AB Industrikredits förfo- gande såsom säkerhet för bolagets in- gångna förbindelser. Fonden, som skall uppgå till minst tolv miljoner kronor, består av svenska statens 4 % obligatio- ner, ouppsägbara från innehavarens sida. Den får tagas i anspråk vid likvi-
dation först sedan bolagets övriga till— gångar blivit använda. Äganderätten till obligationerna kvarbliver om de ej ta- gits i anspråk till detta ändamål hos staten, som dock icke får disponera över dem förrän det visats att de ej längre är erforderliga.53
" Bolagsordningen, & 5.
Riksdagens kontroll
Beträffande riksdagens kontroll av de helstatliga aktiebolagen är riksda- gens revisorers möjligheter till dylik kontroll i första hand av intresse. En- dast beträffande ett bolag, AB Trafik- restauranger, finns direkt uttalat att riksdagens revisorer har formell rätt att granska detsamma. Denna rätt grun- dar sig på ett stadgande i bolagsord- ningen1 och har existerat sedan bo- lagets tillkomst. Något särskilt skäl härför förebragtes därvid icke i den proposition till riksdagen, däri Kungl. Maj:t föreslog bolagets inrättande. Möj- ligen kan dock den omständigheten ha bidragit, att revisorerna hade möj- lighet att i vissa avseenden granska Turisttrafikförl)nndets restaurang AB, vilket var föregångare till AB Trafik- restauranger.2 Bolagets verksamhet granskades av riksdagens revisorer år 1950. Revisorerna uttalade därvid, att såvitt revisorerna kunnat finna, »bo- lagsledningen fullgjort sina uppgifter på ett förtjänstfullt sätt, under samtidigt beaktande av såväl fullt affärsmässiga principer som den här ifrågavarande verksamhetens speciella karaktär av komplement till den egentliga trafikrö- relsen». Revisorerna föreslog dock i fortsättningen vissa förändringar i syf- te att erhålla ytterligare förbättring av det ekonomiska utfallet av rörelsen.s Revisorernas förslag lades av riksdagen till handlingarna i enlighet med stats- utskottets yrkande.A
ATTONDE KAPITLET
Revision och kontroll
Ehuru AB Trafikrestauranger, som nämnts, är det enda helstatliga bolag som riksdagens revisorer har formell rätt att granska, torde i vissa fall dylik granskning kunna förekomma även be- träffande övriga företag, vilket för öv- rigt hävdades av revisorerna själva år 1950.5 Härvid åsyftas de gransknings- möjligheter, som grundar sig på Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 juni 1949 an- gående skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa handlingar och upplysningar m. m. Däri stadgas bland annat att den, som åtnjutit un- derstöd av statsmedel är, vare sig un- derstödet skall återbetalas eller icke, skyldig att efter anmodan av riksdagens revisorer till dessa avgiva en detalje— rad och, såvitt möjligt, av verifikatio- ner bestyrkt redogörelse för hur under- stödet använts.6 I sammanhanget bör nämnas den i avtalet mellan staten och Svenska spannmåls AB intagna bestäm- melsen att bolaget är skyldigt att un— derkasta sig den granskning från riks- dagens revisorers sida som må före- skrivas av Kungl. Maj :t.7 Några sådana
1 Bolagsordningen, & 10 (»Riksdagens revi- sorer äro även berättigade att granska bolagets förvaltning och räkenskaper»). = Prop. nr 199/1937, sid. 3. 3 Riksdagens revisorers berättelse år 1950, Del 1, sid. 102. " Statsutsk. utl. 174/1951, pkt 33. 5 Riksdagens revisorers berättelse år 1950, Del I, sid. 227. " KK 357/1949, 2 &, 1:a stycket. " Avtal mellan staten och Svenska spann- måls AB, 5 8.
Tabell 6. Interpellationer och enkla frågor berörande helstatliga aktiebolag
Riksdag och nr
Företag
Framställd av
Ämne
Riksdags- protokoll
Antal debatt- inlägg
Au tal talare
Interpella- tioner
1919. A: 20 1921: 15 1933: 30 1934: 24 1935: 19 1942: 27 1945: 19 1945: 42
1945: 82 1950: 17 1952 H: 112
1952. H:116
Enkla frågor 1943: 13
1945: 14
AB Vin- & Spritcentralen
AB Svenska tobaksmonopolet
AB Statens Skogsindustrier
AB Svenska tobaksmonopolet
Svenska lastbil AB Svenska skifferolje AB
AB Statens Skogsindustrier
Svenska spannmåls AB
AB Svenska tobaksmonopolet
Hr Lithander
Hr Lovén
Hr Spångberg
Hr PerssoniFritorp Hr Lithander Hr Henriksson Hr Lindblom Hr Lövgren
Hr Henriksson
Hr Eskilsson Hr Sjölin
Fru Sandström
Hr Nilsson i Göingcgården
Hr Hagberg i Malmö
Monopoliseringen av vinhandeln.
Tobakshandlarnas möjligheter till skälig in- komst av sin rörelse.
Tobaksmonopolets centraliseringssträvanden. Utvidgad odling av tobak inom landet.
Beredande av hjälp åt personer i misär på grund av redan införda monopol.
Av Tobaksmonopolet vidtagna leveransin- skränkningar.
En av Tobaksmonopolet företagen rabatt- sänkning.
Pensionstörhållanden för de hos AB Statens Skogsindustrier anställda arbetare.
Tobaksmonopolets behandling av konsument- kooperativa affärer såsom kunder i jämförelse med dess behandling av övriga återförsäljare av tobaksvaror. Utvidgning av Svenska lastbilsaktiebolagets verksamhet m. m.
Vissa spörsmål rörande Svenska skifferolje AB
AB Statens skogsindustriers verksamhet
Svenska spannmåls AB:s vägran att godtaga
av vissa lantbrukare 1 vanliga brev gjorda hembud av beslagtagen potatis.
Av Tobaksmonopolet företagen sänkning av vissa rabattsatser.
AK AK AK AK AK FK AK AK FK AK AK AK AK
36:45 68: 22
12: 56 43: 1
43: 2 52: 12
22: 66 43: 13
19: 2 42: 2
8: 3 12:12
11:5 5:2 15:1
14: 31 18: 1
18: 165
24: 67 25: 19 30: 43 27: 54 32: 52
13: 8
12:13
11
10
”68 föreskrifter har emellertid icke utfär- dats. Andra företag, som erhållit bidrag av ifrågavarande slag, och, som riks— dagens revisorer till följd därav kan ha varit berättigade att i viss mån granska är bland andra Svenska skif- ferolje AB, Norrbottens järnverk AB, AB Svensk torvförädling och AB Cea- verken.
Granskning beträffande de helstat- liga akticbolagen med stöd av ifrågava- rande kungörelsc synes ha förekommit undantagsvis. Sålunda uttalade reviso- rerna i dylikt sammanhang år 1949 an- gelägenheten av att AB Ceaverken sat- tes i stånd att genom forskning och för- bättrad tillverkning höja röntgenfilmens kvalitet.s Än mindre än riksdagens re- visorer har riksdagens ombudsmän nå- gon rätt att befatta sig med de helstat- liga aktiebolagens verksamhet. Anmäl- ningar till-ombudsmännen mot dylika företag har emellertid förekommit. En mot AB Tipstjänst riktad anmärkning mottogs sålunda av justiticombudsman- nen år 1952.9 Under erinran av att bo- laget icke stod under J0:s tillsyn läm- nades denna av JO utan åtgärd.
Interpellations- och frågeinstituten, som även tjänar riksdagens kontrolle- rande verksamhet, har endast sparsamt utnyttjats beträffande de helstatliga ak- tiebolagen. En redovisning rörande in- terpellationer och besvarade enkla frå- gor lämnas i tabell 6.10 Antalet inter— pellationer uppgår enligt tabellen till tolv och antalet enkla frågor till två. Antalet företag, som varit föremål för denna kontroll uppgår till sex. Mest framträdande av dessa är AB Svenska tobaksmonopolet, som ensamt berörts av sju interpellationer och en enkel fråga. Interpellationsdebatternas fattning varierar från två till elva de- battinlägg. Endast i fyra fall har flera än tre talare deltagit. En interpellation har ej besvarats.
OHI-
Kungl. Maj:ts kontroll
Beträffande Kungl. Maj:ts kontroll— möjligheter kan i första hand framhål- las att inget av de Kungl. Maj:t under- ställda kontrollorganen, såsom statens sakrevision och riksräkenskapsverket, har direkt rätt att granska de helstat- liga aktiebolagen.11
Vissa möjligheter för granskning från statens sakrevisions sida finns dock på grund av bolagens skyldighet att till re- visionen avgiva redogörelse för an- vändningen av statsunderstöd enligt en kungörelse av samma slag som tidigare omnämnts i samband med behandlingen av riksdagens revisorers gransknings— rätt.12 I sammanhanget bör även näm- nas att Sveriges centrala restaurang AB är skyldigt att tillhandahålla kontroll- styrelsen erforderliga uppgifter och ytt- randen samt att årligen till styrelsen överlämna vissa statistiska uppgifter.13 Samma skyldighet åvilar Nya system AB.14 På liknande sätt har gällt beträf— fande Svenska spannmåls AB, att sta- tens jordbruksnämnd ägt tillse, att bo- lagets verksamhet bedrives i enlighet med avtalet mellan staten och bolaget. Dessutom skall bolaget, förutom att bo- lagets räkenskaper och övriga hand— lingar skall vara tillgängliga för nämn- den, tillhandagå jordbruksnämnden
” Riksdagens revisorers berättelse år 1949, Del 1, sid. 212 ff.
9 Petrén Gustaf: Justitieombudsmannens uppsikt över förvaltningen, Förvaltningsrätts- lig tidskrift, 1953, nr 2, sid. 85. 10 I tabellen har endast medtagits inter— pellationer och enkla frågor berörande ett visst bestämt företag och ej sådana som haft mera allmän eller principiell karaktär. " Jämför Betänkande av 1948 års revisions- utredning, sid. 39 it. 12 KK 11 juni 1948 ang. skyldighet att till statens sakrevision avgiva redogörelse för an- vändningen av statsunderstöd. 13 Avtal ang. godkännande av Sveriges centrala restaurang AB etc., 4 5. " Avtal ang. godkännande av Detaljhan- delsbolaget för rusdrycker AB etc., 4 &.
med begärda uppgifter om bolagets rö- relse.15
Av delvis annan karaktär är den kon- troll, som chefen för handelsdeparte- mentet utövar gentemot Svenska pen- ninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Bo- lagen är skyldiga att iakttaga de sär- skilda föreskrifter, Vilka utfärdas av chefen för handelsdepartementet, som dessutom äger rätt att utse en eller flera kontrollanter. Arvode till dessa kon- trollanter betalas av bolagen enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.m
Även i samband med långivning ges vissa möjligheter till kontroll från Kungl. Maj:ts sida över de helstatliga aktiebo- lagen. Som exempel härpå kan anföras att statssekreteraren i handelsdeparte- mentet i särskild skrivelse till AB Stats- gruvor, i samband med ett av Kungl. Maj:t fattat beslut om statsgaranti för lån, på uppdrag av chefen för handels— departementet meddelade bolaget bland annat följande: »Med hänsyn till de spe- ciella omständigheterna i samband med gruvrörelsen i Håksberg synes det vi- dare önsvärt, att chefen för handelsde- partementet fortlöpande hålles informe- rad om i vilken utsträckning den stat- liga lånegarantien utnyttjas av bolaget. Jag får därför anhålla, att bolaget ville dels kvartalsvis till departementet läm- na uppgift härom, dels i förväg under- rätta departementet i de fall då bolaget ämnar upptaga större banklån med an- litande av den statliga lånegarantien.»17
Revision enligt aktiebolagslagen
För granskning av styrelses och verk- ställande direktörs förvaltning samt bo- lagets räkenskaper skall i aktiebolag finnas en eller flera revisorer.18
Antalet revisorer skall i bolag, där aktiekapitalet eller maximikapitalet en- ligt bolagsordningen överstiger 500 000 kronor, utgöra minst två. Därjämte skall lika många suppleanter väljas.19 Vissa
uppgifter rörande revisorer m. m. i de helstatliga bolagen har intagits i tabell 7. Därav framgår att antalet revisorer i flertalet bolag är två. I några, huvud- sakligen större företag, finns tre revi- sorer. AB Svenska tobaksmonopolet, AB Vin- & Spritcentralen, Sveriges centrala restaurang AB och Nya system AB har vardera ända upp till fem revisorer. Endast i ett företag, Sveriges kredit- bank AB, kan antalet variera mellan en lägre och en övre gräns.20 För öv- riga anger bolagsordningarna ett be- stämt antal.
Revisorer utses i regel på bolagsstäm— ma. Bestämmelse kan emellertid intagas i bolagsordningen om att en eller flera revisorer skall tillsättas i annan ord- ning. Minst en revisor skall dock alltid utses på bolagsstämma.21 I flertalet hel- statliga aktiebolag utses samtliga revi- sorer på bolagsstämma. I några fall rå- der emellertid speciella förhållanden.
I AB Svenska tobaksmonopolet, AB Vin- & Spritcentralen, Sveriges centrala restaurang AB samt Nya system AB till- sätter sålunda Kungl. Maj:t en revisor jämte suppleant. Dessutom kan tro re- visorer jämte suppleanter för dem ut- ses av riksgäldsfullmäktige.22 Om riks-
" Avtal mellan staten och Svenska spann— måls AB, 5 8.
15 Kungl. Maj:ts resolution den 27 november 1953 angående tillstånd för Svenska penning- lotteriet AB att under åren 1954—1963 driva penninglotterirörelse; Kungl. Maj:ts resolution den 12 juni 1953 angående tillstånd för AB Tipstjänst att under tiden 1 juli 1953—30 juni 1958 anordna vad- hållning i samband med tävlingar; Bolagsordningen för AB Tipstjänst, 55 13—14. " Kungl. Handelsdepartementets skrivelse till AB Statsgruvor den 28 mars 1952, Dnr Sg 9/52. " ABL, 105 5, 1:a stycket. ” ABL, 105 5, 1:a och 4:e styckena. 2" Antalet kan variera mellan tre och fem, samt utgör för närvarande fyra. ” ABL, 105 5, 2:a stycket. " Se t. ex. bolagsordningen för AB Svenska tobaksmonopolet, & 9, mom. 2.
Tabell 7. Bokföringsår, revisorer m.m. i helstatliga aktiebolag
Revisorer 3212; BOk" år 'till Företag BOR' slut ord ' föringsår färdigt Ordi- Su )_ Man— reviso— den . pl dattid narie leanter (år) ru (lir) Kommunikationsdepartementet AB Transitotrafik ....................... 1/1—31/12 1/4 2 1—2 1 100 Finansdepartemeniet AB Industrikredit ....................... 1/1—31/12 _ 3 3 21 500 Nya system AB ........................ 1/1—31/12 1/4 5 5 11 2000 AB Svenska tobaksmonopolet ............ 1/1—31/12 1/4 5 5 11 2 000 Sveriges centrala restaurang AB .......... 1/1—31/12 1/5 5 5 11 1 000 Sveriges kreditbank AB ................. 1/1—31/12 — 3—5 3—5 1 2 500 AB Vin- & Spritcentralen ............... 1/1—31/12 1/4 5 5 11 2 000 Jordbruksdeparlemenlet AB Fjäråssand ......................... —— _ 1 1 1 _ Svenska spannmåls AB .................. 1/9—31/8 _ 3 3 1 5 000 Handelsdeparlemenlet AB Ceaverken .......................... 1/1—31/12 1/4 2 2 1 700 Norrbottens järnverk AB ................ 1/1—31/12 1/5 3 3 1 1 200 Ruotivare gruv AB ..................... 1/1—31/12 15/3 2 2 1 125 AB Statsgruvor ......................... 1/7—30/6 — 2 2 1 2 000 AB Svensk torvförädling ................. 1/4—31/3 15/6 2 2 1 1 200 Svenska penninglotteriet AB ............. 1/1—31/12 1/4 2 2 1 750 Svenska skifferolje AB .................. 1/7—30/6 1/11 3 3 1 1 500 AB Tipstjänst .......................... 1/7—30/6 1/9 2 2 1 2 000 Pensionsslyrelsen AB Kurortsverksamhet .................. 1/1—31/12 — 2 2 1 200 Järnvägsslyrelsen GDG Biltrafik AB ...................... »— —— 3 3 1 1 000 AB Gävle vagnverkstad ................. 1/1—31/12 15/2 2 2 1 400 Stockholm—Rimbo järnvägs AB ......... 1/1—31/12 31/3 2 2 1 800 Svenska lastbil AB ..................... 1/1—31/12 1/3 2 2 1 750 Svenska rederi AB Öresund ............. —— »— 2 2 1 900 AB Trafikrestauranger .................. 1/1—31/12 1/3 3 3 1 900 Vattenfallsstyrelsen Motala ströms kraft AB ................. — — 2 2 1 600 Domånsiyrelsen AB Statens Skogsindustrier .............. 1/1—31/12 15/4 3 3 1 3 500
1 Dock två år för av Kungl. Maj:t utsedda. * Dock högst två år för av hank— och fondinspektionen utsedd.
gäldsfullmäktige icke begagnar sig av denna rättighet, tillsätter Kungl. Maj :t även dessa revisorer i fråga om AB Svenska tobaksmonopolet och AB Vin—
& Spritcentralen. Fullmäktige har emel- lertid begagnat sig av ifrågavarande rätt, varför tilläggsbestämmelsen san- nolikt icke ansågs erforderlig då Sve—
riges centrala restaurang AB och Nya system AB bildades. De av riksgälds- fullmäktige utsedda revisorerna skall utses utom fullmäktiges egen krets. De har hittills undantagslöst utgjorts av riksdagsledamöter. Ofta har därvid nå- gon eller några av riksdagens revisorer ingått, ibland dessas ordförande.23
Kungl. Maj:t utser även två revisorer jämte suppleanter i AB Trafikrestau- ranger24 samt likaledes en revisor och en suppleant i AB Statens skogsindu— strier.25 I AB Kurortsverksamhet ut- ses en revisor och en suppleant av full- mäktige för folkpensioneringsfonden.26 Slutligen utses i Sveriges kreditbank AB och AB Industrikredit en revisor och en suppleant av bank- och fondinspek— tionen. Vidare kan representanter för de enskilda banker, som äger aktier i det senare företaget utse en revisor jäm— te suppleant. Begagnas ej denna rätt övergår den till bolagsstämman, som i sådant fall kommer att utse sammanlagt två revisorer och två suppleanter.27
Analogt med motsvarande bestämmel- ser för styrelseledamot skall revisor, som utses av bolagsstämma, normalt ut- ses för tiden intill nästa ordinarie bo- lagsstämma, Vilket innebär en mandat- tid på ungefär ett år. Han kan även i likhet med styrelseledamot skiljas från sitt uppdrag innan denna tid gått till- ända av bolagsstämman eller den, som eljest tillsatt honom.28 Såsom framgår av tabell 7 har flertalet revisorer i de helstatliga bolagen en mandattid av ett år. Det är endast de av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna i AB Svenska to- baksmonopolet, AB Vin- & Spritcentra- den, Sveriges centrala restaurang AB och Nya system AB, som har en man- dattid av två år. Därjämte kan den av bank— och fondinspektionen tillsatte re- visorn i AB Industrikredit utses för denna tid.
Aktiebolagslagens kompetensvillkor
för revisor innebär bland annat att »re- visor skall hava den erfarenhet beträf- fande bokföring och insikt i ekonomis— ka förhållanden, som med hänsyn till bolagets verksamhet erfordras för upp- draget». Vidare skall minst cn av revi- sorerna vara auktoriserad revisor om aktiekapitalet eller maximikapitalet en- ligt bolagsordningen uppgär till två milj. kronor eller däröver eller om bo- lagets aktier eller av bolaget utgivna obligationer är föremål för notering å fondbörs inom riket. Auktoriserad revi- sor eller godkänd granskningsman skall också utses om det är föreskrivet i bo- lagsordningen eller begärs av aktie- ägare med ett sammanlagt aktiebelopp om minst en tiondel av hela aktiekapi— talet.” Dylika föreskrifter i bolagsord- ningen finns beträffande icke fullt hälf— ten av de helstatliga aktiebolagen. I AB Svenska tobaksmonopolet skall vidare den av Kungl. Maj:t tillsatte revisorn vara auktoriserad revisor eller ha mot— svarande kvalifikationer.80 Av Kungl. Maj:t utsedd revisor i Sveriges centrala restaurang AB, AB Vin- & Spritcentralen och Nya system AB skall även vara auk- toriserad revisor. Till revisor i det först- nämnda av dessa bolag får dessutom icke utses den, »som själv driver hotell- eller restaurangrörelse eller har andel i aktiebolag, som självt eller genom dot- terbolag idkar sådan rörelse, ej heller den som, ändock att han icke har an- del i bolag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant bo- lag eller tjänsteman i bolaget». Detta gäl-
33 Betänkande av 1948 års revisionsutred- ning, sid. 38. 24 Bolagsordningen, & 10. ”5 Bolagsordningen, & 11. " Bolagsordningen, & 8. ”7 Bolagsordningen, & 11. » 3 ABL, 106 5. " ABL, 107 5, 1 mom., suppleant för auk- toriserad revisor skall även vara auktoriserad revisor. " Bolagsordningen, 5 9, mom. 2. »
ler dock icke revisor eller revisorssupp— leant i ifrågavarande bolags dotterbo- lag.31 För Nya system AB gäller bestäm— melser av i huvudsak samma innebörd som de som gäller för Sveriges centrala restaurang AB. För AB Vin- & Sprit- centralen stadgas på samma sätt att till revisor eller revisorssuppleant icke får utses den, »som äger eller har andel i företag, som självt eller genom dotter- företag tillverkar eller försäljer rusdryc- ker eller, som självt eller genom dotter- företag idkar hotell- eller restaurangrö- relse, ej heller den, som, ändock att han icke äger eller har andel i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant företag eller tjäns- teman i företaget». Detta hindrar dock icke att till revisor eller suppleant för denne, som väljes på bolagsstämma, kan utses ordinarie ledamot eller supp- leant i styrelse för systembolag eller aktieägare i bolaget.32
Några bestämmelser om arvoden till revisorer och suppleanter finns icke i aktiebolagslagen . Sådana arvoden bru- kar dock i allmänhet förekomma. Ar- vode till ordinarie revisorer utgår en- ligt tabell 7 i alla helstatliga aktiebo- lag utom ett. Beträffande arvodenas storlek är samma tendens skönjbar som i fråga om arvoden till styrelseledamö- ter. Revisorer i större, i regel direkt un- der Kungl. Maj:t hörande bolag åtnju— ter sälunda högre arvoden än revisorer i bolag underställda kommunikations- verkens styrelser. För revisorssupplean- ter finns som regel ej arvoden fast- ställda.
Arvodenas belopp fastställs — liksom i enskilda aktiebolag _ i regel på bo- lagsstämma. Kungl. Maj:t bestämmer dock arvodets storlek för revisorer ut- sedda av Kungl. Maj:t eller riksgälds- fullmäktige i AB Svenska tobaksmono- polet, AB Vin- & Spritcentralen samt Sveriges centrala restaurang AB. I Nya
system AB fastställer Kungl. Maj :t samt- liga revisorers arvoden. Bolagen är skyldiga att i enlighet härmed gälda er- sättningar till ifrågavarande revisorer.-'i3
Vid behandlingen av revisorernas ar- belsformer, befogenheter och åliggan- den bör man lämpligen skilja mellan bolag, vars revision i huvudsak är upp- byggd enligt endast aktiebolagslagens bestämmelser och bolag med Specialre- vision. Till den förra gruppen hör fler- talet undersökta företag, Vilka i detta avseende kan behandlas mycket kort. De specialbestämmelser, som möjligen finns beträffande dessa bolag går i hu- vudsak ut på ett angivande av den tid— punkt då till revisorerna skall överläm- nas räkenskaperna med tillhörande handlingar, styrelsens förvaltningsbe- rättelse, vinst— och förlusträkning samt balansräkning, samt den tidpunkt då revisorerna skall avge skriftligt utlåtan— de, vari ansvarsfrihet för styrelsen be- stämt avstyrkes eller tillstyrkes.34
För Sveriges kreditbank AB gällande bestämmelser om revision i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse överens— stämmer inte helt med aktiebolagslagens bestämmelser. På grund härav är revi- sionen i detta bolag grundligare än vad som behöver vara fallet i övriga hel- statliga bolag. Dessutom skall styrelsens yttrande över i revisionsberättelsen framställda anmärkningar och förslag avges till bolagsstämman.35 I AB Indu- strikredit skall revisorernas utlåtande likaväl som styrelsens förvaltningsbe- rättelse offentliggöras i tryck minst fjor-
31 Bolagsordningen, & 12, mom. 2. ” Bolagsordningen, & 12, mom. 2. ” Se t. ex. avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol, & 10. 34 Se t.ex. bolagsordningen för Svenska lastbil AB, 5 10. En utförlig framställning rörande revisionens allmänna uppgifter i ett aktiebolag givs bl.a. i Stenbeck m.fl., a. a. sid. 411 f. 35 Bolagsordningen, & 12.
ton dagar före den ordinarie bolags- stämman.36
Speciellt ordnad är revisionen i AB Svenska tobaksmonopolet, Sveriges cen- trala restaurang AB, AB Vin- & Sprit- centralen och Nya system AB. I dessa bolag finns, som ovan nämnts, fem re- visorer. Revisionen väljer inom sig ord- förande och vice ordförande. Till ord- förandcsysslan har hittills alltid ut- setts en av de av riksgäldsfullmäktige utsedda revisorerna. Sammanträde med revisionen äger rum första gången på kallelse av chefen för finansdeparte- mentet samt därefter på kallelse av ord- föranden minst en gång varje kalender- kvartal. Därutöver anordnas samman- träde då ordföranden eller minst två re- visorer anser det erforderligt. Proto— koll skall föras vid revisionens samman- träden.37 Till den speciella form revi- sionen fått i dessa bolag hör även att (len av Kungl. Maj:t utsedde revisorn skall vara jourhavande revisor”, med i av Kungl. Maj :t utfärdad särskild in- sårnktion fastställda åligganden.
Jourhavande revisorn i AB Vin- & Spritcentralen, som särskilt skall ge akt på att »bestämmelserna på rusdryckslag- stiftningens område, gällande avtal mel- lan staten och bolaget ävensom före- skrifterna i bolagsordningen icke åsi- dosättes», har bl. a. viss rapportskyl- dighet i förhållande till chefen för finansdepartementet. Han skall därvid tillhandagå departementschefen med muntliga upplysningar och skriftliga yttranden rörande sitt verksamhets- cmråde, då så påkallas. Dessutom är han skyldig att göra anmälan till che- fen för finansdepartementet eller Kungl. Maj:t om anledning till anmärkning el- ler erinran av beskaffenhet att kunna skada statens intressen eller eljest av svårare art.39
Såväl ordföranden i revisionen i ovannämnda bolag som jourhavande re-
visorn åtnjuter särskilda arvoden för ifrågavarande uppdrag. I exempelvis AB Vin- & Spritcentralen, där det nor- mala arvodet till revisorer är 2 000 kro- nor per år, får ordföranden samman- lagt 2500 kronor per år och jourha- vande revisorn sammanlagt 10 000 kro- nor per år. Dessutom skall säväl be- träffande de ovannämnda bolagen som beträffande AB Industrikredit och AB Tipstjänst erforderliga penningmedel av bolagen ställas till revisorernas för- fogande för anordnande av sifferrevi- sion och annan erforderlig kontroll.40 Sammanfattningsvis kan sägas om den revision i de helstatliga aktiebolagen, i princip uppbyggd enligt aktiebolags- lagen, för vilken ovan redogjorts, att den medger viss kontroll över företa- gen från Kungl. Maj:ts och riksdagens sida (genom fullmäktige i riksgäldskon- toret), grundad på sättet för revisorer- nas tillsättande i vissa av företagen. I AB Svenska tobaksmonopolet, AB Vin- & Spritcentralen, Sveriges centrala re- staurang AB och Nya system AB är dess— utom denna kontroll mera omfattande för Kungl. Maj:ts del, på grund av verk- samheten av den av Kungl. Maj:t utsed- de jourhavande revisorn i dessa bolag.
Allmänhetens insyn I fråga om allmänhetens insyn kan först konstateras att tryckfrihetsförord-
38 Reglemente för Aktiebolaget Industri- kredit, 5 8. 37 Se t. ex. bolagsordningen för AB Svenska tobaksmonopolet, ; 9, mom. 3—4 samt Betän- kande av 1948 års revisionsutredning, sid. 38. ” Se t. ex. bolagsordningen för AB Svenska tobaksmonopolet, & 9, mom. 2. " Kungl. Maj:ts instruktion den 24 april 1931 för den av Kungl. Maj:t förordnade jour- havande revisorn i Aktiebolaget Vin- och spritcentralen. I sammanhanget bör erinras om att även bank— och fondinspektionen ut- färdar särskild instruktion för av inspektionen utsedd revisor i Sveriges kreditbank AB på grund av lag 22 juni 1911 om bankrörelse, 69 5, 2:a stycket. 4” Se t. ex. avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol, & 11.
ningens stadganden inte är tillämpliga på de helstatliga aktiebolagen. Allmän- heten har därför inte den möjlighet till insyn, som föreligger beträffande de af- färsdrivande verken och andra till sta- tens förvaltning hörande organ. En viss möjlighet finns dock med hjälp av hos statliga myndigheter förvarade rappor- ter och andra handlingar berörande de helstatliga bolagen. Dessa handlingar kan emellertid göras otillgängliga för allmänheten genom hcmligstämpling. Detta har exempelvis förekommit med vissa ekonomiska utredningar, som fö- rebragts av AB Statsgruvor i samband med ett låneärende, med hänvisning till handlingarnas innehåll av upplysningar om bolagets affärs- och driftsförhållan- den av sådan art, att det skulle lända företaget till men, om handlingarna of- fentliggjordes.41
Frågan om allmänhetens insyn i de helstatliga företagen har debatterats i samband med ett konkret fall. Skatte- betalarnas förening hade begärt att få ta del av vissa uppgifter rörande de eko—
nomiska förhållandena vid Svenska skifferolje AB. Detta förvägrades för- eningen vilket föranledde en interpel- lation vid höstsessionen under 1952 års riksdag, vari interpellanten begärde en redogörelse av statsrådet och chefen för handelsdepartementet rörande de skäl, som föranlett denna vägran. I sitt svar framhöll statsrådet, att de statliga ak- tiebolagen lika litet som de enskilda var juridiskt skyldiga att lämna andra upp- lysningar om sin förvaltning än dem aktiebolagslagen fordrade. För att till- godose allmänhetens befogade anspråk på insyn så långt det gick utan att det lände företagen till men, hade man år 1950 gjort vissa ändringar i aktiebolags— lagen. Härvid hade man emellertid icke gjort någon åtskillnad mellan enskilda och statliga aktiebolag. De senare bor- de dock principiellt så långt det var för- svarligt lämna upplysningar till allmän- heten. I fråga om framställningen från skattebetalarnas förening hade styrel- sen för Svenska skifferolje AB enhälligt beslutat avslag.42
" Lag 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, 21 5.
" AK prot. 25/1952 H. sid. 19 och 30/1952 H. sid. 43 ff.
NIONDE KAPITLET
Organiserat samarbete med utomstående organ1
Detta avsnitt är avsett att något be- handla formerna för samarbete inom organ, som ligger vid sidan av företa— gets ordinarie organisation samt med myndigheter, organisationer m. fli—'
Kollektivavtalsförhandliugar
Den kanske mest iögonfallande sidan av denna verksamhet är de regelbundet återkommande kollektivavtalsförhand- lingarna. Dylika förhandlingar före- kommer beträffande alla helstatliga bo- lag med undantag av Ruotivare gruv AB och AB Transitotrafik, som ej bedri- ver egen rörelse, samt AB Industrikre- dit och ABIFjäråssand, vilkas rörelse är av mindre omfattning, åtminstone med hänsyn till antalet anställda.
Flertalet övriga företag bedriver sina avtalsförhandlingar i egen regi. Bland dessa märks vissa större, direkt under Kungl. Maj:t hörande bolag, såsom AB Vin- & Spritcentralen, Svenska spann— måls AB och AB Statsgruvor samt Sven- ska penninglotteriet AB. Vidare ingår i denna grupp vissa under centrala äm- betsverk hörande bolag, vilkas avtals- förhandlingar dock ofta äger rum med biträde av eller tillsammans med ifrå- gavarande ämbetsverk.
Enligt instruktionen för statens av— talsnämnd skall nämnden lämna visst biträde i frågor rörande kollektivavtal till de helstatliga aktiebolagen på be- gäran av dessa bolags företagsledningar eller av förhandlingsorganisation, som
bildats av sådana företagsledningar. Av- talsnämnden skall härvid, i den mån så lämpligen kan ske, tillhandahålla bi- träde vid kollektivavtalsförhandlingar. Till detta uppdrag kan anlitas nämn- dens ordförande eller annan ledamot eller befattningshavare hos nämnden. Avtalsnämnden skall vidare avgiva ut- låtanden i frågor rörande tolkning av gällande kollektivavtal för ifrågavaran- de företag samt tillhandahålla upplys- ningar från nämndens kansli. Om Kungl. Maj:t därom förordnar skall det- ta kansli dessutom stå till förfogande för särskilt bildad förhandlingsorgani— sation av ovan nämnt slag.3
Statens avtalsnämnd betjänar direkt och mera regelbundet endast tre bolag, nämligen AB Svenska tobaksmonopolet, GDB Biltrafik AB och AB Gävle vagn- verkstad. Man torde dock ha skäl att förutsätta, att några av de i det föregå— ende nämnda företagen, främst sådana som hör under centrala ämbetsverk, åt- minstone tillfälligtvis eller indirekt drar nytta av avtalsnämndens verksamhet. En särskild form härför finns dessutom i avtalsnämnden för statsägda bolag.
Avtalsnämnden för statsägda bolag är ett relativt lösligt organiserat organ,
1 På grund av den korta tid Nya system AB varit i verksamhet beröres bolagets för- hållanden icke i detta avsnitt. 2 Framställningen i detta kapitel grundar sig till stor del på från de helstatliga aktie- bolagen direkt erhållna upplysningar. 3 K. instr. 30 juni 1947 för statens avtals- nämnd, 9 5.
vars verksamhet huvudsakligen baserar sig på överenskommelse mellan AB Cea- verken, Norrbottens järnverk AB, AB Svensk torvförädling, Svenska skiffer- olje AB samt AB Tipstjänst, vilkas kol- lektivavtalsförhandlingar nämnden be- tjänar. Nämnden utnyttjas dessutom till— fälligtvis av vissa utanför överenskom- melsen stående företag, såsom AB Vin— & Spritcentralen och Svenska lastbil AB. Ordförande i nämnden är en i Stockholm verksam advokat. Uppdraget som sekreterare i nämnden är för när- varande ålagt en befattningshavare i statens avtalsnämnd. Som ledamöter in- träder representanter för vid förhand- lingarna berörda företag, bland vilka vanligen befinner sig ifrågavarande fö— retags verkställande direktör. Nämnden saknar eget kansli. I anslutning till vad ovan anförts har Kungl. Maj:t emeller- tid förordnat att statens avtalsnämnds kansli skall stå till förfogande för av— talsnänmden för statsägda bolag. Kost- naderna för sistnämnda organs verk- samhet bcstrids av de anslutna företa- gen i proportion till den grad ifrågava— rande företag tar nämndens tjänster i anspråk, varvid hänsyn tages till stor- leken av den personal, som är anställd hos företagen.
De helstatliga bolag, som överenskom om inrättande av avtalsnämnden för statsägda bolag, var tidigare anslutna till det enskilda näringslivets arbetsgi- varorganisationer. För närvarande är det endast i fråga om ett av de under- sökta företagen som dylik anslutning förefinns. Sålunda är Sveriges kredit- bank AB anslutet till Bankernas för- handlingsorganisation. Dessutom före- kommer förhandlingar gemensamma för AB Trafikrestauranger, Sveriges centra- la restaurang AB samt Sveriges arbets- givareförening för hotell och restau- ranger. Organiserad samverkan med enskilda organisationer på detta områ-
de är således en relativt sällsynt före— teelse. Tidigare var emellertid flera av de helstatliga aktiebolagen anslutna till Svenska arbetsgivareföreningen. Före- tagen utträdde ur denna organisation den 1 januari 1947 efter uppmaning härom av chefen för handelsdeparte- mentet. Någon skillnad med avseende på avtalens innehåll synes detta ej ha inneburit.
Sammanfattningsvis kan sägas om kollektivavtalst'örhandlingarna i de hel- statliga aktiebolagen, att organisationen av denna verksamhet är jämförelsevis splittrad. De bolag, för vilka avtalsför- handlingar förekommer, kan indelas i sådana, som huvudsakligen i egen regi sköter sina förhandlingar, sådana, som anlitar statens avtalsnämnd, sådana, som betjänas av avtalsnämnden för statsägda bolag, samt sådana, som är anslutna till eller samgår med enskilda arbetsgivarorganisationer.
Tekniska och ekonomiska organisationer
Tekniska och ekonomiska organisa— tioner av olika slag tillgodoser ett bc— hov näringslivet av samarbete mellan företag vid sidan av det som äger rum i arbetsniarknadsfrågorna. Även för de helstatliga aktiebolagen är denna möjlighet till samarbete av bc- tydelse. Antalet organisationer av detta slag, som åtminstone kan räkna något av ifrågavarande företag bland sina medlemmar, uppgår till över fyrtio. De helstatliga bolagen är i genomsnitt med- 'lemmar i två eller tre organisationer. I de större företagen kan antalet uppgå till över tio. Bland organisationer, som främst synes vara av intresse i detta sammanhang märks handelskamrarna (både inom och utom landet), Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska in— dustrikontor, Sveriges allmänna export- förening samt Köpmannaföreningar. Bo- lagens medlemskap i organisationer av
inom
ifrågavarande slag redovisas fullstän- digt i bilaga 3.
Offentliga myndigheter
Samarbete med offentliga myndighe- ter torde i nuvarande samhälle vara en vanlig företeelse beträffande såväl stat- liga som enskilda företag av olika slag. Åtskilliga av de helstatliga bolagen skil- jer sig i detta avseende icke från de enskilda företagen i allmänhet. I vissa fall förekommer emellertid ett samar— bete av intimare slag.
Ibland kan dylikt samarbete vara fö- reskrivet i lag eller författning. Så är fallet i fråga om statens tobaksnämnd.4 Denna är en för hela riket gemensam nämnd med uppgift att i samarbete med monopolets utövare _ d. v. 5. AB Sven- ska tobaksmonopolet — och samman- slutningar av återförsäljare »verka för en sund utveckling av handeln med to— baksvaror». Nämnden skall avge egna framställningar eller begärda yttranden till monopolets utövare i frågor om im- port av tobaksvaror och om förhållan- det mellan monopolets utövare och de enskilda återförsäljarna. Av nämndens sju ledamöter utses ordföranden, vice ordföranden samt ytterligare en leda- mot av Kungl. Maj:t medan kommers— kollegium utser två ledamöter företrä- dande återförsäljarnas intressen och två utses av monopolets utövare. På samma sätt utses suppleanter för nämndens ledamöter. Kungl. Maj:t har utfärdat särskild instruktion för nämnden.5
Även de i vissa fall förekommande avtalen mellan Kungl. Maj:t och ett hel- statligt bolag kan innehålla bestämmel- ser av ifrågavarande slag. Sålunda skall Sveriges centrala restaurang AB vid handläggning av frågor, som rör lokala förhållanden, i erforderlig ut— sträckning samarbeta med vederböran- de myndigheter."
För vissa helstatliga bolags samarbete
med statsorgan i kontrollsyfte ävensom för statliga organs möjligheter att i vissa fall ge direktiv till de helstatliga bolagen har tidigare redogjorts.
I syfte att erhålla en mera kvantita- tiv bild av de helstatliga aktiebolagens samarbete med i huvudsak de statsmyn— digheter, som representerar staten som aktieägare har från ifrågavarande före- tag inskaffats förteckningar över till dylika myndigheter avlåtna skrivelser avseende de senaste fem åren. Härvid har bortsetts från skrivelser behandlan— de utpräglat tekniska eller affärsmäs- siga problem, såsom till exempel med samtrafiken mellan statens järnvägar och Stockholm—Rimbo järnvägs AB sammanhängande frågor, vilka föran- leder en tät och regelbunden skriftväx- ling mellan bolaget och ifrågavarande myndighet.
I flera av företagen inskränker sig denna skriftväxling till kallelser till or- dinarie eller extra bolagsstämma och liknande frågor av formell karaktär, direkt sammanhängande med statens egenskap av aktieägare. I ungefär halva antalet företag har därutöver förekom- mit skrivelser i speciella frågor. Sär— skilt omfattande synes skriftväxlingen ha varit i AB Svenska tobaksmonopolet, AB Vin- & Spritcentralen, Sveriges cen- trala restaurang AB samt Svenska spannmåls AB.
I relativt hög grad har denna skrift— växling utgjorts av remissyttranden. Särskilt i företag, som icke är självfi— nansierande har finansiella frågor tagit relativt stort utrymme i anspråk. I öv- rigt har förekommit rapporter samt hemställningar om Kungl. Maj:ts fast- ställelse av vissa bolagsstämmobeslut,
4 Lag 11 juni 1943 aug. statsmonopol å till- verkning och import av tobaksvaror, 5 kap. 5 K. instr. 11 juni 1943 för statens tobaks- nämnd. 0 Avtal angående godkännande av Sveriges centrala restaurang AB etc., 5 5.
såsom i fråga om ändringar i bolagsord- ning m. m. Slutligen har skattefrågor varit föremål för skriftväxling i AB Svenska tobaksmonopolet och AB Vin- & Spritcentralen, samt frågor om be- myndigande och tillstånd av olika slag i anledning av i det föregående be— handlade speciella lagar och avtal fö- rekommit i de ovannämnda bolagen samt i Sveriges centrala restaurang AB och Svenska spannmåls AB.
De ovan behandlade skrivelserna har i regel avlåtits till Kungl. Maj:t via det departement varunder bolaget närmast hör respektive till ett centralt ämbets- verk, då sådant företräder den statliga äganderätten. Ett undantag utgör i vissa
avseenden Svenska spannmåls AB, vars kommunikationer med Kungl. Maj:tire- gel sker genom statens jordbruksnämnd. Att döma av skriftväxlingen är de hel- statliga aktiebolagen i hög grad själv- ständiga i sin verksamhet gentemot sta- ten, åtminstone jämfört med ämbets- verk och andra till statens förvaltning hörande organ. Något mera intensivt än beträffande övriga bolag är möjligen samarbetet mellan staten och monopol- bolagen, till följd av att dessa i speciell grad utövar statliga funktioner. Detta gäller även i viss män i fråga om lik- nande företag som Sveriges centrala restaurang AB och Svenska spann- måls AB.
TIONDE KAPITLET
Industriell demokrati1
Vissa försök att införa företagsnämn— der i vårt land gjordes redan på 1920- talet. Dessa försök fick ej någon större kvantitativ omfattning utan det är först efter andra världskriget, som den in- dustriella demokratien blivit en bety- delsefull faktor i arbetslivet. Som grund för verksamheten i flertalet företags- nämnder inom det enskilda näringslivet finns ett huvudavtal mellan svenska ar- betsgivareföreningen å ena sidan samt landsorganisationen i Sverige och tjän- stemännens centralorganisation å and- ra sidan.2
Även beträffande de helstatliga före- egen har man valt avtalsvägen för or— gzzniserandet av företagsnämndsverk- semheten. Avtal om företagsnämnder förekommer i sjutton av de helstatliga företagen. Avtal om företagsnämnder saknas beträffande AB Transitotrafik, AB Industrikredit, Sveriges centrala restaurang AB (avser ej dotterbolagen), AB Fjäråssand, Svenska spannmåls AB, ltuotivare gruv AB, Svenska penning- lotteriet AB samt Svenska rederi AB öresund.
För de till avtalsnämnden för stats- ägda bolag anslutna företagen finns be- stämmelser om företagsnämnder intag- na i huvudavtalet mellan nämnden Och Landsorganisationen i Sverige, komplet— terade med ett avtal mellan nämnden och Tjänstemännens centralorganisa— tion rörande tjänstemännens medver- kan.3
Enligt huvudavtalet skall företags-
nämnd inrättas i företag, som i regel sysselsätter minst tjugufem arbetare. I avtalets tredje paragraf sägs vidare att företagsnämnden är ett organ för infor— mation och samråd med uppgift
»att upprätthålla fortlöpande samver- kan mellan arbetsgivaren och de an- ställda för åstadkommande av bästa möjliga produktion;
att bereda de anställda insikt i verk- samhetens ekonomiska och tekniska be- tingelser samt rörelsens resultat;
att verka för de anställdas trygghet i anställningen samt för säkerhet, sund- het och trivsel i arbetet;
att främja inom företaget bedriven yrkesutbildning
samt att i övrigt verka för goda pro— duktions— och arbetsförhållanden vid företaget».
Företagsnämnden, som sålunda icke har beslutande funktion, har att be- handla frägor rörande produktionens teknik, organisation, planering och ut— veckling. De anställdas representanter kan framställa förslag i dessa frågor till arbetsgivaren. Denne är å sin sida
1 Nya system AB:s förhållanden beröres icke i detta avsnitt. ; ” En utförligare framställning rörande bak- grunden till företagsnämndsverksamheten i Sverige ges i Tersman R.: Företagsnämnderna i Sverige — historisk och internationell bak- grund Affärsekonomi 15/1953, sid. 959 ff.
3 Huvudavtal mellan Avtalsnämnden för Statsägda Bolag och Landsorganisationen i Sverige, den 22 november 1947, samt Avtal om Företagsnämnder mellan Avtalsnämnden för Statsägda Bolag och Tjänstemännens Centralorganisation, den 22 november 1947.
skyldig att lämna nämnden regelbun- den information av teknisk och ekono- misk karaktär. Företagsnämnden får icke taga befattning med frågor, som är att anse som kollektivavtalsfrågor eller lönefrågor.
Nämnden består av representanter för arbetsgivaren, tjänstemännen och arbetarna. Ordföranden utses i allmän- het av arbetsgivaren. Sammanträde, som bör hållas utom arbetstiden, skall äga rum minst en gång varje kalenderkvar- tal. Specialister kan kallas till nämn— dens sammanträden för att lämna redo- görelser för särskilda frågor. Ledamö- terna kan åläggas viss tystnadsplikt. I regel åligger det dock nämnden att göra resultatet av sitt arbete känt bland fö- retagets anställda.
Den ordning för företagsnämndsverk- samheten i de helstatliga aktiebolag, som är anslutna till avtalsnämnden för statsägda bolag, för vilken ovan redo- gjorts, gäller i allt väsentligt även för övriga bolag, där företagsnämnder finns, ehuru dessa har egna överens- kommelser rörande företagsnämnder med respektive arbetstagarorganisatio- ner. Den överensstämmer även i huvud— sak med vad som gäller för det enskil- da näringslivet enligt 1946 års avtal mellan arbetsmarknadens huvudorgani— sationer. Detta belyses för övrigt bäst av att ett helstatligt aktiebolag, AB Vin- & Spritcentralen, tillämpar detta för den enskilda arbetsmarknaden gällande avtal.
en
(3.
kl
BILAGA ]
Frågeformulär
Har ärenden utöver i bolagsordningen fastställda förekommit vid de senaste fem årens ordinarie bolagsstämmor? När? Vilka?
Styrelsens vanliga sammanträdesplats: .................................... Arvode till styrelsens ordförande: ...................................... » till ord. styrelseledamöter: ...................................... » till suppleanter i styrelsen: .................................... » till revisorer: ................................................. » till revisorssuppleanter: ..........................................
Bolagets medlemskap i närings-, bransch-, intresseorganisationer o. d.:
Pensionsförhållandena inom de helstat- liga aktiebolagen är synnerligen olikar- tade. Inom ett och samma bolag finns ofta olika pensionssystem för skilda personalkategorier. Det förekommer också företag där vissa personalkatego- rier saknar pensionsrätt medan andra tillerkänts sådan. I det följande redo- görs för pensionsförhällandena i de hel- statliga bolagen med hänsyn tagen till de förekommande pensionssystemen. I en slutgrupp redogörs för de fall då pen- sionsrätt saknas.
Beträffande pensionsförmånernas stor- lek gäller härvid följande:
För tjänstemän, till vilka här räknats jämväl månadsavlönade arbetsledare och förmän, utgör egenpensionen, där ej annat anmärkts, 60 procent av den pen- sionsgrundande lönen. Inom vissa bolag är lönen i den mån den överstiger ett visst belopp endast i begränsad utsträck_ ning eller överhuvudtaget icke pen— sionsgrundande. Sådant har ej anmärkts särskilt, enär ändringar härvidlag ofta förekommer.
Familjepension utgår vanligen med 25 —30 procent av den pensionsgrundan- de lönen till ensam änka. Vanligen har endast män familjepensionsrätt.
Pensionsåldern är regelmässigt 65 år för män och 60 för kvinnor.
För arbetarpersonal är pensionsför— månerna så divergerande, att de alltid angivits särskilt.
BILAGA 2
Pensionsförhållandena inom de helstatliga aktiebolagen1
1. Personal underkastad för statstjänstemän gällande pensionsbestämmelser Svenska spannmåls AB Lagerhuspersonalen har, därest över- gång skett från statens lagerhus— och fryshusstyrelse, tillförsäkrats pensions- rätt enligt 1947 års tjänste- och familje- pensionsreglementen för arbetare. (Se även 3 B, 5 och 6.)
AB Gävle vagnverkstad
Såväl tjänstemän som arbetare är un- derkastade de statliga pensionsbestäm— melserna.
Stockholm—Rimbo järnvägs AB
Ordinarie personal är delägare i f. d. Enskilda Järnvägarnes Pensionskassa. Vid utbetalning av pcnsionsbeloppen ut- går från kassan ett grundbelopp. Vad som sedan återstår för att pensionerna skall uppnå den statliga pensionens ni— vå bestrids av SRJ—medel. För 0. 0. per- sonal utgår samma pensionsförmåncr. För extra linjepersonal och arbetare gäl- ler följande:
a) Den personal, vilken icke är anslu- ten till EJP och ej uppnått 63 års ålder den 2 januari 1952, skall vid avgång ur tjänst åtnjuta pension en- ligt 1947 års tjänstepensionsregle— mente för arbetare.
b) Den, som den 2 januari 1952 uppnått 63 års ålder, erhåller vid avgång ur tjänst pensionsförmåner enligt KK 490/1947. (De summariska arbetar- pensionsbestämmelserna.)
1 Nya system AB har ej medtagits.
c) Den, som vid avgång ur järnvägens tjänst icke uppfyller de i nämnda kungörelser stadgade förutsättning- arna för erhållande av pension, kom- mer i åtnjutande av understöd enligt vid SRJ tidigare tillämpad praxis, vederbörligen omreglerat enligt KK 657/1947.
Svenska lastbil AB
Ungefär 30 tjänstemän är anställda vid SJ och har pensionsrätt i denna an- ställning. (Se även 3 B, 4 och 5.)
AB Statens Skogsindustrier
Bolaget har ålagts att pensionera de arbetare, förmän och arbetsledare, som vid bolagets bildande övertagits från domänverket, enligt de pensionsregle- menten, vilka gällde för dem vid över- tagandet, med de ändringar betr. till- läggsförmåner å pensionerna, som Kungl. Maj:t senare kunde komma att fastställa. (Se även 3 B och 4.)
2. Anslutna till statens pensionsanstalt AB Kurortsverksamhet
Befattningshavare, som är underkasta- de tjänstcreglemente. (Beträffande kol— lektivavtalsanställda se 4.)
3. SPP-anslutna
A. Grundlönerna pensionsförsäkrade i SPP, rörligt tillägg å pensionerna ut- betalas av arbetsgivaren.
B. Hela lönen pensionsförsäkrad. (Förutom egen- och familjepension ut- går i flertalet fall engångsbelopp (»kapi- talunderstöd») vid tjänstepensions- och familjepensionsfall. Sådant fall, där hu- vudmannens bidrag i ett eller annat hänseende är maximerat, har icke sär- skilt anmärkts, enär ändringar i sådana hänseenden ofta förekommer.)
AB Industrikredit
AB Vin- & Spritcentralen Tjänstemän. (Betr. arbetare se 6.) Svenska spannmåls AB Kontorspersonal efter ansökan i var- je särskilt fall (omkring 50 procent av personalen). (Se även 1, 5 och 6.) AB Ceaverken Tjänstemän. (Betr. arbetare se 6.)
AB Statsgruvor
Tjänstemän. (Betr. arbetare se 4.)
AB Svensk torvförädling
Tjänstemän. (Betr. arbetare se 6.) Svenska penninglotteriet AB
Tjänstemän. Direktören tillförsäkrad en årlig pension av 19 000 kronor. Svenska skifferolje AB
Tjänstemän. (Betr. arbetare se 6.) AB Tipstjänst
Tjänstemän. Svenska lastbil AB
Sju tjänstemän. (Se även 1, 4 och 5.)
Svenska rederi AB öresund Kontorspersonal. (Se även 3 D och 5.)
AB Statens Skogsindustrier
Tjänstemän. (Se även 1 och 4.)
C. Lönen delvis pensionsförsäkrad.
Norrbottens järnverk AB
Tjänstemän. Pensionsförsäkringen grundas på den anställdes årslön inkl. värdet av ev. bostadsförmån, men exkl. dyrtidstillägg, som för närvarande är 25,7 procent. (Betr. arbetarpersonal se 6.)
D. Specialavtal med SPP.
Svenska rederi AB öresund
Servispersonal försäkrad för visst be- lopp (högst 3500 kr). Den anställde
erlägger en tredjedel av premien. Re- stauranginspektörerna är försäkrade för visst belopp och erlägger själva halva premien. (Se även 3 B och 5.)
4. Pensionering i egen regi AB Svenska tobaksmonopolet Bolaget har en pensionskassa för för- valtningspersonal och en för arbetare. För förvaltningspersonalcn utgör delak- tighetsbeloppct 65 procent av årslönen för män och 60 procent för kvinnor. För arbetarpersonalen är pensionsåldrar och delaktighetsprocent samma som för förvaltningspersonalen. Särskilda reg— ler gäller för beräkning av lön. Dyrtids- tillägg å pensionerna utgår med olika procenttal för olika år för båda katego- rierna.
Sveriges centrala restaurang AB
Bolaget har ett pcnsionsreglemente för tjänstemannapersonal och ett för an- nan personal. Enligt pensionsreglemen- tet för tjänstemän förekommer pcnsio- neringsperioder (för män 62—67 år, för kvinnor (SO—67 år). Begynnelseun- derlag för egenpension är 60 procent av den genomsnittliga grundlönen under de tre sista anställningsåren, slutunder— laget (efter uppnåendet av 67 års ål- der) 800 kronor lägre. Fainiljepensions- underlaget är 42 procent av begyn- nelseunderlaget för egenpension. Fa- miljepension kan utgå till änka, barn och adoptivbarn och frånskild maka. Dyr- tidstillägg kan utgå å pension, men ej 51 livränta. Annan personal kan endast tillerkännas temporär ålderspension med högst 1 500 kronor för år från pen- sionsåldern (för serveringspersonal 60 år för män, 55 för kvinnor, för övrig personal 62 år för män, 60 år för kvin- nor) till 67 års ålder.
AB Statsgruvor Bolaget har en pensionsstiftelse för arbetare. Pensionsåldern är 65 år för
manliga arbetare, som ej har underjords- arbete och 60 år för övriga. Förmånerna omfattar ålderspension (högst 600 kro- nor för år till (57 år, därefter 300 kro— nor), invalidpension (600 kronor för år vid fullständig arbetsoförmåga), än- kepension (45 procent av mannens ål- derspension före fyllda 67 år) samt barnpension (utgår som tillägg till än- kepensionen). Dessutom utgår från en pensionskassa, till vilken anslutning är obligatorisk, ålderspension med 201) kronor för år före 67 år och 100 kro- nor därefter, invalidpension med högst 234 kronor för år, änkepension med 90 kronor för år och barnpension med vissa procent av änkepension. Beträf- fande tjänstemän se 3 B.
AB Kurortsverksamhet
Kollektivavtalsanställda är underkas- tade ett pensionsreglemente, för vilket 1947 års allmänna tjänste— och familje- pensionsreglementen tjänat som före- bilder. En skillnad är dock, att kvinnli- ga befattningshavare saknar familjepen- sionsrätt.
GDG Biltrafik AB
Några särskilda pensionsbestämmel- ser finns icke; förmånerna framgår av avtalen och beträffande pensioneringen har förhållandena vid statens järnvägar tjänat som förebild. Pensionerna bekos- tas av GDG Biltrafik AB:s Fria Pen- sionsstiftelse.
Svenska lastbil AB
Tjänstemän, som ej är anslutna till SPP (se 3 B/) eller anställda hos SJ (se 1/) vinner inträde i SLAB fria pensions- stiftelse efter tre års fast anställning. Pension utgår med 60 procent för egen- pension samt 24 procent för familjepen- sion av pensionsunderlagen, som för egenpension motsvarar den ursprungli- ga pensionslönen (: grundlönen i inne- havande lönerum; för den som anslutits
fr. o. m. 1 januari 1954 grundlönen i högsta lönerummet i innehavande löne- grupp enligt grundlönetahell. Lönegrup- pcrna motsvarar i princip de statliga lönt-graderna och rörligt tillägg på lön motsvarar ungefär de statliga rörliga tilläggen) jämte eventuellt senare till- kommande förhöjningar i densamma. För familjepension gäller liknande, dock att därvid till pensionslönen vid inträdet läggs ett belopp av 1500 kro- nor. (Betr. arbetare se 5).
.lB Trafikrestanranger
Bolaget har en pensionskassa för tjänstemän och en för arbetare.
För tjänstemännen skall såsom tjäns- tepensionsunderlag för tiden intill den månad, då pensionstagaren uppnår 67 års ålder, tillämpas ett begynnelseun- derlag, utgörande 60 procent av den ge— nomsnittliga pensionslönen för de se— naste 36 anställningsmånaderna och därefter ett slutunderlag, som är 792 kronor lägre.
Familjepensionsunderlaget är 25 pro- cent av den genomsnittliga pensionslö- nen under de senaste 36 anställnings- månaderna eller, om delaktighetstiden understiger 36 månader, av delägarens ursprungliga pcnsionslön. Rörligt till- lägg å pensionerna utgår för närvaran- de med 60 procent.
För arbetarpersonalen (till denna räknas kokerskor, servitörer, hovmäs- tare etc.) är pensionsåldern 63 år för män och 60 år för kvinnor. Pensionsför— månerna är ålderspension, förtidspen- sion (: invalidpension) och familje- pension. Personalen är i pensionshänse— ende uppdelad i sex pensionslönegrup- per (grupp 1 :l 800 kronor, grupp 6 :4800 kronor). Ålderspension utgår med olika procenttal alltefter delaktig- hetstiden, räknat på varje pensionslö- nedel för sig. Pensionsunderlaget för familjepension (som kan utgå till änka,
frånskild maka och barn) beräknas på ett 1500 kronor högre lönebelopp och pension utgår för ensam änka med 40 procent av detta underlag. Fribrevsrätt finns.
Motala ströms kraft AB
Personalen är tillförsäkrad pensions- förmåner enligt vid varje tidpunkt gäl- lande pensionsreglemente för statsan- ställd personal men med de pensions- åldrar styrelsen bestämmer. Vid bolaget finns en hunden och en fri pcnsions- stiftelse och för viss personal, som före 1946 pensionsförsäkrats i SPP betalas fortfarande pensionsavgifter dit (års— avgift 35000 kronor).
AB Statens skogsindustrier
Alla manliga arbetare, som anställs efter den 1 januari 1942, tillhör statens skogsindustriers pensionskassa. Pen— sionsåldern är 62 år. Hel egenpension utgår för närvarande med 800 kronor för år till 67 år och 400 kronor för år därefter. Dessutom utgår änkepension och s. k. temporär överlevnadspension med smärre belopp. Bestämmelserna är under omarbetning. Ett fåtal tjänste— män, vilka var för gamla att anslutas till SPP, tillhör också pensionskassan, och för dem tillämpas helt SFP:s pen- sioneringsbestämmelser såsom för de andra tjänstemännen. (Se även 1 och 3 B.)
5. Övriga förekommande pensionsanordningar Sveriges kreditbank AB
Den ordinarie personalen är anknu- ten till Bankanställdas Pensionskassa (BPK). Förmånerna är ungefär som i SPP.
Svenska spannmåls AB
Viss äldre personal har anslutits till pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, varvid den anställde i regel erlägger 10 procent av sin lön och bolaget bidrager med dubbla beloppet. (Denna pensions—
form gäller för omkring 25 procent av personalen.) (Se även 1, 3 B och 6.)
Svenska lastbil AB
Arbetarna har icke rätt till någon pension, men för varje fast anställd ar- betare tillhörande Svenska Transport— arbetareförbundet avsätts 10 kronor per månad sedan år 1952 att användas som grundplåt om pensionering en gång skall bli aktuell. (Betr. tjänstemän se 1, 3 B och 4.)
Svenska rederi AB öresund
Fartygs- och maskinbefälet är anslut- na till Sjöbefälets Pensionskassa _— en befälhavare ansluten till pensionsstyrel- sens frivilliga försäkring.
Fartygs- och maskinmanskapet anslut- na till Handelsflottans Pensionsanstalt. (Se även 3 D och 3 B.)
6. Ingen pensionsrätt AB Vin- & Spritcentralen Arbetare. (Betr. tjänstemän se 3 B.)
Svenska spannmåls AB
Den kontorspersonal, som icke nämnts under 3 B eller 5 (omkring 25 procent), liksom den arbetarpersonal, som ej nämnts under 1 saknar pensions- rätt. AB Ceaverken
Arbetare. (Betr. tjänstemän se 3 B.) Norrbottens järnverk AB
Arbetare. (Betr. tjänstemän se 3 C.) AB Svensk torvförädling
Arbetare. (Betr. tjänstemän se 3 B.) Svenska skifferolje AB
Arbetare. (Betr. tjänstemän se 3 B.")
BILAGA 3
Helstatliga aktiebolags medlemskap i tekniska och ekonomiska
organisationer inom näringslivet1
Organisationer: Medlemmar:
Föreningen Gruvarbetsstudiekontoret Svenska skifferolje AB
Föreningen Svenska sågverksmän AB Statens Skogsindustrier
Gödsel- och kalkindustriernas samar- Norrbottens järnverk AB betsdelegation Handelskammare, svensk AB Svenska tobaksmonopolet Sveriges kreditbank AB AB Vin— & Spritcentralen Svenska spannmåls AB AB Ceaverken Norrbottens järnverk AB Svenska skifferolje AB Handelskammare, internationell AB Svenska tobaksmonopolet ; Sveriges kreditbank AB l AB Vin- & Spritcentralen l Industriens bostadsförening Svenska skifferolje AB AB Statens Skogsindustrier IVAzs svetskommission Svenska skifferolje AB IVAzs transportforskningskommission AB Vin- & Spritcentralen AB Svenska tobaksmonopolet Jernkontoret Norrbottens järnverk AB AB Statens Skogsindustrier Järnverksföreningen Norrbottens järnverk AB Köpmannaföreningar AB Svenska tobaksmonopolet
Sveriges kreditbank AB AB Vin- & Spritcentralen
Lastbilscentraler (inom Lastbilseentra- Svenska lastbil AB lernas riksförbund)
Musiketablissementens förening AB Trafikrestauranger
Svenska lastbil AB 1 Nya system AB har icke medtagits.
Motormännens riksförbund
Organisationer: Norrlands skogsvårdsförbund Scankraft
Stockholms fastighetsägareförening Stockholms fondbörs
Stockholms samaritförening
Sveriges allmänna exportförening
Sveriges hotell- och restaurangförbund
Sveriges industriförbund
Sveriges kemiska industrikontor
Sveriges möbeltransportörers förbund Sveriges pappersbruksförbund Sveriges redareförcning
Svenska bankföreningen
Svenska brandkårernas riksförbund svenska brandskyddsföreningen
Svenska cellulosaföreningen Svenska elverksföreningen Svenska gruvföreningen Svenska järnvägsföreningen
Svenska kemistsamfundet
Svenska lasttrafikbilägareförbundet Svenska lokaltrafikföreningen Svenska pappersbruksföreningen
Svenska pappers— och cellulosaingen- jörsföreningen
Svenska petroleuminstitutet
Medlemmar: AB Statens Skogsindustrier AB Statens Skogsindustrier AB Statens skogsindustrier Sveriges kreditbank AB AB Vin- & Spritcentralen
Sveriges kreditbank AB AB Ceaverken
AB Trafikrestauranger
AB Svenska tobaksmonopolet AB Vin- & Spritcentralen AB Statsgruvor Svenska skifferolje AB AB Statens skogsindustrier
AB Svenska tobaksmonopolet AB Vin- & Spritcentralen AB Ceaverken Svenska skifferolje AB
Svenska lastbil AB
AB Statens Skogsindustrier Svenska rederi AB öresund Sveriges kreditbank AB
Svenska skifferolje AB AB Statens Skogsindustrier
Svenska skifferolje AB AB Statens skogsindustrier
AB Statens Skogsindustrier Motala ströms kraft AB
AB Statsgruvor Stockholm—Rimbo järnvägs AB
AB Vin- & Spritcentralen Svenska skifferolje AB
Svenska lastbil AB Stockholm—Bimbo järnvägs AB AB Statens Skogsindustrier
AB Statens Skogsindustrier
Svenska skifferolje AB
Organisationer: Svenska turistföreningen
Svenska turisttrafikförbundet
Svenska trävaruexportföreningen l'IC (Internationella järnvägsunionen) Svenska wallboardföreningen
östergötlands mjölnareförening
Medlemmar: AB Trafikrestauranger
Stockholm—Rimbo järnvägs AB AB Trafikrestauranger
AB Statens skogsindustrier Stockholm—Rimbo järnvägs AB AB Statens Skogsindustrier
Motala ströms kraft AB
Om ett aktiebolag äger mer än hälften av aktierna i ett annat eller, om aktier med olika röstvärde finns, så många ak- tier, att röstetalet för dem utgör mer än hälften av röstetalet för samtliga ak- tier, skall det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget så- som dotterbolag.1
Det följande avsnittet avser att be- handla de helstatliga aktiebolagens dot- terbolag. Åtskilliga dotterbolag bedriver emellertid ej egen rörelse i egentlig me- ning. Vissa bolag åter är i sin verksam- het såväl som i sitt förhållande till mo- derbolaget föga artskilda från dotterbo- lag till enskilda aktiebolag. Det har där- för icke ansetts erforderligt att göra framställningen angående dotterbolagen systematisk på samma sätt som beträf- fande moderbolagen utan den har i stället koncentrerats till förhållanden som i första hand är speciella för denna typ av statliga företag.
Översikt
De helstatliga aktiebolagen är ägare till sammanlagt fyrtioen dotterbolag.
Dotterbolagen kan med hänsyn till sin verksamhet i första hand indelas i två grupper. Å ena sidan har man bolag, vilka har till ändamål att bedriva en verksamhet, som ligger helt i linje med den verksamhet, som moderbolaget be- driver. Å andra sidan har man bolag, vilkas huvuduppgift är att förvalta i moderbolagets rörelse använd fast egen— dom eller bostadsfastigheter, som av mo-
BILAGA 4
Dotterbolagens förvaltning
derbolaget uppförts eller förvärvats i syfte att användas till bostäder för dess personal. Bolag, som hör till den förstnämnda gruppen kan lämp— ligen kallas egentliga dotterbolag me- dan de övriga kan benämnas förvalt- ningsbolag. De egentliga dotterbolagen har i det följande getts en avsevärt ut- förligare behandling än förvaltningsbo- lagen.
Av de sexton egentliga dotterbolagen ägs flertalet av Sveriges centrala restau- rang AB och AB Vin- & Spritcentralen. Därjämte ägs två egentliga dotterbolag av AB Kurortsverksamhet samt ett av Stockholm—Bimbo järnvägs AB. Flerta- let av de tjugufem förvaltningsbolagen ägs av Sveriges kreditbank AB och AB Statens Skogsindustrier. Av återstoden ägs tre av GDG Biltrafik AB samt ett av vardera AB Statsgruvor, Stockholm— Rimbo järnvägs AB, AB Trafikrestau- ranger och Svenska lastbil AB.
Vissa uppgifter rörande de egentliga dotterbolagen har sammanställts i tabell 8. Motsvarande uppgifter för förvalt- ningsbolagen redovisas i tabell 9. Dess- utom lämnas i tabell 10 vissa uppgifter rörande de helstatliga aktiebolagens ak- tieinnehav utöver dotterbolagen.
Aktiekapitalets storlek varierar i frå- ga om de egentliga dotterbolagen från 25000 kronor (vinagenturerna) till 2 milj. kronor (Stockholmsdistriktets all- männa restaurang AB). Flera av förvalt- ningsbolagen har ett aktiekapital, som
1 ABL, 221 5, 1 mom.
| I
Tabell 8. Egentliga dotterbolag till helstatliga aktiebolag
Företag
Sveriges centrala restaurang AB Stockholmsdistriktets allmänna restaurang AB (SARA) ....... Östra Sveriges allmänna restaurang AB (ÖSARA) ............ Skånes allmänna restaurang AB (SKAR) .................... Västsveriges allmänna restaurang AB (VARA) ............... Bergslagens allmänna restaurang AB (BARA) ...............
Alf l'in- & Spritcentralen AB De förenade vinagenturerna ............................ AB William Grafs vinagcntur .............................. AB Hammarén & Co ..................................... AB Charles Knutzen ...................................... AB Fritz Kramer & Co ................................... Gösta Lindberg & Co AB ................................. Ivar Möller Import AB ................................... AB Gustaf XVigart ........................................
Stockholm—Rimbo järnvägs AB
A B Kurortsverksamhet
Stockholms läns omnibus AB ..............
Are kurorts AB .......................... AB Tranås kuranstalt .....................
Aktie- Moder- kapital bolagets andel 1 000 kr % 2 000 99 500 96 1 100 98 1 000 98 250 92 25 100 25 100 25 100 25 100 25 100 25 100 25 100 25 100 ................ 730 100 ................ 40 95 ................ 140,5 98
är lika med minimigränsen för vad som fordras enligt aktiebolagslagen. Högst bland förvaltningsbolagen kommer Laxå bruks AB med ett aktiekapital uppgåen- de till 2 milj. kronor.
Aktieinnehnv utöver dotterbolagen är särskilt framträdande i fråga om GDG Biltrafik AB. I sammanhanget bör erin- ras om att varken AB Svenska tobaksmo- nopolet eller AB Vin- & Spritcentralen får för 'ärva aktie eller andel i annat företag annat än efter Kungl. Maj:ts medgivande!=
Enskilda personers innehav av aktier förekommer endast beträffande dotter- bolag till Sveriges centrala restaurang AB och AB Kurortsverksamhet.
Systemet med enskilda aktieägare fanns redan i de av systembolagen ägda allmänna restaurangbolagen, vilka kan anses som föregångare till de nuvarande av Sveriges centrala restaurang AB äg- da dotterbolagen. I samband med om-
organisationen av restaurangbolagens verksamhet förordade de sakkunniga i princip samma ordning härvidlag be- träffande dotterbolagen som i fråga om moderbolaget. De aktier, som skulle upplåtas åt enskilda, skulle sålunda ut- göras av stamaktier medan övriga ak- tier skulle utgöras av preferensaktier. Beslut rörande tillstånd till förvärv av stamaktie i dotterbolagen borde dock meddelas _ icke av Kungl. Maj:t _ utan av länsstyrelsen i det län där dot- terbolagets styrelse hade sitt säte. De sakkunniga förutsatte härvid att respek- tive länsstyrelser skulle tillse, att stam- aktieägarna utvaldes på olika håll inom dotterbolagets verksamhetsområde.3
De sakkunnigas förslag, som tillstyrk- tes av föredragande departementsche— fen, godtogs av riksdagen och det före-
? Avtal ang. utövandet av statens tobaks— monopol, 5 12; Avtal mellan staten och Aktie— bolaget Vin— & Spritcentralen, & 16.
** Prop. nr 199/1945. Bih. sid. 32.
Tabell 9. Vissa dotterbolag (förvaltningsbolag) till helstatliga aktiebolag
Aktie— Moder— Företag kapital bolagets andel 1 000 kr Sveriges kreditbank AB AB Bernina .............................................. 350 ton AB Corner ............................................... 145 101! Fastighets AB Agraria .................................... 1 200 100 AB Georg ................................................ 225 100 AB Oikog ................................................ 170 ton AB Seeurum ............................................. 220 IHH AB Villahem ............................................. 390 lll” AB Slatsgruvor Statsgruvors fastighets AB ................................. 50 10!) GDG Biltrafik AB AB Göteborgs express och transport ........................ 18 100 AB Bea .................................................. 100 ton Albinssons omnibus AB ................................... 35 101! Stockholm—Rimbo järnvägs AB Rimbobanans fastighets AB ................................ 15 100 Svenska lastbil AB AB Svea-byråns transport ................................. 16 100 AB Tra/ikreslauranger Fastighets AB Vasapalatset ............................... 45 100 AB Statens skogsindustrier Laxå bruks AB ........................................... 2 000 100 Törefors AB .............................................. 800 100 Statens skogsindustriers fastighets AB vid Karlsborgsverken ....................................... 5 100 Skinnskatteberg ......................................... 5 100 Horndal ................................................ 5 100 Valåsen ................................................ 5 100 Sjöbacka ............................................... 5 100 Västra Laxsjön—Rötors ................................. 5 100 Otterbäckens bruk ...................................... 5 100 Lövhotnlens bruk ....................................... 5 100
slagna systemet har till följd därav ge- nomförts i samtliga ifrågavarande dot- terbolag.4 Enligt dessas bolagsordning- ar skall stamaktiekapitalet uppgå till tjugutusen kronor i vart och ett av bo- lagen. Stamaktie kan ägas endast av svensk medborgare, som därtill erhållit tillstånd av respektive länsstyrelse (överståthållarämbetet). Antalet stam- aktieägare må icke i något av bolagen överstiga tio. De nuvarande enskilda ak- tieägarna har utvalts så att olika orter
inom respektive dotterbolags verksam— hetsområde är representerade.
De enskilda aktieägare, som finns i Åre kurorts AB, utgörs av personer re- presenterande lokala intressen. Detsam- ma torde vara förhållandet med de en- skilda aktieägarna i AB Tranås kuran— stalt. De senares aktieinnehav härstam- mar från den tid, då bolaget var i en- skild ägo. Moderbolaget har erbjudit sig
4 K rusdrycksförsäljningsförordning 26 maj 1954, 6 kap., 77 å.
Det
1 000 kr %
Sätt för Aktie- hälft?" Tid- för- Fö retad kapital hå? punkt värvet Anledning till förvärvet r *" totalt Gets för för- köp (k) m. m. ” värvet nyteck— andel . nmg (n)
AB l'in— & Spritcentralen
Buteljglasbrukens försälj- nings AB ............. 70 14
A 19 Svensk tarvförädling Sösdala bostads AB ...... 30 20
Svenska skifferolje A B
1944—53 k
AB Atomenergi .......... 3 500 2 1948 11 Tekniskt samarbete AB Kvarntorpskalk ...... 35,9 33 1952/53 k Försäljningsbolag för Sven— ska skifferolje AB GDG Biltrafik AB GDG Kiosk AB ......... 60 33 1947 n Trafikservice i busstationer AB Gävle. busscentral. . .. 100 30 1942, 46 k » » » AB Filipstads busscentral 80 41 1947 11 » » » ; pågående nyemission. (30 47 1953 11 AB Karlstads omnibuss— central ................ 60,3 7 1942—53 k » » » AB Centrum, Hedemora. . 100 3,5 1948 k Lokaler för trafikrörelsen Svenska lastbil AB AB Stjärnfrakt .......... 100 20 1947 11 Lika stor aktiepost ägs av ASG SWB Transport AB ...... 15 33 1949 11 Övriga aktier ägs av ASG
1919 k
Stöd åt bostadsproduktionen i Sösdala för åstadkom- mande av personalbostäder
och AB Västeråsspedition
1 Smärre, tillfälliga poster ej redovisade.
att inlösa de aktier i AB Tranås kuran- stalt, som ägs av enskilda, men dessa har avböjt detta anbud. Förvaltningsbolagen har i fortsätt- ningen förbigåtts. I de fall benämning— cn dotterbolag härefter användes, avses därför endast egentliga dotterbolag.
Företagens individuella bakgrund Dotterbolag till Sveriges centrala re- staurang AB
Föregångarna till dessa dotterbolag, de av systembolagen ägda allmänna restau- rangbolagen, bildades under tidsperio- den 1915-—1922. År 1945 förvärvades aktiemajoriteten i samtliga bolag av Sve-
riges centrala restaurang AB, varigenom restaurangbolagen erhöll karaktären av dotterbolag till nämnda bolag. Enligt bolagsordningarna, som i allt väsent- ligt är likalydande för samtliga bolag, har dessa till ändamål »att — såsom dot- terbolag till sådant restaurangbolag, som avses i 3 kap. 15 å andra stycket för- ordningen angående försäljning av rus- drycker — driva restaurang- och ho- tellrörelse ävensom att idka annan där- med sammanhängande verksamhet».5 Skälen för statens förvärv av aktierna i dessa bolag sammanfaller med de, som
5 Se t. ex. bolagsordningen för Stockholms- distriktets allmänna restaurang AB (SARA), 2 &.
föranledde bildandet av Sveriges cen- trala restaurang AB. För dessa skäl har redogjorts i samband med behandlingen av sistnämnda bolag och de behöver därför icke återupprepas i detta sam- manhang.
Då de sakkunniga stannat för att fö- reslå, att moderbolagets verksamhet or- ganiserades i aktiebolagsform, återstod frågan huruvida dotterbolagens verk- samhet skulle organiseras såsom di- striktsförvaltningar till Sveriges centra- la restaurang AB eller såsom dotterbo- lag till detta. De sakkunniga förordade det senare alternativet under motivering att genom en uppdelning av den lokala verksamheten på ett antal dotterbolag kunde en alltför långt gående centrali- sering av verksamheten undvikas och därjämte underlag skapas för att vinna en värdefull lokal förankring i ungefär samma omfattning som tidigare.& Till denna uppfattning anslöt sig föredra- gande departementschefen.7
Genom likalydande avtal mellan Sve- riges centrala restaurang AB och vart och ett av dotterbolagen har vissa reg- ler uppställts rörande förhållandet mel- lan de senare och moderbolaget.
Dotterbolag till AB Vin- & Sprit- centralen
Efter bildandet av AB Vin- & Sprit- centralen övertog bolaget aktiemajori- teten i ett flertal bolag av olika slag, så att antalet dotterbolag år 1920, då kon- cernen ägde sin största omfattning, ut- gjorde tjugutre.8 Sedermera avvecklades alla dotterföretag med undantag av de 5. k. agentbolagen. Dessa, som ännu kvarstår som dotterbolag till AB Vin- & Spritcentralen, förvärvades samtliga av bolaget under perioden 1918—1920.
Enligt bolagsordningarna, som i allt väsentligt är likalydande för samtliga dotterbolag, har dessas verksamhet till
föremål att bedriva agenturrörelse med avseende å viner och spritdrycker.9 Denna verksamhets fortsatta bedri- vande genom dotterbolag till AB Vin- & Spritcentralen föranleddes av att det vid handläggningen av de inlösnings- frågor, som uppkom vid sistnämnda bo- lags bildande, visade sig, att de företag, vilka som agenter representerade ut- ländska hus inom branschen, i stor ut- sträckning alltjämt kunde med fördel bedriva sin verksamhet. De firmor, som så önskade, blev emellertid inlösta, och en del av de större bland dem organise- rades som dotterbolag till AB Vin- & Spritcentralen. Härvid ordnades i regel så, att bolaget uppkallades efter (len för- re firmainnehavaren, vilken tillika an- ställdes som bolagets verkställande di- rektör för att åt företaget söka bevara den goodwill, som låg i den tidigare personliga förbindelsen med de utländ- ska uppdragsgivarna.10 Stockholms läns omnibus AB bildades år 1923. År 1927 beslöt Stockholm—Rim- bo järnvägs AB att inköpa samtliga ak- tier i omnibusbolaget, varigenom mo- derbolaget ensamt kom att behärska så— väl järnvägs- som landsvägstrafik inom ifrågavarande sektor av förortstrafiken. Åre kurorts AB förvärvades succes- sivt av AB Kurortsverksamhet under åren 1923—1926 för erhållande av mark för planerade sjukvårdsinrättningar. AB Tranås kuranstalt inköptes av AB Kurortsverksamhet år 1926 för bedri- vande av sjukvårdsverksamhet.
Bolagsstämman
En undersökning avseende år 1953 visar att antalet närvarande vid dotter- bolagens bolagsstämmor varierat på un-
" Prop. nr 199/1945, Bih. sid. 29. 7 Prop. nr 199/1945, sid. 26. 3 (Lyberg E. och Marcus M.): Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen 1917—1942, sid. 176.
9 Se t. ex. bolagsordningen för AB De förenade vinagenturerna, 5 2. 10 (Marcus M. och Lyberg E.): a. a., sid. 267.
Tabell 11. Antal ledamöter och suppleanter i styrelser lör dotterbolag till helstatliga aktiebolag
Företag
Sveriges centrala restaurang AB Stoclcholmsdistriktets allmänna restaurang AB (SARA) ............................... Östra Sveriges allmänna restaurang AB (ÖSARA) ............................. Skånes allmänna restaurang AB (SKAR) .. Västsveriges allmänna restaurang AB (VARA) Bergslagens allmänna restaurang AB (BARA)
AB Vin-& Spritcentralen AB De förenade vinagenturerna ........... AB William Grafs vinagentur ............. AB Hammarén & Co .................... AB Charles Knutzen ..................... AB Fritz Kramer & Co .................. Gösta Lindberg & Co AB ................ Ivar Möller Import AB .................. AB Gustaf NVigart .......................
Stockholm—Rimbo järnvägs AB Stockholms läns omnibus AB .............
AB K urortsverksamhet
Åre kurorts AB ......................... AB Tranås kuranstalt ....................
Antal Antal styrelseledamöter suppleanter Enligt Enligt holags- Nuvarande bolags- Nuvarande ordningen ordningen
5 5 ' 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 3 3 1 1 3 3 1 1 3 3 1 1 3 3 1 1 3 3 1 1 3 3 1 1 3 3 1 1 3 3 1 1
3 7 5 högst 3 3
3—5 3 2—3 2 5 5 2 2
gefär samma sätt som i moderbolagen och därmed jämförbara helstatliga bo— lag. Förutom ombudet för moderbola- gets aktier har i regel någon eller några av ledamöterna i dotterbolagets styrelse samt dess verkställande direktör varit närvarande. I dotterbolag med vissa en- skilda aktieägare har dessutom åtmin— stone någon av dessa varit närvarande.
Ombudet för moderbolagets aktier har oftast varit en ledamot eller suppleant i moderbolagets styrelse, i vissa fall dess verkställande direktör. En särskild be- gränsning i ombudets handlingsfrihet kan anses föreligga i de av AB Vin- & Spritcentralen ägda dotterbolagen där- igenom, att moderbolaget enligt avtal med staten förbundit sig att tillse, att
bl. a. vissa regler iakttagas vid val av styrelseledamöter och revisorer i dot- terbolagen.11
Ordinarie bolagsstämma skall i samt- liga bolag hållas endast en gång per år. I intet fall innehåller bolagsordningen några speciella bestämmelser om extra bolagsstämma.
Vid omröstning på bolagsstämma i dotterbolagen äger varje aktieägare ut- öva rösträtt för fulla antalet av honom ägda aktier. Aktier med olika röstvärde finns sålunda icke i något bolag. I dot- terbolag, som ägs av Sveriges centrala restaurang AB, utser dock de enskilda aktieägarna utan hinder härav en sty-
” Avtal mellan staten och Aktiebolaget Vin— & Spritcentralen, & 21.
till helstatliga aktiebolag
Arvode per år till Företag styrelsens annan ordförande styrelse— suppleant ledamot
Sveriges centrala restaurang AB Stockholmsdistriktets allmänna restaurang AB
(SARA) .................................... 3 900 1 700 1 000 Östra Sveriges allmänna restaurang AB (ÖSARA) 2 800 900 600 Skånes allmänna restaurang AB (SKAR) ........ 2. 900 900 600 Västsveriges allmänna restaurang AB (VARA). . . 3 300 1 350 900 Bergslagens allmänna restaurang AB (BARA) . . . 2 700 900 600 AB Vin— & Spritcentralen AB De förenade vinagenturerna ................ i _ — AB W'illiam Grafs vinagentur .................. _ — —— AB Hammarén & Co ......................... — — — AB Charles Knutzen .......................... — _— _ AB Fritz Kramer & Co ....................... — — _ Gösta Lindberg & Co AB ..................... — f —— Ivar Möller Import AB ....................... — — _ AB Gustaf Wigart ............................ — — — Stockholm—Rimbo järnvägs AB Stockholms läns omnibus AB .................. 1» 21 400 1: 21 200 2- 3 30 AB Kurortsverksamhet Åre kurorts AB .............................. 1 000 _ — AB Tranås kuranstalt ......................... 700 700 325
1 1 000 respektive 800 för ledamot, som innehar statlig tjänst. 2 Speciella bestämmelser vid förening av uppdraget med motsvarande uppdrag i moderbolaget. " För bevistat och protokollfört sammanträde.
relseledamot och en revisor jämte supp- leanter.12
Inskränkning i bolagsstämmans kom- petens förekommer i fråga om dotterbo- lag till Sveriges centrala restaurang AB och AB Vin- & Spritcentralen sä tillvi- da att ändringar i dessa dotterbolags bolagsordningar måste underställas Kungl. Maj:t för godkännande.
De ärenden, som skall förekomma på bolagsstämma i dotterbolagen, utgörs dels av i aktiebolagslagen föreskrivna ärenden, dels av ordningsfrågor av sam- ma karaktär som i fråga om moderbo- lagen och därmed jämförliga företag.
Beträffande de praktiska erfarenhe- terna kan konstateras att bolagsstämman i dotterbolagen är av väl så formell ka-
raktär som i moderbolagen och därmed jämförliga företag. I intet fall har ären- den, som är obligatoriska enligt aktie- bolagslagen och bolagsordningarna, för- anlett några extraordinära beslut eller uttalanden av stämman under år 1953. Ärenden under punkten »övriga frågor» har under femårsperioden 1948—1953 icke heller förekommit. Extra bolags- stämma har under ovannämnda fem- årsperiod icke i något dotterbolag an- ordnats.
Styrelsen Vissa uppgifter rörande styrelseleda- möter och suppleanter har samman- ” Se t. ex. bolagsordningen för Stockholms—
distriktets allmänna restaurang AB (SARA), 8 och 13 55.
ställts i tabell 11. Det framgår härav, att man beträffande dotterbolagen, i mot- sats till vad som gäller för moderbola- gen och därmed jämförbara företag, i regel föredragit att ha antalet styrelse- ledamöter och suppleanter fixerat i bo- lagsordningen. Endast i två fall medger bolagsordningen att detta antal varierar inom vissa gränser. I samtliga dotterbo- lag tillhöriga Sveriges centrala restau- rang AB uppgår såväl styrelseledamöter- nas som suppleanternas antal till fem. Motsvarande siffra för samtliga dotter- bolag, som ägs av AB Vin- & Spritcen- tralen är tre. I återstående dotterbolag överstiger för närvarande icke i något fall styrelseledamöternas antal fem och suppleanternas antal tre.
Såväl styrelseledamöter som supple- anter utses i samtliga fall på bolags- stämma. I dotterbolag till Sveriges cen- trala restaurang AB skall därvid en sty- relseledamot jämte suppleant utses av de enskilda aktieägarna medan återstå- ende styrelseledamöter och supplean- ter utses av den, som representerar mo- derbolagets aktier.13 I samtliga dotter- bolag gäller valet för tiden intill nästa ordinarie bolagsstämma, således för un- gefär ett år.
Särskilda villkor för behörighet att vara styrelseledamot eller suppleant fö- rekommer endast i fråga om dotterbo- lag till Sveriges centrala restaurang AB och AB Vin- & Spritcentralen. I dotter- bolag till Sveriges centrala restaurang AB gäller sålunda samma behörighets- villkor som finns för ledamöter och suppleanter i moderbolagets styrelse.14 För dessa har tidigare redogjorts i sam- band med behandlingen av moderbola- get. Beträffande dotterbolag till AB Vin- & Spritcentralen gäller att moderbolaget är skyldigt tillse att minst två av leda- möterna i varje dotterbolags styrelse ut- ses bland de av Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna i moderbolagets styrelse.15
Frågan om styrelsens sammansätt- ning i dotterbolagen till Sveriges cen- trala restaurang AB var föremål för övervägande i samband med den utred- ning om omorganisation av de allmänna restaurangbolagens verksamhet, som fö- regick koncernens bildande. Härvid ut- talades att moderbolagets verkställande direktör lämpligen borde ingå som le- damot av styrelse för dotterbolag. Där- emot ansågs verkställande direktör i dotterbolag endast i undantagsfall böra ifrågakomma som ledamot av respektive dotterbolags styrelse. Till ordförande i dotterbolags styrelse borde utses någon bland de av moderbolaget utsedda leda- möterna.16
Verkställande direktören i Sveriges centrala restaurang AB ingår emellertid för närvarande icke som ledamot av sty— relsen för något av detta bolags dotter- bolag. Däremot är två styrelseledamö- ter i ett av dotterbolagen samt en i ett annat tillika ledamöter av moderbola- gets styrelse. I övrigt synes ledamöter- na i dotterbolagens styrelser ha utsetts med hänsyn till lokala intressen, varvid olika orter inom respektive bolags verk- samhetsområde erhållit representation.
Samtliga dotterbolag till AB Vin- & Spritcentralen har för närvarande ge- mensam styrelse. Dennas tre ledamöter är alla samtidigt ledamöter av styrelsen för moderbolaget. En av dessa är dess- utom moderbolagets verkställande di- rektör.
I styrelsen för Stockholms läns omni- bus AB utgörs fyra av de fem ledamöter- na för närvarande av personer, som till- lika är styrelseledamöter i moderbola-
13 Se t. ex. bolagsordningen för Stockholms— distriktets allmänna restaurang AB (SARA),8 5. 14 K rusdrycksförsäljningsförordning 26 maj 1954, 3 kap., 40 5, 1 mom.; se även t.ex. bolagsordningen för Stockholmsdistriktets all- männa restaurang AB (SARA), 8 5. 15 Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit- centralen, 5 21. 1" Prop. nr 199/1945, Bih., sid. 32 f.
get. I dotterbolagets styrelse ingår dock icke moderbolagets verkställande direk- tör. Detta är däremot fallet beträffande AB Tranås kuranstalt. I sistnämnda bo- lag finns dessutom, såväl som i Åre kur- orts AB, vissa styrelseledamöter, som tillika är ledamöter i moderbolagets sty- relse.
Utgående arvoden till ledamöter och suppleanter redovisas i tabell 12. Av ta— bellen framgår bl. a. att arvode icke fö- rekommer i de dotterbolag som ägs av AB Vin- & Spritcentralen.
Enligt bolagsordningarna gäller för samtliga dotterbolag att styrelsen är beslutför om mer än halva antalet leda- möter är närvarande och om beslutet ense. För dotterbolag till Sveriges cen- trala restaurang AB stadgas dessutom, att om enighet ej kan uppnås är styrel- sen beslutför endast då samtliga fem le- damöter är närvarande.”
Den inre organisationen
Fast organiserade arbetsutskott eller direktörsråd liknande de i vissa mo- derbolag synes ej förekomma i något av dotterbolagen. I samtliga bolag utövas (len omedelbara ledningen under styrel— sen av en av denna utsedd verkställan- de direktör.
Endast beträffande dotterbolag till Sveriges centrala restaurang AB inne- håller bolagsordningarna några särskil- da riktlinjer för verkställande direktö- rens verksamhet. Denne är sålunda skyl- dig att, där ej styrelsen annorlunda be- slutat, övervara styrelsens sammanträ- den och föredraga ärenden inom sty- relsen. Han äger därvid, även om han ej är ledamot av styrelsen, att väcka för- slag och göra framställningar samt del— taga i överläggningarna och därvid få. sin mening antecknad till protokollet.18
Antalet verkställande direktören di- rekt underställda huvudavdelningar
varierar i fråga om dotterbolag till Sve- riges centrala restaurang AB med hän- syn till verksamhetens omfattning. I de två största i nämnda koncern ingående dotterbolagen, SARA och VARA, finns sex respektive sju sådana huvudavdel- ningar. I nämnda två bolag finns dess- utom förutom verkställande direktören även en vice verkställande direktör. I AB Vin- & Spritcentralens dotterbolag handhas verksamheten i samtliga bolag av verkställande direktören ensam.
I sammanhanget bör omnämnas att de av Sveriges centrala restaurang AB ägda dotterbolagen kan redovisa ett icke obetydligt aktieinnehav i främmande hotell och restaurangföretag. I vissa fall är aktieinnehavet i dessa företag av den omfattningen att de kan betecknas som dotterdotterbolag till Sveriges centrala restaurang AB.
Verksamhetens riktlinjer
Skrivna riktlinjer angående dotterbo— lagens verksamhet förekommer endast i begränsad omfattning, nämligen beträf- fande dotterbolag till Sveriges centrala restaurang AB och AB Vin- & Spritcen- tralen.
Beträffande de förra bolagen är dessa riktlinjer intagna i mellan moderbolaget (centralbolaget) och respektive dotter- bolag ingångna avtal.
I enlighet härmed åligger det dotter- bolaget särskilt
»att under den tid nu förevarande av- tal mellan centralbolaget och dotterbo- laget är gällande utöva utskänkning av rusdrycker på sätt förutsättes i rusdrycksförsäljningsförordningen och
17 Se t. ex. bolagsordningen för Stockholms— distriktets allmänna restaurang AB (SARA), 8 5. ” Se t. ex. bolagsordningen för Stockholms- distriktets allmänna restaurang AB (SARA), 11 &.
därjämte ställa sig till efterrättelse de föreskrifter Kungl. Maj:t utfärdat eller kan komma att utfärda i fråga om hand- havandet av sådan utskänkning,
att städse med omsorg och noggrann- het handhava de ekonomiska och socia- la uppgifter, vilka ankomma på dotter— bolaget,
att tillhandagå kontrollstyrelsen och vederbörande systembolag med uppgif- ter och yttranden, som äro erforderliga för fullgörandet av kontrollstyrelsen el- ler systembolagen åliggande tillsyn över rusdryckshanteringen,
att i vad på dotterbolaget ankommer, vid handläggning av frågor, som beröra lokala förhållanden, i erforderlig ut- sträckning söka kontakt med vederbö- rande lokala myndigheter och även i övrigt tillse, att kontakt uppehålles med de lokala intressena, samt
att, såvitt angår revisionen av dotter- bolagets räkenskaper och förvaltning, bereda jämväl revisorerna i centralbola- get möjlighet att granska dotterbolagets bokföring och förvaltning.
Beträffande de i överlåtelsekontrak- ten reglerade frågorna åligger det dot- terbolaget särskilt
att ordna och handhava utskänkning- en i överensstämmelse med de i punkt 1 omförmälda föreskrifterna samt öva noggrann tillsyn över att den med ut- skänkningen sysselsatta personalen iakt- tager dessa föreskrifter och att god ord- ning i övrigt råder i fråga om utskänk- ningens handhavande,
att å varje utskänkningsställe hava en av kontrollstyrelsen godkänd förestån- dare för utskänkningsrörelsen, skolande ansökan om godkännande av sådan fö- reståndare ske genom centralbolaget,
att om förhållande, som kan påverka bedömandet av utskänkningsförestånda- res behörighet eller lämplighet, kommer till dotterbolagets kännedom, omedel-
bart göra anmälan härom till central- bolaget,
att till vederbörande systembolag göra sådan anmälan, som avses i punkt 3,
att i enlighet med föreskrifterna i punkt 5 tillställa den hos dotterbolaget anställda personal, som har att taga be- fattning med utskänkningsrörelsen, så- dant meddelande, varom förmäles i nämnda punkt,
att vid förandet av handelsböckerna iakttaga — förutom av kontrollstyrel- sen meddelade anvisningar vad cen- tralbolaget härutinnan ytterligare kan komma att föreskriva,
att hos det systembolag, som beträf- fande varje särskilt utskänkningsställe överlåtit utskänkningstillståndet — i den ordning systembolaget bestämmer —— rekvirera för rörelsen erforderliga rusdrycker och till nämnda systembolag erlägga betalning härför,
att tillse, att lagerhållningen av rus— drycker av olika märken är vid varje särskild tidpunkt tillfredsställande å samtliga utskänkningsställen, så långt varutillgången inom landet det medgi- ver,
att i fråga om prissättningen å rus- drycker å dotterbolagcts utskänknings- ställen tillse, att av kontrollstyrelsen därom meddelade föreskrifter iakttagas liksom ock att av centralbolaget lämna— de anvisningar beträffande prissätt— ningen efterföljas,
att föranstalta om ingivande av pris- lista till vederbörande systembolag en— ligt punkt 10,
att öva tillsyn därå, att vid utskänk— ningen fullt mått i möjligaste mån till- handahålles gästerna,
att i avseende å utskänkning av drin- kar iakttaga de i punkt 14 intagna före- skrifterna,
att tillhandahålla vederbörande sy- stembolag sådan beskrivning å utskänk-
nings- och lagerlokalerna vid varje ut- skänkningsställe och sådana uppgifter i övrigt beträffande nämnda lokaler som i punkterna 15 och 16 sägs,
att föranstalta om vidtagande av be- siktning enligt 5 kap. 11 & rusdrycksför- säljningsförordningen, där sådan be- siktning skall äga rum samt
att jämväl i övrigt svara för fullgöran- det av samtliga centralbolaget enligt fö- renämnda överlåtelseavtal åvilande för- pliktelser, utom i vad avser skyldighet, som det åligger centralbolaget att full- göra enligt punkt 2 första stycket samt punkt 20.»
I övrigt åligger det dessa dotterbolag att i alla frågor av större räckvidd eller av principiell innebörd utan dröjsmål underrätta moderbolaget om dylikt ärendes upptagande till behandling.
Riktlinjer rörande den av AB Vin- & Spritcentralens dotterbolag bedrivna verksamheten återfinns i avtalet mellan staten och moderbolaget.19 Moderbola- get är sålunda skyldigt tillse
»att dotterbolag, för vinnande av stör- sta möjliga besparing av omkostnader, å alla områden av sin verksamhet hand- haver rörelsen och anordnar driften på det mest rationella och effektiva sätt,
att dotterbolag icke utan särskilt med- givande från Spritcentralen ikläder sig förpliktelser, som kunna medföra avse- värda utgifter, eller verkställer mera be- tydande kapitalplaceringar,
att av dotterbolag ej verkställas av- skrivningar i vidare mån än enligt de bestämmelser, som enligt 5 18 mom. 1 gälla för Spritcentralen,
att av dotterbolag avsättning till fon- der icke utan Kungl. Maj:ts medgivande verkställes i vidare mån än enligt lag skall ske, samt
att den vinst å dotterbolags rörelse, som kan återstå, sedan avsättning till fonder blivit gjord, icke användes för annat ändamål än till utdelning åt aktie-
ägarna i överensstämmelse med gäl- lande bolagsordning.»
Revision och kontroll
Vad tidigare sagts i samband med be- handlingen av moderbolagen om såväl riksdagens och Kungl. Maj:ts kontroll- möjligheter som allmänhetens möjlighe- ter till insyn torde i allt väsentligt vara tillämpligt även på dotterbolagen.
För utövandet av den kontroll, som anordnas av dotterbolagen själva finns i varje bolag två revisorer.?0 Dessa jäm- te lika antal suppleanter utses årligen å ordinarie bolagsstämma. I dotterbolag till Sveriges centrala restaurang AB gäl- ler härvid den specialbestämmelsen att den ene av revisorerna jämte suppleant utses av de enskilda aktieägarna i bo- laget medan den andre jämte suppleant utses av moderbolaget.
Beträffande dotterbolag till såväl Sve— riges centrala restaurang AB som AB Vin- & Spritcentralen gäller att moder- bolagen är skyldiga att tillse att den av Kungl. Maj:t utsedde revisorn hos re- spektive moderbolag utses till revisor jämväl hos dotterbolagen.21
Enligt ett stadgande i aktiebolagsla- gen hör en eller flera av revisorerna i moderbolaget, där så kan ske, inneha samma befattning i dotterbolag.22 För- utom i ovannämnda bolag har denna princip under år 1953 tillämpats i AB Tranås kuranstalt.
De allmänna kompetensvillkor, som finns uppställda för revisor i Sveriges centrala restaurang AB, äger tillämpning jämväl å revisor i dotterbolag tillhöriga detta bolag.23
” Avtal mellan staten och AB Vin- & Sprit— centralen, 5 21.
20 I AB Tranås kuranstalt högst tre. 21 Se t. ex. Avtal mellan staten och AB Vin- & Spritcentralen, 5 21. ” ABL, 107 5, 2 mom. ” Se t. ex. bolagsordningen för Stockholms- distriktets allmänna restaurang AB (SARA), 13 5.
De halvstatliga aktiebolagen redovisas i tabell 13. I tabellen har icke medtagits företag, däri det statliga inflytandet är obetydligt eller i varje fall klart under— lägsct de enskilda aktieägarnas. Antalet återstående i tabellen redovisade halv- statliga aktiebolag är fjorton. I det föl— jande lämnas vissa uppgifter om bola- gen, bl. a. belysande arten och graden av det statliga inflytandet.
1. AB Aerotransport
De fram till år 1949 ledande företagen på luftfartens område var det år 1924 bildade AB Aerotransport (ABA) och Svensk interkontinental lufttrafik AB (SILA), som tillkommit år 1943. Av dessa ägdes ABA praktiskt taget helt av staten medan SILA ägdes av enskilda. Främst för att stärka den svenska luft- fartens slagkraft utåt godkände 1948 års riksdag ett avtal mellan staten och det sistnämnda företaget, som innebar en sammanläggning av de båda bolagens verksamhet till ett enda företag. Denna sammanläggning kom till stånd år 1949. Det nya företagets firma blev AB Aero- transport. Det år 1924 bildade företaget med samma firma kvarstod under en övergångstid under firma AB Flygintres- senter.
Aktierna i nuvarande AB Aerotrans- port är enligt bolagsordningen uppdela- de på två serier, A och B, vilka ständigt skall omfatta lika många aktier. Aktier- na i serie A äges alla av staten. Aktier- na i serie B innehas huvudsakligen av
BILAGA 5
Sammanställning rörande halvstatliga aktiebolag
SILA, som alltjämt äges av enskilda och uteslutande kvarstår som holdingbolag för dessas intressen i det nya ABA. Alla aktier medför lika rätt med undantag för val av styrelse och revisorer samt beslut om vinstutdelning. Halva antalet styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter utses av vardera A- och B- aktieägarna. Styrelsens ordförande skall utses bland de ledamöter som valts av A-aktieägarna. Eftersom styrelsen består av jämnt antal ledamöter, och någon re- gel om begränsning av ordföranden en- ligt aktiebolagslagen tillkommande ut- slagsröst ej finnes i bolagsordningen, in- nebär detta, att staten har ett övervä- gande inflytande i bolagets styrelse. För beslut på bolagsstämma om vinstutdel- ning fordras majoritet bland de närva- rande inom såväl A- som B-grupperna. Skulle grupperna härvid stanna vid oli- ka beslut gäller det beslut som ger den lägsta utdelningen.
Enligt ett mellan ABA, Det Danske Luftfartsselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskab A/S (DNL) in- gånget avtal har bolagen överfört sina flygtrafikrörelser på ett konsortium, Scandinavian Airlines System, Den- mark, Norway, Sweden (SAS). Parter- nas andelar är för ABA 3/7, för DDL 2/7 och för DNL 2/7.
2. AB Radiotjänst
AB Radiotjänst bildades år 1924. Ak- tierna i bolaget äges uteslutande av en- skilda, representerande svenska pressen
Tabell 13. Vissa uppgifter rörande halvstatliga aktiebolag
Företag
Statskon- trollerat sedan år
Aktiekapital
Antal styrelseledamöter
Totalt (1 000 kr)
Statens andel
(%)
Utsedda Totalt av staten
Ordf. utsedd av
Enskilda huvudintressenter
Kommunikationsdepartementet AB Aerotransport. . . . . . . , . . . . ..
AB Radiotjänst................
Finansdepartementet Luossavaara-Kirunavaara AB. . .
Ecklesiastikdeparlementet
Kungl. Dramatiska Teaterns AB Kungl. Teaterns AB. . . . . . . . . . ..
Handelsdepartementet AB Atomenergi................
J ärnvägsslyrelsen AB Dissousgas.................
Kalmar verkstads AB . .
AB Landtransport. . . .. . AB Nordisk biltjänst. . . . . ..... . AB Svenska godscentraler. . . .. .
Vattenfallsstyrelsen
Bergeforsens kraft AB. . . . . . . . . . AB Kattstrupeforsen . . . . . . . . . . . AB Umeforsen.................
1949 1924 1907 1907 1898 1948 1940 1940 1943 1943 1943 1944 1938 1947
50 000 180
110 000 200 294
3 500
200 1 075 600 175 6 000
5 400 4 500 1 500
50
50
49,8
60 50
14 7
O'". ID LG
01 V 01 L!)
15 ay,
staten staten enskilda staten staten staten
alternerande staten o. ensk. staten
opartisk
staten staten staten
Svensk interkontinental lufttrafik AB (SILA).
Ett flertal enskilda radioindustrier och tidningsföretag.
Trafik AB Grängesberg—Oxelösund (TGO).
Enskilda personer. Enskilda personer.
Ett flertal enskilda industrier.
Ali Gasaccumulator (AGA). AB Svenska handelsbanken Kalmar stad.
och
Stockholms rederi AB, Svea (Rederi- Svea).
Hammarforscns kraft AB. Östersunds elektriska AB. Umeå stad.
1 Styrelsen är gemensam för de tre bolagen.
samt tillverkare och försäljare av radio- materiel.
Enligt lagen den 3 maj 1946 om ra- dioanläggningar m. rn. får radiosändare endast innehas och nyttjas av den som erhållit vederbörligt tillstånd. Dylikt tillstånd har hittills endast beviljats för speciella ändamål såsom för radioan- läggningar ombord på fartyg, flygplan etc., för amatöranläggningar samt för demonstrations- och experimentanlägg- ningar.
Då rundradioverksamheten påbörja- des i vårt land bestämdes att densam— ma skulle handhas av telestyrelsen. Te- lestyrelsen anskaffade och handhade för verksamheten erforderlig teknisk materiel samt uppdrog åt AB Radio- tjänst, som helt ägs av enskilda, att i egenskap av entreprenör svara för den programproducerande sidan av verk- samheten. Uppdraget fick formen av ett avtal mellan telestyrelsen och bolaget. En förutsättning för avtalet var att sta- ten garanterades visst inflytande på bo- lagets ledning.
Sedermera har ovannämnda avtal er- satts med ett nytt, ingånget mellan Kungl. Maj:t och bolaget. Detta avtal behandlar bl. a. rundradioprogrammens utformning i fråga om kvalitet, olika folkgruppers och landsdelars behov m. m. Dessutom finnes i avtalet bestäm- melser om bolagets ekonomiska verk— samhet och förvaltning. I ingressen framhålles att en förutsättning för över- enskommelsen var att bolaget ändrade sin bolagsordning i enlighet med en till avtalet fogad bilaga.
Enligt bolagsordningen utser staten 4 av de 7 ledamöterna i bolagets styrelse, däribland ordföranden. Bolagsordning- en kan icke ändras utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Statens inflytande i bolaget är sålunda övervägande.
Enligt KK den 17 juni 1943 med se- nare ändringar skall radiolicens lösas
av den som vill begagna radiomottag- ningsapparat. Licensavgiften uppbäres av televerket och skall användas för än- damål varom Kungl. Maj:t förordnar. Enligt avtalet mellan Kungl. Maj:t och AB Radiotjänst äger bolaget utfå bidrag av radiolicensmedlen. Dessa bidrag be- viljas av Kungl. Maj:t efter framställ- ning från bolaget samt utbetalas av te- lestyrelsen.
3. Luossavaara-Kirunavaara AB
Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) bildades år 1897. År 1907 godkände riks— dagen ett avtal mellan staten å ena si- dan samt LKAB, Trafik AB Grängesberg"- Oxelösund (TGO) och AB Gellivare malmfält å andra sidan. Detta avtal in- nebar att staten till LKAB överlämnade viss gruvegendom och i gengäld erhöll preferensaktier i LKAB motsvarande hälften av bolagets aktiekapital. Dess- utom erhöll staten visst inflytande på bolagets styrelse och förvaltning samt tillförsäkrades rätt att efter viss tid inlösa även den andra hälften av aktie- kapitalet, bestående av stamaktier. Reg- lerna för statens inflytande på bolagets styrelse och förvaltning intogs i bolags- ordningen. Så har även skett med senare vidtagna ändringar och tillägg.
Enligt nu gällande bolagsordning medför preferensaktier endast en tion- dels röst per aktie. Vid val av styrelsen, som består av åtta ledamöter, skall emel— lertid den ena hälften utses av prefe- rensaktieägarna och den andra hälften av stamaktieägarna. Styrelsens ordfö- rande och bolagets verkställande di- rektör skall utses inom styrelsen av de ledamöter som valts av stamaktieägar- na. Eftersom preferensaktierna äges av staten och stamaktierna av TGO samt någon inskränkning i fråga om ordfö- randens utslagsröst icke finnes innebär detta att det sistnämnda bolaget utövar ett övervägande inflytande inom LKAB.
Ett visst skydd för statens intressen fin- nes emellertid.
I första hand bör därvid nämnas sta- tens vart tionde år återkommande rätt att inlösa stamaktierna i bolaget.
För det andra fordras för beslut å bo- lagsstämma om arvode och tantiem samt fondering av vinst eller ianspråktagan- de av sålunda fonderade medel majori— tet även bland preferensaktieägarna.
För det tredje skall reverser, pantför— skrivningar, borgensförbindelser och kreditavtal undertecknas även av en av de styrelseledamöter som representerar preferensaktierna. Dessutom kan dessa fordra bordläggning av en fråga till ett följande styrelsesammanträde.
För det fjärde utser preferensaktie- ägarna lika många revisorer som stam- aktieägarna. Dessutom äger statens sty- relseledamöter tillsätta en jourhavande revisor.
För det femte, slutligen, fordras för vissa beslut Kungl. Maj:ts godkännande. Dessa beslut är: ändring av bolagsord- ningen, utsläppande av aktier utöver minimikapitalet, försäljning av fast egendom eller gruva, upplösning av bo- laget samt nedläggande av gruvdriften. Dessutom bestämmer Kungl. Maj:t de maximala kvantiteter malm som bolaget årligen får bryta.
I enlighet med av riksdagen givet be- myndigande den 27 maj 1955 gjorde Kungl. Maj:t den 22 september 1955 för staten bindande tillsägelse hos TGO om inlösen per den 30 september 1957 av de TGO tillhöriga aktierna i LKAB. Förhandlingar pågår (januari 1956) mellan en av finansministern den 30 juni 1955 tillsatt delegation och TGO rörande villkoren för ett eventuellt fortsatt samarbete i fråga om förvalt- ningen av de norrländska malmfälten. Sistnämnda dag tillkallades även åtta utredningsmän med uppdrag att plan- lägga och förbereda de åtgärder som
blir erforderliga vid inlösen av TGO:s aktieinnehav i LKAB.
4. Kungl. Dramatiska Teaterns AB
Aktierna i bolaget är helt i enskild ägo. År 1907 slöts mellan Kungl. Maj :t och bolaget ett avtal, som medförde att den av staten vid Nybroplan uppförda tea- terbyggnaden fick avgiftsfritt begagnas av bolaget, mot att staten garanterades visst inflytande å bolagets ledning och förvaltning. Detta avtal har härefter re- gelbundet förnyats.
Av styrelsen, som består av fem leda- möter, utser Kungl. Maj:t tre, däribland ordföranden. Av de två revisorerna ut— ses en av Kungl. Maj:t. Verkställande di- rektör skall vara en av Kungl. Maj:t ut- sedd styrelseledamot. Det statliga infly- tandet är sålunda övervägande. Bolaget erhåller bidrag ur lotterimedelsfonden.
5. Kungl. Teaterns AB
Förhållandena rörande detta företag är likartade de ovan nämnda. Avtalet mellan Kungl. Maj:t och bolaget daterar sig till år 1898 och förnyas vart tion- de år.
6. AB Atomenergi
Bolaget, som bildades år 1948, har till ändamål att efterforska och utvinna för atomenergins utnyttjande erforder- liga grundmaterial. Det skall vidare byg— ga staplar för utnyttjande av atom- energi i forskningens och näringslivets tjänst, bedriva forskning samt indu- striell och kommersiell rörelse inom området.
Aktierna i bolaget ägs av staten samt ett flertal enskilda industrier. Det stat- liga inflytandet, som är övervägande, grundar sig i första hand på aktieinne— havet. Dessutom äger staten enligt bo- lagsordningen utse fyra av styrelsens sju ledamöter.
Av aktierna i bolaget äger statens järnvägar och AB Gasaccumulator var- dera exakt hälften, vilka företag även torde vara de huvudsakliga mottagarna av bolagets produkter. Av styrelsens fy- ra ledamöter representerar två staten och övriga två den enskilde aktieägaren. Ordförande är en av styrelsens fyra ledamöter. Ordförandeskapet har cirku- lerat mellan statliga och enskilda leda- möter. De statliga och enskilda intresse- na kan således anses vara av lika styrka.
8. Kalmar Verkstads AB
Huvudparten av aktierna i detta före- tag äges av statens järnvägar. Förvärvet har skett i samband med förstatligandet av vissa enskilda järnvägar. Återstoden av aktiestocken förutom ett antal strö- aktier innehas sedan tiden före det stat- liga aktieförvärvet av AB Svenska han- delsbanken och Kalmar stad. Staten har till följd av aktieinnehavet det övervä- gande inflytandet i bolaget.
9. AB Landtransport, AB Nordisk bil- tjänst och AB Svenska godscentraler
Av aktierna i dessa bolag äges exakt hälften av Stockholms rederi AB Svea.
Den andra hälften äges praktiskt taget helt av statens järnvägar. Ett fåtal ak- tier tillhörande denna hälft är i vissa enskilda järnvägars ägo. Styrelsen är gemensam för samtliga tre bolag och be- står av fem ledamöter. Av dessa utgöres en av en opartisk ordförande medan öv- riga fyra ledamöter är fördelade med två för vardera statens järnvägar och Stockholms rederi AB Svea. De statliga och de enskilda intressena är sålunda jämnstarka i dessa bolag.
10. AB Bergeforsen, AB Kattstrupe- forsen, AB Umeforsen
I samtliga tre bolag finns endast två aktieägare. Staten ingår som den ena av dessa genom vattenfallsstyrelsen. Den andra aktieägaren utgöres i fråga om AB Bergeforsen av Hammarforsens kraft AB, i fråga om AB Kattstrupeforsen av Östersunds elektriska AB samt i fråga om AB Umeforsen av Umeå stad. Beträf— fande de två förstnämnda bolagen har staten majoritet på bolagsstämman. I AB Umeforsen är parterna i detta avseende jämnstarka. I styrelserna för ifrågava- rande bolag är det statliga inflytandet i samtliga fall övervägande.
1. Lagar och övriga författningar
Lag 28 maj 1886 aug. stenkolsfyndighe- ter m. m. Lag 22 juni 1911 om bankrörelse. Lag 30 maj 1916 om vissa inskränk- ningar i rätten att förvärva fast egen- dom eller gruva eller aktier i vissa bolag. KInstr 20 juni 1924 för de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i styrelsen för AB Vin- & Spritcentralen. KInstr 24 april 1931 för den av Kungl. Maj:t förordnade jourhavande revi- sorn i AB Vin- & Spritcentralen. Lag 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna hand- lingar. KF 18 juni 1937 ang. försäljning av rus— drycker (upphävd). Gruvlag 3 juni 1938. K lotteriförordning 19 maj 1939. Lag 11 juni 1943 ang. statsmonopol å tillverkning och import av tobaksva— ror. KInstr 11 juni 1943 för statens tobaks- nämnd. KK 30 juni 1943 med vissa bestämmel- ser ang. prissättning å inom riket odlad tobak. KInstr 30 juni 1943 för de av Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna i sty- relsen för AB Svenska tobaksmonopo— let. Lag 14 sept. 1944 om aktiebolag (Cit. ABL). Lag 14 sept. 1944 ang. införande av nya
lagen om aktiebolag.
Källor och litteratur
KF 18 maj 1945 ang. ändring i förord- ningen den 18 juni 1937 ang. försälj— ning av rusdrycker (upphävd). KInstr 30 juni 1947 för statens avtals- nämnd. KK 11 juni 1948 ang. skyldighet att till statens sakrevision avgiva redogörel- se för användningen av statsunder- stöd. KK 3 juni 1949 aug. skyldighet att till- handahålla riksdagens revisorer vissa handlingar och upplysningar m. 111. K rusdrycksförsäljningsförordning 26 maj 1954. KF 25 februari 1955 med vissa bestäm- melser om systembolag.
2. Avtal, koncessioner och vissa andra i speciella fall tillkomna handlingar med riktlinjer för bolagens verksamhet
Avtal 29 januari 1953 aug. godkännande av Sveriges centrala restaurang AB så- som sådant restaurangbolag, som av- ses i 3 Kap., 15 5, andra stycket, för- ordningen ang. försäljning av rus- drycker. Avtal 24 augusti 1953 mellan staten och Svenska spannmåls AB. Avtal 28 maj 1954 ang. utövandet av statens tobaksmonopol. Avtal 24 juni 1954 mellan staten och AB Vin- & Spritcentralen. (Ändringar 22 september 1955.) Avtal 11 november 1954 angående god- kännande av Detaljhandelsbolaget för rusdrycker AB såsom sådant detalj- handelsbolag, som avses i 13 & rus-
drycksförsäljuingsförordningen den 26 maj 1954. Kungl. Maj:ts resolution den 12 juni 1953 ang. tillstånd för AB Tipstjänst att under tiden 1 juli 1953—30 juni 1958 anordna vadhållning i samband med tävlingar. Kungl. Maj:ts resolution den 27 novem- ber 1953 ang. tillstånd för Svenska penninglotteriet AB att under åren 1954—1963 driva penninglotterirö- relse.
Reglemente för AB Industrikredit. Instruktion för AB Industrikredits di— rektion. Instruktion 10 juli 1945 för arbetsutskot- tet inom styrelsen för Sveriges cen- trala restaurang AB. Bilaga nr 5 till arbetsutskottets protokoll. Instruktion 2 januari 1951 betr. Sven— ska spannmåls AB:s organisation och verksamhet.
Vissa skrivelser från statsmyndigheter till företagen.
3. För samtliga företag infordrade handlingar
Bolagsordningar. Registreringsbevis.
Protokoll från senaste ordinarie bolags- stämma.
Protokoll från extra bolagsstämmor un- der de senaste fem verksamhetsåren.
Styrelsens förvaltningsberättelser, ba- lansräkningar samt vinst- och förlust- räkningar för respektive bolags första verksamhetsår, varje femte därpå föl- jande år samt varje år under de se- naste fem åren.
Bevisionsberättelser för senaste verk- samhetsåret. Organisationsplaner med handlingar. Kollektivavtal och avtal rörande före-
tagsnämnder.
tillhörande
Förteckningar, avseende de sista fem åren över skrivelser till Kungl. Maj:t, statsdepartement eller ämbetsverk, representerande staten såsom aktie- ägare. Kompletterande uppgifter enligt fråge- formulär (Bil. 1).
4. Riksdagstryck
AB Transitotrafik: prop. nr 1/1940 U., bil. 11, pkt 5, andra särsk. utsk. utl. 6/1940 U., Rskr 11/1940 U. AB Industrikredit: prop. nr 26011934, sammansatta stats- och bankoutsk. utl. 3/1934, Rskr 377/1934. Nya system AB: prop. nr 152/1954, särsk. utsk. utl. 2, Rskr 311. AB Svenska tobaksmonopolet: prop. nr 254/1914 B, särsk. utsk. nr 3 utl. 1/1914 B, Rskr 261/1914 B, prop. nr 33/1954. Sveriges centrala restaurang AB: prop. nr 163/1945, statsutsk. utl. 126/1945, Rskr 254/1945, prop. nr 199/1945, bev. utsk. bet. 36/1945, Rskr 231/1945. Sveriges kreditbank AB: prop. nr 151/ 1949, statsutsk. utl. 154/1949, Rskr 265/1949, prop. nr 157/1950, statsutsk. utl. 182/1950, Rskr 310/1950, Rskr 321/1950, samt (AB Jordbrukarban- ken) prop. nr 238/1929. AB Vin- & Spritcentralen: Rskr 259/ 1930. AB Fjäråssand: prop. nr 280/1948, jord- bruksutsk. utl. 67/1948, Rskr 427/1948. Svenska spannmåls AB: prop. nr 227/ 1935, sammansatta bev. och jordbruks- utsk. utl. 1/1935, Rskr 265/1935, prop. nr 180/1954, jordbruksutsk. utl. 32, Rskr 302.
AB Ceaverken: prop. nr 261/1943, stats— utsk. utl. 178/1943, Rskr 343/1943. Norrbottens järnverk AB: prop. nr 70/ 1939 Urt., första särsk. utsk. utl. 76/ 1939 U., Rskr 98/1939 Urt., prop. nr 283/1944, prop. nr 302/1946.
Ruotivare gruv AB: prop. nr 255/1939, statsutsk. utl. 163/1939, Rskr 274/1939. AB Statsgruvor: prop. nr 63/1950, stats- utsk. utl. 55/1950, Rskr 108/1950. AB Svensk torvförädling: prop. nr 71/ 1939 Urt., första särsk. utsk. utl. 59/ 1939 U., Rskr 85/1939 Urt. Svenska penninglotteriet AB: prop. nr 24/1938, statsutsk. utl. 59/1938, Rskr 132/1938, prop. nr 328/1941 H., Rskr 488/1941 H. Svenska skifferolje AB: prop. nr 63/1940 Urt., andra särsk. utsk. utl. 59/1940 U., Rskr 81/1940 Urt., statsutsk. utl. 34/ 1943, Rskr 49/1943, prop. nr 48/1946, prop. nr 214/1946, Rskr 435/1946, prop. nr 219/1947, statsutsk. utl. 148/1949, Rskr 273/1949, prop. nr 100/1952, statsutsk. utl. 121/1952, Rskr 219/1952, AK prot. 25/1952 H., AK prot. 30/1952 H. AB Tipstjänst: prop. nr 163/1943, stats- utsk. utl. 64/1943, Rskr 155/1943. Svenska rederi AB Öresund: prop. nr 334/1943, statutsk. utl. 249/1943, Rskr 482/1943. AB Trafikrestauranger: prop. nr 199/ 1937, statsutsk. utl. 132/1937, Rskr 267/1937. AB Statens Skogsindustrier: prop. nr 68/ 1941, jordbruksutsk. utl. 32/1941, Rskr 243/1941. Motala ströms kraft AB: prop. nr 182/ 1930, statutsk. utl. 107/1930, Rskr 191/ 1930. Riksdagens revisorers granskning av helstatliga aktiebolag: statsutsk. utl. 177/1950, statsutsk. utl. 174/1951. Anslag för inlösen av vissa aktier: prop.
nr 1/1950,_bil. 30, Rskr 109/1950.
5. Statens offentliga utredningar (Git. SOU)
1924:15 Marcus, M.: Det svenska to- baksmonopolet. En undersök- ning av dess verksamhet 1915 —1922.
Betänkande i fråga om inrät- tande av ett institut för me- dellång och långfristig kredit- givning åt företag inom nä- ringslivet. Betänkande med förslag ang.
åtgärder för Spannmålsodling-
ens stödjande.
1936: 10 (Marcus, M., och Löfberg, A.):
Statligt kaffemonopol.
Statslotteriutredningen, Betän- kande med förslag rörande svenskt penninglotteri.
1943:45 Betänkande avgivet av 1938 års gruvsakkunniga. 1949: 13 1945 års bankkommitté. Betän- kande med förslag om inrät- tande av en statlig affärsbank. 1949: 61 Betänkande ang. statens järn—
vägars organisation. Del II. Lokalförvaltningen och bil-
trafiken m. m.
Betänkande ang. tyskgruvor— na och centralorgan för gruv- ärenden.
1951z34 Betänkande ang. omorganisa— tion av apoteksväsendet i ri— ket m. m. 1952z45 Bestämmelser och praxis rö-
rande statens budget.
1935: 1
1937: 4
1950: 2
6. Övrig litteratur
Akselson, L.: Om statliga företagssty- relser, Balans 5/1954. Bratt, I.: En riksdagsdebatt om Spritcen- tralen, Stockholm 1926. Demokratin inom statsförvaltningen samt De samhälleliga företagsformer— na, Stockholm 1953. Ekerot, G. A. V.: Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, studier och anteck- ningar, Stockholm 1924. Gårdstedt, B.: Den statliga företagsam— heten. Tiden 8/1948. Heckscher, G.: Staten och organisatio— nerna, Stockholm 1946.
Heckscher, G.: Svensk statsförvaltning i arbete, Stockholm 1952. Henrikson, A.: Staten som företagare, Fackföreningsrörelsen 29—30/1952. Höglund, R.: Företaget i samhället,
Stockholm 1953.
Johansson, A.: Ledning och kontroll av statsägda företag. Tiden 5/1953. Jönsson, J. E.: En finansiell skandal, Stockholm 1946.
(Kock, K.) : Svenska staten och de tysk- dominerande mellansvenska gruvbola- gen. Från Departement och nämnder 11—12/1948. Lundberg, A. S.: Affärsverk och aktiebo- lag. Tiden 3/1950. Lövgren, 0. W.: Socialiseringsfrågan och Norrbotten. Tiden 6/1945. Malmgren, R.: Sveriges författning I— II, Malmö 1936—48. Malmgren, R.: Sveriges grundlagar. 6. uppl. utg. av Fahlbeck, E. och Sund- berg, H. G. F., Stockholm 1951. Marcus, M.: De statliga revisionsorga- nen och de statskontrollerade bolagen. Från Departement och nämnder 7/ 1949.
(Marcus, M. och Lyberg, E.) : Aktiebola- get Vin— & Spritcentralen 1917—1942, Stockholm 1942.
(Marcus, M. och Wistrand, K.): Betän- kande av 1948 års revisionsntredning om riksdagens revisorers och statens sakrevisions granskningsrätt rörande statskontrollerade aktiebolag, avg. den 14 mars 1949 (stenc.). (Munthe, C. A., Hellner, J. och Vasseur, C. E. F.): Minnesskrift utgiven med anledning av Svenska tobaksmonopo- lets tjugofemåriga verksamhet, Stock- holm 1940. (Myrdal, G.): Den statliga järnindu- striens fortsatta utveckling. Från De- partement och nämnder 2/1946. Nial, H.: Om aktiebolag, Stockholm
1948.
NIM, Nyheter inom Motala Kraftverk och Motala Ströms Kraft Aktiebolag. Specialnummer vid Motala Ströms Kraftaktiebolags 50-årsjubileum, Mo- tala 1953. NJA, Norrbottens Järnverk Aktiebolag, Luleå. Luleå 1951. Odholm, A.: Kommentar till 1946 års avtal om företagsnämnder, Stockholm 1947.
Petrén, G.: Justitieombudsmannens upp- sikt över förvaltningen. Förvaltnings— rättslig tidskrift 2/1953. Ragnä, N.: De statliga företagsformerna. Tiden 1/1950. Riksdagens revisorers berättelse över den år 1949 av dem verkställda granskningen ang. statsverket, Del I, Stockholm 1950 (Ref. Riksdagens re- visorers berättelse år 1949, Del I). Riksdagens revisorers berättelse över den år 1950 av dem verkställda granskningen ang. statsverket, Del I, Stockholm 1951 (Ref. Riksdagens re- visorers berättelse år 1950, Del I).
Riksräkcnskapsverkets årsbok 1953, Stockholm 1953. Rodhe, K.: Aktiebolagsrätt, Malmö 1947.
Samuelson, K. G.: Kollektivavtal och för- handlingar, Stockholm 1951. Statistisk årsbok för Sverige 1953, Stockholm 1953 (Ref. Statistisk års- bok 1953). Steenhoff, R.: Svensk fabrikation av röntgenfilm och röntgenpapper, Tek- nisk tidskrift 2/1943. Stenbeck, E., Wijnbladh, M. och Nial, H.: Den nya aktiebolagslagen, Stock- holm 1946. Stockholm—Rimbo Järnvägs AB, Data och händelser 1936—1949, Stockholm 1950. Stockholm—Rimbo Järnvägsaktiebolag 1885—1935, Stockholm 1936. Svanström, R.: Stockholm—Roslagens Järnvägar 1885—1915, Stockholm 1916.
Svennegård, C.: Demokrati inom stats- förvaltningen och samhällsföretagen, Tiden 10/1951. Svensk Industrikalender 1953, Stock- holm 1953. Svenska aktiebolag: aktieägarens upp- slagsbok, Ekonomisk handbok 1953— 1954, Stockholm 1953. AB Svenska tobaksmonopolet och Sveri- ges tobakshandlares riksförbund, Stockholm 1921. Tersman, R.: Företagsnämnderna i
Sverige — historisk och internatio-
nell bakgrund, Affärsekonomi 15/1953.
Aktiebolaget Tipstjänst 10 år. En min- nesskrift, Stockholm 1944. Aktiebolaget Tipstjänst 15 år, Stock- holm 1949. TR — ett SJ:s dotterbolag, SJ nytt, tid- skrift för statens järnvägars personal 3/1944. Utredning om AB Aerotransport, avg. av statens sakrevision den 17/11 1947 (stenc.). Vem är det? Svensk biografisk handbok 1953, Stockholm 1953. Åström, B.: Norrbottens järnverk och dess framtida planer, Luleå 1947.
KU NGL. BIBL.
22. FEB 1956 STOCKHOLM
Rättelser till SOU 1956:6
Tabell 1. Vissa uppgifter rörande de helstatliga aktiebolagen. (Sid. 10)
Uppgiften angående AB Industrikredit ändras på följande sätt:
Övriga uppgifter Ut' A t t ' Stats- , . del- n__a .. ägt Aktie" Vinst ning anställda Ut" Foretag sedan kapital Brutto- eller io' betald 1 000 kr intäkt .. (0 löne- år 1 000 kr 388315er alftle A b summa .' r e— 1 000 kr kapl- Totalt tare tal AB Industrikredit .......... 1934 8 000 — 218 — 2 — 41 BILAGA 2
Pensionsförhållandena inom de helstatliga aktiebolagen
Utgår från sid. 83: Tillkommer å sid. 83:
Tillkommer å sid. 84:
Utgår från sid. 86:
3. SPP-anslutna.
B. Hela lönen pensionsförsäkrad. AB Vin- & Spritcentralen Tjänstemän. (Betr. arbetare se 6.)
Tjänstemän. (Betr. arbetare se 4.)
4. Pensionering i egen regi. AB Vin- & Spritcentralen Bolaget har tillförsäkrat sina arbetare dels egenpension vid uppnådd pensions- ålder (som regel 65 år för man och 60 för kvinna) med 60 % av avgångslönen, vilken utgör medeltalet av årslönerna för de tre senaste kalenderåren före av- gången, och dels familjepension. Arbe- tarna betalar inga pensionsavgifter.
6. Ingen pensionsrätt.
AB Vin- & Spritcentralen Arbetare. (Betr. tjänstemän se 3 B.)
KUNGL. BIBL.
i G APR 1958 STOCKHOLM
