SOU 1972:47

Data och integritet

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

Genom beslut den 11 april 1969 bemyndi- gade Kungl. Maj :t chefen förjustitiedeparte- mentet att tillkalla högst sju sakkunniga för att utreda frågor om offentlighet och sekre- tess beträffande allmänna handlingar m. m. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 9 maj 1969 som sakkunniga verkstäl- lande direktören Rune Hermansson, tillika ordförande, riksdagsledamoten Erik Adams- son, filosofie kandidaten Allan Eriksson, riksdagsledamoten Kurt Hugosson, chefre- daktören Sven-Erik Larsson, riksdagsleda- mötema Åke Polstam och Erik Svedberg.

De sakkunniga har antagit namnet offent- lighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK).

Att som experter biträda de sakkunniga tillkallades den 18 juni 1969 numera avdel- ningschefen Edmund Rapaport och avdel- ningschefen Per Svenonius, den 6 mars 1970 med verkan från den 1 i samma månad aktuarien Hans-Olof Hansson samt den 10 februari 1972 t. f. rättschefen Hans-Olov Stark. Genom beslut den 9 november 1970

medgav chefen för justitiedepartementet vi- dare, att OSK mot arvode fick anlita konsu- lenten Kent Skoog högst 10 timmar per månad.

Till sekreterare förordnades den 27 juni 1969 med verkan fr.o.m. den 1 augusti 1969 assessorn Karl-Olof Lidin. Till biträ- dande sekreterare förordnades den 9 oktober 1970 numera hovrättsassessorn Jan Freese, som tillträdde arbetet med ingången av år 1971.

Genom beslut av Kungl. Maj :t den 27 maj 1971 ändrades OSK's direktiv, så att kom- mitténs uppdrag kom att omfatta utredning av hela frågan om lagstiftning rörande per- sonorienterad ADB-information. De med automatisk databehandling sammanhängan- de frågorna har av kommittén upptagits med förtur.

OSK får härmed överlämna delbetänkan- det Data och integritet, innehållande förslag till datalag jämte ändringar i bl. a. tryckfri— hetsförordningen.

Stockholm ijuni 1972.

Rune Hermansson

Erik Adamsson

Sven-Erik Larsson

Allan Eriksson

Åke Polstam

Kurt Hugosson Erik Svedberg

/Karl-Olof Lidin, Jan Freese

Sammanfattning

..........

Lagtext .............. Förslag till ändrad lydelse av 2 kap. tryckfrihetsförordningen

Förslag till datalag ......... Förslag till lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkning i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Förslag till kungörelse om ändring i kungörelsen (1939: 7) med förordnan- de på civilförvaltningens område jäm- likt lagen (1937:249) om inskränk- ningari rätten att utbekomma allmänna handlingar

Förslag till lag om ändring i brottsbal- ken .

1 Direktiv ............. 1.1 Offentlighets- och sekretesslag- stiftningskommittén ...... 1.2 Kreditupplysningsutredningen 1.3 Tilläggsdirektiv ....... 1.4 Datasamordningskommittén

2 Redovisning av ÖSK:s arbete hittills 2.1 Avgivna remissyttranden 2.2 Samarbetet med andra kom- mittéer ............. 2.3 Avsikten med delbetänkandet 3 ADB-tekniken

25

26

27

29

29 31 32 32

34 34

34 34

3.1 Handlingar, och datamaskiner ........ 3.2 ADB-teknikens möjligheter 3.3 Människan och datamaskinen

hälkortsmaskiner

4 Debatten om ADB och den personli— ga integriteten ........... 4.1 Vad debatten avser ...... 4.2 Den svenska debatten i samband med 1970 års folk— och bostadsräk- ning .............. 4.3 Situationen i några främmande länder 4.3.1 USA ........... 4.3.2 Storbritannien 4.3.3 Västtyskland 4.3.4 Frankrike 4.3.5 Danmark 4.3.6 Norge 4.3.7 Finland .......... 4.4 lntemationella initiativ 4.5 Konventionen om de mänskliga rättigheterna

........ .........

...........

5 Användningen av automatisk databe- handling .............. 5.1 Automatisk databehandling på den offentliga sektorn ..... 5.2 Automatisk databehandling på den privata sektorn

6 Offentlighetsprincipen och dess tillämpning på ADB-material . 6.1 Offentlighetsprincipen och dess motivering ........... 6.2 Tryckfrihetsförordningens hand- lingsbegrepp

36 37 39

41 41

41 43 43 43 43 44 44 44 44 45

45

46

47

47

49

49

6.3 Remissyttranden över offentlig- hetskommitténs förslag ..... 53 6.4 Sammanfattning av invänd- ningarna mot metoden att låta handlingsbegreppet omfatta även ADB—medier .......... 54

7 Den automatiska databehandlingens inverkan på enskildas integritet . . . 56 7.1 Vad bör skyddas ....... 56 7.2 Den automatiska databehand- lingens möjligheter och deras bety- delse för integriteten ...... 59 7.3 Skydd för integriteten enligt nu gällande lagstiftning ...... 61 7.3.1 Offentlighet och sekretess . . 61 7.3.2 Andra regler för myndigheter- nas handlande ........ 62 7.3.3 Skydd genom straffbestäm- melser m. m. ......... 63 7.4 Sammanfattande bedömning . 63 8 Principförslag .......... 65 8.1 Upptagningar för automatisk databehandling ......... 65 8.2 Tillgängligheten av upptagningar 66

8.3 Tillståndstvång för automatisk databehandling av personuppgifter 68

9 Lagstiftningens utformning . . . . 72 9.1 Tryckfrihetsförordningen . . . 72 9.2 Datalagen .......... 80 9.3 Ändringar av sekretessregler . . 94 9.4 Tillägg till brottsbalken . . . . 95

10 Datainspektionen ........ 97 10.1 Myndighetens uppgifter . . 97 10.2 Personalbehov ....... 97 10.3 Genomförande ...... 99 10.4 Kostnader ......... 100 10.5 Intäkter .......... 100 Bilaga: Redogörelser för enkäter 106

Förkortningar

ADB AMS AMV CBR CFD CFU

CKR CPR CSN DAFA

DAK DASK EON

FCF JK JO

KLS KO KPA KUU KS OSK

PAI

PAR

RAFA

RFV

RI RPS RSV

Automatisk databehandling RTB Arbetsmarknadsstyrelsen SAF Arbetsmarknadsverket SCB Centrala bilregistret Sys- Centralnämnden för fastighetsdata tem S Centrala folkbokförings- och upp- bördsnämnden SIBOL Centrala körkortsregistret Centrala personregistret SIFO Centrala studiehjälpsnämnden Datamaskincentralen för admi- SJV nistrativ databehandling SPP Dataarkiveringskommittén SPRI Datasamordningskommittén Exekutionsväsendets organisations- SPV nämnd SU Försvarets civilförvaltning SÖ J ustitiekanslern TF Justitieombudsmannen/ justitieom— UDAC budsmannens ämbetsberättelse UKÄ Kungl. lantbruksstyrelsen VPV Konsumentombudsmannen Kommunernas pensionsanstalt Kreditupplysningsutredningen Karolinska sjukhuset Offentlighets- och sekretesslagstift- ningskommitte'n Personaladministrativt informations- system Postens adressregister Regeringsrättens årsbok Riksförsäkringsverkets utredning av den allmänna försäkringens admi- nistration riksförsäkringsverket Rättsväsendets informationssystem Rikspolisstyrelsen riksskatteverket

register över totalbefolkningen Svenska arbetsgivarföreningen Statistiska centralbyrån

Statens ekonomi-administrativa sys- tem Samarbete för integrerat betalnings- system on-line Svenska institutet för opinionsmät- ningar Statens invandrarverk Svenska personal-pensionskassan Sjukvårdens och socialvårdens pla- nerings- och rationaliseringsinstitut Statens personalpensionsverk System för utlänningsärenden Skolöverstyrelsen Tryckfrihetsförordningen

Uppsala datacentral Universitetskanslersämbetet Vämpliktsverket

Sammanfattning

I direktiven för OSK ägnades särskild upp- märksamhet åt hur offentlighetsprincipen skulle tillämpas på information, som tagits upp i annan form än som text eller bild. I första hand avsågs härvid upptagningar för automatisk databehandling. 1 tilläggsdirektiv vidgades perspektivet på den automatiska databehandlingen till att avse även de effek- ter på enskildas integritet, som den nya tekniken kunde medföra. [ konsekvens här- med kom OSK:s uppdragi denna del att avse användningen av automatisk databehand- lingsteknik både på den offentliga och den privata sektorn.

I delbetänkandet behandlas frågor, som har samband med kommitténs uppdrag i nu angiven del. OSK lägger fram förslag dels rörande offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsmaten'al, dels beträffande skydd för den personliga integri— teten gentemot intrång genom användning av automatisk databehandling. Skälet till att dessa frågor utbrutits till särbehandling är att OSK funnit det angeläget att presentera ett förslag till lösning i sådan tid, att ett ställningstagande från statsmakternas sida i den del ändringar krävs i tryckfrihetsförord- ningen (TF) inte skall fördröjas av den föreskrivna proceduren vid grundlagsänd- ringar. Arbetet har därför bedrivits med den målsättningen att erforderliga ändringar i TF skall kunna beslutas vid 1973 och 1974 års riksdagar.

OSK lämnar en redogörelse för den auto- matiska databehandlingen (ADB-tekniken). Med denna teknik kan man i princip ut- föra alla tänkbara åtgärder för hantering av uppgifter, alla tänkbara moment av bearbet-

ning av data. Man kan med datamaskin införa uppgifter i olika s. k. minnen och bevara dem där, vilket dock inte sker i visuellt läsbar form utan i s. k. maskinläsbar form. För att människan skall kunna ta del av uppgifterna måste de därför tas fram och återföras till visuellt läsbar form, vilket sker med datamaskinen och dess kringutrustning.

Terminaler av olika slag kan förbindas med en datamaskin genom tele- och radio- teknik även på långa håll. Denna on—line-tek- nik kan göra det möjligt inte bara att hämta information från datamaskinen utan även att mata in uppgifter i denna och att utföra bearbetningar i den. Tekniskt är det också möjligt att koppla samman datamaskiner med hjälp av tele- och radioteknik. Datama- skinerna kan då hämta information från varandra. Med den ena datamaskinen kan också mera invecklad bearbetning initieras i den andra. S. k. samköming av datamaskiner förekommer f. n. dock mest på det sättet att ett datamedium, vanligen ett magnetband, upprättas vid en datamaskin och överlämnas för bearbetningi en annan.

Även utrustningen för införande av infor- mation i datamaskinen undergår f. 11. en stark utveckling. Den vanligaste inmatnings- metoden är ännu användning av hålkort och hålremsor, på vilka informationen stansas i form av hål, men den optiska läsningen, som gör det möjligt att direkt från en handling föra in uppgifter i minnen av olika slag, kan beräknas komma att tillämpas i allt mer ökad omfattning. Också mikrofilm, som kräver särskild läsapparat för visuell läsning, kan användas för införande av uppgifter i en datamaskin.

ADB medför dock en viss brist på flexibi- litet i informationsbehandlingen och som en följd därav speciella svårigheter för allmänhe- ten att få omedelbar tillgång till lagrade uppgifter. Detta beror bl. a. på att databe- handling inte kan utföras i vidare mån än program finns. Vill man utföra andra åtgär- der eller bearbetningar än de programmerade måste nya program utarbetas, vilket kan ta lång tid och dra stora kostnader. Vidare måste tillgång finnas till datamaskin för databehandlingens utförande. Tillgodoseen- det härav kan medföra kostnader, olägenhe- ter och extra besvär.

ADB-tekniken medför också vissa föränd- ringar i fråga om allmänhetens möjligheter att få tillgång till informationen. Utom de begränsningar som liggeri att program måste finnas och att datamaskin måste stå till förfogande krävs en mera kvalificerad med- verkan från myndighetens sida. Denna måste medverka» till att uppgifterna överförs till visuellt läsbar form.

För de frågor som behandlas i delbetän- kandet är det av intresse att klargöra vilka olika möjligheter till utlämning av uppgifter som ADB-tekniken medför. F. n. rör sig TF endast med två olika sätt för utlämnande av handling, nämligen läsning och avskrivning.

Även med användning av ADB-tekniken måste människan ta del av informationen genom läsning. Uppgifterna måste alltså skri- vas ut i för människan läsbar form. Termina- lerna gör det dock möjligt att ta del av uppgifterna även på långa avstånd från det ställe där de förekommer. Till terminaler knutna bildskärmar ger en ny möjlighet att läsa uppgifterna i en tillfällig projicering utan utskrift. Uppgifter kan emellertid med auto- matisk databehandling också tillgodogöras genom samköming av datamaskiner utan att någon människa tar del av dem. Den vanli- gaste metoden för detta är att en upptag- ning, upprättad i en datamaskin, överlämnas för bearbetning i en annan. Tekniskt möjligt är också att utföra samköming mellan data- maskiner via tele eller radio.

Sammanfattningsvis medför alltså ADB— tekniken enligt OSK följande sätt för utläm-

ning: läsning av utskrift eller på bildskärm och medtagande av utskrift, varvid säväl läsning som utskrift kan ske både på stället och vid en mer eller mindre avlägsen termi- nal, utlämnande av datamedium och direkt- förbindelse mellan datamaskiner. Utskrift kan, liksom f. n., ske på mikrofilm och läsas från denna med hjälp av läsapparat. Uppgif- terna kan också överföras till hålkort eller hålremsa, vilka med maskinell hjälp kan överföras till visuellt läsbar form.

Debatten om ADB och personintegri- teten har på senare år varit livlig. OSK summerar argumenten i den debatt, som i Sverige utlöstes av 1970 års folk— och bo- stadsräkning, och lämnar kortfattade uppgif- ter om debatten och lagstiftningsarbetet i vissa främmande länder.

För att få en bild av användningen av ADB för registrering av personinformation har OSK genomfört en enkät till den offent- liga sektorn och en till den privata. Enkäter— na som redovisas i en bilaga till betänkandet, visar på en omfattande databehandling av personorienterad information inom snart sagt alla grenar av samhällslivet.

Vid behandlingen av offentlighetsprinci- pen och dess tillämpning på ADB-material anger OSK de synpunkter som anses ge den väsentliga grunden för strävan efter största möjliga offentlighet inom förvaltningen på följande sätt. Offentligheten ger för det första möjligheter för allmänheten att kon- trollera myndigheternas åtgärder, vilket är ägnat att minska risken för att dessa påver- kas av ovidkommande hänsyn eller annars blir felaktiga, olämpliga eller otillräckligt genomarbetade. Fel som likväl uppkommer kan tack vare offentligheten lättare påpekas, så att rättelse kan ske. En vidsträckt insyn har för det andra den indirekta effekten, att ogrundad och ovederhäftig kritik får svårare att vinna tilltro, eftersom material för be- dömning av den finns tillgänglig hos myndig- heterna. Offentligheten är på grund härav ägnad att öka förtroendet för korrekt arbe- tande myndigheter. En vidsträckt insyn är för det tredje i och för sig önskvärd även därför att den är ägnad att förbättra allmän-

hetens kunskaper om samhällsfrågoma. Den för en demokrati vitala debatten om sam- hällsarbetets mål och medel kan föras med tillgång till ett rikhaltigare och pålitligare material om myndigheternas handlingar står till förfogande för deltagarna, än vad annars skulle vara fallet.

I fråga om TF:s han dlings— b e g r e p p påpekar OSK att själva hand- lingsbegreppet inte definieras i TF. Vad som i första hand avses med handling är emeller- tid uppenbarligen papper med skriven text. På vilket sätt texten framställs är likgiltigt. Något i bokstäver eller siffror uttryckt bud- skap behöver inte finnas för att en handling skall anses föreligga. Däremot måste en handling vara bärare av ett informationsinne- håll.

Hålkort och hålremsor är i enlighet med detta att betrakta som handlingar. I den mån text förekommer på dem — vilket i fråga om hålkort är vanligt — är detta uppenbart. 1 övrigt är det placeringen av hålen på kort och remsor som är bärare av information. Hålens utformning och inbördes läge formar en bild, som torde vara av den art att den faller under reglerna för handling.

Beskaffenheten av det underlag på vilket texten finnes är i princip utan betydelse. Även en mikrofilmremsa, som inte är läsbar för blotta ögat men kan tydas med hjälp av förstoring, t. ex. i en läsapparat, faller otvi- velaktigt in under handlingsbegreppet.

Utvecklingen i praxis under de senaste 15 åren har inneburit en utvidgning av hand- lingsbegreppet, uppenbarligen motiverad av en önskan att slå vakt om offentlighetsprin- cipen. Datamedier, i varje fall magnetband, torde vara att anse som handlingar i TF:s mening.

OSK sammanfattar invändningarna mot metoden att låta handlingsbegreppet omfatta även ADB-material på följande sätt. Den nu gällande praxis enligt vilken reglernai 2 kap. TF gäller även för upptagningar för automa- tisk databehandling, i varje fall i form av magnetband, innebär otvivelaktigt att be- greppet handling tillägges en innebörd som är svår att förena med normalt språkbruk.

En för handlingar avsedd reglering blir mycket svår att tillämpa på upptagningarna. Upptagningar för automatisk databehandling är sålunda inte visuellt läsbara. Informatio— nen kan inte tillgodogöras utan överföring till läsbar text. Överföringen kräver normalt också viss sakkunskap och kan inte anförtros åt utomstående.

Den för handlingar gällande regeln, att det för offentlighetsprincipens tillämplighet avgörande är var mediet förvaras, ärinte lämplig i fråga om upptagningar för automa- tisk databehandling. Det är inte ovanligt att sådana upptagningar förvaras av annan än den som svarar för upptagningens innehåll och utnyttjar det material som finns däri. De kan förvaras hos en myndighet som saknar befogenhet att lämna ut uppgifter och inte heller har möjlighet att bedöma offentlig- hetsfrågor som rör upptagningen. De kan vidare för en myndighets räkning förvaras hos ett privat företag eller organisation som inte är att betrakta som myndighet enligt TF. Med gällande regler skulle en upptagning i sistnämnda fall överhuvudtaget inte falla in under offentlighetsprincipen.

Utöver de mera rättstekniska invänd— ningarna framhåller OSK även det förhål— landet, att den automatiska databehand- lingen medför särskilda risker för enskildas integritet.

Dessa frågor behandlar OSK i ett särskilt avsnitt. Härvid behandlas till en början vad som bör skyddas. l diskussionen har talats om ”den personliga integriteten” och i TF används uttrycket "privatlivets helgd”. 1 den internationella debatten har främst det i amerikansk juristdoktrin utbildade rättsliga begreppet ”privacy” kommit till användning. Då man försöker fastställa vad som egentli- gen avscs med dessa uttryck visar det sig mycket svårt att komma fram till någon mera exakt gränsdragning, men grundtanken torde kunna uttryckas så att den enskilde bör ha tillgång till en fredad sektor, inom vilken han kan avvisa sådan inblandning både från det allmänna och från andra som uppfattas som otillbörlig.

Svårigheterna att fastställa vad man me-

nar med integritet sammanhänger med att en rätt att bli lämnad i fred aldrig kan vara absolut i ett samhälle. Gemenskapens krav på insatser från den enskilde i fråga om t. ex. arbete och skatter och på upplysningar erforderliga för gemensamma åtgärder måste begränsa den privata sektorn.

I nära samband med detta anspråk på en fredad privatsektor står kravet från den enskildes sida att bli bedömd efter relevanta kriterier. Om man vet, att en myndighet eller en organisation har tillgång till omfattande information om enskildas personliga förhål- landen, ligger en misstanke nära till hands att informationen utnyttjas till ställningstagan- den för vilka informationen inte är ägnad. Vidare föreligger risk att ofördelaktiga upp- gifter om en persons förflutna i otillbörlig grad kommer att påverka hans möjligheter i framtiden. Samhällets krav på solidaritet och ekonomisk effektivitet måste begränsas, bl. a. genom att övervakningen av den enskil- de inte tillåtes bli fullständigt effektiv.

Viktiga och betydande åsiktsskillnader om innebörden av begreppet integritet före- ligger mellan olika länder, mellan genera- tionerna och mellan olika befolkningsgrup- per inom landet. Uppfattningen förändras också med tiden.

OSK finner, att någon skarp och detalje- rad gränsdragning omkring vad som bör vara tillåtet knappast kan göras. Även om det skulle vara möjligt att ange innehållet i den fredade sektorn vid en viss tidpunkt, måste man räkna med att uppfattningen om vad som bör skyddas efter hand kommer att förskjutas. Vissa riktlinjer torde dock kunna dragas upp.

Som utgångspunkt anges, att all informa- tion om enskildas förhållanden i och för sig kan beröra integriteten. Detta gäller redan i och med att andra har kännedom om dessa förhållanden. Möjligheten att informationen användes för olika ändamål kan av den enskilde upplevas som ett hot eller en kränkning.

Å andra sidan talar ett stort antal allmän- na och enskilda intressen av betydande vikt för att information av skilda slag måste få

samlas och registreras för att användas för olika ändamål. Ur den enskildes synpunkt är det även av betydelse om information blir tillgänglig endast för viss myndighet, för personer som har särskilda kontakter med den som informationen gäller eller för en vidare krets, ev. för var och en som efterfrå- gar upplysningar.

Med den angivna utgångspunkten diskute- rar OSK några olika typer av information men framhåller också, att användningen kan göra att även i och för sig banal information kan bli ett integritetsproblem.

Den automatiska data- behandlingens möjligheter be- står först och främst i att mycket stora kvantiteter information kan sammanföras och överblickas. Man kan på detta sätt samla information om ett mycket stort antal indi- vider och sammanföra ett mycket stort antal uppgifter om varje enskild. Uppgifterna kan hållas aktuella och tillgängliga på ett sätt som tidigare var helt otänkbart. De kan bevaras mycket längre utan att tillgänglig- heten behöver försämras. Tekniken möjlig- gör en centralisering av register, varigenom de praktiska möjligheterna att finna en viss uppgift kan ökas i mycket hög grad.

Vidare kan uppgifterna utnyttjas genom jämförelse, sortering och urval (selektering).

En ytterligare ökning av den information som kan bearbetas uppnås genom att flera informationssystem kan samverka inbördes, utbyta information och sammanställa resul- tat från olika källor.

Vid behandlingen av d e ris k e r fö r intrång i integriteten som den automatiska databehandlingsteknikens ut- veckling medför drar OSK slutsatsen, att helt nya faror uppstår för intrång i den personliga integritetssfären. I- förhållande till manuell hantering av information är det principiellt fråga om en gradskillnad, men denna är så betydande att situationen måste anses på ett avgörande sätt förändrad. Utöver de reella riskerna för intrång i samband med insam- ling, bearbetning och utlämnande av infor- mation bör särskilt observeras den psykolo- giska effekt, som vetskapen om den automa-

tiska databehandlingens möjligheter medför. Kravet på en fredad privat sektor innefattar inte bara att det allmänna och andra enskilda faktiskt respekterar det privata området, utan också att de berörda skall kunna lita på att det förhåller sig så. Förutsättningen härför är insyns- och kontrollmöjligheter gentemot dem som har tillgång till den nya teknikens resurser.

Det skydd för integriteten som gällande rätt erbjuder får enligt OSK:s mening i stort anses tillfredsställande när det gäller handlingar i traditionell mening. Reg- lerna om offentlighet och sekretess innefat- tar sålunda en avvägning mellan informa- tionsintresset och — jämte annat — enskildas anspråk på skydd mot att uppgifter om deras personliga förhållanden sprids så att skada eller olägenhet vållas. Myndigheternas rätt att blanda sig i enskildas förhållanden och göra intrång i privatliv, hemförhållanden och korrespondens begränsas av olika offentlig- rättsliga författningar med rättegångsbalken som det centrala lagverket. Ett generellt skydd bildar straffbestämmelserna i brotts- balken och annorstädes mot olika former av intrång. Det sålunda uppbyggda regelsyste- met kommer emellertid till korta gentemot den automatiska databehandlingen och kan knappast heller utan att andra svåra nack- delar uppkommer utbyggas för att möta dess risker. Särskilda regler för att möta det nya hotet mot den personliga integriteten är därför påkallade.

Efter den redovisning av utrednings- materialet som i huvudsak refererats i det föregående lägger utredningen fram princip- förslag till ändringar i tryckfrihetsförord- ningen och tillståndstvång för automatisk databehandling av personuppgifter.

Den principiella utgångspunkten för ut- formningen av r e gl e r n a i T F bör vara, att allmänhetens tillgång till information hos myndigheterna inte får försämras genom övergången till automatisk databehandling. Sättet för informationens tillhandahållande bör däremot kunna ändras i den mån den nya tekniken gör detta nödvändigt eller önskvärt.

Sekretesslagens (1937: 249) inskränk- ningar i offentligheten bör i princip göras tillämpliga även på uppgifter som lagras med ADB-teknik.

OSK behandlar härefter t i 1 1 g ä n g 1 i g - heten av upptagningar för au- tomatisk databehandling och erinrar om att offentlighetskommittén utta- lade att TF innefattar endast en rätt att utbekomma handlingar, inte en rätt att genom myndighetens försorg få forsknings- eller efterforskningsarbete utfört.

Det viktiga från offentlighetssynpunkt, när det gäller tillgången till information som finns lagrad med hjälp av automatisk databe- handling, är att informationen .skall vara tillgänglig för den enskilde i samma utsträck— ning som för myndigheten. Däremot kan det inte utan vidare anses åvila myndigheten på grundval av offentlighetsprincipen att bear— beta tillgänglig information i den mån detta skulle innebära extra arbete av någon om— fattning. Myndigheten är i enlighet härmed inte skyldig att utföra bearbetning som kan vara behövlig för att ställa t. ex. selekterade uppgifter eller 5. k."- uppdateringsuppgifter till förfogande. Utlämnande av uppgifter som lätt kan överföras till läsbar form, t. ex. om en viss enhet i bilregistret, körkortsregistret eller fastighetsregistret, bör däremot falla under offentlighetsprincipen.

I konsekvens med vad som gäller i fråga om avskrift av handling i traditionell mening, dvs. att rätten att utfå avskrift avser informa- tionen, tankeinnehållet, synes motsvarande skyldighet i fråga om information, lagrad på magnetband, hålkort eller hålremsa, inte gärna kunna avse kopia av bandet, kortet eller remsan utan endast utskrift därav. Ännu mindre bör någon kunna kräva att få ut information, som lagras på ett skivminne, iform av ett magnetband.

OSK anser att offentlighetsprincipen mås- te anses tillgodosedd om information i upp- tagning för automatisk databehandling läm- nas ut i form av utskrift eller, då så är möjligt,visas på bildskärm eller motsvaran- de.

OSK erinrar vidare om att offentlighets—

kommittén föreslog att myndighet skulle vara skyldig att ställa särskilt hjälpmedel till förfogande, om det erfordrades för läsning på stället. Detta innebar, att myndigheten skulle vara skyldig att anordna körning med datamaskin, även om myndigheten själv inte förfogade över någon sådan.

OSK anser att en avvägning måste göras mellan å ena sidan de nackdelar som särskild körning i datamaskin medför och å andra sidan önskemålet att tillgodose offentlighets- principen.

Avvägningen när det gäller upptagningar för automatisk databehandling torde kunna ske efter samma principer som i fråga om handlingar. Detta blir beroende av tolk- ningen av uttrycken ”så snart ske kan” och ”betydande hinder” i 2 kap. 85 TF.

OSK behandlar härefter frågan om t i 11- ståndstvång för automatisk databehandling av personupp- g 1 f t e r och framhåller att begränsningar i utlämnande av material från myndigheternas med automatisk databehandling förda regis- ter inte ger ett tillräckligt och tillförlitligt skydd för otillbörligt intrång i personlig integritet. Sådana begränsningar hindrar inte att myndigheterna upprättar personregister för egen användning och inte heller att uppgifter cirkulerar mellan olika myndig- heter eller att enskilda register upprättas.

Det är därför enligt OSK:s uppfattning inte tillräckligt att meddela regler för myn- digheters personregister. Om offentlighets- principen skall upprätthållas, går det inte att förhindra att uppgifter som lämnas ut från offentliga register används för att bygga upp och vidmakthålla enskilda register. OSK fin- ner det därför nödvändigt att de bestämmel- ser som bör införas till skydd mot de risker som ADB-tekniken skapar för den personliga integriteten också omfattar enskilda person- register.

OSK framhåller att ADB-tekniken medför stora fördelar i olika avseenden. Den ger möjligheter att grunda ställningstaganden och avgöranden av olika slag på fylligare, sakligt riktigare och bättre analyserat under- lag än den manuella inforrnationsbehand-

lingen medger. Den möjliggör mera rationell verksamhet och ger fördelar även för enskil- da, t. ex. genom förenklat uppgiftslämnande eller säkrare och snabbare besked i olika avseenden. Den begränsar vidare omfatt- ningen av mera rutinbetonade kontorsgöro- mål.

OSK kan för sin del inte finna att förbud mot personregistrering med automatisk data- behandling är en lämplig eller möjlig väg att skydda personintegriteten. OSK förordar i stället att ADB-teknik skall få användas för registrering av personuppgifter när det inte finns anledning att anta att otillbörligt in- trång i personlig integritet skall uppkomma.

Detta bör avgöras genom en avvägning av de intressen som talar för upprättande av ADB-register över personuppgifter mot de faror för intrång i den personliga integriteten som kan uppkomma. En sådan avvägning måste enligt OSK:s mening göras från fall till fall, dvs. för varje tillämnat register innan det upprättas. Härvid bör föreskrifter om bl. a. utlämnande och annan användning av upp- lysningar från registret kunna meddelas, så att registret kan antas uppfylla den angivna förutsättningen. Denna prövning kan dock inte ge fullständig säkerhet mot integritets- intrång. Det är därför nödvändigt att ingri- pande också kan ske i efterhand gentemot _register som medför sådant intrång.

OSK föreslår att tillståndstvång för upp- rättande av personregister med automatisk databehandling införs. Tillståndstvånget bör avse både statliga, kommunala och enskilda register. Vissa typer av enklare register, vilka regelmässigt kan antas inte medföra intrång, bör kunna undantas från tillståndstvånget och i stället underkastas anmälningsskyldig- het. Personregistren måste också underkastas en fortlöpande tillsyn.

Prövningen bör anförtros en självständig myndighet, vars sammansättning ger garan- tier för att den företräder en bred medbor- garopinion. OSK föreslår, att myndigheten benämnes datainspektionen.

OSK lägger fram de författningsförslag som föranledes av det anförda, nämligen förslag till ändringar i 2 kap. TF , till datalag

och till ändringari sekretesslagen och brotts- balken.

Enligt förslaget till datalag skall tillstånd att föra register över personuppgifter med automatisk databehandling meddelas, om anledning saknas att antaga att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet skall uppkomma.

Datalagsförslaget innehåller vidare bl.a. föreskrifter om skyldighet för registerförare att kontrollera riktigheten av uppgifterna och att rätta felaktiga uppgifter samt att högst en gång om året på begäran lämna registrerad underrättelse om innehållet i de uppgifter som rör denne.

För att säkra att datainspektionen före- träder en bred medborgaropinion på områ- det bör flertalet av dess ledamöter ha nära kontakt med den allmänna opinionen genom arbete i riksdagen, folkrörelsema etc. En ledamot bör ha särskild sakkunskap i data- teknik och informationsbehandling, en sär- skild erfarenhet av offentlig förvaltning och en av verksamhet inom näringslivet. Med hänsyn härtill föreslås att datainspektionen skall bestå av ordförande och åtta andra ledamöter jämte fem ersättare, vilka alla utses av Kungl. Maj :t för fyra år i sänder.

Datainspektionen föreslås besluta om till- stånd inte bara för enskilda register utan också för statens och kommunernas register. Härigenom betonas vikten av att tillåtlig— heten av offentliga register bedöms på sam- ma sätt som i fråga om enskilda.

För tillsynen skall datainspektionen ha rätt att inspektera datamaskiner med kring— utrustning samt att erhålla uppgifter och upplysningar från registerförare.

Om otillbörligt intrång i personlig integ- ritet uppkommer genom personregister eller dess utnyttjande föreslås det åligga datain- spektionen att meddela föreskrifter som behövs till skydd mot sådant intrång. Kan skyddet inte åstadkommas på annat sätt bör inspektionen ha rätt att återkalla meddelat tillstånd.

Lagförslaget innehåller särskilda skade- ståndsbestämmelser. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1974. Datainspek—

tionen bör dock inrättas redan den 1 juli 1973.

En särskild sekretessbestämmelse för datainspektionen föreslås.

Slutligen föreslås ett tillägg till 4 kap. brottsbalken för att 'göra det möjligt att ingripa mot obehörigt intrång och obehöriga ändringar i datasystem som med nuvarande regler inte är straffbelagda. Straffbestäm- melsen föreslås omfatta att någon olovligen bereder sig tillgång till upptagning för auto— matisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar sådan upptagning.

Datainspektionens orga- n i s a t io n behandlas mot bakgrund av de uppgifter myndigheten enligt förslaget skall ha. Dessa innebär i huvudsak prövning av tillstånd att inrätta personregister, mottagan- de av anmälan om register i de fall då sådant får inrättas utan tillstånd, tillsyn över ADB- register och meddelande av föreskrifter för sådana register. Datainspektionen skall dess— utom fungera som en dataombudsman eller klagomur dit allmänheten kan vända sig med klagomål och förfrågningar rörande använd- ningen av automatisk databehandling för personregister. Datainspektionen måste sam- la information och tillförsäkra statsmakterna och allmänheten en tillräcklig insyn i ADB- teknikens utveckling och användning. Vidare förväntas datainspektionen bli remissinstans i frågor som rör personregistrering med automatisk databehandling.

Förslag till ändrad lydelse av 2 kap. tryckfrihetsförordningen

1 & Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall, i den ordning nedan sägs, varje svensk medborgare äga fri tillgång till allmänna handlingar och till allmänna upptagningar för automatisk databehandling. l denna rätt må gälla allenast sådana inskränkningar som påkallas antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande till främmande m'akt eller i anledning av myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och beivrande eller till skydd för statens, menigheters och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd eller enskildas personliga säkerhet.

l särskild av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag skola noga angivas de fall, då enligt nyssnämnda grunder allmänna handlingar och allmänna upptagningar för automatisk databehandling Skola hållas hemliga. 1 lag, stiftad samfällt av Konungen och riksdagen, skola ock noga angivas de fall, då enligt dessa grunder tillgången till sådana handlingar eller upptagningar eljest skall inskränkas.

2 5 Allmänna handlingar äro alla hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade handlingar, vare sig de till myndigheten inkommit eller blivit där upprättade.

Vad i detta kapitel sägs om handling skall även avse karta, ritning eller bild. Bestämmelserna om handling i_kapitlet skola jämväl tillämpas på upptagning, som kan läsas eller avlyssnas med annan teknik än automatisk databehandling.

Upptagningar för automatisk databehandling äro allmänna, när myndighetförfogar över dem.

4 & Minnesanteckning eller annan uppteckning, som hos myndighet verkställts allenast för måls eller ärendes föredragning eller beredande till avgörande, skall ej hos myndigheten "anses som allmän handling, om ej

uppteckningen, sedan målet eller ärendet hos myndigheten slutbehand- lats, omhändertagits för förvaring.

Upptagning för automatisk databehandling, vilken utgör endast ett led vid bearbetning med sådan behandling, skall ej anses som allmän, förrän bearbetningen är avslutad.

5 & Handling skall anses inkommen till myndighet, då den avlämnats till myndigheten eller till befattningshavare, som har att mottaga handlingen eller eljest taga befattning med mål eller ärende, till vilket handlingen hänför sig.

Diarier, journaler, register eller andra sådana förteckningar skola anses upprättade, då de färdigställts för anteckning eller införing. Protokoll och därmed jämförliga anteckningar skola anses upprättade, då de av myndigheten justerats eller eljest blivit färdigställda. Andra handlingar, som hänföra sig till visst mål eller ärende, skola anses upprättade, då de expedierats eller, om expedition ej äger rum, då målet eller ärendet blivit av myndigheten slutbehandlat.

Myndighet anses förfoga över upptagning för automatisk databehand- ling, i den mån myndigheten har befogenhet och möjlighet att överföra upptagningen till läsbar form. Innefattar upptagning protokoll, som föres av myndigheten, eller därmed jämförliga anteckningar, anses myndighe— ten dock icke förfoga över upptagningen i denna del, förrän de av myndigheten justerats eller eljest blivit färdigställda. Upptagning, som gjorts av myndigheten särskilt för visst mål eller ärende, anses myndigheten förfoga över först sedan utskrift av upptagningen expedie- rats eller, om expedition ej äger rum, målet eller ärendet blivit av myndigheten slutbehandlat.

6 5 Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling, som enligt tillkännagivande skall avlämnas i förseglat omslag, skall ej anses inkommen före den tidpunkt, som bestämts för öppnandet.

Dom eller annat myndighets beslut, som enligt vad därom är stadgat skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och därmed jämförliga anteckningar, som hänföra sig till sådant beslut, skola anses upprättade, först då beslutet avkunnats eller expedierats.

Protokoll hållna hos riksdagens eller allmänt kyrkomötes utskott, riksdagens revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunalmyndig- het i ärende, som myndigheten handhar allenast för beredning, skola anses upprättade, först då det ärende protokollen avse hos myndigheten slutförts och, såvitt angår protokoll hos riksdagens revisorer, berättelse däröver offentliggjorts.

Innehåller upptagning för automatisk databehandling något som avses i första, andra eller tredje stycket, skall myndighet ej anses förfoga över upptagningen, förrän vid tidpunkt som angives där.

7 5 Vad i detta kapitel stadgas om allmänna handlingar äge ej tillämpning å exemplar av tryckt skrift, som avses i 4 kap. 7 5, eller å enskilda brev, skrifter eller upptagningar för automatisk databehand- ling, vilka överlämnats till allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till

myndighet uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål. Angående tillhandahållande av handlingar och upptag- ningar som nu nämnts gälle vad särskilt är föreskrivet.

8 & Allmän handling eller allmän upptagning för automatisk databe- handling, som ej skall hållas hemlig, skall på begäran genast eller så snart ske kan utan avgift tillhandahållas den som för läsning eller avskrivning på stället önskar taga del därav, varvid upptagning skall tillhandahållas i läsbar farm; han äge ock mot fastställd avgift erhålla avskrift av handlingen eller utskrift av upptagningen. Skyldighet att tillhandahålla handling eller upptagning på stället skall dock ej föreligga, om betydande hinder därför möter eller, såvitt avser upptagning, om dess innehåll finnes i läsbar form hos myndigheten. Myndighet vare ej skyldig att för utlämnande framställa kopia av karta, ritning eller bild, om svårighet därför möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Handling eller upptagning för automatisk databehandling, som endast till viss del skall hållas hemlig, skall utan hinder därav tillhandahållas på stället, om det kan ske på sådant sätt att vad i den delen beröres icke uppenbaras. Kan det ej ske, äge den som vill taga del av handlingen eller upptagningen erhålla avskrift eller utskrift av densamma med uteslutande av den del som år hemlig.

9 & Framställning om utbekommande av allmän handling göres hos den myndighet, där handlingen finnes, och om utbekommande av upptagning för automatisk databehandling hos den myndighet, som förfogar över upptagningen, och skall av den myndigheten prövas.

Är vården om handlingen eller upptagningen enligt arbetsordningen eller givet uppdrag anförtrodd viss befattningshavare, har han att själv besluta i fråga om handlingens eller upptagningens utlämnande; dock åligge honom att därvid ställa sig till efterrättelse av myndigheten meddelade föreskrifter samt att, då det kan ske utan omgång, i ' tveksamma fall hänskjuta frågan till myndighetens avgörande. Vägrar befattningshavaren att utlämna handlingen eller upptagningen, skall, om sökanden det begär, frågan hänskjutas till myndigheten.

Om behörighet för viss myndighet att i stället för myndighet, som avsesi första stycket, pröva fråga om utlämnande av allmän handling eller allmän upptagning för automatisk databehandling stadgas i 145 andra stycket.

10 & Har myndighet avslagit framställning om utbekommande av allmän handling eller allmän upptagning för automatisk databehandling och anser sökanden att beslutet icke är lagligen grundat, äge han, i den ordning nedan sägs, söka ändring i beslutet; beslut, som meddelats av departementschef, må dock ej överklagas.

11 & Ändring, som avses i 10 &, skall sökas hos den myndighet, som har att upptaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vilket handlingen elle-r upptagningen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller handlingen eller upptagningen ej tillhör mål

eller ärende, som myndigheten har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller, åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning i vilken ändring skall sökas. I stället för hos Konungen i statsdepartementen skall ändring sökas hos regeringsrätten.

Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse, beträffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, styrelse, ämbetsverk eller annan Konungen underställd myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos regeringsrätten. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.

13 5 Vill någon klaga över myndighets beslut, äge han erhålla underrättelse om vad han därvid har att iakttaga.

Mål eller ärende angående utlämnande av allmän handling eller allmän upptagning för automatisk databehandling skall alltid behandlas skynd- samt. Expedition skall tillhandahållas klaganden utan avgift. Ej må för fullföljd av talan eller dess prövning gälla särskilda villkor, som erläggande av fullföljdsavgift eller myndighets tillstånd.

14 & Skall allmän handling eller allmän upptagning för automatisk databehandling hållas hemlig eller eljest ej utlämnas och anser myndighe- ten särskild åtgärd böra vidtagas till beredande av trygghet mot obehörigt utlämnande, äger myndigheten förse handlingen eller upptagningen med anteckning därom. Sådan anteckning skall innehålla uppgift å det lagrum, som åberopas, dagen för anteckningen samt den myndighet, som låtit verkställa anteckningen.

Beträffande särskilda slag av handlingar eller upptagningar för automatisk databehandling, vilkas hemlighållande för rikets säkerhet är av synnerlig betydelse, äger Konungen förordna att viss myndighet skall pröva fråga om utlämnande. Har sådant förordnande meddelats, skall å handling eller upptagning som däri avses, jämte de uppgifter som angivas i första stycket, antecknas den myndighet, som sålunda är behörig att pröva fråga om utlämnande. Framställning hos annan myndighet att utbekomma handling eller upptagning, varå dylik anteckning skett, skall ofördröjligen på sökandens begäran hänskjutas till den behöriga myndigheten.

Ej må i annan ordning än i detta lagrum sägs handling eller upptagning för automatisk databehandling förses med anteckning därom att den är hemlig eller eljest ej får utlämnas.

Utan hinder av de nu beslutade ändringarna skall tryckfrihetsförord— ningen fortfarande gälla i sin äldre lydelse till utgången av juni 1974.

Förslag till Datalag

Härigenom förordnas som följer. Inledande bestämmelser

1 5 I denna lag avses med

personregister: förteckning eller andra anteckningar som föres med automatisk databehandling och som innehåller namn, personnummer eller annan uppgift med ledning varav upplysning kan hänföras till enskild person,

personuppgift: upplysning om enskild person, registrerad: person beträffande vilken anteckning förekommer i personregister,

registerförare: den för vars verksamhet automatisk databehandling utföres.

Tillstånd och anmälan

2 & Personregister får icke föras utan tillstånd enligt denna lag. Tillstånd meddelas av datainspektionen.

3 5 Tillstånd skall meddelas, om anledning saknas att antaga, att, med iakttagande av de föreskrifter som meddelas enligt 6 5, otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet skall uppkomma.

4 9 Tillstånd att i personregister införa uppgift om misstanke eller påföljd för brott eller om tvångsingripande mot enskild enligt barnavårds- lagen (1960: 97), lagen (1954: 579) om nykterhetsvård, lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall eller lagen (1964: 450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet får endast om

synnerliga skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt lag eller författning har att föra förteckning över sådana uppgifter.

Tillstånd att i personregister införa uppgift om att någon iövrigt erhållit sjukvård, socialhjälp, nykterhetsvård eller liknande eller varit föremål för åtgärd enligt barnavårdslagen får endast om särskilda skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt lag eller författning har att föra förteckning över sådana uppgifter.

Endast om särskilda skäl föreligger får tillstånd meddelas att registrera politisk eller religiös uppfattning. Detta utgör dock ej hinder för sammanslutning att förteckna egna medlemmar.

5 & Konungen äger medgiva, att förteckningar över medlemmar, anställda, hyresgäster, försäkrade eller andra kunder och liknande slag av förteckningar får föras som personregister utan tillstånd enligt 2 &.

Sådant medgivande gäller dock endast förteckning som uppfyller följande förutsättningar:

1. såvitt angår annan förteckning än sådan över anställda, att födelsedatum icke ingår i förteckningen,

2. att i förteckningen icke införes annan personuppgift än sådan som lämnats av den registrerade för det ändamål för vilket förteckningen föres eller av myndighet i enlighet med lag eller författning eller som uppkommit inom registerförarens verksamhet eller avser ändring av adress,

3. att i förteckningen icke införes uppgift som avses i 4 5,

4. att registrerad på ändamålsenligt sätt underrättas att förteckningen föres med automatisk databehandling och om de slag av personuppgifter som ingåri denna,

5. att uppgift ur förteckningen icke utlämnas så att upplysning gives om enskild person utom

a) då denne medgivit utlämningen,

b) då utlämningen sker till någon som på grund av tillstånd enligt 2 & har rätt att införa uppgiften i personregister,

c) då utlämningen sker till myndighet enligt lag eller författning eller

föreskrift av myndighet, (1) då utlämningen sker till bank eller annan penninginrättning för in- eller utbetalningsuppdrag, eller

e) då utlämningen behöves för att registerföraren skall kunna tillvarataga sin rätt gentemot den registrerade. Konungen äger för visst slag av förteckningar, för att förebygga fara för otillbörligt intrång i personlig integritet, föreskriva att medgivande enligt första stycket gäller endast förteckning som uppfyller förutsättning utöver de i andra stycket angivna.

Innan förteckning som avsesi denna paragraf upprättas, skall anmälan därom göras till datainspektionen.

6 & Lämnas tillstånd, skall föreskrift meddelas om 1. ändamålet med registret,

2. vilka personuppgifter som får ingå i den automatiska databehand- lingen,

3. vilka bearbetningar av personuppgifter som får göras med automatisk databehandling,

4. vilka uppgifter som får göras tillgängliga så att upplysning om enskild person framgår.

[ övrigt får i mån av behov föreskrift meddelas rörande inhämtande av uppgifter för personregistret, utförandet av den automa- tiska databehandlingen, den tekniska utrustningen, underrättelse till berörda personer, bevarande och gallring av uppgifter, utlämnande till annan av personuppgifter och användningen av sådana uppgifter i övrigt samt kontroll och säkerhet.

Vad avser myndighet får föreskrift rörande utlämning av uppgift dock icke inskränka myndighetens skyldigheter enligt tryckfrihetsförord- ningen.

7 5 På begäran av den som avser att utföra automatisk databehandling skall datainspektionen lämna för inspektionen bindande besked, huruvida tillstånd eller anmälan behöves.

Registerförares skyldigheter

8 & Förekommer anledning till misstanke att personuppgift som ingåri personregister är oriktig, skall registerföraren utan dröjsmål vidtaga skäliga åtgärder för att utröna uppgiftens riktighet och, om skäl därtill _föreligger, rätta den. Kan uppgiften icke bestyrkas, skall den på begäran av den registrerade uteslutas ur personregistret.

Har felaktig uppgift, som skall rättas, eller obestyrkt uppgift, vilken skall uteslutas, lämnats ut till annan än den registrerade, skall registerföraren på begäran av den registrerade underrätta mottagaren om den riktiga uppgiften eller om uppgiftens uteslutande.

9 & Finnes i personregister personuppgifter vilka med hänsyn till förteckningens ändamål måste anses ofullständiga eller innehåller personregister som utgör förteckning över personer icke uppgifter om en person, vilken med hänsyn till förteckningens ändamål måste förväntas ingå däri, och kan förhållandet antagas medföra otillbörligt intrångi den personliga integriteten eller fara för rättsförlust, skall registerföraren införa de uppgifter som saknas.

10 & Registerförare skall på begäran av registrerad utan avgift så snart ske kan underrätta denne om innehållet i personuppgift som ingår i personregistret och innefattar upplysning om honom. Har sådan under- rättelse lämnats registrerad, behöver ny underrättelse icke lämnas denne förrän tolv månader därefter.

Bestämmelsen i första stycket gäller icke uppgift som enligt lag eller författning eller myndighets beslut ej får lämnas ut till den registrerade.

11 & Personuppgift som ingår i personregister får icke lämnas ut, om det finnes anledning antaga, att uppgiften skall användas för automatisk

databehandling utan tillstånd enligt denna lag eller i utlandet. Kan det antagas, att utlämnandet icke skall medföra otillbörligt intrång i personlig integritet, får datainspektionen medgiva att uppgift lämnas ut.

12 5 Den för vars verksamhet personregister föres eller den som tagit befattning med personregistret får icke obehörigen yppa vad han till följd därav fått veta om enskilds personliga förhållanden.

Har personuppgift i enlighet med föreskrift, meddelad med stöd av 6 eller 18 &, utlämnats på villkor som inskränker mottagarens rätt att vidarebefordra uppgiften, får mottagaren eller den som i hans verksamhet tagit befattning med uppgiften icke obehörigen yppa vad han därigenom fått veta om enskilds personliga förhållanden.

Särskild bestämmelse för myndigheter

13 5 Uppgift, som för handläggning av mål eller ärende hämtas från upptagning för automatisk databehandling, skall tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form. Om särskilda skäl föreligger får datainspektionen medgiva undantag härifrån.

Tillsyn rn. m.

14 & Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehand- ling icke medför otillbörligt intrång i personlig integritet.

Vid tillsynen skall iakttagas, att större olägenhet icke vållas än som är oundgängligt.

15 & Datainspektionen består av ordförande och åtta andra ledamöter, varav en är ordförandens ersättare. För övriga ledamöter finnes fem ersättare. Ordföranden, ledamöterna och ersättarna utses av Konungen för fyra år i sänder.

16 & Datainspektionen äger för tillsynen erhålla tillträde till lokal där automatisk databehandling utföres eller där datamaskin eller utrustning eller upptagning för sådan behandling förvaras samt få tillgång till handling som rör sådan behandling.

17 5 Registerförare skall lämna datainspektionen de uppgifter och upplysningar rörande den automatiska databehandlingen som inspektio- nen begär för sin tillsyn.

18 & Uppkommer genom personregister eller dess utnyttjande otillbör- ligt intrång i personlig integritet, skall datainspektionen meddela de föreskrifter rörande inhämtande av uppgifter för den automatiska databehandlingen, dennas utförande, de uppgifter som får ingå däri, den tekniska utrustningen, bearbetning med automatisk databehandling, underrättelse till berörda personer, utlämnande eller annan användning av

personuppgifter, bevarande eller gallring av uppgifter, kontroll eller säkerhet som behöves till skydd mot sådant intrång. Inspektionen får härvid ändra föreskrift som meddelats i tillståndsbeslut. Kan skydd mot otillbörligt intrång i personlig integritet icke åstadkommas på annat sätt, får inspektionen återkalla tillstånd eller förbjuda att personregister som avsesi 5 5 föres.

Vad avser myndighet får föreskrift rörande utlämning av uppgift icke inskränka myndighetens skyldigheter enligt tryckfrihetsförordningen .

19 5 Den som tagit befattning med tillstånds- eller anmälningsärende eller tillsyn enligt denna lag får icke obehörigen yppa vad han därvid fått veta om enskilds personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshem-

lighet.

Straff och skadestånd m. m.

20 & Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. för personregister. utan tillstånd enligt denna lag, när sådant erfordras, eller i strid med förbud som meddelats enligt 18 &,

2. för personregister som avses i 5 & utan att hava gjort anmälan till datainspektionen,

3. bryter mot föreskrift som meddelats enligt 6 eller 18 ä,

4. utlämnar personuppgift i strid med 1 l 5,

5. bryter mot bestämmelsen i 12 eller 19 % eller

6. lämnar osann uppgift vid fullgörande av skyldighet att lämna underrättelse enligt 10 5 eller uppgift enligt 17 % dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket 5 får väckas endast om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

21 & Registerförare skall till registrerad utgiva ersättning för skada som vållas denne genom oriktighet rörande honom i personregistret. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn tagas även till lidande som åsamkats den registrerade och andra sådana omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Ersättningsskyldighet åligger registerföraren, även om oriktigheten eller skadan ej uppkommit genom hans eget vållande.

22 & Underlåter registerförare att lämna tillträde till lokal eller tillgång till handlingi fall som avsesi 16 5 eller att lämna uppgift eller upplysning enligt 17 5 eller fullgör registerförare inte vad som åligger honom enligt 8, 9 eller 10 5 får datainspektionen förelägga vite.

23 & Besvär över datainspektionens beslut föres hos Konungen.

Talan mot beslut, varigenom tillstånd att föra personregister meddelas, eller mot beslut om förhandsbesked, enligt vilket tillstånd ej behöves, får föras av justitiekanslern eller någon av riksdagens ombudsmän.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973 ivad avser 14—17 55 jämte därtill knutna bestämmelser i 20 och 22 åå samt i övrigt den 1 juli 1974.

Har personregister, som enligt lagen icke får föras utan tillstånd, tagits i drift före den 1 juli 1974, får det, under förutsättning att ansökan om tillstånd göres före den 1 januari 1975, föras utan tillstånd till dess ansökningen slutligt prövas. De slag av personuppgifter som ingår i registret och de ändamål för vilka uppgifter därur användes får icke utvidgas utan att tillstånd till registret meddelas.

Beträffande personregister som avses i 5 ä och som tagits i drift före den 1 juli 1974 skall anmälan till datainspektionen göras före den 1 oktober 1974.

Datainspektionen får före den 1 juli 1974 mottaga och pröva ansökan om tillstånd eller anmälan såvitt avser tid därefter.

Förslag till lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar dels att 18 & skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 44 &, av nedan angivna lydelse.

185

Handlingar som inkommit till eller upprät— tats hos tillsynsmyndighet över banker, spar- banker, andra penninginrättningar eller för- säkringsanstalter, i vad handlingarna röra enskildas förhållanden till dylik inrättning, ävensom handlingar vilka inkommit till eller

samhet, i vad de röra vederbörande yrkesut- övares enskilda affärer eller andra personers ekonomiska förhållanden, må icke utlämnas tidigare än tjugu år efter handlingens datum, därest icke vederbörande tillsynsmyndighet för fullgörande av sin uppgift så prövar

upprättats hos tillsynsmyndigheten över fondkommissionsrörelse och fondbörsverk—

nödigt.

Handlingar som inkommit till eller upprättats hos datainspektionen må, i den mån de innehålla upplysning om enskilds personliga förhållanden, icke utan hans samtycke utlämnas till annan förrän sjuttio år förflutit från handlingens datum, såvida icke, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande begäres och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den enskilde som avses eller för hans nära anhöriga, eller ock datainspektionen finner utlämnande nödvändigt för fullgörande av inspektionens uppgift. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

Handlingar som inkommit till eller upprättats hos datainspektionen i ärenden om tillstånd för eller tillsyn över myndighet enligt datalagen (1973:000) må, i vad de innehålla upplysningar om förhållanden som skola hållas hemliga hos myndigheten, icke utlämnas tidigare än handlingar hos myndigheten innehållande motsvarande upplysningar.

445

Vad i denna lag och med stöd därav föreskrives om utlämnande av handling äger motsvarande tillämpning på upptagning för automatisk databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973 i vad avser 18 å och den 1 juli 1974 i vad avser 44 6.

Förslag till Kungörelse om ändring i kungörelsen (1939: 7) med förordnan- de på civilförvaltningens område jämlikt lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma all- männa handlingar

Härigenom förordnas, att 25 kungörelsen (1939: 7) med förordnande på civilförvalt- ningens område jämlikt lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall ha nedan angivna lydelse.

25

Följande handlingar rörande statlig utred- ning, kontroll eller stödverksamhet med av- seende å näringslivet, i vad de innefatta sådana upplysningar om enskilda företags eller sammanslutningars affärs- eller driftför- hållanden eller om enskilda personers, före- tags eller sammanslutningars uppfinningar eller forskningsresultat, vilkas offentliggö- rande kan lända vederbörande person, före- tag eller sammanslutning till men, må icke utan samtycke från den som sålunda beröres utlämnas _förrän tjugu år förflutit från hand- lingens datum, nämligen

]. handlingari ärenden rörande — — — 45. handlingar i ärenden rörande tidskrifts- stöd enligt kungörelsen (1971: 681) om tid-

skriftsstöd.

46. handlingar i ärenden avseende till- stånd, anmälan eller tillsyn enligt datalagen (1973: 000).

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1973.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas, att i brottsbalken skall införas en ny paragraf, 4 kap. 9 a 5, av nedan angivna lydelse.

Den som olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar sådan upptagning dömes för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

h , ||| . | :*.| ,,h " ' | || - ' "=..- ., ,

:: : ;|||:.r,|é'|"l: |:... .:. .: .: '. ' . |. || ' ;, ';w' ,-| ' "i; .a:- . , _ ,,_ __,, ':l.|'.|' __|,.:

|| . |-. ..||,--|._,'.- ., it:-|:, ||| ||:|||| ”få”?

...-n ' . - |" .

" . . .. ' ' " , _ , | ,, | || | |'.|l.|:|||| : t. -- 1 '..._ " : ' " - ' ' " l' . :| ' . '. .' 't I '1 .- i.". . . — —-...t. -" :l .. '. » .. ' . - _. |||. -|.',|,-|:,,...|- f .. ' ' . ':" i.; , ', |' » ("':nu. . || |? ”L"»: . |. || ut'-( | "' _.|-||| |

: : ' ' ,. '. ' '.. ' E.. (... I.l. 1" i ' |I ':" || _lhf|| : '_':i | |! .. - _, . ._-.,- = *_ " '- ., _-:, Zl, iii:':.1'l...'l":.:'.:...'.'"

r-,|||,|| .. ..

.: ':”"IIÄ' ' l- . ' ”är”: ' '|er 'L: N>xi|i?._.4h|f.1—|'|_l"j£| ”hill" . ,” | ,,|)_ || _l|||, |||_|,-|'||||| |'| ' |'. |. . - ' !: ”Äh? . :' | ' " ' ' .| ' ' | ' . | Niob-Utnämnd italian | . - | | |||", ||l,.;,||-| ”_. :|.P|||J|-|f.c,,.,t|_ |'|||;|',»'_, |l'| gdl .

. Ii | __ ., . .. | ,,,, .. ,| |__ __ ,||j|,|,|; ..|-sr'1u|l:?hlunimrr " | ' ' ' & . !j_.._:|| |.:. ._| ”llt ,m|1a|;ih:|r..|1&vlllb ; ' - ' .- | ||. .,lJ..r-).as.i'. walks:

. . | . ' . 'Pl"!""""ii-'ll.'.'.. ' " " 'rii " . .. .. :|. .— ...a-_,- ;,|.-|'|_ .:::a .:::|||u.|w|'=a

.. . .--.'|i'.-.":"— ' . _, , ...,” v.,gg. ' "| | jgll le*p.l1!|l|” |. .1, . ' .- |.|- * .it-.. - .::-.». - | |:. . _'_— .. " .-.'|.J| 2: » Eid. " f_|*7|. &_ ,t. t']. ";t||i'j'|'.'"|.| . _ || | 'i'-lf . |||| |:" ' | _. .:; 133 råLt| : | | . .|.,- | 'lr |.||||||||||, '|:|,|. || | ' C.:. .::". | .-| .. |, . .,.1'-|_ ' 4. I

1. Direktiv

l.l Offentlighets- och sekretesslagstiftnings- kommittén (OSK)

I anförande till statsrådsprotokollet den 11 april 1969 uttalade dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling bl.a. följande.

En vidsträckt insyn i myndigheternas verksam- het är en av förutsättningarna både för en väl fungerande demokrati och för enskildas rättssäker- het. lnte bara myndigheternas beslut utan också handlingar av olika slag som myndigheterna bygger sina beslut och bedömanden på bör därför vara offentligai så stor utsträckning som möjligt. Hos oss är principen om allmänna handlingars offentlighet gundlagfäst. I tryckfrihetsförordningen(TF) finns ett särskilt kapitel i ämnet (2 kap.), som innehåller, förutom en bestämmelse vari själva offentlighets- principen slås fast, bl. a.-bestämmelser om vad som skall förstås med allmän handling, om den ordning i vilken framställningar om utfående av allmänna handlingar skall prövas och om besvär över avslagsbeslut i sådana frågor.

Enligt 2 kap. 1 & TF skall varje svensk medborgare äga fri tillgång till allmänna handlingar. Denna rätt får dock enligt samma paragraf in- skränkas om det är påkallat ”antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande till främ- mande makt eller i anledning av myndighets verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och beivran- de eller till skydd för statens, menigheters och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet". De sekretessregler som TF sålunda förutsätter finns inte i själva förord— ningen utan i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen). Sekretesslagen innehål- ler ingående bestämmelser för olika förvaltnings- områden och för olika slag av handlingar.

1937 års sekretesslagstiftning berördes inte av det reformarbete beträffande tryckfrihetsrätten som ledde fram till antagandet år 1949 av den nu gällande TF. Det har länge stått klart att både TF:s bestämmelser om allmänna handlingar och de med stöd av TF utfärdade sekretessreglerna är i behov av en allmän översyn. Offentlighetskommitte'n har i sitt betänkande ”Offentlighet och sekretess” (SOU 1966: 60) lagt fram förslag till en genomgripande revision av lagstiftningen på området [ kommitténs förslag har de grundläggande bestämmelserna om sekretess tagits in i TF och sekretesslagen ersatts med tillämpningsförteckningar — av lags karaktär — till TF: s olika bestämmelser om sekretess. l sak innehåller förslaget åtskilliga nyheter. Den ompröv- ning kommittén företagit av sekretessreglema' inne- bär i flera fall en vidgad offentlighet, men exempel finns också på att förslaget leder till sekretess i fall där offentlighet nu råder.

Det material som har redovisats i offentlighets- kommitténs betänkande och i remissyttrandena över betänkandet utgör en värdequ grund för det fortsatta arbetet på en revision av lagstiftningen om offentlighet och sekretess. En förnyad genomgång av de frågor som offentlighetskommitte'n har behandlat bör ske under beaktande av synpunkter- na i remissmaterialet. l sak bör riktmärket för en reform alltjämt vara att undantag från offentlig- hetsprincipen skall ske endast i den utsträckning som är nödvändig av hänsyn till viktiga allmänna eller enskilda intressen. Det bör undersökas när- mare i ljuset av remisskritiken om kommittén har träffat rätt i sina avvägningar i olika sakfrågor. I formellt hänseende bör prövas på nytt hur sekre- tessreglema lämpligen skall fördelas på grundlag resp. annan lag eller författning av lägre statsråttslig valör och hur lagstiftningen bör vara utformad för att tillgodose både anspråken på stadga i principer- na och kraven på lättillämplighet. Härvid är bl. a. att beakta de behov som kan uppkomma av att utan omgång kunna jämka lagstiftningen med hänsyn till den snabba utvecklingen i samhället.

Vissa problem behöver också undersökas mer ingående än som har skett ikommitténs betänkan- de. Slutligen bör vid den fortsatta översynen av offentlighets- och sekretesslagstiftningen tas upp även det hittills i stort sett olösta problemkom— plexet om sekretess mellan myndigheter.

En fråga som har fått allt större aktualitet under senare år är i vilken utsträckning och på vilket sätt offentlighetsprincipen bör tillämpas på informationsmaterial som tagits upp i annan form än som text eller bild. TF:s regler är utformade utifrån den förutsättningen att myndigheternas dokumenterade information utgörs av handlingar. När det gäller andra former av inforrnationslagring, såsom ljudupptagningar och upptagningar vid auto- matisk databehandling (ADB), har det därför rått tvekan om vilken ställning upptagningarna skall anses inta i offentlighetshänseende. Offentlighets- kommittén har framhållit att det är otillfredsstäl- lande om allmänhetens rätt att få del av upp- lysningar, som är samlade hos myndigheterna, skall bero på vilket medel som begagnats för att lagra upplysningarna Kommitten har som en förtydli- gande regel föreslagit att som handling skall anses inte bara framställning i skrift eller bild utan också upptagning som måste återges för att kunna läsas eller avlyssnas.

Remissyttranden från myndigheter med särskil- da erfarenheter av ADB-teknik, såsom statskonto- ret, statistiska centralbyrån och centrala folkbok- förings— och uppbördsnämnden, ger vid handen att denna teknik inrymmer en rad problem från offentlighets- och sekretessynpunkt, vilka i allt väsentligt skulle kvarstå olösta även med den av offentlighetskommitte'n föreslagna förtydligande regeln. Sålunda uppstår svårigheter redan när det gäller att applicera begreppet allmän handling i TF på informationsmaterial som lagrats på ADB—väg. Enligt TF faller en handling under offentlighets- principen först i och med att den har karaktären av allmän handling. Allmänna handlingar är dels alla till myndighet inkomna handlingar, dels alla hos myndighet upprättade handlingar. TF innehåller särskilda regler om när en handling skall anses upprättad. Reglerna delar upp handlingarna i tre kategorier. Diarier, journaler, register och andra sådana förteckningar anses upprättade och därmed som allmänna handlingar när de färdigställts för anteckning eller införing, medan protokoll och därmed jämförliga anteckningar får denna karaktär när de justerats av myndigheten eller eljest blivit färdigställda. Andra handlingar, som hänför sig till visst mål eller ärende, anses som upprättade och därmed som allmänna handlingar först när de expedierats eller, om expedition inte äger rum, när målet eller ärendet slutbehandlats av myndigheten.

Vid ADB-teknik lagras uppgifterna på maskinell väg, t.ex. genom magnetisering av magnetband eller genom hålstansning på hålkort eller hålremsa. Sedan uppgifterna väl lagrats kan de bilda underlag för olika bearbetningar i datamaskinen, t. ex. ingå i räkneoperationer eller i sorteringar. Vilka bearbet- ningar som skall ske och vilken eller vilka delar av den lagrade informationen som skall användas vid

bearbetningen bestäms genom program som tillförs maskinen. I regel innebär ett program (eller en kedja av program) att maskinen levererar resultatet av bearbetningen i läsbar form. Det förekommer emellertid också program som ger endast delresul- tat avsedda för ytterligare bearbetningar. Sådana delresultat tas normalt inte fram i läsbar form. Ett delresultat kan lagras på ett särskilt ADB-medium, t. ex. ett magnetband eller en hålremsa, som sedan kan användas i samma eller i en annan dataanlägg— ning för ytterligare bearbetningar. ADB-tekniken erbjuder utomordentliga möjligheter att göra sam— manställningar, t. ex. register på grundval av lagra- de uppgifter. Teoretiskt är dess möjligheter obe— gränsade, men rent praktiskt ligger det betydande begränsningar i det förhållandet att maskinen utför endast de bearbetningar som den programmerats för. Visserligen är det i stort sett möjligt att sätta samman vilka program som helst, men detta är regelmässigt en omfattande uppgift som kräver högt kvalificerad personal under avsevärd tid.

Den grundläggande frågan när det gäller hur ADB-lagrat informationsmaterial skall betraktas i offentlighets- och sekretesshänseende är om man över huvud taget bör likställa sådant material med handling. Ett nekande svar på denna fråga innebär att offentlighetsprincipen inte blir tillämplig vid informationsupptagning med ADB-teknik förrän upptagningarna materialiserats i handlingsform. Om frågan däremot besvaras jakande, uppstår i sin tur en rad delfrågor, bl.a. om i vilken fas eller vilket stadium av den maskinella bearbetningen som den upptagna informationen skall likställas med handling och när den skall anses ha karaktär av allmän handling. Olika synsätt är här tänkbara. En möjlighet är att anse att det har uppkommit något som skall likställas med handling redan i och med att en uppgift genom magnetisering lagrats på ett datamedium, men man kan också tänka sig att man har att göra med en handling först i och med _ att myndigheten har program som gör det möjligt

att få ut de lagrade uppgifterna i läsbar eller på annat sätt uppfattbar form. Om man finner sig böra utgå från det förstnämnda synsättet, torde det finnas anledning att också pröva, om det inte skulle ställa sig mera ändamålsenligt att i fråga om ADB-lagrat material bygga reglerna om offentlighet och sekretess på ett annat grundbegrepp än handling, t. ex. den magnetiskt lagrade uppgiften. Det sistnämnda synsättet innebär däremot att den ADB-information som blir av intresse i offentlig— hetssammanhang har stora likheter med den kon- ventionella handlingen. [ så fall torde frågan om några mera genomgripande förändringar i de nuvarande grundbegreppen inte aktualiseras.

Det finns både principiella och praktiska aspek- ter att lägga på frågan i vilken utsträckning ADB—lagrat material skall likställas med allmän handling i offentlighetshänseende. Från principiell synpunkt är det viktigt att nå en lösning som står i samklang med de syften och värderingar som ligger till grund för offentlighetsprincipen. Målet bör vara att intresset av insyn i myndigheternas verksamhet blir tillfredsställande tillgodosett vare sig informa- tionsbehandlingen sker med ADB-teknik eller i

konventionella former. På det praktiska planet bör beaktas att offentligt material också i praktiken skall kunna tillhandahållas allmänheten. Att teore- tiskt behandla ett informationsmaterial som offent- ligt men samtidigt tillåta myndigheten att vägra allmänheten att ta del av materialet av kostnads- eller tidsskäl är föga tilltalande.

Problemen kring offentlighetsprincipen och da- tatekniken består inte bara i hur man skall kunna finna ändamålsenliga grundbegrepp för principens tillämpning på ADB-lagrat material och i hur man rent praktiskt skall kunna göra det offentliga materialet tillgängligt för insyn. Vad som kanske har tilldragit sig mest uppmärksamhet är frågorna om vilka speciella behov av sekretesskydd som ADB-tekniken för med sig. Möjligheterna att med denna teknik föra samman stora mängder av information i en enda enhet och att därur göra olika sammanställningar och analyser har väckt oro för att övergången till ADB inom den offentliga förvaltningen skulle kunna bringa i dagen förhållan- den som med konventionell teknik ipraktiken är fördolda och som också anses böra vara det. Framför allt har oron gällt riskerna för opåkallade ingrepp i den personliga integriteten. Det är sedan länge erkänt att det kan finnas skäl att hemlig- stämpla sammanställningar av i och för sig offent- ligt material rörande enskilda personers förhållan- den. Ett exempel härpå är kriminalregistret, som är föremål för sekretess trots att det bygger på offentliga domar. Det är antagligt att ADB-tekni- ken kan ge upphov till andra sammanställningar som av samma skäl kan behöva bli föremål för sekretess. Riskerna för menliga avslöjanden vid användning av ADB-teknik gäller emellertid inte bara den personliga integriteten. Man kan också tänka sig fall där sammanställningar och analyser av i och för sig offentligt material kan bringa i dagen t.ex. upplysningar som bör hållas hemliga av försvarspolitiska skäl.

Behovet av sekretessregler för ADB-området torde ställa sig olika beroende på hur man ser på offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat material. Sålunda kan det förutsättas att behovet blir större, om man utgår från att det föreligger ett i princip offentligt informationsmaterial så snart en uppgift lagrats på ADB-medium. I så fall torde det också vara nödvändigt att genom sekretessregler hindra att den i och för sig offentliga informatio- nen lämnas ut i form av t. ex. magnetband som kan ligga till grund för ytterligare bearbetningar hos mottagaren, eftersom denne då kan tänkas själv göra de sammanställningar eller analyser som skall hållas hemliga.

Det är inte bara inom den offentliga förvalt- ningen som användningen av ADB-teknik kan medföra risker för ingrepp i den personliga integriteten. Under senare tid har uppmärksam- heten riktats också mot att enskilda genom insamling av offentligt material och bearbetning av detta med hjälp av datamaskin kan skaffa sig ingående kännedom om andra människors förhål- landen. I vad mån enskilda skall tillåtas att med hjälp av ADB-teknik göra sammanställningar och analyser på grundval av offentliga uppgifter kan

emellertid inte lösas genom sekretessregler för offentlig verksamhet. Denna fråga bör prövas i annat sammanhang. Jag avser att senare i dag begära bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att utreda formerna för kreditupplysningsverksam- heten. Inom ramen för den utredningen bör närmare undersökas under vilka förutsättningar enskilda skall få göra sammanställningar och analyser på grundval av offentligt material med hjälp av ADB-teknik.

Problemkomplexet offentligheten och datatek- niken har också anknytning till utredningsarbete som redan pågår på andra områden. Dataarkive- ringskommittén utreder bl. a. frågorna om allmän— hetens tillgång till arkiverat ADB-material. Vidare är samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet sedan ett par år sysselsatt med att bygga upp ett omfattande ADB-tekniskt informationssystem på rättsväsendets område. Det utredningsarbete som nu skall sättas i gång bör bedrivas ikontakt med redan pågående utredningar på närliggande områ- den.

1.2. Kreditupplysningsu tredningen (KUU)

I anförande till statsrådsprotokollet samma den 11 april 1969 uttalade statsrådet Kling bl. a. följande.

Under senare år har utvecklingen på ADB-områ- det skapat helt nya möjligheter att insamla, systematisera och sammanställa information av olika slag. Härigenom har skyddet för enskilda personers integritet fått allt större aktualitet.

Utvecklingen på ADB-området har skapat starkt ökade möjligheter att samla och systematisera stora mängder information. Särskilt kreditupplysningsfö- retag som begränsar sig till att registrera vissa slag av data, exempelvis vad som finns tillgängligt hos myndigheter, kan utnyttja denna teknik till att avsevärt öka effektiviteten i sin verksamhet. En övergång fullt ut till ADB-teknik kräver emellertid stora investeringar och om verksamheten skall bli lönsam får den inte ha alltför begränsad omfatt- ning.

Samhället har anledning att ägna kreditupplys- ningsverksamheten uppmärksamhet främst från integritetsskyddssynpunkt.

Förmedling av sådan information som det här är fråga om innebär spridande av upplysningar om enskildas förhållanden, och verksamheten kan därigenom komma i konflikt med vad hänsynen till enskilda personers integritet kräver. Vid insamling och förmedling av information måste en awägning göras mellan å ena sidan kundens intresse av att få tillgång till alla i sammanhanget betydelsefulla upplysningar och å andra sidan intresset av skydd för den personliga integriteten hos den som upplysningarna avser. Med de metoder för insam- ling och registrering av information som hittills har tillämpats har möjligheterna att sammanställa så stora mängder upplysningar att den personliga

integriteten lider intrång i realiteten varit relativt begränsade. Den moderna ADB-tekniken öppnar emellertid betydligt större möjligheter i detta hänseende.

Vad nu har sagts aktualiserar frågan om behovet av särskilda garantier mot att ADB-tekniken an- vänds på ett sätt som åsidosätter skälig hänsyn till den personliga integriteten, särskilt som det nu synes föreligga planer från flera håll att på allvar utnyttja datatekniken för att effektivisera insam- ling och sammanställning av olika uppgifter om enskilda personer och företag. Problemet får särskild betydelse i ett land som Sverige som tillämpar en offentlighetsprincip vilken möjliggör en mycket långt gående insyn i de uppgifter som finns hos olika myndigheter. Den nuvarande utvecklingen innebär dessutom att allteftersom olika statliga myndigheter förbättrar sin insamling och registrering av olika uppgifter — bl.a. med hjälp av ADB-teknik — för att skapa en bättre grundval för samhällets aktivitet och reformverk- samhet på olika fält, risk föreligger för att också ytterligare information om enskilda personer kan komma att finnas offentligt tillgänglig.

I direktiven för OSK har jag pekat på att utnyttjandet av ADB-teknik inom den offentliga förvaltningen kan medföra behov av nya sekretess- regler på detta område. Det kan sålunda finnas anledning att, exempelvis av hänsyn till enskildas personliga integritet, hemligstämpla sammanställ- ningar, som har upprättats med anlitande av ADB-teknik, även om de sammanställda uppgifter- na var för sig är offentliga. Sekretessregler av detta slag löser emellertid inte problemet om garantier för integritetsskydd inom kreditupplysningsverk- samheten. Genom sådana regler kan man nämligen inte hindra enskilda företag från att själva samla in de offentliga primäruppgifterna och ADB-behandla dern. Lika litet kan man motverka insamlande och registrering av upplysningar från privat håll, exem- pelvis från avbetalningssäljare och inkassoföretag. Härtill kommer att i en marknad, där kreditupplys- ningsverksamhet bedrivs i fri konkurrens mellan olika privata företag, riskerna är stora för att kundernas krav på en allt utförligare information kommer att driva utvecklingen mot en situation där allt mindre utrymme lämnas för hänsyn till den personliga integriteten hos dem som upplysningar- na avser. Det är angeläget att motverka en sådan utveckling.

1 .3 Tilläggsdirektiv

I anförande till statsrådsprotokollet den 27 maj 1971 anförde chefen för justitiedeparte- mentet, statsrådet Geijer följande:

I direktiven för OSK och KUU behandlades åtskilliga problem med anknytning till automatisk databehandling (ADB). För OSK:s del bedömdes sålunda frågan om ADB-materialets förhållande till offentlighetsprincipen såsom en fråga av centralt

intresse, och olika möjligheter att säkra intresset av insyn i myndigheternas verksamhet diskuteradesi korthet. De risker för ingrepp i den personliga integriteten, som ADB-teknikens användning kan medföra, uppmärksammades också i direktiven för OSK, där möjligheten av en utbyggnad av sekre- tesskyddat påpekades.

Det framhölls också, att det inte bara inom den offentliga förvaltningen utan också på den enskilda sektorn fanns möjligheter att med ADB-teknikens hjälp skaffa sig ingående kännedom om andra människors förhållanden. En central roll spelade härvid den kommersiella kreditupplysningsverk— samheten, som är föremål för KUU:s utrednings- arbete. I de båda utredningarnas direktiv angavs, att enskildas rätt att göra sammanställningar och analyser med hjälp av ADB-teknik borde prövas inom ramen för KUU:s arbete.

OSK:s arbete har i första hand inriktats på frågorna om offentlighetsprincipens tillämpning på ADB—lagrat informationsmaterial. Enligt OSK har det därvid visat sig, att frågorna om utlämnande av sådant material från myndigheter och materialets användning står i ett så nära samband med varandra, att de lämpligast torde böra lösas i ett sammanhang. Vid samråd mellan OSK och KUU har enighet rätt om att ADB-frågorna med fördel kan behandlas av OSK, medan KUU:s arbete koncentreras till de med kreditupplysning samman- hängande problemen.

] enlighet med vad utredningarna överenskom- mit om arbetsfördelningen dem emellan förordar jag att OSK — med motsvarande begränsning i KUU:s uppgift — får i uppdrag att utreda hela frågan om lagstiftning rörande personorienterad ADB-information. Självfallet bör OSK's arbete liksom hittills bedrivas i nära kontakt med KUU. I den mån behovet av grundlagsändringar medför att lagändringar ej kan genomföras tillräckligt snart bör OSK även beakta behovet av provisoriska ändringar med hänsyn till det arbete som redan pågår på ADB-området.

1.4. Datasamordningskammittén (DA SK)

Kungl. Maj:t bemyndigade den 18juni l97l chefen för finansdepartementet att tillkalla en kommitté för att utreda frågan om samordning och kontroll av databanker m. m.

I direktiven för denna utredning anför chefen för finansdepartementet bl. a. följan- de:

Den tekniska utvecklingen och det pågående arbetet med uppbyggnaden av databanker har väckt farhågor och oro i olika hänseenden. I den allmänna debatten har det främst gällt förmodade risker för den personliga integriteten. Denna fråga går jag inte in på i detta sammanhang. Farhågor har

emellertid också ofta uttalats beträffande den centralisering av informationen som ADB-utveck- lingen skulle föra med sig. Dessa farhågor har framför allt gällt maktförskjutningar inom organi- sationerna, inbegripet stat, kommuner och företag, där ADB-tekniken skulle medföra ett mera centra- liserat beslutsfattande. Det är riktigt att ADB-ut- vecklingen hittills gått mot en centralisering av informationsbearbetningen. Men den nya tekniken med terminalbaserade informationssystem ger möj- lighet till den decentralisering som från skilda utgångspunkter kan framstå som önskvärd. Efter- som tid och rum inte på samma sätt är begränsande faktorer, blir med den moderna datatekniken friheten att utforma arbetsorganisation, former för beslutsfattande och att välja lokalisering mycket stor.

Men självfallet medför den antydda utveckling- en problem i olika avseenden och det är nödvändigt att statsmakterna får ett avgörande inflytande på utvecklingen.

De databanker som hittills byggts upp i Sverige eller är på ett långt framskridet planeringsstadium har primärt tillkommit för att lösa problem inom en viss verksamhet. Ofta har manuella register av motsvarande slag funnits i den tidigare verksam- heten och skälet för omläggning till ADB har varit att rationalisera verksamheten. Det finns emellertid också databanker där en mera medveten "data- banksfllosofi” spelat en stor roll vid planeringen av ADB-systemen. Detta gäller exempelvis fastighets- databanken. Grundtanken idenna databanksflloso- li är att samhällets informationssystem skall utfor— mas så enhetligt att de kan integreras med varandra. Det bör alltså skapas ett nät av integrer- bara infonnationssy stem.

Det är flera orsaker till en strävan mot en integrering av informationssystemen. Den kanske tyngst vägande är önskemålen att få till stånd övergripande informationssystem för samhällspla- neringen i vid bemärkelse. Det ligger i sakens natur att sådana informationssystem måste bli mycket omfattande. Med hänsyn till dynamiken i samhälls- utvecklingen är också kraven på systemens flexibili- tet stora. I det sammanhanget vill jag dock betona att det finns gränser för vilken flexibilitet som kan åstadkommas.

Kraven på samordning härleds främst av önske- målen att kunna integrera informationssystem. Även om behovet av integration i många fall inte f.n. är särskilt framträdande är det väsentligt att skaffa sig handlingsfrihet inför framtiden. Jag kan t. ex. peka på de behov s = kan komma att uppstå som en följd av den nyss berörda utvecklingen av planeringstekniken för den övergripande samhälls- planeringen. Men även andra skäl talar för samord- ning vid uppbyggnaden av informationssystem. Betydande ekonomiska fördelar torde stå att vinna, t.ex. i fråga om minskade utvecklingskostnader genom att dubbelarbete kan undvikas och att välutvecklad och standardiserad styrprogramvara kan anskaffas samt minskade driftkostnader genom gemensam datainsamling och sambruk av linjenät.

Den grundläggande uppgiften för kommittén bör vara att mot bakgrund av dagens situation i

fråga om etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den överblickbara tekniska utveck- lingen belysa vilken samordning — främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt — som är möjlig och önskvärd såväl i dagsläget som på sikt. Härvid bör ekonomiska lönsamhetsbedömningar spela en viktig roll. Frågan om samordning på dataområdet är mycket komplicerad och påverkas av en mängd faktorer. Ett visst ställningstagande i frågan kan bedömas få betydande konsekvenser på i stort sett alla aktiviteter inom ADB-området. Dessa konsekvenser kan avse standardiseringsfrågor på flera områden, kommunikationslösningar, säker- hets- och sekretessfrågor, driftsorganisation, upp- handlingspolitik etc. Det krävs således att alla dessa faktorer och konsekvenser analyseras.

2. Redovisning av OSK:s arbete hittills

2.1. Avgivna remissyttranden

OSK har efter remiss från vederbörande departement m. fl. avgivit yttranden — såvitt kommitténs arbete berörts — över 23 betän- kanden, promemorior och framställningar. Av dessa har följande berört automatisk databehandling. D en från justitiedepartementet den 8 de- cember 1970 till OSK remitterad framställ- ning från samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet angående sekretessbestämmel- ser för rättsväsendets informationssystem D en från finansdepartementet till OSK re- mitterad framställning den 16 september 1971 av riksskatteverket med redovisning av utredningsläget m.m. beträffande centralt personregister (CPR) D en från socialdepartementet till OSK remit- terad framställning av socialstyrelsen med förslag till åtgärder för en" obligatorisk anmälan av alla nyfödda barn till barnhälso- vården D en från kommunikationsdepartementet till OSK remitterad framställning av bilregis- ternämnden angående vissa anslutningar med telex och terminal till bilregistret D en från justitiedepartementet' till OSK remitterad framställning från statens per- sonalnämnd och nämnden för vissa omplace- ringsfrågor angående sekretesskydd för vissa handlingar hos ifrågavarande nämnder El remiss av 1971 års riksdags närings-

utskott över motion nr 1090 angående ett elektroniskt betalningssystem D remiss från Nordiska rådet över ett medlemsförslag om enhetliga regler i Nor- den om lagring och användning av datare- gistrerade uppgifter.

2.2 Samarbetet med andra kommittéer

OSK har under utredningsarbetet haft kon— takt med dataarkiveringskommitte'n (DAK), DASK, grundlagberedningen, integritets- skyddskommittén, upphandlingskommittén och ämbetsansvarskommittén. Ett mer om- fattande samarbete har förekommit med KUU. OSK och KUU har sålunda hållit ett gemensamt sammanträde, och OSK:s sekre- terare har närvarit vid ett flertal av KUU:s sammanträden. Sekreterarnai de båda utred- ningarna har fortlöpande stått i förbindelse med varandra. Kontakter har vidare före- kommit med det danska Registerudvalget och med de motsvarande kommittéer, som tillsatts i Norge och Finland.

2.3 Avsikten med delbetänkandet

Såsom framhållits i direktiven har använd- ningen av automatisk databehandling för behandling av personuppgifter på senare år medfört särskilda problem i samband med

offentlighetsprincipens tillämpning. På grund av ADB-teknikens snabba utveckling och starkt utvidgade användningsområde har des- sa problem fått allt större praktisk betydelse och blivit föremål för stor uppmärksamheti den allmänna samhällsdebatten. OSK har funnit det vara en angelägen uppgift att presentera en översikt av dessa problem och ett förslag till lösning i sådan tid, att ett ställningstagande från statsmakternas sida i den mån ändringar behövs i TF inte behöver fördröjas av hänsyn till den föreskrivna proceduren vid grundlagsändringar. Arbetet har sålunda bedrivits med målsättningen att erforderliga ändringar i TF skall kunna beslu- tas vid 1973 och 1974 års riksdagar.

I enlighet med tilläggsdirektiven har OSK även behandlat frågorna om den automatiska databehandlingsteknikens roll som ett hot mot enskildas integritet, och i denna del har arbetet inte begränsats till den offentliga sektorn utan täcker även den enskilda. De- batten om automatisk databehandling har också haft ett mera allmänpolitiskt perspek- tiv, vari uppmärksamheten riktats mot den nya teknikens möjligheter inom samhälls- planeringen i vidsträckt bemärkelse. Som en tänkbar konsekvens av utvecklingen har framhållits en maktförskjutning till förmån för dem som har tillgång till den automatiska databehandlingens informationsmöjligheter och därmed förmåga till styrning och över- blick även i fråga om mycket komplicerade sammanhang och händelseförlopp. Dessa frå- gor, liksom de mera renodlat tekniska utred- ningsproblemen om programskrivning, kom- munikationsmöjligheter mellan datamaskiner och säkerhetsfrågor, hör inte till OSK:s uppgift utan snarare till det utredningsom— råde som anförtrotts DASK. I det här föreliggande betänkandet tas sådana frågor upp endast i den mån de är nödvändiga som bakgrund för diskussionen om automatisk databehandling som ett hot mot den enskil- de.

Den lösning OSK förordar innebär dels en nyreglering ifråga om tillgången till med ADB-teknik bevarad information hos myn- digheterna, dels en generell kontroll av

användningen av ADB-teknik för personupp- gifter. För att möjliggöra en realistisk dis-v kussion av kontrollmöjligheterna har OSK funnit det nödvändigt att genomföra enkät- undersökningar ifråga om ADB-teknikens användning på såväl den offentliga som den privata sektorn, varvid frågor ställts dels om redan förefintliga tillämpningar och dels om sådana system, som planeras för igångsätt- ning inom en nära framtid. Efter en inledan- de redogörelse för ADB-teknikens innebörd och möjligheter lämnas en kortfattad redo— görelse för enkäterna; i bilaga till betänkan- det återfinns mera utförliga redovisningar av dessa. Efter en diskussion av den i TF stadgade offentlighetsprincipen och dess hit- tillsvarande tillämpning på med ADB-teknik behandlat material genomgås de särskilda faror för enskildas integritet och privatlivets helgd, som kan vara förbundna med använd— ning av ADB-teknik för hantering av person- orienterad information. Därefter presenteras OSK:s förslag till lösning av de angivna problemen.

Med hänsyn till den vikt OSK fäst vid att nu kunna framlägga ett förslag i fråga om upptagningar för automatisk databehandling har det framstått som ofrånkomligt, att nuvarande regler ifråga om allmänna hand- lingar i traditionell mening lämnas oföränd- rade i denna etapp. Den utvidgning till fonetiska upptagningar och andra tekniska nyheter som ägt rum i praxis har dock ansetts kunna lagfästas såvitt ADB-området inte berörs.

3. ADB- tekniken

3.1 Handlingar, hålkortsmaskiner och data- maskiner

Den hittills vanligaste metoden att fixera ett tankeinnehåll så att det kan bevaras för framtiden och så att andra kan ta del av det på ett formellt entydigt sätt (att lagra data som det heter på den moderna informations- behandlingsteknikens, datateknikens, språk) är att uppteckna uppgifterna, att anteckna dem i form av skrift på papper eller annat underlag. Man tar alltså del av uppgifterna (återvinner informationen) genom att läsa texten. Söker man en viss uppgift, måste man läsa texten tills man finner det sökta.

Texten kan ställas upp och delas in så att man lättare finner en viss uppgift, t.ex. genom att uppgifterna placeras i alfabetisk ordning, genom att de fördelas på register- kort eller dylikt, genom att text förses med register. Olika mekaniska anordningar kan användas som hjälpmedel för att söka fram önskad uppgift. Men även med sådan hjälp begränsas snabbheten i behandlingen av uppgifterna och därmed också de praktiska möjligheterna att vidta olika åtgärder med dem (informationsbehandlingen, bearbet- ningen av data) av nödvändigheten att läsa texten visuellt. Detta gäller framför allt sådana bearbetningar av materialet som sammanställningar, jämförelser, urval av upp- gifter med gemensamma bestämningar, sta- tistikproduktion.

Förteckningar och register av olika slag förs med den hittills vanligaste metodiken för hand i form av kort, liggare el. dyl. Eftersom dessa bygger på visuell läsbarhet kräver i varje fall införing av nya uppgifter eller ändring av befintliga uppgifter inslag av manuella åtgärder. Registren blir till följd härav arbetskrävande. En viss osäkerhet kommer också att vidlåda dem, inte bara på grund av risken för felskrivning utan även till följd av svårigheten, för att inte säga omöjligheten, att återfinna t. ex. ett felplace- rat registerkort. De tar vidare förhållandevis stort utrymme även om mikrofilmtekniken gör det möjligt att starkt begränsa utrym- mesbehovet.

Ansträngningar har sedan länge gjorts att göra bevaringen av uppgifter och hanteringen av register enklare och säkrare. Vissa anord- ningar som bygger på annan teknik än den skrivna texten har framkommit. Så t. ex. kan tal tas upp på band, tråd, platta eller liknande och avlyssnas genom uppspelning. På detta sätt kan utskrift undvikas men i övrigt medför denna teknik ingen rationalise— ring i förhållanden till den skrivna texten, snarare tvärtom, eftersom det kan vara svårare att finna ett visst avsnitt på ett ljudband än i en utskrift.

Hålkortsmaskiner är däremot ett hjälp— medel för att bevara och hantera uppgifter (lagra och behandla data) med en teknik som inte bygger på skriven text. Informationen

föres över till hålkort genom att hål stansas på dessa efter ett visst mönster som bildar ett slags kod. Korten kan sedan användas för en rad olika bearbetningar. Maskinerna kan läsa den registrerade informationen på elek- trisk eller optisk väg och t. ex. ordna och sammanställa uppgifter, sortera dem, ta ut speciella uppgifter, göra sammanräkningar och statistik. Resultatet kan skrivas ut i visuellt läsbar text.

Även om hålkortsmaskinerna medför för- delar, framför allt när det gäller mera rutinbetonad hantering även av större mäng- der uppgifter, kan de dock knappast sägas utgöra ett revolutionerande framsteg inom informationsbehandlingen på samma sätt som den automatiska databehandlingen (ADB-tekniken) som utförs med datamaskin.

Automatisk databehandling har varit i praktisk användning under 15—20 år. Redan på denna korta tid har den emellertid medfört en radikal omvandling av informa- tionsbehandlingen och kommit att få en sådan betydelse för den industriella och samhälleliga utvecklingen att den inte längre kan undvaras. ADB-tekniken torde alltjämt befinna sig i ett utvecklingsskede och dess betydelse kan väntas öka allt eftersom tekniken ytterligare förändras och förbätt- ras.

3.2. ADB-teknikens möjligheter

Med ADB-teknik kan man i princip ut- föra alla tänkbara åtgärder för hantering av uppgifter, alla tänkbara moment av bearbet— ning av data. Man kan med datamaskin införa uppgifter (inmata data, indata) i olika s.k. minnen eller ADB-medier (primärmin- nen som ingår i själva datamaskinen eller sekundärminnen som hör till kringutrust- ningen och kan överflyttas till andra datamaskiner) och bevara dem där (lagra data), vilket dock inte sker i visuellt läsbar form utan i s. k. maskinläsbar form. För att människan skall kunna ta del av uppgifter som ingår i en upptagning på ADB-medium måste dessa därför tas fram och återföras till

visuellt läsbar form (eller ljud), vilket sker med datamaskinen och dess kringutrustning (utmatning, utdata). Ett flertal av de olika uppgifter som matas in kan vara ”uppslags- ord”, s. k. söknycklar eller integrationsnyck- lar, som används för att återvinna informa- tionen. Bearbetning kan med hjälp av data- maskinen ske genom sortering, sammanställ- ning av olika uppgifter, jämförelse av en uppgift med andra, urval av uppgifter med gemensamma bestämningar (selekterade upp- gifter), ändring (uppdatering) av införda uppgifter, vilka alltså kan hållas aktuella, uträkningar och kalkyler, statistikproduk- tion etc. Långa kedjor av åtgärder kan genomföras, där maskinen anpassar en åtgärd efter resultatet av en föregående. Vid lämp- ligt val av utrustning kan åtgärderna vidtas med mycket stor snabbhet. Man kan även styra industriella och liknande processer med datamaskinens hjälp.

Vid lagring med automatisk databehand- ling delas informationen ofta upp på flera ”register” i detta ords ADB-tekniska inne- börd. Olika delar av en uppgift kan i sådana fall finnas i skilda register och t. o.m. i skilda minnen. För att få fram uppgiften måste alltså dessa delar hämtas från de skilda registren och sammanföras vid bearbetningen i datamaskinen. Den information som finnsi ett av registren kan framstå som helt me— ningslös, om den inte sammanställes med andra delar av uppgiften.

En nödvändig förutsättning för att data- maskinen skall kunna användas är att den försetts med noggranna instruktioner, s.k. program, som anger vilka åtgärder som skall vidtagas. Härav följer att uttryck som ”elek— tronhjärna” och andra benämningar som antyder att datamaskinen har förmåga till tankeverksamhet, motsvarande den mänskli- ga, är vilseledande. Alla alternativ som åtgärderna kan leda till måste förutses och programmen måste för dem alla föreskriva vilka fortsatta åtgärder som skall vidtagas, om bearbetningen skall fortsätta.

Det betraktas som ett särskiljande känne- tecken för datamaskinen att programmet kan modifieras under bearbetningens gång

med hänsyn till uppnådda resultat, något som inte är möjligt med hålkortsmaskinen.

Databehandlingen omfattar i regel bear- betning efter flera än ett program som sammantagna bildar system, 5. k. data- system. Större, mera komplicerade data- system kan tillsammans bilda övergripande informationssystem.

Så snart det rör sig om annat än mycket enkla databehandlingar, blir programme- ringsarbetet tidsödande och kostnadskrävan- de. Innan ett program blivit utprovat och rensat från fel kan ett stort antal försöks- bearbetningar ha måst göras. På senare tid har många datamaskiner redan av tillverka- ren utrustats med ett stort antal färdigprova- de standardprogram, som ofta kan anpassas till olika uppgifter med relativt små ändring- ar. Standardprogram tillhandahålls numera också av specialistföretag. En utvecklings- linje, som för närvarande synes betydelsefull, är att åtskilliga funktioner som förut hört till programmen byggs in i själva datamaskiner- na. Detta gör driften säkrare. Det medför framför allt möjligheter att låta personal med begränsad ADB-utbildning utnyttja maskinerna.

Utvecklingen på datamaskinområdet går mot en allt större tillgänglighet till datama- skinerna. Från 8. k. sekvensminnen, huvud- sakligen magnetband, vilka måste genomsö- kas till ofta stora delar till dess den sökta uppgiften återfinns, har man mer och mer övergått till s. k. direktaccessminnen, skiv- minnen, trumminnen o. dyl., ur vilka data- maskinen praktiskt taget omedelbart kan hämta en sökt uppgift. Från ”satsvisa kör- ningar”, där man samlar en rad arbetsuppgif- ter för bearbetning vid ett tillfälle, övergår man till ”realtidssystem" som möjliggör omedelbar bearbetning vid uppkommande behov.

Datamaskiner kan också användas på så sätt att de utför flera arbetsuppgifter sam- tidigt (multiprogrammering, timesharing).

. Härigenom kan olika användare utnyttja datamaskinen samtidigt oberoende, av var- andra. Terminaler av olika slag kan genom tele-

och radioteknik förbindas med en data- maskin även på långa håll. Särskilda lednings— nät avsedda för överföring av information mellan terminaler och datamaskiner planeras både inom och utom landet. Denna on- lineteknik kan göra det möjligt inte bara att hämta information från datamaskinen utan även att mata in uppgifter i denna och att utföra bearbetningari den. Terminalerna kan bestå av knappsatser, motsvarande skriv— maskinens tangentbord, för inmatning, av skrivare för utmatning och av bildskärmar, på vilka uppgifter från datamaskinen kan projiceras i läsbar text eller bilder. Skrivare för utmatning kan vara knutna till telexlin- jer, på vilka uppgifter sänds ut automatiskt från datamaskinen.

Tekniskt är det också möjligt att koppla samman datamaskiner med hjälp av tele- och radioteknik. Datamaskinerna kan då hämta information från varandra och lämna infor- mation till varandra. Med den ena datama- skinen kan också mera invecklad bearbetning initieras i den andra. Praktiskt är denna form av samköming av datamaskinerrelativt oprö- vad i vårt land. Samkörning förekommer emellertid i icke obetydlig omfattning på det sättet att ett datamedium, vanligen ett magnetband, upprättas vid en datamaskin och överlämnas för bearbetning i en annan.

Även inmatningsutrustningen undergår f.n. en stark utveckling. Den vanligaste inmatningsmetoden är ännu stansning av hålkort eller hålremsa som tidigare användes som minne men numera i regel för införande av uppgifterna i sekundärminnen. Det är numera också möjligt att med ett tangent- bord föra över uppgifterna direkt på ett magnetband (magnetbandsinkodning). Den utveckling som är mest intressant, både ur effektivitetssynpunkt och med tanke på tillämpningen av offentlighetsreglerna, rör emellertid den optiska läsningen, som gör det möjligt att direkt från en handling föra in uppgifter i sekundärminnen av olika slag. Användningsområdet är än så länge begrän- sat. Man kan dock förvänta att denna teknik kommer att tillämpas i allt mer ökad omfatt- ning, då den så småningom beräknas ge

,möjlighet att överföra t. o. m. handskriven text. Också mikrofilm, som kräver särskild läsapparat för läsning, kan användas för inmatning. — Utmatning kan f. ö. även ske i form av mikrofilm.

För att kunna kontrollera om uttag av uppgifter förekommit, kan tidpunkten för körning av datamaskin och vad körningen aVSett automatiskt registreras, s. k. loggning.

Även om databehandlingstekniken präglas av hög tillförlitlighet förekommer felaktighe- ter. Dessa fel kan bero på tekniska störningar eller mekaniska defekter på maskinell utrust- ning eller datamedier. Vanligare är fel som beror på mänskliga faktorer vid programme- ring, stansning m. m.

3.3 Människan och datamaskinen

Trots datamaskinens kapacitet medför den nya tekniken också en försämrad flexibi- litet i informationsbehandlingen och som en följd därav speciella svårigheter för allmän- heten 'att få omedelbar tillgång till lagrade uppgifter. [ detta sammanhang skall särskilt pekas på två förhållanden av betydelse härutinnan.

Den första är att databehandling inte kan utföras i vidare mån än program finns. Vill man utföra andra åtgärder eller bearbetning- ar än de programmerade måste nya program utarbetas, vilket som. förut framgått, kan ta lång tid och dra stora kostnader.

Det andra förhållandet som minskar flexi- biliteten och tillgängligheten är kravet på tillgång till datamaskin för databehandling- ens utförande. Är kapaciteten ' hos den maskin man disponerar helt utnyttjad för annat arbete får man antingen vänta till den tidpunkt som i planerna avsetts för den ”ifrågavarande bearbetningen eller — kanske till betydande kostnader eller med avsevärd olägenhet — ändra den planerade bearbet- ningsordningen eller låta utföra bearbetning- en i en annan datamaskin, vilket kan ta tid och ofta medför extra kostnader och alltid extra besvär. Utom genom behovet av program och till-

gång till datamaskin inverkar den auto- matiska databehandlingen även i ett par andra avseenden på allmänhetens möjligheter att ta del av ADB-uppgifter. Dels krävs det en mera kvalificerad medverkan från myn- dighetens sida än när det rör sig om hand- lingar; någon som är insatt i den tekniska- hanteringen måste biträda med att ge data- maskinen de rätta impulserna för uppgiftens framtagande. Dels är det knappast som vid skrivna och manuella register och diarier möjligt att leta sida upp och sida ned till dess man finner den sökta uppgiften; detta ställer större krav på att den som önskar ta del av en uppgift kan ange vilken uppgift det gäller. Dels förändras uppgifterna genom återkom- mande uppdateringar, varför det kan vara svårt eller kanske omöjligt att bestämma deras innehåll vid en viss förfluten tidpunkt.

Möjligheterna att få del av uppgifter iett minne kan också vara beroende av tillgång till särskilda nyckelord som måste matas i'ni datamaskinen innan denna lämnar ifrån srg de eftersökta uppgifterna.

För de frågor som OSK behandlar i detta betänkande är det av intresse att klargöra vilka olika möjligheter till utlämning av uppgifter som ADB-tekniken medför. För närvarande rör sig tryckfrihetsförordningen endast med två olika sätt för utlämnande av handling, nämligen läsning (vartill självfallet också bör räknas avläsning av blindskrift med känseln) och avskrivning, vilka båda förutsätts ske på stället, dvs. där handlingen finns. I undantagsfall, vid fonografiska upp- tagningar, torde man under läsning också inbegripa avlyssning.

För människan finns såvitt nu kan förut- ses inte heller i fortsättningen andra möjlig- heter att direkt ta del av information än läsning (även med känseln) och avlyssning (ett utvecklingsprojekt inom databranschen syftar till att möjliggöra in- och utmatning i talad form, 5. k. voice-in och voice-out). Avskrift eller snarare utskrift förblir likaså det naturligaste sättet att på ett för männi— skan tillgängligt sätt bevara uppgifter i en mera permanent form. Men terminalerna gör det möjligt att i den mån sådana finns ta del

av uppgifterna på långa avstånd från det ställe där de förekommer. Bildskärmarna ger en ny möjlighet att läsa uppgifterna i en tillfällig projicering utan utskrift.

Uppgifter kan emellertid med automatisk databehandling också tillgodogöras genom samköming av datamaskiner utan att någon människa tar del av dem. Den vanligaste metoden för detta är f. 11. att uppgifter i ett datasystem överförs till ett magnetband för att användas i ett annat datasystem för ändring eller komplettering av uppgifterna i detta eller för annan bearbetning. Fullt tänkbart är emellertid också att lämna över andra typer av sekundärminnen på motsva— rande sätt, naturligtvis under förutsättning att de kan användas i båda maskinerna. Såsom ovan framgått kan samköming också äga rum via tele eller radio mellan datamaski- ner.

Sammanfattningsvis medför alltså ADB- tekniken följande sätt för utlämning. Läs- ning av utskrift eller på bildskärm och medtagande av utskrift, varvid såväl läsning som utskrift kan ske både på stället och vid en mer eller mindre avlägsen terminal, utlämnande av datamedium (magnetband eller annat sekundärminne) och direktför- bindelse mellan datamaskiner. ] framtiden kan voice-out och måhända även andra metoder tillkomma.

Utskrift kan, liksom f. n., ske på mikro- film och läsas från denna med hjälp av läsapparat. Uppgifterna kan också överföras till hålkort eller hålremsa, vilket inte alltid kräver användning av datamaskin.

4. Debatten om ADB och den personliga integriteten

4.1 Vad debatten avser

I samband med den vidgade användningen av automatisk databehandling har farhågor i många länder uttalats för att den nya tekniken skall leda till intrång i enskildas privatliv eller vad man kallat ”den personliga integriteten”. Debatten har i skilda länder förts med något olika argument, eftersom man naturligt nog velat anknyta till kon- struktioner som tidigare erkänts i den na- tionella rätten, och i konkreta awägnings— frågor har bedömningarna varit mycket skiftande inte bara länderna emellan utan också inom länderna mellan olika socialgrup- per, inom skilda åldrar och med hänsyn till utbildning och verksamhet. Gemensamt för argumenteringen är emellertid tanken att den enskilde bör tillförsäkras en sfär, som skyddas mot otillbörligt intrång från myn— digheter och andra som han uppfattar som utomstående. Genom den automatiska data— behandlingen har myndigheters och organisa- tioners möjligheter att inhämta och utnyttja kunskaper om enskildas förhållanden väsent- ligt ökats, och detta — har det sagts — bör motverkas eller åtminstone kontrolleras ge- nom särskilda åtgärder. Krav på ny lagstift- ning har ställts i en rad länder.

4.2 Den svenska debatten i samband med 1970 års folk- och bostadsräkning

I riksdagsmotioner våren 1969 (FK 1969: 30, AK 1969: 332) behandlades frågor angående datateknikens inverkan på den enskildes integritet. Allmänna beredningsut- skottet hänvisade i sitt utlåtande över motio- nerna till de då tillsatta utredningarna, OSK och KUU.

1970 års folk- och bostadsräkning (FoB) kom emellertid att spela rollen av utlösande faktor för en mera allmän och livlig debatt om den automatiska databehandlingen och speciellt dess användning för personregi- strering. Detta ansågs av många något över- raskande med hänsyn till att de frågor som ställdes vid FoB 1970 inte väsentligt skilde sig från vad som förekommit tidigare — senast vid 1960 och 1965 års folkräkningar.

Den egentliga orsaken till debatten torde emellertid vara den växande oron för den automatiska databehandlingens konsekven- ser. Detta antagande vinner stöd av att de synpunkter som dominerade debatten endast delvis hade direkt samband med FoB. Sam- manfattningsvis kan följande tankar sägas ha dominerat de flesta inläggen. — Insamlingen av uppgifter om människor, deras attityder och levnadsförhållanden kritiserades såsom ägnad att alltför mycket öka myndigheternas makt och möjligheter att styra enskildas handlingar. I informationsbehandlingens för-

längning anades konturerna av en oangriplig polisstat med en absolut effektiv och till sina verkningar omänsklig förvaltning.

Att automatisk databehandling av person- uppgifter är förbunden med risker för per- sonlig integritet torde vara obestridligt — OSK återkommer härtill i avsnitt 7 — men de frågor som ställdes i samband med FoB var knappast i och för sig ägnade att väcka några egentliga farhågori detta avseende.

Försäljningen från myndigheter (speciellt SCB) till enskilda av personuppgifter utsattes för häftig kritik. I denna del saknade debatten egentligen allt samband med FoB 1970; åtskilliga kritiker torde emellertid åtminstone till en början ha saknat känne- dom om att i samband med FoB lämnade uppgifter var skyddade av statistiksekretess och inte kunde beröras av försäljningsverk- samheten. Denna avsåg offentliga uppgifter, huvudsakligen härrörande från folkbokfö- ringen. Kritiken i denna del hade betydande inslag av avoghet mot användningen av selektiv reklam, för vilken adressuppgifter, ytterst härrörande från statliga register, användes. Debatten synes ha medfört en mera restriktiv inställning från myndigheter- nas sida till saluförande av information, speciellt för selektiv reklam och liknande ändamål.

En datalagstiftning med regler om vad som för myndigheter och enskilda skulle vara tillåtet i fråga om utnyttjande av automatisk databehandling efterlystes.

Åtskilliga röster höjdes för en väsentlig utvidgning av sekretesskyddet för alla slags personuppgifter. I detta avseende blev debat- ten något ensidig genom att de skäl som talar för vakthållning kring offentlighetsprincipen — vilken hittills brukat skattas mycket högt särskilt i pressdebatten — mycket litet framhölls.

Slutligen riktades kritik mot insamlings- metoderna, särskilt mot att fastighetsägare och fastighetsskötare tjänstgjorde som in- samlingscentraler och hade möjlighet att ta del av uppgifter. I denna del hade debatten knappast något intresse för frågorna om automatisk databehandling.

SCB genomförde på hösten 1970 en riksomfattande intervjuundersökning avsedd att ge en uppfattning om allmänhetens inställning till FoB. Undersökningen avsåg ett urval om 1 762 personer, av vilket 9,1 % bortföll. Av de 1 601 personer som besvara- de frågorna ansåg 71 % FOB vara till nytta för samhället. 13 % ansåg att några av uppgifterna känts obehagliga att lämna ut, medan 86 % ansåg att det inte spelat någon roll. Krav på sekretess för uppgifter i sammanhanget stöddes av en majoritet en- dast såvitt avsåg bostadskostnad (55 %). 42 % av de tillfrågade ansåg att uppgifter om utbildning borde vara sekretessbelagda, me- dan mindre än en tredjedel (21—32 %) önskade sekretess för uppgifter om födelse— datum, adress, civilstånd, yrke, födelseland och arbetsgivare.

Lagstiftningen om FoB 1970 hade anta- gits utan någon debatt i riksdagen, men under hösten 1970 uttrycktes i ett par interpellationsdebatter (FK 1970: 35 s. 6—22, AK 1970: 35 s. 43—55) oro för den automatiska databehandlingens möjligheter, varvid särskilt förhållandet till offentlighets- principen framhölls.

En tanke som framfördesi debatterna var att tillskapa en särskild ”dataombudsman”, alltså ett organ för parlamentarisk kontroll av speciellt de offentliga datasystemen. Sär- skild kritik riktades mot användningen av automatisk databehandling för selektiv re- klam. Under 1971 års riksdag aktualiserades frågorna om automatisk databehandling och personlig integritet i ett antal motioner samt i en skrivelse från JO i anledning av åtskilliga dit inkomna klagomål isamband med FoB. Motionerna och 1015 skrivelse behandladeav skatteutskottet. ] sitt utlåtande (SkU 197lz62) uttalade utskottet, att vissa in- vändningar av främst formell art kunde riktas mot utformningen av lagen om allmän folk- och bostadsräkning. Bestämmelserna om uppgiftsskyldighetens principiella om- fattning borde inte vara sådana, att de kunde ge upphov till tveksamhet. Utskottet konsta- terade emellertid, att frågorna var föremål för utredning — i första hand avsågs OSK:s

arbete — varför åtgärder från riksdagens sida inte befanns påkallade. Riksdagen följde utskottet.

Under 1972 har uppmärksamheten iriks- dagen främst kommit att inriktas på det planerade centrala personregistret (CPR). Genom riksdagens beslut den 21 april 1972 har inrättandet av CPR skjutits på framtiden i avvaktan bl. a. på OSK:s betänkande.

4.3 Situationen :" några främmande länder 4.3.1 USA

ADB-teknikens användning har i USA ojäm- förligt större utbredning än i något annat land. Enligt uppgift var omkring två tredje- delar av de år 1970 existerande datamaski- nema i bruk inom USA. En intensiv diskus- sion om integritetsfrågor uppstod i USA i anslutning till ett särskilt tillsatt kongressut- skotts arbete. Utskottet, som tillsattes 1965, hade ursprungligen sin uppmärksamhet rik- tad på inhämtande av underrättelser och genomförande av olika personlighetstests i samband med att personer anställdes i all- män tjänst. Från Bureau of the Budget (närmast motsvarande finansdepartementet i Sverige) framlades inför utskottet ett förslag om inrättande av ett omfattande ”National Data Centre”, där uppgifter insamlade för olika myndigheters räkning skulle samman- ställas till en helhet. Den angivna motive- ringen för projektet var, att det möjliggjorde ökad effektivitet och betydande besparingar vid framställning och bearbetning av stati- stik. Kritiken — som var så häftig att projektet ej genomfördes — inriktades i huvudsak på de risker som ansågs föreligga för att den planerade databanken skulle läggas till grund för registrering och Övervak— ning av enskilda individer.

I centrum för diskussionen i USA stod begreppet ”privacy”, ursprungligen utbildat i den rättsliga doktrinen med utgångspunkti en berömd uppsats av Brandeis och Warren år 1890. I praxis har ett visst skydd för enskildas rätt att ha sitt privatliv i fred

erkänts i åtskilliga amerikanska stater. Någon samlad lagstiftning rörande ADB-teknik finns dock endast på ett speciellt område, nämligen kreditupplysningens, där kongres- sen år 1970 antog en Fair Credit Reporting Act. Denna avser alla kreditregister, men eftersom dessa i USA i stor utsträckning drivs med ADB-teknik är den avsedd att motverka bl. a. de därmed förenade riskerna.

4.3.2 Storbritannien

I Storbritannien har ADB-frågorna utförligt diskuterats i en monografi av Warner och Stone, The Data Bank Society (Allen & Unwin 1970). ADB-teknikens användning är ännu begränsad, vilket illustreras av att flertalet av de exempel som diskuteras i boken avser planerade tillämpningar, som ännu inte är i verksamhet och som i flera fall inte ens nått projekteringsstadiet. Någon motsvarighet till den amerikanska privacy- doktrinen finns inte i Storbritannien, men den sedan gammalt djupt rotade respekten för den enskilde individens frihet gör att betraktelsesättet i allt fall inte är mindre allvarligt. Ett lagförslag (Data Surveillance Bill) framlades motionsvis i parlamentet på våren 1969. I likhet med så gott som alla av enskilda ledamöter i det engelska parlamen- tet väckta förslag föll även detta utan att ha hunnit fram till egentlig sakbehandling, men det blev föremål för betydande uppmärk- samhet. Det innebar främst en mycket omfattande registreringsskyldighet för of- fentliga databanker (en term som användesi mycket vidsträckt mening) och flertalet privata sådana. En parlamentskommitté till- sattes kort efteråt och kan enligt uppgift väntas lägga fram ett förslag under hösten 1972.

4.3.3 Västtyskland Den västtyska delstaten Hessen antog den 7 oktober 1970 en Datenschutzgesetz, som torde vara den första lagstiftning i världen

som är direkt inriktad på att reglera automa- tisk databehandling. Lagen, som promulgera- des efter ett mycket snabbt förberedelsear- bete, täcker emellertid ett mycket begränsat område, nämligen delstatens egna register. Privata databanker liksom system på för- bundsplanet ligger utanför delstatsparlamen- tens lagstiftningskompetens. Även i andra tyska delstater — Bayern, Rheinland- Westfalen, Baden-Wärtemberg — har lagför- slag behandlats. På förbundsplanet har i samband med införande av personnummer år 1971 framlagts förslag till Bundesmelde- gesetz, och arbete pågår för att komplettera denna med en Bundesdatenschutzgesetz. I diskussionen har" man hittills i rätt stor utsträckning utgått från principerna i den hessiska lagen. En naturlig utgångspunkt i tysk rätt är den grundlagsfästa rätten till ”freie Entwicklung der Persönlichkeit”.

4.3.4 Frankrike

I en rapport från Conseil d'Etat år 1971 behandlades de konsekvenser informations- behandlingens utveckling kan få på de allmänna fri- och rättigheterna och på de administrativa avgörandena. En generell reg- lering, inriktad främst på att skapa ett tillfredsställande sekretesskydd för individu- ella persondata och en effektiv informations- frihet ifråga om generella data inom admi- nistration och planering, framhölls i rap- porten som angelägen. Någon generell lag- stiftning föreligger ännu inte, ehuru ett förslag väckts av en enskild ledamot i parlamentet. Under 1970 behandlades två speciella lagförslag, ett rörande ett automati- serat bilförarregister och ett avseende ett omfattande. hälso- och sjukvårdsregistrerings— system, och parlamentet visade därvid påtag— lig oro för teknikens möjliga konsekvenser. Ifråga om bilförarregistret infördes sålunda ytterligare kontroller, och förslaget om häl- soregister avslogs med hänvisning till att projektet inte var tillräckligt utrett.

4.3.5 Danmark

I Danmark har uppmärksamheten hittills främst riktats mot de privata systemen, vilket delvis beror på att en stor del av statens och kommunernas ADB-verksamhet ombesörjts av ett formellt privat företag, Datacentralen. En särskild kommitté, Regis- terudvalget, har tillsatts för att behandla de problem, som är förbundna med upprättan- de och användning av offentliga och privata register, särskilt med hänsyn till den tekniska utvecklingen på området. Ett delbetänkande om tystnadsplikt för anställda vid datacen- traler, som behandlar information för den offentliga sektorn, framlades i juli 1971.

4.3.6 Norge

I Norge finns i 390 & strafflagen ett förbud att offentligen lämna uppgifter om annans personliga eller husliga förhållanden. I 1971 års lag om straffregistrering har intagits en bestämmelse att envar kan kräva att få reda på om straffregistret innehåller upplysningar om honom och vad dessa går ut på. Som skäl för bestämmelsen, som tillkom under ut- skottsbehandlingen, åberopades krav på of- fentlighet, som ansågs komma att förstärkas vid den planerade överföringen av registret till ADB.

Utredningsarbete pågår även i Norge. I början av 1971 tillsattes en kommitté för att utreda spörsmålet om rättslig reglering av kreditupplysningsverksamhet och andra for- mer för privat registrering och distribution av personupplysningar. På våren 1972 har även tillsatts en kommitté för att utreda frågor i samband med det allmännas använd- ning av ADB.

4.3.7 Finland

En kommission med tekniskt-administrativa uppgifter tillsattes i Finland på hösten 1971. Under våren 1972 tillkom även en kommitté med uppgift att belysa frågorna om ADB och integritet.

Med hänsyn till att ADB-problemen snabbt väckt avsevärd uppmärksamhet i så många länder är det naturligt, att behov av interna- tionellt samråd befunnits föreligga. Två arbetsgrupper inom OECD, som närmast behandlade ADB-frågans tekniska och eko- nomiska aspekter, fann sålunda år 1969 att frågorna om privatlivets skydd borde bely- sas. En enkät till OECD:s medlemsländer gav ett visst material, som bl.a. utnyttjats av OSK. Inom Europarådet tillsattes på våren 1972 efter vissa förberedelser en expertkom- mitté ”on the protection of privacy vis-a-vis electronic data banks”. Det första samman- trädet hölls den 13—15 mars 1972 och ägnades huvudsakligen privata register och vilka minimikrav som i lagstiftningen borde ställas på dem.

4.5 Konventionen om de mänskliga rättig- heterna

Den närmast aktuella utgångspunkten för Europarådets arbete är 1950 års konvention angående skydd för de mänskliga rättigheter- na, som ratificerats bl. a. av Sverige. Enligt konventionens artikel 8 har envar rätt till skydd för sitt privat— och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens, och inskränkningar i denna rättighet får göras endast för vissa särskilt uppräknade ändamål, som dock är ganska vagt angivna (vad som är nödvändigt för landets ekonomiska välstånd, förebyg- gande av oordning eller brott, hälsovården, skyddandet av sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter). Ett kravi konventionen är emellertid, att undantagen skall vara stadgade i lag. I den skrivelse, som ställföreträdande JO Gustaf Petre'n den 7 juli 1971 avlät till riksdagen angående FoB 1970, kritiserade han lagen om folk- och bostadsräkning för att den ej tydligt angav omfattningen av den uppgiftsskyldighet som ålades enskilda.

Uppenbarligen har 1950 års konvention icke avfattats med tanke på automatisk

databehandling, och en strikt tolkning av art. 8 ger ett bräckligt stöd för generella uttalan- den om vad man skulle kunna kalla ”infor- _mationsintegritet”. Men själva tanken att enskildas rätt till ett fredat privatliv är en faktor som måste tas med i avvägningen av vad som bör »vara tillåtet även på detta område synes väl värd att ta upp.

5. Användningen av automatisk databehandling

De första datamaskinerna konstruerades näs- tan uteslutande för att kunna lösa problem inom en viss avgränsad verksamhet. Den fortsatta utvecklingen har medfört datama- skiner som medger att olika datasystem integreras med varandra. Detta har givit en av förutsättningarna för databanker, som öppnar möjligheter till övergripande infor- mationssystem och i en framtid kan medge en samhällsplanering i vid bemärkelse. J ämsi— des med denna utveckling mot stora kompli- cerade datasystem har utvecklats små sys- tern som kan vara lönsamma att använda inom mycket begränsade verksamhetsområ- den, samt standardsystem, som utan att behöva ändras kan användas inom likartade verksamheter.

För att få en bild av datateknikens användning för registrering av personuppgif- ter har OSK genomfört två enkäter, en till den offentliga och en till den privata sektorn. Vid båda enkäterna användes dels ett formulär för datasystem (ADB-register) som redan var i bruk, dels ett för planerade datasystem, dvs. system som förväntades tas i drift inom de närmaste två åren. Enkäten till den offentliga sektorn, som utsändes den 22 januari 1971, blev i det närmaste en fullständig kartläggning. Enkäten till privat- sektom, som utsändes den 6 november 1971, kom att riktas till ett urval om knappt 700 företag, organisationer m. fl.

Avsikten med enkäterna var att bl.a.

kartlägga förekomsten av datasystem som innehåller personuppgifter och vilka uppgif- ter som ingår i dem. Den rent datatekniska sidan av systemen berördes därför i mycket ringa omfattning. Huvudsyftet lades vid vad som skulle kunna betraktas som systemens inforrnationsbild. Således beaktades å ena sidan informationens omfattning eller infor- mationsbredden, dvs. antalet registrerade personer, och å andra sidan informationens detaljrikedom eller informationsdjupet, dvs. antalet registrerade uppgifter per person.

Enkätsvaren visar på en omfattande data- behandling av personuppgifter. Sådan data- behandling förekommer inom snart sagt alla grenar av samhällslivet. Stora användnings- områden är direkt personregistrering för vitt skilda administrativa ändamål samt statistik- produktion, planering, redovisning, kontroll och forskning. Indirekt förekommer databe- handling av personuppgifter i datasystem över fastigheter, företag, motorfordon m. m.

I följande delavsnitt lämnas endast en mycket översiktlig redogörelse för den auto- matiska databehandlingen av personupp- gifter. I en bilaga till betänkandet redovisas enkätresultaten mera i detalj. Redovisningen är begränsad till frågor som har direkt betydelse för OSK:s förslag. Enkätsvaren torde vid en fortsatt bearbetning kunna ge väsentligt mera information om använd- ningen av datatekniken.

5.1. Automatisk databehandling på den of- fentliga sektorn

Många myndigheter har i dag egna datasys- tem i funktion eller under planering. Vid sidan av dessa system förekommer ett antal datasystem (databanker) som är gemensam— ma för flera myndigheter. Sådana stora datasystem är vanligast på den statliga sidan men förekommer också hos de större kom- munerna. Förekomsten av de stora systemen är naturligtvis beroende av myndigheternas ofta omfattande och många gånger kom- plicerade funktioner i samhällets och de enskildas tjänst. Ett väsentligt skäl till den integrerade databehandlingen är också det utbyte av information myndigheter emellan, som skall förekomma i viss omfattning.

Sammanlagt redovisas på den offentliga sektorn 339 datasystem (ADB-register) som omfattar personuppgifter. Generellt kan sägas att datasystemen på den offentliga sektorn har stor informationsbredd och stort informationsdjup. Inforrnationsdjupet är dock mera begränsat i system som inte enbart används för internt bruk hos myndig- heterna.

Knappt en tredjedel av de redovisade offentliga datasystemen är kommunala. Svenska Kommunförbundets datacentral spelar en mycket viktig roll för kommuner- nas verksamhet på området.

Automatisk databehandling förekommer redan eller är under planering bl. a. inom folkbokföringen, personaladministrationen, rättsväsendet, exekutionsväsendet, försvaret, sjuk- och hälsovården, socialvården, utbild- ningsväsendet, arbetsmarknadsplaneringen och fastighetsregistreringen. Regelmässigt ingår identitetsuppgifter (namn, personnum- mer, namn och adress, namn och födelsetid eller befattningsnummer). Exempel på upp- gifter som därutöver kan ingå i de olika datasystemen är yrke, titel, civilstånd, omyn- dighetsförklaring, nationalitet (folkbokfö— ringen), skatteuppgifter (skattemyndigheter- na), utbildning, anställningstid, lön, pension (personaladministrativa system), brott, på- följd och verkställighet därav, fingeravtryck

och signalement (rättsväsendet), utmät- ningsbara skulder, införsel, konkurser (exe- kutionsväsendet), sjukvårdstider, invaliditets- ersättning, pensionsförhållanden (försäk- ringskassoma), omskolning, omskolningsbi- drag (arbetsmarknadsplaneringen), merit- och betygsuppgifter (central intagning till vissa studier), fastighetsinnehav, taxerings- värde, inteckningar (inskrivning av fastighe- ter).

Mer än hälften av datasystemen samkörs med andra datasystem. Ytterligare system kan efter smärre förändringar samköras med andra. Samkörning förekommer dock mest mellan datasystem (ADB-register) hos en och samma myndighet.

5.2. Automatisk databehandling på den pri- vata sektorn

Antalet datasystem är väsentligt större på den privata sektorn än på den offentliga. Med ledning av urvalet och enkätsvaren uppskattas antalet system som omfattar personuppgifter till ca 3 000. Den övervägan- de delen av dem har stor informationsbredd men litet informationsdjup, men det före- kommer system med både djup och bred information. Många av systemen är dock standardsystem. Systemen med den största bredden återfinns hos företag som ägnar sig åt att tillhandahålla uppgifter för selektiv direkt reklam. De omfattar vanligtvis hela befolkningen och innehåller bl. a. folkbokfö- ringsuppgifter. Någon direkt motsvarighet till de statliga databankerna förekommer inte ännu. Förutsättningama för ett datasys- tem fullt lika stort och komplicerat som databankerna på den offentliga sektorn utreds emellertid f.n. inom bankväsendet (SIBOL—projektet).

De vanligast förekommande datasystemen på den privata sektorn avser personaladmi- nistration eller utgör register över medlem- mar i ekonomiska eller ideella föreningar, eller är ”kundregister” såsom register över prenumeranter, bankkunder, kontokunder, försäkringstagare, hyresgäster m.fl. Regel-

mässigt innehåller de identitetsuppgifter (namn, personnummer, anställningsnummer, medlemsnummer, kundnummer etc). Exem- pel på uppgifter som därutöver kan förekom- ma är familjesammansättning, familjemed- lemmars ålder, inkomst, fastighetsinnehav, nationalitet (selektiv reklam), inköp, krav, kreditvärdighet (reskontra), sjukdomar, yr- keskategori, yrkesställning, lån (försäkrings- register), tillgodohavanden, lån, kreditvärdig- het (banker), lön, yrkesställning, kvarstående skatt, införsel (personaladministration).

Antalet register som endast innehåller uppgifter av mindre känslig art eller från vilka uppgifter ej lämnas ut till utomstående är väsentligt större på den privata sektorn än på den offentliga.

Samkörning förekommer. Enkätsvaren har dock härvidlag varit svårbedömda, men sannolikt är att samköming är mindre vanlig på privatsektorn. Som ett exempel kan emellertid nämnas, att det förekommer att arbetsgivare via sina branschorganisationer lämnar uppgifter på ADB-medium om sina anställda till arbetstagarorganisationer hos vilka ytterligare maskinell bearbetning av informationen sker. Samkörning förekom- mer också mellan företag och myndigheter. Detta gäller t. ex. uppgifter från personalre- gister som myndigheterna behöver för taxe- ring. I motsatt riktning lämnas uppgifter om uppbörd av kvarstående skatt, införsel och adressändringar. Nyligen har också börjat överföras fordons-, ägar- och försäkringsupp- gifter från centrala bilregistret (CBR) till ett försäkringsbolag som i sin tur lämnar uppgift om avanmälda trafikförsäkringar till CBR. Flera företag har önskemål om att få i olika former samköra sina register med det plane- rade centrala personregistret, den planerade fastighetsdatabanken m.fl. datasystem på den offentliga sektorn.

6. Oifentlighetsprineipen och dess tillämpning

på ADB-material

6.1 Offentlighetsprincipen och dess motive- ring

Offentlighetsprincipen är i vårt land en av de väsentliga garantierna för en väl fungerande demokrati och för de enskildas rättssäkerhet. I anslutning till vad Offentlighetskommittén anfört (SOU 1966: 60 s. 72 f) kan de syn- punkter som anses ge den väsentliga grunden för strävan efter största möjliga offentlighet inom förvaltningen anges på följande sätt. Offentligheten ger för det första möjligheter för allmänheten att kontrollera myndigheter- nas åtgärder, vilket är ägnat att minska risken för att dessa påverkas av ovidkom- mande hänsyn eller annars blir felaktiga, olämpliga eller otillräckligt genomarbetade. Fel som likväl uppkommer kan tack vare offentligheten lättare påpekas, så att rättelse kan ske. En vidsträckt insyn har för det andra den indirekta effekten, att ogrundad och ovederhäftig kritik får svårare att vinna tilltro, eftersom material för bedömning av den finns tillgänglig hos myndigheterna. Offentligheten är på grund härav ägnad att öka förtroendet för korrekt arbetande myn- digheter. En vidsträckt insyn är för det tredje i och för sig önskvärd även därför att den är ägnad att förbättra allmänhetens kunskaper om samhällsfrågorna. Den för en demokrati vitala debatten om samhällsarbe- tets mål och medel kan föras med tillgång till ett rikhaltigarepch pålitligare material, om

myndigheternas handlingar står till förfo- gande för deltagarna än vad annars skulle vara fallet. JO har i sitt remissyttrande över offentlighetskommitténs förslag gett uttryck för uppfattningen, att debatten inom de samhällsområden, där sekretess hindrar insyn i myndigheternas göranden och låtanden, icke är lika utvecklingsbefrämjande som in- om de områden, där insynen är fullständig.

Offentlighetskommittén framhöll även så- som en önskvärd konsekvens av offentlig- heten, att dubbelarbete kunde sparas genom att myndigheternas utredningar och andra handlingar är tillgängliga för vem som helst. Myndigheternas forsknings- och utrednings- arbeten har nämligen ofta intresse för en- skilda eller organisationer, exempelvis såsom hjälpmedel för dem i deras förvärvsverksam- het.

OSK delar visserligen uppfattningen, att resultaten av det i det allmännas regi bedrivna arbetet bör komma hela samhälls- gemenskapen till godo för att tjäna som underlag även för den materiella utveckling- en. Men detta innebär inte, att det kan anses motiverat att t.ex. forsknings- och utred- ningsmaterial som för betydande kostnader åstadkommits av det allmänna i princip skall stå gratis till förfogande för den som önskar utnyttja det. Att förhindra sådana konse- kvenser är ett av motiven för de sekretess- regler, som är avsedda att slå vakt om statens och menigheters behöriga ekonomiska intres-

se, som saken uttryckes i TF. Offentlighets- principen får i åtskilliga fall till konsekvens, att intressant och värdefull information ställs till förfogande för ekonomiskt utnyttjande, men detta bör enligt OSK:s mening inte åberopas som ett självständigt motiv för principen utan är snarare en — stundom mindre önskvärd — bieffekt av densamma. OSK har velat klart deklarera sin inställning i detta avseende med hänsyn till den betydelse den har för problemet om automatisk data- behandling och offentlighet.

En begränsning av offentlighetsprincipen, som är viktig att hålla i minnet, är att TF endast stadgar en rätt att taga del av hos myndigheterna förvarade handlingar, inte någon rätt att kräva att myndigheterna utför arbete för att sammanställa eller producera information (arkivforskning o.d.). I den mån sådana mera kvalificerade uppgifter utföres sker det icke på grund av TF:s offentlighetsprincip utan av mera allmänna serviceskäl.

6.2 Tryckfrihetsförordningens handlings- begrepp

Offentlighetsgrundsatsens innebörd anges i 2 kap. l & TF så, att varje svensk medborgare i princip skall äga fri tillgång till allmänna handlingar. När handling är att anse som allmän anges närmare i ett antal följande paragrafer (2 kap. 25 om förvaring hos myndighet, 4 5 om minnesanteckningar och dylikt, 5 och 6 åå om innebörden av uttrycken inkommen och upprättad). Själva handlingsbegreppet definieras däremot ej i TF. I 2 kap. 2 & stadgas visserligen, att vadi kapitlet sägs om handling även skall avse karta, ritning eller bild, men detta är endast en precisering eller utvidgning av ett som givet uppfattat handlingsbegrepp. Ett stu- dium av äldre lagförslag på området be- kräftar intrycket att tolkningen uppfattats som självklar. I Herlitz” betänkande med förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars offentlighet sägs inled-

ningsvis om offentlighetsprincipen: ”Då den så att säga lägger all offentlig verksamhet, i den mån den avspeglas i skrift (kurs här), öppen för iakttagelser från allmänhetens sida, kan den närmast sägas fullfölja den kontroll över råd, kollegier och andra äm- betsverk, som utfördes av frihetstidens stän- der och deras deputationer” (SOU 1927: 2 s. 23—24).

I 1949 års TF tillkom det stadgandet i 2 kap. 2 5 andra stycket, enligt vilket kapitlets bestämmelser om handling även skall avse karta, ritning eller bild. Departementschefen uttalade då, att detta icke torde innebära någon ändring i förhållande till förut gällan- de rätt utan endast ett förtydligande (prop. 1948: 230 s. 125). Offentlighetskommittén diskuterade i sitt betänkande frågan något utförligare. I diskussionspromemoria om of- fentlighet och sekretess, upprättad i januari 1964 såsom ett led i utredningsarbetet, anfördes följande (SOU 1966: 61 s. 24):

Icke blott skriftliga meddelanden i hävd- vunnen mening hänföres till handlingar. Ge- nom 2 kap. 2 5 andra stycket TF slogs fast att vad som stadgades om handling skulle avse även karta, ritning eller bild, något som ansetts gälla även tidigare.

Den tekniska utvecklingen har medfört, att handlingar i betydelsen papper med symboler i form av skrivtecken e. d. i vid— sträckt omfattning har ersatts med upptag- ningar av skilda slag. En adresslista kan ha ersatts av ett register bestående av stansade adressplåtar. En arkivhandling kan ha avbil- dats genom mikrofilmning och därefter för- störts. Förhör med vittnen kan ha upptagits på fonetisk väg och icke återgivits i skrift. Datamaskintekniken rymmer en mångfald olika former för lagring av informationer. Vad som för närvarande kan anses gälla om sådana upptagningar är knappast klart. Under handlingsbegreppet faller tydligen av- tryck, kopior och utskrifter av upptagningar. Vissa upptagningar kan möjligen även som sådana hänföras dit, exempelvis hålkort och mikrofilmplåtar. Andra upptagningar torde däremot knappast kunna betecknas som handlingar (se JO 1955 s. 177).

Från principiell synpunkt bör man sträva efter att grundsatsen om offentlighet kom- mer att gälla för allt hos myndigheterna samlat informationsmaterial, vare sig det har skriftlig form eller har fixerats på annat sätt.

Det kan ofta inte bli tal om något utläm- nande i rent fysisk mening av upptagningar. I stället får informationen regelmässigt för- medlas genom avlyssning, utskrift, avbild- ning eller liknande.

I sitt slutliga förslag förordade offentlig- hetskommitte'n följande ändrade lydelse av 2 kap. 25 andra stycket TF: ”Som handling anses ej blott framställning i skrift eller bild utan även upptagning, som måste återgivas för att kunna läsas eller avlyssnas”. I specialmotiveringen anfördes, att ett utslag av regeringsrätten (1965 ref. 25, det s.k. Paragon-fallet) torde få uppfattas så, att de med 1964 års utkast avsedda registreringarna är att anse som handlingar redan enligt TF:s nuvarande lydelse. Detta borde emellertid i tydlighetens intresse anges uttryckligen.

Vad som i första hand avses med ”hand- lingar” är uppenbarligen papper med skriven text. På vilket sätt texten framställts är likgiltigt; stadgandet i TF 1 kap. 5 5, som begränsar förordningens tillämplighet till skrift framställd i tryckpress, har inte avseen- de på offentlighetsreglerna. Även preliminära utkast, ofullständiga anteckningar, siffersam- manställningar och skrift som avfattats i chiffer eller kod är att anse som handlingar. Detta vinner stöd av 2 kap. 45 TF, där föreskriften att minnesanteckningar och ut- kast i viss utsträckning inte skall anses som allmänna handlingar klart utgår från att de är handlingar. Tillägget om karta, ritning eller bild gör det vidare klart, att något i bokstäver eller siffror uttryckt budskap inte behöver finnas för att en handling skall anses föreligga. Offentlighetskommitténs uttryck ”framställning” antyder däremot en annan begränsning: en handling måste vara bärare av ett inforrnationsinnehåll. Ett blankt pap- per är i och för sig inte en handling och blir det inte heller genom att man gnider en blyertspenna mot det för att vässa spetsen. Men redan en ensam bokstav eller en enkel streckgubbe kan räcka för att göra papparet till en handling. Texten kan också ersättas av markeringar eller hål som på ett hålkort. '

Liksom textens omfattning och sättet för

de'ss anbringande är också underlagets be- skaffenhet i princip utan betydelse.

Oavsett om text anbragts på ett papper, ett tygstycke, en skinnbit, en näverlapp eller en metallplåt kan en handling anses före- ligga. Även en mikrofilmremsa, som inte är läsbar för blotta ögat men kan tydas med hjälp av förstoring t. ex. i en läsapparat faller otvivelaktigt in under handlingsbegreppet.

Med utgångspunkt från lagens ordalydelse och förarbeten är det betydligt tveksammare hur man bör betrakta grammofonskivor, diktafonrullar och magnetband till band- spelare. Ljudupptagningar är ju något princi- piellt annat än text och bilder. I det ovan omnämnda JO-ärendet, återgivet i 1955 års ämbetsberättelse, uttalade JO (5.177) att fonogram kan ”i och för sig uppenbarligen icke hänföras under allmänna handlingar, som avses i 2 kap. 25 tryckfrihetsförord- ningen och som regelmässigt skola vara offentliga”. Om utskrift sker är, som JO också påpekade, utskriften däremot att anse som handling, på vilken offentlighetsreglerna kan bli tillämpliga.

Samma betraktelsesätt ligger bakom reg- lerna om domstols protokoll i 11 och 12 55 protokollskungörelsen (19471775). Fono- gram skall enligt 1 l % återgivas i vanlig skrift, då rätten eller vid fullföljd högre rätt finner det erforderligt eller part eller annan begär avskrift. Enligt 12 & får fonogram förstöras, om det återgivits i vanlig skrift. Bestämmel— serna torde utgå från att någon rätt att avlyssna själva fonogrammet icke tillkommer envar.

Utvecklingen i praxis under de senaste femton åren har emellertid inneburit en utvidgning av handlingsbegreppet, uppenbar- ligen motiverad av en önskan att slå vakt om offentlighetsprincipen. Av intresse är i första hand tre fall från regeringsrätten, 1965 ref. 25, 1969 ref. 11 och 1971 ref. 15. Först- nämnda fall avsåg utlämnande från statistis- ka centralbyrån av uppgifter ur det på magnetband förda centrala företagsregistret. Utlämnande vägrades av såväl SCB som regeringsrätten med åberopande av sekretess- lagen (meningsskiljaktigheter förekom ifråga

om tillämpliga paragrafer). Två av regerings- rättens ledamöter — vilka dock stannade i minoritet — anförde ifråga om handlings- begreppet följande:

Varken TF eller sekretesslagen innehåller någon närmare bestämning av begreppet handling. Ej heller ger förarbetena någon ledning för tolkningen av detsamma. Av allmänt språkbruk följer, att till handling i de båda lagarnas mening i första hand är att hänföra skriftliga meddelanden ihävdvunnen form jämte avskrifter, avtryck och kopior däravi olika utföranden. Den tekniska utvecklingen har emellertid medfört, att handlingar i dylik form i vidsträckt omfattning ersatts med upptagningar av skilda slag, såsom stansade plåtar, hålkort, dikta- fonrullar och annan upptagning på mekanisk eller elektrisk väg. Även om ordet handling såsom nyss anförts främst för tanken till skrift ihävdvunnen form ligger i ordet icke med nödvändighet en sådan begränsning, utan under detsamma bör inbegripas även sådana andra av teknikens utveckling be- tingade former för bevarande av ett informations- material åt framtiden, som nyss nämnts. Vi finner på grund av vad sålunda anförts de magnetband, som innehåller företagsregistret, vara att hänföra till handlingar i TF:s mening.

] fallet R 1969 ref. 11 prövades en begäran om utfående av vissa uppgifter ur 1966 års jordbruksräkning, vilka för bearbet-, ning upplagts på magnetband. Framtagandet: av uppgifterna skulle — enligt vad SCB upplyste — ha krävt utformande av ett särskilt maskinprogram. SCB fann jämlikt 16 & sekretesslagen (1937: 249) hinder möta mot uppgifternas utlämnande, och i detta beslut gjorde regeringsrätten ej ändring. En hos Kungl. Maj:t gjord ansökan att utan. hinder av 16 & sekretesslagen få uppgifterna utlämnade lämnades utan åtgärd.

I båda dessa fall var det med den

ståndpunkt som intogs i sekretessfrågan inte nödvändigt att avgöra om magnetband skall anses som handlingar eller ej. Annorlunda förhöll det sig ifallet R 1971 ref. 15. I detta mål sattes tillämpning av sekretesslagen inte ens ifråga. ITT Data Service i Vällingby begärde hos länsstyrelsen i Göteborg överfö- ring till företagets magnetband av uppgifter, från det hos länsstyrelsen förda magnet—' bandsregistret innehållande persondata för länets befolkning. Länsstyrelsen lämnade framställningen utan bifall med motiveringen att magnetbandsregistret inte utgjorde hand-

ling enligt TF 2 kap. l & utan endast var att anse som hjälpmedel för framställning av handlingar som kunde bli offentliga. Efter besvär undanröjde regeringsrätten länsstyrel- sens beslut och visade målet åter till länssty- relsen med följande motivering.

TF innehåller icke någon närmare bestämning av begreppet handling. Av allmänt språkbruk och förarbetena följer, att till handling närmast är att hänföra skriftliga meddelanden, i vilken form de än framträder och hur skriften än åstadkommits — för hand, med maskinskrift, genom tryck, stencilering eller på annat sätt; även återgivande i chiffer, stenografi eller annan snabb- eller täckskrift hör hit. Den tekniska utvecklingen har medfört, att den vanliga skriftliga formen för att uttrycka ett tankeinnehåll i vidsträckt omfattning ersatts med upptagningar av skilda slag, såsom stansade plåtar, hålkort, diktafonrullar och annan upptagning på mekanisk eller elektrisk väg. En dylik upptagning är liksom det skriftliga meddelandet en form för att lagra och bevara upplysningar, och ordet handling behöver ej ges en så begränsad betydelse, att det icke omfattar även sådan upptagning. Utan beaktande kan ej heller lämnas, att om dylik upptagning icke skulle innefattas under begreppet handling den av teknikens utveckling betingade nya ordningen för lagring av upplysningar skulle med— föra en stark begränsning i den rätt till fri tillgång till allmänna handlingar, som enligt 2 kap. l & TF tillkommer varje svensk medborgare.

Med hänsyn till det sagda får ifrågavarande magnetbandsregister anses som handling i TF:s mening. Då det upprättats och förvaras hos länsstyrelsen, är det tillika att anse som allmän handling enligt TF.

Regeringsrättens avgöranden i de tre målen står i överensstämmelse med offentlig- hetskommitténs förslag. Detta förslag bygg- de emellertid inte på något närmare studium av ADB-tekniken, utan motiveringen in- skränktes till uttalandet att det vore otill- fredsställande, om allmänhetens rätt att få del av upplysningar samlade hos myndighe- terna skulle bero av vilket medel som begagnas för att lagra upplysningarna. Re- geringsrättens principiellt hållna motivering ansluter sig nära härtill.

Även enligt OSKB mening måste en hu- vudsynpunkt vid ställningstagandet vara att slå vakt om offentlighetsprincipen. En när- mare analys av konsekvenserna av att hand- lingsbegreppet anses omfatta de olika for- merna av ADB-medier är emellertid nöd- vändig. Det visar sig då, att redan frågan om

m—

sättet att utlämna på sådant sätt förvarade uppgifter vållar svårigheter. I fallet R 1971 ref. 15 blev följden av regeringsrättens avgö- rande, att de begärda uppgifterna lämnades ut i form av kopia av magnetband. Det kan ifrågasättas, om regeln i 2 kap. 8 & TF att ”avskrift av handlingen” skall utlämnas gjor- de detta nödvändigt. Ehuru handlingen av rättstekniska skäl blivit det centrala begrep- pet i offentlighetslagstiftningen är det ju normalt informationen, tankeinnehållet, som det gäller att hålla tillgängligt. En utskrift av magnetbandet hade därför —— kan det med fog hävdas — varit tillräckligt. När det gäller olika typer av direktminnen kan utlämnande av själva minnet (upptagningen) vara oge- nomförbart eller i allt fall visa sig menings- löst.

Genom utnyttjande av terminalförbindel- ser kan information å andra sidan hållas tillgänglig i en utsträckning som tidigare varit helt otänkbar. Begränsningar av offentlig- heten följer visserligen av att offentlighets- principen inte innefattar någon skyldighet för myndigheterna att bearbeta material eller eljest utföra arbete för enskildas räkning, men den närmare tolkningen härav blir mycket besvärlig med hänsyn till de mera avancerade ADB-mediernas förutsättningar.

Regeringsrätten gick i sitt beslut inte in på frågan i vilken form utlämnande skulle ske ens när det gällde de aktuella magnet- banden. Frågan är sålunda i denna del inte avgjord i rättspraxis.

Även i övrigt leder analogien mellan handlingar och ADB-medier till svårigheter, vilket i viss utsträckning belyses av remissytt- randena över offentlighetskommitte'ns för- slag. En kortfattad genomgång av dessa synes därför påkallad.

6.3 Remissyttranden över kommitténs förslag

offentlighets-

Tanken att TF:s handlingsbegrepp borde utvidgas till att avse ADB-medier och andra tekniska hjälpmedel tillstyrktes uttryckligen av rikspolisstyrelsen, som instämde iioffent-

lighetskommitte'ns uttalande att offentlig- hetsprincipen måste gälla oberoende av vil- ket medel som används för att lagra upplys- ningar hos myndigheten. Poststyrelsen dela- de också kommitténs mening att handlings- begreppet borde utvidgas men föreslog en mera generell formulering (”dokumentation som upptagits och förvaras med annan teknik”). Instämmande med kommittén ut- talade sig också socialstyrelsen (äldre), riks- arkivet, lantma'teristyrelsen (som dock öns- kade att karta även i fortsättningen skulle särskilt nämnas i lagtexten) och stadsjuristen i Stockholm. Kooperativa förbundets styrel- se, som ansåg det otillfredsställande om en ökad tillämpning av modern datateknik skulle försämra möjligheterna att efterforska och ta del av material hos myndigheterna, ansåg den nya situation som datamaskinerna skapat otillräckligt belyst i betänkandet och framhöll behovet av ytterligare utredning. Liknande synpunkter anfördes av Publicist- klubben m.fl. organisationer i anknytning till massmedia, vilka starkt betonade vikten av materialets omedelbara tillgänglighet. Justitiekanslern fann det däremot tveksamt, om inte kommittén i ADB-avsnittet överbe- tonat offentlighetsintresset på bekostnad av kravet att förvaltningsverksamheten skall vara rationell och ekonomisk. Sålunda borde databehandling av en befolkningslängd inte få hindras av att vissa personer därigenom skulle gå miste om möjligheten att på ett enkelt sätt skaffa sig upplysning om adresser eller yrken, som de kan behöva i sin verksamhet. För ett dylikt ändamål fann JK inte offentligheten särskilt angelägen. Offentlighetskommitténs förslag ifråga om ADB-material utsattes för en ingående och delvis skarp kritik från en rad myndig- heter med särskild erfarenhet av informa- tionsbehandling med hjälp av automatisk databehandling. Statskontoret framhöll så- lunda, att kommitténs förslag inte lämnade tillräcklig vägledning för tillämpning av of- fentlighetsprincipen på den automatiska da- tabehandlingens område. Offentlighets- principens tillämpning måste fortlöpande anpassas till de snabbt förändrade tekniska

möjligheterna, och krav på tillgänglighet av uppgifter vid viss tidpunkt kunde medföra väsentligt ökad resursåtgång. Material under bearbetning i datamaskin hade inte diskute- rats av kommittén, men om konvertering eller bearbetning i flera faser ansågs medföra uppkomsten av nya allmänna handlingar skulle detta förorsaka svårigheter.

Tillgängligheten måste övervägas redan vid planeringen av ett informationssystem, och därvid hade frågan om kostnader och avgifter stor betydelse både för myndigheter- nas kostnadskalkyler och för möjligheterna att styra allmänhetens efterfrågan till tid- punkter då uttag kunde göras med minsta störning och kostnad.

Försvarets civilförvaltning framhöll, att ADB i stor utsträckning användes inom försvaret och att på ADB-medium fanns lagrade uppgifter, som var för sig var öppna och tillgängliga för allmänheten men som sammanställda och 'körda i maskin kunde ge upplysningar av hemlig natur. Utlåning av ADB-medier inom försvaret torde därför som regel böra undvikas och allmänheten i första hand hänvisas till utskrifter, i andra hand till beställning av körningar i myndig- hetens maskinanläggning.

Marinförvaltningen och riksförsäkrings- verket betonade särskilt, att beställningar av ADB—arbete från allmänhetens sida med tillgängliga resurser ofta inte kunde efter- kommas utan avsevärd tidsutdräkt. Krav på snabb och effektiv offentlighet var därför inte realistiska.

SCB tog särskilt upp den starkt ökade lagringen av uppgifter om individer och företag och möjligheterna att sammanställa och bearbeta dessa uppgifter med hjälp av ADB-teknik. Rätten att erhålla uppgifter och sammanställningar kunde enligt SCB behöva begränsas även i de fall där de olika uppgifterna var för sig måste anses vara offentliga. Obegränsad utlämning av uppgif- ter ur myndigheternas centrala register be- tecknades som olämpligt både med hänsyn till individernas och företagens berättigade intressen av integritet och med hänsyn till att dataregister, som med stora kostnader

upprättats av det allmänna, till ringa kostnad skulle kunna utnyttjas ekonomiskt av enskil— da informationsföretag.

Även Centrala folkbokförings- och upp- bördsnämnden (CFU) kritiserade offentlig- hetskommitte'ns metod att överföra TF:s handlingsbegrepp till ADB-området och dis— kuterade de konsekvenser detta kunde få främst för magnetbandens del. CFU drog paralleller mellan bearbetningsband och oli- ka former av minnesanteckningar.

I flera av remissyttrandena framhölls också sambandet med gällande arkivbestäm- melser och beklagades bristen på sådana bestämmelser vad ADB-medierna beträffade.

6.4 Sammanfattning av invändningarna mot metoden att lära handlingsbegreppet omfatta även ADB-medier

Offentlighetskommitténs och regerings— rättens extensiva tolkning av handlingsbe- greppet gjordes med det klart uttalade syftet att slå vakt om offentlighetsprincipen. Trots det behjärtansvärda syftet kan mot tolkning— en göras den invändningen, att innebörden av ordet handling tänjes utöver det språkligt rimliga.

Viktigare än de rättsdogmatiska synpunk- terna är emellertid frågan om tolkningen leder till ett sakligt tillfredsställande resultat. Såsom de nyss återgivna remissyttrandena illustrerar kan vid bedömningen härav kon- stateras, att en rad tolknings- och tillämp- ningsproblem kvarstår olösta och vållar stora svårigheter att angripa inom ramen för nu gällande lag, om man väljer den diskuterade tolkningen som utgångspunkt. Sålunda kan det inte på ett naturligt sätt avgöras när informationen skall vara i princip tillgänglig och på vilket sätt den skall tillhandahållas. Detta sammanhänger med att informations- behandling med ADB-teknik skiljer sig så väsentligt från motsvarande hantering med hjälp av traditionella informationsbärare, att bestämmelser utformade för det sistnämnda slaget av verksamhet inte lämnar något besked på avgörande punkter.

Det är främst i följande avseenden som den automatiska databehandlingen skapat en ny situation, som inte tillräckligt kan beak- tas inom ramen för den diskuterade tolk- ningen. Upptagningar för automatisk data- behandling är först och främst inte visuellt läsbara.

Informationen kan inte tillgodogöras utan överföring till läsbar text, vilket vanligen kräver tillgång till datamaskin och lämpliga program och ofta till och med sammanställ- ning med register från andra upptagningar för automatisk databehandling. Överföringen kräver normalt också viss sakkunskap och kan inte anförtros åt utomstående ens om denne besitter sådan sakkunskap, eftersom myndighet ansvarar för att dess information inte förstörs eller förvanskas och risken för att så sker i samband med maskinkörningar ofta är påtaglig.

Ifråga om upptagningar för automatisk databehandling är det vidare inte någon lämplig regel, att det för offentlighets- principens tillämpning avgörande är var datamediet förvaras. Det är inte ovanligt att driftsansvaret ligger hos en annan myndighet än den som svarar för upptagningens innehåll och utnyttjar det material som finns däri. Upptagningama förvaras då ofta av den som har driftsansvaret. Denna myndighet saknar emellertid i regel befogenhet att lämna ut uppgifter och har ofta inte heller möjlighet att bedöma offentlighetsfrågor som rör upp- tagningen. Den som utnyttjar informationen i upptagningen och som har förutsättningar för att bedöma offentlighetsfrågorna är den myndighet för vilkens räkning upptagningen gjorts. Oavsett vem som förvarar upptagning- en bör därför prövningen av utlämnings- frågor anförtros sistnämnda myndighet.

Det nu anförda resonemanget äger tillämpning också då en upptagning som innehåller material, avsett att användas av en myndighet, inte ens förvaras av någon myndighet. Driftsansvaret kan nämligen ha uppdragits åt ett privat företag eller en organisation, som inte är att betrakta som myndighet enligt TF. Om det för offentlig- hetsprincipens tillämpning på en sådan upp-

tagning skulle vara avgörande var den förva- ras — vilket torde bli konsekvensen av att gällande offentlighetsregler för handlingar tillämpas — skulle alltså en upptagning som förvaras av den som har driftsansvaret i dessa fall överhuvudtaget offentlighetsprincipen. Svårigheter föreligger även att tillämpa reglerna om den tidpunkt då handling blir allmän. En upptagning för automatisk databehandling är inte beständig på samma sätt som en handling. Den ändras ofta t. ex. genom uppdatering. Vidare kan en upptagning, i motsats till vad som nästan undantagslöst gäller för en handling, fysiskt vara uppdelad t. o. m. på flera minnen, så att delar av den måste hämtas från olika håll för att den skall bli förståelig.

Enligt OSK:s mening leder det nu anförda till slutsatsen, att de för handlingar givna reglerna i 2 kap. TF inte bör tillämpas på upptagningar för automatisk databehandling. Datatekniken är ett från tidigare metoder artskilt sätt att bevara uppgifter och kräver därför sin egen lagtekniska reglering.

Ett närmare studium av ADB-teknikens konsekvenser leder till ytterligare invänd- ningar mot den lösning som nuvarande praxis innebär. Den nya tekniken innefattar nämligen möjligheter till åtgärder, som bl. a. med hänsyn till enskildas integritet inte kan godtas men som knappast kan effektivt motverkas inom nuvarande TF:s ram, t. ex. genom kompletteringar av sekretesslagen. Det nu anförda kräver en utförlig utveckling, som lämnas i närmast följande avsnitt.

inte falla in under

7. Den automatiska databehandlingens inverkan på

enskild as integritet

7.1 Vad bör skyddas?

Vid diskussionen om ADB-teknikens risker — summariskt återgiven i avsnitt 4 — har huvudsakligen givits uttryck för farhågor för intrång i vad man kallat ”den personliga integriteten”. Med syftning på ungefär sam- ma förhållanden har också — i anslutning till bl. a. TF — talats om privatlivets helgd. I den internationella debatten har främst det i amerikansk juridisk doktrin utbildade rätts- liga begreppet "privacy" kommit till använd- ning. Då man försöker fastställa vad som egentligen avses med dessa uttryck visar det sig mycket svårt att komma fram till någon mera exakt gränsdragning, men grundtanken torde kunna uttryckas så att den enskilde bör ha tillgång till en fredad sektor, inom vilken han kan avvisa sådan inblandning både från det allmänna och från andra som uppfattas som otillbörlig.

Det har framhållits —- bl. a. av Strömholml samt av Warner och Stone — att tanken på en fredad sektor för den enskilde är resulta- tet av en ganska sen historisk utveckling. I förhållande till ätten eller klanen, senare bysamhället och familjen saknar man belägg för att några anspråk på avskildhet från den enskilde kunnat uppfattas som befogade. Å andra sidan torde solidariteten inåt i de små grupperna ha motsvarats av en slutenhet utåt, varigenom gruppens medlemmar sökt hävda sin egenart och avskildhet.

En mera individualistisk syn avspegladesi den nordamerikanska konstitutionens rättig— hetsförklaringar, och under 1800-talets libe- ralism fick tanken på den enskildes frihet och oberoende en allt större genomslags- kraft. I John Stuart Mills berömda essä On liberty (1859) uttalades, att en gräns finns för allmänna opinionens rätt att inskränka enskilt oberoende, och att det är lika viktigt att finna denna gräns och skydda den mot överträdelser som att finna skydd mot politisk despotism. Den amerikanska priva- cydoktrin, som utvecklades med utgångs- punkt från Brandeis och Warrens förut nämnda uppsats i Harvard Law Review år 1890, innebar hävdande av en relativt exklu- siv "right to be alone”. Vad som gav upphov till artikeln var författarnas missnöje med vissa pressorgans enligt deras mening alltför närgångna efterforskningar rörande detaljer ur enskildas privatliv.

Svårigheterna att fastställa vad man me- nar med integritet sammanhänger med att en rätt att bli lämnad i fred aldrig kan vara absolut i ett samhälle. Gemenskapens krav på insatser från den enskilde ifråga om t. ex. arbete och skatter och på upplysningar erforderliga för gemensamma åtgärder måste begränsa den privata sektorn. Ett försök till sammanfattning görs av Warner och Stone,

' Right of Privacy and Rights of the Personal- ity, 1967;jfr Sth 1972 S. 695 ff.

som ansett integriteten (privacy) omfatta en rätt till ensamhet, till förtrolig samvaro inom en familj, en vänkrets eller ett arbetslag samt till anonymitet och distans i samband med andra kontakter.

I nära samband med detta anspråk på en fredad privatsektor står kravet från den enskildes sida att bli bedömd efter relevanta kriterier. Om man vet, att en myndighet eller en organisation har tillgång till omfattande information om enskildas personliga förhål- landen ligger en misstanke nära till hands att informationen utnyttjas till ställningstagan— den för vilka den inte är ägnad. Vidare föreligger risk att ofördelaktiga uppgifter om en persons förflutna i otillbörlig grad kom- mer att påverka hans möjligheter i framti- den. Samhällets krav på solidaritet och ekonomisk effektivitet måste begränsas, bl. a. genom att övervakningen av den enskilde inte tillåtes bli fullständigt effektiv.

En integritetstanke, uttryckt i så allmän— na termer som dessa, kan återfinnas i debatten i de flesta länder. Då man från den obestämt deklarerade utgångspunkten övergår till konkreta avvägningsfrågor visar sig emellertid viktiga och betydande åsikts- skillnader. Olikheterna yppas mellan olika länder; den i svensk lagstiftning sedan gam- malt rådande offentligheten för sådana upp- gifter som enskildas adresser, födelsedatum och civilstånd uppfattas sålunda i åtskilliga kontinentala länder som ett närmast chocke- rande intrångi privatlivets helgd. Den offent- lighetsprincip, som gällt i Sverige till skillnad från flertalet andra länder, torde i denna del ha inverkat på värderingarna. Å andra sidan följer de pressetiska reglerna i Sverige en klart restriktivare linje ifråga om namnupp- gifter i samband med brottsreportage och i familjerättsliga sammanhang än vad fallet är i de anglosachsiska länderna, särskilt USA. Motsättningar finns också mellan generatio- nerna och mellan olika befolkningsgrupper inom landet. Ett exempel på hur uppfatt- ningen med tiden förändrats är de krav på insyn, som de nutida svenska taxeringsför- fattningama ställer och som knappast skulle ha ansetts möjliga vid sekelskiftet.

OSK finner med hänsyn till det anförda, att någon skarp ooh detaljerad gränsdragning omkring vad som bör vara tillåtet knappast kan göras. Även om det skulle vara möjligt att ange innehållet i den fredade sektorn vid en viss tidpunkt, måste man räkna med att uppfattningen om vad som bör skyddas efterhand kommer att förskjutas. Vissa rikt- linjer torde dock kunna dragas upp. Som utgångspunkt kan anges, att all information om enskildas förhållanden i och för sig kan beröra integriteten. Detta gäller redan i och med att andra har kännedom om dessa förhållanden. Möjligheten att informationen användes för olika ändamål kan av den enskilde upplevas som ett hot eller en kränkning, och i den mån sådan användning faktiskt förekommer kan det ytterligare skärpa konflikten. En konflikt är det nämli- gen fråga om: ett stort antal allmänna och enskilda intressen av betydande vikt talar för att information av skilda slag måste få samlas och registreras för att användas för olika ändamål. Vid avvägningen är det även ur den enskildes synpunkt av betydelse om informa- tion blir tillgänglig endast för viss myndig- het, för personer som har särskilda kontakter med den som informationen gäller eller för en vidare krets, eventuellt för var och en som efterfrågar upplysningar. Några typer av information, som haft särskilt intresse för diskussionen i vårt land, kan illustrera det sagda.

En typ av information, vars registrering av den enskilde måste upplevas som ett påtag- ligt intrång, är sådana fakta som begångna brott, ådömda påföljder, tvångsåtgärder inom nykterhetsvårdens, barnavårdens eller den psykiatriska vårdens ram. På liknande sätt uppfattas ofta uppgifter om genom- gångna sjukdomar, mottagen socialhjälp och liknande. Det är här fråga om fakta, som det är ofrånkomligt att vissa myndigheter måste registrera för att kunna fylla sina uppgifter, men som från de enskildas synpunkt upplevs som så ömtåliga, att särskilda åtgärder är påkallade för att informationen inte skall spridas i vidare kretsar.

En andra form av ömtålig information

gäller enskildas åsikter och åskådning, spe- ciellt i politiska och religiösa frågor. Här är det fråga om förhållanden, om vilka utom— stående endast kan ha fragmentariska kun- skaper och där ändringar inte säkert blir föremål för registrering. En systematisk åsiktsregistrering skulle av många upplevas som i och för sig förkastlig. Å andra sidan förutsätter den allmänna samhällsdebatten att åtminstone en del människor deklarerar sina åsikter, och det är sällan möjligt att anonymt verka för en viss åskådning på ett effektivt sätt.

Till en del är frågorna om åsikter och åskådning ett specialfall av information, som inte består av fakta i egentlig mening utan av värderingar och bedömningar av enskilda. Sådana värderingar är det ofrånkomligt att man ständigt gör i skilda sammanhang, men registreringar och sammanställningar av dem innebär speciella problem. Betyg och andra omdömen som fixerats i skrift har förmåga att ge ett intryck av exakthet och objektivi- tet, som inte behöver ha någon motsvarighet i verkligheten och som i varje fall med tiden förlorar sin giltighet. En sammanställning av bedömningar från skilda håll — som kan vara beroende av varandra — är ägnad att förstär- ka denna effekt, likaså det förhållandet att registreringen kan medföra att individuella nyanseringar och förbehåll försvinner.

Ett område, där insamlad information utgöres av fakta och värderingar, blandade på ett delvis intrikat sätt, gäller en persons kontakter med andra. Om en person är medlem i eller sympatiserar med en viss grupp, vilka familjerättsliga och andra rela- tioner han har till andra i personligt hänseen- de, i förhållande till vem han är arbetsgivare, anställd eller förtroendeman kan ibland avgöras efter entydiga kriterier, men ofta är värderingar och bedömningar inblandade. Information om relationer och kontakter kan missbrukas till enskildas skada, men dess nödvändighet i en mängd skilda sammanhang är uppenbar. Att generellt försöka under- trycka sådan information är närmast me- ningslöst, men det är viktigt att motverka förekomst av oriktiga eller snedvridna upp- gifter. 58

Uppgifter ägnade att belysa en persons inkomster, förmögenhet, skulder och ekono- miska ställning i övrigt upplevs av många som mycket ömtåliga. Taxeringsuppgifter har dock i vårt land sedan länge varit offentliga i avsevärd utsträckning. Mera ingående sammanställningar och detaljupp- gifter har man ställt sig mera restriktiv till att göra allmänt tillgängliga.

Uppgifter om andras ekonomi är ett exempel på information, som torde uppfat- tas på ett väsentligt annat sätt när det gäller förhållanden, som någon har kännedom om på grund av sin egen verksamhet än när uppgifter — särskilt yrkesmässigt eller eljest mot ersättning — lämnas ut till allmänheten. Det kan t.ex. inte gärna uppfattas som otillbörligt om ett företag använder tidigare erfarenheter av en kunds betalningsvanor för att kräva förskottsbetalning för en ny be- ställning, i varje fall inte om erfarenheterna är någorlunda färska. Men om uppgiften lämnas ut till andra företag eller meddelas kreditupplysningsföretag för registrering och användning vid förfrågan om vederbörandes solvens, kommer saken i ett annat ljus.

En särställning intar sådana identitets- uppgifter som namn och adress, vilka hos oss sedan gammalt självklart ansetts böra vara

offentligt tillgängliga. Även uppgifter om ålder, arbetsplats och civilstånd har hos oss en liknande ställning, men uppfattningen att offentligheten här har vissa nackdelar torde inte sakna förespråkare. I den svenska integritetsdebatten har frågorna om s. k. selektiv direktreklam spelat en inte obetydlig roll. _

Den gjorda genomgången av vissa typer av information får inte uppfattas så att infor- mationens art och innehåll skulle vara ensamt avgörande för frågan om integritets- intrång kan uppkomma. Även insamlande och hantering av ett stort antal i och för sig banala uppgifter kan, såsom nedan i sam- band med den automatiska databehandlings- teknikens möjligheter skall närmare utveck- las, medföra olustiga konsekvenser. Av stor betydelse är vidare vem som får del av information och hur den används, t. ex. om

den blir tillgänglig endast för viss myndighet, för personer som har särskilda kontakter med den som informationen gäller eller för en vidare krets, eventuellt för var och en som efterfrågar upplysningar.

I det föregående resonemanget har fram- hållits, att viktiga intressen talar för att information om enskilda iavsevärd utsträck- ning är tillgänglig. Redan de intressen som bär upp offentlighetsprincipen är i stor utsträckning av betydelse, eftersom uppgif- ter om enskilda är en del av myndigheternas planerings- och beslutsunderlag. Men även vissa uppgifter, som inte kan tillåtas bli allmänt tillgängliga, måste kunna utnyttjas för samhällsplaneringen och för allmän och enskild ekonomisk verksamhet, om denna skall kunna drivas på ett rationellt sätt. Ett annat exempel är tvister mellan enskilda. För att bevaka sin rätt kan en person vara tvungen att skaffa sig upplysningar både om sin motpart och om mer eller mindre utomstående, och detta intresse beaktas också av rättsordningen (jfr t.ex. 38 kap. 2 & rättegångsbalken om skyldighet att före- te skriftlig handling, som kan antagas äga betydelse som bevis). Att även enskildas intresse att kunna förbehållas ett fredat område bör beaktas vid avvägningen är emellertid en värdering, som fått klart uttryck i åtskilliga sammanhang, vartill OSK återkommer nedan under 7.3.

7.2 Den automatiska databehandlingens möjligheter och deras betydelse för integri- teten

Utnyttjande av automatisk databehandling medför möjligheter att sammanföra och överblicka mycket stora kvantiteter informa- tion. Ifråga om personuppgifter kan detta utnyttjas både till att samla information om ett mycket . stort antal individer och att sammanföra ett mycket stort antal uppgifter om varje enskild; informationerna kan på detta sätt givas avsevärt större både bredd och djup än tidigare. Genom lämplig organisation av ett system kan uppgifterna hållas aktuella

och tillgängliga "på ett sätt som tidigare var helt otänkbart. Uppgifterna kan bevaras mycket länge utan att tillgängligheten behö— ver försämras. Tekniken möjliggör en centra- lisering av register, som tidigare var ogenom- förbar och varigenom de praktiska möjlighe- terna att finna en viss uppgift kan ökas i mycket hög grad.

Uppgifterna inom ett system kan vidare utnyttjas genom jämförelse, sortering och urval (selektering). Att ta fram alla uppgifter om en individ eller vissa uppgifter om alla individer med en gemensam bestämning (t. ex. alla 20-åringar, alla med taxerad inkomst över 40000 kronor år.1971, alla som ingått äktenskap under de senaste sex månaderna) möter i ett modernt uppbyggt system inga svårigheter. Särskilt i system med direktminnen är variationsmöjligheterna i princip obegränsade.

En ytterligare ökning av den information

_som kan bearbetas uppnås genom att flera

informationssystem kan samverka inbördes, utbyta information och sammanställa resul- tat från olika källor. En av de verkligt stora rationaliseringsmöjligheterna med det plane- rade CPR var just att adressuppgifter skulle kunna tillhandahållas andra systern därifrån. Detta register avsågs f.ö. även medföra lättnader för enskilda. I princip skulle adressändring bara behöva anmälas en gång vid varje flyttning. — Genom s. k. on-lineför- bindelser kan man undvika att förvara samma information i flera system och i stället inhämta uppgifterna varje gång de behövs för en bearbetning.

De nu angivna möjligheterna att samla stora mängder data — ett minne kan rymma tecken motsvarande texten på inemot en halv miljon A4—sidor i tät skrift —— står alla i nära samband med den utomordentligt stora snabbhet, som utmärker automatisk databe- handling. Åtkomsttider för en i datamaskins minne lagrad uppgift räknas i tusendels sekunder och än kortare tidsmått, och arbetsuppgifter av mycket stor omfattning

_kan utföras på några få minuter under

förutsättning att erforderliga grundfakta finns tillgängliga och systemet är organiserat

för arbetet och försett med lämpliga pro- gram. Trots den utveckling mot ökad flexibi- litet som ägt rum finns det dock skäl att erinra om att sådant arbete, som inte förutsetts när ett informationssystem kon— struerades, kan kräva ett omfattande och tidsödande programmerings- och kontroll- arbete. Även maskinarbetet kan i sådana fall bli mycket tidskrävande. Datamaskinernas snabbhet har sålunda sin begränsning, som blir särskilt märkbar i nya och oväntade situationer.

Vilka risker för otillbörligt intrång i integriteten — uppfattad på det sätt OSK angivit i närmast föregående avsnitt — medför då den automatiska databehandlings- teknikens utveckling?

För det första måste det konstateras, att sådana speciellt ömtåliga uppgifter som begångna brott och ådömda påföljder, ge- nomgångna sjukdomar, missbruk av alkohol eller narkotika eller problem och misslyckan- den i familje- och arbetslivet med hjälp av den nya tekniken kan registreras effektivare och till lägre kostnader än förr. Risken för att uppgifter av detta slag, som förut ansetts alltför svårhanterliga, i framtiden skall ut- nyttjas för ändamål som kan uppfattas som otillbörliga ökar därför starkt.

Även information av i och för sig mera banal karaktär kan emellertid uppfattas som hotfull för de berördas integritet, om upplys- ningar i stora kvantiteter samlas och bearbe- tas med automatisk databehandlingsteknik. Enskildas förhållanden kan genom samman— ställning av sådana informationsmängder kartläggas i starkt ökad omfattning och slutsatser kan med större eller mindre sanno- likhet dragas även om sådana särskilt öm- tåliga förhållanden, som kanske inte direkt behandlats i primärmaterialet.

De möjligheter till bearbetning, som auto- matisk databehandling medför, är i detta sammanhang av särskild betydelse. Under- rättelseverksamhet har t. ex. sedan gammalt i mycket stor utsträckning bedrivits genom sammanställning av ett stort antal i och för sig banala och ofta offentligt tillgängliga uppgifter, varigenom slutsatser kunnat dra-

gas i frågor omgivna av militär eller kom- mersiell sekretess. Bearbetningarna kan med datamaskinernas hjälp föras mycket långt i detalj. Ett specialproblem i detta samman- hang är om redovisningen av statistiskt material föres så långt att slutsatser kan dras inte bara om grupper utan också om enskilda individer i statistiken. Dylik redovisning kan emellertid förebyggas genom inbyggda säker- hetsspärrar i programmen och genom lämpli- ga publiceringsregler.

Som redan påpekats kan det _ särskilt vid samköming mellan flera system —— förekom- ma att uppgifter utnyttjas för ändamål som de inte är avsedda eller lämpade för. Resulta- ten blir inte pålitliga, vilket är en nackdel ur effektivitetssynpunkt, men att uppgifter är oriktiga eller ofullständiga kan också leda till integritetsintrång ur de registrerades syn— punkt. Även av andra orsaker kan uppgifter i ett informationssystem vara felaktiga, otill- räckligt kontrollerade, ofullständiga, föråld— . rade eller på annat sätt onyanserade. Dylika

brister är så mycket mera betänkliga med hänsyn till det sken av särskild tillförlitlig- het, som trots förekommande felaktigheter kan tillkomma information som behandlats med automatisk databehandlingsteknik. Slutsatsen av det nu anförda är, att den automatiska databehandlingen medför helt nya faror för intrång i den personliga integritetssfären. Sådant intrång kan visser— ligen förekomma även som en följd av manuell hantering av information, men de nya möjligheter som öppnats genom automa- tisk databehandlingsteknik stegrar riskerna. Det är principiellt fråga om en gradskillnad, men denna är så betydande att situationen måste anses på ett avgörande sätt förändrad. Utöver de reella riskerna för intrång i samband med insamling, bearbetning och utlämnande av information bör särskilt ob- serveras den psykologiska-effekt, som vet- skapen om den automatiska databehand- lingens möjligheter medför. Tanken att in- formation om enskilda okontrollerat kan insamlas och bearbetas, utan att de berörda har kännedom därom, är ägnad att väcka oro. Kravet på en fredad privat sektor

innefattar inte bara att det allmänna och andra enskilda faktiskt skall respektera det privata området, utan också att de berörda skall kunna lita på att det förhåller sig så. Förutsättningen härför är insyns- och kon- trollmöjligheter gentemot dem som har tillgång till den nya teknikens resurser.

7.3 Skydd för integriteten enligt nu gällande lagstiftning

Det har redan förut konstaterats, att integri- tetsintrång kan uppkomma även genom manuell informationsbehandling. Enligt gäl- lande rätt finns också möjligheter att reagera mot sådana intrång. En genomgång av dessa möjligheter och deras användbarhet när automatisk databehandling trätt iäldre me- toders ställe är påkallad. Skyddsreglerna kan indelas i tre grupper: reglerna om offentlig- het och sekretess, regler med ändamål att i övrigt hindra myndigheter från opåkallade eller överdrivna ingrepp i enskildas privatliv samt de huvudsakligen mot andra enskilda riktade regler, som främst återfinns i brotts- balken.

7.3.1 Offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipens motivering och funk- tion har närmare behandlats i avsnitt 6. Genom att myndigheterna arbetar under insyn och kan utsättas för kontroll tillgodo- ses den viktiga integritetssynpunkten att insyn i privatlivet inte får möjliggöras i hemlighet. Offentligheten minskar också ris- ken för att uppgifter skall bli ofullständiga och därigenom missvisande, vilket även det kan medföra otillbörliga integritetsintrång. Offentlighetsprincipens integritetsfunktion kan sägas vara en speciell aspekt av den allmänna rättssäkerheten. Även inskränkningarna i offentligheten bestäms emellertid till en väsentlig del av integritetsskyddssynpunkter. Ett av de i 2 kap. lä TF angivna intressen som får

'de av enskild —

skyddas med sekretess är privatlivets helgd. Både inom folkbokföringen och ifråga om handlingar rörande kriminalvård, nykterhets- vård, barnavård och socialvård förbjudes utlämnande av handlingar, om uppgifterna i dem kan missbrukas till skada och förklenan- se 10, 13 och 14 åå sekretesslagen (1937: 249). Ifråga om krimi- nalregistret och andra informationssystem går sekretessen längre.

En förskjutning av sekretessgränserna är en metod att lösa integritetsfrågorna, som direkt antyds i OSK:s direktiv, och i viss utsträckning kan det otvivelaktigt vara en framkomlig väg. I samband med utbyggna- den av rättsväsendets informationssystem (RI) utvidgades sålunda kriminalregister- sekretessen så att saköreslängdsuppgifterna på datamedium undandrogs offentlighet, och i samband med uppläggningen av ett centralt körkortsregister (CKR) kommer körkorts— havarnas kriminella belastning efterhand att avlägsnas från det offentliga CKR och bevaras sekretessbelagt inom RI.

Av tre skäl synes dock en utbyggd sekretesslagstiftning svårligen kunna'ensam lösa integritetsfrågorna i samband med auto- matisk databehandling.

Den första invändningen är, att möjlighe- terna att utnyttja även relativt oskyldiga uppgifter på ett sätt som leder till otillbör- liga intrång skulle medföra behov av så långt gående sekretessbestämmelser, att offentlig- hetsprincipen skulle kunna bli urholkad.

Det andra skälet är av lagteknisk natur. Den metod för avvägning, som användesi sekretesslagen, är mindre väl ägnad för behandling av stora kvantiteter information. Sekretessprövningen skall ju enligt sekretess- lagen göras för varje handling, ja stundom för varje i handling intagen uppgift, och därvid skall bedömas så intrikata frågor som om utlämnande kan medföra att uppgifterna missbrukas till skada eller förklenande för enskild. Vid automatisk databehandling vål- lar visserligen genomgång av ett stort antal uppgifter inga oöverstigliga svårigheter — jämför däremot för äldre pappersinforma— tion situationen i ärendet JO 1972: 306, där

granskning av några hundra avier ansågs praktiskt ogenomförbart — men en program- mering av så obestämda kriterier som de flerstädes i sekretesslagen angivna är desto besvärligare.

En tredje invändning mot sekretesslagen är, att sekretessbestämmelser aldrig kan lösa frågorna om integritetsintrång genom upp- rättande av enskilda register. Tillgången på uppgifter kan visserligen bli ett problem om de offentliga registren inte är tillgängliga som källor för enskild registrering, men å andra sidan kan efterfrågan på uppgifter i denna situation öka så att privata registerförare kan finna det lönande att själva samla in även sådan information som i dag inte är lönsam.

7.3.2 Andra handlande

regler för myndigheternas

I förhållandet mellan myndigheterna och den enskilde kan rätten till privatliv ses som en komplettering av de klassiska fri- och rättigheter, som proklamerats i många län- ders konstitutioner och även inom interna- tionella organisationer såsom Europarådet och FN. Kraven på lagstadgat stöd för ingripande i enskilds personliga rörelsefrihet, inträngande i hans hemvist och utövande av fysiskt tvång, utförligast exemplifierade i rättegångsbalken (RB), kan åberopas som förebilder av dem som önskar en motsvaran- de princip om lagstöd för integritetsintrång av fysiskt mindre påtagligt slag. Exempel på sådana analogier kan hämtas från debatten om 1970 års folk- och bostadsräkning, där det bl. a. gjordes gällande att den lagstiftning som låg till grund för infordrandet av uppgifter noggrannare bort specificera vilka krav som fick ställas ifråga om uppgiftsläm- nande. Med utgångspunkt från gällande lag måste emellertid konstateras, att skyddskra- ven knappast sträcker sig längre än till påtagliga fysiska intrång. Som illustration må anföras några centrala lagbestämmelser.

När det gäller frihetsberövanden och ingrepp i den kroppsliga integriteten spelar RB:s regler en dominerande roll. Den som

misstänkes för brott kan häktas endast genom beslut av rätten, och förutsättning- arna för ett sådant beslut anges tämligen utförligt i lagen. Kortvarigare frihetsberövan- den — anhållande, gripande, hämtning till förhör — kan beslutas och genomföras under mindre stränga förutsättningar, men genom korta tidsfrister och andra kontroll- föreskrifter har lagstiftaren velat skapa ga- rantier mot missbruk. — I fråga om frihets- berövanden av annan orsak än misstanke om brott, bl. a. inom barnavårdens, nykterhets- vårdens och den psykiatriska vårdens ram, har under senare år lagstiftningen medvetet inriktats på att skapa rättssäkerhetsgarantier av samma typ som RB:s. Tillämpningen av bestämmelser om frihetsberövanden har se- dan lång tid tillbaka varit föremål för speciell uppmärksamhet från JO:s sida, varpå talrika exempel finns i ämbetsberättelserna.

Husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning regleras för brottmåls— förfarandets del i 28 kap. RB. Tvångsmedlen ifråga skall i första hand riktas mot den som är skäligen misstänkt för brott av viss svårhetsgrad, men med undantag för kroppsbesiktning kan de vid synnerliga skäl komma ifråga även gentemot andra. Vid- sträcktare möjligheter till kroppsvisitation föreligger vid tullkontrolljämlikt bestäm mel- ser i lagen (19602418) om straff för varu— smuggling och lagen (1970: 926) om särskild kontroll på flygplats. Ett med husrannsakan jämförligt förfarande regleras i lagen (1961 : 332) om handräckning vid taxerings- revision.

Reglerna i 27 kap. RB om beslag rymmer även bestämmelser om beslag å postförsän- delser, och dessa kompletteras med bestäm- melser om telefonavlyssning. Sådan kan som ett led i spaningsarbete få bedrivas, dock endast med rättens tillstånd för begränsad tid och då det gäller särskilt allvarlig brotts- lighet. Särskilda regler gäller för spionerimål och efter nyligen införda lagändringar även narkotikamål. Samtliga lagar bygger emeller- tid klart på principen att särskilt lagstöd krävs för intrång i post- och telehemligheten från myndighets sida.

Den lagteknik som använts är genomgåen- de att man reglerat förutsättningarna för sådana former av intrång, som kunnat bli aktuella. Någon generell regel om fredande av privatlivet finns däremot inte i svensk rätt.

7.3.3 Skydd m. m.

genom straffbestämmelser

Skydd för den personliga integriteten är otvivelaktigt syftet med en rad av brottsbal- kens regler om brott mot person: misshan- del, olaga frihetsberövande, hemfridsbrott, intrång i förvar och brott mot post- och telehemlighet är exempel på brottsbeskriv- ningar, avsedda att förmå enskilda att res- pektera varandras rätt och frihet. Även när det gäller intrång från enskildas sida är emellertid tekniken den att de olika in- trången snarare än integriteten som sådan varit föremål för lagstiftarens uppmärksam- het. Med hänsyn till att det här gäller straffbestämmelser med de krav på klarhet i gärningsbeskrivningarna som detta medför skulle en annan teknik knappast ha varit genomförbar. Integritetsskyddskommittén har också i sitt betänkande Skydd mot avlyssning (SOU 1970: 47) funnit det erfor- derligt att föreslå nya bestämmelser för att utsträcka skyddet till att avse intrång med sådana moderna tekniska hjälpmedel som bandspelare, telefonavlyssningsapparatur och dolda mikrofoner. En del av dessa bestäm- melser avser just skydd mot att upplysningar om enskilda sprids till obehöriga. Användning av automatisk databehand- ling för personorienterad information kan i och för sig tänkas falla in under nu gällande straffbud. Distribution av nedsättande upp- gifter kan sålunda bedömas som förtal eller annat ärekränkningsbrott, och för andra åtgärder kan exempelvis straffbestämmel- serna om illojal konkurrens och otillbörlig marknadsföring tänkas bli åberopade. Ef- fekten härav begränsas dock av det förhållan- det, att bestämmelserna utformats utan hänsyn till de speciella risker som just

ADB-teknikens utveckling medfört. — I speciella fall kan integritetsintrång beivras såsom intrång i namnrätt, upphovsrätt eller annan immateriell rättighet.

På liknande sätt förhåller det sig med förfaranden, som innebär intrång i ADB- system för obehörig åtkomst eller förvansk- ning av information. Alltefter metoderna för intrånget kan bestämmelser om tillgrepps- brott (stöld och egenmäktigt förfarande), bedrägeri, trolöshetsbrott, intrång i förvar eller brott mot telehemlighet tänkas bli tillämpliga. Möjlighet finns dock att undvika kriterierna i samtliga brottsbeskrivningar. Tillgrepp är sålunda inte nödvändigt, efter- som man kan göra kopior av magnetband utan att ägaren berövas förfoganderätten över originalbanden. Obehöriga förfaranden kan vara möjliga för andra än den som har sådan förtroendeställning, att åtal för trolös— het mot huvudman kan komma ifråga. Intrång i förvar förutsätter att man bryter lås eller försegling, och brytande av telehemlig- het kan ifrågakomma endast om meddelan- det är under befordran genom allmän be- fordringsanstalt.

7.4 Sammanfattande bedömning

Det system av skyddsregler, som finns i dag, torde i stort sett vara användbart mot integritetsintrång genom informationshante- ring med äldre metoder. Däremot kommer det till korta gentemot den automatiska databehandlingen och kan knappast heller utan att andra svåra nackdelar uppkommer utbyggas för att möta dess risker. Särskilda regler för att möta det nya hotet mot den personliga integriteten är därför påkallade.

Det kan ifrågasättas, om de speciella reglerna för automatisk databehandling bör utformas så att de ger skydd inte bara för den personliga integriteten utan också för andra i sekretesslagen skyddade intressen. Det kan sålunda befaras, att utnyttjande av datateknik kan äventyra rikets säkerhet, så att regler som kompletterar försvarssekretes- sen'blir erforderliga. Vidare har — bl. a. ien

till OSK överlämnad skrivelse från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges Industri- förbund — gjorts gällande, att regler erford- ras till skydd för enskilda företags integritet.

Någon motsvarighet till den särskilt freda- de sektor, som bör tillkomma enskilda för deras personliga förhållanden, föreligger emellertid inte i dessa fall. Enligt OSK's mening är en översyn av sekretessreglerna, säkerhetsanordningarna för informationssys- tem med automatisk databehandling och i viss utsträckning brottsbalkens regler de utvägar som i första hand bör väljas för att möta farorna från datatekniken utanför den personliga integritetens område. För företa- gens del kan också reglerna om illojal konkurrens och otillbörlig marknadsföring bli aktuella. Av nu angivna utredningsupp- gifter ankommer frågorna om säkerhetsan- ordningar närmast på DASK, medan sekre- tessreglerna kommer att behandlas under OSK:s fortsatta arbete. Enligt vad som uttryckligen angivits i OSK:s direktiv skall även frågorna om information myndigheter— na emellan därvid upptagas till behandling.

Den nu aktuella uppgiften att behandla riskerna för den personliga integriteten till följd av automatisk databehandling har OSK bedömt som så angelägen, att den inte bör uppehållas av övriga utredningsuppgifter. Såsom närmare framgår i det följande har de föreslagna ändringarna i TF emellertid utfor- mats så att ytterligare skyddsbestämmelser kan införas utan grundlagsändring, och en komplettering av brottsbalkens regler föror- das också.

En särskild fråga i anslutning till debatten om "företagens integritet” är, att det särskilt beträffande mindre företag kan vara omöjligt att skilja på företaget och dess innehavare. I sådana fall kan reglerna om skydd för enskilds personliga förhållanden bli av bety- delse. Detta är också enligt OSK:s mening lämpligt och önskvärt.

8. Principförslag

8.1. Upptagningar för automatisk databe- handling

De regler i 2 kap. TF som fastslår offentlig- hetsprincipen avser enligt sin lydelse hand- lingar, inte själva informationen. Avgörande för offentligheten är att handlingen förvaras hos myndighet, dvs. att den inkommit till myndigheten eller upprättats där. Reglerna bygger på att informationen är visuellt läsbar och att handlingarna kan skrivas av. Allmän— hetens rätt att ta del av informationen avser enligt 85 läsning och avskrivning av hand- lingarna; den kompletteras av en skyldighet för myndigheten att mot fastställd avgift tillhandahålla avskrift av handlingen (eller kopia när handlingen består av karta, ritning eller bild).

Såsom redan beskrivits och diskuterats i avsnitt 6 har de för handlingar gällande reglerna tillämpats även på upptagningar för automatisk databehandling. På de skäl som där anförts anser OSK att en annan lösning bör väljas för framtiden. Enligt OSK:s me- ning måste emellertid även den information som förvaras på datamedier underkastas offentlighetsprincipen. Härvid har man att utgå från bedömningen att upptagningar för automatisk databehandling är något annat än handlingar. Särskilda regler om offentlighe- ten av sådana upptagningar bör därför föras in i 2 kap. TF.

Den principiella utgångspunkten för ut-

formningen av reglerna om upptagningar för automatisk databehandling måste rimligen vara, att allmänhetens tillgång till informa- tion hos myndigheterna inte får försämras genom övergången till automatisk databe- handling. Sättet för informationens tillhan- dahållande bör däremot kunna ändras i den mån den nya tekniken gör detta nödvändigt eller önskvärt. Där så är möjligt bör man enligt kommitténs mening utnyttja datatek- nikens förmåga att förbättra allmänhetens tillgång till information.

De inskränkningar i offentligheten som sekretesslagen (1937: 249) stadgar avser handlingar. Om reglerna för handlingar inte anses tillämpliga på information som ingår i upptagning för automatisk databehandling, blir denna följaktligen inte underkastad sek- retesslagens inskränkningar. Behovet av sek- retess måste emellertid utan tvivel komma att kvarstå även sedan information överförts från handling till upptagning. De ökade riskerna för den personliga integriteten och möjligen även andra intressen påkallar därut- över vissa speciella regler för upptagningarna; härtill återkommer kommittén under 8.2. Den enskilda uppgiftens känslighet påverkas emellertid i och för sig inte av bevaringsme- toden. Särskilda sekretessregler behövs alltså för uppgifter som lagras med ADB-teknik. De bör i princip omfatta samma uppgifter som handlingssekretessen.

Reglerna om offentlighet och inskränk-

ningar i denna kan enligt OSK:s mening tekniskt utformas så, att man vid sidan om reglerna om allmänna handlingar i 2 kap. TF inför regler om upptagningar för automatisk databehandling.

8.2 Tillgängligheten av upptagningar

Tillgodogörande av information som bevaras med automatisk databehandling kräver i regel att datamaskin används för att överföra informationen till läsbar form. I vissa fall är det tänkbart att utan hjälp av datamaskin överföra en upptagning på ett magnetband till exempelvis hålkort och att använda dessa för att framställa en utskrift. Detta torde dock knappast förekomma i praktiken. Där- emot kan uppgifter överlämnas iform av ett magnetband eller annan upptagning eller genom tele- eller radioförbindelse från en datamaskin till en annan och utnyttjas för bearbetningar och sammanställningar i den andra maskinen. I dessa fall får dock ingen del av uppgifterna förrän de tas ut iläsbar form.

Offentlighetskommittén uttalade (SOU 1966: 60 s. 212; jfr prop. 1948: 230 s. 134) att TF innefattar endast en rätt att utbekom- ma handlingar, inte en rätt att genom myndighetens försorg få forsknings- eller efterforskningsarbete utfört. Offentlighets- principen medför alltså inte skyldighet för myndighet att bearbeta ett material för att tillhandahålla önskade detaljuppgifter. An- språk i detta avseende kan enligt offentlig- hetskommittén inte heller, i fråga om statliga myndigheter, stödjas på de s. k. servicecirku- lären. Det sagda åberopades av offentlig- hetskommitte'n till stöd för att skyldighet inte skulle föreligga för en myndighet att lämna ut uppgifter ur ett magnetbands- register som registret inte är programmerat för att tillhandahålla.

OSK har samma grundinställning som Offentlighetskommittén till innebörden av offentlighetsprincipen i detta avseende. Det viktiga från offentlighetssynpunkt när det gäller tillgången till information som finns

lagrad med hjälp av automatisk databehand- ling är att informationen skall vara tillgänglig för den enskilde i samma utsträckning som för myndigheten. Det är den information som myndigheten har tillgång till som är av betydelse för kontrollen av myndigheterna, för bedömningen av kritik mot myndigheter- na och för att tillgodose behovet av underlag för samhällsdebatten,_ dvs. för de skäl som bär upp offentlighetsprincipen.

Principen att allmänheten skall ha tillgång till databehandlad information i samma ut- sträckning som myndigheten bör enligt OSK:s mening leda till följande praktiska konsekvenser. Har uppgifter matats in i datamaskin och lagras de i oförändrat skick i ett dataminne, finns i praktiken alltid möjlig- het för myndighet som förfogar över den upptagning som har ägt rum att ta del av uppgiftsinnehållet. Samma möjlighet bör den enskilde ha. Om uppgifterna inte finns kvar oförändrade utan har gjorts till föremål för bearbetning — exempelvis på det sättet att de sammanställts på särskilt sätt eller sam- manförts med andra utom eller inom myn- digheten tillgängliga data — är det resultatet av bearbetningen som allmänheten har an- språk på att få ta del av under förutsättning att detta finns bevarat på datamedium. Däremot kan det inte utan vidare anses åvila myndigheten på grundval av offentlighets- principen att bearbeta tillgänglig information i den mån detta skulle innebära extra arbete — manuellt eller maskinellt -— av någon omfattning. Myndigheten är i enlighet här- med inte skyldig att utföra bearbetning som kan vara behövlig för att ställa t. ex. selekte- rade uppgifter eller s.k. uppdateringsupp- gifter till förfogande. Inte ens om program finns utarbetat bör det utan vidare åvila myndigheten att utnyttja detta. Situationen blir en annan om den begärda bearbetningen är förberedd för myndighetens eget behov och de uppgifter som den enskilde önskar lätt kan överföras till läsbar form. Den bearbetning som detta kräver bör falla inom myndighetens skyldigheter till uppfyllande av offentlighetsprincipen. Uppgifterna om en viss enhet i t. ex. körkortsregistret, bilregist-

ret eller fastighetsregistret bör sålunda kunna begäras.

Såsom OSK redan framhållit i avsnitt 6 synes skyldigheten att lämna ut uppgifter, som bevaras på ADB-medium, enligt gällande rätt inte sträcka sig längre än till utlämnande i utskrift (resp. kopia av karta, ritning eller bild). Liksom när det gäller handlingar i traditionell mening bör man utgå från, att rätten att utfå avskrift avser informationen, dvs. tankeinnehållet. I den mån sådana saker som textens uppställning, typsnitt eller un- derlag saknar betydelse för tankeinnehållet, kan inte skyldigheten för myndighet att tillhandahålla handlingi avskrift innebära att avskriften skall ha exakt samma utformning som handlingen. Skyldigheten att göra av- skrift bör i fråga om text på specialbehandlat papper otvivelaktigt kunna fullgöras genom skrift på vanligt skrivmaskinspapper. En tav- la, målad på duk, kan lämnas ut i form av en kopia på papper. I konsekvens härmed synes motsvarande skyldighet i fråga om informa- tion, lagrad på magnetband, hålkort eller hålremsa, inte gärna kunna avse kopia av magnetbandet, kortet eller remsan utan en- dast utskrift därav. Ännu mindre bör någon kunna kräva att få ut information, som lagras på ett skivminne, i form av ett magnetband, en operation som f. ö. kräver bearbetning.

Beträffande handlingi traditionell mening finns även möjligheten att taga del av handlingen i original hos myndigheten och själva skriva av den. I fråga om upptagningar för automatisk databehandling synes motsva- righet härtill föreligga endast isådana fall då informationen kan tagas fram på bildskärm.

Oavsett om den nu anförda tolkningen av gällande rätt godtages eller icke — som tidigare anmärkts har frågan inte slutligt avgjorts i praxis — anser OSK att offentlig- hetsprincipen måste anses tillgodosedd om information i upptagning för automatisk databehandling lämnas ut i form av utskrift eller, då så är möjligt, visas på bildskärm eller motsvarande.

Även de nu angivna formerna för tillhan- dahållande av information, som bevaras med

automatisk databehandling, förutsätter nor- malt, att vederbörande myndighet ställer datamaskin till förfogande och medverkar vid dess körning. Offentlighetskommittén föreslog att i motsvarigheten till 2 kap. 8 & TF skulle tas in en regel enligt vilken myndighet skulle vara skyldig att ställa särskilt hjälpmedel till förfogande, om det erfordrades för läsning eller avlyssning på stället. Detta innebar, att myndigheten skul- le vara skyldig att anordna körning med datamaskin, även om myndigheten själv inte förfogade över någon sådan. Avgift för utskrift skulle kunna bestämmas med hänsyn till kostnaderna härför. I remissyttrandena riktades kritik mot utformningen av försla- get, då det ansågs alltför betungande för myndigheterna i vissa fall.

OSK delar uppfattningen att myndighe- terna måste ställa datamaskin till förfogande i den mån det behövs för att offentlighets- principen skall tillgodoses. Såsom nyss an- märkts anser OSK emellertid principen en- dast omfatta sådant material, som myndig— heten själv har tillgång till.

Överföringen till läsbar form kan kräva särskild körning i datamaskin, förenad med olägenheter och kostnader. En awägning måste göras mellan å ena sidan dessa nackdelar och å andra sidan önskemålet att tillgodose offentlighetsprincipen.

Avvägningar av nu angivet slag kan bli aktuella även ifråga om handlingar. Jämlikt 2 kap. 85 TF skall sådana tillhandahållas på stället genast eller så snart ske kan. Skyldig- het att tillhandahålla handling på stället föreligger dock inte om betydande hinder därför möter.

Avvägningen när det gäller upptagningar för automatisk databehandling torde kunna ske efter samma principer som i fråga om handlingar. Har myndigheten ledig kapacitet eller omedelbar tillgång till uppgifter — t. ex. på bildskärm -— bör begäran om utbekom- mande av uppgift efterkommas genast eller så snart den berörda personalens övriga arbetsuppgifter medger det. Kan myndighe- ten med ringa besvär och utan extra kostnad få tillgång till datamaskintid hos annan

myndighet, bör den möjligheten utnyttjas för att skaffa fram uppgiften. Om myndighe- tens maskin är fullt utnyttjad men körning,i vilken ingår framtagning av den begärda uppgiften, planerats inom den närmaste tiden, bör denna körning kunna avvaktas. Men har sådan körning inte planerats inom rimlig tid, torde myndigheten kunna bli tvungen att göra en extrakörning för att få fram den önskade uppgiften. Hur snart detta måste ske blir beroende av tolkningen av uttrycken ”så snart ske kan” och ”betydan- de hinder” i 2 kap. 85 TF. Behovet av extrakömingar torde dock i väsentlig grad kunna begränsas genom vad kommittén i det följande föreslår för det fall att uppgiften finns hos myndigheten i handling och genom den regel att bevara vissa uppgifter i form av handling som föreslås i den särskilda data- lagen. Det arbete som offentlighets- principens tillgodoseende kräver bör i övrigt enligt OSK's mening räknas in i kalkylen för de myndigheter, som planerar att övergå till automatisk databehandling.

Samma principer torde kunna tillämpas beträffande myndigheter, som inte har till- gång till datamaskin. Om en sådan myndig- het innehar upptagningar för automatisk databehandling — en situation som i första hand torde kunna bli aktuell för arkiv- myndigheter — kan den inte tillgodogöra sig information från upptagningarna utan att hyra datamaskintid och få informationen överförd till läsbar form. 1 vilken utsträck- ning detta blir möjligt är till huvudsaklig del en anslagsfråga. När informationen väl över- förts till handling blir offentlighetsprincipen fullt tillgodosedd genom att allmänheten kan ta del av handlingen. Så länge myndigheten själv inte har tillgång till informationen kan man tänka sig möjligheten, att en person som önskar ta del av den själv ställer datamaskinkapacitet till förfogande. I sådant fall bör myndigheten medverka till utskrift av upptagningen.

Offentlighetsprincipen bör medföra, att avgift inte tas ut av den som tar del av upptagning genom utskrift eller läsning av bildskärm på stället, även om körningen av

datamaskin drager kostnader för myndighe- ten. Endast om utskrift eller avskrift, upprät— tad av myndigheten, skall tillställas sökanden bör avgift utgå.

8.3 Tillständstva'ng för automatisk databe- handling av personuppgifter

I avsnitt 7 har konstaterats, att begränsning— ar i utlämnande av material från myndighe- ternas med automatisk databehandling förda register inte ger ett tillräckligt och tillförlit- ligt skydd för otillbörligt intrång i personlig integritet. Sådana begränsningar hindrar inte att myndigheterna upprättar personregister för egen användning och inte heller att uppgifter cirkulerar mellan olika myndighe- ter eller att enskilda register upprättas. En viss spärr mot upprättande av enskilda register uppnås visserligen, eftersom sådana register hittills i stor utsträckning byggts upp och hållits aktuella med uppgifter från myndigheternas register. Om sådana uppgif- ter utlämnas enbart i form av utskrifter måste de åter överföras till maskinläsbar form, vilket i dagens läge oftast kräver stansning på hålkort eller hålremsa eller magnetbandskodning. Utvecklingen av op- tisk läsning som inmatningsmetod torde dock snart minska betydelsen härav, och därtill kommer att uppgifter kan insamlas utan anlitande av myndigheters biträde. En ut- ökad sekretessbeläggning av myndigheternas register kan rentav förbättra förutsättning- arna för privat insamling genom att priset på information stiger.

Det sist sagda visar enligt OSK:s uppfatt- ning att det inte är tillräckligt att meddela regler för myndigheters personregister. Om offentlighetsprincipen skall upprätthållas, går det inte att förhindra att uppgifter som lämnas ut från offentliga register används för att bygga upp och vidmakthålla enskilda register. Även enskilda register måste därför omfattas av en reglering för att ett effektivt integritetsskydd skall kunna åstadkommas.

En utväg att lösa problemet som kan diskuteras är att förbjuda att personregister

överhuvudtaget förs med automatisk data- behandling. Ett sådant förbud kan omfatta enbart enskilda register eller också även myndigheters.

ADB-tekniken medför emellertid stora fördelar i olika avseenden. Bland de viktigare kan nämnas att den ger möjligheter som tidigare till stor del inte funnits att samla, bevara, återfinna och bearbeta information. Detta skapar förutsättningar för att ställ- ningstaganden och avgöranden av olika slag skall grundas på fylligare, sakligt riktigare och bättre analyserat underlag än den manu- ella informationsbehandlingen medför. Det möjliggör mera rationell och därmed mindre resurskrävande verksamhet än tidigare varit möjligt, framför allt i fråga om arbetskrafts- behov. Detta ger fördelar inte endast för myndigheter och företag utan även för en- skilda t.ex. genom förenklat uppgiftsläm- nande eller säkrare och snabbare besked i olika avseenden. ADB-tekniken kan vidare väntas efter hand i allt större utsträckning överta åtskilliga mera rutinbetonade kontors- göromål.

De stora fördelar som ADB-tekniken ger gäller också personregistreringen. OSK kan för sin del inte finna att förbud mot personregistrering med automatisk databe- handling är en lämplig eller möjlig väg för att skydda personintegriteten. OSK förordar i stället att ADB-teknik skall få användas för registrering av personuppgifter när det inte finns anledning att anta att otillbörligt intrång i personlig integritet skall uppkom- ma.

Detta bör avgöras genom en avvägning av de intressen som talar för upprättande av ADB-register över personuppgifter mot de faror för intrångi den personliga integriteten som kan uppkomma. En sådan awägning kan enligt OSK:s mening inte, i varje fall f. n., göras generellt. Den måste göras från fall till fall, dvs. för varje tillämnat register innan det upprättas. Härvid bör föreskrifter om bl. a. utlämnande och annan användning av upplysningar från registret kunna medde— las, så att registret kan antas uppfylla den angivna förutsättningen. Denna prövning kan

dock inte ge fullständig säkerhet mot integri- tetsintrång. Det är därför nödvändigt att ingripande också kan ske i efterhand gent- emot register som medför sådant intrång.

Den antydda lösningen bör genomföras på det sättet att tillståndstvång för upprät- tande av personregister med automatisk databehandling införs. Tillständstvånget bör avse både statliga, kommunala och enskilda register. Lagstiftningen kan enligt OSK:s mening inte begränsas till vissa personregis- ter, t. ex. sådana av större omfattning eller sådana som bedöms medföra risk för intrång. Det är inte möjligt att med en generell regel avgränsa de register som i så fall skulle falla utanför lagstiftningen. Däremot bör vissa typer av enklare register, vilka regelmässigt kan antas inte medföra intrång, kunna un- dantas från tillståndstvånget och i stället underkastas anmälningsskyldighet. Person- registren måste också vara föremål för en fortlöpande tillsyn.

Prövningen och tillsynen bör anförtros en självständig myndighet, vars sammansättning ger garantier för att den företräder en bred medborgaropinion. Utgångspunkten för prövningen måste vara majoritetens värde- ringar, men liksom eljest i ett pluralistiskt samhälle bör betydande hänsyn tagas till minoritetsgrupper, särskilt i frågor där de är berörda. Med hänsyn till vad som tidigare sagts om integritetsfrågans bedömning i skilda åldersgrupper och med hänsyn till olikheter i utbildning, bosättningsort rn. rn. är detta av särskild vikt när det gäller de här aktuella problemen.

Såsom närmare utvecklas i avsnitt 9.2 föreslår OSK att myndigheten benämnes datainspektionen.

Tillståndsprövningen bör avse endast frå- gan om otillbörligt integritetsintrång är att befara och inte därutöver befatta sig med exempelvis ett prövat systems effektivitet. Frågan om integriteten måste emellertid bedömas med hänsyn till ett systems hela uppbyggnad, alltså inte bara vilka uppgifter som ingår utan också deras användning, samverkan med andra system, säkerheten mot läckage och missbruk m. m.

Tillstånd bör kunna förenas med villkori olika avseenden, däribland om inhämtande, bearbetning, användning och utlämnande av uppgifter. Vad beträffar myndigheter bör föreskrifter om utlämnande *av uppgift dock inte kunna inskränka myndighetens skyldig- heter enligt tryckfrihetsförordningen. En sådan frihet att genom myndighetsföre- skrifter inskränka offentligheten skulle näm- ligen knappast vara förenlig med det krav att inskränkningar skall noga angivas i lag, som uppställes i 2 kap. 1 & TF och som OSK anser böra bibehållas även för upptagningar- nas del.

Det bör framhållas, att sådana bearbet- ningar som ligger utanför offentlighetsprin- cipens tillämpning inte berörs av förbehållet, varför tillståndsbeslut kan förknippas med villkor ifråga om uppdateringar, on-line- förbindelser och dylika för automatisk data- behandling särskilt anpassade tillämpningar. Villkoren bör bl. a. kunna begränsa motta- garens rätt att använda uppgifterna i sin verksamhet, t. ex. för selektiv reklam, eller att vidarebefordra dem till andra. Om utläm- nande enligt offentlighetsprincipens regler skulle vara ägnat att vålla otillbörligt integri- tetsintrång finns det, när det gäller statliga register, också möjligheter att med administ- rativa och organisatoriska åtgärder minska riskerna. I stället för ett mycket brett och omfattande register hos en myndighet kan det exempelvis tänkas, att två register hos två olika myndigheter kan på ett tillfreds- ställande sätt lösa de uppgifter som ur allmän synpunkt är angelägna.

Tillståndsgivningen kan endast på ett fåtal punkter dirigeras med lagbestämmelser i nuvarande läge, varför tillståndsmyndigheten väsentligen kommer att hänvisas till att bygga upp sin praxis med ledning av de allmänna synpunkter som angivits i avsnitt 7 och de kommentarer härtill som kan tillkom- ma under lagstiftningsärendets fortsatta be- handling. Särskilda krav för tillstånd bör dock ställas i fråga om vissa känsliga grupper av information.

Utöver tillståndsregleringen, som syftar till en awägning mellan behovet av datare-

gister och riskerna för integritetsintrång, finns det enligt OSK:s mening skäl att ge dem, om vilka uppgifter finns i registren, ett visst inflytande över innehållet däri. Framför allt gäller detta i fråga om riktigheten och fullständigheten av registrerade uppgifter, som självfallet kan vara av stor betydelse även för den som uppgifterna avser. Detta förutsätter insyn i registren. Sådan insyn har också ett egenvärde, eftersom det kan vara integritetsintrång att inte känna till om man är registrerad och, i så fall, vilka uppgifter som ingår. Enligt OSK:s bedöm- ning är regler med denna innebörd behövliga.

I debatten har påyrkats att ingen skulle få införas i ett personregister mot sin vilja eller att det i varje fall borde föreligga rätt att bli utesluten ur ett personregister. Enligt OSK:s mening kan man dock inte i lagstiftningen laborera med- de berördas samtycke till registrering som ett självständigt kriterium. Om det skall vara meningsfullt att föra register och förteckningar med automatisk databehandlingsteknik kan man inte tvinga registerförarna att ha manuella specialrutiner för sådana som inte accepterar tekniken. Om en större eller mindre del av de personer, som berörs av ett ifrågasatt systern, motsät- ter sig registreringen, bör detta beaktas inom ramen för tillståndsprövningen.

Frågan torde ha sin största betydelse när det gäller s.k. selektiv reklam. I den mån kritiken mot sådan reklam tagit sikte på reklamens utformning synes den inte röra integritetsfrågor i den mening som behand- lats i detta betänkande. Eventuella olägen- heter bör motverkas inom ramen för lagstift- ningen om otillbörlig marknadsföring och illojal konkurrens. Däremot kan otillbörligt intrång i personlig integritet tänkas uppkom— ma genom att en lista över personer utläm- nas, om urvalet gjorts på grundval av person- liga förhållanden. Sker utsändning på sådant sätt att ingen får del av en sådan lista, vilket bör vara möjligt t. ex. om utsändningen sker direkt från den som svarar för registret, synes integritetsintrång kunna undvikas. Det- ta bör regleras från fall till fall i samband med tillståndsprövningen, inte genom en

Regler av nu angivna innebörd synes kunna samlas i en lag, som OSK anser böra, med användande av den terminologi som förekommit i debatten, kallas datalagen.

Tillstånds- och anmälningsskyldigheten bör straffsanktioneras. OSK har också funnit erforderligt att föreslå en viss komplettering av brottsbalkens regler. I datalagsförslaget föreslås även en bestämmelse om skade- stånd. Vissa ändringar i sekretesslagstift- ningen, bl.a. för att göra sekretessen för handlingar tillämplig på upptagningar för automatisk databehandling, bör också ge- nomföras.

9. Lagstiftningens utformning

9.1. Tryckfrihetsförordningen

Såsom framgått av den allmänna motive- ringen kan alla TF:s regler om handlingar i praktiken inte tillämpas på samtliga nya datamedier. En komplettering av 2 kap. TF med regler om upptagningar för automatisk databehandling är därför erforderlig.

Inte minst med hänsyn till att kommittén i sitt slutliga betänkande kan komma att föreslå omarbetning av kapitlet, kan skäl anföras för att lagtekniskt lösa frågan så att till kapitlet fogas en ny paragraf innehållan- de de speciella reglerna för datamedier. En sådan paragraf måste emellertid innehålla en rad hänvisningar till eller upprepningar av bestämmelserna rörande handlingar. Detta leder till svårigheter vid paragrafens utform- ning och sannolikt också vid dess tillämpning i praktiken. Med hänsyn härtill förordar kommittén, att bestämmelserna i stället utformas som tillägg till eller ändringar i samtliga berörda paragrafer i 2 kap.

1 5

Så långt möjligt bör regleringen beträffande datamedierna göras parallell med regleringen i fråga om handlingarna. Detta förutsätter att inte heller de nya reglerna tar sikte på själva informationen utan på ett konkret föremål, motsvarande handling. Ett konkret

föremål, som på detta sätt kan utväljas som regelns objekt, är den upptagning i vilken uppgifterna fixerats i ett minne, ett datamedium. Exempelvis är magnetband, skivminnen, trumminnen och kärnminnen datamedier i den angivna meningen. Det utmärkande för upptagningarna är att de antingen ingår i eller kan ”matas in”, dvs. maskinellt avläsas, i ett automatiskt databe- handlingssystem för att informationen där skall ingå i en bearbetningsprocess. F. 11. sker denna fixering som regel genom ett magneti- seringsförfarande. Det synes dock fullt an— tagligt att andra typer av förfaranden kan komma till användning i framtiden. Även i fråga om själva medierna har man anledning att räkna med att nya typer utvecklas. En klar tendens i den tekniska utvecklingen då det gäller inmatning av data i datamaskin är att gapet mellan traditionella handlingar och datamedier minskar. Sålunda kan i viss, ehuru ännu begränsad utsträckning tryckt och handskriven information redan utan mellanled föras in i den automatiska databe- handlingsprocessen.

Hålkort och hålremsor torde enligt de föreslagna reglerna bli att betrakta som både handlingar och upptagningar i flertalet fall. I den mån text förekommer på dem — vilketi fråga om hålkort är vanligt — är det uppenbart att de är att anse som handlingar. I övrigt är det placeringen av hålen på kort och remsor som är bärare av information.

Hålens utformning och inbördes läge formar en bild, som torde vara av den art att den enligt 2 kap. 25 andra stycket TF faller under reglerna för handling. Eftersom hål- kort och hålremsor också kan läsas på maskinell väg i ett ADB-system torde de dessutom utgöra upptagningar för automa- tisk databehandling i den mening OSK an- vänder.

Även upptagningar på mikrofilm kommer i viss utsträckning att falla in under reglerna för såväl handlingar som upptagningar. Som handling måste en mikrofilm anses om den — ev. med hjälp av läsapparat — kan ge en för ögat uppfattbar information i text eller bild. Upptagning för automatisk databehandling är den i den mån den kan läsas maskinellt.

Någon definition av begreppen handling resp. upptagning eller någon uttrycklig gräns- dragning mellan dessa båda begrepp synes inte nödvändig. Om ett föremål samtidigt skulle utgöra både handling och upptagning omfattas det både av reglerna för handling och av reglerna för upptagning. Finns hela informationen i båda formerna, är det ur offentlighetsprincipens synpunkt likgiltigt om reglerna för handling eller reglerna för upptagning tillämpas. I ett sådant fall bör dock, som närmare utvecklas vid 8 5, av praktiska skäl reglerna om handling ges företräde. Inte heller begreppet automatisk databehandling torde behöva definieras. Här- med avses den hantering av information som sker med datamaskin. Den har närmare beskrivits i det föregående och någon osäker- het om vad som avses därmed torde knap- past behöva uppkomma.

Det vore önskvärt att finna en utformning av TF som kunde förväntas göra den tillämplig på alla framtida tekniker för bevaring av information. Ett sådant företag är dock vanskligt, eftersom det knappast kan förutses vilka vägar den tekniska utveckling- en på området kan komma att gå. Med hänsyn härtill anser sig kommittén böra avstå från att söka utforma regler som uttryckligen innefattar även alla nytillkom- mande tekniska lösningar. Praxis i fråga om offentlighetsprincipens tillämpning på de

nuvarande ADB-medierna visar att myndig- heterna är beredda till en mycket vidsträckt tolkning av TF för att skydda denna princip. Det finns alltså anledning räkna med att principens tillämpning på nya metoder på området kan övergångsvis lösas till dess lagstiftningen hinner anpassas till dem.

Kommittén föreslår på grund av det anförda att huvudregeln om offentlighet uttryckligen görs tillämplig inte bara som nu på handlingar utan också på sådana upptag- ningar som är avsedda för automatisk data- behandling. Det bör härvid observeras att sådana upptagningar kan upprättas utan hjälp av automatisk databehandling, varför bestämmelserna inte kan begränsas till upp- tagningar som tillkommit med hjälp av sådan teknik. Det bör vidare noteras, att en uppgift i en upptagning kan vara uppdelad på flera register i datateknisk bemärkelse, vilka t. o. m. kan finnas i skilda fysiska minnen, varför uppgiften, när man skall ta del av den, måste sammanställas från flera håll. Även i dessa fall torde det dock vara fråga om samma upptagning.

Genom införande av en sådan regel torde, utan att det uttryckligen anges i TF, av texten tydligt framgå att begreppet handling i TF:s mening inte generellt omfattar upptag- ningar för automatisk databehandling.

På samma sätt som offentlighetsprincipen omfattar endast handlingar som enligt TF:s uttryckssätt är allmänna bör offentlig- hetsprincipen i fråga om upptagningarna begränsas till allmänna upptagningar. Vad därmed avses får definieras i följande para- grafer på motsvarande sätt som sker i fråga om handlingar.

Även de grunder för sekretess, som anges i l 5 första stycket, bör gälla för uppgifter som databehandlas. Den enskilda uppgiften är ur sekretessynpunkt i och för sig lika känslig vare sig den förekommer i handling eller i upptagning för automatisk databe- handling. Även de sekretessregler som ut- färdats i och med stöd av sekretesslagen (1937: 249) bör därför göras tillämpliga på uppgifter som finns i upptagningar för automatisk databehandling.

De nuvarande bestämmelserna i 1 & bör följaktligen anges omfatta även allmänna upptagningar för automatisk databehandling. Möjligheten att utfärda sekretessbe- stämmelser till skydd för anständighet och sedlighet torde samtidigt kunna utgå. Detta intresse torde helt täckas av skyddet för privatlivets helgd.

Sekretessregler är, som tidigare framhål— lits, inte ett tillräckligt medel för att hindra otillbörligt integritetsintrång med hjälp av automatisk databehandling. Genom ett tillägg till 1 & bör därför möjlighet skapas att föreskriva även andra inskränkningar. Möjlig- heten utnyttjas i 11 å i den föreslagna datalagen.

Det finns inte anledning anta annat än att skyddet för den personliga integriteten faller in under de intressen som ingår i den i l & f.n. angivna ramen för de inskränkningar som får göras i offentlighetsprincipen. Åt- skilliga där upptagna intressen har emellertid uppenbarligen inte något med personlig integritet att göra. Såsom anförts i avsnitt 7.4 kan det inte uteslutas att även dessa intressen kan komma i fara genom automa- tisk databehandling.

Även om OSK f. 11. inte föreslår regler till skydd mot riskerna till följd av automatisk databehandling annat än såvitt avser den personliga integriteten, kan det med hänsyn till det anförda vara lämpligt att nu genom- föra de ändringar i TF som behÖVS för att motsvarande skydd för övriga angivna intres- sen skall kunna införas vid behov.

De föreslagna ändringarna i innehållet i 15 kan lämpligen genomföras genom att huvudregeln i första stycket om offentlig- hetsprincipen och bestämmelsen i samma stycke om de inskränkningar som får görasi denna förklaras tillämpliga även på allmänna upptagningar för automatisk databehandling. Även föreskriften i andra stycket, att undan- tagen skall noga anges i lag som stiftats samfällt av Konungen och riksdagen bör göras tillämplig på dessa upptagningar. Bind- ningen till ”särskild lag” dvs. sekretesslagen, bör däremot inte gälla inskränkningar utöver sekretessbeläggning.

I 25 bör, liksom i fråga om handlingar, kriteriet för att en upptagning skall betraktas som allmän ges. Beträffande handlingar är detta kriterium att handlingen förvaras hos en myndighet.

Hur en upptagning förvaras kan, såsom förut anförts, inte vara avgörande för om offentlighetsprincipen skall tillämpas på den eller inte. Det är icke ovanligt att driftsansva- ret för den automatiska databehandlingen ombesörjes av en annan myndighet än den som svarar för upptagningens innehåll och utnyttjar det material som finns däri. Den myndighet som har driftsansvaret saknar i regel möjlighet att bedöma offentlighets- frågor som rör upptagningen. Sådana frågor bör bedömas av den myndighet för vars räkning upptagningen gjorts. Det saknar härvidlag betydelse vilken av myndigheterna som förvarar den aktuella upptagningen.

När en myndighet via terminal har till- gång till uppgifter i en upptagning som förvaras hos annan, bör det vidare vara möjligt för allmänheten att vända sig till förstnämnda myndighet för att få del av uppgifterna.

Det förekommer att driften uppdras åt ett privat företag eller en organisation som inte är att betrakta som myndighet i TFs bemärkelse. Detta bör självfallet inte medföra att offentlighetsprincipen inte skul- le bli tillämplig på upptagningen.

En upptagning bör alltså betraktas som allmän, så snart en myndighet förfogar över den. Att det kan förekomma att två eller flera myndigheter helt eller delvis förfogar över samma upptagning saknar härvidlag betydelse. Den närmare angivningen av den tidpunkt då en myndighet skall anses förfoga över en upptagning får, på samma sätt somi fråga om handlingar, ske i 5 5. Den nu föreslagna regeln bör fogas som ett tredje stycke till 2 5.

När regler om upptagning för automatisk databehandling tas in i TF, torde det bli nödvändigt att införa regler även för andra slag av upptagningar, vilka f. n. i praxis torde

jämställas med handling. I praktiken anses detta huvudsakligen gälla fonogram och andra ljudupptagningar. En regel att dessa upptagningar, dvs. de som kan läsas eller avlyssnas med annan teknik än automatisk databehandling, skall behandlas som hand- lingar vid tillämpningen av 2 kap. TF synes kunna fogas till 2å andra stycket. Härav torde följa att sekretessreglerna för handling- ar blir tillämpliga på dessa upptagningar.

35

I fråga om myndighetsbegreppet torde någon ändring inte påkallas av de nya reglerna.

4å

Denna paragraf innehåller reglerna om un- dantag från offentlighetsprincipen för min- nesanteckning och annan uppteckning som verkställts enbart för måls eller ärendes föredragning eller beredande till avgörande. Vissa motsvarigheter, närmast till den senare av dessa kategorier, finns inom den automa- tiska databehandlingen. Sålunda förekom- mer det inte sällan att en bearbetning görs i flera etapper. En sådan etapp kan resulterai att en upptagning tillfälligt kommer att finnas som ett mellanled i bearbetningen. Normalt överförs ett sådant mellanled inte till läsbar text och myndigheten tar sålunda inte del av det. Under eller efter den fortsatta bearbetningen blir upptagningen avmagnetiserad. I vissa fall kan sådana mellanled förvaras något längre. Man samlar ibland upp nytillkommande anteckningari en särskild upptagning, vilken periodvis, t. ex. varje dag eller varje vecka, används för att ändra själva huvudupptagningen. Samkör- ning mellan skilda datasystem sker ofta i den formen att en upptagning, normalt ett magnetband, med uppgifter lämnas över från det ena systemet till det andra. Uppgifterna förs sedan, ofta periodvis, in i upptagningar i det senare systemet. Ibland kan överförings-

bandet bli liggande kanske en vecka innan denna införing sker.

I alla dessa fall ingår den mer eller mindre tillfälliga upptagningen som ett led i en större bearbetning. Detta mellanled är ofta obegripligt utan sammanställning med andra uppgifter. Myndigheten tar oftast överhuvud inte del av uppgifterna förrän bearbetningen slutförts. Om man tar del av dem, är det endast för att kontrollera att bearbetningen fortgår efter planerna.

Det synes icke finnas anledning att lämna ut uppgifter av denna art förrän bearbet- ningen avslutats. En föreskrift härom kan lämpligen föras in som ett andra stycke i 4 5 av innebörd att upptagning som endast utgör ett led vid bearbetning i datamaskin inte skall anses som allmän förrän bearbetningen avslutats. Uttryckssättet avses omfatta även det fall då den upptagning som utgör mellanledet upprättas hos en myndighet och överlämnas till en annan [myndighet som slutför bearbetningen. Om en upptagning överförs till läsbar form eller om den sparas, bör bearbetningen i denna del anses avslutad även om upptagningen används för vidare- bearbetning, vilken då får betraktas som en ny bearbetning.

Motsvarande bör även gälla vid samkör- ning mellan en privat registerförares datama- skin och en myndighets. Det kan tillgå så att ett företag, t. ex. en försäkringsanstalt, över- lämnar ett magnetband med personnummer till länsstyrelsens befolkningsregister med begäran om adressuppgifter för ifrågavarande personer. Genom körning av detta magnet- band mot befolkningsregistret upprättas ett nytt magnetband med personnummer och adresser. Båda magnetbanden överlämnas till företaget. Körningen medför inga ändringari befolkningsregistret. Länsstyrelsen tar inte del av uppgifterna i magnetbanden och dessa överförs inte till läsbar form. Något offent- lighetsintresse finns uppenbarligen inte knu- tet till innehållet i magnetbanden. Uppgifter- na där kan fortfarande hämtas ur befolk- ningsregistret. Att informationsöverföringen förekommit och vad den omfattar bör framgå av den vid datamaskinen förda

loggen. Denna är normalt offentlig enligt reglerna om allmänna handlingar och allmän- na upptagningar.

55

Denna paragraf anger den tidpunkt från vilken en handling skall anses som allmän handling till följd av att den inkommit till myndighet eller upprättats hos myndighet.

Som en motsvarighet härtill behövs regler som avgör från vilken tidpunkt en myndig- het anses förfoga över en upptagning för automatisk databehandling, dvs. från vilken tidpunkt denna skall betraktas som allmän och följaktligen underkastad offentlighets- principen. Det synes knappast möjligt att på det sätt som skett i fråga om handling anknyta denna tidpunkt till upptagningens inkomst resp. upprättande. I vissa fall kommer upptagningen inte ens att fysiskt finnas hos myndigheten, nämligen då data- maskindriften uppdragits åt annan. Den myndighet (eller det enskilda företag) som ombesörjer driften av systemet och dit uppgifterna alltså kommer in har kanske inte ens rätt att ta del av dessa. I andra fall kan en myndighet ha tillgång till vissa men inte alla uppgifter i en upptagning. Det är också svårt att entydigt ange vid vilken tidpunkt en uppgift som via terminal inmatas av annan myndighet skall anses inkommen. Slutligen kan det tänkas att myndigheten, t. ex. en arkivmyndighet till vilken ett datamedium överlämnas, inte ens har tillgång till data- maskin eller program för att databehandla upptagningen, dvs. saknar tekniska möjlighe- ter därtill.

För att en myndighet skall anses förfoga över en upptagning bör förutsättas att myndigheten har befogenhet att ta del av upptagningen. Har myndigheten tillgång en- dast till vissa uppgifter, förfogar den över upptagningen i motsvarande del. Dessutom bör förutsättas att myndigheten har tekniska möjligheter att ta del av uppgifterna med hjälp av egen datamaskin eller med biträde av annan datamaskinsinnehavare.

I de fall då olika myndigheter har tillgång till upptagningen eller delar av denna, bör de följaktligen alla anses förfoga över upptag- ningen i motsvarande del.

En myndighet kan inte anses ha möjlighet att ta del av uppgifter om den inte kan — direkt eller via terminal eller datamaskinell förbindelse — överföra uppgifterna till hand- ling, dvs. till text, karta, ritning eller bild — på bildskärm eller i utskrift. Såsom förut anförts är emellertid även hålkort och hålremsa att anse som handling liksom mikrofilm även om den inte innehåller text. Kan myndigheten överföra upptagning- en endast till hålkort eller mikrofilm utan text, dvs. endast till en inte läsbar handling, är det meningslöst att vända sig dit för att få del av uppgifterna. En myndighet bör därför anses förfoga över en upptagning endast om myndigheten har befogenhet och möjlighet att överföra upptagningen till läsbar form. Detta innebär inte att den som önskar ta del av uppgiften måste förstå det språk på vilket den är avfattad eller den kod i vilken originaltexten förekom. Däremot kan en handling med enbart maskinläsbar text inte godtas.

I varje fall teoretiskt kan det tänkas att information samlas i en upptagning för att användas enbart vid bearbetningar tillsam- mans med material i ett annat system och att lagringen sker så att ingen har direkt tillgång till förstnämnda information. Endast resulta- tet av bearbetningar kan göras tillgängligt. I sådana fall synes det tillräckligt att allmän- heten har tillgång endast till detta resultat.

I ett tredje stycke i paragrafen bör på grund av det sagda föreskrivas att en myndighet anses förfoga över en upptagning i den mån myndigheten har befogenhet och möjlighet att överföra upptagningen till läsbar form.

Den föreslagna föreskriften torde innebä- ra att uppgifterna i princip blir tillgängliga för allmänheten minst lika tidigt som hand- lingar enligt de nuvarande reglerna i 5 5. I den del upptagningarna innehåller protokoll och därmed jämförliga handlingar synes de inte böra bli tillgängliga för allmänheten

förrän protokoll och därmed jämförliga anteckningar justerats eller eljest blivit fär- digställda. Detta bör uttryckligen anges i det föreslagna tredje stycket.

Reglerna om när handling skall anses upprättad i denna paragraf har bl.a. till ändamål att tillförsäkra myndigheterna en viss arbetsro, i det att handlingar hänförliga till visst mål eller ärende inte blir allmänna förrän de expedierats eller saken slutbehand- lats. Motsvarande regel synes böra gälla sådana upptagningar, som myndighet gjort särskilt för visst mål eller ärende. Även denna inskränkning kan anges i tredje stycket.

65

Även i den mån uppgifter som avses i 6 5 förekommer i upptagningar för automatisk databehandling bör de i paragrafen angivna tidpunkterna för offentlighetens inträdande gälla. I fråga om beslut som avses i andra stycket finns planer på att beslut av myndig- het skall tas in i sådan upptagning, nämligen inskrivningsmyndighets beslut vid utnyttjan- de av automatisk databehandling på fastig— hetsinskrivningsväsendets område.

Detta bör genomföras genom att ett nytt, fjärde stycke fogas till paragrafen.

75

Det torde vara tänkbart att en enskild upptagning för automatisk databehandling överlämnas till allmänt arkiv eller bibliotek eller på annat sätt till myndighet uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål. Reglerna i 7 5 om hur det i sådant fall skall förfaras med handlingar bör därför också gälla upptagningar.

85

Denna paragraf reglerar proceduren när någon vill ta del av 'en allmän handling och

de rättigheter han har samt de skyldigheter myndigheten har. Handlingen skall genast eller så snart ske kan utan avgift tillhandahål- las honom för läsning eller avskrivning på stället. Han har också rätt att mot fastställd avgift få avskrift av handlingen (med undan— tag för handlingar hos kommunala myndig- heter, varom mera nedan).

Såsom redan utvecklats i avsnitt 6 kan reglerna om handlingar inte oförändrade överföras till upptagningar för automatisk databehandling. Upptagningarna kan inte läsas eller avskrivas utan måste först överfö- ras till läsbar form. Detta kräver vanligen en mera kvalificerad medverkan från myndig- heten än när det rör sig om en handling. Oftast måste myndigheten föranstalta om körning i datamaskin. Visning av informa- tionen på bildskärm möjliggör läsning och avskrivning på samma sätt som ifråga om handling. Om bildskärm ej står till förfogan- de måste utskrift göras.

Regeln om tillhandahållande av upptag- ningar bör i enlighet med denna tankegång utformas så, att upptagning skall tillhanda- hållas i läsbar form. Den närmare innebörden av myndighets skyldighet att medverka har diskuterats i avsnitt 8. Här skall endast erinras om att skyldigheten är begränsad till den information som är tillgänglig för myn— digheten själv samt att besvär och kostnader inom ramen för den i paragrafen angivna skälighetsprövningen får bäras av myndighe- ten.

Den föreslagna lydelsen innebär att TF ej medför skyldighet för myndighet att lämna ut upptagning för automatisk databehand- lingi form av kopia av datamedium.

Den viktiga begränsningen att offentlig- hetsprincipen ej omfattar någon rätt att få arbete utfört hos myndigheterna för fram— ställning av ny information, t.ex. genom sammanställning och sortering, är av särskild betydelse i fråga om upptagningarna. Att inmatade primäruppgifter uppdelats på skil- da upptagningar eller sorterats i olika register i detta ords datatekniska bemärkelse medför emellertid inte att uppgifterna faller utanför offentligheten. Den databehandling som

krävs för att ta fram uppgifterna i sådana fall måste anses ingå i myndighetens skyldighe- ter.

Av enkäten till den offentliga sektorn framgår att en stor del av de uppgifter som myndighet lagrar i datamaskin också finnas i handling hos myndigheten. Detta kan gälla både blanketter och andra handlingar som används för att mata in uppgifter, resultat av bearbetning som tagits ut ur maskinen för att myndigheten skall ha tillgång till det i läsbar form och kopior av uppgifter vilka lämnats ut från myndigheten. Enligt kom- mitténs uppfattning bör vidare uppgifter som används för handläggning av mål eller ärende i regel ingå i en handling i akten. En föreskrift härom föreslås som tidigare an- tytt-s i den särskilda datalagen. I den mån en önskad uppgift finns i handling hos myndig- heten synes det inte rimligen kunna begäras att datamaskinen skall köras för att ta fram samma uppgift. Skyldigheten att tillhanda- hålla upptagning på stället bör därför inte gälla i fråga om uppgift som myndigheten förvarar i handling.

För att allmänheten skall kunna ta del av uppgifter som förvaras med automatisk databehandling och inte finns i handling måste de tas fram i sådan form att de kan läsas. Är det fråga om inmatad text bör alltså uppgifterna överföras till text. Motsvarande bör gälla i fråga om inmatad karta, ritning eller bild; en kopia bör tas fram. Om hålkort eller hålremsa använts för inmatningen bör det inte vara tillräckligt att överföra uppgif- terna till hålkortets eller hålremsans form. Om det för att uppgifter från en upptagning skall bli förståeliga, krävs att uppgifter hämtas också från annan upptagning, över vilken myndigheten förfogar, bör som förut angivits skyldighet därtill föreligga. Det sagda synes även här kunna uttryckas med att uppgifterna skall tillhandahållas i läsbar form. Härav följer också att det inte är tillräckligt att överföra uppgifterna till mik— rofilm som innehåller kod eller speciella tecken, medan däremot mikrofilm med text bör vara godtagbar under förutsättning att läsapparat tillhandahålls. Med läsbar form

avses både bildskärm och utskrift av uppgif- terna.

Såsom framhållits i den allmänna motive- ringen kan den angivna skyldigheten att tillhandahålla utskrift eller bildskärm för läsning bli relativt betungande. Det är emel- lertid en kostnad, som är nödvändig, om man vill slå vakt om offentlighetsprincipen. Avgiftsbeläggning bör ej komma ifråga för själva framtagningen av information.

Skyldigheten att tillhandahålla upptag- ning i läsbar form, att mot fastställd avgift göra utskrift av upptagningen liksom befriel- se från dessa skyldigheter när uppgiften finns i allmän handling hos myndigheten bör gälla även sådana upptagningar som inte är avsed— da för automatisk databehandling, t.ex. hålkort för hålkortsmaskiner.

Offentlighetskommittén (SOU 1966: 60 s. 24 och 211) föreslog att regeln i 85 att allmän handling skall tillhandahållas den som för läsning eller avskrivning på stället önskar ta del därav skulle kompletteras med mot- svarande rätt för den som önskar ta del av handling för avlyssning eller avbildning. Även skyldighet att tillhandahålla hjälpme- del för läsning eller avlyssning borde införas i grundlagen.

Enligt det förslag till ändring av 2 & som OSK lägger fram skall upptagningar som kräver tekniskt hjälpmedel för läsning eller avlyssning jämställas med handling. Härav torde följa att vad som sägs om läsning av handling också skall tillämpas i fråga om avlyssning. Uttrycket avskrivning torde även omfatta avbildning. Att myndigheten skall tillhandahålla hjälpmedel som den har till- gång till för att den som önskar skall kunna ta del av en handling, t. ex. läsapparat för mikrofilm eller uppspelningsapparat, tor- de utan uttrycklig föreskrift följa av de föreslagna reglerna. Har myndigheten inte tillgång till erforderliga hjälpmedel, bör den inte vara skyldig att anskaffa sådana; myn- digheten kan ju då inte själv ta del av materialet. För arkiv får statsmakterna ge— nom anslag se till att hjälpmedel som anses behövliga blir tillgängliga. Om en myndighet, som inte har tillgång till erforderliga tekniska

hjälpmedel för att överföra upptagning för automatisk databehandling till läsbar form, förvarar en sådan upptagning, blir alltså det aktuella läget detsamma som när en handling utgallras. I- viss mån är dock situationen gynnsammare ur offentlighetssynpunkt, ef- tersom det finns möjligheter att återföra informationen till offentligheten.

Myndigheten bör inte vara skyldig att lämna ut hålkort och hålremsa i form av kort eller remsa. I så fall skulle, i de f. n. mycket vanliga fall där sådana hjälpmedel använts för inmatning i datamaskin, bestämmelserna till skydd mot risker till följd av automatisk databehandling kunna kringgås genom att hålkorten eller hålremsan användes för auto- matisk databehandling utan tillstånd eller utomlands. Hålkort och hålremsa är enligt den föreslagna texten att anse som hand- lingar. Allmänheten har alltså rätt att läsa och skriva av text på dem och att mot avgift få avskrift av texten. Hålen och deras inbördes läge är närmast att betrakta som ett slags bild, varav allmänheten har rätt att få kopia. Kopian behöver emellertid inte utfär- das i form av hålkort eller hålremsa utan endast i form av t. ex. en fotografisk kopia av handlingen. Härigenom torde riskerna för kringgående av bestämmelserna i praktiken kunna anses uteslutna åtminstone så länge optisk läsning ej blivit vanlig. Självfallet måste det föreligga rätt att få ut uppgifterna iform av utskrift eller annan handling.

Om en upptagning innehåller hemliga uppgifter eller utlämning eljest är inskränkt jämlikt lagregeln bör, på samma sätt som gäller i fråga om handling, avskrift av utskriften kunna lämnas ut i de delar denna inte är hemlig.

Såsom tidigare framgått medför ADB— tekniken stora möjligheter till inhämtande av uppgifter även på långa avstånd via termi- naler av skilda slag eller genom on-line- förbindelse mellan datamaskiner. Begäran om anslutning av detta slag kan emellertid inte grundas på offentlighetsprincipen. Detta bör dock inte hindra att enskild kan få tillstånd att ansluta terminal eller data- maskin till statlig myndighets databank. När

det gäller personuppgifter kommer detta enligt förslaget till datalag att kräva tillstånd. I övrigt bör medgivande kunna lämnas av vederbörande myndighet, om det anses lämpligt och det nödvändiga skyddet för sekretessbelagda uppgifter och mot för- vanskning av upptagningarna kan åstadkom- mas. Någon föreskrift i TF rörande sådana anslutningar krävs inte.

Offentlighetskommittén (s. 213) föreslog att skyldighet att mot fastställd avgift lämna avskrift av allmän handling skulle gälla inte bara, som f. n., statlig myndighet utan också kommunerna. Detta förslag, som vid remiss- behandlingen tillstyrktes även från kommu- nalt håll, synes böra genomföras i detta sammanhang. Skyldigheten bör självfallet omfatta även upptagningar för automatisk databehandling. Avgift för avskrift eller utskrift torde kunna fastställas av kommu- nerna själva. OSK utgår från att de statliga avgiftsbestämmelserna i stort sett kommer att tjäna som mönster.

95

Fråga om utlämning av allmän handling prövas av den myndighet där handlingen finns. Motsvarigheten till detta i fråga om upptagning för automatisk databehandling bör vara den myndighet som förfogar över den ifrågavarande upptagningen, dvs. enligt den tidigare givna definitionen har befogen- het och möjlighet att överföra den till läsbar form. Detta innebär att två eller flera myndigheter i vissa fall kan ha att pröva utlämningsfrågor rörande samma upptagning eller del av upptagning.

Andra styckets regler om befogenheterna att pröva utlämningsfrågor inom myndig- heten synes kunna gälla även för upptagning för automatisk databehandling. Detsamma gäller den s.k. kvalificerade hemligstämp- lingen som omtalas i tredje stycket.

Bestämmelserna i dessa paragrafer om klagan över beslut rörande utlämning av handling och om hemligstämpling synes kunna gälla även för den automatiska databehandlingen.

Hemligstämpling av en upptagning bör ske i den formen att en etikett anbringas på det hölje vari upptagningen förvaras. Dessa upptagningar bör också genom utformningen av programmen för uppgifternas framtagan- de eller i form av andra anordningar tryggas mot att uppgifter som kan vara hemliga lämnas ut utan prövning av myndigheten. Även detta torde omfattas av det nuvarande uttrycket i 14 5 att ”anteckning därom skall göras”.

Även de inskränkningar som föreskrivs till skydd mot de särskilda riskerna på grund av den automatiska databehandlingen bör kun- na antecknas på motsvarande sätt.

Om flera myndigheter förfogar över sam- ma upptagning eller del av upptagning på sådant sätt att hemligstämpling inte kan ske för varje myndighet för sig synes hemlig- stämpling böra ske i samråd. Kan myndig- heterna inte enas om hemligstämpling, bör sådan inte göras. Någon av myndigheterna kan naturligtvis hänskjuta frågan till Kungl. Maj:t, som då har att avgöra om hemlig- stämpling skall ske eller inte.

9.2. Datalagen Inledande bestämmelser

Flertalet av de specialbestämmelser som behövs för integritetsskyddet föreslås ingåi en särskild lag, datalagen. I denna bör samlas reglerna om tillståndstvång och anmälnings- skyldighet, om förhållandet mellan dem som för personregister och dem om vilka uppgif- ter förs in däri samt om datainspektionen och dess befogenheter.

Syftet med datalagen är, såsom tidigare framgått, att förhindra att upplysningar om personer samlas, sammanställs och framställs med automatisk databehandling på sådant sätt att otillbörligt intrång i vederbörandes personliga integritet uppkommer. Kommit- tén har förut framhållit, att det inte är möjligt att mera exakt ange området för den personliga integriteten. Gränsdragningen om- kring detta måste ske från fall till fall och överlåtas åt praxis.

Detsamma gäller självfallet de uppgifter som kan lämna sådan upplysning om en person att integritetsintrång kan uppkomma. Dessa uppgifter kan vara av de mest skilda slag och någon möjlighet att klart peka ut dem torde inte föreligga. Även i denna del måste det ankomma på praxis att från fall till fall bestämma vilka uppgifter det rör sig om.

Förutsättningen för att en uppgift skall kunna leda till intrång i personlig integritet är emellertid att den kan ge upplysning om en enskild person. Detta förutsätter isin tur att registret innehåller någon uppgift som gör det möjligt att identifiera den person som upplysningen avser. Tillständstvånget för registrering av uppgifter rörande personer behöver alltså endast omfatta register som innehåller sådana identitetsuppgifter. Det är här i första hand fråga om namn eller personnummer. Men det ärinte nödvändigt att identitetsuppgiften är entydig eller unik eller sådan att den är mera allmänt bekant. Även register som inte innehåller andra identitetsuppgifter än sådana som gör det möjligt enbart för den invigde att förstå vilken person en upplysning avser bör omfat- tas av tillståndstvånget. Det bör alltså vara tillräckligt att i registret finns t. ex. anställ— ningsnummer eller medlemsnummer eller liknande. Om man t. ex. istatistisk verksam- het avskiljer identitetsuppgifter från statis- tikblanketter för att undvika identifiering av uppgiftslämnare men i stället i registret matar in en löpande numrering som också återfinns på identitetsuppgiftema så att man

med ledning därav kan hänföra registerupp- gifterna till viss uppgiftslämnare bör registret omfattas av tillståndstvånget. Att identifie- ringen måste göras manuellt bör inte inverka.

Tillständstvånget bör alltså omfatta re- gister som innehåller namn, personnummer eller annan uppgift med ledning varav upp- lysning kan hänföras till enskild person. Fastän även register, som normalt inte betecknas som personregister, t. ex. fastig- hetsregister eller bilregister, bör omfattas av tillståndstvånget, synes likväl register som innehåller uppgifter av nämnda slag i lagen kunna betecknas personregister.

Uppgift som lämnar upplysning om en- skild person bör kunna kallas personuppgift.

Den person, till vilken personuppgifterna kan hänföras, bör i lagen kunna betecknas den registrerade.

Tillstånd enligt lagen bör lämnas en fysisk eller juridisk person. I de fall då driften överlämnats åt en servicebyrå eller i övrigt till annan än den för vars verksamhet den automatiska databehandlingen skall utföras bör tillståndet lämnas den senare. Denne synes i lagen kunna benämnas registerförare.

Lagen bör inledas med en paragraf inne— hållande de angivna definitionerna.

Tillstånd och anmälan 2 5

I 2 % bör huvudregeln om tillståndstvånget upptas. Den kan, med den innebörd, som enligt förslaget till l ä i lagen skall ges åt begreppet personregister, avse rätten att föra sådant register.

Prövningen kan emellertid, som i den allmänna motiveringen angivits, inte inskrän- kas till registrens innehåll. Det kan inte alltid vara nödvändigt eller lämpligt att skydda integriteten genom att förbjuda att vissa uppgifter ingår i eller framställs genom automatisk databehandling. En sådan metod skulle leda till att rationella förfaranden i vissa fall omöjliggjordes i onödan. Det bör ofta vara möjligt att tillåta automatisk databehandling under förutsättning att vissa

uppgifter inte lämnas ut till annan. Det kan också tänkas att sådana uppgifter får lämnas ut till vissa mottagare men inte till andra. Huruvida begränsning skall föreskrivasi fråga om utlämning och annat användande och i så fall hur denna skall utformas bör avgöras från fall till fall med hänsyn till de risker för integritetskränkning som kan anses föreligga just i det fallet.

Av det sagda framgår att lagens regler även måste avse registrets innehåll liksom utlämnande och annan användning av per- sonuppgifter. Vilka uppgifter som bör få ingå och hur de skall få användas bör regleras i föreskrifter i tillståndsbeslutet. Det bör också finnas möjligheter till ingripanden med föreskrifter i efterhand om otillbörligt in- trång uppkommer. Dessa frågor behandlasi det följande vid 6 och 18 55.

Den föreslagna lydelsen av paragrafen hindrar inte att ett tillstånd innefattar två eller flera register hos en och samma registerförare. Likaså är det möjligt att ge tillstånd till upprättande av register inom en viss ram, t. ex. för vissa vetenskapliga ända- mål och statistiska undersökningar.

Om en registerförare önskar ändra regist— ret så att det inte längre faller inom det gällande tillståndets ram bör han vara skyldig att söka nytt tillstånd. Någon särskild före- skrift om ändring av tillstånd behövs därför inte.

I paragrafen bör också anges vilken myn- dighet som är tillståndsmyndighet. Beträf- fande frågan om val av sådan myndighet hänvisas till vad som anföres vid 14—19 55. Såsom angivits i den allmänna motiveringen och närmare skall utvecklas i det följande anser OSK tillståndsprövningen av såväl of- fentliga som privata register böra ankomma på datainspektionen. Regeln innebär, att föreskrift att ett personregister skall föras med automatisk databehandling inte kan meddelas i annan lag.

35

Syftet med den nya lagstiftningen är, såsom inledningsvis angivits, att åstadkomma ett

skydd mot otillbörligt intrång i personlig integritet.

En regel om grundförutsättningen för beviljande av tillstånd, avfattad i enlighet härmed, bör tas in i lagen som 3 &.

Skyddet bör begränsas till den personliga integriteten för person som är upptagen i registret. Visserligen kan det åtminstone teoretiskt tänkas att uppgifter rörande en person kan sammanställas så att även andras, t.ex. hans närmaste anhörigas, integritet kränks (jfr 13 & sekretesslagen). En utvidg- ning av skyddet även till sådana fall synes dock ha ringa praktisk betydelse. Skyddas den som är upptagen i registret, bör detta indirekt medföra skydd för hans anhöriga.

I många fall torde det vara omöjligt att i samband med tillståndsansökans prövning, dvs. i förväg, säkert avgöra huruvida ett register skall komma att medföra otillbörligt intrång eller inte. Som en avvägning mellan å ena sidan intresset av integritetsskydd och å andra sidan det samhällsekonomiska intres- set av en rationell hantering av behövliga register föreslår kommittén att tillstånd skall få beviljas om det icke finns anledning att antaga att intrång skall uppstå. Vid bedöm- ningen skall självfallet hänsyn tagas till de föreskrifter i olika avseenden som meddelas i beslutet i syfte att motverka integritetsin- trång.

Om anledning inte finns att antaga att otillbörligt integritetsintrång skall uppstå, bör sökanden ha rätt att få tillstånd. Detta bör framgå av bestämmelsens formulering.

4å

Vissa uppgifter av känslig natur bör under- kastas speciella restriktioner när det gäller upprättande av ADB-register. De mest känsli- ga uppgifterna bör i princip inte få antecknas i sådant register annat än av myndighet, som enligt lag har att föra register över dem. Detta bör vara fallet i fråga om misstanke eller påföljd för brott och tvångsingripanden enligt barnavårdslagen, nykterhetsvårdslagen, lagen om beredande av sluten psykiatrisk

vård i vissa fall och lagen om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet. Undantag bör dock kunna medges för statistiska bearbetningar och vetenskapliga undersökningar, där en- skilda personers namn inte offentliggörs. Detta bör i lagen kunna anges med uttrycket att tillstånd endast om synnerliga skäl föreligger får meddelas annan än myndighet som enligt lag eller författning har att föra förteckning över sådana uppgifter.

Även vissa andra uppgifter bör på grund av sin känslighet omgärdas med särskilda restriktioner, även om det inte går att ifråga om dem begränsa rätten att föra ADB- register lika kraftigt som när det gäller de förut nämnda uppgifterna. Anteckning om att någon erhållit sjukvård, socialhjälp, nyk- terhetsvård eller liknande bör endast om särskilda skäl föreligger få göras med auto- matisk databehandling av annan än myndig- het som enligt lag eller författning har att föra register över sådana uppgifter. Endast den som utövar verksamhet vari vård eller hjälp av angivet slag ingår eller är av väsentlig betydelse och som är i starkt behov av att föra register med automatisk databehandling bör få tillstånd.

Särskilda skäl bör också föreligga för tillstånd att i ADB—register införa anteck- ningar om religiös eller politisk tillhörighet. Anteckningar om religiös tillhörighet bör dock få göras av folkbokföringsmyndighet. Statistiska och vetenskapliga undersökningar bör även i dessa fall kunna medges om tillräckliga garantier finns mot att uppgifter om enskilda personer inte utlämnas. Också till opinionsundersökningar bör tillstånd kunna lämnas. Vidare bör partitillhörighet få anges i register över ledamöter i riksdagen, landsting eller kommunfullmäktige och dy- likt.

Politisk eller religiös sammanslutning bör oavsett det anförda ej hindras att använda automatisk databehandling för att förteckna sina medlemmar. I de fall sådan förteckning uppfyller de i 5 & angivna förutsättningarna kan den få föras efter anmälan.

I den allmänna motiveringen har föreslagits att vissa typer av enklare register, i fråga om vilka fara för integritetsintrång regelmässigt inte kan anses föreligga, skall undantas från tillståndstvånget och få föras efter anmälan till datainspektionen.

Kommittén föreslår att detta undantag skall gälla för medlemsregister, personalregis- ter, hyresgästregister, försäkringsbolags regis- ter över sina försäkringstagare, reskontra och andra kundförteckningar. Även andra typer av register av liknande slag bör kunna undantas från tillståndstvånget. Kommittén föreslår att undantaget från tillståndstvånget konstrueras så att Kungl. Maj:t, inom den ram som i enlighet med det sagda anges i lagen, får bestämma vilka typer av register som skall falla under detta. När erfarenheter av tillämpningen vunnits torde befogenheten kunna delegeras till datainspektionen. Här— om har OSK dock ej framlagt förslag.

För att undvika fara för integritetsintrång är det nödvändigt att ange vissa begränsningar i fråga om registerinnehåll och uppgifternas användning som måste vara uppfyllda för att ett individuth register skall vara befriat från tillståndstvånget.

Personnummer är den identitetsuppgift som främst används vid samköming av register. Ett register som innehåller person- nummer bör därför vara tillståndspliktigt. I praktiken används ofta delar av personnum- mer, t.ex. det äldre födelsenumret, som motsvarar personnumret utan kontrollsiffra, eller födelsedatum jämte delar av namn. En del av personnumret, som inte omfattar födelsedatum, synes dock knappast använd- bar för samkörning. Det förefaller därför lämpligast att föreskriva att födelsedatum inte får ingå i register som skall vara befriat från tillståndsplikten. För att födelsedatum skall anses angivet torde det i fråga om födelseåret vara tillräckligt med de två slutsiffroma.

Undantag härifrån bör dock medges för register över anställda. Från sådana register lämnas en rad uppgifter till myndigl.eter,

t.ex. till skattemyndigheterna och försäk- ringskassoma, vilka måste innehålla person- nummer. Register över anställda bör därför kunna föras utan tillstånd, även om person- nummer eller motsvarighet därtill ingår. Personalorganisationerna kan väntas få så- dant inflytande över personalregistrens inne- håll i övrigt att riskerna för integritetsintrång ändå bör kunna undvikas. I flertalet övriga typer av här avsedda register synes det vanligen onödigt att personnummer eller del därav ingår.

För att bli befriat från tillståndstvånget bör ett personregister i princip inte innehålla andra uppgifter än sådana som behövs för det ändamål registret skall fylla. En före- skrift av denna innebörd blir emellertid vag och svårtillämpad. Kommittén föreslår där- för i stället föreskrifter om registerinnehållet av mera påtaglig art. Till en början bör det vara möjligt att i registret ta in uppgifter som en registrerad själv lämnat under förutsätt- ning att de har lämnats för det ändamål för vilket registret förs. Medgivande från den registrerade bör inte medföra möjlighet att utan tillstånd registrera andra uppgifter. Man måste räkna med att sådana medgivanden ibland begärs och lämnas slentrianmässigt och i vissa situationer kan den registrerade känna sig tvungen att lämna sitt medgivande. Vidare bör det vara möjligt att i registret föra in uppgifter om t. ex. skatt och införsel i lön som lämnas av myndighet i enlighet med lag eller författning. I övrigt bör registerföraren vara förhindrad att inhämta uppgifter till registret utifrån. Däremot bör däri få ingå uppgifter om anställningsförhål- landen, beställningar, inträde i förening, försäkringsbelopp, inbetalningar, saldo o. dyl., dvs. sådana uppgifter som uppkommer inom registerförarens organisation i anled- ning av kontakter med den registrerade. Om registerföringen uppdragits åt ett annat före- tag, bör rätten vara begränsad till uppgifter som uppkommit i den verksamhet för vilken registret förs.

Undantag från den nämnda begränsningen bör gälla i fråga om samköming för att inhämta uppgifter om adressförändringar.

Detta kan vara praktiskt både för register- föraren och de registrerade. Det torde inte kunna medföra fara för integritetsintrång. Med hänsyn till vad som förut föreslagits om personnummer i registren torde möjligheten dock vara begränsad till personalregister. För andra register måste alltså sökas tillstånd för att. automatiska adresskompletteringar skall kunna göras.

I 45 föreslås regler om begränsning i fråga om rätten att registrera vissa känsliga uppgifter. Uppgifter som avses där bör —— med redan anmärkt undantag för religiösa och politiska sammanslutningars medlems- förteckningar —— inte få ingå i register som inte faller under tillståndstvånget.

Tillståndsprövningen innebär bl. a. att tillkomsten av personregister blir föremål för en viss offentlighet. Detta blir inte alls i samma omfattning fallet med register som är befriade från tillståndstvånget. En sådan offentlighet har betydelse i olika avseenden. En hel del av den oro som förekommeri fråga om ADB-registren synes kunna hän- föras till ovetskap huruvida man är registre- rad och i så fall vilka uppgifter som ingår i registret. Kännedom om registreringen kan också vara av betydelse för övervakningen från de registrerades sida av att denna håller sig inom de föreskrivna ramarna och att den inte vållar otillbörligt integritetsintrång. Med hänsyn härtill bör en förutsättning för befrielse från tillståndstvånget vara att det på lämpligt sätt bekantgörs för de registrerade att registret förs och vilka slag av uppgifter som ingår i detta. Upplysning härom kan t.ex. finnas på medlemskort eller ingå i föreningsstadgar, den kan lämnas i samband med anställning eller på avlöningsbesked, den kan ingå i hyreskontrakt eller framgå av hyresavier, försäkringsbrev, offerter eller fak- turor. Det bör dock inte krävas bevisning om att upplysningen verkligen kommit samtliga registrerade tillhanda. I tveksamma fall bör det vara tillräckligt att den sänts till den registrerade med posten.

Ytterligare en förutsättning för befrielse från tillståndstvånget bör vara att uppgifter- na i registret inte används för annat ändamål

än det för vilket registret förs. Liksom i fråga om innehållet skulle emellertid en regel som tar sikte på ändamålet bli alltför diffus och svårtillämpad. Även beträffande användning- en bör därför regeln göras mera konkret. Kommittén föreslår att huvudregeln skall vara att uppgift som ingår i registret inte får lämnas ut, dvs. tillhandahållas någon utanför registerförarens organisation utom till den registrerade själv. Detta betyder alltså att den i princip får användas endast inom registerförarens organisation men utan be- gränsning till viss personal där.

Undantag från denna regel måste emeller- tid medges i ett antal fall. Med uttryckligt medgivande av den registrerade bör utläm- ning av uppgifter få ske. Med hänsyn till begränsningen i fråga om innehållet i person- register som förs utan tillstånd synes detta knappast kunna leda till olägenheter, även om det kan förutses, att medgivande kom- mer att inhämtas slentrianmässigt. Genom datainspektionens tillsynsverksamhet bör det kunna övervakas, att medgivande in- hämtas på sådant sätt att de registrerade har dess innebörd fullt klar för sig. Det kan heller inte ligga någon fara i att uppgifter får lämnas till ADB-register som förs med tillstånd enligt lagen, vilket omfattar den ifrågavarande uppgiften. Härav följer bl. a. att adressuppgifter kan inhämtas på ADB- medium med den begränsning som förut angivits.

Vidare bör uppgifter få lämnas till myn- digheter i enlighet med lag och författning och även på begäran av myndighet. För att användning av checklöne- och postlönesys- tem eller biträde från banker och posten vid in- och utbetalningar av olika slag inte skall nödvändiggöra tillståndsprövning bör uppgif- ter få lämnas till penninginrättningar i samband med utbetalning av lön eller upp- drag att inkassera hyror o.dyl. Register- föraren bör också ha rätt att t. ex. till en domstol eller en advokat lämna ut uppgifter som behövs för att driva in hans fordran eller på annat sätt tillvarata hans rätt mot den registrerade. Registerföraren bör slutligen kunna inhämta adressändringar via magnet-

band, vilket kräver att vissa uppgifter lämnas ut.

Om ytterligare förutsättningar för att ett individuth register skall kunna befrias från tillståndstvång skulle visa sig erforderliga för att förebygga otillbörligt integritetsintrång, bör Kungl. Maj:t ha befogenhet att uppställa sådana.

öä

Ett tillståndsbeslut måste självfallet innehålla uppgifter som individualiserar tillståndet, t.ex. uppgift om tillståndshavaren. Därut- över bör beslut innehålla de föreskrifter som behövs för att förebygga risk för otillbörligt integritetsintrång.

Vissa uppgifter som är grundläggande för möjligheterna att motverka intrång bör alltid ingåi beslutet. De bör anges i lagen.

I första hand bör i beslutet anges regist- rets ändamål. Detta anger den allmänna ramen för registrets innehåll och dess an- vändning och kan i tveksamma fall ha betydelse både för bedömningen av vad som bör få ingå i registret och för frågan om registret använts på ett otillbörligt sätt. I det senare fallet bör nya föreskrifter kunna meddelas (se härom vid 18 5).

Därutöver bör tydligt anges vilka uppgif- ter som får ingå i registret, dvs. lagras för detta. Innehållet skapar grundvalen för re- gistrets användningsmöjligheter och bör där- för alltid regleras. Detta gäller alla uppgifter som kan innebära upplysningar om personer, såväl primäruppgifter som uppgifter vilka framställs genom bearbetning.

Ytterligare bör i beslutet bestämmas vilka bearbetningar av förteckningens uppgifter som får förekomma. Av särskild betydelse är härvidlag vilka samkömingar med andra ADB-register som är tillåtna. Bearbetningar behöver inte nödvändigtvis resultera i lagring i registret — även om normalt åtminstone en momentan upptagning förekommer _ utan kan gå ut på att direkt framställa utskrivna listor. Regleringen av de uppgifter som får

ingå i registret täcker därför inte alla bearbetningar.

Slutligen bör beslutet innehålla föreskrif- ter om vilka uppgifter ur registret och vilka resultat av bearbetningar av detta som får tas ut fastän de innehåller upplysningar om enskilda personer. Uttag är förutsättningen för att kännedom om upplysningar om en person skall uppkomma hos andra. Redan sådan kännedom kan innebära intrång i den personliga integriteten. Kännedom om upp- lysningarna är självfallet dessutom i regel en förutsättning för upptagningarnas använd- ning. De kan dock också användas genom uttag i maskinläsbar form för bearbetningi annan datamaskin.

Uttag bör få ske endast i den mån det medgivits i beslutet. Regeln bör gälla uttagi såväl visuellt läsbar som maskinläsbar form. Även avläsning på bildskärm, terminalanslut- ning i övrigt och datamaskinell förbindelse bör omfattas. Föreskrift bör alltså alltid meddelas om vilka uppgifter i registret som får göras tillgängliga så att upplysning om enskild person framgår.

För myndigheternas del står föreskrifter om utlämnande i strid med offentlighets- principen i den mån föreskrift innebär förbud att lämna ut uppgift som myndighe- ten förfogar över och som inte är sekretess- belagd. 2 kap. 1 & TF i dess föreslagna nya lydelse ger möjlighet att i datalagen införa regler om begränsning av offentlighetsprin- cipens tillämpning för att förebygga otillbör- ligt intrång i personlig integritet. De fall då så skall ske måste, som förut i avsnitt 8 påpekats, enligt den föreslagna lydelsen av TF noga anges i lagen. Detta krav kan inte anses uppfyllt endast genom en fullmakts- regel, som bemyndigar datainspektionen att meddela föreskrifter till förekommande av intrång. OSK saknar tillräckligt underlag för att bedöma om det är nödvändigt med särskilda inskränkningar av myndighets skyl— dighet att lämna ut databehandlade uppgif- ter. Begränsningen av offentligheten till de uppgifter myndigheten själv förfogar över och möjligheterna att genom administrativa och organisatoriska åtgärder kontrollera

myndigheternas informationshantering talar för att sådana inskränkningar kan visa sig umbärliga. Av särskild betydelse är att ut— lämning som inte grundas på offentlighets- principen, t. ex. av selekterade uppgifter eller uppdateringsuppgifter, inte berörs; i fråga om sådana kan alltså föreskrifter med- delas utan hinder av det sagda. Säkrare bedömning av frågan torde bli möjlig sedan den föreslagna lagen tillämpats en tid.

Utan en lagregel som noga anger inskränk- ningarna torde föreskrifter som inkräktar på myndighets skyldighet enligt TF att utlämna uppgifter inte lagligen kunna meddelas. För tydlighetens skull bör dock en regel som uttryckligen förbjuder sådana föreskrifter tas in i lagen. En sådan regel föreslås i paragra- fens tredje stycke.

Härutöver kan ofta behövas andra före- skrifter för att förebygga integritetsintrång. För att motverka risker för att registrets innehåll blir oriktigt eller att uppgift däri används i sammanhang för vilka den inte är avsedd bör bestämmelser om hur och var- ifrån uppgifter får inhämtas kunna meddelas. Hur och i vilken form inmatning får ske har betydelse för riskerna för förvanskning av uppgifter i samband med den tekniska behandlingen men framför allt för möjlighe- terna att göra inmatningar via terminal eller datamaskinell förbindelse eller på maskinläs- bara media och med optisk läsning. Före- skrifter härom bör därför kunna utfärdas i beslutet. Vilken minnestyp som får använ- das, framför allt om sekvensminne eller direktaccessminne får förekomma, har bety— delse för registrets användbarhet och för kontrollen. Detsamma gäller användning av bildskärmar och terminaler i övrigt och anslutning till systemet av skilda slag.

Underrättelse till de registrerade om re- gistrets förekomst och om vilka uppgifter som ingår däri kan, som påpekats vid 5 5, ha betydelse för att undanröja oro beroende på ovetskap om registreringen. Föreskrift om skyldighet att meddela sådan underrättelse kan därför någon gång behövas. Med hänsyn till de skyldigheter i detta avseende som i det följande föreslås i IOE torde dock sådana

Rätten att bevara resultat av bearbet- ningar av uppgifter kan i vissa fall ha betydelse för intrångsriskerna, t. ex. vid engångsbearbetningar av vetenskapliga un- dersökningar eller då uppgifter behöver bevaras för att någon skall kunna styrka sin rätt i visst avseende. Det bör därför vara möjligt att meddela föreskrifter härom.

Utöver den kännedom om personliga förhållanden som kan spridas genom person- register kan även användningen av uppgifter- na skapa integritetsintrång. Föreskrifter i detta avseende bör därför kunna meddelas. Det bör sålunda vara möjligt att begränsa de ändamål för vilka uppgifter får användas i registerförarens verksamhet och att före- skriva skyldighet för honom att ställa villkor i fråga om användningen av uppgift när den lämnas ut till annan. Överhuvud bör rätten att lämna ut uppgifter utanför register- förarens verksamhet kunna begränsas. En sådan föreskrift kan t. ex. innebära, att uppgifter för selektiv reklam inte får lämnas ut rörande personer som undanber sig detta. Detta bör inte enbart gälla utlämning av datamedium eller via terminal eller data— maskinell förbindelse. Också i fråga om utlämnande av utskrifter ur registret måste föreskrifter kunna meddelas. Överlämnande av utskrifter är ofta det lämpligaste sättet att ge annan person kännedom om uppgifter i registret. Om utskrifter får utlämnas okon— trollerat kan det f. ö. bli lätt att kringgå skyddet genom att utskrifter framställs som t.ex. med optisk läsning matas in i en datamaskin i utlandet och där sammanställs med andra uppgifter. Vidare torde det kunna finnas behov att föreskriva, att registrerad skall underrättas när uppgift om honom lämnas ut.

Ytterligare kan behövas regler om s.k. programdokumentation, dvs. skriftliga redo- görelser för befintliga program, och s.k. loggningsregler, dvs. föreskrifter om att anteckningar skall föras om vilka uppgifter som tas ut ur registret, av vem det görs och vilka uppgifter däri som ändras. Dessutom kan det krävas säkerhetsföreskrifter av olika

slag, både för att skydda uppgifter mot obehörigt uttag och mot förvanskning och för att hindra att de förstörs. Slutligen kan regler behövas om vilka uppgifter som får eller skall gallras. Föreskrifter för arkivering av utsorterade uppgifter och äldre minnen bör också kunna meddelas.

Det synes inte nödvändigt att uttryckli- gen ange, att föreskrifterna skall syfta till att förebygga otillbörligt intrång och att de inte får gå längre än vad som krävs för detta. Att så är fallet torde följa av den föreslagna 3 &.

Kommittén har diskuterat en föreskrift att en ansvarig skulle utses för varje register med personuppgifter. Skälet därtill är att det vid enkäterna befunnits att det i vissa fall råder osäkerhet om vem som svarar för huvudmannaskapet för ett visst register. Det föreslagna tillståndstvånget jämte anmäl- ningsskyldigheten kan emellertid väntas leda till klarhet i detta avseende såvitt avser register med personuppgifter. Visserligen kan en del andra skäl anföras för den antydda föreskriften, bl. a. att på det sättet en yrkeskår kan skapas som kan väntas utbilda en yrkesetik för ADB-verksamhet. Kommit- tén har likväl inte funnit anledning föreslå en föreskrift av angiven art.

7€

Frågan huruvida ett tilltänkt ADB-register är tillståndspliktigt eller underkastat anmäl- ningsskyldighet kan ofta tänkas vara svårbe- dömd. Begreppet personregister är inte heller så distinkt bestämt att det alltid utan vidare kan avgöras om ett tillämnat register faller in under reglerna om tillståndsplikt och anmäl- ningsskyldighet eller ej. Kommittén anser därför att det kan behövas en regel enligt vilken datainspektionen skall lämna för- handsbesked i dessa frågor. Beskedet bör kunna lämnas i en viss fråga, t. ex. om viss identitetsuppgift är sådan att registret blir att anse som personregister.

Ett sådant förhandsbesked bör självfallet vara bindande för datainspektionen, om den i annat sammanhang får anledning att be-

döma samma fråga. Den som i enlighet med förhandsbesked upprättar register utan till— stånd eller anmälan bör naturligtvis inte heller kunna ställas till ansvar härför. Efter- som kommittén i det följande (20 &) föreslår att straff i dessa hänseenden skall kunna utdömas endast om registerföraren handlat uppsåtligen eller av oaktsamhet, torde så bli fallet utan någon särskild undantagsregel. Förhandsbesked kräver en redogörelse från sökandens sida för det tillämnade registret som ofta går långt utöver vad anmälningsskyldigheten fordrar. Datain- spektionen torde i regel behöva uppgifter som i stort sett motsvarar innehållet i en ansökan om tillstånd. Bl. a. måste tillräckliga upplysningar lämnas för att man iefterhand skall kunna fastställa huruvida det register som sedermera kommit till håller sig inom de ramar som förhandsbeskedet avsåg. Dessa svårigheter kan möjligen medföra att för- handsbesked blir så svärhanterat att det endast kommer till begränsad användning utom beträffande delfrågor. Kommittén be- dömer emellertid att ett visst behov av förhandsbesked kan väntas föreligga. Beträffande själva integritetsavvägningen bör förhandsbesked inte komma ifråga. Däremot kan samråd under hand mellan' datainspektionen och den som planerar register bli ett naturligt led i planeringen.

Registerförares skyldigheter 8 5

Varje felaktighet i personuppgifter som ingår i ett personregister kan befaras medföra otillbörligt integritetsintrång. På grund av de möjligheter som den automatiska databe- handlingen ger att använda en uppgift i många olika sammanhang och att finna den även efter lång tid är riskerna för att en oriktighet skall vålla skada större än i fråga om manuellt hanterade uppgifter. Härtill kommer att den omständigheten att en uppgift härrör från ett ADB-register i mångas ögon ger den ett särskilt sken av riktighet

och objektivitet. Skulle det finnas skäl att misstänka, att en uppgift är oriktig, bör registerföraren därför vara skyldig att kon- trollera den. Detta torde f.ö. iregel ligga även i hans eget intresse. Visar det sig att uppgiften är felaktig, bör registerföraren vara skyldig att rätta den. Kan uppgiften inte bestyrkas, bör den utgå ur registret om den registrerade påyrkar det. Datainspektionen bör kunna föreskriva vite om befogad begä- ran inte efterkommes.

Har felaktig uppgift lämnats ut från registret, bör registerföraren vara skyldig att på begäran av den registrerade meddela envar som fått uppgiften från honom att den är oriktig. Har den utgått ur registret, bör detta meddelas på samma sätt. Även i detta fall bör datainspektionen kunna förelägga vite.

95

Det kan vara till nackdel för en person att ett personregister inte innehåller alla uppgif— ter om honom av betydelse i sammanhanget. Detta kan vara fallet, om hans rätt är beroende av att viss uppgift om honom finns i registret eller om det med hänsyn till ändamålet med registret ger anledning till felaktiga slutsatser att viss uppgift om honom saknas där. Om ett register som innehåller en förteckning över personer saknar uppgift om en person som borde finnas med där, kan det ge anledning till oriktig uppfattning om honom. 1 fall som dessa bör registerföraren vara skyldig att på hans begäran ta in erforderliga uppgifter i registret. Skyldigheten bör dock begränsas till sådana fall då avsaknaden av uppgifterna kan antagas medföra otillbörligt integritets- intrång eller fara för rättsförlust. Om regis- terföraren vägrar, bör frågan kunna hän- skjutas till datainspektionen som bör ha rätt att förelägga vite.

105

Som förut framhållits beror oron rörande ADB-registrering av personer till stor del på

ovetskap huruvida man är registrerad och vilka uppgifter som registreras. Ett sätt att motverka denna oro är att ålägga register- föraren att på begäran av en registrerad meddela denne vilka uppgifter om honom som ingår i registret. Härigenom sätts också den registrerade i stånd att kräva rättelse enligt 85 om uppgift är felaktig. Fullgörs inte upplysningsskyldigheten, bör datain- spektionen kunna förelägga vite. För att undvika att föreskriften utnyttjas i trakasse- risyfte bör sådan begäran inte kunna fram- ställas mera än en gång för varje tolvmåna- dersperiod. Den som av särskilda skäl önskar uppgift med kortare mellanrum har möjlig— het att — med anförande av skälen — göra framställning därom hos datainspektionen, som med utnyttjande av sin inspektionsrätt kan inhämta upplysningarna. Registerföraren är givetvis oförhindrad att lämna besked frivilligt i sådana fall där skyldighet enligt 10 % ej föreligger.

Undantag måste göras för myndighet i de fall då uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade (jfr 39 å andra stycket sekretess- lagen). Det synes ej helt otänkbart att en sådan uppgift kan finnas registrerad i ett privat register, t. ex. för en forskningsupp- gift, sedan den lämnats ut på villkor att den inte får delges andra, däribland den registre- rade. Även en sådan föreskrift bör utgöra hinder för underrättelse enligt förslaget.

Det kan förefalla rimligt att registerföra- ren för ett meddelande om innehållet i register får ta ut en avgift som motsvarar hans kostnader. Detta kan emellertid föran- leda registerföraren att ordna registret så att kostnaderna för att få kännedom om vad som är registrerat blir alltför stora för flertalet människor. Om å andra sidan en bestämd avgift föreskrivs, kan denna i många fall bli så liten att den saknar betydelse i sammanhanget. Kommittén föreslår därför att registerföraren inte skall ha rätt att ta ut avgift.

En mera långtgående kontroll skulle upp- nås om skyldigheten att lämna meddelande gällde utan någon begäran från registrerads sida. Ett så omfattande underrättelsesystem

skulle emellertid bli orimligt betungande för registerförarna. Om det iundantagsfall anses erforderligt att de registrerade rutinmässigt underrättas om vissa uppgifter i ett register, har datainspektionen enligt den föreslagna 6 & möjlighet att ge föreskrift härom.

115

Den föreslagna lagstiftningen syftar bl. a. till att skapa kontroll över möjligheterna att genom inhämtande av uppgifter i stora mängder från befintliga register bygga upp nya register som används för andra ändamål än de varifrån uppgifterna hämtats. Med nuvarande teknik sker detta huvudsakligen genom att uppgifterna inhämtas på datame- dium, men när den optiska läsningen mer allmänt tagits i bruk kan uppgifterna lika lätt överföras i form av utskrivna listor. Vanligen förutsätter användningen av dessa register att uppgifterna kan hållas aktuella genom upp- datering från det ursprungliga registret. I huvudsak torde samma syften kunna uppnås genom att selekterade uppgifter vid lämpliga tillfällen inhämtas från de ursprungliga re- gistren.

Till största delen kan sådana förfaranden kontrolleras genom tillståndsgivningen. Se- lekterade uppgifter och uppdateringsupp- gifter förutsätter f.ö. bearbetning, varför offentlighetsprincipen inte medför skyldig- het för myndighet att lämna ut sådana.

Det kan emellertid inte uteslutas att tillståndsbesluten kan kringgås. Stora delar av kontrollen blir omöjlig om register upp- rättas utomlands. Kommittén anser därför att det behövs en regel som förhindrar att massuppgifter och selekterade uppgifter ut- lämnas, om det finns anledning befara att de skall användas för upprättande av otillåtna register. Regeln bör även kunna åberopas vid begäran om mindre omfattande uppgifter, som kan befaras vara avsedda t. ex. för komplettering av ett sådant register. Den bör därför omfatta all utlämning vid vilken sådan fara föreligger. Begäran om massuppgifter eller selekterade uppgifter av någon som inte

har tillstånd enligt 2 &, omfattande rätt att inhämta sådana uppgifter, torde praktiskt taget alltid utgöra anledning att närmare utreda hur det är avsett att uppgifterna skall användas. Först om vederbörande anger en godtagbar förklaring härom bör uppgifterna lämnas ut.

Behov av utlämnande kan naturligtvis tänkas uppkomma, t. ex. till utlandet, utan att risk för integritetsintrång föreligger. I sådana fall bör medgivande kunna lämnas av datainspektionen. Medgivande kan självfallet lämnas i form av föreskrift i 6 5.

Den regel som i enlighet härmed föreslås ingå i lagen torde i första hand bli tillämplig på myndigheter. Den bör dock gälla även andra registerförare. Såvitt avser myndig- heter torde den kunna innebära en begräns— ning av offentlighetsprincipen. I denna del grundas den på 2 kap. 1 & TF.

OSK är medveten om att en spärr av här angiven typ inte torde kunna effektivt förhindra att register upprättas i utlandet. Detta är en fråga som inte kan lösas annat än genom internationella överenskommelser. I avbidan på sådana erbjuder spärregeln dock ett visst skydd.

125

Till viss del syftar den föreslagna lagstiftning- en till att förhindra att den ökade kännedom om personliga förhållanden som automatisk databehandling kan leda till sprides till flera personer än som är nödvändigt. Redan spridning av kännedomen om en viss persons personliga förhållanden har inslag av intrång i den personliga integriteten. Detta är ett skäl som kan åberopas för förslaget om befogenhet för tillståndsmyndigheten att begränsa rätten att lämna ut personupp- gifter. Sådana begränsningar kan emellertid kringgås genom att uppgifter vidarebefordras muntligen. För att motverka detta bör tystnadsplikt införas beträffande uppgifter- na. Denna bör självfallet inte gälla i större omfattning än utlämningsförbudet, vilket torde kunna uttryckas med att uppgifterna inte får yppas obehörigen.

Tystnadsplikten bör omfatta tillstånds- havaren och hans anställda som i sitt arbete tar del av personuppgifterna. I de fall då uppgifter lämnas ut på villkor att uppgifter- na inte lämnas vidare bör tystnadsplikten gälla även för mottagaren och hans anställda.

Särskild bestämmelse för myndigheter 13 5

I vissa fall bör myndighet vara skyldig att bevara en uppgift i handling i stället för enbart i ett ADB-register. Detta synes i princip böra gälla för mål och ärenden. Alla uppgifter som har haft betydelse för målets eller ärendets avgörande bör ingå i akten. Endast på detta sätt kan man i efterhand göra klart för sig vilka uppgifter som påverkade beslutet. ADB-register ändras ju ofta kontinuerligt och deras innehåll vid viss förfluten tidpunkt kan vara svårt att fast- ställa. En föreskrift av detta innehåll under- lättar också för allmänheten att få del av materialet i avgjorda mål och ärenden. Dess- utom torde det i hög grad minska behovet av körning med datamaskin för att tillgodose offentlighetsprincipen och även behovet av särbestämmelser för arkivering av data- medier.

Det kan dock finnas fall där undantag bör kunna medges, om uppgifterna finns lätt tillgängliga i ett ADB—register, t. ex. via bildskärm. Undantag bör beslutas av datain- spektionen. Undantag bör dock medges rest- riktivt. Att de uppgifter som inhämtas från ett register är enkla, t. ex. anger endast att uppgift om visst förhållande saknas i ett register, synes i regel knappast böra föranle- da undantag, eftersom det är lätt att göra en anteckning därom på en handling i akten.

Tillsyn m. rn. 14—19 55

l aVSnitt 8.3 har OSK förordat att prövning- en av frågor om tillstånd att upprätta

personregister med automatisk databehand- ling skall anförtros en självständig myndig- het, vars sammansättning ger garantier för att den företräder en bred medborgar- opinion. OSK kan inte finna att det är lämpligt att uppdra denna uppgift åt en redan befintlig myndighet. Den myndighet som har centrala uppgifter rörande automa- tisk databehandling, dvs. statskontoret, ut- gör statsverkets rationaliseringsorgan. Att till denna uppgift foga huvudansvaret för den allmänna övervakningen av skyddet för den personliga integriteten skulle innebära en splittring av statskontorets uppgifter. OSK anser det dessutom vara av sådan vikt att tillståndsprövningen uppfattas som självstän- dig och opartisk, att en fristående myndighet bör inrättas.

OSK föreslår att myndigheten benämns datainspektionen.

För att säkra att datainspektionen före- träder en bred medborgaropinion på områ- det bör flertalet av dess ledamöter ha nära kontakt med den allmänna opinionen genom arbete i riksdagen, folkrörelserna etc. En ledamot bör ha särskild sakkunskap i data- teknik och inforrnationsbehandling, en sär- skild erfarenhet av offentlig förvaltning och en av verksamhet inom näringslivet. Dessa krav på datainspektionen synes kunna tillgo- doses om inspektionen får nio ledamöter med fem ersättare. OSK utgår från att även ersättarna skall äga närvara vid alla samman- träden med inspektionen och delta i diskus- sionen. I lagen synes det tillräckligt att ange antalet ledamöter och ersättare samt förord- nandetiden, vilken enligt OSK:s uppfattning kan bestämmas till fyra år.

Eftersom mycket av den oro som upp- kommit till följd av personregistrering med automatisk databehandling hänger samman med de offentliga registren, bör enligt OSK:s mening datainspektionen besluta om till- stånd inte bara för enskilda register utan också för statens och kommunernas register. Härigenom betonas vikten av att tillåtlighe- ten av offentliga register bedöms på samma sätt som i fråga om enskilda. Andra myndig- heter bör alltså ansöka om tillstånd hos

datainspektionen och, vid missnöje med dess beslut, överklaga detta i samma ordning som gäller för enskilda. Att en myndighets åtgärder underkastas tillståndsprövning av en annan myndighet finns det exempel påi annan modern lagstiftning, exempelvis miljö- skyddslagen (1969: 387) och strålskydds- lagen (1958: 110).

Uppenbarligen kan denna ordning komma i konflikt med beslut av statsmakterna om inrättande av register över personuppgifter. Sådana konflikter bör i största möjliga omfattning undvikas genom att datainspek- tionen får yttra sig i ärenden av detta slag och genom att stort avseende fästes vid dess mening.

En sådan ordning kan visserligen befaras leda till att datainspektionen tar ställning i en tillståndsfråga, innan ärendet är moget för avgörande. När det gäller så stora register att statsmakternas beslut behövs, kommer emel- lertid säkerligen samråd med datainspektio- nen att äga rum redan på ett tidigt stadium. Den rådgivning till den blivande registerföra- ren som därvid förekommer är principiellt av samma art som ett yttrande i ärendet om anslag till registret. Härtill kommer att datainspektionen blir den myndighet som sitter inne med sakkunskapen beträffande den personliga integriteten. Ett ärende som berör denna fråga och som skall avgöras av statsmakterna kan därför knappast sägas vara tillräckligt berett utan att datainspektionen fått yttra sig. De antydda farhågorna bör därför i detta fall vika.

För att kunna fullgöra tillsynen måste datainspektionen ha inspektionsrätt i fråga om alla datamaskiner med tillhörande utrust- ning och handlingar av betydelse för driften. Den som utför automatisk databehandling bör alltså vara skyldig att lämna inspektio- nen tillträde även om inga personuppgifter registreras.

Vidare måste inspektionen ha rätt att infordra uppgifter och upplysningar av bety- delse för tillsynsverksamheten.

Såsom tidigare framhållits kan det vara svårt att i förväg bedöma om ett personregis- ter skall leda till integritetsintrång eller inte.

Man måste därför räkna med att fall kan inträffa där intrång uppstår trots tillstånds- prövningen. Otänkbart är inte heller att nya användningssätt av ett register upptäcks som inte förutsågs vid tillståndsbeslutet. Med hänsyn härtill måste det finnas möjlighet för datainspektionen att i efterhand komplettera ett tillståndsbeslut med ytterligare före- skrifter i alla de avseenden som enligt 6 5 får ingå i det ursprungliga beslutet. Ändring av föreskrift i detta beslut kan också behövas. I undantagsfall, när inga föreskrifter är till- räckliga, bör tillståndet få återkallas. Detta bör också få ske när registerföraren, trots det straffhot som föreslås i 20 &, inte vill avstå från en integritetskränkande användning av personuppgifter. Möjligheten att meddela föreskrifter bör även avse register, som inte kräver tillstånd utan endast anmälan enligt 5 5. Om ett sådant register medför otillbör- ligt intrång som inte kan undanröjas på annat sätt, bör förbud mot dess förande kunna meddelas.

Bestämmelser av denna innebörd föreslås ingåi 18 &. Liksom i 6 & föreslåsi ett särskilt stycke den inskränkning av datainspektio- nens befogenheter som följer av offentlig- hetsprincipen.

Förutsättning för tillämpning av paragra- fen bör vara att otillbörligt intrång faktiskt uppkommer. Brott mot föreskrifter, vilket— inte leder till otillbörligt intrång, bör alltså inte föranleda återkallelse av tillståndet.

Datainspektionens ledamöter och dess tjänstemän bör åläggas tystnadsplikt beträf- fande affärs- och yrkeshemligheter och per- sonliga förhållanden, varom de får känne- dom i samband med utövande av sin verk- samhet.

Straff och skadestånd m. m. 20 %

Tillständstvånget måste självfallet straffsank- tioneras. Straff bör alltså föreskrivas för den som för personregister utan tillstånd, när det inte är fråga om förteckning som är fri från tillståndstvånget. Straffbestämmelsen bör

också omfatta det fall då register som inte kräver tillstånd förs trots att förbud däremot utfärdats enligt 18 5.

Vidare bör straff utgå om någon underlå- ter att göra anmälan till datainspektionen innan förteckning över personuppgifter, vil- ken är fri från tillståndstvånget, tasi drift.

När det gäller registerförarens skyldighe- ter i övrigt synes det lämpligare att datain- spektionen kan ingripa med vitesföreläggan- de när det behövs för att framtvinga åtgärd. Detta får antagas leda till snabbare resultat än om sanktionen är straff.

Föreskrift som meddelas enligt 6 eller 18 5 samt förbudet i 11 5 mot utlämnande av massuppgifter och liknande bör dock straffsanktioneras. Visserligen kan data- inspektionen med stöd av 18 5 meddela föreskrift som innebär förbud mot fortsatt utlämnande av sådana uppgifter, men detta är inte tillräckligt för att förhindra en engångsutlämning.

Ytterligare bör de båda tystnadspliktspa- ragrafema, 12 och 19 55, straffsanktioneras. Med hänsyn till riskerna för att ett mål om ansvar för överträdelse av tystnadsplikts- bestämmelserna kan vålla större skada än själva överträdelsen, bör åtal i dessa fall få väckas endast om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt. Om ämbetsansvarskommitte'ns förslag till ändring av straffbestämmelsen för brott mot tystnadsplikt i 20 kap. 3 5 brottsbalken genomföres (SOU 1972: 1) kan denna åtalsföreskrift utgå.

Straffregeln för tystnadsplikten bör även gälla för den som själv fått uppgiften från registerförare med villkor, stött på föreskrift enligt 6 eller 18 5, att uppgiften ej får vidarebefordras. I detta fall kommer straff- stadgandet i punkt 5 (till 12 5 andra stycket) att kunna tillämpas.

Slutligen bör osanna uppgifter vid fullgö- rande av skyldighet enligt 105 att under— rätta registrerad om innehållet i personupp- gift som rör denne och av skyldighet enligt 175 att lämna datainspektionen uppgifter straffbeläggas.

Straff bör kunna utdömas såväl vid

uppsåtlig som vid oaktsam överträdelse av bestämmelserna.

215

Till skydd för enskildas integritet synes en särskild skadeståndsregel påkallad. Den ska- deståndsrättsliga lagstiftning som innevaran- de år antagits av riksdagen med bl. a. utvidgning av principalansvaret har visserli- gen minskat behovet av speciella regler, men även i denna lags förarbeten framhölls, att det inte kunde anses uteslutet att man på avgränsade områden eller i fråga om speciella skaderisker införde regler om skärpt skade- ståndsansvar eller föreskrev obligatorisk an- svarsförsäkring (prop. 1972: 5 s. 162).

I fråga om ADB-register är det främst i två avseenden som särreglering kan ifråga- sättas, nämligen då registrerad vållas skada genom otillbörligt förfarande (registrering utan tillstånd är det närmast till hands liggande exemplet) och då skada uppkom- mer genom att felaktiga uppgifter lämnas ut. Det förstnämnda fallet torde emellertid i allt väsentligt täckas genom att registrering utan tillstånd eller med överskridande av tillstånd straffbelägges och vanliga regler om skade- stånd på grund av brott därmed blir tillämp- liga.

När det gäller felaktiga uppgifter är läget ett annat. ADB-teknikens användning torde i och för sig snarare minska än öka risken för fel i det enskilda fallet, men skadeverkning— arna av ett fel kan bli väsentligt större både med hänsyn till ökad spridning och till den tilltro som maskinbehandlade uppgifter på många håll åtnjuter. För sådana skador synes det befogat att frångå kravet att vållande skall ligga den skadeståndsskyldige eller nå— gon för vilken han svarar till last. F-aktiska fel i ett dataregister kan uppkomma genom missöden, som inte kan läggas någon till last som vållande utan att detta begrepp uttun- nas intill meningslöshet. Även i sådana fall synes den som driver en verksamhet förbun- den med dylika felrisker vara närmare att bära den uppkomna skadan än en enskild

som drabbats av att felaktiga uppgifter om honom vunnit spridning på denna effektiva väg.

Även i ett annat avseende synes allmänna regler om skadestånd utom kontrakts- förhållanden alltför restriktiva, nämligen i fråga om inskränkningen av ersättningsgill skada till direkt skada på sak eller person. Inte bara vad som iskadeståndslagen kallas ren förmögenhetsskada utan också ideell skada av typen tillfogat lidande på grund av integritetsintrång bör kunna föranleda skade- stånd.

Skadeståndsregeln kan i viss utsträckning utformas efter mönster av de bestämmelser, som finns i lagen (1936: 506) om förenings- och förhandlingsrätt och vissa andra arbets- rättsliga lagar.

Liksom i trafik- och atomansvarighetsla- garna skulle man kunna tänka sig regler om obligatorisk försäkringsskyldighet som ett komplement till skadeståndsregeln. Om till- räckliga skäl härför finns är dock tvivelak- tigt. Skadeståndsbeloppen enligt datalagen kan förväntas bli måttliga jämfört med vad som kan bli aktuellt enligt de andra lagarna, och för inrättande av i varje fall större register torde krävas sådan finansiell bak- grund att risk knappast föreligger för att skadeståndsskyldigheten inte skall kunna fullgöras. Skadeståndsskyldigheten torde vi- dare böra gälla även register som inte registrerats eller fått tillstånd, och försäk- ringspliktens gränser kan vålla tekniska svå- righeter. Om försäkringsplikt skall aktualise- ras måste i varje fall en undersökning göras rörande möjligheterna att tillskapa en lämp- lig försäkringsforrn med rimlig premiesätt- ning. Den föreslagna skadeståndsregeln kan väntas leda till att sådana försäkringsforrner efter hand utbildas.

225

Såsom framhållits vid 205 bör datainspek- tionen ha rätt att förelägga vite för att framtvinga åtgärd som åligger registerförare i fråga om oriktig eller obestyrkt uppgift

enligt 8 5, ifråga om införande av saknade uppgifter enligt 9 5 och ifråga om underrät- telse till registrerad enligt 105. Därutöver bör vite kunna föreläggas för att framtvinga tillträde till lokal eller tillgång till handling för tillsynen i fall som avsesi 16 5 och för uppgiftsskyldigheten enligt 17 5.

Vite bör kunna föreläggas även juridisk person. Höga vitesbelopp måste kunna an- vändas i fall då ekonomiska intressen motive- rar vägran att fullgöra skyldigheter.

Besvär 23 5

Datainspektionens beslut bör kunna överkla- gas. Med hänsyn till ärendenas art synes besvären böra prövas av Kungl. Maj:t. Ären- dena bör handläggas inom justitiedepar- tementet.

[ de fall då tillstånd eller förhandsbesked meddelas torde endast mera sällan någon enskild finnas som är behörig att överklaga beslutet. Ur allmän synpunkt synes det dock vara angeläget att även sådana beslut kan föras till högre instans. Visserligen kan datainspektionen upphäva tillståndet, om otillbörligt integritetsintrång skulle uppkom- ma, men ett sådant efterhandsingripande är självfallet inte önskvärt vare sig från de registrerades eller registerförarens synpunkt. Kommittén föreslår därför att talan mot beslut av datainspektionen, varigenom till- stånd att föra personregister meddelats eller förhandsbesked lämnats enligt vilket till- stånd inte behövs, skall kunna föras av JK och JO.

övergångsbestämmelser

Som kommittén anfört i den allmänna motiveringen krävs ett omfattande förbere- delsearbete, innan lagstiftningen i dess helhet kan sättas i kraft. De delar av denna, som grundas på de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen, kan inte träda i

kraft förrän dessa blivit slutligt antagna, dvs. tidigast någon gång under första halvåret 1974. Tidpunkten kan lämpligast bestämmas till den ljuli 1974.

De angivna förhållandena föranleder kom- mittén att föreslå att datainspektionen inrät- tas redan fr.o.m. den 1 juli 1973 och att den får som första uppgift att förbereda lagens ikraftträdande ett år senare genom att fortsätta kartläggningen av befintliga datare- gister, utarbeta arbetsrutiner och blanketter för tillståndsprövning och tillsyn samt upp- rätta förslag till Kungl. Maj:ts tillämpnings- bestämmelser, vilka bör publiceras i god tid före lagens slutliga ikraftträdande, helst kring årsskiftet 1973/74 med tanke på att de som avser att ta personregister i bruk den 1 juli 1974 eller kort därefter skall få tillräck- lig tid att upprätta ansökningar. För att ge datainspektionen de befogenheter som krävs för detta bör lagens regler i 14 och 15 55 om datainspektionen och dess skyldighet att utöva tillsyn samt i 16 och 17 55 om inspektion och uppgiftsskyldighet jämte till- hörande straff- och vitesbestämmelser i 20 och 22 55 träda i kraft den 1 juli 1973.

Tillständstvånget kan emellertid inte infö- ras för redan existerande dataregister ome- delbart vid lagens ikraftträdande. Den vikti- gaste orsaken till detta är att dessa register måste ges tid för anpassning till de nya reglerna både av arbetstekniska och ekono- miska skäl. Dessutom är det omöjligt att administrativt genomföra en tillståndspröv- ning för existerande register på kort tid. En anpassningsperiod behövs därför. Denna bör vara så kort som möjligt.

Även för skyldigheten att kontrollera riktigheten av uppgifter och att underrätta om registerinnehåll behövs tid för upprättan- de av rutiner.

För existerande tillståndspliktiga datare- gister bör ansökan om tillstånd göras före årsskiftet 1974/75. Med hänsyn till den tid det kan ta att upprätta ansökningshandlingar för större system förutsätter även detta, att tillämpningsbestämmelsema är utfärdade vid årsskiftet 1973/74. Registren bör därefter få brukas till dess ansökan prövats. OSK vill

understryka vikten av att datainspektionen får resurser för att genomföra prövningen så snart som möjligt. — Helt utan regler under övergångstiden blir inte de äldre registren. Föreskrifter enligt 18 5 kan ju meddelas så snart lagen trätt i kraft i sin helhet.

Rätten att bruka register under övergångs- tiden bör avse endast en oförändrad använd- ning. Utvidgningi fråga om innehåll, använd- ning eller utlämnande får inte ske utan tillstånd. Även om denna fastlåsning är svårkontrollerad bör den bidraga till att register under utveckling kommer att prövas relativt snart.

Anmälningsskyldigheten enligt 5 5 bör även för äldre register kunna införas vid lagens ikraftträdande.

9.3. Ändringar av sekretessregler

Förslaget till ändringar i 2 kap. TF förutsät- ter att sekretessreglerna för handlingar i sekretesslagen (1937: 249) och därtill anslut- na kungörelser och beslut uttryckligen görs tillämpliga på uppgifter som lagras med automatisk databehandling.

ADB-uppgifter kan på teknikens nuvaran- de ståndpunkt utlämnas dels i utskrift, dels genom läsning på bildskärrn, dels genom att datamedium utlämnas, dels genom on-line- förbindelse mellan datamaskiner.

Hålkort och hålremsa torde alltid vara att betrakta som handling. Även mikrofilm torde alltid vara handling om man kan avläsa den med hjälp av läsapparat. Hålkort, hålrem- sa och mikrofilm får enligt sekretesslagen i dess nuvarande lydelse inte lämnas ut om den innehåller något hemligt som den som förstår sig på koden kan läsa eller om det är möjligt att med hålkortsmaskin, datamedium eller annat hjälpmedel överföra innehållet till läsbar form. Dessa medier följer alltså sekre- tessreglerna för handlingar, också när de är att anse som upptagningar för automatisk databehandling.

Även utlämnande i övrigt genom utskrift faller i och för sig under reglerna om sekretess för handlingar och behöver alltså

inte särskilt regleras. När utskrift sker via terminal torde detta dock endast gälla om terminalen finns hos myndighet. Om någon som inte är myndighet har en terminal ansluten till ett statligt dataregister, kan den utskrift som produceras i terminalen inte anses utgöra handling som förvaras hos myndighet. Detsamma gäller text som proji- ceras på bildskärm.

Nya regler om sekretess behövs alltså dels för utlämnande av datamedium, dels för datamaskinell förbindelse från statligt data- register till enskilt system, dels för terminal- anslutning för enskild till statligt dataregis- ter.

Det bör påpekas att tillståndsprövningen enligt den föreslagna datalagen inte löser sekretessfrågan. Visserligen bör tillstånd inte ges så att hemliga uppgifter får lämnas ut. Detta gäller emellertid endast personupp- gifter och endast för att skydda den person- liga integriteten. Uppgifter av annat slag och sekretess till skydd för andra intressen omfattas inte av tillståndsprövningen. Det måste alltså finnas andra föreskrifter för att tillgodose sekretessbehoven i dessa fall.

Det synes inte lämpligt att införa sådana genom att förbjuda all utlämning i form av datamedium från och all anslutning till myndighets dataregister som innehåller hem- liga uppgifter. En sådan metod torde vara alltför sträng. Den skulle t.o.m. innebära förbud mot utlämnande till enskilda av adressuppgifter från länsregistren.

Såsom framgår av det föregående bör det föreskrivas att uppgift i upptagning för automatisk databehandling inte får utläm- nas, om förbud mot utlämnande av handling, innehållande motsvarande uppgift gäller en- ligt sekretesslagen eller med stöd därav utfär- dade föreskrifter. En föreskrift av detta innehåll föreslås intagen i en ny paragraf, 44 5, i sekretesslagen. Föreskriften behöver inte omfatta utlämnande i form av handling men det synes å andra sidan onödigt att göra undantag för handlingar, så länge samma sekretessregler gäller för dataregistren. Re- geln innebär att särskilda spärrar måste byggas in för all anslutning till dataregister

som innehåller hemliga uppgifter, så att sekretessen kan upprätthållas.

Härutöver behövs sekretessregler för data- inspektionens handlingar till skydd dels för enskilda personers personliga förhållanden, lämpligen i 18 5, dels för enskilda företags affärs- och driftsförhållanden, vilket kan föreskrivas av Kungl. Maj:t med stöd av 21 5 sekretesslagen. Förstnämnda regel bör också omfatta hemliga uppgifter som datainspek- tionen får del av i samband med tillstånds- prövning av och tillsyn över myndigheters ADB-register. Även databehandling av hem- liga uppgifter måste vara underkastad data- lagens regler, vilket förutsätter sekretess hos datainspektionen i samma omfattning som gäller hos myndigheterna.

Av enkäterna framgår, att det kan finnas skäl att överväga sekretess för vissa uppgifter i ADB-register som är under uppbyggnad eller planeras. Frågor härom bör dock i första hand väckas av de ansvariga myndighe- terna. Sådana frågor bör också uppmärksam- mas under OSK-s fortsatta arbete. De tas alltså inte upp här.

9.4 Tillägg till brottsbalken

Datalagen innefattar ett kontrollsystem, som hindrar de för registren ansvariga att använda tekniken till enskildas skada. Obehörigt nyttjande av register (tappning av informa- tion, obehöriga uttag, olovliga ändringar) faller däremot i stor utsträckning utanför kontrollen, som ju riktas mot den som i datalagen benämnts registerföraren. Endast om det obehöriga förfarandet innefattar uppbyggande av ett eget tillståndspliktigt system kommer datalagens straffbestämmel- ser att bli tillämpliga.

Såsom i korthet konstaterats i avsnitt 7 kan obehöriga förfaranden med ADB- material i viss utsträckning falla under redan gällande straffbestämmelser. De viktigaste exemplen är följande.

Enligt 4 kap. 85 brottsbalken (BrB) straffas man för brytande av post- eller

telehemlighet, om man olovligen bereder sig tillgång till meddelande, vilket såsom post- försändelse eller såsom telefonsamtal, tele- gram eller annat telemeddelande är under befordran genom allmän befordringsanstalt. Den som eljest bereder sig tillgång till något som förvaras förseglat eller under 'lås eller eljest tillslutet kan enligt 9 5 samma kapitel dömas för intrång i förvar. Tappning av datatransmission från televerkets ledningar kan bestraffas jämlikt 4 kap. 8 5 BrB, men om ledningarna tillhör registerföraren själv eller åtminstone disponeras uteslutande av honom, kan meddelandet knappast sägas bli befordrat ”genom allmän befordringsan- stalt”. Intrång i förvar skulle möjligen kunna anses föreligga då någon bereder sig tillgång till en datamaskins minne, men det är tvivelaktigt om likheten med de i lagtexten beskrivna fallen är tillräcklig för att en straffrättsligt tillåten analogi skall kunna dragas.

Reglerna i 8 kap. BrB om tillgreppsbrott kan bli tillämpliga på obehöriga förfaranden, som innefattar fysiskt besittningstagande av magnetband och andra till kringutrustningen hörande minnen. Även obehörigt bruk av datamaskin kan innefatta besittnings— rubbning och sålunda vara straffbart som egenmäktigt förfarande. Om fysiska föränd- ringar av maskinutrustning eller minnen åstadkommes kan också ansvar för skadegö- relse jämlikt 12 kap. 1 5 BrB komma ifråga. Obehörig ADB—hantering kan emellertid äga rum utan vare sig besittningsrubbning eller skadegörelse och likväl vålla både register- föraren och registrerade betydande skada och olägenhet.

Obehöriga förfaranden, som ändrar inne- hållet i minnen, kan också vara att bedöma som förfalskningsbrott, nämligen i den mån det ändrade kan anses som urkund. Ett manipulerande med en maskin, som fram— ställer urkunder, kan emellertid enligt kom- mentaren till BrB icke anses som förfalsk- ningsbrott (Brottsbalken II, 1965, s. 58).

I den mån obehöriga förfaranden ligger hos registerföraren anställda till last kan ansvar för trolöshet mot huvudman komma

ifråga. Förutsättningen är dock att den skyldige har en sådan ekonomisk förtroende- ställning som avsesi 10 kap. 5 5 BrB.

Eftersom sålunda obehörigt intrång och obehöriga ändringar i datasystem synes vara möjliga utan att förfarandena enligt nu gällande bestämmelser blir åtkomliga synes det motiverat att överväga en komplettering av straffskyddet. Den synpunkt, som vid utformningen av en ny bestämmelse syste— matiskt bör fälla utslaget, är att intrång i lagrad information är ett fridsbrott. Ej blott de registrerade utan även registerföraren kan emellertid tänkas vara målsägande, eftersom intrånget kan leda till kännbara ekonomiska konsekvenser för registerföraren.

OSK föreslår, att en ny paragraf, förslags- vis betecknad 9a 5, införes i 4 kap. BrB. Straffbestämmelsen bör omfatta att någon olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovli- gen ändrar eller utplånar sådan upptagning. Straffet kan bestämmas inom samma gränser som för brott mot post- eller telehemlighet och intrång i förvar, böter eller fängelse i högst två år. Som brottsbeteckning föreslås dataintrång.

Den föreslagna regeln täcker både regis- terförarnas behov av skydd mot ”datastöld” och liknande förfaranden och de registrera- des behov av skydd mot obehörig spridning och förvanskning av information. Den avser även icke personorienterade register och täcker sålunda ett betydligt vidsträcktare område än datalagen.

Med hänsyn till det starka allmänna intresse, som är knutet till kontrollen av särskilt den personorienterade informatio- nens korrekthet och integritetsskyddet ge- nom begränsningarna i dess tillgänglighet bör dataintrång alltid höra under allmänt åtal. Det bör därför — ilikhet med intrång i post- och telehemlighet men till skillnad från intrång i förvar — ej upptagas i uppräkningen i l l 5. Å andra sidan synes kriminalisering av försök ej erforderlig. I 4 kap. BrB stadgas straff för försök endast beträffande grova brott med betydligt strängare straffskala än den för dataintrång föreslagna.

10. Datainspektionen

10.1. Myndighetens uppgifter

I avsnitt 9.2 har föreslagits att en myndighet, kallad datainspektionen, inrättas med upp- gift att pröva om ADB-register innehållande personuppgifter får föras. Myndigheten skall pröva ansökningar både för offentliga och enskilda register. När det gäller större system kan arbetet med prövningen bli mycket omfattande och tidsödande.

Enligt förslaget skall datainspektionen vidare ta emot anmälan om register i de fall då sådant får inrättas utan tillstånd samt meddela förhandsbesked huruvida tillstånd eller anmälan behövs eller inte.

Förslaget innebär vidare, att datainspek- tionen skall utöva tillsyn över ADB-register med personuppgifter genom inspektion och inhämtande av upplysningar. Datainspek- tionen skall vid behov meddela föreskrifter för sådana register även efter det tillstånd lämnats.

Datainspektionen skall dessutom enligt förslaget fungera som en dataombudsman eller klagomur, dit allmänheten kan vända sig med klagomål och förfrågningar rörande användningen av automatisk databehandling för personregistrering. I vissa fall skall datainspektionen kunna ingripa med vites— föreläggande eller förbud för att undanröja missförhållanden eller framtvinga åtgärder.

För sin verksamhet måste datainspek- tionen samla information och tillförsäkra

statsmakterna och allmänheten en tillräcng insyn i ADB-teknikens utveckling och an- vändning, såvitt dessa förhållanden påverkar enskildas liv och situation.

En betydelsefuu del av datainspektionens verksamhet torde bli att avge remissyttran— den till regeringen i frågor som rör person- registrering med automatisk databehandling.

Enligt förslaget skall datainspektionen bestå av nio ledamöter med fem ersättare. Mera rutinbetonade ärenden bör dock kunna handläggas av ett arbetsutskott, bestående av ordföranden och två andra ledamöter. Även viss delegering till tjänsteman inom inspek- tionen bör kunna förekomma. Härom kan bestämmelser ges i instruktion.

10.2 Personalbehov

Arbetsuppgifterna för datainspektionens kansli kommer enligt OSK:s förslag att i huvudsak omfatta

Cl förberedelse och föredragning av till- ståndsärenden

El förberedelse och föredragning av ärenden om förhandsbesked

Cl mottagande och kontroll av anmälningar D rådgivning El utredningar med anledning av klagomål från allmänheten

D tillsyn, inklusive inspektion och infor- drande av upplysningar, samt förberedelse

och föredragning av ärenden om nya före- skrifter, vitesföreläggande eller förbud D övriga myndighetsuppgifter, t.ex. hand- läggning av personalfrågor.

OSK:s enkäter ger inte underlag för annat än en approximativ uppskattning av antalet datasystem som inom de närmaste åren kommer att vara i drift samt hur många av dessa som faller under anmälningsplikten resp. tillståndstvånget.

För att beräkna antalet ärenden rörande tillstånd till personorienterade register har OSK utgått från att det i Sverige finns ca 450 företag med mera än 500 anställda, ca 700 med 200—500 anställda och ca 25 000 med 10—200 anställda. Grupperna med de största och medelstora företagen har upp- skattats bidra med ett system vardera eller ca 1 100 och grupperna med de minsta företa- gen med sammanlagt 1000 system i den ingående balansen. Den offentliga sektorn torde bidraga till denna med ca 400 system. På grund av OSK:s enkäter bör alltså kunna antagas att antalet datasystem som innehål- ler personuppgifter f. n. uppgår till ca 4 000. Av dessa beräknas 1 500 omfatta informa- tion av så begränsat djup och få sådan användning att de kan undantas från till- ståndstvånget. Den ingående balansen av tillståndspliktiga datasystem skulle således uppgå till omkring 2 500.

Tillflödet av ärenden rörande nytillkom- mande datasystem är ännu svårare att be- räkna. Det kan dock förmodas att utveck- lingen går i två riktningar, både mot över- gripande datasystem (databanker) och gans- ka små datasystem, ofta av standardtyp. Databankerna kan förutsättas komma att kräva tillstånd. Huruvida de små systemen, som allt eftersom kan väntas öka i antal, endast skall behöva anmälas är mera tvek- samt. Man får troligen räkna med att utvecklingen leder till att informationen i dessa system ofta kommer att bli djupare än f. n., att man önskar bearbeta informationen i ökad utsträckning och att utbytet av information med andra datasystem blir allt vanligare. Det kan å andra sidan bli möjligt att utforma tillstånden så generellt att

åtskilliga ändringar i datasystem ej behöver leda till ny ansökan om tillstånd.

Det förefaller inte osannolikt att under den närmaste femårsperioden årligen minst 50 nya tillståndspliktiga datasystem kommer i drift vid de största företagen, medan de medelstora och de minsta företagen kan beräknas bidra med 150 resp. 250 system. Antalet nytillkommande datasystem från den offentliga sektorn uppskattas till ca 40 om året. Vid de minsta och medelstora företagen torde frekvensen standardsystem bli högre än vid de största företagen. Merparten svårbedömda system förmodas förekomma hos de störe företagen. Till- flödet av ärenden rörande nytillkommande tillståndspliktiga system kan alltså beräknas bli inemot 500 om året. Antalet system som endast kräver anmälan saknar nämnvärd bety delse för datainspektionens arbetsbörda.

Erfarenheterna från enkäten visar att det stundom kan vara mycket svårt att på handlingarna bilda sig en uppfattning om ett datasystem. Dokumentationen varierar ifråga om kvalitet och brister emellanåt i överskåd- lighet. Facktermer inom vissa branscher kan vålla problem. Önskemål om samkömingar med olika system kan kräva ingående jämfö- relser. Sannolikt kommer bedömningar av mera komplicerade system regelmässigt att kräva persoan kontakt mellan handläggare och registerförare. Tillståndsförfarandet tor- de emellertid så småningom komma att leda till enhetligare och utförligare systembeskriv- ningar. Särskilt i inledningsskedet av data- inspektionens verksamhet kan dock förut- sättas att svårigheterna blir betydande.

När viss erfarenhet vunnits torde behand- lingstiden för de lättast bedömda datasyste- men beräknas till åtminstone några timmar medan de mera svårbedömda kan väntas kräva upp till fem dagars arbete. Överslagsvis uppskattas att arbetsinsatsen för merparten av system motsvarar sju tjänster. Då har undantagits behandlingen av de mera kom- plicerade datasystemen på den offentliga sektorn, som beräknas kräva fyra—fem tjäns- ter under förutsättning att den sker i en särskilt sammansatt grupp som fortlöpande

följer dessa systems vidareutveckling. Inom här angivna ramar ryms också rådgivning och utredningar med anledning av begäran om förhandsbesked.

För utredningar med anledning av klago- mål från allmänheten och de åtgärder dessa kan föranleda i form av inspektion, utarbe- tande av föreskrifter m. m. beräknas åtgå en halv till en tjänst.

Tillsynen måste omfatta inspektion av samtliga datamaskinanläggningar och inte endast de som används för registrering och bearbetning av personuppgifter. Antalet an- läggningar torde f.n. uppgå till ca 600 (antalet datamaskiner är väsentligt större). Med hänsyn till utvecklingen av små data- maskiner beröknas antalet datamaskiner öka med minst 100/år. För att i inledningsskedet kunna inspektera ca 8— 10 % av anläggningar- na bedöms — med hänsyn även till den tid som åtgår för resor och rapportskrivning — tio tjänster erforderliga.

För planering och samordning av verk- samheten samt övrig administration tillkom— mer en arbetsledande funktion, som — under förutsättning att den tas i anspråk även för viss inspektion m.m. — kräver en tjänst. Vidare kommer, beroende på hur datain- spektionens lokalfråga kan lösas, att behövas tre—fem biträden.

Svårigheten att bedöma datainspektio- nens personalbehov är betydande. OSK uppskattar dock att datainspektionen för de löpande arbetsuppgifterna behöver 22 tjäns- temän enligt följande fördelning. ] kanslichef samt ytterligare 2 tjänstemän med uppgift att leda inspek- tionsverksamheten resp. handha frågor om klagomål från allmänheten 14 handläggare med uppgift att förbereda tillståndsärenden m.m. och biträda vid in- spektioner 3 biträden l telefonist l expeditionsvakt

Det torde vara lämpligt att ärenden i den ingående balansen handläggs företrädesvis av den ordinarie personalen. Denna har dock

inte dimensionerats för detta ändamål och behöver därför förstärkas genom köp av konsulttjänster i motsvarande mån som den inte hinner med övriga ärenden. Enligt samma beräkningsgrunder som för de löpan- de arbetsuppgiftema kan för avarbetning av den ingående balansen beräknas åtgå 32 manår eller årligen under en övergångstid av tre år 1 l manår. Den årliga kostnaden härför kan uppskattas till ca 1,6 miljoner under förutsättning att en del av tjänsterna kan köpas från statskontoret. Genom att ett icke obetydligt antal system i den ingående balansen kommer att hinna ändras innan de annars skulle hunnit prövas torde konsult- insatsema kunna begränsas med omkring en tredjedel.

10.3. Genomförande

Den av kommittén föreslagna lagstiftningen kan, som närmare utvecklats i avsnitt 9, träda ikraft den 1 juli 1973 endast i de delar som avser tillsynen samt i övriga delar ett år senare. Datainspektionen förutsätts därföri begränsad omfattning inrättas redan den 1 juli 1973 och sedan successivt byggas ut till full personalstyrka fram till den 1 juli 1974. Utöver tillsynsuppgifterna bör datainspek- tionen under det första budgetåret utarbeta förslag till tillämpningsbestämmelser i detalj förbereda de rutiner och blanketter som behövs för att arbetsuppgifterna skall kunna handläggas på ett sa smidigt sätt som möjligt.

En fortsatt bearbetning av OSK:s enkäter torde härvidlag kunna ge värdefulla upplys- ningar. Vidare bör datainspektionens behov av tillgang till en dokumentationscentral närmare utredas. Ett samgående med stats- kontoret som f. n. i samråd med DASK gör en förstudie över en eventuell dokumenta- tionscentral för i första hand statliga datasys- tem, bör sannolikt ske.

Utredningen har beräknat kostnaderna (1972 års kostnadsläge) för datainspektionen under ett budgetår enligt följande.

Avlöningar 1 080 000 Sjukvård 5 000 Reseersättningar 60 000 Lokalkostnader 245 000 Expenser 190 000 Lönekostnadspålägg 270 000 1 850 000

Konsultarvoden 1 100 000 2 950 000

Vid beräkningen av lönekostnaderna har hänsyn tagits till det förhållandevis höga löneläge som råder för den systemexpertis som behöver rekryteras.

Under budgetåret 1973/74, då datain- spektionen förutsätts successivt komma att byggas upp, torde kostnaderna kunna be- gränsas till 1,6 milj. k-r. Härav beräknas för avlöningar jämte bikostnader och expenser 1,3 milj. kr, vari ingår 150000 kr för engångsutgifter. Konsultarvodena för första budgetåret beräknas till 300 000 kr.

I engångsutgifterna ingår en kostnad av 40 000 kr för anskaffning av terminalanlägg— ning för anslutning till statskontorets doku- mentationscentral.

10.5 Intäkter

OSK har funnit det naturligt att undersöka möjligheterna att finansiera datainspektio- nens verksamhet genom avgifter från regis- terförarna på motsvarande sätt som t.ex. försäkringsinspektionens verksamhet finan- sieras av försäkringsföretagen.

Kommittén har emellertid funnit det svårt att konstruera en rättvis och någorlun- da enkelt tillämpbar skala för avgiftsbelägg- ningen. Hänsyn måste tagas till olikheternai arbetsinsatser från datainspektionens sida mellan register som inte kräver tillstånd utan enbart anmälan och register som kräver tillstånd samt mellan små tillståndspliktiga register och stora databanker. I efterhand

kan naturligtvis den faktiska arbetsinsatsen räknas fram men kostnaden blir då beroende av den enskilde tjänstemannens arbetstakt. Beräkning i efterhand tillgodoser inte kravet att kostnaden i förväg skall kunna anges.

Gradering av avgiften efter antalet regist- rerade personer torde kunna tillämpas på de direkt personorienterade systemen. Denna metod är däremot knappast möjlig i fråga om register, sådana som t.ex. fastighetsre- gister, som måste ha tillstånd därför att de innehåller personuppgifter men vilkas ända- mål är att registrera andra uppgifter. För sådana register är antalet registrerade perso- ner alltför svårt att fastställa.

En annan möjlighet att beräkna avgiften vore att ta ut den i förhållande till värdet av installerad datamaskinutrustning. Detta vär- de torde kunna fastställas utan större svårig- heter. En sådan avgift måste emellertid tas ut från alla registerförare, oavsett om de använ- der sin utrustning för personuppgifter eller annan information. Detta torde inte möta något principith hinder eftersom tillsynen omfattar samtliga datamaskiner. Avgiften skulle sannolikt kunna begränsas till omkring 0,15—0,2O procent av utrustningens värde. En sådan avgift medför emellertid extra kontrollåtgärder och uppbörden torde vålla vissa svårigheter, eftersom avgiften skulle utgå även på datamaskiner som datainspek- tionen inte har anledning att föra register över på grund av tillstånds- och anmälnings- plikten.

Det bör i sammanhanget också påpekas att en betydande del av avgiften — oavsett beräkningsgrunden — skulle falla på statliga register och alltså betalas över statsbudgeten även om avgiftsfinansiering införs.

OSK har vid bedömning av det anförda funnit det i varje fall f. n. lämpligast att avstå från avgiftsfinansiering. Däremot bör själv- fallet expeditionsavgift utgå såväl för anmäl- ningar som för tillstånd. Sådan avgift erläggs inte för statliga och kommunala register. Kommittén föreslår att expeditionsavgiften för anmälan bestäms till 500 kronor per datasystem och för tillstånd (innefattande även ändring av tillstånd) till 1 000 kronor.

Avgifter av denna storlek kan beräknas ge en inkomst av 2,75 milj. kr för de register som finns när tillståndsplikten träder i kraft och därefter ca 650 000 kr om året. System för vetenskapliga ändamål och dylikt hör av datainspektionen kunna befrias från avgift.

Bilagor

2 Enkäten till den offentliga sektorn

2.1 Uppläggningen av enkäten

Vid kartläggningen av den automatiska data- behandlingen på den offentliga sektorn lades tyngdpunkten vid datasystemens informa- tionsbild. Den rent datatekniska sidan berör- des i mycket ringa omfattning. Intresset koncentrerades främst till en beskrivning av dels informationens omfattning eller infor- mationsbredden, dvs. antalet registrerade personer, dels informationens detaljrikedom eller informationsdjupet, dvs. antalet uppgif- ter om de registrerade personerna. Någon kvalitativ strukturering av informationen (aktualitet, precision, korrekthet etc.) gjor- des inte. Myndigheterna fick själva avgöra i vad mån informationen i deras datasystem kunde hänföras till den ena eller den andra kategorien. På grund av frågornas karaktär måste svaren därför betraktas som relativa, särskilt som gränsen mellan de angivna alter- nativen måste anses som flytande. Myndighe- ternas egna uppfattningar om uppgifterna i systemen (registren, filerna) ansågs kunna ge en rimlig bild av innehållet i informationen.

Förutom kartläggningen av datasystemens inform'ationsbild ansågs det vara av betydelse för undersökningens syfte att få veta varifrån uppgifterna hämtades (indata), till vilka upp- gifterna lämnades ut (utdata), för vilket ändamål och i vilken form detta skedde samt i vad mån uttag avgiftsbelades. Vidare be- dömdes möjligheterna till samköming med

andra datasystem som en viktig fråga liksom frågan om vilka identifikations- eller integra- tionsnycklar som användes. Av betydelse är också i vilken omfattning information som lagras i datamaskin även finns dokumenterad i handling.

Offentlighets- och sekretessreglemas till- lämpning beträffande databehandlade uppgif- ter ut'orde en annan huvudpunkt iunder— sökningen. Myndigheterna gavs här möjlighet att ge sin subjektiva syn på problematiken samt att redovisa frågor och problem vid behandling av dessa frågor.

Huvudintresset vid analysen av enkäten har koncentrerats till de datasystem för personuppgifter som redan var i drift. — Med personuppgifter avses här uppgifter om per- son som på något sätt kan identifieras.

2.2. Tillfrågade myndigheter m. fl.

Enkäten sändes den 22 januari 1971 till 341 statliga och kommunala myndigheter, verk och kommittéer, för vilka TF:s begrepp allmän handling var tillämpligt. Senare till- kom ytterligare fyra myndigheter som ej existerade vid tidpunkten för det ursprungli- ga urvalet 1970. Samtidigt bortföll tre myndigheter på grund av att offentlighets- principen inte visade sig vara tillämplig för dem. Fem kommittéer och fyra myndigheter hade upphört. Sex myndigheter hade inord-

nats under riksskatteverket (RSV). För de 24 länsstyrelserna, som samtliga fått enkä- ten, samordnades svaren centralt av RSV. Hänsyn togs dock till de enskilda länsstyrel- serna i de fall speciellt intressanta synpunk- ter eller erfarenheter framkommit. Dessutom sändes enkäten till Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), såväl till Kommunförbundet som till Lands- tingsförbundet. Fem militära myndigheter (chefen för flygvapnet, chefen för försvars— staben, chefen för marinen, flygtekniska försöksanstalten och försvarets radioanstalt) besvarade ej enkäten, eftersom deras datasys- tem var av hemlig eller kvalificerat hemlig natur. Samtliga övriga inkom med svar. Således redovisas svar från 297 myndigheter. Antalet har framräknats på följande sätt

totala antalet utsända enkäter 340 myndigheter som tillkommit efter års- skiftet 1970/71 + 4 344 myndigheter för vilka offentlighets- principen ej var tillämplig — 3 kommittéer som avslutat sitt arbete — 5 myndigheter som upphört — 4 myndigheter som underordnats av RSV — 6 länsstyrelserna — 24 hemliga militära register — 5

att redovisa 297

Vid undersökningen av de kommunala datasystemen användes urvalsmetoden, dvs. endast ett mindre antal kommuner tillfråga- des om förekommande eller planerad databe- handling. Dessa kommuner utvaldes emeller- tid på sådant sätt att de kan betraktas som representativa för samtliga kommuner och resultatet kan, under förutsättning av en viss återhållsamhet, generaliseras även till övriga kommuner.

Kommunerna indelades i grupper om ”stora”, ”medelstora” och ”mindre” kom- muner. Från varje sådan grupp valdes sedan slumpmässigt ut vissa primärkommuner. Stockholms, Göteborgs och Malmö kommu- ner var självskrivna. Övriga i undersökningen ingående kommuner var Västerås, Linkö- ping, Umeå ("medelstora") samt Norrtälje, Värnamo och Östersund ("mindre”). Urvalet

av sekundärkommuner omfattade lands- tingen i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län, Värmlands län, Norrbottens län samt Södermanlands län.

I redovisningen av befintliga kommunala datasystem har även Svenska kommunför- bundet och Svenska landstingsförbundet medtagits.

2.3. Redovisningsgrund

Redovisningen av enkäten är i princip anknu- ten till myndighet. Vid en sådan redovisning kan datasystem som ägs gemensamt av flera myndigheter vålla problem. De kan inte alltid hänföras till en viss myndighet. Det förekommer nämligen att även det formella ansvaret är delat och att frågor om register- innehåll och utlämning av detta således handläggs gemensamt. En myndighet kan ofta vara delägare i flera olika datasystem tillsammans med många andra delägare. I en del fall har vissa av dessa myndigheter svarat på frågorna medan andra ej inkommit med svar, trots att exakt samma anslutningsform till ett större system synes ha förelegat. Detta delade ansvar kan i samband med enkäten ha medfört viss osäkerhet från myndigheternas sida vem som egentligen skulle svara för registret. Det kan ha före- kommit att några myndigheter ej betraktat sig som ansvariga för datasystemen. Vissa system kan härigenom ha kommit att inte redovisas. Som exempel kan nämnas att statens institut för folkhälsan först meddela- de, att man inte hade några datasystem. Senare visade det sig emellertid att ett system (tvillingregistret) fanns, men osäker- het rådde huruvida ansvaret för detta vilade på institutet eller på Karolinska institutet.

En myndighetsanknuten redovisning tor- de visserligen ge den bästa totala överblicken av befintliga datasystem, men för system som är utpräglade personregister (speciellt de där uppgifterna används även av andra än av den för systemet ansvariga myndigheten) görs i det följande undantag och koncentre- ras intresset till registerenheten.

Flertalet av de tillfrågade myndigheterna (174 st.) angav att enkätens frågeställningar saknade aktualitet eller att de inte hade några datasystem. Frågeställningarna kan emellertid ha uppfattats olika. Antingen hade myndigheten inga datasystem och hade ej kommit i kontakt med några problem i samband med automatisk databehandling, eller också fanns datasystem men sekretess- problematiken, främst i samband med per- sonuppgifter, hade ej aktualiserats. Detta senare kan i sin tur bero på dels att systemen är helt sekretessbelagda (t. ex. säkerhetspoli- sens personregister där handhavandet av registret reglerats genom kungl. brev samt en del av försvarets register), dels att systemen endast innehåller uppgifter av typen tekniska mätdata, förrådsuppgifter, diarieuppgifter e.dyl. och ifrågavarande myndighet har tolkat enkäten så att frågeställningen saknar aktualitet. För 18 av de tillfrågade myndigheterna begränsades kontakten med den automatiska databehandlingen till anslutning eller plane- rad anslutning till något av de ovannämnda större datasystemen. Dessa myndigheter hade i övrigt inte några egna datasystem. Utöver dessa 18 förekom självfallet myndig- heter som dels hade egna system, dels var anslutna eller planerades att bli anslutna till gemensamma datasystem. Många myndighe- ter hade förutom system i drift även planer på en utbyggd verksamhet i form av ytterli- gare datasystem. 27 myndigheter saknade datasystem i drift men planerade en över- gång till automatisk databehandling.

Följande sammanfattning kan göras

urval efter bortfallsreduceringar m. m. 297 myndighet som saknade datasystem eller för vilka enkäten saknade aktualitet 174 123 myndighet enbart anslutet till gemensamt datasystem —18 myndighet med enbart planerade datasystem —27

78 SOU 1972 :47

Totalt redovisades i enkätsvaren 250 re- gister innehållande personuppgifter. Av dessa var 136 statliga och 114 kommunala.

Antalet system utan personuppgifter var ca 80.

2.3.2. Gemensamma datasystem

Som exempel på stora gemensamma data- system (databanker) kan nämnas exekutions- väsendets datasystem, det personaladminist- rativa informationssystemet (PAI), rättsvä- sendets informationssystem (R1) och statens ekonomi-administrativa system (system S). Andra system som omfattar löne- och per- sonalregister för anställda inom statliga myn- digheter finns hos bl. a. försvarets civilför- valtning (FCV), poststyrelsen och Uppsala datacentral (UDAC).

2.4 Statens innehav av datasystem

För de 136 statliga systemen, som innehöll personuppgifter, ansvarade 48 statliga myn- digheter. Enligt myndighetens eget bedö- mande var 105 av de 136 systemen uppbygg- da för att användas även för extern verksam- het, dvs. för utlämning av uppgifter till andra myndigheter och till allmänheten, medan 31 var avsedda för användning endast inom den ansvariga myndigheten. Informationen i de tidigare nämnda 31 registren hade stor de- taljrikedom. 1 ca 20 lagrades både indata och utdata i annat än direkt ADB-medium. I knappt hälften av datasystemen var person- numret identifikationsnyckel. Samkörning förekom endast i liten utsträckning. In- formationen i huvuddelen av systemen för internt bruk var helt eller delvis sekretess- belagd (i 5 register var samtliga uppgifter sekretessbelagda). Den sekretessbelagda in- formationen kan delas upp på följande fyra grupper.

El misstänkta eller dömda för brott, finger- avtryck, uppgifter i samband med brott såsom övervakads personnummer

D medicinska uppgifter Cl information om enskilds ekonomiska för- hållanden såsom betalningsförmåga, inför- sel på lön, uppgift om behållning på konto CJ uppgifter om arbetsförhållanden såsom omskolning, frikallande från militärtjänst.

Följande sammanställning ger en bild av de 136 statliga datasystemen, dels med avseen- de på informationens karaktär, dels med avseende på handhavandet av systemen.

Antal datasystem innehållande information

för intern verk- även för extern samhet verksamhet stor de- liten de- stor de- liten de- talj- talj- talj- talj- rikedom rikedom rikedom rikedom stor om- fattning 70 23 50 40 liten om- fattning 20 16 30 19

En summering av ovanstående tabell, exempelvis av antalet system för extern användning, leder till att antalet överskrider tidigare nämnda 105 system för sådant bruk. Detta beror på att vissa datasystem innehål- ler flera typer av information och således dubbelräknats. Samma gäller uppgifterna för intern verksamhet.

Indata och utdata lagrades i annat än direkt ADB-medium i ca 75 datasystem. Indata kom till största delen från andra myndigheter, men många datasystem tillför- des uppgifter från t. ex. ansökningsblan- ketter från allmänheten. Vad beträffar åter- kommande uttag delgavs utdata i första hand andra myndigheter. Information från ett stort antal datasystem lämnades regelbundet till statistiska centralbyrån (SCB).

Personnummer var integrationsnyckel i omkring hälften av datasystemen som inne- höll personuppgifter. Integrationsnyckeln bestämde i viss utsträckning med vilka datasystem samköming var möjlig. 64 av de 105 datasystemen samkördes regelbundet med andra system. Ytterligare 15 av de 105 systemen för extern användning skulle efter smärre förändringar kunna integreras med

andra. Samkörning skulle då kunna ske av 79 system (75 %). Denna siffra är anmärknings- värt hög med tanke på att informationen i hälften av systemen av myndigheterna be- traktades som sekretessbelagd. En förklaring är emellertid att samköming förekom i första hand med andra datasystem (ADB- register) inom ansvarig myndighet.

I 50 % av de 105 statliga datasystem som innehöll personuppgifter för externt bruk var uttag av uppgifter avgiftsbelagda. I allmänhet tillämpades samma avgiftsregler för samtliga kundkategorier. [ vissa fall togs dock avgift ut endast från privata företag, föreningar etc. Begränsning av avgiften före- kom då den ansvariga myndigheten själv hade intresse av beställda uppgifter. 1 flerta— let fall utlämnades uppgifter till självkost- nadspris.

De system från vilka uppgifter lämnades utan avgift innehöll information som främst tillhandahölls andra myndigheter. Även be- rörda enskilda samt i vissa fall forskare erhöll uppgifter utan avgift.

Redovisningen av de 105 statliga systemen som innehöll personuppgifter för externt bruk kan sammanfattas på följande sätt

Antal data- system

uppgifter hade lämnats i begärd form 97 uppgifter hade lämnats i begärd omfattning 86 indata lagrades i annan form än ADB-medium 74 utdata lagrades i annan form än ADB-medium 77 personnummer var identifikations- begrepp 54 samköming förekom regelbundet med andra system 64 ytterligare samköming kunde ske efter en mindre förändring av systemet 15 avgift togs ut vid utlämnande av uppgifter 50 information var helt eller delvis sekretessbelagd 5 l offentlighetsprincipen hade aktua- liserats i samband med uttag av upp- gifter ur systemet 18 besvär rörande utlämningsbeslut hade förekommit 6 avgörande av prejudicerande karak- tär hade förekommit 5 system angående vilka myndigheten läm- nade synpunkter eller kommentarer 32

En bedömning av det totala antalet data- system på den kommunala sektorn är bl. a. på grund av enkätens begränsade täckning på detta område mycket svår att göra. Enkäten omfattade dessutom i princip endast förut- varande ”stadskommuner”.

De 17 kommunala myndigheter (inkl. kom- mun- och landstingsförbunden) till vilka enkäten riktades ansvarade för 114 datasys- tem som innehöll personuppgifter. Inforrna- tionen i omkring hälften (48 %) av dessa system var avsedd enbart för myndigheternas interna bruk, och uppgifterna delgavs ej utomstående eller andra myndigheter. En jämförelse med den statliga sektorn visar att de kommunala systemens användning i avse- värt större utsträckning var begränsad till verksamheten inom den egna myndigheten. — På den statliga sektorn var endast 23 % avsedda uteslutande för internt bruk. — Endast undantagsvis förekom datasystem som var gemensamma för flera kommunala myndigheter. Successivt kan dock flera såda- na system väntasbli tagnai drift.

Primärkommunerna hade de flesta data- systemen. I undersökningen ingående lands- ting hade endast ett fåtal system, vilket framgår av följande sammanställning.

Uppgifter i de 55 kommunala datasyste- men för internt bruk var så gott som uteslutande av typen detaljerad information om många enheter, dvs. informationen var både djup och bred. Enligt myndigheterna förekom lagring av såväl indata som utdata på annat än ADB-medium i flertalet av systemen. Vanligaste formen för indata var ansökningsblanketter e. d. och för utdata datalistor.

Personnummer användes som integra- tionsnyckel i drygt hälften av systemen. Samkörning av de kommunala systemen förekom endast i liten utsträckning, nämli- gen i 10 fall. Genom en mindre förändring av systemen skulle dock samköming bli möjligi ytterligare 12 fall. Informationen var helt eller delvis sekretessbelagd i drygt en fjärde- del av registren.

även för utlämnande

för intern verksamhet

Kommuner Stockholm Göteborg Malmö Västerås Linköping Umeå Norrtälje Värnamo Östersund Kommunförbundet

......

WUINNNNaH—OND _

DJUJUINUIÅÖND

Ul N U)

Summa 48 Landsting Stockholms län 1 1 Göteborgs och Bohus län— -2 Malmöhus län Södermanlands län Vämilands län Norrbottens län Landstingsförbundet

w...—|||

Summa

Summa totalt 55 59

Svenska kommunförbundets datamaskin- anläggning utnyttjades av ett mycket stort antal kommuner. Således använde ca 200 kommuner denna anläggning för sina data- system över allmänna barnbidrag och ett 60—tal kommuner hade hyresregister hos kommunförbundet. Av tillfrågade primär- kommuner hade Norrtälje och Värnamo inte någon egen automatisk databehandling utan använde sig uteslutande av kommunförbun- dets datacentral. Frågor som gällde utläm- ning av uppgifter till utomstående hänvisades av kommunförbundet till uppdragsgivande kommun, som hade att ta ställning till frågor om sekretess och utlämnande.

Som exempel på kommunala datasystem för internt bruk kan nämnas kommunför- bundets system över allmänna barnbidrag. Indata i detta system bestod av uppgifteri de av respektive kommun levererade person- aviema från länsstyrelserna samt ansökningar om allmänna barnbidrag från allmänheten. Informationen betraktades av kommunför- bundet som detaljerad om många individer, och delgavs ej annan än ansvarig kommun. Ansökningsblanketterna arkiverades, liksom

även de datalistor som framställdes. Kom- munkod och personnummer utgjorde in- tegrationsnycklar, men samköming med andra register förekom ej och planerades inte heller.

Kommunala datasystem med ej endast till myndighets egen verksamhet begränsad an- vändning var något fler än de från vilka uppgifter ej lämnas ut. Informationen vari huvudsak både bred och djup, såväl beträf- fande de uppgifter som användes inom som de som användes utom myndigheten. Utläm- ningen förekom i allmänhet i den form som begärdes.

I 40 av 59 datasystem, avsedda även för utlämnande av uppgifter, användes person- nummer som integrationsnyckel. 20 av syste- men samkördes regelbundet med andra sy-

stem och lika många till skulle efter en förändring kunna samköras.

Sekretessbelagd information fanns enligt kommunernas egen bedömning i 24 datasys- tem. Dit räknades främst uppgifter som avser ekonomisk hjälp i någon form eller medicins- ka uppgifter.

Uppgifter lämnades utan avgift från en tredjedel av de kommunala datasystemen.

Följande sammanställning ger en bild av de kommunala datasystemen, dels med avseen- de på informationens karaktär, dels med avseende på handhavandet av systemen.

Datasystem avsedda för internt bruk

Datasystem avsedda även för externt bruk

Information för intern Information för Information även för verksamhet intern verksamhet externt bruk stor liten stor liten stor liten detalj- detalj- detalj- detalj- detalj- detalj- rikedom rikedom rikedom rikedom rikedom rikedom

stor omfatt- ning 45 5 5 1 6 3 1 26 liten omfatt- ning 4 — 4 2 6 7

Antal datasystem

för intern även för verksamhet extern verk- samhet uppgifter hade lämnats i begärd form — 54 uppgifter hade lämnats i begärd omfattning —— 57 indata lagrades i annan form än ADB-medium 3 2 41 utdata lagrades i annan form än ADB-medium 38 47 personnummer var identifrkationsbegrepp 29 40 samköming förekom regelbundet med andra system 10 20 ytterligare samköming kunde ske efter en mindre förändring av systemet 12 21 avgift togs ut vid utlämnande av uppgifter — 21 in orrnationen var helt eller delvis sekretessbelagd 16 24 offentlighetsprincipen hade aktualiserats i samband med uttag av uppgifter ur systemet 1 4 besvär rörande utlämningsbeslut hade förekommit — -— avgörande av prejudicerande karaktär hade förekommit — —— system angående vilka myndigheten lämnade synpunkter eller kommentarer — 3

De datasystem på den offentliga sektorn som var under uppbyggnad eller planerades var betydligt färre än de datasystem som var i drift. Detta förhållande gällde såväl den statliga som den kommunala sektorn. Den registeruppbyggnad som planerades bestod emellertid av stora databanker med möjlig- heter till en långt driven integrering. Data- bankerna eller datasystemen planerades på så sätt att ett flertal delsystem skulle ingå och möjlighet till samköming med system som redan var i drift utgjorde en av grundförut- sättningarna vid uppbyggnaden av de nya systemen.

Huvuddelen av de planerade datasyste- men var avsedda för direkt personregistrering och baserades på personnummer. Informa- tionen var i allmänhet både bred och djup. Samkörningsmöjligheterna var enligt myn- digheterna mycket goda. Sekretessbelagda uppgifter skulle endast komma att ingå iett fåtal av dessa system.

2.6.1. Statliga datasystem

De planerade datasystemen som redovisats av tillfrågade myndigheter fördelade sig på följande sätt

De planerade individbaserade datasystemens karaktär inom den statliga sektorn framgår av följande sammanställning, som omfattar 45 register för vilka 35 myndigheter ansva- rar.

Antal data- system lagring av indata i annan form än ADB-medium 23 lagring av utdata i annan form än ADB-medium 24 personnummer som identifikations- begrepp 30 regelbunden samköming planerad med andra system 39 ytterligare samköming möjlig efter mindre förändring av systemet 14 avgiftsbeläggning planerad 10 informationen kommer att vara helt eller delvis sekretessbelagd 20 offentlighetsprincipen hade aktualiserats vid planeringen av systemet 10 45

antal data- antal an- system svariga myn- digheter ej personorienterade för internt bruk 5 2 ej personorienterade för externt bruk 16 13 personorienterade för internt bruk 11 9 personorienterade för externt bruk 34 27 66 45

Det stora flertalet av systemen planerades så att informationen skulle kunna användas även utanför den egna myndighetens verk- samhet.

2.6.2. Kommunala datasystem

Av de 23 datasystemen som planerades inom den kommunala sektorn (inkl. kommun- och landstingsförbunden) var 19 baserade på

personuppgifter Antal data- antal an- system svariga myn- digheter ej personorienterade för internt bruk 2 2 ej personorienterade för externt bruk 2 2 personorienterade för internt bruk 8 5 personorien terade för externt bruk 11 7 23 10

2.7. Exempel på statliga datasystem

I närmast följande avsnitt lämnas en mera detaljerad redogörelse för ett antal olika statliga datasystem, som innehåller person- uppgifter. Exempel lämnas på både sådana som är i drift och sådana som är under

uppbyggnad eller planering. I detta urval ingår det planerade centrala personregistret (CPR), den planerade fastighetsdatabanken och det planerade nya centrala företagsre- gistret (CFR). Av dessa är fastighetsdata- banken och företagsregistret inte direkta personregister men i dem ingår uppgifter med anknytning till person. Ytterligare skäl för att beskriva dem mera ingående är att enskilda personer, fastigheter och företag betecknats som basobjekt för samhällsplane- ringen, och generella register över dessa tre kategorier är därför av grundläggande bety- delse. I övrigt har medtagits både andra stora databanker som det planerade datasystemet för allmän pension och sjukförsäkring (RAFA), det planerade statliga personalad- ministrativa informationssystemet (PAI), ar- betsmarknadsverkets informationssystem, riksdatasystemet för exekutionsväsendet, vis- sa etapper av rättsväsendets informationssys- tem (RI), ett planerat delsystem i detta som avser utlänningsärenden (SU) och mindre datasystem som Karolinska sjukhusets infor- mationssystem, lantbrukets företagsregister (LFR) samt universitetskanslersämbetets (UKÄ) datasystem för antagningar till spär- rade ämnen och linjer. Flertalet av dessa datasystem berör mycket stora befolknings- grupper. Informationens djup och bredd varierar mycket i de olika systemen.

Målsättningen har varit att beskriva data- systemen så likartat som möjligt. Beskriv- ningarna har därför givits gemensamma rub- riker. Stmktureringen av systembeskrivning- ama är dock mycket varierande och före- komsten av många delsystem som väver in i varandra i vissa av de större systemen gör att det föreligger uppenbara svårigheter att få jämförelser mellan systemen exakt rättvisan- de. Vissa av systemen, där informationen varit mera överskådlig har givits en djupare beskrivning. I en del fall har beskrivningen koncentrerats till indata och i andra till utdata. Gemensamt för alla de beskrivna systemen är att de innehåller uppgifter som bedömts vara av betydelse för den personliga integriteten.

Kungl. Maj:t uppdrog i september 1971 åt Centrala folkbokförings- och uppbördsnämn- den (CFU) att bedriva fortsatt utvecklings- arbete rörande ett centralt personregister (CPR) med sikte på att ett register skulle inrättas fr.o.m. början av 1972. Senare skulle komma att meddelas beslut i frågor som gäller bl.a. utnyttjandet av registret. Arbetsuppgifterna hade den 1 januari 1971 överförts till RSV. Registret beräknades successivt börja tas i bruk under 1972. Genom riksdagens beslut den 21 april 1972 har dock inrättandet av CPR skjutits på framtiden i avvaktan bl. a. på OSK:s betän- kande.

2.7.1.1 Registerinnehåll

Informationen i CPR planerades inlednings- vis komma att delas i fyra olika register D personregistret

födelsenummerregistret registret över församlingsnamn registret över fastighetsbeteckningar

DDD

Totalt skulle CPR omfatta följande uppgifter

E! födelsetid

D födelsenummer ; personnummer

El kontrollsiffra

El namn

EJ utdelningsadress D adresspostanstalt D postnummer D yrke/titel D födelselän D födelseförsamling EI aktuell kyrkobokföring, inkl. årsangivelse,

län, kommun, församling, distrikt, fastig-

hetsnummer D aktuell och föregående mantalsskrivning, inkl. årsangivelse, län, kommun, försam-

ling, distrikt, fastighetsnummer Cl civilstånd, inkl. dag för civilståndsändring, samhörighetsbeteckning

D preliminärskattekod Cl omyndighetsförklaring

D pensionsförhållande D nationalitet

D koder angivande registrering i värnpliktsverkets (VPV) register, civilför- svarsstyrelsens och länsarbetsnämnds regis- ter, statens personalpensionsverks (SPV) re- gister samt mervärdeskatteregister, vapen- register och sjömansregister fastighetsbeteckning sammanräknad nettoinkomst statligt taxerad inkomst statligt beskattningsbar inkomst överskjutande/kvarstående skatt antal perioder till sjöss sjömansinkomst

förmögenhetsskatt

skattetabell

DDDDDDDDD

CPR planerades omfatta samtliga kyrkobok- förda personer, de personer som avlidit under senaste året samt de personer som åsatts personnummer men inte kyrkobok- förts. Uppgifterna planerades att hållas ak- tuella. Ändrade personuppgifter skulle tillfö- ras CPR veckovis. Inkomst— och debiterings— uppgifter skulle ändras årligen. Ändrade fastighetsuppgifter skulle tillföras månadsvis.

2.7. 1 .2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna som skulle ingå i CPR härrör ursprungligen till största delen från allmän- heten som lämnat dem till olika myndigheter vid folkbokföring, självdeklaration etc. En del uppgifter vidarebefordras oförändrade, andra i bearbetat eller modifierat skick. Åter andra uppgifter ”föds” vid den ansvariga myndigheten, som t. ex. lokal skattemyndig- het. Uppgifterna samlas sedan i länsstyrelser- nas person-, fastighets— och skatteregister, som är upplagda på magnetband. Från dessa skulle de föras över till CPR, som således skulle bli ett centralt register med i princip samma information som f.n. förekommer hos länsstyrelserna.

2.7.1.3 Användare och användning

CPR avsågs i första hand användas inom den egentliga folkbokföringen och uppbördsverk- samheten. Användningsområdet beräknades emellertid bli väsentligt mer omfattande genom att CPR skulle kunna lämna den offentliga och privata sektorn dels upplys- ningar om i registret lagrade uppgifter om fysiska personer, dels avisering om föränd- ringar av uppgifterna. Härigenom skulle dubbel insamling av ändringsuppgifter och på sikt även dubbel registrering av offentliga personuppgifter undvikas. Den enskildes uppgiftslämnande skulle underlättas genom en samordning av personregistreringen. Adressförändringar skulle spridas till anslut- na myndigheter och organisationer genom aviseringar.

Enskilda personer avsågs kunna få tillgång till uppgifterna i CPR. Tänkbara användare var dock främst alla myndigheter eller organisationer inom den offentliga sektorn samt företag m. fl. inom den privata sektorn som har behov av aktuella uppgifter av det slag som skulle ingå i CPR.

Det har diskuterats och det skulle också vara tekniskt möjligt att använda CPR för urval för selektiv reklam samt som hjälp vid kreditupplysningsverksamhet. En komplette- ring av CPR med uppgifter om juridiska personer, vilket också diskuterats, skulle öka användningsområdet i betydande omfatt- ning.

2.7.l.4 Samkörning och åtkomst

Planer förelåg på anslutning i olika former med datasystem hos bibliotekstjänst (Libris), centrala studiehjälpsnämnden (CSN), civil- försvarsstyrelsen, exekutionsväsendets orga- nisationsnämnd (EON), SCB, värdepappers- centralen, vämpliktsverket, banker och för- säkringsbolag samt centrala bilregistret (CBR), centrala körkortsregistret (CKR), PAI, RAFA och RI.

Anslutningen skulle till stor del ske genom att magnetband överlämnades till an-

vändarna av uppgifterna. Även direktanslut- ning med terminal planerades förekomma. Alla länsstyrelser skulle utrustas med bild- skärmsterminaler knutna till CPR genom fast uppkopplade telefonledningar. Det skulle även vara möjligt för ansluten myndighet eller organisation att använda egen direkt till CPR kopplad datamaskin.

Tre huvudsöknycklar skulle användas för att få tillgång till informationen i CPR D personnummer D fö delsetid och namn D adress och namn

2.7.1.5 Utdata

Sex olika standardiserade svarstyper skulle erbjudas Cl namn- och adressvar, som även skulle innehålla personnummer, yrke/titel, civil- stånd samt aktuell kyrkobokföringsförsam- ling El reducerat personsvar som, utöver inne- hållet i namn- och adressvar, skulle om- fatta dag för ändring av civilstånd, samhö- righetsbeteckning, nationalitet, omyndig- hetsförklaring, aktuell kyrkobokföringsfas— tighet, födelsehemort, pensionsförhållanden, mantalsskrivningsfastighet (aktuell och före- gående), preliminärskattekod och kod angi- vande registrering i vapenregister D fullständigt personsvar som skulle inne- hålla uppgifter enligt reducerat personsvar samt koder för vissa aviseringsuttag, försam— lingsnamn och fastighetsbeteckning D inkomstsvar som skulle innehålla upp- gifter enligt namn- och adressvar samt vissa slutliga inkomstuppgifter D skatteförfrågningssvar som skulle inne- hålla uppgifter enligt namn- och adressvar samt uppgift om kvarstående/överskjutande skatt, kvarskattelän, senaste preliminärskatt, skattetabell och lokal skattemyndighet D totalsvar som skulle innehålla samtliga i CPR ingående uppgifter.

Därutöver skulle efter särskild överenskom- melse i begränsad omfattning för viss använ-

dare speciellt avpassad svarstyp kunna utar- betas.

Användare skulle även kunna få avisering om förändringar i personregistret i samband med den aktualisering av CPR som genom- förs varje vecka. Aviseringen avsågs kunna ske för viss person eller viss kategori perso- ner. Aviseringen avseende viss kategori kun- de omfatta antingen uppgifter om iregistret befintliga personer, t. ex. adressändring för alla i viss ålder, alla giftermål, eller tillkoms- ter i registret, t. ex. alla födslar.

Utdrag ur CPR skulle avse antingen viss person eller viss kategori. Användare av uppgifter i CPR skulle genom samköming av eget register i form av magnetband, hålkort eller förteckning få exempelvis ett fullstän- digt personsvar beträffande viss person. Utdrag avseende enstaka personer skulle även erhållas via terminal. Utdrag omfattan- de viss kategori, t. ex. alla födda 1940, med inkomst över 40 000 kr, måste beställas särskilt för varje registerutdrag.

Möjlighet fanns att skapa både standardi- serade och speciellt anpassade utdragsruti- ner.

2.7.l.6 Sekretess

Informationen i CPR skulle bestå endast av uppgifter som enligt gällande regler är offentliga. Utlämnande av vissa kyrko- och folkbokföringsuppgifter skulle dock kunna vägras enligt 13 ?; sekretesslagen (l937:249). Vid systemutvecklingen hade hänsyn tagits till att ändrade regler skulle kunna leda till sekretessbeläggning.

2.7.l.7 Kommentarer

Från RSV, som även ansvarar för länsstyrel- sernas ADB-register, fördes i samband med myndighetsenkäten fram följande synpunk- ter.

Vid RSV hade tveksamhet förekommit vid utlämnandet av vissa uppgifter, framför

allt nationalitet. Det ansågs synnerligen önskvärt att klarare riktlinjer om offentlig- hetsprincipens tillämpning skapas så att nuvarande osäkerhet undanröjs.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ifråga- satte om inte en begränsning av ADB-mässiga uttag av uppgifter om beredskaps- och värnpliktskoder borde ske från försvarssyn- punkt.

Länsstyrelsen i Stockholms län pekade på den irritation framför allt hos allmänheten över utlämnandet av adressuppgifter m.m. för kommersiell användning som kommit till uttryck. Sonderingar hade också förekommit angående möjligheterna att få tillgång till uppgifter, exempelvis om alla i riket bosatta av viss nationalitet, där man haft anledning misstänka politiska intressen bakom. Läns- styrelsen ansåg att de registreringsansvariga myndigheterna bör ges möjlighet och befo- genhet att begränsa utlämnandet av de registrerade uppgifterna. En begränsande effekt i utlämnandet för kommersiella syften skulle kunna uppnås genom skärpta taxebe— stämmelser beträffande uppgifter som utläm- nas. Offentlighetsprincipen hade aktualise- rats i samband med att en journalist begärde att få ta del av innehållet i fastighetstaxe- ringsavier vid 1970 års allmänna fastighets- taxering. Begäran avslogs. Beslutet föranled- de ej besvär, däremot en anmälan till JO.

Vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hade offentlighetsproblematiken aktuali- serats i samband med att ITT Data Service, en avdelning av Standard Radio & Telefon Aktiebolag, beställde ett utdrag ur länsstyrel- sens personregister. Beställningen avsåg över- föring av vissa uppgifter i personregistret till företagets magnetband (s.k. selektiv kopie- ring). De uppgifter ITT beställde var: huvud- mans personnummer, eget personnummer, aktuell kyrkobokföringsadress i kodform, civilstånd, dag för civilståndsändring, omyn- dighetsmarkering, födelsehemort, nationali- tet, namn, postutdelningsadress, postnum- mer, adresspostanstalt och yrke för hela befolkningen i länet. Dessutom omfattade den gjorda beställningen löpande avisering varje vecka om inträffade förändringar i det

av beställningen omfattade materialet (se betänkandet avsnitt 6.2)

2.7.1.8 Avgiftspolicy

Avsikten var att CPR skulle bli ett i princip kostnadsmässigt självbärande register. Avgif- ter skulle enligt viss taxa tas ut för avisering, utdrag och besvarande av frågor. RSV:s nuvarande taxa för uttag från länsregistret beräknas efter använd maskintid.

2.7.2 Personaladministrativt informations-

sy stem

Det system för personaladministrativ infor- mation (PAI), som är under utveckling inom statskontoret, ingår som en del i en total, personaladministrativ översyn, vars syfte är att genom en aktivering och effektivisering av den statliga personaladministrationen möjliggöra ett rationellare tillvaratagande av de personella resurserna. De övriga områden som omfattas av översynen är personalad- ministrativ organisation, planering, utbild- ning, uppföljning och effektmätning. PAl utvecklas för att tillgodose konstaterade informationsbehov av i princip tre slag, nämligen D kraven på information som underlag för den personaladministrativa planeringen, cen- tralt och på myndighetsnivå, G behovet av information för allmän statis- tik och utredningsändamål, D kravet på en rationellare informations- behandling för att möjliggöra en effektivi- sering av personaltjänstrutiner.

2.7.2.l Registerinnehåll

PAI planeras bygga på vissa grundläggande uppgifter om personal och befattningar, s. k. basdata. Dessa kommer —— under förutsätt- ning av Kungl. Maj:ts bifall — att bli gemensamma för hela statsförvaltningen och ingå i en personaladministrativ databank.

Följande uppgifter utgör exempel på vad som avses komma att registreras om varje statligt anställd.

personnummer

namn

adress civilstånd anställningsår i statlig tjänst pensionsuppgifter

utbildningsuppgift anställningsdatum vid myndigheten befattningsnummer befattningsnomenklatur tjänstebenämning

anställd t. o. m.

personstatus rekryteringsväg löneuppgifter skatteuppgifter

DDDDDDDDDDDDDDDD

Beträffande tjänster och arbetsuppgifter kommer bl. a. följande att registreras befattningsnummer tjänsten inrättad av tjänsten inrättad (tid) löneplan, lönegrad avlöningsförstärkning befattningsstatus tjänstebenämning befattningsnomenklatur kompetenskrav/önskemål

DDUDDDDDD

Basdata kommer att omfatta samtliga an- ställda i statlig tjänst, dvs. ca 400 000 personer. De skall däremot inte omfatta anställda i s. k. statsunderstödd verksamhet. Utöver basdata kan systemet tillföras och bearbeta s. k. myndighets- eller sektorsspeci— fik information (t. ex. uppgifter om tidigare yrkeserfarenhet, personbedömning, etc.) och på så sätt erbjuda myndigheterna informa- tionsservice på olika ambitionsnivåer. Gallring kommer ej att ske.

2.7.2.2 Uppgiftslämnare

Uppgift om namn, civilstånd och mantals- skrivningsort har beräknats kunna hämtas

från CPR. Information för skatteavdrag skall hämtas från centrala skatteförfrågningsre- gistret. Alla övriga uppgifter skall lämnas av myndigheterna.

2.7.2.3 Användare och användning

PAI är i första hand avsett att bli ett hjälpmedel för den personaladministrativa planeringen (PA-planeringen). Personal- och befattningsinformationen skall ge underlag för myndigheternas planering av arbets- kraftsbehov och arbetskraftstillgång samt för planering av erforderliga personaladministra- tiva åtgärder. Informationen skall också utgöra underlag för de centrala personalad- ministrativa organens PA-planering, t.ex. vad gäller utbildningsbehov eller omplace- ringsverksamhet. Exempel på utdata från PAI, som kan tjäna som underlag för PA-planering är förutom den personaladmi- nistrativa statistiken (arbetstidsstatistik, per- sonalomsättningsstatistik och frånvarostatis- tik), befattningsförteckning, bemanningsför- teckning, vakansförteckning, övertalighets— förteckning och personalsammanställning.

Vidare kommer PAI att få betydelse för statistikproducenter och utredningsinstitu- tioner, i första hand SCB och statens avtalsverk. Dessa avnämare kommer att kunna få tillgång till en enhetlig personalad- ministrativ information vad gäller den stat- liga sektorn. För departementen — främst finansdepartementet — kommer PAI att kunna leverera personaladministrativ infor- mation som kan utnyttjas bl. a. i budgetarbe- te.

För vissa myndigheter kommer löneuträk- ning och skatteredovisning att ske i PAI.1 För myndigheter som är anslutna till system S beräknas PAI leverera till detta system den erforderliga informationen för löneredovis—

! Andra lönesystem förekommer. Försvarets civilförvaltning (FCF) och poststyrelsen har sådana ADB-system, som används av ett flertal myndighe- ter. Vidare kan nämnas, att Uppsala datacentral utför löneberäkningar åt exempelvis universitet och högskolor.

ning. Vidare skall i PAI registreras och å-jourföras tjänstematriklar för samtliga myndigheter. Enhetlig information för pen- sionsberäkning kommer att levereras via de anslutna myndigheterna till statens personal- pensionsverk (SPV). Exempel på utdata från PAI som tjänar som underlag i denna rationalisering av personaltjänstrutinerna är löneklassplaceringsunderlag, personkort, lö- nelista, lönespecifikation och skattebelopps— förteckning.

Som ett första led i integrationen mellan löneredovisning och övrig ekonomisk redo- visning kommer PAI att till system S överföra konteringsinformation avseende myndigheternas löneutgifter. Dessutom kommer PAI för de myndigheter som är anslutna till tidsredovisningsrutinen isystem S att överföra erforderliga uppgifter för registervård av tidsredovisningsrutinens per- sonposter.

PAI kommer automatiskt att avisera försäkringskassoma om nyanställning och avgång av personal hos myndigheter anslutna till PAI. Dessutom kommer avisering att ske när anställningsförhållanden i övrigt ändrasi de fall de har betydelse för sjukförsäkringen.

Samordningen CPR—PAI var avsedd att fylla två funktioner. En PAI-ansluten myn— dighets rapportering skulle underlättas ge- nom att vissa uppgifter automatiskt erhölls från CPR. Genom att hämta uppgifterna från CPR skulle dessutom informationen i PAI bli säkrare.

PAI kommer att hämta skatteinforrnation från centrala skatteförfrågningsregistret en gång per år. Detta kommer att ske vid varje årsskifte och avse personal som var registre- rade i PAI den 1 december året innan.

2.7.2.4 Samkörning och åtkomst Genom informationsöverföring via magnet- band har PAI beräknats kunna samordnas

med system S, RFV, CPR och CFR.

PAI planeras bli terminalorienterat. Söknycklar till PAI blir

D personnummer (personuppgifter) El befattningsnummer (befattningar/tjänster)

2.7.2.5 Utdata

Följande typer av uppgifter utgör exempel på utdata som kommer att hämtas ur PAI-systemet D personal— resp. löneuppgifter D befattningsuppgifter D löneklassuppflyttningar D personalregisterkort (ackumulerade upp- gifter) utdrag ur tjänstematrikel personalsammanställning sammanställning över ålder och anställ- ningstid frånvarostatistik personalomsättningsstatistik befattningsförteckning bemanningsförteckning vakansförteckning övertalighetsförteckning statstjänstemannastatistik personalredovisning i petita underlag för budgetering

DDD

DDDDDDDDD

2.7.2.6 Sekretess

Merparten av uppgifterna som skall ingå i PAI är offentliga. Undantag gäller exempel- vis endast vissa läkarintyg och andra uppgif- ter som kan skyddas direkt genom bestäm- melse i sekretesslagen (1937: 249).

2.7.2.7 Kommentarer

Föreligger ej.

2.7.2.8 Avgiftspolicy

Sannolikt kommer att föreslås att kostnader- na för PAI fördelas mellan de anslutna myndigheterna. Om övriga uttag skall av- giftsbeläggas har ännu ej diskuterats.

Arbetet med att skapa ett rättsväsendets informationssystem (RI) inleddes 1966 (se bl. a. prop. 1969: 26, 1970: 54, 1970: 140, 1971: 29 och bilaga 4 till statsverksproposi- tionen de senaste åren).

Rl-systemet definieras i l & RI-kungörel- sen (1970: 517).

För att insamla, lagra och bearbeta och lämna uppgifter som har samband med verksamheten inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvården skall finnas ett informationssystem grundat på automatisk databehandling (rättsväsen- dets inforrnationssystem). Infomationssystemet skall bestå av delsystem.

Frågor om uppbyggnad eller väsentlig föränd- ring av inforrnationssystemet beredes av samarbets- organet för ADB inom rättsväsendet.

Projektledningen för Rl-systemet utövas av statskontoret. Delar av systemet är i produktion.

I RI ingår f. n. 14 etapper.

P ] registeromläggning P 2 databehandling av brottmålsdomar, saköreslängd, process- och reaktionsstatistik, lagakraftrapport rn. m. P 3 strafföreläggande P 4 klientelrutiner P 5 fortsatt teknisk samordning av brotts- register

kriminalitetsprognoser

viss verksamhetsstatistik för program— budgetering

bouppteckningsrutiner

system för lagstiftningsfö'rfarande utlänningsärenden stämningsansökan passärenden

betalningsföreläggande

arbetsdrift inom kriminalvården

"U 05

A ]

Dessutom ingår i RI vissa andra administrati- va rutiner. Polis- och åklagarväsendena är sedan den 1 januari 1965 anslutna till ett centralt datasystem för avlöningsuträkning och utbetalning. Kriminalvårdsstyrelsen an- vänder ett liknande system. Personalredovis— ningen kommer att kopplas till PM.

I detta avsnitt behandlas etapperna P 1—P 4, varav väsentliga delar redan är i produktion.

2.7.3.1 Registerinnehåll

Genom rutinerna i etapperna P l—P 4 kom- mer bl. a. om enskilda personer att registre- ras i RI uppgifter från El domstols dom eller slutliga beslut strafföreläggande

ordningsföreläggande

beslut i nådeärenden

verkställighet av påföljd

BEIGE]

Dessa typer av uppgifter kommer i tillämpli- ga delar att finnas beträffande ca 350 000 personer.

De två huvudregistren i RI är polisre- gistret och kriminalregistret (person- och belastningsregistret).

2.7.3.2 Uppgiftslämnare

Vissa uppgifter lämnas av enskilda till olika myndigheter och vidarebefordras sedan di- rekt eller i modifierad form till Rl-systemet.

Övriga uppgifter till RI kommer beträffande här aktuella etapper att lämnas av G polismyndigheter i Sverige och andra länder

interpol

domstolari Sverige och andra länder åklagare svenska fångvårdsanstalter utländsk registerrnyndighet (fångvårdsan- stalt i annat nordiskt land) kriminalvårdsstyrelsen

sjukhus

statens invandrarverk (SlV) justitiedepartementet inrikesdepartementet

åklagare interneringsnämnden ungdomsfängelsenämnden kriminalvårdsnämnden övervakningsnämnder

DEBUG

UDDDDDDDDD

F. n. erhålls folkbokföringsuppgifter på mag- netband. Framöver planerades att denna information skulle lämnas från CPR via terminal. övrig information lämnas i form av vanliga handlingar.

2.7.3.3 Användare och användning

RI avses i första hand användas av till systemet anslutna myndigheter inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet, kriminalvår— den m.fl. Det har ansetts särskilt angeläget med en samordnad informationsbehandling för brottmålsprocessen. Denna börjar i prin- cip med brottsanmälan hos polismyndighet och karaktäriseras av handlingar som däref- ter framställs i olika faser av förfarandet inom rättsväsendet. De grundläggande tanke- gångarna är att rättsväsendets myndigheter, som har ett speciellt arbetsorganisatoriskt samband, skall samarbeta i fråga om infor- mationsutbyte och lagring av uppgifter som ”föds" inom rättsväsendet.

Ett av de mera centrala momenten inom RI är domstols avgörande i brottmål. Dom- stolarna lämnar ett exemplar av dom eller slutligt beslut i brottmål (ingress och slut) samt en särskild ”RI-uppgift” till rikspolis- styrelsen (RPS). Uppgifterna i dessa hand- lingar används för olika ändamål. Genom maskinell bearbetning upprättas bl.a. kri- minalregister. Maskinellt framställda medde- landen ersätter saköreslängd, underrättelse till RSV:s särskilda straffregister m. m. Sam- tidigt framställs underlag för den statistik som skall tillställas SCB.

Följande myndigheter får eller kommer att få del av informationi RI

D domstolar (kriminal-registerutdrag) D SCB (statistikunderlag) Cl länsstyrelser (saköreslängd, uppgift om förvisning) E! kronofogdemyndigheter handlingar) D polismyndigheter (meddelande om före- läggande, dom eller slutligt beslut) D tullmyndigheter

(indrivnings—

0 RSV (uppgifter till det särskilda straff- registret) El körkortsregister (dom etc. körkortsinnehav) D den dömde/förelagde (dom vid bötespå- följd eller föreläggande; betalningsan- maning och inbetalningskort) D kriminalvårdsstyrelsen (domar som inne- bär frihetsberövande) D statens invandrarverk (SIV) intagning i anstalt vid förvisning) D VPV (intagning i anstalt m. m.) Cl skattemyndigheter (— ” —) Cl försäkringskassor (intagning och avgång från anstalt) C! interneringsnämnden (diverse rapporter om ändrade statusförhållanden)

som berör

El ungdomsfängelsenämnden (— ” —) Cl kriminalvårdsnämnden (— ” —) C! övervakningsnämnder (— ” —) D skyddskonsulenter (— ” —) Cl RPS (permissioner, permissionsmissbruk) D justitiedepartementet (statistik, program-

datauttag)

2.7.3.4 Samkörning och åtkomst

Myndigheterna inom rättsväsendet kommer — i mån av behov och behörighet — att få tillgång till den information som insamlats från skilda håll och bearbetats i RI. Dessa myndigheter kommer 5. a. 5. att kommunice- ra över Rl, som även blir en förbindelselänk till datasystem utanför kretsen av de anslutna myndigheterna. Exempel på sådana system är CBR, CKR, EON, RAFA, SIV samt system hos SCB och VPV. RAFA, SIV, SCB och VPV erhåller information genom magnetband. I övrigt lämnas informationen i mer konventionella former som vanliga handlingar, registerkort m. m. För de anslut- na myndigheterna blir RI även ett arkiv för information och ett instrument för bearbet- ning av denna information för olika ändamål inom rättsväsendet.

Söknycklar till personinforrnation i RI är

EI personnummer D födelsetid och namn

D födelsetid

Cl namn (dock ej de vanligast förekomman- de)

2.7.3.5 Utdata

Från RI kommer i olika former (se 2.7.3.3) bl. a. följande uppgifter att lämnas personnummer

namn

adress födelsehemort

kyrkobokföring (senast kända) tidigare namn är för namnbyte medborgarskap behandlingsjournal

brott tidpunkt för brott

påföljd

nåd verkställighet av påföljd intagning och avgång från anstalt förvisning

farlighet

narkomani

alkoholism

obefintlighet emigration

efterlysning i polisunderrättelser frihetsberövande särskild rättsverkan (beslag, viten m. m.) tillfällig vistelseort laga kraft/godkännande av strafföreläg- gande

tvångsåtgärder

åtalsunderlåtelser år för tagande av fingeravtryck år för tagande av fotografi

alias namn alias personnummer

öknamn

DDDDDDDUUDDUDDDDDDDDDDDDDD

DGDDDDD

Sekretessbestämmelser som berör RI-syste- met finns i 11 och 14 55 sekretesslagen (l937:249), lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister, lagen (1965: 94) om polisregister m. m. och RI-kungörelsen (19702517), senaste lydelse Kungl. Maj:ts kungörelse (1971: 825). I 11 ä 2 st. sekre- tesslagen sägs, att har uppgift om brott eller om den som misstänkts, åtalats eller dömts för brott lämnats till RPS för databehandling inom RI, får, om inte annat följer av första stycket, uppgifter ej lämnas ut från RPS i annat fall eller annan ordning än Konungen bestämmer. [ 125 RI-kungörelsen hänvisas till strafföreläggandekungörelsen (1970: 60), ordningsbotskungörelsen (1968: 199) och kungörelsen (1955: 512 om skyldighet att meddela vissa uppgifter till RSV samt till polisregisterlagen (1965: 94).

2.7.3.7 Kommentarer

RPS har påpekat att det kan vara svårt att maskinth tillämpa kriminal- och polisre- gisterförfattningarna i alla avseenden. I vissa fall styrs därför utdata till en kontrollenhet för manuell bedömning och bearbetning i stället för att sändas direkt till användaren.

Vidare har uppgivits att styrelsens passre- gister bygger på uppgifter i ansöknings- blanketter från passökande. Passansöknings— handlingarna mikrofilmas och originalansök- ningshandlingarna förvaras i arkiv till dess giltighetstiden utgått, då de överlämnas till riksarkivet. Vissa av uppgifterna i ansök- ningshandlingarna tas in iett ADB-anpassat register, som också fungerar som ett sökre- gister till mikrofilmsregistret. De uppgifter som tas in i dataregistret är passnummer, passens giltighetstid, personnummer och namn. Informationen betraktas som detalje- rad information om många enheter. Uppgif- ter ur mikrofilmregistret lämnas ut till länsstyrelser, polismyndigheter, banker, SIV, generaltullstyrelsen, postverket samt dags- pressen. ADB-registret har som identifika-

tionsbegrepp namn, personnummer och pass- nummer. Samkörning med andra register förekommer ej, men genom en mindre förändring kan samköming ske (utom med CPR) med RPS:s person- och belastnings- register. Om vissa tekniska problem över- vinns kan registret samköras med andra personnummerorienterade register. Passre- gistret innehåller utförliga personuppgifter om 2,4 miljoner människor. RPS betraktar det som en brist att uppgifterna ej kan sekretessbeläggas. Uppgift om födelseort är ömtålig, eftersom den ger ytterligare sökmöj- ligheter, speciellt beträffande t. ex. invand- rare.

RPS personregister i det centrala polis- registret bygger på handlingar upprättade i brottmålsförfarandet och innehåller detalje- rade personuppgifter om få individer. I polisregisterlagen med följdförfattningar är reglerat, vem som kan få uppgifter ur polisregistret. Det förekommer emellertid att andra myndigheter och enskilda begär utdrag trots att de inte är behöriga. Framställningar- na har hittills avvisats.

2.7.3.8 Avgiftspolicy

Avsikten är att kostnaderna vid användning av RI skall fördelas på anslutna myndigheter. Det har även diskuterats om handlingar som tillställs enskilda (polisregisterutdrag) skall avgiftsbeläggas.

2.7.41nformationssystem för ärenden

utlännings-

Etapp P—lO inom RI omfattar ett informa— tionssystem för utlänningsärenden (SU). An- svaret för SU faller i första hand på SIV. SU beräknas komma i produktion under 1973.

2.7.4.1 Registerinnehåll

SU kommer att innehålla följande register D maskinell central databas innehållande

utomnordiska medborgare eller statslösa som sökt tillstånd eller medborgarskap, utomnordiska eller statslösa som anmälts till registret genom arbetsgivaranmälan samt ut- ländska medborgare för vilka åtgärd skall vidtas om ansökan eller arbetsgivaranmälan inkommer till registret för dessa D maskinellt register avseende arbetsanmäl- da utländska medborgare D manuellt underhållen aktsamling avseende personer som ingår i den centrala databa- sen eller som utgallrats ur denna D hjälpregister för den maskinella behand- lingen

Totalt kommer SU att innehålla följande uppgifter D ev. aktuell ansökan

D handläggare

persondata

namn

medborgarskap tidigare medborgarskap personnummer dossiernummer

tidigare efternamn kön civilstånd födelseort och födelseland modersmål 2:a språk dokument i akten spärr (för avisering) kategori aktuell legitimationshandling tidigare legitimationshandling dag för inresai Norden dag för inresa i Sverige utrest ur landet

DDDDDDDDDDDDDUBDDDD

bosättningsdata El län

D kommun Cl polisdistrikt C! bostadsadress

anknytning till annan person EJ personnummer

dossiernummer slag av anknytning gällande tillstånd för person med anknyt- ning till den registerutdraget avser

DUBB

tidigare beslut beslutsdag beslut

märkning beviljad/vägrad fr. o. m.—t. o. rn. begränsning särskild notering handläggare beslutsnivå myndighetskod

DDDGDDDDDD

remisser

E' datum för utgående remiss eller förfrågan D datum för inkommande remiss

D datum för inkommande svar på remiss eller förfrågan D remissvarets eller förfrågans innehåll

arbetsgivaranmälan

D arbetsgivarens namn D arbetsgivarens adress D anställd såsom

D anställningen påbörjad den D anställningen avslutad den

Dessa uppgifter skall, i förekommande fall, i inledningsskedet finnas beträffande 250 000 personer. Antalet personer väntas under 1973 öka till 300 000 eller fler.

Gallring skall ske viss tid efter aktuell visering utgått om ny händelse som skall registreras ej dessförinnan inträffat. Gallring- en kommer att omfatta person som avlidit, blivit svensk medborgare eller bedömts som utrest.

2.7.4.2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna i SU härrör till betydande del från invandrare och deras arbetsgivare. Ett flertal myndigheter kommer även att tillföra. SU uppgifter.

Uppgifter tillförs SU bl. a. enligt följande D ansökan från invandrare om tillstånd eller

medborgarskap

El utredning i anledning av tillstånd eller

medborgarskap

D förfaringsärenden (främst förpassningar och liknande) D remisser från olika myndigheter

Cl meddelande om till lokal polismyndighet inkommen ansökan

D av konsulat/beskickning fattat beslut i

viseringsärenden

D av lokal polismyndighet fattat beslut i

tillståndsärenden D av SIV fattat beslut i tillstånds-, avlägs- nande eller medborgarskapsärenden D av Kungl. Maj:t, länsstyrelse, socialstyrel-

se m. fl. myndigheter fattat beslut avseende

utländsk medborgare D svar på förfrågan till uppgiven referens- person i viseringsärende D svar på förfrågan till arbetsgivare angåen- de arbets— och bostadsförhållande

D remiss till AMS i ärende angående arbets- tillstånd

D begäran om spärr för avisering för viss person D meddelande om att utländsk medborgare bedömts som utrest ur landet

D uppgift om dokument som tillförs dos- siern

El beslut om klassificering av viss person i

registret

D uppgift om instämpling av visering i

passhandling

Cl uppgift om delgivning av beslut D avvisering från riksskatteverket angående

utländsk medborgare

D anmälan från arbetsgivare som har ut- ländsk medborgare anställd i sin tjänst

Uppgifterna beräknas genomgående lämnasi form av vanliga handlingar. 2.7.4.3 Användare och användning

SU skall i första hand användas för de interna rutinerna vid SIV. SU syftar nämli-

gen till att producera beslutsunderlag i tillstånds-, medborgarskaps— och avlägsnande- ärenden. Vidare skall information som tjänar som underlag för såväl kort- som långsiktig planering av verksamheten vid SIV framstäl- las. Systemet skall även utföra statistiska beskrivningar av invandrare.

Genom SUzs anslutning till RI kommer dock den dubbelregistrering som förekom- mit genom att även polisen registrerat vissa uppgifter att kunna undvikas.

Vissa uppgifter i SU kan vara av intresse för AMS (och CPR). I övrigt har invand- rarutredningen i ett delbetänkande (SOU 1971:51) föreslagit att SU kompletteras med ett system för avisering om invandrare till kommunerna. Kommunernas uppgift att organisera och planera utbildningen av in- vandrare förutsätter att de får bättre översikt över invandringen till kommunen än vad de normalt har för närvarande. Förslaget inne- fattar aviseringen om beviljade arbetstill- stånd, nytillkomna utlänningar (utom dans- ka och norska medborgare) som arbetsan- mälts, kyrkobokföring av invandrare under ett år från invandringen. Aviseringen anses även få betydelse för kommunernas plane— ring av bostadsbyggande, skolväsende etc.

2.7.4.4 Samkörning och åtkomst

Någon planering av samköming utöver vad som kommer att ske i RI-systemet som sådant har ej förekommit. Hittills föreligger endast mycket vaga planer på maskinell kommunikation genom överlämnande av- magnetband till AMS (och CPR).

Söknycklar för åtkomst av uppgifter i systemet är personnummer samt, med hän- syn till att flertalet invandrare i registrerings- ögonblicket saknar födelsenummer och kon- trollsiffra, namn och födelsetid.

2.7.4.5 Utdata

Uppgifter från SU lämnas i form av D förfrågan till referensperson

D förfrågan till arbetsgivare D remiss till AMS D påminnelse till referensperson och arbets- givare avseende förfrågan D påminnelse till AMS avseende remiss U påminnelse till lokal polismyndighet av- seende till myndigheten inkommen ansö- kan i tillståndsärende eller begärd utredning och kontrollskrivelse E! påminnelse till arbetsgivare angående skyldigheten att inge arbetsgivareanmälan D meddelande om beslut i tillståndsärende Cl avvisering till invandraren om att gällande tillstånd utgår inom viss tid D påminnelse till invandraren att inge ansö- kan då gällande tillstånd utgått D kontrollskrivelse till polismyndighet i an- ledning av att ansöka om tillstånd ej ingivits D gallringsunderlag, diarielistor, planerings- underlag D statistik avseende invandrare D svar på förfrågan angående registrerad person El registerutdrag för person i registret

Det är även möjligt att aviseringar kommer att lämnas till AMS (och CPR). Den informa- tion som då blir aktuell kan liksom statistis- ka uppgifter till SCB komma att lämnas på magnetband. I övrigt kommer sannolikt uppgifter i SU att huvudsakligen lämnas i form av vanlig handling. Så är fallet även med de aviseringar till kommunerna om invandrares bosättning m. ut. som föreslagits av invandrarutredningen.

2.7.4.6 Sekretess

Sekretessbestämmelserna i 3 och 14 55 sekretesslagen (1937: 249) har förutsatts gälla även för SU-systemet. Sannolikt be- höver de dock kompletteras om — som föreslagits — avisering om invandrare till kommunerna kommer i fråga. I förslaget har nämligen förutsatts att systemet utformas på ett sådant sätt att de registrerade uppgifterna om invandrare inte skall kunna utnyttjas för andra ändamål än de avsedda.

Föreligger ej.

2.7.4.8 Avgiftspolicy

Frågan om avgiftsbeläggning har ännu ej diskuterats. Det är dock knappast sannolikt att avgiftsbeläggning blir aktuell med hänsyn till den begränsade kretsen externa använda- re av SU.

2.7.5. Riksdatasystem för exekutionsväsen- det

Kungl. Maj:t uppdrog i maj 1966 åt exeku- tionsväsendets organisationsnämnd (EON) att utreda möjligheterna till viss användning av ADB inom exekutionsorganisationen.

Inledningsvis inriktades arbetet på ut- veckling av ett ADB-system för exekutions- verksamheten inom Stockholms kronofogde- distrikt. Ett sådant system togs i bruk där under budgetåret 1968/69. Mot bakgrund av detta system avgav EON i december 1969 ett principförslag rörande ADB inom hela exe- kutionsväsendet. Riksdagen har godtagit (prop. 197111 bil. 14 s. 113, CU 1971: 10, rskr 1971:71) att utvecklingsarbete bedrivs med utgångspunkt från att ADB skall utnytt- jas inom exekutionsväsendet så snart praktis- ka förutsättningar finns. Utvecklingsarbetet bedrivs numera med en inriktning mot ett terminalorienterat system.

Systemet beräknas komma iförsöksdrift under 1972 och 1973 vid två år tre kronofog- demyndigheter. Driftsstart beräknas till bör- jan av 1974.

2.7.5 . 1 Registerinnehåll

I riksdatasystemet kommer att ingå delregis- ter

D gäldenärsregister D skuldregister Cl införselregister

utmätningsregister avbetalningsplaner anståndsregister konkursregister

register över enskilda mål olika adressregister

DDDDDD

Bl. a. kommer följande uppgifter med an- knytning till enskild person att registreras namn

adress personnummer/registreringsnummer totalskuld exekutiva åtgärder nettoinkomst

sjömansinkomst civilstånd förmögenhetsskattemarkering fastighet pensionsförhållanden

konkurser

införslar

böter

vederlag

DDDDDDDDDDDDDDD

Dessutom är det ett önskemål att bl.a. få lagra uppgifter om. lagsökningar och betal- ningsförelägganden, socialvårdsförhållanden, intagning och avgång från anstalter, inom kriminal- och nykterhetsvård.

Systemets storlek kan beskrivas genom antalet till exekutionsväsendet inkommande s.k. allmänna mål (inkl. handräckningar) som uppgår till i runt tal 1,7 miljoner/år. Systemet uppdateras dagligen. Gallring kom- mer att ske minst en gång per år, varvid slutreglerade skuldposter sorteras ut och läggs upp på ett historiskt manuellt register.

2.7.5.2 Uppgiftslämnare

Uppgifter till systemet skall främst lämnas av kronofogdemyndigheterna. Informationen till dessa kommer från enskilda, andra myndigheter, företag, organisationer m.fl. i deras egenskap av borgenärer, gäldenärer eller arbetsgivare. Systemets innehåll skall kompletteras även med uppgifter från vissa

myndigheter. I en del fall kommer uppgif- terna att lämnas direkt från annat data- system hos myndighet som kan vara ”borge- när”. De datasystem från vilka uppgifter kan komma att lämnas är CBR, CFD, CSN, länsstyrelsernas skatteband, PAI, RFV, RI (och CPR).

2.7.5.3 Användare och användning

Systemet är i första hand avsett för använd- ning inom exekutionsväsendet. Även andra har emellertid intresse av informationen, exempelvis sökande som skall ha redovisning över ett lämnat uppdrag. Vidare har taxe- ringsnämnder intresse av att få del av viss information för deklarationsgranskningsarbe- tet. Uppgifterna i systemet är också av intresse för kreditupplysning. Även social-, nykterhets- och kriminalvården samt skatte- och avgiftsförvaltningen kan ha intresse av information ur systemet.

I enlighet med huvudsyftet bygger data- systemet på principen att i en central databank lagra uppgifter om gäldenärer och skuldposter. Utöver denna databank skall skapas ett indrivningsunderlag med utförlig information för handläggning under en viss period enligt systemets regler för bevakning och anmaning samt rangordning av mål. I databanken sammanförs alla poster en gälde- när har under hans personnummer eller registreringsnummer. Uppgifterna hålls dags- aktuella och genom terminaler lättillgängliga för rikets alla kronofogdemyndigheter. Data- systemet blir således ett hjälpmedel i indriv- ningsverksamheten, som skall effektivisera denna och avlasta personalen rutingöromål.

Samtliga kronofogdemyndigheter kom- mer att från systemet erhålla indrivnings- underlag i forrn av listor, statistik, rapporter m. m. Gäldenären kommer att få första krav samt avbetalningsavier.

Samkörning kan komma att ske med D länsstyrelsernas skatteband (restlängder över skatter och allmänna avgifter CBR (fordonsskatter) CFD (fastighetsuppgifter) CFR (juridiska personer) CSN (restförd studiehjälp) PAI och liknande personaladministrativa systern (införslar) D RFV (arbetsgivaravgifter) D RI (bötesdomar, ev. konkursbeslut etc.)

DDDDD

Dessutom förelåg planer på samköming med CPR (personuppgifter). Vidare finns önske- mål om samköming med systern socialvården m. fl. områden.

Informationsutbytet mellan riksdatasyste- met och vissa uppgiftslämnare och användare kommer att ske via magnetband. Kronofog- demyndigheterna utrustas med terminaler. Ansökande myndigheter får i vissa fall redovisningsuppgifter i form av listor. Lokala skattemyndigheter, taxeringsnämnder m.fl. får utdrag.

Endast personnummer kommer att använ- das som söknyckel till systemet.

inom

2.7.5.5 Utdata Ur systemet kommer bl. a. att hämtas

CI krav till gäldenär i nya mål (betalnings- anmaning innefattande fullständig skuld- beskrivning, inbetalningskort, svarskort) D indrivningsunderlag (med fullständig skuldbeskrivning, och referens till övriga skulder, åtgärdskort, inbetalningskort) D ändringsrapporter Cl gäldenärsliggare (med referens till person- nummer) D kontoutdrag (gäldenärsuppgifter, skuld- uppgifter) D stomme till meddelande om utmätning

I samband med övergången till databehand- ling ges möjlighet att underrätta varje i

registret förekommande person om att han registrerats.

2.7.5.6 Sekretess

Innehållet i systemet är ej sekretessbelagt.

2.7.5.7 Kommentarer

EON har ifrågasatt om inte möjligheterna till tillgång till uppgifter ur den planerade databanken i vissa avseenden bör begränsas. Under utredningsarbetet har uppmärksam- mats att dagens arbetsmaterial (= det fram- tida indatamaterialet) i vissa fall är behäftat med felaktigheter. Bl.a. förekommer rest- föringar, som beror på myndighets eller arbetsgivares försummelser. Felaktigheter av detta slag kan i en framtid få mycket allvarligare konsekvenser än vad fallet äri dag. Diskussioner har därför förts med uppgiftslämnare om möjligheterna att för- bättra indatamaterialet.

2.7.5.8 Avgiftspolicy

Avgiftsbeläggning av uttag ur systemet har ännu ej diskuterats. Sannolikt leder program- budgetering och anslutning till system S till att kostnaderna fördelas på berörda myndig- heter.

2.7.6. Datasystem för allmän pension och sjukförsäkring

Kungl. Maj:t beslöt i juni 1970 om utredning av den allmänna försäkringens administra- tion (RAFA). Ansvarig myndighet för utred- ningen är RFV. Enligt beslutet skall försöks- verksamhet bedrivas rörande datasystem för den allmänna försäkringen. RAFA-projektet omfattar både den allmänna sjukförsäk— ringen och den allmänna pensioneringen. Målsättningen är att dagens centrala dataut- betalning av allmän pension skall integreras

med pensionsverksamheten på försäkrings- kassoma så att de väsentligaste registrerings- och uträkningsfunktionema centraliseras inom ramen för ett datasystem. Beviljande av pensionsförmån kommer dock att ligga kvar på de lokala försäkringskassoma. Be- träffande sjukförsäkringen är avsikten att inom ramen för ett datasystem centralisera registrerings- och utbetalningsfunktionerna. Möjligheten att föra över administrationen av utbetalningar av barnbidrag m.m. till försäkringskassoma diskuteras.

Enligt tidsplanen skall omläggningen till ADB vara genomförd 1973 för pensionssys- temet. Samma år förutsätts slutligt beslut om genomförande av datasystemet för sjuk- försäkringen.

I samråd med familjepolitiska kommittén har man också börjat utreda möjligheterna att till RAFA-systemet foga registrering och utbetalning av barnbidrag, bidragsförskott (och avräkning av influtna underhållsbidrag) samt bostadstillägg. Planeringen befinner sig emellertid i ett inledande skede. Den följan- de beskrivningen har därför inskränkts till pensions- och sjukförsäkringsdelarna.

2.7.6.l Registerinnehåll 2.7.6. 1 .] Pensionsregistret

I pensionsregistret kommer bl.a. följande uppgifter att ingå

namn

adress

personnummer särskild betalningsmottagare omyndighet (uppgift om förmyndare) invaliditetstillägg och invaliditetsersätt- ning El kategori (ålderspension, förtidspension, familjepension, barntillägg) D reducerat folkpensionsbelopp

DDDDDD

El antal barntillägg D därav antal barn med barn- eller folkpen - sion

D nedsättning enligt 10 5 lagen (1962: 381) om allmän försäkring (anstaltsvård)

El maximalt kommunalt bostadstillägg Cl årsinkomst D garantibelopp enligt 18 5 lagen (1962: 382) om införande av lagen (1962: 381)om allmän försäkring D tilläggspension (egen) D tilläggspension (familj) El annan huvudsaklig arbetsgivare (kod för skatteavdrag) D skattekolumn

D skattetabell

E! fast preliminärskattebelopp D ändrat preliminärskatteunderlag D existensminimum (vid beräkning av preli- minärskatteavdrag) D debiterat kvarskattebelopp Cl existensminimum (vid beräkning av kvar- skatteavdrag) D införselbelopp D civilstånd Cl famlljesamband El medborgarskap D samordningskod (kod för SPV, KPA) D kod för yrkesskadelivränta El vistelseadress (endast i vissa fall)

Pensionsregistret kommer att omfatta 1,5 miljoner personer. Gallring sker årligen, varvid upphörda pensioner sorteras ut året efter.

2.7.6. 1 .2 Sjukförsäkringsregistret

1 Sjukförsäkringsregistret kommer att ingå bl. a. följande uppgifter

D namn

D adress (även vissa tillfälliga adresser) D personnummer D civilstånd D medborgarskap D obligatorisk försäkring (aktuell och före- gående) D sjukpenning totalt D sjukpenning av anställning Cl karenstid El begynnelsetid för klassplaceringsuppgift El spärr (personakt upplagd) D pensionsförhållande

D begynnelsetid för tilläggssjukpenning D aktuell frivillig försäkring D begränsningskod (värnpliktig, vård, utvandrad rn. m.) D är för undantagande Cl föreläggande om läkarintyg första dagen Cl sjuklighet (innevarande och de två före- gående åren, antal fall, därav korta fall, antal dagar samt ”särskilt fall”) D antal dagar enligt 15 kap. 2 & lagen (1962: 381) om allmän försäkring D senaste sjukperiods sista dag D antal förbrukade karensdagar D antal förbrukade sjukpenningdagar

D

:|

anstalts-

antal sjukhusvårdsdagar kontakt med försäkrad (år, månad, dag, art av kontakt, presumtiv beslutsmånad) C! föregående frivillig försäkring

För pågående sjukfall registreras även: D tidpunkt för in- och utskrivning på sjukhus Cl sjukskrivningsperiod enligt läkarintyg

El antal barn

I begränsad omfattning kan diagnoser kom- ma att registreras beträffande långtidssjuka.

Sjukförsäkringsregistret kommer att om- fatta 6,5 miljoner personer. Gallring sker årligen, varvid avlidna, utflyttade och obe- fintliga sorteras ut.

2.7.6.2 Uppgiftslämnare 2.7.6.2.1 Pensionsregistret

Uppgifter till pensionsregistret kommer att hämtas från

El pensionstagare El försäkringskassoma D RSV (bl. a. aviseringar om civilstånds- förändring, dödsfall)

RSV (skatteuppgifter) SPV (pensionsuppgifter)

KPA (" — ”) SPP (” — ”)

kooperationens pensionsanstalt (pensions- uppgifter)

DDDCIEI

El privata försäkringsbolag (yrkesskadeliv- ränta) D RFV (yrkesskadelivränta) Cl kronofogdar (ogulden tp-avgift)

2.7.6.2.2 Sjukförsäkringsregistret

Uppgifter till Sjukförsäkringsregistret kom- mer att hämtas från

försäkrade

försäkringskassoma (försäkringsuppgifter) RSV (personuppgifter)

VPV (värnpliktigas in- och utryckning) RI (intagning och avgång från anstalt) PAI (sjukdomsfall) AMst system (vapenfria värnpliktiga) SCB (hemskillnad) sjukhus (in- och utskrivning)

DUDDDDCIDEI

2.7.6.3 Användare och användning 2.7.6.3.1 Pensionsregistret

Informationen i pensionsregistret är i första hand avsedd för den interna användningen vid försäkringskassoma och RFV. Uppgifter kommer dock att lämnas till följande pensionärer (bl. a. utbetalningar) förmyndare (” — ”) dödsbon (" — ")

kronofogdar (införsel) SPV (anslutna pensionärer)

KPA (” — ”)

RSV (alla pensionärer) SPP (vissa förtidspensionärer)

DDDEJDCJDCID

kommuner (alla pensionärer samt uppgift om kommunalt bostadstillägg) D bankgirocentralen (utbetalningsbesked) D postbanken (" — ”)

2.7.6.3.2 Sjukförsäkringsregistret

Informationen i Sjukförsäkringsregistret är främst avsedd för den interna verksamheten vid försäkringskassoma. Därutöver kommer uppgifter att lämnas till

D försäkrad (bl.a. utbetalningar, förfråg- ningar) D dödsbon (utbetalningar) D RSV (uppgifter om Sjukförsäkrings- avgifter)

Innehållet i Sjukförsäkringsregistret kan komma att användas för ett automatiskt urval varje vecka av fall för sjukfallsbevak- ning. Detta urval kan i princip ske stick- provsvis men kan även styras av bl.a. följande faktorer: Cl tidigare sjukfallsfrekvens

tidigare långtidsfall sjukfallets längd

tidigare kontroller av fallet av försäkringskassa begärd tidpunkt för kontroll D ev. Sk-markering (avser bl.a. personer som tidigare gjort sig skyldiga till försäk- ringskassebedrägeri)

hel eller halv sjukskrivning sjukpenningsklass

försäkringsart återstående sjukhjälpstid anmälningssätt sjukhusvård

ålder

kön

bosättningsort medborgarskap

BOGE]

DDDDDDDDDD

2.7.6.4 Samkörning och åtkomst 2.7.6.4.1 Pensionsregistret

Informationsutbyte mellan pensionsregistret samt (CPR,) KPA och RSV kommer att ske genom magnetband eller hålkort. SPV kom- mer för sitt system att använda samma datamaskin som RAFA.

Försäkringskassorna utrustas med terrni- nalanläggningar.

Söknyckel till pensionsregistret blir per- sonnummer.

Informationsutbytet mellan Sjukförsäkrings- registret samt AMV:s system, (CPR,) KPA, PAI och VPV kommer att ske genom magnetband. För SPV's system kommer samma datamaskin att användas som för RAFA-systemet.

Försäkringskassoma utrustas med termi- nalanläggningar.

Söknycklar till Sjukförsäkringsregistret blir personnummer samt födelsetid och namn.

2.7.6.5 Utdata

Beträffande utdata i det enskilda fallet hänvisas till avsnitt 2.7.6.1.=Registerinnehåll, som motsvarar utdata. Dessutom kan selek- teringar ske bl. a. på det sätt som beskrivits under 2.7.6.3.2.

2.7.6.6 Sekretess

Innehållet i pensions- och Sjukförsäkrings- registren är i princip ej sekretessbelagt.

2.7.6.7 Kommentarer

Föreligger ej.

2.7.6.8 Avgiftspolicy

Avgiftsbeläggning av uttag ur systemen har ej diskuterats.

2.7.7 Informationssystem vid Karolinska sjukhuset

Inom sjukvården pågår omfattande arbeten för att utnyttja ADB. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings- institut (SPRI) utreder frågan om medicins- ka databanker. Även landstingen är direkt

engagerade med likartade uppgifter. Sålunda har Stockholms läns landsting tagit i bruk en datacentral vid Danderyds sjukhus, i vilken lagras uppgifter över regionens 1,5 miljoner invånare. Detta register medger omedelbar åtkomst från terminaler vid bl. a. sjukvårds- inrättningar inom länet.

Statskontoret har under åren l965—70i samarbete med Karolinska sjukhuset (KS) drivit ett projekt för utveckling av ADB- rutiner inom sjukvården. Ansvaret för den fortsatta verksamheten har nu överförts till KS. Målsättningen för systemutvecklingen är att åstadkomma ett hjälpmedel i den lö- pande patientvården.

2.7.7.l Registerinnehåll

Systemet är uppdelat i följande huvuddelar 13. register för identifikations- och vårdad- mirristrativa uppgifter D bokningsregister El joumalregister

Vid sjukhuset är också under uppbyggnad ett personaladministrativt register, som dock ej redovisas här. Dessutom finns ett material- register och planeras ett ekonomisystem, vilka ej heller redovisas.

2.7.7.l.l Registret för identifikations- och vårdadrrrinistrativa uppgifter

I registret ingår

D lD—"register (personnummer — ev. reserv- nummer och födelsedatum — namn m. m.)

D ADR-register (adress, telefonnummer) D AD-register (andra administrativa upp- gifter) El MR-register ter)

(vårdadministrativa uppgif-

Registret omfattar f. n. ca 18 000 patienter.

Registret omfattar förutom ett antal delre- gister över tillgängligheten hos sjukhusets olika resurser ”och möjliga aktiviteter (under- sökningar, analyser m. m.) också ett person- orienterat sådant över inbokade undersök- ningar per patient.

2.7.7. 1 .3 Joumalregistret

Registret innehåller fullständiga journalan- teckningar (eeg, epikriser, anestesiuppgifter, laboratorieuppgifter m. m.).

Registret omfattar f. n. 65 000 patienter.

2.7.7.2 Uppgiftslämnare

2.7.7.2.1 Registret för identifikations— och vårdadministrativa uppgifter

Uppgifterna lämnas till registret på blankett från de olika avdelningarna vid varje vårdtill- fälle för patienterna.

2.7.7.2.2 Bokningsregistret

Uppgifterna lämnas till registret på blankett, innehållande läkares önskemål om patientut- redning.

2.7.7.2.3 Joumalregistret

Uppgifterna lämnas till registret på olika slags blanketter, innehållande anteckningar av sjukvårdspersonalen och på frågelistor på vilka patienterna fyllt i uppgifter om tidigare sjukdomar m. m.

2.7.7.3 Användare och användning Avsikten med systemet är att vara en hjälp för den sjukvårdande personalen vid den direkta patientvården. Systemet skall ge

läkarna ändamålsenliga underlag för beslut om patientens fortsatta behandling samt vara ett hjälpmedel för planering av denna. Genom sådan förbättrad planering underlät- tas och ev. förkortas patientens väg genom sjukhuset såväl vid öppen som sluten vård.

Lagrade uppgifter avses även användas för produktionskontroll och planering av sjuk- husets framtida resurser.

2.7.7.3.l Registret för identifikations- och vårdadministrativa uppgifter

Registret har tagits i bruk bl. a. vid thorax— medicinska kliniken och medicinska kliniken (öppen vård) samt beräknas inom kort bli infört på större delen av sjukhusets slutna vårdverksamhet.

2.7.7.3.2 Bokningsregistret

Registret har tagits i bruk bl. a. vid thorax- medicinska kliniken, medicinska kliniken (öppen vård) och en sektion av den centrala röntgenavdelningen. Avsikten är att inom kort ta det i bruk på kirurgkliniken, ytterli- gare delar av centrala röntgenavdelningen samt en del andra enheter inom sjukhuset.

2.7.7.3.3 Joumalregistret

Patientvis gjorda utskrifter av den lagrade informationen används i den löpande sjuk— vården som underlag för beslut om och planering av patientens fortsatta behandling. Registret används av thoraxmedicinska klini- ken, medicinska kliniken (öppen vård), öron- kliniken, neurofysiologiska laboratoriet m. fl. Datamaskinella bearbetningar och sam- manställningar av informationen kan använ- das för klinisk forskning och produktions- kontroll.

Registret är att betrakta som ett centralt joumalarkiv för berörda kliniker på sjuk- huset. Utomstående användare är läkare, som remitterat patient till sjukhuset för

undersökning eller behandling och som får utskrift av journal eller del därav, samt socialstyrelsen, som erhåller diagnoser rn. fl. uppgifter.

2.7.7.4 Samkörning och åtkomst

Systemet medger omedelbar åtkomst från terminaler av uppgifter från alla register utom journalregistret.

2.7.7.4.1 Registret för identifikations— och vårdadministrativa uppgifter

Samkörning sker med boknings— och journal- registret.

Söknycket är personnummer/reservnum- mer.

2.7.7.4.2 Bokningsregistret

Samkörning sker med registret för identifika- tions- och vårdadministrativa uppgifter och journalregistret.

Söknycket är personnummer/reservnum- mer.

2.7:7.4.3 Joumalregistret

Samkörning sker med registret för identifika- tions— och vårdadministrativa uppgifter.

En framtida driftsbild kan komma att innefatta en databank för hela sjukvårdsre- gionen, med vilken sjukhusets system skall kunna kommunicera.

Söknycklar är personnummer, registreran- de klinik och avdelning, registrerande läkare, formulärnummer samt registreringsdatum.

Diagnosuppgifter kopplade till person- nummer lämnas, liksom från landstingen, på magnetband till socialstyrelsen.

2.7.7.5.1 Registret för identifikations- och vårdadministrativa uppgifter

Utdata (2.7.7.l).

motsvaras av registerinnehållet

2.7.7.5.2 Bokningsregistret

Bokningsuppgifter per patient samt uppgif- ter om tillgänglig tid för inom bokningssyste- met registrerade resurser.

2.7.7.5.3 Joumalregistret

Utskrifter görs för varje patient av den lagrade journalinforrnationen. Vidare tas ut diagnoser samt statistik.

2.7.7.6 Sekretess

Innehållet i systemet anses åtnjuta samma sekretesskydd som gäller för manuellt förda patientjournaler.

2.7 .7.7 Kommentarer

KS har i anslutning till personalregistret anfört att den relativt mångsidiga informa- tion som detta register kommer att innehålla för en del i registret ingående personer kan betraktas som känslig. För att undvika elleri varje fall försvåra att helhetsinformation utvinns ur registret anser KS att följande regel bör gälla: endast information som ”föds” vid myndigheten skall utlämnas till annan myndighet eller enskild om informa- tionen kan hänföras till person (person- nummer och namn) och om det är förenligt med offentlighetsprincipen.

2.7.7.8 Avgiftspolicy

Uttag av avgifter förekommer ej.

2.7.8 Arbetsmarknadsverkets informations- system

. Sedan några år pågår inom arbetsmarknads- verket (AMV) ett omfattande arbete med att utveckla ett datasystem. Principerna för detta arbete har godkänts av riksdagen (prop. l970:l bil. 13, SU 54, rskr 157). Arbetet skall bedrivas i två etapper. Den första etappen omfattar överförande av funktioner med omfattande manuellt rutin- arbete. Detta arbete har redan resulterat i att ett antal datasystem tagits i bruk. Den andra etappen syftar till att utnyttja ADB idet egentliga arbetsförmedlingsarbetet, såsom re- gistrering av information om lediga platser och arbetssökande. Datasystemet (databanken) innehåller ett omfattande registersystem över dels enskilda individer, dels beredskapsprojekt, utbild- ningskurser, skyddade verkstäder rn. rn.

2.7.8.1 Registerinnehåll

Följande delsystem (till stor del terminal- orienterade) är f. n. aktuella: EI system B, redovisning av beredskaps- arbeten D system H, bidragsrutin D system 0, omskolningsregister EI system V, arbetsvård D system Å, fördelning av personer inom totalförsvaret (register över personer som lämnar värnplikten eller blir frikallade inne- varande år samt handräckningspersonal utan krigsplacering) El system D, driftsredovisning

System B avser endast redovisning av bered- skapsarbeten. Det är så utformat att dessa skall kunna planläggas och bedrivas på ett ekonomiskt och sysselsättningsmässigt lämp- ligt sätt. Planläggningen skall vara såväl lång- som kortsiktig. Uppgifterna lämnas av AMV och dess regionkontor samt arbetsplatserna, vilka är de enda användarna av systemet. Bland utdata märks bl.a. sysselsättnings- prognoser, sysselsättningsplaner, verksam-

hetsrapporter och sysselsättningsrapporter med fördelning på arbetskrafts- och perso- nalkategorier. Ingen extern samköming före- kommer. Systemet är i drift sedan 1968.

2.7.8.l.l System H, bidragsrutinen

System H innehåller

Cl personnummer

D bidragskod (vilken typ av bidrag) namn bostadsadress

postnummer postadress

hemlän

A-reg (hemkommun) kategori (kod för vilken kategori person tillhör exempelvis arbetslös)

D försäkringskassa El sjukpenning D antal barn D datum för registrering i system 0 (arbets- löshetskassa) El kurstyp

kurslän

yrkesinriktning läroplan kommunnummer

kursnamn kursort

tid i veckor

DDDDDDD

kursstart

kursslut

grundbidrag hyra hemort (lägenhet)

hyra kursort (” — ”)

familjetillägg maka/e (familjetillägg) familjetillägg barn (familjetillägg) arbetskläder (bidrag) dagliga resor (',—”) månadsresa ("—”) ersättning/timme (”*—”) undervisningsmaterial ("—”) undervisningsmaterial utbetalt sjukdagar EA-dagar (frånvaro egen angelägenhet) typ av ersättning status (elev)

DDDDDDDUDDDGDDDDDDDDDDDD

undervisningsmaterial/månad (bidrag) inbetalningar/månad förskottsdatum ÖF-dagar (övrig frånvaro) sista sjukdag

senaste utbetalningsmånad avbetalning/månad förskott/månad förskott inarbetat redovisade räkningar skuld utbetalt ackumulerat Ackum %

DDDDDDDDDUDDU

Systemet omfattar 61 000 poster.

2.7.8.1.2 System O, omskolningsregistret

Systern 0 innehåller

E! aktualitetskod

D personnummer D antal utbildningar totalt Cl antal utbildningar under innevarande är B innevarande år

D antal kurser

D yrke före kurs D yrkesinriktning D yrke efter kurs D registreringsdatum El läroplan D kurstid

D län som beslutat utbildningen D A-region Cl familjeförsörjare Cl urvalsprov Cl utbildning Cl sysselsättning före kurs D näringsgren Cl utbildning påbörjad E' kurstyp Cl kurslän

D kommunnummer

Cl kursort

D bristyrkesutbildning Cl utbildning skyddad verkstad Cl utbildning specialskola El dispensorsak (orsak till utbildning trots att personen ej fyllt 20 år)

orsak till avgång näringsgren arbete i län orsak till att arbete ej erhållits anställningsutsikter

DDDBDD

Systemet omfattar 238 000 poster.

2.7.8.1.3 System V, arbetsvården.

System V innehåller Cl aktualitetskod (utvisar arbetsvårdsären- dets status) El personnummer D inskrivningsdatum D inskrivningslän El arbetsvårdsexpedition D remissinstans (uppgift om varifrån perso— nen remitterats till arbetsvården) El huvudarbetshinder D biarbetshinderl (” — ”) 2 (” — ”) 3 D tidigare yrke civilstånd D konsultation

beh läkare

LAN-läkare

annan läkare

psyk ind prov psyk grupprov D aktuella åtgärder (de arbetsvårdsåtgärder som varit aktuella för den arbetsvårdssö- kande) D rapporteringsdatum (datum då en åtgärd bedömdes aktuell för de arbetsvårdssökande) D inaktualitetsdatum (datum då åtgärd vid- togs) kod (åtgärd) beviljad näringshjälp rapporteringsdatum kod (kod för typ av näringshjälp) arbetsmarknadsutbildning begynnelsedatum slutdatum kod (kod för typ av kurs) vidtagna åtgärder

El

DCICICIDDEJDD

D rapporteringsdatum (datum då den ak- tuella aktiviteten påbörjades) El kod (kod för aktuell aktivitet) Cl hänvisningskod (anger i vilket fält det finns uppgift om vid vilken verkstad eller motsvarande i ”kod för skyddade verkstäder m. m.” den aktuella aktiviteten bedrivits) D kod för skyddade verkstäder rn. rn. (inne— håller uppgift om vid vilket arbetspröv— nings- och arbetsträningsinstitut, skyddade verkstäder och hemarbetscentraler som per- sonen varit sysselsatt) C! placeringsyrke El avregistreringsorsak Cl avregistreringsdatum D datum för senaste transaktion

Systemet omfattar 244 000 poster.

2.7.8.1.4 Systern Å, fördelningen av perso- ner inom totalförsvaret

System Å innehåller personnummer kategori

namn

adress

postnummer postanstalt bosättningskod (län, kommun, försam- ling)

medborgarskap besiktningsgrupp truppregistreringsmyndighet personalkategori beredskapsregistrering disponibilitet vämpliktskod CFU-kod

DDDCIDCIEI

DDDDUUDD

Systemet omfattar 50 000 poster.

2.7.8.1.5 System D, driftsredovisningen Systern D omfattar D maskinregis'ter för uthyrning av maskiner och byggnadsredskap

D fakturaregister för uthyrning av maskiner och byggnadsredskap D kundregister för uthyrning av maskiner och byggnadsredskap EI uthymingsregister för uthyrning av maski- ner och byggnadsredskap

Kundregistret innehåller kundnummer referens

namn

adress

postadress betalningskod LM-kod (lokal myndighetskod) kontoplan -typ kassabokföringskonto kostnadskonto [ kostnadskonto Il kostnadskonto Ill arbetskodnummer transaktionskod B adressnyckel fakturerat bel mån fakturerat totalt

EICIDEIDDDCIDD

DDDDC]

Kundregistret omfattar 600 poster.

2.7.8.2 Uppgiftslämnare

2.7.8.2.1 System H, bidragsrutinen Uppgifterna lämnas av elever till respektive länsarbetsnämnds bidragsavdelning. Nämn- den vidarebefordrar uppgifterna och sitt beslut till datasystemet.

2.7.8.2.2 System O, omskolningsregistret

Uppgifterna lämnas av länsarbetsnämnderna.

2.7.8.2.3 System V, arbetsvården

Uppgifterna lämnas av länsarbetsnämnderna och arbetsvårdsexpeditionerna.

2.7.8.2.4 System Å, fördelning av personer inom totalförsvaret

Uppgifterna lämnas av länsarbetsnämndernas försvarsavdelningar, VPV och marinens truppregistreringsmyndighet.

2.7.8.2.5 System D, driftsredovisningen

Uppgifterna lämnas av arbetsplatser (kunder) via AMV samt AMV:s maskinverkstad i Gnesta.

2.7.8.3 Användare och användning 2.7.8.3.1 System H, bidragsrutinen

Uppgifterna används av länsarbetsnämnderna som underlag för utbetalning av bidrag till eleverna. Dessutom används uppgifterna vid besvarande av förfrågningar om bidrag från exempelvis eleverna.

2.7.8.3.2 System O, omskolningsregistret

Uppgifterna används för allmänt tillgängliga sammanställningar över arbetsmarknadsut- bildningens omfattning.

2.7.8.3.3 System V, arbetsvården

Uppgifterna används för allmänt tillgängliga sammanställningar över situationen inom arbetsvården. Sammanställningarna sänds re- gelbundet till Kungl. Maj:t, riksdagen, statli- ga myndigheter med anknytning till det arbetsmarknadsmässiga rehabiliteringsområ— det samt handikapporganisationer.

2.7.8.3.4 System Å, fördelningen av perso- ner inom totalförsvaret

Uppgifterna används av länsarbetsnämnderna för placering av personer inom totalförsva-

ret, varvid personernas egna önskemål och deras kvalifikationer beaktas.

2.7.8.3.5 Systern D, driftsredovisningen

Uppgifterna används av AMV :s berörda avdelningar, maskinverkstaden samt arbets- platserna. Uppgifterna används för fakture- ring, kostnadsuppföljning samt kontroll av vilka redskap som är disponibla.

2.7.8.4 Samkörning och åtkomst

2.7.8.4.1 System H, bidragsrutinen Uppgifterna samkörs med Centrala studie- hjälpsnämndens (CSN) register, varvid perso- ner som under samma tidsperiod lyfter medel dels från arbetsmarknadsutbildning, dels från CSN sorteras ut.

Personnummer utgör nyckel till systemet.

2.7.8.4.2 System O, omskolningsregistret Ingen extern samköming förekommer. Personnummer utgör nyckel till systemet. 2.7.8.4.3 System V, arbetsvården

Ingen extern samköming förekommer. Personnummer utgör nyckel till systemet. 2.7.8.4.4 System Å, fördelningen av perso- ner inom totalförsvaret

Grunduppgiftema inhämtas genom samkör- ning med VPV:s register och marinens truppregister.

Personnummer utgör nyckel till systemet.

Hålkort över de personer som placerats översänds till respektive länsstyrelses data-

central för uppdatering av beredskapsre- gistret.

2.7.8.4.5 Systern D, driftsredovisningen Ingen extern samköming förekommer. nyckel till Kundnummer kund- registret.

utgör

2.7.8.5 Utdata 2.7.8.5.1 Systern H, bidragsrutinen

D total utskrift (erhålls per elev vid nyre- gistrering. Den totala utskriften omfattar de flesta uppgifter, som finns i H-registret.) D rapportlista D personer i H-registret (lista i personnum- merordning över samtliga vid körningstill- fället registrerade elever med fördelning på län) D datapost (meddelande angående arbets— marknadsutbildning automatiskt utskriven under vissa förutsättningar. Vid nyregistre- ring utgår alltid datapost-meddelande om beviljad utbildning dels till elev, dels till delgivningsadressema, bl.a. innehållande kursuppgifter, beviljade bidrag, meddelan- detext och förteckning över delgivningar. Kopia går till registrerande länsarbetsnämnd) D kodningsunderlag (avsett för granskning av närvarorapporter och innehåller per- son- och ekonomiska uppgifter) D kontoställning (redovisning av resultaten från systemets behandling av närvarorap- porter och ekonomiska transaktioner. Om- fattar samtliga elever i H-registret vid kör- ningstillfället) D avstämningslista/verifikat (innehåller dels förteckning över utbetalningar, dels för- teckning över underskott på bidrag) D avstämningslista (månadsvis sammandrag över utbetalningar som föranleds av må- nadkörningen, redovisning dels per län, dels för hela riket) D utbetalningskort

D närvarorapport, optiska checkar (tryck— ning av personnummer på aktuella eleveri H-registret. Rapporten är förtryckt och på denna noteras sedan manuellt nästa månads närvaro. Därefter inläses närvarorapporten på optisk väg inför nästa bidragsberäkning) D fellista D textkodslista (kursorter, kursnamn, med- delande och adresser) D bidragshöjningar (lista över nya generella höjningar av bidrag) D. uppföljning/avrapportering (optiskt läsbar blankett, personnummer trycks och läns- arbetsnämnden kodar med hjälp av streck- markering in uppföljning och avrapportering. Innehåller bl. a. län, yrkesinriktning, närings- gren, orsak till avgång och slutdatum) D lista över uppföljning/avrapportering

D förfrågan (förfrågan till elev om arbetsför- hållanden efter avslutad utbildning. Ele- ven erhåller förfrågan 2,5 mån. efter avslutad utbildning).

2.7.8.5.2 System O, omskolningsregistret

D två länsfördelade tabeller innehållande de personer som börjat respektive slutat sin utbildning under en given månad samt börjat resp. slutat sin utbildning under senaste l2-månadersperioden D åtta tabeller innehållande antalet perso— ner som börjat sin utbildning under ett givet halvår. Tabellerna är fördelade på ålder, familjeförhållanden, näringsgren, skolutbild- ning, dispensorsak m.m. före kursens bör- jan. D en tabell innehållande antal kursdeltagare den 15 i varje kalendermånad under ak— tuellt år samt för 2 år tillbaka D fyra tabeller innehållande antalet perso- ner i utbildning den 15:e i given månad. Tabellerna är fördelade på kurstyp och kursens yrkesinriktning D sju tabeller innehållande antalet personer som slutfört/slutat sin utbildning under ett givet halvår. Tabellerna är fördelade efter fastställd kurstid, utbildning före kursen, kursens yrkesinriktning, avgångsorsak och

arbetsplacering, näringsgren före kurs och efter kurs samt anställningsyrke

D två tabeller innehållande antalet personer, som slutfört sin utbildning, men inte erhållit förvärvsarbete inom tre månader efter kursens slut. Tabellerna är fördelade efter ålder, kursens yrkesinriktning och orsak till att förvärvsarbete inte erhållits

D två tabeller innehållande antalet personer som slutfört sin utbildning under givet kvartal fördelat efter kön, arbetsplacering, hemlån och anställningslän.

Förutom dessa statistiktabeller tas en påmin- melselista ut ur systemet. Den avser begäran om kompletterande information för uppfölj- ning av om eleven har erhållit förvärvsarbete inom tre månader efter kursens slut.

2.7.8.5.3 System V, arbetsvården

D fyra tabeller innehållande arbetsvårdssö- kande fördelade efter län, avregistrerings- orsak, arbetsvårdsform m.m.; fördelade ef- ter län, arbetshinder och inskrivningsgrupp; fördelade efter län, arbetshinder och ålder; fördelade efter län, arbetshinder och remiss- instans

D tre tabeller innehållande antal avregist- rerade arbetsvårdssökande fördelade efter län, arbetshinder .och avregistreringsorsak; antal arbetsvårdssökande som avregistrerats på grund av arbete i öppna marknaden fördelade efter län, arbetshinder och ålder: fördelade efter placeringsyrke och arbetshin- der

D tre tabeller innehållande antal personer i arbetsvård fördelade efter län, arbetsvårds- form och älder; fördelade efter län, arbets- hinder och arbetsvårdsform; antal personer vid arbetsvårdsverkstäder

D tre tabeller innehållande personer i ar- betsprövning fördelade efter län, kön och verksamhet efter avgång från arbetsprövning rn. m.; fördelade efter län, arbetshinder och ålder; fördelade efter län, kön och arbets- hinder

D tre tabeller innehållande personer i arbets-

betsträning, fördelade efter län, kön och verksamhet efter avgång från arbetsträning m.m.; fördelade efter län, kön och arbets- hinder; fördelade efter län, arbetshinder och ålder D tre tabeller innehållande arbetsvårdssö- kande personer som påbörjat arbetsmark- nadsutbildning fördelade efter län, arbetshin- der och ålder; personer som börjat i arbets— marknadsutbildning fördelade efter kurslän och arbetsvårdssökanden efter arbetshinder; personer som slutfört arbetsmarknadsutbild- ning fördelade efter hemlån, kön samt ar- betsvårdssökanden efter arbetshinder m. m. D två tabeller innehållande arbetsvårdssö- kande personer exklusive sådana som va- n't föremål för arbetsvård fördelade efter län, arbetshinder m. m.; fördelade efter län, arbetshinder och ålder D sex tabeller innehållande personer iskyd- dat arbete fördelade efter län, arbetshin- der, art av skyddat arbete och ålder; fördela- de efter län, arbetshinder och arten av skyddat arbete; antal personer i skyddat arbete vid skyddade verkstäder fördelade efter län, kön och verksamhet efter avgång från skyddad verkstad; fördelade efter län, kön och arbetshinder; personer som beretts hemarbete fördelade efter län, kön och verksamhet efter avgång från skyddad verk- stad; fördelade efter län, kön och arbetshin- der D fyra tabeller innehållande införskaffade läkarutlåtanden, utförda psykotekniska anlagsprov samt berörda personer fördelade efter län, arbetshinder och ålder; antal arbetsvårdssökande som beviljats närings- hjälp fördelade efter län, arbetshinder, bi- dragsform och ålder, antal arbetsvårdssökan- de som beviljats näringshjälp till egen rörelse eller förnyelse av rörelse fördelade efter län, typ av rörelse och bidragsform; antal vidtag— na arbetsvårdsåtgärder fördelade efter län.

2.7.8.5.4 systern Å, fördelning av personer inom totalförsvaret

D svarskort (översänds till de personer som skall krigsplaceras inom totalförsvaret.

Korten ifylls och översänds till respektive länsarbetsnämnd. Korten innehåller bl. a. personnummer, namn, adress, besiktnings- grupp och kategori. Korten innehåller frågor om vederbörande är egen företagare eller ej, om han har körkort och inom vilken gren han själv anser sig lämplig att bli placerad) D hålkort ] och 2 (hålkort över de perso- ner som skall placeras inom totalförsvaret. När svar erhållits översänds hålkort 1 från länsarbetsnämnden till datamaskinen för be- arbetning. Hålkort 2 översänds till länsstyrel- sen för uppdatering av beredskapsarbetsre- gistret. Hålkorten innehåller län, personnum- mer, namn) D lista LAN (förteckning över de personer som ej svarat)

2.7.8.5.5 Systern D, driftsredovisningen

Från det i system D ingående fakturaregist- ret tas ut fakturor. Namn och adressuppgif- ter hämtas från kundregistret.

2.7.8.6 Sekretess

Uppgifterna i AMV:s system faller i vart fall delvis under 14 å och 25 & sekretesslagen (1937: 249).

2.7.8.7 Kommentarer

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har pekat på följande problem och frågeställningar D den personliga integriteten

D förvaring av indata (stansunderlag, remsor rn. m.) samt utdata inom myndigheten D förvaring av systembeskrivningar, register- layouter, testdata m. m. på ADB-sektionen D vilka inorn myndigheten skall få tillgång till registren via terminal D terminalernas placering för att skyddas mot obehörigt utnyttjande D terminalanvisningar — intern handling D vilka utöver myndigheten själv skall få uppgifter ur registren

D vilka uppgifter skall betraktas som sekre- tessbelagda D skall konsulter och övriga tillfälligt an- ställda på ADB-sektionen ha tillgång till in- formationen i registren utan att skriva på nå- not papper om tystnadsplikt.

Eftersom datamaskinanläggningar utanför myndigheten används har även följande frå— geställningar varit aktuella

D förvaring av in- och utdata på DAFA D lagring och arkivering av magnetband och ”diskar”

D ”friställning” av magnetbanden utan 5. k. ”tvättning”

D transporter av in- och utdata

D makulering av felaktiga utdatalistor D vilka på DAFA skall kunna kvittera ur AMS register vid datorkörningar

2.7.8.8 Avgiftspolicy

Uttag ur AMV:s system har ej avgiftsbelagts.

2.7.9 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) datasystem för antagning till spärrade ämnen och linjer

UKÄzs system för behandling av ansökningar till vissa spånade ämnen och utbildningslin- jer äri drift sedan 1968.

2.7.9.1 Registerinnehåll

I registret lagras följande uppgifter

namn

personnummer adress telefon nationalitet övriga aktuella persondata (vissa nerit- och betygsuppgifter, ansökningsuppgifter)

DDDDBD

Årligen registreras 15—20 000 personer i systemet. Registret används endast isam-

band med ansökningstillfället och för SCB:s utbildningsstatistik.

2.7.9.2 Uppgiftslämnare

Uppgifter till registret lämnas från sökande- na till de olika utbildningslinjerna.

2.7.9.3 Användare och användning

Systemet är huvudsakligen avsett för det interna arbetet inom den centrala antag- ningsenheten vid UKÄ. Uppgifter lämnas emellertid även till sökandena, institutioner, skolöverstyrelsen (SÖ), SCB och banker samt massmedia i viss utsträckning.

Sedan ansökan gjorts centralt hos centrala antagningsenheten behandlas ansökan i data- systemet. Genom systemet sker maskinell kontroll, behörighetsgranskning och poäng- beräkning av sökandenas olika alternativ. Vidare framställs uttagningsresultat, varvid ett beslutsfattande sker maskinellt, samt antagningsbesked till sökandena ävensom resultatslistor. Målsättningen med systemet är bl. a. att nå en optimal platsbesättning på de aktuella kurserna samt ge ansökningarna en enhetlig bedömning och försöka tillfreds- ställa de sökandes prioritering av alternativen i den mån deras meriter berättigar därtill.

2.7.9.4 Samkörning och åtkomst

Uppgifterna lagras på magnetband, som friställts sedan SCB:s utbildningsbyrå använt dem. Samkörning förekommer ej. Uppgifter till SCB lämnas via magnetband. Banker erhåller etiketter med namnuppgifter.

Söknyckel till systemet är personnummer.

2.7.9.5 Utdata

Ur registret tas ut resultatlistor, som tillställs centrala antagningsenheten, institutioner och

SÖ samt besked till sökandena och namneti— ketter till bankerna.

2.7.9.6 Sekretess

Samtliga uppgifter i systemet är offentliga.

2.7.9.7 Kommentarer

Föreligger ej.

2.7.9.8 Avgiftspolicy

Avgift tas ut av DAFA från bankerna för namnetikettema.

2.7.10 Lantbrukets företagsregister

År 1968 upprättades lantbrukets företagsre- gister, vanligen kallat lantbruksregistret. Re- gistret handhas av SCB i samråd med lantbruksstyrelsen (KLS) och statens jord- bruksnämnd. Vid insamlingen av uppgifter till lantbruksregistret i slutet av juni månad varje år medverkar lantbruksnämnderna.

Registret omfattar företag (brukningsen- heter) med verksamhet inom jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel, fruktodling och trädgårdsskötsel.

2.7.10.1 Registerinnehåll

l lantbruksregistret aktualiseras årligen föl— jande uppgifter D företagares (brukares) namn, adress, tele- fonnummer företagares personnummer arealer av olika grödor antal sysselsatta i företaget ingående fastigheter eller fas- tighetsdelar

D arealer av olika ägoslag D antal husdjur D nybyggnadsverksamhet

DDDCI

Härutöver har i anslutning till registreringen inhämtats följande särskilda uppgifter som lagrats endast för enskilda år D brukarebostad och stallbyggnader (1969) D företagares utbildning — allmän skolut- bildning och jordbruks-, skogs-, trädgårds- eller annan yrkesutbildning _ och tillträdes- år (1970) D maskiner (1971) och anläggningar (1969, 1971).

Uppgiftsinsamlingens omfattning fastställs av SCB i samråd med KLS och jordbruksnämn- den.

2.7.10.2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna lämnas av företagaren (bruka- ren), som definitionsmässigt är den (fysiska eller juridiska) person, som juridiskt och ekonomiskt svarar för företaget.

2.7.10.3 Användare och användning

Uppgifter som ingår i lantbruksregistret bildar underlag för lantbruksstatistik. Vissa uppgifter används för ersättningsberäkningar inom skördeskadeskyddet. Ett sammandrag av registret skrivs årligen ut i klartext, s.k. länsutdrag, som tillställs lantbruksnämnder- na och avses användas som hjälpmedel i deras planerings— och rationaliseringsverk- samhet. Uppgifterna används bl. a. också för beredskapsplanläggning.

2.7.10.4 Samkörning och åtkomst

Integrationsnyckel vid samköming med and- ra register är företagarens personnummer (för fysisk person) resp. registreringsnummer (för juridisk person).

För fastigheter som ingår i lantbruksre- gistret saknas f. n. identitetsbeteckningar som kan användas för maskinell samköming med annat fastighetsregister. På sikt tänkes utnyttjande av information ur fastighetsdata-

banken om möjligt ske. Nya och äldre fastighetsbeteckningar, fastighetsadress, äga- res namn samt lägeskoordinater kan då komma att bli nycklar till systemet.

Inom KLS finns ett internt register som bl.a. omfattar datasystem för statistik över lantbruksnämndernas verksamhet. Alla upp- gifterna används f. n. ej, men informationen sparas på magnetband för en ev. framtida samköming med lantbruksregistret.

2.7.10.5 Utdata

Utdata motsvaras av registerinnehållet.

2.7. 10.6 Sekretess

Uppgifterna i lantbruksregistret är sekre- tessskyddade enligt 165 sekretesslagen (l937:249).

2.7. 10.7 Kommentarer

I det läget, då verksamhetsstatistikens enskil- da transaktionsposter blir tillgängliga tillsam- mans med andra uppgifter som klart identi- fierar åtgärderna visavi brukaren, bruknings- enheten och kanske fastigheten, torde enligt KLS de sekretessbestämmelser som då gäller för de större registren också göras tillämpliga på verksamhetsstatistikens register.

2.7.10.8 Avgiftspolicy För uttag ur lantbruksregistret tas avgift ut efter kostnadskalkyl i varje enskilt fall. Kalkylen grundas på marginella rörliga kost— nader samt en viss del fasta kostnader.

2.7.1 1 Fastighetsdatabank

Genom riksdagsbeslut 1968 (prop. 1968: 1, bil. 4, 3 LU 1968z5, rskr 1968180), 1970 (prop. 1970: 1, bil. 4, 3 LU 1970: 8, rskr

1970: 96) och 1971 har satts igång ett arbete med att bygga upp en terrninalorienterad fastighetsdatabank (markdatabank). Data- banken kommer att bli ett informationssys- tem för lagring och bearbetning av uppgifter angående alla mark- och vattenområden. Arbetet grundas på fastighetsregisterutred- ningens betänkande Fastighetsregistrering (SOU 1966: 63) och inskrivningskommitténs betänkande ADB inom inskrivningsväsendet (SOU 1969: 9).

Enligt riksdagsbesluten skall försöksverk- samhet bedrivas innan databanken tasi bruk för hela landet. Under åtta veckor under maj—juni 1971 bedrevs därför en intensiv försöksverksamhet i Uppsala län. Försöket begränsades till inskrivnings-, fastighetsre- gistrerings— och fastighetsbildningsområdena. Försöksverksamheten visar bl.a. att data- banksystemet bör utformas så att det kan inpassas i användningsmiljön och sålunda integreras i behandlings- och beslutsproces- ser. Viss försöksverksamhet bedrivs alltjämt. Samtidigt pågår försök för att studera förutsättningar för och nyttan av geodata inom olika former för samhällsplanering. Försöksverksamhet har bedrivits inom Enkö- pings kommunblock, där ett integrerat rums- ligt informationssystem prövats.

2.7.1 1.1 Registerinnehåll

Fastighetsdatabanken kommer att bestå av fem delregister D fastighetsregistret

inskrivningsregistret koordinatregistret byggnadsregistret planregistret

BEIGE]

Ett informationssystem för markuppgifter blir redan från början ett omfattande sys- tem, som efterhand sannolikt kommer att svälla ut väsentligt. Uppgifter om befolkning- en kan emellertid i stor utsträckning hänfö- ras till de enskildas bostad, såväl permanent- som fritidsbostad, till deras arbetsplatser, till deras förflyttningar mellan skilda punkter

etc. Befolkningsuppgifter kan anknytas till referenspunkter eller referensytor på marken (koordinatsystem). Ett sådant system för befolkningsuppgifter måste dock ständigt ajourföras. En ajourhållen databank för markuppgifter skulle emellertid kunna på så sätt bli ett basinforrnationssystem för infor- mationsredovisning i allmänhet, även för markanknutna uppgifter om befolkning och företag.

Arbetet med uppbyggandet av databanken indelas i tre huvudmoment D uppbyggandet av det tekniska systemet, innefattande system för överföring av information i nuvarande register till maskin- läsbart medium, system för införing av andra uppgifter samt system för kartredovisning och datamaskinredovisning av grafiska upp- gifter D system och programarbete för utnyttjan- de av databanken D utveckling av databanken i fråga om innehåll, anpassning till föreliggande och nya behov och utnyttjande.

De typer av uppgifter som i en nära framtid kommer ifråga att redovisas i databanken har systematiserats på följande sätt

basuppgifter:

D registerenhets identifikation och ursprung D beskrivande uppgifter, areal, läge m. rn. D åtgärder av betydelse för enhets tillkomst, omfattning och förändringar D ägares namn och adress D rättsliga förhållanden beträffande mark och vatten D officiella begränsningar i ägares förfogan- de

D fornminnen

D anmärkningar

tilläggsuppgifter:

D byggnader D planer och bestämmelser (ex. naturvårds- bestämmelser) D markbeskaffenhet, markanvändning etc

Vid försöksverksamheten i Uppsala län in- gick bl. a. följande uppgifter D fastighetsbeteckning D omregistrering från (arkivplatsnamn)

D ursprung

D avregistrering (datum, aktnummer, arkiv- platsnamn)

enhetens adress

taxeringsvärde omfång, läge ägoslag

kommun

församling

kvarter fiskeområde

andel i samfällighet mantal

delägande fastigheter åtgärder (åtgärd, datum, arkivplatsnamn) avskild mark servitut (innebörd, fastighetsbeteckning, arkivplatsnamn) D bestämmelser (bestämmelse, arkivplats- namn)

jordnatur lagfart (inskrivning, innehåll) övriga ägare tomträtt (perioder m. m.) inteckning (innehåll, anmärkning) anteckningar Inskrivningsregistret (IR) äldre förhållanden ingivare ägare (namn, personnummer/registrerings- nummer och adress)

DDDDDDDDDDDDGD

DDDDDDDDD

2.7.ll.2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna i fastighetsdatabanken kommer att lämnas av allmänheten, länsstyrelserna (överlantmätare, länsarkitekter, länsingenjö- rer, skatteavdelningar), inskrivningsmyndig- heterna (en tingsrätt i varje län), byggnads- nämnd, stadsregisterförare.

Alla de uppgifter inom fastighetsområdet som således kan samlas in i statligt och kommunalt förvaltningsarbete kommer att tas om hand i databanken och sedan användas inom en mängd verksamheter. Till

stor del kommer informationen till data- banken att lämnas genom datatransmission. Bl. 3. kommer inskrivningsmyndigheterna att vara terminalanslutna.

2.7.11.3 Användare och användning

Huvudsyftet med fastighetsdatabanken är att underlätta inskrivningen i och registreringen av fastigheter. Det är således främst inskriv- ningsmyndigheterna och länsmyndigheterna som blir användare. Informationen kommer emellertid att få stor betydelse för alla samhällsplanerande organ, såväl statliga som kommunala men även privata. Utöver läns- myndigheter kan väntas att naturvårdsver- ket, planverket, lantmäteristyrelsen, väg- verket, bostadsstyrelsen, KLS, Skogsstyrel- sen, riksantikvarieämbetet, RSV, exekutions- väsendet, byggnadsstyrelsen, domänverket m. fl. har behov av information från fastig- hetsdatabanken. Inom den kommunala sek- torn kommer kommunstyrelser genom pla- nerings- och utredningsfunktioner, byggnads- nämnder, fastighetsnämnder, gatunämnder och industriverksstyrelser att ha intresse av informationen.

Inom privatsektorn har informationen betydelse för banker och andra finansinrätt- ningar, kreditupplysningsverksamhet, fastig- hetsomsättning, fastighetsvärdering m. rn.

Begreppet fastighet är av grundläggande betydelse i samhällsplaneringen. Den anses därför också lämplig som en primär register- enhet. Fastigheter lägesredovisas enligt koor- dinatmetoden. Genom denna kan en fastig- hets läge anges med x- och y-koordinater i ett enhetligt koordinatsystem, som är obe- roende av nuvarande administrativa indel- ningar av landet i kommuner, församlingar m. m. Koordinatsätts alla fastigheter i landet i ett sammanhang blir alla i fastighetsdata- banken lagrade uppgifter direkt lägesbestäm- da och indirekt en mängd andra uppgifteri andra register, som kan samköras med fastighetsregistret med exempelvis fastighets- beteckning eller personnummer som integra- tionsnyckel. Härvidlag är av särskilt intresse

de officiella personregister som är grundade på fastighetsindelningen. För varje fastighet finns uppgifter om vilka personer som bor där och en lägesbestämning av fastigheterna ger således en lägesbestämning av den bofas- ta befolkningen. Dessa register är numer upplagda på magnetband på länsstyrelsernas datacentraler och de innehåller bl. a. uppgif- ter om varje persons ålder, kön, civilstånd, yrke och taxerad inkomst. Även de uppgifter som erhålls vid de vart femte år återkom- mande folk- och bostadsräkningama har en referens till fastighet. Dessa uppgifter belyser ganska utförligt medborgarnas sociala situa- tion genom uppgifter om utbildning, arbets- förhållanden, bostadsstorlek och bostads- standard. Även för samköming med det nya centrala registret över alla företag som läggs upp blir en lägesbestämning med koordinater värdefull. För varje verksamhetsställe kan fastighetsbeteckningen anges. CPR skulle kunna förses med uppgifter om de förvärvs- arbetande personernas verksamhetsställen. Därigenom öppnas bl. a. möjligheter att med hjälp av koordinaterna på maskinell väg åskådliggöra de trafikflöden som orsakas av arbetsresorna. En vidareutveckling av koordi- natsystemet genom införande av en höjdaxel (Z-koordinat) har diskuterats. Denna skulle kunna medge registreringar av uppgifter om byggnadshöjder, våningsplan m. m.

2.7.11.4 Samkörning och åtkomst

De krav som ställs är att information skall kunna tas fram snabbt, att information skall kunna hämtas från skilda informationssys- tem genom integration dem emellan, att systemet för fastighetsdatabanken skall möj- liggöra en successiv utbyggnad av denna i en utsträckning som i princip skall vara obe- gränsad samt att det skall vara möjligt att nå informationen genom skilda integrations- nycklar.

Genom ett enhetligt system för fastighets- beteckningar blir dessa integrationsnycklar. Andra integrationsnycklar kommer att före- komma. Som sådana kan användas fastighets

äldre beteckning, fastighets adress, ägares namn eller personnummer (för företag, före- tagsnummer) samt lägeskoordinatema för fastighet.

Till stor del kommer informationen att hållas tillgänglig genom datatransmission. Bl.a. får tingsrätterna (inskrivningsmyndig- heterna) terminaler. Informationen skall dock vara bearbetningsbar även för ej ter- minalanslutna myndigheter och organisa- tioner ävensom kunna utnyttjas för beställ- ningsarbeten.

2.7.11.5 Utdata

I Uppsalaförsöket ingick bl. a. följande upp- gifter D fastighetens beteckning D ägarens namn och adress D ägarens personnummer/registreringsnum- mer fastighetens ursprung

samfällighet

servitut

lagfarter inteckningar

ev. förbud (byggnadsförbud, utfartsför— bud etc.) D fastighetens centralpunktskoordinater D ev. byggnadskoordinater.

DDDDDD

2.7.1 1.6 Sekretess

Informationen i fastighetsdatabanken består av i princip offentliga uppgifter.

2.7.1 1.7 Kommentarer

CFD har framhållit att vissa uppgifter i fastighetsdatabanken bör sekretessbeläggas. Motsvarande uppgifter i jordregistret, stads- register och fastighetsböcker är ej sekretess- belagda, men en de] uppgifter i databanken kan behöva skyddas från militär och enskild synpunkt om åtkomsten underlättas och bearbetningsmöjlighetema ökar. Allrnänhe—

tens rätt att utan omgång få del av registerin- nehållet har aktualiserat offentlighetsprinci- pens tillämplighet i ADB-sammanhang. Åter- givande av uppgifter (bl. a. ägare), som kan avslöja försvarshemligheter, har vållat en del problem vid planeringen av databanken. CFD framhåller även vikten av att koordinat- registreringen av rikets fastighetsbestånd med de goda integrationsmöjligheterna med person- och företagsregister övervägs ingåen- de ur sekretessynpunkt.

2.7.11.8 Avgiftspolicy

Avgiftspolicyn har ej närmare diskuterats. Det kan förutsättas att beställningsarbeten kommer att avgiftsbeläggas och att avgifter- na blir olika för myndigheter, näringsliv och allmänhet.

2.7.12 Centrala företagsregistret

[ enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1963: 85, SU 81, rskr 196) har SCB sedan år 1963 fört ett centralt företagsregister (CFR). De för registret uppställda målsättningarna anses emellertid av olika skäl endast ha förverkligats delvis. Inom SCB har därför gjorts en allmän översyn av registret samt lagts fram förslag till förbättringar. Därvid har beaktats de möjligheter som skapats för registervård genom att nya informations- källor tillkommit inom den offentliga sek- torn.

Nuvarande CFR bygger på uppgifter som dels samlas in för administrativa ändamål och dels inhämtas genom egna uppgiftsin- samlingar. Den grundläggande informationen beträffand'e CFR hämtas dels från RFV:s material, dels från mervärdesskattematerial. Denna information avser företaget som hel- het men är otillräckligt differentierad. Kompletterande uppgifter inhämtas därför regelbundet genom särskilda av SCB för registret utförda insamlingar.

RFV:s material utgörs av de arbetsgivar- uppgifter som enligt förordningen

(1959: 552) angående uppbörd av vissa avgif- ter enligt lagen om allmän försäkring lämnas till RFV. Skyldig att lämna arbetsgivarupp- gift är var och en som under ett kalenderår till någon hos honom anställd — arbetstagare — utgett sammanlagt minst 300 kr i form av kontant lön, fri kost eller fri bostad. Samma skyldighet gäller för den som gentemot någon åtagit sig att betala arbetsgivaravgift utan att ett anställningsförhållande förelig- ger. Begreppet företag med anställd anknyter således till nämnda definition av arbetsgivar- begreppet.

Efter RFV:s bearbetningar av blanketter- na får SCB årgångsvisa redovisningar på magnetband om samtliga under ett visst kalenderår förekommande arbetsgivare. Vid uppdateringen i CFR är uppgifterna i genom- snitt ca 1,5 år gamla.

Från mervärdeskatteregistret aviseras SCB varannan vecka på magnetband om nya mervärdespliktiga företag, upphörda sådana samt om förändringar i vissa avseenden för övriga mervärdeskatteregistrerade företag. Vilka företag som skall registreras i mervär- deskatteregistret regleras i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt.

Genom mervärdeskatteuppgifterna kom- pletteras uppgifterna från RFV i CFR med D nystartade mervärdespliktiga företag med anställda D mervärdeskattepliktiga företag som sak- nar anställda

Det kan anmärkas att CFR via RFV omfat- tar även arbetsgivare som ej är rörelseidkare, t. ex. fastighetsägare, vissa ideella föreningar m. fl. Privata hushåll, vars enda anställda arbetskraft är hembiträde, ingår dock inte i registret.

2.7.12.l Registerinnehåll

CFR är organiserat så, att uppgifter redovisas dels för företaget i dess helhet, dels för den företagsunderordnade enheten arbetsstället

för företaget D nummer enligt RSV (dvs. person- eller registreringsnummer)

D firma/namn D postadress D telefonnummer

D A-region D kommunblock

D län

D kommun

D församling D huvudsang näringsgren D övriga näringsgrenar (2 st.) D antal under året utförda arbetstimmar

(uppgiften lagras i separat register)

D antal årsanställda D utbetald bruttolön (lagras i sep. reg.) D utbetald bruttolön

D institutionell sektortillhörighet D ägarkategori D juridisk form

för arbetsstället

arbetsställets identitetsnummer arbetsställets benämning belägenhetsadress A-region kommunblock

län

kommun

församling postadress

antal anställda huvudnäringsgren övriga näringsgrenar (2 st.)

UDDDDDDDDDDD

CFR omfattar följande sektorer.

Offentlig förvaltning

D statlig förvaltning (i form av separat preliminärt register) D borgerlig kommunal förvaltning (uppgif- ter om kommunernas arbetsställen saknas f. n.) D socialförsäkring (uppgifter om arbetsstäl- len saknas i vissa fall) D övriga offentliga institutioner (uppgifter om arbetsställen saknas i vissa fall)

Icke- finansiella företag D företag D företags intresseorganisationer D filialer till utländska företag

Finansiella företag

D banker

D andra finansinstitut D försäkringsinstitut

Hushåll D personliga företag

Företagets juridiska form klassificeras enligt följande

fysisk person enkelt bolag, partrederi etc. handelsbolag (inklusive kommanditbolag) aktiebolag ekonomisk förening annan förening stiftelse offentlig myndighet eller institution annan juridisk form

CIEIEJDDEIDDCI

Den totala mängden företag i CFR kan beräknas uppgå till ca 425 000. Av dessa torde drygt 95 % utgöras av s. k. enarbets— ställe-företag, dvs. företag som bedriver verk- samhet inom endast en näringsgren (bransch) och på endast en adress.

Beträffande gallring kan endast nämnas att det anses Vara av avgörande betydelse för CFst användbarhet att det hålls aktuellt.

2.7.12.2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna lämnas av enskilda, myndigheter och företag. Uppgiftslämnandet sker främst genom arbetsgivaravgiften.

2.7.12.3 Användare och användning

CFR anses böra innehålla vissa grundläggan- de informationer samt tjäna som ett basregis- ter med möjlighet att kunna lämna service såväl i form av engångsuttag som i form av

löpande uttag enligt vissa specifikationer (abonnemang) till konsumenter inom statlig och kommunal förvaltning, näringsliv, intres- seorganisationer, näringslivsorganisationer, forskningsinstitutioner m. m.

Väsentliga funktioner hos det planerade CFR anges bl. a. vara D att tjäna som underlag för förnyelse av andra register över företag i samhället D att tjäna som adressregister och urvalsram D att fungera som ett samordningsinstru- ment genom identifieringsnummer som är koordinerade med andra registers identitets- beteckningar samt genom normgivande branschklassificering av företag och arbets- ställen/verksamhetsställen D att med angivande av geografisk belägen— het kunna redovisa verksamhet inom viss bransch eller kombination av branscher vid lokalt avgränsade produktionsenheter tillhö- rande visst företag D att kunna lämna underlag för redovisning av strukturdata och strukturförändringar såsom företagsetableringar, nedläggningar, fusioner, geografiska förflyttningar etc.

2.7.12.4 Samkörning och åtkomst

CFR i sin föreslagna utformning kommer i högre grad än f. n. att utnyttja olika admi- nistrativa register som aktualiseringsunder- lag. Numera ingår också mervärdeskatteupp— gifterna som aktualiseringsunderlag tillsam- mans med den ursprungliga källan RFV.

För fysiska personer är personnummer och för icke-fysiska personer registrerings- nummer identitetsbeteckning i för CFR's aktualisering betydelsefulla källregister. För att samkömingar skall kunna genomföras med dessa register krävs att CFR har tillgång till detta nummer. Härigenom skapas även möjlighet att tillgodose företagsregisterkon- sumenter med information ur CFR som refererar till detta begrepp.

En samordning anses böra ske mellan det vid SCB befintliga lantbruksregistret och CFR. Lantbruksregistret föreslås därvid ut-

byggt med de identifieringsbeteckningar som rekommenderas för CFR.

2.7.12.5 Utdata

CFR föreslås i princip kunna redovisa upp- gifter för tre slag av enheter, nämligen för D den institutionella enheten

D verksamhetsstället

D arbetsstället

Verksamhetsstället utgör den lokalt avgrän- sade enheten och avser den samlade stadigva- rande verksamhet som en institutionell enhet bedriver i viss lokal, fastighet eller grupp av angränsande fastigheter. I den praktiska registerhanteringen kan verksamhetsstället sägas utgöra den inom ramen för ett företag samlade verksamheten vid en adress. Arbetsstället kan motsvara en ytterligare uppdelning av den lokala enheten (verksam- hetsstället) och erbjuder en branschrenare redovisning än verksamhetsstället. Hjälpverksamheter av viss utformning (t. ex. huvudkontor, centrallager) föreslås redovisade på motsvarande sätt som arbets- stället/verksamhetsstället.

2.7.12.6 Sekretess

Visst sekretesskydd gäller enligt 4, 16, 17, 19 och 19a åå sekretesslagen (1937:249) för uppgifterna i CFR.

2.7.12.7 Kommentarer

Föreligger ej.

2.7.12.8 Avgiftspolicy

Uppgifter om avgiftSpolicy föreligger ej.

En del av de statliga datasystemen har direkta motsvarigheter på den kommunala sektorn. Som exempel kan nämnas att en motsvarighet till PAI är under utredning hos landstingen. — Landstingsförbundet genom- för f.n. gemensamt med Östergötlands, Malmöhus och Västernorrlands läns lands- ting samt SPRl en förstudie, vars målsättning är att åstadkomma ett underlag för beslut om förbundet och landstingen skall utveckla ett generellt personaladministrativt informa- tionssystem för landstingssektorn, att under- söka om PAI-systemet kan ligga till grund för ett sådant system samt att undersöka vilka personaladministrativa stödprojekt som bör bedrivas parallellt med att ett personal- administrativt inforrnationssystem utvecklas. Även om detta sekundärkommunala PAI- -system enligt hittills framtagna skisser till synes är något mera djupgående än det statliga systemet är det så likartat, att det knappast finns skäl att beskriva också detta. Andra system på den kommunala sektorn är unika för denna. Två sådana system har därför valts som exempel. Det ena är det datasystem som byggs upp inom socialvår- den i Stockholms kommun. Det andra är Storstockholms bostadsförrnedlings datasys- tem över bostadssökande.

2.8.1 Socialvårdens i Stockholm informa— tionssystem

Socialvårdens planeringskommitte's kansli och stadskansliets organisationsavdelning i Stockholm har i uppdrag att utreda frågan om samordning av kommunens olika sociala organs verksamheter. Inom ramen för detta uppdrag pågår bland annat ett utvecklings- arbete i syfte att åstadkomma ett integrerat datasystem för social information. I detta system kommer då inte endast socialregister- uppgifter, uppgifter från bam- och nykter- hetsvård samt hemhjälp att ingå utan även uppgifter om pensioner och skatter samt information från försäkringskassor m.m.

Redan nu används ADB-tekniken på många områden av kommunens sociala verksamhet. I huvudsak sker all statistikbearbetning med hjälp av ADB. Vidare sker eller planeras ske utbetalningar av olika bidrag genom ADB- rutiner. Så är fallet med daghemsavgifter, bostadstillägg, barnbidrag, bidragsförskottl, studiehjälp oöh även socialbidrag.

I målsättningen för Stockholms' social- vårds informationssystem (SVIS) ingår att åstadkomma ett system som dels kan lämna socialarbetaren tillräckligt snabb, korrekt och lättöverskådlig information i det enskil- da fallet inför ställningstagande till åtgärd enligt helhetssynen, dels i form av statistik kan tjänstgöra som prognosunderlag vid varje tillfälle vid planeringsarbete inom verksam- hetsområdet och därvid även uppfylla sär- skilda redovisningsmässiga krav.

Informationssystemet utvecklas i tre etap- per. Den första etappen, som redan är genomförd, begränsas till uppläggning av system för kontroll av personidentitet och för svar på frågan huruvida viss person återfinns i registret och iförekommande fall varför (ärendetyp). Andra etappen syftar till att kunna lämna fullständiga personupp- gifter, specificerad information om ärende- typ — med beaktande av helhetssynen — och erforderlig statistisk information i enlighet med den allmänna målsättningen. Denna etapp skapar också förutsättningar för vä- sentligt förenklade administrativa rutiner både inom och mellan olika berörda organ. Etappen beräknas genomförd successivt un- der år 1973.

Den tredje etappen skall ytterst syfta till att reducera volymen registerhandlingar så långt praktiskt är möjligt och har med hänsyn till frågans vidd inte kunnat tidspla- neras.

2.8. l .1 Registerinnehåll

Personbas D personnummer

1 Beträffande bostadstillägg, barnbidrag och bidragsförskott se även RAFA-systemet, 2.7.6

födelselän och församling nationalitet omyndigförklaring värnpliktsförhållanden beredskapsregistrering vapenregistermarkering körkortslän (reserv)

DDDDDDCID

Arbetsförhållanden

D yrke

utbildning (reserv) arbetsförhållande—indikation datum fr. o. m. år månad dag datum t. o. m. år månad dag

DDDCI

Hälsa

D hälsotillstånd-indikation

D datum fr. o. m. år månad dag D datum t. o. m. år månad dag D sjukskrivningshistorik: år (antal fall, därav utan läkarintyg, antal sjukdagar, kod för hel/halv sjukskrivning)

Familjetillhörighet

D civilstånd

datum för ändring av civilstånd samhörighetsbeteckning barnens personnummer annan registerledare

DUBB

Adress— och boendeuppgifter D gatuadress D postnummer och postadress D kyrkobokföringslän, kommun, församling taxeringsdistrikt, fastighetsnummer D mantalsskrivningslän, kommun, försam- ling D föregåendemantalsskrivningslän, kommun, församling

inflyttningsdatum

försändelseadress bostadstyp bostadsstorlek

bostadsstandard boendeform

DEIDDDD

Ekonomi D taxerad inkomst

nettoinkomst

pensionsförhållanden

kvarskatt preliminär skattekod

sjukpenningsklass, dagersättning, karens, år och månad, kod för hel/halv sjukskriv- ning, pension

DDDDCID

Inkomster

D aktuell arbetsinkomst och datum D pension D privat försäkring D arbetslöshetsunderstöd, privat D barnbidrag D bidragsförskott D studiebidrag D bostadstillägg D övriga sociala bidrag

Utgifter

hyra

övriga sociala behov amorteringar övriga skulder införsel (underhåll, skatt, övrigt) barntillsyn

hemhjälp

DDDDDDD

Assistentidentifikation D byrå, krets, grupp och tjänst D klientens personnummer D nummer på aktuella problem

Tidsbeställning D datum år, månad, dag D klockslag

Arbetsinsats

D ackumulerad tid för assistentens arbetsin- sats

D personnummer för assistenten

Utöver ovannämnda uppgifter har SVIS etapp -2 förutsatts omfatta även utrednings- och behandlingsärenden inom följande nuva- rande vårdområden

D barnavård D barnavårdsmannaskap

D fosterbamsärenden D nykterhetsvård D socialhjälp

Informationen i utrednings- och behandlings- ärenden har föreslagits strukturerad i följan- de huvudgrupper

ärendets nummer

ärendets art

anhängiggörande och datum handläggare/grupp/byrå nr

beslu_tsinstans

bevakning och datum indikationer beslut om åtgärd och datum för beslut och verkställighet D beslut om åtgärds upphörande och datum D besvärshänvisning av ärendet och datum D avskrivning av ärendet och datum

DDDDDDDD

Historik

D indikationer D beslut om åtgärd och datum för beslut och antalet behandlingar el. dyl. D beslut om åtgärds upphörande och datum

Ett exempel på hur en sådan strukturering skulle kunna ske om utgångspunkten vore innehållet i nu förekommande olika sociala register framgår nedan. Struktureringen har skett tvärsöver ovannämnda utrednings- och behandlingsområden. Exemplet skall dock endast betraktas som ett arbetsunderlag och sannolikt blir den slutliga utformningen annorlunda. En del för modern socialvård främmande begrepp kommer att utrensas medan andra alltför schablonmässiga indika- tioner behöver brytas ner i bättre definier- bara begrepp.

Ärendeuppgifter

D ärendets nummer

D ärendets art D rådgivningsärende D serviceärende; (föreslagen strukturering i

huvudgrupper beträffande utrednings- och behandlingsärenden gäller också för serviceärendegruppen D utrednings- och behandlingsärende

D yttrande D stödärende D behandlingsärende

Denna indelning av ärenden efter deras art vid början av handläggningen samt ev. senare justeringar under handläggningens gång syf- tar dels till att söka begränsa uppgiftsinsam- lingen i enklare ärendetyper, dels till att söka beräkna tidsåtgången per ärendetyp och på så vis underlätta arbetsplaneringen. D anhängiggörande och datum initiativ av person i familjegruppen eller egen anmälan anmälan/remiss från myndighet, institu- tion eller dylikt ärendet övertaget från annan kommun anmälan från övriga, t. ex. enskild m.fl. initiativ av socialvården genom uppsökan- de verksamhet D handläggare/grupp/byrå nr beslutsinstans D bevakning och datum

El

Indikationer och åtgärder

Av systemet skall framgå sambanden mellan indikationer och åtgärder, exempelvis på följande sätt:

Indikation

Indikationer har förutsatts redovisas i syste- met på tre sätt D se den övriga information som redan finns i systemet, under t. ex. utgifts- och inkomst- uppgifter, boendeuppgifter m. m.

Denna indikation är tillfällig. Den redovisas endast i början av en utredning då man vill se att en utredning pågår. Den har inget historiskt värde och skall därför senare kompletteras med någon av de följande indikationerna

D se särskild kodförteckning Detta blir normal redovisningsform för indi- kation.

D se skriven rapport Denna utgörs av nuvarande akt exkl. grund- uppgifter, dvs. den information i akten som ger en nyanserad verbalisering av problemet.

Denna indikation anges endast i komplicera- de fall som ej kan täckas av kodförteckning- en.

Kodförteckning.

Indikationerna föreslås indelade i följande huvudgrupper

speciella problem medicinska problem alkohol- och narkotikaproblem bostadsproblem arbetsmässiga problem brottslig gärning

sociala relationer till primärgrupp sociala relationer till sekundärgrupper outnyttjade sociala förmåner övrig indikation sammanfattande bedömning av klientens situation

DUDDDDDDDDD

De nedan föreslagna delindikationerna under de olika huvudgrupperna skall bearbetas vidare såväl vad gäller urval som formulering- ar. Endast de väsentligaste indikationerna anses böra tas med vid redovisningen. Eftersom beteendestörningar av olika slag är symptom på underliggande problemkom- plex, har det ansetts vara av värde att indikationerna inte enbart utgörs av den ”direkta” orsaken till ett ingripande, dvs. beteendestömingen, utan att de också visar några av de närmast bakomliggande orsaks- faktorerna, även om denna beskrivning av klientens situation bygger på socialarbeta- rens bedömning. Därför har försök gjorts att systematisera och formulera även dessa. Indikationerna bör helst ge en totalbild av klientens hela situation, dels för att undvika att angivande av missförhållanden, t. ex. alkoholmissbruk, upplevs såsom en social stämpel, dels för att det torde kunna vara av värde att redovisa även i vilka avseenden

klienten synes ha tillgångar, då dessa kan motivera en viss inriktning av vidtagna åtgärder — t. ex. socialpedagogiska insatser i hemmet istället för separation. De föreslagna delindikationerna har ansetts böra bearbetas ytterligare för att tillgodose dessa behov. Frågan hur en gradering efter svårighetsgrad skall ske har också uppkommit. För att vara praktiskt användbar måste den troligtvis bli ganska grov:

Delindikationer.

Speciella problem

D stor familj D låg heltidslön i förhållande till familjens löpande utgifter D bundenhet av minderåriga barns vård D bundenhet av sjuk persons vård D militärtjänstgöring

D försörjningsskyldigs försumlighet

Medicinska problem D helt arbetsoförmögen p.g.a. somatisk sjukdom D helt sjukdom D nedsatt arbetsförmåga p. g. &. somatisk sjukdom D nedsatt sjukdom D invaliditet (kroppslig) D blind, döv D kroppslig klenhet utan direkt sjukdom; skröplighet, oplacerbarhet i arbetslivet

arbetsoförmögen p.g.a. psykisk

arbetsförmåga p.g.a. psykisk

Alkohol- narkotika- o. dyl. problem centralstimulerande hash

opiater starkt hallucinerande legala läkemedel

alkohol

thinner blandmissbruk

DBDEIEJDEID

Bostadsproblem D bostadslös

otillfredsställande standard på bostaden bristfälligt underhållen bostad trångboddhet större bostad än förefintligt behov exceptionellt dyr bostad i förhållande till familjens normala ekonomiska resurser D hotell- eller pensionatsboende

DODGE!

Arbetsmässiga problem

D arbetslöshet

D omskolning, teoretisk eller praktisk ut- bildning D näringshjälp

Brottslig gärning

D misstanke egendomsbrott bil egendomsbrott övrigt rattfylleri personskada övrigt D dokumenterat egendomsbrott bil egendomsbrott övrigt rattfylleri personskada övrigt

D dom egendomsbrott bil egendomsbrott övrigt

D rattfylleri

personskada

D övrigt

El

Sociala relationer till primärgrupp D fysisk omvårdnad av barn misshandel vanvård

emotionell stimulans bristande bristande utvecklingsstimulans otrygga relationer svår konflikt social isolering funktionsförmåga beträffande administra- tion av hemmet

D uppfostringsproblem D avvikande från hemmet

D tidigare uppväxtmiljö D söndring i äktenskap

DDDGDD

D äktenskapsskillnad D vårdnaden fråntages den ene av samman- boende makar

D ena maken död

D pågående vårdnadsprocess

D född u. ä.

Sociala relationer till sekundärgrupper D anpassningsförmåga i arbete/skola D kontakter med övriga myndigheter, insti- tutioner m. fl.

D social isolering D attitydpåverkan i negativa referensgrup- per D kontakter med socialvården

D avvikande från vårdhem

Outnyttjade sociala förmåner

Övrig indikation D se övriga systemet D se skriven rapport

Sammanfattande bedömning D barnavårdslagen (1960: 97) tillämplig D barnavårdslagen (1960: 97) 25 & tillämp— lig D nykterhetsvårdslagen ej tillämplig D hjälpåtgärd enligt nykterhetsvårdslagen (1954: 579) 14 & tillämplig D tvångsåtgärd enligt nykterhetsvårdslagen 15 & tillämplig D undersökning enligt nykterhetsvårdslagen 12 & tillämplig

255 ej

Beslut om åtgärd samt datum för beslut, fr. o. m. — t. o. m., datum för verkställighet, samt för varje fortlöpande åtgärd av angivet slag.

Ingen åtgärd

D åtgärd ej önskad av klienten D åtgärd ej behövlig D åtgärd pågår genom annan instans D fortsatt utredning

Rådgivnings- och serviceåtgärder (redovisas om förnyad kontakt bedöms bli aktuell) D begränsad personlig rådgivning D hjälp med blanketter och dylikt D hänvisning till annan enhet, instans el. dyl. byråns service-sektor studie- och yrkesrådgivning familjerådgivning poliklinik, läkarvård

begäran om delgivning av beslut i åtalsfrå- ga lämplighetsintyg angående ev. återkallande av körkort återkallande förordas återkallande förordas ej varning förordas angående vapeninnehav och flygcertifikat fastställelse av faderskap

sjukhusvård (kropps- eller mentalsjukhuS) Stöd- och behandlingsåtgärder tandvård D ekonomiskt stöd och belopp rättshjälp ekonomisk hjälp enl. socialhjälpslagen (1956: 2) Yttrande grundbelopp D åklagare tilläggsbelopp åtalsfråga bidrag till bostadskostnad enligt 12 & bötesveikställighetslagen (1964: 168) övrigt

D domstol

enligt brottsbalken 31 kap. överlämnande till nykterhetsvård för- ordas överlämnande till nykterhetsvård för- ordas ej, ehuru lagliga förutsättningar föreligger lagliga förutsättningar saknas

övrigt [1 angående vårdnads— och umgängesrätt namnfråga adoption svarandens förhållanden i nykterhetshän- seenden övrigt D länsstyrelse i dess egenskap av tillsynsmyndighet (exkl. besvär) ang. äktenskapsdispens tvångsintagningsärende socialhjälpsärende övrigt D vårdanstalt till ungdomsvårdsskola till nykterhetsvårdsanstalt övrig vårdanstalt D annan myndighet D D annan kommun D D speciella yttranden D 154

bidrag till omkostnader vid full arbetsin- komst

bidrag till partiellt arbetsföra med arbets- inkomst

kosttillägg enligt läkarintyg

tillägg för personer som äter ute extra bidrag till jul

kompletterande socialhjälp till arbetslösa kosttillägg och annan socialhjälp till folk- pensionärer

intyg för fri läkarvård, medicin m. m. socialhjälp för särskilda ändamål matanvisningar m. m. beklädnad

bränsle möbler och annan utrustning flyttningshjälp till annan kommun lokala resor för synskadade och rörelse- hindrade bandspelare för synskadade tandvård och hygien vila och rekreation vård på ungdomshem stimulansbidrag till zigenare socialhjälp till analfabeter fri sjukvård m. m.

bidrag till poliklinisk epileptikervård telefoninstallation begravning socialhjälp för hemmaboende ungdom socialhjälp vid arbetskonflikter borgen för lån

D förskotteringar av pensionsförmåner av sjukpenning, yrkesskadeersättning m.m. m. m. D ekonomisk tillfällig hjälp enligt nykter- hetsvårdslagen D förebyggande ekonomisk hjälp enligt bar- navårdslagen 26 % uppehälle övrigt D kostnad för omhändertaget barn D kostnader för utrustning enligt barna— vårdslagen 44 & D underhållsbidrag interimistiskt, avtal interimistiskt, dom underhållsbidrag, avtal underhållsbidrag, dom engångsersättning underhållsbidrag kan ej fastställas kurativa åtgärder personlig rådgivning begränsad samtalsbehandling förmedling av kontakt med annan enhet, instans el. dyl. (mer aktivt samarbete och uppföljning än "hänvisning”) byråns service-sektor studie- och yrkesrådgivning familjerådgivning poliklinik, läkarvård sjukhusvård (kropps- eller mentalsjukhus) rättshjälp studier och utbildning åtgärder genom arbetsförmedling för di- rektplacering i arbete tillfälligt varaktigt åtgärder genom arbetsvården omskolning, arbetsprövningI-träning skyddat arbete, arkivarbete, bered- skapsarbete, näringshjälp

DUBB

D bostadsförmedlingsåtgärder bostadslägenhet, inneboenderum härbärge, ungkarlshotell och liknande, kontakt med nuvarande hyresvärd

D hjälp i ekonomiska frågor kontakt med försörjningsskyldig för upp- görelse i ekonomiska frågor

hjälp med budget, ekonomisk planering förvaltning av klientmedel D fritidsplanering miljökontakt D samtalsbehandling individualterapi familjeterapi gruppterapi D undersökning" socialläkarexpeditionen psykologexpeditionen D socialmedicinsk behandling vid sociallä- karexpeditionen D socialpedagogiska insatser, inkl. kontakt- man D intensivterapi D krisbehandling D fortlöpande förbindelse enligt nykterhetsvårdslagen frivilligt tvång övrigt D avstängning från rusdrycksinköp enligt nykterhetsvårdslagen D

frivilligt tvång D förmaning, varning enligt barnavårdslagen 26 5 2 p.

D föreskrift enligt barnavårdslagen 26 ä 3 p. enligt nykterhetsvårdslagen D förbud enligt barnavårdslagen 50 & förordnande av bamavårdsman D övervakning enligt barnavårdslagen 26 5 4 p. enligt nykterhetsvårdslagen 15 & eller 31 5 enligt nykterhetsvårdslagen 36 5 enligt nykterhetsvårdslagen 51 5 eller 54 & D separation enligt barnavårdslagen 26 ä 1 p. enligt barnavårdslagen 31 ä 1 p. enligt barnavårdslagen 31 5 2 p. enligt barnavårdslagen 30 5 enligt barnavårdslagen 20 5 C]

D avslag på ansökan om samhällsvård enligt barnavårdslagen 31 5

D ansökan om intagning på ungdomsvårds- skola D verkställd intagning på ungdomsvårdssko- la D villkorligt upphörande av separation en- ligt bamavårdslagen 29 & med övervakning utan övervakning D separation enligt barnavårdslagen 29 & återtagen enligt barnavårdslagen 43 5 D placeringsform enskilt hem fosterhem barnhem ungdomshem ungdomsvårdsskola barnpsykiatrisk klinik sjukhem för psykiskt sjuka barn annan institution plats för utbildning eller arbete D ansökan om intagning på allmän vårdan- stalt frivillig enligt.nykterhetsvårdslagen 58 & tvång omedelbar verkställighet förordas villkorligt anstånd förordas D verkställd intagning på allmän vårdanstalt frivillig tvång D institutionsform inackorderingshem enskild vårdanstalt enskild vårdanstalt, miljöterapeutisk övrigt, vård- och rehabiliteringshem D villkorligt anstånd med övervakning Cl försökspermission enligt nykterhetsvårds- lagen 49 5 D övrig åtgärd D uppföljning av vårdåtgärd ingen uppföljning enkel uppföljning uppföljning med visst ytterligare stöd uppföljning med kvalificerat stöd, exem- pelvis handledning av övervakare

För respektive åtgärd redovisas datum, ev. fr. o. m. - t. o. m., orsaken till beslutet samt resultat av åtgärden enligt handläggarens subjektiva bedömning. Sistnämnda uppgift kan ifrågasättas p. g. a. den stora osäkerhet som naturligen vidlåder en sådan bedömning. Den har emellertid trots detta ansetts värde— full i vissa fall.

D beslutsorsak syftet med åtgärden bedömes uppnått åtgärden uppsagd av klienten åtgärden olämplig åtgärden ej olämplig men annan åtgärd lämpligare att vidtaga åtgärd förfallen åldersgräns uppnådd åtgärd vidtages genom annan instans klienten avflyttad klienten avliden D resultat av åtgärd enligt handläggarens subjektiva bedömning positiv effekt ingen effekt negativ effekt

Besvär D besvär över nykterhetsnämnds beslut om övervakning avstyrkes tillstyrkes om lydnadsföreskrifter avstyrkes tillstyrkes om förverkande av villkorligt anstånd avstyrkes tillstyrkes om föranstaltande om avstängning från rusdrycksinköp enligt nykterhetsvårdslagen 14 & avstyrkes tillstyrkes D besvär över länsstyrelsens beslut om intagning avstyrkes tillstyrkes om avslag på ansökan om tvångsintagning

anföres anföres ej D länsstyrelsens beslut över anförda besvär beslutskod och beslut D Kungl. Maj:ts utslag på anförda besvär beslutskod och beslut

Avskrivning av ärendet och datum.

I samband med att ett ärende avskrivs överförs uppgifter om indikationer och be- slut om åtgärder till undergruppen ”histo- rik” under ”sociala data” samt uppgifter om vissa åtgärder till den huvudgrupp de påver- kar, således överförs t. ex. uppgifter om ekonomiska bidrag till inkomstuppgifter.

Först då förteckningen över indikationer och beslut om åtgärder är färdigbearbetad kan ställning tas till vilka indikationer resp. beslut som är väsentliga att ha tillgång till i historiksammandrag på bildskärmen.

1 systemet kommer samtliga ca 800 000 personer skrivna i Stockholm att ingå.

2.812 Uppgiftslämnare

Uppgifter beräknas komma att lämnas av allmänheten, AMV, CFU (CPR,) EON, RI, RAFA samt socialvården, dvs. social-, barna- och nykterhetsvården samt hemhjälpsnämn- den.

2.8.1.3 Användare och användning

Systemet kommer i första hand att betjäna den samlade socialvårdsorganisationen inom Stockholms kommun. Inom denna kommer systemet främst att användas av distriktslag— da socialvårdsbyråer, som har direktkontak- ter med allmänheten, för utredningar, utbe- talningar m.m. samt av förtroendemanna-, förvaltningslednings— och planeringsfunktio- nema. Vidare skall det användas av särskilda centrala enheter inom organisatio- nen för bedömningar och prioriteringar av köer till skilda serviceinrättningar som barn-

stugor m.m. samt — i förekommande fall — för avgiftsdebiteringar. Härutöver avses sys- temet kunna lämna statistik till både kom- munens egna och extema avnämare, där- ibland SCB.

Systemet planeras medge att varje stock- holmare när som helst under kontorstid skall kunna gå till närmaste socialvårdsbyrå och efter legitimering genom bildterminal eller utskrift få del av allt som registrerats om honom.

2.8.1.4 Samkörning och åtkomst

Samkörning beräknas kunna ske med AMV's system, CFU, (CPR,) exekutionsväsendets system, RAFA och RI. Beträffande RAFA är det av rationella skäl ett önskemål om kontinuerlig uppdatering av uppgifter om exempelvis sjukpenningsklass och pensioner beträffande samtliga i SVIS registrerade personer, oavsett om de är aktuella i något inom kommunen pågående ärende eller ej.

Söknyckel till systemet är personnum- mer.

2.8.l.5 Utdata

Utdata motsvaras av indata. Uttagens om- fattning varierar från exempelvis personupp- gifter och ekonomi, till totala antalet lagrade uppgifter beträffande aktuell person.

2.8.1.6 Sekretess

Socialregisteruppgifterna sekretesskyddas ge- nom socialregisterlagen (1936:56). Endast tjänstemän inom socialvården och med tyst- nadsplikt får tillgång till systemet i dess helhet.

2.8.1.7 Kommentarer

Sekretessproblemen både inom det samlade egna verksamhetsområdet och mot externa

avnämare ägnas särskild uppmärksamhet. Bland principiella frågeställningar diskuteras också frågan hur länge insamlade uppgifter bör lagras. Den nu gällande lagstiftningen förutsätter obegränsad tid, vilket från både vård- och integritetssynpunkter förefaller mindre lämpligt.

2.8. l .8 Avgiftspolicy

Frågan om avgifter är f. n. ej aktuell.

2.8.2 Storstockholms datasystem

bostadsförmedlings

Bostadsförmedlingen är sedan 1968 gemen- sam för 23 kommuner med 1 1/4 miljon invånare. I samband med sammanslagningen övertogs Stockholms stads bostadsförmed- lings magnetbandsorienterade datasystem. Detta har nu bytts ut mot ett terminalorien- terat direktaccessystem, varigenom samtliga de 23 lokalkontoren fått tillgång till regist- ret. Stockholms läns landstings dataanlägg- ning används. Ett av skälen härtill är att landstinget redan i andra sammanhang lagrat 30—40% av de uppgifter bostadsförmed- lingen behöver.

2.8.2.1 Registerinnehåll

Följande uppgifter lagras beträffande sökan- de och medsökande i ansökningsregistret

D namn

D personnummer D civilstånd

D årsinkomst

D antal personer för vilka bostad söks (därav antal barn och deras ålder) D nuvarande bostadsadress D hyresvärd

D arbetsgivares namn D arbetsplatsens områdeskod D arbetsplatsens telefonnummer D datum för ansökan

Vidare lagras detaljerade uppgifter om nuva- rande bostadsförhållanden samt önskad bo- stad och i vilket område sökanden önskar bosätta sig. Spärr förekommer för att för— hindra dubbelanvisning. Dessutom förekom- mer diarienoteringar som bl. a. kan innehålla uppgift om antal läkarintyg sökande ingett, men i diarienoteringama kan även ingå diagnos.

Aktualisering av systemet sker veckovis genom att nya ärenden eller förändring i ärenden via hålkort registreras medan slut- förda ärenden avregistreras. Aktualisering sker också via magnetband från CFU- (CPR)registret (personnummer, namn, adress, civilstånd m.m.). Utöver detta sker dagligen — direkt från terminal till datacentral — uppdatering av s. k. spärrar och diarienote- ringar. All uppdatering med undantag för uppgifterna som lämnas på magnetband kommer framöver att ske via terminal. Hålkorten blir därigenom överflödiga.

Vid uppdatering av registrets CFU- (CPR)-del utsorteras de personer som är registrerade i bostadsförrnedlingens ansök- nirrgsregister och som enligt CFU (CPR) flyttat till annan adress. Till dessa sänds begäran om aktualisering. Uppdateringen ger tillgång till en del uppgifter från CFU som ej alltid är av betydelse för förmedlingsarbetet. Sådana uppgifter är medborgarskap, samhö- righet, smittkoppsympning och statlig pen- sion. Ca 170 000 bostadssökande jämte medsökande är registrerade.

Systemet gallras när ett förmedlings- uppdrag avslutats, sökanden avlidit, avflyttat etc. Lagring sker då en kortare tid i ett register över nyligen avregistrerade ärenden.

I ett arkivindex bibehålls i ett senare skede kortfattade noteringar om vilka ären— den som funnits sedan 1968. Av dessa framgår även vilken eller vilka medsökande som förekommit. Ur arkivindexet kan även tas fram om medsökande förekommit i andra ansökningar.

Uppgifterna lämnas i första hand av de bostadssökande och i ringa utsträckning av andra som t.ex. hyresvärdar, arbetsgivare, läkare och myndigheter.

Komplettering och aktualisering av upp- gifterna sker till större delen med hjälp av hålkort men även via de terminaler som är anslutna till datacentraleni Danderyd.

2.8.2.3 Användning och användare

Systemet är avsett för förmedlingsverksam- heten. På begäran av enskild person har magnetband tillhandahållits. Utdrag ur ADB—registret lämnas till bostadsstyrelsen, och Stockholms statistiska kontor. Stock- holms statistiska kontor svarar för statistiska bearbetningar av bostadskön. Vid förmedling av bostäder arbetar man dels med de uppgifter som återfinns i det aktuella data- registret, dels med inlämnade s.k. intresse- anmälningsblanketter.

För att effektivt och snabbt kunna informera stora delar — enligt vissa kriterier — av bostadskön när nya bostadsområden tillkommer, tillgriper man ofta — med datasystemets hjälp — s.k. massutsändning av brevinforrnation om det aktuella bostads- området. Man framställer då maskinellt adressetiketter innehållande namn och adress. Vid utsändningen bifogas också in- tresseanmälningsblankett, som den sökande har att sända tillbaka om han har intresse av att få lägenhet i det aktuella området.

Genom besök, telefonförfrågningar och CFU (CPR)-uppdateringar får man ”gratis” aktualisering av stora delar av kön. De bostadssökande som på de senaste två åren inte varit i kontakt med bostadsförmed- lingen planeras bli tillställda en begäran om aktuella uppgifter. Dessa bostadssökande skall lätt kunna maskinellt tas fram ur datasystemet. Områdeskod ger möjlighet att anvisa bostad i närheten av sökandens arbetsplats.

Planer på samköming föreligger f. n. ej.

Selektering och i samband därmed ut- skrift av ärende angående de registrerade personerna kan ske efter inkomst, nuvarande bostadsområde, hyresförhållande (bostads- lös, gravt trångbodd, omodernt boende, trångbodd och omodernt boende etc.), öns- kad lägenhetstyp (hyreslägenhet, servicehus etc.), önskad lägenhetsstorlek, önskat bo- stadsområde m. m.

Nyckel till systemet är personnummer i vad avser tillgången till enskilda bostadsären- den.

2.8.2.5 Utdata

Utdata motsvaras av registerinnehållet i varje enskilt ärende samt de selekteringar som beskrivits under 4.3.2.4. Datasystemet accepterar bara en ansökan för varje bostads- sökande. Därigenom undanröjs risken för att dubbelregistreringar sker. Vid varje vecko- uppdatering erhålls fellistor som ger besked om vilka nytillkomna sökanden eller med- sökanden som avvisats på grund av att de redan tidigare finns upptagna i registret i egen eller annans ansökan. Inmatning av de nytillkomna uppgifterna (ev. utbyte av med- sökande, tidigare ansökan för flera personer skall bara avse en sökande etc.) kan ske först när tidigare registrerade uppgifter avförts. Detta gäller dock ej ändring av enstaka uppgifter i aktuell ansökan, som ej berör förhållandet sökande/medsökande.

2.8.2.6 Sekretess

Uppgifterna är ej sekretessbelagda.

2.8.2.7 Kommentarer

Incidenter har förekommit, då en person granskat ansökan som make gjort och då funnit att maken angett annan medsökande. Det har således varit fall, då den ansökande

[ en framtid skulle det kunna vara möjligt att vid bostadsförmedling också ta hänsyn till samhällsfunktionerna i de olika område- na (förekomst av daghem, skolor etc.).

2.8.2.8 Avgiftspolicy

Avgiftsbelagda uttag har ej förekommit.

3 Enkäten till den privata sektorn

3.1 Uppläggningen av enkäten

Kartläggningen av datasystemen på den privata sektorn följde samma principer som enkäten till myndigheterna. Vissa grundläg- gande skillnader förekom dock. Enkäten omfattade endast ett begränsat urval av företag och organisationer. Den inriktades direkt på datasystem som innehöll person- uppgifter. Som en följd av detta samt vunna erfarenheter från myndighetsenkäten lades större vikt vid registerinnehållet. Enkäten utformades därför genomgående med mera bundna svarsmöjligheter. Detta gäller särskilt integritetsproblemen (frågorna 7, 17 och 18 i bilagorna 5 och 6). Flödet av information från företagen och organisationerna till myn- digheter, branschorganisationer och andra utomstående intressenter kom också att belysas. Innehållet i enkäten påverkades självfallet av att offentlighetsprincipen inte är tillämplig på privatsektorn. Någon fråga om avgiftspolicy ställdes inte heller.

På grund av att antalet datasystem på den privata sektorn kunde förväntas vara betyd- ligt större än på den statliga sektorn genom- fördes enkäten som en urvalsundersökning. I samarbete med statistiska centralbyrån (SCB) gjordes ett s.k. stratifierat urval ur centrala företagsregistret (CFR).

Urval Antal i urvalen Branschinriktat urval D banker, andra finansinstitut, div. inkasso- och köpkontoföretag samtliga företag med 100 anställda eller fler 36 stickprov ä 5 % bland företag med S(anstä da(1 100 18 D försäkringsinstitut och agenturer samtliga företag med 100 anställda eller 2 0

stickprov å 5 % bland företag med 5 (anstå da (10 00 5 D bostadsförvaltningar

samtliga företag med 100 anställda eller 23 stick rov på 5 % bland företag med (anställda (10 13 D relsebyråer och reseföretag (ingår även utländska flygbolag ) samtliga företag med 10 anställda eller fler 34 D dagstidningar samtliga öretag med 100 anställda eller fler stick rov på 10 % bland företag med anställda ( 1003 D dafåmaskinförsäljare och -tillverkare företag som exempelvis marknadsför centralenheter 19 D datacentraler samtliga företag med 10 anställda eller fler 60 D arbetstagarorganisationer (även vissa branschorganisationer) samtliga företag med 50 anställda eller

stick rov på 10 %5 bland företag med (anställda( D föreningar (ideella, 5lgulturella, politiska,

student-, hushållningssällskap etc. )

samtliga föreningar med 50 anställda eller fler stickprov på 10 % bland företag med 5 (anställda (0505

D annons-, reklam- och marknadsundersök- ningsbyråer samtliga företag med 20 anställda eller fler 63 stick rov på 10 %2 bland företag med (anställda( D kooperativa föreningar ärmtliga företag med 100 anställda eller er stick rov på 10 %I bland företag med (anställda( D 11in10 detaljhandel (samköp, hemköp, inköpsföreningar, postorder, möbelvaru- hus, större bokhandelsföretag, varuhus) samtliga företag med 20 anställda eller fler 30 D div. partihandel (bilföretag, bokförlag, symaskinstillverkande företag etc.) åamtliga företag med 100 anställda eller 2 er 1

Summa 528

Ej branschinriktat urval

D 115 företag (eller 10 %) ur storleksklassen (S) (200 (totalt ca 1 150 företag) D 36 företag (eller 1 %) ur 50 (S ( 200 (totalt ca 3 600 företag)

Summa 123

Härutöver ingick i enkäten ett antal av de största företagen i Sverige. Som bedömnings- kriterium användes bl. a. omsättningen 1970. Företag som redan tagits upp i det branschinriktade urvalet har givetvis ej med- tagits här.

I den följande uppräkningen har företa- gen i fråga rangordnats efter omsättningen 1970.

AB Volvo AB Svenska Kullagerfabriken ASEA Telefon AB LM Ericsson Gränges AB AB Skånska Cementguteriet Svenska Tändsticks AB BPA Byggproduktion AB Stora Kopparbergs Bergslags AB AB Electrolux Sandvikens Jernverk AB Atlas Copco AB AB Alfa-Laval Svenska Cellulosa AB Salénrederiema AB Uddeholms AB Boliden AB Broströmkoncemen AB Cementa AB Bofors Aga AB Facit AB Mo och Domsjö AB

Totalsumma 674

Enkäten sändes den 6 november 1971 till 674 företag, organisationer m.fl. Sen'are tillkom 3 företag på grund av några företags speciella organisatoriska förhållanden. Samti- digt bortföll 33 företag som upphört eller uppgått i andra företag. Nettourvalet blev således 644 företag. Svar inkom från 592 av dessa företag (ca 92 %). Bortfallet stannade således vid ca 8 %.

Enkäten visade sig sakna aktualitet för 256 företag (ca 40 %), dvs. dessa företag uppgav sig sakna datasystem som innehöll personuppgifter. Således redovisas svar från 336 företag. Antalet har framräknats på följande sätt:

totala antalet utsända enkäter 674 företag som tillkom + 3 företag som upphört m. rn. _ 33 nettourval 644 företag som ej besvarat enkäten — 52 företag som saknar datasystem med

personuppgifter —256 att redovisa 336

3 .3 Redovisningsgrund

Liksom beträffande myndigheterna förekom på privatsektorn problem med delat ansvar för datasystem. Vidare anlitade särskilt mindre företag servicebyråer för sin databe- handling och tveksamhet kan vid besvaran- det av frågan ha förekommit om ansvaret vilade på företaget eller servicebyrån. Med hänsyn härtill har redovisningen knutits främst till registerenheten.

3.4 Företagens innehav av datasystem

För att möjliggöra en uppskattning av det totala antalet datasystem med personupp- gifter inom den privata sektorn har antagits att företag som ej svarat på enkäten (ca 8 %) hade system i samma proportion som de som

Befintliga datasystem inom det branschindelade urvalet bransch Antal datasystem partihandel samtl. företag > 100 anst. 22 detaljhandel samtl. företag > 20 anst. 29 kooperativa föreningar samtl. företag > 20 anst. 53 datamaskinförsäljning och -tillverkning samtl. företag 12 datacentraler samtl. företag > 10 anst. 31 banker samtl. företag > 5 anst. 223 arbetsta areorg. samtl. företag > 10 anst. 66 bostads örvaltningar samtl. företag > 10 anst. 158 försäkringsinstitut och -agenturer samtl. företag > 5 anst. 39 dagstidningar samtl. företag > 10 anst. 47 ideella och kulturella föreningar etc. samtl. > 5 anst. 22 resebyråer och reseföretag samtl. företag > 10 anst. 7 annons—, reklam- och marknadsundersökningsbyråer samtl. företag > 10 anst. 21 Summa 730 svarat (ca 92 %). I de fall dar stickprov tagits D branschindelade företag 167 antas att dessa är representativa. D ej branschindelade företag Antagandena och stickprovsmetoden kan gågäätsaågäa (200 11,23 givetvis ha medfört vissa fel men dessa torde Summa 681 i så fall knappast vara av den omfattning att slutresultatet blivit missvisande. Uppskatt- ningen leder till följande tabell.

Befintliga datasystem inom det ej branschin- delade urvalet.

Företagens storlek

23 av de största företagen 31 (200 anställda 595 50 (anställda ( 200 1 020

Summa 1 646

Totala antalet befintliga datasystem inom den privata sektorn 2 376 st.

Planerade datasystem

Uppskattningen av antalet planerade datasys- tem är mera osäker till följd av grundmate- rialets ringa omfattning.

Datasystemens storlek varierade mera på privatsektorn än på den offentliga sektorn. Det förekom nämligen system med endast ett par 10-tal individer och upp till 8 miljoner eller samtliga i Sverige kyrkobok-

Summa befintliga och planerade datasystem 3 057.

förda personer. De största systemen fanns hos företag som ägnade sig åt selektiv reklam. Flertalet system var dock mindre omfattande än likartade system hos myndig- heterna. Förekomsten av standardsystem var markant, särskilt bland systemen över an- ställda, som var de vanligast förekommande. Dessa personalregister svarade för inemot hälften av samtliga system. Därefter kom de system som benämnts medlems— och hyresre— gister. Denna grupp, som uppgår till 20

registergrupp Andel i urvalet Beräkn. ant totalt % totalt inkl. planerade datasystem (ca) personalregister 200 46,7 1 400 medlem s- och hyresregister 89 20,8 650 bank-, försäkrings- reg. 55 1 2,9 400 abonnent-, kund-, reskontraregister 63 14,7 450 övriga register 21 4,9 15 0 Summa 428 100,0 3 050 l 6 3

procent av de privata systemen, var något större än grupperna försäkringsregister resp. abonnent-, kund- och reskontraregister. Övri- ga system (register över aktieägare, namnre- gister, bilregister m.fl.) utgjorde ca 5 pro- cent av samtliga privata system.

3.5 Registerinnehåll m. m.

Registerinnehållet i de privata systemen var huvudsakligen av två typer. Den första typen

större och mer såväl tekniskt som informa- tionsmässigt avancerade personalregister. Den andra typen register var de som hade en informationsbild som kan karaktäriseras som ”grund men bred”, dvs. mindre detaljerad information om många enheter. Exempel på denna registertyp var framför allt abonnent- register. Enkätsvarens fördelning med av- seende på registrets informationsbild framgår av följande uppställning.

representerades av de system som innehöll 510! detalj- h_ten detalj- ., .. . . . rikedom rikedom saval djup som bred information, dvs. detal- jerad information om många enheter. Exem— stor omfattning 131 197 . . .. liten omfattning 36 14 pel på denna typ av register var framforallt Uppgifter Uppgifterna avsedda för det egna före- statliga och bransch- andra utom- tagets interna kommunala arbets- stående in- bruk myndigheter givare— intressenter arbets- tagare- organis. personnummer 313 181 139 36 namn 403 167 88 43 postnummer'och postutdelnings- adress 379 151 42 25 civilstånd 149 41 23 2 medborgarskap 104 3 2 16 2 telefonnummer 127 6 3 2 prenumerationsnummer 45 1 2 l anställningsnummer 180 41 44 15 yrkesställning enligt befattnings- nomenklatur 185 11 13 2 4 arbetsgivarens namn 116 87 79 23 arbetsplatsens adress 1 03 71 5 8 12 arbetsplatsens telefonnummer 63 51 37 7 frånvaro från arbetet 131 1 9 25 3 plikt vid sen ankomst 20 0 1 0 personalbedömning 16 I 1 0 löner 201 148 133 20 skatter 1 82 165 10 l införsel 15 1 109 4 4 lönsparande 146 15 7 63 kreditvärdighet 23 0 1 1 inbetalningar 213 9 67 29 län 1 14 6 l 7 kontonummer (bank el. dyl.) 211 3 5 92 köpkontonummer 11 0 0 0 försäkringsnummer 78 5 8 33 utbildning 105 3 5 7 4 körkortsinnehav 7 0 0 1 militära förhållanden 55 9 5 0 hälso- och sjukvård 22 5 l 0 alkohol- och narkotikauppgifter O 0 0 0 kriminalitet 1 0 O 0 tillh. till politisk organisation 1 O 0 O tillh. till religiöst samfund 1 0 0 0 tillh. till nykterhetsorganisation 5 0 0 0 tillh. till arbetsgivareorganisation 41 1 36 0 tillh. till arbetstagareorganisation 105 1 59 1 164 SOU 1972:47

Uppställningen visar i princip endast en kategorisering av informationens kvantitativa sida. lnformationsbildens kvalitativa sida och då främst integritetsaspekten behandlas mera ingående i det följande.

En sammanställning över de mest frekven- ta uppgifterna i de privata systemen och till vilka dessa uppgifter lämnades ut ger en viss uppfattning om registrens ställning i integri- tetshänseende. Sammanställningen följer den som redovisades i enkätformulärens fråga 7 (bilagorna 5 och 6).

Grafiskt kan enkätsvaren belysas enligt föl— jande.

Utöver de uppgifter som upptas i stolp- diagrammet förekom nedanstående uppgifter i åtminstone något av personalregistren. De har ej upptagits i diagrammet då de förekom i mindre än 2 procent av totala antalet register i gruppen.

kön

barnantal

hustru närmaste anhörig civilståndsändring datum för hälsokontroll mantalsskrivningskod registreringslän arbetsplacering yrkeskoderi tidigare befattningar löneutveckling under 5 år existensminimum traktamentsklass timpriser taxerad inkomst förmögenhet fastighetsägare anställningstid arbetstid arbetsdagar/kalendermånad närvarotimmar

övertid skift jour

anställningsform tjänstebil

bilersättning telefonersättning

semester

utbildningsbehov befattningsbedömning frivillig gruppförsäkring

SPP— eller AFA-tillhörighet sjukpensionsuppgifter pensionsdata

avgångsdatum avgångsbedömning prenumerationsnummer uppgifter om kreditvärdighet köpkontonummer

uppgifter om körkortsinnehav uppgifter om kriminalitet

PERSONALREG ISTER Andra utomstående intressenter

|:] Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer

Uppgifterna avsedda för . Statliga och kommunala myndigheter

variabler Det egna företagets interna bruk

Löneu ifter ppg WWWXW&&&&W

Personalbedömning

Plikt vid sen ankomst &

Frånvaro från arbetet

WWW

Arbetsplatsens telefonnr.

Arbetsplatsens adress

Arbetsgivarens namn

Yrkesställning enligt befattningsnomenklatur

Anställningsnummer

Telefonnummer

Medborgarskap

Civilstånd

Postnummer och post- utdelningsadress

Namn

Personnummer

WWWÅ&W&&&W

r i 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

PERSONALREGISTER (forts.) Andra utomstående intressenter

D Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer Uppgifterna avsedda för

. Statliga och kommunala myndigheter Det egna företagets interna bruk

variabler

Veckoarbetstid &

Anställningsdatum &

Tillhörighet till :: arbetstagareorganisation

Tillhörighet till 2 arbetsgivareorganisation w Hälso- och siukvårdsupp

Militära förhållanden Uppgifter om utbildning xx

Försäkringsnummer

Kontonummer

Uppgifter om lån

Uppgifter om inbetalning

Lönsparande WWWWWXXXY

Uppgift" Om inforse' www

Skatteup ifter pg mmm

Följande uppgifter, som ingick i fråga 7, fanns ej i något av de 200 personalregistren.

alkohol- och narkotikauppgifter tillhörighet till politisk organisation tillhörighet till religiöst samfund tillhörighet till nykterhetsorganisation

Utöver de uppgifter som upptas i stolp- diagrammet förekom nedanstående uppgifter i åtminstone något av medlemsregistren.

uppgifter om lån köpkontonummer inträdesdatum

antal år som medlem

bilinnehav

antal barn

barntillsyn bostadstyp mantalsskrivningsort iegitimationskortsnummer fakultet- och nationstillhörighet innehav av bostadsrättslägenhet hushållstillhörighet medlemsform deiregistertillhörighet medlemsavgift lokalavdelning kollektivavtalsnummer anställningstid

branschkod

anställningsform arvodesbefattning skolform

kårkod

markering överförd från annan organisation tillhörighet till politisk organisation leveransvärde

reskontraposter

Följande uppgifter, som ingick i fråga 7, fanns ej i något av de 77 medlemsregistren.

frånvaro från arbetet plikt vid sen ankomst personalbedömning skatteuppgifter uppgifter om införsel

lönsparande uppgifter om kreditvärdighet köpkontonummer

uppgifter om körkortsinnehav militära förhållanden hälso- och sjukvårdsuppgifter alkohol- och narkotikauppgifter uppgifter om kriminalitet tillhörighet till religiöst samfund tillhörighet till nykterhetsorganisation

MEDLEMSREGISTER Andra utomstående intressenter D Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer

Uppgifterna avsedda för . Statliga och kommunala myndigheter

variabler Det egna företagets interna bruk

Uppgifter om utbildning

Kontonummer W

Uppgifter om inbet- WWW

ArbetSplatsens telefon

Löneuppgifter & &

Arbetsplatsens adress

Arbetsgivarens namn &

Yrkesställning enligt befattningsnomenklatur m

Anställningsnummer &

Prenumerationsnummer W&W Telefonnummer

Medborgarskap

Civilstånd Postnummer och postu tdel ningsadress

Namn

Personnummer

! [ T I | 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

MEDLEMSREGlSTE R (forts.)

Uppgifterna avsedda för . Statliga och kommunala myndigheter

75% Det egna företagets interna bruk

variabler

Medlemsbokförinwu ppgifter xsssxstsswmsxmw

Tillhörighet till W arbetstagareorgan isetion

Tillhörighet till arbesgivareorganisation

Utöver de uppgifter som upptas i stolp- diagrammet förekom nedanstående uppgifter i åtminstone något av bankregistren.

civilstånd yrkesställning enligt befattningsnomenklatur arbetsplatsens telefonnummer tillhörighet till arbetstagareorganisation barnbidrag pension fastighetsinnehav borgensman för företag antal anställda

bankfacksnummer

avgiftsstorlek landstillhörighet för beskattning öppningsdatum för motbok

beviljad kredit och förfallodag räntekod

Följande uppgifter, som ingick i fråga 7, fanns ej med i något av de 40 bankregistren.

prenumerationsnummer

frånvaro från arbetet

plikt vid sen ankomst personalbedömning

löneuppgifter skatteuppgifter

uppgifter om införsel köpkontonummer försäkringsnummer uppgifter om utbildning uppgifter om körkortsinnehav militära förhållanden hälso- och sjukvårdsuppgifter alkohol- och narkotikauppgifter uppgifter om kriminalitet tillhörighet till politisk organisation tillhörighet till religiöst samfund tillhörighet till nykterhetsorganisation tillhörighet till arbetsgivareorganisation

BANKREGISTER Andra utomstående intressenter

|:] Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer Uppgifterna avsedda för

. Statliga och kommunala myndigheter Det egna företagets interna bruk

variabler

Förbehåll angående dispositionsrätt av konto

Kontonummer

Uppgifter om lån

Uppgifter om inbet. &&

Uppgifter om kredit- värdighet &

Lönsparande _ bmw

Arbetsplatsens adress

Arbetsgivarens namn

kw

Anställningsnummer

Telefonnummer

Medborgarskap

&&W

Postnummer och postutdelningadress

Namn

Personnummer

r ! | | | | i | r | T 10 20 30 40 50 60 70 80 901009!»

Andre utomstående intressenter

|:] Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer

Uppgifterna avsedda för

Bankgiro

Mantalskrivningsadress

Verksamhet

Kundkategori

Ändamål

Säkerhet

Saldo

Olika sparformer

. Statliga och kommunala myndigheter Det egna företagets interna bruk

variabler

_l

I 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

Andra utomstående intressenter

EI Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer

Uppgifterna avsedda för

. Statliga och kommunala myndigheter Det egna företagets interna bruk

variabler

Betalningläge

Kontonummer

Uppgifter om lån

Uppgifter om inbet.

Uppgifter om kreditvärdighet

Arbetsplatsens adress

Arbetsgivarens namn

Anställningsnummer

Prenumerationsnummer

Telefonnummer

Civilstånd

Pestnummer och postutdel ningsadress

Namn

Personnummer

e &

å

&& & &

XXX—.? &&xä

I | l l i F l l l 1 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

Utöver de uppgifter som upptas i stolp- diagrammet förekom nedanstående uppgifter i åtminstone något av abonnent- och kund— registren.

yrkesställning enligt befattningsnomenklatur löneuppgifter köpkontonummer förfallodag adressändring

historik

priskod abonnemangsdatum (början) kod för anskaffningsåtgärd produktkod abonnemangsperiod uppläggningsdatum kundnummer kundkategori saldouppgifter in/utlåning geografisk kod

branschkod

Följande uppgifter, som ingick i fråga 7, fanns ej med i något av de 36 abonnent- och kundregistren.

medborgarskap arbetsplatsens telefonnummer

frånvaro från arbetet

plikt vid sen ankomst personalbedömning

skatteuppgifter

uppgifter om införsel

lönsparande försäkringsnummer uppgifter om utbildning

uppgifter om körkortsinnehav militära förhållanden alkohol- och narkotikauppgifter uppgifter om kriminalitet tillhörighet till politisk organisation tillhörighet till religiöst samfund tillhörighet till nykterhetsorganisation tillhörighet till arbetsgivareorganisation tillhörighet till arbetstagareorganisation

Uppgifterna avsedda för

Kundnummer

Kravsignaler

Kundkategori

Fordringsbelopp

Köpkontonummer

Kontonummer

Uppgifter om lån

Uppgifter om inbetalningar

Uppgifter om kreditvärdighet

Telefonnummer

Postnummer och postutdelni ngsadress

Namn

Personnummer

Andra utomstående intressenter

. Statliga och kommunala myndigheter Det egna företagets interna bruk

variabler

m

W&W

W

&

W

El Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer

Wsswwsxxxmmwx

! 1 90 100 %

Utöver de uppgifter som upptas i stolp- diagrammet förekom nedanstående uppgifter i åtminstone något av reskontraregistren.

civilstånd prenumerationsnummer yrkesställning enligt befattningsnomenklatur löneuppgifter

skatteuppgifter artikeltyp

vad kunden köpt försäljaren som sålt varan kontraktnummer

amorterings- och rånteuppgifter fakturanummer

oreglerade fakturor distrikt titel

årsavgift underorganisationskoder redovisningsklasser

debiterad moms kundsaldo

landkod

Följande uppgifter, som ingick i fråga 7, fanns ej med i något av de 27 reskontrare- gistren.

medborgarskap anställningsnummer

arbetsgivarens namn arbetsplatsens adress

arbetsplatsens telefonnummer frånvaro från arbetet

plikt vid sen ankomst personalbedömning uppgifter om införsel

lönsparande försåkringsnummer

uppgifter om utbildning uppgifter om körkortsinnehav militära förhållanden hälso- och sjukvårdsuppgifter alkohol- och narkotikauppgifter uppgifter om kriminalitet tillhörighet till politisk organisation tillhörighet till religiöst samfund tillhörighet till nykterhetsorganisation

tillhörighet till arbetsgivareorganisation tillhörighet till arbetstagareorganisation

FÖRSÄKRINGSREGISTER

Andra utomstående intressenter

D Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer

Uppgifterna avsedda för

Avbetalningskontrakt på fordon

Försäkringsavgifter

Försäkringsförmåner

Tillhörighet till nykterhetsorganisation

Försäkringsnummer

Kontonummer

Uppgifter om lån

Uppgifter om inbet.

Telefonnummer

Postnummer och postutdel ningsadress

Namn

Personnummer

. Statliga och kommunala myndigheter Det egna företagets interna bruk

variabler

WW

W&W

äi&&&&k&&&å&&

&WWÅXÄS—å

Utöver de uppgifter som upptas i stolp- diagrammet förekom nedanstående uppgifter i åtminstone något av försäkringsregistren.

arbetsplatsens telefonnummer löneuppgifter hälso- och sjukvårdsuppgifter tillhörighet till religiöst samfund pensioneringsplaner försäkringsobjekt försäkringsbelopp tabell inkomstgrupp (1—5) förmögenhetsgrupp (1—5) pensionärer eller ensamstående

Följande uppgifter, som ingick i fråga 7, fanns ej med i något av de 15 försäkrings- registren.

civilstånd medborgarskap prenumerationsnummer anställningsnummer yrkesställning enligt befattningsnomenklatur arbetsgivarens namn arbetsplatsens adress frånvaro från arbetet plikt vid sen ankomst personalbedömning

skatteuppgifter

uppgifter om införsel lönsparande uppgifter om kreditvärdighet köpkontonummer uppgifter om utbildning uppgifter om körkortsinnehav militära förhållanden alkohol- och narkotikauppgifter uppgifter om kriminalitet tillhörighet till politisk organisation tillhörighet till arbetsgivareorganisation tillhörighet till arbetstagareorganisation

Andra utomstående intressenter

':' Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer Uppgifterna avsedda för

. Statliga och kommunala myndigheter

Det egna företagets interna bruk

variabler

Tillhörighet till hyresgästförening

Lägenhetsyta

Lägenhetst

Lägenhetsnummer immww

Hyresbelopp

&&wa

Kontonummer

Uppgifter om inbet. mmmw

Postnummer och postutdelningsadress

Nam" &&WWWWWWs

Personnummer

r 1 n 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

Utöver de uppgifter som upptas i stolp- diagrammet förekom nedanstående uppgifter i åtminstone något av hyresregistren.

telefonnummer arbetsgivarens namn arbetsplatsens adress kvartersbeteckning lägenhetens användning nationstillhörighet antal rum lägenhetens läge

Följande uppgifter, som ingick i fråga 7, fanns ej med i något av de 12 hyresregistren.

civilstånd

medborgarskap prenumerationsnummer anställningsnummer yrkesställning enligt befattningsnomenklatur arbetsplatsens telefonnummer

frånvaro från arbetet plikt vid sen ankomst personalbedömning

löneuppgifter skatteuppgifter

uppgifter om införsel

lönsparande

uppgifter om kreditvärdighet uppgifter om utbildning uppgifter om körkortsinnehav militära förhållanden hälso- och sjukvårdsuppgifter alkohol- och narkotikauppgifter uppgifter om kriminalitet tillhörighet till politisk organisation tillhörighet till religiöst samfund tillhörighet till nykterhetsorganisation tillhörighet till arbetsgivareorganisation tillhörighet till arbetstagareorganisation

ÖVRIGA REGISTER Andra utomstående intressenter

E] Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisatiomer

Uppgifterna avsedda för . Statliga och kommunala myndigheter Det egna företagets interna bruk variabler

Aktieägarnummer Sparbelopp

Hälso- och sjukvårdsuppg.

Skatteuppgifter

Löneuppgifter

W

W Försäkringsnummer W

m

_

Arbetsplatsens telefonnr. W

Arbetsplatsens adress

Arbetsgivarens namn W

Yrkesställning enligt befattningsnomenklatur :

Telefonnummer m

Civilstånd W

Postnummer och postutdelningsadress

Namn

WWWÄQÄÄÄW

Personnummer www

| | | 10 50 3'0 4'0 5060 708'09010096

Uppgifterna avsedda för

variabler

Diarienummer

Dödsorsak

Pensionsförmåner

Pensionsålder

Antal och nummer på obligationer

lnbetalningar

Avtalsnummer

&

W

W

Andra utomstående intressenter

Det egna företagets interna bruk

. Statliga och kommunala myndigheter |:] Bransch-, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer

Utöver de uppgifter som upptas i stolp- diagrammet förekom nedanstående uppgifter i åtminstone något av gruppen ”övriga register”.

medborgarskap prenumerationsnummer

uppgifter om införsel uppgifter om inbetalningar uppgifter om lån kontonummer

tillhörighet till arbetsgivareorganisation tillhörighet till arbetstagareorganisation titel eventuell förmyndare aktiebrevsnummer och antal aktier typ av förmånstagare taxerad inkomst förmögenhetsskatt fastighetsinnehav medlemsnummer avbetalningsbelopp aktiefondstyp klassindelning åldersfördelning pensionsstiftelse företagstyp arbetsgivarens medlemsnummer utbetalat försäkringsbelopp antal anställningsår datum för anställningens upphörande avgångsbidragsbelopp försäkringsbelopp

bilfabrikat och typ fordonets hemort rcgistren'ngsnummer chassinummer faddernummer-kontonummer

Följande uppgifter, som ingick i fråga 7, fanns ej med i någon av de 21 ”övriga registren”.

frånvaro från arbetet plikt vid sen ankomst personalbedömning lönsparande uppgifter om kreditvärdighet köpkontonummer

uppgifter om utbildning uppgifter om körkortsinnehav militära förhållanden alkohol- och narkotikauppgifter uppgifter om kriminalitet tillhörighet till politisk organisation tillhörighet till religiöst samfund tillhörighet till nykterhetsorganisation

Uppgifter för företagens interna bruk dominerade. På grund av personalregistrens frekvens påverkade detta totalbilden av vilka enskilda uppgifter som var vanligast före- kommande. Således var uppgifter som vanli- gen ingår i personalregister de som oftast registrerades i de privata systemen sett som en helhet. Identifikationsbegrepp (person- nummer, namn, adress, civilstånd, medbor- garskap och anställningsnummer), förvärvs- anknutna uppgifter (yrkesställnings-, arbets- plats-, löne-, skatte-, frånvaro-, införsel-, lönsparande, utbildnings- och fackförenings- uppgifter) var de oftast förekommande uppgifterna. Dessutom förekom i relativt stor 'omfattning registrering av övriga ekono- miska transaktioner. Detta förekom främst i system av annan typ än personalregister (uppgifter om inbetalningar, lån, konto- nummer etc.).

När uppgifterna lämnats ut hade det oftast skett till statliga och/eller kommunala myndigheter och/eller till bransch-, arbetsgi- vare- och arbetstagareorganisationer. Endast i mindre omfattning hade uppgifter lämnats till andra utomstående intressenter, men när så skett hade det främst varit till banker och försäkringsinstitut (t. ex. besked om löneut- betalning).

3.5.l Identifikationsbegrepp

Personnummer, namn och anställnings- nummer var för sig eller i kombination var de tre vanligast förekommande identifika- tionsbegreppen i de privata systemen. [ de system där inforrnationsutbyte förekom med myndigheters eller andras datasystem, före-

kom personnummer i större utsträckning än i de system där inforrnationsutbytet var mindre vanligt.

I den följande sammanställningen redovi- sas förekomsten av personnummeri de olika registergrupperna samt i vad mån person-

nummer användes som identifikations-

begrepp.

Registergrupp datasy s- datasys- datasys— tem som tem som tem där saknar innehåller personnr personnr personnr är

id-begrepp

personalregister 6 195 94 medlems— och hy-

resregister 14 75 64 abon-, kund- och

resk. reg. 5 1 12 6 bank- och försäk-

ringsregister 9 46 18 övriga register 11 9 9 Summa 91 3 37 191

Personnummer förekom således totalt i 337 av de 428 registren eller i ca 80 procent av dem, men användes som identifikations- begrepp (huvudsakligt identifikations- begrepp) i endast 191 register eller 45 % av dem.

Det bör dock nämnas att vissa enkätsvar varit svårtolkade. Personnummer eller åt- minstone födelsedata torde de facto ha utgjort identifikationsbegrepp i större om- fattning än vad som framgår av ovanstående sammanställning. Framför allt torde detta gälla för kategorin personalregister där an- ställningsnummer jämte personnummer an- givits som ett oftast förekommande identifi- kationsbegrepp. Samtidigt framgick av en- kätsvaren att just anställningsnumret i många fall var helt eller delvis identiskt med personnumret eller delar därav.

Utöver i personalregistren var personnum- mer vanligast i medlems- och hyresregister samt bank- och försäkringsregister. En bety- dande skillnad förekom inom gruppen med- lems- och hyresregister. 1 de register som närmast kan klassificeras som hyresregister förekom således personnummer mycket be- gränsat och användes i intet fall som huvudsakligt identifikationsbegrepp. I med-

lemsregister var bilden däremot den om- vända. Det bör dock nämnas, att av de i tabellen ingående 75 systemen som innehöll personnummer var drygt ett 40-tal till sin karaktär identiskt uppbyggda och hade, om ej formellt så dock reellt, ett och samma ”basregister”.

Utöver redan nämnda användes relativt frekvent kund-, leverantörs- och försäk- ringsnummer samt geografisk kod (zon, distrikts— och områdeskoder) som identifika- tionsbegrepp. Enkätsvarens fördelning på olika identifikationsbegrepp framgår av ne- danstående tabell.

Registrets identifikationsbegrepp Antal datasystem

med detta begrepp som id-begrepp namn 143 personnummer 194 medlemsnummer 85 kontonummer 77 f örsäkringsnummer 24 kund- resp. leverantörsnummer 42 fastighetsnummer 10 branschkod 1 6 geografisk kod 35 annat id-begrepp 198 (därav an ställningsnummer) (119)

Anmärkningsvärt är att namn ofta an- vänds som identifikationsbegrepp.

Samkörning förekom men enkätsvaren har även på denna punkt varit svårbedömda. Det kan emellertid konstateras att samkör- ning förekom i mindre omfattning än på den offentliga sektorn.

3 . 6 In tegrite tsfrågor

Såväl insamlingen, registreringen som an- vändningen av de registrerade uppgifterna ansågs i mycket ringa grad av registerförarna som integritetskränkande eller hade ifråga- satts vara integritetskränkande. 327 av de 418 registerförarna hade inte funnit att den personliga integriteten kunnat kränkas. Av de som funnit att integriteten hade eller kunde ha kränkts hade en övervägande del ansett att det var de begärda uppgifterna i sig och/eller användningen av dem som utgjorde

integritetshotet. Varken nuvarande sätt att samla in eller registrera uppgifter synes ha utgjort några i integritetshänseende allvarli- gare problem. De uppgifter som ansetts mest integritetskränkande var förutom person- nummer, löne- och skatteuppgifter, konto- nummer, uppgifter om lån, frånvaro från arbetet, yrkesställning samt införsel. En förteckning av enkätsvarens fördelning på frågan vilka uppgifter som ur integritets- hänseende ansetts känsliga framgår av följan- de tabell.

Uppgift Antal datasystem där uppgifter ansetts integritetskränkande

personnummer 63 lön 26 införsel 21 skatter 1 7 län 16 kontonummer ll frånvaro från arbete 11 yrkesställning 1 ] medborgarskap 1 0 postadress 1 O utbildning 9 civilstånd 8 militära förhållanden 8 inbetalning 7 namn 7 telefonnummer 7 hälso- och sjukvård 7

3.7 Planerade datasystem

Antalet datasystem under uppbyggnad var väsentligt färre än de som var i drift. Planer på att ta nya system i bruk inom de närmaste två åren redovisades från 83 före- tag. Antalet planerade system hos dessa företag uppgick till 98. Med detta antal som utgångspunkt torde totala antalet planerade datasystem på den privata sektorn kunna uppskattas till knappt 700.

Liksom bland datasystemen i drift domi— nerade personalregistren bland de planerade systemen. De svarade för nära 50 % av det totala antalet planerade register. I stort överensstämde också övriga registergruppers andel av de planerade systemen med deras andelar av de datasystem som var i drift. På

grund av det ringa antalet sådana system sammanförs de här till en grupp.

Någon markant skillnad till innehållet förelåg inte mellan system i drift och planerade system. Däremot kunde noteras en viss skillnad i den planerade användningen av de nytillkommande systemen. Från dessa kommer uppenbarligen att lämnas ut uppgif- ter till utomstående intressenter i större utsträckning än från de register som är i drift. Detta gäller framför allt medlems-, hyres-, försäkrings-, abonnent-, kund—, res- kontra- och övriga register. Från dessa register planerades utlämnande iökad om- fattning både totalt och kategoribundet. Från register över anställda planerades också ett ökat utlämnande av uppgifter till branschorganisationer.

Den följande uppställningen visar fördel- ningen på användare av uppgifter i de planerade registren.

Register Uppgifterna avsedda för

statliga och bransch- andra utom- kommunala arbets— stående in- myndigheter givare- tressenter arbets- tagare- organisa- tioner personalregister 36 (37) 37 (33) 22 (24) övriga register 17( 8) 12( 7) 5 ( 2)

(Siffrorna inom parentes avser motsvarande omräknade siffror för datasystem i drift).

Totalt utlämnades uppgifter till en eller flera av de ovan nämnda användarekatego- rierna i 38 (39) fall. Motsvarande siffra för övriga datasystem var 21 (19).

Av enkätsvaren framgår också att person- nummer blir det vanligaste identifikations- begreppet i de planerade systemen. Samti- digt kommer användningen av det från datateknisk synpunkt mindre lämpliga iden- tifikationsbegreppet namn att minska. Den- na tendens mot utveckling av mera datatek- niskt anpassade system kan även utläsas vid en jämförelse mellan de existerande och de planerade systemens in/utdatamedium. Såle- des kan konstateras att antalet datamaskin-

anpassade medier i så väl in- som utmatnings- fasen är högre för de planerade systemen än för systemen i drift.

3.8. Exempel på datasystem på den privata sektorn

Vissa system på den offentliga sektorn har motsvarigheter på privatsektorn. Detta gäller t. ex. system för reskontrarutiner samt per- sonal- och redovisningssystem. Flertalet sys- tem på den privata sektorn är dock unika för denna. Bland de mera markanta skillnaderna mellan de båda sektorerna märks särskilt förekomsten på privatsektorn av standard- system och system i vilka informationen har endast ringa djup. Bland de system OSK valt att beskriva finns två standardsystem (res- kontra- samt personal— och löneredovisnings- system). Vidare beskrivs ett system för försäkringar och ett för in- och utlåning vid bank. Övriga företag inom dessa båda branscher har system som innehåller i stort sett exakt motsvarande information. Ett av de största systemen på privatsektorn, vilket används för selektiv reklam, har också tagits med liksom ett medlemsregister. Gemensamt för samtliga system som beskrivs är, att de är av sådan typ att de berör stora grupper.

Skäl har inte ansetts föreligga att belysa de system i vilka informationens djup är ringa. Redogörelsen i avsnitt 3.5 torde ge en tillräcng bild av dessa system.

På hemställan av OSK förordnade Kungl. Maj :t den 1 oktober 1971 jämlikt 21 & sekretesslagen (1937: 249) att handlingar, som inkommit till OSK från enskilda företag och sammanslutningar och som utgör svar på kommitténs enkät rörande befintliga och planerade ADB-tillämpningar, icke får, i vad de innefattar sådana upplysningar om före- tågens eller sammanslutningarnas affärs- eller driftförhållanden, vilkas offentliggörande kan lända vederbörande företag eller sam- manslutning till men, utlämnas utan sam- tycke från den som sålunda beröres förrän tio år förflutit från handlingens datum.

Samtycke till offentliggörande har inhäm-

tats beträffande samtliga de följande system- beskrivningarna.

3.8.1. Selektiv reklam

Redan tidigare har funnits möjlighet till 5. k. selektiv direktreklam. Många företag i re- klambranschen har salufört adressregister för olika målgrupper. Dessa register har samman- ställts av uppgifter från folkbokföringen och andra offentliga uppgifter. Det har också förekommit att föreningar och organisatio- ner, antingen mera allmänt eller för att underlätta marknadsföring av en viss pro- dukt av intresse för medlemmarna, tillhanda- hållit sina medlemsregister för reklamända- mål.

Genom att datatekniken tagits i bruk för bl. a. folkbokföringen har möjligheterna ökat att med reklam vända sig till särskilt utvalda grupper av enskilda. Vissa företag på den privata sektorn men även postens adress- register (PAR) har specialiserat sig på att skapa sådan direkt kontakt mellan produ- center och konsumenter. Det finns även statliga myndigheter som SCB och DAFA, som saluför personinforrnation.

Ett 10-tal direktreklamföretag har bildat Sveriges Direktreklamförening, i vilken bl. a. PAR ingår. Föreningens medlemmar bidrar ej med att distribuera direktreklam innehål- lande s.k. falsk intimitet. Ej heller accepte- ras uppdrag där urval av adresser gjorts med hänsyn till nationalitet, religionstillhörighet och liknande. Föreningens medlemmar har den 1 april 1971 träffat avtal med Konsu- mentombudsmannen (KO) av innehåll att av den reklam medlemmarna distribuerar till KO fortlöpande överlämna ett gransknings- exemplar av varje reklamenhet som riktar sig till fysiska personer och avser deras privata konsumtion. På varje granskningsenhet skall anges för vems räkning reklamen distribue- ras.

I följande avsnitt lämnas en redogörelse för vad datasystemet hos Tretorn Data Center AB innehåller och hur de används.

3.8.1 .] Registerinnehåll Systemet är uppdelat i följande huvuddelar

D fastighetsregistret (hyres-, industri- och affärsfastigheter) D fastighetsregistret (jordbruk) Cl fastighetsregistret (fritidshus) D fastighetsregistret (villaregistret) D familjeregistret (alla familjer i landet) Cl barnregistret (0—12 år)

D myndighetsregistret (13—30 år) — ej redo- visat nedan D ensamståenderegistret

Registren omfattar sammantagna i princip totalbefolkningen.

Därutöver finns register för olika kunders bruk som i princip är uppbyggda på informa- tion om dessa företags egna kunder. Denna information ägs inte av reklamföretaget i fråga och kan inte utnyttjas av detta för eget bruk.

I registren ingår följande uppgifter.

3.8.1.1.1 Hyresregistret

Registret omfattar hyres-, industri- och af- färsfastigheter, som ägs av fysisk eller juri- disk person.

län

kommun, församling registreringsnummer ägarekategori bebyggelsekod ägarens namn ägarens bostadsadress ägarens postnummer ägarens postadress ålderklass hustyp storleksklass standardklass, lägenhet markvärde byggnadsvärde fastighetens areal

DDDDBDDDDDDDDDUD

D bostadsyta El fastighetens nummer

3.8.1.1.2 Jordbruksregistret

län

kommun, församling personnummer ägarekategori bebyggelsekod

ägarens namn ägarens bostadsadress ägarens postnummer ägarens postadress jordbruksvärde skogsbruksvärde värde övrig mark värde av särskilda tillgångar exploateringsvärde fastighetens areal (mz) åkerareal (ha) make eller makas namn civilståndskod hushållsinkomst blockregion barnantal

bamkod (åldersfördelning) ortskod kod för ej DR-bruk (dvs. vederbörande önskar ej motta direktreklam) El fastighetsnummer

DDDDDDDDDDDDUDDDDDDDDDDD

3.8.1.1.3 Fritidshusregistret

D län

D kommun, församling El personnummer D ägarekategori D typkod (småhus, enfamiljshus, tvåfamiljs- hus, radhus etc.) bebyggelsekod ägarens namn ägarens bostadsadress ägarens postnummer ägarens postadress ålderklass hustyp

DDDDDDU

storleksklass standardklass, villa markvärde byggnadsvärde fastighetens areal

makes eller makas namn civilståndskod hushållsinkomst blockregion

barnantal

barnkod

ortskod kod för ej DR-bruk fastighetsnummer

] taxeringsvärde

DDDDUDDDDDDDDD

3.8.1.1.4 Villaregistret

län

kommun, församling

personnummer

ägarekategori typkod (småhus, enfamiljshus, tvåfamiljs- hus, radhus etc.)

bebyggelsekod

ägarens namn ägarens bostadsadress

ägarens postnummer ägarens postadress åldersklass

hustyp storleksklass

standardklass villa markvärde byggnadsvärde fastighetens areal

make eller makas namn civilståndskod hushållsinkomst blockregion

barnantal bamkod (åldersfördelning) ortskod

kod för ej DR-bruk fastighetsnummer

DDDBD

% taxeringsvärde

UDDDDDDDDDDDDDDDBDDDD

3.8.1.1.5 Familjeregistret Registret omfattar samtliga familjer i landet,

födelsenummer för huvudmannen (alltid man) huvudmannens efternamn och förnamn yrke bostadsadress

postadress civilståndskod civilståndsändring

huvudmans fö delsenummer län

postnummer ortskod, 1, 2 eller 3 bamkod, 0, 1, 2, 3 barnantal 9

hustru, personnummer hustru, namn barn 1, personnummer (yngsta) barn 1, namn (yngsta) barn 2, personnummer barn 2, namn barn 3, personnummer barn 3 namn

inkomst, man (1 000 kr) inkomst, hustru (1 000 kr) förmögenhet (1 000 kr) nationalitet

kommun, församling, blockregion kod för ej DR-bruk

DDDBDDDDDDDDDDDDDDDDDDDBEIGE]

3. 8. 1 . 1 .6 Barnregistret

Registret omfattar samtliga barn upp t. o. m. 12 år

födelsenummer namn (efternamn, förnamn) bostadsadress postadress huvudmans födelsenummer

län

postnummer ortskod l, 2 eller 3

kod för om namnet finns med i familje- registret

DDDDDDUDD

D kommun, församling, blockregion E! kod för ej DR-bruk

3.8.1.1.7 Registret över ensamstående

Registret omfattar alla ensamstående perso- ner från 20 års ålder och äldre.

Cl personnummer

namn, efternamn, förnamn

yrke

bostadsadress

postadress

civilståndskod

civilståndsändring (år, månad, dag) huvudmans födelsenummer

län (1—25 men ej 2) postnummer ortskod, l, 2 eller 3 inkomst (1 000 kr) förmögenhet (] 000 kr) nationalitet

kommun, församling, blockregion kod för ej DR-bruk

DDDDDDDDDDDDUDD

3.8.1 .2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna hämtas från länsstyrelsernas per- son-, fastighets— och skatteregister. Varje vecka erhålls 15 magnetband, som används för uppdatering av registren.

3.8.l.3 Användare och användning Innehållet i registren saluförs och används av kunderna till stor del för marknadsföring av varor och tjänster eller för att av någon annan anledning nå en viss grupp av dem som ingår i registren.

3.8.1.4 Samkörning och åtkomst

Samkörning med andra register förekommer ej.

Nyckel till systemet är personnummer (se även 3.2.l.5).

3.8.1.5 Utdata

Utdata motsvaras av registerinnehållet (3.2.l.l). Vanligtvis tas ut urval av de i registren ingående uppgifterna. Gemensam nämnare för sådana uttag kan vara ålder (födelsedag), kön, nationalitet, civilstånd, civilståndsändring, tidpunkt för ändring av civilstånd, yrke, huvudman i familjen, in- komst — individuell och per familj —— förmögenhet, antal barn — ålder, kön och namn på de yngsta — etc. Uttag kan fördelas geografiskt efter län, blockregion, postnum- merområde etc.

3.8.1.6 Sekretess

Registret innehåller inga uppgifter för vilkas spridande eller nyttjande särskilda föreskrif- ter givits av företaget.

3.8.1.7 Kommentarer

I anslutning till OSK:s enkät har följande synpunkter anförts.

Företaget tillhandahåller uppgifter endast med utgångspunkt från marknadsförings- aspekter, vilket innebär att endast hela målgrupper expedieras och inte enstaka uppgifter om en enstaka individ. Varje order skall godkännas av marknadschefen, bl. a. för att inte neutrala konsultbyråer eller reklamföretag skall kunna erhålla marknads- föringsmaterial utan företagets vetskap om syftet och användningen av uppgifterna. Företaget bedömer i varje enskilt fall huru- vida medverkan till en marknadsföringsåt- gärd skall ske eller ej.

För att alltid ha kontroll på användningen av uppgifterna undviks leverans i lättbearbe- tad magnetbandsform el. dyl.

En del information som finns tillgängligi de av företaget tillhandahållna (”offentliga”)

dataregistren är inte av särskilt intresse marknadsföringsmässigt. Företaget saknar in- tresse av mera information - med undantag för telefonnummer. En komplettering med telefonnummer skulle ur marknadsförings- synpunkt innebära att uppföljning av ut- sända marknadsföringsåtgärder slumpmässigt skulle kunna rationaliseras.

Företaget har lagt vissa restriktioner på den egna marknadsföringen såtillvida att en normal kontroll görs av de kunder som önskar anlita dess tjänster. Företaget rekom- menderar att någon form av begränsnings- åtgärd vidtas mot materialförsäljning på magnetband utan kontrollmöjlighet.

Det har förekommit fall då företaget awisat en kund som önskat köpa visst material för en marknadsföring som företa- get inte ansett sig vilja bidra till. Kunden ifråga har emellertid då med mycket stor lätthet i stället kunnat vända sig till annat företag eller myndighet för att få materialet antingen levererat på skrivet underlag eller magnetband för egen bearbetning.

Ett förslag härvidlag skulle kunna vara att endast vissa företag — som accepterat en redovisningsskyldighet — får möjlighet att bearbeta den magnetbandsinformation som finns i det planerade CPR och liknande register.

3.8.2 Medlemsregister m. m.

Organisationer och föreningar har i allt mer ökad omfattning tagit datatekniken i bruk. En av de större kooperativa organisationerna har ett personalregister med lönebearbet- ningsrutin som omfattar drygt 25 000 an- ställda. Dessutom förekommer ett datasys- tem för medlemsregister som är uppdelat på 43 delföreningar.

3.821. Registerinnehåll Systemet är uppdelat på D medlemsregistret D föreningsregistret

I registren ingår följande uppgifter.

3.8.2. 1 .1 Medlemsregistret Fasta uppgifter

D identifikationsbegrepp (ett sexsiffrigt löpnummer inom varje förening, vilket så småningom kan komma att bytas ut mot personnummer)

D efternamn

El förnamn D titel (hr el. fr för herr resp. fru eller fröken) D bostadsadress Cl postadress Cl postnummer Cl distrikt

D inträdesår

D senast avhörd år

Rörliga uppgifter

D datum för senaste transaktion Cl senaste köpesumma D prenumerant på organisationens tidskrift Cl premie D behållning på de olika kontotyperna El räntor

D transaktioner

3.8.2.l.2 Föreningsregistret

El föreningsnummer D föreningsnamn D räntesatser El återbäringsparameter Cl distrikts- och köpsummastatistik

3.8.2.2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna lämnas av medlemmarna, direkt eller genom de olika föreningarna.

Systemet är främst avsett för att användas av organisationen och i denna ingående före- ningar. Uppgifterna används för medlems- matrikel, prenumerantregister, reskontra (köpesummor, återbäring, avdrag), spar- konto (inkl. räntor). Vidare framställs ad- ressetiketter eller adresserade kuvert, saldo- besked, utbetalningskort, postgirolista och statistik.

3.8.2.4 Samkörning och åtkomst

Registren är lagrade på magnetband. Sam- körning förekommer endast med prenume- rantregistret hos organisationens tidskrift.

Nycklar till systemet är medlemsnummer samt personnummer och namn.

3.825 Utdata

Utdata motsvaras av registerinnehållet (3221). Följande selekteringar kan bl.a. göras ur medlemsmatrikeln

nollköpare

icke nollköpare prenumeranter icke prenumeranter distrikt medlemsnummerserie nya medlemmar

DDDDDDD

3.8.2.6 Sekretess Registren innehåller inga uppgifter för vilkas spridande eller nyttjande särskilda föreskrif- ter givits av organisationen.

3.8.2.7 Kommentarer

Föreligger ej.

Beträffande reskontra förekommer datasys- tem som är direkt konstruerade för ett aktuellt behov. Samtidigt är det mycket vanligt med standardsystem, som kan använ- das av olika företag. Ett exempel på ett sådant standardsystem beskrivs i detta av- snitt. Det tillhandahålls av en servicebyrå och används av ca 300 företag samt omfattar 500—10 000 registrerade enheter.

3.8.3.l Registerinnehåll

I registret ingår uppgifter om uppdragsgivar- nas kunder. Dessa kan vara både juridiska och fysiska personer. Registret innehåller bl. a. följande uppgifter

D kundnummer (uppdragsgivarens interna nummer för juridiska eller fysiska personer t. ex. köpkorts- eller kontonummer) D personnummer (i de fall uppdragsgivaren använder detta som kundnummer) D kundnamn

Cl kundadress D kundland (enstaka fall förekommer där uppdragsgivaren har kunder i- utlandet) EI kreditvärdighet (kreditlimit) D kravmarkering

3.8.3.2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna lämnas av uppdragsgivarna och härrör från kunderna och uppdragsgivarnas interna verksamhet.

3.8.3.3 Användare och användning Uppgifterna används inom uppdragsgivarnas verksamhet. Hur uppgifterna används där undandrar sig servicebyråns bedömning.

Samkörning förekommer med bokförings- register omfattande bl. a.

inköpsdatum vara

pris

förfallodag inbetalt belopp ränta

DDDUDU

Söknyckel till systemet är kundnummer eller personnummer.

3.835 Utdata De uppgifter som tas ut är bl. a.

EI kundkatalog (i kundnummer och kund- namnsordning) D fakturor

D kravavier

D statistik (exempelvis inköp/kundkategori, försäljningsvolym i kr/kund etc.) D reskontrajournal (utestående fordringar) D saldon (+/—)

3836 Sekretess Registren innehåller uppgifter för vilkas spridande eller nyttjande särskilda föreskrif- ter givits. Endast en bestämt avgränsad krets av servicebyråns anställda har tillgång till såda- na uppgifter.

3.8.3.7 Kommentarer

Föreligger ej.

3.8.4. Försäkringsregister

Hos försäkringsbolagen förekommer omfat- tande datasystem för personuppgifter. Föl-

jande beskrivning avser Skandias försäkrings- system. De uppgifter som registreras hos detta företag är i huvudsak desamma som hos övriga försäkringsbolag.

Företagets organisation omfattar ett ge- mensamt koncernkontor (Stockholm), de- centraliserade huvudkontor i de 4 svenska zonerna (Sundsvall, Stockholm, Göteborg och Malmö), 25 regionkontor och drygt 150 distriktskontor.

Skandia meddelar både person- och ska- deförsäkring. Hos företaget databehandlas uppgifter avseende drygt 2 miljoner försäk- ringar. Antalet försäkringstagare uppgår till ca 1,5 miljoner. En del av dem är juridiska personer.

Försäkringarna är fördelade på följande sätt

D 450 000 liv- och sjukförsäkringar D 200 000 olycksfallsförsäkringar D 650 000 hem-, fastighets- och villaförsäk- ringar D 650 000 motorfordonsförsäkringar D 150 000 företagsförsäkringar

Administrationen av dessa försäkringsbe- stånd omfattar huvudsakligen registerskötsel med avseende på nytecknad, ändrad och annullerad försäkring.

Hos företaget förekommer dessutom re- gister för den egna administrationen i form av personalregister, ombudsregister rn. m.

Följande beskrivning avser i första hand liv- och sjukförsäkring med undantag för gruppförsäkring.

3.8.4.l Registerinnehåll

I registren ingår bl. a. Identifieringsuppgifter rn. m. D den försäkrades namn D yrke/titel D utdelningsadress D postnummer och postanstalt

El personnummer (som tillsammans med ett tvåställigt ordningsnummer bildar försäk- ringsnummer) D marknadsområde

D kundkategori

El dag då försäkring beviljats respektive daterats

D medförsäkrades namn, adress och person- nummer D försäkringstagarens (ägarens) namn och adress

D premieaviserads namn och adress D panthavares namn och adress El premieförbindelseparts namn och adress D låntagares namn och adress El ränteaviserads namn och adress

Försäkringsbeskrivning

typ av försäkring tabell

Skattekategori utbetalnirig (förskott/efterskott) terminsbelopp försäkringsbelopp återbäringsalternativ

riskbeskrivning (restriktioner innebärande premiehöjning, komplettering, uppskov, av- slag m. ur. eller klausuler innebärande indike- ring av vissa sjukdomar) D livförsäkringslån (lånebelopp, reversom- fattning, ränta)

DDDDDDDD

Försäljning

El fältman

D ombud

El ackvisitionsvärde Premier

Cl termin

D terminspremie D förfallodag

Förmånstagareförordnande

Följande uppgifter registreras endast under första försäkringsåret.

Yrke

ej angivet jordbruk, skogsbruk fiske industri, hantverk (inkl. gruvhantering) samfärdsel

handel

försvar

undervisning rättsväsen, revisionsverksamhet arkitekt och annan teknisk verksamhet läkare

tandläkare

barn under 15 år studerande ej förvärvsarbetande kvinna

övriga

UDDDDDDDDDDDDDD

Yrkesställning

D ej angiven E! egen företagare, inkl. anställd huvuddel- ägare i aktiebolag D övriga anställda stat, kommun, landsting D kontorsarbete D övriga

privat tjänst D kontorsarbete

D övriga E! ej yrkesverksam

3.8.4.2 Uppgiftslämnare

Uppgifterna härrör från försäkringstagarna (som lämnar upplysningar i försäkringsan- sökan), läkare, (hälso- och sjukvårdsuppgif- ter) och från bolagets övriga verksamhet

genom att identifierings- och adressuppgifter inhämtats från bl. a. SCB och postverket.

3.8.4.3 Användare och användning

Uppgifterna används uteslutande för försäk- ringsverksamheten inom det egna bolaget och återförsäkringsbolag samt i form av statistik till försäkringsinspektionen. Utöver för den direkta administrationen av försäk- ringsverksamheten (registerskötsel med av- seende på nytecknad, ändrad och annullerad försäkring) tas fram statistikuppgifter för bl.a. marknadsföring. Selekteringar av för- säkringsbeståndet görs efter försäkringstyp, försäkringarnas geografiska spridning (zon, region), m.m.

3.8.4.4 Samkörning och åtkomst

Via magnetband från SCB och postverket kompletteras registren med personnummer och postnummer. Postverket levererar dagli- gen magnetband innehållande bokförings- dagens inbetalningar. Samkörning förekom- mer av interna register för försäljnings- ändamål.

Identifikationsbegrepp för åtkomst av data från ADB-systemet är den försäkrades personnummer.

Ett mindre antal terminaler (skrivare) finns anslutna. Avsikten är att framöver ansluta ett större antal av de olika, geogra- fiskt spridda organisatoriska enheterna med bildskärmsterminaler. Åtkomst av informa— tionen är begränsad till dels vissa befatt- ningshavare, dels sådana uppgifter som är nödvändiga för handläggningen.

3.8.4.5 Utdata

Utdata motsvaras av registerinnehållet i olika selekteringar. Bl. a. tas fram försäkringsbrev och försäkringskort. Försäkringsbrevet till- ställs försäkringstagaren och innehåller i

klartext det mesta av den om honom registrerade informationen.

3.8.4.6 Sekretess

Personalen inom personförsäkringssystemet har i princip tillgång till uppgifterna. Dock har till följd av företagets egna sekretessreg- ler endast en begränsad krets tillgång till särskilt känsliga uppgifter. Uppgifter lämnas endast ut i den mån som följer av gällande sekretessbestämmelser.

3.8.4.7 Kommentarer

Ett fåtal klagomål har förekommit angående användningen av personnummer som försäk- ringsnummer. Önskemål föreligger om integration med det planerade CPR. Integrationen med CPR skul- le i första hand avse följande rutiner och uppgifter: D förfrågan från Skandia om personnummer med namn och adress som sökbegrepp Cl kontroll av personnummer genom jämfö- relse av namn och adressuppgifteriregistren Cl avisering från CPR om ändring av bl. a.

E! personnummer efternamn, yrke/titel utdelningsadress ortsadress kyrkobokföringskod yrkeskod civilstånd dödsdatum samhörighet

DDDBDDDD

I den mån det planerade CPR skulle'komma att omfatta ytterligare uppgifter (t. ex. tele- fonnummer) är det ett önskemål att en ev. integrerad dataöverföring i motsvarande mån utvidgas.

Beträffande motorfordonsförsäkring har in- tegrerad dataöverföring mellan CBR och Skandias register tagits i bruk. Denna in- tegration avser bl. a.

D daglig överföring till Skandia av fordons-, ägar- och försäkringsuppgifter avseende nya trafikförsäkringar D daglig överföring till CBR av avanmälda trafikförsäkringar

Integrationen omfattar även förfrågningar till CBR i samband med handläggning av försäkrings- och skadeärenden. Ytterligare integration kan tänkas omfatta automatisk avisering från CBR i samband med ändring av fordonsuppgifter (avregistrering m.m.) eller ägaruppgifter (adressändring m. m.).

Skandia har hos bilregisternämnden an- hållit om anslutning av en bildskärmstermi- nal för försöksverksamhet fr.o.m. den 1 augusti 1972.

Den planerade fastighetsdatabanken kom- mer att innehålla dels personuppgifter (ägar- uppgifter), dels fastighets- och inskrivnings- uppgifter. En integrerad dataöverföring skul- le ha betydelse i följande fall D förfrågan från Skandia i samband med handläggning av ärenden inom dels den centrala och zonala finansförvaltningen (fas- tigheter och lån), dels den zonala administra- tionen av civil-, företags- och industribestån- det (försäkringar och skador)

D avisering av ändringsuppgifter avseende såväl ägare som fastigheter

De konkreta vinsterna av en integrering med fastighetsdatabanken torde för Skandias del bli snabbare uppgiftslämning och ökad infor- mationsvolym beträffande ägare- och fastig- hetsuppgifter, förkortad expeditionstid för gravationsbevis, lagfartsbevis m. m. samt för- kortad handläggning för lagfarts- och inteck- ningsärenden m. m.

3.8.5. Personaladministrativt register

På den privata sektorn förekommer ett flertal standardsystem för löneberäkning och redovisning. Ett exempel på ett vanligt sådant system är Sveriges Verkstadsförenings VF-datalön som beskrivs i detta avsnitt. Det används av ca 250 företag med tillsammans

mer än 100 000 anställda. Systemet kan köras på företagens egna datamaskiner eller hos servicebyråer på tillsammans 12 driftstäl- len.

3.8.5.1 Registerinnehåll

För varje anställd hos ett anslutet företag reserveras ett utrymme om 2 000 positioner på magnetbandet.

Personregistret innehåller följande uppgif- ter

Persondata

företag anställningsnummer efternamn och tilltalsnamn initialer övriga förnamn personnummer kön civilstånd medborgarskap SPP/PRI-nr utbildning militärförhållande bankkontonr clearingnr kontonr D mantalsskrivningskod

län

kommun

församling c/o adress Cl utdelningsadress adressort D postnummer

DDDDDDDGDDDD

D

Anställningsdata

D anställningsdatum dag månad år D anställningsförhållande Cl arbetstid per vecka, timmar

befattnings-lsysselsättningskod lönegrupp penningfaktorgrupp grundlön art belopp D övrig ersättning l art belopp D övrig ersättning 2 art belopp D övrig ersättning 3 art belopp reserv (förskott) reserv (penningfaktor, ackord) personalkategori kostnadsställe tjänsteställe arbetsledare reserv (dyrort) avtalsområde deltids—% semesterrätt sjukavdrag tidigare anställningstid år månader uppskov AFA-kategori byggforskningsavgift avgångsdag dag månad år avgångsorsak signal för ny, slutad meritkod statistikgrupp

DDDC]

UDDDDDDDGDDU

EDGE]

DDDD

Preliminär skatt

EJ debetsedelnummer län person/registreringsnummer löpnummer D tabell

kolumn reserv (försäkringskassa) fk-kod

skattekod

%

existensminimum jämkning eller frivillig höjning ackumulerat för året oredovisat för terminen

DDDCICICIGDD

Slutlig skatt

D visat

El debetsedelnummer ] län person-/registreringsnummer löpnummer Cl termin 7, belopp

termin 8, belopp

D debetsedelnummer 2

län

person-/registreringsnummer löpnummer

termin 7, belopp termin 8, belopp oredovisat, debetsedel ] oredovisat, debetsedel 2 existensminimum

Cl

DDDDD

Regelbundna avdrag Införslar (plats för högst 4 införslar)

D art för införsel konto pg-konto diarienr D förbehåll U procent Cl belopp/gång D belopp oredovisat antal gånger kvar att dra D resterande belopp

Övriga regelbundna avdrag (plats för högst 10 övriga regelbundna avdrag).

art konto procent

belopp/ gång totalbelopp

DDDDD

Lönerevision

D reserv då lönerevision ej generellt ingår i VF datalön

Tidlön

D ackumulerat innevarande kvartal, timmar Cl ackumulerat innevarande kvartal, belopp Cl ackumulerat innevarande år, timmar Cl ackumulerat innevarande år, belopp

Ackords— och premielön

D ackumulerat innevarande kvartal, timmar D ackumulerat innevarande kvartal, belopp D ackumulerat innevarande kvartal, antal månader premielön D ackumulerat innevarande år=år K timmar D ackumulerat innevarande år=år K, belopp D ackumulerat innevarande år=år K, antal månader premielön D ackumulerat föregående år=år K—l be- lepp D ackumulerat föregående år=år k—l antal månader premielön D ackumulerat år K—2 år=år k—l, belopp D ackumulerat år K—2 år=år k—l, antal månader premielön D ackumulerat år K—3, belopp D ackumulerat år K—3, antal månader pre- mielön

Medeltimförtjänst

D föregående period D föregående år

ackumulerat innevarande kvartal, timmar ackumulerat innevarande kvartal, belopp ackumulerat innevarande år, timmar ackumulerat innevarande år, belopp reserv (avtalsenlig övertid för 4-veckor) lagstadgad 4-veckorsperiod lagstadgad ackumulerat innevarande år dispens, timmar kompensationsledighet, timmar (+ eller

DUDDDUDDD

—)

Skift

El ackumulerat innevarande kvartal, timmar D ackumulerat innevarande kvartal, belopp D ackumulerat innevarande år, timmar D ackumulerat innevarande år, belopp Permitteringslön

El ackumulerat innevarande kvartal, belopp D ackumulerat innevarande år, belopp Helgdagslön

D ackumulerat innevarande kvartal, belopp D ackumulerat innevarande år, belopp Semesterlön och semesterersättning

Cl ackumulerat innevarande kvartal, belopp D ackumulerat innevarande år, belopp

Övriga förmåner

El ackumulerat innevarande kvartal, belopp D ackumulerat innevarande år, belopp

Bruttolön (exkl. ersättning för kostnader och traktamenten)

D ackumulerat innevarande år

D ackumulerat innevarande år, tid, art 1—18 13 art 17—18 reserv (företagsspecifika)

Kontrolluppgift Ersättningar

D kontant lön (ATP-kvalificerade inkomst) D ersättning 1 (annan kontant ersättning) art belopp D ersättning 2 (resekostnadsersättning) art belopp D ersättning 3 (pension) art belopp E! ersättning 4 (annan ersättning 7) art belopp D ersättning 5 (annan ersättning 8) art

belopp Förmånstyper El förmånstyp 1 kost kod antal kostdagar D förmånstyp 2 bostad D förmånstyp 3 beklädnad D förmånstyp 4 kostnader för tjänsteresa Cl förmånstyp 5 reserv Cl förmånstyp 6 reserv Cl förmånstyp 7 reserv El förmånstyp 8 bilmärke Traktamenten

D antal traktamenten D endagsförrättning dagar belopp El korttidsförrättning

övernattningar belopp D långtidsförrättning övernattingar belopp

D utlandsförrättning dygn belopp

Arbetsgivaruppgift

D övrig arbetad tid D semesterersättning från föregående år

Semester

El reserv (månad, antal närvarodagar) D inarbetade semesterdagar i år El ej uttagna semesterdagar D semesterlön per dag D semesterersättning procentuell Cl ackumulerat innevarande år, semester- grundande timmar El ackumulerat innevarande år, semester- grundande belopp

Sjukregister

D sjukperiod 1—20 art begynnelsedatum antal dagar

Reserv Ackordsförskott

D ackumulerat, timmar D ackumulerat, belopp D utbyggnadsreserv D utbyggnadsreserv, företagsspecifik

Vissa uppgifter lämnas av de anställda vid anställningstillfället och fortlöpande under anställningen. Andra uppgifter "föds” vid företagen. Åter andra hämtas från myndighe- ter, t. ex. skattemyndigheter, kronofogde- myndigheter etc.

3.8.5.3 Användare och användning

Uppgifterna används i första hand för det egna företagets interna bruk. ldentitetsupp- gifter, uppgifter om bl. a. löner, införsel och sjukledighet lämnas till myndigheter som inhämtar denna information. Banker får uppgift om nettolöner. Svenska arbetsgivare- föreningen (SAF) och dess förbund samt Statistiska Centralbyrån (SCB) erhåller sta- tistikuppgifter. Genom samarbetsavtal mel- lan SAF och dess motparter överlämnar SAF i sin tur statistikuppgifterna till motparterna. Överlämnandet av dessa är kringgärdat med sådana säkerhetsföreskrifter att individuellt bruk ej är tillåtligt utan endast medger underlag för statistiska beräkningar.

3.8.5.4 Samkörning och åtkomst

Samkörning förekommer med skatteregister och bankregister.

Nyckel till personposten är personnum- mer samt företags- och anställningsnummer.

3.8.5.5 Utdata

Utdata motsvaras av registerinnehållet som tas ut i selekteringar avpassade för företagens interna redovisningsrutiner, för lönespecifi- kationer till de anställda samt för de krav myndigheter, banker och övriga externa användare ställer.

Endast en bestämt avgränsad krets inom respektive företag har tillgång till upp- gifterna. Därutöver får myndigheter och en avgränsad krets andra användare från företa- gen tillgång till för dem aktuella uppgifter. I varje särskilt fall är användningen reglerad genom särskilda säkerhetsföreskrifter.

3.8.5.7 Kommentarer

Föreligger ej.

3.8.6. Datasystem vid bank

Inom bankrörelserna används datasystem bl.a. för kontorutiner. Dessa system har i stort sett samma innehåll och användning hos flertalet banker. Vid sparbankerna, som följande beskrivning avser, kommer under hösten 1973 att tas i bruk ett nytt system för databehandling av konto- och kundupp- gifter. Utöver detta system förekommer register över den egna personalen (person- register samt person- och löneregister).

3.8.6.1 Registerinnehåll

Systemet omfattar ett kontoregister (in- och/eller utlåning) samt ett engagemangs— register, vilket planeras att senare byggas ut med ett kundregister i personnummer- ordning innehållande socioekonomiska och diverse sparbanksaktuella uppgifter.

3.8.6.l.l Kontoregistret

I kontoregistret, som omfattar 9 030 500 enheter, ingår bl. &.

Cl banknummer

D kontonummer D räkningsslag D kapitalsaldo D personnummer eller företagsnummer

DODGE]

motbokslöst konto utan kredit

kredit i räkning lån kontot är spärrat/nyöppning på existeran- de konto

III Cl El

[]

lönemedel

kommunblockskod kundkategorikod, bl. a. fysiska personer fysiska personer företagare

övrigt

utländska kunder

okända verksamhetskod (fysiska personer som är företagare kodifieras med hänsyn till den verksamhet som företagaren är sysselsatt i) bl. a. för

DDUDDDDDDDDDDDDDDDDDDDD

jordbruk med binäringar gruvdrift och mineralbrytning tillverkningsindustri byggnads- och anläggningsindustri handel

fastighetsförvaltning

service — tjänster

samfärdsel inlåningsräntesats kollektiva sparformer div. sparformer

företagskonton

servicekonton dispositionskonton lägsta månadssaldo klientnummer anställningsnummer utlåningsräntesaldon utlåningsräntesats dag före startdatum beviljad kredit beviljade krediter

förfallodagar amorteringsdagar utbetalningsdagar slutaviseringsuppgifter ackumulerade ej införda räntor summa insättningar under året summa uttag under året

antal insättningar under året antal uttag under året antal övriga transaktioner under året

DDDDGDDDDDDDDDDD

summa insättningar under månaden summa uttag under månaden antal uttag under månaden medelsaldo, inlåning antal dagar medelsaldo, utlåning antal dagar medelsaldo, nollsaldo antal dagar medelsaldo, inlåning summa saldon medelsaldo, utlåning summa saldon fjolårsmedelsaldo lägsta årssaldo under fjolåret gottgjord ränta under fjolåret belastad ränta fjolårssaldo efter räntekapitalisering datum för väntat avlyft personnummer på borgensmän säkerhetskod statlig garanti akademikerlån garantilån till studerande garantilån till flyktingstuderande polislån lån till jordbruk lån till hantverk och småindustri övriga livbrev inom återköpsvärdet bankbok enbart inteckningar i fastighet resp. tomt- rätt eller inteckningar jämte borgen tomträtt industrifastighet jordbruksfastighet flerfamiljshus med statligt bostadslån flerfamiljshus utan statligt bostadslån affärsfastighet en- och tvåfamiljshus fritidshus fastighet av annat slag fastighet under uppförande borgen enbart eller kombinerad med ev. annan säkerhet, dock inte inteckningar i fast egendom eller tomträtt högst 25 000 kr över 25 000 kr enbart företagsinteckning förlagsbevis noterade vid Stockholms

fondbörs

aktier noterade vid Stockholms fondbörs (dvs. aktier på A-listan)

andra aktier än vid Stockholms fondbörs noterade

förmånsrätt på grund av lagen om gemen- samhetsanläggningar

annan säkerhet

inteckning i fartyg eller luftfartyg panträtt i avbetalningskontrakt panträtt i varor blancokredit till gemensamhetsanläggning blancokredit till näringsidkare i och för hans rörelse

enbart kreditförsäkring annan blancokredit D ändamålskod bostadshus, småhus; bostadshus, flerfamiljs— hus resp. affärs- och kontorshus

statsbelånad nybyggnad ej statsbelånad nybyggnad statsbelånad om- och tillbyggnad (även reparationer)

ej statsbelånad om- och tillbyggnad (även reparationer)

annat industrifastigheter, bruksfastigheter

nybyggnad

om- och tillbyggnad (även reparationer)

annat Övriga fastigheter

statsbelånad nybyggnad ej statsbelånad nybyggnad statsbelånad om- och tillbyggnad (även reparationer)

ej statsbelånad om- och tillbyggnad (även reparationer)

annat rörelsekrediter

jordbruk

industri

handel

service

samfärdsel övriga rörelsekrediter konsumtions— och kapitalvarukrediter

fritidshus resp. jord-

konsumtions- köplån

och kapitalvarukrediter,

konsumtions- och kapitalvarukrediter, ka- pitalvarulån

konsumtions- sparlån

familjekonto med kreditgaranti konsumtions— och kapitalvarukrediter, öv- rigt studielån

studielån för studier vid universitet och högskolor

studielån för studier vid fackskolor och gymnasier

studielån för studier vid övriga skolor övriga lån

övriga lån- och kreditändamål kredit i sardband med Folksamkonton

ej kodifierade lån och krediter eller okänt ändamål omsättning betalningsfria — amorteringsfria månader kontoutdragskod namn på den/de som skall ha kontoutdrag antal dagar liten övertrassering antal dagar stor övertrassering

övertrasseringskod föregående år övertrasseringskod för två år sedan övertrasseringskod pågående år bostadsspar-poäng bostadsspar-önskade områden bostadsspar-specialpoäng bostadssparande, kapital tillgängligt för uttag D kontonummer på kunds annat konto (t. ex. servicekonto)

högsta kassadag bokförd på kontot näst högsta kassadag bokförd på kontot avtalade månads/kvartalsinsättningar varningstext för saldo/transaktionslista kontot räknas som storinlåning kravrutinsläge dagnummer utan årtal när övertrassering uppstod D. telefonnummer för övertrasseringslista D i år gottgjord ränta

D i år belastad ränta

D automatisk förlängning av kredit skall ej ske

D inbetalda räntor och överräntor

E! inbetalda kostnader och försäkringsavgif- ter

D kreditavgiftsprocentsats

DDDDCIEICICIDCIDD

DDDDDCID

kreditförsäkringskod belåningsgrundande belopp taxeringsvärde framförliggande inteckningar beviljad kredit föregåendemånadsskifte procentsats vid konsortielån anståndsdatum vid kravavisering prioritetskod låneavräkning löptid för lån (angivet i hela är)

antal utskickade krav skötsamhetskod

ursprungligt lånebelopp amorteringsplanekod föredragnings-, diarienummer och datum pantsatt inteckningsbelopp

summa ej avlämnade inteckningar kontoinnehavarens namn kontoinnehavarens adress kontoinnehavarens personnummer

DDDDDDDDDDDDDDDDDDD

3.8.6. 1 _2 Engagemangsregistret

C! banknummer D person- eller företagsnummer D kortat namn på personen/företaget

D typ av engagemang D räkningsslag/ säkerhetskod om lån

El kontonummer/person- eller företags- nummer

D valfri information

Uppgifterna 1—6 obligatoriska medan 7 valfritt kan användas exempelvis för att ange storleken på beviljad kredit.

Följande typer av engagemang är preliminärt planerade

inlåningskonto utan kredit utlåningskonto utan angiven kredit bankfack notariatdepå garantier bankgironummer ansvarsförbindelse

mottagande av avi från annan konto knytning till annan person/företag. gift med . . .

förälder till . . .

EIDCIEICIDDDCI

VD i företag . . . företaget har som VD . . .

chef för firma . . .

firman har som chef . . . D inlåningskonto med kredit D utlåningskonto med kredit

3.8.6.2 Uppgiftslämnare

Vissa uppgifter lämnas av kunderna eller hämtas från deras arbetsgivare (t. ex. lönein- betalningar). Övriga uppgifter "föds" i bank— rörelsen.

3.8.6.3 Användare och användning

Merparten uppgifter används uteslutande i den egna bankrörelsen. Uppgifter om inbe- talningar lämnas dock till exempelvis spar- klubbar. I vissa fall lämnas uppgift om personnummer, namn och adress till myndig- heter.

3.8.6.4 Samkörning och åtkomst

Samkörning med andra register förekommer inte. Systemet är gemensamt för 130 spar- banker, men ingen kommunikation finns mellan dessa bankers register.

Söknyckel till kontoregistret är konto- nummer och till engagemangsregistret per- sonnummer.

3.8.6.5 Utdata

Utdata motsvaras av registerinnehållet i för olika kontoformer avpassade selekteringar. Vidare görs statistikuttag.

3.8.6.6 Sekretess

Endast en bestämt avgränsad krets av ban- kernas tjänstemän har tillgång till uppgifter-

na. Därutöver får myndigheter tillgång till för dem aktuella uppgifter. I varje särskilt fall är användningen reglerad genom särskil— da föreskrifter. Enskildas förhållanden skyd- das genom 98% lagen (19552416) om sparbanker, l92å lagen (1955: 183) om bankrörelse samt 185 sekretesslagen (l937:249).

3.8.6.7 Kommentarer

Föreligger ej.

3.8.7. Vissa övriga i anslutning till enkäten framkomna uppgifter

Bankernas upplysningscentml

Bankföreningens styrelse tillsatte 1963 en kommitté med uppgift att utreda frågan om en för bankerna gemensam upplysnings- central. Uppbyggandet av statliga informa- tionssystem väntas underlätta skapandet av en sådan central. Under förutsättning att den av de statliga datasystemen tillhandahållna informationen tas om hand på ett rationellt .sätt och i en integrerad rutin omvandlas till produkter, som kompletteras med viss ytter- ligare information, anses en för bankerna centraliserad kreditupplysningsverksamhet för faktarapporter kunna etableras. Dessa faktarapporter skall huvudsakligen användas i bankernas interna kreditupplysningsverk- samhet, men kan även användas, då banker- na har behov av att lämna kreditomdömen och ge kreditråd, dvs. råd i en konkret kreditfråga. Upplysningscentralens register är tänkt att innehålla uppgifter om samtliga juridiska personer och fysiska personer över en viss ålder. Denna omfattning kan dock komma att begränsas beroende på möjligheterna till uttag av information ur de statliga systemen. I registret skall ingå identifieringsuppgifter samt, för en bedömning av ett företags eller

en enskilds ekonomi, faktauppgifter. Följan- de krav ställs på de sistnämnda uppgifterna.

D de skall ha betydelse för en ekonomisk bedömning av ett objekt D de skall vara fullständiga även i så måtto att de ger möjlighet till en entydig och riktig tolkning av uppgifterna El de skall kunna maskinellt lagras, bearbetas och utsorteras.

Information till registret har förutsatts kun— na hämtas från CPR och offentliga delar av CFR och RI samt från register hos patent- och registreringsverket, EON, CFD, affärs- banker, sparbanker, jordbrukskassor, finansi- eringsföretag, köpmannaföreningar/Ackords- centralen.

De faktarapporter som skall produceras är

B aktiebolagsupplysningar D upplysningar om handelsbolag och kom- manditbolag D upplysningar om ekonomiska föreningar D upplysningar om enskilda personer D upplysningar om övriga objekt

SIBOL

1969 bildades ett konsortium, i vilket numera ingår affärsbankerna, sparbankerna, jordbrukskassorna och postbanken. Avsikten är att dessa institut gemensamt skall utreda förutsättningarna för ett framtida system för betalningsförrnedling. Detta projekt, SIBOL (Samarbete för Integrerat Betalningssystem On-Line), leds av en samarbetsgrupp. Arbe- tet bedrivs inom en rad särskilda arbetsgrup— per. SIBOL skall omfatta ett antal register,i princip ett för varje i projektet deltagande bankinstitut, i vilka redovisas uppgifter om kundernas bankkonton. En av grundförut— sättningarna är införandet av ett bankkort som i betalningssystemet skall ersätta dagens betalningsmedel. Tanken är att kunderna skall utrustas med bankkortet som skall kunna användas för att beordra överföring av

medel från respektive konto inte bara vid besök vid vilket bankkontor som helst i landet utan vid alla i systemet anslutna butiker m. rn. Exempelvis skulle betalning på ett varuhus tillgå så att expediten placerar kundens bankkort i en kassaterminal och stämplar in det aktuella beloppet. Meddelan- det med uppgift om bl. a. avsändande termi- nal, kundens kontonummer och beloppets storlek går till datamaskinen i kundens bank, som undersöker om uttag kan ske på kundens konto. Är så fallet registreras ett uttag på kundens konto och motsvarande insättning på varuhusets konto. Även möjlig- heter till hemterminaler (telefonapparat) skall beaktas i utredningsarbetet. Använd- ningen av detta system innebär således att betalning i mycket stor utsträckning sker utan användande av kontanter, checkar och andra konventionella betalningsmedel genom automatisk överföring mellan olika bankkon- ton. Ett mycket stort antal organ beräknas bli anslutna till systemet. Bankerna förut— sätts sålunda genom terminalförbindelser bl. a. kunna få tillgång till en mängd uppgif— ter som registreras i myndigheternas datasys- tem.

Bakgrunden till SIBOL-samarbetet är ban- kernas ökade arbetsvolym och rationalise- ringssträvanden. Flera banker har redan avancerade planer på att införa stora on- linesystem och flera sådana parallella system anses vara samhällsekonomiskt otillfredsstäl- lande. Det planerade systemet bedöms också komma att öka säkerheten för såväl kunder som banker.

Det nu pågående utredningsarbetet väntas bli avslutat under 1972. Då beräknas tillräck- ligt underlag finnas för beslut om fortsatt utvecklingsarbete, dvs. i vad mån SIBOL skall förverkligas. Skulle beslut då fattas om ett elektroniskt betalningssystem kan detta börja tasi drift i mitten av 1970-talet.

In tresseorganisa tio ner

Lantbrukarnas riksförbund har skapat ett totalregister över samtliga jordbruksfastig- heter i riket och skogsbruksfastigheter i

enskild ägo. I detta "lantbrukarnas produ- centregister” ingår ett medlemsregister för den fackliga och ekonomiska förenings- rörelsen. Avsikten med totalregistret är bl. a. att det skall kunna användas för medlems- värvning. Omkring 300 000 personer ingår i registret.

Marknadsandersökningar och opinionsmät- ningar

Datatekniken har redan tidigt tagits i bruk för marknadsundersökningar, opinionsmät- ningar och liknande företeelser. Exempelvis tillämpar Svenska Institutet för Opinions- mätningar (SIFO) datatekniken bl. a. inom sin forskningsverksamhet. Enligt uppgift in- samlas allt personmaterial under anonymi- tetsskydd. Namnuppgifter förekommer vis- serligen på de frågeformulär som används men namnen rensas clock bort så snart som möjligt vid känsliga undersökningar som t.ex. en utredning om sexualvanor. Intei något fall lagras identifieringsuppgifter på datamedium. Endast statistiska redovisningar görs, där den enskilde inte kan identifieras.

Internationella handelskammaren har helt allmänt uppmärksammat här aktuella prob- lem. Vid sin kongress i Wien i april 1971 antogs en ”International Code of Marketing Research Practice”. Avsikten med denna är att på frivillighetens väg reglera rättigheter och skyldigheter för de tre av marknadsun- dersökningar berörda parterna, beställaren av undersökning, marknadsundersökaren och intervjupersonen. I coden betonas bl. a. vikten av objektivitet vid undersökningarna samt att dessa är beroende av allmänhetens förtroende. Hänsyn skall till fullo tas till enskildas rätt till ett fredat privatliv. Alla tänkbara försiktighetsmått skall vidtas för att trygga den enskildes anonymitet. Den enskilde skall dock kunna medge, att hans namn offentliggörs. Avsikten med undersök- ningen skall nonnalt anges. Den enskilde skall ha rätt att under intervjun med honom neka svara eller ändra givna svar. Han skall ha rätt att begära att uppgifterna om honom förstörs.

Underbilaga I

OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESS— LAGSTIFTNINGSKOMMI'ITEN BOX 383 751 06 UPPSALA 1

Till statlig kommittéer, statliga och kommunala myndigheter och verk

EN UNDERSÖKNING AV ADB-ANPASSADE REGISTER

Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) skall enligt sina direktiv under- söka bl. a. hur ADB-lagrat informationsmaterial skall behandlas i offentlighets- och sekre- tesshänseende. Således heter det bl. a.:

"En fråga som har fått allt större aktualitet under senare år är i vilken utsträckning och på vilket sätt offentlighetsprincipen bör tillämpas på infomationsmaterial som tagits upp i an- nan form än som text eller bild . . .

Vad som kanske har tilldragit sig mest uppmärksamhet är frågorna om vilka speciella be- hov av sekretesskydd som ADB-tekniken för med sig . . . Framför allt har oron gällt risker- na för opåkallade ingrepp i den personliga integriteten."

För kommitténs vidare arbete har det bedömts som angeläget att söka kartlägga de erfaren- heter som skilda myndigheter har förvärvat när det gäller offentlighets- och sekretessregler- nas tillämpning i ADB-sammanhang, och de synpunkter som myndigheterna har på hithö- rande frågor.

Föreliggande enkät syftar till att ge en allmän beskrivning av de aspekter som är av rele- vans för kommitténs arbete vad avser ADB-lagrad information. Den riktar sig till ett urval statliga kommittéer samt till statliga och kommunala myndigheter och verk, för vilka ovan— nämnda frågeställning är eller kan vara aktuell.

Enkäten är av konventionell typ, dvs vissa frågor besvaras genom kryssmarkering i aktuell ruta, andra frågor besvaras genom verbal beskrivning.

Ienkäten talas om register/filer. Härmed avses den totala mängd information om ett ob- jekt (t. ex. personer i länsstyrelsens personregister) som finns lagrad i systematiserad form. Med register/fil avses alltså ej delregister, t. ex. olika sorteringsordningar av ett och samma objekt. Således betraktas i detta sammanhang ett kameralt sorterat personregister icke som ett enskilt register, utan endast som en del av personregistret.

Det bör observeras att enkäten avser myndighetens samtliga befintliga eller planerade data- maskinanpassade register, såväl register innehållande personuppgifter eller till personer knutna uppgifter som rena lager- och inventarieregister eller register innehållande tekniska uppgifter o. dyl.

Enkäten omfattar samtliga register för vilka myndigheten har ansvar, oavsett om register- vården och/eller bearbetningen sker inom den egna organisationen eller ej.

På sista sidan i formuläret finns plats för övriga synpunkter. Avsikten med detta avsnitt är att få en uppfattning om problem och frågeställningar som myndigheten mött i samband med offentlighets- och sekretessreglemas tillämpning i ADB-sammanhang.

Enkäten avser förhållandet omkring årsskiftet 1970/71 och består av två typer av formu- lär: vita formulär för befintliga register och gula formulär för planerade register. Ett enkät- formulär per register skall alltså ifyllas.

Med hänsyn till ärendets vikt emotser kommittén tacksamt enkätsvaren snarast möjligt och senast 15.3 1971 under adress: Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, Box 383, 751 06 Uppsala 1.

Eventuella förfrågningar angående enkätformuläret besvaras av assistent Elizabeth Malm- berg, tel. 018-15 47 07, som också vid behov tillhandahåller ytterligare formulär. Förfråg- ningar kan också ställas till kommitténs expert aktuarie Hans-Olof Hansson, tel. 018- 14 93 00.

Skulle enkätens frågeställningar vara inaktuella för Er ber vi Er trots det att återsända en- kätformuläret med en anteckning därom.

Kommittén tackar på förhand för Er medverkan.

Uppsala i februari 1971.

Underbilaga 2

OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESS— LAGSTIFTNINGSKOMMI'ITEN BOX 383 751 06 UPPSALA 1

Tel. 018 — 15 47 07

UNDERSÖKNING OM DATAMASKINANPASSADE

REGISTER

OFFENI'UGHETS— OCH SEKRETESS— LAGSTIFTNINGSKOMMI'ITEN BOX 383 751 06 UPPSALA 1 Tel. 018 -15 47 07

DATAMASKINANPASSAT REGISTER I DRIFI'

OBS! Ett enkätsvar för varje register/fil

Uppgiftslämnande myndighet eller motsv.

Datum

Kontaktman (titel och namn)

Telefonnummer

lnsänds senast 15.3 1971 till Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, Box 383, 751 06 Uppsala 1

DATAMASKINTILLÄMPNING INGÅNGSMATERIALET [ REGISTRET/FILEN ([NPUT)

1. Registrets/ filens beteckning eller namn 3. Varifrån himtar myndigheten i huvudsak uppgifter-

na (informationen) till registret/Elen? (ex: från lokal skattemyndighet, pastorsärnbete, länsstyrelsens uppbördssektion, socialnämnd, från allmänheten i anslutning till ansökan om bostads- bidrag, studielån, socialhjälp etc, från allmänheten genom enkät som genomförts i egen regi etc)

2. ] registret/filen ingående ”delregister/filer" med beteckning eller namn

4. I vilken form klämtar myndighe- | I-vudaak uppgifterna (htformatlonea)? (ex: ansökningsblanketter från allmänheten, arbets- givare etc, avier från andra myndigheter, register- utdrag från länsstyrelsen, magnetband från andra myndigheter etc)

Vilka av de inhämtade uppgifterna (informationen) tas in i regisuet/ filen?

UTGANGSMATERIALET I REGISTRET/FILEN (OUTPUT)

6. Vilken huvudsaklig karaktär har den registerlnfor- mation som vanligtvis tas ut för myndighetens EGEN verksamhet?

D Detaljerad infomation om många enheter (ex: skördeuppgifter, arealuppgifter etc för samtliga jordbruksfastigheter; namn, ålder, yrke, civilstånd, inkomst etc för personer över 16 år ur länsstyrelsens person- register) [] Detaljerad infomation om få enheter (ex: skördeuppgifter, arealuppgifter etc för jord- bruksföretag med fler än 10 anställda; namn, ålder, yrke, civilstånd etc för personer över 16 år och med en kommunalt taxerad in- komst överstigande 50000 kronor/år ur läns- styrelsens personregister) E] Mindre detaljerad information om många en- heter (ex: endast adressuppgift för samtliga jordbruks- fastigheter; ålder- och könsuppgifter för personer över 16 år ur länsstyrelsens personregister) D Mindre detaljerad infomation om få enheter (ex: adressuppgifter till jordbruksföretag med fler än 10 anställda; ålder- och könsuppgifter för personer över 16 år och med en kommunalt taxerad inkomst överstigande 50 000 kronor/år ur länsstyrelsens personregister)

7. ErHler eler har l—l & lny-ducka oliv erhål- lit m (Norm-Ilon) ur mer/tua? (ex: institutioner, andra myndigheter. privatperso- ner, företag el. dyl.)

D ja El nej

FRAGORNA 8—12 BESVARAS ENDAST OM JA PA FRÅGA 7, FORTSATT I ANNAT FALL MED FRÅGA 13

8.

9.

10.

Vilka utöver myndigheten själv erhåller eller har erhållit uppgifter (information) ur regktret/llleu?

! vilken FORM utlämnas eller har uppgifter (infor- mation) ur registret/filen lämnats ut till andra än myndigheten själv?

[] magnetband D annan form,

ange vilken [:l tryckta blanketter, etiketter el. dyl.

D datalista

Vilken huvudsakligkanktärhardeuregllterlufor- mationaomanaaellerharlämnatauttlllandn änmyldlgheten ajälv? (Jämfört-igaG)

El detaljerad information om många enheter El detaljerad information om få enheter

[:l mindre detaljerad information om många en- heter

El mindre detaljerad infomation om få enheter

11. hun—w_i_n-

12.

13.

n-thumma—m El ja El nej

Om nej: uppgifterna har begärts i form av

[] magnetband Cl annan form,

ange vilken C] tryckta blanketter, etiketter el. dyl.

D datalista

och lämnats ut i form av

D annan form, ange vilken

[] magnetband

I] tryckta blanketter, etiketter el. dyl.

l:] datalista

Lämnas eller har infomatiouen till andra än myn- digheten själv lämnats ut i den OMFATl'NlNG som begärts?

El ja El nej

Om nej: vilka inskränkningar i utlämnandet görs eller har gjorts?

Har infomation ur registret/filen begärts men ej utlämnata? E] ja

Om ja: ange vilka som begärt men ej erhållit infor- mation

El nej

FRÅGORNA 14 OCH 15 BESVARAS ENDAST OM JA PÅ FRÅGA 13:

14. Påvlkenpuadhufnuatilhlngomutlämunde

15.

av information ur regnet/Ben avslagits?

Vilken huvudsaklig karaktär har den infomation som begärts men ej utlämuats? (Jämför fråga 6)

[] detaljerad information om många enheter El detaljerad information om få enheter

[] mindre detaljerad information om många en- heter

D mindre detaljerad information om få enheter

LAGRING AV lNGANGS- (INPUT) RESP. UT- GANGSMATERIALET (OUTPUT) ] REGISTRET /FILEN

16.

lagras ingångamaterialet till registret/filen på all- nat sätt än i datamaskinanpassat medium?

(dvs i annan form än hålkort, hålremsa, magnet- band, skivminne el. dyl.) Med ingångsmaterial av- ses här det för registret/filen specifika primärma- terialet, exempelvis stansunderlag framställts ur blankettmaterial.

D ja El nej

Om ja: i vilken annan form lagras ingångsmate- rialet?

17. [Apu w !rh renat/len pd al- lat lätt än ! diane-Hmm led!-n? (dvs i annan form än hålkort, hålremsa, magnet- band, skivminne el. dyl.) D ja El nej Om ja: i vilken annan form lagras utgångsmate- rialet?

20. um/hmmum—unq eller ytterligare samköming med andra redster/ filer kan ske (exempelvis genom förändring av in- tegratioueuyckel/ nycklar)?

El ja !] nej

Om ja: med vilka andra register/filer kan samkör- ning ske efter en mindre förändring av registret/ filen?

SAMKORNINGSMÖJLIGHETER MELLAN OLI- KA REGISTER/FILER

AVGIFI'SPOLICY I SAMBAND MED UTTAG UR REGISTRET/FILEN

18. Registrets/fileus identifikationsbegrepp (integra- tionsnyckel/nycklar) (ex: personnummer, internt löpnummer, fastighets- nummer, anställningsnummer, artikelnummer etc)

19. Förekommer samköming (integrering) av regiatret/ filen med andra register/ filer? 1] ja El nej Om ja: med vilka andra register/filer förekommer samköming?

21. Sker uttagen av infomation ur registret/filen för andra än myndigheten själv helt eller delvis mot

avgift? D ja [] nej

FRÅGORNA 22—24 BESVARAS ENDAST OM JA PÅ FRÅGA 21:

22. Tlilämpas samma avgiftsregler för samtliga kund- kategorier?

El ja El nej Om nej: vilka skillnader förekommer i avgifts- policyn?

23. Mmmm-Mmmm” 26. Dunham-WW fattning? aktualieerda i rambud med uttag eller begärt uttag [] ja 13 nej ur registret/uten? Om nej: vilka skillnader förekommer? D i" D nej

Om ja: beskriv konfattat de fall då offentlighets- principen aktualiserats i samband med uttag eller begärt uttag ur registret/filen

24. Hur beräknas avgifterna?

27. Har för myndighetens del besvär rörande utläm- ningsbeslut förekommit?

Cl ja El nej Om ja: ange vad besvären avsåg samt utgången av besvärsprövningen

OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSREGLER

25. innehåller registret/filen uppgifter (infomation) som av myndigheten betraktas som sekretessbe- lagda? El ja Cl nej Om ja; vilka uppgifter anses vara sekretessbelagda?

28. Har avgörande av prejudicerande karaktär före- 30. Ovrlgllyupulkte kommit då det gäller offentlighetlprlncipeu tll- lämpnlng vid nglderuttag? Cl ja [] nej

Om ja: vilka avgöranden har förekommit

ÖVRIGA UPPGIFTER

29. För myndigheten aktualiserade problem och fråge- ställningar i samband med offentlighets- och sekre- tessreglernas tillämpning ! ADB-sammanhang

TACK FOR HJÄLPEN!

OFFENTLIGHETS. OCH SEKRETESS- LAGSTIFTNINGSKOMMYITEN BOX 383 751 06 UPPSALA 1

Tel. 0l8 - 15 47 07

PLANERAT DATAMASKINANPASSAT REGISTER

OBS! Ett enkätsvar för varje register/fil Uppgiftslämnande myndighet eller motsv.

Datum

Kontaktman (titel och namn)

Telefonnummer

Insänds senast 15.3 1971 till Offentlighets- och sekre— tesslagstiftningskommittén, Box 383. 751 06 Uppsala ]

PLANERAD DATAMASKINTILLÄMPNING

1. Registrets/ filens beteckning eller namn

2. l registret/ filen kommer att ingå följande ”delregis- ter/filer” med beteckning eller namn

INGÅNGSMATERIALET I REGISTRET/FILEN (INPUT)

3. Varifrån skall myndigheten i huvudsak hämta upp- gifterna (Informationen) till registret] filen? (ex: från lokal skattemyndighet, pastorsämbete, länsstyrelsens uppbördssektion, socialnämnd, från

Underbilaga 3

allmänheten i anslutning till ansökan om bostads- bidrag, studielån, socialhjälp etc, från allmänheten genom enkät som genomförts i egen regi etc)

4. I vilken form skall myndigheten i huvudsak in- hämta uppgifterna (infomationen)? (ex: ansökningsblanketter från allmänheten, arbets- givare etc, avier från andra myndigheter, register- utdrag från länsstyrelsen, magnetband från andra myndigheter etc)

5. Vilka av de inhämtade uppgifterna (informationen) skall tas in i registret/filen?

UTGANGSMATERIALET | REGISTRET/FILEN (OUTPUT)

6. Vilken huvudsaklig karaktär kommer den register- infonnatlon att ha som skall användas i första hand för myndighetens EGEN verksamhet? Ei Detaljerad information om många enheter (ex: skördeuppgifter, arealuppgifter etc för samtliga jordbruksfastigheter:

namn, ålder, yrke, civilstånd, inkomst etc för personer över 16 år ur länsstyrelsens person— register)

CJ Detaljerad infomation om få enheter (ex: skördeuppgifter, arealuppgifter etc för jord- bruksföretag med fler än 10 anställda; namn, ålder, yrke, civilstånd etc för personer över 16 år och med en kommunalt taxerad in- komst överstigande 50 000 kronor/år ur läns- styrelsens personregister)

CI Mindre detaljerad infomation om många en- heter (ex: endast adressuppgift för samtliga jordbruks- fastigheter; ålder- och könsuppgifter för personer över 16 år ur länsstyrelsens personregister)

D Mindre detaljerad information om få enheter (ex: adressuppgifter till jordbruksföretag med fler än 10 anställda; ålder- och könsuppgifter för personer över 16 år och med en kommunalt taxerad inkomst överstigande 50 000 kronor/ år ur länsstyrelsens personregister)

Kommer andra än myndigheten själv att ha tillgång till uppgifter (information) ur registret/ filen? (ex: institutioner, andra myndigheter, privatperso- ner, företag el. dyl.) El ja |:] nej

10. Vlkea hvadaaklk kar-aktör kommer den regher- lnformatlon aom skall lim-al nt till andra In myn- dlghetea själv att ha? (Jämför trip 6)

[] detaljerad information om många enheter

El detaljerad infomation om få enheter

CI mindre detaljerad information om många en- heter

!] mindre detaljerad information om få enheter

LAGRING AV INGANGS- (INPUT) RESP. UT- GANGSMATERIALET (OUTPUT) I REGISTRET /FILEN

11. Planeras lagring av ingångsmaterialet tlil reglstret/ filen på annat sätt in i datamaskinanpassat medium?

(dvs i annan form än hålkort, hålremsa, magnet- band, skivminne el. dyl.) Med ingångsmaterial av- ses här det för registret/filen specifika primärma- terialet, exempelvis stansunderlag framställt ur blankettmaterial. El ja [] nej

Om ja: i vilken annan form kommer ingångsmate- rialet att lagras?

FRAGORNA 8—10 BESVARAS ENDAST OM JA PA FRÅGA 7, FORTSATT I ANNAT FALL MED FRÅGA 11

9.

Vilka utöver myndigheten själv kommer att ha till- gång till uppgifter (information) ur registret/ filen?

I vilken FORM beräknas utlämnande av uppgifter (infomation) ur registret/filen ske till andra än myndigheten själv? (:| magnetband [] annan form, ange vilken EI tryckta blanketter, etiketter el. dyl.

D datalista

12. Planens lagring av utgångsmaterialet från registret /filen på annat sätt in i datamaskinanpassat me- dium?

(dvs i annan form än hålkort, hålremsa, magnet- band, skivminne el. dyl.)

Cl ja D nej Om ja: i vilken annan form kommer utgångsmate- rialet att lagras?

SAMKORNINGSMOJLIGBETER MELLAN OLIKA REGISTER/FILER

AVGIFI'SPOLICY I SAMBAND MED UTTAG UR REGISTRET/FILEN

13. Registren/filens planerade identifikatloubegrepp 16. Planeras uttag av information ur regktret/lllea för

14.

15.

(integrationsnyckel/ nycklar) (ex: personnummer, internt löpnummer, fastighets- nummer, anställningsnummer, artikelnummer etc)

Planeras uppbyggnaden av registret/ filen på så sätt att samköming (integrering) med andra register/ filer kan ske?

Cl ja [] nej Om ja: med vilka andra register/ filer kommer sam- köming att kunna ske?

Kommer registret/ en att liitt kunna förändras så att samköming eller ytterligare samköming med andra register/ filer kan ske (exempelvis genom för- ändring av integrationsnyckel/ nycklar)? [Zl ja El nej Om ja: med vilka andra register/ filer kommer sam- köming att kunna ske efter en mindre förändring av registret/ filen?

audrain myndigheten själv ake heit—ellerdelvh mot avgift? D ja Cl nej

FRÅGORNA 17—19 BESVARAS ENDAST OM JA PÅ FRÅGA 16

17. Kommer samma avgiftsregler att tillimpas för samtliga kundkategorier? D ja [] nej Om nej: vilka skillnader i avgiftspolicy kommer att föreligga?

18. Kommer samma avgiftsregler att tillämpas oavsett uttagens omfattning? !] ja D nej Om nej: vilka skillnader kommer att föreligga?

19. Hur kommer avgifterna att beröknas?

omm OCR SBRE'I'ESSREGLER OVRIGA omm

20. x_w/mmmwm 22. Prollenoekfdgorvldplanariag-avreghtret/

indie-)mavmyMbatnkf-aomaek- Inlumb-dmadWockaeknteu- W? reder-aa ml)-lng l ADB—anmaning

D in [:| nej Om ja: vilka uppgifter betraktas som sekretessbe- lagda?

23. Övriga synpuaher

21. Har frågan om offentlighetsprincipens tillämplighet aktualiserats vid planeringen av regktret/men?

El ja El nej

Om ja: beskriv kortfattat i vilket sammanhang offentlighetsprincipens tillämplighet aktualiserats vid planeringen av registret/ filen

TACK NR HJÄLPEN!

Underbilaga 4

Offentlighets- och sekretess- lagstiftningskommittén Box 383 751 06 Uppsala 1

Till företag. organisationer. föreningar, m.fl.

EN UNDERSÖKNING AV ADB-ANPASSADE PERSONREGISTER

Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) skall enligt sina direktiv utreda bl.a. frågan om vilka speciella behov av sekretesskydd som ADB-tekniken för med sig.

Kommittén har i en tidigare enkät kartlagt de ADB-anpassade personregistren vid statliga och kommunala myndigheter. Kom- mittén har sedermera fått i uppdrag att behandla även den privata sektorn. Syftet med föreliggande enkät är således att ge en allmän beskrivning av de ADB-anpassade personregistren inom företag, organisationer, föreningar m. fl.

Enkäten är av konventionell typ. dvs huvuddelen av frågorna besvaras genom kryssmarkering i aktuell ruta., övriga genom en kort: beskrivning.

I enkäten talas om register/filer. Dessa begrepp är som bekant svårdefinierade. Vi avser emellertid i detta sammanhang att t. ex. olika sorteringsordningar av ett register inte skall betraktas som enskilda register, utan önskar endast uppgift om huvudregistren.

Undersökningen avser företagets eller motsvarandes samtliga be- fintliga eller planerade ADB-anpassade personregister, oavsett om registervården och/eller bearbetningen sker inom den egna organisationen eller ej. Med personregister avses såväl register innehållande personuppgifter som register med uppgifter knutna. till personer.

Enkäten avser förhållandet hösten 1971 och ett frågeformulär skall användas för varje register. Vitt för befintliga register och gult: förplanerade register.

Svaren som, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1.10.1971 (se bifogad kopia) kommer att behandlas konfidentiellt, bör insändas i bifogade portofria svarskuvert och emotses snarast möjligt, dock senast den 22.11. 1971 under adress: Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, Box 383, 751 06 Uppsala 1.

På grund av att undersökningen omfattar olika typer av företag, organisationer och föreningar inom den privata sektorn har frå- gorna och svarsalternativen fått en generell karaktär. Många av frågorna är inte aktuella för alla som fått frågeformuläret. Om en fråga inte berör Er, ber vi Er ange detta i formuläret i stället för att besvara frågan. I de fall tolkningsproblem uppstår kontakta gärna assistent Teet Veertee, tel. 018/154707, som också vid behov tillhandahåller ytterligare formulär. Förfråg- ningar kan också ställas till kommitténs expert aktuarie Hans- Olof Hansson, tel. 018/149300.

Skulle enkätens frågeställning vara inaktuell ber vi Er trots det att återsända enkätformuläret med en anteckning därom.

Kommittén tackar på förhand för Er medverkan.

Stockholm i november 1971.

Underbilaga 5

OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESS- LAGS'I'IFI'NINGSKOMMI'ITEN Box 383 75106 Uppsala 1 Tel. 018-15 4707

EN UNDERSÖKNING AV

ADB-ANPASSADE PERSONREGISTER

(Register i drift)

Uppgiftslämnade företag (motsv.)

Adress:

Insändes senast den 22.11.1971 till Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén. Box 383. 75106 Uppsala 1.

wzmmmv-pwm

l. DATAMASKINTIILÄMPNING

l. Reghlets/Iile— heteddq ella nm- (Om det huvudsakliga användningsområdet icke klart fram- går av namnet bör detta anges tex personregister. löneregister. reskontraregister. medlemsregister etc.)

2. Hur många enheter (records) linn ! registret/filen?

st

3. [registret/filen ingående ”daraus/Blek” med be- tedrningellernamn

ll. [NGÅNGSMATERIAL [ REGISTRET/FEEN (INPUT)

4. Varlhan hamta! uppgltteru (Informationen) tll re- ghost/filen? (Flera alternativ kan förekomma)

Cl Från kund- och leverantörskontakter Cl Från kreditupplysningsföretag [1 Från personal vid anställningstillfället och/eller fortlöpande El Från organisations- eller föreningsmedlemmar [1 Från arbetsgivare- och/eller arbetstagareorgani- sationer

Cl Från allmänheten genom enkäter i egen regi El Från moder- eller dotterföretag

El Från tidningar och tidskrifter

D Från telefonkataloger eller liknande El Frln offentliga register. ange vilket/vilka (t ex länsstyrelsens personregister. Husstyrelsen: skat-

teregister. Statistiska Centralbyråns företagsre- gisteretc.)

[] Uppgifter (information) fås från annat håll. ange vilket/vilka

S. I vilken form inhämtas i huvudsak uppgiftens (in-

formationen)? (Ange ett alternativ) El I form av ansökningsblanketter, avier eller annan pappersdokumentation

E] I form av datamaskinanpassat medium (hålkort. magnetband etc.)

Cl Såväl i form av ansökningsblanketter. avier eller annan pappersdokumentation som datamaskin- anpassat medium

6. Vilken huvudsaklig karaktär har den information aom finns lagad i regnet/filen? (Ange ett alter-

nativ)

[] Detaljerad information om många enheter. (Exempel: många variabler om ett stort antal personer ex. personummer. anställningsnummer. utbildning, civilstånd, antal barn. bilinnehav. etc om samtliga anställda vid ett företag)

D Detaljerad infomation om få enheter. (Exempel: många variabler om ett litet antal personer ex. samma variabler som ovan men en- dast om de högre befattningshavama vid ett fö- retag)

C] Mindre detaljerad infomation om många enheter (Exempel: få variabler om ett stort antal perso- ner ex. personnummer, anställningsnummer, ut- bildning om samtliga anställda vid ett företag)

[:| Mindre detaljerad information om få enheter (Exempel: fl variabler om ett litet antal perso- ner ex. personnummer. anställningsnummer. ut- bildning om de högre befattningshavama vid ett företag)

lll. UTGÅNGSMATERIAL ] REGISI'RET/FIIEN (OUTPUT)

Följande fråga. som är en av enkätens huvudfrågor. 7. Ange i nedantaeade tabl huruvida uppgifterna har fått en relativt detaljerad utformning. Detalje- (variablerna) har i regnet/fila. Aage vidare, för ringsgraden skall ses mot bakgrunden av att en- de i registret/filen ingående uppgiften (variabler- käten vänder sig till olika typer av företag, orga- na), för vem eller vilka dema ir avsedda. (Markera nisationer och föreningar inom den privata sektorn. ett eller flera kryss för varje uppgift (variabel)) I de fall uppgiften icke förekommer ber vi Er mar- kera detta i därför avsedd ruta.

UPPUSIZI') Uppgifterln (variablerna) avsedda för: Uppgum (varia r . förekommer - det e tatl och bransch-. andra ' ""m"/m" företgzelts kundansla arbetsgivare-. utomstående "

interna bruk u., "_: uL _ ( .

organisationer

Personnummer El El D El D Namn C] C] D CI D Postnummer och postutdelningsadrecs [:| C] C] C] Cl Civilstånd Cl [] B C] Cl Medborgarskap D D [] El D Telefonnummer D C] D D [:| Prenumerationsnummer [] E] [:| B Cl Anställningsnummer [:| [] Cl El Cl Yrkesställning enl. befattningsnomeklatur D D El D D Arbetsgivarens namn [] D D D E! Arbetsplatsens adress [] D El El D Arbetsplatsens telefonnummer D D D El D Frånvaro från arbetet D D D El Cl Plikt vid sen ankomst [] [:| C] D E] Personalbedömning [I I] [3 CI D Löncuppgifter [] D D D E] Skattcuppgifter D D D [:| [3 Uppgifter om införsel D [I] El El C] Lönsparande D D D D D Uppgifter om kreditvärdighet C] C] Cl CI El Uppgifter om inbet. (medlemsavg. fack- föreningsavg.. hyresinbet.. fakturor etc) CI Cl

Uppgifter om lån D D EI Cl El Kontonummer (bank eller liknande) E] E] CI D CI Köpkontonummer (kredit-. köpkort eller liknande) El [:| C] D E] Försäkringsnummer D [:| El D 0 Uppgifter om utbildning E] D D D D Uppgifter om körkortsinnehav El El El Cl D

Militära förhållanden D D D D D Hälso- och sjukvårdsuppgifter D D D D D Alkohol- och narkotikauppgifter D D D D D Uppgifter om kriminalitet D D D D D Tillhörighet till politisk org. D D D D D Tillhörighet till religiöst samfund D D D D D Tillhörighet till nykterhetsorg. D D D D D Tillhörighet till arbetsgivareorg. D D D D D Tillhörighet till arbetstagareorg. D D D D D Annan/andra uppgifter (variabler) ange vilken/vilka ......... D D D D D ..... D D D D D D D D D D D D D D D

Fråga 8 besvaras i de fall uppgifterna (informatio- nen) är avsedd för annan än det egna företagets in- terna bruk.

V. SAMKÖRNINGSMÖJLIGHETER MELLAN OLIKA REGISTER/FILER

8. I vilken form utlämnas eller har uppdfter (infor- 10. Registrets/filensidentifikationsbegrepp(integrations- mation) ur registret/filen lämnats ut till andra än nyckel/nycklar)? (Flera alternativ kan förekomma) det egna företaget? (Flera alternativ kan förekom- & Namn rna)

D Personnummer

D I form av magnetband . D Medlemsnummer D I form av tryckta blanketter. etiketter el. dyl. . Kontonummer

D Iform av datalista _ _ .. _

_ D I—nrsakrmgsnummcr D I annan form, ange Vilken .. :] Kund- resp. levcrantornummcr D Fastighetsnummcr

D Branschkod

D Geografisk kod (zon—_ distrikts-, områdeskoder etc)

D Annat identifikationsbegrepp. ange vilket/vilka

IV. BEARBETNING AV REGISTER- . _ . INFORMATION

9. Bearbetas uppgifterna (informationen):

D i egen, moder- eller dotterföretags datamaskinan- läggning __ _ ..... D i datamaskinanläggning gemensam med annat/ andra företag D hos självständigt dataservioeföretag genom sär- skilt avtal

D hos annat företag genom särskilt avtal

11. Förekommer samköming (Merlin) av registret] fllen med egna eller främmande datannålnanpar— sade (hålkort, magnetband etc) register/filer? D ja D nej Om ja: med vilka andra register/filer förekommer samköming?

VI. INTEGRITETS- OCH SEKRETESSFRÅGOR

12. Innehåller registret/filen uppgifter (infomation) för vika. spridande eller nyttjande särskilda föreskrif- ter fhm?

D ja D nej

Om ja: begränsning i spridning eller nyttjande giiller:

.? samtliga uppgifter (hela registret/filen)

D endast vissa uppgifter (delar av registret/filen) Om ja på fråga 12 besvara fråga l3!

13. Vilka har tillgång till de uppgifter (den informa- tion) där särskilda föreskrifter om spridning eller nyttjande finns? (Flera alternativ kan förekomma)

D Endast en bestämt avgränsad krets av den egna organisationens medlemmar

D Personalen inom det egna företaget utan be- gränsning

D Myndigheter. organisationer eller annan nämare avgränsad eller bestämt definierad extern data- användare

D övriga externa dataanvändare efter särskild prövning

D Övriga externa dataanvåndare Ilan särskild pröv- ning

14.

15.

16.

".

Förekommer det att uppgifter (information) I. re- gistret/filen inlämnas med förbehåll för uppgifter- nas (informationen) vidare användning?

D ja D nej Om ja: ange vilket eller vilka förbehåll

Har någon vid insamlingen, regirtrerlngen eller an- vändningen av registerinformationen ihågmtt att den personliga htegriteten kunnat kränker!

D ja D nej Om ja på fråga 15 besvara frågorna 16 och 17!

Vad har ansetts som integritetskränkande? (Flera alternativ kan förekomma)

1; De begärda uppgifterna (informationen) i sig 3 Insamlingsförfarandet D Registreringsältct

'_"1 Användningen av uppgifterna (informationen)

Vilken/vilka uppgifter (infomation) har ur integri- tetssynpunkt ansetts känsliga? (Jämför fråga 7)

Personnummer

Namn

Postnummer och postutdelningsadress Civilstånd

Medborgarskap

Telefonnummer Prenumerationsnummer Anställningsnummer

Yrkesställning enl. befattningsnomeklatur Arbetsgivarens namn

Arbetsplatsens adress

Arbetsplatsens telefonnummer Frånvaro från arbetet

Plikt vid sen ankomst Personalbedömning

Löneuppgifter

DDDDDDDDDDDDDDDD'E DDDDDDDDDDDDDDDDå

18.

Skatteuppgifter

Uppgifter om införsel Lönsparande

Uppgifter om kreditvärdighet

Uppgifter om inbet. (medlemsavg. fac- föreningsavg. hyresinbet.. fakturor etc)

Uppgifter om lån Kontonummer (bank eller liknande)

Köpkontonummer (kredit-. köpkort eller liknande)

Försäkringsnummer

Uppgift om utbildning

Uppgifter om körkortsinnehav Militära förhållanden

Hälso- och sjukvårdsuppgifter Alkohol- och narkotikauppgifter Uppgifter om kriminalitet Tillhörighet till politisk org. Tillhörighet till religiöst samfund Tillhörighet till nykterhetsorg. Tillhörighet till arbetsgivareorg. Tillhörighet till arbetstagareorg. Annan/andra uppgifter (variabler) ange vilken/vilka

A. Inhämtas den registerades samtycke tillregisterlngen?

B. Underrätta den registrendeom regimer-ligen?

C.](andenregistreradepåhegännbli mikenirrregktretlfilen? D.!(andenregishendepåbegärulä visa uppgiften-tina mnghret/ men? E.Xandenregktrendefåupplyr—ar omvadsomfllrlregbtrentom honom/bene?

DDDD'E'

DDD

DDDDDDDDDDDDD

DDDD

DF

00005

DDD

DDDDDDDDDDDDD

DDDD

F. Under-rättas rkri regitrernde om och när uppgifter (Information) om ja nej honom/henne vidarebefordras? D D

G.I(andenregitreradepäbeu'nnhli underrättadomvemellervilrasom

erhållit upplysningar om honom] henne? D D II. Kontrollerar och eventuellt rättas av

den registrerade påstådda tel? D D

1. Då fel konster-ata i registret/filen, underrättas uppgiftrmottagaren om detta? D D

J. Förekommer rutinmässig utgalh'ing av icke aktuella uppgifter (infoma- tion) ur' reg'utret/Iilen? D D

19. Viken är i övrigt företagets allmänna policy vid utlämnande av uppgifter (infomation) ur registret] filen?

VII. ÖVRIGA UPPGIFTER (Kan avse flera register/filer)

20. Har företaget haft svårigheter att få begärda upp- gifter (infomation) ur myndigheten register/filer? 0 ja D nei Om ja: ange vilka svårigheter

ZLFÖretagetrö—emdlomwwufh-

formation) m- myndlgheters Willie? (Ex. öka- de samkörningsmöjligheter, mera detaljerad infor- mation etc)

22. övriga synpuner

TACK FÖR HJÄLPEN!

OFFENTLIGI-[ETS- OCH SEKRE'I'ESS— LAGSTIFI'NINGSKOMMI'ITBN Box 383 75106 Uppsala 1 Tel. 018-15 4707

EN UNDERSÖKNING AV

ADB-ANPASSADE PERSONREGISTER

(Planerat register)

Uppgiftslämnade företag (motsv.)

Insändes senast den 22.11.1971 till Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén. Box 383, 751 06 Uppsala 1.

mlmmförvarieW/Ell

Underbilaga 6

I. PLANERAD DATAMASKINI'ILLÄMPNING

I. Regulus/filens beteek— eller uma? (Om det huvudsakliga användningsområdet icke klart fram— går av namnet bör detta anges tex personregister. löneregister. reskontraregister. medlemsregister etc.)

2. Hur många enheter (records) beräknas ingå i regist- ret/filen?

3. I registret/filen beräknas ingå följande ”delregister/ filer" med beteckning eller namn

INGÅNGSMATERIAL I DET PLANERADE REGISTRET/FILEN (INPU'I')

4. Varifrån avses uppgifterna (htformationen) hämtas till reg'utret/filen? (Flera alternativ kan förekomma)

D Från kund- och leverantörskontakter D Från kreditupplysningsföretag D Från personal vid anställningstillfället och/eller fortlöpande

D Från organisations- eller föreningsmedlemmar D Från arbetsgivare- och/eller arbetstagareorgani- sationer

D Från allmänheten genom enkäter i egen regi D Från moder- eller dotterföretag D Från tidningar och tidskrifter

D Från telefonkataloger eller liknande

D Från offentliga register. ange vilket/vilka (t ex länsstyrelsens personregister. länsstyrelsens skat-

teregister. Statistiska Centralbyråns företagsre- gister etc.)

D Uppgifter (information) fås från annat håll. ange vilket/vilka

5. I vilken form avses i huvudsak uppgifterna (infor- mationen) inhämtas?

D I form av ansökningsblanketter, avier eller annan pappersdokumentation

D I form av datamaskinanpassat medium (hålkort, magnetband etc.)

D Såväl i form av ansökningsblanketter. avier eller annan pappersdokumentation som datamaskin- anpassat medium

6. Vilken huvudsaklig karaktär kommer den i regist- ret/filen ingående informationen att ha? (Ange ett alternativ)

D Detaljerad information om många enheter. (Exempel: många variabler om ett stort antal personer ex. personummer. anställningsnummer. utbildning, civilstånd. antal barn. bilinnehav, etc om samtliga anställda vid ett företag)

D Detaljerad information om få enheter. (Exempel: många variabler om ett litet antal personer ex. samma variabler som ovan men en- dast om de högre befattningshavama vid ett fö- retag)

D Mindre detaljerad information om många enheter (Exempel: få variabler om ett stort antal perso- ner ex. personnummer, anställningsnummer. ut- bildning om samtliga anställda vid ett företag)

D Mindre detaljerad infomation om få enheter (Exempel: få variabler om ett litet antal perso- ner ex. personnummer. anställningsnummer, ut- bildning om de högre befattningshavama vid ett företag)

III. UTGÅNGSMATERIAL I DET PLANERADE REGISI'RET/FIIEN (OUTI'U'I')

Följande fråga. som lir en av enkätens huvudfrågor. har fått en relativt detaljerad utformning. Detalje- ringsgraden skall ses mot bakgrunden av att en- käten vänder sig till olika typer av företag. orga- nisationer och föreningar inom den privata sektorn. I de fall uppgiften icke förekommer ber vi Er mar- kera detta i därför avsedd ruta.

7. Ange i nedanstående tabu huruvida uppgifter-n (variablerna) beräknas lui i registret/filen, ange vidare för de planerade uppgifterna (variablerna) för vem eller vilta delsa lir avsedda. (Markera ett eller flera kryss för varje uppgift (variabel)

Uppgifter Uppgiftem (variablerna) svedd- för: Uppgiften (variabler) det egna statliga och bransch-. andra i regim et/fllen företagets kommunala arbetsgivare—. utomstående .- _ _l. —

interna bruk ...

förekommer :i

.— . organisationer

Personnummer Namn Postnummer och postutdelningsadress

Civilstånd Medborgarskap Telefonnummer

Prenumerationsnummer Anställningsnummer Yrkesställning enl. befattningsnomeklatur

Arbetsgivarens namn Arbetsplatsens adress Arbetsplatsens telefonnummer

Frånvaro från arbetet Plikt vid sen ankomst Personalbedömning

Löneuppgifter Skatteuppgifter Uppgifter om införsel

Lönsparande

Uppgifter om kreditvärdighet Uppgifter om inbet. (medlemsavg. fack- föreningsavg.. hyresinbet., fakturor etc)

DD DDD DDD DDD DDD DDD DDD

D

Uppgifter om lån Kontonummer (bank eller liknande) Köpkontonummer (kredit-. köpkort eller liknande)

DD

Försäkringsnummer Uppgifter om utbildning Uppgifter om körkortsinnehav

DDD D

DD DDD DDD DDD DDD DDD DDD

DDD

DDD D

DD DDD DDD DDD DDD DDD DDD DD DDD DDD DDD DDD DDD DDD DD DDD DDD DDD DDD DDD DDD

D D

DD DD DD

DDD D DDD D DDD D

Militära förhlllanden Hälso- och sjukvårdsuppgifter Alkohol- och narkotikauppgifter

Uppgifter om kriminalitet Tillhörighet till politisk org. Tillhörighet nu religiöst samfund Tillhörighet till nykterhetsorg. Tillhörighet till arbetsgivareorg. Tillhörighet till arbetstagareorg.

DDD DDD DDD

Annan/andra uppgifter (variabler) ange vilken/vilka

DDDD

DDD DDD DDD

DDDD

DDD DDD DDD DDD DDD DDD DDD DDD DDD

DDDD DDDD DDDD

Fråga 8 besvaras i de fall uppgifterna (informatio- nen) är planerad för annan är det egna företagets interna bruk.

. I vilken form avses uppgifter (information) att ut- lämnas ur det planerade reg'utret/filen till andra än det egna företaget? (Flera alternativ kan före- komma)

D I form av magnetband D I form av tryckta blanketter. etiketter el. dyl. D I form av datalista

D I annan form, ange vilken

IV. BEARBETNING AV DEN PLANERADE

REGISTERINFORMATIONEN

9. Planeras bearbetning av uppgifterna (infomatio- nen) ske:

D i egen, moder- eller dotterföretags datamaskinan- läggning D i datamaskinanliiggning gemensam med annat/ andra företag D hos självständigt dataservioeföretag genom slir- skilt avtal

D hos annat företag genom särskilt avtal

V. SAMKÖRNINGSMÖJLIGHETER MELLAN OLIKA REGISTER/NIER

10. Vilket är det planerade regltrEta/filens identifica-

tiombegrepp (integrationsnyckel/nycklar)? alternativ kan förekomma)

(Flera

Namn

Personnummer Medlemsnummer Kontonummer Försäkringsnummer

Kund- resp. leverantörnummer Fastighetsnummer Branschkod

Geografisk kod (zon-, distrikts-. områdeskoder etc)

DDDDDDDDD

D Annat identifikationsbegrepp. ange vilket/vilka

11.

Planerasuppbyundenavreghtret/filenpidaltt att samkörnln (integrering) med andra regher/ filer kan de?

D ja D nej

Om ja: med vilka andra register/filer kommer sarn- köming att kunna ske?

VI. INTEGRITETS- OCH SEKRETESSFRÅGOR

12.

13.

Planeras särskilda föreskrifter beträffande register— informationens spridande eller nyttjande?

D ja D nej

Om ja: begränsning i spridning eller nyttjande gäl- ler:

D samtliga uppgifter (hela registret/filen)

D endast vissa uppgifter (delar av registret/filen) Om ja på fråga 12 besvara fråga l3!

Vilka kommer att ha tillgång till de uppgifter (den infomation) där särskilda föreskrifter om spridning eller nyttjande planteras?

D Endast en bestämt avgränsad krets av den egna organisationens medlemmar

D Personalen inom det egna företaget utan be- gränsning

D Myndigheter, organisationer eller annan nämare

avgränsad eller bestämt definierad extern data- användare

D Övriga externa dataanvändare efter särskild prövning

D Övriga externa dataanvändare Ilan särskild pröv- nina

14.

15.

16.

Kommer uppgifter (infomation) ur regnet/filen att munnar med förbehåll för uppgifternas (Infor- mationen) vidare användning? D ja D nej

Om ja: ange vilket eller vilka förbehåll

Har vid den planerade insamlingen, registreringen eller användningen av regiaterinformationen någon ifrågasatt att den personliga integriteten kunnat kränkas? D ja

Om ja på fråga 15 besvara frågorna 16!

D nej

Vilken/vilka av nedanstående uppgifter (variabler) har ur integritetssynpunkt ansetts känsliga? (Jämför fråga 7)

Personnummer

Namn

Postnummer och postutdelningsadrees Civilstånd

Medborgarskap

Telefonnummer Prenumerationsnummer Anställningsnummer

Yrkesställning enl. befattningsnomeklatur Arbetsgivarens namn

Arbetsplatsens adress

Arbetsplatsens telefonnummer Frånvaro från arbetet

Plikt vid sen ankomst Personalbedömning

Löneuppgifter Skatteuppgifter

Uppgifter om införsel

Lönsparande

Uppgifter om kreditvärdighet

DDDDDDDDDDDDDDDDDDDDF' unusuaunammommuuummuå

1".

Uppgifter om inbet. (medlemsavg. fac- föreningsavg.. hyresinbet., fakturor etc)

Uppgifter om lån Kontonummer (bank eller liknande)

Köpkontonummer (kredit-. köpkort eller liknande)

Försäkringsnummer

Uppgift om utbildning

Uppgifter om körkortsinnehav Militära förhållanden

Hälso- och sjukvårdsuppgifter Alkohol» och narkotikauppgifter Uppgifter om kriminalitet Tillhörighet till politisk org. Tillhörighet till religiöst samfund Tillhörighet till nykterhetsorg. Tillhörighet till arbetsgivareorg. Tillhörighet till arbetstagareorg.

Annan/andra uppgifter (variabler) ange vilken/vilka

Kommer företaget för det planerade registret/filen att:

A. inhämta den registrerades samtycke till registreringen?

B. underrätta den registrerade om registreringen?

C. på begäran stryka den registrerade ur registret/filen?

D. på begäran stryka vissa uppgifter om den registrerade ur registret/filen?

E. på begäran till den registrerade lämna vad som finns reg'utrerat om honom/henne?

F. underrätta den registrerade' om och när uppgifter" (information) om honom/henne Vidare” befordras?

ja

DDD

DDDDDDDDDDDDD

D D D D

Mi

DDD

DDDDDDDDDDDDD

D D D D

nej

i: nei G. på begäran underrätta den regl- ltrerade om vem eller vilka som eerler upplysningar om honom/henne? D D H. rutinmässigt utgallra icke aktuella uppgifter (infomation)? D D

18. Vilken blir i övrigt företagets alhnänna policy vid utlämnande av uppgifter (hformation) ur registret] filen?

Vll. ÖVRIGA UPPGIFTER (Kan avse flera

planerade register)

19. Har företaget haft svårigheter att få begärda upp- gifter (information) ur myndigheters register/filer?

D ja D nej

Om ja: ange vilka svårigheter

”. Företagets önåemil om ytter-hare uppgifter (in- fomation) ln myndigheten mutter/Illa? (Ex. öka- de samkömingsmöjligheter. mera detaljerad infor- mation etc)

21. övriga synpunkter

TAG FÖR HJÄLPEN !

.. _n. .:... ---nu—mm....."

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

—l _. dd—l—l-Jd—h en 4 came—uro—o P antaganden..

. Åmbetssnevsret Il. Ju. . Svensk möbelindustri. I. . Personal för tyg- och intendenturförvaltning. Fö. . Säkerhets- och försvarspolitiken. FÖ.

CKR (Centrala körkortsregistret). K. Reklam |. Beskattning av reklamen. U. . Reklam II. Beskrivning och analys. U. . Reklam lll. Ställningstagenden och förslag. U.

(Utkommer senare.) Reklam IV. Reklamens bestämningslaktorer. U. (Utkommer senare.)

. Godsbefordrsn till sjöss. Ju. . Förenklad lönte erbeskettning. Fi. . Skadestånd IV. u. . Kommersiell service iglesbygder. ln. . Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. . Ny regeringsform . Ny riksdagsordning. (Följdförfatt-

ningar) Ju.

. Nomineringstörlsrande vid riksdagsval . Riksdageni pressen. Ju. . Norge och den norska exilregeringen under andra

världskriget. Ju.

. Uppsökande verksamhet för cirkelstudior inom vuxen—

utbildningen. U. . Läs- och bokvenor i fem svenska samhällen. Littera-

turutredningens läeveneetudier. U. . Svävarfartslsg. K. . Dometolsväsendet IV. Skiljedomstol. Ju. . Högre utbildning — regional rekrytering och samhälle-

ekonomiska kalkyler. U.

. Vägfraktavtalet II. Ju.

Naturgas i Sverige. |.

. Förskolan 1. S. . Förskolan 2. S. . Konsumentköpleg. Ju. . Konsumentupplysning om försäkringar. H. . Bostadsanpassningsbidrag. In. . Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. . Kommunalt semlingsstyre eller majoritetsstyre? C. . Förhandlinåsrätt för pensionärer. ln. . Familjestö .S. . Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. Jo. . Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 1—19. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossam- funde ekonomi. U. . Abortfrågan. Remissyttranden. Ju. . Konkurrens i bostadsbyggandet. ln. . Familj och äktenskap I. Ju. . Vägtrafikbeskuttningen. Fi. . Utnyttjande och skydd av havet. I. . Reformerad skatteutjämning. Fi. . Kulturminnesvard. U. . Landskapevård genom täktsamverkan. Ju. . Data och integritet. Ju.

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Justitiedepartamentet

Ämbetsansvaret II. [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform . Ny riksdags- ordning. [15] 2. Ny regeringsform ' Ny riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomineringsförfarende vid riksdagsval - Riksdagen i pressen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18] Domstolsväsandet IV. Skiljedomstol. [22] Vägfraktavtalet ||. [24]

Konsumentköplag. [28] Abortfrågan. Remissyttranden. [39] Familj och äktenskap |. [41] Landskapsvård genom täktsamvarkan. [46] Data och integritet. [47]

Försvarsdepartementet

Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]

Socialdepartementet

1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] 2. För- skolan 2. [27] Familjestöd. [34]

Kommunikationsdepartemantet

CKR (Centrala körkortsregistret). [5] Svävarfartslag. [21]

Finansdepartamentet

Förenklad Iöntagarbaskattning. [11] Vägtrafikbeskattningen. [42] Reformerad skatteutjämning. [44]

Utbildningsdepartementet

Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av reklamen. EB] 2. Reklam II. Beskrivning och analys. [7] 3. Reklam lll. tallningstaganden och förslag. [8] (Utkommer senare).

4. Reklam lV. Reklamens bestämningsfaktorar. [9] (Ut- kommer senare.) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxen- utbildningen. [19] Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litte— raturutredningans läsvanestudier. [20] Högre utbildning — regional rekrytering och samhälls- ekonomiska kalkyler. [23] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och tros- samfund. Bilage 1—19. [37] 3. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. [38] Kulturminnasvård. [45]

Jordbruksdepartementet

Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [311] Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. [ 5]

Handelsdepartamentet Konsumentupplysning om försäkringar. [29]

lnrikesdepartementet

Kommersiell service i glesbygder. [13] Bostadsanpassningsbidrag. [30] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] Konkurrens i bostadsbyggandet. [40]

Civildepartementet Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32]

Industridepartementet Svensk möbelindustri. [2]

Naturgas i Sverige. [25] Utnyttjande och skydd av havet. [431

Anm. Siffrorna inom klan-ner betecknar utrednlngarnas nummer | den kronologiska förteckningen.