SOU 1974:47

Installationssektorn

Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Genom beslut 1970-12-29 bemyndigade Kungl. Maj 21; chefen för industri- departementet att tillkalla en sakkunnig för utredning av installationssek- torn.

Departementschefen tillkallade 1971-01-29 landshövding Gustav Cederwall som sakkunnig. 1971-09-15 förordnades en expertgrupp be- stående av arkitekt Lennart Bergvall, överingenjör Harry Bernhard, civilingenjör Arne Boysen, professor Bengt Hidemark samt tekn lic Ulf Rengholt. Direktör Einar Welin utsågs till expert 1971-12-17. 1972-09-29 respektive 1972-10-13 förordnades civilingenjör Allan Wallin och pol mag Olof Rydh till experter i utredningen.

Utredningen antog namnet installationsbranschutredningen. Till sekreterare förordnades 1971-03-01 fil lic Erwin Mildner och till biträdande sekreterare civilekonom Lars Johan Cederlund. Inom sekreta- riatet har ingenjör Arne Carlsson och civilingenjör Allan Wallin biträtt.

Utredningen har anlitat utomstående organ för vissa uppdrag. Statens pris- och kartellnämnd har utfört en kartläggning av marknadsstrukturen i producentleden för vvs- och elinstallationsmaterial, Statistiska Central— byrån har utfört specialbearbetningar av byggproduktionsstatistiken.

Utredningen har avlämnat remissvar över byggkonkurrensutredningen 1972—09-22, gjuteriutredningen 1972-11-20 och över metallmanufaktur- utredningen 1973-10-17. Utredningen har dessutom avlämnat remissvar bla till universitetskanslersämbetet i frågor om tillsättningsprogram för professurer, till skolöverstyrelsen om läroplan och bostadsstyrelsen över förslag till bostadsnormer. Utredningen har under arbetets gång haft omfattande kontakter med företag och institutioner samt deltagit i diskussioner och konferenser där branschens utveckling behandlats. Utredningen har haft en rad intenationella kontakter och väckt uppmärk- samhet i flera länder. Sammanfattningar på engelska och franska har därför utarbetats. De överlämnas separat i stencil.

Föreliggande betänkande, som är utredningens slutbetänkande, inne- håller dels en ingående analys av branschens utvecklingsbetingelser, dels förslag till åtgärder. Det huvudsakliga sekreterararbetet har för kapitlen 2—6 och 9 utförts av fil lic Erwin Mildner och för kapitlen 7, 8 och 10

av civilekonom Lars Johan Cederlund. I bilagor redovisas den kartlägg- ning utredningen utfört. Bilagorna ], 4, 6 och 9 har utarbetats av fil lic Erwin Mildner, bilagorna 2, 3, 5 och 10 av civilekonom Lars Johan Cederlund samt bilaga 7 och 11 (delvis) av civilingenjör Allan Wallin och 8 och 11 (delvis) av ingenjör Arne Carlsson.

Särskilt yttrande har avgetts av experten Welin. Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm den 29 maj 1974.

Gustav Cederwall /Erwin Mildner

Lars Johan Cederlund

Sammanfattning

Kapitel 1 Installationssektorns struktur ..................

1.1 Inledning ................................. 1.2 Installationssektorns särdrag ..................... 1.3 Strukturöversikt ............................ 1.3.1 Sysselsättningen i installationssektorn och omsätt— ningen i installations— och konsultverksamheten 1.3.2 Materialförsörjning och handel ............... 1.3.3 Installationsföretagens och installationskonsulternas marknader ............................

1.3.4 installationernas relativa betydelse i husbyggandet 1.4 Arbetstidsåtgång och produktivitetsutveckling ......... 1.5 Rör- och elinstallationsföretagen .................. 1.6 Rör- och elgrosshandeln ....................... ].7 Material för rör— och elinstallationer ................ 1.7.1 Material för värme- och sanitetsinstallationer ..... 1.7.2 Elinstallationsmaterial .................... 1.8 Ventilationssektorn .......................... 1.9 övriga installationssektorer ..................... 1.9.1 Oljeeldningsanläggningar ................... 1.9.2 Kylanläggningar ........................ 1.9.3 Svagströmsanläggningar ................... 1.9.4 Hissanläggningar ........................ 1.9.5 Vvs-isolering ........................... 1.10 Vvs- och elkonsulterna ........................

Kapitel 2 Konkurrenssituationen ...................... 2.1 Direktiven ................................ 2.2 Förutsättningar för en konkurrensanalys ............ 2.3 Materialtillverkningen ......................... 2.3.1 Referensram och analysmetod ............... 2.3.2 Koncentrationsutvecklingen i svensk industri 1963—

29 29 29 32

32 33

35 37 42 44 52 55 55 57 59 65 65 66 67 67 68 68 71

75 75 75 77 77 80

80

2.3.4 Tillverkningen av elinstallationsmaterial ......... 87 2.4 Rör- och elgrosshandeln ....................... 90 2.4.1 Koncentrationsutveckling .................. 90 2.4.2 Prisbildning ........................... 92 2.4.3 Kreditgivningen ......................... 95 2.4.4 Grossisternas ställning .................... 96 2.5 Rör- och elinstallationsföretagen ................. 100

2.5.1 Koncentration ......................... 100

2.5.2 Konkurrensbegränsning och utvecklingshinder . . . . 101

2.5.3 Installationsföretagens marknadsproblem ........ 108 2.6 Konsultföretagens marknadssituation ............... 1 12 2.7 Ventilationssektorn .......................... 1 14 2.8 Systemutveckling och konkurrens ................. 117

Kapitel 3 Industrialisering inom installationsområdet ......... 121

3.1 Inledning ................................. 121 3.2 Utvecklingen av bestämmelser och standard .......... 122 3.3 1ndustrialiseringsutvecklingen .................... 125 3.4 Industrialiseringens inriktning och effekter ........... 129 3.5 Hur skall industrialiseringen inom installationsområdet

främjas ................................... 131 3.5.1 Ändrad företagsstruktur ................... 131 3.5.2 Industrialisering vid oförändrad företagsstruktur . . . 133

Kapitel 4 Samordning ............................. 137

4.1 Samordningsproblem ......................... 137 4.2 Samordningsfrämjande tendenser i byggandet ......... 139 4.3 Förbättrad samordning ........................ 140 4.3.1 Projekterings- och byggledning ............... 140 4.3.2 Ökad tvärkunskap och medvetenhet ........... 14] 4.3.3 Funktionsspecificering .................... 142 4.3.4 Företagsintegration ...................... 142

Kapitel 5 Funktionsupphandling ...................... 145

5.1 Inledning ................................. 145

5.2 Klimatfunktionen ........................... 147 5.3 Ansvar, erfarenhetsåterföring och utvecklingsmiljö inom kli- matområdet vid den traditionella byggprocessen ....... 148 5.3.1 Byggprocessen ......................... 148 5.3.2 Ansvar ............................... 150

5.3.3 Erfarenhetsåterföring ..................... 151 5.3.4 Utvecklingsklimat ....................... 152 5.4 Konsultlinjen och entreprenörlinjen vid klimatupphandling . 152 5.5 Nödvändiga utvecklingsinsatser ................... 156

Kapitel 6 Installationema i förvaltningsskedet ............. 159

6.1 Inledning ................................. 159 6.2 Byggnadssektorns energi- och vattenförbrukning samt kost- nader för fastigheters värme, vatten och el ........... 160

6.2.1 Energiförbrukning 160 6.2.2 Vattenförbrukning ....................... 161 6.2.3 Förbrukning i olika hustyper ................... ' 162 6.2.4 Kostnader ................................. 162 6.3 Värmebesparing ............................. 163 6.3.1 Utgångsläget ........................... 163 6.3.2 Värmeförbrukningens fördelning ............. 165 6.3.3 Faktisk förbrukning i flerfamiljshus ........... 167 6.34 Vvs-sektorns bidrag till energibesparing i existerande hus ................................. 169 6.3.5 Energiförbrukning i nya hus ................ 172 6.3.6 Utredningens förslag gällande energibesparing ..... 174 6.4 Vattenförbrukning ........................... 175 6.5 Drift och underhåll av installationer ................ 177 6.5.1 Arbetsinsatser .......................... 177 6.5.2 Årskostnader för installationer ............... 178 6.5.3 Drift- och underhållsarbetets organisation ....... 180 6.5.4 Installationsföretagen på reparations- och underhålls- marknaden ............................ 182 6.5.5 Utredningens slutsatser beträffande drift och under- håll ................................. 185 6.6 Ombyggnad ............................... 186 Kapitel 7 Bestämmelser och standard ................... 189 7.1 Inledning ................................. 189 7.2 Nuvarande arbete med bestämmelser och standard ...... 190 7.2.1 Bestämmelser .......................... 190 7.2.2 Standard ............................. 197 7.2.3 Övriga normer .......................... 201 7.3 Utvecklingstendenser i arbetet med bestämmelser och stan- dard på installationsområdet samt utredningens synpunkter. 201 7.3.1 Innehållet i bestämmelser och standard ......... 201 7.3.2 Standardiseringsorganens samarbete på installations- området .............................. 202 7.3.3 Samordning av arbetet med bestämmelser på installa- tionsområdet .......................... 203 7.3.4 Underlag för bestämmelser och standard ........ 203 7.3.5 Tillämpningen av bestämmelser på vvs-området . . . . 204 7.3.6 Internationellt samarbete .................. 206 7.4 Utredningens förslag .......................... 208 7.4.1 Enhetlighet vid utformning och lokal kontroll ..... 209 7.4.2 Elinstallationsbestämmelser ................. 211 7.4.3 Särskilt organ för samordning av arbetet med bestäm- melser och standard på installationsområdet ...... 214 7.4.4 Finansiering och resurser ................... 215 7.4.5 Provning och besiktning ................... 216

7.4.6 Obligatoriskt typgodkännande ............... 217

Kapitel 8 Forskning och utvecklingsarbete ................ 219 8.1 Översikt .................................. 219 8.1.1 Uppskattning av totala kostnader ............. 219 8.1.2 Statens Råd för Byggnadsforskning ............ 220 8.1.3 Statens Institut för Byggnadsforskning ......... 222 8.1.4 Statliga och kommunala myndigheter .......... 223 8.1.5 Branschföreningar, standardiseringsorgan m fl ..... 224 8.1.6 Byggherrar, konsultföretag och entreprenörer ..... 225

8.1.7 Materialtillverkande företag inklusive ventilationsföre- tag ................................. 226 8.2 Utvecklingsklimat och FoU-resurser ................ 228 8.3 Utredningens överväganden och förslag ............. 230 8.3.1 Branschens FoU-insatser ................... 230 8.3.2 Statligt stöd till forskning och utvecklingsverksamhet. 231

Kapitel 9 Installationsutbildningen vid fyraårigt gymnasium och

högskolor ...................................... 235 9.1 Inledning ................................. 235 9.2 Nuvarande utbildning ......................... 236 9.3 Nuvarande utbildningsnivå och efterfrågan på personal med

högre utbildning ............................. 237 9.4 Diskuterade och genomförda förbättringar av installations- utbildningen ............................... 241 9.5 Överväganden och förslag ...................... 243 9.5.1 Utbildningsbehov ........................ 243 9.5.2 Gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje ........ 245 9.5.3 Tekniska högskolor ...................... 250

Kapitel 10 Export och utlandsverksamhet ................ 257 10.1 Utrikeshandel med installationsvaror ............... 258 10.2 Konsultverksamheten ......................... 261 10.3 Installationsverksamheten ...................... 262 10.4 Grossistverksamheten ......................... 262 10.5 Förutsättningar för ökad export och utlandsverksamhet . . . 263

Litteratur ...................................... 265

Särskilt yttrande av experten Welin ..................... 269

Tabeller och figurer

Tabeller

1.1

1.2

1.3

1.4

1.5

1.6

1.7

1.8

1.9

1.10

1.11

1.12

1.13 1.14

Antal sysselsatta och omsättning samt omsättningens fördel- ning på byggnader, anläggningar samt reparationer och under- håll 1970 i installationssektorns installatörs- och konsultled. . Antal anställda 1 rör-, el- och komfortventilationssektorernas tillverknings- och grossistled ....................... Materialförsörjning, handel och användning av rör- och elin- stallationsmaterial samt material för komfortventilation. Milj kr. ...................................... Rör- och elinstallationsföretagens samt övriga byggnads- och bygghantverksföretags verksamhet efter projekttyp 1970. In- klusive byggnadsföretags men exklusive övrigas egenregiverk- samhet. Företag med mer än en anställd .............. Vvs- och elkonsultverksamhetens samt den övriga byggkon- sultverksamhetens fördelning efter projekttyp 1970. Företag med mer än en anställd ......................... Installations- och installationskonsultbranschernas andel av bruttoproduktionsvärde, bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar, reparationer och underhåll 1970 enligt national- räkenskaperna samt andelen av husbyggnadsinvesteringarna. . Total byggnads- och bygghantverksverksamhet efter projekt- typ 1970 samt rör— och elinstallationsföretagens andel. Före- tag med mer än en anställd ...................... Vvs- och elkonsultverksamhetens andel av total konsultverk— samhet samt den relativa konsultkostnaden för husbyggnad och husinstallationer 1970. ...................... Vvs- och elprojekteringens andel av totala projekteringskost- naderna för olika projekttyper i procent. ............. Installationskostnadernas andel av totala byggnadskostnaden för några olika projekttyper. Procent. ............... Arbetstidsåtgång per rn3 byggnadsvolym år 1971 för flerfa- miljshus samt arbetsproduktivitctens utveckling 1965—1971 .. Material för rörinstallationer 1971. Milj kr. ........... Material för elinstallationer 1971. Milj kr. ............ GLSM-företagens omsättning 1970 exklusive internleveran-

ser. Milj kr. ................................

32

33

34

35

36

37

38

39

40

40

42

56 58

1.15 GLSM-företagens produktion och export av vissa produkter

1971. .................................... 62 1.16 GLSM-företagens fakturerade omsättning och antal anställda

är 1970. ................................... 63 1.17 Anställda i Sverige i GLSM-företagen år 1970 (manår). . . . . 64 1.18 Antal konsultföretag med enbart vvs- och elprojektering

1970. .................................... 69 1.19 Omsättningen för vvs- och elprojektering 1970. Milj. kr. . . . 69 1.20 Utrikeshandeln med vissa vvs-varor i relation till handeln med

vissa verkstadsprodukter. Promille. ................. 72

2.1 Produktionskoncentration för olika varugrupper samt import- och exportandelar 1970 samt förändring mellan 1963 och

1970. .................................... 81 2.2 Produktion, produktionskoncentration samt import- och ex- portandelar för rörinstallationsmaterial 1971 .......... 82 2.3 Producent- och marknadskoncentration på marknaden för elinstallationsmaterial. ......................... 87 2.4 Antal elgrossistlager på olika orter före och efter fusionernai elgrossistbranschen 1968—1973. ................... 91

2.5 Koncentrationen i rör- och elinstallationsbranscherna i hela landet 1965 och 1970 samt i Malmö-Lundområdet 1961,

1965 och 1970. .............................. 100 2.6 Förändring av antal rör- och elinstallationsföretag samt rör-

och elmontöreri Malmö-Lundområdet 1961—1970. ...... 102 2.7 Antalet filialer (inkl huvudkontor) för GLSM-företagen (exkl

Industrifilter) i olika orter 1973 ................... 114 3.1 Kostnadsfördelningen för installationer i ett bostadsprojekt. . 130 6.1 Uppvärmningssätt i bostadssektorn 1972 och 1980. ...... 161 6.2 Olje- och vattenförbrukning i olika hustyper ........... 162 6.3 SABO-företagens kostnader per m2 lägenhetsyta år 1972. . . 163 6.4 Exempel på värmeförbrukning i flerfamiljshus. ......... 165 6.5 Energiförbrukning i elvärmda småhus exkl hushållsförbruk-

ning ..................................... 166 6.6 Årsverkningsgrad för oljepannor av olika storlek. ........ 167 6.7 Bränslekostnad per m2 lägenhetsyta för samtliga HSB:s bo-

stadsrättsföreningar år 1970 efter färdigställandeår ....... 168 6.8 Exempel på möjlig värmebesparing genom kortsiktiga åtgär-

der ...................................... 170 6.9 Kostnadsandelar för installationer. Procent ............ 179 6.10 Installationernas andel av vissa hyresposter. Kostnadsläge

1971. Procent ............................... 179 6.11 Installationsföretagens omsättning och sysselsättning inom reparations- och underhållssektorn år 1970 ............ 182

8.1 Beräknade kostnader för forskning och utvecklingsarbete med inriktning på installation ibyggnader år 1971. Milj kr. . 219 8.2 FoU-kostnader inom tillverkningen av vissa rörinstallations- material 1971 ............................... 226 8.3 FoU-kostnader inom tillverkningen av elinstallationsmaterial. 1971 ...................................... 228

9.1 Tjänstemännens utbildning i medlemsföretagen i RAF, EA (installationsföretag och elgrossister) samt Byggnadsindustri- förbundet och Sveabund år 1969. .................. 9.2 Grundutbildning år 1973 samt antal civilingenjörer är 1968 bland vvs- och elprojekteringspersonal i konsultföretag som år 1970 hade mer än 50 anställda. ................... 9.3 Olika teknikers handläggning av installationsfrågor. ......

Figurer

1.1 GLSM-företagens produktion 1970. Milj kr. ........... 2.1 Integrationsförhållanden på marknaden för rörinstallations- material 1973 ............................... 2.2 Integrationsförhållanden på marknaden för elinstallations-

material 1973 ...............................

238

239 244

61

84

Förkortningar

AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning BFR Statens Råd för Byggnadsforskning BFU Byggfackens utredningsavdelning B [U Byggindustrialisering sutred ningen Bos Bostadsstyrelsen BPA Byggproduktion AB BS Byggnadsstyrelsen BSAB Byggandets Samordning AB BST Byggstandardiseringen CB Certification Body, internationellt organ för samordning av provning av elmaterial CEE International Commission for the Ruling and Checking of Electrical Equipment CEN Comité Européen de Normalisation CENELEC Comité Européen de Coordination des Normes (på elområ- det) CIB Conseil International de Båtiment. Internationellt samar- betsorgan för byggnadsforskning CTH Chalmers Tekniska Högskola EA Elektriska Arbetsgivareföreningen ECE Economic Commission for Europe (UN) EIO Elektriska Installatörsorganisationen ER-nämnden Nämnden för egenskapsredovisning inom byggfacket FOB Statistiska centralbyråns folk- och bostadsräkning GLSM Gruppen Luftteknik inom Sveriges Mekanförbund

IBU Installationsbranschutredningen

IEC International Electrotechnical Commission INSTA Internordisk standardisering ISO International Organization for Standardization IVA Ingenjörsvetenskapsakademien KAS Kungl Arbetarskyddsstyrelsen KK Kommerskollegium KTH Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm LTH Lunds Tekniska Högskola MNC Metallnormcentralen NSS Nordiska kommittén för samordning av elektriska säker-

hetsfrågor

NVS AB Nordiska Värme Sana R Rörfirmornas Riksförbund RAF Rörledningsfirmornas arbetsgivareförbund SCB-studien SCBs specialbearbetning av statistiken Över byggnads- och byggkonsultverksamheten avseende rör- och elinstallations- företag samt vvs- och elkonsulter SEF Sveriges elgrossisters förening SEK Svenska elektriska kommissionen

SEN Svenska elektrotekniska normer. Standard utarbetad av SEK SEMKO Svenska elektriska materielkontrollanstalten SIB Statens Institut för Byggnadsforskning

SIS Sveriges standardiseringskommission SKIF Svenska konsulterande ingenjörers förening SKTF Svenska kommunal-tekniska föreningen SKVS Svenska konsulterande vvs-ingenjörers förening SMS Sveriges Mekanförbunds standardcentral SP Statens provningsanstalt SPK-under- De två utredningar Statens pris- och kartellnämnd (SPK) sökningen utfört på utredningens uppdrag: Marknadsstrukturen i producentledet för ws-material och Marknadsstrukturen i producentledet för elmaterial.

SPRI Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationalise- ringsinstitut VA Vatten och avlopp VAV Svenska vatten- och avloppsverksföreningen VVS Värme, ventilation och sanitet. I vvs-sektorn räknas således

ventilationsbranschen in. Värme- och sanitetsinstallationer utförs av rörbranschen.

Sammanfattning

Utgångspunkter, direktiv, disposition

Installationerna i en byggnad försörjer de olika lokalerna med i första hand vatten avlopp, värme, luft och elektricitet. Dessutom finns system för transportförsörjning, signalanordningar m m. Installationerna är av avgörande betydelse för en byggnads funktion och svarar för knappt en fjärdedel av byggnadskostnaderna. För enstaka byggnader kan andelen bli mycket hög. Andelen av drifts- och underhållskostnader är svårare att ange. Investerings— och driftskostnaderna för installationerna påverkas mycket av byggnaden i övrigt. Detta gäller även funktionen. Installations- branschutredningen (IBU) har analyserat installationssektorns roll i bygg- nadsverksamheten och installationernas inverkan på byggnadernas funk- tion. Utredningsarbetet har inte omfattat produktionsanläggningar inom industrin eller yttre anläggningar för försörjning med vatten, avlopp, värme, elkraft m m. Bostadsbyggandet spelar på grund av sin volym en stor roll men installationerna där är enkla.

Utredningen har studerat dels strukturfrågor, dels olika problem i samband med installationsbyggandets utveckling. Främst har delsektorer- na för rör-, el- och ventilationsinstallation behandlats men i viss utsträck- ning även sektorer av mindre storlek såsom hiss-, kyl- och oljeeldnings- installationer samt vvs-isolering. Hela den vertikala strukturen med branscher för installation, konsultverksamhet, distribution och material- tillverkning har studerats.

Utredningen utgår ifrån vissa principer för byggandets och även installationsbranschens utveckling. Upphandlingsformer och byggherrens engagemang samt upphandling på grundval av funktionskrav är väsentliga för utveckling, ansvarsfördelning och konkurrens. De krav på säkerhet, hygien och trevnad som ställs i samhällets bestämmelser bör utformas så att enhetlighet för byggnadsverksamheten i sin helhet, inklusive installa- tionsverksamheten, uppnås och så att en alltför detaljerad reglering undvikes tex genom krav på funktion. Det är viktigt att kravformule- ringen anpassas till en rationell projekterings-, upphandlings- och bygg- nadsprocess.

Användning av nya produkter och arbetsmetoder har de senaste åren spelat stor roll för effektivitetsutvecklingen. Produktivitetsstegringar

inom installationssektorn uppnås dessutom genom rationalisering av byggplatsarbetet och ökad industrialisering främst i form av överföring av arbetsmoment, avseende tillverkning av komponenter och system, från byggplats till stationär industri. Möjligheterna att förbättra planeringen på byggplatsen och förenkla projekteringsarbetet är lika viktiga. Utöver lägre kostnader medför en industrialisering ofta kvalitetshöjningar. Det är av största intresse att vidareutveckla installations- och byggdelar till att bli mer färdigbearbetade och monteringsfärdiga samt anpassade till generella måttsystem. Flera av utredningens förslag syftar till att stimulera utveck- lingen av komponenter och öka industrialiseringsförutsättningarna.

En ökad frihet för installationssektorns samtliga företag att utveckla produkter och arbetssätt bör eftersträvas. Standardisering av regler för måttsamordning och modulregler samt av krav och provningsmetoder är av stor betydelse. En ökning av den internationella handeln är ytterligare en förutsättning för att industrialiseringen och utvecklingen av installa- tionskomponenter skall kunna öka. De skilda bestämmelser som gäller i olika länder är ett hinder.

Forskning och utbildning är av avgörande betydelse för den långsiktiga utvecklingen och har ägnats särskild uppmärksamhet. Utbildningen om installationstekniken är underdirnensionerad. Detta har varit hämsko på forskningen.

Utredningen har under sitt arbete mött en rad problem som är gemensamma för installations- och byggnadssektorerna. Sådana gemen- samma frågeställningar har dock i allmänhet ej tagits upp. Av den anledningen har ej heller någon allmän översikt över eller prognos för den framtida efterfrågeutvecklingen för installationssektorn gjorts, eftersom volymutvecklingen för byggnadsverksamheten i sin helhet är av avgöran- de betydelse.

Utredningens förslag avser åtgärder från statsmakterna samt rekom- mendationer till byggherrar och företag. Det har varit naturligt för utredningen att koncentrera de konkreta förslagen till statliga insatser rörande bestämmelser, forskning och utbildning.

Utredningens direktiv

Utredningens direktiv är allmänt hållna. Enligt direktiven finns det flera skäl för en genomlysning av installationssektorn. I den statligt stödda forskningen inom byggnadsområdet har inte installationsproblem getts ett utrymme som motsvarar installationernas betydelse. Vidare pekas på bristen på överblick och på statistik. Sektorns komplicerade struktur och samordningsproblem poängteras. Dessutom framhålls att de statliga bestämmelserna på detta område är omfattande.

Mot denna bakgrund anges utredningens huvuduppgift vara att kart- lägga och analysera installationssektorns struktur och funktionssätt och att identifiera hinder för en bättre fungerande sektor samt föreslå åtgärder för att undanröja dessa hinder. Kartläggningen skall omfatta hela den vertikala och horisontella strukturen. Särskild tonvikt bör läggas vid arbetsfördelningen mellan olika parter inom sektorn och de funktionella

sambanden. Utredningens arbete bör begränsas till installationer som betjänar byggnader. Vid sidan av denna huvuduppgift nämns i direktiven följande särskilda uppgifter.

Utredningen skall söka främja användningen av förtillverkade installa- tioner. Utöver en analys av själva installationernas utförande bör även samordningen med husbyggandet i övrigt beaktas. Beträffande utveck- lingen av installtionssystem bör man ta sikte på att åstadkomma en hög utbytbarhet. Det är angeläget att undersöka möjligheterna att uppnå generellt tillämpliga lösningar utan förfång för utvecklingen av funktio- nellt sammanhållna system. I detta sammanhang skall normerings- och standardiseringsverksamheten och möjligheterna till minskad variantrike- dom granskas. Vidare skall konkurrensförhållandena analyseras. Tillför- seln av material och dess fördelning på importerat respektive inhemskt material bör kartläggas liksom det inhemska husbyggandets roll för den materialtillverkande industrin. Effekterna på bestämmelse- och standar- diseringsarbetet av en stigande utrikeshandel med material bör belysas. Dessutom skall ändamålsenligheten av det nuvarande distributionsväsen- det på installationsområdet granskas. Utbildningsfrågor skall behandlas med tonvikt på frågan om installationssektorns betydelse i tillräcklig grad återspeglas i nuvarande utbildningsresurser på området. Till sist anges att forsknings- och utvecklingsarbetet bör diskuteras bl a mot bakgrund av behovet av provningsmöjligheter beträffande produkter och system.

Betänkandets disposition och innehåll

Installationsbranschutredningen redovisar i betänkandet diskussioner och förslag kring installationssektorns struktur, funktionssätt och utvecklings- förutsättningar. I bilagor redovisas huvuddelen av utredningens kartlägg- ningsarbete. Bilagorna är huvudsakligen en redovisning av statistiskt material och andra undersökningar.

Vissa undersökningar har utförts på utredningens uppdrag. Så har statens pris— och kartellnämnd utfört undersökningar av materialindu— strins struktur— och konkurrensförhållanden. Statistiska centralbyrån har utfört bearbetningar av statistiken för byggnadsproduktionen och särskilda studier har på utredningens uppdrag gjorts av strukturutvecklingen för installationsföretagen i Malmö—Lundområdet m in. En serie delproblem har studerats i samband med examensarbeten vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. 1 övrigt hänvisas till litteraturför- teckningen.

I kapitel ], Installationssektorns struktur, sammanfattas den kartläggning av installationssektorn som mera utförligt redovisas i bilagorna. Kapitlet inleds med en beskrivning av sektorns särdrag samt en sammanfattande redogörelse för dess storlek och relativa betydelse i byggnadssektorn samt relationen mellan olika delbranscher. Därefter följer branschvisa redo- görelser där tyngdpunkten lagts på en beskrivning av delbranschernas särdrag, omfång och struktur. En internationelljämförelse görs även.

I kapitel 2, Konkurrenssituationen, analyseras konkurrenssituationeni installationssektorns olika led. Koncentrationsutvecklingen och ägarsam-

banden ägnas speciell uppmärksamhet. Grossistledets funktion och berät- tigande diskuteras liksom olika typer av samverkan mellan företag och olika bestämmelsers inverkan på konkurrensen. Likaså diskuteras den företagsegna systemutvecklingens betydelse för konkurrensen mellan olika fabrikat. Långsiktiga konkurrensaspekter diskuteras också i flera andra kapitel.

Kapitlen 3, 4 och 5 får ses som en sammanhängande enhet. Beställarnas ansvar för utvecklingen betonas genomgående. I kapitel 3, Industrialise- ring inom installationsområdet, diskuteras dels bestämmelser och stan- dardiseringsverksamhetens betydelse, dels beställarnas samt byggnads- och installationsbranschernas insatser i industrialiseringen. Slutsatser dras beträffande olika delsektorers möjligheter att bidra till utvecklingen och betydelsen av att beställarledet tar hänsyn till långsiktiga utvecklings- aspekter i projekteringsarbetet. Utgångspunkten är här att en ökad industrialisering framförallt bör inriktas på att åstadkomma mer färdiga komponenter för montage på byggplats. I kapitel 4, Samordning, disku- teras samordning ur tre synvinklar, dels administrativ samordning av projektering och byggande, dels rumslig samordning i projekteringen, dvs fördelningen av utrymme i byggnader mellan installationer och andra byggdelar samt funktionell samordning eller möjligheten att uppnå en god funktion för byggnaden som helhet genom en samordning mellan installationernas och byggdelarnas utformning och prestanda. Möjlig- heten till en ökad integration — horisontell eller vertikal — diskuteras särskilt liksom utbildningens roll för olika specialisters förståelse av samordningsproblemens art och vikt. 1 det sista av de tre kapitlen, kapitel 5, Funktionsupphandling, läggs tyngdpunkten vid möjligheten att vid upphandlingen uppnå klara och utvecklingsfrämjande ansvarsförhål- landen speciellt för funktionellt komplicerade anläggningar såsom klimat— anläggningar.

I kapitel 6, Installationerna i förvaltningsskedet, görs en genomgång av förhållandena beträffande drift och underhåll av installationer i bygg- nader. En översikt ges av installationssektorns möjligheter att via installa- tionerna påverka energiförbrukningen i byggnader. I kapitlet diskuteras dels drifts- och underhållsfrågor för befintliga byggnader, dels möjligheter att vid byggandet av nya hus påverka framtida drifts- och underhållskost- nader. Även ombyggnadsfrågor tas upp.

I kapitel 7, Bestämmelser och standard, redovisas olika myndigheters och andra institutioners arbete med bestämmelser och standard på installationsområdet. En rad statliga myndigheter och flertalet standardi- seringsorgan och andra frivilliga normerande organ arbetar på installa- tionsområdet. En bättre samordning samt en förenkling bör åstadkom- mas för att öka utvecklingsmöjligheterna. En rad förslag framförs, bla om större resurser till planverket och om ändringar av elsäkerhetsarbetet.

I kapitel 8, Forskning och utvecklingsarbete, redovisas en sammanställ- ning av kostnaderna för forskning och utvecklingsarbete som berör installationsområdet. Byggforskningsrådets insatser diskuteras och förslag läggs rörande den framtida inriktningen.

I kapitel 9, Installationsutbildningen vid fyraårigt gymnasium och

högskolor, redovisas och läggs synpunkter på föreliggande och planerad teknisk utbildning som berör installationsområdet. Främst diskuteras gymnasie- och högskoleutbildningen. Utredningens principiella uppfatt- ning är, att utöver att ge en teknisk specialistkunskap bör utbildningen mer än för närvarande beakta samordningsproblemen. Utredningen disku- terar således även behovet av att beakta installationsfrägori den allmänna byggtekniska utbildningen. Förslag till utökningar och förändringar av den tekniska utbildningen på gymnasie— och högskolenivå lämnas.

Mot bakgrund av det ökande intresse som visas för byggnadsverksam- hetens utlandsengagemang redovisas i kapitel 10, Export och utlandsverk- samhet, synpunkter på förutsättningarna för ökad internationalisering av materialtillverkning, projektering och montage av installationer.

I bilagorna 1—5 redovisas branschstruktur, funktionssätt och utveck- lingstendenser för de olika delbranscherna och branschleden. Huvudsak- ligen behandlas rör— och elinstallationssektorerna men i bilaga 3 lämnas en kortfattad redogörelse för övriga installationssektorer. Beskrivningen av ventilationssektorn ingår i kapitel 1. I bilaga 6, Vad kostar installa- tionerna, redovisas kostnader för installationer i relation till totala byggkostnader samt studier av kostnadernas sammansättning och installa- tionernas andel av förvaltningskostnaderna. I bilagorna 7 och 8 redovisas den tekniska utvecklingen inom vvs— respektive elinstallationsområdena under senare år. Bilaga 9 utgör en särskild redovisning av tillverkningen av förtillverkade installationskomponenter och användningen av byggele- ment med ingående installationer. Förtillverkade småhus ägnas särskild uppmärksamhet. I bilaga 10, Internationell översikt, redovisas resultatet av en internationell enkät som utredningen gjort. Utöver branschstruk- turen i ett antal europeiska länder redovisas principerna för arbetet med bestämmelser och standard. Arbetet med normer inom ws- och elinstalla- tionsområdena redovisas i bilaga 11 som en komplettering till den översiktliga redovisning som ges i kapitel 7. Bilagorna färdigställdes på ett tidigt stadium för att ligga till grund för utredningens fortsatta arbete. Siffermaterialet hänför sig främst till åren 1970 och 1971.

Utredningens slutsatser och förslag

Utredningens förslag till statliga åtgärder berör huvudsakligen bestäm- melser och standard samt utbildningsfrågor. Förslagen avser att främja teknisk utveckling och industrialisering, ge bättre förutsättningar för samordningsproblemens lösning och ge klarare ansvarsförhållanden. Dess- utom ges en rad förslag till hur byggandets olika parter kan främja den utvecklingen.

Konkurrensförhållandena

Den höga och under senare är starkt ökade koncentrationen inom rör- och elinstallationssektorernas tillverknings— och grossistled innebär med vissa undantag att en ömsesidig oligopolsituation karakteriserar markna-

den. Priserna blir betydligt mer kostnadsanpassade än i andra konkurrens- former. Priserna på den svenska marknaden påverkas även av förekom- mande och potentiell import. Det är dock troligt att importen i viss utsträckning hämmas av den starka koncentrationen på grossistsidan. Grossisterna har en oligopolställning vid försäljningen till det starkt splittrade installatörsledet. Materialindustrins starka ställning på den inhemska marknaden anses av utredningen i huvudsak bero på en god konkurrenskraft jämfört med utländska tillverkare. För detta talar den höga exporten, främst för rörinstallations- och ventilationsmaterial. Tillverkningen därav är starkt koncentrerad och de tre största tillverkarna svarar för 70—100 % av den inhemska produktionen för flertalet varu- grupper. Denna höga koncentration är normal även i övrig svensk verkstadsindustn'. Materialindustrins koncentration till i huvudsak stora företag har inneburit att stora resurser för tekniskt utvecklingsarbete har kunnat avsättas. De mest betydande tillverkarna av värme— och sanitets- material har ett brett sortiment inom endera eller båda områdena, vilket har m