Bättre miljöinformation : rapport och förslag från Miljödatanämnden

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Rapport och förslag från Miljödatanämnden

Statens utredningar

offentliga

@[f§ 1980:24

@

Jordbruksdepartementet

Bättre

miljöinformation

Rapport och förslag från miljödatanämnden

Stockholm 1980

Omslag Bengt Göthberg Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-05644-5 ISSN 0375-25()X Gotab, Stockholm 1980

Till Statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

får härmed överlämna sin rapport ”Bättre

Miljödatanämnden miljöinformation”.

Till rapporten hör ett omfattande underlagsmaterial enligt vad som

närmare framgår av en av bilagorna.

inrättades fr 0 m den 1 juli 1974 med uppgift att

Miljödatanämnden utveckla miljövårdens informationssystem enligt intentionerna i

1974:46 med samma namn. Nämnden har därefter

propositionen

erhållit vissa tilläggsuppdrag som närmare framgår av denna rapport. Delresultat från nämndens arbete har avrapporterats till regeringen vid olika tillfällen. I ett par fall har dessa också redan lett till beslut av statsmakterna.

Den nu föreliggande rapporten har utarbetats till följd av regeringens föreskrift 1978-06-15 enligt vilken det uppdras åt miljödatanämnden att till inkomma med en samlad redovisning av verksam-

regeringen heten inom miljövårdens informationssystem. Därvid skulle förslag

lämnas om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten. Arbetet borde bedrivas med sikte på en samlad

redovisning före utgången av år 1979.

natur att utvecklingen av hanterings-

Det har legat i verksamhetens

rutiner och andra konkreta hjälpmedel i fråga om miljöinformation

inneburit omfattande, ofta fortlöpande kontakter med ett

mycket

stort antal intressenter, såväl myndigheter som andra organisationer

i det svenska samhället. I till sitt arbete med eller grupper anslutning denna har miljödatanämnden dessutom haft samråd eller

rapport andra former för kontakter med flera statliga utredningar eller andra

bl a för och teknisk informations-

organ, delegationen vetenskaplig

naturresurs- och kommittén för över-

försörjning, miljökommittén,

utredningen om transport av

syn av produktkontrollens organisation, gods, landskapsinformationsutredningen och utredningen om farligt

information rörande arbetsmiljörisker.

Arbetet har också inneburit en rad kontakter med företrädare för nationella organ m m i såväl nordiska som andra länder vad gäller produktion och annan hantering av information för ett hälso- och miljövårdsarbete. Kontakter eller samarbete förekommer vidare i fråga om vissa internationella organisationer bl a FNs miljöprogram.

Beslut om innehåll och förslag i denna rapport har fattats av ledamöterna Bergqvist (ordförande), Ahlgren, Berggren, Breidensjö, Eliasson, Johnels, Kjellstrand, Lindgren, Lundgren, Medin, Nilsson, Rinder, Sundberg-Falkenmark, Timm och Trotzig med kanslichefen Swarén som föredragande. I arbetet har även deltagit experterna Lidin och Palmlund. Ledamoten Karlsson har p g a utlandsvistelse ej kunnat delta i arbetet under våren l980 och i

slutjusteringen.

Reservation har avgivits av ledamoten Eliasson och särskilt yttrande av ledamoten Trotzig.

Stockholm i april 1980

Jan Bergqvist

ordförande

/Ulla Swarén

kanslichef

InnehåH

Missivskrivelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Läsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avd I Uppdragen till miljödatanämnden och

uppdragens

genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Kap 1 Uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13 1.1 Propositionen 1974:46 m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 1.2 Särskilda utredningsuppdrag inom ramen för utvecklingsarbetet med MI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 1.3 Författningsenliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16~

uppdrag

1.4 Andra löpande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

uppdrag

Kap 2 Miljödatanämndens verksamhets- och arbetsformer . . 19 2.1 Diskussion och beslut om för utveck-

ansvarigt organ

lingen av MI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 2.2 Arbetsformer m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Kap 3 Genomförande av uppdragen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.1 Tidigare och från rapporter förslag miljödatanämnden beträffande MI-aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.1.1 Program för av miljökvalitet

övervakning

(PMK) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.1.2 Information från tillsynsverksamheten

enligt miljöskyddslagen (projektet Ml-Ol) . . . . . . . . . 26

3.1.3 Rapporten ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (Ml). m m. . . . . 28 3.1.4 Miljöstatistisk årsbok (projektet Ml-44) . . . . . 29 3.1.5 Information om livsmedel (projektet Ml-()7) . 30 3.1.6 Information om M1-

arbetsmiljön (projektet

08) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 3.2 Föreliggande rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 3.3 Projektverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 33 3.3.1 Organisation av arbetet. m m. . 33

prioriteringar

3.3.2 Projektbeskrivningar m m . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 3.3.3 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 3.4 Utvärdering av MI-projekten . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 59

6 sou 1930:24

Avd II överväganden och förslag av och motiven härför . . . . . . . . . 65

Uppläggning redovisningen

av miljödata m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Kap 4 Samordning 4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 67

Utgångspunkter

4.2 Vissa 72 synpunkter och förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Miljöstatistisk årsbok . . . 83

Kap 5 Miljöstatistik och frågan om 5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83

Bakgrund

5.2 och . . . . . . 84

Några ytterligare uppgifter preciseringar

5.2.1 typ SOS” . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Miljöstatistik

5.2.2 och begränsningar 85 Miljöstatistikens betydelse

5.2.3 Officiell statistik och annan statistik. Underlag för i SOS rn m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

uppgifter

5.3 årsbok (MÅ) i framtiden . . . . . . . . . . 87

Miljöstatistisk

5.3.1 Ingen anledning att ändra tidigare principbeslut om MÅ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 5.3.2 för MÅ m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Målgrupper

5.3.3 Sakinnehållet i MÅ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 5.3.4 av redovisningen av den officiella

Uppdelning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

miljöstatistiken

5.3.5 SCB ansvarigt även för den framtida organ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

miljöstatistiken

5.4 Samverkan/samordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. hälsa - för 6Miljöfaktorer och människans program

Kap

undersökningar och övervakning (epidemiologiskt pro- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 gram, EpP) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 101

6.1¶Utgångspunkter

105 6.2 Vissa synpunkter och förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Resurser och för toxikologisk informations-

Kap organisation

service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 7.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 109

Utgångspunkter

7.1.1 uppgifter om toxikologis- Några grundläggande

m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 ka bedömningar . . . . . . . . . 114

7.1.2¶Miljödatanämndens tidigare förslag

7.1.3 Särskilt utredningsuppdrag till miljödatanämn- Arbetets . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

den. uppläggning

7.2 av behov av och tillgång till toxikologisk

Kartläggning

informationsservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 7.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Inledning 7.2.2 Intressenter/avnämare av en toxikologisk informationsservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 7.2.3 Sakinnehållet i informationen . . . . . . . . . . . . . . 127 7.2.4 . . . . . . . . . . . . . . 129 Typer av informationstjänster 7.2.5 Befintliga resurser för att få fram information. av informationsservice . . . . . . . . . . . . . . 131 Utbud

7.2.6 Sammanfattning av resultatet av behovskart- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

läggningen

7.3 Förslag om . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

resursförstärkningar

7.3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Principförslaget

7.3.2 Innehåll i servicen jämte vissa funktionella krav m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 7.3.3 av tillkommande resurser m m . 154

Kanalisering

7.4 Uppbyggnad, m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159

finansiering

7.4.1 Successiv . . . . . . . . . . . . 159

kapacitetsuppbyggnad

7.4.2 och . . . . . 162

Finansiering prioritering av tjänster

7.5 särskilda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165

Några frågor

7.5.1 Inpassning i verksamheten av vissa projekt som utvecklats av . . . . . . . . . . . . 165

miljödatanämnden

7.5.2 till information - och

Tillgången öppenhet

sekretess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 7.6 Samverkan/samordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 183 7.6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 183 7.6.2 Samarbete m m utanför landet . . . . . . . . . . . .. 184 7.6.3 Samarbete m m inom landet . . . . . . . . . . . . . . . 187 7.6.4 Ev anknytning av den föreslagna enheten till verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 192

någon befintlig

7.7 resursbehov m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

Organisation,

7.8 Återstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212

utredningsbehov

7.9 av 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214

Sammandrag kapitel Kap 8 Resurser och organisation för allmän miljöinformations-

service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 8.1 Vissa som utvecklats av miljödatanämnden 225

projekt

8.2 anknytning av vissa verksamheter . . 241

Organisatorisk

och slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243

Sammanfattning

and Conclusions . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Summary

Reservationer och särskilda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269

yttranden

Bilagor

1¶Miljödatanämndens sammansättning 1974/75-1979/80 . . . 277

2 Rapporten Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 3 Översikt över MI-projekt budgetåren 1972/73-1980/81 . . 291

4¶Inverkan på befintliga organisationers resursanvändning

och resursbehov vid en förstärkning av informationsservicen i samhället - ett exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 5 Förteckning över underlagsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301

Läsanvisningar

I av texten har eftersträvats att varje kapitel så

uppläggningen

skall kunna läsas för sig. Detta innebär vissa

långt möjligt

som tynger texten som helhet men som förhopp-

upprepningar

underlättar för den som bara vill fördjupa si viss

ningsvis gi någon

förekommer också i relativt del av rapporten. Korshänvisningar stor Det har emellertid inte gått att med rimlig

utsträckning.

arbetsinsats vara absolut konsekvent i något av dessa båda hänseenden.

är daterad i 1980. Huvuddelen av texten har Rapporten april utarbetats i av året. Även om viss uppdatering av

början sakuppgifter skett har detta inte gjorts genomgående. Uppgifter

om enskilda projekt m m, som bygger på visst underlagsmaterial, kan i regel hänföras till samma datum som underlagsmaterialet.

av de förkortningar som förekommer i texten anges i det

Några följande.

ADB = automatisk databehandling

FOA = försvarets forskningsanstalt

GIC =

giftinformationscentralen

IVL = institutet för vatten- och luftvårdsforskning MI =

miljövårdens informationssystem MKU =

miljökontrollutredningen

MÅ = årsbok

Miljöstatistisk

PMK = för av

program övervakning miljökvalitet

SCB = statistiska centralbyrån

SFS = svensk författningssamling SOU = statens offentliga utredningar

sou 19:40:24 1 l

Avd I till

Uppdragen miljödatanämn-

den och

uppdra-

gens genomfö-

rande

1¶Uppdrag

1.1 1974:46 m m

Propositionen

Ett första samlat grepp på frågan om informationsunderlag i miljövårdsarbetet och databehandlingi miljökontrollen m m togs av

statsmakterna för ungefär tio år sedan, då den s k milj6kontrollutredningen (MKU) tillsattes. Utredningen redovisade sina förslag i betänkandet (SOU 1973:36 och 37) ”Miljövårdens informationssystem Dessa förslag kom att utgöra grunden för ett vidare

(MI)”.

utvecklingsarbete med MI.

MI borde MKU vissa preciserade krav, nämligen dels

enligt uppfylla

medverka till hög effektivitet i det av myndigheter och andra organ bedrivna hälso- och miljövårdsarbetet, dels medge en rationell

av information Utredningen talade

hantering på miljövårdsområdet.

därvid om en samordnad av sådan information som har

hantering från miljökontrollsynpunkt. Det nämndes speciellt att MI betydelse

även skall ge näringslivet, allmänheten, forskare och andra intressenter till information om miljöförhållandena och deras

möjlighet

Den internationella betonades också.

förändringar. anknytningen

I (1974:46) angående utveckling av ett informations-

propositionen

för m m lade föredragande statsråd fram sina

system miljövården,

i av MKUs betänkande och den efterföljande

förslag anledning remissbehandlingen.

var i likhet med remissinstanserna positiv till

Föredraganden

i MKUs förslag. Ett informationssystem för miljövår-

grundtanken

den utformat i huvudsak i enlighet med utredningens förslag borde enligt föredraganden verksamt bidra till att effektivisera miljövårdsarbetet. Dock borde även information av betydelse från arbetsmil-

redan från ingå i MI. (MKU hade för sin del menat

jösynpunkt början att man först borde avvakta arbetsmiljöutredningens då pågående

arbete.)

Den av MKU föreslagna benämningen miljövårdens informations-

14 M iljödzzranämndens uppdrag SOU 19811124

system (MI) borde också godtas. Syftet med MI skulle vara att med hjälp av bl a ADB-teknik ge och

myndigheter, organisationer

enskilda tillgång till för reformarbetet

på miljöområdet erforderliga

data rörande såväl den yttre som I

miljön arbetsmiljön. propositio-

nen anfördes vidare:

Som framgått av vad jag anfört tidigare är det många frågor som återstår att lösa innan MI kan uppfylla de krav som enligt vad jag tidigare anfört bör ställas på ett informationssystem för miljövården. Jag delar därför utredningens uppfattning att det slutliga ställningstagandet till administrationen av MI bör anstå tills vidare.

Enligt min mening bör en miljödatanämnd tillsättas med uppgift att ansvara för utvecklingen av MI. Jag har tidigare redovisat formerna för detta utvecklingsarbete. I detta vill att även sammanhang jag understryka statistikfrågorna bör ingå i nämndens ansvarsområde. Emellertid bör statistiska centralbyrån ges ett väsentligt inflytande på statistikverksamheten. Centralbyrån bör svara för själva statistikproduktionen och publiceringen av statistik.

Statskontoret bör bistå miljödatanämnden på samma sätt som det bistått miljökontrollutredningen.

I propositionen föreslogs att skulle sammanfattningsvis riksdagen godkänna riktlinjerna för utvecklingen av ett informationssystem för miljövården samt att utvecklingsarbetet skulle ledas av en miljödata-

nämnd inom ramen för olika som successivt skulle utvärde-

projekt

ras.

J ordbruksutskottet anslöt sig till propositionens och hemställ-

förslag

de att riksdagen skulle godkänna de för

angivna riktlinjerna utveckling av ett informationssystem för miljövården m m

(JoU

1974:20). Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1974:218).

Kungl Maj:t förordnade genom beslut 1974-06-28 att en nämnd, kallad miljödatanämnden, skulle inrättas fro m 1974-07-01 för att leda det fortsatta arbetet med av ett

utvecklingen informationssystem för miljövården (miljövårdens informationssystem, MI). I beslutet

angavs vidare de föreskrifter som gäller för Den

miljödatanämnden.

första punkten i föreskrifterna har följande lydelse:

Nämnden skall leda utvecklingen av miljövårdens informationssystem enligt de riktlinjer som angetts i prop. 1974:46 sid. 62-72 och de föreskrifter som Kungl. Majzt meddelar särskilt.

Det åligger nämnden främst att - utveckla de projekt inom informationssystemet som Kungl. Majzt bestämmer

- inom informationssystemet

avge förslag till nya projekt - redovisa de erfarenheter som görs inom ramen för utvecklingsarbetet.

har därefter meddelat mer detaljerade föreskrifter för

Regeringen

arbetet med utvecklingen av MI för varje budgetår i samband med beslut om medelstilldelning.

Regeringen utser även miljödatanämndens ledamöter. Antalet ledamöter är fn 16 inklusive ordföranden. Nämnden representerar olika intressenter inklusive myndigheter och annan sakkunskap pâ

miljöområdet. Till sitt förfogande har miljödatanämnden ett särskilt

kansli som svarar för det löpande arbetet. Kansliet består numera av ett 20-tal personer.

I en till regeringen ”Fortsatt verksamhet med

tidigare rapport

miljövårdens informationssystem (MI)” (se bilaga 2) angav nämnden

för arbetet med MI med utgångspunkt från prop

målsättningen 1974:46 i följande punkter:

— MI bör till den successiva uppbyggnaden av en central för den

syfta

information som myndigheter och andra

på miljövårdsområdet

behöver för sitt arbete.

- MI bör medverka till effektivitet i det av och

hög myndigheter

andra organ bedrivna hälso- och miljövårdsarbetet.

——MI bör till att sambandet mellan arbetsmiljö, urban

syfta belysa

och yttre beträffande belastning på människan och

miljö miljö

hennes omgivning av hälso- och miljöfarliga ämnen.

- MI bör en rationell av information mil

medge hantering på jövårds-

, området och ska kunna ge myndigheter och andra organ underlag

för en effektivare kontroll över miljön och styrning av faktorer som

påverkar eller kan påverka den.

andra intressegrupper och allmänheten - MI skall också ge forskare,

till information om miljöförhållanden och deras föränd-

möjlighet

ringar.

- MI bör utvecklas så att det kan ge behövligt underlag för

åtgärder av skilda slag.

miljöpolitiska

- MI bör innehålla uppgifter om och var information av betydelse

från som inte primärt ingår i MI finns tillgänglig, miljösynpunkt

16 Miljödatanämndens uppdrag SOU l98U:24

- MI bör bidra till en Standardisering av de miljödata som tas fram, i den meningen att de blir och kan användas jämförbara för att göra generella bedömningar om miljösituationen och miljöutvecklingen.

- MI bör bidra till att information tillgänglig i utländska informa-

tionssystem ska kunna utnyttjas.

Dessa punkter är nämndens sammanfattning av syftet med MI och de kan därmed också ses som en mer systematiserad och detaljerad

bakgrund till miljödatanämndens verksamhet.

1.2¶Särskilda

inom

utredningsuppdrag

ramen för med MI

utvecklingsarbetet

I prop 1974:46 ges miljödatanämnden i uppdrag att som ett led i utvecklingen av MI också svara för det fortsatta

utvecklingsarbetet

beträffande insamling av basdata. Att ett basdatanät för

miljökon-

troll skulle byggas redan upp hade föreslagits av miljökontrollutredningen. Syftet med basdatanätet skulle vara att studera i första hand långsiktiga förändringar i miljön. Från många remissinstanser hade emellertid behovet av fortsatt av den närmare

utredning utformning-

en av ett sådant basdatanät understrukits.

(Miljödatanämndens

utredning ledde sedermera fram till förslag om för ett program

övervakning av miljökvalitet, PMK. Se vidare avsnitt

3.1.1).

I samband med sin översyn av verksamheten med MI under budgetåret 1976/77 kom miljödatanämnden fram till att om

frågan

toxikologisk informationsservice var av sådan vikt och att

omfattning

den borde bli föremål för en särskild Efter en skrivelse

utredning.

härom till vilken

jordbruksdepartementet, remissbehandlades,

beslöt sedermera i

regeringen maj 1979 att lägga ett uppdrag på

nämnden att utreda vissa frågor rörande informations-

toxikologisk

service. Resultatet av redovisas i 7 i

utredningen kapitel föreliggande

rapport.

1.3¶Författningsenliga uppdrag

Miljödatanämnden har även ett uppdrag som finns i angivet

förordningen (SFS 1975:346) om miljöfarligt avfall. Under rubriken

Uppgiftsskyldighet, 8 §, stadgas följande:

Den som yrkesmässigt utövar verksamhet där miljöfarligt avfall uppkommer är skyldig att årligen lämna uppgift om avfallets art, sammansättning, mängd

Miljédalaniimrzderrs uppdrag 17

och hantering. Sådan uppgiftsskyldighet gäller även när slutligt omhändertagande av miljöfarligt avfall skeri anslutning till den anläggning där avfallet uppkommer.

Uppgift enligt första stycket lämnas till hälsovårdsnämnden på blankett enligt formulär som fastställes av statens naturvårdsverk efter samråd med miljödatanämnden (kursiverat här). Hälsovårdsnämnden skall sända kopia av inkommen uppgift till naturvårdsverket.

Information om miljöfarligt avfall hade redan av MKU nämnts som

en betydelsefull del i MI.

1.4¶Andra

löpande uppdrag

Sedan mars 1976 är miljödatanämnden Sveriges ”National Focal Point” i FNs för miljöinformation

internationella_ referenssystem

”INFOterra” (tidigare IRS, International Referral System for Sources of Environmental Information) beslut

genom i jordbruksdepartementet. Det svenska stödet till INFOterra hade dessförinnan formen av en försöksverksamhet vid miljödatanämnden under budgetåret 1975/76 i vilken även statens naturvårdsverk medverkade. INFOterra leds av FNs särskilda UNEP (United

miljöprogram

Nations Environment Programme).

Inom ramen för UNEP drivs även en informationsservice om kemiska ämnen under benämningen “International Register of Potentially Toxic Chemicals (IRPTC). Som svar på en skrivelse från IRPTC meddelade jordbruksdepartementet i mars 1977 att

miljöda-

tanämnden var beredd att fungera som s k “National

Correspon-

dent” för Sverige till IRPTC. Detta uppdrag bekräftades av IRPTC i juni 1977, från vilken tidpunkt miljödatanämnden således är svenskt nationellt kontaktorgan vad gäller IRPTC.

Såväl INFOterra-verksamheten som IRPTC är delar av UNEPs

miljöövervakningssystem ”Earthwatch”, Jordögat.

18 Miljédatamimnderzs uppdrag sou 19:40:24

VAD ÄR MI?

MI är en förkortning för Miljövårdens Informationssystem.

Uttrycket användes också som rubrik på ett betänkande år

1973 från en statlig utredning, miljökontrollutredningen. Den

föreslog ett mera samlat grepp på miljöinformationen med utnyttjande av datatekniken.

Efter behandling av frågan i riksdagen våren 1974 beslöt statsmakterna i princip att ett informationssystem för miljövården skulle byggas upp i Sverige. Ett särskilt organ, miljödatanämnden, tillsattes för att leda arbetet med utveck-

lingen av MI.

Miljödatanämnden fungerar som en kommitté under jordbruksdepartementet. MI-arbetet kan även innefatta områden som eljest hör till andra departement t ex information inom

arbetsmiljöområdet.

MI skall vara ett hjälpmedel för myndigheter, forskare,

fackorgan, allmänhet m fl i deras miljövårdsarbete.

Delar av MI syftar till att uppgifter som finns eller som kommer fram 0 i

lagstiftningsarbete

0 i forskning

0 i tillsynsverksamhet

på miljöområdet bättre skall kunna utnyttjas.

Att ta fram ny information i stället för att använda den som redan finns är dyrt.

Att inte veta alls kan vara ännu dyrare.

MI innebär att den moderna informations- och kommunika-

tionstekniken skall tillämpas på miljövårdsområdet. Det

betyder också att man i organiserade former på bred front får en samverkan mellan informatik och miljövård. Tanken är att en sådan förening mellan två sins emellan olika kunskaps- och erfarenhetsområden leder till ökad effektivitet i miljövårdsarbetet.

Verksamhets- och 19

arbetsformer

2 verksam-

Miljödatanämndens

hets- och arbetsformer

2.1¶Diskussion och beslut om

ansvarigt

för av MI

organ utvecklingen

MKU behandlar frågan om administrationen av MI i ett särskilt kapitel i betänkandet (SOU 1973:36) ”Miljövårdens informationssystem (MI)”. Bl a diskuteras val av huvudman för MI. MKUs överväganden ledde fram till förslaget att under en försöksverksamhet ett särskilt, fristående organ kallat miljödatanämnden skulle bli huvudman för MI. Enligt MKU borde vid slut

försöksperiodens

ställning tas till hur organisationen permanent borde utformas.

Majoriteten av remissinstanserna biträdde eller lämnade utan erinran MKUs förslag att en fristående skulle bli

miljödatanämnd ansvarig för utvecklingen av MI.

I prop 1974:46 föreslogs att en miljödatanämnd skulle tillsättas med uppgift att ansvara för utvecklingen av MI. Föredraganden delade

också MKUs uppfattning att det slutliga ställningstagandet till

administrationen av MI borde anstå tills vidare. I propositionen anförs vidare om det för utvecklingsarbetet ansvariga organet:

I miljödatanämnden bör ingå företrädare för de olika intressen som berörs i samband med utvecklingen av MI. Inte minst viktigt är att, förutom statliga myndigheter, kommunerna och forskningen, också arbetsmarknadens organ blir representerade i nämnden.

Det ankommer på Kungl. Majzt att bestämma om miljödatanämndens sammansättning och arbetsformer.

Jag vill understryka att erfarenheterna av utvecklingsarbetet får utvisa hur de framtida organisatoriska formerna för MI bör gestaltas. De organisatoriska frågorna bör därför följas kontinuerligt i syfte att uppnå en funktionell och rationell utveckling av MI.

Fr o m miljödatanämndens tillkomst budgetåret 1974/75 har medel för nämndens verksamhet anvisats från jordbruksdepartementets

kommittéanslag. Vad gäller verksamhetens finansiering fungerar

20 Verksamhets- och arbetsformer

således miljödatanämnden som en kommitté. Utöver det förhållandet att verksamhetens art delvis är annorlunda skiljer sig nämnden emellertid i vissa formella avseenden från sedvanliga kommittéer. Nämnden skall sålunda årligen inge anslagsframställning till rege-

Vissa föreskrifter har vidare meddelats av regeringen bl a om

ringen.

när nämnden är beslutsför och om ansvar vid beslut i ärenden. Hos nämnden skall även finnas ett kansli som förestås av*en kanslichef

2.2¶Arbetsformer m m

Huvuddelen av miljödatanämndens arbete bedrivs i projektform.

Genom sina beslut drar nämnden upp de allmänna riktlinjerna för verksamheten i för det dagliga arbetet ligger

projekten. Ledningen

i nämndens kansli eller hos externa uppdragstagare. Till sin

antingen hjälp kan respektive projektledning ha en eller flera referensgrupper

med företrädare för de intressenter som kan vara aktuella i ett visst projekt. För speciella faser av arbetet, exempelvis för utvärdering av en aktivitet, har ibland särskilda grupper tillkallats. Det bör tilläggas att vissa projekt som direkt rört en eller flera intressenter/

myndigheter inneburit att personal därifrån aktivt deltagit i själva

försöksverksamheten.

Två myndigheter, Statskontoret och statistiska centralbyrån, har

enligt särskilda direktiv från regeringen bistått miljödatanämnden i

verksamheten med utvecklingen av MI. Vissa av projekten har också varit förlagda till Statskontoret eller statistiska centralbyrån efter formella uppdrag från nämnden. Några projekt har bedrivits på konsultbasis vid andra externa organ. Även i interna projekt anlitas ibland konsulthjälp utifrån. Detta gäller tex beträffande ADBtekniska frågor.

Seminarier/konferenser är en annan arbetsform som kan förekomma såväl inom som vid sidan av det egentliga projektarbetet. Syftet kan vara att få fram synpunkter och förslag till ändringar i samband med utvärdering av något projekt eller att få underlag för en bedömning huruvida någon viss delaktivitet bör startas inom ramen för MI.

Förutom arbete i projektform avger miljödatanämnden remissytttanden till regeringen i enlighet med ålägganden i det enskilda fallet. Vid nämnden handläggs vidare ett relativt stort antal förfråganingar utifrån samt yttranden till andra myndigheter. Nämnden deltar även, framför allt via kanslipersonalen, i arbetsgrupper, mera permanenta

råd el dyl hos andra myndigheter i frågor som rör miljöinformation.

SOU 1980224 Verksamhers- och arbetsformer 21

Slutligen deltar nämnden i nordiskt och annat internationellt samarbete enligt beslut som regeringen successivt fattar om detta.

HUR ARBETAR MILJÖDATANÄMNDEN?

Miljödatanämnden som leder utvecklingen av MI, skall inte utöva någon miljökontroll eller besluta om miljövårdsåtgärder och inte heller forska på miljöområdet eller själv gå ut och mäta i miljön och samla in en massa primärdata. Det är andras uppgift. Men miljödatanämnden skall ta initiativ till förbättrade rutiner för hantering av den miljöinformation som kontinuerligt kommer fram i andras verksamhet så att informationen kan överblickas, kan återfinnas lätt och vid behov bearbetas, i förekommande fall tillsammans med annan information. Även information från utlandet är

viktig

men här är det svårare att påverka

hanteringsrutinerna.

Överenskommelser om informationsutbyte eller ekonomiska avtal är två vägar att gå för att öka möjligheten att i Sverige nå sådan information.

MI-verksamheten bedrivs idag som ett antal och

utrednings-

utvecklingsprojekt. Dessa utvärderas undan för undan och man får sedan ta ställning till om en viss delaktivitet skall fortsättas mera permanent och vem som i så fall skall svara för den.

Regering och riksdag sade redan för mer än fem år sedan att ett MI behövs. Det är nu miljödatanämndens sak att komma med detaljförslagen om MI och hur det bör organiseras. Detta gör nämnden i och med denna till

rapport regeringen.

Verksamheten fortsätter därefter i nuvarande former ett tag till medan man väntar på beslut om framtiden.

av milj(3daram‘imndens 23

Genomförande uppdrag

3 Genomförande av

uppdragen

3.1 och från

Tidigare rapporter förslag

beträffande MI-

miljödatanämnden

aktiviteter

3.1.1 Program för av

övervakning miljökvalitet

(PMK)

Som framgick i avnitt 1.2 i prop 1974:46 att

föreslogs miljödata-

nämnden skulle svara för det fortsatta och utrednings- utvecklingsarbetet beträffande insamling av basdata för att de

följa långsiktiga förändringarna i miljön. Regeringen uppdrog åt miljödatanämnden

att svara för detta utredningsarbete som ett led i av MI.

utvecklingen

Nämnden bedrev arbetet under rubriken MI-33, rörande

Utredning

samordning av s k basdataundersökningar avseende luft och nederbörd, ytvatten, grundvatten samt mark och vegetation.

Resultatet av nämndens redovisades 1976-08-27 till

utredningsarbete regeringen i rapporten ”Program för övervakning av miljökvalitet”.

Nämnden påpekade att arbetet hade inriktats på förhållandena i den

yttre miljön och förutsatte att erforderligt kompletterande utred-

ningsarbete kunde tas upp i ett senare sammanhang. Rapporten

utgjorde grunden för en proposition till riksdagen hösten 1977. Rapportens förslag i huvuddrag återges kort i det följande.

Enligt miljödatanämndens uppfattning borde syftet med en övervak-

ning av miljökvaliteten på sikt vara att undersöka och redovisa tillstånd och förändringar i miljön samt bidra till att belysa inverkan på människan och miljön. De källor till information om miljökvalitet som fanns i landet tillgodosåg endast i viss utsträckning behovet av

information om långsiktiga förändringar i miljön. Nämnden föreslog

därför - med från bl a

utgångspunkt miljökontrollutredningens

om basdatanät - ett för av

(MKU) förslag program övervakning mil jökvalitet (PMK). Programmet var avsett att övervaka långsiktiga

förändringar i miljön, belysa hur luft, vatten och mark samt

påverkas

24 Genomförande av miljödatanämndeirs uppdrag

bidra till att hur olika föroreningar transporteras inom och

klarlägga

mellan luft-, land- och vattenmiljöerna. Förslagen var begränsade till den yttre miljön, dvs förhållanden i luft, vatten och mark.

PMK föreslogs omfatta tre delprogram, nämligen ett fast undersökningsprogram, ett för särskilda undersökningar samt ett

delprogram delprogram för utvärdering och inrapportering. Därtill kom behovet

av planering och koordinering av den samlade verksamheten.

Det fasta undersökningsprogrammet föreslogs genomföras med

av och undersökningar vid mätstationer och

hjälp provtagningar

inom observationsytor lokaliserade över hela landet.

Miljödatanämnden föreslog vidare att statens naturvårdsverk skulle få ledningsansvaret för PMK. Undersökningarna inom ramen för det fasta undersökningsprogrammet borde enligt nämnden fortsättningsvis finansieras direkta anslag. Ansvaret för det praktiska

genom

av detta föreslogs bli fördelat mellan

genomförandet delprogram

naturvårdsverket, undersökning och Sveriges

Sveriges geologiska meteorologiska och hydrologiska institut. Miljödatanämnden avsåg

att bidra till PMKs uppbyggnad bl a genom att utveckla rutiner för datarapportering och medverka i planeringen av statistiska bearbetningar som skulle utföras.

För att säkerställa ett allsidigt inflytande över PMK föreslog nämnden att en samrådsgrupp för frågor rörande PMK skulle knytas till naturvårdsverket. I denna grupp borde ingå representanter för

och de myndigheter som medverkar i PMK samt

miljödatanämnden vetenskaplig expertis.

Ett färdigutbyggt PMK konstnadsberäknades till 7,5 milj kr per år.

Praktiskt taget samtliga remissinstanser instämde i miljödatanämndens bedömning att ett samlat program för övervakning av miljökvalitet borde startas. Instanserna tillstyrkte vidare allmänt vad nämnden föreslagit i fråga om verksamhetens uppläggning och inriktning. I flera t ex från naturvårdsverket, Sveriges Industriförbund

yttranden,

och TCO, betonades det angelägna i att programmet kunde sättas igång snarast.

I propositionen (1977/78:7) om program för övervakning av miljökvalitet ansåg föredragande statsråd att en undersökningsverksam-

het i huvudsak i enlighet med det av miljödatanämndengframlagda

borde komma till stånd. Föredraganden biträdde också i

förslaget

stort nämndens förslag till inriktning och utformning av programmet.

Genomförande miljödarcuzämndcns*

Inom ramen för PMK skall enligt propositionens förslag således

kontinuerliga och undersökningar genomföras vid provtagningar

mätstationer och inom observationsytor över hela landet. Undersökningarna skall belysa hur olika föroreningar transporteras i luft, mark och vatten samt hur föroreningarna påverkar miljön. Undersökningarna avses redovisas på ett sådant sätt att det blir möjligt att följa förändringar i miljön. delade även

långsiktiga Föredraganden

mil uppfattning att naturvårdsverket borde svara för

jödatanämndens

ledningen av verksamheten. Beträffande tidpunkten för start av verksamheten borde för den fortsatta planeringen

utgångspunkten

vara att av programmet skulle börja under budgetåret

uppbyggnaden

1978/79 med ett visst förberedelsearbete under budgetåret 1977/78.

hade här föreslagit en något tidigare start. Miljödatanämnden

senare principförslaget till PMK i enlighet med Riksdagen godkände vad som föreslagits i propositionen.

Fr 0 m 1978-07-01 har således naturvårdsverket ansvaret för uppbyggnaden och driften av PMK.

inleddes under våren 1978 och har fortsatt med

Programarbetet

av för media. Sålunda

utveckling övervakningsprogram respektive

har program färdigställts för luft och marin miljö. Ett miljögiftspromedan för övervakning av mark gram har också utarbetats, program och sötvatten under våren l98(). liksom ett program för

färdigställs

av Därmed har samtliga mediaprogram som övervakning fåglar. till för etableringen av PMK färdigställts. l programar-

ligger grund

betet har från naturvårdsverket, andra myndigheter samt

expertis

universiteten engagerats. Samråd sker också med länsstyrelserna.

Naturvårdsverket inrättade 1978 ett samrådsorgan för programmet av I -

för övervakning miljökvalitet. samrådsorganet programrådet

för PMK - finns för Sveriges meteorologiska och representanter

hydrologiska institut (SMHI), Sveriges geologiska undersökning

statistiska centralbyrån (SCB), naturhisto-

(SGU), fiskeristyrelsen,

riska riksmuseet och miljödatanämnden samt företrädare för naturvårdsverkets forskningsnämnds vetenskapliga kommittéer för luftvård, marin miljö, mark och grundvatten samt sötvatten.

Under 1978/79 inrättades ett programsekretariat för att

budgetåret handha koordinering, utvärdering och rapportering. planering,

Under 1979/80 har insatser krävts för vidareutveckling av

betydande

ett program för övervakning av markmiljön. En fortsatt anpassning har skett av de marina utsjöprogrammen i syfte att få fram bilaterala

26 Genomförande av

milj0daraIziimndens uppdrag

övervakningsprogram för Bottenviken och Västerhavet. Ett finskt/ svenskt program för Bottenviken har efter vilket de båda

färdigställts

länderna driver ett gemensamt Detta har program. program inrapporterats till Helsingforskonventionen (konventionen om skydd för Östersjöns marina miljö). För Västerhavet har en successiv anpassning skett och ett gemensamt med Danmark bedöms vara program möjligt att genomföra 1980/81.

En om inom

utredning vattenkvalitetsövervakning jordbruksområ-

den visar på möjligheten att en sådan

integrera övervakning med den samordnade recipientkontrollen av (övervakning föroreningssitua-

tionen runt Under våren

miljöstörande anläggningar). 1980 avslutas

utarbetandet av ett program för av sötvatten.

övervakning Detta

program kommer genom samråd med

länsstyrelserna att samordnas

med dessas liksom med

övervakningsverksamhet vattenövervakning-

en inom ramen för

kalkningsprogrammet.

Under 1980 av statistik-

fullföljs utformningen och ADB-rutiner för

att tillgodose PMKs behov. En första från PMK rapport utarbetas med planerad hösten 1980.

publicering

3.1.2¶Information från

tillsynsverksamheten enligt

miljöskyddslagen (projektet Ml-01)

Den tillsyns- och kontrollverksamhet som föranleds av

miljöskydds-

lagen (SFS 1969:387) beträffande s k miljöfarlig verksamhet genererar ett stort antal i form av mätresultat och liknande

uppgifter enligt särskilda kontrollprogram samt uppgifteri beslutsprocessen. För att

underlätta i första hand

länsstyrelsernas egen datahantering och

tillsynsverksamhet har utvecklats särskilda rutiner i ett

ADB-system

under MI-01.

projektbeteckningen

Riktlinjerna för projektet drogs upp redan av MKU i dess utred-

ningsarbete rörande MI. Under 1972/73 utarbetade

budgetåret

Statskontoret på uppdrag av MKU ett över

systemförslag hur data

från fastställda

mätningar enligt kontrollprogram från tillsynen enligt

miljöskyddslagen kunde registreras med av ADB. Hösten 1973

hjälp

beslöt MKU om en försöksverksamhet med Statskontoret som projektansvarigt organ. Det formella ansvaret för MI-Ol överfördes senare till miljödatanämnden i och med att nämnden inrättades.

Försöksverksamheten utvärderades förgenom miljödatanämndens sorg i mitten av 1976. Vid denna tid

tillämpades MI-Ol vid tre länsstyrelser. Miljödatanämnden föreslog regeringen i augusti 1976

Genomförande

att MI-Ol-rutinerna efter modifiering borde införas vid samtliga

länsstyrelser inom en fyraårsperiod.

Förslaget remissbehandlades genom jordbruksdepartementets för- Nämndens bedömning att ADB-rutiner på sikt behövs i sorg. tillsynsarbetet godtogs i allmänhet av remissinstanserna. Däremot ställde flertalet länsstyrelser tveksamma till att MI-01-systemet

sig

införs i hela landet i den takt nämnden hade föreslagit. Länsstyrelserna underströk vidare i allmänhet behovet av personalförstärkningar i samband med omläggning av rutinerna till ADB.

Våren 1977 fattade statsmakterna ett i frågan om

principbeslut

systemet Ml-Ol. I budgetpropositionen 1977 ansåg föredragande statsrådet (jordbruksdepartementet) sålunda att ett ADB-system på sikt borde kunna bli ett verksamt hjälpmedel i tillsynsarbetet enligt Rutinerna borde dock införas successivt i den takt

miljöskyddslagen. som ansåg det behövligt. Fr o m respektive länsstyrelse själv

1978/79 borde frågan om införande av MI-Ol-rutinerna i

budgetåret prövas i samband med den årliga budgetbehandlingen tillsynsarbetet

med i från länsstyrelserna. Riksdagen beslutade

utgångspunkt förslag enligt propositionens förslag.

Under 1977/78 tre länsstyrelser införa

budgetåret började ytterligare

MI-01-rutiner.

Den förutsätta av MI-Ol-rutinerna bedömdes enligt

modifieringen

Statskontoret vara i och med budgetåret 1978/79. I

genomförd

med sina 1977) redovisade synpunkter till

enlighet tidigare (juni

i denna i rapporten ”Fortsatt verksamhet med

regeringen fråga, miljövärdens informationssystem (MI)”, föreslog miljödatanämn-

den i för 1979/80 att ansvaret för

anslagsframställning budgetåret

verksamheten skulle från nämnden och istället övergå till flyttas statens naturvårdsverk. Motsvarande förslag fördes samtidigt fram i

naturvårdsverkets anslagsframställning.

I 1979 räknade föredragande statsrådet (jord-

budgetpropositionen

med att kostnaderna för MI-Ol fr o m budget-

bruksdepartementet)

året 1979/80 skulle bestridas i från anslaget Statens naturvårdsverk, från miljödatanämnden och naturvårdsverenlighet med förslagen

ket. Riksdagen beslutade enligt propositionens förslag.

Utan att särskilt budgetpropositionen har

anslagsfrågan tagits upp i

under året 1979/80 två länsstyrelser beslutat börja

ytterligare

använda MI-Ol-rutiner. är läget f n att uppgifter om

Härigenom

beslut jämte löpande uppgifter, mätdata

enligt miljöskyddslagen

28 Genomförande av miljödaranämndens SOU l98(l:24

uppdrag

m m i sex län täcks av MI-Ol och dess ADB-del medan två

fullständigt

län förbereder successiv härtill.

övergång

Systemet hjälper länsstyrelserna att maskinellt bevaka vissa villkor, förelägganden m m. MKU räknade med att det MI-Olgenom verksamheten med tiden skulle kunna en

byggas upp fullständig

registrering av de anläggningar i landet där verksamhet

miljöfarlig

bedrivs. Härigenom skulle också erhållas för en effektivare

underlag styrning av den miljöfarliga verksamheten.

För den centrala och statens natur-

tillsyns- kontrollmyndigheten,

vårdsverk, blir nyttan av MI-Ol som för m m

underlag planering

beroende av systemets täckningsgrad vad gäller antalet län och den turordning i vilken länen kan ansluta till Det kan sig systemet. konstateras att den av miljödatanämnden

ursprungligen föreslagna

tidsplanen, innebärande att samtliga län MI-Ol fullt ut

tillämpar

fr 0 m sista halvåret 1980, inte tillnärmelsevis kommer att hålla.

3.1.3 Rapporten Fortsatt verksamhet med miljö-

vårdens informationssystem (MI), m m

Regeringen hade genom beslut 1976-06-03 föreskrivit att miljödatanämnden före 1977-09-01 till skulle redovisa resultatet av

regeringen

sitt utvecklingsarbete och avge till den framtida

förslag utformningen

och organisationen av miljövårdens

informationssystem.

Miljödatanämnden överlämnade 1977-06-29 rapporten ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens

informationssystem (MI)” till rege-

ringen. I rapporten redovisades gjorda erfarenheter och lämnades förslag om innehåll i den fortsatta verksamheten med MI, inklusive en indelning i två program benämnda av ADB”

”Samordning respektive ”Informationsservice på miljöområdet”. Miljödatanämn-

den föreslog även att nämnden själv tills vidare borde leda det fortsatta med MI.

utvecklingsarbetet

Rapporten remissbehandlades genom jordbruksdepartementets för-

sorg. I bilaga 2 ges en sammanfattning av viktigare delar i rapporten och av vissa över densamma.

remissyttranden

I en särskild skrivelse, som överlämnades till

regeringen samtidigt

med den här nämnda en

rapporten föreslog miljödatanämnden

utredning avseende toxikologisk informationsservice med

inriktning på miljöfrågor och hälsoaspekter. Som redan (avsnitt framgått 1.2)

lade regeringen sedermera detta

utredningsuppdrag på miljödata-

nämnden.

Genomförande milj0(laramimndens

3.1.4¶Miljöstatistisk årsbok (projektet MI-44)

I prop 1974246 slogs fast att en löpande statistikproduktion på

miljövårdsområdet är ett betydelsefullt hjälpmedel för att följa

miljöförhållandena. Det bedömdes därför angeläget att statistiken skulle presenteras officiellt i likhet med annan för samhället viktig statistik. En miljöstatistisk årsbok borde därför utges. Det praktiska arbetet med utgivningen borde handhas av statistiska centralbyran.

Efter inrättandet av miljödatanämnden har arbetet med miljöstatistisk årsbok bedrivits i projektform, varvid statistiska centralbyrån haft nämndens uppdrag att utarbeta en sådan publikation. En

av Miljöstatistisk årsbok förelåg i slutet av 1975 och

provutgåva

remissbehandlades av Nämnden beslöt därefter i

miljödatanämnden.

1976 att den miljöstatistiska årsboken skulle publiceras i två

april

delar, en del med information om den yttre miljön (naturmiljön) och en del med information om arbetsmiljön. Naturmiljödelen av den

årsboken har numera hunnit utkomma i två utgåvor.

miljöstatistiska

1977 och 1979. Arbetsmiljödelen har utkommit i en provutgåva med årtalet 1978 vilken remissbehandlats av miljödatanämnden.

Frågan om ansvaret för den fortsatta publiceringen av miljöstatistisk

årsbok behandlades första gången av mil jödatanämnden i juni 1977. I den nyss nämnda rapporten ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)” (jfr avsnitt 3.1.3) anförde nämnden bl a:

Ansvaret för publicering av miljöstatistisk årsbok för den yttre miljön bör överföras på statistiska centralbyrån fr o m 1978/79 och på samma sätt bör förfaras med miljöstatistisk årsbok för arbetsmiljön fr o m 1979/80.

Motsvarande förslag fördes också fram i respektive anslagsframställning från nämnden och statistiska centralbyrån för budgetåret 1978/79. Frågan togs emellertid inte upp i budgetpropositionen 1978.

I anledning härav beslöt miljödatanämnden våren 1978 att till regeringen avrapportera det dittillsvarande arbetet med miljöstatistisk årsbok. I en skrivelse 1978-04-14 med överlämnande av publikationen årsbok — aktualiserade

Miljöstatistisk naturmiljön 1977,

nämnden samtidigt sitt tidigare förslag att statistiska centralbyrån

fortsättningsvis skulle få ansvaret för publicering av miljöstatistisk

årsbok. Detta föreslogs lämpligen böra ske fro m budgetåret

1979/80. Miljödatanämndens skrivelse remissbehandlades genom

jordbruksdepartementets försorg.

30 Genomförande av mi/jödzzrrzzzänzndens uppdrag

I 1979 års anförde statsrådet

budgetproposition föredragande (jordbruksdepartementet) följande rörande miljöstatistisk årsbok:

Miljödatanämnden har föreslagit att ansvaret för utgivningen av Miljöstatistisk årsbok nu helt läggs på statistiska centralbyrån och att de kostnader för verksamheten som fn täcks av förevarande anslag i fortsêittningen skall bestridas från anslaget Statistiska centralbyrån: Statistik. register och prognoser. Jag har emellertid vid min zinslagsberiikning utgått från att den av nämnden föreslagna överföringen inte nu genomförs.

Riksdagen godtog detta och projektet ligger således tills vidare formellt kvar hos miljödatanämnden och berörs vidare under avsnitt 3.3.2. Se även kapitel 5.

3.1.5¶Information om livsmedel MI-07)

(projektet

Som ett led i arbetet med att i

bygga upp MI har miljödatanämnden

samarbete med statskontoret och statens livsmedelsverk sedan budgetåret 1974/75 bedrivit arbete i projektet MI-O7, “Information om livsmedel”. Syftet med projektet är att med hjälp av ADB-rutiner förbättra informationen om livsmedel samt att underlätta livsmedelsverkets kontrollverksamhet. Den dominerande delaktiviteten inom projektet har varit att utveckla ADB-rutiner för av

registrering

analysresultat från den offentliga livsmedelskontrollen. En försöksverksamhet med ADB för lagring och bearbetning av sådana analysresultat pågår under medverkan från ett antal hälsovårds-

nämnder och undersökningslaboratorier.

Enligt mil jödatanämndens beslut utvärderades försöksverksamheten av en särskild grupp under budgetåret 1978/79. förordade

Gruppen

starkt att försöksverksamheten skulle få fortsätta tills vidare, trots att vissa osäkerhetsfaktorer gjorde det svårt att ange vid vilken

tidpunkt

ett beslut borde fattas om ett eventuellt införande av MI-07systemet.

I en särskild skrivelse 1979-04-20 till

regeringen avrapporterade miljödatanämnden den dittillsvarande verksamheten i och

projektet åberopade bl a utvärderingsgruppens rapport. Nämnden det ansåg

också viktigt att verksamheten med MI-07 kunde även om

fortgå,

slutligt ställningstagande till denna kunde dröja något. Miljödatanämnden föreslog emellertid i med livsmedelsverkets

enlighet egna

önskemål att verket borde överta ansvaret för en fortsatt försöksverksamhet fr o m budgetåret 1980/81.

Miljödatanämndens skrivelse har remissbehandlats genom

jordbruksdepartementets försorg.

Genomföra/Nie av nziljöduruzzärmz(lens uppdmg 31

Regeringen hari 1980 års budgetproposition (bilaga 13) ansett att den föreslagna överföringen av verksamheten från miljödatanämnden så att kostnaderna bestrids från anslaget Statens livsmedelsverk inte nu bör genomföras. Istället överensstämmer medelstilldelningen till miljödatanämnden med nämndens framställning enligt det kostnadsalternativ som innefattade medel för driftskostnader i projektet MI-07 vid oförändrad omfattning av försöket.

Då statsmakterna ännu inte tagit slutlig ställning

till miljödatanämndens förslag ligger ansvaret för verksamheten således kvar hos nämnden och berörs vidare under avsnitt 3.3.2. Se även 4.

kapitel

3.1.6¶Information om

arbetsmiljön (projektet

MI-08)

I samarbete med Statskontoret och har

arbetarskyddsstyrelsen

miljödatanämnden sedan budgetåret 1974/75 bedrivit arbete i projektet MI-08 ”Information om som ett led i

arbetsmiljön”

utvecklingen av MI. Syftet med detta är bl a att förbättra

projekt

informationen om arbetsmiljön och underlätta

arbetarskyddsverkets arbete i samband med tillsynen enligt arbetsmiljölagstiftningen.

Senare har projektet uppdelats i två delprojekt, MI-08:1 och 2.

Delprojektet MI-08:1 ”ADB i tillsynen av arbetsställen” är aktuellt att nämna under avsnitt 3.1. Inom projektet ett försök med

ryms

arbetsställeregistrering, där yrkesinspektionens manuella registre-

ring av företag och arbetsställen samordnas i en ADB-baserad

arbetsställeregistrering för arbetarskyddstillsyn. En annan aktivitet

inom MI-08:1 avser av vissa som

registrering uppgifter belyser arbetsmiljön inom företagen.

Försöket med ADB i tillsynen av arbetsställen genomförs i två

yrkesinspektionsdistrikt. Enligt miljödatanämndens uppdrag utvär-

derades försöket av den särskilda för MI-08

styrgruppen projektet under budgetåret 1978/79. Enligt gruppens hade erfaren-

uppfattning

heterna av försöksverksamheten väl visat av MI-08-

betydelsen

modellen i arbetarskyddet då det gäller delen

arbetsställeregister.

Gruppen ansåg det vara mycket viktigt att verksamheten kunde få fortsätta och att den kunde utvecklas vidare. delaktiviteter

Övriga

inom MI-08:1 borde enligt gruppen närmare utvärderas vid ett senare tillfälle.

I en särskild skrivelse 1979-04-20 till

regeringen avrapporterade miljödatanämnden den dittillsvarande verksamheten i

delprojektet

MI-08:1 och åberopade bla styrgruppens

utvärderingsrapport.

Statskontoret hade i sin slutrapportering av försöket till miljödatanämnden föreslagit att nämnden skulle låta utföra fortsatt utredning om alternativa systemstrukturer för ADB av arbetsställeinformation inom ramen för den av arbetarskyddsstyrelsen och Statskontoret i samråd under 1979 bedrivna översynen av arbetarskyddsverkets ADB-rutiner. Miljödatanämnden delade denna synpunkt i skrivelsen till regeringen och ansåg att det efter denna utredning borde bli möjligt att ta ställning till frågan huruvida ADB i arbetsställeregistreringen enligt MI-O8-modellen borde införas i hela landet.

Miljödatanämnden ansåg det också vara viktigt att verksamheten med MI-08:1 kunde fortgå, även om slutligt ställningstagande till denna kunde dröja något. Nämnden föreslog emellertid att arbetarskyddsstyrelsen borde överta ansvaret för den aktuella verksamhe-

ten, dvs arbetsställeregistreringen, fr 0 m budgetåret 1980/81. Arbe-

tarskyddsstyrelsen har även begärt medel för denna verksamhet i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81.

Miljödatanämndens skrivelse har remissbehandlats genom jord-

bruksdepartementets försorg.

Regeringen har i 1980 års budgetproposition (bilaga 13) ansett att den föreslagna överföringen av verksamheten från miljödatanämnden så

att kostnaderna bestrids från anslaget Arbetarskyddsstyrelsen inte nu bör genomföras. Istället överensstämmer medelstilldelningen till

mil jödatanâmnden med nämndens framställning enligt det kostnads-

alternativ som innefattade medel för driftskostnader beträffande

arbetsställeregistreringen i projektet MI-08:1 vid oförändrad omfatt-

ning av försöket.

Då statsmakterna ännu inte tagit slutlig ställning till miljödatanämn-

dens förslag ligger ansvaret för verksamheten i detta delprojekt kvar hos nämnden och berörs vidare under avsnitt 3.3.2. Se även kapitel 4.

3.2¶Föreliggande rapport

I bilaga 13 till budgetpropositionen 1978 berörs miljödatanämndens

rapport till regeringen ”Fortsatt verksamhet med Miljövårdens informationssystem (MI)”. I rapporten hade miljödatanämnden bl a föreslagit att nämnden budgetåret 1979/80 skulle återkomma med närmare förslag om framtida organisation för verksamheten inom MI.

Genomförande av miljödataniimrzderzs uppdrag 33

Föredragande statsråd anförde i propositionen:

För egen del vill jag framhålla att jag anser det angeläget att ställningstagande så snart som möjligt kan ske när det gäller frågan om MI. Det fortsatta utvecklingsarbetet bör bedrivas med sikte på en samlad redovisning till regeringen före utgången av år 1979. Därvid bör förslag lämnas om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten.

Genom beslut 1978-06-15 meddelade regeringen föreskrifter för budgetåret 1978/79 rörande utvecklingen av MI. Genom samma beslut gavs även följande till miljödatanämnden:

uppdrag

Regeringen uppdrar åt miljödatanämnden att till regeringen inkomma med en samlad redovisning av verksamheten inom miljövårdens informationssystem. Därvid skall förslag lämnas om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten. Vid utarbetande av förslag om den framtida verksamheten inom miljövårdens informationssystem skall nämnden samråda med naturresurs- och miljökommittén (Jo 1978:01). Arbetet bör bedrivas med sikte på en samlad redovisning före utgången av år 1979.

Med anledning av regeringens uppdrag har miljödatanämnden

sålunda utarbetat föreliggande rapport som är en samlad redovisning av verksamheten inom MI inklusive förslag om den fortsatta verksamheten.

Nämnden utgår från att rapporten hinner behandlas av

regeringen

tidigast i samband med arbetet med 1981

budgetpropositionen

avseende budgetåret 1981/82. De nya förslag rörande inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten med MI som nämnden lämnar i rapporten kan således inte förväntas medföra

några förändringar i nuvarande organisation och ansvar för MI-

arbetet förrän tidigast fr o m 1981-07-01.

3.3¶Projektverksamheten

3.3.1¶Organisation av arbetet, prioriteringar m m

Som framgått av avsnitt 2.2 bedrivs huvuddelen av miljödatanämndens arbete i projektform. Indelningen av verksamheten i projekt föreslogs redan av MKU. Flera av de enskilda projekten hade likaså

föreslagits av MKU som också under sitt utredningsarbete påbörjat

en utveckling av vissa projekt vilken därefter fortsatts av miljödatanämnden.

MKU föreslog vidare att av praktiska skäl projekten skulle numreras varvid beteckningen MI samt två siffror skulle användas. Denna numrering har

34 Genomförande av miljödatarzämrzcierzs SOU |‘)8():24

uppdrag

bibehållits under miljödatanämndens Siffrorna i intervalutvecklingsarbete. let 01-19 har använts för att beteckna projekt rörande behandling av s k systematiserad information. Siffrorna i intervallet 20-29 har reserverats för projekt rörande behandling av information om dokumentation, medan siffrorna i intervallet 30-39 använts för att beteckna förstudier, problemorienterade utredningar och utredningar av övergripande karaktär. Siffrorna i intervallet 40-49 avser statistikprojekt. Siffran 50 kan betecknas som övrigt. När delaktiviteter uppkommit i anslutning till ett ursprungligt projektarbete och blivit delprojekt har en tilläggsnumrering införts, MI-X21, MI-X:2 osv. Vissa delaktiviteter kvarstår under ursprunglig rubrik utan att betecknas som delprojekt. Den ursprungliga intentionen med sifferbeteckningarna uppfylls numera inte helt efter det att ett antal delprojekt och delaktiviteter tillkommit.

Fr o m budgetåret 1977/78 har haft sin verksam-

miljödatanämnden

het indelad i två program med viss

underindelning (se vidare bilaga 2). Programindelningen samt de projekt och som varit delprojekt

aktuella i verksamheten under de senaste tre av

budgetåren framgår

tablån på sid 35.

Utöver de projekt som redovisas i tablån tillkommer den speciella utredningen om toxikologisk informationsservice. vilken arbetsmassigt också kan sägas ha haft karaktär av projekt.

Tyngdpunkten i miljödatanämndens verksamhet har från

början legat på projekt eller aktiviteter som avses under programrubriken ”Samordning av ADB”, som en omedelbar av en rad av

uppföljning

MKUs förslag. En viss förskjutning har därefter skett mot aktiviteter av typ Informationsservice på miljöområdet, dvs inom det andra programmet. Några av de sistnämnda, t ex projekten MI-20. Ml-l0 och MI-44 (se tablån), har dock funnits med i bilden redan från början i miljödatanämndens verksamhet som förslag från MKU. Andra aktiviteter har tillkommit initiativ från nämnden, ofta efter

på

omfattande kontakter med och ibland efter idéer från andra. som kan vara framtida avnämare av en sådan informationsservice. Utrymmet för nya initiativ har givetvis varit begränsat av att kraven resurser

på

för verksamheten måst vara rimliga. I sina har

prioriteringar

miljödatanämnden också bl a konsekvent eftersträvat en praktisk arbetsfördelning i förhållande till kommittéer, eller

myndigheter

andra organisationer utan att formella av eller

några uppdelningar inskränkningar i begreppet miljövårdens informationssystem därför gjorts. Detta gäller exempelvis vissa projekt eller annat utrednings-

arbete av betydelse för miljödatanämnden, vilka bedrivs nordisk

på

bas respektive inom naturresurs- och miljökommittén (Jo 1978:01) och inom utredningen om lantmäteriets att tillhandahålla

uppgifter

information om landskapet (Bo 1978:08). Ett annat exempel är informationen om olika energiformers hålso- och miljörisker,

något

SOU 1980224 Genomförande av miljddaraniimndens uppdrug LN Ut

Projekt hos miljödatanämnden 1977/78-1979/80

Beteckning PROGRAM/DeIpogrzun/projektlweniinming

1 SAMORDNING AV ADB 1.1 Regler för informationsbchzindling Ml-(l6:3 Dokumentation över ADB på miljöontrådet 1.2 Tekniskt bistånd MI-()l:l Information från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen Ml-()l:2 Systemutredning rörande samordnade uttag av information ur

MI och SMHls maskinella register MHN): l Produktregister m m MI-()7 Information om livsmedel MI~()8:l ADB i tillsynen av arbetsställen MI-08:2 ADB av information om arbetstagares hälsa 2 INFORMATIONSSERVICE PÅ MILJÖOMRÅDET 2.1 Förmedling av information MI-06:5 Förmedling av utländska informationstjiinster MI-09 Samordning av informationsbehandling vid akuta förgiftnings-

fall Ml-21:1 Registrering av material i myndigheters akter Ml-22 Försöksverksamhet med stödinsatser till det internationella

referenssystemet för miljöinformation (lNFOterra) Ml-23 Biblioteks- och dokumentationsservicc på miljöområdet 2.2 Redovisning av information (MI-06:4 Försök med registrering av kemiska iimncns biologiska effek-

ter) MI-IO Modellförsök med ADB av information för att belysa saimbam-

det mellan vissa substanser och teratogena effekter MI-20 Information om forsknings- och Ltndersökningsverksamhet MI-2l:2 Handbok med regler om kemikalier MI-44:1 Miljöstatistisk årsbok. naturmiljön MI-44:2 Miljöstatistisk årsbok. arbetsmiljön MI-50 Publikationer (MI-NYTT) 2.3 Utveckling av ny informaionsservice MI-34 Utredning om mil_iöfaktorer som påverkar människan MI-35 Utredning om publikationer på miljöområdet MI-40 Allmänt utvecklingsarbete på miljöstatistikens område

1 Fr o m budgetåret 1980/81 överförs projektet från program 1 till program 2

36 Genomförande av miljödcmmämndens uppzlrag SOU 1980224

som syns relativt litet i miljödatanämndens eftersom detta

projekt,

speciella sakområde under senare år varit föremål för stora utredningar m m.

Arbetet i de skilda projekten hos bedrivs

miljödatanämnden

antingen som rent utredningsarbete eller som konkret

utvecklings-

och försöksverksamhet, där olika hanteringsrutiner och/eller produkter i form av handböcker el dyl tas fram.

En normal arbetsgång i ett rörande av MI innebär

projekt utveckling ett antal skilda faser: förstudie,

systemutredning, implementering

(dvs genomförande av godkända förslag), försöksdrift och drift. Detta gäller främst inom programmet av ADB” men

”Samordning

kan i tillämpliga delar överföras även andra fas

på projekt. Varje

avslutas med vid ett beslutstillfälle, skall

rapportering då avgörande

träffas huruvida arbetet inom skall drivas vidare.

projektet

Vissa projekt bedrivs under ledning av Statskontoret eller statistiska centralbyrån, medan andra sköts helt av Den

miljödatanämnden.

egna personalens insatser kompletteras vid behov med konsultinsatser under längre eller kortare tid i I som direkt rör

projekten. projekt

verksamheter/rutiner hos myndigheter eller andra organ medverkar personal härifrån (naturvårdsverket, livsmedelsverket, arbetar-

skyddsstyrelsen, vissa yrkesinspektionsdistrikt, meteorolo- Sveriges

giska och hydrologiska institut samt giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset). Projektgrupper kan vara sammansatta av personal från flera deltagande organ. För finns i

projekten regel

informella referensgrupper, där företrädare för skilda intressenter

har möjlighet att under projektarbetets arbetets gång påverka inriktning.

3.3.2¶Projektbeskrivningar m m

I detta avsnitt lämnas en redogörelse för nu aktuella projekt hos

miljödatanämnden. En fullständig översikt över samtliga MI-projekt

ges i bilaga 3 vid denna rapport.

Frågan om planering av miljödatanämndens projekt och den tidsmässiga aspekten på projektverksamheten så som denna fn

bedrivs hos nämnden har tidigare utvecklats av nämnden, i anslagsframställning för budgetåret 1980/81. Däri sägs att miljödatanämnden bl a eftersträvat att planlägga sin projektverksamhet så att den så

långtmöjligt skall ge underlag för principförslag (kursiverat här)

beträffande MI i de hänseenden regeringens uppdrag avser, dvs förslag rörande det framtida MI inklusive förslag om toxikologisk

SOU l98():24 Genomförande av milj()datamirn/1dens uppdrag 37

informationsservice att redovisas i mitten av budgetåret 1979/80. Nämnden anförde vidare följande:

I något fall har det bedömts möjligt att helt avsluta ett projekt i och med hösten 1979i avvaktan på statsmakternas kommande beslut om MI. Flertalet projekt eller delaktiviteter inom projekt är emellertid av sådan art att de rimligen inte kan eller bör avbrytas före ett ställningstagande beträffande sättet att tillgodose miljövårdens informationsbehov. Det kan t ex röra sig om nya lianteringsrutiner för information vilka försöksvis börjat

tillämpas inom vissa arbetsenheter hos de miljövärdande myndigheterna. En del av utvecklingsverksamheten inom programmet Informationsservice på miljöområdet har också från miljödatanämndens sida syftet att kontinuerligt förbättra möjligheterna till rationell åtkomst av information såväl i obearbetad som bearbetad form. Detta sker bl a genom utbildning av myndigheternas personal och genom att handböcker eller andra publikationer med bearbetad miljöinformation successivt tas fram. Vidare kan erinras om att nämndens program Samordning av ADB förutom utveckling av hjålpsystem åt miljövårdsmyndigheterna även syftar till att skapa bättre överblick över och utnyttjande av det stora antalet befintliga ADB-system inom landet med information som kan användas i ett miljövårdsarbete. Här rör det sig om ett föränderligt område som löpande bör följas.

Eftersom såväl miljövårdsområdet som det informationstekniska området förändras och utvecklas snabbt får man utgå från att också miljövårdens informationssystem, dvs MI, är ett föränderligt begrepp. Det finns ingen naturlig tidpunkt vid vilken MI är färdigutvecklat. Miljödatanämnden har emellertid tills vidare planerat sitt arbete så att samtliga aktiviteter, såväl uppföljande som andra, för nämndens del skall vara möjliga att avsluta senast i och med utgången av budgetåret 1980/81. Miljödatanämnden har därvid även utgått från att beslut om det fortsatta MI-arbetet kommer att föreligga i så god tid dessförinnan att avbrotti angelägna verksamheter inte skall behöva uppstå.

I det följande upptas projekten i utan till

nummerordning hänsyn programindelningen. Projektbeskrivningarna är mycket kortfattade.

För en mer detaljerad beskrivning av de skilda hänvisas till

projekten underlagsmaterialet till denna rapport.

MI-01 Information från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddsla-

gen

Fr o m budgetåret 1978/79 har projektet hos varit

miljödatanämnden

indelat i delprojekt, av vilka huvudaktiviteten av statens

övertagits

naturvårdsverk fr o m budgetåret 1979/80 (jfr avsnitt 3.1.2).

Återstående avsnitt är följande.

Genomförande miljödatanätnndens

M1-01:2 rörande samordnade uttag ur MI och

Systemutredning

SMHIs maskinella register MKU underströk i sitt betänkande rörande Ml behovet av meteo-

och oceanografiska data i miljövårdssam-

rologiska, hydrologiska

MKU konstaterade också att den information som manhang.

meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI, insamlar

Sveriges

och dessa områden är omfattande och därför inte

lagrar på mycket

borde inkluderas i MI. Man underströk i stället behovet av rutiner för snabbt och okomplicerat utnyttjande av den relevanta informationen i SMHIs arkiv. MKU föreslog att en närmare undersökning skulle utföras för att utröna dels hur kommunikationen mellan SMHIs datorbaserade och MI i framtiden borde dels

register genomföras.

vilka av information som i första hand blir aktuella. Ett särskilt

uttag

föreslogs med den ovan angivna titeln.

projekt

Under budgetåret 1979/80 genomförs en systemutredning i syfte att

belysa hur information i MI från anläggningar och mätstationer bör samordnas med meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information från hos SMHI. Utredningen utförs av SMHI i nära

register

samarbete med bl a statens naturvårdsverk och med beaktande av den samlade för övervakning av

recipientkontrollen, programmet

samt i delar ADB-systemet för

miljökvalitet (PMK) tillämpliga information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen (MI-

01:1). Utredningen inriktas på hur kommunikationen mellan registren bör ske och skall i förekommande fall innefatta förslag till försöksverksamhet med sådana samlade uttag. I utredningen bear-

betas även frågan om lägesangivningssystem.

Projektet avslutas under budgetåret 1979/80. Utvecklingen av de

rutiner för samlade uttag som kan komma att föreslås i utredningen

bör inrymmas i SMHIs verksamhet. Miljödatanämnhuvudsakligen

den är emellertid beredd att i förekommande fall överväga att inkludera visst utvecklingsarbete i den egna verksamheten även under 1980/81 (som en delaktivitet i projektet MI-06:3, se

budgetåret detta).

MI-06 Information om hälso- och miljöfarliga varor samt läkemedel

Miljökontrollutredningen (MKU) hade föreslagit att i MI skulle

insamlas och information om sådana varor som blivit

registreras

föremål för offentlig kontroll enligt lagstiftning beträffande hälsooch miljöfarliga varor, läkemedel och livsmedel. I projektet MI-06

Genomförande

har man koncentrerat arbetet på de två förstnämnda varugrupperna samt på kemiska ämnen i allmänhet och information rörande dessa. Information om livsmedel har särskilt behandlats under projektbeteckningen MI-07.

Efter en inledande systemutredning utförd av Statskontoret jämte remissbehandling härav uppdrog miljödatanämnden åt Statskontoret att vidareutveckla termer, blanketter och rutiner i syfte att stödja de produktkontrollerande myndigheterna i uppbyggnaden av deras verksamhet. Vidare genomfördes under våren 1975 ett försök med terminalbaserade ADB-rutiner vid Socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Med ledning av bl. a. erfarenheterna härav har socialstyrelsen därefter i egen regi låtit utveckla ett datorbaserat läkemedelsinformationssystem, SWEDIS.

Projektet har därefter successivt kommit att uppdelas i sinsemellan ganska olika aktiviteter. Under senare tid har sålunda formellt

funnits fem olika pågående eller planerade delprojekt. Dessa

redovisas var för sig i det följande.

M1-06:I Produktregister m. m.

a) Produktkontrollnämndens produktregister Efter hemställan härom från produktkontrollnämnden i början av år

1975 har miljödatanämnden därefter biträtt produktkontrollnämnden i dess projekt avseende uppläggning av ett s. k. produktregister

med stöd av lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Sålunda har Statskontoret på miljödatanämndens uppdrag och i samarbete med

produktkontrollnämnden genomfört systemutredning m. m. för det

aktuella registret. Detta omfattar numera vissa grunddata om förekomsten av kemikalier och kemisk-tekniska produkter på den svenska marknaden. En vidare uppgiftsinsamling har därefter inletts av innefattande även uppgifter om bl. a.

produktkontrollnämnden

beståndsdelar i varorna.

Miljödatanämnden har för sin del avslutat uppbyggnadsstödet

beträffande datahanteringsrutiner m. m. i och med utgången av

budgetåret 1978/79.

b) Kemiskt substansregister

Frågan om direktinformation (till skillnad från bibliografisk information) om kemiska ämnen har behandlats i MI-arbetet såväl inom projektet MI-O6 som inom vissa andra projekt. Under beteckningen

Genomförande miljödaranämndens

kemiskt substansregister har miljödatanämnden under innevarande budgetår tagit upp en liten och väl avgränsad men från informations-

synpunkt betydelsefull del av frågan. Sålunda har en systemutredning

påbörjats vilken skall närmare precisera behov av och förslag till rutiner för ett synonym- och hänvisningsregister beträffande information som genereras inom landet. Det rör sig således i första hand om synonyma svenska benämningar på kemiska ämnen samt s. k. pekare till informationskällor, vilka i sin tur upptar direktinformation eller eventuellt bibliografiska data om ämnet i fråga. Substansregistret blir härigenom främst ett hjälpmedel för senare åtkomst av information via andra källor. l förekommande fall kommer miljödatanämnden att genomföra en försöksverksamhet under budgetåret 1980/81.

Denna aktivitet behandlas närmare i avsnitt 7.5.1.

MI-06:2 Registrering av miljöfarligt avfall MKU hade ansett det angeläget att om avfall skulle ingå i

uppgifter

MI. På miljödatanämndens uppdrag utvecklade Statskontoret ett

för hantering av uppgifter om miljöfarligt avfall, vilket

system redovisades i slutet av år 1975. Efter det att förordningen (SFS

om avfall trätt i kraft 1975-07-01, med vissa

1975:346) miljöfarligt

regler om deklaration om miljöfarligt avfall m. m. (jfr avsnitt 1.3 i denna rapport), beslöts med stöd härav om en deklaration avseende en del av år 1976. Härvid användes bl. a. de av Statskontoret framtagna blanketterna. Miljödatanämnden bidrog även med vissa

medel i samband med utvärdering av deklarationsomgången jämte försök med en statistisk bearbetning av deklarationsuppgifterna. det

sistnämnda genom uppdrag bl. a. till statistiska centralbyrån.

En ny avfallsdeklaration genomfördes därefter av naturvårdsverket

(som ansvarig myndighet enligt förordningen) beträffande en del av

år 1978. Ett urval av företag lämnade uppgifter om avfallstyp och avfallsmängd jämte omhändertagandemetoder m. m. på en blankett som väsentligt omarbetats med ledning av tidigare erfarenheter. Miljödatanämnden har biträtt naturvårdsverket med vissa projektmedel och personella insatser såväl beträffande förarbete som genomförande och visst efterarbete i samband med 1978 års deklaration.

F. n. förarbete inom naturvårdsverket för att genomföra en

pågår

fullständig deklaration av i princip allt miljöfarligt avfall beträffande kalenderåret 1980.

MI-06:3 Dokumentation över ADB på miljöområdet

I en tidigare rapport från Statskontoret rörande det övergripande projektet med beteckningen MI-06 hade bl. a. föreslagits utarbetande av en s. k. MI-termkatalog, innehållande systematiskt samlade

och specificerade termer inom främst miljövårdens informationssys-

tem, MI.

Arbetet i MI-06:3 är inriktat mot att ta fram underlags-

delprojektet

material för att underlätta målsättningarna i miljödatanämndens program ”Samordning av ADB”, speciellt delprogrammet Regler för informationsbehandling”. l och med budgetåret 1977/78 påbörjades ett arbete rörande katalogisering och beskrivning av dels ADB-system i allmänhet, vilka kan vara av intresse i ett miljövårdsarbete, dels närmare beskrivningar av MI-termer jämte uppgifter om rutiner, program och register i de aktuella Ml-systemen. Arbetet har hittills resulterat i två separata publikationer (provutgåvor). Härutöver sker fortlöpande kontakter och visst informationsutbyte med övriga nordiska länder samt med ett stort antal intresserade inom landet. Under rubriken ”MI-kontaktdagar prövas numera även en form för forum för informationsutbyte och för diskussion om samordningsbehov då det gäller hanteringsrutiner för miljödata av olika slag.

Efter ytterligare utvärdering av katalogerna kan det under nästa

budgetår eventuellt bli aktuellt med fortsatt skriftlig dokumentation

över ADB på miljöområdet, liksom med ett begränsat projektstöd i konkreta systemarbeten vad gäller vissa praktiskt/tekniska samord-

ningsfrågor avseende några system med miljödata. Vidare kommer ett antal mindre delaktiviteter att genomföras. vilka föreslagits vid

MI-kontaktdagarna.

Dessa frågor behandlas vidare i kapitel 4 om samordning av miljödata m. m.

M1-06:4 Försök med registrering av kemiska ämnens biologiska

effekter

Principen att söka tillvarata och registrera viss information i det ögonblick den av andra skäl tas fram, t. ex. som ett led i en löpande

ärendehandläggning hos myndighet, ligger bakom denna projektrub-

rik. Förutsättningarna för ett begränsat försök härvidlag kommer att närmare prövas under nästa budgetår.

42 Genomförande av miljödatanämndens

uppdrag

Ml-06:5 Förmedling av utländska informationstjiinsrer

I ett inledande skede av detta delprojekt drevs en försöksverksamhet med utnyttjande av utländska informationskällor på miljöområdet under beteckningen Ml-KOM. Verksamheten har sedermera vidgats i och med att man under våren 1979 beslöt ta ett samlat

grepp på

referensfunktionerna i miljödatanämndens projektverksamhet. Ett

försök med hänvisningsservice bedrivs numera under beteckningen MI-REF, för MI-referensservice. I samband med utvärderingen av Ml-KOM framkom även behov av viss utbildning, i första hand beträffande utländska informationstjänster och informationskällor. en verksamhet som numera redovisas under Ml-23. Inom

projektet

ramen för det här förevarande delprojektet har vidare visst stöd givits till arbetarskyddsstyrelsen i en försöksverksamhet med den s. k. CIS-databasen från International Labour Organization (ILO). vilken innehåller referenser till litteratur inom arbetarskyddsområdet och

angränsande discipliner.

Miljödatanämndens uppgift att vara nationellt kontaktorgan för

Sverige till International Register of Toxic Chemicals

Potentially

(IRPTC) sker formellt inom ramen för MI-06:5.

delprojektet

Verksamheten i fråga berörs närmare i avsnitt 7.5.1.

MI-REF

Inom ramen för MI-REF bevakas fortlöpande utbudet av såväl svenska som utländska informationskällor på miljöområdet och kontakterna förstärks och kompletteras när det gäller

organisationer

med resurser för miljöinformation. förmedlas till både

Frågor

svenska och utländska informationskällor och av viss

kompletteras

direkt sökservice hos miljödatanämnden i om databaser som

fråga

inte är kommersiellt tillgängliga inom landet. Detta gäller tills vidare ett speciellt system med kemisk information. är att så

Syftet långt

möjligt utröna behovet av allmän referensservice inom

miljöområdet

och genom en försöksverksamhet få ett för förslag till

underlag

utformning av servicen i framtiden. I verksamheten planeras vidare

några publikationer av hänvisningskaraktär.

Projektet MI-22, som avser Sveriges medverkan i FN:s internatio-

nella referenssystem för miljöinformation, INFOterra, är arbetsmäs-

sigt helt integrerat i MI-REF-verksamheten, men redovisas separat i

det följande.

Försöksverksamheten i MI-RiiF avses även under

pågå budgetåret

1980/81, då en särskild utvärdering också kommer att genomföras.

Genomförande av miljödrzranämizdens uppdrag 43

Frågan om en allmän informationsservice med referenser till informationskällor m. m. behandlas i kapitel 8. medan hänvisningsservice och andra former för informationstjänster beträffande delområdet toxikologi tas upp i kapitel 7 i denna rapport.

MI-07 Information om livsmedel

Som framgått av avsnitt 3.1.5 har projektet avrapporterats till regeringen våren 1979, ehuru försöksverksamheten tills vidare ligger kvar hos miljödatanämnden som ett MI-projekt.

De ADB-rutiner inklusive blanketter för inrapportering m. m., som hittills praktiskt testats, har avsett analysdata från den offentliga livsmedelskontrollen, dvs. hälsovårdsnåmndernas provtagning enligt

livsmedelslagstiftningen. Vissa förändringar härvidlag är f. n. under

diskussion efter förslag från livsmedelsverket. Några ytterligare erfarenheter och förslag beträffande MI-07-systemet redovisas i

kapitel 4.

Ett systemförslag om information om förpackningsmaterial, med

koppling till livsmedelsverkets system för livsmedelstillsatser (SLIT), har utarbetats av Statskontoret på miljödatanämndens uppdrag och redovisades 1977. Bl. a. på grund av omläggning (konvertering) av SLIT till minidator har någon försöksverksamhet ej aktualiserats

under miljödatanämndens planeringsperiod.

M1-08 Information om arbetsmiljön

Miljökontrollutredningen hade räknat med att i varje fall en

registrering i Ml skulle ske av varor och ämnen som är av intresse från arbetsmiljösynpunkt. Enligt prop. 1974:46 skulle även annan information av betydelse då det gäller arbetsmiljön ingå enligt vad som närmare kunde komma fram genom överväganden av miljödatanämnden. Ett systemförslag utarbetades av Statskontoret på miljödatanämndens uppdrag och redovisades i början av 1976. Härvid föreslogs en etappvis uppbyggnad av ett ADB-stöd inom arbetsmiljöområdet jämte ett begränsat försök.

Verksamheten uppdelades senare i två delprojekt varvid huvuddelen av delprojektet MI-08:1 “ADB i tillsynen av arbetsställen avrapporterades till regeringen våren 1979. ehuru försöksverksamheten

tills vidare ligger kvar hos miljödatanämnden som ett Ml-projekt (se

avsnitt 3.1.6). Det rör sig här om ett administrativt system för

uppgifter om företag och inspektionsåtgärder m. m. som framkom-

mer i yrkesinspektionens tillsynsverksamhet. Systemet skall sedan

44 Genomförande av miljödaranämrzdens

uppdrag

medge att den grundläggande arbetsställeregistreringen successivt

kan byggas ut med uppgifter som direkt eller indirekt beskriver arbetsmiljön och förhållandena på enskilda arbetsplatser. F. n. pågår ett sådant försök i form av registrering av uppgifter om och resultat från verkställda yrkeshygieniska mätningar. -Inom ramen för detta delprojekt har tidigare också lämnats visst projektstöd till arbetarskyddsstyrelsen, via Statskontoret, beträffande uppbyggnaden av styrelsens register över skyddsombud.

Det andra delprojektet, MI-08:2 ”ADB av information om arbetstagares hälsa” har bedrivits som en särskild aktivitet fr. 0. m. budgetåret 1977/78 med projektledningen förlagd till arbetarskyddsstyrelsen. I ett pågående försök med av som

registrering arbetstagare

exponerats för bly har främst prövats vilka ADB-

möjligheter

tekniken erbjuder som stödfunktion vid bearbet-

insamling, lagring,

ning och återkoppling av exponeringsinformation. Det rör sig här om personanknuten information (biologiska mätdata). Försöksverksamheten är begränsad till att avse ca 1/3 av berörda arbetsställen. Provtagningen är obligatorisk enligt gällande bestämmelser och den information som framkommer med av MI—08~verksamheten

hjälp

delges bl. a. berörda arbetstagare successivt.

Under det närmaste året planeras försöksverksamheten i MI-08:2 bli utsträckt till att avse av helt annan

ytterligare ett par miljöfaktorer. typ än bly för att även mera generella modeller för hantering av exponeringsdata skall kunna prövas. Det är att

långsiktiga syftet

sådana rutiner skall kunna ingå i dvs.

etiologiska informationssystem,

system där personanknutna om såväl som

uppgifter exponering

iakttagna effekter skall kunna underlätta studier av orsakssamband mellan miljöfaktorer och skadliga effekter på människans hälsa.

Ytterligare synpunkter och förslag beträffande arbetsmiljöinforma-

tionen med utgångspunkt från MI-08 lämnas i 4.

projektet kapitel

M1-09 Samordning av vid akuta

informationsbehandling förgiftningsfall

Miljökontrollutredningen hade föreslagit att man särskilt skulle

utreda olika metoder för att snabbt tillhandahålla den information som bl. a. giftinformationscentralen och de yrkesmedicinska klinikerna behöver för att besvara frågor vid akuta En

förgiftningsfall.

sådan utredning verkställdes senare av Statskontoret

på miljödata-

nämndens uppdrag och redovisades i slutet av år 1976. Med utgångspunkt från förslagen i denna utredning har därefter ett antal olika delaktiviteter bedrivits under MI-projektrubrik. Några är

Genomförande

direkt inriktade på att understödja och utveckla giftinformationsccntralens möjligheter att snabbt ge god information då det gäller akuta

eller tillbud till sådana såväl i hemmen som i arbetslivet

förgiftningar

eller andra En mindre delaktivitet är ett försök med

sammanhang. rapportering av kemikalieolyckor där även frågan om akuta miljörisker och där flera olika intressenter medverkar.

ingår

a) MI-verksamhet vid giftinformationscentralen

Hösten 1977 ett utrednings- och

påbörjade miljödatanämnden

för ett särskilt informationsåtervinningssystem för

utvecklingsarbete

(GlC). Centralen, som har en dygnet-

giftinformationscentralen

runt-jour, har under en lång tids verksamhet byggt upp ett omfattande arkiv med ämnes- och produktinformation rörande akuta

för människa och motåtgärder vid inträf-

förgiftningsrisker lämpliga

fad Utredningen visade att datorstödda rutiner är det

förgiftning.

enda realistiska alternativet för GIC:s informationshantering. (Ett inledande terminalförsök har senare utförts. vilket gett positivt resultat. Blanketter med en ny och gemensam strukturering av GIC:s

och överföringen av äldre uppgifter till grundmaterial har framtagits detta format har inletts. Arbetet innebär en omredigering och i förekommande fall uppdatering av informationen. Det nya underla-

även de manuella rutiner som måste fortsåttas till dess get underlättar ett ADB-system är i full funktion. Den senare frågan är i sin

lämpligt tur till frågan om GIC:s möjligheter att få utnyttja lämplig kopplad

Denna har av miljödatanämnden initierats hos

datorkapacitet. fråga

Karolinska sjukhuset och statskontoret.

kommer att även under nästa budgetår fortsätta

Miljödatanämnden

med stöd till GIC för att förbereda en snabb övergång till

för informationsåtervinning. Detta inne-

terminal/datoranvändning

bär fortsatt av information till det nya underlaget och i

överföring

förekommande fall försök med registreringsrutiner och systemut-

veckling när frågan om datorkapacitet är löst.

För att förbättra GIC:s att lämna information då det

möjligheter

i arbetslivet har miljödatanämnden under

gäller akuta förgiftningar

tre år avsatt särskilda medel motsvarande drygt 2 personår/år för informationsinsamling och akutriskbedömning beträffande ett antal industrikemikalier. som inte tidigare ingick i GIC:s informationsmaterial. Det beräknas att sammanställningar av uppgifter och

kommer att vara genomförda för ungefär 130 ämnen bedömningar vid av innevarande då miljödzrtanämndens stöd

utgången budgetår.

till denna verksamhet upphör.

Ytterligare ett led i den samlade för GIC:s informationsun-

planen

46 Genomförande av miljödatøznämtidens SOU 1980:34

uppdrag

gäller = av

derlag epikrisbearbetning (epikris sammanfattning sjukhusjournal). Ett ADB-program för insamling av epikriser har

framtagits och använts vid av

genomgång socialstyrelsens diagnosre-

gister. Ett försök med av en redan ADB-rutin

tillämpning befintlig

kommer att genomföras inom kort för bearbetning av viss epikrisinformation. Försöket kommer att utvärderas under nästa

budgetår.

Miljödatanämndens stöd innefattar emellertid endast hante-

själva

ringsrutinerna för informationen, inte den expertinsats som sedan erfordras för att dra slutsatser ur materialet och

därigenom generera ett nytt informationsunderlag.

Vissa frågor om information och för information

hanteringsrutiner

hos giftinformationscentralen utvecklas vidare i avsnitt 7.5.1 och berörs översiktligt i avsnitt 7.6.4.

b) Försök med rapportering av kemikalieolyckor

I Statskontorets ovan nämnda rapport också viss och

ingick utredning

förslag beträffande åtgärder för att informationsbehov vid

tillgodose

akuta miljöhot. Det sades att även området

på räddningstjänst behövs en jourverksamhet från giftinformationscentralen.

En konkret verksamhet som diskuterats är frågan om en systematisk av Motiven härför skulle vara att

rapportering kemikalieolyckor.

skapa underlag för rådgivning i samband med inträffade kemikalieolyckor där bl. a. miljön hotas och att för i

skapa underlag utbildning

räddningstjänst och bedöma insatta och

räddnings- saneringsåtgär-

der etc. samt dra slutsatser beträffande i framtiden.

åtgärder

Miljödatanämnden har nyligen inlett ett försök med

tidsbegränsat rapportering av kemikalieolyckor med en rikstäckande omfattning.

Rapporteringen sker till statens brandnämnd särskilt fastställd

på

blankett. Under samordning av statens brandnämnd kommer en särskild utvärderingsgrupp, vari från GIC avses bl. a. personal medverka, att gå igenom och bedöma materialet.

Utvärderingen

kommer att genomföras under nästa Först härefter kan det

budgetår.

sålunda bli aktuellt att ta bör ställning till om en sådan rapportering fortsätta i mera permanenta former eller

ej.

Verksamheten i fråga behandlas också i avsnitt 7.5.1 i det följande.

M1-10 Modellförsök med ADB av information för att belysa sambandet mellan vissa substanser och teratogena effekter

Miljökontrollutredningen (MKU) hade understrukit att information om ämnens effekter övervägande är av sådan karaktär att den

SOU 198022-1 Genomförzuzde av miIjÖdatanämrzzlerzs uppdrag 47

förutsätter att en sakkunnig bedömning gjorts. Önskemål hade dock framförts att MI skulle kunna underlätta åtkomsten av i princip all relevant information om ett visst ämne och dess biologiska effekter i olika avseenden. Uppbyggnaden av dylika informationssamlingar förutsatte enligt MKU att en internationell samverkan kommer till stånd. Utredningen ansåg det emellertid vara möjligt att inom ramen för MI söka angripa problematiken inom ett väl avgränsat effektområde. Syftet härmed skulle vara dels att inom landet samla erfarenhet från detta slag av arbete, även datatekniskt. dels att internationellt kunna tillhandahålla information i utbyte mot annan information. Med hänvisning till det arbete, som redan pågick inom landet med litteratursamling jämte redigering av uppgifterna vad gäller ämnens teratogena effekter (fostermissbildningar), föreslog MKU ett modellförsök på detta område.

Projektarbetet har fullgjorts av Medicinska informationscentralen. MIC, som numera är en del av Karolinska institutets bibliotek- och informationscentral. I projektet har vidare bl. a. en särskild veten-

skaplig konsult medverkat. Projektarbetet började budgetåret 1975/

76 och avslutades för miljödatanämndens del under hösten 1979. då också en särskild av verksamheten genomfördes. l

utvärdering

verksamheten har byggts upp en faktadatabas med uppgifter från

laboratorieundersökningar (på djur) eller fall dokumenterade i den

vetenskapliga litteraturen av fosterskador eller andra reproduktions-

toxikologiska effekter hos människor. Då utvärderingen gjordes

hade uppgifter från drygt 180 dokument registrerats i databasen.

I projektet har krävts ett omfattande utvecklingsarbete både då det

gällt att definiera vetenskapliga problemställningar, fastlägga princi-

per för extraktion av uppgifter ur litteraturen och format för dessa m. m. och att utveckla lämpliga datarutiner och program för bearbetning etc. Erfarenheterna av extraktionsförfarande och utnyttjande efter en inledande fas ledde till beslut om viss fortsättning och förändringar i en avslutande fas av försöket. Kontakter har under tiden byggts upp med internationell vetenskaplig expertis inom området för medverkan i utvärdering av de dokument som utgör grunden för faktadatabasen. Den nya information som därvid genererats ingår i basen tillsammans med de uppgifter som härrör direkt ur respektive dokument.

Miljödatanämnden avser att under nästa budgetår i samarbete med MIC försöka få fram konkreta uppgifter om det internationella

intresset för ett samarbete/arbetsfördelning beträffande uppbyggnad

av faktadatabaser inom det toxikologiska området. Häri innefattas

således även den här aktuella verksamheten. Dessa utvecklas

frågor

närmare i avsnitt 7.5.1.

Ml-20 Information om och

forsknings- undersökningsverksamhet

MKU hade föreslagit att bl a uppgifter om och under-

forskningssökningsverksamhet på miljövårdsområdet skulle registreras i MI

och utredningen uppdrog åt Statskontoret

att göra en systemutredning beträffande en sådan aktivitet. Med utgångspunkt från statskontorets förslag inledde miljödatanämnden år 1975 en försöksverksamhet med registrering av referenser till och

forskningsprojekt

annan undersökningsverksamhet inom miljövårdsområdet. Vidare registreras referenser till framkomna Verksamheten är

rapporter. baserad på ADB-rutiner. Informationsservicen omfattade från början enbart katalogutgivning, serien Svensk

miljöforskning. jämte

viss dokumentservice, men har senare utökats genom att även själva databasen numera är tillgänglig för externa användare för terminal-

sökningar.

Inrapporteringsrutinerna bygger på frivillig medverkan från ett

relativt stort antal organisationer, vilka

antingen är anslagsgivande organ eller som eljest erbjudit sig att insamla och vidarebefordra

erforderliga uppgifter enligt den av miljödatanämnden fastställda

blanketten.

Databasen omfattar fn ca 9000 referenser och en

kontinuerlig

fortsatt uppbyggnad kommer att ske även under nästa

budgetår.

Likaså kommer att fortsätta.

katalogutgivningen

Den numera omfattande och väl inarbetade verksamheten utvärderades av en särskild grupp under hösten 1979.

Detta projekt behandlas ingående i 8 i miljödatanämndens

kapitel

förslag om den framtida försörjningen med information

på miljö-

vårdsområdet.

M1-21 Registrering av material i myndigheters akter

Miljökontrollutredningen hade föreslagit att dokument av olika slag,

som finns hos myndigheterna, skall registreras i form av referenser i MI. Härvid åsyftades framför allt dokumentation om viss varas eller visst kemiskt ämnes verkningar m m. Förutom att underlätta för de olika myndigheterna att ta del av den dokumentationen

tillgängliga

kunde en praktisk tillämpning vara att söka undvika dubbelarbete

beträffande produktutredningar eller att på ett enkelt sätt få en referens till en annan myndighets beslut eller yttrande i någon fråga av gemensamt intresse. På uppdrag av miljödatanämnden genomförde Statskontoret det inledande utrednings- och utvecklingsarbetet, vilket redovisades mot slutet av år 1975. Miljödatanämnden har därefter successivt startat och genomfört ett antal olika delaktiviteter inom ramen för nämnda projektrubrik. Formellt är projektet numera indelat i två Dessa redovisas för sig i det följande.

delprojekt.

M1-21:1 Registrering av material i myndigheters akter

rubrik går igen också i rubriceringen av detta

Huvudprojektets

delprojekt eftersom det här direkt rör sig om att inom en och samma försöksverksamhet registrera referenser till dokument (inom det kemiska området) hos Registrering och bearbet-

några myndigheter.

ning görs med ADB-teknik. Databasen används dels för produktion av vissa listor som underlag för informationssökning, dels för sökning via terminal. l försöket prövas om registreringen underlättar de

myndigheternas överblick över eget material samt om

deltagande

informationsutbytet mellan myndigheter/enheter kan förbättras.

av material sker från ett antal olika enheter inom tre

Inregistrering myndigheter, nämligen arbetarskyddsstyrelsen. livsmedelsverket

och statens brandnämnd. Dessa över var sin deldatabas.

förfogar

deltar numera i försöket

Ytterligare några myndigheter/enheter

genom att söka information med de hjälpmedel som innefattas i verksamheten.

MI-21-modellen medger vissa variationer av systemets utformning och verksamheten har i stor utsträckning anpassats efter varje

behov. Det förekommer således vissa skillnader vad

myndighets

avser dokumenttyper som registreras och uppgifter som registreras om dokument. Även inrapporteringsrutiner och listuttag har

varje

efter de förutsättningar som föreligger hos respektive anpassats

Mest karakteristiskt för verksamheten är att urvalet av

myndighet.

dokument i stor utsträckning är knutet till den administrativa ärendehandläggningen och framför allt till utgående skrivelser.

medger även registrering av andra dokumenttyper vilket i

Systemet

viss mån också har utnyttjats.

Verksamheten utvärderades genom en särskild grupp under föregående budgetår, vilket föranledde miljödatanämnden att därefter besluta om en utvidgning och fortsättning av försöket. Miljödatanämnden avser att bedriva verksamheten under återstoden av

planeringsperioden tom utgången av budgetåret 1980/81 under vilken tid en tilläggsutvärdering även kommer att genomföras.

50 Genomförande av miljédataniimndens uppdrag

Denna skall framför allt avse om av att en viss

frågan nyttan

myndighet/enhet kan utnyttja material från andra inregistrerande parter i samma datasystem.

Frågan om MI-Zl-modellens användbarhet och den fortsatta utvecklingen behandlas närmare i avsnitt 7.5.1 i det följande.

En viss som genomförts av informationskällor. vilka kan

registrering

utnyttjas vid epidemiologiska hör numera

undersökningar. sakligt

hemma inom projektet MI-34, och tas därför under den upp

projektrubriken.

M1-21:2 Handbok om regler om kemikalier

Delprojektrubriken är numera alltför begränsad med till de

hänsyn

produkter som tas fram i verksamheten. Det rör sig f n om två olika handböcker, vilka har karaktär av hänvisningspublikationer.

Efter en första provutgåva utgav miljödatanämnden sommaren 1979 en publikation med rubriken Vad gäller om kemiska ämnen? En vägledning till författningar, allmänna råd m m. En ny. uppdaterad utgåva av denna handbok skall

enligt miljödatanämndens planlägg-

ning ges ut under nästa budgetår.

Den andra skriften i projektet har rubriken Kemiska handböcker och skyddsblad - en till information om kemiska ämnen.

vägledning

Här rör det sig om provutgåva, vilken utvärderades under hösten 1979. Miljödatanämnden har beslutat utge en och uppda-

utvidgad

terad utgåva härav i en mera definitiv form.

Dessa båda typer av hänvisningspublikationer behandlas vidare i avsnitt 7.5.1.

MI-22 Försöksverksamhet med stödinsatser till det internationella

referenssystemet för miljöinformation (INFOterra)

Det svenska stödet till INFOterra betecknat lRS) skedde

(tidigare

inledningsvis i form av en försöksverksamhet. Numera har verksamheten inom miljödatanämnden en löpande karaktär till följd av de åtaganden som gjorts från svensk sida (jfr avsnitt 1.4). Verksamheten består i att kontinuerligt följa och låta inregistrera svenska informationskällor i systemet samt i en av i båda

förmedling frågor riktningarna inom systemet. dock huvudsakligen av förmedling

frågor från utlandet till svenska informationskällor. Miljödatanämnden har även i stor utsträckning dessa

kompletterat arbetsuppgifter

Genomförande av m1lj(3daram’irrmdens uppdrag 51

genom att aktivt delta i det internationella samarbetet rörande fortsatt utveckling av lNFOterra. Ett relativt stort arbete har lagts ned på att utforma och föra fram i sådana sammanhang.

förslag

Nämnden deltar även i ett nordiskt samarbete mellan de olika ländernas kontaktenheter för INFOterra. Den svenska verksamheten fortsätter i miljödatanämndens regi i oförändrad omfattning enligt plan även under budgetåret 1980/81.

Det framtida internationella samarbetet genom INFOterra behandlas vidare i kapitel 8 i denna rapport.

M1-23 Biblioteks- och dokumentationsservice på miljöområdet Detta projekt innefattar numera flera olika delaktiviteter. Projektarbetet inleddes genom en särskild av miljödatanämnden i

utredning

samverkan med några myndigheter verksamma inom

miljövårdsom-

rådet för att få fram förslag till hur biblioteks- och dokumentationsservicen på miljöområdet i framtiden skulle vara utformad. Man syftade därmed till en effektiv sådan service med viss tyngdpunkt i myndigheternas egen biblioteksverksamhet.

En delaktivitet som direkt har sin grund i den nämnda

utredningen gäller lokalisering av tidskrifter på miljöområdet hos några myndig-

heter. Förbättrade, gemensamma rutiner för tidskriftsredovisningen hos statens naturvårdsverk, livsmedelsverket och arbetarskyddsstyrelsen har utarbetats liksom ett datorbaserat registrerings- och

sökprogram. En gemensam katalog har tagits fram med hjälp av datorprogrammet. Häri ingår även en särredovisning över periodika

på det toxikologiska området. Nyttan av de olika förteckningarna håller fn på att utvärderas. Miljödatanämnden förutsätter att de utvecklade hanteringsrutinerna och datorprogrammen kommer att

tillämpas hos de tre myndigheterna även under nästa budgetår.

varvid nämnden är beredd att täcka datorkostnaden. Miljödatanämnden avser även att undersöka behovet av ett mera omfattande hjälpmedel för lokalisering av tidskrifter på rr.iljöområdet. I förekommande fall kan ett avgränsat försök bli aktuellt under nästa budgetår. De båda här nämnda aktiviteterna berörs ytterligare i

kapitel 8.

En mindre, numera avslutad delaktivitet i projektet har inneburit ett stöd till naturvårdsverket i en försöksverksamhet med utvärdering av nyttan för svenska användare av visst dokumentariskt material som härrör från den amerikanska miljövårdsmyndigheten, EPA.

I ett tidigare försök med utnyttjande av utländska databaser (jfr

52 Genomförande av miljödaranämndens uppdrag SOU l98llzl4

delprojektet Ml-U6:5 i det föregående) hade klart framkommit önskemål om mer målgruppsanpassad marknadsföring (för ökat utnyttjande) och bättre användarutbildning för dessa tjänster. Med början hösten 1978 har miljödatanämnden därefter anordnat olika former för utbildning om informationstjänster och informationskällor, både utländska och svenska. En grundkurs i miljöinformatik omfattande tre veckor har givits med deltagande av personal från

arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket.

Det långsiktiga syftet kan sägas vara att genom att öka kunskapen hos

myndigheternas personal om informationssökning dels stimulera till

användning av de resurser och den information som faktiskt finns, dels ge underlag för bedömning inom myndigheten var gränsen för bästa effektivitet ligger, dvs hur långt man bör bygga ut sina egna interna informations- och dokumentationsrutiner respektive när externa specialistfunktioner bör anlitas. I en uppföljning härav inom myndigheterna stöder miljödatanämnden de försök som där startats med datorbaserade litteratursökningar genom att ståilla kvalificerad personal till förfogande som handledare.

Det har även anordnats särskilda seminarier i miljöinformatik och en introduktionskurs rörande miljödatabaser på det nordiska datanätet SCANNET med från en rad olika Försöks-

deltagare organisationer.

vis har också några korta informationsprogram presenterats vid några universitets- och högskoleinstitutioner. Utbildningsverksam-

heten fortsätter under miljödatanämndens planeringsperiod varvid

man kommer att eftersträva att nå en bredare intressentkrets än hittills.

Frågan om utbildning rörande informationstjänster m m i allmänhet

på miljövårdsområdet utvecklas närmare av miljödatanämnden i kapitel 8. Förslag om utbildning vad gäller användandet av olika

informationskällor inom det toxikologiska området framförs också i avsnitt 7.3.2.

Ytterligare en delaktivitet i projektet Ml-23 är följande. Under innevarande budgetår har påbörjats en försöksverksamhet med

indexering och dataregistrering av toxikologisk litteratur enligt

enhetliga principer vid några myndigheter. Rutinerna är här speciellt anpassade för vetenskapliga dokument. Försöksverksamheten syftar till utvärdering av flera olika dokumentationsfunktioner. Deltagande parter (fn arbetsenheter hos fem olika miljövårdsmyndigheter inklusive miljödatanämnden) bör få underlag för bedömning om det för vars och ens egen del lönar sig att bygga interna datoriserade litteraturreferensregister på det toxikologiska området. Miljödata-

SOU 1980224 Genamférzmde av miljddataniimndens uppdrag 53

nämnden har särskilt intresse av att utröna nyttan av att via databasen öka tillgängligheten av kriteriadokument och andra litteratursammanställningar som sällan finns registrerade i kommersiella databaser eller som är att få fram därur som

svåråtkomliga grupp

betraktade. Man bör vidare få erfarenhet av för- och nackdelar med samverkan mellan flera registrerande parter. 1 miljödatanämndens generella utvärdering ingår också en detaljerad analys av det använda systemet och dess komponenter. Hit hör bl a en hierarkiskt

uppbyggd toxikologisk nyckelordsförteckning, vilken utvecklats inom miljöda-

tanämnden. Det i försöket använda med bl a vissa

systemet. funktioner för termer enligt denna typ av förteckning, har inte heller prövats för motsvarande ändamål tidigare inom landet.

En utvärdering av försöket med den toxikologiska litteraturindexeringen och databasen kommer att göras under hösten 1980. Viss verksamhet med sådan beräknas under hela nästa

indexering pågå budgetår under MI-projektrubrik. Frågan om behovet av och

formerna för en toxikologisk litteraturindexering i framtiden tas upp i avsnitt 7.5.1 i det följande.

M1-34 Utredning om miljöfaktorer som påverkar människan

Detta projekt inleddes under innevarande men hade

budgetår

diskuterats och planerats långt tidigare. BI a hade miljödatanämnden 1975 anordnat en särskild konferens där man behandlade möjligheterna att använda MI som stöd vid en samordnad av

planering

epidemiologisk verksamhet i Sverige, med speciell

inriktning på

hälsoeffekter av miljön. Ett konkret arbete under år 1979 (formellt i projektet MI-21) har resulterat i en provutgåva av en katalog och register över informationskällor som kan utnyttjas vid

epidemiologiska undersökningar. Provutgåvan utvärderas fn och det kan

eventuellt bli aktuellt med ytterligare någon upplaga under miljödatanämndens planeringsperiod. Också andra MI-projekt innefattar funktioner eller information som kan användas för att underlätta vetenskapliga studier om samband mellan miljöfaktorer och skador på människans hälsa, t ex delprojektet MI-O8:2 som omnämnts i det

föregående. I anslutning till miljödatanämndens utredning om ett

program för övervakning av miljökvalitet (jfr avsnitt 3.1.1) framfördes vidare - såväl från nämnden vissa

synpunkter själv som från

-— behov av till

remissorgan på tillgång uppgifter om miljöfaktorer,

exempelvis kemiska ämnen, som kan utgöra en fara för människans hälsa.

Det nu aktuella projektet allmän över det

innefattarzen översyn

underlag som fn tas fram för att belysa samband mellan miljöfakto-

rer och hälsoskador eller risker härför. Det kan vidare bli aktuellt att utveckla en modell för hur en uppgiftsinsamling kan se ut, tex inom en viss typ av område, för att fylla informationsbehovet i ett system för epidemiologisk bevakning. Planering och genomförande av delar av arbetet sker efter samråd med bl a cancerkommittén (S 1979:07). Under budgetåret 1980/81 avses en uppföljning ske av en eller flera

frågeställningar från den översiktliga informationsutredningen.

Miljödatanämnden tar upp och utvecklar hithörande frågor i kapitel 6.

MI-35 Utredning om publikationer på miljöområdet

Med ledning av de erfarenheter som framkommit i miljödatanämndens egen verksamhet, bl a arbetet med olika publikationer, påbörjades år 1977 en planering för ett särskilt projekt med ovan nämnda rubrik (jfr bilaga 2). Det egentliga arbetet inleddes därefter under budgetåret 1978/79 med sikte på en översyn av informations-

utbudet i fråga om publikationer på miljöområdet vilken skulle

resultera i ett Miljödatanämnden beslöt vidare

publikationsprogram.

att man i skulle lägga särskild vikt vid frågan om

projektarbetet

behovet av och möjligheten att ta fram en bok om miljökvalitet med beaktande av miljösituationen och utvecklingen på miljöområdet i vid bemärkelse. Senare har man skiljt ut den s k miljökvalitetsredovisningen som en särskild delaktivitet i projektet.

Det allmänna utredningsarbetet har bl a innefattat en inventering

och en exemplifierande beskrivning av statliga miljöpublikationer i

form av en provutgåva. Detta arbete har kompletterats med en riktad behovsstudie och har bl a lett fram till vissa konkreta förslag till publikationer av hänvisningskaraktär att om möjligt utges av

miljödatanämnden inom nämndens planeringsperiod. Den fortsatta

verksamheten med hithörande frågor kommer därför att ske inom ramen för den s k MI-REF-verksamheten (se delprojektet MI-06:5). Miljödatanämnden tar också upp frågan om behovet av publikatio-

ner på miljöområdet i kapitel 8.

En mycket ingående planering inklusive en riktad behovsstudie på ett tidigt stadium inledde den nu pågående delaktivitcten med en svensk

miljökvalitetsredovisning. Eftersom det här är fråga om en typ av

verksamhet och uppläggning av redovisningen. till vilken direkta förebilder saknas inom landet, har det krävts omfattande kontakter

med expertis såväl inom som utom miljövårdsadministrationen för

att komma fram till en plan för struktur och innehåll i en första provutgåva. Ett betydande antal experter är vidare fn engagerade i

Genomförande av miljödarcznäzntzderzs uppdrag 55

ett arbete med texter eller underlag till texter. En provutgåva väntas föreligga under hösten 1980, vilken därefter kommer att utvärderas. l kapitel 8 har miljödatanämnden närmare utvecklat såväl syftet med den nuvarande projektverksamheten som förslag för framtiden vad

gäller publikationer med miljökvalitetsredovisning.

MI-40 Allmänt utvecklingsarbete på miljöstatistikens område

I miljökontrollutredningens betänkande föreslogs vissa konkreta statistikprojekt ingå i MI jämte ett allmänt miljöstatistiskt utvecklingsarbete. Projektet MI-40 är uppdelat i ett antal delaktiviteter med olika inriktning men med det gemensamma syftet att mera detaljerat utreda dels hur den statistiska informationen bör utformas för att motsvara skilda intressenters behov, dels vilka produktionsmöjligheter som finns, i första hand genom att befintligt administrativt material utnyttjas. Arbetet skall i förekommande fall ge underlag för

förslag till löpande miljöstatistik, jfr projektet MI-44 om Miljösta-

tistisk årsbok.

Projektansvarig är statistiska centralbyrån, SCB. där arbetet utförs inom avdelningen för areell statistik.

Projektet Ml-4O avsåg ursprungligen statistisk metodutvecklingt ex i

samband med utredningen om ett program för miljökvalitetsövervakning. Numera hänförs samtliga aktiviteter med statistisk utveck-

ling (jfr projektöversikten i bilaga 3) till ett och samma huvudprojekt.

Aktuella delaktiviteter är följande 1. frågor rörande materialflödesbeskrivningar (materialbalanser) 2. statistik över och hantering av hälso- och miljöfarliga

import

varor 3. statistik över med miljöfarlig verksamhet och över

anläggningar

emissioner 4. internationellt miljöstatistiskt samarbete.

I delaktiviteten 1 har man haft kadmium som modellsubstans men även studerat vissa internationella arbeten inom området. Aktiviteten avslutas som i och med budgetåret 1979/80.

MI-projekt

I delaktiviteten 2 har området bekämpningsmedelsanvändning

Här f n en metodstudie beträffande regionala data

prioriterats. pågår

om av sådana varor bl a genom uppgifter från lantbru-

användning

karna Vidare ingår frågan om användning av centrala

själva.

hos (i samarbete med

försäljningsuppgifter produktkontrollnämnden

statens naturvârdsverk). Delaktiviteten fortsätter under budgetåret

56 Genomförande av miljödatanämndens

uppdrag

1980/81, varvid också frågan om statistik från dets k

produktregistret

hos produktkontrollnämnden aktualiseras.

Inom delaktiviteten 3 har gjorts försök att framställa statistik över emissioner med hjälp av de uppgifter från tillsynen enligt

miljö-

skyddslagen, som registreras i projektet MI-O1. Man har också prövat att utnyttja annat administrativt material och t ex gjort s k schablonberäkningar baserade på uppgifter hos SCB och hos naturvårdsverket. Delaktiviteten fortsätter under budgetåret 1980/81.

Det internationella samarbetet i delaktiviteten har främst inneburit sammanställningar till ett projekt inom OECD rörande miljötillståndet (State of the Environment) men även viss av andra

bevakning

internationella projekt t ex inom FN och FN-organ som ECE (= FNs ekonomiska kommission för Detta arbete fortsätter i

Europa).

tillämpliga delar även under nästkommande

budgetår.

[fråga om resultaten gäller generellt att i allmänhet

förutsättningarna

varit sådana att någon särskild för statistikframställ-

datainsamling

ning inte kunnat genomföras. har därför

Produktionsmöjligheterna

blivit helt beroende av tillgång och kvalitet redan

på befintliga

grunddata. En slutsats beträffande de här aktuella delaktiviteterna är att ökad enhetlighet i själva och därmed vissa

datainsamlingen

förändringar i nuvarande skulle erfordras om

insamlingsrutiner

administrativa data skall kunna bättre utnyttjas även för statistikändamål.

Miljödatanämnden behandlar frågor om den framtida

miljöstatisti-

ken i kapitel 5.

M1-44 Miljöstatistisk årsbok

Bakgrunden till projektarbetet med en årsbok har

miljöstatistisk

redan berörts i avsnitt 3.1.4. Härav också vilka resultat, i

framgår

form av publikationer, som hittills framkommit inom

projektet.

Statistiska centralbyrån (SCB), har fr o m 1974/75 haft

budgetåret

miljödatanämndens uppdrag att planera och utge en miljöstatistisk årsbok (MÅ) och erhållit vissa härför. Efter det att den

projektmedel

första provutgåvan förelåg vid kalenderårsskiftet 1975/76 och synpunkter härpå inhämtats från ett stort antal remissorgan, beslöt miljödatanämnden som framgått om en uppdelning av MÅ två

på

volymer, en med statistik över naturmiljön och en med statistik över arbetsmiljön. Arbetet som dittills utförts enbart inom

avdelningen

för areell statistik uppdelades därefter inom SCB så att centralbyråns

av uppdrag 57 Genomförande miljädarcmämndens

för individstatistik beträffande verksamheten

avdelning inkopplades rörande en särskild arbetsmiljöstatistik.

F n SCB enligt beslut en speciell

genomför miljödatanämndens

i årsboken med hänsyn till framkomna behov. analys om sakinnehåll datatillgång rn m. Resultaten skall ligga till grund för en flerårsplan för MÅ. med innehåll i fråga om En delutredning (i samband planerat utförs därvid av statens naturvårdsverk. Av

naturmiljöstatistiken)

skall bl a hur insatserna från olika dataleverantörer till

planen framgå

boken bör se ut och hur de eventuellt behöver samordnas.

och förslag beträffande den framtida

Miljödatanämndens synpunkter

och Miljöstatistisk årsbok utvecklas i kapitel 5.

miljöstatistiken

årsbok -

MI-44:I Miljöstatistisk naturmiljön

årsbok - Den första egentliga utgåvan av Miljöstatistisk naturmiljön omkring halvårsskiftet 1977/78. Denna del av verksamheten

förelåg

därefter särskilt av miljödatanämnden till regering-

avrapporterades en varefter remissbehandling skedde genom jordbruksdepartemen-

tets De som därvid framkom kunde delvis

försorg. synpunkter

beaktas vid utarbetandet av nästa årgång av MAS naturmiljödel. vilken sommaren 1979. En ny volym är planerad att

publicerades

utkomma under första halvåret 1981.

M1-44:2 Miljöstatistik årsbok - arbetsmiljön

I den första av den årsboken var

provutgåvan miljöstatistiska

av mycket Efter ett omfattan-

behandlingen arbetsmiljön begränsad.

de arbete utkom därefter sommaren 1979 publikationen Miljöstatistisk årsbok 1978 — arbetsmiljön (provutgåva). Boken remissbehandlades genom miljödatanämndens försorg.

Arbetet med av MÅ fortsätter under innevarande

arbetsmiljödelen

och nästa som ett med uppföljning av vissa

budgetår Ml-projekt

och förberedelser för en ny utgåva senast under budgetåret

uppgifter

1981/82, dvs i detta fall efter utgången av mil_jödatanämndens planeringsperiod och som en ren SCB-aktivitet.

Den statistik som hittills boken kommer i första hand från

medtagitsi

SCB, varvid undersökningen om människors levnadsförhållanden är den dominerande statistikkällan. Ett särskilt arbete har här initierats av SCB angående vidare utveckling av statistiken över arbetsmiljön

och dess samspel med individen. På miljödatanämndens uppdrag

utförs fn en förstudie inom SCB beträffande ett antal principiella

58 Genomförande av miljödatrztzzimrzderzs

uppdrag

frågor i dessa sammanhang inklusive förslag till särskilda undersökningar mm. Häri ingår bla en avseende

metodundersökning

mätmetoderna rörande tex i förhål-

arbetsmiljön intervjumetoden

lande till fysikaliska eller mätdata. Det torde närmast

biologiska

ankomma på SCB att senare ta av de ställning till genomförandet erforderliga undersökningarna och utvecklingsarbetet i syfte att förbättra möjligheterna till en god

arbetsmiljöstatistik. Några

särskilda medel härför har inte upptagits i miljödatanämndens budgetförslag för året 1980/81.

MI-50 Publikationer (MI-NYTT)

I miljödatanämndens externa informationsverksamhet om utvecklingsarbetet med MI och om de servicefunktioner och publikationer som försöksvis tillhandahålls från nämnden, har av utgivningen nyhetsbladet MI-NYTT varit ett återkommande, väsentligt inslag. Man söker också att i viss mån informera om andra informationskällor. Samtidigt innebär tidskriften att man testar ett sätt att informera, vilket bl a sker genom läsarreaktioner. om abonne-

förfrågningar

mang på tidskriften och av andra eller

beställningar publikationer

tjänster på basis av material i MI-NYTT.

Några ytterligare detaljer

om tidskriften framgår av kapitel allmänt 8 där miljödatanämnden berör frågan om publikationer och

hänvisningsservice på miljöom-

rådet. Tidskriften utkomma med nummer även under

planeras några nästa budgetår.

Utredningsprojektet TOX

Arbetet i detta utredningsprojekt inleddes i månad juni 1979 till följd av beslut regeringens i maj samma år att uppdra till miljödatanämnden att utreda vissa frågor rörande informationsservice

.toxikologisk

(jfr avsnitt 1.2). En med från nämndens

arbetsgrupp projektledare

kansli har därefter under resten år av året och början av innevarande verkställt det grundläggande bakom

utredningsarbetet miljödata-

nämndens redovisning och förslag rörande resurser och organisation för toxikologisk informationsservice i 7 i denna kapitel rapport. Projektarbetet är härigenom avslutat. Miljödatanämnden avser dock att under resten av sin i sin samlade

planeringsperiod projektverk-

samhet särskilt söka få fram

underlag, som ger ytterligare detaljin-

formation då det gäller av resurser och rutiner för en

uppbyggnad

toxikologisk informationsservice (se även avsnitt 7.8).

Genomförande av miljädøztanärøzndens uppdrag 59

3.3.3¶Kostnader

Kostnaderna för MI-projektverksamheten kan indelas efter

I. Utrednings- och utvecklingsarbete under MKU tom 1974-

06-30

II. Utrednings- och utvecklingsarbete under miljödatanämnden

fr 0 m 1974-07-01

MKUs kostnader för projektverksamhet torde enligt uppgift ha uppgått till ca 3 milj kr. Häri ingår emellertid inte kostnader för kommitténs egen verksamhet.

Kostnaderna för miljödatanämndens verksamhet fördelar sig som

följer

Budgetår 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 Kostnader Kr 3 079 000 4 312 000 5 092 000 7 313 000 8 083 000

Under femårsperioden 1974-79 uppgår kostnaderna således till sammanlagt nära 28 milj kr. Närmare detaljer framgår av underlagsmaterialet. Statskontoret har bidragit till

samtidigt MI-projekten

med insatser motsvarande ca 4,7 milj kr.

Utöver ovan redovisade kostnader för Ml har även några andra myndigheter som berörts av MI-projekten deltagit med egen personal i mindre eller större omfattning utan att erhålla särskild ersättning härför. Härutöver har vidare ett stort antal personer från myndigheter och andra intressenter deltagit i arbete inom referensgrupper o dyl. Kostnaderna för dessa båda former av medverkan i

MI-projekten är svåra att uppskatta och ingår således ej i ovan

nämnda siffror.

För budgetåret 1979/80 har till miljödatanämnden anvisats 6 765 000

kr. Miljödatanämnden föreslås enligt budgetpropositionen 1980

(bilaga 13) få ett anslag om 7 253 000 för budgetåret 1980/81.

3.4 av

Utvärdering MI-projekten

Utgångspunkter

En stor del av miljödatanämndens arbete har skett i form av

60 Genomförande av mi/jödaranämndeirs

uppcirczg

försöksverksamhet. Denna har främst inneburit att nya

hanterings-

rutiner för miljöinformation utvecklats och prövats, att nya

produk-

ter i form av publikationer tagits fram och att olika former för samverkan mellan flera intressenter testats.

Det ligger i en försöksverksamhets natur att erfarenheterna härav

skall tjäna

som ledning för beslut om och i så fall hur man sedan går vidare. Hithörande MI-projekt eller delaktiviteter inom MI-projekt, som utgörs av försöksverksamhet, bör därför utvärderas på lämpligt sätt. Syftet med en sådan utvärdering skall således vara framåtblickande: på basis av en efterkalkyl av hittills uppkomna nyttoeffekter i förhållande till kostnaderna för ett visst jämte andra

MI-projekt

relevanta faktorer skall en förkalkyl göras för en tänkt framtida verksamhet.

Eftersom MI-projekten sinsemellan är mycket olika kunde man redan från början utgå från att skilda skulle

tillvägagångssätt

erfordras, inte minst av rent praktiska skäl. för att få fram

underlag

för slutsatseri respektive utvärdering. Miljödatanämnden har härvid använt sig av hela skalan från sedvanliga med ibland

remissomgängar

relativt ostrukturerade synpunkter från remissorganen till mera precisa kostnads/nyttaanalyser för vissa fall eller rutiner. Nämnden har emellertid metoder och

även gjort försök att mera generellt se på möjligheter för av Avsikten med en sådan

utvärdering MI-projekten.

analys har varit att om nivån i

möjligt höja utvärderingsarbetet

jämfört med vad som mera rutinmässigt brukar utföras i detta hänseende. Några erfarenheter av de problemen härvid-

principiella

lag refereras kort i det följande. Vidare lämnas exempel olika

på tillvägagångssätt i utvärderingsarbetet.

Problem

En generell svårighet gäller metodologin i utvärderingsarbetet.

Om det är fråga om att ersätta en viss befintlig rutin - ofta manuell- med en annan, t ex en ADB-rutin. med hänsyn till att en stor mängd uppgifter skall hanteras, finns i viss utsträckning etablerade förfaringssätt för bedömning av effektivitetsförändringar och inverkan på arbetsmiljön för dem som handhar de nya rutinerna m m. Något svårare kan vara att söka bedöma eventuella ambitionsnivåhöjande effekter genom att de nya rutinerna medger bearbetningar som inte var möjliga med det tidigare arbetssättet. Detsamma gäller. ibland i ännu högre grad, för nya produkter eller hjälpmedel, vilka således inte direkt ersätter en viss rutin. De kan indirekt komma att underlätta eller minska omfattningen av någon befintlig rutin men torde ofta framförallt vara ambitionsnivåhöjande. dvs de ger möjligheter att utföra arbetsmoment vilka tidigare kanske inte var möjliga eller i praktiken

tog för lång tid vilket vanligen innebar att de kostade för mycket.

SOU l98tlz24 av uppdrag Öl

(1en0n1j(2‘rm1(Ie /niljÖdara/zämnderzs

Nyttan av helt nya bearbetningsmöjligheter för uppgifter av olika slag eller ny information i särskilt bearbetad eller eljest mera lättillgänglig form än tidigare kan ofta vara vansklig att värdera. Där föreligger sålunda bl a påtagliga svårigheter att få fram konkreta exempel på vad t ex avsaknaden av ett visst informationsunderlag skulle ha betytt i någon bestämd tidigare beslutssituation liksom exempel på tänkbara sådana situationer i framtiden. Här kan vidare ställas frågan vad värdet är. kostnadsmässigt eller på annat sätt beskrivet, av att vinna exempelvis en timme i åtkomsttid för en viss information vid en kemikalietransportolycka (jfr projekten MI-09 och T()X) eller värdet av att kunna sammanställa resultaten av särskilda yrkeshygieniska mätningar från olika slag av arbetsplatser inom landet (jfr projektet MI-08). Värdet av det förra blir uppenbarligen beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Värdet av det senare skulle kunna mätas i två steg. dels som förbättrade arbetsmöjligheter hos den ansvariga myndigheten. dels - och mera relevant —som förbättrad arbetsmiljö till följd av någon åtgärd föranledd av det första steget. Man kommer härvid således över på att det ibland egentligen skulle gälla att söka uppskatta värdet av en viss samhällelig verksamhet. Detsamma gäller t ex i fråga om mera allmänna informationsbefrämjande åtgärder. Vad är exempelvis värdet av en förbättrad miljöstatistik (jfr projektet MI-44) eller den kommande miljökvalitetsredovisningen (jfr projektet MI-35) för allmänheten. massmedia. den politiska debatten och besluten?

Det är uppenbart att åtskilliga huvudfrågor beträffande MI-projek-

ten inte är specifika för just denna verksamhet utan sammanhänger med allmänna politiska och ekonomiska värderingar i samhället.

har härvid för sin del närmast haft att fullfölja de

Miljödatanämnden

intentioner, som låg bakom statsmakternas tidigare nämnda beslut år 1974 om behovet av förbättrade och utbyggda informa-

väsentligt

tionshanteringsrutiner i miljövårdsarbetet, och inte att göra nya

värderingar härav.

En för MI-arbetet mera speciell fråga rörande projektutvärdering

kan emellertid också nämnas. Denna sammanhänger med att den för projekten och därmed för utvärderingsarbetet ansvariga organisationen inte är densamma som intressenterna eller

(miljödatanämnden)

avnämarna av de aktiviteter som utvecklats. Den primära nyttobedömningen, med eller utan redovisat underlag härför, måste göras av intressenterna själva.

Om intressenterna, vilket ofta visar sig vara fallet. har svårt att uppställa mål för sin totala verksamhet i operationella termer. så har man också motsvarande att mera konkret bedöma nyttoeffekten för den

svårigheter egna verksamheten av en viss MI-aktivitet. Nyttan i en situation med resursprioritering blir givetvis ännu svårare att överblicka om den alternativa resursanvändningen inte är given från början eller lika för alla intressenter.

I några fall. beträffande informationsservice. har det vidare visat sig svårt att med en rimlig satsning på ren försöksverksamhet få kontakt

62 Genomförande av miljödarzzrzämnciens uppdrag

med tillräckligt många potentiella avnämare av skilda kategorier för att medge ett bra utvärderingsunderlag.

Miljödatanämnden vill emellertid här understryka att .de delvis mycket outvecklade metoder som finns för värdering av samhällelig verksamhet som här avses. liksom praktiska begränsningar i möjligheterna att få fram mera enhetligt underlag i utvärderingen inom flera MI-projekt m m inte innebär att utvärderingsarbetet skulle sakna betydelse. Resultatet av analysen pekar emellertid på att det är svårt, annat än punktvis, att genomföra utvärderingar som fyller högt ställda krav på en kostnads/nyttaanalys. [mycket stor utsträckning är man således alltjämt hänvisad till icke kvantifierade uppskattningar eller andra former för bedömningar inklusive policysynpunkter m m, som kan erhållas från olika intressenter i MI-projekten.

Exempel på utvärderingar I underlagsmaterialet eller annat bakgrundsmaterial som man där refererar till finns detaljredovisningar av varje utvärdering som hittills gjorts. Vissa projekt eller aktiviteter har utvärderats genom miljödatanämndens försorg vid mer än ett tillfälle, ibland med litet olika angreppspunkter. Andra kommer att utvärderas senare, dock utan att detta förhållande inverkar på de principiella förslag som miljödatanämnden kommer att redovisa i avdelning II i det följande av denna rapport.

I några projekt har det primära utvärderingsarbetet genomförts av

särskilda grupper med representation även från miljödatanämndens

ledamöter och/eller från dess kansli. Så har skett beträffande av

några

de kostnadsmässigt större bl a MI-01 med ADB i

projekten tillsynen enligt miljöskyddslagstiftningen (detta projekt har som tidigare

framgått redan föranlett vissa beslut hos statsmakterna), MI-O7 med ett ADB-system för analysresultat i den offentliga livsmedelskontrollen samt MI-08:1 med ADB vid arbetställeregistreringen inom arbetarskyddsverket. Ett annat exempel är projektet MI-20 med

registrering av forsknings- och undersökningsverksamhet på miljö-

området, där en första utvärdering gjordes genom en traditionell remiss till ett stort antal intressenter vid en relativt tidig tidpunkt men där en särskilt tillkallad grupp under hösten 1979 sökt få fram ett

väsentligt utvidgat utvärderingsunderlag.

Frågemetoden vad gäller bl a attityder och med varierande inslag av

direkta, kvantifierade effektivitetsuppskattningar från de tillfrågade

har använts för flera av de inom MI utvecklade ADB-systemen. ibland i kombination med andra metoder att få fram synpunkter från

SOU 1980224 63 Genomförande av nziljözluru/z(int/ideas uppdrag

intressenterna. Detta gäller bl a den nyss nämnda arbetsställeregistreringen. Ett annat exempel är den första mera systematiska utvärderingen av projektet MI-21 med av visst material i

registrering

myndigheters akter. Beträffande publikationer, vilka i princip alltid först förelegat som en har

provutgåva, genomgående tillämpats

antingen traditionella remisser med eller utan strukturerat

frågeun-

derlag till myndigheter och andra organisationer eller alternativt enkäter ställda till personer, ibland i kombination med riktad distribution av ifrågavarande Detta de provutgåva. gäller exempelvis första utgâvorna av miljöstatistisk årsbok och

(projektet MI-44)

handböcker av typen Vad gäller om kemiska ämnen

(projektet

MI-21:2).

I samtliga fall har det ytterst varit

miljödatanämnden själv som tagit

ställning till de framkomna primära och deras

utvärderingsresultaten

relevans med hänsyn till använda metoder och till andra aktiviteter med informationshantering och informationsbehov i

miljövårdsarbe-

tet. Miljödatanämnden har sålunda i sina bl a eftersträ-

bedömningar

vat en helhetsbild. som inte alltid varit möjlig att få i de avgränsade

utvärderingarna.

OLIKA TYPER AV INFORMATION

Man brukar skilja mellan O direkta uppgifter. hämtade från en informationskälla och 0 indirekta uppgifter. som innebär hänvisning till cn informaitionskalla.

I utvecklingen av MI arbetar man med båda typerna av uppgifter och man arbetar både med datateknik. ADB. och med andra hjälpmedel.

Bearbetning av direkta uppgifter sker också i MI-projekten, Detta kan resultera i en ny informationskälla t ex en bok där mycket detaljrik information från andra källor komprimerats och därigenom gjorts mera överskådlig. Genom att information hämtats från flera olika källor kan nya samband eller andra nya slutsatser också framkomma. Bearbetning leder alltså ibland till helt ny information. En sådan mer kvalificerad bearbetning måste alltid helt eller delvis göras av vetenskapliga experter eller andra som kan just den del av miljöområdet som bearbetningen gäller.

När det gäller hänvisning till informationskiillor sker en annan sorts bearbetning. Här skall man i kortregister. bokform. kataloger eller databaser ordna ett stort material på ett för :användaren tillgängligt sätt t ex med olika ingångar. uppslagsord. Beskrivning av informationskällorna samt text från och värderingar av källornas användbarhet för olika slag av frågor kan ingå i denna form av bearbetning.

64 Genomförande av miljödatarzämndens

uppdrag

VAD MENAS MED MILJÖINFORMATION?

Arbetet med att utveckla Miljövårdens

Informationssystem,

MI, har lagts upp på bred front. Miljöinformation i samband med MI blir då uppgifter av olika slag som behövs i ett miljövårdsarbete såväl i den allmänna miljön, inklusive naturmiljön, som i arbetsmiljön.

Uppgifterna skulle tex kunna avse maskinparken på en viss arbetsplats, mängden utsläpp till ett vattendrag av ett farligt ämne från en fabrik, mängden avfall av en viss typ, bestämmelser i ett annat land om tillåten mängd av en livsmedelstillsats, forskningsresultat som belyser ett kemiskt ämnes farliga egenskaper osv. Information av typen allmänna tekniska, sociala eller demografiska uppgifter kan ibland

visserligen

behövas i ett miljövårdsarbete men ryms inte i

begreppet miljöinformation.

De uppgifter det är fråga om kan finnas i anteckningar, i ärenden hos myndigheter inom och utom landet, i rapporter, böcker, föreskriftsserier m m.

De finns alltså i regel -först - i skriftlig form någonstans. Ibland har delar av dessa uppgifter eller av dem sedan

beskrivningar

förts över till register el dyl på kort eller i maskinläsbar form. I det senare fallet behövs datorutrustning jämte program för datorns arbete för att man skall få ”tillbaka” informationen. Det händer även att uppgifter finns enbart i maskinläsbar form. Många människor har också kunskaper och erfarenheter som kanske inte finns utskrivna eller intalade på band men som dessa personer kan ta fram vid behov och andra

delge

människor.

Orden information och uppgift används ofta synonymt. Ibland talar man också om data, även om det ordet kanske är vanligast för rent siffermässiga uppgifter. Ett råd: leta inte efter skillnader

mellan de här uttrycken om inte särskiljande definitioner

tillhandahålls.

Avd Il

överväganden

och

förslag

Uppläggning av redovisningen och motiven härför Uppläggningen av avdelning II av denna rapport med överväganden

och förslag följer i princip liknande tankegångar som ligger bakom

miljödatanämndens nuvarande programindelning av sin verksamhet. Denna har beskrivits i kapitel 3 i det föregående. Det kan sålunda erinras om att nämnden arbetar med två program, Samordning av ADB (program 1) och Informationsservice

på miljöområdet (program 2). I II har emellertid avdelning några

väsentliga sakfrågor i stället sammanförts under ett antal särskilda

kapitelrubriker.

I 4 med rubriken m m behandlas en

kapitel Samordning av miljödata

rad frågor som huvudsakligen aktualiserats i miljödatanämndens program 1. Observera dock att frågorna getts en mera generell

karaktär (samordning av miljödata i stället för samordning av ADB)

även om de praktiska och ekonomiska aspekterna på samordning av miljödata givetvis överväger just beträffande datoriserade system.

Kapitel 5, Miljöstatistik och frågan om Miljöstatistisk årsbok, rör

företeelser som dels har med samordning av miljödata att göra, dels är en form av miljöinformationsservice, jfr miljödatanämndens program 2. Nämnden har valt att behandla hithörande frågor i ett

särskilt kapitel.

Kapitel 6 om ett s k epidemiologiskt program för utredning och

övervakning vad gäller miljöfaktorer och människors hälsa behandlar en mycket speciell fråga som likaså innefattar aspekter såväl

på samordning av miljödata som informationsservice på miljöområdet.

Med hänsyn till de synpunkter och förslag som närmare utvecklas av

miljödatanämnden i detta sammanhang ryms här också andra apsekter som måhända går längre än begreppet miljövårdens

informationssystem och som i varje fall inte annat än

översiktligt

kunnat utvecklas av miljödatanämnden. Nämnden har därför ansett det befogat att ta upp denna speciella fråga i ett särskilt kapitel.

Kapitlen 7 och 8 behandlar båda informationsservice miljöområ-

på

det, jfr miljödatanämndens program 2. Skillnaden är att i kapitel 7 har man valt att koncentrera sig på ett sakområde inom

speciellt

miljöområdet, nämligen toxikologisk information. Kapitel 8 rör allmän miljöinformationsservice. Härmed skulle då dels

åsyftas

verksamheter, befintliga eller framtida, som rör andra sakområden än det toxikologiska i den mån sådana kan särskiljas, dels verksamheter som skall vara generellt giltiga för hela miljövårdsområdet och som därigenom i större eller mindre grad även kan innefatta

toxikologisk information.

Det finns också olikheter mellan underlaget till kapitlen 7 och 8. En stor del av underlagsmaterialet om informationsbehovet m m till kapitel 7 rörande en toxikologisk informationsservice har i

framtagits

anslutning till det speciella uppdrag som lades miljödatanämnden

på

av regeringen våren 1979 och som redan omnämnts i 2 och 3.

kapitlen

Härtill kommer givetvis vissa erfarenheter och slutsatser som kunnat dras från delar av nämndens övriga projektverksamhet m m. Kapitel 8 däremot baseras nästan helt på erfarenheter i miljödatanämndens försöksverksamhet/projekt så som dessa hittills drivits. Här ingår i tillämpliga delar också frågor om informationsbehov m m men inte inriktade på något avgränsat sakområde så som fallet är med

redovisningen i kapitel 7.

Med hänsyn till vad som nyss sagts och till att de

toxikologiska frågorna alldeles speciellt skär tvärsigenom stora delar av miljövårds-

arbetet och är av gemensamt intresse för ett stort antal

mycket

intressenter har miljödatanämnden kommit fram till att man under alla omständigheter bör lägga ett samlat för den

förslag just

toxikologiska informationsservicen, i princip komplett vad gäller innehåll, resurser, organisation m m. Så har skett i kapitel 7, vilket härigenom blivit avsevärt längre än övriga kapitel. När miljödatanämnden därefter i kapitel 8 diskuterar allmän miljöinformationsservice sker det vad gäller organisation m m med utgångspunkt dels från befintliga verksamheter och organisationer, dels också från det förslag som nämnden sålunda lagt i det närmast föregående

kapitlet

om nya resurser och organisation för den toxikologiska informationsservicen.

I ett avslutande avsnitt med rubriken Sammanfattning och slutsatser förs de olika delförslagen samman till en

paketlösning. Härigenom

framkommer det samlade resultatet av uppdraget att ”lämna förslag

om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten inom miljövårdens informationssystem.

SOU 1980224 Samordning av miljödata m. m. 67

4 av m m

Samordning miljödata

4.1¶Utgångspunkter

Tidigare förslag och riktlinjer

Frågan om samordning av miljödata var av avgörande betydelse i

tidigare förslag om ett miljövårdens MI, och informationssystem,

ligger också i riktlinjerna för utvecklingsarbetet med MI. Samordningen avser här i första hand sådan information som genereras inom landet.

Mil jökontrollutredningen, MKU, hade föreslagit att erforderlig

information till myndigheter och andra berörda borde kunna erhållas

genom uppbyggnad av ett samlat (kursiverat här) ADB-system för insamling, lagring och bearbetning av miljödata. Vikten av standar-

disering också av steget före”, dvs av mät- och analysmetoder, där det bedrivs såväl ett nationellt som internationellt arbete, hade också betonats såväl av MKU som i prop 1974:46 om av ett

utvecklingen informationssystem för miljövården, m m.

MKU redovisade sitt förslag till innehåll i MI i fyra huvudområden,

nämligen information om miljöpåverkande faktorer, miljösituationen och miljöutvecklingen, naturresurser och naturresursutnyttjandet samt övrig information. Till det sistnämnda hör bl a information om forsknings- och undersökningsverksamhet. Inom det första huvudområdet föreslog utredningen registrering av data som genereras huvudsakligen i administrativ verksamhet som produktkontroll (hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel, livsmedel), tillsyn enligt miljöskyddslagen m fl lagstiftningar, uppgifter om avfall och avfallsbehandling m m. Inom det andra huvudområdet skulle information inhämtas från ett basdatanät för miljökontroll. I samtliga huvudområden ingick också viss närmare angiven statistik, varvid det tredje huvudområdet enbart upptog sådan. Frågor om miljöstatistik behandlar miljödatanämnden i kapitel 5 i det följande.

Härtill kom enligt direktiven till miljödatanämnden i propositionen 1974:46 att information av betydelse från arbetsmiljösynpunkt - utöver information om hälso- och miljöfarliga varor - skulle ingå i MI i den omfattning som närmare borde övervägas av miljödatanämnden.

68 Samordning av miljödata m. m. S()U 1980:34

Allmänna förutsättningar idag Det faktiska läget för förslag beträffande framtida miljöinformation av betydelse i miljövårdsarbetet är idag delvis annorlunda än då riktlinjerna för utvecklingen av MI ursprungligen drogs upp. Detta gäller inte minst för frågan om samordning av miljödata. Förändringarna är hänförliga dels till aktiviteter inom miljödatanämnden, dels till allmän teknisk utveckling och erfarenhet respektive utveckling och beslut rörande ansvar för ADB m m.

Det kan sålunda konstateras att större delen av de konkreta utrednings- och utvecklingsprojekt som förts fram av MKU numera

är genomförda helt eller delvis. I fråga om systemutvecklingsprojekt

gäller detta bl a administrativa system med ADB-rutiner för data i

enligt miljöskyddslagen (MI-Olzl), för registrering av tillsynen produkter enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor (MI-06:1), för

analysdata i livsmedelskontrollen (MI-07) och för uppgifter i tillsynen

enligt arbetsmiljölagstiftningen (MI-08). I den mån dessa och andra

MI-verksamheter inte redan är etablerade hos någon ansvarig myndighet, blir det således fråga om beslut härom, med hänsyn tagen

till eventuella samordningsbehov.

Det hittillsvarande arbetet med MI har sammanfattningsvis bla inneburit

- att en samordning av basdata beträffande den yttre miljön kommit

till stånd efter förslag från miljödatanämnden genom etablering av

programmet för miljökvalitetsövervakning, PMK, med statens naturvårdsverk som ansvarig organisation

- att ett grundläggande utvecklingsarbete beträffande hanteringsru-

tiner m m numera fullgjorts i fråga om flera av de av MKU

skisserade, mera omfattande administrativa ADB-systemen för

miljödata

— att den i MKUs betänkande skisserade informationen inom olika

delområden i MI i den fortsatta projektverksamheten inom miljödatanämnden kunnat brytas ned i mindre, sinsemellan ofta olikartade delar och analyseras för sig med hänsyn till bla

samordningsbehovet

- att även i övrigt värdefulla erfarenheter och idéer framkommit

såväl i den direkta försöksverksamheten inom miljödatanämnden som genom impulser utifrån.

SOU l980z24 m. m. 69 Samordning av miljödata

I fråga om den tekniska ökar av utvecklingen gäller bl a att utbudet nästan färdiga ADB-system och av programvara som kräver jämförelsevis små insatser, även om tenderar priserna på den s k mjukvaran att öka i förhållande till hårdvaran, dvs maskinerna. De

tidigare

stordatorerna med system härför och samordningskrav anpassade kompletteras eller ersätts nu med minidatorer och

minidatorsys-

tem.

Förutsättningarna för maskinella sambearbetningsmöjligheter beträffande bl a miljödata kan tänkas minska i vissa fall till följd av denna utveckling mot användning av egna minidatorer inom olika myndigheter och andra organisationer. Häremot bör då ställas vissa positiva faktorer såsom ökade möjligheter till egna initiativ tex för programförbättringar eller för bättre åtkomst av andra slag av miljödata genom nya ADB-baserade registreringsoch bearbetningsrutiner. Överföringsprogram från ett system till ett annat är numera också möjliga i en helt annan utsträckning än tidigare. l många fall får man emellertid räkna med att tillämpning normer och av gemensamma koder m m för beskrivning av olika företeelser hos skilda intressenter med ibland skilda system och datorutrustning väsentligt förenklar och förbilligar de maskinella sambearbetningsmöjligheterna.

En annan förändring jämfört med den vid vilken utveck-

tidpunkt

lingsarbetet med MI startade är att de större centrala

myndigheterna

på miljövårdsområdet är mera medvetna än om såväl de

tidigare

möjligheter som de problem ADB-tekniken kan medföra i verksamheten och att de strävar efter att

bygga upp en egen kompetens på

området. De har sålunda bättre än för ett antal år

förutsättningar idag

sedan att själva vidareutveckla sina

behandlingsrutiner för miljödata

och välja en ADB-teknisk lösning där detta är motiverat eller

eljest

vidareutveckla manuella

hanteringsrutiner.

Frågan om ADB i statsförvaltningen, allmänt sett, har vidare

nyligen

gåtts igenom av statsmakterna som också här

givit principiella riktlinjer om ansvar och ansvarsfördelning. hade sålunda Riksdagen

att förra året ta ställning till proposition

regeringens (1978/79:121)

om användning av automatisk i statsförvalt-

databehandling (ADB)

ningen. Ett_ av syftena var att förbättra statsmakternas insyn och styrmöjligheter på detta område. Andra frågor som behandlades var bl a hur bör bedrivas och datordriften

systemutvecklingsarbetet

organiseras i statsförvaltningen. Även som rör av

frågor anskaffning

ADB-utrustning, information om användningen av ADB i statsförvaltningen samt möjligheterna till samverkan med kommuner och landsting togs upp. Samtidigt som de enskilda ansvar

myndigheternas

för sina respektive planerade och pågående datorverksamheter slås fast, ställs här ökade krav på myndigheterna vid och

nyutveckling

introduktion av ADB-system. Särskilt skall finnas

beslutsunderlag

som vid behov skall kunna innan och fattar

granskas regering riksdag

70 Samordning av miljödata m. m. SOU 1930:24

beslut åtminstone om större investeringar. Häri ligger också att samordningsmöjligheter i förekommande fall kan beaktas. Riksdagen anslöt i allt väsentligt till propositionens förslag med vissa

sig skärpningar beträffande bl a insynsmöjligheterna (FiU 1978/79:34 och rskr 1978/79:339).

Också den nyligen gjorda genomgången av frågan om rationalisering

och ADB i statsförvaltningen på central myndighetsnivå (betänkan-

det SOU 1979:73) är av visst intresse i här förevarande sammanhang genom sin problemanalys och förslag rörande centralt myndighetsansvar bl a vad gäller samordning av ADB. Några större förändringar i detta hänseende beträffande främst Statskontorets nuvarande

uppgifter (avseende den civila statsförvaltningen) föreslås däremot

ej. Frågan torde också komma att underställas riksdagens prövning

inom kort. Miljödatanämnden utgår i det följande från nu gällande

instruktioner för myndigheterna och räknar inte med några sådana

förändringar av själva den centrala samordningsfunktionen, vilka

skulle kunna påverka exempelvis en diskussion om behovet av ett särskilt sektorsansvar för - vid sidan av

miljödatasamordning

vederbörande centrala statliga rationaliseringsorgan. Samordning av ADB inom MI har hela tiden bedrivits i nära samverkan med statskontoret. Miljödatanämnden har där utgått från Statskontorets

ansvar för övergripande frågor om samordning av ADB inom statsförvaltningen i stort och sett miljödatanämnden som ett tills vidare sektorsansvarigt organ för samordning av ADB på mil jövårds-

området. Miljödatanämnden ansåg i den tidigare nämnda rapporten

Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)”

att Statskontoret borde överta den verksamhet som benämndes

Regler för informationsbehandling på miljöområdet” inom miljö-

datanämndens Samordning av ADB, då nämnden

huvudprogram slutfört sitt utvecklingsarbete.

Speciella förutsättningar idag för vissa system

Ytterligare en utgångspunkt när det gäller frågan om ansvaret för övriga MI-projekt, vilka utvecklats inom miljödatanämndens pro-

gram Samordning av ADB delprogrammet ”Tekniskt bistånd”, är följande. Nämnden föreslog i den tidigare rapporten sålunda även att ansvaret för följande projekt och aktiviteter skulle övergå till de

sakansvariga myndigheterna vid vissa närmare angivna tidpunkter,

nämligen aktiviteterna MI-Olzl, MI—01:2, MI-01:3, MI-06:1, MI- 06:2, MI-07 och MI-08. Sedermera har statsmakterna som nämnts fattat ett sådant beslut beträffande MI—01:1 som är ett ADB-system

för data i tillsynen enligt miljöskyddslagen. Ännu så länge deltar

SOU 1980224 m. m. 71

Samordning av miljödata

endast ett begränsat antal länsstyrelser. Naturvårdsverket ansvarar emellertid för systemet som sådant.

Den verksamhet som här avsesi MI-06:1 till

projektet gäller viss hjälp

produktkontrollnämnden/naturvårdsverket rörande systemutveck-

ling för det s k produktregistret. Eftersom registret av byggs upp

myndigheten med stöd av lagstiftning erfordras formella beslut

inga

om Övertagande av ansvaret för verksamheten som sådan. Motiven för att ge stöd i uppbyggnaden under MI-projektrubrik

(via

Statskontoret) finns emellertid klart uttalade i för

riktlinjerna utvecklingen av miljövårdens informationssystem. Miljödatanämn-

den har för sin del avslutat detta i och med

uppbyggnadsstöd utgången av budgetåret 1978/79. Visst stöd har

tidigare också getts till

socialstyrelsen då det gäller läkemedelsavdelningens ADB-system

för produkt- och ärendeinformation. MKU hade i dessa

sammanhang

även förutskickat omfattande av kemiska och toxikolo-

registrering

giska data beträffande alla kemiska substanser som direkt eller indirekt är föremål för kontroll inom landet. Man utgick emellertid ifrån att detta i praktiken antagligen förutsatte, att information finns tillgänglig i någon internationell databas, från vilken den direkt skulle kunna överföras till MI. Frågor om till kemisk och

tillgänglighet

toxikologisk information behandlas vidare i kapitel 7 i denna rapport.

En annan registrering som numera förutsätts ske med stöd av författning gäller miljöfarligt avfall, där naturvårdsverket, som har att administrera tillämpningen av bestämmelserna, får ett

begränsat projektstöd från miljödatanämnden under projektbeteckningen

MI-06:2. Det får närmast anses ankomma de främst berörda

på

myndigheterna, naturvårdsverket och hälsovårdsnämnderna, att definiera omfattningen av och sakinnehållet i de s k avfallsdeklarationerna med hänsyn till tillsynsverksamhetens behov. Miljödatanämnden återkommer emellertid helt kort till frågan i samband med

miljöstatistiken (jfr avsnitt 5.3.3).

Projekten MI-07 och MI-08 rörande information om livsmedel respektive om arbetsmiljön kommer att behandlas mera i

ingående

avsnitt 4.2. De båda återstående av de här nämnda aktiviteterna, vilka främst avsett hanteringsrutiner för miljödata hos Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och hos naturvårdsverket vad gäller programmet för övervakning av mil jökvalitet :2 och

(MI-01 MI—01:3), är enligt föreliggande planer inte aktuella under MIprojektrubrik efter utgången av budgetåret 1980/81. De berörda

myndigheterna förutsätts ha egna resurser för den datasamordning som man i förekommande fall bedömer erforderlig.

72 Samordning av rniljödara m. m.

Några slutsatser En generell slutsats beträffande aktiviteter under MI-projektrubrik i framtiden blir följande. Sådana projekt, som startats eller vidareutvecklats av miljödatanämnden och som speciellt berör rutinerna i

någon myndighets verksamhet, bör övergå helt till denna myndighet vid lämplig tidpunkt. En mellanställning intar projekt med flera

registrerande intressenter. Om verksamheten inte klart kan hänföras till mera allmän extern informationsservice, bör

utgångspunkten

emellertid även här vara att parterna bör ta över ansvaret men tillsammans besluta om förläggning av driftsansvaret, erforderliga styrgrupper etc. Sistnämnda slag av MI-projekt aktualiseras i

kapitlen 7 och 8.

På motsvarande sätt blir slutsatsen oförändrade ansvarsförhållanden när det gäller andra pågående verksamheter som ej utvecklats under MI-projektrubrik eller framtida sådana verksamheter beträffande miljöinformation inom en organisation. Detta gäller såväl statliga som andra organisationer som tar fram uppgifter eller sammanställer uppgifter eller på annat sätt hanterar ett information” av

”stycke

intresse i ett miljövårdsarbete. Det ansvaret för informa-

primära

tionshanteringen ligger här på vederbörande organisation.

Med dessa blir av

utgångspunkter frågan om samordning miljödata

och annan information för inte en om att

miljövårdsarbetet fråga

flytta det formella ansvaret för och

miljödatainsamling bearbetning

m m från respektive organisationer till annan utan mera

någon renodlat en fråga om en kompletterande funktion beträffande

samordning. En sådan funktion kan vara koncentrerad hos

antingen

en organisation eller uppdelad påflera med närmare angivande av hur ansvaret i så fall är fördelat. Samverkan kan vara och/eller

frivillig

formellt reglerad...

Med dessa utgångspunkter förutsätts även att där genomgående finns

ansvariga organisationer som har initiativskyldighet när det gäller

miljödatainsamling på alla nivåer, centralt, regionalt och lokalt. Ytterst har ju statsmakterna alltid att här ändra eller

möjlighet

komplettera lagstiftning och myndighetsinstruktioner så att erforder-

lig insamling och bearbetning av miljödata säkerställs.

4.2¶Vissa och

synpunkter förslag

Mot bakgrunden av riktlinjerna för av

utvecklingen miljövårdens informationssystem, MI , och de övriga utgångspunkter beträffande samordning av miljödata, som lagts fast av miljödatanämnden i

Samordning av miljödata m. m. 73

avsnitt 4.1, tar här aktuella förslag sikte på dels vissa konkreta MI-projekt, dels allmänt frågan om samordning av miljödata och ansvar härför.

Som framgått kommer projekten MI-07 och MI-08 rörande viss information om livsmedel respektive om arbetsmiljön att behandlas i detta avsnitt. I båda fallen rör det sig om försöksverksamhet, beträffande MI-08 flera delaktiviteter, som utvecklats tillsammans

med berörda myndigheter men med miljödatanämnden som

ansvarigt organ. Den framtida ansvarsfrågan tas upp liksom frågan huruvida statsmakterna - redan nu - bör besluta om införande i hela landet av vissa rutiner från försöksverksamheten. Det kan därvid erinras om att projektet MI-07 med ADB-registrering av provtagning och i den offentliga livsmedelskontrollen förutom livsme-

analyser

delsverket berör rutiner hos hälsovårdsnämnderna och hos anlitade

ADB-systemet för arbetsställeregistrering i proanalyslaboratorier.

MI-08 avser främst rutinerna hos yrkesinspektionen men även

jektet

vissa från den kommunala tillsynen har förutsätts ingå

basuppgifter enligt upplåggningen i projektet.

I fråga om mera allmänna synpunkter och förslag beträffande samordning av miljödata aktualiseras i detta sammanhang särskilt

MI-06:3 med rubriken ”Dokumentation av ADB”, som

delprojektet

till viss del även ger underlag för en bredare diskussion än

Vidare hänvisas här bl a till ett nordiskt

projektrubriken antyder. projektsamarbete under rubriken ”Karakterisering av miljödata”,

vilket bedrivs med stöd av Nordiska ministerrådet (ämbetsmanna-

kommittén för miljövårdsfrågor).

Information om livsmedel (projektet Ml-07)

försöksverksamhet inom rubricerade projekt avser

Pågående

av särskilt utvecklade blanketter och registreringsrutiner

användning

för ADB-behandling av analysresultat från den offentliga livsmedelskontrollen (jfr kapitel 3).

Här anmälde i en särskild skrivelse till regeringen

miljödatanämnden

i 1979 (jfr avsnitt 3.1.5) att utvecklingsarbetet numera drivits så

april

att statens livsmedelsverk borde ta över ansvaret för verksam-

långt

heten. Det i överenskommelse med livsmedelsverket att så

föreslogs

borde ske fr o m budgetåret 1980/81. Samtidigt ansåg nämnden, i likhet med den särskilda som haft till uppgift att utvärdera

grupp försöksverksamheten, att det ännu inte var möjligt att ta till

ställning

om systemet borde införas i hela landet eller ej. Huvudskälen var dels att det var svårt att överblicka utvecklingen beträffande lagstiftning

och policy m m som styr livsmedelskontrollen, dels att livsmedelsverket som huvudintressent haft relativt att

begränsade möjligheter

pröva systemets användbarhet för det löpande arbete som sker inom verket. Nämnden förordade emellertid starkt att verksamheten måste få fortsätta under ytterligare tid som ett försök för att

någon

ställning därefter skulle kunna tas bättre på grunder.

Skrivelsen remissbehandlades genom för-

jordbruksdepartementets

sorg. Remissinstanserna var överlag inne på att försöksverksamheten borde få fortsätta.

Som framgått ligger projektet tills vidare kvar hos

miljödatanämn-

den.

Vid miljödatanämndens kontakter med företrädare för

förnyade

livsmedelsverket i år har upplysts att verkets styrelse bl a beslutat om ett förslag till ändrade föreskrifter för den livsmedelskon-

offentliga

trollen. Innebörden är att hälsovårdsnämndernas skulle provtagning utgöras av mera ”riktade” skulle

undersökningar. Härigenom

underlaget för MI-O7 kunna avsevärt förändras. Å ena sidan skulle möjligheten öka för livsmedelsverket att följa sådana speciellt vad

gäller hygienkraven (mikrobiologiska undersökningar) känsliga

varugrupper. Å andra sidan skulle minska att få den

möjligheten

bredare överblicken över tillståndet hos livsmedlen i allmänhet som de nuvarande bestämmelserna syftar till.

Vad gäller det sistnämnda har dock vid livsmedelsverkets sammanställningar av provtagningsresultaten med hjälp av systemet MI-07 visat sig att spridningen på varor som analyserats fn är så stor att det statistiska underlaget för bedömningar av enskilda varugrupper blir med dåligt undantag för de allra största grupperna. Andra sammanställningsmöjligheter prövas emellertid också inom verket i syfte att optimera och precisera möjligheterna att utnyttja den information som kan fås fram med hjälp av MI-07-systemet.

Det är inte att redan nu söka bedöma vad eventuella

möjligt

förändringar i regler och rutiner för den offentliga livsmedelskontrollen skulle kunna få för inverkan behovet av ett av

på hjälpsystem

typ MI-07. Det är tänkbart att behovet totalt sett kan komma att minska. Miljödatanämnden kommer emellertid att eftersträva en så långt möjligt oförändrad försöksverksamhet tills så att vidare, ytterligare underlag kan komma fram för ett till

ställningstagande

MI-07-systemets användbarhet och MI-07-verksamhetens omfattning i framtiden.

Främst gäller det att studera effekterna

av ett nytt provtagningsmön-

Samordning av miljödata m. m. 75

ster som kan samarbetsrutinerna mellan deltagande lokala

påverka

laboratorier och livsmedelsverket. Även kraven på uttag från registret samt att på annat sätt få in motsvarande

möjligheterna

information behöver utredas. Miljödatanämnden och statens livsmedelsverk kommer att gemensamt söka att belysa dessa frågor. Nämnden vill i övrigt hänvisa till sitt tidigare förslag att statens livsmedelsverk i förekommande fall bör ta över ansvaret för verksamheten så snart som möjligt, dvs i varje fall fr 0 m 1981/82, Detta bör nämndens mening kunna ske helt oberoende av

enligt

beslut om verksamhetens framtida omfattning.

om av det nuvarande Ml-07-systemet för

Frågan samordning

livsmedelsanalyser med andra system med information inom miljöområdet synes fn inte vara så aktuell att den motiverar särskilda

eller från miljödatanämndens sida. åtgärder förslag

av systemet har hittills huvudsakligen varit inriktad på Utbyggnaden mikrobiologiskt hygieniska data. Den kemiska provtagningen och analysverksamheten sker framför allt i livsmedelsverkets egen regi, även om hälsovårdsnämndernas provverksamhet härvidlag förutsätts öka. Livsmedelsverket överväger vilka anpassningsmöjligheter som kan finnas mellan verkets egna system för registrering i den kemiska analysverksamheten och ett framtida MI-07-system. Endast mera omfattande dataserier beträffande främmande ämnen i livsmedel. tex bekämpningsmedelsrester i svenskproducerade varor, torde kunna bli aktuella att relatera till andra data, tex rörande förekomst och användning inom landet av hos produktkontrollnämnden registrerade bekämpningsmedel. Detta innebär inte nödvändigtvis att maskinella sambearbetningar av data skulle erfordras. I första hand torde uttag ur respektive databaser och manuella sammanställningar kunna göras. Detsamma kan antas vara fallet beträffande andra informationskällor inom livsmedelsområdet, speciellt det s k SLIT-registret som innehåller uppgifter om livsmedelstillsatser m m och som i framtiden kan komma att innefatta även uppgifter om livsmedelsförpackningar.

Information om arbetsmiljön (projektet Ml-08)

försöksverksamheter inom rubricerade projekt avser dels

Pågående

ADB av arbetsställen. dels ADB av information om

i tillsynen

arbetstagares hälsa. Som tidigare framgått (kapitel 3) innefattar det

förstnämnda uppgifter om arbetsställen jämte inspektionsâtgärder

m m (””arbetsställeregistreringen”) samt vissa arbetsmiljöuppgifter. l

det senare ingår dels en konkret försöksregistrering av arbetstagare exponerade för bly med individuella biologiska mätdata. dels en utveckling och prövning av mera generella modeller för hantering av information om för skilda miljöfaktorer.

exponering

I likhet med vad som sagts om projektet MI-07 anmälde miljödatanämnden i en särskild skrivelse till regeringen i april 1979 (jfr avsnitt

76 Samordning av nziljödara m. m. SOU l98llz2-l

3.1.6) att utvecklingsarbetet beträffande

arbetsställeregistreringen

inom projektet MI-O8:1 numera så omfattande och

givit utförliga

erfarenheter att hinder inte borde möta att

arbetarskyddsstyrelsen

övertog ansvaret för verksamheten. Det i överenskommel-

föreslogs

se med styrelsen att så borde ske fr 0 m budgetåret 1980/81. Samtidigt betonade miljödatanämnden att erfareheterna av försöksverksamheten väl visat av MI-08-modellen i då det

betydelsen arbetarskyddet

gäller delen arbetsställeregister och att det var att verksam-

viktigt

heten fick fortsätta och att den kunde utvecklas vidare.

En viktig omständighet att beakta var regeringens uppdrag till arbetarskyddsstyrelsen 1979-02-22 att i samråd med Statskontoret utarbeta och redovisa alternativa förslag till plan för successiv utbyggnad av informationssystemet om arbetsskador (ISA) och redovisa övrig pågående och planerad utveckling av ADB-system inom arbetarskyddsverket samt lämna alternativa förslag till fortsatt verksamhet avseende och drift av utveckling ADB-system. Miljödatanämnden utgick från att bl a frågan om MI-08s arbetsställeregister och dettas samband med andra ADB-system skulle behandlas av arbetarskyddsstyrelsen i dess utredning och särskilda rapport till regeringen. Det kunde sålunda bli aktuellt att se på alternativa systemstrukturer för ADB av arbetsställeinformation inklusive kostnadsberäkningar. Först därefter borde det bli möjligt att ta slutlig ställning till frågan huruvida ADB i arbetsställeregistreringen bör införas enligt MI-08-modellen i hela landet.

Miljödatanämndens skrivelse remissbehandlades

genom jordbruks-

departementets försorg. Remissinstanserna var över lag positiva till att försöksverksamheten borde få fortsätta och förordade att

några

systemet skulle användas mera generellt.

Som framgått tills vidare kvar hos

ligger projektet miljödatanämn-

den.

Frågan om arbetsställeregistreringen liksom ADB-baserade övriga

delar i projektet MI-08 inklusive det nämnda registret med uppgifter om arbetstagares behandlas f n inom den särskilda

blyexponering

utredningsgrupp som bereder frågan om olika inom

ADB-system arbetarskyddsverket. Styrelsen torde komma att avlämna

en rapport till inom kort. Med den bredare överblick över samord-

regeringen ningsmöjligheterna beträffande ADB-system inom arbetarskydds-

verket och det som förväntas framkomma i

prioriteringsunderlag utredningsarbetet, utgår miljödatanämnden från att arbetarskydds-

styrelsen får möjlighet att för sin del ta till i vilken

ställning

omfattning de olika delarna i MI-08 bör fortsätta.

projektet Någon ny

utvärdering av i förhållande till den

själva arbetsställeregistreringen

som gjordes för ca ett år sedan inte

synes erforderlig enligt miljödatanämndens uppfattning. Ytterligare viss utvärdering av

SOU l98():24 Samordning av mi/j()uaIa m. m. 77

övriga delar i projektet kommer att ske genom

miljödatanämndens

försorg under budgetåret 1980/81. En första utvärdering i om

fråga

det s k blyregistret med synpunkter från de berörda ett

gav övervägande positivt resultat. Nämnden avser att i övrigt driva verksamheterna i ungefär motsvarande omfattning som f n, to m

utgången av sistnämnda budgetår.

Miljödatanämnden föreslår att arbetarskyddsstyrelsen tar över ansvaret för alla delaktiviteter inom MI-08

projektet fr 0 m budgetåret 1980/81. Detta bör enligt nämndens mening kunna ske helt oberoende av beslut om verksamheternas framtida Det

omfattning.

bör härvid betonas att arbetsställeregistreringen, vilken som sådan främst är ett administrativt hjälpsystem för är en

yrkesinspektionen,

förutsättning för den typ av registrering av arbetsställerelaterad

miljöinformation som utretts och (delvis) prövats i projektet

MI-08:1. Med det ADB-baserade arbetsställeregistret som grund underlättas en systematisk ansats vid inventering och av

bearbetning olika miljöuppgifter. Det bör ankomma på arbetarskyddstyrelsen att

successivt föreslå eller besluta om vilka som bör

arbetsmiljöuppgifter

registreras i framtiden (se även kapitel Detsamma

5). gäller

personrelaterad information av den typ som fn produceras i

blyregistret (se även kapitel 6).

Frågan om samordning av information enligt projektet MI-08 med andra system med information inom miljöområdet utanför arbetarskyddsverket har hittills hunnit aktualiseras i den

knappast egentliga

försöksverksamheten men kan senare uppkomma. Detta beror

på

vilka arbetsställerelaterade miljöuppgifter vilka

respektive personrelaterade (och samtidigt arbetsställerelaterade) exponerings- eller effektuppgifter som kan komma att registreras.

Själva arbetsställebegreppet är därvid en väsentlig identifikationsuppgift för jämförelser eller sambearbetning med data från andra system eller källor t ex med uppgifter om s k miljöfarlig verksamhet. Här bör statistiska centralbyråns centrala företagsregister (CFR) på arbetsställenivån vid behov kunna bli en sådan minsta gemensam nämnare mellan flera MI-system. även om inte alla i dag (fullständigt) innefattar CFRs identifikationsbegrepp. F n pågår hos statistiska centralbyrån ett arbete med att utveckla CFRs arbetsställedel. Vidare har regeringen nyligen uppdragit åt statskontoret att i samråd med statistiska centralbyrån och riksskatteverket utreda och lämna förslag till inrättandet av ett register med grundläggande uppgifter om företag och organisationer. ett s k basregister.

På motsvarande sätt är personidentifikationen (i princip personnumret) viktig i alla etiologiska informationssystem (orsak/verkan. exponering/ effekt). Härtill kommer rent allmänt att behovet av standardiserade rutineri sådana system för såväl viss informationsinsamling och -strukturering som

78 Samordning av miljödara m. m. SOU |981l:24

registrering i princip bör vara stort. Som exempel kan nämnas normer för yrkesklassificering eller andra uppgifter som direkt eller indirekt ger hänvisning till tänkbar exponering för skadliga miljöfaktorer. Även vissa medicinska uppgifter kan behöva standardiseras - utöver vad som redan sker. Inom arbetsmiljöområdet arbetar bl a företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) med vissa sådana uppgifter. [kapitel 6 utvecklar miljödatanämnden denna fråga något närmare med hänsyn till behovet av informationsunderlag för att allmänt kunna studera samband mellan och miljöfaktorer människors hälsa.

Allmänt om samordning av miljödata och ansvar härför

I sin tidigare nämnda rapport från år 1977 ”Fortsatt verksamhet med

miljövårdens informationssystem (MI)” hade miljödatanämnden

bla understrukit att behov av särskilda i

samordningsåtgärder

huvudsak bestäms av vilka krav som ställs sammanställningar och

på

statistik där underlaget produceras genom två eller flera ADBrutiner. Dessutom anförde nämnden att skäl kan finnas att harmonisera beteckningar m m avseende grunddata i MI som är gemensamma för två eller flera ADB-rutiner. - avser

Samordning här

således inte enbart mellan utan också i

åtgärder organisationer

förekommande fall inom organisationer med ansvar för flera

ADB-rutiner (register, system).

I rapporten hade miljödatanämnden närmare utvecklat vad man avsåg beträffande sitt program Samordning av ADB, som kan

något

ha motsvarande även om andra, icke ADB-

tillämpning ifråga

baserade hanteringsrutiner för miljödata. Utöver de speciella projekten under delprogramrubriken ”Tekniskt bistånd” hade nämnden samlat sina synpunkter under för

delprogramrubriken ”Regler informationsbehandling”.

Bland åtgärder som kan bidra till att underlätta kommunikation av data angav miljödatanämnden i detta sammanhang bl a - att brukade termers innebörd specificeras - att termers innehåll klassificeras och eventuellt kodas I att vissa särskilt fastställda identifikationsbegrepp används — att kommunikationsformat (mellan olika system) standardiseras att karakterisering av mät- och analysdata standardiseras.

Bland åtgärder som bidrar till att effektivisera och sänka kostnaderna för informationsbehandlingen nämndes insatser för att öka användarnas kostnadsmedvetande samt för att skapa och följa regler för system- och programdokumentation regler för blankettutformning regler för arkivering och gallring regler för upphandling av datortjänster.

Det underströks att även sedan vissa gemensamma regler för t ex klassificering fastställts krävs en mekanism för att underhålla och förnya dem. Det är

Samordning av »zi/jéirlum m. m. 79

likaså viktigt att bevakning sker av det normerings- och standardiseringsarbete som pågår såväl nationellt som internationellt.

Detta kan fortfarande -

gälla som anvisningar på lämpliga åtgärder

allt i den mån särskilda behov av datasamordning föreligger eller senare framkommer.

Behoven av regler för informationsbehandlig vilka grundas på behov av att inom miljövårdsområdet göra sammanställningar av data vilka framkommer genom skilda, främst ADB-baserade rutiner, är inte givna en gång för alla utan växlar med tiden. Eftersom datahanteringsrutiner i regel är mindre flexibla är det här främst de långsiktiga, återkommande sammanställningsbehoven som avses. Den officiella miljöstatistiken representerar till en del sådana sammanställningar, där vissa gemensamma regler kan komma att aktualiseras i samarbetet mellan statistiska centralbyrån och berörda indataleverantörer

(jfr kapitel 5 om miljöstatistik).

ADB-system som utvecklats under MI-projektrubrik och som avser vissa administrativa data, vilka genereras i myndighetsutövning, har hittills inneburit få och väl avgränsade samordningsfrågor, främst inom respektive berörd organisation. Här skall emellertid tas upp några konkreta samordningsarbeten, som inte varit inriktade mot

specifikt eller system hos en enda

något datahanteringssystem

organisation.

Genom det nordiska samarbetet har sålunda frågan om karakterisering av mät- och analysdata från miljöprover förts långt fram. Rekommendationer har givits rörande erforderlig kringinformation i syfte att underlätta för andra än den ursprungliga dataproducenten att använda sådana data. En första version av en handbok med koder m m är f n under utarbetande. Arbetet har hittills varit begränsat till den allmänna miljön. Speciella karakteriseringsfr-ågor rörande arbetsmiljön ingår således inte.

Det kan i detta sammanhang även nämnas att ett annat pågående nordiskt projekt syftar till förslag om direkt samarbete mellan länderna i fråga om övervakning av miljökvalitet, varvid just frågan om viss datastandardisering senare kan aktualiseras. Ytterligare ett nordiskt projekt avser en systemut- _redning om referenscentral(er) för miljödata på samnordisk eller nationell bas (jfr kapitel 8) varvid vissa karakteriseringsuppgifter för data som sådana också bör kunna användas för att karakterisera (beskriva) existensen av serier med mätdata, miljöprover och liknande. Detta kan i sin tur utgöra ett incitament till ökad användning av samma slag av kringinformation, enligt standardiserade rutiner, hos olika dataproducenter.

Det nordiska karakteriseringsarbetet har fortlöpande följts av miljödatatnämnden genom insatser i projektet Ml-06:3 Dokumentation av ADB där det också varit en av utgångspunkternzi för att söka identifiera behov av datasamordning på miljöområdet och i kontakt med bl 21 registeransvzirigzi

80 Samordning av Iniljödata m. m. SOU l‘)8U:24

diskutera hur sådana behov bör mötas. Ett annat Linderlzigsmztterial håirför har varit det kartläggningsarbete som gjorts beträffande ett zmtal ADBsystem på miljöområdet i Sverige. Detta arbete har resulterat i två olika kataloger. Efter en särskild inventering, delvis utförd i samarbete med Statskontorets dokumentationscentral. sålunda

föreligger en katalog med översiktliga uppgifter om ADB-system som kan vara av intresse i ett miljövårdsarbete. Det rör sig här om mellan 100 och 200 sådana system. enbart i statlig verksamhet. hos tillsammans närmare ett 50-tal olika organ. Vidare har inom projektet utarbetats; en särskild Ml-termkatalog som förutom termbeskrivningzir också innehåller om rutiner.

uppgifter program och register i de aktuella MI-systemen (6 stycken).

Då det gäller framtida behov av beskrivande information om såväl ADB-system som andra system för hantering av miljödata bör följande noteras. En dokumentation. i form av publikationer och/eller datorbaserade uppgifter. kan fylla en funktion av enbart hänvisning till informationskällor. Uppgifterna kan därvid vara utformade så att de samtidigt skall underlätta initiativ till sambearbetning av data. Här gäller det att stanna vid en med hänsyn till behov och kostnader optimal detaljeringsnivä i dokumentationen. något som bl a behandlas i det nämnda nordiska projektet om referenscentral(er) för miljödata. Där syftet är samordning genom att själva datarutinerna skall standardiseras långt, frivilligt eller genom formell reglering för något speciellt område. behöver dokumentationen å andra sidan vara synnerligen detaljerad och i princip vara identisk med den manual som behövs för datahanteringen. En manual kan i vissa fall behöva vara datorbaserad och åtkomlig via terminal. nämligen

när många dataproducenter skall samordna sina rutiner på ett område där rutinerna ofta förändras. Ett tredje syfte för viss typ av dokumentation av ADB. som kommit fram genom olika kontakter med intressenter inom projektet MI-06:3. avser system-. program- och maskininformation (speciellt nyheter) i allmänhet jämte erfarenheter av datatekniska lösningar av olika typproblem m m. Det behöver här således inte specifikt röra sig om information hänförlig till miljöområdet.

En erfarenhet i projektet MI-06:3 är att standarden och

i systemprogramdokumentationen är ojämn hos de registeransvariga. Häri kan ligga vissa praktiska hinder för ett optimalt utnyttjande av data som tas fram inom skilda system. Termbeskrivningar eller -definitioner, kvalitetsuppgifter m m är därvid information oberoende av rena tekniska

som är grundläggande, lösningar för själva datahanteringen. Hittills framkomna behov av datasamordning inom miljöområdet i stort motiverar emellertid

knappast några förslag till åtgärder i här aktuellt hänseende. Sådana bör i

åtgärder förekommande

fall snarast syfta till en generell standardhöjning av egendokumentationen, speciellt beträffande ADB-system, tex med hjälp av checklistor m m.

för vad som bör ingå, speciella underlag för struktureringen Inventeringen har sålunda bl a visat att bland det stora antalet ADB-system av potentiellt intresse i ett miljövårdsarbete finns flera som är svåra att i förväg definiera och avgränsa från andra datasamlingar.

Vissa frågor om samordning inom området bör

miljöinformation

kunna innefattas i de allmänna uppgifter som centrala

ligger på

statliga rationaliseringsorgan, dvs i detta fall Statskontoret. Detta hade miljödatanämnden förutskickat i sin Statskon-

tidigare rapport.

Samordning av miljödata m. m. 81

toret har sålunda redan idag ansvar för övergripande frågor om samordning av ADB inom (den civila) statsförvaltningen i stort. Några slag av regler/rekommendationer som här diskuterats tex beträffande system- och programdokumentation är inte heller specifika för miljövårdsområdet. Detsamma gäller vissa identifikationsbegrepp t ex för företag, person, arbetsställe. Regler för gallring och arkivering bör utformas i samarbete med riksarkivet och vederbörlig hänsyn bör därvid tas även till forskningens framtida behov.

Pâ sikt finns knappast behov av något organ med det särskilda sektorsansvar som miljödatanämnden haft för ADB-samordning inom området miljöinformation. Området är också i fråga om sakinnehåll både omfattande och olikartat. Miljödatanämnden har inte heller underlag för att nu föreslå någon formell reglering, t ex en

särskild förordning med regler för informationsbehandling inom

nämndens ansvarsområde. För speciella slag av miljödata såsom

analysuppgifter från miljöprover kan utvecklingen, inte minst genom

det nämnda nordiska samarbetet, dock aktualisera behovet av ökad Standardisering av ADB-rutiner jämte behov av nationellt ansvariga organ härför. Sådana frågor bör i framtiden kunna lösas via befintliga fackmyndigheter med hänsyn bl a till vilka som har största behovet av att också kunna utnyttja mätdata mm från de andra nordiska länderna.

Erfarenheten, inte minst inom projektet MI-06:3, visar i övrigt att ett nära samarbete mellan dem som producerar/använder register med

miljödata är en förutsättning för att eventuella samordningsbehov

skall kunna konkretiseras och resultera i gemensamma förslag till riktlinjer el dyl. Arbetet kan lämpligen liksom hittills bedrivas

frivilligt och i första hand grundas på erfarenhetsutbyte. Statsmak-

terna bör emellertid uttala att Statskontoret noga bör följa utveck-

lingen av ADB-systemen på miljöområdet. Miljödatanämndens

inventering visar att det idag finns åtskilliga sådana system, som kan vara av intresse i ett miljövårdsarbete. Det bör emellertid samtidigt betonas att utvecklingen inom vissa delar av området har gått mot en koncentration av ansvaret till färre organ. Detta gäller sålunda särskilt statens naturvårdsverk, som numera enligt vad som tidigare sagts bl a kan samordna de delaktiviteter och data, vilka ingår i programmet för miljökvalitetsövervakning och som berör flera externa indataleverantörer.

M iljösralistik 83

5 och om

Miljöstatistik frågan

årsbok

Miljöstatistisk

5.1¶Bakgrund

hade bland annat tagit upp ett

Miljökontrollutredningen (MKU)

antal statistikområden som utredningen borde höra samman

enligt

med informationssystem (MI). MKUs förslag behand-

miljövårdens

las närmare i avsnitt 5.3.3 i det följande. MKU föreslog också

något

att en särskild kallad Miljöstatistisk årsbok skulle utges i

publikation

serien Sveriges Officiella Statistik.

I (1974:46) angående utveckling av ett informations-

propositionen

system för miljövården, m m anslöt sig föredragande departementschefen i huvudsak förslag när det urvalet av till utredningens gällde information och som redan från borde ingå i

statistikprojekt början

MI. Utan att berördes nämndes också

själva statistikfrågan speciellt

vikten av att information om arbetsmiljön ingår i MI. Enligt borde vidare information om de areella näring-

departementschefen

arna och om hushållningen med naturresurserna i princip vara en del av Mls innehåll.

av information framhöll departementsche- När det gäller redovisning fen att en är ett

löpande statistikproduktion på miljövårdsområdet

för att man kontinuerligt skall kunna följa

betydelsefullt hjälpmedel miljöförhållandena. Det var mot den bakgrunden enligt departe-

mentschefen att statistiken presenterades i form av officiell

angeläget

i likhet med annan för samhället viktig statistik. MKUs

redovisning

om en kallad Miljöstatistisk årsbok, var

förslag årlig publikation,

därför välmotiverat. Även om den föreslagna publikationen till en skulle innehåll ansågs förberedelser början få ett tämligen begränsat för bokens böra snarast. Det praktiska arbete

utgivande påbörjas som samman med utgivningen skulle enligt propositionen hängde

handhas av statistiska (SCB). I annat sammanhang i

centralbyrån

talas också om att SCB under utvecklingen av

propositionen

miljövårdens informationssystem bör ges ett väsentligt inflytande över statistikverksamheten och svara för själva statistikproduktionen och publiceringen av statistik.

84 M iljöstatistik SOU l980:24

Riksdagen beslöt senare i med den

enlighet framlagda propositio-

nen.

5.2 och

Några ytterligare uppgifter preciseringar

Frågan om statistikprojekt och av

redovisning miljöstatistiska uppgifter ägnas förhållandevis stor uppmärksamhet i de tidigare arbetena rörande information en

på miljöområdet. Även de prov på miljöstatistisk redovisning under Miljöstatistisk årsbeteckningen

bok, i det följande kallad MÅ, som SCB tagit fram på miljödatanämndens uppdrag, har tilldragit sig intresse och kommenterats av ett stort antal remissorgan i olika såväl som

omgångar, positivt

negativt.

Som framgått av i 3 i redovisningen av projektverksamheten kapitel denna rapport, har dels ett allmänt

miljöstatistiskt utvecklingsarbete

bedrivits (numera projektet MI-40 med olika dels ett

delaktiviteter),

projekt direkt inriktat på produktion årsbok av Miljöstatistisk (projektet MI-44, fro m budgetåret 1976/77 inriktat en volym

på

rörande naturmiljön och en volym rörande

arbetsmiljön).

Hittills har som framgått av MÅ utkommit. följande utgåvor/volymer nämligen:

MÅ 1975 en första provutgåva, MÅ - 1977 naturmiljön en mera överarbetad utgåva begränsad till naturmiljön. MÅ naturmiljön 1979 viss utökning jämfört med 1977 års upplaga, O MÅ — arbetsmiljön 1978 en provutgava.

MÅ 1975 och MÅ 1978 om arbetsmiljön har remissbehandlats genom miljödatanämndens försorg. MÅ 1977 om naturmiljön har remissbehandlats av jordbruksdepartementet sedan miljödatanämnden till departementet avrapporterat verksamheten i projektet genom ett överlämnande av volymen i fråga.

En del av de framkomna Synpunkterna visar att man använder termen miljöstatistik i olika bemärkelser. Det kan därför vara

något

befogat att se litet närmare på olika slag av av i första

redovisning hand siffermässiga uppgifter på miljöområdet.

5.2.1¶Miljöstatistik typ SOS

När det gäller uppgifter i Sveriges Officiella Statistik (SOS),

antingen

det rör sig om Statistisk årsbok eller sektorsområden som Jordbruksstatistisk årsbok, Arbetsmarknadsstatistisk årsbok osv strävar man

/Wiljösrarisrik

inom SCB i första hand efter att få uppgifter som kan nyttjas av många olika slag av användare och som därför företrädesvis har breda infallsvinklar t ex för hela landet, när sådana är

totaluppgifter

meningsfulla. Viss nedbrytning kan vara angelägen tex län

på

(administrativa uppgifter), branscher (bl a arbetsmiljö- och anställningsförhällanden) eller geografiska områden med till bl a

hänsyn

nederbörd, odlingsförhållanden eller t ex olika vattenrecipienter och avrinningsområden då det gäller tillförda föroreningar och dessas spridning. Undantagsvis kan även ”smala” uppgifter förekomma, dvs uppgifter som gäller någon avgränsad fråga eller udda uppgifter inom ett stort där det informations-

problemkomplex siffermässiga

underlaget allmänt sett är dåligt. I kvalitetskraven denna

på

redovisningnivå, SOS-nivån, ligger att uppgifternas kvalitet bedöms av det för statistikprodukten och att ansvariga organet information i förekommande fall bör kunna lämnas om uppgifternas generaliserbarhet.

Vad som här sagts om kvalitetskrav m m beträffande

redovisning på

SOS-nivån gäller också för serien Statistiska meddelanden som ges ut av SCB, oftast i något enklare utförande. Serien används bl a för

preliminära resultatredovisningar och för presentation av mera

detaljerade statistikuppgifter.

Det kan vidare framhållas att sektoriell SOS-nivån

redovisning på

ofta även innehåller vissa uppgifter om andra områden än dem som publikationen i fråga främst avser. Idén är då att det rör sig om uppgifter som kan behövas som allmänna referenser. Som exempel kan nämnas om landareal, och

uppgifter folkmängd befolkningstät-

het 1.1 i årsbok - (tabell Miljöstatistisk naturmiljön 1979) och diverse uppgifter om arbetsmarknadens struktur (i årsbok -

Miljöstatistisk

arbetsmiljön 1978). Detta kan ses som en form av service till användaren. Denna form av är dock inte

”dubbelredovisning” vanlig

i serien Statistiska meddelanden.

5.2.2 Miljöstatistikens och betydelse begränsning-

ar

Det är viktigt att erinra om att man i SOS inte brukar in

ge sig på

”tolkningar” av vad de statistiska uppgifterna eller orsaks-

betyder

analyser bakom förändringar i trender m m. Sådana eller

tolkningar

analyser är dessutom ibland kontroversiella, områden speciellt på med dåligt vetenskapligt eller områden som nära den

underlag ligger vetenskapliga frontlinjen. De statistiska behöver sakuppgifterna

oftast kompletteras med annan för att en

information/kunskap

fullständigare bild skall komma fram.

86 Miljöstatisrik SOU l980:24

Några av dem som efterlyst ett mera informativt eller annorlunda innehåll i en miljöstatistisk årsbok jämfört med hittills utgivna utgåvor, har i realiteten önskat en analyserande beskrivning av miljöutvecklingen. Det är viktigt att ta fasta även på detta önskemål utan att betydelsen av en särskild redovisning av de grundläggande miljöstatistiska uppgifterna får tillåtas att minska. I kapitel 8 har miljödatanämnden uttryckt det så att de båda slagen av redovisning tillsammans utgör ett ”informationspaket”.

5.2.3¶Officiell statistik och annan statistik. Underlag

för uppgifter i SOS m m Huvuddelen av den s k officiella statistiken ges idag ut av SCB. Härutöver finns i vissa fall officiell statistik av speciell karaktär med annan ansvarig, tex ett fackämbetsverk. På det skogliga området publiceras exempelvis en stor del av den officiella statistiken av

Skogsstyrelsen i Skogsstatistisk årsbok. Härutöver förekommer

givetvis en hel del redovisning av statistisk natur från ämbetsverk och organisationer, vilken i och för sig kan vara på en hög kvalitetsnivå utan att denna statistik anses ingå i den officiella statistiken. Verken redovisar sålunda ofta statistisk information från den egna administrativa verksamheten. Men även mera avancerade satsningar på statistikredovisning förekommer för att belysa utveckling och resultat inom något visst verksamhetsområde. Det kan här röra sig om andra ”skärningar” av ett material som samtidigt ingår som underlag för redovisning i den officiella statistiken eller det kan röra sig om kompletteringar på sakområden som inte alls belyses i den officiella statistiken.

Underlag för den officiella statistiken är dels uppgifter som insamlas och bearbetas av SCB, dels uppgifter som insamlas av andra organ, huvudsakligen statliga, och lämnas till SCB i obearbetat eller bearbetat skick.

SCB arbetar bl a genom att:

undersöka efterfrågan av viss typ av statistik (befintlig eller ny) - bevaka möjligheterna att få fram statistikunderlag (från nya källor

eller ytterligare underlag från gamla källor) - samråda med indataleverantörer (uppgiftslämnare)

tillhandahålla statistisk expertis till indataleverantörer, särskilt vid

uppläggning av ny datainsamling.

5.3 årsbok (MÄ) i framti-

Miljöstatistisk

den

5.3.1 anledning att ändra tidigare principbe-

Ingen

slut om MA Statsmakternas beslut 1974 att den officiella statistiken i Sverige bör innefatta en särskild, löpande redovisning av statistik på miljöområdet bör stå fast. Behovet av en bred sådan redovisning för en vid krets av intressenter får anses vara lika uttalat som för sex år sedan, även om några intressenter därefter uttryckt önskemål också om andra

former av miljöinformation och miljöbeskrivningar.

Som närmare framgår av underlagsmaterialet för respektive projekt till denna rapport har flertalet av dem som yttrat sig över utgåvorna 1977 (naturmiljön) och 1978 (arbetsmiljön) av MÅ varit positiva eller mycket positiva till tanken med MÅ och talat om behovet därav för egen del eller för andras del. Några remissorgan har varit tveksamma eller negativa till behovet, främst för egen del. I vissa fall har också viss kritik framförts beträffande det nuvarande innehållet i MÅ.

I några få fall har de som yttrat sig försökt relatera olika delar av (det nuvarande) innehållet i MÅ till egna, konkreta och

arbetsuppgifter

diskuterat användbarheten därav, mest i form av exempel. Ingen har gjort något försök att mera kvantitativt uppskatta ”nyttan” av respektive publikationer. Det får anses ligga i sakens natur att nyttan av ett referensverk med basinformation inom något område inte är en kontinuerlig företeelse utan uppkommer för användaren i ett visst ögonblick - då han behöver den här sortens information.

För den fortsatta diskussionen och de närmare förslagen om MÅ pekar remissuttalandena på att man bör söka hålla isär några

delfrågor rörande MÅ, såsom målgrupper för statistikredovisningen, olika redovisningsnivåer, sakinnehåll i MÅ, uppdelning på olika volymer/böcker inom miljöområdet, periodicitet i redovisningen,

frågan om ansvarigt organ och samarbete beträffande dataunderlag för MÅ m m.

Innan miljödatanämnden går över till att närmare behandla dessa delfrågor skall här tilläggas något om den internationella situationen då det gäller utveckling och redovisning av miljöstatistik. Tendensen förefaller här att vara ganska tydlig. Allt fler länder producerar kvalificerad miljöstatistik samtidigt som man på sina håll också

kompletterar denna med separata ”miljökvalitetsredovisningar””

utgivna av annat eller ibland av samma organ som är anvarigt för miljöstatistiken.

Av de nordiska länderna har numera såväl Norge som Finland

någon

form av miljöstatistik på den nivå som man i Sverige avser med den officiella statistiken, SOS-nivån. Särskilt

i Norge har ett betydande utvecklingsarbete utförts. Det finns också en Nordisk statistisk årsbok med viss miljöstatistisk som utges av Nordiska

redovisning

Rådet och Nordiska Statistiska Sekretariatet.

Internationella organisationer har intresserat sig för miljöstatistik som underlag för jämförelser mellan länder, t ex beträffande vissa

miljöstörningar och problemlösningar/ åtgärdseffekter. Under ECE.

dvs Förenta nationernas ekonomiska kommission för regionen Europa, har en särskild arbetsgrupp inom europeiska statistikerkonferensen tagit upp bl a vissa begreppsmässiga och

metodologiska frågor som är av betydelse vid utvecklingen av miljöstatistik. Vidare

har ECEs miljökommitté (Senior Advisers to ECE Governments on Environmental Problems) aktualiserat frågan om s k miljöindikatorer. Härmed skulle då avses företeelser eller faktorer som är bra mätare inom något område av intresse, t ex mängden svavelföroreningar som indikator på långväga transport av (vissa av)

slag luftföroreningar.

Centralt inom FN har frågor om miljöstatistikens innehåll och uppläggning tagits upp till behandling av Statistical Commission.

OECD, den europeiska ekonomiska samarbets- och utvecklingsorganisationen, där även Sverige är medlem, har tagit upp frågan om en

förbättrad miljöstatistik som en viktig förutsättning för en förbättrad rapportering om miljötillståndet (”State of the Environment) i

medlemsländerna. OECDs miljöministrar avgav i maj 1979 en rekommendation till medlemsländerna av denna innebörd. En särskild grupp under OECDs miljödirektorat har numera fått i uppgift att bearbeta dessa frågor inom organisationen och att även främja ett informationsutbyte som skall underlätta medlemsländernas egen rapportering jämte utveckling och användning av miljösta-

tistik och av miljöindikatorer.

Några av de svårigheter som man hittills mött i utvecklingsarbetet med den svenska miljöstatistiska redovisningen stämmer mycket väl överens med liknande erfarenheter som gjorts håll

på många

utomlands. I stort sett brukar man få med vad som finns

börja på

hyllorna”, ibland av varierad kvalitet från rent statistisk och

synpunkt

med begränsade möjligheter till utöver vad som

generalisering

MiIjc‘2sratisn‘k 89

SOU 1980124

faktiskt mätts eller noterats tex i en viss geografisk punkt. Genom bl a utökat samarbete mellan statistisk expertis och dem som normalt data, ofta för annat än statistiskt ändamål, kan en bredare

producerar

användbarhet av erhållna data åstadkommas. Luckor i miljöstatistiken kan gemensamt identifieras och så småningom fyllas ovs. Olika resurser och liksom olikheter i och

länders prioriteringar lagstiftning

skilda administrativa rutiner kan emellertid i hög grad påverka

att producera en meningsfull miljöstatistik. möjligheterna

Det har vidare blivit inte minst samarbetet mellan

uppenbart, genom

flera länder, att delar av miljöstatistiken måste anses som ”unga”. delvis obearbetade områden. På den statistiska sidan behövs metodutveckling med hänsyn exempelvis till frågor om miljöprovers Vidare behövs i vilka det

representativitet. redovisningsmodeller

informativa värdet av grupper av miljödata ökas genom att de sätts i relation till data också från andra områden, tex ekonomiska och sociala. Allteftersom ökar om orsakerna till negativa

kunskaperna

effekter eller om befarade effekter från olika i

i miljön skadliga

mätbara faktorer, så bör den som också måste

miljön miljöexpertis

medverka i få successivt ökade möjligheter att

utvecklingsarbetet

vilka som bör i sammanställningar med

precisera uppgifter, ingå

miljöstatistik.

5.3.2. för MÅ m m

Målgrupper

Det bör åter slås fast att för en svensk miljöstatistisk

målgrupperna

årsbok (MÅ) är en bred grupp av intressenter, som inte nödvändigt-

vis miljöproblem och

själva så att säga yrkesmässigt sysslar med

Hit hör politiska och andra intresseorganisationer miljövårdsfrågor.

t ex och frivilliga miljöorganisationer, utbild-

fackorganisationer

massmedia. MÅ bör emellertid även kunna användas

ningsväsendet,

av och forskare för erhållande av allmän bakgrundsin-

myndigheter

formation och som källförteckning.

MÅ bör informationsstöd i ärendeknappast syfta till att ge direkt vilket är en relativt stor del av det faktiska miljövårds-

handläggning,

arbetet hos Den tex om en viss

myndigheterna. detaljinformation,

eller som då kan behövas, får vederbörande skaffa på

plats recipient,

annat sätt. Likaså får det behov av specialstatistik som finns hos vissa av intressenter (tex forskare, kommunernas hälsovårdsgrupper mötas annat sätt MÅ. Det får också

nämnder) på än genom

förutsättas att var och en som data också eftersträvar att

producerar

tillfredsställa behov av dataredovisning med

speciella målgruppers

olika sätt för och bearbetning, även om vederbörandes

aggregation

data också för vissa i MÅ.

utgjort underlag redovisningar

90 Miljöstatistik

Man kan alltså tala om olika där MÅ nivån

redovisningsnivåer ingåri

Sveriges Officiella Statistik. Det behöver inte att andra

betyda

redovisningar har en sämre kvalitet. Detta blir beroende av datamaterialets kvalitet och de för data som

användningsanvisningar

lämnas i samband med Men dessa senare

redovisningen. redovisning-

ar ligger formellt utanför den officiella statistiken.

5.3.3¶Sakinnehållet i MÅ

Miljöstatistiken måste ses som ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Sakinnehâllet i MÅ kan därför inte fastläggas vid någon bestämd tidpunkt. Det finns emellertid två för en

naturliga utgångspunkter

viss diskussion om vad MÅ bör innehålla. Den

begränsad ena är

MKUs förslag beträffande olika i

miljöstatistiska utvecklingsprojekt.

kombination med statsmakternas uttalande att information om arbetsmiljön rent allmänt skall beaktas. Den andra

utgångspunkten

är sakinnehållet i de senaste av MÅ och de kommentarer

volymerna

som framkommit härom från olika håll.

MKUs tidigare förslag

Miljökontrollutredningen (MKU) diskuterade ett antal delområden för miljöinformation som kunde eller borde inkluderas i den officiella statistiken. därvid i vissa fall en skillnad

Utredningen gjorde mellan

statistik, vars utarbetande borde ske som en del av verksamheten inom MI, och statistik där tills vidare

framtagning enligt utredningen

inte borde inordnas i MI, för att denna statistik också har

exempelvis

ett stort intresse för andra områden än

miljövården.

Den efterföljande tar framför allt sikte sakinnehål-

genomgången på

let i den föreslagna statistiken.

Genomgången syftar till en belysning

av dagsläget och i förekommande fall framtida

utvecklingsmöjlighe-

ter för några av de statistikområden som berördes av MKU utan särskild hänsyn till under vilka former sådan statistik

organisatoriska

kan tas fram. I viss har vidare SCB

utsträckning på miljödatanämn-

dens uppdrag senare bedrivit ett konkret med

utvecklingsarbete

utgångspunkt i MKUs förslag. Detta också av den

framgår följande

redogörelsen. En kort av sådant har

beskrivning varje delprojekt

lämnats tidigare, i kapitel 3 i denna rapport.

Som ett led i en av MKU föreslagen utveckling av statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor har bl a studerats modeller över materialflöden, s k materialbalanser. Erfarenheterna från ett arbete med kadium som modellsubstans visar kan att betydande svårigheter föreligga att få fram generella modeller som är användbara med hänsyn speciellt till det underlag som fn föreligger genom tillgänglig statistik.

M iljösmristik 91

Utvecklingen internationellt bör emellertid följas. i första hand av SCB. Nya arbetsmetoder kommer även att prövas under den närmaste tiden. Möjligheten att vid behov upprätta materialbalanser också över annat än kemiska ämnen. tex naturresurser av olika slag, bör uppmärksammas.

Materialbalans över ett kemiskt ämne innebär att man söker följa detta i dess olika förekomster, som beståndsdel i skilda varor t ex. I fråga om statistik över varor, som här avses, vill miljödatanämnden förorda MKUs tidigare att man i första hand baserar den på uppgifter som kan förslag. nämligen komma fram som ett led i myndighets tillämpning av lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Det kan här bli fråga om sådana aggregerade uppgifter beträffande t ex visst innehållsämne vilka också används i materialbalanser. eller uppgifter om vissa typer av varor med hänsyn till användningsområde att kunna användningssätt, slag av risk etc. Mera sällan torde det bli aktuellt offentliggöra volymuppgifter om enskilda varor från speciell fabrikant.

hand bör man av den information som I första följa utvecklingen infordrar om kemiska varor av olika slag och som

produktkontrollnämnden

förväntas öka betydligt under de närmaste åren. Frågan om den framtida till det s k produktregistret. är f n utbyggnaden av denna uppgiftsinsamling föremål för en särskild utredning hos produktkontrollnämnden på regering- Resultaten härifrån kan ens uppdrag (se även kapitel 7 i det följande). komma även möjligheterna till en framtida, mera utförlig att påverka statistik över av hälso- och miljöfarliga varor. l fråga om grupper bekämpningsmedel och liknande varor. som är föremål för särskilt tillståndsom hälso- och miljöfarliga varor. föreligger redan tvång enligt lagstiftningen att presentera meningsfulla statistiska uppgifter nu goda möjligheter fördelade uppgifter om beträffande i varje fall försäljningsvolym. Regionalt kan eventuellt bli aktuella för redovisning i framtiden. användningen

såsom bensin. eldningsolja m m ingår som Uppgifter om vissa andra varuslag delar i annan statistik, i detta fall den officiella energistatistiken. Ytterligare kan komma verksamheten. underlag fram i den produktkontrollerande

till MKUs förslag beträffande statistik över bl a I anslutning tidigare avfallsslag och avfallsmängder, kan här erinras om att en särskild lagstiftning numera finns avfall från år 1976. Lagstiftningen. som om miljöfarligt administreras av statens naturvårdsverk. förutskickar bl a i princip en årlig avfall. Av särskilt intresse i detta sammanhang är registrering av miljöfarligt uppgifter om avfallsposter för vilka enligt miljödatanämndens mening omhändertagandet ej var löst vid registreringstillfâllet.

kan nämnas att MKU över Slutligen speciellt tagit upp frågan om statistik varor i vissa fall. Transport är ett av de transport av hälso- och miljöfarliga momenti hanteringskedjan som ej sällan är av speciell betydelse med hänsyn till hälso- och miljörisker. MKU påtalade bl a behovet att från miljöskyddssynpunkt få upplysning om frekvensen av transporter av olika slag av farligt regioner och utefter olika transportsträckor. Miljödatagods inom olika hänvisa till den nu sittande utredningen om nämnden vill i detta sammanhang transport av farligt gods (K 1979:01). som kan förväntas närmare utveckla denna fråga i sitt betänkande.

Viss statistik med miljöfarlig verksamhet kan numera över anläggningar i tillsynen enligt miljöskyddslagen. som erhållas ur det system för uppgifter

92 M iljöstatistik

miljödatanämnden utvecklat (projektet MI-Olzl, 3 i denna se kapitel rapport). Systemet täcker dock fn endast verksamheter inom vissa län. varför andra källor för statistiken tills vidare får användas. Sådana informationskällor är bl a branschöversikter som tas fram inom statens naturvårdsverk. Möjligheterna att ta fram statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet är likaså i nuläget begränsade. En annan begränsande faktor än den geografiska täckningsgraden är här den typ av uppgifter som framkommer i tillsynen enligt miljöskyddslagen. Frågan huruvida emissionsuppgifter framkommer eller ej som ett led i tillsynsverksamheten av de villkor med särskilda sammanhänger med utformningen kontrollprogram el dyl som fastställts för de enskilda anläggningarna med miljöfarlig verksamhet. Detaljerna i kontrollprogrammen kan variera avsevärt. Mot bakgrunden av vad som framgår av projektredogörelsen från SCB (projektet MI-40) är det enligt miljödatanämndens uppfattning inte realistiskt under de närmaste att tänka sig att miljöskyddslagens tillämpning åren kommer att generera ett underlag, som förutom för tillsynsändamäl. dessutom är anpassat för statistikändamål -annat än måhända i speciella fall. Där möjligheten finns att utforma och strukturera så kontrollprogrammen att statistisk bearbetning kan göras. så bör detta dock självfallet vara mycket angeläget. Visst underlag för statistik över emissioner framkommer även från den samlade recipientkontrollen. som är under utbyggnad.

MKU har vidare speciellt tryckt statistik över på behovet av en offentlig immissioner kvantitativ av m m som ett led i en fortlöpande redovisning miljösituationen och miljöutvecklingen. Som tidigare nämnts i denna rapport (kapitlen 3 och 4) redovisade miljödatanämnden 1976 en särskild utredning på detta område. ”Program för övervakning av miljökvalitet (PMK). Sedan statsmakterna av ett sådant fattat beslut om uppbyggnaden program inleddes arbetet 1978 under ledning av statens naturvårdsverk. Ett antal etablerade undersökningsprogram, vilka bl a producerar råmaterial till statistik, inordnades då under PMK. Vidare har nya program satts igång och en översyn av de statistiska aspekterna på insamlingen och redovisningen av data har påbörjats. Miljödatanämnden konstaterar att de här åsyftande uppgifterna om miljön i ökande grad kommer att bli möjliga att ta fram allt eftersom PMK byggs ut och att PMK måste anses som en av de viktigare potentiella källorna till statistiskt material rörande naturmiljön. Frågan om immissionsmätningar och immissionsstatistik i framtiden i tätorter och andra områden med potentiellt är dock f n svår att höga föroreningsmängder bedöma.

Andra emissioner som berörts av MKU är olika ämnen i avgaser från motorfordon där en löpande statistisk redovisning kunde vara viktig. Miljödatanämnden vill understryka att uppgifter om såväl emissioner som immissioner av olika ämnen som härrör från förbränningen av petroleumprodukter och annat organiskt material är betydelsefulla. Detta gäller således såväl fasta som mobila källor. Vad särskilt gäller biltrafiken kan här erinras om att detta område sedan flera år är föremål för intensifierade studier och utredningsarbete. Behovet av bättre uppgiftsunderlag påtalas senast i en lägesrapport från bilavgaskommittén (SOU 1979:34) med presentation av ett undersökningsprogram m m under rubriken Bilarna och luftföroreningarna. Den framtida utvecklingen kan förväntas till informativa öka möjligheterna statistiska uppgifter i detta hänseende.

Frågan om emissionsuppgifter har fått i dessa sammanhang förnyad

Miljöisrclt/Ãstik 93

aktualitet under senare år då hälso- och miljöriskerna med olika energilr/ug studerats och debatterats i vårt land. Man får utgå från att behovet av statistiska uppgifter bl a om emmissioner. i anslutning till ;invändning av olika former av energi och som underlag för energipolitiska beslut. kommer att speciellt noga bevakas av ansvariga organ i framtiden. Häri ingår även uppgifter om joniserande strålning från användning av kärncnergi. Som komplement härtill bör en miljöstatistik rent allmänt innefatta uppgifter om förekomsten av joniserande strålning. uppgifter om emmissioner såväl som om immissioner. från olika källor i naturen och i samhället.

MKU hade relativt utförligt behandlat frågan om statistik över kommunala vatten- och avloppsförhâ/Ianden där man samtidigt påpekat att en hel del uppgifter redan samlades in i olika rutiner. hos statens naturvårdsverk och SCB. Det kan här tilläggas att vattenplaneringsfrågorna sett i ett viclure sammanhang f n är föremål för särskild utredning (Jo 1977:06). Kommittén skall pröva i vilken omfattning vattenplanering behövs för att bl a klarlägga vilket underlag som krävs för att man allsidigt skall kunna belysa problemen kring utnyttjandet av vattentillgångarna. Sedan bl a detta utredningsunderlag framkommit bör ytterligare möjligheter finnas att vidare bearbeta detta område med hänsyn till statistikbehovet etc för framtiden. Härvid kommer frågan om de kommunala vatten- och avloppsförhållandena in som ett delområde. En bredare genomgång av statistikbehovet som underlag för beslut i vattenplaneringsärenden ansluter också väl till MKUs allmänna diskussion om information om vattentillgångar och vattenutnyttjande under rubriken “Information om naturresurser och naturresursutnyttjande.

Under nämnda huvudrubrik behandlar MKU också frågor om statistik över tillgången på och uttagen av grus. sand. lera m fl naturtillgzingar samt information om uttag m m av malmer och mineraler. Man utgick från att någon särskild utvecklingsverksamhet under Ml-projektrubrik inte kunde bli aktuell i dessa hänseenden. Då det gäller statistik över skogsbestånd. skogstillväxt och skogsavverkning påpekade MKU att det är angeläget att möjligheten att successivt anpassa skogsstatistiken till kraven från miljöövervakningssynpunkt fortlöpande beaktas av de för statistiken ansvariga organen. Statistik över fiskfångster var en annan form av information som berördes av MKU men som inte heller skulle ligga inom ramen för utvecklingen av MI. Däremot tänkte man sig att statistik över nedlagt vilt skulle kunna ingå i denna verksamhet men att förutsättningen härför var en noggrant planerad försöksverksamhet med prövning av olika former för insamling av önskade jaktuppgifter. Det torde ankomma på de närmast ansvariga organen. dvs naturvårdsverket och SCB. att bedöma om frågan fortfarande har hög aktualitet.

MKU efterlyste bättre information av det faktiska umyrtjandet av nmrkresurserna i landet genom en generell markanvändningsstatistik. Det påpekades att en ändamålsenligt upplagd sådan statistik skulle kunna få ett betydande värde också från miljökontrollsynpunkt även om man förutsatte att utarbetandet av statistiken borde ske fristående från utvecklingen av MI. Planering av en sådan statistik har sedermera påbörjats inom SCB. Miljödatanämnden vill i detta sammanhang även erinra om inredningen (Bo 1978:08) om lantmäteriets uppgifter att tillhandahålla landskapsinformation. Uttrycket används i direktiven som ett gemensamt begrepp för bl a lägesbestämd information om landskapets naturgivna innehåll och egenska-

94 Miljöstatistik

per (berg. jord. vegetation. vatten. topografi. etc) och dess konstgjorda företeelser (anläggningar m m).

Under rubriken Viss övrig information tar MKU i sitt betänkande bl a upp frågan om .statistik över .sjukdomstillstånd m m. Häri innefattar utredningen bl a den av socialstyrelsen förda statistiken över sjukdomstillstånd m m. samt socialstyrelsens missbildningsregister och cancerregister, de två senare individbaserade. Hit hör också bl a den av SCB förda statistiken över dödsorsaker. Ett annat intressant register i sammanhanget är det för forskningsändamål och epidemiologiska studier särskilt upplagda tvillingregistret, vilket gemensamt förs av hygieniska institutionen vid Karolinska institutet och naturvårdsverkets omgivningshygienska avdelning. Frågan om denna statistik är fn föremål för statsmakternas övervägande och har speciellt berörts i regeringens proposition (1979/80:6) om socialstyrelsens uppgifter och organisation. m m. Utan att här ta upp de organisatoriska aspekterna vill miljödatanämnden liksom MKU understryka vikten av information. i detta sammanhang statistik. som kan användas för att belysa effekter på människan av olika miljöfaktorer. Detta gäller såväl exponeringssom effektuppgifter. Miljödatanämnden behandlar denna fråga ytterligare i kapitel 6 i det följande och får i detta sammanhang hänvisa härtill.

Slutligen skall nämnas att MKU har understrukit betydelsen av att statistiken över nziljövårdens kostnader och resultat byggs ut. En allmän statistik över miljövårdens kostnader borde enligt MKU principiellt omfatta såväl statliga och kommunala som privata utgifter för miljövårdsinsatser. Likaså borde statistiken över uppnådda resultat i princip gälla både offentliga och privata miljövårdsåtgärder. MKU förutsatte dock att resultaten av miljövårdande insatseri regel torde vara svåra att ange i statistiska termer. Här kan erinras om att utredningen om kostnaderna för miljövården i sitt slutbetänkande (SOU 1978:43) Miljökostnader med underrubriken Miljön i samhällsekonomin -

kostnadsslag, kostnadsfördelning. styrmedel tagit upp och vidare utvecklat frågan om informationsunderlag av denna typ när det gäller miljöpolitiska beslut. Utredningen har dock inte preciserat vilken information som bör föreligga som officiell statistik och vilken information som kan framkomma och redovisas på annat sätt. Det kan förutsåttas att frågan om miljöpolitikens kostnader och intäkter kommer att bli föremål för intensiv bevakning och vidare bearbetning under de närmaste åren.

Analys med utgångspunkt från MÅs nuvarande innehåll m m

Det får anses att det organ som har ansvaret för MÅ i

självklart

framtiden samlar in erfarenheter och på MA

löpande synpunkter

såväl från olika användarkategorier som från indataleverantörer.

Under innevarande verksamhetsår kommer SCB som ansvarig för

MÅ att som led i det löpande MI-projektarbetet bl a göra en speciell

av sakinnehållet i MÅ med utgångspunkt från innehållet i MÅ

analys

1979 och MÅ 1978 om naturmiljön respektive om arbetsmiljön. Därvid kommer att diskuteras framförda ändringsförslag mot bak-

av målsättningen för MÅ, datatillgången och övriga rimliga grunden

krav för verksamheten. Det kan vetenskapliga och resursmässiga

observeras att tillgängliga kommentarer beträffande delen om naturmiljön avser l977 års upplaga. Vissa önskemål kan vara tillgodosedda i 1979 års upplaga.

En annan infallsvinkel på analysen kan vara att se vilken statistik som bygger på periodiskt återkommande inslag och som studier

möjliggör

av förändringar över tiden samt vilka delar som måste baseras

på

engångsstudier. De senare blir mer inslag i statistikredovis-

tillfälliga

ningen och kan inte ingå i en långsiktig plan.

Visst utrednings- och metodutvecklingsarbete som SCB själv bedri-

ver beträffande kommer vad

naturmiljöstatistik enligt miljödata-

nämnden erfar att redovisas särskilt under året. Det kan vidare tilläggas att miljödatanämnden under innevarande bekos-

budgetår

tar en förstudie rörande vissa problem och till försöks-

möjligheter

verksamhet beträffande några metodfrågor i samband med arbets-

miljöstatistiken.

Vad gäller den sistnämnda bör även erinras om det av statsmakterna

nyligen beslutade informationssystemet om arbetsskador

(ISA). vilket infördes fr o m den l januari 1979. är att

Syftet skapa underlag

för arbetarskyddets förebyggande arbete. Dels skall en officiell arbetsskadestatistik ges ut och dels skall s k riktad statistik och annan information, som är av speciellt intresse för en viss avnämare. kunna framställas. Systemet kommer att generera mer innehållsrik statistik än den tidigare yrkesskadestatistiken och blir av intresse för framtida arbete med MÅ.

Flerårsplan för MÅ

Sedan numera även arbetsmiljöstatistiken fått en första

bearbetning

inom SCB föreligger möjligheter till en samlad, mera

detaljerad plan

för innehållet i MÅ för de närmaste åren, t ex en En

5-årsperiod.

sådan plan tas fram av SCB

på miljödatanämndens uppdrag.

Förutom en redovisning av beräknat sakinnehåll avses

planen

behandla frågan om förutsättningarna för att erhålla det önskade sakinnehållet. Hit hör - t ex en viss indataleverantörer, myndighet - om rutiner för

något insamling, registrering, värdering, bearbet-

ning m m av data hos indataleverantören eller dennes primärdataleverantör - om något integrering av olika arbetsrutiner beträffande

miljöda-

taproduktion med andra rutiner hos respektive indataleverantör.

Framtagande av planen förutsätter ett nära samarbete mellan SCB och indataleverantörer. I fråga om miljöstatistik för

naturmiljön

kommer statens naturvårdsverk att bidra till

planen med visst eget

utredningsarbete enligt överenskommelse med miljödatanämnden,

speciellt vad gäller verkets möjligheter till framtida från

bidrag

programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK), den samlade

recipientkontrollen m m.

Det kan redan nu sägas att arbetet med att

en plan inte kommer nämnvärt påverka möjligheten att erhålla mer eller bättre data som underlag för miljöstatistik under den allra närmaste framtiden. Förtjänsten ligger främst i att planen klargör hur insatserna olika

från

indataleverantörer bör se ut och hur de eventuellt behöver samordnas. De som bidrar med till statistiken kan i sin tur

underlagsmaterial

planera eget arbete och resursbehov m m. Genom ett systematiskt upplagt, rullande planeringsarbete också hos indataleverantörer får man allmänt bättre möjligheter att bevaka kostnaderna för

framtag-

ning av statistikunderlag. Nya rutiner bör sålunda samordnas med befintliga och kan kanske i vissa fall ersätta andra i redan

pågående

verksamheter. I sistnämnda fall eller

uppkommer inga obetydliga

merkostnader hos indataleverantören.

Den samlade statistikplanen bör ses som ett arbetsdokument och vara vägledande men inte bindande. Den får vidare inte innebära sådana låsningar att inte nytt material med kort varsel

kan tas upp i MÅ. Planarbetet i vid mening bör sålunda innebära att där förs en

kontinuerlig dialog mellan statistisk expertis och vetenskaplig och praktisk expertis på miljöområdet, så att sakinnehållet i MÅ såväl på

kort som lång sikt kan anpassas till inträffade i

förskjutningar

statistikbehovet och efter de nya redovisningsmöjligheter som undan för undan kommer fram.

Det bör här avslutningsvis åter erinras om att mil är ett nytt,

jöstatistik

svårt område som tar tid att utveckla, som torde ha varit fallet

något

även med andra statistikområden. Man får därför räkna med att det krävs relativt stora insatser på planeringsområdet under flera år framåt, också hos de större indataleverantörerna. Ser man MÅ som ett utvecklingsprojekt under ytterligare viss tid framåt bör det även vara möjligt att experimentera litet mer med val av uppgifter och redovisningsformer än som är vanligt i den sedan länge mer etablerade delen av den officiella statistiken.

Miljöstatisrik 97

5.3.4 av av den officiella

Uppdelning redovisningen

miljöstatistiken

Erfarenheterna av en uppdelning av av innehållet i

redovisningen

MÅ på två delar, en för och en för är

naturmiljön arbetsmiljön,

överlag goda. Tills vidare bör man därför ha en sådan ordning. Senare kan det eventuellt bli aktuellt med en flera

uppdelning på

volymer. Fler och bättre framtida tex

redovisningsmöjligheter

beträffande bebyggd miljö/tätortsmiljö eller

naturresurstillgångar

och deras utnyttjande kan komma att motivera

ändringar.

Frågan om statistik som kan behövas i båda t ex vissa

utgåvorna,

uppgifter om hälso- och varor, bör beaktas. Denna kan

miljöfarliga lösas genom dubbelredovisning.

Då det gäller redovisningens fördelning i tiden kan denna fördelning

närmast ses som en service- och hos det för

resursfråga miljöstatis-

tiken ansvariga organet. Miljödatanämnden räknar

för egen del med att en ny upplaga av av MÅ, liknande 1979 års,

naturmiljödelen

kommer att kunna ges ut under MI-projektrubrik under

budgetåret

1980/81. Nästa upplaga av arbetsmiljödelen av MÅ bör komma ut senast under budgetåret 1981/82.

Viss del av underlaget till den hittills redovisade miljöstatistiken uppdateras årligen. Andra uppgifter är av sådan art att de mera sällan uppdateras eller också förändras de ytterst långsamt så att trender

knappast är urskiljbara annat än från Det flerårssammanställningar.

är sålunda möjligt att av MÅ - beroende

fullständiga utgåvor på

sakinnehållet - kan komma ut med längre intervall än 1 år utan större men för användaren. En förutsättning bör då vara att årliga uppdateringar av viss information görs lätt tillgängliga på annat sätt, genom publicering i SCBs serie Statistiska meddelanden” eller liknande.

Det får förutsättas att det för miljöstatistiken

ansvariga organet fortlöpande följer och vid behov omprövar frågan om utgivningsintervall för fullständiga utgåvor av MÅ.

5.3.5 SCB även för den

ansvarigt organ framtida

miljöstatistiken

Utvecklingsarbetet med MÅ och remissuttalandena

har i och för sig pekat på vissa problem av praktisk och natur när det

vetenskaplig

gäller produktion av mil jöstatistik och på vikten av medverkan i detta arbete av expertis från miljöområdet liksom från eventuella andra indataleverantörer. Att SCB speciellt för de sektoriella

redovisning-

98 M iljösratistik SOU 1980224

arna i den officiella statistiken behöver aktiv medverkan av särskild sakkunskap på det sektorsområde som behandlas. torde emellertid inte vara unikt. Miljödatanämnden menar sålunda att det inte finns någon anledning att frångå statsmakternas intentioner att SCB bör vara huvudansvarigt organ för den officiella statistiken när det gäller sektorn miljöstatistik. Miljödatanämnden föreslår inte heller någon annan ordning.

Nämnden föreslår sålunda att SCB övertar det fulla ansvaret för den officiella miljöstatistiken senast fr o m budgetåret 1981/82. Miljödatanämnden har redan tidigare framfört liknande synpunkter. Sålunda föreslog nämnden i sin förut nämnda rapport till regeringen 1977 an ansvaret för publicering av miljöstatistisk årsbok för den yttre miljön (naturmiljön) borde överföras på SCB fr o m 1978/79 och att man borde förfara på samma sätt med miljöstatistisk årsbok för arbets-

miljön fr o m 1979/80. Sedan vissa förseningar uppstått i tidsprogram-

met föreslog miljödatanämnden i skrivelse till regeringen i april 1978 att ansvaret årsbok - borde överföras

för Miljöstatistisk naturmiljön till SCB fro m 1979/80. Med hänsyn till den tvekan som därvid

kunnat uppkomma beträffande samordningsmöjligheten med Mil-

årsbok — vill

jöstatistisk arbetsmiljön miljödatanämnden understryka

att det numera föreligger goda möjligheter till ett samlat beslut om ansvaret för den miljöstatistiska årsboken, sedd som en helhet.

5.4¶Samverkan/samordning

I med de år 1974 av statsmakterna fattade besluten om Ml

enlighet

har det ankommit att leda och samordna det

på miljödatanämnden

utvecklingsarbetet i anknytning till MI-verksamhe-

miljöstatistiska

ten. Inom område har nämnden därmed i praktiken

miljöstatistikens

kommit en del av de uppgifter som faller inom SCBs

att fullgöra allmänna ”att svara för samordning av den statliga

åliggande statistikproduktionen”. Genom de förslag som miljödatanämnden

nu lägger fram kommer de formella förutsättningarna för utveckling

inom miljöstatistiken att bli desamma som inom och samordning övriga fält av den officiella statistiken.

Med SCB som formellt ansvarig även för den officiella miljöstatistiken inom landet bör berörda indataleverantörer, speciellt de miljövårdande kunna påräkna statistisk rådgivning och

myndigheterna, med dataproduktion. Denna

hjälp från SCB i den egna verksamheten

kommer säkert även andra delar av datahantering och

rådgivning

redovisningar till godo. Vad som inte vid ett visst

miljöstatistiska

tillfälle är lämpat att tas med i den officiella miljöstatistiken kan _iu

SOU [980224 M il j().s'ta!i.s'rik 99

successivt förändras och bli av intresse i detta sammanhang. Även om de miljövårdande myndigheterna inte primärt har

statistikproduk-

tion som sin bör utökade samarbetsmöjligheter med

uppgift,

statistisk expertis tillföra myndigheten kunskap av betydelse också för det dagliga arbetet. SCB å sin sida kan genom dessa kontakter få en ökad kunskap om de problemställningar som miljöorganen har att beakta i sin verksamhet och på det sättet få ett underlag för det

vidgat statistiska utvecklingsarbetet.

Miljökontrollutredningen (MKU) betonade särskilt frågan om samordning av olika aktiviteter i MI. Den flerårsplan för miljöstatistisk

årsbok som nu tas fram blir ett viktigt styrmedel. Miljödatanämnden förutsätter att detta planarbete fortsätter successivt i nära samverkan med berörda organ. särskilt pâ indatasidan.

Vid sidan av den officiella statistiken kan annan statistisk redovisning eller bearbetad information med uppgifter om miljöförhållandena ges ut av andra än SCB. Att ansvaret för den officiella miljöstatistiken ligger hos ett organ, SCB, innebär emellertid ökade

möjligheter

att upptäcka samordningsbehov och att ta initiativ till samordning av rutiner beträffande olika mätdata m m.

och människans hälsa 101

Miljöfaktorer

6 och människans

Miljöfaktorer

-

hälsa för

program undersökning-

ar och

övervakning (epidemiologiskt program, EpP)

6.1¶Utgångspunkter

Allmänt

En betydande del av hälso- och i vid bemärkelse

miljövårdsarbetet

syftar till att skydda människan, som individ och som art, mot skador orsakade av miljöfaktorer. Dessa kan vara av olika och

slag

sammanhänger med personliga levnadsvanor, arbets-

boendemiljö,

miljö etc. Mikroorganismer inklusive virus, kemiska ämnen, joniserande strålning, annan eller

strålning vågrörelser, t ex buller, stress

m m kan - beroende etc och av den av dos, intensitet, varaktighet enskilda människans - till eller

ärftliga utrustning ge upphov

misstänkas ge skador och därmed innebära hälsorisker. I vissa fall är

orsakssambanden väl klarlagda, i många andra fall däremot

ej,

speciellt om det gäller effekter.

långsiktiga

I miljövärdsarbetet behövs dels som eventuella uppgifter belyser samband mellan och hälsorisker så att kan

miljöfaktorer åtgärder

vidtas för att minska sådana risker, dels som också visar det

uppgifter

faktiska läget i befolkningen eller för grupper i såväl när

befolkningen

det gäller hälsotillstånd som exponering för olika Man

miljöfaktorer,

kan vilja se exempelvis om effekter av administrativa

vidtagna

åtgärder kan iakttas. Det är också att om

viktigt följa sjukdomspa-

noramat ändras, om den mätbara människor av olika

belastningen på

miljöfaktorer, tex något kemiskt ämne, ändras ett sätt som inte

på

förutsetts osv.

Uppgifter som kan belysa eventuella samband mellan en viss faktor i miljön och en effekt människan skadlig på fås bl a genom experimentella studier andra och

på organismer genom epidemiologiska

studier (på människor). Beträffande de s k kemiska riskerna utvecklas detta närmare i nästa om informations-

kapitel toxikologisk

service. I här skall emellertid

föreliggande kapitel speciellt tas upp

frågan om utredning genom metoder och om

epidemiologiska

102 och människans Iiälsa SOU l98():24

Miljöfakrorer

övervakning och övervakningsprogram med inriktning på miljöfaktorer där människan direkt blir föremål för studier genom insamling av individrelaterade data av olika slag.

I till denna rapport lämnas ytterligare en rad

underlagsmaterial

och referenser till arbeten om epidemiologisk verk-

detaljuppgifter

samhet, metodik m m (projektet MI-34).

Verksamheten inom MI

Miljödatanämnden har i olika sammanhang tagit upp och bearbetat data- och när det gäller underlag för epidemio-

informationsfrågor

undersökningar m m. I bl a den tidigare rapporten till

logiska

regeringen 1977 “Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI) redovisades sålunda resultaten av en konferens som nämnden anordnat i december 1975 för att diskutera möjligheten att använda MI som stöd i en samordnad planering av epidemiologisk verksamhet i Sverige.

Konferensen mynnade ut i en rad rekommendationer rörande informationskällors utnyttjande i epidemiologiska undersökningar och utredningar. Bland dessa ingick ett önskemål om bättre överblick över register med data om exponering och hälsoeffekter. I syfte att söka tillgodose detta önskemål har miljödatanämnden nyligen tagit fram en första katalog (provutgåva) över vissa epidemiologiska informationskällor (jfr avsnitt 7.5.1).

En annan rekommendation från konferensen innehöll ett konstaterande att redan nu förekommande miljökomponenter i en framtid kunde komma att identifieras som riskfaktorer. Med tanke på framtida epidemiologisk forskning kunde det därför vara av värde att systematiskt samla in och bevara

att användas vid kommande retrospektiva studier. Ett biologiska prover monitoringsystem, baserat på ett urval av yrkesexponerade personer. efterlystes i syfte att särskilt spåra toxiska effekter av nya kemiska produkter. Man framhöll vidare vikten av att bevara uppgifter om exponering och hälsoeffekter under längre tidsperioder, säkra kontinuitet i lokalt förvarad information, tex exponerings- eller sjukdomsdata vid enskilda industrier. samt att sjukhusens patientjournaler måste bevaras. I dessa sammanhang förutsattes att integritetsskyddet måste garanteras i fråga om personanknuten information.

Rent allmänt konstaterades slutligen att flertalet källor med information om

och hälsoeffekter i befolkningen, såväl utanför som inom exponering industrin, har tillskapats med ett annat primärt syfte än det epidemiologiska. Ofta borde man med rimliga justeringar och kompletteringar kunna anpassa informationen för ett epidemiologiskt syfte.

I den nyss nämnda rapporten hade miljödatanämnden även (under en särskild frågan om utredning om

projektrubrik) tagit upp

som människan. Nämnden anförde bl a:

miljöfaktorer påverkar

SOU [980124 Miljbfaktorer och människans Irälsa 103

Vid utarbetandet av programmet för övervakning av miljökvalitet konstaterades ett klart behov av tillgång till uppgifter om miljöfaktorer. exempelvis kemiska ämnen, som akut eller på sikt kan utgöra en fara för människans hälsa. l utredningen underströks inledningsvis: En miljökvalitetsövervakning måste naturligtvis innefatta en övervakning av ämnen och andra förhållanden som påverkar människa och miljö. En sådan vidare övervakning av miljökvalitet bör på sikt omfatta även risker för människan i totalmiljön så att underlag skapas för en värdering av förändringar i miljökvaliteten i vid mening. I en sådan övervakning är epidemiologiska undersökningar gällande grupper som är utsatta för särskild miljöpåverkan ett viktigt instrument. Uppbyggnaden av s k provbanker med prover tagna på människan är också ett medel som kan användas för en bedömning av de långsiktiga förändringarna i livsmiljön.

I ett av delprogrammen till programmet för övervakning av miljökvalitet framlades ett förslag om en biologisk provbank med syftet att på sikt utföra miljögiftsstudier pä insamlat material. bl a med avseende på miljögifter som kan komma att aktualiseras i framtiden. En sådan provbank kan så småningom bli av visst intresse även i samband med bedömningar av exponeringen av människan. Programmet för övervakning av miljökvalitet är emellertid i övrigt strikt inriktat på kontroll av den yttre miljön och kan endast i begränsad utsträckning tillgodose informationsbehovet i samband med bedömningar av exponeringen av människan.

Ett tiotal av de organ, som avlämnade remissyttranden över den nämnda rapporten, berörde frågorna om biologiska provbanker

respektive förbättrat epidemiologiskt informationsunderlag eller

samordnad planering av epidemiologisk verksamhet m m. varvid miljödatanämndens förslag i förekommande fall tillstyrktes.

Nämnden själv har därefter haft förhållandevis begränsade möjligheter att arbeta konkret med dessa frågor. Nyligen har dock påbörjats en allmän översyn över det underlag som f n tas fram för att belysa mellan miljöfaktorer och människans hälsa. Det kan

samband_

vidare bli aktuellt att ta fram en modell för hur en uppgiftsinsamling kan se ut, t ex inom en viss typ av område, för att fylla informationsbehovet i ett system för epidemiologisk bevakning.

Det bör emellertid också erinras om att det tidigare nämnda projektet MI-08:2 ”ADB av information om arbetstagares hälsa”, vilket pågått sedan 1977, kan ses som ett led i strävandena att förbättra informationsmöjligheterna i det hänseende som här avses.

Miljödatanämnden har i projektet tillsammans med arbetarskydds-

styrelsen i en utredning om arbetstagares hälsa prövat möjligheten att skapa en modell för datorbaserad lagring och bearbetning av data från hälsokontroll av grupper av arbetstagare som exponeras för vissa ämnen. Försöket utgör ett test av att detta område

möjligheterna på bygga upp s k etiologiska informationssystem som innehåller uppgif-

ter om möjliga orsaker och verkan. Projektet innefattar också en

104 Miljöfaktorer och människans hälsa SOU 1980124

konkret övervakningsfunktion, hittills endast i fråga om exponering

för bly.

Andra arbeten och utredningar

Epidemiologisk övervakning vad gäller vissa miljöfaktorer och betydelsen av epidemiologiska undersökningar tilldrar sig numera en ökande uppmärksamhet i samhället. Flera statliga kommittéer och andra arbetsgrupper har tagit upp dessa frågor. Vissa arbeten pågår också f n enligt vilka förslag, som preciserar behov av resurser och åtgärder inom det hår aktuella området, skall tas fram eller eventuellt kan tänkas komma fram.

Den tidigare nämnda företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) arbetar sålunda med dessa frågor. Då det gäller arbetsmiljön har vidare bla arbetarskyddsfonden låtit göra en kartläggning och behovsanalys (rapport 1978:3) där man pekat på nödvändigheten av toxikologisk och epidemiologisk arbetsmedicin för att övervaka de kemiska hälsoriskerna.

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, SPRI, har låtit analysera förutsättningarna beträffande informationskällor för en löpande epidemiologisk bearbetning på landstingsnivå (rapport 14/1979).

I hälso- och sjukvårdsutredningens betänkande (SOU 1979:78) Mål och medel för hålso- och sjukvården ägnas viss del åt de sociala förhållandenas och miljöfaktorernas betydelse. Man anser det angeläget att den redan etablerade hälso- och sjukvården ägnar mer uppmärksamhet åt sjukdomsorsakerna och tillvaratar den information om miljörisker som framkommer i det dagliga sjukvårdsarbetet.

Landstingsförbundets skrift till dess kongress år 1979 ”Hälsopolitik i

- och behov av ett praktiken förutsättningar belyser bl a möjligheterna engagemang från landstingen i epidemiologiska undersökningar och övervakning genom primärvård och miljömedicinska enheter.

Energi- och miljökommittén framhöll i sitt betänkande (SOU 1977:67) Energi, Hälsa, Miljö” att det bör göras kraftfulla insatser vad gäller epidemiologisk forskning med speciell inriktning på långsiktiga och målinriktade studier av olika befolkningsgrupper för att få ett gradvis bättre kunnande om sambandet mellan miljöföroreningar och hälsorisker.

Utredningen rörande miljöproblem m m i vissa industriområden (UM1) föreslog i betänkandet (SOU 1978:25) Etablering av miljöstörande industri” bl a vissa generella åtgärder för framtiden såsom att ett epidemiologiskt bevakningssystem avseende fysikalisk-kemisk miljöpåverkan upprättas ivarje län eller grupper av län. Utredningen säger härom: ”utgångspunkten för en epidemiologisk bevakning är en löpande kartläggning av sjuklighet i vid bemärkelse och dödlighet. Denna kartläggning måste vara systematisk och förändringarna i befolkningens hälsotillstånd bör så långt möjligt kunna sättas i samband med lokala omgivningseffekter som t ex luftföroreningar

och människans hälsa 105

MiIjÖfaktOrer

från miljöstörande industri”. En central (miljömedicinsk informationscenborde vidare inrättas med ett övergripande ansvar för att den tral) information som genereras tas tillvara, sammanställs, värderas och sprids till beslutsfattare på olika nivåer. UMI ansåg att den sistnämnda frågan kunde kopplas samman med miljödatanämndens här tidigare nämnda förslag från rörande informationsservice. - Hand- 1977 om en utredning toxikologisk av UMIs förslag om epidemiologiska bevakningssystem m m har läggningen numera överlåtits på socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39).

I detta sammanhang skall slutligen även nämnas cancerkommittén skall enligt sina direktiv bl a pröva möjligheterna att (S 1979:07). Kommittén samordna och forskningsverksamheten kring sambandet undersökningsmellan miljöfaktorer och cancersjukdomar. Det erinras i direktiven på denna socialutskott i sitt betänkande 1977/78:2 har punkt även om att riksdagens betonat angelägenheten av en sådan samordning.

6.2¶Vissa och förslag

synpunkter

För att få ett underlag som belyser samband mellan

(epidemiologiskt)

mil och människans hälsa behövs uppgifter från olika håll.

jöfaktorer

En sådan är statistikuppgifter som framkommer i hälsotyp av källa och andra källor skulle mera naturligt kunna

sjukvårdsarbetet,

utvecklas inom ramen för ett miljövårdens informationssystem och bestå av exponeringsuppgifter av olika slag från mätserier i personernas m m. är det emellertid

livsmiljö, biologiska prov Samtidigt att konstatera att effektuppgifterna och exponeringsuppgifviktigt

terna måste ha ett samband med varandra (vara hänförliga till samma i för att slutsatser om

individer) epidemiologiska undersökningar

samband skall kunna dras. Större satsningar på personrelaterad bör därför ta till möjligheterna att få

exponeringsregistrering hänsyn

fram och till förbättringar i

effektuppgifter erforderliga åtgärder

måste i förekommande fall samplaneras.

informationsunderlaget

Härvid är man också delvis inne på frågan om behovet av en mera övervakning av människors hälsa och miljöförhål-

planlagd, löpande

landen i olika miljöer (arbetsmiljö, urban miljö, boendemiljö etc) såväl i utsatta som andra områden.

speciellt

Vad gäller det sist nämnda skulle man kunna tala om en form för

för övervakning av miljökvalitet, komplettering av programmet

PMK. Ett eller någon annan

”epidemiologiskt program”, EpP,

motsvarande, sammanhållen aktivitet kunde emellertid lämpligen

utgöra såväl ett övervaknings- som ett undersökningsprogram

beträffande och människors hälsa. Vissa erfarenheter

miljöfaktorer

från och uppbyggnaden av PMK bl a i fråga om organisa-

utredningen

torisk samverkan mellan olika intressenter skulle kunna tillgodogöras även om det måste betonas att de vetenskapliga problemställ-

106 Miljöfaktorer och möinniskans hälsa

ningarna är annorlunda än den basen för PMK. Ett

vetenskapliga

omfattande utredningsarbete måste sannolikt tillkomsten av

föregå

ett program som här avses.

l yttrande 1978 över det tidigare nämnda betänkandet från utredningen rörande miljöproblem m m i vissa industriområden, UMI.

anförde miljödatanämnden bl a följande:

Inte minst mot bakgrunden av de ytterligare utredningsförslag som numera framkommit genom energi- och miljökommittén och UMI bör statsmakterna nu principiellt fastslå behovet av ett epidemiologiskt program vad gäller miljöfaktorers skadliga inverkan på människors hälsa och börja ställa resurser till förfogande så att erforderlig verksamhet successivt kan byggas upp.

Programmet bör innefatta såväl kontinuerlig av människors

s k monitoring hälsa genom riktade, löpande undersökningar av grupper av personer som tillfälliga studier retrospektivt och/eller prospektivt. måste

Programmet vidare innefatta eller i vart fall begagna och

sig av bl a dödlighetssjukdomsstatistik. tex cancerregistret m fl specialregister. Det blir en organisatorisk fråga vilka sådana aktiviteter som direkt bör ingå i programmet och vilka som kan ligga utanför och där verksamhetens bedrivande sålunda måste vara säkerställd på annat sätt.

Programmet bör inriktas på verksamheter som från samhällets

synpunkt bedöms som angelägna eller nödvändiga. Ansvaret för att initiera sådant forsknings- och undersökningsarbete och tillse att det genomförs bör därför vara en myndighetsfunktion. Vid sidan av programmet måste också finnas möjlighet för den fria forskningen att ta egna initiativ till undersökningar och på sedvanligt sätt erhålla anslag härför. I vissa fall kan det komma att visa sig att sådana undersökningar bör ingå i det epidemiologiska programmet.

Det finns ingen anledning för miljödatanämnden att nu ytterligare

utveckla dessa tankegångar eftersom ärendet som överläm-

framgått

nats till sjukvårdsdelegationen för beaktande. Också annat utrednings- och utvecklingsarbete kan komma att behöva beaktas då det gäller förslag för framtiden. Hithörande frågor har sålunda börjat uppmärksammas allt mer. Med hänsyn till den bild som

splittrade

området f n uppvisar och de totalt sett begränsade resurserna kan det emellertid finnas risk för att framtida förslag faller mellan två stolar. Alltför avgränsade dellösningar skulle också kunna framföras. vilka blir oekonomiska om de inte är flexibla att senare tillåta

nog

utvidgningar i riktning mot ett mera fullständigt epidemiologiskt

program.

Miljödatanämnden vill slutligen också understryka att ett tänkt miljövårdens informationssystem inte blir fullgott så länge informa-

tionsunderlaget för bedömning av miljöfaktorers inverkan mänpå

SOU l98():24 Milj()fakt0rer och numniska/zs hälsa 107

niskors hälsa är eller När det bedöms möjligt att

ojämnt obefintligt.

en samlad ansats det nationella planet kan bidra till

systematisk, på

bättre härvidlag, bör en sådan komma till

information/kunskap

stånd, som ett program eller på annat lämpligt

epidemiologiskt

sätt.

Toxikologisk info-service:

7 Resurser och för

organisation

informationsservice

toxikologisk

7.1¶Utgångspunkter

7.1.1 Några uppgifter om toxikolo-

grundläggande giska bedömningar m m

Begreppet toxikologi är säkert inte allmänt känt och därmed inte

heller begreppet toxikologisk information. Även specialister kan

lägga in litet olika betydelse häri. I det följande används toxikologi i så bred bemärkelse som möjligt, dvs läran om kemiska ämnens

skadliga verkan på alla levande organismer.

Från början inriktades vetenskapen på förståelsen av effekter på

människan själv (humantoxikologi). Detta var syftet även när experimentella undersökningar på olika djur kom till stånd. Dessa

ledde också till mer allmän kunskap om vissa livsprocesser. l dag har intresset vidgats till effekter inte bara på enskilda individer utan också på grupper av individer (populationer) i samverkan med varandra (ekotoxikologi). Numera vet vi att s k miljögifter även kan medföra att den balansen i miljön, dvs samspelet mellan

ekologiska

olika arter, kan rubbas på ett eller av andra skäl oacceptabelt

farligt

sätt om någon art slås ut eller minskar avsevärt. Ytterst rör det sig om effekter på livsbetingelserna eller själva livsprocesserna på jorden. Vi vet också att t ex anrikning av farliga ämnen i växter eller djur med allt högre halter uppåt i näringskedjorna ytterst även kan drabba människan själv. Det finns således ingen motsättning inbyggd i ett brett toxikologibegrepp. Däremot kan en konfliktsituation ibland tänkas uppstå när det gäller prioritering av åtgärder avsedda antingen att i ett kortare eller längre tidsperspektiv skydda människors hälsa eller att, oftast i ett längre tidsperspektiv. skydda någon art av liv inklusive mikroorganismer eller växter mot utslagning m m.

information kan bla utgöra del av underlaget för

Toxikologisk

åtgärder/beslut som syftar till att minska eller undanröja en risk. Detta bör inte förväxlas med beslutet om eller verkställigheten av

själva åtgärden. Ett annat syfte med toxikologisk information i samhället, liksom med information från många andra områden, kan vara att den skall utgöra underlag för en debatt om risker och om åtgärder för att motverka riskerna. Ett tredje syfte, utöver den rent vetenskapliga verksamheten, kan vara att helt enkelt ge vissa möjligheter för enskilda människor att få svar på sina frågor med hänsyn till den ökande ängslan som finns för de s k kemiska riskerna.

För att klarlägga begreppet kemiska risker behövs också

några

förklaringar för den som inte är specialist på området.

All levande och död materia är uppbyggd av kemiska ämnen. Förutom ett drygt hundratal grundämnen känner man idag mer än fyra miljoner andra ämnen som brukar kallas kemiska föreningar. De är ämnen sammansatta av två eller flera grundämnen.

Ingående

grundämnen i en sådan kemisk förening och hur dessa är lokaliserade i förhållande till varandra avgör ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper. Dessa egenskaper styr i sin tur ämnets biologiska effekter (påverkan på levande celler). Dessa effekter uppkommer i regel efter förändringar av det ursprungliga ämnet i den organism som utsätts, exponeras, för ämnet. Förändringar av ämnet kan också ske ute i miljön under inverkan av tex vatten och ljus.

Biologiska effekter studeras genom försök där ämnet i fråga i kända mängder (och exponeringstider) tillförs olika arter av levande organismer eller till en väldefinierad miljö. Detta är utgångspunkten för allt toxikologiskt arbete. Man försöker bilda sig en uppfattning om ämnets nedbrytningsvägar. verkningsmekanismer, olika slag av reaktioner och effekter etc.

En annan och kompletterande typ av vetenskaplig verksamhet bygger på att man först noterar en effekt tex långsam nedgång av en viss fågelart. plötslig fiskdöd i en sjö eller ett större antal cancerfall inom ett område eller inom en viss yrkesgrupp än vad som eljest förekommer. Man försöker då spåra orsaken härtill vilken eventuellt kan vara ett eller flera ämnen i miljön. Om det rör sig om människor talar man om en epidemiologisk undersökningsmetod (jfr kapitel 6 i denna rapport). Också inträffade förgiftningar med kända orsaker bidrar till vår kunskap speciellt vad gäller den farliga dosens storlek och lämpliga behandlingsåtgärder.

Toxikologin arbetar således med många pusselbitar av olika slag. En del av arbetet innebär kvalificerade -

med riskbedömningar gissningar på så goda vetenskapliga grunder som möjligt. Det kan således röra sig om att jämföra med andra ämnen av liknande kemisk uppbyggnad. att översätta undersökningsresultat från en organism t ex bakterie eller rätta till en annan tex människan. att översätta resultat från försök med högre doser av ett ämne till en faktisk verklighet som kanske innebär betydligt mindre exponering osv. Häri ligger förklaringen till att det många gånger är svårt att få ett klart och entydigt svar på frågan om ett ämne är farligt. på vilket sätt det

inf0—service: :utgångspunkter lll

Toxikologisk

år farligt och hur pass farligt det är i förhållande till något annat ämne. Det ligger i sakens natur att olika experter ibland kan ha skilda uppfattningar härvidlag beroende på att man inte alltid tolkar ett vetenskapligt underlag exakt lika.

Det är också uppenbart att den vetenskapliga utvecklingen kan kräva att ämnens risker ”omvärderas”. Bättre analysmetoder. nya vetenskapliga frågeställningar och testmetoder kan medföra att ämnen bedöms på olika sätt vid olika tidpunkter. Utvecklingen måste alltså kontinuerligt följas för alla ämnen och toxikologins arbetsfält är synnerligt stort.

Toxikologin bygger på kunskaper hämtade från många vetenskapliga områden inom främst kemin. biologin och medicinen. En rad specialister kan behöva samarbeta för att utföra eller bedöma en enda undersökningt ex (i ett tänkt fall) en analytisk kemist. en expert på arvsanlag och deras förändringar dvs en genetiker. en statistiker, en expert beträffande mekanismer för uppkomst av cancer. en expert på ämnens omvandling (metabolism) i organismen etc. Toxikologer i egentlig bemärkelse skulle man kunna beteckna dem som specialiserar sig på frågor om ämnens risker. Toxikologen har här en bredare överblick och sammanhang i kunskaperna än de andra experterna samtidigt som han/hon bör veta när expertishjälp från något speciellt område behöver inkopplas. Toxikologer i denna mening är få till antalet i vårt land.

Det vetenskapliga underlaget för toxikologisk information är i hög grad internationellt. Man brukar räkna med att vårt lands bidrag till den samlade forskningen (alla kategorier) i världen uppgår till 1 ä 2 %. Även med ökade ansträngningar inom angelägna områden såsom toxikologin förblir vi till stor del beroende av utländska informationskällor. En nationell forsknings- och undersökningsverksamhet kan emellertid i viss mån dirigeras mot problem som framstår som särskilt angelägna att söka lösa just för det landets vidkommande. Det kan också röra sig om problem som inte kan simuleras i en undersökning var som helst utan måste angripas på den aktuella platsen. Härigenom får resultaten av en nationell forskning ibland större betydelse än deras relativa andel av det samlade vetandet.

Det kan vara svårt att få tillräcklig överblick över alla för en viss toxikologisk fråga relevanta undersökningar. Det är emellertid inte heller alltid meningsfullt att varje gång börja så att säga från början. Istället arbetar toxikologer och andra experter världen över med att sammanställa och utvärdera undersökningsresultat varvid man. ofta inom en vetenskaplig panel med flera deltagare. söker göra egna bedömningar grundade på en samlad bild av det vetenskapliga underlaget. Detta kallas ibland kriteriaarbete. Ett sådant dokument kan uppta en enda eller flera eller alla tänkbara slag av effekter och risker med ett ämne. Exempel på kriteriaarbete är det nordiska samarbetet om vetenskapligt underlag för hygieniska gränsvärden för ämnen i arbetslivet och den serie av ämnesbeskrivningar som utges från den internationella cancerforskningsorganisationen i Lyon. IARC. Listan på organisationer som har kriteriaarbete bland sina uppgifter kan göras mycket längre utan att dock mer än en bråkdel av aktuella ämnen täcks in. Även nationella myndigheter låter ofta för sin verksamhet ta fram vetenskapligt underlagsmaterial av typ kriteriadokument med hjälp av olika experter inom eller utom den egna organisationen.

112 Toxikologisk info-service:

utgångspunkter

Frågan om att använda utvärderad information/kriteriadokument. som tagits fram av andra, sammanhänger med när arbetet av gjordes (för gammalt?), vem eller vilka (vetenskaplig kvalitet) och vilket ändamål det gäller (kan vara skillnad mellan t ex ett planeringsunderlag och ett underlag för beslut med rättsliga konsekvenser). Motsvarande gäller naturligtvis även användning av andra, oftast enklare hjälpmedel av typ handböcker m m.

Huvuddelen av den tillgängliga toxikologiska informationen vetenskapliga avser ämnen. mera sällan konkreta kommersiella produkter, sammansatta föroreningsutsläpp etc. Informationen om egenskaper hos och effekter av ingående ämnen, vart för sig, blir då utgångspunkten för riskbedömningen. Frågan huruvida ett ämne inverkar på effekten av ett annat. om det finns i samma produkt eller i miljön kommer i övrigt tex som en luftförorening, också in i bilden i dessa bedömningssituationer. Här är den toxikologiska informationen ännu så länge mycket sparsam. Det bör vidare noteras att två produkter med samma komponent(er) i riskhänseende kan skilja sig från varandra genom olikheter i föroreningar men också om t ex den som använder dem exponeras olika mycket genom att halter. löslighetsförhållanden, förpackningstyp, partikelstorlek. användningssätt för produkterna etc är olika. Härav framgår kan behöva mera att man vid sådana bedömningar uppgifter än den traditionellt toxikologiska informationen.

Man brukar skilja mellan tre olika av

slag riskbedömningar

—- att identifiera en risk - att uppskatta riskens storlek - att bestämma ”acceptabel” risk.

I det första fallet rör det om att finna ett samband mellan ett

sig troligt

ämne och en viss effekt tex fosterskada hos människa. Om

slutlig

sambandet är troligt eller ej brukar anges med

något siffermässigt

mått på ”sannolikhet”. I det andra fallet går man längre och söker riskens storlek vid olika doser och - beträffande människor ange helst också för olika riskgrupper t ex barn.

Förhållandet mellan exponering och effekt är grundläggande i toxikologin. Här strävar man bl a efter att finna den dosnivå där ingen effekt förekommer. Man äri teorin inte säker på att en sådan gräns existerar för alla effekter, utan befarar att det finns tillfällen där effekten och därmed risken blir noll först när dosen är noll. Detta gäller speciellt för uppkomst av cancer.

Den tredje riskbedömningen sker grundval av kännedom

slutligen på

om eller uppskattning av praktisk förekomst av ett ämne eller en

produkt inklusive troliga exponeringsförhållanden och med ledning av etiska/politiska värderingar, sociala och ekonomiska omständig-

heter m m. I de flesta länder finns här också en lagstiftning som

på

olika sätt anger ramar för beslutsfattande. Det kan röra sig om att en myndighet fastlägger ett hygieniskt gränsvärde i en

arbetsmiljön.

gräns för utsläpp från en fabrik till ett med hänsyn till

vattendrag

risken för skador på fisk osv eller att ett bestämmer sig för att

företag

Toxikologisk info-service: urgzhgspzmkter 113

helt avbryta en pågående som

produktutveckling p g a de risker

framkommit. Även när man bestämmer en eller

varningstext användningsinstruktion för en produkt ingår en av bedömning

acceptabel risk”. Denna tredje form för sträcker

riskbedömning sig

längre än området för information även om sådan

toxikologisk

information måste ingå som ett led i beslutsunderlaget hos den som har att ta ansvar för beslutet.

I vårt land finns en omfattande lagstiftning som syftar till skydd mot kemiska risker och som samtidigt tilldelar berörda speciellt

parter. myndigheter och näringslivet, deras särskilda roller när det gäller ansvaret för riskbedömningar av typ risk.

”acceptabel

Produkter som avsiktligt tillförs människor dvs livsmedel och läkemedel är liksom vissa andra produkter/risktyper reglerade för sig. Lagen om hälsooch miljöfarliga varor är i övrigt en övergripande lagstiftning som gäller alla produkter och alla miljöer. I arbetslivet gäller dessutom arbetsmiljölagen m fl bestämmelser vilka också inkluderar ämnen och varor.

farliga Miljöskyddslagen reglerar s k miljöfarlig verksamhet och avser bl a utsläpp av kemiska ämnen från fasta anläggningar. Specialbestämmelser finns vidare tex om svavelhalten i eldningsolja. bilavgaser, miljöfarligt avfall m m. Hälsovârdsstadgan bör också nämnas i detta sammanhang.

Efterfrågan på toxikologisk information i ett samhälle kan förutsättas vara i hög av den som finns och hur den

grad styrd lagstiftning tillämpas.

Toxikologisk information som ett vetenskapligt redskap existerar inte om den inte är allmänt tillgänglig. Toxikologisk information begravd i en mapp eller ett register, vars existens

känner är oanvändbar information - det är ingen till, värre, ingen information alls. Eftersom alla vetenskapsmän till större delen utbildas med allmänna medel, anser jag det åvilar dem att lägga fram sin information inför allmänheten.

David P Rall

National Institute of Environmental

Health Sciences

Hämtat ur och översatt från inledningen till rapporten från

symposiet 27-28 maj 1976 om hantering av toxikologisk

information, National Institutes of Health, USA.

114 Toxikologisk inf0—service: SOU l980zl4 utgzingspzmkrer

Med en ganska heltäckande lagstiftning. som i vårt land. är antalet ämnen som skall kontrolleras till syncs nästan oändligt och innefattar även de ännu okända ämnen, naturliga eller resulterande från aktivitet. vilka mänsklig också finns i vår miljö och om vilkas eventuella risker man således ingenting kan veta. Här har den analytiska kemin en stor och viktig uppgift när det gäller att spåra och att identifiera sådana okända ämnen. l det här aktuella sammanhanget är det emellertid också väsentligt att konstatera att det toxikologiska informationsbehovet inte är lika stort för alla de miljoner ämnen som nu är kända för vetenskapen. Vissa ämnen kanske bara har existerat i laboratoriet under bråkdelar av en sekund. medan andra ämnen har stor kommersiell eller kanske som en användning spridning globalt luftförorening.

Antalet ämnen som har en praktisk kommersiell betydelse brukar uppskattas till 50 000-100 000 i olika produkter världen över. Antalet nytillkommande ämnen inklusive nya användningsområden för förekommande tidigare ämnen beräknas inom stora marknadsområden som USA och den ekonomiska gemenskapen. EG. uppgå till 400-500 per år. Inventeringar av den typ som nyligen gjorts av den amerikanska EPA miljövårdsmyndigheten beträffande ämnen som fabriksmässigt produceras. bidrar till att styra toxikologiska informationsinsamlings- och undersökningsresurser mot aktuella problem. I Sverige bygger produktkontrollnämnden fn ett upp produktregister ehuru efter annorlunda principer än den amerikanska registreringen. Även här i landet framkommer således ökade prioriteringsmöjligheter för det toxikolgiska informationsbehovet. åtminstone vad gäller produktsidan.

7.1.2¶Miljödatanämndens tidigare förslag

Som tidigare framgått redovisade i juni 1977

miljödatanämnden

resultatet av sitt dittillsvarande

utvecklingsarbete jämte förslag

beträffande den framtida utformningen m m av infor-

miljövårdens

mationssystem i rapporten ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens

informationssystem (MI)”. Miljödatanämnden säger här bla att

frågan om att skapa ett eller s k

informationsanalyscenter clearing

house för information främst inom områdena och

miljö toxikologi

hade kommit upp under nämndens verksamhet. Nämnden redovisade en rad sakförhållanden och krav från olika användarkategorier inklusive rekommendationer från två amerikanska konsulter vilka nämnden anlitat. Härur drog miljödatanämnden den slutsatsen att en

översyn av informationsfrågorna på det toxikologiska området var

mycket angelägen, så angelägen att en särskild skyndsamt

utredning

borde genomföras. För att understryka detta ingick miljödatanämnden parallellt med själva rapporten till med en separat

regeringen

skrivelse vari frågan ytterligare utvecklades. Skrivelsen har rubriken Förslag om utredning avseende toxikologisk informationsservice

med inriktning på miljöfrågor och hälsoaspekter. Miljödatanämn-

den pekade i skrivelsen också på två alternativa former för utredningsarbetet. Antingen kunde miljödatanämnden genomföra

Toxikologisk info-service: zitgångspzuzkter 115

utredningen (med särskilda tilläggsresurser) eller också kunde utredningsarbetet ske fristående från nämnden, dvs som en särskild utredning vilken i så fall fick förutsättas bli tillsatt av Ett

regeringen.

huvudskäl till att genomföra utredningsarbetet i särskild var

ordning

enligt nämnden att det förväntades få en betydande

omfattning.

Argumenten för ett vidare arbete med dessa hade

frågor miljödata-

nämnden sammanfattat i följande punkter:

- Antalet kemiska ämnen i vår livsmiljö har under de senaste decennierna ökat så att de nu kan räknas i flera tiotusental av kommersiell betydelse.

— Medvetandet om riskerna med exponeringen för kemiska ämnen såväl vad gäller människor som den levande miljön i övrigt har ökat avsevärt och lett till ökade krav på värdering av riskerna såväl i fråga om akut toxicitet som ifråga om långsiktiga effekter (carcinogenicitet. mutagenicitet. teratogenicitet. miljötoxiska effekter etc).

- om kemiska ämnens effekter Kunskapen på människan byggs i stor utsträckning upp genom toxikologisk testning (djurförsök).

Sammandrag av rekommendationerna från ett arbetsmöte 1977-01-24 i Stockholm med av ett 80-tal

deltagande personer

från myndigheter, universitet, informa-

branschorgan, företag,

tionscentraler m m i Sverige och från några utländska/interna-

tionella organisationer:

Arbetsmötet rekommenderade att en central enhet för toxikologisk informationsservice borde i Denna

tillskapas Sverige.

borde fungera som central för utväxling av

toxikologisk

information. Förutom rena förmedlingstjänster skulle detta innebära insamling, och distribution av toxi-

sammanställning

kologiska data, s k kriteriadokument och litteratursammanställningar. Den centrala enheten borde svara för av och

byte

handel med databaser det området. Arten och

på toxikologiska

omfattningen av Centralens verksamhet borde utredas mera i detalj för att bl a möjliggöra om resurser

förslag erforderliga

för verksamheten. En sådan skulle också

utredning ta upp

formerna för finansiering och organisation. Centralen skulle förutsättas bli så organiserad, att den omedelbart eller sikt

på

skulle kunna fungera som en skandinavisk enhet.

—

Toxikologisk testning är dyrbar-en genomsnittskostnad för att genomföra

en uttömmande toxikologisk testning av ett kemiskt ämne ligger i

storleksordningen 2 milj kronor.

- litteraturstudier är

Litteratursökningar, och litteratursammanställningar metoder varigenom tillgänglig kunskap och redan utförda toxikologiska

undersökningar utnyttjas. Att utnyttja andras rön är billigare än att

genomföra nya toxikologiska undersökningar.

-

De toxikologiska undersökningar som utförs i Sverige är en mycket liten

andel av den undersökningsverksamhet som globalt görs och som

redovisas i den utländska vetenskapliga litteraturen.

- Den vetenskapliga litteraturen på området växer för närvarande explosivt.

Det har uppskattats att den dokumentation som publicerats inom området

life sciences” är av storleksordningen 7 miljoner dokument. Utbudet av

vetenskapliga artiklar inom enbart det toxikologiska området har under

perioden 1971-1975 vuxit med ca 350 %.

- för en enskild forskare att

Utvecklingen är i ett skede. där det är omöjligt hålla sig väl orienterad i litteraturutbudet utanför vars och ens relativt smala specialområden.

- litteraturen efter material

Själva arbetet med att söka i den vetenskapliga

som belyser en viss fråga. få fram materialet och sammanställa det håller på

att bli en specialistfunktion.

- I sammanhanget kan nämnas att frågor om utbud av och tillgång till

toxikologisk information i USA bedömts så väsentliga att sedan 10 år en

särskild samordningskommitté för dessa frågor funnits under Department

of Health, Education and Welfare med uppgiften att med olika medel

skapa mekanismer som kan underlätta för informationssökare att orientera sig i utbudet.

- Ansvaret för att redovisa verkningarna av kemiska ämnen läggs i Sverige

som i många andra länder på producenterna - den kemiska industrin.

- Detta fritar emellertid inte samhället från ansvar. Om den totala

samhällsnyttan beaktas är det sannolikt både av ekonomiska och andra

skäl önskvärt att bygga upp en specialistfunktion av den art som

föreslagits. i syfte att bistå framför allt svenska informationssökare inom

myndigheter, industri och organisationer att orientera sig i. få tag på och

utnyttja utländska rön.

- En sådan specialistfunktion som kan drivas i formen av stiftelse (tex

institut) är kanske väl så lämplig som myndighetsformen.

- Marknad. funktioner. samverkan mellan myndigheter och industri m m

för en sådan specialistfunktion behöver närmare klarläggas. liksom former för samverkan med olika utländska informationscentra.

Den som förordade borde syfta till att

utredning miljödatanämnden

ta fram förslag om innehåll i och form för verksamheten vid ett

SOU 1980224 Toxikologisk i/1f0—service: utgtirzgspunkrer l 17

informationscenter för främst toxikologisk information i vid mening. Det var enligt nämnden viktigt att utredningen byggde vidare på och utvecklade de verksamheter som miljödatanümnden inlett med sikte på att de kan komma att ingå i ett informationscenter. l utredningsarbetet borde vidare former för samverkan med informationscentralerna vid Karolinska institutet, Tekniska högskolan och AB Atomenergi (numera Studsvik Energiteknik AB) belysas. Miljödatanämnden betonade också de påtagliga samband som finns mellan toxikologisk informationsservice i allmänhet och den rådgivningsverksamhet som giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset bedriver. Det gäller det bakgrundsmaterial som måste finnas till

grund för rådgivningsverksamhet och förmedling av toxikologisk

information. Detta förhållande borde utredningen beakta.

Förutom att miljödatanämndens rapport från år 1977 remissbehandlades, blev den här omnämnda skrivelsen från nämnden föremål för

informationsanalyscenter - vad är det?

Den här definitionen kommer från en amerikansk kommitté (US Federal Council for Science and Technologys Committee for Scientific and Technical Information, COSATI) och citeras

i miljödatanämndens förslag år 1977:

An Information Analysis Center is a formally structured organizational unit specifically (but not necessarily exclusively) established for the purpose of acquiring, selecting, storing,

retrieving, evaluating, analyzing and synthesizing a body of

information in a clearly defined specialized field or pertaining to a specified mission with the intent of compiling, digesting,

repackaging or otherwise organizing and presenting pertinent

information in a form most authoritative, timely and useful to a society of peers and management.

Mera förenklat uttryckt:

Ett informationsanalyscenter skall kunna leta rätt på, värdera, sammanställa och/eller vidare bearbeta relevant information inom något speciellt område och presentera den på ett för användaren så lämpligt sätt som möjligt.

118 Toxikologisk info-service: utgångspunkter SOU l98():24

en särskild remissbehandling genom jordbruksdepartementets försorg.

Vid den tidpunkt i början av februari 1978. då miljödatanämnden lät göra en sammanställning av inkomna remissvar. hade yttranden avgivits av följande. nämligen statens naturvårdsverk tillsammans med produktkontrollnämnden, arbetarskyddsstyrelsen. statens livsmedelsverk, socialstyrelsen, försvarets forskningsanstalt, giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset (GIC). Sveriges lantbruksuniversitet och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) som efter underremiss till universiteten, de tekniska högskolorna och Karolinska institutet bifogat yttranden från universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm, Karolinska institutet, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund. Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, universitetet i Umeå samt högskolan i Luleå - i vissa fall efter ytterligare underremisser till fakultetsnåmnder, avdelningar. institutioner eller motsvarande. Från dem som beretts tillfälle att svara hade yttranden inkommit från landsorganisationen (LO). tjänstemännens centralorganisation (TCO), centralorganisationen SACO/SR, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund, Svenska kommunförbundet, SOS Alarmering AB (SOSAB) samt Tekniska Littertursällskapet (TLS).

Med hänsyn till miljödatanämndens förslag (= önskemål om en

utredning) kan sägas att remissomgången i princip avsåg endast

denna huvudfråga. Det kan då konstateras att samtliga remissorgan tillstyrkte en utredning om toxikologisk informationsservice. l åtskilliga yttranden utvecklade man emellertid också närmare skälen för sitt tillstyrkande. Här skall bara citeras ett par av de framkomna synpunkterna. Sålunda skriver exempelvis socialstyrelsen bl a följande:

Behovet av en gemensam organisation för informationsservice om ämnens effekter på hälsa och miljö framträder allt starkare. Myndigheter, forskningsinstitutioner och näringsliv bygger upp egna resurser för att kunna tillgodogöra sig det starkt ökande informationsflödet från den vetenskapliga litteraturen. Toxikologiska uppgifter om ett visst ämne kan på detta sätt samlas och utvärderas av flera myndigheter samtidigt.

Miljödatanämndens förslag att utreda förutsättningarna för en gemensam enhet, som skulle kunna ge en kvalificerad service till avnämare inom landet och etablera samarbete internationellt är väl motiverat. Genom att samla de toxikologiska informationsserviceresurserna till en enhet bör det vara lättare att få kvalificerade tjänster och ett samarbete med utlandet.

LO understryker det stora behov som föreligger när det gäller information om miljö och toxikologi och säger vidare

Mängden kemiska substanser och produkter som man har behov att informera om inom ett land är proportionella -inte till folkmängden - utan till graden av industriell utveckling och värderingar och krav inom landet.

Våra begränsade nationella resurser måste integreras i det internationella mönstret och en stor del av våra egna insatser måste användas till att utvärdera internationell kunskap och anpassa den till nationella problem och behov.

Åtskilliga detaljförslag rörande inriktning och omfattning av utredningsarbetet m m framfördes också.

Man tog sålunda bl a från några håll upp frågan om vilka funktioner som borde ingå i den toxikologiska informationsservicen. Något remissorgan menade att tyngdpunkten borde ligga i förmedling/utvåixling av information medan andra betonade betydelsen av sammanställningar och utvärderingar. Från Karolinska institutets institution för toxikologi framhölls att ett onödigt stort antal databaser finnes för bibliografier och vad vi framför allt behöver är en digererad information med uppdatering av olika aktuella ämnesområden. Huru detta senare skall ske bör vara en av huvudpunkterna i utredningen. I flera yttranden framfördes också synpunkter på hur utredningen borde ta sig an bl a organisationsfrågan för att minimera dubbelarbete m m.

7.1.3 Särskilt utredningsuppdrag till miljödata-

nämnden. Arbetets

uppläggning

Genom beslut 1979-05-31 gav regeringen miljödatanämnden ett uppdrag att utreda vissa frågor rörande toxikologisk informationsservice. Härvid erinrades först om miljödatanämndens tidigare nämnda skrivelse till regeringen med förslag om utredning avseende

toxikologisk informationsservice med inriktning på miljöfrågor och

hälsoaspekter. Det erinrades också om regeringens tidigare beslut

(juni 1978) att uppdra åt miljödatanämnden att till regeringen samlat

redovisa verksamheten inom miljövårdens informationssystem och

lämna förslag om inriktning, omfattning och organisation av den

framtida verksamheten. Regeringen uppdrog därefter åt miljödatanämnden att i anslutning till nämnda

uppdrag

”också utreda vissa frågor rörande toxikologisk informationsservice. Därvid bör nämnden översiktligt kartlägga behovet och utbudet av toxikologisk information. Utredningen bör vidare belysa sambandet mellan verksamhet med toxikologisk informationsservice och den informationsverksamhet i övrigt på miljövårdsområdet som nämnden behandlar. Nämnden bör i sina förslag redovisa vilka frågor som kan behöva ytterligare utredas”.

Med hänsyn till den korta tid som stod till förfogande för att fullgöra uppdraget beslöt miljödatanämnden att den del av utredningsarbetet som rör de toxikologiska informationsfrågorna som sådana skulle bedrivas som ett projektarbete i likhet med övriga pågående verksamheter hos nämnden (jfr avsnitt 3.3.2). En arbetsgrupp med projektledare från nämndens kansli förstärkt med konsulter och annan personal skulle svara för huvuddelen av arbetet och förelägga

Toxikologisk info-service: balmvxkartliiggning SOU Wtlllzl-l

1,20_

nämnden resutatet härav jämte förslag i en projektrapport för vidare ställningstaganden inom nämnden. Efter diskussioner i miljödatanämnden har detta material därefter överarbetats inom nämndens kansli och numera under rubriken “Toxikologisk informations-

ingår

service. Rapport 1980-04-09” som underlag till miljödatanämndens här föreliggande huvudrapport. Även vissa andra delar av det i bilaga 5 förtecknade underlagsmaterialet är relevant för behandlingen av

om toxikologisk informationsservice och för frågan om

frågan

samband med andra av nämnden utvecklade verksamheter.

I det särskilda utredningsarbetet har kontakter förekommit med ett stort antal intressenter såväl vid samtal/intervjuer utförda av

i arbetsgruppen som vid hearings och andra diskussionspersoner sammanträden. En referensgrupp har fortlöpande diskuterat det material som kommit fram i projektet. Vidare har vissa av de kontakter eller samråd med kommittéer, som angetts i missivskrivelsen, avsett utredningen om den toxikologiska informations-

speciellt

servicen och förslagen i förevarande kapitel.

7.2 av behov av och till-

Kartläggning

till informationsser-

gång toxikologisk

vice

7.2.1¶Inledning

Redan under förarbetena till miljödatanämndens särskilda utredningsuppdrag hade framkommit en ganska entydig bild av ett behov av en informationsservice eller informati0nscen-

speciell toxikologisk

tral. Bilden var dock av naturliga skäl ganska ostrukturerad och delvis oskarp.

I den vidare utredningen har tidigare erfarenheter och material hos

miljödatanämnden utnyttjats som ett hjälpmedel för att precisera

innehållet i erforderliga nya delkartläggningar och analyser.

Det bör även nämnas att en omfattande utredning gjordes i USA 1977 med hjälp av en konsult, Mitre Corporation. på uppdrag av tre myndigheter gemensamt, med en ingående behovs- och utbudskartläggning av toxikologisk information. Utredningen omfattade också förslag till ett mycket stort datorbaserat systern för sådan information. i vilket skulle ingå ett antal befintliga eller planerade databaser. Vissa av de strukturer och tillvägagångssätt som användes i denna utredning har också kunnat utnyttjas för miljödatanämndens arbete även om en anpassning skett till svenska förhållanden.

Toxiko/0gi.sk balmvskarr/iiggnmg 121

info-serwcc:

Tre strukturer har använts i kartläggningen. nämligen

grundläggande

intressenter avnämare av service). typ av service och

(potentiella

sakinnehåll i servicen. Härtill korn ett antal specialfråigor i syfte att söka precisera behov t ex med avseende på tidsfrister. omfattning. tänkbar utveckling i framtiden, behov i förhållande till kostnad/ etc. Andra samband mellan delar i en

avgifter frågor gällde

toxikologisk informationsservice. eventuella synpunkter på verksamhetsform och organisation för en sådan service. l kartläggningen vidare uppskattningar av vilka resurser som i dag finns

ingår några

hos intressenterna eller utnyttjas av dessa för att få fram önskad information.

l arbetet används också begreppet “informationsgivarel Härmed dem som inom landet helt eller delvis har till uppgift att

åsyftas

tillhandahålla toxikologisk information eller ge hänvisning till sådan information. Det bör observeras att flera tänkbara avnämare av (delar av) en toxikologisk informationsservice också ibland fungerar som informationsgivare, t ex olika myndigheter. forskare m fl.

Som ett komplement till den bild av utbudet av informationstjänster som identifierats och beskrivits i arbetet har också utförts en särskild rörande datorbaserade informationskällor av intresse

kartläggning inom toxikologiområdet.

Arbetsmetoden för de nya kartläggningar som nu gjorts var av skäl redan från början given - en riktad undersökning

praktiska

vilken så relevant information som möjligt skulle

genom mycken

och bedömas, utan anspråk på något statistiskt sett

fångas upp

korrekt urval. Bl a var intressentstrukturen viktig. l vissa grupper har man varit i kontakt med nästan alla som ansetts berörda. i andra bara med ett litet fåtal som utvalts för att sinsemellan grupper litet olika verksamhetsinriktningar. Det är viktigt att representera påpeka att såväl mera direkt intervjuade personer som de personer vilka deltagit i och referensgruppsmöten primärt givit sina

hearings

personliga. erfarenhetsmässigt grundade uppgifter och synpunkter på behov rn m. I vissa fall har det dock framhållits att man inom organisation diskuterat frågan i större grupper och/eller

respektive förankrat sina hos respektive uppdragsgivare. Utöver synpunkter från det särskilda kartläggningsarbetet, som genomfördesi

resultaten

början av hösten 1979, har i de sammanfattande redovisningarna också tagits hänsyn till annat befintligt material tex synpunkter i över förslag till en

remissyttranden miljödatanämndens tidigare

särutredning om den toxikologiska informationsservicen.

122 Toxiko/ogisk ir1f()-.sc’rvicc*.' he/101skmI/iiggning SOU WXtkZ-l

7.2.2 Intressenter/avnämare av en

toxikologisk

informationsservice

Strukturen beträffande intressenterna. dvs potentiella avnämare av en toxikologisk informationsservice.

ser ut som följer - ett tiotal centrala myndigheter -

myndigheter på regional och lokal nivå (tex länsstyrelsernas naturvårdsenheter, yrkesinspektionen, brandförsvar, polismyn-

digheter. hälsovårdsnämnder)

-

näringslivet

—

företagshälsovården

yrkesmedicinska kliniker -

fackliga organisationer —

forskningsenheter/forskare

miljéorganisationer, politiska partier m fl massmedia allmänheten.

De centrala myndigheterna är i första hand arbetarskyddsstyrelsen. statens naturvârdsverk, produktkontrollnämnden. socialstyrelsen.

statens livsmedelsverk, konsumentverket, sta-

generaltullstyrelsen,

tens brandnämnd. statens industriverk, Sjöfartsverket och försvarets forskningsanstalt. Det torde här röra sig om totalt något tusental personer med behov av att mer eller mindre ofta få information om kemiska ämnens eller produkters risker för hälsa och miljö. Även andra centrala myndigheter än de här nämnda kan ibland ha ett informationsbehov inom det här aktuella omrâdet. Härtill kommer på myndighetssidan personal hos länsstyrelserna (24 st) och yrkesinspektionsdistrikten (19 st) samt hos hälsovårdsnämnder och andra lokala organ i landets ca 280 kommuner.

Arbetarskyddsstyrelsen har omfattande tillsynsuppgifter enligt olika författningar inom arbetsmiljöområdet vilka innefattar kemiska ämnen och produkter och styrelsen utfärdar tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen i bl a här aktuellt hänseende. Naturvårdsverket har olika uppgifter enligt miljöskyddslagen. tillsyn enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor m m. Genom sin produktkontrollbyrå svarar verket vidare för de personella resurserna till produktkontrollnämndens arbete. det organ som har det huvudsakliga ansvaret för den centrala tillämpningen av lagen om hälso- och miljöfarliga varor genom föreskrifter, klassificeringsbeslut rörande ämnens och varors hälso- och miljöfarlighet. beslut om registrering av varor m m. Verkets forsknings- och undersökningsavdelning svarar bl a för planering och beredning av frågor om disposition av det miljöforskningsanslag. varom naturvårdsverkets forskningsnänznd sedan närmare beslutar. År 1978/79 användes drygt 2 miljoner kr av dessa forskningsmedel till miljögiftsproblematiken under rubriken hälso- och miljöfarliga varor.

I naturvårdsverket ingår även bl a den omgivningshygieniska

avdelningen

T().\ik0/()gisk iI1_/0-.seI'vi('c*.‘ helmvs/«Ir!/iiggnillg I23

från tidigare statens institut för folkhälsan. vilken emellertid fr om den l juli 1980 kommer att utgöra en del av det blivande .statens »ziljömediciztska laboratorium, SML. En annan del i SML blir en toxikologisk avdelning som tillskapas med utgångspunkt i vissa resurser som i dag finns genom en professur vid Karolinska institutet. l kartläggningen hör dessa verksamheter hemma under rubriken Forskningsenheter/forskare men SML blir i formellt hänseende myndighet.

Också arbetarskyddsstyrelsen har en vetenskapligt arbetande enhet inbyggd i sin organisation. den arbetsmedicinska avdelningen. Här kan tilläggas att en stor del av den arbetsmiljöforskning, som sker i samhällets regi. styrs av arberarskyddsfonden, vilken således även arbetar med planering och uppföljning av forskning om kemiska risker i arbetsmiljön och därmed blir en intressent i kartläggningen. År 1979 avsåg ca l() milj kr av fondens medel forskning om olika miljöfaktorers egenskaper m m ur medicinsk synvinkel.

Socialstyrelsen är central myndighet för frågor om människors hälsa rent generellt och ger råd exempelvis till hälsovårdsnämnderna. Styrelsen har också vetenskapligt arbetande enheter som ingår i dess läkemedelsavdelning, vars huvuduppgift är att reglera läkemedelshanteringen i landet. Det rör sig här i hög grad om toxikologiska frågeställningar. Avdelningen har även ansvar för eventuella förbud mot farliga ämnen i kosmetiska och hygieniska medel.

Livsmedelsverket är den centrala myndigheten enligt livsmedelslagen och utfärdar bl a föreskrifter om tillsatser eller innehåll av främmande ämnen i livsmedel. Verket har en vetenskapligt arbetande avdelning med en särskild enhet/laboratorium för toxikologiska frågor.

Inom det allmänna konsumentskyddet med bl a marknadsföringslagen kan det också uppkomma en rad frågor om kemiska ämnens risker och olika produkters farlighet på grund av deras kemiska sammansättning. KO/ konsumentverket ingår därför i intressentanalysen.

Statens industriverk har bl a ansvaret för föreskrifter om brandfarliga och explosiva varor. Detta är inte i egentlig mening toxikologiska frågeställningar men innefattar riskbedömningar baserade på kunskap om kemiska ämnens egenskaper. Tillsynsorgan är sprängämnesinspektionen. Industriverket har även ett visst övergripande och samordnande ansvar när det gäller transporter av farligt gods bla genom en särskild rådgivande nämnd. Toxikologiska sakfrågor t ex i det internationella samarbetet om landsvägsoch järnvägstransporter brukar dock beredas hos respektive fackmyndighet.

Sjöfartsverket utfärdar bl a föreskrifter om hantering av farliga ämnen och produkter i sjötransporter medan generaltullstyrelsen (kustbevakningen) har ett ansvar för åtgärder vid kemikalieolyckor till sjöss. Kommunerna. i första hand genom det lokala brandförsvaret. har motsvarande ansvar vid kemikalieolyckor till lands och i vissa intilliggande vattenområden - i förekommande fall med ett yttersta ledningsansvar för åtgärderna hos respektive länsstyrelse. Statens brandnämnd är här central myndighet med ansvar för rådgivning och utbildning av personal. Polisen. som också nämns i

124 Toxik0l0gi.s‘l info-.service.

helmvskarrliiggni/zg

intressentinventeringen. möter kemiska/toxikologiska frågor i många sammanhang bl a vid kemikalieolyckor.

Det bör vidare nämnas att tullen även utövar importkontroll enligt olika bestämmelser om skydd mot hälso- och miljörisker på grund av varors kemiska sammansättning. Tullen arbetar här med egna omfattande förteckningar över ämnen/varor men behöver också kunna avgöra när andra myndigheter skall kontaktas. tex initiera en bedömning hos produktkontrollnämnden om en viss vara anses så hälsofarlig att den klassas som gift.

Försvarets forskningsanstalt, FOA. bedriver en vetenskaplig verksamhet som också innefattar toxikologiska frågor. Sakligt torde verksamheten närmast höra hemma under rubriken Forskningsenheter/forskare.

Länsstyrelsen har planerings- och tillsynsuppgifter rörande den allmänna miljön inkl naturmiljön. Det kan nämnas att man i kartläggningen uppskattat antalet personer vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter. som arbetar med frågor om risker med kemikalier. till totalt ca 100 personer. Då det gäller arbetsmiljön svarar yrkesinspektionen med totalt ca 430 yrkesinspektörer för tillsynen av gällande bestämmelser. Härtill kommer den kompletterande kommunala tillsynen för små arbetsplatser. l arbetsmiljön spelar frågor om kemiska risker en stor roll. En viss uppdelning av tillsynsansvaret inom distrikten brukar möjliggöra att vissa inspektörer kan specialisera sig på sådana frågor. En annan intressent som har ett formellt ansvar i arbetsmiljölagen är skyddsombuden. De ingår i intressentstrukturen i kartläggningen under rubriken Fackliga organisationer.

Hälsovårdsnämnderna och deras personal möter en rad praktiska problem rörande egenskaper och risker hos kemiska ämnen och produkter såväl genom frågor från allmänheten som i sin tillsyns- och inspektionsverksamhet inom respektive kommun. Antalet tjänster som hälsovårdsinspektör var år 1977 drygt 800 personer (från SOU 1978:44). Huvudförfattning är hälsovårdsstadgan. Hälsovårdsnämnderna har även tillsynsuppgifter enligt andra författningar bla livsmedelslagen och lagen om hälso- och miljöfarliga varor.

För att vidta motåtgärder mot risker så som lagen föreskriver har

näringslivet långtgående skyldigheter enligt olika bestämmelser att

ha kunskap om produkters egenskaper och risker på grund av dessas kemiska sammansättning och om processer m m som kan innebära att människor eller miljön exponeras för något kemiskt ämne. Alla kemiska varor. materiel av olika slag. processer etc innebär naturligtvis inte risker men kunskap krävs också för att veta när motåtgärder inte är påkallade. Praktiskt taget varje företag i landet berörs således, även om man i kartläggningen koncentrerat sig på vissa slag av verksamhet.

Då det gäller produkthantering ligger ett särskilt stort ansvar på den som tillverkar eller importerar en vara. Som exempel på antalet berörda företag nämns i redovisningen från kartläggningen att det enbart för kemiska varor

Tariko/ogisk iIi_f0-.servi(e.' helm1.skart/{iggning I25

(“kemikalier och kemisk-tekniska preparat) rör sig om minst 2 500 företag. Så många ingår nämligen idag i produktkontrollnämndens register över kemiska varor på den svenska marknaden.

Arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivaren vidtar motåtgärder mot kemiska risker på arbetsplatsen. [fråga om produkthantering gäller detta oberoende av vem som tillverkat varan. Om det är en annans produkt. har en arbetsgivare alltså att ta ställning till dels om den information som lämnats om produkten av tillverkaren/importören är tillräcklig för bedömning av dess egenskaper och risker. dels om och i så fall vilka särskilda lokala instruktioner. produktblad el dyl som eventuellt kan behövas som komplement. På arbetsgivarsidan rör det sig här om ett mycket stort antal personer som skall ta till sig en toxikologisk information och översätta den till praktiskt handlande för den aktuella arbetsplatsen. med hänsyn till gällande bestämmelser. Det gäller företagsledning. skyddstekniker. företagsläkare. arbetsledare m fl men också partssammansatta organ som skyddskommittéer.

Andra former av exponering där företagen har ett ansvar gäller uppkomst av miljöfarligt avfall eller utsläpp av föroreningar till omgivningen. Miljöskyddslagstiftningen listar ett stort antal typer av verksamhet där särskilda regler skall iakttas. Detta innebär i praktiken ofta att även andra personer eller enheter inom ett företag än de nyss nämnda kommer in i bilden med krav på kunskap om kemiska ämnen.

Alla företag/personer i en varuhanteringskedja har ett ansvar (och därmed ett informationsbehov) då det gäller kemiska risker. Här kan ytterligare särskilt nämnas transportföretagen som intressenter i en toxikologisk informationsservice. även om gällande bestämmelser i princip innebär att den som tar emot farligt gods för transport skall få tillräckliga upplysningar från godsavlämnaren.

Beträffande näringslivssidan kan tilläggas att man också centralt arbetar med frågor om kemiska ämnens risker. Detta gäller såväl SAF (allmänna gruppen) och Sveriges Industriförbund som branschorganisationer tex

Kemiska Industrikontor och Plast- och Verkstadsföreningen. Sveriges Kemikalieleverantörers Förening.

arbetar olika när det gäller de

Fackliga organisationer på plan

kemiska riskerna.

Inom exempelvis LO finns en särskild enhet härför. Flera av de större förbunden har också personer som uteslutande sysslar med dessa frågor. miljöombudsmän“ m fl. Dessa söker också besvara respektive fånga upp frågor från medlemmarna och assistera medlemmar som fungerar som skyddsombud.

Enbart antalet huvudskyddsombud som är registrerade enligt arbetsmiljölagstiftningen uppgår enligt arbetarskyddsstyrelsens register till 14 000 personer. De flesta torde mer eller mindre ofta möta frågor om kemiska risker på arbetsplatsen. Det totala antalet skyddsombud är avsevärt mycket större (ca 100 000).

nämns särskilt i intressentstrukturen. Den

Företagshälsovården

126 Toxikologisk inf()-.service.' be/10vskurrliiggning SOU |98tk24

bedrivs idag i form av företagshälsovård, företagshälsovårdscentraler och som branschhälsovård.

Den medicinska personalen. läkare och sköterskor. bör spela en stor roll såväl när det gäller att förebygga skador genom kemiska risker på arbetsplatsen som att upptäcka hälsoskador vilka kan sättas i samband med exponering i arbetsmiljön. Också skyddsingenjörer och andra tekniker medverkar i eller samverkar med företagshälsovården i många fall.

De yrkesmedicinska klinikerna har i kartläggningen fått bilda en

intressentgrupp för sig.

De kan sålunda ses som potentiella intressenter i en toxikologisk informationsservice i arbetet med att spåra och behandla hälsoskador som kan ha uppkommit i arbetslivet genom bl a exponering för kemiska ämnen. Samtidigt utförs här ej sällan undersökningar/forskning, speciellt inom epidemiologin, som tillför nytt vetande om kemiska ämnens risker. I det hänseendet går ingen gräns gentemot intressentgruppen forskare i det följande. - Det finns fn 10 yrkesmedicinska kliniker eller avdelningar i landet varav en är statlig och de övriga landstingsdrivna.

Forskningsenheter/forskare har vidare betecknats som en särskild

intressentgrupp.

Utöver de till de statliga ämbetsverken anknutna forsknings- och undersökningsenheterna finns ytterligare några hel- eller delstatliga organ som kan nämnas i detta sammanhang. t ex statens veterinärmedicinska anstalt och institutet för vatten- och luftvårdsforskning. IVL. Vidare finns till naturvårdsverket knutna bl a ett specialanalytiskt laboratorium vars verksamhet aktualiserat åtskilliga toxikologiska frågor samt ett brackvattentoxikologiskt laboratorium. Naturhistoriska riksmuseet bör nämnas i detta sammanhang då man där bl a speciellt sysslar med miljögifter.

Det största antalet personer i denna intressentgrupp får emellertid förutsättas finnas i universitets- och högskolevärlden där många institutioner inom naturvetenskapliga. medicinska. farmaceutiska och tekniska fakulteter (motsvarande) direkt eller indirekt sysslar med problem som berör toxikologin. Vidare finns ett antal personer sysselsatta i företagsforskning inom såväl privat som statlig industri. företrädesvis kemisk industri. med inriktning mot toxikologiska frågeställningar.

Som ett exempel på beräkning - som dock inte täcker alla här avsedda enskilda forskare/intressenter- nämns i detaljredovisningen av kartläggningen att drygt 2 000 personer finns registrerade som projektledare och/eller rapportförfattare i ämnen med anknytning till toxikologi enbart i miljödatanämndens senaste katalog Svensk miljöforskning.

Frivilliga organisationer av typ miljöorganisationer och massmedia får närmast sägas representera allmänheten i intressentstrukturen. Härtill kommer givetvis politiska partier, vilka ibland tar upp miljöoch hälsofrågor i samband med kemiska ämnen, samt andra

T().\i/()l0gi.s/< iI1_/1)-.s‘cI‘1icc'.' balm\.sk(n'r/(iggning 127

sammanslutningar med speciell målsättning t ex Svenska brandförsvarsföreningen.

Allmänheten förekommer också som en särskild rubrik i intressentstrukturen och avser därvid närmast sådana enskilda människor som önskar svar på någon konkret fråga inom det här aktuella omrâdet.

7.2.3¶Sakinnehållet i informationen

Den struktur som finns på nästa sida har använts i

kartläggning-

en.

Några kommentarer till denna uppställning kan göras.

Den främsta avsikten med denna ganska detaljerade struktur var att bättre konkretisera för de personer. som kontaktades. vad som kunde ingå under begreppet information med en

“toxikologisk

avsiktligt bred infallsvinkel för denna Först i andra hand

utredning.

räknade man med att också kunna få preciserade svar beträffande olika delar av ett sådant sakinnehåll.

Den breda infallsvinkeln visas av följande. Här har sålunda medtagits såväl hjälpuppgifter. t ex kemiska egenskaper och metabolism. som information om effekter av olika slag t ex resultat av epidemiologiska arbeten. ekologiska effekter osv.

Med fysikaliska egenskaper har man likaså avsett för

hjälpuppgifter bedömning av risker som sammanhänger med ämnens kemiska reaktioner. Hit hör tex vattenlöslighet/fettlöslighet. kokpunkt. smältpunkt m m. Den fysikaliska egenskapen att avge strålning av olika slag beroende på form (isotop) av grundämnet i fråga är en risk i sig vilken emellertid inte har närmare behandlats under rubriken toxikologisk information i denna kartläggning.

Effekter på materiel går inte heller direkt in under begreppet toxikologisk information men sådana uppgifter fås ibland på köpet i samma informationskällor där vissa andra här aktuella uppgifter erhålls. Sådan information kan ibland också vara en varningssignal om effekter även på biologiskt material.

Åtgärdsinformation är en form av direktupplysning. som bygger på att riskvärderingar m m redan gjorts och som kan ha olika status. Det rör sig i regel om praktiska anvisningar på expertnivå t ex åtgärder vid en förgiftning från en_ giftinformationscentral eller instruktioner i produktblad från branschorganisationer eller tillverkande företag. Det kan emellertid också vara åtgärder som föreskrivits som bindande av någon myndighet.

Speciellt rubriken om sammansättningsuppgifter för handelsvaror och produktionsaspekter tar sikte på en konkret situation/produkt. Bl a kan det

128 helmvskurrliiggning SOU IUSUIZ4

To.\ik0/ogisk info-service:

GROVINDELNING FlNINDELNlNG

ldentifieringsuppgifter kemiska ämnen (substanser) kemiska produkter (handelsvaror)

Sammansfittningsuppgifter analysmetoder för kemiska produkter komponenter (handelsvaror) föroreningar

Kemiska egenskaper

Fysikaliska egenskaper Produktionsaspekter tillverkare/importör kvantitet transportinformation användning/funktion användare/bransch ersättningskemikalier ekonomisk information

Exposition människa miljö Epidemiologi allmänheten yrkesarbetaren Hälsoeffekter kliniska studier toxicitet metabolism

Miljöeffekter nedbrytning transport bioackumulering ekologiska effekter effekter på material m rn

Åtgärdsinformation mot hälsoskador

mot miljöskador

Lagstiftning svensk utländsk internationella standards

Övrigt

att beslutande kan efterfråga uppgifter om kvantitet. tänkas myndigheter data m m: Sådana har medtagits i användning. ekonomiska uppgifter för att man om möjligt vid ett och samma kartläggningstillfrågestrukturen skulle få en samlad bild av informationsbehovet hos så många fälle i relation till frågan om kemiska risker. Först intressentgrupper som möjligt till vilka som rimligen kan eller bör därefter kan man ta ställning uppgifter föreslås informationsservice. ingå i en toxikologisk

T().\ik()/()gi.sk infr)-.servicc.' he/10vskarr/iiggning I29

7.2.4¶Typer av informationstjänster

Den i kartläggningen använda strukturen jämte definitioner eller beskrivning var följande:

A. Litteraturservice

-

dokumentanskaffning

-

sökning på databaser

- i tidskrifter, böcker

sökning B. Nyhetsservice

-

produktion av nyhetsblad - manuell bevakning av litteratur, informationskällor m m

C. Hänvisningsservice

—— till informationskällor rn m

hänvisning

-

produktion och spridning av hänvisningskataloger

-

substansregister med hänvisningar till andra register

D. Sammanställningsservice

- strukturerad sammanställning av litteraturuppgifter

- av databas med ”handboksfakta“ om kemiska ämnens

uppbyggnad

effekter

E. Utvärderingsservice

- riskerna

endast hänvisning till experter som kan utvärdera

-

organisera utvärdering med hjälp av utomstående experter

— ta emot uppdrag och utföra utvärderingen med hjälp av egen

personal F. Frågeservice

- till bl a allmänheten

frâga/svarsverksamhet av frågor som snabbt kan

besvaras med hjälp av handboksuppgifter 0 dyl.

Redan i samband med struktureringen framhålls i detaljredovisningen att en skarp gränsdragning mellan de olika servicetyperna inte går att göra.

I detta sammanhang kan det enligt miljödatanämndens uppfattning vara skäl att också söka teckna en generell modell för ett system med informationsservice. De begrepp som man arbetat med i kartläggningen bör sålunda kunna passas in i en mera generell modell.

Den generella modellen (se figur I) arbetar med begreppen

Hänvisning till informationskälla, som kan vara person. dokument el dyl. efter tex en manuell eller maskinell litteratursökning

Informationsanalys som innebär bearbetning av information.

I modellen ligger en svårighetsgradient från vänster till höger. från hänvisning till enklare former av bearbetning och till mycket krävande former som får förutsätta medverkan av särskild expertis oberoende av vilket

130 info-servicc: he/1otavkurr/iigg/1i/lg SOU |‘).\(l:3~1

Toxikologisk

Figur l Generell modell av ett system för informationsservice

utbildning

svårighetsgradient ————-——-—

hänvisning informationsanalys

dokumentservice

sakområde det gäller. Häri ingår även värdering av informationskällan. dess användbarhet eller kvalitet. en uppgift som till en del ligger i hänvisning och i ökande grad i informationsanalysen.

En del i modellen är dokumenrservice, dvs tillhandahållande av

viktig

de dokument en användare önskar. t ex efter att ha fått litteraturreferenser från servicedelen hänvisning.

förstås i modellen - förutom —

Med utbildning internutbildning

kurser, seminarier 0 dyl i hur man söker information inom det eller de sakområden som modellen tillämpas på. Utbildningen riktar sig mot

andra organisationers personal och kompletterar annan förekom-

mande utbildning.

Observera att modellen inte åskådliggör hur många eller vilka slag av

som kan tänkas medverka. endast komponenterna i

organisationer

servicen och relationerna mellan dem.

I figur 2 har de olika servicetyperna från kartläggningen lagts in i den generella modellen.

Den relativa storleken av de olika servicetyperna i modellen är inte känd och skall därför bara ses som ett exempel i figuren.

Figuren skall läsas så att exempelvis sammanställningar i sin enklaste form kan vara ett rent utdrag ur sammanfattningar eller abstracts som erhållits ur en litteratursökningi bibliografiska databaser medan alltmer av informationsanalys ligger bakom sammanställningar där vederbörande valt ut vissa källor och extraherat uppgifter. kanske från originaldokument. samt eventuellt försökt sammanfatta några slutsatser om risker. Då är man enligt figuren också inne på ett område som till någon del sammanfaller med det som i utredningen kallas riskutvärdering. Den mest kvalificerade formen av riskutvärdering är dock klart skild från vad som menas med sammanställning.

T().\‘ik0l0gIsk iI1_/()-.sw'vi('c.' hello13/(arr/iigg/ling I31

Figur 2 Servicetyper i rörande informa-

kartläggningen toxikologisk

tion, inlagda i den generella modellen

nyhetsservice ›:c a 0 D.

hänvisningsservice

\ 4 frågor

///// utvärderingar A litteratur- g 4 service I

sammanställningar”-

\\\\\\ ///// ////////

litteraturservice

\\\\‘ //////////// i

Litteraturservice som leder till att frågaren hänvisas till ett dokument. en artikel i en tidskrift eller uppgift i en bok innefattas i komponenten Hänvisningi den generella modellen tillsammans med den i kartläggningen av toxikologisk informationsservice åsyftade verksamheten Hänvisningsservice. Eftersom begreppet Litteraturservice i kartläggningen även innefattar dokumentanskaffning finns den markerad också i komponenten Dokumentservice i den generella modellen. Nyhetsservice kan enligt figuren innebära arbetsmoment såväl av hänvisningskaraktär som informationsanalys enligt den generella modellen. Den enkla Frågeservice som åsyftas i kartläggningen innebär i princip att vederbörande erhåller saksvar. dvs man gör en form av informationsanalys inom systemet för informationsservice.

Det bör tilläggas att modellen i detta fall inte visar hur man arbetar internt. tex att en litteratursökning måste föregå en sammanställning. utan enbart hur den tjänst som lämnas utåt - till användaren - kan passas in i den generella modellen.

7.2.5 Befintliga resurser för att få fram information.

Utbud av informationsservice

Detta avsnitt behandlar dels vilka resurser intressenterna

översiktligt

själva har för att tillgodose de informationsbehov som i

uppkommer

deras verksamhet, dels hur ”utbudet” av informationsservice totalt ser ut.

Det bör erinras om att att få fram

frågan gäller toxikologisk

information genom utnyttjande av material i form av

befintligt

132 111./‘()~.s‘ervice.‘

T().\i/0l0g1.s'k be/10vskurr/iigg/ling

undersökningsresultat m m, inte uppdrag att utföra eller forskning

andra undersökningar t ex tester för att täcka luckor i

toxikologiska

informationen. Denna särskilda fråga kommer emellertid indirekt in i bilden under rubriken i

Hänvisningsservice kartläggningen.

Resultatet av kan sammanfattas

resurskartläggningen på följande

sätt:

- till

Tillgången kompetent personal är mycket begränsad hos ett

stort antal mindre intressenter.

— Litteraturservice finns men mycket utspridd, på en mängd olika bibliotek.

~ i viss

Nyhetsservice utförs utsträckning för mindre intressentgrup-

per, t ex en branschorganisation åt sina medlemmar. Några breda ämnesområden bevakas i ett par utländska nyhetsblad. Löpande litteraturbevakning i databaser (s k SDI) i relativt stor

utnyttjas omfattning.

- i

Hänvisningsservice egentlig mening saknas helt.

- Frågeservice med jourtjänst finns då det gäller akuta

förgiftningar

(giftinformationscentralen). Andra frågor som snabbt kan besva-

ras med hjälp av 0 tas fn om hand av ett

handboksuppgifter dyl

stort antal instanser.

- Centrala myndigheter och andra intressenter med stora resurser

avsätter mycket tid för och medan

sammanställning riskvärdering

små ned

organisationer/företag inte kan göra detta. Vissa lägger

avsevärd tid på bevakning av ny information.

toxikologisk

- och

Sammanställnings- riskutvärderingsservice utförs i begränsad omfattning av några myndigheter, enskilda branschorganisationer, företag, yrkesmedicinska kliniker, forskningsinstitutioner och

fristående konsulter.

Från praktiskt taget alla de organisationer rn fl som i

ingick

kartläggningen visade man sig ha svårt att uppskatta storleken av använda resurser. Detta gäller således den som sökt information antingen med egen personal eller genom att lägga sökuppdrag eller andra uppdrag på utomstående organisation. I de fall man försökt ge en sifferredovisning får sådana uppgifter i betecknas som

regel

ungefärliga. Intressenterna har vidare oftast haft svårt att

utskilja just

informationshanteringen ur annan verksamhet och att service

skilja

T0xik()l0gi.s‘k iI1f()-.s(rvi('c.' be/1m.skurr/Kigglzing I33

eller till externa frågeställare från informationsbearbet-

hjälp given

ning för ändamål. Vissa tendenser framkommer dock ur

egna materialet och när resultaten ställs mot de behov som framkommer rörande intressenternas behov, blir det möjligt att samman-

specifika

fatta resultaten av kartläggningen i form av servicebehov som idag inte anses täckta. Detta görs i efterföljande avsnitt 7.2.6.

Personella resurser hos intressenterna Antalet personer sysselsatta hos intressenterna med att få fram information (originalundersökningar, sammanställningar, riskutvärderingar osv) varierar starkt mellan olika intressenter liksom den teoretiska kompetensen och erfarenheten hos berörda personer.

Hos de intervjuade centrala myndigheterna (jfr intressentbilden) bedöms ca 230 personer på hel- eller deltid vara verksamma med frågor som rör kemiska risker för hälsa och miljö. Den tillgängliga personalen har här ofta en högskoleutbildning i botten (kemister, apotekare, läkare). Endast ett fåtal har ekotoxikologisk erfarenhet. Hur stor del av den här åsyftade personalens tid som ägnas åt informationssökning och informationsbearbetning har inte annat än punktvis gått att uppskatta. Hos regionala och lokala myndigheter är arbetsuppgifterna inom varje organisation mera heterogena och man får utgå ifrån att det förhållandevis stora antal personer som framkommer i

som en i detta sammanhang aktuell personell resurs i kartläggningen huvudsak avser sådana som av och till arbetar med frågor om kemiska risker. Personalen vid de regionala myndigheterna har ofta kemisk/biologisk utbildning på högskolenivå medan den utbildningsmässiga bakgrunden hos de lokala myndigheternas personal skiftar. Den nya, förlängda hälsovårdsinspektörsutbildningen har sålunda ännu inte hunnit slå igenom.

De intervjuade företagen och branschorganisationerna har högst skilda resurser för att bevaka kemiska ämnens risker för hälsa och miljö. Detta beror dels på företagens produktionsinriktning och storlek, dels sannolikt på intresset för hithörande frågor inom företaget. Resurserna kan sålunda röra

per år upp till ca 15 heltidstjänster specifikt för sig från några arbetsdagar frågor rörande kemiska hälsorisker bland de företag som ingick i kartläggningen. Några personer sysslar i varierande omfattning med andra miljöfrågor. Utbildningen har också stor spännvidd hos dessa personer.

Vad gäller parterna på arbetsmarknaden så beräknar man hos SAF att totalt ca 10 personer inom de olika medlemsförbunden arbetar med frågor om kemikaliers hälsorisker. Hos de tre kontaktade LO-förbunden arbetar 14 personer med arbetsmiljöfrågor (omfattar mer än kemiska risker). Dessa saknar i regel teoretisk utbildning i kemi och/eller biologi. Centralt inom LO finns viss personal med kvalificerad utbildning och erfarenhet på området. Då det gäller företagshälsovårdscentralerna finns en eller flera läkare och skyddsin gen jÖr(er). Även dessa personers arbetsuppgifter har stor spridning inom hela arbetsmiljöområdet.

Hos de forskningsenheter som här avses inom högskolor, sjukhus och

kompetens liksom personal myndigheter finns personer med hög formell med akademisk grundexamen. laboratorie- och administrativ personal.

134 Taxi/0/ogisk in_/()—.s‘ervi(e.

be/1ovskarr/(iggning

Litteraturanskaffning och litteraturservice

De tillfrågade hade genomgående svårt att beräkna hur stora resurser som avsätts till litteraturanskaffning/bevakning eller dylikt. Som exempel på uppgifter ur kartläggningen kan emellertid nämnas att naturvårdsverkets produktkontrollbyrå avsätter drygt 20 000 kr/år till litteratur och mellan 10 000-20 000 kr till datorsökningar. Flera intervjuade regionala och lokala myndigheter beräknade mindre än 4 000 kr/år till litteraturbevakning etc. Flertalet forskningsenheter har tillgång till något större

vetenskapligt bibliotek varför det år svårt att här beräkna specialkostnader för litteraturanskaffning inklusive tidskriftsprenumerationer.

Litteraturservice ges genom en väl utbyggd biblioteksverksamhet i hela landet. Inget av de vetenskapliga biblioteken är uteslutande inriktat

på ämnesområdet toxikologi. Några har emellertid som specialomräde de s k biovetenskaperna och tillhandahåller därför mer toxikologisk litteratur än andra. Som exempel kan framhållas Karolinska institutets

bibliotek, biblioteken vid lantbruksuniversitetet och vid Biomedicinskt centrum (Uppsala universitet) samt Tekniska högskolan i Stockholm och, ehuru i mindre utsträckning, Chalmers tekniska högskola i Göteborg. De sk miljövårdande myndigheterna såsom arbetarskyddsstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens livsmedelsverk och socialstyrelsen har toxikologisk litteratur av intresse inte enbart i den egna verksamheten men har ibland begränsade resurser för en god service gentemot externa användare. Försvarets forskningsantalt bör också nämnas i sammanhanget.

Åtskilliga av de här omnämnda biblioteken är också utrustade med terminaler med möjlighet att göra datorsökningar med hjälp av utbildad personal. Mera omfattande sådan service med specialutbildad har

personal länge getts speciellt vid Medicinska informationscentralen, MIC, som numera tillsammans med Karolinska institutets bibliotek bildar Karolinska institutets bibliotek- och informationscentral (KIBIC) samt vid Informations- och dokumentationscentralen, IDC, inom Tekniska

högskolans bibliotek i Stockholm (KTHB). Även lantbruksuniversitetets bibliotek kan nämnas i detta sammanhang. Genom av

den fortgående spridningen terminaler för datorsökning även till mindre bibliotek har de nyssnämnda centralerna kunnat omfördela resurser från direkt till en alltmer

sökning omfattande utbildningsverksamhet vid sidan av den alltjämt dominerande rollen som databasdistributörer.

MIC har expertis för sökning inom de flesta medicinska områden och förfogar sålunda över ett dussintal naturvetenskapligt/ medicinskt utbildade personer, som tillika är informatiker. I en annan utredning hos miljödatanämnden har framkommit att ungefär 6 % av sökningarna

eller drygt 30 frågor inom MIC första halvåret 1979 avsåg miljövårdsfrågor vilket i detta fall främst var toxikologiska frågor. KTHB/IDC med ungefär lika många specialister inom sitt område hade under samma tid också ungefär lika många sökfrågor inom miljövårdsområdet,

men ingen av dessa har hänförts till toxikologiområdet. Det kan tilläggas att det inte ingår i dessa båda centralers åtaganden att extrahera uppgifter i litteraturen och sammanställa dem eller utföra riskutvärderingar.

Manuell sökning i litteraturen

görs endast i ringa omfattning av de angivna biblioteken.

I35 T0.\‘i/()l()gi.sk iI1f()-.s‘erviz‘(. balmvskart/iigguilzg

Nyhetsbevakning och nyhetsservice

Många intressenter anser sig lägga ner mycket tid utan att det ändå räcker till för att följa nyhetsflödet. Som exempel kan nämnas att några centrala används. Forskare söker myndigheter angett att mellan 1 och 10 personår/år självfallet följa litteraturen inom sina specialområden. Då det gäller organisationer m m uppvisar resurssatsningarna i stort näringsliv, fackliga sett liknande variationer som beträffande fördelningen av personella resurser, vilken tidigare nämnts.

Nyhetsbevakning i form av service utförs på uppdrag i regel endast för en intressentkrets, tex branschorganisationers bevakning åt medavgränsad Bevakning av ny vetenskaplig litteratur görs dessutom bl a av lemsföretag. med stående sökfrågor på tillgängliga databaser. några bibliotek

Hänvisning och hänvisningsservice De större biblioteken i form av referenser till dokument ger hänvisningar m m (huvudsakligen = litteraturservice). En organisation som Ingeniörsve- (IVA) håller viss specialservice och hjälp för att tenskapsakademien lokalisera dokument, expertis m m i utlandet. Det är vidare naturligt att och organisationer i förekommande fall hjälper en många myndigheter informationskälla, i de fall man frågeställare genom att hänvisa till lämplig har kunskap som passar. De centrala verkens tjänstemän får vidare i viss hänvisa frågeställare, som kommit fel, till annan instans. utsträckning Hänvisningsservicen är således sporadisk och man kan ingenstans stå till över informationskällorna inom det toxikolotjänst med en bred överblick giska området.

Frågor och frågeservice

Man skiljer här mellan frågor i akuta situationer och andra frågor, som inte behöver omedelbart svar men som inte heller avses innebära större sammanställningsarbeten utan besvaras med hjälp av tillgänglig (utvärderad) information ur t ex handböcker.

i akuta situationer med förgiftningar eller tillbud härtill samt Frågor medicinska behandlingsåtgärder besvaras av giftinformationscentralen (GIC) vid Karolinska sjukhuset. Denna service har länge främst varit inriktad på uppgifter till läkare och allmänhet i samband med förgiftningsfall hos barn och vuxna i hemmiljö. Utvecklingen har gått dithän att även förfrågningar rörande förgiftningar i samband med yrkesutövning numera i viss utsträckning går till GIC och besvaras där. Centralen har också som enda rådgivningsorgan med jourverksamhet börjat få andra frågor t ex i samband med transportolyckor och industriutsläpp. I övrigt kan bl a nämnas att har vissa resurser för frågeservice inklusive rådgivning då kustbevakningen det gäller olyckor till sjöss. Det kan i detta sammanhang erinras om att kommittén för miljörisker vid sjötransporter i sitt betänkande (SOU tur att giftinformationscentralen förstärks med 1979:43) Ren föreslagit viss jourtjänst för specialister på rådgivning vid kemikalieolyckor.

Icke-akuta frågor besvaras mer eller mindre utförligt av en mängd organisationer. Sålunda bidrar bl a några myndigheter inom sina respektive

områden, så långt det varit möjligt med hänsyn till myndighetsuppgifterna och tillgängliga resurser. De centrala myndigheter som kunnat lämna någon tidsangivelse har angivit upp till cirka 1,5 personår/år för denna typ av frågor. Produktkontrollbyrån vid naturvårdsverket har angivit att s k underhandsbesked, som hittills varit ca 300 - 500 per år, binder resurser motsvarande ungefär 5 personår/år. Dessa upplysningar kan emellertid omfatta såväl enklare frågor som mindre sammanställningar eller

riskutvärderingar. Frågefrekvensen hos regionala och lokala myndigheter styrs enligt uppgift främst av larmrapporter. De regionala organ som ingick i kartläggningen angav 0,2- 2,5 personår för besvarande av frågor om kemiska ämnens risker. De intervjuade lokala myndigheterna angav ett genomsnitt om 0,2 personår för att besvara frågor.

Hos de i kartläggningen ingående företagen avsätts alltfrån en timme per år till flera personår för att besvara externa frågor. Vid

de intervjuade branschorganisationerna hade man svårt att ange den arbetstid som åtgår. Fristående företagshälsovårdscentraler får många frågor. Av forskningsenheterna får myndighetsanknutna forskningsavdelningar fler än

frågor universitets- och högskoleinstitutioner. En yrkesmedicinsk klinik kan beräknas använda ca 0,1 personår för att besvara frågor av enklare karaktär.

Sammanställning och riskutvärdering sammanställningar av uppgifter ur litteraturen om kemiska ämnens egenskaper och effekter liksom riskutvärdering åt externa frågeställare sker i mycket begränsad omfattning. Eftersom där är en gradvis övergång mellan begreppen sammanställning och riskutvärdering har det oftast inte varit möjligt för de intervjuade att särskilja dessa arbetsuppgifter. De har därför i kartläggningen redovisats i ett sammanhang.

Inom de centrala myndigheterna i kartläggningen åtgår uppskattningsvis vanligen mellan 0,5 och 4 personår av egen personal för denna verksamhet. Socialstyrelsens läkemedelsavdelning avsätter av naturliga skäl, på grund av verksamhetens inriktning, betydligt större resurser för sammanställningsoch riskutvärderingsverksamhet. Här liksom ifråga om andra myndigheter läggs vidare uppdrag på forskningsinstitutioner m fl. De regionala och lokala myndigheterna avsätter små resurser för denna verksamhet.

I de fall den tid som totalt ägnas åt de kemiska riskerna inom en organisation är liten har man hos flera av de intervjuade företagen och branschorganisationerna svårt att särskilja arbetstiden för sammanställningar och riskvärderingar från tiden för externa frågor och litteraturbevakning m m. Vissa mindre företag uppger att man inte avsätter mera resurser till sammanställningar av uppgifter och riskvärderingar än vad kunderna kräver” (avser produkter för försäljning). I vissa fall innebär det att sådana uppgifter aldrig tas fram och i andra fall översätts endast uppgifter från den utländska tillverkaren till svenska förhållanden. En facklig organisation (i kartläggningen) gör utvärderingar, för eget bruk. Företagshälsovården medverkari viss utsträckning i här avsedda arbetsuppgifter. En koncernhälsovårdscentral angav sålunda att man avsätter ca 1,5 personår härför. Övriga intervjuade inom företagshälsovården hade svårt att kvantifiera egna insatser.

helmvskurlliigg/ling 137 T0.\ik(›I0gi.sk iIIf()-.s‘€rvic.

är bilden litet annorlunda eftersom När det gäller forskningsinstitutioner och riskutvärderingar ofta ingår som led i litteratursammanställningar forskningsuppgifter med anknytning till toxikologi, i synnerhet målinriktad eller liknande och undersökningsuppdrag från t ex en forskning utredningsavse en ren litteraturutredning med myndighet. Någon gång kan uppdraget grundad på befintligt material. Oftast torde det dock röra informationsanalys eller undersökningsuppdrag som genererar ny sig om ett forskningsinformation till belysning av något kemiskt ämnes egenskaper och effekter. brukar också inledas med en Vetenskapliga rapporter på detta område översikt över vad som redan är känt om ämnet ifråga i detta avseende.

potentiella avnämarna av informationsservice I många fall har de kontaktade eller resurser att sammanställa/värdera toxikologisk inte egen kompetens Vissa intressenter med information utan vänder sig till annan organisation. utför uppdrag åt andra större egen kompetens (i begränsad utsträckning) som man kanske lägger ut vissa egna projekt eller utredningsuppsamtidigt hänseenden på externa organ. drag i här aktuella

De centrala myndigheterna vänder sig främst till olika högskoleinstitutioner. Andra är t ex FOA 4, yrkesmedicinska kliniker, möjligheter som utnyttjas eller enheter inom myndigheter, tex natur- IVL samt andra myndigheter vårdsverkets produktkontrollbyrå respektive dess brackvattentoxikologiska laboratorium eller specialanalytiska laboratorium. Ett eller ett par konsult-

företag finns också med i bilden.

vänder till motsvarande centrala Regionala myndigheter sig vanligen eller för lantbruksnämndernas del ofta till lantbruksuniversitetet. myndighet eller Kontakter tas i vissa fall med berörda företagshälsovårdscentraler kliniker. De lokala myndigheterna vänder sig främst till de yrkesmedicinska myndigheterna eller ibland till någon högskoleinstitregionala eller centrala ution.

Kemikalieanvändande vänder sig i första hand till respektive företag leverantör för att få hjälp med riskutvärderingen. Ett av de intervjuade

fackliga förbunden säger att man brukar vända sig till någon yrkesmedicinsk klinik eller till LOs arbetsmiljöavdelning. I övrigt förekommer att företag kontaktar högskoleinstitutioner eller myndigheoch branschorganisationer ter för att försöka få riskutvärderingar gjorda. Inom företagshälsovården med eftersträvar man att göra utvärderingarna själva men brukar ta kontakt främst arbetarskyddsstyrelsen eller naturvårdsverkets produktkontrollbyrå för att bl a få synpunkter på de slutsatser som dragits.

När det gäller olika institutioners möjligheter att åta sig sammanställnings/ riskutvärderingsuppdrag har de centrala myndigheterna i kartläggningen tillkommit haft svårt att dra gränsen mellan uppdrag utifrån och sådana som på eget initiativ. Som exempel kan dock nämnas att arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning använder ca 3 personår/år för externa uppdrag. I realiteten är resursanvändningen större eftersom en del ”interna” uppdrag är tex till styrelsens tillsynsavdelning. Den initierade utifrån, genom frågor verksamheten med de s k underhandsbeskeden inom naturnyss nämnda vilken närmast är att betrakta som en

vårdsverkets produktkontrollbyrå,

gratis uppdragsverksamhet, skall enligt uppgift trappas ned. Inom statens livsmedelsverk beräknar man att hälften av riskutvärderingsverksamheten utifrån. FOA mottar i viss grad uppdrag från en görs till följd av önskemål

138 Toxikologisk in_/0-service.‘ helmvskart/(iggni/lg SOU |‘).\’(I:Z-I

civil kundkrets (mot ersättning). Generellt för de centrala myndigheterna i övrigt gäller att man endast i obetydlig utsträckning tar betalt för utförda uppdrag.

I fråga om branschorganisationer bör speciellt nämnas Sveriges Kemiska Industrikontor som använder ca 2 personår/år för uppdrag med riskutvärdering åt medlemsföretagen. Kemikontoret lägger därutöver ut vissa av uppdragen på forskningsinstitutioner. Ett privat företag åtar sig utredningsuppdrag i en omfattning som innebär ca 25 större sammanställningar per år vilket anges motsvara en arbetsinsats om uppemot 2 personår/år. Ett annat företag har angivit att man har vissa möjligheter att ta uppdrag och även att utöka sin verksamhet.

Då det gäller forskningsenheterna har någon resursuppskattning inte kunnat göras. Ett räkneexempel kan emellertid illustrera förhållandena. Sålunda kan nämnas att arbetarskyddsfonden, naturvårdsverkets forskningsnämnd och produktkontrollnämnden tillsammans under ett år (1978 respektive 1978/79) anslog eller lade ut uppdrag till forskning och utredning rörande kemiska ämnen och deras risker för tillsammans

ca 13 milj kr. Antag att ungefär hälften här avser personalkostnader och att minst en tiondel, i vissa fall betydligt mera, härav åtgår för sammanställningar av litteraturuppgifter och riskbedömningar. Detta skulle ge en storleksordning om minst 6 personår, kanske troligare 10 å 15 personår, för hithörande uppgifter inom landet. Ett mera konkret exempel kan ges- från IVL-

som har uppgivit att ca 2 personår/år åtgår för utvärderingsarbete i anledning av särskilda uppdrag eller som led i andra bredare Forskarna har begränsade

arbetsuppgifter. möjligheter att åta sig specifika riskutvärderingsuppdrag eftersom sådana inkräktar på den inplanerade

anslagsforskningen.

Ovan nämnda material om forsknings- och undersökningsprojekten

på det kemiska området har också använts för att få en bild av var den expertis finns som anlitas vid riskutvärderingar m m. Av genomgången att

framgår forsknings- och undersökningsverksamheten är synnerligen spridd. Det rörde sig om ca 100 olika anslag/uppdrag vilka utlagts på ett 60-tal forskningsinstitutioner/medicinska kliniker. Dessa var ganska jämt fördelade över landet vad gäller universitet/högskolor och större sjukhus. Några institutioner hade fått flera anslag. Som exempel på fördelningen under det aktuella året kan nämnas följande, vilka erhållit minst tre anslag/uppdrag vardera, nämligen -

(region)sjukhusen i Umeå, Örebro, Linköping och Göteborg —

arbetarskyddsstyrelsen ~ institutionerna för hygien vid Lunds och Göteborgs universitet - institutionen inom Biomedicinskt centrum

toxikologiska vid Uppsala universitet

- vid Stockholms universitet.

Wallenberglaboratoriet

Övrigt

Utöver bilden av personella resurser och befintlig expertis i forskningsverksamheten har i kartläggningen pciingterats att den nuvarande projektverksamheten rörande miljövårdens informationssystem inom miljödatanämnden berör vissa av de aktuella servicetyperna. Det betonas också att dolda

be/101.skurt/iiggizing 13‘) T0.\ik0I0gi.sk iI1f()-.s‘ervi(c.

tillgångar finns på många håll i form av litteratursammanställningar. forskningsresultat, mätresultat etc. Dessa antas vara av stort rapporter, värde för många intressenter och borde enligt de intervjuade därför spridas. men resurser saknas för att göra detta.

En särskild har vidare utförts med syfte att identifiera

kartläggning

datorbaserade informationskällor av intresse inom toxikologiområdet samt att utröna för svenska användare. Den

tillgängligheten

omfattar 73 utländska och 16 svenska databaser. Redovisningen täcker de informationskällor som bedömts vara mest

härigenom

centrala för ämnesområdet. Den innefattar såväl bibliografiska databaser och databaser över som

pågående forskningsprojekt

substansregister och faktadatabaser.

Tyngdpunkten vad gäller innehållet i dessa databaser ligger på hälsoeffekter medan uppgifter om ekologiska effekter, nedbrytning och transport i miljön, anrikning i levande material etc inte återfinns i lika stor utsträckning. Åtskilliga informationskällor ger uppgifter om kemiska och fysikaliska egenskaper. Källor med sammansättningsuppgifter för produkter ger i regel endast huvudkomponenterna.

Ett tiotal av de informationskällor som kartlagts är idag endast tillgängliga som förmedlar sökningar. Vissa av dessa baser genom svenskt kontaktorgan nätet EURONET, som är planeras redan nu bli sökbara via det europeiska marknadens (EGs) telekommunikationsnät. Vissa databaser gemensamma tex från amerikanska kan eventuellt också utanför Europa myndigheter senare bli tillgängliga via EURONET.

Andra utländska databaser som ingått i kartläggningen är tekniskt och juridiskt tillgängliga men det påpekas att tillgängligheten i praktiken är starkt saknar således tillgång till terminal och/eller begränsad. Många användare personal som kan göra sökningar och informationscentralerna har idag begränsad erfarenhet av toxikologi.

Av datorbaserade informationskällor producerade inom Sverige, som har intresse, har de flesta karaktären av interna arbetsredskap. toxikologiskt med tanke på extern frågeservice, däribland Några få har lagts upp direkt några verksamheter som bedrivs på försök som projekt av miljödatanämnden.

7.2.6 av resultatet av behovskart-

Sammanfattning

Iäggningen

I har och behov som framkommit samman-

kartläggningen problem fattats enligt följande.

Det stora informationsflödet jämte tidsbrist m m gör att intressenterna har särskilt behov av sorterad information om hälso- och

miljöeffekter, resultat från epidemiologiska studier, exponeringsda-

140 T0xik0logi.s‘k iI1f()-s(’rv1(('.' SOU l‘)SU:2-1

be/10vskarr/iiggniizg

ta, åtgärdsinformation, uppgifter om produkters sammansättning,

kemiska och fysikaliska data samt uppgifter om

lagstiftning.

Då det gäller servicetyper behöver man

- Litteraturservice i form av dokumentanskaffning (speciellt sammanställd och utvärderad litteratur

samt äldre eller i övrigt svåråtkomlig sådan) och i form av litteratursökning med hjälp av toxikologiskt orienterade dokumentalister.

- skall bevaka Nyhetsservice som kontinuerligt forskning, konferenser, litteratur, larm, lagstiftning etc, producera nyhetsblad för större eller mindre intressentgrupper.

- varifrån Hänvisningsservice man blir hänvisad till rätt myndighet, laboratorium, expert, litteratur etc och som utger tryckta hänvisningspublikationer.

- för Sammanställningsservice produktion av informationsunderlag till skyddsblad, framtagande av monografier etc och ev uppbyggnad av en faktabank.

- Riskutvärderingsservice särskilt för intressenter utan egen toxikologisk expertis: ökat behov hos vissa intressenter i takt med att trycket från tillsynsmyndigheterna ökar.

- motsvarande även för akuta Frågeservice giftinformationscentralens miljöeffekter och dessutom en frågeservice som skall kunna besvara frågor tex om kroniska effekter med hjälp av handböcker etc.

Ett försök att flertalet intressenters anförda behov och

uttrycka

synpunkter som ett enda koncist krav ger

följande:

Snabb service av god kvalitet, till största delen kostnadsfri, utförd av en sammanhållen central enhet. En sådan informationsservice bör snarast inrättas.

Följande preciseringar kan göras enligt vad som framkommit från intressenterna.

- Litteraturservice behövs för att få bort mängden ovidkommande information, framför allt bruset vid datasökningar, och för att nå den information som ofta finns även då brist till synes föreligger.

- form av bearbetade Nyhetsservicei nyheter på svenska behövs. Befintliga resurser behöver bättre tas till vara och effektivare distribution av redan utkommande nyhetsblad bör komma till stånd. - Ett early

warning system har efterfrågats.

- för intressenter Hänvisningsservice med små resurser i form av en instans med ett telefonnummer vilket spar tid.

behovskartläggning 141 Toxikologisk info-service:

- i kombination med Riskutvärderingsservice Sammanställningsservice behövs för att näringslivet skall kunna följa uppställda krav. Ett stort latent behov kan konstateras. Bristen på experter är ett stort problem.

- bör avlastas myndigheterna till viss del. Ca 5% av giftinfor- Frågeservice mationsscentralens icke-akuta frågeställningar och bör frågor gäller avlastas den nuvarande GIC-verksamheten.

Det är att olika intressenters ansvar och resurser i

uppenbart

innebär att i behoven kan vara litet olika.

dagsläget tyngdpunkten

Behoven blir också olika stora beroende på hur man upplever sin

ansvarssituation.

Det är uppfattning viktigt att man bl a drar

enligt miljödatanämndens

slutsats ur och från annat material

följande behovskartläggningen

t ex den nämnda remissomgången 1977 beträffande miljö-

tidigare

datanämndens första förslag: det är ingalunda klart att myndigheterna är dominerande intressent om man försöker se till de

någon

behoven av och möjligheter till service med toxikologisk

verkliga

information.

med ett klart definierat ansvar söker naturligtvis

Varje organisation

att arbeta så effektivt/ekonomiskt som möjligt och företrädare för har Önskemål om service i alla de nyss nämnda

myndigheter uttryckt

hänseendena. i om de centrala myndigheterna har

Speciellt fråga

dock indikerat att man där är så medveten om

resurskartläggningen

sitt ansvar att man redan skaffat vissa egna resurser och att man därutöver har ett uppbyggt kontaktnät och bättre praktiska möjligheter än andra intressenter att försöka få vissa av sina

många servicebehov tillgodosedda utanför den egna organisationen. Regio-

nala och lokala myndigheter samt merparten av övriga

speciellt

intressenter med tonvikt mindre företag och har

på organisationer

sämre möjligheter härvidlag. Det är befogat att säga att de

betydligt

är lika med noll. Det kan

praktiska möjligheterna många gånger

ibland vara en ekonomisk men torde lika ofta bero på en total

fråga

frånvaro av kontakter och experter, som kan hjälpa till att formulera ett rätt att tänkbara informationskällor, att

frågan på sätt, inringa

bedöma vilken av som behövs för att innehållet i

grad bearbetning

informationskällan skall bli för användaren och

tillgängligt/begripligt

att i förekommande fall utföra den önskade bearbetningen.

slutligen

Ett för alla av intressenter kan

gemensamt bekymmer kategorier

emellertid vara att den faktiska tillgången på experter när

slutligen det serviceformen Riskutvärdering är begränsad. gäller

Ett stort ansvar realiteten på näringslivet när det gäller

mycket liggeri

att få en rad bestämmelser, som skall motverka kemiska risker, att

142 Toxikologisk info—service:

ramr.g/kirstiirkning SOU |*).\*ll:2›1

fungera på fältet. Det är därför litet oroande att man

uppenbarligen

uppfattar sitt ansvar olika starkt och att det tryck på företagen, som i sin tur leder till efterfrågan ser

på toxikologisk informationsservice,

ut att vara ojämnt. kan

Förklaringen sammanhänga med att framför

allt de centrala myndigheterna har ett enormt arbetsfält och att mer

preciserade krav och endast kan växa fram

tillsynsåtgärder succes-

SIVt.

Miljödatanämnden bedömer att trycket från

på näringslivet myndig-

heternas sida att söka leva upp till intentionerna bakom

lagstiftningen

kommer att öka påtagligt under de närmaste åren. konkreta

Några

projekt och förslag som f n är under utarbetande eller diskussion hos myndigheterna styrker detta. Härigenom bör speciellt

näringslivet

komma att få ökade behov av

betydligt toxikologisk information och

informationsservice. Det har inte varit att försöka

meningsfullt

kvantifiera detta behov med från

utgångspunkt dagsläget. Något

tillspetsat skulle kunna sägas att snarare

behovskartläggningen

indikerar att en fungerande informationsservice kan

toxikologisk

vara en för

viktig förutsättning myndigheternas praktiska möjligheter

att skärpa kraven gällande bestämmelser

enligt på näringslivet.

Omfattningen av behovet av sådan service växer därför en genom växelverkan mellan krav och å ena sidan ökade och mera preciserade å andra sidan allt bättre att erhålla möjligheter informationsservice.

En mera för i

ingående redogörelse detaljerna behovskartläggningen

framgår av till denna

underlagsmaterialet rapport.

7.3 om

Förslag resursförstärkningar

Principförslaget

Möjligheterna att få hjälp med att finna relevant information om kemiska ämnens eller och risker, att förstå

produkters egenskaper

innehållet i den vetenskapliga dokumentation som finns och att få hjälp med är och för

riskutvärderingar begränsade många i praktiken

nästan Det sistnämnda särskilt den som har få

obefintliga. gäller

kontakter bland expertisen inom detta område. Den litteraturservice som biblioteken kan ge har för de redan men i

betydelse kunniga går

princip inte längre än till i med

litteratursökningar, regel hjälpfrämst av bibliografiska databaser.

Informationsanalys i betydelsen dra ut, värdera, sammanställa och

in_/()-.servi('c.‘ ms‘:u.sj/k3r.sI(irkHing I43

I‘().\ik()/ugixk

en sakinformation sker sporadiskt och framför allt genom presentera uppdrag av några stora intressenter, särskilt de centrala myndigheterna med ett administrativt ansvar för åtgärder mot kemiska risker.

(Endast en liten del härav är löpande riskutvärderingar.) Ett

undantag finns på ett avgränsat område, nämligen giftinformationscentralens frågeservice som främst gäller befarade akuta förgiftningar hos människor. Inom ramen för sina resurser söker vissa myndigheter vidare besvara en del frågor.

Att utnyttja befintlig information, där den är av tillräckligt god

kvalitet för det avsedda ändamålet, är en nödvändighet med tanke dels på de undersökningsresurser som finns inte bara i

begränsade

vårt land utan totalt i världen, dels med tanke på de utomordentligt stora kostnaderna för att ta fram - åtminstone om

ny information man skall få en samlad bild av exempelvis en viss kemikalies

och effekter. Den som skall låta utföra en sådan

egenskaper

saknar ibland överblick över tänkbara resurser och

undersökning uppdragsgivare.

Det kan med fog påstås att de flesta berörda helt eller delvis avstår

från att söka få fram information/kunskap då det gäller risker på det

här området.

Den som har störst kunskaper och förutsättningar såsom vissa

myndigheter eller några större organisationer med egen expertis har

inte tid att få fram annat än en liten del av den tillgängliga informationen. Många andra med behov av information ger upp redan från början. Detta är en mycket allvarlig situation.

En stor del av lagstiftningen, som rör åtgärder mot de risker som kan

vara förknippade med kemiska ämnen bygger som framgått på att

inte minst näringslivet har ett ansvar för åtgärder på fältet och detta i princip innan skador inträffar. Men också myndigheternas tillsynsoch kontrollmöjligheter är viktiga. Dessa ökar bl a om man kan utnyttja sina egna härför avsedda resurser bättre genom viss informationsservice via andra resurser.

Fackliga organisationer har i uppgift att bevaka sina medlemmars rätt vad gäller information och åtgärder mot de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Olika andra organisationer, massmedia och enskilda bör genom opinionsbildning och på annat sätt kunna verka för vad

man menar är nödvändiga förbättringar både i arbetsmiljön och i den

allmänna miljön. Människors engagemang i olika frågor är en förutsättning i en demokrati. Politikerna beslutar om lagar och om resurser och här räcker det inte att någon myndighet eller enstaka

l44 Toxikologisk info-service: SOU |‘).‘4ll:24 resursförstärkning

röster, tex från forskare, Där måste finnas

ropar på åtgärder.

någorlunda realistiska möjligheter för andra i samhället att grupper själva ta till sig informationen inom svåra områden och utöva sina

påtryckningar för förbättringar inom områden som man upplever

som farliga. Samverkan mellan väl informerade delar av ett olika, samhälle är en förutsättning för

verkliga förbättringar.

En förbättrad informationsservice inom landet

toxikologisk

bör på sikt leda till en bättre

miljö.

En annan faktor är den oro som människor känner inför de

många

kemiska riskerna. Ibland visar sig denna oro i efterhand vara obefogad men den har ändå hunnit innebära en

påfrestning på

människor. Förbättrade till information för den enskilda

möjligheter

människan i sådana situationer bör vara Sådana bör

angeläget. frågor

dock så långt möjligt i första hand kanaliseras via

fackliga organisa-

tioner, lokala organ t ex hälsovårdsnämnder, läkare i förekommande fall, eller andra som kan fånga upp flera likartade så att inte

frågor

informationsresurser blockeras.

Mot bakgrunden

av vad som här har sagts och vad som i övrigt redovisats i avsnitt 7.1 och 7.2 i det föreslår

föregående miljödata-

nämnden - att resurser för informa-

kompletterande tillskapas toxikologisk

tionsservice och att samhället på lämpligt sätt garanterar resursernas tillgänglighet och fortbestånd -— att en sådan informationsservice i princip är öppen för alla slag av

intressenter inom landet.

Resurserna bör dimensioneras och inriktas så att de leder till ökad effektivitet vad gäller redan pågående miljövårdsarbete som avser skydd mot kemiska risker. De skall också innebära en

höjd

ambitionsnivå särskilt i den meningen att gällande bestämmelser

på

detta område skall kunna och bättre än hittills.

tilllämpas fungera

I nästa avsnitt 7.3.2 anges innehållet i den utökade informationsservice som bedöms som nödvändig och vissa funktionella krav uppställs för en sådan service.

Det skall här vidare att det resurstillskottet

understrykas föreslagna

som framgått skall avse en informationsservice/ och inte

konsulthjälp

en myndighetsutövning. Därmed har emellertid inte detta stadium

på

sagts något om hur resurserna bäst bör arbeta i rent organisatoriskt

hänseende. I avsnitt 7.3.3 behandlas frågan huruvida de nya resurserna för toxikologisk informationsservice bör uppdelas eller kanaliseras till en enhet och en bild ges av ”det

toxikologiska

informationssystemet i Sverige. I avsnitt 7.6 utvecklas

ytterligare frågan om samverkan/samordning med befintlig verksamhet och ett

förslag om verksamhetens yttre organisation läggs utifrån dessa utgångspunkter. I avsnitt 7.7 tas därefter helt kort upp bl a några synpunkter på den interna organisationen.

Principer för uppbyggnad och finansiering, frågor om resursbehov

sett i ett 5-årsperspektiv, tillgången till information,

toxikologisk

förslag beträffande vissa pågående MI-projekt som har karaktär av toxikologisk informationsservice samt precisering av återstående utredningsbehov behandlas i andra delavsnitt i det följande.

7.3.2¶Innehåll i servicen vissa funktionella krav

jämte

m m

Sakområden

Sakområdena i informationsservicen bör styras av efterfrågan på olika slag av uppgifter. Den eller de som ansvarar för servicen bör i

princip tillhandahålla/bygga upp specifika resurser för alla slag av uppgifter som kan sammanhänga med toxikologiska riskbedömning-

ar och andra uppgifter om kemiska ämnens och risker

egenskaper

inklusive informationskällor och expertis m m inom det

toxikologis-

ka området, liksom uppgifter om lagstiftning och liknande. En förutsättning är att det skall vara praktiskt och ekonomiskt möjligt och rimligt att innefatta visst slag av information i servicen. Härvid får man i förekommande fall beakta också andra som

servicemöjligheter kan föreligga.

Egenskapen att avge joniserande strålning vilken innebär en risk

förknippad med vissa grundämnen har inte täckts av denna utredning. I diskussionen har framhållits att behov av kompletterande resurser för informationsservice kan föreligga även på detta område och att det i många hänseenden har en nära till om

anknytning frågan

toxikologisk informationsservice. Det kräver dock medverkan av

särskild sakkunskap inom strålningsbiologi m m. Eftersom mil jödat-

anämnden inte har något eget utredningsunderlag som

belyser

informationsbehovet i förhållande till befintliga resurser, har nämnden inte beräknat speciella resurser härför i samband med den toxikologiska informationsservicen i detta kapitel. Nämnden vill emellertid hänvisa till sin behandling av frågan om informationsservice i allmänhet på miljöområdet i kapitel 8 i det följande. Den där

146 Toxikologisk info-service: resursförstärkning SOU 1930:24

föreslagna kompletterande bevakningsfunktionen då det gäller användarnas behov av informationsservice inom hela miljöområdet med hänsyn speciellt till hälso- och för miljörisker, gör det möjligt den ansvariga organisationen att initiera även beträfförbättringar fande informationsmöjligheter om joniserande strålning.

Ekonomiska uppgifter eller som rör t ex varors effektivitet uppgifter på grund av den kemiska sammansättningen m m (avsedda biologiska effekter) kan ibland erfordras som hos i beslutsunderlag ansvariga vissa situationer med anknytning till en tex vid toxikologisk fråga, registrering av bekämpningsmedel. Sådana vilka för uppgifter, övrigt endast flyktigt berörts av dem som kontaktats i behovskartläggningen, fordrar tillgång till informationskällor och med helt expertis andra kunskaper än vad som blir aktuellt för andra här åsyftade områden. Miljödatanämnden har inte räknat med att sådana uppgifter kommer att ingå i servicen.

Produktinformation som insamlas till följd av lagstiftning är exempel på uppgifter där en egen resursinsats för att nå motsvarande information inte är försvarlig i den speciella serviceverksamheten. Ett exempel härpå är det som fn av produktregister byggs upp produktkontrollnämnden med stöd av lagen om hälso- och miljöfarliga varor (SFS 1973:329). Däremot bör allmänt tillgängliga uppgifter ur produktregistret kunna även hos den eller dem som svarar lagras för den nya toxikologiska informationsservicen - om det visar sig lämpligt. Övriga frågor bör då hänvisas till den som över förfogar produktregistret. - Ett i detta är speciellt undantag sammanhang uppgifter som behövs till följd av något åliggande av den typ som giftinformationscentralens uppgifter innebär. Här har det i varje fall hittills krävts att denna central på frivillig väg sökt att få in sammansättningsuppgifter för produkter för att kunna ge tex en läkare ett behandlingsråd vid en För det här förgiftning. speciella fallet finns också särskilda i bestämmelser Sekretessregler gällande (se vidare avsnitt 7.5.2).

Uppgifter om lagstiftning i servicen bör kunna avse en till hänvisning en bestämmelse eller en hel eller ur sakinnehållet författning utdrag eller t ex objektiva uppgifter som att ett visst ämne tillhör en bestämd grupp av kemiska föreningar för vilken en regel finns. Uppgifterna bör kunna gälla såväl svenska som olika utländska eller internationella regler. Däremot bör av innebörden i nationella någon tolkning bestämmelser (motsv) inte ingå i uppgifterna för de toxikologiska informationsserviceresurser som här avses.

Den som vill ha svar på frågan Är det rätt att göra så här?” eller Har jag

gjort tillräckligt enligt bestämmelserna om jag. . .” har liksom hittills att Ett informationsunderlag som undervända sig till ansvariga myndigheter. lättar att vederbörande fram till en uppfattning eller som själv kommer att bättre formulera sin fråga till rätt” myndighet eller hjälper honom/henne enhet inom bör emellertid servicefunktionen kunna bidra en myndighet till.

av om de tillkommande resurserna för Detta resonemang gäller oberoende informationsservice lokaliseras till någon bestämd myndighet eller ligger utanför densamma. som sådan Det ligger isakens natur att servicefunktionen inte kan innefatta auktoritativ som motsvarar ett någon lagtolkning Viktigare är att här ha konstaterat att servicen inte heller myndighetsbeslut. bör innefatta sådana råd om lagtillämpning som t ex olika fackmyndigheters har att ge i konkreta situationer. Se även avsnitt 7.7. tillsynstjänstemän

Servicetyper föreslår att litteraturservice ingår i den nya

Miljödatanämnden

informationsservicens åtaganden och - att en särskild resurs avsätts för och åtkomst av

bevakning

mm ex med sammanställd och

rapporter (t kriteriadokument)

utvärderad information - att resurser avsätts för manuell sökservice - att resurser avsätts för datasökservice inom toxikologiområdet, vid behov till Servicen skall innefatta att

samtliga avnämarkategorier. och erfarenhet av toxikologiska fråges-

personal med utbildning avnämarna att formulera frågor och selektera tällningar hjälper erhållna referenser.

I bör även att ta ett särskilt ansvar för att utländska

uppgifterna ingå

databaser blir för användare i

på toxikologiområdet tillgängliga

där så bör ske med till bedömningen av nyttan i

Sverige hänsyn

förhållande till kostnaden.

Det föreslås vidare - att en funktion för införs. Denna kan

nyhetsbevakning på uppdrag

inkludera nya forskningsrön i litteraturen nya informationskällor, och utländsk och svensk Informationen bör kunna

lagstiftning.

direkt som till grupper i form av särskilt delges såväl till enskilda med selekterad information, jämte källhän-

anpassade nyhetsblad

bör kunna innefatta såväl manuell bevak-

visningar. Uppdragen

inklusive befintliga nyhetsblad som databaser. ning av litteratur

med eller utan hjälp till dokumentanskaffning Hänvisningsservice

som ett led i en ”mäklarverksamhet” för information.

ingår viktigt

Det föreslås - att en särskild funktion för på toxikologior 7.-

hänvisningsservice

148 Toxikologisk info-service: SOU WNlRZ-l

resursférstdrkning

det byggs upp. Denna bör bevaka och kunna hänvisa till informationskällor i form av böcker, databaser, rapporter, personer, tjänster m m och ge sådana uppgifter om informationskällor som underlättar för att bedöma dessas värde och

frågeställare användbarhet (”kvalitetsdeklaration”)

— att i den särskilda hänvisningsfunktionen att också ingår sprida information om och utbilda avnämare i användandet av olika informationskällor.

Beträffande utbildning se även där en sådan kapitel 8 i det följande, komponent i en informationsservice utvecklas mera generellt.

Kompletterande resurser behövs också för en särskild typ av service som benämns frågeservice. Den skall kunna innefatta dels där

frågor

vederbörande kan nöja sig med som lätt att ta

upplysningar (fort) går

fram med hjälp av handböcker el dels i akuta situationer

dyl, frågor

där annan service inte finns. Det sistnämnda beträffande gäller miljöeffekter vid akuta miljöhot, främst transportolyckor.

Åtgärds-

information skall här också kunna förmedlas i vissa fall. Det föreslås - att resurser avsätts för en avseende akuta om

jourservice i frågor miljöeffekter

- att ökade resurser tillkommer för besvärande av akuta om

ej frågor

kemiska ämnen och med av

produkter hjälp tillgänglig (utvärde-

rad) information. Detta hänger nära samman med den

tidigare

beskrivna hänvisningsfunktionen, eftersom som visar

frågor sig

vara av mer speciell natur i stället kan behöva hänvisas till relevant

informationskälla, tex en eller myndighet forskningsinstitution.

Funktionen att extrahera uppgifter ur litteraturen och sammanställa dem på ett för användaren relevant och brukbart sätt, sammanställningsservice, bör ingå. Denna rubrik avser i första hand enklare

sammanställningar som ej innebär värdering av men väl uppgifterna

en värdering vid urval av om sådana är

uppgifter, rikliga. Upplysning

bör härvid även ges till avnämaren om mera allmänt använda källors standard. Mera kvalificerade innefattande en

sammanställningar vetenskaplig värdering av informationen som sådan går lämpligen in

under rubriken Riskutvärderingar i det Det föreslås

följande.

— att ytterligare resurser avsedda för att sammanställa

uppdrag

information tillkommer.

Riskutvärderingsservice innefattar alltid ett moment av informationsvärdering. Tillgängliga data och slutsatser skall bedömas med hänsyn till deras vetenskapliga relevans. Man bedömer sålunda först varje uppgift/undersökning för sig. En samling av uppgifter gör det sedan

resursförstärkning 149 Toxikologisk info-service:

att komma fram till slutsatser som inte direkt återfinns i ofta möjligt enskilt som utnyttjats i arbetet. En ny

något underlagsmaterial

information/dokument har framkommit med sammanvägd riskbe-

dömning.

Detta är den typ av service som flera användargrupper önskar och som från allmänna i många situationer är allra mest

synpunkter

inte minst med tanke på en god efterlevnad av gällande

angelägen

bestämmelser. Kriteriadokument av kvalitet tas visserligen fram

god

håll i världen och även inom landet, men de förslår inte

på några

Bristen är här mycket besvärande och

långt. på vetenskaplig expertis

bidrar till att arbetet med planlagda serier av riskutvärderingar med breda infallsvinklar går långsamt. I vårt land är bl a bristen påtaglig då det toxikologer med god vetenskaplig och praktisk

gäller

erfarenhet av Det är dessutom genomgående svårt

riskutvärderingar.

för sådana eftersom deras arbetstid att engagera experter uppdrag brukar vara intecknad för ordinarie uppgifter, framför allt forsk-

ning.

vill här starkt framhålla betydelsen av att

Miljödatanämnden utbildningen av toxikologer (generalister inom såväl humantoxiko-

logi som ekotoxikologi) ökas med hänsyn till att riskutvärderingar behöver kunna utföras inom landet och med anlitande av nationell i en helt annan omfattning än som nu sker. Nämnden

expertis

förutsätter att denna närmare kommer att beaktas i det uppdrag

fråga

som till universitets- och högskoleämbetet att

regeringen nyligen givit

bla utreda det behovet av toxikologisk grund- och

långsiktiga samt toxikologisk forskning och forskarutbildning vidareutbildning

och att därvid fram en samlad plan för den toxikologiska

lägga

-

utbildningen.

I detta läge är det viktigt - att resurser tillkommer för att få till stånd fungerande organisatoriska mekanismer som möjligheterna att utnyttja

optimerar

befintlig expertis såväl inom som utom landet - att de resurser som erfordras härför till viss del styrs så att svenska m fl experter får bättre faktiska möjligheter att delta i

toxikologer

genom att deras ordinarie arbete underlät-

riskutvärderingsarbete

tas.

Det bör således finnas en särskild funktion för förmedling av uppdrag

med riskutvärderingar till befintlig expertis. En god överblick över de

som finns inom olika vetenskapligt arbetande

specialistkunskaper

behöver successivt byggas upp, olika förut-

enheter/organisationer

sättningar och villkor för medverkan i riskutvärderingar studeras och

resursförstärkning

formaliseras etc. Antalet aktiva, erfarna forskare kommer dock inte att öka i och med att man beslutar om

kompletterande samhälleliga

resurser för riskutvärderingsservice, men en större medverkan från dem som finns måste eftersträvas. I detta skall därför

sammanhang

föras fram en ny idé, vilken såvitt känt inte har mera prövats systematiskt tidigare, för att konkretisera möjligheten att med bra organisatoriska mekanismer få ett visst tillskott till arbetet

ytterligare

med riskutvärderingar från experter inom landet. Idén

bygger på

tankar som ursprungligen framförts i en norsk och som

utredning uppmärksammats av svensk toxikologisk expertis. Med en anpass-

ning till de behov och förhållanden som råder i vårt land ser konstruktionen ut som följer.

Förmedlingsfunktionen bör söka intressera några olika forskningsin-

stitutioner med forskargrupper, som har och

lämplig inriktning

kompetens inom det toxikologiska området, för mera

långsiktigt

samarbete beträffande att

riskutvärderingar genom erbjuda perso-

nella eller andra arbete i

resursförstärkningar till gruppens utbyte

mot en insats av ungefär motsvarande värde - en viss tid -i

utlagd på

olika riskutvärderingar m m. bör sålunda

Förmedlingsfunktionen

kunna anställa forskarassistenter eller motsvarande med

lämplig

utbildning för tjänstgöring tillsammans med inom de

forskargrupper

institutioner som avtal knutits med. Dessa personer,

antagligen yngre

forskare i början av en verksamhet, kommer således att

vetenskaplig

ingå i respektive forskargrupp vid berörd institution men har formellt en annan arbetsgivare. Avtalen med institutionerna om ”återbetalning” för resurstillskottet bör ta sikte att institutionens/f0rskar-

på

gruppens samlade kompetens så långt möjligt kan i form av

utnyttjas

tjänster. Man kan säga att en form för resursinsats ger utdelning i en annan form.

Ytterligare en positiv effekt framkommer vid den här skisserade konstruktionen för samarbete, en

nämligen internutbildningseffekt.

Genom sitt deltagandei det arbetet inom

vetenskapliga respektive

institutioner kommer assistenterna att få

fördjupad forskningserfa-

renhet samt i kritisk av metoder och sätt att dra

träning granskning

slutsatser m m jämte viss direkt erfarenhet av så

riskutvärderingar,

att de så mera kan delta i sådant arbete.

småningom självständigt

Denna internutbildningseffekt bör således sikt faktiskt på ge ett resurstillskott när det i riskutvärde-

gäller toxikologisk expertis

ring.

Det bör speciellt understrykas att alla personer som medverkar i kvalificerade riskutvärderingar måste ha att hålla sina

möjligheter

kunskaper aktuella och ha tillräcklig kontakt med forskningsfronten.

här omnämnda servicetyper finns ytterligare belysta i Samtliga

underlagsmaterialet.

Fler arbetsuppgifter?

Vad som hittills behandlats avser toxikologisk informationsservice ”efter i form av tillfälliga eller löpande

huvudsakligen beställning”

från eller alla av de användarkategorier som

uppdrag några

avsnitt 7.2.2 i det föregående. Det preciserats i intressentanalysen, bör inte här uteslutas att det i framtiden kan visa sig ändamålsenligt att samman föreslagna serviceverksamheter med ytterligare

koppla

som rör information. Det får alltså

arbetsuppgifter toxikologisk

under alla förutsättas att vid behov kan

omständigheter regeringen

särskilda eller skyldigheter på den eller de enheter som

lägga uppdrag

skall svara för de nya informationsserviceresurserna. Ett sådant kan vara att ansvara för informationsbehandling och/eller

uppdrag

aktiv på visst sakområde och till vissa närmare

informationsspridning

utan att dessa framstår som uppdrags-

angivna avnämarkategorier,

skulle eventuellt kunna aktualiseras senare i anslut-

givare. Frågan

till arbetet inom om information rörande arbetsning utredningen

miljörisker (A 1979:01).

här ifrån att sådana uppdrag förutsätter

Miljödatanämnden utgår

särskilda beslut av statsmakterna särskilda tilläggsresurser och

jämte

behandlas inte närmare i nämndens här föreliggande förslag.

frågan miljödatanämnden i avsnitt

Ett undantag kan dock sägas vara ett av 7.5.1 framfört om att ett visst internationellt uppdrag

förslag

beträffande informationsutbyte och service skall läggas

toxikologiskt

samman med de nya informationsserviceresurserna.

rörande miljöproblem rn m i vissa En annan fråga gäller det av utredningen industriområden, UMI, tänkta utredningsmässiga sambandet mellan frågan om toxikologisk informationsservice och den av UMI föreslagna epidemiomed någon form av miljömedicinsk central med ansvar logiska verksamheten för bl a att epidemiologiska primärdata om exponering och effekt bearbetas och att information om dessa undersöknings- och övervakningsresultat sprids (jfr avsnitt 6.1). UMIs förslag beträffande de omgivningshygieniska aspekterna har sedermera överlämnats till sjukvårdsdelegationen för beaktande. åliggande för miljödatanämnden att inom ramen för sitt Något speciellt beakta denna fråga har inte heller förelegat. Den faller utredningsarbete också till största delen utanför nämndens formella kompetensområde.

152 Toxikologisk info-service:

resursförstärkning SOU |‘~)8l):24

Det är emellertid viktigt att notera att åtskilliga intressenteri behovsanalysen för en toxikologisk informationsservice efterlyst fler och bättre data om exponering för kemiska information ämnen och mer epidemiologisk dvs resultat från undersökningar som direkt avser människor. Detta understryker vikten av ökade nationella satsningar inom det epidemiologiska området, också med hänsyn till miljövårdsarbetet, vilket miljödatanämnden diskuterat i kapitel 6 i denna rapport.

Huruvida den förutskickade verksamutbyggnaden av den epidemiologiska heten i landet senare kan komma att leda till några direkta tilläggsuppgifter för den speciella toxikologiska informationsservicen kan inte nu bedömas. Det primära ansvaret för aktiv

informationsspridning från det epidemiolo-

giska programmet, EpP, eller någon annan liknande verksamhet torde under alla omständigheter böra ligga på det eller de ansvariga organen, jfr programmet för övervakning av miljökvalitet, PMK.

Allmän och

beskrivning karakterisering av den föreslagna verksam-

heten

De kompletterande resurser för informationsservice

toxikologisk

som nu föreslås innebär att man inom ramen för dessa resurser har - att behovet hos användare inom

följa landet av toxikologisk

informationsservice nationellt och hur det möts genom befintligt och internationellt utbud av sådan service samt att vid behov

initiera förbättringar

- att i efter

själv lämplig utsträckning fråga/uppdrag från användare

ge service inom ifrågavarande område

genom tjänster, framtagning av beskrivande publikationer etc

- att utbilda användare i hur informationskällor det

på toxikologiska

området kan sökas och samt

nyttjas,

- att i utföra de

övrigt informationsuppdrag mm, t ex i ett

internationellt samarbete, som föreskriver.

regeringen

Det skall vidare konstateras att innebär

miljödatanämndens förslag

att verksamheten bl a karakteriseras av att beträffande

kunskap

informationsförmedling förenas med inom det

kunskap toxikologis-

ka sakområdet i vid bemärkelse. Som är det dock inte

framgått fråga

om att utföra eller laboratorietester av

toxikologisk forskning

ämnens egenskaper och effekter utan om en -

inforrnationstjänst

med erforderlig i bedöm-

vetenskaplig expertis inkopplad speciellt

ningar av och i

informationsunderlag riskutvärderingar.

Funktionella krav

Baserat på de

förutsättningar som gällande lagstiftning ger för olika

berörda parter såsom m fl och diverse

myndigheter, näringslivet

framförda synpunkter jämte har

egna avvägningar miljödatanämn-

den sökt att i det följande formulera vissa funktionella krav som bör ställas på den nya verksamheten med den toxikologiska informationsservicen.

Eftersom det rör sig om en verksamhet som innebär informations-

service/konsulthjälp och inte myndighetsutövning måste organisatio-

nen av verksamheten vara sådan att denna skillnad klart kan uppfattas såväl av den som ger servicen som av den som tar emot servicen. Verksamhetens resultat, informationen, skall sålunda ha karaktär av expertarbete och får inte av avnämaren kunna uppfattas som en av samhället auktoriserad upplysning eller ”sanning”. Ansvaret för bedömning av informationens användbarhet i en viss given situation ligger hos avnämaren. Samtidigt måste det vara ett krav att informationen så långt möjligt uppfattas som trovärdig/ objektiv av berörda avnämare. Detta krav bör beaktas såväl vid val av verksamhetsform och organisatoriska lösningar_ i övrigt som i det löpande arbetet i en toxikologisk informationsservice.

Tillräckliga styrmekanismer måste finnas så att resurser beräknade för toxikologisk informationsservice kommer till avsedd användning. Organisationen av verksamheten bör vidare vara sådan att olika avnämargrupper uppfattar sig ha lika möjlighet att kunna utnyttja informationsservicen, dvs där skall inte finnas risk för att någon intressent gynnas på bekostnad av någon annan likaberättigad intressent. Med uttrycket ”gynnas” avses här dels att få företräde till verksamhetens resurser, dels att få andra ekonomiska fördelar än som eventuellt är fastställt eller annat sätt. -

genom stadgar på

Prioriteringar av användningen av informationsserviceresurserna i konkreta situationer kommer ibland att behöva göras av de ansvariga för verksamheten, men prioriteringar med avseende på typ av intressent/avnämare bör förutsätta regler utfärdade eller fastställda

av regeringen. Några förslag i den riktningen framförs dock inte av miljödatanämnden. Frågan om finansiering och prioritering av

tjänster behandlas något närmare i avsnitt 7.4.2.

Ett annat krav är att verksamheten bör vara organiserad på ett sådant sätt att en rimlig fördelning av serviceresurserna säkerställs på dels olika dels olika sakområdet -

servicetyper, dela-r av det toxikologiska med hänsyn till avnämarnas behov.

En vetenskapligt hög kvalitetsnivå eller andra kvalitetsdeklarationer” i form av bl a upplysningar beträffande lämnade tjänster med hänsyn till avnämarnas uttalade behov eller krav måste säkerställas genom lämpliga organisatoriska mekanismer och rutiner. Denna fråga berörs ur litet olika synvinklar i avsnitt 7.6 och 7.7.

154 Toxikologisk info-service: resursförstärkning SOU IOXltZ-l

Informationsmängden inom det toxikologiska området förväntas öka

i accelererande takt och den tekniska i om utvecklingen fråga information och kommunikation kommer att Intressenterna i

fortgå.

en svensk informationsservice har vidare sinsemellan

toxikologisk

olika behov som också kan förändras över tiden. Slutsatsen är att servicen måste vara flexibel. Verksamheten skall vidare under alla omständigheter kunna bedrivas smidigt med ”korta”

beslutsvägar

och med till verksamheten väl anpassade administrativa rutiner som tar hänsyn till avnämarnas behov av snabbhet och effektivitet i servicen. En god ekonomisk planering av verksamheten måste underlättas.

Den information som hanteras eller som tas fram inom servicen

eljest

bör så långt det är med till med verksamheten

möjligt hänsyn syftet

bli allmänt tillgänglig. Denna diskuteras i avsnitt

fråga ytterligare

7.5.2 i det följande.

7.3.3 Kanalisering av tillkommande resurser m m

Sammanhållna eller uppdelade resurser?

I närmast föregående avsnitt (7.3.2) har miljödatanämnden precise-

rat sina förslag till innehåll i en informationsservice,

toxikologisk

uttryckt som särskilda resurser och/eller särskilda

funktioner.

I tidigare (avsnitt 7.1.2) har refererats skrivelse

miljödatanämndens

1977 rörande behovet av en om informations-

utredning toxikologisk

service, Härav framgår att nämnden närmast ett informations-

avsåg analyscenter för toxikologisk information i vid av mening. Några

remissorganen hade också speciellt kommenterat denna del av skrivelsen och förordat eller förutsatt en sådan med en

lösning

sammanhållen enhet.

Mot bakgrunden av tidigare uttalade det således

tankegångar ligger

nära till hands att tänka att de nu

sig föreslagna resursförstärkning-

arna för toxikologisk informationsservice bör kanaliseras till en, dvs till samma enhet. Denna enhet kan vara en del av

någon befintlig

organisation eller utgöra en ny organisation. Alternativet är att fördela de tillkommande resurserna flera enheter/

på befintliga organisationer.

Det kan finnas skäl som talar för att man i första hand bör eftersträva att förstärka de resurser som redan finns olika håll i den

på

samhälleliga verksamheten, dvs dela upp de nya resurserna på flera

organisationer såsom vetenskapliga bibliotek, giftinformationscen-

tralen, olika myndigheter och eventuellt några forskningsinstitutio-

ner eller motsvarande. Kartläggningen har ju sålunda mera i detalj visat vad man i grova drag visste förut, nämligen att här finns vissa delverksamheter eller kompetens som man åtminstone teoretiskt kan diskutera att knyta an till. Det grundläggande problemet med dagens situation är inte att befintliga verksamheter är dåliga utan att

ju

här - i förhållande till behovet - är och resurserna ojämna otillräckliga och att vissa funktioner nästan helt saknas. Ingen

har ett komplett serviceutbud.

organisation

Praktiska och ekonomiska realiteter talar enligt miljödatanämndens uppfattning emellertid entydigt för att de tillkommande resurserna för en toxikologisk informationsservice kanaliseras till en och samma enhet. De viktigaste skälen härför kan sammanfattas enligt följande: - förutsätter ett ställe dit

hänvisningsservice som begrepp frågaren

kan vända (jfr även önskemål framkomna i kartläggningen)

sig

- måste få om servicen skall vara

servicetyperna sakligt ”flyta ihop optimal ur användarens synvinkel

- basresurser i form av utrustning och personal med vissa specialist-

funktioner utnyttjas bäst i en samlad enhet.

Några kommentarer härtill skall lämnas.

De minimiresurser, som sålunda erfordras för att bygga upp och vidmakthålla den överblick som erfordras beträffande toxikologisk litteratur och andra vetenskapliga rapporter m m samt beträffande

expertis, lagstiftning etc inom och utom landet, är inte obetydliga (jfr

avsnitt Det får anses helt orealistiskt att sådana minimiresurser i

7.7).

nuvarande ekonomiska läge skulle kunna byggas upp på mer än ett ställe. Samtidigt har det också tidigare betonats att det inte går någon

gräns mellan olika servicetyper. Beroende av resurser och

skarp

överblick i ett visst ögonblick i en serviceorganisation kan en

få genom någon form av hänvisning eller

frågeställare hjälp antingen

någon form av informationsanalys.

En större fråga kan innehålla delmoment av hänvisning till informationskälla via t ex litteratursökning eller hänvisning vidare till någon person eller institution. Samtidigt kan frågan uppta andra delmoment med saksvar som skulle kunna hänföras till rubrikerna Frågeservice, Sammanställningsservice eller Riskutvärderingsservice. Här hänvisas även till avsnitt 7.2.4 där de olika servicetyper som ingår i kartläggningen och som därefter också upptagits i miljödatanämndens förslag i en bild (fig 2) lagts in i en generell modell av ett system för informationsservice (fig 1). Härav framgår bl a att litteraturservice (utom själva dokumentanskaffningen), viss nyhetsservice och viss sammanställningsservice också är former av hänvisning i litet mera allmän bemärkelse, dvs de bygger på samma kunskaps- och informationsunderlag,

samma överblick över informationskällorna. Resten (huvuddelen) av verksamheten under rubrikerna Nyhetsservice och Sammanställningsservice samt all Frågeservice och Riskutvärderingsservice faller inom ramen för det som är informationsanalys i egentlig mening. Det skall då understrykas att varje sådan arbetsuppgift förutsätter att man först söker sina informationskällor. Det är därvid uppenbart en fördel att kunna utnyttja basresurser, som byggts upp för att ge olika former av hänvisningsservice, också i det interna arbetet dvs som led i en mera kvalificerad service till en avnämare. Det gäller såväl personella och fysiska resurser som organisatoriska mekanismer för att nå expertis eller informationskällor.

Det bör slutligen kraftigt understrykas att uppgiften att söka efter information numera delvis är en specialistfunktion och att dubblering av specialfunktioner är dyrbart. Eftersom det här förutom specialisering på informations- och dokumentationteknik också är fråga om en specialisering till ett visst sakområde, toxikologisk information, gäller det sålunda en kombinerad specialistfunktion. Samtidigt kan

det finnas anledning att skilja mellan behovet av specialisttjänster

och behovet av ”enklare” tjänster eller tjänster för någon speciell avnämares ändamål. Inrättandet av en tar inte bort

specialistfunktion

alla avnämares behov av egna resurser i vissa fall för informations-

sökning/informationsbearbetning för interna ändamål.

Det får bli en fråga hos i varje fall några intressenter i en toxikologisk informationsservice i vilken utsträckning man kan och vill satsa egna resurser på att få fram toxikologisk information för eget behov. Detta bör bedömas med utgångspunkt från allmänna effektivitetskriterier. Det är emellertid miljödatanämndens uppfattning att intressenter

med god kompetens för viss informationsbearbetning inom det egna

området och/eller vissa basresurser för litteratursökning och litteraturdokumenation, såsom några av de centrala myndigheterna, vissa större företag etc, bör bibehålla och i vissa fall vidareutveckla dessa resurser ~ nivå. kan man den

upp till en rimlig Härigenom utnyttja

särskilda specialistfunktionen beträffande toxikologisk informationsservice för sådana delar i arbetet som definitivt inte bör eller kan mötas med egna resurser. För denna typ av intressenter bör således kombinationen av en central enhet med specialistfunktioner och en väl fungerande intern verksamhet bl a vad gäller informationsbear-

betning ses som den bästa lösningen.

Frågan har också ställts om en av resurserna för

uppdelning

informationsservice kunde göras efter tex olika

toxikologiska

delområden. Flertalet serviceavnämare, med för vissa

undantag

forskare och liknande specialister, har dock i regel inte sina

frågor

uppdelade efter vetenskapliga discipliner utan behöver en mera heltäckande information om åmnens egenskaper och effekter m m. Det finns således iforsknirzgshänseende olika men då det

specialiteter

SOU l980:24 Toxikologisk info-service: resursförstáirkning 157

gäller slutsatser av forskningen, i det här fallet sådana som ger underlag för riskbedömningar, behövs i allmänhet ett bredare

informationsunderlag. Det är också i informationshänseende inte

meningsfullt att söka skilja ut skarpt avgränsade toxikologiska

sakområden var för sig. (Däremot finns det i ett löpande arbete med informationsservice behov av att ta kontakt med vetenskaplig

expertis inom olika sakområden.) En uppdelning av servicen efter någon underindelning inom det toxikologiska sakområdet förutsätter

dubblering av vissa funktioner med åtföljande dubblering av hithörande resurser. Detta gäller såväl beträffande litteraturunderlaget i många fall som referensverk, kriteriadokument, databastillgång, informationen om tillgänglig expertis etc. Varje sådan uppdelning framstår därför som meningslös.

Miljödatanämnden föreslår sålunda att de tillkommande resurserna för en toxikologisk informationsservice kanaliseras till en enhet. Det bör då även erinras om att vissa av resurserna därefter förs vidare ut till andra enheter/organisationer som ersättning för medverkan i

uppdrag t ex med riskutvärderingar eller andra tjänster till informa-

tionsserviceenheten.

Miljödatanämndens förslag innebär en återknytning till tidigare tankar på ett informationsanalyscenter. I det följande används dock inte själva uttrycket informationsanalyscenter då det är litet

oformligt. I stället talar man om ”den nya enheten” eller liknande.

En helhetsbild är angelägen Även om de tillkommande resurserna för toxikologisk informationsservice kanaliseras till en enhet är det angeläget att inteltappa bort helhetsbilden i vad som skulle kunna kallas ”systemet för toxikologisk informationsservice inom landet. Härmed skulle då avses alla aktiviteter som innebär informationshjälp eller informationsservice

åt någon annan. Forskare/forskningsinstitutioner, vetenskapliga

bibliotek, myndigheter m fl har sålunda beskrivits i kartläggningen.

Miljödatanämndens förslag avser som framgått att få fram komplet-

terande resurser, inte att frånhända befintliga enheter/organisationer de begränsade resurser man idag har. Däremot är det ostridigt att tillkomsten av en enhet med särskild uppgift att bedriva toxikologisk informationsservice kan komma att inverka på befintliga organisationer, åtminstone på sikt, vad gäller inriktningen, utbyggnadstakten m m för de egna resurserna. I själva verket får man utgå ifrån en i

vissa fall ömsesidig inverkan. Detta innebär att inom

resurssatsningar

den nya enheten också kan påverkas av vad andra i organisationer samhället erbjuder intressenter med informationsbehov.

I bilaga 4 vid denna har ett försök en rapport gjorts att genom systemanalytisk ansats illustrera den mycket sammansatta bilden av relationerna mellan alla de aktiviteter, som i skilda organisatoriska former ingår i ”systemet för informationsservice”.

toxikologisk

Härav framgår t ex att vissa

forskningsinstitutioners personella

insatser inom området informationsservice kan komma att öka till följd av de organisatoriska mekanismer och resurser inom den nya enheten, vilka avses möjliggöra avtal med

forskningsinstitutioner

utan att det skulle bli lidande. Inom en

egentliga forskningsarbetet

kontrollmyndighet däremot kan man tänka att resurser som

sig

hittills använts för extern och i viss mån kommer att

rådgivning hjälp

dirigeras om till andra inom

angelägna arbetsuppgifter myndigheten.

Ett annat alternativ kan emellertid att med bli att myndigheten väljer samma kvantitativa resursinsats i stället sin informa-

specialisera

tionsservice men hänvisa till den för

övriga frågor nya enheten

informationsservice. Den totala framförallt de

arbetsbelastningen på

vetenskapliga biblioteken och informationscentralerna kommer sannolikt att öka snarare än minska aktiviteterna genom i den nya enheten för toxikologisk även om

informationsservice, tyngdpunkten

i ökningen kan annorlunda än i verksamheten

ligga tyngdpunkten

som sådan. En intensifierad informationsservice leder bl a till

ju

större behov av med att t ex ta fram dokument som servicen

hjälp hänvisat frågeställaren till.

För att få en bild av hur resurserna inom olika kan organisationer påverkas räcker det emellertid inte att enbart se för på systemet toxikologisk informationsservice. I bilaga 4 har man även försökt att åskådliggöra hur system med olika kan tänkas

huvuduppgifter

förhålla sig till varandra. Som kan nämnas att

exempel forskningen

kanske påverkas av resultat framkomna inom informationsservice-

verksamheten genom att informationsluckor identifierats.

Myndig-

hetsutövningen kan påverkas, måhända i den att arbets-

riktningen

uppgifterna utifrån ökar till av verksamheter inom en

följd utbyggd

informationsservice som det innehållet i tex

samtidigt sakliga

ärendehandläggningen ändrar karaktär och för del

myndigheternas

blir mera kvalificerat.

Slutsatsen av systemanalysen i 4 är att enkla relationer

bilaga några

mellan olika här aktuella organisationer finns. Det är därför

knappast

också svårt att redan nu säga vilka tendenser till som

förändringar

kommer att bli mest framträdande sikt.

på

SOU .98024 T0.\‘ik0/ogisk info-.\ervi(e.' _/i/zmlsicrillg m. m. 159

En annan relationerna mellan olika organisationer i det

aspekt på

är den som tas upp senare, i

toxikologiska informationssystemet

avsnitt 7.6. Här är utgångspunkten den nya enhetens behov av samverkan med organisationer, i detta fallet såväl utom

befintliga

som inom landet, för att kunna fungera optimalt. Härigenom framkommer en visserligen fördjupad men samtidigt mera begränsad bild av de relationer som bör finnas mellan olika parter i ett system för toxikologisk informationsservice.

7.4 m m

Uppbyggnad, finansiering

7.4.1¶Successiv kapacitetsuppbyggnad

Det i sakens natur att en verksamhet för toxikologisk

ligger

informationsservice aldrig blir ”färdig”. Den måste sålunda kontiförändra sitt innehåll, sin teknik och sina resurser med

nuerligt

till och till användarnas behov. Det finns

hänsyn utvecklingen

emellertid anledning att särskilt se på de första åren av en ny verksamhet, oberoende av om den har anknytning till någon befintlig

organisation eller ej.

Mot av miljödatanämndens förslag i avsnitt 7.3 med ett

bakgrund

antal olika servicetyper vilka i sin tur förutsätter vissa resurser, erfarenhet, kontakter m m, måste man räkna med att en successiv bör ske och att olika former av service

kapacitetsuppbyggnad

introduceras undan för undan. Miljödatanämnden föreslår en särskild för kapacitetsuppbyggnad vilken bör vara tre år.

period

Även om man skulle räkna med större resurser initialt till verksamheten än vad gör i det (avsnitt 7.7), kan

miljödatanämnden följande

göras kortare eftersom det tar viss tid att bygga

perioden knappast

och erfarenheter vare sig en organisation är stor eller upp resurser liten. Perioden bör inte heller vara alltför lång med

naturligtvis

till att framkomna behov så snabbt som möjligt bör

hänsyn Ett annat viktigt skäl mot en lång period för kapacitetstillgodoses.

är att detta blir oekonomiskt eftersom det då dröjer för

uppbyggnad

innan någonting kommer ut ur verksamheten i form av konkret

länge

service. Nämnden bedömer att en treårsperiod kan vara en realistisk

kompromiss.

Grundtanken bör vara att de som är en förutsättning för

servicetyper

annan service bör starta först, medan de mer komplicerade såsom

endast långsamt kan komma igång. Miljödatariskutvärderingar

nämnden räknar sålunda med att vissa resurser för litteraturservice, och enklare nyhetsservice, främst i form av

hänvisningsservice

160 T0.\‘ik()I0gisk info-seIvi(e.' _finunsiering m. m. SOU l‘)8U:2-l

bevakning av nya informationskällor på toxikologiområdet, byggs

upp och prövas under det första året så att dessa av

typer informationstjänster därefter skall kunna marknadsföras” till intressenterna. På motsvarande sätt bör man under det andra verksamhetsåret inrikta sig på en mot andra former av

utvidgning

nyhetsservice såsom bevakning av lagstiftning, viss service med

sammanställningar av litteraturuppgifter samt frågeservice rörande

miljöeffekter och annan frågeservice än den som fn utförs hos

giftinformationscentralen. Samtidigtsom dessa tjänster bör kunna

utföras i mer professionella former under det året bör man

tredje

då inrikta sig på att utveckla den mest avancerade formen av nyhetsservice, nämligen bevakning av ny vetenskaplig litteratur m m, samt skaffa erfarenheter av och

fördjupade riskutvärderingsarbete

de samarbetsformer som därvid blir nödvändiga.

Uppbyggnadsplanen är sålunda formulerad med utgångspunkt från

servicetyperna som sådana. Vid genomförandet av planen fordras emellertid att man bryter ner dessa verksamheter i delar som kan uttryckas som resursbehov. (I avsnitt 7.7 talar

miljödatanämnden

sålunda om uppbyggnad av fysiska resurser, av och

hanteringsrutiner

överblick inklusive kontaktnät samt resurser för

ledningsfunktion

m m jämte resurser för viss konkret Häri då att

service.) ligger kapacitetsuppbyggnaden för exempelvis en god hänvisningsservice

givetvis fortsätter även under år 2 och i viss mån också under år 3 även om serviceformen som sådan anges bland enhetens tjänster redan efter ett år.

Planen för en kapacitetsuppbyggnad lägger heller inte hinder

i vägen för att enstaka uppdrag av mera kvalificerad art kan tas emot

på prov redan på ett tidigt stadium i enhetens verksamhet även om

några

systematiska ansträngningar för att handha den sortens uppgifter då ännu inte hunnit vidtas. Inkommande frågor och de praktiska möjligheterna att hantera desamma får i viss mån avgöra hur resursuppbyggnaden mera i detalj kommer att ske. En viss flexibilitet måste således finnas med hänsyn till de erfarenheter som görs.

En uppbyggnadsperiod, under vilken erfarenheterna blir

speciellt

viktiga och vägledande för den vidare innebär emel-

utvecklingen,

lertid inte att det kan bli fråga om att som

enheten/organisationen

sådan kan vara av försökskaraktär. Det bör betonas att avsikten måste vara att bygga upp permanenta resurser för en

toxikologisk

informationsservice. Det är sålunda att verksamheten

nödvändigt

redan från början kan fungera som en service i fullstor skala och

under ”verkliga” betingelser. Detta är en förutsättning för en god

långsiktig planering, för uppbyggnad av interna organisations- och

finmz.s‘iering m. m. 161 Toxikologisk i/1./0-.servi('e.'

för av former för kontakter med andra beslutsformer, uppbyggnad i informationsservicen, former

informationsgivare och medhjälpare

för kontakter med användare etc. Också för av lämplig

rekryteringen

är det nödvändigt att verksamheten inte ter sig som någon

personal

eller och försöksverksamhet av

tillfällig tidsbegränsad utvecklings-

hittills haft att bedri-

den typ som exempelvis miljödatanämnden

va.

har också nämndens mening nu förts så

Utredningsarbetet enligt

det är och som för statsmakternas beslut

långt rimligt möjligt grund

om inrättande av en särskild informationstjänst. Samti-

toxikologisk

erinras om att här finns vissa osäkerheter rörande den digt måste framtida Detta t ex beträffande olika användarutvecklingen. gäller och om trycket på dessa att

kategorier samhällsutvecklingen ifråga

information det området. Även standar-

efterfråga på toxikologiska

den den framtida verksamheten samtidigt som denna på blir viktig, till en del är en föreslår därför att en

resursfråga. Miljödatanämnden

av verksamheten år efter driftstart då samtliga översyn görs några har varit i funktion tid för att medge att servicetyper tillräcklig erfarenheter samlats. bör ingå alla relevanta förhållan- I översynen

den för verksamheten såsom resursfördelning, internorganisation,

hur samverkan och avtal med utomstående fungerar m m. Vissa

andra i samband med översynen tas upp i det följande (se

frågor

särskilt avsnitt 7.6).

Modeller av verksamheter finns bl a i betänkanför översyn statliga Huruvida man

det (SOU 1979:61) ”Förnyelse genom omprövning”.

bör av dessa modeller eller arbeta på ett annat sätt vid den

följa någon

översynen har miljödatanämnden inte nu haft anledning

föreslagna

att in Nämnden vill emellertid understryka att man bör se den

gå på.

som ett medel att vid behov ytterligare föreslagna översynen verksamheten med informationsservice i effektivisera toxikologisk landet. Man bör försöka få en överblick över dess konkreta

samtidigt

Även här kan för översynen vara av

nyttoeffekter. tidpunkten

föreslår sålunda att översynen bör

betydelse. Miljödatanämnden

driftstart, vilket torde vara den minsta tid som göras 5 å 6 år efter för att erfarenheter skall ha samlats. Utöver den

erfordras tillräckliga

för erfordras sålunda att

egentliga perioden kapacitetsuppbyggnad

skall ha varit i funktion under sådana förhålsamtliga servicetyper att verksamheten hunnit stabilisera sig och verkligen kan landen bedömas. Skulle så inte visa sig vara fallet får översynen skjutas

framåt i tiden.

ytterligare något

162 Toxikologisk info-service: m. m. SOU l‘).\H:3-1

finansiering

7.4.2 och av

Finansiering prioritering tjänster

Finansiering - allmänt

Finansieringen av den nya verksamheten för toxikologisk informationsservice är en för

naturligtvis viktig fråga. Förutsättningen

verksamheten är att samhället måste ta ett ansvar för att en sådan service över huvud taget kommer till stånd och in med medel som

gå

garanterar uppbyggnad och fortbestånd av verksamheten. Härutöver måste man emellertid som från att de som använder

princip utgå

verksamhetens tjänster i lämplig bör betala för den

utsträckning

service som ges. bör således vara inte om utan hur

Frågan

kostnadstäckning, helt eller delvis, kan nås genom avgifter, eventuellt jämte viss från större intressenter eller intressent-

delfinansiering

grupper .

Det bedöms att ett ganska omfattande och tidskrävande arbete erfordras för att få fram mer definitiva framför allt för

riktlinjer avgiftsfinaniseringen. Frågan om eventuell delfinansiering från andra

intressenter kan bli en Emellertid torde det vara

förhandlingsfråga.

utomordentligt viktigt att man har konkreta erfarenheter från arbetet i den nya enheten med innan

toxikologisk informationsservice, principerna för avgiftsuttag fastläggs. Man bör också senare under

verksamhetens gång vara beredd att revidera för

grunderna avgifts-

uttaget om det är menar att den

påkallat. Miljödatanämnden

föreslagna perioden för dvs tre år, är den

kapacitetsuppbyggnad,

minimitid som erfordras för att få fram ett väl första

grundat förslag

till normer för Vissa samt direkta

avgiftsuttag. avgifter ersättningar

för externa kostnader bör emellertid vara i den nya verksamheten möjliga att ta ut även under den inledande

perioden.

Några allmänna principer bör redan nu kunna slås fast. Dessa

bygger

på att man tar vederbörlig till

hänsyn

- vid andra avgiftsnivån pågående liknande aktiviteter där sådana finns, t ex litteraturservice - karaktären av samhällsservice hos vissa delar av verksamheten praktiska realiteter, tex att telefonförfrågningar och -svar inte rimligen bör faktureras. Externa kostnader i samband med konsulter

uppdrag (datorkostnad,

m m) bör alltid täckas av

uppdragsgivaren.

En tillämpning av vad som konkret innebära nyss sagts bör mera

följande.

- Litteraturservice inom den nya verksamheten med

toxikologiska

informationstjänster bör bedrivas samma som

enligt principer

biblioteksverksamhet inom andra samhällsinstitutioner, dvs fn

T().\ik0/0gi.s/x’ ir1_f0-.servi(‘e. fiI1m1.sicriI1g m. m. I63

gratis boklån men avgift för datorsökningar. ”Introduktionserbjudanden” i form av kostnadsfria sökningar på nyintroducerade databaser m m kan förekomma.

- avseende hälso- i akuta situationer

Frågeservice och miljöeffekter bör vara avgiftsfri i likhet med den service som redan nu ges från

Även annan frågeservice jämte hänvis-

giftinformationscentralen.

bör kunna vara avgiftsfri så länge frågorna kräver en

ningsservice

måttlig arbetsinsats. - För i dvs att bevaka att

uppdrag egentlig mening, nyheter,

sammanställa information och att utvärdera risker med kemiska

ämnen eller produkter, bör avgifter utgå efter grunder som

successivt fastläggs.

- att lösas under Finansiering frågor uppbyggnadsperioden Då det gäller den externa finansieringen bör man beakta att här finns vissa konfliktsituationer inbyggda. Så t ex innebär gällande lagstiftning som berör de s k kemiska riskerna i regel en långt gående skyldighet för näringslivet att ta ansvar för kunskap om effekterna av den hantering man bedriver. Därmed har vederbörande företag också det ekonomiska ansvaret för att informationen tas fram. I vissa

fall finns detta också uttryckligen angivet i lagstiftningen, t ex i den

formen att en myndighet har rätt att låta utföra undersökningar på vederbörandes bekostnad om ett informationsunderlag inte företes vid tex en tillsyn. Det är således viktigt att en av samhället driven toxikologisk informationsservice inte genom för små betalningskrav på näringslivet sätter sådana föreskrifter ur spel. Å andra sidan kan det hävdas att många företag, som kanske särskilt väl behöver anlita en toxikologisk informationsservice, har begränsade ekonomiska resurser och måhända helt avstår från kontakt med servicen om uppdrag alltid innebär full kostnadstäckning - eller i varje fall väntar till dess en tillsynsmyndighet kräver viss dokumentation av vederbörande. En del av huvudsyftet med den föreslagna informationsverksamheten skulle härigenom kunna förfelas. Här bör man bl a kunna

diskutera lösningar inom näringslivet, t ex branschvisa utjämnings-

bidrag el dyl.

Även andra intressenter i servicen kan ställa sig negativa till att

uppdrag avgiftsfinansieras direkt via uppdragsgivaren. Detta gäller tex de fackliga organisationerna vilka torde ha den principen att

produktionen, dvs näringslivet, skall finansiera det informationsunderlag som dessa organisationer behöver i sin verksamhet. Större

organisationer med politisk aktivitet eller annan opinionsbildning

som uppgift borde i regel ha tillräckliga ekonomiska resurser för att

164 T0,\ik(›l(›gi.sk iI1_f0-.s‘ervi(e. m. m.

fimm.s‘ierir1g SOU I Qällzl-l

inte sättas i någon särklass då det gäller en framtida avgiftsfinansiering. Mindre sådana organisationer däremot kan ha

svårigheter.

Beträffande intressentgruppen bör man sikt efter-

myndigheter på

sträva en verklig för även

kostnadstäckning uppdragsverksamheten,

om eventuella avsteg från denna bör kunna diskuteras.

princip

Samtidigt bör det vara åtminstone för de större

väsentligt, myndig-

heter som har vissa egna resurser,

att genom en riktig avgiftssättning

på lämnade tjänster från den speciella servicen kunna göra korrekta effektivitetsjämförelser mellan egen verksamhet och

köpta tjän-

ster.

- inom

Finansiering åtgärder den nya enheten

I vissa fall kan det säkert bli aktuellt att den särskilda enheten för toxikologisk informationsservice direkt vill en mot en

byta tjänst

annan, när det gäller en sådan avnämare/intressent i servicen som samtidigt blir en samarbetspartner. Man bör vidare hålla i minnet att större och mera kostnadskrävande kanske i realiteten har

uppdrag

flera intressenter. Den serviceverksamheten bör i så fall nya medverka till att åstadkomma som kan minska

samarbetsprojekt

kostnaderna för varje enskild intressent. Ett resultat av arbetet med tiden och med av erfarenhet och av konkret informa-

uppbyggnaden

tion utifrån som inom

(såväl framtagen den egna verksamheten) blir

vidare att vissa uppdrag kommer att kräva mindre arbetsinsatser. Det kommer alltså att bli billigare för informationsservicen att ta fram information i många fall. Även avnämarna av servicen bör sikt få

på

fördelar av den som successivt bör i

effektivitetshöjning uppkomma

verksamheten.

Under perioden för är det att de

kapacitetsuppbyggnad rimligt

ansvariga för informationsservicen får relativt fria händer dels att låta all service vara kostnadsfri under en dels

tillräcklig inkörningsperiod,

att därefter införa beträffande i fall

avgifter egentliga uppdrag varje

från näringslivet. Avgifterna bör under denna tid kunna avse kostnader för direkta personalinsatser och kunna införas stegvis. Härigenom erhålls också viss erfarenhet av hos olika

betalningsviljan

intressenter inom För från såväl

näringslivet. uppdrag myndigheter,

statliga som kommunala, bör avgifter inte tas ut under för

perioden kapacitetsuppbyggnad. Den generella principen om kostnadstäck-

ning för externa utgifter i samband med ett avses dock

uppdrag

gälla.

Det bör åligga de informations-

ansvariga för den nya toxikologiska

servicen att tillse att förslag utarbetas om normer för och

avgiftsuttag

T().\‘iko/()gisk 1/1_/U-.s‘cIvi('e.' visst: MI-proickr I(›5

eventuell annan delfinansiering i ett längre tidsperspektiv. Det förutsätts tas fram i nära kontakt med olika intressentatt förslaget och i samarbete med riksrevisionsverket. Vidare bör kontakt grupper tas ett stadium med bl a för vetenskaplig och

på tidigt delegationen

teknisk informationsförsörjning (DFI). Förslaget bör också föreligga i så tid att beslut skall kunna fattas före ingången av år 4 efter

god

driftstart. bör underställas statsmakterna för granskning

Förslaget

och för en eventuell formell fastställelse.

Prioritering Prioritering av resursernas användning i förhållande till intressenternas önskemål och fördelning på olika uppdrag kan komma att bli en Prioritering kan ibland ha en direkt anknytning till besvärlig fråga. Det är emellertid även här svårt att

finansieringsmöjligheterna.

förutse problemens art och omfattning och att nu dra upp några bestämda riktlinjer för hur prioriteringar bör göras. Erfarenheterna under den första får ge vid handen om

uppbyggnadsperioden

särskilda normer eller regler erfordras härför. Förslag till sådana kan i så fall av de ansvariga för informationsservicen lämpligen kopplas med beträffande fastare avgiftsnormer. Även här utgår

ihop förslag

Miljödatanämnden således från att de ansvariga för den nya servicen också skall ha rätt att besluta om av användningen av de

prioritering

Det är emellertid väsentligt att enklare tjänster, i egna resurserna. kostnadsfria såsom frågeservice, till avnämare med små egna

regel

att få fram information inte bort till förmån

möjligheter prioriteras

för större uppdrag.

7.5 särskilda

Några frågor

7.5.1 i verksamheten av vissa projekt

Inpassning som utvecklats av miliödatanämnden

Flera av de som i miljödatanämndens arbete i syfte att

projekt ingår

utveckla informationssystem är direkt inriktade på

miljövårdens

sakområdet informationsservice i den bemärkelse som

toxikologisk

avses i denna Dessa behandlas i det följande i detta rapport. projekt avsnitt. Vissa andra projekt har en bredare infallsvinkel, ”miljöområdet i allmänhet, och innefattar således i tillämpliga delar även det sakområdet. Dessa behandlas i kapitel 8.

toxikologiska projekt

De eller delar av som skall tas upp här är

projekt projekt

följande.

166 Toxikologisk irzfr)-.scrvi(e.' vi.s.sa SOU [980224

MI-/)r()j(’/(I

MI-06:1 m m

Produktregister

MI-06:5 av utländska

Förmedling informationstjänster

MI-09 av vid akuta

Samordning informationsbehandling förgiftningsfall

MI-10 Modellförsök med ADB av information för att

belysa

sambandet mellan vissa substanser och teratogena effekter MI-21 Registrering av material i akter

myndigheters

MI-23 Biblioteks- och dokumentationsservice på miljöområdet, delaktiviteten Försöksverksamhet med och

indexering dataregistrering av toxikologisk litteratur enligt enhetliga principer.

Här hänvisas först till för

redogörelserna respektive projekt i kapitel

3.

Indelningen i det följande tar sikte det

på den typ av verksamhet närmast är fråga om och inte

följer projektnumreringen.

Speciella hjälpmedel för frågeservice i akuta situationer

Hittillsvarande verksamhet har i första hand syftat till att

stödja

giftinformationscentralen (GIC). Detta har bl a skett genom det tidigare nämnda utvecklingsarbetet med att GIC skall kunna få

syftet

datorstödda rutiner för sin Det rör här i

informationshantering. sig

princip om hela det arkivmaterial som GIC successivt

bygger upp

med för Centralens verksamhet särskilt utvalda och visst sätt

på

strukturerade uppgifter om och effekter hos kemiska

egenskaper

ämnen jämte uppgifter om vid inträffade

lämplig behandling

förgiftningsfall. I tillämpliga delar har man motsvarande information inklusive sammansättningsuppgifter för ett ganska stort antal kemiska produkter som finns inom landet. av sådana

Uppdatering

uppgifter och överföring till nya blanketter med format för avpassat en smidig och snabb i ett är ett

informationsåtervinning datorsystem

resurskrävande arbete som kan vara avslutat när

knappast miljödatanämndens planeringsperiod i 1981. utgår juni Erforderlig systemut-

veckling och testkörningar kan inte heller genomföras förrän beslut om datorkapacitet för GICs del har fattats. Efter initiativ av miljödatanämnden är denna fråga för närvarande under

behandling

hos Karolinska och statskontoret. Man måste beräkna

sjukhuset

särskilda tilläggsresurser för GIC även under 1981/82 för

budgetåret

att man där skall få i gång ett fungerande och informations-

komplett

hanteringssystem. Därefter har man att räkna med

kontinuerliga

drift- och uppdateringskostnader. Det bör emellertid erinras om att GICs verksamhet och numera har en sådan

informationsunderlag

visum MI-projekt 167

SOU l‘)8(l:24 l0.\'ik0/ogisk iI1f()-.s‘(’rvi(('.'

att ett datorbaserat för informationsåtervinning är omfattning system om inte centralens servicenivå måste sänkas. Det kan nödvändigt redan nu förekomma att tillräckligt snabbt få fram

svårigheter

i akuta situationer med hjälp av manuella

erforderliga uppgifter hanteringsrutiner.

En annan delaktivitet som rör GIC är det stöd miljödatanämnden under en tid för att centralen skulle kunna få fram

givit begränsad

och riskvärderingar när det gäller akuta förgift-

sammanställningar

även för en rad industrikemi-

ningsrisker jämte åtgärdsbedömningar

kalier, som inte tidigare ingick i centralens informationsbank. har inte ansett det möjligt att sträcka stödet

Miljödatanämnden

längre än till innevarande budgetår med hänsyn till att nämndens eget arbete har karaktär och försöksverksamhet. I en av utvecklingsverksamhet blir det emellertid nödvändigt att informapermanent beträffande denna typ av ämnen utvidgas avsevärt.

tionsunderlaget

Målet bör naturligtvis på sikt vara att man har tillgång till erforderlig information beträffande alla ämnen som förekommer inom landet

(oberoende av om de ingår i konsumentprodukter eller yrkesmässigt

använda så att rådgivning kan ske såväl

produkter/råvarukemikalier)

i preventivt syfte som vid inträffade förgiftningar.

På motsvarande sätt måste eftersträvas att relevant information finns att i situationer med akuta miljöhot. Här har miljödatanämn-

tillgå

den inte hittills haft tillfälle att stödja något konkret utvecklingsproav motsvarande som hos GIC (se dock försöket med

jekt typ av information från kemikalieolyckor i det följande). registrering

att få fram ny information kan många gånger också

svårigheterna

vara betydande då inte bara akuteffekter utan även långtidseffekter av kemiska ämnen måste beaktas vid tex en olycka där ämnena kommer ut i miljön.

Den av miljödatanämndens verksamheter, som inneburit

tredje

direkt ekonomiskt stöd åt GIC, har avsett mindre belopp till försöksverksamhet att maskinellt registrera s k epikriser med upp-

om akuta förgiftningar vilka sjukhusbehandlats. Detta bör i gifter vara en kontinuerlig verksamhet hos giftinformationscentraprincip

len.

Mot bakgrunden av de förslag som läggs i det följande (avsnitt 7.6)

har i sina vidare förslag beaktat hur GICs

miljödatanämnden

resursbehov för de här aktuella aktiviteterna bör tillgodoses då dessa

permanentas (avsnitt 7.7).

Som en delaktivitet i projektet med samordning av informationsbe-

168 Toxikologisk irlfo-service.‘ vissa MI-projekt SOU 1930:24

handling vid akuta förgiftningsfall (MI-09) som nämnts f n viss pågår

försöksverksamhet med rapportering av kemikalieolyckor. Tanken är att de erfarenheter som framkommer vid sådana skall

olyckor

kunna bearbetas och bidra till att såväl för

skapa underlag rådgivning

i andra liknande fall som för utbildning i m m.

räddningstjänst

Om miljödatanämndens försöksregistrering efter vederbörlig utvärdering skulle visa att kontinuerlig eller

periodiskt upprepad registre-

ring av detta slag bör ske i framtiden, uppkommer om den

frågan

närmare organisationen av och det formella ansvaret härför.

Försöksverksamheten har en klar anknytning till

räddningstjänsten,

och statens brandnämnd som centralt organ härför bör eventuellt få ansvar för insamling, och av information om

lagring bearbetning kemikalieolyckor inom landet.

Det bör också erinras om att räddningstjänstkommittén (Kn

1979:01)

har i uppdrag att utreda bl a huvudmannaskapet för

räddningstjän-

sten. Miljödatanämnden menar att frågan om ansvaret för en eventuell framtida, mera systematisk av information

hantering

beträffande kemikalieolyckor bör ses i relation också till vad den nämnda kommittén kan komma att föreslå. Här kan även hänvisas till den pågående om av

utredningen transport farligt gods (K 1979:01).

Hänvisningspublikationer Miljödatanämnden ger fn ut en särskild handbok med rubriken Vad gäller om kemiska ämnen? En till

vägledning författningar,

allmänna råd m m”.

Handboken avser att så långt möjligt täcka vad som gäller om kemiska ämnen och varor enligt den särskilda lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor samt om explosiva och brandfarliga varor. Vidare har bl a medtagits ett antal anvisningar och meddelanden från arbetarskyddsstyrelsen, vilka är baserade på arbetsmiljölagstiftningen. I olika uppslagsregister ger handboken hänvisning till lagtext m m. Syftet är sålunda att underlätta överblicken över regler på de områden som nämnts.

Den första upplagan (om 3 000 exemplar) slutsåldes snabbt från förlaget varefter ett omtryck har skett. Miljödatanämnden kommer att ge ut en ny, uppdaterad utgåva av handboken under nästa budgetår.

Detta handboksarbete bör fortsättas och föreslås

kontinuerligt ingå

som en del i verksamheten hos den nya toxikologiska informationsservicen. Miljödatanämnden har också inkluderat resurser härför i

sina beräkningar i det följande (avsnitt 7.7).

inf?)-.se›vi('c.' v1.s.s'u Ml-/Jmjckt I6‘) T0.\ik(›/0gi.sk

En annan hänvisningsskrift, som tagits fram inom mil jödatanämnden

har rubriken ”Kemiska handböcker och skyddsblad — en vägledning till information om kemiska ämnen”. Till skillnad från den förra rör det här fortfarande om en provutgåva, vilken inom kort kommer

sig

form. Miljödatanämnden förutsätter att att ges ut i en mera definitiv en eller flera handböcker av liknande typ bör ges ut med vissa tidsmellanrum och från att arbetet lämpligen kan ske inom den

utgår

nya toxikologiska informationsservicen.

De båda här nämnda skrifterna har arbetats fram inom ramen för MI-21. en skrift som innebär hänvisning finns

projektet Ytterligare

inom detta ehuru informationskällorna här är av annan

projekt,

karaktär. Det (provutgåva) med förteckning över gäller en katalog informationskällor som kan vid undersök-

utnyttjas epidemiologiska

ningar. Den typ av informationskällor som åsyftas är således register i varierande storlek med om exponering och/eller hälsoef-

uppgifter

fekter (jfr kapitel 6), och skriften vänder sig i första hand till forskare

som att genomföra epidemiologiska studier. planerar

är ännu ej utvärderad men någon form av katalog inom

Provutgåvan

detta område har och man bör utgå från att arbetet

länge efterlysts

skall forsättas och kataloginnehållet ses över och vid behov förbättras. Vilken som på sikt bör ha ansvar för att sådana

organisation

kommer fram kan bli beroende av hur

hjälpmedel kontinuerligt

resurs- och kommer att lösas i framtiden då det

ansvarsfördelningen för epidemiologisk övervakning och epidemiologiska

gäller program Om frågan inte löses på annat sätt bör det tills vidare

undersökningar.

vara för den informationsservicen att

möjligt nya toxikologiska

använda sina resurser också för ändamål som här avses.

Andra hjälpmedel för informationsåtervinning

Inom området toxikologisk information bedriver miljödatanämnden f n två särskilda aktiviteter för informationsåtervinning med hjälp av ADB-teknik. Den ena har arbetsnamnet av material i

”Registrering

akter, en delaktivitet i projektet MI-21 med samma

myndigheters

och den andra är en försöksverksamhet med indexering och namn,

dataregistrering av toxikologisk litteratur enligt enhetliga principer.

Den sistnämnda är en delaktivitet inom projektet MI-23. I båda fallen rör det om att referenser till dokument med hjälp

sig registrera

av olika beskrivande ord meningar (t ex rubrik på en

(nyckelord),

tidskriftsartikel eller ett diariefört ärende) samt

beteckning på

eventuellt utdrag ur texten (t ex abstract).

Försöksverksamheten i projektet MI-21, som startade tidigast,

170 Toxikologisk info-service: visum MI-projekr SOU WSlkI-l

nämligen våren 1977, utvärderades i en första under

omgång

budgetåret 1978/79. Registreringen har hela tiden primärt varit

inriktad mot dokument med anknytning till ärendehandläggningen

inom det kemiska området hos de deltagande myndigheterna.

Fram to m utvärderingen ingick i försöket en arbetsenhet från vardera arbetarskyddsstyrelsen, statens brandnämnd och livsmedelsverket. Resultatet av utvärderingen var att MI-Zl-modellen får anses vara väl lämpad för informationsåtervinning och som ett referenssystem på det sakområde som hittills prövats. Det har sålunda klart framkommit att de behov, som finns inom var och en av de tre försöksenheterna att söka i första hand efter eget material, kan tillfredsställas genom denna typ av verksamhet. Ingenting talar heller emot att MI-21-modellen bör fungera bra som referenssystem

även på andra sakområden, något som dock endast i begränsad utsträckning direkt prövats i försöksverksamheten.

Projekttiden har numera förlängts och antalet medverkande har utökats något. Syftet är i första hand att belysa användbarheten av registrering av denna typ i ett större, samlat intressentperspektiv, bl a med hänsyn till frågan om eventuellt ökat informationsutbyte mellan olika enheter/myndigheter.

Försöksverksamheten med den särskilda toxikologiska litteraturdatabasen startade i mitten av år 1979 och innebär rutiner

speciellt anpassade för vetenskapliga dokument.

Bl a prövas användbarheten av en hierarkiskt uppbyggd toxikologisk nyckelordsförteckning, vilken utvecklats inom miljödatanämnden. Det finns anledning att tro att enskilda myndigheter/organisationer har behov av en s k kontrollerad vokabulär även för interna register. Genom att deltagarna kan komplettera terminologien i nyckelordsförteckningen med egna, fria nyckelord vid indexeringen ger försöksverksamheten deltagarna möjlighet att utveckla och standardisera indexeringstermer för dessa interna register. Försöket skall också ge erfarenheter av ett annat system för informationssökning (IR-system) än det som används för MI-21-databasen. Det system som prövas här har sålunda bl a speciella funktioner för avsökning av termer med angivna relationer mellan termerna.

Verksamheten kommer att utvärderas under hösten 1980.

Förutom miljödatanämnden, som låter registrera i första hand utländska kriteriadokument, deltar hittills fyra myndigheter genom vardera en arbetsenhet. Deltagarna har i stor utsträckning anslagit egna medel för själva registreringsarbetet och för den del av utvärderingen som kommer att spegla nyttan för den egna verksamheten. I vissa fall registrerar man sålunda vetenskapliga dokument som läses i den löpande verksamheten och som redan kan finnas registrerade i kommersiella databaser, i andra fall registrerar man egna undersökningsrapporter el dyl. Flera intressenter som inte är myndigheter har under hand anmält sitt intresse för att delta men ingår ännu inte i projektet.

I kapitel 4 har miljödatanämnden understrukit den principen att

MI-projekt som startats eller vidareutvecklats av nämnden och som

7(›.\i/(›/()gi.s'k iIt/(›-.sc›'vi('e.' visum Ml-/)r()_/ckI l7l

speciellt berör rutinerna i någon myndighets verksamhet helt bör

övergå till denna myndighet vid lämplig tidpunkt. De båda här

aktuella projekten intar dock en mellanställning eftersom det rör sig om flera medverkande intressenter. Om verksamheten inte klart kan hänföras till mera allmän extern informationsservice bör emellertid

parterna enligt miljödatanämndens uppfattning även här ta över

ansvaret men i förekommande fall samordna sina aktiviteter.

Det kan här finnas anledning att se något olika på de två verksamheterna registrering av material i myndigheters akter respektive registrering av toxikologisk litteratur. Den förstnämnda aktiviteten har speciell relevans för myndigheterna när det gäller att söka information i det egna arkivet i samband med ärendehandläggning och kanske i viss utsträckning i andra myndigheters ärendearkiv. Här

bör de registrerande myndigheterna själva i forsättningen ha såväl

det formella som det ekonomiska ansvaret.

Den andra aktiviteten syftar naturligtvis också till att underlätta för de inregistrerande parterna att själva snabbt få överblick över de referenser som registrerats i databasen. Här rör det sig emellertid om

toxikologisk litteratur i en bibliografisk databas jämförbar med andra

sådana databaser, vilken således också bör vara av intresse för en större, icke i förväg avgränsbar intressentkrets. En databas av denna typ bör således även betraktas som ett hjälpmedel i en allmän informationsservice då det gäller att identifiera och lokalisera viss toxikologisk litteratur inom landet. Det bör därför vara rimligt att viss del av de nya resurserna till toxikologisk informationsservice avsätts för att driva en sådan databas och svara för nyutveckling och sammanhållning av verksamheten. Detta har beaktats i resursberäk-

ningarna i det följande (avsnitt 7.7).

Den nya serviceverksamheten kommer successivt att få behov av att registrera referenser till de vetenskapliga dokument som man hanterar i det egna arbetet. Med beaktande av de erfarenheter som kommer ut ur den pågående försöksverksamheten i projektet MI-23 bör man även söka få med så många externa registrerande arbetsenheter, forskargrupper m m som möjligt inom ett och samma system.

En princip bör liksom hittills vara att ”fånga upp informationen då den aktualiseras hos någon av de deltagande parterna, t ex då man sammanställt ett undersökningsresultat i ett nytt dokument, tar emot en vetenskaplig rapport eller läser en viss tidskriftsartikel. Mindre enheter med få dokument kan eventuellt överlämna dessa till enheten för informationsservice för registrering. Registreringskostnaderna bör i övrigt i princip åvila den som matar in uppgifter, eftersom denne får förutsättas ha ett motsvarande behov av att kunna återfinna också eget material. Genom att den nya toxikologiska informationsservicen bör svara för nödvändig vidareutveckling av rutiner, nyckelord, utbildning av personal samt lagringskostnader för data i

172 Toxikologisk in_f()-servicc.' visst: MI-projekr SOU l*)H():2~l

databasen, uppkommer rationaliseringsvinster som kommer alla registrerande till godo. Om någon deltagare registrerar stora mängder referenser eller omfattande uppgifter om dokument, vilka visar sig endast vara av intresse för vederbörande själv, bör den toxikologiska informationsservicen dock erhålla täckning för de extra datorkostnaderna.

De utvecklingsmöjligheter som finns för en verksamhet

enligt

MI-21-modellen med registrering av material i akter är

myndigheters antingen

- att verksamheten fortsätter aktivitet hos de

som en helt separat

deltagande enheterna/myndigheterna

- att verksamheten helt eller delvis i framtida mera

integreras

generella rutiner för av dokument t ex i

registrering diarieföring-

en.

Den senare utvecklingslinjen kan ha den fördelen att registreringen blir en naturlig del av annan verksamhet och att endast tilläggsnoteringar behöver registreras. Ingen av de deltagande myndigheterna har idag något ADB-stött diarieföringssystem. — Om detta alternativ senare aktualiseras i tex skilda systemlösningar för diarieföring och man vill behålla en del av syftet med MI-21-modellen, förutsätter detta att kända tekniska möjligheter

utnyttjas för överförin g av data mellan olika system. Med viss framförhållning är detta ett mindre problem.

Med ledning av de hittillsvarande erfarenheterna och den särskilda utvärderingen 1979 får förutsättas att i varje fall de enheter/

myndigheter som från början ingått i fortsätter med MI-21-projektet

registreringen av ärendereferenser (och de eventuella andra referenser man önskar ha i samma system). Däremot är ännu

ej tillräckligt

belyst i vad mån andra enheter/ myndigheter bör ingå för sin egen de] eller för att öka databasens för ett större användarkollektiv.

nytta Möjligheten att utöka antalet inregistrerande enheter bör dock bevakas.

Det får vidare förutsättas att deltagande enheter av bl a ekonomiska skäl väljer att hålla samman verksamheten sätt som skett hittills.

på

Detta är ju också angeläget om det visar

sig att nyttan med att kunna söka på andras material kan demonstreras bättre än hittills. Det behövs således en sammanhållen ledningsfunktion. Praktiska lös-

ningar kan vara följande:

De deltagande myndigheterna ingår ett samarbetsavtal i vilket man enar sig om bl a kostnadsfördelning, ansvarsfördelning, olika registeringsrutiner och administration. Härutöver behövs en samarbetsgrupp

som tar upp löpande frågor och problem. Det direkta driftsansvaret kan läggas på någon av de i deltagande eller genom avtal på någon utomstående organisation som ett serviceåtagande. Det borde således vara möjligt för den nya toxikologiska informationsservicen att efter begäran från parterna och mot full kostnadstäckning åta sig ett sådant uppdrag. Aven administrationen av verksamheten

SOU 1930:24 I(›.\'ik0/0gi.s'k iI1_/()-.s‘(’r1'i'z'.' vissa hfl-projekt 173

bör kunna läggas ut på en sådan organisation om parterna är överens härom.

En annan typ av hjälpmedel för att lokalisera information om kemiska ämnen skall slutligen beröras, nämligen s k substansregister

med ”pekare” (på engelska ”locators”).

Internationella erfarenheter visar sålunda att när antalet uppgiftssamlingar, register m m som innehåller produktuppgifter, referenser till toxikologisk litteratur o dyl växer tillräckligt mycket behövs ett register över register”. Då det gäller den internationella litteratur, som registreras i databaser, finns ett antal sådana register.

l bedömer att det blir

l Miljödatanämnden nödvändigt att skapa ett

F särskilt som underlättar åtkomsten av informa-

redskap/hjälpmedel,

tion om kemiska ämnen utöver de utländska substansregister som sålunda finns. I första hand skulle det röra om ett synonym- och

sig

hänvisningsregister, vilket skulle syfta till information som genereras inom landet. I stor utsträckning fick ett sådant register bygga på extraktion eller överföring av data ur andra register eller noteringar

som gjorts löpande. Möjligheten att utnyttja befintliga utländska substansregister för exempelvis kompletterande synonymbenåmoch koduppgifter eller molekylkarakteristika för identitet ningar

m m bör givetvis tillvaratas.

Den systemutredning som för närvarande pågår i miljödatanämndens regi (inom projektet MI-06:1) får bl a visa vilka uppgifter som bör fångas in, vilka praktiska användarkrav som föreligger samt vilka organisatoriska och andra mekanismer som behövs för att information om ämnens förekomst i andra register blir tillgänglig på ett med hänsyn till användarna optimalt sätt.

Den nya toxikologiska informationsservicen kommer att behöva göra noteringar av typen ”substansregister med pekare för att lokalisera den information som man själv successivt genererar eller eljest hanterar. En klar anknytning finns här sålunda bl a till den toxikologiska litteraturdatabasen som omnämnts i det föregående (projektet MI-23). Häri prövas för övrigt även en automatisk indexering av fragmenterad systematisk kemisk nomenklatur enligt internationella nomenklaturregler. Samtidigt pågår viss försöksverksamhet vid Medicinska informationscentralen med en begränsad utvidgning av ett amerikanskt substansregister till att innefatta också vissa svenska uppgifter.

Det bör i den nya toxikologiska informationsservicens intresse

ligga

att och i förekommande fall vidareutveckla det eller de

följa hjälpmedel som här avses. Miljödatanämnden har i det följande (avsnitt 7.7) tagit hänsyn till detta i sina resursberäkningar.

174 info-service.‘ Toxikologisk visum Ml-projekr

Faktadatabaser

Faktadatabaser skiljer sig från databaser

bibliografiska därigenom

att de (även) innehåller direktinformation. De ovan nämnda substansregistren kan sägas vara en typ av mera

faktadatabaser,

uttalat ju mer sakinformation om ämnena som utöver rena

ingår

identifieringsuppgifter. Miljödatanämnden har emellertid som tidi-

gare framgått (avsnitt 3.3) kunnat medverka till att erfarenhet numera vunnits av en särskilt kvalificerad form av faktadatabas inom det toxikologiska området. Genom ett till uppdrag Medicinska informationscentralen har man där sålunda utvecklat en försöksdatabas under projektrubriken ”Modellförsök med ADB av information för att sambandet mellan vissa substanser belysa och teratogena effekter (MI-10). (Anm: Bör numera vara reproduktionstoxiska

effekter.)

Utöver de direktuppgifter från försöksresultat m m som registreras enligt vissa givna strukturer, karakteriseras databasen av att information som ingår skall värderas. rörande bl a

Expertkommentarer

undersökningsresultatens relevans, delvis likaså en

enligt given

struktur, registreras i till extraherade data från

anslutning varje

dokument.

Databasen och arbetet i samband med denna utvärderades hösten

1979, då också projektperioden för miljödatanämndens del utlöpte.

Av bl a

utvärderingen framgår följande.

Kontakterna med svenska användare visade sålunda att det finns ett klart intresse för databaser av denna typ. Behovet av tillgång till databaser med utvärderad information, än som täcker ett bredare område inom toxikologin specifikt teratologi, är under alla omständigheter stort. Sådana databaser skulle ge såväl tidsbesparingar som ambitionshöjande effekter hos de flesta av de deltagare som medverkade i den nämnda utvärderingen. Av betydelse vid avgörande om medel bör satsas på uppbyggnad av faktadatabaser är naturligtvis vilken förbättrad informationsåtkomst som är möjlig att uppnå om medlen satsas på andra metoder att nå information.

Vad speciellt gäller relationen kostnad/nytta beträffande den nu aktuella försöksdatabasen pekar man i utvärderingen först på frågan om antalet användare. Om hänsyn sålunda tas enbart till dem som deltogi utvärderingen och till _dessas uppskattningar om kostnadsbesparingar (effektivitetshöjning) ligger man på gränsen eller troligen under en ren ekonomisk lönsamhet. Situationen kan bli annorlunda om på sikt fler användare tillkommer. Man skall emellertid inte heller bortse från att ifrågavarande databas kan ge svenska användare vilkens möjligheter också till ambitionsnivåhöjning, värde emellertid kan vara svårt att nu bedöma. till det Möjligheterna sistnämnda kan emellertid vara begränsade om inte annan faktainformation samtidigt är lätt tillgänglig.

Toxikologisk info-service:

Beträffande mera kvalificerade faktadatabaser av den typ som utvecklats i MI-10-projektet eller inom andra områden av toxikologin blir den generella slutsatsen att en större avnämarkrets än enbart ett land av Sveriges storlek är önskvärd eller i vissa fall antagligen en bestämd förutsättning. Detta skulle kunna uppnås genom ett internationellt samarbete med t ex viss arbetsfördelning vad gäller olika sakområden eller uppdelning efter kemiska ämnen eller efter informationskällor för bevakning/registrering inom ett och samma sakområde. Nödvändigheten av ett internationellt samarbete har också framkommit mot bakgrunden av den begränsade tillgången till expertis för utvärderingar. Dubbelarbete vid uppbyggnad av faktadatabaser genom dataextraktion och bedömning av samma dokument bör undvikas i det internationella perspektivet. Ett samarbete t ex genom en frivillig fördelning av arbetsuppgifter får förutsätta att parterna finner vägar att ta del av varandras information i faktadatabaser eller i andra former. En faktadatabas 1 l inklusive den kontinuerliga uppdateringen kan härigenom bli ett bytesobi jekt” på den internationella marknaden. l l i Tillgång till faktadatabaser av god kvalitet är utomordentligt värdefullt i vissa situationer för en toxikolgisk informationsservice. En del i det egna löpande arbetet inom den nya

registreringar

informationsservicen kommer också att ha karaktär av faktanote-

och bör med all säkerhet ADB-behandlas. Detta har

ringar miljödatanämnden beaktat i det följande vid sina resursberäkningar

för den nya verksamheten (avsnitt 7.7). Huruvida ett arbete med den

påbörjade faktadatabasen med reproduktionstoxikologisk informa-

tion bör fortsätta med stöd av de resurser som kommer att finnas för den informationsservicen, bör emellertid enligt miljö-

toxikologiska

datanämndens tills vidare vara en öppen fråga. Det

mening

som finns är sålunda knappast tillräckligt för att man

beslutsunderlag

redan nu bör fatta ett definitivt beslut om den aktuella databasens framtid, vare om en av verksamheten eller om en

sig permanentning

Däremot bör man agera så snabbt som möjligt för att

avveckling.

bredda avser att under nästa

beslutsunderlaget. Miljödatanämnden

tillsammans med de inom Medicinska informa-

budgetår ansvariga

tionscentralen vid Karolinska institutets bibliotek försöka få fram konkreta om det internationella intresset för ett samarbete/

uppgifter

arbetsfördelning beträffande uppbyggnad av faktadatabaser.

Internationellt samarbete

Som (avsnitt 1.4 och 3.3) är miljödatanämnden tidigare framgått

utsedd att tills vidare fungera som svensk ”National Correspondent” till informationsservicen om kemiska ämnen inom FNs miljöprogram

Denna informationsverksamhet har beteckningen Interna- (UNEP). tional Register of Potentially Toxic Chemicals (IRPTC).

Det kan erinras om att IRPTC enligt syftena skall förse nationella och internationella organisationer med underlagsmaterial för kemiska riskbe-

dömningar samt på begäran kunna ge information om kemikalier till ansvariga inom hälsovård och miljövårdsarbete. Miljödatanämndens deltagande i arbetet med IRPT C har på grund av den långsamma utbyggnadstakten av registret varit begränsat. Insatserna har främst bestått i att besvara och förmedla förfrågningar från IRPTC-centret om lagstiftning och dokumentation i Sverige. Verksamheten synes sålunda ännu inte ha funnit sina definitiva arbetsformer. Miljödatanämnden vill emellertid bl a understryka betydelsen av den kartläggning som f n pågår genom IRPTC av toxikologiska informationskällor av olika slag världen över med syftet att på sikt få till stånd någon form av nätverkssamarbete. Miljödatanämnden vill också med skärpa understryka betydelsen av ett organ med den målsättning som IRPTC arbetar efter. Det behövs ett forum för internationellt samarbete på hälsooch miljövårdsområdet med hänsyn till de kemiska riskerna både då det gäller att fylla informationsluckor och att skapa förbättrade åtkomst- och presentationsmöjligheter för den information som finns.

I ett längre tidsperspektiv blir frågan om inriktning och omfattning av

svenska stödinstatser till IRPTC beroende av vidare beslut inom UNEP om verksamheten och av stödet från programmets medlemsländer. För en framtida permanent kontaktenhet/nationell korrespondent till IRPTC i Sverige är det viktigt att vara knuten till en organisation med ett brett kontaktnät på toxikologiområdet och med

överblick över såväl vetenskapliga toxikolgiska frågeställningar som

toxikologisk information och informationskällor inom landet. Miljödatanämnden föreslår - att den nya enheten för toxikologisk informationsservice övertar

miljödatanämndens uppgift att vara nationellt organ (National

Correspondent) till IRPTC och att den erhåller regeringens formella uppdrag härtill.

7.5.2 till information - och

Tillgången öppenhet

sekretess

Frågeställningar

Det är inte möjligt att ange varken hur mycket toxikologisk information eller andra uppgifter av betydelse för bedömning av kemiska risker i konkreta fall som faktiskt existerar eller närmare precisera hur stor del av denna information som inte alls eller endast restriktivt lämnas ut till utomstående.

Man kan emellertid utgå från att en mycket stor del av den egentliga toxikologiska informationen är ”allmänt tillgänglig, ehuru kanske i praktiken delvis svåråtkomlig. I det sistnämnda fallet blir det då fråga om överblick, kontakter och skicklighet i att söka och finna sådan information. En serviceenhet specialiserad på toxikologisk information bör kunna bidra effektivt här - utöver de allmänna resurser som

finns för litteratursökning m m inom landet. Samtidigt måste

understrykas att förväntningarna på en särskild toxikologisk infor-

mationsservice inte får ställas orealistiskt högt. Det finns situationer

där möjligheterna att ge service är begränsade.

Särskilt när det gäller nya originalsubstanser eller information direkt relaterad till någon kommersiell produkt till belysning av dess samlade egenskaper och effekter får man räkna med att informationen (oftast) är mera sparsamt förekommande åtminstone så länge produkten är relativt ny. Numera gör dock seriösa fabrikanter betydligt flera undersökningar än förr och förfogar således i varje fall själva över denna information. Beroende speciellt på lagstiftningen inom ett land finns också hela eller delar av denna information hos respektive kontrollmyndigheter. Reglerna varierar för olika produkttyper. I regel torde bestämmelser om utförlig information till myndighet om vissa slag av produkter vara äldst beträffande läkemedel. I vilken utsträckning underleverantörer och användare av kommersiella produkter får information om produkternas egenskaper och risker samt eventuellt också om sammansättning eller om vissa beståndsdelar är en fråga dels, igen, om lagstiftningen, dels om den policy vederbörande tillverkare därutöver själv beslutat gå in för. Annan företagsanknuten information, som inte alltid är lättillgänglig, kan vara uppgifter om processtekniken i en viss anläggning, analysuppgifter från ett föroreningsutsläpp o likn. Där uppdraget till en enhet för toxikologisk informationsservice är att i ett konkret fall hjälpa till med en riskbedömning eller skaffa fram underlag för en riskbedömning där nyss nämnda slag av uppgifter behövs, kan inte generellt i förväg sägas om informationen är tillgänglig eller ej.

Av det sagda framgår att uppgiften att skaffa fram information har både en praktisk och en mera formell, sida. Om den senare kan

legal

kort sägas följande.

I olika länder kan finnas lagstiftning som påbjuder t ex att konsumenter av varor eller arbetstagare skall ha rätt till viss information om kemiska risker, vilken härigenom blir allmänt tillgänglig”. Där kan också finnas lagstiftning som ger näringsidkare ett visst sekretesskydd för uppgifter som lämnats till en myndighet, under vissa speciella förutsättningar.

För vårt lands vidkommande är det inte så alldeles lätt att överblicka vad som faktiskt gäller för olika fall, beträffande när och hur vilken information av intresse för toxikologiska bedömningar bör vara tillgänglig för andra än den som redan förfogar över informationen.

Det är också en fråga om rätten att infordra information. Flera lagstiftningskomplex kommer in i bilden. Förhållandena

synes vara särskilt komplicerade inom arbetsmiljöområdet. Enligt vad miljödatanämnden erfarit kommer emellertid utredningen om information rörande

arbetsmiljörisker (A 1979:01) att närmare behandla frågan om gällande bestämmelser inom detta område och hur tillgängligheten rent juridiskt ligger till för information till olika kategorier av intressenter ifråga om arbetsmiljön. Utredningen har att i sitt arbete även beakta en av regeringen överlämnad 1979-

framställning 11-12 från LO och TCO om vissa ändringar i sekretesslagstiftningen i syfte att

öka de fackliga organisationernas möjligheter att direkt få ta del av viss information.

Mot bakgrund av de föreskrifter som finns i vårt land kan man gå ett steg vidare i analysen och konstatera att frågan om informationens tillgänglighet i förhållande till den nya serviceenheten i själva verket har två olika infallsvinklar. Den ena avser enhetens insatser att söka

information i att för en viss frågares/uppdragsgivares räkning ta syfte

fram ett svar, en litteratursammanställning, riskutvärdering el dyl i ett speciellt fall. Den andra infallsvinkeln som redan nämnts under de funktionella kraven på servicen (jfr avsnitt 7.3.2) är andra intressenters möjlighet att få ta del av den information som hanteras eller som eljest tas fram inom serviceenheten. Här kan det föreligga en viss konfliktsituation med hänsyn till syftena med den föreslagna enheten för toxikologisk informationsservice speciellt när det gäller uppgifter som näringslivet lämnar till enheten i samband med något uppdrag t ex för en riskutvärdering av en produkt som man tillverkar eller använder.

Å ena sidan är det angeläget att den information som serviceenheten hanterar/producerar blir allmänt tillgänglig, å andra sidan är det angeläget att företagen verkligen vänder sig till enheten för att få informationshjälp och att de därvid själva lämnar ut så mycket som möjligt av sin egen informationt ex en produktkomposition, helt eller delvis, för att kunna få så uttömmande uppgifter som möjligt tillbaka. Det är emellertid knappast tänkbart att få till stånd det frivilliga utnyttjande av informationsservicen i den utsträckning som är

önskvärd, utan att någon form av uppdragssekretess samtidigt är

möjlig. En del av syftet med den föreslagna nya servicen, nämligen

att underlätta inte minst för näringslivet att fullgöra sina skyldigheter

den som rör kemiska risker, kan annars förfe-

enligt lagstiftning

las.

I det följande skall lämnas några synpunkter på hur den nya serviceenheten bör arbeta med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser och andra överblickbara förhållanden, m m. Därefter skall beröras frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att

något öka öppenheten i verksamheten och tillgängligheten av toxikologisk

information.

Allmänna förutsättningar i nuläget Den nya enheten för toxikologisk informationsservice kommer att ha

motsvarande möjligheter som varje annan statlig/privat organisation,

t ex ett bibliotek, att söka publicerad eller icke

vetenskapligt

publicerad men nedtecknad och bevarad information, tex en konferensrapport, inom och utom landet och att sedan tillhandahålla denna information. Bestämmelser om kan i vissa

upphovsmannarätt

fall avgöra formen för tillhandahållandet, tex att man inte utan vidare får kopiera sidor ur en bok men väl låna ut boken.

Enligt de syften med verksamheten och innehållet i densamma som

specificerats i miljödatanämndens förslag kommer den nya enheten

inte att ha någon rätt att själv infordra

toxikologisk information

inklusive information om produkters

sammansättning el dyl eftersom detta regleras enligt lag och åligger andra i samhället.

organ

Enheten för toxikologisk informationsservice bör kunna

efterfråga

information direkt hos företag, myndigheter, forskare eller andra som komplement till den information som man fått fram eller

själv

erhållit av en uppdragsgivare. I vissa fall kan det vara mera

lämpligt att uppdragsgivaren själv efterfrågar informationen Om (se nedan).

den önskade uppgiften, dokumentet etc finns hos vederbörande, blir det sedan en fråga huruvida formella föreskrifter

några reglerar

villkoren för ett utlämnande (beträffande alternativt om

myndighet)

uppgiften ges frivilligt (från t ex en För båda fallen kan

företagare).

det i vissa situationer bli för ett utlämnande av information

avgörande

till enheten vilka som i sin tur för verksamheten

Sekretessregler gäller

där och vilken rättslig status dessa har.

Med få undantag, t ex i viss mån inom amerikansk federal administration, tillämpas sekretess som huvudprincip hos i

myndigheter

andra länder. Detta hindrar inte att rapporter, beslut rn m som kan innehålla värdefull information i fall från

åtskilliga offentliggörs

dessa myndigheter. information hos utländska

Sekretessbelagd myndigheter enligt regler som gäller i respektive land torde i

praktiken inte kunna âtkommas av den föreslagna svenska enheten för informationsservice.

I vårt land är förhållandet det omvända.

Tryckfrihetsförordningen

innebär att alla s k allmänna även databärare för

handlingar,

maskinell bearbetning m m, i är hos

princip offentliga myndigheter-

na. Vissa undantag finns, bla sekretess för som rör

handlingar

uppdrag till om detta. Ett annat

myndighet uppdragsgivaren påkallar

undantag är sekretess för uppgifter som samlas in för och

tillsyn

kontroll av näringslivet, dock endast om utlämnande kan lända vederbörande till men. Det finns också i vissa fall att

specificerat myndigheten kan lämna ut handlingen/uppgiften om till det hänsyn

allmännas bästa motiverar detta. Innebörden av gällande bestäm-

melser är att svensk myndighet som förfogar över

sekretessbelagd

information har att i det enskilda fallet ta till om den kan

ställning

utlämnas eller ej till den som önskar få del av informationen.

Olika intressenter har skilda behov

uttryckt när det gäller toxikologisk information och service på detta område. Det är att här

viktigt

åter konstatera att vissa, inte bara resursmässiga, finns

begränsningar i möjligheten att ge fullständig informationshjälp samtliga de enligt

önskemål som framkommit i

miljödatanämndens utredningsarbe-

te.

Det är sålunda ostridigt att de svenska sekretessreglerna, trots huvudprincipen om offentlighet, innebär att befintlig information hos en myndighet i vissa konkreta fall inte kan utnyttjas för toxikologisk informationsservice. Så är läget idag och tillskapandet av kompletterande särskilda resurser (en serviceenhet) för detta ändamål förändrar inte bilden. Däremot är det tänkbart att det blir fler framställningar till olika myndigheter från skilda intressenter att få del av viss information, om bättre informationsserviceresurser tillkommer. Också krav från olika håll på näringslivet om utförliga produktdeklarationer i märkning, produktblad el dyl kan tänkas öka. Förklaringen skulle då vara att de som upplever ett informationsbehov vet att där finns bättre praktiska möjligheter att sedan med hjälp av serviceenheten ”översätta” t ex sammansättningsuppgifter för en handelsvara till uppgifter om egenskaper och effekter hos de ingående ämnena, eventuellt jämte vissa bedömningar av den sammansatta varan i detta hänseende.

I det fall det visar sig att någon efterfrågad uppgift hos en myndighet verkligen är sekretessbelagd och frågan om utlämnande skall prövas bör det normalt bli den egentliga frågaren/uppdragsgivaren som hänvänder

sig till den som förfogar över informationen. Eftersom enheten för toxikologisk informationsservice huvudsakligen arbetar genom att ta emot frågor eller uppdrag från avnämare av servicen så torde i regel serviceenheten inte själv anses behöva uppgiften. Där enheten bedömer att en viss uppgift erfordras för att en uppdragsgivare skall få ett informativt svar, bör enheten emellertid kunna hjälpa denne i kontakten med vederbörande och tex

myndighet beskriva vilka data som redan är kända osv.

Då det gäller uppgifter för speciellt ändamål tex som grund för en informationsservice bedriver -

av den typ giftinformationscentralen, GIC, utan bestämd avnämare - kan den

en i förväg angiven föreslagna serviceverksamheten emellertid ha ett motsvarande eget intresse. Det rör sig då inte om att dubblera GIC-verksamheten men väl att på sikt kunna medverka i en informationsservice vid akuta miljöhot enligt de förslag som tidigare lagts av miljödatanämnden i denna rapport. För dessa slag av ”samhällsservice är bl a uppgifter om produktsammansättning av betydelse. F n finns inga speciella föreskrifter om utlämnande från en myndighet till exempelvis GIC av sådan information, utan allmänna föreskrifter/praxis gäller. Här kan emellertid tilläggas att en särskild

utredning f n görs av produktkontrollnämnden på regeringens uppdrag om vilka som bör få tillgång till uppgifter i det produktregister som är under uppbyggnad enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor (jfr avsnitt 7.1). I enlighet med

önskemål från såväl GIC som miljödatanämnden kommer man i denna utredning även att i tillämpliga delar behandla frågan om produktregistret i förhållande till GIC-verksamheten.

En annan fråga i sammanhanget gäller tillgängligheten för de allmänna handlingar som finns hos GIC och vilka således får förutsättas ha inlämnats till eller upprättats hos GIC för de syften centralen har att främja. Genom lagen 1974:903 finns numera en paragraf 20 b i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) av följande lydelse:

Handlingar som inkommit till eller upprättats hos giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset och som innehålla upplysningar om viss varas tillverkning eller innehåll, må ej utlämnas förrän tjugo år förflutit från handlingens datum, såvida ej, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande begäres och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen att det ej kommer att missbrukas till skada för tillverkare eller försäljare av varan. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

Det bör här erinras om att riksdagen fn behandlar ett förslag till ny sekretesslag m m, prop 1979/80:2‘. Enligt 8 kap 12 § i denna lag gäller sekretess i myndighets verksamhet avseende hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om viss varas tillverkning eller innehåll, som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs. Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Det kan observeras att paragrafen inte täcker vad som här nyss avsetts med liknande samhällsservice i situationer med akuta miljöhot. Det bör senare utredas i vilken mån eventuella kompletteringar i lagstiftningen här kan komma att erfordras (jfr avsnitt 7.8).

Vad i övrigt gäller informationshanteringen inom den nya enheten för toxikologisk informationsservice innebär miljödatanämndens förslag beträffande verksamhetsform i det följande (avsnitt 7.6.4) att

tryckfrihetsförordningen automatiskt blir gällande liksom även

eventuella generellt utformade sekretessregler. I nuläget skulle emellertid finnas ett behov av en särskild reglering av uppdragssekretessen för enhetens verksamhet av den typ som redan finns för

en rad statliga myndigheter inklusive miljödatanämnden.

Genom förordningen 1977:1141 finns sålunda en punkt 40 i kungörelsen (193927) med förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Regeln för miljödatanämnden är ett förordnande jämlikt 27 § i den nämnda lagen och lyder som följer:

1 Riksdagen har numera beslutat i denna fråga (KU 1979/80:37 och rskr 1979/802179) och en ny sekretesslag träder i kraft den 1 januari 1981.

Handlingar rörande utredning eller undersökning som av miljödatanämnden utföres för enskild uppdragsgivares räkning må, om uppdragsgivaren skriftligen tillkännagivit önskan därom, ej utan dennes samtycke till annan utlämnas förrän tio år förflutit från handlingens datum, om det ej med hänsyn till det allmännas intresse finnes påkallat att utlämnande ändock sker.

Enligt det nyss nämnda förslaget till ny sekretesslag gäller enligt 8 kap 9 § sekretess hos myndighet för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för enskilds räkning, om det måste antagas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag för sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Frågan om uppdragssekretessen för den nya informationsenheten med stöd av nämnda lag bör senare behandlas i samband med förutsedda tillämpningsföreskrifter om undantag för sekretessen i vissa fall i uppdragsverksamheter som liknar de av miljödatanämnden föreslagna delverksamheterna i den nya informationsservicen.

Ökad öppenhet - mer information

I underlagsmaterialet till denna rapport har närmare beskrivits hur man bedömer tillgängligheten för användare i allmänhet av den information som kommer att hanteras/produceras inom den nya enheten för toxikologisk informationsservice. I materialet ingår

förslag till praktiska åtgärder för ökad öppenhet inom ramen för

gällande bestämmelser. Man utgår sålunda från att informationen

kan göras tillgänglig i mycket stor utsträckning.

För att uppfylla miljödatanämndens krav på en så bred tillgänglighet

för informationen som möjligt, bör enheten medvetet eftersträva att vid uppdrag avtala om sådana villkor för arbetet att hela eller delar av den resulterande informationen blir tillgänglig för andra, i förekommande fall eventuellt mot någon ekonomisk ersättning. Erfarenheter från andra håll visar klart att det till stor del kan bli fråga om substansinformation (t ex monografier över kemiska ämnen) som inte är anknuten till någon angiven verksamhet eller eller

produkt

som inte behöver redovisas så att samband med viss fabrikants verksamhet framkommer på ett sätt som denne uppfattar som

skadligt från tex konkurrenssynpunkt. Uppdrag från myndigheter

och andra intressenter av typ föreningar eller fackliga organ torde vidare i regel leda till information som kan göras för en

tillgänglig

bredare intressentkretsMed en sådan policy från serviceenhetens sida i avtal och vid det tekniska vid av

förfaringssättet presentationen

uppgifter bör en maximal öppenhet kunna nås utan att andra syften med verksamheten motverkas.

samverkan/samordning 183

Toxikologisk info-service:

I diskussionen har emellertid även berörts frågan huruvida någon eller som att infordra och att

några lagar reglerar möjligheten

utlämna från om produkters sam-

uppgifter myndigheter, speciellt

borde ändras. Miljödatanämnden konstaterar för egen mansättning, del att detta stor och fråga vilken är en utomordentligt komplicerad motsvarande inom andra områden än på sätt kan gälla även uppgifter det vilka behövs för bedömning av risker och åtgärder

toxikologiska,

mot risker. Det torde falla utom ramen för miljödatanämndens att söka denna utöver de

uppdrag penetrera fråga ytterligare,

allmänna som här lämnats av att arbeta

beskrivningar möjligheterna

med en informationsservice. Resultaten från utredning-

toxikologisk

en om information rörande arbetsmiljörisker bör för övrigt bidra till ökad klarhet om vad som faktiskt gäller f n. De allmänna synpunkter mil har att företräda ger dock anledning för nämnden

jödatanämnden

att understryka vikten av ett så fritt informationsutbyte som möjligt inom hela och inte minst då det gäller information

miljövårdsområdet

till av kemiska risker. Eftersom en stor del av informa-

belysning

tionen detta område framkommer i andra länder bör man även i

på

ett internationellt samarbete eftersträva en öppen attityd till den informationen och ökade också att få en

toxikologiska möjligheter

mera allmän till eller informa-

tillgång företags- produktanknuten

tion.

7.6¶Samverkan/samordning

7.6.1¶Inledning

Redan i tanken med den nu föreslagna enheten för toxikolo-

själva

informationsservice olika former för samverkan med

gisk ligger

andra och utanförstående personer. Detta är således

organisationer

en för verksamheten som sådan, även om vissa

grundförutsättning

former för samverkan kan utgöras av rent affärsmässiga kontakter där man erhåller och betalar för en eller ett material, tex en

tjänst

viss databas, till ett standardpris.

Hela skalan från informella former för samverkan till mera enkla, samarbete eller formella överenskommelser kommer att

organiserat

bli aktuell.

I vissa fall erfordras samråd med för vetenskaplig och

delegationen

teknisk DFI, enligt gällande bestämmelser

informationsförsörjning,

(SFS 1979:477).

I avsnitt 7.6.2 behandlas översiktligt om samarbete m m

frågan

utanför landet. Det kan röra sig om dels myndigheter och organisa-

samverkan/samordning

tioner i andra länder, dels internationella organ. Det nordiska samarbetet berörs särskilt. I avsnitt 7.6.3 talas mera allmänt om samarbete mm inom landet och i avsnitt 7.6.4 tas

frågan upp

huruvida en mera långtgående bör ske med

samordning någon

befintlig verksamhet inom landet i form av en sammanslagning eller anknytning av något slag.

7.6.2 Samarbete m m utanför landet Enheten för toxikologisk informationsservice, vars huvuduppgift blir att hänvisa till informationskällor och utföra eller låta utföra

informationsanalys t ex riskutvärderingar, blir i sin verksamhet

mycket beroende av uppgifter iinformationskällor som kommer fram i utlandet och inom vissa internationella organ. För att verksamheten skall kunna fungera bra erfordras - att enheten kontinuerligt söker följa uppkomsten av ny informa-

tion och nya informationskällor eller förändringar i informations-

källor utomlands och inom internationella organ - att enheten söker förbättra åtkomsten till sådan information

genom förmedling av frågor eller kontakter och genom att i lämplig

utsträckning införskaffa och tillhandahålla uppgifter, dokument, sökmöjligheter i databaser m m.

Detta bygger i sin tur på möjligheten att genom - kontakter med utländska nationella och internationella

personliga

organ - i internationella

deltagande konferenser - studiebesök — av litteratur om information och informationskällor

bevakning utanför

landet - av aktiviteter utanför landet som kan förväntas

bevakning leda till ny

information, tex kriteriadokument följa informationsflödet om möjligt redan från planering och utveckling till resultat.

För att kunna arbeta optimalt med detta liksom för att i ökad utsträckning göra information utomlands lättare tillgänglig inom

landet m m blir motprestationer ofta naturliga eller nödvändiga. Det

kan röra sig om att beskriva den egna verksamheten, ta emot besökande från utlandet, medverka i eller anordna konferenser el dyl om toxikologisk information, informera om svenska informationskällor i t ex utländska tidskrifter osv.

Speciellt för att göra viss information utom landet lätt åtkomlig för svenska användare kan det bli aktuellt att avtal sluts, direkt av

Toxikologisk info-service:

enheten eller av någon annan part inom Sverige efter medverkan av enheten. Avtalen kan vara rent ekonomiska, dvs man betalar i

för att få vissa tjänster eller resurser. Andra former för avtal pengar är att man inom vårt land binder sig för en motprestation i direkt samarbete med den andra avtalsslutande parten eller som separat aktivitet. Sådana former för avtal/samarbete är inte ovanliga just när det gäller informationsområdet. Det kan t ex röra sig om att ta fram, strukturera och leverera svensk information för inregistrering i en databas i ett överenskommet format eller att ställa en befintlig svensk informationskälla till förfogande.

Exempel härpå är Medicinska informationscentralens avtal med National Library of Medicine i USA om indexering av skandinavisk medicinsk litteratur för informationssystemet Medlars. Andra exempel som närmare kommenterats av miljödatanämnden i föreliggande rapport är projekten MI-IO om en försöksdatabas med faktauppgifter (avsnitt 7.5.1) och MI-20 med en bibliografisk databas över svensk miljöforskning (kapitel 8).

Eftersom informationsområdet både vad gäller omfattning och teknik för registrering, lagring, återvinning och distribution är under löpande och snabb utveckling kan man räkna med att visst samarbete med verksamheter utom landet bör utgöras av deltagande i varandras

utvecklingsprojekt eller i gemensamma utvecklingsprojekt. Sådant

samarbete kan vara informellt men vid behov formaliseras.

ganska

Det kan röra antingen någon viss typ av toxikologisk information inom ramen för enhetens svenska åtaganden och kompetens eller

informationshanteringsrutiner i allmänhet.

Även för att kunna utnyttja utländska experter eller konsulter i eget arbete med mera kvalificerade sammanställningar och riskutvärderingar eller för att kunna hänvisa svenska intressenter direkt till expertis utanför landet behöver ett kontaktnät byggas ut och vidmakthållas. Att få vetskap om sådan utländsk expertis och bedöma inom olika institutioner, särskilt om det

specialkompetensen rör sig om vetenskapsmän eller vetenskapliga enheter som inte regelmässigt åtar sig uppdrag för annans räkning på en affärsmässig

bas, förutsätter säkert i sin tur att enheten först bygger upp ett bra kontaktnät med svenska forskare som kan hjälpa till att lokalisera resurser i utlandet.

Exempel på organ eller myndigheter i utlandet som speciellt arbetar med toxikologiska informationsfrågor och som enheten därför bör eftersträva kontakter med är - National Library of Medicine, NLM, i USA med en särskild enhet

(Toxicology Information Programme, TIP) som också samarbetar med

vissa enheter inom Oak Ridge National Laboratory särskilt beträffande en

faktadatabas planerad för ca 5 000 ämnen (Toxicology Data Bank) och

informationssystemen ETIC och EMIC om ämnens teratogena respektive mutagena egenskaper

- i USA Environmental Protection

miljövårdsmyndigheten Agency. EPA, som projekterat och börjat utveckla ett utomordentligt omfattande

informationssystem (Chemical Substances Information Network, CSIN)

som skall innefatta delvis redan befintliga databaser med kemisk och

toxikologisk information. lagstiftning om kemikalier m m - National Toxicology Programme i USA, som är en nystartad verksamhet

med uppgift att centralisera och förstärka de aktiviteter Department of

Health, Education, and Welfare (DHEW) har på området toxikologisk forskning och testning i avsikt att få fram nödvändig toxikologisk information bl a till de reglerande myndigheterna

- National Institute of Occupational Safety and Health, NIOSH, i USA för

arbetarskyddsfrågor som bl a producerar databasen Registry of Toxic

Effects of Chemical Substances, RTECS - Centre National de Vlnformation och Institut

Chimique, CNIC, national

del la Santé et de la Recherche médicale. INSERM, i Frankrike - Deutsches Institut für Medizinsche Dokumentation und Information,

DIMDI, i Tyska förbundsrepubliken med omfattande medicinska infor-

mationssystem vari åtskillig toxikologisk information ingår samt de båda

federala myndigheterna Umweltbundesamt och Bundesgesundheitsamt där man bygger upp vissa delsystem med kemisk

och toxikologisk information, tills vidare främst för internt bruk

- i Schweiz.

Eidgenössisches Gesundheitsamt, giftsektionen,

Uppräkningen är ingalunda fullständig. Som en viktig komplettering bör emellertid även nämnas det stora projektet inom gemensamma marknaden (EG) med en faktadatabas över kemiska ämnen, ECDIN, vilken blir tillgänglig för medlemsländerna över det europeiska datanätet EURONET. Fullt utbyggd beräknas basen innehålla omfattande uppgifter om ca 30 000 kemiska ämnen. Om dessa planer kan fullföljas torde databasen bli ett viktigt hjälpmedel för en allmän toxikologisk informationsservice. Frågan om tillgängligheten för svenska användare till dessa uppgifter bör särskilt beaktas av den föreslagna svenska informationsenheten.

Som framgått av det förutsätts att enhetens i

tidigare tjänster princip

avser svenska användare. Undantag kan vara sådana avtal som nyss âsyftats för att t ex få tillgång i Sverige till en viss informationskälla eller tjänst. Ett annat undantag skulle senare kunna aktualiseras, nämligen som ett led i ett nordiskt samarbete. Det har

tidigare

framkommit att där finns ett potentiellt intresse inom andra nordiska länder för någon form av samverkan i en

miljöinformationsservice

speciellt på det toxikologiska området. En sådan samverkan kunde bestå i att en central växer ut för att intressenter även i de

betjäna

andra länderna eller att flera centraler tillkommer men samarbetar i olika avseenden. Miljödatanämnden utgår från att ett mera

organi-

serat nordiskt samarbete bl a borde underlätta att totalt fler nordiska aktiva forskare, utanför kan i framför allt

Sverige, engageras riskutvärderingsarbete då det gäller kemiska ämnen.

Företrädare för den norska produktkontrollen, Statens Forurensningstilsyn,

Toxikologisk info-service: samverkan/samordning 187

har haft tillfälle att delta i miljödatanämndens arbete genom den tidigare nämnda referensgruppen. Information om det pågående arbetet har också lämnats informellt till olika organ i de andra nordiska länderna via kontakter med ett par arbetsgrupper under Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för miljövårdsfrågor. Det sammanfattande intrycket är att behovet av toxikologisk informationsservice f n delvis är oklart och att det kan te sig litet olika i de nordiska länderna beroende på att lagstiftning med skärpta krav på företagen m m införs i olika takt.

Den av här föreslagna enheten för toxikologisk

miljödatanämnden

informationsservice bör enligt nämndens uppfattning kunna bidra till att nordiska samarbetsplaner lättare kan konkretiseras i framtiden. Erfarenheterna från arbetet i enheten, vad man kan uträtta, var

finns m m, bör således kunna användas också av de andra

problemen

nordiska länderna i deras bedömningar.

Enheten bör inom sitt område även medverka i sådant internationellt samarbete där vårt land har gjort åtaganden. Här kan det också vara

om andra av samarbetets värde än de mera

fråga bedömningar

affärsmässiga som eljest till stor del kommer att styra enhetens strävan efter samverkan med andra, i syfte att förbättra de egna

att ge information och annan service. Det torde då

möjligheterna röra om policyfrågor som ytterst handläggs på regeringsnivå. En sig

sådan verksamhet är emellertid som framgått aktuell för förslag redan nu, den internationella informations-

nämligen toxikologiska

service som och bedrivs under beteckningen IRPTC

byggs upp

of Potentially Toxic Chemicals) av FNs

(International Register

miljöprogram, UNEP. Det har sålunda här föreslagits att den nya enheten övertar miljödatanämndens uppgift att vara nationellt

kontaktorgan till IRPTC (jfr avsnitt 7.5.1).

7.6.3¶Samarbete m m inom landet

Samarbete och andra former för samverkan inom landet kan ses ur

tre olika synvinklar.

Den ena intressenterna, vilka utzfrån sina behov kan vilja

gäller påverka uppläggningen av arbetet inom enheten för toxikologisk

informationsservice, resursfördelningen mm och i egenskap av avnämare av servicen sedan också återföra sina erfarenheter till enheten. Denna aspekt på samverkan behandlas under avsnittet om

organisationen m m, 7.7, i det följande.

Den andra formen för samverkan bör ta sikte på dem som genererar information eller får information utan att ha egna organiserade former för spridning av denna. Kartläggningen har sålunda bestyrkt

188 Toxikologisk info-service: SOL 1980:24 samverkan/samordning

uppfattningen att dubbelarbete i viss förekommer t ex

utsträckning

inom de centrala myndigheterna. Man har helt enkelt inte reda

på

varandras tillgängliga information tex kriteriadokument av olika slag, uppgifter i akter och beslut m m eller känner till när mera omfattande sammanställnings- eller Det

riskutvärderingar påbörjas.

bör även ligga i den nya informationsenhetens att skaffa eget intresse sig själv så god överblick som möjligt i nämnda hänseenden genom nära kontakter med de mest aktuella

myndigheterna/0rganisationer-

na och i lämplig i samarbete med berörda få till

utsträckning parter

stånd en registrering av material/aktiviteter. Iden mån det inte rör

sig

om sekretessbelagd information blir det även för

härigenom möjligt

andra att ta del av innehållet En del i en sådan ny informationskälla. dubbelarbete bör härigenom kunna förhindras.

Exempel på sådana samarbetsaktiviteter har getts i avsnitt 7.5.1 med indexeringsprojektet för toxikologisk litteratur. Ett annat samarbetsprojekt som f n pågår i miljödatanämndens regi gäller registrering av material om kemiska ämnen i myndigheters akter. Detta förutsätts dock tills vidare i första hand bli en sak för de berörda myndigheterna att själva vidmakthålla.

Den tredje infallsvinkeln samverkan att vara

på gäller funktionen

informationsgivare och ge informationsservice. Här har för det första

alla de synpunkter som redan framförts samarbetsbehovet med

på

organ i utlandet, avsnitt 7.6.2, motsvarande inom landet.

tillämpning

Samtidigt har frågan om samverkan med andra här

organisationer

också fler dimensioner. Det gäller att en samhällsekonomiskt

uppnå

optimal samverkan inom landet med olika med

informationsgivare

hänsyn till användarnas behov och att repliera i

på befintlig expertis

olika organisationer för att underlätta det arbetet inom

löpande

enheten för toxikologisk informationsservice.

Det finns anledning att erinra om den bild av resurser för

igen

informationsservice som redovisats från avsnitt

kartläggningen,

7.2.5. Ett mycket stort antal före-

personer/enheter/organisationer

kommer där men med i samtliga fall avgränsade I

åtaganden. många

fall är bidraget eller resurserna härför också

tillservicen mycket

begränsade (t ex 1 forskare medverkari 1 som innefattar en

uppdrag

riskutvärdering). Samverkan måste dock ta hänsyn till den faktiska situationen och organiseras härefter. Det blir en för den

viktig uppgift

nya enheten att från sina utgångspunkter bevaka samver-

löpande

1 Det bör observeras att beskrivningen inte gäller den toxikologiska forskningen som sådan utan sådana utrednings- eller undersökningsuppdrag som har innefattat någon form av sammanställning/riskvärdering av bestämda ämnen. Internuppdragen t ex i en ärendehandläggning inom en myndighet ingår inte heller.

info-service: samverkan/samordning 189

Toxikologisk

och försöka få ett bra samarbete till stånd. Några

kansmöjligheterna

och förslag skall dock lämnas här.

synpunkter

En grov då det gäller samarbetet kan vara följande

indelning

- biblioteks- och dokumentationscentraler -

giftinformationscentralen

- arbetande inom

vetenskapligt experter/forskare myndigheter, högskoleinstitutioner m m med särskild kompetens

- andra experter inom myndigheter/organisationer som arbetar med om sammanställningar vilka i regel inte innefattar kvalifice-

frågor

rade A

riskbedömningar.

Därvid tar de två första grupperna sikte på organisation (med ”service” som sin uppgift) medan de två andra främst tar sikte på person.

Samarbete med bibliotek är viktigt med hänsyn till den dokumentservice som i en samlad toxikologisk informationsservice. Det har

ingår

redan framgått att ett enda bibliotek inte fn reellt skulle kunna som ansvarsbibliotek eftersom information i

fungera toxikologisk

detta fallet avser ett stort och heterogent område. Det kan också erinras om att det åligger den nyligen inrättade delegationen för

och teknisk informationsförsörjning att se på den vetenskaplig

formella om sektorsansvar och funktionsansvar inom olika

frågan

områden.

Sökrutiner för äldre litteratur som inte ingår i de bibliografiska databaserna har ansetts vara otympliga. Den nya informationsenheten bör tillsammans med bibliotek undersöka de ekono-

respektive

för -

miska och praktiska förutsättningarna förbättringar härvidlag.

Vissa vid bibliotek- och informationscentraler bör

databastjänster

kunna av enheten direkt via egen terminalanknytning eller

utnyttjas

indirekt via terminalanknytning vid närliggande bibliotek eller informationscentral. I fall kan det visa sig ändamålsenligt att

något

enheten själv skaffar förfoganderätten över en databas.

om informationskällor på det toxikologiska området och

Utbildning

om sökning i vissa databaser bör bedrivas i nära samarbete med de informationscentraler som har sökservice och som själva utvecklat kurser eller kursmoment. Detta särskilt Medicinska informa-

gäller

tionscentralen vid Karolinska institutet, MIC, men även Tekniska bibliotek, KTHB/IDC.

högskolans

Erfarenheterna av hittillsvarande utbildning i miljödatanämndens regi och under medverkan av bl a MIC framgår av underlagsmaterialet från projektet MI-23. Respektive centraler har även god överblick över databasutveckling-

190 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

en utomlands, ifråga om toxikologi gäller det speciellt MIC (humantoxikologi). Andra erfarenheter från ett samarbete mellan miljödatanämnden och MIC har omnämnts i avsnitt 7.5.1 (projektet MI-10). Det gällde här försöksverksamhet med att utveckla en speciell faktadatabas med rutiner anknutna till Centralens urval och systematisering av litteratur inom teratologin.

Ett samarbete med giftinformationscentralen, ter

GIC, sig angeläget. Hos centralen har samlats mycken information i form av referenslitteratur jämte extraherad och utvärderad information om ämnen och produkter med hänsyn till risker och om akuta

åtgärder ifråga

förgiftningar hos människor. Viss information om sam-

produkters

mansättning har insamlats från tillverkare och för detta

importörer

speciella ändamål och kan ej användas i andra men all

sammanhang

icke produktanknuten information om de kemiska ämnena är under

alla omständigheter tillgänglig.

Som ett led i utvecklingen av miljövårdens informationssystem har miljödatanämnden bl a för också under flera år stött GIC med utvecklingspengar att ta fram moderna datoranknutna hanteringsrutiner för Centralens omfattande dokumentation och i samband därmed konvertering av befintliga uppgifter till ett format som passar för det tänkta nya systemet. Frågan om upphandling av en minidator för GICs räkning är f n under behandling hos Karolinska sjukhuset och statskontoret. Andra aktiviteter under MIprojektrubrik har varit visst stöd beträffande insamling av epikrisinformation och utveckling av nytt informationsunderlag beträffande ett antal industrikemikalier. Detta finns också berört i andra delar av denna rapport och i underlagsmaterialet för projektet MI-O9.

Såväl befintlig information som personell m m inom GIC

kompetens

borde sålunda om kunna

möjligt utnyttjas också när det gäller frågor

om akuta förgiftningsrisker i andra än där GIC redan

sammanhang

idag svarar på frågor. Det gäller akuteffekter som ett

speciellt

delriskmoment i rörande ett ämnes

sammanställningar/utvärderingar

alla egenskaper och risker. Antalet tex från frågor i framtiden, mindre företag och eventuellt även från allmänheten, i icke-akuta situationer beräknas vidare öka. förutsätter ett samarbete

Självfallet

mellan GIC och den nya enheten att GIC-verksamheten tillförs ytterligare resurser, eftersom någon outnyttjad ifrån

kapacitet långt

finns.

De två övriga grupperna av samarbetspartners, vilka avser personer snarare än organisationer, är en rad olika arbetsenheter

utspridda på

och institutioner. Den nya serviceenhetens samarbetsbehov riktar alltså in sig på dessa personers

kompetens, expertis. Organisatio-

nen, där en sådan person verkar, berörs således indirekt. Ett

förslag

hur kompetensen inom några institutioner skulle

vetenskapliga

kunna engageras i att medverka i konkreta med riskutvär-

uppdrag

deringar har redan lämnats i avsnitt 7.3.2. Förslaget bygger på att

respektive forskargrupp får en resursförstärkning mot en viss

motprestation. Då sådana avtal sluts bör enheten för toxikologisk informationsservice eftersträva att de också täcker viss medverkan i det löpande arbetet i form av snabbkonsultationer, främst per telefon, och inte bara större utvärderingsuppdrag. Sådan hjälp lämnar för övrigt åtskilliga forskare redan idag till myndigheter och andra utan större formaliteter men det kan förstås bli betungande om hjälpsamheten missbrukas. Med en väsentligt utökad informations-

service enligt miljödatanämndens förslag bör enheten därför också

genom avtal kunna förvissa sig om konsultationsmöjligheter i vissa fall. Erfarenheten får visa vilken och behovet

omfattning inriktning

av snabbkonsultationer får. Även med viss till

tillgång speciellt

kompetenta personer inom organisationen kommer denna form för kontaktbehov att finnas men tyngdpunkten kan visa sig vara olika under skilda perioder. I nästa huvudavsnitt, 7.7, berörs för

övrigt

även frågan om former för att så långt möjligt garantera en god kvalitet på enhetens löpande verksamheten även från vetenskaplig synpunkt.

Ett samarbete med experter på olika nivåer kan även innefatta diskussioner, seminarier, arbetsgrupper o dyl där man gemensamt tar

upp frågor om metodologi, relevansen för riskbedömningar av olika

tester eller typer av undersökningsresultat m m.

Som ett enkelt exempel kan nämnas att miljödatanämnden tillsammans med GIC redan 1978 sonderat intresset hos några experter från myndigheter m fl för ett informellt samarbete om bedömningar av akuttoxicitet. Tanken var bl a att om man kommer fram till någorlunda likartade uppfattningar om olika källors tillförlitlighet, om kraven på vissa data etc, så skulle man också lättare kunna utnyttja varandras arbetsresultat eftersom man då vet hur bedömningarna har gått till. Erfarenheten från dessa diskussioner pekar på att den nya enheten bör arbeta vidare med sådana intentioner.

Indelningen i två grupper av samarbetspartners då det gäller olika former av toxikologisk expertis innebär inte att det alltid går en skarp gräns mellan dessa. Men den ena gruppen avser i princip sådana som är aktiva forskare och som därför kan tänkas ha lättare att följa nya

forskningsrön inom sina områden och uppehålla en aktuell kunskap.

Den andra gruppen blir då övriga experter, alltifrån sådana med hög

vetenskaplig kompetens men med tex administrativa uppgifter på

heltid till sådana personer som med lägre formell men

kompetens ej

sällan med erfarenhet arbetar med

god litteratursammanställningar

m m. Till denna grupp hör således främst ett ganska stort antal

tjänstemän med tillsynsuppgifter hos myndigheterna, intresserade

samverkan/samordning

företagsläkare och några experter anställda i den rörelsen

fackliga respektive hos näringslivets branschorganisationer.

Sett från serviceenhetens utgångspunkt är det framför allt inom den första gruppen som kontakt- och samarbetsbehovet då man

ligger

talar om möjligheten att ge god informationsservice. Kontaktbehovet med personer inom den andra, mera tar

heterogena gruppen

främst - men givetvis inte enbart- sikte dem i deras av

på egenskap producenter av information såsom utredningsrapporter, yttranden

med riskbedömningar i konkreta fall osv. Denna infallsvinkel

på

samarbetet har redan behandlats tidigare i detta avsnitt.

7.6.4¶Ev av den enheten till

anknytning föreslagna någon befintlig verksamhet

Med utgångspunkt från det samarbetsbehov med olika

organisatio-

ner/personer som beskrivits i avsnitt 7.6.3 bör frågan ställas om inte en direkt anknytning i någon form till en redan befintlig verksamhet innebär sådana fördelar för informationsservicen, vilka går längre än vad andra

samarbetsmöjligheter medger.

Innan några preciserade alternativ för tas upp bör

anknytning

emellertid frågan om verksamhetsform för enheten helt kort beröras.

Det är sålunda viktigt att se i vilken

utsträckning utredningsmateria-

let ger underlag för preciserade krav på viss verksamhetsform. I den mån sådana krav formuleras kan de även innebära en

begränsning

vad gäller alternativ för anknytning av den nya enheten, eftersom man inte kan tänka sig skilda verksamhetsformer för delar inom en

och samma organisation.

Verksamhetsform

Med hänsyn till de synpunkter och förslag som redan av

framgått

avsnitt 7.3 och 7.4 torde diskussionen om verksamhetsformer kunna begränsas till dels (statlig) stiftelse, dels Aktiebo-

statlig myndighet.

lag förefaller sålunda knappast aktuellt. Stiftelsen är en

självständig

juridisk person och om stiftelseformen skulle väljas för enheten kan denna inte, i varje fall inte organisatoriskt, knytas till annan verksamhet, såvida den inte i så fall uppgår i en redan

befintlig

stiftelse.

Det måste emellertid här också erinras om att begreppet ”myndighet” har en vid innebörd och inte bara omfattar organ som har till

uppgift att utfärda bestämmelser eller kontrollera att lagen efterlevs

(ämbetsverk m m). Det finns sålunda även rena uppdragsmyndighe-

ter. Universitet och högskolor liksom exempelvis Karolinska sjukhuset är formellt sett myndigheter. Ett annat exempel är statens institut för personaladministration och SIPU, som är en

utbildning, servicemyndighet.

Det finns en del som talar för att en stiftelse kan vara den lämpligaste verksamhetsformen, något som miljödatanämnden också uttalade i

sin framställning till regeringen 1977 (jfr avsnitt 7.1.2). Stiftelsefor-

men markerar bättre än myndighetsformen att det rör om en

sig

konsultverksamhet, låt vara med klara inslag av samhällsservice, till

företag, organisationer, myndigheter m fl. Även om statsbidrag

måste utgå till verksamheten bör den, i varje fall efter kapacitets-

uppbyggnadsperioden, bedrivas så affärsmässigt som möjligt inom

ramen för de närmare riktlinjer om avgifter m m som då bör vara fastlagda. Dock utesluter ju inte att man,

myndighetsformen

likaledes inom ramen för de regler som kan gälla för verksamheten, även där i förekommande fall tillämpar ekonomiskt grundade principer i sina beslut och arbetsmetoder. Vidare får den relativa andelen av statliga bidrag åtminstone under de första åren förutsättas bli så hög att stiftelseformen kan vara mindre lämplig av det skälet. Det är också väsentligt att det ekonomiska läget för verksamheten inte ter sig osäkert. Så kan bli fallet i en stiftelse innan verksamheten stabiliserats och säkrare kalkyler kan göras. Dessa förhållanden pekar också på att myndighetsformen, åtminstone initialt, bör

väljas.

En allmän synpunkt är vidare att insyns- och i

kontrollmöjligheterna

en myndighet i princip är generellt givna genom vissa allmänna regler, medan de för en stiftelse måste skräddarsys i det enskilda fallet- med något osäker status t ex beträffande

rättslig offentlighet

och sekretess. Det är svårt att redan nu kunna precisera vilka

på

punkter behoven av insyn och kontroll från samhällets sida blir speciellt uttalade beträffande den nya enheten. Erfarenheterna från en löpande verksamhet under ett antal år bör kunna en bättre

medge

bedömning av denna fråga.Under denna tid bör generella regler gälla

(myndighetsformen).

Det hela talar således enligt miljödatanämndens bedömning för att

man bör välja myndighetsformen när verksamheten startar men att frågan om verksamhetsform inte bör anses för all framtid.

avgjord

Den bör kunna ingå i den allmänna översynen av enheten och dess verksamhet som miljödatanämnden förordat och som bör ske cirka 5-6 år efter driftstart.

194 info-service: samverkan/samordning SOU l98(l:24

Toxikologisk

Frågan om anknytning till giftinformationscentralen Det har redan framgått av kartläggningen att någon direkt motsva-

till den nya enheten för toxikologisk informationsservice helt

righet

saknas i det svenska samhället. Av tänkbara partners i ett samgående har alla utom en uppgifter som också ligger långt utanför den nya enheten. Den enda organisation som har en verksamhet vilken helt faller under rubriken informationsservice” är giftinfor-

”toxikologisk

mationscentralen, GIC.

Den nya informationsenhetens samarbetsbehov med GIC har allmänt beskrivits i föregående avsnitt. Detta behov skulle lättare kunna tillfredsställas om de båda enheterna gick samman. Det kan visserligen sägas att GIC bara behandlar ett sakområde. akut toxicitet för människor, av dem som skulle ingå hos den nya enheten. Vidare är GICs huvuduppgift idag att ge råd m m vid befarade eller inträffade förgiftningsfall, en uppgift som förutsatts ligga kvar inom den organisation som är GIC. Verksamhetens karaktär av toxikologisk informationsservice och viss del av GICs basmaterial och kompetens m m sammanfaller emellertid med den nya enhetens behov. Vissa fördelar borde sålunda under alla omständigheter ligga i en sammanslagning av dessa båda enheter. Det bör med hänsyn till GIC-uppgifterna, dvs verksamhetens nuvarande inriktning, dock betonas att en bör diskuteras endast under den

sammanslagning generella förutsättningen att GIC-uppgifterna som sådana kan

kvarstå oförändrade och sammanhållna som en särskild del av den

nya organisationens uppgifter och att möjligheten att fullgöra

GIC-uppgifterna inte på något sätt skall försämras jämfört med nuläget.

En fördel för GIC-arbetet kan vara att den nya organisationen har informationsservice som sin enda uppgift medan det sjukhus, som ju f n administrerar GIC, har dels betydligt bredare uppgifter, dels i princip bara är inriktat mot den egna sjukvårdsverksamheten och inte mot samhället i stort. Det bedöms att en viss, ehuru mycket liten del, av GICs verksamhet direkt kommer just Karolinska sjukhuset tillgodo. En nackdel kan vara att inriktningen av GIC-verksamheten mot medicin och sjukvård, som är viktig, inte skulle bli lika tydlig i en ny organisation. Ostridigt är under alla omständigheter att GIC-uppgifterna relativt sett skulle spela en betydligt större roll i en organisation för toxikologisk informationsservice än i en mycket stor organisation typ sjukhus och att avståndet till beslutsfattare beträffande resurserna m m blir betydligt kortare i det första fallet (jfr 7.3 med de allmänna kraven för den föreslagna toxikologiska informationsservicen). En fördel för GIC-personalen - och därmed en fördel även för deras verksamhet - kan vara att kontaktytorna växer och att närheten till olika slag av underlagsmaterial för GIC-servicen ökar i en större informationsorgani-

Toxikologisk info-service: samverkan/samordning l95

sation. Det förutsätts att kontakterna med sjukhuset kan bibehållas

på lämpligt sätt.

En fördel för samhället totalt sett är att GIC-gruppens med de

kunskaper, personella förstärkningar som förutskickats, kan utnyttjas i den allmänna informationsservicen beträffande akut giftighet för människan och att resurser och insatser för denna typ av information inklusive samarbete med utanförstående organ lättare kan samordnas.

Som redan framgått räknar miljödatanämnden också med att akuta miljöhot tex transportolyckor kommer att kräva någon form av jourorganisation för informationsservice, direkt eller efter kontakt med speciell expertis, som komplement till nuvarande larmservice. Om det blir aktuellt att man vill utnyttja GICs jourtelefonservice härför, är de praktiska organisatoriska/ anslagsmässiga förutsättningarna härför betydligt bättre om GIC-verksamheten redan ingår i den allmänna toxikologiska informationsservicen.

De ovan nämnda generella förutsättningarna för samgåendet skall här specificeras ytterligare enligt följande. -

GIC-uppgiften med eller utan viss utvidgning beträffande uppgifter om

akut förgiftningsrisk får förutsättas även personellt alltfort vara en särskild

(under)enhet med en läkare som enhetschef.

-

GIC-uppgiften/enheten skall fysiskt vara samlokaliserad med ett sjukhus

och avtal skall kunna träffas med sjukhuset i fråga om personellt samarbete, tex deltidstjänster eller andra former för personalutbyte,

GIC-personalens medverkan i behandling av vissa intensivvårdsfall etc.

- Status på GIC-verksamheten får inte ändras negativt så att möjligheterna

att rekrytera kliniskt verksammma läkare försvåras.

- Den nuvarande personalens tjänsteårs- och andra eventuella förmåner

skall inte försvinnai en ny organisation (inget problem om den formellt blir

en statlig myndighet).

GIC har sedan mitten av 1960-talet ingått i Karolinska

sjukhuset, KS,

och var dessförinnan direkt underställd dåvarande

medicinalstyrel-

sen. I betänkandet för överförande av huvudmannaska-

”Betingelser

pet för Karolinska sjukhuset till Stockholms läns

landstingskommun”

(Ds S 1979:6) av KS-utredningen sades bl a att GIC har

byggts upp till en för sjukvård, forskning och undervisning viktig enhet med numera riksomspännande rådgivnings- och informationsverksamhet. Mot den bakgrunden anser utredningen det mindre lämpligt

att göra landstinget till huvudman för verksamheten vid en eventuell kommunalisering av KS samtidigt som man framhöll att GIC

lokalmässigt

bör ligga kvar vid sjukhuset. Utredningen sade vidare att organisetionen är för liten för att fungera som självständig men en

myndighet

lösning av organisationsfrågan som bör övervägas kunde vara att administrativt inordna GIC i Karolinska institutet, som har forsk-

nings- och undervisningsintressen på GICs verksamhetsområde.

196 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

Redan tidigare hade direktionen för KS att GICs arbetsom-

påpekat

råde alltmer kommit att omfatta som inte åvilar ett

uppgifter primärt enskilt sjukhus.

Detta hade sålunda framhållits från KS i ett yttrande 1977-03-31 över en rapport från Statskontoret daterad 1976-12-10 rörande om ett projekt samordning av informationsbehandling vid akuta förgiftningsfall. Denna rapport var föranledd av ett uppdrag från miljödatanämnden. Statskontoret hade i sin rapport menat att det var rimligt att Sverige samlar sina resurser för rådgivning vid akuta förgiftningar till en enda jourorganisation, som skall täcka informationsbehovet för såväl hem- som arbetsmiljö. Även räddningstjänst och sjukvård skall kunna hämta information hos denna organisation. GIC borde enligt förslaget betros med hithörande uppgifter. Statskontoret hade också understrukit att GICs verksamhet, särskilt vid en utvidgning av dess uppgifter, har karaktär av en samhällelig Därför jourorganisation. borde frågor, som sammanhänger med verksamhetens ambitionsnivå avgöras utan hänsyn till annan verksamhet inom eller prioritering mellan enheter vid sjukhuset. Statskontorets slutsats beträffande det senare var att GIC borde redovisas under en särskild anslagspost inom KSs myndighetsanslag, något som miljödatanämnden för sin del senare tillstyrkte.

Miljödatanämnden menar att man nu bör direkt ta steget att

lägga

samman GIC och den tilltänkta informationsserviceen-

nya statliga

heten. Det bör kunna göras, oberoende av hur blir i

utvecklingen

framtiden beträffande huvudmannaskapet för Karolinska

sjukhuset.

Ett sådant förslag borde ligga väl i med och linje de synpunkter förslag beträffande GICs verksamhet som framkommit i

tidigare utredningsarbete av olika slag.

Efter ett beslut om kan

sammanslagning några praktiska frågor

emellertid behöva lösas (jfr avsnitt 7.7 och

7.8). Miljödatanämnden

vill emellertid redan här en av viss Nämnden

peka på fråga betydelse.

har sålunda i sitt och i sina i det

förslag resursberäkningar följande

förutsatt att den GIC-verksamhet, som i så fall skulle i den större

ingå informationsorganisationen, har fullgoda resurser för sin

egen verksamhet då sammanslagningen sker. Detta bl a att GIC

betyder

förutsatts ha tillräckliga resurser för den verksamhet som

personella

bedrivs och att miljödatanämndens sålunda bara

resursberäkningar

avser de tillägg som blir för den breddade

nödvändiga väsentligt

informationsservicen. Det är miljödatanämndens att

uppfattning

GIC fn är underbemannad och att för GIC-verksam-

resursfrågan

heten således måste diskuteras särskilt.

Miljödatanämndens förslag innebär således att GIC administrativt bryts ut ur Karolinska sjukhusets och sammanslås med

organisation

den nya enheten för toxikologisk informationsservice men i

övrigt

förblir samlokaliserad med KS. Av skäl benämns denna

praktiska

större enhet i fortsättningen TG-enheten, vilket dock inte är

liktydigt

samverkan/samordning 197

Toxikologisk info-service:

med ett utan bara en arbetsbenämning tills vidare i

namnförslag

denna rapport. Beteckningen Giftinformationscentralen” för de nuvarande GIC-uppgifterna är för övrigt väl inarbetad och torde under alla omständigheter kunna behållas för dessa uppgifter även inom en större organisation. Namnfrågan för den samlade enheten tas upp mot slutet av detta avsnitt.

Ytterligare ett anknytningssteg? Med utgångspunkt från samarbetsbehoven enligt avsnitt 7.6.3 kan det vara befogat att fråga sig om fördelar står att vinna genom ytterligare ett anknytningssteg vad gäller befintlig verksamhet. Bilden av samarbetsbehoven som i sin tur bygger på uppgifterna i

kartläggningen, pekar på många kontaktytor men ger dåligt underlag för några prioriteringar härvidlag.

Det är troligt att speciella mer eller mindre klara fördelar kunde uppnås inom de avgränsade områden där samarbetsbehovet har uppstått, vid anknytning till endera av ganska många teoretiskt tänkbara alternativ. Detta gäller dock bara så länge inte ännu större nackdelar uppkommer tex genom långa beslutsvägar, försämrade möjligheter för intressenter och andra att påverka arbete och resursfördelning m m. Också verksamhetens karaktär och -framför allt - hur den uppfattas utåt kan färgas av den ena eller andra

anknytningen.

De funktionella och andra krav som formulerats för verksamheten

(jfr avsnitt 7.3.2) och som också är tillämpliga på den sammanslagna

TG-enheten blir olika väl tillgodosedda vid olika anknytningsalternativ. Nackdelar härvidlag skulle ibland kunna tänkas uppvägas av fördelar.

Miljödatanämnden har inte ansett det rimligt att här söka utreda alla de varianter som åtminstone teoretiskt skulle kunna diskuteras. Nämnden har i stället stannat för att lägga vissa principiella synpunkter på frågan och att därefter koncentrera denna till ett par alternativ.

Från analysen av samarbetsbehoven kan alternativ för ytterligare anknytningssteg formuleras dels för någon verksamhet med en biblioteks» och dokumentationsservice, dels någon

verksamhet som har vetenskaplig expertis av betydelse för den

nya enheten.

198 Toxikologisk info-service:

samverkan/samordning

När det gäller bibliotekssidan bör en till en

uppenbarligen anknytning

mera utvecklad informationscentral vara det enda som kan komma i fråga. Såvitt nu kan bedömas bör därvid alternativet med en anknytning till Medicinska informationscentralen, MIC, som numera tillsammans med Karolinska institutets bibliotek bildar Karolinska institutets bibliotek- och informationscentral, sättas före andra

anknytningsmöjligheter.

På expertsidan är bilden hittills så differentierad att det är

ytterligt

svårt att formulera alternativ före andra om man ser enbart till

något

expertisen som sådan. Vissa har hittills kanske mer än

forskargrupper

andra utfört som i med delar av TG-enhetens

uppdrag ligger linje

verksamhet ifråga om tex medan andra

riskutvärderingar grupper

med relevant kompetens tagit an andra av

sig typer forskningsupp-

gifter. Det har i diskussionen även framkommit tvekan mot en formell bindning av en informationsenhet till enskild forskar-

någon

grupp. Det är vidare svårt att tänka att enheten skulle direkt

sig

knytas till någon bestämd inom

forskningsinstitution högskolevärl-

den, eftersom verksamheten som sådan är så väsenskild.

Det kan för övrigt även påpekas att KS-utredningen, som kunde tänka sig att GIC administrativt inordnades i Karolinska institutet, menade att verksamheten borde hållas ekonomiskt skild från KIs uppgifter inom forskning och undervisning eftersom det var fråga om en rikstäckande service. Om sålunda hela TG-enheten skulle administrativt inordnas under ett universitet/ högskola skulle samarbetsmöjligheterna med någon bestämd forskningsinstitution i princip vara ungefär desamma som om TG-enheten låg utanför. Olika överenskommelser om samarbete och konsultationer skulle behöva träffas. Det är inte heller säkert att TG-enhetens karaktär av samhällsservice kan komma fram tillräckligt av i bl a budgetsammanhang då prioritering resursbehov skall göras av beslutsfattare i en verksamhet med andra huvuduppgifter - även om verksamheten hade egen anslagsrubrik eller program.

Flera experter är lokaliserade till arbetande enheter

vetenskapligt

inom de större verken men det är svårt att tänka att en

sig

serviceverksamhet med så bred avnämarkrets som den nu aktuella lämpligen bör lokaliseras till ett bestämt ämbetsverk, tex arbetarskyddsstyrelsen. Även andra skäl talar emot en

myndighetsanknyt-

ning av denna typ vilket berörs i detta avsnitt. Andra

avslutningsvis

vetenskapligt arbetande organ såsom statens veterinärmedicinska anstalt ter sig alltför för att en bör

specialiserade anknytning

diskuteras.

Sålunda bör ingen av de nuvarande verksamma

vetenskapligt

institutionerna inom olika organisationer i landet för en

ifrågakomma

anknytning aVTG-enheten. En delvis ny situation uppkommer när

info-service: samverkan/samordning 199

Toxikologisk

det nyligen beslutade statens miljömedicinska laboratorium, SML, träder i funktion. Enligt 1978/79:120 (SoU 1979/80:17

propositionen

och rskr 1979/80:106) skall laboratoriet ”ha som huvudsakliga

uppgifter att bedriva långsiktig forskning och uppdragsverksamhet,

bistå och andra intressenter vid rådfrågning i löpande

myndigheter

ärenden, besvara remisser m m inom den fysikalisk-kemiska miljömedicinens och den allmänna hälsovårdens område samt följa det internationella hälsovårdsarbetet, främst inom WHOs miljömedicin- Ett sådant laboratoriums verksamhet bör i första hand ska program. omfatta de uppgifter som utförs i dag vid OHAJ Dessa uppgifter

omfattar ärendehandläggning, forsknings- och undersökningsverk-

samhet, utbildning, kommittéarbete och sammanställningar av samt administration och basservice”.

miljöfakta planeringsarbete,

SML skall även ha en toxikologisk enhet. Det

enligt propositionen

heter härom i propositionen bl a följande:

På grund av toxikologins stora bredd måste den toxikologiska enheten ha uppgifter att medverka i samordningen av som en av sina viktigaste toxikologisk information och komplettera där så behövs med egna undersätt att myndigheterna tillförs tillfredsställande sökningar på ett sådant i viktiga giftbedömningsfrågor. Jag är medveten om att beslutsunderlag och bearbetning av giftinformation är en arbetsuppgift som sammanställning kräver resurser, inte minst av kvalificerade vetenskapliga bedömare.

Laboratoriet förutsätts kunna överblicka en stor

enligt propositionen

del av det miljömedicinska fältet och kunna fungera som en central informationskälla till olika intressenter. Med hänsyn härtill bör man närmare se om den nya TG-enheten bör inordnas som en

på frågan

enhet i SML.

TG-enheten anknyts till MIC? Då det alternativet med den medicinska informationscentral-

gäller

en, MIC, inom Karolinska institutet föreligger enligt föregående

avsnitt en rad samarbetsmöjligheter utan formell hopslagpotentiella

av verksamheterna. Litteraturservice är vidare endast en del i en

ning

informationsservice och MICs litteraturservice innefat-

toxikologisk

område än det -

tar dessutom ett betydligt större toxikologiska

som verksamheten av skäl heller är komplett i

samtidigt naturliga ej

det sistnämnda fallet. Det mera speciella ekotoxikologiska området

ingår således ej.

Fördelarna vid borde i det här fallet bygga på en

sammanslagning

*OHA = omgivningshygieniska avdelningen, fn knuten till statens naturvårdsverk.

200 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

geografisk närhet bl a så att resurserna hos MIC lätt kunde utnyttjasi verksamheten inom den nya informationsserviceenheten. En geografisk närförläggning är emellertid beroende av andra faktorer och för den händelse skulle finnas,

lokalmässiga möjligheter uppkommer

fördelarna av att två enheter geografiskt ligger nära varandra oberoende av en formell organisatorisk Det är alltså

gemenskap.

tveksamt om och i såfall hur stor fördel en organisatorisk

gemenskap

med MIC verkligen erbjuder.

Även om biblioteks- och dokumentationsverksamheten inom Karolinska institutet till sin karaktär år en serviceverksamhet den

ingår

som en av enheter i denna samlade verksamhet.

många högskolas

Vad som nyss sagts om TG-enhetens rikstäckande och

uppgifter

speciella karaktär i övrigt vid en eventuell till en

anknytning

vetenskaplig institution inom en högskola torde äga även

tillämpning

i fallet med en till MIC. är sålunda

anknytning Högskolans inriktning

väsentligen annorlunda än TG-enhetens. Det är också oklart vilka möjligheter som skulle finnas att, via särskild

programbudgetering

och speciella kanaler för intressenterna då det gäller påverkan på

resursanvändning m m, uppfylla kraven på resursstyrning till den

toxikologiska informationsservicen. Om kraven inte kan

uppfyllas

vid ett organisatoriskt samgående med MIC, blir detta alternativ lika litet intressant som ett organisatoriskt med annan

samgående någon

institution inom en högskola. Vid den av

föreslagna översynen

TG-verksamheten om några år, då samverkansformerna avses prövas, bör emellertid anknytningsalternativet till MIC finnas med i

prövningen.

TG-enheten anknyts till SML?

Först kan konstateras att Statens

miljömedicinska laboratorium,

SML, med den förutvarande

omgivningshygieniska avdelningen,

OHA, och kanske med laboratoriets

speciellt toxikologiska enhet,

som kommer från Karolinska institutet, under alla

omständigheter

blir en av de organisationer/forskargrupper som den nya enheten förutsätts ha mycket nära kontakter med. Miljödatanämnden

utgår

sålunda från att det oberoende av i

organisatorisk gemenskap övrigt

skall bli möjligt att avtal om samarbete såväl i

knyta riskutvärderingar

som för snabbkonsultationer med inom SML

vetenskapliga grupper

(se avsnitt 7.6.3). Laboratoriets olika enheter kommer

antagligen

mera systematiskt och brett än tex enheter inom en viss

myndighet

att successivt samla information som rör för

miljömedicinska frågor

att använda i egen och Det bör vara

fråge- upplysningsverksamhet.

angeläget att SML även får resurser för bra system för informationsåtervinning av egna data och av dokument som samlats in från andra

håll. Oberoende av om den nya TG-enheten ansluts till SML eller ej, kan de informationskällor som byggs upp inom laboratoriet visa sig bli speciellt användbara källor också för den toxikologiska informationsservicen tillsammans med andra in- och utländska källor. I den mån inte registreringen härav datoriseras och informationen lätt kan nås per terminal, bör frågan om en geografisk närhet till SML i så fall senare vid behov kunna aktualiseras.

I ett väsentligt avseende skiljer sig verksamheten inom SML och den nya enheten från varandra: den förstnämnda är i grunden en vetenskaplig verksamhet som avkastar information, den andra däremot är i grunden en ren informationsservice som hanterar vetenskapligt material, huvudsakligen för ”enkla” uppgifter och på det kvalificerade planet främst med hjälp av utomstående

experter.

En viktig uppgift för informationsserviceenheten blir att överblicka informationskällor och säkerställa att de kan nås så smidigt som möjligt. Detta har ju sin särskilda betydelse med hänsyn till vad som sagts (avsnitt 7.1.1) att den mesta informationen genereras utomlands. Det blir emellertid knappast enhetens uppgift att själv samla stora mängder av uppgifterna som sådana annat än i den mån de anskaffats eller tas fram successivt på grund av uppdrag i en egen verksamhet. Härtill kommer det som behövs för att bygga upp en rimlig serviceberedskap, inklusive den viktiga uppgiften att kunna tillhandahålla kriteriadokument, konferensrapporter m m som är svåra att lokalisera med hjälp av bibliografiska databaser och som ”vanliga” bibliotek sällan tillhandahåller. För en del tidskriftsserier som bör följas av viss personal inom enheten blir det intressant med en geografisk närhet till något större bibliotek, vilket innebär vissa kostnadsbesparingar. SMLs bibliotek kan härvidlag bli lika intressant som något större universitets- eller högskolebibliotek, beroende på vilken strategi man kommer att välja för sin specialisering beträffande litteratur.

Såvitt miljödatanämnden kan bedöma blir en för SML

viktig uppgift

att just på det kvalificerade område där man arbetar,

vetenskapliga

samla och ge information i vidare utsträckning än andra

många

forsknings- och bl a till de centrala

undersökningsenheter, myndig-

heterna. Härigenom kan sålunda på sikt en väl definierad

skapas

informationskälla med förhoppningsvis resurser i olika avseen-

goda

den. Härigenom skulle också den

hänvisningsservice (”mäklarfunk-

tion”) som blir särskilt viktig inom TG-enheten kunna underlättas i vissa avseenden.

En annan skillnad mellan i verksamheten hos SML och

inriktningen

den nya informationsserviceenheten är att laboratoriet har miljömedicinska uppgifter medan informationsenheten skall arbeta inom ett större område. Detta behöver inte vara nackdel om en

någon

202 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning SOU 1980224

sammanslagning ger klara fördelar i övrigt - utomstående expertis måste ju under alla omständigheter anlitas även för många rent humantoxikologiska informationsfrågor. Om emellertid SMLs ansvarsområde också formellt skulle breddas vid en eventuell anslutning av den nya TG-enheten, borde enligt miljödatanämndens

uppfattning helst även vetenskaplig kompetens finnas inom labora-

toriet på biologisidan, med hänsyn till de ekotoxikologiska frågorna. Här har man emellertid redan börjat satsa på andra och mera

närliggande lösningar t ex ett särskilt brackvattentoxikologiskt labo-

ratorium som numera ingår i naturvårdsverkets organisation.

Huvudavnämare av SMLs tjänster blir av allt att döma de centrala myndigheterna även om andra intressenter nämns i propositionen. Tyngdpunkten i fråga om avnämarna av den nya toxikologiska informationsservicen ligger annorlunda. Det kan erinras om att ett

viktigt syfte med denna är att skapa bättre möjligheter för närings-

livet att ta det ansvar som säkerhetslagstiftningen för kemiska ämnen och kemiska produkter påbjuder. Vid en eventuell inordning av TG-enheten i SML måste detta förhållande beaktas.

Enligt propositionen 1978/79:120 blir det i princip föreståndaren för laboratoriet som fattar besluten om verksamheten. Chefsmyndighet blir socialstyrelsen som kommer att ha det övergripande ansvaret för SMLs verksamhet. De myndigheter som betraktas som huvudavnämare av laboratoriets tjänster kan komma att ingå i ett samrådsorgan som eventuellt kan innefatta även andra intressenter. Relationen mellan olika parter i beslutsgången är ännu inte helt klar. Det är sålunda svårt att veta om miljödatanämndens funktionella krav i fråga om den nya informationsservicen på korta beslutsgångar,

rörlighet i resursstyrningen, möjlighet till intressentinflytande etc,

lätt skulle kunna tillgodoses inom SML.

Som en konkret fråga kan nämnas att den nya toxikologiska informationsserviceenheten inte bör ha löne- och konsultresurser respektive expensmedel m m specificerade och låsta i förhållande till varandra. För en verksamhet i myndighetsform innebär detta krav på s k programbudgetering. Då det gäller programbudetering uttalas i propositionen om SML att den möjligheten närmare skall övervägas (kursiverat här) liksom avgiftsbeläggning av verksamheter inom laboratoriet.

Med ledning av de uppgifter som hittills föreligger är det svårt att på g ett objektivt sätt identifiera och väga fördelar med en anknytning av TG-enheten till SML mot eventuella nackdelar. En del faktorer är sådana att endast viss tids erfarenhet av de båda olika verksamheterna torde kunna ge ett tillräckligt vägledande svar.

Toxikologisk info-service: 203

samverkan/samordning

Den nya informationsserviceenheten bör byggas upp och från början fungera självständigt samt utveckla det specialkunnande som blir nödvändigt i en väl fungerande informationsservice utan att samtidigt arbeta med en anpassning till en större rutiner och

organisations interna samordningsverksamhet.

Eftersom SML ännu inte heller finns som en fungerande

organisation kommer en hel del tid i början att åtgå för att trimma samman de ingående enheterna till en enhetlig och effektiv organisation med de uppgifter som statsmakterna numera beslutat. Om uppgifterna skulle vidgas och ytterligare en och delvis annorlunda enhet tillföras laboratoriet innan verksamheten där funnit sina former, kan man befara en fördröjning i förhållande till tidsplanerna innan alla delverksamheter fungerar optimalt.

De samordnings- och utredningsarbeten som återstår beträffande TGenheten har berörts, dels i avsnitt 7.4.2, dels i det efterföljande avsnittet 7.8. Härav framgår att det mesta är att betrakta som specifika utredningsbehov för TG-verksamheten där en ytterligare anknytning till någon annan verksamhet inte nu ändrar bilden. Då det gäller principer och former för en avgiftsfinansiering av (delar av) TG-verksamheten bör naturligtvis de regler som då kan ha framkommit för SML studeras i utredningsarbetet. (Förslag härom skulle framkomma under år 3 efter driftstart.) Det är emellertid inte säkert att reglerna blir omedelbart tillämpbara på TG-verksamheten med hänsyn till de speciella syftena med denna.

Vad gäller de här aktuella verksamheternas storlek, så blir den nya informationsenheten enligt miljödatanämndens resursplan i följande avsnitt snabbt tillräckligt stor för att i viss mån medge en jämförelse med miljömedicinska laboratoriet. Anslaget till laboratoriet var upptaget till ca 13 milj kr, om SML skulla ha hunnit inrättas redan innevarande budgetår. I motsvarande penningvärde beräknar miljödatanämnden behovet av basbidrag för de tillkommande nya informationsresurserna vara ca 8,5 milj kr år 3 efter start, vartill kommer GIC-verksamheten som i dag har resurser motsvarande 2,4 milj kr (vissa utgifter för lokaler rn m oräknade).

I stället för att redan nu på osäkra gå vidare och ansluta den

grunder

föreslagna TG-enheten till statens miljömedicinska laboratorium för att måhända därefter finna att en delning är befogad, bör således utvecklingen inom de båda enheterna var för sig noga

följas.

Anknytningsmöjligheten till SML bör särskilt beaktas vid den föreslagna översynen av den toxikologiska informationsservicen om

några år.

Anknytning av TG-enheten till produktkontrollnämnden?

I diskussionen har också nämnts frågan om en eventuell anknytning av TG-enheten till produktkontrollnämnden, som administrerar

lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor. En sådan anknytning

skulle inte ha liknande drag av låsning till något av de stora

samverkan/samordning

ämbetsverkens speciella ansvarsområden, eftersom denna lagstiftning till sin karaktär är mera ”tvärgående” och berör förhållanden

inom flera olika myndigheters tillsynsfält.

Infallsvinkeln skulle här snarast vara att

produktkontrollnämndens

eget arbete kunde underlättas om man hade nära tillgång till den speciella toxikologiska informationsservicen. Miljödatanämnden, som utgått från TG-enhetens kontaktbehov, har här

ingalunda uteslutit produktkontrollnämnden men har funnit behovet av ett intimt samarbete med andra enheter då det gäller litteraturservice och vetenskaplig verksamhet vara mer framträdande.

Det bör också påpekas att samarbetsbehovet här har en praktisk och inte en formell sida och således riktar mot

sig produktkontrollnämn-

dens kansli snarare än mot nämnden som beslutsorganisation. Produktkontrollnämndens kansli utgörs som framgått av produktkontrollbyrån inom statens naturvårdsverk.

Produktkontrollens framtida organisation är föremål för en särskild utredning (Jo 1978:06). Det är sålundaf n inte känt i vad mån den nya

organisationen kommer att förfoga över egna personella resurser med sakkunskap på toxikologiområdet som kan fungera som såväl

mottagande som givande part i ett eventuellt närmare samarbete med TG-enheten.

Ett par sakliga invändningar mot en sådan anknytning av TG-

enheten kan emellertid under alla omständigheter göras.

Med hänsyn till syftet med verksamheten är det sålunda ytterligt tveksamt med en anknytning till någon viss uttalad intressent/ avnämare av servicen. Om denna intressent dessutom alltid blir en av två eller flera parter i viktiga beslut om kemiska produkter, deras

tillåtlighet m m, kan urvalet och tolkningen av den bakomliggande

informationen i delen med informationsservice lättare ifrågasättas av andra. Även om detta kan vara mer en attitydfråga än en saklig fråga, är det betydelsefullt att en informationsservice står fri från specifika

intressentgrupper, så långt som möjligt.

En annan och viktigare invändning mot en anknytning av TG-

enheten till en - vilken som helst - med kontroll- och

myndighet

tillsynsuppgifter, som berör det kemiska området, är emellertid

följande. Bland miljödatanämndens uppställda funktionella krav på

verksamheten märks speciellt att information från serviceenheten inte får uppfattas som ”auktoriserade sanningar eller bindande

uttalanden med stöd av någon lagstiftning. Mil jödatanämnden menar

samverkan/samordning 205

Toxikologisk info-service:

sålunda att det i praktiken skulle bli utomordentligt svårt att

genomgående kunna upprätthålla en sådan klar gränsdragning. Det

senare var speciellt angeläget med hänsyn också till de ansvarskrav som de här aktuella lagstiftningarna lägger på stora delar av näringslivet. Även med den mera begränsade informationsservice av en typ, som myndigheterna inte rimligen helt kan komma ifrån, uppstår ibland sådana oklarheter hos den som tagit emot informationen. Enligt miljödatanämndens uppfattning måste ett anknyt-

ningsalternativ för TG-enheten till produktkontrollnämnden avvi-

sas.

Benämning på den föreslagna TG-enheten Den nya TG-enheten, vari således GIC ingår, bör ha en benämning som är skild från ordet ”giftinformationscentralen”°. Som framgått avses detta begrepp finnas kvar som beteckning på den del av verksamheten som motsvarar de nuvarande GIC-uppgifterna. Ord som central, center m rn bör därför undvikas. Inte heller bör man tala om giftinformation el dyl. Det är samtidigt viktigt att det centrala i TG-enhetens sammantagna uppgifter framgår av organisationens benämning, nämligen informationsservicen.

Miljödatanämnden föreslår benämningen ”Toxikologisk informa-

tionstjéinst”, vilken eventuellt kan förkortas TOXIT. Med hänsyn till det stora behovet av utländska kontakter är det också viktigt att

organisationen kan få en lämplig beteckning bl a på engelska. En sådan kunde förslagsvis vara Swedish (National) Toxicological

Information Service.

Man kan måhända här göra den invändningen att ”toxikologisk” är ett främmande ord, vars betydelse inte är omedelbart klar för alla.

Samtidigt kan det vara en fördel med en specifik benämning på

verksamheten, en sorts ”varumärke” som skall inarbetas. Det bör sålunda vara möjligt för den nya organisationen att på olika sätt sprida kännedom om sin verksamhet så att den så småningom blir väl

känd - under sin specifika benämning.

Förslaget Miljödatanämndens förslag i avsnitt 7.6.4 kan sammanfattas på

följande sätt:

- att verksamhetsformen för den enheten för

nya toxikologisk

informationsservice, åtminstone under de första åren, bör vara

myndighet med verksamhet som i princip innebär att tillhandahålla

informationstjänster och att ta uppdrag i samband därmed

(servicemyndighet) men ej myndighetsutövning

- att den nya enheten slås samman med giftinformationscentralen

(GIC) varvid dock GIC-uppgifterna bildar en särskild del i

verksamheten - att denna större enhet tills vidare fungerar som ett

självständigt

statligt organ och att dess benämning bör vara

Toxikologisk informationstjänst

- att den av den bör

tidigare föreslagna översynen nya enheten

innefatta såväl frågan om verksamhetsformen som den om

anknytning i ytterligare något steg till annan organisation och att

därvid alternativet med till statens

anknytning miljömedicinska laboratorium (SML) särskilt bör prövas.

7.7 resursbehov m m

Organisation,

Ledning m m Den nya enheten Toxikologisk informationstjänst (TOXIT), som enligt föregående avsnitt kommer att utgöras av de av miljödata-

nämnden föreslagna kompletterande resurserna för toxikologisk

informationsservice jämte den nuvarande giftinformationscentralen (GIC), bör ledas av en särskild styrelse som utses av

regeringen.

Vid beslut om styrelsens sammansättning bör beaktas både intres-

sentrepresentation och kompetens på sakområdet. Hit hör såväl biblioteks- och dokumentationskunskap som toxikologisk veten-

skaplig kompetens. Eftersom kretsen av potentiella avnämare av den toxikologiska informationsservicen inte bara är stor utan även mycket heterogen, bör olika åtgärder vidtas för att öka kontaktytorna gentemot intressenterna även utanför det direktinflytande som en eventuell styrelserepresentation kan ge. Särskilda eller

tillfälliga

permanenta kontaktgrupper med företrädare för olika avnämare, konferenser och/eller regelbundet återkommande diskussionsdagar, där servicens innehåll, kvalitet och utformning behandlas, kan bli aktuella.

En organisatorisk fråga, som emellertid också berör utomstående, gäller vilka frågor man kommer att åta sig inom den

toxikologiska

informationstjänsten och vilka som hänvisas vidare till annat organ. Där så erfordras bör man även bygga upp och dokumentera en praxis

beträffande ”arbetsfördelning” och gränsdragning mellan åtaganden

i TOXIT och andra parter i det s k toxikologiska informationssystemet, jfr avsnitt 7.3.3. Det kan därvid vara speciellt angeläget att, baserat på praktiska fall, successivt tillsammans med de olika fackmyndigheterna ta upp eventuella oklarheter som informations-

underlag för lagtillämpning i förhållande till råd om

lagtillämpning,

jfr avsnitt 7.3.2

Kvalitet, ansvarsförhållanden

Styrelsen bör bl a genom lämpliga riktlinjer för den interna organisationen och personalens arbete söka säkerställa en god kvalitet i verksamheten, på en realistisk ambitionsnivå. Det kan förutsättas att en eller flera expertgrupper behöver tillkallas för att ge råd härvidlag och hjälpa till att dra upp sådana Erfarenheterna av olika

riktlinjer.

problem och hur de lösts, när kontaktbehov med utomstående experter bedömts vara nödvändiga etc i det löpande arbetet bör i lämplig utsträckning fortlöpande dokumenteras och utnyttjas för

revidering av de interna riktlinjerna/arbetsordningen när det är

påkallat. Viktigt i fråga om kvaliteten det arbete som uträttas är

på

dels beställarens egna krav och behov i den enskilda situationen, dels att en information kan ges som indikerar standarden på utfört arbete. Detta kan i enklaste fall vara en upplysning om att en viss uppgift hämtats ur en namngiven handbok. I andra fall, tex i

fråga

om en riskutvärdering, bör anges vilka personer som medverkat i arbetet samt - givetvis - vilket källmaterial som använts.

Större eller mera krävande med kommer i

uppdrag riskutvärderingar

regel att erfordra samverkan mellan flera experter. Sådana expertgrupper eller expertpaneler bör i princip tillkallas för det enskilda fallet. I den mån uppdragsgivaren själv inte uttryckt önskemål om medverkan från namngivna forskare, beslutar om samman-

styrelsen

sättningen av sådana expertgrupper. I enklare fall bör besluten kunna

delegeras inom organisationen.

Det bör i detta sammanhang också påpekas att tillkomsten av TOXIT inte innebär några principiellt nya problem med ansvar för innehållet i lämnad information m m, vilka erfordrar organisatoriska särlösningar. Mer eller mindre uttömmande information om ämnens och produkters egenskaper och risker ges i vissa fall redan idag från konsultföretag, från forskare vid högskoleinstitutioner, från tjänstemän hos de centrala ämbetsverken och hos giftinformationscentralen m fl. Det är emellertid viktigt att man genom lämpliga organisatoriska rutiner och upplysningar utåt söker klargöra under vilka förutsättningar och förhållanden information tagits fram och kan användas, både generellt och i det enskilda fallet. En informationsavnämares eget straffrättsliga och civilrättsliga ansvar i förekommande fall för användning av informationen avses inte ändras. Däremot kan det ha betydelse för bedömning av straff, t ex vid en underlåten åtgärd såsom varning för en risk i ett visst fall, hur avnämaren uppfattat den erhållna informationen och dess kvalitet, täckningsgrad etc. Rättsläget beträffande skadeståndsansvar då en produkt eller ett kemiskt ämne i t ex ett föroreningsutsläpp orsakar skada, är ännu mycket mera komplicerat och skall inte ytterligare kommenteras här. Vad gäller produkter i allmänhet har det nyligen belysts i betänkandet

208 Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m.

Produktansvar (SOU 1979:79) som också innehåller

förslag om utökat (”strikt”) ansvar för den som sätter i omlopp som leder till

produkter personskada.

I ett speciellt hänseende bör emellertid en fråga med anknytning till den civilrättsliga delen av ansvaret i TOXIT klaras ut. Det GIC-

gäller personalens medverkan i behandling av inträffade förgiftningsfall. Villkoren för ersättning enligt den s k patientförsäkringen bör sålunda förbli oförändrade, sett ur den enskildes synvinkel.

I övrigt kan konstateras att valet av verksamhetsformen

myndighet innebär att det finns ett sedvanligt politiskt ansvar för organet som sådant och ett tjänstemannaansvar inom detsamma. Anlitade experter kan arbeta under precis samma villkor som när man åtar sig uppdrag från en annan myndighet osv.

Intern organisation, speciella rutiner

För att få frågor/uppdrag och kunna ta uppdrag i den

utsträckning

som är angeläget med hänsyn till syftet med verksamheten, bör finnas organisatoriska resurser och rutiner inom TOXIT för information om verksamheten utåt och för att handha inom enheten

uppdragen

inklusive avtals- och faktureringsrutiner rn m. Bl a bör en riktad

”marknadsföring” göras i förhållande till viktigare intressentgrup-

per.

Övriga detaljer beträffande intern organisation, enhetsindelning,

ledningsfunktioner och personal m m bör närmare utredas av en organisationskommitté. Denna fråga berörs närmare under avsnitt 7.8 i det följande. Här skall dock några allmänna och

utgångspunkter förutsättningar nämnas.

Närmast under styrelsen bör den verksamheten med den

dagliga

toxikologiska informationsservicen i TOXIT ledas av en chef som till sin hjälp har någon form av stabsfunktion för och

planering

administration. En sådan funktion torde bli speciellt belastad under uppbyggnadsperioden av verksamheten. Dess storlek bör dock kunna begränsas om enheten kan köpa vissa administrativa och ekonomiska tjänster från annan, större organisation det följan-

(se de). Ledningsfunktionen i övrigt måste bygga på ett intimt samarbete

mellan den som formellt är ”chef” och annan särskilt erfaren personal såväl enhetschefer som andra.

För att själva arbetet med att ge en informationsservice skall

löpa

smidigt bör någon form av av verksamheten

underindelning göras.

Det har redan förutsätts (avsnitt 7.6.4) att GIC-delen bildar en enhet och att samma kompetenskrav beträffande enhetschef som fn

Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m. 209

upprätthålls (läkare). Hur en indelning i underenheter i bör övrigt

göras är inte givet från början. Det finns nackdelar såväl vid

indelning

efter servicetyp som vid sakområden. Oberoende av hur

indelning på en linjeindelning form av dras upp torde någon matrisorganisation

böra eftersträvas. Vissa basala resurser, rutiner och inom

kunskaper

TOXIT som helhet behöver kunna tvärs över olika

utnyttjas tänkbara linjeindelningar. För vissa

uppgifter bör prövas att arbeta i projekt under kortare eller längre tid med

möjlighet till nya former för och gruppsamarbete. I delar bör

ansvarsfördelning tillämpliga

erfarenheter från miljödatanämndens verksamhet härvid kunna

utnyttjas.

En del av personalen bör vara mera allmäninriktad då det gäller informationsservicen, medan andra specialinriktar sig vissa

på

områden, tex organisation av att

ekotoxikologi, uppdrag läggas på utomstående, avtalsfrågor, något visst informationssystem etc. Flera

av dessa personer kommer att behöva verka och arbeta med olika

servicetyper.

Möjligheten att köpa vissa tjänster beträffande ekonomi och administration rörande den egna verksamheten från större

någon organisation bör beaktas.

Härmed avses lokaladministration, personallöner och eventuellt

själva faktureringen m m för givna tjänster men inte sådan administration som är enhetens egen specialitet såsom olika organisatoriska mekanismer för att nå medverkan av experter utanför den egna verksamheten.

En ”samarbetspartner” för erhållande av de nämnda tjänsterna kan vara vilken

statlig organisation som helst med tillräckliga egna basresurser och med möjlighet och intresse för att sluta ett avtal om tillhandahållande av vissa tjänster till den nya enheten. Det kan emellertid vara en fördel med en geografisk närhet till en sådan samarbetspartner. Då det gäller geografisk lokalisering har redan tidigare påpekats att giftinformationscentralen, GIC-delen i verksamheten, bör ligga i anslutning till ett sjukhus. Den övriga delen av TOXIT bör om möjligt förläggas i närhet till något av de större befintliga biblioteken, som också kan ge dokumentservice på det toxikologiska området. Om detta önskemål kan tillgodoses,

bör en lämplig lösning vara att de bastjänster beträffande ekonomi och administration som TOXIT önskar kan

köpa, tillhandahållas från den organisation vari detta bibliotek

ingår. Ett annat alternativ

kan vara att man i stället köper vissa bastjänster från det sjukhus dit GIC-delen är förlagd, åtminstone så länge detta är statligt

(Karolinska

sjukhuset).

Resursbehov

Då det gäller beräkningar av resursbehov måste tas till såväl

hänsyn

faktiska behov av informationsservicens tjänster som till

tillgång

i 210 Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m. SOU l98(l:24

kompetent personal och realistiska möjligheter för erhållande av statliga medel/bidrag till verksamheten.

Det har redan tidigare (avsnitt 7.4.1) förutskickats en viss kapacitetsuppbyggnadsperiod, här satt till tre år. Perioden bör inte göras längre, bl a då detta blir oekonomiskt eftersom det i så fall dröjer för länge innan någonting kommer ut ur verksamheten i form av konkret service.

Sådana kostnader som direkt sammanhänger med fysisk och perso-

nell resursuppbyggnad, utformning och prövning av interna och

externa arbets- och avtalsrutiner, internutbildning bl a genom arbete med konkreta uppgifter m m utgör en betydande del av kostnaderna under den första tiden. Härtill kommer kostnaderna för den del av servicen som under alla omständigheter skall vara avgiftsfri för användaren, tex hänvisningsservice och frågeservice i akuta situationer.

Den egentliga uppdragsverksamheten med sammanställningsservice och riskutvärderingsservice kommer som framgått att endast delvis

kunna avgiftsfinansieras under de tre första åren. Motiven härför har lämnats i det föregående (jfr 7.4.2).

De detaljerade medelsbehoven bör specificeras under verksamhetens fortgång (jfr avsnitt 7.8). För år 1 bedöms behovet av statliga medel/bidrag vara 5,8 milj kr för att därefter stiga till 7,4 milj kr år 2 och 8,5 milj kr år 3 med viss osäkerhet beträffande de båda sistnämnda beloppens exakthet. storleksordningen bedöms emellertid vara den rätta. Fr o m år 4 av verksamheten inom Toxikologisk

informationstjänst förutsätts de särskilda avgiftsbestämmelserna

vara i kraft, varför osäkerheten då ökar beträffande storleken på behovet av det statliga medelstillskottet. Miljödatanämnden bedömer emellertid att detta även under åren 4 och 5 inom den första

femårsperioden ligger i storleksordningen 7-8 milj kr per år.

Det bör observeras att dessa sifferuppgifter liksom de efterföljande inte inkluderar kostnaderna för den egentliga GIC-verksamheten. Dessa tillkommer således och får vid behov justeras uppåt, utöver egentliga löne- och priskostnadsstegringar, om verksamheten skulle öka beträffande den rent medicinska rådgivningsdelen. Andra ökningar av frågor om akuta förgiftningsrisker avses täckas genom de nya kompletterande resurserna för informationsservice. De sistnämna resursbehoven är således inkalkylerade i nyssnämnda siffror.

För den aktuella skulle vissa antaganden kunna

femårsperioden

om avgiftsintäkter vilka tillsammans med det beräknade göras

Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m. 211

statliga bidraget kan användas som för att visa vilka

räkneexempel

totala resurser som kan tänkas föreligga inom informa-

Toxikologisk

tionstjänst för de nya servicedelarna. Sådana räkneexempel presenteras i underlagsmaterialet inklusive en personalskiss, mera i

detalj

utförd för ar 3 efter verksamhetens tillkomst.

I kostnadskalkylen vara av

för år 1 har avgiftsintäkterna antagits storleksordningen 100 000 kr och således knappast inverka på det totala medelsbehovet för verksamheten.

Behov av statliga medel/bidrag för år l (utom (HC-verksamheten), kr

Löne- Konsult- Materiel/

kostnader kostnader expenser

Ledningsfunktion, planering, administration 900 000 100 000 100 000

2870000 815000 2115000 Totalt 5 800 000

Om verksamheten får sådan karaktär att vissa avgifter inflyter så avser dessa enligt planen för år 1 främst kostnadstäckning för vissa externa utgifter t ex i samband med litteratursökningar. Det direkta ”värdet” av den service som kan ges under första året blir då enligt ovan 675 000 + 75 000 + 525 000 + 100000 = 1,375 milj kr.

Närmare lämnas i rörande de olika

beskrivning underlagsmaterialet

delmomenten i under det första året,

uppbyggnaden personalplan

m m som grund för de redovisade siffrorna med beräknad totalkostnad.

Det kan erinras om att från att de

uppbyggnadsplanen utgår grundläggande resurser och de servicetyper som är en förutsättning

för andra Hit hör i första hand

servicetyper byggs upp från början.

hänvisnings- och litteraturservice. Utan de minimiresurser

för själva den fysiska kapacitetsuppbyggnaden inklusive arbetsrutiner m m som här angetts, bedöms det inte möjligt att överhuvud

taget kunna ge någon service i egentlig mening under första året. De samarbetsvinster som ligger i ett kan

samgående med giftinformationscentralen

också fördröjas.

Även under de närmast följande två åren fortsätter uppbyggnaden av resurser och rutiner men i litet olika takt för de skilda delarna. Efter

hand kan man räkna med enbart den ökning som har att göra med i vilken utsträckning kommer att anlitas och med

organisationen

externt inom området toxikologisk information och

utvecklingen

allmän informationsservice och informationsteknik. Basresurserna kommer sålunda att successivt utnyttjas allt mera effektivt och värdet av andelen service som ges ökar i förhållande till kostnaderna för att vidmakthålla erforderliga basresurser. Det bedöms att denna andel. under år 3 med ett statligt bidragsbehov om 8,5 milj kr ligger på

4 kr -innan värdet av avgiftsdelen inräknats. Externa

omkring milj

ökar det kostnadsmässiga värdet av den service som ges,

uppdrag

enbart i direkta löne- och samtidigt som

uttryckt expenskostnader,

fler bl a kan innebära högre lönekostnader. Dock utnyttjas

uppdrag

basresurserna bättre vid en högre belastning på informationstjänsten och man når i så fall en viss effektivisering som inte

ytterligare framgår av de här anförda sifferuppgifterna.

7.8¶Äterstående utredningsbehov

I till att utreda vissa frågor rörande

uppdraget miljödatanämnden

informationsservice också att redovisa vilka

toxikologisk ingick

som kan behöva utredas. Genom utformningen av

frågor ytterligare

de som - av en

förslag lagts en stegvis uppbyggnad toxikologisk

informationsservice - minskas behovet av ytterligare utredningsarbete före ”driftstart” med förhållandet om alla slag av service

jämfört

skulle ha fr o m samma tidpunkt. Under uppbyggnaden

erbjudits

bör, i tid före introduktionen av varje ny servicetyp, den närmare

god

av denna kunna utredas.

utformningen servicetyp

Utredningsbehoven kan uppdelas i tre block:

—— sådant som måste före driftstart

vara färdigutrett - sådant som bör ha påbörjats före driftstart, men kan färdigutredas

under den inledande kapacitetsuppbyggnadsperioden (åren 1-3)

- sådant som bör utredas under uppbyggnadsperioden och slutföras

före år 4 efter driftstart.

Vissa detaljfrågor kan falla inom ramen för miljödatanämndens

redan beslutade andra måste utredas av en

projektverksamhet,

och några bör den toxikologiska informa-

organisationskommitté tionstjänsten själv utreda.

Det bör ankomma en att före driftstart,

på organisationskommitté

dvs före år 1, —— ta fram en för den nya enheten

detaljerad verksamhetsplan

info-service: 213

Toxikologisk kompl. utredningar

Toxikologisk informationstjänst för år 1 och en mera översiktlig för

åren 2-5 - den interna planera organisationen av enheten - ta fram en för av vilken bör vara

plan anskaffning utrustning,

detaljerad för år 1 och för åren 2-5

översiktlig

- ta fram en detaljerad för år 1 med

rekryteringsplan befattningsbeskrivningar och kompetenskrav, samt en

översiktlig plan för åren 2-5 - ta fram en

internutbildningsplan

- ta fram en temporär

arbetsordning (för år 1)

~ utforma interna administrativa rutiner som

diarieföring, typavtal

för konsulter m m - utreda eventuella detaljfrågor i samband med att giftinformationscentralen (GIC) och de nya resurserna för informationsservice slås

samman till en enhet samt specificera hur rutiner vid GIC

befintliga

bör anpassas till planerade rutiner inom verksamheten i

övrigt

ange hur samarbetet med andra organisationer, speciellt vad avser litteraturservice, bör utformas i under år 1

detalj

- utföra en - i fall en förstudie - av hur

systemutredning varje

uppbyggnaden kan gå till av ett register för av den

hantering

information och som kommer i enhetens kunskap att genereras verksamhet - utreda av de

detaljutformningen servicetyper som avses tas i drift

först. Det kan här i vissa fall bli om en viss av

fråga vidareutveckling

behovs- och utbudskartläggningen, som redovisats i avsnitt 7.2.

Den sistnämnda -

frågan detaljutformningen av viss service - kan i

någon mån förväntas bli belyst genom redan beslutad projektverk-

samhet under miljödatanämndens och planeringsperiod genom

studier som skulle kunna inom ramen för de beslutande

inrymmas MI-projekten (jfr avsnitt 7.5.1).

Efter driftstart bör utreda

Toxikologisk informationstjänst själv

-

detaljerade planer för verksamheten, anskaffning av utrustning,

rekrytering, arbetsordning, samarbete rn m från år 2 och framåt detaljutformning av de servicetyper som introduceras i de senare

uppbyggnadsstegen

-

finansierings- och avgiftsfrågor (jfr avsnitt

7.4.2) a

prioriteringsfrågor (jfr avsnitt 7.4.2).

Det är angeläget att den enheten informa-

föreslagna Toxikologisk

tionstjänst tillkommer så snart som så att en av

möjligt uppbyggnad

de nya resurserna kan påbörjas utan tidsförlust. Ett eller flera

onödig

organ bör kunna fullgöra de för en

organisationskommitté nyss

angivna uppgifterna redan under budgetåret 1980/81, under förut-

214 T0.\ik0l0gisk iIzf()-.s‘cI‘vi(c. .saInnmn(1r(lg SOU 1980:34

sättning att man kan arbeta under optimala betingelser. Härigenom bör den informationstjänsten kunna starta sin verksamhet

nya (driftstart”), tillsammans med den nuvarande GIC-verksamheten, fr 0 m den 1 juli 1981.

har redan ingående arbetat med hithörande

Miljödatanämnden

frågor och kan dessutom utan särskild merkostnad få vissa detaljer belysta den egna, planerade verksamheten. Detta kan

genom

tala för att det skulle vara ekonomiskt rationellt samt

möjligen

innebära en viss tidsvinst om med lämpliga

miljödatanämnden resursförstärkningar fungerar som organisationskommitté innan

informationstjänst formellt tillkommer. Å andra sidan

Toxikologisk

innebär för organisationskommittén en rad uppgifter som

uppdragen

utanför miljödatanämndens nuvarande ansvarsområde.

ligger långt

Om en särskild organisationskommitté tillsätts bör de erfarenheter som numera finns inom miljödatanämnden ändock kunna nyttiggöras genom ett samarbete i lämpliga former.

Miljödatanämnden föreslår

- att visst återstående utredningsarbete genomförs under budgetåret

1980/81 av en organisationskommitté Toxikologisk informationstjänst inrättas

- att den nya enheten

fr o m den 1 1981.

juli

7.9 av 7

Sammandrag kapitel

I detta har koncentrerat sig på frågan om

kapitel miljödatanämnden

informationsservice inom ett för flera delar av miljövårdsarbetet

område, nämligen åtgärder mot de s k kemiska riskerna. gemensamt

har rubriken ”Resurser och organisation för toxikologisk

Kapitlet

informationsservice”.

I syfte att underlätta överblicken följer sammandraget av kapitlet inte innehållet i strikt kronologisk ordning. För överblicken härav hänvisas i stället till innehållsförteckningen.

Begreppet toxikologi används här i sin moderna, breda bemärkelse,

läran om kemiska ämnens skadliga effekter på såväl

nämligen

människan som allt annat levande. Förutom data från laboratorieförsök och andra iakttagna effekter som grund bygger toxikologiska

riskbedömningar också i tillämpliga delar på annan, närliggande

information om ämnens kemiska m m och för konkreta

egenskaper

fall om ämnens förekomst i miljön eller som bestånds-

på uppgifter

delar i informationsservice kan således ha

produkter. Toxikologisk

SOU 1930:24 T(›,tik0I0gi.s/ iIif(›-.se›vi('e.' .sammandrag 215

ett tämligen vidsträckt sakligt innehåll samtidigt som syftet är mera klart avgränsat, nämligen att bidra med informationsunderlag, inte att svara för beslut om åtgärder mot en risk eller för genomförandet

av sådana åtgärder.

- - - Det viktigaste

Miljödatanämnden föreslår här

De tillkommande resurserna bör dimensioneras och inriktas så att de leder till ökad effektivitet i redan pågående miljövårdsarbete. De skall också innebära en höjd ambitionsnivå särskilt i den

meningen

att gällande bestämmelser om skydd mot kemiska risker

genom

bättre informationstillgång skall kunna tillämpas och fungera bättre

än hittills, inte minst vad gäller näringslivets ansvar för

förebyggande åtgärder.

En förbättrad toxikologisk informationsservice inom landet

bör på sikt leda till en bättre miljö.

Det beräknas att medelsbehovet för den nya verksamheten

ligger

mellan 6-8 milj kr per år under de tre första åren (5,8 respektive 7,4

och 8,5 milj kr). Häri ingår också en fortsättning på några aktiviteter

som utvecklats av miljödatanämnden. Kostnader för den del som är

giftinformationscentralen tillkommer. De uppgår f n till ca 2,5 milj

kr. Man har anledning räkna med att verksamheten i Toxikologisk

informationstjänst i likhet med viss annan statlig service/konsulthjälp

på sikt i ökande utsträckning kommer att vara finansierad av enskilda användare eventuellt jämte andra intressenter.

216 Toxikologisk info-service: sarnmmzdrag SOU l‘)8(l:2~1

Att utnyttja befintlig information, där den är av tillräckligt god kvalitet för det aktuella ändamålet, är en nödvändighet med tanke

dels på de begränsade undersökningsresurser som finns inte bara i

vårt land utan totalt i världen, dels med tanke på de utomordentligt stora kostnaderna för att ta fram ny information - åtminstone om man skall få en samlad bild av exempelvis en viss kemikalies egenskaper och effekter.

Det är för många svårt att finna relevant information om kemiska ämnens eller produkters egenskaper och risker, att förstå innehållet i den vetenskapliga dokumentation som finns och att utvärdera riskerna. Möjligheterna att erhålla eller på konsultbasis köpa hjälp för dessa arbetsuppgifter är begränsade och för många i praktiken nästan obefintliga. Där information inte finns och nya undersökningar måste utföras, saknar den som vill få undersökningen utförd ibland överblick över tänkbara resurser och uppdragstagare.

Miljödatanämndens förslag om en särskild satsning på toxikologisk

informationsservice avser att avhjälpa en del av dessa brister och öka möjligheterna att få fram information.

Förslaget innebär att verksamheten bla karakteriseras av att kunskap beträffande informationsförmedling förenas med kunskap inom det toxikologiska sakområdet i vid bemärkelse. Det är emellertid inte fråga om att utföra toxikologisk forskning eller laboratorietester av ämnens egenskaper och effekter utan om en

informationstjänst - med erforderlig inkopplad vetenskaplig expertis speciellt i bedömningar av informationsunderlag och i riskutvärde-

ringar.

Toxikologisk informationstjänst (TOXIT) förutsätts samarbeta med myndigheter, organisationer, enskilda forskare och andra -inom och utom landet - för att värdera och vidare bearbeta

lokalisera, information samt för att främja en bättre tillgång till befintlig information och motverka dubbelarbete.

- - - - - -

utgångspunkterna

De faktiska utgångspunkterna för förslaget om en toxikologisk

informationstjänst är

» erfarenheter i mil jödatanämndens verksamhet under dess första år

från projekt, seminarier mm, vilka tillsammans ledde till en

särskild framställning till regeringen 1977 om att en utredning borde göras om toxikologisk informationsservice med inriktning

på miljöfrågor och hälsoaspekter

Toxi/0/()gi.sk illfo-.s‘(rvi(‘c.‘ .s‘(m1mun(lmg 217

l- framkomna i av denna framställ-

synpunkter remissbehandlingen

ning

- en fördjupad behovs- och resurskartläggning koncentrerad till

hösten 1979 genom intervjuer och genom ett flertal diskussioner med större grupper tänkbara intressenter i en toxikologisk informationsservice och med ”informationsgivare”. Kartläggning-

en har också innefattat de kontaktades synpunkter på lösningar av

frågan.

Den formella utgångspunkten har varit det uppdrag regeringen lade

på miljödatanämnden i maj 1979 att -i anledning av den nyss nämnda framställningen och i anslutning till det allmänna uppdraget att

redovisa arbetet med - också

miljövårdens informationssystem

utreda vissa frågor rörande toxikologisk informationsservice.

Samtliga remissinstanser hade tillstyrkt miljödatanämndens tidigare

förslag att en utredning på det här aktuella området borde komma till stånd. Några hade redan då också betonat behovet av särskilda resurser för en toxikologisk informationsservice. Detta behov har sedan kunnat bestyrkas och närmare genom

preciseras kartläggnings-

arbetet. Man kunde emellertid redan från början utgå från att olika avnämare har delvis helt skilda, delvis samma behov av informationsservice. Befintliga resurser att möta behoven är ojämna och

otillräckliga.

Kartläggningen av behovet av toxikologisk informationsservice har varit inriktad på att få fram en bild av - intressenter/avnämare - dvs vilka som behövs och vilka sakområ-

innehåll, slags uppgifter

den som berörs - av

typer informationstjänster

- nuvarande resurser för informationsservice.

Den intressentbild som kom fram vid stora

kartläggningen pekar på

grupper potentiella avnämare av en toxikologisk informationsservice

i hela samhället med behov grundade på lagstiftningskrav, speciella

myndighetsuppgifter eller intressen i övrigt att verka för en bättre miljö vad avser kemiska risker.

Hit hör centrala myndigheter (i första hand ett tiotal bl a arbetarskyddsstyrelsen, statens naturvårdsverk, produktkontrollnämnden, socialstyrelsen och statens livsmedelsverk) vidare myndigheter på regional och lokal nivå (länsstyrelser, yrkesinspektionen, brandförsvar, polismyndigheter, hälsovårdsnämnder) näringslivet, företagshälsovården, fackliga organisationer, forskningsenheter/forskare (inkl yrkesmedicinska kliniker), miljöorganisa-

218 ir1f()-.sert1'('e.'

T().\‘ik()/ogisk .s(m1n1u/nlmg SOU 1030:34

tioner. politiska partier och massmedia. Också enskilda personer, ”allmänheten”. har informationsbehov.

Informationsbehov framträder över ett brett område med en tyngdpunkt på uppgifter om hälso- och miljöeffekter men också s k åtgärdsinformation. Många ansåg det vidare vara svårt att få tag i uppgifter om lagstiftning såväl svensk som utländsk. För konkreta situationer betonade man också behovet och

av expositionsdata

uppgifter om produktsammansättning.

Beträffande typer av indelades dessa vid

informationstjänster

kartläggningen i litteraturservice, hänvisningsservice, nyhetsservice,

sammanställningsservice, utvärderingsservice beträffande risker och

sk frågeservice. Det finns inte mellan dessa

någon skarp gräns begrepp.

Resurskartläggningen visar att litteraturservice en väl

ges genom utbyggd men utspridd biblioteksverksamhet i hela landet. av de

Inget

vetenskapliga biblioteken är uteslutande inriktat och därmed

specialiserat på toxikologi men några har mer litteratur än

toxikologisk

andra. Möjligheterna att med av resurser få fram

hjälp befintliga

svåråtkomlig litteratur av typ rapporter med sammanställd och utvärderad information från tex i andra länder är

myndigheter begränsade.

Hjälp med andra slag av hänvisningar sporadiskt men man kan

ges ingenstans stå till tjänst med en bred överblick över informationskällorna, vilka kan vara dokument, handböcker, viss

vetenskapliga expertis, laboratorietjänster etc. Praktiskt taget alla tillfrågade

intressenter har ansett att denna situation måste förbättras och flera har efterlyst en samlad enhet varifrån man kan bli hänvisad till olika informationskällor. Hänvisningsservice

kan också vara tryckta publikationer.

Möjligheter till bättre nyhetsservice var av för ehuru

betydelse många

det var olika man

slag av ”nyheter” avsåg.

Nyhetsbevakning utförs på uppdrag

i regel endast för en avgränsad intressentkrets, tex branschorganisationers bevakning åt medlemsföretag. Bevakning av ny vetenskaplig litteratur görs dessutom bl a av några bibliotek med stående sökfrågor på tillgängliga databaser. De problem som framkom vid kartläggningen är bl a att många upplever nyhetsflödet vara större än vad man rår med att följa. Man behöver hjälp med att välja ut och ställa samman och ibland få översatt relevant information.

Detta gäller såväl information om informationskällor och lagstiftning som information

om nya forskningsron.

.wIn1nmn(/mg 319 SOU 1980:34 T0.\ik(›/0_qi.sk ilzfo-.scI1'i('¢'.'

ur litteraturen om kemiska ämnens egenskaper sammanställningar och effekter liksom riskutvärdering åt externa frågeställare sker i

mycket begränsad omfattning.

Inom landet finns nâgra myndigheter samt ett antal forskningsinstitutioner/ forskare, i varje fall en branschorganisation och något privat företag, vilka direkt eller indirekt bidrar härvidlag och som har vissa möjligheter att ta upp och forskningsinstitutioner utför dock i frågor från annat håll. Myndigheter regel huvuddelen av denna typ av arbete för egna ändamål. Den expertis som kan medverka i kvalificerade riskutvärderingar med kritisk granskspeciellt av vetenskapliga data är fåtalig och utspridd på ett stort antal ning institutioner. Antalet egentliga toxikologer är synnerligen begränsat. Utöver och riskutvärderingar som kan framkomma som led i de sammanställningar vissa forskningsuppdrag har erfarna forskare mycket svårt att åta sig externa uppdrag, eftersom detta då inkräktar på den tid som måste ägnas åt forskning enligt erhållna anslag.

visar att det är mycket stor efterfrågan

Behovskartläggningen

beträffande sammanställd information, ämnesmonografier och lik-

nande. Som kan nämnas underlag för skyddsbladsprodukexempel

tion i näringslivet. För de flesta intressenter rör det sig naturligtvis om att göra någon form av riskvärdering. Här ter sig det i dag ytterst uttalade behovet av ”service” litet olika.

Någon myndighet kan vilja organisera arbetet med detta slutsteg själv medan andra intressenter helt saknar möjlighet härtill. Från vissa företag i praktiken har i kartläggningen sagts att man inte upplever trycket från myndigheterna särskilt starkt att utföra rörande kemiska ämnen eller riskbedömningar produkter så som tillämpningen av gällande lagstiftning i olika sammanhang egentligen skulle innebära.

i akuta situationer med eller tillbud härtill samt

Frågor förgiftningar medicinska besvaras av giftinformationscentrabehandlingsåtgärder

len vid Karolinska GIC har också som enda

(GIC) sjukhuset. med börjat få andra frågor. rådgivningsorgan jourverksamhet att en (motsvarande den Behovskartläggningen pekar på frågeservice

om behövs i akuta situationer. Sådana

medicinska) miljöeffekter

önskemål har också framkommit i andra sammanhang.

intressenter med förhållandevis små egna resurser för att

Många

toxikologisk information har tillgodogöra sig en mera komplicerad anfört behov av förbättrade att få korta svar också på

möjligheter

frågor i ej akuta situationer.

Det rör sig således om frågor som inte behöver omedelbart svar men som inte heller avses innebära större sammanställningsarbeten utan besvaras med information ur t ex handböcker. Även här hjälp av tillgänglig (utvärderad) bidrar bl a några myndigheter inom sina respektive områden, så långt det är och tillgängliga resurser. möjligt med hänsyn till myndighetsuppgifterna

22() irzfo-service.‘ Toxikologisk .sammandrag SOU l‘)SU:2~l

Behovskartläggningen speglar i stort sett dagens situation, men med vissa blickar framåt. Det finns sålunda flera faktorer att som pekar på

t ex trycket från myndigheternas sida på näringslivet

att söka leva upp till intentionerna bakom kommer att öka

lagstiftningen påtagligt

under de närmaste åren. Samtidigt kan det här vara om en

fråga

växelverkan: en fungerande informationsservice kan

toxikologisk vara en viktig praktisk förutsättning för myndigheternas möjligheter

att ställa krav på näringslivet och att utöva en effektiv tillsyn, speciellt genom regionala och lokala organ.

- - - och förslaget i övrigt

Användningen av resurserna i

Toxikologisk informationstjänst

(TOXIT) bör styras av efterfrågan såväl vad gäller sakområden som

servicetyper.

Arbete med uppgiftsinsamling som sker annat håll, t ex rörande

på

sammansättningen av produkter på den svenska marknaden bör ej dubbleras. ”Lagtolkning” ingår ej men väl förekomman-

hänvisningi

de fall till olika bestämmelser eller till ansvarig myndighet.

Miljödatanämnden räknar med att samtliga nämnda servi-

tidigare

cetyper kommer att ingå i TOXIT och preciserar olika delfunktioner i samband härmed. Särskilda problem förutses beträffande

uppstå

service med mera kvalificerade av

riskutvärderingar. Omfattningen

sådan service kommer att för lång tid framåt vara

begränsad på grund

av bristen på tillgänglig trots att denna från allmänna

expertis uppgift

synpunkter i många situationer är allra mest angelägen. Här sägs bl a att det är viktigt - att resurser tillkommer för att få till stånd fungerande

organisato-

riska mekanismer som optimerar att

möjligheterna utnyttja

befintlig expertis såväl inom som utom landet - att de resurser som erfordras härför till viss del styrs så att svenska

toxikologer m fl experter får bättre faktiska möjligheter att delta i riskutvärderingsarbete genom att deras ordinarie arbete underlättas.

En metod beträffande det sistnämnda anvisas, att TOXIT nämligen anställer ”forskarassistenter” som efter avtal får delta i

forsknings-

arbetet på institutioner med där man i

lämplig vetenskaplig expertis,

gengäld för dessa resurstillskott förbinder sig att medverka i

uppdrag

med riskutvärderingar från TOXIT. En viss

internutbildningseffekt

uppnås härigenom också vad gäller antalet personer som kan delta i framtida riskutvärderingar. Det betonas vidare att alla, som medverkar i kvalificerade som här avses, måste ha

bedömningar möjlighet

T0.\ik0l()gi.s‘/ Ill‘/.()-.S(’I'1‘I.(‘(’.' sunznzulldrug 221

att hålla sina kunskaper aktuella och ha tillräckliga kontakter med

forskningsfronten.

I övrigt räknar miljödatanämnden med att behovet av ganska

elementära tjänster i fråga om hänvisningar och mindre omfattande frågor liksom viss nyhetsbevakning är så stort att resurssatsningar inom dessa områden är väl motiverade även om man sällan kan ge ett enkelt och uttömmande svar på frågan Hur farligt är ämnet x?” Här är också möjligheterna att rekrytera personal med lämplig utbildning relativt goda. Med viss erfarenhet och/eller internutbildning inom TOXIT kommer sådan personal också att kunna bidra avsevärt till en

sammanställningsservice med uppgifter extraherade ur litteraturen.

Möjligheterna att genom avtal få ett samarbete med utomstående expertis även beträffande dessa arbetsområden har belysts av

miljödatanämnden.

Flera av miljödatanämndens projekt passar in i verksamheten i

TOXIT. Hit hör exempelvis hänvisningspublikationer av den typ som

representeras av handboken ”Vad gäller om kemiska ämnen” och försöksverksamheten med registrering av toxikologisk (vetenskaplig) litteratur i en ny bibliografisk databas. Denna byggs upp genom frivillig medverkan av flera intressenter i deras löpande verksamhet. Någon form av substansregister med pekare” till informationskällor kan bli aktuellt, liksom andra former av faktadatabaser inom eller utom TOXIT. Här finns bl a erfarenheter från ett Ml-projekt med en försöksdatabas, som innefattar extraherade uppgifter om ämnens reproduktionstoxiska effekter, vilken utvecklas vid Medicinska informationscentralen. För ett litet land är slutsatsen att mera kvalificerade faktadatabaser, helst med värderad information, sannolikt förutsätter ett internationellt samarbete med eventuella avtal om byte av information eller tjänster. Ett annat MI-projekt har syftat till att på olika sätt stödja giftinformationscentralens verksamhet. Dessa stödåtgärder kommer att kunna fortsättas med GIC som en integrerad del i TOXIT. Det föreslås också att den nya enheten

övertar miljödatanämndens uppgift att vara nationellt organ (Natio-

nal Correspondent) till the International Register of Potentially Toxic Chemicals (IRPTC). vilket är FNs internationella informationsservice för kemiska ämnen.

Inom ramen för de kompletterande resurserna i TOXIT bör man

sammanfattningsvis ha:

- att behovet hos användare inom landet av

följa toxikologisk

informationsservice och hur det möts genom befintligt nationellt och internationellt utbud av sådan service samt att vid behov

initiera förbättringar

222 T0.\ik0/0gi.s/ ilzfr)-.servi(c’.' .mmmm1drag SOU |*).\il:34

— att själv i efter från användare

lämplig utsträckning fråga/uppdrag

ge service inom ifrågavarande område

genom tjänster, framtag-

ning av beskrivande publikationer etc - att utbilda användare i hur informationskällor det

på toxikologiska

området kan sökas och nyttjas, samt - att i utföra de m rn, tex i ett

övrigt informationsuppdrag

internationellt samarbete, som föreskriver.

regeringen

Inom Toxikologisk bör en successiv

informationstjänst kapacitets-

uppbyggnad ske och olika servicetyper undan för undan introduceras i verksamheten enligt en föreslagen måste viss

treårsplan. Samtidigt

flexibilitet finnas med hänsyn till de erfarenheter som görs. Det skall dock betonas att organisationen som sådan inte är av försökskaraktär utan avses vara en verksamhet.

löpande

GIC-delen föreslås ingå i TOXIT redan från I

början. fråga om övriga

delar bör de som är en för annan

servicetyper, (internt) förutsättning

service, starta först medan de mer såsom riskutvärde-

komplicerade

ringar endast långsamt kan komma

igång.

För finansieringen av TOXIT har formulerat miljödatanämnden vissa principer som dels att samhället medelstill-

bygger på genom

delning garanterar uppbyggnad och fortbestånd av verksamheten, dels att de som använder verksamhetens i utsträck-

tjänster lämplig

ning bör betala för den service som ges. Som

exempel på tillämpning

härav kan nämnas att frågeservice avseende hälso-och i miljöeffekter akuta situationer bör vara avgiftsfri i

(jfr giftinformationscentralen

dag), och att även annan frågeservice jämte bör

hänvisningsservice

vara kostnadsfri så kräver en arbetsinsats. För

länge frågorna måttlig

uppdrag i egentlig- mening, främst med och

sammanställningar

riskutvärderingar, bör avgifter utgå efter grunder som successivt

fastläggs.

Det föreslås särskilda för under

riktlinjer avgiftsuttag kapacitetsupp-

byggnadsperioden med relativt stor för den tilltänkta

handlingsfrihet

styrelsen för TOXIT. Under denna tid förutses förhållandevis begränsade intäkter i verksamheten. Efter denna period bör det vara möjligt att ta närmare till såväl som

ställning avgiftsfinansiering

eventuell delfinansiering från andra intressenter, i ett

längre tidsper-

spektiv.

De faktiska resurserna inom TOXIT blir också beroende av hur stor uppdragsandelen och intäkterna utifrån kommer att bli. Vissa minimiresurser erfordras emellertid för att verksamheten över huvud taget skall vara meningsfull och möjlig att driva på ett effektivt sätt. Under de första åren blir de direkta statliga medlen sannolikt helt avgörande.

I›.\'ik(›l0_qi.rk in_/r›-.sr'I'1'icc: .rummmzrlrrig 223 SOU 1980:34

Prioritering av resursernas användning i förhållande till användarnas önskemål olika uppdrag kan komma att bli en

och fördelning på besvärlig fråga. Erfarenheterna under den första uppbyggnadsperio-

om särskilda normer eller regler erfordras den får ge vid handen härför. till sådana kan i så fall av styrelsen för TOXIT

Förslag

med förslag beträffande fastare avgiftsnor-

lämpligen kopplas ihop

mer.

Vid beslut sammansättning bör beaktas både intres-

om styrelsens

och kompetens på sakområdet. Rådgivande

sentrepresentationen

kan behövas bl a för sådana riktlinjer för arbetet som fordras grupper för att säkerställa en kvalitet i verksamheten, på en realistisk

god

ambitionsnivå. kommer också att behöva tillkallas för

Expertpaneler

enskilda fall, speciellt då det gäller riskutvärderingar.

En rad praktiska/organisatoriska detaljfrågor måste vidare lösas,

innan och andra med fördel efter det att verksamheten väl

några

startat. Det föreslås att en får i uppdrag att

organisationskommitté

svara för de förstnämnda, som framför allt avser år 1 inom TOXIT

(verksamhetsplan, internorganisation, rekryteringsplan, praktiska

för av GIC till andra delar av verksam-

förutsättningar anpassning

heten Styrelsen för TOXIT övertar därefter ansvaret för de

etc).

frågor som här avses.

Ett relativt omfattande avsnitt ägnas åt frågan om samverkan/

på samarbete m m utanför landet respektive

samordning uppdelat

inom landet. I fråga om det senare skiljer man mellan organisationer som bibliotek och dokumentationscentraler och personer, såväl

arbetande forskare som andra personer med

vetenskapligt experter/

särskilda uppgifter på området.

om samarbete med giftinformationscentralen, som idag Frågan

administrativt hör till Karolinska sjukhuset, har som framgått lösts så att miljödatanämnden föreslår ett samgående med de nya resurserna

till den fristående organisationen Toxikologisk informationstjänst.

Ytterligare anknytningssteg diskuteras i nämnda avsnitt samtidigt som frågan om verksamhetsform tas upp och stiftelseformen behandlas som ett eventuellt alternativ i framtiden. Anknytnings-

analyseras för ett bibliotek (Karolinska institutets

möjligheter

bibliotek med Medicinska informationscentralen), det blivande

statens miljömedicinska laboratorium (SML) och produktkontroll-

nämnden. Det senare alternativet- avvisas. Inget av de båda förstnämnda anses aktuellt för närvarande.

224 Toxiko/ogisk info-service: SOU l‘).‘U:24

smnnmmlrag

Även om utredningsarbetet miljödatanämndens nu

enligt mening

förts så långt det är rimligt och möjligt som grund för statsmakternas beslut om inträttande av

Toxikologisk informationstjänst (TOXIT)

måste erinras om att här finns vissa osäkerheter rörande den framtida utvecklingen. Detta gäller t ex beträffande olika

användarkategorier

och i dessa att

samhällsutvecklingen fråga om trycket på efterfråga

information på det toxikologiska området. Också standarden den

på

framtida verksamheten i TOXIT blir som denna till

viktig samtidigt

en del är en föreslår

resursfråga. Miljödatanämnden att en översyn av

verksamheten görs 5 a 6 år efter driftstart då samtliga bör

servicetyper

ha varit i funktion tillräcklig tid för att att erfarenheter

medge

samlats. I översynen bör alla relevanta förhållanden för

ingå

verksamheten såsom hur samverkan och avtal

internorganisationen,

med utomstående fungerar m m. Verksamhetsformen och om

frågan anknytning i ytterligare

något steg av TOXIT till annan organisation bör ingå, varvid alternativet med en till SML särskilt bör

anknytning

prövas.

Avslutningsvis bör nämnas att även frågan om till

tillgången

information - och sekretess öppenhet belysts. En slutsats är att en mycket stor del av den egentliga toxikologiska informationen bör vara ”allmänt tillgänglig, ehuru en informa-

förväntningarna på

tionsservice inom detta område inte får ställas orealistiskt Det

högt.

finns situationer då möjligheterna att ge service är

begränsade,

eftersom relevant information saknas eller inte

antingen går att få tag

på av praktiska eller legala skäl. Vad gäller den egna verksamheten bör TOXIT bl a genom avtal i samband med

lämpliga uppdrag främja

att informationen kan göras för andra i så stor

tillgänglig utsträckning som möjligt.

Allmiin milj()inf()-service 225

8 Resurser och för

organisation

allmän

miljöinformationsservice

I detta kapitel diskuteras några frågor om informationsservice

på

miljöområdet i allmänhet till skillnad från det närmast

föregående

kapitlet, som speciellt behandlade den informations-

toxikologiska

servicen.

Utgångspunkten är vissa av de projekt som miljödatanämnden utvecklat.

I kapitel 4 har miljödatanämnden understrukit den principen att MI-projekt som startats eller vidareutvecklats av nämnden och som speciellt berör rutinerna i någon myndighets verksamhet helt bör

övergå till denna myndighet vid lämplig tidpunkt. Där denna princip

ansetts vara tillämpbar i det följande föreslås en sådan organisatorisk förändring av ansvaret i samband med genomgången av respektive aktiviteter i avsnitt 8.1. Huvuddelen av aktiviteterna kan emellertid hänföras till mera allmän extern informationsservice. För dessa

behandlas frågan om organisatorisk anknytning i avsnitt 8.2.

Vissa som utvecklats av

8.1 projekt miljödatanämnden

De projekt eller delar av projekt som skall tas upp här är följande

MI—REF(MI-06:5 m fl) Försöksverksamhet med referensservice på

miljöområdet MI-20 Information om forsknings- och undersökningsverksam-

het MI-22 Försöksverksamhet med stödinsatser till det internationella

referenssystemet för miljöinformation (INFOterra)

MI-23 Biblioteks- och dokumentationsservice på miljöområdet,

delaktiviteter rörande kursverksamhet, lokalisering av tid-

skrifter m m

u 226 Allmän mi/jöiirfb:service SOU l‘)b(D:2~l

MI-35 Utredning om publikationer på miljöområdet inklusive

delaktiviteten rörande miljökvalitetsredovisning _v

‘ ‘ MI-50 Publikationer (tidskriften MI-NYTT).

Här hänvisas först till redogörelsen för respektive projekt i kapitel 3.

Indelningen i följande tar sikte på den typ av verksamhet det närmast

är fråga om och följer inte projektnumreringen.

I detta avsnitt behandlas vidare ett par allmänna frågor, nämligen val av system för informationssökning (IR-system) samt användning av begreppet miljöinformation i här aktuella sammanhang.

för - Hjälpmedel informationsåtervinning registrering av forskningsoch undersökningsverksamhet

Som framgått föreslog redan miljökontrollutredningen att uppgifter

om forsknings- och undersökningsverksamhet på miljöområdet skulle registreras. Projektarbetet hade börjat förberedas av statskontoret under utredningens arbete och den egentliga försöksverksamheten startade hos mil jödatanämnden som projektet MI-20 under år 1975.

Projektet har från början haft två syften - att ge möjlighet till överblick av den miljövårdsinriktade forsk-

nings- och undersökningsverksamheten - att underlätta åtkomst till den dokumentation som kommer fram

inom sådan verksamhet. Sedan har tillkommit «V — att rationalisera katalogproduktionen inom det här aktuella

I i

forskningsområdet.

De ADB-baserade registreringsrutinerna bygger hittills på principen

med frivillig inrapportering om projekt och om rapporter i anslutning härtill.

Bedömning av om ett visst projekt bör ingå eller ej görs primärt av inrapportören enligt grunder som fortlöpande diskuteras i en referensgrupp för rapportörerna. Informationen lämnas till miljödatanämnden på en särskild blankett, vilket innebär viss strukturering. Valet av beskrivande termer är i princip fritt men nyckelorden ses över och kompletteras i förekommande fall hos miljödatanämnden i syfte att få så likartade termer som möjligt. Miljödatanämnden svarar också för registreringen.

Verksamheten leder till två instrument för hänvisningsservice, dels