Rätten till ratten : reformerat bilstöd : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

;ffxø 7

t m

änkande B 1993

Slutbet av ilstodsutredn ingen

SOU

KB Occ

m

w Statens offentliga utredningar

WW 1994:55

Socialdepartementet

Rätten

till ratten

reformerat bilstöd

-

slutbetänkande av Bilstödsutredningen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändninga: av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Omslag: David SkoogMIRA

ISBN 91-38-13640-6 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN O375-25OX

Till statsrådet och chefen

för

Socialdepartementet

Genom beslut den 18 mars 1993 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet, statsrådet Bengt Westerberg, att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en utvärdering och översyn av bilstödet till

handikappade. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den

1 maj 1993 riksdagsledamoten Marianne Jönsson särskild utredare.

som

Utredningen har antagit namnet Bilstödsutredningen 1993 S 1993:05.

Under arbetet med föreliggande betänkande har som sakkunniga med-

verkat Helena Almström, socialförsäkringsombud, Riksförsäkringsverket,

Siv Billenberg, ombudsman, Riksförbundet Mot Reumatism, Rolf Carls-

son, byrâdirektör, Socialstyrelsen, Håkan Ceder, departementsråd, Socialdepartementet t.o.m. den 14 december 1993, Leif Ejderhamn, advo-

kat, Riksförbundet för rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Lars Helg-

strand, departementssekreterare, Socialdepartementet fr.0.m. den 15

december 1993, Bertil Karlsson, förste ombudsman, De Handikappades

Riksförbund, Lars Lundström, vice förbundsordförande, Neurosedynska-

dades förening, Börje Olsson, förbundsordförande, Svenskt förbund för

stomiopererade ILCO, Leif Nordström, förbundssekreterare, Svenska

Kommunförbundet samt Leif Walther, förvaltningschef, Landstingsför-

bundet.

Som expert har Lars Wärnberg, avdelningschef, Handikappinstitutet,

medverkat.

Sekreterare har varit Mari-Louis Ljungquist, utredningssekreterare,

samt Per-Olof Bengtsson, t.f. kanslichef.

Utredningen fär härmed överlämna sitt slutbetänkande Reformerat bilstöd SOU 1994:55. I betänkandet redovisas överväganden och förslag till förändringar i bilstödet till funktionshindrade.

Sakkunniga har lämnat särskilda yttranden i vissa frågor.

Utredningens arbete är härmed avslutat. Stockholm i mars 1994

Marianne Jönsson

Mari-Louis Ljungquist

Per-Olof Bengtsson

Innehåll

Förkortningar Sammanfattning 11

Författningsförslag 25

I BAKGRUND

1 Inledning 35

1 1 Utredningsuppdraget 35

. 1.2 Arbetets uppläggning 36 2 Bakgrund och nuvarande bilstöd 39 2.1 Bakgrund 39 2.2 Nuvarande bilstöd 42

2.2.1 Personkrets 42

2 Bidragets konstruktion 43 2.3 Omfattning 44 2.4 Rättspraxis i och problem med bilstödet 52

2.4.1 Inledning 52

2 Väsentliga förflyttningssvårigheter 53

3¶Varaktigt funktionshinder 73

2.4.4 Anpassningsbidrag 76

2.4.5 Bidragets konstruktion 79

2.4.6 Föräldragrupperna och bilstödet 84

2.4.7 EU-frågor 89

2.4.8 Övrigt 89

6¶Innehållsförteckning

Bilstödet i Norden 91 3.1 Danmark 91 3.2 Finland 94 3.3 Island 97

3.4¶Norge 98

3.5¶Sammanfattning 101

II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 103

- 4.3.2 Väsentliga svårigheter inte ett mått på den

-

yttersta förmågan 111 4.3.3 Väsentliga svårigheter att utnyttja allmänna

kommunikationer 114 4.3.4 Helhetssyn vid bedömningen 116 Förslag till bedömning av väsentliga förflyttningssvårigheter 117

Anpassningsbidraget 121

Inledning 122 Funktioner 122 Utrustning 123 5.3. I RsVss förmånsvärdering 124 5.3.2 Släpkårra 125 5.3.3 Kostnader för större bil 125 5.4 Bedömningen anpassningsåtgärder 127

av 5.4.1 Kompetens i anpassningsfrågor 128 5.4.2 Ackreditering av 129

bilfirmor

5.5¶Grundbidrag för anpassningsbidrag 130 5.6 Rätt till enbart anpassningsbidrag 132

Bilstöd till föräldrar 133 6.1 varaktighet 133

Innehållsförteckning 7

6.2¶Inkomstunderlaget 134

3 Information 134

6.4¶Familjehemsföräldrars rätt till bilstöd 134

6.5 Körkortskravet i 4 135

grupp 6.6 Kostnader 136 7 Bilstödets konstruktion 137

1 Personkretsen 138

7.1.1¶Utvidgning personkretsen 138

av

7.1.2¶Åldersgränser 141

7.1.3 Körkortskravet i grupp 3 141

7.1.4¶Inplacering i personkretsen 142

7.2 7-årsgräns och 12 OOO-milsgräns 144

7.3¶Bidragsnivåer 145

7.3.1¶Grundbidrag 146

7.3.2¶Anskajfrzingsbidrag 148

7.3.3 Andra bidrag 150 7.4 Övriga kostnader 150

7.5¶Återkrav 151

7.6 Gräns för att ta ut beviljat bilstöd 152 8 EU och bilstödet 153

8.1¶Utredningen socialförsäkringen och EG 154

om

8.2¶Förslag 156

9 Förslag och kostnadsberäkningar 159

9.1¶Förslag och kostnadsberäkningar 159

9.2 Avslutande synpunkter 161

Specialrnotiveringar 163

Särskilda yttranden 167

Bilaga 1 Direktiven 1993:35 179 Bilaga 2 Tabeller 187

Bilaga 3 193

Källförteckning

uâaâøägmn$wwñü.yw›eüi1M-›

j fågel å

4.:

Förkortningar

ATP Allmän tilläggspension

EU Europeiska Unionen

FBH Förordningen 1988:890 bilstöd till handikappade

om FÖD

Försäkringsöverdomstolen

HI Handikappinstitutet

LASS Lagen 1993:389 om assistansersättning

LSS Lagen 1993:387 stöd och service till vissa funk-

om

tionshindrade

RFV Riksförsäkringsverket

RSV Riksskatteverket SCB Statistiska Centralbyrån TSV Trañksäkerhetsverket Bilstöds- 198788:99

prop.

propositionen

Sammanfattning

Inledning

Bilstödsutredningen 1993 S 1993:05 tillsattes med huvuduppgiften att

göra en utvärdering och översyn av bilstödet till handikappade och föreslå

nödvändiga förändringar.

I den särskilde utredarens uppdrag ingick bland annat att, på grund

av

de stora skillnaderna mellan olika försäkringskassors bedömningar, överväga innebörden av och tillämpningen begreppet väsentliga för-

av

flyttningssvårigheter för att bevilja bilstöd.

Utredaren skulle analysera eventuella skillnader mellan olika handikappgrupper när det gäller möjligheterna att bilstöd och åtgärder skulle föreslås för att minska obefogade skillnader.

Det har vid RFV: s uppföljning framkommit att många försäkringskassor

haft problem att bedöma om den sökande har rätt till anpassningsbidrag och vilken anpassning behövs för att den sökande skall kunna

som använda fordonet. Utredaren skulle kartlägga problemen med anpassnings-

bidraget.

Utredaren skulle se över bidragets konstruktion och pröva det finns

om skäl att ändra denna i något avseende.

I och med de nya bilstödsreglerna den l oktober 1988 fick föräldrar till barn med funktionshinder för första gången möjligheter till statligt bilstöd. Utredaren skulle kartlägga och analysera hur bilstödet fungerat för familjer med funktionshindrade barn och pröva behovet förändrade

av

regler.

Dessutom stod det utredaren fritt andra frågor bilstöd än

att ta upp om dem som redovisats i direktiven.

Prioriteringar skulle göras mellan olika förslag till åtgärder, utred-

men ningen omfattades inte av dir. 1984:5, de s.k. noll-direktiven.

12 Sammanfattning

Bakgrund och nuvarande bilstöd

Samhällets insatser för personer med funktionshinder har svårt att

som

förflytta sig går bland annat ut att öka tillgängligheten inom kollektiv-

trafiken, att tillhandahålla färdtjänst och bidrag till inköp bil.

att ge av

Bilen ger personer med funktionshinder chansen att leva ett liv på

egna villkor. Bilen blir något än vanlig familjebil. Den knyts till den

mer en funktionshindrades behov och måste stå till förfogande först och främst för denne. Bilen får funktion ett hjälpmedel.

som

Bilstödet före den 1 oktober 1988 kritiserades bland annat för sin be-

gränsning av den bidragsberättigade personkretsen. Reglerna kritiserades

också för att bidrag och inkomstgränser alltför låga samt för att stödet

var lämnades i flera former och av olika myndigheter. Detta innebar bland annat att bilstödet var svårt att överblicka för enskilda.

En särskild utredare S 1986:01 fick i uppdrag att utreda utvidgning

en av personkretsen för rätt till bilstöd. Utredningen resulterade i ett nytt

förslag till bilstöd för handikappade, Bilstödet handikappade Ds S

1986:11. Syftet med det nya bilstödet som trädde i kraft den l okto-

ber l988 att fler rätt till bilstöd, att förbättra själva stödet samt

- var ge att få till stånd förenklingar genom en ökad samordning.

Bilstödet är enligt 2 § förordningen 1988:890 Bilstöd till handikappade

FBH avsett för de personer som på grund av varaktiga funktionshinder

har väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand eller har väsent-

liga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Med begreppet varaktigt att funktionshindret i princip skall bestående eller i

avses vara varje fall finnas under den tid som fordonet skall användas. I regel sju år, den tid som skall passera innan nytt bilstöd kan beviljas.

Personkretsen omfattas i det nuvarande bilstödet följande

av grupper:

Handikappade under 65 år som är beroende av bil för att förvärvs-

arbeta eller genomgår yrkesinriktad utbildning eller yrkesinriktad rehabi-

litering.

2. Handikappade under 65 är som beviljats stöd enligt punkt men som

lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller beviljat sjukbidrag.

Andra handikappade än som nämns i punkt l-2 i åldern 18-49 år.

4. Handikappade föräldrar med barn under 18 är.

Föräldrar med handikappade barn.

Sammanfattning 13

Bidrag enligt punkt 3-5 lämnas under förutsättning att den bidragsbe-

rättigade själv skall bruka bilen förare. som Bilstödet i följande former: ges

Grundbidrag

Grundbidraget är 60 000 kr och lämnas vid inköp bilen. Helt biav drag ges till personerna i 1-3 och halvt bidrag till 4grupp grupperna dvs. föräldrarna.

Anskamingsbidrag

Anskaffningsbidraget är högst 40 000 kr vid en årsinkomst som understiger 88 000 kr och sjunker därefter och vid årsinkomst

upphör en av

160 000 kr eller mer.

Anpassningsbidrag

Anpassningsbidrag lämnas för kostnader uppkommer för sådan

som anpassning eller anordning bilen som fordras för att den funktionshindrade skall kunna använda den. Alla tre bidragen är skattefria.

Bidrag fast lägre -lämnas också vid köp motorcykel eller - av moped. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga bils

en anskaffningskostnad med högst 35 000 kr. Reduktionen skall i första hand

göras på grundbidraget.

De allmänna försäkringskassoma administrerar bilstödet och RFV är

tillsynsmyndighet.

Omfattning

Under de fem budgetåren från den 1 oktober 1988 till och med 199293 har bilstöd utbetalts till 14 206 personer. Under samma tid har 1 345 bilstöd beviljats inte under

men tagits ut

perioden. Bidraget betalas ut i samband med bilköpet. Det senaste budgetårets relativt höga antal 510 beror till stor del på att bidragen inte hunnit tas ut efter beviljandet. Bilstödet kan tas ut år efter beslutet.

sju

Grupp 1 har 52 % de beviljade bilstöden, 2 2 %, 3 av grupp grupp 23 %, grupp4 l % och grupp5 22 %.

Prognosen för de totala kostnaderna för hela perioden är 1,5 miljarder.

Under de hittills gångna fem budgetåren har 62 % dem fått av som

14 Sammanfattning

grundbidrag också fått anpassningsbidrag. Anpassningskostnaderna fördelar sig mycket olika mellan olika försäkringskassor.

Försäkringsöverdomstolen

Utredaren har gått igenom samtliga mål som beviljats prövningstillstånd

och slutbehandlats i FÖD under den det bilstödet varit i kraft

period nya

fram till hösten 1993.

Genomgången bygger på en sortering av domarna i funktionshinder. Utgångspunkten är den avsaknade eller försämrade funktionen i ben, armar

eller påverkar förflyttningsmöjlighetema. Det har lett till

organ som

följande gruppindelning:

Gångproblem på grund av ben- ocheller ryggbesvär

Svårt att bära Kortvuxenhet

Synskada

Psykiska besvär såsom fobier

Sjukdomar i andningsorganen

Mag- och tarmsjuka

Övriga

Dessutom har domar lästs rörande anpassningsfrågor, frågor om samman-

boende förelåg, personkretstillhörighet m.m.

Överväganden

Varaktighet

Definitionen varaktighet som sju år eller mer har vållat problem i

av

handläggningen av bilstödet.

I propositionen 199293: 159 Stöd och service till vissa funktionshindra-

de, där också varaktighetsbegreppet är centralt, sägs om detta att

Funktionshindren skall också varaktiga, dvs. inte vara av tillfäl-

vara

lig eller mer övergående natur.

Denna definition återfinns i specialmotiveringama. Riksförsäkringsverket

har i sina allmänna råd l993:ll förklarat varaktig samma sätt. Det har också Socialstyrelsen gjort i sitt allmänna råd 1994: 1 där man

Sammanfattning 15

emellertid också för ett att ett funktionshinder är

resonemang om varaktigt även om det kan växla över tiden och under kortare perioder minskas.

Jag föreslår bedömning varaktighet funktionshindret

att samma av av bör tillämpas inom bilstödet inom Lagen stöd och service till

som om

vissa funktionshindrade och Lagen assistansersättning. Det innebär

om att funktionshindret inte behöver fastställas varaktigt ett visst speci-

som ñcerat antal år.

Väsentliga förflyttningssvårigheter

Att bedöma en persons väsentliga förflyttningssvårigheter innebär, enligt

min mening, inte bedömning kan använda allmänna

en av om personen kommunikationer vid ett givet tillfälle. Personens hela livssituation skall beaktas där resandet är en del. För att övriga delar livet skall fungera

av måste det finnas möjligheter att färdas utan att det blir huvudfråga i

en ens liv. Det år inte den sökandens yttersta förmåga skall fastställas

som som gräns för att komma ifråga för bilstöd. Ett sådant synsätt kan liknas

vid att kräva att marathonlöparen skall löpa ett marathonlopp gånger

fyra

per dag bara för att han visat att han kan klara det gång.

en

Min mening är, i enlighet med förutsättningarna för bilstödsreformen

1988, att bilstödet skall medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Den enskilde har rätt till värdighet och respekt och skall inte i sitt resande behöva leva med ständig risk att denna kränks. Vid bedömning av behov av bilstöd skall ett helhetsper-

spektiv läggas på resandet.

Förmågan att bära med sina händer och bedömer jag väsent-

armar som lig eftersom en förflyttning vanligen har ett syfte. Detta måste

man

beakta vid bedömningen det föreligger väsentliga svårigheter vid

av om förflyttningen. Jag föreslår att det skrivs i 2 § FBH.

Jag menar att när man bedömer rätten till bilstöd skall utgångspunkten för behovet av mängden förflyttning det är normalt för den

vara som berörde med utgångspunkt från dennes önskemål och behov i såväl arbete som fritid. Tidsaspekten skall beaktas i förhållande till övriga medtrafikanter fårdmedel och med resrutt.

samma samma

Jag föreslår en förändring praxis när det gäller med skador

av personer

och sjukdomar i FÖD 1991:5. Personer med mycket svåra

ryggen ryggproblem, som är bestående och inte behandlingsbara, bör kunna beviljas bilstöd. Dessa personer kan ha väsentliga förflyttningssvårigheter

16 Sammanfattning

och kan inte använda allmänna kommunikationer.

Kortvuxenhet bör i sig betraktas som ett funktionshinder som i väsent-

lig utsträckning begränsar den enskildes förflyttningsmöjligheter och bör

utgöra en betydelsefull faktor vid bedömningen om rätt till bilstöd. Iden dom FÖD kortvuxna 1990:13 II bedömdes den

som publicerat om

sökandes psykiska besvär på grund kortvuxenheten. Jag menar att det

av

måste ske en generösare bedömning av kortvuxnas förflyttningsproblem

i samband med rörelsehinder än vad sker i dag FÖD-mål

som se

276691.

Stark oro eller ångest, till exempel på grund av fobi eller mag- och

tarmsjukdom, väsentliga förflyttningssvårigheter och motivera

kan vara

bilstöd. Respekten för den personliga integriteten skall här väga tungt

tillsammans med målet att ge den enskilde ett så normalt liv som möjligt

Detta får FÖD.

trots långvarig sjukdom. anses vara fastlagt av

Det har till utredaren framförts att bilstöd bör kunna beviljas i förebyg-

gande syfte. I publicerade FÖD-mål l992:7, 1992-03-16, 1991 :30 II,

1991-10-08, 1991:30 1991-10-03, 1989:57 1989-11-07 finns

flera exempel som samtliga beviljats bilstöd. Det är viktigt att dessa mål inte enbart används som grund för att de i målen aktuella diagnoserna skall beviljas bilstöd under likartade förhållanden. Det är inte heller fråga

om att bevilja bilstöd för något slags allmänt förebyggande av sjukdomar

och funktionshinder. Bilstöd skall beviljas det föreligger medicinska

om skäl för en person att förflytta sig på ett sätt som innebär väsentliga

förflyttningssvârigheter, för att inte allvarlig skada eller sjukdom skall

uppstå eller förvärras.

När det gäller rätten till bilstöd saknar det betydelse hur de allmänna färdmedlen orten är beskaffade. Den enskildes möjlighet att använda allmänna kommunikationer skall vägas i bedömningen först när det inte är uppenbart att förflyttningssvårigheterna är så svåra att bilstöd

skall beviljas.

Enligt dessa förslag kommmer ytterligare ca l 500-3 000 personer att omfattas av rätten till bilstöd.

Anpassning

När det råder tveksamhet om en viss åtgärd, som är nödvändig för utnyttjandet bilen, faller inom för bilstödet eller annan hjälpme-

av ramen delsverksamhet, bör myndigheterna sins emellan komma överens om

skall stå för åtgärden. Försäkringskassan bör emellertid ha det vem som

Sammanfattning 17

yttersta ansvaret för att det tänkta utnyttjandet av bilen fungerar för den enskilde. Det betyder exempelvis den funktionshindrade behöver

att om en speciell rullstol för att kunna framföra sin bil bör det ytterst

vara försäkringskassans uppgift att se till att han eller hon får den som ett led

i anpassningen.

Utrustning

Det har varit problem att skilja mellan basanpassning och specialanpassning ute på kassoma. Min uppfattning är att den bilstödsberättigade inte

skall vara hänvisad till att välja dyrare variant bilmodell

en av en grund av sitt funktionshinder. Det är dessutom angeläget att motverka att

bilstödsberättigade för att anpassningsbidrag tvingas ta till för

samhället dyrare alternativ. Allmänt sett är det billigare om extrautrustning monteras direkt i fabrik än om bilen skall byggas i efterhand. Bidrag

om till anpassning bör därför kunna ges motsvarande mellanskillnaden mellan en grundmodell av en bil och en dyrare variant som har den utrustning som behövs.

RS Vss förmånsvärdering

Försäkringskassoma har hittills saknat ett instrument att använda i sin

bedömning av vad som är Standardutrustning och vad som är basanpass-

ning. Riksskatteverket ger löpande ut rekommendationer om förmånsvärdet för tjänstebilar för beskattning. I rekommendationerna anges också vad som är att anse som extrautrustning. Man anger också vad som avses med en grundmodell.

Jag att RSV:s rekommendationer kan utgöra en grund för liknan-

anser de anvisningar från RFV till försäkringskassoma, så att man därmed kan få en gemensam bestämning av vad som är standard.

Släpkärra

En konsekvens funktionshinder är för många att de måste använda sig

av av hjälpmedel av olika slag, såsom t.ex. el-rullstolar, toalettstolar som är speciellt utformade eller andra hjälpmedel som har samband med syftet med resan. Som en logisk följd detta anser jag att en släpkärra för

av transport av hjälpmedel bör kunna falla inom ramen för anpassnings-

bidraget.

18 Sammanfattning

Antalet personer som behöver den här typen av släpkärra torde inte

särskilt stort. Det handlar framför allt om personer som har medvara hjälpare, föräldrar eller personlig assistent med sig under resor och som då hjälper till att lasta.

Kostnader för större bil Efter hand som tekniken har utvecklats har det blivit möjligt för personer med mycket omfattande funktionshinder att själva köra bil. Problemet med tekniken är att den i allmänhet förutsätter en bil av s.k. van-typ, som är större och dyrare än andra bilar.

Jag finner det därför rimligt att bidrag skall kunna utgå inom ramen för anpassningsbidraget för merkostnader som följer av att den bilstödsberättigade behöver ett fordon som det går att köra in i med rullstol. Jag tänker då bl.a. att den funktionshindrade är beroende av rullstol för sina förflyttningar och inte själv kan flytta sig i och ur rullstolen. Det kan även vara betydelsefullt med större bil för andra än de som själva kör fordonet. Den som behöver resa i sin egen rullstol har också samma behov. Både barn och vuxna med omfattande funktionshinder kan beñnna sig i den situationen.

Nivån bidraget bör täcka skillnaden mellan priset för en normalbil och lägsta priset för en adekvat bil av van-typ. Den enskilde väljer naturligtvis den bil han eller hon önskar, men bidraget beräknas efter den merkostnad är nödvändig för att den funktionshindrade skall kunna

som använda fordonet.

Bidraget för särskilt stor bil skulle därmed kunna uppgå till 80 000 kronor.

Bedömningen av anpassningsâtgärder

Man kan anlägga ett mer långsiktigt perspektiv än att en anpassning

fungerar för stunden. I Danmark anser man t.ex. att paraplegiker perso-

med ryggmärgsskador på sådan nivå att arm och handfunktionema ner inte påverkas skall få servostyming som anpassning. Skälen är två, dels att ofta har hand upptagen med andra manöverorgan och således

man en bara kan hålla i ratten med en hand och dels att rattandet åstadkommer

motvridning i som på sikt kan leda till skador och därför bör en ryggen underlättas.

Arbetsterapeuter, hjälpmedelstekniker och hjälpmedelsingenjörer är yrkesgrupper som har någon utbildning och praktik när det gäller hjälp-

Sammanfattning 19

medel och anpassning dem. De kan således behjälpliga för att

av vara förbättra sittkomforten i bilen, ge råd om speciell utformning

av greppfunktioner och liknande samt bedöma vad fordras för att kunna ta

som

med hjälpmedel i fordonet, eventuella förändringar av hjälpmedelsbe-

hovet m.m.

Vinterklimatet mäste påverka både rätten till bilstöd och vilka

anpass-

ningsåtgärder som behöver göras. Utrustning som Centrallås och kupé-

värmare kan vara nödvändig även den bara behövs del året.

om en av

Kompetens i anpassningmågor

Samlad kompetens när det gäller att bedöma anpassningsbehov finns för

närvarande på Handikappinstitutet och vid de båda anläggningarna i

AMU Hedemora och AMU Kävlinge. När det gäller trañksäkerhets-

aspekter är Vägverket en väsentlig resurs.

Ackreditering av bilverkstäder

Enligt min uppfattning kan den verksamhet som Vägverket bedriver

kunna utnyttjas mera och kompetensen vid Vägverket, att kunna göra helhetsbedömningar, byggas ut. Det skulle kunna ge inte obetydliga besparingar området. När anpassningsärendena är okomplicerade och

uppenbara t.ex. vid förbehåll i körkortet eller kopiering av tidigare

anpassning finns däremot ingen anledning att konsultera oberoende

bedömare.

Det bör ställas särskilda krav kompetens för att bilar.

anpassa

Kortutbildningar anordnade av t.ex. Handikappinstitutet, som har läng

och gedigen erfarenhet området, skulle kunna vara grund för ackreditering av behöriga verkstäder. Prövningen bör omfatta både kunnandet när det gäller anpassningar och ekonomisk stabilitet hos företaget.

Jag föreslår att Vägverket får uppdraget att utforma kravspecifika-

en tion för verkstäder som får göra anpassningar av fordon för funktionshindrade. Utifrån denna kravspecifikation kan sedan ackreditering ske genom Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC.

Även det finns skäl för försäkringskassoma att rådgöra med olika

om

yrkesgrupper som arbetsterapeuter och läkare, så blir de regionala bilinspektörerna de naturliga rådgivarna när det gäller komplicerade

anpassningar.

20 Sammanfattning

Grundbidrag för anpassningsbidrag

Enligt min mening, då stöder jag mig dom i Försäkringsöverdom-

en stolen 240889:1, 1990-12-28 inte är refererad, kan socialförsäk-

som

ringsnämnden besluta enbart anpassningsbidrag till en sökande om

om denne endast vill ha detta. Självfallet måste den sökande uppfylla förutsättningarna enligt FBH, men skall efter sådan prövning kunna anpassningsbidrag utan att behöva köpa ny bil. Självfallet förutsätter det att bilen är i sådant skick att den är lämplig för den aktuella anpassningen.

Rätt till enbart anpassningsbidrag

Utan att uppfylla kriterierna i 2 § FBH för rätt till bilstöd kan en person behöva rätt omfattande anpassningar bilen för att kunna köra den. I

av

dag har de ingen möjlighet att få anpassningsbidrag. Eftersom kunskapen

är otillräcklig de ekonomiska konsekvenserna av att ge dessa grupper

om

anpassningsbidrag, är jag inte beredd att lägga ett sådant förslag. I stället

föreslår jag försöksverksamhet i två län med utvidgad rätt till anpass-

en

ningsbidrag under en tvåårsperiod.

Det år också av värde att i ett sådant sammanhang se i vad mån resefrekvensen med färdtjänst och riksfärdtjänst påverkas av en sådan här

åtgärd. Försöket bör genomföras försäkringskassoma i respektive län.

av

Kostnaderna beräknar jag till 10 miljoner kronor.

Bilstödet till föräldrar

Krav har framförts att man inte skall sammanräkna föräldrarnas in-

komst vid prövning av rätt till anskaffningsbidrag. Andra familjestöd

grundar sig båda föräldrarnas inkomster och jag kan inte ñnna något skäl till att frångå det när det gäller bilstödet.

Det har krävts att föräldrarnas inkomster inte skall beaktas när förälder söker bilstöd för hemmaboende vuxet bam. Jag tänker inte föreslå någon förändring i det avseendet. Inkomstunderlaget skall räknas på den som söker bilstöd.

Jag har mycket övervägt frågan familjehemsföräldrars rätt till

noga om bilstöd. Socialstyrelsen har utrett frågan och i rapport redovisat argu-

en ment för att ansvaret för familjehemsföräldramas kostnader för det placerade barnet skall ligga berörd huvudman.

Jag har tagit del del Socialstyrelsens argument och funnit att nuva-

av rande ordning för prövning av föräldrars rätt till bilstöd inte bör ändras.

Sammanfattning 21

Jag förutsätter att familjehemsplacerade barn, som har funktionshinder,

av ansvarig myndighet ges de nödvändiga förutsättningarna för att kunna

förflytta sig obehindrat tillsammans med sin familj.

Bilstödets konstruktion

Om personer som erhåller assistansersättning enligt LASS, får rätt till bilstöd även om de inte arbetar utan uppbär full förtidspension och saknar körkort, skulle det i väsentlig grad förbättra deras möjligheter att delta i samhällslivet. En sådan åtgärd ser jag som ett logiskt fullföljande av rätten till personlig assistent.

Jag bedömer att en sådan utvidgning av bilstödet skulle öka antalet bilstödsberättigade med ca 2 000 personer. Beräkningen är emellertid osäker då assistansreformen just håller att genomföras och kunskaperna om gruppen ännu är bristfälliga.

Enligt min mening sådan utvidgning av personkretsen genomfö-

kan en ras utan ökade samhällsekonomiska kostnader. Den slutsatsen drar jag av att den här talar om i väsentlig utsträckning är hänvisad till

grupp

färdtjänstens specialfordon för sitt resande.

Tyvärr är tillgänglig statistik området när det gäller reskostnader, reslängd, resfrekvens mm alltför ofullständig för att tillåta beräkningar,

som är tillräckligt precisa för att kunna ligga till grund för förslag. Med ledning de beräkningar jag gjort utifrân den knapphändiga sta-

av tistik som finns, drar jag slutsatsen att betydande besparingar kan göras

inom färdtjänsten om personer som erhåller assistansersättning enligt

LASS får rätt till bilstöd. Detta samtidigt som den funktionshindrade vinner väsentligt ökat oberoende i sitt resande. På grund av osäkerheterna i underlaget är jag inte beredd att lägga förslag nu. Däremot ser jag

det som synnerligen angeläget att frågan prövas så snart nödvändiga beräkningar kan göras.

Ãldersgränser

50-årsgränsen i grupp 3 likväl som 65-ärsgränsen har ifrågasatts i olika

sammanhang sedan bilstödsreformen år 1988. 50-ärsgränsen är dragen av ekonomiska skäl. Av ekonomiska skäl ser jag tyvärr ingen möjlighet

att lägga något förslag om förändring av åldersgränserna i bilstödet.

22 Sammanfattning

Körkortskrav i grupp 3

Kravet på körkort i grupp 3 har också kritiserats såsom orättvist. De som

verkligen behöver bil för sina förflyttningar får inte möjlighet att köpa

bil. Jag har skissat ett förslag till bilstöd för dem som får statlig assistansersättning. Genomförs det i framtiden kommer de som har störst

problem med sina förflyttningar att ges en möjlighet att köpa bil. I dags-

läget är jag av ekonomiska skäl inte beredd att föreslå några förändringar av körkortskravet.

Inplacering i personkretsen

För att minska koncentrationen kring arbetet och i stället se den sökandes resebehov i ett helhetspespektiv föreslår jag att de tre första grupperna läggs om och koncentreras ålder. Första gruppen år de som är 18-49 år och har körkort. Om de inte kan köra själva skall de ha arbete eller utbildning i enlighet med kraven för nuvarande grupp Andra gruppen är de som är 50-65 år och har arbete, bedriver studier eller yrkesinriktad rehabilitering. Tredje gruppen är de som är 50-65 år, har lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller sjukbidrag och har haft bilstöd och under den tiden arbetat minst sex månader. Förändringen är inte avsedd

att utöka personkretsen.

12000mil

Jag har övervägt ett förslag där 12 000 körda mil eller sju år skulle vara gräns för nytt bilstöd. Av kostnadsskäl avstår jag från att lägga förslag

om förändring.

Indexuppräkning av bidragsnivåer

För att en kontinuerlig uppräkning av bidragsnivåema har det föreslagits någon form av indexuppräkning av grund- och anskaffningsbidra-

De nuvarande bidragen har höjts gång sedan 1988. En automagen. en

tisk uppräkning bidragsnivåema har otvivelaktigt sina fördelar. I

av nuvarande statsñnansiella läge torde det dock inte välbetänkt att ha

vara utgiftsposter som automatiskt ökar utan särskild kontroll.

Sammanfattning 23

Grund- och anskafningsbidragen

Tre punkter är centrala när det gäller grundbidraget.

Inkomstprövningen

-

Nivån -

Föräldrarnas rätt till helt grundbidrag -

Det har övervägts att hela bidraget skulle inkomstprövas. Jag menar att

det är behovet grundat på funktionshindret, som skall styra samhällets insatser, inte den enskildes ekonomiska situation. Däremot är jag inte

beredd att höja nivån grundbidraget utan väljer att föreslå en ordentlig höjning anskaffningsbidraget för att hjälpa dem som i dag har svårt att

av

finansiera köp bil. I dag är anskaffningsbidraget högst 40 000 kr. Jag

av föreslår höjning till 60 000 kr. Dessutom föreslår jag en justering av

en inkomstniväema för att dem har lägst inkomst ett ordentligt stöd

ge som

till bilköpet.

Föräldrarna har i dag ett halvt grundbidrag. Detta har kritiserats i olika sammanhang. Det finns i dag föräldrar, ensamstående eller lâgavlönade,

inte kan ta ut sitt bilstöd därför att de inte kan klara att finansiera som

Jag föreslår därför att grundbidraget höjs till 60 000

resten av bilköpet.

kr för föräldrar.

Ãterkrav

När barnet bidrag oavsett det sker dispens före

självt beviljats om

- 18 års ålder så skall föräldrarnas bilstöd kunna âterkrävas. I och med

mitt förslag helt grundbidrag till föräldrar är det rimligt att samma

om

återkravsregler skall gälla för för andra bilstödsberättigade. Det

dem som innebär en förändring av 14 § FBH.

I har motionärer att återkravsreglerna skall för-

riksdagen föreslagit

ändras så bilens värde redan efter den första månaden och

att sjunker

inte först efter helt år. I realiteten bilens värde redan efter den

ett sjunker

första körda milen. Jag föreslår förändring av bestämmelsen om

en

återkrav så att den utgår från varje påbörjad IZ-månadsperiod.

24 Sammanfattning

EU och bilstödet

Med anledning av det som utredningen S 1991:03 om socialförsäkring-

en och EG anfört om effekterna ikraftträdandet EES-avtalet före-

av av slår jag förändring bestämmelsen äterkrav i FBH.

en av om

En person som beviljats bilstöd skall åläggas att betala tillbaka grund-

bidrag och anskaffningsbidrag om han inte längre uppfyller bosättnings-

villkoret och inte heller i övrigt enligt bestämmelserna i förordning EEG 140871 längre är berättigad till vårdförmäner i Sverige. Det återbetal-

ningspliktiga beloppet skall minskas i enlighet med mitt förslag till för-

ändrad bestämmelse om äterkrav. Undantag från åtebetalningsskyldigheten bör kunna medges om det finns särskilda skäl.

Kostnadsberäkningar

Genom mina förslag bedömningen väsentliga förflyttningssvärig-

om av heter beräknar jag att 1 500-3 000 fler kommer att kunna fä

ca personer bilstöd under sjuårsperiod. En merkostnad 147,5-295

en miljoner

kronor.

Att använda RSV:s förmånsvärdering vägledning i bedömningen

som av vad som skall anses vara basanpassning, användandet Vägverkets

av

kompetens i anpassningsfrågor samt ackreditering bilverkstäder räknar

av jag med kommer att innebära en besparing 35 mkr under sjuårs-

en

period.

Genom att inräkna släpkärra i anpassningskostnadema för vissa ökar

kostnaderna med 14 mkr under perioden. Jag har räknat med att

ca 1 000 personer kommer att beviljas släpkärra anpassning.

som

Kostnaderna för bidrag till större bil beräknar jag till 30 mkr och

att ca 600 personer kommer att beviljas detta under

en sjuârsperiod. Höjningen av anskaffningsbidraget till 60 000 kr beräknar jag kostar

136,3 mkr.

Höjningen av grundbidraget för föräldrar har jag beräknat kostar 120 mkr.

Kostnaderna för de ändrade återkravsreglema beräknar jag till 3,2 mkr

under en sjuårsperiod.

Totalt kostar förslagen 416-563 mkr under sjuârsperiod eller 59,4-

en 80,4 mkr per år.

Författningsförslag

Förslag till ändring i 1988:890 om bilstöd till

förordningen

handikappade

Härigenom föreskrivs att 1-7, 11, 13 samt 14 §§ i förordningen

1988:890 om bilstöd till handikappade skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

1 §

Statligt bidrag till handikappade Statligt bidrag till funktionshind-

och föräldrar till handikappade rade och föräldrar till funktions-

barn för attanskaffa motorfordon hindrade barn för att anskaffa

lämnas enligt föreskrifter i denna motorfordon lämnas enligt före-

förordning. skrifter i denna förordning. För handläggningen frågor bidrag enligt förordningen gäller

av om lagen 1988:360 om handläggning av ärenden om bilstöd till handikap-

pade.

26 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Med funktionshindrad i Med funktionshindrad avses i avses

denna förordning den pä denna förordning den som på

som -

grund av varaktigt funktionshin- grund av funktionshinder, som

der har svårigheter att inte är tillfällig eller mer över-

väsentliga av

hand eller att gående natur har väsentliga svå-

förflytta sig på egen

anlita allmänna kommunikationer. righeter att förflytta sig, att vid

förflyttning kunna bära med sig

väska, portfölj eller liknande med sina händer och armar eller att använda allmänna färdmedel. Med förälder skall vid tillämpning förordningen likställas den, med av vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de

stadigvarande sammanbor.

3§

lämnas för Bidrag lämnas för

Bidrag anskaffning av personbil, mo- anskaffning av personbil, motorcykel eller moped, torcykel eller moped,

ändring ett som avses 2. ändring av personbil, motor-

av fordon

i eller cykel eller moped, eller särskild anord- anskaffning särskild anord-

anskaffning av av ning pâ ett som avses i ning pá personbil, motorcykel

fordon

eller moped.

Som särskild anordning enligt

tredje punkten avses, om det finns

särskilda skäl på grund av funk-

tionshindrets art även rullstol,

som är nödvändig för framförande fordonet, och släpkärra med

av

kapell.

Författningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det finns särskilda skäl på Om det finns särskilda skäl på

grund av handikappets art eller grund av funktionshindrets art

andra omständigheter, lämnas eller andra omständigheter, lämbidrag för anskaffning eller änd- bidrag för anskaffning eller

nas ring av annat motorfordon än ändring annat motorfordon än

av som avses i första stycket 1 eller i första stycket 1 eller

som avses för anskaffning särskild anord- för anskaffning särskild anord-

av av ning ett sådant fordon. ning ett sådant fordon.

4§

Bidrag lämnas i form av grundbidrag, anskaffningsbidrag och

anpass-

ningsbidrag. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får inte lämnas för

fordon som anskaffats innan beslut rätt till bidrag har meddelats.

om

Beviljat bidrag skall användas

inom 30 månader från beslutet.

5§

Bidrag lämnas Bidrag lämnas till jimktionshind-

till handikappad som är under rad 65 år och är beroende av ett så- fyllt 18 inte 50 år och

som men dant fordon som avses i 3 § för som att genom arbete få sin försörj- a. själv skall bruka

fordonet som

ning eller ett väsentligt tillskott till förare, sin försörjning eller för att genom- arbete får ett väsent-

genom

gå yrkesinriktad utbildning eller ligt tillskott till sin försörjning genomgå yrkesinriktad rehabilite- eller

ring under vilken han eller hon yrkesinriktad utbild-

c. genom

får utbildningsbidrag enligt för- ning eller yrkesinrilaad rehabilite-

ordningen 198 7:406 om arbets- ring under vilken han eller hon

marknadsutbildning eller rehabili- får utbildningsbidrag enligt förteringsersättning enligt lagen ordningen 1987:406 om arbets- 1962:381 om allmän försäkring, marknadsutbildning eller rehabiliteringsersättning enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring,

28 Fötfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till handikappad är under fyllt 50 men inte 65 år som som 65 år och, efter att ha beviljats under samma förutsättning som enligt har lämnat i punkt 1 b eller 1 c, eller bidrag ar- anges betsmarknaden med förtidspension

eller har beviljats sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring,

eller till handikappad än fyllt 50 men inte 65 år, annan som som i 1 eller 2 och fyllt 18 lämnat arbetsmarknaden med avses som som

inte 50 år. förtidspension eller har beviljats

men

sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring och som tidigare haft

bilstöd och under denna tid a. haft arbete för att få väsentligt tillskott till sin försörjning eller

genomgått sådan yrkesinriktad utbildning eller rehabilitering

som anges i punkt 1 c. Bidrag lämnas även till Bidrag lämnas även till funktionshindrad förälder med funktionshindrad förälder med bam under 18 år eller barn under 18 år eller förälder med funktionshindrat förälder med funktionshindrat barn, under förutsättning att föräl- bam, under förutsättning att föräldern sammanbor med barnet och dern sammanbor med barnet och har behov ett fordon för för- har behov av ett fordon för förav flyttning tillsammans med barnet. flyttning tillsammans med barnet

Bidrag enligt stycket 3 och och att den bidragsberättigade

Ersta

andra stycket lämnas under förut- själv skall bruka fordonet som

sättning att den bidragsberättiga- förare. Bidragsberättigad funk-

de själv skall bruka fordonet som tionshindrad förälder enligt punkt

Bidrag enligt första stycket I behöver dock inte själv bruka förare.

1 och 2 lämnas även till den som förare om make

som fordonet

inte innehar körkort, under förut- eller sammanboende kan anlitas sättning att någon annan kan som förare. anlitas som förare vid resorna.

Fötfattningsfijrslag 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Helt grundbidrag lämnas med Helt grundbidrag lämnas med högst 60 000 kronor till bidrags- högst 60 000 kronor till bidrags-

berättigad som avses i 5 § första berättigad i 5

som avses

stycket.

Halvt bidrag lämnas med högst 30 000kr0n0r till bidragsberättigad som avses i 5 § andra stycket.

Vid anskaffning av motorcykel eller moped lämnas dock grundbidrag

med högst 12 000 respektive 3 000 kronor.

7§

Anskaffningsbidrag lämnas med Anskaffningsbidrag lämnas med

högst 40 000 kronor. högst 60 000 kronor.

Helt sådant bidrag lämnas till bidragsberättigad årliga bruttoin-

vars komst understiger 88 000 kronor.

Till den vars årliga bruttoinkomst uppgår till 88 000 kronor eller

mer

lämnas anskaffningsbidrag med högst följande belopp:

Årlig bidrags- Bidrag i Inkomstintervall Bidrags- Bidragsbruttoinkomst % av belopp andel % kr

summa

helt bidr. kronor

-

30 Författningsförslag

Nuvarande förslag Föreslagen lydelse

Grundbidrag och anskaffnings- Grundbidrag och anskaffnings-

bidrag får tillsammans överstiga bidrag får tillsammans inte över-

fordonets anskaffningskostnad stiga fordonets anskaffningskost-

med högst 35 000 kronor. Vid nad.

förvärv av motorcykel eller moped får grundbidrag och anskafnings-

bidrag tillsammans överstiga

fordonets anskamzingskostnadmed högst 12 000 respektive 3 000

kronor.

Avräkning skall i första hand göras på grundbidraget.

9§

lämnas med Anpassningsbidrag lämnas med

Anpassningsbidrag

det belopp motsvarar kost- det belopp som motsvarar kost-

som naden för sådan ändring eller naden för sådan ändring av eller

av

fordonet, be- anordning fordonet, som be-

anordning som hövs för att den handikappade hövs för att den funktionshindra-

skall kunna bruka det och är de skall kunna bruka det och som

som lämpligt med hänsyn till fordo- är lämpligt med hänsyn till fornets ålder och skick. donets ålder och skick.

ll§

Lämnas grundbidrag eller Lämnas grundbidrag eller an-

an-

innan sju år har skaffningsbidrag innan sju år har skaffningsbidrag

förflutit sedan beslut senast fatta- förflutit sedan beslut senast fatta-

att rätt till sådant des att medge rätt till sådant

des om medge om

skall det bidraget min- bidrag skall det bidraget min-

bidrag nya nya

skas med det erhållna skas med det tidigare erhållna

tidigare

bidraget. Det belopp skall bidraget. Det belopp som skall

som avräknas skall minskas med avräknas skall minskas med en

en

för helt år sjundedel för varje påbörjad 12sjundedel varje som har förflutit sedan det tidigare månadersperiod.

bidraget betalades ut.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13§

Anskaffningsbidrag enligt denna Anskaffningsbidrag enligt denna

förordning skall minskas med förordning skall minskas med sådana bidrag till inköp for- sådana bidrag till inköp forav av donet som den handikappade får donet den

som funktionshindrade

från en kommun eller landstings- får i form försäkringsersätt-

av kommun eller i form av försäk- ning.

ringsersättning.

14§

Grundbidrag eller anskaff- Grundbidrag eller anskaffningsbidrag skall betalas tillbaka ningsbidrag skall betalas tillbaka

om bidragsmottagaren säljer om bidragsmottagaren säljer

eller på annat sätt avhänder sig eller på annat sätt avhänder sig fordonet innan sju är har förflutit fordonet innan sju år har förflutit

sedan bidraget beviljades, sedan bidraget beviljades, om bidragstagaren har avlidit om bidragstagaren har avlidit

innan sju år har förflutit sedan innan sju år har förflutit sedan

bidragen beviljades, bidragen beviljades,

om ett handikappat barn som om ett barn

funktionshindrat

avses i 5 § andra stycket efter att i 5 § andra stycket som avses

ha uppnått 18 års ålder själv själv beviljats bidrag enligt denna beviljats bidrag. förordning, om bidragsmottagaren bosätter

sig i annat land och även i övrigt

inte längre har rätt till várdfömtåner i Sverige enligt lagen 1992:1776 om samordning av

systemen för social trygghet när

personer flyttar inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet EES.

32 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Det återbetalningspliktiga be- Det âterbetalningspliktiga be-

loppet skall minskas med sjun- loppet skall minskas med en un-

en dedel för varje helt år har dedel för varje påbörjad tolvmå-

som förflutit sedan betalades nadersperiod som har förflutit

bidraget

Om det finns särskilda skäl, sedan bidraget betalades ut. Om ut. får bidragsmottagaren helt eller det finns särskilda skäl, får bidelvis befrias från återbetalnings- dragsmottagaren helt eller delvis

skyldigheten. befrias från återbetalningsskyldig-

heten.

I

BAKGRUND

1 Inledning

1.1¶Utredningsuppdraget

Bilstödsutredningen 1993 S 1993:05 tillsattes med huvuduppgiften att göra en utvärdering och översyn av bilstödet till handikappade. Är för-

ändringar motiverade skall åtgärder föreslås för att få till stånd ett väl fungerande system för bilstöd dir. 1993:35. Direktiven i sin helhet återfinns som bilaga På grund av de stora skillnaderna mellan olika försäkringskassors be-

dömningar skall utredningen överväga innebörden och tillämpningen

av

av begreppet väsentliga förflyttningssvårigheter för att bevilja bilstöd.

Övervägandena bör inbegripa den enskildes samlade behov förav

flyttningar.

Dessutom bör utredaren överväga om risken för allvarliga försäm-

ringar av skador bör vägas vid bedömningen någon har

av om

väsentliga förflyttningssvårigheter. I direktivet pekas särskilt armsvaga och armamputerade i dag

som inte får bilstöd.

Utredningen skall vidare analysera eventuella skillnader mellan olika handikappgrupper när det gäller möjligheterna att få bilstöd och föreslå åtgärder för att minska obefogade skillnader.

Riksförsäkringsverket RFV har i en uppföljningsrapport 199219

ansett att försäkringskassoma varit för generösa med att bevilja anpassningsbidrag när de väl har beviljat bilstöd. Det har vid RFV:s uppföljning också framkommit att många försäkringskassor har problem med att bedöma om den sökande har rätt till anpassningsbidrag och vilken anpassning som behövs för att den sökande skall kunna använda fordonet.

Utredningen skall kartlägga problemen med anpassningsbidraget.

Utredningen skall också bedöma om enbart anpassningsbidrag skall kunna lämnas i de fall villkoren för bilstöd inte är uppfyllda fullt ut. Utredaren skall i övrigt se över bidragets konstruktion och pröva om

36 Inlredning

det finns skäl att ändra denna i något avseende. RFV:s rapport 1992:9 försäkringskassoma att det är svårt

Enligt anser att läsa ut praxis Försäkringsöverdomstolens FÖD domar. I syfte att

ur pröva det behövs några särskilda åtgärder skall utredaren analysera om skillnaden i domar från FÖD. I och med de bilstödsreglema trädde i kraft den 1 oktober nya som 1988 fick föräldrar till bam med funktionshinder för första gången möj-

ligheter till statligt bilstöd. Utredningen skall kartlägga och analysera hur

bilstödet fungerat för familjer med funktionshindrade barn och pröva behovet förändrade regler. Särskilt skall familjer med flera funktionsav

hindrade barn uppmärksammas.

Dessutom står det utredaren fritt att ta andra frågor om bilstöd än upp dem redovisas i direktiven. som När det gäller kostnader skall prioriteringar göras mellan de olika fram. Möjligheterna att finansiera förslag innebär

förslag som läggs som

utökade kostnader bör prövas rationaliseringar av andra delar genom inom bilstödet. Dock omfattas utredningen inte av dir. 1984:5, de s.k. noll-direktiven.

1.2¶Arbetets

uppläggning

Utredningen började sitt arbete i augusti 1993. Inledningsvis samlades

erfarenheter bilstödet in. Det skedde vid möten med representanter om

för handikapporganisationer och vid intervjuer med tjänstemän försäk-

ringskassoma, utreder förutsättningarna att bevilja bilstöd. Dessutom

som

har uppgifterna i RFV:s utvärderingsrapporter tagits tillvara.

Statistik har hämtats från RFV:s utvärderingsrapporter. Vissa kompletteringar, främst rörande det senaste budgetåret 199293, har RFV medverkat med under arbetets gång. I direktiven att försäkringskassoma anser att det är svårt att läsa anges ut praxis FÖD:s domar och att utredaren skall analysera detta och ur pröva det krävs åtgärder för att minska dem. I detta syfte har utom redaren FÖD:s domar från oktober 1988 fram till

gått igenom samtliga

hösten 1993. Domarna tillhandahölls av RFV.

För att öka kunskapen anpassningsverkstädemas verksamhet gjorde

om

utredaren, med sakkunniga och expert, besök Handikappinstitutets

bilverkstad och informerades om verksamheten.

Inledning 37

Uppgifter om bilstödet i de nordiska länderna har tillhandahållits av Nordiska nämnden för handikappfrågor.

I syfte att bereda frågan om bilstöd vid ett medlemskap i EU har utreda-

ren samrått med sekreteriatet till utredningen socialförsäkringen och

om

EG S 1991:03.

2 och nuvarande

Bakgrund

bilstöd

samhällsutvecklingen med sin generella välfärdspolitiki kombination med

olika riktade handikappâtgärder har under de senaste årtiondena avsevärt förbättrat levnadsvillkoren för med funktionshinder. Den milj ö-

personer relaterade på handikapp, allmänt är accepterad, har också

synen som nu

bidragit till dessa positiva förändringar.

Samhällets insatser för med funktionshinder som har svårt att

personer

bland annat ut på att Öka tillgängligheten inom kollektiv-

förflytta sig går

trafiken, att tillhandahålla färdtjänst och att bidrag till inköp bil.

ge av Kollektivtrafiken basen i trafikförsörj ningen även för funktions-

skall vara hindrade och fárdtjänsten ett komplement till de allmänna kommunikatio-

Färdtjänsten har stor betydelse för funktionshindrades möjligheter

nema. till ett självständigt och aktivt liv. Den egna bilen ger dock större möjligheter till oberoende.

Bilen med funktionshinder chansen att leva ett liv på egna

ger personer villkor. Bilen blir än vanlig familjebil. Den knyts till den

något mer en

funktionshindrades behov och måste stå till förfogande först och främst för denne. Bilen får därmed funktion ett hjälpmedel. Därmed ställs

som också höga krav bilens driftssäkerhet.

2.1¶Bakgrund

I slutet 1940-talet infördes för första gången ett statligt bilstöd till

av handikappade för att underlätta till och från arbete och studier.

resor

Stödet ingick i den statliga näringshjälpen och var länge en del av peninvaliditetsförebyggande verksamhet. Succesivt fördes sionsstyrelsens

över till Arbetsmarknadsverket den l juli 1962 helt

näringshjäpen som

övertog verksamheten.

Prövningen stödbehovet skedde i början individuellt och grundade

av

40 Bakgrund och nuvarande bilstöd

sig på praxis. Först år 1965 infördes en regel om inkomstprövning. Sam-

tidigt utökades stödet genom möjlighet att räntefritt lån med högst

21 000 kr utan inkomstprövning. Bidrag till anpassning bilen

av var maximerat till 6 000 kr men inkomstprövades inte.

Under många år gjordes inkomstprövningen i förhållande till den sökandes civilstånd och familjesituation. Fr.0.m. den l juli 1976 ändrades

reglerna så att den ekonomiska prövningen grundades endast på den

sökandes egen inkomst. Gränsen för anpassningsbidragets storlek slopa-

des medan möjligheterna till räntefria lån begränsades uppgifterna häm-

tade ur Nytt bilstöd till handikappade, SOU 1982:44.

För att vidga möjligheterna för funktionshindrade att få tillgång till egen bil tillsattes utredning 1979 dir. 1979:44. Betänkandet Nytt

en bilstöd till handikappade SOU 1982:44 lades fram år 1982, men ledde inte till några reformer bilstödet. Fyra år fick särskild ut-

av senare en

redare S 1986:01 i uppdrag att utreda en utvidgning av personkretsen

för rätt till bilstöd. Utredningen resulterade i ett nytt förslag till bilstöd, Bilstödet åt handikappade Ds S 1986: l 1 och ledde till en proposition

1987 88:99 bilstödspropositionen. Mer information den utredningen

om

och åtföljande proposition följande sidor.

ges

Bilstödet före den l oktober 1988 var riktat till dem som behövde bil

för att kunna bedriva förvärvsarbete, yrkesinriktad utbildning eller

upp-

bar utbildningsbidrag för yrkesinriktad rehabilitering. Bidraget var in-

komstprövat och uppgick till högst 35 000 kr för köp av bil strax innan den nya lagen infördes. Under en tid täckte bidraget hela inköpet av bilen.

Byte av bil fick ske efter fem år om behovet av byte kunde styrkas av trañkinspektör eller bilinspektör vid dåvarande Trañksäkerhetsverket. Om det fanns särskilda skäl kunde bilen bytas tidigare.

Utöver bidraget till bilköp täcktes kostnaderna för den anpassning som behövdes för att föraren skulle kunna köra bilen.

Beslut om bilstöd fattades av länsarbetsnämndema, kunde överklagas

till Arbetsmarknadsstyrelsen och i sista hand regeringen.

Kostnaderna för Arbetsmarknadsverkets bilstöd var budgetåret 198586 ca 35,7 miljoner kronor fördelat 1 742 beslut. Av detta var ca 22,5

mkr anpassningskostnader Ur Bilstödet handikappade, Ds S 1986:1

s. 12.

Inom bilstödet fanns dessutom tre skatteförmåner. Vid köp av ny bil kunde försäljningsskatten bilaccisen återfås. Funktionshindrade kunde dessutom få befrielse från den årliga vägtrafikskatten fordons- och kilo-

Bakgrund och nuvarande bilstöd 41

meterskatt. Den som befriats från vägtrañkskatt fick utan ansökan bensinbidrag med ett belopp som motsvarade skatten 700 liter bensin. Förare med dieseldrivna bilar befriades i stället från kilometerskatten. I juli 1985 var 10 273 fordon befriade från vägtrañkskatt.

Budgetåret

1985 86 återbetalades bilaccisen till 1 000 15. ca personer ur a.a., s. Detta bilstöd kritiserades bl.a. för sin begränsning den bidragsbeav rättigade personkretsen. Reglerna kritiserades också för att bidrag och inkomstgränser var alltför låga samt för att stödet lämnades i flera former och av olika myndigheter. Detta innebar bland bilstödet annat att var svårt att överblicka för enskilda.

Mopedbidrag

Rörelsehindrade kunde tidigare efter ordination fâ trehjulig

en moped

som hjälpmedel av landstinget. Dock som regel endast inte Arbetsom marknadsverket gett bidrag för bil. Den ordinerats moped kunde som en

få byta ordinationen mot ett kontantbelopp ett mopedbidrag för

att - köpa bil. Handikappinstitutet utfärdade rekommendationer moped till om funktionshindrade samt om det s.k. mopedbidraget. Rekommenderat bidrag var år 1986 8 500 kr.

Enligt en kartläggning av Statens handikappråd Ds S 1985:6 följde 15

landsting HI:s rekommendationer om mopedbidragets storlek. Under år 1983 beviljades mopedbidrag till 1 000 med ett personer sam-

manlagt belopp av 8,3 mkr.

I dag är mopedbidraget i stort sett borta. Institutet skall starta ett utredningsarbete om sport- och fritidshjälpmedel för funktionshindrade. I det sammanhanget kommer motordrivna fordon för sport och fritidsända-

mål att behandlas, t.ex. snö- och terrängskotrar.

Det finns för närvarande bidrag till anpassning bil med maximerat av

belopp från 8 500 kr i sju landsting till ospecificerat maximibelopp i ett landsting. Av nitton landsting, som svarat på utredarens förfrågan, har fem inget kontantstöd för bilanpassning.

Antalet utbetalda bidrag per år varierar starkt i de olika landstingen. Från ett par stöd året till trettio till fyrtio. För att förnyat bidrag om skall i allmänhet sju år ha passerat. Samtliga anpassningsstöd den

gäller

inte kan få statligt bilstöd. Örebro läns landsting dess-

som disponerar utom avkastningen från en fond, med förutsättningen att myndig-

annan het, vilket kan försäkringskassan, bidrar med motsvarande belopp, vara

42 Bakgrund och nuvarande bilstöd

dock högst 50 000 kr, för inköp bil eller buss. Cirka sex till sju per-

av

år får medel fonden uppgår till ungefär 100 000 kr. soner per ur som

Utredning

En särskild utredare S 1986:01 ñck i uppdrag att utreda en utvidgning

för rätt till bilstöd. Utredningen resulterade i ett nytt

av personkretsen till bilstöd för handikappade, Bilstödet handikappade Ds S förslag

1986: l l. med det bilstödet trädde i kraft den l oktober

Syftet nya - som 1988 fler rätt till bilstöd, att förbättra själva stödet samt att

var att ge

-

få till stånd förenklingar genom en ökad samordning. De reglerna innebar att frångick synsättet att bilen föreslagna man

endast medel för handikappade att sin försörjning. Nu bör

var ett

. .. bilen i stället ett hjälpmedel för att minska ett förflyttningshandi-

ses som

kapp bilstödspropositionen, 13. Detta betydelsefull föränd-

s. var en

i bilen. Behovet bil skall utifrån den enskildes hela ring synen på av ses livssituation.

2.2¶Nuvarande bilstöd

Bilstödet är enligt 2 § förordningen 1988:890 Bilstöd till handikappade

FBH avsett för de som grund av varaktiga funktionshinder

personer

har väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand eller har väsent-

egen liga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Med begreppet

funktionshindret i princip skall bestående eller i varaktigt avses att vara

fall finnas under den tid fordonet skall användas i regel sju

varje som

år, dvs. den tid i regel skall passera innan nytt bilstöd kan beviljas.

som

2.2.1¶Personkrets

Personkretsen omfattas i det nuvarande bilstödet av följande grupper:

under 65 år är beroende av bil för att förvärvsar-

Handikappade som

beta eller utbildning eller yrkesinriktad rehabili-

genomgår yrkesinriktad

tering.

Handikappade under 65 år beviljats stöd enligt punkt men som

som

lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller beviljat sjukbidrag.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 43

Andra handikappade än som nämns i punkt 1-2 i åldern 18-49 år. 4. Handikappade föräldrar med barn under 18 år. 5. Föräldrar med handikappade barn under 18 år. Åldersgränsen togs bort den ljuli 1989.

Bidrag enligt punkt 3-5 lämnas under förutsättning att den bidragsbe-

rättigade själv skall bruka bilen som förare.

I bilstödspropositionen underströk föredraganden vikten att det

av nya bilstödets syfte inte urholkades. Stödet måste förbehållas

de personer som

på grund av varaktiga funktionshinder har väsentliga förflyttningssvårig-

heter. Genom denna inriktning stödet, skrev föredragande stats-

av

rådet, ökar möjligheterna att i framtiden vidga den stödberättigade

personkretsen till att generellt även omfatta förtidspensionärer med för-

flyttningssvårigheter som är äldre än 49 år.

2.2.2¶Bidragets konstruktion

Bilstödet ges i följande former. De olika belopps- och inkomstgränsema

höjdes den l juli 1991 till nu gällande nivåer.

Grundbidrag

Grundbidraget är på 60 000 kr och lämnas vid inköp bilen. Helt bi-

av drag ges till personerna i grupp 1-3 och halvt bidrag till 4-5,

grupperna dvs. föräldrarna.

Anskaffningsbidrag

Anskaffningsbidraget är högst 40 000 kr vid en årsinkomst som understiger 88 000 kr och sjunker därefter och upphör vid årsinkomst

en av 160 000 kr eller

mer.

Anpassningsbidrag

Anpassningsbidrag lämnas för kostnader uppkommer för sådan

som anpassning eller anordning bilen som fordras för att den funktionshindrade skall kunna använda den.

Alla tre bidragen är skattefria.

44 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Bidrag lämnas också vid köp av motorcykel eller moped. Högsta belopp

är då 12 000 kr 15 grundbidraget respektive 3 000 kr 120 av

av grundbidraget. Om det finns särskilda skäl på grund funktionshind-

av rets art eller andra omständigheter skall bidrag kunna lämnas för annat motorfordon än de ovan nämnda.

Grundbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga en bils

anskaffningskostnad med högst 35 000 kr. Reduktionen skall i första

hand göras grundbidraget.

Huvudregel är att bilstödet lämnas vart sjunde år. Grundbidraget skall bland annat ersätta de tidigare bilstödsförmånema

bensinskattebidrag, befrielse från vägtrañkskatt fordonskatt och kilome-

och återbetalning försälj ningsskatt. Systemet med bensinskat-

terskatt av

tebidrag och vägtrañkskatt avvecklas, i och med 1988 års bilstödsreform,

under sjuårsperiod och upphör den 30 september 1995.

en

De allmänna försäkringskassorna administrerar bilstödet och RFV är

tillsynsmyndighet. Beslut rätt till bilstöd fattas av socialförsäkrings-

om

nämnderna. Övriga beslut, till exempel bidragsnivåer, fattas av tjäns-

om temän. Beslut i bilstödsärenden kan överklagas till länsrätt, kammarrätt

och Försäkringsöverdomstolen.

2.3¶Omfattning

Nedanstående uppgifter syftar till att uppfattning om hur verksam-

ge en heten med bilstöd utvecklats och bygger uppgifter hämtade från

RFV:s uppföljningsrapport Bilstödet till handikappade fördjupad

-

uppföljning försäkringskassomas tillämpning och handläggning av

av bilstödets regelsystem 1992:9 samt direkt från RFV. När det gäller

antal bilstödsberättigade görs jämförelse med prognosen i den tidigare

en

utredningen Ds S 1986:11.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 45

Utbetalda bilstöd utfall och

- prognos Antalet utbetalda bilstöd ser ut så här: 198889 4 022 198990 4 018 199091 2 370 199192 1 885 199293 1 911

Summa 14 206

Källa: RFV

Flera bilstöd har beviljats olika anledningar inte utbetalats. En

men av orsak till att bidragen inte använts, som särskilt nämnts kassatjänste-

av

män som handlägger bilstödsärenden, är ekonomiska skäl. Beviljat bidrag

kan tas ut senast sju år efter beslutet.

Tabell 2:1 Antal personer som beviljats bilstöd men inte tagit ut något bidrag i juni 1993, fördelade efter beviljandetidpunkt och handikappgrupp

Handikappgrupp Bevilj. tidp. 0 1 2 3 4 5 Samtl.

Uppg-

Källa: RFV

Bidraget betalas ut i samband med bilköpet. Det senaste budgetårets

relativt höga antal beror till stor del att bidragen inte hunnit tas ut efter

beviljandet.

46 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Antalet bilstöd på de olika grupperna över hela perioden 198889-

199293 fördelar sig på detta sätt:

Tabell 2:2 Antal beviljade bilstöd under perioden 198889-199293

Källa: RFV

Prognosen i Bilstödet handikappade S 1986:11, s. 68, var för

Ds

hela 14 575, fördelat så att 2 725 förväntades ansöka de

sjuårsperioden

två första åren och drygt 1 800 de följande fem åren.

personer

I bilstödspropositionen s. 29 beräknades ca 3 000 söka det första bud-

getåret.

Efter fem år har 14 206 fått bilstöd. Det senaste budgetåret fick 1 911 bilstöd. En inte orealistisk bedömning är att 2 000 personer får stöd

ca de två återstående budgetåren sjuårsperioden. Ca 18 200 kan därmed

av

beräknas beviljas bilstöd under uårsperioden.

De totala kostnaderna störst de två första budgetåren. Då fanns ett

var uppdämt behov. Många hade awaktat reformen innan de sökte. Dessutom tillkom i och med de nya reglerna. Därefter har kost-

nya grupper naderna ned. Budgetåret 198889 kostnaderna 277 727 614 kr

gått var

och det senaste budgetåret 199293 184 245 368 kr. Se bilaga 2 för tabell

över hela perioden.

De totala kostnaderna för de fem första budgetåren är 1 107 428 916 kr. Prognosen för hela perioden är följande: Genomsnittskostnaden för

bilstöd budgetåret 19921993 96 413 kr. Multiplicerat med

varje var

4 000 bilstöd för de två återstående budgetåren är det 385 652 000 kr, dvs. totalt för perioden l 493 080 916 kr, utjämnat till 1,5 miljarder kronor.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 47

Tabell 2:3 Andelen av kostnader fördelat på under budgetåren 198889-

grupper 199293

Antalet avslag Antalet avslag fördelar sig enligt RFV:s rapport 1992:9 på följande sätt:

198990 2 899 199091 1 745 199192 l 269 199293 l 295

Uppgiften för 199293 är preliminär från RFV. Det första budgetåret är inte med därför att budgetåret 198889 är inte redovisat i rapporten

1992:9. I den tidigare uppfölj ningsrapporten 1990:4 skedde redovisning-

en av perioden fram till slutet av februari 1990. Materialet är därför inte

jämförbart. i

Antalet avslag har under perioden legat något över 40 % med smärre variationer. Vid de olika kassoma har avslagsfrekvensen varierat från 20 % till 60 %. En del kassor har under hela perioden haft lägre avslags-

frekvens, andra genomgående högre.

Grund- och anskaffningsbidrag

Grund- och anskaffningsbidrag har sedan det bilstödet infördes utbe-

nya

talats med följande belopp:

48 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Tabell 2:4 Grund- och anskaffningsbidrag per butgetár

Grundbidrag Anskaffningsbidrag

198889 169 870 155 kr 56 510 333 kr 198990 166 332 630 kr 49 057 259 kr 199091 90 500 879 kr 23 326 583 kr 199192 90 867 596 kr 21 827 486 kr 199293 98 078 916 kr 24 459 095 kr Summa 615 650 176 kr 175 180 756 kr

Anpassningsbidrag

Anpassningsbidrag har sedan det nya bilstödet infördes utbetalats med

följande belopp:

Tabell 2:5 Anpassningskostnader per budgetår

198889 51 347 126 kr 198990 78 595 078 kr 199091 69 156 520 kr 199192 55 791 903 kr 199293 61 707 357 kr Summa 316 597 984 kr

Det är de utbetalade beloppen redovisas i tabell 2:5. Personerna

som

fått dem kan särskilda skäl ha beviljats anpassningsbidrag även som av

något tidigare budgetår.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 49 Tabell 2:6 Antal personer som beviljats anpassningsbidrag samt genomsnittligt

Källa: RFV

Den högsta medelkostnaden var budgetåret 199192. Flest antal

anpass-

ningsärenden påbörjades det första budgetåret perioden. Minst antal

av

anpassningsärenden har beviljats 199293.

Under de hittills gångna fem budgetåren har 62 % av dem som fått

grundbidrag också fått anpassningsbidrag. Per budgetår det ut

ser

följande sätt:

Anpassningskostnadema fördelar sig mycket olika mellan olika försäkringskassor. Åtta kassor har legat under genomsnittet hela tiden. Fem kassor har legat över genomsnittet i anpassningskostnader hela tiden.

Fördelning av bidrag Av bilstödsanslaget tar grundbidraget den största andelen i anspråk.

50 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Tabell 2:7 Procentuell fördelning av bidragsslagen per budgetår

Anskaffningsbidraget har gått ned i andel under perioden medan däremot

anpassningsbidragets andel kostnaderna har ökat. Efter de första två av budgetåren är grundbidragets andel förhållandevis stabilt. Det ligger runt hälften av kostnaderna. I personkretsen fördelar sig medelkostnadema per budgetår och grupp så att det är 3 drar de större kostnaderna, från 88 000 kr grupp som ca till drygt 123 000 kr bilaga 2 för tabeller.

se

Medelkostnadema för 1 och 2 ligger, utom butgetâret 199192 grupp för lägre än Den lägsta medelkostnaden har grupp 5 grupp grupp samtliga budgetår utom 199091 då 4 har det. Grupp 5:s kostnader grupp ligger mellan drygt 31 000 kr till nästan 52 000 kr. upp Jag har granskat medelvärdet utbetalt bilstöd för de olika grupperna per

för år 1992 och för perioden januari-september 1993.

Tabell 2:8 Medelvärdet bilstöd i personkretsen för anskaffningsbidraget år per 1992 och januari-september 1993

Grupp Medelvärde Medelvärde 1992 jan-sep 1993

1 8 574 kr 7 410 kr 2 11 083 kr 10 032 kr 3 13 295 kr 14 450 kr 4 2 400 kr 7 555 kr 5 2 888 kr 3 093 kr

Bakgrund och nuvarande bilstöd 51

Tabell 2:9 Medelvärdet per bilstöd i personkretsen för anpassningsbidraget år 1992 och januari-september 1993

Grupp Medelvärde Medelvärde

1992 jan-sep 1993

1 22 112 kr 24 562 kr 2 27 460 kr 22 564 kr 3 25 575 kr 29 727 kr 4 11 333 kr 5 001 kr 5 13 569 kr 13 257 kr

Kommentarer

Kostnaderna för grupp 1 är, enligt tabell 2:3, relativ sett större i förhållande till antalet utbetalade bilstöd i tabell 2:2. Även kost-

gruppen se naderna för grupp 3 är relativt sett större än andelen utbetalade bilstöd. Föräldrarnas låga andel i förhållande till antalet fått bilstöd beror

som bland annat att de får halvt grundbidrag.

Man kan förvänta sig att anpassningskostnadema är större för

grupp 2 och För grupp 2 och 3 kan man dessutom anta att det större

ryms en andel anskaffningsbidrag i de högre kostnaderna. Utanför arbetsmarkna-

den har de förtidspension, sjukbidrag eller någon form utbildnings-

av bidrag att leva på. Eftersom föräldrarnas inkomster läggs samman är det mest sannolikt ensamstående föräldrar utan arbete eller deltidssysselsatta

som kan komma ifråga för det inkomstprövade anskaffningsbidraget. Det är grupperna 2 och 3 har de högsta anskaffningsbidragen

som tabell 2:8. Kanske kunde man förväntat större skillnader än vad det faktiskt Grupp 4 är så liten att enskilda ärenden stora utslag

ger varför förändringen där inte går att tolka.

Skillnaderna i tabell 2:9 finns mellan 1-3 gentemot 4-5

grupp grupp

. De förra har högre medelvärden jämfört med föräldragruppema. Grupp fyra är dock så liten att kostnaderna i enskilda ärenden kan stora

ge utslag. Man kan förvänta sig att de som lämnat arbetsmarknaden har

mer

omfattande funktionsnedsättningar med krav större anpassningsåtgär-

der. En tendens till detta kan spåras, men bara två års medelvärden, varav det ena inte avser helt år, gör tolkningen osäker.

52 Bakgrund och nuvarande bilstöd

2.4 i och med bilstödet

Rättspraxis problem

2.4.1¶Inledning

I sitt uppdrag som tillsynsmyndighet över bilstödet har RFV publicerat fyra rapporter bilaga 3 Litteraturförteckning om handläggningen på

se

försäkringskassoma och rättstillämpningen.

I detta avsnitt översikt de problem som framkommit vid

ges en av

RFV:s utvärderingar, vid de intervjuer som företagits med tjänstemän,

hanterar bilstöd på flertalet landets försäkringskassor, i riksdagssom av motioner och vid möten med representanter för handikapporganisationer.

del de domar FÖD avkunnat i bilstödsären- Dessutom presenteras en av den. I första hand de domar som refererats och därmed är avsedda att tjäna prejudikat i det fortsatta arbetet, men också andra domar av

som intresse på områden där det inte finns något referat.

I FÖD endast vissa mål efter särskilt prövningstillstånd. De mål

prövas

prövas är vikt för att ge ledning för den fortsatta rättstillämp-

som av

ningen, så kallad prejudikatsdispens. Före den 1 juli 1993 gavs också

prövningstillstånd det fanns skäl att ändra kammarrättens dom. De

om äldre reglerna gäller fortfarande för mål som avgjorts av kammarrätt före den 1 juli 1993.

Utredaren har domar i FÖD under den det

gått igenom samtliga period

bilstödet varit i kraft fram till hösten 1993. Domarna lånades ut av nya RFV. De omfattar vanligen ett beslut från försäkringskassan, domen i försäkringsrätten i ett fåtal fall från länsrätt och kammarrätt samt do-

i FÖD. Totalt 151 domar har granskats. Många mål väntar ännu på men

behandlas i FÖD. att

RFV har haft uttalad avsikt att föra fram så många intressanta mål

en

till FÖD för att fram prejudikat så snabbt möjligt.

som möjligt som

Detta i syfte att underlätta det fortsatta arbetet ute kassoma. I 35 % de granskade målen har RFV överklagat. Enskilda överkla-

av

till FÖD är i majoritet. Många dessa från fått ganden av personer som

bilstöd i någon form enligt de tidigare reglerna.

55 % målen avslås FÖD, det vill säga att

Avslagen dominerar, av av

den sökande beviljas inte bilstöd. 69 % de fall RFV inte medgett

av som bifall till sökandens FÖD.

överklagande, avslogs av

Jag har granskat det finns några skillnader mellan män och kvinnor

om i till FÖD och i målen. Om föräld-

överklagandet utgången av gruppen handläggningsfrâgor och anpassningar inte medräknas blir 128 mål

rar,

Bakgrund och nuvarande bilstöd 53

kvar. Av dessa är en man sökanden i 54 % 69 av målen och kvinna

en i 46 % 59. Männen har fått bifall till bilstöd i sina mål i 39 % 27 av fallen, kvinnorna bifall i 53 % 31.

2.4.2¶Väsentliga förflyttningssvårigheter

I direktiven till utredningen konstateras att ett av de genomgående pro-

blemen för försäkringskassorna har varit att tolka begreppet väsentliga förflyttningssvårigheter. I RFV:s utvärderingsrapporter om bilstödet

RFV anser 1990:4 och RFV anser 1992:9 konstaterades att det fanns stora skillnader mellan kassomas sätt att bedöma rätten till bilstöd.

Handikapporganisationer har hävdat att tillämpningen strider mot lag-

stiftarens intentioner. Försäkringskassoma är mer restriktiva i sina bedömningar än AMS var när de administrerade det tidigare bilstödet. I riksdagsmotioner har framförts att de som fick bilstöd tidigare inte bör

avslag enligt den nuvarande lagen. Tydligare regler efterfrågas för begreppet väsentliga förflyttningssvå-

righeter för att undvika olika tolkningar vid olika kassor.

Grupper som faller utanför det nuvarande bilstödet helt eller delvis är personer med nedsatt eller ingen funktion alls i händer ocheller

armar,

kortväxta, primärt ñbro-myalgi-sjuka, rörelsehindrade med sjukdomar i skov, psykiskt sjuka, laryngektomerade, synskadade samt infektionskänsliga småbarn med risk för allvarliga ukdomar. Från handikapporganisa-

tioner har det framförts att dessa grupper måste ha möjlighet att få bilstöd. När det gäller de fem förstnämnda grupperna har kravet också

förekommit i riksdagsmotioner. I bilstödspropositionen l7 exempliñeras vilka personer som kan ha

svårigheter att anlita allmänna kommunikationer med dem som vid förflyttning är beroende av olika hjälpmedel, t.ex. rullstol, bockar eller käppar. Formuleringen hari många fall tolkats som ett krav på att sådana hjälpmedel måste användas för att det skall fråga väsentliga

vara om

förflyttningssvårigheter. Personer som grund av sjukdom i leder och

muskler har försvagad armfunktion, dåligt eller inte får belasta

grepp armar och axlar har därvid inte haft möjlighet att få bilstöd.

Både försäkringstjänstemän och handikapporganisationer har till utredningen framfört att de uppfattat att förebyggande av skada inte berättigar

till bilstöd enligt nuvarande bestämmelser. Detta har framhållits som ett

problem.

54 Bakgrund och nuvarande bilstöd

För föräldrar är förflyttningssvårigheterna av något annat slag än när

enskild söker bilstöd för sitt eget behov. Här gäller det familjens möjlig-

het att förflytta sig. I bilstödspropositionen s. 17 anförs att barnets funktionsnedsättning skall medföra väsentligt större förflyttningssvårigheter än vad gäller för barnfamiljer i allmänhet. Från handikappor-

som

ganisationer organiserar barn och föräldrar har påpekats att det i

som

bedömningen måste finnas ett hänsynstagande till om många eller skrym-

mande hjälpmedel måste tas med vid förflyttningar.

F ÖD-domar

Följande genomgång bygger sortering av domarna i funktionshin-

en der. Utgångspunkten är den avsaknade eller försämrade funktionen i ben,

armar eller organ som påverkar förflyttningsmöjlighetema. Det har lett till följande gruppindelning:

Gångproblem grund av ben- ocheller ryggbesvär

Svårt att bära Kortvuxenhet

Synskada

Psykiska besvär såsom fobier

Sjukdomar i andningsorganen Mag- och tarmsjuka

Övriga

Gångproblem på grund av ben- ocheller ryggbesvär

Problem med att grund funktionsproblem i ben, fötter eller

av rygg sorteras in i denna grupp.

l denna grupp är 42 av de 79 överklagandena från den sökande, i 6 därutöver medger RFV bifall till sökandens överklagan och i 31 fall

överklagar RFV.

Totalt är det bifall till bilstöd i 33 ärenden och avslag i 46 stycken.

Problemen är mångfasetterade och en del finns representerade i elva referat från FÖD.

En kvinna med höftledsskada i båda höftema med sekundärt tillkommande artros och reumatisk artrit lokaliserad till flera leder anförde i målet FÖD 1989:57 1989-11-07 att höftledsskadan avsevärt försämrats under senare år. På grund av nedsatt funktion i armar och händer kan hon inte bära något. Hon är tvungen att använda käpp och orkar inte

Bakgrund och nuvarande bilstöd 55

än korta sträckor. Förtroendeläkaren har bedömt kvinnans besvär

mer

ett varaktigt funktionshinder samt att hon har betydande förflyttsom ningssvårigheter och svårt att använda allmänna kommunikationsmedel.

l sin dom fann FÖD kvinnan ett varaktigt funktions-

att grund av hinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand och att

anlita allmänna kommunikationer varför RFV:s talan lämnades utan bifall. Kvinnan berättigad till bilstöd.

var

I ett annat mål FÖD 1989:57 H, 1989-11-14 lider resttill-

en man av stånd efter amputation vänster underben och cervical spondylos

en av med kroniciterande nackmyalgi. Han har stora svårigheter att längre sträckor än 200 meter plan mark. Vid halt väglag och vid svår värme har han ytterligare svårigheter att gå. Han klarar av att gå och av buss klarar inte att stå i bussen. Läkare anför att det ständigt upp-

men står skavsår efter promenad. Sommartid kunde han lätt få infektioner i

till följd svettning. Mannen är varaktigt överviktig och benstumpen av

har svullnadstendens i benen, vilket medför att amputationsbenet kan

en växla i omfång. Läkaren anför har ett varaktigt funktions-

att mannen

hinder väsentliga förflyttningssvårigheter och som gör det omöj-

som ger

för honom att kunna förlita sig till utnyttjandet av allmänna kommu-

ligt

nikationer.

I sin dom fann FÖD grund speciella svårigheter med

att mannen av

har ett varaktigt funktionshinder som medför väsent-

protesanpassningen

svårigheter för honom att förflytta sig egen hand och att anlita

liga

allmänna kommunikationer. Mannen därför berättigad till bilstöd.

var

En har artros i fraktur i nedre delen av låret,

man höger knäledefter en

benröta och belastningssmärtor FOD 1989:57 IV, 1989-12-05. Knäleden sida är taget stel och instabil i sidled. Vid gång

på höger praktiskt

över 150 meter får han påtaglig smärta. Mannen använder stödbandage. Han har svårigheter att ta sig i och ur buss grund av trappstegen.

sin dom fann FÖD är beroende personbil för att genom

I att mannen av arbete få sin försörjning och ändrade inte underrättens dom. Försäkringsrätten konstaterade i sin dom att mannen har sådana väsentliga svårigheter hand och att anlita allmänna kommunikatio-

att förflytta sig egen

förutsätts för rätt till bilstöd och är därför berättigad till det. ner som

mål FÖD 1990:13 1989-12-29 berör man med förflytt-

Följande en

efter skallskada innebär att han kan bli yr

ningsproblem en tidigare som

han går längre sträckor och att han ibland har svårt att förflytta sig om längre sträckor än några hundratal meter. Enligt läkarens mening var inte motoriska handikapp sådant att han torde vara berättigad

mannens

56 Bakgrund och nuvarande bilstöd

till bil. Hans enda praktiska möjlighet till arbete var säkerligen den löne-

bidragstjänst han fått med arbetsförmedlingens hjälp och uppehöll uteslu-

tande grund av sitt bilinnehav.

FÖD ändrade inte underrättens dom. fann i sin dom

Försäkringsrätten

att mannen på grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand och att anlita allmänna kommunikatio-

egen ner. Eftersom han år beroende av bil för sin försörjning är han berättigad till bilstöd.

I mål FÖD 1990:13 III, 1990-01-18 har den bilstödssökande kvinnan långvariga besvär med smärtor i muskulaturen generellt. Hon anför att besvären från vänster höft tilltagit med åren och gjort henne helt beroende av kryckor. En sjukgymnast anför att kvinnans vänstra ben stundtals viker sig. Hon går haltande och klarar att förflytta sig 100-150 meter med kryckkäpp. Styrkan i vänster höft, knä och fot samt höger axel är nedsatt med mer än hälften och hon orkar inte lyfta sin egen extremitets-

del i någon rörelseriktning. Även musklerna kring höger armbåge och

hand har betydande kraftnedsättning.

FÖD fann kvinnan funktionshinder

i sin dom att grund av varaktigt har väsentliga svårigheter att förflytta sig hand och att anlita

egen allmänna kommunikationer och därmed, då hon fyllt 18 inte 50 år,

men är hon berättigad till bilstöd.

1 mål FÖD 1989:57 v, 1989-07-04 har vänster knä

en man stelopere-

rat efter en trafikolycka. Knäleden år helt stel och har ingen rörelseförmåga. Vid gång slängs vånsterbenet i båge utåt. Av läkarutlåtandet fram-

går att mannen ur funktionell synpunkt har uppenbara svårigheter att

fara med allmänna kommunikationsmedel eftersom han har svårt att få plats. Mannen anförde att han kan utan käppar inte bära något

men någon längre sträcka grund av snedbelastning. Eftersom han inte kan böja knäet blir avståndet mellan sätena i bussar och tåg för kort för att han skall kunna sitta utan att vrida övre delen kroppen, vilket innebär

av risk för framtida ryggskador.

I sin dom fann FÖD

att mannen på grund av sitt stelopererade knä kan ha vissa svårigheter när han skall åka buss eller tåg. Domstolen fann emellertid inte att funktionshinder medför sådana

mannens väsentliga

svårigheter att förflytta sig egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer som krävs för rätt till bilstöd.

En kvinna med reumatisk värk börjar alltid dagen med tabletter och

dröjer det cirka en timme innan stelheten och värken släppa

sedan börjar

FOD 1989:57 VI, 1989-11-02. Stelheten och värken kan intensiñeras

Bakgrund och nuvarande bilstöd 57

under dagen. Har även besvär med yrsel och svårt med balansen. För att ta sig till arbetet utan bil måste hon byta buss och det tar så tid

lång att

hon måste timme tidigare Hon är rädd upp en på morgonen. att gå vid halt väglag. Kan inte bära något på grund sina besvär. av FÖD fann i sin dom kvinnan att har ett varaktigt funktionshinder som

emellertid inte ger upphov till sådana väsentliga svårigheter att förflytta

sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer krävs som för rätt till bilstöd.

En försäkringsdomare och ledamot skiljaktiga och anförde bland

en var annat att sjukdomen innebär att kvinnan har deformiteter och smärtor från fötterna. Hon har på grund sjukdomen fått lättare

av arbetsuppgifter samt beviljats parkeringstillstånd grund av sitt handikapp. De skiljak-

tiga anser att bedömningen av kvinnans rätt till bilstöd måste relateras till det väsentliga intresset att hon kan fortsätta sitt förvärvsarbete. Fråav gan i målet gäller inte bara kvinnan i allmänhet kan färdas med buss om eller andra allmänna kommunikationer. Den gäller också hon när om hon dagligen ugör sitt arbete orkar, kan och bör färdas med sådana kommunikationsmedel. Vid denna bedömning finner de skiljaktiga att kvinnan såsom förvärvsarbetande med varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer och FÖD att därför borde ha bifallit hennes talan och tillerkänt henne bilstöd. Mål FÖD 1990:13 IV, 1989-12-29 med resttillstånd gäller en man ett efter en epifyseolys i vänster höft. Han hade utvecklat arthros en som enligt läkare inskränkt arbetskapaciteten. Han anför i FÖD han kan att gå ca 500 meter med stora besvär. I synnerhet han är tvungen att gå om längre sträckor flera gånger varje dag. Den vänstra höftleden är utsliten och tillståndet i höften förvärras han blir tvungen att i större om omfattning än han gör. Han har av länsarbetsnämnden beviljats bidrag för att anpassa bilen och har haft skattebefrielse. Han har svårigheter att använda allmänna kommunikationer på grund stora gångavstånd till av

och från busshållplatser. Svårigheter föreligger också när det gäller att

använda buss för varutransport. I läkarintyg anförs invalidiatt mannens tet kan anses medföra en allvarlig olägenhet vid färd med kollektivt

transportmedel.

FÖD finner i sin dom besvär från höft och ben att mannens vänster utgör ett varaktigt funktionshinder. Det emellertid inte upphov till ger

sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand eller att anlita

egen allmänna kommunikationer krävs för rätt till bilstöd. som I följande mål FÖD 1990:13 V, 1990-02-15 har en man på grund av

58 Bakgrund och nuvarande bilstöd

cervikobrachialt smärttilstånd och tendiniter i höger skuldra

lumbago,

och höft Enligt läkarutlåtande haltar han kraftigt

förflyttningssvårigheter.

och använder käpp och till. Att resa med allmänna kommunikationer av är svårt för honom att han har svårt att ta sig av och på

påtagligt genom

bussar. Han har också svårt att sitta bekvämt i en vanligt stol och framför allt i en vanlig bilstol. sin dom fann FÖD ukdomsbesvären utgör ett varaktigt funktions- I att hinder. Det utgör emellertid inte sådana väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer

krävs för rätt till bilstöd. som I mål FÖD 1990:13 VI, 1990-02-22 berörs en man som till följd av fått underben amputerat i tonåren. Han går med

olyckshändelse höger

hälta och lätt vaggande gång och blir fort trött, vilket delvis kan orsakas hans vikt. Han orkar gå minst 200 meter och kan använda sig av av allmänna kommunikationer, som han gör vid halt och dåligt väglag. Mannen anför att han inte kan någon längre sträcka och har väldigt svårt att ta sig på bussar och tåg. Vintertid är detta helt omöjigt, upp eftersom han använder käpp. sin dom fann FÖD besvären till följd amputationen utgör ett I att av funktionshinder. Det emellertid inte upphov till sådana

varaktigt ger

att sig hand eller att anlita all-

väsentliga svårigheter förflytta egen

männa kommunikationer förutsätts för rätt till bilstöd. som Kvinnan i mål FÖD 1991:5, 1990-12-28 råkade ut för en

följande

trafikolycka med bestående och uppbär halv förtidspension sedan ett men antal år. FÖD inhämtat medicinskt sakkunnigutlâtande anförs att det I av läkarutlåtanden och kvinnans uppgifter framgår att hennes handiav egna

är Hon sig ha uppenbara svårigheter att anlita komkapp varaktigt. anser

munala Resa i buss medför ökade smärtsymtom från

transportmedel.

skadan i och även de lumbala ryggbesvären ökar. Därtill

halsryggen

måste hon använda käpp, TNS-apparat elektrisk smärtlindring, väger

till ett och halvt kilo och nackkudde. Framför allt är det skakningca ett inbromsningar och okontrollerade manövrar i bussen som ger

ar, häftiga

ökade smärtor. den sakkunnige kvinnans varaktiga funktions-

Enligt ger

hinder upphov till väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Kvinnans tillstånd kan utan tvekan betecknas allvarligt i den som meningen hennes besvär med all sannolikhet blir betydligt förvärrade att de olika trañkrörelser förekommer i en buss. av som FÖD skriver i sin dom att det den medicinska utredningen i målet av att kvinnans ukdomsbesvär utgör ett varaktigt funktionshinder

framgår

Bakgrund och nuvarande bilstöd 59

som medför svårigheter för henne att anlita allmänna kommunikationer. Det saknas emmellertid grund för att antaga att de påfrestningar på

ryggen genom inbromsningar och andra trañkrörelser som kvinnan kan komma att utsättas för vid färd med allmänna kommunikationsmedel skulle vara påtagligt mer kännbara än vad skulle kunna drabba hen-

som ne vid färd med egen bil. Med hänsyn härtill kan hennes svårigheter att anlita allmänna kommunikationsmedel inte sådan grad

anses vara av som förutsätts för att rätt till bilstöd skall föreligga.

Kommentarer

För att uppfylla förordningens krav väsentliga förflyttningssvårigheter

bör enligt de finns i de mål FÖD bil-

man, förutsättningar som beviljat

stöd, bara orka gå kortare sträckor 100 200 meter, sträcka inte

- men

alltid angiven, ha käpp FÖD 1989:57 1989-11-07 eller

kryckkäpp

FÖD 1990:13 III, 1990-01-18 eller stödbandage FÖD 1989:57 IV, 1989-12-05 och läkare eller sjukgymnast skall ha styrkt besvären. Om

man har sådana problem med protesanpassningen att inte kan gå

man längre än 200 meter, men klarar att åka med allmänna kommunikationer,

bedöms förflyttningssvårighetema väsentliga FÖD 1989:57 II,

som

1989-11-14.

Undantaget från kortare sträckor är målet med mannen med förflytt-

ningsproblem på grund av yrsel, som begränsar gångsträckan till några

hundratal meter och som bedöms ha ett varaktigt funktionshinder

som

medför väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig på hand

egen och att anlita allmänna kommunikationer FÖD 1990: 13 1989-12-29. Det är svårt att återge målet utan att nämna FÖD konstaterat bilen

att att

är en förutsättning för mannens lönebidragsarbete. Följande bedöms inte som väsentliga förflyttningssvårigheter:

Att ha svårt att sitta i buss eller tåg med stelopererat knä FÖD 1989:57

V, 1989-07-04.

Stelhet, värk, yrsel och svårigheter med balans, inte

som intygasav

läkare har inte bedömts som väsentliga förflyttningssvårigheter FOD

1989:57 VI, 1989-11-02.

Kan man 500 meter, än med stora det att beteckna

om besvär,är inte

som väsentliga förflyttningssvårigheter enligt FOD FOD 1990:13 IV, 1989-12-29.

60 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Att använda käpp av och till, halta kraftigt och ha svårt ta sig på och

att

bussar är inte väsentliga förflyttningssvårigheter FOD 1990:13 V,

av 1990-02-15.

Om orkar gå minst 200 meter och kan använda allmänna kommuni-

man

kationer har inte väsentliga förflyttningssvårigheter FÖD 1990: 13

man

VI, 1990-02-22.

Skakiga och oförutsebara knyckar i bussen med åtföljande smärtor har

FÖD inte bedömts väsentliga förflyttningssvårigheter då

av som man gjort bedömningen att det i det avseendet inte skulle vara någon skillnad

med bil FÖD 1991:5, 1990-12-28.

att resa egen

Svårt att bära

I finns saknar armfunktion, ibland armar, helt

gruppen personer som eller delvis. Reumatiker dessutom har problem med att gå ocheller

som stå finns i med gångproblem. Frågan domstolarna haft att ta

gruppen

ställning till är det är väsentliga förflyttningssvårigheter att inte kunna

om bära något, ha svårt att eller inte alls kunna ta fram avgiften eller färdkortet bussen utan hjälp och att inte kunna hålla i sig vid

annans stående färd på bussen t-banantåget och ta emot sig vid eventuella fall.

FÖD-domar

Två mål finns i denna inget dem är refererat. Jag återger dem

grupp, av för hur FÖD på dessa funktionshinder i

att ge en uppfattning om sett förhållande till 2 § FBH.

I målet 241890 1992-07-28 har en kvinna yrkat bilstöd på grund av

att hon, enligt läkarutlåtande, endast i marginell utsträckning kan an-

vända sina och således inte kan utnyttja allmänna kommunika-

armar tionsmedel i samband med förflyttning. Hon behöver en bil, anför läka-

för att kunna hålla värmen i sina händer och förtvinade armar ren, uppe samt för att föra med sig saker och ting. Arbetsgivaren anför bland annat att det rent är tveksamt kvinnan skulle kunna bedriva sitt arbete

av om utan bil. Arbetet innebär mycket resande till olika sammanträdeslokaler i landet och hon behöver bära med sig arbetsmaterial.

FÖD konstaterade kvinnan har ett varaktigt funktionshinder. Detta

att ger emellertid inte upphov till sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig hand eller att anlita allmänna kommunikationer som krävs

egen för rätt till bilstöd.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 61

I målet 251492 1993-04-08 yrkar kvinna bilstöd på grund att

en av hon saknar armar. Hon har en neurosedynskada. Kvinnan anförde i länsrätten att för att betala bussen måste hon sig skorna och

ta av en strumpa för att kunna greppa eller busskort. Till arbetet bär hon

pengar med sig ryggsäck med bland annat matlåda och ett klä-

pengar, ombyte der. Ryggsäcken bär hon med Det har hänt att hon fallit omkull

munnen. i bussen då hon inte kan ta emot sig vid häftiga inbromsningar. Hon har bil och parkeringstillstånd för att kunna parkera alldeles utanför affären. Hemma ställer hon bilen utanför porten och bär kassen innan hon

upp parkerar bilen i garaget. Hon orkar inte bära matkassar så långt i

munnen då tändema inte orkar med påfrestningen.

Länsrätten antecknade i domskälen att kvinnan uppbär handikappersättning med 50 procent av basbeloppet bland annat för merkostnader på grund av kostnader för bil. Dessutom framgår försäkringskassans akt

av

angående handikappersättning att kvinnan fått hjälp tre dagar i veckan

av släktingar och vänner med inköp av mat, kläder med

mera.

Länsrätten gör följande bedömning: Bussens chaufför bör kunna

ge nödvändig hjälp i samband med betalning. Det förefaller inte heller

vara så att bussresa i sig medför väsentliga eller

en svårigheter påtagliga

risker för henne. Däremot innebär anlitandet enbart allmänna kommu-

av nikationer sannolikt att kvinnan inte längre själv kan handla mat med mera, då det medför för långa gångsträckor för att hon skall sig

anse orka bära med Vidare försvåras hennes möjlighet att ta med sin

munnen. ryggsäck till och från arbetet. På grund av sitt funktionshinder får kvinnan därför anses ha sådana väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer som krävs för rätt till bilstöd. Därvid beaktas att ett

av syftena med detta stöd är att medverka till att handikappade kan leva

aktivt, självständigt och oberoende bilstödspropositionen, s. 13.

Kammarrätten fann i likhet med länsrätten kvinnan berättigad till

vara bilstöd.

FÖD fastställde kammarrättens dom.

Kommentar

Ingen ovanstående domar är refererad och FÖD och är

av publicerad av

alltså inte avsedda att skapa en praxis.

62 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Kortvuxenhet

Företrädare för Kortvuxnas förening beskriver en del av problemen för de 1 000-2 000 kortvuxna har medicinska problem grund av ca som sitt handikapp. Problem är för nämnda grupp att ta sig och av bussar. Fotsteg och i bussar och tåg är inte avpassade för korta ben

ingångar

och Många måste krypa buss och tåg. Att ta sig upp på armar. upp säte är ett annat problem liksom att klara att stå i folkträngsel buss eller T-bana. Det finns exempel på kortvuxna skadat sig i ansiktet som nära ögonen vid färd med spårvagn. Skaderisk uppstår då medresenärers väskor och andra saker dessa bär kommer i ansiktshöjd på den kort- Det är att den kortvuxne blir inklämd och nedtryckt intill

vuxne. vanligt

vägg eller rent utskuffad i dörrsteget. Att inte synas i trängsel är en av stor fara. Svårt att stå inklämd med ansiktet i andra människors nedre en Kan kvävningskånslor då luften tar slut mellan alla männi-

regioner. ge

skor. Belastningsproblemen är stora för denna grupp. Läkare har gjort ett försök med hjälp Chalmers tekniska högskola att mäta belastningen av vid trappgång för 130 längd. För att en normalvuxen en person av cm 180 lång, skulle belastas den kortvuxne vid trappgång man, ca cm som skulle han var tredje trappsteg.

Det är med förtidspensioneringar grund arbetsskador i vanligt av

form förslitning och felbelastning. Flera får med tiden ta till rullstol av

för förflyttning.

bära är Även liten väskamåste

Besvärligt att ett annat problem. en

vid trottoarkanter, trappsteg och liknande och det innebär mycket

lyftas

än vad är normalt och sliter på axlar, nacke och rygg.

mer lyftande som

Även de, inte kan behöva bilstöd, måste sin bil för som anses anpassa att få köra den. Kortvuxnas förening finner det rimligt att anpassningen bekostas samhället då det är merkostnad den enskilde inte kan av en som

välja bort.

FÖD-domar

Av mål i FÖD har avslutats med bifall till bilstöd. tre ett Ett mål är refererat FÖD 1990:13 II, 1989-12-05. Det är en kortvuxtill följd detta känner sig iakttagen och uttittad i folksamen man som av Redan under skoltiden blev han mobbad och trakasserad av kam-

lingar.

och det händer fortfarande att han trakasseras ungdomar. Manrater av lever ett socialt tillbakadraget liv och vistas inte bland människor på nen

Bakgrund och nuvarande bilstöd 63

fritiden. I försäkringsrättens dom anför läkare att risk finns för en en

traumatiserad psykiatrisk sjukdomsutveckling hos vid avsaknad

mannen av specialbil samt bedömde att det mot bakgrund av bland annat det

förelåg definitiv medicinsk indikation för bilstöd.

Försäkringsrätten fann med stöd den medicinska utredningen i målet

av att mannen grund av åberopade funktonshinder framför allt psykis- ka problem får anses ha väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationsmedel. Funktionshindren är också varaktig natur. av sistnämnda slutsats baseras bland annat på vad upplysts orsakersom om

na till de psykiska problemen och risken för försämring

en av mannens tillstånd. FÖD ändrade inte underrättens dom.

I ett annat mål, inte refererat, 220189 1991-03-19, söker kortvuxen en man 130 bilstöd grund av att han får ont i benen när han går

cm

och för att han upplever med tunnelbana psykiskt mycket på-

resor som frestande. Läkare uppger att har uttalad hjulbenthet i undermannen en benen och på år fått belastningssmärtor i vänster ben. Läkaren senare anför att han finner det uppenbart har betydande svårigheter att mannen att använda allmänna kommunikationsmedel. Försäkringsrätten bedömde att mannen visserligen har ett svårt handikapp. Hans möjligheter att förflytta sig hand eller att anlita allegen männa kommunikationsmedel kan emellertid inte anses vara väsentliga. Det överklagade beslutet kan därför inte ändras. FÖD fann inte skäl till

annan bedömning än den underinstansema gjort. Mannens överklagande

lämnades utan bifall. Det tredje målet, inte refererat, 276691 1992-04-16, rör kortvuxen en kvinna, 127 cm lång. I läkarutlåtanden anförs att kvinnan är hjulbent,

har patellära besvär från båda knäna. Är opererad med sentransfurering

i båda underbenen. Hon går obehindrat med korta steg och dubbelsidig hälta. Hon har leddeformiteter i benen är korta och grava som tjocka. Knäna är inåtvridna. Röntgenundersökning har visat höggradiga utveck-

lingsanomalier och deformering med bibehållen ledbroskhöjd.

Kvinnan

har mycket svårt att klara till och från sitt arbete med allmänna resorna

transportmedel, huvudsakligen grund av tilltagande besvär från knä-

och höftleder samt svårigheter att ta sig och ned i de höga trappsteupp gen på buss. Hon har dessutom svårt att ut för att handla, bära paket och kassar. Förtroendeläkaren uttalade att det inte kunde styrkt att anses

kvinnan har väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand eller att

egen anlita allmänna kommunikationer.

64 Bakgrund och nuvarande bilstöd

FÖD fann i sin dom att kvinnan grund varaktigt funktionshinder av har vissa svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Dessa svårigheter är inte så väsentliga krävs för rätt till bilstöd. som

Kommentar

kortvuxenheten i FÖD bedömts orsaka sådana Det är inte sig som av att rätt till bilstöd föreligger FÖD

väsentliga förflyttningssvårigheter

1990: 13 II, 1989-12-05. Det är framför allt de psykiska problemen som gett upphov till väsenti förflyttningssvårigheter och det är varaktigheten ga i dessa bedöms i domen. som I de två andra domarna återgivits här, men som inte är publicerade som och refererade FÖD, har de och fysiska svårigheterna

av psykiska

220189, 1991-03-19, 276691, 1992-04-16 inte bedömts som väsent-

liga.

Synskada

Synskadade har svårt att orientera sig, hur svårt beror självfallet på synoch i främmande miljöer kan det direkt omöjligt. I

nedsättningen, vara

allmänna kommunikationer innebär det att det år svårt eller omöjligt att hitta till trañkterminaler och hållplatsstolpar och att läsa trafikinformation skärmar och kartor. Gravt synskadade är i allmänhet i

skyltar, behov ledsagare i okänd miljö.

av

FÖD-domar

mål har behandlats FÖD hittintills. Ett målen är refererat Fem av av av FÖD. I målen ansökan bilstöd, ett bilstöd beviljades.

fyra av avslogs om

I ett refererat mål FÖD 1990:23, 1990-05-17 fullföljer en synskadad sin talan för bilstöd. Han anför att han inte utan väsentliga svårigman heter kan ta sig mellan arbetsplatsen och hemmet. Vägen mellan hemmet

och är trañkmässigt komplicerad och han måste passera arbetsplatsen

antingen hårt trañkbelastad väg eller, om han väljer en annan väg, en

såväl obevakad jämvägskorsning. Även allmänna

en hängbro som en om kommunikationer funnits tillgängliga skulle han inte ha kunnat använda sig dessa. Förutsättningen för att han skall kunna sköta sitt arbete är av hans hustru kör honom med bil till och från arbetsplatsen. Mannen att har tidigare haft bil med skattebefrielse. en I domen skrev FÖD att sin synskada har ett varaktigt mannen genom

Bakgrund och nuvarande bilstöd 65

funktionshinder som medför svårigheter för honom att förflytta sig. Ut-

redningen i målet emellertid inte stöd för att förflyttningsger mannens svårigheter är av den svårighetsgrad förutsätts för att rätt till bilstöd som

skall föreligga.

I ett annat mål 5691, 1991-03-28 söker med Ushers syndrom en man och retinitis pigmentosa RP bilstöd. Det största funktionshindret är

synskadan. Mannen har enligt läkare mycket synfåltsinskränk-

en grav

ning i båda ögonen till utsträckningen 10 grader i alla ca riktningar

varför han deñnitionsmässigt saknar ledsyn även den centrala om syn-

skärpan i höger öga under tidigt 80-tal varit ganska god. Han har bland

annat lätt att kollidera med andra Den hörselnedsättpassagerare. grava ningen avhjålps bara delvis med hörapparat på båda öronen. Han har

svårt att urskilja ljud speciellt i bullrig miljö och att lokalisera varifrån

ljud kommer. Försäkringsrätten bedömde att mannen genom sin kombinerade synoch hörselskada har ett varaktigt funktionshinder och att han på grund av

detta har sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand och

egen att anlita allmänna kommunikationer förutsätts för rätt till bilstöd. som Den omständigheten att mannen behöver anlita följeslagare föranleder inte FÖD ändrade inte underrättens dom.

annan bedömning.

Kommentar

Enbart bedömer inte FÖD medförande

synskada som väsentliga förflyttningssvårigheter FÖD 1990:23, 1990-05-17. Kombinerat med grav

hörselskada bedömdes synskadan medföra väsentliga förflyttningssvårig-

heter i ett mål som inte publicerats och refererats 5691, 1991-03-28.

Psykiska orsaker såsom t.ex. fobier

De psykiska orsaker som det varit frågan har varit fobier för att resa om tillsammans med många människor och att inte ha kontroll över resesituationen. Orsaken till fobin kan variera.

FÖD-domar

Nio mål har sorterats i denna Ett målen är referat FÖD. grupp. av av I fem av målen beviljades bilstöd. En man har efter hjårnblödning utvecklat fobi att åka buss FOD 1990:35, 1990-09-18. En psykiatriskt sakkunnig anför att en bearbet-

66 Bakgrund och nuvarande bilstöd

fobi ha varit komplicerad än normalt. Möjlining av mannens synes mer

hade bearbetning även kunnat inverka negativt behandlingen

gen en

övriga effekter hjämblödningen. Det torde kräva en förnyad psyki-

av av atrisk bedömning för att utröna och när fobiträning kan påbörjas. om en De uppgifter finns talar för att man vill avvakta avsevärd tid. som

Försäkringsrätten gör följande bedömning: Mannens bussfobi utgör ett för honom varaktigt funktionshinder som innebär väsentliga svårig-

heter för honom att anlita allmänna kommunikationsmedel. RFV:s uppatt i detta fall med fobiska besvär i första hand fattning en person som

skall ha behandling under längre tid utan förbättring för att undergått en

bilstöd skall kunna utges saknar enligt försäkringsrätten lagligt stöd. FÖD ändrade inte underrättens dom.

Kommentar Har läkare styrkt fobi inte är, i varje fall inte under avseman av som värd tid, att behandla bedöms funktionshindret varaktigt och

möjlig som

medförande väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer.

Sjukdomar i andningsorganen

Astma och allergi

Den är allergisk med olika sjukdomssymtom efter att ha

som reagerar blivit utsatt för allergiframkallande ämnen under längre eller kortare tid. Symtomen kan variera i styrka, från obetydliga reaktioner som inte krä-

ver behandling till livshotande allergisk chock eller livslånga, dagliga,

en svåra astmabesvär. Astma är en sjukdom som kännetecknas av luftrörsförträngning som varierar i betydande grad under kort tid. Den yttrar sig kliniskt som

andningssvårigheter. Utöver djurepitel, kvalster, pollen och mögel kan bland annat följande faktorer påverka allergiker och personer med hyperreaktivitet överkänslighet: infektioner, ansträngning, värme, kyla och starka dofter från till

exempel parfym, blommor och kemikalier. Rök och andra luftföroreningar irriterar slemhinnorna och ökar därmed luftvägsbesvären. Ur information från Riksförbundet mot Astma-Allergi, RmA.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 67

Cystiskfibros

Cystisk ñbros är en medfödd, ärftlig sjukdom inte kan botas. Den

som är livshotande. Slemmet i lungor och mag-tarmkanalen är tjockt och segt. Det täpper till luftrören och orsakar problem med matsmältningen.

Den cf-sjuke är infektionskänslig. Med omfattande medicinering, andningsgymnastik och fysisk träning varje dag mår den sjuke bättre. Ur

information från Riksförbundet Cystisk Fibros, RfCF.

FÖD-domar

I gruppen finns tio mål noterade. Tre mål är publicerade och refererade FÖD. I målen bilstöd.

av sex av beviljades

I målet FÖD 1991:30 1991-10-03, beviljades en man med astma bronchiale bilstöd. Mannen uppbar hel förtidspension grund sina av astmatiska besvär. Läkare anförde att hade astma bronchiale mannen

med kraftig ospeciñk bronkiell hyperaktivitet och ansträngningsutlösta

andningsbesvär och att han var beroende av daglig relativt massiv bronk-

dilaterande medicinering. Mannen reagerade vid ansträngning med ast-

matiska besvär och mycket känslig för ospeciñka stimuli såsom fukvar tig och kall väderlek och starka dofter av olika slag Mannen m m. anförde att hans maximala gångsträcka utan vilopaus 50 meter beroenvar de på dels astman, dels på övervikt. En medicinsk specialist anförde att mannens astma bronchiale utan tvekan utgör ett varaktigt funktionshinder

med väsentliga svårigheter att förflytta sig hand eller att anlita

egen

kommunala transportmedel.

Med hänsyn till den medicinska utredningen, särskilt vad den sakkunnige uttalat, och med beaktande av att mannen sedan flera år uppbär hel

pensionsförmån grund sina astmatiska besvär fann FÖD

av att man-

nen har ett varaktigt funktionshinder medför väsentliga svårigheter

som för honom att förflytta sig hand och att anlita allmänna kommuegen nikationer. I målet FÖD 1991:30

II, 1991-10-08, beviljades en ung man med

cystisk ñbros bilstöd. Sjukdomens handikapp består dels behovet av av kontinuerlig andningsgymnastik och dels av nattetid sömn i fukttält och

kostkomplettering med näringslösning via magsond. Därutöver fyra till

åtta gånger per år intravenösa antibiotikakurer sköter själv som mannen i hemmet med hjälp sina föräldrar. Det är således i första hand skötav

seln av sjukdomen, som tidsmässigt måste prioriteras bekostnad

av fritiden, och dessutom nedsatt lungfunktion och allmänna kroppskrafter,

68 Bakgrund och nuvarande bilstöd

gjorde att tillgång till bil var viktig för hans möjligheter att även som klara att arbeta. FÖD inhämtade Denne anförde att sjukdomen ännu

sakkunnigutlåtande.

inte kan botas. Den har oftast dyster Mannen är beroende av en prognos.

utomordentligt livsföring och medicinering för att lindra

en noggrann bristtillstånd och för att bromsa de livshotande infektioner han kan drab-

bas Den långvariga sjukdomen har givit upphov till en irreversibel

av.

lungfunktionsnedsättning, vilken skattas till knappt 50 procents vitalkapa-

citet. Mannens sjukdom medför från medicinsk synpunkt ett svårt funktionshinder medför väsentliga svårigheter vid förflyttning, särskilt som människokontakter t.ex. allmänna kommunikationsmedel kan som medföra risk för infektioner, vilket i sin tur ytterligare skulle öka nya hans risker och försämra prognosen för överlevnad. F ÖD fann ukdomsbesvär utgör ett varaktigt funktionshinatt mannens

der medför väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig på egen

som hand och att anlita allmänna kommunikationer. I målet FÖD 1990:13 VII, 1990-03-01 inte bilstöd till kvin-

beviljades

med astmabesvär och möjlighet att till och från sitt arbete men na med behov bil i arbetet. Kvinnan anförde att hon hade svårt att till av arbetet på vintern då hon får besvär kylan. Det är cirka två kilometer av till arbetet. FÖD fann kvinnan inte har ett så varaktigt funktionshinder att det att

upphov till väsentliga förflyttningssvårigheter för henne och svårig-

ger heter att utnyttja allmänna kommunikationer. Ett mål, inte är refererat 92391, 1992-10-29, berör en man med som astma bronchiale inte beviljas bilstöd. Han har besvärats av astma som sedan Sjukdomen har successivt försämrats under åren trots

ungdomen. medicinering. Mannen enligt test mot bland annat höpollen,

reagerar gräs, hund, katt och häst. Han försämras också vid stress, ansträngvass, och kylig väderlek samt starka dofter. Enligt läkarutlåtande är

ning av

bussåkning ett stort problem då det innebär att mannen blir utsatt för retande dofter med kan leda till och ibland livshotande mera, som grav försämring astman. Det finns inga tecken att astma skulle av mannens försvinna inom överskådlig tid. FÖD fann inte sina astmatiska och allergiska att mannen grund av besvär har ett varaktigt funktionshinder sådan grad att det medför av

väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig egen hand eller att

anlita allmänna kommunikationer.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 69

Kommentar

Infektionsrisk med medicinskt väl styrkt åtföljande risk för livshotande

tillstånd FÖD 1991:3011, 1991-10-08 eller så svår sjukdom, medicinskt

väl styrkt, att man lämnat arbetsmarknaden FÖD 1991:30 II, 1991-10-

bedömer FÖD funktionshinder medförande väsent-

08 som ett varaktigt

liga svårigheter att förflytta sig egen hand och att använda allmänna kommunikationer. Kan två kilometer till arbetet bedömer FÖD

man ca

inte att det föreligger väsentliga förflyttningssvårigheter FÖD 1990: 13

VII, 1990-03-01.

Mag- och tarmsjukdomar

Det handlar om sjukdomar i och kanske främst tarm, leder till

mage som upprepade diarréer som kräver närhet till toalett. En del dessa sjuk-

av domar har också andra konsekvenser t.ex. i form ledbesvär och

av

mycket stor trötthet grund av bristande näringsupptagningsförmåga.

I de mål utredaren gått igenom är det dock återkommande plötsliga diarréer som är det största problemet. sjukdomarna kan också ha lett till anläggandet av någon form av stomi. Dessa kan vålla besvär i form av läckage då förbandet av olika orsaker inte alltid tar tätt.

FÖD-domar

Utredaren har läst 15 FÖD-domar. Ett målen är refererat. I nio fall

av bifölls ansökan om bilstöd.

I målet FÖD 1989:57 III, kvinna bilstöd

1989-11-14, beviljades med s.k. sigmoideo-stomi som inte täcks stomibandage. Medicinskt sak-

av

lämnar utlåtande till FÖD. Stomin är täcks

kunnig av ovanlig typ, av stomibandage, och skyddas endast av kompress, som i någon mån tar

upp fukt och lukt. Stomin medför ständig risk för läckage och

av gaser tarmvätska samt avföring, vars konsistens kan variera och vars avgång inte alltid kan kontrolleras. Stomier denna typ har ingen ringmuskel-

av funktion. Kvinnan måste sköta sin stomi med dagliga sköljningar, det

finns risk för ofrivilliga läckage och det föreligger ständigt problem med

gaser, vilket är mycket generande för henne om hon måste använda allmänna fardmedel.

FÖD fann de kvinnans stomi

att speciella problem, som innebär, utgör sådant varaktigt funktionshinder medför väsentliga svårigheter för

som henne att anlita allmänna kommunikationer.

70 Bakgrund och nuvarande bilstöd

I ett mål, inte refererat 156989, 1990-12-11, beviljas en man med tarmsj ukdomen Morbus Crohn bilstöd. Han har handikappersättning med

50 % basbeloppet på grund merutgifter för kost, kläder, tvätt,

av av sanitetsartiklar, medicin och läkarbesök. Har svårt att passa allmänna kommunikationsmedel grund av oberäkneliga diarréer morgonen. Läkare bedömer hans tillstånd med frekventa dagliga diarréer vara mer eller mindre konstant.

FÖD finner den medicinska i målet sjuk-

av utredningen att mannens domsbesvär utgör ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga svårigheter för honom att anlita allmänna kommunikationer.

Kommentar

Det är en ovanlig typ av stomi medförande speciella problem, som av FÖD bedöms medföra FÖD 1989:57 III, 1989-

väsentliga svårigheter

11-14. I det andra målet 156989 1990-12-11 är den medicinska utredningen avgörande för att bedöma att de frekventa diarréema är ett

varaktigt funktionshinder medför väsentliga förflyttningssvårigheter.

som

Diverse övriga sjukdomar och funktionshinder

Här har tre mål sorterats som inte hör hemma i någon av de andra grupperna.

Bilstöd har beviljats person med en svår form av hemo-

en blödarsjuka

fili A och avsaknad koagulationsfaktor VIII i målet FOD 1992:7,

av 1992-03-16.

I ett sakkunnigutlåtande beskriver en läkare effekterna av sjukdomen så

att de vanligaste komplikationema vid svår hemofili A är ledblöd-

en av

ningar, vilka efter upprepade gånger kan leda till ledförstöring och dår-

med funktionsnedsättning i ledema. Vid ledblödningar som kan starta

vid för den utomstående obegripligt minimalt våld måste mannen gå

med kryckor eller åkai rullstol. Kryckgång kan ibland svåra ledblöd-

ge ningar i handled, armbågsled eller axelled, vilket i sin tur brukar ge

handikapp och vårdberoende. Sammanfattningsvis föreligger dels ett

medicinskt problem i form svår blödarsjuka, dels ett socialt problem

av

med upprepade ledblödningar trots profylax alltfler ledskador

som ger

med tilltagande förflyttningssvårigheter och dels ett kostnadsproblem; bara profylaxbehandlingen under ett år går med 1989 års kostnadsläge på

212 690:4O kr. Det är troligt och högst sannolikt ledskador

att mannens med allt fler ledblödningar inom begränsad framtid gör honom allt-

en

Bakgrund och nuvarande bilstöd 71

mer handikappad till allt större kostnader för samhället och till priset av stort lidande. Ur medicinsk synpunkt måste svår hemofili A betraktas som ett svårt och bestående handikapp med uppenbara risker för tillta-

gande ledinvaliditet, om inte möjligheterna att undvika ledblödningar och muskelblödningar görs goda som någonsin är möjligt.

FÖD finner den medicinska i målet visar

att utredningen att sjukdoms-

besvären utgör ett varaktigt funktionshinder medför väsentliga svå-

som righeter för honom att förflytta sig på egen hand och att anlita allmänna kommunikationer.

Bilstöd har beviljats kvinna lider sjukdomen hereditärt an-

en som av gioödem HANE som medför en uttalad känslighet för tryck mot huden och i målet FÖD 1992:14, 1992-04-23.

temperaturväxlingar

Kvinnan har också knäledsbesvär som gör det svårt för henne att stå och gå. Som ett led i arbetsrehabiliterande åtgärder har kvinnan beviljats taxiresor till och från utbildnings- och praktikplatsema. Vidare har körkortsutbildning finansierats genom bidrag från länsarbetsnämnden.

En medicinskt anför till FÖD: sig

sakkunnig Angioödemet yttrar som

svullnader, utlösta bland annat tryck och slag men kvinnan har också

av nackdel av köldexposition; bland annat kan hon få svullnader i luftvägar-

med andningsbesvär. Hetta medför också en nackdel för henne. Kvinna

har mycket ovanlig ärftlig sjukdom med dagens kunskap är

nan en som

livslång. Behandlingsmöjlighetema är begränsade, mindre effektiva och behäftade med biverkningsrisker. Pâ grund av sitt bestående handikapp

har kvinnan enligt behandlande läkare inte möjlighet att utnyttja allmänna kommunikationer. Det förefaller rimligt, skriver den sakkunnige, att betrakta kvinnans sjukdom, HANE, ett tillstånd med bestående

som

handikapp ledande till varaktiga funktionshinder väsentlig grad vid

av

ansträngning, förflyttning, temperaturväxlingar. Tillståndet kan

trauma, endast i begränsad mån avhjälpas med medicinering, vilken i sin tur har

avsevärda biverkningsrisker.

FÖD i sin dom kvinnan lider HANE och dessutom har

yttrade att av

knäledsbesvär. Med hänsyn till de medicinskt sakkunnigas uttalande att kvinnans sammantagna sjukdomsbesvär utgör ett varaktigt funktionshin-

der medför väsentliga svårigheter för henne att förflytta sig på egen

som hand och anlita allmänna kommunikationer skall hon handi-

anses som

kappad i den mening i förordningen 1988:890 om bilstöd till

som avses

handikappade.

Målet FÖD 1992:21, 1992-05-21 rör Efter

en laryngektomerad man.

operation för tumör varvid struphuvudet avlägsnades mynnade luft-

en

72 Bakgrund och nuvarande bilstöd

strupen i ett hål direkt på halsen. Den omständigheten vid

att mannen anlitande av allmänna kommunikationer kunde tvingas byta förband stomavent under färden har inte ansetts motivera rätt till bilstöd.

En medicinskt sakkunnig anför att efter en laryngektomi avlägsnande

av struphuvudet täcks hålet av ett förband stomavent som

stomat - -

i någon mån bidrar till att rena och fukta iandningsluften. Det kan dock inte ersätta de naturliga skyddsmekanismer som finns i näsa, svalg och struphuvud och som inandningsluften normalt passerar innan den når

luftstrupen. Det är därför naturligt att luftföroreningar och temperatur-

växlingar lätt kan påverka och irritera slemhinnorna i luftstrupen och grövre luftrören och leda till slembildning och hosta som medför betydande besvär. Slemhinnomas känslighet varierar mellan olika individer och de besvär som kan uppstå är också beroende av yttre förhållanden,

graden av luftföroreningar, temperaturväxlingar etc. När mannen hostar

eller nyser kommer slem eller annan vätska på stomaventet som har ett ñnmaskigt filter, och detta blir då igensatt av fukten, vilket nästan omöjliggör fortsatt andning. Stomaventet måste bytas. Det sker med en spegel för att få stomaventet i rätt läge över stomat. Dessförinnan måste

man torka rent runt stoman med vätservett. vill hänsyn till övriga

Mannen av

människor sköta hygienen enskilt. Den medicinskt sakunnige gjorde

bedömningen att mannen hade ett varaktigt handikapp som medför vä-

sentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer.

FÖD funktionshinder. Mannen

yttrade att laryngektomi är ett varaktigt

har anfört att han upplever det generande att utföra byte stomaventet

av i andra människors åsyn. Några praktiska eller medicinska hinder mot att anlita allmänna kommunikationer har inte åberopats. I mannens journal

saknas uppgifter om slemhinneretningar på grund av temperaturväxlingar eller luftföroreningar. Den svårighet för är förenad med

som mannen anlitandet av allmänna kommunikationer består i den känsla obehag

av som han skulle erfara, han blev nödsakad att byta stomaventeti med-

om passagerarnas åsyn. Denna svårighet kan inte anses som så väsentlig som förutsätts för att rätt till bilstöd skall föreligga.

Kommentar

Ur medicinsk synpunkt mäste svår hemofili A betraktas ett svårt och

som

bestående handikapp med uppenbara risker för tilltagande ledinvaliditet,

om inte möjligheterna att undvika ledblödningar och muskelblödningar

görs så är Detta föranleder FÖD att bedöma

goda som någonsin möjligt. sjukdomsbesvären som ett varaktigt funktionshinder som medför väsent-

Bakgrund och nuvarande bilstöd 73

liga svårigheter att förflytta sig egen hand och att anlita allmänna

kommunikationer FÖD 1992:7, 1992-03-16.

Bilstöd har beviljats kvinna lider sjukdomen hereditärt

en som av an-

gioödem HANE FÖD 1992:14, 1992-04-23. Sjukdomen

yttrar sig som svullnader, utlösta av bland annat tryck och slag kvinnan har

men också nackdel köldexposition; bland annat kan hon få svullnader i

av luftvägama med andningsbesvär. Hetta medför också nackdel för

en henne. Sjukdomen är noggrant medicinskt utredd.

I ett mål rörande en laryngektomerad FÖD 1992:21, 1992-05-

man 21 finner FÖD eller medicinska hinder

att några praktiska mot att anlita allmänna kommunikationer har inte åberopats. Den svårighet för

som mannen är förenad med anlitandet allmänna kommunikationer består

av i den känsla obehag han skulle erfara, han blev nödsakad

av som om att byta stomaventet i medpassagerarnas åsyn och kan inte så

anses som väsentlig som förutsätts för att rätt till bilstöd skall föreligga.

2.4.3¶Varaktigt funktionshinder

En av grundförutsättningarna för att få bilstöd är att den sökande har ett

varaktigt funktionshinder. Med begreppet varaktigt enligt bilstöds-

avses,

propositionen, att funktionsnedsättningen skall bestående eller i vart

vara fall finnas under den tid fordonet skall användas, dvs. cirka år.

som sju

Detta bör styrkas med ett läkarutlåtande.

Motiveringen till utredarens förslag om sju år i stället för den tidigare på fem år, som gräns för nytt bilstöd, var att bilarna blivit bättre än förr, rostskydd och garantier medför bättre livslängd hos bilarna och högre bilpriser medför att bilköparna behåller sina bilar längre tid S

Ds

1986:11, s. 30.

Kravet på sju års varaktighet har kritiserats för att det hindrar att bil-

stödet används i rehabiliteringssyfte. Återbetalningsreglema

anses vara en tillräcklig garanti för att pengarna används på rätt sätt.

Begreppet varaktigt funktionshinder har också kritiserats för att det

varit oklart. Frågan är om sjukdomar uppträder periodvis återkom-

som mande kan benämnas som varaktiga, t.ex. astmasjuka. Det har upplevts som svårare för astmatiker att få bilstöd under år. En fråga

senare annan som ställts är om personer med sjukdomar leder till okontrollerbara

som läckage av urin och tarm har ett varaktigt funktionshinder i lagens

mening.

Utredaren har av organisationer organiserar familjer med handi-

som

74 Bakgrund och nuvarande bilstöd

barn informerats att bedömningen varaktighet i några fall kappade om av

har varit sådan att barn med svåra sjukdomar nekats bilstöd därför att de inte förmodats överleva bilstödsperioden.

FÖD:s bedömning varaktighet

av

I Försäkringsöverdomstolen har varaktigheten varit förmål för bedöm-

ning i flera domar fyra refererade och som återges härnedan.

varav

FÖD 1990-09-18 FÖD rätt till bilstöd för

I målet 1990:35, ger en

med fobiska besvär. Den sökande har bussfobi efter en hjämblödperson

ning. RFV hade yrkat att försäkringsrättens dom och försäkringskassans

beslut att bevilja bilstöd skulle upphävas. En expert i psykiatri

mannen anför att bearbetning mannens fobi hade kunnat inverkat negativt

en av

på behandlingen övriga effekter av hjämblödningen. De uppgifter

av

fanns talade för att ville avvakta en avsevärd tid med att vid en som man

psykiatrisk bedömning utröna och när en fobiträning kan förnyad om påbörjas.

Försäkringsrätten fann i sin dom att RFV:s uppfattning, att en person i första hand skall ha undergått behandling under en längre tid utan förbättring för att bilstöd skall kunna utges, saknar lagligt stöd. Mannen

således till bilstöd. FÖD ändrade inte underrättens dom.

var berättigad

I mål FÖD 1991:30 1991-10-03 med

ett senare beviljas en man astma bronchiale bilstöd. Målet rör med uttalade astmatiska be-

en man svär och på grund av det en stor sjukvårdskonsumtion. Utöver astman

övervikt. Enligt FÖD konsulterad medicinsk har mannen betydande en av expert är funktionshindret med nuvarande kunskap varaktigt.

I sin dom skriver FÖD att med till den medicinska utredningen

hänsyn

och med beaktande beviljats och sedan flera år uppbär hel

av att mannen

sina astmatiska besvär finner FÖD

pensionsförmån grund av att man-

har ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga svårigheter nen för honom att förflytta sig hand och att anlita allmänna kommu-

egen

nikationer. Då förutsättningarna i övrigt i 5 § förordningen är uppfyllda

berättigad till bilstöd. är mannen

i målet FÖD 1993:8, 1993-04-15 rörde bilstöd till förälder med

Frågan

handikappat barn huruvida det 4-åriga barnets astma- och allergisj ukdom kunde vilket FÖD bedömde den Den medicinska

anses varaktig, vara.

visade att tillståndet för pojken år stabiliserats,

utredningen senare dels allergisanerande och allergiundvikande åtgärder i både grund av hem och skola, dels grund av medicinering. Trots förbättringen av

s

Bakgrund och nuvarande bilstöd 75

tillståndet kan akuta besvär utlösas hos pojken vid färd med allmänna kommunikationer.

FÖD skriver i sin dom tillstånd

att även om pojkens på senare år förbättrats bör denna omständighet inte tillmätas avgörande betydelse vid bedömningen av om funktionshindret skall anses varaktigt utan får snarare ses som .en bekräftelse i efterhand att pojkens astmabesvär inte

av-

klingat utan kvarstår, dock med ett lägre inläggningsbehov. Pojkens funktionshinder är varaktigt i den mening som avses i förordningen

om bilstöd och medför väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Föräldem således berättigad till bilstöd.

var

I mål FÖD 1990:13 VH, 1990-03-01 det

ett var fråga om en kvinna med astmabesvär och möjlighet att till och från sitt arbete med

men behov av bil i sitt arbete. Hon hade astma bronchiale med bronkiell hyperaktivitet. Hon kunde få astmaanfall av bland annat damm, bilavga-

ser, starka dofter, lösningsmedel samt kyla och ansträngning. Enligt den

behandlande läkaren det viktigt att hon slapp använda allmänna kom-

var munikationsmedel i sitt arbete, eftersom hon då riskerade försämring

en av astman. Hon hade ca två kilometer till sitt arbete och det fanns inga allmänna kommunikationer. Om hon inte behövt bilen i sitt arbete hade hon kunnat till sitt arbete.

I sin dom fann FÖD kvinnan sina astmabesvär inte har

att grund av ett så varaktigt funktionshinder att det upphov till väsentliga svårig-

ger heter att förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer.

Jag vill slutligen fästa uppmärksamheten två andra mål inte är

som refererade rör bedömningen varaktigt funktionshinder.

men som av

I målet 215589, 1990-07-12, att han grund sjuk-

uppger en man av domen claudicatio intermittens bara kan 50-60 meter utan Går

paus. med käppar och kan i backar och trappor. Efter medicinsk utred-

ning har operation avskrivits som behandlingsmetod. Både kassan och försäkringsrätten har ansökan FÖD avslagit men noterar att operation

som behandling har avskrivits och finner att den angivna diagnosen utgör ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig och därmed berättigar till bilstöd. I och med att

operation avskrivits anses varaktigheten styrkt.

Avslag grund av att besvären inte anses varaktiga får kvinna

en 232889, 1990-08-27 med värk i knälederna och ländrygg. Hon

an-

vänder kryckkäppar vid gång. Även i hemmet har hon gångsvårigheter.

Har betydande övervikt. Förtroendeläkare anför att sökanden att

genom

76 Bakgrund och nuvarande bilstöd

vikten skulle minska besvären. FÖD med operera sig och reducera anser ledning därav inte varaktigheten styrkt och därmed år inte kraven på handikapp i 2 § FBH uppfyllda för att bilstöd skall kunna beviljas.

Kommentarer

Man måste inte ha undergått behandling under en längre tid utan förbät-

tring tillståndet för att varaktigheten skall styrkt FÖD 1990:35,

av anses

har FÖD bedömt föreligga efter att ha tagit

1990-09-18. varaktighet

hänsyn till den medicinska utredningen och når det utbetalas hel pen-

sionsförmån grund funktionshindret FÖD 1991:30 1991-10-03.

av

FÖD konstaterats FÖD 1993:8, 1993-04-

varaktighet har av föreligga

15 när besvären kvarstår trots medicinering och sanering av hem och skola. Kan gå två kilometer till sitt arbete trots sin astma anses det

man inte ett så varaktigt funktionshinder att det ger upphov till väsentliga

vara

förflyttningssvårigheter FÖD 1990:13 VII, 1990-03-01.

Av de två målen redovisats som inte är refererade, drar jag

som ovan, slutsatsen att operation avskrivits som behandlingsmetod så är funk-

om

tionshindret varaktigt 2 155 89, 1990-07-12, men om en operation skul-

kunna minska besvären så år inte kraven varaktighet uppfyllda 2328 89, 1990-08-27. Eftersom domarna inte är refererade är de inte

avsedda att skapa praxis.

2.4.4¶Anpassningsbidrag

I 9 §FBH föreskrivs att anpassningsbidrag lämnas med det belopp som motsvarar kostnaden för sådan ändring eller anordning fordonet

av

behövs för att den handikappade skall kunna bruka det och som är som lämpligt med hänsyn till fordonets ålder och skick.

I RFV:s uppföljningsrapport RFV anser 1992:9 framgår att många

försäkringskassor har problem med att bedöma om den sökande har rätt till anpassningsbidrag och vilken anpassning behövs för att fordonet

som skall kunna brukas. Man upplever att det inte går att lita helt på vad bilñrmor och läkare rekommenderar som anpassning.

Vid utredarens intervjuer med kassatjänstemän framkom det att man

inte är helt nöjd med den kunskapen och tillgången till kunskap om

egna

anpassningsfrågor. Vid tre försäkringskassor nämndes bilñrmor i första

hand som kunskapskälla i tekniska frågor. Av föräkringskassomas egna

uppföljningar framgår det, enligt RFV:s rapport, att man anser att TSV

Vägverket borde konsulteras oftare och att även förtroende-

numer

Bakgrund och nuvarande bilstöd 77

läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut med flera borde rådfrågas oftare.

Ett annat problem för kassoma är bedömningen skäliga kostnader

av för anpassningen. Den tekniska kompetens behövs för detta måste

som sökas utanför kassorna. I del fall har oseriösa bilanpassare med bris-

en tande kompetens utfört dåliga arbeten till höga kostnader. Detta,

menar representanter för handikapprörelsen, skulle kunna hindras den bil-

om stödsberättigade måste godkänna arbetet innan kassan betalar ut någon

ersättning. Krav har rests om att anpassningsbidrag skall beviljas för all utrustning

som är villkor från läkare, trañkinspektörer eller motsvarande tjänsteman

för att utfärda körkort. Vid samtalen med försäkringskassomas handläggare har ofta synpunkter framförts om att man borde kunna enbart

ge

anpassningsbidrag. Man avser då ärenden där förflyttningssvårigheterna

inte anses den arten att de berättigar till bilstöd, där det

vara av men ändå behövs omfattande anpassningsâtgärder för att den funktionshindrade skall kunna köra en bil. I sammanhanget nämns utan eller

personer med mycket dåliga armfunktioner, kortvuxna och reumatiker. Särskilt den senaste har nämnts ofta.

gruppen

I bilstödet skiljer man basanpassning och speciell anpassning. Med

det förra avses utrustning som finns monterad standard i bilmo-

som en dell. Speciell anpassning är sådan utrustning behöver monteras för

som att fordonet skall fungera för den funktionshindrade. Gränserna mellan

basanpassning och specialanpassning är emellertid inte helt tydliga. Dyra-

re varianter ett bilmärke har normalt utrustning standard och

av mer som kan därför fordra mindre av speciella anpassningsåtgärder. Pâ kassoma upplever man sig ha svårigheter att avgöra vad skall betraktas

som som

speciella anpassningar och därmed vara bidragsberättigat. Samtidigt finns

en önskan om att begränsa kostnaderna. Man uttrycker också för att

oro

de kommersiella intressena fâr spela för stor roll.

Kostnaderna för större bil, är motiverad funktionsnedsättning-

som av en, vill företrädare för handikapprörelsen skall täckas bilstödet. Ende-

av ra genom ett ökat grundbidrag eller genom att den ökade kostnaden ersätts av anpassningsbidraget. Andra kostnader som önskas täckta

av

anpassningsbidraget är dragkrok med släpkärra och kapell samt mobilte-

lefon.

Kostnadsansvaret vid återställandet av bil behöver över. Nu är det

ses

inte reglerat i förordningen.

Det har krävts att också anpassningsbidrag bör kunna återkrävas.

78 Bakgrund och nuvarande bilstöd

FÖD-domar

Det finns två refererade mål om anpassningsbidrag. Mobiltelefon har i refererat mål FÖD 1991:4, 1990-12-28 inte ett an-

sådan anordning fordon berättigar till anpassnings-

setts vara en som

bidrag enligt förordningen 1988:890 om bilstöd till handikappade.

FÖD skriver i sin dom att den tekniska utvecklingen mobiltelefoner av

gått i riktning mot portabla handtelefoner som inte kräver fast installation

i fordon och har ett betydligt bredare användningsområde än de som äldre, fast installerade biltelefonema. Med hänsyn härtill kan inte mobiltelefon längre sådan anordning på fordonet i 9 anses vara en som avses § FBH. Vid sådant förhållande kan anpassningsbidrag inte utgå för

mobiltelefoner.

Dragkrok inte släpkärra har ansetts vara en sådan anordning på

men

fordon för vilken anpassningsbidrag kan lämnas enligt 9 § förordningen

bilstöd till handikappade FÖD 1993:9, 1993-04-15.

1988:890 om

En förälder till två döttrar med muskeldystroñ, vid förflyttning beroende elektriska rullstolar, hade ansökt om att såväl dragkrok som släpav kärra skulle bekostas anpassningsbidrag. Släpkärran behövdes för att av med rullstolarna vid FÖD skrev i sitt de skulle kunna transportera resor.

yttrande:

I det betänkande S 1986:11 låg till grund för regeringens bil- Ds som

anförde utredningsmannen att anpassningsbidrag borde stödsproposition

kunna lämnas för behövdes för att ett handikappat barn

anordningar som

skulle kunna med i bilen. Som exempel nämndes sitt- eller stöd-

följa en

anordning i bilen eller dragkrok för släpkärra, som behövdes för att en transportera rullstol. I propositionen uttalade föredragande statsrådet en att anpassningsbidrag borde i likhet med vad som redan gällde utgå - med det motsvarade kostnaden för sådan ändring eller belopp som en av fordonet behövdes för att den handikappade skulle

anordning på som

kunna bruka det. Vilka särskilda anordningar skulle ersättas berörsom des inte närmare. En begäran från handikapporganisationema om att skulle kunna utgå för att täcka sådana merkostnader

anpassningsbidrag

för funktionshindrade beroende av större fordon,

som uppkom som var s.k. van-bilar, statsrådet inte beredd att tillmötesgå. var Mot fann FÖD att dragkrok får sådan bakgrund avdetta anses vara en fordon för vilken anpassningsbidrag enligt 9 § FBH kan

anordning

lämnas. Däremot kan inte betraktas sådan anord-

en släpkärra som en

ning. mål, inte är refererat 151491, 1993-04-27, behandlas frågan I ett som

Bakgrund och nuvarande bilstöd 79

om Standardutrustning och basanpassning. Med basanpassning RFV

avser sådan extrautrustning som bil kan levereras med direkt från bilen en fabrik och som kostar extra utöver bilens grundpris. Exempel på sådan utrustning är automatisk växellåda, servostymin elektriska fönsterhissar g, och Centrallås. Verket att sådan utrustning, inte är

anser som speciellt

avsedd för handikappade utan år normal utrustning i förekom-

vanligen

mande bilmodeller, inte skall rätt till anpassningsbidrag. ge FÖD fann det inte med stöd bestämmelsen möjligt att av i 9 § FBH låta kostnaden för sådan ändring av eller anordning på fordonet besom hövs bestämmas grundval prisskillnaden mellan olika varianter av av bilmodell. Målet handlar om att den bilstödsberättigade köpt bil med en den extrautrustning hon behöver i modell där den finns fabriksmonteen rad i stället för att köpa billigare modell och där låta installera den en utrustning hon behöver. I ett annat mål 245491, 1993-10-25 berör problem som samma om

basanpassning anför den klagande: Det hade blivit mycket dyrare

om han hade köpt den enklaste citroenmodellen och begärt

anpassningsbi-

drag för all extrautrustning hade behövt i efterhand. FÖD som monteras hänvisar till det tidigare målet och eftersom bilen varit försedd med den

nödvändiga utrustningen redan vid inköpet lämnas överklagandet utan

bifall.

2.4.5¶Bidragets konstruktion

Ãldersgränser och körkortskrav

Ibland remissvaren betänkandet Bilstödet handikappade S

Ds

1986:11 fanns tveksamhet såväl som rent avvisande förslaget till av åldersgränsen 50 år för de funktionshindrade förvärvsarbetar eller som skaffar sig yrkesutbildning. Krav att ta bort åldersgränsen har återkommit i bland annat riksdagsmotioner. Krav har framförts på att 65-årsgränsen i 5 § FBH ersätts med gällande

generell tidpunkt för ålderspension eller den tidpunkt vederbörande själv väljer att i ålderspension.

Körkortskravet i grupp 3 har upplevts ett hinder för dem med de som

allvarligaste funktionshindren att bilstöd.

Inplacering i en av de fem bör ske utifrån den sökandes grupperna totala livs- och behovssituation har handikapporganisationer krävt. Kravet på arbete får inte leda till att man bortser från den sökandes behov av ett aktivt liv också utanför arbetet.

80 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Väsentligt tillskott till sin försörjning

två refererade mål har FÖD huruvida handikappad

I avgjort frågan en

beroende sin bil för sin försörjning eller för ett väsentligt tillskott var av till sin när han hade 23 förtidspension 1990:12 1990-02-

försörjning

22, halv förtidspension och gjorde sin bilstödsansökan strax

respektive

innan han kunde få ålderspension 1990:12 II, 1989-12-29. målet 12 I fann FÖD den sökande hade uppfyllt I det första 1990: att grundvillkoret för bilstöd enligt 2 § första stycket FBH. Den sökande

uppbär två hel förtidspension och utnyttjar sin restarbetstredjedelar av

till förvärvsverksamhet såsom trädgårdsmästare. Hans bostad är

förmåga

30 från FÖD fann han visserligen inte

belägen meter arbetsplatsen. att

beroende bil för mellan bostad och arbetsplats. Han är dock var av resor beroende sådant fordon för att kunna frakta produkter från rörelsen. av Han är således beroende bil för att arbete få ett väsentligt av genom tillskott till sin försörjning. Det andra målet 1990: 12 rörde en man, född i januari 1924, som

ll

ansökte bilstöd i oktober 1988. Han hade halv förtidspension på om grund MS. Under tiden oktober 1987 t.o.m. maj 1988 var han helt av grund lumbago ischias och fr.o.m. den 15 juni 1988

sjukskriven av under muskelsträckning. Han handikappkonsulent med kondiagnos var

i den bostaden och fick del i arbetet. Han hade inte för tor egna resa en avsikt att sluta förvärvsarbeta när han i januari 1989 blev 65 år utan han skulle tillfriskna och kunna arbeta igen till viss del.

hoppades att

Sökanden överklagade kassans avslag bilstödsansökan. Försäkringsdomstolen biföll överklagandet. RFV överklagade och anförde att verket att den sökande, vid tiden för ansökan var sjukskriven sedan anser som tid och från och med janauri 1989 berättigad till ålderspenlång som var sion, inte vid tidpunkten för sin ansökan bilstöd kunde anses i behov om bil för få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjav att ning. Den sökande anförde att han måste ha rätt att vara sjukskriven utan det skulle för alltid. Han hade behov bil för att driva att anses vara av sin konsultverksamhet. FÖD anförde bland annat: Med hänsyn till vad upplysts om mansom verksamheten finner FÖD det nens hälsotillstånd och arten av uppenbart för sitt arbete är beroende bil. Av handlingarna i målet att mannen av såväl före efter det att han fyllt 65 år haft en framgår att mannen som inkomst 60 000 kr. Denna inkomst måste anses

ukpenninggrundade om

utgöra ett väsentligt tillskott till hans försörjning. Det kan inte anses att verksamheten kommer att pågå under endast kort tid från det ansökan en

Bakgrund och nuvarande bilstöd 81

om bilstöd gjordes, dvs. oktober 1988. Den omständigheten att mannen vid denna tidpunkt sjukskriven för andra besvär än sådana har var som samband med hans handikapp, och från vilka han sedemera helt tillfrisknat, kan inte föranleda bedömning. annan

Sjuårsgränsen

Nytt bilstöd får med vissa undantag inte beviljas förrän efter år. I

sju

10 § FBH står det fått grundbidrag eller att om en person anskaffningsbidrag får nytt sådant bidrag lämnas endast minst sju är har förflutit om sedan beslut senast fattades om att medge rätt till bidrag. Om det finns

skäl från trañksäkerhetssynpunkt eller medicinsk synpunkt, fär dock bidrag lämnas tidigare.

I Norge är motsvarande regel år eller efter körda 12 000 mil. En sex

liknande konstruktion har föreslagits handikapprörelsen i Sverige.

av

Två grundbidrag för köp bil

av en

Synpunkter har framförts att om två makar eller motsvarande är bilstödsberättigade och i behov av en större bil, bör dessa kunna köpa en gemensam större bil för grundbidragen och den anpassad efter sina behov. FÖD har haft till Två makar har båda

frågan prövning. handikappade

beviljats bilstöd. Vid inköp av en gemensam bil har endast ett grundbidrag kunna FÖD 1992:17, 1992-05-07. Maken bil

ansetts utgå köpte

och fick ut sitt bidrag. Därefter ansökte också makan att få ut sitt om bidrag till samma bil. Kassan avslog ansökan med hänvisning bland annat till att bilen enligt nuvarande bestämmelser skall vara registrerad på

bidragstagaren. Målet överklagades. Försäkringsrätten yttrade att bestäm-

melserna syns förutsätta att en bil skall ägas av endast en bidragstagare. Samägande kan medföra vissa problem t.ex. kan makar skiljas och -

oenighet kan uppstå hur bilen skall nyttjas ochvårdas. Enligt lagen

om om samäganderätt kan delägare, inte annat har avtalats mellan delom ägarna, hos tingsrätten ansöka om att bilen för gemensam räkning skall

utbjudas till försäljning å offentlig auktion. Försäkringsrätten fann

grund av det anförda att yrkandet om bidrag till gemensam bil skulle avslås. RFV överklagade till FÖD och anförde det i bilstöd

att förordnigen om

och förarbetena inte finns något hinder för att makar som var för sig beviljts bilstöd använder detta till köp bil. Det är tvärtom av gemensam

82 Bakgrund och nuvarande bilstöd

lämplig lösning att låta makar grund av sina handi-

en praktiskt som

har väsentliga använda sina bilstöd till

kapp förflyttningssvårigheter

inköp bil, anpassad till dem båda.

av FÖD det i förordningen bilstöd inte finns någon bestäm-

yttrade att om

melse reglerar den situation som är aktuell i målet. Mot bakgrund som främst bilstödets konstruktion måste det dock antas att avsikten har av varit att inte än ett grundbidrag skall kunna utgå för inköp av en och mer samma bil.

Bidragsnivåer

Till utredaren har framförts att stödet borde kopplas till något slag av branschindex för att följa med i kostnadsutvecklingen. Nu förekommer det de söker och beviljas bilstöd ändå inte kan finansiera ett bilatt som

köp. Andra väljer att köpa begagnad bil. Det halva grundbidraget till

en

föräldragrupperna 4-5 har också kritiserats som för lågt. Grundbidraget

borde vara på samma nivå för alla. Krav har rests att inkomstpröva hela bilstödet utom anpassningsom

bidraget. Försäkringskasseförbundets förbundsmöte i juni 1993 behand-

lade frågan med anledning motion. Förbundsmötet avslog kravet av en på inkomstprövning. I yttrandet anförs att det är den enskildes behov ska avgörande, inte den enskildes

grundat handikappet som vara

ekonomi.

Enligt § 13 FBH skall bland annat kompletterande bidrag från landsting

ocheller kommun minska anskaffningsbidraget med motsvarande sum- Denna del bestämmelsen har kritiserats i riksdagsmotioner. ma. av

Utökning av personkretsen

Från och med 1 1994 trädde Lagen stöd och service till vissa

januari om

funktionshindrade i kraft. Målet med lagen är med svåra att personer

funktionsnedsättningar, definierade i lagen, skall möjlighet att leva

en andra. För att göra detta möjligt för dem med det mest omfattande som stödbehovet bör, har det framförts till utredaren, de beviljas bilstöd, som

är berättigade till assistansersättning enligt Lagen om assistansersättning

LASS. Det har också ansetts att makemaka med svårt handikappad makemaka, inte själv kan framföra bilen, bör bli en ny bidragsgrupp. som

Bakgrund och nuvarande bilstöd 83

Andra kostnader inom bilstödet

Ytterligare utgifter, som man bland annat i riksdagsmotioner tycker bor-

de täckas bilstödet, är kostnader för

av körkortsundervisning, reparationer och leasing av handikapputrustad bil.

Krav har förekommit om att befrielse från försälj ningsskatten och återbäring av bensinskatten borde återinföras.

Återkrav

I 14-16 i FBH regleras återbetalning bilstödet. Grund- och av an-

skaffningsbidraget skall betalas tillbaka bidragsmottagaren inom sju

om år säljer eller avhänder sig fordonet, avlider eller, när det

gäller barn, detta uppnått 18 års ålder och själv beviljats bidrag.

Barn kan få dispens för körkort före 18 års ålder. Till utredaren har det framförts att föräldrarnas bilstöd då bör kunna återkrävas i och med att barnet har egen bil. Enligt gällande bestämmelser är det inte

möjligt. Det återbetalningspliktiga beloppet skall minskas med sjundedel för

en varje helt år som förflutit sedan beloppet betalades ut.

Bidragsmottagaren

kan befrias från återbetalningsskyldigheten det finns särskilda skäl. om I en riksdagsmotion har nuvarande bestämmelse årsgränser för återom

betalningsskyldighet ifrågasätts. Den bör ersättas med månadsgränser för

att undvika tröskeleffekter anser motionärerna. I ett refererat mål har FÖD behandlat 14 § andra

stycket FBH, om återkrav av grund- och anskaffningsbidrag om bidragsmottagaren säljer

eller på annat sätt avhänder sig fordonet innan sju år har föflutit sedan

bidraget beviljades.

Kort tid efter beviljat bilstöd sålde den handikappade bilen till ett leasingbolag eftersom hon hade svårigheter att betala kontantinsatsen bilen. Sedemera köpte hon tillbaka bilen från leasingbolaget. Fråga särom

skilda skål föreligger att befria bidragsmottagaren från återbetalnings-

skyldighet för bilstödet FÖD 1991:33, 1991-10-17.

FÖD Kvinnan hade kort tid efter

yttrade: att hon beviljats bilstöd i form av grundbidrag och anskaffningsbidrag avhänt sig den bil för vilken

bidragen lämnats. Hon är därför, underinstansema funnit, skyldig som att betala tillbaka vad hon fått i grundbidrag och anskaffningsbidrag. Kvinnan har emellertid köpt tillbaka bilen från och är

leasingföretaget

alltså numera åter ägare till bilen. Med hänsyn härtill och till vad som

84 Bakgrund och nuvarande bilstöd

ekonomiska förhållanden finner FÖD det finns upplysts om kvinnans att särskilda skäl att helt befria henne från återbetalningsskyldigheten.

Tidpunkt för att köpa bil

4 § FBH får inte grundbidrag och anskaffningsbidrag lämnas för Enligt

fordon skaffats innan beslut rätt till bidrag meddelats. Detta har som om det kommit invändningar emot. Man borde kunna skaffa bil innan själva beslutet fattas då det ibland handlar att fånga ett tillfälle till en billig om och bra bil. Väntan beslut kan göra att tillfället inte kan utnyttjas.

2.4.6 och bilstödet

Föräldragrupperna

släpkärra plus kapell skulle stor hjälp det kunde Dragkrok, vara en om

inräknas i anpassningsbidraget föräldraorganisationer. Då är det

anser dessutom för anhörig eller bekant att ta sig barnet och

möjligt annan an

de behövs de bara får ta släpkärran med de nödvän-

hjälpmedel som om

sakerna. Det ökar friheten och minskar kostnaden sida 78 för

diga se

referat FÖD-dom i frågan. av 8 § FBH skall föräldrarnas inkomster räknas vid beräk-

Enligt samman

anskaffningsbidragets storlek. Detta har kritiserats och det har

ning av

dessutom krävts att föräldrarnas inkomster inte alls skall beaktas när bidrag söks för hemmaboende vuxet barn. Två funktionshindrade syskon bör kunna dela på bil för att hålla nere kostnaderna, dvs två bör få användas till samma bil. Det är

grundbidrag

behandlats i refererat FÖD-mål gällde i princip samma fråga som ett som två makar avsnitt 2.4.5.

se

Man saknar god information bilstödet. De kuratorer, läkare m.fl. om borde känna till och informera bilstödet möjlighet, har som om som en ofta i ämnet, någon alls, och informationen uteblir.

dålig kunskap om

har föräldrar länge levt i okun-

Föräldraorganisationer exempel som

skap bilstödets existens trots problem med resor. om Från FUB har understrukits vikten att familjehemsföräldrarna får av rätt till bilstöd. De har inte för avsikt att beröva biologiska föräldrarna rätten till sina barn utan är ett alternativ för att dessa inte orkar. Adoption kommer alltså inte fråga för att få bilstöd. FUB tror att frågan kommer bli större framöver i och med att andra alternativ som elevatt

hem och ökar i omfattning. Familjehemsföräldrar har också

annat

Bakgrund och nuvarande bilstöd 85

kontaktat utredaren och framfört krav rätt till bilstöd. Även kassatjänstemän har framfört sådana synpunkter.

Företrädare för FUB tycker att det borde vara möjligt att centralisera

handläggningen för att ökat kunnande ett ställe i försäkringskasseregionen.

Landstingen har i och med bilstödet kopplat bort anpassning av motor-

fordon som hjälpmedel upplever föräldraorganisationer. Det är inte bra

anser de.

FÖD-domar

Det finns sju publicerade mål FÖD berör föräldrar med funk-

av som tionshindrade barn och de nämns här särskilt. Dessutom nämns en annan dom, som har särskilt intresse.

Utgångspunkten för beviljandet av bilstöd är att resandet på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning skall medföra väsentligt större förtlyttningssvårigheter för dess familj än vad som gäller barnfamiljer i allmänhet bilstödspropositionen, s. 17. Som exempel anförs

svår allergi som medför att familjen inte kan använda allmänna kommunikationer.

behandlas i mål FÖD 1989-10-31 där bilstöd

Frågan ett 1989:51, till

förälder med handikappat spädbarn inte har utgått, eftersom barnet kunde på sätt ett friskt barn i motsvarande ålder. FÖD

förflyttas samma som

finner att inga särskilda svårigheter eller hinder vid förflyttning hänförliga till barnets handikapp förekommer, såsom t.ex. allergi eller skrym-

mande utrustning som komplettering till barnvagn. Så länge barnet för-

flyttas samma sätt som friska barn i samma ålder föreligger enligt

FÖDs mening inte sådana väsentliga svårigheter för familjen att förflytta

sig tillsammans med barnet eller att anlita allmänna kommunikationer som krävs för rätt till bilstöd.

Bilstöd har beviljats förälder med utvecklingsstört sjuårigt barn som bland annat led av krampsjukdom med så gott som dagliga krampanfall

FÖD 1992:13, 1992-64-23. Föräldem ett läkarutlåtande vari

åberopade

läkaren anförde att flickan har en svår utvecklingsstörning med inslag av infantil autism och en svårbehandlad krampsj ukdom. Hon har en svaghet

i höger sida samt balanssvårigheter och svårigheter med motorisk koordi-

nation. Hon faller lättare än andra barn och har svårt att ta sig upp själv

utan hjälp. Hon kan plötsligt drabbas av krampanfall vilket begränsar

hennes förflyttningsförmåga. Hon orkar inte längre sträckor. Hon kan

86 Bakgrund och nuvarande bilstöd

också på grund av sin utvecklingsstörning, språkstörning och kontaktstörning plötsligt sätta sig på tvären och vägra gå.

FÖD fann med till den medicinska särskilt vad

hänsyn utredningen,

som upplysts rörande barnets krampsjukdom med så gott som dagliga krampanfall, att barnet har ett varaktigt funktionshinder och att det före-

ligger väsentliga svårigheter för föräldern att förflytta sig tillsammans

med barnet och att anlita allmänna kommunikationer.

I ett annat mål referat, 19090: 1991-04-11 får förälder bilstöd

inte

för en ett och ett halvtårig son med utvecklingsstörning, hjärtfel, nedsatt

syn, hörselskada och återkommande öroninfektioner. Han kan inte förflytta sig själv utan måste bäras eller köras i vagn. Förflyttningssvårigheterna förväntas bli bestående. Föräldem anförde att sonen inte kan sitta själv varför det är omöjligt att vid på- och avstigning hantera både sonen och barnvagn på en gång. Läkare anför att man behandlat barnet för att minska risken för återkommande öroninfektioner, som skulle kunna försämra hans hörsel ytterligare. Läkaren rekommenderar att man minimerar risken för smittillfällen för att minska risken för Öroninfektioner

grund av risken för försämrad hörselfunktion.

FÖD anför det läkaren sin

att av yttrande framgår att pojken genom

stora benägenhet att få öroninflammationer, vilka riskerar att medföra bestående men hos honom, inte i onödan bör utsättas för risken att bli smittad av personer med t.ex. luftvägsinfektioner. Pojken får med hänsyn till sina övriga sjukdomsbesvär i detta avseende anses vara känsligare än andra barn. Mot denna bakgrund och med beaktande även av pojkens

finner FÖD funktionshinder

rörelsehandikapp att pojken har ett varaktigt

och att det föreligger väsentliga svårigheter för föräldern att anlita allmänna kommunikationer.

refererat FÖD 1993:8, 1993:04-15, är det bilstöd

I ett mål, fråga om till förälder med handikappat bam, huruvida det 4-äriga barnets astmaoch kunde FÖD bedömde funktionshind-

allergisjukdom anses varaktigt.

ret som varaktigt, se s. 74.

Familjehemsförälder med handikappat familjehemsplacerat barn under

18 år ingår inte i den FÖD 1990:5,

bilstödsberättigade personkretsen

1989-12-21. Försäkringsrätten anförde: Enligt l § första styckt förord-

ningen om bilstöd till handikappade kan statligt bidrag lämnas till bland

annat förälder till handikappade barn för att anskaffa motorfordon. I 2 §

andra stycket förordning sägs: Med förälder skall vid tillämp-

samma ning förordningen likställas den, med vilken föräldern är eller varit

av gift eller har eller har haft bam, om de stadigvarande sammanbor.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 87

Enligt försäkringsrättens mening finns inte möjlighet att med stöd av

författning tillerkänna fosterförälder bilstöd.

gällande

FOD ändrade inte försäkringsrättens dom.

Fader sammanbodde i en tvårumslägenhet med en vuxen utvecklings-

störd dotter grund bland annat epileptiska anfall inte kunde

som av lämnas Dottern flyttade sedemera till lägenhet i samma

ensam. en egen uppgång och ett installerades mellan lägenheterna. Vid pröv-

larmsystem

ning rätt till bilstöd FÖD 1991:29, 1991-10-01 har fadern inte läng-

av re ansetts sammanbo med dottern.

Fadern anförde att trots att dottern bodde i lägenhet levde de på

egen

sätt tidigare. Försäkringsrätten konstaterade att dottern uppsamma som bar kommunalt bostadstillägg KBT till folkpension såsom ensamstående och ändrade inte kassans beslut att inte bifalla ansökan om bilstöd.

FÖD ändrade inte dom.

försäkringsrättens

Ett handikappat barn bodde ett elevhem men vistades hos modern

två veckoslut i månaden och viss del av loven. Vid prövning av moderns rätt till bilstöd har kravet att föräldern skall sammanbo med barnet ansetts uppfyllt FÖD 1992:8, 1992-03-16. Kassan avslog förälderns ansökan med hänvisning att RFV:s Allmänna råd 1988: 15, där sammanboende definieras att barnet är hemma tre fyra helger och under

som av alla lov. Försäkringsrätten avslog förälderns överklagande. Modern

sin talan. RFV medgav bifall till överklagandet och anförde:

fullföljde

Verket har i Allmänna råd 1988:15 Bilstöd till handikappade rekommenderat att sammanboende skall föreligga om det kan beräknas att

anses barnet vistas med familjen i genomsnitt tre veckoslut av fyra samt under alla lov. Verket emellertid att sammanboende skall anses

anser numera föreligga det kan beräknas att barnet vistas med familjen i genomsnitt

om

samt viss del loven. Det Allmänna rådet kommer att varannan helg av ändras. Av utredningen framgår att dottern vistas hos modern två veckoslut i månaden viss del loven. Med hänsyn härtill anser verket

samt av

sammanboende skall föreligga och att föräldern är berättigad till att anses bilstöd.

FÖD fann i likhet med vad RFV anfört att föräldern skulle anses sammanbo med sin dotter.

En moder har bilstöd varaktigt handikapp hos en

beviljats grund av

Sedan efter beslut vårdnad i underårig son. sonen om gemensam

-

bodde hos fadern, har också fadern beviljats bilstöd FOD

fortsättningen

1992:23, 1992-06-12. RFV medgav bifall till den sökandes överklagande och anförde bland annat: Enligt 5 § andra stycket andra punkten

88 Bakgrund och nuvarande bilstöd

förordningen 1988:890 om bilstöd till handikappade lämnas bidrag till

förälder med handikappat barn under förutsättning att föräldern sammanbor med barnet. Verket konstaterar att fadern sammanbor med sonen och

denne är handikappad i den mening som avses i 2 § förordningen. Enligt

verkets mening finns det ingenting i förordningen eller i förarbetena som hindrar att bilstöd beviljas förälder även om den andra föräldern bevil-

en jats ett sådant stöd. Några bestämmelser eller uttalanden om att bilen ska följa barnet finns inte och verket anser det inte heller rimligt med ett sådant krav, då bilstöd till föräldrar endast täcker en liten del av kostnaden för inköp av bil.

FÖD fann att utgör ett varaktigt funktionshinder

sonens handikapp som medför väsentliga svårigheter för fadern att förflytta sig tillsammans med

honom och att anlita allmänna kommunikationer. På grund härav och då fadern sedan januari 1990 sammanbott med sonen är han berättigad till bilstöd. Den omständigheten att bilstöd redan utgått till sonens mor under den tid då hon sammanbodde med sonen medför inte någon annan be-

dömning.

Kommentarer FÖD har för vad skall betraktas väsentliga

dragit upp gränser som som

svårigheter för föräldrar att förflytta sig tillsammans med sitt handikappade barn och att använda allmänna kommunikationer. Bilstöd har beviljats förälder med utvecklingsstört sjuårigt barn som bland annat led av

krampsjukdom med så gott dagliga krampanfall FÖD 1992:13,

som 1992-04-23. Däremot beviljades inte bilstöd till förälder med handikappat spädbarn, eftersom bamet kunde förflyttas på samma sätt som ett friskt barn i motsvarande ålder. Inga särskilda svårigheter eller hinder

vid förflyttning hänförliga till barnets handikapp förekom, såsom

t ex

allergi eller skrymmande utrustning som komplettering till barnvagn

FOD 1989:51, 1989-10-31.

I ett annat mål inte referat, l9090:l, 1991-04-11 beviljas bilstöd till

föräldern på grund att den ett och halvtårige är infektionskäns-

av sonen lig och det kan medföra ytterligare skador på hörselfunktionen samt så kan han inte förflytta sig själv utan måste bäras eller köras i

vagn.

funktionshinder har FÖD konstaterats FÖD

Varaktigt av föreligga 1993:8, 1993-04-15 när väsentliga svårigheter att använda allmänna

kommunikationer kvarstår trots medicinering och sanering hem och

av skola.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 89

Familjehemsförälder med handikappat familjehemsplacerat barn under

18 år ingår inte i den bilstödsberâttigade personkretsen FÖD

1990:5, 1989-12-21.

Om förälder och barn bor i sin lägenhet och det barnet var vuxna uppbär folkpension och KBT för ensamstående föreligger inte sammanboende i den mening i 5 § andra stycket andra punkten FBH FÖD som avses

1991:29, 1991-10-01.

Om barnet vistas hos sin familj två veckoslut i månaden och viss del av loven anses kravet på sammanboende med barnet uppfyllt FÖD 1992:8, 1992-03- 16. Den som sammanbor med sitt barn är berättigad till bilstöd. Om bilstöd redan utgått till den andra föräldern då denna sammanbodde med barnet

medför inte detta någon bedömning FÖD 1992:23, 1992-06-12.

annan

EU-frågor

En aktuell fråga är om man får flytta med bilen, inköpt med hjälp av bilstöd, utomlands inom EU Sverige blir medlem i EU. Denna fråga om har behandlats utredningen socialförsäkringen och EG S av om

1991:03.

Övrigt

Flera försäkringskassetjänstemän finner dåligt stöd i FÖD:s domar. Domsluten varierar för mycket.

Handikappersättningens roll har tagits både handikapporganisa-

upp av tioner och i riksdagsmotioner. Ersättning för driftskostnader borde tas

med i underlaget för beräkning handikappersättning, oavsett den

av om sökande har arbete eller inte, och mottaget bilstöd skall inte få medföra

lägre nivå på handikappersättningen. En synpunkt är att beviljat

annan

bilstöd borde ge obligatorisk rätt till handikappersättning med 36 %

av basbeloppet för att möjliggöra bruk bilen gäller sökanden över 16 av

år.

Från handikapprörelsen har kritik riktats mot förtroendeläkarnas roll i samband med bedömningen rätt till bilstöd. Man har frågat sig av om en allmänläkare eller expert inom annat område skall kunna desavouera ett intyg från expert inom det aktuella området och läkare över huen om vud tageti sina intyg skall uttala sig rätt till bilstöd. Man vill ha det om

utrett orm riktlinjer kan påverka detta. Läkarintygets utformning, i syfte

90 Bakgrund och nuvarande bilstöd

så informativt bilstödssynpunkt, vill också att få det som möjligt ur man

kunna påverka. har socialförsäkringsnämnderna skall besluta om mer än

Fråga rests om

bara bilstöd skall Det vill säga att även nivåer och annat

om att beviljas.

skulle bli föremål för nämndens beslut.

3¶Bilstödet

i Norden

Underlaget till följande beskrivning bilstödet i de nordiska av grannlän-

derna har Nordiska Nämnden för inhämtat från

Handikappfrågor myndig-

heter och organisationer i de berörda länderna och ställt till

utredningens förfogande.

3.1¶Danmark

Stöd till köp av bil för funktionshindrade regleras i 58 § Bistandsloven.

3.1.1¶Personkretsen

För att vara berättigad till stöd för köp bil 58 §

av enligt Bistandsloven

måste man ha varaktigt nedsatt i

funktionsförmâga som väsentlig grad

nedsätter möjligheterna att gör det svårt och behålla resa, att ett arbete

eller att genomföra utbildning.

en Någon âlderbegränsning finns inte. Dessutom likställs personer institution med dem som har eget boende.

3.1.2 för stöd

Förutsättningar

För att bilstöd måste det finnas ett behov i samband med att resa

arbete i väsentlig grad bidrar till eller försom personens familjens

sörjning,

utbildning som avses leda till ett arbete med inkomst,

lindring av funktionsnedsättningens följder.

92 Bilstödet i Norden

Vid bedömningen behovet bland annat på bostadens placering av ser man i förhållande till allmänna kommunikationer, arbetsplats, butiker, läkare och offentlig service. Man lägger också vikt vid vad personen antas kunna klara det allmänna hälsotillståndet och vilka andra möjligheter av, kan finnas för klara Den sökande som inte

som att transportbehovet. -

är under 18 år måste kunna köra bil. -

3.1.3 Stödets form

Stödet i form räntefritt lån. En viss del lånet skall betalas ges av ett av tillbaka med månadsvisa amorteringar. Den övriga delen är behovssom prövad, avskrives efter bestämda regler. den l januari 1994 108 000 danska kronor. Vill man

Rambeloppet var

ha dyrare bil får man betala mellanskillnaden själv. en skäl att köpa dyrare bil kan få ett ränte-

När speciella föreligger en man

och lån på mellanskillnaden mellan bilens pris och ram-

amorteringsfritt

beloppet. Exempel på speciella skäl är:

finns Standardutrustning eller nödvändig specialutrustning som som

helst bör monteras i en större eller dyrare bil, svårigheter sitta i bilen, svårigheter att ta sig och ut ur den, att

extra plats för personliga hjälpmedel.

Bilen skall registreras i den sökandes namn.

3.1.4¶Villkor för stöd

årsinkomst den 1 januari 1994 inte överstiger 129 000 Personer vars skall betala tillbaka hälften lånet med 172 månad. danska kronor av per Länets andra hälft avskrives med 172 per månad. Vid inkomster över 129 000 kronor höjs den återbetalningsskyldiga delen lånet med 20 % den del överstiger 129 000 kronor, och av av som minskas i motsvarande mån.

avskrivningsdelen

Lånet är till eller förhand inköpt bil som är högst ett

begränsat en ny

år. under kan få de amorteringar skulle inbetalts Personer utbildning som under studietiden avskrivna.

När ränte- och amorteringsfritt lån beviljas till inköp av dyrare bil än

skall bilen den billigaste mest ända-

det vanliga rambeloppet vara men

Bilstödet i Norden 93

målsenliga bilen. Extralånet avskrivs med 172 i månaden från och med

bilens registreringsdag. Revaliderings- og pensionsneavnet kan bevilja befrielse från årlig

bilskatt när bilen köps enligt stödreglerna. Befrielse kan också

beviljas

för redan inköpt bil. Förutsättningen är att ägaren gällande

uppfyller

krav.

Om bilägaren avlider förfaller kvarstående skuld till betalning. Om försäljningssumman för bilen inte täcker skulden avskrivs den.

3.1.5¶Förarutbildning

Uppfylls förutsättningarna för inköp bil kan det samtidigt stöd

av ny ges

till förarutbildning och nödvändig hälsotest.

Stödet gäller också om hälsoskäl måste förnya körkortet. Det-

man av samma gäller förarundervisning för en person som skall bli chaufför till sökande under 18 år.

3.1.6¶Anpassningsstöd

Personer som grund av sitt funktionshinder har behov specialutrus-

av tad bil, vars kostnader överstiger rambeloppet 108 000 danska kronor,

kan få ett ränte- och amorteringsfritt extralån för täckning merutgifter-

av na. Lånet fastställs grundval sökandens behov och återbetalas efter

av särskilda regler.

Det kan också stöd till specialutrustning bilen inte är med

ges om inköpt

hjälp av ovanstående stöd. Bilen måste dock tillhöra den sökande eller någon medlem i dennes hushåll. Som exempel kan nämnas att stöd till automatlåda ges om bilen inte är äldre än ett år med 15 000 danska kronor oavsett faktisk utgift medan däremot för servostyming täcks de faktiska kostnaderna.

Om polisen ställer krav specialutrustning i bilen kan revalideringsog pensionsnaevnet ge de sociala myndigheterna i uppdrag att bevilja det nödvändiga länet.

3.1.7 Ny bil

Utgångspunkten är att nytt stöd kan ges efter sex år. Dock kan bil köpas

tidigare om

94 Bilstödet i Norden

Statens Bilinspektion föreskriver byte,

bilen totalskadas, varvid försäkringssumma eller nettoför-

disponibel

vid skall användas till att betala tidigare räntefritt

tjänst försäljning

lån. Ett eventuellt tilläggslån blir vanligen avskrivet,

bilen inte längre den sökande på grund av dennes hälsotillpassar stånd.

3.1.8¶Bil köpt i utlandet

Om tar med sig bil från utlandet kan man ett ränte- och amorteman

lån till registreringsavgiften avgiften utgör 180 % bilens ringsfritt av

Sådana län skrivs ned med l48 månad från den dag

importpris. per

bilen i Danmark. Efter fyra år kan bilägaren få stöd till ny bil.

registreras

3.2¶Finland

I Finland regleras olika former stöd till bilägare med funktionshinder av

i Bilskattelagen, Lagen om handikappservice, Lagen om militärskada,

Folkpensionsanstaltens utkomststöd och Pensions- och försäkringsan-

stalternas stöd.

3.2.1¶Personkretsen

Funktionshindrade kan enligt bilskattelagen helt eller delvis få personer tillbaka den skatt finns i inköpspriset. Nivån återbetalningen är som beroende funktionshindrets och art, indelat i 40, 60 och 80 %.

grad

Samma bilskattelagen föräldrar till gravt funktionshindra-

rättigheter ger

de barn.

De kan få detta stöd kan också enligt lagen om handikappservice

som

få ekonomisk hjälp.

Är funktionshindrad och egen företagare kan Folkpensionsanstalten

man stöd till inköp av bil. ge

3.2.2¶Förutsättningar för stöd

För med minst 80 % grund av rörelse-

personer invaliditetsgrad

hinder eller skall bilen användas för personligt bruk.

synskada

Bilstödet i Norden 95

Personer med invaliditetsgrad på minst 60 %, skall grund sitt

på av

handikapp eller sjukdom ha så stor nytta bilen att arbete eller studier av för att skaffa yrkesutbildning inte varit bil.

en möjligt utan

Personer med nedsatt rörelseförmåga på grund saknade eller skaav dade armar eller ben med minst 40 % invaliditetsgrad kan stöd om bilen är nödvändig för att kunna fortsätta arbeta eller studera. För föräldrar som får tillbaka på bilskatten måste bilen

vara nödvändig

för transport det gravt funktionshindrade barnet. För inte

av andra, som

uppfyller kraven i punkt 1-3 måste bilen nödvändig för vara att personen skall kunna resa. Stöd från Lagen om handikappservice skall grunda på funktions-

sig att

hindret gör det svårt för att en person resa.

Förutsättningarna för att ge stöd till bil från försäkringsanstalterna är

behov av transport mellan bostad och arbetsplats, dvs. det måste

föreligga

en skada som begränsar möjligheten till att använda kollektiva färdmedel till och från arbetet.

3.2.3¶Stödets form

Det ekomomiska stödet i form återbetalning

ges av av bilskatt, ersättning enligt Lagen om handikappservice, bidrag från respektive folkpen sionsanstaltema och olycksfallsverkets krigsavdelning eller lån från samt bidrag pensions- och försäkringsanstalterna.

Personer i grupp l och 2 får tillbaka hela bilskatten till 22 400 upp finska mark. Personer i 3 kan maximalt 60 %

grupp av skattebeloppet

upp till 14 600 finska mark. Om det finns behov automatlåda kan beloppet för l och av höjas grupp 2 till 29 600 finska mark.

Ersättning enligt handikappservicelagen ges till hälften av de verkliga

kostnaderna. Får man stöd i form återbetalning bilskatt,

av av försäljning

av gammal bil eller liknande så dras detta ifrån

belopp ersättningen.

Pensions- och försäkringsanstaltema beviljar första gången tillskott ett eller lån som motsvarar ett rimligt inköpspris minus bilskatt och eventuell

förtjänst vid försäljning gammal bil.

av

96 Bilstödet i Norden

3.2.4 Villkor för stöd

Bilen skall i Äkta makar kan äga bilen

vara registrerad ägarens namn.

tillsammans och få tillbaka bilskatten båda uppfyller kraven på återbeom

talning.

Personer, grund sitt funktionshinder inte har förutsättning att som av köra bil, kan ändå tillbaka bilskatten. l tveksamma fall bör läkarintyg

finnas bör det infomeras att i hushållet kommer att fungesamt om annan som chaufför. ra Funktionshinder kan grund för att dispens att avlägga körkortsvara vid 17 års ålder. prov framgått utifrån funktionshindrets art och Stödet prövas, som ovan, Inkomsten har ingen däremot ställs krav på att bilen skall

grad. betydelse,

användas till täcka det personliga transportbehovet. Om så inte sker att kan stödet krävas tillbaka. Bilen får inte överlåtas eller säljas till Då blir den bilstödsbeannan. Vanligen avskrivs kravet med 136 i

rättigade återbetalningsskyldig.

månaden, dvs inom år får bilen inte överlåtas. Skulle bilägaren avlida tre innan utgång och bilen inte användas i trafik eller regi-

treårsperiodens

krävs inte bilskatten tillbaka. Om bilen tas i bruk av streras nytt inte är berättigad till bilstöd krävs bilskatten för den återståperson som ende tiden de tre åren tillbaka. av

är berättigad till återbetalning bilskatt är också berättigad

Den som av

till trafikförsäkringsavgiften med 30 %. Utöver detta får

reducering av

den berörde bonus, tillsammans inte får överstiga 30 %.

vanlig som

Skatt används till varutransporter betalas med 35 % mot på van som 50 % för Om funktionshindrad i rullstol använder bilens

personbilar. en

lastutrymme förblir bilen klassad varubil. som

3.2.5¶Förarutbildning

Med stöd Lagen handikappservice kan man hos kommunens av om socialkontor söka bidrag till körutbildning. Det klassas då som inom

dividuell rehabilitering.

3.2.6¶Anpassningsstöd

tillsammans med andra lagar rörande rehabi-

Lagen om handikappservice

till vid ombyggnad eller installation av

litering ger möjlighet bidrag

Bilstödet i Norden 97

specialutrustning i bil av standardmodell. Som exempel kan nämnas

manöverorgan och lift.

Med stöd av Lagen handikappservice kan också få hälften om man av utgifterna ersatta för installationer underlättar bruk bilen. Som som av exempel nämns extra värmeapparat och biltelefon.

3.2.7 bil

Ny

Har bilen varit i den funktionshindrades ägo mindre än år

tre gäller

särskilda regler för återbetalning bilskatten ovan. Företas av se ett byte eller försäljning inom fem år efter för

inköpet gäller skatteregler tillfällig försäljningsvinst. Inköpspriset räknas som bilens egentliga pris minus återbetalning av bilskatt. Förtjänsten läggs till beskattningsbar inkomst.

3.3¶Island

Reglerna är förmedlade av det isländska socialförsäkringsverket Trygg-

ingastofnun rfkisins.

3.3.1¶Personkretsen

Personkretsen omfattar rörelsehindrade förtidspensionärer och

ålderspen-

sionärer 67 år och äldre, rörelsehindrade får och dem

som invalidbidrag

utan bidrag och föräldrar till barn med omsorgsbidrag.

3.3.2 för stöd

Förutsättningar

Den sökande eller nära släkting skall ha körkort. Inget âlderstak förekommer för län. För att fâ bidrag får högst fylla 75 är

man ansökningsäret. För län finns inkomstbegränsning. För bidrag är inkomst- och förmögenhetsgränsen mycket hög för att utesluta bidrag.

3.3.3¶Stödets form

Stödet ges i form av lån med ränta eller bidrag eller båda stödformema

samtidigt.

p

98 Bilstödet i Norden

Lån kan 180 000 isländska kronor. Det kan höjas till 340 000 ges kronor bilen behöver anpassas. om är 235 000 isländska kronor kan till

Bidrag vanligen men vara upp

700 000 kronor sökanden är beroende av rullstol, käpp, Ortoser, om proteser eller andra hjälpmedel. Barn, i realiteten föräldrarna, får bidrag i förhållande till graden av

funktionsnedsättning.

Antalet bidrag är begränsat det gäller inte lånen. men Det inte bidrag för reparation av bilen. ges

3.3.4 Villkor för stöd

Bilen får högst 3 år för att komma i fråga för lån. Den sökande eller vara nära släkting måste ha körkort.

3 Förarutbildning

Bidrag ges inte till förarutbildning.

3.3.6¶Anpassningsstöd

I bidrag till 40 % den anpassade bilens pris.

ges upp av

3.3.7¶Ny bil

Efter tre år eller efter lånet kan ansöka nytt lån för

betalning av man om

bil. Bidrag kan sökas efter tre eller fyra år beroende på funktionsnedsätt- Den har relativt sett mindre funktionsnedsättning, efter

ningen. som en

individuell bedömning, kan nytt bidrag efter tre år.

3.4¶Norge

för bilstöd finns i särskild föreskrift Stönad till kjöp bil

Reglerna en av

nr 2 05-0305-08.

Bilstädet i Norden 99

3.4.1¶Personkretsen

För att komma i fråga för bilstöd måste i landet, ha

man uppehålla sig

varit försäkrad i minst tre år och ha varaktiga

förflyttningssvårigheter grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Personer som fyllt 70 år innan de får funktionshinder får inte bilstöd. Inte heller de som kan sitt transportbehov täckt sätt, till på annat

exempel av familjen, färdtjänst eller annat offentligt stöd.

3.4.2 för stöd

Förutsättningar

Bilen skall nödvändig för: vara

Resor till och från arbetet eller studier. För arbetsresor gäller att har nedsatt förvärvs-

personen varaktigt förmåga eller väsentligt inskränkta möjligheter vid val eller av yrke

arbetsplats. Bilen skall i dessa fall betraktas för

som nödvändig att

kunna få eller behålla ett arbete.

För att utföra sin funktion hemarbetande. som I denna situation skall den sökande ha nedsatt

väsentligt förmåga att klara dagliga bestyr.

För att förhindra eller bryta isolering.

Det avgörande vid bedömningen i dessa fall är

funktionsnedsättning-

ens följder i den enskildes livssituation.

För att avlasta familjen från stor vårdbörda och för förhindra att placering på institution.

Funktionsnedsättningen skall vara betydlig och sådan att med

resa

offentliga kommunikationer inte är möjligt.

3.4.3¶Stödets form

Bidragets ges i form av behovsprövat ränte- och amorteringsfritt lån.

I januari 1994 lånetaket 130 000 norska kronor,

var som begränsar

valet till mindre bilar. Vid köp större bil får den försäkrade

av själv

betala mellanskillnaden mellan pris och län. Undantag kan göras den sökande medicinska skäl behöver om av en större bil eller att Biltilsynet trafiksäkerhetsskäl krävt det. övre

av Någon

prisgräns finns inte i dessa fall, stödet till den och

men ges billigaste

100 Bilstödet i Norden

ändamålsenligaste bilen.

Man också hänsyn till att familjen skall i bilen utöver eventutar rum

ella hjälpmedel. Hjälpmedlen kan alternativt fraktas släpkärra vars

kostnad täcks genom ett extra bidrag. Om den försäkrade studerar och inte kan klara räntor och amorteringar lån skall täcka mellanskillnaden mellan stödet och priset kan på som

stödet höjas.

Bilen skall registreras i den försäkrades namn. Den försäkrade skall ha eller förklarat sig beredd att ta körkort så snart

möjligt efter att bilen är inköpt. Dispens kan ges om bilägaren av

som medicinska eller andra skål inte kan köra bil.

3.4.4¶Villkor for stöd

Stödet Utöver inkomst läggs också äkta makes

är behovsprövat. egen inkomst till för beräkningen. För minderåriga barn görs avdrag i grund inkomstberäkningen.

Vid inkomst över norska basbelopp basbelopp är 37 300 norska

sex ett

kronor i februari 1994 stöd. Har inkomst under tre

utgår inget man

basbelopp får ett bidrag 100 %.

man Vid stöd till barn under 18 år beräknas inkomsten på den förälder som har högst inkomst.

Vid mycket speciella förhållanden kan det beviljas betalningsanstånd,

räntefrihet och eventuellt också avskrivning lån täcker kostnader av som utöver stödet. Disponerar den sökande eller någon i dennes familj bil dras värdet på den minus eventuella lån den, från vid beräkning kapitalbehovet för av bil. Förutsättningen är att familjens bil är köpt utan bilstöd. Detsamma ny

den sökande försäkringspengar från en tidigare ägd gäller om disponerar

bil. I sådana fall dras vid beräkning stödbehovet för ny summan av av bil.

3.4.5¶Förarutbildning

villkoren för ränte- och amorteringsfritt lån kan man få

Uppfyller man

bidrag för körskoleutbildning.

Bilstödet i Norden 101

Bidragets storlek är inkomstprövat och beräknas enligt regler

samma som det ränte- och amorteringsfria lånet.

Anpassningsstöd

Personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan använda bilen utan anpassning kan bidrag till kostnaderna. Det är inte inkomstprövat.

Det kan även ges bidrag till annan anpassning, såsom mobiltelefon och differentialspärr med 90 % av kostnaden vid inkomster inte översti-

som ger sex norska basbelopp. Vid högre inkomst täcks 70 % kostnaderna.

av

Rullstolsanvändare kan bidrag till bil i lägre avgiftsklass

än person-

bil. Önskas bilen omregistrerad till personbil kan täckas tilläggsavgiften av ett icke-behovsprövat ränte- och amorteringsfritt lån. Vid reparation bidragsberättigad anpassning kan kostnaderna täckas

av

utan inkomstprövning.

3.4.7¶Ny bil

Nytt ränte- och amorteringsfritt lån kan beviljas när den försäkrade har kört 12 000 mil eller bilen är mer än år och den försäkrade har kört

sex minst 6 000 mil. Bytesvärdet den gamla bilen dras ifrån vid beräkning

av av kapitalbehovet för den nya bilen.

Länet som följt den tidigare bilen avskrivs när bil köps.

ny

3.5¶Sammanfattning

I Danmark, Finland och Norge är bilstödet i första hand knutet till arbete och studier. I Finland kan de svårast rörelsehindrade och gravt synskadade bilstöd utan anknytning till arbete eller studier. I Island är stödet särskilt inriktat till rörelsehindrade även utanför arbetsmarknaden. I Danmark ser man till bostadens läge i förhållande till offentlig service och allmänna kommunikationer. I Norge också bilstöd till den

ges som har väsentligt nedsatt förmåga att klara hemarbetet eller för att förhindra

eller bryta isolering.

I Danmark krävs körkort den sökande. I Finland och Norge krävs

av medicinska skäl för att inte kunna köra bilen själv. I Island kan även nära

släkting köra.

För inköp av bil ges i Danmark och Norge lån. Det är räntefritt i båda

102 Bilstödet i Norden

länderna medan villkoren i övrigt varierar något. I Island är det endera lån eller bidrag eller kombination båda formerna. I Danmark kan

en av

också få befrielse från bilskatt. I Finland ges stödet i form av återbeman

talning bilskatt, bidrag och lån samt reducering av trañkförsäkringsav-

av

giften.

För anpassningskostnadema får ett lån i Danmark. Det kan ges

man även om man inte fått stöd till bilköpet. I de andra tre länderna utgår bidrag. I Island till kostnad 40 % den anpassade bilens pris. I

en av av

Norge inkomstprövas till exempel mobiltelefon, inte anpassningen av själva bilen.

I Danmark nytt bilstöd efter sex år, i Finland efter tre till fem år.

ges I Island kan ansöka lån för bil efter tre år eller efter att det

man om ny tidigare lånet betalats. I Norge får man stöd till ny bil efter att ha kört 12 000 mil eller om bilen är sex år och har körts minst 6 000 mil.

II OCH

ÖYERVÄGANDEN

FORSLAG

Integritet och värdighet hävdas genom självbestämmande, skriver 1989

ärs Handikapputredning i sitt betänkande Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 1991 :46, 125. Vidare konstaterade utredningen att den avgöran-

s. de kvaliteten hos en helhetssyn på stöd och service är att tillämpningen

ses ur den enskildes perspektiv a.a. s. 134. Helhetsynen innebär, enligt

utredningen, att personlig integritet och individualitet respekteras a.a. s. 135. Jag finner Handikapputredningens synsätt vara viktiga utgångs-

punkter också för verksamheten med bilstöd.

Jag Lagen 1993:387 stöd och service till vissa funktionshindra-

ser om de LSS ett viktigt steg i svensk handikappolitik och som en led-

som stjärna även för andra insatser handikappomrâdet, dvs. även inom bilstödet. I förslaget till Lag om stöd och service till vissa funktions-

hindrade prop. 199293:159 understryks i specialmotiveringarna

s. 171 respekten för den enskilda individens egna önskningar och behov. Det innebär att vid bedömningen av rätt till bilstöd skall utgångspunkten för vad är normalt den enskildes behov och

som vara egna önskemål förflyttning. Självklart skall den måste åka bil för att

om som

sig där andra kan eller cykla, berättigad till bilstöd om

förflytta vara övriga kriterier för personkretsen är uppfyllda.

Det förslag till nytt bilstöd som redovisades i bilstödspropositionen

innebar att bilens funktion ett viktigt förflyttningshjälpmedel för

som

med funktionshinder kom till klart uttryck bilstödspropositio-

personer

13. Det underströks i skälen till förslaget att bilen inte bara nen, s. innebär att handikappades möjligheter att delta arbetslivet förbättras utan också att bilen i övrigt kan medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Också detta finner jag vara mycket

104 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

viktiga utgångspunkter för verksamheten med bilstöd.

Handikapputredningen S 1988:03 har lagt förslag som syftar till att

funktionshindrade skall kunna hand med de allmänna trafik-

resa egen medlen. Fr.o.m. år 2012 skall detta vara genomfört. I Handikapputredningens slutbetänkande Ett samhälle för alla SOU 1992:52 konstateras att en fullständig tillgänglighet till de kollektiva färdmedlen hittills inte

kunnat genomföras. För gravt förflyttningshandikappade är bristerna i

den totala reskedjan hemmet fårdmedel slutmål alltför stora a.a.

- -

235. I mina överväganden måste jag självfallet ta hänsyn till den

s. aktuella situationen för funktionshindrade.

Färdtjänsten fyller en viktig funktion för människor med förtlyttnings-

svårigheter. För den enskilde är ändå bil att föredra om det bara

en egen

är möjligt att ha tillgång till en sådan. Det ger större självbestämmande.

Om jämför vissa enskildas kostnader för färdtjänstresorna med bi-

man dragen i bilstödet förefaller bilstöd bättre även av samhällsekono-

vara miska skäl. Här saknas dock för närvarande analyser som kan ge en

fullständigare bild förhållandet egen bil färdtjänst.

av -

Varaktig

funktionsnedsättning och

väsentliga

förflyttningssvårigheter

Mitt förslag är att varaktigt funktionshinder skall definieras så att det inte skall vara av tillfällig eller övergående natur. Detta

mer skall skrivas i 2 § FBH. Det innebär att funktionshindret inte behöver fastställas som varaktigt ett visst specificerat antal år.

Bilstödet skall medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Den enskilde har rätt till värdighet och respekt och skall inte i sitt resande behöva leva med

ständig

risk att denna kränks. Vid bedömning behov bilstöd skall ett

av av

helhetsperspektiv läggas på resandet.

Jag föreslår att det skrivs in i 2 § FBH att väsentliga förflyttningssvärigheter också innefattar förmågan att bära med sina händer och armar.

Jag föreslår en förändring tillämpningen när det gäller

av personer med skador och sjukdomar i FÖD 1991:5. Svåra

ryggen ryggproblem ger inte sällan uttalade gångsvåñgheter utöver smärtsyndromen. I vissa fall blir problemen mycket svåra, bestående och

inte behandlingsbara. Dessa kan ha personer väsentliga förflytt-

ningssvärighcter och kan inte använda allmänna kommunikationer. Skälet till detta är inte kan förutse

att man som passagerare

106 Varaktig jimktionsnedsättning och väsentliga

..

fordonets rörelser och skydda sig vid krängningar och stötar. Som förare i bil har betydligt bättre möjlighet att göra detta. en man min mening kan skador det här slaget ge sådana väsent-

Enligt av förflyttningssvårigheter och svårigheter att använda allmänna liga

kommunikationer som avses i FBH. Bilstöd skall beviljas det föreligger medicinska skäl för en om

att förflytta sig ett sätt som innebär väsentliga förflytt-

person för att inte allvarlig skada eller sjukdom skall

ningssvårigheter,

eller förvärras. Sådana situationer kan uppstå t.ex. vid

uppstå

blödarsjuka, ñbros, astma och allergi och svåra höftledsbe-

cystisk

svär, också vid andra sjukdomar och funktionsnedsättningar

men med likartade allvarliga effekter. Jag föreslår att det skall ske generösare bedömning av korten förtlyttningsproblem i samband med rörelsehinder än vad vuxnas

sker i dag FÖD-mål 276691.

som se Jag att när det gäller rätten till bilstöd saknar det betydelse menar hur de allmänna fardmedlen orten är beskaffade. Den enskildes att använda allmänna kommunikationer skall vägas in i

möjlighet bedömningen först när det inte är uppenbart att förflyttningssvårig-

heterna är så svåra att bilstöd skall beviljas. Enligt dessa förslag kommmer ytterligare 1 500-3 000 persoca att omfattas rätten till bilstöd. ner av

4.1¶Inledning

i denna förordning den grund varaktigt Med handikappad avses som av funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer.

Så första delen 2 § FBH. I bilstödspropositionen s. 17 utveck-

lyder av

las detta Funktionshindret skall varaktigt, dvs. det skall

ytterligare. vara

medicinskt kunna att det består i minst sju år.

styrkas

Ett grundläggande villkor är att det är själva funktionshindret som ger annat upphov till väsentliga förflyttningssvårigheter. En sådan situation uppkommer

Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga 107

..

enligt min mening när den enskilde har väsentliga svårigheter anlita allmänna att kommunikationer. Det kan bl.a. gälla vid förflyttning beroende personer som är av olika hjälpmedel, t.ex. rullstol, bockar eller käppar. Väsentliga

förflytt-

ningssvårigheter kan även föreligga vid tillstånd svåra astmatiska besvär eller av vid andra liknande allvarliga tillstånd.

I och med dessa exempel i texten har i alltför utsträck-

hanteringen stor

ning kommit att handla huruvida den sökande kan buss

om stiga på en

eller inte. Helhetssynen, huruvida kan

personen förflytta sig som andra,

har, enligt min mening, tappats bort. I detta redovisar

kapitel jag förslag

med avsikten att bedömningen varaktiga funktionshinder och väsentav

liga förflyttningssvårigheter skall ske mer enligt de intentioner

som lagstiftaren hade i och med 1988 års bilstödsreform.

4.2¶Varaktigt funktionshinder diskussion

-

och

förslag

En av grundförutsättningama för att bilstöd är att den sökande har ett

varaktigt funktionshinder. Med begreppet varaktigt bilstödsavses, enligt propositionen att funktionsnedsättningen skall vara bestående eller i vart

fall finnas under den tid fordonet skall dvs. cirka år.

som användas, sju

Detta bör styrkas med ett läkarutlåtande. Motiveringen till utredarens förslag Ds S 1986:11 sju åri stället om för den tidigare på fem är, gräns för bilstöd, bilarna som nytt var att blivit bättre än förr, rostskydd och garantier medför bättre hos

livslängd

bilarna och högre bilpriser medför att behåller sina bilar

bilköparna

längre tid a.a. 30. Konsekvensen, att den måste

s. bilstödsberättigade

kunna styrka att funktionshindret kommer att i

vara ytterligare ett par år, blir naturligtvis lite märklig detta ur perspektiv.

För att varaktigheten skall FÖD måste inte

anses styrkt enligt man ha undergått behandling under en längre tid utan förbättring tillståndet

av

FÖD 1990:35, 1990-09-18. FÖD Varaktighet föreligger enligt när den

medicinska utredningen kan påvisa det och det utgår hel pensionsförmån

på grund funktionshindret FÖD 1991:30

av 1991-10-03. Varaktighet

har F ÖD konstaterats FÖD

av föreligga 1993:8, 1993-04-15 när besvä-

ren kvarstår trots medicinering och sanering hem och skola. Kan av man gå två kilometer till sitt arbete trots sin astma det inte så anses vara ett

varaktigt funktionshinder att det ger upphov till väsentliga förflyttnings-

108 Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga

..

svårigheter FÖD 1990:13 v11, 1990-03-01.

FÖD har inte fått tillfälle att bedöma andra väsentliga problem med begreppet varaktigt funktionshinder. Det finns sjukdomstillstånd som är kan variera med avseende på de funktionsnedsätt-

varaktiga, men som

de I vissa fall, vid del allergier, kan variationerna ningar ger. som en förutses eftersom deras orsak lokaliserats. I andra fall kan sjukdomstillstånden variera oförutsägbart. Man kan tala statistiska sannolikom heter, inte med grad säkerhet bedöma det enskilda fallet.

men någon av

kan vid MS och har också hävdats vid något bil- Detta t.ex. sägas gälla stödsärende. Det vill säga, har inte med bestämdhet kunnat säga att man sökande år har så omfattande funktionshinder att det den om sju ett till bilstöd. Resultatet sådan bedömningsmetod kan bli

berättigar av en

efter sju år konstaterar att den sökande borde haft bilstöd, men att man inte fått det. är två bör ställa sig inför den sökandes funktionsned-

Det frågor man

sättning:

Är det medicinskt belagt att den här sjukdomenskadan läker och -

funktionsnedsättningen försvinner

Finns det etablerad behandlingsmetod för att råda bot funk-

någon

-

tionsnedsättningen

skadansjukdomen brukar läka och funktionsnedsätt- Först frågan om försvinna. Det handlar inte vad kan ha hänt i något eller

ningen om som

enstaka fall, vad sker i normalfallet. Låt oss ta MS några utan om som exempel igen. Om sedan ett skov gått över efter en tid alltjämt

som man

måste använda så är sannolikheten att funktions-

förflyttningshjälpmedel

nedsättningen förändras till det bättre mycket liten. Den erfarenheten har, vågar jag påstå, de flesta MS-patienter och behandlande personal. där tillståndet kort sikt kan förändras bör bedöm- För en person

omfatta längre tidsperiod. Varaktighet kan då ningen av varaktigheten en

även under kortare perioder varierar.

föreligga om sjukdomsbilden

Den andra frågan rör det finns någon etablerad behandlingsmetod om

för råda bot på funktionsnedsättningen. Om svaret på denna fråga

att

liksom på första frågan besvaras med nej bör funktionsnedsättningen

betraktas varaktig. För detta finns det stöd i två FÖD-mål, som som dock inte 215589 och 232889 om kravet operation.

publicerats,

Här måste emellertid också ett annat förhållande beaktas. Behandlingsmetoden måste sökanden. Den enskilde får inte mot sin accepteras av

utsättas för eller integritetskränkande behandlingar. Om vilja riskfyllda

Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga 109

..

funktionsnedsättningen är bestående till följd att det inte finns någon

av behandlingsmetod som sökanden kan acceptera så skall funktionshindret betraktas som bestående. Det kan till exempel handla är

om ingrepp som

riskfyllda eller på annat sätt ger stora återverkningar på den enskildes tillvaro.

Definitionen av varaktighet som sju år eller mer har vållat problem i

handläggningen av bilstödet. Själva begreppet varaktigt utesluter att personer som tillfälligtvis grund av skada eller sjukdom får väsentliga

förflyttningsvårigheter blir berättigade till bilstöd. Varaktigt innebär att

man inte kan ange någon tidpunkt när funktionshindret upphör. Sjuärsregeln gör att handläggarna inom bilstödet och socialförsäkringsnämnderna förväntas göra sannolikhetsbedömningar inte kan bli än

som mer kvalificerade gissningar.

I propositionen 199293: 159 Stöd och service till vissa funktionshindra-

de, där också varaktighetsbegreppet är centralt, sägs detta att

om Funktionshindren skall också varaktiga, dvs. inte tillfällig eller

vara vara av mer övergående natur.

Denna definition återñnnsi specialmotiveringama. Riksförsäkringsverket

har i sina allmänna råd 1993: l 1 förklarat varaktig på sätt. Det

samma har också Socialstyrelsen gjort i sitt allmänna råd 1994:l där

man emellertid också för ett resonemang att ett funktionshinder är

om varaktigt även om det kan växla över tiden och under kortare perioder minskas.

Min slutsats är att uärsregeln bör avskaffas och

att samma bedömning

av varaktighet av funktionshindret bör tillämpas inom bilstödet inom

som Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och Lagen

om assistansersättning. Det innebär att funktionshindret inte behöver fastställas som varaktigt ett visst specificerat antal år.

4.3¶Väsentliga förflyttningssvårigheter

diskussion

-

Genomgången FÖD-domarna liksom samtalen med förav personal på säkringskassoma, visar behovet tydligare beskrivning vad

av en av

som avses med varaktiga funktionshinder medförande väsentliga förflytt-

ningssvårigheter. Besluten i en del FÖD-mål varierar trots att förutsättningarna i berörda domar förefaller likartade. Utomstående faktorer

110 Varaktig jitnktionsnedsärtning och väsentliga

..

såsom till exempel kommunikationernas beskaffenhet synes ibland ha

spelat en avgörande roll.

I underlaget vid behandling ett bilstödsärende skall, enligt min me-

av ning, inte avstånd till eller turtätheten i de allmänna kommunikationerna överhuvudtaget behandlas eftersom det saknar relevans vid bedömningen.

Avgörande skall funktionsnedsättningens varaktighet och graden av

vara förflyttningssvårigheter. I underlaget för beslut om bilstöd skall man

koncentrera sig en beskrivning av den sökandes funktionsnedsättning,

dess varaktighet och dess effekt förflyttningsmöjligheterna.

Om domstolen krävde ett underlag för bedömning som enbart utgår från den enskildes funktionsförmåga skulle det vara lättare därmed inte

sagt att det är lätt- att fatta konsekventa beslut. Dessutom torde det vara

obestridligt skulle inte utredningen fått sitt uppdrag att be-

- annars -

greppet väsentliga förflyttningssvårigheter måste få en tydligare uttolk-

ning för att motsvara intentionerna bakom bilstödsreformen. Dessa finns

till exempel i bilstödspropositionen s. 13:

Bilen kan också i övrigt medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. utgångspunkten för bilstöd bör vara den handikap-

. .. pades faktiska behov bil för att kunna förflytta sig i samma utsträckning som

av andra,...

4.3.1¶Förflyttning inte bara att gå

-

Förmågan att båra med sina händer och armar bedömer jag som väsentlig eftersom varje förflyttning har ett syfte. Det kan vara att arbeta. Kanske behöver då något slag arbetsmaterial med sig dit man skall. Eller

man av

kanske skall hämta något och ta med sig tillbaka. Syftet kan vara man att göra veckoinköpen. Kanske skall hälsa släkt och vänner eller

man utöva någon fritidsverksamhet. Gemensamt är för det mesta bär

att man något med sig. Betraktar människor som går på en gata, finner man

man att det är ganska få inte bär på något i sina händer. Det kan också

som

så att alltid är beroende av att ha med sig hjälpmedel för att vara man

skall meningsfull, dvs. för skall kunna fungera vid resan vara att man framkomsten.

En förflyttning innebär alltså inte att det bara krävs fungerande ben och fötter. Man måste kunna bära med sig t.ex. väska eller matkassar. Detta

måste man beakta vid bedömningen av om det föreligger väsentliga svårigheter vid förflyttningen.

FÖD har behandlat två intressanta mål bristande armfunktioner.

om

Varaktig jimktiønsnedsättning och väsentliga lll

..

Inget av målen har refererats 241890, 1992-07-28 och 251492, 1993- 04-08. I det förstnämnda målet avslogs ansökan bilstöd med motive-

om ringen att funktionshindret inte upphov till sådana

ger väsentliga svårig-

heter att förflytta sig hand eller att anlita allmänna kommunika-

egen tioner som krävs för rätt till bilstöd. l det andra målet, rörande

en neurosedynskadad kvinna utan anför länsrätten bland annat anlitan-

armar, att det av enbart allmänna kommunikationer sannolikt skulle innebära att kvinnan inte längre själv kan handla mat med då det medför för

mera, långa gångsträckor för att hon skall sig orka bära med

anse munnen. Vidare försvåras hennes möjlighet att ta med sin ryggsäck till och från arbetet. På grund av sitt funktionshinder får kvinnan därför ha

anses sådana väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer

som krävs för rätt till bilstöd. Därvid beaktas med detta stöd

att ett av syftena är att medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende bilstödspropositionen, 13. Kammarrätten fann i likhet med

s. länsrätten kvinnan till bilstöd. FÖD fastställde kammar-

vara berättigad

rättens dom.

För att en förändring av bedömningen väsentliga förflyttningssvårig-

av heter skall ske kommer jag att föreslå förändring 2 § FBH, med

en av

syftet att förtydliga att förmågan att bära måste vägas in i bedömningen av förflyttningssvårigheterna. Jag bedömer att utökningen antalet

av bilstödsberättigade kommer att bli ca 800 personer.

4.3.2¶Väsentliga svårigheter inte ett mått den - på yttersta förmågan

Först kan man naturligtvis ställa sig frågan vad svårigheter vid förflytt-

ning kan innebära. Att tycka att det är arbetsamt att gå bussen

upp på därför att stegen är höga upplever säkert många människor, inte minst många gamla. Om man därefter kan söka sittplats och sitta någor-

upp en lunda obehindrat- en bussfärd kan skakig och kan

vara ryckig man

väl säga att man upplever svårigheter vid resandet utan att de är att be-

trakta som väsentliga. Att bedöma en persons väsentliga förflyttningssvårigheter innebär, enligt min mening, inte bedömning kan använda all-

en av om personen männa kommunikationer vid ett givet tillfälle. Personens hela livssituation skall beaktas där resandet är del. För att övriga delar livet

en av skall fungera måste det finnas möjligheter att färdas utan att det blir

en huvudfråga i ens liv. Det är inte den sökandens yttersta förmåga

som

112 Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga

..

skall fastställas gräns för att komma ifråga för bilstöd. Ett sådant som kan liknas vid att kräva att marathonlöparen skall löpa ett marat-

synsätt

dag bara för att han visat att han kan klara det

honlopp fyra gånger per en gång. I bedömningen person har väsentliga förflyttningssvårigheter

av om en i med 2 § FBH skall väga personens förmåga till förflytt-

enlighet man

svår smärta eller besvärande värk och risk för skador t.ex. vid

ning utan

fall. Man skall även ta hänsyn till den tid som fordras för att klara av resandet. Livsvillkoren för människor med omfattande funktionsnedsättmåste alltid jämföras med villkoren för dem som inte är handi-

ningar

skriver föredragande i propositionen Stöd och service till

kappade om

vissa funktionshindrade prop. 199293: 159, 43. I enlighet med detta s. bör alltså även den enskildes tidsåtgång för resandet beaktas vid

synsätt

bedömningen väsentliga svårigheter föreligger. Jämförelsen

av om bara skall göras med tidsåtgängen för trafi-

självfallet en uppskattning

kanter slag färdmedel och med

utan förflyttningssvårigheter samma av

samma resväg.

Lättast bedöma är förmodligen rörelsehinder lett till beroende att som rullstol. Begränsad gångförmåga är betydligt svårare att bedöma. Det av

finns olika anledningar har felställningar i benen, men

personer som av det klarar ett marathonlopp. Det finns andra, med för en trots att springa betraktare likartade felställningar, endast med svårighet kan gå

yttre som

hundra Läkare, verkligen känner personerna, kan ett par meter. som

redogöra för skillnaderna ett godtagbart sätt, men knappast någon

Den funktionshindrade kan naturligtvis redogöra för vad han annan. själv kan eller inte kan. Det fordras ingående kunskap, både om funktionshindret i och den berörda för att bortse från den funksig om personen, tionshindrades uppgifter. Smärta är svårt att konstatera, trots att den kan vara mycket

mycket

för den enskildes rörelsefrihet och möjligheter att resa och

begränsande

förflytta sig. För det mesta kan härleda smärtan ur en synlig skada, man det är inte alltid fallet. Personer kan ha likartade skador eller förslitmen den kan ha svåra smärtor och den andra knappast några

ningar ene

alls. smärtors orsaker och uttryck är fortfaran-

smärtor Kunskaperna om

de ofullständiga, vilket ett stort utrymme för bedömares subjektiva ger

upplevelser av smärta.

I väsentliga förflyttningssvårigheter skall också vägas

bedömningen av

in den sökande upplever stark eller rentav ångest inför att resa om oro bland andra människor eller att inte kunna styra över resesituationen

Varaktig jitnktionsnedsättning och väsentliga 113

..

själv. Denna oro eller ångest kan till exempel grundas psykisk fobi

eller vetskapen att det är svårt eller omöjligt att kontrollera och om mag-

tarmfunktionen, såsom till exempel för vissa stomiopererade eller

magoch tarmsjuka. Varje människa skall ha rätt till bevarad värdighet och integritet och inte behöva uppleva stark eller rentav ångest inför oro aktiviteter kräver FÖD har hur som resor. angett tillämpningen bör ske

i två publicerade domar. Det FÖD 1990:35 rör ut-

ena en man som vecklat fobi för att åka buss efter hjärnblödning, och under en som

överskådlig tid inte behandlingsbar. Det andra målet 1989:57 III

var rörde en kvinna med s.k. sigmoideo-stomi, till skillnad från en som vanliga stomier, endast täcks av kompress och därmed medför ständig risk för läckage tarmvätska och avföring. De av gaser, speciella problemen motiv för FÖD bilstöd.

var att bevilja

Det har till utredaren framförts att bilstöd bör kunna beviljas i

förebyg-

gande syfte. Detta har redan skett i flera fall. I publicerade FÖD-mål

finns exempel på blödarsjuka l992:7, ñbros 1992-03-16, cystisk

l99l:3O II, 1991-10-08 och astma l99l:3O 1991-10-03 och höftfel

l989:57: 1989-11-07 som samtliga beviljats bilstöd.

Samma synsätt bör anläggas också på andra mål där den sökande måste

iaktta stor försiktighet och undvika ansträngning och belastning till

av exempel höftleder eller undvika kontakt med många människor för att inte riskera allvarliga infektioner. det

Förutsättningen är att föreligger

medicinska skäl till att leva på ett sätt innebär

som väsentliga förflyttningssvárigheter.

Det är omöjligt att bedöma hur trött blir vid förflyttning, hur en person ont han eller hon har, hur lång tid det tar att återhämta sig Sådana osv. upplevelser år med nödvändighet subjektiva liksom rädslan den och magtarmsjuke kan ha för att vara bland människor. Det ligger nära till hands att de som skall bedöma dessa upplevelser, relaterar dem till uppleegna velser av samma slag. Vad man upplever andras svårigheter är också kulturellt betingat. av Förändringar i samhällsklimatet kan t.ex. leda till att toleransnivåema höjs. Svårighetema måste vara större än tidigare för att beaktas.

Enligt min mening år det väsentliga förflyttningssvårigheter när den

funktionshindrade till följd av sitt funktionshinder är förhindrad att tillgo-

dose sitt vardagliga förflyttningsbehov om han eller hon inte har tillgång

till bil. Med förhindrad jag att andra sätt att förflytta sig inte står menar till buds utan att den funktionshindrade försätts i integritetskränkande situationer, utsätter sig för ansträngning som ger trötthet och smärta i en

114 Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga

..

sådan det inverkar allvarligt möjligheterna att ta del

utsträckning att

i verksamheter eller utsätter sig för påfrestningar och risker som på

grund funktionshindret kan leda till betydande försämringar.

av

4.3.3 att allmänna

Väsentliga svårigheter utnyttja

kommunikationer

Ett mått är i förordningen bilstöd möj-

på förflyttningssvårighetema om

att använda allmänna kommunikationer.

ligheterna

Allmänna kommunikationer bil färdtjänst

- städer och tätorter allmänna kommunikationer grunden för männi-

I utgör

skors mellan olika platser. För många funk-

möjligheter att förflytta sig

tionshindrade är dock de allmänna kommunikationsmedlen alltför otillgängliga. Framför allt bussarna i kollektivtrafiken är extremt otillgängli- Så fort kommer utanför tätortemas centrala gatunät förhöjs ga. man redan avsaknaden refuger och marknivån kan

höga insteg genom av betydligt lägre än vägnivân. Därför är alla bussar utrustade

t.o.m. vara med med vilkas hjälp kan dra sig själv ombord. Personer

handtag man

inte kan använda dessa kan befinna sig i omöjlig situa-

som handtag en

tion.

Ombord bussar, tåg och tunnelbanor, som inte sällan är överfulla,

finns säkerhetsskäl skall kunna hålla sig

stolpar som passagerarna av

Om bristande och handfunktioner inte kan göra man på grund av armdet, så är det min uppfattning att detta utgör väsentligt försvarande en omständighet för att använda allmänna kommunikationer. Även det är så under förhållanden kan om att en person gynnsamma använda allmänna kommunikationer, så kan det ändå vara så att personen under andra förhållanden kan stöta oöverstigliga svårigogynnsamma heter, vilket leder till att rörelsefriheten allvarligt inskränks. har i detta betänkande klargjort att jag anser det felaktigt

Jag tidigare

att för till vid bedömningen rätten till bilstöd.

se mycket diagnoser av

Det avgörande bör de förflyttningssvårigheter som den enskilde

vara faktiskt har. När jag därför uttrycker mig generellt här så är det med den reservationen. För kortväxta är situationen komplicerad. Vad som är viktigt personer att uppmärksamma är att för kortväxt kan ett mindre rörelseen person hinder ha förödande konsekvenser för möjligheterna att resa och förflytta

Varaktig jimktionsnedsättning och väsentliga 115

..

sig. Om man ser till helheten kan således ett rörelsehinder inte som skulle ge en annan rätt till bilstöd, för kortväxt person vara nog att en person får väsentliga svårigheter att använda allmänna kommunikationer och därmed rätt till bilstöd. FÖD har i refererat mål FÖD ett 1990: 13 II särskilt tagit hänsyn till den sökandes skäl. I psykiska ett annat mål, som inte är publicerat 276691, har kvinna fått på sin

en avslag an-

sökan trots att hon är 127 lång, har leddeformiteter i cm grava benen, har tilltagande besvär från knä- och höftleder och

svårigheter att ta sig

upp och ned i de höga trappstegen i buss samt svårt bära och

en att paket

kassar. De allmänna kommunikationerna är alltså inte så allmänna för

många

människor med funktionshinder. Färdtjänst är då alternativ. För dem ett

jag nu tänker är det färdtjänst med specialfordon. Detta är dock inte

ett fullgott alternativ. Personer med omfattande funktionshinder råkar inte sällan ut för komplikationer. händer något

Plötsligt som gör att man

inte kan den tid bestämt med fordon. passa man färdtjänstens Man kanske inte kan kontrollera sina kroppsfunktioner måste toaletten

utan gå på

vilket kan kräva rundlig tid när inte kan klara det Den

man själv. som

har epilepsi kanske plötsligt drabbas anfall och måste vila av ett sig ett par timmar innan det går att tänka Ett lift eller

att resa. hjälpmedel, en något annat, kanske inte fungerar med påföljd blir kraftigt förse-

att man nad i sina förberedelser. För en del år tillvaron ytterligt känslig för sådana här

oförutsägbara

händelser och det händer gång gång inte kan hålla avtalade att man tider. Färdtjänstens fordon är vanligtvis hårt Deras är

ansträngda. turer

schemalagda och i dessa scheman finns inga längre väntetider

inlagda.

Om de inte håller tiden innebär det att andra resenärer får vänta och inte kommer tid till sina resmål. Den inte kan hålla tiden får alltså

som göra

en ny beställning och hoppas att det går att få fram ett nytt färdtjänstfordon. För vissa funktionshindrade kan detta dra slutsatsen man av att inte färdtjänstfordon tillfredsställande deras

ens fyller transportbehov.

Mått på gångförmåga orealistiskt

I bilstödspropositionen finns markering att bilstödet inte skall använen das som ersättning för utebliven kollektivtrafik. Det skall svårigvara heter att använda allmänna kommunikationer dessas grund av att anpassning inte motsvarar den enskildes behov, är avgörande. Rätten som till bilstöd måste därför grundas på teoretisk hur

en föreställning om

116 Varaktig jiznktionsnedsättning och väsentliga

..

kollektivtrafik ut och fungerar.

ser Allmänna fardmedel, skall betjäna många människor över stora som områden kan inte, i varje fall inte i dag, tänkas gå från dörr till dörr. från det finns ett avstånd mellan bostaden och färd- Man måste utgå att liksom mellan fårdmedlet och målet för Det senare varierar medlet resan. eftersom såväl använder olika färdmedel som har skilda dessutom, man måste räkna med att kunna byta färdmedel under mål. Dessutom man från tåg till buss, mellan tåg, mellan bussar och så vidare. resan,

har i bilstödet, redan när Arbetsmarknadsverket administrerade

Man teoretiskt den kan gå än 200 det, använt ett begrepp om att som mer till bilstöd. I FÖD har inte detta varit meter inte kan anses berättigad lokal nivå. Ingen eller i varje fall någon strikt tillämpning utan snarare har gräns 200 meters gångförmåga kan anytterst få, som en yttersta om kollektivtrafiken i Stockholm och Stockholms län för sitt dagliga vända Stockholm och Stockholms län förmodligen har resande. Detta trots att

Sveriges mest utbyggda kollektivtrafrksystem.

flesta har än 200 meter till närmaste hållplats för

De antagligen mer

tunnelbana eller Den har så begränsad gångförmåga kan buss, tåg. som inte använda rulltrappor eftersom deras hastighet är

dessutom antagligen

efter fullt Hissarna får man ta långa omvägar

avpassad rörliga personer.

eftersom de ofta är placerade i någon ända av stationema. för att nå, ska ha så ork kvar att klarar sig stående bland

Slutligen man mycket man

andra jäktade passagerare.

skall klara nå hållplatser, göra omstigningar och nå sin be-

Om man att stämmelseort och ha krafter kvar att göra det var syftet med resan, som antagligen bör klara att gå 500-600 meter,

gör jag bedömningen att man

detta leder till lång kvarstående trötthet eller smärtor. utan att är intet sätt avpassad till vad som krävs av gång-

200-metergränsen

för använda allmänna kommunikationer i det område där

förmåga att ens

dessa är bäst utbyggda i hela landet. Några sådana här uppsatta gränsvärinte förekomma för bilstödet. Det är den skall naturligtvis som normer i resandet i ett helhetsperspektiv skall

personens funktionsförmåga som

bedömas.

4.3.4¶Helhetssyn vid bedömningen

i utsträckning uppdelat i funktioner. Boendet är Vårt samhälle är stor skilt från arbete, fritidsaktiviteter, offentlig och kommersiell

vanligtvis

kunna och delta i samhällslivet måste man service mm. För att fungera

Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga 117

..

kunna förflytta sig avsevärda sträckor från sin bostad. Det skall kunna ske vid olika tider på dygnet och ofta vid flera tillfällen under

samma dygn. Man kan således inte bedöma en persons svårigheter att och

resa förflytta sig enbart utifrån något enstaka resetillfálle, utan måste

man beakta hela resebehovet.

Om man anlägger en sådan helhetssyn på resandet kanske kan kon-

man statera att en person utan väsentliga svårigheter kan företa en resa fram och tillbaka till arbetet. Däremot skulle inte personen utan väsentliga

svårigheter kunna företa ytterligare dag, för att göra

en resa samma uppköp, delta i fritidsverksamhet eller något annat hör till vardagen för

som människor i allmänhet.

Det är inte helt ovanligt att vissa sjukdomar och skador leder till att den funktionshindrade blir snabbt uttröttad eller känner svåra smärtor när han eller hon förflyttar sig gående under stor ansträngning. Om då inte

man har en tillfredsställande lösning på sitt förflyttningsproblem innebär det vanligtvis att man väljer att inte göra sådant inte är absolut nödvän-

som digt. Sådant som hör till det dagliga normala livet för andra.

Det förekommer också att för en del är till arbetet för-

personer resan knippat med så stor ansträngning den företas med allmänna kommu-

om

nikationer, att det går ut över arbetsförmågan.

Bilstödet är en del av samhällets politik för att göra det möjligt för personer med funktionshinder att delta i samhällslivets olika verksam-

heter. Helhetssynen på resandet är därför en viktig utgångspunkt i utfor-

mandet av bilstödet.

4.4 till

Förslag bedömning av väsentliga

förflyttningssvårigheter

Min mening är, i enlighet med förutsättningarna för bilstödsreformen år

1988, att bilstödet skall medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Den enskilde har rätt till värdighet och respekt och skall inte i sitt resande behöva leva med ständig risk att denna kränks. Vid bedömning av behov av bilstöd skall ett helhetsperspektiv

läggas på resandet.

Förmågan att bära med sina händer och armar bedömer jag som väsent-

lig eftersom en förflyttning vanligen har ett syfte. Detta måste

man

beakta vid bedömningen av om det föreligger väsentliga svårigheter vid

118 Varaktig Jimktionsnedsättning och väsentliga

..

förflyttningen. Jag föreslår att det skrivs in i 2 § FBH. Antalet bilstödsberättigade torde öka med ca 800 vid en sådan förändring.

Jag att när man bedömer rätten till bilstöd skall utgångspunkten

menar för behovet mängden förflyttning det som är normalt för den

av vara berörde med utgångspunkt från dennes önskemål och behov i såväl arbete

fritid. Tidsaspekten skall beaktas i förhållande till övriga medtrañsom kanter färdmedel enligt vad jag tidigare framfört avsnitt

samma se

4.3.2.

Jag föreslår en förändring av tillämpningen när det gäller bedömningen

med skador och sjukdomar i FÖD 1991:5. Svåra av personer ryggen

ryggproblem ger inte sällan uttalade gångsvårigheter utöver smärtsyndro-

I vissa fall blir problemen mycket svåra, bestående och inte bemen.

handlingsbara. Dessa personer kan ha väsentliga förflyttningssvårigheter

och kan inte använda allmänna kommunikationer. Skälet till detta är att

inte kan förutse fordonets rörelser och skydda sig man som passagerare vid krängningar och stötar. Som förare i en bil har man betydligt bättre möjlighet att göra detta. Enligt min mening kan skador av det här slaget

ibland sådana väsentliga förflyttningssvårigheter och svårigheter att

ge använda allmänna kommunikationer som avses i FBH. Det skulle innebä-

ökning antalet berättigade med ca 400 under hela perioden.

ra en av

Kortvuxenhet bör i sig betraktas ett funktionshinder som i väsentlig

som

utsträckning begränsar den enskildes förflyttningsmöjligheter och bör

utgöra betydelsefull faktor vid bedömningen rätt till bilstöd. I den

en om dom FÖD kortvuxna 1990: 13 II bedömdes den sök-

som publicerat om

andes psykiska besvär grund kortvuxenheten. Jag att det

av menar

måste ske generösare bedömning av kortvuxnas förflyttningsproblem

en i samband med rörelsehinder än vad sker i FÖD-mål

som dag se

276691. Jag beräknar att det skulle innebära ökning antalet bil-

en av stödsberättigade med cirka tvåhundra personer.

Stark eller ångest, till exempel grund fobi eller mag- och

oro av

tarmsjukdom, kan väsentliga förflyttningssvårigheter och motivera

vara bilstöd. Respekten för den personliga integriteten skall här väga tungt till-

med målet att ge den enskilde ett så normalt liv som möjligt sammans

Detta får FÖD i målen

trots långvarig sjukdom. anses vara fastlagt av

1990:35 fobi och 1989:57 III stomi utan sedvanligt bandage. Någon utökning antalet berättigade innebär det inte.

av

Det har till utredaren framförts att bilstöd bör kunna beviljas i förebyg-

I FÖD-mål finns exempel blödarsjuka gande syfte. publicerade 1992:7, 1992-03-16, cystisk ñbros l991:30 II, 1991-10-08 och astma

om

Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga 119

..

199l:3O 1991-10-03 och höftfel 1989:57 1989-11-07 som samt-

liga beviljats bilstöd. Det är viktigt att dessa mål inte enbart används som grund för att de i målen aktuella diagnoserna skall beviljas bilstöd under likartade förhållanden. Det är inte heller fråga att bevilja bilstöd för

om

något slags allmänt förebyggande av sjukdomar och funktionshinder.

Bilstöd kan beviljas om det föreligger medicinska skäl för en person att

förflytta sig på ett sätt som innebär väsentliga förflyttningssvärigheter,

för att inte allvarlig skada eller sjukdom skall uppstå eller förvärras.

Sådana situationer kan uppstå till exempel vid blödarsjuka, cystisk ñbros,

astma och allergi och svåra höftledsbesvär, men också vid andra sjukdomar och funktionsnedsättnin med likartade allvarliga effekter. Utök-

gar ningen antalet bilstödsberättigade torde bli marginell, ca 100, då fler-

av talet de berörda redan i dag beviljas bilstöd.

av

När det gäller rätten till bilstöd saknar det betydelse hur de allmänna färdmedlen på orten är beskaffade. Den enskildes möjlighet att använda allmänna kommunikationer skall vägas i bedömningen först när det

inte är uppenbart att förflyttningssvårighetema är så svåra att bilstöd skall

beviljas.

Utredningen har i det föregående försökt att beräkna det utökade antalet

beträffande vissa särskilt angelägna funktionshindrade. personer grupper Viss osäkerhet kring dessa bedömningar råder, men jag har beräknat att ytterligare 1 500 funktionshindrade därigenom kan beräknas bli be-

ca rättigade till bilstöd. Med mitt förslag helhetssyn på resandet och

om en

väsentliga förflyttningssvärigheter torde dock uppskattningsvis ytterligare

ca l 500 personer tillkomma. Utökningen av antalet bilstödsberättigade kan därmed bli mellan 1 500-3 000.

5 m.m.

Anpassningsbidraget

Mina förslag innebär

att anpassningsbidrag skall utgå för den extrautrustning

- som krävs utöver vad som finns hos grundmodellen bil,

av en

att riksskatteverkets förmånsvärdering bör användas grund

- som för att beräkna vad är grundutförande och

som extrautrustning,

att anpassningsbidrag skall kunna utgå även för anordningar

- som inte är fast monterade på bilen, t.ex. släpkärra,

en

att det skall vara möjligt att del anpassningen få bi- - som en av drag för större bil,

att ackreditering av företag som får utföra bilanpassningar skall

-

ske,

att försöksverksamhet med anpassningsbidrag till - personer som

faller utanför bilstödets personkrets skall genomföras.

De ökade kostnaderna för förslagen uppgår till 54 miljoner kronor för sjuårsperioden. Utveckling kompetens när det gäller råd-

av

givning om och utförande av bilanpassningar ger en besparing på

35 miljoner kronor under motsvarande period.

122 Anpassningsbidraget m.m.

5.1¶Inledning

ett flertal problem och frågeställningar. Det Bilanpassningen rymmer

handlar vilka funktioner skall innefattas i anpassningen, vilken om som

utrustning skall kunna ingå, hur bedömningen av vilka anpassnings-

som åtgärder behöver göras ska ske, skall utföra anpassningen, som vem som det finns skäl att ställa specifika krav den som skall utföra anom

passningen och anpassningsbidrag kan skiljas ut från grundbidraget.

om

5.2¶Funktioner

är att den funktionshindrade skall kunna bruka fordonet

Utgångspunkten

utifrån sina förutsättningar och kunna komma in i bilen och

självständigt

sitta bekvämt. Dessutom skall kunna bruka manöverorgan och man instrument på ett trañksäkert sätt. Man skall kunna få med sig de hjälpmedel behöver under och vid framkomsten. För vissa kan det man resan nödvändigt att kunna tillkalla hjälp under någon del av resan. Det vara kan till så att behöver hjälp för att ta sig ur fordonet.

exempel vara man

Bortsett från manövreringen fordonet bör funktionskrav ställas av samma när den funktionshindrade själv inte framför fordonet. Kraven på funktions- och driftsäkerhet måste ställas högt såväl själva fordonet som

på de anpassningsåtgärder vidtas.

som min måste således ett brett perspektiv anläggas de

Enligt mening

anpassningsåtgärdema. Det får inte handla enbart om om-

nödvändiga

byggnad och utrustning som är fast installerad i fordonet, utan även om är nödvändig för att uppfylla de ovan nämnda

annan utrustning som

funktionskraven och i huvudsak används i samband med som

utnyttjande av fordonet.

vill i det här sammanhanget också påpeka vikten av att olika myn-

Jag

digheter har att sörja för bilstöd och hjälpmedelshantering uppfyller

som sitt den enskilde. Det kan till exempel handla om att den ansvar gentemot funktionshindrade behöver speciell rullstol för att kunna använda sig en fordonet. När tveksamhet föreligger huruvida viss åtgärd, som av om en för bilen, faller inom för bilstödet

är nödvändig utnyttjandet av ramen

eller hjälpmedelsverksamhet, bör det höra till detta ansvar att annan sins emellan kommer överens skall stå för

myndigheterna om vem som

Försäkringskassan bör emellertid ha det yttersta ansvaret för att

åtgärden.

helheten i bilanpassningen fungerar för den enskilde. Det betyder

Anpassningsbidraget m.m. 123

exempelvis att om den funktionshindrade behöver speciell rullstol en ocheller en speciell anpassning rullstolen för att kunna framföra sin av

bil bör det ytterst försäkringskassans till

vara uppgift att se att han eller

hon får den i form anpassningsbidrag.

av

5.3¶Utrustning

Den stora frågan här är vad som normalt ingår i bilens och

utrustning

vad som är anpassningsåtgärder för att den funktionshindrade skall kunna använda fordonet. De flesta stora bilmärken producerar olika varianter av sina modeller, vilka utifrån ett basutförande utrustas med olika avancerade paket, för den vanlige bilföraren är att betrakta eller som som lyx status, men som för den funktionshindrade föraren helt eller delvis kan

vara nödvändig utrustning. Exempel på sådant är automatisk växellåda, klimatanläggning,

servostyrning och servobromsar, Centrallås och automatiska fönsterhissar. Den variant är utrustad med klimatanläggning och automatiska fönsterhissom sar kanske också innehåller extra strålkastare, varvräknare,

en lyxigare

finish inredningen och annat inte är adekvat utifrån den funksom

tionshindrades behov.

Det är uppenbart att det inte bör ingå i

anpassningsbidragets uppgifter

att bekosta sådan utrustning. Å andra sidan får inte förekomsten av sådana detaljer tas intäkt för att inte bekosta den är

som utrustning som

nödvändig för att den funktionshindrade skall kunna använda fordonet. I ett mål i FÖD 151491 anför sådan RFV att utrustning, som inte är speciellt avsedd för handikappade utan är normal i

utrustning vanligen

förekommande bilmodeller, inte skall rätt till

ge anpassningsbidrag.

Målet handlar att den bilstödsberättigade bil med den om köpt en extrautrustning hon behöver i en modell där den finns fabriksmonterad i stället för att köpa billigare modell och där låta installera den en utrustning hon behöver. I sin dom finner FÖD det inte med stöd bestämmelsen

möjligt att av i

9 § FBH låta kostnaden för sådan ändring eller for-

av anordning på

donet som behövs bestämmas på grundval prisskillnaden mellan olika av varianter bilmodell. av I ett annat mål mål 245491 berör basnr som samma problem om

anpassning anför den klagande: Det hade blivit mycket dyrare han

om hade köpt den enklaste citroenmodellen och för

begärt anpassningsbidrag

124 Anpassningsbidraget m.m.

i efterhand. FÖD hänvisar all extrautrustning som hade behövt monteras till det målet och eftersom bilen varit försedd med den nödvändi-

tidigare

redan vid inköpet lämnas överklagandet utan bifall.

ga utrustningen

Vid de samtal sekretariatet haft med handläggare vid försäkringskassorhar flera anfört problem med att avgöra vad är basanpassning och na som

specialanpassning.

Min är att den bilstödsberättigade inte skall vara hänvisad

uppfattning

till variant bilmodell på grund sitt funktionsatt välja en dyrare av en av hinder. Jag inser svårigheterna med att värdera kostnaderna för extraut-

rustning finns monterad från fabrik, uppgiften är inte omöjlig.

som men Det är dessutom angeläget att motverka att bilstödsberättigade för att få anpassningsbidrag tvingas ta till för samhället dyrare alternativ. Allmänt är det extrautrustning monteras direkt i fabrik än om

sett billigare om

bilen skall i efterhand. Bidrag till anpassning bör därför

byggas om

kunna motsvarande mellanskillnaden mellan grundmodell bil ges en av en och variant har den utrustning behövs. Detta bör då en dyrare som som kostnaderna för anpassning den enklare modellen. vägas mot en av

5.3.1¶RSV:s förmånsvärdering

har hittills saknat ett instrument att använda i sin

Försäkringskassoma bedömning vad är Standardutrustning och vad som är basanpass-

av som

Riksskatteverket löpande ut rekommendationer om förmånsvär-

ning. ger

det för för beskattning. I rekommendationerna Bil- och

tjänstebilar

naturaförmâner, RSV Dt 1992: 16, l 1 anges också vad som är att anse s.

som extrautrustning:

Med extrautrustning all extra utrustning som tillförs bilmodellen i dess avses grundutförande. Utrustningen kan fast monterad på bilen eller monterad vara så sätt den lätt går att avlägsna den är avsedd att användas på foratt om donet.

Bland extrautrustning elektriska fönsterhissar, elma-

exemplen anges növrerade backspeglar, Centrallås och servostyming.

Man också vad som avses med en grundmodell: anger

Med grundutförande bilmodell avses modell med lägst nybilspris grundav en modell. För det fall bilmodellen saluförs dels med olika motorer och dels med olika antal dörrar två-, fyr- femdörrarsmodell anses resp. modelltre-, resp variant utgöra en egen grundmodell.

Anpassningsbidraget m.m. 125

Modeller med turbo, turbodiesel, fyrhjulsdrift, katalysator eller cabriolet anses också vara en egen grundmodell aa. 12.

s.

Jag anser att RSV:s rekommendationer kan utgöra en grund för liknande

anvisningar från RFV till försäkringskassoma, så därmed kan få

att man en gemensam bestämning av vad som är standardutrustning. Utrustning därutöver som motiveras av den bilstödsberättigades funktionshinder bör

ersättas genom anpassningsbidraget.

Släpkärra

Vissa personer behöver ha med sig skrymmande hjälpmedel, svårli-

som gen låter sig lastas i en vanlig bil. Det kan handla om el-rullstolar, toalettstolar som är speciellt utformade eller andra hjälpmedel har

som samband med syftet med resan.

En släpkärra kan vara ett adekvat transportmedel för sådana hjälpme-

del. En släpkärra anses emellertid inte utgöra anpassning bilen,

en av varför anpassningsbidrag inte kan utgå för ändamålet.

Jag vill här vad jag tidigare sagt vikten att resandet

upprepa om av se som en helhet. Bilstödet är till för att underlätta resandet för personer som på grund av varaktigt funktionshinder inte kan eller har väsentliga svårigheter att använda allmänna kommunikationer. En konsekvens av funktionshinder är för många att de måste använda sig av hjälpmedel

av olika slag, ett förhållande som i sig är ett av motiven för att bilstöd. Som en logisk följd av detta anser jag att en släpkärra för transport av

hjälpmedel bör kunna falla inom ramen för anpassningsbidraget.

Antalet personer som av ovan nämnda skäl behöver släpkärra torde inte vara särskilt stort. Det handlar framför allt har med-

om personer som hjälpare, föräldrar eller personlig assistent med sig under resor och

som då hjälper till att lasta. Jag beräknar att det rör sig l 000

om ca personer, vilket ger en sammanlagd kostnad 14 miljoner kronor under sju

av är, dvs. 2 miljoner om året.

5.3.3¶Kostnader för större bil

Efter hand som tekniken har utvecklats har det blivit möjligt för

personer med mycket omfattande funktionshinder att själva köra bil. Med hjälp

av

fjärrkontroll kan man låsa upp bilen, öppna dörr, fälla ut lyftplatta,

en en med vilken man sedan låter sig lyftas i nivå med bilgolvet och kan rulla in. Man kan sedan återställa lyftplattan i utgångsläget och stänga dörren.

126 Anpassningsbidraget m.m.

Köra fram till förarplatsen och där låsa fast rullstolen i ett läge där man kommer bilens manöverorgan. Denna teknik är utvecklad för personer som inte själva kan förflytta sig ur sin rullstol. Problemet med tekniken är att den i allmänhet förutsätter en bil av s.k. van-typ, som är större och dyrare än andra bilar.

Den vanliga personbilen är för låg från golv till tak för att man skall kunna köra i den med rullstol. Vissa bilmärken har utvecklat särskilda varianter någon eller några av sina modeller med hela eller en del av

av taket förhöjt, de är då också dyrare i inköp.

men

I samband med att riksdagen behandlade 1988 års bilstödsreform väcktes i motioner frågan förhöjt bilstöd för personer som grund av

om sitt funktionshinder behöver större bil. Detta avvisades emellertid då

en

riksdagen. Allteftersom tekniken utvecklats har emellertid alltfler av

kommit att beröras problemet varför jag finner anledning att personer av ta upp det igen.

Det är angeläget att funktionshindrade ges möjlighet att sköta sitt resan-

de själva när de tekniska möjligheterna bjuds. Det finns också en enighet

i vårt land att människor inte skall behöva drabbas av extra kostnader grund ett funktionshinder. Jag finner det därför rimligt att bidrag skall

av kunna utgå inom för anpassningsbidraget för merkostnader som

ramen följer av att den bilstödsberättigade behöver ett fordon som det går att köra i med rullstol. Jag föreslår därför att funktionshindrade som är beroende rullstol för sina förflyttningar och inte kan flytta sig i och ur

av rullstolen eller måste sitta i sin rullstol under resan skall kunna få

som bidrag för att täcka kostnaden för större bil. Både barn och vuxna med omfattande funktionshinder kan befinna sig i den situationen.

Nivån bidraget måste fastställas genom en uppskattning. Det bör täcka kostnaden mellan priset för en normalbil, för närvarande ca 140 000 kronor och lägsta priset för en adekvat bil av van-typ, som torde ligga mellan 170 000 och 220 000 kronor. Den enskilde väljer naturligtvis den bil han eller hon önskar, men bidraget beräknas efter den merkostnad är nödvändig för att den funktionshindrade skall kunna

som använda fordonet. Merkostnaden avgörs i samråd mellan försäkrings-

kassan och Vägverket.

Bidraget för särskilt stor bil skulle således komma att ligga i intervallet 30 000-80 000 kronor. Jag beräknar att ca 600 personer kan komma i

åtnjutande av bidraget under en sjuårsperiod. Med en genomsnittlig

Anpassningsbidraget m.m. 127

bidragsnivä på 50 000 kronor skulle den totala kostnaden under sju år bli

30 miljoner kronor eller 4,3 miljoner år.

per

5.4 av

Bedömningen anpassningsåtgärder

I vissa avseenden är bedömningen vilka anpassningsåtgärder

av som behöver göras skäligen enkel. Det är när det finns förbehåll i den bil-

stödsberättigades körkort om manöverorganens utformning och place-

ring. Funktionshinder utvecklas ofta successivt som vid reumatiska och

många neurologiska sjukdomar. Då finns det kanske inte alls någon

praktisk bedömning av vad som bör göras för att den enskilde skall kunna framföra ett visst fordon.

För dem som har stora anpassningsbehov sker vanligtvis en utprovning av anpassningsåtgärdema. Det kan ske i samband med körkortsutbildning eller senare. Sådan utprovning görs Handikappinstitutet och i AMU

av Hedemora och AMU Kävlinge. På de båda sker också körkortsut-

senare bildning och på alla tre ställena kan man göra nödvändiga installationer

av specialutrustning och ombyggnad av fordon. Anpassningsåtgärdema är av olika slag och vilar på skilda bedömnings-

grunder. Dels handlar det att på ett trañksäkert sätt kunna framföra

om fordonet, dvs. man skall kunna använda manöverorganen. Dels handlar det om att kunna ta sig i och fordonet utan alltför stora besvär och

ur risker och man skall kunna få med sig de hjälpmedel behöver under

man resan och i det dagliga livet. Dels handlar det miljön i bilen, dvs.

om sittkomfort, temperatur, kunna öppna rutor m.m.

Det finns emellertid också andra aspekter bör tillföras bedöm-

som

ningen av anpassningsåtgärderna. I Danmark anser man t.ex. att paraplegiker personer med ryggmärgsskador sådan nivå och hand-

att arm

funktionerna inte påverkas skall servostyming som anpassning. Skälen

är två, dels att man ofta har en hand upptagen med andra manöverorgan och således bara kan hålla i ratten med en hand och dels att rattandet åstadkommer en motvridning i ryggen som på sikt kan leda till skador och därför bör underlättas.

Jag har förstått att man vid vissa försäkringskassor tar hjälp arbets-

av terapeuter vid sina bedömningar. Det kan exempelvis gälla val av fordon och inredning när man får bilstöd på grund att har ett barn med

av man funktionshinder. Barnet växer och dess behov hjälpmedel förändras

av tämligen snabbt och det är inte särskilt klokt att välja fordon och göra

128 Anpassningsbidraget m.m.

anpassning efter behov kanske helt annorlunda ut om något år.

som ser

Arbetsterapeuter, hjälpmedelstekniker och älpmedel sin genj örer är några de yrkesgrupper som har utbildning och praktik när det gäller hjälp-

av medel och anpassning dem. De kan således vara behjälpliga när det

av gäller eventuella åtgärder för att förbättra sittkomforten i bilen. Likaså

när det gäller behov av speciell utformning av greppfunktioner och

liknande. Arbetsterapeuten kan också bedöma vad fordras för att

som

kunna ta med hjälpmedel i fordonet, eventuella förändringar av hjälpme-

delsbehovet m.m.

Ett särskilt problem vi måste ta hänsyn till i vårt land är att vi

som måste räkna med snö ett antal månader året. Det är ett faktum som

om måste påverka både rätten till bilstöd och vilka anpassningsåtgärder som behöver göras. En kanske kan ta sig runt bilen utan alltför

person som stora svårigheter när det är barmark, kanske inte har en möjlighet att göra det när bilen delvis är omgiven snö och is. Till anpassningen hör

av således att bilen skall kunna användas under skilda klimatförhållanden.

Utrustning Centrallås och kupévärmare kan således vara nödvändig

som även den bara behövs del av året.

om en

5.4.1¶Kompetens i anpassningsfrågor

Samlad kompetens när det gäller att bedöma anpassningsbehov finns för närvarande på och vid de båda anläggningarna i

Handikappinstitutet

AMU Hedemora och AMU Kävlinge. När det gäller trañksäkerhets-

aspekter är också Vägverket en väsentlig resurs.

Vid några försäkringskassor har etablerat samarbete med någon

man bilfirma engageras i såväl bedömningen av omfattningen av anpass-

som

ningsåtgärdema genomförandet av anpassningen. Detta grundar sig

som

att vid kassoma inte sig själva besitta den

naturligtvis man anser

fordras för att göra bedömningama. Man har inte heller

kompetens som

funnit anledning att etablera samarbete med någon oberoende bedömare.

Jag finner det mindre välbetänkt att företag i både

engagera samma bedömning och Det kan alltför frestande att föreslå

genomförande. vara

åtgärder inte är nödvändiga eller lösningar som är mer kostnadskrä-

som vande än vad är motiverat. Enligt min uppfattning kan den verksam-

som het bedriver kunna utnyttjas och kompetensen vid

som Vägverket mera Vägverket, att kunna göra helhetsbedömningar, byggas ut. Detta är

viktigt för den funktionshindrade det stöd han behöver.

att ge

Skillnaderna i kostnader för anpassningsbidrag skiljer sig väsentligt

Anpassningsbidraget m.m. 129

mellan olika försäkringskassor, vilket bl.a. kan tyda på det är

att möjligt

att göra icke obetydliga besparingar på området. Jag vill emellertid

understryka att i ärenden där anpassningsbehovet är enkelt och

uppenbart, t.ex. där det finns förbehåll i körkort innebär att bedömningen som redan är gjord bilinspektör eller där det handlar av om att kopiera en

anpassning som redan används den bilstödsberättigade, finns av ingen anledning att komplicera handläggningen genom att konsultera en obero-

ende bedömare.

5.4.2 bilfirmor

Ackreditering av

I dag kan i stort sett helst utföra bilanpassningar. Det finns vem som

inga kompetenskrav de företag som utför arbetet. Begränsningen utgörs egentligen bara av att anordningarna skall godkännas i efterhand

om de år sådan art att de inte omfattas för den

av av typgodkännandet

aktuella bilmodellen. Viss kontroll sker också andra

av anpassningar,

som t.ex. liftar. Det innefattar emellertid inte sådant driftsäkerhet. som De flesta bilanpassningar genomförs till belåtenhet för den enskilde och till rimliga kostnader. Jag har emellertid fått

uppgifter som tyder på att

det förekommit flera misslyckade anpassningar, lett till stora besom kymmer för den bilstödsberättigade och till stora kostnader för bilstödet. I ett antal ärenden har den bilstödsberättigade fått vänta orimligt lång tid

på att anpassningarna skall bli färdiga. I andra fall har fuskjobb

rena utförts, men inte avslöjats i tid därför att det kan ha fordrats omfattande

demonteringar för att se felen. I några fall har bilanpassningar ändat i bedrägeriåtal.

När det gäller tekniska hjälpmedel för funktionshindrade, ställs krav på en dokumenterad kompetens för att få förskriva och förmedla dem. Likaså för att ändra dem så att de den enskildes behov. Jag passar anser att liknande kompetenskrav bör ställas de företag skall utföra som

bilanpassningar.

Det finns ingen formell utbildning på området i dag. Men det borde

vara möjligt för t.ex. Handikappinstitutet, har mycket lång och

som en gedigen erfarenhet på området, att anordna utbildningar för personer som

skall arbeta med bilanpassningar. Jag tänker mig då kortutbildningar

av

ungefär samma omfattning som personal bilverkstäder får genomgå på

nya bilmodeller och som sammanhänger med deras auktorisation

som märkesverkstäder.

Jag anser att det bör ske prövning med påföljande auktorisation

en av

130 Anpassningsbidraget m.m.

de verkstäder skall få utföra bilanpassningar. Prövningen bör omsom fatta både kunnandet när det gäller anpassningar och ekonomisk stabilitet hos Det är också väsentligt dels för att inte samhällsme-

företaget. senare

del skall försvinna i konkurser skulle kunna förutses, dels för att det som beställda arbetet verkligen skall bli utfört och dels för att nödvändiga och skall kunna ske i efterhand utan alltför myck-

justeringar reparationer

et besvär för den enskilde.

Vägverket har uppdraget att via Styrelsen för teknisk ackreditering

SWEDAC ackreditera verkstäder får utföra reparationer anbefallda som

vid kontrollbesiktningar. Genom att reparation utförs vid någon av dessa

verkstäder behöver bilägaren inte inställa sig för förnyad besiktning av fordonet. Verkstaden sänder ett intyg till Vägverket om vilka arbeten och ackrediteringen utgör garanti för att dessa verkli-

som genomförts en

har utförts. Det borde möjligt att inom system för ackregen vara samma ditering verkstäder får utföra anpassningar fordon för

inrymma som av

funktionshindrade.

Jag föreslår att Vägverket får uppdraget att utforma en kravspecifika-

tion för verkstäder får göra anpassningar fordon för funktionssom av hindrade. Utifrån denna kravspecifikation kan sedan ackreditering ske genom SWEDAC. Genom att Vägverket får denna roll vid ackreditering av verkstäder för bilanpassning, får verket ett uttalat ansvar på området. Vägverkets mer regionala organisation kommer därmed att ha både rätt och skyldighet att hålla sig underrättad utvecklingen och ha anledning att vidga sin om kompetens när det gäller bilanpassning. Även det finns skäl för om

försäkringskassorna att rådgöra med olika yrkesgrupper som arbetstera-

peuter och läkare, så blir de regionala bilinspektörema de naturliga rådgivarna när det gäller komplicerade anpassningar.

Jag har samrått med Vägverket i denna fråga.

5.5 för

Grundbidrag anpassningsbidrag

Enligt de nuvarande reglerna för bilstödet förutsätter anpassningsbidrag att den sökande har erhållit socialförsäkringsnämndens beslut rätt till om bilstöd. Enligt direktiven skall utredningen belysa huruvida det är möjligt att förändra detta så att det går att anpassningsbidrag utan att frågan

om grundbidrag prövas.

Det förekommer t.ex. att har relativt ny bil, som de personer som en

Anpassningsbidraget m.m. 131

är nöjda med, får en sjukdom eller skada gör att de inte kan köra som bilen utan extrautrustning. De skulle i och för sig till

vara berättigade

grundbidrag, men har ingen önskan att byta bil utan behöver och söker

inget annat än anpassningsbidrag. I bilstödspropositionen anförs bl.a. följande:

Ärenden bilstöd är om av stor betydelse för den enskilde handikappade både ekonomiskt och trygghetsmässigt. Vid avgörande rätten till bilstöd ingår om av naturliga skäl också ett visst inslag skälighetsbedömningar. Med hänsyn av härtill bör försäkringskassornas beslut rätt till bilstöd fattas socialförsäkom av ringsnämnderna. Frågor i övrigt bör kunna avgöras tjänsteman hos försäkav

ringskassan.

I en icke refererad dom 2408 89: l 1990-12-28 har FÖD ett

, behandlat

ärende om försäkringskassans beslutsförhet. I sina domskäl säger FOD:

Enligt 3 § lagen 1988:360 om handläggning ärenden bilstöd till handiav om

kappade skall i försäkringskassan frågor rätt till bidrag avgöras socialför-

om av säkringsnämnd. Vad som avses härmed framgår inte lagtexten och inte heller av

förarbetena någon ledning. Försäkringsöverdomstolen har dock, bak-

ger mot grund av vad riksförsäkringsverket har anfört, tolkat bestämmelsen så att medverkan av socialförsäkringsnämnd är erforderlig vid avgörande av om sökanden uppfyller de grundläggande förutsättningarna för rätt till bilstöd i 2

och 5 §§ förordningen bilstöd till handikappade. Om socialförsäkringsnänm-

om den funnit att rätt till bilstöd föreligger, kan frågor i övrigt respektive om bidrags storlek m.m. avgöras av tjänsteman hos kassan. Det kan erinras att om för det fall sökanden skulle begära enbart anpassningsbidrag, ett avgörande av

om sådant bidrag kan utgå måste föregås prövning i socialförsäkrings-

av en

nämnd av frågan om sökanden uppfyller de grundläggande förutsättningarna för

rätt till bilstöd.

Enligt 4 § FBH lämnas bidrag för anskaffande motorfordon i form av av

grundbidrag, anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Grundbidrag och

anskaffningsbidrag får inte lämnas för fordon anskaffats innan beslut som om rätt till bidrag har meddelats. Av FÖD:s domskäl och bestämmelserna i

ovan återgivna förordningens

4 § drar jag slutsatsen att det är möjligt att utge anpassningsbidrag utan grundbidrag och att det är möjligt att detta för ett fordon sökange som den redan innehar. Socialförsäkringsnämnden skall därvid besluta om huruvida sökanden uppfyller villkoren för att tillhöra bilstödets person-

krets. Något ytterligare förslag från min sida i denna fråga bedömer jag inte nödvändigt.

som

132 Anpassningsbidraget m. m.

5.6¶Rätt till enbart anpassningsbidrag

har i detta betänkande lagt förslag innebär en viss vidg-

Jag tidigare som

för rätt till bilstöd i förhållande till nuvarande

ning av personkretsen

rättstillämpning. Jag har bland annat talat om att jag anser att personer saknar eller har mycket dåliga armfunktioner har sådana väsentliga som

förflyttningssvårigheter i FBH. Jag har också tagit ställning

som avses för när det gäller kortvuxna bör kortvuxenheten i sig betraktas som att

funktionshinder i väsentlig utsträckning begränsar den enskildes

ett som och således vid bedömningen rätten till bilstöd

förflyttningsmöjligheter av utgör betydelsefull faktor.

en Utöver dessa justeringar bilstödet vill jag föreslå ett försök med möjav att bidrag för anpassning bil till personer som grund av

ligheten ge av

skada eller behöver extra utrustning för att kunna framföra

en sjukdom

bil och faller utanför bilstödets personkrets. I en del fall kan det en som röra kostnadskrävande anpassningsåtgärder. Av ekonomiska skäl

sig om

är därför inte beredd föreslå någon lagändring eftersom det inte jag att nu finns kan tjäna grund för att beräkna hur många

uppgifter som som

skulle komma att omfattas och hur omfattande anpassningspersoner som åtgärder som behövs. Däremot vill jag föreslå att försöksverksamhet med utvidgad rätt en en till genomförs. Detta bör ske i två län för att utvärde-

anpassningsbidrag

försöket skall bli tillförlitlig, bland annat när det gäller

ringen av mer

Det är också värde att i ett sådant sammanhang

bedömningsgrunder. av i vad mån resefrekvensen med färdtjänst och riksfärdtjänst påverkas

se

sådan här åtgärd. Försöket bör genomföras av försäkringskassorna

av en

i respektive län.

Försöket bör genomföras under två-årsperiod och kostnaderna rymen

inom 10 miljoner kronor. Anvisningar och lagstiftning för

mas ramen av försöksverksamheten bör utarbetas av Socialdepartementet.

6¶Bilstödet till föräldrar

Mina förslag i detta kapitel innebär inga förändringar gäl-

av nu

lande regler för inkomstunderlag och familjehemsföräldrar.

I direktiven uppdrogs till utredaren att kartlägga och analysera hur bilstödet fungerat för familjer med funktionshindrade barn och pröva behovet av förändrade regler. Särskilt skulle familjer med flera funktionshindrade

bam uppmärksammas.

I andra kapitel har frågor som rör föräldrar prövats när det gäller grundbidrag kap. 7 och anpassningsbidrag för större bil och för släpkärra kap. 5. Det finns därför ingen anledning att upprepa det här.

6.1¶Varaktighet

Eftersom flera föräldrar upplevt att prognosen för överlevnad använts som ett argument en del försäkringskassor för att neka bilstöd, då varaktigheten därmed inte ansetts uppfylld, kommenterar jag detta. Det är för mig en självklarhet att prognosen för överlevnad inte ska ingå i

underlaget för bedömandet av varaktighet av funktionsnedsättningen.

134 Direktiv och arbetsformer

6.2¶Inkomstunderlaget

Krav har framförts att inte skall sammanräkna föräldrarnas

man

inkomst vid prövning rätt till anskaffningsbidrag. En sådan regel

av skulle kunna innebära att den förälder som har lägst inkomst väljer att söka bilstödet för att kunna komma ifråga för anskaffningsbidrag. Andra familjestöd grundar sig båda föräldrarnas inkomster och jag kan inte finna något skäl till att frångå det när det gäller bilstödet.

Det har krävts att föräldrarnas inkomster inte skall beaktas när förälder söker bilstöd för hemmaboende vuxet bam. Jag tänker inte föreslå någon förändring i det avseendet. Det skulle inte vara rättvist gentemot dem

bor i eget boende med stort behov av personlig assistans. Jag menar som att frågan måste lösas efter utvärdering av utfallet av LASS om de som beviljas assistansersättning i framtiden kan få rätt till bilstöd oavsett om de kan köra bil själva eller inte. Inkomstunderlaget skall räknas på den som söker bilstöd.

6.3¶Information

Från föräldraorganisationers sida har påpekats att informationen från kuratorer, läkare m.fl. personalgrupper i vissa fall har varit mycket brist-

fållig när det gäller bilstöd. Det finns exempel familjer som länge

varit helt okunniga denna rättighet trots att de varit i behov av den.

om

I ett län hade kassan vid intervjutillfállet för avsikt att sammankalla samtliga läkare och informera om bilstödet. Jag finner det vara ett berömvärt initiativ. Oavsett formerna för informationen så är det angeläget att de yrkesgrupper i sitt arbete möter personer som kan vara be-

som rättigade till bilstöd, åtminstone är informerade om bilstödets existens och kan hänvisa till försäkringskassan för ytterligare information. Ansvaret för detta åvilar RFV och försäkringskassorna.

6.4 rätt till bilstöd

Familjehemsföräldrars

Det har varit ett stort tryck utredningen för att ge familjehemsför-

äldrar möjlighet till rätt till bilstöd. Jag har därför mycket noga övervägt

frågan och tagit del den argumentation Socialstyrelsen ger i sin ut-

av

Direktiv och arbetsformer 135

redning om Vård utom hemmet SoS-Rapport 1990:4. Socialstyrelsen

att ansvaret skall åvila det landsting eller den kommun som anlitar anser

familjehemmet att

göra bedömningen familjehemmet är i behov av bil och eventuell anpass-

om jQ för de kostnader och anpassning kan medföra. ning samt svara extra som bilköp

Om ett barn placeras i familjehem skall kontakt med föräldrarna upprättas och

återförening med Föräldrarna skall finnas med i planerna. Detta framfördes en redan fosterbarnsutredningen och upprepas i socialtjänstpropositionen. l

av reglerna för bilstöd räknar man med att bidrag beviljas för bilar med en livslängd på minst sju år så att nytt bidrag bara lämnas om minst sju år gått sedan beslut senast fattades.

Det skulle svårt att finna lämplig tidsgräns för när rätt till bilstöd från

vara en försäkringskassan skulle infalla för familjehem. Längden på en familjehemsplacering kan variera mycket utgångspunkten skall vara att den blir så kort

men

möjligt. Det finns viss risk för gräns skulle påverka planerna för som en att en

återförening mellan barn och föräldrar oavsett var gränsen sätts. Det måste en

den kommun eller det landsting anlitar familjehemmet som i beräkvara som ningen ersättningen inkluderar sådan utrustning fordras för att familje-

av som hemmet skall fungera bra för det barn som skall vistas där.

Om anpassningen bilen är lika med lös utrustning kan kommunen eller

av landstinget efterhöra hos landstingets hjälpmedelscentral om utrustningen kan lånas därifrån som tekniskt hjälpmedel till barnet.

Om vårdnaden övergått på än föräldrarna och placeringen beräk-

annan

bli livslång socialstyrelsen att huvudmannen bör eftersträva nas anser

adoption i stället för familjehemsplacering.

har inte för avsikt att föreslå någon ändring nuvarande ordning

Jag av

för föräldrars rätt till bilstöd. Jag förutsätter att familjehem-

prövning av

barn, har funktionshinder, ansvarig myndighet ges de

splacerade som av

nödvändiga för att kunna förflytta sig obehindrat till-

förutsättningarna

sammans med sin familj.

Skälet till inte vill ändra rådande ordning är de motiv Social-

att jag

styrelsen anför i sin rapport.

6.5¶Körkortskrav i 4

grupp

För att bilstöd i 4 och 5 måste den sökande ha körkort. I grupp

grupp 4 kan detta bli eftersom den söker måste vara den funk-

olyckligt som

tionshindrade föräldem. Om denna, t.ex. medicinska skäl inte kan

av

136 Direktiv och arbetsformer

köra bil, innebär det att föräldern inte kan söka bilstöd. Avsikten med bilstödet till föräldrar är att familjen skall kunna resa tillsammans. Jag föreslår därför en förändring av 5 § FBH i syfte att göra det möjligt att få bilstöd make eller sammanboende i hushållet kan köra bil.

om annan Antalet som beviljats bilstöd i denna grupp är så att detta inte

personer

torde medföra någon väsentlig kostnadsökning.

6.6¶Kostnader

Inget av förslagen presenterade detta kapitel medför kostnader. De som

kostnadsberäknats återfinns i kapitel 5 och

7¶Bilstödets

konstruktion

Mina förslag är

att ge helt grundbidrag också till föräldrar, -

att höja anskaffningsbidraget med 20 000 kr till 60 000 kr,

-

att den som får bidrag till bilköpet från kommun eller

- landsting

inte skall få bidraget från bilstödet minskat med

anledning av detta,

att om barn får dispens för körkort före 18 års ålder och får - eget bilstöd skall föräldrarna betala tillbaka sitt bilstöd 14 § FBH,

enligt

att avskrivningstiden för återkrav skall utgå från varje påbörjad

- 12-månadersperiod, i stället för när hela året har passerat.

De Ökade kostnaderna för förslaget belöper totalt 259,5

sig

miljoner kronor för hela sjuårsperioden eller 37 miljoner kronor per år.

I detta kapitel behandlas bilstödets konstruktion och

ifråga om personkrets

bidragsnivåer, dock anpassningsbidraget behandlats i kapitel

som

138 Bilstödets konstruktion

7.1¶Personkretsen

7.1.1¶Utvidgning av personkretsen

1993:387 stöd och service till vissa funktionshindrade kallad

Lagen om

LSS trädde i kraft den 1 januari 1994. Lagen tillerkänner bl.a. svårt funktionshindrade rätt till personlig assistans då vissa kriterier personer är Samtidigt trädde också Lagen 1993:389 om assis-

uppfyllda.

tansersättning LASS i kraft, vilken innebär att som behöver personer än 20 timmar personlig assistans vecka har rätt till assistansermer per sättning från försäkringskassan för hela sitt assistansbehov. Med personlig assistans ett personligt utformat stöd som ges av avses begränsat antal Den enskilde skall själv kunna anställa sina ett personer. assistenter, ingå i ett kooperativ eller köpa tjänsterna kommunen eller av någon Under alla förhållanden skall den enskilde själv ha ett annan. över skall assistansen, när, och hur

avgörande inflytande vem som ge var

det skall ske. Avsikten är att tillförsäkra den enskilde svårt funktionshindrade självbestämmande och möjlighet att kunna delta i samhällsett livets olika verksamheter under villkor så långt möjligt överensstämsom med vad gäller för andra medborgare. Den personlige assistenmer som skall den utför eller hjälper den enskilde att utföra vad ten vara som denna grund sitt funktionshinder är förhindrad att göra. av för att kunna delta i samhällslivet, oavsett om det gäller

Väsentligt

arbete, fritid och rekreation, ianspråktagande service, behandling och

av omvårdnad kunna och Införandet rätten till

är att resa förflytta sig. av

assistans kommer att öppna helt möjligheter för många

personlig nya

funktionshindrade leva ett aktivt och utåtriktat liv. Men det förutsätter att då också kan lösas på ett, den enskildes synpunkt bra att transporterna ur sätt. De måste t.ex. ett normalt utrymme för spontana handlingar. ge Man skall inte transportskäl tvingad att eller flera dagar i av vara en förväg bestämma vill gå bio eller när man vill lämna en om man med vänner. Lika lite skall transportproblem utgöra hinder samvaro goda

för att och köpa eftermiddagstidning på lördag eller söndag.

en

Bilstödets konstruktion 139

50- och 65-årsgränserna

I konsekvens med åldersbegränsningen för personlig assistans till 65 år,

bör samma åldersgräns tillämpas inom bilstödet för den ifrågavarande

gruppen. Detta innebär då ett avsteg från SO-årsgränsen för förtidspensionerade inom bilstödet. Jag finner det motiverat utifrån det förhållandet att det här rör sig den har de mest omfattande funktions-

om grupp som

hindren, som annars är hänvisade till ett bristfälligt och ojämnt funge-

rande resande med specialfordon. Dessutom är detta i

en grupp som betydande utsträckning har medfödda funktionshinder och därför aldrig fått möjlighet att skaffa sig ekonomi tillåter inköp bil helt med

en som av egna resurser.

Om personer som erhåller assistansersättning enligt LASS, i framtiden kan få rätt till bilstöd även de inte arbetar utan full förtids-

om uppbär

pension och saknar körkort, skulle det i väsentlig grad förbättra deras möjligheter att delta i samhällslivet. En sådan åtgärd jag ett

ser som logiskt fullföljande av rätten till personlig assistent.

Antal berättigade

Regeringen räknar i propositionen Stöd och service till vissa funk-

om tionshindrade prop. 199293: 159 med att 7 000 kommer att

ca personer vara berättigade till personlig assistans. En del dessa får i dag bilstöd.

av

Hit hör i väsentlig utsträckning de får de mest omfattande bilanpass-

som ningarna, t.ex. för att kunna framföra bilen sittande i sin rullstol.

egen Hit hör också de som saknar körkort men som har arbete eller genomgår

yrkesinriktad rehabilitering. En tredje grupp utgörs av barn och ung-

domar vilkas föräldrar erhåller bilstöd för att klara de transport-

ungas behov. Bland de 7 000 finns också inte tycker sig ha så

en grupp som omfattande transportbehov att de sig i behov bil.

anser vara av egen

Jag bedömer att en utvidgning bilstödet, innebär att 3

av som grupp tillförs erhåller assistansersättning LASS, skulle öka

personer som enligt

antalet bilstödsberättigade med ca 2 000 Beräkningen är emel-

personer. lertid osäker då assistansreformen just håller att och

genomföras kunskaperna om gruppen ännu är bristfälliga. Men om min beräkning är

riktig skulle kostnaden för detta under en sjuårsperiod uppgå till 180

ca miljoner kronor vad avser grund- och anskaffningsbidrag, dvs. 26

ca miljoner kronor per år. Jag har då utgått från att denna kommer

grupp

att ha rätt till högre anskaffningsbidrag än vad är genomsnittligt

som inom bilstödet.

140 Bilstödets konstruktion

Vad anpassningskostnadema kommer inte tekniken för att fram-

gäller

föra fordonet att beröras. Däremot kostnaderna för att komma in i bilen och eventuellt färdas sittande i sin rullstol. Inte sällan kommer det egen att möjligt att finna fordon marknaden som fordrar inga eller vara

mycket små anpassningsåtgärder.

Kostnader

Enligt min mening kan den mig diskuterade utvidgningen av personav kretsen genomföras utan ökade samhällsekonomiska kostnader. Den slutsatsen drar jag att den här talar om i väsentlig utsträckning av grupp är hänvisad till färdtjänstens specialfordon för sitt resande. Allmänt sett

är färdtjänsten, även vid ett ganska begränsat regelbundet utnyttjande, väsentligt mycket dyrare samhällets synpunkt än bilstöd, utan att

ur kunna den enskilde den valfrihet och det oberoende bilen

erbjuda som

ger. Tyvärr är tillgänglig statistik området när det gäller reskostnader, reslängd, resfrekvens alltför ofullständig för att tillåta beräkningar, mm

är precisa för att kunna ligga till grund för förslag. som tillräckligt

Enskilda exempel kan andras visar att vid ett måttligt regelbundet som j resande kan kostnaderna två-tre gånger högre för färdtjänst än de vara skulle för bilstöd. Om assistansreformen fungerar avsett komvara som de erhåller personlig assistans att öka sitt resande, vilket ytterlimer som talar för att skall kunna bilstöd.

gare gruppen

Med ledning de beräkningar jag gjort utifrån den knapphändiga sta-

av tistik finns, drar jag slutsatsen att betydande besparingar kan göras som

inom färdtjänsten personer som erhåller assistansersättning enligt

om LASS fär rätt till bilstöd. Detta samtidigt den funktionshindrade som vinner väsentligt ökat oberoende i sitt resande. Jag är dock inte beredd att föreslå utvidgning personkretsen till att omfatta alla som är nu en av

berättigade till assistansersättning enligt LASS. Däremot ser jag det som synnerligen angeläget att frågan prövas så snart nödvändiga beräkningar

kan göras.

Bilstödets konstruktion 141

7.1.2¶Åldersgränser

Tjänstemän från kassorna får ofta reaktioner åldersgränsen 50 är i grupp Handikapporganisationer har i olika sammanhang framfört krav på att den skall tas bort och i flera motioner i riksdagen har kravet framförts.

Pä uppdrag av regeringen har RFV gjort en beräkning av kostnaderna

för en utökning. Riksdagen tog ställning till regeringens förslag rörande

detta i samband med budgetarbetet inför 199394. RFV bedömde

att ca 10 500 personer i åldern 50-64 år skulle bli berättigade till bilstöd vid en sådan förändring av åldersgränsen. Det skulle innebära, beräknar RFV, en kostnad 1 175 mkr under sjuårsperiod. Av statsñnansiella

en

skäl ansågs det inte möjligt att göra en sådan utvidgning av personkret-

sen prop 199293:lO0 bil SoU15.

I bakgrunden till direktiven till denna utredning nämns detta förhållande. I utredningsuppdraget är utredaren visserligen fri att ta upp andra frågor än de som nämnts i direktiven. Med tanke på att den nämnda

ovan riksdagsbehandlingen skedde våren 1993 torde det i dagsläget inte finnas förutsättningar för en förändring det beslutet. Utredaren är dessutom

av

angelägen att de förändringar som föreslås med anledning av denna

utredning skall kunna genomföras i första hand. Inte minst utvidgningen till de personer som har bland de största förflyttningssvärighetema. Därmed inte sagt att en förändring av åldersgränsen i grupp 3 inte är angelägen då den av rättviseskäl är svår att motivera.

Det har framfört att 65-årsgränsen borde ersättas med gällande

gene-

rell tidpunkt för ålderspension eller den tidpunkt vederbörande själv

väljer att gå i ålderspension. Av tidigare redovisade ekonomiska skäl är det i dag inte möjligt att ändra åldersgränsema. Jag är inte beredd att föreslå det.

7.1.3 Körkortskravet i 3

grupp

Både handikapporganisationer och tjänstemän försäkringskassor har

hävdat att körkortskravet inom grupp 3 bör bort därför att i dagsläget får inte de bilstöd som verkligen behöver bil för att klara förflyttningar. An-

ledningen till begränsningen i utredningsförslaget år 1988 var kostnader-

na. Enligt utredningens beräkningar skulle 14 000 personer i åldern 18-49 år kunna komma i fråga för bilstöd om inte körkortskravet fanns.

142 Bilstödets konstruktion

Efter fem budgetår har 3 313 personer fått bilstöd i grupp Senaste budgetåret 199293 fick 483 bilstöd i en ökning från

personer gruppen, 405 budgetåret dessförinnan. Eftersom antalet bilstöd innan dess minskat så kan för att vara så säker som det är möjligt, räkna med en

man,

mycket måttlig ökning de två budgetåren som är kvar i denna sjuårs-

period. Med jag tidigare gjort 18 200 beviljade bilstöd

den prognos om under perioden och då 3 hitintills utgjort 23 % de bilstöds-

grupp av berättigade beräknar jag att 4 186 personer kommer att få bilstöd i grupp 3 under hela perioden.

Hittintills har bilstödskostnadema för grupp 3 varit 319,5 mkr eller 96 440 kr bilstöd. Det finns inget entydigt mönster i förändringarna

per

medelkostnadema bilstöd i bilaga 2. Om vi antar att av per gruppen se kostnaden blir 97 000 kr per bilstöd så skulle prognosen för denna sjuårsperiod hamna på 97 000 kr x 4 186 406 mkr. Om 14 000 personer skulle få bilstöd under perioden utan hänsyn till inflation m.m. skulle det kosta 97 000 14 000 1 358 miljoner kronor. Dvs. nästan lika

x mycket som bilstödet för innevarande period beräknas kosta, nämligen 1 493 miljoner kronor.

Jag har dragit riktlinjer för hur bilstödet skulle kunna utvidgas till

upp dem som har de största problemen att förflytta sig i dag. Att ge denna

bilstöd jag angeläget. Tyvärr har jag inte kunnat lägga

grupp ser som något förslag detta. Att då lägga ett förslag som skulle omfatta en

om ännu större grupp år av ekonomiska skäl omöjligt.

7.1.4¶Inplacering i personkretsen

Från handikapporganisationer har det hävdats att den som söker bilstöd placeras i och att det, vid avslag, därefter är omöjligt att få

en grupp bilstöd prövat i Det som varit mest aktuellt är att sökan-

en annan grupp.

de placerats i Arbetsplatsen har därefter bedömts ligga så nära

grupp att bil inte är nödvändigt eller så har arbetet inte ansetts utgöra ett väsentligt tillskott till försörjningen. Trots att sökanden varit under 50 år har

någon ny prövning enligt grupp 3 inte skett.

min borde kunna ske redan i dag. Även

Enligt mening omprövning om

det är enstaka händelser pekar förfarandet på att avsikten med bilstödet måste i ett bredare perspektiv. Personen, oavsett grupp, får bilstöd

ses

på grund ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga förflytt-

av

ningssvårigheter. Om en förutsättning för bilstöd, när sökanden är över

50 år är arbete skall det inte innebära att alla andra delar av livet

osv.,

Bilstödets konstruktion 143

är oväsentliga. I bedömningen av funktionsnedsättningen måste helhets-

bilden tas med. Resandet skall inte få ta så mycket kraft att det inte finns ork kvar för fritidsaktiviteter efter arbetsdagens slut. Det är särskilt angeläget att de yngre kan delta aktivt i samhällslivet och ha rörlig

en tillvaro samt kontakter med andra, skrev utredaren i Bilstödet handi-

kappade Ds S 1986:11, s. 24.

Även det är kort till skall räkna med till

om resa jobbet man att resor andra mål, handla, besöka myndigheter och liknande, måste ske och att, om dessa resor är för betungande, så tar det kraft från arbetet. Bilstödet skall göra det möjligt att arbeta och då måste helhetssynen tillämpas även

grupp

Orsaken till att kassan väljer att placera sökande i l det bara

grupp om är möjligt, är att personen därmed har rått till bilstöd även efter 50 år om de skulle tvingas lämna arbetsmarknaden före ålderspension.

Om den sökande, som är under 50 år, automatiskt placeras i nuvarande grupp 3 så kan personen utan annan prövning de personliga förhållan-

av dena ån funktionsnedsättningen och dess effekter få bilstöd. Det skulle innebära en viss förenklig av processen. Om efter fyllda 50 år

personen behöver ansöka om nytt bilstöd skall uppgift arbete, yrkesinriktade

om studier eller dito rehabilitering räcka som kriterium, utöver funktionsnedsättningen, för att bilstöd. Har personen däremot inte arbete eller bedriver yrkesinriktade studier eller dito rehabilitering, skall det räcka att personen haft ett arbete, som inneburit ett väsentligt tillskott till försörjningen under minst sex månader. Tidsgränsen bygger på RFV:s rekommendationer i Allmänna råden 1988: 15. Arbetet skall ha bedrivits efter beslutet det tidigare bilstödet för den berörda Är över

om personen. man 50 år och inte tidigare haft bilstöd är kriteriet att man har arbete, be-

driver yrkesinriktade studier eller dito rehabilitering.

I grupp l och 2 har man i dag inget krav körkort men det har

man i grupp För dem som inte har haft arbete eller motsvarande enligt

ovanstående, utan har förtidspension eller sjukbidrag, står kravet på körkort kvar. Förslaget innebär alltså ingen förändring av personkretsen

utan bara en förändring av inplacering i grupper för att underlätta hanteringen och garantera att ingen går miste om bilstöd därför att han eller hon först placeras i en grupp vars krav han eller hon inte kan uppfylla. Dessutom försvinner koncentrationen arbete, även i det

som nya bilstödet levt kvar.

Förslaget innebär förändring 5 § FBH.

en av

144 Bilstödets konstruktion

Av praktiska skäl bör detta den första eftersom åldern blir vara gruppen den första prövningen av den sökande. Om sökanden är över 50 år prövas om arbete, yrkesinriktad utbildning eller dito rehabilitering finns, alternativt att bilstöd tidigare beviljats och den sökande under den perioden arbetat minst månader. sex

7.2 och 12000

7-årsgränsen milagräns

Om i funktionsnedsättningen eller olycka med bilen ingen förändring framtvingar ett tidigare bilbyte kan beviljas nytt bilstöd efter sju år.

man I Norge har en annan konstruktion. Årsgränsen, som är sex år, är man kombinerad med ett krav att bilen skall ha körts i 6 000 mil. Det finns också ett alternativ. Har kört bilen 12 000 mil så får man byta man oavsett antalet år som gått. Från handikapprörelsen har framförts att det är angeläget att liknande regler skall införas i det svenska bilstödet. När det körsträcka finns det viktig faktor att räkna med. Näm-

gäller en

ligen tiden bilen kan beräknas hålla utan reparationer. Detta är en som

viktig fråga för, såsom tidigare påpekats, måste den bilstödsberättigades

bil vara driftssäker. Förlänger perioden för bilstöd måste kravet på en fungerande bil man vägas med. I handboken Bilar, starka sidor svaga punkter, av noga Konsumentverket och Svensk Bilprovning, 1992, redovisas andelen bilar utan reparation i årsmodellgrupp 1991-90. Efter 4 000 körda mil har hälften bilarna reparation. Vid 8 000 mil har drygt 20 %

av genomgått

klarat sig utan reparation dessa årsmodeller. av I beräkningarna i nämnda handbok har man utgått från en normal körsträcka l 500 mil år. Den genomsnittlige bilisten har under sju om per års tid alltså kört 10 500 mil. Mot dessa uppgifter finner jag det rimligt att behålla sju-

bakgrund av

i bilstödet. En säkerhetsgräns för dem kör mycket skulle

årsperioden som

gräns i Norge, 12 000 mil, kunna vara. Det skulle kunna samma som motiveras ett rättvisekrav. Sverige är ett land med många olika som i inte minst och söder. I södra Sverige kan få

förutsättningar norr man

med arbetsresor kanske till två mil om dagen. I norr blir

nöja sig en

det snabbt många mil dagen i arbetsresor. En övre milgräns för att om få nytt bilstöd skulle kompensera denna olikhet.

Bilstödets konstruktion 145

I dag är det omöjligt att säga hur många skulle komma beröras som att av en omloppstid av sex år i stället för sju år. De får omfattande som anpassningar kan förutses vara intresserade att behålla sin bil så länge av som möjligt så länge den bara fungerar. Om 10 % dem

av som beviljats

bilstöd söker nytt bilstöd efter i genomsnitt år blir det utökad sex en kostnad med 150 mkr på perioden. Då har 21 %

av anpassningskostna-

den inte medräknats eftersom de kommer att föras den

följande perio-

den. För att förhindra att intresset att köpa begagnade bilar Ökar, i

syfte att

få en körsträcka gratis, skulle försäkringskassan redan vid bilköpet notera gjord körsträcka i handlingarna vid köp begagnad bil. Den av sträckan skulle sedan frånrälmas vid begäran nytt bilstöd med hänom visning till körsträcka. Jag har här redovisat mina överväganden i frågan, ekonomiska men av

skäl är jag inte beredd att lägga något förslag ändring den

om av nuva-

rande 7-årsregeln.

7.3¶Bidragsnivåer

Både handikapporganisationer och tjänstemän på del försäkringskassor

en

har föreslagit att grund- och anskaffningsbidragets nivåer kopplas till

någon form av automatisk indexräkning. Frågan föremål för behandvar ling också vid införandet det nuvarande bilstödet. I

av bilstödspropositio-

nen 23 hänvisades till RFV att föreslå de ändringar bidragen av som kan vara befogade. Under den hittillsvarande perioden har nivåerna höjts en gång, 1 juli 1991. Grundbidraget med 10 000 kr till 60 000 kr och

anskaffningsbidraget med 5 000 kr till 40 000 kr. Bidrag för motorcykel

och moped har höjts motsvarande sätt.

En automatisk omräkning av bidragsnivåema har otvivelaktigt sina

fördelar. I nuvarande statsñnansiella läge torde det dock inte välbevara tänkt att ha utgiftsposter automatiskt kan öka utan särskild kostnadssom kontroll. Bidragsnivåerna skall fastställas till sådan nivå att de under en längre tid kan förväntas täcka en betydande andel bilkostnadema i av enlighet med beslutet om bilstödet är 1988 a.a. 23. Ingen s. person, som är berättigad till bilstöd, skall behöva avstå från bil grund av

kostnadsskäl. Vid många försäkringskassoma har tjänstemännen

av uppgett att det är flera bilstödsberättigade, främst ensamstående föräldrar och förtidspensionerade, inte kunnat köpa bil trots att de fått bilstöd. som

146 Bilstödets konstruktion

Därutöver bör beaktas att det säkerligen är flera avstår att söka som bilstödet med kunskap att nivåerna inte kommer att tillåta dem att om

köpa bil ändå. Det nödvändiggör en uppräkning av bidragen.

7.3.1¶Grundbidrag

Tre punkter är centrala när det gäller grundbidraget.

Inkomstprövningen

- Nivån - Föräldrarnas rätt till helt grundbidrag -

Inkomstprövningen återkommande fråga i intervjuerna med tjänste-

är en män pä kassoma. En motion i ärendet behandlades vid Försäkringskasseförbundets förbundsmöte i juni 1993. Motionen yrkade på inkomstpröv-

ning. Den avslogs med motivering att det är den enskildes behov grundat

funktionshindret, skall styra samhällets insatser och stöd, inte den som enskildes ekonomiska situation. En konsekvens av en sådan förändring

blir dessutom ökad administration, påpekas i motiveringen till avslaget.

Av de under år 1991 totalt beviljade 2 557 bilstöden behövde försäk-

ringskassoma inte göra inkomstprövning för tredjedel av ärendena.

en Försäkringskasseförbundets argument är motiv nog för att inte inkomst-

pröva hela bilstödet anpassningsbidraget. Tilläggas bör också att utom

ett bilköp handlar i dag kostnad 100 000-150 000 kr. Det om en ca måste vara bilar som är driftssäkra så det kan inte vara fråga om att söka den billigaste och bara se till priset. Det är en stor investering upp för flertalet hushåll. Måste ha bilen för sin förflyttning kan man inte man välja tillfälle att köpa den, utan måste skaffa den när den behövs oberoende av hur den personliga ekonomin för stunden ser ut. Ett grundbidrag behöver därför flertalet. Med det grundbidraget infördes år 1988 var avsikten att det nya som dels skulle ses som en ersättning för de skatteanknutna förmånema som upphörde i och med det nya bilstödet den 1 oktober 1988, och dels till

en betydande del också ses som ett bidrag till själva anskaffningen. Jag

vill visa hur bilprisema förändrats och därmed utgångspunktema för

grundbidraget möjligheter att till betydande del bidra till inköpet av

en bil. De skatteanknuta förmånema har jag inte räknat med. Nybilspriset är beräknat ett genomsnitt de fem mest frekventa av bilmärkena i bilstödet enligt RFV:s rapport 1992:9, nämligen Volvo, Saab, Toyota, Mazda och Opel. Med ledning av de bilmodeller Konsu-

Bilstödets konstruktion 147

mentverket angett som vanliga i respektiva märke har modeller plockats ut och priser hämtats ur AB Bilstatistiks prislistor. Det är billiga modeller inom respektive märke.

År 1988 är 103 670 kr. Grundbidraget 50 000 kr täckte

nybilspriset

- då 48,2 % bilens pris.

av

År 1993 nybilspriset 136 840 kr. Grundbidraget 60 000 kr

- täcker nu 43,8 % av bilens pris.

I SCB:s levnadsnivåundersökning nr 74, Handikappade 1975-1989

redovisas disponibel inkomst för olika grupper. I gruppen svårt rörelsehindrade i åldern 16-64 år kan 27,2 % inte skaffa fram 9 000 kr på en

vecka, att jämföra med befolkningsgenomsnittet där 12,4 % inte klarar

det. Svårt rörelsehindrade utgör en betydande del de bilstödsberättiga-

av de.

N oteras bör också att beräkningen endast avser vanliga personbilar, inte några större fordon såsom t.ex. vanbilar.

För att täcka hälften av nybilspriset enligt ovan bör grundbidraget vara

68 420 kr. Om man dessutom räknar med en viss kostnadsökning så skulle 70 000 kr vara en realistisk nivå. Av kostnadsskäl finner jag det

dock vara mer ändamålsenligt att lägga hela ökningen på anskaffnings-

bidraget.

Innan jag går över till att behandla anskaffningsbidraget vill jag först

nämna frågan om helt eller halvt grundbidrag till föräldragruppema. Förslaget att ge halvt grundbidrag till föräldragruppema lades inte av

utredaren utan först i bilstödspropositionen år 1988 och motiverades med att utredaren inte föreslagit något grundbidrag alls till föräldrarna. Faktum är att jag har svårt att finna något annat motiv med förslaget än att begränsa kostnaderna och att ett halvt grundbidrag sågs om en klar förbättring i förhållande till utredarens förslag. Med tanke på problemen, inte minst för ensamstående föräldrar, att klara finansieringen av ett

bilköp är den låga nivån på grundbidraget olycklig.

Jag föreslår att helt grundbidrag ges också till föräldrar. Det innebär en kostnadsökning med 4 000 30 000 kr 120 miljoner kronor eller 17,1

x

miljon per år.

Med nuvarande tillämpning kan båda föräldrarna, de separerat, få

om fullt bilstöd. Av rättviseskäl bör bara ett grundbidrag få utgå för ett barn.

De civilrättsliga problem som kan uppstå i samband med separation när

det gäller förfoganderätten till bilen, är emellertid olösta.

Försäkringstjänstemän har framfört att äkta makar eller sambor som båda har funktionsnedsättningar, om de så önskar, skall kunna köpa en

148 Bilstödets konstruktion

bil tillsammans med sitt grundbidrag. Förutsatt att båda beviljas bilvar stöd naturligtvis. Det skulle minska deras kostnader för bilköp och dess-

utom avsevärt minska anpassningskostnadema.

Tanken är mycket tilltalande. Särskilt ur de bilstödsberättigades per-

spektiv dâ bilkostnadema annars kan bli dryga. Den föreslagna lösningen

kan dock medföra problem. Först och främst så är bilstödet ett personligt stöd för att den funktionshindrade skall kunna köpa ett fordon och underlätta sin förflyttning ute i samhället. Äkta makar eller sambor reser egen väl inte alltid till samma mål.

Gemensamt förflyttningshjälpmedel skapar problem för funktionshindra-

andra medborgare inte behöver möta. Den icke funktionshindrade de som kan alltid till affären även maken väljer att åka till biblioteket. om Skall förutsätta att de berörda har arbetsplats eller i varje fall man samma pâ nästan adress Om inte, kommer beroendet av färdtjänst att samma kvarstå för den parten och samhällets perspektiv blir vinsten inte ena ur så stor med den bilen.

gemensamma

paret skiljer sig, skall ha bilen och vem skall få åter-

Slutligen, om vem

krav på sitt grundbidrag och behöva köpa bil I en publicerad dom ny FÖD 1992: 17 på problemen vid eventuell boskillnad. Mot bak-

pekades

detta är inte beredd att föreslå att två grundbidrag får avse

grund av jag

köp av samma fordon.

7.3.2¶Anskaffningsbidrag

Det anskaffningsbidraget riktar sig till dem har inkomstprövade som

ekonomiska svårigheter att köpa bil. I dagsläget tvingas en del att låna för klara dels för att bilstödet är för lågt, dels för att in-

att bilköpet,

komstnivåema är för låga. I SCB:s årsbok 1993 hämtar jag följande information medelinkomst om och median för 1990:

Medelinkomsten för inkomsttagarna 125 600 krår, medianen 117 var

300 krår,

medelinkomsten för män 151 400 krår, medianen 143 300 krår, var medelinkomsten för kvinnor 100 800 krår och median 96 700 krår. var

Det är att notera inkomstskillnaden mellan män och kvinnor. Om

viktigt

kvinnor skall ha möjlighet att utnyttja ett bilstöd måste det vara av en

någon ekonomisk betydelse.

Bilstödets konstruktion 149

Förtidspensionema kommer år 1994 att för en ensamstående med låg eller ingen ATP vara 63 509 kr per år. För en gift förtidspensionär med ingen eller låg ATP kommer den att vara 63 472 krår.

Enligt ovan gjorda beräkning avsnitt 7.3.1 återstår 56,2 % av bilpriset att betala på genomsnittsbilen efter att grundbidraget använts. Det gör

76 840 kr. Dagens anskaffningsbidrag, 40 000 kr, täcker bara drygt

hälften av den kostnaden. 36 840 kr återstår. Jag är medveten om att det är ett fiktivt bilpris jag talar om. För många är det betydligt högre, för andra kanske något lägre. Avgörande är behovet och därför måste bilstödet kunna täcka en ansenlig del av kostnaden för den som inte själv klarar det. För att en funktionshindrad förtidspensionär skall möjlighet att köpa en bil måste de också ges en möjlighet att ekonomiskt klara av

bilköpet.

Driftskostnaderna kan vara tillräckligt dryga för en bil utan att ha amorteringar på den att betala.

Jag föreslår därför att bidraget höjs till maximalt 60 000 kr att betalas ut enligt följande inkomstintervall:

Tabell 7:1

lnkomstintervall Bidrags- Bidrags-

andel summa

88 000-103 999 90 % 54 000 kr 104 000-111999 80 % 48 000 kr 112 000-119 999 70 % 42 000 kr 120 000-127 999 60 % 36 000 kr 128 000-135 999 50 % 30 000 kr

-

Fram till och med budgetåret 199293 har anskaffningsbidraget utbetalats med 175 miljoner kronor. Med en måttlig ökning kan prognosen för de

två återstående budgetåren av sjuårsperioden uppskattas till 51 miljoner kronor, dvs. 226 miljoner för hela perioden.

150 Bilstödets konstruktion

Den föreslagna förändringen anskaffningsbidraget innebär en ökning

av

med 60 % eller 136,3 miljoner över sjuårsperiod, dvs. 19,5 miljoner

en per år. Bilstödet skall inköpet bil och kan därför inte överstiga det avse av aktuella Det är förändring mot nuvarande regel att priset får

bilpriset. en

bilens pris med högst 35 000 kr. Om bilens pris understiger bi-

överstiga

draget skall minskningen ske grundbidraget. Någon särskild besparing

räknar jag inte med att detta innebär.

7.3.3¶Andra bidrag

För närvarande att anskaffningsbidraget enligt 13 § FBH skall

gäller minskas med den bidragsberättigade får i bidrag till

samma summa som

från kommun eller landsting eller i form av försäkringsersättbilköpet

I bl.a. har det invänts mot denna bestämmelse

ning. riksdagsmotioner

vad gäller bidrag från kommun eller landsting.

De bidrag för moped eller anpassning bil som i dag finns

regler om av

i där de inte helt, är inriktade dem som inte

ute landstingen, slopats

kriterier för det statliga bilstödet. De som andra grunder er-

uppfyller

håller till för bilköp, trots statligt bilstöd, utgår jag från har

bidrag hjälp

så dålig ekonomi att de utan detta stöd inte skulle klara ett bilköp. Jag föreslår därför för bidrag från kommuner och landsting i 13 §

att avdrag

FBH tas bort. I ekonomiskt avseende torde det inte röra sig om nämnvärda budgetåret 199293 13 %

belopp. Anskaffningsbidraget utgjorde ca

bilstödet. Bara bråkdel dessa torde ha kommit i fråga för bidrag av en av från kommun eller landsting. För staten är det inte så stora kostnader, för den enskilde kan det vara av avgörande betydelse. men

7.4 kostnader

Övriga

I ersättning för kostnader i samband med anpassningen, t.ex. när

dag ges

bilägaren måste långt och övernatta för att prova anpassningen. resa Det har också inte kostnader för körkortsundervisning borde

frågats om

täckas bilstödet. Jag har övervägt det och kommit fram till att det genom bör aktualiseras i sammanhang. Bilstödet är avsett att vara ett stöd annat för bil och den anpassning måste ske för att den

inköp av nödvändig som

skall kunna användas den bilstödsberättigade. Det skall vara en självav klarhet via bilstödet kunna finansiera eventuell anpassning av den att

Bilstödets konstruktion 151

bilen för att möjliggöra förarutbildningen i de fall inte lämplig bil

egna

finns hos utbildningsanordnaren.

I riksdagsmotion har framförts att bidrag borde kunna ges till leasing

handikapputrustad bil. Frågan behandlades den förra utredningen. av av Utredaren framhöll att det då förmånligare att köpa bilen på avbe-

var talning eller med lånade grund det rådande ränteläget.

pengar av

Omläggningen bilstödet till ett större belopp vid anskaffningstillfállet

av

gjorde, ansåg utredaren, det dessutom ännu förmånligare att köpa bil än

den Bilstödet handikappade, Ds S 1986:11, s. 53

att hyra

Det jag lägger angående kontantstödet är så pass omfattan-

förslag som de att det argumentet är giltigt i än högre grad nu. Något förslag

senare

leasing har jag därför inte för avsikt att lägga. om

Förslag har kommit i riksdagsmotioner och från handikappföreningar

att återinföra befrielse från accis och återbäring av bensinskatt. Ett om

skälen ändra den gamla bilstödsordningen att den var delad på av att var flera Att återinföra bensinskatteåterbäring och åter-

myndigheters ansvar.

accisen skulle ett steg tillbaka till den opraktiska ord-

betalning av vara

Jag föredrar att satsa ett ordentligt kontantstöd. Skattevägen

ningen.

finns till avdrag i deklarationen för resor till och från arbetet

möjligheter och i kan den bilstödsberättigade ersättning för handikappersättningen

merkostnader för funktionsnedsättningen i samband med bilinnehav.

har i behandlat att bilstödet betalas ut till

Jag utredningen olägenheten

än den bilstödsberättigade. Jag vill peka detta för att RFV skall annan kunna beakta det vid sin rådgivande verksamhet till kassorna

7.5¶Äterkrav

Det har när barn får dispens att ta körkort och köra bil före

påpekats att

18 års ålder bör återkravsregeln gälla. En förändring av återkravsregeln

så åldern 18 år i bestämmelsen räcker för att uppnå

på sätt att stryks

önskat resultat. När barnet beviljats bidrag så skall föräldrarnas

självt

bilstöd kunna återkrävas. I och med mitt förslag helt grundbidrag till

om föräldrar är det återkravsregler skall gälla för dem som

rimligt att samma

för andra bilstödsberättigade.

har framförts att nuvarande årsgränser vid återbe-

I en riksdagsmotion

bör ersättas med för att undvika tröske-

talningsskyldighet månadsgränser

leffekter. motionärerna 198990: So 222 sjunker bilens värde

Enligt

redan efter den första körda milen. Avskrivningstiden bör därför utgå

152 Bilstödets konstruktion

från varje påbörjad 12-månadsperiod vilket skulle innebära att bilens värde sjunker med 17 första månaden dvs början första året av bilstödsperioden om sju år i stället för först när hela året har passerat. Nu har det hänt att återkravsbeloppet varit större än det man fått ut för

den sålda bilen. Om man gjorde den av riksdagsmotionärema föreslagna

förändringen skulle detta i större utsträckning kunna undvikas. Jag föreslår därför en sådan förändring.

Jag beräknar att den ökade kostnaden för sådan förändring skulle bli

en cirka 3,2 miljoner kronor under sjuårsperiod eller 457 000 kr per år.

en Jag har beräknat 2 % återkrav 19 700 bilstöd, en genomsnittlig an-

vändningstid 3 år och 2 månader och en genomsnittskostnad att åter-

av betala 57 000 kr. Genomsnittskostnaden är beräknad på prognosen för

hela periodens grund- och anskaffningskostnad genom prognosen för

antal bilstöd.

7.6¶Gräns för att ta ut bilstöd

beviljat

I nuvarande förordning finns ingen tidsgräns för hur länge man kan dröja

med att använda ett beviljat bilstöd, utöver sjuårsgränsen. För att underlätta budgetarbetet föreslår jag att det i förordningen införs en bestämmelse med innebörden att ett beviljat bilstöd måste användas inom 30 månader eller två och ett halvt år från beslutet.

8¶EU bilstödet

och

Mitt förslag är förändring bestämmelsen återkrav i FBH en av om

med anledning av det som utredningen socialförsäkringen och

om EG anfört om effekterna ikraftträdandet EES-avtalet. av av En person som beviljats bilstöd skall åläggas att betala tillbaka

grundbidrag och anskaffningsbidrag han inte om längre uppfyller bosättningsvillkoret och inte heller i övrigt enligt bestämmelserna

i förordning EEG 140871 längre är berättigad till vârdförmäner

i Sverige.

För arbetet i utredningen har också regeringens direktiv beangående

aktande av EG-aspekter dir. 1988:43 De varit aktuella

gällt. frågor som är om man kan ta med sig sin bil, köpt med hjälp bilstöd,

som man av till ett annat land i EU och de kommer hit och arbetar om som utan att bo här skall vara berättigade till bilstöd. I och med att EES-avtalet trätt ikraft den l januari 1994 gäller

frågan

huruvida bil köpt med hjälp bilstöd kan flyttas med inom EES-omav rådet. De regler blivit gällande med EES-avtalet är de kommer som som att gälla också vid ett eventuellt svenskt medlemskap i EU.

154 EU och bilstödet

8.1 om socialförsäkringen och Utredningen

EG t

Utredningen socialförsäkringen och EG S 1991:03 har lämnat ett

om slutbetänkande Social och EES SOU 1993:115. I detta redovisas trygget och förslag föranledda de konsekvenser som EES-av-

överväganden av

talet för med bland för bilstödet. Betänkandet lades i mitten på sig annat februari och är ännu början inte remissbehandlat.

i mars

En konsekvens är att de krav bosättning i Sverige

av EES-reglema finns delar den svenska socialförsäkringslagstiftningen inte

som i stora av kan gentemot utan att vara bosatta här,

upprätthållas personer som,

förvärvsarbetar här och därför enligt EES-reglema skall vara omfattade

svensk lagstiftning.

av konstaterar att lagstiftningen om bilstöd inte upptar några

Utredningen

formella krav på medborgarskap eller bosättning i Sverige för att rätt till

förmånen skall föreligga trygghet och EES, SOU 1993:115,

Social

272. Några bestämmelser svenska eller utländska medborgare s. som ger bilstöd vid bosättning utomlands finns inte heller. Vidare rätt att uppbära

anknyter till lagen om allkonstaterar utredningen att förmånssystemet män försäkring såtillvida att det i lagen 1988:360 om handläggning av

ärenden bilstöd till handikappade finns en bestämmelse om att frågor om bilstöd den försäkringskassa hos vilken den sökande är

om prövas av

inskriven. En förutsättning för att person skall vara

grundläggande en

inskriven hos allmän är att han bosatt här i landet.

försäkringskassa anses

Det torde alltså förutsatt, skriver utredningen, att endast personer vara bosatta i Sverige kan berättigade till bilstöd. vara

Förordning EEG 140871 gäller direkt i Sverige enligt sin ordalydel-

nr till 1776 samordning systemen för social

se följd av lagen 1992: om av

inom EES-området samordningslagen och

trygghet när personer flyttar

företräde framför avvikande intern svensk lagstiftning. Det innebär har nationell strider mot förordningens bestämmelser

att varje rättsregel som

direkt eller sä den uttolkats EG-domstolen i dessa fall inte som av - -

skall tillämpas a.a. 312. Enligt utredningen omfattas lagen

s. ärenden bilstöd till handikappade och

1988:360 om handläggning av om

FBH förordningen EEG 140871 a.a. s. 309.

av Krav på bosättning i Sverige kan inte upprätthållas gentemot personer enligt förordningen 140871 skall omfattas av svensk lagstiftning. som Eftersom det rör vårdförmån krävs dock att personen i fråga sig om en

EU och bilstödet 155

vid det aktuella tillfället bor eller vistas i landet för att den skall kunna utges enligt det svenska regelsystemet. Personer som är bosatta i Sverige men som inte skall omfattas av svensk lagstiftning, till exempel för att de arbetar i ett annat EES-land, har med stöd förordningen 140871 rätt av till bilstöd i Sverige. I dessa fall är dock Sverige berättigat till

ersättning

för förmånen från den behöriga institutionen i det andra landet a.a. s. 319 I och med att det i reglerna bilstöd inte finns något krav

om uttryckligt bosättning i Sverige finner utredningen det inte att nödvändigt göra någon ändring i dessa med hänsyn till den utökade tillämpningen

av

förordningen till följd av att förordning 140871 blir gällande i landet.

Däremot vill man införa regel, i för-

en som begränsar tillämpningen

hållande till personer som varken är bosatta i Sverige eller omfattas av bestämmelserna i förordning 140871. Utredningen föreslår det i att lagen om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade skall införas en uttrycklig bestämmelse att berättigade till bilstöd är endast om sådana handikappade är bosatta i Sverige eller utan att som som, vara bosatta här, enligt vad som följer samordningslagen har rätt till vårdav förmåner här i landet vid sjukdom a.a. 320. Förändringen föreslås s. träda i kraft den 1 juli 1994.

Utredningen anser att återkrav av grund- och anskaffningsbidrag bör

kunna ske om en person flyttar utomlands eller i övrigt inte längre uppfyller bestämmelserna i förordning 140871. En sådan bestämmelse kan

dock inte göras gällande mot dem enligt reglerna i förordning

som 140871 har rätt till vårdförmåner i Sverige så länge denna rätt består, men när så inte är fallet bör återkrav kunna ske a.a. 320. En sådan s.

regel, skriver utredningen, skulle knappast strida mot likabehandlings-

principen eftersom den skulle gälla även är bosatta i Sveripersoner som

ge, oavsett bosättningstidens längd. Utredningen skriver inget förslag återkrav med hänvisning till att

om en särskild utredare har i uppdrag att över bilstödet. Däremot se anger

utredningen riktlinjer för hur ett förslag om återkrav bör utformas a.a.

s. 321. Det återbetalningspliktiga beloppet bör stegvis minskas i för-

hållande till hur lång tid förflutit mellan bidragets och

som beviljande utflyttningen. Om särskilda skäl finns bör undantag från återbetalnings-

skyldigheten kunna medges. Ett sådant skäl kan att anknytningen till vara Sverige genom bosättning eller att rätt till vårdförmånema föreligger endast kommer att avbrytas för en begränsad tid. Ett annat fall då undantag från återbetalningsskyldigheten skulle kunna skriver utred-

medges,

156 EU och bilstödet

är den bidrag och flyttar ut från Sverige vid ningen, om som beviljats förtidspensionär eller efter beviljandet lämnar arbetsmarkbeviljandet var naden med pension.

Utredningen också frågan tidigare fått bidrag

tar upp om person som i EES-stat motsvarande det svenska bilstödet kan få bidrag en annan

enligt 5 § första stycket andra punkten i förordningen bilstöd, det vill

om reglerna för Med hänsyn till den vida tolkning av

säga enligt grupp likabehandlingsprincipen EG-domstolen i många fall har gjort är det

som bedömning mycket talar för att så är fallet.

enligt utredningens som

vill dock lämna praxis att avgöra frågan och föreslår inte

Utredningen

någon ändring med anledning av detta.

När det gäller kostnaderna konstaterar utredningen att det förmodligen kommer att bli viss ökning. Sett i relation till de totala kostnaderna en för förmånerna i Sverige kommer ökningen dock att bli mycket begränsad a.a. 566. Utredningen har haft ett rätt magert underlag för att s. kunna beräkna kostnadseffekterna förordning 140871 för Sverige och av för kostnadskonsekvensema kan bli delvis annorlunda reserverar sig att än de När EES-avtalet varit i kraft tid kommer effekterna på

antagit. en

kostnaderna att kunna beräknas tämligen exakt. Utredningen påpekar att kostnaderna kommer att kunna variera är från år, beroende i vilken utsträckning flyttar mellan länderna eller annat sätt rör sig personer

över gränserna.

8.2¶Förslag

Med anledning det utredningen om socialförsäkringen och EG

av som anfört effekterna ikraftträdandet EES-avtalet föreslår jag en om av av förändring bestämmelsen om återkrav i FBH. av En beviljats bilstöd skall åläggas att betala tillbaka grundperson som

bidrag och anskaffningsbidrag om han inte längre uppfyller bosättnings-

villkoret och inte heller i övrigt enligt bestämmelserna i förordning EEG 140871 längre är berättigad till vårdförmåner i Sverige. Det återbetalbeloppet skall minskas i enlighet med mitt förslag till för-

ningspliktiga

ändrad bestämmelse i förordningen 14 det vill säga med en sjundedel

för varje påbörjad tolvmånadersperiod. Undantag från återbetalningsskyl-

bör kunna medges det finns särskilda skäl.

digheten om

Exempel särskilda skäl kan vara att anknytningen till Sverige avbryts

för begränsad tid eller att den flyttar från Sverige vid beviljandet

en som

EU och bilstödet 157

förtidspensionär eller efter beviljandet lämnat arbetsmarknaden med

var

pension.

Mot bakgrund av vad utredningen om socialförsäkringen och EG sagt

om effekterna på kostnaderna är jag inte beredd att kostnadsberäkna förändringen för bilstödet. Att flytta till ett annat land eller arbeta i ett annat land är en stor omställning. För en person med väsentliga förflytt-

ningssvårigheter grund av varaktigt funktionshinder är det många

faktorer som måste fungera för att en flyttning skall vara möjlig. På kort

sikt tror jag inte att det blir några kostnadshöjningar. Såsom utredningen

socialförsäkringen och EG konstaterat kommer det att bli möjligt att om se effekterna efter att EES-avtalet varit i kraft en tid.

9 och

Förslag

kostnadsberäkningar

9.1 och

Förslag kostnadsberäkningar

I kap. 4 om Varaktigt funktionshinder och väsentliga förflyttningssvårig-

heter föreslås att sjuårsgränsen för varaktighet avskaffas och att man i

stället använder sig av samma varaktighetsbegrepp som vid tillämpningen

av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen om assistansersättning. Jag ser detta som en åtgärd främst för att underlätta bedömningen vid försäkringskassoma och räknar inte med att detta annat än marginellt skall komma att påverka kostnaderna för bilstödet.

Däremot kommer mina förslag när det gäller bedömningen av vad som

skall väsentliga förflyttningssvärigheter att innebära att fler får

anses vara bilstöd och att kostnaderna därmed ökar. Helhetssynen resandet gör att några hittills inte kunnat få bilstöd, bör kunna få det

personer som med mina förslag. Sammantaget räknar jag med att ytterligare l 500- 3 000 skulle komma att få rätt till bilstöd beräknat på en uârs-

personer period. Kostnaden för detta uppgår till 147,5-295 miljoner kronor.

I kap. 5 om Anpassningsbidraget föreslås att Riksskatteverkets förmåns-

värdering tjänstefordon kan användas modell för bedömningen

av som

vad som skall anses vara basanpassning och vad som är specialanpassav

ning. Jag ser en sådan åtgärd som nödvändig för att ge försäkringskassor-

na ett bra gemensamt bedömningsinstrument. Detta, tillsammans med

mina förslag när det gäller att utnyttja Vägverkets kompetens i anpass-

ningsfrågor och uppdraget till Swedac om ackredidering av företag som

får rätt att göra bilanpassningar, beräknar jag ge besparingar inom bilstödet som under sjuärsperioden uppgår till 35 miljoner kronor.

Jag har funnit det adekvat att föreslå att släpkärra för transport av

160 Förslag och kostnadsberäkningar

skrymmande hjälpmedel skall kunna utgöra en anpassningsåtgärd. Jag

beräknar l 000 skall kuna få sådan släpkärra till kostnad att personer en 14 miljoner kronor. av tekniken för bilanpassningar har gått snabbt och öppnat

Utvecklingen av

för med mycket omfattande rörelsehinder att själva

möjligheter personer

framföra bil. Förutsättningen är emellertid att man kan köra i bilen en med sin rullstol. Situationen är likartad för som måste färdas personer sittande i sin rullstol inte kan köra själva. Jag föreslår därför men som

för större fordon, del anpassningsbidraget, skall

att bidrag som en av kunna utgå inom intervall 30 000 till 80 000 kronor. 600 personer ett beräknas kunna komma i åtnjutande detta till sammanlagd kostnad av en 30 miljoner kronor under sju år. av Mot det antal beviljas bilstöd, men inte bakgrund av personer som det föreslår anskaffningsbidraget till 60 000

utnyttjar jag en höjning av

kronor. Kostnaderna för detta uppgår till 136,3 miljoner för sjuårsperioden eller 19,5 miljoner kronor per år. grundbidraget till 4 och 5 till 60 000 kronor,

Höjningen av grupperna

innebär med 120 miljoner kronor under sju år.

en kostnadsökning Slutligen föreslår jag också en förändring av återkravsreglema som innebär att avskrivningstiden utgår från varje påbörjad 12-månaderspe-

riod. Kostnaden för detta beräknar jag till 3,2 miljoner för hela uårsperioden.

De ökade utgifterna för mina förslag uppgår till 416-563,5 miljoner

kronor under eller 59,4-80,5 miljoner per år.

en sjuårsperiod

Av de åtgärder föranleder ökade kostnader ser jag vidgningen av som

antalet bilstödsberättigade till följd av mina överväganden om väsentliga

mest angeläget att genomföra. Därefter förflyttningssvårigheter, som

att kunna anpassningsbidrag för köp av större bil,

följer möjligheten och höjningen grundbidraget till höjningen av anskaffningsbidraget av

föräldrar, i nu nämnd ordning.

dessa förslag har lagt förslag att kostnaden

Utöver prioriterade jag om

för i vissa fall skall kunna täckas anpassningsbidraget och

släpkärra av

att reglerna för återkrav skall ändras. Under arbetets har sett mig nödsakad att avstå från att lägga

gång jag sjuårsgränsen med 12 000 milagräns för förslag om komplettering av en

150 kronor och att mobiltelefon i vissa fall skulle ingå i anpass-

miljoner ningsbidraget till kostnad 13,5 miljoner kronor.

en av

Förslag och kostnadsberäkningar 161

9.2¶Avslutande

synpunkter

Sammanfattningsvis berör förslagen i stor utsträckning föräldrar med funktionshindrade bam. Grundbidraget för 4 och 5 höjs till

grupperna

samma nivå som för övriga Möjligheterna till grupper. anpassningsbidrag

för släpkärra och större bil kommer för föratt vara av stor betydelse

äldrar med funktionshindrade barn.

I övrigt hoppas jag att mina förslag rörande hanteringen av anpassnings-

bidraget skall vara ett stöd för försäkringskassoma. Jag tänker närmast

på användandet av RSV:s förmånsvärdering för tjänstebilar stöd

som ett

för bestämningen av basanpassning och specialanpassning samt förslaget

om Vägverkets utökade roll.

Förslaget till utökning antalet bilstödsberättigade är och av marginell

berör i stort sett dem omnämnts i direktiven till Min

som utredningen. förhoppning är att bedömningen begreppet förflyttning skall

av nu vara

klarare, men någon förenkling av bedömningen av begreppet väsentliga

förflyttningssvårigheter innebär inte mitt förslag. I den här typen av ärenden kommer det alltid att bedömningar i sista hand är vara som

avgörande.

När det finns underlag att bedöma hur många söker personlig assissom tans enligt LASS så hoppas jag att det kommer att leda till ett förslag i enlighet med vad jag skissat på i detta betänkande. En sådan utökning av bilstödet ser jag som mycket angelägen i linje med andan i LSS.

Specialmotiveringar

Begreppet handikappad har i enlighet med språkbruket i LSS 1993:387

ändrats till funktionshindrad i hela

förordningen.

2§

Två rekvisit krävs för att skall krav

en person uppfylla förordningens på funktionshindrad, att funktionshindret inte år tillfällig eller

av mer

övergående natur, att funktionshindret medför väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand, att vid förflyttning med sina händer och

armar bära med sig väska, portfölj eller liknande eller att utnyttja allmänna fårdmedel.

Med varaktigt funktionshinder att det inte finns

avses någon beprövad

behandlingsmetod för att bota eller lindra effekterna funktionsnedav sättningen, som inte är integritetskränkande eller riskabel och dessutom skall den vara accepterad den berörde. av

Funktionshindret skall medföra väsentliga svårigheter att förflytta sig

på egen hand. Med förflyttning inte bara att kunna också avses gå utan att kunna utföra syftet med förflyttningen. Det kan med sina vara att själv händer och armar kunna bära med sig väska med arbetsmaterial eller kasse med matvaror och att kunna förflytta

sig utan påtaglig risk, som

inte kan ske inte kan använda och i bussar och om man grepp stänger tåg vid av- och påstigning och vid stående under färd. bära

Svårighetema att skall vara väsentliga. I bedömningen väsentliga svårigheter skall den tid krävs för

av som förflyttningen beaktas i förhållande till vad är normalt för

som övriga

trafikanter på fårdmedel och för Om kan samma samma resrutt. man konstatera att den sökande grund sin

av varaktiga funktionsnedsättning

164 Specialmotiveringar

måste åka bil där andra kan gå eller cykla föreligger väsentliga förflytt-

ningssvårigheter.

Väsentliga förflyttningssvårigheter föreligger när det inte går att förflyt-

ta sig utan smärta, svår värk eller risk för skador vid till exempel fall. Detta gäller också med skador i leder till gångsvå-

personer ryggen som

righeter och smärtsyndrom. Ryggproblemen skall vara mycket svåra, bestående och inte behandlingsbara.

När kortvuxna har rörelsehinder skall detta bedömas utifrån de speciella problem kortvuxenheten medför med svårigheter att röra sig i miljö

en

som är avsedd för människor av normallängd. Väsentliga svårigheter kan

alltså bedömas föreligga vid rörelsehinder hos kortvuxna, som inte med-

för samma bedömning för personer normallängd.

av

Om den medicinska utredningen kan visa att en person bör förflytta sig

ett sätt som medför väsentliga svårigheter för att inte riskera att utsättas för allvarliga, rentav livshotande, infektioner, astmaanfall eller

andra tillstånd så har personen väsentliga svårigheter att förflytta sig

egen hand. Detsamma gäller vid risk för allvarlig skada till exempel i höfter.

Allmänna kommunikationer har nämnts sist i första stycket för att understryka att i prövningen skall förmågan att använda allmänna färd-

medel komma efter att väsentliga förflyttningssvårigheter prövats och

tvekan råder huruvida dessa är väsentliga eller inte. Då skall det prövas huruvida den sökande kan stå och vänta, ta sig på och av allmänna färdmedel, sitta och stå allmänna fårdmedel och vistas bland många medtrafikanter. Utgångspunkten i bedömningen är att den sökande skall kunna fungera som resenär med allmänna färdmedel oavsett var i landet resan skall företas. Finns inga kommunikationer får den sökande antas förflytta sig det sätt som alla andra i samma situation gör. Såsom

föredraganden i bilstödspropositionen anförde skall frånvaron eller bristen

allmänna kommunikationer inte vara grund för bilstöd.

Väsentliga förflyttningssvårigheter att anlita allmänna fardmedel har den

som på grund av stark oro eller ångest inte kan vara bland många människor eller färdas kollektivt. Oron eller ångesten kan vara grundad på en

av psykiatriskt sakkunnig intygad fobi eller på grund av oro eller ångest

för en faktiskt händelse, såsom vid mag- och tarmsjuka eller stomi med särskilda problem med bandaget.

Specialmotiveringar 165

3§

De rullstolar som avses i bestämmelser är sådana är för

som nödvändiga

att den bilstödsberättigade skall kunna köra fordonet. Bidrag för släpkärra med kapell skall lämnas endast till den besom höver ta med sig el-rullstolar, speciellt utformade toalettstolar eller andra

skrymmande eller tunga hjälpmedel har samband med syftet med

som resan. Man kan utgå från att de kan komma i för detta

som fråga bidrag

främst är de medhjälpare, föräldrar eller assistent kan

vars personliga hjälpa till att lasta hjälpmedlen pä släpkärran.

4§

Om ett beviljat bidrag inte använts inom 30 månader måste beslut ett nytt

fattas av socialförsäkringsnämnden.

5§

Den som uppfyller förutsättningarna i 2 § och fyllt 18 år inte 50 är

men och har körkort är berättigad till bilstöd. Det är också den som genom arbete får ett väsentligt tillskott till sin försörjning eller

uppfyller någon

av de övriga förutsättningarna. I dessa fall måste inte den bilstödsberättigade ha körkort och själv köra bilen.

Den som uppfyller förutsättningarna i 2 § och fyllt 50 är inte 65

men år är berättigad till bilstöd han eller hon arbete får väsentom genom ett

ligt tillskott till sin försörjning eller uppfyller någon de förutav övriga sättningarna. Den bilstödsberättigade måste inte ha körkort och själv köra

bilen.

Den som uppfyller förutsättningarna i 2 § och fyllt 50 inte 65 år

men är berättigad till bilstöd om han eller hon har haft bilstöd

grund av

arbete, studier eller rehabilitering enligt 5 § 1 b och lämnat c, men arbetsmarknaden med förtidspension eller sjukbidrag. På denna

punkt

krävs inte körkort den bilstödsberättigade.

av Även första inte

om förutsättningarna enligt stycket är uppfyllda kan

bidrag lämnas till den förälder med barn under 18 år har

som själv funktionshinder och uppfyller förutsättningarna i 2 § första och andra

stycket och som sammanbor med barnet. Föräldem, make eller sammanboende mäste ha körkort.

166 Specialmotiveringar

lämnas även till den förälder har barn med funktionshinder

Bidrag som uppfyller förutsättningarna i 2 § första stycket, förutsatt att föräldern

som sammanbor med barnet. Med detta menas att barnet måste vara hemma minst tvâ fyra veckoslut och viss del av loven. Den bidragsberättigade

av föräldern måste ha körkort och själv kunna köra bilen.

7§

Bidragsnivåema ändras.

11§

Bestämmelsen innebär att det räcker att tolvmånadersperiod har

en ny inletts för att återkravet skall minska med en sjundedel.

14§

Bestämmelsen innehåller regler om återkrav.

När barn får dispens för att köra bil före 18 års ålder, föräldrarna

som fått bilstöd och det inte gått sju år sedan de fått bilstödet skall återkrav ske.

Särskilda skäl för att inte kräva tillbaka utbetalt bidrag kan vara ekonomiska skäl, utflyttning från Sverige under begränsad tid eller att den

en

flyttat landet vid beviljandet förtidspensionär eller efter bevil-

som ur var jandet lämnat arbetsmarknaden med pension.

Särskilda

yttranden

Särskilt Helena Almström

yttrande av sakkunniga

Varaktighetskriteriet sju år för rätt till bilstöd skall tas bort. Utredningen föreslår att varaktigt funktionshinder skall definieras så att det inte skall vara av tillfällig eller mer Övergående natur. Några närmare

preciseringar gör inte utredningen. När det gäller väsentliga förflyttningssvårigheter skall den bilstödsberättigade gruppen utvidgas med

personer som har svårigheter att bära med sina händer och armar -

personer med skador och sjukdomar -

personer och grupper som behöver bilstöd i förebyggande syfte. - Dessutom anser utredningen att En generösare bedömning skall ske

av kortvuxnas förflyttningsproblem i samband med rörelsehinder än vad

som sker i dag.

Utredningen menar att utgångspunkten för vad som skall ligga till grund för bedömningen av rätt till bilstöd skall vara den enskildes egna behov och önskemål om förflyttning. Självklart skall den som måste åka bil för att förflytta sig där andra kan eller cykla, berättigad till bilstöd

vara

om övriga kriterier för personkretsen är uppfyllda.

I vissa fall när det gäller t.ex. kortvuxna och neurosedynskadade år skrivningarna i utredningen sådana att de kan tolkas så att det år funk-

tionshindrets art diagnosen och inte svårigheten att förflytta sig som ger

rätt till bilstöd. Med ett sådant synsätt blir bilstödet en men- och lyteser-

sättning.

Redan med dagens regler som är förhållandevis preciserade i lagstift-

ningen har det uppkommit betydande tillämpnings- och tolkningssvårig-

heter för försäkringskassoma och domstolarna. En viss glidning mot

168 Särskilda yttranden

liberalare tolkningar har kunnat iakttagas efter hand. Ett exempel är

bilstöd i förebyggande syfte.

Utredningens förslag stort utrymme för olika och generösa tolkger ningar när det gäller rätten till bilstöd.

Bristen på preciseringar i utredningsförslaget när det gäller innebörden av såväl funktionshindrets varaktighet som väsentliga förflyttningssvärig-

heter och och tillskapandet gör att tillutvidgningen av av nya grupper

lämpningssvårighetema enligt min bedömning kan bli betydande.

Om vill förenkla bilstödet föreslår jag att man slår ihop grundman

bidraget och anskaffningsbidraget till ett bidrag och gör detta inkomst-

prövat. Med sådan modell skulle man göra avsevärda besparingar som en skulle kunna komma fler och nya grupper tillgodo framför allt personer funktionshindrade med svag ekonomi. Slutligen nödgas jag konstatera att tiden inte räckt till för att utred-

ningens förslag och beräkningar i alla delar hunnit bli så väl genomarbe-

tade och penetrerade som skulle ha varit önskvärt.

Särskilt av sakkunnige Leif Ejderhamn yttrande

Med anledning Bilstödsutredningens förslag till betänkande får jag

av

avge följande synpunkter.

Prioritering

I utrednings- och förslagsdelen har utredaren enligt min mening haft ett

alltför vuxeninriktat vilket inneburit att barn med funktionshinder

synsätt, givits en för låg prioritet.

Orsaken härtill är enligt min uppfattning att utredningen inte fullt ut

genomfört kartläggning och analys enligt utredningens direktiv av hur

bilstödet har fungerat för familjer med funktionshindrade bam. Speciellt borde utredningen ha uppmärksammat situationen för familjer med flera

funktionshindrade bam.

Enligt min mening bör föräldrars rätt till helt grundbidrag ges en högre

prioritet än utökning personkretsen genom vidgning av definitionen

en av

begreppet väsentliga förflyttningssvärigheter i prioriteringsgrupp

av

Särskilda yttranden 169

Familiehemsföräldrars rätt till bilstöd

Familjehemsföräldrar med funktionshindrade bam

familjehemsplacerade

under 18 år ingår för närvarande inte i den

bilstödsberättigade person-

kretsen.

Förslaget till ändring innefattar inte

av bilstödsförordningen något

förslag om ändring av nuvarande ordning. Som skäl hänvisas till de motiv Socialstyrelsen anförde i sin

rapport SoS-Rapport 1990:4. Enligt min mening skall familjehemsföräldrar omfattas rätten till

av bilstöd. Flera skäl talar för att skall

familjehemsföräldrar ingå i person-

kretsen. Först får jag framhålla att det är min

uppfattning att argumentationen

i åberopade SoS-Rapport i alla delar inte är barn

tillämplig på och ung-

domar med funktionshinder. Som framgår bl.a. 199293: ,

av propositionen 159 till lagen 1993:387

om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS vilken trädde i kraft den 1 januari 1994 familjehem flera olika

avser funktioner inom

samhällets stöd för barn och ungdomar.

Familjehemmen för barn och ungdomar med funktionshinder

utgör en

frivilligt vald boendeform utan tvångsinslag. Familjehemmen kan ersätta

särskilt etablerade elevhem benämnda bostad med särskild numera service för barn och ungdom. En funktion är tillhandahålla

att varaktigt ett

boende i familjehemmet och kontinuitet i omvårdnaden.

skapa Adoption

torde sällan aktualiseras. Familjehem kommer i fråga för barn och ungdomar med svåra funktionshinder trots olika stödinsatser helt eller delvis inte som kan bo kvar i föräldrahemmet. Familjehemmen föräldrahemmen

kompletterar och

skall användas flexibelt efter individuella behov. Det innebär

att familje-

hem i vissa fall också erbjuder

regelbunden korttidsvårdtillsyn.

Departementschefen pekar på att det inte i alla situationer dra går att en skarp gräns mellan vad är korttidsvård i form boende i stödsom av en familj och vad som är boende i familjehem. Jag delar

departementsche-

fens uppfattning och konstaterar detta förhållande att kan leda till tolk-

ningsproblem i den praktiska rättstillämpningen. Enligt min skall mening

bilstödet i dag förbehållas hem där barn och har

ungdomar ett stadigva-

rande boende i familj Med anledning härav bör

en. begreppet stadigvaran-

de boende i familjen närmare utredas.

Vidare får jag anföra att jag erfarit att det finns flera konkreta

exempel på att landsting och kommun inte i faktisk handling för svarar familje-

hemsföräldrars extra kostnader för och

bilköp erforderlig anpassning av

170 Särskilda yttranden

bilen. ehemsföräldrar är därför oftast hänvisade till att söka medel

Familj

fonder och stiftelser. Jag tror inte det är realistiskt att räkna

ur privata

med förändring inom överskådlig tid.

en Konsekvensen är i fall att familjehemsföräldrar använder såväl

många

för små för bilar. Detta är olyckligt bl.a. trañksäkerhets-

som gamla ur

och kan självfallet också utgöra hinder för barnets möjligheter

synpunkt

få till olika aktiviteter kräver att hjälpmedel och annan

att tillgång som utrustning medförs.

konstaterar vidare att bl.a. 1989 års handikapputredning i betänkan-

Jag

det Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 1991:46 uttalat att det finns behov kvalificerade familjehem kan erbjuda bam och ungdomar av som varaktig uppväxtmiljö utanför det egna hemmet. en

underlätta familjehem borde familjehem kunna För att rekryteringen av

få del bilstöd sätt jämställs med biologiska föräldrars möjligav som het. Förevarande stämmer för övrigt inte överens med den

utredningsförslag uttryck föri omnämnd proposition

rättsregel som departementschefen ger

rätten till stöd- och serviceinsatser enligt LSS skall gälla för

nämligen att

svårt funktionshindrade barn och ungdomar som bor i familjehem på för svårt funktionshindrade barn och ungdomar som bor samma sätt som i sina föräldrahem.

Även i till tidigare gällande omsorgslag betonades att propositionen tog emot psykiskt utvecklingsstörda barn borde ges samma familjer som

stöd och familj tar hand om sitt eget barn. typ av hjälp som en som

återbetalningsskyldighet torde inte Reglering av familjehemsföräldrars

vålla några svårigheter.

Handläggning bilstödsärenden på central nivå av får vidare beklaga att utredningen inte föreslår en

Avslutningsvis jag handläggning bilstödsärenden central nivå inom försäkringskassor-

av na.

min är bl.a. handläggning central nivå avgörande Enligt mening en

för tillfredsställande handläggning av bil-

en ur rättssäkerhetssynpunkt

stödsärenden. Skälet är bedömer att handläggning bilstödsärenden kräver att jag av särskild ofta inte kan tillgodoses lokal nivå.

kompetens som

Särskilda yttranden 171

Särskilt

yttrande av sakkunnige Bertil Karlsson

Jag önskar lämna följande synpunkter.

Synpunkter på lagda förslag

Jag noterar att utredningen i många stycken tagit intryck mina

av synpunkter beträffande de brister jag funnit i det bilstödet till

befintliga

funktionshindrade. Särskilt tillfredsställande finner jag utredningens för

ställningstagande

en helhetssyn på funktionshinder. Helhetssyn måste min

enligt mening,

prägla alla insatser människor med funktionshinder

som efterfrågar

just det sätt som senare års lagstiftning stakat ut. Bilen skall få vara en del i möjligheterna till ett oberoende och liv i

självständigt linje med

skrivningar i Handikapputredningen och stöd och service till

Lag om

vissa funktionshindrade.

Begreppen väsentliga förflyttningsvårigheter och varaktighet i

ges

utredningen en tolkning som jag menar är nödvändig och överens-

som

stämmer med den helhetssyn utredningen givit uttryck för.

Jag är också tillfredsställd med att utredningen lyft fram behov av bilstöd för med nedsatta armfunktioner och för kortvuxna. personer

Den föreslagna uppräkningen bidragsnivån är av nödvändig, men jag

vill ha en konstruktion bilstödet i just den delen. annan av Jag anser att hela bilstödet och inkomstgränsema skall till

vara kopplade basbeloppet

för att eliminera de effekter gradvis

en höjning av bidraget ger. Jag anser att de språngvisa höj ningarna bidraget får effekter. Den av negativa som

söker före en höjning får ett minskat med den söker

bidrag jämfört som

efter en höjning. Den är välinformerad kan så sätt få bättre som på ekonomiska förutsättningar än den inte känner till kon-

som bidragets

struktion eller aktuella situation. Det måste också bättre vara ur statsfmansiell synpunkt med förutsebar kostnaderna.

en utveckling av

Jag noterar det klarläggande görs vilken är

som av anpassning som bidragsberättigad. Självklart måste sådan anpassning eller utrustning

som är nödvändig för att den funktionshindrade skall kunna framföra bilen

ingå i anpassningsbidraget.

Jag anser inte att den särskilda rullstol kan behöva i samband med man

bilåkning skall del

vara en av anpassningen, som utredningen föreslagit.

Jag ser rullstolen som ett renodlat personligt tekniskt hjälpmedel och detta

skall framgå tydligt.

172 Särskilda yttranden

Tillkommande förslag

vill här fram några ytterligare områden där jag anser att ut-

Jag lyfta

redningen inte gått så långt som jag funnit önskvärt.

bör ett principiellt ställningstagande när det Utredningen presentera

avskaffande 50 år samt körkortskravet. Jag vill

gäller av åldersgränsen med klar viljeinriktning att dessa båda begränsningar se en skrivning en

skall elimineras så snart ekonomiska förutsättningar föreligger. Jag hävdar att biltelefon skall ses som en del i anpassningen. Ur trygghets- och säkerhetssynpunkt måste den inte egen hand kan lämna som bilen ha att påkalla hjälp vid nödsituationer.

möjlighet har framhållit behovet kompletterande 12 000-milagräns till

Jag av en

den 7-årsgräns i dag finns mellan ansökningstillfållena. Jag ser en

som

sådan gräns ett nödvändigt komplement sedan ansökningsperioden

som från fem år till år. Här tänker jag särskilt de som t.ex.

förlängts sju

bor i också de andra orsaker har långa körsträck-

glesbygd, men som av

or. vill också på de driftskostnader ett bilinnehav medför.

Jag peka som

Sedan de reglerna infördes har allt fler fått avslag på ansökan om

nya

Trots bilbidragets konstruktion är driften privateko-

handikappersättning.

nomiskt belastande och medför merkostnader. Jag att det skall anser direkt mellan bilstödet och handikappersättningen, så

finnas en koppling nivå handikappersättning alltid utgår automatiskt då någon

att lägsta av

beviljats bilstöd.

skall kopplat till bilstödet, så

Jag anser att körkortsutbildningen vara

det är i de nordiska länderna. Som utredningen säger handlar

som övriga det möjligheter till ett självständigt och om ett helhetsperspektiv, om

oberoende liv och det behovet är inte mindre för att man saknar arbete eller för tillfället inte utbildar sig tvärtom. Det finns också en - snarare i det här sammanhanget. De som inte får del av

privatekonomisk aspekt

AMS tillhör med stor sannolikhet, sett ur ett ekono-

körkortsutbildning

miskt de i samhället. Detta talar för att körkortsut-

perspektiv, svagaste

bildningen borde del i bilstödet. vara en Vid arbete eller studier utomlands måste funktionshindrad ha en person rätt medföra sin bil. Möjligheten att medföra egen bil kan vara en att för den funktionshindrade för att kunna utföra

avgörande förutsättning

arbete eller studier utomlands. Andra möjligheter, som färdtjänst, är inte ett sådant sätt att de utgör ett alternativ. Om

vanligtvis utbyggda

bilen kan användas blir den fria rörligheten i EU inskränkt inte den egna och den funktionshindrade diskriminerad jämfört med övriga medborgare.

Särskilda yttranden 173

Särskilt yttrande Nordström

av sakkunnige Leif

I Bilstödsutredningen föreslås bl.a.

en utvidgning av personkretsen som

kan få bilstöd, till erhåller

personer som assistentersättning enligt LASS.

Även inte arbetar personer som utan uppbär förtidspension och saknar körkort skall få rätt till bilstöd. Det skulle enligt öka antalet

utredningen bilstödsberättigade med ca 2 000

personer.

Enligt utredningen kan en sådan utvidgning personkretsen genomfö-

av ras utan ökade samhällsekonomiska kostnader. Den slutsatsen drar utredningen utifrån antagandet berörd att person-

krets i dag i väsentlig utsträckning är hänvisad till färdtjänstens special-

fordon för sitt resande.

Utredningen menar att betydande besparingar så sätt kan göras inom

kommunernas färdtjänst och motsvarande ekonomiska medel föras över till det statliga bilstödet för denna personkrets. Denna bedömning görs utifrån ett begränsat och statistiskt

ofullständigt

material från färdtjänstens område vilket även utredarna konstaterar i

utredningen.

Utredningen föreslår därför att förslaget skall genomföras så

skyndsamt som möjligt så snart nödvändiga beräkningar kan göras. Till saken hör

även att för närvarande egentligen inte vet hur många personer som

kan komma ifråga för ersättning enligt LASS.

Svenska Kommunförbundet delar utredningens i när

uppfattning fråga

det gäller att göra samhällsekonomiska

konsekvensbeskrivningar på ett

sådant begränsat och osäkert underlagsmaterial

som hittills har använts

i beräkningarna för färdtjänsten.

Kommunförbundet vill därför understryka vikten att få fram av mer precisa beräkningar av vilka samhällsekonomiska kostnader och dess fördelning på berörda huvudmän sådan i utredningen skissad som en

konstruktion på bilstödet kan förslaget genomförs.

om senare

Särskilt Nordström

yttrande av sakkunniga Leif och Leif Walther

I kap. 7.3.3 berörs andra bidrag

Vi har inget emot förslaget, vill ändå men tillägga att de eventuella bidrag som kan erhållas från t.ex. vissa landsting är lokal karaktär. av

174 Särskilda yttranden

Det innebär att landsting och kommuner själva kan införa bidrag till inköp bil, de kan utöka eller minska nuvarande bidrag eller helt

av

avveckla befintliga bidrag.

Särskilt yttrande sakkunnige Olsson

av Börje

En grundförutsättning för beviljande av det bilstöd som tidigare funnits har varit att den handikappade behövde bil för att kunna arbeta, genomgå

utbildning eller rehabilitering. Den stomiopererade fick då, efter ansökan,

befrielse från fordonsskatt, kilometerskatt samt visst bidrag kopplat till bensinskatten.

Man säger att med den nya lagen som gäller från den l oktober 1988 att rätten till bilstöd har utvidgats till att omfatta även andra grupper,

utöver de tidigare berättigade. För de stomiopererade har det tvärtom

inneburit restriktiv bedömning rätten till bilstöd. Det förbätt-

en mer av rade bilstödet skall kortfattat syfta till att ge fler och inte färre

- funktionshindrade rätt till bilstöd.

Integritet och värdighet hävdas genom självbestämmande

Många stomi- och tarmopererade med frekventa läckage isolerar sig i dag, på grund av den oro och ångest de känner inför att färdas tillsammans med andra människor. Dessa människor känner inte den integritet

och värdighet hävdas självbestämmande. De är låsta i en

som genom position inte dem utrymme att själva påverka sitt dagliga liv.

som ger Tvärtemot vad Handikapputredningen skriveri sitt betänkande Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 1991:46, 125. Iden dom FÖD

s. som publicerat

domarna FÖD 133690 och 129689 bedöms de

l989:57-III samt

sökande ha läckagebesvär grund stomin. I egen bil har man möjlig-

av het att bevara sin värdighet, trots läckage.

Jag anser att ansökan om bilstöd från de stomi- och tarmopererade som har frekventa läckage skall behandlas med en generösare bedömning än vad som sker i dag. Detta för att så sätt undvika den långa och, för

samhället, kostsamma handläggningstid ett Överklagningsförfarande ända

till FÖD innebär. Under den

upp långdragna överklagningsproceduren

utsätts även den stomi- eller tarmopererade för ett icke oväsentligt lidande grundad på att personen i fråga får sina reella besvär ifrågasätta och på

så sätt misstänkliggörs.

Särskilda yttranden 175

Min bedömning är, att generösare

en bedömning försäkringskasseni-

vå inte skulle leda till ökade kostnader för samhället. Det är bara personer med läckageproblem skall tas i

som beaktande, ett problem som

skapar en mycket stark oro och ångest. Detta innebär således inte alla att stomi- eller tarmopererade skulle kunna komma i åtnjutande

av bilstöd,

det är en marginell grupp som utsätts för kränkande vid

en behandling

avslag på ansökan om bilstöd.

En stomiopererad reglerar inte sina tömningar

För att klara upptaget näringsämnen, och ordna

av utsläppet av slaggpro-

dukter från levern, hanterar intakt

en mag-tarmkanal 7 meter lång

ca

drygt 10 liter vätskadygn. Detta till 200 och ger upp gram avföring ca 2 liter i form flatus på svenska:

gas av fjärt, fis.

Den mängd flytande tarminnehåll lämnar som tunntarmen anses uppgå till ca 1,5 liter. Av det tar frisk liter återstoden en tarm upp ca 1,3 och blir alltså 2 dl. Där också med karaktäristisk ca skapas gas, ytterst lukt, som i vår kultur mycket ofmt att lämna efter Den har anses sig. som en stomi kan inte, med ett intakt

som personer tarmsystem, reglera tidpunk-

ten för gas- eller vätskeavgång och är beroende och säkert

av ett effektivt

tätningssystem. I dag finns inget tätningssystem är som hundraprocentigt

säkert.

En stomiopererad har regel stor del tarmkanalen -i vissa som en av fall återstår mindre än 50 % och

ringmuskeln bortopererad, vilket innebär

en betydlig snabbare passage och mer frekventa tarmflöden än en person med normalt fungerande tarmsystem. I många fall även

betydligt större

mängd avföring, då vätskan inte passerar grovtarmen, där den största

delen vätska tas Stomibandaget kan när helst upp. som läcka, t.ex. vid

tryckökning eller kroppsrörelser.

Oro ångest bukeffekter onda cirklar - - -

Tarmens rörelser och vätskesekretion intrikat

styrs av ett ytterst system,

påverkat av nervsignaler och hormonkoncentration. Samma hormonella

signalsystem opererar i hjärnan, varför det inte är märkligt och att oro ångest får bukeffekter. Det är med vetskap onda cirklars effekt lätt om

att förstå att många stomiopererade det

anser vara påfrestande att stänga

sig tillsammans med okända människor i situationer de inte kan

själva

påverka, som t.ex. vid en buss- eller tågresa.

176 Särskilda yttranden

Tarmrörelser och vätskeomsättning påverkas starkt och plötsligt av

kostfaktorer utan förvarning för i fråga därför kan stomi-

ofta personen flödena bli mycket stora och plötsliga.

När läckage avföring eller urin uppstår är den stomiopererade och

av tarmsj uke beroende av att akut nå lämplig plats för bandage- och klädbyte, samt bad- eller duschmöjligheter. Vid dessa tillfällen kan under inga förhållanden allmänna kommunikationsmedel anlitas. Det är föga troligt att den drabbade tillåts åka taxi. Vi hoppas att attityderna till urin och avföring har förändrats till är 2012, så målet att alla skall kunna färdas med kollektivtrafik vid den tidpunkten verkligen uppnås, ett av Handi-

kapputredningens S 1988:03 lagda förslag.

Kulturellt betingat tabu En permanent stomioperation är ett varaktigt funktionshinder. Tarminnehålls- och gasläckage medför ett avsevärt handikapp, inte minst på grund

det kulturellt betingade tabubeläggandet av allt som har med urin och av

avföring att göra. Möjligheterna till god hjälp vid offentliga toaletter, i

dessa läckagesituationer, är i dag närmast obefintliga.

Att stomiopererad innebär att man har ett väsentligt funktions-

vara hinder. Icke minst vad gäller förflyttning med allmänna kommunikationsmedel med tanke de omedelbara och, för både den enskilde och om-

givningen, obehagliga effekterna ett plötsligt läckage av gas eller

av

avföring.

För att kunna närma sig problemet måste man försöka tänka sig in i de situationer är så privata att inte vill ha en okänd allmänhet som

som man vittne. T.ex. ett toalettbesök.

Medicinskt har man i dag starkt begränsade möjligheter att påverka

tarmens elektriska, hormonella och nervstyrda funktionssystem.

En samhällsekonomisk resurs

Ett funktionshinder år många gånger högst påtagligt och lätt att uppfatta för omgivningen. Att ha ett dolt funktionshinder får inte innebära att de

problem som är förknippade med det aktuella handikappet negligeras. Antingen på grund att det inte hela tiden är synligt för omgivningen,

av eller att det är utsatt för tabun innebär att omgivningen har svårt för

som att identifiera sig med, i det här fallet, den stomi- eller tarmopererades

vardagliga bekymmer och oro.

Särskilda yttranden 177

För att motverka en isolering grundad och för de situatio-

oro ångest

ner som kan uppstå i samband med läckage, och för att kunna återvända till samhället som den den stomiopererade före sin

resurs var sjukdom, både socialt och samhällsekonomiskt, förefaller det högst motiverat de

att stomiopererade med läckageproblem skall erhålla bilstöd för de i så

att stor utsträckning som möjligt skall kunna delta i alla de funktioner

samhället erbjuder och behöver.

Bilaga l

Kommittédirektiv

av bilstödet till

Översyn handikappade

Dir. 1993:35

Beslut vid regeringssammanträde 1993-03-18

Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Weesterberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att särskild utredare tillkallas mted uppgift att göra

en en utvärdering och översyn av bilstödet till handikapppade. Finner utredaren att förändringar av bilstödet är motiverade skall hann föreslå olika åtgärder för att till stånd ett väl fungerande system för lbilstöd.

Bakgrund

Handikappolitiken syftar till att de allmänpolitisska målen förverkligas

även för personer med funktionshinder. Samhällett skall göras tillgängligt för alla. Detta gäller i princip alla delar samhälllet, t.ex. utformningen

av av bostads- och arbetsmiljö, kollektiva färdmediel, informations- och

utbildningsinsatser. samhällsutvecklingen med sin generella välfärdlspolitik i kombination

med olika riktade handikappåtgärder har under de senaste årtiondena avsevärt förbättrat levnadsvillkoren för med funktionshinder.

personer

180 Bilaga I

Den miljörelaterade handikapp allmänt tillämpas har

synen som nu också bidragit till förändringarna i samhället när det gäller levnadsvillkoför med funktionshinder. ren personer Samhällets insatser för funktionshindrade som har svårt att förflytta sig går bl.a. ut på att öka tillgängligheten inom kollektivtrafiken, att tillhandahålla färdtjänst och att bidrag till inköp bil. Kollektivtrafiken ge av skall basen i trafikförsörjningen även för funktionshindrade och vara ett komplement till de allmänna kommunikationerna. Färd-

färdtjänsten

tjänsten har stor betydelse för funktionshindrades möjligheter till ett självständigt liv och till kontakter med andra. Den egna bilen ger dock större möjligheter till ett oberoende liv. Tillgång till bil innebär inte bara att funktionshindrades möjligheter att delta i arbetslivet förbättras utan bidrar också i Övrigt till att funktionshindrade kan leva ett aktivt och

självständigt liv.

Ett förbättrat bilstöd för handikappade infördes den l oktober 1988. Då trädde lagen 1988:360 handläggning ärenden om bilstöd till om av

handikappade och förordningen 1988:890 bilstöd till handikappade

om i kraft. Samtidigt fördes administrationen bilstödet över från länsarav

betsnämndema till de allmänna försäkringskassoma med Riksförsäkrings-

verket RFV tillsynsmyndighet över verksamheten. Det förbättrade som bilstödet ersatte vissa skatteförmåner, tidigare kunde bevil-

samidigt som jas för handikappfordon. Det gällande bilstödet grundas på förslagen

nu

ipropositionen prop. 1987 88:99 förbättrat bilstöd till handikappade

om

bet. l98788:SfU23, rskr. 198788:300.

för bilstödet är grund varaktiga funk-

Målgruppen personer som av

tionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Bilstöd lämnas i form bidrag för inköp och anpassning motorforav av

don. Enligt förordningen om bilstöd till handikappade lämnas bidrag:

Till handikappad är under 65 är och är beroende ett sådant som av fordon som avses i 3 § förordningen för att genom arbete sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning eller för att genomgå

yrkesinriktad utbildning eller genomgå yrkesinriktad rehabilitering under

vilken han eller hon får utbildningsbidrag, till handikappad som är under 65 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt har lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller har bevil-

jats sjukbidrag enligt lagen 1962:381 allmän försäkring, eller

o,m till annan handikappad än som avses i 1 eller 2 och som fyllt 18 men inte 50 år,

Bilaga I 181

till handikappad förälder med barn under 18 är eller till förälder med handikappat bam, under föräldern

förutsättning att

sammanbor med barnet och har behov ett fordon för

av förflyttning

tillsammans med barnet.

När det gäller grupperna 4 och 5 är ytterligare för

en förutsättning

bilstöd att den stödberättigade själv skall bruka bilen förare. som En av grundförutsättningama för att bilstöd skall kunna lämnas är att personen ifråga har ett varaktigt funktionshinder. Ett

annat grundläggande

villkor är att det är själva funktionshindret till

som ger upphov väsentliga

förflyttningssvärigheter. Det kan enligt propositionen förbättrat

om bilstöd till handikappade bl.a. gälla vid personer som förflyttning är beroende av olika hjälpmedel, t.ex. rullstol, bockar eller Väsent-

käppar.

liga förflyttningssvärigheter kan även föreligga vid tillstånd svåra

av astmatiska besvär eller vid andra läknande tillstånd.

allvarliga

Bilstöd för anskaffning motorfordon kan lämnas i form

av av grund-

bidrag och anskaffningsbidrag. Grundbidrag lämnas till alla beviljas

som

bilstöd, medan anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Bidragen kan enligt huvudregeln lämnas vart sjunde år. Den l 1991 juli höjdes grundbidraget samtidigt som anskaffningsbidraget och inkomstgränserna vid fastställandet anskaffningsbidraget av justerades uppåt. Grundbidraget för anskaffning bil för närvarande till av uppgår högst

60 000 kr för tillhör 2 eller 3 och 30 000 personer som grupp högst kr för dem tillhör 4 eller kan också lämnas

som grupp Grundbidrag

vid köp motorcykel eller är då 12 000 kr

av moped. Högsta belopp

respektive 3 000 kr. Anskaffningsbidraget uppgår maximalt till 40 000 kr vid årsinkomst understiger 88 000 kr och sjunker därefter för som att helt upphöra vid inkomster över 159 999 kr. och anskaff-

Grundbidrag ningsbidrag får tillsammans överstiga bilens med anskaffningskostnad

högst 35 000 kr.

Utöver grundbidrag och anskaffningsbidrag kan också anpassnings-

bidrag lämnas med det belopp motsvarar kostnaden för sådan ändsom ring av eller anordning fordonet behövs för den

som att handikappade

skall kunna bruka det och är med till fordonets ålder

som lämplig hänsyn

och skick.

Under den period förflutit sedan stödet infördes har 14 000

som drygt

personer beviljats bilstöd.

RFV har genom sin tillsynsverksamhet följt utvecklingen när det

gäller

bilstödet. I rapporten Bilstödet till

handikappade uppföljning av ut-

vecklingen avseende personkretsen RFV konstaterar m.m. anser 1990.4

182 Bilaga 1

är och det finns stora skillnader i

RFV att avslagsfrekvensen hög att

bestämmelserna kassoma emellan. RFV har också gjort

tillämpningen av

i rapporten Bilstöd till handikappade RFV anser

en analys av rättsläget

har RFV den 24 september 1992 till regeringen överläm-

1991:1. Vidare fördjupad uppfölj om försäkringskassomas tillämpning

nat en bilstödets regelsystem. Av denna framgår, att det

och handläggning av

vissa och förtydliganden bestämmel-

finns behov av kompletteringar av

RFV har därför för avsikt att göra översyn av det serna om bilstöd. en allmänna rådet 1988: 15 Bilstöd till handikappade.

tidigare utgivna Under hösten 1992 påbörjade RFV arbetet med ytterligare en rättsläges-

analys rörande bilstöd. behandlats i flera motioner till riksdagen. Motionerna har Bilstödet har

för stödet, handläggningstider och bl.a. gällt frågor om personkretsen

bilstödsreglema. Under årets riksmö-

försäkringskassornas tillämpning av

har flera motioner avlämnats behandlar frågan om armamputerate som des möjligheter att erhålla bilstöd. har till känna bet. 199091:SoUl, rskr.

Riksdagen gett regeringen

199091:4 i lämpligt sammanhang borde överväga möjlig-

att regeringen

till Med hänvisning till tillkänna-

heterna en utvidgning av personkretsen.

RFV i september 1991 att göra en ut-

givandet uppdrog regeringen konsekvenserna personkretsen vad gäller redning om av en utvidgning av

i bilstöd till handikappade. Av utred-

5 § punkten 3 förordningen om

skulle de förväntade effekterna i fråga om dels personkret-

ningen framgå

kostnader för bilstödet, den nuvarande 50storlek, dels statens om sens

när det gäller gden tidigare under årsgränsen ersattes av en 65-årsgräns

I sin redovisning bedömde RFV att 10 500 punkt 3 nämnda gruppen. ca åldern år skulle bli berättigade till bilstöd vid en sådan personer i 50-64

Den totala kostnadsökningen skulle enligt

förändring av åldersgränsen.

till 1 175 kronor beräknat för en sjuårsperiod. I

RFV uppgå miljoner årets l992 93: 100 bil. 6 gör regeringen bedömningen

budgetproposition

det statsñnansiella skäl i nuläget inte är möjligt att utvidga personatt av ersätts gräns vid kretsen genom att den nuvarande SO-årsgränsen av en

65 år.

Utredningsuppdraget

har år sedan det nuvarande bilstödet infördes. Jag

Det nu gått drygt fyra

för och översyn bilstödet till därför tiden mogen en utvärdering av anser föreslår särskild utredare tillkallas med uppgift

handikappade. Jag att en

Bilaga 1 183

att genomföra en sådan översyn och den särskilde utredaren finner - om det motiverat lämna förslag till fiör få till stånd

- förändringar att ett väl

fungerande system för bilstödet. Vid RFV:s uppföljning har framkommit det fortfarande att finns stora skillnader mellan försäkringskassomas sätt bcedöma att rätten till bilstöd. De genomgående problemen har varit tolka för-

att begreppet väsentliga

flyttningssvåñgheter och att bedöma och i viilken

om omfattning anpass-

ningsbidrag skall lämnas.

Från flera hål hävdas att tolkningen

av begreppet förflyttningssvårig-

heter har missgynnat med andra funktionshinder personer än de traditionella när det gäller möjligheten bilstöd. Sålunda får att personer som är armsvaga och armamputerade för närvarande inte bilstöd även om de

har förflyttningssvårigheter. Den särskilde utrredaren

bör mot denna

bakgrund överväga innebörden och tillämpningem av begreppet väsentliga

förflyttningssvårigheter. Övervägandena bör imbegripa den enskildes

samlade behov förflyttningar. Utredaren bör även i

av övrigt analysera

eventuella skillnader mellan olika det

handikappgruptper när gäller möjlig-

heterna att bilstöd och föreslå för minska

åtgärder att obefogade skill-

nader. Dessutom bör utredaren överväga riskrer för

om allvarliga försäm-

ringar av skador bör vägas vid bedömningen har väsentaiv om någon

liga förflyttningssvårigheter.

RFV har i sin uppföljningsrapport den 24 september 1992 ansett att

försäkringskassorna har varit för generösa med vatt bevilja anpassnings-

bidrag när de väl har beviljat bilstöd. lämnas

Anpassninggsbidrag för hela

kostnaden för de ändringar och extrautrustningar

som är nödvändiga för

att en person med funktionshinder skall kunna agnvända sin bil.

Anpass-

ningen kan vara av två slag. Det kan dVS- Sådan

vara dels bassanpassning,

extrautrustning som en bil kan levereras med diriekt från fabrik och som kostar extra utöver bilens dels

grundpris, specieitll anpassning, som inte

görs på bilfabrik. Det har vid RFV:s

uppföljning; framkommit att många

försäkringskassor har problem med att bedöma den Sökande har rätt 0m till anpassningsbidrag och vilken behövs för

anpassning som att fordoget

skall kunna användas. Den särskilde utredaren bör

kartlägga de problem som sammanhänger med anpassningsbidraget.

Utredaren bör vidare över konstrulktion och

se bidragets pröva om det

finns skäl att ändra denna i avseende. del

något Av ezn försäkringskassor och handikapporganisationer har väckts bilstöd inte

frågan om skulle kunna lämnas i form enbart i de fall

av anpassningsbidrag villkoren för

bilstöd inte är uppfyllda fullt Om utredaren fñnner ut. att det finns skäl

184 Bilaga I

bilstödets konstruktion bör effekterna i fråga om storleken av att ändra beräknas och redovisas.

personkretsen

den allmänna kritiken mot att det finns betydande skillna-

När det gäller

i bestämmelserna bilstöd mellan försäkrings-

der tillämpningen av om

har den också behandlats RFV i olika sammanhang.

kassorna frågna av den 24 september 1992 anser försäk-

Enligt RFV:s uppföljningsrapport

det är svårt läsa ut praxis domar från Försäkrings-

ringskassoma att att ur

överdomstolen. Det är angeläget att den särskilde utredaren analyserar och det krävs åtgärder för att minska dem.

dessa skillnader prövar om

infördes den 1 oktober 1988 innebar att föräldrar

De bilstödsregler som

barnför första fick möjligheter att få

med funktionshindrade gängen

till och bil. Sedan dess har statligt ekonomiskt stöd inköp anpassning av 2 800 Den särskilde utredaren bör kart-

bilstöd beviljas till ca familjer.

hur bilstödet har fungerat för familjer med funktions-

lägga och analysera hindrade barn och pröva behovet eventuella förändringar av reglerna.

av härvid bör är situationen för

En fråga som speciellt uppmärksammas

med fleera funktionshindrade bam.

familjer

stå den särskilde utredaren fritt att också ta upp andra frågor Det bör bilstöd än dem jag redogjort för. om nu

bör innehålla väl genomarbetade kostnadsberälmingar. Utredningen

mellan de olika förslag den särskilde

Vidare bör prioriteringar göras som

utredaren lägger fram. att finansiera eventuel- Den särskilde utredaren bör pröva möjligheterna utökade kostnader rationaliseringar inom förslag som innebär genom andra delar av bilstödet. till samtliga kommittéer och

För arbetet gäller regeringens direktiv

beaktande EG-aspekter i utredningsverk-

särskilda utredare angående av

samheten dir. 1988:43.

avslutat den 31 december 1993.

Utredningsarbetet bör vara senast

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen nu

bemyndigar chefen för Socialdepartementet

tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordningen att en med över frågan bilstödet till handikap-

1976:119 uppdrag att se om

-

pade,

sekreterare och annat biträde att besluta om sakkunniga, experter,

utredaren.

Bilaga I 185

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar, m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens och bifaller

överväganden hans hemställan.

Socialdepartementet

Bilaga 2

Tabell 1 Totala kostnaderna fördelade över budgetår 1.98889

198889 277 727 614 kr 198990 293 984 967 kr 199091 182 983 982 kr 199192 168 486 985 kr 199293 184 245 368 kr Summa l 107 428 916 kr

Under budgetåret 199293 ñnns 586 biilstöd

beviljade som kommer att

utbetalas under budgetåret 199394.

Tabell 2 Fördelning i personkretsen bilstödskostnadema 198889

av

Grupp Antal Medelkost Totalt

1 2 236 77 343 kr 172 939 505 [kr 2 25 83 499 kr 2 087 lkr

485 3 906 88 251 kr 79 955 lkr

789 4 25 43 280 kr l 081 lkr

999 5 830 31 647 kr 26 267

255 lkr Summa 4 022 282 332

033 kr

188 Bilaga 2

3 Fördelning i personkretsen bilstödskostnadema 198990 Tabell av

Grupp Antal Medelkost Totalt

1 2 058 79 612 kr 163 840 823 kr 2 53 84 733 kr 4 490 824 kr 3 916 93 010 kr 85 196 812 kr 4 43 51 737 kr 2 224 679 kr 5 948 35 668 kr 33 813 324 kr

Summa 4 018 289 566 462 kr

bilstödskostnadema 199091 Tabell 4 Fördelning i personkretsen av

Grupp Antal Medelkost Totalt

l 203 85 480 kr 102 832 440 kr l 2 42 76 439 kr 3 210 449 kr 3 603 89 739 kr 54 112 510 kr 4 17 42 617 kr 724 485 kr 5 505 44 199 kr 22 320 297 kr Summa 2 370 183 200 181 kr

Tabell 5 Fördelning i personkretsen bilstödskostnaderna 199192 av

Grupp Antal Medelkost Totalt

l 947 99 443 kr 94 172 739 kr 2 34 115 429 kr 3 924 591 kr 3 405 113 637 kr 46 022 915 kr 4 6 62 105 kr 372 627 kr 5 493 48 670 kr 23 994 113 kr

Summa 1 885 168 486 985 kr

Bilaga 2 189

Tabell 6 Fördelning i personkretsen bilstödskostnaderna 199293

av

Grupp Antal Medelkost Totalt

1 966 106 705 kr 103 076 778 kr 2 74 99 839 kr 7 388 059 kr 3 438 123 840 kr 54 241 770 kr 4 8 53 415 kr 427 318 kr 5 425 51965kr 22 085 118kr Summa 1 911 187 219 043 kr

Antal personer som beviljats bilstöd fördelat på budgetår och

grupp

Källa: RFV

För hela perioden fördelat på i procent:

grupp

51,4

1,7

23,0 4. 0,7 5. 23,1

190 Bilaga 2

också fått anskaffningsbidrag.

Fördelning på grupper i procent: l 2 3 4 5 56 2 35 1 7

Medelkostnad för hela perioden fördelat grupper

22 060 kr

25 127 kr

27 183 kr

23 291 kr 5. 23 581 kr

Bilaga 2 191

Antal personer som fått anpassningsbidrag, fördelade efter den tidpunkt de beviljats bilstöd och efter anpassningsbidragets storlek procent antal personer

Källa: RFV

En tredjedel har fått anpassningsbidrag i kostmadsintervallet 10 001-

25 000 kr. En fjärdedel har fått bidrag nivåm 10 000 kr eller lägre. Inte en femtedel har fått anpassningsbidrag rmer än 50 000 kr.

Bilaga 3

Källförteckning

SOU och Ds

Nytt bilstöd till handikappade, betänkande bilstödskommittén av SOU

1982:44

Bilstöd till handikappade.

Förslag om vidgad personkrets och om samord-

ning avgivet av särskild utredningsman S 1986:11

Ds

Ett samhälle för alla, Handikapputredningens slutbetänkande SOU

1992:52

Social trygghet och EES, slutbetänkande socialförsäk-

av utredningen om ringen och EG SOU 1993:115

RFV -material

Bilstödet till handikappade

uppföljning av utvecklingen avseende per-

sonkretsen m.m. RFV 1990:4 anser

Bilstöd till handikappade RFV

Rättslägesanalys anser 1991:1

-

Bilstöd till handikappade - fördjupad uppföljning av försäkringskassomas tillämpning och handläggning bilstödets RFV av regelsystem anser 1992:9

Bilstödet till handikappade. Domar oktober 1990-1992.

Rättslägesanalys RFV 1993:4

anser

194 Bilaga 3

till RFV:s Allmänna råd 1988:15

Bilstöd handikappade,

för bilstöd, PM 1992-

Konsekvenser av en utvidgning av personkretsen

01-29, RFV

utskottsbetänkanden och motioner

Propositioner,

Propositioner

1987 88:99 förbättrat bilstöd till handikappade

Prop. om

Prop. 1988 89: 125 Tilläggsbudget

Prop. 199293: 100 bil 6 Socialdepartementet

199293:159 stöd och service till vissa funktionshindrade

Prop. om

Utskottsbetänkanden 198788: SfU 23 198990: SoU 17 199091: SoU 1 199192: SoU SoU 15 199293: SoU 15

Motioner 212, So 238, SO 246, So 249, So 252, So 255, 198889: So 28, So S0 So 324, So 447, T 922

So 265, 314, 333,T

So So 222, So 227, So 244, So 260, S0 266,

198990: So 211, 214,

So 290, So 296, So 305, So 313

S0 223, So 245, So 251, So 255, So 257, So 283,

199091: So 217,

So 291, S0 297, So 326, So 328, Sf 269

So 208, S0 222, So 224, SO 227, So 254, So 259, 199192: So 207, So 283, T 908 244, So 258, So 291, So 295, So 297, So 424 199293: So 219, So

Bilaga 3 195

FÖD-domar, publicerade

FÖD 1989:46 1989:51

FoD

FOD 1989:57 I-VI

FÖD 1990:5 FÖD 1990: 12 I-II FÖD 1990:13 I-VII FÖD 1990:23 FÖD 1990:35

FÖD 1991:4 FÖD 1991:5 FÖD 1991:6 FÖD 1991:29 FÖD 1991:30 I-II FÖD 1991:33

FÖD 1992:7 FÖD 1992:8 FÖD 1992: 13 FÖD 1992:14 FÖD 1992:17 FÖD 1992:21 FÖD 1992:23

FÖD 1993:8 FÖD 1993:9

Bilstöd till handikappade. för förarrbeten,

Redogörelse lagstiftning och

rättspraxis samt en närmare analys Examensarbe-

av handikappbezgreppet.

te, 20 poäng, ht 1993, Susanna Pohl, Stockhmlms universitet, Juridiav cum

Statistik

Handikappade 1974-1989, SCB:s levnadsnivâiundersökning, 74,

nr Stockholm 1993

196 Bilaga 3

Statistisk årsbok 1993, SCB, Stockholm 1993

Om bilen

Riksskatteverkets rekommendationer med 1993 Bil- och naturaförmåner,

års värden, RSV Dt 1992:16

sidor Konsumentverket och Svensk Bil- Bilar, starka svaga punkter,

provning, 1992

lätta lastbilar, 15 november 1988, AB Bilstatis-

Nybilspriser, personbilar,

tik

lätta lastbilar, 15 juli 1993, AB Bilstatistik

Nybilspriser, personbilar,

Bilismen i 1993, Bilindustriföreningen och AB Bilstatistik, Sverige,

Stockholm, 1993

Övrigt

Vård hemmet, SoS Rapport 1990:4

utom

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelningför denstatliga 35.Vårandes och andras. . stämmastatistiken.Fi. Kulturpolitik och internationalisering.Ku.

Kommunerna,Landstingenoch Europa 36. Miljö och fysisk planering.M. . + Bilagedel. C. 37.Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder

Mänsföreställningarom kvinnor ochchefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . vapenlagenoch EG. Ju. 38. Kvinnor, barnocharbete Sverige1850-1993.UD.i . Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39. Gamlaär ungasomblivit äldre.Om solidaritet

Sverigeoch Europa. En samhällsekonomisk mellangenerationerna.Europeiskaäldreåret1993. . konsekvensanalys.Fi. 40.Långsiktigstrålskyddsforskning.M.

EU, EESoch miljön. M. 41. Ledighetslagstiñrtingen enöversyn.A. . - Historiskt vägval l-öljdema för Sverigei utrikes-- 42. Statenochtrossamfunden.C. . ochsäkerhetspolitiskthänseendeavattbli, 43. Uppskattadsysselsättning skattemasbetydelse - om respektiveinte bli medlemi Europeiskaunionen.UD. för denprivatatjänstesektom.Fi.

Förnyelseoch kontinuitet- omkonstochkultur 44.Folkbokföringsuppgiñemai samhället.Fi. . i framtiden.Ku. 45. Grundenför livslångt lärande.U.

Anslutning till EU Förslagtill övergripande- 46. Sambandetmellansamhällsekonomi,transfereringar . lagstiftning.UD. ochsocialbidrag.

Omkriget kommit... Förberedelserför mottagande 47. Avvecklingavdenobligatoriskaanslutningen . avmilitärt bistånd 1949-1969 Bilagedel.SB.+ till Studentkåreroch nationer.U.

. Suveränitetoch demokrati 48. Kunskapför utveckling+ bilagedel.A.

+ bilagedelmedexpertuppsatser.UD. 49. Utrikessekretessen.Ju.

JlK-metoden,m.m.Fi. 50. Allemanssparandet enöversyn.Fi. konsumentpolitik i enny tid. C. 51. Minne och bildning. Museernasuppdragoch

Påväg.K. organisation+ bilagedel.Ku.

Skoterköming jordbruks- ochskogsmark. 52. Teaternsroller. Ku.

Kartläggningoch åtgärdsförslag.M. 53. Mästarbrevför hantverkare.Ku.

4 Års- och koncemredovisningenligt EG-direktiv. 54. Utvärdering praxis i asylärenden.Ku. . av Del ochl Il. Ju. 55. Rättentill reformeratbilstöd. S. ratten- . Kvalitet i kommunalverksamhet nationell . uppföljning och utvärdering.C.

l9 Renaroller i biståndet styrningoch arbetsfördelning . i eneffektiv biståndsförvaltning.UD.

20 Reformeratpensionssystem. . Reformeratpensionssystem.BilagaA. . Kostnaderoch individeffekter.

Reformeratpensionssystem.BilagaB. . Kvinnors ATP och avtalspensioner.

Förvaltabostäder.Ju. . Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden. . - Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. . - Att förebyggaalkoholproblem. . Vård avalkoholrnissbrukare.S. . Kvinnor och alkohol. . Barn Föräldrar Alkohol. S. . - - Vallagen. Ju. . Vissamervärdeskattefrågorlll Kultur m.m.Fi. . - Mycket Under SammaTak. C. . Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden,m.m. . Ku.

Tekniskt utrymmeför ytterligareTV-sändningar.Ku. .

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagandeav Ändradansvarsfördelningför denstatligastatistiken.[l]

militärt bistånd 1949-1969 Bilagedel.[11]+ SverigeochEuropa.En samhällsekonomisk

konsekvensanalys.[6]

Justitiedepartementet JIK-metoden, [13]

m.m. VapenlagenochEG [4] Vissamervårdeskattefrågorlll Kultur m.m. - Kriminalvård och psykiatri. [5] Uppskattadsysselsättning omskattemasbetydelse - Års- och koncernredovisningenligtEG-direktiv. fördenprivatatjånstesektom.[43]

Del 1och ll. Ju. [17] Folkbokföringsuppgiñemai samhället.[44]

Förvaltabostäder.[23] Allemanssparandctenöversyn. [50] - Vallagen. [30]

Utrikessekretessen.[49] Utbildningsdepartementet

Grundenför livslångtlärande.[45]

Utrikesdepartementet

Avvecklingavdenobligatoriskaanslutningentill Historiskt vägval Följdemaför Sverigei utrikes-och Studentkårerochnationer. [47] säkerhetspolitiskthänseendeavatt bli, respektiveintebli

medlemi Europeiskaunionen.[8] Kulturdepartementet

Anslutning till EU Förslagtill övergripande Förnyelseochkontinuitet- konst - om ochkultur lagstiftning. [10] i framtiden.[9]

Suveränitetochdemokrati Vandelnsbetydelsei medborgarskapsårenden, [33] m.m. + bilagedelmedexpertuppsatser.[12] Teknisktutrymmeför ytterligareTV-sändningar.[34]

Renaroller i biståndet- styrning ocharbetsfördelning Vår andesstämma och andras. i eneffektiv biståndsförvaltning.[19] Kulturpolitikochinternationalisering. [35] Sexualupplysningoch reproduktiv hälsaunder1900-talet Minneochbildning. Museernasuppdragoch

i Sverige.[37] organisation bilagedel.[51]+

Kvinnor, bam och arbetei Sverige 1850-1993.[38] Teaternsroller. [52]

Mästarbrevför hantverkare.[53]

Socialdepartementet

Utvärdering praxis i asylärenden.[54]av

Mäns föreställningaromkvinnor ochchefsskap.[3] Reformeratpensionssystem.[20] Arbetsmarknadsdepartementet

Reforrneratpensionssystem.Bilaga A. Ledighetslagstittningen [41] - enöversyn Kostnaderoch individeffekter. [21] Kunskaplör utveckling+ bilasedel-1481

Reformeratpensionssystem.Bilaga B.

Kvinnors ATP och avtalspensioner.[22] Civildepartementet

Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden.[24] - Kommunerna,Landstingenoch Europa. Svenskalkoholpolitik bakgrundochnulåge.[25] - + Bilagedel.[2] Att förebyggaalkoholproblem.[26] konsumentpolitiki enny tid. [14] Vård avalkoholrnissbrukare.[27] Kvalitet kommunali verksamhet nationell Kvinnor och alkohol. [28] uppföljningochutvärdering.[18]

Barn Föräldrar Alkohol. [29]- MycketUnder Tak. [32] - Samma Gamlaårungasomblivit äldre.Om solidaritetmellan Statenochtrossamfunden.[42] generationerna.Europeiskaaldreåret1993.[39]

Sambandetmellan samhällsekonomi,transfereringar Miljö- och naturresursdepartementet

och socialbidrag.[46] EU, EESochmiljön. [7] Rättentill reformerat bilstöd. [55] ratten - Skoterköming jordbruks- och skogsmark.

Kartläggningochåtgärdsförslag.[16]

Kommunikationsdepartementet

Miljö ochfysiskplanering.[36] Påväg.[15] Långsiktigsuålskyddsforskning.[40]