SOU 1995:22

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Till Statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 (dir. 1993z4) che- fen för Försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa— frågor inom totalförsvarets civila del.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsde- partementet den 12 februari 1993 som ledamöter landshövdingen Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdags— ledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund.

Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirå- det Åke Sundin samt den 13 april 1993 departementssekreteraren Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak— kunnig förordnades samma dag departementsrådet Kerstin Kåks.

Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, numera avdelnings- chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråche- fen Ulf Broström. jane Cederqvist ersattes den 15 april 1993 som expert i kommittén av sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i kommittén förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit namnet Hot- och riskutredningen. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat ett antal scenarion som beskriver påfrestningar och risker i det fredstida sam— hället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller ge- nom inhämtande av synpunkter från företrädare för ett antal cen- trala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra organ som enligt utredningens bedömning skulle komma att beröras av händelseförloppen.

Utredningen har tidigare i delbetänkandet (SOU 1993:89) Mass- flykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande redovisat det först utar- betade scenariot. Även resultaten av arbetet med de övriga scenariona

redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den rättsliga regleringen av de viktigaste verksamheterna som är berörda av händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkom- mer för myndigheter, andra organ, företag och enskilda samt förslag till åtgärder som syftar till att eliminera eller minska problemen. Åt- gärderna kan vara förebyggande eller skadebegränsande.

En redogörelse för de allra flesta förslagen som har framkommit i arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor som utredningen enligt direktiven och särskilda beslut av regeringen har haft till uppgift att överväga.

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säk- rare samhälle samt delbetänkandena Utan el stannar Sverige, Staden på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt- liga betänkanden är enhälliga.

Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slut- föras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert ]ousma Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

ISI/en Rune Frid

Förkortningar

EU

FOA

ICRP LRF SGU SKI SSI

SÖ

Europeiska unionen Försvarets forskningsanstalt

International Atomic Energi Agency (Internationella atomenergiorganet)

Internationella strålskyddskommissionen Lantbrukarnas Riksförbund

Sveriges geologiska undersökningar

Statens kärnkrafinspektion

Statens strålskyddsinstitut

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Viktigt meddelande till allmänheten

Sammanfattning

Haveriet

Rykten säger att en kärnkraftreaktor i ett område sydost om Sverige har havererat. Under förmiddagen kommer det första officiella be- skedet från den internationella atomenergiorganisationen IAEA: Ett haveri har inträffat i en reaktor knappt 100 mil från svenska sydkus- ten. Det har ännu inte gått att häva olycksförloppet. Ett omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen kommer sannolikt att äga rum inom loppet av några timmar.

SSI:s beredskapsgrupp börjar organisera den nationella strål- ningsmätningen och ange hur mätningarna hos kommunerna ska genomföras. Länsstyrelserna handlar enligt de planer som föreligger.

Oron breder ut sig hos människor i en stor del av landet.

Nedfallet

Nästa dags morgon börjar det att regna mycket kraftigt i stora delar av Skåne. En sydostlig vind för in de radioaktiva ämnena över den svenska kusten. Rapporteringen från mätstationerna visar på vär- den som är två till tre gånger högre än den normala bakgrunds- Strålningen.

Allt talar för att nedfallet kommer att drabba jordbruket i en stor del av Skåne. SSI meddelar att det från strålskyddssynpunkt inte är någon fara för djuren. De blir inte sjuka av strålningen. Men mjöl- ken från de utegående djuren går inte att använda.

Skånemejerier får klartecken från Länsstyrelsen i Malmöhus län om att föreningens tankbilar kan åka in i nedfallsområdet för att hämta tankmjölken. Länsstyrelsen i Kristianstads län är betydligt mer försiktig i sin bedömning och ger inget entydigt besked om att mjölken får hämtas.

Båda länsstyrelserna gör redan nu den bedömningen att någon mjölkproduktion med utegående djur inte kommer att kunna bedri- vas i de mest kontaminerade områdena denna betessäsong. Länssty- relsen i Malmö verkar ha bestämt sig för att rekommendera slakt. Länsstyrelsen i Kristianstad är däremot inne på att flytta djuren.

Länsstyrelserna överväger också vad som bör göras med den för-

sta vallskörden. Ska den plöjas ner och en ny vall anläggas? Eller går det att utnyttja vallen om de slår med hög stubbhöjd?

De båda länsstyrelserna får hela kvällen åtskilliga samtal från för- tvivlade människor i nedfallsområdet. Många tycker att de förlorat allt de arbetat för i hela sitt liv.

Läget efter tre månader

För alla djurhållarna som lämnade sina gårdar i slutet av sommaren har flyttningen inneburit påfrestningar. Utom själva flyttningen av familjen och inhysningen av djuren har bekymren berott på t.ex. bostaden, skolgången för barnen, de sociala kontakterna, känslan av att göra intrång samt oron för vad som händer där hemma — nu och i framtiden.

Läget efter ett år

Branschorganisationerna och livsmedelsföretagen bedömer att det minskade utbudet efter nedfallet — tillsammans med köpmotståndet hos konsumenterna — lett till att försäljningen av livsmedel från Skåne sjunkit med för mjölk 45%, för kött 15%, för ägg 10%, för spannmålsprodukter 10% och för grönsaker 30%.

De flesta jordbrukarna i zon 1 har det besvärligt —- särskilt de i Kristianstads län som tvingades lämna sina gårdar. För dem i Mal- möhus län som stannade kvar är situationen något bättre.

Utredningens förslag till åtgärder

Utredningens förslag tilll åtgärder går bl.a. ut på att de ansvariga myndigheterna ska fortsätta att utveckla metoderna för insamling och rapportering av data från strålningsmätningarna. De bör också bedöma behovet av instrument för mätningar i fred och krig, över- väga formerna för en modernisering och föreslå åtgärder som ökar möjligheterna till tillförlitliga mätningar. Det bör vidare klargöras om det bistånd en länsstyrelse enligt räddningstjänstförordningen är skyldig att lämna en annan länsstyrelse omfattar även personal från den kommunala räddningstjänsten.

När det gäller saneringen efter ett nedfall av radioaktiva ämnen bör resurserna koncentreras på en förhållandevis stark nationell be- redskap. Länsstyrelserna bör ha förberett saneringsåtgärderna, så att en detaljplanering om det behövs kan starta med kort varsel.

Förberedelser bör ha gjorts så att regeringen relativt omgående efter ett nedfall kan fatta beslut om de ersättningar som kan behöva utgå till jordbruks- och trädgårdsföretag.

Kapitel

Utredningens sju scenarion

1.1 Nya risker och ökad Säkerhet

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats av de tekniska framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och adminis- tration har lett till en storskalighet, som ökat specialiseringen och komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering av kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden föränd- rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna är en annan del av samhällsutvecklingen. Tillväxten av de tätbefolkade områdena har en gång för alla brutit sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det har blivit svårare för var och en att själv bedöma riskerna för det som kan hota liv och egendom. Mycket av detta påverkar också männis- kors eget beteende. Segregering och andra förändringar i samhället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större ris- ker än tidigare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd mot olika slag av påfrestningar. Tekniken har gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före- byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården eller de andra åtgärder som behövs när en allvarlig händelse trots det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har genom ökad allmän utbildning och effektivare information om hur var och en kan undvika risker blivit mer säkerhetsmedvetna än som tidigare var fallet.

De ökande internationella kontakterna är ett annat dominerande drag iutvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker som växer fram och de påfrestningar som förekommer i andra länder. Samtidigt har vi emellertid nytta av händelser och erfarenheter i andra länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter om de olyckor, stör-

ningar i samhällsfunktionerna och annat som orsakar skador. Kun— skaperna om förbättringar i skyddet utomlands ökar i många fall säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa— tioner inom landet och internationellt går det att göra mycket för att förebygga de händelser som åstadkommer stora skador på männis— kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna av dem.

1.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv (Dir. 1993z4) ana- lysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över- väga om beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska avse ris- ker och påfrestningar som härrör från såväl svenska som utländska förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och be- lysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund av att någon sys- tematisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts bör utredningen därefter pröva om beredskapsåtgärderna på olika områden är tillräckligt samordnade och om erfarenheter från ett område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar i en samhällsfunktion kan få konsekvenser på många områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommuni- kationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den stor- skalighet som eftersträvas i produktion och distribution ökar ris- kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans- port av farliga ämnen. Sådana olyckor kan få allvarliga konsekven- ser för människor och miljö.

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället är utsatt för en lång rad påfrestningar och risker. En del har den karaktären att det är fråga om långsamt framväxande och långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop- pet pågår ofta bara en kort tid. Det kan vara fråga om enstaka eller upprepade händelser, som ofta redan från början har en mycket dra- matisk karaktär. Verkningarna av de plötsligt inträffade händelserna kan givetvis vara långvariga.

___—___— Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå av — eller resultera i — t.ex.

Cl Stigande spänningar mellan olika grupper i samhället; Cl Förändringar i normer eller grundläggande värderingar som stri— der mot vårt rättssystem eller vårt sätt att se på problemen; Cl Växande problem med missbruk av droger och en allmänt sett ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan vara tendenser som det tar tid att få kunskaper eller grepp om. De uppkommer på olika sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande ske- endena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan motåtgärde- rna verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar att radikalt påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske— enden faller trots detta utanför ramen för de överväganden som ska göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter som det kan bli fråga om bör hanteras i andra sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker som utredningen ska behandla omfattar eller orsakas av händelser som inträffar plötsligt. Det kan vara en eller flera enstaka händelser — stora olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast att händelserna som ska kunna omfattas av arbetet med scenariona bör vara orsa- kade av omedelbara omständigheter som t.ex. Cl Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred; El Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen av den; Cl Fel i tekniska och administrativa system eller i hanteringen av dem; och El Säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet av ämnesområden också utgått från verk— ningarna av händelserna. Det är enligt utredningens mening natur- ligt att i det här sammanhanget knyta an till de tre begrepp som räddningstjänstlagen (1986:1102) använder. De händelser som bör ingå i scenariona ska med andra ord kunna vara sådana som leder till skador på människor eller egendom eller i miljön.

Utredningen har vidare i sina överväganden om principerna för valet av scenarion utgått från att verkningarna fortplantar sig snabbt i samhället och breder ut sig över stora geografiska områden. Verk-

ningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade männis- kor får stora problem eller att egendom och miljö skadas på ett känn- bart sätt. Det behövs många olika slag av skadebegränsande åtgär- der från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genom- förandet fordrar en hög grad av samordning mellan aktörerna.

1.4 Vad är ett scenario?

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på ett skeende. Det ska skildra ett av många händelseförlopp som be- döms kunna inträffa. Beskrivningen av bakgrunden och orsakerna till händelserna behöver däremot inte vara grundad på någon be- dömning av vad som sannolikt kommer att hända. Den är inte heller någon prognos för utvecklingen inom scenariots område.

Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika organ i samhället — myndigheter, organisationer och företag — kan tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt- ningar som föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal händelser som får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. Handlingen resulterar i påfrestningar som i de flesta scenariona lig- ger nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda sanno— likt skulle kunna klara av utan att det uppstår en kollaps.

Utredningen har i syfte att kunna illustrera belastningar och re— sursbehov i en del av beskrivningarna angett omfattningen av det som sker och de åtgärder som de olika aktörerna vidtar. De siffror som lagts till grund för förloppen är godtyckligt valda. Även andra kvantiteter som beskriver verksamhetens omfattning och inriktning skulle ha fyllt en funktion i scenariona.

Utredningen har vid bedömningen av den tid som fordras för det som sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden som möjligt. Det är möjligt att en del av åtgärderna i verkligheten skulle ta längre tid — eller kortare - än som utredningen beräknat. Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större bety- delse för slutsatserna i utredningens analyser av scenariona.

1.5 Innehållet i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning av de redovisade principerna valt sju olika scenarion för att illustrera de påfrestningar och risker som kan förekomma i det fredstida samhället och som det ankommer på utredningen att behandla.

1.5.1 Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande

Det första scenariot omfattar en massflykt av asyl- och hjälpsökande från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige.

Beskrivningen och bedömningarna avser tre olika nivåer räknat efter antalet flyktingar som svenska myndigheter får till uppgift att ta hand om. Beskrivningen av de tänkta händelseförloppen, analy— sen av problemen och förslagen till åtgärder som utredningen anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande (SOU 1993:89) Massflykt till Sverige av asyl— och hjälpsökande som utredningen tidigare har lagt fram.

1.5.2 Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar i det betänkande som här föreligger de pro- blem för delar av jordbruket i Skåne som sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall av radioaktiva ämnen över en betydande del av landskapet. Beskrivningen av förloppet och bedömningen av pro- blemeni belyser svårigheterna för i första hand jordbruket — i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka saneringsåtgärder som fordras.

Underlag för scenariot har utarbetats i en arbetsgrupp som bestått av Sven Eric Berg, Räddningsverket, Nils-Erik Kasberg, f.d. lant- bruksdirektör, ]an Preuthun, jordbruksverket, Eva Sandberg, Livs- medelsverket, Claes Svensson, Länsstyrelsen i Malmöhus län samt Leif Moberg och Lena Wallberg, Strålskyddsinstitutet.

Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran också lämnats av företrädare för Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, So- cialstyrelsen, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Lantbrukarnas Riks- förbund i Skåne, Skånemejerier, Skanek, Procordia Food AB (tidi- gare AB Felix), Svenska Nestlé AB, odlarorganisationer iSkåne, några kommuner samt Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Ultuna.

1.5.3 De övriga fem scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrup- per med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndig- heter och andra organ som är berörda. Utredningen redogör i fort- sättningen av detta avsnitt för innehållet i stora drag i dessa scena— rion.1 Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona

1 Titlar och SOU-nr på dessa redogörelser finns på baksidan till betänkandets omslag.

skildra händelseförlopp som ligger nära gränsen för vad samhället på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara av.

Staden på vattnet utan vatten Utredningen beskriver följderna av ett avbrott i försörjningen med vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grup- per av förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scena- riot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hanterar problemen — t.ex. vilka ledningsfunktioner som de organi- serar, hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårighe- ter som informationsverksamheten för med sig.

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmed- elsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Synpunkter och annat underlag har lämnats av Länsstyrelsen i Stock— holms län, räddningstjänsten och andra kommunala förvaltningar i Stockholms stad, Rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm, Försvarsmakten och Socialstyrelsen.

Utan el stanar Sverige Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar en mycket kraftig storm, stark kyla och en om- fattande isbildning så gott som hela distributionsnätet i västra Sverige. Försörjningen med elenergi slås ut i ett område som omfattar i hu- vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar av Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistri- butionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver mer detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgsområ- det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på en del av Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på högspän— ningsnätet till följd av sabotage som en internationell terroristgrupp genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen av el från norra till södra Sverige. Området söder om Dalälven drabbas under veckor av återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörj- ningen i stort av en mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts- produktionen.

Alla tre delscenariona ska illustrera de problem som olika slag av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät som råkat ut för mycket omfattande skador.

___—___— Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk Elberedskap och de i scenariot mest berörda kommunerna. Synpunk- ter och annat underlag har utredningen erhållit från företrädare för elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala och lokala myndigheter inom det civila området, Försvarsmakten, landsting samt företag inom olika branscher som normalt förbrukar mycket el.

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen av viktiga komponenter som ingår i ADB—användarnas utrustning påverkar hanteringen av bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen.

Ett underlag har utarbetats av ÖCB, som haft överläggningar med företrädare för producenter av datorutrustning och några använ- dare av stora ADB-system.

Gasmoln lamslår Uppsala

Ammoniak strömmar ut från en järnvägstankvagn som rämnar på Uppsala centralstation. Gasen när i scenariot mycket snabbt stora delar av innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de männis- kor som befinner sig ute på gator och torg. Utredningen skildrar svårigheterna att varna dessa och de problem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand om alla som inte hinner sätta sig i säkerhet. Redogörelsen syftar också till att illustrera den oro som händelsen kan skapa hos människor på andra orter där det före- kommer transporter eller annan hantering av stora mängder skad- liga ämnen.

Scenariot har utformats i samverkan med företrädare för räddnings- tjänsten och stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun, Uppsala läns landsting, Länsstyrelsen i Uppsala län, SOS Alarm, Banverket , S] och Försvarets forskningsanstalt. Synpunkter och annat underlag har lämnats av bl.a. Rikspolissstyrelsen, Socialstyrelsen och försvar— smakten.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna av en långvarig och mycket kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem. Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord— bruk och infrastruktur i sammanlagt ett tiotal kommuner inom tre län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda män- niskor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åt— gärder som myndigheter, fastighetsägare senare måste vidta för att

20. Sju scenarion _____________._______—_——— sanera och så långt möjligt återställa anläggningar och annat som

har förstörts av vattenmassorna. Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. länsstyrelserna i de berörda länen och Vägverket. Synpunkter och annat underlag lämnas av bl.a. kommuner i området, SMHI, Rikspolisstyrelsen, För- svarsmakten, Socialstyrelsen och Dalälvens Vattenregleringsföretag.

Kapitel

joniserande strålning

2.1. Vad är joniserande strålning?

All strålning är bärare av energi. Om strålningen är tillräckligt ener- girik kan den slita loss elektroner från atomerna. Detta kallas jonisa- tion. Vi talar då om joniserande strålning. Den sänds ut när radioak- tiva atomkärnor sönderfaller.

Allt liv på jorden har utvecklats i en naturlig strålningsmiljö. Detta är några exempel på naturliga radioaktiva ämnen:

Uran-238. Halveringstiden är 4,5 miljarder år. Uran sönderfaller i många steg. Mellanprodukter är bl.a. radium-226 med en halverings- tid på 1 620 år — och radon-222 med en halveringstid på 3,8 dygn.

Kalium-40. Halveringstiden är 1,4 miljarder år. Ämnet tas upp och lagras i kroppen tillsamman med stabilt kalium.

Kol-14. Halveringstiden är 5 600 år. Ämnet bildas oavbrutet ge- nom kosmisk strålning.

En vuxen människas sammanlagda naturliga radioaktivitet är ca 7000 becquerel, varav 4 000 becquerel kalium-40.

I slutet av 1800—talet upptäcktes radioaktiviteten och röntgen- strålningen. Ingen visste då att strålning kan vara farlig.

År 1928 grundades Internationella strålskyddskommissionen (ICRP). Den samlar in erfarenheter av hur strålning påverkar hälsan samt bedömer risker och rekommenderar gränsvärden.

2.2. Storheter och enheter inom strålskyddet

Storheter Enheter Aktivitet anger antalet atom- Becquerel (Bq) är enheten för ak- kärnor per tidsenhet som sön- tivitet. En becquerel = ett sönder- derfaller i ett radioaktivt ämne. fall per sekund.

Absorberad dos (stråldos) är Gray (Gy) är enheten för absor- den mängd strålningsenergi per berad dos (stråldos). massenhet som en bestrålad En Gy = en j/kg. kropp tagit upp.

Dosekvivalent är stråldos med Sievert (Sv) är enheten för hänsyn tagen till den biologiska dosekvivalent. verkan av olika slag av strålning. En Sv = en j/kg.

Doshastighet (dosrat) är absor- Gray per timme (Gy/h) är en- berad dos per tidsenhet. heten för doshastighet. Kollektivdos är summan av Enheten är Sievert. För att stråldoserna för alla individer markera att det är fråga om som bestrålas av en strålkälla kollektivdos används ofta eller verksamhet. Kollektiv- beteckningen ”mansievert”. dosen är ett mått på samhälls- (Enligt SMS kärnenergiord— risken med strålkällan eller lista år 1990 bör begreppet verksamheten. mansievert emellertid inte användas.)

2.3. Varifrån får vi stråldoserna?

Naturlig bakgrundsstrålning ca 20 % .. ger i genomsnitt 1 mSv/år

Strålningi bostäder ................. ca 65 % .. ”- ”- 3 ”- Medicinsk diagnostik .............. ca 15 % .. ”- ”- 0,6 ”- Ovriga strålkällor ................... ca 1 % ..

Nedfallet efter Tjernobylolyckan blev störst där det regnade när det radioaktiva molnet passerade. Det var kring Gävle och Sundsvall. Dosen under det första året efter olyckan gav ett extra tillskott på 4-5 mSv i de mest drabbade områdena. Genomsnittet för hela landet beräknades till 0,2 mSv.

2.4. Olika slag av joniserande strålning

Alfastrålning består av relativt stora partiklar, som avges av tunga radioaktiva ämnen, t.ex. uran, radium, radon och plutonium. Räck— vidden är i luft bara några centimeter. Ett tunt papper stoppar den. Om strålningen träffar en oskyddad människokropp, förmår den inte tränga igenom hudens yttersta lager av döda celler och gör alltså ingen skada. Ett ämne som är enbart alfastrålande blir skadligt först när det kommer in i kroppen genom inandning eller förtäring. Strål- ningen kan då lokalt göra stor skada.

Betastrålning består av elektroner. De är mycket lättare än alfa- partiklar och har i allmänhet betydligt längre räckvidd. Glasögon och tjocka kläder räcker oftast som skydd mot strålning utifrån.

Brännskador uppstår på oskyddad hud. Förtäring eller inandning medför den största risken för Skador. Strontium-90 är ett exempel på ett ämne som enbart alstrar betastrålning.

Gamma- och röntgenstrålning är elektromagnetisk strålning. De är besläktade med radiovågor men har mycket högre frekvens. Gam- mastrålning har lång räckvidd och tar sig lätt genom levande väv- nad. Flera centimeter bly, decimetertjock betong eller flera meter vat- ten stoppar den. För den röntgenstrålning som sjukvården använder räcker det med några millimeter bly.

2.5. Hur skadar joniserande strålning?

Varje cell hos en människa innehåller det DNA som utgör en full- ständig konstruktionsritning för just den individen. joniserande strål- ning skadar framför allt genom att den direkt eller indirekt bryter sönder DNA-molekylerna. Kemiska ämnen, virus eller ultraviolett ljus kan åstadkomma liknande skador.

När en cell ska dela sig klumpas kromosomerna ihop och för- dubblas. Om inte DNA-reparationerna har lyckats kan delar av kromosomerna försvinna vid delningen eller brottstycken kombine- ras ihop på fel sätt. Sådana skadade celler kan så småningom ge upphov till cancer. ju oftare cellerna i en vävnad delar sig, desto känsligare är den för strålning. Känsligheten varierar också mellan olika organ. Vävnaden hos barn är känsligare än vävnaden hos vuxna. Den stråldos som en människa får på en gång är i allmänhet skadli- gare än samma dos fördelad över en lång tid.

Ett foster växer snabbt och är därför särskilt känsligt för jonise- rande strålning. Den skada som kunnat konstateras efter atom- bombningarna ijapan är mental efterblivenhet. Den drabbade barn till mödrar som vid tiden för bombningarna vari 10:e-17:e graviditets— veckan. Risken visade sig vara 40 % vid 1 000 mSv. Det anses tvek- samt om fosterskador kan inträffa vid doser under ett par hundra mSv. Barn har emellertid fötts med svåra missbildningar sedan mo- dern i den tidiga graviditeten fått strålbehandling.

2.6. Hur visar sig skadorna? 2.6.1 Tidiga skador

Vid mycket höga stråldoser dör så må nga celler att de mest drabbade organen slutar att fungera. Symtomen uppträder då snabbt och vi talar om akuta effekter. Det finns en tröskel för sådana skador på omkring 1 000 mSv om bestrålningen sker på en gång och över hela

kroppen. Det är i första hand de blodbildande organen som slås ut, vilket först drabbar immunförsvaret. Den därefter mest känsliga väv- naden är tarmslemhinnan.

Vid 3 000 mSv finns det en påtaglig risk att dö i akut strålsjuka och vid över 6 000 mSv är möjligheten att överleva ganska liten. Överlevnadschansen beror på möjligheterna att få behandling. Vid bestrålning i samband med cancerterapi förekommer mångdubbelt större doser, men strålningen är då koncentrerad till området kring tumören.

2.6.2. Sena skador

Risken för cancer ökar för den som blir utsatt för joniserande strål- ning. Denna ökning framträder emellertid först lång tid efter bestrål— ningen. Det brukar kallas sena skador.

Latenstiden för fasta tumörer är i allmänhet minst tio år. För leukemier kan den emellertid vara så kort som två år. Utgångspunk- ten för utvecklingen av en cancer kan vara en enstaka skadad cell. Många faktorer måste emellertid samverka för att cancer ska upp- stå. Vi talar om stokastiska (slumpvisa) effekter. Mekanismerna för cancerns uppkomst är komplicerade och det finns inget enkelt sam- band mellan stråldos och risk för cancer. Det kan inte heller antas att det finns en doströskel under vilken risken är noll. Den lägsta engångsdos där ökad cancer klart kunnat påvisas är något under 100 mSv. I de flesta sammanhang där människor blir utsatta för strålning och känner oro för detta är doserna mycket mindre eller mer utdragna i tiden.

ICRP räknar med att cancerrisken är proportionell mot stråldosen. Detta är väl belagt vid höga doser. Enligt ICRst antagande råder det emellertid ett linjärt samband även vid låga doser — från ca 50 mSv och ned till noll. Några experimentella belägg föreligger emellertid inte.

2.6.3. Kollektiv risk

Vad är värst — att några få människor får en relativt hög stråldos eller att många får en liten stråldos? Om t.ex. 200 människor får vardera 100 mSv, leder detta enligt ICRP till ett extra dödsfall i can- cer. Resultatet beräknas bli detsamma om 20 000 människor i stället får vardera 1 mSv. Den kollektiva eller samhälleliga risken är den- samma medan risken för individerna skiljer sig åt betydligt.

Det kollektiva riskbegreppet är ovant för de flesta. Det gjorde att många kom att uppfatta de svenska myndigheternas agerande i sam-

—————_______ band med Tjernobylolyckan som inkonsekvent och föga trovärdigt. Myndigheterna beslutade om försiktighetsåtgärder, t.ex. restriktio- ner för livsmedel, men försäkrade att ingen behövde vara orolig. Försiktighetsåtgärderna berodde på den kollektiva risken, samtidigt som den individuella risken var låg för alla.

Kapitel

Författningar, ansvariga myndigheter m.m.

3.1. Strålskydd 3.1 .] Författningar

Skyddet mot skadlig verkan av strålning regleras i El Strålskyddslagen (1988:220); och El Strålskyddsförordningen (1988z293). Strålskyddslagens syfte är att skydda människor och miljö mot skadlig verkan av strålning. Lagen gäller vid tillverkning, transport, överlå- telse och innehav av radioaktiva ämnen samt vid användning av tek- niska anordningar som kan alstra strålning.

Strålskyddsinsititutet (SSI) utövar tillsyn över efterlevnaden av be— stämmelserna i strålskyddslagen och de föreskrifter och villkor som har utfärdats med stöd av lagen.

3.1.2. Allmänna skyldigheter

Den som driver en verksamhet med strålning är enligt strålskyddsla- gen skyldig att El Upprätta och kontrollera strålskyddet; D Underhålla utrustning, t.ex. mät- och strålskyddsutrustning; Cl Svara för att den som är sysselsatt med verksamheten har känne- dom om föreskrifter och risker som är förenade med arbetsupp- giften; Cl Svara för att den som är sysselsatt med verksamheten har erhållit den utbildning som är nödvändig. Den som vill t.ex. transportera, saluföra eller inneha radioaktiva äm- nen måste ha tillstånd till det.

Radioaktivt avfall som uppkommer i verksamheten ska enligt strål- skyddslagen hanteras och eventuellt slutförvaras på ett tillfredsstäl- lande sätt. Se vidare redovisningen i avsnitt 3.7.

3.1.3. Förbud

Det går att förbjuda någon att ta befattning med material som inne- håller radioaktiva ämnen.

Den som är under 16 år får inte sysselsättas i arbete med jonise- rande strålning. För arbetstagare under 18 år kan särskilda före- skrifter meddelas. Om verksamheten från strålskyddssynpunkt kan medföra särskilda risker för vissa arbetstagare, får Särskilda villkor utfärdas för utförandet av arbetet. Arbetstagaren kan t.ex. behöva genomgå läkarundersökning.

3 .1.4 SSI:s beredskapsorganisation

SSI har inrättat en beredskapsorganisation som i samband med en olycka som innebär risk för utspridning av radioaktiva ämnen eller rykten om en sådan olycka ska

Cl Samordna rådgivningen från centrala myndigheter till länsstyrel- ser, andra myndigheter och organisationer; Cl Vidta åtgärder enligt åtagandena i internationella och bilaterala avtal; D Informera regeringen, myndigheter, organisationer, massmedierna och allmänheten om de beslut som fattats, de råd som getts och de åtgärder som i övrigt har vidtagits. Beredskapsorganisationen har tillgång till bl.a. utbildad och övad personal, sambandsmedel, mätutrustning, datorer och laboratorier. Organisationen ska med dessa resurser CI Samla in och bearbeta underlag för bedömning av händelsens omfattning och förlopp; D Bedöma behovet av strålningsmätningar på nationell nivå; Cl Samla in och bearbeta mätvärden för bedömning av riskerna för utsläpp av radioaktiva ämnen; Cl Bedöma konsekvenserna på kort och lång sikt; D Ge råd och information till länsstyrelser, centrala myndigheter och organisationer om bl.a. skyddsåtgärder, åtgärdsnivåer och mät- frågor. Cl GI råd och information till hälso- och sjukvården via Socialsty- re sen; Cl Ge information till massmedierna och allmänheten. Råden och informationen från beredskapsorganisationen kan avse skyddsåtgärder av olika slag, t.ex. Cl Varning till allmänheten; u Intag av jodtabletter;

Cl Utrymning från vissa områden; Cl Förbud att bege sig in vissa områden; CI Livsmedelsrestriktioner;

CI Restriktioner om användning av jordbruksmark; Cl Restriktioner om djurhållning;

Cl Återflyttning till tidigare utrymda områden;

Cl Kontroller av kontaminationen; D Sanering.

SSI har i sin beredskapsorganisation en samverkansgrupp med före- trädare för ett antal centrala statliga myndigheter, bl.a. Kärnkraft- inspektionen, SMHI, Livsmedelsverket, jordbruksverket, Räddnings- verket, Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen. I beredskaps- organisationen ingår även en medicinsk expertgrupp, som SSI har organiserat tillsammans med Socialstyrelsen, och ett vetenskapligt råd. Den medicinska expertgruppens uppgift är att ge råd och infor- mation i strålningsmedicinska frågor till SSI och Socialstyrelsen. Uppgifterna ska myndigheterna vidarebefordra till hälsoskyddsmyn- digheterna och till hälso- och sjukvården. Det vetenskapliga rådet ska analysera den uppkomna situationen i stort. Rådet ska bl.a. också ge beredskapsorganisationen råd om mer långsiktiga åtgärder, före- slå undersökningar och följa upp bedömningar av konsekvenserna.

SSI leder arbetet inom den medicinska expertgruppen. En av lä- karna i gruppen ska om det behövs ingå i Socialstyrelsens katastrof— ledning och delta i verksamheten inom styrelsens katastroforga- nisation. SSI ska med hjälp av den medicinska expertgruppen utar- beta underlag för bedömning av de medicinska konsekvenserna och för de råd eller rekommendationer som situationen fordrar. Social- styrelsens uppgift i det här sammanhanget är att skyndsamt sam- manställa och till sjukvårdshuvudmännen och sjukhusens akut— mottagningar förmedla den medicinska och annan information som har betydelse för hälso- och sjukvårdens åtgärder i samband med ett utsläpp av radioaktiva ämnen.

SSI har vidare inrättat en nationell expertgrupp för sanering, som har till uppgift att bistå länsstyrelserna med råd om de sanerings- åtgärder som staten svarar för. Se vidare beskrivningen i avsnitt 3 .2. av statens skyldigheter att sanera.

3.1 .5 Åtgärdsnivåer

SSI har på uppdrag av regeringen utarbetat åtgärdsnivåer som kan tillämpas i händelse av en kärnenergiolycka. Med åtgärdsnivåer me- nas de stråldoser som är höga nog för att det ska vara önskvärt att vidta en viss åtgärd. Åtgärdsnivåns höjd beror enligt SSI både på

strålriskens storlek och på de svårigheter, kostnader och risker som sammanhänger med skyddsåtgärden.

En skyddsåtgärd som myndigheterna vidtar vid en låg stråldos kan göra mera skada än nytta. Det är t.ex. inte berättigat att tvinga människor att flytta från sina hem om inte den extra stråldosen från nedfallet väsentligt överstiger de doser de får från den naturligt före- kommande strålningen. Den nivå under vilken det i förväg kan sä- gas att åtgärden med stor sannolikhet inte är berättigad kallas icke— åtgärdsnivå. Över en viss dosnivå går det med stor sannolikhet att säga att en speciell skyddsåtgärd nästan alltid är berättigad, efter- som risken att skadas av strålningen då blir oacceptabelt hög. Denna nivå kallas övre-åtgärdsnivå.

SSI har angett icke-åtgärdsnivåer och övre—åtgärdsnivåer för inomhusvistelse, intag av jodtabletter, utrymning genom omflyttning och stallning av boskap. För livsmedel finns en icke-åtgärdsnivå och en rekommenderad åtgärdsnivå — den senare ska gälla under den första månaden efter ett nedfall av radioaktiva ämnen. Avsikten är att 551 efter denna första månad ska kunna anpassa åtgärdsnivåerna till de för olika slag av livsmedel varierande kraven och till nedfallets totala effekter inom livsmedelsområdet. Dessa åtgärdsnivåer ligger till grund för de gränsvärden som Livsmedelsverket fastställer för saluhållandet av livsmedel. EU har i en förordning fastställt vilka gränsvärden som enligt medlemsländernas beslut ska kunna gälla för olika isotoper under den första tiden efter en olycka.

För att en skyddsåtgärd ska vara optimerad måste åtgärdens för- delar vägas mot dess nackdelar, så att åtgärden kan vidtas när den gör störst nytta. Optimerade åtgärdsnivåer ligger sannolikt mellan icke-åtgärdsnivån och övre-åtgärdsnivån. Många okända faktorer påverkar emellertid resultatet och det är enligt SSI svårt att i förväg göra en bra optimering. IAEA har som diskussionsunderlag föresla- git ungefärliga värden för i förväg optimerade åtgärdsnivåer. Den internationella strålskyddskommissionen (ICRP) har gett ut en pu- blikation med förslag till åtgärder efter olyckor.

3.2. Räddningstjänst och sanering 3.2.1 Författningar

Den som driver en kärnteknisk verksamhet svarar för beredskapen mot olyckor inom anläggningens område. Bestämmelser om detta finns i El 1Lagen (1 984:3 ) om kärnteknisk verksamhet (den s.k. kärnteknik- agen).

Kärntekniklagen innehåller bestämmelser om bl.a. uppförande och innehav av kärntekniska anläggningar, olika former av befattning med kärnämnen och kärnavfall, införsel av sådana ämnen samt ut- försel av kärnämnen, viss utrustning och material inom kärnenergi- området.

Statens och kommunernas ansvar för den räddningstjänst som ska genomföras utanför anläggningen vid utsläpp av radioaktiva ämnen i sådan omfattning att det fordras skyddsåtgärder regleras i C] Räddningstjänstlagen (1986:1102); och El Räddningstjänstförordningen (1986:1107).

Regler finns också i räddningstjänstlagen och räddningstjänstför- ordningen om den sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar som staten svarar för. Ägare eller inneha- vare av mark eller anläggningar kan själva efter ett nedfall vilja vidta långsiktigt verkande åtgärder som syftar till att minska kontami— nationen. Sådana åtgärder brukar också kallas sanering men regle- ras inte i räddningstjänstlagen eller räddningstjänstförordningen.

Räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningen gäller vid utsläpp från kärntekniska anläggningar både inom och utanför Sverige.

3.2.2. Räddningstjänst Förelägganden och förbud

Skyddet som samhället ska ge i samband med ett utsläpp eller vid överhängande fara för utsläpp är baserat på att myndigheterna med stöd av bestämmelsen om ingrepp i annans rätt i räddningstjänst— lagen bl.a. kan El Förelägga de som uppehåller sig inom det hotade området att inte Vistas utomhus eller att lämna området; Cl Förbjuda någon att bege sig in i området; Cl åörelägga den som har levande djur och livsmedel att föra bort essa; Cl Begränsa rätten att använda mark, vatten, naturprodukter och egendom.

Ansvariga organ

Länsstyrelsen är ansvarig för räddningstjänsten utanför den kärntek- niska anläggningen. Det innebär att länsstyrelsen fattar de beslut som fordras och uppdrar åt andra organ — bl.a. den kommunala räddningstjänsten, polisen, Kustbevakningen, Sveriges Radio och SOS Alarm — att utföra de uppgifter som fordras.

Samarbetet framgår av den plan för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen som länsstyrelsen upprättar. Om ett utsläpp hotar flera län får regeringen föreskriva att en av länsstyrelserna — eller någon annan statlig myndighet - ska svara för räddningstjänsten.

Räddningsverket har tillsyn över efterlevnaden av de bestämmel- ser i räddningstjänstlagen som gäller planeringen av beredskapen för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Räddnings- verket svarar också för den samordning av planeringen som fordras.

Om det har skett ett utsläpp av radioaktiva ämnen, ska SSI ge råd om strålning och biträda med strålskyddsbedömningar. Föreskrifter om detta finns i räddningstjänstförordningen.

3.2.3. Sanering (som staten svarar för)

Det kan efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen bli nödvändigtiatt sanera. Detta gäller oavsett om utsläppet har skett från en anlägg- ning i Sverige eller från en anläggning i ett annat land. Den sanering som staten svarar för syftar till att mark, vatten, anläggningar eller annan egendom åter ska kunna användas. Åtgärder kan behöva vid- tas inom ett område så att det blir möjligt att bo där igen, att åter utnyttja vattentäkter och att bruka mark för livsmedelsproduktion.

Saneringen behöver inte leda till en fullständig återställning. En- ligt förarbetena till den ändring i räddningstjänstlagen som innebar att staten fick ett ansvar för verksamheten ska åtgärderna emellertid ge en varaktig effekt. Syftet är att ta bort kontamineringen eller att förhindra en ytterligare spridning av de radioaktiva ämnena i det ekologiska systemet. Det kan ske genom t.ex. djupplöjning eller bort- forsling av jord. I det senare fallet flyttas radioaktiviteten till platser där risken är mindre att den ska skada människor.

Länsstyrelsen svarar för saneringen efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar. Det innnebär att länsstyrel- sen ska planera verksamheten och genomföra den. Länsstyrelsen ska kunna ta i anspråk de resurser av olika Slag som finns inom länet. Om det behövs ska även centrala expertmyndigheter bistå länssty- relsen, t.ex. SSI, jordbruksverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsver- ket och Socialstyrelsen.

En statlig eller kommunal myndighet är skyldig att på anmodan av länsstyrelsen delta med personal och egendom. Skyldigheten gäl- ler om myndigheten har lämpliga resurser och deltagandet inte all- varligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet.

Räddningsverket ska samordna planeringen av saneringen mellan länen. Den regionala planeringen bör omfatta t.ex. ledningsorgani- sation, information, personal och materiel, markanvändningen och saneringsmetoderna. För den långsiktiga uppföjningen och värde-

ringen av saneringsarbetet svarar SSI. Institutet ska följa konta- minationsläget och bedöma vilka strålskyddsproblem som eventu- ellt återstår.

SSI har som framgått av redogörelsen i avsnitt 2.1 inrättat en na- tionell expertgrupp för sanering. Expertgruppens uppgift är att ut- forma ett tekniskt och ekonomiskt underlag för beslut om sanering som staten svarar för, att ge råd till länsstyrelserna om saneringsin- satser och att genom information om saneringsmetoder bistå läns- styrelserna i planeringen av verksamheten. Flera statliga myndighe- ter — bl.a. jordbruksverket, Livsmedelsverket och Räddningsverket — är representerade i expertgruppen.

3.3. Strålningsmätning

3 .3 .1 Strålningsmätning på central nivå

En rad centrala, regionala och lokala organ i samhället har resurser för Strålningsmätning. SSI svarar för samordning av verksamheten och för rådgivning vid utsläpp av radioaktiva ämnen som drabbar Sverige.

SSI:s mätstationer

Det finns 37 mätstationer fördelade över hela landet. Från dessa sta- tioner övervakar SSI kontinuerligt strålningsläget inom det svenska landområdet. Tjänstgörande strålskyddsinspektören larmas automa- tiskt om strålningsnivån ökar till en i förväg fastställd nivå över den naturliga bakgrundsstrålningen.

Figur 2.1 visar lokaliseringen i stort av de 37 mätstationerna.

FOA:s luftfilterstationer

FOA har åtta luftfilterstationer för mätning av radioaktiva ämnen i luften. Stationerna registrerar mycket små och långsamma föränd- ringar av aktiviteten i luften.

Luftfiltermätningarna är ett komplement till de mätningar som sker vid SSI:s gammastationer (se ovan). Luftfiltermätningarna ger information om vilka radioaktiva ämnen som finns i luften och mä- ter vid betydligt lägre nivåer än gammastationerna. De fordrar i gen- gäld längre insamlings- och mättider än gammastationerna.

Flygburen gammaspektrometri

Sveriges geologiska undersökningar (SGU) kan göra nuklidspecifika mätningar med en s.k. natriumjodiddetektor från specialutrustade

flygplan. Detta är en kraftfull resurs för kartering av beläggningen inom framför allt områden med glest vägnät. De beläggningskartor som framställdes efter Tjernobylolyckan var baserade på flygmät- ningar.

Försöksgårdar

Det finns ett förslag om att även vid betesförbud tillåta bete vid ett antal s.k. försöksgårdar. Syftet är att få ett mer exakt underlag för bedömning av storleken på överföringen av jod och cesium till mjöl- ken. Korna på försöksgårdarna ska alltså gå ute. Mjölken kasseras och bönderna får betalt för den. Det är väsentligt att ett sådant be- slut fattas med en gång efter ett nedfall. Resultaten från mätningarna på mjölken kommer att kunna visa hur länge betesrestriktionerna bör vara kvar. Om förslaget inte går att realisera blir bedömning- arna mer försiktiga och det tar längre tid innan betesrestriktionerna kan hävas.

Nuklidspecifika fältmätningar

SSI svarar för det provtagnings- och mätprogram som krävs för att myndigheterna efter en kärnteknisk olycka ska kunna klargöra strålningsläget, få underlag för uppskattning av individ— och kollektiv- doser och kunna besluta om åtgärder.

En del av mätningarna kommer att genomföras av SSI. Avsikten är emellertid att forskningsinstitutioner som har kvalificerad utrust- ning och personal för nuklidspecifika mätningar i fält ska utföra huvuddelen av mätningarna. SSI har kontrakt med dessa forsknings- laboratorier, som för närvarande består av institutionerna för radio- fysik vid universiteten i Malmö, Lund, Göteborg, Linköping och Stockholm, FOA:s enheter i Sundbyberg och Umeå, Sveriges geolo- giska undersökningar (SGU) och Studsvik EcoSafe.

Laboratorierna kommer efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen att mäta minst ett mjölkprov per vecka från samtliga mejerier i lan- det och minst ett prov per dygn från mejerier i de av nedfallet drab- bade områdena. Samtliga mätningar sker med högupplösande gammaspektrometri (visar bl.a. på jod och cesium). Mjölk från de drabbade områdena analyseras också med avseende på Strontium. Även vegetationsprover (betesgräs) och markprover kommer att må- tas.

Kulterjåkk Kiruna Pajala ljiimolis Ovenorned Hemavan Alvsbyn Skellefteå Ulvoberg Umeå Storlien Tönå

Bre byn N'urundu

I re

Moro Gävle Alunda Gustofsfors Blomskog Orebro

Rål Solna (1

Skum Londvelier Eksjö Visb Ring als Halmstad Ljungh hed Ronne y Olands södra udde Everöd glulmöh my e umn Sandhammaren Hoburgen

Figur 2.1 SSI:s mätstationer (för automatisk alarmering om strål- ningsnivån ökar till en i förväg fastställd nivå Över den naturliga bakgrundsstrålningen)

Instrument för Spårning av punktkällor ABEM AB i Malå kan med kort varsel ställa 40 instrument till förfo- gande för i första hand spårning av joniserande strålning i naturen, t.ex. om en satellit med en kärnreaktor ombord har störtat.

Mätningar av alfa- och betastrålning Nuklidspecifika mätningar av alfa- och betastrålande radionuklider kräver vanligen radiokemiska förarbeten. Detta gäller bl.a. pluto- nium och Strontium. Sådana mätningar kan utföras vid några olika vetenskapliga institutioner och vid SSI. Beredning av prover för radio- kemiska analyser och mätningar kan ta en dag eller några dagar.

3.3.2. Verksamhet på regional och lokal nivå

Länsstyrelsernas och kommunernas mätningar Samtliga länsstyrelser och kommuner har instrument för mätning av gammastrålning. Det finns ett eller två instrument i varje kommun och två hos varje länsstyrelse. Koordinater och tidigare mätvärden finns inlagda i en databas med mellan 800 och 900 mätpunkter i hela lan- det. Efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen som ger markbeläggning inom en större del av landet ska en första sammanställning av mät- data finnas inom ett dygn. Med dessa mätningar ska en lägsta be— läggningsnivå motsvarande en fördubbling av den naturliga bak- grundsnivån kunna påvisas.

Kommunerna utför referensmätningar var sjunde månad i två-fyra förberedda mätpunkter. Detta ger en god bild av bakgrundsstrålning- ens variationer med årstiden och goda förutsättningar för kommu— ner och länsstyrelser att själva bedöma hur mycket dosraten ökar vid ett nedfall. Instrumenten kontrolleras varje år genom s.k. konstantkontrollmätning.

Mätdata från referensmätningarna rapporteras till SSI, som har en databas över samtliga mätningar sedan år 1989. Avsikten är att SSI med de mätdata som föreligger efter ett nedfall ska göra en sam- manfattande bild av strålningsituationen i landet. Vid ett hot om utsläpp och nedfall bör kommunena utföra mätningar ofta.

Mätningar i län med kärnkraftverk I de fyra länen med kärnkraftverk finns en Särskild plan för mät- ningar av gammastrålning efter ett utsläpp av radioaktiva ämner från kärnkraftverken. För dessa mätningar finns det ett stort anta mätpunkter inom ett område med 50 km radie från kärnkraftverken En av de första åtgärderna efter ett utsläpp är att sända ut mätpatrullei

till dessa mätpunkter. Mätvärdena går via radio till kommunens huvudbrandstation där personalen sammanställer och per telefax vidarebefordar dem till länsstyrelsen, kärnkraftverket och SSI. Det finns 25 mätinstrument i vart och ett av de fyra länen.

Kärnkraftverkens gemensamma beredskapsstyrka (KGB)

Varje kärnkraftverk ska inom tio timmar på begäran kunna sända en mätpatrull med två strålskyddstekniker och mätinstrument till ett annat län. Patrullen ska kunna bistå länsstyrelsen med bl.a. strålnings- mätningar och provtagningar av olika slag.

3 .3 .3 Mätverksamheten i Skåne

Nuvarande resurser i Malmöhus län Tillgången på mätinstrument

Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket har två typer av in- strument för mätning av radioaktivitet: D I—23; och D RNI IOS.

Dessa är fördelade mellan räddningstjänsten i de berörda kommu- nerna och Kustbevakningens fartyg. För SSI:s kommunmätningar disponeras

CI RNI 1 000.

Samtliga miljö- och hälsovårdsförvaltningar har två instrument av denna typ. Även miljöenheten inom Länsstyrelsen disponerar två st RNI 1000.

De platser i Kristianstads och Malmöhus län där kommunernas mätningar ska ske framgår av figur 3.2.

Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket disponerar des- utom fem portabla pumpar för luftprovtagning som är fördelade mellan räddningstjänsten iKävlinge, Lomma, Lunds och Landskrona kommuner. En pump finns på Helsingborgs huvudbrandstation av- sedd för kärnkraftverkens gemensamma beredskapsstyrka.

Instrumentens kapacitet

Instrumentet I-23, som ingår i Flygvapnets utrustning, är av finskt fabrikat och av äldre typ. Mätområde: 0,05 mR/h - 400 R/h (mot- svarar 0,5 uSv/h-4 Sv/h). Instrumentet är främst avsett för strålnings— mätning från flygplan i samband med kärnvapendetonationer. Mät- området gör det emellertid fullt användbart även vid utsläpp från kärnkraftverk.

// * &

r' *_

Figur 3.2 Förberedda referenspunkter i Kristianstads och Malmö- hus län för kommunernas mätningar av strålningsnivån

Instrumentet RNI 10 S är fullt modernt, inköpt i slutet av 1980- talet och av svenskt fabrikat. Mätområde: 0,05 pSv/h till 10 Sv/h. Instrumentet är speciellt valt för mätningar vid kärnenergiolyckor. På instrumentet går det att avläsa ackumulerad dos och dosrat som fem minuters medelvärde.

Instrumentet RNI 1000 inköpt omkring år 1987 är avsett för SSI:s s.k. kommunmätningar. Mätområdet är 0,1 pSv/h - 10 mSv/h.

Personal

Den nuvarande planen för Strålningsmätning inom beredskapsorga- nisationen för Barsebäcksverket har 50 mätpatruller från räddnings- tjänsten inom indikeringszonen för Barsebäcksverket. Sedan år 1982 har ca 1 300 brandmän och brandbefäl utbildats och regelbundet övats för dessa uppgifter.

Kustbevakningen har utbildat personal till besättningarna på fem fartyg för Strålningsmätning.

Samtliga kommuner har utbildat personal från miljö- och hälso- skyddsförvaltningarna för de s.k. kommunmätningarna.

Institutionen för radiofysik vid Lunds universitet kan ställa per- sonal till förfogande för kvalificerade mätningar, t.ex. nuklidspecifika mätningar, mätningar på olika prover, t.ex. gräs och mjölk och för utvärdering av luftfilterprover. Radiofysikavdelningen vid Malmö allmänna sjukhus används i beredskapsorganisationen för Barse- bäcksverket för utvärdering av alla TL-dosimetrar som organisatio- nen förfogar över.

Inom Malmöhus län finns åtminstone ett företag som sysslar med Strålningsmätning. Vidare kan Barsebäcksverket i begränsad omfatt- ning bidra med strålskyddspersonal och göra utvärderingar av TL- dosimetrar.

Skyddsutrustning

Enligt SSI:s föreskrifter ska personal som arbetar med strålnings- mätning i olyckssammanhang vara utrustad med dosimeter, andnings- skydd och jodtabletter.

Samtliga patruller inom beredskapsorganisationen för Barsebäcks— verket disponerar individuella TL-dosimeterar, halvmask med parti- kelfilter och jodtabletter. Varje patrull har dessutom tillgång till en direkt avläsbar penndosimeter.

Mätmetoder och arbetssätt

Taktiken som rekommenderas för mätning med RNI 10 S är i kort- het :

D Instrumentet monteras i en hållare c:a 1 m över marken; D Mätning sker under tio minuter på varje plats;

CI Medelvärdet av de senaste fem minuternas mätningar avläses och rapporteras in; Instrumentet I-23 ska användas för s.k. survey-mätningar på föl- jande sätt: Cl Mätning görs utanför fordonet. Cl Instrumentet avläses så snart värdet stabiliserats och det avlästa värdet rapporteras in.

Insamling av mätdata

Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket har planerat ca 50 mätslingor med totalt omkring 1 200 mätpunkter. Varje patrull ska läsa av vid mellan 20 och 40 mätpunkter. Uppgifterna rapporteras till kommunens huvudbrandstation. Personalen där för in uppgif- terna på en blankett för varje patrull och ska en gång i timmen faxa blanketten till Länsstyrelsen och 551.

Bearbetning och analys av mätdata

Bearbetning och analys av mätdata ska ske parallellt inom Länssty- relsen och SSI. Länsstyrelsen har för denna verksamhet två strål- skyddsexperter från Institutionen för radiofysik vid Lunds universi- tet i varje arbetsskift. Ett tiotal personer är uttagna för denna verk- samhet. Bearbetning och analys har hittills vid utbildning och öv- ningar skett enligt manuella metoder — med tabeller, kartor, räkne- dosor och handböcker.

Nuvarande resurser i Kristianstads län

I Kristianstads län finns utöver miljö- och hälsoskyddsförvalt- ningarnas utrustning endast några få instrument — hos Länsstyrel- sen, på Centrallasarettet i Kristianstad och hos räddningstjänsten i Kristianstads, Hässleholms, Ängelholms och Simrishamns kommu- ner (RNI 10 5 eller RNI 10 R). Räddningstjänstpersonal med utbild- ning på strålningsmätning finns i samtliga kommuner i länet.

Länsstyrelsens beredskapsplan för kärnenergiolyckor omfattar ett 30-tal förutbestämda mätpunkter, bl.a. vid ett antal kyrkor. Någon i förväg i detalj planerad organisation för bearbetning och analys av mätuppgifterna finns inte.

3.4. Hälso- och sjukvård

Samhällets åtgärder inom hälso— och sjukvården regleras i El Hälso- och sjukvårdslagen (1982z763). Det åligger sjukvårdshuvudmännen — landstingen och de tre kom— muner som står utanför landsting — att planera hälso- och sjukvår- den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska en- ligt hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara på det som sker under normala fredsförhållanden utan även på katastrofer i fred och på verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har en katastrof- organisation för att kunna ingripa med de mycket omfattande sjukvårdsresurser som kan fordras i fred vid stora olyckor eller an- dra liknande händelser.

Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd (1992:5 ) som vägledning till sjukvårdshuvudmännen för den medicinska katastrofberedskapen. Råden beskriver bl.a. de risker som det måste finnas en beredskap inför, vilka principer som ska gälla för omhändertagandet, vad pla- neringen av omhändertagandet och värden bör omfatta, vilken ut- rustning som fordras, hur organisationen kan se ut och vilka krav som gäller för informationsverksamheten.

Det finns särskilda råd för hälso- och sjukvårdens åtgärder i sam- band med ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Sjukvårdshuvudmännen ska i samband med utsläppet kunna ge vård åt människor som fått strålningsskador samt informera den egna personalen och patienter som finns på Vårdanläggningarna om händelsens medicinska risker. Många människor som är oroliga och vill ha svar på frågor kommer sannolikt att vända sig till olika enheter inom hälso- och sjukvården — t.ex. sjukvårdsupplysningen, distriktssköterskor, distriktsläkare och akutmottagningar med frågor.

SSI och Socialstyrelsen har som framgått av redovisningen i av- snitt 2.2 en medicinsk expertgrupp som ska kunna ge råd åt hälso- och sjukvården när ett utsläpp av radioaktiva ämnen har inträffat.

3.5. Hantering och kontroll av livsmedel 3.5.1 Författningar

Regler om hantering och kontroll av livsmedel finns i El Livsmedelslagen (1971 :511); och El Livsmedelsförordningen (1971:807). Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livs- medelsfrågor. Verket ska enligt sin instruktion bl.a. utöva tillsyn en-

ligt livsmedelslagen, leda och samordna livsmedelskontrollen samt informera om sådana förhållanden inom livsmedelsområdet som är viktiga för konsumenterna. Lokala tillsynsmyndigheter är kommu- nernas miljöskyddsnämnder.

Livsmedelsverket kan ge föreskrifter om hantering av livsmedel. Verket får t.ex. förbjuda eller föreskriva villkor för saluhållande, försäljning m.m. av livsmedel som innehåller ett främmande ämne eller av livsmedel i vilket ett sådant ämne överstiger en viss halt. Det innebär att Livsmedelsverket kan sätta gränsvärden för hur mycket främmande ämnen eller gifter som får finnas i livsmedel. Gränsvärden för föroreningar med radioaktiva ämnen fastställer verket efter sam- råd med SSI.

EU-länderna har beslutat om åtgärdsnivåer för användning av livs- medel efter en kärnenergiolycka eller annan liknande händelse. Dessa gränsvärden kan börja tillämpas efter särskilt beslut men gäller un- der längst tre månader. De nordiska länderna har utformat rekom- mendationer om åtgärdsnivåer för användning av livsmedel som fö- reslås gälla inom dessa länder. Om EU-förordningen ska tillämpas kan svenska myndigheter emellertid inte följa rekommendationerna.

3.5.2. Katastrofberedskap

Planer för katastrofberedskapen inom Livsmedelsverket utformas av en katastrofgrupp under verksledningen. Katastrofgruppen består av experter från verkets olika verksamhetsområden och har kontakt- personer inom samtliga enheter. Gruppen ska bl.a. utarbeta under— lag för samverkande myndigheters och för kommunernas beslut om åtgärder. Den ska också ge information till andra ansvariga organ, massmedierna och allmänheten.

Livsmedelsverket är representerat i SSI:s beredskapsgrupp och kommer vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen att delta i verksamhe- ten hos SSI.

3.6. Åtgärder inom jordbrukets område 3.6.1 Författningar

Regler inom växtodlingsområdet som kan komma i fråga i en situa- tion när det är nödvändigt att åstadkomma skydd mot påverkan av radioaktiva ämnen finns i El Lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark (den s.k. skötsel- lagen); och

Cl Förordningen (1979:426) om skötsel av jordbruksmark (den s.k. skötselförordningen). Skötsellagen bemyndigar regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att på en del områden meddela föreskrifter som skäligen kan fordras från miljöskyddssynpunkt. Det gäller bl.a. växt- odling och spridning av stallgödsel. Regeringen har i skötselför- ordningen meddelat föreskrifter på båda dessa områden. Enligt dessa föreskrifter gäller vissa begränsningar i möjligheterna att sprida stall- gödsel och krav på lagringsutrymmen för stallgödsel. jordbruks- företag i en del län är vidare enligt föreskrifterna tvungna att hålla jordbruksmark höst- eller vinterbevuxen.

I anslutning till föreskrifterna har jordbruksverket bemyndigats att i begränsad omfattning meddela föreskrifter som eventuellt kan utnyttjas för att inom en del geografiska områden hindra spridning eller påverkan av radioaktiva ämnen efter en kärnkraftolycka. Detta bemyndigande får emellertid anses otillräckligt för de åtgärder som det kan bli nödvändigt att vidta vid ett nedfall av radioaktiva äm- nen. De omedelbara förbud, förelägganden, restriktioner eller be- gränsningar som kan fordras på växtodlingens område eller för han- teringen av stallgödsel kommer sannolikt att få beslutas med stöd av andra lagar eller förordningar än som primärt avser jordbruksdriften, t.ex. strålskyddslagen.

Hanteringen av foder till djur regleras i C] Lagen (1985:295) om foder; och D Förordningen (1985:879) om foder. Författningarna reglerar bl.a. hanteringen av foder till djur avsedda för animalieproduktion. jordbruksverket får enligt förordningen — om det behövs med hänsyn till människors eller djurs hälsa — med- dela förbud eller villkor för importen, tillverkningen, försäljningen, användningen eller hanteringen i övrigt av foder (även ett visst parti foder). jordbruksverket har i föreskrifter om foder till livsmedels- producerande djur och hästar angett gränsvärden för vissa främ- mande ämnen. Till dessa hör inte radioaktiva ämnen.

Som fodertillsats får jordbrukarna enligt foderlagen använda en- dast vara eller ämne som jordbruksverket har godkänt. En foder- tillsats får godkännas endast om den är av värde för djuret eller om det finns särskilda skäl för att den ska bli godkänd. Fodertillsatser, t.ex. berlinerblått, kan användas för att minska djurens upptag av radioaktiva ämnen och därmed innehållet i köttet och mjölken.

Bestämmelser som myndigheterna kan komma att tillämpa finns också i El Djurskyddslagen (1988:534); och El Djurskyddsförordningen (1988z539).

jordbruksverket får enligt djurskyddsförordningen meddela föreskrif- ter om hur djur — bl.a. djur avsedda för produktion av livsmedel — ska födas upp, skötas, transporteras m.m. Djurskyddslagstiftningen ger jordbruksverket möjligheter att vidta åtgärder som skyddar dju- ren mot onödigt lidande.

Enligt förordningen (1991:375 ) med instruktion för Statens jord- bruksverk ska myndigheten verka för en positiv utveckling av jord- bruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som tar hänsyn till kraven på bl.a. en god miljö, en god hushållning med naturresurserna och ett gott djurskydd.

EU-länderna har beslutat om gränsvärden för radionuklider i dj ur- foder efter en kärnenergiolycka eller annan liknande händelse.

3.6.2. Stöd till länsstyrelserna m.m.

jordbruksverkets uppgift är bl.a. att stödja länsstyrelserna och att vara regeringens fackmyndighet. Det kan bli aktuellt både att ge läns- styrelserna rekommendationer om lämpliga skyddsåtgärder och att utfärda föreskrifter om foder och djurhållning. Regeringen kan vid allvarliga olyckor — så skedde i samband med Tjernobylolyckan — uppdra åt jordbruksverket att meddela föreskrifter och pröva frågor om ersättning till jordbruks—, trädgårds- och renskötselföretag och till vissa fiskare.

jordbruksverkets uppgift vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen blir att genom rekommendationer och (eventuellt även) föreskrifter begränsa kontamineringen av jordbruksprodukter. I samarbete med Arbetarskyddsstyrelsen och SSI beaktar jordbruksverket även möj- ligheterna att begränsa den stråldos som jordbrukarna blir utsatta för. Verket strävar vidare efter att undvika konflikter med djurskydds- lagstiftningen

3.6.3. Katastrofberedskap

jordbruksverket har till vägledning för det arbete som ska ske inom olika enheter inom verket i samband med kärnenergiolyckor och andra allvarliga olyckor utarbetat en s.k. katastrofhandbok. Av handboken framgår vilka omedelbara åtgärder som ska genomföras. Den beskriver också jordbruksverkets roll, mål och organisation samt ger faktaunderlag och anger alternativa åtgärder i olika faser av ett förlopp. jordbruksverket tillsätter en katastrofgrupp och upprättar en informationscentral. jordbruksverket är som framgått represen- terat i SSI:s beredskapsorganisation.

3.7. Hantering av radioaktivt avfall

Innan beslut fattas om att avfall från en sanering ska tas om hand bör det framgå att den föreslagna åtgärden är berättigad, dvs gör mer nytta än skada. Det bör först klargöras vilken individ- och kollektivdos som kan avstyras genom att avfallet tas om hand. Kost- naderna måste beräknas. Övervägandena fordrar goda kunskaper om hur radioaktiva ämnen omsätts i naturen— både 1 tid och 1 rum — och hur stor stråldos människan blir utsatt för.

Efter ett nedfall i samband med en kärnenergiolycka kan det bli fråga om stora mängder saneringsavfall. Varje situation måste bedö- mas med ledning av sina egna förutsättningar. Det går inte att ange några generella åtgärder för omhändertagandet. Metoderna för strål- skydd kan ge vägledning om lämpliga åtgärder i de enskilda fallen.

3.8. Försvarsmaktens möjligheter att delta

Försvarsmakten har med de olika slag av kunnande som finns i or- ganisationen möjligheter att stödja samhällets åtgärder efter ett ned- fall av radioaktiva ämnen. Det kan vara fråga om indikering, sam- bandstjänst, trafikreglering, bevakning, nödslakt, förläggnings- verksamhet och sanering av människor och utrustning.

Försvarsmakten kan ställa yrkesofficerare, övriga anställda och värnpliktiga samt efter eget åtagande hemvärnspersonal och perso- nal ur frivilligorganisationerna till förfogande för de uppgifter som ska utföras. De ABC-skyddsinstruktörer och andra experter inom radiakskyddsområdet som de militära förbanden förfogar över kan vara en förstärkning för de civila myndigheterna.

Försvarsmakten har en hel del skyddsutrustning som i allmänhet är anpassad till behovet av C-skydd. Delar av denna material bör emellertid kunna användas för förbättring av det personliga skyddet även vid indikering och sanering.

De militära förbanden håller på att utrustas med en ny intensimeter (Intensimeter 25). Den har ett större mätområde än tidigare model- ler och täcker bl.a. låga nivåer — från bakgrundsstrålningen och uppåt. Instrumentet kan även användas som dosimeter och är ett komple- ment till den civila mätutrustningen.

Försvarsmaktens fordon kan utnyttjas för transporter vid t.ex. indikering inom kontaminerade områden. Vid höga strålningsnivåer kan det vara lämpligt att använda moderna pansarskyddade fordon utrustade med ABC—skydd. Försvarsmakten kan vidare ställa sambandsutrustning till förfogande.

3.9. Varning och information

3 .9.1 Tidig varning om utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar

Sex överenskommelser

Sverige har ingått sex överenskommelser med andra stater om infor- mation och varsel vid händelser i kärntekniska anläggningar: Cl IAEA- konventionen om tidig information vid en kärnenergiolycka (sö 1987. 3), D Avtal med Danmark om informationsutby te och varsel rörande svenska och danska kärntekniska anläggingar m.m (SÖ 1987: 12); C] Avtal med Finland om informationsutbyte och varsel rörande svenska och finska kärntekniska anläggningar m.m. (SÖ 1987. 16), C] Avtal med Norge om informationsutbyte och varsel rörande svens— ka och norska kärntekniska anläggningar m.m. (SÖ 1987: 26;) D Avtal med Förbundsrepubliken Tyskland om tidig varsel vid kärnenergiolyckor och om informations- och erfarenhetsutbyte rörande kärnsäkerhet och strålskydd (SÖ 1990: 64); D Avtal med Sovjetunionen (SÖ 1988. 5). Avtalet har övertagits av Ryssland genom dekret av president jeltsin den 3 december 1991.

Det finns vidare ett avtal med Danmark om informationsutbyte om kärnkraftverket i Barsebäck samt en IAEA-konvention och ett antal överenskommelser med olika länder om tekniskt bistånd.

Sverige avser att teckna avtal om information och varsel även med övriga stater runt Östersjön, dvs Polen, Estland, Lettland och Litauen. Senare kan det bli aktuellt att ingå överenskommelser med länder som Vitryssland, Ukraina, Bulgarien och Rumänien.

Medlemskapet i EU innebär att Sveriges åtaganden när det gäller tidig information vid en kärnenergiolycka har ökat.

Krav på information

Om det inträffar ett missöde i ett kärnkraftverk som kan bli av så- dan omfattning att det kan få konsekvenser från strålskyddssynpunkt ska en konventionsstat enligt IAEA-konventionen direkt eller genom förmedling av IAEA omgående underrätta de stater som fysiskt kan bli berörda av ett utsläpp. Informationen ska innehålla uppgifter om missödets natur och tidpunkt samt anläggningens exakta läge. Upp- gifter som kan minska konsekvenserna från strålskyddssynpunkt ska också lämnas.

De bilaterala avtalen ställer något större krav på information än vad IAEA-konventionen gör. Tidig varning ska ges även vid en del

andra situationer än som IAEA—konventionen omfattar. Enligt avta- len ska länderna vidare utväxla förhandsinformation om de kärntek- niska anläggningarna.

INES-skalan är ett internationellt utarbetat hjälpmedel som gör det möjligt för ägare eller innehavare av kärntekniska anläggningar att enligt en sju-gradig skala klassificera de störningar eller olyckor som inträffar i deras anläggningar.

Ansvariga svenska myndigheter

SSI och SKI svarar för tillämpningen av avtalen om tidig varning. SMHI är kontaktpunkt i Sverige för varningsmeddelanden från IAEA och länder enligt bilaterala avtal. SMI—II vidarebefordrar meddelan- den till SSI, SKI och Räddningsverket. SSI informerar länsstyrelserna.

SKI har till uppgift att skaffa en utförligare teknisk information än den IAEA kan ge. SKI har goda kontakter med bl.a. finländska, ryska och litauiska kärnkraftmyndigheter.

Svenska myndigheter har satellitkommunikation med kärnkraft- verken iIgnalina (Litauen) samt i Sosnovy Bor, Murmansk och Kola (Ryssland). Syftet är framför allt att säkerställa en tidig varning.

3.9.2. Information till allmänheten

Enligt en bestämmelse i avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB ska Sveriges Radio Sända meddelande som är av vikt för allmänhe- ten. Meddelandet ska t.ex. kunna ge råd om hur människor ska bete sig i extraordinära eller oförutsedda situationer. Det kan emellertid också innehålla påminnelser och information i praktiska frågor av betydligt mindre dramatisk karaktär — av den typ som lämnas i Anslagstavlan i TV. Det ska vid sändningen av ett sådant s.k. myndighetsmeddelande framgå att myndigheten svarar för dess inne- håll. Sveriges Radio ska se till att meddelandet är lämpligt utformat och att det inte genom sin omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten.

Signalen ”Viktigt meddelande” på civilförsvarets s.k. tyfonanlägg- ningar underrättar människor om att en olycka har inträffat — eller att överhängande fara råder — så att de kan söka skydd inomhus, stänga dörrar och fönster och slå av ventilationen. De ska också lyssna på radio eller TV för att få veta vad som har hänt och vad de i fortsättningen bör göra. Signalen och meddelandet utgör tillsam- mans varnings- och informationssystemet ”Viktigt meddelande till allmänheten” (VMA). Räddningsverkets Allmänna råd och kommen- tarer om varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (Meddelande 1989z4) ger närmare Vägledning om de

åtgärder som räddningstjänsten kan vidta för att varna och infor- mera.

Rätten att inom räddningstjänstens område — alltså vid en olycka — sända ett varningsmeddelande i radio och TV regleras genom en särskild överenskommelse mellan Sveriges Radio AB, Sveriges Tele- vision AB och Räddningsverket (den 13 januari 1993). Det framgår av överenskommelsen att en räddningsledare har rätt att sända ut ett meddelande som varnar allmänheten. Ett sådant meddelande kan om det behövs gå ut över samtliga sändande programkanaler i radio och TV. En liknande överenskommelse har senare träffats med TV 4 (Nordisk Television AB). Sveriges Radio har åtagit sig att förmedla meddelanden till Sveriges Televisions kanaler, Text-TV och TV 4.

3.10. Ersättningar

3 .10.1 Ansvarighet för ägaren till en kärnteknisk anläggning och för staten

Bestämmelser om ansvar för skada som uppstår till följd av en olycka i en kärnteknisk anläggning i Sverige eller utomlands finns bl.a. i

El Atomansvarighetslagen (1968z45 ); och D Förordningen (1981:327) med förordnanden enligt atomansva- righetslagen. Den kärntekniska anläggningens ägare eller innehavare — i Sverige eller utomlands — ska normalt ersätta den som drabbas av skadan. Ersättning utgår även om det inte kan visas att atomanläggningens ägare eller innehavare har orsakat skadan genom vårdslöshet. An— språk på ersättning för skada enligt atomansvarighetslagen får inte göras gällande mot annan än ägaren eller innehavaren av den kärntekniska anläggningen eller dennes försäkringsgivare. Ansva- righeten för anläggningar i Sverige är enligt huvudregeln begränsad till 1 200 milj. kronor för varje olycka. Ett lägre belopp — 100 milj. kronor — gäller för vissa anläggningar där riskerna är mindre.

Om den som är ersättningsberättigad inte kan få ersättning av ägaren eller innehavaren till den kärntekniska anläggningen lämnar staten ersättning. Det högsta sammanlagda belopp som kan utbeta- las, anläggningsägarens ansvar inräknat, är för närvarande 3 miljar- der kronor. Riksdagen kan besluta att ytterligare ersättning ska utgå. Gränsen 3 miljarder kronor är omkring tre gånger så hög som den som för närvarande förekommer i Paris-konventionens internatio- nella regler.

3 .10.2 Internationella överenskommelser

Det finns en konvention om skadeståndsansvar inom det kärntekniska området från år 1960 (Paris-konventionen) och en konvention om supplerande statsansvar från år 1963 (Bryssel—konventionen). Båda konventionerna har utarbetats inom ramen för OECD-samarbetet och reviderades genom ett tilläggsprotokoll år 1982. År 1963 an— togs även inom ramen för IAEA:s arbete en konvention om skade- ståndsansvar inom det kärntekniska området (Wienkonventionen), som i stort sett överensstämmer med Paris—konventionen. År 1988 antogs ett gemensamt protokoll till Paris- och Wien-konventionerna. Protokollet har förbättrat de skadelidandes möjligheter att få ersätt- ning.

3.103. Ersättningar i Sverige efter Tjernobylolyckan

Förbud att sälja livsmedel med hög halt av radioaktiva ämnen kan leda till merkostnader eller inkomstbortfall för företag inom jord- bruket, trädgårdsnäringen eller rennäringen. Det finns inga gene- rella regler om ersättning för de förluster som eventuellt uppstår. Efter Tjernobylolyckan fick ett antal företag inom jordbruksverkets (tidigare Lantbruksstyrelsens) ansvarsområde möjligheter till ersätt- ning genom Cl Förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds—

och renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan;

(Föreskrifter från ]ordbruksverket kompletterar förordningen)

Ci Förordnin en (1987:64) om ersättning för merkostnader och för- luster me anledning av T'ernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär— eller svampplockning. För merkostnader och förluster som uppkommit efter den 1 juli 1994 har dessa förordningar och föreskrifter ersatts av Cl Förordningen (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan; Cl Statens jordbruksverks föreskrift (SjV FS 1994:132) om ersätt-

ning till renskötselföretag för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan.

För renkött som kasseras vid slakt lämnas ersättning för köttvärdet, slaktkostnaderna, det förlorade pristillägget samt kostnaderna för provtagning, kontroll, cesiumanalys och kyllagring (inkl. kostnader för hantering i väntan på resultatet av analysen). Kassering av kött kan i viss utsträckning förhindras genom tidigareläggning av slakt eller genom utfodring av renar. Ersättning lämnas därför i första

i hand för dessa ändamål. Genom tidigareläggning av slakten kan den 1 äga rum när köttet har en låg cesiumhalt.

De sammanlagda ersättningarna inom jordbruksverkets ansvars- område uppgår t.o.m. budgetåret 1993/94 till ca 680 milj.kronor. Nästan hälften av detta belopp utbetalades redan första året, dvs budgetåret 1986/87. Under det året erhöll jordbruks- och trädgårds— företag 204 milj.kronor, medan ersättningen till rennäringen utgjor- de 117 milj.kronor. Under åren som följde utbetalades endast en mycket liten del av de totala beloppen till jordbruks- och trädgårds- näringen. De totala beloppen framgår av sammanställningen som

De totala kostnaderna för ersättning till följd av nedfallet efter Tjenobylolyckan är beroende av gränsvärdet för den tillåtna cesium— halten i renkött. Från maj 1986 och ett år framåt i tiden var gräns- värdet 300 Bq/kg. Från juni 1987 är det 1 500 Bq/kg. Enligt en överslagsberäkning skulle gränsvärdet 6 000 Bq/kg, som tillämpats i Norge, under budgetåren 1991/92-92/93 ha halverat kostnaderna.

följer. i 1 ) Budgetår Mil]. kronor j 1986/87 321 . 1987/88 68 1988/89 54 1989/90 42 F 1990/91 70 ( 1991/92 55 | 1992/93 38 [ 1993/94 30 l l 1 I

Kapitel

Händelseförloppet i scenariot

4.1. Upptakten

En kvällstidning kontaktar natten till annandag pingst den 23 maj 1994 informationschefen vid SSI. Rykten säger att en kärnkraftreaktor i ett område sydost om Sverige har havererat. Enligt uppgifter från en icke namngiven källa är det risk för stora utsläpp. Exakt var den påstådda olyckan har ägt rum eller vilken omfattning utsläppen san— nolikt får kan källan inte uppge.

lnformationschefen ringer tjänstgörande strålskyddsinspektören vid 551. Han kontaktar också SSI:s generaldirektör och de informations- ansvariga vid SKI, SMHI, IAEA, Miljödepartementet och systermyn- digheterna i de nordiska länderna. Ingen har hört något. Strålskydds- inspektören beslutar att beredskapsgruppen — den första kretsen i beredskapsorganisationen — ska kallas in. En timme efter det första beskedet är generaldirektören och ytterligare sex tjänstemän på plats i SSI:s lokaler. Klockan är ännu bara 5 på morgonen.

Fler och fler tidningar, radiostationer och TV—kanaler 1 Sverige hör under de närmaste timmarna av sig till SSI för att få veta om det är sant att en mycket allvarlig olycka har inträffat i ett av kärnkraft- verken nere på kontinenten. De följande timmarna har informations- enheten i beredskapsgruppen fullt upp med att svara på massmedier- nas frågor. Samtliga som ingår i enheten är på plats i ett tidigt skede. Flera försöker genom de kontakter som det är möjligt att få vid denna tidpunkt att klara ut om ryktet talar sant — om någon vet vad som har hänt och i så fall var. Uppgifterna är motsägelsefulla men tyder på att ett svårt haveri har inträffat och att ett stort utsläpp av radio- aktiva ämnen har skett eller kommer att ske.

Beredskapsgruppen konstaterar att ingen av de stationära helau- tomatiska mätstationerna i Sverige har gett någon indikation. Det har inte heller kommit några meddelanden via de nyinstallerade satellitbaserade kommunikationssystemen som ska förmedla infor- mation mellan svenska myndigheter och kärnkraftverk i andra län-

der. Det är vanligt med rykten av det här slaget. På uppdrag av SSI meddelar SOS Alarm vid 7—tiden samtliga länsstyrelser och centrala samverkansmyndigheter vad som går att säga på detta stadium. Det sker på telefon till vakthavande beslutsfattaren (VB) vid varje läns- styrelse och med gruppfax. VB orienterar på de flesta håll landshöv- dingen och länsrådet. Försvarsdirektören får i allmänhet också in- formation — i flera län även länspolismästaren. Några har redan genom radions nyhetssändningar hört vad som ryktas. Vakthavande får i uppdrag att avvakta ytterligare besked från de centrala myndig- heterna men ska — om meddelandena dröjer — själv försöka skaffa fler uppgifter. Samtliga länsstyrelser avser att kalla in beredskaps- organisationen - men inte förrän läget klarnat ytterligare.

Klockan 10.00 kommer de första officiella uppgifterna om att nå— got har hänt. Beskedet är från den internationella atomenergi- organisationen IAEA, som via SMHI underrättar SSI, SKI och Rädd— ningsverket: Ett haveri har inträffat i en reaktor knappt 100 mil från svenska sydkusten. Det har ännu inte gått att häva olycksförloppet. Ett omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen kommer sannolikt att ske inom loppet av några timmar. Nästan samtidigt får SSI och SKI också information enligt de bilaterala avtalen om varning vid en kärnenergiolycka, men bilden blir för den skull inte mycket tydli- gare. SSI underrättar på nytt alla länsstyrelserna — och de centrala samverkansmyndigheterna. Regeringskansliet får samma informa- tion per fax.

SSI:s generaldirektör beslutar att hela beredskapsorganisationen ska kallas in. Under tiden det tar innan alla är på plats har beredskaps- gruppen på begäran fått en väderprognos från SMHI för de när- maste dygnen. Prognosen är alarmerande. Friska sydostliga vindar med uppehållsväder råder för närvarande i norra Europa. Det är emellertid stor risk för regn 1 södra Sverige senare under natten till tisdagen. SMHI bedömer att de radioaktiva ämnena från ett utsläpp i den havererade reaktorn kommer att nå södra Sverige inom loppet av ett dygn.

Länsstyrelserna agerar Länsstyrelserna handlar i det här läget enligt de planer som gäller. I t.ex. Kristianstads län underrättar vakthavande beslutsfattaren lands- hövdingen, länsrådet och länspolismästaren. Landshövdingen beslu— tar att personalen i Länsstyrelsens beredskapsorganisation ska kal- las in. I Malmöhus län får landshövdingen, länsrådet och försvars- direktören samma besked om att något har inträffat. Länsledningen i Malmö träffas på Länsstyrelsen för att diskutera vilka åtgärder som ska vidtas. Andra länsstyrelser agerar på ungefär samma sätt som någon av dessa båda myndigheter.

De första är på plats i beredskapsorganisationen hos Länsstyrel- sen i Kristianstads län några minuter efter kl 1 1.00. Samtidigt beslu- tar Länsstyrelsen iMalmöhus län att kalla in den mindre beredskaps— gruppen (den s.k. analysgruppen), räddningschefen i beredskap och en strålskyddsfysiker från Malmö allmänna sjukhus för att hjälpa Länsstyrelsens ledning att klargöra läget. Avgörande för Länsstyrel- sens beslut att ännu inte kalla in hela beredskapsorganisationen är att det tar tid innan de radioaktiva ämnena när Sverige och att det tills vidare räcker med analysgruppen.

Båda landshövdingarna söker redan på detta stadium kontakt med regeringskansliet. De talar med företrädare för Försvarsdepartemen- tet och för Miljö- och naturresursdepartementet, som gemensamt håller på att förbereda tillsättandet av en krisgrupp inom regerings- kansliet. Den ska samla information, göra bedömningar och föreslå åtgärder som regeringen kan behöva besluta om.

4.2. Beredskapsorganisationens inledande åtgärder

De första i beredskapsorganisationen som under förmiddagen an— länder till SSI försöker skaffa mer information från SKI, IAEA och från kärnkraftverk och myndigheter i andra länder för att inhämta uppgifter från mätningar utomlands. SSI försöker få kontakt med uppgiftskällan. Meteorologen som ingår i beredskapsorganisationen skaffar information om väderförhållandena från SMHI. Bemanningen utökas efter hand. Det finns nu relativt mycket uppgifter om olyckans karaktär. En första uppskattning går att göra av utsläppets omfatt- ning. De som ingår i organisationen kan börja genomföra de första beräkningarna av konsekvenserna i Sverige.

Avsikten är att SSI ska utarbeta prognoser inom två timmar efter att hotet blivit känt. Det sker i samarbete med SKI och SMHI. Resul- tatet är i första hand en spridningsprognos, som anger de områden inom landet som kan drabbas av radioaktiva ämnen och när ned- fallet kan komma att Ske. Om SKI kan göra en s.k. källtermsbe- dömning har SSI möjligheter att snabbt få fram åtminstone en grov dosprognos och en riskbedömning. Denna riskbedömning är under- lag för SSI:s rekommendationer till länsstyrelserna om skyddsåtgär- der. *

SSI:s beredskapsgrupp inleder nu också diskussionerna om en even- tuell utrymning och om intag av jodtabletter. SSI begär att SGU ska förbereda ett flygplan för flygmätningar. Beredskapsgruppen startar arbetet med att organisera och samordna de nationella mätinsatserna, ange hur mätningarna hos kommunerna ska genomföras och vilka

speciallaboratorier (SSI:s kontraktslaboratorier) som ska förbereda sig på att börja mäta i olika delar av landet. De föreslagna försöks- gårdarna får besked om att låta korna gå kvar ute på bete. Under tiden ökar antalet samtal från massmedierna. Det finns personal som har till uppgift att svara på frågor och ge besked. Trots det blir informationsenheten med en gång ordentligt överbelastad.

SSI får vid 12-tiden ytterligare ett meddelande från IAEA om att ett utsläpp har skett och informerar på nytt samtliga länsstyrelser och en rad andra centrala förvaltningsmyndigheter om det som beredskapsorganisationen nu känner till. Det gäller bl.a. tiden och platsen för utsläppet och omfattningen. De flesta centrala och regio- nala myndigheterna har då redan skaffat sig uppgifter via radio och TV och håller på att sammankalla sina katastrof- eller beredskaps- grupper. De som efter ett tag kan inställa sig börjar gå igenom läget. Flera tar liksom personalen vid SSI kontakt med motsvarande myn- digheter i andra länder. Alla myndigheterna fortsätter att följa de svenska och utländska radio- och TV—sändningarna. SSI och SKI informerar regeringskansliet och talar med statssekreteraren 1 Miljö- och naturresursdepartementet. jordbruksverket och Livsmedelsver- ket lämnar sin information till jordbruksdepartementet.

Det finns under annandagens eftermiddag en hel del information. Många jordbrukare behöver råd. jordbruksverket tar strax efter kl 12.30 — via SOS Alarm i jönköping — kontakt med Sveriges Radio för att få sända ett Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). De jordbrukare söder om Riksväg 40 och gränsen mellan Småland och Östergötland som har mjölkkor uppmanas i 13-nyheterna att låta dessa stanna kvar inomhus efter kvällens mjölkning. De bör också se till att djuren har foder och vatten för några dagars innevistelse. Ensilera och ”plasta in” så mycket foder som möjligt! Samma infor- mation får länsstyrelserna.

Länsstyrelsen kallar in personal Länsstyrelserna i södra Sverige börjar kalla in personal. Det går kärvt. Många är bortresta och kan inte nås med en gång. Vid 13.30-tiden har de flesta länsstyrelserna emellertid personal på plats. För Läns- styrelsen i Kristianstads län gäller det ungefär hälften av beredskaps- organisationen. Länsstyrelsen i Malmöhus län låter analysgruppen — under ledning av länsrådet — bedöma läget och besluta om åtgärder. I gruppen ingår försvarsdirektören, planeringschefen, informations- chefen, vakthavande beslutsfattaren och tre handläggare inom enhe- ten för beredskap och räddningstjänst. Enligt kallelsen som tidigare redovisats deltar även räddningschefen i beredskap i länet och en strålskyddsfysiker. Arbetet går till på ungefär samma sätt vid andra länsstyrelser.

Kommunalrådet i Ystads kommun kontaktar Länsstyrelsen i Mal- mö för att får mer information om vad som sker. Han har lyssnat på nyheterna och vill ha ett snabbt besked om vad kommunen ska fö- reta sig. Kan människor stanna kvar.? Ska kommunen organisera en utrymning av barn och gravida kvinnor? Vilka besked ska kommun— ledningen ge invånarna? Kommunen står ju som värd för en forskar- konferens om miljön i Östersjöländerna senare i veckan. Flera inter- nationellt kända föreläsare kommer att delta. Några har redan an- länt. Kan konferensen genomföras eller ska den ställas in? Vem står i det senare fallet för kostnaderna.? Kommunalrådet står på sig och vill ha svar.

Många från massmedierna och allmänheten ringer för att få veta vad som hänt och för att få råd eller andra besked. Belastningen på personalen blir redan från början mycket stor. Under eftermiddagen kommer allt fler till beredskapsorganisationen för att hjälpa till att svara. Även SOS Alarm i Skåne och de olika polisdistrikten får ett stort antal samtal från oroliga som vill veta vad som sker och hur de kan skydda sig mot de radioaktiva ämnena. Det ordinarie lunchekot handlar bara om kärnenergiolyckan. Länsstyrelsen i Malmö samrå- der med Telia om hur företaget ska klara teletrafiken — det gäller bl.a. att fastställa vilka prioriteringar som måste göras.

De flesta tjänstemännen vid Länsstyrelsen i Kristianstad har be- gränsade erfarenheter av de ledningsuppgifter som det är fråga om. Länsstyrelsen avvaktar fler besked innan den är beredd att besluta om åtgärder. Analysgruppen vid Länsstyrelsen i Malmöhus län fort- sätter med att översiktligt planera den mätverksamhet som kommer att fordras. Gruppen tar reda på bl.a. hur många instrument som kan disponeras och gör upp en preliminär plan för hur den ska för- dela dessa. Chefen för den s.k. fältgammagruppen vid Institutionen för radiofysik i Lund blir ombedd att komma till Länsstyrelsen.

Analysgruppen kan från omkring kl 13.00 bemanna ett skift i Länsstyrelsens upplysningscentral. Belastningen blir redan från bör- jan större än vad centralen egentligen klarar. Analysgruppen försö- ker också få kontakt med ledningen för kommunerna i länet, men teleförbindelserna är hårt ansträngda och det tar tid. Även möjlighe- terna att sända fax är påverkade. Kommunerna bör enligt gruppen kalla in delar av sin beredskapsorganisation och se över inkvar- teringsmöjligheterna. Gruppen rekommenderar vidare vakthavande brandbefäl i kommunerna att kontrollera den mätutrustning räddningstjänsten förfogar över och att gå igenom instruktionen för mätningarna med personalen. De lokala polismyndigheterna får in- formation via polisens sambandscentral i länet om den beredskap som fordras för deras del.

Vid 14—tiden har Länsstyrelsen i Malmö fått kontakt med led- ningen i alla kommunerna utom Staffanstorps kommun. Länsstyrel-

sen i Kristianstad har ännu inte gått ut med någon information till länets kommuner. Flera har på eget intitiativ dragit igång sina kris- ledningsgrupper och i några fall tagit kontakt med Länsstyrelsen för att få veta vad de ska göra. Beskeden som de kan få är fortfarande knappa.

SSI:s beredskapsorganisation

Kl 14.30 är SSI:s beredskapsorganisation i det närmaste bemannad. Nu finns det också företrädare för de flesta samverkande centrala statliga myndigheterna hos SSI, bl.a. SKI, SMHI, Räddningsverket, Livsmedelsverket, jordbruksverket och Socialstyrelsen. Några av dessa myndigheter har själva ännu inte kunnat få ihop mer än hälf- ten av det antal personer som ska ingå i katastrof— eller beredskaps- grupperna. Det förlänger tiden som går åt för att myndigheterna ska kunna skaffa sig kunskaper.

Företrädare för länsstyrelserna tar strax efter kl 15 kontakt med de båda försvarsområdesbefälhavarna i Skåne — chefen för P7/Fo 11 i Ystad och chefen för P 2/Fo 14 i Hässleholm — för att höra vad de militära förbanden kan bidra med. Försvarsområdesbefälhavarna lovar att så snart som möjligt återkomma med besked.

Ledningen för SSI:s beredskapsorganisation bedömer redan un- der första dagens eftermiddag att den väntade beläggningen kan komma att bli så kraftig att det blir nödvändigt med sanerings- åtgärder. Den nationella expertgruppen för sanering samlas därför till en första överläggning redan i ett tidigt skede. Flera av medlem- marna i expertgruppen har uppgifter i beredskapsorganisationen och är på plats sedan åtskilliga timmar för att arbeta med andra uppgif- ter. Den medicinska expertgruppen och det vetenskapliga rådet kal- las in för att få information om läget.

Problemet är att det ännu inte finns uppgifter som gör att myndig- heterna kan svara på alla frågor. Oron breder ut sig hos människor i en stor del av landet. Flera av länsstyrelserna i södra Sverige känner i hög grad av detta. Massmedierna, kommunerna och allmänheten ställer hela tiden frågor: Hur farligt är det här? Vilka kommer det att drabba? Vad ska vi ta oss till? Vad tänker ni göra.?

Åtskilliga hänvisar till uppgifter som 551 har lämnat i radio och TV och som länsstyrelserna ännu inte har fått ”tjänstevägen”. Ett annat problem är att många inom personalen vid länsstyrelserna inte har deltagit i ledningsövningar eller spel och inte har någon erfaren- het av den typ av arbete som det är fråga om. Till detta kommer att flera av de som tjänstgör också är oroliga för sina familjer. I Kristi- anstads län är det av flera olika skäl svårt att få informationsverksam— heten att fungera. Beskeden som Länsstyrelsens personal lämnar är ofta något ofullständiga och i flera fall motstridiga.

Samarbete om mätningsresurserna

Länsstyrelsernas huvudsakliga uppgift på det här stadiet är att för— bereda mätningar. Företrädare för länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län träffas kl 14.30 för att organisera ett samarbete. Läns- styrelsen i Malmö beslutar att Kristianstads län ska få disponera ett tiotal ”överskottsinstrument”. Länsstyrelsen i Kristianstad har själv tillgång till två instrument. Det finns också några på centralsjukhuset i Kristianstad. Miljöskyddsförvaltningarna i länets kommuner och räddningstjänsten i fyra av kommunerna har också ett instrument. Hälften av det antal Länsstyrelsen i Malmö överlåter till Länsstyrel— sen i Kristianstad är utbildningsinstrument. De andra fem instrumen- ten är avsedda för den nya ”yttre cirkeln” och är ännu inte fördelade.

Företrädarna för de båda länsstyrelserna beslutar att mätningar ska ske vid ett tiotal brandstationer längs kusten mellan Åhus och Trelleborg. Länsstyrelserna enas om att mätningar ska göras varje halvtimma med början så snart som möjligt. Rapportering ska ske till både länsstyrelserna och SSI. Institutionen för radiofysik i Lund — som har kontrakt även med SSI — får i uppdrag att organisera mätningar med luftfilter. Länsstyrelsen i Malmö beslutar att göra i ordning två luftpumpar för sådana mätningar.

Mät- och skyddsutrustning som ska användas i de båda länen — mätinstrument, TL-dosimetrar, jodtabletter och halvmasker — börjar packas under eftermiddagen i förrådet hos Länsstyrelsen i Malmö. I upplysningscentralen vid Länsstyrelsen tjänstgör nu sex personer enligt den ordinarie bemanningen och två personer ur analysgruppen.

Även flera länsstyrelser går ut med ett Viktigt meddelande till all- mänheten i radio och TV. Först i etern vid 15.30-tiden är länsstyrel- serna i tre av länen med kärnkraftverk — Kalmar, Malmöhus och Hallands län. Kl 17.00 har alla länsstyrelserna i södra och mellersta Sverige fått ut sin information. Det blir problem för sändnings- ledningen i de olika kanalerna som hade föredragit att kunna sam- ordna utsändningarna. Beskeden är ännu relativt kortfattade: Det är klarlagt att ett utsläpp av radioaktiva ämnen har ägt rum. Det radio- aktiva molnet är på väg mot södra Sverige. Var beredd att gå in och stanna inomhus! Stäng fönstren och stäng av ventilationen i den ut- sträckning det går! Täck över trädgårdslanden med något! Lantbru- karna bör ta in så många av husdjuren som möjligt! Ta in foder, om det går! Ha en bil eller traktor i beredskap nära bostaden! Begränsa ventilationen där det går utan att djuren tar skada! Lyssna på radio eller se på TV! Länsstyrelserna upprepar också de rekommendatio- ner till jordbrukarna som jordbruksverket tidigare gått ut med.

Spridningsberäkningar

SSI får oavbrutet nya uppgifter från IAEA, SMHI och andra källor och ser fortlöpande över sina beräkningar. Det gäller att klargöra hur snabbt de radioaktiva ämnena sprider sig och vilka konsekven— ser spridningen kommer att få. Arbetet med att organisera och sam— ordna de nationella mätinsatserna fortsätter i beredskapsgruppen. Det är svårt att på detta stadium säga hur stora områden i södra Sverige som kommer att beröras av nedfallet. Kontakterna från mass- medierna orsakar också mycket arbete under hela eftermiddagen. SSI ordnar vid 18-tiden en välbesökt presskonferens.

Stabschefen berättar vad som är känt om utsläppet och redovisar den senaste prognosen: Enligt spridningsprognosen väntas det ra- dioaktiva molnet komma in över södra Sverige tisdag morgon. Med den kunskap SSI just nu har om utsläppet och väderleksförhållan- dena kommer institutet inte att rekommendera någon utrymning av människor och djur. SSI rekommenderar inte heller någon utdelning av jodtabletter. Det gäller generellt vid utsläpp från en anläggning i ett annat land. Generaldirektören har informerat länsstyrelserna om SSI:s bedömningar och rekommenderat dem att avvakta. De ska emellertid vara beredda att råda människor i områden där molnet passerar att, om det är möjligt, stanna inomhus. Det är fortfarande mycket väntan i hela beredskapsorganisationen.

Regeringen bildar krisgrupp

Inom regeringskansliet inrättar chefen för Miljö- och naturresurs- departementet i samråd med statsministern och cheferna för de be— rörda fackdepartementen sent under eftermiddagen den aviserade krisgruppen och en informationscentral. Båda är placerade i Rosen- bad. Krisgruppen består av företrädare för Statsrådsberedningen, justitiedepartemnetet, Försvarsdepartementet, jordbruksdepartemen- tet och Miljö- och naturresursdepartementet. Gruppen ska föredra sina bedömningar och förslag för regeringen. Gruppens tillkomst ändrar inte på skyldigheten för centrala, regionala och lokala myn- digheter att agera inom sina ansvarsområden. Till de åtgärder krisgruppen kan behöva förbereda hör: Cl Regeringens information via massmedierna om den allvarliga si- tuationen; C] Regeringens meddelanden till riksdagen med anledning av det som har inträffat;

CI Beslut om att en länsstyrelse ska svara för verksamhet i två eller flera län; Beslut om att ställa resurser till förfogande åt myndigheter; Överväganden om de ekonomiska konsekvenserna av olika åt- gärdsnivåer och om förbud att utnyttja vissa livsmedel från radio- akt1vt kontaminerade områden;

DC]

Cl Förordning om ersättning till jordbrukare, trädgårdsodlare m.fl. med anledning av nedfallet;

CI Beslut om tillstånd för jordbrukare att använda mark som ligger i omställning; och El Beslut om lättnader i bestämmelserna om vinterbevuxen mark.

Representanter för SSI, SKI, Räddningsverket, Livsmedelsverket, ] ordbruksverket och de berörda länsstyrelserna kallas till regerings- kansliet för att biträda i arbetet.

Militära resurser

Försvarsområdesbehälhavarna ger omkring kl 17.30 de båda läns- styrelserna besked om att de militära förbanden i Skåne omedelbart kan ställa samverkanspersonal till förfogande. Länsstyrelsen i Mal- möhus län har möjligheter att under tisdagen få tolv militära indike— ringspatruller från Fo 11 och Länsstyrelsen i Kristianstads län åtta patruller från Fo 14. Samtliga kommer att vara utrustade med inten- simeter 25. Båda länsstyrelserna kommer att kunna disponera 400 åt 500 värnpliktiga, hemvärnsmän eller personer från frivilligor- ganisationerna för bevakning och avspärrningar. Den militära per- sonalen kan också hjälpa till med att transportera vatten. Senare under veckan kommer Fo 11 att kunna bidra med ett militärpolis- kompani för mer kvalificerade bevakningsuppgifter och trafikdiri- gering. Fo 14 har möjligheter att låta en trafikpluton delta.

Båda länsstyrelserna bedömer att de militära resurserna kommer att behövas. Polisen får förfoga över den personal som ska användas för bevakning, avspärrningar och trafikdirigering. Länsstyrelserna avser att återkomma till försvarsområdesbefälhavarna om behovet av transporter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län beslutar i samband med den stabs- orientering som börjar kl 18 att EJ Kalla in all personal i beredskapsorganisationen till kl 4 nästa morgon och att förstärka med dem inom näringslivsenheten som arbetar med lantbruksfrågor; Cl Flytta ledningsbussen från Lund till Ystad för att kunna förbättra sambandstjänsten; Cl Tillsammans med SOS Alarm utarbeta en särskild plan för alar- mering av personalen i mätningsorganisationen. Länsstyrelserna i Kristianstad och Malmö börjar vid 20-tiden att köra ut instrument och skyddsutrustning till räddningstjänsten i de kommuner som ska utföra mätningar. Länsstyrelsen i Malmö kom- mer överens med räddningschefen i Lomma kommun om att få dis- ponera en av indikeringsinstruktörerna i länet — han tjänstgör för dagen som utryckningsbefäl — för att om det behövs medverka med rådgivning i samband med att kommunerna tar emot instrumenten.

Utfrågning i TV

TV 4 sänder från kl 20.30 ett stort program med utfrågning av före- trädare för ett antal myndigheter, företag och organisationer. Det framkommer att flera länsstyrelser har olika meningar om huruvida de människor som har tillgång till jodtabletter — knappt ett hundra tusen invånare i områdena närmast kärnkraftverken —- ska ta dessa eller inte. Det finns utöver de utdelade tabletterna centrala lager av jodtabletter i Stockholm och Malmö. SSI:s företrädare i programmet rekommenderar inte någon utdelning av jodtabletter.

Utrymning eller inte utrymning diskuteras också, framgår det av utfrågningen. SSI:s representant upprepar det som framkommit på presskonferensen kl 18. Med den information institutet har om olyckans karaktär, avståndet till Sverige och väderprognoserna kom- mer SSI inte att rekommendera någon utrymning av människor och djur. Utrymning innebär enligt SSI:s representant en brådskande för- flyttning av människor från deras normala uppehållsplatser, så att de under en kort tidsperiod slipper höga stråldoser. Vid en utrym- ning räknar myndigheterna med att människor ska kunna återvända inom någon eller några dagar, förutsatt att det inte har bildats ett beläggningsfält som kräver omfattande saneringsåtgärder. I ett så— dant fall kan en tillfällig eller stadigvarande bosättning på annat håll komma att bli nödvändig. För att bli fullt effektiv bör en utrymning ske innan nedfallet äger rum. Om människor färdas genom ett ra- dioaktivt moln kan hela vinsten med utrymningen gå förlorad. Ris- ken är att stråldoserna blir högre än om människorna stannat inom- hus under nedfallet.

Ett beslut om tillfällig eller stadigvarande flyttning kan fattas un- der mindre tidspress än ett beslut om utrymning i en hotsituation. Beslutet kan då grundas på ett bättre faktaunderlag. En mindre för- dröjning spelar inte så stor roll, eftersom åtgärderna är avsedda att minska doserna på flera månaders sikt. Den extra dosen på grund av ett fördröjt beslut blir liten i förhållande till den totalt avstyrda dosen. SSI är även här emot tvingande åtgärder. En av länsstyrelserna vill att gravida kvinnor som kan komma över jodtabletter ska ta dem. En annan länsstyrelse överväger att rekommendera gravida kvinnor att ge sig av norrut.

Företrädare för polisen berättar i programmet att många männis— kor under eftermiddagen rest norrut från Smålandslänen och Stock- holmsområdet. Det framgår också av rapporter från olika län att jordbrukarna i allmänhet har följt jordbruksverkets rekommenda- tioner. De har behållit korna inne efter kvällens mjölkning. De som har utrymme har även tagit in ungdjuren - i första hand högdräktiga kvigor och djur som börjar bli slaktmogna. De flesta skördar grön- foder för några dagars behov och använder i övrigt tiden för att så

långt möjligt täta till byggnaderna och reglera ventilationen till dj ur- och foderutrymmena.

Ny presskonferens

SSI har en ny presskonferens strax före midnatt och rekommenderar alla i Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt i södra delen av Kalmar län att hålla sig inomhus under natten och morgonen, förutsatt att detta inte leder till andra Skad- liga effekter för människor och djur eller för samhället i övrigt. De som i sina yrken måste ge sig ut ska kunna göra det. Men de ska se till att de inte är ute i det fria mer än när de flyttar sig mellan närlig- gande byggnader eller till och från bilen. Det kan gälla jordbrukare och anställda inom hemtjänsten, sjukvården, polisen och räddnings- tjänsten eller personal som ska utföra nödvändiga transporter.

Alla bör emellertid avvakta nya besked i radions sändningar un— der morgonen. Länsstyrelserna har redan tidigare fått information om detta och återger rekommendationen i meddelanden som vid upprepade tillfällen går ut via radio och TV. Många ringer nu till länsstyrelserna, men en stor del av informationspersonalen vilar och de som ringer har svårt att få tala med någon. Polisen meddelar att den kraftiga trafiken norrut fortsätter.

4.3. Något om produktionen av livsmedel i Skåne

4.3.1 jordbruket och trädgårdsnäringen

jordbruket och trädgårdsnäringen i Skåne har en stor omfattning och väsentlig betydelse för livsmedelsförsörjningen i Sverige. I de båda Skåne-länen finns i runda tal

D 17 % av landets åkerareal .................................. 500 000 ha El 50 % av landets växthusyta ............................... 1,6 milj. 1112 :| 50 % av arealen för frilandsgrönsaker ............... 7 000 ha El 15 % av landets nötkreatur (12 % av mjölk-

produktionen) .................................................... 240 000 djur El 36 % av landets svin .......................................... 830 000 djur D 20 % av landets fjäderfän .................................. 2 milj. djur Den största delen av jordbruksmarken används för växtodling, dvs för produktion av brödsäd — höstvete, vårvete och råg — samt för fodersäd, baljväxter, oljeväxter, sockerbetor, potatis och foderväxter som ska användas till ensilage.

En del av marken ligger i träda. En annan del är s.k. omställnings- mark enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Den har tagits i bruk för annat än livsmedelsproduktion eller väntar på annan använd- ning. Reglerna ändras genom EU-medlemskapet.

De husdjur som jordbruket i Skåne håller är

Mjölkkor med kvigor och kalvar; Köttdjur —- kor och ungdjur på bete och ungtjurar inomhus; Svin — modersuggor med smågrisar, galtar och slaktsvin; Får; Fjäderfän — värphöns, slaktkycklingar och gäss; Bin;

Hästar — nästan bara sport- och travhästar;

Hjortdjur i hägn.

UUUDEICICID

Trädgårdsodlingen omfattar produktion av köksväxter, blommor, krukväxter, frukt, bär och plantskolealster. Den största delen av köksväxterna odlas i relativt stor skala på jordbruksmark.

4.3.2. Förädlingen och distributionen av livsmedel

Skånemejeriers sex produktionsställen tar tillsammanns med två pri- vatägda mejerier hand om all mjölk i Skåne. Skanek är dominerande inom slakteriverksamheten. Företaget har slakterier i Kävlinge och Kristianstad och ett stort antal stycknings- och charkuterianlägg- ningar. Det finns också flera privatägda företag inom slakteri- och charkuteriverksamheten — bl.a. två större slakterier i Helsingborg och Ugglarp och sex-sju småskaliga slakterianläggningar.

Kronägg har ett packeri i Skåne. Det finns emellertid också många andra kanaler till konsumenterna. Slaktkycklingar levereras till Kron- fågel, som har slakterier i Kristianstad och Gärsnäs.

Ledande inköpare av spannmål och oljeväxter är Skånska Lantmännen. Föreningen levererar också en stor del av de förnöden- heter som jordbruket i Skåne behöver. Sockerbetor går till socker- bruken i jordberga, Köpingebro och Örtofta.

Potatis för direktkonsumtion går till konsumenterna genom många olika kanaler. Ett företag tar hand om all bränneripotatis och ett annat om stärkelsepotatisen.

Två stora företag - SABA Trading och ICA Frukt (y' Grönt — kö- per upp 80 % av alla grönsaker i Skåne. Ett stort antal fruktodlare levererar till föreningen Förenade Frukt i Kivik. Många jordbrukare odlar ärtor och spenat på kontrakt med Findus och Felix, som fryser in och konserverar.

4.3.3. Växtligheten i Skåne i slutet av maj

Våren är detta är ovanligt sen. Vårsådden har skett senare än nor- malt och grödorna har i slutet av maj inte hunnit så långt i sin ut- veckling. Även potatisen som är avsedd för tidig skörd är sent ut- vecklad. Odlarna har programenligt sått grönsaker. Inte heller dessa har hunnit så långti sin växtlighet. Det finns emellertid en viss blad- yta. Fruktträd och bärbuskar står i en begynnande blomning, men några kart har ännu inte kommit. Höstsäden är emellertid som den brukar vara. Axgången har börjat. Höstoljeväxterna blommar.

Grovfoderskörden har börjat med ensilering av den första skör- den. I snitt ca 20 % är ensilerad i tornsilos, enklare marksilos eller i plastemballerade balar, som på de flesta håll ligger kvar ute på fäl- ten. Ensilage brukar gå att använda som foder efter omkring tre veck- ors jäsning. De plastemballerade balarna kan börja användas ome- delbart. Ungefär hälften av vallskörden i Skåne ensileras. Resten tor— kas till hö genom skulltorkning eller torkning på slag. Höskörden har emellertid ännu inte börjat. Av fjolårets grovfoderskörd finns i Slutet av maj inget eller mycket lite kvar.

Alla betesdjur går ute. Mjölkkorna är på bete minst fem timmar varje dag. De tas in för mjölkning och ungefär hälften är också inne under natten. I samband med mjölkningen får djuren kraftfoder, dvs en blandning av fodersäd och inköpt proteinfoder. Det finns lager för ett par veckors behov på de flesta gårdarna. Mjölken lagras efter mjölkningen i kylda gårdstankar. Mjölken hämtas normalt varan- nan dag för transport till mejerierna. För en del större besättningar sker det dagligen. Köttdj ur och kvigor är på bete dygnet runt. Fåren har lammat redan i februari-mars och går också ute hela dygnet. Ungtjurar som föds upp till slakt är som regel stallade. Stallplatserna på de gårdar som har djur är i allmänhet fullt utnyttjade.

Svinen i en del av de mindre besättningarna får som regel hemma- producerat foder med tillskott av inköpt proteinfoder. Andra — fram- för allt djuren i de största besättningarna - är beroende av kontinu- erlig tillförsel av foder från fabriker. Större anläggningar för fjäderfän köper färdigblandat foder.

4.4. Händelseförloppet första veckan 4.4.1 Tisdag — första dygnet

De första indikationerna på att det radioaktiva molnet närmar sig Sverige kommer från Bornholm, där danska myndigheter har en mätstation. De första utslagen registreras vid 4-tiden på morgonen. Händelseförloppet är något snabbare än som SSI räknat med. Det

beror sannolikt på att förhållandena vid själva utsläppet var andra än dem som SSI tidigare fått besked om från bl.a. IAEA eller att utsläppet ägde rum tidigare än som ursprungligen uppgavs.

Länsstyrelsen i Malmö samlar delar av sin beredskapsorganisation kl 4.30 för en stabsorientering. Vakthavande beredskapsledaren på den danska Beredskapsstyrelsen meddelar från Köpenhamn: Mät- stationen på Bornholm har mått förhöjda värden. Beredskapsstyrelsen har sänt den militära mäthelikoptern från Vwrlöse till Bornholm. Den kommer att följa molnet och kan, om svenska myndigheter vill, fortsätta sina mätningar in över svenskt territorium.

Länsstyrelsen är intresserad av erbjudandet och får snabbt via flygräddningscentralen ARCC/Cefyl ett tillstånd från Försvarsmakt- ens högkvarter för helikoptern att flyga in över svenskt territorium.

Länsstyrelsen i Malmö bedömer med ledning av uppgifterna från den danska Beredskapsstyrelsen att verksamheten nu är räddnings- tjänst och utser räddningschefen i beredskap att vara räddningsledare. Räddningstjänsten i länets kommuner och de lokala polismyndighe- terna får besked om detta. Resurserna räcker inte till mätningar i hela länet. Länsstyrelsen beslutar att indikering ska ske på de för tillfället planerade slingorna i Ystads, Sjöbo, Skurups, Hörby, Eslövs och Lunds kommuner med instrument av typ I—23. Länsstyrelsen i Kristianstads län beslutar ungefär samtidigt att mätningar ska ske vid kyrkorna i Mellby, Andrarum och Tomelilla samt vid Yngsjö fotbollsplan och på en plats alldeles norr om Skillinge.

Båda länsstyrelserna kontrollerar uppgifterna om vindriktningen och vindhastigheten med SMHI i Malmö och börjar att så snabbt som möjligt detaljplanera mätinsatserna. Kort före kl 6.00 kommer de första mätvärdena — som är bakgrundsvärden - in till länsstyrel- serna. Allt fler oroliga ringer till länsstyrelserna för att få veta vad som sker trots att lokalradion hela tiden sänder från de båda läns- styrelserna. Många i beredskapsorganisationen har nu varit i tjänst länge. De börjar bli tröttkörda och skulle behöva bytas ut. Det är emellertid svårt att finna ersättare till alla och de måste fortsätta ett tag till. Båda landshövdingarna deltar i arbetet i beredskaps- organisationen och leder flertalet av de överläggningar som äger rum.

Det börjar regna

Det har varit mulet i hela södra Sverige under natten. Strax innan 6.30 på tisdagen börjar det att regna mycket kraftigt i stora delar av Skåne. En sydostlig vind för in de radioaktiva ämnena över den svenska kusten. SSI avläser kontinuerligt doshastigheten — strålningen per tidsenhet— vid de helautomatiska mätstationerna. Rapporteringen från Everöd och Sandhammaren visar på värden som är två till tre gånger högre än den normala bakgrundsstrålningen. Den senare

uppgår till högst 0,1-0,2 uSv/h. Även från flera av mätplatserna i sydöstra Skåne registreras en ökad strålning: Simrishamn, Skillinge, Kivik, Mellby, Tomelilla, Lövestad och Vollsjö. Den danska helikop- tern lämnar samma slag av uppgifter.

Även Länsstyrelsen i Kristianstads län har det mesta av sin lednings- organisation på plats när nedfallet börjar omkring kl 6.30. SSI un- derrättar samtliga länsstyrelser om de första utslagen från de auto- matiska mätstationerna. Mätningarna sker i samverkan med Läns- styrelsen i Malmöhus län med resurser som den kommunala räddningstjänsten får disponera. Beskeden från SSI når emellertid av någon anledning inte fram till ledningen för Länsstyrelsen i Kristian- stad, som avvaktar med att besluta om att åtgärderna ska vara rädd— ningstjänst. Länsstyrelsen utser följaktligen inte någon räddnings- ledare. Personalen inom lantbruksenheten vid Länsstyrelsen i Kristi- anstad är beordad att infinna sig på arbetsplatsen senast kl 6.00.

Regnvädret varar i ungefär en timme. Vinden är fortfarande syd— ostlig. Det blåser från området runt Bornholm in över sydöstra Skåne upp mot Eslöv och Helsingborg. I det här skedet finns det mycket få besked om radioaktiviteten. Människor behöver emellertid få något slags råd om hur de ska bete sig.

Vid radions nyhetssändningar kl 7.00 bekräftar SSI att molnet med de radioaktiva ämnena kommit in över södra Sverige och upp— repar vad som tidigare sagts om inomhusvistelse: Alla iKronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt i södra delen av Kalmar län bör om möjligt stanna inne och invänta ny in- formation.

Sveriges Radio Kristianstad och Sveriges Radio Malmöhus inter- vjuar i sina morgonsändningar kommunstyrelsens ordförande i Kris- tianstad, Hässleholm och Ystad. Samtliga är kritiska mot de statliga myndigheterna för att de får så lite information. Kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo berättar i samma sändning att kommunen ska förbereda sig för att under dagen kunna stänga alla skolor och låta barnen ge sig iväg till andra orter. Han ska kontakta kollegerna i andra kommuner för att tillsammans med dem diskutera hur en sam- ordning av kommunernas åtgärder ska kunna komma till stånd. Stö- det från Länsstyrelsen kunde vara bättre.

Båda landshövdingarna talar en stund efter kl 7 med ledningen för centrala myndigheter som SSI, Räddningsverket, ] ordbruksverket och Livsmedelsverket. Det framgår att verksamheten är stor även hos dessa. Det är många i tjänst men ännu går det inte heller hos de centrala myndigheterna att säga mycket om hur situationen ska ut- veckla sig. Alla väntar på mätresultaten som — frånsett data från de automatiska mätstationerna — fortfarande dröjer. Överbelastningen i teleförbindelserna försenar inrapporteringen av data. En del av in- strumenten som har tagits ut från förråden fungerar inte.

Nya rekommendationer

Klockan 8.30 — två timmar efter att molnet kommit in över kusten — börjar SSI att få en grov uppfattning om nedfallets omfattning. Det är emellertid svårt att bedöma situationen. Vilka rekommendationer som institutet än ger kommer konsekvenserna runt om i samhället att bli mycket stora. De första rapporterade mätningarna från kom- munerna och de avlästa värdena från SSI:s mätstationer efter att molnet passerat och regnet upphört visar på att nedfallet i huvudsak har drabbat Skåne. SSI har jämfört uppgifterna med SMHI:s väder— prognoser och regnkartor.

Med den information som nu finns från gammastationerna, kom- munmätningarna och SMHI återtar SSI redan under morgonen re— kommendationen till människor i Kronobergs och Blekinge län samt i södra delen av Kalmar län att vistas inomhus. Institutet vill emeller- tid avvakta ytterligare mätningar innan jordbruksverket enligt insti- tutets mening i några områden kan häva betesrestriktionerna, dvs friklassa dessa. Höga doshastigheter har inrapporterats från flera platser särskilt i områdena runt Lövestad, Hurva och Sjöbo. Det finns ännu inte underlag för att ens grovt bedöma fördelningen av de radioaktiva ämnena inom nedfallsområdet.

Efter intensiva diskussioner i beredskapsorganisationen rekom- menderar SSI vid 9.30-tiden länsstyrelserna i Kristianstads, Malmö- hus och Hallands län att via lokalradion råda människor att hålla sig inne ytterligare ett par timmar, förutsatt att detta som tidgare framhållits inte leder till annan skada för människor och djur. De som måste ge sig ut för sina arbeten inom t.ex. hälso- och sjukvår- den, polisen, räddningstjänsten och transportföretagen kan göra det. De som ska förflytta sig bör använda bil även för mycket korta sträckor. jordbrukare med djur kan ta sig ut till ladugårdar för att mjölka korna och ge djuren foder och vatten. Alla bör ha överdrags- kläder och skor som de tar på och av vid ytterdörren. Djur som fortfarande är ute bör inte tas in och heller inget foder som varit utsatt för nedfallet, framgår det vidare av SSI:s råd.

Mätningar i full skala Räddningsledaren vid Länsstyrelsen i Malmö beslutar vid 10-tiden att mätningar snabbt ska ske med personal från de räddningskårer som har utbildats inom beredskapsorganisationen för Barsebäcks— verket. Räddningskårerna måste omedelbart få in ledig personal, så att de snabbt kan börja mäta i stor skala enligt Länsstyrelsens beslut. Avsikten är att dessa mätningar ska förstärka kommunernas s.k. referensmätningar. De radiofysiska institutionerna vid Lunds lasa- rett och Malmö allmänna sjukhus får i uppdrag att börja med special—

mätningar som ska göra det möjligt att bedöma nedfallets nuklid- sammansättning. De tillhör kontraktslaboratorierna och har redan diskuterat detta med SSI. Det framgår klart att jordbruket i Skåne kommit att drabbas mycket hårt av nedfallet.

Det är mycket folk i lokalerna hos båda länsstyrelserna.Telefonerna ringer hela tiden. Det är mest frågor från enskilda, företag och andra myndigheter. Alla vill veta vad de ska göra. Länsstyrelserna har ännu inte fått någon riktig bild av läget. Det finns därför på det här stadiet inte mycket besked att ge utöver det som hela tiden framkommer genom radio och TV. Ovissheten om vad som behöver göras — Vilka skyddsåtgärder som fordras — är mycket stor.

Vid 10-tiden finns det uppgifter så att SSI grovt kan bedöma vilka delar av Skåne som har drabbats. SMHI har under morgonen med hjälp av spridningsmodellen MATCH Europa och tillgängliga väder- data beräknat nedfallsområdets utbredning i Skåne. Fortfarande ex- isterar det inte så mycket mätdata om det radioaktiva nedfallet. Re- kommendationerna om inomhusvistelse korrigeras efter hand som fler uppgifter kommer in. Området där människor inte bör vistas ute blir mindre och mindre. Resultaten av SMHI:s Spridningsberäkningar och tillgängliga uppgifter från mätningarna visar att regnet orsakat en kraftig markbeläggning i ett ca 10 mil långt och som mest 3 mil brett bälte från Simrishamn i Kristianstads län upp mot Svalöv och Eslöv i Malmöhus län. Det är ett utpräglat jordbruksområde med många husdjur.

De första resultaten av de nuklidspecifika mätningarna visar att utsläppet innehåller jod-131, cesium—134 och cesium-13 7 samt ett flertal kortlivade radionuklider. De hittills uppmätta dosraterna — stråldos per tidsenhet — varierar kraftigt. Värden från 1 till 10-50 uSv/h har blivit uppmätta. Den normala bakgrundsstrålningen upp- går som tidigare framgått till 0,1-0,2 uSv/h.

Senare under förmiddagen kommer mätningar i större skala än tidigare att kunna påbörjas i både Kristianstads och Malmöhus län. Det beror bl.a. på att Södra militärområdet deltar med ett 20-tal militära indikeringspatruller från olika förband i Skåne. De är ut— rustade med det nya instrumentet Intensimeter 25, som kan mäta även på mycket låga nivåer. Fler patruller kan sättas in från andra delar av militärområdet, om länsstyrelserna önskar det.

Den av SSI föreslagna taktiken för lokala referensmätningar av gammastrålningen går ut på att mätning ska ske under tio minuter på varje mätpunkt. Kommunerna får besked om hur de ska lägga upp arbetet. Med transport och montering hinner en patrull med högst fyra mätpunkter på en timme. Om avståndet mellan mät- punkterna är 500 meter, klarar patrullen under samma tid en sträcka på två kilometer. Det kommer med andra ord att ta åtskillig tid innan det finns ett underlag för en första mer detaljerad översikt.

Även Länsstyrelsen i Kristianstads län har nu beslutat att verk- samheten ska vara räddningstjänst.

Mätvärdena börjar komma in

De första mätvärdena i denna omgång rapporteras in till länsstyrel— serna vid 10.30—tiden, Samtidigt finns det värden från luftprov- tagningen vid Vollsjös och Lövestads brandstationer. Enligt mätningar som den danska helikoptern gör förekommer det ökade värden ända upp till Eslöv.

Allt talar för att nedfallet kommer att drabba en stor del av jord- bruket i Skåne. Båda länsstyrelserna vill snabbt försöka få en upp- fattning om konsekvenserna av nedfallet för jordbrukets del. Det är bl.a. nödvändigt att beräkna antalet djur. SCB:s länsstatistik för jord- bruket innehåller uppgifter om produktionen och om djurbeståndet i olika församlingar. Länsstyrelserna använder till en början dessa uppgifter för att få en bild i stort av jordbruket i det område som på grund av regnet sannolikt har fått ett mer omfattande nedfall.

Lantbruksregistret är ett register över produktionen hos enskilda företag och ger mer detaljerade uppgifter. Dessa är sekretessbelagda, men länsstyrelserna utgår från att de kommer att få tillstånd av SCB att använda dem. Lantbruksregistret kommer så småningom att ge underlag för mer noggranna sammanställningar och bedömningar. Länsstyrelsen tar också kontakt med Skånemejerier för att få utnyttja företagets databaserade register över mjölkproducenter och trans- portvägar.

Enligt SSI kan det på grund av skillnaderna i regnets intensitet vara stora olikheter i kontamineringen inom området. Det kan ha uppstått kraftiga skurar när molnet passerade. Topografin kan också ha haft betydelse för skillnaderna i kontamineringen inom området. Länsstyrelserna justerar efter hand sina överslagsvisa bedömningar av hur stor del av jordbruket i de båda länen som har drabbats. Halterna i grödorna efter ett nedfall påverkas av en rad faktorer, som är speciella för situationen som råder och tiden som följer. Så— dana faktorer kan vara grödans bladmassa och täckning av mark— ytan, mängden och intensiteten i nederbörden och grödans tillväxt under tiden närmast efter nedfallet.

Länsstyrelsernas åtgärder kommer i hög grad att inriktas på svå— righeterna för jordbruket och trädgårdsnäringen. Utredningens be- skrivning och analys av problemen begränsas av det skälet i fort— sättningen av betänkandet till konsekvenserna för jordbrukarna och trädgårdsodlarna.

Första presskonferensen i Malmö

Länsstyrelsen i Malmöhus län håller kl 12.30 en presskonferens. Läget är detta:

Cl Mätningar sker med 14 patruller ute i länet — alla har mätinstru- ment av typ RNI 10; D Resultat finns från 120 mätningar: Cl Det högsta uppmätta värdet i det här länet är 30 uSv/h; D Det är i första hand ett område från sydöstra hörnet av Skåne upp mot Eslöv som blivit drabbat. Landshövdingen framhåller att mjölken är det första livsmedlet som efter ett nedfall får snabbt stigande halter av radioaktiva ämnen. Det är därför viktigt att börja ta prover på mjölk som är producerad inom området. Även trädgårdsprodukter som är skördefärdiga vid tidpunkten för nedfallet eller strax efteråt kan vara starkt förore- nade.

Länsstyrelsen upprepar rekommendationerna i det tidigare med- delandet om att jordbrukarna ska fortsätta att hålla djuren inne. I sammanfattning heter det: Stanna inomhus! Lyssna på radio eller se på TV och vänta på vidare instruktioner! Det framkommer också att Länsstyrelsen under förmiddagen gett beredskapsorganisationens planeringssektion i uppdrag att börja förbereda de åtgärder som ska vidtas längre fram, bl.a. saneringen och den provtagning som sane- ringen fordrar.

Telefonerna fortsätter under eftermiddagen att ringa hos båda läns- styrelserna. Växlarna blir ofta blockerade. Även faxförbindelserna påverkas. De som når fram frågar t.ex. hur de ska göra med jodtab- letterna. Ska vi som har tabletter ta dem.? Kommer Länsstyrelsen eller kommunerna att se till att det delas ut jodtabletter? Lunds och Simrishamns kommuner begär att få tabletter för att dela ut till i första hand barn och ungdomar.

En annan stor del av samtalen kommer från jordbrukare i de båda länen: Vad ska jag göra med mina djur som är ute.? Kan jag mjölka som vanligt? Kan jag själv vara ute.? Det är fullt i mjölktanken. Kom- mer den att tömmas.? Är inte vattnet påverkat? Kan inlagt ensilage användas.? Vi måste ha hit veterinären. Kan han åka in i området.? Vi skulle få foder till svinen i dag. Kan foderbilen komma.? Får jag nå- gon ekonomisk ersättning för alla extra kostnader och besvär.? Ska vi släppa ut hunden och katten.?

Nästan alla kommuner i båda länen har nu någon form av kom- munal katastrofledning. Alla i dessa grupper är hårt belastade med frågor av samma slag som länsstyrelserna får från människor i länen. Flera av kommunerna är inte beredda på detta — och har inte tillgång till den kompetens som behövs för att kunna svara entydigt på frå-

gorna. De olika kommunernas grupper är inte samordnade och läm- nar ibland motsägande besked.

Expertkretsen vidgas

Båda länsstyrelserna räknar med att det relativt snart kan bli nöd- vändigt att sanera i stora skala och begär vid 15-tiden hos SSI att nationella expertgruppen för sanering ska ställas till deras förfogande. Länsstyrelserna utser också saneringsledare som ska svara för att myndigheten skaffar underlag för sanering och utarbetar ett förslag till åtgärdsprogram och organisation för verksamheten.

Vid 14-tiden kommer företrädare för LRF, Skånemejerier, Skanek och Lantbruksuniversitetet i Alnarp till Länsstyrelsen i Malmö - se— nare även till Länsstyrelsen i Kristianstad — för att orientera sig om läget och höra vad deras egna organisationer kan bidra med. Det gäller både kunnande, personal och utrustning. Skanek får i uppdrag av båda läns— styrelserna att klargöra vilka transportresurser som skulle gå att an— vända och försöka bedöma hur många djur som skulle kunna flyttas med dessa resurser till områden som inte drabbats av nedfallet. Läns- styrelserna tar också fram de förteckningar som de har gjort upp över djurbesättningar som inte bör slaktas vid en epizootisk sjukdom, t.ex. mul- och klövsjuka.

Många av frågorna från enskilda jordbrukare handlar som fram- gått om vilken ekonomisk ersättning de kan få för de skador som nedfallet har orsakat på deras djur och grödor.

Oro hos livsmedelsindustrin

AB Felix (numera Procordia Food AB ) har en krisgrupp som kallas in vid onormala händelser i företagets verksamhet. Deltagarna i grup— pen har varit i gång i ett dygn. Samtliga i gruppen träffas kl 15.00 på huvudkontoret i Eslöv. Företaget har inga kylvaror i sitt sortiment — endast konserverade, pastöriserade, djupfrysta och torkade produk- ter med förhållandevis lång hållbarhet. Färdigvarorna ligger för- packade inomhus. Detta ger ett handlingsutrymme i tid.

Frågorna som gruppen hade att ställning till redan under månda- gen var bl.a dessa: 0 Ska roduktionen startas vid fabriken i Eslöv enligt normala ruti- ner 1 22 samma dag? D Vad ska ske tisdag morgon med produktionen på övriga platser, dvs i Tollarp, Åhus, Fågelmara och Färjestaden? Cl Hur gör personalen med ventilation, dörrar och fönster i fabriks- byggnader, lager och förråd.?

Cl Ska några av Äärdigvarorna vid centrallagret i Eslöv omgående transporteras ort.?

Krisgruppen beslutade redan innan nedfallet att företaget inte skulle starta någon produktion förrän läget var under kontroll. Det inne- bär att det ska finnas ett besked om kontamineringens storlek. Produktionsstarten blir beroende av myndigheternas rekommenda- tioner. Gruppen räknar nu med att produktionen i Fågelmara och Färjestaden kommer att stå stilla i några dygn. För anläggningarna i Eslöv, Tollarp och Åhus kommer verksamheten inte i gång förrän tidigast om en vecka. Transporterna av insats- och färdigvaror kom- mer att ske enligt myndigheternas föreskrifter eller rekommendatio- ner. Samma sak är det med de anställdas arbete utomhus och re- sorna till och från arbetet.

Företagets största råvara i mängd räknat är vatten. Krisgruppen är orolig för kvalitén på vattnet i Eslöv och Tollarp. Felix kommer inte att vidta några åtgärder som innebär risker för företagets good— will. Avsikten är att agera kraftfullt för att skydda företaget, de an— ställda och produkterna. Som ett led i detta kommer företaget att revidera alla råvaruspecifikationer och bedöma riskerna för konta- minering hos leverantörerna. Att skaffa insatsvaror som är ”säkra” bedöms som fullt möjligt.

Felix har sedan Tjernobylolyckan en avancerad analysutrustning för kontroll av radioaktiviteten i eller på livsmedel. Utrustningen har en kapacitet på 150-220 prover per dygn. Företaget kommer sannolikt att arbeta med strängare gränser än de värden som myn- digheterna anger. Gruppen konstaterar att företaget har nästan alla sina nysatta potatisodlingar i det som i stora drag visat sig vara nedfalls- området.

Oenighet mellan länsstyrelserna

Timmarna går. Underlag strömmar hela tiden in till länsstyrelserna och till SSI. Det tar emellertid tid att bearbeta alla uppgifterna. Fort- farande är ovissheten hos allmänheten mycket stor. Massmedierna trycker på hela tiden för att kunna lämna besked till sina läsare, lyssnare och tittare, särskilt jordbrukarna. Båda länsstyrelserna ord- nar senare under eftermiddagen presskonferenser, trots att de inte har hunnit bearbeta alla mätresultaten. Länsstyrelsen i Kristianstads län beslutar att begära bistånd från Länsstyrelsen i Kalmar län och Länsstyrelsen iHallands län enligt 55 S räddningstjänstförordningen. De vill framför allt ha hjälp med personal som kan utföra mätningar och som har med sig egna instrument.

Presskonferenserna äger rum vid 16—tiden - ungefär samtidigt i Malmö och Kristianstad. Länsstyrelserna redogör för läget men kan ännu inte exakt ange var riskerna är störst. Vi säger vad vi tror just nu, svarar Länsstyrelsen i Kristianstads län på frågor från besvikna journalister, som får rådet att avvakta nya besked grundade på ut-

förligare mätningar. Länsstyrelsen i Malmöhus län är mer precis i sina besked — utan att för den skull ha ett bättre underlag — och får en annan framtoning i medierna än Länsstyrelsen i Kristianstad. Landshövdingen i Malmö talar bl.a. om att det pågår överläggningar med Helsingborgs kommun om upprättande av en mottagningssta- tion för dem som spontant lämnar sina hemorter. Länsstyrelsen be- slutar att upprätta ett särskilt presskvarter iS:t Gertrud-anläggningen, som Malmö kommun ställt till förfogande. Det är uppenbart för alla på tidningarnas, radions och TV:s redaktioner att de bedömningar som de båda länsstyrelserna gör skiljer sig åt.

Kommunalrådet i Tomelilla är senare vid en intervju i Sveriges Radio Kristianstad kritisk till den information som Länsstyrelsen lämnat. Om inte Länsstyrelsen kan ge kommunerna bättre stöd i den här besvärliga situationen, måste vi gå till de centrala myndigheterna eller till regeringen, säger kommunalrådet. Företrädare för ledningen inom de båda länsstyrelserna har redan under morgonen talat med varandra och är överens om att det är viktigt att de inte går ut med olika budskap eller fattar olika beslut. Kritiken från kommunerna bottnar nog till stor del i de brister som förekommer i detta avse- ende.

Någon samordning av informationen eller av verksamheten i öv— rigt har emellertid inte kunnat genomföras. Detta har fått till följd att Länsstyrelsen i Malmö under dagen har gett foderleverantörerna ”tillstånd” att köra in i delar av nedfallsområdet och att lämna foder till några besättningar som är i en nödsituation. Länsstyrelsen i Kris- tianstads län har däremot inte velat gå med på några sådana undan- tag. Båda länsstyrelserna börjar vid 17—tiden att diskutera hur en orga- nisation för masslakt skulle kunna se ut men ingen har ännu fattat några beslut. SSI har meddelat att det från strålskyddssynpunkt inte är någon fara för djuren. De blir inte sjuka av strålningen som de eventuellt blivit utsatta för. De som betar ute kan fortsätta med det. Men mjölken från de utegående djuren går inte att använda.

Mjölken behöver hämtas

Skånemejerier får strax före kl 18.00 klartecken från Länsstyrelsen i Malmö om att föreningens tankbilar kan åka in i nedfallsområdet för att hämta tankmjölken. Länsstyrelsen bedömer att det går att använda mjölken till dryck och matlagning, förutsatt att tanken inte fyllts på med mjölk från kor som befann sig utomhus under eller efter nedfallet. Det är mycket angeläget att tömma gårdstankarna, så att det finns plats för ny mjölk. Mejerierna måste också få veta om några mjölkbesättningar varit utomhus under nedfallet. Mejerierna kommer inte att ta emot någon mjölk från de gårdar det i så fall gäller. Länsstyrelsen i Kristianstad är betydligt mer försiktig i sin

bedömning och ger inget entydigt besked om att mjölken får häm- tas. Länsstyrelsen grundar sin bedömning på att det ännu inte finns underlag för ett sådant beslut.

Det som komplicerar hämtningen är att några av förarna vägrar att åka in i området. Myndigheterna försäkrar att riskerna för kon- taminering är mycket små — den mesta tiden sitter de ju i sina bilar — och ”operation övertalning” ger så småningom resultat. Transpor- terna kan emellertid inte komma i gång förrän onsdag morgon. Pro- ducenter i områden där mjölken inte hämtas får rådet att när tanken är full slå bort överskottsmjölken i gödselanläggningen. Den kan också spridas på marken eller användas som foder. De kommunala reningsverken bör inte ta emot mjölken. Skånemejerier har avtal med en del gårdar om att få sprida vassle på deras marker. Företaget un- dersöker om avtalen kan användas även för spridning av mjölk som mejerierna nu inte tar emot. Mejerierna kommer i så fall att trans- portera mjölken till de gårdar som det är fråga om.

Osäkerheter i underlaget

Uppgifterna om nedfallet är även under kvällen osäkra. Bilden be- höver bli mycket mer detaljerad. Enligt SSI är det sannolikt större skillnader i kontamineringen inom nedfallsområdet än vad som hit- tills gått att få fram. Det kan på grund av regnskurarna också finnas gott om ”öar” med kraftigt nedfall utanför det av regnet primärt drabbade området. Allt talar för att de flesta radioaktiva ämnen som inte följt med regnet ned till marken inom det ännu mycket grovt avgränsade nedfallsområdet fortsatt ut till havs i den starka sydost- liga vinden. Det förefaller som om de radioaktiva ämnena — med hänsyn till nedfallsområdets karaktär — framför allt kommer att drabba jordbruket och trädgårdsnäringen.

Diskussioner pågår senare under kvällen mellan länsstyrelserna, Jordbruksverket, SSI och jordbrukarnas organisationer om hur de djur som varit utomhus under nedfallet ska hanteras. Osäkerheten är stor och meningarna bryter sig. Företrädare för de flesta myndig— heterna som deltar i överläggningarna vill avvakta fler mätningar innan de bestämmer sig för vad de ska råda enskilda jordbrukare att göra med dessa djur.

Flytta djuren — eller slakta?

Båda länsstyrelserna gör redan nu den bedömningen att någon mjölk- produktion med utegående djur inte kommer att kunna bedrivas i de mest kontaminerade områdena — i varje fall inte denna betes- säsong. Att ha alla djur inomhus och transportera grovfoder till dem är inte realistiskt. Alternativen är att låta djuren gå ute och heta, att

slakta dem eller att frakta bort dem till områden som inte drabbats av det radioaktiva nedfallet.

Länsstyrelsen i Malmö förklarar vid 21-tiden att det mycket väl går att dröja med beslutet och vill samråda med centrala myndighe— ter och forskningsinstitutioner av olika slag. Situationen är som den är och blir i varje fall inte sämre. Att flytta alla djur i det mest drab- bade området kräver så mycket arbete och får sannolikt sådana kon- sekvenser i mottagningsområdena att ett beslut kan fattas först när förutsättningarna för de olika alternativen är ordentligt penetrerade. Fortsatta mätningar och ytterligare överläggningar med centrala myndigheter och företrädare för jordbruket och livsmedelsindustrin är naturliga även för den här länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län vill avgöra med en gång men av- vaktar så länge de båda länsstyrelserna inte kan komma överens. Frågan är även vart en flyttning av djuren ska ske och vem som ska svara för skötseln i de områden dit de blir förda. Vad ska för övrigt ske med mjölken om korna blir kvar och mjölken inte kan använ- das.? Det blir enorma kvantiteter!

Länsstyrelsen i Kristianstad gör en halvtimme senare tillsammans med LRF i länet en bedömning av möjligheterna att genomföra en organiserad flyttning av mjölkkor och andra nötkreatur från de kraf- tigast kontaminerade områdena. Det kan vara lämpligt att i så fall låta jordbrukets beredskapsorganisation i mottagningsområdena hjälpa till med genomförandet. Osäkerheten är emellertid stor om vad som bör ske med svinen och fjäderfäna. Ska de vara kvar tills de går till slakt eller flyttas, alternativt nödslaktas? Mycket talar för att de kan stanna till den normala slakttiden. Förutsättningen är att de får foder som inte är kontaminerat och skötsel. Odlingen av grödor — inkl. grönsaker och bär - kommer inte att kunna fortsätta. Läns- styrelsen beslutar om fortsatta mätningar av nedfallet. Skanek meddelar vid 22-tiden att företaget i möjligaste mån vill undvika masslakt eller förtida slakt. Skaneks kostnader för detta — inkl. den prissänkning på produkterna som av allt att döma kom- mer att följa — blir mycket högre än kostnaderna för utflyttning av nötkreaturen till områden som inte är kontaminerade.

Det framgår av rapporter som länsstyrelserna får sent under tis- dagskvällen att många av jordbrukarna i nedfallsområdet — men inte alla — har följt de råd som myndigheterna tidigare lämnat om vad de borde göra inför eller efter ett nedfall. De djur som har kunnat få plats i stallar och ladugårdar befinner sig i stor utsträckning inom- hus. Ute är fortfarande djuren hos jordbrukare som trots återkom- mande uttalanden i bl.a. lokalradion inte har brytt sig om råden eller inte vågat sig ut för att ta in sina djur.

En stor del av informationen under dagen har gått ut till männi-

skor i form av myndighetsmeddelanden. Råd och uppgifter fram- kommer också genom massmediernas rapporteringar. Ett stort antal journalister har kommit till Skåne från andra delar av landet och från utlandet för att följa myndigheternas och jordbrukarnas verk- samhet på nära håll. Länsstyrelserna strävar efter att ge även dessa en god service — inte bara på presskonferenserna. Många reportrar söker upp företrädare för andra myndigheter än länsstyrelserna och för jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrin och jordbrukarna i det preliminärt avgränsade nedfallsområdet för att så allsidigt som möjligt kunna skildra situationen.

Kritik från Sjöbo kommun

Flera rikstidningar kontaktar under kvällen de kommunalråd som uttalat sig kritiskt om länsstyrelsernas verksamhet. En av kvällstid- ningarna förbereder en större intervju med kommunstyrelsens ord- förande i Sjöbo, som klagar på den ofullständiga och ibland motsä- gande information som kommunen får från de statliga myndighe- terna. Länsstyrelsen kan inte ge besked t.ex. om vad som ska göras med de stora djurbesättningar som finns i kommunen och hur årets skörd ska kunna räddas. Det här kommer att bli en katastrof både för Skåne och för landet, framhåller kommunstyrelsens ordförande.

Arbetet fortsätter under en stor del av natten till onsdagen vid de båda länsstyrelserna, som tar fram mer statistik över djurbestånden och inriktningen i stort av odlingen. Länsstyrelsen i Malmöhus län skaffar sig en bild av transportkapaciteten om det skulle bli aktuellt att besluta om slakt och börjar att överslagsvis räkna på vad en om- flyttning i stor skala skulle komma att kosta. Länsstyrelsen i Kris- tianstads län arbetar med ungefär samma slag av överväganden. Att området som drabbats av nedfallet berör två län komplicerar sam- manställningen av uppgifter och bedömningarna som måste göras. Båda länsstyrelserna anser det viktigt att få fram personal med goda kunskaper om de lokala förhållandena. Många av dessa har emeller- tid fullt upp med att hjälpa till i fältarbetet ute i de drabbade kom- munerna.

Inom nedfallsområdet finns det många högt avkastande och vär- defulla besättningar av mjölkkor, köttdjur och svin. Dessa får enligt länsstyrelsernas föreskrifter inte slaktas vid en epizootisk sjukdom och slakt bör följaktligen inte heller tillgripas vid ett kraftigt nedfall av radioaktiva ämnen. Begreppet avelsbesättning har visserligen en annan innebörd än tidigare, men länsstyrelserna vill ändå slå vakt om de av tradition mycket värdefulla djuren.

Länsstyrelsen i Malmö meddelar i lokalradion att den sannolikt inte kommer att ge några nya råd eller instruktioner till jordbru- karna förrän under onsdagen.

4.4.2 Onsdag — andra dygnet Arbetet med insamling och bearbetning av mätresultaten pågår hela morgonen hos länsstyrelserna i både Kristianstads och Malmöhus län. Strax före kl 7.00 får länsstyrelserna en lite mer detaljerad bild av läget. Det framgår av den karta som 551 just har utarbetat - och som här återges i figur 4.1. De högsta dosraterna har hittills upp— mätts i ett område alldeles norr om tätorten Lövestad nära gränsen mellan de båda länen.

Åtgärdsnivåer i zon 1

I ett ca 25 km2 stort område, som SSI valt att kalla zon 1, är dos- hastigheten (strålningsnivån) 15-60 uSv/h. Detta är drygt fem gånger mer än i de begänsade områden som fick ta emot det största ned- fallet i Sverige i samband med Tjernobylolyckan. I denna zon finns det drygt 100 jordbruk med i runt tal 1 500 mjölkkor och ungdjur samt 10 000 svin. Omkring 5 000 nötkreatur och 500 får går på bete dygnet runt i området. Av de drabbade jordbruken ligger 80 % i Malmöhus län och de återstående 20 % i Kristianstads län.

SSI rekommenderar som tidgare sagts inte någon utrymning i zon 1 och inte heller någon flyttning av djuren. Det är de båda länsstyrel- sernas sak att besluta om detta. Utrymningar kan om det behövs genomföras med tvång, men situationen måste vara mycket besvär- lig innan myndigheterna tar till så drastiska åtgärder.

SSI ger under förmiddagen Livsmedelsverket rådet att tillämpa de åtgärdsnivåer som är avsedda att gälla för saluhållande av livsmedel under den första månaden efter en olycka. Livsmedelsverket anser emellertid att det drabbade området är så litet att försörjningsläget varken inom de båda länen eller för landet i stort påverkas i någon större utsträckning.

Enligt Livsmedelsverkets uppfattning ska de gränsvärden för ce- sium som finns sedan Tjernobylolyckan därför fortsätta att gälla. För detta talar också de psykologiska skälen och de administrativa svårigheter som skulle uppstå om olika gränsvärden tillämpades i skilda delar av landet. För jod-131, som är ett problem endast under den första månaden efter ett nedfall, finns för närvarande inga gräns- värden. När det gäller mjölk och barnmat avser Livsmedelsverket av det skälet att tillämpa den rekommenderade åtgärdsnivån för jod- 131 på 1 000 Bq/liter eller kg. För övriga livsmedel ska åtgärdsnivån 10 000 Bq/kg gälla som gränsvärde för jod.

Flytta eller inte flytta?

]ordbruksverket anser inte att länsstyrelserna — vid en eventuell ut— rymning från zon 1 — ska planera för flyttning av mjölkkorna. Skä—

___—___ len är ekonomiska och att det kan vara svårt att finna betesmark och stallplatser på andra håll. Djuren från en gård måste kanske spridas mellan fem mjölkproducerande jordbruk, som eventuellt inte ligger intill varandra. Risken för smittspridning gör det för övrigt svårt att finna jordbrukare som både vill och kan ta emot andra brukares djur. Skötsel och utfodring kommer att medföra sådana kostnader att slakt även från ekonomisk synpukt framstår som det enda realis- tiska alternativet.

För andra djur än mjölkkor bör det enligt Jordbruksverket emel- lertid vara lättare att finna mottagningsplatser, om inte nedfallet va- rit alltför omfattande. På grund av den relativt korta biologiska halveringstiden för cesium går det sannolikt att låta t.ex. kvigor och köttdjur vara kvar i området. Förutsättningen är att en viss tillsyn kan ordnas. Dessa djur bör kunna användas som livsmedel om de under veckorna före slakt utfodras med okontaminerat foder.

Båda länsstyrelserna vill undvika slakt av mjölkkorna. Det skulle vara stötande att behöva avliva så många djur. Till detta kommer att kostnaderna för staten skulle bli mycket stora. En flyttning skulle för övrigt också orsaka staten stora kostnader. Skötseln skulle bli mycket dyrare.

Merparten av djuren som det gäller finns i Malmöhus län. Läns- styrelsen i Malmö kommer efter ytterligare överväganden under ons- dag förmiddag fram till att av flyttning och slakt är trots allt bara 'det senare realistiskt, åtminstone för mjölkkor: El Att låta djuren stanna kvar i området och i stället transportera dit foder skulle bli en nästan omöjlig uppgift raktiskt sett. Det skulle också bli svårt att sköta djuren om 'ord rukarna, deras familje- medlemmar och de anställda lämna e gårdarna och det kom att ta upp till ett halvår innan de kunde återvända. I Skåne finns flera sjukdomsbekämpningsprogram, som också för- svårar flyttning. De flesta besättningarna är friförklarade, men be- sluten kan i vissa fall upphävas vid en flyttning. A are till besätt- ningar som klarat av bekäm ningen kommer abso ut att vägra ta emot andra djur. Många be arar framför allt att djuren kommer att drabbas av paratuberkulos, en sjukdom som dykt upp i Sverige igen efter att svenska lantbruk varit fria från sjukdomen sedan 1960-talet Cl Det skulle inte heller bli lätt att enomföra flyttningen av alla be- sättningarna. Svårigheterna att finna betesmarker och stallplatser skulle göra att en jordbrukares djur fick spridas ut mellan flera mjölkproducerande gårdar, som förmodligen inte kom att ligga intill varandra. Risken för spridning av djursjukdomar skulle san— nolikt också göra det svårt att finna jordbrukare som både ville och kunde ta emot andras djur. Länsstyrelsen skulle inte vara be- redd att använda tvång för att ordna mottagningsplatser. Cl Skötsel och utfodring av djuren skulle vidare enligt Länsstyrelsen leda till sådana kostnader att slakt även av ekonomiska skäl fram- stod som det enda realistiska alternativet.

. . ./ 7 , / i? 5 l/ ;1/

Förklaring

Zon 1: 15-60 uSv/h Zon 2: 10-15 uSv/h Zon 3: 5-10 jiSv/h Zon 4: 1-5 [J.SV/h Zon 5: (1 uSv/h

Figur 4.1 Nedfallsområdets avgränsning enligt SSI:s första mätningar av doshastigheten.

% Länsstyrelsen i Malmö avvaktar emellertid med ett beslut till dess

bilden av nedfallet blivit klarare. Under tiden ska Skanek på Läns- styrelsens uppdrag utarbeta en plan för slakt av i första hand mjölk- kor och i andra hand de övriga djuren i zon 1. Tillsammans med några av besiktningsveterinärerna ska företaget också upprätta en plan för provtagning och mätning av slaktkroppar. Länsstyrelsen vill närmare överväga om svin och fjäderfän — dessa djur får i all— mänhet foder som varit skyddat mot nedfallet — ska få vara kvar. Många av djuren som det är fråga om kommer ändå snart att gå till slakt. Länsstyrelsen utesluter inte att det blir ett motstånd hos kon- sumenterna mot produkter från området.

Katastrof för aveln

Företrädare för jordbruket framhåller gemensamt vid kontakter med båda länsstyrelserna mellan kl 12.00 och 13.00 att djurägarna av avelsskäl bör få möjlighet att behålla åtminstone de högst avkastande besättningarna. Jordbrukets representanter hänvisar också till läns- styrelsernas förteckningar över dessa. Djurägarna och företrädarna för deras organisationer framhåller att besättningarna är bland de bästa i landet, att det ligger ett mångårigt arbete bakom avelsfram— gångarna och att det skulle vara en katastrof både för djurägarna och för landets mjölkproduktion om djuren skulle behöva slaktas ut.

Länsstyrelsen i Kristianstads län är lyhörd för jordbrukarnas syn- punkter och kommer under eftermiddagen fram till att flyttning av djur mycket väl kan vara ett alternativ: Cl Nedfallet har inte en sådan omfattning geografiskt sett att det finns anledning att fästa något större avseende vid de ekonomiska kon- sekvenserna. Alla bör solidariskt bidra så att följderna för de en- skilda djurägarna blir så små som möjligt.

D Det är möjligt att i det egna länet - utanför nedfallsområdet — finna ett antal gårdar med funktionsdugliga mjölknin sutrust-

ningar som inte ängre används. Enligt länsstyrelsen bör et också gå att hitta jordbrukare som inte utnyttjar alla sina stallplatser eller som använder dem för köttdjur som i stället kan gå på bete eller skickas till slakt. Om det finns möjligheter att ta emot andras djur men viljan saknas, är Länsstyrelsen beredd att med stöd av räddningstjänstlagen använda tvång. Länsstyrelsen i Kristianstad börjar vid 14-tiden att tillsammans med LRF och Skanek ta fram en plan för transport av ungefär två tredje- delar av mjölkkorna i zon 1. De övriga mjölkkorna bör slaktas. Läns— styrelsen undersöker vidare möjligheterna att transportera bort även svin och andra djur. Omflyttning av både människor och djur kom— mer att ta tid och Länsstyrelsen vill börja arbetet med en gång. Läns- styrelsen ger vidare Skånemejerier tillstånd att hämta den okonta- minerade mjölken i gårdstankarna.

Åtgärder i zonerna 2—5 Utanför det mest kontaminerade området har SSI avgränsat zonerna 2-4, där doshastigheten är 1-15 pSv/h. Dessa zoner, som har en sam- manlagd yta på omkring 2 800 km2, är mycket omväxlande med jordbruk som har många djur, en hel del skogsbruk, flera av de skån— ska insjöarna, många ”slott och herresäten” och en rad naturvårds— områden. Det är kort sagt en av de främsta kulturbygderna i Sverige.

Utöver zonerna 2-4 finns en zon 5 där det uppmätts doshastigheter på mellan 0,2 och 1 uSv/h. SSI och ]ordbruksverket anser att det generellt vid ett nedfall av cesium -137 inom intervallet 10—100 kBq/ rn2 —- som sannolikt utifrån uppmätta dosrater är det troliga nedfallet i zonerna 4 och 5 — bör övervägas fortsatta restriktioner för betet. En ändring av detta beslut fordrar ett stort antal mätningar på gräs- prover. De båda myndigheterna anser att i detta fall bör bete senare kunna ske både i zon 4 och i zon 5, om jordbrukarna vidtar en del åtgärder. SSI och jordbruksverket menar emellertid att någon betes- gång för mjölkkor med användning av mjölken knappast är möjlig under denna betessäsong i zonerna 2 och 3.

Myndigheterna överväger tillsammans med början vid 15-tiden vad som bör göras med den första vallskörden. Ska den plöjas ner och en ny vall anläggas? Ska jordbrukarna först slå med låg stubb- höjd och deponera? Eller går det rent av att utnyttja vallen om de slår med hög stubbhöjd?

jordbruksverket och länsstyrelserna diskuterar vidare möjlighe- ten att ordna försörjningen med foder och att åtminstone i zonerna 4-5 utnyttja årets vallskörd. Det bör kunna ske om djurägarna sätter till cesiumbindande ämnen i fodret — t.ex. berlinerblått eller bentonit — och gör andra ändringar i foderstaten. De kan t.ex. använda mer kalium och fiberrikare foder än i vanliga fall. Nationella expertgrup- pen för sanering, som har till uppgift att bedöma bl.a. dessa frågor, har ännu inte tagit ställning till vilka åtgärder som gruppen vill re- kommendera.

Många jordbrukare oroar sig fortfarande för vattnet till djuren. Den allra största mängden radioaktiva ämnen får djur som går ute genom betet, medan vatten normalt bidrar i mycket liten grad. En- dast om djurens vattenförsörjning huvudsakligen kommer från grunda dammar och diken kan vattnet ge ett betydande bidrag till det totala intaget av radioaktiva ämnen. Myndigheterna bedömer så småningom att detta inte kräver några särskilda åtgärder.

Första friklassningarna

I zon 5, som omfattar stora delar av Skåne, är doshastigheten mind- re än 1 uSv/h. Det är områden som har fått endast lite regn. Så snart

bilden av nedfallets omfattning har klarnat ytterligare och det finns resultat från mätningar på vegetationsprover avser jordbruksverket att friklassa områden utanför zon 5, dvs häva rekommendationen om betesrestriktioner. Efter samråd med SSI kan det även bli aktuellt att inom några veckor ”släppa” zon 5 och delar av zon 4. Möjlighe- terna till detta är emellertid beroende av vilka aktivitetskoncentra- tioner mätningarna av vegetationsproverna visar. Mycket hänger också på vilka rekommendationer som SSI — efter diskussioner med regeringen — ger om de åtgärdsnivåer som andra myndigheter bör tillämpa inom sina respektive områden. jordbruksverket friklassar emellertid redan alla områden utanför Skåne. Detta sker efter dis— kussioner med SSI.

Livsmedelsindustrin befarar köpmotstånd

Mejerierna klargör sent under eftermiddagen att de har en annan uppfattning. De kommer i varje fall inte under den närmaste tiden att ta emot mjölk från betande djur i Skåne, södra delarna av Hal- land och Småland samt västra delen av Blekinge. Beslutet från meje- rierna gäller oavsett om Livsmedelsverket anser mjölken från områ- det vara acceptabel som livsmedel eller inte. Många konsumenter kommer sannolikt att ifrågasätta mjölkens kvalitet. Köpmotståndet kan enligt mejerierna komma att drabba alla produkter som miss- tänks innehålla mjölk från vilken del som helst i södra Sverige.

Innan mejeriindustrin fattar sitt beslut diskuteras om det inte går att använda mjölken för osttillverkning. Orsaken är att 90 % av allt cesium i helmjölk vid ystningen samlas i vasslen, som är en avfalls- produkt. Strontium överförs emellertid i stor utsträckning till osten. Både mejerierna och myndigheterna är framför allt av det skälet — men också med hänsyn till opinionen — emot tanken att ysta mjöl- ken. Även förslaget att köra mjölken till områden som inte drabbats av nedfallet och att ”späda ut” den till låga nivåer av radionuklider förkastas. Myndigheterna är beredda att tillåta detta endast om försörjningsläget kräver det.

Felix AB konstaterar att företagets nysatta potatisodlingar förde- lar sig så här mellan zonerna:

Cl Zon 1 och 2 ......... 15 ha .............. ca 1% av hela mängden u Zon 3 ................... 150 ha ............ ca 10% ”- D Zon 4 och 5 ......... 1 200 ha ........ ca 80% ”-

I utkanten av zon 5 odlas nästan all rödkål som företaget har kon- trakt på. Rödkålen har just kommit upp när nedfallet inträffar. Prov- tagningar kommer att ske innan skörden så småningom äger rum. Resultaten från de de första analyserna av förekomsten av radio- aktivt strontium och plutonium kommer fram under eftermiddagen.

De visar att koncentrationen av strontium-90 är ca en hundradel av koncentrationen av cesium-137. Plutoniumkoncentrationen är yt— terligare en tiondel lägre. Ingen av länsstyrelserna fattar tills vidare några beslut om vad som ska ske med jordbrukarnas djur. Det finns däremot en hel del nytt underlag om antalet djur och om odlingen av bär och grönsaker inom nedfallsområdet.

Ny presskonferens

Allt arbete är inriktat på att förbereda de besked som ska lämnas vid en gemensam presskonferens för de båda länsstyrelserna kl 17.00. Kontakterna med regeringen, centrala förvaltningsmyndigheter, livs- medelsindustrin, kommunerna och jordbrukets organisationer ökar i omfattning när det som nu finns lite fler uppgifter att ta på. De många beskeden som de olika organen i och utanför länet lämnar gör bilden splittrad. Det förekommer ansatser till samordning fram- för allt genom de samtal som landshövdingarna har med jämna mel- lanrum. Mängden av information och intryck, behovet av omedel- bara besked i olika frågor och skillnaderna i sättet att arbeta som finns hos nyckelpersoner i stabsorganisationen hos de båda länssty- relserna gör det emellertid svårt att få till stånd enhetliga bedöm- ningar.

Företrädarna för massmedierna försöker under presskonferensen att visa på olikheter i myndigheternas bedömningar. Det gäller fram- för allt gränsvärdena för olika livsmedel. De diskussioner som upp- kommer handlar i stor utsträckning om att myndigheterna använder både generella gränsvärden och värden som är beräknade för situa- tionen som råder. Detta skapar förvirring, påstår flera av massmedi- ernas representanter.

Inom området bor — framför allt sommartid — relativt många kända opinionsbildare. Flera av dessa deltar livligt i den offentliga debatt som uppstått om riskerna med nedfallet och om myndigheternas åt- gärder. Några slits mellan å ena sidan åsikten att kontamineringen är farlig för människor och djur och å andra sidan en önskan att kunna bo kvar utan restriktioner. Den här ”kändisdebatten” påver- kar inte myndigheternas beslut.

De samverkande myndigheterna, organisationerna och företagen strävar, som tidigare framgått, efter att samordna sin information till allmänheten och att ge likartade budskap. Samordningen har bl.a. syftat till att det ska fungera på presskonferenserna. Trots detta kom- mer det hela tiden olika besked från aktörerna — framför allt vid massmediernas intervjuer med ”experter” av olika slag från univer- sitet och högskolor. Olikheterna i beskeden gör människor förvir- rade och åstadkommer ilska hos ledningen för de båda länsstyrel— serna. Landshövdingarna tar på nytt kontakt med cheferna för myn-

digheterna som det gäller och ber dem se till att budskapen blir ”en- hetliga”. Strävan är också att se till att beskeden stämmer med de uppgifterna som kommunerna lämnar. Annars blir det heller inget slut på ”utspelen” från kommunalpolitikerna. Det här kommer fram till massmedierna, som med stora rubriker upprörda anklagar landshövdingarna för censur.

Besked från regeringen

jordbruksministern säger i en extrasändning från Rapport samtidigt som länsstyrelsernas presskonferens pågår att mark som ligger i om- ställning utanför nedfallsområdet får användas som betesmark för djur inom det drabbade området eller för produktion av foder åt dessa djur men lämnar inga besked om hur regeringen ser på länssty- relsernas åtgärder. Han meddelar emellertid att bestämmelserna om vinterbevuxen mark tills vidare inte ska gälla.

jordbruksministern informerar också om att regeringen kommer att avsätta erforderliga medel till jordbrukare och andra som drab- bas ekonomiskt av nedfallet. Det kan sammantaget bli fråga om stora belopp och riksdagen måste sannolikt anvisa medel. Principen måste vara att bördorna ska bäras solidariskt av alla i samhället. Pressad av intervjuaren svarar jordbruksministern att detta innebär full er- sättning för merkostnader och inkomstbortfall. Förutsättningen är att jordbrukarna i de enskilda fallen har följt myndigheternas re- kommendationer och utgått från angivna gränsvärden. Någon er- sättning kan således inte utgå för den mjölk som kasseras till följd av att mejerierna inte tillämpar de gränsvärden som Livsmedelsverket har angett. Denna slutsats delar inte mejeriorganisationen.

jordbruksministern avslöjar vidare att regeringen omedelbart kom- mer att ge ]ordbruksverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till reg- ler för beviljande av ersättning. Regeringen kommer även att ställa medel till förfogande åt jordbruksverket, så att verket kan betala ut förskott till de företag som råkar i akuta svårigheter på grund av merkostnader och inkomstbortfall.

Länsstyrelsernas bedömningar och ställningstaganden

Detta är en sammanfattande bedömning av förhållandena i nedfall- sområdets olika zoner som de båda länsstyrelserna gör var för sig och som redovisas för massmedierna:

Zon 1

Hela befolkningen i den del av zon 1 som ligger i Kristianstads län måste lämna området. Ingen kommer sannolikt att få återvända för- rän tidigast i oktober.

I området bor drygt 200 personer. Det finns 25 jordbruk — de flesta med djur. Antalet jordbrukare med familjemedlemmar och an- ställda är knappt 100. De som kan ordna inkvartering utanför nedfallsområdet — hos släktingar, vänner eller bekanta — ska göra det. Andra kommer till en början att inkvarteras i särskilda lokaler. Länsstyrelsen kommer senare att lämna mer upplysningar.

Befolkningen i den del av zonen som ligger i Malmöhus län behö- ver inte ge si av. Länsstyrelsen bedömer inte att nyttan av en utrym- ning — med e mänskliga aspekterna inlagda — står i proportion till kostnaden. Om ett be ränsat antal jordbrukare med djurproduktion frivilli t beslutar sig ör att flytta djuren kommer Länsstyrelsen att bistå em. Aven för några besättningar av köttdjur och avelsdjur av svin och får kan Länsstyrelsen hjälpa till med flyttningsarbetet. Den övriga delen av jordbrukarna kommer enligt Länsstyrelsens bedöm- ning att kunna bo kvar, även om något egentligt jordbruk inte kom— mer att kunna bedrivas inom de närmaste åren. Länsstyrelsen avser att ta kontakt med alla jordbrukare inom området.

Särskilda transporter kommer att ordnas för dem som ska lämna sina hem. Någon allmän flyttning av får, svin, höns och slakt- kycklingar kommer inte att ske. Dessa kommer att slaktas i så nor- mal tid som möjligt och efter samråd med livsmedelsföretagen. AB Avbytartjänst åtar sig den skötsel som eventuellt kan behövas från flyttningen och fram till slakttillfället. Kött- och ungdjur och får som varit ute under nedfallet behöver inte slaktas, förutsatt att de kan få en viss tillsyn. Detta gäller även hjortdjur. Efter samråd med ett antal experter gör länsstyrelserna den bedömningen att det finns en god chans att halten av radioaktiva ämnen kommer att sjunka tillräck— ligt, om de under sommaren går på sparsamt bete och under hösten får rikligt med okontaminerat foder, eventuellt med tillskott av sär- skilda fodertillsatser.

Det finns åtskilliga hästar för sport och fritid inom området. Själv- klart måste de följa med om det det blir en allmän utrymning. Läns- styrelsen i Malmöhus län är inte beredd att sörja för transporterna av de hästar som inte tillhör jordbruksföreta en. Varje hästägare får svara för transporten men myndigheterna kan hjäl a till med att hitta mottagnin splatser. Länsstyrelsen i Kristiansta s län anser sig ha större möjlig eter att hjälpa till även med dessa transporter.

jordbrukets maskiner och redska kan lämnas kvar. Länsstyrelser- nas förhoppning är att saneringsar etet ska kunna börja i sommar och så småningom möjliggöra en återflyttning. En bevakning av området som minskar riskerna för stöld och förstöring kommer att planeras. Ingen får ta med sig maskiner och redskap utan att belägg- ningen av radioaktiva ämnen på dem har kontrollerats.

Ingen användbar skörd kommer att kunna tas från nå on odling i zon 1 under den första säsongen. Sannolikt kommer fru ten emel- lertid att kunna användas. Samma sak gäller all odling ”under glas”.

Alla hushåll inom den del av zonen som ligger i Kristianstads län kommer att få ett personli t meddelande från Länsstyrelsen. Utrymningen bör vara enom örd inom en vecka. Det är inte klart om det kommer att for ras tvingande beslut eller om det är möjligt att genom övertalning få alla att utrymma. Särskilt Länsstyrelsen i Kristianstads län vill undvika tvång. Individen råder över sitt liv.

Barnens rätt att inte utsättas för onödiga risker måste myndighe- terna emellertid ta hänsyn till.

Zon 2

Först när insatserna i zon 1 är avslutade kommer åtgärder att vidtas även i zon 2. Mätningarna av doshastigheten på mark- och vegetationsprover visar att kontamineringen i det området varierar mycket från gård till gård. Det kan bli aktuellt att rekommendera ett antal jordbrukare att utrymma. Något generellt beslut om flyttning blir det emellertid inte. Länsstyrelserna kommer i stället att vidta åtgärder som syftar till att säkra tillgången på foder till djuren.

De djur som står inomhus i zon 2 måste tills vidare stanna inne. Det först inlagda ensila et bör snart kunna användas, förutsatt att silon eller motsvaran e var väl övertäckt vid nedfallet. Plast— emballerade balar kan användas omedelbart. Det är möjligt att det blir nödvändigt att under hela sommaren transportera foder till zon 2. Länsstyrelsen kommer att ta kontakt med experter på utfodring av mjölkkor. Avsikten är att de ska hjälpa till att göra en ”nödfoder- stat” som minimerar behovet av intrans orterat grovfoder. Det kan kanske vara en fördel om en del jordbru are så småningom går över från mjölk- till kött roduktion. En del jordbrukare kommer sanno- likt frivilli t att sla ta sina djur. Av den kommande skörden kan sannolikt rukten och allt från odlingar under glas tas tillvara.

Råd och instruktioner för hantering av fältodlingar kommer att lämnas längre fram. jordbrukarna i zon 2 bör i möjligaste mån skjuta upp utearbeten som inte är absolut nödvändi a under de närmaste veckorna. Det är framför allt angeläget att un vika arbeten som rör upp damm och därmed sannolikt också radioaktiva ämnen.

Zonerna 3—4

Även i zonerna 3-4 varierar kontamineringen. Det har emellertid ännu inte gjorts så mycket mätningar att det finns detaljerade upp- gifter för enskilda gårdar. Detta kommer att ta ytterligare ett antal veckor. Det visar sig senare att nedfallet i zon 3 motsvarar ungefär det nedfall som drabbade de i Sverige mest kontaminerade områ- dena efter Tjernobylolyckan.

jordbrukarna i zon 3 kan utföra sina utearbeten men bör som i zon 2 undvika åtgärder som rör upp damm. Transporter kan ske till och från området och även inom detta. Prover kommer att tas på alla saluprodukter från området innan de får säljas.

Många ordbrukare har frågat om de inte kan få låna dosimetrar för att sjäfva kunna mäta radioaktiviteten. Det finns en enklare ut— rustning för 2 000 ä 3 000 kronor, som registrerar dosraten på en film. Problemet är att den måste framkallas. Med en annan och be- tydligt dyrare utrustning — den kostar mellan 5 000 och 10000 kro- nor — lgår uppgiften att avläsa direkt. Länsstyrelserna anser att dos- hastig eterna även lokalt nu är ganska väl fastställda och att jord- brukarnas egna mätningar inte kan tillföra så mycket. Värdet står i varje fall inte i proportion till kostnaderna.

Länsstyrelserna har initierat en diskussion mellan jordbruksverket och SSI om det är möjligt att släppa ut nötkreaturen efter några dagar sedan jordbrukarna först ”putsat” betesmarkerna, samlat ihop det lösa gräset och de onerat det på något lämpligt ställe. Kan återväxten användas ti foder och bete? Ar det fara (ör grundvatt- net? jordbrukarna bör undvika att låta djuren dric a vatten från små vattensamlingar eller diken. Besked i sådana frågor kommer att lämnas så snart som möjligt.

På gårdar med slåttervall eller ensila eväxter — där brukaren re- dan tagit en första skörd av ensila e — an nästa skörd kanske an- vändas till foder om stubben tas ögre än normalt. Kan det vara lämpligt att vid utfodringen tillsätta ämnen som binder cesium, t.ex. berlinerblått eller bentonit? Slåttervall och ensilageväxter, som ännu inte skördats i år, kanske däremot ska slås av med kort stubb och transporteras bort till en lämplig plats. Mätnin ar av aktiviteten i betesgräs och slåttervall måste göras, så att det ramgår om grödan kan användas för bete och som foder. Diskussioner om dessa olika möjligheter pågår mellan jordbruksverket och SSI.

Missnöjda med beskeden

Alla har under den av medierna direktsända presskonferensen kl 1 7.00 en känsla av att hela Skåne står stilla. Massmediernas företrä- dare är inte heller den här gången nöjda med beskeden som länssty- relserna lämnar. De får intrycket av myndigheternas presentationer att läget inte är under kontroll. Flera journalister frågar bl.a. om jordbruksverket, Livsmedelsverket eller LRF tror att konsumenterna kommer att vilja köpa livsmedel från Skåne som kan misstänkas vara det allra minsta kontaminerade. Är det inte sannolikt att livs— medelsindustrin kommer att vara försiktig i överkant och ha egna gränsvärden som är lägre än myndigheternas? Så var fallet med mjöl- ken efter Tjernobylolyckan! Får jordbrukarna ersättning för kasse- rad mjölk? Varför inför inte regeringen prisstopp på foder? Hur är det möjligt att tvinga folk och djur på ena sidan länsgränsen att flytta — men inte på den andra, om kontamineringen i huvudsak är densamma?

Många hävdar att det är totalt kaos, medan länsstyrelserna anser att de börjar få klart för sig vad som måste göras för att jordbru- karna ska komma till rätta med problemen. Myndigheterna måste bl.a. fortsätta mäta förekomsten av radioaktiva ämnen, överväga åtgärdsnivåer, flytta människor och djur, friklassa, ordna försörj- ning med foder, säkra vallskörden (metoder och utnyttjande) och att motverka ett omotiverat köpmotstånd. Länsstyrelsernas arbete in— riktas på genomförandet av omflyttningar och slakt i zon 1. De av- ser också att hjälpa till att lösa de mest akuta foderproblemen. I övrigt avvaktar länsstyrelserna rekommendationer från centrala myndigheter. Livsmedelsverket och företrädare för jordbruksnäringen diskuterar tillsammans svårigheterna att sälja produkterna.

En fråga som också kommer upp är om meddelandena i radio och TV tillsammans med massmediernas rapportering räcker som infor- mation till jordbrukarna i nedfallsområdet eller om det är nödvän- digt att ge information även i skriftlig form. Uppgifter om vilka jord- brukare som är berörda och vilka adresser de har finns i lantbruks- registret. En förutsättning är att postdistributionen fungerar. Posten har meddelat att det är störningar men har sagt att postgången san- nolikt inte kommer att upphöra annat än i zon 1.

Länsstyrelsen i Kristianstad beslutar under onsdagskvällen att gå ut med en skriftlig information till var och en. Länsstyrelsen i Malmö anser att det räcker med ett besked via massmedierna. Många und- rar om myndigheterna verkligen gör allt för att människor i de båda länen ska få veta hur de ska bära sig åt. Båda länsstyrelserna försva- rar sig och säger att informationsverksamheten inte kan bli effekti- vare. Svensk radio och TV sänder kontinuerligt från området. Nyhetsbyråer och egna reportrar förser en stor mängd tidningar och tidskrifter med förstasidesstoff. Flera internationella tidningar och radio- och TV-stationer är också på plats. Enligt länsstyrelsernas me- ning kan ingen i Sverige undgå att få information om nedfallet och dess konsekvenser. Både länsstyrelserna och kommunerna avsätter stora resurser för att per telefon och fax kunna svara på frågor från allmänheten. Telia har installerat extra telelinjer i länsstyrelsernas och kommunernas ledningslokaler.

Uppskruvat i Sjöbo

Stämningen ikommunkontoret i Sjöbo — en av de mest berörda kom- munerna — har hela dagen varit mycket uppskruvad. Trycket från invånarna att kommunen ska göra något är mycket stort. Kom-mun- styrelsens ordförande anser inte att han har fått några bestämda be- sked från de centrala och regionala myndigheterna. Kommunstyrelsen har under eftermiddagen tillsammans med miljönämnden och de le- dande tjänstemännen i några av förvaltningarna gått igenom vad de vet och försökt komma fram till vad som ska göras.

Efter flera timmars diskussion enas alla om att Länsstyrelsen och SSI sysslar alltför mycket med djuren. Har de glömt bort männis- korna? Nedfallet hotar uppenbarligen mångas hälsa. De statliga myndigheterna verkar vilja tona ned det faktum att vatten och livs- medel blir otjänliga. Miljönämnden beslutar med åberopande av hälsoskyddslagen om förbud för människor och djur att tills vidare vistas inom Tolånga, Vanstads, Lövestads och Fränninge församlingar. Området är ca 180 km2 och har sammanlagt omkring 3 800 invå— nare och ett tusental fritidshus. Miljönämnden beslutar vidare med stöd av Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse att Vombsjöns vatten tills vidare inte ska få användas som råvatten eller dricksvat-

ten. Miljöchefen ifrågasätter om kommunen kan fatta ett sådant be- slut.

Kommunstyrelsens och miljönämndens ordföranden tar kontakt med redaktionerna för Sydnytt och Radio Malmöhus för att snabbt få ut information om besluten. Beskeden slår ner som en bomb både hos Länsstyrelsen i Malmö och hos Sydvatten, som dementerar upp- gifterna att vattnet skulle vara otjänligt. Länsstyrelsen framhåller för massmedierna att båda besluten är olagliga och att det inte finns skäl att ta till så drastiska åtgärder. Uppmärksamheten i medierna är mycket stor. Det tar flera timmar för Länsstyrelsen att övertyga poli- tikerna i Sjöbo om att de ska riva upp besluten.

Förberedelser för utrymning

Den utrymning som ska ske har länsstyrelserna beslutat om och gäl- ler zon 1. Att utrymma är som framgått obligatoriskt för jordbru- kare i Kristianstads län men frivilligt för en del jordbrukare med djurbesättningar iMalmöhus län. Båda länsstyrelserna ger under ons- dagskvällen i uppdrag åt polisen att svara för utrymningen av både människor och djur. Polisen i Malmö och Kristianstad bildar en ge- mensam arbetsgrupp som ska ta fram underlag för arbetet. I arbets- gruppen — i fortsättningen kallad utrymningsgruppen — ingår före- trädare för lokala myndigheter. Beslut om eventuella tvångsåtgärder fattas av länsstyrelserna.

Den militära personal som försvarsområdesbefälhavarna tidigare har ställt till förfogande åt länsstyrelserna biträder polisen vid utrymningen. Personalen avlastar polisen i den personalkrävande trafikregleringen och i bevakningen av de utrymda områdena. Försvar- smakten har däremot begränsade möjligheter att bistå med djur— transporterna.

Det bor som framgått drygt 200 personer i zon 1 inom Kristian- stads län. Knappt 100 av dessa finns på ett 20-tal gårdar med djur- besättningar.

I Malmöhus län kommer utrymningen enligt gruppen att gälla endast ett 20-tal gårdar med husdjur — och därför relativt få männis— kor.

Utrymningsgruppen behöver få en uppfattning om vilka resurser — personal och utrustning — som kommer att fordras och avser att skaffa vad som behövs. Det visar sig från början att många frivilliga vill delta i arbetet. Även om åtskilliga framhåller att de givetvis inte vill komma i kontakt med människor och djur som varit utsatta för joniserande strålning genom nedfallet är det här en bra resurs som bör tas tillvara.

Utrymningsgruppen samlas med en gång under onsdagskvällen för att börja detaljplanera. Gruppen har fortfarande inga exakta upp-

gifter om hur många djur som ska flyttas respektive slaktas. Situa- tionen i stort förefaller emellertid klar. Det är i första hand 25 jord- brukarfamiljer i Kristianstads län och merparten av deras nötkrea- tur som ska flyttas. Samma sak gäller några få avelsbesättningar av andra djurslag. De flesta företagen har småbrukskaraktär. Medel- arealen är 30 ha och medelåldern på brukarna hög. Flera kommer sannolikt att vägra lämna sina hem.

Inom zon 1 i Kristianstads län finns omkring 600 mjölkkor och ca 1300 ungdjur och köttdjur. Gruppen bedömer att två tredjedelar av dessa kommer att flyttas, medan resten går till slakt. Några avels- besättningar av andra djurslag kommer också att flyttas. Övriga djur kommer att slaktas efter överenskommelse med slakteriföretagen, som får bestämma takten i utslaktningen med hänsyn till bl.a. slak- teriernas kapacitet, bedömningen av marknaden, konsumenternas reaktioner och tillgången på icke förorenat foder som kan köras ut till gårdarna. För eventuell skötsel svarar Avbytartjänst AB. Till grup- pen slaktdjur ska läggas totalt ca 3 000 svin, 300 fjäderfän och en del andra djur utöver alla i Malmöhus län som ska slaktas. Slakteri- erna förbereder i samarbete med Livsmedelsverkets besiktnings- veterinärer mottagning och provtagning av djur från de värst drab- bade områdena. Mätningar måste ske innan köttet kan godkännas för försäljning.

Många är förtvivlade

Utrymningsgruppen kommer först under morgondagen att ha mer exakta siffror om utrymningens omfattning. Gruppen räknar med att det ska gå att hitta mottagningsgårdar på ett medelavstånd av omkring åtta mil. Enligt Skanek kommer djuren sannolikt att kunna flyttas inom två dagar. Gruppen tar kontakt med jordbruksverket för att få dispens från de bestämmelser som förbjuder transport av moderdjur och nyfödda kalvar veckorna före och efter kalvningen. Sannolikt kräver iordningställandet av mottagningsplatserna flera dagar. Under tiden kan Skanek och andra slakteriföretag emellertid börja hämta de svin som ska slaktas.

LRF börjar redan under kvällen — inom ramen för gruppens ar- bete — att försöka skaffa fram gårdar som kan ta emot de djur som ska flyttas. LRF tar hjälp av personer i jordbrukets beredskaps- organisation i mottagningsområdena. jordbruksverket uppger på en fråga från en av länsstyrelserna att det inte finns några hinder för detta. Det visar sig snart att många utanför nedfallsområdet är rädda för att de själva eller deras djur ska bli ”smittade” av människor och boskap som kan ha blivit kontaminerade. Åtskilliga är därför tvek- samma till att ta emot dem som måste lämna nedfallsområdet.

Utrymningsgruppen sätter med början vid 21-tiden igång med att

ringa de 25 jordbrukarna inom den del av zon 1 som ligger i Kristi- anstads län. Flera har själva tagit kontakt med kommunen eller poli— sen och meddelat sina önskemål. Det gäller även några jordbrukare i Malmöhus län. Många har emellertid svårt att bestämma sig om de ska välja slakt eller flyttning och vill ha betänketid. Gruppen beslu- tar att de kan få vänta högst ett dygn med att lämna besked. Åtskil- liga jordbrukare är irriterade över att gruppen ger så vaga besked om vad som ekonomiskt är mest fördelaktigt för dem att göra.

De båda länsstyrelserna får hela kvällen åtskilliga samtal från människor i nedfallsområdet. Många som ringer är förtvivlade. De tycker att de förlorat allt de strävat för i hela sitt liv. Flera är bittra, några aggressiva. En del vägrar absolut att flytta, särskilt bland de äldre. Ta våra djur, så de inte lider men låt oss stanna kvar. Vi kan lika gärna dö här som på något annat ställe, säger några. Vad var det jag sa! Kärnkraften är det bara elände med, påstår andra. Personalen vid länsstyrelserna får en känsla av att de bär skulden till det som hänt

Varför tar inte regeringen över?

Regeringen följer genom sin krisgrupp hela tiden det arbete som sker i länen. Både miljöministern och försvarsministern har de senaste dygnen framträtt i olika massmedier. En ständigt återkommande fråga till dem från medierna är varför inte regeringen tar över och leder verksamheten. För detta talar enligt frågeställarna de skillnader i uppfattningar om behovet av åtgärder som uppenbarligen föreligger mellan länsstyrelserna. Båda ministrarna hävdar att verksamheten sker inom ramen för den reglering av ansvaret som riksdagen har beslutat om och enligt den planering som myndigheterna har gjort upp.

4.4.3. Torsdag — tredje dygnet

Några av länsstyrelsernas tjänstemän har arbetat hela natten. De flesta andra gav sig i väg hem strax före midnatt men kommer tillbaka vid 7—tiden på morgonen. Det har gått två dygn sedan nedfallet och det är fortfarande mycket som ska göras. De flesta i beredskaps- organisationen är ordentligt slutkörda — även många av dem som vilat. Bara en del av det som ska ske inom jordbrukets område har börjat. Det centrala just nu är utrymningen. Vid 8-tiden är trans- portbilarna i gång med de första djurtransporterna från gårdarna i Kristianstads län. När djuren kommit fram till en mottagningsplats blir de först placerade i en samlingsfålla, medan jordbrukare som hör hemma där ordnar betesmarker. Alla djur som flyttas genom länsstyrelsernas försorg får ett identitetsmärke i örat.

Polisen leder utrymningen av jordbrukarna, deras familjemedlem- mar och de anställda och har meddelat att några dagars fördröjning inte har någon betydelse. Många av brukarna vill emellertid komma iväg omedelbart. Några har själva ordnat mottagare av i första hand köttdjuren, som det är relativt enkelt att flytta till nya områden. Tre djurhållare har kunnat ordna inkvartering för sina mjölkkor i omo— derna men tomma ladugårdar. De hoppas att de hjälpligt ska kunna sköta djuren där. För andra har det emellertid visat sig svårt att hitta mottagare till mjölkkor. Särskilt svårt är det för de större djurbe- sättningarna, som i flera fall får delas upp mellan olika gårdar. Det finns både betesmarker och enklare byggnader men det är inte lätt att sköta mjölkningen. De tidigare nämnda sjukdomsbekämpnings- programmen gör det extra svårt att ”pussla ihop” ett flyttningschema. LRF tar under morgonen kontakt med några maskintillverkare som lovat undersöka om de kan hjälpa till med provisoriska mjölknings- anläggningar. Transporter av svin pågår hela dagen till slakterierna i båda länen.

De ansvariga i ledningen för de båda länsstyrelserna börjar strax efter 9.00 att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet i zonerna 2-4. Flera jordbrukare där har redan ringt och vill ha råd och in- struktioner. Till de arbeten som är aktuella inom växtodlingen hör ogräs- och skadedjursbekämpning, kvävegödsling av vallar, fortsatt ensilering, inledning av höbärgningen, skötsel och fortsatt sådd av köksväxter på friland och avmaskning av får och ungnöt. Bristen på foder blir alltmer akut. Ransonerna är oerhört knappa. På en del håll är det snart risk för svält.

De båda länsstyrelserna gör nu mer än tidigare för att stämma av sina uppfattningar. Det är uppenbart att besluten i de båda länen på några punkter kommer att skilja sig. I de väsentliga frågorna är de emellertid nu överens.

Nya instruktioner

Massmedierna ligger på och vill kunna ge besked till jordbrukarna i de drabbade områdena. Vid 12-tiden är länsstyrelserna klara att meddela vad de har kommit fram till. Beskeden lämnas via radio och TV och gäller den fortsatta växtodlingen inom nedfallsområdet:

De mest drabbade jordbrukarna kommer att få personliga instruk- tioner om den fortsatta driften. Det kan i många fall innebära stora inskränkningar i verksamheten. För andra är strävan att så snabbt och så mycket som möjligt ”normalisera” förhållandena. Om pro- dukterna kommer att kunna säljas visar sig inte helt och hållet för- rän längre fram i sommar. Det ankommer på livsmedelsindustrin och handeln att uppfylla kraven på mätningar och att tillämpa de gränsvärden som Livsmedelsverket fastställer.

För de olika slagen av växtproduktion i de skilda zonerna gäller tills vidare följande:

Zon 1 Ingen odling av jordbruks- eller trädgårdsprodukter.

Zon 2

All växtodling ska tills vidare skjutas upp. Det är möjligt att arbetet kan komma i gång om någon månad. Provtagningar och mätningar får avgöra vilka skördeprodukter som kommer att kunna användas. Länsstyrelsen kommer längre fram att ge instruktioner.

Zonerna 3—5

Arbetena inom växtodlingen bör kunna pågå i normal omfattning. Skördeprodukternas användbarhet bedöms med ledning av resulta- ten från provtagningarna. Grödor som måste kasseras ska föras bort och deponeras så snart som möjligt. Andra vallskörden kommer san- nolikt att kunna användas. Cl Spannmål, oljeväxter och sockerbetor: Inga särskilda åtgärder

behöver vidtas. Det räcker med normal skötsel. jordbrukarna bör undvika att hacka ogräs, så att inte jorden blir omrörd. Baljväxter: Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. Potatis: Det fordras inga speciella åtgärder.

Köksväxter: Bladväxter som spenat och sallad bör tas av nära marken och kasseras. Ny växtlighet kan möjligen användas. För övriga köksväxter fordras tills Vidare inga särs ilda åtgärder. Cl Bär: Det är inte nödvändigt med några särskilda åt ärder. Prov- tagningar får emellertid visa hur stor del av jordgu bsskörden i zon 3 som måste kasseras.

Frukt: Det fordras tills vidare inga särskilda åtgärder. Träda och omställningsmark: Plöjning ska ske till ett så stort djup som möjligt. Om odling senare ska ske bör 'ordbrukarna i första hand välja sockerbetor, oljeväxter och fo erspannmål. Genom plogfri odling under nästa är bör det gå att minska upptaget av cesium. Detta gäller även vid en fortsatt framtida växtodling.

UCIEJ

DE]

Rekommendationer om gödsling och kalkning som minskar överfö- ringen av radionuklider från mark till gröda kommer att ges längre fram. En överföring till nästa odlingssäsong av betesmark och fodervallar till spannmålsodling minskar också framtida upptag av radionuklider. Det kan inte uteslutas att en del jordbrukare kommer att skrapa bort det översta matjordslagret. Det innebär att de tar bort den bästa jorden. Avfallsmängderna blir enormt stora. Vart ska de köra allt? Nationella expertgruppen för sanering kommer att

medverka med underlag för de bedömningar som myndigheterna och jordbrukarna måste göra.

Den grupp som under polisens ledning svarar för utrymning av jordbrukare i zon 1 har vid 10.30-tiden sitt första möte för dagen. Det visar sig att alla brukarna fortfarande inte har lämnat besked om hur de vill göra med djuren. Klart är emellertid att många mjölk- producenter föredrar att slakta sina kor i stället för att flytta dem till nya platser. Några djurägare med bra djurbesättningar kommer att kunna sälja djuren som livdjur. Intresserade köpare har redan hört av sig. Nästan alla svin kommer att gå till slakt. Det gäller inte de bästa avelsbesättningarna. Ägarna till några av dessa besättningar har bett om att få komma till nya gårdar. En sammanställning av önskemålen ska lämnas under dagen.

Några besked om vilka regler som ska gälla för ersättning till jord- brukare och andra som måste utrymma har ännu inte gått att få. Klart är emellertid att nedfallet kommer att kosta samhället stora belopp och leda till mänskliga tragedier.

Flera vägrar att lämna sina gårdar. Deltagarna i utrymningsgruppen kommer vid 11-tiden överens om att chefen för lantbruksenheten vid Länsstyrelsen i Kristianstad ska ringa upp dessa och försöka övertala dem att ge sig av. Om de fortfarande vägrar kommer grup- pen att få ta ställning till vad som ska ske.

Utrymningen börjar

Utrymningsgruppen kan under eftermiddagen summera önskemå- len för jordbrukarnas del om flyttning. I Kristianstads län vill sju jordbrukare med mjölkkor och även andra ”flyttningsberättigade djur flytta. Samma sak gäller sex djurägare med andra flyttnings- berättigade djur än mjölkkor. Två mjölkproducenter säljer sina djur som livdjur men vill ha hjälp med transporterna. Tre lämnar sina djur till slakt och tre har inga djur eller sörjer själva för transpor- terna. Två jordbrukare utan djur har redan lämnat området. Två jordbrukarfamiljer vägrar trots flera försök till övertalning att ge sig av.

I Malmöhus län har 15 jordbrukare med djurbesättningar begärt att få flytta dessa till andra gårdar. Tre kommer att sälja sina djur som livdjur och lika många har själva ordnat inkvartering men vill ha hjälp med flyttningen. Diskussioner om det fortsatta arbetet med att flytta ett 30-tal besättningar till nya platser — och fem till olika köpare — pågår under en stor del av natten. Länsstyrelsen konstate- rar att omkring 500 mjölkkor, 1 600 köttdjur, 200 får och 7 000 svin i länet kommer att gå till slakt. Stabschefen inom Södra militär- området meddelar att en slakteri- och bageripluton som är under avrustning i Linköping med några dygns varsel skulle kunna utnytt-

________________________._____—_—— jas för nödslakt inom nedfallsområdet. Skanek uppger emellertid att de civila slakterierna ser ut att klara uppgiften.

I det här läget är det dags att börja överväga vilka jordbrukare i zon 2 som bör flytta djuren till andra områden. Det fattas enligt LRF:s mottagningsorganisation fortfarande sju platser för dem som ska lämna zon 1. Till detta kommer de platser som behövs för omflyttningen från zon 2. LRF vädjar i en sändning i radio och TV kl 15.00 om hjälp från andra delar av södra och mellersta Sverige. Länsstyrelsen i Kristianstad tar som framgått kontakt med andra länsstyrelser för att få hjälp med att hitta de platser som fordras.

4.4.4. Fredag — fjärde dygnet

Det finns från fredagens morgon så mycket mätdata från nedfall- sområdet att SSI kan presentera en första karta med markbeläggningen av cesium-137 i kBq/mz. Den beskrivning som SSI har möjligheter att göra framgår av figur 4.2. SSI anser att i huvudsak samma re- kommendationer som tidigare ska gälla för de olika slagen av od- ling. De flygmätningar som kommer att påbörjas under dagen ger snart underlag för en ny version. Det finns enligt SSI inga skäl för några betesrestriktioner inom områden med mindre än 10 kBq/mz. Efter diskussioner med SSI friklassar ]ordbruksverket samtliga om- råden utanför zon 5, eftersom markbeläggningen där är mindre än 10 kBq/ml. Inom zonerna 4 och 5 kommer friklassning att ske så snart det finns tillräckligt med mätdata från gräs-, mark- och mjölk- prover inom beläggningsområdet och upptaget av radioaktiva äm— nen i mjölk och kött blivit klarlagd. Detta kräver flera olika slag av mätningar och arbetet kan komma att ta en vecka eller mer.

Inom zon 3 kommer friklassning sannolikt att kunna ske tidigast i slutet av sommaren och i zon 2 sent under hösten.

Riktlinjerna för länsstyrelsernas arbete är fastställda. Nu gäller det att se till att allting fungerar. Informationen i radio och TV om händelseförloppet minskar efter hand. Behovet ”att få tala med nå- gon” ökar på det sättet hos jordbrukare och andra som blivit drab- bade av nedfallet. De vänder sig till de lokala och regionala myndig- heterna, som måste sätta av mycket resurser för att kunna svara alla som ringer.

Fler mottagningsplatser LRF ordnar under förmiddagen ytterligare tre mottagningsplatser för djur som måste flyttas. Det återstår att finna fyra. Transport- bilarna till mottagningsgårdar och slakterier har fullt upp hela tiden. Arbetet flyter förhållandevis bra. Någon panik har ännu inte upp-

stått — och inga motsättningar mellan jordbrukare och andra. Det är en svår pedagogisk uppgift att få människor att inse att de måste flytta. Nedfallet syns ju inte och märks inte på annat sätt än genom utslagen på mätinstrumenten. De militära transportplutonerna och militärpoliskompanierna bidrar i hög grad till att transportverk- samheten fungerar.

Inom båda länsstyrelserna pågår hela tiden diskussioner om sam- hällets skyddsåtgärder. Alla är överens om att jordbruket är den i särklass hårdast drabbade näringen. Allt tillgängligt kunnande be- hövs i den situation som råder. Båda länsstyrelserna tar in experter från Lantbruksuniversitetet i Uppsala och Alnarp. Det finns gott om rapporter och annan litteratur från Tjernobylolyckan samt många utredningar och mycket forskning, som ger vägledning för det fort- satta arbetet. Kunskaperna om konsekvenserna av en olycka och hur skadeverkningarna ska begränsas är nu mycket bättre än när Tjernobylolyckan inträffade. De ekonomiska följderna kommer emellertid att kunna överblickas först långt senare.

Tankar inför en sanering

middagen upp en diskussion med de båda länsstyrelserna om saneringsåtgärder som är möjliga och som det i framtiden kan bli aktuellt att vidta. Expertgruppen sammanfattar tankarna bakom en eventuell saneringsinsats i en promemoria som innehåller i huvud—

sak följande:

Att långsiktigt och varakti t återställa kontaminerade områden, dvs sanering, utgör en möj ighet att minska dosbelastnin en för befolkningen i områden med en omfattande radioaktiv Felä - ning. Sanering är ett komplement till andra åtgärder som kan e— höva vidtas. De erfarenheter som finns av olika sanerin sinsatser har visat att dessa kan vara mycket kostsamma och o ta är för- knippade med stora praktiska svårigheter.

En skyldighet för staten att svara för saneringsåtgärder förelig— ger endast i den utsträckning som det med hänsyn till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat att staten svarar för åtgär- derna (räddningstjänstlagen).

Det faktum att det i praktiken inte är möjligt att helt eliminera de stråldoser som uppkommer till följd av en olycka innebär att varje saneringsinsats kommer att enomföras i den omfattnin som bedöms skälig från tekniska oc ekonomiska synpunkter ocg med hänsyn till de sociala konsekvenserna av insatsen.

En plan för vilka områden som ska saneras, när det ska ske och vilka metoder som ska användas måste utarbetas i varje särskilt fall. En sådan saneringsstrategi syftar till att tillgängliga resurser ska kunna användas å ett optimalt sätt. Expertgrup en har i förväg utarbetat ett te niskt och ekonomiskt underlag ör beslut

Förklaringar

Zon 1: 500-2 000 kBq/mz; Zon 2: 200-500 kBq/mz; Zon 3: 100-200 kBq/mz; Zon 4: 50-100 kBq/mz; Zon 5: 10-50 kBq/mz. Utanför zon 5 mindre än 10 kBq/m2

Figur 4.2 Beläggningar med cesium-137 på marken efter tre dygns mätningar

men utan kännedom — det ligger i sakens natur — om nedfallets omfattning och sammansättning samt utan kännedom om de lo- kala förhållandena i de kontaminerade områdena. Grup en hål— ler nu på att uppdatera underlaget och anpassa det till en upp- komna situationen.

För att myndigheterna ska kunna fatta rationella beslut i sane- ringsfrågor är det nödvändigt att de bedömer vilken reduktion av dos eller beläggningsgrad som olika åtgärder kan resultera i jäm— fört med ingen åtgärd, kostnader för arbete och material (maski- ner respektive kemikalier), up skattning av producerat avfall och kostnader för transporter oc de onerin av roducerat avfall, kostnader för produktionsbort all i o ika all samt dos till saneringspersonalen och den bofasta befolkningen. Utifrån detta går det att beräkna t.ex. kostnaden för att undvika en viss strål- dos (på kort och lång sikt) och att bedöma om denna kostnad är acceptabel.

Efter det inträffade nedfallet är de från saneringssynpunkt do- minerande radionukliderna cesium-137 och cesium-134. Det går, utom möjligen i zon 1, att bortse från strontium-90 och från t.ex. olika transuraner. Depositionen av cesium-137 i området med det största nedfallet up går som mest till 2 000 kBq/m2 (60 uSv/h första dygnet från a la radioaktiva nedfallsprodukter).

Åtgärder som kan bli aktuella på jordbruksmark efter ett ra- dioaktivt nedfall syftar i första hand till att reducera u ptaget av radionuklider till grödor, att minska överföringen til djur, att minska risken för vidare spridning av deponerat material samt att minska stråldosen till lantbrukarna och deras familjer. Sanering av jordbruksmark bör åtminstone på kort sikt så långt möjligt baseras på användning av konventionella lantbruksmaskiner.

De båda länsstyrelserna börjar vid 12-tiden att mer i detalj överväga hur en enklare sanering skulle kunna gå till. ju snabbare en sanering genomförs efter ett nedfall desto större blir dosreduktionen för be- folkningen. Detta ska emellertid vägas mot att stråldosen blir större för saneringspersonalen. Expertgruppen kommer inte att rekommen- dera någon sanering förrän de kortlivade radionukliderna har av- klingat. Om saneringen ska göra större nytta än skada och vara kost- nadseffektiv fordras dessutom en genomtänkt planering.

Alla är överens om att vänta några veckor med att starta själva saneringsarbetet. I avvaktan på att det sker diskuterar expertgrup- pen olika metoder. Ett sätt att minska djurens upptag av radionukli- der är att tillföra berlinerblått i fodret. Syftet är att minska halten cesium i mjölk och kött. Berlinerblått utnyttjades med stor framgång i andra länder — t.ex. Norge — efter Tjernobylolyckan.

Livsmedelsverket ger under eftermiddagen råd om rutiner för prov- tagning på livsmedel både för producenternas egentillsyn och för den offentliga tillsynen. Länsstyrelsen i Malmöhus län avser att i nästa vecka vidarebefordra dessa råd till i första hand arbetsledning och annan personal vid ett antal livsmedelsindustrier. Företagen själva

avgör om de ska ta emot produkter från nedfallsområdet eller inte och får av det skälet en viktig roll i återställningsarbetet. Personalen vid kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor bör få ytterligare utbildning. Kommunens anställda kommer att kunna hjälpa enskilda jordbrukare eller trädgårdsodlare med provtagningar under som- maren.

Sent under eftermiddagen meddelar LRF att ytterligare två gårdar i södra Sverige tar emot jordbrukare med mjölkkor. Det återstår nu att finna fyra platser för utrymmande från zon 1. Samtidigt har det framkommit att sju gårdar i zon 2 med nötkreatur vill ha hjälp med att flytta. Det är alltså nödvändigt att hitta ytterligare nio mottagnings- gårdar.

4.4.5. Lördag — femte dygnet

En något mindre arbetstyrka än tidigare är vid 8-tiden på plats vid de båda länsstyrelserna. Det framgår att det nu finns tillräckligt med mottagningsgårdar. Enligt en företrädare för LRF har en jordbru- kare från zon 1 vägrat att godta den mottagningsgård han först bli- vit tilldelad. Efter en högljudd diskussion lastade han in sina djur i bilarna igen och for till ett annat ställe, som han accepterade. Utrymningen fortsätter hela lördagen. Massmediernas bevakning är fortfarande mycket intensiv.

De fyra jordbrukare med familjer som vägrade att lämna sina går- dar har polisen efter samråd med länsstyrelserna låtit bo kvar.

4.4.6. Söndagen — sjätte dygnet

Arbetet fortsätter. De sista transporterna av djur går under förmid- dagen. Flyttning av lösöre och annat kommer att ta ytterligare ett antal dagar.

Hämtning och leverans av produkter respektive förnödenheter samt sociala kontakter börjar komma i gång i de områden där jordbruket ska bedrivas så normalt som möjligt. Alla in— och utresor till och från området som behövs för att jordbruket ska kunna få service sker utan restriktioner.

De båda länsstyrelserna kommer under söndagen efter gemen- samma överläggningar fram till att de knappast längre kommer att behöva utnyttja de befogenheter räddningslagen ger dem att ta ut personal med tjänsteplikt eller att göra ingrepp i annans rätt. De beslutar att verksamheten fr.o.m. kl 15 inte längre ska vara rädd— ningstjänst. Båda myndigheterna kommer emellertid under lång tid framåt att på olika sätt vara engagerade i arbetet med att återställa

förutsättningarna för jordbruk, trädgårdsverksamhet och annat inom de drabbade områdena.

4.5. Läget efter en månad

I det område som drabbats av nedfallet är jordbrukarna normalt vid den här tiden på året — i slutet av juni — klara med höskörden. En del betesdjur brukar släppas ut på slåttervallarna för att beta efterväxten. Konservärtorna börjar skördas. jordgubbsplockningen är i full gång. Även grönsaker och potatis skördas dagligen.

SSI redovisar en ny karta — figur 4.3 — med markbeläggningen av cesium -137. Beskrivningen är baserad på en månads flygmätningar, fältmätningar och mätningar på insamlade mark- och vegetations- prover. Detaljerna i beläggningsområdet blir allt tydligare för varje dag som går. Det framgår bl.a. hur mycket nedfallet varierar mellan olika delar inom området — t.o.m. hur nedfallet har drabbat olika gårdar. Med denna karta och med resultaten från många prov— tagningar som underlag har ]ordbruksverket efter diskussioner med 551 kunnat friklassa även zonerna 4 och 5.

Fortsatta analyser av koncentrationen radioaktivt strontium och plutonium bekräftar i stort sett de första resultaten som kommit fram ett par dagar efter nedfallet.

Mycket mätarbete återstår ännu. Hur stora mängder av en radio- nuklid som en gröda tar upp beror bl.a. på vilka jordarter som det är fråga om inom nedfallsområdet och vilket pH dessa har. Natio— nella expertgruppen för sanering har sammanställt uppgifter om detta, bl.a. för att kunna lämna underlag om effekterna av olika åtgärder och ge råd till myndigheterna.

Den bedömning som myndigheterna gör efter samråd med expert- gruppen är att jordbrukarna i zon 1 just nu inte behöver slå av val] och spannmål för deponering på annan plats. Detta skulle ge dem som utför arbetet en stråldos som är onödigt stor i förhållande till vinsten. Avfallet skulle sannolikt också bli svårt att hantera. Till detta kommer att det av allt att döma inte är aktuellt under de närmaste åren att utnyttja marken inom zon 1 för liknande odlingar.

I zon 2 är arealerna visserligen stora — det blir alltså mycket avfall — men expertgruppen bedömer att den framtida vinsten ska vara tillräcklig för att brukarna ska slå av vallen och deponera avfallet på lämpliga ställen i utkanterna av ägorna. Det går sannolikt inte att på dessa marker utnyttja senare vallskördar under säsongen.

Även i zon 3 — där beläggningen svarar mot den som uppmättes i Sverige efter Tjernobylolyckan — är det enligt expertgruppen rimligt med liknande åtgärder på i varje fall delar av ägorna. Den som slår

Förklaringar

Zon 1: 500—2 000 kBq/mz; Zon 2: 200-500 kBq/mz; Zon 3: 100-200 kBq/mz; Zon 4: 50-100 kBq/mz; Zon 5: 10-50 kBq/mz. Utanför zon 5 mindre än 10 kBq/m2

Figur 4.1 Beläggningar med cesium-137 på marken efter en månads mätningar

av kontaminerad gröda och vill underlätta den framtida hanteringen bör om möjligt ”plasta in” avfallet. I zon 3 går det sannolikt att använda en andraskörd och en eventuell tredjeskörd.

I zon 4 kan vallen slås av. Stubbhöjden spelar i det fallet mycket liten roll. Det går att använda skörden - eventuellt med tillsats av ämnen som binder cesium, om mätningar visar att detta är nödvän- digt.

I zon 5 behöver brukarna enligt expertgruppens mening inte Vidta några särskilda åtgärder.

Regeringen har med det förslag jordbruksverket utarbetat beslu- tat om en förordning om ekonomisk ersättning till jordbruks— och trädgårdsföretag för kostnader och förluster på grund av radioak- tivt nedfall. jordbruksverket har fått i uppdrag att meddela ytterli- gare föreskrifter och ska pröva enskilda ärenden. Ersättning lämnas enligt förordningen för de merkostnader som uppstått bl.a. på grund av att kor inte kunnat gå på bete eller utfodrats med färsk grön- massa. Det kan också vara kostnader för s.k. saneringsutfodring. Ersättning lämnas vidare för inkomstbortfall, t.ex. på grund av mins- kad avkastning i mjölkproduktionen.

4.6. Läget efter tre månader

Vid den här tiden — i början av september — är höstkorn, vårkorn, havre och höstoljeväxter vanligen skördade. Samma sak gäller till största delen även höstråg och höstvete. Skörden av grönsaker och höstpotatis — och snart även våroljeväxter — pågår. jordbrukarna tar en del ensilage från vallarnas andraskörd. Beredning av marken sker för höstsådden. Bärgning av halm pågår på många håll. Höstplöj- ningen står för dörren, men sockerbetorna skördas senare.

Det här året blir emellertid helt annorlunda för jordbrukarna inorn nedfallsområdet. De flesta djurhållarna som lämnade sina gårdar är i slutet av sommaren kvar på de nya ställena. För en del har flytt- ningen och anpassningen gått bra. Andra har lyckats sämre. För alla har förändringarna emellertid inneburit påfrestningar. Utom själva flyttningen av familjen och inhysningen av djuren har bekymren be- rott på t.ex. bostaden, skolgången, de sociala kontakterna, känslan av att göra intrång samt oron för vad som händer där hemma — nu och i framtiden.

En familj gick det särskilt illa för. jordbrukarparet hade vuxna barn, som inte flyttade med. Värdfamiljen övertalades att ta emot paret, som fick disponera en lägenhet i den stora mangårdsbyggnaden. De 18 mjölkkorna kunde de hysa in i värdfamiljens ladugård. Där fanns i övrigt bara köttdjur. De båda familjerna hade från början

svårt att dra jämnt. De hade olika åsikter om användningen av betes— marken, stängselskyldigheten, försörjningen med grovfoder - i stort sett allt väsentligt, som det går att vara oense om. De som flyttat fick trots egna försök inte någon kontakt med andra i området. De båda makarna upplevde situationen som så obehaglig att de till slut sålde djuren till slakt och köpte ett äldre bostadshus i ett samhälle när- mare hemorten. De har anmält sig som arbetslösa på arbetsförmed—

lingen.

En lyckad flyttning

Men det finns undantag. En familj med tre barn i skolåldern kom till en gård norr om Kristianstad, där alla med en gång kände sig väl— komna och fick mycket hjälp av ägarfamiljen och andra i området. De bor i en f.d. lantarbetarbostad, som de har kunnat inreda så att den håller en acceptabel standard. Skolgången fungerar. Familjen känner sig hemma i området. De 26 mjölkkorna och ett antal ung- djur får disponera en lada, där de går lösa. Ett maskinföretag har ordnat en provisorisk mjölkningsplats för maskinmjölkning. Anlägg- ningen ska kunna fungera även under vintern. Hustrun bilpendlar till sitt deltidsarbete inom åldringsvården och har kunnat behålla det. jordbrukaren har inte tagit med sig särskilt mycket maskinell utrustning utan hyr det han behöver. Grovfoder till djuren har han fått köpa. Det har blivit mycket dyrt. Mjölkavkastningen minskade avsevärt i samband med flyttningen men har nu nästan kommit upp till den tidigare nivån. Trots de relativt gynnsamma omständighe- terna längtar familjen tillbaka till sin egen gård.

De flesta jordbrukare som lämnade sina gårdar avser att återvända före vintern. Länsstyrelserna lägger inga hinder i vägen för detta, men förutsättningarna för en djurhållning baserad på egen växtodling kommer under de närmaste åren att vara mycket små. Även andra jordbrukare har fått problem med mjölkproduktionen på de nya ställena och sålt sina djur till liv eller slakt. Sammanlagt omkring 3 000 nötkreatur och 200 får har slaktats i förtid. De flesta av dessa har efter slakten kunnat klassas som livsmedel.

Den successiva tömningen av slaktsvinstallarna har gått bra. Ge— nom förstärkta ”garantier” för att slaktproduktionen inte påverkats av det radioaktiva nedfallet har köpmotståndet inte varit så stort som många först befarade. Följden är att de flesta slaktsvinstallarna i zonerna 2-5 under hösten börjar fyllas med nya grisar. Många har även återupptagit smågrisproduktionen med inköpta fodermedel. Skånemejerier har modifierat det tidigare beslutet om att inte ta emot mjölk från stora delar av södra Sverige. Mottagningen är emellertid förenad med en rigorös kontroll.

Även zon 3 är nu friklassad. jordbrukarna har till största delen

följt de riktlinjer för växtodlingen som Nationella expertgruppen för-sanering lämnade en månad efter nedfallet. Mycket användbart foder har på det sättet kunnat tas tillvara. I en del fall har fodret emellertid fått kasseras. Saneringsutfodring av köttdjur som gått på bete under sommaren har börjat. Stora mängder berlinerblått har importerats.

Den del av grönsakerna som hade blad vid nedfallet har emeller- tid fått kasseras. Fabrikerna har ändå acceptabla kvantiteter att ar- beta med — framför allt från de västligaste delarna av landskapet. För potatis gäller ungefär samma förhållanden. Frukten och odling- arna ”under glas” har däremot inte alls blivit påverkade av ned- fallet.

Nationella expertgruppen för sanering redovisar fortlöpande sina bedömningar. Enligt expertgruppens uppfattning är det inte menings- fullt med några mer omfattande saneringsåtgärder inom zon 1. Plöj- ning av vall kräver förbearbetning om den ska ge ett bra resultat. Borttagning av översta jordlagret skulle leda till mycket stora kost- nader. Frågan är om det är praktiskt möjligt och ekonomiskt moti- verat att genomföra så omfattande åtgärder. Vart ska all jorden trans- porteras? Expertgruppen anser det mer realistiskt att på sikt gå över till andra sorter eller rent av andra grödor. Det kan i bästa fall minska upptaget med 90 %. Sanering bör ske i mindre områden där det före— kommer trädgårdsodling och i närområdena till ett antal bostäder.

Spannmålen borta

Spannmålsskörden inom zonerna 2 och 3 är förlorad för denna sä- song. Mätningar får visa hur stor del av skörden inom zon 4 som går att använda. Möjligheten att utnyttja spannmål som djurfoder bör undersökas.

Nationella expertgruppen för sanering anser att jordbrukarna i zonerna 2-5 bör tillföra betydligt mer kaliumgödsel än vad de bru- kar göra. Åtgärderna bör differentieras med hänsyn till de faktiska mätvärdena. Upptaget kan i bästa fall minska med 50 % i kom- mande skördar.

Fisk från Östersjön är enligt de mätningar som gjorts inte i någon större grad påverkad av nedfallet. Kustfisket kan fortsätta som van- ligt. Det har däremot visat sig att halterna av cesium-137 ökar hos framför allt växtätande fiskar, t.ex. mört och mindre abborre, i insjöar— na inom de mest drabbade delarna av nedfallsområdet. Halterna i gädda och större abborre kommer sannolikt att stiga under hösten — mest i näringsfattiga sjöar. Det kan bli aktuellt att ge kostråd till dem som fiskar mycket i sötvattebn. Det finns ännu inga uppgifter om upptaget i svamp och vilda bär men förhållandevis höga halter kan väntas hos en del svamparter.

4.7. Läget efter ett år

Branschorganisationerna och livsmedelsföretagen gör en bedömning av hur mycket det minskade utbudet efter nedfallet — tillsammans med köpmotståndet hos konsumenterna — har påverkat försäljningen av livsmedel från Skåne. jämfört med ett normalår har försäljningen minskat med för mjölk 45 %, för kött 15 %, för ägg 10 %, för spannmålsprodukter 10 %, för grönsaker 30 %, för potatis 20 % och för frukt 5 %. Följderna för den totala svenska livsmedels— försörjningen är därför begränsade.

De flesta jordbrukarna i zon 1 har det besvärligt — särskilt de i Kristianstads län som tvingades lämna sina gårdar. För dem i Mal- möhus län som stannade kvar är situationen något bättre. En del av de flyttande har emellertid helt övergett sina gårdar. Att sälja dem har visat sig nästan omöjligt. I några fall har grannar köpt, förutsatt att priset varit bra. De har kunnat lägga ihop arealerna till större sammanhängande brukningsenheter. Genom sanering av begränsade ytor har det blivit möjligt att odla för husbehov.

Flera har på nytt övervägt att skrapa av ca fem centimeter på jord- lagret. Ett hektar skulle ge 500 m3, dvs minst 700 ton. Problemet är att ta hand om all jord. Kostnaderna enbart för transporterna blir mycket höga. Till saken hör att ingen sannolikt vill ta emot så stora jordmassor — framför allt inte ha dem i grannskapet.

Försöksverksamhet

Många av jordbruken i zon 1 deltar i olika försöksprojekt. Fors- karna prövar olika tankar och idéer. Proven går bl.a. ut på att de ska se vilka effekter spridningen av cesiumbindande ämnen som bento- nit och berlinerblått har ute på åkrarna och att ändra bruknings- metoderna. Tabletter med berlinerblått har i några fall placerats i magen på korna. Det handlar annars mest om djupplöjning och vanlig plöjning och i tillämpliga fall gödsling med kalium. Försök har också förekommit med olika sorter av samma gröda. Cesiumhalten har i några av dessa fall reducerats fyra gånger. Åtgärderna förbättrar si— tuationen, men forskarna avser att följa utvecklingen under åren som kommer.

Mjölkproduktion med foder från området är otänkbar under de närmaste åren. De flesta planerar däremot att odla grödor för föräd— ling i den egna produktionen av köttdjur, hästar, svin, får och fjä- derfä eftersom huvuddelen av nuklidinnehållet avlänkas när det pas— serar djurkropparna. Djuren bör emellertid få ”rent” foder veckor- na före slakt.

Efter plöjning och saneringsgödsling visar det sig möjligt att odla sockerbetor och fabrikspotatis för spritframställning. Den steniga

och näringsfattiga skifferurbergsmorän som är vanlig inom området lägger emellertid hinder i vägen på många håll. Det gäller också valla- rna, som före nedfallet täckte ungefär halva åkerarealen i området. Plöjning av vallarna — kombinerat med en kraftig kaliumgödsling och kalkning — minskar den framtida cesiumkoncentrationen i vall- gräset. Det blir vidare möjligt att odla vårsådda spannmålsgrödor för försäljning. På de platser där plöjning inte kan genomföras ford- rar den reducerade växtodlingen kraftig gödsling varje år och ”sane- ringsfoder” till köttdjuren. Provtagning på de färdiga produkterna fortsätter ett år efter nedfallet.

Dricksvattnet till betesdjuren har det inte varit något större pro- blem med. Ett år efter nedfallet är fordras det inga mätningar.

I zon 2 — friklassad efter ungefär sex månader — är problemen mindre än i zon 1, men det finns undantag. I sådana fall vidtar jord- brukarna i huvudsak samma åtgärder som brukarna i zon 1. Ett tiotal gårdar i zon 2 har helt upphört med mjölkproduktion. Den vårsådda spannmålen går i allmänhet att använda efter sanerings- gödsling. Köttproduktionen och utslaktningen av mjölkkor har ökat mycket kraftigt på grund av nedfallet. Det har lett till ett överskott av kött på marknaden — med starkt pressade priser som följd.

I den allra största delen av zonerna 3-5 har jordbruket återgått till det normala. På en del håll med speciella jordarter är det emellertid problem.

Ersättningar

Systemet för statliga ersättningar till jordbrukare för förlorade in- komster och administrationen av detta har fungerat tillfredsställande. Sammantaget har mycket stora belopp betalats ut. Det har emeller- tid varit svårt att beräkna merkostnader och inkomstbortfall. Schablonvärden har fått tillämpas. Någon millimeterrättvisa före- kommer inte och överklagandena är många.

Kapitel

Utredningens bedömningar och förslag

5 .1 Inledning

Ett nedfall av radioaktiva ämnen på det sätt och i den omfattning som utredningen skildrar i scenariot är en mycket allvarlig påfrest- ning i det svenska samhället. Det gäller både i inledningsfasen — innan det har klarlagts var nedfallet sker och hur allvarlig kontamineringen är -— och i den del av förloppet när det går att på olika sätt begränsa verkningarna. Även om det drabbade området så småningom visar sig relativt litet till ytan och förhållandevis glest befolkat kommer effekterna sammantaget för många att vara betydande. Ett stort antal människor även utanför nedfallsområdet kommer sannolikt under lång tid att känna oro för att de radioaktiva ämnena ska påverka dem — t.ex. via livsmedlen.

Problemen som uppstår ställer samhällsorganen på svåra prov. Utredningen har med hänsyn till arbetets syfte valt att i scenario- beskrivningen lägga tyngdpunkten på verksamheten hos de olika myndigheterna — framför allt länsstyrelserna. Enskilda människor i nedfallsområdet förekommer i olika delar av händelseförloppet. Ut— redningen pekar på åtskilliga av problemen som de kommer att möta. Både effekterna av strålningen och verkningarna av människors åt- gärder skulle i verkligheten i flera avseenden kunna bli betydligt mer omfattande än som framgår av utredningens beskrivningar. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för omfattningen av de svårigheter som samhället möter i ett scenario av det slag utredningen skildrar.

Fokuseringen på myndigheternas verksamhet innebär att utred- ningen i händelseförloppet beskriver en rad olika svårigheter som kan antas uppkomma för dessa. Det är svårt att säga om verksamhe— ten i praktiken skulle fungera på ett så tillfredsställande sätt som framgår av scenariot eller om påfrestningarna inom organisationen skulle bli så stora att effektiviteten blev lidande. Det pågår sedan många år en omfattande utbildnings- och övningsverksamhet inrik-

tad på händelser av bl.a. det slag som utredningen skildrar. Myndig- heterna vet med andra ord vilka krav som ställs på dem och är av allt att döma beredda att börja agera. Om åtgärderna i verkligheten skulle komma att vidtas inom de tidsramar som utredningen anger i sce- nariot eller om förloppet skulle bli mera utsträckt går det att ha olika meningar om. En förlängning i tiden av de olika faserna har emellertid knappast någon betydelse för utredningens slutsatser och förslag. Utredningen anser för sin del att tidsschemat är realistiskt och kan ligga till grund för de överväganden som följer.

Utredningen redogör i detta kapitel för svårigheterna inom de vik- tigare problemområden som kan urskiljas i scenariot. Det är svårig- heter som enligt utredningens mening sannolikt skulle komma att medföra stora påfrestningar för alla berörda — myndigheter, företag, organisationer och enskilda. Utredningen vill framhålla att det i detta scenario inte finns skäl att i övervägandena göra någon uppdelning mellan problemen i olika tidsskeden på det sätt som utredningen gjort i analysen av el-, vatten— och massflyktscenariona.

5.2. Information 5.2.1 Behovet av kunskaper

Det första problemområdet utredningen behandlar har att göra med att själva hotet är osynligt. Det behövs åtminstone vissa kunskaper om strålning, meteorologi och kärntekniska anläggningars sätt att fungera för att människor ska kunna förstå sammanhangen, själva göra bedömningar av sin situation och kunna vidta de åtgärder som fordras. Det gäller inte minst anställda inom myndigheter, företag och andra organ som ska besluta om åtgärder som påverkar en- skilda människors förutsättningar att skydda sig.

Det förhållandet att strålning är ett komplicerat område gör att meningarna kan variera mellan olika organ om effekterna av ned— fallet och av de åtgärder som bör vidtas. Det finns i scenariot flera exempel på sådana variationer — t.ex. hur de radioaktiva ämnena påverkar grödor och mjölkproduktion, om människor ska äta jod- tabletter eller inte och om djuren ska flyttas till ställen utanför nedfall- sområdet, stanna kvar på gårdarna eller gå till slakt. Även i tillämp- ningen av djurskyddslagstiftningen kan bedömningarna som olika myndigheter gör ge skilda resultat.

SSI och andra gör mycket för att öka kunskaperna på olika håll i samhället om strålning och strålningens verkningar. Det finns ut- bildning för bl.a. journalister, lärare och elever i grundskolan och gymnasiet, miljöskyddsinspektörer och sjukhusfysiker. Det är några nyckelgrupper när ett nedfall har inträffat och mycket information

behöver förmedlas. Massmedierna är självklart den viktigaste län- ken till allmänheten. Enligt SSI:s mening är hälso» och sjukvårds- personalen särskilt viktig i det här sammanhanget. Utredningen an- ser att det är angeläget att myndigheterna kan fortsätta denna verk- samhet så att kunskaperna kan bibehållas och så att utbildning eller information efter hand kan erbjudas även andra som det är angelä— get att nå.

5 .2.2 Inkommande information

Det kan som i utredningens scenario ta tid innan beskeden om själva utsläppet är så uttömmande och har en sådan trovärdighet att de berörda organen anser att det finns skäl att agera. Om utsläppskäl- lan ligger i ett annat land dröjer det innan nedfallet drabbar oss. Tiden som det tar för vindarna att föra in de radioaktiva ämnena över våra gränser kan vi använda för att utarbeta prognoser och mobilisera den organisation som är förberedd. Det gäller bl.a. att göra en spridningsprognos som visar vilka områden som kan komma att drabbas av nedfallet, att ange när nedfallet kan komma att in- träffa. När det finns fakta om utsläppet — en s.k. källtermsbedömning — går det att göra en grov dosprognos och en riskbedömning.

För de regionala myndigheterna kan det i början — men också längre fram — vara svårt att ”få ordning” på all information som strömmar in till ledningscentralerna. Det gäller att tolka den på rätt sätt — t.ex. att skilja rykten från uppgifter som är välgrundade. Alla har ett stort behov av att få veta vad som händer. En tidig informa- tion gör det möjligt att före nedfallet fatta beslut och ge rekommen- dationer som minskar konsekvenserna av nedfallet — t.ex. om inomhusvistelse och stallning av mjölkkor.

5 .2.3 Utgående information

Effektiviteten i svensk räddningstjänst bygger i stor utsträckning på samverkan mellan olika organ -— geografiskt och mellan olika slag av sektorer eller verksamheter. Genom att samutnyttja resurserna får myndigheterna den slagkraft och bredd i verksamheten som i många fall behövs. Massmedierna är naturligtvis en viktig länk till allmän- heten.

Genom att SSI har ett samordningsansvar går det att koordinera en stor del av informationsverksamheten. Olika organ gör emeller- tid sina egna bedömningar och hanterar ibland frågorna på olika sätt. Det går normalt inte att i ett händelseförlopp av det slag utred- ningen beskriver samordna all utgående information. Myndigheter

och andra organ gör olika bedömningar och använder i viss utsträck- ning också skilda begrepp. Det kan av tidsskäl bli nödvändigt även för ett centralt organ att genom ett VMA-meddelande vända sig di- rekt till allmänheten. Så sker när jordbruksverket tidigt i scenariot informerar om behovet att stalla mjölkkor. Det kommer att finnas många olika budskap antingen de olika organen är överens eller inte.

Mångfalden i informationen skapar med all sannolikt stor förvir- ring. De flesta får svårt att värdera informationen och att bedöma vilka åtgärder de ska vidta. Det gäller myndigheterna själva men också massmedierna och de enskilda människorna, som lätt tappar förtroendet för dem som har till uppgift att sörja för skydd och så- kerhet. De här problemen kom fram mycket tydligt i samband med Tjernobylolyckan. Det gjordes efter händelsen omfattande utvär- deringar av bl.a. informationsverksamheten. Mycket har efter detta skett i syfte att förbättra förberedelserna. Förutsättningarna kan för- bättras ytterligare genom fortsatt utveckling av grundtexter och mallar för information och råd. Allt detta slipas av vid de övningar som äger rum i länen. Det kan vara fråga om insatser vid kärnkrafts- olyckor eller vid andra slag av stora olyckor.

Informationsverksamheten kommer, oavsett omfattningen av för— beredelserna, sannolikt att vara den känsliga punkten i samhällets åtgärder vid en kärnenergiolycka. Utredningen anser det viktigt att myndigheterna är medvetna om detta och fortlöpande använder de resurser som de förfogar över för utbildning och övningar för att ytterligare förbättra metoder och teknik för kommunikationen män- niskor-myndigheter-massmedier. Det är särskilt viktigt i det samman- hanget att förbereda den samverkan mellan olika myndigheter och andra organ som utredningen anser vara själva grunden för infor- mationsarbetet. Det lägger grunden för det förtroende som gör att människor litar på myndigheter och andra organ när något har in- träffat.

5 .3 Strålningsmätning

En stor del av underlaget för åtgärderna framför allt i det inledande skedet får myndigheterna utifrån. Efter nedfallet producerar organi- sationen emellertid själv den viktigaste grunden för sina åtgärder. Det sker genom Strålningsmätning — både i och utanför de områden som enligt de meteorolgiska och andra bedömningarna bedöms ha blivit drabbade. Utan att ha detaljerade kunskaper om kontamine- ringen går det inte att fatta väl avvägda beslut. Marginalerna i beslu- ten och åtgärderna blir för stora — med de konsekvenser i olika avse-

enden som detta för med sig. Trots osäkerheten måste myndighe- terna givetvis besluta om åtgärder även på ett tidigt stadium.

Det finns en lokal mätorganisation som vid utsläpp av radioak- tiva ämnen från de svenska kärnkraftverken verkar inom de s.k. indikeringszonerna ut till 50 kilometer från verken. För mätningar på längre avstånd eller — som i scenariot — när utsläppet har skett utanför Sverige och vindarna för de radioaktiva ämnena till andra län än dem där länsstyrelserna är skyldiga att ha en särskild bered— skap är inte förberedelserna lika goda.

SSI har ett 40-tal fasta mätstationer. Deras uppgift är framför allt att varna om att ett utsläpp har ägt rum, så att vi inte som vid Tjernobylolyckan blir tagna på sängen. Mätutrustningen ger emel- lertid information även om nedfallets storlek. För den mer detalje- rade mätningsverksamhet som ska göra det möjligt att fastställa ett nedfallsområde är det nödvändigt att komplettera med olika slag av mätningar. SSI har ett samordningsansvar på central nivå för strål- ningsmätningen. Länsstyrelserna svarar för verksamheten på regio- nal nivå. Det finns, som framgår av utredningens redogörelse i kapi- tel 2, resurser på olika håll i samhället, bl.a. inom Försvarsmakten. Ännu brister det emellertid i planeringen av utnyttjandet. För närva- rande finns det beredskap med personal endast i indikeringszonerna runt kärnkraftverken, inom en del länsstyrelser och hos SSI som har ett övergripande ansvar och ger råd om hur mätresurserna ska an- vändas, t.ex. var kommunerna ska mäta och hur länge.

Till de resurser utanför de svenska kärnkraftverkens omgivningar som utredningen syftar på hör ett eller två mätinstrument i varje kommun. Det är en förhållandevis bra förberedelse för mätning av doshastigheter (strålningsnivån) runt om i landet. Problemet är att som regel bara enstaka personer i varje kommun är utbildade på att utföra mätningarna. Det kan av det skälet ta tid innan verksamheten kommer i gång i alla kommuner.

Systemet för manuell mätning är grovmaskigt ur kommunens syn- vinkel men relativt finmaskigt i nationellt perspektiv och svarar mest mot länsstyrelsens behov. Det skulle ta uppskattningsvis ett-två dygn att få en tillfredsställande bild i hela riket över doshastigheten efter nedfallet. Som utredningen framhållit kan det dröja innan kommu- nerna kommer i gång med sina mätningar. Rapporteringen av mät- data till länsstyrelserna och inmatningen i datorer kan också vara flaskhalsar. Rapporteringsrutinerna behöver ses över och förbättras.

Grovmaskigheten på kommunnivå innebär i många fall att mätre- sultaten inte är tillräckliga för kommunens eget behov. Det går emel- lertid att organisera mätningar även i större skala, eftersom det finns mätinstrument och kunskaper om mättekniken. Kommunerna bör i en hotsituation vara förberedda på att kunna mäta på flera ställen än de förberedda referenspunkterna.

En noggrann lokal kartläggning kräver en omfattande ökning av både personal och utrustning i de områden där nedfallet har ägt rum. En sådan uppbyggnad av lokala mätresurser är inte motiverad med hänsyn till den allmänna hotbilden. Strävan bör i stället vara att inom rimliga tidsramar omdisponera de mätresurser som finns i landet. En sådan koncentration av mätkapaciteten fordrar en orga- nisation med någon slags beredskap för den förtätning av resurserna som situationen kräver. SSI har ett ansvar för detta och bör fortsätta att förbättra rutinerna för mätning samt för hantering och presenta- tion av mätdata.

Utredningen föreslår att Strålskyddsintitutet får i uppdrag att i samråd med Räddningsverket samt företrädare för länsstyrelserna och kommunerna fortsätta utveckla metoderna för insamling och rapportering av strålningsmätdata. Telenätet kan bli överbelastat och rapporteringsvägarna är en mycket sårbar del av systemet. Möjlig— heterna att använda Mobitex och Internet bör förberedas. Även elför- sörjningen är ett utsatt område och behovet av reservkraft bör utre- das. Ett problem i mätverksamheten är att indikeringsinstrumenten är av många olika slag. De som ska använda dem måste ha utbild- ning och få möjligheter att regelbundet tillämpa kunskaperna. Det har ännu inte skett någon samordning av förberedelserna för verk- samheten i fred med planeringen för åtgärderna i krig.

Beredskapen mot kärnvapenanfall ska enligt 1992 års försvars- beslut inriktas mot det s.k. åskådarfallet, dvs Sverige är berört en- dast av nedfall efter kärnvapeninsatser utomlands. Den nyligen be- slutade lagen om civilt försvar innebär att ansvaret för befolk- ningsskydd och räddningstjänst på lokal nivå kommer att ligga på kommunerna. Även kärnvapenberedskapen blir en del av de uppgif- ter kommunerna ska svara för i krig. De mätinstrument som den nuvarande civilförsvarsorganisationen förfogar över och som kom- munerna kommer att kunna disponera är emellertid föråldrade.

Utredningen föreslår att Räddningsverket får i uppdrag att i sam- råd med SSI bedöma behovet av instrument för strålningsmätningar i fred och krig, att klargöra formerna för en modernisering och att föreslå åtgärder som ökar möjligheterna till tillförlitliga mätningar. Räddningsverket bör vidare få i uppdrag att se över läroplanerna för utbildning av räddningstjänstens personal, så att utbildning kan ges för Strålningsmätning vid alla slag av händelser som kan leda till nedfall av radioaktiva ämnen, även kärnvapendetonationer.

En av länsstyrelserna i scenariot söker genom samarbete med läns- styrelser i andra län att kompensera sig för bristerna i mätorga- nisationen. Det behövs i detta läge bistånd med både personal och utrustning enligt 55 S räddningstjänstförordningen. Det är emeller- tid oklart om det bistånd som en länsstyrelse är skyldig att lämna

omfattar även personal från den kommunala räddningstjänsten eller endast resurser som länsstyrelsen har i sin egen organisation. Utredningen föreslår att Räddningsverket får i uppdrag att över- väga frågan och att förtydliga de allmänna råd som reglerar biståndet enligt 55 S.

5 .4 Kunnande och erfarenheter på regional och lokal nivå

De praktiska erfarenheter som vi i Sverige har av nedfall av radioak- tiva ämnen är från Tjernobylolyckan. Den ägde rum vid en tid — innan räddningstjänstlagen hade trätt i kraft — när inte samtliga läns— styrelser hade någon skyldighet att svara för åtgärder vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Ansvaret var enligt den lagstiftning som då gällde också begränsat till olyckor i svenska kärnkraftverk.

Förhållandena är i dag helt andra. Ansvaret gäller samtliga län och nedfall efter utsläpp även från andra kärntekniska anläggningar än de svenska kärnkraftverken — även anläggningar utanför landet. Fortfarande är kunnandet och förberedelserna emellertid ojämnt fördelade över landet. Utredningen har 1 scenariot speglat några olik- heter 1 bedömningar och åtgärder som skulle kunna uppstå om det är fråga om två länsstyrelser. Olikheter i kunnande och erfarenheter kommer sannolikt alltid att finnas — i varje fall så länge de allra flesta länsstyrelserna i län utan kärnkraftverk inte får särskilda resurser för beredskapen. Länsstyrelserna i de fyra länen med kärnkraftverk och Länsstyrelsen i Västerbottens län disponerar sammanlagt 7 ä 8 milj. kronor årligen för verksamheten. Utredningen vill framhålla att planläggningsåtgärderna i dessa län finansieras av kärnkraft- verken.

Det kan enligt utredningens mening inte uteslutas att även två läns- styrelser med i stort sett samma kunnande och erfarenheter fattar beslut med olika inriktning. Det kan vara beslut som avviker från centrala fackmyndigheters rekommendationer. Besluten skulle kunna gälla en så väsentlig fråga som den utredningen tar upp i scenariot — utrymning av människor och djur. För dem som är berörda av så— dana beslut och bor i län intill varandra måste det vara förvirrande om människor på ena sidan om en länsgräns ska skydda sig på ett sätt och människor på den andra sidan på ett annat sätt. Det finns en allmän skyldighet för myndigheter att samverka inom räddnings- tjänsten men inget krav att de ska enas om en lösning.

Utredningen vill framhålla att det rent administrativt går att han— tera de problem som uppstår när två myndigheter inte samordnar

sina åtgärder. Det kan ske genom att regeringen tar över ansvaret eller utser en länsstyrelse att besluta om åtgärder även i andra län än det egna. Regeringen kan även uppdra åt andra myndigheter att fatta beslut.

Utredningen vill i det här sammanhanget framhålla att kommu- nerna i flera avseenden har en oklar roll i samhällets verksamhet vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Besluten på lokal nivå kommer san- nolikt inte alltid att vara koordinerade med regionala och centrala avgöranden. Det är inte heller säkert att kommunernas resurser all- tid kommer att utnyttjas i den utsträckning som skulle kunna ske.

5 .5 Sanering efter ett nedfall

Sanering är ett förhållandevis nytt område för de ansvariga centrala och regionala myndigheterna. Det finns ännu inga allmänt veder- tagna uppfattningar om hur stort planeringsbehovet är och vad den planering som lagstiftningen föreskriver ska innehålla. De praktiska erfarenheterna från områden som drabbades i samband med Tjer— nobylolyckan visar att det är mycket svårt att uppnå en väsentlig minskning av stråldosen genom sanering. Den nationella expertgrup- pen för sanering utarbetar för närvarande ett faktaunderlag som ska kunna avändas vid en kontaminering av landområden och sjöar. Expertgruppen ger också råd till de ansvariga myndigheterna.

Många experter inom strålskyddsområdet anser att sanering inte bör påbörjas förrän tidigast tre—fyra veckor efter ett nedfall, när de kortlivade nukliderna klingat av. Genom att vänta den tiden kan stråldosen för saneringspersonalen sänkas avsevärt. Detta ökar san- nolikt i de flesta fall åtgärdernas effektivitet. Kostnaderna blir lägre i och det finns dessutom mer tid att detaljplanera de åtgärder som fordras än om saneringen startar omedelbart.

Utredningen ser inga skäl för statsmakterna att frångå skyldighe— ten för länsstyrelsen att svara för sanering efter utsläpp av radioak- tiva ämnen. Skyldigheten bör liksom hittills gälla även under bered- skap och i krig. Enligt utredningens mening kan det däremot vara en fördel om kraven på detaljering i den planering som lagstiftningen ålägger länsstyrelserna inte är alltför stora. Ärstidsvariationerna i verksamheten inom jordbruket och den stora mängden möjliga saneringsåtgärder gör att planeringen, om den ska vara någorlunda heltäckande, skulle bli mycket omfattande. Behovet av sanering är för övrigt inte begränsat till jordbruksområden.

Utredningen föreslår att resurserna koncentreras på uppbyggna- den av en förhållandevis stark nationell beredskap för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsen bör svara för att det :

finns regional personal, så att detaljplaneringen av saneringsåtgärder om det behövs kan starta med kort varsel. Åtgärderna bör avse sane- ring efter nedfall vid olika slag av händelser med radioaktiva ämnen, även efter kärnvapendetonationer.

De åtgärder utredningen avser med sitt förslag kan genomföras om orden ”och sanering enligt 28 5 andra stycket samma lag” i 47 S räddningstjänstförordningen ersätts med ”upprätta den plan som behövs för att utöva sitt ansvar enligt 28 8 andra stycket”. Den na- tionella expertgruppens roll kan behöva bli tydligare. Det är angelä— get t.ex. att gruppens verksamhet i förhållande till andra myndighe- ter än SSI blir reglerad i större omfattning än som för närvarande är fallet.

5 .6 Ersättningar till enskilda

Stora förluster kan komma att drabba enskilda jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag men också företag av olika slag inom förädlings- och distributionsledet. Det finns bestämmelser om ansvar för skada som uppstår till följd av en olycka i en kärnteknisk anläggning i Sverige eller utomlands. Den kärntekniska anläggningens ägare eller inneha- vare ska normalt ersätta den som drabbas av skadan. Ansvarigheten för anläggningar i Sverige är enligt huvudregeln begränsad till 1 200 milj. kronor för varje olycka. Ett lägre belopp — 100 milj. kronor — gäller för en del anläggningar där riskerna är mindre.

Om den som är ersättningsberättigad inte kan få ersättning av äga- ren eller innehavaren till den kärntekniska anläggningen lämnar sta- ten ersättning. Det högsta sammanlagda belopp som kan utbetalas, anläggningsägarens ansvar inräknat, är för närvarande 3 miljarder kronor. Det har uttalats att riksdagen kan besluta att ytterligare er- sättning ska utgå.

Det finns inte några i förväg fastställda principer för beräkning av ersättningar till dem som drabbas av en händelse av det slag som utredningen beskriver i scenariot. De författningar som reglerar er- sättningarna till jordbruks-, trädgårds- och rennäringarna efter Tjernobylolyckan — en redogörelse finns i kapitel 2 — gäller endast ersättningar med anledning av denna händelse.

Utredningen har i scenariot utgått från att de som drabbas av in- komstbortfall och merkostnader tidigt aktualiserar frågan om ersätt- ningar. De principer och belopp som kommer att gälla blir i hög grad styrande för jordbruks- och trädgårdsföretagens åtgärder. Det måste av det skälet snabbt finnas ett besked om hur ersättningssystemet ser ut. Lika angeläget är det att ersättningarna går att anpassa till den situation som råder. Det bör av det skälet inte finnas några i förväg

preciserade regler. Ett snabbt agerande förutsätter emellertid att för- och nackdelarna med olika lösningar och ersättningsnivåer är klar- gjorda. Det är t.ex. väsentligt att utforma systemet så att det stimule- rar företagen att vidta åtgärder som minskar konsekvenserna av olyckan och därmed även behovet av ersättningar.

Utredningen föreslår att jordbruksverket får i uppdrag att i sam- råd med andra berörda myndigheter studera frågan om ersättningar och att ha en sådan beredskap att verket relativt omgående efter ett nedfall kan lämna regeringen underlag för utformning av en förord- ning om ersättningar. jordbruksverket ska också kunna komplettera denna förordning med de föreskrifter som fordras.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

J ustitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning, [8] Nya konsumentregler. [11]

Försvarsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle. [19] Utan el stannar Sverige. [20] Staden på vatten utan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Brist på elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslår Uppsala. [24]

Socialdepartementet

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Könshandeln. [15] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17]

F inansdepartementet

Grön diesel — miljö- och hälsorisker. [3] Längtidsutredningen 1995. [4] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10] Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet

Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14]

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud. N. Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. A. . Grön diesel — miljö- och hälsorisker. Fi. . Långtidsutredningen 1995. Fi.

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. S. Muskövarvets framtid. Fö. Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. Pensionsrättigheter och bodelning. Ju. . Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. 10. Översyn av skattebrottslagen. Fi. 11. Nya konsumentregler. Ju. 12. Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. Fi. 13. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 14. Ny Elmarknad + Bilagedel. N. 15.Könshandeln. S. 16. Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. S. 17. Homosexuell prostitution. S. 18. Konst i offentlig miljö. Ku. 19. Ett säkrare samhälle. Fö. 20. Utan el stannar Sverige. Fö. 21. Staden på vatten utan vatten. Fö. 22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 23. Brist på elektronikkomponenter. Fö. 24. Gasmoln lamslår Uppsala. Fö.

knä—WN:—

Posa

©