SOU 1995:22

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ämnen

Radioaktiva

slår

jordbruk

iSkåne

Scenario och överväganderzomå

vgøåfrestningari detfredstida samhället

O ON 0x m

Delbetänkande av

HOT- OCH RISKUTREDN N GEN

om,

QQM

Statens offentliga utredningar

WW 1995:22

m] Försvarsdepartementet

Radiøaktiva ämnen

slår ut Skåne

jordbruk

Delbetänkande Hot- och

av riskutredningen

Stockholm

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Arkiv- och inforrnationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13894-8 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet tillkalla kommitté med

att en uppgift

att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissafrågor inom totalförsvarets civila del. Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsdeav partementet den 12 februari 1993 ledamöter

som landshövdingen

Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö,

Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d.

riksdags-

ledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer f.d.

Skoog, riksdagsledamoten Oswald Söderqvist riksdagsledamöterna

samt Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund. Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993

departementsrådet

Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirådet Åke Sundin den

samt 13 april 1993 departementssekreteraren

Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak-

kunnig förordnades dag departementsrådet Kerstin Kåks. samma Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören Jane

Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, numera avdelnings-

chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråchefen Ulf Broström. Jane Cederqvist den 15 ersattes april 1993 som expert i kommittén sektionschefen Birgitta Ågren. av Som sekreterare i kommittén förordnades den 12 februari 1993

avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit Hot- och

namnet riskutredningen.

Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat antal ett scenarion som beskriver påfrestningar och risker i det fredstida samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller geinhämtande synpunkter från företrädare för antal nom av ett cen-

trala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens skulle komma

organ som bedömning att

beröras händelseförloppen.

av Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU

1993:89 Mass-

flykt till Sverige asyl- och hjälpsökande redovisat det först av utarbetade scenariot. Även resultaten arbetet med de av övriga scenariona

redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den

redogörelser

rättsliga regleringen de viktigaste verksamheterna är berörda

av som

händelseförloppen, överväganden de problem som uppkom-

av om för myndigheter, andra företag och enskilda samt förslag mer organ, till eliminera eller minska problemen. Åt-

till åtgärder som syftar att kan förebyggande eller skadebegränsande. gärderna vara

En för de allra flesta förslagen har framkommit i

redogörelse som

arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor utredningen enligt direktiven och särskilda beslut regeringen som av har haft till uppgift att överväga. Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säksamhälle delbetänkandena Utan stannar Sverige, Staden rare samt Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, på vattnet utan vatten, Brist elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt-

på liga betänkanden är enhälliga.

Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert jousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Sven Rune Frid

Förkortningar

EU Europeiska unionen F OA Försvarets forskningsanstalt

International Atomic Energi Agency Internationella

atomenergiorganet ICRP Internationella strålskyddskommissionen LRF Lantbrukarnas Riksförbund SGU Sveriges geologiska undersökningar SKI Statens kärnkrafinspektion SSI Statens strålskyddsinstitut SÖ överenskommelser med främmande makter

Sveriges Viktigt meddelande till allmänheten

Sammanfattning

Haveriet

Rykten säger att en kärnkraftreaktor i ett område sydost Sverige

om har havererat. Under förmiddagen kommer det första officiella beskedet från den internationella atomenergiorganisationen IAEA: Ett

haveri har inträffat i reaktor knappt 100 mil från svenska sydkus-

en ten. Det har ännu inte gått att häva olycksförloppet. Ett

omfattande

utsläpp av radioaktiva ämnen kommer sannolikt att äga inom

rum loppet av några timmar.

SSI:s beredskapsgrupp börjar organisera den nationella strål-

ningsmätningen och hur mätningarna hos kommunerna ska

ange

genomföras. Länsstyrelserna handlar enligt de planer föreligger.

som

Oron breder ut sig hos människor i del landet.

en stor av

Nedfallet

Nästa dags morgon börjar det mycket kraftigt i delar

att regna stora

Skåne. En sydostlig vind för in de radioaktiva ämnena den av över svenska kusten. Rapporteringen från mätstationerna visar på värden är två till gånger högre än den normala

som tre bakgrunds-

strålningen.

Allt talar för nedfallet kommer drabba jordbruket i

att att en stor del Skåne. SSI meddelar det från inte

av att strålskyddssynpunkt är

någon fara för djuren. De blir inte sjuka strålningen. Men mjöl-

av ken från de utegående djuren går inte använda.

att

Skånemejerier får klartecken från Länsstyrelsen i Malmöhus län om att föreningens tankbilar kan åka in i nedfallsområdet för

att

hämta tankmjölken. Länsstyrelsen i Kristianstads län är

betydligt mer försiktig i sin bedömning och inget entydigt besked

ger om att mjölken får hämtas.

Båda länsstyrelserna gör redan den bedömningen

nu att någon

mjölkproduktion med utegående djur inte kommer kunna bedri-

att

i de mest kontaminerade områdena denna

vas betessäsong. Länssty-

relsen i Malmö verkar ha bestämt sig för rekommendera slakt.

att

Länsstyrelsen i Kristianstad är däremot inne på flytta djuren.

att

Länsstyrelserna överväger också vad bör göras med den för-

som

12 Sammanfattning

vallskörden. Ska den plöjas och vall anläggas Eller går sta ner en ny

det utnyttja vallen de slår med hög stubbhöjd

att om De båda länsstyrelserna får hela kvällen åtskilliga samtal från förtvivlade människor i nedfallsområdet. Många tycker att de förlorat allt de arbetat för i hela sitt liv.

efter tre månader

Läget

För alla djurhållarna lämnade sina gårdar i slutet sommaren som av

har flyttningen inneburit påfrestningar. Utom själva flyttningen av familjen och inhysningen djuren har bekymren berott på t.ex.

av bostaden, skolgången för barnen, de sociala kontakterna, känslan göra intrång för vad händer där hemma av att samt oron som - nu och i framtiden.

efter ett år

Läget

Branschorganisationerna och livsmedelsföretagen bedömer att det

minskade utbudet efter nedfallet tillsammans med köpmotståndet hos konsumenterna -lett till försäljningen livsmedel från Skåne att av sjunkit med för mjölk 45%, för kött 15%, för ägg 10%, för

spannmålsprodukter 10% och för grönsaker 30%.

De flesta jordbrukarna i 1 har det besvärligt särskilt de i zon - Kristianstads län tvingades lämna sina gårdar. För dem i Malsom möhus län stannade kvar är situationen något bättre. som

Utredningens förslag till åtgärder

Utredningens förslag tilll åtgärder går bl.a. ut på att de ansvariga myndigheterna ska fortsätta att utveckla metoderna för insamling

och rapportering data från strålningsmätningarna. De bör också

av bedöma behovet instrument för mätningar i fred och krig, överav väga formerna för modernisering och föreslå åtgärder ökar en som

möjligheterna till tillförlitliga mätningar. Det bör vidare klargöras det bistånd länsstyrelse enligt räddningstjänstförordningen är

om en

skyldig lämna länsstyrelse omfattar även personal från

att en annan

den kommunala räddningstjänsten.

När det gäller saneringen efter ett nedfall radioaktiva ämnen av bör koncentreras på förhållandevis stark nationell beresurserna en

redskap. Länsstyrelserna bör ha förberett saneringsåtgärderna, så

detaljplanering det behövs kan starta med kort varsel. att en om Förberedelser bör ha gjorts så regeringen relativt omgående att efter nedfall kan fatta beslut de ersättningar kan behöva ett om som

utgå till jordbruks- och trädgårdsföretag.

Kapitel

Utredningens sju

scenarion

1.1 risker och Ökad säkerhet

Nya

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska

framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och adminis-

tration har lett till storskalighet, ökat specialiseringen och

en som

komplexiteten. Nya metoder för framställning och hantering

annan av kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden förändrat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna del samhällsutvecklingen.

är en annan av Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit

av en sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det

var en som kan hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också männis-

av kors eget beteende. Segregering och andra förändringar i samhället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större ris-

ker än tidigare. Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat

fram ett bättre skydd olika slag påfrestningar. Tekniken har

mot av gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före-

byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården

eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse det

som en trots förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har

genom ökad allmän utbildning och effektivare information hur och

om var

kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna än

en mer som tidigare

fallet. var

De ökande internationella kontakterna dominerande

är ett annat drag iutvecklingen. Vi kan inte avskärma från risker växer

oss som fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samtidigt

som har emellertid nytta händelser och erfarenheter i andra länder.

Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor, stör-

14 Sju scenarion

ningar i samhällsfunktionerna och annat som orsakar skador. Kun-

skaperna förbättringar i skyddet utomlands ökar i många fall

om säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisationer inom landet och internationellt går det att göra mycket för att förebygga de händelser åstadkommer stora skador på männis-

som kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna dem.

1.2¶Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv Dir. 1993:4

analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över-

väga beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska avse ris-

om ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska

som som förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund att någon

av systematisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts bör utredningen därefter pröva beredskapsåtgärderna på olika

om områden är tillräckligt samordnade och om erfarenheter från ett område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar i samhällsfunktion kan konsekvenser på många

områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen.

Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommunikationerna. Även datorberoendet leder till Ökad sårbarhet.

Den storskalighet eftersträvas i produktion och distribution ökar ris-

som kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och transport farliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekven-

för människor och miljö. ser

1.3¶Utredningens syn på uppdraget

Samhället är utsatt för lång rad påfrestningar och risker. En del

en har den karaktären att det är fråga långsamt framuäxande och

långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop-

pet pågår ofta bara kort tid. Det kan fråga enstaka eller

en vara om upprepade händelser, ofta redan från början har mycket dra-

som en matisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna

kan givetvis långvariga.

vara

Sju scenarion 15

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i av - - t.ex.

D Stigande spänningar mellan olika i samhället;

grupper E] Förändringar i normer eller grundläggande värderin striar som der mot vårt rättssystem eller vårt sätt på prob att se emen; El Växande problem med missbruk droger och allmänt av en sett

ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det vara som tar tid att kunskaper eller De uppkommer olika grepp om. på sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande ske-

endena får ordentligt fäste, kan det innan

ett dröja länge motåtgärde-

verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så rna stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar radikalt

att påverka

förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske-

enden faller trots detta utanför för de överväganden ska ramen som

göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter det kan

som bli fråga bör hanteras i andra

om sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker utredningen ska behandla omfattar som eller orsakas händelser inträffar Det kan av som plötsligt. vara en

eller flera enstaka händelser stora olyckor eller allvarliga

- störningar

i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden fast händelserna

slagit att

som ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör av vara orsa-

kade omedelbara omständigheter

av som t.ex.

D Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och

skred;

Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den; av CI Fel i tekniska och administrativa eller i

system hanteringen av

dem; och

ü Säkerhetspolitiska kriser direkt eller indirekt berör Sverige som eller sabotage verksamheten. mot

Utredningen har vid valet ämnesområden också utgått från verzav ningarna händelserna. Det är enligt utredningens av mening natur-

ligt att i det här sammanhanget knyta till de

an tre begrepp som räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör som ingå i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder vara som till skador på människor eller egendom eller i

miljön. Utredningen har vidare i sina överväganden principerna för

om valet scenarion utgått från snabbt

av att verkningarna fortplantar sig

i samhället och breder sig över geografiska områden. Verkut stora

16 Sju scenarion

är också kännbara under så lång tid att drabbade männis-

ningarna

kor får eller egendom och miljö skadas på ett kännstora problem att bart sätt. Det behövs många olika slag av skadebegränsande åtgär-

der från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genom-

förandet fordrar hög grad samordning mellan aktörerna. en av

1.4¶Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på

skeende. Det ska skildra många händelseförlopp beett ett av som döms kunna inträffa. Beskrivningen bakgrunden och orsakerna av till händelserna behöver däremot inte grundad på någon bevara dömning vad sannolikt kommer att hända. Den är inte heller av som för utvecklingen inom scenariots område. någon prognos Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan

organ - tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt-

föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal

ningar som

händelser får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. som Handlingen resulterar i påfrestningar i de flesta scenariona ligsom nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda sannoger likt skulle kunna klara utan att det uppstår kollaps. av en Utredningen har i syfte kunna illustrera belastningar och reatt

sursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen det

en av av sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror som som till för förloppen är valda. Även andra

lagts grund godtyckligt

som kvantiteter beskriver verksamhetens omfattning och inriktning som skulle ha fyllt funktion i scenariona. en Utredningen har vid bedömningen den tid fordras för det av som sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden som

möjligt. Det är möjligt del åtgärderna i verkligheten

som att en av skulle tid eller kortare utredningen beräknat. ta längre - än som - Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större bety-

delse för slutsatserna i utredningens analyser scenariona. av

1.5¶Innehållet i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning de redovisade principerna valt

av olika scenarion för illustrera de påfrestningar och risker sju att som kan förekomma i det fredstida samhället och det ankommer på som utredningen att behandla.

Sju scenarion 17

1.5.1¶Massflykt till

Sverige av asyl- och bjälpsökande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och

en av hjälpsökande

från de baltiska länderna och Ryssland till

Sverige.

Beskrivningen och bedömningarna olika nivåer räknat

avser tre efter antalet flyktingar svenska får till

som myndigheter uppgift att

ta hand Beskrivningen de tänkta

om. av händelseförloppen, analysen av problemen och förslagen till åtgärder utredningen

som anser att samhället behöver förbereda för klara har

att påfrestningarna

redovisats i det delbetänkande SOU 1993:89 Massflykt till

Sverige av asyl- och bjälpsökande utredningen tidigare har lagt fram.

som

1.5.2¶Radioaktiva ämnen slår Skåne

ut jordbruk i

Utredningen skildrar i det betänkande här föreligger de som problem för delar jordbruket i Skåne sannolikt skulle bli

av som följden

vid ett stort nedfall radioaktiva ämnen del

av över en betydande

landskapet. Beskrivningen av förloppet och bedömningen

av pro-

blemem belyser svårigheterna för i första hand jordbruket i någon

mån även för trädgårdsnäringen och livsmedelsindustrin.

Utredningen

överväger bl.a. vilka saneringsåtgärder fordras. som Underlag för scenariot har utarbetats i bestått

en arbetsgrupp som

av Sven Eric Berg, Räddningsverket, Nils-Erik f.d. lant-

Kasberg,

bruksdirektör, ]an Preuthun, Jordbruksverket, Eva Livs-

Sandberg,

medelsverket, Claes Svensson, Länsstyrelsen i Malmöhus län samt

Leif Moberg och Lena Wallberg, Strålskyddsinstitutet. Synpunkter och annat underlag har på utredningens också begäran

lämnats företrädare för Försvarsmakten,

av Rikspolisstyrelsen, So-

cialstyrelsen, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Lantbrukarnas Riks-

förbund i Skåne, Skånemejerier, Skanek, Procordia Food AB tidi-

gare AB Felix, Svenska Nestlé AB, odlarorganisationer i Skåne,

några kommuner samt Sveriges Lantbruksuniversitet i och Ultuna. Alnarp

1.5.3 De

övriga fem scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts

inom arbetsgrup-

med företrädare för utredningens sekretariat och olika

per myndig-

heter och andra är berörda.

organ som Utredningen redogör i fort-

sättningen detta avsnitt för innehållet i i dessa av stora drag scena-

rion Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona

Titlar och SOU-nr dessaredogörelserfinns baksidantill betänkandetsomslag.

2 15-0171

18 Sju scenarion

ligger nära gränsen för vad samhället

skildra händelseförlopp som

tillfredsställande sätt skulle kunna klara på ett av.

Staden på vattnet utan vatten

beskriver följderna avbrott i försörjningen med Utredningen av ett

till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grupvatten förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scenaper av riot till visa hur de lokala och regionala myndigheterna

syftar att vilka ledningsfunktioner de organi-

hanterar problemen t.ex. som -

hur försörjningen med går till och vilka svårighe-

serar, reservvatten

informationsverksamheten för med sig.

ter som Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmed-

elsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norruatten. och underlag har lämnats Länsstyrelsen i Stock-

Synpunkter annat av

holms län, räddningstjänsten och andra kommunala förvaltningar i

Stockholms stad, Rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm,

Försvarsmakten och Socialstyrelsen.

Utan stanar Sverige

och analysen omfattar olika delscenarion: I det

Beskrivningen tre

fallet drabbar mycket kraftig stark kyla och en omförsta en storm, fattande isbildning så hela distributionsnätet i västra Sverige. gott som med slås i område omfattar i hu- Försörjningen elenergi ut ett som vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar Hallands, Älvsborgs av län. Ett antal känsliga knutpunkter i eldistri-

och Skaraborgs stort

butionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver

detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgsområ-

mer det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på en del av

Västgötaslätten.

det andra delscenariot uppstår omfattande skador på högspän- I

ningsnätet till följd sabotage internationell terroristgrupp

av som en i Skadorna hindrar överföringen från

genomför Sverige. av norra

södra Området söder Dalälven drabbas under veckor

till Sverige. om

återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det av delscenariot till visa konsekvenserna för elförsörj-

tredje syftar att

omfattande tillfällig nedgång i kärnkraftsningen i stort av en mycket

produktionen.

Alla delscenariona ska illustrera de problem olika slag tre som av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut

måste fatta för minska verkningarna och vilka

myndigheterna att

kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett svårigheter

distributionsnät råkat för mycket omfattande skador. som ut

Sju scenarion 19

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk

Elberedskap och de iscenariot mest berörda kommunerna.

Synpunk-

ter och annat underlag har utredningen erhållit från företrädare för

elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala och lokala myndigheter inom det civila området, Försvarsmakten, landsting

samt företag inom olika branscher normalt förbrukar mycket el. som

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen

av viktiga

komponenter som ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar

hanteringen bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen.

av Ett underlag har utarbetats ÖCB, haft med

av som överläggningar

företrädare för producenter datorutrustning och av några använ-

dare stora ADB-system.

Gasmoln lamslår Uppsala

Ammoniak strömmar ut från järnvägstankvagn rämnar en som på Uppsala centralstation. Gasen når i scenariot mycket snabbt stora delar innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de av människor befinner sig på och som ute gator torg. Utredningen skildrar svårigheterna att varna dessa och de problem hälso- och sjukvården

möter när den akut ska ta hand alla inte hinner om som sätta sig i säkerhet. Redogörelsen syftar också till illustrera den att oro som händelsen kan skapa hos människor andra där det på orter förekommer transporter eller hantering skadannan av stora mängder liga ämnen. Scenariot har utformats i samverkan med företrädare för

räddningstjänsten och stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun,

Uppsala läns landsting, Länsstyrelsen i Uppsala län, SOS Alarm,

Banverket ,

och Försvarets forskningsanstalt. Synpunkter och annat underlag

har lämnats bl.a. Rikspolissstyrelsen, och försvar-

av Socialstyrelsen

smakten.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna och

av en långvarig mycket

kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem.

Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord-

bruk och infrastruktur i sammanlagt tiotal kommuner ett inom tre

län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal

nivå kommer i scenariot gripa in för i den akuta fasen rädda att att människor, egendom och miljö. Det kommer också vilka åt-

att framgå gärder som myndigheter, fastighetsägare måste vidta för

senare att

20 Sju scenarion

och så långt möjligt återställa anläggningar och annat

sanera som har förstörts av vattenmassorna. Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. länsstyrelserna i

de berörda länen och Vägverket. Synpunkter och annat underlag

lämnas bl.a. kommuner i området, SMHI, Rikspolisstyrelsen, För-

svarsmakten, Socialstyrelsen och Dalälvens Vattenregleringsföretag.

Joniserande strålning 21

Kapitel

Joniserande strålning

2.1¶Vad är

joniserande strålning

All strålning är bärare energi. Om är

av strålningen tillräckligt ener-

girik kan den slita loss elektroner från Detta kallas jonisaatomerna. tion. Vi talar då joniserande strålning. Den sänds när radioakom ut tiva atomkärnor sönderfaller. Allt liv på jorden har utvecklats i naturlig Detta

en strålningsmiljö.

är några exempel på naturliga radioaktiva ämnen: Uran-238. Halveringstiden är 4,5 miljarder år. Uran sönderfaller i många steg. Mellanprodukter är bl.a. radium-226 med halveringsen tid på 1 620 år och rad0n-222 med halveringstid 3,8

- en på dygn.

Kalium-40. Halveringstiden är 1,4 miljarder år. Ämnet tas upp och lagras i kroppen tillsamman med stabilt kalium. Kol-14. Halveringstiden är 5 600 år. Ämnet bildas oavbrutet ge-

kosmisk strålning.

nom En människas sammanlagda naturliga radioaktivitet vuxen är ca

7000 becquerel, 4 000 becquerel kalium-40.

varav I slutet 1800-talet upptäcktes radioaktiviteten och av röntgen-

strålningen. Ingen visste då att strålning kan farlig.

vara År 1928 Internationella

grundades strâlskyddskommissionen

ICRP. Den samlar in erfarenheter hur påverkar hälsan

av strålning

samt bedömer risker och rekommenderar gränsvärden.

2.2¶Storheter och

enheter inom strålskyddet

Storheter Enheter

Aktivitet antalet enheten anger atom- Becquerel Bq är för akkärnor tidsenhet sön- tivitet. En sönder-

per som becquerel ett

derfaller i radioaktivt ämne. fall sekund. ett per

Absorberad dos stråldos är Gray enheten för absor-

Gy är

den mängd strålningsenergi berad dos

per stråldos.

massenhet bestrålad En Gy jkg. som en en

kropp tagit upp.

22 Joniserande strålning

Dosekvivalent är stråldos med Sievert Sv är enheten för hänsyn till den biologiska dosekvivalent.

tagen verkan olika slag av strålning. En Sv en Jkg.

Doshastighet dosrat är absor- Gray per timme Gyh är enberad tidsenhet. heten för doshastighet.

dos per

Kollektivdos Enheten är Sievert. För att

är summan av stråldoserna för alla individer markera att det är fråga om

bestrålas strålkälla kollektivdos används ofta som av en eller verksamhet. Kollektiv- beteckningen mansieverfi dosen är ett mått på samhälls- Enligt SMS kärnenergiordrisken med strålkällan eller lista år 1990 bör begreppet verksamheten. mansievert emellertid inte

användas.

2.3¶Varifrån får vi stråldoserna

Naturlig bakgrundsstrålning	20 % ca	ger ..	i genomsnitt 1 mSvår
Strålning bostäder	65 % - ca		- 3 -

diagnostik 15 % - - 0,6 -

Medicinsk ca

Ovriga strålkällor ca 1 %

Nedfallet efter Tjernobylolyckan blev störst där det regnade när det

radioaktiva molnet passerade. Det kring Gävle och Sundsvall.

var Dosen under det första året efter olyckan ett extra tillskott på

gav 4-5 mSv i de drabbade områdena. Genomsnittet för hela landet

mest beräknades till 0,2 mSv.

2.4¶Olika slag av joniserande strålning

Alfastrålning består relativt stora partiklar, som avges av tunga

av radioaktiva ämnen, radium, radon och plutonium. Räck-

t.ex. uran, vidden är i luft bara några centimeter. Ett stoppar den.

tunt papper

Om strålningen träffar oskyddad människokropp, förmår den

en inte tränga igenom hudens yttersta lager döda celler och gör alltså

skada. Ett ämne är enbart alfastrålande blir skadligt först

ingen som

när det kommer in i kroppen inandning eller förtäring. Strål-

genom ningen kan då lokalt göra stor skada.

Betastrålning består elektroner. De är mycket lättare än alfa-

av partiklar och har i allmänhet betydligt längre räckvidd. Glasögon och tjocka kläder räcker oftast skydd mot strålning utifrån.

som

Joniserande strålning 23

Brännskador uppstår på oskyddad hud. Förtäring eller inandning medför den största risken för skador. Strontium-90 är ett exempel på ett ämne enbart alstrar betastrålning.

som

Gamma- och röntgenstrâlning är elektromagnetisk strålning. De

är besläktade med radiovågor har mycket högre frekvens. Gam-

men mastrålning har lång räckvidd och tar sig lätt levande väv-

genom nad. Flera centimeter bly, decimetertjock betong eller flera vat-

meter ten stoppar den. För den röntgenstrålning sjukvården använder

som räcker det med några millimeter bly.

2.5¶Hur skadar

joniserande strålning

Varje cell hos människa innehåller det DNA utgör full-

en som en

ständig konstruktionsritning för just den individen. joniserande strål-

ning skadar framför allt den direkt eller indirekt bryter

genom att sönder DNA-molekylerna. Kemiska ämnen, virus eller ultraviolett ljus kan åstadkomma liknande skador.

När en cell ska dela sig klumpas kromosomerna ihop och för-

dubblas. Om inte DNA-reparationerna har lyckats kan delar

av kromosomerna försvinna vid delningen eller brottstycken kombine-

ihop på fel sätt. Sådana skadade celler kan så småningom ras ge upphov till oftare cellerna i vävnad delar sig, desto

cancer. en

känsligare är den för strålning. Känsligheten varierar också mellan

olika Vävnaden hos barn är känsligare än vävnaden hos

organ. vuxna. Den stråldos människa får på gång är i allmänhet skadli-

som en en gare än dos fördelad över lång tid.

samma en

Ett foster växer snabbt och är där för särskilt känsligt för joniserande strålning. Den skada kunnat konstateras efter atom-

som bombningarna ijapan är mental efte rblivenhet. Den drabbade barn till mödrar vid tiden för bombningarna vari 10:e-17:e graviditets-

som veckan. Risken visade sig 40 % vid 1 000 mSv. Det tvek-

vara anses samt om fosterskador kan inträffa vid doser under hundra

ett par mSv. Barn har emellertid fötts med svåra missbildningar sedan

mo-

dern i den tidiga graviditeten fått strålbehandling.

2.6¶Hur visar skadorna

sig

2.6.1¶Tidiga skador

Vid mycket höga stråldoser dör så många celler de drabbade

att mest

slutar att fungera. Symtomen uppträder då snabbt och organen talar akuta effekter. Det finns tröskel för sådana skador på

om em omkring 1 000 mSv om bestrålningen sker på gång och över hela

24 Joniserande strålning

kroppen. Det är i första hand de blodbildande slås ut,

organen som vilket först drabbar immunförsvaret. Den därefter mest känsliga vävnaden är tarmslemhinnan.

Vid 3 000 mSv finns det påtaglig risk att dö i akut strålsjuka

en och vid över 6 000 mSv är möjligheten att överleva ganska liten. Överlevnadschansen beror på möjligheterna att behandling. Vid

bestrålning i samband med cancerterapi förekommer mångdubbelt

större doser, strålningen är då koncentrerad till området kring

men tumören.

2.6.2¶Sena skador

Risken för ökar för den blir utsatt för joniserande strål-

cancer som ning. Denna ökning framträder emellertid först lång tid efter bestrålningen. Det brukar kallas skador.

sena

Latenstiden för fasta tumörer är i allmänhet minst tio år. För leukemier kan den emellertid så kort två år. Utgångspunk-

vara som ten för utvecklingen kan enstaka skadad cell.

av en cancer vara en Många faktorer måste emellertid samverka för ska

att cancer uppstå. Vi talar stokastiska slumpvisa effekter. Mekanismerna för

uppkomst är komplicerade och det finns inget enkelt

cancerns samband mellan stråldos och risk för Det kan inte heller antas att

cancer. det finns doströskel under vilken risken är noll. Den lägsta

en engångsdos där ökad klart kunnat påvisas är något under

cancer 100 mSv. I de flesta sammanhang där människor blir utsatta för strålning och känner för detta är doserna mycket mindre eller

oro

utdragna i tiden.

mer

ICRP räknar med att cancerrisken är proportionell mot stråldosen. Detta är väl belagt vid höga doser. Enligt ICRP:s antagande råder det emellertid ett linjärt samband även vid låga doser från 50 mSv

- ca

och ned till noll. Några experimentella belägg föreligger emellertid

inte.

2.6.3¶Kollektiv risk

Vad är värst att några människor får relativt hög stråldos

- en eller att många får liten stråldos Om t.ex. 200 människor får

en vardera 100 mSv, leder detta enligt ICRP till ett extra dödsfall i

can-

Resultatet beräknas bli detsamma 20 000 människor i stället cer. om får vardera 1 mSv. Den kollektiva eller samhälleliga risken är den-

medan risken för individerna skiljer sig åt betydligt. samma

Det kollektiva riskbegreppet är ovant för de flesta. Det gjorde att

många kom att uppfatta de svenska myndigheternas agerande i

sam-

Joniserande strålning 25

band med Tjernobylolyckan inkonsekvent och

som föga trovärdigt. Myndigheterna beslutade försiktighetsåtgärder, restriktio-

om t.ex. ner för livsmedel, försäkrade ingen behövde

men att vara orolig.

Försiktighetsåtgärderna berodde på den kollektiva risken, samtidigt

som den individuella risken låg för alla.

var

Kapitel

Författningar, ansvariga

3 m.m.

myndigheter

3.1¶Strålskydd

Författningar

Skyddet mot skadlig verkan strålning regleras i

ü Strålskyddslagen 1988:220; och D Strålskyddsförordningen 1988:293.

Strålskyddslagens syfte är att skydda människor och miljö mot skadlig verkan strålning. Lagen gäller vid tillverkning, överlå-

av transport, telse och innehav radioaktiva ämnen vid användning tekav samt av

niska anordningar kan alstra strålning.

som Strålskyddsinsititutet SSI utövar tillsyn över efterlevnaden beav stämmelserna i strålskyddslagen och de föreskrifter och villkor som har utfärdats med stöd lagen. av

3.1.2¶Allmänna

skyldigheter

Den som driver verksamhet med strålning är enligt strålskyddsla-

gen skyldig att

Upprätta och kontrollera strålskyddet;

EI Underhålla utrustning, mät- och strålskyddsutrustning;

t.ex. CI Svara för att den är sysselsatt med verksamheten har kännesom dom föreskrifter och risker är förenade med arbetsuppom som

giften;

CI Svara för att den är sysselsatt med verksamheten har erhållit som

den utbildning är nödvändig.

som

Den vill t.ex. transportera, saluföra eller inneha radioaktiva ämsom nen måste ha tillstånd till det. Radioaktivt avfall uppkommer i verksamheten ska enligt strålsom skyddslagen hanteras och eventuellt slutförvaras på tillfredsstälett lande sätt. Se vidare redovisningen i avsnitt 3.7.

28 Författningar

3.1.3¶Förbud

Det går förbjuda någon befattning med material inne-

att att ta som håller radioaktiva ämnen. Den är under 16 år får inte sysselsättas i arbete med jonisesom rande strålning. För arbetstagare under 18 år kan särskilda föreskrifter meddelas. Om verksamheten från strålskyddssynpunkt kan medföra särskilda risker för vissa arbetstagare, får särskilda villkor utfärdas för utförandet arbetet. Arbetstagaren kan t.ex. behöva av

genomgå läkarundersökning.

3.1.4¶SSI beredskapsorganisation

SSI har inrättat beredskapsorganisation i samband med en som en olycka innebär risk för utspridning radioaktiva ämnen eller som av rykten sådan olycka ska om en

Samordna rådgivningen från centrala myndigheter till länsstyrel-

andra myndigheter och organisationer;

ser, Vidta åtgärder enligt åtagandena i internationella och bilaterala Cl

avtal;

Informera regeringen, myndigheter, organisationer, massmedierna

CI och allmänheten de beslut fattats, de råd getts och de om som som

åtgärder i övrigt har vidtagits.

som

Beredskapsorganisationen har tillgång till bl.a. utbildad och övad

personal, sambandsmedel, mätutrustning, datorer och laboratorier. Organisationen ska med dessa

resurser Samla in och bearbeta underlag för bedömning händelsens El av

omfattning och förlopp;

Bedöma behovet strålningsmätningar på nationell nivå; D av Samla in och mätvärden för bedömning riskerna för

Cl bearbeta av

utsläpp radioaktiva ämnen; av Bedöma konsekvenserna på kort och lång sikt;

Ge råd och information till länsstyrelser, centrala myndigheter och

bl.a. skyddsåtgärder, åtgärdsnivåer och mät-

prganisationerrågor.

Ge råd och information till hälso- och sjukvården via Socialsty- D

relsen;

Ge information till massmedierna och allmänheten. CI

Råden och informationen från beredskapsorganisationen kan avse

skyddsåtgärder olika slag, t.ex.

Cl Varning till allmänheten; CI Intag av jodtabletter;

Författningar 29

D Utrymning från vissa områden;

D Förbud att bege sig in vissa områden;

D Livsmedelsrestriktioner; D Restriktioner användning jordbruksmark;

om av D Restriktioner djurhållning; om

D Återflyttning till tidigare utrymda områden;

D Kontroller kontaminationen;

D Sanering.

SSI har i sin beredskapsorganisation samuerkansgrupp med före-

en trädare för ett antal centrala statliga myndigheter, bl.a. Kärnkraft-

inspektionen, SMHI, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Räddnings-

verket, Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen. I beredskaps-

organisationen ingår även medicinsk expertgrupp, SSI har en som

organiserat tillsammans med Socialstyrelsen, och vetenskapligt

ett råd. Den medicinska uppgift är råd och inforexpertgruppens att ge

mation i strålningsmedicinska frågor till SSI och Socialstyrelsen.

Uppgifterna ska myndigheterna vidarebefordra till

hälsoskyddsmyn-

digheterna och till hälso- och sjukvården. Det vetenskapliga rådet ska analysera den uppkomna situationen i Rådet ska bl.a. också stort.

ge beredskapsorganisationen råd långsiktiga åtgärder, före-

om mer

slå undersökningar och följa bedömningar konsekvenserna.

upp av SSI leder arbetet inom den medicinska En läexpertgruppen. av karna i ska det behövs ingå i Socialstyrelsens katastrofgruppen om ledning och delta i verksamheten inom styrelsens katastroforganisation. SSI ska med hjälp den medicinska av expertgruppen utarbeta underlag för bedömning de medicinska konsekvenserna och av för de råd eller rekommendationer situationen fordrar. Socialsom

styrelsens uppgift i det här sammanhanget skyndsamt

är att sam-

manställa och till sjukvårdshuvudmännen och sjukhusens akut-

mottagningar förmedla den medicinska och information annan som har betydelse för hälso- och sjukvårdens i samband

åtgärder med ett

utsläpp radioaktiva ämnen. av SSI har vidare inrättat nationell för en expertgrupp sanering, som har till uppgift bistå länsstyrelserna med råd de

att om sanerings-

åtgärder som staten för. Se vidare beskrivningen i avsnitt 3.2. svarar av statens skyldigheter att sanera.

Åtgärdsnivâer

SSI har på uppdrag regeringen utarbetat åtgärdsnivåer kan

av som

tillämpas i händelse kärnenergiolycka. Med åtgärdsnivåer

av en menas de stråldoser är höga för det ska önskvärt som nog att vara att vidta viss åtgärd. Åtgärdsnivåns höjd beror enligt SSI både

en på

30 Författningar

strålriskens storlek och de svårigheter, kostnader och risker

som

sammanhänger med skyddsåtgärden. En skyddsåtgärd myndigheterna vidtar vid låg stråldos

som en kan göra skada än nytta. Det är t.ex. inte berättigat att tvinga

mera människor flytta från sina hem inte den extra stråldosen från

att om nedfallet väsentligt överstiger de doser de får från den naturligt förekommande strålningen. Den nivå under vilken det i förväg kan sä-

åtgärden med sannolikhet inte är berättigad kallas ickegas att stor åtgärdsrziuâ. Över viss dosnivå går det med stor sannolikhet att

speciell skyddsåtgärd nästan alltid är berättigad, efter-

säga att en

risken att skadas strålningen då blir oacceptabelt hög. Denna

som av

nivå kallas Öure-âtgärdsniuå. SSI har icke-åtgärdsnivåer och övre-åtgärdsnivåer för

angett inomhusvistelse, intag av jodtabletter, utrymning genom omflyttning

och ställning boskap. För livsmedel finns icke-åtgärdsnivå och

av en

rekommenderad åtgärdsnivå den ska gälla under den en - senare första månaden efter nedfall radioaktiva ämnen. Avsikten är

ett av

SSI efter denna första månad ska kunna anpassa åtgärdsnivåerna att till de för olika slag livsmedel varierande kraven och till nedfallets

av totala effekter inom livsmedelsområdet. Dessa åtgärdsnivåer ligger till grund för de gränsvärden Livsmedelsverket fastställer för

som saluhållandet livsmedel. EU har förordning fastställt vilka

av i en gränsvärden enligt medlemsländernas beslut ska kunna gälla

som för olika isotoper under den första tiden efter olycka.

skyddsåtgärd ska optimerad måste åtgärdens för-

För att en vara delar vägas dess nackdelar, så åtgärden kan vidtas när den

mot att

gör störst Optimerade åtgärdsniuåer ligger sannolikt mellan

nytta.

icke-åtgärdsnivån och övre-åtgärdsnivån. Många okända faktorer

påverkar emellertid resultatet och det är enligt SSI svårt att i förväg göra bra optimering. IAEA har diskussionsunderlag föresla-

en som git ungefärliga värden för i förväg optimerade åtgärdsnivåer. Den internationella strålskyddskommissionen ICRP har gett

ut en pu-

blikation med förslag till åtgärder efter olyckor.

3.2¶Räddningstjänst och sanering

3.2.1¶Författningar

Den driver kärnteknisk verksamhet för beredskapen

som en svarar

olyckor inom anläggningens område. Bestämmelser detta mot om finns i

19843 eärnteknisz verksamhet den s.k. kärnteknik- E] om

lLagenagen.

Författningar 31

Kärntekniklagen innehåller bestämmelser bl.a. uppförande och om innehav kärntekniska anläggningar, olika former befattning av av med kärnämnen och kärnavfall, införsel sådana ämnen av samt utförsel kärnämnen, viss utrustning och material inom kärnenergiav området. Statens och kommunernas för den räddningstjänst ska ansvar som

genomföras utanför anläggningen vid utsläpp radioaktiva ämnen

i sådan omfattning att det fordras skyddsåtgärder regleras i

Cl Räddningstjänstlagen 1 986: 1 1 02; och D Räddningstjänstförordningen 1986:1107.

Regler finns också i räddningstjänstlagen och räddningstjänstför-

ordningen den sanering efter utsläpp radioaktiva ämnen från om av kärntekniska anläggningar staten för. Ägare eller innehasom svarar mark eller anläggningar kan själva efter nedfall vilja vidta vare av ett långsiktigt verkande åtgärder syftar till minska kontamisom att nationen. Sådana åtgärder brukar också kallas sanering reglemen

ras inte i räddningstjänstlagen eller räddningstjänstförordningen. Räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningen gäller vid

utsläpp från kärntekniska anläggningar både inom och utanför

Sverige.

Räddningstjänst

Förelägganden och förbud

Skyddet samhället ska i samband med utsläpp eller vid som ge ett överhängande fara för utsläpp är baserat på myndigheterna med att stöd bestämmelsen ingrepp i rätt i räddningstjänstav om annans lagen bl.a. kan

C1 Förelägga de uppehåller sig inom det hotade området inte som att vistas utomhus eller att lämna området;

ü Förbjuda någon att bege sig in i området;

CI den har levande djur och livsmedel föra bort som att

görelägga

essa; E1 Begränsa rätten att använda mark, vatten, naturprodukter och

egendom.

Ansvariga organ

Länsstyrelsen är ansvarig för räddningstjänsten utanför den kärntek-

niska anläggningen. Det innebär länsstyrelsen fattar de beslut att som fordras och uppdrar åt andra bl.a. den kommunala organ -

räddningstjänsten, polisen, Kustbevakningen, Sveriges Radio och SOS

Alarm att utföra de uppgifter fordras. - som

32 Författningar

Samarbetet framgår den plan för räddningstjänsten vid utsläpp

av radioaktiva ämnen länsstyrelsen upprättar. Om ett utsläpp av som hotar flera län får regeringen föreskriva att en av länsstyrelserna -

eller någon statlig myndighet ska för räddningstjänsten.

annan - svara Räddningsverket har tillsyn över efterlevnaden de bestämmelav

i räddningstjänstlagen gäller planeringen av beredskapen

ser som

för räddningstjänsten vid utsläpp radioaktiva ämnen. Räddnings-

av verket också för den samordning planeringen fordras. svarar av som Om det har skett utsläpp radioaktiva ämnen, ska SSI råd ett av ge strålning och biträda med strålskyddsbedömningar. Föreskrifter om

detta finns i räddningstjänstförordningen.

3.2.3 staten svarar för

Sanering som

Det kan efter utsläpp radioaktiva ämnen bli nödvändigt att ett av Detta gäller utsläppet har skett från anläggsanera. oavsett om en

ning i Sverige eller från anläggning i ett annat land. Den sanering

en för syftar till mark, vatten, anläggningar eller som staten svarar att egendom åter ska kunna användas. Åtgärder kan behöva vidannan inom område så det blir möjligt att bo där igen, att åter tas ett att utnyttja vattentäkter och att bruka mark för livsmedelsproduktion.

Saneringen behöver inte leda till fullständig återställning. En-

en förarbetena till den ändring i räddningstjänstlagen innebar

ligt som

för verksamheten ska åtgärderna emellertid att staten fick ett ansvar

varaktig effekt. Syftet är ta bort kontamineringen eller att

ge en att förhindra ytterligare spridning de radioaktiva ämnena i det en av ekologiska Det kan ske t.ex. djupplöjning eller bortsystemet. genom forsling jord. I det fallet flyttas radioaktiviteten till platser av senare där risken är mindre att den ska skada människor. Länsstyrelsen för saneringen efter utsläpp radioaktiva svarar av ämnen från kärntekniska anläggningar. Det innnebär att länsstyrelska planera verksamheten och genomföra den. Länsstyrelsen ska sen kunna i anspråk de olika slag finns inom länet. ta resurser av som Om det behövs ska även centrala expertmyndigheter bistå länssty-

relsen, SSI, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsver-

t.ex.

ket och Socialstyrelsen.

En statlig eller kommunal myndighet är skyldig att på anmodan

länsstyrelsen delta med personal och egendom. Skyldigheten gäl-

ler myndigheten har lämpliga och deltagandet inte all-

om resurser

varligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet.

Räddningsverket ska samordna planeringen saneringen mellan av länen. Den regionala planeringen bör omfatta t.ex. ledningsorgani-

sation, information, personal och materiel, markanvändningen och saneringsmetoderna. För den långsiktiga uppföjningen och värde-

Författningar 33

ringen av saneringsarbetet SSI. Institutet ska följa konta-

svarar

minationsläget och bedöma vilka strålskyddsproblem

som eventuellt återstår. SSI har framgått redogörelsen i avsnitt 2.1 inrättat som av en nationell expertgrupp för sanering. Expertgruppens uppgift är att utforma ett tekniskt och ekonomiskt underlag för beslut

om sanering

som staten svarar för, att råd till länsstyrelserna saneringsinge om satser och information saneringsmetoder bistå länsatt genom om

styrelserna i planeringen verksamheten. Flera statliga myndighe-

av bl.a. Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Räddningsverket ter är representerade i expertgruppen. -

3.3¶Strålningsmätning

3.3.1 central nivå

Strâlningsmätning på

En rad centrala, regionala och lokala i samhället har organ resurser för strålningsmätning. SSI för samordning verksamheten svarar av och för rådgivning vid utsläpp radioaktiva ämnen drabbar av som

Sverige.

SSI:s mätstationer

Det finns 37 mätstationer fördelade över hela landet. Från dessa stationer övervakar SSI kontinuerligt strålningsläget inom det svenska

landområdet. Tjänstgörande strålskyddsinspektören larmas

automatiskt strålningsnivån ökar till i förväg fastställd nivå över den om en

naturliga bakgrundsstrålningen.

Figur 2.1 visar lokaliseringen i stort de 37 mätstationerna. av

FOA:s luftfilterstationer

FOA har åtta luftfilterstationer för mätning radioaktiva ämnen i av luften. Stationerna registrerar mycket små och långsamma förändringar aktiviteten i luften. av

Luftfiltermätningarna är ett komplement till de mätningar

som sker vid SSI:s gammastationer ovan. Luftfiltermätningarna se ger information vilka radioaktiva ämnen finns i luften och om som mäter vid betydligt lägre nivåer än gammastationerna. De fordrar i gengäld längre insamlings- och mättider än gammastationerna.

Flygburen gammaspcktrometri

Sveriges geologiska undersökningar SGU kan göra nuklidspecifika

mätningar med s.k. natriumjodiddetektor från specialutrustade

3 15-0171

34 Författningar

flygplan. Detta är kraftfull för kartering beläggningen

en resurs av inom framför allt områden med glest vägnät. De beläggningskartor framställdes efter Tjernobylolyckan baserade på flygmätsom var ningar.

Försöksgårdar

Det finns förslag även vid betesförbud tillåta bete vid ett ett om att

antal s.k. försöksgårdar. Syftet är exakt underlag för

att ett mer

bedömning storleken på överföringen jod och Cesium till mjöl-

av av ken. Korna på försöksgårdarna ska alltså ute. Mjölken kasseras och bönderna får betalt för den. Det är väsentligt att ett sådant beslut fattas med gång efter nedfall. Resultaten från mätningarna en ett mjölken kommer kunna visa hur länge betesrestriktionerna på att bör kvar. Om förslaget inte går realisera blir bedömningvara att försiktiga och det längre tid innan betesrestriktionerna arna mer tar kan hävas.

Nuklidspeciñka fältmätningar

SSI för det provtagnings- och mätprogram krävs för att svarar som efter kärnteknisk olycka ska kunna klargöra

myndigheterna en

strålningsläget, underlag för uppskattning individ- och kollektiv-

av doser och kunna besluta om åtgärder. En del mätningarna kommer genomföras SSI. Avsikten av att av emellertid forskningsinstitutioner har kvalificerad utrustär att som och för nuklidspecifika mätningar i fält ska utföra

ning personal

huvuddelen mätningarna. SSI har kontrakt med dessa forskningsav laboratorier, för närvarande består institutionerna för radiosom av vid universiteten i Malmö, Lund, Göteborg, Linköping och

fysik

Stockholm, FOA:s enheter i Sundbyberg och Umeå, Sveriges geoloundersökningar SGU och Studsvik EcoSafe.

giska

Laboratorierna kommer efter utsläpp radioaktiva ämnen ett av mäta minst mjölkprov vecka från samtliga mejerier i lanatt ett per det och minst dygn från mejerier i de nedfallet drabett prov per av bade områdena. Samtliga mätningar sker med högupplösande bl.a. på jod och cesium. Mjölk från de

gammaspektrometri visar

drabbade områdena analyseras också med avseende på strontium.

Även vegetationsprover betesgrås och markprover kommer att mä-

tas.

Författningar 35

Kaneriükk

Kiruna

Paiula

Ijümotis Overtomeü

Hemavun

Y Skellefteå

Ulvoberg

Umeå Storlien Tün Bre Nurundu I Mora Gävle Alunda Gustufsfors

Blomskog

Orebre Solna

Skum Landvetter

Eksiö

Visb

Ring

Halmstad

Ljungb

Konney

Olandssödra udde Everöd

gdulmöhm e

y umn å un ummuren

oburgen

Figur 2.1 SSI:s mätstationer för automatisk alarmering strålom ningsniuån ökar till i förväg fastställd nivå över den naturliga en bakgrundss trâlningen

36 Författningar

Instrument för spårning av punktkällor

Malå kan med kort varsel ställa 40 instrument till förfo- ABEM AB i för i första hand spårning joniserande strålning i naturen,

gande av

satellit med kärnreaktor ombord har störtar. t.ex. om en en

Mätningar alfa- och betastrålning

alfa- och betastrålande radionuklider

Nuklidspecifika mätningar av

radiokemiska förarbeten. Detta gäller bl.a. pluto-

kräver vanligen

och strontium. Sådana mätningar kan utföras vid några olika nium och vid SSI. Beredning för radiovetenskapliga institutioner av prover kemiska och mätningar kan dag eller några dagar.

analyser ta en

3.3.2 och lokal nivå

Verksamhet på regional

Länsstyrelsernas och kommunernas mätningar

Samtliga länsstyrelser och kommuner har instrument för mätning av

Det finns eller två instrument i varje kommun

gammastrålning. ett

hos länsstyrelse. Koordinater och tidigare mätvärden finns och två varje databas med mellan 800 och 900 mätpunkter i hela lan-

inlagda i en

det. Efter utsläpp radioaktiva ämnen ger markbeläggning ett av som större del landet ska första sammanställning av mätinom en av en finnas Med dessa mätningar ska lägsta bedata inom ett dygn. en

motsvarande fördubbling den naturliga bak-

läggningsnivå en av grundsnivån kunna påvisas.

utför referensmätningar sjunde månad i två-fyra

Kommunerna var

förberedda Detta god bild bakgrundsstrålningmätpunkter. ger en av

variationer med årstiden och goda förutsättningar för kommuens

och länsstyrelser själva bedöma hur mycket dosraten ökar

ner att nedfall. kontrolleras varje år s.k. vid ett Instrumenten genom

konstantkontrollmätning.

från till SSI, har Mätdata referensmätningarna rapporteras som databas mätningar sedan år 1989. Avsikten är att

över samtliga

en med de mätdata föreligger efter nedfall ska göra en sam- SSI som ett manfattande bild strålningsituationen i landet. Vid ett hot om av och nedfall bör kommunena utföra mätningar ofta.

utsläpp

Mätningar i län med kärnkraftverk

de länen med kärnkraftverk finns särskild plan för mät-

I fyra en

efter utsläpp radioaktiva ämnet

ningar av gammastrålning ett av

från kärnkraftverken. För dessa mätningar finns det ett stort anta område med 50 km radie från kärnkraftverken

mätpunkter inom ett

de första efter utsläpp är att sända ut mätpatrullei

En av åtgärderna ett

Författningar 37

till dessa mätpunkter. Mätvärdena går via radio till kommunens huvudbrandstation där personalen sammanställer och telefax

per vidarebefordar dem till länsstyrelsen, kärnkraftverket och SSI. Det finns 25 mätinstrument i vart och de fyra länen.

ett av

Kärnkraftverkens beredskapsstyrka KGB

gemensamma Varje kärnkraftverk ska inom tio timmar på begäran kunna sända en mätpatrull med två strålskyddstekniker och mätinstrument till ett annat län. Patrullen ska kunna bistå länsstyrelsen med bl.a. strålnings-

mätningar och provtagningar av olika slag.

3.3.3¶Mätverksamheten i Skåne

Nuvarande i Malmöhus län

resurser Tillgången på mätinstrument

Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket har två typer in-

av strument för mätning radioaktivitet:

av Cl I-23; och El RNI10 Dessa är fördelade mellan räddningstjänsten i de berörda kommu-

och Kustbeuakningens fartyg.

nerna

För SSI:s kommunmätningar disponeras

ü RNI1000.

Samtliga miljö- och hälsouårdsförualtningar har två instrument

denna Även miljöenheten inom Länsstyrelsen disponerar två

typ. st RNI 1000.

De platser i Kristianstads och Malmöhus län där kommunernas

mätningar ska ske framgår figur 3.2.

Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket disponerar des-

utom fem portabla för luftprovtagning är fördelade

pumpar som mellan räddningstjänsten iKäzlinge, Lomma, Lunds och Landskrona kommuner. finns Helsingborgs huvudbrandstation

En pump avsedd för kärnkraftverkens beredskapsstyrka.

gemensamma

Instrumentens kapacitet

Instrumentet I-23, ingår i Flygvapnets utrustning, är finskt

som av fabrikat och äldre typ. Mätområde: 0,05 mRh 400 Rh mot-

av svarar 0,5 uSvh-4 Svh. Instrumentet är främst avsett för strålnings-

mätning från flygplan i samband med kärnvapendetonationer. Mät-

området gör det emellertid fullt användbart även vid utsläpp från kärnkraftverk.

38 Författn

4. v å; é .k i I å

% .. n w w å e.

...WA I 2% J :j

n . M t s . n

a :j . b - 5 i 3

E L V

-k , L

l % f å -

. 0 a 1 e L i b 6 1

. å A , l 1 . I Q . V u ä mñwñw á ,k .k a a

Figur 3.2 Förberedda referenspunkter i Kristianstads och Malmö-

hus län kommunernas mat nin ar av stra °lningsnivån r g

Författningar 39

Instrumentet RNI 10 S är fullt modernt, inköpt i slutet 1980-

av talet och svenskt fabrikat. Mätområde: 0,05 pSvh till 10 Svh.

av Instrumentet är speciellt valt för mätningar vid kärnenergiolyckor. På instrumentet går det att avläsa ackumulerad dos och dosrat

som fem minuters medelvärde.

Instrumentet RNI 1000 inköpt omkring år 1987 är avsett för SSI:s s.k. kommunmätningar. Mätområdet är 0,1 uSvh 10 mSvh.

Personal

Den nuvarande planen för strålningsmätning inom beredskapsorga-

nisationen för Barsebäcksverket har 50 mätpatruller från räddningstjänsten inom indikeringszonen för Barsebäcksverket. Sedan år 1982 har 1 300 brandmän och brandbefäl utbildats och regelbundet

ca övats för dessa uppgifter.

Kustbevakningen har utbildat personal till besättningarna på fem fartyg för strålningsmätning.

Samtliga kommuner har utbildat personal från miljö- och hälso-

skyddsförvaltningarna för de s.k. kommunmätningarna.

Institutionen för radiofysik vid Lunds universitet kan ställa

personal till förfogande för kvalificerade mätningar, t.ex. nuklidspecifika

mätningar, mätningar på olika t.ex. gräs och mjölk och för

prover,

utvärdering av luftfilterprover. Radiofysikavdelningen vid Malmö

allmänna sjukhus används i beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket för utvärdering alla TL-dosimetrar organisatio-

av som

nen förfogar över.

Inom Malmöhus län finns åtminstone företag sysslar med

ett som strålningsmätning. Vidare kan Barsebäcksverket i begränsad omfatt-

ning bidra med strålskyddspersonal och göra utvärderingar TL-

av dosimetrar.

Skyddsutrustning

Enligt SSI:s föreskrifter ska personal arbetar med strålnings-

som

mätning i olyckssammanhang utrustad med dosimeter, andnings-

vara

skydd och jodtabletter.

Samtliga patruller inom beredskapsorganisationen för Barsebäcks-

verket disponerar individuella TL-dosimeterar, halvmask med parti-

kelfilter och jodtabletter. Varje patrull har dessutom till

tillgång en

direkt avläsbar penndosimeter.

Mätmetoder och arbetssätt

Taktiken rekommenderas för mätning med RNI 10 S är i kort-

som het :

40 Författningar

Instrumentet monteras i hållare 1 över marken; cl en cza m

Mätning sker under tio minuter på varje plats; E]

Medelvärdet de senaste fem minuternas mätningar avläses och Cl av

rapporteras in; Instrumentet 1-23 ska användas för s.k. survey-mätningar på föl-

jande sätt:

Mätning görs utanför fordonet. CI

Instrumentet avläses så värdet stabiliserats och det avlästa Cl snart

värdet rapporteras in.

Insamling mätdata

av Beredskapsorganisationen för Barsebäcksverket har planerat ca 50

mätslingor med totalt omkring 1 200 mittpunkten Varje patrull ska

läsa vid mellan 20 och 40 mätpunkter. Uppgifterna rapporteras

av till kommunens huvudbrandstation. Personalen där för in uppgif-

på blankett för varje patrull och ska gång i timmen faxa terna en en blanketten till Länsstyrelsen och SSI.

Bearbetning och analys mätdata

av Bearbetning och analys mätdata ska ske parallellt inom Länssty-

av relsen och SSI. Länsstyrelsen har för denna verksamhet två strålskyddsexperter från Institutionen för radiofysik vid Lunds universi-

i varje arbetsskift. Ett tiotal för denna verktet personer är uttagna samhet. Bearbetning och analys har hittills vid utbildning och övningar skett enligt manuella metoder med tabeller, kartor, räkne-

dosor och handböcker.

Nuvarande resurser i Kristianstads län

I Kristianstads län finns utöver miljö- och hälsoskyddsförvaltningarnas utrustning endast några instrument hos Länsstyrel-

på Centrallasarettet i Kristianstad och hos räddningstjänsten i sen,

Kristianstads, Hässleholms, Ängelholms och Simrishamns kommu-

RNI 10 S eller RNI 10 R. Räddningstjänstpersonal med utbildner

ning på strålningsmätning finns i samtliga kommuner i länet. Länsstyrelsens beredskapsplan för kärnenergiolyckor omfattar ett

30-tal förutbestämda mätpunkter, bl.a. vid ett antal kyrkor. Någon i

förväg i detalj planerad organisation för bearbetning och analys av mätuppgifterna finns inte.

Författningar 41

3.4¶Hälso- och sjukvård

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården regleras i

Cl Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763.

Det åligger sjukvårdshuvudmännen landstingen och de kom-

- tre muner som står utanför landsting att planera hälso- och sjukvår- den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara på det sker som under normala fredsförhållanden även på katastrofer i fred och utan på verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har katastrofen organisation för att kunna ingripa med de mycket omfattande

sjukvårdsresurser som kan fordras i fred vid stora olyckor eller andra liknande händelser.

Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd 1992:5

som vägledning

till ukvårdshuvudmännen för den medicinska katastrofberedskapen. Råden beskriver bl.a. de risker det måste finnas beredskap som en

inför, vilka principer ska gälla för omhändertagandet, vad pla-

som neringen av omhändertagandet och vården bör omfatta, vilken ut-

rustning som fordras, hur organisationen kan och vilka krav

se ut som gäller för informationsverksamheten. Det finns särskilda råd för hälso- och sjukvårdens åtgärder i samband med ett utsläpp radioaktiva ämnen. Sjukvårdshuvudmännen av ska i samband med utsläppet kunna vård åt människor fått ge som strålningsskador samt informera den personalen och patienter egna som finns på vårdanläggningarna händelsens medicinska risker. om Många människor är oroliga och vill ha på frågor kommer som svar sannolikt att vända sig till olika enheter inom hälso- och sjukvården

t.ex. sjukvårdsupplysningen, distriktssköterskor, distriktsläkare och -

akutmottagningar med frågor.

SSI och Socialstyrelsen har framgått redovisningen i

som av avsnitt 2.2 en medicinsk expertgrupp ska kunna råd åt hälsosom ge och sjukvården när ett utsläpp radioaktiva ämnen har inträffat. av

3.5 och kontroll livsmedel

Hantering av

Författningar

Regler om hantering och kontroll livsmedel finns i av

ü Liusmedelslagen 1971 :511; och E1 Lizsmedelsförordningen 1971:807.

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Verket ska enligt sin instruktion bl.a. utöva tillsyn en-

42 Författningar

ligt livsmedelslagen, leda och samordna livsmedelskontrollen samt informera sådana förhållanden inom livsmedelsområdet är

om som viktiga för konsumenterna. Lokala tillsynsmyndigheter är kommu-

nernas miljöskyddsnämnder.

Livsmedelsverket kan föreskrifter hantering livsmedel.

ge om av Verket får förbjuda eller föreskriva villkor för saluhållande,

t.ex. försäljning livsmedel innehåller ett främmande ämne

m.m. av som eller livsmedel i vilket sådant ämne överstiger viss halt. Det

av ett en innebär Livsmedelsverket kan sätta gränsvärden för hur mycket

att främmande ämnen eller gifter får finnas i livsmedel. Gränsvärden

som för föroreningar med radioaktiva ämnen fastställer verket efter

samråd med SSI.

EU-länderna har beslutat åtgärdsnivåer för användning livs-

om av medel efter kärnenergiolycka eller liknande händelse. Dessa

en annan gränsvärden kan börja tillämpas efter särskilt beslut gäller un-

men der längst månader. De nordiska länderna har utformat rekom-

tre mendationer åtgärdsnivåer för användning livsmedel fö-

om av som

reslås gälla inom dessa länder. Om EU-förordningen ska tillämpas

kan svenska myndigheter emellertid inte följa rekommendationerna.

3.5.2¶Katastrofberedskap

Planer för katastrofberedskapen inom Livsmedelsverket utformas

katastrofgrupp under verksledningen. Katastrofgruppen består

från verkets olika verksamhetsområden och har kontaktav experter

inom samtliga enheter. Gruppen ska bl.a. utarbeta underpersoner lag för samverkande myndigheters och för kommunernas beslut om åtgärder. Den ska också information till andra ansvariga organ,

ge massmedierna och allmänheten.

Livsmedelsverket är representerat i SSI:s beredskapsgrupp och kommer vid utsläpp radioaktiva ämnen att delta i verksamhe-

ett av ten hos SSI.

3.6 inom område

Åtgärder jordbrukets

3.6.1¶Författningar

Regler inom växtodlingsområdet kan komma i fråga i situa-

som en tion när det är nödvändigt att åstadkomma skydd mot påverkan av radioaktiva ämnen finns i

Lagen 1979:425 skötsel jordbruksmark den s.k. skötsel- Cl om av

lagen; och

Författningar 43

Förordningen 1979:426 skötsel jordbruksmark s.k.

om av den

skötselförordningen.

Skötsellagen bemyndigar regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer på del områden meddela föreskrifter att en som skäligen kan fordras från miljöskyddssynpunkt. Det gäller bl.a. växt-

odling och spridning stallgödsel. Regeringen har i skötselför-

av ordningen meddelat föreskrifter på båda dessa områden. dessa

Enligt

föreskrifter gäller vissa i

begränsningar möjligheterna att sprida stallgödsel och krav på lagringsutrymmen för stallgödsel. Jordbruks-

företag i del län är vidare enligt föreskrifterna hålla en tvungna att jordbruksmark höst- eller vinterbevuxen.

I anslutning till föreskrifterna har Jordbruksverket

bemyndigats

att i begränsad omfattning meddela föreskrifter eventuellt kan som utnyttjas för att inom del geografiska områden hindra

en spridning

eller påverkan radioaktiva ämnen efter

av en kärnkraftolycka. Detta bemyndigande får emellertid otillräckligt för de

anses åtgärder som

det kan bli nödvändigt vidta vid nedfall radioaktiva att ett av ämnen. De omedelbara förbud, förelägganden, restriktioner eller be-

gränsningar som kan fordras på växtodlingens område eller för han-

teringen av stallgödsel kommer sannolikt beslutas med stöd att av andra lagar eller förordningar än primärt

som avser jordbruksdriften, t.ex. strålskyddslagen.

Hanteringen foder till djur regleras i

Lagen 1985:295 foder; och

ü Förordningen 1985:879 om foder.

Författningarna reglerar bl.a. hanteringen foder till djur avsedda

för animalieproduktion. Jordbruksverket får enligt förordningen

om det behövs med hänsyn till människors eller djurs hälsa med- dela förbud eller villkor för importen,

tillverkningen, försäljningen,

användningen eller hanteringen i övrigt foder även

av ett visst parti foder. Jordbruksverket har i föreskrifter foder till livsmedelsom

producerande djur och hästar gränsvärden för vissa främ-

angett mande ämnen. Till dessa hör inte radioaktiva ämnen.

Som fodertillsats får jordbrukarna enligt använda

foderlagen en-

dast eller ämne Jordbruksverket har fodervara som godkänt. En tillsats får godkännas endast den värde för om är av djuret eller om det finns särskilda skäl för den ska bli godkänd.

att Fodertillsatser,

t.ex. berlinerblått, kan användas för minska djurens att upptag av radioaktiva ämnen och därmed innehållet i köttet och

mjölken.

Bestämmelser myndigheterna kan komma finns

som att tillämpa

också i

Cl Djurskyddslagen 1988:534; och El Durskyddsförordningen 1988:539.

44 Författningar

får enligt djurskyddsförordningen meddela föreskrif- Jordbruksverket

hur bl.a. djur avsedda för produktion livsmedel ter om djur av - ska födas skötas, transporteras m.m. Djurskyddslagstiftningen upp,

Jordbruksverket möjligheter att vidta åtgärder som skyddar dju-

ger onödigt lidande. ren mot Enligt 1991:375 med instruktion för Statens jord-

förordningen

bruksverk ska myndigheten verka för positiv utveckling av jord-

bruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som till kraven bl.a. god miljö, god hushållning med tar hänsyn på en en och ett gott djurskydd.

naturresurserna EU-länderna har beslutat gränsvärden för radionuklider i djurom foder efter kärnenergiolycka eller liknande händelse. en annan

3.6.2¶Stöd till länsstyrelserna m.m.

uppgift är bl.a. stödja länsstyrelserna och att Jordbruksverkets att

fackmyndighet. Det kan bli aktuellt både läns-

vara regeringens att ge rekommendationer lämpliga skyddsåtgärder och att

styrelserna om

utfärda föreskrifter foder och djurhållning. Regeringen kan vid om

allvarliga olyckor så skedde i samband med Tjernobylolyckan

- åt Jordbruksverket meddela föreskrifter och pröva frågor

uppdra att

ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag och

om till vissa fiskare. uppgift vid utsläpp radioaktiva ämnen

Jordbruksverkets ett av

blir rekommendationer och även föreskrifter

att genom eventuellt

jordbruksprodukter. I samarbete med

begränsa kontamineringen av

Arbetarskyddsstyrelsen och SSI beaktar Jordbruksverket även möj-

ligheterna begränsa den stråldos jordbrukarna blir utsatta

att som för. Verket strävar vidare efter undvika konflikter med djurskyddsatt

lagstiftningen

3.6.3¶Katastrofberedskap

har till vägledning för det arbete ska ske

Jordbruksverket som

inom olika enheter inom verket i samband med kärnenergiolyckor

och andra allvarliga olyckor utarbetat s.k. katastrofhandbok. Av en handboken framgår vilka omedelbara åtgärder ska genomföras. som Den beskriver också Jordbruksverkets roll, mål och organisation samt faktaunderlag och alternativa åtgärder i olika faser ett ger anger av

förlopp. Jordbruksverket tillsätter katastrofgrupp och upprättar

informationscentral. Jordbruksverket är som framgått represen-

terat i SSI:s beredskapsorganisation.

Författningar 45

3.7 av radioaktivt avfall

Hantering

Innan beslut fattas att avfall från sanering ska tas hand

om en om

bör det framgå att den föreslagna åtgärden är berättigad, dvs gör

mer nytta än skada. Det bör först klargöras vilken individ- och kollektivdos kan avstyras att avfallet tas hand. Kost-

som genom om naderna måste beräknas. Övervägandena fordrar goda kunskaper

hur radioaktiva ämnen omsätts i naturen både i tid och i om - rum och hur stor stråldos människan blir utsatt för.

Efter ett nedfall i samband med kärnenergiolycka kan det bli

en fråga om stora mängder saneringsavfall. Varje situation måste bedö-

med ledning sina förutsättningar. Det går inte

mas av egna att ange

några generella åtgärder för omhändertagandet. Metoderna för strålskydd kan vägledning lämpliga åtgärder i de enskilda fallen.

ge om

3.8¶Försvarsmaktens att delta

möjligheter

Försvarsmakten har med de olika slag kunnande finns i

av som organisationen möjligheter att stödja samhällets åtgärder efter ned-

ett fall radioaktiva ämnen. Det kan fråga indikering,

av vara om sam-

bandstjänst, trafikreglering, bevakning, nödslakt, förläggnings-

verksamhet och sanering människor och utrustning.

Försvarsmakten kan ställa yrkesofficerare, övriga anställda och

värnpliktiga samt efter eget åtagande hemvärnspersonal och

perso-

nal frivilligorganisationerna till förfogande för de uppgifter

ur som ska utföras. De ABC-skyddsinstruktörer och andra inom

experter

radiakskyddsområdet de militära förbanden förfogar över kan

som

vara en förstärkning för de civila myndigheterna.

Försvarsmakten har hel del skyddsutrustning i allmänhet

en som är anpassad till behovet C-skydd. Delar denna material bör

av av emellertid kunna användas för förbättring det personliga skyddet

även vid indikering och sanering.

De militära förbanden håller på att utrustas med intensimeter

en ny Intensimeter 25. Den har ett större mätområde än tidigare modeller och täcker bl.a. låga nivåer från bakgrundsstrålningen och uppåt.

- Instrumentet kan även användas dosimeter och komple-

som är ett ment till den civila mätutrustningen.

Försvarsmaktens fordon kan utnyttjas för transporter vid

t.ex. indikering inom kontaminerade områden. Vid höga strålningsnivåer kan det lämpligt att använda moderna pansarskyddade fordon

vara utrustade med ABC-skydd. Försvarsmakten kan vidare ställa

sambandsutrustning till förfogande.

46 Författningar

3.9 och information

Varning

3.9.1¶Tidig varning utsläpp av radioaktiva ämnen

från kärntekniska anläggningar

Sex överenskommelser

Sverige har ingått överenskommelser med andra stater infor-

sex om mation och varsel vid händelser i kärntekniska anläggningar:

E] IAEA-konventionen tidig information vid en kärnenergiolycka

SO 1987:3;

Avtal med Danmark informationsutbyte och varsel rörande Cl om

svenska och danska kärntekniska anläggingar m.m SO 1987:12;

Avtal med Finland informationsutbyte och varsel rörande

om svenska och finska kärntekniska anläggningar m.m. SO 1987:16;

Avtal med Norge informationsutbyte och varsel rörande

om svens-

ka och norska kärntekniska anläggningar m.m. SO 1987:26;

Avtal med Förbundsrepubliken Tyskland tidig varsel vid

kärnenergiolyckor och informations- och erfarenhetsutbyte

om rörande kärnsäkerhet och strålskydd SO 1990:64; Avtal med Sovjetunionen SÖ 1988:5. Avtalet har övertagits

D av

Ryssland dekret president Jeltsin den 3 december 1991.

genom av

Det finns vidare ett avtal med Danmark om informationsutbyte om kärnkraftverket i Barsebäck IAEA-konvention och ett antal

samt en överenskommelser med olika länder tekniskt bistånd.

Sverige teckna avtal information och varsel även med

avser att om övriga stater runt Östersjön, dvs Polen, Estland, Lettland och Litauen. Senare kan det bli aktuellt ingå överenskommelser med länder

att

som Vitryssland, Ukraina, Bulgarien och Rumänien.

Medlemskapet i EU innebär att Sveriges åtaganden när det gäller tidig information vid kärnenergiolycka har ökat.

Krav på information

Om det inträffar ett missöde i ett kärnkraftverk kan bli så-

som av dan omfattning att det kan konsekvenser från strålskyddssynpunkt ska konventionsstat enligt IAEA-konventionen direkt eller genom

en förmedling IAEA omgående underrätta de stater fysiskt kan

av som bli berörda ett utsläpp. Informationen ska innehålla uppgifter

av om

missödets natur och tidpunkt samt anläggningens exakta läge. Upp-

gifter kan minska konsekvenserna från strålskyddssynpunkt ska

som också lämnas.

De bilaterala avtalen ställer något större krav på information än vad IAEA-konventionen gör. Tidig varning ska även vid del

ges en

Författningar 47

andra situationer än IAEA-konventionen omfattar. Enligt som avtalen ska länderna vidare utväxla förhandsinformation de kärntekom

niska anläggningarna.

INES-skalan är ett internationellt utarbetat hjälpmedel gör som det möjligt för ägare eller innehavare kärntekniska

av anläggningar

att enligt en sju-gradig skala klassificera de störningar eller olyckor inträffar i deras anläggningar. som

Ansvariga svenska myndigheter

SSI och SKI för tillämpningen avtalen tidig varning. svarar av om

SMHI är kontaktpunkt i Sverige för varningsmeddelanden från IAEA

och länder enligt bilaterala avtal. SMHI vidarebefordrar meddelan-

den till SSI, SKI och Räddningsverket. SSI informerar länsstyrelserna.

SKI har till uppgift skaffa utförligare teknisk information att en än den IAEA kan SKI har goda kontakter med bl.a. finländska, ge.

ryska och litauiska kärnkraftmyndigheter.

Svenska myndigheter har satellitkommunikation med kärnkraftverken i Ignalina Litauen i Sosnouy Bor, Murmansk och Kola samt Ryssland. Syftet är framför allt säkerställa tidig varning. att en

3.9.2 till allmänheten

Information

Enligt bestämmelse i avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB en ska Sveriges Radio sända meddelande är vikt för allmänhesom av ten. Meddelandet ska t.ex. kunna råd hur människor ska bete ge om sig i extraordinära eller oförutsedda situationer. Det kan emellertid också innehålla påminnelser och information i praktiska frågor av betydligt mindre dramatisk karaktär den lämnas i - av typ som Anslagstavlan i TV. Det ska vid sändningen sådant s.k. av ett

myndighetsmeddelande framgå att myndigheten för dess inne-

svarar håll. Sveriges Radio ska till meddelandet är utformat

se att lämpligt

och att det inte sin omfattning eller på sätt inverkar genom annat

menligt på programverksamheten.

Signalen Viktigt meddelande på civilförsvarets s.k. tyfonanläggningar underrättar människor olycka har inträffat eller om att en att överhängande fara råder så att de kan söka skydd inomhus, stänga dörrar och fönster och slå ventilationen. De ska också av lyssna på radio eller TV för att vad har hänt och vad de veta som i fortsättningen bör göra. Signalen och meddelandet utgör tillsam-

mans varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten VMA. Räddningsverkets Allmänna råd och kommen-

tarer om uarnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till

allmänheten Meddelande 1989:4 närmare de

ger vägledning om

48 Författningar

åtgärder räddningstjänsten kan vidta för och infor-

som att varna

mera. Rätten inom räddningstjänstens område alltså vid en olycka att sända varningsmeddelande i radio och TV regleras genom en ett särskild överenskommelse mellan Sveriges Radio AB, Sveriges Tele-

vision AB och Räddningsverket den 13 januari 1993. Det framgår

överenskommelsen räddningsledare har rätt att sända ut ett av att en meddelande allmänheten. Ett sådant meddelande kan som varnar det behövs över samtliga sändande programkanaler i radio om ut och TV. En liknande överenskommelse har träffats med TV 4 senare Television AB. Sveriges Radio har åtagit sig att förmedla

Nordisk

meddelanden till Sveriges Televisions kanaler, Text-TV och TV 4.

3.10¶Ersättningar

3.10.1 till kärnteknisk

Ansvarighet för ägaren en anläggning och för staten

Bestämmelser för skada uppstår till följd olycka om ansvar som av en kärnteknisk anläggning i Sverige eller utomlands finns bl.a. i i en

Atomansvarighetslagen 1968:45; och

cl Förordningen 1981:327 med förordnanden enligt atomansva- El

righetslagen.

Den kärntekniska anläggningens ägare eller innehavare i Sverige eller utomlands ska normalt ersätta den drabbas skadan. som av -

Ersättning utgår även det inte kan visas att atomanläggningens

om ägare eller innehavare har orsakat skadan vårdslöshet. Angenom

för skada enligt atomansvarighetslagen får inte

språk på ersättning

göras gällande än ägaren eller innehavaren av den mot annan

kärntekniska anläggningen eller dennes försäkringsgivare. Ansva-

righeten för anläggningar i Sverige är enligt huvudregeln begränsad

till 1 200 milj. kronor för varje olycka. Ett lägre belopp 100 milj.

kronor gäller för vissa anläggningar där riskerna är mindre. - Om den är ersättningsberättigad inte kan ersättning som av eller innehavaren till den kärntekniska anläggningen lämnar ägaren

ersättning. Det högsta sammanlagda belopp kan utbeta-

staten som las, anläggningsägarens inräknat, är för närvarande 3 miljaransvar

der kronor. Riksdagen kan besluta ytterligare ersättning ska utgå.

att

Gränsen 3 miljarder kronor är omkring gånger så hög den

tre som för närvarande förekommer i Paris-konventionens internatiosom

nella regler.

Författningar 49

3.10.2¶Internationella överenskommelser

Det finns konvention skadeståndsansvar inom det kürntekniska en om området från år 1960 Paris-konventionen och konvention en om

supplerande statsansvar från år 1963 Bryssel-konventionen. Båda

konventionerna har utarbetats inom för OECD-samarbetet ramen och reviderades tilläggsprotokoll år 1982. År 1963 genom ett antogs även inom för IAEA:s arbete konvention skaderamen en om ståndsansvar inom det kärntekniska området Wienkonventionen, i stort sett överensstämmer med Paris-konventionen. År 1988 som antogs ett gemensamt protokoll till Paris- och Wien-konventionerna. Protokollet har förbättrat de skadelidandes möjligheter ersättatt ning.

3 .10.3 i

Ersättningar Sverige efter Tjernobylolyckan

Förbud att sälja livsmedel med hög halt radioaktiva ämnen kan av leda till merkostnader eller inkomstbortfall för företag inom jord-

bruket, trädgårdsnäringen eller rennäringen. Det finns inga

generella regler ersättning för de förluster eventuellt uppstår. om som

Efter Tjernobylolyckan fick antal företag inom Jordbruksverkets

ett

tidigare Lantbruksstyrelsens ansvarsområde möjligheter till ersätt-

ning genom

Cl Förordningen 1986:621 ersättning till jordhruks-, trädgårds-

och renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning

Tjernohylolyckan;

Föreskrifter från jordbruksverket kompletterar förordningen

El Förordnin 1987:64 ersättning för merkostnader och fören om

luster anledning Ternohylolyckan till dem för sitt

me av som

uppehälle är beroende fiske,jakt, bär- eller svampplockning.

För merkostnader och förluster uppkommit efter den 1 juli 1994 som har dessa förordningar och föreskrifter ersatts av

Cl Förordningen 1994:246 om ersättnin vissa merkostnader

och förluster med anledning Tjerno olyckan;

av y El Statens ordhruksverks föreskrift SJV FS 1994:132 ersättom ning til för vissa merkostnader och förluster

med anledningrenskötselföretaiTjerno ylolyckan.

För renkött kasseras vid slakt lämnas ersättning för köttvärdet, som

slaktkostnaderna, det förlorade pristillägget kostnaderna för

samt

provtagning, kontroll, cesiumanalys och kyllagring inkl. kostnader

för hantering i väntan på resultatet analysen. Kassering kött av av

kan i viss utsträckning förhindras tidigareläggning slakt

genom av eller utfodring Ersättning lämnas därför i första genom av renar.

4 15-0171

50 Författningar

hand för dessa ändamål. Genom tidigareläggning slakten kan den

av äga när köttet har låg cesiumhalt.

rum en

De sammanlagda ersättningarna inom Jordbruksverkets ansvarsområde uppgår budgetåret 199394 till 680 milj.kronor.

t.o.m. ca Nästan hälften detta belopp utbetalades redan första året, dvs

av budgetåret 198687. Under det året erhöll jordbruks- och trädgårds-

företag 204 milj.kr0nor, medan ersättningen till rennäringen utgjor-

de 117 milj.kronor. Under åren följde utbetalades endast en

som mycket liten del de totala beloppen till jordbruks- och trädgårds-

näringen. De totala beloppen framgår sammanställningen som

följer.

Budgetår	Milj. kronor
198687	321
198788	68
198889	54
198990	42
199091	70
199192	55
199293	38
199394	30
De totala kostnaderna för ersättning till följd	nedfallet efter

av Tjenobylolyckan är beroende gränsvärdet för den tillåtna cesium-

av halten i renkött. Från maj 1986 och ett år framåt i tiden gräns-

var värdet 300 Bqkg. Från juni 1987 är det 1 500 Bqkg. Enligt en

överslagsberäkning skulle gränsvärdet 6 000 Bqkg, tillämpats i

som

under budgetåren 199192-9293 ha halverat kostnaderna.

Norge,

Kapitel

Händelseförloppet

i scenariot

4. 1

Upptakten

En kvällstidning kontaktar natten till annandag pingst den 23 maj 1994 informationschefen vid SSI. Rykten kärnkraftreaktor säger att en i ett område sydost Sverige har havererat. Enligt uppgifter från om en icke namngiven källa är det risk för utsläpp. Exakt den stora var

påstådda olyckan har ägt eller vilken omfattning utsläppen

rum sannolikt får kan källan inte uppge. Informationschefen ringer tjänstgörande vid

strålskyddsinspektören

SSI. Han kontaktar också SSI:s generaldirektör och de informations-

ansvariga vid SKI, SMHI, IAEA, Miljödepartementet

och systermyndigheterna i de nordiska länderna. Ingen har hört något. Strålskyddsinspektören beslutar att beredskapsgruppen den första kretsen i beredskapsorganisationen ska kallas in. En timme efter det första -

beskedet är generaldirektören och ytterligare tjänstemän sex på plats

i SSI:s lokaler. Klockan är ännu bara 5 på morgonen. Fler och fler tidningar, radiostationer och TV-kanaler i Sverige hör

under de närmaste timmarna sig till SSI för av att veta om det är sant att en mycket allvarlig olycka har inträffat i kärnkraftett av verken på kontinenten. De följande timmarna har informationsnere enheten i beredskapsgruppen fullt med på massmedierupp att svara nas frågor. Samtliga som ingår i enheten är på plats i ett tidigt skede. Flera försöker de kontakter det är möjligt vid denna genom som att

tidpunkt att klara ut ryktet talar någon vad

om sant - om vet som

har hänt och i så fall Uppgifterna är motsägelsefulla tyder

var. men på att ett svårt haveri har inträffat och utsläpp radioatt ett stort av aktiva ämnen har skett eller kommer ske. att Beredskapsgruppen konstaterar att ingen de stationära helauav tomatiska mätstationerna i Sverige har indikation. Det

gett någon

har inte heller kommit några meddelanden via de nyinstallerade satellitbaserade kommunikationssystemen ska förmedla inforsom mation mellan svenska myndigheter och kärnkraftverk i andra län-

52 Upptakten

der. Det är vanligt med rykten det här slaget. På uppdrag av SSI

av meddelar SOS Alarm vid 7-tiden samtliga länsstyrelser och centrala

samverkansmyndigheter vad går att säga på detta stadium. Det

som sker på telefon till vakthavande beslutsfattaren VB vid varje länsstyrelse och med gruppfax. VB orienterar på de flesta håll landshöv-

dingen och länsrådet. Försvarsdirektören får i allmänhet också information i flera län även länspolismästaren. Några har redan

radions hört vad ryktas. Vakthavande

genom nyhetssändningar som

får i avvakta ytterligare besked från de centrala myndig-

uppdrag att

heterna ska meddelandena dröjer själv försöka skaffa

men - om -

fler uppgifter. Samtliga länsstyrelser att kalla in beredskaps-

avser

organisationen inte förrän läget klarnat ytterligare.

- men

Klockan 10.00 kommer de första officiella uppgifterna att nå-

har hänt. Beskedet är från den internationella atomenergigot organisationen IAEA, via SMHI underrättar SSI, SKI och Rädd-

som

Ett haveri har inträffat i reaktor knappt 100 mil från

ningsverket: en

svenska sydkusten. Det har ännu inte gått att häva olycksförloppet. Ett utsläpp radioaktiva ämnen kommer sannolikt att

omfattande av

ske inom loppet några timmar. Nästan samtidigt får SSI och SKI

av också information enligt de bilaterala avtalen varning vid en

om kärnenergiolycka, bilden blir för den skull inte mycket tydli-

men

SSI underrättar på alla länsstyrelserna och de centrala gare. nytt -

Regeringskansliet får informasamverkansmyndigheterna. samma

tion fax.

per

SSI:s generaldirektör beslutar att hela beredskapsorganisationen

ska kallas in. Under tiden det innan alla är på plats har beredskaps-

tar

på begäran fått väderprognos från SMHI för de när-

gruppen en

dygnen. Prognosen är alarmerande. Friska sydostliga vindar

maste med uppehållsväder råder för närvarande i Europa. Det är

norra emellertid risk för i södra Sverige under natten till

stor regn senare tisdagen. SMHI bedömer de radioaktiva ämnena från ett utsläpp

att i den havererade reaktorn kommer att nå södra Sverige inom loppet

av ett dygn.

Länsstyrelserna agerar

Länsstyrelserna handlar i det här läget enligt de planer som gäller. I

Kristianstads län underrättar vakthavande beslutsfattaren landst.ex.

hövdingen, länsrådet och länspolismästaren. Landshövdingen beslui Länsstyrelsens beredskapsorganisation ska kal-

tar att personalen

las in. I Malmöhus län får landshövdingen, länsrådet och försvars-

direktören besked att något har inträffat. Länsledningen

samma om i Malmö träffas på Länsstyrelsen för att diskutera vilka åtgärder som

ska vidtas. Andra länsstyrelser agerar på ungefär samma sätt som

någon dessa båda myndigheter.

Inledande åtgärder 53

De första är på plats i beredskapsorganisationen hos Länsstyrel-

i Kristianstads län några minuter efter kl 11.00. Samtidigt beslusen tar Länsstyrelsen i Malmöhus län att kalla in den mindre beredskaps-

gruppen den s.k. analysgruppen, räddningschefen i beredskap och

en strålskyddsfysiker från Malmö allmänna sjukhus för att hjälpa

Länsstyrelsens ledning att klargöra läget. Avgörande för Länsstyrel-

beslut att ännu inte kalla hela beredskapsorganisationen är sens att det tar tid innan de radioaktiva ämnena når Sverige och det

att tills vidare räcker med analysgruppen.

Båda landshövdingarna söker redan på detta stadium kontakt med

regeringskansliet. De talar med företrädare för Försvarsdepartementet och för Miljö- och naturresursdepartementet,

som gemensamt håller på att förbereda tillsättandet krisgrupp inom regerings-

av en kansliet. Den ska samla information, göra bedömningar och föreslå

åtgärder regeringen kan behöva besluta

som om.

4.2 inledande

Beredskapsorganisationens åtgärder

De första i beredskapsorganisationen under förmiddagen

som anländer till SSI försöker skaffa information från SKI, IAEA och

mer från kärnkraftverk och myndigheter i andra länder för inhämta

att uppgifter från mätningar utomlands. SSI försöker kontakt med

uppgiftskällan. Meteorologen som ingår i beredskapsorganisationen

skaffar information väderförhållandena från SMHI. Bemanningen

om utökas efter hand. Det finns relativt mycket uppgifter olyckans

nu om karaktär. En första uppskattning går göra utsläppets omfatt-

att av

ning. De som ingår i organisationen kan börja genomföra de första

beräkningarna konsekvenserna i Sverige.

Avsikten är att SSI ska utarbeta inom två timmar efter

prognoser att hotet blivit känt. Det sker i samarbete med SKI och SMHI. Resultatet är i första hand spridningsprognos, de områden

en som anger inom landet kan drabbas radioaktiva ämnen och när ned-

som av fallet kan komma ske. Om SKI kan göra s.k. källtermsbe-

att en dömning har SSI möjligheter att snabbt fram åtminstone

en grov

dosprognos och riskbedömning. Denna riskbedömning är under-

lag för SSI:s rekommendationer till länsstyrelserna skyddsåtgär-

om der.

SSI:s beredskapsgrupp inleder också diskussionerna

nu om en even-

tuell utrymning och intag jodtabletter. SSI begär SGU ska

om av att

förbereda ett flygplan för flygmätningar. Beredskapsgruppen

startar arbetet med att organisera och samordna de nationella mätinsatserna, ange hur mätningarna hos kommunerna ska genomföras och vilka

54 Inledande åtgärder

speciallaboratorier SSI:s kontraktslaboratorier ska förbereda

som sig på börja mäta i olika delar landet. De föreslagna försöks-

att av gårdarna får besked låta korna kvar ute på bete. Under

om att tiden ökar antalet samtal från massmedierna. Det finns personal som har till uppgift på frågor och besked. Trots det blir

att svara ge informationsenheten med gång ordentligt överbelastad.

SSI får vid 12-tiden ytterligare ett meddelande från IAEA att

utsläpp har skett och informerar nytt samtliga länsstyrelser ett

och rad andra centrala förvaltningsmyndigheter det

en om som beredskapsorganisationen känner till. Det gäller bl.a. tiden och

platsen för utsläppet och omfattningen. De flesta centrala och regio-

nala myndigheterna har då redan skaffat sig uppgifter via radio och TV och håller på att sammankalla sina katastrof- eller beredskaps-

De efter ett tag kan inställa sig börjar igenom läget. grupper. som Flera liksom personalen vid SSI kontakt med motsvarande

tar myndigheter i andra länder. Alla myndigheterna fortsätter att följa de svenska och utländska radio- och TV-sändningarna. SSI och SKI informerar regeringskansliet och talar med statssekreteraren i Miljö-

och naturresursdepartementet. Jordbruksverket och Livsmedelsver-

ket lämnar sin information till Jordbruksdepartementet.

Det finns under annandagens eftermiddag hel del information.

Många jordbrukare behöver råd. Jordbruksverket strax efter kl

tar 12.30 via SOS Alarm i Jönköping kontakt med Sveriges Radio

- för sända ett Viktigt meddelande till allmänheten VMA. De

att jordbrukare söder Riksväg 40 och gränsen mellan Småland och

Östergötland har mjölkkor i 13-nyheterna att låta

som uppmanas dessa kvar inomhus efter kvällens mjölkning. De bör också

stanna

till djuren har foder och vatten för några dagars innevistelse. se att Ensilera och plasta in så mycket foder möjligt Samma infor-

som

mation får länsstyrelserna.

Länsstyrelsen kallar in personal

Länsstyrelserna i södra Sverige börjar kalla in personal. Det går kärvt.

Många är bortresta och kan inte nås med gång. Vid 13.30-tiden

en har de flesta länsstyrelserna emellertid personal på plats. För Länsstyrelsen i Kristianstads län gäller det ungefär hälften beredskaps-

organisationen. Länsstyrelsen i Malmöhus län låter analysgruppen

under ledning länsrådet bedöma läget och besluta åtgärder.

av - om

ingår försvarsdirektören, planeringschefen, informations- I gruppen chefen, vakthavande beslutsfattaren och tre handläggare inom enhe-

för beredskap och räddningstjänst. Enligt kallelsen tidigare

ten som redovisats deltar även räddningschefen i beredskap i länet och

strålskyddsfysiker. Arbetet går till på ungefär sätt vid andra

samma

länsstyrelser.

Inledande åtgärder 55

Kommunalrådet i Ystads kommun kontaktar Länsstyrelsen i Malmö för att får information om vad som sker. Han har lyssnat på

mer nyheterna och vill ha ett snabbt besked vad kommunen ska fö-

om reta sig. Kan människor stanna kvar Ska kommunen organisera en utrymning barn och gravida kvinnor Vilka besked ska kommun-

av ledningen invånarna Kommunen står värd för forskar-

ge som en konferens miljön i Östersjöländerna i veckan. Flera inter-

om senare nationellt kända föreläsare kommer att delta. Några har redan

anlänt. Kan konferensen genomföras eller ska den ställas in Vem står i det fallet för kostnaderna Kommunalrådet står på sig och

senare vill

ha svar.

Många från massmedierna och allmänheten ringer för att veta vad som hänt och för att råd eller andra besked. Belastningen på personalen blir redan från början mycket stor. Under eftermiddagen kommer allt fler till beredskapsorganisationen för att hjälpa till att

Även SOS Alarm i Skåne och de olika polisdistrikten får svara. ett stort antal samtal från oroliga vill veta vad sker och hur de

som som kan skydda sig mot de radioaktiva ämnena. Det ordinarie lunchekot

handlar bara kärnenergiolyckan. Länsstyrelsen i Malmö samrå-

om der med Telia om hur företaget ska klara teletrafiken det gäller

bl.a. att fastställa vilka prioriteringar måste göras.

som

De flesta tjänstemännen vid Länsstyrelsen i Kristianstad har be-

gränsade erfarenheter de ledningsuppgifter det är fråga

av som om. Länsstyrelsen avvaktar fler besked innan den är beredd att besluta

åtgärder. Analysgruppen vid Länsstyrelsen i Malmöhus län fort-

om sätter med att översiktligt planera den mätverksamhet kommer

som att fordras. Gruppen tar reda på bl.a. hur många instrument

som kan disponeras och preliminär plan för hur den ska för-

gör upp en dela dessa. Chefen för den s.k. fältgammagruppen vid Institutionen

för radiofysik i Lund blir ombedd att komma till Länsstyrelsen.

Analysgruppen kan från omkring kl 13.00 bemanna ett skift i

Länsstyrelsens upplysningscentral. Belastningen blir redan från bör-

jan större än vad centralen egentligen klarar. Analysgruppen försöker också kontakt med ledningen för kommunerna i länet,

men teleförbindelserna är hårt ansträngda och det tid. Även möjlighe-

tar terna att sända fax är påverkade. Kommunerna bör enligt

gruppen kalla in delar sin beredskapsorganisation och över inkvar-

av se teringsmöjligheterna. Gruppen rekommenderar vidare vakthavande brandbefäl i kommunerna att kontrollera den mätutrustning räddningstjänsten förfogar över och att igenom instruktionen för

mätningarna med personalen. De lokala polismyndigheterna får in-

formation via polisens sambandscentral i länet den beredskap

fordras för deras del. som

Vid 14-tiden har Länsstyrelsen i Malmö fått kontakt med ledningen i alla kommunerna utom Staffanstorps kommun. Länsstyrel-

56 Inledande åtgärder

i Kristianstad har ännu inte gått ut med någon information till sen länets kommuner. Flera har på intitiativ dragit igång sina kris-

eget

ledningsgrupper och i några fall tagit kontakt med Länsstyrelsen för

vad de ska göra. Beskeden de kan är fortfarande att veta som

knappa.

SSI:s beredskapsorganisation

Kl 14.30 är SSI:s beredskapsorganisation i det närmaste bemannad. Nu finns det också företrädare för de flesta samverkande centrala

statliga myndigheterna hos SSI, bl.a. SKI, SMHI, Räddningsverket, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Socialstyrelsen. Några

av dessa myndigheter har själva ännu inte kunnat ihop än hälf-

mer

det antal ska ingå i katastrof- eller beredskapsten av personer som

Det förlänger tiden går åt för att myndigheterna ska

grupperna. som kunna skaffa sig kunskaper.

Företrädare för länsstyrelserna tar strax efter kl 15 kontakt med de båda försvarsområdesbefälhavarna i Skåne chefen för P7F0 1 1

i Ystad och chefen för P 2Fo 14 i Hässleholm för att höra vad de

militära förbanden kan bidra med. Försvarsområdesbefälhavarna lovar att så snart möjligt återkomma med besked.

som

Ledningen för SSI:s beredskapsorganisation bedömer redan

un-

der första dagens eftermiddag att den väntade beläggningen kan

komma att bli så kraftig att det blir nödvändigt med saneringsåtgärder. Den nationella expertgruppen för sanering samlas därför till första överläggning redan i ett tidigt skede. Flera medlem-

en av

i expertgruppen har uppgifter i beredskapsorganisationen och

marna är på plats sedan åtskilliga timmar för att arbeta med andra uppgifter. Den medicinska expertgruppen och det vetenskapliga rådet kallas in för att information läget.

Problemet är att det ännu inte finns uppgifter gör att myndig-

som heterna kan alla frågor. Oron breder ut sig hos människor i

svara

stor del landet. Flera länsstyrelserna i södra Sverige känner en av av i hög grad detta. Massmedierna, kommunerna och allmänheten

av ställer hela tiden frågor: Hur farligt är det här Vilka kommer det att drabba Vad ska vi till Vad tänker ni göra

ta oss

Åtskilliga hänvisar till uppgifter SSI har lämnat i radio och

som

TV och länsstyrelserna ännu inte har fått tjänstevägen. Ett

som

annat problem är att många inom personalen vid länsstyrelserna inte har deltagit i ledningsövningar eller spel och inte har någon erfaren-

het den typ arbete det är fråga Till detta kommer att

av av som om. flera de tjänstgör också är oroliga för sina familjer. I Kristi-

av som anstads län är det flera olika skäl svårt att informationsverksam-

av heten att fungera. Beskeden Länsstyrelsens personal lämnar är

som

ofta något ofullständiga och i flera fall motstridiga.

Inledande åtgärder 57

Samarbete mätningsresurserna

Länsstyrelsernas huvudsakliga uppgift på det här stadiet för-

är att bereda mätningar. Företrädare för länsstyrelserna i Kristianstads och

Malmöhus län träffas kl 14.30 för organisera samarbete. Länsatt ett styrelsen i Malmö beslutar Kristianstads län ska disponera att ett tiotal överskottsinstrument. Länsstyrelsen i Kristianstad har själv

tillgång till två instrument. Det finns också några på Centralsjukhuset

i Kristianstad. Miljöskyddsförvaltningarna i länets kommuner och

räddningstjänsten i fyra kommunerna har också instrument. av ett Hälften det antal Länsstyrelsen i Malmö överlåter till

av Länsstyrel-

sen i Kristianstad är utbildningsinstrument. De andra fem instrumen-

ten är avsedda för den yttre cirkeln och är ännu inte fördelade. nya Företrädarna för de båda länsstyrelserna beslutar

att mätningar

ska ske vid ett tiotal brandstationer längs kusten mellan Åhus och

Trelleborg. Länsstyrelserna enas om att mätningar ska göras varje

halvtimma med början så möjligt. ska ske

snart som Rapportering

till både länsstyrelserna och SSI. Institutionen Lund

för radiofysik i

har kontrakt även med SSI får i uppdrag organisera - som att mätningar med luftfilter. Länsstyrelsen i Malmö beslutar göra i att

ordning två luftpumpar för sådana mätningar.

Mät- och skyddsutrustning ska användas i de båda länen som -

mätinstrument, TL-dosimetrar, jodtabletter och halvmasker börjar

packas under eftermiddagen i förrådet hos Länsstyrelsen i Malmö. I

upplysningscentralen vid Länsstyrelsen tjänstgör

nu sex personer enligt den ordinarie bemanningen och två

personer ur analysgruppen.

Även flera länsstyrelser går med meddelande ut ett Viktigt till allmänheten i radio och TV. Först i vid 15.30-tiden är

etern länsstyrel-

serna i tre av länen med kärnkraftverk Kalmar, Malmöhus och - Hallands län. Kl 17.00 har alla länsstyrelserna i södra och mellersta

Sverige fått ut sin information. Det blir problem för sändnings-

ledningen i de olika kanalerna hade föredragit kunna som att samordna utsändningarna. Beskeden är ännu relativt kortfattade: Det är klarlagt att ett utsläpp radioaktiva ämnen har ägt Det radioav rum. aktiva molnet år på väg södra Sverige. Var beredd in och mot att gå stanna inomhus Stäng fönstren och stäng ventilationen i den av utsträckning det går Täck över trädgårdslanden med Lantbru-

något

karna bör ta in så många husdjuren Ta in

av som möjligt foder, om

det går Ha bil eller traktor i beredskap nära bostaden

en Begränsa

ventilationen där det går djuren skada radio utan att tar Lyssna på eller på TV Länsstyrelserna också de rekommendatiose upprepar

till jordbrukarna Jordbruksverket med.

ner som tidigare gått ut

58 Inledande åtgärder

Spridningsberäkningar

SSI får oavbrutet från IAEA, SMHI och andra källor

nya uppgifter

och fortlöpande över sina beräkningar. Det gäller att klargöra

ser hur snabbt de radioaktiva ämnena sprider sig och vilka konsekven-

spridningen kommer få. Arbetet med organisera och ser att att samordna de nationella måtinsatserna fortsätter i beredskapsgruppen. Det svårt på detta stadium säga hur områden i södra

är att stora

kommer beröras nedfallet. Kontakterna från Sverige som att av massmedierna orsakar också mycket arbete under hela eftermiddagen.

SSI ordnar vid 18-tiden välbesökt presskonferens.

Stabschefen berättar vad är känt utsläppet och redovisar

som om

den Enligt spridningsprognosen väntas det ra-

senaste prognosen: dioaktiva molnet komma in över södra Sverige tisdag Med

morgon.

den kunskap SSI just har utsläppet och väderleksförhällan-

nu om dena kommer institutet inte att rekommendera någon utrymning av människor och djur. SSI rekommenderar inte heller någon utdelning

jodtabletter. Det gäller generellt vid utsläpp från anläggning i

av en

annat land. Generaldirektören har informerat länsstyrelserna om ett SSI:s bedömningar och rekommenderat dem avvakta. De ska

att emellertid beredda råda människor i områden där molnet

vara att

det är möjligt, inomhus. Det är fortfarande passerar att, om stanna

mycket väntan i hela beredskapsorganisationen.

Regeringen bildar krisgrupp

Inom regeringskansliet inrättar chefen för Miljö- och naturresurs-

i samråd med statsministern och cheferna för de be-

departementet

rörda under eftermiddagen den aviserade

fackdepartementen sent krisgruppen och informationscentral. Båda är placerade i Rosen-

en bad. Krisgruppen består företrädare för Statsrådsberedningen,

Justitiedepartemnetet, Försvarsdepartementet, Jordbruksdepartemen-

och och Gruppen ska föredra

tet Miljö- naturresursdepartementet.

sina bedömningar och förslag för regeringen. Gruppens tillkomst

ändrar inte på skyldigheten för centrala, regionala och lokala myn-

digheter inom sina ansvarsområden.

att agera

Till de åtgärder krisgruppen kan behöva förbereda hör:

information via massmedierna den allvarliga si-

EI Regeringens om

tuationen;

Regeringens meddelanden till riksdagen med anledning det som

E] av

har inträffat;

Beslut länsstyrelse ska för verksamhet i två eller CI om att en svara

flera län;

Beslut att ställa till förfogande åt myndigheter;

El om resurser

Överväganden de ekonomiska konsekvenserna olika åt- CI om av

och förbud utnyttja vissa livsmedel från radio-

gärdsnivåer om att

aktivt kontaminerade områden;

Inledande åtgärder 59

C1 Förordning ersättning till jordbrukare, trädgårdsodlare m.fl.

med anledning nedfallet;

av Cl Beslut tillstånd för jordbrukare använda mark ligger i om att som

omställning; och

Cl Beslut lättnader i bestämmelserna vinterbevuxen mark. om om

Representanter för SSI, SKI, Räddningsverket, Livsmedelsverket,

jordbruksverlzet och de berörda länsstyrelserna kallas till

regerings-

kansliet för att biträda i arbetet.

Militära resurser

Försvarsområdesbehälhavarna omkring kl 17.30 de båda länsger styrelserna besked de militära förbanden i Skåne omedelbart om att

kan ställa samverkanspersonal till förfogande. Länsstyrelsen i Mal-

möhus län har möjligheter under tisdagen tolv militära indikeatt ringspatruller från Fo 11 och Länsstyrelsen i Kristianstads län åtta

patruller från Fo 14. Samtliga kommer utrustade med intenatt vara simeter 25. Båda länsstyrelserna kommer kunna disponera 400 å att 500 värnpliktiga, hemvärnsmän eller från

personer frivilligor-

ganisationerna för bevakning och avspärrningar. Den militära

personalen kan också hjälpa till med Senare att transportera vatten. under veckan kommer Fo 11 kunna bidra med

att ett militärpolis-

kompani för kvalificerade bevakningsuppgifter och trafikdirimer

gering. Fo 14 har möjligheter att låta trafikpluton delta.

en Båda länsstyrelserna bedömer de militära kommer att resurserna att behövas. Polisen får förfoga över den personal ska användas som

för bevakning, avspärrningar och trafikdirigering. Länsstyrelserna

att återkomma till försvarsområdesbefälhavarna behovet avser om

av transporter. Länsstyrelsen i Malmöhus län beslutar i samband med den stabs-

orientering som börjar kl 18 att

D Kalla in all personal i beredskapsorganisationen till 4

nästa morgon och att förstärka med dem inom näringslivsenheten som

arbetar med lantbruksfrågor;

CI Flytta ledningsbussen från Lund till Ystad för kunna förbättra att

sambandstjänsten;

D Tillsammans med SOS Alarm utarbeta särskild plan för alaren

mering av personalen i mätningsorganisationen.

Länsstyrelserna i Kristianstad och Malmö börjar vid ZO-tiden att köra ut instrument och skyddsutrustning till räddningstjänsten i de

kommuner ska utföra mätningar. Länsstyrelsen i Malmö komsom mer överens med räddningschefen i Lomma kommun disom att

ponera en av indikeringsinstruktörerna i länet han tjänstgör för

dagen som utryckningsbefäl för det behövs medverka med - att om rådgivning i samband med kommunerna instrumenten. att tar emot

60 Inledande åtgärder

Utfrågning i TV

4 sänder kl 20.30 med utfrågning före- TV från ett stort program av

trädare för antal myndigheter, företag och organisationer. Det

ett framkommer flera länsstyrelser har olika meningar huruvida att om de människor har tillgång till jodtabletter knappt ett hundra som invånare i områdena närmast kärnkraftverken ska ta dessa tusen eller inte. Det finns utöver de utdelade tabletterna centrala lager av jodtabletter i Stockholm och Malmö. SSI:s företrädare i programmet rekommenderar inte någon utdelning av jodtabletter. Utrymning eller inte utrymning diskuteras också, framgår det av

utfrågningen. det framkommit på

SSI:s representant upprepar som presskonferensen 18. Med den information institutet har om olyckans karaktär, avståndet till Sverige och väderprognoserna komrekommendera någon utrymning människor och mer SSI inte att av djur. Utrymning innebär enligt SSI:s brådskande förrepresentant en flyttning människor från deras normala uppehållsplatser, så att av de under kort tidsperiod slipper höga stråldoser. Vid utrymen en räknar myndigheterna med människor ska kunna återvända

ning att

inom någon eller några dagar, förutsatt att det inte har bildats ett beläggningsfält kräver omfattande saneringsåtgärder. I ett såsom dant fall kan eller stadigvarande bosättning på håll

en tillfällig annat

komma bli nödvändig. bli fullt effektiv bör utrymning att För att en ske innan nedfallet äger Om människor färdas genom ett rarum. dioaktivt moln kan hela vinsten med utrymningen förlorad. Risken är stråldoserna blir högre än människorna stannat inomatt om hus under nedfallet. Ett beslut tillfällig eller stadigvarande flyttning kan fattas om under mindre tidspress beslut utrymning i hotsituation. än ett om en Beslutet kan då grundas på bättre faktaunderlag. En mindre förett dröjning spelar inte så roll, eftersom åtgärderna är avsedda att stor minska doserna på flera månaders sikt. Den extra dosen på grund av fördröjt beslut blir liten i förhållande till den totalt avstyrda dosen. ett

SSI är även här tvingande åtgärder. En länsstyrelserna vill

emot av kvinnor kan komma över jodtabletter ska ta dem.

att gravida som

En länsstyrelse överväger rekommendera gravida kvinnor annan att att ge sig av norrut. Företrädare för polisen berättar i programmet att många människor under eftermiddagen från Smålandslänen och Stockrest norrut holmsområdet. Det framgår också från olika län att av rapporter

jordbrukarna i allmänhet har följt Jordbruksverkets rekommenda-

tioner. De har behållit korna inne efter kvällens mjölkning. De som har har även tagit in ungdjuren -i första hand högdräktiga utrymme

kvigor och djur börjar bli slaktmogna. De flesta skördar grön-

som foder för några dagars behov och använder i övrigt tiden för att så

62 Livsmedelsproduktionen i Skåne

En del marken ligger i träda. En del är s.k. omställningsav annan mark enligt 1990 års liusmedelspolitisza beslut. Den har tagits i bruk för än livsmedelsproduktion eller väntar på användannat annan

ning. Reglerna ändras genom EU-medlemskapet. De husdjur jordbruket i Skåne håller är

som

Mjölkkor med kvigor och kalvar;

Köttdjur kor och ungdjur på bete och ungtjurar inomhus; -

Svin modersuggor med smågrisar, galtar och slaktsvin;

- Får;

Fjäderfän värphöns, slaktkycklingar och gäss;

- Bin; Hästar nästan bara sport- och travhästar; -

Hjortdjur i hägn.

Trädgårdsodlingen omfattar produktion köksväxter, blommor,

av krukväxter, frukt, bär och plantskolealster. Den största delen av köksväxterna odlas i relativt stor skala på jordbruksmark.

4.3.2¶Förädlingen och distributionen av livsmedel

Slzånemejeriers produktionsställen tar tillsammanns med två prisex

vatägda mejerier hand all mjölk i Skåne. Skanez är dominerande

om inom slakteriverksamheten. Företaget har slakterier i Kävlinge och

Kristianstad och antal stycknings- och charkuterianlägg-

ett stort Det finns också flera privatägda företag inom slakteri- och

ningar.

charkuteriverksamheten bl.a. två större slakterier i Helsingborg -

och Ugglarp och sex-sju småskaliga slakterianläggningar.

Kronägg har packeri i Skåne. Det finns emellertid också många ett andra kanaler till konsumenterna. Slaktkycklingar levereras till Kronfågel, har slakterier i Kristianstad och Gärsnäs. som

Ledande inköpare spannmål och oljeväxter är Skånska

av Lantmännen. Föreningen levererar också del de förnödenen stor av heter jordbruket i Skåne behöver. Sockerbetor går till sockersom bruken i Köpingebro och Örtofta.

Jordberga,

Potatis för direktkonsumtion går till konsumenterna genom många olika kanaler. Ett företag hand all bränneripotatis och ett tar om

annat om stärkelsepotatisen.

Två företag SABA Trading och ICA Frukt Ö Grönt köstora - - 80 % alla grönsaker i Skåne. Ett antal fruktodlare per upp av stort levererar till föreningen Förenade Frukt i Kivik. Många jordbrukare odlar ärtor och på kontrakt med Findus och Felix, fryser spenat som in och konserverar.

Första dygnet 63

4.3.3 z Skåne

Växtligheten z slutet av maj

Våren är detta år ovanligt Vårsådden har skett än sen. senare normalt och grödorna har i slutet maj inte hunnit så i sin

av långt ut-

veckling. Även potatisen är avsedd för skörd som tidig är sent ut-

vecklad. Odlarna har programenligt sått grönsaker. Inte heller dessa

har hunnit så långt i sin växtlighet. Det finns emellertid viss bladen yta. Fruktträd och bärbuskar står i begynnande

en blomning, men

några kart har ännu inte kommit. Höstsäden är emellertid den som

brukar Axgången har börjat. Höstoljeväxterna blommar.

vara. Grovfoderskörden har börjat med den första skör-

ensilering av

den. I snitt ca 20 % är ensilerad i tornsilos, enklare marksilos eller i

plastemballerade balar, på de flesta håll ligger kvar fäl-

som ute på ten. Ensilage brukar använda foder efter veckatt som omkring tre

ors jäsning. De plastemballerade balarna kan börja användas

omedelbart. Ungefär hälften vallskörden i Skåne ensileras. Resten av torkas till hö skulltorkning eller torkning på Höskörden

genom slag.

har emellertid ännu inte börjat. Av fjolårets grovfoderskörd finns

i slutet maj inget eller mycket lite kvar. av Alla betesdjur går Mjölkkorna är på bete minst fem timmar ute. varje dag. De tas in för mjölkning och ungefär hälften är också inne

under natten. I samband med mjölkningen får dvs

djuren kraftfoder,

en blandning fodersäd och inköpt proteinfoder. Det finns

av lager

för veckors behov på de flesta gårdarna. Mjölken lagras efter ett par

mjölkningen i kylda gårdstankar. Mjölken hämtas normalt

varandag för transport till mejerierna. För del större

nan en besättningar

sker det dagligen. Köttdj och kvigor är på bete Fåren ur dygnet runt. har lammat redan i februari-mars och också hela

går ute dygnet.

Ungtjurar som föds till slakt är regel stallade. Stallplatserna upp som

på de gårdar har djur är i allmänhet fullt utnyttjade.

som Svinen i del de mindre besättningarna får hemmaen av som regel producerat foder med tillskott inköpt proteinfoder. Andra framav för allt djuren i de största besättningarna är beroende kontinu- - av erlig tillförsel foder från fabriker. Större för

av anläggningar fjäderfän köper färdigblandat foder.

4.4 första

Händelseförloppet veckan

4.4.1¶Tisdag - första dygnet

De första indikationerna på det radioaktiva molnet att närmar sig Sverige kommer från Bornholm, där danska har

myndigheter en

mätstation. De första utslagen registreras vid 4-tiden på morgonen. Händelseförloppet är något snabbare än SSI räknat med. Det som

64 Första dygnet l

beror sannolikt på förhållandena vid själva utsläppet andra att var dem SSI tidigare fått besked från bl.a. IAEA eller att än som om

utsläppet ägde rum tidigare än som ursprungligen uppgavs.

Länsstyrelsen i Malmö samlar delar sin beredskapsorganisation

kl 4.30 för stabsorientering. Vakthavande beredskapsledaren på

en den danska Beredskapsstyrelsen meddelar från Köpenhamn: Mätstationen på Bornholm har mätt förhöjda värden. Beredskapsstyrelsen har den militära mäthelikoptern från Vzerlöse till Bornholm. sänt kommer molnet och kan, svenska myndigheter vill, Den att följa om sina mätningar in över svenskt territorium.

fortsätta

är intresserad erbjudandet och får snabbt via

Länsstyrelsen av

ARCCCefyl tillstånd från Försvarsmakt-

flygräddningscentralen ett

för helikoptern att flyga in över svenskt territorium.

ens högkvarter

i Malmö bedömer med ledning uppgifterna från

Länsstyrelsen av

den danska Beredskapsstyrelsen verksamheten är räddningsatt nu

tjänst och räddningschefen i beredskap att vara räddningsledare.

utser Räddningstjänsten i länets kommuner och de lokala polismyndighe-

får besked detta. Resurserna räcker inte till mätningar i terna om hela länet. beslutar indikering ska ske på de för

Länsstyrelsen att tillfället planerade slingorna i Ystads, Sjöbo, Skurups, Hörby, Eslövs

och Lunds kommuner med instrument typ 1-23. Länsstyrelsen i av Kristianstads län beslutar ungefär samtidigt mätningar ska ske att vid kyrkorna i Mellby, Andrarum och Tomelilla samt vid Yngsjö

fotbollsplan och på plats alldeles norr om Skillinge.

Båda länsstyrelserna kontrollerar uppgifterna om vindriktningen

och med SMHI i Malmö och börjar så snabbt

vindhastigheten att

möjligt detaljplanera mätinsatserna. Kort före kl 6.00 kommer som de första mätvärdena är bakgrundsvärden in till länsstyrel- - som - Allt fler oroliga till länsstyrelserna för veta vad serna. ringer att lokalradion hela tiden sänder från de båda länssom sker trots att

styrelserna. Många i beredskapsorganisationen har varit i tjänst

nu länge. De börjar bli tröttkörda och skulle behöva bytas ut. Det är emellertid svårt finna ersättare till alla och de måste fortsätta ett att

till. Båda landshövdingarna deltar i arbetet i beredskaps-

tag organisationen och leder flertalet de överläggningar som äger rum. av

Det börjar regna

Det har varit mulet i hela södra Sverige under natten. Strax innan

6.30 börjar det mycket kraftigt i stora delar av

på tisdagen att regna

Skåne. En vind för in de radioaktiva ämnena över den

sydostlig

svenska kusten. SSI avläser kontinuerligt doshastigheten strålningen

tidsenhet vid de helautomatiska mätstationerna. Rapporteringen per från Everöd och Sandhammaren visar på värden är två till tre som

gånger högre än den normala bakgrundsstrålningen. Den senare

Första dygnet 65

uppgår till högst 0,1-0,2 pSvh. Även från flera mätplatserna i

sydöstra Skåne registreras ökad strålning: Simrishamn, Skillinge,

Kivik, Mellby, Tomelilla, Lövestad och Vollsjö. Den danska helikoptern lämnar slag uppgifter.

samma av

Även Länsstyrelsen i Kristianstads län har det sin lednings-

mesta av organisation på plats när nedfallet börjar omkring kl 6.30. SSI

underrättar samtliga länsstyrelser de första utslagen från

om de automatiska mätstationerna. Mätningarna sker i samverkan med Länsstyrelsen i Malmöhus län med den kommunala

resurser som räddningstjänsten får disponera. Beskeden från SSI når emellertid

någon anledning inte fram till ledningen för Länsstyrelsen i Kristian-

stad, avvaktar med att besluta att åtgärderna ska rädd-

som om vara

ningstjänst. Länsstyrelsen utser följaktligen inte någon räddnings-

ledare. Personalen inom lantbruksenheten vid Länsstyrelsen i Kristianstad är beordad att infinna sig på arbetsplatsen senast 6.00.

Regnvädret i ungefär timme. Vinden är fortfarande syd-

varar en ostlig. Det blåser från området runt Bornholm in över sydöstra Skåne upp mot Eslöv och Helsingborg. I det här skedet finns det mycket besked radioaktiviteten. Människor behöver emellertid något

om slags råd hur de ska bete sig.

Vid radions nyhetssändningar kl 7.00 bekräftar molnet

SSI att med de radioaktiva ämnena kommit över södra Sverige och

upprepar vad tidigare sagts inomhusvistelse: Alla i Kronobergs,

som om Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt i södra delen av Kalmar län bör möjligt stanna inne och invänta in-

om ny

formation.

Sveriges Radio Kristianstad och Sveriges Radio Malmöhus intervjuar i sina morgonsändningar kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad, Hässleholm och Ystad. Samtliga är kritiska de statliga

mot myndigheterna för att de får så lite information. Kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo berättar i sändning att kommunen ska

samma förbereda sig för att under dagen kunna stänga alla skolor och låta barnen sig iväg till andra Han ska kontakta kollegerna i

ge orter. andra kommuner för att tillsammans med dem diskutera hur

en samordning kommunernas åtgärder ska kunna komma till stånd. Stö-

av det från Länsstyrelsen kunde bättre.

vara

Båda landshövdingarna talar stund efter kl 7 med ledningen

för centrala myndigheter SSI, Räddningsverket, jordbruksverket

som och Livsmedelsverket. Det framgår verksamheten är även

att stor hos dessa. Det är många i tjänst ännu går det inte heller hos de

men centrala myndigheterna att säga mycket hur situationen ska ut-

om veckla sig. Alla väntar på mätresultaten frånsett data från de

som automatiska mätstationerna fortfarande dröjer. Överbelastningen

i teleförbindelserna försenar inrapporteringen data. En del in-

av av strumenten har tagits ut från förråden fungerar inte.

som

5 15-0171

66 Första dygnet

Nya rekommendationer

Klockan 8.30 två timmar efter molnet kommit in över kusten

- att -

börjar uppfattning nedfallets omfattning. Det

SSI att en grov om är emellertid svårt att bedöma situationen. Vilka rekommendationer

institutet än kommer konsekvenserna runt i samhället som ger om

bli mycket De första rapporterade mätningarna från komatt stora.

och de avlästa värdena från SSI:s mätstationer efter att munerna molnet och upphört visar på nedfallet i huvudsak

passerat regnet att har drabbat Skåne. SSI har jämfört uppgifterna med SMHI:s väder-

och regnkartor.

prognoser

Med den information finns från gammastationerna, kom-

som nu munmätningarna och SMHI återtar SSI redan under morgonen rekommendationen till människor i Kronobergs och Blekinge län samt i södra delen Kalmar län vistas inomhus. Institutet vill emeller-

av att

tid avvakta ytterligare mätningar innan Jordbruksverket enligt insti-

mening i några områden kan häva betesrestriktionerna, dvs tutets friklassa dessa. Höga doshastigheter har inrapporterats från flera platser särskilt i områdena runt Lözestad, Hurta och Sjöbo. Det finns ännu inte underlag för att grovt bedöma fördelningen

ens av de radioaktiva ämnena inom nedfallsområdet.

Efter intensiva diskussioner i beredskapsorganisationen rekommenderar SSI vid 9.30-tiden länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus och Hallands län via lokalradion råda människor att hålla

att sig inne ytterligare ett timmar, förutsatt att detta tidgare

par som framhållits inte leder till skada för människor och djur. De

annan

måste sig ut för sina arbeten inom t.ex. hälso- och sjukvårsom ge

den, polisen, räddningstjänsten och transportföretagen kan göra det.

De ska förflytta sig bör använda bil även för mycket korta

som sträckor. jordbrukare med djur kan ta sig ut till ladugårdar för att mjölka korna och djuren foder och vatten. Alla bör ha överdrags-

ge kläder och skor de tar på och vid ytterdörren. Djur som

som av fortfarande är ute bör inte tas in och heller inget foder varit

som

för nedfallet, framgår det vidare SSI:s råd. utsatt av

Mätningar i full skala

Räddningsledaren vid Länsstyrelsen i Malmö beslutar vid IO-tiden

mätningar snabbt ska ske med personal från de räddningskårer att

har utbildats inom beredskapsorganisationen för Barsebäckssom verket. Räddningskårerna måste omedelbart in ledig personal, så

de snabbt kan börja mäta i stor skala enligt Länsstyrelsens beslut. att Avsikten dessa mätningar ska förstärka kommunernas s.k.

är att

referensmätningar. De radiofysiska institutionerna vid Lunds lasa-

rett och Malmö allmänna sjukhus får i uppdrag att börja med special-

Första dygnet 67

mätningar ska göra det möjligt att bedöma nedfallets nuklid-

som sammansättning. De tillhör kontraktslaboratorierna och har redan diskuterat detta med SSI. Det framgår klart att jordbruket i Skåne kommit att drabbas mycket hårt nedfallet.

Det är mycket folk i lokalerna hos båda länsstyrelserna.Telefonerna

ringer hela tiden. Det är mest frågor från enskilda, företag och andra myndigheter. Alla vill veta vad de ska göra. Länsstyrelserna har ännu inte fått någon riktig bild läget. Det finns därför på det här stadiet

av inte mycket besked utöver det hela tiden framkommer

att ge som

radio och TV. Ovissheten vad behöver göras vilka genom om som -

skyddsåtgärder som fordras är mycket stor.

Vid IO-tiden finns det uppgifter så att SSI grovt kan bedöma vilka delar Skåne har drabbats. SMHI har under med

av som morgonen

hjälp spridningsmodellen MATCH Europa och tillgängliga väder-

av data beräknat nedfallsområdets utbredning i Skåne. Fortfarande

existerar det inte så mycket mätdata det radioaktiva nedfallet. Re-

om kommendationerna inomhusvistelse korrigeras efter hand

om som fler uppgifter kommer in. Området där människor inte bör vistas

ute blir mindre och mindre. Resultaten SMHI:s spridningsberäkningar

av och tillgängliga uppgifter från mätningarna visar att regnet orsakat

kraftig markbeläggning i ett 10 mil långt och mest 3 mil

en ca som brett bälte från Simrishamn i Kristianstads län mot Svalöv och

upp Eslöv i Malmöhus län. Det är ett utpräglat jordbruksområde med

många husdjur.

De första resultaten de nuklidspecifika mätningarna visar

av att utsläppet innehåller 0d-131, cesium-134 och cesium-13

7 samt ett flertal kortlivade radionukliden De hittills uppmätta dosraterna

stråldos tidsenhet varierar kraftigt. Värden från 1 till 10-50

per - ;4Svh har blivit uppmätta. Den normala bakgrundsstrålningen

upp-

går tidigare framgått till 0,1-0,2 uSvh.

som

Senare under förmiddagen kommer mätningar i större skala än tidigare att kunna påbörjas i både Kristianstads och Malmöhus län. Det beror bl.a. på att Södra militärområdet deltar med 20-tal

ett militära indikeringspatruller från olika förband i Skåne.

De är utrustade med det instrumentet Intensimeter 25, kan mäta

nya som även på mycket låga nivåer. Fler patruller kan sättas in från andra

delar militärområdet, länsstyrelserna önskar det.

av om

Den av SSI föreslagna taktiken för lokala referensmätningar

av gammastrålningen går ut på att mätning ska ske under tio minuter

varje mätpunkt. Kommunerna får besked hur de ska lägga

arbetet. Med transport och montering hinner patrull med upp en högst fyra mätpunkter timme. Om avståndet mellan mät-

en punkterna är 500 meter, klarar patrullen under tid sträcka

samma en på två kilometer. Det kommer med andra 0rd åtskillig tid innan

att ta det finns ett underlag för första detaljerad översikt.

en mer

68 Första dygnet

Även Länsstyrelsen i Kristianstads län har beslutat verk-

nu att

samheten räddningstjänst.

ska vara

Mätvärdena börjar komma in

De första mätvärdena i denna omgång rapporteras in till länsstyrel-

vid 10.30-tiden, Samtidigt finns det värden från luftprov-

serna

tagningen vid Vollsjös och Lövestads brandstationer. Enligt mätningar

den danska helikoptern gör förekommer det ökade vården ända som

till Eslöv. upp

Allt talar för att nedfallet kommer att drabba stor del jord-

en av bruket i Skåne. Båda länsstyrelserna vill snabbt försöka

en uppfattning konsekvenserna nedfallet för jordbrukets del. Det är

om av bl.a. nödvändigt att beräkna antalet djur. SCB:s länsstatistik för jord-

bruket innehåller uppgifter produktionen och djurbeståndet

om om

i olika församlingar. Länsstyrelserna använder till början dessa

en uppgifter för bild jordbruket i det område på

att en i stort av som grund regnet sannolikt har fått ett omfattande nedfall.

av mer

Lantbrnksregistret är ett register över produktionen hos enskilda företag och detaljerade uppgifter. Dessa är sekretessbelagda,

ger mer

länsstyrelserna utgår från att de kommer att tillstånd SCB men av att använda dem. Lantbruksregistret kommer så småningom att ge

underlag för sammanställningar och bedömningar.

mer noggranna Länsstyrelsen tar också kontakt med Skånemejerier för att utnyttja

företagets databaserade register över mjölkproducenter och trans-

portvägar.

Enligt SSI kan det på grund skillnaderna i regnets intensitet

olikheter i kontamineringen inom området. Det kan ha vara stora

uppstått kraftiga skurar när molnet passerade. Topografin kan också

ha haft betydelse för skillnaderna i kontamineringen inom området.

Länsstyrelserna justerar efter hand sina överslagsvisa bedömningar

hur del jordbruket i de båda länen har drabbats. av stor av som Halterna i grödorna efter ett nedfall påverkas rad faktorer,

av en

är speciella för situationen råder och tiden som följer. Såsom som dana faktorer kan grödans bladmassa och täckning mark-

vara av

mängden och intensiteten i nederbörden och grödans tillväxt ytan, under tiden närmast efter nedfallet.

Länsstyrelsernas åtgärder kommer i hög grad att inriktas på svå-

righeterna för jordbruket och trädgårdsnäringen. Utredningens beskrivning ocb analys problemen begränsas det skälet i fort-

av av sättningen betänkandet till konsekvenserna för jordbrukarna och

trädgärdsodlarna.

Första dygnet 69

Första presskonferensen i Malmö

Länsstyrelsen i Malmöhus län håller kl 12.30 presskonferens. Läget

en är detta:

I: Mätningar sker med 14 patruller ute i länet alla har mätinstru-

ment av typ RNI 10;

D Resultat finns från 120 mätningar:

El Det högsta uppmätta värdet i det här länet är 30 uSvh;

EI Det är i första hand ett område från sydöstra hörnet Skåne

av upp

mot Eslöv blivit drabbat.

som Landshövdingen framhåller att mjölken är det första livsmedlet

som efter ett nedfall får snabbt stigande halter radioaktiva ämnen. Det

är därför viktigt att börja på mjölk är producerad

ta prover som inom området. Även trädgårdsprodukter är vid

som skördefärdiga

tidpunkten för nedfallet eller efteråt kan starkt förore-

strax vara nade.

Länsstyrelsen rekommendationerna i det tidigare med-

upprepar delandet att jordbrukarna ska fortsätta att hålla djuren inne. I

om sammanfattning heter det: Stanna inomhus Lyssna på radio eller

se på TV och vänta på vidare instruktioner Det framkommer också

att Länsstyrelsen under förmiddagen gett betedskapsorganisationens planeringssektion i uppdrag att börja förbereda de åtgärder ska

som

vidtas längre fram, bl.a. saneringen och den provtagning

som saneringen fordrar.

Telefonerna fortsätter under eftermiddagen ringa hos båda läns-

att styrelserna. Växlarna blir ofta blockerade. Även faxförbindelserna påverkas. De når fram frågar hur de ska göra med jodtab-

som t.ex. letterna. Ska vi har tabletter ta dem Kommer Länsstyrelsen

som eller kommunerna att till att det delas ut jodtahletter Lunds och

se Simrishamns kommuner begär att tabletter för dela till i

att ut första hand barn och ungdomar.

En annan stor del samtalen kommer från jordbrukare i de båda

av länen: Vad ska jag göra med mina djur är ute Kan jag mjölka

som som vanligt Kan jag själv ute Det är fullt i mjölktanken. Kom-

vara

den att tömmas Är inte vattnet påverkat Kan inlagt ensilage mer användas Vi måste ha hit veterinären. Kan han åka in i området Vi skulle foder till svinen i dag. Kan komma Får jag nå-

foderbilen

ekonomisk ersättning för alla extra kostnader och besvär Ska gon vi släppa ut hunden och katten

Nästan alla kommuner i båda länen har någon form kom-

nu av munal katastrofledning. Alla i dessa är hårt belastade med

grupper frågor av samma slag som länsstyrelserna får från människor i länen. Flera kommunerna är inte beredda på detta och har inte tillgång

av till den kompetens behövs för kunna entydigt på frå-

som att svara

70 Första dygnet

De olika kommunernas är inte samordnade och lämgorna. grupper

ibland motsägande besked. nar

Expertkretsen vidgas

Båda länsstyrelserna räknar med att det relativt snart kan bli nödvändigt i stora skala och begär vid 15-tiden hos SSI att

att sanera nationella expertgruppen för sanering ska ställas till deras förfogande.

Länsstyrelserna utser också saneringsledare ska för att

som svara myndigheten skaffar underlag för sanering och utarbetat ett förslag

till åtgärdsprogram och organisation för verksamheten.

Vid 14-tiden kommer företrädare för LRF, Skånemejerier, Skanez och Lantbruksuniversitetet i Alnarp till Länsstyrelsen i Malmö se-

även till Länsstyrelsen i Kristianstad -för att orientera sig läget nare om och höra vad deras organisationer kan bidra med. Det gäller både

egna kunnande, personal och utrusming. Skanek får i uppdrag båda läns-

av styrelserna klargöra vilka transportresurser skulle att

att som använda och försöka bedöma hur många djur skulle kunna flyttas

som med dessa till områden inte drabbats nedfallet. Läns-

resurser som av styrelserna också fram de förteckningar de har gjort över

tar som upp

djurbesättningar inte bör slaktas vid epizootisk sjukdom, t.ex.

som en

mul- och klövsjuka.

Många frågorna från enskilda jordbrukare handlar fram-

av som gått vilken ekonomisk ersättning de kan för de skador som

om nedfallet har orsakat på deras djur och grödor.

Oro hos livsmedelsindustrin

AB Felix Procordia Food AB har krisgrupp kallas

numera en som

in vid onormala händelser i företagets verksamhet. Deltagarna i grup-

har varit i gång i ett dygn. Samtliga i träffas kl 15.00 på pen gruppen huvudkontoret i Eslöv. Företaget har inga kylvaror i sitt sortiment

endast konserverade, pastöriserade, djupfrysta och torkade produk-

med förhållandevis lång hållbarhet. Färdigvarorna ligger förter packade inomhus. Detta ett handlingsutrymme i tid.

ger

Frågorna hade ställning till redan under månda-

som gruppen att

bl.a dessa: gen var

Ska roduktionen startas vid i Eslöv enligt normala ruti-

CI fabriken

ner I 22 samma dag

Vad ska ske tisdag med produktionen på övriga platser,

D morgon

dvs i Tollarp, Åhus, Fågelmara och Färjestaden

Hur gör personalen med ventilation, dörrar och fönster i fahriks-

byggnader, lager och förråd

Ska några vid centrallagret i Eslöv omgående

C1 av

Äärdigvarornaort

transporteras

Första dygnet 71

Krisgruppen beslutade redan innan nedfallet att företaget inte skulle starta någon produktion förrän läget under kontroll. Det inne-

var bär att det ska finnas ett besked kontamineringens storlek.

om Produktionsstarten blir beroende myndigheternas rekommenda-

tioner. Gruppen räknar med att produktionen i Fågelmara och

nu Färjestaden kommer att stå stilla i några dygn. För anläggningarna i Eslöv, Tollarp och Åhus kommer verksamheten inte i gång förrän

tidigast om en vecka. Transporterna insats- och färdigvaror kom-

att ske enligt myndigheternas föreskrifter eller rekommendatiomer ner. Samma sak är det med de anställdas arbete utomhus och

re-

till och från arbetet. sorna

Företagets största råvara i mängd räknat är vatten. Krisgruppen är orolig för kvalitén på vattnet i Eslöv och Tollarp. Felix kommer inte att vidta några åtgärder innebär risker för företagets good-

som will. Avsikten är att kraftfullt för att skydda företaget, de

agera anställda och produkterna. Som ett led i detta kommer företaget att revidera alla råvaruspecifikationer och bedöma riskerna för kontaminering hos leverantörerna. Att skaffa insatsvaror är säkra

som bedöms fullt möjligt.

som

Felix har sedan Tjernobylolyckan avancerad analysutrustning

en för kontroll radioaktiviteten i eller på livsmedel. Utrustningen

av har kapacitet på 150-220 dygn. Företaget kommer

en prover per sannolikt att arbeta med strängare gränser än de värden

som myndigheterna anger. Gruppen konstaterar att företaget har nästan alla sina nysatta potatisodlingar i det i stora drag visat sig nedfalls-

som vara området.

Oenighet mellan länsstyrelserna

Timmarna går: Underlag strömmar hela tiden in till länsstyrelserna och till SSI. Det tar emellertid tid att bearbeta alla uppgifterna. Fortfarande är ovissheten hos allmänheten mycket stor. Massmedierna trycker på hela tiden för att kunna lämna besked till sina läsare, lyssnare och tittare, särskilt jordbrukarna. Båda länsstyrelserna ord-

under eftermiddagen presskonferenser, trots att de inte nar senare har hunnit bearbeta alla mätresultaten. Länsstyrelsen i Kristianstads län beslutar att begära bistånd från Länsstyrelsen i Kalmar län och

Länsstyrelsen iHallands län enligt 55 § räddningstjänstförordningen.

De vill framför allt ha hjälp med personal kan utföra mätningar

som och har med sig instrument.

som egna

Presskonferenserna vid 16-tiden ungefär samtidigt i

äger rum - Malmö och Kristianstad. Länsstyrelserna redogör för läget kan

men ännu inte exakt riskerna är störst. Vi säger vad tror just

ange var nu, svarar Länsstyrelsen i Kristianstads län på frågor från besvikna journalister, som får rådet att avvakta besked grundade på ut-

nya

72 Första dygnet

förligare mätningar. Länsstyrelsen i Malmöhus län precis i

är mer sina besked utan att för den skull ha ett bättre underlag och får

- -

framtoning i medierna än Länsstyrelsen i Kristianstad. en annan Landshövdingen i Malmö talar bl.a. att det pågår överläggningar

med Helsingborgs kommun upprättande mottagningssta-

om av en tion för dem spontant lämnar sina hemorter. Länsstyrelsen be-

som

slutar att upprätta ett särskilt presskvarter iS:t Gertrud-anläggningen,

Malmö kommun ställt till förfogande. Det är uppenbart för alla som på tidningarnas, radions och TV:s redaktioner att de bedömningar

de båda länsstyrelserna gör skiljer sig åt.

som

Kommunalrådet i Tomelilla vid intervju i Sveriges

är senare en Radio Kristianstad kritisk till den information Länsstyrelsen

som lämnat. Om inte Länsstyrelsen kan kommunerna bättre stöd i den

ge här besvärliga situationen, måste vi till de centrala myndigheterna eller till regeringen, säger kommunalrådet. Företrädare för ledningen inom de båda länsstyrelserna har redan under talat med

morgonen varandra och är överens att det är viktigt att de inte går ut med

om olika budskap eller fattar olika beslut. Kritiken från kommunerna bottnar till stor del i de brister förekommer i detta

nog som avseende.

Någon samordning informationen eller verksamheten i öv-

av av rigt har emellertid inte kunnat genomföras. Detta har fått till följd att Länsstyrelsen i Malmö under dagen har gett foderleverantörerna tillstånd att köra in i delar nedfallsområdet och att lämna foder

av till några besättningar år i nödsituation. Länsstyrelsen i Kris-

som en tianstads län har däremot inte velat med på några sådana undantag. Båda länsstyrelserna börjar vid 17-tiden att diskutera hur orga-

en nisation för masslakt skulle kunna ingen har ännu fattat

se ut men några beslut. SSI har meddelat att det från strålskyddssynpunkt inte är någon fara för djuren. De blir inte sjuka strålningen de

av som eventuellt blivit utsatta för. De betar ute kan fortsätta med det.

som

Men mjölken från de utegående djuren går inte att använda.

Mjölken behöver hämtas

Skånemejerier får strax före kl 18.00 klartecken från Länsstyrelsen i

Malmö att föreningens tankbilar kan åka in i nedfallsområdet

om i

för att hämta tankmjölken. Länsstyrelsen bedömer att det går att

använda mjölken till dryck och matlagning, förutsatt att tanken inte fyllts på med mjölk från kor befann sig utomhus under eller

som efter nedfallet. Det är mycket angeläget att tömma gårdstankarna, så att det finns plats för mjölk. Mejerierna måste också veta om

ny några mjölkbesättningar varit utomhus under nedfallet. Mejerierna kommer inte att ta emot någon mjölk från de gårdar det i så fall

gäller. Länsstyrelsen i Kristianstad är betydligt försiktig i sin

mer

Första dygnet 73

bedömning och inget entydigt besked mjölken får häm-

ger om att tas. Länsstyrelsen grundar sin bedömning på att det ännu inte finns

underlag för ett sådant beslut.

Det som komplicerar hämtningen är några förarna vägrar att av att åka in i området. Myndigheterna försäkrar riskerna för konatt taminering är mycket små den mesta tiden sitter de i sina bilar - -

och operation övertalning så småningom resultat. ger Transpor-

terna kan emellertid inte komma i gång förrän onsdag Promorgon. ducenter i områden där mjölken inte hämtas får rådet tanken att när är full slå bort överskottsmjölken i gödselanläggningen. Den kan

också spridas på marken eller användas foder. De kommunala som reningsverken bör inte ta emot mjölken. Skånemejerier har avtal med

en del gårdar att sprida vassle på deras marker. Företaget om undersöker avtalen kan användas även för spridning mjölk om av som mejerierna inte tar emot. Mejerierna kommer i så fall nu att trans-

portera mjölken till de gårdar det är fråga

som om.

Osäkerheter i underlaget

Uppgifterna om nedfallet är även under kvällen osäkra. Bilden be-

höver bli mycket detaljerad. Enligt SSI är det sannolikt mer större skillnader i kontamineringen inom nedfallsområdet vad hitän som tills gått att fram. Det kan på grund regnskurarna också finnas av gott om öar med kraftigt nedfall utanför det primärt av regnet drabbade området. Allt talar för de flesta radioaktiva att ämnen som inte följt med regnet ned till marken inom det ännu mycket grovt avgränsade nedfallsområdet fortsatt ut till havs i den starka sydost-

liga vinden. Det förefaller de radioaktiva ämnena med som om hänsyn till nedfallsområdets karaktär framför allt kommer - att

drabba jordbruket och trädgårdsnäringen.

Diskussioner pågår under kvällen mellan

senare länsstyrelserna,

Jordbruksverket, SSI och jordbrukarnas organisationer hur de

om djur som varit utomhus under nedfallet ska hanteras. Osäkerheten

är stor och meningarna bryter sig. Företrädare för de flesta

myndig-

heterna deltar i vill avvakta fler

som överläggningarna mätningar

innan de bestämmer sig för vad de ska råda enskilda jordbrukare att göra med dessa djur.

Flytta djuren eller slakta

Båda länsstyrelserna gör redan den nu bedömningen att någon mjölk-

produktion med utegående djur inte kommer kunna bedrivas i att de mest kontaminerade områdena i varje fall inte denna betes- säsong. Att ha alla djur inomhus och grovfoder till dem transportera är inte realistiskt. Alternativen är låta djuren och beta, att ute att

74 Första dygnet

slakta dem eller frakta bort dem till områden inte drabbats att som det radioaktiva nedfallet. av Länsstyrelsen i Malmö förklarar vid ZI-tiden att det mycket väl

går dröja med beslutet och vill samråda med centrala myndigheatt

och forskningsinstitutioner olika slag. Situationen är den

ter av som och blir i varje fall inte sämre. Att flytta alla djur i det mest drabär bade området kräver så mycket arbete och får sannolikt sådana kon-

sekvenser i mottagningsområdena att ett beslut kan fattas först när

förutsättningarna för de olika alternativen är ordentligt penetrerade. mätningar och ytterligare överläggningar med centrala

Fortsatta myndigheter och företrädare för jordbruket och livsmedelsindustrin

är naturliga även för den här länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län vill avgöra med en gång men av-

vaktar så länge de båda länsstyrelserna inte kan komma överens.

är även flyttning djuren ska ske och ska Frågan vart en av vem som för skötseln i de områden dit de blir förda. Vad ska för övrigt svara ske med mjölken korna blir kvar och mjölken inte kan använom das Det blir kvantiteter enorma Länsstyrelsen i Kristianstad gör halvtimme tillsammans en senare

med LRF i länet bedömning möjligheterna att genomföra en

en av flyttning mjölkkor och andra nötkreatur från de kraf-

organiserad av

kontaminerade områdena. Det kan lämpligt att i så fall

tigast vara

låta jordbrukets beredskapsorganisation i mottagningsområdena

hjälpa till med genomförandet. Osäkerheten är emellertid stor om vad bör ske med svinen och fjäderfäna. Ska de kvar tills de som vara till slakt eller flyttas, alternativt nödslaktas Mycket talar för att

går

de kan till den normala slakttiden. Förutsättningen är att de stanna får foder inte är kontaminerat och skötsel. Odlingen av grödor som inkl. grönsaker och bär kommer inte att kunna fortsätta. Läns- - styrelsen beslutar fortsatta mätningar nedfallet. om av Skanek meddelar vid ZZ-tiden företaget i möjligaste mån vill att undvika masslakt eller förtida slakt. Skaneks kostnader för detta inkl. den produkterna allt döma kom-

prissänkning som av att

följa blir mycket högre än kostnaderna för utflyttning av mer att nötkreaturen till områden inte är kontaminerade. som Det framgår länsstyrelserna får sent under tisav rapporter som dagskvällen många jordbrukarna i nedfallsområdet men inte att av -

alla har följt de råd myndigheterna tidigare lämnat vad de

som om borde inför eller efter nedfall. De djur har kunnat göra ett som

plats i stallar och ladugårdar befinner sig i stor utsträckning inom-

hus. Ute är fortfarande djuren hos jordbrukare trots återkomsom mande uttalanden i bl.a. lokalradion inte har brytt sig råden om eller inte vågat sig ut för att ta in sina djur.

En del informationen under dagen har gått ut till männistor av

Första dygnet 75

skor i form myndighetsmeddelanden. Råd och uppgifter fram-

av kommer också massmediernas rapporteringar. Ett antal genom stort journalister har kommit till Skåne från andra delar landet och av från utlandet för följa myndigheternas och jordbrukarnas verkatt samhet på nära håll. Länsstyrelserna strävar efter även dessa att ge

en god service inte bara på presskonferenserna. Många

- reportrar söker företrädare för andra myndigheter än länsstyrelserna och upp

för jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrin och jordbrukarna

i det preliminärt avgränsade nedfallsområdet för så allsidigt att som möjligt kunna skildra situationen.

Kritik från Sjöbo kommun

Flera rikstidningar kontaktar under kvällen de kommunalråd som uttalat sig kritiskt länsstyrelsernas verksamhet. En kvällstidom av ningarna förbereder större intervju med kommunstyrelsens orden förande i Sjöbo, som klagar den ofullständiga och ibland motsägande information kommunen får från de statliga myndighesom terna. Länsstyrelsen kan inte besked t.ex. vad ska göras ge om som med de stora djurbesättningar finns i kommunen och hur årets som skörd ska kunna räddas. Det här kommer bli katastrof både att en för Skåne och för landet, framhåller kommunstyrelsens ordförande.

Arbetet fortsätter under stor del natten till onsdagen vid de en av båda länsstyrelserna, fram statistik över djurbestånden som tar mer

och inriktningen i stort odlingen. Länsstyrelsen i Malmöhus län

av skaffar sig bild transportkapaciteten det skulle bli aktuellt en av om att besluta slakt och börjar att överslagsvis räkna på vad om en omflyttning i stor skala skulle komma kosta. Länsstyrelsen i Krisatt tianstads län arbetar med ungefär slag överväganden. Att samma av området drabbats nedfallet berör två län komplicerar som av sam-

manställningen uppgifter och bedömningarna måste göras.

av som

Båda länsstyrelserna det viktigt fram personal med

anser att goda kunskaper om de lokala förhållandena. Många dessa har emellerav tid fullt med att hjälpa till i fältarbetet i de drabbade komupp ute munerna. Inom nedfallsområdet finns det många högt avkastande och värdefulla besättningar mjölkkor, köttdjur och svin. Dessa får

av enligt

länsstyrelsernas föreskrifter inte slaktas vid epizootisk sjukdom en och slakt bör följaktligen inte heller tillgripas vid kraftigt nedfall ett

radioaktiva ämnen. Begreppet avelsbesättning har visserligen

av en innebörd än tidigare, länsstyrelserna vill ändå slå vakt annan men om de tradition mycket värdefulla djuren. av Länsstyrelsen i Malmö meddelar i lokalradion den sannolikt att inte kommer några råd eller instruktioner till jordbruatt ge nya karna förrän under onsdagen.

76 Andra dygnet

4.4.2¶Onsdag andra dygnet

Arbetet med insamling och bearbetning mätresultaten pågår hela av hos länsstyrelserna i både Kristianstads och Malmöhus morgonen

län. Strax före kl 7.00 får länsstyrelserna lite detaljerad bild

en mer läget. Det framgår den karta SSI just har utarbetat och av av som här återges i figur 4.1. De högsta dosraterna har hittills uppsom mätts i ett område alldeles tätorten Lövestad nära gränsen norr om mellan de båda länen.

Åtgärdsnivåer i zon 1

I 25 kmz område, SSI valt kalla är dosett ca stort som att zon

hastigheten strålningsnivån 15-60 pSvh. Detta är drygt fem gånger

än i de begänsade områden fick det största nedmer som ta emot fallet i Sverige i samband med Tjernobylolyckan. I denna finns zon det drygt 100 jordbruk med i runt tal 1 500 mjölkkor och ungdjur 10 000 svin. Omkring 5 000 nötkreatur och 500 får går på samt bete dygnet i området. Av de drabbade jordbruken ligger 80 % runt i Malmöhus län och de återstående 20 % i Kristianstads län. SSI rekommenderar tidgare sagts inte någon utrymning i zon som

1 och inte heller någon flyttning djuren. Det är de båda länsstyrel-

av sak att besluta detta. Utrymningar kan det behövs sernas om om genomföras med tvång, situationen måste mycket besvärmen vara innan myndigheterna tar till så drastiska åtgärder. SSI under förmiddagen Livsmedelsverket rådet att tillämpa de ger åtgärdsnivåer är avsedda gälla för saluhållande livsmedel som att av under den första månaden efter olycka. Livsmedelsverket anser en emellertid det drabbade området är så litet att försörjningsläget att varken inom de båda länen eller för landet i stort påverkas i någon

större utsträckning.

Enligt Livsmedelsverkets uppfattning ska de gränsvärden för

cesium finns sedan Tjernobylolyckan därför fortsätta att gälla. som För detta talar också de psykologiska skälen och de administrativa

svårigheter skulle uppstå olika gränsvärden tillämpades i

som om skilda delar landet. För jod-131, är ett problem endast under av som den första månaden efter ett nedfall, finns för närvarande inga gränsvärden. När det gäller mjölk och barnmat Livsmedelsverket avser av det skälet att tillämpa den rekommenderade åtgärdsnivån för jod-

131 på 1 000 Bqliter eller kg. För övriga livsmedel ska åtgärdsnivån

10 000 Bqkg gälla gränsvärde för jod.

som

Flytta eller inte flytta

jordbruksverket inte länsstyrelserna vid eventuell ut-

anser att - en

rymning från 1 ska planera för flyttning mjölkkorna. Skä-

zon - av

Andra dygnet 77

len är ekonomiska och det kan svårt finna betesmark och att vara att Stallplatser på andra håll. Djuren från gård måste kanske spridas en mellan fem mjölkproducerande jordbruk, eventuellt inte

som ligger

intill varandra. Risken för det för

smittspridning gör övrigt svårt att

finna jordbrukare både vill och kan andra som ta emot brukares djur. Skötsel och utfodring kommer medföra sådana kostnader att att slakt även från ekonomisk synpukt framstår som det enda realis-

tiska alternativet.

För andra djur än mjölkkor bör det enligt Jordbruksverket emel-

lertid lättare finna mottagningsplatser, inte nedfallet vara att om varit alltför omfattande. På grund den relativt korta

av biologiska

halveringstiden för cesium går det sannolikt låta kvigor och att t.ex. köttdjur kvar i området. Förutsättningen är viss vara att en tillsyn kan ordnas. Dessa djur bör kunna användas livsmedel de som om under veckorna före slakt utfodras med okontaminerat foder.

Båda länsstyrelserna vill undvika slakt mjölkkorna. Det skulle av vara stötande att behöva avliva så många djur. Till detta kommer att kostnaderna för skulle bli mycket En skulle för staten stora. flyttning

övrigt också orsaka staten kostnader. Skötseln skulle bli

stora mycket dyrare.

Merparten av djuren det gäller finns i Malmöhus län. Länssom

styrelsen i Malmö kommer efter ytterligare överväganden under

onsdag förmiddag fram till att flyttning och slakt är allt bara det av trots

senare realistiskt, åtminstone för mjölkkor:

El Att låta djuren kvar i området och i stället stanna transportera dit foder skulle bli nästan omöjlig uppgift raktiskt Det skulle en sett. också bli svårt att sköta djuren ord rukarna, deras

om familje-

medlemmar och de anställda lämna gårdarna och det kom e att ta upp till ett halvår innan de kunde återvända.

I Skåne finns flera ukdomsbekämpningsprogram, också försom

svårar flyttning. De flesta besättningarna är friförklarade, be-

men sluten kan i vissa fall upphävas vid A till en flyttning. are besättningar klarat bekäm ningen kommer abso som av ut att vägra ta emot andra djur. Många befårarframför allt kommer

att djuren att drabbas paratuberkulos, sjukdom dykt i

av en som upp Sverige igen efter att svenska lantbruk varit fria från sedan

sjukdomen

1960-talet

ü Det skulle inte heller bli lätt enomföra alla be-

att flyttningen av

sättningarna. Svårigheterna att inna betesmarker och Stallplatser

skulle göra jordbrukares djur fick mellan att en spridas ut flera

mjölkproducerande gårdar, förmodligen inte kom ligga

som att intill varandra. Risken för spridning djursjukdomar skulle au sannolikt också göra det svårt finna jordbrukare både ville att som och kunde ta andras djur. Länsstyrelsen skulle inte beemot vara redd att använda tvång för ordna

att mottagningsplatser.

EI Skötsel och utfodring djuren skulle vidare

av enligt Länsstyrelsen

leda till sådana kostnader slakt även ekonomiska skäl framatt av stod det enda realistiska alternativet. som

78 Andra dygnet

Förklaring Zon 1: 15-60 pSvh Zon 2: 10-15 pSvh Zon 3: 5-10 pSvh Zon 4: 1-5 pSvh Zon 5: 1 pSvh

4.1 avgränsning enligt SSI första mätningar av doshastigbeten.

Figur Nedfallsområdets :s

Andra dygnet 79

Länsstyrelsen i Malmö avvaktar emellertid med beslut till dess ett bilden nedfallet blivit klarare. Under tiden ska Skanek Läns-

av på

styrelsens uppdrag utarbeta plan för slakt i första hand mjölken av kor och i andra hand de övriga djuren i Tillsammans med zon

några av besiktningsveterinärerna ska företaget också upprätta

plan för provtagning och mätning slaktkroppar. av Länsstyrelsen

vill närmare överväga svin och fjäderfän dessa djur får i allom mänhet foder varit skyddat nedfallet ska kvar. som mot vara - Många av djuren det är fråga kommer ändå gå till som om snart att slakt. Länsstyrelsen utesluter inte det blir motstånd hos konatt ett

sumenterna mot produkter från området.

Katastrof för aveln

Företrädare för jordbruket framhåller vid kontakter med gemensamt båda länsstyrelserna mellan kl 12.00 och 13.00

att djurägarna av

avelsskäl bör möjlighet behålla åtminstone de avkastande

att högst

besättningarna. Jordbrukets representanter hänvisar också till läns-

styrelsernas förteckningar över dessa. Djurägarna och företrädarna

för deras organisationer framhåller bland de

att besättningarna är

bästa i landet, att det ligger mångårigt arbete bakom avelsframett

gångarna och att det skulle katastrof både för

vara en djurägarna

och för landets mjölkproduktion djuren skulle behöva slaktas om

ut.

Länsstyrelsen i Kristianstads län år lyhörd för jordbrukarnas

synpunkter och kommer under eftermiddagen fram till

att flyttning av

djur mycket väl kan ett alternativ: vara

EI Nedfallet har inte sådan omfattning geografiskt det finns en sett att anledning att fästa något större avseende vid de ekonomiska kon-

sekuenserna. Alla bör solidariskt bidra så följderna för de att en-

skilda djurägarna blir så möjligt.

små som

Cl Det är möjligt att i det länet utanför nedfallsområdet egna - -

finna ett antal årdar med funktionsdugliga mjölknin

sutrustningar som inte Längreanvänds. Enligt länsstyrelsen bör också

et att hitta jordbrukare inte utnyttjar alla sina

som Stallplatser

eller använder dem för köttdjur i stället kan gå bete som som på eller skickas till slakt. Om det finns möjligheter andras att ta emot

djur men viljan saknas, är Länsstyrelsen beredd med stöd

att av

räddningstjänstlagen använda tvång.

Länsstyrelsen i Kristianstad börjar vid 14-tiden tillsammans med att LRF och Skanek ta fram plan för ungefär två en transport av tredje-

delar mjölkkorna i De övriga mjölkkorna bör slaktas.

av zon Läns-

styrelsen undersöker vidare möjligheterna bort

att transportera även

svin och andra djur. Omflyttning både människor och kom-

av djur

mer att ta tid och Länsstyrelsen vill börja arbetet med Läns-

en gång.

styrelsen vidare Skånemejerier tillstånd hämta den okontager att

minerade mjölken i gårdstankarna.

80 Andra dygnet

Åtgärder i zonerna 2-5

Utanför det kontaminerade området har SSI avgränsat zonerna mest 2-4, där doshastigheten är 1-15 pSVh. Dessa har en samzoner, som 2 800 kmz, är mycket omväxlande med

manlagd yta på omkring

har många djur, hel del skogsbruk, flera de skån-

jordbruk som en av

ska slott och herresäten och rad naturvårds-

insjöarna, många en

områden. Det är kort de främsta kulturbygderna i Sverige. sagt en av Utöver 2-4 finns 5 där det uppmätts doshastigheter zonerna en zon mellan 0,2 och 1 SSI och Jordbruksverket att det

på pSvh. anser

vid nedfall cesium -137 inom intervallet 10-100 kBq

generellt ett av

m2 sannolikt utifrån uppmätta dosrater är det troliga nedfallet - som 4 och 5 bör övervägas fortsatta restriktioner för betet. i zonerna - En ändring detta beslut fordrar stort antal mätningar på gräsav ett De båda i detta fall bör bete senare prover. myndigheterna anser att ske både i 4 och i jordbrukarna vidtar del kunna zon zon om en SSI och Jordbruksverket emellertid att någon betes-

åtgärder. menar för mjölkkor med användning mjölken knappast är möjlig gång av

under denna betessäsong i zonerna 2 och 3. överväger tillsammans med början vid 15-tiden

Myndigheterna

vad bör göras med den första vallskörden. Ska den plöjas ner som vall Ska först slå med låg stubb-

anläggas jordbrukarna

och en ny och Eller går det utnyttja vallen de

höjd deponera rent av att om slår med hög stuhhhöjd Jordbruksverket och länsstyrelserna diskuterar vidare möjlighe-

ordna försörjningen med foder och att åtminstone i zonerna ten att 4-5 utnyttja årets vallskörd. Det bör kunna ske om djurägarna sätter till cesiumbindande ämnen i fodret berlinerblått eller bentonit - t.ex. och andra ändringar i foderstaten. De kan t.ex. använda mer gör kalium och fiberrikare foder än i vanliga fall. Nationella expertgrup-

för sanering, har till uppgift att bedöma bl.a. dessa frågor, pen som har inte tagit ställning till vilka åtgärder vill reännu som gruppen kommendera. sig fortfarande för vattnet till djuren.

Många jordbrukare oroar

Den allra största mängden radioaktiva ämnen får djur som går ute betet, medan normalt bidrar i mycket liten grad. Engenom vatten

Vattenförsörjning huvudsakligen kommer från dast om djurens

dammar och diken kan betydande bidrag till grunda vattnet ge ett det totala intaget radioaktiva ämnen. Myndigheterna bedömer så av småningom detta inte kräver några särskilda åtgärder. att

Första friklassningarna

omfattar delar Skåne, är doshastigheten mind- I zon som stora av än 1 pSvh. Det är områden har fått endast lite regn. Så snart re som

Andra dygnet 81

bilden nedfallets omfattning har klarnat ytterligare och det finns av resultat från mätningar på vegetationsprover avser Jordbruksverket friklassa områden utanför dvs häva rekommendationen att zon betesrestriktioner. Efter samråd med SSI kan det även bli aktuellt om inom några veckor släppa 5 och delar 4. Möjligheatt zon av zon till detta är emellertid beroende vilka aktivitetskoncentraterna av

tioner mätningarna vegetationsproverna visar. Mycket hänger

av också på vilka rekommendationer SSI efter diskussioner med som -

regeringen de åtgärdsnivåer andra myndigheter bör

- ger om som tillämpa inom sina respektive områden. Jordbruksverket friklassar emellertid redan alla områden utanför Skåne. Detta sker efter dis-

kussioner med SSI.

Livsmedelsindustrin befarar köpmotstånd

Mejerierna klargör sent under eftermiddagen att de har en annan uppfattning. De kommer i varje fall inte under den närmaste tiden mjölk från betande djur i Skåne, södra delarna Halatt ta emot av land och Småland samt västra delen Blekinge. Beslutet från mejeav rierna gäller Livsmedelsverket mjölken från områoavsett om anser det acceptabel livsmedel eller inte. Många konsumenter vara som

kommer sannolikt ifrågasätta mjölkens kvalitet. Köpmotståndet

att kan enligt mejerierna komma att drabba alla produkter som misstänks innehålla mjölk från vilken del helst i södra Sverige. som Innan mejeriindustrin fattar sitt beslut diskuteras det inte går om använda mjölken för osttillverkning. Orsaken är att 90 % allt att av cesium i helmjölk vid ystningen samlas i vasslen, är avfallssom en produkt. Strontium överförs emellertid i stor utsträckning till osten. Både mejerierna och myndigheterna är framför allt det skälet av också med hänsyn till opinionen emot tanken att ysta mjölmen ken. Även förslaget köra mjölken till områden inte drabbats att som nedfallet och späda ut den till låga nivåer radionuklider av att av förkastas. Myndigheterna är beredda att tillåta detta endast om

försörjningsläget kräver det.

Felix AB konstaterar företagets potatisodlingar fördeatt nysatta lar sig så här mellan zonerna:

Zon 1 och 2 15 ha 1 % hela mängden Cl ca av Zon 3 150 ha 10% ü ca Zon 4 och 5 1 200 ha ca 80% - Cl

I utkanten 5 odlas nästan all rödkål företaget har konav zon som trakt på. Rödkålen har just kommit när nedfallet inträffar. Provupp tagningar kommer att ske innan skörden så småningom äger rum. Resultaten från de de första analyserna förekomsten radioav av aktivt strontium och plutonium kommer fram under eftermiddagen.

6 15-0171

82 Andra dygnet

De visar att koncentrationen strontium-90 är hundradel av ca en av koncentrationen cesium-137. Plutoniumkoncentrationen är av ytterligare tiondel lägre. Ingen länsstyrelserna fattar tills vidare en av några beslut vad ska ske med jordbrukarnas djur. Det finns om som däremot hel del nytt underlag antalet djur och odlingen en om om bär och grönsaker inom nedfallsområdet. av

Ny presskonferens

Allt arbete är inriktat på att förbereda de besked ska lämnas vid som

en gemensam presskonferens för de båda länsstyrelserna kl 17.00.

Kontakterna med regeringen, centrala förvaltningsmyndigheter, livs-

medelsindustrin, kommunerna och jordbrukets organisationer ökar

i omfattning när det finns lite fler uppgifter på. De som nu att ta många beskeden de olika i och utanför länet lämnar som organen gör bilden splittrad. Det förekommer ansatser till samordning framför allt de samtal landshövdingarna har med jämna melgenom som lanrum. Mängden information och intryck, behovet omedelav av bara besked i olika frågor och skillnaderna i sättet arbeta att som

finns hos nyckelpersoner i stabsorganisationen hos de båda länssty-

relserna gör det emellertid svårt att till stånd enhetliga bedöm-

ningar.

Företrädarna för massmedierna försöker under presskonferensen

att visa på olikheter i myndigheternas bedömningar. Det gäller fram-

för allt gränsvärdena för olika livsmedel. De diskussioner som uppkommer handlar i utsträckning myndigheterna använder stor om att både generella gränsvärden och värden är beräknade för situasom tionen som råder. Detta skapar förvirring, påstår flera massmediav ernas representanter. Inom området bor framför allt sommartid relativt många kända - opinionsbildare. Flera dessa deltar livligt i den offentliga debatt av som uppstått riskerna med nedfallet och myndigheternas åtom om

gärder. Några slits mellan å sidan åsikten kontamineringen

ena att är farlig för människor och djur och å andra sidan önskan en att kunna bo kvar utan restriktioner. Den här kändisdebatten påver-

kar inte myndigheternas beslut.

De samverkande myndigheterna, organisationerna och företagen strävar, som tidigare framgått, efter att samordna sin information till allmänheten och likartade budskap. Samordningen har bl.a. att ge syftat till att det ska fungera på presskonferenserna. Trots detta komdet hela tiden olika besked från aktörerna framför allt vid mer massmediernas intervjuer med experter olika slag från univerav sitet och högskolor. Olikheterna i beskeden gör människor förvirrade och åstadkommer ilska hos ledningen för de båda länsstyrelserna. Landshövdingarna tar på nytt kontakt med cheferna för myn-

Andra dygnet 83

digheterna som det gäller och ber dem till att budskapen blir ense hetliga. Strävan är också att till att beskeden stämmer med de se uppgifterna som kommunerna lämnar. Annars blir det heller inget

slut på utspelen från kommunalpolitikerna. Det här kommer fram till massmedierna, med rubriker upprörda anklagar

som stora

landshövdingarna för censur.

Besked från regeringen

Jordbruksministern säger i extrasändning från Rapport samtidigt

som länsstyrelsernas presskonferens pågår att mark ligger i

som omställning utanför nedfallsområdet får användas betesmark för som djur inom det drabbade området eller för produktion foder ät av dessa djur lämnar inga besked hur regeringen på länsstymen om ser relsernas åtgärder. Han meddelar emellertid bestämmelserna att om vinterbevuxen mark tills vidare inte ska gälla.

Jordbruksministern informerar också att regeringen kommer

om att avsätta erforderliga medel till jordbrukare och andra drabsom bas ekonomiskt nedfallet. Det kan bli fråga av sammantaget om stora belopp och riksdagen måste sannolikt anvisa medel. Principen måste att bördorna ska bäras solidariskt alla i samhället. Pressad vara av

av intervjuaren svarar jordbruksministern att detta innebär full

ersättning för merkostnader och inkomstbortfall. Förutsättningen är

att jordbrukarna i de enskilda fallen har följt myndigheternas

re-

kommendationer och utgått från angivna gränsvärden. Någon

ersättning kan således inte utgå för den mjölk kasseras till följd som av att mejerierna inte tillämpar de gränsvärden Livsmedelsverket som har angett. Denna slutsats delar inte mejeriorganisationen.

Jordbruksministern avslöjar vidare att regeringen omedelbart kom-

mer att ge jordbruksverketi uppdrag att utarbeta ett förslag till

reg-

ler för beviljande ersättning. Regeringen kommer även ställa

av att medel till förfogande åt Jordbruksverket, så verket kan betala att ut förskott till de företag råkar i akuta svårigheter grund som på av merkostnader och inkomstbortfall.

Länsstyrelsernas bedömningar och ställningstaganden

Detta är en sammanfattande bedömning förhållandena i nedfallav sområdets olika de båda länsstyrelserna gör för zoner som var sig och redovisas för massmedierna: som

Zon 1

Hela befolkningen i den del 1 i Kristianstads län av zon som ligger måste lämna området. Ingen kommer sannolikt få återvända föratt rän tidigast i oktober.

84 Andra dygnet

I området bor drygt 200 Det finns 25 jordbruk de

personer. -

flesta med djur. Antalet jordbrukare med familjemedlemmar och

anställda är knappt 100. De kan ordna inkvartering utanför

som nedfallsområdet hos släktingar, vänner eller bekanta ska göra

- det. Andra kommer till början att inkvarteras i särskilda lokaler.

Länsstyrelsen kommer att lämna upplysningar.

senare mer

Befolkningen i den del ligger i Malmöhus län behö-

av zonen som

inte Länsstyrelsen bedömer inte att nyttan av en utrymver ge av.

ning med mänskliga aspekterna inlagda står i proportion till

- e kostnaden. Om be ränsat antal jordbrukare med djurproduktion

ett

frivilli beslutar sig ör att flytta djuren kommer Länsstyrelsen att

bistå Aven för några besättningar köttdjur och avelsdjur av

em. av

svin och får kan Länsstyrelsen hjälpa till med flyttningsarbetet. Den övriga delen jordbrukarna kommer enligt Länsstyrelsens bedöm-

ning kunna bo kvar, även något egentligt jordbruk inte kom-

att om

att kunna bedrivas inom de närmaste åren. Länsstyrelsen avser mer

kontakt med alla jordbrukare inom området. att ta

Särskilda transporter kommer att ordnas för dem ska lämna

som sina hem. Någon allmän flyttning får, svin, höns och slakt-

av kycklingar kommer inte ske. Dessa kommer att slaktas i så

att nor-

mal tid möjligt och efter samråd med livsmedelsföretagen. AB

som Aubytartjänst åtar sig den skötsel eventuellt kan behövas från

som flyttningen och fram till slakttillfället. Kött- och ungdjur och får som

varit under nedfallet behöver inte slaktas, förutsatt att de kan

ute

viss tillsyn. Detta gäller även hjortdjur. Efter samråd med ett antal en

gör länsstyrelserna den bedömningen att det finns god experter en chans halten radioaktiva ämnen kommer att sjunka tillräck-

att av ligt, de under går på sparsamt bete och under hösten

om sommaren får rikligt med okontaminerat foder, eventuellt med tillskott sär-

av skilda fodertillsatser.

Det finns åtskilliga hästar för ort och fritid inom området. Själv-

s klart måste de följa med det et blir allmän utrymning. Läns-

om en styrelsen i Malmöhus län är inte beredd att sörja för transporterna

de hästar inte tillhör jordbruksföreta Varje hästägare får av som en.

för åanhjäl till med svara transporten men myndigheterna a att hitta mottagnin splatser. Länsstyrelsen i Kristiansta län anser sig

s ha större möjlig eter att hjälpa till även med dessa transporter.

Jordbrukets maskiner och redska kan lämnas kvar. Länsstyrelser-

förhoppning är saneringsar etet ska kunna börja i sommar

nas att

och så småningom möjliggöra återflyttning. En bevakning av

en området minskar riskerna för stöld och förstöring kommer att

som

planeras. Ingen får ta med sig maskiner och redskap utan att belägg-

ningen radioaktiva ämnen på dem har kontrollerats.

Ingen användbar skörd kommer att kunna tas från nå on odling

. 1 under den första säsongen. Sannolikt kommer fru ten emell zon lertid att kunna användas. Samma sak gäller all odling under glas.

Alla hushåll inom den del ligger i Kristianstads län

av zonen som kommer ett personli t meddelande från Länsstyrelsen.

att Utrymningen bör örd inom vecka. Det är inte klart

vara enom en

det kommer for tvingande beslut eller det är möjligt om att ras om

övertalning alla att utrymma. Särskilt Länsstyrelsen i att genom Kristianstads län vill undvika tvång. Individen råder över sitt liv.

Andra dygnet 85

Barnens rätt att inte utsättas för onödiga risker måste myndighe-

terna emellertid ta hänsyn till.

Zon 2

Först när insatserna i 1 är avslutade kommer åtgärder att vidtas

zon

även i 2. Mätningarna doshastigheten på mark- och

zon av

vegetationsprover visar att kontamineringen i det området varierar

mycket från gård till gård. Det kan bli aktuellt att rekommendera ett antal jordbrukare att utrymma. Något generellt beslut flyttning

om blir det emellertid inte. Länsstyrelserna kommer i stället att vidta

åtgärder syftar till att säkra tillgången på foder till djuren.

som

De djur står inomhus i 2 måste tills vidare stanna inne.

som zon Det först inlagda ensila et bör snart kunna användas, förutsatt att

silon eller motsvaran väl övertäckt vid nedfallet. Plast-

e var emballerade balar kan användas omedelbart. Det är möjligt att det blir nödvändigt att under hela transportera foder till

sommaren zon 2. Länsstyrelsen kommer att ta kontakt med experter på utfodring

mjölkkor. Avsikten är att de ska hjälpa till att göra nödfoderav en stat minimerar behovet intrans orterat grovfoder. Det kan

som av kanske fördel om en del jordbru are så småningom går över

vara en från mjölk- till kött roduktion. En del jordbrukare kommer

sannolikt frivilli t att sla ta sina djur. Av den kommande skörden kan

sannolikt rukten och allt från odlingar under glas tas tillvara.

Råd och instruktioner för hantering fältodlingar kommer att

lämnas längre fram. Jordbrukarna i zon 2 bör i möjligaste mån skjuta

utearbeten inte är absolut nödvändi under de närmaste upp som a veckorna. Det år framför allt angeläget att vika arbeten rör

un som

damm och därmed sannolikt också radioaktiva ämnen. upp

Zonerna 3-4

Även i 3-4 varierar kontamineringen. Det har emellertid

zonerna ännu inte gjorts så mycket mätningar att det finns detaljerade

uppgifter för enskilda gårdar. Detta kommer att ta ytterligare ett antal veckor. Det visar sig att nedfallet i 3 motsvarar ungefär

senare zon det nedfall som drabbade de i Sverige mest kontaminerade områ-

dena efter Tjernobylolyckan.

Jordbrukarna i 3 kan utföra sina utearbeten bör i

zon men som zon 2 undvika åtgärder rör damm. Transporter kan ske till

som upp och från området och även inom detta. Prover kommer att tas på

alla saluprodukter från området innan de får säljas.

Många jordbrukare har frågat de inte kan låna dosimetrar

om för att sjäfvakunna mäta radioaktiviteten. Det finns enklare ut-

en rustning för 2 000 å 3 000 kronor, registrerar dosraten på

som en film. Problemet är att den måste framkallas. Med och be-

en annan tydligt dyrare utrustning den kostar mellan 5 000 och 10000 kro-

nor år uppgiften att avläsa direkt. Länsstyrelserna anser att dos-

hastigåeternaäven lokalt är ganska väl fastställda och att jord-

nu brukarnas mätningar inte kan tillföra så mycket. Värdet står i

egna varje fall inte i proportion till kostnaderna.

86 Andra dygnet

Länsstyrelserna har initierat diskussion mellan Jordbruksverket

en och SSI det är möjligt att släppa ut nötkreaturen efter några

dagar sedan jordbrukarna först putsat betesmarkerna, samlat ihop

det lösa gräset och de onerat det på något lämpligt ställe. Kan återväxten användas foder och bete Ar det fara grundvattnet Jordbrukarna bör undvika att låta djuren dric vatten från

a små vattensamlingar eller diken. Besked i sådana frågor kommer att

lämnas möjligt.

så snart som

På gårdar med Slåttervall eller ensila eväxter där brukaren

- redan tagit första skörd ensila nästa skörd kanske

en av e - an användas till foder stubben tas ögre än normalt. Kan det

om vara lämpligt att vid utfodringen tillsätta ämnen binder cesium, t.ex.

som berlinerblått eller bentonit Slåttervall och ensilageväxter, ännu

som inte skördats i år, kanske däremot ska slås med kort stubb och

av transporteras bort till lämplig plats. Mätnin aktiviteten i

en ar av betesgräs och slåttervall måste göras, så att det ramgår grödan

om kan användas för bete och foder. Diskussioner dessa olika

som om

möjligheter pågår mellan Jordbruksverket och SSI.

Missnöjda med beskeden

Alla har under den medierna direktsända presskonferensen kl

av 17.00 känsla av att hela Skåne står stilla. Massmediernas företrä-

en dare är inte heller den här gången nöjda med beskeden länssty-

som

relserna lämnar. De får intrycket myndigheternas presentationer

av att läget inte är under kontroll. Flera journalister frågar bl.a.

om Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller LRF tror att konsumenterna

kommer att vilja köpa livsmedel från Skåne kan misstänkas

som

det allra minsta kontaminerade. Är det inte sannolikt att livsvara medelsindustrin kommer att vara försiktig i överkant och ha egna

gränsvärden är lägre än myndigheternas Så fallet med mjöl-

som var

ken efter Tjernobylolyckan Får jordbrukarna ersättning för kasse-

rad mjölk Varför inför inte regeringen prisstopp på foder Hur är

det möjligt att tvinga folk och djur på ena sidan länsgränsen att flytta inte på den andra, kontamineringen i huvudsak är

- men om densamma

Många hävdar att det är totalt kaos, medan länsstyrelserna

anser att de börjar klart för sig vad måste göras för att jordbru-

som karna ska komma till rätta med problemen. Myndigheterna måste

bl.a. fortsätta mäta förekomsten radioaktiva ämnen, överväga

åtgärdsnivåer, flytta människor och djur, friklassa, ordna försörj-

ning med foder, säkra vallskörden metoder och utnyttjande och att

motverka ett omotiverat köpmotstånd. Länsstyrelsernas arbete in-

riktas på genomförandet omflyttningar och slakt i

av zon De av-

också att hjälpa till att lösa de mest akuta foderproblemen. I ser övrigt avvaktar länsstyrelserna rekommendationer från centrala

myndigheter. Livsmedelsverket och företrädare för jordbruksnäringen

diskuterar tillsammans svårigheterna att sälja produkterna.

Andra dygnet 87

En fråga som också kommer är meddelandena i radio och upp om TV tillsammans med massmediernas rapportering räcker inforsom mation till jordbrukarna i nedfallsområdet eller det är nödvänom digt information även i skriftlig form. Uppgifter vilka jordatt ge om brukare är berörda och vilka adresser de har finns i lantbrukssom registret. En förutsättning är att postdistributionen fungerar. Posten har meddelat att det är störningar har postgången men sagt att sannolikt inte kommer att upphöra än i annat zon Länsstyrelsen i Kristianstad beslutar under onsdagskvällen att ut med skriftlig information till och Länsstyrelsen i Malmö en var en. anser att det räcker med ett besked via massmedierna. Många undrar om myndigheterna verkligen gör allt för att människor i de båda länen ska veta hur de ska bära sig åt. Båda länsstyrelserna försvasig och säger att informationsverksamheten inte kan bli effektirar Svensk radio och TV sänder kontinuerligt från området. vare. Nyhetsbyråer och reportrar förser stor mängd tidningar och egna en tidskrifter med förstasidesstoff. Flera internationella tidningar och radio- och TV-stationer är också på plats. Enligt länsstyrelsernas mening kan ingen i Sverige undgå att information nedfallet och om dess konsekvenser. Både länsstyrelserna och kommunerna avsätter stora för att telefon och fax kunna på frågor från resurser per svara allmänheten. Telia har installerat telelinjer i länsstyrelsernas extra

och kommunernas ledningslokaler.

Uppskruvat i Sjöbo

Stämningen ikommunkontoret i Sjöbo de berörda kom- - en av mest

har hela dagen varit mycket uppskruvad. Trycket från

munerna invånarna att kommunen ska göra något är mycket Kom-munstort. styrelsens ordförande inte att han har fått några bestämda beanser

sked från de centrala och regionala myndigheterna. Kommunstyrelsen

har under eftermiddagen tillsammans med miljönämnden och de le-

dande tjänstemännen i några förvaltningarna gått vad de av igenom

vet och försökt komma fram till vad ska göras. som Efter flera timmars diskussion alla Länsstyrelsen och enas om att SSI sysslar alltför mycket med djuren. Har de glömt bort männis-

korna Nedfallet hotar uppenbarligen mångas hälsa. De statliga

myndigheterna verkar vilja tona ned det faktum och livsatt vatten

medel blir otjänliga. Miljönämnden beslutar med

åberopande av

hälsoskyddslagen förbud för människor och djur tills vidare om att vistas inom Tolånga, Vanstads, Lövestads och Fränninge församlingar. Området är 180 kmz och har sammanlagt omkring 3 800 invåca nare och ett tusental fritidshus. Miljönämnden beslutar vidare med

stöd Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse Vombsjöns

av att vatten tills vidare inte ska användas råvatten eller dricksvatsom

88 Andra dygnet

Miljöchefen ifrågasätter kommunen kan fatta ett sådant beten. om slut.

Kommunstyrelsens och miljönämndens ordföranden tar kontakt

med redaktionerna för Sydnytt och Radio Malmöhus för att snabbt

information besluten. Beskeden slår bomb både ut om ner som en hos Länsstyrelsen i Malmö och hos Sydvatten, dementerar som upp-

skulle otjänligt. Länsstyrelsen framhåller för

gifterna att vattnet vara massmedierna båda besluten är olagliga och att det inte finns skäl att till så drastiska åtgärder. Uppmärksamheten i medierna är att ta mycket Det tar flera timmar för Länsstyrelsen att övertyga polistor. tikerna i Sjöbo att de ska riva besluten. om upp

Förberedelser för utrymning

Den utrymning ska ske har länsstyrelserna beslutat och gäl-

som om

ler Att är framgått obligatoriskt för jordbru-

zon utrymma som kare i Kristianstads län frivilligt för del jordbrukare med men en

djurbesättningar iMalmöhus län. Båda länsstyrelserna under ons-

ger

i uppdrag åt polisen för utrymningen både dagskvällen att svara av

människor och djur. Polisen i Malmö och Kristianstad bildar en gearbetsgrupp ska fram underlag för arbetet. I arbetsmensam som ta i fortsättningen kallad utrymningsgruppen ingår föregruppen - trädare för lokala myndigheter. Beslut eventuella tvångsåtgärder om

fattas länsstyrelserna.

av Den militära personal försvarsområdesbefälhavarna tidigare som har ställt till förfogande åt länsstyrelserna biträder polisen vid

utrymningen. Personalen avlastar polisen i den personalkrävande

trafikregleringen och i bevakningen de utrymda områdena. Försvar-

av smakten har däremot begränsade möjligheter bistå med djuratt

transporterna. Det bor framgått drygt 200 personer i zon 1 inom Kristiansom stads län. Knappt 100 dessa finns på ett 20-tal gårdar med djurav

besättningar.

I Malmöhus län kommer utrymningen enligt gruppen att gälla

endast 20-tal gårdar med husdjur och därför relativt männisett kor. Utrymningsgruppen behöver uppfattning vilka resurser en om personal och utrustning kommer att fordras och avser att - - som skaffa vad behövs. Det visar sig från början att många frivilliga som vill delta i arbetet. Även åtskilliga framhåller att de givetvis inte om vill komma i kontakt med människor och djur varit utsatta för som joniserande strålning nedfallet är det här en bra resurs som genom bör tas tillvara.

Utrymningsgruppen samlas med gång under onsdagskvällen

en för börja detaljplanera. Gruppen har fortfarande inga exakta uppatt

Andra dygnet 89

gifter om hur många djur ska flyttas respektive slaktas. Situa-

som tionen i stort förefaller emellertid klar. Det är i första hand 25 jordbrukarfamiljer i Kristianstads län och merparten deras nötkrea-

tur ska flyttas. Samma sak gäller några avelsbesättningar

som av andra djurslag. De flesta företagen har småbrukskaraktär. Medelarealen är 30 ha och medelåldern brukarna hög. Flera kommer sannolikt att vägra lämna sina hem.

Inom 1 i Kristianstads län finns omkring 600 mjölkkor och

zon

1300 ungdjur och köttdjur. Gruppen bedömer två tredjedelar

ca att av dessa kommer att flyttas, medan resten går till slakt. Några avels-

besättningar andra djurslag kommer också flyttas. Övriga djur

av att kommer att slaktas efter Överenskommelse med slakteriföretagen,

får bestämma takten i utslaktningen med hänsyn till bl.a. slaksom teriernas kapacitet, bedömningen marknaden, konsumenternas

av reaktioner och tillgången på icke förorenat foder kan köras

som ut till gårdarna. För eventuell skötsel Avbytartjänst AB. Till

svarar grup-

slaktdjur ska läggas totalt 3 000 svin, 300 fjäderfän och pen ca en del andra djur utöver alla i Malmöhus län ska slaktas. Slakteri-

som

förbereder i samarbete med Livsmedelsverkets besiktningserna veterinärer mottagning och provtagning djur från de värst drab-

av bade områdena. Mätningar måste ske innan köttet kan godkännas

för försäljning.

Många är förtvivlade

Utrymningsgruppen kommer först under morgondagen att ha

mer exakta siffror utrymningens omfattning. Gruppen räknar med

om att det ska att hitta mottagningsgårdar på ett medelavstånd

av omkring åtta mil. Enligt Skanee kommer djuren sannolikt kunna

att

flyttas inom två dagar. Gruppen tar kontakt med Jordbruksverket

för att dispens från de bestämmelser förbjuder transport

som av moderdjur och nyfödda kalvar veckorna före och efter kalvningen.

Sannolikt kräver iordningställandet mottagningsplatserna flera

av dagar. Under tiden kan Skanek och andra slakteriföretag emellertid börja hämta de svin ska slaktas.

som

LRF börjar redan under kvällen inom för

- ramen gruppens arbete att försöka skaffa fram gårdar kan de djur

- som ta emot som

ska flyttas. LRF tar hjälp i jordbrukets beredskaps-

av personer

organisation i mottagningsområdena. Jordbruksverket uppger på

en fråga från länsstyrelserna att det inte finns några hinder för

en av detta. Det visar sig snart många utanför nedfallsområdet är rädda

att för att de själva eller deras djur ska bli smittade människor och

av boskap som kan ha blivit kontaminerade. Åtskilliga är därför tveksamma till att ta emot dem måste lämna nedfallsområdet.

som

Utrymningsgruppen sätter med början vid ZI-tiden igång med att

90 Andra-tredje dygnet

ringa de 25 jordbrukarna inom den del 1 ligger i Kristi-

av zon som anstads län. Flera har själva tagit kontakt med kommunen eller poli-

och meddelat sina önskemål. Det gäller även några jordbrukare i sen Malmöhus län. Många har emellertid svårt att bestämma sig om de ska välja slakt eller flyttning och vill ha betänketid. Gruppen beslu-

de kan vänta högst dygn med lämna besked. Åtskiltar att ett att liga jordbrukare är irriterade så besked

över att gruppen ger vaga om vad ekonomiskt är mest fördelaktigt för dem att göra.

som

De båda länsstyrelserna får hela kvällen åtskilliga samtal från människor i nedfallsområdet. Många ringer är förtvivlade. De

som tycker att de förlorat allt de strävat för i hela sitt liv. Flera är bittra, några aggressiva. En del vägrar absolut att flytta, särskilt bland de äldre. Ta våra djur, så de inte lider låt stanna kvar. Vi kan

men oss lika gärna dö här på något annat ställe, säger några. Vad det

som var jag sa Kärnkraften är det bara elände med, påstår andra. Personalen vid länsstyrelserna får känsla att de bär skulden till det som

en av hänt

Varför tar inte regeringen över

Regeringen följer sin krisgrupp hela tiden det arbete sker

genom som i länen. Både miljöministern och försvarsministern har de senaste dygnen framträtt i olika massmedier. En ständigt återkommande fråga till dem från medierna är varför inte regeringen tar över och leder verksamheten. För detta talar enligt frågeställarna de skillnader i

uppfattningar behovet åtgärder uppenbarligen föreligger

om av som mellan länsstyrelserna. Båda ministrarna hävdar att verksamheten sker inom för den reglering ansvaret riksdagen har

ramen av som

beslutat och enligt den planering myndigheterna har gjort

om som upp.

4.4.3 tredje dygnet

Torsdag -

Några länsstyrelsernas tjänstemän har arbetat hela natten. De flesta

av andra sig i väg hem före midnatt kommer tillbaka vid

gav strax men 7-tiden på Det har gått två dygn sedan nedfallet och det

morgonen. är fortfarande mycket ska göras. De flesta i beredskaps-

som

organisationen är ordentligt slutkörda även många dem

- av som vilat. Bara del det ska ske inom jordbrukets område har

en av som börjat. Det centrala just är utrymningen. Vid S-tiden är trans-

portbilarna i gång med de första djurtransporterna från gårdarna i

Kristianstads län. När djuren kommit fram till mottagningsplats

blir de först placerade i samlingsfålla, medan jordbrukare

en som hör hemma där ordnar betesmarker. Alla djur flyttas

som genom länsstyrelsernas försorg får ett identitetsmärke i örat.

Tredje dygnet 91

Polisen leder utrymningen jordbrukarna, deras

av familjemedlem-

mar och de anställda och har meddelat att några dagars fördröjning inte har någon betydelse. Många brukarna vill emellertid komma av i väg omedelbart. Några har själva ordnat i första hand mottagare av köttdjuren, som det är relativt enkelt flytta till områden. Tre att nya djurhållare har kunnat ordna inkvartering för sina mjölkkor i omoderna tomma ladugårdar. De de ska kunna

men hoppas att hjälpligt

sköta djuren där. För andra har det emellertid visat sig svårt att hitta mottagare till mjölkkor. Särskilt svårt är det för de större djurbesättningarna, i flera fall får delas mellan olika Det

som upp gårdar.

finns både betesmarker och enklare byggnader det men är inte lätt att sköta mjölkningen. De tidigare nämnda

sjukdomsbekämpnings-

programmen gör det extra svårt pussla

att ihop ett flyttningschema.

LRF tar under kontakt med

morgonen några maskintillverkare som

lovat undersöka de kan hjälpa till med

om provisoriska mjölknings-

anläggningar. Transporter av svin pågår hela dagen till slakterierna i båda länen.

De ansvariga i ledningen för de båda länsstyrelserna börjar

strax efter 9.00 att dra riktlinjer för det fortsatta arbetet i upp zonerna 2-4. Flera jordbrukare där har redan och vill ha råd och

ringt in-

struktioner. Till de arbeten är aktuella inom

som växtodlingen hör

ogräs- och skadedjursbekämpning, fortsatt

kvävegödsling av vallar, ensilering, inledning av höbärgningen, skötsel och fortsatt sådd

av köksväxter på friland och avmaskning får och av ungnöt. Bristen på foder blir alltmer akut. Ransonerna oerhört är knappa. På en del håll är det snart risk för svält.

De båda länsstyrelserna gör än tidigare för

nu mer att stämma av sina uppfattningar. Det är uppenbart besluten i de båda länen att på

några punkter kommer att skilja sig. I de väsentliga frågorna de

är emellertid överens. nu

Nya instruktioner

Massmedierna ligger på och vill kunna besked till jordbrukarna ge i de drabbade områdena. Vid IZ-tiden

är länsstyrelserna klara att

meddela vad de har kommit fram till. Beskeden lämnas via radio och TV och gäller den fortsatta växtodlingen inom nedfallsområdet:

De mest drabbade jordbrukarna kommer instruk-

att personliga

tioner den fortsatta driften. Det kan i fall innebära om många stora inskränkningar i verksamheten. För andra är strävan så snabbt att och så mycket möjligt normalisera förhållandena. som Om produkterna kommer kunna säljas visar inte helt och hållet att sig förrän längre fram i Det ankommer

sommar. på livsmedelsindustrin och handeln uppfylla kraven på mätningar och

att att tillämpa de

gränsvärden som Livsmedelsverket fastställer.

92 Tredje dygnet

För de olika slagen växtproduktion i de skilda zonerna gäller av tills vidare följande:

Zon 1

Ingen odling jordbruks- eller trädgårdsprodukter.

Zon 2

All ska tills vidare skjutas Det är möjligt att arbetet

växtodling upp.

kan komma i gång någon månad. Provtagningar och mätningar om får vilka skördeprodukter kommer kunna användas. avgöra som att Länsstyrelsen kommer längre fram instruktioner. att ge

Zonerna 3-5

Arbetena inom växtodlingen bör kunna pågå i normal omfattning.

användbarhet bedöms med ledning resulta-

Skördeprodukternas av

från Grödor måste kasseras ska föras bort

ten provtagningarna. som

och så möjligt. Andra vallskörden kommer san-

deponeras snart som

nolikt att kunna användas.

oljeväxter och sockerbetor: Inga särskilda åtgärder

a Spannmål,

behöver vidtas. Det räcker med normal skötsel. jordbrukarna bör undvika hacka ogräs, så inte jorden blir omrörd. att att Balväxter: Inga särskilda åtgärder behöver vidtas.

Potatis: Det fordras inga speciella åtgärder.

ü Köksväxter: Bladväxter och sallad bör tas nära CI som spenat av marken och kasseras. Ny växtlighet kan möjli användas. För en köksväxter fordras tills vidare inga särs ilda åtgärder.

övriga

Bär: Det är inte nödvändigt med några särskilda åt ärder. Provfår emellertid visa hur del jordgu bsskörden

tagningar stor av 1

3 som måste kasseras. zon Frukt: Det fordras tills vidare inga särskilda åtgärder. u Träda och omställningsmark: Plöjning ska ske till ett så stort djup cl Om odling ska ske bör ordbrukarna i första som möjligt. senare hand välja sockerbetor, oljeväxter och fo erspannmål. Genom plogfri odling under nästa år bör det att minska upptaget av cesium. Detta gäller även vid fortsatt framtida växtodling. en

Rekommendationer och kalkning minskar överfö-

om gödsling som

ringen radionuklider från mark till gröda kommer att ges längre av till odlingssäsong betesmark och

fram. En överföring nästa av

fodervallar till spannmålsodling minskar också framtida upptag av

radionuklider. Det kan inte uteslutas del jordbrukare kommer att en bort det översta matjordslagret. Det innebär att de tar

att skrapa

bort den bästa Avfallsmängderna blir Vart ska jorden. enormt stora. de köra allt Nationella expertgruppen för sanering kommer att

Tredje dygnet 93

medverka med underlag för de bedömningar myndigheterna

som och jordbrukarna måste göra.

Den under polisens ledning för utrymning

grupp som svarar av jordbrukare i 1 har vid 10.30-tiden sitt första möte för dagen. zon Det visar sig att alla brukarna fortfarande inte har lämnat besked hur de vill göra med djuren. Klart är emellertid många mjölkom att producenter föredrar att slakta sina kor i stället för flytta dem till att

nya platser. Några djurägare med bra djurbesättningar kommer

att kunna sälja djuren livdjur. Intresserade köpare har redan hört som av sig. Nästan alla svin kommer gå till slakt. Det gäller inte de att

bästa avelsbesättningarna. Ägarna till några dessa av besättningar

har bett att komma till gårdar. En

om nya sammanställning av

önskemålen ska lämnas under dagen.

Några besked vilka regler ska gälla för till

om som ersättning jord-

brukare och andra måste har ännu inte få. som utrymma gått att Klart är emellertid nedfallet kommer kosta samhället att att stora

belopp och leda till mänskliga tragedier.

Flera vägrar att lämna sina gårdar. Deltagarna i

utrymningsgruppen

kommer vid 11-tiden överens chefen för lantbruksenheten om att vid Länsstyrelsen i Kristianstad ska ringa dessa och försöka upp övertala dem sig Om de fortfarande vägrar kommer att ge av. gruppen att ta ställning till vad ska ske. som

Utrymningen börjar

Utrymningsgruppen kan under eftermiddagen önskemå-

summera len för jordbrukarnas del flyttning. I Kristianstads län vill sju om

jordbrukare med mjölkkor och även andra flyttningsberättigade djur flytta. Samma sak gäller djurägare med andra flyttnings-

sex

berättigade djur än mjölkkor. Två mjölkproducenter säljer sina djur

som livdjur men vill ha hjälp med transporterna. Tre lämnar sina djur till slakt och har inga djur eller sörjer själva för tre transporterna. Två jordbrukare utan djur har redan lämnat området. Två

jordbrukarfamiljer vägrar trots flera försök till övertalning sig

att ge av. I Malmöhus län har 15 jordbrukare med

djurbesättningar begärt

att flytta dessa till andra gårdar. Tre kommer sälja sina

att djur

som livdjur och lika många har själva ordnat inkvartering vill men ha hjälp med flyttningen. Diskussioner det fortsatta arbetet med om att flytta ett 30-tal besättningar till platser och fem till olika nya köpare pågår under stor del natten. Länsstyrelsen konstate- - en av rar att omkring 500 mjölkkor, 1 600 köttdjur, 200 får och 7 000 svin i länet kommer till slakt. Stabschefen inom Södra militäratt området meddelar slakteri- och under

att en bageripluton som är

avrustning i Linköping med några dygns varsel skulle kunna

utnytt-

94 Tredje-fjärde dygnet

för nödslakt inom nedfallsområdet. Skanek emellertid att jas uppger de civila slakterierna ut att klara uppgiften. ser I det här läget är det dags att börja överväga vilka jordbrukare i

bör flytta djuren till andra områden. Det fattas enligt zon 2 som

LRF:s mottagningsorganisation fortfarande sju platser för dem

som ska lämna Till detta kommer de platser behövs för zon som

omflyttningen från LRF vädjar i sändning i radio och TV

zon en kl 15.00 hjälp från andra delar södra och mellersta Sverige. om av i Kristianstad framgått kontakt med andra

Länsstyrelsen tar som länsstyrelser för hjälp med hitta de platser fordras.

att att som

4.4.4¶Fredag fjärde dygnet

Det finns fredagens så mycket mätdata från nedfallfrån morgon sområdet SSI kan första karta med markbeläggningen att presentera en cesium-137 i kBqmz. Den beskrivning SSI har möjligheter av som göra framgår figur 4.2. SSI att i huvudsak samma reatt av anser kommendationer tidigare ska gälla för de olika slagen odsom av

ling. De flygmätningar kommer att påbörjas under dagen ger

som underlag för version. Det finns enligt SSI inga skäl för snart en ny några betesrestriktioner inom områden med mindre än 10 kBqmz.

Efter diskussioner med SSI friklassar jordbrukszerket samtliga om-

råden utanför eftersom markbeläggningen där är mindre än zon 10 kBqmz. Inom 4 och 5 kommer friklassning att ske så zonerna det finns tillräckligt med mätdata från gräs-, mark- och mjölksnart inom beläggningsområdet och upptaget radioaktiva ämprover av i mjölk och kött blivit klarlagd. Detta kräver flera olika slag nen av mätningar och arbetet kan komma att ta vecka eller mer. en Inom 3 kommer friklassning sannolikt att kunna ske tidigast zon i slutet och i 2 sent under hösten. av sommaren zon

Riktlinjerna för länsstyrelsernas arbete är fastställda. Nu gäller

det till allting fungerar. Informationen i radio och TV att se att om händelseförloppet minskar efter hand. Behovet att tala med nå-

ökar det sättet hos jordbrukare och andra blivit drab-

gon på som

bade nedfallet. De vänder sig till de lokala och regionala myndigav heterna, måste sätta mycket för att kunna alla som av resurser svara

som ringer.

Fler mottagningsplatser

LRF ordnar under förmiddagen ytterligare tre mottagningsplatser

för djur måste flyttas. Det återstår att finna fyra. Transportsom bilarna till och slakterier har fullt hela tiden.

mottagningsgårdar upp

Arbetet flyter förhållandevis bra. Någon panik har ännu inte upp-

Fjärde dygnet 95

stått och inga motsättningar mellan

- jordbrukare och andra. Det är

en svår pedagogisk uppgift människor att att inse att de måste

flytta. Nedfallet inte och märks inte syns på annat sätt än genom utslagen på mätinstrumenten. De militära

transportplutonerna och

militärpoliskompanierna bidrar i hög grad till

att transportverk-

samheten fungerar.

Inom båda länsstyrelserna pågår hela tiden

diskussioner

om sam-

hällets skyddsåtgärder. Alla

är överens om att jordbruket är den i

särklass hårdast drabbade Allt

näringen. tillgängligt kunnande be-

hövs i den situation råder. Båda

som länsstyrelserna tar in

experter

från Lantbruksuniuersiteteti

Uppsala och Alnarp. Det finns gott om rapporter och litteratur från

annan Tjernobylolyckan samt många utredningar och mycket forskning,

som ger vägledning för det fort-

satta arbetet. Kunskaperna konsekvenserna

om av en olycka och

hur skadeverkningarna ska

begränsas är mycket bättre än när

Tjernobylolyckan inträffade. De ekonomiska följderna kommer

emellertid att kunna överblickas först långt senare.

Tankar inför

en sanering

Nationella expertgruppen för sanering tar senare under torsdagsför-

middagen upp en diskussion med de båda

länsstyrelserna om

saneringsåtgärder som är möjliga och det i framtiden kan

som bli

aktuellt att vidta. sammanfattar

Expertgruppen tankarna bakom

eventuell saneringsinsats i

en promemoria som innehåller i huvud-

sak följande:

Att långsiktigt och varakti återställa

t kontaminerade områden, dvs sanering, utgör ighet en möj att minska dosbelastnin för

en befolkningen i områden med omfattande radioaktiv elä en g-

ning. Sanering är ett komplement till andra åtgärder kan

som höva vidtas. De erfarenheter finns som olika sanerin sinsatser av har visat att dessa kan mycket kostsamma och vara o ta är för-

knippade med stora praktiska svårigheter.

En skyldighet för för

staten att svara saneringsåtgärder förelig-

ger endast i den utsträckning det med

som hänsyn till följderna

av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och

omständigheterna i övrigt är påkallat för

att staten svarar åtgärderna

räddningstjänstlagen.

Det faktum det i praktiken inte

att är möjligt att helt eliminera

de stråldoser uppkommer till följd som av en olycka innebär att varje saneringsinsats kommer enomföras den att i omfattnin som bedöms skälig från tekniska

oc ekonomiska synpunkter ocg

med hänsyn till de sociala konsekvenserna

av insatsen.

En plan för vilka områden ska som saneras, när det ska ske och vilka metoder ska användas som måste utarbetas i varje särskilt

fall. En sådan till

saneringsstrategi syftar att tillgängliga

resurser ska kunna användas å optimalt ett sätt. Expertgrup har i en förväg utarbetat teknisktoch ekonomiskt

ett underlag ör beslut

96 Fjärde dygnet

Förklaringar Zon 500-2 000 kBqmz; Zon 2: 200-500 kBqmi; Zon 3: 100-200 kBqmz; Zon 4: 50-100 kBqmz; Zon 5: 10-50 kBqmz. Utanför 5 mindre än 10 kBqm

zon

med cesium-13 7 på marken tre dygns mätningar

Figur 4.2 Beläggningar efter

Fjärde dygnet 97

men utan kännedom det ligger i sakens nedfallets - natur - om omfattning och sammansättning samt utan kännedom de loom kala förhållandena i de kontaminerade områdena. Grup hålen

ler på att uppdatera underlaget och det till

nu anpassa en uppkomna situationen.

För att myndigheterna ska kunna fatta rationella beslut i saneringsfrågor är det nödvändigt de bedömer vilken reduktion att av dos eller beläggningsgrad olika åtgärder kan resultera i jämsom fört med ingen åtgärd, kostnader för arbete och material maski-

ner respektive kemikalier, up skattning producerat avfall och

av kostnader för ocfide onering roducerat avfall, transporter av kostnader för produktionsbortfålli olika dos till samt

saneringspersonalen och den bofasta befolkningen. Utifrån detta

går det att beräkna t.ex. kostnaden för undvika viss strålatt en dos på kort och lång sikt och bedöma denna kostnad att om är

acceptabel.

Efter det inträffade nedfallet är de från saneringssynpunkt do-

minerande radionukliderna cesium-137 och cesium-134. Det går,

utom möjligen i att bortse från strontium-9O och från zon t.ex. olika transuraner. Depositionen cesium-137 i området med det av största nedfallet går till 2 000 kBqmz 60 up som mest uSvh första dygnet från radioaktiva nedfallsprodukter.

Åtgärder som kan bli aktuella på jordbruksmark efter ett radioaktivt nedfall syftar i första hand till reducera att u ptaget av

radionuklider till grödor, minska överföringen djur,

att att minska risken för vidare spridning deponerat material av samt att minska stråldosen till lantbrukarna och deras familjer. Sanering

av jordbruksmark bör åtminstone på kort sikt så långt möjligt

baseras användning konventionella lantbruksmaskiner. av

De båda länsstyrelserna börjar vid 12-tiden i detalj

att mer överväga hur enklare sanering skulle kunna till. snabbare en en sanering genomförs efter ett nedfall desto större blir dosreduktionen för be-

folkningen. Detta ska emellertid vägas stråldosen blir större mot att

för saneringspersonalen. Expertgruppen kommer rekommen-

inte att

dera någon sanering förrän de kortlivade radionukliderna har avklingat. Om saneringen ska göra större än skada och kostnytta vara nadseffektiv fordras dessutom genomtänkt planering. en Alla är överens vänta några veckor med om att att starta själva

saneringsarbetet. I avvaktan på att det sker diskuterar expertgrupolika metoder. Ett sätt minska djurens radionuklipen att upptag av der är att tillföra berlinerblått i fodret. Syftet minska halten är att

Cesium i mjölk och kött. Berlinerblått utnyttjades med framgång stor i andra länder t.ex. Norge efter Tjernobylolyckan. - - Livsmedelsverket under eftermiddagen råd rutiner för ger om provtagning på livsmedel både för producenternas egentillsyn och för

den offentliga tillsynen. Länsstyrelsen z Malmöhus län

avser att i nästa vecka vidarebefordra dessa råd till i första hand

arbetsledning

och personal vid antal livsmedelsindustrier. Företagen annan ett själva

98 Fjärde-sjätte dygnet

avgör de ska produkter från nedfallsområdet eller inte om ta emot och får det skälet viktig roll i återställningsarbetet. Personalen av en

vid kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor bör ytterligare

utbildning. Kommunens anställda kommer kunna hjälpa enskilda att

jordbrukare eller trädgårdsodlare med provtagningar under som-

maren. Sent under eftermiddagen meddelar LRF att ytterligare två gårdar i södra Sverige emot jordbrukare med mjölkkor. Det återstår nu tar

finna fyra platser för utrymmande från Samtidigt har det

att zon framkommit sju gårdar i 2 med nötkreatur vill ha hjälp med att zon

flytta. Det är alltså nödvändigt att hitta ytterligare nio mottagnings-

att

gårdar.

4.4.5¶Lördag dygnet

- femte

En något mindre arbetstyrka än tidigare är vid 8-tiden på plats vid

de båda länsstyrelserna. Det framgår det finns tillräckligt med

att nu mottagningsgårdar. Enligt företrädare för LRF har en jordbruen kare från 1 vägrat godta den mottagningsgård han först blizon att vit tilldelad. Efter högljudd diskussion lastade han in sina djur i en bilarna igen och for till ställe, han accepterade. ett annat som

Utrymningen fortsätter hela lördagen. Massmediernas bevakning är

fortfarande mycket intensiv.

De fyra jordbrukare med familjer vägrade att lämna sina går-

som dar har efter samråd med länsstyrelserna låtit bo kvar.

polisen

4.4.6¶Söndagen sjätte dygnet

Arbetet fortsätter. De sista djur går under förmidtransporterna av dagen. Flyttning lösöre och annat kommer att ta ytterligare ett av

antal dagar.

Hämtning och leverans produkter respektive förnödenheter samt av sociala kontakter börjar komma i gång i de områden där jordbruket ska bedrivas så normalt möjligt. Alla in- och till och som utresor från området behövs för jordbruket ska kunna service som att sker utan restriktioner. De båda länsstyrelserna kommer under söndagen efter gemen-

överläggningar fram till de knappast längre kommer att

samma att

behöva utnyttja de befogenheter räddningslagen dem att ta ut

ger med tjänsteplikt eller att göra ingrepp i rätt. De

personal annans

beslutar verksamheten fr.o.m. kl 15 inte längre ska räddatt vara Båda myndigheterna kommer emellertid under lång tid

ningstjänst.

framåt på olika sätt engagerade i arbetet med att återställa att vara

Efter en månad 99

förutsättningarna för jordbruk, trädgårdsverksamhet och annat inom

de drabbade områdena.

4.5 efter en månad

Läget

I det område drabbats nedfallet är jordbrukarna normalt vid

som av den här tiden på året -i slutet juni- klara med höskörden. En del

av betesdjur brukar släppas ut på slåttervallarna för att beta efterväxten. Konservärtorna börjar skördas. Jordgubbsplockningen är i full gång.

Även grönsaker och potatis skördas dagligen.

SSI redovisar karta figur 4.3 med markbeläggningen

en ny - - av

Cesium -137. Beskrivningen är baserad på månads flygmätningar,

fältmätningar och mätningar på insamlade mark- och vegetations- Detaljerna i beläggningsområdet blir allt tydligare för varje

prover. dag går. Det framgår bl.a. hur mycket nedfallet varierar mellan

som olika delar inom området t.0.m. hur nedfallet har drabbat olika

gårdar. Med denna karta och med resultaten från många

prov-

tagningar underlag har jordbruksverket efter diskussioner med

som SSI kunnat friklassa även zonerna 4 och

Fortsatta analyser koncentrationen radioaktivt strontium och

av plutonium bekräftar i stort sett de första resultaten kommit fram

som ett par dagar efter nedfallet.

Mycket mätarbete återstår ännu. Hur stora mängder radio-

av en nuklid som en gröda tar upp beror bl.a. på vilka jordarter det

som är fråga inom nedfallsområdet och vilket pH dessa har. Natio-

om nella expertgruppen för sanering har sammanställt uppgifter detta,

om bl.a. för att kunna lämna underlag effekterna olika åtgärder

om av

och råd till myndigheterna.

Den bedömning som myndigheterna gör efter samråd med expertgruppen är att jordbrukarna i zon 1 just nu inte behöver slå vall

och spannmål för deponering på plats. Detta skulle dem

annan ge

utför arbetet stråldos är onödigt i förhållande till som en som stor vinsten. Avfallet skulle sannolikt också bli svårt att hantera. Till detta kommer att det allt att döma inte är aktuellt under de närmaste

av åren att utnyttja marken inom 1 för liknande odlingar.

zon

I zon 2 är arealerna visserligen stora det blir alltså mycket avfall

expertgruppen bedömer att den framtida vinsten ska - men vara tillräcklig för att brukarna ska slå vallen och deponera avfallet på

av lämpliga ställen i utkanterna ägorna. Det går sannolikt inte att på

av dessa marker utnyttja vallskördar under säsongen.

senare

Även i 3 där beläggningen den uppmättes i

zon - svarar mot som

Sverige efter Tjernobylolyckan är det enligt expertgruppen rimligt

med liknande åtgärder på i varje fall delar ägorna. Den slår

av som

100 Efter en månad

Förklaringar Zon 500-2 000 kBqmz; Zon 2: 200-500 kBqmz; Zon 3: 100-200 kBqmz; Zon 4: 50-100 kBqmz; Zon 5: 10-50 kBqmz. Utanför zon 5 mindre än 10 kBqm

Figur 4.1 Beläggningar med cesium-13 7 på marken efter månads mätningar

Efter tre månader 101

kontaminerad gröda och vill underlätta den framtida

av hanteringen

bör möjligt plasta in avfallet. I 3 går det sannolikt om zon att använda andraskörd och eventuell tredjeskörd. en en I zon 4 kan vallen slås Stubbhöjden spelar i det fallet mycket av. liten roll. Det går använda skörden eventuellt med tillsats att av ämnen som binder Cesium, mätningar visar detta är nödvänom att

digt.

I 5 behöver brukarna enligt inte vidta zon expertgruppens mening

några särskilda åtgärder.

Regeringen har med det förslag Jordbruksverket utarbetat beslu-

tat om en förordning om ekonomisk ersättning till jordbruks- och

trädgårdsföretag för kostnader och förluster på grund radioakav

tivt nedfall. Jordbruksverket har fått i uppdrag meddela ytterli-

att föreskrifter och ska pröva enskilda ärenden. lämnas

gare Ersättning

enligt förordningen för de merkostnader uppstått bl.a. på grund som att kor inte kunnat på bete eller utfodrats med färsk av grönmassa. Det kan också kostnader för s.k.

vara saneringsutfodring.

Ersättning lämnas vidare för inkomstbortfall, minst.ex. på grund av

kad avkastning i mjölkproduktionen.

4.6 efter tre månader

Läget

Vid den här tiden i början september är höstkorn,

- av vårkorn,

havre och höstoljeväxter vanligen skördade. Samma sak till

gäller

största delen även höstråg och höstvete. Skörden och

av grönsaker höstpotatis och snart även våroljeväxter pågår. Jordbrukarna

- - tar en del ensilage från vallarnas andraskörd. marken sker

Beredning av

för höstsådden. Bärgning halm håll.

av pågår på många I-Iöstplöj-

ningen står för dörren, sockerbetorna skördas men senare. Det här året blir emellertid helt annorlunda för

jordbrukarna inom

nedfallsområdet. De flesta djurhållarna lämnade som sina gårdar är i slutet kvar på de ställena. För del har av sommaren nya en flytt-

ningen och anpassningen gått bra. Andra har lyckats sämre. För alla

har förändringarna emellertid inneburit Utom

påfrestningar. själva flyttningen av familjen och inhysningen djuren har bekymren be-

av rott på t.ex. bostaden, skolgången, de sociala kontakterna, känslan

av att göra intrång samt för vad händer där hemma oron som nu och i framtiden.

En familj gick det särskilt illa för. hade

Jordbrukarparet vuxna

barn, som inte flyttade med. Värdfamiljen övertalades att ta emot paret, fick disponera lägenhet i den

som en stora mangårdsbyggnaden.

De 18 mjölkkorna kunde de hysa in i

värdfamiljens ladugård. Där

fanns i övrigt bara köttdjur. De båda familjerna hade från

början

102 Efter tre månader

hade olika åsikter användningen betessvårt att dra jämnt. De om av

marken, stängselskyldigheten, försörjningen med grovfoder i stort

det De flyttat fick sett allt väsentligt, som går att vara oense om. som försök kontakt med andra i området. De båda trots egna inte någon situationen så obehaglig de till slut sålde makarna upplevde som att

till slakt och köpte äldre bostadshus i ett samhälle när-

djuren ett

har anmält sig arbetslösa på arbetsförmedhemorten. De som mare

lingen.

En lyckad flyttning

En familj med barn i skolåldern kom till Men det finns undantag. tre

Kristianstad, där alla med gång kände sig välen gård norr om en och fick hjälp ägarfamiljen och andra i området. komna mycket av

bor i f.d. lantarbetarbostad, de har kunnat inreda så att De en som

den håller acceptabel standard. Skolgången fungerar. Familjen

en hemma i området. De 26 mjölkkorna och antal känner sig ett unglada, där de går lösa. Ett maskinföretag har

djur får disponera en ordnat mjölkningsplats för maskinmjölkning. Anlägg-

en provisorisk

ska kunna fungera även under vintern. Hustrun bilpendlar

ningen

till deltidsarbete inom åldringsvården och har kunnat behålla sitt

det. har inte tagit med sig särskilt mycket maskinell

Jordbrukaren

hyr det han behöver. Grovfoder till djuren har han utrustning utan

har blivit dyrt. Mjölkavkastningen minskade

fått köpa. Det mycket

i samband med flyttningen har nästan kommit upp avsevärt men nu till den tidigare nivån. Trots de relativt gynnsamma omständighe-

längtar familjen tillbaka till sin egen gård. terna lämnade sina gårdar återvända De flesta jordbrukare som avser att

före lägger inga hinder i vägen för detta,

vintern. Länsstyrelserna för djurhållning baserad på växtodling

men förutsättningarna en egen

under de åren mycket små. Även andra kommer närmaste att vara

har fått med mjölkproduktionen på de jordbrukare problem nya

ställena och sålt sina djur till liv eller slakt. Sammanlagt omkring

och 200 får har slaktats i förtid. De flesta dessa 3 000 nötkreatur av

har efter slakten kunnat klassas livsmedel. som

successiva tömningen slaktsvinstallarna har gått bra. Ge-

Den av

förstärkta garantier för slaktproduktionen inte påverkats

nom att det radioaktiva nedfallet har köpmotståndet inte varit så stort av

först befarade. Följden är de flesta slaktsvinstallarna

som många att

under hösten börjar med grisar. Många har

i zonerna 2-5 fyllas nya

med inköpta fodermedel.

även återupptagit smågrisproduktionen

har modifierat det tidigare beslutet att inte ta emot

Skånemejerier om från delar södra Sverige. Mottagningen är emellertid

mjölk stora av

förenad med rigorös kontroll. en Även friklassad. jordbrukarna har till största delen zon 3 är nu

Efter tre månader 103

följt de riktlinjer för växtodlingen Nationella expertgruppen som för-sanering lämnade månad efter nedfallet. Mycket användbart en foder har på det sättet kunnat tillvara. I del fall har fodret tas en emellertid fått kasseras. Saneringsutfodring köttdjur gått på av som bete under sommaren har börjat. Stora mängder berlinerblått har

importerats.

Den del grönsakerna hade blad vid nedfallet har emellerav som tid fått kasseras. Fabrikerna har ändå acceptabla kvantiteter att arbeta med framför allt från de västligaste delarna landskapet. - av För potatis gäller ungefär förhållanden. Frukten och odlingsamma arna under glas har däremot inte alls blivit påverkade nedav fallet.

Nationella expertgruppen för sanering redovisar fortlöpande sina bedömningar. Enligt expertgruppens uppfattning är det inte menings-

fullt med några omfattande saneringsåtgärder inom Plöj-

mer zon ning vall kräver förbearbetning den ska bra resultat. av om ge ett Borttagning av översta jordlagret skulle leda till mycket stora kostnader. Frågan är det är praktiskt möjligt och ekonomiskt motiom verat att genomföra så omfattande åtgärder. Vart ska all jorden transporteras Expertgruppen det realistiskt att på sikt gå över anser mer till andra sorter eller andra grödor. Det kan i bästa fall minska rent av upptaget med 90 %. Sanering bör ske i mindre områden där det förekommer trädgårdsodling och i närområdena till antal bostäder. ett

Spannmålen borta

Spannmålsskörden inom zonema 2 och 3 är förlorad för denna sä- Mätningar får visa hur stor del skörden inom 4 går song. av zon som

att använda. Möjligheten utnyttja spannmål djurfoder bör

att som undersökas. Nationella expertgruppen för sanering jordbrukarna i anser att zonema 2-5 bör tillföra betydligt kaliumgödsel än vad de brumer kar göra. Åtgärderna bör differentieras med hänsyn till de faktiska

mätvärdena. Upptaget kan i bästa fall minska med 50 % i kommande skördar. Fisk från Östersjön är enligt de mätningar gjorts inte i

som någon

större grad påverkad nedfallet. Kustfisket kan fortsätta av som vanligt. Det har däremot visat sig halterna cesium-137 ökar hos att av framför allt växtätande fiskar, mört och mindre abborre, i

t.ex. insjöar-

na inom de mest drabbade delarna nedfallsområdet. Halterna i av gädda och större abborre kommer sannolikt stiga under hösten att mest i näringsfattiga sjöar. Det kan bli aktuellt kostråd till dem att ge fiskar mycket i sötvattebn. Det finns ännu inga uppgifter som om upptaget i svamp och vilda bär förhållandevis höga halter kan men väntas hos del svamparter. en

104 Efter ett år

4.7 efter ett år Läget

Branschorganisationerna och livsmedelsföretagen gör en bedömning

hur mycket det minskade utbudet efter nedfallet tillsammans av med köpmotståndet hos konsumenterna har påverkat försäljningen livsmedel från Skåne. Jämfört med ett normalår har försäljningen av minskat med för mjölk 45 %, för kött 15 %, för ägg 10 %, för

spannmålsprodukter 10 %, för grönsaker 30 %, för potatis 20 %

och för frukt 5 %. Följderna för den totala svenska livsmedels-

försörjningen är därför begränsade.

De flesta jordbrukarna i 1 har det besvärligt särskilt de i zon - Kristianstads län tvingades lämna sina gårdar. För dem i Malsom möhus län stannade kvar är situationen något bättre. En del som av de flyttande har emellertid helt övergett sina gårdar. Att sälja dem har visat sig nästan omöjligt. I några fall har köpt, förutsatt grannar priset varit bra. De har kunnat lägga ihop arealerna till större att

sammanhängande brukningsenheter. Genom sanering av begränsade

har det blivit möjligt odla för husbehov. ytor att Flera har på övervägt skrapa fem centimeter på jordnytt att av ca lagret. Ett hektar skulle 500 m3, dvs minst 700 ton. Problemet är ge hand all jord. Kostnaderna enbart för transporterna blir att ta om höga. Till saken hör ingen sannolikt vill ta emot så stora

mycket att

jordmassor framför allt inte ha dem i grannskapet. -

Försöksverksamhet

Många jordbruken i 1 deltar i olika försöksprojekt. Fors-

av zon karna olika tankar och idéer. Proven går bl.a. på att de ska prövar ut vilka effekter spridningen cesiumbindande ämnen bentose av som nit och berlinerblått har åkrarna och att ändra brukningsute metoderna. Tabletter med berlinerblått har i några fall placerats i korna. Det handlar djupplöjning och vanlig magen annars mest om och i tillämpliga fall gödsling med kalium. Försök har också

plöjning

förekommit med olika gröda. Cesiumhalten har i sorter av samma dessa fall reducerats fyra gånger. Åtgärderna förbättrar si-

några av

tuationen, forskarna följa utvecklingen under åren som men avser att kommer. med foder från området är otänkbar under de

Mjölkproduktion

närmaste åren. De flesta planerar däremot odla grödor för förädatt

ling i den produktionen köttdjur, hästar, svin, får och fjä-

egna av derfä eftersom huvuddelen nuklidinnehållet avlänkas när det av pasdjurkropparna. Djuren bör emellertid rent foder veckorserar före slakt. na Efter och saneringsgödsling visar det sig möjligt att odla

plöjning

sockerbetor och fabrikspotatis för spritframställning. Den steniga

Efter ett år 105

och näringsfattiga skifferurbergsmorän är vanlig inom området

som lägger emellertid hinder i vägen på många håll. Det gäller också vallarna, före nedfallet täckte ungefär halva åkerarealen i området. som

Plöjning vallarna kombinerat med kraftig kaliumgödsling

av - en och kalkning minskar den framtida cesiumkoncentrationen i vall- gräset. Det blir vidare möjligt att odla vårsådda spannmålsgrödor för försäljning. På de platser där plöjning inte kan genomföras ford-

den reducerade växtodlingen kraftig gödsling varje år och sane-

rar

ringsfoder till köttdjuren. Provtagning på de färdiga produkterna

fortsätter ett år efter nedfallet. Dricksvattnet till betesdjuren har det inte varit något större problem med. Ett år efter nedfallet är fordras det inga mätningar. I zon 2 friklassad efter ungefär månader är problemen - sex mindre än i det finns undantag. I sådana fall vidtar jordzon men brukarna i huvudsak åtgärder brukarna i Ett samma som zon

tiotal gårdar i 2 har helt upphört med mjölkproduktion. Den

zon vårsådda spannmålen går i allmänhet använda efter saneringsatt

gödsling. Köttproduktionen och utslaktningen mjölkkor har ökat

av mycket kraftigt på grund nedfallet. Det har lett till ett överskott av kött på marknaden med starkt pressade priser

av - som följd.

I den allra största delen 3-5 har jordbruket återgått till av zonerna det normala. På del håll med speciella jordarter är det emellertid en

problem.

Ersättningar

Systemet för statliga ersättningar till jordbrukare för förlorade inkomster och administrationen detta har fungerat tillfredsställande. av Sammantaget har mycket stora belopp betalats Det har emellerut. tid varit svårt att beräkna merkostnader och inkomstbortfall. Schablonvärden har fått tillämpas. Någon millimeterrättvisa före-

kommer inte och Överklagandena är många.

8 15-0171

Bedömningar och förslag 107

Kapitel

Utredningens bedömningar

och

förslag

5.1¶Inledning

Ett nedfall radioaktiva ämnen på det sätt och i den

av omfattning

som utredningen skildrar i scenariot är mycket allvarlig påfresten ning i det svenska samhället. Det gäller både i inledningsfasen -innan

det har klarlagts nedfallet sker och hur allvarlig

var kontamineringen

är och i den del förloppet när det går på olika sätt

- av att begränsa

verkningarna. Även det drabbade området så

om småningom visar

sig relativt litet till ytan och förhållandevis glest befolkat kommer

effekterna för många Ett antal sammantaget att vara betydande. stort människor även utanför nedfallsområdet kommer sannolikt under

lång tid att känna för de radioaktiva ämnena ska

oro att påverka

dem t.ex. via livsmedlen. - Problemen uppstår ställer samhällsorganen svåra som på prov. Utredningen har med hänsyn till arbetets syfte valt i scenarioatt beskrivningen lägga tyngdpunkten på verksamheten hos de olika

myndigheterna framför allt länsstyrelserna. Enskilda människor i

nedfallsområdet förekommer i olika delar Ut-

av händelseförloppet. redningen pekar på åtskilliga problemen de kommer möta.

av som att Både effekterna strålningen och verkningarna människors åtav av gärder skulle i verkligheten i flera avseenden kunna bli betydligt mer

omfattande än framgår utredningens Det som av beskrivningar. är

egentligen bara fantasin sätter gränser för omfattningen de som av svårigheter som samhället möter i ett scenario det slag utredningen av skildrar.

Fokuseringen på myndigheternas verksamhet innebär att utred-

ningen i händelseförloppet beskriver rad olika svårigheter en som kan antas uppkomma för dessa. Det är svårt verksamheatt säga om ten i praktiken skulle fungera på ett så tillfredsställande sätt som framgår av scenariot eller påfrestningarna inom organisationen om skulle bli så stora effektiviteten blev lidande. Det sedan

att pågår många år omfattande utbildnings- och övningsverksamhet inrik-

108 Bedömningar och förslag

tad på händelser bl.a. det slag utredningen skildrar. Myndigav som heterna med andra 0rd vilka krav ställs dem och är allt vet som av

döma beredda börja Om åtgärderna i verkligheten skulle

att att agera. komma vidtas inom de tidsramar utredningen i sceatt som anger nariot eller förloppet skulle bli utsträckt går det att ha om mera olika En förlängning i tiden de olika faserna har

meningar om. av

emellertid knappast någon betydelse för utredningens slutsatser och

förslag. Utredningen för sin del tidsschemat är realistiskt anser att och kan ligga till grund för de överväganden som följer.

Utredningen redogör i detta kapitel för svårigheterna inom de viktigare problemområden kan urskiljas i scenariot. Det är svårig-

som heter enligt utredningens mening sannolikt skulle komma att som medföra påfrestningar för alla berörda myndigheter, företag, stora och enskilda. Utredningen vill framhålla att det i detta

organisationer

scenario inte finns skäl att i övervägandena göra någon uppdelning

mellan problemen i olika tidsskeden på det sätt som utredningen

gjort i analysen el-, vatten- och massflyktscenariona.

5.2¶Information

5.2.1¶Behovet av kunskaper

första utredningen behandlar har att göra med

Det problemområdet

själva hotet är osynligt. Det behövs åtminstone vissa kunskaper att

strålning, meteorologi och kärntekniska anläggningars sätt att

fungera för människor ska kunna förstå sammanhangen, själva

att göra bedömningar sin situation och kunna vidta de åtgärder som av fordras. Det gäller inte minst anställda inom myndigheter, företag

och andra ska besluta åtgärder som påverkar enorgan som om skilda människors förutsättningar att skydda sig. Det förhållandet strålning är komplicerat område gör att att ett kan variera mellan olika effekterna ned-

meningarna organ om av

fallet och de åtgärder bör vidtas. Det finns i scenariot flera av som på sådana variationer hur de radioaktiva ämnena

exempel - t.ex.

och mjölkproduktion, människor ska äta jod-

påverkar grödor om

tabletter eller inte och djuren ska flyttas till ställen utanför nedfallom sområdet, kvar eller till slakt. Även i tillämp-

stanna på gårdarna djurskyddslagstiftningen kan bedömningarna olika

ningen av som myndigheter skilda resultat. gör ge SSI och andra gör mycket för öka kunskaperna på olika håll i att

samhället strålning och strålningens verkningar. Det finns ut-

om för bl.a. lärare och elever i grundskolan och

bildning journalister, gymnasiet, miljöskyddsinspektörer och sjukhusfysiker. Det är några

nedfall har inträffat och mycket information

nyckelgrupper när ett

Bedömningar och förslag 109

behöver förmedlas. Massmedierna är självklart den viktigaste län-

ken till allmänheten. Enligt SSI:s mening är hälso- och sjukvårds-

personalen särskilt viktig i det här sammanhanget. Utredningen

anser att det är angeläget att myndigheterna kan fortsätta denna verk-

samhet så att kunskaperna kan bibehållas och så utbildning eller att information efter hand kan erbjudas även andra det är angeläsom get att nå.

5.2.2¶Inkommande

information

Det kan i utredningens scenario tid innan beskeden själva som ta om utsläppet är så uttömmande och har sådan trovärdighet de en att berörda det finns skäl Om organen anser att att agera. utsläppskällan ligger i ett annat land dröjer det innan nedfallet drabbar oss. Tiden det för vindarna föra in de radioaktiva som tar att ämnena över våra gränser kan använda för att utarbeta och prognoser mobilisera den organisation är förberedd. Det gäller bl.a. som att göra en spridningsprognos som visar vilka områden kan komma som att drabbas nedfallet, att när nedfallet kan komma inav ange att träffa. När det finns fakta utsläppet s.k. källtermsbedömning om - en

går det att göra dosprognos och riskbedömning.

- en grov en För de regionala myndigheterna kan det i början också - men längre fram svårt få ordning på all information - vara att som strömmar in till ledningscentralerna. Det gäller tolka den på rätt att

sätt t.ex. att skilja rykten från uppgifter är välgrundade. Alla

- som har ett stort behov vad händer. En informaav att veta som tidig tion gör det möjligt att före nedfallet fatta beslut och rekommenge dationer minskar konsekvenserna nedfallet som av t.ex. om inomhusvistelse och ställning mjölkkor. av

Utgående information

Effektiviteten i svensk räddningstjänst bygger i utsträckning på

stor samverkan mellan olika geografiskt och mellan olika organ - slag av sektorer eller verksamheter. Genom samutnyttja får att resurserna myndigheterna den slagkraft och bredd i verksamheten i många som fall behövs. Massmedierna är naturligtvis länk till allmän-

en viktig

heten.

Genom att SSI har ett samordningsansvar går det koordinera att en stor del informationsverksamheten. Olika gör emellerav organ tid sina bedömningar och hanterar ibland frågorna olika egna på sätt. Det går normalt inte att i ett händelseförlopp det slag utredav ningen beskriver samordna all utgående information. Myndigheter

110 Bedömningar och förslag

och andra gör olika bedömningar och använder i viss utsträckorgan ning också skilda begrepp. Det kan tidsskäl bli nödvändigt även av för centralt VMA-meddelande vända sig diett organ att genom ett rekt till allmänheten. Så sker när Jordbruksverket tidigt i scenariot informerar behovet stalla mjölkkor. Det kommer att finnas om att många olika budskap antingen de olika är överens eller organen inte. Mångfalden i informationen skapar med all sannolikt stor förvirring. De flesta får svårt värdera informationen och att bedöma att

vilka åtgärder de ska vidta. Det gäller myndigheterna själva men

också massmedierna och de enskilda människorna, lätt tappar som förtroendet för dem har till uppgift att sörja för skydd och säsom kerhet. De här problemen kom fram mycket tydligt i samband med

Tjernobylolyckan. Det gjordes efter händelsen omfattande utvärderingar bl.a. informationsverksamheten. Mycket har efter detta av skett i syfte förbättra förberedelserna. Förutsättningarna kan föratt

bättras ytterligare fortsatt utveckling grundtexter och mallar

genom av för information och råd. Allt detta slipas vid de övningar som av äger i länen. Det kan fråga insatser vid kärnkraftsrum vara om

olyckor eller vid andra slag stora olyckor.

av Informationsverksamheten kommer, omfattningen föroavsett av beredelserna, sannolikt den känsliga punkten i samhällets att vara

åtgärder vid kärnenergiolycka. Utredningen det viktigt att

en anser myndigheterna är medvetna detta och fortlöpande använder de om de förfogar över för utbildning och övningar för att resurser som ytterligare förbättra metoder och teknik för kommunikationen män-

niskor-myndigheter-massmedier. Det är särskilt viktigt i det

sammanhanget förbereda den samverkan mellan olika myndigheter och att

andra utredningen själva grunden för infor-

organ som anser vara mationsarbetet. Det lägger grunden för det förtroende som gör att människor litar på myndigheter och andra organ när något har in-

träffat.

5.3¶Strålningsmätning

del underlaget för åtgärderna framför allt i det inledande En stor av skedet får myndigheterna utifrån. Efter nedfallet producerar organi-

sationen emellertid själv den viktigaste grunden för sina åtgärder.

Det sker strålningsmätning både i och utanför de områden genom -

enligt de meteorolgiska och andra bedömningarna bedöms ha

som blivit drabbade. Utan ha detaljerade kunskaper kontamineatt om ringen går det inte fatta väl avvägda beslut. Marginalerna i besluatt och åtgärderna blir för med de konsekvenser i olika ten stora avse- -

Bedömningar och förslag 111

enden detta för med sig. Trots osäkerheten måste myndighesom terna givetvis besluta åtgärder även på ett tidigt stadium. om Det finns lokal mätorganisation vid utsläpp radioaken som av tiva ämnen från de svenska kärnkraftverken verkar inom de s.k. indikeringszonerna ut till 50 kilometer från verken. För mätningar på längre avstånd eller i scenariot när utsläppet har skett - som utanför Sverige och vindarna för de radioaktiva ämnena till andra län än dem där länsstyrelserna är skyldiga att ha särskild bereden skap är inte förberedelserna lika goda. SSI har ett 40-tal fasta mätstationer. Deras uppgift är framför allt att att ett utsläpp har ägt så att inte vid varna om rum, som

Tjernobylolyckan blir tagna sängen. Mätutrustningen emel-

ger lertid information även nedfallets storlek. För den detaljeom mer rade mätningsverksamhet ska göra det möjligt att fastställa ett som nedfallsområde är det nödvändigt att komplettera med olika slag av

mätningar. SSI har ett samordningsansvar på central nivå för strålningsmätningen. Länsstyrelserna för verksamheten på regio-

svarar

nal nivå. Det finns, framgår utredningens redogörelse i kapi-

som av tel resurser på olika håll i samhället, bl.a. inom Försvarsmakten. Ännu brister det emellertid i planeringen utnyttjandet. För närvaav

rande finns det beredskap med personal endast i indikeringszonerna runt kärnkraftverken, inom del länsstyrelser och hos SSI har

en som ett Övergripande och råd hur mätresurserna ska ansvar ger om användas, t.ex. kommunerna ska mäta och hur länge. var Till de utanför de svenska kärnkraftverkens omgivningar resurser utredningen syftar på hör ett eller två mätinstrument i varje som kommun. Det är förhållandevis bra förberedelse för mätning en av

doshastigheter strålningsnivån runt i landet. Problemet är att

om regel bara enstaka i varje kommun är utbildade på som personer att utföra mätningarna. Det kan det skälet tid innan verksamheten av ta kommer i gång i alla kommuner. Systemet för manuell mätning är grovmaskigt kommunens ur synvinkel relativt finmaskigt i nationellt perspektiv och men svarar mest

mot länsstyrelsens behov. Det skulle ta uppskattningsvis ett-två dygn

att tillfredsställande bild i hela riket över doshastigheten efter en nedfallet. Som utredningen framhållit kan det dröja innan kommu-

nerna kommer i gång med sina mätningar. Rapporteringen mät-

av data till länsstyrelserna och inmatningen i datorer kan också vara flaskhalsar. Rapporteringsrutinerna behöver över och förbättras. ses Grovmaskigheten på kommunnivå innebär i många fall att mätresultaten inte är tillräckliga för kommunens behov. Det går emeleget lertid att organisera mätningar även i större skala, eftersom det finns mätinstrument och kunskaper mättekniken. Kommunerna bör i om hotsituation förberedda på att kunna mäta på flera ställen en vara

än de förberedda referenspunkterna.

112 Bedömningar och förslag

lokal kartläggning kräver omfattande ökning

En noggrann en av både personal och utrustning i de områden där nedfallet har ägt

En sådan uppbyggnad lokala mätresurser är inte motiverad rum. av med hänsyn till den allmänna hotbilden. Strävan bör i stället

vara att inom rimliga tidsramar omdisponera de mätresurser finns i

som landet. En sådan koncentration mätkapaciteten fordrar

av en organisation med någon slags beredskap för den förtätning av resurserna

situationen kräver. SSI har ett för detta och bör fortsätta som ansvar

förbättra rutinerna för mätning samt för hantering och presentaatt tion mätdata.

Utredningen föreslår att Strålskyddsintitutet får i uppdrag att i samråd med Räddningsverket samt företrädare för länsstyrelserna

och kommunerna fortsätta utveckla metoderna för insamling och rapportering strålningsmätdata. Telenätet kan bli överbelastat och

rapporteringsvägarna är mycket sårbar del systemet. Möjlig-

en av heterna att använda Mobitex och Internet bör förberedas. Även elförsörjningen är ett utsatt område och behovet reservkraft bör utre-

av das. Ett problem i mätverksamheten är att indikeringsinstrumenten

många olika slag. De ska använda dem måste ha utbildär av som

ning och möjligheter att regelbundet tillämpa kunskaperna. Det

har ännu inte skett någon samordning förberedelserna för verk-

samheten i fred med planeringen för åtgärderna i krig.

Beredskapen mot kärnvapenanfall ska enligt 1992 års försvarsbeslut inriktas det s.k. åskådarfallet, dvs Sverige är berört

mot endast nedfall efter kärnvapeninsatser utomlands. Den nyligen be-

av slutade lagen civilt försvar innebär att ansvaret för befolk-

ningsskydd och räddningstjänst på lokal nivå kommer att ligga på

kommunerna. Även kärnvapenberedskapen blir del de uppgif-

en av ter kommunerna ska för i krig. De mätinstrument den

svara som

nuvarande civilförsvarsorganisationen förfogar över och som kom-

kommer att kunna disponera är emellertid föråldrade. munerna

Utredningen föreslår att Räddningsverket får i uppdrag att i

samråd med SSI bedöma behovet instrument för strålningsmätningar

av i fred och krig, att klargöra formerna för modernisering och att

en föreslå åtgärder ökar möjligheterna till tillförlitliga mätningar.

som

Räddningsverket bör vidare i uppdrag över läroplanerna för

att se

utbildning räddningstjänstens personal, så att utbildning kan ges

av för strålningsmätning vid alla slag händelser kan leda till

av som nedfall radioaktiva ämnen, även kärnvapendetonationer.

En länsstyrelserna i scenariot söker samarbete med läns-

av genom styrelser i andra län att kompensera sig för bristerna i mätorganisationen. Det behövs i detta läge bistånd med både personal och

utrustning enligt 55 S räddningstjänstförordningen. Det är emeller-

tid oklart det bistånd länsstyrelse är skyldig att lämna

om som en

Bedömningar och förslag 113

omfattar även personal från den kommunala räddningstjänsten eller

endast länsstyrelsen har i sin organisation.

resurser som egen

Utredningen föreslår att Räddningsverket får i uppdrag över-

att väga frågan och att förtydliga de allmänna råd reglerar biståndet

som

enligt 55

5.4¶Kunnande och erfarenheter

på regional

och lokal nivå

De praktiska erfarenheter i Sverige har nedfall radioak-

som av av tiva ämnen är från Tjernobylolyckan. Den ägde vid tid

rum en innan räddningstjänstlagen hade trätt i kraft när inte samtliga läns-

styrelser hade någon skyldighet för åtgärder vid utsläpp

att svara av radioaktiva ämnen. Ansvaret enligt den lagstiftning då gällde

var som också begränsat till olyckor i svenska kärnkraftverk.

Förhållandena är i dag helt andra. Ansvaret gäller samtliga län och nedfall efter utsläpp även från andra kärntekniska anläggningar än de svenska kärnkraftverken även anläggningar utanför landet.

- Fortfarande är kunnandet och förberedelserna emellertid ojämnt fördelade över landet. Utredningen har i scenariot speglat några olik-

heter i bedömningar och åtgärder skulle kunna uppstå det

som om är fråga om två länsstyrelser. Olikheter i kunnande och erfarenheter

kommer sannolikt alltid att finnas -i varje fall så länge de allra flesta länsstyrelserna i län utan kärnkraftverk inte får särskilda

resurser för beredskapen. Länsstyrelserna i de fyra länen med kärnkraftverk

och Länsstyrelsen i Västerbottens län disponerar sammanlagt 7 å 8

milj. kronor årligen för verksamheten. Utredningen vill framhålla

att planläggningsåtgärderna i dessa län finansieras kärnkraft-

av verken.

Det kan enligt utredningens mening inte uteslutas även två läns-

att styrelser med i stort kunnande och erfarenheter fattar

sett samma beslut med olika inriktning. Det kan beslut avviker från

vara som centrala fackmyndigheters rekommendationer. Besluten skulle kunna

gälla en så väsentlig fråga den utredningen tar i scenariot

som upp

utrymning av människor och djur. För dem är berörda så-

som av dana beslut och bor i län intill varandra måste det förvirrande

vara

människor på sidan länsgräns ska skydda sig på om ena om en ett sätt och människor på den andra sidan på sätt. Det finns

ett annat en

allmän skyldighet för myndigheter samverka inom räddnings-

att tjänsten men inget krav att de ska lösning.

enas om en

Utredningen vill framhålla att det rent administrativt går han-

att

tera de problem uppstår när två myndigheter inte samordnar

som

114 Bedömningar och förslag

sina åtgärder. Det kan ske genom att regeringen tar över ansvaret i

eller länsstyrelse att besluta åtgärder även i andra län än

utser en om j

det Regeringen kan även uppdra åt andra myndigheter att fatta

egna.

j beslut. i

Utredningen vill i det här sammanhanget framhålla att kommu- i

i flera avseenden har oklar roll i samhällets verksamhet vid nerna en utsläpp radioaktiva ämnen. Besluten på lokal nivå kommer san-

av nolikt inte alltid koordinerade med regionala och centrala

att vara

Det är inte heller säkert kommunernas all-

avgöranden. att resurser

tid kommer utnyttjas i den utsträckning skulle kunna ske.

att som

5.5 efter ett nedfall

Sanering

Sanering är förhållandevis område för de ansvariga centrala

ett nytt och myndigheterna. Det finns ännu inga allmänt veder-

regionala uppfattningar hur planeringsbehovet är och vad den

tagna om stort planering lagstiftningen föreskriver ska innehålla. De praktiska

som erfarenheterna från områden drabbades i samband med Tjer-

som

nobylolyckan visar det är mycket svårt att uppnå väsentlig

att en minskning stråldosen sanering. Den nationella expertgrup-

av genom

för sanering utarbetar för närvarande ett faktaunderlag ska pen som kunna avändas vid kontaminering landområden och sjöar.

en av

Expertgruppen också råd till de ansvariga myndigheterna.

ger

Många inom strålskyddsområdet att sanering inte

experter anser bör förrän tidigast tre-fyra veckor efter nedfall, när de

påbörjas ett

kortlivade nukliderna klingat Genom vänta den tiden kan

av. att stråldosen för saneringspersonalen sänkas avsevärt. Detta ökar san-

nolikt i de flesta fall åtgärdernas effektivitet. Kostnaderna blir lägre

och det finns dessutom tid att detaljplanera de åtgärder som

mer fordras än saneringen startar omedelbart.

Utredningen inga skäl för statsmakterna att frångå skyldighe-

ser

för för sanering efter utsläpp radioak-

ten länsstyrelsen att svara av

tiva bör liksom hittills gälla även under bered-

ämnen. Skyldigheten

kan det däremot i

skap och i krig. Enligt utredningens mening vara en fördel kraven på detaljering i den planering som lagstiftningen

ålägger länsstyrelserna inte är alltför Årstidsvariationerna i

stora. verksamheten inom jordbruket och den stora mängden möjliga

saneringsåtgärder gör att planeringen, den ska vara någorlunda

om heltäckande, skulle bli mycket omfattande. Behovet av sanering är

för övrigt inte begränsat till jordbruksområden.

Utredningen föreslår koncentreras på uppbyggna-

att resurserna den förhållandevis stark nationell beredskap för sanering efter

av en utsläpp radioaktiva ämnen. Länsstyrelsen bör för att det

av svara i

Bedömningar och förslag 115

finns regional personal, så detaljplaneringen saneringsåtgärder

att av det behövs kan starta med kort varsel. Åtgärderna bör om avse sanering efter nedfall vid olika slag händelser med radioaktiva ämnen, av

även efter kärnvapendetonationer. De åtgärder utredningen med sitt förslag kan genomföras

avser om orden och sanering enligt 28 § andra stycket lag i 47 § samma

räddningstjänstförordningen ersätts med upprätta den plan

som behövs för att utöva sitt enligt 28 § andra stycket. Den ansvar nationella expertgruppens roll kan behöva bli tydligare. Det är angeläget t.ex. verksamhet i förhållande till andra myndigheatt gruppens ter än SSI blir reglerad i större omfattning än för närvarande är som fallet.

5.6 till enskilda

Ersättningar

Stora förluster kan komma drabba enskilda jordbruks-, trädgårdsatt

och rennäringsföretag också företag olika slag inom förädlings-

men av och distributionsledet. Det finns bestämmelser för skada om ansvar

uppstår till följd olycka i kärnteknisk anläggning i Sverige

som av en en eller utomlands. Den kärntekniska anläggningens ägare eller innehaska normalt ersätta den drabbas skadan. Ansvarigheten vare som av

för anläggningar i Sverige är enligt huvudregeln begränsad till 1 200 milj. kronor för varje olycka. Ett lägre belopp 100 milj. kronor

- gäller för del anläggningar där riskerna är mindre. en Om den som är ersättningsberättigad inte kan ersättning ägaav ren eller innehavaren till den kärntekniska anläggningen lämnar staten ersättning. Det högsta sammanlagda belopp kan utbetalas, som

anläggningsägarens inräknat, är för närvarande 3 miljarder

ansvar kronor. Det har uttalats att riksdagen kan besluta att ytterligare ersättning ska utgå. Det finns inte några i förväg fastställda principer för beräkning av ersättningar till dem drabbas händelse det slag som av en av som

utredningen beskriver i scenariot. De författningar reglerar

som ersättningarna till jordbruks-, trädgårds- och rennäringarna efter

Tjernobylolyckan redogörelse finns i kapitel 2 gäller endast

- en ersättningar med anledning denna händelse. av Utredningen har i scenariot utgått från de drabbas inatt som av komstbortfall och merkostnader tidigt aktualiserar frågan ersättom ningar. De principer och belopp kommer att gälla blir i hög grad som

styrande för jordbruks- och trädgårdsföretagens åtgärder. Det måste

det skälet snabbt finnas ett besked hur ersättningssystemet av om ser ut. Lika angeläget är det ersättningarna går till den att att anpassa situation råder. Det bör det skälet inte finnas några i förväg som av

116 Bedömningar och förslag

preciserade regler. Ett snabbt agerande förutsätter emellertid att föroch nackdelarna med olika lösningar och ersättningsnivåer är klargjorda. Det är väsentligt utforma systemet så att det stimule-

t.ex. att

företagen att vidta åtgärder minskar konsekvenserna av rar som olyckan och därmed även behovet ersättningar.

Utredningen föreslår att Jordbruksverket får i uppdrag att i

samråd med andra berörda myndigheter studera frågan om ersättningar och ha sådan beredskap att verket relativt omgående efter ett

att en

nedfall kan lämna regeringen underlag för utformning förord-

av en

ning ersättningar. Jordbruksverket ska också kunna komplettera

om denna förordning med de föreskrifter fordras.

som

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Pensionsrättigheteroch bodelning.[8] Nya konsumentregler.

Försvarsdepartementet

Muskövarvetsframtid. [6] Analysav Försvarsmaktensekonomi.[13] Ett säkraresamhälle.[19] Utan stannarSverige.[20] Stadenpåvattenutanvatten.[21] Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.[22] Brist på elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslárUppsala.[24]

Socialdepartementet

vårdens svåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5]av Könshandeln.[15] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet

Grön diesel miljö- ochhälsorisker.[3]

- Lângtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn skattebrottslagen.[10]

av Mervärdesskatt Nyatidpunkterför

redovisningoch betalning.[12]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsföretag En- ny möjlighetför arbetslösa.[2] Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet

Konst i offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet

Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14]

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N.

Arbetsföretag En nymöjlighetför arbetslösa.A.

. - Gröndiesel miljö- ochhälsorisker.Fi. . - .lángtidsutredningen 1995.Fi. Vårdenssvåraval. .

slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.S.

Muskövarvetsframtid. Fö.

Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A.

Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju.

Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. 10.Översynav skattebrottslagen.Fi. ll .Nya konsumentregler.Ju. 12.Mervärdesskatt Nyatidpunkterför

redovisningoch betalning.Fi. 13.Analys avFörsvarsmaktensekonomi. Fö. 14.Ny Elmarknad+ Bilagedel.N. 15.Könshandeln.S. 16.Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. 17.Homosexuellprostitution.S. 18.Konsti offentlig miljö. Ku. 19.Ett säkraresamhälle.Fö. 20. Utan starmarSverige.Fö. 21.Staden vattenutanvatten.Fö. 22.Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.Fö. 23.Brist elektronikkomponenter.Fö. 24.GasmolnlamslárUppsala.Fö.