Till statsrådet och chefen för kulturdeparte- mentet

Regeringen bemyndigade den 26 oktober 1995 chefen för Kulturdepartemen- tet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kultumät (Kommittédirektiv 1995:129, Strategi för kulturinstitu— tionernas användning av informationsteknik).

Utredningen har antagit namnet Kulturnät Sverige — IT—utredningen (Ku 1995:03). En kortfattad redogörelse för utredningsuppdraget och föreliggan— de delbetänkandes uppläggning ges i kapitel 1.

Till särskild utredare har forskaren vid Institutet för framtidsstudier, do- cent Bi Puranen, utsetts. En expertgrupp och ett sekretariat har knutits till ut- redaren. De förordnade experterna är kanslirådet Björn Rosén, departements- sekreteraren Karl-Mårten Karlsson samt chefen för Umeå datacentral Hans Wallberg. Sekretariatet leds av huvudsekreteraren Cissi Billgren. Dessutom tjänstgör biträdande sekreteraren Rebecka Svensén samt Lotta Biömstad (mars—juni 1996) och Malin Edmar (maj—juni 1996).

Härmed överlämnas Kulturnät Sveriges delbetänkande som innehåller en kartläggning av kultun'nstitutionemas IT-användning och planerade —projekt samt förslag till en övergripande IT-strategi för kulturområdet.

Delbetänkandet samt Kulturnät Sveriges direktiv finns tillgängliga under Kulturdepartementet i regeringens inforrnationsbas Information Rosenbad med Internet-adress: http://www.sb.gov.se.

Stockholm i juli 1996

Bi Puranen

Cissi Billgren Lotta Biömstad Malin Edmar Rebecka Svensén

• Sida 4
•  Original

.' i-lrl' l'E-lll-ll illl Ill. ” .::-.. .!II . ' 'hg'mj'zl _ ”tynade-.:

' || | '. rf.: .,

• Sida 5
•  Original

Ordförklaringar ................................... 1 Sammanfattning .............................. 2 Inledning .................................... 2.1 Utredningsuppdraget ........................ 2.2 Utredarens tolkning av uppdraget ................ 2.3 Delbetänkandets uppläggning ...................

Del I: Digital status i kultursverige

3

Bakgrund ....................................

3.1 3.2

3.3

3.4

3.5

Uppdraget ...............................

Andra uppdrag som berör IT ................... 3.2. 1 Kulturutredningen ..................... 3.2.2 IT-utrednin gen ....................... 3.2.3 IT-kommissionen ..................... 3.2.4 SESAM-projektet ..................... 3.2.5 Ungdomens IT-råd .................... 3.2.6 Toppledarforum ...................... 3.2.7 Kommittén för nya medier och grundlagama . . . 3.2. 8 Datalagskommittén .................... 3.2.9 IT-propositionen ...................... Övriga studier av IT-användning ................ 3.3.1 Datorvanor 1995 ...................... 3.3.2 Skolans datorer 1995 ................... 3.3.3 IT-användning i Sverige 1995 ............. 3.3.4 Data om inforrnationstekniken i Sverige 1996. . . 3.3.5 Intemet-användnin g .................... 3.3.6 De danska kultininstitutionemas IT-användning .

Val av definitioner .......................... 3.4.1 Vad är kultur? ........................ 3.4.2 Vilka är kultun'nstitutionema och —producentema?

Beskrivning och utbredning av IT i Sverige ......... 3.5 . 1 Databaser ........................... 3.5.2 Cd-rom och Cd-i ...................... 3.5.3 Tele— och datakommunikationsnät .......... 3.5.4 lntemet ............................

11

19

29

29 30 33

35 35

35 35 36 36 38 39 39 40 41 41

43 43 43

45 45 46

47 47 47

48 48 49 49 51

• Sida 6
•  Original

4 Kartläggning av IT-användningen i kultursverige. . . . 4.1 Kartläggningens syfte ........................

4.2 Kartläggningsmetoder ....................... 4.2.1 Validitet och reliabilitet .................. 4.2.2 Enkät ............................. 4.2.3 Urval och bortfall ..................... 4.2.4 Intervjuer och möten ................... 4.2.5 Upprop ............................ 4.2.6 Rundabordssamtal ..................... 4.2.7 Workshops ......................... 4.2.8 Konferenser och seminarier .............. 4.2.9 Digitala mötesplatser ...................

5 Resultat; Vad är digitaliserat i dag? ...............

5.1 Arkiv ................................. 5. 1.1 Tillgång till digitalt material ............... 5.1.2 Användning av ny teknik ................ 5.1.3 IT—strategier och egenbedömda IT-kunskaper . . .

5.2 Bibliotek ................................ 5.2.1 Tillgång till digitalt material ............... 5.2.2 Användning av ny teknik ................ 5.2.3 IT -strategier och egenbedömda IT-kunskaper . . .

5.3 Museer ................................. 5.3.1 Tillgång till digitalt material ............... 5.3.2 Användning av ny teknik ................ 5.3.3 IT-stategier och egenbedömda IT-kunskaper . . .

5.4 Musik, teater och medier ...................... 5.4.1 Tillgång till digitalt material ............... 5.4.2 Användning av ny teknik ................ 5.4.3 IT-stategier och egenbedömda IT-kunskaper . . . 5.5 Myndigheter och stiftelser ..................... 5.5.1 Tillgång till digitalt material ............... 5.5.2 Användning av ny teknik ................ 5.5.3 IT-strategier och egenbedömda IT—kunskaper . . . 5.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar ......... 5.6. 1 Tillgång till digitalt material ............... 5.6.2 Användning av ny teknik ................ 5.6.3 lT-strategier och egenbedömda IT-kunskaper . . .

5.7 Ovriga ................................. 5.7.1 Tillgång till digitalt material ............... 5.7.2 Användning av ny teknik ................ 5.7.3 lT—strategier och egenbedömda IT-kunskaper . . .

5.8 Konklusion ..............................

53 53

53 54 55 55 57 58 58 58

63

65 65 66 67

68 68 73 76

77 78 80 83

84 85 87 89

90 90 91 92

92 93 94 94

95 96 98 98

99

• Sida 7
•  Original

6 Resultat; Önskvärd digitalisering? ................ 103 6.1 Arkiv ................................. 104 6.1.1 Pågående IT-projekt ................... 104 6.1.2 Planerade lT-projekt ................... 105 6.1.3 Ännu inte digitaliserade källor ............. 105

6.2 Bibliotek ................................ 106 6.2.1 Pågående lT-projekt ................... 106 6.2.2 Planerade IT-projekt ................... 110 6.2.3 Ännu inte digitaliserade källor ............. 112

6.3 Museer ................................. 115 6.3.1 Pågående IT—projekt ................... 1 15 6.3.2 Planerade IT-projekt ................... 117 6.3.3 Ännu inte digitaliserade källor ............. 118

6.4 Musik, teatrar och medier ..................... 119 6.4.1 Pågående IT-projekt ................... 1 19 6.4.2 Planerade IT-projekt ................... 120 6.4.3 Annu inte digitaliserade källor ............. 122

6.5 Myndigheter och stiftelser ..................... 123 6.5. 1 Pågående IT—projekt ................... 123 6.5.2 Planerade IT-projekt ................... 124 6.5.3 Ännu inte digitaliserade källor ............. 124 6.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar ......... 125 6.6. 1 Pågående IT—projekt ................... 125 6.6.2 Planerade lT-projekt ................... 126 6.6.3 Ännu inte digitaliserade källor ............. 127 6.7 Övriga ................................. 128 6.7.1 Pågående lT—projekt ................... 128 6.7.2 Planerade lT-projekt ................... 130 6.7.3 Ännu inte digitaliserade källor ............. 132 6.8 Konklusion .............................. 133

Del II: Strategier inför framtiden

7 Institutionsperspektivet ........................ 135 7. 1 Kulturarvsområdets institutioner ................. 135 7.1. 1 Arkivens datoriserade registrering .......... 136

7. 1.2 Bibliotekens datoriserade registrering ........ 137 7.1.3 Museemas datoriserade registrering ......... 140

7.2 Gemensam strategi för arkiv, bibliotek och museer . . . . 142 7.2.1 ABM-gruppen ....................... 143

7.2.2 Auktoritetsutbyte ...................... 143 7.3 En jämförelse med Kultumet Danmark ............ 144 7.3.1 Kultumet Danmarks mål ................. 145 7.3.2 Internet som plattform .................. 145 7.3.3- Finansiering ......................... 145 7.3.4 Organisation ......................... 146 7.3.5 Olösta frågor ........................ 147

• Sida 8
•  Original

10

Användarperspektivet .......................... 8.1 Kulturnätet — en fri demokratisk rättighet ...........

8.2 Geografisk spridning, gender- och generationsaspekter . 8.2.1 Geografisk spridning ................... 8.2.2 Genderaspekter .......................

8.2.3 Generalionsaspekter ................... 8.2.4 Det mångkulturella samhället ..............

8.3 Tillgänglighet ............................. 8.3.1 Vilket kulturmaterial skall digitaliseras? ....... 8.3.2 Användarnas olika förutsättningar .......... 8.4 Digitala mötesplatser ........................ 8.5 Kvalitetssäkrad information ....................

Juridiska och ekonomiska förutsättningar ..........

9. 1 Grundlagsfrågor ........................... 9.2 Integritet och missbruk på Internet ............... 9.2.1 Elektroniska anslagstavlor ............... 9.2.2 Opassande material ....................

9.3 Upphovsrättslagstiftningen i Sverige och internationellt . 9.3.1 Lagen om upphovsrätt till litterära och konst-

närli ga verk .........................

9.3.2 Upphovsrätten urett internationellt perspektiv . .

9.4 Ekonomiska förutsättningar för digital informations- tillgång ................................. 9.4. 1 Finansieringsfrågor .................... 9.4.2 Avgiftsfrågor ........................ 9.4.3 Några exempel på digital informationstillgång . . 9.4.4 Samhälleliga stödformer .................

Utredningens fortsatta arbete ....................

10.1 Förslag till lT-strategi ........................ 10.1.1 En nationell IT-strategi .................. 10.1.2 Förslag till en IT-strategi för kulturinstitutionema

10.2 Vad är ett digitalt kultumät? .................... 10.3 Ett kultumäts tillgänglighet .................... 10.4 Tekniska förutsättningar ...................... 10.4.1 Modellprojekt för ett blivande kultumät .......

10.5 Ekonomiska förutsättningar .................... 10.6 Rättsliga förutsättningar ...................... 10.7 Organisatoriska förutsättningar .................. 1 0.8 Internationellt perspektiv ......................

149 149

153 153 154 154 155

155 156 157

158 161

165 165

168 169 170

171

171 175

178 178 180 182 184

187

187 187 188

190 191 192 194

194 195 195 197

• Sida 9
•  Original

Bilaga 1 Utredningens direktiv 1995:129 ................. 199 Bilaga 2 Kulturens skyltfönster på Internet av Karl-Erik Tallrno . . 203 Bilaga 3 Enkätfrågoma ............................. 221 Bilaga 4 Förteckning över möten ...................... 223 Bilaga 5 Program workshop 1 ........................ 229 Bilaga 6 Program workshop 2 ........................ 231 Bilaga 7 Program workshop 3 ........................ 233

• Sida 10
•  Original

I. "- " Dr.-IIL'I'W. millii—' . . . . '. | .J- apr-rihaumka

:=:- .

Jur- ull-i..- ur.!- ris.-mma WWF:-ill"; " H '. " uli' " 'na-|

572 l'-. .--_i-'..-;..u.|-.nuin'iil-..--.... :f ' .. lui-H'akth—h

l':! "uil-ll'dt'rll- 'ne'-riv. Plum-ån.]; L..- margin-J'- .:;lf'. '|'...|.':|:.|-ra.i . lqu'l-s.'- 'i' !. "r'l' IH! |..F'. här J !.. '..IJL .

"! "Uu'Wi-HHJHIMIF :!15— I | -'-4- tå.:i r || -| ' ['i'-I ' __ 'i ' ' ' _ . und." 94. hip-aimipiulil:hnmdw .

" rull.".r. rimliga "”El-5 H" ... . .. ......

"I nh'i' II”-'I :m'l-lh a'la-_|. [" -F.—1';'.F'"|'.'l."--n-'ilry.. .. . :n' trumma.-... '.' ' _ "'. ."F'f-duweill-ium '"iFLl'ur'i Lf..." :'nn- " l|"" "".". ."..'.rl.[|..':riu1m:'.. ':LlJ. l:'|"|-|' nun-.u'rf: 535”. ."-'l %li-". l".u:|.'l-.. q.: .. lill" 'T'q'. MTI-MTF .rrfunlllld'uhllil ialla - ':. _ " .. 'R'": |E. "| "Law:. _.. . ("l. .l..ill" 'vlll'ill'uglh' 'ull. l' .T'. ""'.' i. ;":q- l. '

• Sida 11
•  Original

Ordförklaringar

ADB

Analog

Användargränssnitt

ARPANET

ATM

Bandbredd

BBS

Snabel-a. Uttalas som engelska "at" eller svenska ”på". Används mellan mottagarens namn och adress när man skickar elektronisk post över Internet.

Automatisk databehandling. Tidigare ofta använd gemensam term för den datoriserade verksamheten.

Information i form av en vågrörelse. Vanligt ljud är analogt, precis som vågor på vatten och gammal— dags grammofonskivor. Analog information tar mer plats och är känsligare för störningar än digital in- formation.

Kontaktytan mellan datorn och användaren. Ofta menar man skärmen, där datorn skriver medde- landen till användaren, tangentbordet där man skri- ver in information i datorn och musen som man använder för att peka och klicka på skärmen.

Ett amerikanskt nätprojekt som startades 1968 av det amerikanska Försvarsdepartementet. Projektet skulle skapa möjligheter att kommunicera för olika slags datorer. 1983 delades ARPANET upp i en civil och en militär del. Den civila delen behöll nam- net ARPANET och övergick så småningom till att bli Internet.

Asynchronous Transfer Mode är en standard för höghastighetsnätverk.

Ett mått på hur mycket trafik en viss förbindelse kla- rar.

Bulletin Board System eller elektronisk anslags- tavla. En dator som erbjuder sina användare möjlig- het att använda elektronisk post. delta i konferenser, hämta filer samt prata i realtid med andra uppkopp- lade användare (chat). BBS:er används för allt från politisk debatt över spel till distribution av pirat- kopierade program. BBS:er är inte Internet. De in- går inte i nätverk och man måste veta telefonnumret för att hitta dem. Ett populärt program för att använ- da och läsa BBS:er heter First Class.

• Sida 12
•  Original

Bit

Bps

Cd-rom

Chat/chatta

Compuserve

Copyright

Cyberspace

Databas

Digital

Förkortning av engelskans binary digit, dvs. binär siffra. En bit är den minsta enheten för data, och an— tar värdet 1 eller 0. Åtta bitar bildar en byte och varje byte kan motsvara en bokstav eller ett tecken. Byte är också den enhet som oftast används när man talar om utrymme på hårddisk eller storlek på frl.

Bitar per sekund. Ett mått på överföringshastigheten i t.ex. ett modem eller en telekabel.

Computer Aided Design. Att konstruera och designa med hjälp av en dator t.ex. en ritning av ett hus.

Compact Disc, kompaktskiva med digital informa- tion, används för musik eller datorprogram.

Compact Disc — Read Only Memory. En cd som innehåller information för datorer på samma sätt som en vanlig cd rymmer musik.

Att direktkommunicera med andra datoranvändare med hjälp av sldivna meddelanden.

Compuserve är ett kommersiellt nätverk med störst spridning i USA. Från början var det terminalbase- rat, men har nu grafiska gränssnitt för bl.a. Win- dows. Anslutning till Compuserve sker genom uppringning med modern eller via Internet.

Anglosaxisk term för upphovsrätt. Att en upphovs- man har upphovsrätt till det han skapat innebär i korthet att man inte får kopiera eller använda verket utan dennes tillstånd. Se kapitel 9 för en utförligare beskrivning.

Kallas också cyberrymden och betyder den konst— gjorda världen — Ettomas, nollomas och elektro- nernas värld. Man skulle kunna säga att Internet till- hör cyberspace. Begreppet myntades 1985 av Wil- liam Gibson i boken Neuromancer.

Ett elektroniskt arkiv som innehåller stora mängder information som sorterats och gjorts lättåtkomlig för användarna.

Information i form av ettor eller nollor. Alla datorer, cd-skivor och GSM-telefoner använder digital tek- nik.

• Sida 13
•  Original

Elektroniska motor- vägar

FAQ

Fast förbindelse

Fax

Fiber

First Class

Varje dator på Internet har en unik adress. Namnet på en domän är ofta synonymt med värddatoms adress. Domänadressen är det som står till höger om © i en e-postadress.

Disc Operating Systern. Ett program som styr och fördelar datorns resurser. Vanligen avses det text- baserade operativsystem från Microsoft som körde många PC:ar innan Windows kom.

E-mail eller e-post, där bokstaven ”e” står för elec- tronic/elektronisk. Personliga meddelanden i da- tornätverk, t.ex. Internet.

Ofta använt som ett samlingsnamn på Internet och alla andra typer av modern kommunikation. Från början var det ett namn på ett framtida supersnabbt datanät som USA:s president Bill Clinton föreslog att man skulle bygga i USA.

Frequently Asked Questions. Ett dokument som in- nehåller de vanligaste frågorna och svaren kring ett specifikt ämne. Det finns FAQ:s för en stor mängd ämnen på Internet.

I stället för att ringa upp via modem är datorn direkt uppkoppad till lntemet. En fast förbindelse är snabbare men dyrare än en uppringd förbindelse. Kallas ibland för leasad lina.

En maskin som skickar papperssidor över telefon- ledningen. Med ett faxmodem kan du skicka texter från din dator till en fax. Fax kan också betyda ett meddelande som kommit på faxen.

I vanliga kablar färdas elektriska signaler över trådar av koppar. I en fiberoptisk kabel leds ljussignaler genom tunna trådar av glas eller plast. Fiber klarar av en mycket större mängd trafik än kabel, men är i gengäld känsligare att hantera.

First Class är en programvara för BBS:er. För att komma in i en sådan BBS måste du ha First Class installerad. First Class ger inte tillgång till Internet, även om det finns First Class BBS:er som har en brygga (gateway) till lntemet.

• Sida 14
•  Original

GIS

Hemsida

Hyperlänk

Hypertext

IP

ISDN

ISOC

GIS är ett datorbaserat inforrnationssystem med funktioner för inmatning, bearbetning, lagring, ana- lys och presentation av geografiska data. I ett GIS som är i användning ingår en eller flera databaser.

HTML-dokument som gjorts tillgängliga via Inter- net.

HyperText Markup Language, HTML, är det do- kumentformat som används på World Wide Web. I HTML kan man definiera hyperlänkar samt lägga in bilder. HTML är en delmängd av det generella text- formatet SGML.

En förbindelse från ett dokument till ett annat på World Wide Web.

Icke sekventiell text med länkar. Man skulle kunna likna det vid elektroniska fotnoter. Man klickar på det markerade ordet för att komma till den plats på nätet där ordet beskrivs. Den del av Internet som bygger på hypertext kallas World Wide Web.

Internet Protocol. Ett protokoll är en uppsättning regler som bestämmer hur datorer skall ”prata” med varandra (hur de möts, upprättar förbindelse, och byter erfarenheter). IP är det protokoll som används i lntemet.

Integrated Services Digital Network. En standard för digital telefoni och datakommunikation. ISDN ger möjlighet till snabba uppringda nätverksanslut- ningar. ISDN är snabbare än ett modem, men inte lika bra som en fast uppkoppling.

Internet Society. En intresseförening som koordine- rar Internet, eftersom Internet inte ägs av någon. ISOC styrs av det beslutande organet Board of Trustees.

Informationsteknik; ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta och överföra information med hjälp av data- eller teleteknik.

• Sida 15
•  Original

Klient- server

Modem

Multimedier

Netscape

Nyhetsgrupper

Nätet

Online

Onlinetjänst

System där en värddator (server) används för att ut- föra vissa tjänster. Klient är den som använder sig av värddatoms tjänster. World Wide Web bygger på ett klient-server-system. Se även Server.

I World Wide Web är länk något som tar dig från ett dokument till ett annat. Se ovan under Hyperlänk och Hypertext

Ordet är en förkortning för Modulator—demodulator. En låda som kopplar din dator till telefonledningen. Modemet översätter det som skickas från din dator (digitalt) så att det kan passera via en vanlig telefon- linje (analogt) och tvärtom. För att det skall fungera krävs att det finns ett modem i andra änden som ”svarar”.

Multi User Domain. Ett textbaserat rollspel på Inter- net. Deltagarna antar en roll i den värld som definie- rats av MUDzens programmerare. Rollpersonen ut- för stordåd i den fiktiva värld som MUDzen utgör, samlar skatter och dräper hemska monster. Det finns också MUDzar som efterliknar den riktiga världen, där personer möts och diskuterar.

En blandning av olika typer av digital information, t.ex. digitalt framställd text, ljud och rörliga bilder.

Ett program med hjälp av vilket man kan kunskaps- navigera (surfa) på Internet.

Olika debattforum där e-postmeddelanden samlas för att sedan spridas över lntemet. Grupperna är sorterade efter ämnen.

Syftar nästan alltid på lntemet.

Uppkopplad, t.ex. mot ett lokalt nätverk eller mot lntemet.

I princip en stor kommersiell elektronisk anslags- tavla som det kostar pengar att använda. Compu- serve är störst i världen med 3,5 miljoner abonnen- ter.

• Sida 16
•  Original

PC

Photo-cd

Public Domain

ROM

Server

Shareware

Site

SUNET

Surfa

Personal Computer eller persondator. Används ofta för att beteckna de maskiner som bygger på Intels processorer och använder Microsofts operativsys- tem DOS.

Ett system för att lagra stillbilder på cd. En skiva rymmer upp till 100 bilder.

Programvara som skänkts till allmänheten och där- med är fri att kopiera och använda. Det är inte tillåtet att ta betalt för den även om kompensation för ko— piering och media kan tas ut upp till ett visst maxi- mibelopp.

En serie instruktioner som datorn utför på använda- rens order.

Read Only Memory. Ett minne som det enbart går att läsa från och som alltså inte kan kopieras eller ändras. Se även under Cd—rom-skiva.

En dator som ger tillgång till någon form av tjänst. Datorn ”betjänar” andra datorer i ett nätverk genom att t.ex. hantera skrivare, stora skivminnen, fax eller e-post. Exempel på en typ av server på Internet är Word Wide Web-servrar.

Programvara som får distribueras fritt på Internet, BBS:er eller onlinetjänster. Kan prövas gratis en viss tid, men om man vill fortsätta att använda pro- gramvaran måste man betala för den.

Plats. Ordet används ofta för att beteckna någons hemsidor på lntemet.

Man brukar skilja mellan datorspel och TV-spel. Datorspel är för datorbruk medan TV-spel körs på en särskild maskin som kopplas till TV:n.

Swedish University Network. Ansluter de svenska högskolorna och universiteten till varandra och om- ' världen. SUNET är grundstommen för Intemet i

Sverige.

Att vandra runt på Internet från plats till plats i den riktning ens nyfikenhet styr en, bara för att se vad man stöter på. Kallas även att kunskapsnavigera

• Sida 17
•  Original

Telnet

UNIX

URL

Uppringd förbindelse

Virtuell

Webben

Webbhotell

Webbsida

Ett program som tillåter användaren att logga in på en annan dator på nätverket och få den att utföra uppgifter.

UNIX är ett samlingsnamn för ett antal olika opera- tivsystem som används främst på stor- och minida- torer.

Uniform Resource Locator är det adressystem som används i World Wide Web. URL:er har formen protokoll:/ldator.plats.Iand/katalog/fil.ext, som t.ex. http.'//www.sunet.se/index.html

När du använder modem för att ringa upp din Inter- net-återförsäljare. Förutom datorn behövs ett mo- dem, en telefonlinje och ett abonnemang.

Betyder egentligen skenbar. Virtual Reality är konstgjord tredimensionell verklighet; virtuella före— tag är utan kontor och de anställda arbetar på distans med hjälp av datorer.

World Wide Web.

När företag hyr ut plats för hemsidor på sin värdda- tor.

En sida i World Wide Web. Med hjälp av HTML- kodade länkar är den direkt eller indirekt kopplad till alla andra sidor i WWW.

World Wide Web. Ett världsomspännande system av hypertextdokument. Tiotals miljoner dokument med text, bilder, ljud och video har kopplats ihop med varandra via s.k. hyperlänkar.

• Sida 18
•  Original

ll ' . ' . mini ghd-lp ”? 'Wil'l'lll'lf'l'lä 4» L ="" '." ” ...nu. "imam.-lui..- .....ii. .

|" .. _ "' . .'|-| Jul . '_' .F'l .” | girl $'"-'N' w plit... hihi. mrdmm..ilnu. i.u H I”. . '-. " . .:nlirämdwwhmai-imilu mum-. 'E. "'" ||- -.'-|u'..'.--|.-q; ; '. |" | . . '. ' ]" '.='|

'i? |. ". I .. ll _ ' ?H- |J ." .- 'L

r ':'-'" "rg "le ml-

'_' I'lll- -||u..liiJ-'l.fll|.11-J.l "Li . ww nu -1..'. mewi balahir

• Sida 19
•  Original

1. Sammanfattning

Vårt uppdrag är att utarbeta en samlad strategi för användning av informa— tionsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet, samt lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kultumät.

I uppdraget ingår att redovisa ett delbetänkande med en kartläggning av institutionernas IT-användning och planerade projekt samt redogöra för en övergripande IT-strategi.

Vi har valt att dela upp delbetänkandet i två delar. Vi inleder med en kart- läggning av IT-användningen och de planerade IT-projekten i kultursverige och lämnar sedan ett underlag till en övergripande IT-strategi för kulturområ- det.

Inledningsvis i kapitel 2 redogör utredaren, docent Bi Puranen, för sin tolk- ning av uppdraget. Utredningens övergripande avsikt är att öka tillgänglighe- ten till kulturen i Sverige med hjälp av IT och att söka förhindra uppkomsten av ett informationstekniskt A- och B-lag i befolkningen.

Å ena sidan har staten ett ansvar att främja medborgarnas möjligheter till informationsinhämtning. En demokratisk grundprincip är att allmänheten får tillgång till kulturinstitutionernas information. Å andra sidan har Riksre- visionsverket på regeringens uppdrag lagt ett förslag med innebörden att ”avgifter som tas ut för uttag av elektroniskt lagrad information skall beräknas så att full kostnadstäckning för att framställa och distribuera uttagen upp- nås”.1 För att om möjligt navigera mellan dessa två ståndpunkter har vi för avsikt att söka finna möjliga vägar som inte innebär några nya stora'stats- finansiella kostnader, men som ändå medför att ett kultumät blir generellt till- gängligt.

Med tanke på den oerhört snabba och föränderliga utvecklingen på lT-om- rådet har uppdraget att avge en strategi för lT-användnin gen inom hela kultur- sektorn tolkats principiellt; som att lämna förslag till ett måldokument. Avsik- ten är att identifiera och formulera problemen, snarare än att ge svar och di- rektiv.

Rent arbetsmässigt ligger delbetänkandets tyngdpunkt på kartläggningen av IT—användningen inom kulturområdet. En sådan undersökning ser vi som en förutsättning för att en generell IT-strategi skall kunna formuleras. Vi har också fäst stor vikt vid att söka identifiera de svårigheter som kan finnas av såväl teknisk, juridisk, ekonomisk som organisatorisk art. Ambitionen är att

1 Se också 9.4.2.

• Sida 20
•  Original

söka bereda väg för ett kultumät som ges möjlighet att bli en dynamisk, utrna- nande och oberoende kraft i samhället.

I kapitel 3 ger vi en bakgrund till utredningsuppdraget. Andra utredningar och kommittéer inom regeringskansliet som berör användning av informa- tionsteknik presenteras. Det gäller Kulturutredningen, IT-utredningen, IT- kommissionen, SESAM-projektet, Ungdomens IT-råd, Toppledarforums olika projekt, Kommittén för nya medier och grundlagarna samt Datalags— utredningen. Dessutom redogörs för regeringens IT-proposition samt för flera studier om IT-användning.

Vi definierar också vad vi menar med kultur, kulturinstitutioner och kul- turproducenter. Sist i kapitlet beskriver vi vad databaser, cd-rom, tele- och datakommunikationsnät och Internet är för något samt redogör för utbred- ningen av IT i Sverige.

I kapitel 4 beskriver vi hur vi genomfört vår kartläggning av IT-använd- ningen i kultursverige. Vi har använt oss av flera fångstmetoder varvid den mest omfattande är en brevenkät som skickats till 864 myndigheter, insti- tutioner, organisationer, företag och föreningar på kulturområdet. Utred- ningen har också genomfört intervjuer och möten, gjort ett forskarupprop, deltagit i rundabordssamtal, genomfört workshops, medverkat i konferenser och seminarier, skapat hemsidor och startat en elektronisk diskussionslista samt kunskapsnavigerat på lntemet.

För att få både en hög validitet (så att vi verkligen mätt det vi avsett att mäta) och hög reliabilitet (mätnoggrannhet) har vi nyttjat s.k. metod— triangulering, dvs. flera olika vetenskapliga metoder har använts simultant, ungefär som när navigatören till sjöss utnyttjar olika referenspunkter för att kunna avgöra sin position. Å ena sidan eftersträvas kvantifierbar kunskap om IT—mognaden vid kulturinstitutionema; å andra sidan tenderar sådan kunskap att bli ytlig och snabbt föråldrad. Detta har vi sökt motverka genom att via samtal och intervjuer söka förstå hur aktörerna tänker och hur långt de kommit i sitt digitaliseringsarbete.

Vi valde en postal enkät för att möjliggöra ett stort urval, men också för att utredningen genomförs av få personer som arbetar under kort tid. Enkäten bestod av nio öppna frågor utan fixa svarsalternativ. Anledningen är att vi önskar en djupare förståelse för hur långt datoriseringsarbetet har kommit inom de olika kultursektorema. Därför har vi också valt att inte enbart tillfråga kulturinstitutioner och -myndigheter utan också intresseorganisationer, ideella föreningar och massmedieföretag. Ambitionen att söka fånga mångfalden inom kulturområdet har vidgat vårt vetande, men också medfört ett stort bort- fall.

Sammanlagt 61 % eller 531 av de 864 tillfrågade instanserna har svarat på enkäten. Bortfallet är tämligen ojämnt fördelat. En tydlig tendens är att arkiv,

• Sida 21
•  Original

bibliotek och museer generellt har en högre svarsandel, medan i synnerhet massmedieföretagen, forskningsbiblioteken och de ideella föreningarna har svarat i sämre utsträckning än genomsnittet.

Svaren har dels behandlats statistiskt, dels analyserats kvalitativt. I några fall har enkätsvaren också mättats genom kompletterande följdfrågor.

För att inhämta synpunkter från verksamma inom kulturområdet har vi också arrangerat tre workshops och planerar att under hösten 1996 genom- föra minst ytterligare en workshop.

I de följande två kapitlen redovisas vår kartläggning av IT-användningen i kultursverige. Vi har delat upp resultatet i två delar. I kapitel 5 redovisar vi hur det ser ut i dag, i vilken utsträckning kulturinstitutionema använder den nya tekniken och hur långt de har kommit i digitaliseringen av sina samlingar. I kapitel 6 redogör vi för kulturinstitutionernas Önskemål om vad som borde digitaliseras och vilka projekt som pågår runt om i landet. Med datorisering avser vi användning av datorer i verksamheten. Digitalisering innebär att föremål, dokument etc. registreras digitalt, alltså med hjälp av datorer.

Vi har valt att dela in enkätsvaren i sju olika grupper: arkiv, bibliotek, mu- seer, musik, teater och media, myndigheter och stiftelser, intresseorganisa- tioner och ideella föreningar, samt övriga.

Inom samtliga grupper finns pionjärer som har kommit mycket långt vad gäller IT-användning och arbete med digital information. Det finns också en liten del inom varje grupp som inte alls använder datorer i den dagliga verk- samheten samt en stor grupp i mitten som använder den nya tekniken i allt större utsträckning.

Nedan följer en kortfattad redovisning av kulturinstitutionernas digitalise- ringsarbete och II”-användning, område för område:

Arkivinstitutionema har kommit långt i digitaliseringsarbetets första fas, dvs. institutionerna har i stor utsträckning digitaliserat sina arkivförteck- ningar. Nästa fas blir att beskriva arkivens innehåll mera utförligt för att slut- ligen scanna in själva urkundema. Det finns dock enorma mängder källmate— rial på landets arkivinstitutioner som borde digitaliseras i sin helhet.

Arkivens förteckningar är lätt tillgängliga för allmänheten via den natio- nella arkivdatabasen, NAD, som för närvarande innehåller sökingångar till 150 000 arkiv som förvaras hos olika arkivinstitutioner, bibliotek och mu- seer.

Arkivinstitutionema använder ännu inte Internet, e-post eller skapar hem- sidor i någon större utsträckning. Detta kan delvis bero på att Arkivverket planerar att under 1996 knyta samman arkivinstitutionema i ett nationellt arkivnät, med en gemensam fast Intemet-uppkoppling.

Biblioteken har en lång tradition av dokumentation och informationshante— ring. På biblioteksområdet finns det gemensamma system för katalogisering av mediebeståndet och 88 % av biblioteken som har svarat på vår enkät upp-

• Sida 22
•  Original

ger att de har digitaliserat sina bokkataloger. Vissa bibliotek har redan lagt ut sina kataloger på Internet där allmänheten kan nå dem.

Vi har valt att dela in biblioteken i tre grupper: folk-, läns- och forsk- ningsbibliotek. Länsbiblioteken har dock integrerat sina bokbestånd i de kom- munala huvudbibliotekens kataloger.

Folkbiblioteken är nu främst engagerade i att lära sig att hantera Internet och multimedieprogram, för att sedan kunna ge allmänheten tillgång till in- forrnationstekniken. Forskningsbiblioteken har däremot redan relativt lång er- farenhet av den nya tekniken och är den grupp i vår kartläggning som har kommit längst vad gäller lT-användning.

Museemas enkätsvar ger en brokig bild av IT-användningen och digitali— seringsarbetet i museisverige. En del museer har kommit oerhört långt i sin IT—användning; andra har inte ens börjat datorisera verksamheten. 14 % av museerna uppger att de inte använder datorer i den dagliga verksamheten. De stora skillnaderna beror ofta på olika ekonomiska förutsättningar samt på per- sonalens varierande intresse för den nya tekniken. .

På museiområdet finns ingen övergripande strategi för hur digitaliseringen av samlingarna ska genomföras. Många museer har lagt upp egna register över samlingarna som endast kan nås genom besök på resp. institution.

Museerna har börjat använda Internet och e—post och mer än hälften av museerna uppger att de har egna hemsidor. Enkätsvaren visar också att mu- seerna både använder och ger ut cd-rom—skivor.

Musik, teater och media redovisas under en och samma rubrik. Inom dessa områden finns inte särskilt stora mängder material att digitalisera; i stället används den nya tekniken i produktionen. Det handlar om allt från biljettförsäljning och nyhetssändningar på Internet till datoriserade ljus- och ljudprograrn.

Det som kan vara av intresse för ett framtida kultumät är t.ex. notarkiv, pjäsregister och programarkiv. Institutionerna har dock kommit mycket olika långt i digitaliseringen av detta material.

Myndigheter och stiftelser omfattar institutioner av vitt skilda slag, allt från Riksantikvarieämbetet till Handelsflottans kultur- och fritidsråd.

Alla myndigheter och stiftelser som har svarat på vår enkät använder dato- rer i den dagliga verksamheten. I stor utsträckning har de också tillgång till Internet och e-post. Många har dessutom digitaliserat stora delar av sina register och samlingar, men dessa är generellt sett svåra att nå externt för allmänheten.

Intresseorganisationer och ideella föreningar har oftast mycket litet eget digitaliserat material. Det vanligaste är att enbart medlems- och eventuella adressregister finns på data. Enkätsvaren är dock av ytterst varierande om- fång och kvalitet. Inom denna grupp återfinns t.ex. STIM (Svenska Tonsätta— res Internationella Musikbyrå) som har en omfattande databas med uppgifter om musikaliska verk, upphovsmän och rättighetsinnehavare.

• Sida 23
•  Original

Flera föreningar och organisationer anger att de inte avser att skaffa dato- rer/digitalisera material eftersom deras medlemmar/avnämare än så länge sak- nar tillgång till datorer.

Övriga är rubriken för den sista gruppen i vår kartläggning, med svar från bl.a. Svenska kyrkans centralstyrelse och Stockholm Water Festival. Här återfinns även landsting och länsstyrelser som under sig har institutioner som är verksamma på kulturområdet, men som själva inte har så mycket material av intresse för ett kultumät.

Under rubriken övriga redovisas också svaren från flera högskolor. De har generellt sett kommit långt i sin IT-användning och är mycket aktiva på IT- området Nästan alla högskolor har tillgång till Internet, e-post och databaser samt har egna hemsidor med stora mängder digitaliserat material.

Det bestående intrycket av enkätsvaren är att det på kulturområdet finns ett stort intresse och engagemang för den nya tekniken och för ett Kulturnät Sverige. Runt om i landet pågår olika IT-projekt och digitaliseringsarbeten med varierande intensitet och resultat

Det är också påtagligt att IT förenar och befordrar samarbete över institu- tionsgränsema. Många IT—projekt genomförs i samarbete mellan olika kultur- institutioner och handlar om allt från att ordna datakurser för pensionärer till att digitalisera äldre kartmaterial. Runt om i landet byggs också lokala nätverk i kommunerna och mellan kulturinstitutionema.

I kapitel 7 redogör vi för digitaliseringsarbetet vid arkiv, bibliotek och mu- seer; de institutioner på kulturarvsområdet som sannolikt bildar basen i ett framtida Kulturnät Sverige. Inom Arkivverket övervägs att digitalisera ett ur- val av arkivaliema för att på så vis öka tillgängligheten till och minska slitaget på de mest efterfrågade handlingarna.

Biblioteken har generellt sett kommit längre än arkiv och museer vad gäller att skapa gemensamma system och utbyta information mellan institutionerna. Biblioteken har också standardiserade format för bibliografisk information, även om ett flertal datasystem används för att skapa katalogerna.

Forskningsbiblioteken har en gemensam nationell samkatalog, LIBRIS, som för närvarande innehåller 69 universitets-, högskole— och specialbiblio- teks litteraturbestånd. Folkbiblioteken saknar motsvarande nationella sam- katalog även om 185 folkbibliotek använder sig av Bibliotekstjänsts katalog- datasystem och registrerar sitt bestånd i den gemensamma beståndskatalogen BURK; en bibliografisk databas som är sökbar mot avgift och som används av ca 350 kunder, främst bibliotek. Däremot saknas programvara för att koppla ihop bibliotek med olika katalogsystem.

Biblioteken har sedan länge en nyckelroll för att förmedla information. På senare tid har de också återfått den uppgift de hade när de inrättades; att till- handahålla — nu framför allt de nya — medier som människor inte själva har möjlighet att skaffa sig. BIBSAM, som svarar för samordnings- och utveck-

• Sida 24
•  Original

lingsinsatser inom det svenska forskningsbiblioteksväsendet, försöker att åstadkomma en nationell upphandling av kommersiella forskningsdatabaser. Målet är att få till stånd nationella licenser så att alla svenska högskolor kan söka i stora referatdatabaser.

I museisektom är registrering av föremål ett eftersläpande problem på många håll och flera olika registreringssystem används. För att kunna söka efter enskilda poster i digitala kataloger är det viktigt att dessa olika system använder sig av en gemensam terminologi för systemens innehåll. Museemas sarnarbetsorganisation INSAM har arbetat fram SWETERM, en datastandard för alla sorters samlingar. Tanken är att om alla museer utgår från samma regler kan ett till synes gemensamt system för museidata skapas utan att de enskilda institutionerna behöver frångå det system som de byggt upp. IN SAM arbetar också med att utveckla en dataelementkatalog, dokumenta- tionsprocesser och gemensamma auktoriteter för mu seisektom.

Ett ökat samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer är särskilt angeläget nu när museer och arkiv är på väg att fastställa standardiserade beskrivnings- regler. För att det skall vara möjligt att lokalisera enskilda föremål/dokument utan att veta vid vilken institution de förvaras, krävs också gemensamma dataelementkataloger och utbytesforrnat.

Slutligen beskriver vi arbetet med att skapa ett Kultumet Danmark, ett försöksprojekt som initierats av det danska Kulturministeriet för att öka samarbetet mellan — och tillgängligheten till landets kulturinstitutioner. Kul- turnätet är en del av Internet och digitaliseringen av informationen för nätet skall i huvudsak skapas inom resp. institutions ordinarie budgetram.

I kapitel 8 tas användarperspektivet upp med utgångspunkt i det som sägs i utredningens direktiv om medborgarnas rätt att få tillgång till kulturinstitutio- nernas information. Bibliotek, skolor och medborgarkontor kommer att få nyckelroller för att tillhandahålla kultumätet, så att denna rätt skall kunna säk- ras. En viktig fråga är huruvida informationen i kultumätet skall avgiftsbe- läggas eller ej. Olika synpunkter har kommit fram på utredningens work- shops och en del av dessa redovisas.

Ett framtida Kulturnät Sverige skall vara tillgängligt i hela landet och nå ut till alla, oavsett kön och generationstillhörighet. Det är väsentligt att hänsyn tas också till funktionshindrades och invandrares behov när kultumätet byggs upp. Infrastrukturen inom IT-området genomgår en extremt snabb förändring och en viktig demokratifråga är att glesbygden inte missgynnas i IT- utvecklingen.

För att informationen i Kulturnät Sverige skall vara tillgänglig för alla räcker det inte att anpassa gränssnitten. Det bör också finnas möjligheter till stöd, både i form av bruksanvisningar och av kunniga guider vid bibliotek, "skolor och medborgarkontor. IT-utbildning, framför allt i skolorna, är en viktig del i arbetet med att tillgängliggöra kulturen.

• Sida 25
•  Original

Att kulturinstitutionernas material tillgängliggörs är en del av samhälls- ansvaret. Samtidigt är det viktigt att Kulturnät Sverige inte upplevs enbart som ett redskap för de samhällsägda kulturinstitutionema utan också kan innehålla aktuella kulturyttringar från idébuma organisationer inom bildnings- och kulturområdet liksom från enskilda kulturskapare.

Vi redogör också för olika slags digitala mötesplatser; e-postlistor, MUD (Multi-User Domain), chatsystem och elektroniska konferenssystem. Goda exempel på fungerande digitala mötesplatser tas upp i kapitlet liksom för— och nackdelar med de digitala mötesplatserna.

Frågan om kvalitetssäkring av den digitaliserade informationen avslutar kapitlet. Möjligheten att faställa materialets äkthet och giltighet samt vem som ansvarar för den information som presenteras på Internet, och på sikt i ett kultumät, är viktiga frågor att ta ställning till, liksom vilket skydd och vilka garantier institutionerna kan ge för det material de lämnat ifrån sig.

Kapitel 9 syftar till att ge en orientering i de juridiska och ekonomiska frå- gor som kan påverka ett framtida svenskt kultumät. Vi går först igenom de grundläggande juridiska frågorna om grundlagamas tillämplighet på digitala medier. Bland annat konstateras att tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen ännu inte hunnit anpassas till elektroniska medier, men att lagarnas utformning för närvarande utreds inför en sådan anpassning. Det gäller bl.a. vad av det elektroniska materialet som skall betraktas som allmän handling, samt i vad mån datalagens regler om personregister påverkar elek- troniska anslagstavlor på lntemet.

Upphovsrätten lyfts fram i ljuset av den nya informationstekniken. Vi går igenom problem som uppkommer med den nya tekniken, men också möjlig— heterna som för närvarande utreds för att underlätta elektronisk publicering av material. Den internationella aspekten berörs, dels med anledning av Internets globala struktur, dels med anledning av upphovsrättens naturligt internatio- nella inriktning, för Sveriges del särskilt efter inträdet i Europeiska unionen.

De ekonomiska förutsättningar som påverkar ett kultumät är främst av fi- nansiell art. Vi redogör för gällande avgiftsregler och ger exempel på hur re- dan digitaliserat material inom kultursektorn har finansierats. Vi kan urskilja ett antal alternativa eller kombinerade vägar till finansiering av ett framtida kultumät:

— anslag, — omfördelning av befintliga resurser, — avgifter, — ökat samarbete med näringslivet,

— bidrag från olika fonder och stiftelser, t.ex. Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

Slutligen redogör vi för de olika samhälleliga stöd för publicering som finns i dag, men som ännu inte inbegriper elektronisk publicering.

• Sida 26
•  Original

I kapitel 10 redogör vi för utredningens fortsatta arbete inför slutbetänkan- det. Uppgiften att formulera en samlad IT-strategi för kulturområdet är långt- ifrån avslutad och på vägen måste en rad ekonomiska, tekniska, rättsliga och organisatoriska frågor lösas. En av de viktigaste gäller hur infonnationstjäns- ter och digital kulturförmedling skall finansieras och om, och i så fall hur, de skall prissättas. Vår grundinställning är att så många som möjligt skall kunna ta del av så mycket som möjligt till lägsta möjliga kostnad. En viss basinfor- mation bör vara fri.

Med inspiration från ett stort antal II”-strategier som vi fått från kulturinsti- tutionema och med utgångspunkt från vårt direktiv har vi formulerat ett antal centrala mål som bör ingå i en övergripande IT-strategi för kulturområdet. Dessa är att:

— staten har ett ansvar att främja medborgarnas möjligheter till informations- inhämtning. En demokratisk grundprincip är att allmänheten får tillgång till kulturinstitutionernas information genom bl.a. bibliotekens och skolornas försorg,

— varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin verksamhet tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för for- skare och för allmänheten,

— verksamma inom kulturområdet bör sträva efter att samverka och sam- ordna sina resurser när det gäller inforrnationsförsörjnin g, gemensamma policyfrågor, rättsliga frågor och säkerhetsfrågor,

— verksarnhetsfömyelsen bör sättas i centrum, t.ex. genom att utarbeta nya sätt att organisera och bedriva verksamheten samt genom utveckling av gemensamma tillärnpningsprojekt,

— gemensamma informationsplattformar bör utvecklas, t.ex. för teknisk harmonisering, gemensam IT-hantering och användning av standarder,

— utveckla och förnya kunskapsuppbyggnaden och att utveckla personalens kunskaper inom IT-området.

Utredningen strävar efter att utarbeta en strategi som närmast utgör ett ge- mensamt förhållningssätt när det gäller kulturinstitutionernas IT-användning. Det är önskvärt att skapa en strategi som tillåter en mångfald av kulturella ytt- ringar på det gemensamma kultumätet. Kulturnätet bör inte bara tillhandahålla kultur utan också vara en plats för kulturella möten och diskussioner.

Vilka tekniska lösningar som bör väljas för att kultumätet skall bli lätt att använda, såväl för kulturinstitutionema, för övriga kulturutövare som för allmänheten, kommer att utredas ytterligare. Internet, cd—rom och databaser integreras alltmer och det är ännu inte klart om kultumätet skall använda sig av en eller flera av dessa tekniska lösningar. Vi har dock noterat de fördelar som Internet erbjuder i form av enkel och relativt billig teknik samt ett stort antal befintliga användare och hemsidor, även inom kultursektorn. Utredningen planerar att ta fram en prototyp för ett kultumät, baserad på ett urval av de sidor med svenskt kulturmaterial som redan finns på Internet.

• Sida 27
•  Original

De rättsliga förutsättningarna för ett svenskt kultumät, framför allt vad gäller upphovsrätten, kommer att utredas vidare.

Vi tror att det bör finnas en redaktion som fungerar som ett stöd för delta- garna i kultumätet. När det gäller hur kultumätet skall administreras kommer för- och nackdelar med fyra alternativa vägar att undersökas:

1. en egen självständig organisation, eventuellt en egen myndighet, 2. en självständig organisation under en befintlig myndighet,

3. en avdelning som ingåri någon av de befintliga myndigheterna, 4. att uppdraget fördelas på de sektorsmyndigheter som finns i dag.

Delbetänkandet har fokuserat på IT—utvecklingen i Sverige, men i det fort- satta arbetet kommer blicken att riktas mot hur man har arbetat med IT och kultur i andra länder, inte minst inom EU. Ett gränsöverskridande perspektiv innebär också att närmare undersöka på vilket sätt kultumätet kan omfatta den kultur som lever utanför kulturinstitutionema.

• Sida 28
•  Original

:- |... _jr'di. kultur-ul mmm" w wmmmmuiuwmmwnl man...

' 1""Il-.'. .lmwä "WWW

mtmrmmu "' WWMN ”WH-li mm urna-iir: m Minimum-duman

_ , ultra mr.-..-a.» ..... .mmt anälål : -'i- 1.1-'De humll'rm . F':'||1."I.DI|JI1'F l- --.' '. :-' w-rn'. FILE—u..."! " -l..- "map.-Larm .. ...man-...i ':I-uun mum—J.;- ih' Wii-:|” l-fIl. . .. .= |||-F ";_"'..:'1 kuk. muh"_|pn'_.p.p.tjm |.:.'1.|'| '_'-.ru)? n._'ri.r _.ri' _,.-|':-__',n|i.'.|_F-|I a_n—||- l:).'JIl-|."l._|_tl"Jql-"* drift", q" :"1'_IF r .'..... 2'1".|!';|-|I-lui'i-lu. 'u-f'quI Muu-ai...- '='"! lh .'.i-ul'me '. !:l'|-'l ui- ..':r. .u- ...- -.--.+:.J'....|1.'-|l ___m' .. .'llrll";.' H..-." uni-'.. — Elh. r.- r...-_ ml.-.. .|'_.|..|-'.-'.l.||r..t..r- .. _.-_|.._ _ '.rt'p-nt-k '..'.."|'|'|"':._|f|rl_. [.:-"rnh'l'W'h' ql .thlu—L-ueillu. " .'|:'..-'.' ...-|.- l"'| 'Jtldllr-:.II_'LI_I"_1' 'dill' .."—*le- *muiw.mrl'nnth'lst [rim. |-._:.-5'-'»...t..|'|.|..n...|..'l.-'. mha-i.u.ru- '|'-'_'. la...-. "WII-Lt al.-uru- Mnkr-151.- ktll' |rr_ Hrm-i If-muåld. _.HH'F' '. .n'.|.|.||.. "_|.|J':.I'.'|. ':.' _"||.' Il.|'.'fl '-.. ut'-_. _|_ .-..arj..t.:lr".|-J1n-...-mmi.-.l|-..mi"" .nl.1-tn:1.u- :..-,. -|-:l..' ': .*"uwåmwkz—lt'v .-. bank””. :-' - " .."-1:11" alumni-ryan :|'_'-. .". .'.| ...-... '-.1:l_'ru,.3:'_-- -|.||.n

IIHF-lla 'It-':'!ff'itr-it'j'n'äunlmr'r... "* att, '.lt'.n"-.-'.'r. --'-r "" _'I'. ._.'_u'1|__._!.'..—|'r|n..,| _'| |.u';._"__' -"_ . | . _. - _;1 .H. ...i-11.113! -.;-|' |...gmuailnn31H. (L'tnrl'uu'l'rä'ru || Iminlujltum'J'l -- ol'-lhfl'i: l'1 k'nLi—- k'li' -'.l'.". "': '.-:.'.. t': .r'll-F -:..:|: .. '-"..='_'--'_'1"-|..|=.=r Han - ' .c .-r--'.'x-.f:'.- '.rh'lt'._-.te.'-'- '- ':Im- .—r' ha -= 'r...l "I-| n.... I. . '. . ..'_' '.r- '.'.r ' - .'1"-'- '|'-':." :"u'". ul - ilmupiumn':.l-'.ln|m=u:.mn.|"n|; ultratunn,!!!” muh- - ltu'idIIM'r-rrn-hk.-L'.=.u:-.':;Im.J-1n5nmillmrhn

• Sida 29
•  Original

2. Inledning

2.1. Utredningsuppdraget

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 26 oktober 1995 att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta en samlad strategi för användning av infor- mationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet Utreda- ren, docent Bi Puranen, skall därvid också lämna förslag om hur ett gemen— samt digitalt nätverk för kulturen i Sverige skall kunna byggas upp.1

Uppdraget har sin bakgrund i den snabba utvecklingen av informations- teknik (IT) och de nya tekniska lösningar som leder till att tele- och datakom- munikation integreras och kan länkas samman över geografiska gränser. Ut- vecklin gen medför att infrastruktur, arbetsvillkor och levnadsmönster i sam- hället är på väg att förändras i grunden. Detta innebär också förändrade vill- kor för kulturlivet. IT kan ge nya möjligheter till konstnärligt skapande, ökad tillgänglighet till kulturarvet och nya plattformar för utbyte av tankar och upplevelser.

Kulturutredningen uttalade i betänkandet (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning att nya nätverk och infortnationssystem bör säkras för fritt tanke- utbyte, att databaser inom kulturområdet som gör informationen tillgänglig för allmänheten bör skapas samt att ett särskilt digitalt kultumät, Kulturnät Sverige, bör kunna skapas för att öka tillgängligheten till den samlade kun- skapen och informationen inom kulturinstitutionema.

Utgångspunktema för utredningen är att varje kulturinstitution bör an- vända sig av IT för att göra sin verksamhet tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten. I utred- ningsdirektivet påpekas att det finns ett stort behov av samverkan och sam- ordning beträffande inforrnationsförsörjning, informationsplattformar och verksamhetsfömyelse.

Statens roll när det gäller att främja medborgarnas möjligheter till informa- tionsinhämtning understryks också i direktivet. En demokratisk grundprincip är att alla skall vara tillförsäkrade möjligheten att hämta information. I hög grad avgörande för detta äri vilken utsträckning kulturinstitutionema förmår ta till sig och använda den nya tekniken, dels hur användarvänlig den är. Män och kvinnor bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör beaktas. Ett uttalat mål bör vara att medborgarna inte skall delas upp iett informations- tekniskt A- och B—lag.

1 Se utredningens direktiv i bilaga 1.

• Sida 30
•  Original

Uppdraget innebär att lämna förslag till en samlad strategi för kulturinsti- tutionernas IT-användning och föreslå hur ett gemensamt kultumät kan byggas upp. Det innebär bl.a. att kartlägga kulturinstitutionernas IT-använd— ning och planerade projekt samt ange de grundläggande ekonomiska, tek- niska och rättsliga förutsättningama för en samlad IT-strategi inom kulturom- rådet. Vidare skall vi söka tinna öppna tekniska system där olika former för systematisering och katalogisering av information beaktas så att frågan om användarvänligheten sätts i centrum. Syftet bör vara att utveckla nya vägar och främja dialoger mellan olika kulturproducenter och medborgarna.

2.2. Utredarens tolkning av uppdraget

Utredningsuppdraget är tudelat. Vi skall dels föreslå en nationell IT-strategi för kulturinstitutionema, dels undersöka förutsättningama för och föreslå hur ett framtida Kulturnät Sverige kan skapas. Avsikten är att söka förhindra uppkomsten av ett informationstekniskt A— och B-lag i befolkningen. För att göra det möjligt krävs att ett antal frågor om IT inom kultursektorn utreds; hur långt digitaliseringsarbetet har kommit inom olika sektorer av kulturområdet och vilka planer de olika aktörerna har inför framtiden.

Delbetänkandet består därför också av två delar; en som redovisar IT- användningen inom kulturområdet och en andra del som diskuterar och analyserar förutsättningama för en IT-strategi i framtiden.

Rent arbetsmässigt ligger tyngdpunkten på en kartläggning av IT-använd- ningen inom kulturområdet. Någon sådan har inte tidigare genomförts och en sådan undersökning är en förutsättning för att en generell IT-strategi skall kunna formuleras. Utöver en förhållandevis omfattande enkät, workshops och s.k. rundabordssamtal, har vi koncentrerat oss på dialoger med de insti- tutioner som finns inom kulturområdet.

Denna tyngdpunkt på ett institutionellt perspektiv skall inte ses som ett ut- tryck för att användarperspektiven är av mindre vikt. Detta delbetänkande är snarare en nödvändig förutsättning för att vi med trovärdighet skall kunna ange hur ett svenskt kultumät kan och bör se ut. Parallellt med detta grund- läggande arbete har vi därför utrett de olika hinder som kan finnas för att för- verkliga ett svenskt kultumät. Det handlar både om grundläggande demo- kratiaspekter och om juridiska, ekonomiska och tekniska förutsättningar. Här är vi beroende av de politiska beslut som fattas av regering och riksdag. Ett första steg har därför varit att kartlägga de olika regelverk, inte minst vad gäller frnansierings- och avgiftsfrågor, som utgör verkligheten bakom de många principuttalanden som gäller tillgänglighets- och demokratiaspektema. Däremot har de organisatoriska aspekterna hittills fått låg prioritet. Kan krite- rierna för innehåll, tillgänglighet och huvudsakliga finansieringsvägar fast- ställas blir de organisatoriska lösningarna delvis givna.

• Sida 31
•  Original

Under den tid som utredningen hittills har arbetat (januari—juni 1996) har en IT-proposition behandlats av riksdagen.2 Däremot har kulturpropositionen som avsågs presenteras i maj skjutits till hösten 1996.3 Det medför att den kulturpolitiska avsikten, som bör vara grunden för en IT-strategi inom kul- turområdet, låter vänta på sig. En avstämning mellan dessa två måldokument är en förutsättning för att en samlad strategi för användning av IT inom kul- turområdet skall kunna sammanfattas.

I Kulturutredningens slutbetänkande, som ligger till grund för höstens proposition, föreslås ett av de grundläggande målen för svensk kulturpolitik vara ”att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och oberoende kraft i samhället”.4 Samtidigt har Riksrevisionsverket på uppdrag av regeringen lagt ett förslag med innebörden att ”avgifter som tas ut för uttag av elektroniskt lagrad information skall beräknas så att full kostnadstäckning för att framställa och distribuera uttagen uppnås”.5 Inte bara direkta, utan också indirekta kostnader såsom administration, löner, lokaler, kostnader för personalens utbildning etc. skall tas ut av användaren.6 Om en sådan stånd- punkt skulle förverkligas medför det dels att den elektroniska formen diskri- mineras jämfört med traditionellt papperstryck som inom kulturområdet inte alltid bär sina kostnader, dels att nyttjandet av ett kultumäts information skulle bli så kostsamt att utvecklingen mot ett informationstekniskt A- och B- lag i befolkningen skulle förstärkas i Sverige.

För att om möjligt navigera mellan dessa två ståndpunkter har vi för avsikt att söka finna möjliga vägar som å ena sidan inte innebär några stora nya statsfinansiella kostnader, men å andra sidan innebär att ett kultumät blir ge- nerellt tillgängligt. Denna fråga ser vi som en av de principiellt viktigaste inför vårt slutbetänkande och vi har för avsikt att under hösten fördjupa dialogen med såväl kultursverige som de politiska beslutsfattarna på alla nivåer.

Den som av utredningen förväntar sig en konkret IT -strategi, som slår fast hur enskilda kulturinstitutioner skall prioritera, blir besviken. Strategiemas tid är förbi i den bemärkelsen att ett utredningsförslag inom ett så snabbt och för- änderligt område som IT är passé redan när besluten väl är fattade. En utred- ning av detta slag ger en ögonblicksbild av situationen i dag. Uppdraget att avge en strategi för II”-användningen inom ett helt samhällsornråde har därför tolkats principiellt, som ett måldokument. Syftet är att identifiera och forrnule- ra problemen snarare än att ge explicita svar och styrande direktiv.

2 Proposition 1995/962125, Åtgärder för att bredda och utveckla använd- ningen av informationsteknik antogs den 4 juni 1996. 3 Den kulturpolitiska propositionen skall lämnas till riksdagen den 20 sep- tember 1996. 4 SOU 1995:84, Kulturpolitikens inriktning, slutbetänkande av Kulturutred- ningen, s. 85. RRV 1995:64, Principer för prissättning av informationstjänster, s. 50. Ibid s. 45.

Om

• Sida 32
•  Original

Samtidigt är det vår ambition att söka ge dessa kriterier en konkret och operationaliserbar form. I den ekonomiska situation som vi befinner oss är det helt avgörande att de resurser som vi har används optimalt; att de institu- tioner som ännu inte har påbörjat sitt digitaliseringsarbete ges möjligheter att dra lärdomar av pionjäremas misstag och framför allt att innehållet och till- gängligheten sätts i fokus. Det digitaliseringsarbete som pågår är intensivt och det brådskar med generella riktlinjer. Idag rör sig bibliotek, museer och ar- kiv åt delvis olika håll, för att nu inte tala om alla de kulturproducenter som fmns utanför de traditionella institutionerna. Det är av grundläggande betydel- se att också kulturproducenter i en vidare mening (kultur/subkulturer) omfat- tas då de i hög grad kommer att bidra till att forma det framtida Sverige.

Utredaren har sålunda tolkat uppdraget enligt följande:

— att föreslå en IT-strategi för kulturinstitutionema,7

— att definiera de principiella problem som behöver beaktas för att en IT- strategi inom kulturområdet skall bli hållbar,8

— att specificera vilka funktioner ett svenskt kultumät skall fylla,9

— att fastslå kriterier för vilka material som kan och bör vara tillgängliga i ett svenskt kultumät,

— att kartlägga hur långt kulturinstitutionema kommit i sitt digitaliseringsar- bete med särskild tonvikt på extern nytta,

— att identifiera övriga kulturutövare och andra aktörer inom kulturområdet och inleda en dialog med dessa kring digitalisering och tillgängliggörande, — att utreda de tekniska förutsättningarna och föreslå hur ett kultumät skall byggas,

— att utreda de ekonomiska och juridiska förutsättningarna för ett svenskt kultumät,

— att föreslå en organisatorisk lösning för ett svenskt kultumät,

— att i dialog med aktörerna inom kulturområdet föreslå finansieringsformer för institutionernas IT-användning med särskild tonvikt på ett svenskt kultumät.

Däremot har utredningsuppdraget inte tolkats så att de enskilda institutio- nernas prioriteringar av vare sig käll- och föremålsval för digitalisering eller interna budgetmässiga och organisatoriska lösningar ingår.

Delbetänkandet bör ses som en offentlig redovisning halvvägs i denna process. Det är vår förhoppning att såväl de institutionella aktörerna som de blivande användarna av ett svenskt kultumät skall vilja diskutera våra förslag och kommunicera oss sina tankar och önskemål.

7 Se vidare 10.1 där ett förslag till en övergripande IT-strategi för kultur- området presenteras. Se vidare 10.12. 9 Se också inledningen till kapitel 8. 00

• Sida 33
•  Original

Det är påfallande hur positiva de allra flesta som berörs av utredningen har varit till vårt arbete att ta fram förslag till samordning, men vi har också mött en avvaktan; blir detta ännu en utredning som inte leder till kraftfulla beslut? För att söka säkra en konstruktiv behandling av det förslag som läggs i slut- betänkandet har vi sålunda för avsikt att under hösten föra dialoger med inte enbart de kulturinstitutioner som hittills involverats, utan också med andra aktörer som kan säkra vägen för ett svenskt kultumäts förverkligande.

För att ett kultumät skall bli användbart krävs en stor arbetsinsats. På frå- gan om ett omfattande digitaliseringsarbete verkligen är meningsfullt svarade de representanter för arkiv, bibliotek och museer som kontinuerligt träffats sedan hösten 1995 på Kulturdepartementet10 ett samfällt: Ja! Infrastrukturen för nästa sekel måste byggas nu. Kultur är ett samhälles strategi att klara för- ändring. I framtiden har vi ett Sverige där IT i än högre grad genomsyrar vår infrastruktur. Precis som vägar och energisystem krävde sina investeringar förutsätter en generell digitalisering av kulturområdets tillgångar sina upp- offringar. Vi skapar förutsättningar för verktyg som vi ännu inte har.

Det internationella perspektivet, slutligen, har endast behandlats översikt- ligt i delbetänkandet. På den korta tid som utredningen arbetat har det inte funnits resurser att fördjupa och bredda det globala perspektivet. Vi har dock inlett ett givande utbyte med några av de aktörer som verkar i kultur/IT—gräns- snittet, inte minst inom EU. Detta arbete, liksom en planerad kartläggning av skapandet av kultumät i de andra nordiska länderna och möjligheterna till samordning dem emellan, kommer att presenteras i slutbetänkandet.

2.3. Delbetänkandets uppläggning

Vi har valt att dela upp delbetänkandet i två delar. Vi inleder med en kart- läggning av IT—användningen och de planerade IT-projekten i kultursverige och lämnar sedan ett underlag till en övergripande IT-strategi för kulturområ- det.

Inledningsvis återfinns som kapitel 1 en Sammanfattning av vårt delbetän- kande. Därefter ger vi en bakgrund till utredningsuppdraget. I kapitel 3 Bak- grund redogör vi kortfattat för andra utredningar som berör IT och för andra kartläggningar av IT-användningen i Sverige. Vi definierar också vad vi avser med olika begrepp och termer samt förklarar innebörden av de olika tekniker som brukar avses när man talar om inforrnationsteknik.

I kapitel 4 Kartläggning av IT -användningen i kultursverige beskriver vi vilka metoder vi använt oss av för att kartlägga kulturinstitutionernas IT-an- vändning och planerade projekt. Vi redogör för utformningen och samman- ställningen av den enkät som vi skickat ut till 865 myndigheter, institutioner

10 Det s.k. Kultur-rundabordet. Se också 4.2.6.

• Sida 34
•  Original

och organisationer på kulturområdet. Övriga fångstrnetoder och deras utfall beskrivs också. Utredningen har genomfört intervjuer och möten, gjort ett upprop, deltagit i rundabordssamtal, arrangerat workshops, medverkat i kön- ferenser och seminarier samt skapat hemsidor och startat en elektronisk dis- kussionslista.

I de två följande kapitlen redovisas vår kartläggning. Vi har delat upp sva- ren i sju sektorer som presenteras var för sig. De sju är arkiv, bibliotek, mu- seer, musik, teater och medier, myndigheter och stiftelser, intresseorganisa— tioner och ideella föreningar samt övriga

I kapitel 5 Resultat; Vad är digitaliserat i dag? redogör vi för det material som våren 1996 var digitaliserat; vad som är tillgängligt externt och internt, omfattningen av användningen av ny teknik, eventuella IT-strategier och egenbedömda IT-kunskaper. I kapitel 6 Resultat; Önskvärd digitalisering re- dovisar vi vilka IT-projekt som pågår eller planeras samt vilket ännu inte digi— taliserat material som respondenterna själva anser vore värdefullt att göra till- gängligt för allmänheten.

I kapitel 7 Institutionsperspektivet redogör vi översiktligt för kulturarvs- institutionemas elektroniskt tillgängliga material och om det lT-sarnarbete som pågår inom och mellan arkiv-, biblioteks- och museisektom. Vi beslcri- ver också organisationen för och arbetet med att skapa ett Kultumet Danmark, ett försöksprojekt som initierats av det danska Kulturministeriet.

I kapitel 8 Användarperspektivet beskriver vi både våra egna och andras tankar kring hur ett framtida kultumät kan bli tillgängligt för hela Sveriges be— folkning. Vi diskuterar huruvida Kulturnät Sverige skall ses som en fri de- mokratisk rättighet, vilket material som skall tillgängliggöras, hur användar- nas olika förutsättningar kan överbryggas samt hur informationen på ett kul- tumät skall kunna kvalitetssäkras.

Kapitel 9 Juridiska och ekonomiska förutsättningar är en sammanställning av de juridiska aspekterna på att göra kulturmaterial elektroniskt tillgängligt. Grundlagsfrågor, upphovsrättsliga frågor och potentiella integritetsproblem redovisas. Vi redogör också för de ekonomiska aspekterna av att skapa ett kultumät med kvalificerat innehåll tillgängligt för så många som möjligt. Frå- gan om avgifter för information som sammanställts med offentliga medel dis- kuteras och några exempel på avgiftspolicies och stödformer redovisas.

I kapitel 10 Vårt fortsatta arbete beskriver vi hur vi planerar att fortsätta vårt arbete fram till slutbetänkandet. _

Sist återfinns ett antal bilagor, bl.a. utredningens direktiv, en förteckning av de kontakter vi hittills har haft och programmen för våra workshops. Vi vill särskilt rekommendera det skyltfönster mot kulturen på Internet som kulturskribenten Karl—Erik Tallmo sammanställt och som utgör bilaga 2.

Hela delbetänkandet är också tillgängligt på Kulturnät Sveriges hemsidor som återfinns under Kulturdepartementet på regeringskansliets Information Rosenbad med Intemet-adressen: http:/]www.sb.gov.se

• Sida 35
•  Original

3. Bakgrund

Vi inleder vår redovisning med en bakgrund till utredningsuppdraget. I det här kapitlet redogör vi kortfattat för regeringens IT—proposition, för andra statliga utredningar som berör IT och för andra studier angående IT-använd- ningen i Sverige.1 Vi definierar också vad vi avser med olika begrepp och termer samt förklarar innebörden av de olika tekniker som brukar avses när man talar om informationsteknik.

3.1. Uppdraget

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av inforrnationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kultumät. Uppdraget skall slutligt redovisas senast den 15 november 1996. I ett delbetänkande skall utredningen lämna ett förslag om övergripande IT-strategi samt redovisa en kartläggning av kultur- institutionernas IT—användnin g och planerade IT-projekt. Det är denna del av uppdraget som härmed redovisas.

3.2. Andra uppdrag som berör IT

Flera utredningar som berör användning av inforrnationsteknik pågår eller har nyligen avslutats inom regeringskansliet. Dessutom har riksdagen i juni 1996 antagit en proposition med förslag till åtgärder för att bredda och utveckla an- vändningen av informationsteknik. Här följer en kort presentation av dessa arbeten.

3.2.1. Kulturutredningen

Kulturutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning att mycket av kulturinstitutionernas kunskap och information bör

1 I slutbetänkandet avser vi också att redogöra för internationella utredning- ar och studier på området. 35

• Sida 36
•  Original

digitaliseras och samordnas. Nya nätverk och informationssystem bör säkras för fritt tankeutbyte och ett särskilt kultumät, Kulturnät Sverige, bör byggas upp för att göra kulturen lättare åtkomlig för allmänheten.

Statens kulturråd föreslogs få ett övergripande ansvar för utvecklings- och samordningsarbetet kring att skapa Kulturnät Sverige.

För att främja utvecklandet av högkvalitativa multimedieprodukter inom kulturområdet föreslogs att ett kreativt centrum inrättas. I centrumet skall nödvändig teknik tillhandahållas och konstnärer av olika slag skall kunna samarbeta och utbyta erfarenheter.

Kulturutredningen ansåg att biblioteken skulle vara lämpliga som värd för inforrnationsstationer med datorer kopplade till olika databaser och nätverk tillgängliga för allmänheten. Försök med sådana inforrnationsstationer ville Kulturutredningen få till stånd.

Statens kulturråd föreslogs få ett samlat ansvar och särskilda medel för IT- satsningar inom kulturområdet.

3.2.2. IT-utredningen

IT—utredningen föreslog i betänkandet (SOU 1996:40) Elektronisk doku- menthantering att definitioner av begreppen elektronisk handling, digitalt do- kument, digital signatur och digital stämpel förs in i förvaltningslagen. På så sätt kan nämligen rättsregler skrivna för traditionell pappersbaserad uppgifts- hantering tillämpas också i IT-miljö. Dessutom föreslogs nya bestämmelser i rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen och förvaltningslagen om in- kommande elektroniska handlingar.

Beträffande elektronisk post föreslogs att handlingar som överförs elek- troniskt som huvudregel skall anses ha kommit in när handlingen har nått myndighetens elektroniska adress. För att inte hindra ett fritt meningsutbyte vid elektroniska anslagstavlor föreslogs vissa undantag från datalagen. Vidare föreslogs vissa bestämmelser för att begränsa missbruk av elektroniska för- medlingstjänster. Användarna måste informeras om vem som tillhandahåller en förmedlingstjänst och den som tillhandahåller tjänsten skall vara skyldig att förhindra fortsatt spridning. Dessa skyldigheter föreslogs straffsanktioneras.2

3.2.3. IT-kommissionen

Regeringen vill främja användningen av inforrnationsteknik i Sverige. I mars 1996 lades därför en proposition om åtgärder för att bredda och utveckla an-

2 Se också 9.2 om integritet och missbruk på lntemet.

• Sida 37
•  Original

vändningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125). En särskild IT- komnrission har också tillkallats.

I 994 års IT—kommission

Den dåvarande regeringen tillkallade den 17 mars 1994 en kommission för att främja en bred användning av informationsteknologin i Sverige. IT-kommis- sionen skrev i betänkandet (SOU 1994:118) Vingar åt människans förmåga att kulturskapare och kulturinstitutioner genom IT lättare kan nå publiken och att IT också kan ge upphov till helt nya möjligheter för konstnärligt skapande. Samtidigt pekades på risken för att den multinationella kulturindustrins domi- nans förstärks ytterligare genom uppbyggnaden av världsomspännande in- forrnationsnätverk.

Den nuvarande IT-kommissionen

Efter regeringsskiftet hösten 1994 tillkallades den 19 januari 1995 en ny IT- komrnission. Denna kommission har fortsatt den förra kommissionens arbete och har som uppdrag att vara rådgivande till regeringen i IT-frågor, vara åt- gärdsinriktad, sprida kunskap om inforrnationstekniken och verka pådrivande för att främja en bred IT-användning i Sverige. Kommissionen skall särskilt belysa utvecklingen inom kultur- och mediesektom till följd av en ökad IT- användning inom denna sektor. Delbetänkandet (SOU 1995:68) IT-komrnis- sionens arbetsprogram för 1995—96 var en första inventering av åtgärder och förslag för att främja användningen av IT. I arbetsprogrammet föreslogs för kulturområdet: — att regeringen uppdrar åt Statens kulturråd att utarbeta en vägledning och

handbok som underlättar för kulturinstitutioner och kulturarbetare att orientera sig om de nya villkor som ges av IT, — att regeringen ger Statens kulturråd i uppdrag att stödja kvalitetsinriktade multimedieproduktioner, — att regeringen uppdrar åt Forskningsrådsnämnden att ta fram en skrift som belyser bibliotekens nya möjligheter och utmaningar samt de strategier som kan leda utvecklingen in i framtiden. IT-kommissionen avsåg också att samla operatörer, användarorganisatio- ner och andra intressenter i de nya inforrnationsnäten för att försöka få till stånd en gemensam användarrnoral med ”etiska regler” som kan efterlevas på frivillig väg.

• Sida 38
•  Original

IT kommissionens tilläggsdirektiv

Regeringen beslutade den 6 juni 1996 att koncentrera och förnya IT-kom- missionens uppdrag. De övergripande uppgifterna enligt tidigare direktiv lig- ger fast, men uppgifterna som följer av regeringens IT-proposition3 tillkom- mer. Det rör sig om att följa utvecklingen av IT-användningen inom utbild- ningsväsendet och att ta initiativ till att bilda ett rättsligt observatorium som bl.a. skall identifiera och uppmärksamma rättsliga problem för utvecklingen av IT samt föreslå förändringar av lagstiftningen som underlättar använd- ningen av informationsteknik. IT-kommissionen skall också följa utveck- lingen vad gäller statens informationsförsörjning samt bistå regeringen i dess arbete med att organisera ett mer samordnat ansvar för och utveckla en stra- tegi på IT -säkerhetsområdet.

IT-kommissionen skall inrikta sitt fortsatta arbete på frågor som berör IT- användningens möjligheter att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. Vi- dare skall kommissionen fokusera på ökad tillgänglighet till informationstek- nik samt konsekvenserna av och framtidsscenarion för utvecklingen av den i samhället alltmer integrerade informationstekniken.

Kommissionen skall lämna en delredovisning senast den 31 mars 1997 samt en slutrapport den 31 maj 1998.

3.2.4. SESAM-projektet

Riksdagen har under budgetåret 1995/96 anslagit 235 miljoner kronor som en engångsinsats för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Avsikten är att medlen skall användas för att hjälpa i första hand museerna att komma ikapp med registrering, dokumentering, gallring, konservering och magasinering av sina föremålssamlingar. En projektgrupp har bildats för att formulera pro- jektplan och handlingsprogram för räddningsaktionen. I rapporten SESAM — öppna museisamlingarna som lades fram i juni 1995 sägs att en nationellt distribuerad databas, i flera delar tillgänglig via Internet, bör byggas upp för att skapa tillgänglighet till information från museer och arkiv. Under hösten 1995 planerade SESAM-gruppen att ta fram en modell för den nationella databasen men på grund av hanteringen av det stora antalet ansökningar om SESAM-medel har planerna inte kunnat realiseras.4

3 Se även 3.2.9. 4 Se även 7.1.3 om SESAM-projektet.

• Sida 39
•  Original

3.2.5. Ungdomens IT-råd

Regeringen tillsatte i januari 1995 den i särklass yngsta statliga kommittén Ungdomens IT—råd med fem ledamöter i åldern 13 till 26 år. Rådet skall samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan och på fritiden. I delbetänkandet (SOU 1996232) Möss och människor redovisas goda exempel på användning av informationsteknik bland barn och ungdomar.

3 . 2 . 6 Toppledarforum

Våren 1994 tog Finansdepartementet initiativ till ett arbetsprogram för för- nyelse och effektivisering av offentlig verksamhet genom ökad användning av IT. Den informella samverkansgruppen Toppledarforum bildades och be- står av ett tiotal generaldirektörer vid informationsintensiva myndigheter samt cheferna för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Till sam- verkansgruppen är knutet ett s.k. programråd för planering och beredning av olika frågor.

Toppledarforums arbetsprogram är indelat i tre delområden: informations- försörjning i offentlig förvaltning, inforrnatikplattformar samt verksamhets- fömyelse med hjälp av IT.

Toppledarforums verksamhet bedrivs i projekt som normalt genomförs av personer hämtade från de organisationer som är representerade i samverkans- gruppen eller prograrnrådet. En central uppgift är att genom rekommendatio- ner och policies etablera standarder för att främja en enhetlig utformning av infrastrukturen.

Exempel på Toppledarforums projekt

Projekten trycker och distribuerar sina rapporter som en del i Toppledar- forums publikationsserie. Bland projekten hittills kan nämnas:

— En utredning om vilka spelregler som behövs för en effektiv informations- försörjning inom offentlig förvaltning. Projektet PROSIT (Policy och Riktlinjer för den Offentliga Sektoms IT-användning) lämnade flera åt- gärdsförslag. Två av dessa har lett till särskilda utredningar, dels om pris- politik för informationstjänster5, dels en studie6 över användningen av s.k. grunddatabaser7.

5 RRV 1995264, Principer för prissättning av informationstjänster. Se också 9.4.2. Dir. 1996:43. 7 De centrala person-, företags- och fastighetsmgistren. ON

• Sida 40
•  Original

En kartläggning av de rättsliga hindren för en rationell IT-användning i offentlig förvaltning samt förslag till förändrade lagar och regler. Projektet presenterade sina slutsatser i den s.k. LEXIT-rapporten i januari 1995. En förstudie om de tekniska förutsättningarna för informationsutbyte inom i första hand den offentliga förvaltningen. Resultatet av huvudstudien Gemensamma IT-plattforrnar för inforrnationsutbyte presenterades i juni 1996 med förslag till rekommendationer, gemensamma normer och stan- darder inom förvaltningen. Toppledarforums medlemmar kommer att tillämpa rekommendationema inom sina myndigheter. Offentliga organisationers Intemet-sidor. Projektet har utarbetat ett förslag till hur Internet kan användas som en kanal för spridning av samhällsin- forrnation. I rapporten Det offentliga Sverige på Internet presenteras bl.a. ett förslag till en gemensam ingångssida för medborgare, företag och för— valtning som söker förvaltningsspecifik information på Internet. Rappor- ten föreslår också vissa grundläggande kvalitetskrav för förvaltningens Intemet-sidor.8

En utredning av förutsättningarna för att införa elektronisk upphandling för den offentliga sektorn. I förstudien Elektronisk handel för kommuner, landsting och stat konstateras att elektronisk handel kan ge stora rationali- seringsvinster för såväl förvaltning som leverantörer. Projektets målsätt— ning är därför att 95 % av upphandlingen av alla frekventa varor och tjän- ster inom offentlig sektor skall ske elektroniskt före sekelskiftet.

Varje kontor inom den offentliga förvaltningen skall vara nåbart med e- post under 1996. Projektet Elektronisk post & katalog arbetar med kart- läggning och standardisering av teknik för e—post och utveckling av ge- mensamma adresskataloger samt med att ge förslag till regler och rutiner för e—postanvändnin gen.

Smarta kort i offentlig verksamhet skall ta fram rekommendationer om elektroniska tjänstekort för förvaltningen och elektroniska servicekort för allmänheten. Med smarta kort kan kunder och anställda säkerställa sin identitet vilket är viktigt för en säker elektronisk handel och -post. En del- rapport beräknas vara klar sommaren 1996.

3.2.7. Kommittén för nya medier och grundlagarna

Regeringen tillsatte i september 1994 en kommitté för att utreda tryckfrihets- förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på nya medier som används vid förmedling av yttranden och annan information till allmän- heten. Mot bakgrund av den analysen skall kommittén undersöka frågan om ett grundlagsskydd för moderna medier som nu inte har ett sådant skydd. Ut- gångspunkten bör vara att eftersträva att tekniken inte skall vara av avgörande betydelse för grundlagsskyddet för de moderna medierna.

Den preliminära rapporten antogs i juni 1996. En slutgiltig rapport beräk- nas vara klar i augusti 1996.

• Sida 41
•  Original

Kommittén skall också analysera förhållandet mellan tryckfrihetsförord- ningens och yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om beslag och konfis- kering å ena sidan och offentlighetsprincipen å den andra.

Kommittén skall föreslå de lagändringar som den finner motiverade och ha avslutat sitt arbete senast vid 1996 års utgång.

3.2.8. Datalagskommittén

Regeringen beslöt den 15 juni 1995 att tillkalla en kommitté9 med uppgift att analysera på vilket sätt EU:s direktiv om skydd för personuppgifter skall in- förlivas i svensk lagstiftning. Kommittén skall även lägga fram förslag till en ny lag på området. Fram till den 31 mars 1997 kommer Datalagskommittén därför att utreda datalagens nuvarande form och föreslå genomgripande för- ändringar för att anpassa lagen till utvecklingen-på området. Datalagen skall därigenom också göras förenlig med EU:s direktiv om skydd för personupp- gifter. Direktivets syfte är att göra ett fritt flöde av personuppgifter möjligt inom EU.

Datalagskommittén har även fått i uppgift att föreslå de ändringar som be- höver göras i tryckfrihetsförordningen för att anpassa bestämmelser om all- männa handlingars offentlighet till den nya tekniken och den nya terminologin på området.

3. 2 .9 IT-propositionen

Regeringen lade i mars 1996 fram en proposition med förslag till åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. I propositionen föreslås mål för en övergripande nationell IT-strategi, ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik samt vilka statliga uppgifter som bör prioriteras.

Regeringen vill genom propositionen främja tillväxt och sysselsättning samt värna grundläggande sarnhällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationstek- nikens möjligheter.

Regeringen anser att det grundläggande arbetet med att skapa en öppen marknad för telekommunikationstjänster samt att bygga ut den fysiska infra- strukturen redan är genomfört i Sverige. Därför gäller det nu framför allt att stimulera användningen av den nya tekniken.

9 Kommittén Ny datalag m.m., dir. 1995:91. Datalagskommitténs arbete ska vara avslutat senast den 31 mars 1997.

• Sida 42
•  Original

Staten föreslås prioritera insatser på tre områden de närmaste åren:

— Rättsordningen skall kunna hantera tekniska förändringar och målet är att genomföra författningsändringar inom prioriterade rättsområden inom ue år. Effektiva former för att rättsligt kontinuerligt följa upp den snabba ut- vecklingen på IT-området skall också skapas. — Kunskaper om IT och dess användningsmöjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.

— En väl fungerande infrastruktur för samhällets informationsförsörjning skall utformas för att ge hög tillgänglighet till basinforrnation. Inforrna- tionsförsörjningen innefattar såväl fysiska nätverk som innehållet i och re— gelverket kring gemensamma informationssystem.

IT och kulturpolitiken

I IT-propositionen sägs att IT öppnar helt nya perspektiv för museernas och arkivens möjligheter. Museerna och arkivmyndighetema bör därför ta aktiv del i utvecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och telekommunika- tion.

Regeringen anser också att ett snabbt införande av digital marksänd TV- teknik i Sverige kan öka yttrandefriheten och mångfalden samt motverka pri- vat och offentlig maktkoncentration. Socialdemokratema, Centerpartiet och Folkpartiet har enats om riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i marknätet, om åtgärder för att stärka och förtyd- liga public service-verksamheten samt om insatser för att säkra framtida svensk TV-produktion med kultur och kvalitet.

Propositionens behandling

Riksdagens trafrkutskott har behandlat IT-propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter för en nationell IT-stra- tegi och poängterade vikten av att det redovisade handlingsprogrammet ge- nomförs snabbt och effektivt. För att stärka den parlamentariska förankringen ansåg utskottet att regeringen årligen bör återkomma till riksdagen med en skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området. Utskottet framhöll vikten av att inforrnationstekniken används i sådana former att sarnhällsutvecklingen främjas och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället motverkas. Utskottet ville också att säker- hets- och sårbarhetsfrågor inom IT-användningen uppmärksammas tydligare och att regeringen utarbetar en strategi för det arbetet.

Riksdagen beslutade den 4 juni 1996 i enlighet med trafrkutskottets betän- kande att anta regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi samt att

• Sida 43
•  Original

godkänna regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja II”-användningen.

3.3. Övriga studier av IT-användning

Eftersom användningen av informationsteknologi och Internet ökar mycket snabbt, efterfrågar både näringsliv och förvaltning undersökningar av hur omfattande II”-användningen i Sverige är. Många undersökningar av varie- rande kvalitet har också genomförts den senaste tiden.

3 . 3 . 1 Datorvanor 1995

Statistiska centralbyrån genomförde 1995 en studie över användningen av IT i Sverige. Undersökningen, som beställdes av IT-kommissionen10 och pre- senterades i Datavanor 1995”, visade bl.a. att ca 60 % av Sveriges befolk- ning i åldern 16—64 år är eller har varit datoranvändare. Drygt 50 % av dem som är sysselsatta använder datorer i sitt arbete.

Män använder datorer i större utsträckning än kvinnor och det är särskilt markant när det gäller användning av datorer i hemmet. Drygt 30 % av samt- liga män och ca 22 % av samtliga kvinnor i åldern 16—64 år använder dato- rer.

Ungefär 17 % av dem som använder dator i hemmet har en uppkoppling av datorn mot andra datorer utanför hemmet. Knappt 9 % av dem med dator hemma använder den för att hämta/lämna information från externa databaser och drygt 8 % använder datorn för att kommunicera med elektronisk post.

3.3.2. Skolans datorer 1995

Skolverket genomförde hösten 1995 en kartläggning av tillgången till datorer i Sveriges skolor. Undersökningen riktade sig till samtliga skolhuvudmän och var en uppföljning av en liknande kartläggning som genomfördes hösten 1993.

10 Se 3.2.3. 1 1 Frågorna har ställts via datorstödda telefonintervjuer i samband med SCB:s ordinarie Arbetskraftsundersökningar varje månad. 10 106 intervjuer om datorvanor gjordes under juni månad 1995. Ytterligare 401 individer till- frågades men valde att enbart besvara arbetskraftsundersökningens frågor.

• Sida 44
•  Original

Resultatet, som publicerades våren 1996 i skriften Skolans datorer — en kvantitativ bild12 , visar att antalet datorer i skolorna har ökat kraftigt mellan 1993 och 1995, såväl för lärarbruk som för undervisning. Antalet undervis- nin gsdatorer har mer än fördubblats i den kommunala grundskolan. Det inne— bär att det nu går hälften så många grundskoleelever (19) på varje dator jäm- fört med 1993 (38). Inom den kommunala gymnasieskolan samsas i genom- snitt 8 elever om en dator. Datorerna placeras också i allt större utsträckning i klassrummen i stället föri speciella datasalar.

Generellt sett är datortätheten större vid fristående skolor än vid de kom- munala och landstingsdrivna skolorna. Oavsett skolform är datortätheten högst i glesbygdskommuner och lägst i storstäderna.

Möjligheterna till extern datakommunikation varierar mycket mellan skol- formerna men har generellt sett ökat. Tillgången till bl.a. Internet är fortfaran- de störst inom gymnasieskolan och minst inom särskolan. Ungefär 3/4 av gymnasieskolorna och 1/3 av grundskolorna har tillgång till extern datakom- munikation.

3.3.3. IT-användning i Sverige 1995

På uppdrag av Kommunikationsdepartementet kartlade Närings— och teknik- utvecklingsverket (NUTEK) översiktligt infrastrukturen för informations- tjänster i olika delar av Sverige 1995. Hur IT används, vad som hindrar en bred användning samt tillgängligheten till olika slags teletjänster studerades.

I rapporten Teletjänster och IT-användning i Sveri ge13 redovisas en en- kätstudie som besvarats av 206 av landets 288 kommuner. Svaren är kom- munala tjänstemäns bedömningar av läget inom sina resp. kommuner. Tjänstemännen har inte enbart uppgett den kommunala IT-användningen utan också skattat IT-användningen hos företag och organisationer som är verk- samma i kommunen.

Studien visar att Internet är det vanligaste externa datanätet hos företag och organisationer. Samtidigt sägs att enbart ett fåtal faktiskt har tillgång till ISDN och Internet, något som också gör det svårt att uttyda några eventuella regio- nala skillnader. Det finns ett stort intresse för bredbandiga tjänster över hela landet.

Den tillämpning av IT som används i flest kommuner är distansutbildning. Inom den kommunala förvaltningen används IT mest för att sprida informa- tion internt. Oftast nämns ekonomiska faktorer som hinder för en ökad IT- användning inom förvaltningen. För företag och organisationer anges där-

12 Skolverkets rapport nr 99 med tabellbilagan Skolans datorer 1995 — En redovisning på huvudmannanivå. 44 13 NUTEK R 199538.

• Sida 45
•  Original

emot brist på kompetens vara det vanligaste hindret för ökad användning av datorer och telekommunikation. 114 av kommunerna hade en IT-strategi, 40 en IT—plan och 104 en ADB-plan (flera kommuner har dock kryssat för mer än ett av dessa alternativ).

3.3.4. Data om informationstekniken i Sverige 1996

Statistiska centralbyrån har på IT-kommissionens uppdrag sammanställt sta- tistik om handel med och produktion av IT samt IT-användning. I skriften Data om informationstekniken i Sverige 199614 framgår bl.a. att antalet IT- utbildade personer har mer än tredubblats sedan 1985. Var femte plats inom personalutbildningen är vid en datakurs och mer än fem gånger så många per- soner avslutade 1994 en arbetsmarknadsutbildning inom IT jämfört med 199 l .

I dag arbetar 80 % av de sysselsatta på en datoriserad arbetsplats, varav den statliga sektorn har den största andelen datoranvändare. Antalet anställda inom IT—relaterade tjänsteföretag är mer än dubbelt så många som inom elek- tronikindustrin.

Elektronikproduktionen mätt i fasta priser har mer än trefaldigats sedan 1975. Exporten av elektronikprodukter ökade med 35 % mellan 1993 och 1994 medan importen ökade med 30 % under samma period.

3.3.5. Internet-användning

Flera konsultföretag genomför undersökningar av kännedomen om och an- vändningen av Intemeti Sverige. Enligt en undersökning använde sig 8 % av befolkningen eller 485 000 personer i Sverige av e-post och/eller World Wide Web i maj 1996. Detta innebär en ökning med 300 % sedan mätning- arnas början i april 1995. 375 000 svenskar uppgav i maj 1996 att de regel- bundet använder sig av World Wide Web. 10 % av männen och 4 % av kvinnorna i åldern 16—67 år använder Internet. Sju av tio användare är män. Åtta av tio användare är födda på 1950-talet eller senare och nio av tio är högutbildade.15

Enligt den europeiska samarbetsorganisationen RIPE (Résaux IP Européens) var i augusti 1995 ca 116 000 datorer i Sverige kopplade till In-

14 Utkom i maj 1996. 15 Undersökningen genomförs kontinuerligt sedan april 1995 med hjälp av postal enkät av företaget KAIROS Research/Forskningsgruppen för sam- hälls- och inforrnationsstudier.

• Sida 46
•  Original

temet. Sverige har en internationellt sett stor användning av Internet även om spridningen är ännu större i Norge och Finland.

När det gäller antalet Internet-användare i världen har många undersök- ningar gjorts, med kraftigt varierande resultat. Ofta hörs i den svenska debat- ten att omkring 40 miljoner människor i världen använder sig av lntemet. Många av dem har troligen enbart tillgång till elektronisk post och kan alltså inte använda sig av informationen på World Wide Web eller andra interaktiva tjänster.16

Klart är att användningen av Internet ökar mycket snabbt. Antalet Internet- domäneri Sverige ökade t.ex. med 1 600 % mellan 1993 och 1995.17

3.3.6. De danska kulturinstitutionernas IT-användning

I Danmark pågår uppbyggnaden av ett digitalt kultumät på lntemet.18 Som ett underlag för arbetet genomfördes hösten 1995 en enkätundersöknin g som be- svarades av samtliga av de 47 statliga danska kulturinstitutionema.

Av undersökningen framgick bl.a. att institutionerna i genomsnitt avsatte 4,5 % av sina resp. budgetar för ADB-kostnader. I förhållande till antal an- ställda vid institutionema var täckningsgraden av persondatorer 66 %, att jämföra med täckningsgraden vid statliga arbetsplatser som helhet, 118 %.

Dataprogram för ordbehandling hade alla utom en institution medan elek- tronisk post användes av 47 % av institutionerna. 45 % hade tillgång till ex- tern datakommunikation, varav 11 av 14 använde sig av Internet, medan 30 % hade möjlighet att motta elektroniskt förmedlade tjänster. En lika stor andel institutioner anger att de under det närmaste året avser att erbjuda elek- troniskt förmedlade tjänster. Den stora tillväxten kommer att ske via Internet eftersom 27 av 28 institutioner anger att de inom ett år avser att erbjuda elek- troniska tjänster via Internet.

Kulturinstitutionema har också rangordnat olika slags hinder för att er- bjuda elektroniskt förrnedlade tjänster till allmänheten. 80 % anger att det största hindret är antingen ekonomiska förhållanden eller tidsbrist. Däremot anses inte bristande kunskap vara något hinder. Hela 80 % anger att det minsta problemet är antingen otillräckliga kunskaper eller att elektroniskt för- medlade tjänster inte skulle ses som en relevant uppgift för institutionen.

16 Det är i och för sig möjligt att nå hela World Wide Web via e-post. Det finns bryggor på Intemet som överför valfri hemsida — dock enbart text — till e-post. 17 Enligt SUNET; varje organisation eller företag som ansluts till Internet får ett eller några domännamn, t.ex. riksteatemse (vilket uttyds Riksteatern. Sverige). 18 Se 7.3.

• Sida 47
•  Original

3.4. Val av definitioner

Enligt utredningens direktiv bör varje kulturinstitution använda sig av IT för att göra sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten. Vi vill särskilt understryka att den nya tekniken skapar möjligheter att öka tillgängligheten till inte enbart kulturinstitutionema i Sverige, utan till kulturproducentema i vid bemärkelse.

3.4.1. Vad är kultur?

Ordet kultur används av Kulturutrednin gen som ett beslaivande begrepp som inrymmer konstartema, medierna, bildningssträvanden och kulturarvet.19 Samtidigt sägs att: ”I vidaste mening ger kulturen människor en viktig del av deras identitet. Men kulturen ger också redskap för var och en att själv forma den egna identiteten, att uttrycka tankar och känslor och att påverka och för— ändra”.20

Vi ansluter oss till Kulturutredningens beskrivande kulturbegrepp, men vill undersuyka att nya kulturformer kan uppstå med hjälp av informations- teknik. E-postromanen Two Solitudes av amerikanen Carl Steadman och Resrocket Surfers, ett antal musiker världen runt som spelar tillsammans via Internet, är två exempel. Fler exempel på hur Internet inspirerat till kongenialt nyskapande ges i "Kulturens skyltfönster på Internet”, en guide till kulturella sidor på Internet.21

Vi vill inte dra någon gräns mellan vad som är kultur och vad som är sub- kultur. Vad som är det ena och det andra är subjektivt, men generellt sett kan sägas att vi vill att ett kommande Kulturnät Sverige skall inrymma både kultur och subkultur.

3.4.2. Vilka är kulturinstitutionema och -producenterna?

Kulturinstitutioner är offentligt finansierade institutioner med kulturell verk- samhet. Kulturutredningen delar i sitt slutbetänkande (SOU 1995:84) Kultur- politikens inriktning in institutionerna i fyra typer:

19 Kulturarvet inrymmer historia och traditioner, kulturlandskapet och den byggda miljön liksom språket, det konstnärliga kulturarvet och folk— kulturen. 20 sou 1995:84, Kulturpolitikens inriktning, s. 13. 21 Se bilaga 2. Kulturens skyltfönster på Internet — En snapshot från juni 1996 av en föränderlig kulturscen.

• Sida 48
•  Original

— Konsmärligt arbetande institutioner som har stor konstnärlig integritet och som visar upp sitt arbetsresultat för en publik. Hit räknas dans-, teater— och musikinstitutionema.

— Samlande, dokumenterande och förmedlande institutioner som har sam- hällsuppdraget att samla, vårda, bevara och levandegöra våra kulturarv. En del av institutionernas arbete kommer inte omedelbart allmänheten till del. Hit räknas arkiv och museer.

— Förrnedlande institutioner som framför allt skall förmedla kultur till all- mänheten. I viss män kan dessa institutioner ha ett praktiskt, om än inte formellt, bevarandeintresse. Hit räknas biblioteken och konsthallarna.

— Konsulterande institutioner som betjänar andra kulturinstitutioner. Hit räk- nas länsbiblioteken.

Kulturproducenter är alla som skapar kultur, alltså inte enbart kulturinsti- tutionema utan också enskilda eller gruppvis arbetande professionella kultur- arbetare eller amatörer. Även företag, organisationer och föreningar kan vara kulturproducenter.

3.5. Beskrivning och utbredning av ITi Sverige

Vi definierar IT — informationsteknik — som ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta och överföra information med hjälp av data- eller teleteknik. Med begreppet informationsteknologi, som ibland används som en synonym till informationsteknik, avser vi läran om informationsteknik. Termen multimedia innebär att man använder infor- mation av olika typ samtidigt, t.ex. att text, ljud och bild kombineras.

Sverige tillhör de länder som satsar mest på II”-investeringar i förhållande till bruttonationalprodukten. Vi har också ansetts som ett av de länder som ti— digt och brett använt sig av datorteknik. Enligt en sammanställning som Sveriges Tekniska Attachéer gjort på IT-kommissionens uppdrag22 ligger Sverige inte längre bland de allra främsta vad gäller utbredningen av datorer. Reservationer måste dock göras för att definitionerna av det långtifrån entydiga begreppet datorer skiftar mellan olika länder.

3 . 5 . l Databaser

Utvecklingen av inforrnationssökning med hjälp av dator startade tidigt, redan i slutet av 1960-talet, i Sverige. Ett tiotal år senare startades många databaser och onlinetjänster men därefter har ökningen gått långsammare.

22 [T världen runt, utkom 1995.

• Sida 49
•  Original

En databas innehåller en mängd data, ordnade i ett eller flera register och kan vara försedd med ett databashanteringssystem som gör det möjligt att ta del av innehållet, ofta oavsett vilket datorprogram som används. Databasema ger snabb åtkomst till data och kan oftast utnyttjas av många användare sam- tidigt.

Vanligen rings databasen upp av användarens dator. Användaren identifie- rar sig med hjälp av en kod och kan sedan debiteras i förhållande till den tid han/hon varit uppkopplad mot databasen, alternativt kan en fast avgift debite- ras för tjänsten. Ibland kan en programvara som är specifik för databasen vara nödvändig hos användaren.

De bibliografiska databaserna dominerade under 1970-talet. Under 1980- talet tillkom nyhets-, fulltext- och statistiska databaser. Idag uppskattas anta- let aktiva användare av onlinetjänster till ca 100 000. Ungefär 4 000 av dessa är interrnediärer, dvs. söker informationer på uppdrag av andra, och utnyttjar ofta flera olika onlinetjänster.

3.5.2. Cd-rom och cd-i

C d-rom utläses compact disc — read only memory och är en kompaktskiva för lagring och distribution av data. En cd-rom rymmer mycket stora mängder in- formation och använder sig av samma registrerings- och avläsningsteknik som de cd som alltmer kommit att ersätta grammofonskivor inom ljudtekni- ken.

Cd-i utläses compact disc — interactive och är en kompaktskiva på vilken det kan lagras ljud, stillbilder, rörliga bilder samt programvara som möjliggör interaktiv användning.

Utvecklingen av cd-rom-produkter tog fart under början av 1990-talet även om de första kommersiella titlarna lanserades 1985. Cd-rom-marknaden växer nu mycket snabbt i takt med att produktionskostnadema minskat och cd-rom-spelarna blir allt billigare. Antalet svenska titlar inriktade på informa- tionsförrnedling och tillgängliga för allmänheten uppskattades våren 1996 till ett sextiotal.23

3.5.3. Tele- och datakommunikationsnät

Det vanliga telenätet har utvecklats under hundra år för att tillhandahålla främst telefoni. De senaste åren har emellertid en mångfald kommunikations- behov och -tjänster uppkommit. Datorindustrin satsar nu framför allt på att

23 Se Den svenska marknaden för online, auditex och CD-ROM — framväxt, nuläge, utveckling och trender, Teldok-rapport 93, 1995.

• Sida 50
•  Original

utveckla olika multimediala tillämpningar som alla skall kunna fungera över nät. Det gäller bl.a. videokonferenser, distansutbildning, telemedicin och telehandel.

Detta ökar de tekniska kraven på tele- och datakommunikationsnäten, främst avseende överföringshastighet (bandbredd), känslighet för fördröj- ningar och förvanskningar i överföringen. Dessutom krävs förstås god geo- grafisk täckning och låga priser för att inforrnationstjänstema med hjälp av IT skall kunna bli tillgängliga för så många som möjligt.

Just nu finns det enbart tre nät med global täckning: telefonnätet, telexnätet samt lntemet.

Telenätet

Det vanliga fasta telefonnätet består av växlar och ett transrnissionsnät. Detta delas i sin nu in i ett accessnät som ansluter de enskilda abonnentema och ett transportnät för överföringen mellan telefonstationema (växlarna). Transport- näten kallas ibland ”elektroniska motorvägar” medan accessnäten är ”påfarter” till dessa motorvägar.

Transportnäten i Sverige består till största delen av fiberoptiska kablar, men även radiolänkar används. Accessnäten består till största delen av kop- parkablar även om optokabel används i ökande utsträckning. Större delen av lokalnäten är fortfarande analoga men en digitalisering är en förutsättning för mera avancerade IT-tillämpningar.

Under den senaste 20-årsperioden har de analoga elektromagnetiska väx- larna bytts ut mot digitala, datorstyrda elektroniska växlar. Datoriseringen gör det möjligt att styra telenätet effektivare och att införa olika slags funktioner och tjänster, t.ex. medflyttning, pendling och vidarekoppling.

I Sverige kallas de digitala växlarna för AXE-stationer och 1997 beräknas samtliga abonnenter vara anslutna till AXE-växlar.

Det vanliga telefonnätet kan utnyttjas för datakommunikation via modem som omvandlar digitala signaler till analoga och omvänt.

Mobiltelefoni

Mobiltelefonen gör telekommunikation möjlig genom trådlös radioaccess. I slutet av 1970-talet byggde det dåvarande Televerket upp de analoga s.k. NMT-näten (Nordisk MobilTelefon). Fortfarande har NMT 450 den bästa täckningen över Sverige, följt av NMT 900.

På senare år har tre digitala GSM-nät (Group Speciale Mobile/Global System for Mobil Communication) byggts upp i Sverige av Telia Mobitel, Comviq och Europolitan. Eftersom näten byggs ut kontinuerligt ökar täck-

• Sida 51
•  Original

ningen hela tiden och allt fler abonnenter går över till GSM som också har bättre täckning i Europa och innehåller err tjänster än NMT.

Sverige var 1995 främst bland alla världens länder vad gäller mobiltelefon- täthet?4

ISDN

ISDN betyder ”Integrated Services Digital Network" och bygger på en teknik som gör att hela nätet, inklusive lokalnätet, blir digitalt. På så sätt kan data- kommunikation ske utan modem. ISDN är ett errtjänstnät som gör det möj- ligt att få tillgång till olika tjänster som utnyttjar ljud, text, bild och data. Fram till årsskiftet 1995/96 hade ca 18 000 ISDN-abonnemang tecknats i Sverige. I andra länder, som Frankrike och Tyskland, har ISDN betydligt större spridning.

Datakommunikationsnät

Förutom de datakommunikationsmöjligheter som telenätet ger, finns det ännu inget globalt täckande nät för datakommunikation. I Sverige används dock det kretskopplade nätet Datex samt Datapak, ett datanät som utnyttjar kommuni- kationsprotokollet X25. Ingen av tjänsterna planeras att byggas ut.

3 .5 .4 Internet

Internet är ett globalt datornät med det gemensamma tekniska ”språket” TCP/IP25 som grund. Internet består av sammankopplade datanätverk och har miljontals användare26 världen över. Med hjälp av Internet kan man skicka elektronisk post, delta i elektroniska möten och diskussionslistor,27 söka information i ett visst ämne, se presentationssidor (World Wide Web), koppla upp sig mot databaser samt överföra ljud, bilder, filmer och texter. Internet utvecklades ur det amerikanska ARPANET, ett nätprojekt som det amerikanska Försvarsdepartementet startade 1968 för att skapa möjligheter för datorer av olika typ att kommunicera. I mitten av 1980-talet började man kunna koppla ihop olika lokala nät över större geografiska avstånd. År 1983 blev de s.k. TCP/lP-protokollen anbefallna som standard av det amerikanska

24 IT världen runt, Sveriges Tekniska Attachéer 1995. 25 Transmission Control protocol/Intemet Protocol, en samling kommunika- tionsprotokoll som utgör den minsta gemensamma nämnaren för datorer som kommunicerar i lntemet. 26 Se 3.3 om det uppskattade antalet Intemet-användare. 27 Se vidare 8.4.

• Sida 52
•  Original

Försvarsdepartementet samtidigt som nätet delades upp i en militär och en civil del. Den civila delen behöll namnet ARPANET och fick alltfler ansluma och övergick så småningom till att bli Internet.

År 1988 blev det svenska universitetsnätet SUNET (Swedish University Network) ett IP-nät och därmed fick Sverige en anknytning till lntemet.

Internet ägs inte av någon men koordineras av intresseföreningen Internet Society (ISOC). ISOC styrs av det beslutande organet Board of Trustees.

Onlinedatabaser har sedan flera år använt Internet och har liksom cd-rom- databaserna allt oftare ett användargränssnitt till World Wide Web. Trenden är att cd-rom-databaser och onlinedatabaser smälter ihop. Man kan installera program som levererar innehållet i en cd-rom-databas med klient-server-tek- nik. För att höja svarshastigheten flyttas då ofta cd-rom-innehållet till en hårddisk. Om man dessutom inför uppdateringar till dessa databaser över nätet, har gränsen till en onlinedatabas helt försvunnit. Istället arbetar man med ”speglingar” av onlinedatabaser.

• Sida 53
•  Original

4. Kartläggning av IT-användningen i kultursverige

I utredningsuppdraget ingår att kartlägga kulturinstitutionernas II"-användning och planerade IT-projekt. En sådan kartläggning har inte tidigare gjorts i Sverige. För att få en så fullständig bild som möjligt av IT-användningen i kultursverige har vi valt att göra en bred genomgång som inte enbart omfattar kulturinstitutionema utan även massmedier, organisationer, högskolor, före— ningar samt myndigheter som finansierar och/eller administrerar kulturell verksamhet.

4.1. Kartläggningens syfte

För att kunna lägga ett förslag till en samlad strategi för kulturinstitutionernas IT-användning behöver vi veta hur långt digitaliseringen av institutionernas verksamhet har kommit och hur deras egna IT-strategier och lT-planer ser ut. För att kunna arbeta fram ett förslag till hur ett svenskt digitalt kultumät kan byggas upp måste vi också veta hur långt digitaliseringen på kulturområdet, även utanför institutionssfären, har kommit. Vi vill förstås också ta del av de enskilda kulturproducentemas tankar och idéer om vad ett kultumät bör inne- hålla och hur det skall fungera. I vårt direktiv har vi dessutom det uttalade uppdraget att kartlägga kulturinstitutionernas II”-användning och planerade projekt.

4.2. Kartläggningsmetoder

För att få en så omfattande kartläggning som möjligt valde vi att använda oss av flera olika fångstmetöder. Vi skapade en brevenkät som skickats till olika kulturinstitutioner. Uppgifter har också insamlats via personliga besök vid nyckelinstitutioner inom de olika kultursektorema och genom besök hos kul- turproducenter med intressanta och/eller strategiska sätt att använda sig av ny teknik. Vi har också deltagit/medverkat vid konferenser, seminarier och mäs- sor som tagit upp frågor kring kultur och IT. Genom ett upprop till institutio- ner vid universitet och högskolor har vi försökt få kunskap om forsknings- projekt som kan vara intressanta för utredningen.

• Sida 54
•  Original

Vi deltar i ett forum inrättat av Kulturdepartementet och Stiftelsen för kun- skaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Genom det s.k. Kultur- rundabordet har vi fått värdefulla synpunkter och intressanta ingångar till vårt arbete.

Dessutom anordnar Kulturnät Sverige fyra workshops under 1996. Syftet med workshopama är att ta del av kulturproducenternas tankar och idéer kring IT-användning och ett kommande digitalt kultumät. Workshopama blir också en mötesplats för kulturproducenter som annars arbetar inom skilda områden och sällan eller aldrig träffas. Vår förhoppning är att dessa arrange- rade möten kan ge nya impulser och resultera i idéer som kanske annars aldrig väckts.

Vi har slutligen "surfat” på Internet, eller kunskapsnavigerat som vi före- drar att kalla vår informationssökning via World Wide Web.

4.2.1. Validitet och reliabilitet

Med validitet menas förmågan att mäta det som avses att mäta, det är med andra ord en kvalitetsaspekt. Utan att fördjupa sig i de teoretiska och opera- tionella definitionerna kan vi slå fast begreppets fruktbara och centrala bety- delse; går det att få vetskap om något så disparat som vitt skilda kulturinstitu— tioners datoranvändning?

En undersöknings tillförlitlighet analyseras ofta utifrån en annan kvalitets- aspekt, nämligen reliabiliteten, mätnoggrannheten. Många gånger kan snygga kvantitativa studier med hög reliabilitet göras samtidigt som man inte riktigt lyckas komma åt det man verkligen vill mäta; validiteten blir låg. Vi kan t.ex. lätt få reda på hur stor andel av olika institutioners katalogbestånd som digita— liserats, men säger det oss något om institutionens datormognad? För att få en både hög reliabilitet och validitet kan det vara idé att söka kombinera olika vetenskapliga anslag.

Valet mellan kvalitativa och kvantitativa metoder som källa till kunskap är på inget vis självklart. Här har uppdraget fått styra vårt val av metodologi. I denna undersökning har s.k. metodtriangulering nyttjats, dvs. flera olika metoder används simultant, ungefär som när navigatören till sjöss utnyttjar olika referenspunkter för att kunna avgöra sin position.

Då fångstmetodema varit både olikartade till sin natur och till sitt omfång blir de metodologiska aspekterna med nödvändighet även de komplexa. När det gäller de kvantitativa metoderna finns klart angivna metodregler som inne- fattar begrepp som reliabilitet, representativitet, reproducerbarhet, kumulativi- tet osv. För ett kvalitativt anslag talar begrepp som förståelse, validitet, upp- täckt, variation och kanske framför allt nyfikenhet; hur ser och tänker de olika institutionerna kring sin IT-användning?

• Sida 55
•  Original

Vi har valt att se de båda ansatsema som komplementära och ömsesidigt berikande. Å ena sidan eftersträvas kvantifierbar kunskap om IT-mognaden på våra kulturinstitutioner som ett underlag för beslut, evaluering, implemen- tering och utvärdering. Å andra sidan tenderar denna slags kunskap att bli yt- lig, snabbt föråldrad och alltför grov; variansema försvinner. Detta har vi för- sökt motverka genom att via samtal och intervjuer söka förstå hur de olika aktörerna tänker, hur långt de kommit i sitt digitaliseringsarbete och framför allt; vilka önskemålen är inför framtiden?

4.2.2. Enkät

I januari 1996 sändes en enkät till 864 myndigheter, institutioner och organi- sationer, föreningar och företag inom kulturområdet, med frågor om deras IT-användning. Enkäten har skickats till samtliga remissinstanser för Kultur- utredningens slutbetänkande, (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning. Dessutom har samtliga kommuners huvudbibliotek, alla länsbibliotek och de special- och forskningsbibliotek som allmänheten har tillgång till, fått enkä- ten. Även landsarkiven, de flesta institutionella medlemmar i Svenska musei- föreningen, de större regionala teatrarna samt de större massmedieföretagen i Sverige har ombetts att svara på våra frågor.1 För att möjliggöra ett så stort urval som det här är fråga om har metoden postal enkät valts. Denna form har även motiverats av den begränsade tidsram och det fåtal anställda som en en- samutredning har. Nackdelen med en postal enkät är att bortfallet blir förhål— landevis högt. Det gäller även denna enkät. 531 av de tillfrågade 864 instan- serna har svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 61 %.

Enkäten innehåller inte fixa svarsalternativ utan Öppna frågor med möjlig- het att lämna relativt omfattande svar. Skälet härför är att vi önskar en djupare förståelse av hur långt datoriseringsarbetet kommit inom de olika kultursekto- rema. Svaren har dels behandlats statistiskt, dels analyserats kvalitativt. Vid oklarheter har intervjuerna mättats, följdfrågor har ställts via telefonintervjuer, vid besök på institutionen i fråga eller i samband med att representanter del- tagit i de workshops och rundabordssarntal som genomförts.

4.2.3. Urval och bortfall

Ambitionen har varit att söka fånga mångfalden verksamhetsinriktningar inom kulturområdet så att inte enbart de stora traditionstyngda institutionerna be- reds tillfälle att komma med synpunkter på hur ett framtida svenskt kultumät-

1 Frågorna utgör bilaga 3.

• Sida 56
•  Original

verk kan och bör utformas. Därför har den redan omfattande listan med 400 remissinstanser för Kulturutrednin gens betänkande2 utvidgats med samtliga kommuners huvudbibliotek — de s.k. folkbiblioteken liksom de forsknings- och specialbibliotek som är öppna för allmänheten, t.ex. högskolornas biblio- tek. Ett antal stiftelser och myndigheter, högskolorna, landstingen och läns- styrelserna ingår även de i materialet. Skälet härför är att dessa institutioner har intressanta källserier som rimligtvis skall finnas med i ett tänkt framtida kultumät. Arkiv, teatrar, musikorganisationer, tidningar och eterrnedieföretag samt sist men inte minst; ett stort antal intresseorganisationer och ideella för- eningar har även de blivit tillfrågade.

Denna strategi, att farnna så många aktörer i kultursverige som möjligt, har fått positiva konsekvenser när det gäller att vidga vårt vetande, men det har onekligen också medfört ett stort bortfall. Många av de mindre organisatio- nerna har inte svarat på vår enkät; en del har skickat en kort kommentar om att de på grund av tidsbrist och liten personal inte har haft möjlighet att besvara enkäten. I några fall har vi då tagit personlig kontakt med organisationen. En del av det statistiska bortfallet har sålunda kompletterats genom kvalitativ kunskapsinhämtning.

Bortfallet är tämligen ojämnt fördelat mellan institutionerna. Det finns en tydlig tendens som innebär att arkiv, bibliotek och museer generellt har en högre svarsprocent än vad intresseföreningar har. Det finns dock stora skill- nader inom gruppen bibliotek. Största svarsprocenten uppvisar läns- resp. folkbiblioteken med sina 64 resp. 65 %, att jämföras med forskningsbiblio- tekens 44 %.

Forskningsbiblioteken omfattar både högskolebibliotek och ämnesbiblio- tek av olika slag, en del av dem mycket små. Det är framför allt dessa små ämnesbibliotek som inte har svarat. Utöver högskolebibliotekens svar åter- kommer även information om högskolorna under rubriken ”övriga”, där hög- skolorna återfinns. Principen har varit att utgå från den svarande institutio- nens hemmahörighet. I ett fåtal fall har såväl högskolebiblioteket som hög- skolan i sig svarat. Dessa svar har behandlats var för sig då de informerar om olika delar av verksamheten. Samma förhållande gäller även Riksantikvarie- ämbetet som behandlats som myndighet och Statens historiska museum som återfinns under museer. Dessa har givit separata svar med egna tankar om ett framtida kultumät.

Kvaliteten på svaren varierar. Vissa enkäter innehåller många sidor utför- liga svar och statistiska redovisningar, ofta bifogas IT—planer etc. Andra bi- fogar material som producerats för andra syften men som bedömts vara rele- vant för utredningen. Åter andra svarar, men så knapphändigt att svaren ger mycket dålig fångst.

2 Se 3.2.1.

• Sida 57
•  Original

Ett fåtal har svarat att de inte har några svar att komma med, t.ex. att de inte är digitaliserade över huvud taget. Detta har betraktats som ett svar då det ju i sig är en värdefull information. Däremot har de svar som innebär att man inte bedömt sin verksamhet som relevant för ett Kulturnät redovisats som bortfall i tabell 1 och i den redovisning som följer i kapitlen 5 och 6. Vi har inte haft möjlighet att själva bilda oss en uppfattning om riktigheten i detta ställningstagande. När t.ex. Jämo inte anser sig ha någon information av re- levans ställer vi oss något frågande. Sannolikt finns värdefulla källserier och dokument om kvinnors arbetsvillkor som kan vara av värde för användarna.

Tabell 1 . Svarsfördelning och bortfall inom de olika kulturområdena. Abso- luta tal och procent.

___IJ—IEE._ _E__H___E_ __ : [__—IE!- ___—

Folkbibliotek 101 35 288 100 Länsbibliotek 16 64 9 3 6 25 100 Forskningsbibl. 33 44 42 56 75 100 Summa 236 61 152 39 388 100

_

78 22 100

_ _ _

Musik 21 66 1 34 100 Teater 2 3 8 2 1 8 100

83 _

5 3

_ MMSttftelser

Ch Un) Ul & U) U)

Intresseor ; .

OXMxlax 5 x! &— lelxclll © LI! Nix! &

15 11

Landsting Hö_skolor O ( 2 p.;

115

32 28 53 _ _

23 14 14 51

Summa

'— (» ox '— ävt—' N x) & u) & U- U») Lao-Atom Ur N xo won—ur p U| &

Total

Ul U.) _- U) U.) &

864

I—li—ib—Åh—Å 0000 0000

4.2.4. Intervjuer och möten

I enkäten framhöll vi att vi gärna också besöker de kulturproducenter som har intressant IT-användning att demonstrera. Genom inbjudningar, media, kon- ferenser och samtal med verksamma inom kulturområdet har vi identifierat en rad intressanta kulturinstitutioner, -myndigheter och -pr0ducenter. Besöken har sålunda tillkommit såväl på utredningens initiativ som genom inbjud- ningar till besök. Vi har dels mött representanter för sektorsansvariga myn- 57

• Sida 58
•  Original

digheter på kulturområdet, dels intresserat oss för olika kulturyttringar där IT används på ett strategiskt eller annorlunda sätt.3

Vi har också vid några tillfällen besökt Kultumet Danmarks4 sekretariat. I samband med dessa besök har handanteckningar gjorts. Dessa har sedan ren- skrivits och utgör grund för de beskrivningar som följer. Många möten har även givit oss relativt stora mängder dokument, t.ex. IT-planer, digitalise- ringsprinciper (auktoritetsformat) samt exempel av skilda slag.

4.2.5. Upprop

I ett upprop till institutioner vid Sveriges universitet och högskolor har vi efterlyst information om forskning som vi bör känna till eller kan ha nytta av. Uppropet har sänts till sådana institutioner som vi bedömer kan ha intressanta forskningsprojekt som direkt eller indirekt berör IT och kulturområdet. Ty— värr har vi dock fått mycket litet gensvar på vår förfrågan.

4.2.6. Rundabordssamtal

Kulturnät Sverige deltar i ”Kultur-rundabordet”, en informell samarbetsgrupp initierad av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Kultur- departementet. Sarnarbetsgruppen inrättades hösten 1995 och består av repre- sentanter för sektorsmyndigheter på kulturområdet, tjänstemän och kommitté- anställda vid Kultur-, Utbildnings- och Inrikesdepanementet, representanter för stiftelser som beviljar stöd åt kulturprojekt samt några fria kulturarbetare.

Syftet med rundabordssamtalen är att utbyta erfarenheter av IT—användning mellan kultursektorema och att försöka skapa gemensamma standarder för hur information skall digitaliseras. Kultur-rundabordet har visat stort intresse för utredningen och vi har vid de skilda mötena erbjudits möjlighet att av- rapportera arbetets skilda faser. Innan delbetänkandet slutredigerats har rundabordets deltagare fungerat som "remissinstans" vid sidan av den sed- vanliga intema delningen.

4.2.7. Workshops

För att ge möjlighet åt många verksamma inom kultursektorn att lämna syn- punkter på vårt uppdrag anordnar Kulturnät Sverige också fyra workshops

& Se bilaga 4 för en förteckning över möten och konferenser. Se 7.3.

• Sida 59
•  Original

under 1996. Det övergripande syftet med dessa workshops är att påskynda och underlätta utvecklandet av ett digitalt kultumät. Detta arbete ska ses som en del i infrastrukturen för forskning och utbildning. Den geografiska sprid- ningen, liksom generations— och genderaspektema på användningen av ett digitalt kultumät är också centrala.

Vi har valt att kalla mötena just workshops för att understryka inriktningen på gemensam diskussion och vikten av att deltagarna är aktiva och väl förbe- redda. Vi har särskilt vinnlagt oss om att även inbjuda representanter för kul— turverksamheter som inte mottagit vår enkät. Det gäller framför allt fria kul- turutövare som inte tillhör någon kulturinstitution.

En ansvarig person förbereder varje workshop, skickar ut arbetsmaterial till deltagarna i god tid, dokumenterar det som sägs under dagen och sam- manställer sedan en rapport som tillställs deltagarna och Kulturnät Sverige. Rapporten bildar ett viktigt underlag för våra betänkanden.

Tre workshops finansieras av Stiftelsen för kunskaps- och kompetens- utveckling medan utredningen arrangerar en workshop med egna medel. Samtliga workshopar äger rum i Rotundan på regeringskansliet Rosenbad i Stockholm.

Workshop I ; Ett digitalt kultumät om infrastruktur för forskning, utbildning och kulturanvändning

Vår första workshop den 15 april 1996 hade som syfte att belysa hur kultur- institutionernas innehåll och verksamheter kan göras tillgängliga med hjälp av IT. Under dagen diskuterades:

— en gemensam strategi för arkiv, bibliotek och museer, — möjligheterna för och med ett svenskt digitalt kultumät, — allmänhetens olika behov och hur ett kultumät kan göras tillgängligt för

alla, — ekonomiska och juridiska förutsättningar för ett kultumät.5

Workshop 2; Digitala mötesplatser samt museet som ett distribuerat kun- skapscentrum

Den andra workshopen ägde rum den 29 maj 1996 och rymde tre teman: — digitala mötesplatser och hur ett kultumät kan bli en sådan mötesplats, — museerna som digitala kunskapskällor, — IT som ett verktyg för demokratin.6

5 Ett utförligare program återfinns som bilaga 5. 6 Ett utförligare program återfinns som bilaga 6.

• Sida 60
•  Original

Workshop 3; Ett kultumäts möjligheter och begränsningar

Den tredje workshopen hölls den 5 juni 1996 och var ett kulturkritiskt samtal kring det digitaliserade samhällets risker och möjligheter, med tonvikt på kulturområdet. Under dagen diskuterades:

— för— och nackdelar med II”-användning inom kulturområdet (med särskilda anföranden om kvinnors, invandrares och funktionshindrades villkor), — hur förhindras att befolkningen delas upp i ett inforrnationsteknologiskt A- och B-lag? — vilka skall få delta och vad skall ett kultumät innehålla?7

Workshop 4 ; Ett förslag till utformning av ett digitalt kultumät

Den fjärde workshopen äger rum hösten 1996. Syftet är att presentera, disku- tera och kritisera ett konkret förslag till hur ett digitalt kultumät kan utformas. Workshopen föregås av en undersökning av tekniska förutsättningar och be- gränsnin gar.

4.2.8. Konferenser och seminarier

Vi har inbjudits att delta i en rad konferenser, seminarier och mässor under 1996. De arrangemang som vi bedömt som intressanta för utredningen har vi försökt att delta i. Sådana möten brukar resultera i såväl nya kunskaper som kontakter samtidigt som de ger möjlighet att sprida information om utredning— ens arbete. En lista Över de arrangemang som vi medverkat vid återfinns som bilaga 4.

4.2.9. Digitala mötesplatser

Utredningen har vinnlagt sig om att arbeta utåtriktat och i nära kontakt med landets kulturinstitutioner. För att underlätta detta har en elektronisk diskus— sionslista upprättats där intresserade kan anmäla sig för att föra en dialog med andra intresserade av IT och kultur samt med utredningen. De som nyttjat denna möjlighet har lämnat synpunkter på allt från tinansieringsmöjligheter till sekretessproblematik.

Utredningens egen hemsida innehåller utöver direktiven även en presenta- tion av vårt arbete och oss själva samt program och dokumentation kring våra workshops. Vi har även utarbetat en text med kulturlänkar ut i världen, ett

60 7 Ett utförligare program återfinns som bilaga 7.

• Sida 61
•  Original

slags kulturens skyltfönster på lntemet.8 Vårt delbetänkande kommer också att publiceras på våra hemsidor som återfinns under Kulturdepartementet på Information Rosenbad.9

8 Denna text återfinns som bilaga 2. 9 Adressen är http://www.sb.gov.se 61

• Sida 62
•  Original

'iL"'-';|'.1_'1-. ut. , fn.-?,,iw .-"-'..1f-.='"”"5'5 ""J mir w

.. M

! r..-NJ" :'l”- FI. ,..r Phi.

• Sida 63
•  Original

5. Resultat; Vad är digitaliserat i dag?

Det pågår digitalisering av samlingar och planering av olika IT-projekt på snart sagt varje museum och varje bibliotek runtom i landet.

Det framgår av svaren på den enkät som Kulturnät Sverige skickat ut till 864 myndigheter, institutioner och organisationer på kulturområdet, med frå- gor om deras II"-användning.

531 av de tillfrågade har svarat på vår enkät.1 Vi har i ett första steg delat in dem i sju grupper. Dessa är arkiv, bibliotek, museer, musik, teatrar och medier, myndigheter2 och stiftelser, intresseorganisationer och ideella före- ningar sarnt övriga. Anledningen till att vi valt att dela upp dem på detta sätt är att vi utgått från de tänkta användarnas, dvs. allmänhetens, behov i ett fram- tida Kultumät Sverige. Vi har därför inte skilt mellan verksamheter med olika huvudmän eller mellan verksamheter i offentlig, privat och stiftelsestyrd regi inom de olika gruppema.

Därefter har vi sammanställt svaren i statistisk form vad gäller arkiv, bibliotek, museer, musik och teatrar, vilket berör 385 av de inkomna svaren. Övriga svar sammanställs i löpande text. Skälet härför är att dessa andra grupper är alltför heterogena för att en statistisk analys skall vara meningsfull. Däremot har enkätsvaren i dessa grupper analyserats kvalitativt.

Enkäten sändes ut under vecka 3 och enkätsvaren inkom under perioden januari—maj 1996. Några enstaka svar har också lämnats under juni månad, men dessa har inte tagits med i sammanställningen. Den relativt långa svars- perioden bör beaktas, inte minst vid genomgången av pågående projekt. Vi vill också understryka att sammanställningen bygger på de svarandes egna uppgifter. Vi har således inte kunnat kontrollera riktigheten i de enskilda ut- sagoma. Däremot har vi genom kompletterande samtal,3 våra workshops4 och de s.k. rundabordssamtalen5 ventilerat våra resultat. Denna process har varit av vital betydelse för den slutgiltiga bedömningen av de olika institutio- nernas IT-användning.

1 Se svarsfördelning i tabell 1, avsnitt 4.2.3. 2 Vissa sektorsmyndigheter redovisas dock under resp. grupp, Rikarkivet under rubriken arkiv och Kungliga biblioteket bland forsknings- biblioteken. Se 4.2.4. Se 4.2.7. Se 4.2.6.

kli-ku)

• Sida 64
•  Original

Några definitioner

I vår redovisning av enkätsvaren skiljer vi mellan datorisering och digitalise- ring. Med datorisering avser vi att datorer används i verksamheten. Digitali- sering innebär att föremål, dokument, böcker etc. registreras digitalt, alltså med hjälp av datorer (till skillnad från analog registrering med t.ex. kortkata- log).

Digitaliseringsarbetet kan ses som en process i tre faser. Den första fasen består av grundläggande registrering av förteckningar, register och kataloger. Den andra fasen innebär att registreringen fördjupas genom utförligare be- skrivningar av de ingående posterna. Under den tredje fasen registreras en- skilda katalogposter på ett mer eller mindre sofistikerat sätt. Detta kan ske ge- nom avancerade digitala bilder som går att vrida så att t.ex. ett museiföremål kan ses ur olika vinklar eller helt enkelt genom att en dokumenttext scannas in och därigenom blir digitalt tillgänglig.

De flesta institutioner befinner sig för närvarande i den första fasen. Digi- taliseringen sker för såväl externt som internt bruk. Det är dock svårt att i dag bedöma vad som i framtiden kan komma allmänheten till nytta. Riksantikva- rieämbetets digitala fomminnesregister skapades t.ex. ursprungligen för in- ternt bruk, men används nu också av allmänheten.

Vi skiljer mellan extern och intern tillgång till Internet, e-post och cd-rom vid institutionerna. Med intern avser vi att enbart personalen har tillgång till dessa elektroniska tjänster, medan extern tillgång också omfattar allmänheten. När det gäller e—post betyder dock intern tillgång att det finns ett e—postsystem som enbart fungerar inom verksamheten medan extern e-post avser e-post via lntemet. Detta medför också att summan av institutionernas tillgång till Inter- net, e-post och cd-rom i flera tabeller överstiger 100 % eftersom flera institu- tioner har såväl extern som intern tillgång till den nya tekniken.

Vi har efterfrågat IT -planer/-strategier och har fått in ett stort antal, bestå- ende av alltifrån enstaka meningar till mångsidiga dokument med utförliga be- skrivningar. Några har sänt oss ADB—planer och många har uppgett att de har en IT-strategi eller -plan utan att skicka med den. Vi har valt att registrera alla dessa som innehavare av IT-planl-strategi. De som svarat mycket kort, t.ex. att deras IT-plan är att nyttja datorer för att effektivisera verksamheten, betraktas däremot inte som innehavare av IT—planer.

IT-planemal-strategiema berörs i viss utsträckning i vårt delbetänkande men utgör framför allt ett viktigt underlag för vårt fortsatta arbete eftersom vi i slutbetänkandet avser att lägga förslag till en samlad IT-strategi för kulturinstitutionema. Övriga synpunkter i enkätsvaren på hur ett framtida Kulturnät Sverige bör fungera återkommer vi också till i vårt slutbetänkande.

De egenbedömda IT—kunskaperna avser en skattning av personalens kun- skaper om informationsteknik. Vi efterfrågar alltså ett grovt mått på den gene- rella kunskapsnivån vad gäller IT inom varje organisation. Dessa har på en

64 skala från ett till tio — där ett avser ingen kunskap alls och tio anger mycket

• Sida 65
•  Original

stor kunskap om informationsteknik — fått göra sin egen bedömning. Som väntat finns det enskilda institutioner som har kommit mycket långt i sin da- toranvändning medan andra inte ens har tillgång till datorer. En del institutio- ner har valt att ange olika värden för olika avdelningar eller grupper av an- ställda eller en varians. Vi är väl medvetna om att en skattning egentligen inte låter sig göras, men det finns ändå ett värde i att få resp. institutions egen be- dömning av sina IT-kunskaper.

5.1 Arkiv

Det finns uppskattningsvis omkring 200 000 arkiv i Sverige som förvaras hos olika arkivinstitutioner,6 bibliotek och museer, men också på företag och arbetsplatser liksom hos större och mindre organisationer.

Då syftet med denna kartläggning är att utreda kulturinstitutionernas IT- användning har vi i vårt urval av institutioner endast vänt oss till landsarkiven samt Riksarkivet och de största stadsarkiven. Därutöver har specialarkiv med material som bör intressera en bred publik, såsom Arkivet för ljud och bild, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Tjänstemannarörelsens arkiv och mu- seum, tillfrågats.

15 av 17 tillfrågade arkivinstitutioner, 88 %, har svarat på vår enkät. Alla de svarande har datoriserat sin verksamhet och nästan alla håller på att digitalisera delar av sina samlingar.

5.1.1 Tillgång till digitalt material

Riksarkivet och landsarkiven fungerar i många avseenden som en enhet, Ar- kivverket. Arkivverkets informationssystem, ARKIS, innehåller information om vilka arkiv som förvaras inom Arkivverket samt arkivförteckningar.

Årligen sammansställs också den Nationella Arkivdatabasen, NAD,7 med sökingångar till för närvarande 150 000 arkiv som förvaras hos olika arkiv- institutioner, bibliotek och museer.

14 av de 15 arkivinstitutioner som har svarat på vår enkät har digitaliserade arkivförteckningar. De flesta har också digitaliserat egna register över bouppteckningar, tidskrifter, ritningar och kartor m.m.

Fortfarande mikrofilmas många dokument vid Riksarkivet. Det är ett en- kelt sätt att skaffa säkerhetskopior och att bevara ömtåliga dokument för ef- tervärlden. I ett senare skede kan de filmade texterna scannas in i datorsyste-

6 Med arkivinstitutioner avser vi institutioner som i första hand förvarar, vårdar och katalogiserar arkiv. 7 Se 7.1.1.

• Sida 66
•  Original

men. Mikrofilrnningsprojekt pågår på flera håll i Sverige och kommer att fort— sätta ett bra tag till. Alla kyrkböcker t.o.m. år 1991 (då skatteförvaltningen övertog folkbokföringen) ska t.ex. mikrofilmas.

Lands- och stadsarkiv har digitaliserat lokalt arkivmaterial. Stadsarkivet i Malmö håller på att digitalisera personregister till kyrkoarkivens ministeral- böcker (födelse-, vigsel- och dödböcker) i Malmö 1690—1900. Landsarkivet i Härnösand har register för bilregisterkort t.o.m. 1974 (för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands samt Gävleborgs län).

Det finns stora mängder digitaliserat material på arkivinstitutionema. Arbe- tarrörelsens arkiv har t.ex. ca 6 000 arkiv och samlingar redovisade i ett be- ståndsregister. Svenska emigrantinstitutets arkiv har ett tiotal personhistoriska databaser, som i dag nås på institutet men som planeras att ges ut på cd-rom- skiva.

På Riksarkivet finns en stor digitaliserad informationsmängd i form av ADB-upptagningar från olika myndigheter. Det rör sig om register och data- baser från bl.a. Statistiska centralbyrån, Riksskatteverket och universiteten. För närvarande förvarar Riksarkivet nära 12 000 magnetband och nästan 1 000 3480-kassetter (som var och en rymmer 2—3 magnetband). Delar av informationen är på sikt möjlig att tillhandahålla för allmänheten (t.ex. via In- ternet) med beaktande av datalagens och sekretesslagens regler, skriver Riks- arkivet i sitt enkätsvar.

Vad arkiven innehåller kan allmänheten få en bild av via den Nationella Arkivdatabasen, NAD, som också ges ut på cd-rom-skiva. Flera arkivinstitu- tioner har också bibliotekskataloger som finns tillgängliga via LIBRIS ,8 t.ex. Riksarkivet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Arkivet för ljud och bild har kataloger över fonogram, filmer och videogram inlagda i LIBRIS.

Arkivinstitutionema har ofta besöksterminaler där allmänheten på plats kan söka efter information. Vissa arkiv har dock inte bestämt sig för i vilken ut— sträckning man skall tillhandahålla information utan ”mänsklig” handledning. Arbetarrörelsens arkiv t.ex. anser att det är viktigt att kunna diskutera med låntagarna på forskarexpeditionen.

5.1.2 Användning av ny teknik

Alla arkivinstitutioner som har svarat på vår enkät har datoriserat sin verk- samhet, men det är bara några få som använder sig av t.ex. Internet och e- post. Detta kan delvis förklaras av att Arkivverket planerar att knyta samman alla statliga arkivinstitutioner i ett nationellt arkivnät under 1996. De statliga arkivinstitutionema kommer då att få en fast Intemet-uppkoppling via en ge- mensam server hos Riksarkivet.

8 Se 7.1.2.

• Sida 67
•  Original

9 av 15 arkivinstitutioner uppger att de har tillgång till externa databaser via nät eller cd-rom, och en majoritet ger också allmänheten möjlighet att söka i t.ex. NAD och LIBRIS.

Riksarkivet skriver i sitt enkätsvar: ”Liksom museerna skulle Arkiwerket kunna sammanställa digitaliserade *utställningar' i form av hemsidor eller på cd—rom, där arkivens innehåll presenteras som multimedietillämpningar (ljud, bild och text) utifrån olika användargruppers önskemål. Hittills har vi bara sammanställt mindre applikationer i samband med utställningar i Riks- arkivet.”

Tabell 2. Arkivens tillgång till Internet, e-post och cd-rom.

Tillgång Vet e' nn: a_n-W _ _

2 13 _-4 _1 _ 3 20 1 6 ___-_- 6 40 4 27

Tabell 3. Arkiv som har egen hemsida.

__I-_-_ _mu-wm- mm.-___:-

538 o

_. O O

x!

D—li—li—l

UIUIUI å ._. &.

5.1.3 IT-strategier och egenbedömda IT-kunskaper

Flertalet arkiv har ingen egen IT-plan utan hänvisar till den centrala myndig- heten, Riksarkivet, som under våren har formulerat en gemensam IT-strategi för Arkivverket, kallad ”Strategier och vägval".

Landsarkivet i Uppsala hänvisar till Riksarkivets IT-plan, men skriver att man som komplement kommer att utarbeta en särskild ADB—handbok som är anpassad för den egna IT-verksamheten.

Stadsarkivet i Göteborg skriver att de inte har någon IT-plan utan ägnar sig åt ”ad hoc-lösningar”.

Arkivinstitutionema bedömer själva att deras IT-kunskaper ligger på i snitt 4,8 på en skala från 1 till 10. Riksarkivet skriver: ”Arkivbildningen hos myndigheter och enskilda skeri ökande utsträckning i digital form. Samman- taget gör detta att en arkivarie i dag måste ha god kännedom om IT — dess möjligheter, begränsningar och krav.”

• Sida 68
•  Original

5.2 Bibliotek

236 av 388 tillfrågade bibliotek, 61 %, har svarat på vår enkät. Vi har tagit fram statistik över tre olika grupper, folkbibliotek, länsbibliotek och forsk- ningsbibliotek.

Den största gruppen är naturligtvis folkbiblioteken, där 187 av 288 kom- munala huvudbibliotek, 65 %, har svarat på enkäten. Ett folkbibliotek har dock svarat att de inte har tid att svara på vår enkät.

16 av samtliga 25 länsbibliotek, 64 %, har svarat. Länsbiblioteken betjä- nar kommunbiblioteken och står för kompletterande medieförsörjnin g, råd- givning och utbildning. Ungefär hälften av landets länsbibliotek har landstinget som huvudman.

Flertalet länsbibliotek är samlokaliserade med det kommunala huvudbiblio- teket i länets residensstad. Relationerna till värdkommunens bibliotek regleras i avtal, vilka kan variera betydligt från län till län. Ett av de länsbibliotek som har svarat på vår enkät har direkt hänvisat vidare till det kommunala huvud- biblioteket och dess enkätsvar.

Forskningsbibliotek omfattar forsknings-, special- och högskolebibliotek. 33 av 75 tillfrågade forskningsbibliotek, 44 %, har svarat enkäten. Fyra av dem har dock inte lämnat fullständiga svar utan hänvisat till andra huvud- bibliotek. Majoriteten av de forskningsbibliotek som har svarat på vår enkät är universitets- eller högskolebibliotek. De övriga är i stor utsträckning spe- cialbibliotek hos statliga myndigheter.

5.2.1 Tillgång till digitalt material Folkbibliotek

Drygt 90 % av folkbiblioteken som har svarat på vår enkät har datoriserat sin verksamhet nästan lika många har digitaliserat mediebeståndet. Böcker och skrifter finns samlade i biblioteksdatasystem av typen BTJ 2000, BIBS Public eller Libra. Majoriteten av folkbiblioteken ger också allmänheten möj- lighet att söka i dessa kataloger.

Vi skickade ut enkäten till huvudbiblioteket i varje kommun, och flera på- pekar i enkätsvaren att de också har tillgång till filialemas, skolbibliotekens och t.ex. den lokala vårdcentralens bokkataloger. Filial- och skolbibliotek är dock inte datoriserade i lika stor utsträckning som huvudbiblioteken.

• Sida 69
•  Original

Det är fortfarande få bibliotekskataloger som är tillgängliga för extern sökning. Bland de folkbibliotek som har lagt ut sina kataloger på Internet kan nämnas stadsbiblioteket i Malmö,9 Norrköping10 och Linköping.11

Majoriteten av folkbiblioteken som har svarat på vår enkät skriver dock att allmänheten skulle ha nytta av att kunna nå bibliotekskatalogen externt.

Folkbibliotekens kataloger går i vissa fall att nå inom de kommunala data- nätverken, och bibliotek som använder samma biblioteksdatasystem kan söka i varandras bestånd. Flera bibliotek uppger också i enkätsvaren att de kommer att lägga ut sina kataloger på Internet inom en snar framtid, bl.a. folkbibliote- ken i Umeå, Örebro, Solna, Stockholm, Kalmar, Hedemora, Mölndal och Kungsbacka.

Knappt hälften av folkbiblioteken uppger att de har tillgång till olika data- baser, t.ex. LIBRIS, Infotorg och Artikel-sök, online eller via cd-rom. Dessa databaser är i vissa fall direkt tillgängliga för allmänheten, men eftersom de ofta är avgiftsbelagda används de främst av bibliotekspersonalen för att söka information. Ett antal folkbibliotek har delat upp det så att bibliotekspersona- len söker i informationsdatabasema medan allmänheten får tillgång till cd- rom-skivor av typen Svenska kungar och drottningar, Nordisk familjebok och Cinemania (filmlexikon).

Värmdö kommunbibliotek är det första bibliotek i Sverige som lånar ut cd- rom-skivor till allmänheten, men naturligtvis skivor som är frisläppta för ut- lån.

Flera folkbibliotek har lagt upp egna register och databaser över litteratur med lokalanknytning. I Umeå har läns- och stadsbiblioteket byggt upp en 10- kal databas för litteraturi Västerbotten. Databasen Bothnica finns också utgi- ven på cd-rom-skiva och innehåller även motsvarande material från Norr- botten. Liknande databaser med lokalanknytning finns t.ex. på:

— Bengtsfors bibliotek som har ett emigrantregister som täcker större delen av Dalsland,

— Karlsborgs kommunbibliotek som har förteckningar över Västgötalittera- tur,

— Borås bibliotek som har databaser för Dalslandslitteratur och speciallittera- tur inom området bibliotekshistoria vid Biblioteksmuseet i Borås,

— Biblioteket i Lessebo kommun som har litteratur om glasindustri, glas— konst samt lokalhistoria angående järn- och pappersbruk,

— Biblioteket i Ystad som har ett lokalt bestånd över litteratur om Ystad samt en specialsarrrling, den s.k. Andrén-samlingen som innehåller litteratur av och om bl.a. Oscar Wilde och Lawrence of Arabia,

9 Adressen är http://www.msb.ma1mo.se 10 Adressen är http:/lwww.nsb.norrkoping.se 1 1 Adressen är http://www.linkoping.se/bibliotek/

• Sida 70
•  Original

— Åtvidabergs kommunbibliotek som har en historisk databas med socken- statistik från Ostergötland och kyrkböcker från Linköpings och Åtvids för- samlingar,

— Tidaholms bibliotek som har beståndsregister över Logen Vulcans biblio- tek, ett nära nog intakt IOGT-bibliotek från perioden 1900—1940, — Österåkers bibliotek som har en särskild databas kallad Ros som innehåller litteratur om Österåkers och Vaxholms kommuner,

— Biblioteket i Sundbyberg som håller på att bygga upp flera lokala data- baser; Sundbybergslitteratur, tidskrifts-, författar- samt en poesidatabas.

Många folkbibliotek uppger också att de har konst-, foto- och föremålsre- gister. Folkbiblioteken administrerar nämligen ofta register över kommunala konstsamlingar och lokala museers samlingar.

Högskolan i Jönköping har lagt ut en lista över Specialsarnlingar på sven- ska folkbibliotek på sin hemsida.12 Listan är sammanställd av Sveriges all- männa biblioteksförenings kommitté för referens- och inforrnationsarbete.

Tabell 4. Digitaliserade kataloger vid folkbibliotek.

Brbliotekskatalo . T1dsknftsregister Inventarreförtecknin; ' 1 3 2 2 ' 2 ' ' 1 8 7 E_ a datare ister

Fotore : ister _ Förem ålsre_1ster _ [ l-

%

4

5

7

1 2

4 Antal folkbtbltotek n=187

Länsbibliotek

Länsbiblioteken har integrerat sina bokbestånd i de kommunala huvudbiblio- tekens kataloger, av typen BTJ 2000, Libra eller Bibs. Det är därför enkelt för allmänheten att nå länsbibliotekens samlingar via kommunbiblioteken.

12 av 16 länsbibliotek uppger att de har en digitaliserad bokkatalog. De övriga fyra hänvisar till stadsbibliotekens kataloger.

En fjärdedel av länsbiblioteken har egna tidskriftsregister. Länsbiblioteket i Värmland har t.ex. en länsövergripande tidskriftsförteckning i databasform.

Drygt en tredjedel av länsbiblioteken har byggt upp egna digitaliserade re- gister. Bibliotek Västmanland hari samarbete med stadsbiblioteket skapat en

12 Adressen är hnp://www.hj.se/hs/bibl/spectexthtml

• Sida 71
•  Original

länsbibliograti som ligger i ett internt dataprogram, men det finns tankar på att lägga ut länsbibliografin på lntemet. Gotlands länsbibliotek har en av landets största lokalhistoriska samlingar, Gotlandicabeståndet, som innehåller ca 20 000 katalogposter. Eskilstuna stads- och länsbibliotek har ett speciellt deckarbibliotek som än så länge bara går att nå via Bibliotekstjänsts biblio- grafiska databas BURK.13 På länsbibliotek Älvsborg finns Västgötasam- lingen och Dalslandssamlingen som går att nåi bibliotekdatasystemet Public. Där registreras också byggnadsvårdslitteratur.

Länsbiblioteken betonar i enkätsvaren att allmänheten skulle ha nytta och glädje av att få tillgång till dessa specialregister.

Länsbiblioteken har i stor utsträclmin g tillgång till databaser online eller via cd-rom-skivor. 11 av 16 länsbibliotek uppger i enkätsvaren att de har tillgång till databaser. Bibliotek Dalarna t.ex. har tillgång till 17 externa databaser för litteratursökning.

Tabell 5 . Digitaliserade kataloger hos länsbibliotek.

—m %

Bibliotekskatalo; 75

Tidskriftsnejster 25

__ 37,5 '

Inventarieförtecknrn- Antal länsbibhotek

n=16

F orskningsbibliotek

Majoriteten av de forskningsbibliotek som har svarat på vår enkät har datori- serat sin verksamhet och 85 % har digitaliserat bibliotekskatalogen.

Det kan handla om stora mängder material; Kungliga biblioteket i Stock- holm har t.ex. 50 olika register. Det största är ett periodikasystem för svenskt tryck, ett tidningsfilmsregister och ett index över bibliotekets okatalogiserade samlingar (som är under uppbyggnad). Kungliga biblioteket svarar dessutom för drift och utveckling av forskningsbibliotekens gemensamma biblioteks- system LIBRIS. 14

Forskningsbiblioteken använder olika typer av katalogregister, men många forskningsbibliotek registrerar kontinuerligt sitt bokbestånd i LIBRIS, t.ex. flera av universitetsbiblioteken, Svenska barnboksinstitutet och Statens mu- sikbibliotek.

13 Bibliotekstjänsts universella register för katalogdata. Se också 7.1.2. 14 Se 7.1.2.

• Sida 72
•  Original

Flera forskningsbibliotek har specialiserat sig på viss litteratur, t.ex. biblioteket hos Statens invandrarverk som har litteratur inom migrations- området och Svenska barnboksinstitutet som bl.a. har facklitteratur om barn- och ungdomslitteratur.

Nio forskningsbibliotek uppger i enkätsvaren att de har byggt upp egna specialregister. Biblioteket hos Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI) har varit med och byggt upp en databas med referenser till litteratur av intresse för pappers— och massaindustrin samt för forskare.15 Göteborgs uni- versitetsbibliotek utarbetar en särskild databas för de Kvinnohistoriska sam- lingarna (Kvinnsarn).16 Uppsala universitetsbibliotek har ett brevregister som snart kommer att finnas tillgängligt via Riksarkivets datasystem.

Allmänheten kan i stor utsträckning nå forskningsbibliotekens kataloger på Internet, antingen via LIBRIS17 eller via institutionernas egna hemsidor. 11 av 33 forskningsbibliotek uppger i enkätsvaren att deras kataloger finns till- gängliga via institutionernas hemsidor. Det är t.ex. universitetsbiblioteken i Lund,18 Stockholm19 och Uppsala,20 Kungliga Tekniska Högskolans biblio- tek,21 Arbetslivsbiblioteket22 på Arbetslivsinstitutet och Statens psykologisk- pedagogiska bibliotek”.

Flera forskningsbibliotek uppger i enkätsvaren att de vill lägga ut sina bokkataloger på Internet, bl.a. Nordiska Afrikainstitutet och Högskolebiblio- teket i Halmstad.

Talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) katalog finns tillgänglig på flera sätt. TPB:s katalogposter finns med i Bibliotekstjänsts databas BURK och på Bibliotekstjänsts två cd-rom—kataloger. TPB:s katalog går också att nå online via databasvärden InfoTorg.

Pressarkivet vid Uppsala universitetsbibliotek är bekymrat över den dåliga tillgängligheten till svenskt dagspressmaterial. ”Fortfarande är det så att mikrofilmer utan Sökverktyg är det dominerande sättet att söka artiklar ur svenska dagstidningar.” Pressarkivet ser helst att allmänheten får möjlighet att söka ärnnessorterat material ur ett stort antal tidningar samtidigt, via fulltext- eller referensdatabas.

Biblioteket på Högskolan i Dalarna är ett av flera som efterlyser en natio- nell diskussion kring högskolebibliotekens tillgänglighet, för ”principiellt är högskolebiblioteken enligt högskolelagen primärt till för de studerande, for- skare och övrig personal (främst lärare) vid resp. högskolemyndr'ghet”.

1 5 Adressen är http://www.bib.slu.se/ 16 Adressen är http://www.ub.gu.se/ub—doc/kvinn.html 17 Adressen är http://www.libris.kb.se 1 8 Adressen är http://www.ub2.lu.se/ 19 Adressen är http:/Iwww.sub.su.se/ 20 Adressen är http:/lwww.ub.uu.se/ 21 Adressen är http:/lwww.lib.kth.se 22 Adressen är http://www.niwl.se 2 3 Adressen är http:/Iwww.sppb.se

• Sida 73
•  Original

Tabell 6. Digi taliserade kataloger vid forskningsbibliotek.

g.

—- NNOO U| xlv—IUI

Bibliotekskatalo_ Tidskriftsre ; ister

E_ a datare _ister Inventarieförtecknin: Arkiv

WMNW xlN oc

II ( |?.

Antal forsknin _sbibliotek 3

:! II w 1.»

5.2.2 Användning av ny teknik Folkbibliotek

Folkbiblioteken kan delas in i tre nästan lika stora grupper, en som har Inter- net, e-post och hemsida, en som inte har det och en som planerar att skaffa den nya tekniken. Denna variation kan bero på att folkbiblioteken nyligen har börjat använda sig av ny teknik. Vissa bibliotek har därför kommit längre än andra i den processen. Det innebär också att bilden av IT-användningen på folkbiblioteken kan ändras snabbt.

20 % av folkbiblioteken uppger att de har en egen hemsida. De flesta återfinns inom resp. kommuns presentation på lntemet. Flera folkbibliotek har skapat en egen hemsida inom ramen för Den digitala salongen,24 bl.a. biblioteken i Botkyrka, Finspång och Askersund.

Ronneby kommun har en egen World Wide Web-server och på kommu- nens hemsida25 finns bl.a. en biblioteksguide och en kulturevenemangs- guide.

Folkbiblioteken använder i stor utsträckning cd-rom, både som förspel och som informationskälla för allmänheten. På biblioteket i Salem har allmänheten t.ex. tillgång till ett 40-tal cd—rom-skivor.

17 % av folkbiblioteken som har svarat på vår enkät uppger att de har till- gång till multimedieprogram. Falköpings bibliotek skriver t.ex. att de har en multimediemaskin med cd—växlare som har plats för sex skivor. I Grums kommun bedrivs ett ALU-projekt där tio ungdomar arbetar med att samla in- formation till ett multimedieprogram som kommer att heta ”Grums historia i bilder”. I Örebro har kommunen producerat ett multimedieprograrn om förfat- taren Hjalmar Bergman, innehållande biografi, porträtt, musik, uppläsningar ur radion och filmsnuttar.

24 Se 8.4. 25 Adressen är http:/lwwwronnebyse

• Sida 74
•  Original

Folkbiblioteken är väl medvetna om den nya teknikens möjligheter och betydelse. I kommuner där det byggs nya bibliotek, som t.ex. i Botkyrka och Boxholm, satsar man på IT redan från början.

Det är värt att notera att folkbiblioteken månar om att ge allmänheten till- gång till den nya tekniken. Runt om i landet går bibliotekarier på Intemet-kur— ser för att kunna vägleda besökarna. I Halmstad läser t.ex. nio av kommu- nens bibliotekarier informationsteknologi (20 poäng) på högskolan. På Huddinge huvudbibliotek finns sedan januari 1996 en speciell IT-biblioteka- rie. Flera folkbibliotek ordnar också IT-kurser för allmänheten, där besökare får lära sig att använda Internet, ordbehandling m.m.

På Rättviks bibliotek finns ett IT-centrum, bemannat med 3—4 arbetslösa datakunniga ungdomar, som ger allmänheten möjlighet att prova persondato- rer, multimedia, Internet, e-post m.m.

58 % av folkbiblioteken som i dag har tillgång till Internet ger även all- mänheten möjlighet att använda den nya tekniken. Den siffran kommer säker- ligen att stiga i takt med att bibliotekspersonalen själva lär sig behärska Inter- net. Flera folkbibliotek anger att de ska ge besökare tillgång till nätet när de kan erbjuda vägledning i form av kunniga bibliotekarier.

Vissa bibliotek diskuterar dock att ta ut en avgift av besökare som vill an- vända Internet. På biblioteket i Salem betalade allmänheten våren 1996 50 öre/minut för att vara ute på nätet, och biblioteket i Lilla Edet planerar att ge allmänheten tillgång till Internet mot en avgift.

Men Bengtfors bibliotek skriveri sitt enkätsvar att ”det är viktigare än nå- gonsin att...gratisprincipen befästs och utvidgas till att gälla mer än bara böcker! Informationstjänster är minst lika viktiga, om inte rätten till kunskap bara ska vara till för dem som kan betala”.

Tabell 7. Folkbibliotekens tillgång till Internet, e-post och cd-rom.

Tillgång till: Ham-WEM ___-”muntra |__-mmm "mal-mura

Tabell 8. Folkbibliotek som har egen hemsida.

__I-___ _m-u-W M-"m-M

• Sida 75
•  Original

Länsbibliotek

Alla länsbibliotek som har svarat på vår enkät har datoriserat sin verksamhet och de har kommit långt i sin IT-användning. Många länsbibliotek har till- gång till den nya tekniken via det kommunala värdbiblioteket eller via landstinget.

Runt 70 % av länsbiblioteken har tillgång till Internet, e-post och cd-rom- produktioner. 6 av 16 har lagt ut egna hemsidor på Internet, t.ex. länsbiblio- teket i Halland.?6 Länsbiblioteket i Östergötland ”Välkommen till salongen” hjälper kommunbibliotek och andra kulturinstitutioner i länet att producera och uppdatera hemsidor.

Ett par länsbibliotek uppger också att de har tillgång till multimediepro- gram. Länsbiblioteket i Kristianstad har t.ex. köpt in cd-rom och multimedier som demonstrationsexemplar vid utbildningen av länets bibliotekspersonal.

Tabell 9. Länsbibliotekens tillgång till Internet, e-post och cd-rom.

Tillgång _ntemt _Planeras Vet e' 1111 &_ _abs % %-

___-%--%13 = 16 100 _-mnm_616 _---m- 12 s

Tabell 10. Länsbibliotek som har egen hemsida.

___—_- _n---M---

F orskni ngsbibl io tek

Forskningsbiblioteken har kommit mycket långt i sin IT-användning, längre än någon annan grupp som har svarat på vår enkät. Det beror främst på att en stor grupp högskolebibliotek finns med bland forskningsbiblioteken, och landets universitet och högskolor ligger generellt sett långt framme vad gäller IT—användning.

Runt 70—80 % av forskningsbiblioteken har tillgång till Internet, e—post, cd-rom och har egna hemsidor. De forskningsbibliotek som har hemsidor har ofta lagt ut omfattande material på Internet, bl.a. bibliotekskatalogema.27

26 Adressen är http://www.lansbibliotek.halland.net/ 27 Se 5.2.1. 75

• Sida 76
•  Original

Över hälften av forskningsbiblioteken uppger att de har tillgång till infor- mationsdatabaser, t.ex. LIBRIS och Rixlex, online eller via cd-rom-skivor. Karolinska institutets bibliotek och informationscentral (KIBIC) har bl.a. till- gång till 17 biomedicinska referensdatabaser via egen dator samt direktlänk till USA och ytterligare 33 databaser där. Stockholms universitetsbibliotek har bl.a. tillgång till ca 1 000 onlinedatabaser och det finns ca 600 ekono- miska och samhällsvetenskapliga tidskrifter i fulltext på cd-rom.

Flera forskningsbibliotek har också gett ut egna cd—rom-applikationer, t.ex. Kungliga biblioteket i Stockholm som ger ut LIBRIS och Arbetslivs- biblioteket som ger ut litteraturdatabasen Arbline.

Fem forskningsbibliotek uppger att de har tillgång till multimedieprogram, däribland Stockholms universitetsbibliotek som redan 1990 utvecklade en multimedieguide till biblioteket.

Tabell II . F orskningsbibliotekens tillgång till Internet, e—post, och cd-rom.

Tillgång till:

I""

M Am

EM.-MM

___-_E- 1 _l

OON

5 7 N _- —1

Tabell 12. F orskningsbibliotek som har egen hemsida.

___-__ _m-mu-Immm

5.2.3 IT-strategier och egenbedömda IT-kunskaper

En tredjedel av folkbiblioteken har en formulerad IT—plan. De uppger ofta att de omfattas av den kommunala IT—planen eller att de applicerar valda delar av kommunens plan på sin verksamhet.28 Vissa folkbibliotek hänvisar till läns- bibliotekets IT-plan.

Norrköpings stadsbibliotek skriver t.ex.: ”Vi har en målsättning. Men vi skriver inga planer längre. Vi prövar oss fram. Testar. Och kör på. Somligt bra, annat mindre bra. Men det händer saker på Norrköpings stadsbibliotek.

28 Se 3.3.3 angående andelen svenska kommuner som har en IT-strategi eller dylikt.

• Sida 77
•  Original

Jämt.” Och Hylte folkbibliotek skriver ”Vi har inte kommit till strategi än — iakttar, lyssnar och följer utvecklingen.”

Drygt en tredjedel av länsbiblioteken uppger att de har formulerat en IT- strategi. Flera länsbibliotek hänvisar till landstingens IT-planer.

Knappt en tredjedel av forskningsbiblioteken har en IT-plan. Högskole- biblioteken är i regel de som har de mest omfattande IT-planema, även om vissa, som Göteborgs universitet, har integrerat IT med den allmänna plane— ringen.

De bibliotek som inte har en IT—plan motiverar det med att de inte har haft tid och resurser att formulera en eller att de känner sig omkörda av utveck- lingen och inte finner någon anledning att formulera en plan som troligen är inaktuell i samma stund som den presenteras.

Biblioteken anser själva att de har goda IT-kunskaper. Detta gäller särskilt forskningsbiblioteken, som (på en skala 1—10) bedömer sina IT-kunskaper till i snitt 6,9, och länsbiblioteken som ligger på i snitt 6,5.

Folkbiblioteken bedömer sina IT-kunskaper till det lite lägre snittet 5. Många folkbibliotek påpekar att det är svårt att bedöma IT-kunskapema på en skala 1—10.

Arvidsjaurs kommunbibliotek skriver: ”Vi har som mål att all personal på biblioteket ska känna sig hemmastadd med den nya tekniken, eftersom ingen kedja är starkare än den svagaste länk”, och Järfälla kommunbibliotek skri- ver: ”Svårt att säga. Intresset är stort, ingen rädsla finns. Några kan mycket, andra mindre. Vi fortbildar oss ihärdigt”.

5.3 Museer

Vi har skickat ut enkäten till Sveriges samtliga centralmuseer och länsmuseer, samt till de större kommunala och stiftelseägda museerna. Sammanlagt har 78 % av de tillfrågade museerna svarat på vår enkät. Vi har dock valt att inte dela upp museerna i olika undergrupper utan redovisar svaren samlat.

Enkätsvaren från 90 av tillfrågade 115 museer ger en mångfasetterad bild av IT—användningen. En del har kommit oerhört långt i sin IT-användning; andra har inte ens börjat datorisera verksamheten. De stora skillnaderna beror ofta på olika ekonomiska förutsättningar samt personalens varierande intresse för den nya tekniken.

Dalarnas museum skriver: ”länsmuseema har i dag i regel ytterst knappa resurser att bygga upp digitala nät, än mindre resurser att investera i datorstöd till sina samlingar. Skall museerna fungera som kunskapskälla...måste eko- nomiska resurser ställas till museernas förfogande...”.

På museiområdet har man också problem med att finna enhetliga lösningar vad gäller klassificering och katalogisering av föremål och samlingar. Det finns ingen övergripande nationell strategi för hur digitaliseringen av museer- 77

• Sida 78
•  Original

nas samlingar skall genomföras.29 Museerna arbetar i dag ofta efter eget hu- vud, vilket fungerar än så länge men kan leda till problem längre fram när man vill sammanfoga olika register eller presentera materialet på ett annat sätt. Många museer efterlyser därför bättre samordning.

Trelleborgs museum skriver: ”Allt för många museer är i dag i full färd med att uppfinna hjulet! Det är resursslöseri!”.

Trots dessa problem finns det ett stort intresse för den nya tekniken och för att digitalisera samlingarna vid landets museer.

5.3.1 Tillgång till digitalt material

Museerna håller på att digitalisera sina samlingar och redovisar i enkätsvaren en rad olika kataloger som finns eller som håller på att skapas. De vanligaste typerna av digitaliserade kataloger är föremålsregister, bibliotekskataloger och foto- och bildkataloger. I enkätsvaren redovisas ytterligare ett trettiotal typer av register Över digitaliserade samlingar. Vi har valt att ta fram statistik över de åtta vanligaste katalogerna.30

M useiswnlingar

Många av registren är skräddarsydda för det specifika museets behov. Det finns t.ex. register över snapsvisor på Vin & sprithistoriska museet i Stock- holm, register över dalmålningar på Dalarnas museum, register över video- beståndet på Dansmuseet i Stockholm, ett textilregister på Röhsska konst- slöjdmuseet i Göteborg, register över fonogram och musikinstrument på Musikmuseet i Stockholm osv.

Många museer har digitaliserat lokala samlingar. Bohusläns museum har t.ex. register över länets hembygdsföreningars samlingar, Länsmuseet i Väs- ternorrland har ett register över traditionsbärare (musik, dans och sång) i länet och Örnsköldsviks museum har ett litet register över stadens företag i vissa årgångar av handelskalendem.

Museerna har valt olika typer av databaser för sina samlingar. De tre sys- tem som återkommer frekvent i enkätsvaren är:

— REGIO, som är ett gemensamt system för digitalisering av arkiv och sam- lingar för museer i Norrbottens län. REGIO är framtaget av Norrbottens museum i samarbete med Silvermuseet, Äjtte — Svenskt Fjäll- och Sa- memuseum, Piteå museum och Gällivare museum.

29 Se även 7.1.3. 30 Se tabell 13.

• Sida 79
•  Original

— SOFIE (Samlingar och fomminnen i ett), som är en databaslösning som har tagits fram av Västerbottens länsmuseum och Umeå universitet. Mu— seerna i Östergötland31 har bestämt sig för att arbeta med SOFIE. Borås konstmuseum skall också börja registrera sin samlingari SOFIE. — General Professional,32 en relationsdatabas utvecklad av Nordiska mu— seet, som används av bl.a. Helsingborgs museum och Malmö museer. Många museer har också lagt in sina samlingar i olika slags PC-program och i registerprogram av typen FileMaker Pro.

Arkitekturmuseet i Stockholm har byggt upp en egen relationsdatabas kal- lad ARKDOK. Där finns museets föremålsamlingar, ritningar, fotografier, modeller, personregister, arkiv m.m. samlade.

Museerna använder ofta GIS (geografiskt informationssystem) vid re- gistrering av t.ex. kartmaterial, fornlämningar, kulturmiljöer och byggnader. GIS används bl.a. vid registrering på Stadsmuseet i Göteborg, Gotlands fomsal och Norrbottens museum.

Det är svårt för allmänheten att få tillgång till stora delar av museernas digi- taliserade samlingar. Föremåls-, foto-, konst-, arkeologiska register m.m. går ofta bara att nå genom ett besök på resp. museum. Flera museer påpekar också att delar av samlingarna och vissa uppgifter inte bör finnas tillgängliga för allmänheten av selcretess- eller säkerhetsskäl.

Nordiska museets föremålssamling och register finns tillgängliga över modem via telenätet. Det krävs dock användarnamn, lösenord och bruks- anvisning för att ta del av museets samlingar externt.

Flera museer har eller håller på att bygga upp speciella faktarum för besö- kare där det finns tillgång till cd—rom-produktioner, databaser med museets samlingar etc. På Malmö museer finns t.ex. Malrnörummet där besökarna kan nå ett urval av multimedieprogrammen. På Bildmuseet i Umeå finns ett läs- rum där besökare själva kan söka information på ett antal cd-rom-skivor. Skellefteå museum har en forskarsal kallad ”Kunskapskällan”, där allmänhe- ten kan ta del av museets databaser.

Dalarnas museum skriver att ”faktarummen bör kunna bli den viktiga län- ken mellan den intresserade allmänheten och museernas föremålssamlingar och arkiv”.

Bokbestånd och arkivförteckningar

Många museer har digitaliserat sina bokbestånd. 44 % uppger att de har digi- taliserade bibliotekskataloger, men av enkätsvaren framgår att man har valt

31 Dvs. Norrköpings stadsmuseum, Flygvapenmuseum, Arbetets museum i Norrköping, Gamla Linköping och Ostergötlands länsmuseum. 32 Se också 7.1.3. 79

• Sida 80
•  Original

olika typer av datakataloger. En del museer har byggt upp egna register eller databaser, andra använder befintliga system som t.ex.: — LIBRIS, där bl.a. Nordiska museet, Statens konstmuseer och Äjtte — Svenskt Fjäll- & Samemuseum har registrerat sina samlingar, — BTJ 2000, där Blekinge länsmuseum registrerar sitt bokbestånd,

— BIBS, där Skellefteå museum håller på att registrera sin litteratur tillsam- mans med kommunbiblioteket,

— Libra, där Örnsköldsviks museum registrerar sina böcker tillsammans med kommunbiblioteket.

Det innebär att museernas bokbestånd ofta går att nå externt, men på olika sätt beroende på vilket katalogsystem som resp.museum använder.

28 % av museerna som har svarat på vår enkät har digitaliserade arkiv- register. Flera av dessa arkiv finns redovisade i den Nationella Arkivdata- basen,33 bl.a. arkiv hos Sjöhistoriska museet och Tekniska museet i Stock- holm, Jönköpings läns museum, Bohusläns museum och Östergötlands länsmuseum. Dessa arkiv är lätta att nå för allmänheten via den s.k. NAD- skivan, en cd-rom-skiva.

Tabell 13. Vanligaste typen av digitaliserade kataloger vid museer.

Bibliotekskatalo ; Fotokatalo ;

Arkiv

Arkeolo_iskt re'ster

_ _ _ Konstre ; ' ster _ _ _ &_

Rit- & kartre ister Inventarieförtecknin ;

&_ Föremålsre ; ister 37 25 15 12 7

_ _

Antal museer

5.3.2 Användning av ny teknik

Drygt en tredjedel av museerna uppger att de använder Internet, e-post och cd-rom-skivor. Än sålänge är allmänhetens tillgång till Internet på museerna begränsad; däremot är det vanligt att besökare får använda cd-rom-skivor. Intresset för den nya tekniken är stort vid landets museer, men på många håll, vilket bl.a. Bildmuseet i Umeå påpekar, ”saknar man både kompetens

33 Se också 7.1.1.

• Sida 81
•  Original

och resurser för att kunna producera information som är anpassad för IT- tekniken (med alla dess möjligheter till interaktiva val och multimediefrarn- ställningar)”.

Internet, e-post och hemsidor

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är enligt enkätsvaren det enda mu- seum som har lagt ut delar av sina kataloger på Intemet.34 Där kan man nå ”material av såväl strängt vetenskaplig som populär att härhörande från mu- seets forsknings- och publika verksamheter”.

Jämtlands läns museum arbetar för att samlingarna skall bli tillgängliga på Internet ”vilket är en fördel i ett län där avståndet från syd till norr är ca 50 mil och från öster till väster ca 20 mil”. Andra museer som planerar att lägga ut sina kataloger på lntemet är t.ex. Andréemuseet i Gränna, Äjtte — Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk, Arkitekturrnuseeti Stockholm, Sjöhis- toriska museet i Stockholm, Spårvägsmuseet i Stockholm samt Värmlands länsmuseum.

Ett fåtal museer har också egna servrar, bl.a. Telemuseum i Stockholm, Länsmuseet Västernorrland, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Andréemuseet i Gränna. Det är dyrt för museerna att ha egna servrar med fast uppkoppling mot omvärlden. På Andréemuseet i Gränna finansierar man det genom att sälja fasta IT-uppkopplingar till skolor och företag, liksom att er— bjuda företag i trakten att hyra in sig på museets webb-hotell.

Vasamuseet i Stockholm har planer på att sätta upp en egen server. Upp- landsmuseet uppger att man under våren 1996 skall sätta upp en egen server. Museet skall först prova att söka i samlingsdatabasen internt och när det fun- gerar och alla säkerhetsfrågor är lösta skall samlingarna göras tillgängliga på Internet.

53 % av de museer som har svarat på vår enkät har lagt ut egna hemsidor på lntemet. Det förhållandevis stora antalet hemsidor beror delvis på att mu- seipersonal från hela landet har erbjudits att gå på HTML-kurs som Tele- museum i Stockholm arrangerat. Museema har sedan fått möjlighet att lägga sina hemsidor på Telemuseums server.35 Flera museer har också lagt upp hemsidor inom ramen för Den Digitala Salongen.36

Cd-rom-skivor

Drygt en tredjedel av museerna uppger att de använder cd-rom-skivor och majoriteten ger också allmänheten tillgång till dessa. Museerna använder t.ex.

34 Adressen är http:/lwww.nrm.se/ 3 5 Adressen är http:/lwww.telemuseum.se/museer/swemus.htrnl 36 Ett elektroniskt konferenssystem. Se även 8.4.

• Sida 82
•  Original

Riksarkivets NAD-skiva, olika uppslagsverk samt cd-rom-skivor som har anknytning till den egna verksamheten. Uppsala konstmuseum erbjuder be- sökarna cd-rom-skivor om olika konstnärer, olika konstinn'ktningar och företeelser inom konstvärlden m.m. Ett antal museer har själva har gett ut cd-rom—skivor, bl.a.: — Etnografiska Museet i Göteborg, som gett ut en cd-rom-skiva inom Para- casprojektet, ett projekt för registrering, dokumentation och magasinering av museets 2 OOO—åriga peruanska textilier. Vissa avbildningar av textilier finns med på skivan, men museet har planer på att ge ut ytterligare cd-rom- skivor över Paracastextilier.

— Livrustkammaren i Stockholm, som gett ut en cd-rom-skiva med titeln Svenska kungar och drottningar, där 200 föremål ur samlingarna presente- rats. Museet planerar att ge ut flera cd-rom-skivor, bl.a. i samband med att Stockholm blir Europas kulturhuvudstad 1998. — Stadsmuseet i Göteborg har i samband med museets vikingautställning gett ut cd-rom-skivan Vikingarnas värld. Museet har också tillsammans med utbildningsförvaltningen, gett ut en cd-i,37 ”Göteborg i går, i dag”.

— Medelhavsmuseet i Stockholm har deltagit i en presentation av museet på cd-rom-skiva.

40 % av museerna har dock ännu inte tillgång till cd-rom-skivor, men många planerar att köpa in cd-rom—läsare.

Riksutställningar har själva utrustning för att producera cd-rom och Na- turhistoriska riksmuseet har planer på att köpa in erforderlig utrustning.

Multimedieprogram

I enkätsvaren har 28 % av museerna uppgivit att de har tillgång till multi- medieprogram. Naturrnuseet på Gotland har t.ex. ett multimedialt uppslags— verk om Gotlands natur, Malmö museer har ett multimedieprogram om Mal- mös historia — ”Malmö i tid och rum”, Skaraborgs länsmuseum har en stor multimedieföreställning i anslutning till museets bronsåldersutställning och Skogsmuseet Silvanum i Gävle har ett multimedieprogram som presenterar den svenska tallen. En del museer bygger större delen av sin verksamhet på just multimedia, t.ex.: — Framtidsmuseet i Borlänge, som har ett planetarium där ljud- och bildsys- tem styrs av datorer och en utställning — kallad Borlänge Respons — där besökaren själv kan ta del av och rösta på olika förslag angående stadspla- nering och ombyggnad av ett område i Borlänge, — Teknikens hus i Luleå, som har ett multimedieprogram där man med da- torns hjälp kan identifiera olika bergarter och mineraler. Där finns också en väderstation med satellitbilder som hämtas från SMHI,

37 Se 3.5.2.

• Sida 83
•  Original

— Arbetets museum i Norrköping har i samband med utställningen Ar- bete & Kärlek presenterat en multimedial informations- och faktabank, kallad Rättighetemas Torg. Där ges besökaren möjlighet att själv söka historisk och aktuell information om mänskliga rättigheter.

Tabell 14. Museemas tillgång till Internet, e-post och cd-rom.

Tillgång Vet e' au: annan"-mmm

mmm-Ulm ”___-III"" Cd-rom man

Tabell 15. Museer som har egen hemsida.

__I-___ _m-MM-M-M _nl-u-mm

5.3.3 IT-strafegier och egenbedömda IT-kunskaper

Av de 90 museer som har svarat på vår enkät har 28 formulerat en IT-plan, varav 12 också har skickat med sin plan.

En del museer presenterar sin IT—plan på två rader, t.ex. Borås konstmu- seum som skriver ”tanken är att nå ut med vår unika samling samtida konst” och Etnografiska museet i Stockholm som anger att ”museets IT-strategi är att så snart den finansiella situationen medger inrätta internt nätverk samt upp- koppling på Internet”. (Dessa svar räknar vi dock inte som formulerade IT- planer.)

33 av museerna uppger att de inte har någon IT-plan och 26 museer plane- rar att skaffa en. Samtliga museer tycks vara överens om vikten av att ha en formulerad lT-plan.

Tre museer hänvisar till andra institutioners IT-planer, t.ex. Stiftelsen Kultur i Sörmland som använder lämpliga delar av landstingets IT—plan.

De flesta museer skriver att det är svårt att bedöma de egna IT-kunskaper- na eftersom dessa varierar kraftigt inom personalgruppen. Gotlands fomsal skriver t.ex.: ”kunskapema om IT på vår institution befinner sig just på en skala 1 till 10 med 1 som bas i pyramiden. Vi förväntar oss dock ett gott me- delvärde inom det närmaste året. Inställningen äri sin helhet positiv”.

Flera museer har valt att redogöra för sina IT-kunskaper i ord i stället för siffror. Ekomuseum Bergslagen skriver: ”våra kunskaper om IT är rätt små, 83

• Sida 84
•  Original

men vi har ett brinnande intresse och ska i möjligaste mån försöka följa upp utvecklingen och använda den moderna tekniken i så stor utsträckning som möjligt”.

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som ligger långt framme vad gäl- ler IT-användning skriver ”betygsättning i helhet kan ej göras - behoven och tillämpningarna är helt enkelt för mångsidiga. Det finns förmodligen ett över- genomsnittligt högt antal 10:or på museet”.

79 av 90 museer har trots allt redovisat sina IT-kunskaper i siffror och de- ras bedömning ligger på i snitt 4,1 på en skala från ett till tio.

5.4 Musik, teater och medier

Vi har valt att sammanställa enkätsvaren på musik-, teater- och medieområdet i ett och samma kapitel. lT—användnin gen på dessa områden ser annorlunda ut i jämförelse med arkiv, bibliotek och museer. På musik-, teater- och medie- området finns generellt sett inte stora mängder material att digitalisera. I stället använder man sig av den nya tekniken i produktionen. Det handlar om allt från biljettförsäljning på lntemet till datoriserade ljus- och ljudpro- gram.

Enkätsvaren skiljer sig mycket åt och vi hoppas att denna sammanställning visar på den bredd och mångfald som finns inom denna grupp.

Vi har fått svar från 66 % eller 21 av 32 tillfrågade organisationer och in- stitutioner inom musiksfären. Det är främst länsmusilcföreningar som har sva- rat på vår enkät, men även Norrlandsoperan i Umeå, Folkoperan och Opera- högskolan i Stockholm. Vi har i enkätsammanställningen för enkelhets skull valt att kalla samtliga för musikinstitutioner.

82 % eller 23 av 28 tillfrågade teatrar och dansinstitutioner har svarat på enkäten. Majoriteten av dessa är läns- och stadsteatrar. Vi har också fått svar från t.ex. Marionetteatem och Dansens Hus i Stockholm, vilka kommer att redovisas i samma grupp.

Vi har valt att enbart sammanställa statistik över musik- och teatergrupper- na. Enkäten skickades visserligen också till 53 dagstidningar och tidskrifter, radio— och TV-företag, men endast nio eller 17 % svarade. Svaren kom från Sveriges Television, Sveriges Radio samt sju dagstidningar. Den låga svars- procenten kan bero på att majoriteten av medieföretagen är kommersiella och därför inte känner sig berörda på samma sätt som de tillfrågade kulturinstitu- tionema. Vi kan dock konstatera att det på SUNETzs massmediesida i juli 1996 fanns länkar till inte mindre än 39 svenska dagstidningar med material på lntemet.

• Sida 85
•  Original

5 .4 . 1 Tillgång till digitalt material

Musikinstitutioner

Landets musikinstitutioner har än så länge inga stora mängder digitaliserat material av intresse för ett framtida Kulturnät Sverige. Bland det som nämns i enkätsvaren finns dock tex.:

— Notarkiv, vilket sex av musikinstitutionema, bl.a. Norrbottensmusiken, Ostergötamusiken och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, har,

— Musikinstitutionemas verksamhet, repertoar, tuméplaner och dylikt. Sex musikinstitutioner uppger att de har digitaliserade förteckningar över sina repertoarer,

— Nio av 23 musikinstitutioner uppger att de har digitaliserade inventarieför-

teckningar.

Flera musikinstitutioner har byggt upp egna specialregister, som t.ex. bokkataloger, skivföiteckningar eller register över cd-skivor.

Det är än så länge endast musikinstitutionemas hemsidor på lntemet som går att nå externt

Länsmusiken i Jönköping hävdar att man inte har någon digitaliserad in- formation av allmänt intresse och Norrlandsoperan uppger att den befintliga informationen i register och förteckningar inte är avsedd för allmänheten.

Musik i Väst skriver i sitt enkätsvar att ”på grund av copyrightlagar är det ingen idé att t.ex. lägga ut notregister m.m. till allmänheten då noterna ej kan lämnas ut”.

Tabell 16. Digitaliserade kataloger vid musikinstitutioner.

Notarkiv Inventarieförtecknin-_

Re . - rtoar

Övri_

Antal musikinstitutioner n=23

Teater och dans

Nästan en tredjedel av teater- och dansinstitutionema som har svarat på vår enkät har digitaliserade pjäsregister, bl.a. Jönköpings länsteater, Västman— lands länsteater och Riksteatern. Registret hos Riksteatern är under uppbygg- nad, men komrner att innehålla pjäser, författare, manuskript och förlag.

Drygt hälften av teater— och dansinstitutionema uppger att de har digitalise- rade inventarieförtecknin gar. 85

• Sida 86
•  Original

Flera institutioner uppger också att de har andra typer av digitaliserade re- gister; Riksteatern har bl.a. ett register över ca 15 000 ljudeffekter, Dansens hus har ett Videoarkiv och Dramaten har register över teaterns konst och bibliotek m.m.

Riksteatern, som har kommit längst vad gäller IT-användning (att döma av enkätsvaren), har ett centralt datorbaserat informationssystem kallat Rikslnfo. Det består av flera sinsemellan hopkopplade register med information om:

— pjäser, spelade och ospelade, — organisationer, t.ex. teaterföreningar, dess styrelser och arrangemang, — teaterlokaler, tekniska data inklusive ritningar, — produktioner och föreställningar, medverkande, statistik m.m.

Avsikten med Rikslnfo är att i en gemensam databas lägga all information som rör Riksteatern.

Allmänheten hari dag enbart tillgång till den information som teater- och dansinstitutionema lägger ut på sina hemsidor på lntemet.

Tabell 17. Digitaliserade kataloger vid teater- & dansinstitutioner.

—E_ __ __ __

Medier

På Sveriges Radio är programtablåer och allmän information om program- verksamheten tillgängliga på lntemet.38 Övrig datoriserad information (t.ex. program- och grammofonarkiven) kan av upphovsrättsliga och/eller kom- mersiella skäl inte göras tillgängliga för allmänheten.

Sveriges Televisions programarkiv är datoriserat men inte sökbart för utomstående. Allmänheten kan däremot få information via SVT direkt, en BBS med programinforrnation och chatmöjlighet.39 Dessutom finns en text- databas i BBS-förrn avsedd för massmedier med texter och bilder om pro- grammen.

Samtliga sju svarande dagstidningar uppger att tidningsproduktionen är i stort sett helt datoriserad. Fem av tidningarna har material på Internet.

3 8 Adressen är http://www.sr.se 39 Se också 8.4.

• Sida 87
•  Original

Fem dagstidningar skriver också att allmänheten skulle ha glädje av att komma åt tidningarnas textarkiv men att det ännu inte är möjligt på grund av olösta upphovsrättsliga frågor.

5.4.2 Användning av ny teknik Musikinstitutioner

Ett par musikinstitutioner poängterar i enkätsvaren att de använder datorer i den konstnärliga verksamheten. Kungliga Musikhögskolan använder t.ex. datorer vid inspelningar och till viss del även i undervisningen. Operahögsko- lan har köpt in en multimediedator som bl.a. har två musikprogram; det ena för enklare komposition, det andra ett professionellt notationsprogram som används i undervisningen.

Nästan en tredjedel av musikinstitutionema uppger att de har tillgång till lntemet och knappt en fjärdedel har lagt ut egna hemsidor på lntemet. Få har tillgång till e-post och ännu färre har tillgång till cd-rom—skivor.

Folkoperan i Stockholm har en mycket välutvecklad hemsida.40 Där pre- senteras verksamheten och början till ett arkiv över tidigare uppsättningar. Folkoperan var enligt egen uppgift för övrigt det första operahuset i världen som kunde erbjuda allmänheten biljettbokning via lntemet.

Norrlandsoperan svarade på enkäten i februari 1996 och har sedan dess lagt ut sina hemsidor på lntemet.41 Där finns information om verksamheten och möjlighet för alhnänheten att boka biljetter till föreställningama

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har också kommit långt i sin IT- användning. Där håller man på att upprätta en databas som allmänheten skall kunna hämta musik, noter, pedagogiska tips m.m. från.

Tabell 18. Musikinstitutionemas tillgång till Internet, e-post och cd-rom. Tillgång m Externt Antal . _ M-rz,

40 Adressen är http:/lwww.folkoperan.se 41 Adressen är http:/Iwwwnorrlandsoperanse/ 87

• Sida 88
•  Original

Tabell 1 9. M usikinsti tutioner som har egen hemsida.

Planeras Vet e' Antal

m--u--n"

Teater och dans

De teatrar och dansinstitutioner som har svarat på vår enkät har till stor del datoriserat verksamheten. Bara tre uppger att de inte använder datorer.

Åtta teater- och dansinstitutioner uppger att de använder datorer i produk- tionen, t.ex.: — Riksteatern, som uppger att en stor del av ljussättares och belysningsmäs-

tares arbete sker med hjälp av datorer och att teatern lagrar ljudeffekter på cd-skivori spelare som styrs av datorer,

— Bohusläns teater har datoriserat musik-Ajudavdelningen. Teatern är helt självförsörjande på inspelad musik, ljud och effekter för scenbruk. År 1995 producerade teatern en första cd-skiva med musiken ur Birdy — en pjäs som turnerade i Bohuslän, — Stockholms stadsteater, som konstruerar dekor och ljusdesign i CAD- system.

Knappt en tredjedel av teater- och dansinstitutionema uppger att de har datoriserat biljettförsäljningen. Dramaten har inrättat ett speciellt talsvaisystem som via telefon ger orientering i den omfattande informationen om Dramaten. Borås- och Stockholms stadsteatrar har planer på att starta liknande talsvar- system.

Rätt många, runt 40 %, av teater- och dansinstitutionema uppger att de har tillgång till lntemet och e-post. Sex institutioner har lagt ut egna hemsidor på lntemet, däribland Riksteatern.42 På sin hemsida har Riksteatern bl.a. de- lat in tuméplanema i aktuella pjäser, län och kommuner. ”Tanken är att om man går in på ett bibliotek i Kalmar, så kan man via Kalmar kommuns hem- sida hitta alla planerade Riksteater-föreställningar i kommunen eller länet.”

Fem teater- och dansinstitutioner uppger att de har tillgång till cd-rom- skivor. Dramaten håller dessutom på att producera en egen cd—rom-skiva om Dramaten för skolor och allmänheten.

Dramatiska institutet i Stockholm har genom en First Class-server ett antal projekt-konferenser. Projekten har både interna deltagare och externa deltaga- re, som når konferensen via modem.

42 Adressen är http:/lwwwriksteatemse

• Sida 89
•  Original

Tabell 20. Teater- och dansinstitutionemas tillgång till Internet, e-post och cd-rom.

Tabell 21 . Teater- och dansinstitutioner som har egna hemsidor.

___—..- _mu-WM mmm-___”

Medier

Samtliga medieföretag som har svarat på vår enkät uppger att de använder lntemet och e-post på arbetsplatserna. Sveriges Television och Smålands- posten uppger dessutom att de har producerat cd-rom-skivor för externt bruk.

Östgöta Correspondenten tror att nya medier kan förstärka papperstidning- ens ställning i samhället och ser IT som ett nytt distributionsverktyg, snarare än ett nytt medium.

5.4.3 IT-strategier och egenbedömda IT-kunskaper

Det är bara en av musikinstitutionema som har en fastlagd IT-plan. Flera av länsmusikföreningama skriver att de varken har tid eller pengar att utveckla någon egen IT-plan.

Medelvärdet för musikinstitutionemas IT-kunskaper är 3,9 på en skala från ett till tio.

Fyra av 21 teater- och dansinstitutioner har en IT-plan. 15 institutioner uppger att de inte har någon IT-plan, t.ex. Teater Västernorrland som anger att ”vi håller väl närmast på att springa ifatt tåget. Om vi lyckas komma upp på bakvagnen försöker vi ta oss vidare därifrån”.

Teater- och dansinstitutionema är den grupp som satt det lägsta genom- snittsbetyget på sina IT-kunskaper, 3,4 på en skala från ett till tio.

Vad gäller IT-strategier vid medieföretagen varierar svaren väldeliga; allt- ifrån att IT-strategi saknas till att utvecklingen med digital publicering m.m. är en IT—strategi i sig anges som svar. 89

• Sida 90
•  Original

IT -kunskapema hos personalen i medieföretagen varierar starkt inom per- sonalgruppen, beroende på arbetsuppgift.

5.5 Myndigheter och stiftelser

Svarsfrekvensen var hög bland myndigheter och stiftelser. Vi fick svar av 75 % eller 40 av 53 tillfrågadefl3 En del myndigheter och stiftelser har re- dovisats under 5.2 Bibliotek, vi har placerat dem där eftersom det i dessa fall är resp. myndighets bibliotek som svarat om enbart sin egen verksamhet på myndigheten. Det gäller t.ex. biblioteken vid Statistiska centralbyrån och Statens invandrarverk.

I detta kapitel återfinns bl.a. Riksantikvarieämbetet, övriga sektorsmyn- digheter redovisas dock under resp. grupp.

Eftersom dessa institutioners verksamhet är av så vitt skilda slag, har vi gjort bedömningen att en statistisk bearbetning inte är meningsfull. Vi har emellertid försökt ge en helhetsbild genom att lyfta fram de svar som är ty- piska för gruppen och de svar som visar på en inställning som de flesta myndigheter och stiftelser har speglat i sina resp. svar.

Alla myndigheter och stiftelser som svarat på enkäten uppger att de använ- der datorer i sitt arbete. Tillgången till e-post är mycket stor. Samtliga känner också till vad en lntemet-anslutning innebär. Många har också eller planerar att skaffa lntemet-abonnemang.

5.5.1 Tillgång till digitalt material

Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer har digitaliserat en stor del av sina register såsom fomminnesregistret, register över riksintressen, statliga byggnadsminnen, kyrkor, kyrkklockor, industriminnen m.m., Anti- kvarisk-Topografiska Arkivets samlingar samt länsvisa register över fördel- ning av bidrag till vård av byggnader, fornlämningar och kulturlandskap. Man har också system för scanning, bearbetning och registrering av äldre lantmäterikartor. Dessutom finns en bilddatabas med primära byggnader och byggnadsutsmyckningar i sten samt runstenar. Likaså finns Vitterhetsaka- demiens biblioteks databas Vitalis att tillgå. För närvarande finns ingen möj- lighet för allmänheten att direkt nå digitaliserad information. Alla databaser är dock offentliga i den meningen att man på begäran kan få papperskopior.

43 Följande myndigheter har meddelat att de inte anser sig ha någon verk- samhet av intresse för ett kultumät och därför har valt att inte svara på enkäten: Riksgäldskontoret. Statens försörjningsverk, Riksbankens jubi- leumsfond, Statskontoret och Jämo.

• Sida 91
•  Original

Statens kulturråd har digitala förteckningar över Kulturrådets inventarier, rådets bok- och tidskriftsbestånd samt uppgifter som rör rådets bidragsför- delning. Utomstående kan nå Kulturrådets hemsida.

Statens konstråd har två datoriserade register över offentlig konst; det ena innehåller beställd fast konst i landet som utförts efter 1950 och omfattar för närvarande ca 17 500 verk, det andra gäller den konst som Konstrådet köpt in och placerat på statliga myndigheter och omfattar ca 18 000 verk. Ingen- ting är ännu tillgängligt för allmänheten.

Språk-och folkminnesinstitutet (SOFI) har datoriserat en stor del av sin verksamhet, t.ex. bibliotekskataloger och skriftliga samlingar. Inga av de digitaliserade delarna är ännu tillgängliga externt, men SOFI har för avsikt att på sikt göra informationen tillgänglig för sökning utifrån.

Svenska Institutet har datoriserat förteckningen av sitt bok-, film- och vi- deobestånd, dels för eget behov, dels för utlandsmyndigheters lånebehov. Allt inforrnationsmaterial från Svenska Institutet kan nås externt via cd-rom och lntemet.

Svenska språknämnden har digitaliserat sitt biblioteksregister och skapat en databas med litteraturhänvisningar i olika Språkfrågor.

Svenska Filminstitutet registrerar sitt arkiv med filmer, affischer och fakta om filmer m.m. i en filmdatabas. Databasen ärinte tillgänglig externt, utan används som grundmaterial för institutets grafiska publikationer.

5.5.2 Användning av ny teknik

De flesta myndigheter som svarat på vår enkät använder elektronisk post i sin verksamhet. Majoriteten av myndigheterna har också tillgång till lntemet. Flera av myndigheterna som har lntemet-uppkoppling har ännu inte någon egen hemsida. Många av dem planerar dock att skaffa en sådan. Av de som ännu inte har tillgång till lntemet svarar många att de avser att skaffa det i framtiden.

Bland dem som har tillgång till lntemet finns Nordiska Ministerrådet, Forskningsrådsnämnden, Svenska språknämnden, Stiftelsen framtidens kul- tur, Socialstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Hög- skoleverket, Skolverket, Statens konstråd, Statens kulturråd, Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Handelsflottans kultur- och fritidsråd och Riksantikvarieämbetet.

Följande myndigheter har dessutom egna hemsidor på lntemet: Nordiska ministerrådet, Forskningsrådsnämnden, Närings- och teknikutvecklingsver- ket (NUTEK), Högskoleverket, Skolverket, Statens kulturråd, Humanistisk- sarnhällsvetenskapliga forskningsrådet samt Handelsflottans kultur- och fri- tidsråd.

• Sida 92
•  Original

Nordiska Ministerrådet hari sin projektverksarnhet flera informationsmil- jöer på lntemet. Hit hör ODIN44 — Nordiskt skoldatanät, universitets- och högskolenätet, Att studera i Norden samt en rad kultur-, utbildnings- och forskningsinstitutioner.

Forskningsrådsnämnden använder ofta lntemet och cd-rom för att skaffa information.

Svenska språknämnden använder dagligen lntemet för att koppla upp sig på databaser med språkvårdande infomation.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd har haft ett treårigt försöksprojekt med elektronisk nyhetsförmedling som bl.a. inneburit att Svenska Dagbladets redaktionella text dagligen skickats ut till några fartyg via satellit.

Stiftelsen framtidens kultur har datoriserat sin hantering av ärenden och håller en dator tillgänglig för besökare.

5.5.3 IT-strategier och egenbedömda IT-kunskaper

De myndigheter som besvarat enkäten visar en nyfiket positiv inställning till informationstekniken och dess möjligheter. Flera myndigheter konstaterar dock att de inte har utformat någon konkret IT-stiategi. Närings— och teknik- utvecklingsverket (NUTEK) och Landstingsförbundet har en äldre ADB- strategi som är under omarbetning. Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen framti- dens kultur, Arbetsgivarverket, Barnombudsmannen, Statens Fastighetsverk och Ungdomsstyrelsen uppger att de håller på att utforma en IT-plan. Social- styrelsen och Svenska filminstitutet har en nyligen utformad IT-strategi.

Så gott som samtliga myndigheter bedömer sin IT-kunskap som hög. På en skala 1—10 anger man att kunskaperna motsvarar sex eller högre.

5.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar

Vi har tillfrågat 127 intresseorganisationer och ideella föreningar om deras IT- användning. 63 svarade,45 vilket är knappt 50 % och därmed en relativt låg svarsprocent. Ett skäl kan vara att många av framför allt de ideella förening- arna har en organisation som bygger på ideellt arbete med små resurser. De har därför kanslier med få datorer eller rentav inget kansli/ingen datoriserad

44 Adressen är http://www.nmr.dk/nsd/ 45 Nordiska Ekumeniska Rådet, Föreningen Sveriges Landsantikvarier och Landsorganisationen i Sverige (LO) angav dock att de inte avsåg att svara. Folkparkema i Sverige/Folkets Hus Riksorganisation, Svensk Teaterunion — Svenska [TI/Svensk Danskommitté samt Svenska Föreningen Norden/Svensk-norska samarbetsfonden har valt att lämna gemensamma svar.

• Sida 93
•  Original

verksamhet över huvud taget. Därmed minskar förstås också deras motivation att besvara vår enkät.

Svaren är, i likhet med de övriga kategorierna vi redovisar, ytterst varie- rande i omfång och kvalitet. Eftersom dessa organisationer och föreningar bedriver så olika typer av verksamhet anser vi det inte meningsfullt att bearbe- ta svaren statistiskt, utan har valt att endast göra en kvalitativ redovisning.

5.6.1 Tillgång till digitalt material

Generellt sett har intresseorganisationer och i än högre grad ideella föreningar mycket lite av eget digitaliserat material. Det vanligaste är att enbart medlems- och eventuella adressregister finns på data

STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) har en omfattande databas med uppgifter om musikaliska verk, upphovsmän och rättighetsinne- havare samt länkar till utländska STIM-sällskap.46 Föreningen Svenska Tonsättare (FST) har ett stipendiatregister. Svenska Jazzriksförbundet har förteckningar över aktiva jazzmusiker, -orkestrar och -klubbar. Konstnärscentrums region mitt har ett digitalt arkiv med texter om och bilder av anslutna konstnärer och deras verk. Stiftelsen Hantverksfrämjandet har ett register över dem som under de senaste 40 åren avlagt gesäll- och mästarbrev. Föreningen Svenska Läromedelsproducenter har ett register med ca 16 000 läromedel, vilket man kan abonnera på via diskett eller söka i på Internet. Sveriges författarfond har datoriserat resultatet av sina stickprovsundersökningar av utlåningen och referensbokbeståndet på folk- och skolbiblioteken (också tillgänglig via lntemet). Sveriges Författarförbund har ett upphovsmannaregister med både nu levande och döda svenska författare och litterära översättare. Sveriges Konstföreningars Riksförbund (SKR) har ett diabildsarkiv med ca 25 000 diabilder. Våra Gårdar (Riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler) har en databas med uppgifter om nykterhetsrörelsens ca 900 samlingslokaler och deras resp. faciliteter.

Efter överenskommelse kan utomstående få tillgång till vissa filer i Foto- graticentnim/galleri Index datorer. Sveriges Hembygdsförbund har utvecklat datorprogram för registrering av föremål som för närvarande används av ca 70 hembygdsmuseer. Studiefrämjandet har skapat multimediepresentationer av den egna verksamheten och har tagit fram studiematerial som elektroniska filer.

46 Adressen är http:// www.mic.stim.se

• Sida 94
•  Original

5.6.2 Användning av ny teknik

Flera föreningar och organisationer anger att de inte avser att skaffa dato- rer/digitalisera material eftersom deras medlemmar/avnämare inte har tillgång till de datorer som krävs för att kunna ta del av elektronisk information.

Teatercentrum, Författarcentrum och Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) deltar i konferenssystemet Den Digitala Salongen.47 Arbetarnas Bildnings- förbund (ABF) har också en elektronisk anslagstavla för publik information.

Tillgång till Internet har Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisa- tion (SAMI), Föreningen Svenska Tonsättare (FST), Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik (SKAP), Sveriges Dramatikerförbund, Konstnärsnämnden, Svenska Fotografernas Förbund (SFF), Fotografi- centrum/galleri Index, Stiftelsen Hantverksfrämjandet, Svenska Hemslöjds- föreningarnas Riksförbund (SHR), Föreningen Svenska Läromedelsprodu- center, Östersjöns Författar- och Översättarcentrum (inom kort), Sveriges författarfond, Författarcentrum (inom kort), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) (inom kort), Synskadades Riksförbund (SRF), Studiefrämjandet samt Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).

Egna hemsidor har Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), Föreningen Svenska Tonsättare (FST), Barn- och Ungdomsfilm- festivalen (BUFF), Sveriges Dramatikerförbund, Konst i Dalarna, Svenska Fotografernas Förbund (SFF), Fotograficentrum/galleri Index, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, Sveriges författarfond, Bygdegårdarnas Riksförbund samt Studiefrämjandet.

Få anger uttryckligen att de använder eller har tillgång till e—post, men de som har tillgång till lntemet har förstås också möjlighet att sända och ta emot e-post.

Få anger att de använder sig av cd-rom. Dessa är Fotograficentrum/galleri Index, Översättarcentrum, Östersjöns Författar- och Översättarcentrum, Sve- riges författarfond, Svenska föreningen Norden/Svensk-norska samarbets— fonden samt Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).

5.6.3 IT-strategier och egenbedömda IT-kunskaper

Nästan ingen av de intresseorganisationer och ideella föreningar som svarat på enkäten har en lT—strategi eller IT-plan. Det är enbart Teatercentrum, Över- sättarcentrum, Bygdegårdarnas Riksförbund, De Handikappades Riksför- bund (DHR) (under utarbetande), KFUK-KFUMzs studieförbund (preliminär), Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) och Svenska Arbetsgivare- föreningen (SAF) som angett att de har en särskild plan eller strategi för sin

47 Se 8.4.

• Sida 95
•  Original

IT-användning. Konstnärsnämnden har en ADB-strategi och Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) en handlingsplan för IT—frågor. Dessutom planerar Svenska Musikförläggareföreningen, Sveriges Dramatikerförbund, Våra Gårdar (Riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler), Folkparkema i Sverige/Folkets Hus Riksorganisation samt Studiefrämjandet att formulera IT-strategier. Fotograficentrum/galleri Index planerar inte att skaffa en särslcild IT-strategi med motiveringen att ”vår verksamhet är inrikad på att arbeta med bl.a. nya media och där är IT en alldeles självskriven del”.

Relativt få svar innehåller en bedömning av organisationens/föreningens generella IT-kunskaper. De som försökt sig på en skattning av IT-kunskaper håller sig mestadels under medelvärdet 5. Undantag är bl.a. Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) på 7—8, Fotograficentrum/galleri Index 8, Översättarcentrum 8, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) 8—9 och sist men inte minst Konstnärscentrum region mitt som svarar att ”vi säger väl 10”.

5.7 Övriga

Under rubriken Övriga har vi samlat de svar som av någon anledning inte passar under de andra rubrikerna. Dessa är i sin tur indelade i landsting, länsstyrelser, högskolor samt övriga. Totalt har 67 %, dvs. 34 av 51, tillfrågade svarat.

Landsting och länsstyrelser är myndigheter som under sig har institutioner som är verksamma på kulturområdet, men som själva inte har så mycket ma- terial som är intressant att förmedla i ett kultumät. Flera av landstingen hänvi- sar därför till de regionala kulturinstitutionema. Kulturförvaltningen på landstinget i Älvsborgs län skriver att landstinget är en så pass omfattande och diversifierad verksamhet att det är svårt att besvara enkäten på ett me- ningsfullt sätt på landstingsnivå.

Länsstyrelserna svarar i första hand för myndighetsutövning medan ansva- ret för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförrnedlin g inom den statliga kul- turmiljövården ligger på länsmuseema. Riksantikvarieämbetet svarar i flera avseenden för den statliga kulturmiljövårdens samlade syn på tillgänglighet och användbarhet vad gäller material som används och produceras på central eller regional nivå inom kulturrniljövården. Femton landsting och fem läns- styrelser har svarat på enkäten.

Högskolomas svar är svåra att generalisera. En del har svarat centralt; i andra fall kommer svaren från en enskild institution. Man kan alltså utgå från att det på samtliga universitet och högskolor pågår betydligt fler projekt än vad som framgår av denna sammanställning. Generellt är intrycket att hög- skolorna är mycket aktiva på lT-området. Högskolan i Dalarna har tex. nyli-

• Sida 96
•  Original

gen beslutat att prioritera ett nytt profilområde med inriktning mot IT och kommunikationsteknologi.

En bok för alla, Stockholm Water Festival och Svenska kyrkans central— styrelse har vi placerat under övriga.

5 .7 .1 Tillgång till digitalt material landsting

Tolv av de femton landsting som besvarat enkäten har datoriserat sitt konst- register för internt bruk. Två vill på sikt göra konstregistret tillgängligt för utomstående. Ett landsting skriver att de har mycket liten datorisering över huvud taget.

Länsstyrelser

Det material som länsstyrelserna har datoriserat och som skulle vara intressant för allmänheten att ta del av består framför allt av olika register. Än så länge är materialet dock oåtkomligt för utomstående, bl.a. av säkerhetsskäl. Bara en av de fem länsstyrelser som svarat på enkäten anger att de helt saknar datori- serat material. Svaren kommer dock från länsstyrelsernas kulturrniljöenheter och gäller alltså inte länsstyrelserna som helhet.

Länsstyrelsen i Kalmar län har följande register datoriserade:

— riksintressen för kulturminnesvården, — byggnadsminnen, — kulturhistoriskt värdefulla byggnader, — särskilt värdefulla avsnitt av odlingslandskap, — kulturmiljöenhetens handbibliotek, — ett begränsat pilotprojekt med historiskt kartmaterial.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har egna databaser, framtagna inför ett integrerat natur— och miljövårdsprogram. Den digitaliserade informationen av— seende fomrninnesregistret, som tillhandahålls av Riksantikvarieämbetet, skulle allmänheten kunna ha tillgång till via ett Kulturnät Sverige.

Länsstyrelsen i Stockholms län har olika register som är av betydelse för sarnhällsplaneringen i ett kulturhistoriskt perspektiv:

— planenhetens register över kommunernas översiktsplaner, — miljövårdsenhetens ängs- och hagmarksregister, — naturkatalogen, — kulturrniljöenhetens fomminnesregister, — det industrihistoriska registret.

• Sida 97
•  Original

Högskolor

Alla högskolor utom en (Konstfack) har egna hemsidor med information om verksamheten och det framgår av svaren att användningen av lntemet för både intern och extern information ökar kraftigt. I några fall kan man nå mycket stora mängder information via hemsidan, t.ex. på Linköpings uni- versitet'l8 där allmänheten kan nå allt från information om seminarier, rapporter, kurser, forskningsprojekt etc. till omfattande volymer klassisk nordisk litteratur, som lagts ut på lntemet av projekt Runeberg.49 Flera högskoleibliotekskataloger är sökbara via lntemet.50

Vissa institutioner vid Umeå universitet har delar av sin publikationsverk- samhet digitalt åtkomlig och Linköpings universitet har våren 1996 beslutat att elektroniskt publicera i princip all resultatdokumentation av forskning vid universitetet.

Demografiska databasen vid Umeå universitet har som huvuduppgift att tillhandahålla data från kyrkböcker och äldre befolkningsstatistik för forskare. Arbete pågår för att göra information tillgänglig via lntemet.51 På sikt kan allmänheten få ökade möjligheter att ta del av materialet, men önskemålen från forskarvärlden prioriteras. För forskare finns möjlighet att teckna abonne- mang eller beställa datafiler.

Kvinnovetenskapligt forum vid Lunds universitet har ett datoriserat forskningsregister, FEMDOK, som kartlägger kvinno- och genusforskning och kan nås via Internet. '

Arkeologiska institutionen vid Lunds universitet kommer att lägga ut kata- loguppgifter om samlingarna vid Lunds universitets historiska museum så att de blir tillgängliga för både forskare och allmänhet.

Övriga En bok för alla och Stockholm Water Festival har ingen digitaliserad infor- mation som är tillgänglig för allmänheten.

Svenska kyrkans centralstyrelse har ett stort antal datoriserade register för internt bruk, t.ex. inventarieförteckningar, församlingsstatistik och kyrko- bokföringsregister. Allmänheten skulle kunna ha intresse av en presentation av Svenska kyrkan och pågående aktiviteter, möjlighet att kommunicera med kyrkan via e-post, information om kulturhistoriskt värdefulla byggnader, di- verse kunskapssarnlingar som kyrkomötesprotokoll, information om artiklar och tjänster, elektroniska böcker m.m.

4 8 Adressen är http:/lwww.liu.se 49 Adressen är http://www.lysator.liu.se/runeberg/ 50 Se också 5.2.1. 5 1 Adressen är http:/lwww.ddb.umu.se/

• Sida 98
•  Original

5.7.2 Användning av ny teknik Landsting

Av de tolv landsting som svarat på denna fråga uppger sex att de har eller är på väg att få lntemet-uppkoppling, fyra att de har tillgång till konferenssys- tem, sex att de har eller är på väg att få e-post.

Utbildnings- och kulturförvaltningen på Landstinget i Kalmar län har en hemsida med presentation av de regionala kulturinstitutionema.

Länsstyrelser

Fyra av fem har e-post, tre har lntemet-anslutning och två har egen hemsida. Länsstyrelsen i Stockholm skriver att man just har beslutat att inte skaffa en hemsida förrän man kan avsätta de resurser som krävs för att hålla en hög kvalitetsnivå.

Högskolor

Samtliga svarar att de har eller är på väg att få e-post och lntemet-uppkopp— lingar, men även här är det svårt att generalisera eftersom det rör sig om så många anställda vid varje universitet. På Linköpings universitet har vissa varit uppkopplade mot lntemet och dess föregångare sedan tidigt åttiotal medan andra institutioner ännu inte är det.

Övriga

En bok för alla och Svenska kyrkans centralstyrelse har tillgång till e-post och lntemet medan Stockholm Water Festival kommer att få det.

5.7.3 IT-strategier och egenbedömda IT-kunskaper Landsting

Sju landsting av femton aknar IT-strategi, eller har ingen speciell strategi för kulturområdet, vilket alltså innebär att det inom denna grupp kan finnas flera som följer landstingets centrala lT-strategi. Sju svarar att de har eller håller på att utarbeta en strategi, men anger då inte om den gäller specifikt för kultur- området.

Vad gäller egenbedömda IT-kunskaper varierar svaren, både mellan och inom landstingen. Kunskapsnivån beror på arbetsuppgiftema. Fem svarar att de har höga kunskaper och flera betonar att kunskaperna ständigt ökar.

• Sida 99
•  Original

Länsstyrelser

Två av fem har en lT-strategi. IT-kunskapema varierar mellan ett och sju på en skala från ett till tio, där Kristianstad och Stockholm ligger högst med ett medelvärde på sju.

Högskolor

Samtliga har eller håller på att utarbeta en II”-strategi. Högskolan i Luleå sva- rar dock att all deras planering hittills har skett utan formellt antagna IT—stra- tegier, men att datacentralen samordnar verksamheten och för en kontinuerlig dialog med verksamhetsrepresentanter inom IT-området, vilket ju kan ses som en strategi i sig.

De egenbedömda IT-kunskaperna varierar. De flesta skriver att det är omöjligt att ge ett generellt svar men att kunskaperna inom vissa grupper är mycket höga. Högst kunskapsnivå anger Demografiska databasen i Umeå och Kvinnovetenskapligt forum i Lund.

Övriga

Stockholm Water Festival har en IT-plan och bedömer sina IT-kunskaper som i genomsnitt fyra.

5.8 Konklusion

Grovt sett kan tre faser för digitaliseringsarbetet vid kulturinstitutionema identifieras. Den första gäller digitalisering av register och kataloger och ut- veckling av sökingångar och verktyg, den andra innebär att registreringen fördjupas genom utförligare beskrivningar av de ingående posterna, medan den tredje, mer tålamodskrävande fasen, avser digitalisering av själva pri- märmaterialet. Det handlar om gigantiska mängder källmaterial och därför måste strategier utarbetas för vilket kulturmaterial som i första hand skall gö- ras elektroniskt tillgängligt.

Inom arkivområdet har ett omfattande digitaliseringsarbete pågått under lång tid. Detta sker parallellt med att omfattande mikrofilmning och mikro- fichning fortsätter på samma sätt som skett under flera decennier. Arkivvärl- den ser dessa arbeten som ett förstadium till inscanning och digitalisering. Genom detta synsätt har en kontinuitet upprätthållits mellan tidigare former för tillgängliggörande och de möjligheter som modem informationsteknik er—

• Sida 100
•  Original

bjuder. Utvecklandet av den Nationella arkivdatabasen52 som finns tillgänglig på cd-rom har betytt mycket för datormognaden inom organisationen.

Inom biblioteksområdet är katalogmaterialet till största delen digitaliserat och fungerande Sökverktyg är framtagna. Drygt 90 % av folkbiblioteken har t.ex. datoriserat sitt mediebestånd. Däremot finns inga planer på att överföra litteraturen som sådan till digital form.

Forskningsbiblioteken har kommit längst i sin IT-användning, men också länsbibliotek och folkbibliotek ligger långt framme. Allmänheten har oftast möjlighet att på egen hand söka i de datasystem där böcker och tidskrifter finns katalogiserade.

Museerna präglas av en betydligt större heterogenitet än arkiven och biblioteken. Dels är museibestånden i sig mycket olikartade, dels har institutionerna inte en lika enhetlig organisatorisk struktur. Många gånger värnas den egna integriteten och det finns också ett visst mått av dragkamp museerna emellan. Parallellt förekommer t.ex. flera delvis konkurrerande databassystem för klassifikation. Det är ofta svårt för allmänheten att få tillgång till de många intressanta digitaliserade kataloger som växer fram. Nästan alltid krävs ett besök på plats för att ta del av föremåls—, foto—, konst-, arkeologiregister etc.

Inom områdena musik, teater och medier används i hög grad multimedia och annan modern teknik i produktionerna. Däremot finns i allmänhet inte så stora mängder material att digitalisera. Det handlar mest om register av olika slag. Riksteatern har t.ex. ett register med 15 000 ljudeffekter medan Dan— sens hus har ett omfattande Videoarkiv. När tekniken blivit bättre och snab— bare på att förmedla ljud och bild, liksom rörliga bilder, hoppas institutioner- na kunna förmedla betydligt mer av sin verksamhet till allmänheten i elektro- nisk form.

När det gäller myndigheter och stiftelser är en hel del av deras resp. verk- samheter digitaliserade; däremot är mycket litet externt tillgängligt. Inom vissa myndigheter pågår också omfattande digitaliseringsarbeten. Riksantikvarie- ämbetet utvecklar t.ex. ett system för scanning, bearbetning och registering av äldre kartor. Statens kulturråd gör en stor del av sin verksamhet tillgänglig på lntemet osv.

Verksamheterna i de många intresseorganisationerna och ideella förening— arna är svårfångade. De redovisar ytterst varierande omfång och kvalitet vad gäller digitalisering. Här finns så skilda organisationer som STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå) med en omfattande databas som inne— håller uppgifter om musikaliska verk, upphovsmän och rättighetsinnehavare med länkar till motsvarande utländska organisationer, och Sveriges författar— fond vars statistik över utlåningsfrekvens vid svenska skolbibliotek är till- gänglig via lntemet.

52 Se också 7.1.1.

• Sida 101
•  Original

En del organisationer deklarerar att de inte avser att digitalisera sin verk- samhet, ofta med hänvisning till att medlemmarna/avnämarna saknar tillgång till datorer. Andra organisationer har slutit sig samman och möts på nätet, deltar i olika konferenssystem osv. Få anger att de använder sig av cd-rom.

Under rubriken övriga finns organisationer som Stockholm Water Festi- val och Svenska kyrkans centralstyrelse. Ett antal offentliga organisationer som inte direkt sorterar under kultursfären, t.ex. landstingen och länsstyrel- serna, återfinns också här, liksom högskolorna. Tillgången på digitaliserat material är även den disparat. Stora delar av det material som är digitaliserat är endast tillgängligt internt. Högskolorna är undantagen som i allmänhet har egna hemsidor och använder lntemet för såväl extern som intern information. Olika forskningsprojekt har t.ex. lagt ut dokumentation på Internet. Demo— grafiska databasen vid Umeå universitet har ett mycket omfattande digitalise- rat material med kyrkböcker och äldre befolkningsstatistik som är externt till- gängligt mot höga avgifter.

Rent generellt gäller att kostnaderna för tillgång till digitalt kulturmaterial varierar kraftigt. Praxis varierar, alltifrån Demografiska databasen vars uttag i genomsnitt kostar ca 42 000 kronor, till stora materialmängder som läggs ut fritt på nätet.53

Vår slutsats av den företagna genomgången är att många kulturinstitutioner kommit en bra bit på vägen i sitt digitaliseringsarbete. Det som hittills digitali- serats är huvudsakligen register och förteckningar, oftast av elementärt slag, medan enskilda dokument och föremål ännu enbart i mycket begränsad om- fattning finns tillgängliga i elektronisk form. Som tabell 22 visar finns också ett stort behov av att utbilda personalen i IT-användning.

Ett mer strukturerat samarbete över institutionsgränsema är önskvärt. Många institutioner står inför principiella beslut vad gäller systemval, utrust- " ning och inte minst hur resurserna skall kunna utnyttjas på effektivaste sätt.

Under den första fasen har digitaliseringsarbetet till stora delar skötts genom tillfälliga anslag via arbetsmarknadsåtgärder och liknande. Nu behövs mer övergripande IT-strategier för att de enskilda institutionerna skall kunna fatta beslut om hur den befintliga organisationen (personal, teknik, investeringar, prioriteringar etc.) långsiktigt anpassas så att digitalisering och tillgängliggö- rande ingår som en permanent del i verksamheten.

I nästa kapitel redogör vi för det digitaliseringsarbete som pågår, de pro- jekt som planeras och de egna önskemål som organisationerna i kultursverige har vad gäller II”-användning och digitalisering.

53 Se också 8.1, 9.4 och 10.2 för ytterligare belysning av ekonomiska aspek- ter på kulturmaterial i digital form. 101

• Sida 102
•  Original

Tabell 22. Bedömning av den egna institutionens IT -kunskaper

(skala I—IO). Medelvärde

_in _.__ ___16 ___” m_un-

• Sida 103
•  Original

6. Resultat; Önskvärd digitalisering?

I det föregående kapitlet redogjorde vi för lT-användningen i kultursverige i dag. Variationerna är stora från ”allt” till ”intet” men generellt sett är ambi- tionerna inför framtiden stora. Många planerar att datorisera verksamheten och drivlcraftema är flera. Man är medveten om att allt mer kulturmaterial ef— terfrågas i digital form, inte minst av den yngre generationen som är upp- vuxen med datorer och som därför på ett naturligt sätt efterfrågar datorstöd i sitt umgänge med biblioteket, arkivet, museet etc. Man är också medveten om den snabba tillväxten av lntemet och olika elektroniska konferenssystem och vill med den nya teknikens hjälp förbättra kommunikationen med kolleger och övrig omvärld, även utanför Sveriges gränser. Man vill också förenkla, ef- fektivisera och göra sin verksamhet mindre kostnadskrävande med hjälp av IT. Många arkiv och bibliotek betonar också vikten av att digitalisera äldre ömtåliga dokument för att minska slitaget på originalen.

I det här kapitlet behandlas det digitaliseringsarbete som pågår, de projekt som planeras och de önskemål som de verksamma inom kulturområdet själva anger vad gäller IT-användning och digitalisering. Vi vill poängtera att sam- manställningen bygger på de svarandes egna uppgifter. Vi har således inte kunnat kontrollera riktigheten i de enskilda utsagoma. Enkätsvaren har in- kommit under en relativt lång period, januari—maj 1996, vilket särskilt bör beaktas under läsningen av detta kapitel. Pågående arbeten kan ha avslutats och planerade projekt påbörjats, förkastats eller förskjutits under den tid som förflutit sedan svaren lämnades.

Redovisningen är uppdelad på samma sju grupper som i föregående kapi- tel. I inledningen till kapitel 5 redogör vi för några definitioner som återkom- mer i detta kapitel, t.ex. vad vi avser med datorisering resp. digitalisering.

En sammanfattande beskrivning av de 53] enkätsvaren innehåller nyckel— ord som dynamisk förändring, osäkerhet, behov av dialog, öppenhet inför olika möjliga vägar, en vilja att delta i processen, väntan på politiska beslut och undran inför hur finansieringsfrågoma skall lösas.

Många avvaktar således att någon annan skall ta de avgörande stegen, men det finns också en positiv tillförsikt. Flera säger sig märka en efterfrågan på kulturmaterial och -information i digital form.

Denna kartläggning skall ses som en ögonblicksbild, ett nedslag i den verklighet som utgör jordmånen för ett framtida kultumät. Vi vill visa på den mångfald tankar och förslag som finns — ett slags exempelkatalog för inspira- tion. Vi ger en bild av de tekniska förutsättningarna, de innehållsliga ambitio-

• Sida 104
•  Original

nema och de visioner och tankar som finns inför framtiden. Man måste dock hela tiden vara medveten om de snabba förändringsförloppen.

6.1. Arkiv

Det finns ett stort behov av digitalisering vid landets arkivinstitutioner. I sina enkätsvar framför många arkiv önskemål om att digitalisera och på så sätt till- gängliggöra register och dokument för allmänheten. Många pekar på behovet av att digitalisera äldre arkivalier för att därigenom minska slitaget på origina- len.

Arkivinstitutionemas IT-projekt går i mångt och mycket ut på att digitalise- ra olika arkivregister. Flera arkivinstitutioner kommer att presentera delar av det digitaliserade materialet på cd-rom-skiva.

6. 1. 1 Pågående IT-projekt

Nästan alla arkivinstitutioner som har svarat på vår enkät håller på att di gitali- sera sina samlingar. Det handlar om att registrera äldre samlingar såväl som att bygga upp egna specialregister.

— Arbetarrörelsens arkiv håller på med en stor inventering av fackliga fanor och standar. Ca 10 000 fanor registreras, fotograferas och matas in i ett centralt register,

— Arkivet för ljud och bild bygger upp en datakatalog över samtliga grammo- fonskivor som har producerats i Sverige; en svensk nationaldiskografr, — Stockholms stadsarkiv samarbetar med Vasamuseet för att göra 1628 års tänkebok tillgänglig på cd-rom, — Landsarkivet i Göteborg håller tillsammans med andra kulturinstitutioner på med projektet Göteborgsemigranten, där bl.a. kartor, ritningar och re- gister över emigranter kommer att ges ut på cd-rom, — Svenska emigrantinstitutets arkiv arbetar med en fortsatt uppbyggnad av bibliotekets innehåll, arkivets berättande källor och personhistoriska data- baser, baserade på såväl svenska som utlandssvenska arkiv, — På Landsarkivet i Uppsala finns snart samtliga manuellt upprättade äldre arkivförteckningar inlagda i arkivdatabasen,

• Sida 105
•  Original

— Flera digitaliseringsprojekt pågår vid Riksarkivet. Dels digitaliseras mikrofilmer, dels överförs kartor och ritningar vilket ska resultera i en cd- rom som görs i samarbete med Lantmäteriverket. Flera arkiv håller också på att bygga upp kart- och ritningsregister inom ramen för SESAM-projektet.1

6.1.2. Planerade IT-projekt

Arkivverket planerar att under 1996 knyta samman alla statliga arkivinstitu- tioner i ett nationeut arkivnät med en gemensam World Wide Web-server.

I Västsverige planeras ett projekt över institutionsgränsema, där bl.a. Landsarkivet i Göteborg i samarbete med museerna i västra Sverige avser att skapa ett gemensamt söksystem för Kultur i västra Sverige.

Arkivet för ljud och bild planerar ett IT-projekt där videosignaler mellan nordiska forskningsarkiv skall kunna överföras via ATM-nät. Projektet har i första hand en teknisk inriktning, men skall också ses som ett led i Arkivet för ljud och bilds strävan att etablera ett system med internationellt låneutbyte.

Flera arkivinstitutioner har också planer på att digitalisera äldre register och samlingar. Arlcion2 planerar att digitalisera betydande mängder arkivinforma- tion, bl.a. ett s.k. brevskrivarregister, ”Den svenska brevskatten”. Lands- arkivet i Härnösand ska, inom ramen för arbetsplatsprojektet ”Kultur till 1000”, registrera bl.a. sjömanshushandlingar och nybyggesresolutioner.

6.1.3. Ännu inte digitaliserade källor

Arkivinstitutionema har visserligen kommit långt i datorisering av verksam- heten, men registreringsbehovet är enormt. Enbart Stadsarkivet i Stockholm förvarar 45 000 hyllmeter pappershandlingar, och konstaterar att ”tillgången till informationen skulle naturligtvis öka enormt om den kunde sökas med datorer".

Alla arkivinstitutioner ger exempel på samlingar och information som borde digitaliseras och finnas tillgängliga för allmänheten. Det handlar om allt från dagböcker och brev till radio- och TV-program.

Ett önskemål som återkommer i flera av enkätsvaren är möjligheten till digitalisering av urkundema, något som är både kostsamt och som kräver en programvara som kan hantera även den äldre skrivstilen. Men en digitalise-

1 Se också 3.2.4. och 7.1.3. 2 Arkion är en enhet inom Riksarkivet som arbetar med digitalisering och ADB-registrering m.m. av arkivinfonnation. 105

• Sida 106
•  Original

ring av urkunderna skulle, enligt Landsarkivet i Uppsala, "revolutionera landsarkivets verksamhet och vara av självskrivet intresse för allmänheten”.

Många arkiv är också intresserade av att i digital form presentera sin verk- samhet och informera allmänheten om samlingarna.

6.2. Bibliotek

Biblioteken har kommit långt i sin IT—användning, mycket tack vare enhetliga system för klassificering och katalogisering av mediebeståndet. Bara 7 % av biblioteken som har svarat på enkäten har inte datoriserat verksamheten.

Många bibliotek har dock egna specialsamlin gar som inte är digitaliserade. Det rör sig ofta om register över äldre litteratur eller samlingar med lokal- anknytning.

Biblioteken, och då främst folkbiblioteken, är måna om att fungera som in- formationscentraler och dra till sig nya besökare. IT-projekt är ett sätt att locka allmänheten till folkbiblioteken. Det kan handla om allt från lntemet-ca- féer till en datakurs för pensionärer på folkbiblioteket i Kramfors.

Läns— och forskningsbiblioteken arbetar främst med övergripande IT—pro— jekt, som att bygga upp kontaktnät eller finna enhetliga system för distansun- dervisning och digitalisering av bilder. Dessa lT-projekt är sällan så publika som folkbibliotekens olika projekt.

6.2.1. Pågående IT-projekt F olkbibliotek

Många folkbibliotek är fullt sysselsatta med att lära sig lntemet, lägga upp egna hemsidor och installera multimediedatorer och cd-rom-läsare. Här följer ett axplock av alla de IT-projekt som pågår på biblioteken runt om i landet:

— Biblioteket i Salem producerar en svensk lyrikantologi på cd-rom i samar—

bete med Nobelbiblioteket och tidskriften Lyrikvännen. Ca 1 200 dikter av runt 800 svenska författare finns med,

— Biblioteken i Ljungby, Sundbyberg och Mora har startat lntemet—caféer,

— Linköpings stadsbibliotek medverkar i projektet Fönster mot IT-världen som går ut på att ge människor som kanske saknar dator hemma möjlighet att nå ut på lntemet. Projektet innebär också att kommunen bygger upp ett virtuth stadshus där allmänheten kan söka information,

— Biblioteken i Gävleborgs län håller tillsammans med högskolan, länssty- relsen och länsmuseet på att utreda förutsättningarna för ett Kulturnät Gävleborg,

— Stockholms stadsbibliotek håller på att upprätta ett specith IT-bibliotek,

• Sida 107
•  Original

— Sundbybergs bibliotek ordnar i samarbete med skolan en kort utbildning för datorovana, kallad ”Körkort till datorn”,

— Tidaholms bibliotek håller på att sammanställa information om olika miljö— projekt som avslutats eller pågår i kommunen. Resultatet skall presenteras i elektronisk form,

— I Umeå öppnades i februari 1996 ett elektroniskt ungdomsbibliotek, Me- diateket.3 Det skall fungera som informations- och kulturcentrum för ung- domari Umeå,

— Finspångs kommun deltar tillsammans med 15 andra kommuneri projektet IPAK — Interaktiv presentation av Kommuninforrnation, som drivs av Institutet för Mediatekning,

— Eskilstuna stadsbibliotek håller tillsammans med länsbiblioteket på att bygga upp en databas med dikt-, novell- och romananalysregister, — I Munkedals kommun håller man på att bygga upp ett lyrikinledningsregis- ter. I januari 1996 fanns det ca 30 000 inledningar, — Biblioteket i Ljusdal samarbetar med arbetsförmedlingen i ett projekt med lT-värdinnor, som undervisar och lotsar besökare ut på lntemet,

— I Örebro har länsbiblioteket tillsammans med länsbildningsförbundet an- sökt om medel för att utveckla arbetsstationer för distansstuderande i varje kommun och helst också på varje biblioteksfilial i länet,

— Tranås är en av pilotkommunerna i ett projekt kallat LivskvalITet och Läslust, där man bl.a. skall ge människor med utvecklingsstömingar till— gång till IT. Det är ett samarbetsprojekt mellan länsbiblioteken och Före- ningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) i lön- köpings och Skaraborgs län som startar i augusti, — Från glesbygdsfilial till högskolebibliotek heter ett projekt på Bengtsfors bibliotek. Tanken är att slå ihop folkbiblioteksfilialen i Dals Långed med Stenebyskolans bibliotek. Stenebyskolan är en hantverksskola som har ansökt om att få bli högskola; en förutsättning är dock att skolan har till- gång till bibliotek. Sammanslagningen av de båda biblioteken skulle inne- bära en kvalitetshöjning för båda parter. Filialbibliotekets gamla lokaler, Godtemplargården, kommer i framtiden att fungera som ett ”kulturhus i miniatyr".

De större biblioteken har många samtidigt pågående IT-projekt. Norrkö- pings stadsbibliotek skriver t.ex.: ” Vi är inblandade i allsköns IT-projekt alltifrån distansundervisning av dyslektiker...till medborgarkontor och hem- sidesproduktioner m.m. Alla IT—satsningar syftar till att göra Norrköpings stadsbibliotek till Norrköpings samlade informationscentral”.

3 Adressen är http:/lelvis.uk.umeå.se/mediatek/ 107

• Sida 108
•  Original

Länsbibliotek

De länsbibliotek som har svarat på vår enkät planerar för flera stora IT-pro— jekt:

Nätverk för kunskap kallas ett projekt för länsbiblioteken i NORP-länen, dvs. Göteborgs- och Bohus län, Hallands-, Skaraborgs- och Älvsborgs län. Projektet betonar hur den nya tekniken kan få stor betydelse för in— formationsförsörjningen i en region, och hur en virtuell bibliotekskatalog kan få betydelse för t.ex. distansstudier, Ett treårigt projekt kallat Informationsförsörjning Värmland pågår på Länsbiblioteket i Värmland. Det går ut på att med hjälp av datorbaserad teknik knyta samman länets bibliotek, Eskilstuna stads- och länsbibliotek samarbetar med SIU (Stiftelsen för in- ternationellt ungdomsutbyte) för att ta fram ORBIS, en databas om inter- nationth ungdomsutbyte. Databasen distribueras som cd-rom-skiva, Länsbiblioteket i Kristianstads län deltar i projektet ”Vi drunknar i infor- mation och törstar efter kunskap”. Det är ett IT-projekt för folkbiblioteken i Skåne som drivs i samarbete med Malmö stadsbibliotek. Målet är att ge alla skånska bibliotek tillgång till de samlade informationsresursema med hjälp av lntemet. Länsbiblioteken skall aktivt arbeta för att höja bibliote- kens IT—kompetens, Länsbiblioteket i Västerbotten deltar i projektet DIABAS, i samarbete med Umeå universitet och Bjurholms kommun. DIABAS står för Dialektgeo- grafisk databas. Projektet innehåller flera delprojekt; bl.a. finns 95 000 dialektord samlade i en databas,

Länsbiblioteket i Halland samarbetar med bibliotek i Malmöhus län i ett projekt som heter Barn och Datorer. Projektet vänder sig i första hand till barnbibliotekarieri de båda länen och syftar till att öka kunskapen om IT- utvecklingen.

Gotländska IT -pr0jekt

Gotlands länsbibliotek redovisar flera lT-projekt i sitt enkätsvar som kanske kan inspirera andra:

IT-bibliotek i Stenkyrka. Ett projekt som startade hösten 1995 och skall pågå i två år. Projektet drivs vid ett integrerat skol- och folkbibliotek i en landsbygdsskola på norra Gotland. En bibliotekarie hjälper elever och ortsbor med cd-rom, lntemet, ordbehandling m.m. lT—projekt mellan vänbiblioteken i Visby och i Tukums i Estland. Svenska kommunförbundets biståndsenhet står för projektpengarna för att bibliote- ket i Visby skall kunna ”överföra kunskaper på IT-området”. En dator har inköpts till Tukums bibliotek och gotländska bibliotekarier har varit där och installerat den. Tanken är att Tukums bibliotek ska kopplas upp mot en server på Gotland.

• Sida 109
•  Original

IT—samordning av bibliotek på Gotland. Kulturrådet har beviljat länsbiblio- teket medel för att utreda hur bokbestånden vid Gotlands länsbibliotek, Gotlands fomsals bibliotek, Östersjöns Författar- och Översättarcentrum och högskolans bibliotek kan göras sökbara för allmänheten och studen- terna.

F orskningsbibliotek

På nästan varje forskningsbibliotek pågår flera omfattande lT-projekt. Majori- teten av dessa bygger på lntemet. Många forskningsbibliotek arbetar också kontinuerligt med att registrera de äldre bokbestånden. Göteborgs universi- tetsbibliotek utvecklar t.ex.World Wide Web-versioner av Ljud— och video- arkivets samlingar och av handskriftskatalogens ordinarie arkiv. Andra exempel på projekt:

Uppsala universitetsbibliotek har en särskild grupp som prövar möjligheter till bildlagring i elektronisk form, online eller på cd-rom-skivor. Det gäller bildlagring av bl.a. äldre bokkataloger och ömtåliga verk. EL VIL är ett samarbetsprojekt4 som initierats av Stockholms universi- tetsbibliotek och finansieras av EU. Projektet har två målsättningar. Den första är att utveckla en lntemet—baserad produkt för högskoleundervisning inom statsvetenskap och juridik där även biblioteksundervisning integre- ras. Den andra är att underlätta spridning och sökning av information om europeisk lagstiftning och politik för den vanlige medborgaren och för journalister. Svenska barnboksinstitutet deltar i ett internationellt projekt för gemensam indexering av barnlitterära artiklar och antologibidrag. Sex europeiska bamboksinstitutioner deltar i projektet CLIP (Children's Literature in Pe- riodicals) vars artikeldatabas kommer att förläggas till Haag i Holland. Kungliga biblioteket i Stockholm håller på att digitalisera delar av samling- arna (t.ex. filmaffischer) och kommer att skapa bilddatabaser som i någon fomi skall finnas tillgängliga på lntemet. Kungliga biblioteket prövar också metoder för att samla in och bevara svenska elektroniska doku- ment.5 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek deltar i ett EU—finansierat pro- jekt, SELF—projektet, som prövar automatisering av vissa biblioteksruti— ner. Pressarkivet vid Uppsala universitetsbibliotek scannar in äldre tidningar- tiklar på optiska skivor.

Stockholms universitetsbibliotek samarbetar med Statsvetenskapliga insti- tutionen, Institutet för rättsinformatik och Lingvistiska institutionen vid Stockholms universitet. Övriga samarbetspartners är Sveriges Riksdag, Rixlex, Riksdagsbiblioteket, Orebro stadsbibliotek, DeMonfort University, Universitat Oberta de Catalunya samt Europaparlamentet. Dvs. elektroniska tidningar och tidskrifter, hemsidor, elektroniska konfe- renser m.m. Se även 7.1.2. 109

• Sida 110
•  Original

6.2.2. Planerade IT-projekt Folkbibliotek

Många kommuner håller på att bygga upp kommunala nätverk på centralor- ten, där kommunförvaltnin gen knyts ihop med i första hand skolor och bibliotek. Flera folkbibliotek avvaktar kommunernas IT-planer. I Arvidsjaur vill huvudbiblioteket datorisera alla skol- och filialbibliotek i kommunen, men avvaktar utbyggnaden av det kommunala stadsnätet. Grums kommun vill ge invånarna tillgång till kommunal information via det befintliga kommundata- nätet. 1 Haninge kommer det kommunala datanätet, och därmed biblioteket, att anslutas till lntemet osv.

Flera bibliotek föreslår att ett nationellt biblioteksnät skall byggas upp. Biblioteket i Alvesta skriver att ett framtida Kulturnät Sverige borde ansluta alla bibliotek till varandra och ge dem möjlighet att söka i varandras kataloger och databaser. ”Detta skulle skapa möjligheter för människor i det här landet oavsett bostadsort att enkelt och smidigt komma åt det vi med gemensamma krafter (skattemedel) har byggt upp.”

Majoriteten av folkbibliotekens planerade IT-projekt handlar om Internet- uppkopplingar, hemsidor och datanätverk. Tekniska frågor tar än så länge stor plats i folkbibliotekens lT-planering.

Vi vill dock också nämna några andra exempel på framtida lT-projekt vid landets folkbibliotek:

— I Umeå finns idéer om ett lokalt kultumät kallat Umeå — den digitala sta-

den. ”Det är ett projekt som vill skapa ett lokalt nätverk med globala ut- fartsvägar med kulturen i centrum",

— Nora kommunbibliotek satsar resurser på att bygga upp ett mindre multi— medialt inforrnationsteknologiskt lärocentrum med inriktning på skolan och allmänheten. Infonnationsdatabaser, cd-rom-produktioner och peda- gogiska spel för barn och ungdomar är några av huvudinslagen i denna satsning,

— Högsby kommunbibliotek kommer troligen att starta ett IT-projekt till- sammans med länsbiblioteket och Högskolan i Kalmar. Det är ett distans- utbildningsprojekt, där biblioteket skall ge möjlighet att i Högsby kunna studera vid Högskolan i Kalmar,

— Bollebygds bibliotek vill till hösten 1996 komma igång med någon typ av multimedieverksamhet för barn/ungdomar, kanske en multimedieklubb, — I Botkyrka planeras framställning av en digital kulturkarta över kommu- nen, antingen på cd-rom-skiva eller via lntemet,

— Jönköpings stadsbibliotek vill installera ett kvalitetsdatorspel i nätverk för ungdomar, kallat Hjämbyte,

— Partille bibliotek vill skapa ett antal databaser med lokal karaktär (foto, kulturminnesvård och byggnader). Tanken är att skolorna på så sätt skall få möjlighet att söka lokalhistoria i olika former,

• Sida 111
•  Original

Kommunbiblioteket i Kramfors planerar tillsammans med länsbiblioteket ett projekt riktat till pensionärer utan datorvana. Tanken är att pensionärer- na skall få söka i databaser, prova olika multimedieproduktioner, ordbe- handling osv. i biblioteksmiljö, Landsbiblioteket i Växjö planerar ett kartprojekt i samarbete med Lantrnä- teriverket. Äldre kartor över länet skall digitaliseras och bli sökbara på lä- nets bibliotek, Lilla Edets folkbibliotek sarnarbetar med Kunskapscentrum och Datorteket

i kommunen för att ta fram en typ av informations-/presentationsguide som skall finnas på biblioteket, 1 Örebro har länsbiblioteket tillsammans med länsbildningsförbundet an- sökt om medel för att utveckla arbetsstationer för distansstuderande i varje kommun och helst också på varje biblioteksfilial i länet.

Länsbibliotek

Många länsbibliotek har konkreta planer på IT-projekt av enbart teknisk na- tur. Det kan handla om att bygga upp ett digitalt nätverk mellan biblioteken i länet eller att köpa in nya datorer och skaffa lntemet-uppkoppling.

Här följer några exempel på andra planerade IT-projekt vid Sveriges läns- bibliotek:

6

Länsbiblioteket i Värmland planerar det s.k. SAMBI-projektet. Med hjälp av datateknik vill biblioteket tillgängliggöra diverse material från hem- bygdsgårdar, föreningar, arkiv, museer etc., Skara stifts- och landsbibliotek vill inrätta en gemensam, digital, tid- skriftskatalog som täcker tidskriftsbestånden vid länets samtliga folkbiblio- tek,

Länsbiblioteket i Halland och Kungsbacka bibliotek har fått pengar av EU för ett projekt kallat ILIERS.6 Projektet genomförs i samarbete med flera stora datafirmor och folkbibliotek i bl.a. Danmark och Portugal. Syftet är att man ska utveckla en datoriserad låntagarvägledning, Länsbiblioteket i Östergötland vill skapa en inforrnationsdatabas för länet, kallad Allt om Östergötland. lnformationsdatabasen, som skall vara till- gänglig på Intemet, skall innehålla allmän samhällsinformation och ge möjlighet för allmänheten att boka biljetter till olika evenemang, Bibliotek Västmanland planerar för en databas med närsamhällets informa- tion (dvs. information från landsting, länstyrelse, kommuner, föreningsliv m.m.), som kan nås på länets folkbibliotek. Bibliotek Västmanland har också planer på att skapa en tidskriftscentral.

ILIERS står för Integrated Library Information Education and Retrieval System. 111

• Sida 112
•  Original

Forskningsbibliotek

Forskningsbiblioteken har inte några omfattande planer på olika IT-projekt. De flesta institutioner tycks ha kommit igång med önskvärda projekt och pla- nerar nu främst att digitalisera äldre samlingar.7 De mindre specialbiblioteken, som t.ex. Nordiska Afrikainstitutet och Svenska barnboksinstitutet, planerar för lntemet-uppkoppling och egen hemsida. De forskningsbibliotek som har lagt ut bokkataloger etc. på lntemet, planerar att bygga ut den informationen:

— Arbetslivsbiblioteket skall lägga ut flera av Arbetslivsinstitutets rapporteri fulltext på nätet. — Databasen över Sveriges officiella statistik vid Statistiska centralbyrån skall vara tillgänglig från den 1 januari 1997, troligen via lntemet. — Stockholms universitetsbibliotek har, tillsammans med forskare vid uni- versitetets historiska institution samt lärare vid några gymnasieskolor i Stockholm, ansökt om pengar för att skapa ett läromedel i multimediefonn för gymnasieskolan. Läromedlet skall behandla svensk och europeisk na- tionalism samt dess historiska framväxt. — Statens musikbibliotek skriver i sitt enkätsvar att det finns projekt inom EU som gäller tillhandahållande av såväl noter som inspelad musik över nätet. Biblioteket kommer eventuth att medverka i något sådant projekt.

6.2.3. Ännu inte digitaliserade källor

F olkbibliotek

Folkbiblioteken har till stor del digitaliserat sina bibliotekskataloger. Men många folkbibliotek har också kataloger över lokala samlingar av fotografier, konst och litteratur som inte är digitaliserade; samlingar som allmänheten skulle ha nytta och glädje av att få tillgång till.

— på biblioteket i Perstorp finns en Artur Lundkvist-samlin g, — på biblioteket i Norrköping finns Finspongssamlingen, — på biblioteket i Filipstad har man samlat lokalt material om Filipstad, — på Landsbiblioteket i Växjö finns äldre samlingar — böcker, manuskript och kartor _ ända från 1200-talet, — på biblioteket i Forshaga finns Värrnlandssamlingen, — på biblioteket i Oskarshamn finns klippsamlingen om Döderhultarn, — på Bollebygds bibliotek finns lokalhistoriskt arkivmaterial, — på folkbiblioteket i Gällivare finns en lokalhistorisk litteratursamling, — på Linköpings stadsbibliotek finns Östgötasamlingen, — på folkbiblioteket i Vilhelmina finns ca 40 000 sidor samepressklipp, efter 30 års kontinuerlig bevakning av svensk press,

7 Se 6.2.3.

• Sida 113
•  Original

— på biblioteket i Örebro finns flera donationer, som Birger Mömer-sam- lingen bestående av tavlor av Strindberg, Heidenstam m.fl. samt en mängd unika brev och handskrifter, — på biblioteket i Ystad finns fomminnesföreningens årsskrift Ystadiana, — på stadsbiblioteket i Södertälje finns en lokalsamling med Södertäljemate- rial, — på biblioteket i Sala finns Salasamlingen, — på Täby bibliotek finns hembygdsföreningens material och bibliotekets Täbylitteratur, — på biblioteket i Sölvesborg finns lokalsamlingen med Blekingelitteratur.

I enkätsvaren nämner flera folkbibliotek även lokala samlingar som egent- ligen inte tillhör biblioteken, men som borde digitaliseras. Det är t.ex. Fiske- museet på Hönö som drivs av en ideell förening, ”Hamlet” — ett teater- museum i Tranås och Mora bygdearkiv som finns på Kulturhuset i Mora. Flera folkbibliotek tycker också att hembygdssamlingarna skall digitaliseras och finnas tillgängliga på biblioteken. Munkedals kommun är en av flera som skriver att ”en del av släktforskningen och hembygdsforskningen borde vara tillgänglig på data."

Många folkbibliotek betonar vikten av att få digital tillgång till kommunal information, t.ex. protokoll, konsumentinformation, lokala arkiv och diarier. I flera kommuner är detta redan möjligt med hjälp av kommunala nätverk. På andra håll kommer det att bli möjligt genom att medborgarkontoren placeras på de lokala biblioteken.

Folkbiblioteken vill presentera den egna kommunens turistinformation och evenemangskalender i digital form. De bibliotek som inte har egna hemsidor vill också få möjlighet att informera allmänheten om bibliotekets öppettider, planer, utställningar etc.

Länsbibliotek

Länsbiblioteken har flera samlingar som borde digitaliseras. Det är oftast äl- dre bokbestånd och/eller samlingar av litteratur som har lokal anlmytning: — Stifts- och landsbiblioteket i Skara har t.ex. ett emigrantregister och ett soldatregister. — Länsbiblioteket i Vämrland skriver att allmänheten skulle har glädje av den delvis datoriserade Värmlandsbibliografrn och det gamla stiftsbiblioteket som tillhör Karlstads stadsbibliotek. — Jämtlands läns bibliotek har en Jämtlandsbibliografr med förteckningar över specialsamlingar. — Länsbiblioteket i Östergötland skriver att ”de värdefulla äldre boksamlingar som finns runt om i Östergötland bör inventeras och på sikt i väsentliga delar också katalogiseras och göras tillgängliga via ett framtida Kulturnät Sverige”.

• Sida 114
•  Original

— Länsbiblioteket i Kristianstads län har en tidnings- och tidskriftssamling för länet som, på samma sätt som bibliotekskatalogen, kunde publiceras på Internet. Ett par länsbibliotek skriver också att allmänheten skulle ha nytta av att få veta mer om bibliotekets verksamhet och få ta del av evenemangskalendrar etc.

F orskningsbibliotek

Det finns mängder av information vid forskningsbiblioteken som inte är digi— taliserad. Främst äldre samlingar vid universitets- och högskolebiblioteken borde vara av intresse för forskarvärlden. Flera universitetsbibliotek har valt att registrera nya böcker kontinuerligt och äldre samlingar i takt med att de lå- nas ut. Uppsala universitetsbibliotek har digitaliserat bokbeståndet sedan 1976 och i dag finns ca en femtedel av bibliotekets 5 000 000 titlar registre— rade digitalt.

Knappt en tredjedel av forskningsbiblioteken uppger i enkätsvaren att de håller på att digitalisera sina samlingar. Problemet är att digitalisering av äldre samlingar är mycket tids- och resurskrävande. På Statens musikbibliotek i Stockholm håller man på att digitalisera kortkatalogen över bibliotekets musi- kaliesamlingar (noter), som uppgår till ca 350 000 poster. 80 % återstår att registrera i databasen och den beräknade tidsåtgången är minst 40 årsverken.

Här följer ett axplock av forskningsbibliotekens odigitaliserade samlingar som kan vara intressanta för en bredare publik:

— Göteborgs universitetsbibliotek har äldre samlingar och en handskrifts— katalog som är av allmänt kulturellt intresse,

— Karolinska institutets bibliotek och informationscentral i Solna har en kata— log över de medicinhistoriska samlingarna, — Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek (KTHB) i Stockholm har en äl- dre litteratursamling som speglar teknikens utveckling från 1827 till 1960. ”Samlingen är av utomordentligt starkt intresse för den teknikhistoriska forskningen och kan sägas bilda en referensram till vårt samhälle",

— Lunds universitetsbibliotek har samlingar med handskrifter och brev och mycket intressanta text-, kart- och bildsamlingar,

— Uppsala universitetsbibliotek har flera handskriftskataloger, kartor, affi- scher och handskrifter som borde finnas tillgängliga,

— Stockholms universitetsbibliotek har äldre litteratur samt en raritetssam- ling. Biblioteket har också en del specialsamlingar som Linné-samlingen och Swedenborg-samlingen.

• Sida 115
•  Original

6.3. Museer

Museerna i Sverige har i stor utsträckning datoriserat sin verksamhet, även om 14 % av de som har svarat på vår enkät uppger att de inte har datoriserat. Majoriteten har dock planer på datoriserin g och redovisar i enkätsvaren före- stående inköp av utrustning etc.

En del museer har intagit en avvaktande hållning till den nya tekniken. Det finns en rädsla för att man skall köpa in fel utrustning eller digitalisera mate- rialet på fel sätt, och därför avvaktar många i hopp om en mer övergripande IT-strategi för museiområdet.

Det finns enorma mängder material på museerna runt om i landet och man har kommit mycket olika långt i digitaliseringen av samlingarna. Hela 53 % av museerna uppger att de håller på att digitalisera sina samlingar medan mycket få uppger att de har digitaliserat samtliga samlingar.

Problemet är att det inte finns något enhetligt kategoriseringssystem och varje museum ställs inför olika specifika problem vad gäller klassificering och katalogisering.

Museerna har stora mängder material som kan digitaliseras och bli till- gängligt för allmänheten, men det kommer att ta mycket tid och resurser i an- språk. På Norrbottens museum håller man t.ex. på att registrera museets alla samlingar och arkiv ochräknar med att arbetet kommer att ta ca tio år.

6.3.1. Pågående IT-projekt

Majoriteten av museerna som har svarat på vår enkät håller på att digitalisera sina samlingar. Många gör det inom ramen för SESAM-projektet;8 andra mu- seer tar hjälp av skolelever eller arbetsmarknadsprojekt. Men utöver digi- taliserin g av samlingarna pågår många andra projekt vid museerna. Här följer ett urval av intressanta pågående IT—projekt:

— Bohusläns museum är ett av de museer som är aktiva i länsmuseemas IT - projekt, där syftet är att göra museisamlingarna tillgängliga både reellt och virtuellt,

— ”Digitala källor till den västsvenska historien” är ett projekt'som drivs av Göteborgs stadsmuseum, Bohusläns museum och Institutionen för kultur- vård vid Göteborgs universitet. Man vill knyta samman institutionernas in- forrnationshantering och söka praktiska lösningar för gemensamma data- baser för föremålsregistrering. Tanken är att detta projekt skall utökas till övriga SESAM-Väst-museer, Landsarkivet, Länsbiblioteket och andra institutioner,

8 Se 3.2.4 och 7.1.3. 115

• Sida 116
•  Original

Malmö museer driver ett utvecklingsprojekt kring ny teknik och nya me— dier för tillgänglighet och förmedling av museernas samlade kunskap, kallat ”Att nå historien via datorn”,

Statens historiska museum, Telemuseum och Livrustkammaren i Stock- holm har gett ut tidningen Historiska Nyheter på lntemet.9 Riksutställ- ningar planerar att också lägga ut sin tidning ”Riksutställningar” på Inter— net,

”Respekt nu — rappens rötter rotas fram” kallas ett multimedieprojekt på Musikmuseet i Stockholm. Det vänder sig främst till skolungdomar och resultatet läggs ut på museets lntemet-server,10

Stockholms läns museum håller på med en förstudie till en databas som går under arbetsnamnet ”Kulturmiljöema berättar — en kulturhistorisk da- tabas om människor och kulturlandskap i Stockholms län". Avsikten är att bygga upp en publik databas om länets kulturmiljöer och kulturminnen,”

Riksutställningar och Telemuseum i Stockholm ansvarar för en vand- ringsutställning med nio lntemet-stationer. Tolv orter kommer att besökas under det första utställningsåret. Telemuseum håller dessutom på att bygga upp ett lntemet—café.

Cd-rom-skivor

På många museer pågår IT-projekt som kommer att resultera i cd-rom-pro- duktioner. Här följer några exempel:

9

Länsmuseet i Kristianstad håller på att scanna in det kommunala bild— arkivet. Bildema skall sedan bli tillgängliga på cd-rom—skiva, Ekomuseum Bergslagen skall presentera museet som besöksmål, med kartor, foton och historiskt bakgrundsmaterial på cd—rom-skiva,

Nordiska museet i Stockholm arbetar med en cd—rom-produktion med ma— terial från utställningen ”Den svenska historien”, Stadsmuseet i Malmö håller att skapa cd-rom—skivan ”I Historiens Lust- går ” om malrnöforskaren Einar Bager, Norrköpings Konstmuseum och Moderna Museet planerar för en cd-rom- skiva om svensk modernism. Skivan skall fungera som läromedel för gymnasieskolan, Vasamuseet i Stockholm ingår i ett projekt kallat Dådok, där man vill digi- talisera material från 1620-talet från såväl museer som bibliotek och arkiv. Resultatet kommer att distribueras online och/eller via cd-rom,

Bildmuseet i Umeå arbetar med utställningen Bilder för bildning/Bilder som förklarar. Utställningen, som handlar om bilder i läroböcker, skol- planscher och encyklopedi-illustrationer, planeras till 1997 och kan också resultera i en cd-rom.

Adressen är http://www.telemuseum.se/hpnl

10 Adressen är http://www.smus.se/musikmuseet/ 11 Se även 6.7.1 under rubriken Länsstyrelser.

• Sida 117
•  Original

Det märks på museernas planer och projekt att arbetet mer och mer bedrivs med hjälp av nya medier och ny teknik. Det är inte längre självklart att ett projekt presenteras i form av en tryckt broschyr. I stället planerar man från början för en redovisning på cd-rom-skiva eller för publicering på lntemet. Många museer har också lT-projekt som resulterar i multimedieutställningar; ett sådant exempel är projektet ”Den (kun)skapande människan” på Folkens Museum i Stockholm.

6.3.2. Planerade IT-projekt

Museemas planer handlar i mångt och mycket om att digitalisera samlingarna och att anskaffa och lära sig att använda bl.a. lntemet och cd-rom-applikatio- ner.

1 enkätsvaren redovisas även andra planerade IT-projekt:

— Andréemuseet i Gränna vill bli en knutpunkt för polarinfonnation. Museet planerar att skapa ett digitalt polararkiv samt ett digitalt arktiskt bildarkiv,

— Framtidsmuseet i Borlänge kommer att installera en presentationsdator där besökaren själv kan söka information om museets verksamhet och ta del av vetenskapliga nyheter,

— Jönköpings länsmuseum planerar ett projekt där man presenterar allt mate- rial (fotografrer, skisser, målningar, litteratur etc.) om t.ex. en konstnär från länet på cd-rom-skiva eller lntemet,

— Länsmuseet Gotlands fomsal kommer att ge ut en cd-rom-skiva med ett uppslagsverk om Gotlands natur. Snart skall det också gå att söka stora delar av museets information via ett lokalt nät kallat Tjelvar,

— Medelhavsmuseet i Stockholm har ansökt om pengar för att bygga ett kun- skapscentrum för islamisk konst och kultur. Museet planerar också att skapa integrerade databaser i samarbete med andra länder,

— Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har planer på att etablera ett veten— skapligt elektroniskt "förlag”,

— Skansen i Stockholm vill registrera sin klädkammares 15 000 folkdräkter,

— Stadsmuseet i Malmö öppnar i höst utställningen ”Romerska speglingar”. Då planeras för ett multimedieprogram om de arkeologiska fynd som gjorts i Malmö under den tid som utställningen speglar,

— Upplandsmuseet vill utöka bildförsäljningen till att även omfatta lntemet, under förutsättning att det går att utveckla säkra rutiner kring försäljningen på nätet, — Örnsköldsviks museum vill bygga upp ”Örnsköldsviks Kulturhistoriska Databas”, som skall bestå av museets register, multimedieprogram, arkeo- logiskt material m.m.,

— Arbetets museum i Norrköping planerar för en bilddatabas med dokumen- tärfotografrer, tagna av fotografer som tidigare har ställt ut på museet,

• Sida 118
•  Original

— Flera museer vill ge ut cd-rom-skivor. Arkitekturmuseet i Stockholm vill göra en cd-rom-skiva om svensk arkitektur, medan Blekinge läns museum vill ge ut en cd-rom-skiva med ca 70 byggnadsminnen i Blekinge.

6.3.3. Ännu inte digitaliserade källor

75 % av museerna som har svarat på vår enkät uppger att de har samlingar och material som borde digitaliseras och som allmänheten skulle ha nytta och glädje av att få tillgång till. Det rör sig i första hand om föremålssamlingar, arkiv och bokbestånd, men många museer skulle också vilja digitalisera sina bildarkiv. Detta gäller t.ex. Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle som har ett bildarkiv som innehåller ca 200 000 bilder och Blekinge läns museum som planerar att digitalisera ett urval med ca 30 000 bilder.

Många museer har dock varken utrustning eller praktiska möjligheter att digitalisera stora mängder bilder och fotografier. Man väljer därför ofta att ha enbart textbaserade bild- och fotoregister, där bilderna beskrivs och relevanta fakta redovisas.

Göteborgs museer skriver att deras bildarkiv är väldigt spännande och borde digitaliseras, men bara i Göteborg har museerna ett antal hundratusen bilder så ett urval måste göras.

Nordiska museet i Stockholm är ett av flera museer som poängterar att bil- der är nödvändiga för att locka allmänheten att söka i samlingarna; ”bilder som belyser föremålen på ett bredare och mycket mer intresseväckande sätt än vad de enskilda posterna i föremålsdatabasen kan”.

Här följer några andra exempel på samlingar som museerna själva anser borde digitaliseras:

— Bonadsmålningama och den textila samlingen på Hallands länsmusei- avdelning i Halmstad, — Visarkiv och Kyrkoregister på Skaraborgs länsmuseum, — Mineral-, däggdjurs- och insektssamlingen på Naturmuseet i Malmö, — Det topografiska arkivet vid Nordiska museet i Stockholm, — Brevsarrrlingama på Postmuseum i Stockholm, — Fomlämningsregistret vid Värmlands museum, — Delar av fyndregistret på Vasamuseet i Stockholm, — Folkmusikkommissionens arkiv på Musikmuseet i Stockholm.

De museer som har kommit lite längre i sin IT-användning har också mer avancerade önskemål om di gitaliserad information. Riksutställningar vill t.ex. digitalisera hela utställningar och ge människor möjlighet att besöka dem vir- tuellt. Många museer vill också få möjlighet att presentera den egna verksam- heten och informera om planerade utställningari digital form.

• Sida 119
•  Original

6.4. Musik, teatrar och medier

Musik- och teaterinstitutionema använder främst datorer för ekonomiska och administrativa system. Det blir dock allt vanligare, framför allt på teaterinsti- tutionema, att datorteknik används i produktionen. Tekniken kommer att få allt större betydelse för den konstnärliga verksamheten, för såväl produktion som distribution och dokumentation m.m.

Det som ännu inte digitaliserats vid musik- och teaterinstitutionema och som allmänheten skulle ha glädje av att få tillgång till är främst not- och pjäs- arldv.

De medieföretag som svarat på enkäten har genomgående en hög grad av digitalisering. Det som återstår är att göra det digitaliserade arkivmaterialet tillgängligt för allmänheten.

6.4.1. Pågående IT-projekt Musik

Musikinstitutionema har inte särskilt många pågående lT-projekt. Här följer dock några exempel ur enkätsvaren: — Kungliga musikhögskolan (KMH) i Stockholm håller tillsammans med

Sveriges Radio och Skolverket på att bygga upp Musiknet; ett musiknät för musiker och musiklärare m.fl., — KMH håller också på med distansutbildningsprojekt, ett projekt om inter— aktiva läromedel och ett om tvärvetenskapliga hyperböcker, — Norrlandsoperan försöker hitta finansiärer till en multimedieproduktion på cd-rom för information till skolungdom om en operaföreställnings fram- växt, kallad ”Gå in i operans värld", — Folkoperan i Stockholm arbetar med att utöka sina lntemet—tjänster med en virtuell operaskola och en virtuell rundvandring.

Teater och dans

Flera IT-projekt pågår vid landets teater- och dansinstitutioner varav de allra flesta handlar om att lägga ut information på lntemet: — Dramaten i Stockholm håller på att bygga ut sin hemsida så att information om föreställningar, historia, konst, seminarier och forskning finns till- gänglig, — Göteborgs Stadsteater samarbetar med Folkteatern, GöteborgsOperan,

Lorensbergsteatem, Backa teater, Stora Teatern och Konserthuset för att informera om produktioner mm. på lntemet,

• Sida 120
•  Original

— Riksteatern arbetar med att ta ett First Class-system i drift inom organisa— tionen, där användarna ansluts via nätverk och uppringda förbindelser. På detta sätt kan teaterföreningar och länsteaterkonsulter knytas närmare Riksteatern i Hallunda,

— Dramatiska Institutet i Stockholm arbetar tillsammans med Sveriges Tele- vision med ett interaktivt multimedieprojekt. Projektet syftar till att utarbeta ett distansutbildningsprograrn som bygger på ett spelkoncept för gymna- sieelever. Olika elever, klasser och skolor måste, inom ramen för spelet, samarbeta för att kunna lösa speluppgiften. Spelet skall behandla olika mål- och intressekonflikter inom demokratibegreppet.

Medier

Sveriges Radio lägger ut de senaste riks- och lokala nyhetssändningarna på Internet.

Göteborgs-Posten är den tidning bland de svarande med mest omfattande digitaliserad verksamhet som vänder sig till externa mottagare (i samman— hanget bör dock påpekas att de också har lämnat det mest utförliga enkätsva- ret):

— GP Direkt, Göteborgs-Posten på Internet; GP-Direkt innehåller en guide för trovärdig information via lntemet, — GP elektroniskt till Riksdagen och till delar av Handelsflottan, — GP för synskadade; elektroniskt distribuerad och försedd med talsyntes, — Westnet; en lntemet-tjänst för turism, näringsliv och kommuner, — Westnet BBS; elektronisk prenumererad tjänst för näringsliv, kommuner och högskolor, — GP:s digitala arkiv; än så länge enbart tillgängligt externt via GP kund- tjänst.

6.4.2. Planerade IT-projekt Musik

Många musikinstitutioner som har svarat på vår enkät planerar att skaffa bl.a. hemsida och e-post. Här följer några andra exempel på planerade IT-projekt vid musikinstitutionema:

— År 1998 invigs ett nytt konserthus i Gävle. Där skall finnas ett musikbi-

bliotek som är fullt utrustat för IT-användning, skriver Gävle Symfoni- orkester,

— Kungliga teatern (Operan) i Stockholm skall digitalisera sitt musikbibliotek och arkiv, för internt bruk,

— Svenska rikskonserter tänker (under våren 1996) starta ett webbhotell där institutioner, organisationer och föreningar inom musiklivet skall få hyra plats billigt,

• Sida 121
•  Original

— Smålands Musikarkiv, underavdelning till Musik i Kronoberg, vill på sikt göra katalogen över sina musikalier och annan litteratur tillgänglig på In- temet,

— Under 1996 kommer Operahögskolan att lägga ut hemsidor på Internet.

Ieater och dans

De flesta av de planerade IT-projekten vid teater- och dansinstitutionema handlar om att skaffa lntemet-uppkoppling, e-post och hemsida. Men det finns också andra planer:

— Borås länsteater vill digitalisera scenografi, konstruktion och ljussättning, — Dramaten i Stockholm skriver att allt bildmaterial och all kataloginforma- tion om samlingamas och bibliotekets innehåll i framtiden kommer att bli tillgängligt på Internet, — Stockholms Stadsteater planerar att på sikt öppna en BBS för information och biljettförsäljning,

— Västerbottensteatem kommer troligen att ansluta sitt lokala nät till Skellef- teå kommuns nät, Ske—net. Via det kommunala nätet når man både biblio- tekets och museets databaser och kan kommunicera med anställda inom den kommunala förvaltningen.

Medier

Sveriges Television har planer på att starta en repriskanal, där användarna får betala för att få hem program. Dessutom övervägs att digitalisera stillbildsar- kivet och en förteckning över hyrbar TV-teknik, samt att upprätta en databas med programtablåer. Interaktiv TV diskuteras också.

Två av dagstidningarna planerar att lägga ut en hemsida resp. att publicera tidningen i digital form.

Eskilstuna-Kuriren vill ge allmänheten tillgång till tidningens arkiv i någon form; främst texter och hela sidor. Tidningen bygger också upp informa- tionsbaser med lokalt innehåll som inte kommer att finnas i den tryckta tid- ningen.

Östgöta Correspondenten konstaterar att den digitalt publicerade tidningen skapar nya möjligheter att skräddarsy fördjupningsmaterial till olika typer av läsare eftersom utrymmet är praktiskt taget obegränsat. Länkar till ytterligare information och tilläggstjänster i form av t.ex. bild och ljud kan finnas i den dagliga tidningen.

• Sida 122
•  Original

6.4.3. Ännu inte digitaliserade källor Musik

De flesta musikinstitutioner skriver att de vill informera allmänheten om kon- serter, turnéer och andra projekt, i någon form av digital evenemangskalen- der.

Det finns också en del information som musikinstitutionema själva anser borde digitaliseras.

— Kungliga teatern (Operan) i Stockholm skriver att ”en ökad datorisering vore önskvärd av Kungliga teaterns arkiv 1773—1985 för forskning”, — Stiftelsen Musik i Halland, Länsmusiken Jönköping m.fl. vill digitalisera sina notarkiv,

— Kungliga musikaliska akademien i Stockholm skriver att allmänheten borde få tillgång till stipendieförteckning och information om verksamhe- ten.

Helsingborgs symfoniorkester önskar sig en gemensam databank med noter ”så vi lite enklare kan låna av varandra”, med namn och adresser till all personal eftersom ”vi är flitiga användare av vikarier från varandras institu- tioner", ett generalprogram för alla institutioner eftersom "det är alltid roligt att inspireras av varandra”, samt aktuell arbetslagstiftning.

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm skulle vilja bygga upp den ”vir- tuella” musikhögskolan. Denna skola skulle man besöka via datorn och hämta infomation om kurser eller delta i undervisning i allt från körsång till musik- teori.

Teater och dans

Flera teatrar vill att allmänheten skall få tillgång till digitaliserad information om rekvisita— och kostymförråd samt om den tekniska utrustningen eftersom denna hyrs ut på flera håll.

Många av teater- och dansinstitutionema (som inte har egna hemsidor) vill informera allmänheten om sin verksamhet i digital form. De har ofta långt framskridna planer på vad som skall komma allmänheten till del, t.ex. pjäs- manus, forskningsprojekt, fakta och historia om resp. teater, publikunder— sökningar, undervisningsprogram, recensioner m.m.

Marionetteatem i Stockholm söker bidrag för att kunna digitalisera och på så sätt tillgängliggöra teaterns bibliotek, videotek och arkiv (programblad och tidningsklipp).

Västerbottensteatem kommer att lägga upp egna databaser för teaterns bok- och manusbestånd. Eventuellt skall även rekvisitan katalogiseras i någon förrn av register.

Riksteatern vill ge landets elever möjlighet att ta del av en samlad informa- tionsbank kring teater och dramatik, via Skolverkets skoldatanät.

• Sida 123
•  Original

Dansens Hus i Stockholm skriver att ”vi skulle kunna utgöra en ännu större infortnationsbas om dans än vad vi är i dag och informera mer gene- rellt om koreografer, danskompanier, andra gästspelsscener m.m.”

6.5. Myndigheter och stiftelser

Myndigheter och stiftelser på kulturområdet verkar ha likvärdiga åsikter om informationstekniken. Man skulle kunna kalla dem nyfiket positiva inför vad den nya tekniken kan innebära för just deras verksamhet. De ser möjligheter och vågar ha visioner om sin framtid i ett informationssamhälle.

Många av de tillfrågade myndigheterna anser också att de har en egen funktion i ett framtida kultumät och visar ett påtagligt intresse för att förmedla kunskaper och information om sin verksamhet genom ett kultumät. De före- språkar i allmänhet lntemet som det digitala medium genom vilket ett kultur- nät borde sprida sin information.

6.5.1. Pågående IT-projekt

Många projekt med informationsteknisk inriktning pågår vid de olika myndig- heterna Vi vill nämna ett urval särskilt intressanta projekt:

Nordiska Ministerrådet startade 1995 ett projekt för nordiskt samarbete kring användningen av IT i undervisningen (IDUN-projektet). Projektet syf- tar bl.a. till att samordna nordisk forsknings- och utvecklingsverksamhet inom IT och utbildningspolitik.

Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) har påbörjat datoriseringen av en ortnamnsdatabas. På sikt skall allmänheten externt kunna söka ortnamns-, dialekt— och folkminnesmaterial.

Statens konstråd, Socialstyrelsen, Stiftelsen framtidens kultur m.fl. håller på att skapa egna hemsidor på lntemet.

Riksantikvarieämbetet har en fomminnesdatabas som kommer att finnas tillgänglig vid samtliga länsstyrelser i landet.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i dag tio pågående projekt, främst inriktade på administrativa system inom det informationstek- niska området.

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) har börjat publicera sitt lexikon om 28 band på cd-rom-skivor. Fritextsökning innebär enligt SBL väsentligt ökade sökmöjligheter och genererar därmed ett avsevärt större vetenskapligt värde.

• Sida 124
•  Original

6.5.2. Planerade IT-projekt

En omfattande planering av IT-projekt pågår vid myndigheter och stiftelser i Sverige. Man hari hög grad upptäckt de möjligheter som informationstekni— ken erbjuder.

Barnombudsmannen (BO) kommer under 1996 att utarbeta hemsidor på lntemet via Skoldatanätet. På sin hemsida har BO för avsikt att visa press— meddelanden, rapporter, bamkonventionen, projekt om mobbning m.m.

Även Svenska språknämnden planerar att skapa en hemsida på lntemet dit nämnden avser att knyta sin databas om Språkfrågor.

Svenska Filminstitutet avser att före utgången av 1996 ansluta sig till In- ternet. Institutet planerar att ge ut en cd-rom-utgåva av svensk filmografi.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd har en lntemet-server som kommer att utvidgas ytterligare. Man planerar att ha länkar till sjöfackliga organisatio- ner, redare, sjöfartsverk, Svenska kyrkan i utlandet, radio Sweden m.m.

Riksantikvarieämbetet avser att bygga upp en digital bildbyrå. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) planerar en digitalisering av samt- liga samlingar.

6.5.3. Ännu inte digitaliserade källor

Svenska filminstitutet skulle vilja föra över bibliotekets samlingar av filrnma- nus och textlistor från 10 000 filmer i sin filmdatabas, men har ännu inte haft möjlighet att göra det.

Kungliga Vitterhets-, Historie— och Antikvitetsakademien skulle vilja ge allmänheten digital tillgång till sin bokutgivning.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) diskuterar möjligheten att lägga ut sitt diarium på Internet.

Statens konstråd har planer på att lägga ut sina 19 000 diabilder över of- fentlig konst på datormedium. Meningen är att allmänheten skall kunna se bil- derna genom att besöka Konstrådets infonnationscentrum eller eventuellt ge- nom att koppla upp sig mot lntemet. Konstrådet har också planer på att ut- veckla en elektronisk anslagstavla.

Statens kulturråd skulle vilja presentera de fonogram som fått bidrag av Kulturrådet genom ljudprov på lntemet. Kulturrådet har även planer på att digitalt tillgängliggöra handlingar för bidragsansökningar osv.

Nämnden för hemslöjdsfrågor har planer på att starta ett arkivprojekt där alla arkiv och föremålssamlingar som finns hos hemslöjdsföreningar och på konsulentkontor och museer i landet skall läggas in i en central databas med

• Sida 125
•  Original

bilder och text. Projektet stöds bl.a. av SESAM12 och man hoppas att på sikt kunna göra databasen tillgänglig på flera ställen.

Ungdomsstyrelsen vill bygga upp en stor informations— och kommunika- tionsdatabas om ungdomsfrågor. Styrelsen har därför inlett ett samarbete med Ungdomens IT-råd13 och med ungdomsorganisationema.

6.6. Intresseorganisationer och ideella föreningar

Även om många organisationer och föreningar påpekar att de förfogar över små resurser och är beroende av ideellt arbetande medlemmar, pågår och pla- neras ändå relativt många IT-projekt inom gruppen. Vanligast är att skaffa lntemet-anslutning och att skapa egna hemsidor. Flera planerar också att sprida information internt och externt med hjälp av elektroniska anslagstavlor. En hel del intressanta projekt planeras eller skisseras där den nya tekniken ut- nyttjas för att tillgängliggöra kulturmaterial i form av bilder och ljud.

6 . 6 . 1 Pågående IT-projekt

Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) samarbetar med utländska systerorganisationer för att skapa en gemensam internationell data— bas för informationsutbyte rörande utövande artister och musiker. Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik (SKAP) skall sammanställa en data— bas med medlemsförteckning och texter om föreningens kompositörer och textförfattare samt om avlidna medlemmar. Inom Illustratörcentrum pågår ett projekt där föreningens medlemmar skall presenteras med fem bilder vardera i en databank för att på så sätt öka deras möjligheter till uppdrag. Bygdegår- darnas Riksförbund håller på att skapa ett register med fakta kring varje byg- degård.

Riksförbundet för utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna genom- för II”-projekt i samarbete med Handikappinstitutet i syfte att utveckla datori- serade hjälpmedel och deltar i Handikapporganisationemas Samarbetsorgans projekt gällande bildtelefoni, IT i ett kvinnoperspektiv m.m. Synskadades Riksförbund (SRF) arbetar fram en programvara för registering av föremål m.m. i det blivande synskademuseet.

Översättarcentrum håller på att bygga upp en elektronisk anslagstavla (BBS). KFUK-KFUM:s studieförbund och Nykterhetsrörelsens Bildnings- verksamhet (NBV) är på väg att lägga in information på elektroniska an-

12 Se 3.2.4. och 7.1.3. 13 Se 3.2.5.

• Sida 126
•  Original

slagstavlor. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Arbetarnas Bildningsför- bund (ABF) och Folkuniversitetet skapar egna databaser för intern inforrrra- tion och för Folkuniversitetet troligen även för distansutbildning.

Hemsidor på Internet håller Föreningen Svenska Kompositörer av Popu- lärmusik (SKAP) på att framställa, liksom Författarcentrum, De Handikappa— des Riksförbund (DHR), Folkuniversitetet, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) samt Svenska föreningen Norden/Svensk-norska samarbetsfonden.

6.6.2. Planerade IT-projekt

Föreningen Svenska Tonsättare (FST) planerar att skapa digitala presentatio- ner av varje FST-medlem med verkförteckning över dennes musik. Svenska Oberoende Musikproducenter (SOM) planerar att starta en lntemet-server för svensk musik. Syftet är att marknadsföra svensk musik, utgiven på mindre skivbolag, utomlands.

Konst i Dalarna försöker för närvarande finansiera utgivningen av en cd- rom-skiva med multimediepresentationer av föreningens medlemmar. Foto- graficentrum/galleri Index har hittills utan resultat sökt medel för att med hjälp av digitaliserad video dokumentera utställningar på galleri Index och låta människor besöka galleriet via t.ex. modem. Svenska Hemslöjdsföreningar- nas Riksförbund (SHR) planerar att upprätta en digital bibliografi över hem- slöjdslitteratur. Östersjöns Författar— och Översättarcentrum planerar att starta en elektronisk dialog med författar- och översättarförbunden i medlemslän- derna runt Östersjön. Sveriges Författarförbund vill utveckla sitt upphovs- mannaregister och skapa en digital förteckning över förbundets bokbestånd.

Synskadades Riksförbund (SRF) planerar att göra sitt dokumentarkiv till- gängligt via den nationella arkivdatabasen14 satnt eventuellt bygga en databas kring synskadeinformation. Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) planerar ett projekt med mobil datastudio som skall ge människor i glesbygd möjlighet att lära sig informationssökning, ett projekt att utbilda lo- kala miljöagenter på distans med hjälp av datorer samt att utrusta utbildnings- lokaler med datorer för cirkeldeltagare. Via sin hemsida planerar Svenska för- eningen Norden/Svensk-norska samarbetsfonden att lägga ut information om aktuella nordiska kulturevenemang.

KFUK—KFUM:s studieförbund planerar uppkoppling via First Class till Folkbildningshuset. Teatercentrum och Översättarcentrum planerar Internet- anslutning medan egna hemsidor planeras av Svenska Musikförläggareföre- ningen, Konstnärscentrum — region mitt, Konstnärsnämnden, Stiftelsen Hantverksfrämjandet, Översättarcentrum, Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkparkema i Sverige/Folkets Hus Riksorganisation, De Handikappades

14 Se 7.1.1.

• Sida 127
•  Original

Riksförbund (DHR), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Nykterhetsrörel- sens Bildningsverksamhet (NBV), KFUK-KFUM:s studieförbund samt Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).

6.6.3. Ännu inte digitaliserade källor

Svenska Fotografernas Förbund (SFF) påpekar att en elektronisk anslags- tavla med utlagda vanliga frågor15 till och svar från förbundet, skulle kunna frigöra förbundskansliets personal från en hel del telefonrådgivning. En fram- tida förhoppning är att medlemmar kan välja och väljer att få all inteminfor- mation via Internet. SFF hoppas också att kunder via förbundets informa- tionssidor skall kunna söka efter och hitta fotografer anslutna till SFF.

Svenska Jazzriksförbundet skulle vilja skapa ett digitalt register över adresser till klubbar och festivaler i Europa för att på så sätt ge svenska jazzmusiker ökad möjlighet att kunna spela utomlands. Ett annat, för förbun- det angeläget projekt, är att skapa biografier på engelska/franska/tyska över svenska musikanter.

Svensk Teaterunion — Svenska ITI/Svensk Danskommitté vill skapa en databas med teaterinforrnation, tillgänglig för allmänheten. Konstnärscentrum tycker att det vore intressant att presentera anslutna konstnärer och deras verk på lntemet — om upphovsrättsfrågor inte lägger hinder i vägen. ”Ett gemen- samt digitalt bildarkiv som kan användas av de institutioner och organisatio- ner som i dag har egna arkiv skulle spara mycket tid och pengar åt såväl ut- övande konstnärer och konsthantverkare som åt användarna av bilderna”, skriver Centrum för Konst och Hantverk. Stiftelsen Hantverksfrämjandet skulle vilja göra ett digitalt register över duktiga hantverkare i Sverige; ”Om det går sönder en fiolstråke i Norrbotten, kan man direkt ange en lämplig stråkmakare i trakten eller någon man kan skicka stråken till”.

Översättarcentrum vill ge sina medlemmar elektronisk tillgång till cd-rom- lagrade ordböcker och encyklopedier men ”avvaktar lösningen på det upp- hovsrättsliga problemet”. Folkparkema i Sverige/Folkets Hus Riksorganisa- tion skulle vilja göra äldre material från organisationemas över 100-åriga verksamhet digitalt tillgängligt liksom tuméplaner för artister, information om barn- och familjeprograrn samt information om var de ingående medlemmarna finns och hur man lättast tar sig dit.

Sveriges Hembygdsförbund vill på sikt knyta hembygdsmuseemas data- baser till länsmuseemas databaser för att på så sätt göra innehållet i musei- samlingama tillgängligt för utomstående.

15 S.k. FAQ. frequently asked questions.

• Sida 128
•  Original

6.7. Övriga

Universitet och högskolor tillhör de tidiga e-post- och Intemet-användama och därför är det inte förvånande att så många planerade och pågående IT- projekt finns i den här gruppen. Det framgår också tydligt av enkätsvaren att det inte bara är institutionerna för informatik och datavetenskap som är aktiva på orrrrådet: kvinnoforskning, arkeologi och religion ligger exempelvis också långt framme. Elektronisk publicering av forskningsrapporter, uppsatser m.m. blir allt vanligare och många universitet och högskolor ger studenterna möjlighet att koppla upp sig till lokala nätverk och lntemet direkt från student- rummen.

De projekt som förekommer på landsting och länsstyrelser handlar ofta om att öka tillgängligheten till olika typer av lokal kulturinformation — förenings- aktiviteter, kulturevenemang m.m. Länsstyrelserna arbetar för att deras inter- na register, t.ex. fomminnesregistren, skall kunna bli tillgängliga för allmän- heten.

I den lilla och heterogena gruppen övriga planerar man i första hand att skaffa sig hemsidor, för att kunna gå ut med information om sin verksamhet till allmänheten.

6.7.1. Pågående IT-projekt landsting

De flesta av de intressanta IT-projekten nås via institutionerna och inte via kulturförvalmingama, men ett par exempel finns ändå bland svaren:

— Landstinget i Blekinge har gjort en multimedieapplikation för information om utbildnings- och kulturförvaltningen till Kvinnor Kan-mässan i Karls- krona i maj 1996.

— Kulturavdelningen vid Norrbottens läns landsting medverkar i projektet Arcticult Regional Kulturdatabas, som startade 1994. Det är en regional databas som skall täcka det mesta av förenings- och kulturaktiviteter i Barentsorrrrådet. Från hösten 1996 planeras den också vara tillgänglig på lntemet.

— Landstinget i Värmland har genom Värmlands länsbibliotek tagit ansvar för projektet Informationsförsörjning i Värmland. Detta har stegvis inne- burit en allt bättre offentlig tillgång till biblioteksförteckningama i länet, inklusive Högskolans bibliotek.

• Sida 129
•  Original

Länsstyrelser

Länsstyrelsen i Dalarna har påbörjat GIS-registrerin g (Geografiskt Inforrna- tionssystem) av fornminnesregistret. På sikt kan det bli tillgängligt för all- mänheten.

Länsstyrelsen i Kristianstads län uppdaterar sin IT-strategi. Stockholm läns museum och länsbiblioteket har påbörjat projektet ”Kul- turmiljöema berättar — en kulturhistorisk databas om människor och kultur- landskap i Stockholm län”, som drivs i nära samverkan med, och med eko- norrriskt stöd från länsstyrelsen. Den samlade kulturhistoriska kunskapen om länet skall göras tillgänglig för allmänheten via terminaler på kommunbiblio- teken. Databasen kommer också att bli en samlad potential för forskning och samlrällsplanering.

Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen i Värmland har med handledning från Riksantikvarieämbetet påbörjat databearbetningen av länets fomminnes- register. Delar av registret kan bli tillgängligt under andra hälften av 1996. Kulturmiljöenhetens material kommer att ingå i ett GIS-system.

Högskolor

Av naturliga skäl har ingen högskola kunnat beskriva alla de projekt som på- går ute på de enskilda institutionerna. Följande exempel måste alltså tas för vad de är — en droppe ur ett helt hav av projekt på IT-området:

— Högskolan i Luleå har påbörjat elektronisk publicering av forskningsrap- porter. 1 200 studentrum inom campusorrrrådet har möjlighet att koppla in en dator via Ethernet. Högskolan har tagit initiativ till det länsomfattande projektet Infobahn Station Arctica som kommer att knyta samman Norr- bottens 14 kommuner i ett gemensamt datanät. Nätverket skall förses med en rik mängd lokal information. — Högskolan i Växjö kommer att göra information om forskningsprojekt och publicerad forskning tillgänglig på lntemet.

— Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet: på Institutionen för medier och kommunikation pågår forskningsprojektet ”Möjligheter och begräns— ningar i att använda lntemet för universitetsutbildning — en modell för livslångt lärande”.

— Vid Demografiska databasen vid Umeå universitet pågår diskussioner med företrädare för några kommuner om ett samarbete kring inregistrerings- verksamhet. Syftet är att göra lokalt material tillgängligt för lokalhistoriska forskare samt släktforskare och att skapa ett IT-läromedel för skolorna.

Linköpings universitet ger flera exempel:

— Kurser och seminarier på distans — föreläsningar etc. distribueras via In- ternet, ISDN, satellitbaserade videolänkar m.m.

— lntemet-anslutningar installeras i studentbostadsområden. — Distribution av forskningsrapporter via lntemet.

• Sida 130
•  Original

— I samverkan mellan Institutionen för slöjd, hantverk och formgivning vid Linköpings universitet, Östergötlands länsmuseum och Ljungstedtska gymnasiet undersöks möjligheten att visualisera äldre bostäder och boen- demiljöer med hjälp av multimedieteknik.

— Vid institutionen för datavetenskap finns ca 15 självständiga forsknings- laboratorier och bortåt 40 disputerade forskare och lärare inom IT-områ- det.

På Arkeologiska institutionen vid Lunds universitet pågår arbete med att skapa program som kan användas av skolor och bibliotek för att informera om museets samlingar samt att skapa pedagogiskt utformade söksystem. För- söksarbete pågår också med databaserad undervisning där program kommer att underlätta förmedling av de kurser inom grundutbildnin gen som är knuma till föremålskännedom.

6.7.2. Planerade IT-projekt Landsting

Flera landsting redovisade projekt som drivs av kulturinstitutionema. Vi har valt att ta med dem här, även om de egentligen inte ligger direkt under kultur- nämnderna:

— Kultur Gävleborg planerar ett regionalt kulturdatanät för biblioteken, mu- seerna och högskolan. Samlingar, program, arrangemang etc. skall göras tillgängliga för allmänheten. En databas för barn byggs upp i samarbete med landstingen i Stockholms och Uppsala län.

— Utbildnings- och kulturförvaltningen i Hallands läns landsting planerar en hemsida om Hallands kulturliv och vill ge allmänheten tillgång till konstre- gistret.

— Länsmusiken i Jämtlands län planerar att lägga ut en hemsida på lntemet. — Ett register skapat utifrån tidigare hemslöjdsinventeringar i Jämtlands län är under uppbyggnad och skall så småningom göras tillgängligt genom SESAM-projektet.16 — Länets kommuner, landstinget och länsstyrelsen har antagit ett strategiskt dokument vad gäller ett länsinforrnationssystem i Jämtland/Härjedalen. Där finns länsövergripande riktlinjer för hur länsinforrnation, publika da— tabaser m.m. skall göras tillgängliga på länsplanct. — Utbildning och kultur vid landstinget i Kristianstad planerar en lokal eve— nemangsdatabas.

— Landstinget Skaraborg, Region och Kultur, försöker få igång ett kultur- projekt med pekskärmar med information om konstbegivenheter.

16 Se 3.2.4 och 7.1.3.

• Sida 131
•  Original

— Kulturförvaltningen vid Landstinget i Värmland planerar att bygga upp ett länsrrrinne, en samordnad databas för material ur arkiven, museerna och biblioteken. Detta material skall vara tillgängligt på samtliga folkbibliotek samt vid utbildningsinstitutionema.

Länsstyrelser

Länsstyrelsen i Kristianstads län skall införa GIS-system.

Högskolor

Högskolan i Luleå kommer eventuellt att börja publicera examensarbeten elektroniskt. Högskolan i Växjö:

— På sikt kommer all information att gå att nå via lntemet, kanske även före- läsningar.

— Studentbostädema skall ha tillgång till nätet.

— Institutionen för pedagogik medverkar i projektet En modell för utbildning om barns och ungdomars existentiella frågor. Sveriges Television i Växjö gör en TV-serie för barn i åldern 11—13 år. Materialet görs tillgängligt som fortbildning för förskolelärare genom att läsas in digitalt på en dataserver. Servern blir via ISDN17 och telefonmodem tillgänglig för distanssökning. Utbildningen kan vara poänggivande i ämnet pedagogik.

Konstfack kommer att göra egna hemsidor.

Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet: — Många institutioner ligger i startgroparna för att utveckla IT-program. — Vissa institutioner planerar att lägga ut kortfattad information om viktiga C— och D-uppsatser. — Undervisningsmaterial och dokument för forskning kan i framtiden göras åtkomliga för allmänheten via t.ex. folkbibliotek. — Bildmuseet, ett universitetsmuseum och statligt samverkansmuseum, har planer på att göra material från statens konstsamlingar tillgängliga via nätet. — Vid Demografiska databasen pågår en utredning om att göra vissa material tillgängliga på cd-rom.

Stockholms universitet diskuterar att publicera forskningsdokumentation på lntemet.

Linköpings universitet tror att IT-lösningar i hög grad kan bidra till att göra universitetet mer tillgängligt som kultur- och kunskapsresurs för en större allmänhet. Samtidigt kommer IT—lösningarna att minska den lokala och regio-

17 Se 3.5.3.

• Sida 132
•  Original

nala anknytningen eftersom IT-resurserna i stor utsträckning kommer att vara internationella. Högskolan i Dalarna, sektionen för humaniora och beteendevetenskap:

— Kommer att digitalisera ett nyhetsblad.

— Religionsärnnet planerar att publicera information om ämnet samt grupp- arbeten och specialarbeten på lntemet.

— Har som målsättning att förse lärare och elever med den tekniska utrust- ning som behövs för att man skall kunna gå vidare med IT-projekt och in- te grera datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel.

Arkeologiska institutionen vid Lunds universitet planerar att använda om- fattande IT-utrustning i en ny museiutställning som skall behandla utveck- lingen av arkeologiämnet från 1700-talet och framåt.

Övriga En bok för alla vill ha en egen hemsida med information om utgivning och

möjlighet att göra beställningar via e-post. Stockholm Water Festival planerar också en egen hemsida.

6.7.3. Ännu inte digitaliserade källor Landsting

Flera av landstingen vill tillgängliggöra information om publikationer, kultur- politiska mål, bidragsregler, ansökningshandlingar och -tider för olika pro- jektstöd. Flera vill också lägga ut evenemangskalendrar, både för att informe- ra allmänheten och för att undvika programkrockar för arrangörerna.

Länsstyrelser

Länsstyrelsen i Kalmar län anger att material från turistorganisationer efter- frågas och att länsstyrelsen, i egenskap av offentlig myndighet, borde kunna ge allmänheten möjlighet att koppla upp sig till olika nät.

Länsstyrelsen i Värrrrland pekar på att det inom kulturrniljöenhetens verk- samhetsfält finns ett flertal inventeringar, utvärderingar, rapporter och sam- manställningar som rör kulturhistoriskt intressanta företeelser och som hittills endast i begränsad omfattning publicerats eller givits större spridning.

• Sida 133
•  Original

Högskolor

Universiteten i Stockholm, Linköping och Umeå skriver att universitetens material i allt högre grad kommer att bli tillgängligt i digital form och att all- mänheten bör få ökad tillgång till detta material. Detta skulle förhoppningsvis leda till fler kontakter mellan studenter och allmänhet å ena sidan och lärare, forskare och övriga anställda å den andra.

Övriga En bok för alla skriver att uppgifter om utgivningen och olika arrangemang där En bok för alla deltar skulle vara intressanta för allmänheten att ta del av.

6.8. Konklusion

För närvarande pågår ett omfattande di gitaliseringsarbete i kultursveri ge. Ett stort antal institutioner digitaliserar eller planerar att inom en snar framtid digi- talisera sina samlingar, bestånd och verksamheter.

Nästan alla arkiv håller på att digitalisera sina samlingar. Arbetet innebär bl.a. att äldre samlingar registreras samt att egna specialregister skapas. Vida- re planerar Arkivverket att under 1996 knyta samman alla statliga arkivinsti- tutioner i ett nationellt arkivnät med gemensam lntemet—uppkoppling.

Arkivinstitutionema har kommit långt i sin datorisering, men registre- ringsbehovet är enormt då många arkiv har samlingar som är mycket omfat- tande. Många arkiv är också intresserade av att presentera sin verksamhet i digital form.

Biblioteken har kommit långt i sin användning av den nya informa- tionstekniken, mycket tack vare enhetliga system för klassificering och kata— logisering av mediebeståndet. Endast 7 % av biblioteken som medverkat i en- käten har inte datoriserat sin verksamhet. Många bibliotek har dock egna specialsamlingar, t.ex. lokala samlingar av bilder och litteratur, som inte är digitaliserade.

Folkbiblioteken bedriver många olika IT-projekt för att locka besökare och nya grupper av IT-användare. Projekten kan t.ex. inbegripa datakurser för flickor, pensionärer etc. Läns- och forskningsbiblioteken arbetar främst med övergripande IT-projekt som att bygga upp kontaktnät eller finna enhetliga system för digitalisering. Majoriteten av bibliotekens planerade IT-projekt handlar om Intemet-uppkopplin g, hemsidor och datornätverk.

Museerna i Sverige har i stor utsträckning datoriserat sin verksamhet. Av de som svarat på enkäten har 15 % ännu inte datoriserat, men även dessa har nästan undantagslöst sådana planer. En del museer har en avvaktande håll- ning till den nya tekniken. Man vill undvika att köpa in fel utrustning eller att 133

• Sida 134
•  Original

digitalisera materialet på fel sätt. Många awaktar därför i väntan på att en mer övergripande lT-strategi för museiorrrrådet formuleras.

Det finns enorma mängder objekt på museerna runt om i landet. Att di gita- lisera detta material är en mycket omfattande och tidskrävande uppgift. Ett bi- dragande problem är att det inte finns något givet enhetligt system för katego— risering och att varje museum ställs inför specifika problem när det gäller klassificering och katalogisering. Museemas IT—projekt handlar i stor ut- sträckning om att digitalisera samlingarna och att anskaffa och lära sig att an- vända bl.a. Intemet och cd—rom—applikationer.

Inom sektorn för musik, teatrar och medier är det endast en av de 22 mu- sikinstitutioner som har svarat på enkäten som inte har datoriserat sin verk- samhet. Många planerar att skaffa e-post och hemsida på lntemet för att in- formera om konserter, turnéer och andra projekt.

Flertalet av de beskrivna IT-projekten vid landets teater— och dansinstitu- tioner innebär att lägga ut information på lntemet. Sveriges Radio arbetar med att göra de senaste riks- och lokala nyhetssändningarna tillgängliga på Inter- net, och detsamma gör vissa dagstidningar med sina nyhetsartiklar.

Många myndigheter och stiftelser har digitaliserat sina register, förteck- ningar, verksamheter m.m. De flesta har också tillgång till lntemet och an- vänder e-post. De myndigheter som besvarat enkäten har en positiv inställ- ning till den nya informationstekniken, men flera av dem har inte utformat någon konkret IT-strategi. Många IT-projekt pågår också inom de olika myndigheterna.

Flera av de olika intresseorganisationerna och ideella föreningarna inom kultursfären använder informationsteknik i sitt arbete. Bland annat bygger in- tresseorganisationer för vissa grupper av kulturutövare upp databaser med in- formation om sina medlemmar. Även folkrörelsema använder sig av IT för att presentera sin verksamhet via hemsidor och elektroniska anslagstavlor.

Inom högskolorna pågår ett flertal projekt med IT-anknyming. Som exem- pel kan nämnas elektronisk publicering av forskningsrapporter, information om forskningsprojekt samt kurser och föreläsningar på distans.

Flera av landstingen vill med hjälp av IT tillgängliggöra information om publikationer, presentera kulturpolitiska mål, tillhandahålla ansökningshand— lingar m.m. Flera vill också lägga ut kalendrar med kulturarrangemang på lntemet. Även länsstyrelserna vill använda IT för att kunna göra insatser på kulturområdet, bl.a. i förrn av databearbetning av fomminnesregister.

Sammantaget finns omfattande planer för och en uttalad vilja att tillgäng- liggöra kulturi digital form i Sverige. Mycket av det arbete som pågår och planeras görs av flera kulturinstitutioner gemensamt. Vi kan konstatera att IT föder och utvidgar samarbetet såväl mellan olika institutioner som över sek- torsgränsema. Synergieffektema är många och genom att samordna arbetet nås stora fördelar, inte minst ur ett användarperspektiv.

• Sida 135
•  Original

7. Institutionsperspektivet

I utredningens direktiv sägs att det är angeläget att möjligheterna utnyttjas att utveckla och förnya kunskapsuppbyggnaden via inventeringar, dokumenta— tionsprojekt och registeruppbyggnad vid i första hand kulturarvsområdets institutioner. Vi föreställer oss att kulturinstitutionema bildar basen i ett kommande Kulturnät Sverige och att deras verksamhet på elektronisk väg kan göras tillgänglig även för dem som bor långt från institutionerna eller av olika skäl har svårt att ta sig dit. I det här kapitlet redogör vi därför för digitalise- ringsarbetet vid arkiv, bibliotek och museer samt för det IT-samarbete som pågår inom och mellan arkiv-, biblioteks— och museisektom.

7.1. Kulturarvsområdets institutioner

Arkiv, bibliotekl, museer, kulturvårdsmyndigheter och konstnärliga institu- tioner har samhällsuppdraget att samla, vårda, bevara, tillgängliggöra och ofta även levandegöra vårt kulturarv. De arbetar sedan länge med att inventera, dokumentera och registrera olika yttringar av kulturarvet och har också under lång tid arbetat med att bygga upp system för klassificering och datorbaserad registrering.

Genom den nya tekniken är det möjligt att med relativt begränsade insatser göra dessa kunskapsbanker tillgängliga och få investeringarna i informations- försörjning att ge en bättre avkastning till samhället och allmänheten än hit- tills. I ett första skede måste dock ett urval göras. Frågan är vad som är mest relevant att digitalisera och vem som skall avgöra det.2 Risken finns att vi i viss utsträckning styr kommande forskning genom att göra ett urval utan att veta vilka objekt som kommer att vara viktiga för framtida generationer. Samtidigt är detta ett mindre problem i jämförelse med det ständiga gallrings- arbete som pågår under Arkivverkets3 tillsyn. Uppskattningsvis 10 hyllmil arkivhandlingar tillkommer årligen inom de statliga myndighetemai Sverige medan enbart ca en femtedel av detta material sparas åt eftervärlden. Resten gallras bort, efter beaktande av arkivlagen (1990:782).4

Biblioteken klassificeras dock främst som förmedlande kulturinstitutioner. Se även 8.3.1. Med Arkivverket avses Riksarkivet och de regionala landsarkiven, Stockholms stadsarkiv, Malmö stadsarkiv och Värmlands arkiv.

4 I 10 & arkivlagen stadgas att det vid gallring alltid skall beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår skall

MNF—*

• Sida 136
•  Original

lntemet gör det enkelt att nätverksansluta de kataloger och databaser som finns inom arkiv, bibliotek, museer och inom kulturmiljövården och att skapa länkar mellan dem. Många internationella projekt syftar också till att göra olika länders kulturarv tillgängliga via nätverk.

7.1.1. Arkivens datoriserade registrering

Inom Arkivverket har en dataelementkatalog utarbetats innehållande regler för hur arkiv, kartor och ritningar skall registreras. Regelverket synkroniseras med motsvarande regelutveckling inom bibliotek och museer.5 Dessutom har ett enhetligt, till registreringsreglema knutet utbytesforrnat utvecklats, baserat på MARC-AMC-forrnatet,6 vilket gör det möjligt att utbyta information obe- roende av hård- och mjukvara.

Själva grundregistreringen av arkivinformation är det dyraste och mest tidskrävande arbetet i att bygga upp databaser för Arkivverket, som förfogar över mer än 30 hyllmil handlingar. Det finns inga planer på att digitalisera hela detta väldiga material. Däremot övervägs att digitalisera ett urval; frågan är vad som skall väljas och ur vems perspektiv, användarnas eller arkivarier— nas, urvalet skall göras? Att digitalisera är ett sätt att skydda det mest efterfrå- gade materialet från förslitning och vilket det materialet är framgår av utlå- ningsfrekvensema. Arkiwerket diskuterar att på beställning skapa digitala kopior av enskilda dokument och samtidigt göra en digital kopia för eget bruk.

Arkivverket har utvecklat ett gemensamt arkivinformationssystem (AR- KIS) som bl.a. används för att skapa arkivregister, arkivförteckningar, kart- och rimingsregister.

Riksarkivet knyter under 1996 ihop Arkivverkets ingående institutioneri ett arkivnät för att underlätta underhåll och informationshanterin g. I arkivnätet skapas ett s.k. intranet för inforrnationsspridning internt med koppling till lntemet för spridning av extern information.

Nationella arkivdatabasen

Riksarkivet fick 1990 forsknings- och utvecklingsmedel för att skapa en na- tionell arkivdatabas (NAD), detta som en följd av regeringens proposition om

kunna tillgodose insynsintresset samt rättsskipningens, förvaltningens och forskningens behov. Se 7.3.2. MARC-AMC, Machine Readible Cataloging — Archives and Manuscript Control, är ett internationellt standardiserat utbytesforrnat för att beskriva arkivalier, i likhet med bibliotekens MARC-format. Se även 7.2.2.

GNU!

• Sida 137
•  Original

arkiv.7 I propositionen betonades att arkivinstitutionemas användarservice skulle kompletteras med insatser för att aktivt tillhandahålla arkiven.

Målsättningen med NAD är att skapa förutsättningar för en enhetlig re- gistrering av arkivinformation, oavsett om den förvaras vid arkivinstitutioner, bibliotek eller museer och för återsökning i ett sammanhang.

Den andra upplagan av NAD på cd-rom utkom våren 1996 och innehåller register över drygt 150 000 arkiv, omkring 12 500 arkivförteckningar, SVAR:s8 databas över mikrofilmade handlingar, en topografidatabas med administrativa gränsdragningar från 1600-talet och framåt, en förvaltnings- historisk databas samt adresser till arkivförvarande institutioner i Sverige.

Registreringen är till en början grund men bred för att på sikt fördjupas, och då prioriteras de mest forskningsintressanta arkiven, som t.ex. person- arkiv. Ett särskilt NAD-råd vid Riksarkivet är rådgivande när det gäller NAD och den tillhörande dataelementkatalogen.

Cd-rom har valts som disuibutionsmedium i väntan på att lntemet blir mer allmänt tillgängligt men en kopia av NAD kommer att läggas ut på lntemet, troligen före 1996 års utgång. Det bör dock påpekas att NAD ännu inte inne- håller några digitala dokumentkopior.

7.1.2. Bibliotekens datoriserade registrering

Den avgörande skillnaden mellan biblioteken och arkiven/museema är att bibliotekens dokument inte är unika, utan tvärtom ofta tryckta i stora upplagor och spridda i hela världen. Detta kan också vara en förklaring till att bibliote- ken generellt sett kommit längre när det gäller att utnyttja resurserna i gemen— samma system och i att kommunicera och utbyta information mellan institu- tionerna. Biblioteken har en stor fördel i att ha etablerade och standardiserade format för att beskriva den bibliografiska informationen. Dock används ett flertal olika datasystem för att skapa katalogerna.

MARC formatet

Biblioteken har standardiserade beskrivningssystem och ett globalt tänkande sedan lång tid tillbaka. Library of Congress i Washington gick i spetsen för utvecklingen. Utgångspunkten låg i ett internationellt tänkande och i principer som UAP (Universal Availability of Publications) och UBC (Universal Bibliographie Control), globala program där varje land tar hand om sin in-

7 Regeringens proposition 1989/90z72 om arkiv m.m. 8 SVAR står för Svensk Arkivinformation och är en byrå inom Riksarkivet för tillgängliggörande av arkivinformation. 137

• Sida 138
•  Original

formation, som när den läggs samman täcker världen. Det avgörande var att Library of Congress lyckades etablera dessa två sätt att beskriva och paketera den bibliografiska informationen.

MARC-formatet (Machine Readable Cataloging), som används i Sverige, etablerades på 1960-talet och har reviderats flera gånger sedan dess. Folk- biblioteken och forskningsbiblioteken har samma regler för mediekatalogise- ring.

Standardiseringstänkandet, kombinerat med datorernas petighet och krav på exakthet, aktualiserar behovet av auktoriteter. Biblioteken har utarbetat riktlinjer för normerade uppgifter, s.k. auktoritetsposter, som samlas i sär- skilda register. I Sverige har Kungliga biblioteket utarbetat ett auktoritets- register för institutionsnamn medan universitetsbiblioteken håller på med per- sonnamn. Arbetet sker via LIBRIS.

LIBRIS och BURK

LIBRIS är forskningsbibliotekens gemensamma samkatalog. För närvarande registrerar 69 universitets-, högskole- och specialbibliotek sitt litteratur- bestånd i LIBRIS medan 600 bibliotek använder systemet för sökning och fjärrlån. Avsikten är att minska tiden för katalogiseringsarbete och därför re- gistreras varje bok eller annan publikation endast en gång i databasen. Biblio- teken kompletterar sedan katalogpostema med lokala uppgifter. LIBRIS data- bas innehåller också information från nationalbibliografiema i USA, England och Tyskland som katalogiseringsstöd för svenska bibliotek.

Hösten 1996 planeras katalogen bli tillgänglig för sökning på World Wide Web utan kostnad. Såväl LIBRIS som flera högskolebibliotek har länge haft sina kataloger tillgängliga på lntemet via Telnet, men hittills är det enbart högskolebiblioteket i Luleå och Lantbruksuniversitetets bibliotek i Uppsala som lagt ut sina kataloger på World Wide Web.

Folkbiblioteken saknar motsvarande nationella samkatalog även om 185 folkbibliotek använder sig av Bibliotekstjänsts katalogdatasystem och regis- trerar sitt bestånd i den gemensamma beståndskatalogen BURK. BURK uttyds Bibliotekstjänsts universella register för katalogdata och är en biblio- grafisk databas med drygt 1,5 miljoner poster. Denna databas är sökbar mot avgift och används idag av 350 kunder, främst bibliotek. Däremot saknas programvara för att koppla ihop bibliotek med olika katalogsystem. Det inne- bär att många samlingar av nationellt intresse som förvaras vid landets folk- bibliotek, t.ex. unika lokalsarrrlingar, inte är tillgängliga för extern sökning.

Regeringen avser att uppdra åt Kungliga biblioteket att utveckla LIBRIS till ett modernt heltäckande bibliotekssystem. Det innebär att folkbiblioteken också skall inlemmas i LIBRIS som därigenom blir en rikstäckande biblio- tekskatalog.

• Sida 139
•  Original

Centrala organ

BIBSAM är Kungliga bibliotekets sekretariat för nationell planering och sam- ordning och bildades 1988. Sekretariatet svarar för samordnings- och ut- vecklingsinsatser inom det svenska forskningsbiblioteksväsendet. För folk- biblioteken har Statens kulturråd i stort sett motsvarande funktion.

De centrala organen stödjer biblioteken genom t.ex. utredningar, statistik- insamling och —bearbetning, anordnande av kurser, internationellt arbete, me- del för utvecklingsprojekt samt i BIBSAM:s fall även standardisering. Under de senaste åren har bevakningen av IT-utvecklingen intensifierats och stöden till IT-projekt ökat. BIBSAM försöker att göra en nationell upphandling av kommersiella forskningsdatabaser. Målet är att få till stånd nationella licenser så att alla svenska högskolor kan söka i stora referatdatabaser. Arbetet förväntas resultera i centrala avtal under hösten 1996. Genom en enkät som sänts till de flesta av forskningsbiblioteken i Sverige har BIBSAM också noterat ett intresse av nationella avtal med elektroniska tidskrifter och fulltextdatabaser.

Biblioteken som förmedlare av nya medier

Idag har biblioteken återfått den uppgift de hade när de inrättades; att till- handahålla medier som människor inte själva har möjlighet att skaffa sig. Förr var det böcker och uppslagsverk; i dag är det också datorer med Internet- uppkoppling och tillgång till information via databaser och cd-rom-skivor.

Bibliotekariema har länge haft en nyckelroll när det gäller att förmedla in- formation. Många bibliotekarier runtom i Sverige går nu på lntemet-kurser för att kunna vägleda biblioteksbesökarna i det digitala informationshavet. Möjligheten att surfa på nätet, eller att kunskapsnavigera, som många föredrar att kalla informationssökning på lntemet, lockar nya grupper av besökare till biblioteken.9 På många bibliotek finns också arbetsmarknadsutbildade IT- värdar, lntemet-guider etc. som hjälper besökarna att använda de nya infor- mationsbärarna.

World Wide Web-sidor för eftervärlden

Elektroniska dokument i fixerad form omfattas av lagen om pliktexemplar,10 t.ex. cd-rom-produktioner. Däremot omfattas inte elektroniska dokument med

9 Se också 5.2.2 om tillgången till ny teknik på landets bibliotek. 10 I lagen om pliktexemplar av dokument ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller Arkivet för ljud och bild lämna exemplar av dokument (pliktexemplar). Med dokument förstås ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning. Ett dokument för elektronisk åter- givning defmieras som ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud 139

• Sida 140
•  Original

rörligt innehåll av lagen. Det har medfört att det snabbt växande antalet sven- ska hemsidor, ofta med snabbt växlande innehåll, inte finns bevarade vid Kungliga biblioteket (KB). Med hjälp av en automatisk sökrobot planerar dock KB att med jämna mellanrum med början hösten 1996 samla in och spara samtliga hemsidor som bär toppdomännamnet Sverige (.se). Detta innebär en form av paradigmskifte i och med att KB inte längre förmår att samla hela det svenska publicerade kulturarvet utan enbart att bevara stickprov av den elektroniska delen av det publicerade materialet.

7.1.3. Museernas datoriserade registrering

På museisidan finns inte samma tydliga hierarki som inom arkiv- och biblio- tekssektom. De enskilda museerna har dessutom valt att ta sig an olika upp- gifter. Registrering av föremål är ett eftersläpande problem på många museer, vilket påpekas i Museiutredningens betänkande.” Allmänt kan sägas att cen- tralmuseema har kommit längre i lT-användning än regionala och kommunala museer men omfattningen av användningen av IT är mycket varierande inom museisektom.

Förutom stora föremålssamlin gar har museerna också omfattande innehav av text- och bildarkivalier. Nordiska museet har t.ex. 350 000 katalogposter föremål men minst 2 000 000 fotografier. Museerna har, till skillnad från biblioteken och arkiven, inget självklart gemensamt format för föremålsregis- trering. Dessutom saknar de flesta museitjänstemän utbildning för att arbeta med struktur och katalogisering, vilket framkom vid utredningens första workshop.12 Internationellt sett har museerna dock kommit längre än biblio- teken när det gäller t.ex. inscanning av bilder.

Museerna upplever sig som intressanta för de kommersiella krafter, som är duktiga på teknologi, men som saknar innehåll att förmedla. Museemas inter- nationella samarbetsorgan ICOM13 ser som sin uppgift att skydda museernas intellektuella/virtuella bestånd från kommersiellt utnyttjande.

eller bild och vars innehåll kan återges med hjälp av elektroniskt hjälp- medel. Pliktexemplar skall enligt lagen bevaras och tillhandahållas för forskning och studier.

11 sou 199451, Minne och bildning. 12 Workshopen genomfördes den 15 april 1996. Programmet framgår av bilaga 5. Rapporten kan rekvireras från utredningen men finns också tillgänglig på Kultumät Sveriges hemsida med adress http://www.sb.gov.se 13 lntemational Council of Museums.

• Sida 141
•  Original

INSAM

För att främja och samordna IT-användningen vid svenska museer bildades på Nordiska museets initiativ samarbetsorganisationen INSAM 1990. IN- SAM (Informationssystem i samverkan vid svenska museer) har ett hundratal medlemmar och styrs av ett råd som väljs av medlemmarna vid årsmötet. INSAM har fått SESAM-medel14 för att utveckla en dataelementkatalog, dokumentationsprocesser och gemensamma auktoriteter för museisektom samt för att anordna utbildning och gemensamma konferenser på lntemet.

SESAM — projektet

Våren 1995 avsatte riksdagen 235 miljoner kronor till SESAM—projektet för att registrera, dokumentera, gallra, konservera och magasinera kulturarvet i form av i första hand museernas, men också arkivens samlingar.15 Rege- ringen har nu fördelat medlen varav en del skall användas för att göra föremå- len tillgängliga för allmänheten. SESAM-medel får i princip inte användas för inköp av datautrustning vilket har inneburit problem för flera av de museer som tilldelats anslag. Dessa har nämligen kunnat extraanställa personal för registrering och dokumentering men inte haft den nödvändiga utrustningen för arbetet.

S WETERM

Flera olika system för registrering av föremål används vid svenska museer. För att kunna söka efter enskilda poster i digitala kataloger är det viktigt att dessa olika system använder sig av en gemensam terminologi för systemens innehåll. INS AM har arbetat fram SWETERM, en datastandard (tagbenämningskonvention) för alla sorters samlingar. Med hjälp av SESAM- medel16 skall en tennkatalog skapas med beskrivningar av de begrepp som får användas och vars definitioner är kända. Tanken är att om alla museer ut- går från samma regler kan ett till synes gemensamt system för museidata ska- pas utan att de enskilda institutionerna behöver frångå det system som de byggt upp. Även om systemen är olika kan auktoriteterna vara gemensamma. En museiman ställer dock andra krav på tillämpning än allmänheten gör och därför måste troligen separata dokumentations- och presentationssystem ut- vecklas. Det föreslog också SESAM i rapporten Öppna museisamlingarna

14 Se nedan. 15 Se också 3.2.4. 16 Se ovan samt 3.2.4.

• Sida 142
•  Original

Flera registreringssystem

Nordiska museet har utvecklat databaskonceptet/relationsdatabasen General Professional som bygger på internationellt överenskomna registreringsregler för museiföremål.17 General Professional är en applikation av SWETERM och är egentligen ett sätt att gestalta den teoretiska standarden i en fungerande databas. Den ärinte begränsad till föremål utan kan användas för alla slags samlingar och terrninologier.

Flera museer i Sverige har tagit fram egna datasystem för att registrera sina samlingar. Västerbottens länsmuseum har t.ex. tillsammans med Umeå uni- versitet skapat SOFIE (Samlingar och fomminnen i ett) som kan hantera fö- remål, kartor och ritningar samt fornlämningar. SOFIE har också sålts till en rad andra svenska museer.

Hittills har det stora samverkansområdet för museerna varit applikationer- na, alltså de olika databasverktygen. Förutom General Pro och SOFIE kan nämnas Adrian, Art System och Reform.18

7.2. Gemensam strategi för arkiv, bibliotek och museer

Det finns stora likheter mellan arkiv, bibliotek och museer (som tillsammans brukar sägas tillhöra ABM-sektorn); alla arbetar med att samla, ordna, vårda och tillgängliggöra/visa det svenska kulturarvet. Därmed finns också delvis gemensamma referensramar och gemensam terminologi som gör det möjligt att skapa gemensamma sökingångar. Skillnaderna i fokusering och tyngd- punkt är lika stora inom sektorerna som mellan dem. Dessutom är gränserna mellan sektorerna ofta flytande; museerna har egna bibliotek, biblioteken in- nehåller brevsamlingar osv.

Ett ökat samarbete inom ABM—sektom är särskilt angeläget nu när både arkiv och museer är på väg att fastställa standardiserade beskrivningsregler och bygga upp nationella samkataloger.

I och med databasemas och inte minst Internets hastiga tillväxt blir använ- darna vana vid standardiserade Sökverktyg som snabbt förser dem med stora mängder information inom ett avgränsat område. Användarna av ett framtida svenskt kultumät kommer naturligtvis också att förvänta sig att kunna söka efter specifik information på ett likartat sätt och kunna använda sig av sök- begrepp och temiinologier som är lika för samma sorts material oavsett var det förvaras någonstans. Utvecklingen leder därför mot generella system som

17 Reglerna kallas CIDOC (Comité International pour la Documentation) Framework och har skapats av ICOM (International Council of Museums), en internationell samarbetsorganisation för museer. 18 Se också 5.3.1.

• Sida 143
•  Original

integrerar information från flera källor. Målet är att få en så god kvalitet som möjligt i sökningarna.

7.2.1. ABM-gruppen

Samrådsgruppen för utökad samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM) är en informell samarbetsgrupp med representanter för Kulturrådet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket med BIBSAM och LIBRIS, Forsknings- rådsnämnden, INSAM, Riksantikvarieämbetet samt Vitterhetsakademiens bibliotek. Syftet med gruppen är att fånga upp nya idéer, identifiera sam- arbetsområden, utbyta erfarenheter och att göra information inom de olika kultursektorema tillgänglig på samma eller likartade sätt för användarna.

Många institutioner arbetar med likartade problem, t.ex. digitalisering och bevarandefrågor, och det som förenar är framför allt IT-satsningama. ABM- gruppen försöker initiera samarbete över sektorsgränsema, så att man med gemensamma insatser kan lösa vissa problem. Därmed kan resurserna utnytt- jas effektivare och medel frigöras som institutionerna kan använda inom sina egna specialområden.

7 . 2 . 2 Auktoritetsutbyte

Den långsiktiga målsättningen är att skapa möjligheter till samsökning av in- formation, oavsett om den förvaras i arkiv, bibliotek eller museer. Skriver man t.ex. sökordet "August Strindberg" skall man få besked om vilka böcker han skrivit, vilka böcker som skrivits om honom, vilka av hans ägodelar som finns bevarade, vilka tavlor han målat och var de hänger, vilka dokument som rör eller skrivits av Strindberg som bevarats och var de arkiveras.

För att sökningen skall fungera krävs fastställda format för hur namn på personer, institutioner, organisationer, geografiska platser och annat skall skrivas. Utbytesformat måste också finnas för att informationen lätt skall kunna flyttas mellan olika system.

Etablerade format finns redan för tryckt text, musikalier, ljudupptagningar samt videoupptagningar och film. Dessutom finns grunden till format för auktoriserade namnformer, kartor, ritningar och handskrifter medan format för bilder och fotografier är under utarbetande. Däremot saknas format för bl.a. föremålssamlingar, register över ADB-medier, brevskrivare, handskrif— ter och nätverkspublicerade dokument.

• Sida 144
•  Original

Ett konkret auktoritetssamarbete har inletts mellan Kungliga biblioteket, Riksarkivet och INSAM. Arkiven får tillgång till LIBRIS19 auktoritetsregister medan Arkiwerket delar med sig av de namn på föreningar, organisationer och myndigheter som de har i sina samlingar. På så sätt växer en kärna av auktoriteter fram. Arkivverkets topografiska databas över administrativa gränsförändringari Sverige från 1630—talet och fram till nutid har redan inte- grerats i databaskonceptet General Pro.20

Ett annat samarbete gäller att skapa en dataelementkatalog för fotografier.

ABM-element

En följd av samarbetet i den s.k. ABM-gruppen är ABM-element, ett projekt- arbete som initierats av Kungliga biblioteket och Riksarkivet gemensamt. Målet är att sammanställa gemensamma dataelementkataloger och utbytes- forrnat för arkivalier, handskrifter, bilder, kartor och ritningar.

Om ABM-sektorema inte lyckas enas i auktoritetsfrågoma riskerar den som letar efter information att bli tvungen att söka i kanske flera hundra data- baser, baserade på mer eller mindre olika regelverk, istället för ett enda. Där- för vill vi understryka hur viktigt det är att ABM-sarnarbetet kring auktoriteter fortsätter. Det är en förutsättning för att det i ett framtida Kulturnät Sverige blir möjligt att lokalisera enskilda föremål/dokument om man inte på förhand vet vid vilken institution dessa bevaras.

7.3. En jämförelse med Kultumet Danmark

Det danska Kulturministeriet beslöt våren 1995 att skapa ett digitalt nätverk för i första hand de statliga kulturinstitutionema i Danmark. Tanken är att IT skall utvidga informationssamarbetet och -utbytet mellan kulturinstitutionema och därmed utveckla allmänhetens tillgång till kulturinformation. Etableringen av Kultumet Danmark var ett av Kulturrninisteriets bidrag till den danska re- geringens IT-politiska handlingsplan 1995.21 I planen sägs bl.a. att elektro- nisk kulturförmedling skall komplettera och öka spridningen av kulturupp- levelser och kunskapen kring dessa. Alla kulturinstitutioner bör efter hand ingå i ett sammanhängande elektroniskt nätverk som ger allmänheten tillgång till elektroniska kulturella servicetjänster.22

19 Se 7.1.2. 20 Se 7.1.3. 21 Fra vision til handling — Infosamfundet år 2000. 22 Vår översättning från danska.

• Sida 145
•  Original

7.3.1. Kulturnet Danmarks mål

Kultumet Danmark är i första hand tänkt som ett konkret samarbete mellan kulturinstitutionema och i andra hand som ett datanätverk för institutionerna. Deras stora inforrnationsmängder skall digitaliseras för att den egna persona- len och andra kulturinstitutioner, forskare och allmänheten lättare skall få till- gång till informationen. På så sätt ökar också kulturinstitutionernas tillgäng- lighet och de geografiska och tidsmässiga begränsningarna minskar. Dess- utom minskar slitaget på kulturrnaterialet eftersom det blir åtkomligt i digital form.

7 .3.2 Internet som plattform

Hösten 1995 beslutades att nätet skall vara en del av Internet. En anledning är att kulturinstitutionema själva vill att Kultumet Danmark skall vara en del av lntemet. Ett annat skäl är förstås att Internet utvecklas snabbt med ett ständigt växande antal användare och — utbud.

Eftersom kultumätet är under uppbyggnad vill man vänta med att infor- mera om dess existens tills det finns en tillräcklig mängd kulturinformation utlagd. Därför har inte heller många utanför sfären av kulturinstitutioner ännu visat intresse för Kultumet Danmark. Dock har en hel del institutioner lagt ut material på Internet under Kultumet Danmarks hemsida.23

7.3.3. Finansiering

Institutionerna bestämmer själva i vilken takt de skapar sina hemsidor och ar- betet sker inom ordinarie budgetram. Dock har pengar avsatts i 1996 års statsbudget för bidrag till intressanta pilotprojekt. Åtta av 30 ansökningar har tilldelats sammanlagt 3,5 miljoner danska kronor för att källmaterial skall kunna digitaliseras. Projekten skall vara genomförda vid årsskiftet 1996/97 och resultatet läggs ut på kultumätet. Projektinstitutionema måste också dela med sig av sina erfarenheter till andra kulturinstitutioner.

Hittills har det inte varit något problem att intressera kulturinstitutionema för att delta i Kultumet Danmark, trots att deltagandet bygger på frivilliga och egna initiativ. Enligt Jesper Ronnow Simonsen, som arbetar med Kultumet Danmark vid Kulturministeriet, har kultumätet sin egen dynamik. Institutio- nerna är mycket intresserade, inte minst av de rationaliseringsvinster de kan uppnå genom att lägga informationen i databaser. Nationalmuseet har t.ex. digitaliserat all information om sin permanenta utställning. Med hjälp av ett

23 Adressen är http:/Iwwwkultumetdk

• Sida 146
•  Original

användarvänligt söksystem kan besökarna få information om museiföremålen via olika databaser. När projektet är slutfört kan det också läggas ut på Inter- net.

De senaste åren har en del av de danska kulturinstitutionema fått sina re— surser nedskuma. De har dock delvis kompenserats genom arbetsmarknads- projekt. Några kulturinstitutioner har också fått ökade anslag. Kulturnätet fi- nansieras inom institutionernas egna anslag och med de miljoner som ansla- gits för Kultumet Danmarks administration och pilotprojekt. Arbetet med kultumätet bedrivs som ett försöksprojekt men permanentas troligen nästa år.

Huruvida allmänheten skall behöva betala för att ta del av allt material på det framtida kultumätet har Kulturministeriet ännu inte tagit ställning till. In- formation som i dag är gratis, t.ex. bibliotekens och arkivens samlingar, skall dock också vara gratis på lntemet.

7.3.4. Organisation

Kulturministeriet har det övergripande ansvaret för arbetet med att bygga upp Kultumet Danmark. Departementet har tillsatt en koordinationsgrupp som an- svarar för styrningen av uppbyggnaden och som löpande utvärderar hur arbe- tet fortskrider. Representanter för Kulturrninisteriet, datakunni ga vid de stat- liga institutionerna och konsultfirman PLS consult24 ingår i ”koordinations- utvalget”.

Dessutom finns ett samarbetsforum för alla kulturinstitutioner, Kultur- forum, som vid 4—5 möten per år utbyter IT -erfarenheter och diskuterar IT- strategin för Kultumet Danmark.

Med avsikt har ministeriet valt att lägga Kultumet Danmarks sekretariat fysiskt skilt från dess server. Således finns servern på Det Kongelige Biblio— tek medan sekretariatet lokaliserats till Nationalmuseet. En särskild styrgrupp består av sekretariatet och två representanter från resp. Kongelige Bibliotek, Nationalmuseet, Kulturministeriet och PLS consult. Det Kongelige Bibliotek bistår också institutioner med hjälp och råd om design av hemsidor och kan också designa institutionernas sidor på beställning.

Dessutom har fem kunskapsgrupper bildats för att samla kunskap, arbeta fram tekniska standarder och format samt ge kulturinstitutionema goda råd på områdena World Wide Web-servrar, bilder, text, ljud och förmedling. Re— presentanter från kulturinstitutionema har själva fått anmäla sig till de grupper de är intresserade att delta i.

24 Kulturministeriet har anlitat PLS consult för att under en längre tid bistå ministeriet i frågor som rör IT. Enligt avdelningschef Poul Bache har Kulturministeriet valt att anlita extern lT-expertis i avvaktan på att egen IT- kompetens byggs upp.

• Sida 147
•  Original

7. 3 .5 Olösta frågor

Kulturministeriet har ännu inte tagit ställning till när och hur kultumätet skall öppnas även för andra kulturproducenter än de statliga institutionerna. Därför har heller inte frågan om kommersiella intressen skall få delta tagits upp. De frågor som diskuteras fram till september 1996, när ett slutgiltigt förslag läggs fram för ”koordinationsudvalget”, i kultumätsarbetet är i stället:

— hur en hemsida på Kultumet Danmark skall se ut, vilka funktioner som skall finnas med och vad användaren vill ha, — hur förrnedlingsdelen skall se ut och vilken roll biblioteken har för att för- hindra att ett informationsteknologiskt B-lag uppstår, — hur man skall ta hänsyn till de funktionshindrade, — vilka kriterier som skall ligga till grund för stöd till nya pilotprojekt 1997.

• Sida 148
•  Original

I" regnr: 'et'liiwu 153”- . wiki!-fluff"— -'. måttrum-L: '|-.r| i'r- -rr|'n.'rl-"mf:'—.T '.'-' "!" E' Tillit-Hilti l—i-lk' Yn'ålj'" "('i'.-"?!!: ;- 'f' "" :"» närvara-iman J.JP- ril'lr'w'l 'i'.-' ""' Trill-lill? rJ' mått | -. rf" __1 FhåhLååin-P 1.1-151354"th WII "'_'-it'jrlh- in); Peking-11! tri mm.;

%" ----- :r- & |. ww "i" "

l l'util- ' '="'-"7le 33%: n- - Sarri.- tm. .jit'n Minin-m r_.* Ef tillagt flytt näe—swim

J 1 * ' ”'i'-' "" '- i'] "t'? '— -'1rh r " n un . _|.|_'4'j.|'.| " | L r Eri..— l. "':—' hr; '_ "-r '1T.|'1 nitrat-' ? Juni,.

. IT i -..' .I. F—fll'l

• Sida 149
•  Original

8. Användarperspektivet

I utredningsdirektivet sägs att detär en demokratisk grundprincip att alla skall vara tillförsäkrade möjligheten att hämta information och att allmänheten bör få tillgång till kulturinstitutionernas information genom bl.a. bibliotekens och skolornas försorg. Möjligheterna till detta hänger samman med dels i vilken utsträckning kulturinstitutionema förmår ta till sig och använda den nya tek- niken, dels hur användarvänlig den är. Ett uttalat mål bör vara att medborgar- na inte skall delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag. Kvinnor och män bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör beaktas.

Vi vill likna kultumätet vid ett virtuellt bibliotek som erbjuder information, kultur och andra nättjänster till allmänheten. Målet är ett Kulturnät Sverige där alla på ett enkelt sätt med hjälp av multimedia kan:

— söka information om och ta del av litteratur, konst, musik, teater, film,

museiföremål, arkivalier m.m., — söka fakta om hur och med vad institutioner, myndigheter, organisationer, föreningar och andra intressenter på kulturområdet arbetar, — delta i elektroniska diskussionsgrupper om kultur, — ta del av utredningar och beslut inom kulturområdet, — få kontakt med kulturproducenter, -myndigheter och ansvariga -politiker, — få information om kulturevenemang i hela Sverige, — beställa och betala biljetter, böcker, cd-skivor etc., — delta i gemensamt skapande av virtuella konstverk och texter, — komma vidare till internationella elektroniska kultursidor.

8.1. Kulturnätet — en fri demokratisk rättighet

Att öka tillgängligheten till kulturarvet och kulturproducentema är ett viktigt syfte med det framtida kultumätet.

Vår grundinställning är att ett kultumät skall vara kostnadsfritt att använda. Sannolikt krävs det dock någon form av trappstegsmodell där ett basutbud finns fritt tillgängligt varefter kostnaden ökar beroende på hur pass avancera- de uttagsmöjligheter som efterfrågas. Vissa typer av forskaruttag kan t.ex. bli förhållandevis dyra medan basutbudet kan och bör ses som en del av infra- strukturen. Forskning, utbildning och kultur är i hög grad en del av det mo- derna samhällets infrastruktur. Samhällsansvaret uttrycks t.ex. i de olika stödformer som säkrar åtkomst av kultur och information till rimliga kostna— der för människor oavsett om de bor i en liten norrlandskommun, inte har råd att köpa dyra böcker eller har funktionshandikapp av skilda slag. Många av 149

• Sida 150
•  Original

dessa samhälleliga stödformer, t.ex. litteraturstödet, presstödet och biblio- teksersättningen, är i dag knutna till pappersforrnen och omfattar således inte de elektroniska medierna.1

De idéer om full kostnadstäckning som blivit omhuldade de senaste åren strider i viss mån mot denna demokratiska grundsyn. I avgiftsförordningen fastslås att full kostnadstäckning bör gälla. I ett förslag från Riksrevisions- verket till prissättning av inforrnationstjänster sägs att full kostnadstäckning för att framställa och distribuera inforrnationsuttag skall ske med avgifter.2 Det innebär att såväl direkta som indirekta kostnader skall täckas.3 En förut- sättning för en IT-strategi inom kulturområdet är att dessa frågor noggrant ut- reds. De kommer därför att bli föremål för en fördjupad behandling i vårt slutbetänkande.

Redan det faktum att någon form av teknisk utrustning krävs för att kunna ta del av kultumätets innehåll gör att de flesta svenskar till en början inte kommer att ha tillgång till nätet hemifrån.4 Därför får bibliotek, skolor och medborgarkontor5 nyckelroller för att tillhandahålla kultumätet. Det sker i dag en kraftig utbyggnad av kabel-TV-näten och planerna på ett digitalt markbun- det TV—nät är likaså långt framskridna. Men även om dessa processer är kraft- fulla kan vi inte enbart förlita oss på denna utveckling. Vi ser det snarare som parallella komplementära processer. I flera av svaren på vår enkät efterlyses också interaktiva datorer med uppkoppling till kultumätet på allmänna platser där mycket folk passerar, t.ex. postkontor, banker, köpcentrum, stations- byggnader, turistbyråer, bensinstationer, hotell etc.

Ekonomer i USA som sysslar med informationsekonomi hävdar att med- borgare som använder information, t.ex. läser vetenskapliga artiklar, gör en input i samhällsekonomin som kan beräknas. En medborgare som läser en artikel producerar ett par hundra dollar i bruttonationalprodukt enligt en sådan beräkning. Oavsett denna eventuella kollektiva nytta, är det förstås av godo om fler människor får tillgång till den svenska kulturen. I IT-propositionens6 mål för en nationell IT-strategi sägs att ”Den svenska kulturen, det svenska språket och vår nationella identitet blir än viktigare att bevara och utveckla när

Se 9.4.4. RRV l995:64, Principer för prissättning av informationstiänster. Se 9.4 där finansierings— och avgiftsfrågoma diskuteras. Se 3.3.1 där studien Datorvanor 1995 kortfattat beskrivs. För närvarande har ett 70-tal kommuner startat medborgarkontor eller utreder frågan. Verksamheten är främst inriktad på information, admi- nistrativ service och handläggning av okomplicerade ärenden. Med- borgarkontoren arbetar sektorsövergripande och syftar till att förbättra medborgarnas kontakter med den offentliga förvalmingen. Tanken är också att service i glesbygd och förorter kan bibehållas, att den lokala demokratin förstärks och att verksamheterna kan bedrivas på ett effek- tivare sätt.

6 Se också 3.2.9.

MAwN—i

• Sida 151
•  Original

gränserna mellan länder, kulturer och språkområden inte längre är lika tydli- n 7 ga . Huruvida den enskilde användaren skall behöva betala för att få tillgång till informationen på ett framtida Kulturnät Sverige diskuterades vid utredningens andra och tredje workshop.8 Vi återger nedan några av inläggen.

Diskussionsinlägg vid workshop 2

Stefan Zetterström, Helsingborgs stadsbibliotek, menade att den offentliga in- formation som redan är finansierad, bl.a. den som handlar om myndigheters och förvalmingars verksamhet, självklart skall vara gratis med tanke på att medborgarna förutsätts vara engagerade och initierade. Zetterström tillade dock att om institutioner gör sammanställningar utöver det vanliga, t.ex. om ett museum framställer en extra påkostad cd-rom, är det rimligt att de tar betalt för denna produktion.

Även Alexander Rudenstam, kanslichef för den Digitala salongen, tog upp frågan om vilka krav det går att ställa på kulturinstitutioner och politiska in- rättningar när det gäller vad de skall göra tillgängligt utan kostnad. Han påta- lade i samband med detta att de offentliga inrättningama i Kalifornien i USA har ett krav på sig att göra sin information tillgänglig eftersom framtagandet av denna information har finansierats av den offentliga förvaltningen och att den därför också skall vara tillgänglig för alla.

Miljövårdsdirektören vid Länsstyrelsen i Gävleborg Stig Hammarsten, som på Miljövårdsberedningens uppdrag utreder förutsättningarna för att skapa ett svenskt miljödatanät, hävdade att det inte är ekonomiskt försvarbart att ta ut avgifter för offentlig information. Enligt hans bedömning medför det mycket små kostnader att lägga ut redan producerad offentlig information på nätet — så låga att kostnaderna för att finansiera ett betalsystem skulle över- skrida dem.

Barbro Blomberg, journalist och representant för Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, sade att hon inte tror att det går att administrera fram ett kultumät. Det kan enbart växa utifrån den kreativitet och det behov som finns bland t.ex. kulturarbetare. Däremot kan man underlätta framkomligheten på de elektroniska vägarna genom ett så billigt system som möjligt. Hon före— slog att det inte skall kosta mer än en telefonmarkering att använda nätet, på samma sätt som det gör när man ringer ett 020-nummer till en myndighet. Blomberg menade att den låga kostnaden hänger samman med att myndighe- terna tycker att det är särskilt viktigt att medborgarna enkelt får tillgång till in- formation, och att kultumätet fyller en liknande funktion.

7 Proposition 1995/96:125, Åtgärder för att bredda och utveckla använd- ningen av informationsteknik, s. 14. 8 Se 4.2.7 om utredningens workshops och bilaga 6 och 7 för programmen. 151

• Sida 152
•  Original

Lena Ek, kommunalråd i Valdemarsvik och forskare i internationell rätt, menade att fri tillgång till nätet är en rättvisefråga. Hon sade att många skol- barn i glesbygden aldrig får besöka ett större museum, inte minst med tanke på att det i dagens kommunala budgetar inte finns medel för att betala buss- utflykter till de stora städerna. Men om eleverna kan sitta i sitt klassrum och, när de läser t.ex. om medeltiden, via nätet komma in i de olika museerna, så kan de titta på medeltida föremål och läsa om hur människor levde då. Lena Ek framhöll att det är en rättighet som dessa barn har, och att det därför är mycket allvarligt att avgiftsbelägga informationen på nätet. Annars är det en- bart de barn som bor i närheten av museer eller som har föräldrar som har råd och vilja att visa sina barn kulturarvet, som får tillgång till de kulturinstitutio- ner som hela befolkningen bekostar med skattemedel, sade hon.

Diskussionsinlägg vid workshop 3

Författaren och kiitikem Ana Valdés ansåg att kulturen är en bastjänst som vi betalar skatt för att få tillgång till, lika väl som vatten, el och vägar. Om vi lägger flera miljarder på JAS-planen bör vi också kunna lägga pengar på vårt kulturarv, sade hon och menade därmed att kultumätet bör vara gratis till- gängligt för allmänheten.

Christer Sturmark, skribent och IT-debattör, ansåg att det viktiga inte är huruvida användningen av kultumätet är avgiftsbelagd eller ej, utan att en stor del av befolkningen inte behärskar IT. Då hjälper det inte om kultumätet är gratis. Precis som man betalar pengar för att gå in på ett museum idag, skulle man kunna betala en mindre summa pengar för att komma åt kultur- nätet, menade han.

Journalisten och historikern Lars Ilshammar ansåg inte att man bör ta ut avgifter för materialet på ett svenskt kultumät, åtminstone inte när det gäller material som tillhandahålls av statliga myndigheter och kulturinstitutioner. Det finns mycket offentligt material som redan är lagrat i databaser och som det inte skulle kosta något att tillgängliggöra via ett nätverk. Enskilda konstnärer och privata kulturinitiativ skall däremot inte tvingas att ge bort sina verk gra- tis.

Per Halberg, divisionschef vid Bibliotekstjänst, berättade att biblioteken har gjort utredningar som visar att majoriteten av den biblioteksrelevanta, äm- nesspecifika information som finns tillgänglig via databaser idag kostar pengar. Insatsen från samhällets sida när det gäller ett kultumät är att kom- munerna, t.ex. folkbiblioteken, betalar för informationen och gör den gratis tillgänglig.

• Sida 153
•  Original

8.2. Geografisk spridning, gender- och generations- aspekter

Ett framtida Kulturnät Sverige skall vara tillgängligt i hela landet; det skall inte enbart vara en nyttighet för den unga datortillvänjda generationen och det skall inte bli ”ännu en av grabbamas leksaker”. De tre orden geografi, gender och generation står för ett principith ställningstagande på samhällsnivå. Med andra ord; 55-åriga Agda i Åsele skall ha glädje och nytta av ett framtida svenskt kultumät. Till detta grundläggande axiom vill vi addera ytterligare några perspektiv som också bör beaktas i motiveringarna inför ett framtida kultumät. Det handlar dels om det mångkulturella samhällets möjligheter, dels om förändrade villkor för funktionshandikappade, men också om olika mil- jömässiga aspekter av ett kultumät, t.ex. om det fysiska resandet reduceras i ett IT-samhälle eller ej. Dessa perspektiv kommer utförligare att behandlas i vårt slutbetänkande och berörs här endast i korthet.

8.2.1. Geografisk spridning

Vi är av tradition vana att tänka oss infrastruktur som något stabilt och endast långsamt föränderligt. Så är det inte längre i dag. Infrastrukturen inom t.ex. IT—ornrådet genomgår en extremt snabb förändring. En del av denna process är just utbyggnaden av datakommunikationsnäten. Men operatörerna hinner inte med och den sista kilometern fram till stugan utgör ofta ett betydligt större hinder, både ekonomiskt och logistiskt, än byggandet av de stora bas- strukturerna.

I många glesbefolkade delar av Sverige saknas tillräcklig bandbredd i da- takommunikationsnäten. AXE-systemet för telefonnätet är ännu inte helt fär- digt vilket innebär att några områden inte har möjligheter till ISDN.9 Ett bely- sande exempel är fågelstationen i Ottenby, som har fått hemsidor på Skol- datanätet, inom ramen för ett högskoleprojekt, men som under en lång period inte själva kunde se sina sidor eftersom telekommunikationema på södra Öland var otillräckliga.

Kabel-TV-nätet är väl utbyggt i Stockholmsregionen och längs våra kuster men Agda i Åsele får vänta på sin kabel. Geografi- och glesbygdsperspektivet är en fråga om demokrati.

9 Se 3.5.3.

• Sida 154
•  Original

8.2.2. Genderaspekter

Kvinnor har i mindre utsträckning än män tillgång till ny teknik. Studien Da- torvanor 1995 visade att drygt 30 % av männen och ca 22 % av kvinnorna i åldern 16—64 år använder datorer.10 En annan undersökning visar att bara drygt var fjärde lntemet-användare i Sverige är kvinna.11

Att fler män än kvinnor använder sig av IT kan ha flera orsaker. Män kommer oftare i kontakt med teknik under sin utbildning och i sitt arbete, en följd av den traditionella ojämlika könsfördelningen mellan olika typer av utbildning och arbeten. Många menar att män fascineras av teknikens möjlig- heteri sig, medan kvinnor vill se nyttan av tekniken innan de tar den till sig. I USA finns ett större tjänsteutbud på lntemet än i Sverige och där är var tredje lntemet-användare en kvinna.

På vissa håll i Sverige försöker man aktivt att intressera kvinnor och flickor för informationsteknikens möjligheter. Vid Ronneby stadsbibliotek startades t.ex. ett projekt riktat till flickor sedan personalen konstaterat att över 90 % av dem som satt vid bibliotekets datorer var män, framför allt poj- kar. Ett trettiotal flickor fick varje vecka komma till biblioteket för att lära sig att göra egna hemsidor med presentationer av sig själva, göra en elektronisk tidning m.m. Idag är det lika många kvinnor som män som använder Ron- neby stadsbiblioteks datorer.

En del — inte minst äldre — kvinnor känner sig osäkra inför den nya tekni- ken. Att anordna IT-utbildningar med medelålders kvinnor som lärare kan vara ett sätt att minska just lite äldre kvinnors oro och i stället öka intresset för IT; en erfarenhet som föreståndaren för ett lntemet-café i Stockholm re- dogjorde för vid utredningens första workshop.

8.2.3. Generationsaspekter

Vi människor lever i det förgångna i betydligt större utsträckning än vi är medvetna om. Våra grundläggande synsätt formas huvudsakligen under barn— och ungdomsåren då vår beredskap att ta in omvärlden är som störst. Sedan lever vi livet fram med dessa världsbilder, ett slags mentala koder, som rät- tesnören. Men dessa mentala kartor är föråldrade i dag. IT-samhällets fram- växt har lett till såpass tillspetsade kommentarer som att den mest avgörande framgångsfaktom är generationstillhörigheten. ”Before computer” och ”after computer”, före och efter datorn, sägs vara det som gäller i många av de stora företagen. Även om vi inte ansluter oss till en understundom överdriven ung-

10 Se vidare 3.3.1. ” Undersökningen är gjord av företaget KAIROS Research/Forsknings- gruppen för samhälls- och informationsfrågor som sedan april 1995 kon- tinuerligt undersöker utvecklingen av lntemet-användning i Sverige.

• Sida 155
•  Original

domskult — ungdom är som bekant ett övergående predikament — är det ändå avgörande att söka förstå effekterna av de fundamentalt skilda villkor som dagens olika generationer formats under.

Dagens unga är morgondagens vuxna; de formulerar med sina drömmar och tankar morgondagens samhälle. De unga använder datorn och andra elektroniska redskap främst som kommunikationsverktyg. Det är verktyg som de ställer stora krav på och ett framtida kultumät måste kunna leva upp till de förväntningar på användarvänlighet och kvalitet som ställs.

8.2.4. Det mångkulturella samhället

Kan ett framtida kultumät bidra till ökad integration och förståelse mellan olika kulturer? Kan kultumätet underlätta kommunikationen mellan män- niskor som ingår i olika kulturer och subkulturer som har svårt att göra sig gällande i det svenska samhället? Det mångkulturella samhället skall inte bara förstås som invandrarkulturi Sverige utan i lika hög grad som svensk kulturi världen. Fyra av fem av Sveriges unga vill resa och se världen. De vill bo utomlands under längre tid än ett år. Detta medför att det globala samhället finns mitt ibland oss — hos medborgaren som användare. Detta perspektiv innefattar också de svenska företag som mycket snabbt blir transnationella och de internationella företag som verkar i Sverige. Dessa företag äri dag väl medvetna om kulturen och våra värdemönsters centrala betydelse. De vet att dessa kan vara den avgörande skillnaden mellan att lyckas och att misslyckas i en affärsrelation.

8.3. Tillgänglighet

Via ett framtida kultumät skall alla snabbt och enkelt kunna få tillgång till och information om kulturen i Sverige. Målet är att göra informationen tillgänglig genom en icke-hierarkisk och inom systemet demokratisk uppbyggnad, på samma sätt som dagens lntemet fungerar.

Redan det faktum att en teknisk utrustning krävs för att kunna ta del av kultumätets innehåll gör att de flesta svenskar till en början inte kommer att ha tillgång till nätet hemifrån.12 Därför får bibliotek, skolor och medborgarkon- tor5 nyckelroller för att tillhandahålla kultumätet. Men även i en framtid när människor har datorer i sina hem, när kabel-TV-och/eller digital-TV-näten är utbyggda i hela landet krävs gemensamma arenor och mötesplatser där kom- petent personal finns att tillgå

12 Se 3.3.1 där studien Datorvanor 1995 kortfattat beskrivs.

• Sida 156
•  Original

Problemet är nämligen inte främst att få tillgång till information utan att kunna tillgodogöra sig de stora mängder information som kommer att erbju- das på ett framtida kultumät. Användaren vet kanske inte vilka frågor som systemet kan ge svar på. Användarstöd i förrn av bruksanvisningar (i såväl tryckt — som elektronisk form) och kunniga guider vid bibliotek, skolor och medborgarkontor är därför mycket viktigt.

Likaså krävs att informationen är lättillgänglig, i meningen begriplig, pe- dagogisk och grafiskt tilltalande. Sidor med ljud och bilder kan vara bra in- forrnationsbärare och lockande blickfång, men har den nackdelen att de tar lång tid att få se om man har en långsam uppkoppling, t.ex. via modem, mot Internet. Den som gör hemsidor måste därför noga avväga om sidorna skall kunna nås av så många som möjligt eller om informationen skall utformas så tilltalande som möjligt för att på så sätt locka många besökare.

8.3.1. Vilket kulturmaterial skall digitaliseras?

Allmänt sett transporteras digital information allt snabbare på de elektroniska vägarna, men det betyder förstås inte att vi också kan ta till oss innehållet snabbare. Därför måste informationen vara pedagogiskt utformad. Användar- na kanske inte heller är intresserade av ett fullständigt digitaliserat material utan vill i första hand få tillgång till kulturinstitutionernas resurser. Mycket av kulturinstitutionernas material är förstås inte ”kioskvältare” men det är en del av samhällsansvaret att tillgängliggöra det, även om långtifrån allt behöver digitaliseras. Samtidigt är det viktigt att Kulturnät Sverige inte upplevs som enbart ett redskap för de samhällsägda institutionerna utan också kan inne— hålla aktuella kulturyttringar från de idébuma organisationerna inom bild- nings- och kulturområdet liksom från enskilda kulturskapare.

Av kapitel 5 och 6 framgick att en intensiv digitaliseringsprocess pågår vid många av våra kulturinstitutioner. Någon övergripande strategi för vad som skall prioriteras finns ännu inte och frågan är om det över huvud taget är önskvärt. Här finns en känslig gränsdragning mellan resp. institutions egna bedömningar och ett samhällsansvar för vad som bör ingå i infrastrukturen. Är det ”rätt” källserier som digitaliseras idag? Vad skall styra digitalise- ringen; institutionernas egna behov, efterfrågan från allmänheten, samhälls- institutioner och utbildningsväsendet eller kanske rentav marknadens intres— sen?

• Sida 157
•  Original

8.3.2. Användarnas olika förutsättningar

De presumtiva användarna av ett kultumät är hela Sveriges befolkning. An- vändarna är därför en mycket heterogen grupp som består av bl.a. dator- ovana, kulturarbetare, tekniker, funktionshindrade, barn och invandrare. Där- för finns förstås ingen universallösning för hur kultumätet bör struktureras. Snarare kan vi tänka oss olika gränssnitt som varieras efter användarens för- kunskaper och förutsättningar. En sökfunktion med möjlighet till fritextsök- ning gör att användaren snabbt kan finna den information som söks.

Utbildning

Någon form av utbildning är nödvändig för att så många som möjligt skall kunna använda den nya informationstekniken och i det sammanhanget spelar skolan en viktig roll. Vid utredningens tredje workshop13 framkom olika synpunkter på hur IT-utbildning bör se ut. Lars Ilshammar, journalist och historiker vid Högskolan i Örebro, poängterade att lärarna, deras utbildning, motivation och tillgång till IT har en helt avgörande betydelse för vilken un- dervisnin g eleverna får. Ilshammar förordade riktade statsbidrag till skolorna så att dessa kan ge eleverna kunskaper om datorteknik och även garantera en någorlunda jämlik tillgång till tekniken.

Mats Hjelm, lärare på Konsthögskolan i Stockholm, invände att den kun- skap som skolan kan lära ut på IT-området riskerar att bli föråldrad mycket snabbt och att det därför är bättre att ge ungdomar problemlösningsmetoder inom ramen för den ordinarie undervisningen. Metoderna kan de sedan tillämpa såväl datortekniskt som vad gäller kvalitauvt innehåll. Madeleine von Heland, docent vid Institutionen för konstvetenskap vid Stockholms universi- tet, konstaterade att dagens skola är extremt dåligt rustad för ett sådant upp- drag.

F unktionshindrade

Vid samma workshop förklarade Ingar Beckman Hirschfeldt, chef för Tal- boks— och punktskriftsbiblioteket, att den nya informationstekniken kan vara till stor hjälp för personer med funktionshinder. Hon menade att man därför måste ta hänsyn till de funktionshindrade om man skapar ett kultumät.

Enligt Beckman Hirschfeldt är tekniken i sig inget hinder för att funk- tionshindrade skall kunna ta del av ett framtida kultumät. Det går t.ex. att omvandla text till talsyntes. Vad som har större betydelse för huruvida perso— ner med funktionshinder skall kunna använda tekniken är samhällets vilja att bidra med utbildning och nödvändig utrustning.

13 Programmet återfinns i bilaga 7.

• Sida 158
•  Original

Beckman Hirschfeldt påtalade också att DOS-miljön — som bygger på tan- gentkommandon — är den datorteknik som är lättast att hantera för synskada- de. Hon sade sig därför vara bekymrad över att DOS-tekniken alltmer kom- mer på undantag till förmån för Windows-miljön, som bygger på att man med datormusen klickar på olika fönster som man måste se för att kunna använda. Den textbaserade DOS-miljön är betydligt lättare att anpassa för talsyntes vil- ket också är en förutsättning för personer med läs- och skrivsvårigheter. Hon menade vidare att när man anpassar tekniken till funktionshindrade så under— lättar man även för andra som är ovana vid tekniken.

Mångkulturella aspekter

Författaren Mehmed Uzun menade vid samma workshop att det är viktigt med kultur för alla, men även från alla. Han sade att den svenska kulturen är ett arv som måste förvaltas, men där det också är viktigt att uppmuntra de mångkulturella särdragen.

Uzun berättade att det i dag talas över 100 språk i Sverige och att det finns minst 1 000 utländska författare i landet. Ett framtida kultumät måste därför skapa kanaler och en plats för dialog med Sveriges invandrare, sade han.

Madeleine von Heland menade att lntemet skapar nya möjligheter för et- niska rninoriteteri Sverige. De kan t.ex. via nätet mycket lättare upprätthålla kontakten med sina forna hemländer.

Christina Hallman, kulturchef i Umeå, tillade att vilka som använder och har tillgång till datorer är en klassfråga som har med inkomst och utbildning att göra. Att många invandrare tillhör de lägre socialgruppema påverkar där- för allvarligt deras möjligheter att få tillgång till fördelarna med den nya in- formationstekniken, menade hon.

8.4. Digitala mötesplatser

En digital mötesplats kan liknas vid en telefonkonferens, men med den skill- naden att kommunikationen sker med hjälp av datorer i stället för telefoner. Användarna meddelar sig skriftligen till varandra via en gemensam databas som är ansluten till ett nätverk, det vill säga en telefonlinje eller lntemet.

Det finns flera olika typer av digitala mötesplatser. En variant är s.k. dis- kussionslistor, eller e-postlistor, som skapas för att personer som är intresse— rade av ett visst ämne skall kunna komma i kontakt med varandra på elektro- nisk väg. På listan kan de diskutera och utbyta kunskaper som har med ämnet att göra.

När någon skickar ett meddelande till en diskussionslista får alla som pre— numererar på listan detta meddelande direkt i den egna elektroniska brevlå-

• Sida 159
•  Original

dan. Överföringen ombesörjs av en server som hanterar prenumerationer och annat som har med diskussionslistan att göra.

En annan variant är elektroniska konferenssystem. De finns till för att sär- skilda grupper, t.ex. yrkesverksamrna inom ett visst område, skall kunna diskutera, informera och kommunicera internt. Konferenssystemet är en ser- ver som användarna kopplar upp sig mot via ett modem eller via Internet

Chatsystem är en tredje typ av digitala mötesplatser. Genom dessa går det att kommunicera med andra personer världen över i realtid, dvs. direkt som om man pratade i telefon, men kommunikationen sker med text i stället för det talade ordet. Systemen är indelade i kanaler med olika ämnen.

En fjärde variant är MUD som är en förkortning för M ulti-User Domain. 14 En MUD består av en databas som i sin tur består av ett antal rum mellan vilka användarna kan förflytta sig genom olika in- och utgångar. I kombina— tion med att rummen innehåller olika föremål och har karaktären av platser som kan besökas ger det en upplevelse av s.k. virtuell verklighet.

Varje enskilt rum utgör ett specifikt forum för möten mellan besökarna i databasen. Med utgångspunkt från dessa kan besökarna under interaktiva former dela med sig av kunskap, information och service samt bedriva debatt i olika ämnen.

Det pågår även försök att vidareutveckla konceptet för MUD, t.ex. genom att bygga in fler kanaler för kommunikation som grafik, ljud och bild.

Goda exempel

I dag finns flera goda exempel på fungerande digitala mötesplatser. Ett så- dant är Den digitala salongen, som är ett svenskt kollegialt nätverk för kom- munikation mellan verksamma inom sektorn för kultur, humaniora och folkbildning. Nätverket ger deltagarna möjlighet att dela med sig och ta del av kunskaper, information och åsikter på området, samt att informera om sina resp. verksamheter. Syftet är också att bidra till ökad kompetens när det gäller hur informationsteknologin kan användas inom de egna yrkeskårema och i arbetet gentemot allmänheten.

Ett annat exempel på en digital mötesplats är det internationella Diversity University (D.U.) som har kopplingar till flera organisationer, bl.a. The Globewide Network Academy som har som mål att på ideell basis skapa ett på alla sätt godkänt online-universitet. D.U. försöker dock inte bli en ackredi— terad institution och erbjuder inte heller kurser. Vad D.U. erbjuder äri stället digitala rum som lärare gratis kan använda sig av i sin undervisning. Lärare

14 En akronym som ursprungligen utlästes som Multi-User Dungeon och då var liktydigt med nätverksbaserade fleranvändar-äventyrsspel. I takt med att MUD:s allt mer används också för andra syften har betydelsen för- ändrats till att bli Multi-User Domain eller Dimensions. Aven uttrycken sociala eller textbaserade virtuella verkligheter förekommer. 159

• Sida 160
•  Original

kan tillsammans med sina elever gå in i D.U. och där hålla lektioner i en da- tormiljö som består av lektionssalar och andra skolutiymmen. Varje mm mot- svarar ett specifikt ämne som kan studeras interaktivt.

Fördelar och nackdelar

De digitala mötesplatserna har flera fördelar. En är att de tillåter såväl synkron som icke synkron kommunikation. Det är med andra ord möjligt för använda- ren att delta i ett menings— eller informationsutbyte när det passar tidsmässigt, dvs. direkt eller vid ett senare tillfälle. Eftersom de digitala mötesplatserna är nätverksbaserade kan de också användas som mötesplats för människor som är geografiskt spridda över ett stort område. En viktig aspekt är att mötesplat- serna kan nås från alla typer av datorer.

En betydande fördel är att de digitala mötesplatserna bygger på interaktion, dvs. ett möte mellan användarna. En stor grupp användare ur ett brett spektrum av yrkesgrupper kan tillsammans med lekmän bidra med kunskaper och information som är långt mer omfattande och uttömmande än vad någon enskild aktör kan samla in och tillhandahålla. Dessutom ökar det stora urvalet möjligheten till nya infallsvinklar och uppslag.

När det gäller MUD skapar användningen av rum, dvs. en virtuell verklig- het, ett sammanhang för interaktionen som tillåter användarna att ta med sig mycket av sin kunskap från den verkliga världen till den digitala mötesplat- sen. Det går att bädda in stora mängder information i välkända objekt som t.ex. lådor, bokhyllor och skyltar, vilket har pedagogiska fördelar.

En nackdel med systemen är att deras trovärdighet riskerar att gå förlorad om de inte ger de resultat som användarna förväntar sig. Användare som inte får snabba svar på frågor de ställer på nätet kan t.ex. tappa tilltron till mötes- platsemas funktionalitet.

En nackdel av motsatt slag är att diskussionslistoma kan fyllas med så många bidrag att det kan vara svårt och tidskrävande att sålla i all information som strömmar in. De riskerar därför att framstå som mindre funktionella även om listorna har den fördelen att de inte kräver någon mer avancerad utrust- ning än en enkel dator och en lntemet-adress och att de är lättanvända efter- som alla inlägg automatiskt hamnar i den egna elektroniska brevlådan.

Alla system kräver kunskaper, även de elektroniska mötesplatserna. Eftersom utvecklingen på området går mycket snabbt kan användarna, i takt med att systemen förändras, få svårigheter att förstå hur de fungerar. Det uppmanar till en aktiv kompetensutvecklin g på området.

• Sida 161
•  Original

Nyttan av de digitala mötesplatserna

Samtliga regioner i Sverige kan ha stor nytta av fördelarna med de digitala mötesplatserna, i synnerhet glesbygdsregionema. Dessa mötesplatser ger till- gång till mängder av information som tidigare inte ens varit tillgänglig i stor- stadsornrådena.

Kommunala verksamheter och privata företag på mindre orter kan med hjälp av de digitala mötesplatserna inhämta kvalificerad information och råd- givning från universitet, högskolor och kulturinstitutioner runt om i landet, dessutom både snabbt och till en relativt låg kostnad. Det kan bidra till kom- petensutveckling och även kostnadsbesparingar som kan vara avgörande för regionernas överlevnad.

De digitala mötesplatserna kan också ge verksamheter med knappa eko- nomiska resurser, som t.ex. bibliotek och museer, en möjlighet att upprätt- hålla en hög arnbitions- och servicenivå. Genom att sinsemellan dela med sig av kunskaper och råd via mötesplatserna kan de enskilda institutionerna till- handahålla kvalificerad information som i annat fall vore orealistisk. Att de digitala mötesplatserna kan användas till en relath låg kostnad innebär också att även dessa resursknappa institutioner får möjlighet att nå ut till en stor publik med information om sina resp. aktiviteter och verksamheter.

8.5. Kvalitetssäkrad information

Under medeltiden kopierades böcker för hand, ofta av munkar vid klostren. Olika exemplar av samma bok var behäftade med olika fel och fältet var fritt för ändringar efter kopierarens godtycke. Boktryckarkonsten möjliggjorde att texten kunde frysas i och med att den trycktes. Upplagan blev en konstant i stället för det enskilda exemplaret.

Vi har nu levt i mer än 500 år med känslan av att en bok är något relativt oföränderligt och tillförlitligt. Den elektroniska publiceringen innebär dock flera steg tillbaka, eftersom inte ens dokumentexemplaret är en konstant. Alla som någon gång arbetat med ordbehandling vet hur enkelt man ändrar några ord i en datafil — och att det sker spårlöst.

Den elektroniska textens lättillgänglighet är både dess stora styrka och dess stora svaghet. Om texter helt okontrollerat börjar spridas från person till per- son, uppstår ju risken för en närmast muntlig tradering. När man med scan— ner (bildläsare) läser in texter och sedan med ett särskilt program överför bil— den av texten till en riktig redigerbar datafil, uppstår alltid tolkningsfel. Exempelvis kan r+n uppfattas som in och noll som bokstaven 0.

En fara ligger i att man av kostnadsskäl tillåter för hög felkvot. Det finns databasredaktörer som är beredda att acceptera så mycket som 20 % fel. Så- dana baser är i allmänhet avsedda endast för sökning. Tanken är att man skall

• Sida 162
•  Original

gå till tryckta källor, när man väl funnit vad man söker. Men så länge textfi- lema är möjliga att spara i den egna datorn, finns risken att de sprids och upp- fattas som källmaterial av mindre kritiska personer.

De stora dagstidningarna övergår alltmer från att arkivera sina egna artiklar i form av tidningsurklipp till att lagra texterna i databaser. Eftersom tidnings- produktionen numera oftast är datoriserad, är det mest rationella givetvis att skapa en ”kran” någonstans i produktionen och ”tappa” artikeltexten där för vidare befordran till arkivets databas.

Här finns risken att förändringar som uppstår efter tappningen inte påver- kar arkiveringen. En artikel kanske inte publiceras i en viss version, kanske utgår den helt men registreras ändå i textarkivet såsom publicerad ett visst datum i just denna version. Ett urklipp på papper är onekligen ett odiskutabelt bevis på publicering.

Även pappersklipp kan förvisso innehålla felaktigheter. De flesta joumalis- ter vet hur lätt ett faktafel i ett klipparkiv till synes lever ett eget liv och publi- ceras om och om igen, just därför att mindre nogräknade personer uppfattar varje klipp som en legitim källa och inte kontrollerar vidare. Den elektroniska publiceringen kommer helt säkert att ge en_ ny innebörd åt ordet källkritik.

Det finns redan teknik för elektroniska sigill och signaturer, men detta an- vänds mest för transaktioner av pengar och överföring av kontonummer. Men det är minst lika viktigt att kunna säkerställa en text. Det kan nämligen bli för- ödande om framtida distansutbildade generationer får sina kunskaper från elektroniska dokument, vars autenticitet inte varit säkrad. Det finns redan exempel på doktorsavhandlingar som byggts på elektroniskt förfalskade käll- texter. En dag kanske det visar sig att våra mödosamt inscannade historie— böcker plötsligt fömekar koncentrationslägren eller inte nämner dem över hu- vud taget, därför att någon varit inne i databasen och ändrat.15

Hur den information som finns på ett Kulturnät Sverige kan kvalitets- säkras kommer vi att återkomma till i utredningens slutbetänkande. Vi vill emellertid också belysa frågan nu genom att återge några inlägg från vår för— sta workshop. Det faktum att det är lätt att ändra i digitaliserade data utan att det märks, diskuterades liksom hur information som finns på lntemet16 kan kvalitetssäkras.

Diskussionsinlägg vid workshop I

Frågor om verifiering, validering och vem som ansvarar för den information som presenteras, blir allt viktigare att ta ställning till. Kulturinstitutionema kan i viss mån fungera som garanter, men vad händer med validiteten när in-

15 Jämför Karl-Erik Tallmo, Kan vi lita på datorns texter?, Svenska Dag- bladet, 23.1.1994. 16 Utredningen har dock ännu inte tagit ställning till vilken teknisk lösning för ett Kulturnät Sverige som kommer att förordas. Se också 10.4.

• Sida 163
•  Original

formationen används i andra till tionde hand? Materialet är ju till för att an- vändas och inte bara för att tittas på. Vilket skydd och vilka garantier kan in— stitutionema ge för det material de lämnat ifrån sig? Det frågade sig Roland Hjerppe, Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet. Han me- nade också att enskilda personer, grupper, vänföreningar m.fl. skulle kunna ge oerhört mycket uppgifter till kulturinstitutionema om information som de hittar på lntemet. Men då återkommer frågan om kvalitet.

Helmer Gustavson, Riksantikvarieämbetet, påtalade att många kulturinsti- tutioner arbetar med material som börjat samlas in för mycket länge sedan. Riksantikvarieämbetet började t.ex. sitt insamlingsarbete redan i slutet av 1500-talet. Problemet är att materialet ofta har samlats in för vissa bestämda ändamål. Systemen måste göras så flexibla att data som samlats in under en lång tid kan användas utifrån nya infallsvinklari ett framtida samhälle.

Chefen för Malmö stadsbibliotek Sven Nilsson sade att bibliotekarier får en allt viktigare roll som bedömare och förmedlare av information från Inter- net. ”Vi drunkar i information och törstar efter kunskap”. Validering av infor- mation sker i de personliga nätverk där informationen används (t.ex. skolor och bibliotek) och information som inte genomgått sådan validering kommer att betraktas som osäker. IT måste helt enkelt förankras i verkligheten.

Kulturskribenten Karl-Erik Tallmo påpekade att det inte bara är kopioma som innebär risker; även ursprungsdatabasen måste skyddas. I framtiden kan ”att gå till källoma” betyda att man går till en databas. Då är det svårt att ga- rantera att materialet inte har blivit korrumperat på något sätt, antingen av tekniska skäl eller på grund av medveten förfalskning. Att bara ”kunna lita på materialet” är ett alltför passivt förhållningssätt. I framtiden blir det ännu vik- tigare att skolan förmedlar viktiga baskunskaperi historia och annat så att ele- verna lär sig bedöma det de hittar på nätet.

Hans Rengman, IT-ansvarig vid Bohusläns museum, menade att sedvan- lig källkritik måste förutsättas även i de nya medierna, men det är också vik- tigt att det finns något i källorna. Museerna bör lägga ut ett stort faktamaterial och Kulturnät Sverige skulle kunna vara en instans som garanterar att det in- lagda materialet kommer direkt från källan.

Hans Rengman berättade också att Bohusläns museum finns på Internet trots att museet ännu saknar egna hemsidor. En kommersiell turistorganisa- tion har lagt ut informationen. Vem garanterar att deras material är riktigt? Det måste således ställas höga krav på att institutionerna behåller kontrollen över tolkningen av sitt eget material.

• Sida 164
•  Original

• Sida 165
•  Original

9. Juridiska och ekonomiska förutsättningar

I det här kapitlet kommer vi att beröra de juridiska och ekonomiska frågor som kan bli aktuella om och när ett gemensamt kultumät byggs upp. Även om mycket arbete redan pågår, finns det många frågor kvar att lösa. Den tek- niska utvecklingen har gjort att upphovsrätten nu befinner sig i en väldig ut- vecklingsfas. Tjänster inom kulturområdet sprids allt effektivare och gränser- na mellan olika stater får allt mindre betydelse. Upphovsrättsfrågoma behand— las därför intensivt inom EU och andra internationella organisationer.

De juridiska frågorna har fått en allt större ekonomisk och politisk betydel- se i Sverige och andra länder. Utan tvekan har den informationstekniska ut- vecklingen medfört att den industri- och handelspolitiska betydelsen av upp— hovsrätten ökat. Upphovsrätten skapar numera bl.a. det rättsliga skyddet för hela grenar inom högteknologin. Även i sin nutida tappning tjänar dock upp- hovsrätten i huvudsak kulturella syften. Industripolitiska och handelspolitiska överväganden har inte tillåtits att helt styra utvecklingen. Vissa upphovsrätts- liga och kulturpolitiska frågor har t. ex. lyfts ur GA'I'1"-överenskommelsen.1

De digitala medier som avses i utredningen finns beskrivna i kapitel 3. Det är främst databaser, cd—rom och lntemet som vi kommer att beröra i detta kapitel. Information på lntemet kan förmedlas genom olika kommunika- tionsmedel; t.ex. via en optisk fiberkabel, mikrovågor eller trådlösa telefoner. Databaser som är inlagda på lntemet nås således på samma sätt. I andra fall finns databaser på en institution, gentemot vilken man kan koppla upp sig via kabel eller modem. Cd-rom är däremot en sluten enhet vars information man kommer åt genom att skaffa cd-rom-skivan.2

9.1. Grundlagsfrågor

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt.3 Fri åsiktsbildning förutsätter bl.a. yttrandefrihet och informations- frihet. Dessa friheter gäller oberoende av vilket medium som används och får

1 General Agreements on Tariffs and Trade. Ett frihandelsavtal mellan över 100 nationer. GA'IT omformades 1994 som ett resultat av den sju år långa s.k. Uruguayrundan och benämns numera WTO, World Trade Organi- zation. Uruguayrundan berörde frihandelsfrågor inom bl. a. tjänstesektorn och på immaterialrättens område. Se vidare under 9.3.2, World Trade Organization. Se också 3.5 för en närmare beskrivning av olika tekniker. 3 1 kap. 1 5 andra stycket RF. &

• Sida 166
•  Original

endast begränsas genom lag.4 Yttrandefriheten har en central ställning genom att den ingår som moment i alla de andra friheter som tas upp i 2 kap. 1 5 första stycket regeringsformen .

Friheten att yttra sig i tryckt skrift regleras närmare i tryckfrihetsförord— ningen (TF), medan friheten att yttra sig genom radio, TV, filmer, video, ljudupptagningar m.m. behandlas i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det är dock inte klart i vad mån grundlagarna också omfattar de nya digitala medier- na.

Grundlagsskyddet

En kommitté har tillsatts5 för att analysera hur tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall tillämpas på nya medier som används vid förmedling av yttranden och annan information till allmänheten. Syftet med Översynen är inte att förändra offentlighetsprincipen utan att överväga hur den skall kunna tillämpas under nya tekniska förutsättningar. Lagstiftningen måste vara anpassad till dagens förhållanden, och om möjligt även till framti- dens. Den skall utformas så oberoende som möjligt av tekniska begrepp och termer. Allmänhetens tillgång till information skall vara oberoende av vilket sätt som myndigheterna har valt att registrera informationen på.

Vid tillkomsten av YGL gjordes överväganden om de nya elektroniska medieformema och ett tilltänkt grundlagsskydd för yttrandefriheten för dessa nya medier. Utgångspunkten för en reglering skulle vara att medierna bör kunna tas i bruk i nyhetsförrnedlingens och opinionsbildningens tjänst på samma sätt som det tryckta ordet. Man införde därför ett tillägg till 1 kap. 7 & TF, enligt vilken TF skall tillämpas om en periodisk skrift i oförändrat skick förmedlas på annat sätt, t.ex. genom radioprogram eller i form av en frlm eller ljudupptagning enligt YGL. Bestämmelsen innebär att en förlage- trogen version av en periodisk skrift som sprids på något av dessa sätt skall ses som en del av den tryckta förlagan och omfattas av det skydd som TF ger periodiska skrifter.

Bestämmelserna i TF och YGL bygger på principen om ensamansvar. Ensamansvar innebär att endast en av de personer som medverkat vid till- komsten av en framställning enligt TF och YGL kan hållas straffrättsligt an- svarig för innehållet i framställningen. Det anges i grundlagarna vem denna person är. Vanliga straffrättsliga regler om ansvar för medverkan tillämpas inte. Ansvaret är successivt. Det betyder att ansvaret i första hand vilar på den som står närmast brottet (t.ex. utgivaren av tryckt periodisk skrift). Om an— svaret inte kan utkrävas av den personen vilar det på den som står närmast

4 Begränsningarna får endast ske under vissa förutsättningar som anges i 2 kap. 12—13åå RF. 5 Kommittén Nya medier och grundlagarna m.m., Dir. 1994:104.

• Sida 167
•  Original

efter honom i ansvarskedjan (för en tryckt periodisk skrift är det ägaren). An- svaret är slutligen formellt på så sätt att det vilar på den som anges i TF eller YGL, oavsett hur han har bidragit till framställningens tillkomst och oavsett om han känt till dess innehåll.

Ensamansvar blir aktuth i samband med elektroniska anslagstavlor när ett medieföretag tillhandahåller upplysningar direkt ur ett register utan att motta- garen kan ändra på innehållet i registret. Då tillämpas bestämmelserna om radioprogram. Sådana program skall ha en utgivare. I första hand ansvarar denne och i andra hand den som bedriver sändningsverksamheten, för inne- hållet.

Ett exempel på teknisk utveckling inom IT-området är cd-rom-produktio- ner. Cd-rom kan användas för att optiskt lagra, samtidigt eller enskilt, text, bild och ljud. Yttrandefrihetsgrundlagen tillämpas på filmer och ljudupptag- ningar.6 Med filmer menas också ”videogram och andra upptagningar av rör- liga bilder”. En cd-rom-skiva som innehåller rörliga bilder eller utgör en ljud- upptagning torde därmed falla under YGL:s tillämpningsområde. En cd-rom- skiva eller liknande som endast innehåller text kan däremot inte utan vidare sägas vara skyddad genom YGL, eftersom det inte utan en mycket utvidgan- de tolkning av lagen kan hävdas att texten utgör rörliga bilder i YGL:s me— ning. Inte heller torde TF:s bestämmelser utan vidare kunna anses bli tillämp- liga på en cd-rom-skiva med text (jfr 1 kap. 7 & andra stycket TF). Det inne- bär bl.a. att om ett tidnin gsföretag väljer att internt lagra information i form av text eller stillbilder med cd-rom-teknik och låter allmänheten via terminal ta del av innehållet på sådana skivor, skyddas denna inforrnationsförmedling av YGL. Om däremot företaget väljer att till allmänheten sprida själva cd-rom- skivan med samma innehåll, omfattas denna informationsförmedling möjligen varken av TF eller YGL.

Handlingsbegreppet

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Det är ett uttryck för offent- lighetsprincipen. Genom denna skall rättssäkerhetsprincipen, effektiviteten i förvaltningen och effektiviteten i folkstyret garanteras. Offentlighetsprincipen ger medborgarna möjlighet till kontroll och insyn i myndigheternas verksam- het.

De regler som gäller i dag för allmän handling blir dock svåra att tillämpa på den digitaliserade kommunikationen vid myndigheter. Varje elektroniskt meddelande, varje inlägg i diskussioner på lntemet osv. kan vara en allmän handling och måste då diarieföras. Ofta har man då valt att först skriva ut de elektroniska meddelandena och sedan diarieföra dem särskilt i pappersform.

6 lkap. r & tredje stycket YGL.

• Sida 168
•  Original

Det är både tidskrävande och innebär ett resursslöseri. Elektronisk post an- vänds i dag av många myndigheter på samma sätt som telefonen. Telefonsamtal behöver dock som bekant inte diarieföras, medan elektronisk post kan behöva behandlas som allmän handling.

Datalagskommittén7 skall bl.a. föreslå de ändringari TF som behövs för att anpassa bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet till den nya tekniken och den nya terminologin på området. Utgångspunkten har hittills varit att information hos en myndighet i princip alltid funnits på ett pappers— dokument, men med den nya tekniken är som sagt pappersdokumentet inte längre en självklar utgångspunkt. Varje sammanställning av sakligt samman- hängande uppgifteri elektronisk form som en myndighet enkelt kan göra med hjälp av tillgängliga program är att anse som en handling hos myndigheten. Det slaget av allmänna handlingar brukar benämnas potentiella handlingar. En sådan handling är att betrakta som allmän under förutsättning att den förvaras hos myndigheten och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Att uppgifterna kan sammanställas med tillgängliga program betyder att det skall kunna göras med rutinbetonade åtgärder. Det skall vara fråga om en begrän- sad arbetsinsats utan nämnvärda kostnader.

9.2. Integritet och missbruk på Internet

Datalagen (1973z289) ger skydd mot otillbörligt intrång i den enskildes per— sonliga integritet genom att personuppgifter registreras med hjälp av data. Personregister definieras som register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller person- uppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften.8 Enligt datalagen (DL) får personregister inrättas och föras endast av den som anmält sig hos Datainspektionen och fått bevis om detta, s.k. licens. Om personregistret skall innehålla vissa känsliga uppgifter som generellt sett kan antas medföra risk för otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet, t.ex. politisk åskådning, värderingar och omdömen, behövs särskilt tillstånd av Data- inspektionen. Detsamma gäller uppgifter om någon som saknar naturlig an- knytning till den som registrerar.

7 Kommittén Ny datalag m.m., dir. 1995:91. Datalagskommittens arbete skall vara avslutat senast den 31 mars 1997. 8 1 & datalagen (DL).

• Sida 169
•  Original

9.2.1. Elektroniska anslagstavlor

Elektroniska anslagstavlor karaktäriseras av att många användare fritt kan på- verka registrens innehåll och använda dem för olika syften. Anslagstavloma väcker många frågor kring datalagens regler om registeransvar och ändamåls- bestämning. Skall hela anslagstavelsystemet ses som ett enda register? Sär- skilt tydligt framträder frågan i 7a & DL där det föreskrivs att det hos den re- gisteransvariga skall finnas en förteckning över de personregister som denne ansvarar för. Det är uppenbart att regeln är svår att förena med att andra än den som är ansvarig för anslagstavlan tillåts starta nya konferenser där ända- målet för dataregistreringen är ett annat än för tjänsten i övrigt. Bestämmelsen om registeransvar (1 & DL) har också utformats så att, vid en strikt tolkning, varje användare av en elektronisk anslagstavla skulle kunna bli ansvarig.

I datalagen föreskrivs även att insamling, registrering, utlämnande och an- vändning av uppgifter skall ske i överensstämmelse med registrets ändamål. Regeln grundar sig på att den registeransvarige har full kontroll över databe- handlingen, något som självklart förelåg vid datalagens tillkomst. På området för elektroniska anslagstavlor verkar ett sådant registeransvar förutsätta någon form av förhandsgranskning av de uppgifter som tillförs en anslagstavla. Ef— tersom anslagstavlan skall fungera som ett öppet forum blir en förhands- granskning svår att genomföra och förena med anslagstavlans syfte. Även bestämmelserna om rättelse m.m. och om att på begäran underrätta den som är registrerad om innehållet i de personuppgifter om honom som in gåri regis- tret bygger på att den registeransvarige har full kontroll över informationsda- tabehandlingen. Att komma tillrätta med spridning av felaktiga uppgifter är emellertid svårt när uppgiftslämnare, minuten efter att en felaktighet har kor— rigerats, elektroniskt kan lämna nya meddelanden med samma innehåll.

IT—utredningen9 har föreslagit att man för de elektroniska anslagstavlomas del skall göra ett undantag från datalagen för löpande text.10 I den mån egent- liga register förekommer på anslagstavlorna bör de däremot omfattas av data— lagen, med undantag för sådana register över användare och elektroniska meddelanden som förs vid anslagstavlorna och som behövs för att användar- na skall kunna hämta och lämna meddelanden. IT-utredningen har också föreslagit åtgärder för att hindra missbruk av elektroniska förrnedlingstjänster (anslagstavlor). Eftersom den användare som ligger bakom ett missbruk ofta inte går att spåra, föreslås att den som tillhandahåller en tjänst för förmedling skall informera om bl.a. vem som tillhandahåller tjänsten samt ha uppsikt över den. För vissa fall föreslås också en skyldighet att förhindra fortsatt spridning av meddelanden. Denna skyldighet samt skyldigheten att informera användarna straffsanktioneras. Slutligen föreslås att datorer och andra hjälp- medel som har använts vid brott i vissa fall skall kunna förverkas.

9 Ju 1994:05. 10 sou 1996:40, Elektronisk dokumenthantering, s. 165.

• Sida 170
•  Original

En kommitté om ny datalag m.m.11 har tillsatts av regeringen. Datalags- kommittén skall fram till den 31 mars 1997 utreda datalagens nuvarande form och föreslå genomgripande förändringar för att anpassa lagen till utvecklingen på området. Lagen skall även göras förenlig med EU:s direktiv om skydd för personuppgifter. Syftet med EU:s dataskyddsdirektiv är att göra ett fritt flöde av personuppgifter möjligt inom EU. Direktivet tillämpas på all behandling av personuppgifter, med undantag för de register som faller utanför gemen- skapsrätten. Undantaget innebär att personuppgifter när det gäller allmän sä- kerhet, statens säkerhet m.m. inte påverkas av direktivet. Register för per- sonligt bruk berörs inte heller. Personuppgifter får enligt direktivet endast samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Uppgif- terna får senare bara användas på ett sätt som är förenligt med ursprungs- ändamålet.

9.2.2. Opassande material

Frågan om att stoppa missbruk på datanäten har diskuterats i flera år i skilda länder och organisationer utan att några synbara resultat har uppnåtts.

.I den svenska debatten hörs ofta kritik mot lntemet med hänvisning till att bl.a. nynazistiska åsikter och barnpornografi kan spridas via nätet. Någon lagstiftning har emellertid inte skett på området. Eftersom lntemet har använts under en längre tid i USA, kan det därför vara av intresse att följa den debatt som för tillfället är mycket livlig där. I februari 1996 skrev USA:s president Clinton under en försenad och omdiskuterad lag, the Communications De- cency Act. Lagen gör det till ett federalt brott att skicka ”opassande” material över nätverk till personer under 18 år.

Problemet med the Decency Act är att allt opassande material förbjuds, samtidigt som man inte definierat vad som skall anses vara opassande. Däremot betonas att publicering av sådant material kan ge böter på upp till 250 000 dollar och upp till två års fängelse.

Den vaga formuleringen kan innebära ett allvarligt hot mot yttrandefrihe— ten. Både medborgarrättsorganisationer och storföretag lämnade också genast in stämningsansökningar för att få domstolar att pröva om den nya lagen stri- der mot grundlagen. De anser att den nya lagen begränsar innehållet i lntemet på ett mer ingripande sätt än vad som gäller för tryckta framställningar. Där- för ställs krav på att Internet skall åtnjuta åtminstone samma skydd som det tryckta mediet vad gäller yttrandefriheten.

The Communications Decency Act har sedan februari 1996 behandlats i domstol såsom stridande mot första tillägget i konstitutionen, dvs. mot ytt- randefriheten. Inga nya fall som skulle kunna strida mot den nya lagen har

11 Dir. 199591.

• Sida 171
•  Original

prövats sedan rättegången inleddes. För att demonstrera Internets möjligheter har organisationer och företag ordnat tekniska förutsättningar så att man via Internet har kunnat följa rättegången.12

Den 12 juni 1996 kom domen som innebär att the Communications Decen- cy Act strider mot yttrandefriheten. Domstolen menar att lagen alltför ingri- pande påverkar lntemet, ett medium vars syfte just är att vara ett forum för öppet tänkande. I domens motivering skrev man bl.a.: ”Internets styrka är kaos. För att friheten som garanteras i första tillägget till författningen skall kunna garanteras måste det kaos som råder på lntemet skyddas”.13 I domen betonas också att ”elektroniskt lagrad och överförd information skall ges minst lika starkt skydd som tryckt information”. Vanliga lagar om förbud mot barnpornografi, förtal osv. är naturligtvis tillämpliga även på information som sprids via lntemet.

USA:s regering tänker överklaga domstolens beslut till Högsta domstolen.

9.3. Upphovsrättslagstiftningen i Sverige och internationellt

Sammansmältningen av medier och användningen av datorlagrade verk ställer nya krav på rättsskyddet och på rättighetsadministrationen. Digitaliseringen gör det nämligen möjligt att, på sätt som inte varit möjliga tidigare, kompri— mera verk och annan information, kombinera informationen (i multimedie- forrn), överföra och kopiera information med stor hastighet och att manipule- ra informationen. Den nya tekniken kan bl.a. medföra att upphovsmännen och andra rättighetshavare till stor del förlorar kontrollen över användningen av sina verk och prestationer.

9.3.1. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Upphovsrätten är den del av rättssystemet som har att göra med rättigheter till främst litteratur och konst. Enligt upphovsrättslagen har författare, komposi- törer, konstnärer och andra som skapar litterära och konstnärliga verk vissa tidsbegränsade ensamrätter till sina verk. Rättigheterna uppkommer när verket har skapats och varar normalt i 70 år efter upphovsmannens död. För att upphovsrättslagen skall kunna tillämpas på ett visst verk ställs inga formali-

12. Debatten kan följas på adressen http:/lwww.cdt.0rg/ciec/ 13 Domen finns tillgänglig på http:/Iwww.cdt.org/ciec/

• Sida 172
•  Original

tetskrav. Verket måste emellertid uppfylla vissa grundläggande krav på origi- nalitet och kvalitet.

Upphovsrätten består av ekonomiska och ideella rättigheter. De ekono- miska rättigheterna är överlåtbara, medan de ideella rättigheterna stannar hos upphovsmannen. De ekonomiska rättigheterna kan sägas bestå av två delar; rätten att framställa exemplar av verket och rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Verket görs tillgängligt för allmänheten när det framförs eller visas offentligt eller när exemplar av det sprids till allmänheten på andra sätt.

Även de ideella rättigheterna består av två delar. Upphovsmannen har för det första rätt att i den omfattning och på det sätt som god sed kräver, få sitt namn angivet när exemplar av hans verk framställs eller när verket görs till— gängligt för allmänheten. För det andra har upphovsmannen rätt att motsätta sig att verket ändras så att hans litterära eller konstnärliga anseende eller egen- art kränks eller att verket görs tillgängligt för allmänheten i en sådan förrn eller i ett sådant sammanhang som är kränkande för honom.

Den klassiska upphovsrättens kärna låg i användningen av vissa traditio- nella typer av verk, framför allt böcker, konst, musik och filmer. Nutida tek- nik har dels gjort skapande av nya kategorier av verk möjligt, t.ex. datorpro- gram och databaser, dels skapat nya sätt att sprida skyddade verk, t.ex. via kabel och satellit. Eftersom upphovsrättens uppgift är att föreskriva ett rätts— ligt skydd för dessa olika uttrycksformer, har utvecklingen medfört att den ekonomiska betydelsen av upphovsrätten har ökat dramatiskt.

Utvecklingen har framför allt färgats av tre faktorer. Den ena är att upp- hovsrätten numera inte bara är en angelägenhet för de västeuropeiska industri- ländema som skapade den nutida upphovsrättens struktur, utan också omfat- tar länder på alla utvecklingsstadier och med olika typer av ekonomiska sys- tem. Den andra är integrationen av stora produktionsländer, såsom Förenta Staterna, i det internationella konventionssystemet, vilket påverkat den inter- nationella upphovsrättens utveckling. Det var t.ex. USA som genomdrev att upphovsrätten integrerades som en del i GA'IT-förhandlingarna. Den tredje faktorn är att nya teknologier i mycket hög grad har ökat den praktiska bety— delsen av det upphovsrättsliga skyddssystemet.

K atalogskyddet

Katalogskyddet i 49 & upphovsrättslagen är en regel som berör många kultur- institutioners register och kataloger. Denna särskilda regel om efterbildnings- skydd för katalog, tabell eller annat liknande arbete där ett stort antal uppgifter sammanställts, skapades för att möjliggöra upphovsrätt till beskrivande små- verk. Den egentliga facklitteraturen skyddas genom vanligt upphovsrättsligt skydd. Katalogskyddet betonar att små, praktiska alster har ett påtagligt skyddsbehov på grund av att mycket flit, möda och kostnader kan vara inves- terade i dem. Regeln är en särskild nordisk rättsfigur och ett motsvarande

• Sida 173
•  Original

skydd finns normalt inte i utländsk upphovsrätt. Skyddet faller utanför kon- ventionssystemen (se nedan om konventioner), vilket innebär att det inte finns något skydd över gränserna. Detta gäller även inom Norden, eftersom inga särskilda avtal om ömsesidigt katalogskydd har träffats.14 Den vanliga upphovsrätten har dock en ganska vid omfattning, och inkluderar förmodli- gen många beskrivande småverk som uppslagsböcker, vägvisare o.dyl. Såle- des har katalogskyddet fått en ganska begränsad omfattning. Skyddet är nå- got snävare än det upphovsrättsliga skyddet. Det har diskuterats om det kan ställas särskilda kvalitetskrav (”kataloghöjd” — att jämföra med det traditio— nella begreppet verkshöjd) på de aktuella produkterna, men det har i praktiken visat sig vara svårt att genomföra. En kvantitativ insats skall emellertid kunna dokumenteras.

Ersättningar som har samband med upphovsrätten

Den sk. ensamrätten, som är utgångspunkt för upphovsrätten, innebär att upphovsmannen har rätt att få ekonomisk ersättning för alla systematiska ut- nyttjanden av verket. Det finns emellertid fall då man från allmän synpunkt sett menar att rättighetshavarnas rätt bör stå tillbaka. Dessa inskränkningar i upphovsrätten innebär bl.a.

— att kopior får framställas för enskilt bruk, — att exemplar får framställas i blindskrift eller som talböcker för synskadade m.m., — en viss rätt att fritt sprida exemplar av verk, — en viss rätt att fritt visa exemplar av verk.

För att kompensera upphovsmännen för inskränkningar i deras rättigheter har man infört följande kulturpolitiskt betonade ersättningar:

— Biblioteksersättning, som lämnas för utlåning av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk över- sättning. Ersättningen gäller utlåning genom folkbibliotek eller skolbiblio- tek. — Talboksersättning, som utgör ersättning för det fria utnyttjandet av verk för talböcker och taltidnin gar. — Visningsersättning, som utgår för den visning som sker av verk, främst bildkonst, i museer och på allmänna platser. — Särskilda insatser för upphovsmän inom musikområdet samt musiker och sångare för biblioteksutlåning av musikaliska verk. — Ersättning till rättighetshavare på musikområdet, som utgör ekonomisk kompensation för verkningar av privatkopiering av fonogram.

Medlen fördelas av fonder, förbund och organisationer på området. Upphovsrättsliga organisationer tar till vara upphovsmännens intressen vid vidareutnyttjanden av verk. Organisationerna ser bl.a. till att ensamrätten till

14 Jämför 62 & URL.

• Sida 174
•  Original

ett verk inte missbrukas. Även s.k. tvångslicensfrågor och avtalslicensfrågor handhas av de upphovsrättsliga organisationerna.

Tvångslicens

Tvångslicens innebär att upphovsmannen inte kan motsätta sig ett nyttjande, men är garanterad ersättning för utnyttjandet av sitt verk. Ett typexempel ges i 18 & upphovsrättslagen (URL). Den som framställer ett samlingsverk, sam- manställt ur verk från ett större antal upphovsmän, för användning vid un- dervisning, får återge mindre delar av bl.a. litterära eller musikaliska verk, om det har gått minst fem år efter det år då verken offentliggjordes.

Avtalslicens

Avtalslicens innebär att ett kollektivt avtal med en svensk organisation ges verkan också för upphovsmän som inte är anslutna till en organisation. En viss summa betalas som täcker alla inblandade upphovsmäns rättigheter, alltså även dem som inte anslutit sig till någon upphovsrättslig organisation. Avtalslicens tillämpas t.ex. i fall som tas upp i 13 & URL. Där nämns bl.a. fotokopiering för undervisningsändamål. Kabel-TV är ett annat exempel där licensen förekommer, vilket nämns i 26 & f URL. Avtalslicensen blir ofta aktuell vid stora produktioner med flera upphovsmän. Licensen administreras av övergripande organisationer på det upphovsrättsliga området, som BONUS och COPYSWEDE. COPYSWEDE har påbörjat utvecklandet av ett s.k. Upphovsrättscenter på lntemet, dit man kan vända sig med licensierings- frågor när man skall använda upphovsrättsligt skyddat material med inforuta- tionsteknikens hjälp.

F örsvårad kontroll

Förutsättningarna för att tillhandahålla information digitalt erbjuder nya möj— ligheter, men också nya problem. Från praktisk synpunkt ligger problemen främst i att det är möjligt att till en låg kostnad och med minimal tidsåtgång framställa exakta kopior av förlagan. Gränserna mellan vad som i dag är s.k. primär utgivning och vad som är sekundärt vidareutnyttjande riskerar att sud- das ut. Eftersom digitalt lagrat material kan överföras digitalt direkt till en en— skilds dator, kan betydelsen av framställningen av exemplar minska. Det blir också betydligt svårare för upphovsmannen att kontrollera när, var och hur verket används. Intrång i rättigheterna blir svårare att upptäcka, liksom möj— ligheten att förutse den framtida användningen av verket, när det väl förts in i ett digitalt system.

• Sida 175
•  Original

Andra mer övergripande begrepp inom upphovsrätten kan också komma att förändras. Det traditionella verksbegreppet, dvs. det krav på originalitet som är ett villkor för att ett verk skall kunna erhålla upphovsrättsligt skydd, ger möjligen inte en tilh'äcklig grund när man skall tillämpa upphovsrätten på digitalt lagrade eller utnyttjade verk. Även frågan om det traditionella upp- hovsmannabegreppet behöver uppmärksammas.

Flera olika projekt pågår också om identitetsmärkning och elektroniska fingeravtryck av bilder på lntemet. Syftet är att underlätta för användaren att se vilken organisation som har hand om klareringen av rättigheterna till bil- den. Tre projekt som för närvarande arbetar med sådana frågor är: CIS (the Common Information System), ett projekt som arbetar med att utveckla ID- märkning för digitalt publicerade verk, IMPRIMATUR (Intellectual multi- media property rights model and terminology for universal reference), som är grundat av EU-kommissionen, men leds av den brittiska organisationen ALCS (Authors Licensing and Collecting Society). IMPRIMATUR arbetar med skapandet av elektroniska fingeravtryck för att klarera rättigheter till upphovsrättsligt skyddade verk. Slutligen har även Svenska Fotografernas Förbund (SFF) påbörjat skapandet av en databas, där den presumtive bild— användaren snabbt kan få reda på vem som har rättigheten till en bild.

En stor del av upphovsrättens rättigheter specificeras genom avtal. Avtal om utnyttjande av material med digitala medier kan träffas med den enskilde konstnären och producenten. Man kan också träffa avtal med en organisation som företräder konstnären/producenten (kollektiv förvaltning) eller, i kompli- cerade fall som gäller många verk och prestationer samtidigt (särskilt aktuellt vad gäller multimediala verk), med paraplyorganisationer som representerar många olika slags konstnärer och författare. Exempel på sådana organisatio- ner, som dessutom särskilt arbetar med frågor kring digital publicering, är COPYSWEDE och ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige).

9.3.2 Upphovsrätten ur ett internationellt perspektiv

Den svenska upphovsrätten regleras av flera internationella konventioner men också av EU:s arbete på området.

Konventioner

Tre konventioner berör den svenska upphovsrätten ur ett internationellt per- spektiv; Bernkonventionen (1886), Världskonventionen om upphovsrätt (1952) och Romkonventionen (1961).

Bernkonventionen har tillträtts av ungefär 120 länder. Konventionen om- fattar de flesta av de länder som Sverige har ett kulturellt utbyte med. De kon-

• Sida 176
•  Original

ventionsanslutna ländernas egna nationella lagstiftning reglerar förutsättning- arna för och omfattningen av det upphovsrättsliga skyddet i det landet (territorialitetsprincipen). Ett konventionsland skall ge samma skydd åt med- borgare från de andra länderna som det ger sina egna medborgare.

En av Bemkonventionens viktigaste principer är att det upphovsrättsliga skyddet inte får göras beroende av några formalitetskrav. Upphovsrätten skall gälla forrnlöst och skyddet inträderi och med att verket skapas. Inga krav på registrering får ställas. På så sätt kan varje författare och konstnär utan vidare göra det upphovsrättsliga skyddet gällande för sitt verk enligt den nationella lagstiftningen i alla länder som anslutit sig till konventionen.

USA valde länge att inte tillträda Bernkonventionen eftersom landets upp— hovsrättsliga lagstiftning bygger på formkrav, vilket skiljer sig från konven— tionens inriktning. 1988 ratificerade USA emellertid Bemkonventionens principer. Under den tid då USA ännu inte tillträtt Bernkonventionen bildades den s.k. Världskonventionen (1952), som i dag ratificerats av 95 länder. En- ligt Världskonventionen är formkrav tillåtna som betingelse för skydd. Alla slags formkrav skall anses tillfredsställda genom att verket märks med copy- rightsymbolen © eller ordet ”copyright” följt av rättshavarens namn och året för första publicering. Om man vill göra anspråk på skydd i länder med form- föreskrifter måste dessa formkrav vara uppfyllda. De länder som tillträtt både Bernkonventionen och Världskonventionen, har sinsemellan inga formkrav eftersom Bernkonventionen gäller dem emellan.

Romkonventionen (1961) är den tredje stora konventionen på det upp- hovsrättsliga området. Den gäller skydd för utövande konstnärer, fonogram- framställare och radioföretag. Dessa s.k. närstående rättigheter skiljer sig emellertid ganska mycket från land till land och Romkonventionen har därför inte blivit så utbredd som undertecknarna hoppades. Konventionen omfattar nu 47 länder.

World Trade Organization

Viktiga aspekter av den internationella upphovsrätten regleras numera också inom Världsbandelsorganisationen (WTO). Det s.k. TRIPS-avtalet15 som ar- betats fram inom WTO:s ram, innehåller regler om upphovsmäns, utövande konstnärers, fonogramframställares och radio- och TV-företagsrättigheter. Underlåtenhet att följa dessa regler kan medföra handelspolitiska sanktioner. Framför allt får ingen medborgare av något av WTO-medlemsstatema gynnas

15 Trade Related Intellectual Property Issues.

• Sida 177
•  Original

eller missgynnas framför någon annan. Man får inte särbehandla sina egna medborgare. Andra frågor som berörs inom TRIPS-avtalet är bl.a.

— att Bernkonventionen skall följas,

— att datorprogram på upphovsrättens område ses som litterära verk, och därmed åtnjuter samma skydd, — att databaser skall erhålla upphovsrättsligt skydd om de är att anse som en intellektuell prestation, — att skapare av datorprogram, fonogram och filmer skall ges vissa möjlig- heter att kontrollera uthyrning av exemplar av sina verk, — att begränsningar av upphovsmannens rättigheter endast får gälla ”certain special cases which do not conflict with normal exploitation of a work and do not unreasonably prejudice the legitimate interests of the right holder”, dvs. ett normalt utnyttjande av ett verk får inte begränsas, — att upphovsrätten inte får vara kortare än 50 år efter upphovsmannens död.

Europeiska unionen

Upphovsrätten är en viktig fråga för EU, eftersom den inverkar på kommuni- kationsmöjlighetema inom unionen (t.ex. TV) och har en ekonomisk betydel- se för området. EUzs önskan om en gemensam kulturpolitik påverkas också av upphovsrätten. Grunddokumentet är EU:s ”Grönbok” från 1995, Green Paper on Copyright and the Challenge of Technology. I grönboken har man dragit upp en generell handlingsplan för upphovsrätten inom EU. Rapporten behandlas nu i Europaparlamentet och det är meningen att den skall fungera som underlag för diskussioner om en mängd frågor som främst hänger sam— man med internationella digitala överföringar av upphovsrättsligt skyddat material. 1 grönboken sägs att bristande harmonisering av reglerna om ensam- rätt till utnyttjande, reproduktion osv. av skyddade verk skulle hindra den fria omsättningen och också kunna leda till uppsplittring av marknaderna. Därför diskuteras om man fortfarande skall hålla fast vid territorialitetsprincipen.

En annan fråga rör parallellimport. Huvudprincipen inom EU är regional konsumtion av spridnings- och visningsrätten. Det betyder att upphovsman- nen kan förbjuda parallellimport till gemenskapen från ett land utanför regio- nen. När det gäller utbudet av information skiljer man i grönboken mellan va- ror, exempelvis cd—rom-skivor med databaser, och tjänster, t.ex. tillhandahål- lande av databaser via onlinesystem. Enligt grönboken bör regional konsum- tion gälla för varorna och det bör undersökas om man eventuellt helt kan ute- sluta en tillämpning av global konsumtion för staterna. Sverige har sedan länge tillämpat principen om global konsumtion av ensamrätten till ett verk. När t.ex. en svensk upphovsman offentliggör ett verk i USA, kan upphovs- mannen inte hindra att verket även offentliggörs i Sverige.

I mars 1996 antog ministerrådet ett direktiv om rättsligt skydd för databa- ser. Direktivet skall implementeras i svensk rätt senast den 1 januari 1998. Benämningen databaser betyder i direktivet samlingar av litterära, konstnär- 177

• Sida 178
•  Original

liga, musikaliska och andra verk eller sådant material som texter, ljud, bilder, siffror, fakta och data. En samling som man väljer att kalla databas måste vara arrangerad på ett systematiskt eller metodiskt sätt. Direktivets skydd omfattar även icke-elektroniska databaser och cd-rom. En förutsätming för det upp- hovsrättsliga skyddet är att databasen kan anses vara en intellektuell presta- tion. Det avgörs i det här sammanhanget av systematiken eller urvalet av uppgifter. Skyddet skall gälla från det att basen skapades fram till dess att 70 år förflutit efter upphovsmannens död.

EU:s direktiv innefattar även ett skydd för databasens tillverkare. Tillver- karen måste, för att kunna få skydd, visa att denne gjort en kvantitativ eller kvalitativ investering i anskaffandet av uppgifterna i databasen. Skyddet för tillverkaren gäller under 15 år räknat från den 1 januari året efter det då basen tillverkades.

De rättsliga frågor som blir aktuella genom informationstekniken kan en- dast till en del lösas genom anpassning och utveckling av den svenska lag- stiftningen. Många frågor på upphovsrättens område måste lösas genom in- ternationella överenskommelser om IT.

9.4. Ekonomiska förutsättningar för digital inforrnationstillgång

Inom kultursektorn finns hinder av såväl teknisk som ekonomisk art för att öka IT-användningen. För att kunna utveckla och upprätthålla en informa- tionstekniskt baserad verksamhet krävs resurser för utrustning, utbildning och drift. Många kulturproducenter anser sig inte ha möjlighet att i tider med minskade anslag samtidigt bygga upp en fungerande IT-organisation. Efter- som sarnhället generellt sett går mot en kraftigt ökad användning av informa- tionsteknik, riskerar kultursektorn att förlora i samhällsinflytande om inte frå- gan om de ekonomiska förutsättningarna för en fungerande IT-användning övervägs noga.

9.4.1. Finansieringsfrågor

Utgångspunkten enligt regeringens IT-proposition16 är att utvecklingen av II"-användningen skall ske genom omfördelning av befintliga medel. Att bygga upp databaser och/eller att producera cd-rom-applikationer är dyrt. Kulturinstitutionemas anslag är ofta inte tillräckliga för att finansiera använd—

16 Proposition 1995/961125, Åtgärder för att bredda och utveckla använd- ningen av informationsteknik.

• Sida 179
•  Original

ning av ny teknik. För att få täckning för sina kostnader anser sig därför många institutioner tvungna att ta ut avgifter17 för att tillhandahålla digitalt sammanställd information.

Användningen av informationsteknik skall, enligt regeringens IT-proposi— tion, stimuleras på ett sätt som befrämjar kreativiteten. En bred tillgång till in- formation och kunskap ger förutsättningar för ökad delaktighet i samhällslivet och främjar kunskapsutvecklingen. Samtidigt som vikten av en stark IT-ut- veckling betonas, sägs att utvecklingen skall ske genom omfördelning av be- fintliga medel. Inga nya medel skall alltså skjutas till.

Svensk politik har av tradition inneburit att samhället skall stå för kosma- der i samband med tillhandahållande av information. Sedan statens ekonomi på senare år blivit sämre, har man börjat diskutera full kostnadstäckning som princip för tillhandahållande av information. Full kostnadstäckning innebär att både direkta och indirekta kostnader för informationen skall finansieras från annat håll.

För oss står utvecklingen av en fungerande informationsteknik i centrum. Vi kommer därför att undersöka flera olika möjligheter till finansiering och bl.a. studera följande alternativ närmare:

— anslag, — omfördelning av befintliga resurser, — avgifter, — ökat samarbete med näringslivet,

— bidrag från olika fonder och stiftelser, t.ex. Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

Det kan även nämnas att riksdagen under budgetåret 1995/96 har anslagit 235 miljoner kronor som en engångsinsats för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet genom det s.k. SESAM-projektet.18 Avsikten är att medlen skall användas för att hjälpa i första hand museerna med registrering, doku- mentering, gallring, vård och magasinering av sina föremålssamlingar.

Eftersom kulturinstitutionernas anslag är skattefinansierade, dvs. betalda med allmänna medel, ställer sig många institutioner tveksamma till att låta allmänheten än en gång betala genom avgiftsbeläggning. Å andra sidan tas avgifter redan i dag ofta ut för museibesök, utställningskataloger etc.

Vår grundinställning är att viss basinforrnation bör vara fritt tillgänglig för allmänheten, bl.a. eftersom en viktig uppgift för offentliga myndigheter är att tillhandahålla information.19 Denna uppgift bör vara lika omfattande vad gäl- ler elektronisk som tryckt information.

Frågan om avgifter för digitalt sammanställd information tillkommen med hjälp av offentliga medel diskuteras livligt inom kultursektorn. Vi avser att återkommai frågan i vårt slutbetänkande.

17 Se vidare 9.4.2 om avgiftsförordningen (19921191). 18 Se även 3.2.4. 19 Se vidare 8.1.

• Sida 180
•  Original

En annan väg att gå för institutionerna är att omfördela befintliga resurser. Pengarna måste då användas på ett annat sätt än tidigare. Rent konkret kan det t.ex. innebära att museer har färre fysiska utställningar, för atti stället kunna använda en del av utställningsresnrsema till virtuella utställningar. Genom ökad IT-användning vid institutionerna effektiviseras administrativa uppgif- ter, vilket i sin tur leder till lägre administrativa kostnader. Dessa sparade me- del kan då omfördelas till t.ex. verksamhet byggd på informationsteknik.

Föreningen Kultur och Näringsliv arbetar för att främja kontakter mellan kulturproducenter och näringslivsrepresentanter. Kulturinstitutioner och före- tag söker medlemskap i föreningen, som skall fungera som en kontaktyta mellan de bägge grupperna. Syftet är bl.a. att skapa intresse bland företagare för att stödja kulturprojekt.

Även bidrag från olika fonder och stiftelser kan vara en möjlighet för en kulturinstitution att finansiera IT-projekt.

Att hålla information digitalt tillgänglig innebär ett nytt sätt att arbeta. Det innebär också ett till en början dyrare sätt att arbeta. Finansieringen av IT—an- vändningen är därför ett problem som måste lösas.

9.4.2. Avgiftsfrågor

Många kulturinstitutioner har som nämnts ovan sett sig tvungna att ta ut avgifter i sin verksamhet. Här följer en kortfattad redogörelse av dagens regler för myndigheters avgifter.

IT-propositionen

Utgångspunkten i IT-propositionen20 är att insatser för att bredda och ut- veckla IT-användningen under de kommande åren skall finansieras genom omfördelning av befintliga medel.

Avgiftsförordningen

Enligt avgiftsförordningen (1992:l91) bör full kostnadstäckning gälla som ekonomiskt mål. Regeringen får besluta om införande av avgift för frivilligt efterfrågade varor. Beslut om avgiftens storlek bör däremot delegeras till myndigheterna. Beslut om avgift får tas ut bör endast delegeras till myndighe- terna när det är fråga om sådan försäljningsverksamhet som sker i begränsad

20 Proposition 1995/96:125, Åtgärder för att bredda och utveckla använd- ningen av informationsteknik.

• Sida 181
•  Original

omfattning inom ramen för myndighetens uppgifter. Beslut om avgift skall föregås av samråd med Riksrevisionsverket (RRV).

En myndighet får enligt 4 & avgiftsförordningen mot avgift bl.a. tillhan- dahålla:

— upptagning av automatisk databehandling som utgör allmän handling, — tidskrifter och andra publikationer, — inforrnationsmaterial och kursmaterial,

— rådgivning.

Förutsättningen är att det är förenligt med myndighetens uppgift enligt lag, instruktion eller annan förordning.

Utöver skyldigheten enligt TF att lämna ut uppgifter på papper, får myn- digheten mot avgift lämna ut allmänna handlingar på diskett, under förutsätt- ning att det inte strider mot andra bestämmelser, t.ex. sekretesslagen eller datalagen.

Myndigheten skall enligt avgiftsförordnin gen beräkna avgiften så att kost- naderna för verksamheten täcks. Intäkterna skall täcka samtliga med verk- samheten direkt eller indirekt förenade kostnader.

Förslag om principer för prissättning av lryfonnationstjänster

Regeringen beslutade i maj 1995 att Riksrevisionsverket (RRV) i samverkan med Statskontoret och Statistiska centralbyrån skulle ta fram principer för prissättning av inforrnationstjänster.21 Initiativet till uppdraget togs av Topp- ledarforum22 i form av ett förslag till regeringen som presenterades i rappor- ten Stat, kommun och landsting i samverkan — spelregler för en effektiv in- forrnationsförsörjning. I direktiven till RRV angavs att det övergripande målet borde vara att uppnå en så effektiv användning som möjligt av den informa- tion som finns i offentliga databaser. Finansierings- och prissättningsprinci- pema får inte motverka detta mål. Uttagen av information bör således inte kosta så mycket att efterfrågan blir lägre än vad som är sarnhällsekonomiskt effektivt.23

lntemet innebär helt nya möjligheter att sprida och inhämta information. Enligt RRV måste tre förutsättningar uppfyllas för att åstadkomma ett effek- tivt användande av information som hålls tillgänglig online. Informationen måste kunna lokaliseras, användaren måste veta hur programvaran används och ett fungerande betalningssystem måste finnas för den information som är avgiftsbelagd.

21 Resultatet återfinns i RRV 1995 :64, Principer för prissättning av informa- tionstjänster. 22 Se 3.2.6. 23 Dvs. att kostnaden för informationen inte får vara högre än den samhälle- liga nyttan av densamma. 181

• Sida 182
•  Original

RRV tar upp skäl som kan motivera skattefinansiering, liksom skäl som motiverar avgiftsbeläggning av information. Skäl som motiverar skattefman— siering är:

— att verksamheten är till för samhället som helhet, — fördelningspolitiska skäl; skattefinansieringen innebär en möjlighet att för-

dela kostnaderna och nyttan av verksamheten, — marknadsimperfektioner.

RRV skriver också att de ekonomiska problem som den offentliga sektorn har kräver att alternativa eller kompletterande finansieringslösningar prövas. Avgiftsbeläggning kan vara både ett komplement och ett alternativ till skatte- finansiering, anser RRV. Skäl för avgiftsbeläggning är således:

— finansiella; genom att statsbudgeten avlastas, — fördelningspolitiska; det kan anses som skäligt att den som efterfrågar en

vara också får betala för den, — avgifter kan användas i styrande syfte, — ett ökat kostnadsmedvetande.

Riksrevisionsverkets förslag till prissättning är att full kostnadstäckning för att framställa och distribuera informationsuttagen skall uppnås genom av- gifter. Det innebär att såväl indirekta som direkta kostnader för informations- framställningen skall täckas. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet.

9.4.3. Några exempel på digital informationstillgång

Information som sammanställts på cd-rom, i databaser med onlineanslutning etc., förekommer på flera kulturinstitutioner i landet.

Den 1 juli 1996 blir riksdagens databas Rixlex med allt riksdagsmaterial fritt tillgänglig för envar via lntemet med hjälp av ett Telnet-program. Man har tidigare tagit ut en abonnemangsavgift på 6 000 kronor per år, men efter beslut av riksdagens förvaltningsstyrelse blir databasen kostnadsfri. I oktober skall Rixlex finnas tillgänglig på World Wide Web.

Riksarkivet har skapat en nationell arkivdatabas (NAD),24 som i dag ges ut på cd-rom-skiva. I framtiden avser Riksarkivet att också lägga ut samma information på lntemet. Cd-rom-skivan kan köpas för 2 000 kronor, men får då enbart användas av en person åt gången. En fleranvändarversion av ski- van, dvs. en version som kan användas av högst tio personer samtidigt, kos- tar 8 000 kronor. Över 200 institutioner (bibliotek, länsmuseer, stadsarkiv m.fl.) har köpt NAD—skivan i dess första upplaga25 och vid dessa institutio-

24 Se också 7.1.1. 25 Första upplagan av NAD på cd-rom kom ut 1995. En andra upplaga bör- jade säljas våren 1996.

• Sida 183
•  Original

ner finns skivan tillgänglig för allmänheten. Riksarkivet fick 1990 särskilda anslag för att utveckla en nationell arkivdatabas och anslaget täckte uppbygg- naden av NAD.

Länsbiblioteken i Norrbotten och Västerbotten har skapat en bibliografisk databas över litteratur och artiklar om Norr— och Västerbotten (Bothnica). Databasen har getts ut på en cd-rom-skiva som kostar 2 500 kronor. Skivan finns också gratis tillgänglig på museer och bibliotek i Västerbotten och Norrbotten som har köpt in exemplar av skivan. Länsbiblioteken har för av- sikt att längre fram i tiden lägga ut databasen på lntemet i samarbete med Umeå universitet. Cd—rom-skivan har finansierats genom olika bidrag från bl.a. Statens kulturråd, Länsstyrelsen, bokhandlare och fonder.

Lantmäteriverket har publicerat flera cd-rom-skivor med geogra- fisk/historiska databasregister. Skivorna är tillgängliga för allmänheten utan kostnad eller mot en mindre kostnad om 50 kronor. Lantmäteriverket kommer senare att publicera två arkivserier med Lantmäteristyrelsens kartarldvregister under åren 1630—1974 på cd-rom. De kommer att säljas mot en avgift mot- svarande den kostnad som uppstår vid tillhandahållandet av skivorna. Upp- byggnaden av registren har till större delen finansierats med regionala arbets- markrradspolitiska medel.

Den demografiska databasen i Umeå har sedan 1973 byggt upp en forsk- ningsdatabas. Den typiska användaren är en forskare som beställer fram ett bearbetat material vilket kan ta ett par veckor att sammanställa. Ett vanligt s.k. forskaruttag kostar användaren 42 000 kronor. Den demografiska databasen bestämmer avgifterna utifrån en prispolitik som grundar sig på risken att Överutnyttjas. För att klara efterfrågan har man valt att avgiftsbelägga uttagen. Uppbyggnaden av databasen finansierades fram till början av 1980-talet med arbetsmarknadspolitiska medel. Tanken var att projektet skulle binda samman arbetsmarknadspolitik, forskning och jämställdhet (arbetslösa kvinnor). På 1980-talet blev den demografiska databasen en del av Umeå universitet och har sedan dess finansierats genom universitetet.

Statistiska centralbyrån (SCB) har flera olika databaser. Den mest använda är den s.k. statistikdatabasen vilken inkluderar tre olika databaser; en regio- nalstatistikdatabas, en tidsseriedatabas och en internationell databas. Online- tillgång till databasen kostar 1 500 kronor per år. För varje uttag tillkommer sedan 60 kronor per matris och 20 kronor per hundratal celler. Storanvändare kan i stället välja att betala en engångssumma om 20 000 kronor för att få onlinetillgång till databasen. Uppbyggnaden av SCB:s olika databaser är an- slagsfinansierad. Kostnaden för onlinetillgång betalar emellertid användarna själva genom ovanstående avgiftssystem.

Det finns många exempel på system för avgiftsbeläggning. I USA tillhan- dahåller t.ex the US Census Bureau?6 vägdatabaser, s.k. Tiger Files, utan

26 The US Census Bureau är USA:s motsvarighet till Statistiska centralbyrån. 183

• Sida 184
•  Original

avgift. Statistiken är emellertid endast fritt tillgänglig så länge den är helt obe- arbetad.27 Vill man ha materialet bearbetat, finns s.k. VAR — Value Added Resellers — privata initiativ, från vilka det är möjligt att mot avgift få en be- arbetad version av statistiken.

9.4.4. Samhälleliga stödformer

Regeringen lämnar stöd till branscher och enskilda konstnärer genom en rad olika stödformer. De flesta stöden möjliggör att bidrag lämnas för IT-ända- mål. Det finns dock vissa stödformer som ännu inte är anpassade till elektro- niska medier. Dessa tas upp nedan. Frågorna om anpassning kommer att be- handlas senare av regeringen.

Statligt litteraturstöd

Statligt litteraturstöd avser stöd till utgivning av enskilda boktitlar. Stödet för- delas av Statens kulturråd och regleras i förordningen (1993:449) om statligt litteraturstöd. Bidrag lämnas för bokutgivning i huvudsak som efterhandsstöd och baseras på arkersättning. Till särskilt kostnadskrävande utgivning utgår även förhandsstöd. Förordningen ärinte anpassad till elektronisk publicering.

Biblioteksersättningen

Biblioteksersättningen utgår med ett visst belopp per bok varje gång den lå- nas. Någon ersättning för digital litteratur ges inte.

Stöd till kulturtidskrifter

Stöd till kulturtidskrifter lämnas dels som produktionsstöd, dels som utveck- lingsstöd. Statens kulturråd fördelar stödet, som regleras i förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter.

Utvecklingsstödet är avsett för utvecklingsinsatser när det gäller mark- nadsföring, teknik och utbildning. För att utvecklingsstöd skall få länmas till en sammanslutning av tidskrifter, skall minst en av tidslcriftema i samman- slumin gen ha produktionsstöd. Utvecklingsstöd får även användas av Kultur- rådet för informationsverksamhet.

Kulturrådet betalar ut bidraget efter egen förordning. Kriterierna i förord— ningen an geri och för sig inget hinder för ”elektroniska kulturtidskrifter”.

27 Statistiken är från 1990 och uppdateras inte.

• Sida 185
•  Original

Anvisningarna är emellertid föråldrade och kommer att moderniseras av Kul- turrådet för att bättre anpassas till de nya medierna.

Presstöd

I presstödsförordningen finns följande definition av begreppet dagstidning: ”En allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmän-politisk opinionsbildning. Den skall normalt komma ut med minst ett nummer per vecka och ha ett innehåll som i huvud- sak är skrivet på svenska samt i huvudsak distribueras inom landet. Den skall vidare komma ut under ett eget namn och dess egna redaktionella innehåll skall utgöra mer än 55 % av dess totala redaktionella innehåll”.

Det finns ingen bestämmelse i presstödsförordningen som säger att en tidning skall vara tryckt på papper eller distribueras med tidningsbud för att vare sig räknas som dagstidning eller vara berättigad till presstöd. Däremot är förordningen anpassad för tryckta papperstidningar, eller åtminstone för tid- ningar som är abonnerade och betalda på samma sätt som traditionella dags- tidningar.

Det bör dock klarläggas om man enbart vill stödja elektroniska versioner av tryckta dagstidningar eller om både elektroniska versioner och tidningar som enbart ges ut elektroniskt kan erhålla stöd.

Att en tidning ger ut en elektronisk version är i dag inget hinder för att tid- ningen skall få presstöd. Om man vill ge presstöd till självständiga elektro- niska dagstidningar utan förlaga uppstår andra frågetecken. Hur skall ”dagspresskaraktären” bedömas om tidningar utan tryckta förlagor blir presstödsberättigade? Skall elektroniska tidningar ha rätt till samma, högre eller lägre presstödsbelopp jämfört med tryckta papperstidnin gar? Till vilken kategori skall faxtidningar räknas? Vid Kulturdepartementet pågår för närva- rande en översyn av de olika stödforrnerna, där bl.a. dessa frågeställningar blir aktuella.

• Sida 186
•  Original

tät.? mmHg-Im -'tr-"tl'un||u.r|1'il|n M- -urr|lllrmmé- ni .nu '-.

' ' ' ' .. .. IM'W-tuvnmlh. "gumman.-utrum. " rl?” " i." ..... | |. . . _._ _ '|l _ . 'IL ' .. .- .- .._ |...'

Lion _'| |

:-.nJ- m..-r'arh nwarsadw minuttal. alm—i'm man ||.g.;||....l|'tmt'itrf.m.._-.—.q I Figtgnth.mW-' U -. f..- IH..I'|.'1' Bird.:lf'il'qur'umi'r. II.-..- tiåhttmfl'iui. with:-. 'inte-...i uii'iaikuitwmrlsuntgmhar. ihr-im ' l:a-'m- .l'—|m- Mina-' un: aile'hud'tmi arr mu m.m rum- Hm...! lm Tullow w mur—www HH: rl .Lua MMquqhm—m WWW Irish. url-BTG» !#wwm mm WW W ril'ir: lutat-munnar Muut-14.11 .uutq ; intimt-sd turn. ”9an 191] |... .it find-ramnm r...... .'.. u...-intar. rit.-| "um ||; ut wm| um :.an " tll rr-mrttu bl sn.-:a rti": brgursmd :...-. ull-; punka.: ...... ...om-.. ;t: :...-. fun! Lilium-trumma”.- marinbas-tm, nu:. ut .u'l Innan. |- .mnirmai _- r?.h almar]? al:-Nr Projo—I lilla EHW' '._:r lluimlld Juli? I;1!._ '!" WIF"? U_lel'fäh 't- -._u "IW-" : "]qu law

matrim-v kjlwfnt'r'b ri:- fålidrr: lfi'." r- -|i,'|_t.'a- "in. nu nan-|Em .;EFÄ' 5.6.4 ut' åqh'm' ""f'l'f', 1.27: ”ä'-”Hm wil-353121! m.? 'i; "Iiäifi . . ll'nlull'l Edén;- Elav-7 ill-:u- . ' | .11 MTE tåg-'t] :gh'hritk !:lafir|'hr=i.ll.i'-u'trri hihi! ": välgrundad mä.

"gränd—lam" ”magier-villa lll: hfl-azul ll. liiu mm lämna il lim HDI-nir' Hr.:lt'l, tu," humanist murar. a... Iqu qgron unt. uwm'rumrb s.å.-||. Jag miltal 'nri'Ji-n mu mann-hn .ru-| mum rundan—lmmrpgru'.” mmm—tuWMrHH-hmmmim '; . 'mm Waititi-ww .wlthtrhm .nq mal wii:- ivrlu NM mammut-timma l...? Tamm ”Malm.-.'.! nu. hagar-rt , .sg'ntujiuanahi aaah s.k! utb m. nte-u...»? utan ...... m_rnivu r:: atm.—|

.dni' P.. mr.-www -' . .riiaminild ""du-"n.. '.-|r' ' - ' "m"-; "-F-'.-. .. -- .it "I '|'|"'||.II r...-_- ' "Ii'll 34— 53!” "' Lula-wi '.- in!!!» n'. -" --= . '.',f'! |. ' 'i'-r f.d-r.." :|

' "?"- "I-. |... .Eg". '.- ' JIE-.'.”! .: ' 'lrmi ”af-'Ib't'llå' ur IT:—l" |." r'-'| 'I. 'l."l._'|.u,ln.'|"- ':Ll .lå'ufr j_..l'm- '_'IL'J'HrgJi'rt'rig-tk'r.'m'fln ' r'— ' .' =. 1u4!f;.lrllilr|m.:silll

".Tt ml.—amis. .rmnin llL_-[LI|B'_:,.|-1Lli|- rr .. | .'. . .:-- IDG.-uu lila—|__: sun "tg—_|- '.'-w matrim. .tm. L-rw 'han—||. fil.-m. ...-.:..r-tsm- tu.-L ' _ "...l:£ .'1: Inlan- ".."'t."9R1i.'-I:"' » |.

iC-|i.1r|..r.'_..e|'_-_-ulr.|.nk'-_J;|__!,;l. .- n' .. r. ' --|||r|'---|."rt.|'|' t'.h'rm_p....'-'|'tir.f ';." ..f.':..|' ' ' ._.-| I... u'L ..'_.':'-r fl.:"- |

I:- I—I— _-——I—-'—'-r-—— -;-;-l _— !" ' Stim.-prrhzrwmnqmn. .-|.- -

• Sida 187
•  Original

10. Utredningens fortsatta arbete

Tyngdpunkten i vårt arbete hittills har dels legat på att kartlägga och redovisa hur långt digitaliseringsarbetet har kommit i Sverige, dels på att identifiera och föreslå relevanta kriterier för en IT-strategi inom kulturområdet. Det övergripande syftet är att precisera vilka parametrar som behöver definieras och vilka förslag som behöver läggas för att ett svenskt kultumät skall kunna bli verklighet. I detta kapitel beskrivs kortfattat de områden som vi avser att fortsätta arbeta med inför slutbetänkandet.

10.1. Förslag till IT-strategi

Uppgiften att föreslå en samlad IT-strategi för ett helt samhällsonrråde är svår och arbetet är på inget vis avslutat. Vi har dock valt att i detta delbetänkande öppet redovisa våra tankar, val av tyngdpunkter och tentativa förslag, för att på så vis inbjuda fler till att delta i denna process.

Uppdraget att avge en strategi för lT-användningen inom kulturområdet har som ovan framgår1 tolkats som att ge förslag till ett övertänkt förhåll- ningssätt. Det finns ett stort behov av samverkan och samordning benäffande informationsförsörjning, informationsplattformar och verksarnhetsfömyelse inom kultursektorn, samtidigt som det är av vikt att varje institution i största möjliga utsträckning svarar för sin egen användning av IT. Verksamma utan- för kulturinstitutionemas beskydd bör också ges en plattform i den IT-strategi som gäller för kulturområdet.

10.1.1. En nationell IT-strategi

Med begreppet strategi avses oftast att långsiktigt och övergripande beskriva tillvägagångssätten för att nå vissa fastställda mål.

I IT-propositionen2 har regeringen föreslagit och riksdagen sedermera beslutat om Sveriges mål för en nationell lT-strategi. Dessa mål är:

— att utnyttja IT:s möjligheter på ett aktivt sätt som bidrar till att skapa tillväxt och sysselsättning och som stärker Sveriges konkurrenskraft,

1 Se 2.2. 2 Proposition 1995/96:125, Åtgärder för att bredda och utveckla använd- ningen av informationsteknik. Se också 3.2.9.

• Sida 188
•  Original

— att värna allas lika möjligheter så att IT kan bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa, — att utnyttja såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens i IT—ut- vecklingen, — att utnyttja IT för att utveckla välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet, — att använda IT för att stödja grupper med särskilda behov, — att skapa en bred tillgång till information för ökad delaktighet och kun- skapsutveckling, — att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en allt mer gränslös värld, — att använda IT för att öka effektiviteten och kvaliteten i offentlig verksam- het och förbättra servicen till medborgare och företag.

Målen är med andra ord mycket generella. Man understryker att insatserna inom IT-området måste ”bli en del av en sammanhållen vision om vilken samhällsutveckling vi önskar och underordnas de övergripande mål som i demokratisk ordning läggs fast för olika samhällsområden. Det Sverige be- höver är därför ingen fristående IT-politik utan en politik för skilda samhälls- områden som på bästa sätt tar vara på informations- och kunskapssarnhällets möjligheter”.3

10.1.2. Förslag till en IT-strategi för kulturinstitutionema

Vi har tagit del av ett stort antal IT-strategier/IT-planer som de olika kultur- institutionema tillställt oss. Med inspiration från dessa och med utgångspunkt från vårt direktiv har vi redan nu formulerat ett antal centrala mål och förhåll- ningssätt som bör ingå i en övergripande IT-strategi för kulturområdet. Dessa är att:

—- staten har ett ansvar att främja medborgarnas möjligheter till informations- inhämtning. En demokratisk grundprincip är att allmänheten får tillgång till kulturinstitutionernas information genom bl.a. bibliotekens och skolornas försorg,

— varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin verksamhet tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för för- skare och för allmänheten,

— verksamma inom kulturområdet bör sträva efter att samverka och sam- ordna sina resurser när det gäller inforrnationsförsörjning, gemensamma policyfrågor, rättsliga frågor och säkerhetsfrågor,

— verksarnhetsfömyelsen bör sättas i centrum, t.ex. genom att utarbeta nya sätt att organisera och bedriva verksamheten samt genom utveckling av gemensamma tillämpningsprojekt,

3 Ibid s. 14.

• Sida 189
•  Original

— gemensamma infomationsplattformar bör utvecklas, t.ex. för teknisk harmonisering, gemensam IT—hantering och användning av standarder, — utveckla och förnya kunskapsuppbyggnaden och att utveckla personalens kunskaper inom IT-området.

Av de enkätsvar och IT-strategier vi har tagit del av framgår att behovet av överblick är stort. Det finns en utbredd medvetenhet om att de datorer, pro— gram och systemlösningar som väljs i dag skapar en teknisk miljö som blir vägledande vid valet av IT-lösningar under lång tid framöver. Samtidigt ökar kraven på flexibla arbetssätt och organisationer.

Det gäller att kunna tillgodogöra sig och använda den kunskap och erfa- renhet inom IT-området som utvecklas i samhället. Det handlar också om att utveckla såväl en organisation som olika arbetssätt som kan hantera tekniken och ge personalen den kunskap som behövs för att kunna göra ett gott arbete. Inget system fungerar tillfredsställande om de som skall använda systemet saknar kunskap om och för det.

Det är påfallande ofta som kulturinstitutionema har väl genomtänkta IT- planer. Dessa kan dock självklart inte skalas upp till en nationell IT-strategi. För att kunna formulera ett övergripande långsiktigt måldokument för kultur- området bör ett antal principiella problem, som också avspeglas i institutio- nernas IT-strategier, utredas:

— befintliga mål är delvis logiskt inkonsistenta och behöver avstärnrnas,

— två måldokument av skilda karaktärer — dels II”-propositionen som antagits av riksdagen, dels kulturpropositionen som ännu inte är känd — bör ligga till grund för en IT-strategi för kulturområdet,

— regeringen har uppdragit åt Riksrevisionsverket att utarbeta prissättnings- principer för informationstjänster. Det lagda förslaget innebär att såväl di- rekta som indirekta kostnader skall avgiftsfrnansieras.4 De principer som regeringen väljer att anta får avgörande konsekvenser för hur en framtida IT—statcgi skall se ut för kulturområdet, — behovet av samordning skall avstämmas mot kulturinstitutionernas krav på självbestämmande och behov av integritet,

— stora mängder intressant kulturmaterial ligger utanför samhällets inflytan- de. Pressen liksom ljud- och bildproducentema har t.ex. många intressanta källserier, men de kan aldrig tvingas utan endast lockas att tillgängliggöra materialet,

— informationstekniken är en del i samhällets infrastruktur. Kulturområdet kan inte avskiljas från andra områden,

4 RRV l995:64, Principer för prissättning av informationstjänster s. 45 och s. 50. Se också 9.4.2. 189

• Sida 190
•  Original

— flera av de institutioner som bör ingå i ett framtida Kulturnät Sverige fi- nansieras i dag via Utbildningsdepartementet.5 En samlad IT-strategi för kulturomådet bör därför anpassas även till utbildnings— och forskningsom- rådet,

— det finns många kraftfulla aktörer i gråzonen mellan det offentliga och marknaden. Där finns exempelvis de nyinrättade stiftelsema som förvaltar de tidigare löntagarfondsmedlen liksom olika kultur- och forskningsfon— der. Deras ansvars- och intresseområden bör innefattas i en IT—strategi för kulturområdet,

-— en IT-strategi bör ha ett vidare syfte, t.ex. även inbegripa datoriserings- strategier vid kulturinstitutionema, än det konkreta uppdraget att föreslå vad ett Kulturnät Sverige bör innehålla och hur ett kultumät skall kunna bli verklighet.

Utöver dessa mer principiella problem finns svårigheter av mer praktisk art. En strategi bör inbegripa en viss långsiktighet. Inom vissa områden vållar detta inget problem. När vi däremot försöker att precisera vad som t.ex. skall ingå i ett kultumät blir problemen uppenbara. Vissa materialtyper, t.ex. äldre källserier, är inte särskilt föränderliga ens i ett hundraårigt perspektiv, medan andra delar av kulturområdet lever och förändras i nuet. En strategi får med andra ord olika giltighetsgrad beroende på vilket eller vilka områden som avses.

Irnplicit ligger i begreppet strategi att skapa en samsyn — men är det alltid så önskvärt? Snarare bör det handla om ett förhållningssätt som genomsyrar en verksamhet utan att samsyn alltid eftersträvas — mångfalden är en styrka i sig. Detta uttrycks också i IT—propositionen som att ”insatserna inom IT-om- rådet måste bli en del av en sammanhållen vision om vilken samhällsutveck- ling vi önskar...Att skapa en bred tillgång till information och kunskap ger förutsättningar för ökad delaktighet i samhällslivet och främjar kunskaps- utvecklingen”.6 Detta är, som vi ser det, också det i grunden avgörande skälet för att bygga ett svenskt digitalt kultumät.

10.2. Vad är ett digitalt kultumät ?

Kortfattat kan ett kultumät beskrivas som ett virtuellt samhälle. Två grundkri- terier kan fastslås:

— innehållet bevisar värdet, — sökbarhet, nåbarhet och kvalitet avgör nyttan.

5 Se även 10.5 om SUNET som finansieras av Utbildningsdepartementet. 6 Proposition 1995/961125, Åtgärder för att bredda och utveckla använd- ningen av informationsteknik, s. 14.

• Sida 191
•  Original

Drivkraftema bakom den digitalisering som pågår och som redovisats i detta delbetänkande kan sammanfattas som syftande till att:

— effektivisera och förenkla institutionens interna arbete, — fylla en informationsuppgift och att förmedla information om verksarnhe- ten och om vad som fmns i de egna samlingama, _ göra samlingama tillgängliga samtidigt som slitaget på t.ex. ömtåliga do- kument minskar.

Vidare har ett fjärde skäl framkommit som bäst torde kunna benämnas som en övervältringseffekt. Genom att nyttja arbetsmarknadsmedel kan ordinarie verksamheter avlastas och ekonomiska tillskott skapas. Registreringsarbeten med datorstöd anses då ofta vara lämpliga uppgifter.

Oavsett bevekelsegrunder och drivkrafter kan vi konstatera att ett omfat- tande digitaliseringsarbete pågår vid kulturinstitutionema och att detta arbete bildar en nödvändig bas för ett svenskt kultumät. Utöver denna basverksam- het fmns emellertid också andra viktiga uppgifter för ett kultumäti att tillföra nytt material från andra håll och att skapa kultur i ny form. Kulturnät Sverige bör sålunda ha ett debattforum med såväl klotterplanksfunktion som en mer krävande kultursida. Vi föreställer oss ett slags digital motsvarighet till de stora dagstidningarnas kultursidor, men med den skillnaden att detta digitala forum ger möjlighet till interaktivitet. Kulturnätet bör sålunda inte bara tillhandahålla kultur utan också vara en plats för kulturella möten och diskussioner.

Kanske skall också en fysisk plats tillskapas som kan bilda bas för verk- samheten. En process skulle initieras där de fysiska och virtuella rummen sammanvävs. Ett levande arts—lab, en central nod på nätet, möter en fysisk plats. För att dessa idéer skall kunna bli verklighet måste ett antal förutsätt- ningar först utredas. Dit hör frågan om tillgänglighet, men också ekono- miska, tekniska, rättsliga och organisatoriska frågor behöver preciseras.

10.3. Ett kultumäts tillgänglighet

Hur kommer distributionen av IT att se ut i framtiden? För vem och med vilka villkor blir nätet tillgängligt i framtiden? Vilka som kontrollerar och bygger IT-vägama får mycket stora konsekvenser för smal, icke-kommersiell, icke lönsam kultur. Det krävs en framtida IT—distn'bution som lätt, snabbt och bil- ligt når alla hemma, precis som TV, radio och telefon i dag, och som reserverar en bit av vägen för det som inte masskonsumeras. Parallellt med denna utveckling tror vi att ett professionellt stöd, t.ex. via biblioteken eller andra kulturinstitutioner är nödvändigt när det gäller mer komplexa uttag och för att stimulera till användning av ett kultumät.

• Sida 192
•  Original

I utredningens direktiv sägs att varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten. Direktivet poängterar att ”en demokratisk grundprincip är att alla skall vara tillförsäkrade möjlighe— ten att hämta information. Allmänheten bör få tillgång till kulturinstitutioner- nas information genom bl.a. bibliotekens och skolornas försorg...Ett uttalat mål bör vara att medborgarna inte skall delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag”.

I direktivet sägs också uttryckligen att vi skall söka finna öppna tekniska system där olika former för systematisering och katalogisering av information beaktas så att frågan om användarvänligheten sätts i centrum. Syftet bör vara att utveckla nya vägar och främja dialoger mellan olika kulttu'producenter och medborgarna.

Dessa skrivningar innebär ett tydligt uppdrag att skapa ett så lättillgängligt och användarvänligt digitalt kultumät som möjligt. Avgörande är att kultur- nätet blir så enkelt att använda att tidigare datakunskaper inte är nödvändiga och att det fysiska avståndet till en dator med uppkoppling till kultumätet blir så kort att det inte innebär något hinder för att nyttja nätets tjänster.

Även om vi ännu inte har tagit ställning till vilken teknisk lösning vi vill förorda, har vi naturligtvis noterat de fördelar som lntemet erbjuderi form av enkel och relativt billig teknik samt ett stort antal befintliga användare och hemsidor, även inom kultursektorn.

Vi vill också understryka vikten av interaktivitet. Direktivets betoning av att kunna hämta och lämna information bör preciseras till att hämta och lämna kultur; däri ligger ett ansvar att interagera med användarna. I dag är stora och viktiga materialgrupperi och för sig digitaliserade men ändå inte åtkomliga för allmänheten.

Sökbarheten är en viktig aspekt av tillgängligheten. S.k. hypertextstruktu- rer bygger ofta på hierarkiska Sökvägar som gärna ter sig tråkiga och otill- gängliga. För att skapa ett fungerande kultumät behövs en bra sökmotor så att man enkelt kan hitta de kulturyttringar man är intresserad av. Denna sökmotor bör ha ett enkelt och användarvänligt gränssnitt så att man vet var man befm- ner sig och hur man skall gå tillväga för att hitta det man söker. Intressant är utvecklingen av s.k. intelligenta agenter, en liten programvara som anpassas till varje användare, skickas ut på nätet och söker den information som är av intresse för just den användaren.

10.4. Tekniska förutsättningar

Det sägs ofta att tekniken inte är något bekymmer för att skapa ett kultumät. På ett plan kan det sägas vara ett riktigt påstående. Men om tekniken, t.ex. i form av erforderliga bandbredder, inte kan parera trafrkintensiteten uppstår

• Sida 193
•  Original

problem. Även om vi har en god infrastrukturell basnivå, når fibern inte ända fram. Problemet är ofta den sista biten till huset eller arbetsplatsen, åtminsto- ne utanför storstäderna. Glesbygdsproblematiken är en realitet som bör beak- tas vid valet av teknik.

Fåtalet operatörer är ett problem som påtalats av många. Televerkets tidiga- re totalt dominerande ställning, vars effekter fortfarande märks, kombineras med att Sverige har blivit en tummelplats för en rad aktörer till följd av den långt gångna avregleringen av telemarknaden.

Vi har, som framgått ovan, ännu inte tagit ställning till olika alternativa tekniska lösningar, även om en lösning som inte inbegriper lntemet inte ter sig särskilt trolig. Däremot behöver även en sådan lösning preciseras.

En lösning med integrerade databaser behöver också utredas. Innehållsligt intressanta databaser, inte minst internationella, växer lavinartat i antal och storlek. I dag är det ofta förenat med stora kostnader att ha tillgång till dessa kommersiella databaser. Någon form av nationell samordning vad gäller upphandling av licenser för sökning är därför nödvändig.

Tidigare har nyttjandet av cd-rom—skivor begränsats av den bristande inter- aktiviteten och den frnala karaktären (viss information åldras ju snabbt). Skillnaderna mellan att använda online-databaser och cd-rom-skivor suddas nu alltmer ut till följd av att cd-rom-nätverk och snabbare kommunikation med klient/server-lösningar används i allt större utsträckning.

I dag går vi alltmer mot integrerade lösningar där databaser och cd-rom länkas till Internet. Cd-rom-skivor får funktionen av storminnen som kan lagra mycket av den ickeföränderliga informationen. Detta är särskilt värde- fullt om den egna uppkopplingen är långsam. Automatiska index kan sedan indikera vilken information som uppdaterats sedan cd-rom-skivan producera- des och Intemet erbjuda möjligheter att nå denna nya information.

Projektet Nordiskt Webindex syftar till att upprätta en service som konti- nuerligt och automatiskt letar reda på och indexerar all tillgänglig nordisk in- formation på World Wide Web.7 Ett Kulturnät Sverige skulle kunna ha ett se- parat index som då blir fullt sökbart på alla ord, vilket skulle vara ett bra hjälpmedel för att få struktur på kultumätet.

En blivande civilingenjör i teknisk datavetenskap har engagerats för att som examensarbete utreda de tekniska för- och nackdelarna med en lntemet-, en cd-rom- resp. en databaslösning för ett digitalt kultumät. Vi vill än en gång understryka att vi ännu inte har tagit ställning till vilken teknisk lösning kul- tumätet skall föreslås byggas på. Vi vinnlägger oss om att finna användar- vänliga tekniska system så att tillgängligheten till kulturen i Sverige ökar och dialogen mellan kulturproducenter och medborgare främjas.

7 Projektet startade i början av 1996 och drivs av Nordic Net Center for Libraries. Adressen är http:/lwww.ub2.lu.se/NNC/projects/NWI/index.html

• Sida 194
•  Original

10.4.1. Modellprojekt för ett blivande kultumät

Vi planerar att ta fram en prototyp för ett framtida Kulturnät Sverige, baserat på ett urval av de sidor med svenskt kulturmaterial som redan finns på Inter- net. Prototypen skall finnas tillgänglig på utredningens hemsida.8

Stiftelsen framtidens kultur har anslagit medel till ett förebilds- och mo- dellprojekt med syfte att exemplifiera användningen av ett svenskt kultumät. Tanken är att unga människor på lämpliga utbildningar får utarbeta 4—5 exempel under professionell ledning. Exemplen länkas till utredningens hemsidor. Projekten skall fungera idégenererande för hur ett kultumät kan tänkas användas och skall dessutom uppfylla kriteriema ungdomar, lokal- samhälle samt det mångkulturella.

10.5. Ekonomiska förutsättningar

När vi möter representanter från kultursektorn får vi ständigt frågor om de ekonomiska villkor som kommer att gälla för användning av ny teknik i all- mänhet och för att delta i ett digitalt kultumät i synnerhet. Många anser att de omöjligt kan klara att digitalisera delar av sin verksamhet utan ekonomiska bidrag.

De blivande användarna undrar om informationen i ett framtida kultumät kommer att kosta pengar att ta del av.

Vår grundinställning är att så många som möjligt skall kunna ta del av så mycket kultur som möjligt till lägsta möjliga kostnad. En viss basinforrnation bör vara gratis. Utredningen skall närmare studera om s.k. Tiger Files9 kan vara en modell för kulturproducentema att ta betalt för mer kvalificerad in- formation.

. Ett sätt att finansiera den löpande driften av ett digitalt nät skulle kunna vara att låta den som lägger ut information på kultumätet betala en årsavgift. Avgiften kan varieras beroende på om informationslämnaren är en ideell för- ening, en institution eller ett företag. Detta är en av flera möjligheter till fi- nansiering som närmare skall utredas. SUNET är ett datornät som ansluter de svenska universiteten och hög- skolorna till varandra och till lntemet. Även andra har enligt vissa riktlinjer tillgång till SUNET som administreras av Högskoleverket. Regeringen anser att SUNET är en nationell tillgång som bör kunna utnyttjas av ännu fler. I IT- propositionen10 sägs att ”länsbiblioteken och inte minst folkbiblioteken bör ges förutsättningar att spela en roll som inforrnationscentraler och förmedlare

8 Hemsidan nås via regeringskansliets Information Rosenbad med adressen http:/lwww.sb.gov.se Tiger files är en amerikansk trappstegsmodell för avgifter. Se också 9.4.3. 10 Se 3.2.9.

• Sida 195
•  Original

av IT-kunskaper. Det är därför ett nationellt intresse att även läns— och folk- biblioteken får tillgång till lntemet t.ex. genom SUNET."11 De diskussioner som i dag förs för att förverkliga denna intention får naturligtvis konsekven- ser för det förslag vi kommer att lägga och vår utredning är därför en viktig del i den processen.

10.6. Rättsliga förutsättningar

De juridiska frågor som väcks i samband med skapandet av ett kultumät är i de flesta fall upphovsrättsliga. Även grundlagarna påverkar dock arbetet med att bygga upp ett framtida kultumät. »

På det upphovsrättsliga området kommer vi att nämnare studera frågor om klarering av rättigheter till verk som används på nätet. Hur skall man på ett enkelt och säkert sätt kunna organisera licensieringen av digitalt publicerade verk (såväl text och bild som ljud och rörliga bilder)? Flera projekt arbetar för närvarande med II)-märkning och eventuella lås på digitala produktioner för att förhindra missbruk av ensamrätten.

Vi kommer att undersöka vilka slags uppgifter man kan ha med på ett eventuellt kultumät på lntemet. Idag gör datalagen det formellt sett ganska svårt att ha anslagstavlor av den friare formen på nätet och i USA pågår en häftig debatt kring en lagstiftning som skulle innebära viss censur av sidor på Internet.12

Den generella rättsliga utvecklingen på det informationstekniska området i Sverige och övriga världen kommer också att följas upp i vårt slutbetänkande.

10.7. Organisatoriska förutsättningar

En viktig utgångspunkt är huruvida man betraktar ett tänkt kultumät utifrån kulturlivets behov och som en del av kulturpolitiken. I så fall lyder kultumätet under samma lagar och politiska inriktning som annan kulturverksamhet. Ett kultumät är då bara ett nytt sätt att föra ut produkterna, men reglerna är de- samma som alltid. Vi bör i så fall undersöka de olika kulturpolitiska förut- sättningar som gäller inom resp. sektor", lagstiftningen, ersättningen till upp- hovsmännen osv. Utgångspunkten är då ett public service-begrepp och ett kulturpolitiskt, snarare än ett marknadsmässigt perspektiv. Precis som radio- och TV-näten kan ses som en del av landets infrastruktur där viss typ av pro-

” Proposition 1995/1996:125, Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik, s. 37. 12 Se 9.2.2.

• Sida 196
•  Original

gram skall tillhandahållas allmänheten, bör distributionen av ett kultumäts in- nehåll säkras via ett liknande public service-åtagande.

Utgångspunkten bör vara att ett kultumät skall vara öppet, flexibelt och nyfiket på okonventionella sätt att arbeta med och gestalta kultur. Samtidigt behövs en viss stabilitet. Det räcker inte med en rent virtuell mötespunkt, utan också en fysisk plats behövs.

Vi föreställer oss att en liten redaktion/ett litet sekretariat får till uppgift att handha det löpande arbetet och ansvaret; att se till att uppställda kriterier upp- fylls, att vissa fastställda kvalitetskrav upprätthålls samt att upphovsrättsliga frågor ombesörjs.

Utöver redaktionsgruppen — som verkligen bör vara liten — kan en styrelse med sedvanlig beslutanderätt utses, bestående av representanter för centrala institutioner, myndigheter och andra intressenter inom kulturområdet. Detta organ bör skapa kriterier för deltagandet i Kulturnät Sverige, ange vissa ge- mensamma krav på sidstruktur och vid behov utvidga och uppdatera krite- rierna samt ta ställning till enskilda ansökningar om medverkan i kultumätet.

Frågan om vilka aktörer som kan sägas vara verksamma inom kulturområ- det och därmed även skall ges möjlighet att delta i Kulturnät Sverige, avser vi att ta ställning till i dialog med kultursverige. Andra kontroversiella frågor att diskutera är huruvida minimikrav på kvalitet bör ställas på de medverkande och huruvida kommersiella aktörer skall få delta i kultumätet. En lösning kan vara att ”k-märka" kommersiella sidor så att de enkelt kan identifieras; en an- nan att hänvisa kommersiella intressen till en marknadsplats som är länkad till, men inte en del av Kulturnät Sverige.

Vi tror också att det bör finnas en redaktion/ett sekretariat som fungerar som ett stöd för deltagarna i kultumätet och som kan hjälpa dem att publicera sitt material i den strukturerade form som överenskommits. Redaktio- nen/sekretariatet bör också skapa ett fungerande Sökverktyg för kultumätet och vara värd för ett World Wide Web-hotell för kulturutövare som inte är knutna till någon institution.

Kulturutredningen föreslog att ett framtida Kulturnät Sverige skulle kunna administreras av Statens kulturråd. Vi ställer oss inte främmande till detta förslag men frågan behöver utredas grundligare. Det är vår avsikt att närmare undersöka fyra alternativa vägar som vi hittills har definierat:

1. En egen självständig organisation, eventuellt en egen myndighet,

2. En självständig organisation som sorterar under en befintlig institution, 3. En avdelning som ingåri någon av de befintliga institutionerna,

4. Att uppdraget fördelas på de sektorsmyndigheter som finns i dag.

Fördelen med den första lösningen är att man kan dra nytta av en organi- sations pionjärfas. Nya idéer och tankar är avgörande för ett kultumäts fram- tid. Det blir också lättare att vara öppen för det annorlunda, för kulturyttringar som skapas och lever utanför de stora institutionerna. Kulturnät Sverige slip-

• Sida 197
•  Original

per bli ett slagträ i gamla revirstrider mellan de olika organisationerna och de- partementen. Modellen underlättar en interdepartemental finansieringskon- struktion. Benägenheten till finansiellt stöd från stiftelser och fonder liksom från företag torde vara högre vid en sådan lösning. Nackdelen är avsaknaden av organisatoriskt och personellt stöd, och av den stora erfarenhet som finns samlad i de befintliga institutionerna.

Fördelen med den andra lösningen är att organisationen kan passa in i en tradition och integreras i kultursverige på ett vis som en fristående organisa- tion inte har samma möjlighet till. Kulturnätet kan ha egen budget och styrelse men ändå erhålla de fördelar som en nära samverkan kan ge. Lösningen är också beprövad eftersom många väl fungerande små organisationer har denna konstruktion. Nackdelen är att växthustanken försvåras, en del av flexibilite— ten går förlorad och den synlighet som man kan erbjuda samarbetspartners begränsas.

Fördelen med det tredje alternativet, en avdelning i en befintlig organisa- tion, är att denna institution lättare kan styra och överblicka verksamheten. Nackdelen är att de kulturformer som ligger långt från den valda organisatio- nens inriktning och verksamhetsornråde troligen inte stimuleras — en obalans mellan olika kulturområden byggs då från början in i organisationen. En an- nan nackdel är att extemfinansiering torde försvåras.

Den fjärde lösningen bygger på att vi fortsätter som i dag men formaliserar samarbetet bättre.

Vi vill betona att denna fråga behöver utredas och att höstens arbete består i att dels via workshops och rundabordssamtal, dels via dialog med de aktuel- la aktörerna inklusive de politiska beslutsfattarna söka finna farbara vägar.

10.8. Internationellt perspektiv

Delbetänkandet har fokuserat på villkoren i Sverige; hur långt kulturinstitu- tionema har kommit i sitt digitaliseringsarbete och vilka tankarna inför framti— den är. För att kunna lägga ett förslag till hur ett gemensamt kultumät skall vara uppbyggt är det av vikt att även känna till den internationella utveck- lingen, inte minst vad som sker i Norden och inom EU.

Vi har konstaterat att IT föder och utvidgar samarbetet mellan olika kultur- institutioner. Synergieffektema är många; de leder inte bara till samordning mellan landets olika aktörer utan också till ett vidgat samarbete över nations- gränserna.

Nästa stora fråga blir därför hur vi förmår att arbeta mer gränsöverskri- dande, inte enbart mellan befintliga kulturinstitutioner utan också med de mer kaotiska och undanglidande subkulturema. Sist, men inte minst: hur öppnar vi den svenska kulturen för en global interaktion? Kultur i dess djupare me- ning handlar om stategier för överlevnad och anpassning till en värld vars 197

• Sida 198
•  Original

villkor i huvudsak formuleras utanför landets gränser och utanför de stora traditionstyngda institutionerna.

Detta är några av de frågor som kommer att fördjupas i utredningens slut- betänkande.

• Sida 199
•  Original

Kommittédirektiv

Strategi för kulturinstitutionernas användning av informationsteknik

Beslut vid regeringssammanträde den 26 oktober 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kultumät. Uppdraget skall slutligt redovisas senast den 15 november 1996.

Bakgrund

Inforrnationsteknik (IT) används för att samla in, lagra, bearbeta, presentera och distribuera ljud-, text- och bilddata i elektronisk form. Nya tekniska lösningar leder till att telekommunikation och datakommunikation integreras och kan länkas samman över geografiska gränser. Infrastruktur, arbetsvillkör och levnadsmönster i samhället är på väg att förändras i grunden.

Ett informationssamhälle är den nya samtida trenden efter jord- brukssamhället och industrisamhället. Allt fler verksamheter baseras idag på informationshantering och det krävs allt oftare förmåga att hantera stora mängder information. IT påverkar i allt större utsträckning ekonomisk tillväxt och sysselsättning. IT gör det möjligt att i ökad utsträckning lokalisera arbetstillfällen till geografiskt avlägsna platser och erbjuda den enskilde medborgaren elektroniska tjänster i hemmet. IT kan på ett påtagligt sätt förändra sociala och kulturella mönster.

Denna utveckling har även stor betydelse för kulturlivet. IT kan ge nya möjligheter för konstnärligt skapande och för utbyte av tankar, idéer och upplevelser.

Såväl inom Europeiska unionen (EU) som i USA, Japan och andra länder har det utvecklats långsiktiga politiska strategier för att främja användningen av IT. Inom EU pågår arbete med att stimulera Europas informations- producenter att utveckla nya varor och tjänster. Ett programförslag från EG- kommissionen — INFOZOOO — skall underlätta övergången från tryckt publi-

a) Medborgarkontor, Tomas Ohlin, Civildepartementet

b) Exemplet Ronneby, Maj-Stina Pettersson, Ronneby stadsbibliotek

c) Internetcaféet som pedagogisk idé, Anita Nilsson-Röjning, Internet Aswellas Coffee, Stockholm

l4.30-—l4.45 Kaffe

Utrikesdepartementet

Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. [4] Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. [5] Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. [6] Av vitalt intresse. EU:s utrikes— och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. [7] Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. [15] Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. [16] Sverige, EU och framtiden. EU 96—kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. [19] Från Maastricht till Turin, Bakgrund och övriga EU—länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. [24] Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. [42] Jämställdheten i EU. Spelregler och verklighetsbilder. [43]

Europapolitikens kunskapsgrund. En principdiskussion utifrån

EU 96-kommitténs erfarenheter. [59] Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. [60] Olika länder — olika takt. Om flexibel integration och förhållandet mellan stora och små stater i EU. [61] EU:s regeringskonferens — procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i april 1996. [76]

. EU och Sverige — från Kiruna till Malmö.

Sammanfattning av fyra regionala möten 1995-96. [106] Union utan gränser — konsekvenser, möjligheter, problem. Sammanfattning av ett seminarium i november 1995. [107]

Försvarsdepartementet

Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. [18] Statens maritima verksamhet. [41] Finansieringen av det civila försvaret. [58] Utvecklad samordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. [86] Strukturförändring och besparing. En uppföljning av genomförda förändringar inom försvarsmaktens ledningsorganisation. [96] Effektivare försvarsfastigheterl Utvärdering av en reform. [97] Vem styr försvaret? Utvärdering av effekterna av LEMO—reformen. [98] Avveckling med inlärning. Erfarenheter från LEMO-reformens avveckling av personal. [99]

Socialdepartementet

Sveriges medverkan i FN:s familjeår. [37] Kooperativa möjligheter i storstadsområden. [54] Försäkringskassan Sverige — Översyn av socialförsäkringens administration. [64] Rättspsykiatriskt forskningsregister. [72] Allmänt pensionssparande. [83] Egon Jönsson — en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. [85] Den privata vårdens omfattning och framtida ersättningsformer — En översyn av de nationella taxorna för läkare och sjukgymnaster. [91]

Kommunikationsdepartementet

Om järnvägens trafikledning m.m. [9] EU-mopeden. Ålders— och behörighetskrav för två— och trehjuliga motorfordon. [11] Bättre trafik med väginformatik. [17] Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. [26] Banverkets myndighetsroll m.m. [33] Enskilda vägar. [46] En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens tillsynsmyndigheter. [82] Ny yrkestrafiklagstiftning. [93] Nationell teleadresskatalog. [94]

• Sida 238
•  Original

Systematisk förteckning

Botniabanan. [95]

Finansdepartementet

Kommuner och landsting med betalnings— svårigheter. [12] Budgetlag — regeringens befogenheter på finansmaktens område. [14]

Borgenärsbrotten — en översyn av 11 kap. brottsbalken. [30]

Översyn av skatteflyktslagen. Reformerat förhandsbesked. [44] Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. [57] Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. [67] Några folkbokföringsfrågor. [68] Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Sverige. [77] Översyn av revisionsreglerna. [79] Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. [81] Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Författningsförslag, författningskommentarer och bilagor. [100]

Från åkerlotter till Paradis — ett delbetänkande från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av vissa högskolefastigheter. [109]

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan — hur går det? [1] Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. [21

Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. [20] Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets— och högskolereform. [21] Inflytande på riktigt — Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. [22] En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. [27] Det forskningspolitiska landskapet i Norden på 1990—talet. [28] Forskning och Pengar. [29] Högskola i Malmö. [36] Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. [47] Vården i folkhögskolevärlden. [75] Sammanhållet studiestöd. [90]

TUFF — Teckenspråksutbildning för föräldrar. [102] Att främja donationer till universitet

och högskolor. [105]

Jordbruksdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. [13]

EU, konsumenterna och maten — Förväntningar och verklighet. [62] Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige. [65]

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. [34] Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring — alternativ och förslag.[51] Sverige, framtiden och mångfalden. [55] På väg mot egenföretagande. [55] Vägar in i Sverige. [55] Hälften vore nog — om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad. [56] Medicinska undersökningar i arbetslivet. [63]

Kulturdepartementet

Från massmedia till multimedia —

att digitalisera svensk television. [25] Viktigt meddelande. Radio och TV i Kris och Krig. [80]

Inför ett Svenskt kultumät — IT och framtiden inom kulturområdet. [110]

Näringsdepartementet

Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. [23] Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World. Swedish National Report for Habitat II. [48] Regler för handel med el. [49] Kompetens och kapital + bilaga. [69] Samverkan mellan högskolan och näringslivet. [70] Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering. [78] Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. [89]

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. [3] Forskning för vår vardag. [10] Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. [31] Konsumentskydd på elmarknaden. [104] Konsumenterna och miljön. [108]

• Sida 239
•  Original

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet

Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer och landsbygd. [71]

Miljödepartementet

Batterierna — en laddad fråga. [8] Nationalstadsparker. [38]

Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. [39] Precisering av handelsändamålet i detaljplan. [52] Kalkning av sjöar och vattendrag [53] Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 — An Assessment. [73] Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 2 — Descriptions. [74] IT i miljöarbetet. [92]

Kärnavfall — teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBs FUD-Program 95. [101] Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del 1 och 2. [103]

• Sida 240
•  Original

• Sida 241
•  Original

• Sida 242
•  Original

FRITZES