Utvidgat balanskrav - omfattande verksamhet i kommunala företag

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Jtvidgat

balanskrav

- omfattande verksamhet i

kommunala företag

Betänkande av Utredningen om utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i kommunala företag Stockholm 1998

ÖccS

al

w Statens offentliga utredningar

1 9 9 1 5 0

Inrikesdepartementet

balanskrav

Utvidgat

omfattande verksamhet

-

i kommunala företag

Betänkande Utredningen om utvidgat balanskrav

av

omfattande Versamhet i kommunala företag

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91 -38-21071-1 Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet

beslut den l oktober 1997 bemyndigade regeringen chefen för Genom Inrikesdepartementet, statsrådet Andersson, att tillkalla särskild

en utredare för att analysera behovet förutsättningarna för och

av, konsekvenserna krav på ekonomisk balans även omfattar

av ett som den kommunala verksamhet bedrivs i företagsform. Utredaren

som skall analysera de för- och nackdelar kan uppkomma om de

som kommunala företagen omfattas balanskravet samt hur eventuella

av tillämpningsproblem kan lösas. Om övervägande skäl talar för att

m. m. utvidga balanskravet skall utredaren även lämna förslag till

lagreglering.

Med stöd bemyndigandet förordnades den 28 januari 1998

av direktören Karl Knutsson särskild utredare. Samma dag

som förordnades direktör Alf Hübinette, departementssekreterama Anneli Lagebro, Barbro Rosensvärd och Inga Thoresson Hallgren samt ekonomema Anders Nilsson och Agneta Peterz experter. Den 2

som februari 1998 förordnades auktoriserade revisorn Kerto Birgersson som sekreterare i utredningen. Från och med den 1 september 1998 förordnades departementssekreterare Ylva Grahn Agering som ersättare för Inga Thoresson Hallgren.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i kommunala företag, UBK

1998:02.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i kommunala företag, UBK 1998:02.

Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i november 1998

Karl Knutsson

/Kerto Birgersson

SOU 1998: 150 Innehåll 1

Innehåll

2 Innehåll SOU 1998: 150

3.1.3 Resultat för landsting 40

Förkortningar 3

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen 1975: 1385

Dir. Direktiv FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer

Kap. Kapitel KL Kommunallagen 1991 :900 KRL Kommunal redovisningslag 1997:614

Prop. Proposition

SCB Statistiska centralbyrån

ÅRL Årsredovisningslagen

SOU 1998: 150 Sammanfattning 5

Sammanfattning

Utredningens uppdrag har varit att analysera behovet av, förutsättningarna för och konsekvenserna av ett krav på ekonomisk balans som även omfattar den kommunala verksamhet bedrivs i företagsform.

som

Kommunallagen kommuner och landsting stor frihet att organi-

ger

sin verksamhet i förvaltningsform eller i andra former såsom sera aktiebolag och stiftelse. I de fall kommuner och landsting finner det befogat att bedriva verksamhet i företagsfonn finns omfattande offentlig- och privaträttsliga regler vad gäller insyn och inflytande samt hur ekonomin skall hanteras i de kommunala privaträttsliga organen.

För att bedöma konsekvenserna av ett utvidgat balanskrav har utredningen analyserat kommunernas och landstingens möjligheter att klara dagens balanskrav. Analysen visar att drygt 200 kommuner och nästan samtliga landsting redovisade negativa resultat år 1997. Om hänsyn tas till de kommunala företagens resultat exklusive

extraordinära poster förbättras dock den samlade kommunala

verksamhetens resultat. Förbättringen för perioden 1995-1997 uppgår till cirka 12 miljarder kronor. Under dessa år skulle alltså de kommunala företagen, de omfattats av balanskravet, ha underlättat

om för kommunerna sammantaget att nå balans. Skillnaderna kommunerna emellan är dock stora.

Utredningens genomgång av de kommun- och landstingsägda företagen visar att företagen generellt sett är i ekonomisk balans även

bostadsföretagens ekonomi i ett begränsat antal kommuner inger om

Andra orosmoment enligt utredningen, kräver en ökad oro. som, uppmärksamhet är borgensåtaganden gentemot de kommunala företagen och de risker dessa innebär. Även andra risker bl. till

som a. följd alltmer marknadsanpassad verksamhet måste beaktas i

av en kommunernas och landstingens ekonomiska planering.

Den genomgång utredningen gjort av de argument som förts

som fram både för och emot ett utvidgat balanskrav som även omfattar de

kommunala företagen visar att dagens regelsystem inte tillräckligt

tydligt framhåller vikten god ekonomisk utveckling i de av en kommunala företagen. Krav måste därför, enligt

utredningens

bedömning, ställas på helhetssyn beaktar ekonomin i den en som samlade verksamheten för att kunna bedöma hur ekonomin i företagens

verksamhet påverkar kommunens eller landstingets ekonomi och därigenom kämverksamheten. Utredningen har analyserat olika

alternativa möjligheter att tillgodose behovet sådan helhetssyn. av en Den slutsats som utredningen drar är att ett utvidgat balanskrav som även omfattar företagen inte skulle leda till att det långsiktiga perspektiv som bör eftersträvas uppnås.

Utredningen föreslår i stället att det tydliggörs att bestämmelsen i 8 kap. l § kommunallagen om god ekonomisk hushållning skall gälla den samlade kommunala verksamheten, även den verksamhet v. s. som

bedrivs i företagsform. Här bör bl. den långsiktighet och

a. framförhållning i de verksamheter kommuner och landsting som bedriver framhållas vilket omfattar bedömningar olika av

riskexponeringar. Utredningen föreslår även precisering i 8 kap. 1 §

en lagen om kommunal redovisning vad innehållet i den avser

gemensamma förvaltningsberättelsen. Förslaget innebär att särskilda

upplysningar om den ekonomiska utvecklingen och bedömning olika av risker i samband med företagens verksamhet etc. skall lämnas.

Sammanfattning och slutsatser regelverket och resultatom utvecklingen framgår av avsnitt 2.5 respektive 3.3. Utredningens förslag

presenteras i avsnitt 5.3.2.

sou 1998:150 Lagförszag 7

Lagförslag

till om ändring i kommunallagen Förslag lag

1991 :900

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § kommunallagen 1991:900 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

1 §

Kommuner och landsting Kommuner och landsting skall ha god ekonomisk skall ha en god ekonomisk

en hushållning i sin verksamhet. hushållning i sin verksamhet

och i sådan verksamhet som

bedrivs andra

genom

juridiska personer.

1Lagen omtryckt 1998:1

Förslag till lag om ändring i lagen 1997:614 om kommunal redovisning

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § lagen 1997:614 kommunal

om redovisning skall ha följande lydelse.

8 kap.

1§

Sådana upplysningar som Sådana upplysningar

som avses i 4 kap. 1 § skall om- avses i 4 kap. 1 § skall

omfatta också sådan kommunal fatta också sådan kommunal verksamhet bedrivs verksamhet bedrivs

som som genom andra juridiska andra juridiska

genom personer. personer.

Särskilda upplysningar

skall lämnas sådana

om

juridiska personer i vilka

kommunen eller landstinget

har ett betydande inflytande.

Uppdraget 9

Uppdraget

I propositionen Den kommunala redovisningen prop. 1996/97:52 föreslog regeringen att ett lagreglerat balanskrav skall införas för kommuner från år 1999 och för landsting från år 2000. I 1997 års ekonomiska vårproposition prop. l996/97:150 föreslogs en ändrad tidpunkt för införandet så att balanskravet skall tillämpas lika för kommuner, landsting och kommunalförbund första gången för räkenskapsåret 2000. Riksdagen antog regeringens förslag med vissa lagtekniska justeringar bet. 1996/97: FiU15, rsk. 1996/972281.

I propositionen gjorde regeringen bedömningen att balanskravet inte i detta läge borde omfatta de kommunala företagen. Regeringen ansåg dock det fanns skäl att närmare utreda förutsättningarna för och

att konsekvenserna ordning där också de kommunala företagen

av en omfattas ett krav på ekonomisk balans.

av

Statsrådet Jörgen Andersson tillkallade därför den 28 januari 1998 direktören Karl Knutsson särskild utredare för att analysera

som behovet förutsättningarna för och konsekvenserna ett utvidgat

av, av krav ekonomisk balans omfattande även verksamhet i kommunala företag.

Till experter i utredningen förordnades samma dag: Direktören Alf Hübinette, Komrev AB

Departementssekreteraren Anneli Lagebro, Inrikesdepartementet Departementssekreteraren Barbro Rosensvärd, Inrikesdepartementet

Departementssekreteraren Inga Thoresson Hallgren, Finans-

departementet t o m 980831 Departementssekreteraren Ylva Grahn Agering, Finansdepartementet fr o m 980901 Ekonomen Anders Nilsson, Svenska Kommunförbundet Ekonomen Agneta Peterz, Landstingsförbundet

10 Uppdraget

Sekreterare i utredningen har varit auktoriserade revisorn Kerto

Birgersson, Öhrlings Coopers Lybrand AB.

Uppdraget ll

l Direktiven

Enligt direktiven bilaga l skall ovarmämnda analys redovisas utifrån och nackdelar kan uppkomma dels med det nuvarande de för- som balanskravet, dels vid ett utvidgat balanskrav omfattande även kommunal verksamhet i företag. Utredningen skall särskilt analysera och belysa de skäl kan finnas för att införa ett utvidgat balanskrav som samt lämna förslag till lösning eventuella tillämpningsproblem m. m. av övervägande skäl talar för ett utvidgat balanskrav skall utredaren Om förslag till lagreglering. En sådan lagreglering måste beakta lämna skatterättsliga och andra regler för företag. Vidare får

bolagsrättsliga,

regleringen inte leda till att kommuner och landsting ges en annan i förhållande till sina företag än vad gäller för andra ställning som företagsägare.

1.2¶Utredningsarbetets bedrivande

för bedömning vad ett utvidgat balanskrav kan

Som underlag en av

innebära har utredningen sammanställt och analyserat statistik om kommunernas och landstingens ekonomi samt de kommunala och företagens inriktning, omfattning och ekonomi.

landstingskommunala

bredda underlaget för analysen förutsättningarna för och För att av konsekvenserna utvidgat balanskrav har utredningen också av ett hearings med tiotal ekonomichefer i kommuner och organiserat ett landsting genomfört ett seminarium där ett tjugotal ekonomichefer samt deltog. Betänkandet inleds med redovisning av den lagreglering som en vad nuvarande balanskrav samt regler för kommuner och

finns gäller

landsting företagsägare. Därefter görs en genomgång av som kommunernas och landstingens resultatutveckling samt deras företags

inriktning, omfattning och resultat. särskilt avsnitt ägnas åt analys förutsättningar för samt Ett en av konsekvenser utvidgat krav på ekonomisk balans. Vidare av ett alternativa lösningar samt lämnar förslag till hur

överväger utredningen

12 Uppdraget

SOU 1998: 150

dagens lagstiftning kan kompletteras for att tydligare tillgodose kravet

på helhetssyn på den kommunala verksamheten.

Bakgrund 13

2¶Bakgrund

2.1¶Det kommunala

balanskravets

utfomming

l 1 Allmänt

.

Det kommunala förmögenhetsskyddet har varit lagfást sedan

tillkomsten av 1953 års kommunallag. Tanken bakom förmögenhetsskyddet att generation inte har rätt att förbruka vad tidigare

var en generationer hopbragt till kommande generationer. Den kommunala förmögenheten fick användas för löpande behov, förbrukas. Den

men

skulle också skyddas mot värdeminskning.

I 1991 års kommunallag KL ersattes den tidigare regeln om förmögenhetsskydd med en allmän bestämmelse att kommuner och

om landsting skulle ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I förarbetena till lagen prop. 1990/91:117 att "en kommun eller

anges

landsting med i princip obegränsad livslängd inte bör förbruka sin

förmögenhet för täckande av löpande behov". Vidare framhålles att "det normalt sett inte kan anses god ekonomisk hushållning att

vara finansiera löpande driftkostnader med olika former lån." I

av förarbetena till 1991 års kommunallag sägs också att det sett över någon tid av inte alltför lång varaktighet måste balans mellan

vara kommunernas och landstingens inkomster och utgifter samt att

en konsekvent underbalansering budgetama inte kan förenlig med

av anses god ekonomisk hushållning prop. 1990/9l:1 17 211. Vidare sägs att

s. det genom bestämmelsen i 8 kap. 5 § KL, att det budgeten skall

om av framgå hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets

14 Bakgrund

slut, indirekt ställs ett krav på kommuner och landsting att upprätta

en

balansbudget.

Det ansågs inte vara meningsfullt att i kommunallagen uttömmande ange vad som kan höra till god ekonomisk hushållning. Som

anses en exempel anges i propositionen 1990/912117 att i kravet en sådan

hushållning ligger att medelsförvaltningen skall ske ett sådant sätt att

krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

Det ansågs också höra till god ekonomisk hushållning, att kommuner och landsting som erhåller försäljningsvederlag för anläggningstillgångar eller försäkringsersättning för sådan egendom använder motsvarande belopp för att investera i andra anläggningstillgångar eller för att betala skulder som tagits för att förvärva sådana tillgångar. I vissa särskilda fall ansågs dock att kommuner och landsting kan få använda försäljningsmedel från anläggningstillgångar för löpande behov, exempelvis då ett vikande befolkningsunderlag eller

en förändrad Verksamhetsinriktning gjort behovet anläggnings-

av tillgången avsevärt mindre.

Som ytterligare exempel på god ekonomisk hushållning nämns att man vårdar och underhåller fastigheter och andra tillgångar väl, har

en

god framförhållning i den fysiska planeringen, har ändamålsenlig

en förrådshållning och har effektiv organisation.

en

Redan i förarbetena till nuvarande kommunallag uttrycktes att statsmaktema skulle överväga behovet stramare lagreglering

av en om den ökade friheten inom det ekonomiska området kommunerna och

som landstingen gavs genom den nya kommunallagen skulle leda till oönskade konsekvenser prop. 1990/9l:117 s. 21. I propositionen 1996/97:52 återkom regeringen till detta och bedömde, med hänvisning till att kommunallagen inte haft tillräcklig styreffekt, det

en som angeläget att införa ett lagstadgat krav att den kommunala budgeten skall vara i balans.

I prop. 1996/97:52 om den kommunala redovisningen att för

anges att motsvara kravet i 8 kap. 1 § KL på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de i stort sett bara täcker kostnadema. Andra viktiga faktorer, utöver de

ovan nämnda, som måste beaktas är kommunens eller landstingens framtida

investeringsplaner, befolkningsutveckling, riskexponering etc.

Bakgrund 15

2.1.2¶Reglering av balanskravet

Önskemålet att åstadkomma ett balanskrav som ett instrument för att förhindra fortlöpande urgröpning kommunernas eller landstingens

en av ekonomi föranledde, nänmts, därför regeringen att i prop.

som ovan 1996/97:52 Den kommunala redovisningen föreslå ett för kommuner, landsting och kommunalförbund lagstadgat krav på att budgeten varje år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna 8 kap. 4 § KL. Konkret innebär balanskravet att årets resultat som den lägsta godtagbara resultatnivån skall positivt fr. budget- och

vara o. m. räkenskapsåret 2000. I praktiken innebär detta ett förtydligande av vad som redan gäller.

Måttet årets resultat är vedertaget och ansluter helt till

uppbyggnaden den nuvarande budget- och redovisningsmodellen.

av Vidare är måttet att betrakta ett axiom för vad som kan sägas vara

som den lägsta godtagbara resultatnivån över tiden. Ett balanskrav som innebär att årets resultat skall positivt innebär också att den

vara löpande verksamheten inte till någon del kan finansieras med lån.

Bestämmelsen i 8 kap. 4 § KL skall förutom att förhindra en fortlöpande urgröpning kommunernas och landstingens ekonomi

av även skapa garantier för att varje generation bär kostnaderna för den service den själv beslutat om och själv konsumerar.

Skulle beroende på omständigheter kommunerna och

- som landstingen inte råder över kostnaderna enligt bokslutet för ett

budgetår, bli större än intäkterna skall underskottet regleras under de närmaste två åren. Endast synnerliga skäl föreligger kan avsteg från

om reglering göras beslut fullmäktige 8 kap. 5 § KL. Vad som

genom av kan synnerliga skäl kan inte avgöras inom ramen för

anses vara laglighetsprövning utan är fråga får avgöras inom ramen för det

en som politiska systemet. Ett avsteg från balanskravet måste mycket väl

vara motiverat och de åtgärder kommunen rent allmänt vidtar måste

som

förenliga med god ekonomisk hushållning. vara

Ett exempel när synnerliga skäl kan föreligga har i

anses propositionen angetts när kommun eller ett landsting medvetet

vara en och tydligt har gjort avsättningar och byggt ett avsevärt kapital för

upp att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadshöjningar. Ett annat är när avyttring tillgångar har skett och förlust har

en av en uppstått. Det kan då finnas skäl att inte reglera förlusten under

16 Bakgrund SOU 1998: 150

förutsättning att avyttringen samtidigt innebär kommunen eller att

landstinget därigenom har skapat förutsättningar för minskade framtida

kostnader.

Om en kommun eller ett landsting det finns skäl

anser att synnerliga

för att inte reglera ett negativt resultat skall dessa skäl enligt 4 kap. 4 § lagen om kommunal redovisning 1997:614 redovisas i

förvaltningsberättelsen.

Det bör understrykas kommunallagens krav på god ekonomisk av hushållning 8 kap. l § KL i de flesta fall ställer högre krav på kommunernas och landstingens ekonomi än vad följer som av balanskravet. Ett resultatkrav innebär att ekonomin realt som

konsolideras och att en finansiering reinvesteringar kan ske på lång

av sikt utan lån bör därför uppfyllas. Dessutom måste andra nya även faktorer såsom kommunens och landstingets framtida

investeringsplaner, befolkningsutveckling, riskexponering etc. beaktas

vid en god ekonomisk hushållning. Med hänsyn härtill bör det

egentligen tillhöra undantagen att någon kommun eller landsting

mera varaktigt hamnar i ett ekonomiskt läge endast möjliggör som ett ekonomiskt resultat i nivå med balanskravet.

I vilken utsträckning omfattas då de ekonomiska relationerna mellan

kommunen/landstinget och dess företag nuvarande lagstiftning

av

Civilrättsliga regler för ägare av aktiebolag finns i aktiebolagslagen

1975:1385, och omfattar både juridiska och fysiska personer som ägare. I propositionen den kommunala redovisningen prop. om 1996/97:52 betonas dock särskilt den möjlighet den som sammanställda redovisningen till samlad bedömning ger en av kommunens eller landstingets totala ekonomiska engagemang. Som tidigare nämnts sträcker sig kommunallagens krav god ekonomisk hushållning längre än det föreslagna balanskravet. I propositionen

framhölls att det däri även ligger ett krav på kommunerna och att landstingen ser till att det råder sund ekonomi också i företagen. en Dagens balanskrav innebär att medel kommunerna och som landstingen lämnar till sina företag i form driftbidrag eller andra av typer av bidrag för täckning förluster i företagen skall redovisas i av

kommunens eller landstingets resultaträkning. Detta innebär

att företagen indirekt omfattas balanskravet. I det fall av en realisationsvinst uppstår vid försäljning

av anläggningstillgångar är

Bakgrund 17

huvudprincipen att den inte skall inräknas i balanskravet. Den kan dock medräknas försäljningen står i överensstämmelse med god

om ekonomisk hushållning t den är ett led i omstrukturering.

ex om en Detta kan fallet när verksamhet inte längre kan bedrivas t ex

vara en grund befolkningsstxukturella förändringar. Undantag kan också

av göras för de fall försäljning medför lägre framtida kostnader. När det

en gäller realisationsförlust är huvudprincipen att den skall medräknas i balanskravet. Undantag kan göras i de fall försäljningen står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t ex när en försäljning medför framtida lägre kostnader.

Ovannärnnda exempel visar att kommunernas och landstingens företag redan idag i viss mån ingår i balansbedömningen, eftersom transaktioner mellan kommunen och dess företag normalt skall redovisas i kommunens resultaträkning.

18 Bakgrund

2.2 för kommuner

Lagregler och landsting som företagsägare

Kommunallagens regler

I 3 kap. 16 § KL anges förutsättningarna för att överlämna kommunala angelägenheter till fysiska eller juridiska Bestämmelserna personer. innebär att den verksamhet skall överlämnas till privaträttsliga som organ skall falla inom den kommunala kompetensen 2 kap. 1 § KL. Avsikten är givetvis att bolagsbildning eller överlänmande man genom av verksamheter till andra juridiska eller fysiska skall kunna personer verka inom den kommunala kompetensen.

När riksdagen behandlade förslaget till nuvarande kommunallag

uttalade dock konstitutionsutskottet att det råder bred enighet den om att kommunala verksamheten i största möjliga utsträckning bör ske i

förvaltningsform 1990/91:KU38. Någon lagreglering föreslogs dock

inte.

När utredningen fortsättningsvis använder begreppet företag

avses främst aktiebolag och stiftelser eftersom dessa är de helt dominerande

företagsformema.

Vad gäller offentlighet och sekretess hos de kommunala företagen

vidgades gränserna för offentligheten lagändring trädde i

genom en som

kraft den 1 januari 1995. I de företag aktiebolag, handelsbolag,

ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner, och

landsting

kommunalförbund har ett rättsligt bestämmande inflytande

mer än

hälften samtliga röster i företaget är rätten del

av att ta av handlingar densamma gäller i kommunen/landstinget.

som

I 3 kap. 17 § KL stadgas att kommun/landsting innan de lämnar

en över vården kommunal angelägenhet till helägt aktiebolag eller av en ett en stiñelse bildad av en kommun/landsting skall fastställa det ensam, kommunala ändamålet med verksamheten,

utse samtliga

styrelseledamöter och minst revisor samt till att fullmäktige får en se

Bakgrund 19

sig innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell yttra betydelse eller armars av större vikt fattas. I 1997/98:99 aktiebolagets organisation föreslås att 3 kap. prop. om 17 § KL kompletteras med bestämmelse att fullmäktige skall utse en om minst lekmannarevisor i företag helt ägs kommuner och en som av landsting. Riksdagen har beslutat anta regeringens förslag i denna del. Bestämmelsen träder i kraft den l januari 1999 och innebär i praktiken att fullmäktige i fortsättningen skall utse två revisorer varav den ene är k lekmannarevisor skall komplettera den yrkesrevision som en s som föreskrivs i ABL. För ytterligare främja ett samordnat revisionsarbete och god att överblick verksamheten i kommuner och landsting föreslår av Kommunrevisionsutredningen i sitt betänkande Den kommunala revisionen SOU:l998:71 bestämmelse i 3 kap. 17 § KL om en mellan dem väljs revisorer för kommunal

personsamband som som

verksamhet i förvaltningsforrn och revisorer i de stiftelser bildats som kommunen eller landstinget eller till lekmannarevisorer i de av kommunala företagen förtroenderevisorer. Det innebär att den eller de väljs respektive nomineras till lekmannarevisor i dessa företag som skall bland de revisorer valts för att granska styrelsens och utses som övriga nämnders verksamhet. Vidare föreslås att fullmäktige endast

behöver utse lekmannarevisorer. I 6 kap. 1 § KL stadgas vidare att kommun-/landstingsstyrelsen skall ha uppsikt över kommunal verksamhet bedrivs i företagsfonn. som Tanken bakom bestämmelsen är att kommun-/landstingsstyrelsen skall utöva sitt ägaransvar och samordna den kommunala "koncemen".

Kommunallagen i sig dock inte kommun-/1andstingsstyrelsen

ger rätt att begära yttranden och upplysningar från sina bolag som samma gäller för de kommunala nänmdema. den som

I stället finns stora möjligheter för kommunen/landstinget att genom

ägardirektiv övergripande mål, utöva insyn och kontroll i bolagen. ange

Genom direktiven kan kommun-/landstingsstyrelsen exempelvis

tillförsäkras regelbunden redovisning det ekonomiska och av verksamhetsmässiga läget i företagen. I aktiebolagslagen, gäller för som alla aktiebolag oavsett ägare, finns inga bestämmelser om kontinuerlig

information till aktieägarna. Vad gäller stiftelsema är det inte lika enkelt för kommun- /landstingsstyrelsen att få insyn och kontroll. Detta beror på att en

stiftelse inte har någon ägare. En stiftelse kännetecknas i stället av att en viss förmögenhetsmassa avskilts för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. I stiftelsen saknas

följaktligen motsvarighet till bolagsstämma, där ägaren kan utöva inflytande. Kommunen/landstinget kan inte ensidigt direktiv till

ge

stiftelsen. Ingenting hindrar dock att kommunen/landstinget och

stiftelsen träffar avtal där stiftelsen förbinder sig att fortlöpande till kommun-/landstingsstyrelsen rapportera om Stiftelsens ekonomi. Vidare

kan kommunen/landstinget naturligtvis nominering

genom av styrelseledamöter i stiftelsen skaffa sig viss insyn i verksamheten. Enskilda styrelseledamöter har ingen automatisk ägarna rätt att ge information bolagets eller stiftelsens verksamhet. Styrelseuppdraget om

är ett sysslomarmauppdrag där man har att verka för bolagsändamålet

eller stiftelseändamålet.

2.2.2¶Associationsrättens

regler

Kommunal verksamhet bedrivs i aktiebolag eller stiftelse regleras som

av aktiebolagslagen, ABL 1975:1385 respektive stiftelselagen 1994:1220.

I dessa lagar finns regler ett företags hantering sin ekonomi, om av

krav på kontrollbalansräkningar, likvidationsplikt

m. m.

Aktiebolag får bl. a. inte länma penninglån till aktieägare. Om

gäldenären är kommun eller ett landsting får dock sådant lån lämnas en 12 kap. 7 § ABL. Kommuner och landsting kan ägare låna som pengar från sina bolag och omfattas inte låneförbudet i ABL. av En stiftelse får inte lämna penninglån eller ställa säkerhet till förmån för bl. a. stiftare 2 kap. 6 § stiftelselagen.

I ABL och stiftelselagen finns regler skall skydda borgenärema

som mot förluster. Av intresse i detta sammanhang är närmast reglerna om likvidationsplikt och personligt ansvar för styrelseledamöter. I 13 kap. 2 § ABL föreskrivs att det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en s. kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets egna

kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Visar

kontrollbalansräkningen att så är fallet skall styrelsen snarast möjligt till

Bakgrund 21 bolagsstämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Om inte bolagsstämman inom åtta månader efter hänskjutandet godkänner revisorerna granskad balansräkning visar att det

en av som egna kapitalet uppgår till det registrerade aktiekapitalet skall styrelsen,

inte bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos om tingsrätten ansöka att bolaget försätts i likvidation.

om

Underlåter styrelseledamötema att vidta de ovan nämnda åtgärderna

de solidariskt för de förpliktelser därefter uppkommer för svarar som bolaget.

Även aktieägare kommun/landsting kan drabbas

en - ex. en - av ansvar enligt 13 kap. § ABL. Detta kan inträffa om kommunen/ landstinget såsom aktieägare på bolagsstämma deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet trots att likvidationsplikt etter utgången

âttamånadersfristen föreligger och aktieägaren är medveten om av

likvidationsplikten.

I stiftelselagen finns likartade bestämmelser. Enligt 7 kap. 1 § stiftelselagen åligger det styrelsen för näringsidkande stiftelse att

en upprätta kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet på stiñelsens tillgångar understiger summan av Stiftelsens skulder. Något krav att låta revisor granska kontrollbalansräkningen finns

till skillnad mot vad som gäller i aktiebolag inte. Visar

kontrollbalansräkningen negativt eget kapital skall styrelsen hos tingsrätten ansöka om att stiftelsen försätts i likvidation.

Underlåter styrelseledamöter att vidta nämnda åtgärder inträder solidariskt för därefter uppkommande förpliktelser för stiftelsen

ansvar

7 kap. 3 § stiftelselagen.

Föreningen auktoriserade revisorer FAR har utfärdat rekommendationer syfte är att vägledning beträffande god sed

vars ge vid upprättande av kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen eller andra motsvarande lagregler.

22 Bakgrund SOU 1998: 150

2.2.3 kommunal

Övrig lagreglering av

näringsverksamhet

Allmänna kompetensen

Kommunernas och landstingens möjligheter att sig engagera näringslivsområdet styrs, tidigare nämnts, i huvudsak den som av allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 § KL. Jämsides med denna regel finns även särskilda regler näringsverksamhet i 2 kap. 7 och 8 om KL. Dessa regler är förenliga med de civilrättsliga regler finns i som

ABL och stiftelselagen.

För att kommunerna och landstingen själva skall få ha hand om en angelägenhet krävs att det är allmänt intresse att så sker. Om det med av hänsyn till arten av ett visst ändamål anses vara ett allmänt intresse att en kommun eller ett landsting främjar ett visst ändamål, är de berättigade till detta, även åtgärden kommer bara mindre del om en av kommunens eller landstingets område eller ett mindre antal av medlemmarna direkt till godo.

Likställighetsprincipen

I 2 kap. 2 § KL sägs att kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, det inte finns sakliga skäl för något om annat. Paragrafen ger uttryck för likställighetsprincipen. Principen har i rättspraxis förklarats innebära att det inte är tillåtet för kommuner och landsting att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av

kommunmedlemmar annat än objektiv grund. Likställighets-

principen gäller även kommunal- eller landstingsägda företag.

Näringsverksamhet

Enligt 2 kap. 7 § KL f°ar kommuner och landsting bedriva näringsverksamhet, den drivs utan vinstsyfte och avsikten är om att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster medlemmarna

Bakgrund 23 i kommunen eller landstinget. Enligt 2 kap. 8 § KL får kommuner och landsting genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd får lämnas bara

det finns synnerliga skäl för det. I bestämmelsen ligger ett om principiellt förbud mot att ge understöd till enskilda, eftersom det i regel inte kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd ges.

I förarbetena till kommunallagen prop. 1990/9l:1l7 sägs att bestämmelserna i 2 kap. 7 och 8 §§ ger uttryck för kommunernas och landstingens kompetens i näringslivsfrågor samt den kommunalrättsliga principen om förbud mot spekulativ verksamhet. Den kommunala näringsverksamheten skall präglas av ett allmänt samhälleligt intresse och vinst f°ar inte vara det huvudsakliga målet med verksamheten. Syftet med den näringsverksamhet som kommunalt får bedrivas skall vara att betjäna kommunmedlemmama. Ingenting hindrar att anläggningarna eller tjänsterna i praktiken också utnyttjas av andra än kommunmedlemmar. Vidare är det inget som hindrar att kommunerna eller landstingen bildar egna intemföretag som enbart betjänar kommunen eller landstinget, ex. ett internt städbolag.

Från rättsliga utgångspunkter finns det inte någon klar skiljelinje

mellan vad som brukar kallas den kommunala sektorn och det som i

dagligt tal betecknas som näringslivet.

Kommunerna och landstingen är engagerade i mängd aktiviteter

en där de för sina kommunmedlemmar utför tjänster av varierande slag. Kommunerna och landstingen har en helt oomtvistad rätt att vara verksamma på en rad områden som vanligen ses som en del av näringslivet. Exempel på sådana kommunala verksamheter är bostadsföretag, el-, gas- och värmeverk, renhållningsverk, fryserier, saluhallar, slakthus, tvätterier, parkeringsanläggningar, buss-, spårvägsoch sjötrañkföretag, hamnar, flygplatser samt rörelser för att tillhandahålla idrottsarenor och olika fritids- och nöjesanläggningar. Sådana verksamheter, där tyngdpunkten som framgår av exemplen ofta ligger i att tillhandahålla kollektivanläggningar eller kollektivanordningar olika slag, brukar kallas sedvanlig kommunal

av affärsverksamhet.

Samtidigt står det klart att det finns ett stort område inom näringslivet som av tradition är förbehållet den enskilda

företagsamheten. Denna del näringslivet brukar kallas det egentliga

av näringslivet. Inom detta område får kommunerna och landstingen inte

driva verksamhet eller göra andra ingripanden annat än under mycket speciella förhållanden.

Gränserna för den kommunala kompetensen inom näringslivet har dock blivit tydligare i kommunallagen och den efter

och med den nya hand alltmer utbyggda speciallagstiftningen ifråga om försörjning av el, bostadsförsörjning, vägar, trafiksäkerhet m. m.

Inom det egentliga näringslivet får kommuner och landsting enligt 2 kap. 8 § KL genomföra åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen eller landstinget. En allmänt näringsfrämjande åtgärd kan

att tillhandahålla mark, lokaler och teknisk service till företagen i vara kommunen eller landstinget. Vissa verksamheter faller i princip utanför den kommunala kompetensen. De kan ändå tillåtna om det finns

vara en anknytning till en redan befintlig och erkänd kommunal verksamhet. Kommuner och landsting anses också ha rätt att ägna sig åt extern

försäljning vid tillfällig överskottskapacitet och för att undvika kapitalförstöring av redan gjorda investeringar.

Kommuner och landsting har långtgående befogenheter att samarbeta i kommunala angelägenheter även när det gäller kommunal

näringsverksamhet. Det blir allt vanligare att kommuner/landsting

samarbetar inom olika områden antingen i kommunalförbund eller aktiebolag. Vanliga Samarbetsområden är renhållningsverksamhet, gymnasieskola, energiföretag och räddningstjänst.

Avgifter

Kommuner och landsting har rätt att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller 8 kap. 3a § KL. Regeln ger dessa befogenhet att ta ut avgiñer, men innebär ingen skyldighet att göra det.

självkostnadsprincipen

Den s. självkostnadsprincipen är inskriven i kommunallagen sedan år 1994. Denna återfinns i 8 kap. 3b § KL. "Kommuner och landsting f°ar inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster

Bakgrund 25 eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller självkostnaden."

Undantag från självkostnadsprincipen finns i vissa Specialför-

fattningar. Ett kommunalt elbolag får enligt 7 kap. l § ellagen 1997:857 driva verksamhet utanför kommunens område. Om den driver sådan verksamhet skall verksamheten drivas affärsmässig grund 7 kap. 2 § ellagen.

Även för uppdragsverksamhet inom kollektivtrafik gäller undantag av liknande slag dock endast som försöksverksamhet under perioden till och med år 2002 prop. 1995/96:167. Även andra undantag finns för

parkeringsavgifter, tomträttsavgälder m. m.

I samband med beslutet om att föra självkostnadsprincipen i kommunallagen uttalade regeringen prop. 1993/942188 s. 83. "Den allmänna uppfattningen såväl i doktrin som i tidigare utredningar synes vara att inte heller kommunal fastighetsförvaltning omfattas av

självkostnadsprincipen. Enligt avgiftsgruppen innefattar begreppet fastighetsförvaltning såväl överlåtelse som upplåtelse av fast egendom

Ds 1993: 16 s. 47. I detta ligger enligt vår mening också att de allmännyttiga bostadsföretagen inte omfattas av älvkostnadsprincipen."

Utgångspunkten för detta resonemang är att självkostnadsprincipen

gäller för taxor och avgifter är beslutade kommun- och

som av landstingsfullmäktige. Hyroma bestäms dock efter överenskommelse mellan hyresvärd och hyresgästorganisation. Ytterst avgörs den skäliga hyran av hyresnärrmd eller efter överklagande av Svea hovrätt. Det är

således ingen avgift beslutas politiskt och kan överklagas i den

som som ordning som gäller för kommunala beslut.

Inkomstskatt

Slutligen skall nämnas att kommuner och landsting enligt 7 § 3 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt är befriade från skyldighet att erlägga inkomstskatt. Kommunal näringsverksamhet som bedrivs i förvaltningsform är därför inkomstskattebefriad. Sådan inkomstskattebefrielse gäller inte kommunala företag.

26 Bakgrund SOU 1998: 150

2.3 av sammanställd

Lagreglering

redovisning och koncernredovisning

2.3.1 Sammanställd redovisning

Enligt 8 kap. lagen 1997:614 kommunal redovisning skall

om kommunen och landstinget årligen sammanställa en resultat- och en balansräkning skall omfatta såväl kommunens eller landstingets

som verksamhet sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom

som andra juridiska personer.

Enligt 8 kap. 2 § lagen kommunal redovisning skall endast

om sådana juridiska där kommunen eller landstingen har ett

personer betydande inflytande ingå i den sammanställda redovisningen. Ett betydande inflytande i 1996/97:52 den kommunala

anges prop. om redovisningen föreligga kommunen eller landstinget innehar minst

om tjugo procent rösterna i företaget. Detta hindrar emellertid inte att

av kommunen låter även företag där dess ägarandel är mindre än tjugo procent ingå i den sammanställda redovisningen.

Även de kommunala företagen inte omfattas balanskravet

om av spelar den sammanställda redovisningen självklart en viktig roll i den finansiella analysen "koncemen". Ett motiven för att i lag ta in

av av regler sammanställd redovisning därför att ett lagstadgat krav

om var

redovisning for den totala kommunala verksamheten tjänar som en en kompensation för den föreslagna avgränsningen av kravet ekonomisk balans prop. 1996/97:52.

Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen är att

bild kommunens eller landstingets totala verksamhet, resultat ge en av och ekonomiska ställning, också att möjlighet att hur de

men ge en se ingående delarna påverkar helheten. Detta är viktigt eftersom stor del

en

den kommunala verksamheten bedrivs i töretagsform. av

Behovet ovannämnda information finns inte bara hos de politiskt

av ansvariga, anställda och kommuninvånare utan också hos kommunens och landstingets kreditgivare.

Bakgrund 27

Den sammanställda redovisningen ger också möjlighet till övergripande kommunala jämförelser, oberoende av om affärsdrivande verksamhet bedrivs i förvaltnings- eller företagsfonn.

Något krav på att den sammanställda redovisningen skall innehålla en Finansieringsanalys finns inte. Dock framhålls i förarbetena att det är önskvärt att en sådan analys ingår som ett komplement till resultat- och balansräkningama.

Lagen om kommunal redovisning innehåller inga detaljerade bestämmelser om hur den sammanställda redovisningen skall utformas. I stället hänvisas till den praxis som utvecklats i kommuner och landsting samt till de uttalanden om koncemredovisning numera sammanställd redovisning som Referensgruppen i redovisningsfrågor gjort uttalande nr 7 1991 Upprättande av koncemredovisning. Den normgivare tillsatts efter lagens ikraftträdande, Rådet för

som kommunal redovisning, har ännu inte utfärdat någon rekommendation om sammanställd redovisning.

2.3.2¶Koncernredovisning

Det civilrättsliga koncembegreppet är avgränsat till privaträttsliga

juridiska personer.

Om en kommun eller ett landsting direkt äger aktier i ett eller flera bolag vilket hittills har varit vanligast räknas inte kommunen eller

- landstinget och dess bolag som en "äkta" koncern i civilrättslig mening. För detta krävs att kommunen eller landstinget äger ett aktiebolag som är moderbolag och att en annan juridisk person är dotterbolag enligt de förutsättningar som anges i 1 kap. 5 § ABL. Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans koncern. Det finns även regler om

en koncerner i stiftelselagen 1994:1220 och lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar. Eftersom begreppet koncern avser moderföretag och dotterföretag inom associationsrätten används inte begreppet i den kommunala lagstiftningen.

För de publika företagen har koncernredovisningen med tiden alltmer blivit den primära redovisningen till aktieägare, borgenärer, anställda och andra intressenter. På senare år har redovisningen av

moderbolagets verksamhet i tryckta årsredovisningar kommit att inta en

alltmer underordnad betydelse.

28 Bakgrund

De privaträttsliga reglerna koncemredovisning finns i 7 kap.

om

årsredovisningslagen 1995:1554. I l § slås fast att "Ett moderbolag

skall för varje räkenskapsår upprätta koncemredovisning enligt denna lag." I 1 kap. ABL beskrivs när ett bolag är att betrakta som

moderbolag.

I normgivningen för de publika företagen har Redovisningsrådet i en rekommendation RR 1:96 Koncemredovisning ingående beskrivit i

76 punkter hur koncemredovisningen för företagen upprättas.

I en äkta koncern används metoden "full" konsolidering när ägandet överstiger 50% eller ett bestämmande inflytande föreligger. Metoden

innebär att hela resultaträkningen och balansräkningen konsolideras

även i delägda företag. Koncemresultatet och koncernens kapital egna minskas sedan i en särskild post med minoritetemas andelar, varför metoden i och för sig inte behöver innebära hinder för att analysera hur

ett utvidgat balanskrav uppfylls.

Ett huvudmotiv för upprättande koncemredovisning är att av koncernens resultat och ställning skall beaktas vid bedömningen hur av mycket moderbolaget kan dela ut till sina aktieägare. Ett enskilt

aktiebolag kan lämna utdelning endast det visar utdelningsbara

om vinstmedel. Om inte samma regel gällde för koncern det möjligt en vore att ge utdelning även om koncernen i sin helhet saknar utdelningsbara medel. Genom att välja bolagsfonn för delaktiviteter i stället för resultatenheter eller divisioner inom ett och företag skulle det då samma

bli möjligt att lämna högre utdelning. Enligt ABL får moderbolagets

en

utdelning inte överstiga vad som i fastställd koncembalansräkning redovisas fritt eget kapital efter avdrag för föreslagna avsättningar

som till bundna medel i de enskilda koncernbolagen.

Skatterättsliga förutsättningar för att ge och ta koncembidrag mellan

koncemföretag finns i 2 § 3 lagen 1947:576 statlig mom. om inkomstskatt. Dessa regler syftar till att åstadkomma skattemässig neutralitet i valet mellan att driva verksamhet i ett bolag eller i flera en bolag. Det skall således inte vara skattemässigt dyrare att äga och driva flera företag jämfört med att företagens verksamhet ligger i ett företag.

Denna legala skatteplanerings- möjlighet gäller även den kommunala företagssektom.

SOU 1998: l 50 Bakgrund 29 Samordnad revision mellan kommunen/landstinget och dess företag.

Kommunrevisionsutredningen har i betänkande Den kommunala

revisionen SOU 1998:71 lagt fram förslag innebär att revisionen som mellan kommunen/landstinget och dess företag samordnas för att främja en god överblick av verksamheten i kommuner och landsting. Förslaget innebär att någon de revisorer eller revisorsersättare valts för av som granskningen av styrelsen och övriga nämnder alltid skall utses till lekmannarevisor i de kommunala bolagen eller till revisor i de stiftelser som kommunen eller landstinget bildar Vidare har utredningen ensam. lagt förslag om att de kommunala revisorerna skall ha rätt till samma insyn i de kommunala företagen verksamheten hade bedrivits i som om förvaltningsform. Förslaget innebär att de associationsrättsliga begränsningarna för informationsutbytet undanröjs. Kommitténs förslag bereds inom Regeringskansliet. I ABL 10 kap. 7 § anges att "är bolaget moderbolag, skall revisor

även granska koncemredovisningen och koncemföretagens inbördes

förhållanden i övrig."

2.4¶Kommunernas och

landstingens

organisation av verksamhet som bedrivs

i företagsform

Den kommunala och landstingskommunala kämverksamheten i form av sjukvård, åldringsvård, utbildning etc. drivs i allt väsentligt i förvaltningsfonn. Verksamheten är till största delen skatteñnansierad

och de anläggningstillgångar i form sjukhusbyggnader, skolor,

av gator, parker etc. som nyttjas i verksamheten har oña svårdefmierade marknadsvärden. Detta är anledningen till att det i den kommunala

redovisningslagen införts möjlighet till uppskrivning endast för

en

finansiella anläggningstillgångar 6 kap. 6 § lagen kommunal

om

redovisning.

I företagen däremot är det ofta de materiella anläggnings-

tillgångarna, ex. bostadsfastigheter, industrifastigheter, kraftvärme-

verk, vattenverk etc. som alstrar intäkter i form hyror och avgifter. av Tillgångarna har också ett marknadsvärde eftersom kommun-

2 18-6320

30 Bakgrund

medlemmarna är beredda att betala för tjänsterna utan skattesubvention.

Årsredovisningslagen 1995:1554 ger möjlighet till uppskrivning även

av andra anläggningstillgångar när tillgången har ett tillförlitligt och

bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde.

Ingenting hindrar kommunen/landstinget att driva sin närings-

verksamhet i förvaltningsfonn. Den vanligaste modellen är dock att kommuner och landsting organiserar denna verksamhet i företagsform företrädesvis aktiebolag.

I takt med att den kommunala verksamheten expanderat och mångfalden av kommunala verksamhetsformer vuxit, har behovet

av överblick, helhetssyn och sammanhållen ledning blivit alltmer påtagligt. Detta är bakgrunden till att nya organisationsformer och begrepp tillkommit syftar till att samordna mångfalden kommunala

som av verksamheter kommunkoncemer.

-

Kommunala koncerner är emellertid ett begrepp kan stå för

som olika saker. I den kommunala redovisningen används ofta begreppet "koncem" ett samlingsnamn för den verksamhet bedrivs såväl

som som i förvaltningsfonn i de kommunala företagen. Syftet är då att peka

som på helheten och betona verksamheternas oberoende

- av Organisationsform gemensamma uppgift eller uppdrag.

-

Kommuner och landsting har organiserat sitt företagsägande enligt

två huvudformer. Dessa former är kommunalt direktägande eller

en

aktiebolagsrättslig koncern direkt under kommunen/landstinget.

Kommunalt direktägande är idag den vanligaste formen. Denna form

innebär att kommunen/landstinget är oförmedlad ägare företagen.

av Det är inte ovanligt att det i sådana organisationer förekommer att något eller några av företagen i sin tur är ägare ett eller flera företag. I

av sådana fall ingår aktiebolagsrättsliga underkoncemer i den kommunala koncernen. Modellen med direktägande innebär att

kommunen/landstinget utövar samtliga ägarfunktioner.

Den andra formen, som fått ökad tillämpning, är en fullständig

aktiebolagsrättslig koncern under kommunen/landstinget. Denna modell

innebär att kommunen/landstinget äger ett företag i sin tur är ägare

som av övriga företag inom koncernen. Detta medför att de direkta ägarfunktionema flyttas från kommunen/landstinget till koncernens moderbolag. Fullmäktige skall dock utse samtliga styrelseledamöter och minst revisor. Vidare skall fullmäktige få yttra sig innan beslut

en

fattas rörande principiellt viktiga frågor eller andra frågor som är av större vikt 3 kap. 17 § KL i samtliga företag.

En aktiebolagsrättslig koncembildning "äkta koncem" medför

vissa fördelar avseende bland annat skatterättsliga frågor, lednings-

frågor, samordningsfrågor och koncernrevision.

Många kommuner har organiserat sina företag i "äkta koncerner" för att kunna utnyttja möjligheten att använda koncembidrag. I större

kommuner är detta en vanlig Organisationsform.

Även i mindre kommuner blir "äkta koncerner" vanligare eftersom möjlighet ges att skattemässigt kvitta vinster och förluster inom koncernen. För att koncembidragsreglema skall kunna tillämpas måste moderbolaget äga mer än 90 procent av dotterbolagets aktier. Delägda bolag, dvs. mellan 51-90 procent ägande, ingår också oftast i den "äkta koncernen", eftersom styrningen av bolagen underlättas då moderbolagets styrelse härigenom får en bra överblick över bolagen.

Det finns idag 100 aktiebolagsrättsliga kommunala

ca

koncembildningar där kommuner och landsting är ägare av

moderbolagen. I ett 30-tal av dessa "äkta" koncerner är moderbolagen holdingbolag, vars ändamål är att äga och förvalta de i koncernen

ingående dotterföretagen. Inom de kommunala aktiebolagsrättsliga

koncemema finns 60 underkoncemer. Lösningen med holdingbolag

ca. utan egen verksamhet är mest frekvent i större och medelstora kommuner och landsting.

Vissa koncembildningar har växt fram ett resultat behovet

som av av att hitta form för målstyming del verksamheten i något

en av en av som avseende upplevs som autonom i förhållande till basverksamheten. För ett företag med olika rörelsegrenar som utvecklas i olika takt kan en uppdelning på flera dotterbolag ge möjlighet till ett större handlingsutrymme och koncentration på färre saker.

Koncembildningen kan också ge bättre förutsättningar för samordning av kommunens företagsflora. Ett samordnat uppträdande externt kan vara fördelaktigt vid upphandling och förhandlingar med

t.ex. banker. Koncemledningen kan renodla vissa funktioner till vissa

företag, ex. fastighetsförvaltning och finansiering, v. s. det går att

åstadkomma en rationell arbetsfördelning inom koncernen.

Det kan också finnas ett behov redovisningsmässig transparens

av mellan olika delar verksamheten vilket kan erhållas att ett

av genom

dotterbolag automatiskt avgränsad redovisningsenhet.

utgör en

32 Bakgrund

I vissa fall, ex. i ellagen 1997:857, har lagstiftaren krävt en uppdelning befintliga kommunala företag om dessa skall kunna

av verka på marknaden i konkurrens med privata företag. Nätverksamheten som är en monopolverksamhet måste särredovisas och är omgärdad av övervakning och ett särskilt regelverk. En sådan uppdelning har i många fall skett att det befintliga företaget renodlat sin verksamhet till

genom nätverksamhet och att detta företag därefter bildat ett dotterbolag för handel och produktion med el. Uppdelningen har även kunnat ske genom att kommunen bildat ett moderbolag som i sin tur blivit ägare till två eller flera dotterbolag.

2.5 och slutsatser

Sammanfattning

Kommunallagen ger kommuner och landsting stora möjligheter och stor frihet att själva välja man skall organisera sin verksamhet i

om förvaltningsfonn eller i andra former såsom aktiebolag, stiftelse, handelsbolag, ekonomisk förening, kommunalförbund, ideell förening eller en enskild individ.

En grundläggande princip är att den verksamhet som överlämnas i privaträttsliga former skall falla inom för den kommunala

ramen kompetensen. Samma kommunalrättsliga principer som styr den rent kommunala verksamheten styr också kommuners och landstings verksamhet genom privaträttsliga organ.

Som framgått har kommuner och landsting funnit det lämpligt att bedriva en inte obetydlig del av sin verksamhet i privaträttsliga former. Skälen för detta kan flera, men ofta anges argument som tydligt

vara resultatansvar, snabbare beslutsvägar samt att företagsformen är bättre anpassad för affärsverksamhet än förvalmingsfonnen.

Frågan om i vilka former kommunal verksamhet bör bedrivas är emellertid inte uppgift för denna utredning. Vår uppgift är

en koncentrerad till att analysera behovet av samt för- och nackdelar med att utvidga balanskravet till att även omfatta kommunal verksamhet som

bedrivs i företagsform.

I det sammanhanget är det emellertid viktigt att bedöma i vad mån nuvarande lagstiftning är tillräcklig för att skapa goda förutsättningar för de förtroendevalda att få ett helhetsperspektiv på den kommunala

Bakgrund 33 verksamheten oavsett organisationsfonn. Som vi inledningsvis

konstaterat är kommunallagens kompetensregler grundläggande. All

kommunal verksamhet oavsett organisationsfonn skall falla inom den ramen.

En avgörande förutsättning för helhetssyn och demokratisk kontroll är att den kommunala och medborgerliga insynen och inflytandet i de

kommunala privaträttsliga organen, är tillräckligt tillgodosedd. Vi har

därvid konstaterat att förändrad lagstiftning vidgat gränserna för

en som offentlighet och sekretess i de kommunala företagen trädde i kraft den 1

januari 1995.

I de fall kommunen eller landstinget finner det befogat att bedriva verksamhet i företagsform innehåller kommunallagen klara bestämmelser om fastställelse ändamålet med verksamheten och

av utseende av styrelseledamöter och revisorer. Lekmarmainflytandet i företagsrevisionen kommer att förstärkas fr. år 1999 och

o. m.

kommunrevisionsutredningen har nyligen lagt fram förslag om en

samordnad revision mellan kommunen och dess företag.

I 6 kap. KL anges vidare att kommunstyrelsen skall ha uppsikt över de kommunala företagen. Det finns stora möjligheter för styrelsen och fullmäktige att genom s. stämmodirektiv mål och utöva insyn

ange och kontroll i företagen.

För kommunal verksamhet bedrivs i aktiebolag eller stiftelse

som

finns dessutom aktiebolagslagen och stiftelselagen. Dessa innehåller mycket detaljerade bestämmelser om ett företags hantering sin

av

ekonomi, krav på kontrollbalansräkning, likvidationsplikt

m. m.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den lagstiftning som reglerar den ekonomiska hanteringen i de mest frekventa kommunala

företagsbildningama aktiebolag och stiftelser är mycket detaljerad,

- vilket är naturligt eftersom den bl. a. skall skydda borgenärema mot förluster.

Som tidigare framhållits kan de kommunala företagen åtminstone

indirekt också anses innefattas i nuvarande balanskrav, eftersom

transaktioner mellan kommunen och dess företag, som är resultatpåverkande, skall ingå i kommunens resultaträkning.

Kommuners och landstings resultatutveckling... 35

3¶Kommuners och

landstings resultatutveckling samt deras företags inriktning, omfattning och

resultat

3.1 åren 1995-1997

Resultatutvecklingen

Ett viktigt underlag för att analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av ett utvidgat balanskrav är vilka möjligheter kommunerna har att klara dagens balanskrav samt hur dessa kan tänkas förändras om balanskravet utvidgades till att omfatta också de kommunala och landstingskommunala företagen. Mycket tyder nämligen på att enskilda kommuner och landsting kommer att ha olika förutsättningar att klara dagens balanskrav.

Nedan följer därför en analys av resultatutvecklingen i kommunerna och landstingen samt i den samlade kommunala verksamheten "kommunkoncernema" under åren 1995-1997.

Underlag för analysen har hämtats från Statistiska centralbyråns och Svenska Kommunförbundets årliga publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun"

Vi vill understryka att förändringen mellan resultaten kommunnivå 3.1.1 och "kommunkoncemnivå" 3.12 inte med automatik kan jämföras med resultatutvecklingen i de kommunala företagen vilken framgår av avsnitt 3.2.1. Anledningen till detta är att konsolideringen i "kommunkoncemen" i stor utsträckning sker enligt s.k. proportionell konsolidering, d.v.s. företag där kommunen äger 20 procent eller mer konsolideras. Dessutom har interna mellanhavanden eliminerats. Resultatutvecklingen enligt avsnitt 3.2 avseende de

36 Kommuners och landstings resultatutveckling

kommunala företagen omfattar däremot de totala resultaten i de företag där kommunen äger 50 procent eller mer.

l Resultat for kommuner

Resultatutvecklingen for landets kommuner åren 1995-1997 kan sammanfattas i följande tabell.

Tabell Resultat för kommunerna åren 1995-1997

1995 1996 1997 Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Kronor kom- kronor kom- kronor kommuner muner muner Totalt resultat 2 597 288 706 288 2 890 288 Därav positiva resultat 6 643 147 7 965 70 8 787 73 Därav negativa resultat -4 046 141 -7 259 218 -5 897 215

Av tabellen framgår att kommunernas resultat sammantaget är positivt och uppgår till 2,6 miljarder kronor år 1995, 0,7 miljarder kronor år 1996 och till 2,9 miljarder kronor år 1997. Variationerna mellan kommunerna är dock stora. År 1995 redovisade nästan hälften av kommunerna ett negativt resultat. För åren 1996 och 1997 har andelen kommuner redovisade ett negativt resultat ökat till omkring tre som fjärdedelar. Antalet kommuner med negativa resultat har således ökat under perioden. År 1997 redovisade 215 stycken ett negativt resultat. En ytterligare analys visar att resultaten för enskilda kommuner varierar från ett positivt resultat 2.843 miljoner kronor till ett om negativt resultat -439 miljoner kronor for år 1997. Motsvarande resultatvariationer för år 1996 var 3.039 miljoner kronor och -1.105 miljoner kronor och for år 1995 från 779 miljoner kronor till -949 miljoner kronor. Resultaten for merparten, eller 270 kommuner, ca. var for de studerade åren jämnt fördelade i intervallet mellan 100 miljoner kronor ner till -100 miljoner kronor. Det är med andra ord endast ett mindre antal av kommunerna står för de största Variationerna. som

Kommuners och landstings resultatutveckling... 37 Detta förklaras framförallt av extraordinära poster som påverkar resultatet kraftigt i enskilda kommuner för enskilda år.

För att kunna bedöma vilka förutsättningar kommunerna förefaller ha att klara balanskravet skulle en fördjupad analys behöva göras de

av enskilda kommunernas resultaträkningar. Även extraordinära poster

om exkluderas i resultatet så är det inte i alla avseende liktydigt med det regelverk som gäller för bedömningen av balanskravet. Utredningen har dock kunnat konstatera att de extraordinära intäkterna i allt väsentligt hänför sig till realisationsvinster i samband med företagsförsäljningar, vilka i normalfallet inte skall inräknas i resultatet vid en balansbedömning. I tabell 2 har därför extraordinära intäkter och kostnader exkluderats från det redovisade resultatet.

Tabell 2. Resultat för kommunerna åren 1995-1997, exklusive extraordinära E0 intäkter och kostnader

1995 1996 1997 Miljoner kronor Åretsresultat 2 597 706 2 890 Eointäkter -6 717 -10 812 -9 286 E0 kostnader 3 200 I 788 1498 Resultatexkl. E0poster -920 -8318 -4898

När de extraordinära posterna exkluderas leder det till resultatförsämringar på sammantaget 3,5 miljarder kronor år 1995, 9,0 miljarder kronor år 1996 och 7,8 miljarder kronor år 1997. Denna justering av resultatet visar att antalet kommuner med negativa resultat ökar till 235 stycken, eller omkring 80 procent kommunerna år 1997.

av

Spridningen i resultat kommunerna emellan ligger för år 1997 i intervallet 133 miljoner kronor och -439 miljoner kronor. Motsvarande spridning var år 1996 690 miljoner kronor och -1.105 miljoner kronor samt för år 1995 708 miljoner kronor och -940 miljoner kronor.

En jämförelse kan göras med den bedömning som Svenska Kommunförbundet gör i sin rapport Kommunernas ekonomiska läge november 1998, där de bedömer att ett 90-tal kommuner, eller ca. 30 procent av kommunerna kommer att behöva göra fortsatta nedskärningar för att klara balanskravet år 2000.

3 8 Kommuners och Iandstings resultatutveckling... SOU 1998: 150

3.1.2¶Resultat for kommunkoncemer

För att bedöma hur förutsättningarna att klara balanskravet skulle komma att påverkas vid ett utvidgat balanskrav har utredningen gjort

en motsvarande analys av resultatutvecklingen åren 1995-1997 i kommunerna och deras företag sammantaget. Analysen utgår från den s.k. kommunala koncemredovisningen sammanställd redovisning och redovisas dels inklusive extraordinära poster i tabell dels exklusive extraordinära poster i tabell

Tabell 3. Resultat lör kommunkoncernerna åren 1995-1997

1995 1996 1997

Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal

kronor kom- kronor kom- kronor kom-

muner muner muner Totalt resultat 3941 288 -2 348 288 1743 288 Därav positiva resultat 7929 157 3985 67 6437 82 Därav negativa resultat -3 988 131 -6333 221 -4694 206

Av tabellen framgår att koncememas resultat sammantaget var positivt for åren 1995 och 1997, medan resultatet för 1996 negativt. År 1995

var redovisade knappt hälften koncemema ett negativt resultat, medan

av det för åren 1996 och 1997 omkring tre ñärdedelar. År 1997

var redovisade 206 koncerner ett negativt resultat. Variationema mellan koncemema är precis för kommunerna sammantaget stora.

- som - Resultaten år 1997 för de enskilda koncemema varierar mellan 1.812 miljoner kronor och -287 miljoner kronor. Motsvarande resultatvariationer för 1996 är 755 miljoner och -638 miljoner och för är 1995 2.141 miljoner kronor och -793 miljoner kronor. Spridningen i resultat för koncemema är med andra ord mindre jämfört med analysen av kommunernas resultat i tabell

Om de kommunala företagen omfattats balanskravet for de

av studerade åren skulle de sammantaget inklusive extraordinära poster inte ha underlättat för kommunerna att nå balans. Däremot skulle spridningen mellan den som har de sämsta respektive de bästa

Kommuners och Iandstings resultatutveckling... 39 förutsättningarna ha minskat. Även för koncemema ligger dock merparten de redovisade resultaten i intervallet 100 miljoner kronor

av till -100 miljoner kronor och det år alltså ett fåtal koncerner som svarar för den större spridningen.

För att kunna bedöma hur ett utvidgat balanskrav, som utgår från ett resultatkrav koncemnivå, skulle påverka kommunernas förutsättningar att uppnå detta måste därför en fördjupad analys göras av de ingående posterna. Utredningen har, på samma sätt som i analysen av kommunerna, exkluderat de extraordinära posterna för att få ett bättre underlag för bedömningen.

Tabell Resultat för kommunkoncernerna åren 1995-1997, exklusive extraordinära E0 intäkter och kostnader.

1995 1996 1997 Miljoner kronor

Resultatexkl. E0poster 3 645 -4 157 830

När de extraordinära posterna exkluderas försämras resultatet för kommunkoncernerna sammantaget till 3,6 miljarder kronor år 1995, -4,2 miljarder kronor år 1996 och -1,8 miljarder kronor år 1997. Justeringen av resultatet leder till att antalet koncerner med negativa resultat uppgår till 207 stycken, eller omkring 70 procent av kommunerna år 1997. Vid motsvarande resultatjustering för enbart kommunerna redovisade 235 kommuner eller 80 procent av kommunerna negativa resultat år 1997 tabell 2.

En jämförelse resultaten för kommunerna exklusive extraordinära

av poster tabell 2 visar att de kommunala företagens resultat skulle ha underlättat för kommunerna att på koncemnivå nå balans om ett utvidgat balanskrav gällt för perioden. I genomsnitt skulle företagens resultat har förbättrat kommunkoncememas resultat med omkring 12 miljarder kronor för perioden 1995-1997. Analysen av kommunkoncememas resultat exklusive extraordinära poster visar att spridningen kommunerna emellan år 1997 ligger i intervallet 250 miljoner kronor och -142 miljoner kronor. Jämfört med spridningen på kommunnivå som var mellan 133 miljoner kronor och -439 miljoner

40 Kommuners och landstings resultatutveckling... SOU 1998: 150

kronor tabell 2 skulle inte spridningen ha ökat om företagen omfattats av balanskravet år 1997. För år 1996 ligger spridningen för koncemema i intervallet 309 miljoner kronor och -629 miljoner kronor samt för 1995 mellan 2.112 miljoner kronor och -785 miljoner kronor.

3.1.3¶Resultat för

landsting

Resultatutvecklingen för landstingen åren 1995-1997 framgår av tabell

Tabell Resultat för landstingen åren 1995-1997

1995 1996 1997 Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal kronor kom- kronor kom- kronor kom-

muner muner muner

Totalt resultat -2 659 23 -3 686 23 -4029 23 Därav positiva resultat 274 5 190 5 29 2 Därav negativa resultat -2 933 18 -3 876 18 -4058 21

Tabellen visar att resultaten uppgår till -2,7 miljarder kronor år 1995, -3,7 miljarder kronor år 1996 och -4,0 miljarder kronor år 1997.

Resultaten år 1997 för de enskilda landstingen varierar från -618 miljoner kronor till 29 miljoner kronor. Motsvarande resultatvariationer för år 1996 är -662 miljoner och 95 miljoner kronor, respektive -789 miljoner kronor och 110 miljoner kronor år 1995.

Som en jämförelse kan nämnas att 19 landsting hade ett positivt resultat år 1993. Sedan år 1994 har dock merparten landstingen haft

av ett negativt resultat.

Landstingens företag bidrar marginellt till ett förbättrat resultat. År 1997 var resultatförbättringen 0,03 miljarder kronor. Omsättningen i landstingens företag utgör endast ett fåtal procent landstings-

av koncememas totala omsättning.

SOU 1998: 150 Kommuners och landstings resultatutveckling... 41

3.2 omfattning Företagsamhetens inriktning,

och resultat

3.2.1¶Kommunala företag

Underlaget för analysen i detta avsnitt är i huvudsak hämtat från SCB:s statistik över kommunägda företag.

Antalet kommunala företag har varit relativt konstant under 1970 och 1980-talen. Den 31 december 1997 farms det enligt SCB:s statistik 1.471 rörelsedrivande kommunala företag och 253 vilande företag. Med kommunala företag avses här företag där kommunen har ett avgörande inflytande, s. äger minst 50 procent av aktierna eller utser minst 50

v. procent styrelseledamötema. Antalet anställda i de kommunägda

av företagen uppgick till drygt 44.000.

Mellan åren 1995 och 1997 ökade antalet kommunala företag med

omkring 20 stycken, vilket beror på ökningen av antalet energiföretag.

Detta förklaras att nätverksamhet och produktion sedan den 1

av av januari 1996 inte får bedrivas i juridiska som handel med

samma person el.

De vanligast förekommande verksamheterna som bedrivs i

företagsform är fastighets- och uthymingsverksamhet, samt el-, gas-, värme- och Vattenförsörjning. Vid utgången år 1997 uppgick de

av kommunägda företagens tillgångar till 280,5 miljarder kronor vilket är 89,8 miljarder kronor lägre än tillgångarna i den traditionella förvaltningsformen.

42 Kommuners och Iandstings resultatutveckling... SOU 1998: 150

Av tillgänglig statistik per 31 december 1997 tabell 6 framgår att den helt dominerande foretagsformen är aktiebolag. Tabell Antalet kommunala företag samt omsättning miljoner kronor 31 december 1997

Antal Omsättning

Handelsbolag/

ovan svarar procent av omsättningen i de kommunala företagen. Ungefär

en fjärdedel av den totala kommunala verksamheten, uttryckt andel

som

av omsättningen, bedrivs i kommunala företag

Tabell 7. Kommunägda företag åren 1994-1997, omsättning, miljoner kronor

Bransch 1994 1995 1996 1997 E1-,gas-,varme-och Vattenförsörjning 36 823 40 183 48 861 48 026 Hotell- ochrestaurangverksamhet 563 496 500 447 Transport magasinering, kommunikation 5 636 6 374 5 880 5 879 Fastighets-och Uthymingsverksarnhet 53 191 53 626 55 623 52 646 Andra samhalls-och

Omsättningsökningen mellan åren 1995 och 1997 har skett inom energiområdet främst grund den avreglerade

av numera elmarknaden, som medfört ett antal bolagiseringar energi-

av verksamheter tidigare bedrevs i forvaltningsfonn. Ett antal

som

SOU 1998: l 50 Kommuners och Iandstings resultatutveckling... 43 kommuner har sålt sina energibolag och fler planerar sådana

försäljningar.

Under perioden 1994-1997 har de kommunala företagen årligen redovisat ett positivt resultat på mellan 3 och 4 miljarder kronor.

Av tabell 8 framgår att det framförallt är företag inom fastighets- och uthymingsbranschen samt inom el-, gas-, värme- och

vattenförsörjningen bidragit till det positiva resultatet.

som

Tabell Resultat för åren 1994-1997 fördelat på bransch, miljoner kronor

Bransch 1994 1995 1996 1997 E1-,gas-,värme-och Vattenförsörjning 670 426 l 401 672 Hotell- ochrestaurangverksamhet 8 29 -6 -29 Transport,magasinering, kommunikation 217 152 107 84 Fastighets-och Uthymingsverksamhet 2 179 3 092 2 544 2 639 Andrasamhalls-och

Fastighetsföretag

Enligt den officiella statistiken fanns det år 1997 drygt 710 kommunala

företag sysslade med fastighets- och uthymingsverksamhet. Av

som

dessa omkring 350 stycken de allmännyttiga kommunala

avser

bostadsföretagen, vilka ägde omkring 940 000 lägenheter. Merparten av de övriga företagen bedrev uthyrning industrifastigheter, mark,

av förvaltningslokaler och liknande. Den totala omsättningen uppgick år

1997 till drygt 52 miljarder kronor, varav de allmännyttiga bostadsföretagen svarade för omkring 50 miljarder kronor. För år 1997 uppvisade de kommunala fastighetsföretagen ett positivt nettoresultat på drygt 2.600 miljoner kronor. Omkring 420 företag

visade vinst på drygt 3.600 miljoner kronor medan 183 företag

en redovisade förlust omkring 1.100 miljoner kronor. Resten visade

en nollresultat.

44 Kommuners och landstings resultatutveckling... 1998: l 50 SOU

Bostadsföretagen är i allmänhet organiserade helägda som kommunala aktiebolag eller stiftelser i vilka kommunen tillsätter

samtliga styrelseledamöter. Dessa företags agerande styrdes tidigare av ett omfattande regelverk vad avsåg subventioner, skatter, finansiering,

hyressättning, plan- och byggregler

m m. Under 1980-talet och framför allt under 1990-talets första del

frikopplades systemen för finansiering, beskattning, hyressättning och

subventioner från varandra. Så sker finansieringen ex. numera marknadens villkor. Den tidigare särbehandlingen i skatte- och bidragshänseende har upphört. De statliga bostadslånen har avvecklats

och ett nytt räntebidragssystem har införts.

Utöver dessa förändringar har de kommunala bostadsföretagen

påverkats av den långvariga lågkonjunkturen och den försämrade

kommunala ekonomin samt att befolkningsutvecklingen i flertalet

av landets kommuner varit negativ. Följden alla förändringar har blivit av en kraftigt minskande efterfrågan på bostäder med åtföljande överskott av bostäder och minskade intäkter för bostadsföretagen.

I betänkandet Kommunala bostadsföretag på bostadssvaga marknader SOU:l997:81 identifierades 72 kommuner med svaga bostadsmarknader där de kommunala bostadsföretagen har latenta och

växande ekonomiska problem. Det är dock enligt denna utredning inte säkert att kommuner med bostadsmarknader generellt svaga har sämre ekonomi än kommuner i ekonomiskt starka regioner. En ekonomisk

tillväxt och ökande befolkning ställer större krav kommunala insatser vad gäller barnomsorg, skola, infrastruktur På sikt kan dock m. m. en minskande befolkning innebära stora påfrestningar på den kommunala ekonomin främst på grund att kommunen investerat i

av anläggningar

och service som är avsedda för större befolkning. en

Enligt rapporten "Bostadsföretagens ekonomiska situation" utgiven

av Svenska Kommunförbundet bedöms drygt 50 bostadsföretag lida av

svag efterfrågan och stor utflyttning med höga vakanser följd. I

som

dessa företag förutsättningarna dåliga när det gäller

anges vara att uppvisa godtagbara ekonomiska resultat, varför ägarna bedöms få betydande problem att klara situationen på hand. egen

Av prop. 1997/982119 Bostadspolitik för hållbar utveckling framgår

dock att de kommunala bostadsföretagen helhet bidrar ekonomiskt som i sitt förhållande till kommunen. Under år 1996 företagen tog emot

och Iandstings resultatutveckling... 45 Kommuners

förlusttäckningsbidrag och andra resultatpåverkande tillskott med netto

nyemissioner och andra icke

370 miljoner kronor. Genom tillskott tillfördes företagen ytterligare ca 320

resultatpåverkande

Samtidigt företagen koncembidrag med netto 440 miljoner kronor. gav kronor och lämnade utdelning till kommunen med ca 180 miljoner kronor. Under år 1996 stärkte företagen sin synliga soliditet miljoner

med 1,3 procentenheter till i genomsnitt 11,4 procent.

Skillnaden mellan företagen är emellertid stora. Nära 30 procent av redovisade för år 1996 negativt resultat efter skatter och företagen ett Ett 40-tal företag hade synlig likviditet 2

bokslutsdispositioner. en

procent eller lägre. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag gjord analys av Enligt en av medlemsföretagens ekonomiska statistik för 1997, visar 68 procent av företagen överskott, vilket är ett procent högre än 1996. ett par beslutade våren 1998 prop. 1997/982119 att särskilt Riksdagen om skall kunna lämnas till kommuner med övermäktiga ekonomiska stöd för boendet. Sådant stöd skall kunna lämnas i form av

åtaganden

lån och i särskilda fall bidrag. En särskild delegation har

kreditgarantier,

den 1998 för tills vidare hantera frågor sådant inrättats från 1juli att om

stöd till kommunerna.

Trañkiöretag

kommunala trafikföretagen totalt 115 stycken omsatte år 1997 De - - 6 miljarder kronor. Av dessa företag hade ca 90 stycken ett nästan resultat eller nollresultat motsvarande 100 miljoner kronor.

positivt ett

visade negativt resultat 20 miljoner kronor. De övriga drygt 20 ett ca Bland trañkföretagen utgör de kommunala hamnföretagen knappt del. Dessa omsatte under år 1997 omkring 30 stycken en betydande företagen visade 25 stycken ett noll- eller 3,0 miljarder kronor. Av resultat motsvarande 71 miljoner kronor, medan 3 stycken

positivt

företag negativt resultat på sammantaget ca 3 miljoner kronor. gav ett kommunala kollektivtrañkföretagen mestadels bussföretagen De - - 1997 1,8 miljarder kronor. Merparten de 15 företagen omsatte år av ca visade positivt resultat på omkring 9 miljoner kronor. Denna ett har genomgått betydande strukturförändringar under senare företagstyp exempel kan antalet oñentligt ägda bussföretag år år. Som nämnas att

46 Kommuners och

landstings resultatutveckling...

1989 uppgick till ca 40 stycken. Fortsatta struktur-förändringar i samma

riktning kan förväntas under de närmaste åren.

Slutligen kan nämnas att i gruppen "trafikföretag" ingår också

kommunala parkeringsföretag och kommunala

flygplatsföretag totalt

omkring 30 stycken. Dessa bolag omsatte år 1997 knappt 1 miljard

kronor. Av dessa hade 25 ca. företag ett positivt resultat på omkring 18

miljoner kronor, medan 4 bolag visade ett negativt resultat motsvarande

ca 4 miljoner kronor.

I ovannämnda siffror ingår inte den kollektivtrafik

som ombesörjs av

länstrafikhuvudmännen och kommuner landsting och upphandlas som av för ändamålet bildade aktiebolag, kommunalförbund eller i - Gotlands fall kommunens tekniska nämnd. - Enligt Svenska Lokaltrañkföreningens branschstatistik omsatte trafikhuvudmännen inkl. Stockholms län år 1996 15 miljarder kronor.

Trafikintäktema uppgick till

omkring 8 miljarder kronor och bidragen

från trafikhuvudmännen kommuner och landsting till drygt 6 - miljarder kronor.

Energi- och vattenñirsörjningsñiretag

Antalet företag inom el-, gas-, värme- och Vattenförsörjning i vilka

kommunerna hade ett avgörande inflytande, uppgick år 1997 till 339

stycken. Dessa företag omsatte drygt 48 miljarder kronor. Av dessa

företag uppvisade nästan 300 stycken noll- eller positivt resultat

motsvarande drygt 700 miljoner kronor, medan

omkring 50 företag

hade ett negativt resultat på sammantaget omkring 70 miljoner kronor.

Energiföretagen kan syssla såväl med flera enstaka delar som av

energiverksamheten, exempelvis fjärrvärmeproduktion

och distribution,

elkraftproduktion, elhandel och skötsel elnät. Det förekommer av också

att kommunen låtit energiföretagen handha kommunens vatten-

försörjning.

Nästan all kommunal energiverksamhet

bedrivs idag i bolagsform.

Enligt en analys den kommunala fmansstatistiken av är antalet kommuner driver som energiverksamhet i förvaltningsfonn

uppskattningsvis inte fler än tio stycken.

och Iandstings resultatutveckling... 47 Kommuners i denna bransch genomgår stora förändringar sedan Företagen elmarknaden år 1996. Många kommuner har sålt sina

avreglerades

och andra har bildat företag för att bättre energiföretag gemensamma klara konkurrensen i avreglerad marknad. Fortfarande pågår en en marknaden och utvecklingen går mot färre små strukturförändring av företag och färre företag ägda kommuner. Branschen har inga större av och företagen utgör i allmänhet ekonomisk ekonomiska problem en tillgång för ägarna.

3.2.2¶Landstingsägda företag

utgång fanns det enligt uppgifter från landstingen och Vid 1997 års statistik från SCB 117 landstingsägda företag. Med landstingsägda här företag där landstingen har ett avgörande företag avses även inflytande, dvs minst 50 procent aktierna eller utser minst 50 äger av

procent av styrelseledamötema.

förekommande verksamheterna bedrivs i De vanligast som företagsform är kommunikationer och kulturell verksamhet.

Tabell 9. Antalet landstingsägda företag, 31 december 1997

Aktiebolag 73 Stiftelser 42 Ekonomiskaföreningar 2 Totalt l 17

är det endast mindre del av I landstingen sammantaget en bedrivs i företagsform. Stockholms läns landsting verksamheterna som företag, cirka trettiotal. Av den totala omsättningen år 1997 har flest ett 12.539 kronor hänför sig 94 procent till aktiebolag.

på miljoner

redovisar aktiebolagen år 1997 ett positivt resultat på 33 Tillsammans miljoner kronor.

48 Kommuners och landstings

resultatutveckling... SOU 1998: 150

Av tabell 10 framgår att kommunikationer för

svarar ungefär 75 procent av omsättningen i företagsdelen.

Tabell 10. Antal landstingsägda företag

samt omsättning och resultat i miljoner kronor år 1997

Bransch Antal Omsättning Resultat Kommunikation 28 9469 27 Fastighets-och uthymingsverlcsamhet l 0 1431

I landstingens sammanställda redovisningar har företagen endast en

marginell inverkan på resultat och varför

ställning, vi väljer att bortse

från dessa i denna genomgång.

3.2.3¶Kommuners

och landstings ägarandelar i

företag

Enligt tillgängliga statistiska uppgifter från 1996 hade kommuner

och landsting nedanstående ägarandelar i företagen.

Tabell 11. Antal företag

inklusive vilande

Som framgår tabell 11 hade kommuner

av och landsting år 1996 ett

betydande inflytande ägarandel på 20 eller

en procent mer i 98 procent

av sina företagsengagemang.

och landstings resultatutveckling... 49 SOU 1998: 150 Kommuners

3.2.4¶Kommunernas och landstingens

gentemot sina företag

borgensåtaganden

Kommunernas borgensåtaganden

har ökat kraftigt under 1990-talet

Kommunernas borgensåtaganden

och med år 1994. Från år 1991 till år 1997 har kommunernas fram till och uppgick 31 december 1996 till åtaganden ökat med 33 procent per eller 23.477 kronor invånare. Under år 1995 207,6 miljarder kronor per

minskade emellertid borgensåtagandena med tre miljarder

och år 1996 år. Under år 1997 har kommunernas borgensåtaganden kronor per minskat med 15 miljarder kronor. förhållandevis höga borgensåtagandena avseende de kommunala De beror till del att kommunerna tecknat borgen bostadsföretagen stor skulle behöva pantbrev säkerhet. Motiven for att företagen ta ut som denna borgensteckning har varit lägre ränte- och stämpelkostnader för för företagen.

räkenskapssammandrag for kommunerna visar

Uppgifter från SCB:s

infriade borgensförbindelser hittills varit begränsade, om än

att

Åren infriade borgensförbindelser till

stigande. 1996 och 1997 uppgick

82 respektive 168 miljoner kronor. Kommunernas borgensåtaganden

den 31 december 1997 framgår nedanstående tabell. per av

12. Kommunernas borgensåtaganden 1997-12-31 Tabell

den största delen eller 94 procent avser borgen Av tabellen framgår att

kommunala företag. Borgensförbindelser för statliga för lån till

bostadslån utgör 4 procent de totala kommunala borgensåtagandena.

av

totala åtaganden är stor och varierar Spridningen mellan kommunernas

kronor och 10,9 miljarder kronor. Uttryckt i kronor mellan 4,2 miljoner

50 Kommuners och landstings

resultatutveckling... SOU 1998: l 50

per invånare varierar borgensåtagandena mellan 658 kronor och 84.552 kronor.

De kommungwpper har högst borgensförbindelser

som per invånare är större städer och förortskommuner bland annat beroende på

omfattande bostadsbyggande under

l980-talet. Landsbygds-

kommunerna har däremot lägre borgensâtaganden bland annat beroende på att den verksamhet bedrivs

som genom kommunägda företag där är

av mindre omfattning. Kommunernas

borgensåtaganden gentemot de

kommunala bostadsföretagen varierar mellan 0 och 6,9 miljarder kronor. Det är 24 kommuner inte

som har några borgensåtaganden gentemot bostadsföretag. Kommunernas borgensåtaganden

gentemot övriga kommunala företag varierar mellan 0 och 3,8 miljarder kronor. Det är 47 kommuner

som inte har några borgensåtaganden

gentemot övriga kommunala

företag.

Landstingens borgensåtaganden

Landstingens borgensåtaganden är väsentligt

lägre än kommunernas och uppgår per 31 december 1997 till 3 miljarder kronor.

Landstingens borgensförbindelser i allt väsentligt

avser åtaganden gentemot egna företag och stiñelser.

3.3¶Sammanfattning och slutsatser

Som framgått den av tidigare redovisningen har antalet kommuner

som redovisar positiva resultat minskat till omkring 70 stycken för åren 1996 och 1997 jämfört med nästan 150 stycken År för år 1995. 1997 visade 215 kommuner och nästan lika "kommunkoncemer" många negativa resultat. Dessa resultat bygger på en analys som inkluderar extraordinära poster. Enligt utredningen erhålls bättre en bild av det

resultat som bildar underlag för balanskravet,

om de extraordinära posterna exkluderas. Vid sådan

en resultatjustering skulle antalet

kommuner med negativa resultat stiga till 235 stycken år 1997. Bedömningar av Svenska Kommunförbundet visar att ett 90-tal

och landstings resultatutveckling... 51 SOU 1998: 150 Kommuners ytterligare besparingar för att nå balans år kommuner behöver göra 2000. de kommunala företagens resultat exklusive Om hänsyn tas till extraordinära visar närmare analys att kommunkoncememas poster en förbättrats jämfört med kommunernas totala resultat resultat skulle ha 12 miljarder kronor under perioden 1995-1997. Under med omkring år skulle alltså företagen, balanskravet omfattat koncemema, dessa om ha underlättat för kommunerna att nå balans. Andra år kan naturligtvis resultatet ha blivit annat. Även spridningen mellan kommunerna ett om hade den inte ökat vid jämförelse mellan

kan vara betydande en

kommunnivån och kommunkoncemnivån. Även landstingen uppvisar för åren 1996 och 1997 betydligt sämre 1995. För år 1997 redovisar endast två landsting ett resultat än år Utifrån landstingens över resultatpositivt resultat. prognoser utvecklingen, förefaller merparten landstingen behöva göra av besparingar för att klara balanskravet år 2000. företag i kommuner och landsting har varit relativt konstant Antalet decennierna, även viss ökning skett under under de senaste om en 1990-talet. Vid utgången år 1997 uppgick antalet senare delen av av till knappt 1.600 stycken. Merparten dessa, eller omkring 85 företag av procent, utgörs av aktiebolag. andel den samlade kommunala verksamheten är Mätt som av Av "kommunkoncemens" totala omsättning företagsdelen betydande. företagen för drygt fjärdedel och företagens tillgångar uppgår svarar en år 1997 till nästan 300 miljarder kronor. landstingen representerar de drygt 100 företagen endast ett Inom

omsättningen i den samlade landstingsverksamheten.

fåtal procent av helt dominerande delen de kommunala företagen är Den av verksamma inom energi- och fastighetsbranschen, som svarar för nästan omsättningen på omkring 115 miljarder kronor. Det är 90 procent av

och fastighetsföretagen bidragit till den kommunala

också energi- som resultat på mellan 3,0 och 4,0 miljarder kronor

företagsdelens positiva

år under perioden 1994-1997. per framförallt företag inom energiområdet har svarat för Det är som och också viss ökning antalet företag under

omsättningsökningen en av

åren. Denna bransch för närvarande genomgår stora de senaste som strukturförändringar bedöms inte ha några ekonomiska problem.

52 Kommuners och Iandstings

resultatutveckling... SOU 1998: 150

Företagen ger mestadels positiva resultat och är i allmänhet tillgång en för sina ägare.

Situationen är något annorlunda för

företag inom fastighets- och uthymingsbranschen. Dessa företag har under senare år kraftigt påverkats förändringar

av av fmansieringssystem, lågkonjunktur,

befolkningstörändringar och försämrad kommunal ekonomi. en I

praktiken får många kommuner lämna

driftbidrag till sina

bostadsföretag för att undvika att bolagen måste träda i likvidation.

Främst gäller detta i

bostadsföretag kommuner där befolkningen

minskar och antalet tomma lägenheter Åren ökar. 1996 och 1997

redovisade knappt 30 de procent av kommunala bostadsföretagen

negativa resultat och enligt

en utredningsrapport från Svenska

Kommunförbundet Bostadsföretagens ekonomiska

situation bedöms

ett 50-tal bostadsföretag få betydande problem att klara sin ekonomi på

egen hand.

I likhet med energiföretagen visar

merparten av de 115 ca kommunala trafiktöretagen positiva resultat. Huvuddelen dessa av

företag utgörs kommunala hamnbolag

av och kollektivtrafikföretag.

Kollektivtrafiken är föremål för strukturförändringar och antalet

kommunala trafiktöretag förväntas minska under de närmaste åren.

Kommunernas borgensåtaganden

gentemot sina företag, framför allt

för bostadsföretagen, är betydande

och uppgår vid utgången av år 1997

till omkring 180 miljarder kronor.

Spridningen mellan kommunerna är

stor och borgensåtagandena varierar mellan 4 miljoner kronor till upp

ll miljarder kronor.

De stora borgensåtagandena och de risker som dessa och den alltmer

marknadsanpassade verksamheten innebär, kräver

enligt utredningen

ökad uppmärksamhet i kommunernas och landstingens ekonomiska

planering.

Vid våra kontakter med kommunerna har vi kunnat konstatera att

medvetenheten betydelsen om av en god ekonomisk utveckling i de

kommunägda företagen har ökat markant i takt med att kommunernas

ekonomiska läge har blivit sämre. Många kommuner har numera preciserade krav på sina

företag vad avser exempelvis förräntning,

koncembidrag och soliditet.

Allt fler kommuner

utövar en mer påtaglig lednings- och

ägarfunktion för sina bolag. De kommunala ägarstrategier som

Kommuners och landstings resultatutveckling... 53

utredningen tagit del visar att det pågår utveckling mot en aktivare

av en styrning företagen. Detta gäller särskilt i de större kommunerna och i

av kommuner bildat aktiebolagsrättsliga "äkta koncerner". Så ex.

som beslutar Stockholms kommun årligen mål och strategier för sina

om bolag dels för det närmaste året, dels övergripande för de därpå

mer följande två åren. I Göteborgs kommun har fullmäktige antagit riktlinjer

för den fortsatta inriktningen de allmännyttiga bostadsföretagen. En

av liknande utveckling pågår i andra kommuner.

Det finns flera anledningar till att kommunerna aktivare försöker

sina företag. Den omfattande expansionen den kommunala styra av verksamheten under de senaste decennierna har gjort verksamheten mer mångfacetterad och svår att överblicka. Denna utveckling har ställt krav

på åtgärder för att skapa överblick och förutsättningar för en styrning

ge

företagen från kommunen som ägare. av

En orsak till intresset för ett aktivare ägarskap är naturligtvis

annan

år allt besvärligare kommunalekonomiska situationen, den under senare

ställt krav på tydliga och sunda finansiella relationer mellan som kommunen och dess företag. Införandet ett lagreglerat balanskrav för

av kommuner och landsting har ytterligare förstärkt behovet av styrning av de kommunala företagen för att undvika oväntade belastningar

kommunens resultat i form driftbidrag.

av

Sammantaget utredningens genomgång de kommun- och

ger av landstingsägda företagen bild att företagen generellt är i

en av ekonomisk balans bostadsföretagens ekonomi i ett begränsat

även om antal kommuner inger oro.

1998:150 Kommuners och landstings resultatutveckling... 55 SOU

4 för och

Förutsättningar

konsekvenser av ett utvidgat krav

ekonomisk balans

på

4.1 med ett utvidgat balanskrav

Syftet

Som framgått den tidigare redovisningen är kommunernas av företagsverksamhet betydande. Företagens balansomslutningar är större balansomslutningen i den verksamhet bedrivs i än som förvaltningsfonn. Även den årliga omsättningen är stor i företagen och borgensâtaganden gentemot sina företag, särskilt de kommunernas allmännyttiga bostadsföretagen, är dessutom omfattande. Den ekonomiska utvecklingen i framför allt de kommunala även i de men

landstingskommunala företagen har därför stor betydelse för

en kommunsektoms ekonomi. Som skäl för att närmare utreda förutsättningarna för och konsekvenserna ett utvidgat balanskrav framhöll regeringen att av kommunallagens krav god ekonomisk hushållning sträcker sig längre det balanskrav gäller för kommuner och landsting. Det än som nu betonades det däri också ligger ett krav på att till att det råder en att se sund ekonomi i företagen. Ett utvidgat balanskrav skulle därför, enligt utredningen, ge en mer samlad bild kommunens och landstingets ekonomi, även om dagens av balanskrav, tidigare nämnts, indirekt omfattar företagen, eftersom som resultatpåverkande transaktioner mellan kommunen och dess företag skall redovisas i kommunens resultaträkning. Ett utvidgat balanskrav skulle också, åtminstone på kort sikt, kunna garanti balanserad ekonomi i den samlade kommunala ses som en för en

56 Förutsättningar för och konsekvenser av... SOU 1998: 150

och landstingskommunala verksamheten. Det skulle

främja en

helhetssyn och ge förutsättningar för starkare ägarstyming eftersom en balanskravet skulle gälla för den samlade kommunala verksamheten.

4.2 för

Förutsättningar ett balanskrav som

omfattar de kommunala företagen

I rapporten Kommunal ekonomi i balans Ds 1995:57 i våra samt utredningsdirektiv ett antal omständigheter tala för anges som anses att de kommunala företagen skall omfattas balanskravet. Andra av omständigheter ansågs emellertid tala emot att balanskravet ges en

sådan omfattning. Vid remissbehandlingen har

av rapporten även framförts ett antal argument för och emot ett utvidgat balanskrav.

I det följande redovisas och kommenteras de argument som framförts.

4.2.1 talar för

Argument som ett utvidgat

balanskrav

0 En betydande del den kommunala verksamheten bedrivs i av företagsform. De kommunala företagen integrerad del är en av den kommunala organisationen och utgör tillsammans med

kommunen eller landstinget ekonomisk beslutsenhet. en Detta är enligt utredningen ett starkt för inordna företagen argument att i balanskravet. Dessutom finns betydande del kommunernas och en av

landstingens förmögenhet i företagen. Enligt utredningen är det utomordentligt viktigt att ägarna kommuner och landsting har ett bra

- underlag för att påtagligt kunna utöva lednings- och ägarfunktionema i

sina företag. God ekonomisk hushållning ställer krav på bra underlag för analys de kommunala företagens långsiktiga ekonomiska av utveckling och hur denna kan påverka de ekonomiska relationerna mellan företagen och kommunen. En analys den samlade kommunala av verksamheten är viktig både i ett kortare och i

ett längre perspektiv.

Kommuners och Iandstings resultatutveckling... 57

Kommunerna och landstingen har stora borgensåtaganden 0 gentemot sina företag. Kommuner och landsting har, tidigare visats i avsnitt 3.2.4, som betydande borgensåtaganden gentemot sina företag. Det är framför allt kommunerna har gått i borgen för sina allmännyttiga som

bostadsföretags förpliktelser. Spridningen i åtaganden kommunerna

emellan är dock mycket stor.

Enligt utredningen utgör borgensâtaganden generellt en risk som

måste beaktas, åtagandena påverkar balanskravet först när de även om Utredningen det väsentligt att borgensåtagandena blir utlöses. ser som föremål för riskanalys resultat bör redovisas i den gemensamma en vars

förvaltningsberättelsen.

det, enligt utredningen, viktigt att varje kommun och Vidare är landsting har strategi och åtgärdsplan i händelse att ett företags en av utveckling kan komma kräva att kommunen fullgör sitt att

borgensåtagande.

Ett balanskrav relaterat endast till kommunen eller landstinget 0 skulle kunna leda till ökad överflyttning kommunala en av verksamheter från förvaltningsfonn till kommunala företag. Skälen för kommuner och landsting att bedriva verksamhet i företagsform kan flera. Vi har tidigare nämnt skäl som tydligt vara resultatansvar, snabbare beslutsvägar och att företagsformen ibland bättre anpassad till affärsverksamheten än förvaltningsfonnen. anses Helt andra utgångspunkter än att undvika balanskravet torde därför, enligt utredningens uppfattning, även fortsättningsvis styra den

kommunala företagsbildningen.

Som vi tidigare visat finns idag, i några kommuner, företag vars ekonomiska situation kräver finansiella tillskott från kommunen. Dessa företag i huvudsak bostadsföretag och inom denna bransch har det är inte bildats några företag under de senaste åren. Tvärtom har antalet nya kommunala bostadsföretag minskat under senare år. Att överföra verksamhet medför problem att klara balanskravet som från förvaltningsforrn till företagsform är i princip endast intressant om det finns "äkta koncern" medger överföring vinster via en som av koncembidrag till förlustverksamhet. Kommunerna och landstingen har möjlighet att välja om vissa 0 verksamheter skall drivas i förvaltnings- eller företagsform,

5 8 Förutsättningar för och konsekvenser av... SOU 1998: 150

vilket kan medföra att jämförelser kommuner/landsting emellan blir missvisande.

Som framgått av redovisningen i avsnitt 2.3 ställs krav på numera sammanställd redovisning, vilket innebär att kommunerna måste konsolidera boksluten från sina företag med bokslutet för den i

förvaltningsfonn drivna verksamheten. Härigenom skapas

en

helhetsbild kommunens/landstingets ekonomi och

av åtaganden, vilket, enligt utredningen, tillräckliga förutsättningar för

ger översiktliga jämförelser kommuner/landsting emellan.

När det gäller mer detaljerade jämförelser verksamheter krävs i av de flesta fall en analys av den enskilda verksamheten. I sådan analys en spelar organisationsfonnen enligt utredningens bedömning mindre roll. Olika styr- och ledningsfilosofier har lett till verksamheten i landets att kommuner och landsting blivit allt mindre homogen i även förvaltningsformen, vilket påverkar möjligheterna att göra övergripande jämförelser kommuner emellan.

0 Den kommun eller det landsting har valt att driva del som en stor av sin verksamhet i företagsforrn har inte bas för samma balanskravet den driver större del i

som som en förvaltnings-

form.

Utredningen instämmer i detta, konstaterar att de kommunala men kärnverksamhetema vård, och skola i de allra flesta som omsorg

kommuner och landsting drivs i förvaltningsform. Bostads-

och energiförsörjning är verksamheter som i nästan alla kommuner drivs i

företagsfonn. Ett mycket litet antal kommuner har valt att driva sin

energiverksamhet i förvaltningsform. Bostadsförsörjningen bedrivs

genomgående i aktiebolags- eller stiftelseforrn. Här föreligger alltså enligt utredningen små skillnader mellan kommunerna.

Utredningen

bedömer att den nuvarande strukturen inte kommer bli föremål att för större förändringar framöver.

0 Kreditgivare har behov information den samlade av om kommunala verksamheten. Som utredningen tidigare konstaterat finns det behov information av och analyser som underlag för ägarstyming de kommunala företagen. av Ett sådant underlag efterfrågas också institutioner förser av som kommunen/landstingen och dess företag med krediter. I sådana fall är

Kommuners och landstings resultatutveckling... 59

det främst den ekonomiska situationen i den samlade kommunala verksamheten som är av intresse. Även den sammanställda redovisningen syftar till att ge en om helhetsbild gör utredningen den bedömningen att just

helhetsperspektivet och långsiktigheten i analysen bör kunna förbättras.

4.2.2 Argument som talar emot ett utvidgat

balanskrav

Bidrag från kommunen eller landstinget för att täcka förluster i 0 dess företag skall redovisas kostnad i kommunens eller som en landstingets resultaträkning, vilket innebär att de kommunala företagen indirekt omfattas nuvarande balanskrav. av Utredningen instämmer i företagen till viss del omfattas i och med att resultatpåverkande skall påverka underlaget för nuvarande att poster balanskrav. Självklart kan kommuner och landsting, liksom andra ägare förbättra Soliditeten och likviditeten i sina företag genom att öka aktiekapitalet eller låna Kortsiktigt påverkar dessa poster ut pengar. enbart balansräkningen och omfattas därför inte av balanskravet. Koncemintema resultatposter liksom ökningen aktiekapitalet eller av andra likvidpåverkande poster elimineras i den sammanställda redovisningen, vilken därför underlättar helhetssyn på den en kommunala verksamheten, något påpekats i tidigare utredningar av som balanskravet. Balanskravet skulle kunna uppfyllas trots att det råder obalans i 0 kommuns eller ett landstings ekonomi resultaten i en om företagen samtidigt är sådana att de uppväger denna obalans. Omvänt kan det råda obalans i de kommunala företagens ekonomi. Å sidan skulle ett balanskrav också omfattade företagen kunna ena som leda till att skillnaderna mellan kommunerna blir mer påtagliga eftersom resultaten i företagen varierar högst väsentligt. En kommun med negativ befolkningsutveckling har ett bostadsföretag med hög som vakansgrad och förluster påverkar balanskravet och äventyrar därmed den skatteñnansierade kämverksamheten. Å andra sidan kan kommun med företag har positiva resultat en som lättare klara balanskravet. Detta förhållande skulle i sin tur kunna leda

60 Förutsättningar för och konsekvenser av... SOU 1998: l 50

till att nödvändig omstrukturering den kommunala kämverksamheten av sikt motverkades eller sköts framtiden.

Utredningen gör bedömningen att ett utvidgat balanskrav skulle underlätta för de större och medelstora kommunerna

och landstingen

med befolkningstillväxt att nå balans till skillnad från mindre kommuner/landsting med minskande befolkning, i många fall som också har bostadsföretag med ekonomiska problem.

0 Ett balanskrav omfattar de kommunala kan

som företagen

innebära att kommunerna och landstingen ges en annan ställning i förhållande till sina företag än vad gäller som andra

företagsägare.

Om företagen inordnas i balanskravet skulle, enligt utredningens uppfattning, kommunerna särbehandlas ägare jämfört med som de privata företagarna. För alla bolag och stiftelser gäller särskild lagstiftning, som innehåller mycket precisa regler beträffande krav

upprättande av kontrollbalansräkning Denna

m. m. lagstiftning täcker

nästan samtliga kommunala företag. Om det kommunala balanskravet skulle utvidgas till att gälla också företagen skulle de kommunala

företagen omfattas "dubbel" lagstiftning både i

av ABL och stiftelselagen i detta avseende, skulle kunna bli

- som motstridiga mot KL. I dag finns visserligen regler i KL kommun-

som styr och landstingsägda företag dessa regler strider inte men mot tvingande bestämmelser i ABL och stiftelselagen se avsnitt 2.2.

SOU 1998: 150 Kommuners och landstings resultatutveckling... 61

4.3¶Konsekvenser av ett balanskrav

utvidgat

Som framgår av analysen i avsnitt 3 uppvisar än 200 kommuner

mer och merparten av landstingen ett negativt resultat för åren 1996 och 1997. Exkluderas de extraordinära posterna från resultaträkningen, vilket enligt utredningen bättre bild underlag för

ger en som en bedömning av balanskravet, stiger antalet kommuner med negativa resultat till drygt 230 stycken år 1997.

Spridningen i resultat kommunerna respektive landstingen emellan är dessutom stor. Även antalet kommuner med positiva resultat kan

om komma att öka något fram till år 2000, bl.a. beroende på ökade statsbidrag till kommuner och landsting, kommer fortfarande ett betydande antal att ha svårigheter att uppfylla balanskravet år 2000.

Resultatutvecklingen inom den samlade kommunala verksamheten kommunkoncemema är dock delvis en annan än den ovan beskrivna för åren 1995-1997. Om utgångspunkten är de kommunala företagens och kommunernas konsoliderade resultat så sker förbättring

en av resultatet för den samlade kommunala verksamheten med omkring 12 miljarder kronor jämfört med bilden enbart kommunernas

av verksamhet. Ett inordnande av de kommunala företagen i balanskravet under dessa år skulle således ha underlättat för kommunerna att nå balans på total nivå.

Med utgångspunkt från den kommunala företagsamhetens nuvarande omfattning och resultat gör utredningen den bedömningen att de kommunala företagen under den närmaste framtiden kommer att ge ett positivt tillskott till den samlade kommunala verksamhetens resultat. Under sådana förhållanden skulle ett inordnande de kommunala

av företagen i balanskravet underlätta för kommuner och landsting att uppfylla kravet balans.

Även spridningen i resultatet kommunerna emellan skulle blivit mindre om utgångspunkten varit resultatet för kommunkoncemema för åren 1995-1997. Skillnaderna mellan kommunerna är emellertid betydande och ett antal kommuner, främst de för vilka bostadsföretagen skapar ekonomiska problem, skulle få försämrade förutsättningar att uppfylla balanskravet.

3 18-6320

62 Förutsättningar för och konsekvenser SOU 1998: l 50

av...

En trolig utveckling är att kommuner med minskande befolkning och därmed minskad efterfrågan på bostäder och avgiñsfmansierade tjänster kommer att få fortsatta problem att klara balanskravet till skillnad från kommuner med bibehållen eller måttlig befolkningstillväxt.

Resultatspridningen riskerar därmed att öka ytterligare mellan

kommuner respektive landsting.

Det är därför enligt utredningen svårt att på längre sikt förutsäga

om ett utvidgat balanskrav skulle underlätta eller försämra möjligheterna för kommuner och landsting att nå ekonomisk balans.

överväganden

5.1¶Behövs förändringar av dagens lagstiftning

Utredningens genomgång dagens regelsystem har visat att det finns

av

mycket omfattande lagstiftning, såväl offentligrättslig som en privaträttslig, täcker in olika aspekter på relationerna mellan

som

kommunen/landstinget och dess företag. Enligt utredningens uppfattning är det viktigt att lagstiftningen

tydligt framhåller vikten av en ekonomisk styrning av de kommunala företagen, leder till sund ekonomi i den samlade kommunala

som en verksamheten och därmed inte hotar kommunens eller landstingets ekonomi och därigenom kämverksamheten. För att uppnå detta krävs en analys företagens ekonomi både på kort och lång sikt. Särskilt viktigt

av är att uppmärksamma de ökade risker som följer av att operera på en avreglerad marknad och kommunernas omfattande åtaganden gentemot företagen.

Som vi tidigare framhållit pågår utveckling i kommuner och

en landsting mot en aktivare ägarstyming av företagen i syfte att skapa en helhetssyn och tydligt markera att de kommunala företagen utgör en del

den samlade kommunala verksamheten. En skärpt lagstiftning i detta av avseende kan därför anpassning till vad som i praktiken

ses som en redan sker.

64 Överväganden SOU 1998: 150

5.2¶Oklarheter i nuvarande

regelverk

Innan utredningen går en bedömning av hur lagstiftningen bättre skulle kunna tillgodose kravet helhetssyn den kommunala och landstingskommunala verksamheten görs en genomgång av de oklarheter som redan förefaller föreligga när det gäller balanskravets

nu praktiska tillämpning. Som tidigare nämnts träder det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting i kraft först för räkenskapsåret 2000. Eftersom vi därför inte har erfarenheter av praktisk tillämpning bygger utredningens analys i stället bedömningar av hur balanskravet kan komma att tillämpas. Detta är självklart en svaghet som dock inte går att undvika.

För kommuner och landsting finns tidigare nämnts i 6 kap.

- som - 4§ lagen kommunal redovisning KRL endast möjlighet till

om uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Dessa får om vissa grundläggande förutsättningar föreligger skrivas upp 6 kap. 6 § KRL. De olika redovisningsprincipema gäller för kommuner och

som landsting respektive aktiebolag kan i kombination med ett balanskrav för enbart kommuner och landsting leda till att kommun eller

en landsting som har undervärderade materiella anläggningstillgångar kan apportbilda ett aktiebolag med tillgångarna värderade till marknadsvärde. Eftersom den realisationsvinst detta sätt

som uppkommer inte skall inräknas i underlaget för balanskravet kommer ett sådant förfarande inte att påverka kommunens eller landstingets möjligheter att nå ekonomisk balans. Däremot kan kommunen eller landstinget på detta sätt stärka sin soliditet och erhålla högre avkastning på tillgången via aktieutdelningen. Detta bör dock enligt utredningens uppfattning inte föranleda någon ändring av olikheterna i regelverket.

Det förekommer att kommuner eller landsting säljer aktierna i sina företag till ett kommunen eller landstinget ägt holdingbolag mot

av en revers som betalning. Ett sådant tillvägagångssätt kan vara särskilt fördelaktigt för kommuner och landsting som har bolag som inte förmår att generera resultat efter skatt som kan utdelas till kommunen eller landstinget. I stället för aktier inte utdelning får kommunen

som ger en ränteintäkt som underlättar för kommunen att uppfylla balanskravet. Detta bör dock enligt utredningen betraktas normal

som en affärstransaktion.

Räntor på lån mellan kommunen och dess företag skall enligt utredningens uppfattning normalt ingå i balanskravsbedömningen eftersom det är vanliga affärstransaktioner. Vissa kommuner debiterar sina företag årliga avgifter för borgensåtaganden, markintrång

ex.

vilket också får betraktas som normala affárstransaktioner som m.m. skall ingå i balanskravet.

Vidare kan tekniska problem uppstå grund olikheter i

av regelverken för den sammanställda redovisningen enligt KRL och koncemredovisningen för bolagskoncem enligt ÅRL. Nuvarande

en lagstiftning KRL och ÅRL och rekommendationer från olika normgivare på redovisningsområdet utrymme för olika tolkningar

ger

god redovisningssed i olika frågeställningar. Som exempel kan av nämnas olika definitioner dotterbolag. I förarbetena till KRL sägs att

av det i den sammanställda redovisningen bör ingå företag där ägarandelen uppgår till minst 20 procent, medan förarbetena till årsredovisningslagen att det i koncemredovisningen bör ingå företag med en

anger ägarandel minst 50 procent eller där ett bestämmande inflytande via

av styrelse eller avtal föreligger.

Även konsolideringsmetodema skiljer sig åt. Kommunerna och landstingen använder i regel förvärvsvärdemetoden med proportionell konsolidering klyvningsmetoden, vilken innebär att delägda företag tas till den andel motsvarar kommunens ägarandel av

upp som företaget. Om kommun äger 40 procent ett företag konsolideras

en av 40 procent resultaträkningen och 40 procent balansräkningen. I de

av av privata företagens koncernredovisning sker konsolidering enligt förvärvsvärdemetoden, med full konsolidering för dotterbolag och med angivande minoritetemas intressen. Metoden innebär att endast

av företag där moderbolaget har majoritet mer än 50 procent av aktiema eller ett bestämmande inflytande konsolideras.

Ovannämnda exempel på olikheter i konsolideringsmetoder försvårar jämförelser kommuner respektive landsting emellan. Om t.ex. den kommunen äger sina bolag via ett holdingbolag, medan den

ena andra kommunen direktäger bolagen kan resultaten bli olika i den

sammanställda redovisningen för de delägda bolagen. Detta påverkar

resultaträkningens omsättning och balansräkningens omslutning. Om balanskravet utvidgades skulle olikheter i konsolideringsmetoder innebära ett problem och troligen skulle endast metod kunna tillåtas.

en

66 Överväganden sou 1998: 150

För att skapa en större jämförbarhet skulle kommuner och landsting kunna överge klyvningsmetoden vid konsolidering sina företag och i av stället använda förvärvsvärdemetoden med full konsolidering. Problem skulle i ett sådant fall uppstå när det gäller delägda företag där kommunen eller landstinget har stora ekonomiska åtaganden utan att vara majoritetsägare. Åtagandena i dessa skulle inte framgå av koncemredovisningen vilket, enligt utredningen, inte skulle den ge helhetssyn som bör eftersträvas. Det balanskrav gäller för kommuner och landsting fr. som 0. m. budget- och redovisningsåret 2000 är enkelt och konkret; årets resultat, som är den lägsta godtagbara resultatnivån, skall positivt. Att i vara nuvarande skede försöka förutse den praktiska tillämpningen och förse regelverket med detaljerade bestämmelser för att förebygga försök att på olika sätt kringgå balanskravet skulle, enligt utredningens uppfattning, komplicera den praktiska tillämpningen. Det skulle dra uppmärksamheten från huvudregeln och enkelheten. Därmed skulle ett av motiven för lagstiñaren att knyta balanskravet till resultaträkningen förlorad. Den praktiska tillämpningen balanskravet kommer så småningom av att visa omfattningen och arten problem, vilket kommer av att ge underlag för att bedöma behovet förändringar gällande av av

lagstiftning. Utredningen anser därför att den praktiska tillämpningen

av balanskravet och redovisningslagen får visa i vilken utsträckning ovan redovisade oklarheter och andra tillämpningsproblem kan som uppkomma kräver förändringar gällande regler. av nu

5.3¶Hur kan behovet av bäst

helhetssyn tillgodoses

För att överväga hur helhetssyn på den kommunala verksamheten en bäst skulle kunna tillgodoses har utredningen valt analysera för- och att nackdelar med följande alternativa lösningar, nämligen: l Ett utvidgat balanskrav omfattar såväl kommunen/ som

landstinget som dess företag.

2 En komplettering regelverket ställer krav på helhetssyn

av som

den kommunala/landstingskommunala verksamheten.

5.3.1¶Ett balanskrav omfattar både

utvidgat som

kommunen/landstinget och dess företag

De kommunen och landstinget ägda företagen är del den totala

av en av kommunala verksamheten. En helhetssyn på den kommunala ekonomin är därför eftersträvansvärd, inte minst med tanke på de risker som ligger i att driva alltmer marknadsanpassade verksamheter och den riskexponering stora borgensåtaganden gentemot bolagen innebär

som för de flesta kommuner och landsting. Kreditgivare och andra intressenter kan också ha behov att göra sina bedömningar utifrån

av "kommunkoncemens" ekonomiska ställning och resultatutveckling.

Med dessa utgångspunkter kan ett utvidgat balanskrav omfattar

som både kommunen och dess företag te sig naturligt.

Att utvidga nuvarande balanskrav till att omfatta all kommunal verksamhet skulle innebära balanserad budget skulle behöva

att en upprättas för hela den kommunala verksamheten oavsett juridisk form. I den sammanställda redovisningens resultaträkning skulle sedan resultatet koncemnivå kunna avläsas. Balanskravet skulle vara tillgodosett koncernens resultat är positivt.

om

Ett balanskrav enkelt kan avläsas i resultaträkningen har

som onekligen stora fördelar. En nackdel med ett balanskrav som är knutet till resultaträkningen är att det riskerar att leda till en alltför stor fokusering på årets resultat. Detta kan bidra till ökad kortsiktighet i

en den ekonomiska planeringen. Kommunernas och landstingens verksamhet består i grunden långsiktiga åtaganden gentemot

av medborgarna. Större omstruktureringar verksamheter grund

av ex.

minskande befolkning tar många år att genomföra. Risken med av fokusering årets resultat kan befaras bli accentuerad om ett balanskrav utvidgas till gälla företagen. i

att även

Ett balanskrav på koncemnivå, där balans skall uppnås varje år kan hämma företagens utveckling genom att nödvändiga långsiktiga investeringar inte ett positivt resultat redan första året undviks.

som ger Exempel på detta kan ett kraftvärmeverk där tidigare år

vara man medvetet ökat Soliditeten för att utjänma alltför stor taxehöjning vid

en

68 Överväganden SOU 1998: 150

en stor investering. Eftersom det är anläggningstillgångar-na, bostäder,

energiverk, vattenverk etc. alstrar intäkter kan ett alltför kortsiktigt som perspektiv hämma nödvändiga stora investeringar för framtiden. När stora investeringar görs kan man inte räkna med att dessa "vinst" ger redan första året. Som tidigare nämnts anförs ibland argument för ett utvidgat som balanskrav att det förhindrar överflyttning verksamhet till bolag. av Enligt utredningens mening finns det ingenting tyder på som att framtida företagsbildningar kommer att styras sådana av utgångspunkter. Om kommuner och landsting beslutar att driva viss verksamhet i företagsfonn torde andra skäl ligga bakom beslutet. Som vår analys tidigare visat, skulle, t.ex. energiverksamheten, den drevs om i förvaltningsfonn, faktiskt underlätta för de aktuella kommunerna att uppfylla nuvarande balanskrav. Med ett balanskrav också omfattar som företagen skulle den avgiftsfinansierade verksamheten i bolagen kunna täcka underskott i den skattefinansierade verksamheten. Detta skulle kunna luckra det balanskrav idag finns för de verksamheter upp som som drivs i förvaltningsfonn inom kommunen eller landstinget och

förhindra eller förskjuta nödvändiga effektiviseringar

av kämverksamhetema. Omvänt kan hävda att det knappast finns anledning för man skattekollektivet att finansiera förluster i bolag bedriver som

näringsverksamhet, särskilt inte som t.ex. ABL och stiftelselagen inte

hindrar företagen att redovisa förluster. Som tidigare påpekats kan det finnas företagsekonomiska argument att acceptera kortsiktiga förluster på grund av åtgärder som förväntas långsiktiga vinster. Vidare får ge det, enligt utredningen, anses lika naturligt att avveckla ett kommunalt

företag som ett privatägt sådant.

I kommuner med minskande befolkningsunderlag och många

outhyrda lägenheter skulle exempelvis bostadsbolagets förluster kunna

orsaka negativa resultat koncemnivå trots att de skattefinansierade verksamheterna balanserar. I förlängningen kan detta orsaka nedskärningar inom den kommunala kämverksamheten för att balansera förluster inom de kommunala företagen och därmed fördröja en

nödvändig omstrukturering.

Aktiebolag är den helt dominerande företagsfonnen i kommuner och

landsting. De regleras aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och

av

redovisningsrekommendationer i vilka ingår regler för den ekonomiska hanteringen med krav på kontrollbalansräkning och likvidationsplikt

Enligt aktiebolagslagen har bolagets styrelse ansvaret för att m.m. ekonomin sköts i enlighet med det regelverk som finns. Vid ett utvidgat balanskrav skulle kommuner och landsting som ägare särbehandlas i förhållande till sina företag. Högre krav skulle komma att ställas på styrelserna i de kommunala företagen än vad aktiebolagslagen i grunden föreskriver. Detta skulle försvåra för både ägare och företagsledningar i de kommunalt ägda aktiebolagen och även kunna leda till konkurrensneutralitetsproblem.

För att koncemnivå kunna styra verksamheterna så att balans uppnås varje år krävs, ovan påpekats, en budget för helheten, en

som s.k. koncembudget. Ett problem kan då att i rätt tid få tillgång till

vara budgetar och redovisningsmaterial från de delägda företagen där kommunen eller landstinget inte har majoritet och därmed möjlighet att via ägardirektiven bestämma spelreglerna.

För att uppnå den tillförlitlighet och jämförbarhet, som man kan fordra ett balanskrav likt det lagstadgade krävs omfattande

av nu justeringar och omräkningar redovisningama i de fall olika

av

konsolideringsmetoder används. Har dessutom olika grunder för

man vilka bolag skall konsolideras, beroende på ägarandelar, kommer

som tillförlitligheten och jämförbarheten att äventyras. Alternativt måste kraven på den sammanställda redovisningen ändras och skärpas, vilket utredningen för närvarande inte bedömer önskvärt.

Ett utvidgat balanskrav påverkar inte enbart kommunallagen utan hänsyn måste även tas till associationsrättslig lagstiftning, såsom ABL och stiftelselagen. Sistnämnda lagar har, tidigare nämnts, särskilda

som regler för hur tillfälliga minskningar det kapitalet skall bedömas

av egna och vilka åtgärder måste vidtas i det enskilda företaget. Kommuner

som och landsting kan också ha organiserat företagen i en "äkta koncern" vilket skulle innebära ytterligare regler. Den omfattande lagstiftning

skulle påverka bedömningen ett utvidgat balanskrav skulle, som av enligt utredningen, leda till ett synnerligen svåröverskådligt system och den enkelhet varit vägledande vid konstruktionen nuvarande

som av balanskrav skulle gå förlorad.

Ett alternativ utredningen övervägt har varit att lägga ett särskilt

som balanskrav på företagen Ett sådant balanskrav skulle kunna

som grupp. knytas till "koncernresultaträlming" sammanställd enligt de

en

70 Överväganden SOU 1998: l 50

koncernredovisningsprinciper som gäller för företag eller enligt de metoder som används för den sammanställda redovisningen. Härigenom skulle man skilja den i huvudsak avgiftsfmansierade verksamheten i företagen från den skattefmansierade verksamheten i förvaltningsfonn. Genom ett sådant förfarande skulle i princip undvika att man avgiftsñnansierad verksamhet täcker underskott i den skatteñnansierade verksamheten eller omvänt och därmed förskjuta

nödvändiga effektiviseringar av kämverksamhetema eller den

av

affärsmässiga verksamheten.

Ingenting hindrar emellertid kommunen/landstinget från att besluta att en traditionellt skatteñnansierad verksamhet teater drivs i - ex. en företagsform. Förluster i sådan verksamhet kan sedan i en en aktiebolagsrättslig kommunal koncern kvittas mot vinster inom koncernen. På motsvarande sätt kan kommunen/landstinget besluta att återföra verksamhet drivs i bolagsfonn till drift i förvaltningsfonn. som Som tidigare nämnts innebär uttolkningen god ekonomisk av

hushållning enligt kommunallagen högre krav på kommunens/

landstingens ekonomi än vad följer balanskravet. Om ett som av motsvarande balanskrav införs för de kommunala företagen som grupp kan man, enligt utredningen, inte bortse från att ett sådant krav skulle kunna uppfattas målsättning för resultatutvecklingen för de som kommunala företagen. En sådan utveckling skulle olycklig, vara eftersom de kommunala företagen i minst lika hög grad som

kommunen/landstinget måste bemöda sig resultatutveckling,

om en som realt konsoliderar deras ekonomi och beaktar behovet framtida av

investeringar.

Sammantaget skulle ett utvidgat balanskrav för kommunen/ landstinget och dess företag eller ett balanskrav på de kommunala företagen som grupp, enligt utredningen, inte leda fram till den helhetssyn som bör eftersträvas i den kommunala verksamheten.

5.3.2 En ställer

komplettering av regelverket som krav på helhetssyn

Utredningens förslag: Bestämmelsen i 8 kap. 1 § kommunallagen god ekonomisk om hushållning skall gälla även för den verksamhet bedrivs i som kommunala företag d.v.s. den samlade kommunala verksamheten. Särskilda upplysningar skall lämnas sådana juridiska om personer i vilka kommunen eller landstinget har ett betydande inflytande. Bestämmelsen i 8 kap. 1 § lagen kommunal om

redovisning kompletteras denna punkt.

i

I 8 kap. l § KL ställs krav på att kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.

Utredningen brist att lagstiftningen inte tillräckligt tydligt

ser som en ställer krav helhetssyn på den ekonomiska förvaltningen i

en kommunal verksamhet. Som utredningen tidigare visat representerar den verksamhet kommuner och landsting bedriver i företagsform

som

betydande del den samlade kommunala verksamheten. Detta en av ställer enligt vår uppfattning krav en ekonomisk förvaltning som betonar helheten och vikten analys av hur den ekonomiska

av utvecklingen i företagen sikt kommer att påverka kommunens respektive landstingets ekonomi. God ekonomisk hushållning måste, enligt utredningens uppfattning, gälla hela den kommunala verksamheten oavsett juridisk form.

Utredningen föreslår därför ett tillägg till 8 kap. l § kommunallagen

föreskriver att kommuner och landsting skall ha god ekonomisk som en hushållning i sin verksamhet och i de företag i vilka de har ett betydande inflytande, d.v.s. minst 20 procent av ägarandelarna.

Bestämmelsen i kommunallagens kapitel den ekonomiska

om förvaltningen inte på ett tydligt sätt att kravet god ekonomisk

anger hushållning också skall omfatta de kommunala företagen. Den ekonomiska helhetssynen är emellertid särskilt viktig som den dominerande delen de kommunala företagen bedriver sin

av numera verksamhet avreglerad och konkurrensutsatt marknad.

en Konkurrens innebär ökade risker konsekvenser måste analyseras

vars och bedömas både kort och lång sikt.

En ekonomisk förvaltning ställer krav på helhetssyn skall även

som

leda till samordningsvinster genom ett bättre utnyttjande av

kommunkoncemens vilket på sikt också kan ha en positiv

resurser, inverkan på kommunernas och landstingens relationer till kreditmarknaden.

God ekonomisk hushållning i ett koncemperspektiv skall omfatta en kontinuerlig hur den ekonomiska utvecklingen i företagsdelen

analys av påverkar den kommunala ekonomin och redovisning de åtgärder

en av

krävs för att åstadkomma detta. En aktiv ägarstyming av de som verksamheter kommuner och landsting bedriver i företagsform

som krävs också för att uppnå den goda ekonomiska hushållningen.

God ekonomisk hushållning ställer, tidigare närrmts, krav på

som resultat realt konsoliderar ekonomin och en finansiering av

som

72 Överväganden SOU 1998: 150

reinvesteringar utan nya lån. Men god ekonomisk hushållning innebär

också långsiktighet och framförhållning i de verksamheter

som kommuner och landsting driver. Detta innebär bl. att faktorer a. som

framtida investeringsplaner, befolkningsutveckling, långsiktig

ekonomisk och fysisk planering, riskexponering etc. måste beaktas. Riskanalysen i företagen skall omfatta finansiella risker och

kommunens eller landstingets borgensåtaganden. Vid analysen

av borgensåtaganden bör värdet av ett företags tillgångar beaktas liksom

risken för värdeförsämring av dessa tillgångar samt belåningsgraden.

Andra områden som skall analyseras är hur företagen påverkas av avregleringar och de allt snabbare förändringarna i omvärlden. Som exempel kan nämnas de risker följer att på avreglerad som av operera en elmarknad samt vilka risker kan uppstå vid handel med som elbörsen. Affársrisker uppstår också exempelvis till följd av en minskande befolkning påverkar efterfrågan på bostäder, som va-

tjänster, renhållning

m. m. Organisatoriska risker skall också uppmärksammas. Dessa kan bestå i att kommunen eller landstinget har flera organisationer sköter som likartade verksamheter fastighetsförvaltning. Detta kan förorsaka ex. bristande samordning och helhetssyn samt att olika synergieffekter inte tillvaratas vilket inte leder till god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning bör omfatta åtgärder syftar till ett bättre som

resursutnyttjande, t.ex. integrerad ekonomisk planering och administrativ samordning mellan kommunen/landstinget och dess företag.

I propositionen den kommunala redovisningslagen prop. om 1996/97:52 framhölls att förvaltningsberättelsen enligt 4 kap. 1 § också bör innehålla upplysningar sådan kommunal verksamhet om som bedrivs genom andra juridiska i form aktiebolag, personer, ex. av

stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Enligt utredningen bör det i lagstiftningen tydligare framgå att det i den gemensamma förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysningar

om de ekonomiska förhållandena i de juridiska i vilka kommuner personer och landsting har ett betydande inflytande. Dessa upplysningar skall grundas på en analys av den ekonomiska och finansiella utvecklingen i företagen. Vidare skall en samlad bild kommunens eller landstingets av ekonomiska engagemang i företagen redovisas. En värdering de av

SOU 1998: l 50 Överväganden 73

risker ligger i olika åtaganden gentemot företagen och

som bedömningar andra risker affárs- och marknadsrisker etc. skall

av som

också framgå i förvaltningsberättelsen.

Utredningen föreslår därför precisering i lagen om kommunal

en redovisning vad innehållet i den gemensamma förvaltnings-

avser berättelsen enl. 8 kap. l

1998:150 Generella kommittédirektiv 75 SOU

6¶Generella kommittédirektiv

utredningsuppdrag gäller regeringens direktiv till samtliga För kommittéer och utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser

1992:50, offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa dir. att pröva jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och att redovisa

för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir.

konsekvenser 1996:49.

Enligt utredningens bedömning skulle våra förslag inte ge upphov till några konsekvenser sig på det jämställdhetspolitiska området

vare eller när det gäller brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Ett förslag till utvidgat balanskrav skulle däremot kunna medföra vissa konsekvenser att ett sådant krav skulle

regionalpolitiska genom

kunna kommunerna på olika sätt beroende skillnader i de

påverka

ekonomiska förutsättningarna.

Utredningens förslag, betonar vikten god hushållning i hela

som av den kommunala och landstingskommunala verksamheten, kan möjligen påverka kommunerna och landstingen arbetsgivare genom att god

som hushållning kräver långsiktighet vilket i sin tur torde bidra till ökad stabilitet för kommunens och landstingens samt de kommunala företagens anställda.

Beträffande direktivet prövning det offentliga åtagandet anser

om av utredningen sådan prövning inte är relevant inom ramen för vårt

att en

uppdrag i och med att uppdraget inte är kopplat till någon specifik

verksamhet eller något annat offentligt åtagande.

När det gäller de kostnadsmässiga konsekvenserna görs bedömningen förslaget, i korthet innebär preciseringar och

att som förtydliganden befintlig författningstext, inte kommer att ge upphov

av till ökade kostnader för staten, kommunerna eller landstingen. Däremot finns skäl förslaget kan bidra till att kommunernas och

att tro att landstingens och de kommunala företagens ekonomiska situation stärks

76 Generella kommittédirektiv

eller i varje fall stabiliseras. Värdet

av denna effekt bedöms emellertid

knappast kunna uppskattas.

7¶Författningskommentar

7.1¶Lag om ändring i kommunallagen

8 kap.

l § Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet bedrivs andra

som genom juridiska personer.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.2.

Paragrafen har kompletterats för att tydliggöra att kommuner och landsting skall ha god ekonomisk hushållning inte bara i den verk-

en samhet bedrivs i förvaltningsforrn utan även den verksamhet som

som bedrivs i andra juridiska personer.

En god ekonomisk hushållning omfattar, förutom den verksamhet

bedrivs i förvaltningsform, främst den verksamhet som bedrivs i som helägda kommunala företag. I sådana företag som avses i 3 kap. 18 § kommunallagen 1991:900 får frågan om de skall omfattas av god ekonomisk hushållning bedömas med hänsyn till vad är rimligt i

som förhållande till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

Med god ekonomisk hushållning i den samlade kommunala verksamheten även att den ekonomiska utvecklingen i företagen skall

avses kontinuerligt analyseras samt att de åtgärder som krävs för att åstadkomma god ekonomi i den samlade kommunala verksamheten

en vidtas. De kontinuerliga analyserna av den ekonomiska utvecklingen skall bl.a. visa hur olika typer av risker kan komma att påverka en kommuns eller ett landstings ekonomi.

Det åligger styrelsen i kommuner och landsting att enligt 6 kap. l § göra dessa analyser, till att åtgärder analyserna kan föranleda

se som vidtas samt att redovisa vilka åtgärder som vidtagits.

7.2 om

Lag ändring i lagen om kommunal redovisning

8 kap. 1 § Sådana upplysningar i 4 kap. 1 § skall omfatta också som avses sådan kommunal verksamhet bedrivs andra juridiska som genom personer. Särskilda upplysningar skall lämnas sådana juridiska om personer i vilka kommunen eller landstinget har betydande inflytande. ett

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.2. I paragrafen intas ett nytt andra stycke särskilda som anger att upplysningar skall lämnas för juridiska i vilka kommunen eller personer landstinget har ett betydande inflytande. Begreppet betydande

inflytande är hämtat från 1 kap. 5 § årsredovisningslagen där sådant ett inflytande föreligga företag innehar minst tjugo presumeras om ett procent av rösterna i en annan juridisk Denna regel kan person. tillämpas även i förevarande fall. Den utgör dock inte någon absolut

gräns utan särskilda upplysningar kan lämnas företag i vilka även om kommunens eller landstingets ägarandel är mindre så. än De särskilda upplysningarna skall grundas på analys den en av ekonomiska och finansiella utvecklingen i företagen. I analysen skall

ingå en bedömning affärs- och marknadsrisker finansiella av samt risker.

För kommuner och landstings borgensåtaganden skall värdering

en göras av de risker följer åtagandet företagen. som av gentemot

Bilaga 79

Bilaga 1

MIN

Kommittédirektiv mm

W

Utvidgat balanskrav omfattande Dir.

verksamhet i kommunala 1997:133

företag

Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att analysera behovet av, förutsättningarna för och konsekvenserna av ett krav ekonomisk balans

även omfattar den kommunala verksamhet som bedrivs i som företagsform. Utredaren skall analysera de för- och nackdelar som kan uppkomma de kommunala företagen omfattas balanskravet samt hur

om av eventuella tillämpningsproblem kan lösas. Om övervägande skäl

m.m. talar för att utvidga balanskravet skall utredaren även lämna förslag till lagreglering.

Bakgrund

Ett lagreglerat balanskrav för kommuner och landsting

I 1995 års kompletteringsproposition prop. 1994/95:150, bil. 7 s. 77-78 förklarade regeringen att den hade för avsikt att skyndsamt göra en översyn bestämmelserna ekonomisk förvaltning i kommunallagen

av om 1991:900. Bakgrunden att vissa kommunalekonomiska fråge-

var ställningar med anknytning till kommunallagen hade kommit att aktualiseras, bl. a. de allmänt ökade svårigheterna att åstadkomma balans mellan inkomster och utgifter. Regeringen bemyndigade i maj 1995 chefen för Finansdepartementet att tillsätta arbetsgrupp med uppgift att göra en

en

översyn av kommunallagens ekonomikapitel.

Arbetsgruppen avlämnade i september 1995 rapporten Kommunal ekonomi i balans Ds 1995:57. I rapporten föreslog arbetsgruppen bland annat att ett krav på budgetbalans för kommuner och landsting införs i kommunallagen. Arbetsgruppens förslag remissbehandlades och bereddes inom Finansdepartementet. Resultatet redovisades i april 1996 i rapporten Kommunal redovisning Ds 1996:30.

I propositionen Den kommunala redovisningen prop. 1996/97:52 föreslog regeringen att ett lagreglerat balanskrav skall införas för

80 Bilaga

kommuner från år 1999 och för landsting från år 2000. Balanskravet föreslogs gälla även kommunalförbund. Balanskravet innebär att budgeten varje år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett eventuellt negativt resultat skall återställas inom två år. I propositionen angavs också vilka förutsättningar i övrigt skall gälla för balanssom kravet. I 1997 års ekonomiska vârproposition prop. 1996/97: 150 föreslogs en ändrad tidpunkt för införandet så att balanskravet skall tillämpas lika för kommuner, landsting och kommunalförbund första gången för

räkenskapsåret 2000.

Riksdagen antog regeringens förslag med vissa lagtekniska justeringar bet. 1996/97:FiU15, rskr. 1996/97:281. Ändringama i kommunallagen träder i kraft den 1 januari 1998 SFS 1997:615. I övergångsbestämmelsema möjlighet att tillämpa reglerna balanskravet ges om senast avseende räkenskapsåret 2000. Balanskravet knyts i huvudsak till resultaträkningen. Skälet är att möjliggöra enkla och ändamålsenliga restriktioner. Vissa restriktioner framgår av propositionen till lagen kommunal redovisning också om som träder i kraft den l januari 1998 SFS 1997:614.

Balanskravets omfattning

I propositionen kommunal redovisning gjorde regeringen bedömningen

om att balanskravet inte i detta läge borde omfatta de kommunala företagen. Frågan ansågs komplicerad. Regeringen hänvisade i detta sammanhang även till synpunkter från flera remissinstansema ansåg den av som att kommunala koncernen eller på sikt bör omfattas balanskravet för nu av att ge en rättvisande bild kommunens totala ekonomi. Regeringen ansåg av dock att det finns skäl att närmare utreda förutsättningarna för och konsekvenserna ordning där även de kommunala företagen omfattas av en av ett krav ekonomisk balans prop. 1996/97:52 35. s.

Som grund för sitt ställningstagande framhöll regeringen

att kommunallagens krav god ekonomisk hushållning sträcker sig längre än det föreslagna balanskravet. Däri ligger också att kommunerna och landstingen skall se till att det råder sund ekonomi också i företagen. en Regeringen betonade även att de medel kommunerna och landstingen som lämnar till sina företag förlusttäckning alltid skall redovisas som som en kostnad i kommunens eller landstinget resultaträkning och detta att indirekt innebär att balanskravet omfattar även de kommunala

företagen.

Den möjlighet som den sammanställda redovisningen till samlad ger en bedömning av kommunens eller landstingets totala ekonomiska engagemang betonades också.

SOU 1998: 150 Bilaga 81

Argument för och emot ett balanskrav omfattande de kommunala företagen

I Kommunal ekonomi i balans Ds 1995:57 ett antal rapporten anges omständigheter talar för att de kommunala företagen skall omfattas av som balanskravet. Andra omständigheter ansågs emellertid tala mot att

balanskravet sådan omfattning. Även remissinstansema har framfört ges en ett antal argument.

Exempel argument för att ett balanskrav även skall omfatta

företagen är följande.

En betydande del den kommunala verksamheten bedrivs i av företagsforrn. De kommunala företagen är integrerad del av den en kommunala organisationen och utgör tillsammans med kommunen eller

landstinget ekonomisk beslutsenhet. en och landstingen har i stor omfattning gått i borgen för Kommunerna -

företagens förpliktelser.

Kommunerna och landstingen har möjlighet att välja om vissa verksamheter skall drivas i förvaltnings- eller företagsforrn, vilket kan

medföra att jämförelser kommuner emellan blir missvisande.

Den kommun eller det landsting har valt att driva stor del av sin som en verksamhet i företagsform har inte bas för balanskravet som den samma

driver större del i förvaltningsform.

som en Ett balanskrav relaterat endast till kommunen eller landstinget skulle kunna locka till ökad överflyttning kommunala verksamheter från en av nämnderna till kommunala företag.

argument mot att ett balanskrav även skall omfatta företagen

Exempel

är följande. Förlusttäckning till ett företag skall redovisas kostnad i som en kommunens eller landstingets resultaträkning, vilket indirekt kan anses

innebära att de kommunala företagen omfattas av balanskravet.

Balanskravet skulle kunna uppfyllas trots att det råder obalans i en kommuns eller ett landstings ekonomi resultaten i företagen samtidigt om sådana de uppväger denna obalans. Omvänt kan det råda obalans i de är att

kommunala företagens ekonomi.

För aktiebolagen, vilka representerar cirka 80 procent de kommunala av -

företagen, finns redan regler i aktiebolagslagen som reglerar

a företagens hantering sin ekonomi, krav på kontrollbalansräkningar, av

likvidationsplikt m m.

Ett balanskrav omfattar de kommunala företagen kan innebära att - som kommunerna och landstingen ställning i förhållande till sina ges en annan företag än vad gäller andra företagsägare. som

82 Bilaga SOU 1998: 150

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för analysera behovet att av, förutsättningarna för och konsekvenserna utvidgat krav av ett på ekonomisk balans omfattande även verksamhet i kommunala

företag.

Analysen skall redovisas utifrån de för- och nackdelar som kan uppkomma om de kommunala företagen omfattas balanskravet. Utredaren av skall särskilt analysera och belysa de skäl kan finnas som för att införa ett balanskrav som även omfattar kommunal verksamhet som bedrivs i

företagsform. Utredaren skall lämna förslag till lösning

av eventuella

tillämpningsproblem m m.

Eventuell lagreglering

Om utredaren finner att övervägande skäl talar för balanskravet

att utvidga

skall utredaren även lämna förslag till lagreglering. En sådan lagreglering

måste beakta bolagsrättsliga, skatterättsliga och andra regler för företag.

Vidare får regleringen inte leda till kommuner

att och landsting

ges en annan ställning i förhållande till sina företag än vad gäller andra som

företagsägare.

Andra frågor skall beaktas som

För utredningsuppdraget gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och redovisa att

konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande

arbetet dir. 1996:49.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas till regeringen den 30 november 1998. senast

Inrikesdepartementet

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29.1976årslag immunitetochprivilegieri vissa om . UD. Tänderhelalivet fall enöversyn. . nytt ersättningssystemfor vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch

. psykiskaproblem. Bilaga. alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmed + Män passar . Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid medexempelfrån handeln.A. 32. processer Vårt liv kön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. som . ekonomiochforskning. maktdiskurser.A. 33.Historia,

Ty maktenärdin Myten detrationella Femrapporteromidrott. In. om . restarbetsfönnåga. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremed

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M. av . Identifieringochidentiteti digitalamiljöer försäkringar.Fi 36.

Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker Referatfrån hearingden 12november1997. av - en . 4/98.K. ochSystembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionensrapport

Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.S. . Integritet- 10.Campusfor konst.U. 38.Vad fårvi förpengarna Resultatstymingav - Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala 11.

inomolika områden.U. området.S.

Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. 12.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER. v 13 Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

. Läkemedelsinformationfor alla. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor. Fi. 41. - Grönanyckeltal- Indikatorerför ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför 15.

hållbartsamhälle.M. framtidakrav. Fö.

När åsikterblir handling.Enkunskapsöversikt 43.Hur skallSverigemåbättre om . nationellafolkhälsomål. bemötande personermedfunktionshinder.S. förstastegetmot av - 17.Samordning digital marksändTV. Ku. 44. Ensamladvapenlagstiftning.Ju. av myndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. 18.En gräns enochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 19.IT

120exempelfrån Sverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju.

20.IT-kommisionenshearing infrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt om fordigitala medier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder. - Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeforsäljningenavvecklas

2 Problemmedinbäddadesysteminfor ZOOO-skiftet. inomEU. K. . Läkemedelsutredningarunder Hearinganordnad ITav kommissioneni 50.De39stegen.

samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-11-14.K. Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.

22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . garantisystemför försäkringsersättningar.F Situationeninför ochunderförstaåretmed Ett

23. Statenochexportñnansieringen.N. kunskapslyftet.U.

24.Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A.

Översyn ñskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheternai Östersjöregionen.N. av m.m. vara Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkan skapatillväxt 25. bilagor. S. for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav +4 st Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikations- 26. ungdomarochsvansprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - fakta om

27.Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch ochIndustriförbundet.

försäkringsbolag,Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K.

Läkemedelivård ochhandel.Om säker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett 28. en ochsamordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.

ss.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskommittén. och tillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning, undervisningochlärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd. U. Flexibelutbildning distans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyra framtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstor-möten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz. 59.Räddningstjänsteni Sverige SB. - Räddaoch Skydda.Fö. 86.Utvecklingssamarbete rättsområdet. 60.Kring Hallandsåsen.M. Östeuropa.Ju. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87.Prerniepensionsmyndigheten.Fi. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om 88.Domarenoch Beredningsorganisationen kämavfallsornröstningeni Malå kommun1997.M. - utbildningocharbetsfördelning.Ju. 63.En god affär i Motala.J0umalistemasavslöjanden 89.Greppet attvända regionsutveckling. - en och läsarnasetik. Demokratiutredningensskriftse- Rapportfrån Söderhamnskommittén. N. rie. SB. 90. Stegetföre.Nedslag deti lokala 64.Bättreochmertillgänglig information. brottsförebyggande arbetet.Ju. Småföretagsdelegationensrapport N. 9. Nya kommunalförnyelseochkompetens- . grepp- 65.Nya tider,nyaförutsättningar... utveckling.In. IT-kommissionensrapport8/98.K. 92. Godaidéer småföretagochsamverkan. om 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. Småföretagsdelegationens - rapport N. 67. Socialavgiñslagen. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. 68. Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. Småföretagsdelegationensrapport N. 69. Lämplighetsprövning personalinomav 94.Förslagskatalog. förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. Smâföretagsdelegationensrapport N. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 95.Förstärktskydd skogsmarkför naturvård.M. av Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. och IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, 97. Gör barntill medborgareOmbarnochdemokrati IT-kommmissionensrapport7/98.K. under1900-talet.SB. 71. Den kommunalarevisionen ettdemokratiskt 98.Konkurrenslagensregler företags- - om kontrollinstrument.In. koncentration. Bilaga.N.+ 72.Kommunalafmansförbund.Fi. 99. accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida- ordningskommitténför Europaåretmotrasism.In. systemför statsbidragtill invandrarnas 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande riksorganisationermfl. In. från dennationellasamordningskommitténför 74. Styrningenavpolisen.Ju. Europaåret motrasism.In. 75. Djurförsök. Jo. 10 Det medborgarskapet.Dokumentationfrån . unga 76. Idrott ochmotion för livet. Statensstödtill idrotts- ettseminarium.SB. rörelsenoch friluftslivets organisationer.In. 102.Lekmannastyreiexperternastid. Dokumentation 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegation frånettseminarium.SB. ensrapport N. 103.Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags- de individuellarättigheternai Sverige.SB. delegationensrapport N. 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. 79. IT ochregionalutveckling. 105.Minskaregleringen kommunerochlandsting.av erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. In. IT-kommmissionensrapport9/98.K. 106.Ungai ohälsoförsäkringen. 80. BostadsrättsregisterJu. Tid för aktivitet ochutveckling. 81.Användningenavvissastatsflygplan, SB. 107.Främjandelagen m.m. - enöversyn.A. 82.Försäkringstöreningar-ettrefonneratregelsystem 108.Analyseramera.Jo. Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109.RättsinformationochIT. Rapportfrån två semi- 140.Effektivitet ochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt

narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS

10/98.K. +Bilagedel.S. 110.Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförkla- 141.Medling ochlönebildning.+ Bilagor. A.

ring. Ju. 142.Ny svenskfilmpolitik. Ku. lll. E-plikt.Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. 143.EtttryggareSverige.Ettgemensamtsystemför 112.Resurserpå lika villkor U. mobilkommunikation.K. 113.I GodTro.Samhälletochnyandligheten.S. 144.Automatspel.Fi. 114.Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvaliteten de 145.EU-ettdemokratiprojektDokumentationfrånett

svenskaEU-textema.SB. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. 115.Distansarbete.A. SB. 116.Stoppreglema.Fi. 146.FrånMagnaChartatill Motionerna.Omlobbningi 117.Utgått USA, EUoch Sverige.Demokratiutredningens 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory. skriftserie.SB.

-

Möjligheterochhinderfor internationalisering 147.EffektivarehanteringavEU:sdirektstödtill

en

ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. jordbruket.Jo.

av

+Bilaga.N. 148.Rikstrafiken vissaprincipfrågor.K.

- 119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 149.Att bildaforsäkringskassai VästraGötaland.S. 120.EfterlevandepensionEnanpassningtill detrefor- 150.Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti

-

meradeålderspensionssystemet. kommunalaföretag.In. 12 Arbetsförhållandenochattityder.

.

professionellasmötenmedpersonermed

w

funktionshinder. 122.E-pengar civilrättsligafrågorm.m.Fi.

- 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. 124.Demokrati europeisknivå Demokrati-

utredningensskriftserie.SB. 125.Statensmuseerfor världskultur.Ku. 126.Beskattningutantaxfree.Fi. 127Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en

.

omorganisationavTullverket. Fi. 128.Forskningspolitik.U. 129.Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.K. 130 Kämavfall ochSäkerhet.Rapportfrånett

.

seminariumomsäkerhetsanalysavslutforvaringen

avanväntkämbränsle.M. 131.CSN Enmyndigheti ständigförändring.U.

- 132.EngranskningavEstoniakatastrofenochdess

följder. K. 133.Godetik nätet.IT-kommissionensrapport

11/98K. 134.Läsarnaochdemokratin ettbrevtill detläsande

-

Sverige.SB. 135.Domstolsorganisationensammanställningav

-

grundmaterialfrån 1995årsDomstolskommitté.Ju. 136.Redovisningochaktiekapitali euro.Ju. 137.Miljö i grundochbotten erfarenheterfrån

-

Hallandsåsen.M. 138.Kvinnor, mänochfunktionshinder.S. 139.Ensärskildutsatthet.Ompersonermed

funktionshinderfrån andraländer.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utrikesdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 enöversyn.29 - En god affär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch NaziguldetochRiksbanken.lnterimrapport. 96 läsarnasetik. Demokratiutredningensskriftserie.63 Användningen vissastatsflygplan,av 81 Försvarsdepartementet m.m. Att röstamedhänderna.Om storrnöten, Säkrarekemikaliehantering.13 folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. Utlandsstyrkan.30 85 Försvarsmaktsgemensamutbildningför Gör barntill medborgareOmbarnochdemokratiunder framtidakrav. 42 1900-talet.97 Sotningi framtiden.45 Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett Räddningstjänsten i Sverige RäddaochSkydda.59seminarium.101 Folkrättslig 123 statusm.m. Lekrnannastyrei expertemastid. Dokumentationfrån ettseminarium.102 Socialdepartementet Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch Tänderhelalivet deindividuellarättigheternai Sverige.103 - nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvaliteten de Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav svenskaEU-textema.114 Systembolagetsprodukturval.8 Demokrati europeisknivå Demokratiutredningens åsikter När blir handling.Enkunskapsöversiktom skriftserie.124 bemötandeav personermedfunktionshinder.16 Läsarnaochdemokratin ettbrev till detläsande - Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. Sverige.134 + st4 bilagor. 25 EU-ettdemokratiprojekt Dokumentationfrånett Frånhembränttill Mariakliniken. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.145 faktaomungdomarochsvartsprit.26 - FrånMagnaChartatill Motionerna.Om lobbningi USA, Läkemedeli vårdochhandel.Om säker,flexibel en EU och Sverige.Demokratiutredningenssriftserie.146 ochsamordnadläkemedelsforsörjning. 28 Justitiedepartementet Det gäller livet. Stödochvårdtill bamoch ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31+ BROTTSOFFER. Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid Vad hargjorts Vad bör göras 40 psykiatrisktvångsvård.32 En samladvapenlagstiftning.44 Företagaremedrestarbetsfonnåga.34 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Den framtidaarbetsskadeförsäkringen.37 Bulvanerochannat.47 Vad får vi för pengarna Resultatstymingav- Styrningenavpolisen.74 statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala Bostadsrättsregister.80 området.38 Utvecklingssamarbete rättsområdet. Läkemedelsinfomiationför alla. 41 Östeuropa.86 Hur skallSverigemåbättre

DOMAREN OCH BEREDNINGS- förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 - ORGANISATIONEN Kontrolleradochifrågasatt - utbildningocharbetsfördelning.88 intervjuermed medfunktionshinder.48 - personer Stegetföre.Nedslag deti lokalabrottsförebyggande De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder arbetet.90 1900-taletoch underlagsmaterialtill annat Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförklaring. Läkemedel vårdi ochhandel,SOU 1998:28.50 1 10 Socialavgiftslagen.67 Domstolsorganisationensammanställning grund-av Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 materialfrån 1995årsDomstolskommitté.135 Ungai ohälsoförsäkringen. Redovisningochaktiekapitali euro.136 Tid for aktivitetochutveckling.106

I GodTro. Samhälletochnyandligheten.113

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Efterlevandepension.Enanpassningtill detreformerade Godetik nätet.IT-kommissionensrapport1198.133 l 20 EtttryggareSverige.Ettgemensamtsystemför mobil ålderspensionssystemet. Arbetsförhållandenochattityder. kommunikation.143 professionellasmötenmed medfunktions Rikstrafiken vissaprincipfrågor,148 - personer hinder.121 Finansdepartementet Kvinnor, mänochfunktionshinder.138 Ensärskildutsatthet.Ompersonermedfunktionshinder Omstruktureringarochbeskattning.1 från andraländer.139 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva av Effektivitet ochkvaliteti tvångsvården.Fortsatt försäkringar.7 utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS Integritet Effektivitet Skattebrott.9 - - + Bilagedel.140 Självdeklarationochkontrolluppgifter Attbilda försäkringskassaVästrai Götaland.149 förenkladeförfaranden.12 näringsrättsligafrågor.14 E-pengar- Kommunikationsdepartementet myndighet 18 En gräns en- IT ochregionalutveckling. Försäkringsgaranti. från Sverigeslän. 19 Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.22 120exempel IT-kommissionenshearing infrastrukturen Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch om för digitalamedier.Andrakammarsalen, försäkringsbolag.27 Riksdagen1997-10-24.20 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiftet. ochtillfälligt arbete.56 Hearinganordnad IT-kommissioneni Kommunalafrnansförbund.72 av samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret Försäkringsföreningar-ettreforrneratregelsystem82 1997-11-14.21 Premiepensionsmyndigheten.87 Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. Stoppreglema.116 Referatfrån hearingden 12november1997. E-pengar civilrättsligafrågorm.m.122 - en - IT-kommissionensrapport4/98. 36 Beskattningutantaxfree.126 taxfreefcârsäljningenavvecklas Tullagensöverklagandereglerm. m. vid en Konsekvenser attav inom EU.49 omorganisationavTullverket.127 Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt Automatspel,144 för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Utbildningsdepartementet IT-kommissionenpåuppdragavKommunikationsdepartementet,Nårings-ochhandelsdepartementet Campusför konst10 ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn 18.54 inomolikaområden.11 IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Vuxenutbildningochlivslångtlärande. IT-kommissionensrapport6/98.58 Situationeninför ochunderförstaåretmed Nyatider,nyaförutsättningar... kunskapslyftet.51 IT-kommissionensrapport8/98.65 DUKOM Distansutbildningskommittén. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch IT-stöd. 57 lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 x IT-kommissionensrapport7/98.K. 70 Lämplighetsprövningavpersonalinom IT ochregionalutveckling. förskoleverksamhet,skolaochskolbarnomsorg.69 erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommissionensrapport9/98.79 Pådistansutbildning,undervisningochlärande. RättsinformationochIT. Rapportfrån två seminarier Kostnadseffektivdistansutbildning.83 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109 DUKOM Distansutbildningskommittén. Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.129 Flexibelutbildningpå distans.84 Engranskning Estoniakatasrofenochdessföljder. E-plikt.Att säkradetelektroniskakulturarvet.111 av 129 Resurser lika villkor 112

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Forskningspolitik.128 "SustainableSweden" aSUCCESSstory. - CSN En myndigheti ständigförändring.131- Möjligheterochhinderföreninternationaliseringav ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga. 1 18+

Jordbruksdepartementet

Fiskeriadministrationen Inrikesdepartementet i ettEU-perspektiv. Översyn ñskeriadministrationen 24 Historia,ekonomiochforskning. av m.m. Livsmedelstillsyni Sverige.61 Femrapporteromidrott. 33 Djurförsök.75 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt - Analyseramera.108 kontrollinstrument.71 EffektivarehanteringavEU:sdirektstödtill OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida jordbruket.147 systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl. 73 Arbetsmarknadsdepartementet Idrott ochmotion för livet. Statensstödtill idrottsvälfärdensgenusansikte.3 rörelsenochfriluftslivets organisationer.76 Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspecifika Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetens- processermedexempelfrån handeln.4 utveckling.91 Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch accepteraBetänkandefråndennationellasamordningsmaktdiskurser.5 kommitténför Europaåretmotrasism.99 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Harrasismentagitslutnu Bilaga till betänkandefrån arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 dennationellasamordningskommitténfor Europaåret Utstationeringavarbetstagare.52 motrasism.100 Främjandelagenen översyn.107 Minskaregleringenavkommuneroch landsting.105 - Distansarbete.115 Kommunaluppdragsverksamhet1998.119 Medling ochlönebildning.+ Bilagor. 141 Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti kommu- nalaforetag.150 Kulturdepartementet Miljödepartementet Samordning digital marksändTV. 17av Statensmuseerför världskultur.125 Grönanyckeltal Indikatorerfor ettekologiskthållbart - Ny svenskñlmpolitik. 142 samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor. 35+ Närings- och handelsdepartementet Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Statenochexportfmansieringen.23 KringHallandsåsen.60 Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.53 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Bättreoch tillgängliginformation. kämavfallsornröstningenMalåi kommun 1997.62 mer Småföretagsdelegationensrapport 64 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 Kompetensi småföretag. Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.95 Småforetagsdelegationensrapport 77 KämavfallochSäkerhet.Rapportfrånettseminarium Regelförenklingför framtiden. omsäkerhetsanalys slutförvaringav avanvänt Småföretagsdelegationensrapport 78 kämbränssle.130 Greppet attvända regionsutveckling. Miljö grundochi botten erfarenheterfrån a en - Rapportfrån Söderhanmskommittén.89 Hallandsåsen.137 Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. Småforetagsdelegationensrapport 92 Kapitalförsörjningtill småföretag. Småföretagsdelegationensrapport 93 Förslagskatalog. Småföretagsdelegationensrapport 94 Konkurrenslagensregleromföretagskoncentration. + Bilaga. 98

FRlTZES

1jF1:NT|.|;, PUBIÅLKATIONl-LR

POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM FAX08-690 91 9 | TELEF0N:08-69o . 91 90 E-POST:fritzes.0rder@libcr.se Furrzus INFERNETBOKHANDEI.:wwwfrirzesse

ISBN 91 -38-21071 -1 ISSN 0375-25OX