1997 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 1996/97:150

1997 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, ett program för arbete och utbildning, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling, m.m.

.

Regeringens proposition 1996/97:150

1997 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 april 1997

Göran Persson

Erik Åsbrink

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Förslag läggs om budgetpolitiska mål fr.o.m. år 1999 samt förslag till utgiftstak för staten för år 2000. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen ett fempunktsprogram för arbete och utbildning och föreslår åtgärder för innevarande budgetår. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1997.

Regeringen förslår ett utgiftstak för staten på 744 miljarder kronor år 2000.

.

Finansplan

.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

1¶Finansplan

1.1 Politik för arbete och utbildning bildningsväsende. Villkoren för företagande måste

förbättras. Arbetsmarknaden måste fungera väl och Den svenska ekonomin står idag starkare än på lönebildningen reformeras. Framtidstron måste återmycket länge. De offentliga finanserna har förbätt- upprättas och rimligt stabila spelregler etableras. rats i en takt som saknar internationellt motstycke. Tillväxt och ökad sysselsättning är nödvändiga Inflationen är den lägsta inom OECD-området. By- för att pressa tillbaka arbetslösheten och värna vältesbalansen uppvisar stora och växande överskott. färden. Härigenom har en handlingsfrihet återskapats som Genom framgångarna i den ekonomiska politiken gör det möjligt för regeringen att i denna proposition är det nu möjligt att än mer sätta regeringens viktipresentera en rad åtgärder som syftar till att öka sys- gaste mål – att halvera den öppna arbetslösheten till selsättningen och bekämpa arbetslösheten. år 2000 – i fokus. Sysselsättningspolitiken bygger på

För bara tre år sedan stod Sverige på randen till en fem grundstenar: hotande statsfinansiell kollaps. För att bemästra den

– Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen gestatsfinansiella krisen har nästan alla svenskar fått

nom att fler människor får arbete eller utbildning göra betydande uppoffringar. Det har genomförts så-

som ger ökade möjligheter till arbete. Arbets- och väl omfattande utgiftsnedskärningar som stora skat-

kompetenslinjen gäller. tehöjningar.

– Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kom-

Det har inte funnits något alternativ till sanerings-

mande åren bör ske i den privata sektorn. politiken. Den var nödvändig för att återskapa förtroendet för svensk ekonomi och svensk ekonomisk – I den offentliga sektorn skall verksamheter prioripolitik. Det är endast härigenom som det varit möj- teras framför transfereringar. Vården, omsorgen ligt att åstadkomma en kraftig räntenedgång. Detta och skolan utgör kärnan i välfärden. är i sin tur en förutsättning för att öka sysselsättning-

– Det krävs en bättre fungerande lönebildning för en och nedbringa arbetslösheten. Ytterst ger detta en

att arbetslösheten skall kunna halveras. möjlighet att slå vakt om och utveckla välfärden för alla människor. – Statsfinanserna skall vara sunda och priserna sta-

De budgetpolitiska målen ligger fast. De kommer bila. också att uppnås. Underskottet 1997 i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli 2,1 pro- Utifrån detta synsätt och till följd av den återvunna cent av BNP. År 1998 uppnås balans i de offentliga handlingsfrihet som de stärkta offentliga finanserna finanserna. medger aviserar regeringen i denna proposition ett

Målet att etablera ett överskott i de offentliga fi- fempunktsprogram för arbete och utbildning: nanserna efter 1998 preciseras nu till att långsiktigt – Vården, skolan och omsorgen stärks för att främmotsvara ett överskott om 2 procent av BNP i ge- ja sysselsättning och säkra kvaliteten på välfärnomsnitt över en konjunkturcykel. Detta mål skall den. 4 miljarder kronor tillförs den kommunala nås gradvis till år 2001. sektorn redan i år. År 1998 tillförs ytterligare 4

Det är regeringens bestämda övertygelse att de miljarder kronor. Satsningen är därmed en perbudgetpolitiska målen är förenliga med målet att manent åtgärd på 8 miljarder kronor per år för halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. att minska arbetslösheten, främja sysselsättningen

Den ekonomiska politiken syftar till att skapa en och höja kvaliteten. Resursarbeten, den s.k. Kalstark och växande svensk ekonomi. Detta förutsätter marmodellen, införs temporärt redan år 1997 i att fler människor sätts i arbete och att deras kompe- hela landet. De upphör den 31/12 1998 då det tens höjs genom ett väl fungerande och utbyggt ut-

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

permanenta tillskottet till den kommunala sek- sättning för äldre arbetslösa. Dessutom aviseras

torn fått full kraft. förslag om en generationsväxling redan under

1997 där personer i åldern 63 och 64 år erbjuds

– Utbildningen byggs ut ytterligare för att långsik-

avgångsersättning om arbetsgivaren anställer en tigt stärka Sveriges konkurrenskraft. Antalet hög-

långtidsarbetslös yngre person. För att påtagligt skoleplatser utökas med 15 000 hösten 1998 och

öka det lokala inflytandet och motverka passiviytterligare 15 000 hösten 2000. Totalt har då

tet och utslagning föreslås regeringen få ett be- 60 000 nya permanenta högskoleplatser inrättats

myndigande att använda a-kassemedel på ett meunder perioden 1997–2000. En ny modern lär-

ra aktivt sätt under en tidsbegränsad period. Härlingsutbildning införs. Pilotförsök införs under

med uppnås en flexiblare användning av bidraget hösten 1997. Försöksverksamheten med den kva-

till arbetslöshetsersättningen. Vidare skapas en lificerade yrkesutbildningen utökas med 1 500

möjlighet att förlänga tiden i åtgärderna arbetsplatser hösten 1997 och 4 300 platser hösten

livsutveckling och arbetsplatsintroduktion upp till 1998 för att då totalt omfatta ca 9 000 platser.

1 år och ytterligare regelförenklingar genomförs. En utökning av vuxenutbildningssatsningen inom

kunskapslyftet föreslås med 10 000 nya platser

Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning hösten 1997, med möjlighet till ersättning mot-

med uppgift att se över möjligheterna att förbättra svarande a-kassa. Regeringen bedömer att den

lönebildningen. Detta kan bl.a. ske genom att förutökade satsningen till stor del kommer att gälla

stärka medlingsinstitutionen. vuxna över 25 år som är långtidsarbetslösa.

Socialdemokraterna och centerpartiet har sedan Denna satsning utökas successivt även 1998,

våren 1995 samarbetat om den ekonomiska politi- 1999 och år 2000 till att omfatta, inklusive tidi-

ken. Detta samarbete har haft en avgörande betydelgare satsningar, totalt 140 000 platser hösten

se för Sverige och bidragit till sänkta räntor och 2000.

stärkt krona. Den ekonomiska vårpropositionen har

– Politiken inriktas på hållbar tillväxt. En rad all-

föregåtts av överläggningar med centerpartiet som männa åtgärder skall vidtas. Därtill kommer ett

därför står bakom propositionens förslag. lokalt och ett nationellt investeringsprogram. Det

lokala programmet omfattar 5,4 miljarder kro-

nor under perioden 1998–2000. De nationella in-

vesteringarna omfattar de energipolitiska pro-

grammen för en omställning av energisystemet.

1.2¶Den ekonomiska utvecklingen

Där ingår också vissa kostnader för utbyggnad av

Botniabanan och reviderade storstadsprojekt i

Den ekonomiska utvecklingen hittills under 1990- Stockholm och Göteborg.

talet kan karaktäriseras som ett djupt fall och en be-

– Företagsklimatet i Sverige förbättras ytterligare. gynnande återhämtning. Under tre år i rad föll pro-

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter med sär- duktionen i Sverige. Arbetslösheten steg dramatiskt

skild inriktning mot mindre företag utvidgas ge- och de offentliga finanserna försämrades på ett sätt

nom att underlaget för nedsättningen ökar till som allvarligt hotade grunden för den svenska väl-

850 000 kronor per år. Beskattningen av små och färden. Sedan dess har den ekonomiska politiken va-

medelstora företag lindras genom att det s.k. lö- rit inriktad på att sanera statens finanser och att

neunderlaget höjs från 70 till 100 procent vid be- återställa förtroendet för svensk ekonomi. Detta har

räkning av bl.a. lättnadsutrymmet. Enskilda nä- resulterat i att det nu finns en god grund för en gynn-

ringsidkare m.fl. kommer också att kunna ta ut sam ekonomisk utveckling. Statsfinanserna har sane-

en större del av inkomsten som kapitalinkomst. rats. Räntorna har i det närmaste halverats. Infla-

Anslaget till miljöstöd för jordbruket höjs så att tionstakten har sänkts. Kronan har stärkts. Detta har

EU-ramen kan utnyttjas fullt ut. Elbeskattningen skapat goda förutsättningar för att halvera den öpp-

läggs om, så att belastningen på den elintensiva na arbetslösheten till 4 procent år 2000.

industrin minskas. Förslag kommer att läggas om

direktavskrivning för investeringar i biobaserad

energiproduktion. Rätt till tjänstledighet införs

vid start av eget företag. 1.2.1 Den internationella utvecklingen

– Arbetsmarknadspolitiken stärks för att minska

Utsikterna för den internationella ekonomin är förrisken för utslagning och utanförskap. Regering-

hållandevis gynnsamma. Den amerikanska ekonoen aviserar en kvalitetshöjning inom arbetsmark-

min uppvisar en fortsatt hög ekonomisk tillväxt. I nadspolitiken genom att tillföra 1 miljard kronor

EU väntas konjunkturen gradvis stärkas. Tillväxten i 1998 för kvalificerad arbetsmarknadsutbildning.

resten av världen är fortsatt god. I OECD-området För att kraftsamla resurserna till de yngre föreslås

stärks tillväxten något under 1997 och 1998 jämfört under 1997 en möjlighet till tillfällig avgångser-

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

med föregående år. Detta gynnar den svenska eko- 1.2.2 Den svenska utvecklingen nomin via exportindustrin.

En viktig tendens i den internationella utveckling- I början av 1990-talet genomled Sverige den värsta en är att inflationen fortsätter att vara låg. I flera av ekonomiska krisen sedan 1930-talets depression. de större EU-länderna ligger inflationen under två Under tre år hade Sverige negativ tillväxt. Resultatet procent och för EU som helhet väntas inflationen var förödande. År 1990 var arbetslösheten 1,7 prohamna strax över två procent per år. Återhämtning- cent, tre år senare hade den ökat till 8,2 procent. År en i EU väntas fortsätta med stöd av lägre räntor och 1990 uppvisade de offentliga finanserna ett överskott en starkare dollar. Den budgetsanering som genom- på 4,2 procent av BNP, tre år senare hade överskotförts bland EU:s medlemsländer har på ett väsentligt tet vänts till ett underskott på 12,3 procent av BNP. sätt bidragit till lägre räntor. Arbetslösheten i EU är Den ekonomiska politik som vidtagits för att vändock mycket hög. Drygt 18 miljoner personer, dvs. da denna utveckling har i de flesta avseenden varit omkring 11 procent av arbetskraften, är arbetslösa i framgångsrik. Tillväxten under 1994 och 1995 var EU. god, 3,3 procent respektive 3,6 procent. Under 1995

Förenta staterna har fört en framgångsrik makro- föll räntenivån och inflationen kraftigt. Investeringekonomisk politik efter recessionen 1990–1991. Den arna och bytesbalansen utvecklades positivt. Sysselekonomiska tillväxten har varit god och inflationen sättningen steg under 1994 och 1995 med ca 60 000 låg. Utsikterna för de närmaste åren ser också goda personer. ut. Det amerikanska budgetunderskottet har fallit Under slutet av 1995 drabbades den svenska ekooch är idag förhållandevis lågt. Ytterligare åtgärder nomin av den svaga europeiska utvecklingen. Uppför att minska underskottet skulle lätta bördan på gången i den svenska industrin dämpades och i exden amerikanska penningpolitiken, vilket vore posi- empelvis pappers- och massaindustrin stoppades deltivt för världsekonomin. Arbetslösheten i Förenta vis tillverkningen under en period. Till detta kom en staterna har fallit till drygt 5 procent. kraftig neddragning av lagren. Avmattningen fick till

följd att sysselsättningsuppgången bröts och hushål-

TABELL 1.1 NYCKELTAL 1996-1998 FÖR EU,

lens optimism sjönk. Arbetslösheten ökade och sys-

FÖRENTA STATERNA OCH JAPAN

ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING 1996 1997 1998 selsättningen minskade. Tillväxten dämpades till 1,1

procent 1996.

BNP

I dag står Sverige åter på en stark grund. Investe-

västvärlden. Inflationen är obefintlig. Räntemargi-

Konsumentpriser

nalen mot Tyskland är i april 1997 en tredjedel av

Arbetslöshet (nivå)

Källor: OECD och Finansdepartementet

Ekonomin visar nu tydliga tecken på en återhämt-

ning. Industrins orderingång utvecklas gynnsamt och I Japan har utvecklingen under 1990-talets första

förstärkningen av den internationella konjunkturen hälft varit svag. Trots tecken på en begynnande kon-

bedöms fortsätta. Den relativt goda kostnadsutveckjunkturuppgång under 1996 och 1997 råder osäker-

lingen gör att Sverige står sig väl i konkurrenskraft. het som bl.a. reflekteras i oron på den japanska bör-

Exportökningen beräknas därför bli ca 5-6 procent sen. Genom en expansiv finans- och penningpolitik

per år under de kommande åren. Importen antas öka har de japanska myndigheterna stött återhämtning-

i ungefär samma takt. På grund av att exportvolyen. Budgetunderskottet är emellertid stort och rege-

men är större än importvolymen blir bidraget till tillringen avser att genomföra en sanering av de offent-

växten från utrikeshandeln positivt men med tiden liga finanserna. En fortsatt stimulans från penning-

avtagande. Investeringsutvecklingen bedöms dock gå politiken är av vikt i ett läge där de offentliga finan-

in i en lugnare fas under de kommande två åren för serna stramas åt. Arbetslösheten i Japan är fortfa-

att sedan återigen få en ökad betydelse som tillväxtrande låg, drygt 3 procent.

motor. Lagerinvesteringarna bör kunna ge ett litet

positivt bidrag till tillväxten i år.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

TABELL 1.2 FÖRSÖRJNINGSBALANS 1995-1998 tionen under slutet av 1996 och början av 1997 är

MDR KR PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING

framgent. Sverige håller på att anpassa sig till låg inflation.

de offentliga finanserna skapar tilltro till välfärden

och ett stabilt företags- och investeringsklimat. De så Bruttoinvesteringar 249,6 10,9 4,7 1,5 5,8 gott som halverade räntorna medför billigare inves-

teringar och ökad köpkraft för hushållen. I kombina- Näringsliv 183,6 25,1 5,9 5,0 5,1

tion med den stärkta arbetsmarknadspolitiken och därav industri 69,1 44,3 13,3 0,0 3,0

det livslånga lärandet medför investeringarna att Bostäder 30,3 -28,0 14,7 -12,3 13,7 flaskhalsar vid produktionsökning kan undvikas och Myndigheter 35,6 -0,5 -7,4 -3,3 3,3 inflationen förbli låg. De många åtgärder som riks-

dagen har fattat beslut om under de senaste två åren

1 har avsevärt förbättrat förutsättningarna för en lång- Lagerinvesteringar -3,2 0,5 -1,0 0,2 0,0

siktig och stark tillväxt. BNP 1678,1 3,6 1,1 2,3 2,5

Det statsfinansiella utrymmet de kommande fyra 1 Bidrag till BNP-tillväxt Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet åren innebär att Sverige kan kombinera Europas

mest offensiva sysselsättningsstrategi med Europas Hushållens situation har gradvis stabiliserats bl.a. ge- snabbaste förbättring av de offentliga finanserna. Åtnom att sparandet varit högt under ett antal år, men gärderna som i denna proposition presenteras för att också tack vare att tillgångspriserna stigit de senaste stärka kompetensen, förbättra välfärden, påskynda åren. Förmögenhetsställningen har förstärkts avse- den ekologiska omställningen och förbättra möjligvärt. Nybilsinköpen, som är en indikator på stigande heterna för små- och medelstora företag att etableras konsumtion, har ökat. Då konsumtionen under en och växa, stärker Sveriges tillväxtmöjligheter långföljd av år utvecklats svagt, bör det finnas ett upp- siktigt och får genomslag på arbetslösheten redan dämt behov av kapitalvaror. De starka offentliga fi- 1997 och 1998. nanserna innebär att förtroendet för välfärdssyste- Tillväxten beräknas mot bakgrund av detta bli ca men bör öka, vilket även det stimulerar till konsum- 2,5 procent årligen under åren 1997–2000. Det är en tion. Konsumtionen beräknas därför stiga med ca 2 lägre nivå än under den starka återhämtningen procent per år under den kommande 4-årsperioden. 1994–1995, men en högre nivå än under det kon-

junkturmässigt svaga 1996. Tillväxtökningen i år får

TABELL 1.3 NYCKELTAL

PROCENTUELL FÖRÄNDRING 1995 1996 1997 1998 1999 2000 genomslag i sysselsättningen först med viss tidsefter-

släpning. Därför förväntas sysselsättningen som ge- Timlön kostnad 3,4 6,1 4,7 3,5 3,5 3,5

nomsnitt under 1997 att sjunka, men fram till år KPI, dec.-dec. 2,6 -0,2 1,8 1,5 2,0 2,0

2000 ökar den reguljära sysselsättningen med när- 5-årig ränta 9,9 7,2 5,6 5,9 6,1 6,2 mare 4 procent, dvs. ca 150 000 personer.

Under 1998 förväntas medelarbetstiden plana ut för

1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (nivå) 4,4 4,5 4,7 4,7 4,7 4,4 att därefter minska något. Det beror dels på att hus- Sysselsättning 1,5 -0,6 -0,7 0,7 1,6 1,4 hållens disponibla inkomster förbättras, vilket ökar 1 I procent av arbetskraften utrymmet för att efterfråga fritid, dels på att de se- Källa: Finansdepartementet

naste årens kraftiga minskning av sjukfrånvaron nått Kalkylen för åren 1999–2000 bygger på att arbets- så långt att den trenden inte kan fortsätta. marknaden och framför allt lönebildningen fungerar Den huvudsakliga tillväxten under de senaste åren bättre än under 1995 och 1996. Timlönerna antas har skett genom att industrin har expanderat, vilket stiga med 3,5 procent, vilket givet en rimlig produk- har varit möjligt på grund av en exceptionellt hög tivitetsökning innebär att inflationsmålet på 2 pro- produktivitetstillväxt. I takt med att hushållens ekocent kan nås utan åtstramande finans- eller penning- nomi förbättras kan hemmamarknaden stärkas, vilpolitik. Det arbete som arbetsmarknadens parter har ket innebär en ökning av inte minst tjänstesektorn. bedrivit under våren liksom den oväntat låga infla- Därigenom minskar möjligheterna till en fortsatt ge-

nomsnittligt hög produktivitetsökning. Under åren

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

1999 och 2000 bedöms ökningstakten minska till När den socialdemokratiska regeringen tillträdde i

mer normal takt. Sammantaget beräknas sysselsätt- oktober 1994 var den svenska välfärden hotad i

ningen öka betydligt snabbare än den gjorde 1994 grunden. Lånebehovet för budgetåret 1994/95 be-

och 1995, trots den något lägre tillväxten. räknades till över 230 miljarder kronor. I oktober

Vidare hålls den öppna arbetslösheten tillbaka av 1991 var statsskulden 651 miljarder kronor. Tre år

att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förväntas senare, i oktober 1994, hade statsskulden nästan

ligga kvar på i stort sett oförändrade nivåer, samt att fördubblats till 1 232 miljarder kronor. Situationen

såväl generationsväxlingen som möjligheterna till var ohållbar. Huvuduppgiften för finanspolitiken

tillfällig avgångsersättning och expansionen av ut- blev därför att snabbt och resolut minska underskot-

bildningen förväntas hålla tillbaka arbetskraftsutbu- tet i de offentliga finanserna. Saneringsprogrammet

det. konstruerades efter tre grundläggande principer: Det

En väl fungerande lönebildning, en måttfull ut- skulle verka så snabbt att statsskuldens ökning kun-

veckling av arbetskraftsutbudet främst som en följd de hejdas. Det skulle utformas fördelningspolitiskt så

av utbildningssatsningen och en kraftfull ökning av att de som har det bäst ställt skulle bidra med den

sysselsättningen leder till att den öppna arbetslöshe- största andelen. De offentliga verksamheterna skulle

ten bedöms falla till i genomsnitt 4,5 procent år prioriteras framför transfereringar.

2000. Dock är så långsiktiga kalkyler alltid behäfta- Regering och riksdag har satt upp fyra budgetpo-

de med stor osäkerhet. Detta gäller särskilt beträf- litiska mål:

fande arbetsmarknadens och lönebildningens funk-

1. Statsskulden mätt som andel av BNP skall stabilitionssätt. För att säkerställa att målet att halvera den

seras senast 1996. öppna arbetslösheten verkligen nås kommer rege-

2. Underskottet i de offentliga finanserna får ej ringen att fortsätta att inför riksdagen halvårsvis av-

överstiga 3 procent av BNP 1997. stämma utvecklingen på arbetsmarknaden. Om ut-

vecklingen visar sig sämre än väntat på grund av att 3. År 1998 skall de offentliga finanserna vara i ba-

åtgärder inte får det förväntade utfallet, lönebild- lans.

ningen blir sämre än väntat eller att konjunkturen

4. Efter 1998 skall de offentliga finanserna uppvisa försämras kan nya åtgärder aktualiseras. Vilka de i

ett permanent överskott. så fall blir är avhängigt orsaken till att utvecklingen

Det första målet är uppfyllt. Statsskulden mätt som blir sämre än förväntad. Mot bakgrund av den för-

andel av BNP nådde sin topp på 84,3 procent redan väntade utvecklingen och de föreslagna åtgärderna i

1995. denna proposition gör regeringen dock bedömningen

Underskottet i de offentliga finanserna beräknas att målet kommer att nås under år 2000.

för 1997 till 2,1 procent av BNP. Det innebär att

även det andra målet uppfylls. Inom EU tillämpas en

annan definition av offentligt underskott än den som

traditionellt används i Sverige. Även med denna de-

finition beräknas underskottet 1997 till 2,1 procent.

1.3¶Sunda statsfinanser och stabila

Sverige är därmed ett av de länder som klarar EMU-

priser

kriteriet för underskott i de offentliga finanserna.

År 1998 kommer de offentliga finanserna åter att Den ekonomiska politiken är inriktad på att öka sys-

vara i balans. Då har beaktats att regeringen i denna selsättningen och minska arbetslösheten. Målet är att

proposition aviserar ett fempunktsprogram för arbeden öppna arbetslösheten skall halveras från 8 pro-

te och utbildning på sammanlagt 16,3 miljarder krocent 1994 till 4 procent år 2000. Sunda statsfinanser

nor, som ryms inom ramen för målet om offentliga och stabila priser är nödvändiga förutsättningar för

finanser i balans. en uthålligt ökande sysselsättning. Förnyade under-

Målet att etablera ett överskott i de offentliga fiskott liksom ökat inflationstryck skulle allvarligt och

nanserna efter 1998 preciseras. Regeringen föreslår långvarigt försämra den svenska ekonomiska utveck-

ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga lingen och därigenom göra arbetslöshetsmålet omöj-

finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en ligt att nå.

konjunkturcykel.

Regeringen föreslår dessutom en gradvis anpass-

ning mot det långsiktiga målet genom ett målsatt

överskott på 0,5 procent av BNP 1999, 1,5 procent

1.3.1¶Finanspolitiken

av BNP år 2000 och 2 procent av BNP år 2001.

Målen för dessa år gäller vid den kalkylerade tillväx- Grunden för en framgångsrik ekonomisk politik är

ten. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl skulle makroekonomisk stabilitet. Denna grund har nu

bli väsentligt lägre kommer den offentliga sektorns återställts. Därmed finns goda förutsättningar för en

sparande att tillåtas utvecklas sämre. Om tillväxten gynnsam ekonomisk utveckling.

av konjunkturmässiga skäl skulle bli väsentligt högre

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

kommer kraven på överskott att skärpas. Detta för TABELL1.4 FEMPUNKTSPROGRAM FÖR

ARBETE OCH UTBILDNING

att undvika en finanspolitik som förstärker konjunk-

MILJARDER KRONOR 1997 1998 1999 2000 tursvängningarna.

Vård, omsorg, skola 4,0 8,0 8,0 8,0

För 1999 och år 2000 uppgår överskottet i de offentliga finanserna till målsatta 0,5 respektive 1,5 Hållbar utveckling 1,5 5,1 5,9 procent av BNP efter en tänkt överföring från den Utbildning 0,5 2,5 4,3 6,0 offentliga till den privata sektorn. Utrymmet för en Småföretag 1,6 1,8 1,7 sådan överföring beräknas till ca 15 miljarder kronor

Arbetsmarknadspolitik 0,9 2,8 1,9 1,6 1999 och ytterligare ca 11 miljarder kronor år 2000.

Summa program 5,5 16,3 21,0 23,3

Överföringen skall användas för att öka rättvisan och jämlikheten i Sverige. Härvid bör dock beaktas Finansiering -4,5 -2,4 -1,3 -1,2 att årliga utbetalningar i storleksordningen 10-12 Utrymme för överföring 0,0 0,0 14,7 25,8 miljarder kronor kommer att göras till premie-

Utrymme som tas i anspråk 1,0 13,9 34,4 47,9 reserven i det nya pensionssystemet. De målsatta överskotten på 0,5 procent 1999 och 1,5 procent år 2000 skall användas till att amortera den offentliga Beräknat överskott, procent av BNP -2,1 0,0 0,5 1,5 nettoskulden. Frågan om utrymmet och formerna för en överföring från den offentliga till den privata sek- Inom ramen för målet om offentliga finanser i balans torn 1999 och år 2000 kommer att prövas i sam- finns ett utrymme för en offensiv mot arbetslösheten. band med de vårpropositioner som läggs fram 1998 Beräkningar visar att balans uppnås 1998 vid en och 1999. satsning på 13,9 miljarder kronor. Regeringen avise-

rar därtill en omfördelning på 2,4 miljarder kronor,

som är finansierad genom skattehöjningar och ut-

giftsneddragningar. Den sammanlagda insatsen på 1.3.2 Fempunktsprogrammet 16,3 miljarder kronor 1998 går till ett fempunkts-

program för arbete och utbildning: vård, skola och År 1993 uppvisade de svenska offentliga finanserna omsorg, omställningen till ett hållbart samhälle, ut- OECD-ländernas näst största underskott med 12,3 bildning, förbättrade villkor för små och medelstora procent av BNP. Fem år senare bedöms de vara i företag samt arbetsmarknadspolitiken. Denna satsbalans. Trots den kraftiga minskningen av budget- ning kan genomföras tack vare att saneringsprounderskottet fortsätter statsskuldsräntorna att vara grammet fullföljs. höga. De utgör i dag den största enskilda budgetpos- DIAGRAM 1.1 ten. För 1997 bedöms räntorna på statsskulden kos- Konsoliderade offentliga sektorns utgifter 1970-2000

Uttryckt som andel av BNP ta 109 miljarder kronor.

Orsaken till den kraftiga förbättringen av de of- 80 fentliga finanserna är det saneringsprogram som

70 riksdagen har beslutat om. I budgetpropositionen i januari 1995 (1994/95:100) föreslog regeringen ett saneringsprogram motsvarande 113 miljarder kro- 50 nor. Detta utvidgades till 118 miljarder kronor i 40 samband med kompletteringspropositionen i april 1995 (1994/95:150). Under våren 1996 gjordes bedömningen att målet om balans i de offentliga finan- 20 serna 1998 inte skulle uppfyllas. Regeringen föreslog 10 därför att saneringsprogrammet skulle förstärkas från 118 miljarder kronor till 126 miljarder kronor. 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Som ett resultat av den förda ekonomiska politiken Källa: Finansdepartementet har räntesatserna i det närmaste halverats, vilket i sin

Mellan 1990 och 1993 ökade de offentliga utgifterna tur ytterligare har förstärkt de offentliga finanserna.

som andel av BNP mycket kraftigt. År 1993 motsva-

rade de offentliga utgifterna hela 72,8 procent av

BNP. Sedan dess har utgiftskvoten sjunkit påtagligt. I

år utgör den 64,7 procent av BNP.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

TABELL 1.5 OFFENTLIGA FINANSER

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet

Finanspolitiken efter 1998 ningar av konjunkturen eller tendenser till över- Sverige hade fram till mitten av 1970-talet starka of- hettning. Med ett överskott på 2 procent som fentliga finanser. Under efterkrigstiden byggdes det utgångsläge finns det en marginal att aktivt motupp en betydande finansiell förmögenhet inom den verka konjunkturavmattningar utan att undergemensamma sektorn, bl.a. genom sparande i AP- skottet i de offentliga finanserna hotar att bli för fonden. År 1975 uppgick den offentliga sektorns fi- stort. nansiella nettoförmögenhet till motsvarande 30 pro-

– Tendenser till stora underskott i de offentliga ficent av BNP. Detta bidrog till en god och stabil eko-

nanserna uppmärksammas snabbt – både internomisk utveckling som gjorde det möjligt att förena

nationellt och inom landet. Särskilt gäller detta full sysselsättning och stigande reallöner med låg in-

naturligtvis de länder som har en stor offentlig flation. Under senare delen av 1970-talet urholkades

skuld. de offentliga finanserna, vilket kulminerade i den

– En stor offentlig sektor kräver starka offentliga fistatsfinansiella krisen i 1980-talets inledning. Det

nanser. För att Sverige skall kunna klara att befick till följd att den offentliga finansiella nettoför-

hålla en trygg och stabil välfärd krävs därför ett mögenheten förbyttes i en nettoskuld.

gemensamt sparande. Detta garanterar det de-

Budgetsaneringen under 1980-talet i kombination

mokratiska inflytandet över vård, omsorg och med en god sysselsättningsutveckling medförde att

skola. den offentliga sektorns förmögenhetsställning till stor del återställdes mot slutet av decenniet. Vid 1990- – EU-ländernas stats- och regeringschefer beslutade talets inträde hade den gemensamma sektorn åter- i Dublin december 1996 om en stabilitets- och igen en positiv finansiell förmögenhet genom de be- tillväxtpakt som syftar till att varaktigt upprätttydande tillgångarna i AP-fonden. Den ekonomiska hålla sunda offentliga finanser i hela EU. Alla krisen i början av 1990-talet raderade dock ut den medlemsstater – även de som inte går in i EMU offentliga förmögenheten. I år beräknas den offentli- vid bildandet – har åtagit sig att på medellång ga sektorns skulder överstiga motsvarande finansiella sikt sträva mot offentliga finanser nära balans eltillgångar med drygt 500 miljarder kronor eller 30 ler med överskott. Härigenom säkras en tillräckprocent av BNP, dvs. en omvänd situation mot mit- lig marginal till det s.k. referensvärdet för underten av 1970-talet. skott i de offentliga finanserna, 3 procent av

Regeringen föreslår i denna proposition ett lång- BNP. Detta uppnår Sverige med ett långsiktigt siktigt mål om ett överskott i de offentliga finanserna budgetmål om 2 procents överskott. på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-

– Ett högt offentligt finansiellt sparande ger utturcykel. Det finns en rad skäl för detta:

rymme för höga investeringar i Sverige utan att – En sådan politik innebär ett ansvarstagande för vår internationella skuldsättning ökar.

välfärden. På längre sikt är det avgörande för

Sveriges möjligheter att bibehålla en god välfärd

och ett anständigt samhälle. En bit in på nästa

sekel kommer de offentliga åtagandena att utsät-

tas för en större belastning bl.a. genom ett väx-

ande antal äldre. Den offentliga sektorn måste då

stå rustad för att möta denna utveckling. – I takt med att de offentliga finanserna bringas

under kontroll skapas utrymme för att aktivt an-

vända finanspolitiken för att motverka försvag-

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

DIAGRAM 1.2 DIAGRAM 1.3

Finansiellt sparande offentlig sektor Korta och långa räntor 1994 -1997

Procent av BNP Procent

6 14

4

12

2 10-års statsobligationer

0 10

-2

8

-4

-6 6

-8

4 -10 -12 3-månaders statsskuldsväxelar

2 -14

0 1995 1996 1997

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 1994

Källa: Finansdepartementet Källa: Finansdepartementet Inom ramen för budgetmålen finns utrymme för att Förtroendet för den svenska ekonomin har stärkts. genomföra fempunktsprogrammet för arbete och De kraftigt förbättrade statsfinanserna är huvudorutbildning. Programmet uppgår brutto till 16,3 mil- saken till detta. Under 1996 och början av 1997 har jarder kronor 1998, 21,0 miljarder kronor 1999 och inflationen och inflationsförväntningarna minskat. 23,3 miljarder kronor år 2000. Även detta är en framgång för den ekonomiska poli-

tiken. Resultatet är att räntorna så gott som har hal-

verats sedan januari 1995. Detta har skett trots den

internationella ränteturbulensen i början av 1997. 1.3.3 Penning- och valutapolitiken Den låga inflationen och det ökade förtroendet har

möjliggjort för Riksbanken att lätta på penningpoli- Den övergripande uppgiften för penningpolitiken är tiken genom att stegvis sänka den s.k. reporäntan. I prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken början av 1996 var reporäntan knappt 9 procent. I självständigt och riksbanksfullmäktige har definierat mitten av april 1997 var reporäntan drygt 4 procent. prisstabilitetsmålet som att ökningen av konsument- Under de senaste månaderna har kronan försvaprisindex skall begränsas till 2 procent med en tole- gats. Detta har skett i en internationell finansiell rans om 1 procentenhet uppåt respektive nedåt. Re- miljö som varit mindre förmånlig än under 1996. geringen stödjer penningpolitikens inriktning och Även om penningpolitiken primärt är inriktad på ställer sig bakom Riksbankens inflationsmål. prisstabilitet och det därför inte finns något mål för

Prisstabilitet är en förutsättning för en framgångs- växelkursen är instabiliteten icke tillfredsställande. rik ekonomisk politik. Erfarenheterna visar att hög Lägre räntor är väsentligt på många vis. Investeinflation försämrar förutsättningarna för en balanse- ringar och sysselsättning stimuleras. Det blir lättare rad och uthållig tillväxt och därmed också för en att sanera de offentliga finanserna och därmed att stabilt ökande sysselsättning. Länder med varaktigt säkra en god offentlig verksamhet. En lägre ränta får låg inflation är betydligt mindre sårbara när det in- också ett direkt genomslag i hushållens ekonomi. träffar ekonomiska störningar eller kriser av olika Räntefallet har medfört att kostnaden för bl.a. villaslag. Detta har varit mycket påtagligt i samband med lån har sjunkit. I figuren nedan visas hur månadsden turbulens som vid olika tillfällen rått på de fi- kostnaden för ett normalt villalån på 500 000 kronansiella marknaderna under senare år. En hög infla- nor efter skatt har fallit sedan 1994. Jämfört med tion medför dessutom att inflationen varierar mer. april 1995 har månadskostnaden efter skatt minskat Det försämrar möjligheterna för hushållen och före- med 1 500 kronor. En liknande utveckling har även tagen att planera och hämmar tillväxten. En hög in- skett för bostadsrättslån. De som bor i hyresrätt flation minskar möjligheterna till en god fördel- gynnas också av de fallande räntorna i takt med att ningspolitik och en rättvis fördelning av tillgångar de sjunkande räntekostnaderna slår igenom i hyresoch inkomster. Utvecklingen under sent 1980-tal och sättningen. tidigt 1990-tal visar tydligt risken med att släppa fram en ökad inflation. Förmögenheter omfördelades godtyckligt under inflationsåren och arbetslösheten steg dramatiskt när inflationsbubblan sprack.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

DIAGRAM 1.4 1.4 Sysselsättningspolitiken

Månadskostnad för ett villalån på 500.000 kronor,

rörlig och 5-års bindningstid, efter skatt Regeringens viktigaste uppgift är att öka sysselsätt- Kronor

ningen och minska arbetslösheten. Målet är att den 7000 öppna arbetslösheten skall halveras till 4 procent år

2000. 6000

Arbetslöshet innebär alltid ett slöseri med resurser. 5000 Arbetslöshet är en olycka för den som drabbas. Den

5-år skapar klyftor och påfrestningar för både vuxna och 4000

barn och för samhället som sådant. Möjligheterna 3000 att i längden upprätthålla välfärd och en god social

service och trygghet är helt beroende av förmågan

Rörlig

2000

att upprätthålla en hög sysselsättning. Det är genom

arbete välfärden säkras. Kampen för full sysselsätt- 1000

ning är ytterst en kamp för att hålla samman Sverige.

0 Under mandatperioden har riksdagen fattat en

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

Källa: Finansdepartementet rad viktiga beslut: budgetsaneringen, EU-medlem- Under hösten 1997 skall riksdagen ta ställning till ett skapet, omställningen av energisystemet, arbetssvenskt deltagande i den europeiska valutaunionen. marknadspolitiken m.m. Att osäkerheten om dessa För att deltagande skall vara möjligt krävs att Sveri- frågor försvinner och att var och en kan lita på att ge uppfyller inträdeskraven, de s.k. konvergenskrite- välfärden bärs upp av sunda offentliga finanser, rierna. Endast genom att uppfylla dessa får Sverige kommer att ha en positiv effekt på medborgarnas en reell handlingsfrihet. Det kommande beslutet skall framtidstro. tas utifrån en styrkeposition. Regeringens bedömning Regeringens ekonomiska strategi gör det möjligt är att Sverige kommer att kvalificera sig för ett del- att nå målet om 4 procents öppen arbetslöshet år tagande i EMU. 2000. Kunniga människor, ett gott företagsklimat

Regeringens uppfattning är att det i dag inte är och en omställning till ekologisk hållbarhet skall för aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbe- lång tid göra Sverige som nation starkare. Kvaliteten tet ERM. Sedan november 1992 har Sverige en fly- på och tillgången till vård, omsorg och skola skall tande växelkurs. Prisstabilitet är det övergripande förbättras för att möjliggöra ett högt deltagande i målet för penningpolitiken. Denna inriktning av arbetskraften för både kvinnor och män och för att penning- och valutapolitiken har fungerat väl. Valet skapa den för utvecklingen av samhället nödvändiga av vilken växelkurspolitik Sverige bör bedriva fram- tryggheten. Utbildning och kompetens skall prägla gent är beroende av riksdagens beslut hösten 1997 hela Sverige. Såväl unga som äldre, kvinnor som om ett svenskt deltagande i valutaunionen. män skall ges möjlighet att förbättra sin kompetens

Vissa lagändringar behöver göras till följd av de och kunskap. Arbetsmarknadspolitiken skall bli än åtaganden Sverige gjort i anslutningsfördraget i sam- mer flexibel, kvaliteten höjas och utnyttjandet av reband med Sveriges inträde i EU. Detta gäller bl.a. surser förbättras. Riksbankens ställning. EG-fördraget anger att Riksbanken inte får begära eller ta emot instruktioner från riksdag, regering eller andra organ. Vidare skall riksbankschefen kunna avsättas under mandatperio- 1.4.1 Sysselsättning och arbetslöshet den endast om hon eller han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse eller inte längre uppfyller de krav Under början av 1990-talet förlorade Sverige mer än som ställs för utövandet av ämbetet. Riksdagen skall en halv miljon arbetstillfällen, drygt 400 000 i den i höst ta ställning till om Sverige skall gå med i valu- privata sektorn och ca 120 000 i den offentliga sektaunionen eller ej. Vid ett ställningstagande för ett torn, varav ca 100 000 i kommuner och landsting. deltagande bör även en lagändring om sedelutgiv- Mellan 1990 och 1994 försvann 225 000 jobb inom ningsmonopolet övervägas. industrin.

För närvarande pågår det överläggningar med representanter för riksdagspartierna om dessa frågor. Här ingår även de frågor som har aktualiserats av den s.k. valutakompetensutredningen. Strävan är att inom en snar framtid åstadkomma en bred samsyn kring erforderliga lagändringar. Detta bör ske på ett sådant sätt att trovärdigheten hos penning- och valutapolitiken stärks.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

DIAGRAM 1.5 näringslivet och den framgångsrika budgetsanering- Öppet arbetslösa och personer i en hade denna satsning inte varit möjlig.

arbetsmarknadspolitiska åtgärder

DIAGRAM 1.7

Procent av arbetskraften

6400

4

6300

2

6200

0

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 6100

Källa:Finansdepartementet

6000 Under 1995 och 1996 tillkom det ca 65 000 nya ar- 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Källa: Finansdepartementet betstillfällen i den privata sektorn. Det var framför

allt inom industrin som sysselsättningen ökade till

Under 1990-talet har produktiviteten stigit med i geföljd av en kraftig ökning av industriproduktionen.

nomsnitt 2 procent per år. Samtidigt har dock me- Eftersom denna sektor har en större andel män som

delarbetstiden ökat. Den höjda produktiviteten och anställda har arbetslösheten för män fallit kraftigare

den ökade medelarbetstiden tenderar i det korta än för kvinnor; från 9,1 procent 1994 till 8,5 procent

perspektivet att öka arbetslösheten. På längre sikt är 1996. Den exportinriktade sektorn är av central be-

det positivt för den svenska ekonomin. Produktivitetydelse för Sverige. Utan en stark privat sektor går

ten och människors vilja att arbeta utgör grunden för det inte att ha en stark offentlig sektor.

en hög standard.

DIAGRAM 1.6

Män Kvinnor fortsätter att förvärvsarbeta i nästan lika

Öppen arbetslöshet män och kvinnor

Kvinnor hög utsträckning som män. Det är en styrka för Procent 10 svensk ekonomi. Arbetsmarknaden är emellertid

9 fortfarande könsuppdelad, vilket bl.a. leder till skilda

8 villkor för kvinnor och män, t.ex. när det gäller löner

7 och utvecklingsmöjligheter. De åtgärder regeringen

nu föreslår bidrar till minskad könssegregering och

6

ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. 5

4

3

1.4.2¶Ett modernare Sverige

1

Sverige skall stärkas för framtiden. Vi skall konkur-

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Källa: Statistiska centralbyrån rera med välutbildad arbetskraft, ett bra företags-

klimat, en stark offentlig sektor samt med att vara

ett ekologiskt föregångsland. De möjligheter som I den offentliga sektorn har sysselsättningen i stort

samarbetet i EU innebär för att stärka Sveriges försett fallit under hela 1990-talet. Mellan 1990 och

måga skall aktivt tas tillvara. 1994 försvann 120 000 jobb i den offentliga sektorn.

Därefter har sysselsättningen minskat med ytterligare

Utbildning

30 000 personer. Orsaken till denna utveckling är att

Utbildning är en nödvändig förutsättning för att den svaga ekonomiska utvecklingen i den privata

uppnå en uthålligt hög tillväxt. Nyckeln till lägre arsektorn under 1990-talets början ledde till kraftigt

betslöshet, högre tillväxt, ökad jämställdhet och vidförsvagade offentliga finanser. Den offentliga sektorn

gad valfrihet är mer än något annat utbildning och har en större andel kvinnor som anställda. Arbets-

kompetenshöjning. Samhällets omvandling medför lösheten för kvinnor har stigit från 6,7 procent 1994

att allt högre krav ställs på kunskap och kompetens. till 7,5 procent 1996. Satsningen på 8 miljarder kro-

Förr räckte det med en utbildning i början av livet. nor till den kommunala sektorn kommer också att

Nu behövs ett livslångt lärande. bidra till att vända den stigande arbetslösheten för

Sverige skall konkurrera med välutbildad arbetskvinnor. Utan den starka uppgången för det svenska

kraft. Tillgången på arbetskraft med högre utbild-

ning, särskilt inom det naturvetenskapliga och tek-

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

niska området, är av central betydelse. Andelen hög- platser hösten 1998. Totalt kommer det att finutbildade i det privata näringslivet i Sverige är mind- nas ca 9 000 platser hösten 1998. Utbildningen re än i andra jämförbara länder. Av dessa skäl krävs är på eftergymnasial nivå och en tredjedel av den en andra utbildningsrevolution i Sverige inför 2000- är arbetsplatsförlagd. talet. Regeringen har redan påbörjat en kraftfull insats i denna riktning Framgångsrika och växande företag

Under 1996 har riksdagen beslutat om en utbild- Den kraftiga förbättringen av de offentliga finanserningssatsning på i storleksordningen 10 miljarder na och det därpå ökade förtroendet och de fallande kronor. Den är fullt ut finansierad. Att i en statsfi- räntorna har varit av stor vikt för företagandet. Annansiellt trängd situation satsa på utbildning är ett talet konkurser har minskat kraftigt. Antalet nyetauttryck för den vikt regering och riksdag lägger på bleringar ligger på närmare 30 000 per år. Industrins utbildningen. Antalet reguljära utbildningsplatser vid lönsamhet – mätt som vinstandel av förädlingsvärdet universitet och högskola har utökats med 30 000 och – har stigit från 25 procent 1992 till 40 procent antalet reguljära vuxenutbildningsplatser med 1995. Räntabiliteten på eget kapital har under sam- 100 000. Antalet sökande till högskolan har dock ma period stigit från 2,5 till 21 procent. De utländökat mycket den senaste femårsperioden. En fortsatt ska direktinvesteringarna har stigit från runt 30 milutbyggnad av den högre utbildningen är därför nöd- jarder kronor i början av 1990-talet till att överstiga vändig för att bereda fler ungdomar plats och samti- 100 miljarder kronor 1995. digt ge möjlighet för fler vuxna att genomgå en DIAGRAM 1.8 grundläggande högskoleutbildning eller vidareut- Utvecklingen av företagskonkurser och nyetableringar bildning. 1990-1996

Antal

Det är nu möjligt att ytterligare öka denna utbild-

30000 ningssatsning. Istället för passiv arbetslöshet kan utbildning stärka såväl enskilda människor som Sveri- 25000

Nyetableringar

ges långsiktiga tillväxt:

20000 – Under hösten 1998 skall det tillkomma 15 000

15000 nya högskoleplatser och under hösten 2000 ytterligare 15 000, dvs. sammanlagt 30 000 nya 10000

Konkurser

platser. Därigenom kan 60 000 nya permanenta högskoleplatser inrättats under perioden 1997– 5000 2000.

0

– En utökning av vuxenutbildningssatsningen för 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

arbetslösa med möjlighet till ersättning motsva- Källa: SCB rande a-kassa. Regeringen bedömer att den ut-

Anm: Nyetableringar avser företag med en omsättning på minst 30 000

ökade satsningen till stor del kommer att gälla

kronor. vuxna över 25 år som är långtidsarbetslösa. Ut-

byggnaden sker successivt för att omfatta 40 000 Endast genom starka företag i en konkurrenskraf-

platser hösten år 2000. Därmed har totalt tig miljö kan Sverige fortsätta att utveckla ett gott

140 000 platser inom vuxenutbildningen skapats samhälle med hög tillväxt och välstånd för hela

år 2000. Kunskapslyftet blir verklighet. folket. Det har dock inte varit möjligt att helt un-

danta näringslivet från budgetsaneringen. Samti- – En ny modern gymnasial lärlingsutbildning in-

digt är det företagen som snabbast känner av de

förs. Utbildningen inleds med två års gemensam

sänkta räntorna och uppgången i den inhemska

utbildning för alla inom programmet. Därefter

ekonomin. Med sunda statsfinanser ökar även fö-

ges möjlighet att antingen välja den traditionella

retagens styrka. När tryggheten hos medborgarna

studievägen eller en arbetsplatsförlagd lärlingsut-

ökar och tilliten till de offentliga välfärdssystemen

bildning varvad med studier i syfte att främja

stärks kan den inhemska efterfrågan öka. En fort-

samspelet mellan skola och näringsliv. Vidare in-

satt ansvarstagande finanspolitik är därför det

rättas ett praktikprogram inom ramen för det s.k.

viktigaste bidraget till ett gott företagsklimat. individuella programmet.

Riksdagen har därtill beslutat om en rad förbätt- – Resurstillskottet till kommunsektorn ger grund-

ringar i villkoren för företag som t.ex. sänkta soci-

skolan bättre förutsättningar att uppfylla sina

alavgifter med särskild inriktning på småföretag,

mål för alla elever. Enligt regeringen bör tillskot-

lättnader i ägarbeskattningen för små och medelsto-

tet leda till att förstärkta resurser ges till elever

ra företag samt förenklingar i skattereglerna. Detta

med behov av särskilt stöd, och att en särskild

hindrar inte att ytterligare åtgärder behöver genom-

satsning görs på miljö, natur och teknik i skolan.

föras för att stärka företagen och då särskilt de små – Den kvalificerade yrkesutbildningen utökas med och medelstora:

1 500 platser hösten 1997 och ytterligare 2.800

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

– Vid start av eget företag ges rätt till tjänstledighet Vi i de rikare länderna har ett särskilt ansvar.

under 6 månader. En förutsättning är dock att Trots att vi utgör en begränsad del av jordens befolk-

det nya företaget inte konkurrerar med det gam- ning så står vi för huvuddelen av den globala belast-

la. ningen på miljö och naturresurser. Vi har också de

största möjligheterna att ändra livsstil och teknik ef- – Nedsättningen av arbetsgivaravgifter med sär-

tersom vi kommit längst i ekonomisk utveckling och

skild inriktning mot mindre företag utvidgas och

social välfärd. För oss är den nya stora uppgiften in-

kommer att omfatta en lönesumma på högst

för 2000-talet att utveckla den ekologiska hållbarhe-

850 000 kronor per år.

ten. – Beskattningen av små och medelstora företag

Programmet för att ställa om Sverige till ekologisk

lindras genom att det s.k. löneunderlaget höjs

hållbarhet bär i sig en tillväxtpotential och skall där-

från 70 till 100 procent vid beräkning av lätt-

för ses som en del i politiken för att stärka Sveriges

nadsutrymmet.

konkurrenskraft och öka sysselsättningen. Omställ-

– Enskilda näringsidkare ges möjlighet att ta ut en ningen medför ett ökat behov av investeringar och

större del av inkomsten som kapitalinkomst. utvecklande av modern teknik. Detta gäller inte

minst på energiområdet. Om Sverige går före och – Det s.k. kapitalförlustbegreppet utmönstras ur

utvecklar ny teknik kan nya marknader skapas för

lagstiftningen, vilket gör det möjligt att dra av

svenska företag och många nya företag etableras på

t.ex. förluster på grund av att man utsatts för

enerigområdet. Satsningen på den högre utbildning-

brott.

en, med särskild inriktning mot naturvetenskap och – Villkoren för livsmedelsproduktion förbättras yt- teknik, fyller ur detta perspektiv ett viktigt syfte.

terligare genom att 0,7 miljarder kronor satsas på En rad insatser har redan gjorts för att förbättra

bl.a. en utbyggnad av miljöprogrammet för jord- miljön och hushålla med naturresurserna. Regering-

bruk så att detta EU-stöd kan utnyttjas fullt ut. ens ambition är att öka takten i omställningen till ett

Hälften finansieras av EU. Därmed utnyttjas nu ekologiskt hållbart samhälle. Det skall ske inom tre

miljöstöden fullt ut samtidigt som jordbrukets områden: Åtgärder för nationella investeringar, sats-

roll som en framtidsnäring ytterligare förstärks. ning på lokala investeringar och generella åtgärder

– Regeringen aviserar ett tillskott för informations- för att påverka arbetet inom alla berörda samhälls-

insatser m.m. till kooperativt företagande och områden.

kvinnors företagande. Investeringarna är av avgörande betydelse för om-

ställningen till ekologisk hållbarhet. Därför föreslås – Krånglet skall minska. Ett förslag om ett nytt sys-

ett investeringsprogram på 5,4 miljarder kronor un-

tem för skatteinbetalningar kommer under våren

der tre år. Detta skall gå till investeringar som ökar

att föreläggas riksdagen. Så kallade skattekonton

den ekologiska hållbarheten. Avsikten är bl.a. att ti-

kan därigenom tas i bruk redan nästa år. Det

digarelägga investeringar och öka investeringstakten.

kommer att underlätta och effektivisera företa-

Det lokala perspektiven i arbetet för en hållbar ut-

gens arbete på en rad sätt.

veckling är av central betydelse. Många kommuner – Produktionsskatten på vattenkraft sänks vilket arbetar aktivt med lokala Agenda 21. För att bygga

har särskild betydelse för den elintensiva indust- vidare på denna positiva utveckling föreslår rege-

rin. ringen medel till lokala investeringsprogram. Alla

– För att gynna små företag aviserar regeringen ett kommuner ges möjlighet att i samverkan med olika

utvidgat särskilt högriskskydd under sjuklönepe- lokala investerare utforma och föreslå program för

rioden. insatser som ökar den ekologiska hållbarheten. Må-

let är att hela Sverige skall delta i omställningsarbe- – Regeringen kommer att lägga förslag om direkt-

tet. De kommuner eller grupper av kommuner som

avdrag för investeringar i biobaserad energipro-

utses inledningsvis har en viktig roll som föregångare

duktion.

i arbetet.

Staten skall i detta arbete vara ett föredöme.

Hållbar tillväxt

Verksförordningen kommer att ändras så att det En hållbar utveckling innebär att vi som lever i dag

krav som ställs på verksamheten med hänsyn till klarar våra behov utan att äventyra förutsättningar-

ekologiskt hållbar utveckling beaktas. Myndighetsinna för framtida generationer. FN:s konferens om

struktionerna ses över. Statsförvaltningen skall arbemiljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 betonade

ta mer med miljörevisorer och miljöledning. De statsambandet mellan social, kulturell, ekonomisk och

liga stöden bör utformas så att hållbarheten främjas. ekologisk hållbarhet. Ekonomisk utveckling, en rik

Det kan t.ex. gälla miljökrav på byggande. kultur och social välfärd måste gå hand i hand med

Vidare skall den offentliga upphandlingen i större skydd av miljön och hushållning med naturresurser-

utsträckning gynna miljön. Ekonomiska styrmedel na.

skall användas aktivt, och regeringens större proposi-

tioner av betydelse i detta sammanhang skall åtföljas

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

av en ekologisk hållbarhetsbeskrivning. Detsamma befinner sig i en dynamisk ekonomisk miljö. Därför gäller statliga utredningar. är svenska företagsetableringar i Östersjöregionen till

En effektivare energianvändning och ökad an- stor fördel för Sverige. Det svenska näringslivet har vändning av förnybara energikällor är en avgörande emellertid i jämförelse med näringslivet i de övriga del i omställningsarbetet. Därför förelår regeringen nordiska länderna haft en ganska avvaktande attityd ett program som omfattar 9 miljarder kronor under till satsningar såväl när det gäller handel som föreen sjuårsperiod i detta syfte. Programmet ingår i de i tagsetableringar. proposition 1996/97:84 föreslagna riktlinjerna för Östersjöområdet har en mycket stor ekonomisk energipolitiken som syftar till att på ett kostnadsef- potential. För att stimulera de svenska insatserna och fektivt sätt minska användningen av el för uppvärm- därmed också främja sysselsättningen i Sverige, har ning, utnyttja det befintliga elsystemet effektivare regeringen introducerat den s.k. Östersjömiljarden. och öka tillförseln av el och värme från förnybara Medlen skall under en treårsperiod användas för att energikällor. Programmets huvudinriktning är en stärka samarbete och utveckling kring Östersjön, kraftfull långsiktig satsning på forskning, utveckling bl.a. genom åtgärder och projekt inom de fem priorioch demonstration av ny energiteknik. Omställning- terade områdena livsmedel, energi, utbildning, inen av energisystemet är ett led i Sveriges strävan att frastruktur och miljö. I samarbete med bl.a. Världsvara ett föregångsland när det gäller att skapa en banken och EBRD förbereds stora satsningar på ekologisk hållbar utveckling. energi- och miljöprojekt i varje land. Därutöver har

Vidare aviseras ett nationellt investeringsprogram man tagit emot en mängd ansökningar från företag, för ökade infrastrukturinvesteringar som bidrar till kommuner och enskilda om stöd till olika projekt. en ökad sysselsättning. I programmet ingår vissa Bedömningar av dessa projektförslag pågår för närkostnader för utbyggnad av Botniabanan mellan varande i regeringskansliet. Nyland och Umeå. Programmet medger också en Östersjömiljarden är ett värdefullt komplement till finansiell beredskap för ett fortsatt statligt stöd till de reguljära samarbetsinsatserna i central- och östeu- Inlandsbanan. Vidare ingår en nationell finansiering ropa som Sverige finansierat sedan 1989. Regeringen av vissa storstadsprojekt i Stockholm och Göteborg. förbereder nu en fortsättning på programmet. Denna nationella finansiering kommer att omprövas när förutsättningarna för regional finansiering ytterligare utretts.

En rad generella åtgärder vidtas. Regeringen avser 1.4.3 Vården, omsorgen och skolan att årligen i budgetpropositionen redovisa hur arbetet på respektive område fortskrider och att i en sär- Under tre år i början av 1990-talet hade Sverige neskild skrivelse följa upp det samlade arbetet. Indika- gativ tillväxt och tappade jämfört med en normal torer för en ekologiskt hållbar utveckling skall ut- trendmässig utveckling drygt 10 procent av BNP. vecklas. Propositioner och utredningar av betydelse Därmed försvagades skatteunderlagen och de offentskall redovisa effekterna på miljö och resursförbruk- liga finanserna och omkring 10 procent av jobben i ning. Ekonomiska styrmedel och den offentliga upp- den offentliga sektorn försvann. Krisen i början av handlingen skall användas aktivt i arbetet. Hållbar 1990-talet har lett till att mer än 100 000 jobb har utveckling bör vara ett övergripande mål för EU och försvunnit i kommuner och landsting. få genomslag i EU:s politik på berörda områden. Vid utformningen av saneringsprogrammet var en

grundläggande princip att verksamheter skall priori- Östersjösamarbetet teras framför transfereringar. Detta har inneburit att Sverige engagerade sig tidigt i att bistå de före detta statsbidragen till kommuner och landsting har hållits kommunistländerna för att främja reformprocessen nominellt oförändrade trots att nästan alla andra mot demokrati och marknadsekonomi. Öppnandet budgetposter har fått vidkännas omfattande bespaav dessa länder mot omvärlden vidgade våra egna ringskrav. Det har däremot inte varit möjligt att perspektiv t ex när det gäller inriktningen av miljö- skydda den kommunala sektorn mot effekterna av vården, kommunikationsmönster, handel och inves- den svaga ekonomiska utvecklingen. Kommuner och teringar. Nya marknader med stor tillväxtpotential landsting har utsatts för svåra ekonomiska påfrestöppnas för svenska varor och företag. Sverige stärks ningar. Alternativet – att inte göra något åt de statsnär länderna runt omkring blir ekonomiskt starkare. finansiella problemen – hade emellertid varit ännu I Östersjösamarbetet finns även en viktig EU- värre för kommuner och landsting. Växande räntedimension, inte minst i ljuset av den kommande ut- kostnader för statsskulden hade snabbt trängt undan vidgningen av unionen. väsentliga utgifter för välfärden.

Stora svenska insatser har under 1990-talet gjorts Att hejda sysselsättningsfallet i kommuner och på bl.a. energi- och miljöområdena. Dessa insatser landsting är avgörande för såväl arbetslösheten som har gett upphov till betydande leveranser från svens- för kvaliteten på vård, omsorg och skola. En satsning ka företag. En grundläggande förutsättning för en på verksamheterna skapar trygghet för både dem expansion av den svenska ekonomin är att Sverige som är anställda och dem som är i behov av kommu-

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

nal service, samt för att upprätthålla respekten för emot en långtidsarbetslös som utför kvalitetshöjande och tilliten till den offentliga verksamheten. Den har arbete och erhåller ersättning motsvarande a-kassa också en stor betydelse för möjligheten till jämställt under maximalt 6 månader med möjlighet till förförvärvsarbete. Tillit till välfärden och trygghet i an- längning till 9 månader. Resursarbetena är en tillfälställningen är avgörande för hushållens efterfrågan. lig lösning och inte ett permanent inslag. Stabilitet i den kommunala sektorn kan därför få Den nu föreslagna 8-miljarderssatsningen är en gynnsamma effekter även på den privata sysselsätt- del av en större insats för att stärka verksamheterna i ningen. välfärden. Återbetalningsskyddet som utfärdades

Regeringen föreslår i denna proposition en nivå- hösten 1996, med anledning av att de preliminära höjande satsning på 8 miljarder kronor för 1998 och skatteinkomsterna räknades upp med 2,6 miljarder framåt till kommuner och landsting. Detta utrymme kronor, skapar en god grund för att sysselsättningen har skapats tack vare den framgångsrika saneringen i den kommunala sektorn inte skall fortsätta falla av de offentliga finanserna. Under 1995 och 1996 utan tvärtom öka. Välfärdens kärna stärks. Eftersom har sysselsättningen i den kommunala sektorn fort- andelen kvinnor som jobbar i offentlig sektor är stor, satt att falla. Att i dagens arbetsmarknadsläge ytter- har dessa insatser särskilt positiva effekter på kvinligare öka arbetslösheten genom att minska på den nors möjlighet att få arbete. offentliga personalen är dålig ekonomisk politik. Re- Utjämningssystemets effekter för resursfördelninggeringen har därför i tilläggsbudgeten för 1997 före- en mellan kommuner och landsting med befolkningsslagit att halva beloppet, 4 miljarder kronor, skall minskning och sådana med befolkningsökning behögälla redan under andra halvåret 1997. Regeringen ver belysas närmare. Frågan bör med förtur behandföreslår också att tidpunkten för införande av balan- las av den parlamentariska kommitté som har till skravet för kommuner förskjuts till samma år som uppgift att utvärdera utjämningssystemets effekter. för landstingen, nämligen år 2000. Många människor känner i dag en oro i vardags-

Samhällets förmåga att möta vård och omsorgs- livet och en bristande trygghet på gator och torg. behoven hos gamla och sjuka är avgörande för väl- Regeringen aviserar därför ett tillskott på 200 miljofärdssystemets legitimitet. Den är därmed också en ner kronor 1998 till rättsväsendet för bl.a. satsningar viktig komponent i de förutsättningar som skapar inom polisen. Denna satsning på lag och rätt syftar trygghet och framtidstro. Den svenska sjukvården till att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten. och omsorgen är i ett internationellt perspektiv av Regeringen överväger frågan om privata pensionshög kvalitet. Det finns dock brister och otillfreds- försäkringars ställning vid inkomstberäkningar av ställda behov som hotar att växa om inte verksamhe- efterlevandepensionen. Regeringen återkommer med terna utvecklas och ytterligare resurser tillförs. De förslag i budgetpropositionen. ökade statsbidrag som nu föreslås bör leda till att antalet sysselsatta inom den kommunala sektorn ökar och att resurstillskottet tillförs vården, omsorgen och skolan. Regeringen anser att inriktningen 1.4.4 Offensivare arbetsmarknadspolitik bör vara att resurstillskottet leder till att kommuner och landsting vidtar åtgärder så att väntetiderna i Arbetsmarknadspolitiken har en viktig roll i den ekosjukvården blir kortare, kvaliteten i äldreomsorgen nomiska politiken. Den främjar tillväxt och sysselblir högre, de psykiskt störda ges en bättre vård och sättning genom att öka flexibiliteten på arbetsmarkomsorgen och vården i livets slutskede förbättras. naden, motverka inflationsdrivande bristsituationer, Resurstillskottet bör vidare leda till att förstärkta re- stärka arbetskraftens kompetens och förebygga persurser ges till elever med behov av särskilt stöd och manent utslagning av personer från arbetslivet. Aratt särskild satsning görs på miljö, natur och teknik. betsmarknadens funktionssätt är av avgörande bety-

Tillskottet samt det uppskjutna balanskravet ska- delse för att målet om 4 procents öppen arbetslöshet par utrymme i tiden för ett mer långsiktigt omstruk- år 2000 skall kunna uppnås. tureringsarbete. Till följd av den demografiska ut- Regeringen har sedan den tillträdde arbetat med vecklingen bedöms behoven av kommunal verksam- att reformera den aktiva arbetsmarknadspolitiken. het fortsätta att öka även efter sekelskiftet. Det är Utbildning och kompetenshöjning är ett centralt insåledes nödvändigt att även i fortsättningen ständigt slag i strategin för att återföra arbetslösa till reguljärt arbeta med att åstadkomma ett bättre utnyttjande av arbete. De lokala arbetsförmedlingarna har stärkts. befintliga resurser. Regeringen vill därför framhålla Kommunerna har fått ett starkare inflytande. De aratt arbetet med omstruktureringen och effektivise- betsmarknadspolitiska medlen har blivit mer flexibla ringen av den kommunala verksamheten måste fort- och individuellt anpassade. Konkreta och realistiska sätta även om statsbidragen nu ökar. individuella handlingsplaner upprättas mellan den

För att ytterligare höja kvaliteten inom den of- arbetssökande och arbetsförmedlingen. Därigenom fentliga sektorn under 1997 och 1998 kommer re- tydliggörs både den arbetssökandes och arbetsförsursarbeten, den s.k. Kalmarmodellen, att temporärt medlingens ansvar. Syftet är att påskynda återgången införas. Det innebär att den offentliga sektorn får ta till den reguljära arbetsmarknaden.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Den höga arbetslösheten och stora åtgärdsvoly- ning. Försäkringen bygger på en arbets- och kompemen ställer arbetsmarknadspolitiken inför svåra på- tenslinje där aktiva insatser alltid skall komma i försfrestningar. Ett sådant problem är undanträngnings- ta hand. Arbetslöshetsförsäkringen utgör ett ömseeffekterna, bl.a. i form av att personer som deltar i sidigt kontrakt mellan den arbetslöse och samhället. arbetsmarknadspolitiska åtgärder utför arbete som i Om den arbetslöse gör allt vad han eller hon kan för annat fall skulle ha utförts av reguljärt sysselsatta. att åter få ett jobb ställer staten upp med att erbjuda Åtgärder med en hög subvention av arbetskraften är utbildning och kompetenshöjning. Regeringen har verkningsfulla och möjliga enbart om de omges med föreslagit en höjning av ersättningsnivån från 75 ett regelverk som minskar sådana undanträngnings- procent till 80 procent från den 29 september 1997. effekter. Subventionen måste riktas in mot arbetslösa Höjningen är fullt ut finansierad bl.a. genom en höjsom utan subvention skulle haft svårt att komma in ning av arbetslöshetskassornas bidrag till försäkringpå den ordinarie arbetsmarknaden, t.ex. långtidsar- en. betslösa. Åtgärder som medför risk för en relativt stor undanträngning kan endast accepteras om subventionen inte är för hög. Åtgärden innebär då ett relativt stort åtagande av den som tillhandahåller åt- 1.4.5 Lönebildningen måste fungera gärdsplatsen och därmed en lägre tröskel för omvandling till reguljärt arbete. En väl fungerande lönebildning är en förutsättning

Ett annat problem är att de stora åtgärdsvolymer- för att arbetslösheten skall kunna halveras. Under de na kan leda till att kvalitetskraven på arbetsmark- senaste 20 åren har lönebildningen inte fungerat tillnadspolitiken sänks. Regeringen aviserar därför ett fredsställande. Lönerna har ökat för snabbt i förhåltillskott på 1 miljard kronor till yrkesinriktad ar- lande till våra viktigaste konkurrentländer. Inför betsmarknadsutbildningen för att höja kvaliteten. 1995 års avtalsrörelse formulerade den s.k. Edin- Därmed minskar risken för att det uppkommer brist gruppen, som var sammansatt av ekonomer hos arpå vissa yrkesgrupper. Arbetsmarknadsverket kom- betsmarknadens parter, en norm som kom att kallas mer också att tillfälligt tillföras ytterligare personal- Europanormen. Denna gick ut på att lönekostnaderresurser för 1997. na på den svenska arbetsmarknaden i genomsnitt

Under återstoden av 1997 ges en möjlighet till till- borde öka i samma takt som i det övriga Västeurofällig avgångsersättning för äldre långtidsarbetslösa. pa. Möjligheten ges till dem som är mellan 60 och 64 år De förhandlingar som följde under år 1995 kom samt har varit inskrivna vid arbetsförmedlingen un- att leda till att lönerna ökade snabbare än i Västeuder minst 12 månader under tiden 1 januari 1996 till ropa i övrigt. Detta har möjligen på kort sikt varit till 15 april 1997. Ersättningen är permanent och mot- fördel för många som har arbete, eftersom löneöksvarar a-kassa utan aktiveringskrav. Regeringens av- ningarna och den låga inflationen kortsiktigt ledde sikt är att senast i samband med budgetpropositio- till den högsta reallöneökningen sedan det tidiga nen föreslå att en s.k. generationsväxling skall ge- 1960-talet. Men det har också varit till nackdel för nomföras. Regeringen kommer under hösten därut- sysselsättningen i Sverige och därmed för såväl sysöver att presentera ytterligare förslag till ungdomsåt- selsatta som arbetslösa p.g.a. högre kostnader för gärder. arbetslösheten. Lönebildningen har gått i otakt med

För att motverka passivitet och utslagning avise- sysselsättningen. rar regeringen en försöksverksamhet för arbetslösa Konsekvenserna av brister i lönebildningen är anatt deltaga i olika projekt. Avsikten är att regeringen norlunda nu mot förr. Om lönekostnaderna steg mer skall kunna medge undantag från vissa regler i bi- i Sverige än i omvärlden under 1970- och 1980-talen draget för arbetslöshetsförsäkringen. Deltagare skall medförde det på kort sikt ökad inflation och först på vara berättigade till a-kassa eller KAS. Försöket är längre sikt försvagad konkurrenskraft och risk för tidsbegränsat fr.o.m. den 1 juli 1997 till utgången av arbetslöshet och devalvering. Den djupa krisen i 1998, därefter skall en utvärdering genomföras. Den början av 1990-talet uppkom efter en sådan process totala omfattningen är 500 miljoner kronor 1997 med hög inflation och försvagad konkurrenskraft. och 1 miljard kronor 1998. Härmed uppnås en Utvecklingen visar att en beredvillighet att acceptera flexiblare användning av bidraget till arbetslöshetser- inflation inte ger en hållbart låg arbetslöshet. Inflasättningen och ytterligare steg mot ett ökat utrymme tionsvägen är stängd. för den kommunala nivå i arbetsmarknadspolitiken Om lönekostnaderna stiger mer i Sverige än i omtas. världen i dagens situation med stabilt låga pris- och

Arbetslöshetsförsäkringen skall bidra till trygghet löneökningar i vår omvärld, internationellt integrevid omställning från ett arbete till ett annat, inte ut- rade kapital- och valutamarknader och en stängd göra ett permanent försörjningssystem. Under arbets- inflationsväg medför det stigande räntor och därmed löshetsperioden ska aktiva insatser göras som för- även på kort sikt ekonomisk åtstramning och stiganstärker den enskildes ställning på arbetsmarknaden, de arbetslöshet. genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbild-

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Förr var det under en övergångstid möjligt att giftsområdena har dock reviderats sedan budgetpromisslyckas och leva med konsekvenserna av brister i positionen. lönebildningen. Det är det inte längre. Nu leder hög- Taket för statens utgifter år 2000 föreslås vara re löneökningar än i omvärlden till att massarbets- 744 miljarder kronor. Denna nivå innebär att utgiflösheten biter sig fast. terna realt sett är i stort sett oförändrade från de bå-

Viktiga förutsättningar för lönebildningen be- da föregående åren. Utgiftstaket som andel av BNP stäms av regeringens och riksdagens beslut avseende sjunker därmed från 41,2 procent 1997 till 39,1, den samlade ekonomiska politiken, dvs. skatte- och 38,0 och 36,7 procent 1998; 1999 respektive år transfereringssystemen, arbetsmarknads- och utbild- 2000. ningspolitiken samt arbetsrätten inklusive lagstiftning om konflikter och medling. Men det helt avgö- Saneringen av de offentliga finanserna rande direkta inflytandet över lönebildningen ligger För att saneringen av statsfinanserna skulle ge ett hos arbetsmarknadens parter, som bestämmer de snabbt, kraftigt och varaktigt resultat har arbetet beregler som styr avtalsförhandlingar och avtalsinne- drivits längs två linjer. Dels har ett konsolideringshåll. program på sammanlagt 126 miljarder kronor ge-

Regeringen gav i maj 1996 i uppdrag åt parterna nomförts, dels har institutionella förändringar som på arbetsmarknaden att fram till den 31 mars 1997 syftar till att förebygga och förhindra en framtida gemensamt formulera nödvändiga förändringar av okontrollerad försämring av de offentliga finanserna förhandlings- och lönebildningssystemet för att sä- vidtagits. kerställa en bättre fungerande lönebildning. Detta Konsolideringsprogrammet skall genomföras i sin uppdrag har resulterat i flera bidrag. Av särskilt in- helhet. Fortfarande återstår dock vissa delar att pretresse är det samarbetsavtal som har ingåtts mellan cisera och andra delar har ännu inte trätt i kraft. arbetstagare och arbetsgivare inom industrin och det Dessa återstående delar kommer att preciseras och förslag som har arbetats fram inom LO:s s.k. LISA- genomföras så att programmet får full effekt 1998. projekt. Regeringen välkomnar samtliga förslag och Varje halvår görs en uppföljning av programmet, seavser att tillsätta en utredning för att arbeta vidare nast i budgetpropositionen 1996 och nu även i denna med en del av de konstruktiva förslag som fram- proposition. kommit. Utredningen skall bl.a. undersöka möjlighe-

TABELL 1.6 BESLUTSLÄGET 1998

terna att förstärka medlingsinstitutionen.

MIILJARDER KRONOR INKOMSTER UTGIFTER TOTALT

Budgetpolitiken karaktäriseras av fortsatt stramhet.

Budgetprocessen

Aktuella beräkningar visar att det finns ett reformut-

Stora förändringar av budgetprocessen och de instirymme på ca 14 miljarder kronor för 1998. För att

tutionella förhållandena har ägt rum de senaste åren. säkra detta utrymme har följande principer tilläm-

Av de institutionella förändringarna är införandet av pats: De återstående delarna av konsolideringspro-

ett utgiftstak den mest genomgripande. Utgiftstaket grammet genomförs. Överskridanden av budgetera-

omfattar i princip hela den offentliga sektorns utgifde belopp skall finansieras. Besparingsförslag som

ter. För staten, statsskuldsräntorna undantagna, visar sig få mindre effekt än beräknat skall komplet-

samt socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten teras med nya åtgärder så att avsedda besparingar

läggs ett utgiftstak fast. För kommunerna begränsas uppnås.

utgifterna indirekt genom att inkomsterna i form av

skatt och statsbidrag begränsas samtidigt som ett

Utgiftstak 1998–2000

balanskrav gäller för kommuner och landsting. Den ekonomiska utveckling som ligger till grund för

Utgiftstaket är treårigt och rullas varje år framåt. I nuvarande beräkning är ur statsfinansiell synvinkel

1996 års vårproposition fastställdes taken för åren gynnsammare än den som budgetpropositionen ba-

1997–1999. I föreliggande proposition föreslås tak serades på. Denna utveckling i kombination med att

för år 2000. Beräkningen av utgiftstaket bygger på de strama principerna för budgetpolitiken upprätt-

prognoser för ett flertal samhällsekonomiska varihålls har lett till att ett utrymme för reformer upp-

abler såsom tillväxt, arbetslöshet, ränta och inflation. kommer 1998. Utgiftsökningarna och skattelättna-

Taket är nominellt. Det statliga taket får inte överderna som föreslås i denna proposition ryms därför

skridas. Om det krävs eller är önskvärt att utgifterna inom de fastställda utgiftstaken och överensstämmer

ökar inom vissa områden måste detta lösas genom med de fastlagda budgetpolitiska målen. Utgiftstaken

omprövningar inom ramen för det totala taket. 1998 och 1999 ligger fast. Fördelningen mellan ut-

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Den första januari 1997 trädde lagen om stats- internationellt perspektiv. Lättnader i ägarbeskattbudgeten i kraft. Regelverken kring den nya budget- ningen har genomförts för att förbättra villkoren för processen gavs därmed en fast form. Besluten om nyinvesteringar och kapitalförsörjning i små och mebudgeten koncentreras, vilket ökar möjligheterna att delstora företag. Därigenom förbättras villkoren för göra prioriteringar mellan olika områden. de företag som inte har tillgång till den internatio-

Ytterligare en del av de institutionella förändring- nella kapitalmarknaden. arna är den skärpta uppföljningen av utgifterna un- En rad åtgärder har genomförts och genomförs der innevarande budgetår. Fackdepartementen har för att ytterligare förbättra företagsklimatet för de ansvar för att varje kvartal prognostisera utgifterna mindre och medelstora företagen. Nedsättningen av på samtliga anslag för det innevarande året. I de fall arbetsgivaravgifter med särskild inriktning mot utgifterna ser ut att bli högre än budgeterat skall mindre företag utvidgas och kommer att omfatta en fackdepartementen komma med förslag till åtgärder lönesumma på högst 850 000 kronor per år. Beför att förhindra att budgeten överskrids. skattningen av små och medelstora företag lindras

genom att det s.k. löneunderlaget höjs från 70 till

100 procent vid beräkning av bl.a. lättnadsutrym-

met. Enskilda näringsidkare m.fl. kommer också att 1.5.1 Skattepolitiken kunna ta ut en större del av inkomsten som kapital-

inkomst. Det s.k. kapitalförlustbegreppet tas bort ur Starka statsfinanser är ett grundläggande villkor för lagstiftningen, vilket gör det möjligt att dra av fören uthållig välfärd. Det är viktigt att skattesystemet luster t.ex. på grund av att man utsatts för brott. stimulerar till arbete och investeringar. Skatternas Skattereglerna har förändrats för att underlätta genefrämsta syfte är dock att finansiera våra gemensam- rationsskiften. Tjänstebeskattningsutredningen har ma utgifter. Tar man hänsyn till att även underskot- lämnat sitt slutbetänkande som nu är föremål för ten måste betalas har det egentliga skatteuttaget, dvs. remissbehandling. Det pågår även ett arbete för att skattekvoten plus det offentliga underskottet, sjunkit förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare. sedan 1993. Det förbättrade statsfinansiella läget gör

TABELL 1.7 BOLAGSSKATTEN I OLIKA

att även det totala skatteuttaget kommer att kunna

EU-LÄNDER

minskas något från 1999. En av flera tänkbara åt- LAND BOLAGSSKATTESATS gärder är inkomstskattelättnader för låg- och me-

Sverige 28,00 delinkomsttagare.

Belgien 40,17

DIAGRAM 1.9

Den egentliga skattekvoten Danmark 34,00 Andel av BNP

England 33,00 65

Egentlig skattekvot 63 Finland 28,00 61 Frankrike 36,66 59

Grekland a) 40,00/35,00 57

Holland 35,00 55

Irland 38,00 53 51 Italien 53,20 49 Luxemburg 40,29

Formell skattekvot

47 Portugal 39,60 45

Spanien 35,00

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000

Tyskland b) 45,00/30,00 Källa: Finansdepartementet

Österrike 34,00

a) lägre skattesats för noterade inhemska företag Skattesystemet medverkar till en rättvis fördelning.

b) lägre skattesats för utdelade vinster Ett exempel på detta är beskattningen av förmögen- Källa: OECD het. En ny lag om förmögenhetsskatt har presenterats under våren. Skattesystemet är emellertid bara Under våren lägger regeringen förslag om ett nytt ett bland flera fördelningsinstrument. Minst lika vik- system för skattebetalningar. Därmed kommer både tig för att motverka ökade klyftor är en väl funge- företagens och skatteförvaltningens arbete att underrande arbetsmarknad och en bra utbildningspolitik. lättas och effektiviseras på en rad sätt. Det nya sys-

Det sammantagna resultatet av den ekonomiska temet med s.k. skattekonton skall träda i kraft den 1 politiken har medfört att företagsklimatet har för- januari 1998. bättrats, trots att även företagen har fått bidra till I strävan efter ett gott företagsklimat ingår också saneringen av de offentliga finanserna. Företagsbe- kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Konskattningen i Sverige är sedan länge förmånlig i ett kurrensen får inte snedvridas av att en del företag

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

genom ohederlighet skaffar sig orättmätiga fördelar uppnå en bättre styreffekt vad avser trafiksäkerhet gentemot de hederliga. Regeringen har lagt en rad och miljö kommer att redovisa sina resultat senare i förslag som förbättrat och effektiviserat skattemyn- år. digheternas arbete. Tidigare har 200 miljoner kronor Vattenkraftskatten sänks. Därigenom skapas förper år avsatts till skatteförvaltningen som särskilda utsättningar för sänkta elpriser för elintensiv industri. medel för skattekontroll. Genom ändring i revisions- Regeringen avser att återkomma till frågan om nivån reglerna kommer skattekontrollen att bli effektivare. på och utformningen av produktionsskatten på el på I samma syfte har förslag nyligen lämnats till riksda- längre sikt. gen om att skattemyndigheterna skall ges vidgade Utformningen av energibeskattningen kommer möjligheter att föra in uppgifter från andra myndig- också att ses över. Uppgörelsen om det framtida heter i skatteregistret. Flera utredningar som tillsatts energisystemet är klar, och skatteväxlingskommitinom området, bl.a. skatteflyktskommittén, skatte- téns och alternativbränslekommitténs förslag är ute kontrollutredningen och ekobrottsutredningen, har på remiss. Frågorna om energibeskattningen bereds under vintern och våren lämnat förslag till ytterligare nu i ett sammanhang inom regeringskansliet. Viktiga förbättringar inom området. utgångspunkter är att åstadkomma en bättre miljö-

Ett högt skatteuttag ställer stora krav på att skat- styrning, att genomföra inriktningen från energiupptesystemet är ekonomiskt effektivt. Skatteplanering görelsen samt att den energiintensiva industrins konoch andra snedvridningar kan annars undergräva kurrenskraft inte skall äventyras. Avsikten är att en ekonomins funktionsförmåga. För att skattesystemet ny utformning av energibeskattningen skall kunna skall ha en allmän acceptans är det viktigt att det är presenteras under våren 1998 och att den skall kunnågorlunda enkelt och överskådligt och att möjlighe- na träda i kraft 1999. terna till fusk och överutnyttjande är små. Genom Skatteväxlingskommittén rekommenderar att en skattereformen 1990–1991 fick Sverige ett hållbart successiv skatteväxling genomförs. Regeringen avser skattesystem med förhållandevis enkla regler basera- att senare för riksdagen redovisa sin bedömning av de på sunda principer. Sambandet mellan inkomsten frågan och också presentera olika förslag. Under det och hur mycket man faktiskt betalade i skatt ökade närmaste året kommer en avfallsskatt att införas. väsentligt. Regeringen kommer att redovisa sin slutgiltiga bedömning av skattereformen i budgetpropositionen i höst.

Socialförsäkringarna finansieras genom allmänna egenavgifter, socialavgifter och allmänna skatteme- 1.6 Rättvis fördelning del. De senaste åren har det gjorts stora förändringar av regelverket, bl.a. har egenavgiften omvandlats När regeringen tillträdde i oktober 1994 var Sverige i från en arbetslöshetsförsäkringsavgift till en sjukför- ett mycket utsatt läge. Lånebehovet beräknades för säkringsavgift samt höjts i flera etapper. Vidare har budgetåret 1994/95 uppgå till 230 miljarder kronor. utgifter flyttats mellan de olika försäkringarna. Det Var tredje krona i statsbudgeten utgjorde en lånad har inneburit att en obalans uppstått i den meningen krona. I förlängningen hotade en statsfinansiell kolatt intäkterna från de olika avgifterna inte motsvarar laps. En sådan utveckling hade varit oacceptabel, inkostnaderna för motsvarande försäkringar. Sjukför- te minst på grund av de fördelningspolitiska effekter säkringen uppvisar t.ex. ett överskott, medan de pen- den skulle ha fått. De människor som mest behöver sioner som skattefinansieras uppvisar ett underskott. den offentliga sektorn skulle ha drabbats hårdast om Totalt sett står socialavgifter och allmänna egenav- budgeten inte sanerats. gifter för 75 procent av socialförsäkringarnas samla- Saneringsprogrammet utformades efter tre grundde utgifter. Regeringen avser att se över strukturen läggande principer. på socialavgifterna och återkomma till riksdagen.

– Det skulle verka så snabbt som möjligt. Därmed

Skattepolitiken utgör också en del i arbetet för att

skulle statsskulden sluta växa och utgifterna för göra Sveriges ekonomi långsiktigt hållbar även ur en

statsskuldsräntorna hållas nere samtidigt som ett ekologisk synvinkel. Genom att skatter används som

återvunnet förtroende för den ekonomiska politiekonomiska styrmedel kan de bidra till att höja om-

ken skulle få räntorna att falla. vandlingstrycket och styra konsumtionen i miljövän-

– Bördorna skulle bäras rättvist. De som hade det lig riktning. Sverige ligger i dag mycket långt framme

bäst ställt skulle bära den tyngsta bördan. i beskattningen av fossila bränslen. Avskaffandet av försäljningsskatten för personbilar och den nya ut- – Vården, omsorgen och skolan skulle prioriteras formningen av beskattningen av förmånsbilar bidrar framför transfereringar. Det går att i efterhand till att stimulera förnyelsen av bilparken. Därmed kompensera några år med lägre materiell stanblir bilarna mer miljövänliga och trafiksäkra samti- dard. En otrygg omsorg de första levnadsåren eldigt som bilförmånshavarna får ökade incitament att ler en förlorad skoltid är däremot nästan omöjlig minska det privata körandet. Den utredning som att ersätta. skall se över vägtrafikens samlade beskattning för att

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Rättvis fördelning är ett av de viktigaste målen för av förändringen i KPI i stället för med 60 procent. politiken. Regeringen är dock väl medveten om att De höjda ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna de gångna årens förda politik har inneburit påfrest- till 80 procent bidrar också till en jämnare profil, likningar för många människor. En budgetsanering på som även att åtgärderna i arbetslöshetsförsäkringen 126 miljarder kronor märks givetvis i människors inte får den utformning som tidigare antagits. Resulvardag. Med en så omfattande budgetsanering på taten har också delvis påverkats av uppdateringen kort tid har det varit oundvikligt att även svagare med de senaste riksdagsbesluten. Vid revideringen grupper fått göra stora uppoffringar. Samtidigt står har använts en mer aktuell databas, nya ekonomiska det helt klart att saneringspolitiken var absolut nöd- antaganden om inflation, ränteläge, löneökning osv. vändig. I längden finns inte något utrymme för att samt i flera fall förbättrade metoder för att efterlikna bedriva en rättvis fördelningspolitik, om det saknas olika åtgärder. en fast grund bestående av sunda finanser. Det är DIAGRAM 1.11 därför de svagare grupperna som har allra mest att Effekter för kvinnor och män av saneringprogrammet vinna på stärkta offentliga finanser. Även lägre rän- disponibel inkomst

Procent tor, prioriteringar av de offentliga välfärdsverksam- 0 heterna samt kraftsamlingen mot arbetslösheten har -1 gynnsamma fördelningseffekter.

-2 Regeringen har fortlöpande redovisat de fördel- -3

ningspolitiska effekterna av den förda politiken. För att bördorna skall bäras rättvist har saneringspro- -4 grammet omfattat både höjda skatter och besparing- -5 ar. -6

DIAGRAM 1.10

-7

Förändring av disponibel inkomst, justerad för för-

sörjningsbörda, till följd av saneringsprogrammet -8 Procent Kvinnor Män 0 Källa: Finansdepartemenet

Anm: Kvinnors och mäns arbetsinkomster och transfereringar har beräknats efter skatt.

-1

För makar har hushållets skattefria transfereringar delats lika. -2

Analyserna visar också att nettoeffekterna av sane- -3

ringsprogrammet i genomsnitt i stort sett är lika för -4

kvinnor och män (diagram 1.11). Män berörs i hög- -5 re grad av skatteåtgärderna, kvinnor främst av -6 minskade transfereringar.

Ett annat sätt att studera effekterna av sanerings- -7

programmet är att se hur stor del respektive in-

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: Finansdepartement Decilgrupp komstgrupp har bidragit med i saneringen av de of-

fentliga finanserna. I diagram 1.12 visas utfallet av

I diagram 1.10 redovisas en reviderad analys av

gjorda beräkningar. Resultatet är att den femtedel saneringsprogrammets fördelningseffekter. Kalkylen

som har den högsta ekonomiska standarden (decil 9 avser de statiska effekterna av saneringsprogrammet,

och 10 tillsammans) bidrar med drygt 40 procent av dvs. ingen hänsyn har tagits vare sig till vad som

saneringen, medan den femtedel som har lägst ekoskulle ha hänt om ingenting hade gjorts eller till de

nomisk standard (decil 1 och 2 tillsammans) bidrar fallande räntorna. Figuren visar de kombinerade di-

med knappt 13 procent. rekta effekterna av i stort sett alla åtgärder inom skatte- och transfereringssystemen då alla åtgärder trätt i kraft 1998. Hushållen är uppdelade i deciler (tiondelar) beroende på ekonomisk standard (i decil 1 finns de med lägst ekonomisk standard, i decil 10 de med högst). Hänsyn har tagits till hushållens sammansättning.

Åtgärderna i skattesystemet, socialförsäkringen och bidragen har enligt de nya beräkningarna en något jämnare fördelningspolitisk profil än i tidigare redovisade kalkyler. Det beror främst på att effekterna av den reducerade uppräkningen av basbeloppet mildras på grund av förbättringarna i statsfinanserna och den kraftigt minskade inflationen. Basbeloppet för 1998 antas räknas upp med 80 procent

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

DIAGRAM 1.12 lösheten till 4 procent år 2000. I diagram 1.14 visas Andel av saneringsprogrammet som respektive en beräkning av de omedelbara fördelningspolitiska decilgrupp bidrar med konsekvenserna av en halverad öppen arbetslöshet Procent

till år 2000. En sådan utveckling har en mycket god

fördelningsprofil.

-5 DIAGRAM 1.14

Fördelningseffekter av en halverad arbetslöshet

-10 Procent

2 -15

1,8 -20 1,6

1,4 -25

1,2 -30 1

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0,8

Källa: Finansdepartementet Decilgrupp

0,6 Den förda ekonomiska politiken har haft som en 0,4 central uppgift att skapa förutsättningar för en lägre 0,2 ränta. I april 1995 var räntan på en tioårig statsobli- 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 gation 11,2 procent. Två år senare, i april 1997 lig-

Källa: Finansdepartementet Decilgrupp ger motsvarande ränta på 7,1 procent. Den lägre

Anm: Ett förenklat räkneexempel som visar effekterna på hushållens disponibla inkomsräntenivån bidrar på olika sätt till att tillväxten kan

ter om arbetslösa får sysselsättning och lön i stället för arbetsmarknadsstöd. ta fart och till att sysselsättningen kan öka. Förutom att den gör det lättare att bära finansieringen av en Den kraftigt ökade inkomstspridningen 1994 har investering minskar den även boendekostnaderna. oroat många och tagits som bevis för att inkomst- Som framgår av diagram 1.13 är fördelningseffek- klyftorna ökar kraftigt i Sverige under 1990-talet. terna av en sänkt räntenivå i huvudsak positiva. Alla Analyserna i budgetpropositionen 1996 pekade dock decilgrupper tjänar på lägre räntor. Hushåll med på att ökningen var tillfällig och berodde på exceplägst standard får emellertid den största förbättring- tionellt höga realisationsvinster 1994 (bilaga 4, prop. en, främst eftersom en större andel av deras inkoms- 1996/97:1). Många hushåll sålde aktier och andra ter går till boendet. Boendekostnaderna är starkt be- värdepapper för att dra nytta av den tillfälligt låga roende av räntenivån. skatten på realisationsvinster. De preliminära resulta- DIAGRAM 1.13 ten från SCB:s undersökning av hushållens inkomster Fördelningseffekter av den lägre räntan. visar nu att inkomstspridningen minskade kraftigt Procent

1995, dvs. det första året som åtgärderna i sane- 6

ringsprogrammet började påverka inkomstfördel- 5 ningen. Därmed är det tveksamt om utvecklingen

hittills under 1990-talet tydligt visar på några statis-

tiskt säkra generella ökningar av inkomstklyftorna.

Med en halverad arbetslöshet, fortsatt låga räntor

och låg inflation ökar möjligheten betydligt att in- 2 komstklyftorna under återstoden av detta årtionde

återigen skall minskas. Den ekonomiska politiken 1 har således lagt en god grund för att öka jämlikhet

och välstånd för hela det svenska folket. 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Källa:Finansdepartementet Decilgrupp Anm: Beräkningen visar förändringen av hushållens inkomster vid fullt genomslag av en bestående räntesänkning motsvarande ca 4 procentenheter lika för alla hushåll, i form av minskade ränteinkomster, ränteutgifter och bostadsutgifter. Värdeförändringar på olika tillgångar beaktas ej.

Den största fördelningspolitiska orättvisan finns idag mellan dem som saknar jobb och dem som arbetar. Den är inte enbart ekonomisk utan kanske framför allt mänsklig. Att inte ha ett jobb att gå till ökar utanförskapet och passiviserar. Det är ett av många skäl till att riksdagen på förslag av regeringen har ställt sig bakom målet att halvera den öppna arbets-

Förslag till riksdagsbeslut

.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

2¶Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

X

såvitt avser den ekonomiska politiken och utgiftsta-

11.antar regeringens förslag till lag om försök med ket

resursarbete, 1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekono-

12.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

miska politiken som regeringen förordar (avsnitt

gen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 1),

13 antar regeringens förslag till lag om ändring i la- 2. fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de

gen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

offentliga finanserna på 2 procent av bruttona-

14.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

tionalprodukten i genomsnitt över en konjunk-

gen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370)

turcykel (avsnitt 4.3),

om arbetslöshetsförsäkring, 3. fastställer målen för budgetpolitiken om ett över-

15.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

skott i de offentliga finanserna till 0,5 procent av

gen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371)

bruttonationalprodukten för år 1999, 1,5 procent

om kontant arbetsmarknadsstöd, för år 2000 och 2 procent för år 2001 (avsnitt

4.3), 16.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

gen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, 4. godkänner beräkningen av de offentliga utgifter-

na för åren 1998-2000 (avsnitt 5.5), 17.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

gen (1997:000) om införande av lagen 5. fastställer utgiftstaket för staten inklusive social-

(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring om lagen

försäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för

(1997:000) om arbetslöshetskassor, år 2000 till 744 miljarder kronor (avsnitt 5.5),

18.antar regeringens förslag till lag om ändring i la- 6. godkänner den preliminära fördelningen av utgif-

gen (1997:000) om försök med resursarbete,

terna på utgiftsområden åren 1998 - 2000 som

riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.6 19.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

och tabell 5.8), gen (1995:706) om kommuners ansvar för ung-

domar, 7. godkänner beräkningen av utgifterna inom den

kommunala sektorn (avsnitt 5.5 och avsnitt 8), 20.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

gen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för 8. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

arbetslösa,

gen (1962:381) om allmän försäkring,

21.antar regeringens förslag till lag om ändring i såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud- studiestödslagen (1973:349), getåret 1997

22.antar regeringens förslag till lag om ändring i la- 9. antar regeringens förslag till lag om ändring i gen (1993:737) om bostadsbidrag,

bankrörelselagen (1987:617),

23.antar regeringens förslag till lag om ändring i la- 10.antar regeringens förslag till lag om ändring i la- gen (1996:1349) om ändring i lagen (1993:737),

gen (1993:389) om assistansersättning, om bostadsbidrag,

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

24.antar regeringens förslag till lag om ändring i la- 39.godkänner att högst 100 000 000 kronor av det gen (1995:1514) om generellt statsbidrag till under utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arkommuner och landsting, betsmarknadspolitiska åtgärder får användas för

tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsför- 25.godkänner vad regeringen förordat om avräkning

medlingen och arbetsmarknadsinstituten samt för av anslag och inkomsttitlar (avsnitt 6.2),

kontroll och uppföljning av att åtgärderna an- 26.beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten

vänds på avsett sätt, för budgetåret 1997 ändra det under utgiftsom-

40.godkänner regeringens förslag i fråga om för-

råde 2 anvisade obetecknade anslaget Kostnader

längning av tid i arbetslivsutveckling, för vissa nämnder till ett ramanslag,

41.godkänner regeringens förslag i fråga om för- 27.bemyndigar regeringen att sälja, byta eller på an-

längning av tid i arbetsplatsintroduktion, nat sätt helt eller delvis avyttra statens aktieinnehav i Värdepapperscentralen VPC AB, 42.godkänner regeringens förslag i fråga om att öka

kvinnors företagande, 28.bemyndigar regeringen att disponera ersättning som härrör från avyttring av aktier i Värdepap- 43.godkänner regeringens förslag om ersättningsnipercentralen VPC AB till förvärv av aktier i eller våer i utbildningsbidraget, bildande av bolag som direkt eller indirekt driver

44.godkänner regeringens förslag i fråga om Interverksamhet enligt lagen (1992:543) om börs- och

praktikstipendier, clearingverksamhet eller aktiekontolagen

45.bemyndigar regeringen att i fråga om det under (1989:827),

utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmark-

29.bemyndigar regeringen att genom apportförfa-

nadspolitiska åtgärder till ett belopp om högst

rande, emission, kvittning eller på annat sätt

55 000 000 kronor beställa tjänster som medför överlåta försvarsfastigheter till ett av staten ägt

utgifter under kommande budgetår, aktiebolag ,

46.godkänner vad regeringen föreslår om bidrags- 30.bemyndigar regeringen att bilda ett särskilt aktie-

nivåer för anställda med lönebidrag vid de allbolag för försvarsfastigheter samt att vidta de åt-

männyttiga organisationer som erhållit särskild gärder som behövs för genomförandet av bolags-

dispens, bildningen,

47.godkänner vad regeringen föreslår om att löne- 31.bemyndigar regeringen att besluta om och vidta

bidraget lämnas i form av ett belopp per dag de åtgärder som är nödvändiga för genomföran-

samt att rekvisitionerna av lönebidrag skall ske det av bolagsbildningen,

månadsvis, 32.bemyndigar regeringen att genomföra den slutli-

48.godkänner vad regeringen förordar om bidrag för ga avvecklingen av Securum AB enligt de princip-

vuxenutbildning på grundskolenivå inom den er som redovisas (avsnitt 6.4),

särskilda vuxenutbildningssatsningen, 33.fastställer ett beräknat avgiftsuttag för telebered-

49.godkänner regeringens förslag att 18 323 000 skapsavgiften under budgetåret 1997 till sam-

kronor av anslagsbehållningen på det i statsbudmanlagt 50 000 000 kronor,

geten för budgetåret 1995/96 under åttonde hu- 34.fastställer det sammanlagda avgiftsuttaget för el- vudtiteln uppförda reservationsanslaget Övriga beredskapsavgiften under budgetåret 1997 till utgifter inom forskning och forskarutbildning får sammanlagt 100 000 000 kronor, användas som bidrag till särskilda kostnader och

vissa projekt för Malmö högskola, 35.bemyndigar regeringen att för budgetåren 1997 - 2001 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i 50.bemyndigar regeringen att inom ramen för anslasamband med beslut om beredskapsåtgärder in- get Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid om elförsörjningen i enlighet med vad som anförs ombyggnad besluta om bidrag på högst (avsnitt 6.7), 40 000 000 kronor för utbetalning under senare

år, dock senast år 2000, 36.bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar på ytterligare 322 000 000 kronor 51.godkänner regeringens förslag till ändrade regler för att uppfylla det statliga garantiåtagandet mot för räntesubventioner och investeringsbidrag för Nordiska investeringsbanken, bostäder, såvitt gäller frågan om vissa tidpunkter

för bostäder såvitt gäller frågan om vissa tid- 37.godkänner att högst 500 000 000 kronor får an-

punkter för färdigställande m.m. (avsnitt 6.15), vändas under budgetåret 1997 för försöksverksamhet med friare användning av arbetslöshetser- 52.godkänner regeringens förslag till ändrade regler sättning, för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller

frågor om beräkning av räntesats i vissa fall 38.godkänner vad regeringen föreslår om tillfällig

(avsnitt 6.15), avgångsersättning,

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

53.godkänner regeringens förslag till ändrade regler 66.godkänner att inkomsterna från försäljning av för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller olja m.m. fr.o.m. 1 juli 1997 sätts in på ett räntefrågan om räntebidrag efter exekutiv försäljning bärande konto i Riksgäldskontoret för att an- (avsnitt 6.15), vändas till finansiering av framtida kostnader för

efterbehandling av lagringsanläggningar, 54.godkänner vad regeringen föreslår i fråga om ersättning till sekretariatsuppgifter för beslutsgrup- 67.bemyndigar regeringen att besluta om den verkpen inom EG:s strukturfonder, samhet hos Exportkreditnämnden som genom

planerade EU-regler definieras som konkur- 55.godkänner den reviderade beräkningen av in-

rensutsatt garantiverksamhet och om formerna

komsterna på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag

och villkoren för avvecklingen av sådan verkfrån EG,

samhet, inkluderande en eventuell försäljning el- 56.godkänner den föreslagna användningen av me-

ler överlåtelse av verksamheten, del på det under fjortonde huvudtiteln anvisade

68.på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret reservationsanslaget Investeringsbidrag för

1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområ-

främjande av omställning i ekologiskt hållbar

den samt ändrade och nya anslag i enlighet med riktning,

specifikation i tabell, 57.godkänner att regeringen får använda högst

60 000 000 kronor av anslaget Investeringsbi-

såvitt avser vissa skattefrågor

drag för främjande av anställning i ekologiskt

69.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

hållbar riktning till radonsanering av dricksvatten

gen (1994:1776) om skatt på energi, (avsnitt 6.17),

70.antar regeringens förslag till lag om ändring i la- 58.godkänner att regeringen, eller den myndighet

gen (1996:1220) om ändring i lagen (1994:1776) som regeringen beslutar, får besluta om förskot-

om skatt på energi, tering av investeringar i statens spåranläggningar och att villkoren för detta skall utformas i likhet 71.antar regeringens förslag till lag om ändring i lamed vad som gäller för förskottering av väginves- gen (1947:576) om statlig inkomstskatt, teringar,

72.antar regeringens förslag till lag om ändring i 59.bemyndigar regeringen att besluta om att Väg- kommunalskattelagen (1928:370), verket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att

73.antar regeringens förslag till lag om ändring i latidigarelägga vägprojekt om 2 169 000 000 kro-

gen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattnor,

ning, 60.bemyndigar regeringen att belasta det under ut-

74.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

giftsområde 22 anvisade anslaget Byggande av

gen (1981:691) om socialavgifter,

vägar med kostnader för räntor och amorteringar

75.antar regeringens förslag till lag om ändring i laavseende lån för vägprojekten E18/20 Örebro-

gen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, Arboga, E4 Stora Åby-Väderstad, E22 Söderåkra - Hossmo samt E4 trafikplats Hallunda, 76.antar regeringens förslag till lag om ändringstal

för 1998 års taxeringsvärden, 61.godkänner vad regeringen föreslår avseende uppkomna driftskostnader för administrationen av 77.antar regeringens förslag till lag om ändring i la- Jordbrukets blockdatabas, gen (1994:1563) om tobaksskatt,

62.bemyndigar regeringen att ta emot aktier i bola- 78.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagiserade industriforskningsinstitut, gen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,

m.m., 63.bemyndigar regeringen att tillsammans med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling 79.antar regeringens förslag till lag om ändring i labilda ett holdingbolag, som skall äga aktier i de gen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel till aktiebolag ombildade industriforskningsinsti- av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som tuten, är medlem i Europeiska unionen,

64.bemyndigar regeringen att utnyttja det under ut- 80.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagiftsområde 24 anvisade anslaget Kostnader för gen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, omstrukturering av vissa statligt ägda företag,

m.m. för statens kostnader vid bildandet av hol-

dingbolaget,

65.godkänner de föreslagna riktlinjerna för en sammanslagning av Sveriges geologiska undersökning och Statens oljelager,

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

såvitt avser vissa kommunalfrågor 81.antar regeringens förslag till lag med särskilda

bestämmelser om utbetalning av skattemedel år

1998, 82.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

gen (1997:000) om kommunal redovisning, 83.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

gen (1997:000) om ändring i lagen kommunalla-

gen (1991:900), 84.antar regeringens förslag till lag om ändring i la-

gen (1997:000) om ändring i kommunalför-

bundslagen (1985:894),

såvitt avser vissa inkomsttitlar 85.godkänner följande nya inkomsttitlar för redo-

visning av statens inkomster:

- Inlevererat överskott av statsstöd exportkre-

dit, - Överskott av statsstöd exportkredit, - Ränteinkomster av lokaliseringslån, - Offentlig lagring försäljningsintäkter, - Offentlig lagring,

86.godkänner att inkomsttitlarna 1425, 1426 och

1427 får följande nya titel- och undertitelbe-

nämningar:

- Skatt på öl 1425:04,

- Skatt på vin och andra jästa drycker 1425:02,

- Skatt på mellanklassprodukter 1425:03, - Skatt på etylalkohol föreslås få 1425:01,

- Inkomsttiteln 1425 föreslås ändra namn till

Alkoholskatt, 87.godkänner följande nya benämningar på in-

komsttitlar:

- 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockerav-

gifter, - 6111 Arealersättning, - 6112 Kompletterande åtgärder, - 6113 Övriga interventioner.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

TABELL: SPECIFIKATION AV REVIDERADE RAMAR FÖR UTGIFTSOMRÅDEN SAMT REVIDERADE OCH NYA ANSLAG FÖR BUDGETÅRET 1997 (tusentals kronor).

ANSLAGS BELOPP ENLIGT FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING NY RAM/ UTGIFTSOMRÅDE NUMMER STATSBUDGET AV RAM AV ANSLAG NY ANSLAGS

1997 NIVÅ

1¶Rikets styrelse 3 781 330 -20 000 3 761 330

E 2 Presstöd, ramanslag 541 579 -20 000 521 579

2¶Samhällsekonomi och finansförvaltning 3 807 556 500 000 4 307 556

B 4 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB, ra- 60 000 -10 000 50 000

manslag

B 6 Värdering m.m. av aktier i värdepappers- 0 10 000 10 000

centralen VPC AB, ramanslag

B 7 Investeringar i infrastrukturen på den svenska 0 500 000 500 000

finansmarknaden, ramanslag

4¶Rättsväsendet 20 824 537 18 000 20 842 537

B 1 Åklagarväsendet, ramanslag 627 237 18 000 645 237

5¶Utrikesförvaltning och internationell 2 757 203 2 000 2 759 203 samverkan

E 5 Delegationen för översättning av EG:s regel- 0 2 000 2 000

verk, reservationsanslag

6¶Totalförsvar 42 372 642 150 000 42 522 642

B 7 Funktionen Telekommunikationer, ramanslag 152 886 50 000 202 886

B 10 Funktionen Energiförsörjning, ramanslag 27 612 100 000 127 612

9¶Hälsovård, sjukvård och social omsorg 23 721 787 -50 000 23 671 787

A 1 Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag 15 637 000 -125 000 15 512 000

B 1 Vissa statsbidrag inom äldre- och handi- 711 200 -300 000 411 200

kappområdet, reservationsanslag

B 6 Bilstöd till handikappade,ramanslag 343 944 -130 000 213 944

B 7 Kostnader för statlig assistansersättning, ra- 3 663 000 475 000 4 138 000

manslag

C 8 Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, raman- 0 30 000 30 000

slag

13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 36 174 384 5 453 000 41 627 384

A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag 34 088 334 5 453 000 39 541 334

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 52 277 499 -2 116 552 50 160 947

A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag 25 612 727 -2 124 052 23 488 675

A 7 Vissa kostnader för införandet av en allmän 0 7 500 7 500

och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

15 Studiestöd 16 884 088 383 285 17 267 373

A 2 Studiemedel, m.m., ramanslag 9 485 430 20 600 9 506 030

A 3 Vuxenstudiestöd, m.m., ramanslag 4 721 951 362 685 5 084 636

16 Utbildning och universitetsforskning 25 357 109 205 450 25 562 559

A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ra- 2 546 348 205 450 2 751 798

manslag

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7 161 590 49 537 7 211 127

G 2 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid 224 337 16 000 240 337

ombyggnad, ramanslag

H 1 Centrala museer:Myndigheter, ramanslag 506 477 15 237 521 714

H 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag 10 000 7 000 17 000

N 3 Stöd till idrotten, ramanslag 480 240 11 300 491 540

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning 33 368 197 33 368 197 och byggande

A 2 Räntebidrag m.m., ramanslag 23 400 000 -25 000 23 375 000

A 10 Bostadsbidrag, ramanslag 5 910 000 25 000 5 935 000

19 Regionala utjämning och utveckling 3 726 021 -6 500 3 719 521

A 1 Regionalpolitiska åtgärder, ramanslag 1 453 517 -122 500 1 331 017

A 5 Sysselsättningsbidrag, ramanslag 200 000 35 000 235 000

A 6 Transportbidrag, ramanslag 303 000 81 000 384 000

20 Allmän miljö- och naturvård 1 329 871 6 100 1 335 971

A 1 Statens naturvårdsverk, ramanslag 355 827 2 500 358 327

A 4 Investeringar inom miljöområdet, ramanslag 217 992 3 600 221 592

21 Energi 474 151 114 000 588 151

A 5 Bidrag till investeringar i elproduktion från 0 80 000 80 000

förnybara energikällor, ramanslag

A 6 Provning, märkning och certifiering av ener- 0 4 000 4 000

gikrävande utrustning, m.m., ramanslag

A 7 Kostnader för bildandet av en ny energimyn- 0 30 000 30 000

dighet, ramanslag

22 Kommunikationer 25 063 442 204 500 25 267 942

reservationsanslag

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

24 Näringsliv 2 859 744 136 500 2 996 244

A 1 Näring- och teknikutvecklingsverket: Förvalt- 353 268 6 500 359 768

ningskostnader, ramanslag A 7 Kostnader för omstrukturering av vissa stat- 25 000 130 000 155 000

ligt ägda företag m.m., ramanslag E 3 Exportkreditnämnden, ramanslag 120 000 -3 100 116 900 E 4 AB Svensk Exportkredits statsstödda export- 16 500 3 100 19 600

kreditgivning, ramanslag

25 Allmänna bidrag till kommuner 83 612 000 4 000 500 87 612 500

A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och lands- 62 227 000 3 800 000 66 027 000

ting, ramanslag A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner 400 000 200 000 600 000

och landsting, reservationsanslag A 4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, 0 500 500

obetecknat anslag

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 20 525 000 -472 000 20 053 000

A 4 Avgift baserad på bruttonationalprodukten, 8 510 000 -472 000 8 038 000

ramanslag Summa 8 805 594 8 805 594

Lagförslag

.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

3¶Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän förring i lagen (1962:381) om säkring skall ha följande lydelse.

allmän försäkring

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

1 kap.

6 §

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp. Vissa beräkningar skall dock göras enligt vad som anges i tredje och femte styckena

Basbeloppet framräknas ge- Basbeloppet framräknas genom att bastalet 36 168 multipli- nom att bastalet 36 273 multipliceras med ett jämförelsetal som ceras med ett jämförelsetal som minskats med talet 1 och därefter minskats med talet 1 och därefter multiplicerats med 0,60, varefter multiplicerats med 0,80, varefter ett tillägg gjorts med talet 1. Jäm- ett tillägg gjorts med talet 1. Jämförelsetalet anger förhållandet förelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i mellan det allmänna prisläget i juni året före det som basbeloppet juni året före det som basbeloppet avser och prisläget i juni 1995. avser och prisläget i juni 1996.

Det framräknade basbeloppet Det framräknade basbeloppet avrundas till närmaste hundratal avrundas till närmaste hundratal kronor och fastställs för varje år kronor och fastställs för varje år av regeringen. av regeringen.

Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med två procent vid beräkning av a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension enligt 6 - 8 kap. samt änkepension, barnpension och barntillägg som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i denna lag, b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension enligt 12 - 14 kap. samt änkepension och barnpension som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i denna lag.

I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall någon minskning enligt tredje stycket inte göras när det gäller den beloppsgräns som anges i 8 kap. 3 § andra meningen.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Vid beräkning av pensions- Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodo- grundande inkomst och tillgodoräknande av pensionspoäng enligt räknande av pensionspoäng enligt 11 kap. 5 och 6 §§ skall det i 11 kap. 5 och 6 §§ skall det i andra stycket angivna bastalet andra stycket angivna bastalet höjas till 36 812 och multiplice- höjas till 36 992 och multipliceras med ett jämförelsetal som inte ras med ett jämförelsetal som inte minskats. Det framräknade be- minskats. Det framräknade beloppet (förhöjt basbelopp) avrun- loppet (förhöjt basbelopp) avrundas till närmaste hundratal kronor das till närmaste hundratal kronor och fastställs för varje år av rege- och fastställs för varje år av regeringen. ringen.

Lagen omtryckt 1982:120 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången Senaste lydelse 1996:438. vid fastställande av basbeloppen för år 1998.

3.2 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § bankrörelselagen (1987:617) ring i bankrörelselagen skall ha följande lydelse.

(1987:617)

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

1 kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om den rörelse som en bank får driva samt vissa andra för banker gemensamma bestämmelser. Bestämmelser om hur en bank bildas och om dess organisation m.m. finns i bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Med bank förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank.

Med en banks stadgar förstås i denna lag bolagsordning för bankaktiebolag, reglemente för sparbank och stadgar för medlemsbank.

För varje bank skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Denna lag gäller inte för verk- Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges samhet som bedrivs av Sveriges riksbank. riksbank eller Riksgäldskontoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 1 Senaste lydelse 1996:746

3.3 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:389) om assistansersättring i lagen (1993:389) om ning skall ha följande lydelse.

assistansersättning

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

10 §

Assistansersättning utbetalas Assistansersättning utbetalas

månadsvis med belopp som mot- månadsvis med visst belopp för

svarar kostnaden för assistansen det antal beviljade assistanstim-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

under det antal beviljade assi- mar som assistans lämnats. Assistanstimmar som assistans läm- stansersättning utges med det nats. Assistansersättning utges belopp per timme som regeringen dock högst med det belopp per fastställer för varje år. timme som regeringen fastställer Om det föreligger särskilda för varje år. skäl kan försäkringskassan, efter

ansökan, besluta att en ersättningsberättigad skall få ersättning med ett högre belopp än det som regeringen fastställt. Detta belopp får dock inte överstiga det fastställda beloppet med mer än tolv

procent. Som kostnad för personlig assistans anses inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar

1. till någon som han lever i hushållsgemenskap med, eller

2. till en personlig assistent för arbete som utförts på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2-4 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete.

Utbetalning av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större avvikelser skall då ske senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning skall ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats.

Senaste lydelse 1994:1702. Denna lag träder i kraft den 1 september 1997.

3.4 Förslag till lag om för- Härigenom föreskrivs följande.

sök med resursarbete

1 § Försök med resursarbete innebär att långtidsarbetslösa personer som

uppbär ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd anvisas av länsarbetsnämnden att delta i viss verksamhet på offentliga arbetsplatser. De arbetslösa tillhör därmed arbetsplatsens vikariereserv.

2 § Personer som deltar i försöksverksamhet med resursarbete erhåller

under tid i verksamheten, då vikariat inte kan erbjudas, ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Därvid skall 20 § sjätte stycket lagen om arbetslöshetsförsäkring inte gälla. Ersättningen benämns utbildningsbidrag.

3 § Personer som av länsarbetsnämnden anvisats till resursarbete skall

inte anses som arbetstagare när de deltar i verksamheten. När försöksverksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall deltagare dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 och 7–14 §§, 4 kap. 1–4 och 8–10 §§ samt 7–9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit en arbetsplats för denna verksamhet.

4 § Den tid under vilken en person deltagit i resursarbete i enlighet med

länsarbetsnämndens anvisning utgör tid som är jämställd med utfört arbete enligt 7 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller 7 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. När ramtid skall bestämmas enligt samma lagar räknas inte tid då personen varit hindrad att arbeta på grund av deltagandet, om tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

5 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som fö-

reskrivs om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i 31 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i 28 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller intill utgången av december 1998.

3.5 Förslag till lag om änd- Här igenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshets-

ring i lagen (1973:370) om försäkring

arbetslöshetsförsäkring

dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande lydelse.

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

3 a §

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får,

såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1997 - den 31 december 1998, besluta att personer som redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 4 § första stycket, med undantag av tredje punkten, är

uppfyllda.

3 b §

Med avvikelse från vad som anges i denna lag får, om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ersättning lämnas till personer som fyllt 60 men inte

65 år (tillfällig avgångsersättning).

Ansökan om ersättning skall gö-

ras före utgången av år 1997.

Som villkor för ersättning gäller att personen är helt arbetslös och under minst 12 månader under tiden den 1 januari 1996 – den 15 april 1997 fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ersättningen lämnas så

länge heltidsarbetslösheten består.

7 §

För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den försäkrade

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått,

2. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,

3. utfört förvärvsarbete som 3. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd arbetsgivaren finansierat med stöd av av – förordningen (1986:414) om – förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd såvitt avser vika- rekryteringsstöd såvitt avser vikariatsstöd enligt 6 a § första streck- riatsstöd enligt 6 a § första strecksatsen denna förordning, eller satsen denna förordning, eller -– förordningen (1987:411) om – förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller beredskapsarbete,

4. bedrivit egen näringsverk- 4. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen samhet med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbets- (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen nä- lösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. ringsverksamhet, eller

5. fullföljt verksamhet där er-

sättning enligt 3 a § utgått.

14 §

Ersättning utgår under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden istället 450 dagar.

.

I ersättningsperioden inräknas I ersättningsperioden inräknas inte dagar, under vilka den för- inte dagar, under vilka den försäkrade har anvisats verksamhet säkrade har anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling eller ett för arbetslivsutveckling, ett ofoffentligt tillfälligt arbete för äldre fentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa i enlighet med föreskrif- arbetslösa, verksamhet med reter som har meddelats av rege- sursarbete eller verksamhet där ringen. ersättning enligt 3 a § utgår i en-

lighet med föreskrifter som har

meddelats av regeringen.

I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan.

Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år.

Lagen omtryckt 1991:1334. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 2 Senaste lydelse 1996:1418 3 Senaste lydelse 1996:1418

3.6 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant ar-

ring i lagen (1973:371) om betsmarknadsstöd

kontant arbetsmarknads-

dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse,

stöd

dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande lydelse.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

3 a §

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får,

såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1997 - den 31 december 1998, besluta att personer som redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 4 § första stycket, med undantag av tredje punkten, är

uppfyllda.

3 b §

Med avvikelse från vad som anges i denna lag får, om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ersättning lämnas till personer som fyllt 60 men inte

65 år (tillfällig avgångsersättning).

Ansökan om ersättning skall gö-

ras före utgången av år 1997.

Som villkor för ersättning gäller att personen är helt arbetslös och under minst 12 månader under tiden den 1 januari 1996 – den 15 april 1997 fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ersättningen lämnas så

länge heltidsarbetslösheten består.

7 §

För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sökande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sökande

1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,

2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag lämnats,

3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,

4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av

- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd såvitt avser vikariatsstöd enligt 6 a § första strecksatsen denna förordning, eller

- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete,

5.bedrivit egen näringsverk- 5.bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen samhet med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbets- (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen nä- lösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. ringsverksamhet, eller

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

6. fullföljt verksamhet där er-

sättning enligt 3 a § utgått.

14 §

Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar (ersättningsperioden), om inte annat följer av andra stycket eller av 15 § sista stycket. Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden 450 dagar.

I ersättningssperioden inräknas I ersättningssperioden inräknas inte dagar, under vilka stödtaga- inte dagar, under vilka stödtagaren har anvisats verksamhet för ren har anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling eller ett of- arbetslivsutveckling, ett offentligt fentligt tillfälligt arbete för äldre tillfälligt arbete för äldre arbetslöarbetslösa i enlighet med de före- sa, verksamhet med resursarbete skrifter som har meddelats av re- eller verksamhet där ersättning geringen. enligt 3 a § utgår i enlighet med

föreskrifter som har meddelats av

regeringen.

Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Lagen omtryckt 1994:928 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 2 Senaste lydelse 1996:1419. 3 Senaste lydelse 1996:1419.

3.7 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1997:000) om ändring i lagen ring i lagen (1997:000) om (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.

ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

1

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

7 §

För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den försäkrade

1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått,

2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag,

3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,

4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av – förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller – förordningen (1987:411) om beredskapsarbete,

5. bedrivit egen näringsverk- 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen samhet med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbets- (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen nä- lösa m.fl. som startar egen nä-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

ringsverksamhet. ringsverksamhet, eller

6. fullföljt verksamhet där er-

sättning enligt 3 a § utgått.

1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop. 1996/97:107.

3.8 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1997:000) om ändring i lagen ring i lagen (1997:000) om (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha följande lydelse.

ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

1

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

7 §

För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna

lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga

till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sö-

kande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sö-

kande

1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning

att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,

2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-

marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt

utbildningsbidrag lämnats,

3. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning

för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654)

om särskilt utbildningsbidrag,

4. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-

svarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader, 5. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av – förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller – förordningen (1987:411) om beredskapsarbete,

6. bedrivit egen näringsverk- 6. bedrivit egen näringsverk-

samhet med stöd av förordningen samhet med stöd av förordningen

(1984:523) om bidrag till arbets- (1984:523) om bidrag till arbets-

lösa m.fl. som startar egen nä- lösa m.fl. som startar egen nä-

ringsverksamhet. ringsverksamhet, eller 7. fullföljt verksamhet där er-

sättning enligt 3 a § utgått.

1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop.1996/97:107.

3.9 Förslag till lag om Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:000) om arbetslöshets-

ändring i lagen (1997:000) försäkring

om arbetslöshetsförsäkring dels att 19 och 22 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande ly-

delse.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

1

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

3 a §

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får,

såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1997 - den 31 december 1998, besluta att personer som redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 9 §, med undantag av

tredje punkten, är uppfyllda.

19 §

För sökande som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken sökande enligt 12–14 §§ skall ha förvärvsarbetat jämställas den tid då de

1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag lämnats,

2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag,

3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst 2 månader,

4. utfört förvärvsarbete som ar- 4. utfört förvärvsarbete som betsgivaren finansierat med stöd arbetsgivaren finansierat med stöd av av

– förordningen (1986:414) om – förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller rekryteringsstöd, eller

– förordningen (1987:411) om – förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller beredskapsarbete,

5. bedrivit egen näringsverk- 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen samhet med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbets- (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen nä- lösa m.fl. som startar egen nä-

ringsverksamhet. ringsverksamhet, eller 6. fullföljt verksamhet där er-

sättning enligt 3 a § utgått.

22 §

Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år före ersättningsperiodens slut är perioden i stället 450 dagar.

I ersättningsperioden räknas in- I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka den sö- te in dagar under vilka den sökande har anvisats verksamhet för kande har anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling eller ett of- arbetslivsutveckling, ett offentligt fentligt tillfälligt arbete för äldre tillfälligt arbete för äldre arbetslöarbetslösa i enlighet med föreskrif- sa, verksamhet med resursarbete ter som har meddelats av rege- eller verksamhet där ersättning ringen. enligt 3 a § utgår i enlighet med

föreskrifter som har meddelats av

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

regeringen.

Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har

fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar

i den andra kassan in i ersättningsperioden.

Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då

den arbetslöse fyller 65 år. 1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop. 1996/97:107

3.10 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:000) om införande av laring i lagen (1997:000) om gen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om införande av lagen arbetslöshetskassor skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydel-

(1997:000) om arbetslös- se.

hetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

5 a §

Med avvikelse från vad som anges i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring gäller följande. Personer som med stöd av

3 b § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller 3 b § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd tillerkänts tillfällig avgångsersättning är, under förutsättning att de är helt arbetslösa, berättigade till fortsatt sådan ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen eller grundförsäkringen till dess de fyller 65

år.

3.11 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 5 §§ lagen (1997:000) om förring i lagen (1997:000) om sök med resursarbete skall ha följande lydelse.

försök med resursarbete

1

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

1 §

Försök med resursarbete inne- Försök med resursarbete inne-

bär att långtidsarbetslösa personer bär att långtidsarbetslösa personer

som uppbär ersättning enligt la- som uppbär ersättning enligt la-

gen (1973:370) om arbetslöshets- gen (1997:000) om arbetslöshets-

försäkring eller lagen (1973:371) försäkring anvisas av länsarbets-

om kontant arbetsmarknadsstöd nämnden att delta i viss

anvisas av länsarbetsnämnden att verksamhet på offentliga arbets-

delta i viss verksamhet på offent- platser. De arbetslösa tillhör där-

liga arbetsplatser. De arbetslösa med arbetsplatsens vikariereserv. tillhör därmed arbetsplatsens vikariereserv.

2 §

Personer som deltar i försöks- Personer som deltar i försöks-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

verksamhet med resursarbete er- verksamhet med resursarbete erhåller under tid i verksamheten, håller under tid i verksamheten, då vikariat inte kan erbjudas, er- då vikariat inte kan erbjudas, ersättning enligt lagen (1973:370) sättning enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring eller om arbetslöshetsförsäkring. Därlagen (1973:371) om kontant ar- vid skall 31 § nämnda lag inte betsmarknadsstöd. Därvid skall gälla. Ersättningen benämns ut- 20 § sjätte stycket lagen om ar- bildningsbidrag. betslöshetsförsäkring inte gälla. Ersättningen benämns utbildningsbidrag.

4 §

Den tid under vilken en person Den tid under vilken en person deltagit i resursarbete i enlighet deltagit i resursarbete i enlighet med länsarbetsnämndens anvis- med länsarbetsnämndens anvisning utgör tid som är jämställd ning utgör tid som är jämställd med utfört arbete enligt 7 § lagen med utfört arbete enligt 19 § la- (1973:370) om arbetslöshetsför- gen (1997:000) om arbetslöshetssäkring eller 7 § lagen (1973:371) försäkring. När ramtid skall beom kontant arbetsmarknadsstöd. stämmas enligt samma lag räknas När ramtid skall bestämmas en- inte tid då personen varit hindrad ligt samma lagar räknas inte tid att arbeta på grund av deltagandå personen varit hindrad att ar- det, om tiden inte jämställs enligt beta på grund av deltagandet, om vad som nyss sagts. tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts.

5 §

När det gäller avstängning från När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som rätt till ersättning skall vad som föreskrivs om arbetsmarknadspo- föreskrivs om arbetsmarknadspo-

litiska åtgärder i 31 § lagen litiska åtgärder i 46 § lagen

(1973:370) om arbetslöshetsför- (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och i 28 § lagen säkring gälla också i fråga om (1973:371) om kontant arbets- verksamhet som avses i 1 §.

marknadsstöd gälla också i fråga

om verksamhet som avses i 1 §.

I enlighet med föreslagen lydelse i avsnitt Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. xx i denna proposition..

3.12Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:706) om kommuners anring i lagen (1995:706) om svar för ungdomar skall ha följande lydelse.

kommuners ansvar för ungdomar

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

3§

Ungdomar som deltar i verk- Ungdomar som deltar i verksamhet enligt denna lag skall inte samhet enligt denna lag skall inte anses som arbetstagare när de del- anses som arbetstagare när de deltar i verksamheten. tar i verksamheten. När sådan

verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall deltagaren dock likställas med arbetstagare vid till-

lämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap.

1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§, 5 kap. 1 och 3 §§ samt

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit en arbetsplats för verksamhet enligt

denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3.13Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenring i lagen (1983:1030) om studiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

2 §

Särskilt vuxenstudiestöd för Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa lämnas enligt bestäm- arbetslösa lämnas enligt bestämmelserna i 7 kap. 7 a och 7 b §§ melserna i 7 kap. 7 a och 7 b §§ studiestödslagen (1973:349) vare studiestödslagen (1973:349) vare sig den studerande är medlem i en sig den studerande är medlem i en arbetslöshetskassa eller inte. I öv- arbetslöshetskassa eller inte. I övrigt skall bestämmelserna i 1 kap. rigt skall bestämmelserna i 1 kap. 5 och 8 §§, 7 kap. 1, 2, 4-5 a §§, 5 och 8 §§, 7 kap. 1, 2, 4-5 a §§, 7 § tredje och fjärde stycket, 8 b, 6 a §, 7 § tredje och fjärde styck- 9 och 17-20 §§ samt 9 kap. 1-3 et, 8 b, 9 och 17-20 §§ samt 9 och 7 §§ studiestödslagen tilläm- kap. 1-3 och 7 §§ studiestödslapas på särskilt vuxenstudiestöd gen tillämpas på särskilt vuxenför arbetslösa. studiestöd för arbetslösa.

Senaste lydelse 1995:995. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3.14Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)

ring i studiestödslagen

dels att 1 kap. 8 § skall ha följande lydelse,

(1973:349)

dels att det i lagen 7 kap. skall föras in en ny paragraf, 7 kap. 6 a §, av följande lydelse.

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

1 kap.

8§

Utländska medborgare som på Utländska medborgare som på grund av anställning här i landet grund av anställning eller etablekan härleda rättigheter från avta- ring som egenföretagare här i lanlet om Europeiska ekonomiska det kan härleda rättigheter från samarbetsområdet (EES) i fråga EG-rätten eller avtalet om Euroom sociala förmåner skall när det peiska ekonomiska samarbetsomgäller rätt till studiestöd enligt rådet (EES) i fråga om sociala denna lag jämställas med svenska förmåner skall när det gäller rätt medborgare under de förutsätt- till studiestöd enligt denna lag ningar som anges i föreskrifter av jämställas med svenska medborregeringen eller den myndighet gare under de förutsättningar som som regeringen bestämmer. Det- anges i föreskrifter av regeringen

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

samma gäller make, sambo och eller den myndighet som regeringbarn till sådana utländska med- en bestämmer. Detsamma gäller borgare. make, sambo och barn till sådana utländska medborgare.

7 kap.

6 a §

När vuxenstudiestöd beräknas med ledning av utbildningsbidraget enligt bestämmelserna om dagpenning, används alltid det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått för heltidsar-

bete.

Lagen omtryckt 1987:303 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 2 Senaste lydelse 1994:357

3.15 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 15 a § lagen (1993:737) om bostadsbidrag

ring i lagen (1993:737) om skall ha följande lydelse

bostadsbidrag

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

15 a §

Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 14 § skall bortses från bostadskostnader som belöper på bostadsytor överstigande 1. för hushåll med ett barn 80 kvadratmeter, 2. för hushåll med två barn 100 kvadratmeter, 3. för hushåll med tre barn 120 kvadratmeter, 4. för hushåll med fyra barn 140 kvadratmeter, och 5. för hushåll med fem eller flera barn 160 kvadratmeter.

Utan hinder av första stycket skall vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader beaktas sådana kostnader upp till

följande belopp per månad,

1. för hushåll med ett barn

3 000 kronor,

2. för hushåll med två barn

3 300 kronor,

3. för hushåll med tre barn

3 600 kronor,

4. för hushåll med fyra barn

3 900 kronor, och 5. för hushåll med fem eller flera

barn 4 200 kronor. Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. De nya bestämmelserna skall dock inte tillämpas i fråga om bostadsbidrag som avser tid 1 Senaste lydelse 1996:441. före ikraftträdandet.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

3.16 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, i ring i lagen (1996:1349) om paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1349) om ändring i nämnda lag, ändring i lagen (1993:737) samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till sistnämnda lag, om bostadsbidrag skall ha följande lydelse

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

4 §

Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med de tillägg och avdrag som anges i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§.

Beloppet enligt första stycket skall ökas med

1. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f) kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag, 3. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad,

4. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för

– avsättning till periodiseringsfond

– ökning av expansionsmedel

– utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring

– underskott från tidigare beskattningsår, och

5. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom där

– realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret,

– avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller

– avdrag har gjorts för negativ räntefördelning.

Beloppet enligt första Beloppet enligt första

stycket skall stycket skall

minskas med minskas med

belopp varmed inkomst av nä- 1. belopp varmed inkomst av ringsverksamhet har ökats genom kapital har ökats på grund av

– återföring till beskattning av statligt räntebidrag för den bostad avdrag för avsättning till periodi- för vilken bostadsbidrag söks, och seringsfond 2. belopp varmed inkomst av

– minskning av expansionsme- näringsverksamhet har ökats gedel. nom

– återföring till beskattning av

avdrag för avsättning till periodi-

seringsfond

– minskning av expansionsme-

del.

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter januari 1998. Den nya bestämgäller dock fortfarande i fråga om melsen i 4 § tredje stycket skall sjömansskatt som avser tid före dock inte tillämpas i fråga om bo-

utgången av år 1997. stadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet och den upphävda punkten i 4 § andra stycket gäller

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

fortfarande i fråga om inkomst som avser tid före utgången av år

1997.

3.17 Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att 1, 4, 5 och 6 §§ lagen (1995:1514) om gering i lagen (1995:1514) om nerellt statsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.

generellt statsbidrag till kommuner och landsting

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

1 §

Generellt statsbidrag till kom- Generellt statsbidrag till kommuner fördelas med ett enhetligt muner fördelas med ett enhetligt belopp per invånare i kommunen belopp per invånare i kommunen den 1 november året före det år den 1 november året före det år bidraget betalas ut. bidraget betalas ut.

För åren 1997–2000 fördelas därutöver ett generellt åldersbaserat statsbidrag med ett enhetligt belopp per invånare inom res-

pektive åldersgrupp 7–15, 16–18,

65–74, 75–84 samt 85 år och äldre den 1 november året före det år

bidraget betalas ut.

4 §

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer regeringen bestämmer meddelar beloppen enligt 1 och 2 §§. närmare föreskrifter om beräk-

ningen av bidragen och fastställer

beloppen enligt 1 och 2 §§.

5 §

Skattemyndigheten fastställer Skattemyndigheten fastställer statsbidragets storlek samt lämnar statsbidragets storlek samt lämnar senast den 25 januari bidragsåret senast den 25 januari bidragsåret uppgift till varje kommun och uppgift till varje kommun och landsting om storleken av dess landsting om storleken av dess bidrag. bidrag.

För bidragsåret 1997 fastställer skattemyndigheten statsbidragets storlek samt lämnar senast den 25 juli uppgift till varje kommun och landsting om storleken av dess

bidrag.

6 §

Statsbidraget skall betalas ut i Statsbidraget skall betalas ut i samband med och på motsvaran- samband med och på motsvarande sätt som gäller för utbetalning de sätt som gäller för utbetalning av kommunalskattemedel enligt av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskil- 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns da bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. av skatt, m.m.

Bidrag som fastställs enligt 5 § andra stycket får dock betalas ut

under tiden juli–december 1997.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3.18Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på ändring i lagen (1994:1776) energi skall ha följande lydelse.

om skatt på energi

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

2 kap.

10 §

För år 1997 och efterföljande För år 1999 och efterföljande

kalenderår skall energiskatt och kalenderår skall energiskatt och

koldioxidskatt betalas med be- koldioxidskatt betalas med be-

lopp som efter en årlig omräkning lopp som efter en årlig omräkning

motsvarar de i 1 § angivna skat- motsvarar de i 1 § angivna skat-

tebeloppen multiplicerade med tebeloppen multiplicerade med

det jämförelsetal, uttryckt i pro- det jämförelsetal, uttryckt i pro-

cent, som anger förhållandet cent, som anger förhållandet

mellan det allmänna prisläget i mellan det allmänna prisläget i

oktober månad året närmast före oktober månad året närmast före

det år beräkningen avser och pris- det år beräkningen avser och pris-

läget i oktober 1995. läget i oktober 1997.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade

skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.

Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fort-

farande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ- 1 Senaste lydelse 1995:1526. dandet.

3.19Förslag till lag om Härigenom föreskrivs

ändring i lagen (1996:1220) dels att 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på om ändring i lagen energi i paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1220) om ändring i la- (1994:1776) om skatt på gen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse, energi dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1220) om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi skall införas en ny punkt

3 av följande lydelse.

2 kap.

1 §

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

NUVARANDE LYDELSE

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra

stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

1. 2710 00 26, Bensin som uppfyller 2710 00 27, krav för 2710 00 29 a) miljöklass 2 3 kr 61 öre per liter 86 öre per liter 4 kr 47 öre per liter eller b) miljöklass 3 3 kr 68 öre per liter 86 öre per liter 4 kr 54 öre per liter 2710 00 32

2. 2710 00 26, Annan bensin än som 4 kr 27 öre per liter 86 öre per liter 5 kr 13 öre per liter 2710 00 34 avses under 1 eller 2710 00 36

3. 2710 00 51, Eldningsolja, 2710 00 55, dieselbrännolja, 2710 00 69 fotogen, m.m. som eller

3 3 3 2710 00 74 - a) har försetts med 743 kr per m 1 054 kr per m 1 797 kr per m 2710 00 78 märkämnen eller ger

mindre än 85 volymprocent destillat vid

o 350 C, b) inte har försetts med märkämnen och ger minst 85 volymprocent

o destillat vid 350 C, tillhörig

3 3 3

2711 12 11 - 2711 19 00 a) drift av motordrivet 1 kr 01 öre per liter 55 öre per liter 1 kr 56 öre per liter fordon, fartyg eller luftfartyg b) annat ändamål än som 145 kr per 1 105 kr per 1 250 kr per avses under a 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

5. ur Metan som används för 2711 29 00 a) drift av motordrivet 1 678 kr per 788 kr per 2 466 kr per

3 3 3 fordon, fartyg eller luft- 1 000 m 1 000 m 1 000 m fartyg b) annat ändamål än som 241 kr per 788 kr per 1 029 kr per

3 3 3 avses under a 1 000 m 1 000 m 1 000 m

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

NUVARANDE LYDELSE

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

6. 2711 11 00, Naturgas som används för 2711 21 00

a) drift av motordrivet 1 678 kr per 788 kr per 2 466 kr per

3 3 3 fordon, fartyg eller luft- 1 000 m 1 000 m 1 000 m fartyg b) annat ändamål än som 241 kr per 788 kr per 1 029 kr per

3 3 3 avses under a 1 000 m 1 000 m 1 000 m

7. 2701, 2702 Kolbränslen 316 kr per 916 kr per 1 232 kr per eller 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000kg

8. 2713 11 00 - Petroleumkoks 316 kr per 916 kr per 1 232 kr per 2713 12 00 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt

12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som

motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets

olika användningssätt.

För kalenderåret 1997 och efterföljande kalenderår skall de i första

stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

FÖRESLAGEN LYDELSE

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra

stycket betalas för följande bränslen med angivet belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

1. 2710 00 26, Bensin som uppfyller 2710 00 27, krav för 2710 00 29 a) miljöklass 2 3 kr 61 öre per liter 86 öre per liter 4 kr 47 öre per liter eller b) miljöklass 3 3 kr 68 öre per liter 86 öre per liter 4 kr 54 öre per liter 2710 00 32

2. 2710 00 26, Annan bensin än som 4 kr 27 öre per liter 86 öre per liter 5 kr 13 öre per liter 2710 00 34 avses under 1 eller 2710 00 36

3. 2710 00 51, Eldningsolja, 2710 00 55, dieselbrännolja, 2710 00 69 fotogen, m.m. som eller

3 3 3 2710 00 74 - a) har försetts med 743 kr per m 1 058 kr per m 1 801 kr per m 2710 00 78 märkämnen eller ger

mindre än 85 volym-

procent destillat vid

o

350 C,

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

FÖRESLAGEN LYDELSE

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

b) inte har försetts med märkämnen och ger minst 85 volymprocent

o destillat vid 350 C, tillhörig

3 3 3

2711 12 11 - 2711 19 00 a) drift av motordrivet 1 kr 01 öre per liter 56 öre per liter 1 kr 57 öre per liter fordon, fartyg eller luftfartyg b) annat ändamål än som 145 kr per 1 112 kr per 1 257 kr per avses under a 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

5. ur Metan som används för 2711 29 00 a) drift av motordrivet 1 678 kr per 792 kr per 2 470 kr per

3 3 3 fordon, fartyg eller luft- 1 000 m 1 000 m 1 000 m fartyg b) annat ändamål än som 241 kr per 792 kr per 1 033 kr per

3 3 3 avses under a 1 000 m 1 000 m 1 000 m

6. 2711 11 00, Naturgas som används för 2711 21 00 a) drift av motordrivet 1 678 kr per 792 kr per 2 470 kr per

3 3 3 fordon, fartyg eller luft- 1 000 m 1 000 m 1 000 m fartyg b) annat ändamål än som 241 kr per 792 kr per 1 033 kr per

3 3 3 avses under a 1 000 m 1 000 m 1 000 m

7. 2701, 2702 Kolbränslen 316 kr per 920 kr per 1 236 kr per eller 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000kg

8. 2713 11 00 - Petroleumkoks 316 kr per 920 kr per 1 236 kr per 2713 12 00 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt

12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som

motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets

olika användningssätt.

För kalenderåret 1999 och efterföljande kalenderår skall de i första

stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

11 kap.

3 §

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

2. 8,2 öre per kilowattimme för 2. 9,6 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, kommuner som anges i 4 §,

3. 11,5 öre per kilowattimme 3. 12,9 öre per kilowattimme

för elektrisk kraft som förbrukas för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vatten- för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än försörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och de som anges i 4 §, och

4. 13,8 öre per kilowattimme 4. 15,2 öre per kilowattimme

för elektrisk kraft som förbrukas i för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. övriga fall.

För kalenderåret 1999 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

3. Till utgången av år 1997 skall dock energiskatten på elektrisk kraft utgöra a) 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmäs-

sig växthusodling,

b) 8,2 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under a och som förbrukas i

kommuner som anges i 11 kap.

4 §,

c) 11,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 11 kap. 4 §, och d) 13,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i

övriga fall.

3.20Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 3 § 12 mom., 12 a mom. och 12 d mom. ändring i lagen (1947:576) samt 7 § 4 mom. och 27 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inom statlig inkomstskatt komstskatt skall ha följande lydelse.

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

3 §

12 mom. Fysisk person och dödsbo som äger kvalificerad aktie i ett

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

fåmansföretag skall i den omfattning som anges i 12 a–12 e mom. ta upp utdelning på sådan aktie som intäkt av tjänst i stället för intäkt av kapital. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av sådan aktie. Av 1 a–1 g mom. framgår att utdelning och realisationsvinst i viss omfattning undantas från skatteplikt.

Närmare bestämmelser finns i – 12 a mom. om tillämpningsområdet, – 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,

– 12 c mom. om en alternativ

anskaffningskostnad,

– 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneunderlag,

– 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.

Vad som i första stycket sägs om aktie i ett fåmansföretag gäller också andel i ett sådant företag. Med aktie och andel likställs andra sådana av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. För sådana instrument får dock 12 c och 12 d mom. inte tillämpas.

12 a mom. En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om

1. aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret, eller under någon del av denna tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller

2. företaget – direkt eller ge- 2. företaget – direkt eller genom förmedling av juridisk per- nom förmedling av juridisk person – äger aktier i ett annat få- son – under beskattningsåret eller mansföretag i vilket aktieägaren något av de fem beskattningsår eller någon denne närstående varit som närmast föregått beskattverksam i betydande omfattning ningsåret har ägt aktier i ett annat under beskattningsåret eller något fåmansföretag i vilket aktieägaren av de fem beskattningsår som eller någon denne närstående varit närmast föregått beskattningsåret. verksam i betydande omfattning

under beskattningsåret eller något

av de fem beskattningsår som

närmast föregått beskattningsåret.

Upphör ett företag som avses i första stycket att vara fåmansföretag, anses en aktie ändå kvalificerad under förutsättning att aktieägaren eller någon denne närstående ägde aktien när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller förvärvat den med stöd av sådan aktie. Aktien anses dock kvalificerad längst under fem beskattningsår efter det år då företaget upphörde att vara fåmansföretag.

Vad som förstås med fåmansföretag, ägare och närstående framgår av punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger jämställs utländska juridiska personer med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Vidare skall vid bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett företag sådana ägare anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande omfattning.

Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med närstående.

12 d mom. Vid beräkning av 12 d mom. Vid beräkning av gränsbeloppet enligt 12 b mom. gränsbeloppet enligt 12 b mom. får till anskaffningskostnaden för får till anskaffningskostnaden för aktien läggas ett löneunderlag. aktien läggas ett löneunderlag. Löneunderlaget beräknas på Löneunderlaget beräknas på grundval av sådan ersättning som grundval av sådan ersättning som

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

ingår i underlag för beräkning av ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter och (1981:691) om socialavgifter och 1 § lagen (1990:659) om särskild 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkom- löneskatt på vissa förvärvsinkomster och som under året före be- ster och som under året före beskattningsåret har utgått till ar- skattningsåret har utgått till arbetstagarna i företaget och i dess betstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Av ersättning till dotterföretag. Av ersättning till arbetstagare i dotterföretag som arbetstagare i dotterföretag som inte är helägt får medräknas så inte är helägt får medräknas så stor del av beloppet som svarar stor del av beloppet som svarar mot moderföretagets andel av an- mot moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotter- talet aktier eller andelar i dotterföretaget. Ersättning till arbetsta- företaget. Ersättning till arbetstagare som innehar sådant av före- gare som innehar sådant av företaget utgivet finansiellt instrument taget utgivet finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. får inte som avses i 27 § 1 mom. får inte beaktas om 12 mom. är tillämp- beaktas om 12 mom. är tillämpligt på utdelning eller vinst som är ligt på utdelning eller vinst som är hänförlig till instrumentet. Ersätt- hänförlig till instrumentet. Ersättning som täcks av ett statligt bi- ning som täcks av ett statligt bidrag för lönekostnader får inte drag för lönekostnader får inte heller beaktas. Löneunderlaget ut- heller beaktas. Löneunderlaget utgörs av 70 procent av den del av görs av den del av det sammandet sammanlagda ersättnings- lagda ersättningsbeloppet som beloppet som överstiger ett belopp överstiger ett belopp motsvarande motsvarande tio gånger det bas- tio gånger det basbelopp enligt belopp enligt lagen (1962:381) lagen (1962:381) om allmän förom allmän försäkring som gällde säkring som gällde året före beåret före beskattningsåret, förde- skattningsåret, fördelat med lika lat med lika belopp på aktierna i belopp på aktierna i företaget. företaget.

Har aktieägaren året före beskattningsåret i betydande omfattning varit verksam i företaget eller i dess dotterföretag, får löneunderlaget läggas till anskaffningskostnaden endast om aktieägaren för nämnda år från företagen har erhållit sådan ersättning som ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen om socialavgifter och 1 § lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av

1. 120 procent av den högsta ersättning som samma år har betalats ut till en arbetstagare och som får räknas in i det underlag som ligger till grund för beräkning av löneunderlaget och

2. ett belopp som svarar mot 10 gånger det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gällde för året före beskattningsåret.

För aktieägare som avses i föregående stycke får det sammanlagda löneunderlaget inte överstiga ett belopp som svarar mot 50 gånger den ersättning som aktieägaren för året före beskattningsåret erhållit från företagen och som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen om socialavgifter och 1 § lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som avses i 27 § 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat företag inom samma koncern.

7 §

4 mom. Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regionalt utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådant regionalt utvecklingsbolag,

allmänna försäkringskassor, arbetslöshetskassor, personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna sjukförsäkringsfon- Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals den, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stif- stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins telse för främjande av farmacins utveckling m.m., Bokbranschens utveckling m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag Hammar- Bryggeristiftelsen, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för skjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete, industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt samar- svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrådet, Jern- bete, handelsprocedurrådet, Jernkontoret och SIS – Standardise- kontoret och SIS – Standardiseringskommissionen i Sverige, så ringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kom- länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till missionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och ut- allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare delning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, eller medlemmar, Konung Carl Norrlandsfonden, Olof Palmes XVI Gustafs 50-årsfond för veminnesfond för internationell för- tenskap, teknik och miljö, Nobelståelse och gemensam säkerhet, stiftelsen, Norrlandsfonden, Olof Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Palmes minnesfond för internaindustriellt utvecklingscentrum i tionell förståelse och gemensam övre Norrland, Stiftelsen Institutet säkerhet, Stiftelsen Industricentra, för Företagsutveckling, Stiftelsen Stiftelsen industriellt utvecklings- Landstingens fond för teknikupp- centrum i övre Norrland, Stiftelhandling och produktutveckling, sen Institutet för Företagsutveck- Stiftelsen för produktutvecklings- ling, Stiftelsen Landstingens fond centrum i Göteborg, Stiftelsen för teknikupphandling och pro- Produktionstekniskt centrum i duktutveckling, Stiftelsen för pro- Borås för tekoindustrin – PRO- duktutvecklingscentrum i Göte- TEKO, Stiftelsen Produktutveck- borg, Stiftelsen Produktionslingscentrum i Östergötland, Stif- tekniskt centrum i Borås för tetelsen samverkan universitet/hög- koindustrin – PROTEKO, Stiftelskola och näringsliv i Stockholm sen Produktutvecklingscentrum i och de sex motsvarande stiftelser- Östergötland, Stiftelsen samverna med säte i Luleå, Umeå, Upp- kan universitet/högskola och näsala, Linköping, Göteborg respek- ringsliv i Stockholm och de sex

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

tive Lund, Stiftelsen Småföretags- motsvarande stiftelserna med säte fonden, Stiftelsen för samverkan i Luleå, Umeå, Uppsala, Linkömellan Lunds universitet och nä- ping, Göteborg respektive Lund, ringslivet – SUN, Stiftelsen Sveri- Stiftelsen Småföretagsfonden, Stifges Nationaldag, Stiftelsen Sveri- telsen för samverkan mellan ges teknisk-vetenskapliga attaché- Lunds universitet och näringslivet verksamhet, Stiftelsen UV-huset, – SUN, Stiftelsen Sveriges Natio- Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bi- naldag, Stiftelsen Sveriges tekbelsällskapets bibelfond, Svenska nisk-vetenskapliga attachéverkkyrkans stiftelse för rikskyrklig samhet, Stiftelsen UV-huset, verksamhet, Svenska skeppshypo- Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bitekskassan, Svenska UNICEF- belsällskapets bibelfond, Svenska kommittén, Sveriges exportråd, kyrkans stiftelse för rikskyrklig Sveriges turistråd, TCO:s interna- verksamhet, Svenska skeppshypotionella stipendiefond till statsmi- tekskassan, Svenska UNICEFnister Olof Palmes minne, Aktie- kommittén, Sveriges exportråd, bolaget Trav och Galopp och de Sveriges turistråd, TCO:s internabolag som avses i 1 § tredje styck- tionella stipendiefond till statsmiet 5 lagen (1991:1482) om lotte- nister Olof Palmes minne, Aktieriskatt bolaget Trav och Galopp och de

bolag som avses i 1 § tredje styck-

et 5 lagen (1991:1482) om lotte-

riskatt

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.

En producentorganisation frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

27 §

5 mom. Förlust på mark- 5 mom. Förlust på marknadsnoterad tillgång som avses i nadsnoterad tillgång som avses i 1 mom. får dras av från rea- 1 mom. får dras av från realisalisationsvinst på marknadsnoterad tionsvinst på marknadsnoterad sådan tillgång. I fråga om andel i sådan tillgång. I fråga om andel i värdepappersfond gäller detta en- värdepappersfond gäller detta endast om värdet av fondens inne- dast om värdet av fondens innehav av sådana tillgångar som av- hav av sådana tillgångar som avses i 1 mom. inte annat än tillfäl- ses i 1 mom. inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärdedelar ligtvis understigit tre fjärdedelar av fondförmögenheten. Förlust på av fondförmögenheten. Förlust på aktie i svenskt aktiebolag som inte aktie i svenskt aktiebolag som inte är marknadsnoterat får dras av är marknadsnoterad respektive på från realisationsvinst på sådan ak- andel i utländsk juridisk person tie. Motsvarande gäller förlust på som inte är marknadsnoterad får andel i utländsk juridisk person dras av från realisationsvinst på som inte är marknadsnoterad. Av sådan aktie eller andel. Av förlust förlust som inte dragits av mot som inte dragits av mot vinst får vinst får 70 procent dras av. 70 procent dras av.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gång- Senaste lydelse 1996:1611. en vid 1998 års taxering om inte annat framgår av punkterna 2 och 3. Senaste lydelse 1996:1611. 2. Bestämmelserna i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1997 års 4 Senaste lydelse 1996:1611. taxering. Senaste lydelse 1996:1611. 3. Äldre bestämmelser i 3 § 12 a mom. tillämpas om skattskyldighet

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Senaste lydelse 1996:1611. för utdelning eller realisationsvinst uppkommit före den 1 juli 1997.

3.21Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att punkt 14 av anvisningarna till 32 § komändring i kommunal- munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

skattelagen (1928:370)

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

Anvisningar till 32 §

14. Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller delägare närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller företagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos företagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder beskattning av bilförmån.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens marknadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräkning av realisationsvinst.

Avser avyttringen sådan egendom som anges i 31 § nämnda lag skall, oavsett hur priset förhåller sig till marknadsvärdet, hela vederlaget, utan avdrag för något omkostnadsbelopp, beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för företaget.

Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde, skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt handelsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när det är företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats enligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen.

Har företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.

Har fåmansföretag lämnat företagsledare eller företagsledare närstående person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Förmånens värde skall beräknas på sätt som anges i punkt 10 tredje–femte styckena.

Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.

Som fåmansföretag räknas

a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget; samt

b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Som fåmansföretag räknas Som fåmansföretag räknas dock inte aktiebolag vars aktier är dock inte aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk börs. Som noterade vid en svensk eller utfåmansföretag räknas inte heller ländsk börs. Som fåmansföretag bostadsföreningar och bostads- räknas inte heller bostadsaktiebolag som avses i 2 § föreningar och bostadsaktiebolag 7 mom. första stycket lagen om som avses i 2 § 7 mom. första statlig inkomstskatt. stycket lagen om statlig inkomst-

skatt.

Som fåmansägt handelsbolag räknas

a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande; samt

b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren.

Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som – direkt eller genom förmedling av juridisk person – äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.

Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett väsentligt inflytande i företaget eller – där fråga är om företag som avses i åttonde stycket b eller tionde stycket b – den som har den reella bestämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången 1 Senaste lydelse 1993:1470. vid 1998 års taxering.

3.22Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1536) om räntefördelning

ändring i lagen (1993:1536) skall ha följande lydelse.

om räntefördelning vid beskattning

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

3 §

Ett positivt fördelningsbelopp Ett positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid ut- utgörs av statslåneräntan vid utgången av november andra året gången av november andra året före taxeringsåret ökad med tre före taxeringsåret ökad med fem procentenheter multiplicerad med procentenheter multiplicerad med ett positivt fördelningsunderlag. ett positivt fördelningsunderlag.

Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid nämnda

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

tidpunkt ökad med en procentenhet multiplicerad med ett negativt fördelningsunderlag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången 1 Senaste lydelse 1996:1400. vid 1999 års taxering.

3.23Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 a § och 3 kap. 5 a § lagen ändring i lagen (1981:691) (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

om socialavgifter

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

2 kap.

5 a §

Vid beräkning av arbets- Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en arbetsgivare givaravgifter får en arbetsgivare från arbetsgivaravgifterna varje från arbetsgivaravgifterna varje månad göra avdrag med 5 pro- månad göra avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock cent av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kronor. högst 3 550 kronor.

Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern, skall de vid bedömningen av avdragsrätt enligt första stycket anses som en arbetsgivare. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Om avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.

Om en arbetsgivare med stöd Om en arbetsgivare med stöd av 7 § andra stycket lagen av 7 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av soci- (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare med- alavgifter från arbetsgivare medgivits dispens från skyldigheten att givits dispens från skyldigheten att redovisa arbetsgivaravgifterna redovisa arbetsgivaravgifterna varje månad får han, i stället för varje månad får han, i stället för vad som föreskrivs i första styck- vad som föreskrivs i första stycket, från arbetsgivaravgifterna et, från arbetsgivaravgifterna varje år göra avdrag med 5 pro- varje år göra avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock cent av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kronor för varje må- högst 3 550 kronor för varje månad verksamheten bedrivits. nad verksamheten bedrivits.

3 kap.

5 a §

Vid beräkning av egenavgifter Vid beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 procent av får avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget beräknat enligt avgiftsunderlaget beräknat enligt 4 § första stycket, dock högst med 4 § första stycket, dock högst med 9 000 kronor per år. Om den för- 9 000 kronor per år. Om den försäkrade under året även betalat ut säkrade under året även betalat ut lön eller annan förmån till arbets- lön eller annan förmån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort tagare och som arbetsgivare gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna avdrag från arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, får dock av- enligt 2 kap. 5 a §, får dock avdrag från egenavgifterna medges drag från egenavgifterna medges högst med ett så stort belopp att högst med ett så stort belopp att det sammanlagda avdraget från det sammanlagda avdraget från egenavgifterna och arbetsgivarav- egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna inte överstiger 30 000 gifterna inte överstiger 42 600 kronor per år. kronor per år.

Om den försäkrade är delägare Om den försäkrade är delägare

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

i ett handelsbolag får det sam- i ett handelsbolag får det sammanlagda avdraget från de ege- manlagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till navgifter som är hänförliga till handelsbolagets inkomster för handelsbolagets inkomster för samtliga delägare i handelsbolaget samtliga delägare i handelsbolaget inte överstiga 30 000 kronor per inte överstiga 42 600 kronor per år. Avdraget fördelas mellan del- år. Avdraget fördelas mellan delägarna i proportion till hur den ägarna i proportion till hur den skattepliktiga inkomsten från skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan handelsbolaget fördelas mellan dem. Kan en eller flera av del- dem. Kan en eller flera av delägarna helt eller delvis inte ut- ägarna helt eller delvis inte utnyttja avdraget får resterande av- nyttja avdraget får resterande avdrag fördelas mellan övriga del- drag fördelas mellan övriga delägare på motsvarande sätt. Om ägare på motsvarande sätt. Om handelsbolaget under året även handelsbolaget under året även betalat ut lön eller annan förmån betalat ut lön eller annan förmån till arbetstagare och som arbetsgi- till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag från arbetsgivar- vare gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, avgifterna enligt 2 kap. 5 a §, skall delägarna medges avdrag skall delägarna medges avdrag från egenavgifterna högst med så från egenavgifterna högst med så stort belopp att delägarnas sam- stort belopp att delägarnas sammanlagda avdrag från de egenav- manlagda avdrag från de egenavgifter som är hänförliga till in- gifter som är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget och komsten från handelsbolaget och handelsbolagets avdrag från ar- handelsbolagets avdrag från arbetsgivaravgifterna inte överstiger betsgivaravgifterna inte överstiger 30 000 kronor per år. 42 600 kronor per år.

Avdrag enligt första stycket skall i angiven ordning avse arbetsmarknadsavgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, folkpensionsavgiften, delpensionsavgiften och tilläggspensionsavgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

1. Äldre föreskrifter i 2 kap. gäller fortfarande i fråga om arbetsgivar- Lagen omtryckt 1989:633. avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet. Senaste lydelse 1996:1218. 2. De nya föreskrifterna i 3 kap. skall tillämpas första gången vid 3 Senaste lydelse 1996:1218. 1999 års taxering.

3.24Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsändring i lagen (1984:1052) skatt skall ha följande lydelse.

om statlig fastighetsskatt

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

3 §

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår a) 1,7 procent av: taxeringsvärdet avseende småhusenhet,

det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet, b) 1,7 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet med undantag av markvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk och till detta hörande andelar i utbyggda regleringsanläggningar, taxeringsenhet med outbyggt vattenfall som enligt verkställbart tillstånd får byggas ut samt taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft,

e) 3,42 procent av: e) 2,21 procent av:

markvärdet avseende sådan el- markvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av produktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraft- taxeringsenhet med vattenkraftverk och till detta hörande ande- verk och till detta hörande andelar i utbyggda regleringsanlägg- lar i utbyggda regleringsanläggningar, taxeringsenhet med out- ningar, taxeringsenhet med outbyggt vattenfall som enligt verk- byggt vattenfall som enligt verkställbart tillstånd får byggas ut ställbart tillstånd får byggas ut samt taxeringsenhet vars huvud- samt taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av an- sakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft. dels- eller ersättningskraft.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräk- Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda nas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underla- delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighets- get för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av skatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den ned- respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som sättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall så- föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas vitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som på den del av taxeringsvärdet som avser småhusenhet med tillhöran- belöper på värderingsenhet som de tomtmark, om tomtmarken avser småhuset med tillhörande ingår i samma taxeringsenhet som tomtmark, om tomtmarken ingår småhuset. Detsamma gäller i till- i samma taxeringsenhet som smålämpliga delar småhus med tillhö- huset. Detsamma gäller i tillämp-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

rande tomtmark på lantbruksen- liga delar småhus med tillhörande het. För hyreshusenhet beräknas tomtmark på lantbruksenhet. För nedsättningen på den del av taxe- hyreshusenhet beräknas nedsättringsvärdet som belöper på värde- ningen på den del av taxeringsringsenhet som avser bostäder värdet som belöper på värderingsmed tillhörande värderingsenhet enhet som avser bostäder med tomtmark, om tomtmarken ingår tillhörande värderingsenhet tomti samma taxeringsenhet som hy- mark, om tomtmarken ingår i reshuset. samma taxeringsenhet som hyres-

huset.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering.

2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre Senaste lydelse 1996:1173. regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.

3.25Förslag till lag om Härigenom föreskrivs följande.

omräkningstal för 1998 års

taxeringsvärden För sådan värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt för småhusenhet skall omräkningstalet enligt 16 A kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för år 1998 vara det omräkningstal som gäller för år 1997.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3.25Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 2, 8, 37 och 42 §§ lagen (1994:1563) om ändring i lagen (1994:1563) tobaksskatt skall ha följande lydelse.

om tobaksskatt

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

2 §

Skatt på cigaretter tas ut med Skatt på cigaretter tas ut med 66 öre per styck och 16,4 procent 85 öre per styck och 17,8 procent av detaljhandelspriset. av detaljhandelspriset.

Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter som en cigarett.

8 §

Skatt på cigarrer och cigariller Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 44 öre per styck. Skatt tas ut med 56 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 489 kro- på röktobak tas ut med 630 kronor per kilogram. nor per kilogram.

37 §

Skatt på snus tas ut med 96 Skatt på snus tas ut med 123

kronor per kilogram och på tugg- kronor per kilogram och på tuggtobak med 156 kronor per kilo- tobak med 201 kronor per kilogram. gram.

42 §

För skattepliktiga tobaksvaror För skattepliktiga tobaksvaror tas skatten för år 1997 ut med i 2, tas skatten för år 1997 och 1998 8 och 37 §§ angivna belopp. För ut med i 2, 8 och 37 §§ angivna

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

tiden efter utgången av år 1997 belopp. För tiden efter utgången skall skatten tas ut med belopp av år 1998 skall skatten tas ut som omräknats enligt andra med belopp som omräknats enligt stycket. andra stycket.

För kalenderåret 1998 och ef- För kalenderåret 1999 och ef-

terföljande kalenderår skall skat- terföljande kalenderår skall skatten tas ut med belopp som efter en ten tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 2, årlig omräkning motsvarar de i 2, 8 och 37 §§ angivna skattebelop- 8 och 37 §§ angivna skattebeloppen multiplicerade med det jäm- pen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som förelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan prislä- anger förhållandet mellan prisläget i september månad året när- get i september månad året närmast före det år beräkningen av- mast före det år beräkningen avser och prisläget i september ser och prisläget i september 1996. När det gäller 2 § skall om- 1997. När det gäller 2 § skall omräkning endast avse styckeskatten. räkning endast avse styckeskatten.

Regeringen fastställer före oktober månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

1 Senaste lydelse 1996:1225. Senaste lydelse 1996:1225. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997. Äldre föreskrifter gäller Senaste lydelse 1996:1225. fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft- 4 Senaste lydelse 1996:836. trädandet.

3.27 Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från ändring i lagen (1994:1551) skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.

om frihet från skatt vid import, m.m.

4 kap.

3 §

NUVARANDE LYDELSE

Tull och skatt enligt 1 § skall utgå med följande belopp.

tull skatt spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter vin 1 kr/liter 38 kr/liter starköl 3 kr/liter 14 kr/liter cigaretter 38 öre/styck 140 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 127 öre/styck röktobak 428 kr/kg 822 kr/kg snus 104 kr/kg 191 kr/kg

FÖRESLAGEN LYDELSE

Tull och skatt enligt 1 § skall utgå med följande belopp.

tull skatt spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter vin 1 kr/liter 38 kr/liter starköl 3 kr/liter 14 kr/liter cigaretter 38 öre/styck 175 öre/styck

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

cigarrer 86 öre/styck 143 öre/styck röktobak 428 kr/kg 1 003 kr/kg snus 104 kr/kg 227 kr/kg

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997. Äldre föreskrifter gäller

fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft- 1 Senaste lydelse 1996:1172. trädandet.

3.28Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1565) om beskattning av ändring i lagen (1994:1565) privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är om beskattning av privat- medlem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land

som är medlem i NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

Europeiska unionen

1 §

Den som till Sverige för privat- Den som till Sverige för privat-

bruk för in nedan angivna alko- bruk för in nedan angivna alko-

holdrycker och tobaksvaror från holdrycker och tobaksvaror från

ett annat land som är medlem i ett annat land som är medlem i

Europeiska unionen skall, om inte Europeiska unionen skall, om inte

annat följer av 2 §, betala skatt annat följer av 2 §, betala skatt

med med 196 kronor/liter för spritdryck, 196 kronor/liter för spritdryck, 45 kronor/liter för starkvin, 45 kronor/liter för starkvin, 27 kronor/liter för vin, 27 kronor/liter för vin, 8 kronor/liter för starköl, 8 kronor/liter för starköl, 95 öre/styck för cigaretter, 123 öre/styck för cigaretter,

44 öre/styck för cigariller och 56 öre/styck för cigariller och

cigarrer och cigarrer och 489 kronor/kg för röktobak. 630 kronor/kg för röktobak. I denna lag förstås med

spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 vo-

lymprocent,

starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men in-

te 22 volymprocent, samt mousserande vin,

vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkohol-

halt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är stark-

öl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997. Äldre föreskrifter gäller

fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft- 1 Senaste lydelse 1996:1224. trädandet.

3.29 Förslag till lag om Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåändring i lagen (1941:416) voskatt skall ha följande lydelse.

om arvsskatt och gåvoskatt

NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE

36 §

Skattskyldighet inträder, så- Skattskyldighet inträder, så-

framt ej annat följer av vad i framt ej annat följer av vad i nästa

nästa stycke sägs, då gåvan bli- stycke sägs, då gåvan blivit full-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

vit fullbordad eller handling, bordad eller handling, innefattaninnefattande giltig utfästelse om de giltig utfästelse om gåva av lös gåva av lös egendom, överläm- egendom, överlämnats till mottanats till mottagaren. I fall, som garen. När en omyndigs förälder avses i 37 § 2 mom., inträder är förmyndare och som gåva åt skattskyldighet vid den tid, då den omyndige till bank överlämförmånstagaren erhåller förfo- nat pengar eller överfört medel ganderätten över försäkringen; som föräldern haft innestående i dock inträder, där på grund av bank utan att förbehålla sig rätt försäkringen utbetalning tidiga- att för egen räkning förfoga över re ägt rum till den berättigade, gåvomedlen anses gåvan fullborskattskyldighet för sådant be- dad enligt denna lag när gåvolopp vid dess mottagande. medlen mottagits av banken för

den omyndiges räkning eller överförts till den omyndiges konto. I

fall, som avses i 37 § 2 mom., in-

träder skattskyldighet vid den tid,

då förmånstagaren erhåller för-

foganderätten över försäkringen;

dock inträder, där på grund av

försäkringen utbetalning tidigare

ägt rum till den berättigade, skatt-

skyldighet för sådant belopp vid

dess mottagande.

Vad i fråga om arvsskatt är stadgat i 6-9 §§ skall vid beskattning av gåva äga motsvarande tillämpning. Föreskrifterna i 6 § om skattskyldighetens inträde först framdeles skola härvid, utan inskränkningar som angivas i andra stycket under c) och d), gälla jämväl i fall då givaren förbehållit sig själv nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av den bortgivna egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas avseende gåva som givits efter ikraftträdandet. Avseende gåva som givits efter utgången Senaste lydelse av lagens rubrik av juni 1995 men före ikraftträdandet tillämpas denna lag till den del 1974:857. gåvor från samma givare under samma kalenderår inte överstiger 2 Senaste lydelse 1958:562. 10 000 kronor.

3.30Förslag till lag med sär- Härigenom föreskrivs följande.

skilda bestämmelser om

utbetalning av skattemedel Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällighets fordran år 1998 enligt 4 a § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns eller annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall fordran vid ingången av år 1998 minskas med 5,3 procent.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

3.31Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att punkterna 3 och 4 i ikraftträdande- och ring i lagen (1997:000) om övergångsbestämmelserna till lagen (1997:000) om kommunal redoviskommunal redovisning ning skall ha följande lydelse

LYDELSE ENLIGT PROP. FÖRESLAGEN LYDELSE 1996/97:52

3. Bestämmelsen i 4 kap. 4 § 3. Bestämmelsen i 4 kap. 4 §

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

tillämpas första gången av kom- tillämpas första gången avseende muner och kommunalförbund av- räkenskapsåret 2000.

seende räkenskapsåret 1999 och av landsting avseende räkenskapsåret 2000. Kommunalförbund som sköter landstingskommunal uppgift skall dock också tillämpa bestämmelsen första gången avseende räkenskapsåret

2000.

4. Vad som föreskrivs i 4. Vad som föreskrivs i

– 5 kap. 1 § såvitt avser pen- – 5 kap. 1 § såvitt avser pensionsförpliktelser som upptagits sionsförpliktelser som upptagits bland posten Verksamhetens kost- bland posten Verksamhetens kostnader och posten Finansiella nader och posten Finansiella kostnader, kostnader,

– 5 kap. 2 § såvitt avser pen- – 5 kap. 2 § såvitt avser pensionsförpliktelser som upptagits i sionsförpliktelser som upptagits i posten Avsättningar, posten Skul- posten Avsättningar, posten Skulder eller bland ansvarsförbindelser der eller bland ansvarsförbindelser under rubriken, Pensionförpliktel- under rubriken, Pensionförpliktelser som inte tagits upp bland ser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna och skulderna eller avsättningarna och Övriga ansvarsförpliktelser, samt Övriga ansvarsförpliktelser, samt

– 5 kap. 4 § första meningen – 5 kap. 4 § första meningen får börja tillämpas senare än den får börja tillämpas senare än den 1 januari 1998, dock senast av 1 januari 1998, dock senast avsekommuner och kommunal- ende räkenskapsåret 2000.

förbund avseende räkenskapsåret

1999 och av landsting avseende räkenskapsåret 2000. Kommunalförbund som sköter landstingskommunal uppgift skall dock också tillämpa bestämmelserna senast avseende räkenskapsåret

2000.

3.32Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbering i lagen (1997:000) om stämmelserna till lagen (1997:000) om ändring i kommunallagen ändring i kommunallagen (1991:900) skall ha följande lydelse.

(1991:900)

LYDELSE ENLIGT PROP. FÖRESLAGEN LYDELSE 1996/97:52

2. De nya föreskrifterna i 8 2. De nya föreskrifterna i 8 kap. 4 och 5 §§ skall tilllämpas kap. 4 och 5 §§ skall tillämpas första gången såvitt avser kom- första gången avseende räkenmuner avseende räkenskapsåret skapsåret 2000.

1999 och såvitt avser landsting

avseende räkenskapsåret 2000.

3.33Förslag till lag om änd- Härigenom föreskrivs att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbering i lagen (1997:000) om stämmelserna till lagen (1997:000) om ändring i kommunalförbundslaändring i kommunalför- gen (1985:894) skall ha följande lydelse.

bundslagen (1985:894)

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

LYDELSE ENLIGT PROP. FÖRESLAGEN LYDELSE 1996/97:52

2. De nya föreskrifterna i 2 2. De nya föreskrifterna i 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § skall, så- kap. 18 § och 3 kap. 7 § skall, såvitt avser 8 kap. 4 och 5 §§ kom- vitt avser 8 kap. 4 och 5 §§ kommunallagen, tillämpas första munallagen, tillämpas första gången av kommunalförbund av- gången avseende räkenskapsåret seende räkenskapsåret 1999. 2000.

Kommunalförbund som sköter landstingskommunal uppgift skall dock också tillämpa bestämmelserna senast avseende rä-

kenskapsåret 2000.

Politiska prioriteringar

.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

4¶Politiska prioriteringar

4.1¶Inledning 4.2 Utgångspunkter för regeringens politiska

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken prioriteringar har lagt en grund för en ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Genom framgångarna i den Det stora underskottet i statens budget som fanns vid ekonomiska politiken är det nu möjligt att än mer regeringsskiftet 1994 riskerade att leda till en skesätta regeringens viktigaste mål - 4 procents öppen nande statsskuld och undergrävde förtroendet för arbetslöshet år 2000 - i fokus. den ekonomiska politiken. Detta inverkade menligt

Det finns fem områden där insatser prioriteras för på både tillväxt och sysselsättning. Regeringen har att främja sysselsättning och tillväxt: den offentliga därför ägnat stor kraft åt att sanera de offentliga fisektorns verksamheter inom vård, omsorg och skola, nanserna. Den förda politiken har medfört att ränteen ökad satsning på utbildning och kompetensut- nivån har sjunkit, att inflationen är på en historiskt veckling, en offensivare arbetsmarknadspolitik, en och internationellt sett låg nivå och att bytesbalansen ekologiskt hållbar utveckling samt bättre förutsätt- visar ett betydande överskott. Detta är en följd av ningar för företagen. Sysselsättningspolitiken skall förtroendeskapande åtgärder, främst de uppsatta bygga på följande fem hörnstenar: budgetpolitiska målen och därmed sammanhängan-

de konsolideringsprogram för de offentliga finanser- – Huvudlinjen bör vara att arbetslösheten skall

na, som riksdagen beslutat. År 1998 uppnås målet

minskas genom att fler människor sätts i arbete

om balans i de offentliga finanserna. eller utbildar sig. Inriktningen är att främja mäns

Mycket tyder på att vi befinner oss i inledningen

och kvinnors engagemang i arbete och utbildning

av en period av ökad tillväxt. Erfarenheterna pekar

och att förebygga passivitet. Arbets- och kompe-

dock på att effekterna på arbetsmarknaden av en

tenslinjen gäller.

ökad ekonomisk aktivitet brukar komma med en – Budgetsaneringen och inflationsbekämpningen är

viss eftersläpning. Det är därför angeläget att redan

nödvändiga förutsättningar för sysselsättnings-

under år 1997 vidta åtgärder för att stärka syssel-

politiken.

sättningen och minska arbetslösheten. Regeringen – Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kom- ger en detaljerad redovisning i tilläggsbudgeten

mande åren bör ske i den privata sektorn. (avsnitt 6) av de åtgärder som under år 1997 vidtas

för att minska arbetslösheten. – Bland offentliga utgifter skall verksamheter prio-

För att varaktigt uppnå målet om en halverad ar-

riteras framför transfereringar. Vården, omsorgen

betslöshet måste Sverige ha en lönebildning som även

och skolan utgör kärnan i den sociala välfärden

vid en lägre arbetslöshetsnivå ger en lönekostnadsut-

och skall därför prioriteras genom ökade statsbi-

veckling på god europeisk nivå. Sverige har de senas-

drag till kommunsektorn. Därmed skapas förut-

te 20-25 åren haft en dåligt fungerande lönebildning

sättningar för att främja sysselsättningen, minska

med nominella löneökningar som varit för höga i

arbetslösheten och höja kvaliteten.

förhållande till våra konkurrentländer. Detta har lett – Det krävs en bättre fungerande lönebildning för till hög inflation, försämrad konkurrenskraft och ut-

att sysselsättningen skall öka och arbetslöshets- slagning av företag och arbetstillfällen. Regeringen

målet skall kunna nås. har vid flera tillfällen uttalat att ansvaret för löne-

bildningen i första hand ligger på arbetsmarknadens

parter. Synsättet anknyter till den långa tradition

som finns i Sverige att i möjligaste mån begränsa den

direkta statliga inblandningen i lönebildningen. Det

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

har ett omistligt värde att parterna själva klarar att det sett på några års sikt bör ha ett överskott motreformera lönebildningen. Parterna inbjöds därför av svarande 2 procent av BNP. regeringen att till den 31 mars 1997 gemensamt re- I takt med att de offentliga finanserna bringas undovisa nödvändiga förändringar av förhandlings- der kontroll skapas utrymme att aktivt använda fioch lönebildningssystemet. Detta uppdrag har resul- nanspolitiken för att motverka en försvagning av terat i flera bidrag. Regeringen avser att tillsätta en konjunkturen eller tendenser till överhettning. Med utredning för att arbeta vidare med en del av de kon- ett överskott på 2 procent som utgångsläge finns det struktiva förslag som framkommit. en marginal att aktivt motverka konjunkturavmatt-

Den utveckling som redovisas i denna proposition ningar utan att underskottet i de offentliga finanserförutsätter att parterna tar sitt ansvar och får löne- na hotar att bli för stort. Ett överskott i de offentliga bildningen att fungera bättre. finanserna på 2 procent främjar och möjliggör höga

De nedan beskrivna förslagen tillsammans med en privata investeringar utan att Sveriges skuld till utväl fungerande lönebildning och ett fortsatt och för- landet ökar. stärkt förtroende för svensk ekonomi gör att det Det av riksdagen tidigare fastlagda målet om finns goda förutsättningar för att nå målet om en permanenta överskott i de offentliga finanserna efter halverad arbetslöshet till år 2000. år 1998 föreslås därför preciseras som ett långsiktigt

mål om ett överskott i de offentliga finanserna mot-

svarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel.

Kortsiktigt bör målet för budgetpolitiken sättas så 4.3 Precisering av det att hänsyn tas till konjunkturläget. Det bör därför

budgetpolitiska målet om undvikas att finanspolitiken ges en opåkallat stram

permanent överskott i de inriktning, som riskerar att hålla tillbaka expan-

offentliga finanserna sionsmöjligheterna. Vid den tillväxt som redovisas i

denna proposition bör målet för budgetpolitiken va- Sverige hade fram till mitten av 1970-talet starka of- ra ett överskott på 0,5 procent av BNP år 1999, 1,5 fentliga finanser. Under efterkrigstiden byggdes det procent år 2000 och 2 procent år 2001. Målen gäller upp en betydande finansiell förmögenhet inom den vid den kalkylerade tillväxten. Om tillväxten av offentliga sektorn. År 1975 uppgick den offentliga konjunkturmässiga skäl skulle bli väsentligt lägre sektorns nettoförmögenhet till motsvarande 30 pro- kommer den offentliga sektorns sparande att tillåtas cent av BNP. Detta bidrog till en god och stabil eko- utvecklas sämre. Om tillväxten skulle bli väsentligt nomisk utveckling, som gjorde det möjligt att förena högre kommer kraven på överskott att skärpas. Detfull sysselsättning och stigande reallöner med låg in- ta för att undvika en finanspolitik som förstärker flation. Den svaga finanspolitiken under senare delen konjunktursvängningarna. av 1970-talet, som kulminerade i den statsfinansiella krisen i 1980-talets inledning, fick till konsekvens att den offentliga förmögenheten förbyttes i en nettoskuld.

Budgetsaneringen i kombination med en god sys- 4.4 Fempunktsprogram för arbete selsättningsutveckling medförde att den offentliga och utbildning sektorns förmögenhetsställning till stor del återställdes under 1980-talets senare del. Vid 1990-talets in- Beräkningarna i budgetpropositionen visade att den ledning hade den offentliga sektorn återigen en posi- målsatta balansen i offentliga finanserna skulle upptiv förmögenhet. nås år 1998. Detta förutsatte att konsolideringspro-

Den ekonomiska krisen på 1990-talet raderade grammet fullföljdes och att nya utgiftsökningar fiåterigen ut den offentliga nettoförmögenheten. I år nansierades. beräknas den offentliga sektorns skulder överstiga I det följande presenteras förslag till åtgärder intillgångarna med drygt 500 miljarder kronor. om fem politiskt prioriterade områden i syfte att sti-

En bit in på nästa sekel kommer med stor sanno- mulera sysselsättningen och minska arbetslösheten. likhet de offentliga åtagandena att utsättas för en Utgifterna för programmet sammanfattas i nedanstörre belastning genom ett växande antal äldre. Den stående tabell. De kalkyler som genomförts inför offentliga sektorn måste då stå finansiellt rustad att vårpropositionen visar att de budgetpolitiska målen möta denna utveckling för att kunna värna välfärds- för det offentliga finansiella sparandet - balans 1998 systemen. samt överskott på 0,5 respektive 1,5 procent av BNP

Mot denna bakgrund är det önskvärt att under åren 1999 och 2000 - uppnås även efter dessa satsdet närmaste decenniet amortera av den offentliga ningar. Till viss del finansieras programmet även av nettoskulden. Detta kräver överskott i de offentliga en höjning av tobaksskatten samt vissa utgiftsminskfinanserna. Detta talar för att det offentliga sparan- ningar. Dessa redovisas närmare i avsnitt 5.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Efter beaktande av utgifterna i fempunktspro- Bakgrunden till regeringens satsning är att beräkgrammet beräknas ett överskott kvarstå åren 1999 ningarna visar att fortsatta neddragningar av verkoch 2000 utöver vad som krävs för att nå de bud- samheten i kommuner och landsting kommer att bli getpolitiska målen. Frågan om utrymmet och for- nödvändiga för att åstadkomma balans i kommuners merna för en överföring från den offentliga till den och landstings ekonomi fram till år 2000. Samtidigt privata sektorn 1999-2000 kommer att prövas i bedöms behoven inom omsorg och skola att öka samband med de vårpropositioner som läggs fram bl.a. till följd av ändrad befolkningsstruktur. Trots 1998 och 1999. att verksamheterna över lag håller en hög kvalitet

har också vissa brister uppmärksammats. Det finns

TABELL 4.1 FEMPUNKTSPROGRAM FÖR ARBETE

därför en stor risk för att rationaliseringskraven leder

OCH UTBILDNING

till att verksamheten och dess kvalitet påverkas på

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 ett sätt som inte är önskvärt ur ett välfärdsperpektiv.

ökande behov av vård och omsorg genom ett effek- Utrymme som tas i anspråk 1,0 13,9 34,4 47,9 tivare resursutnyttjande både i kommuner och lands- Beräknat överskott, ting utan att tillgänglighet och kvalitet försämras. procent av BNP -2,1 0,0 0,5 1,5 Kommittén konstaterar också att det finns brister Anm: Till följd av avrundningar stämmer ej summeringarna och otillfredsställda behov. Det gäller inte minst vår-

den av äldre och kroniskt sjuka. Inom äldreomsor- I tabell 4.2 lämnas en mer specificerad redovisning

gen är idag en ökande andel av vård och omsorgsbeav de åtgärder som ingår i fempunktsprogrammet.

hoven beroende av anhörigas insatser. Många

psykiskt störda saknar ett anpassat boende och en

daglig sysselsättning. Vidare ökar väntetiderna till

vissa behandlingar.

En grundförutsättning för att kunna erbjuda en

4.5¶Vården, omsorgen och skolan

god vård- och omsorg på lika villkor för hela befolk-

ningen är att vården finansieras solidariskt och att Grunden för ett gott samhälle är en bra skola och en

tillgängliga resurser fördelas rättvist efter behov. Mot god vård och omsorg. Barn, gamla och sjuka måste

denna bakgrund är det utomordentligt viktigt att ges prioritet. I syfte att stimulera den kommunala

hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens kvalitet sysselsättningen och att upprätthålla och vidareut-

och tillgänglighet utvecklas på ett sådant sätt att allveckla en god kvalitet i vården, omsorgen och skolan

mänhetens förtroende för verksamheten inte sviktar i höjs statsbidragen till kommuner och landsting.

grundläggande hänseenden.

Det är regeringens bedömning att en rejäl ökning

Inriktningen bör vara att det resurstillskott regeav statsbidraget redan under år 1997 kan ge en

ringen nu föreslår leder till att kommuner och landsomedelbar effekt på sysselsättningen och på kvalite-

ting vidtar åtgärder så att väntetiderna i sjukvården ten i verksamheten. Det kräver förstås att kommuner

blir kortare, kvaliteten i äldreomsorgen blir högre, de och landsting tar sitt ansvar och använder det nya

psyktiskt störda ges en bättre vård och omsorg och resurstillskottet till att förhindra uppsägningar och

att vården i livets slutskede förbättras. förstärka verksamheten redan innevarande år.

Från och med år 1998 höjs statsbidragen till

Insatser i skolan

kommuner och landsting med 8 miljarder kronor. På

Flera utvärderingar visar att resultaten och standartilläggsbudgeten för år 1997 har regeringen uppfört

den i svensk skola är god. Det finns dock nya, oro- 4 miljarder kronor. Inom denna ram avsätts en

ande signaler om att elever med behov av särskilt mindre del till särskilda insatser i vissa kommuner

stöd inte får den utbildning som de har rätt till. Det och landsting.

är “gråzonsbarnen” med dolda handikapp som nu

Regeringen föreslår vidare i denna proposition att

kommer i kläm. Dessa varningssignaler måste tas på tidpunkten för införande av balanskravet för kom-

allvar. En likvärdig skola av hög kvalitet förutsätter munerna förskjuts till samma år som för landstingen,

att alla elever får den hjälp de behöver och att stödet nämligen år 2000.

sätts in så tidigt som möjligt.

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Det resurstillskott regeringen nu föreslår bör där- eller deltidsanställning kan använda denna möjlighet för leda till att förstärkta resurser ges till elever med förutsatt att arbetsgivaren åtar sig att bereda plats åt behov av särskilt stöd. Det extra resurstillskottet bör en långtidsarbetslös inskriven vid arbetsförmedlingockså leda till att särskild satsning görs på miljö, na- en. tur och teknik i skolan. Regeringen föreslår i tilläggsbudget till 1997 års

budget att den tidigare beslutade utbildningssats- Kraven på kommunerna ningen kompletteras med ytterligare platser i kun- Regeringens bedömningen är att det bästa sättet att skapslyftet. Redan hösten 1997 tillkommer enligt snabbt nå avsedd effekt är att höja det generella regeringens förslag ytterligare 10 000 platser inom statsbidraget. Kommuner och landsting får nu visa kunskapslyftet. Regeringen föreslår också en utökatt de inom ramen för den frihet som det generella ning av antalet platser inom Kvalificerad yrkesutstatsbidraget ger, gör prioriteringar som främjar bå- bildning för hösten 1997 med 1 500 platser. de sysselsättningen och kvaliteten i de kommunala Vidare avser regeringen att i 1997 års budgetprokärnverksamheterna. position föreslå riksdagen ytterligare satsningar inom

Regeringen kommer att begära en redovisning gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. från varje kommun och landsting av vilka åtgärder Regeringen kommer att föreslå riksdagen att gymnade avser att vidta med anledning av resurstillskottet. sieskolan kompletteras med en ny modern lärlings- Effekten av denna satsning kommer sedan att följas utbildning. Avsikten är att två år skall vara gemenupp mycket noggrant när det gäller såväl sysselsätt- sam utbildning för alla på programmet och därefter ningen som kvaliteten i verksamheten. Uppföljningen skall möjlighet ges att på dessa program välja ankommer att göras både för riket totalt och för varje tingen den traditionella vägen eller en arbetsplatsenskild kommun respektive landsting. förlagd lärlingsutbildning varvad med studier i ett till

En närmare redovisning av hur statsbidraget för- två år. Båda alternativen avses leda fram till grunddelas, vilka krav som kommer att ställas på kommu- läggande behörighet. Vidare avses ett praktikpronerna m.m. lämnas i kapitel 8. gram inrättas inom ramen för det individuella pro-

Sysselsättningseffekten av det föreslagna resurstill- grammet. Utformningen av detta program skall skottet är svår att bedöma, men en schablonmässig bedömas lokalt. Regeringen avser att i kommande beräkning ger vid handen att ökade bidrag i den budgetproposition närmare redovisa hur ett pilotstorlek som angivits kan skapa utrymme för att sys- projekt med lärlingsutbildning för de elever som selsätta ca 25 000 personer fler än vad som annars börjat i gymnasieskolan hösten 1997 skall se ut. hade varit möjligt. Regeringen avser också att föreslå att den redan

beslutade vuxenutbildningssatsningen på 100 000

platser utökas med ytterligare 10 000 platser höst-

terminerna 1998, 1999 och 2000. Den sammanlagda

ökningen kommer därmed, inklusive de platser rege- 4.6 Utbildningssatsningar under ringen föreslår på tilläggsbudget för år 1997, att

perioden 1997-2000 uppgå till 40 000 platser i kunskapslyftet hösttermi-

nen 2000. Regeringen bedömer att den utökade Efter förslag i sysselsättningspropositionen satsningen till stor del kommer att gälla vuxna över (1995/96:222) och 1996 års budgetproposition be- 25 år som är långtidsarbetslösa. Utöver denna satsslutade riksdagen att en utbildningssatsning omfat- ning kommer försöksverksamheten med Kvalificerad tande 100 000 platser inom vuxenutbildningen och yrkesutbildning ökas med 4 300 platser hösten 1998 30 000 nya permanenta platser inom högskolan enligt regeringens kommande förslag, vilket innebär skulle genomföras. När det gäller högskolan besluta- att den Kvalificerade yrkesutbildningen då totalt des att 15 000 nya reguljära platser skulle inrättas kommer att omfatta 8 800 platser. Regeringen avser hösten 1997 och ytterligare 15 000 platser hösten att inom kort tillsätta en arbetsgrupp i regerings- 1999. kansliet från berörda departement med uppgift att

Från hösten 1997 sker vuxenutbildningssatsning- förbereda ett regeringsförslag så att ett riksdagsbeslut en genom att ett femårigt nationellt kunskapslyft in- om den Kvalificerade yrkesutbildningens framtid kan leds. Satsningen riktas i första hand till arbetslösa fattas senast våren 1999. som helt eller delvis saknar treårig gymnasial utbild- När det gäller högskolan avser regeringen att föning. Därutöver skall satsningen även kunna utnytt- reslå resurser för ytterligare 15 000 platser hösten jas av vuxna anställda som helt eller delvis saknar 1998 samt för ytterligare 15 000 platser hösten 2000 denna kompetens. I satsningen ingår vidare att ar- dvs. sammanlagt 30 000 nya platser. Det har därigebetslösa mellan 25 och 55 år skall kunna studera i nom skapats resurser för 60 000 nya permanenta vuxenutbildningen upp till och med gymnasial nivå platser under perioden 1997 till år 2000. Satsningens under högst ett studieår med ett särskilt utbildnings- tyngdpunkt skall ligga inom de naturvetenskapliga bidrag som motsvarar a-kasse- eller KAS-nivå. Även och tekniska utbildningsområdena. anställda mellan 25 och 55 år med minst 5 års hel-

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Antalet redan beslutade samt nytillkomna platser - november 1996 minskade arbetslösheten bland framgår av nedanstående tabell. unga lågutbildade med ca två tredjedelar.

Regeringen har givit Arbetsmarknadsstyrelsen och ACKUMULERAT ANTAL HT 1997 HT 1998 HT 1999 HT 2000

Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förslag i syf- Vuxenutb. inkl. bas- 90 000 90 000 90 000 90 000 te att aktivera och kompetensutveckla arbetslösa år och Kvalificerad

ungdomar under 25 år vilka är berättigade till ekoyrkesutbildning

nomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Uppdraget Folkbildning 10 000 10 000 10 000 10 000 skall redovisas den 15 juni 1997. Med utgångspunkt Högskola 15 000 15 000 30 000 30 000 i resultatet av detta uppdrag avser regeringen att i Summa enl. tidigare 115 000 115 000 130 000 130 000 budgetpropositionen föreslå speciella åtgärder för att beslut minska arbetslösheten för lågutbildade ungdomar.

Satsningen skall ses som en del i den utbildningssats- Vuxenutb. inkl. Kvali- 11 500 24 300 32 800 40 000 ficerad yrkesutb. ning som startades i och med förslag i sysselsätt-

ningspropositionen (1995/96:222) och 1996 års Högskola 15 000 15 000 30 000

budgetproposition (prop. 1996/97:1). De danska er- Totalt inkl. tidigare

farenheterna kan tjäna som ett intressant exempel beslut 126 500 154 300 177 800 200 000 vid utarbetandet av en svensk modell. Dessutom

finns den parlamentariskt sammansatta ungdoms-

politiska kommittén som lämnat ett delbetänkande

med förslag på detta område.

Regeringen avser även att i höst lämna förslag till 4.7 Arbetsmarknadspolitiska riksdagen om introduktion av nyanlända invandrare

åtgärder för att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden.

Under år 1995 skedde en viss förbättring på arbets- Tillfällig avgångsersättning för äldre arbetslösa marknaden. Förbättringen bromsades upp under Äldre personer som varit arbetslösa under lång tid hösten 1995. I slutet av år 1996 och under inled- har ofta svårt att finna ett nytt arbete. Av den anledningen av år 1997 utvecklades arbetsmarknaden ningen föreslår regeringen att personer som fyllt 60 sämre än vad regeringen förutsåg i budgetproposi- år och varit arbetslösa under lång tid ges möjlighet tionen hösten 1996. Den försämrade utvecklingen att under 1997 erhålla rätt till arbetslöshetsersättning och den därmed sammanhängande höga arbetslöshe- för tiden fram till ålderspension. Ersättningen skall ten och den stora åtgärdsvolymen i arbetsmarknads- till skillnad från ordinarie arbetslöshetsersättning inte politiken ställer nya krav på insatser för att regering- innebära krav på att stå till arbetsmarknadens förfoens mål om 4 procents öppen arbetslöshet skall nås. gande. Det är av största vikt att dylika åtgärder görs Regeringen aviserar förslag som tillsammans med en temporära och endast för personer som varit arbetsväl fungerande lönebildning och ett fortsatt och ut- lösa under lång tid. I annat fall kan det finnas en risk ökat förtroende för svensk ekonomi gör att det ska- att arbetsgivare vid minskningar i arbetsstyrkan i pas goda förutsättningar för att nå målet om en hal- första hand väljer personer som kvalificerar för denverad öppen arbetslöshet till år 2000. na åtgärd. Läget på arbetsmarknaden för personer

som är 60 år eller äldre skulle då kraftigt försämras. Åtgärder riktade till ungdomar För att regeringens mål om en halverad öppen ar- Arbetslösheten är stor bland personer med låg ut- betslöshet skall kunna nås är det viktigt att åtgärden bildning. I vissa fall är dessa grupper arbetslösa i inriktas mot arbetslösa med mycket små chanser att dubbelt så hög utsträckning som befolkningen i sin åter få ett reguljärt arbete. Regeringen föreslår därför helhet. Särskilt stort problem är detta för ungdomar. att endast personer som erhållit a-kassa eller deltagit Bland lågutbildade ungdomar under 25 år var ar- i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd under minst 12 betslösheten under år 1996 så hög som 18,8 procent, månader under tiden 1 januari 1996 - 15 april 1997 vilket är avsevärt högre än för befolkningen i sin hel- skall kunna få denna rätt. het. Ersättningen utgörs av arbetslöshetsersättning

I Danmark har man sedan en tid gjort en speciell som benäms tillfällig avgångsersättning. sammanhängande satsning på unga lågutbildade arbetslösa personer. Syftet med insatserna är att stärka Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen unga arbetslösas möjligheter på arbetsmarknaden Enligt gällande regler skall den som får ersättning stå genom att ge dem en rätt och skyldighet att delta i till arbetsmarknadens förfogande vilket innebär att kompetenshöjande utbildning. Utbildningen väljs i det i princip inte får finnas något som hindrar persosamarbete mellan den arbetslöse och arbetsförmed- nen från att ta erbjudet lämpligt arbete. Detta innelingen, som en del av den individuella handlingspla- bär i praktiken att den arbetslöse under ersättningsnen. Resultatet har inte låtit vänta på sig, under april tiden inte får ägna sig åt någon annan verksamhet än

att aktivt söka arbete för att kunna få ersättning. En

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

viss begränsad möjlighet att delta i utbildning med hindra att flaskhalsar uppkommer på arbetsmarknabibehållen arbetslöshetsersättning finns dock. den. Det är därför av stor vikt att antalet personer i

Denna restriktiva ordning i fråga om rätten att den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är sysselsätta sig när man får ersättning är enligt rege- relativt stort under budgetåret 1997 särskilt som efringens mening i vissa fall kontraproduktiv. Den kan terfrågan på arbetskraft väntas att öka. passivisera i stället för att främja en återgång till ar- Regeringen gör därför bedömningen att kravet på betsmarknaden. omfattning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Möjlighet bör därför skapas för att på försök an- som finansieras från anslaget A2. Arbetsmarknadsvända arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt politiska åtgärder bör minskas till 207 000 personer i sätt. Avsikten är att regeringen för särskilda projekt genomsnitt per månad under budgetåret 1997. Häriskall medges möjlighet att tillåta att undantag görs genom frigörs ca 2,3 miljarder kronor. Härav bör som innebär att arbetslöshetsersättning får lämnas 1500 miljoner kronor användas för att finansiera en till personer som redan får ersättning enligt lagen om ökad utbildningssatsning och vissa andra insatser på arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant ar- arbetsmarknadsområdet. Resterande ca 800 miljoner betsmarknadsstöd, trots att de då inte är arbetslösa kronor används till att skapa ett större utrymme för och står till arbetsmarknadens förfogande. Bemyndi- den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen och gandet gäller således endast ersättningsberättigade för ytterligare tillfälliga personalförstärkningar vid personer som redan uppbär ersättning. Personer med arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut, samt en svagare ställning på arbetsmarknaden såsom ung- för en större ram för otraditionella insatser. För år domar, långtidsarbetslösa, äldre, arbetshandikappa- 1998 och framåt föreslår regeringen att 1 miljard de och utomnordiska medborgare skall prioriteras. kronor anslås för kvalitetshöjande insatser i de ar-

Denna ordning föreslås gälla för en försöksverk- betsmarknadspolitiska åtgärderna. samhet från och med den 1 juli 1997 till utgången av december 1998. Regelförenklingar

Projekten får inte medföra konkurrenssnedvrid- I dag finns möjligheten att förlänga ALU-tiden för en ningar. De får heller inte leda till undanträngning av person i arbetslivsutveckling på samma arbetsplats ordinarie arbetstillfällen. Vidare skall projekten inte med som mest sex månader om det finns synnerliga medföra några inlåsningseffekter. Verksamheten skäl. Regeringen föreslår nu en ändring i förenklingsskall betraktas som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. syfte som innebär att kravet på synnerliga skäl vid

förlängning av ALU-perioden på samma arbetsplats Resursarbete i offentlig verksamhet ändras till särskilda skäl vilket gäller vid annan för- Det är viktigt att personer som varit arbetslösa under längning av tid i arbetslivsutveckling. Förslaget bör längre tid erbjuds en fortsatt kontakt med arbetslivet träda i kraft den 1 juli 1997. för att kunna upprätthålla sin kompetens. Regering- Både arbetshandikappade och utomnordiska en föreslår därför att offentliga arbetsgivare, enligt medborgare tillhör de grupper som regeringen av fleden s.k. Kalmarmodellen, får ta emot personer som ra skäl anser måste prioriteras. De utomnordiska varit öppet arbetslösa under minst sex månader. Per- medborgarna har särskilt svårt att träda in på arsonen har rätt till a-kassa. Arbetsgivaren tillåts betsmarknaden på grund av bristande kunskaper i komplettera ersättningen, så att den högst uppgår till det svenska språket, men också på grund av att de 90 procent av den dagpenninggrundande inkomsten, ofta saknar ett socialt nätverk på arbetsmarknaden. dock högst 620 kronor per dag till och med 28 de- Regeringen föreslår därför att tiden i arbetsplatsincember 1997 och till högst 638 kronor därefter. troduktion (API) skall kunna förlängas med högst

Åtgärden skall kunna beviljas under perioden 1 sex månader för arbetshandikappade och utomnorjuli 1997 - 31 december 1998 och kan endast ges diska medborgare. Förslaget innebär ingen begränsunder maximalt sex månader med möjlighet till för- ning i den nuvarande förlängningsmöjligheten för längning till 9 månader. unga handikappade. För dessa gäller nu ingen tids-

När behov av korttidsvikarier uppstår skall ar- gräns vid förlängning. Förslaget bör gälla från och betsgivaren i första hand använda sig av åtgärdspla- med den 1 juli 1997. cerade personer. Under sådana korttidsvikariat skall Regeringen anser att det är viktigt att andelen avtalsenlig lön betalas. kvinnliga företagare ökar. För att stimulera en sådan

Resursarbete är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. utveckling infördes år 1996 en möjlighet för kvinnor De åtgärdsplacerade personerna skall därför stå till att få starta eget bidrag i tolv månader. Samtidigt arbetsmarknadens förfogande under tiden i åtgärd. infördes begränsningen att endast kvinnor som varit

arbetslösa i mer än 24 månader kunde få ett förlängt Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska bidrag. Detta krav har försvårat möjligheten att pååtgärderna tagligt öka andelen kvinnor med starta eget bidrag, Huvudsyftet med arbetsmarknadsutbildningen är att då de som är bäst lämpade att starta egen verksammotverka den strukturella arbetslösheten samtidigt het oftast har en kortare arbetslöshetsperiod än 24 som åtgärden är ett viktigt instrument för att för- månader. Regeringen föreslår därför att kravet på 24

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

månaders arbetslöshet för att få en förlängning bör terna till uthållig tillväxt, samt utformas så att de ger sättas ned till minst sex månader. Förslaget bör träda påtagliga effekter på sysselsättningen. i kraft den 1 juli 1997. Regeringen redovisar i denna proposition en stra-

tegi som rymmer dels användning av ett antal all- Interpraktikstipendier männa styrmedel, dels statligt stöd för att öka såda- Sedan 1 juli 1995 har arbetslösa ungdomar haft na investeringar som anpassar det fysiska möjlighet att praktisera på företag inom Europa, ex- realkapitalet till hållbarhetsmålen. klusive Sverige, med stöd av s.k. Europastipendier. Regeringen avser att årligen i budgetpropositionen Det har visat sig att de förutsättningar som har varit redovisa hur arbetet på respektive område fortskrikopplade till åtgärden har bidragit till att få ungdo- der och att i en särskild skrivelse följa upp arbetet. mar respektive europeiska företag varit intresserade. Propositioner och utredningar av betydelse bör redo- Mot denna bakgrund anser regeringen att formerna visa effekterna på miljö och resursförbrukning. Ekoför stipendiet bör utvecklas. Den konstruktion som nomiska styrmedel och offentlig upphandling avses hittills gällt bör därför upphöra från och med den 1 användas aktivt i arbetet. Sverige bör verka för att oktober 1997 och då ersättas med Interpraktiksti- hållbar utveckling skall vara ett övergripande mål för pendier. Dessa skall kunna lämnas till unga arbetslö- EU och få genomslag i EU:s politik på berörda omsa till och med den 30 juni det år de fyller 30 år. Den råden. Detta arbete kan bli ett viktigt tema inför det unge skall få möjlighet att söka ett stipendium för svenska ordförandeskapet år 2001. praktik utanför Sverige. I stipendiet ingår en viss er- Inriktningen på arbetet, förslag till generella styrsättning för resa, försäkring samt för uppehälle. Sti- medel och utformning av det lokala investeringspendietiden bör vara sex månader. programmet beskrivs mera utförligt i bilaga 5.

Generationsväxling

Regeringen avser att under 1997 lämna förslag om införande av en generationsväxling där personer i 4.8.1 Lokala investeringsprogram åldern 63 till 64 år erbjuds avgångsersättning om arbetsgivaren anställer en långtidsarbetslös yngre per- Det lokala investeringsprogrammet innebär att son. kommuner eller grupper av kommuner ges möjlighet

att utforma förslag till lokala investeringsprogram Tidigareläggning av infrastruktursatsningar som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. Inom Vägverkets ansvarsområde finns ett antal väg- Programmen kommer att bedömas och ett antal projekt, med planerat genomförande under de när- kommuner/områden kommer att väljas ut. Vid bemaste åren, som är mycket angelägna ur såväl syssel- dömningen av programmen skall vikt bland annat sättnings- som trafiksäkerhetssynpunkt och som läggas vid åtgärder som minskar miljöbelastningen, också är färdiga för byggstart redan under år 1997. I ökar effektiviteten i användningen av energi och nasyfte att möjliggöra en tidigare start av vissa sådana turresurser samt gynnar användningen av förnybara projekt föreslås Vägverket få en utökad låneram. råvaror. Regeringen beräknar sammanlagt 5,4 mil- Lånen skall sedan återbetalas, inklusive ränta, via jarder kronor för perioden 1998 - 2000 för detta änordinarie anslag för byggande av vägar. På detta sätt damål. möjliggörs att angelägna åtgärder för sysselsättning och tillväxt snabbt kan komma till stånd. Förslaget om tidigareläggning av vissa väginvesteringar redovisas närmare i avsnitt 6, Förslag till tilläggsbudget för 4.8.2 Nationella program statsbudgeten för budgetåret 1997, Utgiftsområde 22 Kommunikationer. Till de nationella investeringarna hänförs program-

men för energiomställning samt ett nationellt inve-

steringsprogram för vissa infrastruktursatsningar.

Tidigare har en miljard kronor avsatts till ett fem-

årigt statligt investeringsbidrag för en ekologiskt 4.8 Insatser för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling till kretsloppsanpassning

hållbar utveckling av befintlig bebyggelse och infrastruktur.

Det är regeringens ambition att öka takten i omställ- Energiprogram ningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Ett nytt energipolitiskt program inrättas för omställ- Ett brett handlingsprogram byggs upp med insatser i ningen av energisystemet. Energiprogrammets omolika former inom flera utgiftsområden. Vid sidan av fattning är 4 690 miljoner kronor åren 1998 - 2000. att öka den ekologiska hållbarheten skall insatserna Satsningen uppgår totalt till drygt 9 miljarder kronor öka vår långsiktiga konkurrenskraft och möjlighe- och löper fram t.o.m. år 2004. Programmets hu-

vudinriktning är en kraftfull långsiktig satsning på

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

forskning, utveckling och demonstration av ny ener- byggtiden och projektets storlek, lånefinansiering giteknik. Målet är att under de närmaste 10-15 åren kan övervägas av hela eller delar av projektet. kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förny- Regeringen anser att avsiktsförklaringen kan ligga bara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam till grund för förhandlingsmannens fortsatta arbete. teknik för energieffektivisering. Bortfallet av elpro- Regeringen förutsätter att regionen eller andra intresduktion från Barsebäcksverket skall kompenseras senter åtar sig att ansvara för en väl definierad del av och under en femårsperiod lämnas därför investe- kostnaderna för projektet i det slutliga avtalsförslaringsbidrag till utbyggnad av el- och värmeproduk- get. tion samt till effektivisering och minskad elanvändning i bostadssektorn. Inlandsbanan

Mot bakgrund av att det nuvarande statliga stödet Infrastrukturinvesteringar till Inlandsbanan upphör under 1998, beslöt rege- I det nationella investeringsprogrammet innefattas ringen den 25 april 1996 att uppdra åt Statskontoret även de ytterligare medel som behövs för finansiering att utreda förutsättningarna för framtida järnvägsav vissa infrastrukturinvesteringar som inte ingår i trafik på Inlandsbanan. den ordinarie planeringsramen. I det nationella inves- Statskontoret redovisade sitt uppdrag den 30 jateringsprogrammet ingår bland annat utbyggnad av nuari 1997 och utredningen har skickats ut på re- Botniabanan mellan Nyland och Umeå, samt finan- miss. Remisstiden löper till den 30 april 1997. siering av reviderade storstadspaket i Stockholm och Statskontoret föreslår att staten under en över- Göteborg. Intäkter från miljöstyrande avgifter bör på gångsperiod även fortsättningsvis skall stödja järnsikt avlasta anslagsfinansieringen av storstadspake- vägstrafiken på Inlandsbanan. Stödet föreslås inrikten. tas mot banunderhåll på de mest trafikerade delarna

av Inlandsbanan och uppgå till ca 43 miljoner kro- Botniabanan nor per år. I enlighet med vad som anges i prop. 1996/97:53 In- Regeringen avser att inom kort återkomma till frastrukturinriktning för framtida transporter, beslöt riksdagen angående frågan om fortsatt statligt stöd regeringen den 16 januari 1997 att uppdra åt en för- till Inlandsbanan och anser att det bör skapas en fihandlingsman att bereda vissa frågor angående ut- nansiell beredskap för detta. byggnad av Botniabanan. I enlighet med riktlinjerna i uppdraget redovisade förhandlingsmannen ett för- Stockholm och Göteborg slag till avsiktsförklaring angående finansieringen av Mot bakgrund av bl.a. önskemål om en mer miljöin- Botniabanan den 5 mars 1997. Vidare skall för- riktad trafiklösning anmälde regeringen den 7 februhandlingsmannen senast den 1 oktober 1997 redovi- ari 1997 behov av vissa förändringar i den s.k. Densa ett förslag till avtal mellan staten, lokala och regi- nisöverenskommelsen. Förändringarna föranleddes onala företrädare samt eventuella övriga berörda också av att två av Dennisöverenskommelsens parparter om finansiering, utbyggnadsprinciper och tra- ter, Moderaterna och Folkpartiet, inte längre stod fikering av Botniabanan. bakom finansieringslösningen i överenskommelsen

Den av förhandlingsmannen redovisade avsikts- om inte genomförandet av Österleden garanterades förklaringen innebär bl.a. att staten, regionen och av regeringen. Något utrymme för regeringen att ut- Banverket är överens om att finansieringen av Bot- ställa sådana garantier finns inte. Regeringen beniabanan i allt väsentligt är ett statligt ansvar, att dömde därför att det inte fanns parlamentariskt stöd banan skall vara i statlig ägo då den är färdigställd i riksdagen för införandet av vägtullar i Stockholm. och att parterna skall utarbeta ett förslag till finansi- Därmed var den finansiella situationen akut och ering som minimerar behovet av statliga anslagsme- omedelbara förändringar i överenskommelsens innedel. Vidare att lokala intressenter är beredda att fi- håll nödvändiga. nansiera kompletterande anläggningar (t.ex. De förändringar som regeringen föreslagit innebär stationshus och terminalanläggningar) vars totala att Österleden och Västerleden med anslutningar till investeringskostnader preliminärt kan beräknas upp- väg E4 norr och söder om Stockholm utgår ur övergå till minst ca 600 miljoner kronor samt att regio- enskommelsen. Beslut om Västerledens genomförannen påtar sig att garantera regional persontrafik som de och finansiering fattas mot bakgrund av trafikutmotsvarar en nettokostnad på 20-30 miljoner kronor vecklingen och värderas i den normala infraper år. strukturplaneringen.

Med anledning av att Botniabanan inte har någon Övriga vägprojekt byggs ut enligt planerna. De avgörande betydelse för järnvägstrafiken förrän den satsningar på kollektivtrafik som ingår i överensär färdigställd i sin helhet, anser regeringen att det är kommelsen berörs inte av förändringarna. Detta inav största vikt att byggtiden minimeras utan att in- nebär en ökad andel kollektivtrafik. Förhandlingar vesteringskostnaderna ökar. Vidare anser regeringen kommer att föras mellan staten och Stockholms att, mot bakgrund av den önskvärda komprimerade kommun om en miljöanpassad helhetslösning för

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

väg- och järnvägstrafiken genom centrala Stock- återkommer årligen i budgetpropositionen med förholm. slag till omfattningen av lånegarantier och en redo-

Det planerade vägtullsystemet, som till sin funk- visning av hittills genomförda åtgärder. Regeringen tion huvudsakligen var finansierande, genomförs in- avser att återkomma med en mer detaljerad redoviste. ning för riksdagen av innehållet i de nya trafiklös-

Genom att planerna på ett vägtullsystem i Stock- ningarna för Stockholm och Göteborg. holmsregionen inte kunnat fullföljas saknar de planerade vägprojekten Norra Länken, Södra Länken och norra respektive södra delen av den yttre tvärleden en hållbar och långsiktig finansiering.

Göteborgsregionens kommunalförbund har delvis 4.9 Småföretagssatsning omarbetat den ursprungliga trafikövererenskommelsen för Göteborg till ett nytt förslag. Vägprojekten Enligt regeringen måste huvuddelen av den nödvänhar dels bantats, dels utökats med andra typer av åt- diga sysselsättningsökningen under de kommande gärder. Förslaget omfattar också en utökad satsning åren ske i den privata sektorn. De små och medelstopå kollektivtrafik. Därmed förändras fördelningen ra företagen spelar en central roll i denna utveckling. mellan väg- och kollektivinvesteringar på ett liknan- En tillfredsställande nyetablering av företag är en de sätt som i Stockholm. Finansieringen med vägtul- första förutsättning för detta. Det är också angeläget lar har ersatts med ett mer miljöinriktat vägavgifts- att befintliga företag kan expandera. Avgörande för system som kan bli aktuellt först på några års sikt. I småföretagens utvecklingsmöjligheter är sunda statsavvaktan på detta är uppgörelsen ofinansierad. finanser som ger låga räntor och låg inflation, vari-

Ett fullföljande av den nya trafiklösningen för genom goda investeringsförutsättningar skapas. Sär- Stockholmsregionen är en angelägenhet inte bara för skilt väsentligt för företagens investeringar är berörda kommuner i Stockholms län utan för hela villkoren för kapitalförsörjningen, där de mindre fölandet. Detsamma gäller för trafiklösningen i Göte- retagen har en svagare ställning på kapitalmarknaborg. den än större företag. För tillväxten i sysselsättning

En långsiktigt hållbar finansiering av trafiklös- är bl.a. arbetskraftskostnadernas nivå av stor vikt. ningen i Stockholm kräver en nettointäkt på ca För samtliga dessa frågor är skatte- och avgiftssys- 1 100 miljoner kronor per år och för Göteborg ca temets utformning viktig. 500 miljoner kronor per år. De objekt som ingår i Sedan lång tid tillbaka har Sverige haft förmånliga respektive trafiklösning, är objekt som ligger utanför företagsskatteregler som gett goda villkor för investeaktuella statliga infrastrukturplaner. Därför måste ringar i Sverige. Under de senaste åren har ett antal trafiklösningarna finansieras genom att respektive åtgärder genomförts med särskild inriktning på små region själv svarar för de intäkter som krävs. Efter- och medelstora företag. Som en uppföljning till som vägtullar inte längre är aktuella som finansie- 1990-1991 års skattereform infördes år 1994 i prinringskälla krävs alternativa lösningar för regional cip samma skattemässiga villkor för enskilda näfinansiering. Regeringen har övervägt andra former ringsidkare som för aktiebolag. Fr.o.m 1997 gäller av regional finansiering, men funnit att en sådan re- särskilda regler för ägare till onoterade aktiebolag. gional finansiering bl.a. av konjunktur- och syssel- Dessa företag har inte samma tillgång till kapitalsättningsskäl för närvarande ej bör införas. Ytterliga- marknaderna som de större, noterade aktiebolagen. re utredning av den regionala finansieringen krävs Reglerna innebär att expansion med eget kapital unsåledes. I detta ingår bl.a. att utreda de legala och derlättas. Detta förstärker företagens soliditet, vilket tekniska förutsättningarna för ett miljöstyrande av- bidrar till att sårbarheten för variationer i efterfrågan giftssystem. minskas. Kapitalförsörjningen underlättas också av

I avvaktan på dessa utredningar är det regeringens att företagsförmögenhet ej är föremål för förmögenuppfattning att kostnaderna för de aktuella projek- hetsskatt. Sedan i år gäller också viss nedsättning av ten i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen socialavgifterna, vilket är av särskild betydelse för skall finansieras med anslag anvisade över statsbud- mindre företag. Regeringen har också tillsatt en utgeten fr.o.m. år 1999. Därigenom kan pågående och redning som för närvarande undersöker möjligheterplanerade projekt komma till byggstart utan ytterli- na att förenkla skattereglerna för enskilda näringsidgare försening, vilket skapar förutsättningar för sys- kare. selsättning, tillväxt och förbättrad miljö. Den natio- I denna proposition presenterar och aviserar regenella finansieringen kommer att omprövas när ringen ytterligare åtgärder med inriktning på att förförutsättningarna för regional finansiering ytterligare bättra villkoren för de mindre företagen (se kapitel 7 utretts. för en utförligare redovisning av skatteförslagen).

För att erhålla en rationell utbyggnadstakt för vägprojekten bör dessa liksom tidigare finansieras Ytterligare lättnader i ägarbeskattningen med lån. Utställda garantier för vägprojekten i För mindre företag spelar ägarbeskattningen en vä- Stockholm och Göteborg ligger fast. Regeringen sentligt mer central roll för investeringar, tillväxt och

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

sysselsättning än för större företag. Fr.o.m. i år gäller över dessa regler, i syfte att så långt som möjligt ersärskilda regler för onoterade aktiebolag, vilket in- sätta dem med allmänna beskattningsregler. nebär att en viss del av avkastningen på eget kapital i dessa företag undantas från skatt hos ägaren. För att Ledighet för start av eget företag ytterligare förbättra villkoren för egenfinansierade För att stödja ny- och småföretagandet avser regeinvesteringar i dessa företag föreslås nu att ägarna ringen att i 1997 års budgetproposition föreslå infövid beräkningen av utrymmet för denna skattelätt- rande av rätt till tjänstledighet under sex månader nad liksom vid beräkningen av den del av utdelning- för start av eget företag. Att starta ett företag är i sig ar och reavinster som beskattas som kapitalinkomst ett stort risktagande. Genom att möjliggöra för nya får medräkna en större andel av de anställdas löner företagare att ta tjänstledigt under en period kan rissom underlag. Andelen ökas från 70 procent till 100 ken minskas i någon mån. Företagaren behöver inte procent. Åtgärden innebär också en viss stimulans riskera att, utöver de pengar och resurser som satsas, för nyanställningar. dessutom förlora arbetet för den händelse företags-

satsningen inte slår väl ut. Kapitalbeskattningen av enskilda näringsidkare Inga kostnader på statsbudgeten uppstår med det- I många fall sker nyetablering av företag genom att ta förslag. För de arbetsgivare som måste anställa en enskilda individer bildar enskilda firmor. Sedan 1994 vikarie uppstår vissa mindre kostnader. För att gäller att en viss del av avkastningen från närings- minska dessa kostnader för privata företag avses föverksamheten beskattas som kapitalinkomst. Beräk- reslås att tjänstledighet endast skall beviljas i de fall ningen av beloppet för s.k. räntefördelning påverkas då det nystartade företaget inte konkurrerar med ardels av storleken på det egna tillskjutna kapitalet, betsgivarens verksamhet. dels av en viss räntesats. Denna räntesats är knuten till den s.k. statslåneräntan med ett visst tillägg. För Miljöprogram m.m. inom jordbruket att även för denna företagsform förbättra villkoren En betydande del av Sveriges små och medelstora för egenfinansierade investeringar föreslås nu att rän- företag återfinns inom jordbrukssektorn. Verksamtesatsen för positiv räntefördelning ökas med två heten inom jordbrukssektorn utgör en central del av procentenheter. det ekologiska kretsloppet, är av stor betydelse för en

levande landsbygd och försörjer den för sysselsätt- Utökat underlag för nedsättning av ningen viktiga livsmedelsindustrin med råvaror. I arbetsgivaravgifter medlemskapsförhandlingarna inför inträdet i EU er- Sedan i år gäller bl.a. att arbetsgivaravgifterna sätts höll Sverige en ram för miljöersättningar till jordbruned med 5 procentenheter för en lönesumma upp till ket. Utnyttjande av programmet kräver nationell fi- 600 000 kronor. För att ytterligare förbättra villko- nansiering i samma omfattning som ersättningen ren för sysselsättningsexpansion i mindre företag fö- från EU. Det statsfinansiella läget har hittills inte reslås nu att det maximala underlaget för nedsätt- medgivit ett fullt utnyttjande av ramen. Regeringen ning av avgifterna utökas till ca 850 000 kronor. avser nu att föreslå en utbyggnad av miljöprogram-

met med 700 miljoner kronor per år varav 350 mil- Kapitalförluster och organisationskostnader joner kronor erhålls från EU. Ett utvidgat miljöpro- Baserat på förslag från den s.k. kapitalförlustutred- gram ökar återflödet från EU och möjliggör även en ningen avser regeringen senare i vår att presentera ett ytterligare förstärkning av de åtgärder som bedöms förslag som innebär att kapitalförlustbegreppet ut- önskvärda för att förbättra sektorns konkurrenskraft mönstras ur skattelagstiftningen. Samtidigt införs en genom omställning till mer miljöanpassad produkrätt till avdrag för förluster av kontanta medel i tion och främjandet av jordbrukets positiva inverkan samband med brott. Vidare underlättas företagens på kultur- och naturmiljö. Den utbyggnad av proexpansion bl.a. genom utvidgade möjligheter till av- grammet som föreslogs i förra årets budgetproposidrag för kostnader för ökning av aktiekapitalet och tion finansierades fullt ut endast för år 1997. De 200 för fusionskostnader. miljoner kronor som återstår att finansiera fr.o.m. år

1998 skall inrymmas inom den ram som avsätts för Översyn av stoppreglerna i satsningar på småföretagen.

fåmansföretagslagstiftningen

Sedan 1970-talet gäller särskilda regler för fåmansfö- Vissa övriga satsningar retag, de s.k. stoppreglerna. Dessa regler skall för- Utöver de satsningar som under år 1997 genomförs hindra att bolagsformen används för skatteundan- inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget avdraganden genom vissa transaktioner mellan bolagen ser regeringen att föreslå att ytterligare 50 miljoner och dess delägare. Denna särlagstiftning framstår i kronor per år fr.o.m. 1998 skall satsas på regional dag som uttryck för ett föråldrat synsätt och har näringspolitik. också kritiserats av företrädare för näringslivet. En Vidare avser regeringen att öka insatserna för koöversyn av stoppreglerna är därför motiverad. En operativt företagande och för kvinnors företagande. särskild utredare kommer att ges i uppdrag att se För informationsinsatser m.m. avser regeringen att

P R O P . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

fr.o.m. 1998 avsätta 10 miljoner kronor vardera för TABELL 4.2 FEMPUNKTSPROGRAM FÖR ARBETE

OCH UTBILDNING

dessa båda ändamål.

Miljoner kronor

Ytterligare en åtgärd är regeringens förslag (prop. 1997 1998 1999 2000 1996/97:63) om ett utvidgat högriskskydd. Förslaget

Vård, omsorg, skola 4 000 8 000 8 000 8 000

innebär att arbetsgivarnas samtliga kostnader för ut-

Hållbar utveckling 1 486 5 059 5 909

given sjuklön, för personer som löper risk för att insjukna under en eller flera längre perioder under ett Lokala investeringsprogram 800 1 800 2 800 år, ersätts efter ansökan hos försäkringskassan. Energipolitiskt program 686 1 609 1 459 Kostnaderna beräknas till högst 40 miljoner kronor.

Infrastrukturprogram 1 650 1 650

I nämnda proposition aviserar regeringen även ett

Utbildning 546 2 468 4 319 6 045

uppdrag till Riksförsäkringsverket och Statistiska

Högskola 531 1 089 1 676

Centralbyrån att tillsammans arbeta fram ett nytt system som täcker samhällets behov av information Vuxenutbildning 489 1 680 2 897 4 209 om den korta sjukfrånvaron under sjuklöneperioden. Kvalificerad yrkesutbildning 57 230 292 120 En utgångspunkt bör vara ett system som delvis byg-

Lärlingar 27 41 40

ger på ett urvalsystem för små företag och organisa-

Småföretag 1 550 1 780 1 710

tioner. De sammanlagda kostnaderna skulle därmed bli lägre och uppgiftslämnarbördan skulle minska Lättnader i ägarbeskattningen 160 180 210

kraftigt för de små företagen. Kapitalbeskattning av enskilda

näringsidkare

240 490 390

Utökat underlag för nedsätt-

ning av arbetsgivaravgifter 450 410 410

Kapitalförluster och organisa-

4.10¶Sammanfattning av

tionskostnader 40 40 40

fempunktsprogrammet

Miljöprogram inom jordbruket 550 550 550

I tabell 4.2 lämnas en specificerad redovisning av de Regional näringspolitik 50 50 50 åtgärder som presenterats i avsnitt 4.5- 4.9.

Kooperativt företagande 10 10 10

Kvinnors företagande 10 10 10

Utökat särskilt högkostnads-

Avser delfinanasiering. Programmet uppgår totalt till 4 690 miljoner kronor åren 1998 - 2000 men finansieras till viss del med befintliga resurser inom UO 21, Energi.

Utgiftstak för den offentliga sektorn

.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

5¶Utgiftstak för den offentliga sektorn

5.1¶Förutsättningar

Regeringens förslag:

1. De offentliga utgifterna beräknas till 1 032 miljar- 5.1.1 Budgetpolitiska mål der kronor år 1998, 1 057 miljarder kronor år 1999 och 1 081 miljarder kronor år 2000. De budgetpolitiska mål som regeringen föreslagit och 2. Ett tak för de statliga utgifterna omfattande stats- riksdagen ställt sig bakom har varit vägledande i arbudgeten exklusive räntor på statsskulden och Riks- betet med denna proposition. De kan sammanfattas gäldskontorets nettoutlåning men inklusive socialför- på följande sätt: säkringssektorn vid sidan av statsbudgeten fastställs

– Statsskulden som andel av BNP skall stabiliseras till 744 miljarder kronor år 2000.

senast år 1996. 3. Den beräknade fördelningen av de statliga utgif-

– Underskottet i den offentliga sektorn får inte terna åren 1998 - 2000 på utgiftsområden (exkl.

överstiga 3 procent år 1997. statsskuldsräntor), socialförsäkringen vid sidan av statsbudgeten samt budgeteringsmarginalen gäller – De offentliga finanserna skall vara i balans år som riktlinje för den fortsatta budgetberedningen. 1998. 4. Utgifterna för den kommunala sektorn beräknas

– De offentliga finanserna skall efter år 1998 uppvitill 442 miljarder kronor år 1998, 455 miljarder kro-

sa ett permanent överskott. nor år 1999 och 468 miljarder kronor år 2000.

Målet om stabiliserad skuldkvot uppnåddes redan år I 1996 års ekonomiska vårproposition föreslog rege- 1995. Som framgår av finansplanen och avsnitt 4.3 ringen ett utgiftstak för åren 1997 - 1999. Utgiftsta- föreslås målet om permanent överskott i de offentliga ken för staten inklusive socialförsäkringssektorn fast- finanserna preciseras till ett överskott på 0,5 procent ställdes till 723, 720 respektive 735 miljarder kronor av BNP år 1999 och 1,5 procent av BNP år 2000. År för de tre åren. Riksdagen godkände också en preli- 2001 skall överskottet i de offentliga finanserna uppminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden. I gå till 2 procent av BNP. budgetpropositionen föreslogs en definitiv fördelning av utgifterna för år 1997 samt en preliminär fördelning för åren 1998 och 1999.

5.1.2¶Fempunktsprogrammet

I denna proposition föreslås ett utgiftstak för staten för år 2000. Dessutom redovisas en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden, samt en I avsnitt 4 beskrivs de åtgärder som regeringen förekort beskrivning av respektive utgiftsområde. Åren slår och de politiska prioriteringar som ligger till 1997 - 1999 ligger utgiftstaken kvar på de av riksda- grund för dessa. Utgifterna för programmet har lagts gen tidigare fastställda nivåerna. För dessa år presen- in i beräkningarna av utgiftstaken och fördelningen teras reviderade beräkningar av utgifternas fördel- på utgiftsområden. ning på utgiftsområden. Dessutom redovisas en beräkning av de konsoliderade offentliga utgifterna, dvs. inklusive den kommunala sektorn.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

5.1.3¶Beräkningsförutsättningar 5.2 De offentliga finanserna

Vid beräkningen av den offentliga sektorns inkoms- I detta avsnitt redovisas översiktligt den finansiella ter och utgifter är de antaganden som görs om den utvecklingen för den konsoliderade offentliga sekallmänna ekonomiska utvecklingen i samhället av torn, dvs. staten inkl. AP-fonden samt kommunsekstor betydelse. Beräkningarna bygger på en prognos torn. En mer utförlig beskrivning återfinns i bilaga 1. över den ekonomiska utvecklingen de närmaste fyra Trots den svaga tillväxten förstärktes de offentliga åren, vilken redovisas i sin helhet i bilaga 1, Svensk finanserna oväntat kraftigt under 1996. Enligt de ekonomi. De förutsättningar som har störst betydelse preliminära nationalräkenskaperna uppgick underför statsbudgetens utveckling sammanfattas i tabell skottet i den offentliga sektorns finansiella sparande 5.1. till drygt 40 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,5

procent av BNP. Sparandeunderskottet reducerades – BNP-tillväxten förväntas bli god de närmaste

därmed med 90 miljarder kronor jämfört med 1995.

åren.

Förbättringen blev betydligt större än vad som be- – Den öppna arbetslösheten låg under 1996 på en

räknades i samband med budgetpropositionen.

för Sverige mycket hög nivå. Den beräknas sjunka

Den oväntat svaga utgiftsutvecklingen under 1996

under år 1997 och når en nivå på 4,5 procent år

förklaras till viss del av förskjutningar av utgifter till

2000.

1997. Även på inkomstsidan finns faktorer som till- – Inflationen förväntas bli mycket låg under 1997. fälligt förstärker de offentliga finanserna 1996. Det

Konsumentprisindex förväntas till och med mins- gäller t. ex. omläggningen av uppbörden av mervär-

ka mellan juni 1996 och juni 1997 varvid basbe- desskatt, som innebär att uppbörden omfattar 13

loppet beräknas bli detsamma år 1998 som 1997. månader 1996. Sammantaget medför detta att den

Jämfört med prognosen i 1996 års budgetpropo- offentliga sektorns finansiella sparande år 1997 en-

sition i september görs nu lägre inflationsanta- dast förbättras med ca 8 miljarder kronor jämfört

ganden för hela perioden. med 1996. Underskottet i år beräknas uppgå till 2,1

procent av BNP, vilket ger en god marginal till det – Både de korta och de långa räntorna väntas stiga

uppsatta målet om ett underskott på högst 3,0 pro-

något under perioden, men är lägre än vad som

cent av BNP. antogs i 1996 års budgetproposition.

I kalkylen beaktas de åtgärder som presenteras i TABELL 5.1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN avsnitt 4. Beräkningarna visar att de uppställda bud- 1996 - 2000. Siffror från 1996 års budgetproposi- getpolitiska målen nås åren 1998 - 2000. Dessa innetion anges inom parentes bär balans i de offentliga finanserna år 1998 och ett

1996 1997 1998 1999 2000

överskott år 1999 och 2000 med 0,5 respektive 1,5 BNP 1,1 2,3 2,5 2,8 2,7

procent av BNP. Därutöver finns, enligt nuvarande

(1,6) (2,3) (2,6) (2,4) (2,0) beräkning, ett utrymme på ca 15 miljarder kronor år KPI 0,7 0,6 1,7 2,0 2,0 1999 och ca 26 miljarder kronor år 2000, som kan

tas i anspråk utan att de budgetpolitiska målen åsi-

(1,2) (1,9) (2,2) (2,2) (2,2)

dosätts. I de nedan redovisade kalkylerna har ut- Lönesumma 6,4 4,2 4,2 4,9 4,7

rymmet beräkningstekniskt använts för sänkningar

(6,4) (5,1) (5,3) (5,0) (4,6)

av statliga skatter och avgifter.

Öppen 1 8,1 7,9 7,1 5,6 4,5 arbetslöshet

(7,7) (6,9) (6,1) (5,8) (5,7)

Arbetsmark- 4,5 4,7 4,7 4,7 4,4 nadspolitiska

1 (4,9) (5,4) (5,0) (4,3) (3,8)

åtgärer 5.3 Statsbudgetens utveckling

Ränta, 5-års 7,2 5,6 5,9 6,1 6,2 statsoblga- I och med att budgetlagen trädde i kraft den 1 janua-

(7,5) (7,0) (7,0) (7,0) (7,0) tioner ri 1997 ändrades definitionen av statsbudgeten. I Ränta, 6 5,8 4,0 4,1 4,3 4,3 statsbudgetens saldo skall från och med i år inkludemånaders ras även Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en

(6,0) (5,4) (6,0) (6,3) (6,3) statsskulds-

kassamässig korrigeringspost. Budgetunderskottet växlar 1 blir därmed liktydigt med statens lånebehov. Procent av arbetskraften Källa: Finansdepartementet

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

De senaste åren har flera stora förändringar i re- förmögenhetsskatter under 1990-talets första år. dovisningen genomförts. Detta försvårar tolkningen Därutöver bidrog de förstärkta incitamenten för fiav statsbudgetens utveckling. T.ex. lyftes arbetslös- nansiellt sparande hos hushållen till en kraftig omhetsersättningen in i statsbudgeten den 1 juli 1995. svängning av den privata konsumtionen. Detta med- Samtidigt infördes bruttoredovisning av sjuk- och förde att konsumtionsskatterna inte utvecklades föräldraförsäkringen. Dessa förändringar höjde både enligt prognos. utgifter och inkomster kraftigt och innebar även en Under åren 1994 - 1996 steg inkomsterna kraftigt. saldoförsämring. Lånebehovet påverkades dock inte. Inkomstkvoten ökade till 36 procent av BNP. Förkla- Vidare ändrades år 1996 systemet för den kommu- ringen till detta är till största delen konsolideringsnala mervärdesskatten samt skatteutjämningssyste- programmet som innefattar inkomstförstärkningar met för kommuner och landsting, vilket sammanta- om 60 miljarder kronor. Även en gynnsammare get ökade både utgifter och inkomster med ca 40 makroekonomisk utveckling bidrog till de ökade inmiljarder kronor. Slutligen bruttoredovisas de statliga komsterna. tjänstepensionerna från och med år 1997. Även den- Under prognosperioden 1997 - 2000 beräknas inna förändring är saldoneutral. komstkvoten falla till 33 procent av BNP. Detta för-

För att öka jämförbarheten över tiden har stats- lopp har två huvudförklaringar. För det första har budgetens utfall korrigerats för dessa förändringar. I huvuddelen av konsolideringsprogrammets inkomstdiagram 5.2 nedan visas utgifter (exklusive nettout- förstärkningar redan genomförts. De skatteförändlåning) och inkomster åren 1991 - 2000 som om nu ringar som beslutats eller aviserats efter detta progällande redovisningsprinciper tillämpats hela perio- gram - t. ex höjningen av tobaksskatten - är den. inkluderade i beräkningarna. Andra inkomstslag

minskar. Främst gäller detta inkomster från försälj-

ning av statliga företag. Inkomstförloppets andra hu-

vudförklaring är ett beräkningstekniskt antagande 5.3.1 Statsbudgetens inkomster om en skattesänkning. Detta medför att inkomskvo-

ten faller. Vid 90-talets början låg statsbudgetens korrigerade inkomster relativt högt i relation till BNP (se diagram 5.2). År 1991 uppgick inkomstkvoten till 37 procent 5.3.2 Statsbudgetens utgifter exklusive av BNP. Under de därpå följande åren föll inkoms- statsskuldsräntor och nettoutlåning terna, både nominellt och i relation till BNP. Mellan åren 1991 och 1993 föll inkomsterna med ca 40 Utgifterna uttryckt som andel av BNP nådde sin miljarder kronor, och inkomstkvoten föll till 32 pro- kulmen år 1993. Detta berodde delvis på stora kostcent av BNP 1994. År 1993 var den ekonomiska kri- nader för bankstödet. Efter detta år sjönk utgifterna sen som djupast, vilket avspeglas i att inkomsterna kraftigt. Särskilt kraftig var minskningen mellan åren detta år föll till sin lägsta nivå nominellt (se tabell 1995 och 1996 när besparingarna i konsoliderings- 5.4). programmet började påverka utgifterna. Utan juste-

Skattereformens betydelse för detta förlopp har ring för ändrade redovisningsprinciper ökar däremot diskuterats. Kortsiktigt var reformen sannolikt något utgifterna mellan åren 1995 och 1996. Diagram 5.1 underfinansierad bland annat som en följd av en och 5.2. ogynnsam utveckling av baserna för kapital- och Jämfört med den prognos som gjordes i 1996 års

DIAGRAM 5.1 DIAGRAM 5.2

Statsbudgetens inkomster och utgifter exkl. Statsbudgetens inkomster och utgifter exkl.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

budgetpropositionen ligger utgifterna nu på en något TABELL 5.2 UTGIFTSMÄSSIGA

STATSSKULDSRÄNTOR 1996 - 2000

högre nivå. Orsaken är främst det fempunktspro-

Miljarder kronor

gram som presenteras i denna proposition. 1

1996 1997 1998 1999 2000

Under innevarande år ökar utgifterna exklusive

Räntor på lån i 94,4 82,8 78,8 74,4 72,4 statsskuldsräntor med ca 4 miljarder kronor jämfört

svenska kronor med budgeterat belopp. Ökningen är ett nettoresultat

Räntor på lån i ut- 23,3 22,3 19,2 18,7 17,8 av både upp- och nedrevideringar av enskilda anslag.

ländsk valuta Redan i slutet av budgetåret 1995/96 syntes klara tendenser till att utgifterna inom sjuk- och föräldra- Räntor på in- och -16,6 -5,1 -3,7 -2,5 -2,0

utlåning försäkringen skulle komma att bli lägre än vad som budgeterats på grund av lägre sjuktal och lägre nati- Över-/underkurser -1,5 -0,9 0,8 0,6 0,1

vid emission vitet. Även lägre marknadsräntor bidrar till att minska utgifterna. Framförallt påverkas räntebidragen. Summa räntor 99,6 99,0 95,2 91,2 88,3 Högre utgifter uppkommer främst för arbetslöshet- Valutavinster/- -6,1 1,2 -1,2 -4,2 -5,1 sersättningen. Dessutom har satsningarna i enlighet förluster med fempunktsprogrammet lagts in i beräkningen. Kursvinster/- 5,6 2,2 5,9 4,2 6,2 Dessa presenteras i avsnitt 4. förluster

För åren 1998 och framåt beräknas utgifterna Övrigt 0,4 0 0 0 0 sjunka som andel av BNP. Orsaken till de sjunkande

Summa ränteutgifter 99,5 102,4 99,9 91,2 89,4 utgifterna är främst en gynnsam ekonomisk utveck- 1

Preliminärt utfall enligt Riksrevisionsverket. ling med minskande arbetslöshet men också mins- Anm: Beloppen är avrundade och summerar därmed inte.

Källa: Finansdepartementet kande utgifter för statsskuldsräntor. Även de kvarvarande besparingarna i konsolideringsprogrammet

Statsskuldsräntorna kan variera starkt mellan åren. spelar en viktig roll för utgiftsminskningen. Jämfört

En del av dessa variationer kan förklaras av Riksmed prognosen i budgetpropositionen ligger utgifter-

gäldskontorets upplåningsteknik. Som exempel kan na på en något högre nivå. För en mer detaljerad bild

nämnas nollkupongobligationer vars ränta inte utbeav utgifternas utveckling hänvisas till avsnitt 5.6.

talas löpande utan vid förfallotidpunkten. Denna

upplåningsteknik kan med utgiftsmässig redovisning

leda till stora över- eller underskattningar av ränteut-

5.3.3¶Statsskuldsräntor

gifterna. För att neutralisera sådana effekter har även

kostnadsmässiga räntor beräknats där utgifterna har Statsskuldsräntorna var som störst år 1995 då de

periodiserats över lånens löptid. Tabell 5.3 visar att uppgick till 105 miljarder kronor. De beräknas mins-

ränteutgifterna för statsskulden år 1999 och framåt ka med 15 miljarder kronor till år 2000 (se diagram

är högre med kostnadsmässig redovisning än med 5.3). Minskningen av ränteutgifterna beror till största

utgiftsmässig. Detta beror framförallt på nolldelen på fallande inhemska och utländska marknads-

kupongräntor för lån med förfall efter prognosperioräntor. Som tabell 5.2 visar beräknas statsskuldsrän-

den. torna bli 102,4 miljarder kronor under innevarande år, vilket är ca 2 miljarder kronor lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen.

DIAGRAM 5.3

Statsskuldsräntor 1980 - 2000

Miljarder kronor

120

100

80

60

40

20

0

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00

Källa: Finansdepartementet

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

TABELL 5. 3 PERIODISERADE RÄNTEUTGIFTER Under innevarande år beräknas lånebehovet upp-

1996 - 2000 .

gå till 25,7 miljarder kronor vilket är en nedrevide-

Miljarder kronor

1996 1997 1998 1999 2000 ring jämfört med prognosen i 1996 års budgetpropo-

sition. Det lägre lånebehovet beror på ökade Summa räntor enligt 99,6 99,0 95,2 91,2 88,3 tabell 5.2 inkomster, främst från försäljningar av statliga bolag,

lägre ränteutgifter för statsbudgeten på grund av läg- Kurseffekter vid -1,0 -1,0 -2,7 -0,9 0,0 emission re ränteantaganden samt ökade amorteringar av lån i

Riksgäldskontoret. Reala nollkupongrän- 2,2 2,3 3,9 4,2 4,1

År 1998 beräknas lånebehovet uppgå till 9 miljartor

der kronor. Detta är en försämring jämfört med bud- Andra nollkupon- 1,5 -1,1 0,5 -0,2 0,0

getpropositionen, vilket bland annat beror på att gräntor

amorteringar på lån i Riksgäldskontoret tidigarelagts Summa justering 2,7 0,2 1,6 3,2 4,1

jämfört med vad som antogs i budgetpropositionen. Summa periodisera- 102,3 99,2 96,8 94,4 92,4 Merparten av amorteringarna sker redan under 1996 de ränteutgifter

och 1997. Anm: Beloppen är avrundade och summerar därmed inte. Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet För åren 1999 och 2000 påverkas lånebehovet av

såväl utgifterna för fempunktsprogrammet som den

inlagda skattesänkningen. Sammantaget innebär det-

ta att statsbudgeten uppvisar ett överskott först år 5.3.4 Statens lånebehov och statsskuld 2000, se diagram 5.4. Det finansiella sparandet i den

totala offentliga sektorn uppvisar emellertid över- Lånebehov skott redan från år 1999 i enlighet med de budgetpo- Från en högsta nivå på 240 miljarder kronor år 1993 litiska målen. minskade lånebehovet till ca 20 miljarder kronor år 1996 (se tabell 5.4). Det höga lånebehovet under Rensning för engångseffekter 1990-talets första hälft återspeglade konjunkturned- Lånebehovet påverkas förutom av konjunkturutgången i svensk ekonomi och bankkrisen med påföl- vecklingen och politiska beslut även av engångshänjande höga utgifter för staten i form av bankstöd. delser och tekniska omläggningar. För att få en tydli-

Lånebehovet minskade med cirka 50 miljarder gare bild av lånebehovets utveckling har vissa av kronor per år mellan 1993 och 1995 till följd av dessa effekter rensats bort. Bankstödet i början av budgetförstärkande åtgärder och en förbättrad kon- 1990-talet, stora inbetalningar från vissa affärsverk junktur. Samtidigt bortföll statens utgifter för bank- och statliga bolag till Riksgäldskontoret under 1996 stöd. Den största minskningen av lånebehovet skedde och 1997 på grund av ändrade amorteringsplaner är dock mellan 1995 och 1996 då det föll med nära 120 exempel på sådana engångseffekter. Diagram 5.5 miljarder kronor till 21 miljarder kronor. visar det faktiska lånebehovet samt lånebehovet ren-

Detta beror på tillfälligt höga återbetalningar av sat för vissa engångseffekter under perioden från år lån från affärsverk och bolag, placering av Kärnav- 1993 till budgetåret 1998. Därvid har lånebehovet fallsfondens tillgodohavanden i Riksgäldskontoret rensats för bankstöd, försäljningar, amorteringar, samt utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar ändrad redovisningsperiod för moms samt pensionstill följd av konsolideringsprogrammet. skatt på grund av bolagisering av före detta affärs-

verk.

DIAGRAM 5.4

Statens lånebehov och statsskuld DIAGRAM 5.5

Procent av BNP Statens lånebehov

18 90 Miljarder kronor

Statsskuld (högeraxel) 250

16 80

14 Lånebehov (vänsteraxel)

70

200

12

60

10

50 150

8

40

6

100

30

4

Justerat

20

2

50

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

TABELL 5. 4 STATENS LÅNEBEHOV OCH STATSSKULDEN I miljarder kronor och som andel av BNP

Källa: Finansdepartementet

Även andra justeringar är tänkbara, till exempel för mars. Inom många utgiftsområden förväntas nu variationer i underuttag av inkomstskatt. högre utgifter än vad som tilldelats i statsbudgeten.

Det justerade lånebehovet utvecklas betydligt Uppgifter som inhämtats från myndigheterna tyder jämnare än det faktiska och faller inte lika snabbt på att förbrukningen av ingående reservationer och mellan åren 1993 och 1996. anslagssparande under 1997 kan bli högre än de 6

miljarder kronor som prognostiserades i budgetpro- Statsskulden positionen i september 1996. Det måste emellertid Statsskulden växte snabbt under 1990-talets början betraktas som osäkert om en sådan ökning verkligen till följd av de stora underskotten i statens finanser. kommer att inträffa. Historiskt sett har behovet att Som andel av BNP nådde statsskulden sin högsta ni- utnyttja ingående reservationer oftast överskattats i vå år 1995 på 84,3 procent, och sjönk år 1996 till början av ett budgetår. Utfallet för januari och feb- 84,1 procent av BNP. Regeringens mål om en stabili- ruari tyder inte heller på någon ökning av utgifterna. serad skuldkvot år 1996 var därmed uppnått redan Den nuvarande prognosen har därför inte fullt ut år 1995. Minskningen av statskulden berodde på räknat in detta potentiella utgiftstryck. Det måste förbättringar av statsbudgetens saldo och en appreci- dock påpekas att det finns stora ingående reservatioering av kronan. ner och anslagsbehållningar - ca 40 miljarder kronor.

Ca 30 procent av statsskulden är upplånad i ut- Därmed finns en risk att utgifterna kan behöva reviländsk valuta och värderas till aktuella växelkurser. deras upp för år 1997 vid senare uppföljningstillfäl- En starkare krona ger därför en lägre statsskuld. len. Statsskulden beräknas successivt minska till drygt 70 Utgifterna för budgetåret 1997 ökar även till följd procent av BNP år 2000. av de satsningar som görs inom arbetsmarknadsom-

rådet och utbildningsområdet samt de ökade bidra-

gen till kommunerna. Dessa satsningar, som presen-

teras närmare i avsnitt 4, uppgår till 5,5 miljarder

kronor 1997. Till viss del är dessa satsningar finansi- 5.4 Uppföljning av 1997 erade genom engångsvisa besparingar samt en höj-

ning av tobakskatten. I tabell 5.5 anges vilka indrag- Som ett led i den nya stramare budgetprocessen, görs ningar som görs för 1997. sedan förra året regelbundna uppföljningar av både Det finns anslag där överskridanden redan nu kan utgifts- och inkomstutvecklingen. Under budgetåret konstateras med stor säkerhet, förutsatt att inga åt- 1995/96 inleddes en försöksverksamhet med en må- gärder vidtas. Anslaget för assistansersättning beräknadsvis uppföljning av utgifterna. Från början ingick nas överskrida budgeterat belopp med ca 600 miljoendast de största anslagen (ca 100 st) i uppföljning- ner kronor. Orsaken till de ökade kostnaderna är att en. Dessa jämfördes månadsvis och ackumulerat personkretsen av ersättningsberättigade nu beräknas med en s.k. utgiftsprofil, dvs. tilldelade medel förde- bli större än vad som tidigare antagits. Överskridanlade på månader. Verksamheten har nu utvidgats till det finansieras genom besparingar inom utgiftsomatt omfatta samtliga anslag och dessutom inkomster råde 9. Även kostnaderna för arbetslöshetsersättning på en aggregerad nivå. kommer att överskrida budgeterat belopp. Antagan-

Den skärpta uppföljningen innebär också att det om öppen arbetslöshet år 1997 har sedan budfackdepartementen har fått en viktigare roll bland getpropositionen reviderats upp från 6,9 till 7,9 proannat genom att varje kvartal lämna en prognos för cent. Det medför ökade kostnader med ca 5,5 det pågående budgetåret. Den första prognosen för miljarder kronor. 1997 lämnades till Finansdepartementet den 12

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

I övrigt visar prognosen på ett antal mindre över- 5.5 Utgiftstaket för den offentliga skridanden. Dessa finansieras i huvudsak genom om- sektorn fördelningar inom respektive utgiftsområde.

För att stärka kontrollen över de offentliga finanser- TABELL 5.5 SAMMANSTÄLLNING AV na presenterade regeringen i proposition

ÅTGÄRDER ÅR 1997 FÖR ATT FINANSIERA

1995/96:150 ett förslag till utgiftstak. Våren 1996

ÖKADE UTGIFTER INOM RAMEN FÖR

fattades beslut om statliga utgiftstak för åren 1997 -

FEMPUNKTSPROGRAMMET

Miljoner kronor 1999. Samtidigt godkändes beräkningen av ett ut-

giftstak för den offentliga sektorn för samma period.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn omfattar UO 2: Indragning av medel 14

utgiftstaket för staten och den beräknade utgiftsni- UO 3: Indragning av medel från Riksskatteverket 20

vån för kommunerna. Vid beräkningen av taket eli- UO 3: Indragning av medel från Skatteförvaltningen 11 mineras interna transaktioner mellan staten och UO 4: Indragning av medel från Exekutionsväsendet 24 kommunsektorn.

UO 4: Indragning av medel för outnyttjad 64 hyreskompensation m.m. UO 5: Indragning av medel för fredsbevarande styrkor 15

5.5.1¶Utgiftstaket för staten

UO 6: Inleverens reservmaterial/drivmedel 200 UO 6: Räntesättning räntekonto 50 De totala statliga utgifterna indelas i 27 utgiftsområ- UO 6: Minskning ingående saldo på räntekonton 600 den. I utgiftstaket för staten ingår 26 av de 27 ut- UO 7: Indragning av bistånd 500 giftsområdena. Statsskuldsräntor exkluderas på

grund av att regeringen endast i begränsad utsträck- UO 5 och 8: Indragning av medel för särskilda åtgärder i 6,5

ning kan påverka ränteutgifterna. Utöver de 26 utflyktingmottagandet

giftsområdena ingår minskning av anslagsbehåll- UO 8: Indragning av medel för åtgärder för invandrare 3,5

ningar, vilket innebär att tidigare anslagna medel UO 9: Indragning av medel för Stimulansbidrag till särskil- 40

som ej förbrukats tas i anspråk. Till detta skall lägda boendeformer

gas de socialförsäkringar som inte ingår i statsbudge- UO 9: Indragning av medel för vissa statsbidrag inom äldre- 17

ten samt en budgeteringsmarginal. och handikappområdet

Myndigheternas förbrukning av anslagsbehåll- UO 9: Indragning av medel för bidrag till husläkarsystem 5,5 ningar är en osäker faktor i utgiftsberäkningen. Mot UO 14: Indragning av medel från Arbetsmarknads- 300 bakgrund av tidigare utfall bedöms förbrukningen departementet uppgå till 4 miljarder kronor år 1998, 3 miljarder

förutses utgifterna öka i takt med att intjänade ATP- UO 19: Indragning av medel för lokaliseringsbidrag Ludvika 10

poäng per pensionär stiger.

samarbete UO 22: Indragning av medel för Post- och telestyrelsen 47 UO 22: Indragning av medel för Sysselsättningsskapande 50 åtgärder

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Osäkerheten i utgiftsberäkningar som sträcker sig na proposition. De kommunala utgifterna ingår i utöver flera år gör det motiverat att lägga in en budge- giftstaket för den offentliga sektorn, men fastställs teringsmarginal. Därigenom minskar behovet av att inte direkt av riksdagen. Genom bland annat statsbiändra utgiftstaket vid smärre avvikelser i t.ex. den dragen åstadkoms emellertid en indirekt påverkan på makroekonomiska utvecklingen eller till följd av rent utgiftsnivån. De beräknade kommunala utgifterna, tekniska omläggningar av utgiftsredovisningen. En som redovisas i tabell 5.7 tar hänsyn till de förslag lämplig storlek på budgeteringsmarginalen i slutet av som påverkar kommunerna. En mer utförlig redoutgiftsperioden bedöms vara 2,5 procent av utgifter- visning av kommunernas finanser ges i avsnitt 8. na, vilket motsvarar ca 20 miljarder kronor. Detta

TABELL 5.7 UTGIFTSTAK FÖR OFFENTLIG

belopp ingår inte i beräkningen av statsbudgetens

SEKTOR 1998-2000

saldo och budgeteringsmarginalen utgör därmed inte

Miljarder kronor

heller någon reserv för ofinansierade utgiftsökningar. Varje sådan utgiftsökning försämrar statsfinanserna 1998 1999 2000 även om den ryms inom det fastställda utgiftstaket. Staten inkl. socialförsäk- 720 735 744

Utgiftstaken för åren 1997 - 1999, som fastställ- ringssektorn des våren 1996, ligger fast. I denna proposition läggs Kommunerna 442 455 468 förslag till utgiftstak för år 2000. I beräkningen av

Interna transaktioner -130 -133 -131 utgiftstaket har ingen hänsyn tagits till införandet av

Summa 1 032 1 057 1 081 det nya ålderspensionssystemet som bland annat innebär att avgifter införs på pensionsgrundande trans- Procent av BNP 56,1 54,7 53,4 fereringar. Detta system kommer att öka utgifterna under taket som därför kan behöva justeras. Det innebär emellertid inte någon ökad nettobelastning på de offentliga finanserna.

Beräkningarna av utgifterna inom taket samman- 5.6 Utgiftstak för staten med fattas i tabell 5.6. Utgiftstaket avrundas uppåt till fördelning på utgiftsområden närmaste hela miljard kronor. En preliminär fördelning på utgiftsområden återfinns i avsnitt 5.6 5.6.1 Preliminär fördelning på

utgiftsområden åren 1998 - 2000

TABELL 5.6 UTGIFTSTAK FÖR STATEN 1998-2000 Miljarder kronor

I 1996 års budgetproposition presenterade regering-

1998 1999 2000 en en preliminär fördelning av utgifterna på utgifts-

områden för budgetåren 1998 och 1999. Riksdagen Summa utgiftsområden exkl. 572,8 579,8 577,2

godkände denna fördelning som riktlinje för regestatsskuldsräntor

ringens budgetarbete (FiU1, rskr.1996/97:53). Minskning av anslagsbehåll- 4,0 3,0 3,0

I det följande presenteras en reviderad fördelning ningar

av utgifterna för budgetåren 1998 och 1999 samt en Socialförsäkringar vid sidan 133,0 138,2 143,2

preliminär fördelning av utgifterna år 2000. Utöver av statsbudgeten

de satsningar som regeringen föreslår i denna propo-

ringar för att finansiera utgiftsökningar. Slutlig pris- Anm: Utgiftstaket är avrundat uppåt till närmaste hela miljard.

och löneomräkning av förvaltningskostnadsanslagen

för år 1998 har beräknats med utgångspunkt i den

allmänna prisutvecklingen inom den konkurrensut-

satta sektorn. För åren 1999 och 2000 har en

schablonmässig uppräkning gjorts av dessa anslag.

5.5.2¶Den offentliga sektorns utgiftstak

Utgiftstaket för den offentliga sektorn består som tidigare nämnts av summan av det fastställda statliga utgiftstaket och den beräknade kommunala utgiftsnivån med avdrag för interna transaktioner mellan staten och kommunerna. De interna transaktionerna består huvudsakligen av olika former av statsbidrag.

Utvecklingen inom den kommunala sektorn påverkas i hög grad av de åtgärder som aviseras i den-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

TABELL 5.8 PRELIMINÄR FÖRDELNING PÅ UTGIFTSOMRÅDEN Miljoner kronor

DIFFERENS MOT

BUDGETPROPOSITIONEN

Inför 1997 års budgetproposition kan vissa juste- dovisningar, motivera vissa omprioriteringar mellan ringar av teknisk karaktär komma att göras. Beräk- utgiftsområdena. ningen av s.k. pris- och lönekänsliga anslag kan I tabell 5.8 ovan presenteras dels den preliminära komma att justeras med hänsyn till nya antaganden fördelningen av utgifterna på utgiftsområden m.m, om den ekonomiska utvecklingen. Förvaltningskost- dels differenser i förhållande till de preliminära ranadsanslagen kommer att justeras till följd av att marna för budgetåren 1998 och 1999 som redovisasystemet med lönekostnadspålägg från och med den des i 1996 års budgetproposition. För flera utgifts- 1 januari 1998 ersätts med försäkringstekniskt be- områden har utgifterna för åren 1998 och 1999 räknade premier. Därutöver kan bedömningar och nedjusterats. Utgifterna på utgiftsområde 10 minskar analyser av resultaten av föregående års verksamhet, bland annat på grund av ett lägre sjuktal än tidigare som bland annat baseras på myndigheternas årsre- beräknat. Ett lägre basbelopp än vad som beräkna-

des i budgetpropositionen förklarar kraftiga nedjus-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

teringar av utgifterna inom utgiftsområde 11 och för ralbyrån, Konjunkturinstitutet, Finansinspektionen, socialförsäkringarna vid sidan av statsbudgeten. Yt- Riksgäldskontoret m.fl. dels kostnader för statsskulterligare en kraftig minskning jämfört med budget- dens upplåning och låneförvaltning, samt inbetalning propositionen ligger på utgiftsområde 12, vilket hu- till Europeiska Investeringsbanken. De totala utgifvudsakligen beror på att prognosen för antal födda terna för utgiftsområdet uppgår enligt statsbudget barn skrivs ned. Lägre räntor förklarar den lägre ni- för år 1997 till 3,8 miljarder kronor varav centrala vån på utgiftsområde 18. En ny beräkning av avgif- myndigheters anslag uppgår till 1,1 miljarder kronor, ten till Europeiska gemenskapen till följd av nya kostnaderna för statsskuldens upplåning och låneekonomiska antaganden och bedömningen av Euro- förvaltning till 1,5 miljarder kronor samt inbetalpeiska gemenskapens utveckling leder till en nedjus- ning till Europeiska Investeringsbanken till 0,9 miltering av nivå för utgiftsområde 27. De högre utgif- jarder kronor. terna på utgiftsområde 13 beror till stor del på att Utgifterna inom utgiftsområdet sjunker mellan arbetslösheten nu bedöms bli högre. Utgiftsökning- åren 1997 och 1998 med ca 1 miljard kronor, främst arna i övrigt är främst en följd av förslagen i fem- beroende på att Sveriges inbetalningar till Europeiska punktsprogrammet. Slutlig pris- och löneomräkning Investeringsbanken minskar kraftigt. av förvaltningskostnadsanslagen har medfört en viss Regeringen har vid sin beräkning av den ekononedjustering av flertalet utgiftsområden. De mest vä- miska ramen utgått från att ytterligare besparingar sentliga förändringarna per utgiftsområde beskrivs görs inom utgiftsområdet utöver tidigare beslutade närmare i avsnitt 5.6.2. Därutöver redovisas en neddragningar. De tillkommande besparingarna sammanställning över tillkommande åtgärder för att uppgår till 18 miljoner kronor och möjliggörs bland finansiera utgiftsökningar i tabell 5.9. annat genom effektiviseringar av myndigheter. Be-

sparingarna kommer att preciseras i budgetproposi-

tionen. 5.6.2 Beskrivning av utgiftsområden m.m. Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 till

2 810 miljoner kronor, för år 1999 till 2 837 miljo- Utgiftsområde 1: Rikets styrelse ner kronor och för år 2000 till 2 657 miljoner kro-

nor. Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, regeringen och riksdagen. Dessutom ingår bland annat mediefrågor, partistöd, allmänna val samt vissa centrala myndigheter. För år 1997 uppgår de totala ut- Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och gifterna enligt statsbudget till 3,8 miljarder kronor, uppbörd varav ca 1,9 miljarder kronor för regeringskansliet, ca 0,8 miljarder kronor för riksdagen samt ca 0,5 Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemiljarder kronor för presstödet. myndigheterna och Tullverket. De totala utgifterna

Regeringen har vid sin beräkning av den ekono- för området uppgår enligt statsbudget för år 1997 till miska ramen utgått från att den höjning av partistö- 5,7 miljarder kronor varav ca 4,7 miljarder kronor det med 30 miljoner kronor som gjorts för år 1997 för skatteförvaltningen. ligger kvar under perioden. Bakgrunden är bland Regeringen har tidigare beslutat om en särskild annat att partiernas verksamhetsområde utökats satsning på utbyggd skattekontroll. Denna innebär med ytterligare en nivå efter medlemskapet i EU. Ut- ett resurstillskott på 200 miljoner kronor per år. Reöver tidigare beslutade besparingar görs vidare en geringen kommer att ägna särskild uppmärksamhet neddragning av presstödet med 10 miljoner kronor åt skattekontrollen och anser det viktigt att skattefrån och med 1998. förvaltningen även fortsättningsvis disponerar resur-

Riksdagens planerade utgiftsökningar har beak- serna så att skattekontrollen intensifieras. tats i de ramar som regeringen beräknat för utgifts- Mot bakgrund av bland annat EU-medlemskapet området. görs en utvärdering av Tullverket avseende den tidi-

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 gare beslutade neddragningens och den påföljande till 3 988 miljoner kronor, för år 1999 till 3 953 omorganisationens effekter på kontrollverksamheten miljoner kronor och för år 2000 till 3 908 miljoner och tullverksamheten i övrigt. Utvärderingen har påkronor. börjats och skall enligt direktiven vara avslutad se-

nast den 1 oktober 1997.

Regeringen har vid sina beräkningar av den eko-

nomiska ramen utgått från att besparingar på Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och 25 miljoner kronor görs inom utgiftsområdet från finansförvaltning och med 1998, utöver tidigare beslutade neddrag-

ningar. Utgiftsområdet omfattar dels ett flertal myndigheter; Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statistiska cent- till 5 698 miljoner kronor, för år 1999 till 5 867

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

miljoner kronor samt för år 2000 till 5 965 miljoner att fortsätta arbeta för att minska utgifterna för kronor. Nordiska ministerrådet.

Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-

miska ramen utgått från att besparingar på 19 mil-

joner kronor görs inom utgiftsområdet från och med Utgiftsområde 4: Rättsväsendet år 1998 utöver tidigare beslutade neddragningar. De

tillkommande besparingarna möjliggörs bland annat Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet, genom ökade effektivitetskrav på Svenska institutet domstolsväsendet, rättshjälpen, kriminalvården, exe- samt en sänkning av anslaget för fredsfrämjande kutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet, Brottsof- verksamhet. fermyndigheten, Rättsmedicinalverket och Gentek- Omorganisationen av den administrativa verkniknämnden. De totala utgifterna för området samheten inom utrikesförvaltningen kommer under uppgår enligt statsbudget för år 1997 till 20,8 mil- år 1997 att leda till en rationalisering som skall anjarder kronor varav polisväsendets utgifter motsva- vändas till att förstärka den operativa verksamheten. rar ca 10,4 miljarder kronor. Bland annat kommer satsningar att göras på export-

I syfte att nå det övergripande kriminalpolitiska främjande åtgärder. målet att öka tryggheten och minska brottsligheten Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 tillförs utgiftsområdet ytterligare 200 miljoner kro- till 2 807 miljoner kronor, för år 1999 till 2 872 nor för bland annat satsningar inom polisen. Samti- miljoner kronor och för år 2000 till 2 943 miljoner digt görs en neddragning av ramen för utgiftsområ- kronor. det med 64 miljoner kronor motsvarande överkompensation för hyreskostnader inom kriminalvården.

En utgångspunkt för beräkningen är att det pågå- Utgiftsområde 6: Totalförsvar ende arbetet med effektivisering och modernisering av rättsväsendet fortsätter med oförminskad kraft. Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det mi- En del i detta arbete är uppbyggnaden av litära och delar av det civila försvaret, Kustbevak- Ekobrottsmyndigheten som beräknas inleda sin ningen, nämnder samt stödverksamhet till det militäverksamhet under år 1997. Polisens verksamhet ra och det civila försvaret. I utgiftsområdet ingår kommer vidare att beröras av Sveriges medlemsskap även den internationella fredsfrämjande verksamhet i Schengensamarbetet. Regeringen redovisar under som genomförs med svensk militär trupp utomlands. utgiftsområde 22 en generell princip för hur utgifter För år 1997 beräknas de totala utgifterna för områtill följd av detta samarbete ska finansieras. det uppgå till 42 miljarder kronor varav utgifter för

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 det militära försvaret uppgår till 39 miljarder kronor, till 21 099 miljoner kronor, för år 1999 till 21 721 det civila försvaret till 2 miljarder kronor och övrig miljoner kronor och för år 2000 till 22 324 miljoner verksamhet till 1 miljard kronor. kronor. Riksdagen fattade i december 1996 beslut om to-

talförsvarets utveckling för femårsperioden 1997-

2001, i enlighet med regeringens proposition Total-

försvar i förnyelse - Etapp 2 (prop. 1996/97:4). I sitt Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och beslut tog riksdagen, förutom ett förnyat säkerhetsinternationell samverkan politiskt ställningstagande, bland annat ställning till

den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det Utgiftsområdet omfattar i huvudsak förvaltnings- militära försvarets krigsorganisation, det militära kostnader för utrikesförvaltningen, dvs Utrikesdepar- försvarets organisation i fred samt inriktningen av tementet och de 99 utlandsmyndigheterna, bidrag till det civila försvarets verksamhet i krig och i fred. vissa internationella organisationer, nedrustnings- Regeringen har vid beräkningen av utgiftsramarna och säkerhetspolitiska frågor, handelspolitik samt för åren 1998-2000 utgått från att vissa förändringar information om Sverige i utlandet. De totala utgif- görs inom utgiftsområdet, bland annat avseende fiterna för utgiftsområdet uppgår enligt statsbudget nansieringsformer och budgeteringsprinciper för deför år 1997 till ca 2,7 miljarder kronor, varav ansla- lar av det civila försvaret. Förändringarna förutsätts get till utrikesförvaltningen uppgår till ca 1,7 miljar- inte påverka försvarsförmågan. Innevarande budgetder kronor. år kommer engångsvisa inleveranser av likvida medel

Riksdagens beslut år 1995 om besparingar under på 800 miljoner kronor att genomföras. Av dessa perioden fram till år 1998 innebar minskade bidrag avser 200 miljoner kronor kassabehållning för retill nordiskt samarbete. Besparingsmålet för Nordis- servmateriel och drivmedel och 600 miljoner kronor ka ministerrådet har inte uppnåtts. Den icke upp- en minskning av det ingående saldot på Försvarsnådda besparingen finansieras genom en engångsin- maktens räntekonto i Riksgälden. Regeringen gör dragning av anslagssparandet. Sverige kommer dock bedömningen att medlen kan inlevereras utan att

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

verksamheten behöver förändras i någon större ut- Regeringen bedömer att samarbetet med Centralsträckning. Räntesättningen och utbetalningsrutiner och Östeuropa kommer att fortsätta och har beräkför medel till materielinköp kommer också att ses nat medel motsvarande en nominellt oförändrad niöver, vilket beräknas resultera i inkomstförstärk- vå även efter 1998. Regeringen har därför preliminingar motsvarande 100 miljoner kronor. Regering- närt beräknat 810 miljoner kronor vardera för åren en har vidare räknat med tillkommande besparingar 1999 och 2000. Innan medel anvisas för samarbetet om 150 miljoner kronor 1998 och sammanlagt 200 med Central- och Östeuropa skall dock en oberoenmiljoner kronor från och med 1999 mot bakgrund de utvärdering av verksamheten genomföras. av att ökade effektivitetskrav ställs på Försvarsde- Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 partementets myndigheter och att neddragningar till 11 499 miljoner kronor, för år 1999 till 12 118 görs på den fredsfrämjande verksamheten. För det miljoner kronor och för år 2000 till 13 128 miljoner senare gör regeringen den bedömningen att situatio- kronor. nen i det forna Jugoslavien har stabiliserats, varför det för närvarande är möjligt att göra en neddragning med 100 miljoner kronor. Framtida förändringar är svårbedömda och förhållandena kan Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar snabbt ändras. Vidare utgår regeringen från att inga ytterligare krav på svensk medverkan ställs. Utgiftsområdet omfattar den statliga migrations- och

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 integrationspolitiken. De totala utgifterna för uttill 41 129 miljoner kronor, för år 1999 till 43 662 giftsområdet uppgår enligt statsbudget för år 1997 miljoner kronor och för år 2000 till 45 313 miljoner till knappt 3,5 miljarder kronor, varav migrationskronor. politiken uppgår till 2 miljarder kronor och integra-

tionspolitiken till 1,5 miljarder kronor. Utgifterna

påverkas i stor utsträckning av hur många asylsö-

kande och anhöriga till dessa som söker sig till Sveri- Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd ge, hur lång utredningstiden är och hur många upp-

hållstillstånd som beviljas. Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete med Antalet asylsökande i Sverige har minskat sedan u-länder samt samarbete med länder i Central- och förhållandena stabiliserats i det forna Jugoslavien. Östeuropa. För år 1997 uppgår de totala utgifterna Detta minskar utgifterna inom utgiftsområdet. Plaenligt statsbudget till ca 11,0 miljarder kronor varav neringen och beredskapen inom utgiftsområdet ca 10,2 miljarder kronor för utvecklingssamarbete grundas för närvarande på ett antagande om drygt med u-länder och ca 0,8 miljarder kronor för samar- 13 000 asylsökande per år. betet med Central- och Östeuropa. Den totala bi- Regeringen har vid sin beräkning av den ekonoståndsramen (inkl. avräkningar från andra utgifts- miska ramen utgått från att besparingar på 41 milområden) för samarbetet med u-länder beräknas till joner kronor görs inom utgiftsområdet från och med ca 11,9 miljarder kronor. 1998 utöver tidigare beslutade neddragningar. Dels

Ambitionen är att Sverige åter skall uppnå enpro- minskas kommunersättningar vid flyktingmottagancentmålet för biståndsramen när de statsfinansiella de (extraordinära kostnader) beroende på ett minsförutsättningarna för detta föreligger. Regeringen kat antal asylsökande, dels minskas transportkosthar i sin beräkning av ramen för utgiftsområdet ut- nader beroende på effektiviseringar. Samtidigt har gått från att biståndsramen även för 1998 och 1999 regeringen avsatt 200 respektive 100 miljoner kronor skall uppgå till 0,7 procent av BNI, för att år 2000 mer än för innevarande år för särskilda insatser i inökas till att motsvara 0,72 procent av BNI. vandrartäta områden under 1998 och 1999. Rege-

Från biståndsramen avräknas vissa asylkostnader, ringen anser det vara angeläget med fortsatta insatser medel för EU:s gemensamma bistånd samt vissa ad- i förortsområden och andra områden i speciellt segministrationskostnader. Beträffande asylkostnader regerade kommuner där arbetslösheten är hög, den skall avräkningens storlek för 1999 och 2000 beräk- kommersiella och offentliga servicen är bristande och nas på vid budgeteringstillfället tillgängligt prognos- där skolan har särskilda problem. Regeringen har underlag. vidare utgått från att ytterligare 10 miljoner kronor

Samarbetet med Central- och Östeuropa utgör en tillförs utgiftsområdet från och med år 1998 för att viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. främja frivillig återvandring. Samarbetet omfattar främst Estland, Lettland, Litau- Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 en, Polen och nordvästra Ryssland. Insatser kan även till 3 760 miljoner kronor, för år 1999 till 3 773 göras i övriga Central- och Östeuropa. Riksdagen miljoner kronor och för år 2000 till 3 660 miljoner har beslutat om ett samarbetsprogram omfattande kronor. budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Regeringen kommer under 1998 att lämna förslag på omfattningen och inriktningen av samarbetet efter år 1998.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och och uppbörd av de avgifter som pensionärer med hel social omsorg ålders- och förtidspension betalar när de får sjuk- Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgif- husvård. Enligt överenskommelsen beräknas förändter för vård och omsorg inklusive utgifterna för den ringen tillföra landstingen merintäkter på sammanövervägande delen av myndigheterna under Social- lagt 400 miljoner kronor för år 1998, varför det departementet, bidrag till organisationer inom det generella statsbidraget till landstingen reducerats i sociala området samt stimulans- och utvecklingsbi- motsvarande grad. Omläggningen innebär också att drag för skilda ändamål. utgiftsområdet inte kommer att tillföras ett belopp

Statens utgifter inom utgiftsområdet utgör dock av motsvarande storlek som nuvarande avgiftssysen mindre del av de samlade offentliga utgifterna för tem ger upphov till i form av minskade avdrag på hälso- och sjukvård och social omsorg. Verksamhe- utgående allmänna pensionsförmåner. ten utförs till stor del av kommuner och landsting Regeringen avser att lämna förslag om en förändvilka står för huvudmannaskapet avseende hälso- rad tandvårdsförsäkring som kan träda i kraft den 1 och sjukvård, socialtjänst m.m. De totala utgifterna januari 1999. Tandvårdsförsäkringen avses härigeför utgiftsområdet uppgår enligt statsbudget för år nom få en ändrad inriktning. Det gäller dels att med 1997 till 23,7 miljarder kronor, varav anslagen sjuk- utgångspunkt i nyligen lämnat utredningsförslag invårdsförmåner och kostnader för statlig assistanser- föra ett bättre ekonomiskt stöd till personer som till sättning utgör drygt 80 procent. följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda

Regeringen har vid sin beräkning av den ekono- tandvårdsbehov, dels ge övriga vuxna patienter ett miska ramen utgått från att ytterligare besparingsåt- ekonomiskt stöd med en mer tandhälsoinriktad utgärder genomförs inom utgiftsområdet i syfte att formning än det nuvarande. Beträffande det senare uppnå de utgiftsminskningar som ligger i konsolide- stödet anser dock regeringen att ett sådant behöver ringsprogrammet och för att finansiera överskridan- utredas närmare. Möjligheterna att finansiera ett såden av anslag under innevarande budgetår. dant stöd skall dock prövas innan ett förslag härom

Kommittén för hälso- och sjukvårdens finansie- kan föreläggas riksdagen. För tandvårdsförsäkringen ring och organisation (HSU 2000) har presenterat sin skall för år 1998 gälla en utgiftsram på högst 1 400 bedömning av det framtida behovet av resurser inom miljoner kronor. äldreomsorg och hälso- och sjukvård i delbetänkan- Detta innebär att den tidigare aviserade bespadet (SOU 1996:163) Behov och resurser i vården - en ringen i tandvårdsförsäkringen begränsas till 500 analys. Som framgår i avsnitt 8 anser regeringen att miljoner kronor samt att det nuvarande ersättningsett betydande resurstillskott bör tillföras den kom- systemet för vuxentandvård behålls under år 1998. munala sektorn. Syftet är att möjliggöra för kom- För att åstadkomma detta avses försäkringens submuner och landsting att öka sysselsättningen och sä- ventioner reduceras i form av ökad självrisk från 700 kerställa kvalitet och kompetens inom bland annat till 1 300 kronor från och med den 1 oktober 1997. äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Regeringen har också vid sin beräkning av den

De ökade satsningarna kanaliseras genom de ge- ekonomiska ramen utgått från att utgifterna för innerella bidragen till kommuner respektive landsting satser mot aids reduceras med 70 miljoner kronor år under utgiftsområde 25. 1998, varav 20 miljoner kronor finansierar av rege-

I enlighet med riksdagens beslut överförs kost- ringen föreslagna ytterligare utgiftsökningar. Statens nadsansvaret för läkemedelsförmånen år 1998 till stöd till kommunernas och landstingens hivlandstingen och de tre landstingsfria kommunerna. preventiva arbete får anses ingå i de generella stats- Beräkningarna för utgiftsområdet grundas bland an- bidragen. nat på att staten i särskilda ägardirektiv avser ålägga Regeringen avser att föreslå i en proposition under Apoteksbolaget att vidta kostnadsminskningar om våren 1997 att kommunerna - från och med den 1 minst 300 miljoner kronor år 1998. En kostnads- november 1997 - skall bekosta de 20 första assiminskning om ytterligare 100 miljoner kronor är av- stanstimmarna per vecka och att staten genom assisedd att åläggas Apoteksbolaget för år 1999. stansersättning bekostar enbart de assistanstimmar

Från och med år 1998 övergår kostnadsansvaret som överstiger 20 per vecka. Regeringen redovisar i för förbrukningsartiklar vid inkontinens till lands- avsnitt 8 hur regleringen med kommunerna skall götingen vad avser brukare med eget boende och till ras med anledning av denna åtgärd. Vidare föreslår kommunerna vad avser brukare i särskilt boende. regeringen att assistansersättningen schabloniseras Det förändrade kostnadsansvaret beräknas innebära samt fastställs till ett visst belopp per timme från och att 1 526 miljoner kronor bör tillföras det generella med den 1 september 1997. Dessa båda åtgärder bidraget till landsting respektive kommuner och minskar utgifterna inom utgiftsområdet med ca 1 överförs därför till utgiftsområde 25. 400 miljoner kronor budgetåret 1998.

Enligt en nyligen träffad överenskommelse mellan Regeringen föreslår i tilläggsbudget en reducering staten och Landstingsförbundet övertar från och av utgifter för bilstöd till handikappade med 130 med år 1998 landstingen från försäkringskassorna miljoner kronor för budgetåret 1997. Den nya nivån och Riksförsäkringsverkets systemet med debitering som föreslås motsvarar utnyttjandegraden av ansla-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

get under budgetåret 1995/96 beräknat på en 12 Utgiftsområdets ram har justerats ned med 420 månadersperiod. Denna anslagsjustering innebär miljoner kronor (250 miljoner kronor netto) från och också att utgifterna för bilstöd till handikappade re- med år 1998 med anledning av de förslag som utduceras med 130 miljoner kronor för år 1998. redningen om Översyn av inkomstbegreppen inom

För att understödja ett mer långsiktigt alkohol- bidrags- och socialförsäkringssystemen (Direktiv och drogförebyggande arbete föreslår regeringen i 1996:52 och 1996:100) kommer att lämna under tilläggsbudgeten att 30 miljoner kronor anvisas un- våren 1997. Regeringen har för avsikt att närmare der utgiftsområdet. precisera effekterna av utredningens förslag på be-

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 rörda anslag och utgiftsområden i budgetpropositiotill 21 437 miljoner kronor, för år 1999 till 22 927 nen för år 1998. De utgiftsområden som kan beröras miljoner kronor och för år 2000 till 24 018 miljoner är utgiftsområde 10, 11, 12 och 18. kronor. Beträffande förmåner och allmänna egenavgifter

över 7,5 basbelopp föreslås denna fråga beredas vi-

dare inom regeringskansliet i samband med frågan

om löneindexering av taket inom det nya ålderspen- Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sionssystemet. sjukdom och handikapp Regeringen har i propositionen En allmän

och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (prop. Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsförmåner 1996/97:107) framhållit att det bör övervägas om som lämnas vid ohälsa. Förmånerna ges i form av utbetalningen av KAS-ersättningen skall utföras av dagersättningar såsom sjukpenning, rehabilite- det för arbetslöshetskassorna gemensamma utbetalringsersättning, närståendepenning samt vissa yrkes- ningssystemet och inte av de allmänna försäkringsskadeersättningar. Därutöver ingår folkpension och kassorna. Regeringen har mot denna bakgrund bepensionstillskott i form av förtidspension i utgiftsom- dömt att en viss reduktion av utgiftsområdet är rådet samt handikappersättning. Inom utgiftsområ- möjlig för år 1998. Regeringen har för avsikt att det redovisas även administrationskostnaderna för återkomma till denna fråga i budgetpropositionen socialförsäkringen, dvs. Riksförsäkringsverket och Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 till deallmänna försäkringskassorna. De totala utgifter- 35 394 miljoner kronor, för år 1999 till 36 778 milna inom området uppgår enligt statsbudget för år joner kronor och för år 2000 till 37 943 miljoner 1997 till 35,8 miljarder kronor. ATP i form av för- kronor. tidspension samt utgifterna för arbetsskadeförsäkringen finansieras vid sidan av statsbudgeten.

I beräkningen av utgiftsområdets ram har beaktats att regeringen avser att föreslå riksdagen att er- Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid sättningsnivåerna i sjukförsäkringen och närstående- ålderdom penning höjs till 80 procent från och med år 1998. Höjningen av ersättningsnivåerna finansieras fram- Utgiftsområdet omfattar folkpension och penför allt genom förändringar av reglerna för beräk- sionstillskott i form av ålderspension, efterlevandeningen av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) pension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer samt genom förändringar i tandvårdsförsäkringen samt särskilt pensionstillägg. som redogörs för under utgiftsområde 9. I samma De totala utgifterna inom området uppgår enligt proposition kommer regeringen att föreslå en ökad statsbudgeten för år 1997 till ca 64 miljarder krosatsning på samverkan vid rehabilitering samt rikt- nor. Därav svarar ålderspensionerna för ca 53 millinjer för socialförsäkringsadministrationen. Särskil- jarder kronor. ATP i form av ålderspension och efda medel ställs till försäkringskassornas förfogande terlevandepensioner till vuxna finansieras vid sidan genom en sammanläggning av medel som för närva- om statsbudgeten. rande är avsatta för köp av arbetslivsinriktade reha- Utgifterna för ålderspensioner beräknas under de biliteringstjänster, arbetstekniska hjälpmedel, lä- närmaste åren vara stabila. ATP-utgifterna stiger karutlåtanden och läkarundersökningar. Desutom däremot i och med att äldre pensionärer med låg tillförs vissa ytterligare medel för detta ändamål. Vi- ATP ersätts av yngre pensionärer med högre ATP. dare lämnas även förslag till ett särskilt högriskskydd Detta medför samtidigt att utgifterna för penför arbetstagare med risk för en eller flera längre sionstillskott minskar. Några år in på 2000-talet sjukperioder under en tolvmånadersperiod. Utgifts- kommer dock den demografiska utvecklingen att leområdesramen har därför ökats med 40 miljoner da till ett ökat antal pensionärer och därmed till kronor. Besparingen i SGI beräknas till 980 miljoner ökade utgifter för folkpension och ATP. kronor per år från och med år 1998 och fördelar sig Utgifterna för efterlevandepension har minskat lika mellan sjukförsäkringen och föräldraförsäkring- kraftigt i och med de besparingar som vidtagits i syfen. Proposition om SGI-förändringar kommer att te att sanera statens finanser. Antalet änkepensioner föreläggas riksdagen under september 1997. minskar långsamt till följd av övergångsbestämmel-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

serna. Utgiftsutvecklingen under de närmaste åren är Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid därför relativt stabil. Regeringen överväger frågan arbetslöshet om privata pensionsförsäkringars ställning vid inkomstberäkning av efterlevandepension. Regeringen Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshetsföråterkommer med förslag i budgetpropsitionen. säkringen, utjämningsbidrag till arbetslöshetskassor-

Utgifterna för bostadstillägg till pensionärer (BTP) na, ersättning till personer som deltar i de arbetsberäknas minska något till följd av att antalet BTP- marknadspolitiska åtgärderna offentligt tillfälligt tagare successivt minskar. arbete, resursarbete och tillfällig avgångsersättning

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 samt bidrag till lönegarantiersättning. Under budgettill 62 317 miljoner kronor, för år 1999 till 62 858 året 1997 uppgår de totala utgifterna enligt statsmiljoner kronor och för år 2000 till 63 590 miljoner budgeten till sammanlagt 41,6 miljarder kronor för kronor. utgiftsområde 13.

Utgiftsområdet är konjunkturkänsligt. Arbetslös-

hetens omfattning är avgörande för utgiftsutveck-

lingen och därutöver har antalet företagskonkurser Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för betydelse för utgiftsområdets storlek. Under 1990familjer och barn talet har utbetalningarna av statsbidrag till arbets-

löshetsersättningen ökat kraftigt till följd av den sti- Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till gande arbetslösheten. Utgifterna för utgiftsområdet barnfamiljer (förutom bostadsbidragen som återfinns påverkas utöver konjunkturen av hur reglerna för i utgiftsområde 18 och studiebidragen som återfinns arbetslöshetsförsäkringen utformas. i utgiftsområde 15). Stödet utgörs av allmänna barn- I propositionen om en allmän och sammanhållen bidrag, föräldraförsäkring inkl. havandeskapspen- arbetslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107) föreslås ning, underhållsstöd, bidrag till kostnader för inter- att riksdagen skall höja ersättningsnivån från 75 till nationella adoptioner, folkpension i form av 80 procent från den 29 september 1997. Regeringen barnpension och vårdbidrag till handikappade barn. har vidare föreslagit att taket i försäkringen höjs från

De totala utgifterna inom området uppgår enligt 564 kronor per dag till 580 kronor per dag från den statsbudget år 1997 till ca 35 miljarder kronor. ATP 29 december 1997. Regeringen har vidare föreslagit i form av barnpension finansieras vid sidan av stats- en höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet budgeten. från 230 kronor per dag till 240 kronor per dag från

Utgifterna för de familjeekonomiska stöden styrs den 29 december 1997. De föreslagna utgiftsökningav en mängd olika faktorer varav den demografiska arna är i huvudsak finansierade, främst genom en utvecklingen och den allmänna pris- och löneutveck- höjning av den finansieringsavgift arbetslöshetskaslingen har störst betydelse. När det gäller den demo- sorna betalar till staten och genom ett uppstramat grafiska utvecklingen kan noteras att antalet födda arbetsvillkor. Resterande finansieringsbehov har barn minskat kraftigt i förhållande till åren kring medfört att ramen för utgiftsområdet har utökats 1990-talets början. Enligt prognos minskar utgifter- med 290 miljoner kronor för 1998 genom av regena inom området med drygt 2 miljarder kronor ringen beslutade besparingar på andra områden. p.g.a. den demografiska utvecklingen. Regeringen har vid beräkningen av de ekonomis-

Regeringen har vid beräkningen av den ekono- ka ramarna för utgiftsområdet tagit hänsyn till de miska ramen utgått från att tidigare aviserat förslag ekonomiska konsekvenser som förslagen i ovan anom förändringar genomförs. Regeringen avser också givna proposition om en allmän och sammanhållen att föreslå riksdagen en höjning av ersättningsnivå- arbetslöshetsförsäkring medför. erna till 80 % av den förmånsgrundande inkomsten Ett utredningsuppdrag skall lämnas om att föreslå fr.o.m år 1998. Förslaget innebär att ersättningsni- sådana ändringar av lönegarantibestämmelserna att vån höjs för föräldrapenning, tillfällig föräldrapen- kostnaderna för lönegarantiersättningarna kan ning och havandeskapspenning. Regeringen avser minska med 300 miljoner kronor. Inriktningen av vidare att inom ramen för utgiftsområdet föreslå vis- arbetet skall vara att regeländringarna skall kunna sa regeländringar avseende rätten till vårdbidrag vid träda i kraft så snart som möjligt. I förslaget skall sjukhusvistelse, merkostnadsersättning samt att till- särskilt beaktas de totala samhällsekonomiska kostfällig föräldrapenning skall kunna utges i vissa fall naderna i samband med konkurser. vid övergångsboende. För att halvera den öppna arbetslösheten presen-

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 terar regeringen i tilläggsbudgeten förslag för att öka till 33 297 miljoner kronor, för år 1999 till 33 732 sysselsättningen, motverka den kommunala sysselmiljoner kronor och för år 2000 till 34 133 miljoner sättningsminskningen, minska arbetslösheten, samt kronor. fortsätta effektiviseringen av arbetsmarknadspoliti-

ken och öka det lokala inflytandet. En flexiblare an-

vändning av bidraget till arbetslöshetsersättning före-

slås även. Regeringen har vid beräkningen av de

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

ekonomiska ramarna för utgiftsområdet under bud- m.m. samt utgifter för jämställdhetspolitiska åtgärgetåren 1998 till 2000 tagit hänsyn till effekter av der och för statliga arbetsgivarfrågor. De totala utdessa förslag. gifternaför utgiftsområdet uppgår under år 1997 en-

Regeringens avsikt är att senast i samband med ligt statsbudget till ca 52,3 miljarder kronor varav budgetpropositionen föreslå att ett s.k. generations- utgifterna för konjunkturberoende arbetsmarknadskontrakt skall införas. Kontraktet skall gälla perso- politiska åtgärder svarar för ca 25,6 miljarder kroner som är 63 eller 64 år och vara en engångsåtgärd. nor. I samband med budgetpropositionen avser regering- Inom utgiftsområdet fullföljs besparingarna på ofen även att föreslå ungdoms-åtgärder och då särskilt fentlig konsumtion. För att finansiera föreslagna utöverväga det system för arbetslösa ungdomar som giftsökningar har regeringen vidare i tilläggsbudgeten utvecklats i Danmark och som visat sig ha positiva föreslagit en förändrad ersättningsnivå för personer effekter. som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens utbildningsbidrag. År 1998 uppgår denna besparing förslag i budgetpropositionen för år 1997 (prop. till ca 1 015 miljoner kronor, vilket har beaktats i 1996/97:1) att sökande som deltar i åtgärden offent- beräkningen av utgiftsområdets ram. ligt tillfälligt arbete skall erhålla en stimulansersätt- Som ett led i arbetet med att halvera den öppna ning om 45 kronor per dag. Syftet med ersättningen arbetslösheten lämnar regeringen i tilläggsbudgeten var att öka antalet personer i åtgärden. Regeringen för budgetåret 1997 förslag för att öka sysselsättaviserade då att återkomma med förslag till finansie- ningen, motverka den kommunala sysselsättningsringen av stimulansersättningen och utökat anslag minskningen, minska arbetslösheten samt fullfölja för dessa vid ett senare tillfälle. Anslagsökningen kan effektiviseringen av arbetsmarknadspolitiken och beräknas till 119 miljoner kronor för 1998. Rege- öka det lokala inflytandet. ringen föreslår nu i tilläggsbudgeten att stimulanser- Regeringen har vid beräkningen av den ekonosättningen i åtgärden offentligt tillfälligt arbete skall miska ramen för utgiftsområdet beaktat dessa förfinansieras via en sänkning av utbildningsbidragen slags effekter kommande budgetår. Vidare genomför personer som saknar ersättning från arbetslös- förs från och med år 1998 kvalitetshöjande insatser i hetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknads- syfte att öka utrymmet för yrkesinriktad arbetsstödet. marknadsutbildning. Detta förstärker arbets- och

Regeringen bedömer nu att arbetslösheten kom- kompetenslinjen i arbetsmarknadspolitiken. Ramen mer att minska i en mindre utsträckning under bud- för utgiftsområdet har med anledning av detta justegetåret 1998 än vad som angavs i budgetpropositio- rats upp med 1 000 miljoner kronor. Regeringen nen. Det innebär att belastningen på anslaget för kommer i budgetpropositionen att föreslå riksdagen arbetslöshetsersättningen kommer att öka. Samtidigt att åtgärden utbildning i företag bibehålls även under förväntas antalet personer i åtgärden offentligt till- år 1998. Regeringen kommer även att föreslå en utfälligt arbete att vara färre än vad som beräknades i ökning av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utbudgetpropositionen. Regeringen bedömer nu att värdering med 3 miljoner kronor från och med år volymen i åtgärden offentligt tillfälligt arbete kom- 1998. Vidare kommer regeringen i budgetproposimer att uppgå till ca 10 000 personer i genomsnitt tionen att föreslå införandet av rätt till tjänstledighet per månad under budgetåret 1998. Sammantaget under sex månader för att kunna starta eget företag. innebär den förväntade högre arbetslösheten och de Härigenom stimuleras ny- och småföretagande. ovan redovisade förslagen dock att de tidigare preli- Hänsyn har också tagits till förslagen i regeringens minärt beräknade medlen för utgiftsområdet inte är proposition 1996/97:107 En allmän och sammantillräckliga för budgetåren 1998 och 1999. hållen arbetslöshetsförsäkring. Utgiftsökningen till

Ramen för utgiftsområdet beräknas till 40 631 följd av nämnda proposition beräknas år 1998 miljoner kronor för år 1998, 31 670 miljoner kronor sammantaget till ytterligare 595 miljoner kronor i för år 1999 och 25 333 miljoner kronor för år 2000. förhållande till den preliminära beräkning som redo-

visades i 1997 års budgetproposition.

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998

till 49 209 miljoner kronor, för år 1999 till 50 166 Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och miljoner kronor och för år 2000 till 48 820 miljoner arbetsliv kronor.

Utgiftsområdet omfattar till största delen utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetslivsfrågor och Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Utgiftsområde 15: Studiestöd Vidare ingår myndigheter och FoU på arbetslivsområdet, Samhall AB:s verksamhet, Arbetsdomstolen Utgiftsområdet omfattar statens utgifter för studiefim.m. Under utgiftsområdet återfinns också frågor nansiering för studier på gymnasienivå, vuxenstudier om arbetsorganisation och kompetensutveckling samt högskolestudier. De totala utgifterna för ut-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

giftsområdet enligt statsbudget uppgår år 1997 till ca Utgiftsområde 16: Utbildning och 16,9 miljarder kronor varav ca 9,5 miljarder kronor universitetsforskning avser studiemedel, ca 4,7 miljarder kronor avser vuxenstudiestöd samt 1,9 miljarder kronor avser Utgiftsområdet omfattar utgifter för barnomsorg, studiehjälp till gymnasieungdomar. skola, vuxenutbildning, högskoleutbildning samt

För år 1998 räknar regeringen med att en bespa- universitetsforskning. De totala utgifterna enligt ring kan göras genom att slopa den timersättning vid statsbudget uppgår för år 1997 till ca 25,4 miljarder svenskundervisning för invandrare som lämnas till kronor varav, barnomsorg, skola och vuxenutbildden som förlorar annan inkomst. Avsikten är att er- ning ca 4,3 miljarder kronor, universitet och högbjuda dessa studerande samma studiestöd som övri- skolor ca 18,3 miljarder kronor samt nationella och ga vuxna. När det gäller vissa nyanlända invandrare internationella forskningsresurser ca 2,3 miljarder övervägs också att införa en enhetlig introduktions- kronor. ersättning inom ramen för flyktingmottagandet. Be- Regeringen har för den ekonomiska ramen för sparingens storlek är beroende av flera faktorer men 1998 beräknat tillkommande besparingar inom omberäknas för närvarande kunna komma att uppgå rådet med 213 miljoner kronor. Dessa besparingar till 85 miljoner kronor. Därutöver beräknas bespa- beräknas genomföras genom att neddragning sker ringar motsvarande ytterligare 60 miljoner kronor. bland annat på statens bidrag till svensk undervis- Dessa besparingar kommer att genomföras bland ning i utlandet med 20 miljoner kronor samt med annat genom att reglerna för utlandsstudier skärps resterande belopp främst genom rationaliseringskrav samt genom efterkontroll av inkomst inom studi- på utbildningsverksamheterna. estödssystemet. De omnämnda åtgärderna innebär Regeringen har tidigare i propositionen En uthålsammantaget att tidigare opreciserade besparingsbe- lig energiförsörjning (prop. 1996/97:84) s. 54 redoviting i konsolideringsprogrammet uppfyllts samt att sat sin avsikt att överföra det statliga bidraget till ytterligare neddragningar tillkommer. driften av den sk. R2-reaktorn i Studsvik från ut-

Regeringen har för avsikt att i budgetpropositio- giftsområde 21 Energi till utgiftsområde 16 Utbildnen föreslå riksdagen en utökning av den utbild- ning och universitetsforskning. Ramen för utgiftsomningssatsning som beslutats i samband med budget- råde 16 har därför höjts med 35 miljoner kronor. propositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, bet. Regeringen har för avsikt att i budgetpropositio- 1996/97:UbU2, rskr. 1996/97:101). Under utgifts- nen föreslå riksdagen en utökning av den utbildområdet har därför beräknats utgifter för studiestöd ningssatsning som beslutats i samband med budgetför ytterligare utbildningsplatser för treårsperioden propositionen för år 1997. Under utgiftsområdet har 1998-2000. Beräkningen för 1998 avser 15 000 plat- därför beräknats utgifter för ytterligare utbildningsser inom högskola, 4 300 platser inom kvalificerad platser för treårsperioden 1998 - 2000. Beräkningen yrkesutbildning höstterminen 1998 samt ytterligare avser 15 000 platser höstterminen år 1998 och ytter- 10 000 platser inom kunskapslyftet från hösten ligare 15 000 platser höstterminen år 2000 inom 1998. För 1999 utökas den särskilda vuxenutbild- högskolan, 4 300 platser inom försöksverksamheten ningssatsningen, kunskapslyftet, med ytterligare med kvalificerad yrkesutbildning höstterminen 1998 10 000 platser och år 2000 med ytterligare 10 000 och 2 800 platser höstterminen 1999 samt ytterligare platser. Den sammanlagda ökningen kommer där- 10 000 platser inom kunskapslyftet varje hösttermin med inklusive de platser regeringen föreslår på 1998, 1999 och år 2000 utöver redan beslutade uttilläggsbudget för 1997 att uppgå till 40 000 platser i bildningsplatser. Den sammanlagda ökningen komkunskapslyftet höstterminen 2000. För år 2000 be- mer därmed inklusive de platser regeringen föreslår i räknas dessutom studiestöd för ytterligare 15 000 tilläggsbudget för 1997 att uppgå till 40 000 platser i högskoleplatser. kunskapslyftet höstterminen 2000. Inom högskolan

En parlamentariskt sammansatt kommitté har skall satsningens tyngdpunkt ligga inom de naturveunder 1996 lämnat betänkandet Sammanhållet stu- tenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Rediestöd (SOU 1996:90). Betänkandet har remitterats geringen avser vidare att föreslå att en ny modern och remissinstansernas svar har inkommit. Regering- lärlingsutbildning inrättas inom gymnasieskolan. Reen avser att återkomma avseende ett nytt återbetal- geringen avser att i kommande budgetproposition ningssystem för studielånen grundat på utredningens närmare redovisa hur ett pilotprojekt med lärlingsförslag kombinerat med en prövning av bidragsan- utbildning för de elever som börjat i gymnasieskolan delens storlek för genomförande år 2000. Regeringen hösten 1997 skall se ut. Medel har beräknas inom vill redan nu framhålla att det särskilda utbildnings- utgiftsområdet för bidrag till kommunerna avseende bidraget för arbetslösa motsvarande beloppet i a- denna. kassa eller KAS kommer att bibehållas som en del i Som framgår av avsnitten 8.1 - 8.5 anser regeringkunskapslyftssatsningen. Ramen för utgiftsområdet en att ett betydande resurstillskott bör tillföras den beräknas för år 1998 till 20 817 miljoner kronor, för kommunala sektorn. Syftet är att möjliggöra för år 1999 till 22 258 miljoner kronor samt för år 2000 kommuner att behålla och öka sysselsättningen samt till 23 486 miljoner kronor. för att höja kvaliteten inom kärnverksamheterna

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

vård, omsorg och skola. Härigenom ges grundskolan De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår bättre förutsättningar att uppfylla sina mål för alla enligt statsbudget för år 1997 till 33,4 miljarder kroelever. nor, varav räntebidrag m.m. 23,4 miljarder kronor,

Regeringen avser också att till riksdagen lägga bostadsbidrag 5,9 miljarder kronor, länsstyrelserna förslag för att garantera kvaliteten i den pågående 1,7 miljarder kronor samt Bostadskreditnämndens utbyggnaden av högskolan. Förslagen avser att till- garantiverksamhet 1,3 miljarder kronor. godose dels lärares kompetensutveckling, dels hög- Utgifterna över perioden 1998-2000 beräknas skolans och det omgivande samhällets behov av fler minska, främst beroende på sjunkande utgifter för forskarutbildade. För att finansiera utgifterna för räntebidragsanslaget. Den bostadspolitiska utreddessa ändamål har utgiftsområdet tillförts 236 mil- ningens förslag bereds för närvarande. Regeringen joner kronor. avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 För att något mildra effekterna för de hushåll vars till 26 715 miljoner kronor, för år 1999 till 28 059 bostadsbidrag påverkas kraftigt av de nya bestämmiljoner kronor och för år 2000 till 29 389 miljoner melserna för rätt till bostadsbidrag som infördes den kronor. 1 januari år 1997, föreslås dels att en lägsta nivå in-

förs under vilken boendekostnaden inte skall reduce-

ras på grund av bostadsytans storlek, dels att ränte-

bidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst. Utgiftsområdet 17: Kultur, medier, Dessa regeländringar skall träda ikraft den 1 novemtrossamfund och fritid ber 1997 respektive den 1 januari 1998. Finansiering

av regeländringen sker inom utgiftsområdet ram, Utgiftsområdet omfattar kulturområdet, exkl. press- dock ej inom anslaget A 10. Bostadsbidrag. Merutstöd och vissa andra massmediefrågor, dvs frågor gifterna för år 1997 finansieras huvudsakligen geom arkiv, museer, kulturmiljövård, konstnärer, tea- nom en effektivisering av utbetalningsrutinerna inom ter, dans, musik, bibliotek, litteratur, tidskrifter, räntebidragssystemet. bildkonst, konsthantverk, hemslöjd och film samt Regeringen har vid sin beräkning av den ekonoden samiska kulturen. Till utgiftsområdet hör också miska ramen utgått från att besparingar motsvaranfolkbildningen. Dessa utgifter innefattar statsbidrag de 300 miljoner kronor görs engångsvis för år 1998 till folkhögskolorna och studieförbunden, bidrag till på räntebidrag m.m., utöver tidigare beslutade nedkontakttolkutbildningen samt vissa handikappåtgär- dragningar. der inom folkbildningen. Utgiftsområdet omfattar Regeringen har vid sin beräkning också beaktat även stöd till trossamfund, ungdomsfrågor, folkrö- besparingseffekter till följd av tillskapandet av en ny relse- och idrottsfrågor samt restaureringsarbeten vid länsstyrelse i Västergötlands län. Besparingarna på de kungliga slotten m.m. De totala utgifterna för ut- 60 miljoner kronor skall dock tas ut successivt, eftergiftsområdet uppgår enligt statsbudget för år 1997 som uppsägningar av personal så långt möjligt skall till ca 7,2 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder kro- undvikas. nor hänför sig till kulturområdet. Det är regeringens ambition att öka takten i om-

Regeringen har i sina beräkningar av ramen för ställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Ett utgiftsområdet utgått ifrån att ytterligare besparingar brett handlingsprogram byggs upp med insatser i på 6,5 miljoner kronor görs utöver tidigare beslutade olika former inom flera utgiftsområden. Inriktningen neddragningar. Regeringen har vidare tillfört medel på detta arbete beskrivs mer utförligt i bilaga 5. Ett för en elitidrottssatsning under perioden 1998-2004 viktigt inslag är ett lokalt investeringsprogram för att under förutsättning av ett OS i Stockholm år 2004. öka den ekologiska hållbarheten. Stöd skall bland För 1998 beräknas också vissa medel för deltagande annat ges till åtgärder som minskar miljöbelastningi OS och Paralympics i Nagano, Japan. en, ökar effektiviteten i användning av energi och

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 naturresurser samt gynnar användningen av förnytill 7 324 miljoner kronor, för år 1999 till 7 477 bara råvaror. miljoner kronor och för år 2000 till 7 632 miljoner Resurser motsvarande 0,8 miljarder kronor har kronor. tillförts utgiftsområdet för år 1998 för ett lokalt in-

vesteringsprogram för ekologisk hållbar utveckling

(se vidare avsnitt 4.7 och bilaga 5). Ramen har för

samma ändamål uppjusterats med 1,8 miljarder kro- Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, nor år 1999 och 2,8 miljarder kronor år 2000. bostadsförsörjning och byggande Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998

till 22 799 miljoner kronor, för år 1999 till 20 413 Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsvä- miljoner kronor och för år 2000 till 17 449 miljoner sendet, planering av markanvändning och bebyggel- kronor. se, geotekniska frågor, länsstyrelserna samt lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Utgiftsområde 19: Regional utjämning och Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och utveckling naturvård

Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för olika Utgiftsområdet omfattar frågor rörande hushållning former av företagsstöd, medel för medfinansiering av med naturresurser, biologisk mångfald och natur- EG:s strukturfondsprogram, medel från EG:s regio- vård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrånalfond samt utgifter för Glesbygdsverket och Sta- gor, miljöskydd, miljö- och kretsloppsforskning, ketens institut för regional forskning. För år 1997 upp- mikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor går enligt statsbudgeten de totala utgifterna till 3,7 kopplade till kärnkraften samt internationellt miljömiljarder kronor, varav 1,5 miljarder kronor avser samarbete. Utgiftsområdet omfattar vidare utgifter anslaget Regionalpolitiska åtgärder. för Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för

Utgiftsområdet omfattar åtgärder som syftar dels miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens stråltill att utjämna skillnader i villkor för företag i olika skyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. De delar av landet, dels till att stimulera den ekonomis- totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår enligt ka tillväxten i hela landet. Utgiftsområdet brukar statsbudgeten år 1997 till ca 1,3 miljarder kronor, benämnas den ”lilla” regionalpolitiken. Med den varav ca 1,1 miljarder kronor för miljövård och 0,2 ”stora” regionalpolitiken avses sakområdena inom miljarder kronor för strålskydd och kärnsäkerhet. andra samhällssektorer. Utvecklingen inom dessa Utöver de besparingar som ingår i konsolideringsandra samhällssektorer är sammantaget mer betydel- programmet för 1998 (177 miljoner kronor) har resefull för den regionala balansen och den ekonomis- geringen vid sin beräkning av den ekonomiska raka tillväxten än den lilla regionalpolitiken. men utgått från att ytterligare besparingar görs inom

På senare tid har verksamheten inom utgiftsom- utgiftsområdet. Dessa besparingar uppgår till 18 rådet påverkats av förberedelser för att ta del av åter- miljoner kronor från och med år 1998. Vidare bortflödet av medel från EG:s strukturfonder. Dessa har faller från och med 1999 resterande medel från enerbland annat tillskapats för att motverka de regionala giskatteöverenskommelsen. Ambitionen är att vissa obalanser som den inre marknaden bedöms kunna besparingar skall kunna kompenseras genom medel medföra. Det sammanlagda återflödet av medel för från Stiftelsen för strategisk miljöforskning regionalpolitiskt inriktade åtgärder beräknas under (MISTRA). perioden 1995-1999 komma att uppgå till ca 5,5 I bilaga 5 redovisas utförligt regeringens strategi miljarder kronor. för att öka takten i omställningen till ett ekologiskt

De regionala obalanserna tenderar att öka. Rege- hållbart samhälle. Under utgiftsområde 18 har regeringen kommer att lägga stor vikt vid att utveckla ringen som ett inslag i denna strategi beräknat totalt formerna för en ny regional näringspolitik för ökad 5,4 miljarder kronor åren 1998 till 2000 för ett lotillväxt i hela landet. kalt investeringsprogram för ett ekologiskt hållbart

Utgiftsområdet har tillförts ytterligare medel mot- samhälle. svarande 50 miljoner kronor per år för åren 1998- Förslag om en miljöbalk avses lämnas till riksda- 2000 för vissa satsningar inom ramen för landshöv- gen hösten 1997. Förslaget syftar till en samordnad dingeuppdraget. och skärpt miljölagstiftning. Regeringen avser vidare

År 1998 inryms även vissa utgifter för den s.k. att förelägga riksdagen förslag till bl. a. nya och om- Söderhamnssatsningen. arbetade miljömål i en samlad miljöproposition vå-

Regeringen har vid beräkningen av den ekono- ren 1998. miska ramen utgått från att besparingar på 90 mil- Enligt energipropositionen (prop. 1996/97:84) injoner kronor skall göras från och med 1998. Bespa- nebär ett beslut om kärnkraftsavveckling ett behov ringen skall på sikt i sin helhet tas ut på anslaget för av ökade arbetsinsatser från Kärnkraftsinspektionen sysselsättningsbidrag genom regelförändringar. Den- och Strålskyddsinstitutet. Resurserna härför avses na besparing är enligt regeringens bedömning möjlig finansieras via avgifter från kärnkraftsindustrin. Ututan att försämra möjligheten att uppnå de regional- giftsområdesramen för åren 1998 - 2000 kommer att politiska målen. justeras när erforderliga resurer för de båda myndig-

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 heterna har kunnat bedömas. till 3 602 miljoner kronor, för år 1999 till 3 553 Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 miljoner kronor och för år 2000 till 3 373 miljoner till 1 150 miljoner kronor, för år 1999 till 1 113 kronor. miljoner kronor och för år 2000 till 1 124 miljoner

kronor.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Utgiftsområde 21: Energi Utgiftsområde 22: Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar energiforskning och energi- Utgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift teknisk utveckling, investeringsbidrag till utbyggnad och underhåll av vägar och järnvägar. Utgiftsområav el- och värmeproduktion samt ekonomiskt stöd det omfattar även sjöfart, luftfart, post, telekommuför effektivisering och minskad elanvändning. Ut- nikationer, forskning samt övergripande informagiftsområdet omfattar också ett program för energi- tionsteknikfrågor. De totala utgifterna för effektivisering m.m. i bland annat Baltikum och Öst- utgiftsområdet uppgår under år 1997 enligt statseuropa, vilket utgör en viktig del av den svenska budget till 25,1 miljarder kronor, varav ca 22 miljarklimatpolitiken. För år 1997 uppgår de totala utgif- der kronor utgörs av utgifter för vägar och järnväterna för utgiftsområdet enligt statsbudget till 0,5 gar. miljarder kronor. Riksdagen beslutade i mars 1997 om en utveck-

Regeringen har i proposition 1996/97:84 En ut- ling av transportinfrastrukturen som skall främja ett hållig energiförsörjning föreslagit riktlinjer för ener- miljöanpassat och trafiksäkert transportsystem och gipolitiken. Ett nytt energipolitiskt program inrättas bidra till tillväxt och sysselsättning i alla delar av för omställningen av det svenska energisystemet. landet. Denna inriktning skall ligga till grund för tra- Satsningen uppgår till totalt drygt 9 miljarder kronor fikverkens infrastrukturplaner för perioden 1998och löper fram t.o.m. år 2004. Programmet omfattar 2007. åtgärder som syftar till att på ett kostnadseffektivt Regeringen avser att avge ett samlat förslag till sätt minska användningen av el för uppvärmning, riksdagen under 1998 om den framtida kommunikautnyttja det befintliga elsystemet effektivare och öka tionspolitiken. Regeringens förslag kommer att syfta tillförseln av el och värme från förnybara energikäl- till att åstadkomma ett miljöanpassat transportsyslor. Särskilda åtgärder vidtas för att utveckla el- och tem som främjar välfärd och tillväxt. värmeförsörjningen i Sydsverige. Fortsatta energipo- Regeringen angav i budgetpropositionen för år litiska insatser på klimatområdet genomförs. I pro- 1997 att en samlad bedömning av de ekonomiska positionen har regeringen också föreslagit att en ny konsekvenserna med anledning av Schengensamarcentral energimyndighet skall inrättas den 1 januari betet skulle ges i vårpropositionen. För närvarande 1998. saknas förutsättningar att bedöma dessa konsekven-

Programmet finansieras i huvudsak på följande ser på en mer detaljerad nivå. Bland annat är lämplig sätt: Inledningsvis (1997-1998) genom att befintliga ambitionsnivå vad gäller gränskontrollen inte möjlig reserverade medel från tidigare energiprogram samt att bedöma förrän samarbetet fungerar operativt. medel från Energiteknikfonden dras in. Vidare tillva- Inriktningen är numera att ett operativt tillträde för ratas befintligt resursutrymme inom utgiftsområde de nordiska länderna skall ske före utgången av år 21 motsvarande knappt 300 miljoner kronor per år. 1999. Regeringen anser dock att eventuellt ökade Det återstående finansieringsbehovet tillgodoses ge- utgifter under åren 1998 - 2000 skall finansieras innom att del av den ram som regeringen föreslår av- om berörda utgiftsområden. sätts för en ekologiskt hållbar utveckling ianspråktas. Regeringen anser att det är viktigt att anpassning-

Det energipolitiska programmets huvudinriktning en av de svenska flygplatserna till de krav som är en kraftfull långsiktig satsning på forskning, ut- Schengensamarbetet ställer genomförs på ett sådant veckling och demonstration av ny energiteknik. Nä- sätt att ett operativt tillträde till Schengensamarbetet rings- och teknikutvecklingsverket föreslås få huvud- ej försenas därav. Luftfartsverket har presenterat ett ansvaret för att verkställa merparten av det förslag till anpassningsprogram som innebär investeenergipolitiska programmet. Ansvaret bör föras över ringar på 592 miljoner kronor under 1997-1999. till den nya energimyndigheten vid dess inrättande. Regeringen accepterar inriktningen i Luftfartsverkets Stödet till kärnteknisk forskning och forskningsreak- förslag. Några särskilda anslagsmedel kan dock inte torn i Studsvik anvisades tidigare under utgiftsområ- disponeras för Luftfartsverket eller andra myndighedet. Från och med år 1998 anvisas medel för detta ter för åtgärder i samband med en svensk anslutning ändamål under utgiftsområde 16. Regeringen har vid till Schengensamarbetet. Med hänsyn till omfattberäkningen av den ekonomiska ramen utgått från ningen av de investeringar som kommer att behöva att besparingar uppgående till 6 miljoner kronor görs ske anser regeringen att en viss nedsättning av Luftinom utgiftsområdet. Besparingarna skall finansiera fartsverkets inleveranskrav bör kunna ske. Regeringav regeringen föreslagna utgiftsökningar. en avser att återkomma med ett närmare förslag i

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 budgetpropositionen. till 1 569 miljoner kronor, för år 1999 till 1 812 Utgiftsområdet beräknas tillföras 1 650 miljoner miljoner kronor och för år 2000 till 1 490 miljoner kronor från och med år 1999, för genomförande av kronor. ett nationellt investeringsprogram för infrastruktur-

utveckling. Programmet avses omfatta ytterligare

medel som behövs för finansiering av vissa in-

frastrukturinvesteringar som inte ingår i den ordina-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

rie planeringsramen, men som bedöms kunna ge en Ramen kan komma att justeras i budgetproposiökad långsiktig konkurrenskraft, ökade möjligheter tionen, bland annat för en ökning av antalet utbildtill uthållig tillväxt och en ökad sysselsättning. Det ningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet och för nationella investeringsprogrammet presenteras när- administration av system för märkning och identifiemare i avsnitt 4, Politiska prioriteringar. ring av nötkreatur samt för obligatoriska kontrollåt-

Utöver tillkomsten av det nationella investerings- gärder inom fiskets område. Ramen för utgiftsområprogrammet är förändringen av utgiftsområdesra- det beräknas för år 1998 till 13 938 miljoner kronor, marna för 1998 och 1999, jämfört med de ramar för år 1999 till 14 014 miljoner kronor och för år som beräknades i budgetpropositionen för år 1997, 2000 till 14 084 miljoner kronor. främst en följd av tekniska anslagsjusteringar i form av ny pris- och löneomräkning.

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 till 23 957 miljoner kronor, för år 1999 till 26 459 Utgiftsområde 24: Näringsliv miljoner kronor och för år 2000 till 27 137 miljoner kronor. Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, teknologisk

infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk forskning

och utveckling, utrikeshandel, export- och investe-

ringsfrämjande, kooperativa frågor samt konsument- Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske frågor. För år 1997 uppgår de totala utgifterna enligt med anslutande näringar statsbudget till 2,9 miljarder kronor.

Under den fortsatta mandatperioden kommer Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnä- småföretagens betydelse som skapare av sysselsättring, fiske, rennäring, djurskydd och djurhälsovård, ning m.m. att uppmärksammas i högre grad. Inriktlivsmedelskontroll, viss utbildning och forskning ningen är att öka de små företagens, inklusive den samt skogsnäring. De totala utgifterna för utgiftsom- kooperativa företagsformens, möjligheter att bidra rådet uppgår år 1997 enligt statsbudget till 13,3 till tillväxt och sysselsättning. miljarder kronor. Två tredjedelar av utgifterna finan- Riksdagen fattade i december 1996 beslut om resieras från EG-budgeten. Merparten av EG-stödet, geringens forskningspolitik för budgetåren 1997- 7,1 miljarder kronor, avser obligatoriska åtgärder 1999. Beslutet innebar bland annat ökade krav på såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och högskolans samverkan med det omgivande samhället exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade, frivil- samt fasta och ökade forskningsresurser vid de liga stöd och ersättningar som förutsätter nationell mindre och medelstora högskolorna. Regeringen anmedfinansiering. Till dessa hör miljöersättningar, ser att detta är två viktiga förändringar som bidrar stöd till mindre gynnade områden och strukturstöd. till att stärka svenska företags kunskapsbas och in-

Till forskning och utbildning har för år 1997 an- ternationella konkurrenskraft. slagits 1,2 miljarder kronor. Häri inbegrips även Sve- En varaktig besparing uppgående till 287 miljoner riges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets kronor har genomförts på anslaget för Teknisk forskningsråd. Förvaltningskostnaderna för övriga forskning och utveckling budgetåret 1997 och en bemyndigheter sammantagna svarar för fem procent av sparing om ytterligare ca 100 miljoner kronor är seutgiftsområdets totala utgifter. dan tidigare beslutad för budgetåret 1998. Dessa be-

Utgifterna inom utgiftsområdet är till stor del sparingar kommer till viss del att kompenseras av bundna då de styrs av EG:s regelverk och kan endast medel från de s.k. forskningsstiftelserna. påverkas genom förändringar av den gemensamma Regeringen har vid sin beräkning av den ekonojordbrukspolitiken (CAP). Detta gäller även admi- miska ramen tagit hänsyn till extra satsningar på 10 nistrationen av CAP som tar betydande resurser i an- miljoner kronor vardera för information om koopespråk. rativt företagande och kvinnors företagande från och

Regeringen har vid beräkningen av utgiftsområ- med 1998. Vidare har regeringen utgått från att ytdesramen utgått från en neddragning med 50 miljo- terligare besparingar utöver de tidigare beslutade ner kronor på regionala stöd till jordbruket, 13 mil- görs inom utgiftsområdet. Dessa besparingar uppgår joner kronor på stödet till avbytarverksamheten och till 39 miljoner kronor från och med år 1998 och 5 miljoner kronor på Skogsvårdsorganisationen. skall finansiera av regeringen föreslagna utgiftsök- Därtill har hänsyn tagits till den tidigare aviserade ningar. besparingen på 23 miljoner kronor. Regeringen har Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 även beaktat driftskostnader för den digitala block- till 2 572 miljoner kronor, för år 1999 till 2 555 databasen (se vidare avsnitt 6.20) Ramen har också miljoner kronor och för år 2000 till 2 602 miljoökats med 700 miljoner kronor för bland annat en ner kronor. utvidgning av miljöprogrammet för jordbruket vilket medfinansieras från EU-budgeten.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till år 1997 beräknas de totala utgifterna till 18,8 milkommuner jarder kronor.

EU-budgeten omfattar den Europeiska Gemen- Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag skapens samtliga förväntade inkomster och utgifter. till kommuner och landsting. Budgeten finansieras huvudsakligen av de s.k. egna

För år 1997 beräknas de totala utgifterna enligt medlen, vilka utgörs av avgifter från medlemslänstatsbudget till 83,6 miljarder kronor, varav 62,2 derna. miljarder kronor avser det generella statsbidraget till Den sammanlagda avgiften från medlemsländerna kommuner och landsting, 21,0 miljarder kronor av- till EU-budgeten består av fyra huvudkomponenter: ser det statliga utjämningsbidraget till kommuner tullar, särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, och landsting samt 0,4 miljarder kronor bidrag till mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift beräksärskilda insatser i vissa kommuner och landsting. nad på bruttonationalinkomsten. Den svenska avgif- Det statliga utjämningsbidraget motsvaras av en lika ten budgeteras på fyra anslag motsvarande uppdelhög utjämningsavgift på statsbudgetens inkomstsida. ningen i dessa fyra komponenter.

För att förbättra sysselsättningsutvecklingen i Återbetalningen av delar av avgiften enligt den kommunsektorn och värna vård, omsorg och skola s.k. infasningsöverenskommelsen budgeteras under anser regeringen att utgiftsområdet bör tillföras inkomsttitel. 8 000 miljoner kronor från och med år 1998. Rege- EU-budgeten fastställs årligen inom ramen för ringen uttalade hösten 1996 att den är beredd att ut- fastställt flerårigt budgetbeslut, s.k. finansiellt perfärda ett s.k. återbetalningsskydd på upp till 2 600 spektiv. Det finansiella perspektivet grundas på råmiljoner kronor, med anledning av regeringens be- dets beslut om gemenskapens egna medel slut att räkna upp de preliminära skatteinkomsterna (94/728/EG, Euroatom), vilket bland annat anger för år 1997. Enligt nuvarande bedömning bör ytter- taket för medlemsländernas finansieringsansvar för ligare 2 300 miljoner kronor engångsvist för år 1999 budgeten. Det nuvarande beslutet avser 1995-1999. tillföras utgiftsområdet för att finansiera återbetal- Det tak som gäller för 1999 förlängs tills annat beningsskyddet. Därutöver påverkas utgiftsområdet av slutas. Taket uttrycks som procentuell andel av gevissa regleringar av statliga åtgärder som har kom- menskapens samlade BNI. För 1997 uppgick taket munal-ekonomiska effekter (se avsnitt 8). till 1,24 % av BNI. För 1998 uppgår taket till 1,26

Ramen för utgiftsområdet beräknas för 1998 till % av BNI och 1999 till 1,27 % av BNI. Beslutet in- 93 255 miljoner kronor, till 95 988 miljoner kronor nebär alltså en real ökning av utrymmet för gemenår 1999 och till 93 848 miljoner kronor år 2000. skapsbudgetens omfattning och en potentiell ökning

av Sveriges avgift till budgeten om unionen väljer att

utnyttja detta utrymme fullt ut.

Budgetläget i flera medlemsländer, tillsammans Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m. med de budgetpolitiska åtaganden medlemsländerna

gjort vad gäller de nationella budgetarna gör det Utgiftsområdet omfattar anslagen Oförutsedda utgif- dock mindre sannolikt att unionen kommer att välja ter och Statsskuldsräntor. att utnyttja detta utrymme fullt ut.

För år 1997 beräknas de totala utgifterna till Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 102 410 miljoner kronor varav 10 miljoner kronor till 20 006 miljoner kronor, för år 1999 till 21 169 till Oförutsedda utgifter. Ränteutgiftsnivån beräknas miljoner kronor och för år 2000 till 21 864 miljoner vara i stort sett oförändrad fram till år 1999 då den kronor. faller med omkring 10 miljarder kronor. Den stabila utgiftsnivån beror på förhållandevis små förändringar i statsskuldstocken samt relativt stabila ränteantaganden under perioden. Socialförsäkringssektorn vid sidan av

Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 statsbudgeten till 99 910 miljoner kronor, för år 1999 till 91 210 miljoner kronor och för år 2000 till 89 410 miljoner Huvuddelen av socialförsäkringarna redovisas på kronor. statsbudgeten. Vid sidan av statsbudgeten finns dock

den allmänna tilläggspensionen (ATP), delpensionen

samt arbetsskadeförsäkringen.

Allmän tilläggspension utges i form av ålderspen- Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska sion, förtidspension, efterlevandepension till vuxna Gemenskapen samt barnpension. Administrationskostnaderna fi-

nansieras inom systemet. De totala utgifterna inom Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska området uppgår enligt statsbudgeten för år 1997 till Gemenskapens allmänna budget (EU-budgeten). För ca 132 miljarder kronor. Utgifterna för ATP styrs av

antalet förmånsberättigade personer, utvecklingen av

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

intjänade ATP-poäng samt den allmänna prisutveck- positionen med förslag till ändrade regler. Reglerna lingen. avses träda i kraft den 1 januari 1998.

ATP finansieras genom en tilläggspensionsavgift Regeringen har vid sin beräkning av den ekonosom för närvarande är 13 procent för både arbetsgi- miska ramen för socialförsäkringssektorn vid sidan vare och egenföretagare, en allmän ålderspen- av statsbudgeten utgått från besparingar motsvaransionsavgift på 1 procent för löntagare samt via av- de 67 miljoner kronor år 1998, 200 miljoner kronor kastning från allmänna pensionsfonden (AP-fonden). år 1999 samt 317 miljoner kronor år 2000. I enlighet med de av riksdagen beslutade riktlinjerna I budgetlagen fastställs principen att statens inför ålderspensionsreformen skall pensionsavgifter komster och utgifter skall bruttoredovisas. Dessutom inte tas ut på inkomstdelar som överstiger förmån- gäller att statsbudgeten, med vissa undantag, skall staket. Mot denna bakgrund gäller från och med 1 omfatta alla inkomster och utgifter samt andra bejanuari 1995 att 7 procent av intäkterna från ATP- talningar som påverkar statens lånebehov. Mot bakavgiften förs till statsbudgeten. Vidare förs från och grund härav skall en översyn göras av nuvarande med denna tidpunkt en viss andel (för närvarande 11 fonder inom respektive departementsområde. Förprocent) av intäkterna från ATP-avgiften över till en slag till förändring, vilket kräver riksdagsbeslut, skall särskild förvaltning hos Riksgäldskontoret för att läggas i budgetpropositionen för år 1998. pensionsrätter inom det kommande premiereservsys- Ramen beräknas för år 1998 till 133 047 miljoner temet inom det reformerade ålderspensionssystemet kronor, för år 1999 till 138 150 miljoner kronor och skall kunna tillgodoräknas från och med inkomståret för år 2000 till 143 162 miljoner kronor. 1995.

Delpension beviljas försäkrad mellan 61 och 64 år TABELL 5.9 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER FÖR ATT

FINANSIERA UTGIFTSÖKNINGAR

som minskat sin arbetstid med minst fem timmar

Miljoner kronor

och som mest tio timmar per vecka. Delpensionen 1998 1999 2000 finansieras med delpensionsavgiften och avkastning

UO 1: Rikets styrelse

på delpensionsfonden. Avgiften uppgår för närva-

Neddragning presstöd 10 10 10 rande till 0,2 procent för både arbetsgivare och egenföretagare. Den 1 juli 1994 gjordes inskränkningar i UO 2: Samhällsekonomi och finans-

förvaltning

rätten till delpension. Förändringarna har lett till en kraftig minskning av antalet nybeviljade delpensio- Effektivisering av myndigheter 18 18 18 ner. I samband med att ålderspension enligt de re- UO 3: Skatteförvaltning och uppbörd formerade reglerna kommer att börja utbetalas från

Besparing skatt och tull 25 25 25 och med år 2001 skall inga nya delpensioner bevil-

UO 4: Rättsväsendet

jas.

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, upp- Indragning hyresmedel inom kriminalvår- 64 64 64 dragstagare och egenföretagare och ger ersättning den för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i UO 5: Utrikesförvaltning och intersitt arbete. Från arbetsskadeförsäkringen utbetalas nationell samverkan egenlivräntor, efterlevandelivräntor, begravnings- Fredsfrämjande verksamhet/ökade effek- 19 19 19 hjälp, sjukpenning i vissa fall samt ersättning i sam- tivitetskrav på Svenska institutet band med sjukhusvård utom riket, tandvård och er- UO 6: Totalförsvar sättning för särskilda hjälpmedel. Arbetsskade-

Besparing på Fö:s myndighe- 150 200 200 försäkringen skall finansieras via en socialavgift och

ter/Fredsfrämjande verksamhet avkastning från arbetsskadefonden. Avgiften till ar-

UO 8: Invandrare och flyktingar

betsskadeförsäkringen är 1,38 procent för arbetsgivare och 1,40 procent för egenföretagare. Fonden Invandrarverket extraordinära kostnader 27 27 27 uppvisar sedan år 1987 ett underskott. Det löpande Minskning av transportkostnader 14 14 14 underskottet har finansierats över statsbudgeten. Se-

UO 9: Hälsovård, sjukvård och social

dan budgetåret 1994/95 är dock utgifterna lägre än omsorg inkomsterna. Det löpande överskottet uppgick till ca

Insatser mot AIDS 20 40 60 3 400 miljoner kronor år 1996 och det ackumulera-

UO 15: Studiestöd

de underskottet till ca 15 900 miljoner kronor den 31 december 1996. Besparing timersättning, studiemedel 28 96 120

avseende utlandsstudier och efterkon- I den ekonomiska vårpropositionen för budgetåret troll m.m.

1997 aviserade regeringen ändrade regler för beräkning av antagandeinkomst i samband med beslut om UO 16: Utbildning och universitets-

forskning

förtidspension. Riksförsäkringsverket har haft i uppdrag att lämna förslag till utformning av ändrade Bidraget till svensk undervisning i utlan- 213 153 135

det minskas, rationaliseringskrav på utregler. Regeringen avser att återkomma i budgetpro-

bildningsverksamheterna m.m.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

UO 17: Kultur, medier, trossamfund förskottsbetalningar. Justeringen innebär att budgetoch fritid saldot förbättras med 15 miljarder kronor, men inte Ytterligare besparingar 6,5 6,5 6,5 heller detta påverkar lånebehovet. Försvarets utgifter

justeras dessutom ned med ytterligare 3 miljarder

UO 18: Samhällsplanering, bostads-

kronor till följd av en förskjutning av utbetalningar

försörjning och byggande

till senare år. Övriga justeringar hänger samman med Neddragning av anslaget för SGI 1 1 1

satsningar inom vissa områden, främst inom utbild- Räntebidrag 300 0 0 ningsområdet, och innebär utgiftsökningar med UO 19: Regional utjämning och ut- sammanlagt 9 miljarder kronor. veckling För att rensa bort effekten av de stora tekniska Besparing sysselsättningsbidrag 90 90 90 förändringarna och få en mer relevant jämförelse be-

räknas avvikelser från budget i detta avsnitt som

UO 20: Allmän miljö- och naturvård

skillnaden mellan totalt anvisade medel och utfall. Besparing myndigheter 18 18 18

Beräknat på detta sätt uppgår det budgeterade un- UO 21: Energi derskottet till 206 miljarder kronor och utfallet är 66 Neddragning av energiforskning 6 6 6 miljarder kronor lägre.

UO 23: Jord- och skogsbruk, m.m.

Utgifter

Regionala stöd till jordbruket 50 50 50

Utgiftssidan uppvisar sammantaget ett underskri- Avbytarverksamhet 13 13 13 dande på 12 miljarder kronor av vilket lägre utgifter Neddragning av anslaget för regionala 5 5 5 för statsskuldsräntor utgör 8 miljarder kronor.

departement.

Inkomstförstärkningar

Räntesättning räntekonto UO 6 100 100 100 Försvarsdepartementet

I tilläggsbudget minskades försvarets anslag med ca Tobaksskatt 1 990 1 770 1 770

18 miljarder kronor. Detta är till övervägande delen, Summa inklusive inkomstförstärkning 3 207 2 765 2 791

ca 15 miljarder kronor, en teknisk förändring. De Därav finansiering av fempunktspro- 2 425 1 316 1 216 förskott som Försvarets materielverk betalar till förgrammet svarsindustrin över anslaget skall fortsättningsvis fi-

nansieras genom att Försvarets materielverk tar upp

lån i Riksgäldskontoret. Denna omläggning gör att 5.7 Utfallet för budgetåret 1995/96 statsbudgetens utgifter minskar. Statens lånebehov

påverkas dock inte. Förbättringen av budgetsaldot Samtliga siffror i detta avsnitt avser hela budgetåret motsvaras av en ökning av Riksgäldskontorets net- 1995/96, dvs. 18 månader. Utfallet för budgetåret toutlåning. Det återstående beloppet, 3 miljarder 1995/96 avviker avsevärt från vad som beräknades i kronor är endast överflyttade till 1997 på grund av statsbudgeten. Budgetunderskottet blev 140 miljar- leveransförseningar. Resten av underskridandet beder kronor istället för budgeterade 215 miljarder ror i huvudsak på tidsförskjutningar av materielinkronor, alltså 75 miljarder kronor lägre än beräknat. köp. Till denna stora förbättring finns flera förklaringar, främst förändringar av den makroekonomiska ut- Socialdepartementet vecklingen men också tekniska. Inom Socialdepartementets område finns samman-

Statsbudgeten justerades under budgetåret i lagt ett betydande underskridande men bakom detta tilläggsbudgetar. Justeringarna är i princip av två döljer sig avvikelser från budget både uppåt och olika slag, dels tekniska justeringar som inte påver- nedåt. En överskattning i statsbudgeten av antalet kar budgetsaldo eller lånebehov, dels övriga juste- födda barn gjorde att utgifterna för föräldraförsäkringar. Dessa förändringar framgår av kolumnerna ring och barnbidrag sammantagna blev 4,3 miljarder ”Tilläggsbudget” i nedanstående tabeller. Den störs- kronor lägre än budgeterat. Sjuktalet har också visat ta justeringen beror på en omläggning av kommu- sig för högt räknat. Utgifterna för sjukpenning och nernas momsbetalningssystem samt skatteutjäm- rehabilitering blev därför 4,9 miljarder kronor lägre ningssystemet (prop 1995/96:64) och leder till att än anvisat i statsbudgeten. både inkomster och utgifter ökar med 40 miljarder kronor. Varken budgetsaldot eller lånebehovet påverkas. Den näst största förändringen rör försvarets

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

TABELL 5.10 UPPFÖLJNING AV1995/96 Miljarder kronor

TABELL 5.11 UPPFÖLJNING AV UTGIFTERNA 1995/96 ,18 MÅN Miljarder kronor

1 Till följd av avrundningar stämmer inte summeringen i tabellen.

Kostnaderna för sjukvårdsförmåner, främst läkeme- Finansdepartementet delssubventioner, blev 3,4 miljarder kronor högre än Underskridandet på Finansdepartementet beror till i statsbudgeten främst till följd av nya och dyrare lä- övervägande delen på att avgiften till EU reviderats kemedel. Bostadsbidragen överskred också budgeten ned med totalt 4,1 miljarder kronor. Vid beräkningmed 1,6 miljarder kronor. en av statsbudgeten överskattades de tullinkomster

som ingår i Sveriges EU-avgift med 1,8 miljarder Kommunikationsdepartementet kronor. Därutöver överskattades EU-budgetens ut- På Kommunikationsdepartementets område över- giftsnivå främst 1995 vilket återspeglas i att den skreds statsbudgeten med 7,4 miljarder kronor. An- BNI-baserade avgiften blev 2,7 miljarder kronor lägledningen till detta är att tidigare reserverade medel re än beräknat i statsbudgeten. nu använts. Vägverkets anslag för bland annat drift och underhåll av statliga vägar har redan tidigare Utbildningsdepartementet beräknats för kalenderårsvis användning. Medel an- Utgifterna inom Utbildningsområdet blev 4 miljarder visades dock budgetårsvis, ett halvår i förväg. Vid kronor lägre än anvisat. Detta beror till stor del på ingången till 1995/96 hade Kommunikationsdepar- att medel för utbildningssatsningar som beslutats tementet en ingående reservation på 10,6 miljarder under året inte utnyttjats i den utsträckning som bekronor och den nu återstående reservationen uppgår räknats till 2,4 miljarder kronor. En stor del av reservtionsmedlen var således planerade att förbrukas under Jordbruksdepartementet 1995/96. Detta är följaktligen inte ett överskridande Jordbruksdepartementets budget underskreds med i vanlig mening utan en effekt av en budgetteknisk 3,5 miljarder kronor. Till största delen beror detta på förändring. att EU-finansierade stöd inte utnyttjats som beräknat

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

vilket också leder till att utgifterna för den svenska Prognosen för fysiska personers inkomstskatt har medfinansieringen minskar. Underskridandet beror varierat under året. Den huvudsakliga förklaringen till stor del på tidsförskjutningen i utbetalningarna av till de minskade inkomsterna är en reglering till sådana stöd, vilket innebär att utgifterna istället be- kommunerna avseende 1994 som betalades ut under lastar statsbudgeten kommande år. Tidsförskjut- 1995. ningen förklaras i sin tur till viss del av att den ge- Inkomsterna från juridiska personers skatt har vimensamma politiken för den aktuella perioden inte sat sig vara underskattade. Utfallet har stadigt varit varit helt införd. Dessa underskridanden ger inte en högre än prognoserna. lika stor minskning av budgetsaldot eftersom ett lågt Utfallet för socialavgifterna blev högre än proutnyttjande av EU-finansierade stöd också innebär gnostiserat på grund av att lönesummeutvecklingen lägre inkomster från EU. underskattats. Beslutet att höja arbetsgivaravgiften

med 0,2 procentenheter bidrog med 1,3 miljarder Arbetsmarknadsdepartementet kronor. Engångsinbetalningar från Posten och Telia Inom Arbetsmarknadsdepartementets område är av- för deras pensionsåtaganden bidrog med ytterligare vikelserna mellan budget och utfall mycket stora, 1,1 miljarder kronor. främst vad gäller arbetslöshetsersättningen. På detta Ökningen av momsinkomsterna jämfört med anslag överskreds budgeten med 14 miljarder kro- budgeten beror dels på den tidigare nämnda ändnor. Detta har uppmärksammats flera gånger ringen i uppbörden, dels på att modellen för momstidigare. I 1996 års vårproposition beräknades över- beräkningar reviderats kraftigt och inkomsterna jusskridandet till 11 miljarder kronor och i budgetpro- terats upp med ca 10 miljarder kronor, dels på att positionen till 14,5 miljarder kronor. Överskridandet den ekonomiska utvecklingen blev bättre än väntat. beror huvudsakligen på att arbetslösheten under Övrigtposten är ett netto av ökade och minskade 1996 blivit högre än beräknat i statsbudgeten. inkomster. Ökningarna utgörs främst av försäljning-

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder ar av aktier i Nordbanken. blev 3 miljarder kronor lägre än budgeterat, främst Den sammanlagda förbättringen av budgetsaldot i till följd av att arbetsmarknadsverket inte lyckats förhållande till totalt anvisade medel är 66 miljarder uppnå de volymer av åtgärder som budgeten var av- kronor. Av denna förbättring förklaras ca 80 procent sedd för. Som en följd av detta har anslagssparandet av ökade inkomster, drygt 10 procent av minskade ökat ytterligare och totalt fanns vid utgången av statsskuldsräntor och ca 6 procent av att utgifterna 1995/96 5,6 miljarder kronor i anslagssparande för exklusive statsskuldsräntor blivit lägre. arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utgifterna för flyktingmottagning har också underskridit budgeten, främst till följd av ett lägre antal flyktingar än beräknat.

Statsskuldsräntor

Utgifterna för statsskuldsräntor blev 8 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Detta kan huvudsakligen hänföras till fallande räntenivåer under året och apprecieringen av den svenska kronan.

Inkomster

Utfallet för statsbudgetens inkomster blev sammantaget 53 miljarder kronor högre än beräknat. Några av orsakerna till de ökade inkomsterna är dock av engångskaraktär. Försäljningen av aktier i Nordbanken ökade inkomsterna med 11,7 miljarder kronor.

Den ändrade uppbörden av mervärdesskatt gav ökade inkomster med 12,9 miljarder kronor. En del av de högre bolagsskatterna för 1996 bedöms också vara engångsvisa.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

TABELL 5.12 UPPFÖLJNING AV INKOMSTERNA 1995/96 Miljarder kronor

5.8 Uppföljning av konsoliderings- TABELL 5.14 ÅTERSTÅENDE BESPARINGAR I KONSOLIDERINGSPROGRAMMET

programmet

Miljoner kronor, netto

Det av regeringen genomförda konsolideringspro-

Sjukpenninggrundande inkomst 480

grammet med besparingar och inkomstökningar

budgetförstärkningarna. I budgetpropositionen åter-

Summa återstår att precisera 1 067 stod 890 miljoner kronor att precisera av utgiftsminskningar medan inkomstsidan i sin helhet var preciserad.

5.9¶Uppräkning av basbeloppet

TABELL 5.13 KONSOLIDERINGSPROGRAMMET, Varaktig effekt från och med1998, Miljarder kronor

INKOMSTER UTGIFTER TOTALT Regeringens förslag:

Basbeloppet beräknas utifrån 80 procent av föränd-

skall bastalet vara 36 992. De nya reglerna skall förs-

ta gången tillämpas vid fastställandet av basbelopp De besparingar som återstår finns redovisade i ta-

år 1998. bellen nedan. Summan av de besparingar som åter-

står att precisera är i stort sett den samma som vid

föregående uppföljningstillfälle. För besparingarna

Skälen till regeringens förslag: Basbeloppet fastställs

på sjukpenninggrundande inkomst och inkomstbe-

varje år av regeringen och har tidigare helt följt förgreppet kommer preciserade beslut att föreläggas

ändringen i det allmänna prisläget. Som ett led i sariksdagen under 1997. Besparingarna beskrivs när-

neringen av statens finanser begränsades uppräkmare under utgiftsområde 9. Även besparingen inom

ningen av basbeloppet från och med år 1995 och Näringsdepartementet kvarstår sedan budgetpropo-

knöts till storleken av statens budgetunderskott. sitionen men kommer att preciseras i 1997 års bud-

Uppräkningen begränsades därvid till 60 procent av getproposition. Den återstående besparingen på all-

prisförändringen så länge budgetunderskottet övermän miljö- och naturvård angavs som preciserad vid

stiger 100 miljarder kronor. I enlighet med den ekoförra uppföljningstillfället. Denna var dock att be-

nomisk-politiska propositionen (prop.1994/95:25) trakta som preliminär. Slutlig fördelning av bespa-

bör beräkningen vara 80 procent av prisförändrigen ringen kommer att redovisas i 1997 års budgetpro-

vid budgetunderskott som är mindre än 100 miljarposition. Detta innebär att totalsumman av de

der kronor men som överstiger 50 miljarder kronor återstående besparingarna nu är något högre än vid

och full uppräkning bör ske när budgetunderskottet tidigare uppföljningstillfälle i september 1996.

understiger 50 miljarder kronor.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Basbeloppsuppskrivningen för 1998 beror enligt dessa regler på utfallet för budgetåret 1995/96. Eftersom budgetåret 1995/96 är 18 månader har riksdagen beslutat att en högre nivå skall gälla för underskottet. Nivåerna 50 miljarder kronor respektive 100 miljarder kronor skall därför multipliceras med 1,5 för att få de belopp som är styrande för uppräkningens procentsats.

Eftersom budgetunderskottet för 1995/96 understiger 150 miljarder kronor men överstiger 75 miljarder kronor skall således basbeloppet från och med år 1998 räknas upp med 80 procent av förändringen i det allmänna prisläget från juni 1996 till juni 1997. Som en följd av detta måste det bastal som är utgångspunkt för beräkning av basbeloppet och det förhöjda basbeloppet ändras. Bastalet för beräkning av basbeloppet skall därvid vara 36 273 och bastalet för det förhöjda basbeloppet skall vara 36 992.

Förslag till tilläggsbudget

till statsbudgeten för

budgetåret 1997

.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

6¶Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

6.1 Inledning räknades i budgetpropositionen. Underskottet är

därmed 1 100 miljoner kronor lägre. Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för Av avsnitt 5 framgår dessutom att det budgetpolilöpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny be- tiska målet för år 1997 nås med god marginal. Unräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya derskottet i det offentliga finanserna beräknas till 2,1 anslag. Från och med budgetåret 1995/96 redovisar procent av BNP att jämföras med målet om högst regeringen i samband med den ekonomiska vårpro- 3 procent. positionen förslag till tilläggsbudget. De medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp redovisas i denna proposition. Om ytterligare framställningar om anslag för innevarande bud- 6.2 Avräkning av anslag och getår skulle visa sig ofrånkomliga, kommer de att inkomsttitlar föreläggas riksdagen i samband med budgetpropositionen hösten 1997. Av 10 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten följer

Nettot av de utgiftsökningar- och utgiftsminsk- att inkomster av skatter och utgifter för transfereningar som föreslås på tilläggsbudget för budgetåret ringar skall avräknas mot inkomsttitlar respektive 1997 uppgår till 8 806 miljoner kronor (se specifika- anslag då betalning sker, dvs. avräkningen skall ske tion i avsnitt 2). på kassamässig grund. Andra inkomster och utgifter

Utgiftsökningen finansieras delvis med engångsin- på statsbudgeten skall avräknas det budgetår till vildragningar av anslagsbehållningar motsvarande ca ket de hänför sig, dvs. avräkningen skall ske på in- 3 800 miljoner kronor för budgetåret 1997. I avsnitt komst- respektive utgiftsmässig grund. Enligt fjärde 5 i denna proposition ger regeringen, i samband med stycket i angivet lagrum har riksdagen möjlighet att utgifts- och inkomstprognoserna för innevarande för ett anslag eller en inkomsttitel besluta att avräkbudgetår, en närmare beskrivning av nämnda en- ning skall göras på någon annan grund. gångsindragningar. Vidare sker inkomstförstärk- Vid utformningen av verkställighetsföreskrifter till ningar motsvarande ca 800 miljoner kronor, varav budgetlagen har kunnat konstateras att det för en del ca 700 miljoner kronor utgörs av en ökad tobaks- anslag sedan tidigare har tillämpats en avräkningsskatt (se avsnitt 7) och ca 107 miljoner kronor i öka- grund som varken är kassamässig eller utgiftsmässig. de inkomster från EU. För en del andra anslag och inkomsttitlar tillämpas

Utgiftsökningarna år 1997 är till största delen kassamässig avräkning när det enligt lagbestämmelhänförbara till ökade anslag för bidrag för arbetslös- serna rätteligen borde vara utgifts- respektive inhetsersättning och ökade anslag till kommunsektorn. komstmässig avräkning. Mot bakgrund av den höga arbetslösheten ser rege- I flera fall har regeringen tidigare inhämtat riksringen ingen möjlighet att helt finansiera de ökade dagens bemyndigande att använda det aktuella avutgifterna för arbetslöshetsersättningen inom utgifts- räkningsförfarandet. I anslutning till att riksdagen området. De totala statliga utgifterna för 1997 be- antog budgetlagen, beslutade riksdagen dock att tiräknas bli ca 2 600 miljoner kronor högre än tidigare digare givna bemyndiganden och andra beslut skulle budgeterat. Samtidigt beräknas statens inkomster upphöra att gälla i de avseenden som lagen reglerar. ligga 3 700 miljoner kronor högre än vad som be- Äldre bemyndiganden eller beslut om särskilda av-

räkningsgrunder får därför numera anses upphävda.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Enligt regeringens uppfattning bör de avräkningsför- fond och 6411 Bidrag från EG:s socialfond. Dessa faranden som avviker från huvudreglerna i lagen och inkomster kan knappast sägas utgöra skatteinkomssom i sak är lämpliga ges förnyad giltighet. ter ens i vid mening. Ändå är det naturligt att de av-

Regeringen anser att riksdagens godkännande be- räknas mot inkomsttitlar på kassamässig grund, bl.a. hövs i följande avseenden. eftersom avgiften till EU enligt de generella reglerna – Universitet och högskolor tilldelas anslag för skall avräknas kassamässigt. grundutbildning på grundval av fastställda ersätt- - Bidrag från EU grundas i stor utsträckning på ett ningsbelopp för helårsprestationer och helårsstuden- kassamässigt redovisat underlag. Detta kan göra det ter. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1992/93:169, praktiskt för staten att för olika verksamheter som bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) avräknas erhåller stöd från EU kunna använda kassamässig anslaget preliminärt när medel månatligen tillförs redovisning även om en utgiftsmässig redovisning i respektive myndighets räntekonto i Riksgäldskonto- något fall kan anses följa av bestämmelser i budgetret. I samband med bokslutet görs en slutlig avräk- lagen. ning grundad på antalet utförda prestationer. Detta Med hänsyn till att äldre bemyndiganden att tillär ett avräkningsförfarande som varken är kassa- lämpa vissa förfaranden är upphävda bör riksdagen eller utgiftsmässigt. Avräkningsgrunden tillämpas för på nytt bemyndiga regeringen att även i fortsättningen rad anslag främst inom utgiftsområde 16 Utbild- en tillämpa de särskilda avräkningsgrunder för bl.a. ning och universitetsforskning, t.ex. B1. Uppsala anslag till främst universitet och högskolor som riksuniversitet: Grundutbildning. dagen tidigare beslutat om och som angetts i det fö- – När det gäller forskning och forskarutbildning regående. Vidare bör den budgetmässiga hanteringen m.m. avräknas anslagen definitivt när medel månat- av EU-relaterade inkomster och utgifter även i fortligen tillförs respektive myndighets räntekonto i sättningen ske enligt de grunder som riksdagen tidi- Riksgäldskontoret. Avräkningen är varken kassa- gare beslutat om och som angetts i det föregående. eller utgiftsmässig. Förfarandet, som grundas på Dessutom bör riksdagen bemyndiga regeringen att statsmakternas beslut (prop. 1992/93:170, bet. besluta om sådana praktiskt motiverade avvikelser 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388), tillämpas för från de avräkningsgrunder som anges i 10 § budgeten rad anslag främst inom utgiftsområde 16 Utbild- lagen och som angetts i det föregående. ning och universitetsforskning, t.ex. B8. Stockholms Regeringen föreslår således att riksdagen med stöd universitet: Forskning och forskarutbildning. av 10 § fjärde stycket lagen om statsbudgeten god- – Ett motsvarande avräkningsförfarande tillämpas känner ett antal redan etablerade avräkningsförfaockså i fråga om anslag för bidrag till statliga myn- randen m.m. När regeringen i fortsättningen anser digheter som i övrigt bedriver avgiftsfinansierad att en särskild eller avvikande avräkningsgrund bör verksamhet. Exempel på detta är utgiftsområde 22 tillämpas på något område, avser regeringen att ta Kommunikationer anslag E5. Bidrag till Sveriges me- upp detta i anslutning till förslag om anslag eller inteorologiska och hydrologiska institut. komsttitlar. – Statsinkomster som inte är skatter i vid mening skall enligt bestämmelser i budgetlagen avräknas mot inkomsttitlar på inkomstmässig grund. I en del fall tillämpas dock sedan tidigare av praktiska skäl en kassamässig avräkning. Detta görs t.ex. i fråga 6.3 Utgiftsområde 1 om vissa offentligrättsliga avgifter, återbetalningar Rikets styrelse av lån och ränteinkomster på studielån. – I prop. 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges E. Mediefrågor medlemskap i Europeiska unionen behandlades principer för budgetering och redovisning av medel som E 2. Presstöd Sverige betalar till respektive tar emot från EU. För I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för att nå tydlighet och fullständighet i den ekonomiska detta ändamål uppfört ett ramanslag på 541 miljoredovisningen på statsbudgeten föreslog regeringen ner kronor. att bruttoredovisning skall tillämpas av såväl utgif- Enligt den prognos som Presstödsnämnden gjort terna som inkomsterna. Riksdagen anslöt sig till det- för anslaget E 2. Presstöd anslagsposten Driftsstöd ta förslag (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). till dagspressen kommer anslaget inte att utnyttjas Denna ordning innebär att grundprincipen om brut- helt under år 1997. Regeringen föreslår därför att toredovisning i 17 § budgetlagen tillämpas när det i anslaget minskas med 20 miljoner kronor. en del fall även vore möjligt med nettoredovisning på anslag eller i en del andra fall möjligt med redovisning utanför statsbudgeten. – Bidrag m.m. från EU tillförs en rad inkomsttitlar. Exempel på detta är inkomsttitel 6111 Arealbidrag och trädesersättning, 6211 Bidrag från EG:s fiske-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

6.4 Utgiftsområde 2 kraft. Inledningsvis anförtroddes bolaget förhål-

Samhällsekonomi och landevis begränsade uppgifter i fråga om aktie-

finansförvaltning hanteringen. Införandet av ett kontobaserat sys-

tem för registrering av aktier och vissa finansiella A. Centrala myndigheter och nämnder instrument har medfört att VPC:s uppgifter har

ökat väsentligt. I dag bedriver VPC verksamhet A 15. Kostnader för vissa nämnder huvudsakligen inom två områden, nämligen regis- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för terföring enligt aktiekontolagen (1989:827) och detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på clearingverksamhet med stöd av tillstånd enligt 1 552 000 kronor. lagen (1992:543) om börs- och clearingverksam-

Från anslaget betalas främst arvoden till ledamö- het. ter och ersättare m.m. Den huvudsakliga faktorn Registerföringen är VPC skyldigt att tillhandasom styr utgifterna är hur arbetsbelastningen påver- hålla och bolaget har legalmonopol på verksamhekar antalet sammanträden i nämnderna eftersom de ten. Efter riksdagsbeslut hösten 1989 har det succesflesta arvoden utgår per sammanträde. Det är även sivt införts ett papperslöst, kontobaserat system för svårt att förutsäga när på året utbetalningen på in- registrering av aktier och ensidiga skuldförbindelser komna arvodesräkningar effektueras. avsedda för allmän omsättning på den svenska vär-

Mot bakgrund av vad som anges ovan anser rege- depappersmarknaden. År 1994 utvidgades lagstiftringen att ramanslag är en mer ändamålsenlig an- ningen till att omfatta vissa andra finansiella instruslagsform för nämnda utgifter. ment. Lagstiftningen innebär att de rättsverkningar

som annars är förknippade med innehavet av fysiska

värdepapper såsom aktiebrev och obligationer har

knutits till registrering av rättigheten på konto hos Statens ägande i Värdepapperscentralen VPC. Registreringsåtgärderna utförs huvudsakligen VPC AB av kontoförande institut som har fått tillstånd av

VPC. Ärendet och dess beredning Bolagets clearingverksamhet avser sådana aktier

och andra finansiella instrument som är registrerade i I januari 1992 förordnades justitierådet Johan VPC:s kontosystem. Denna verksamhet bedrivs i Munck som särskild utredare med uppdrag att konkurrens med andra clearingorganisationer. göra en översyn av clearing samt betalning och Ursprungligen ägdes VPC av staten och fondhanleverans på värdepappersmarknaden (Fi 91:10). I deln i lika delar. Ägarkretsen utökades i samband utredningens uppdrag ingick bl.a. att pröva om med övergången till det kontobaserade systemet. För staten även i fortsättningen bör uppträda som närvarande äger staten 50 procent, fondhandeln 25 ägare i ett system för kontoföring av aktier och procent samt emittenterna genom Industriförbundet andra fondpapper, dvs. Värdepapperscentralen och Stockholms Handelskammare tillsammans 25 VPC AB (VPC). procent av aktierna i VPC. Förhållandena mellan

I januari 1994 avlämnade Clearingutredningen ägarna regleras förutom i bolagsordningen, vilken betänkandet Konto, clearing och avveckling (SOU bl.a. innehåller en s.k. hembudsbestämmelse, även i 1993:114). Utredningen förordade att staten åtmins- ett konsortialavtal mellan de tre ägargrupperna. tone på sikt borde avyttra sitt aktieinnehav i VPC. VPC:s aktiekapital uppgår till 60 miljoner kronor. Betänkandet har remissbehandlats och en samman- Det egna kapitalet uppgick vid utgången av år 1995 ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Fi- till knappt 90 miljoner kronor. Därutöver har ägarna nansdepartementet (dnr Fi 284/94). ställt ut garantier till VPC om 200 miljoner kronor,

På uppdrag av Finansdepartementet har vice riks- varav statens andel utgör 100 miljoner kronor. Bolabankschefen Stefan Ingves undersökt hur en effektiv gets nettovinst år 1995 var omkring 16 miljoner och konkurrenskraftig framtida infrastruktur på den kronor. svenska finansmarknaden lämpligen kan se ut. Uppdraget har redovisats i en rapport som överlämnats till Finansdepartementet den 10 mars 1997 (dnr Fi 97/900). I rapporten behandlas bl.a. statens ägande Avyttring av statens aktier i av VPC. Värdepapperscentralen VPC AB

Regeringens förslag:

Bakgrund Regeringen bemyndigas att sälja, byta eller på an-

nat sätt helt eller delvis avyttra statens aktieinne- VPC bildades år 1971 i samband med att lagstift- hav i Värdepapperscentralen VPC AB. Vidare ningen om förenklad aktiehantering trädde i bemyndigas regeringen att disponera ersättningen

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

från en avyttring till förvärv av aktier i eller bil- gin, avregleringarna av finansmarknaden, finansiella dande av bolag som direkt eller indirekt driver innovationer och en intensifierad internationell konverksamhet enligt lagen (1992:543) om börs- och kurrens. Under denna period har den svenska ficlearingverksamhet eller aktiekontolagen nansmarknaden blivit en integrerad del av den inter- (1989:827). nationella finansmarknaden.

Det är mot denna bakgrund som de förändringar

av den svenska finansmarknadens infrastruktur som Clearingutredningens förslag: Överensstämmer i har genomförts eller diskuteras skall ses. Under år huvudsak med regeringens förslag. 1995 träffade OM Gruppen AB ett samarbetsavtal

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser till- med Oslobörsen och förra året ingicks ett liknande styrker förslaget eller lämnar det utan erinran. avtal med börsen i Helsingfors. Under hösten 1996

Skälen för regeringens förslag: Frågan om statens informerade Stockholms Fondbörs AB (Fondbörsen) ägarroll i VPC har diskuterats vid skilda tillfällen och OM Gruppen, som äger derivatbörsen OM alltsedan VPC:s tillkomst. Fondbörsutredningen, Stockholm AB, om att företagen sedan våren samma vars betänkande (SOU 1968:59) Förenklad aktie- år fört diskussioner om samarbete och en eventuell hantering låg till grund för inrättandet av VPC, an- sammanslagning av de två börserna. Diskussionerna såg att det saknades anledning att rekommendera en har sin utgångspunkt i en gemensam omvärldsanalys statlig medverkan i en värdepapperscentral i form av som går ut på att den internationella konkurrensen direkt medverkan i dess verksamhet. Utredningen om likviditet kommer att öka och att det i framtiden menade att säkerhets- och kontrollsynpunkter kunde endast kommer att finnas utrymme för ett begränsat tillgodoses genom auktorisation och tillsyn. Efter viss antal finansiella centra i Europa. Diskussioner pågår remisskritik kom riksdagsbeslutet att innebära att också mellan Fondbörsen och VPC om ett tekniskt staten trädde in som hälftenägare i VPC. Föredra- samarbete. I debatten har även åsikten att VPC bör gande statsrådet framhöll som skäl för detta ställ- integreras i ett framtida samarbete mellan Fondbörningstagande att VPC skulle komma att få en myck- sen och OM Gruppen förts fram. Det kan tilläggas et stark ställning på den svenska värdepappers- att de nordiska fondbörserna under en längre tid fört marknaden och karaktären av ett monopolföretag. diskussioner om ett samarbete. De pågående diskus- Vidare framhölls att staten kunde komma att bli en sionerna och de åtgärder som redan har vidtagits syfstor kund hos VPC. Även andra skäl åberopades, tar bl.a. till att stärka marknadsplatsernas ställning i såsom det allmännas inflytande över börsverksamhe- den ökade internationella konkurrensen. Sådana ten liksom statens fiskala intressen (prop. 1970:99 s. samarbetstendenser är inte något unikt för Sverige 76 f.). I samband med att emittenterna genom en ny- eller Norden. En liknande utveckling kan ses i bl.a. emission gavs möjlighet att bli delägare i VPC disku- Tyskland, Schweiz och Holland. terades på nytt statens ägande (prop. 1987/88:108 s. Statens ägande av VPC har med all sannolikhet 41 och 1988/89:152 s. 164 f.). Det uttalades därvid spelat en betydande roll vid övergången från ett papatt staten borde behålla sin hälftendel av aktiekapi- persbaserat till ett papperslöst system. Att staten getalet åtminstone under kontosystemets uppbygg- nom sitt ägande har legitimerat och garanterat det nadsskede. papperslösa systemet har säkert bidragit till att det

Clearingutredningen anser i sitt betänkande att vunnit allmän acceptans, särskilt bland mindre plastaten åtminstone på sikt bör avyttra sitt aktieinne- cerare. I dag är en institution för kontoföring av akhav i VPC. Ett visst statligt ägande i VPC som svarar tier och finansiella instrument en självklar och nödmot statens intresse som emittent kan enligt utred- vändig del av Sveriges finansiella infrastruktur. Detta ningen motiveras utifrån VPC:s hantering av pen- medför att det finns särskilda säkerhets- och konningmarknadsinstrument, men synes inte nödvän- trollintressen att ta hänsyn till. Regeringen anser digt. Enligt utredningen bör regeringen inhämta ett emellertid att dessa intressen kan och bör tillgodoses bemyndigande av riksdagen att sälja statens aktier i genom tillsyn och inte genom statligt ägande. En så- VPC. dan ordning stämmer överens med vad som gäller

Beträffande statens ägande av VPC uttalar Stefan för andra institut inom den finansiella infrastruktu- Ingves i sin rapport att det framstår som klart att sä- ren, såsom banker, börser och clearingorganisationer kerhets- och kontrollsynpunkter kan tillgodoses ge- m.m. Enligt regeringens mening gäller inte längre de nom tillsyn och inte kräver statligt ägande. Ett even- skäl som tidigare anförts för ett statligt ägande. tuellt statligt ägande i VPC bör enligt hans Ett ägarengagemang från statens sida i VPC skulle uppfattning ske genom ett statligt institut som har ett kunna motiveras utifrån bolagets hantering av direkt intresse av VPC:s verksamhet, i första hand statsskuldsinstrument. Staten har som betydande Riksgäldskontoret. emittent ett särskilt intresse av en väl fungerande

Förändringarna på den svenska finansmarknaden penningmarknad inbegripet kontohållningen och har under de senaste 10-20 åren varit stora och ge- clearingen av statspapper. Det bör därför övervägas nomgripande. Några av de viktigaste kännetecknen om inte staten bör behålla ett visst ägande i det instiär framstegen inom data- och informationsteknolo- tut som ansvarar för kontohållningen av statspapper.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Ett sådant ägande bör dock inte vara större än vad Regeringens förslag: som svarar mot statens intresse som emittent. Det är 10 miljoner kronor anvisas som ett ramanslag för emellertid för tidigt att nu ta ställning till om behov kostnader som uppkommer i samband med värdeföreligger av ett framtida statligt ägarengagemang ring och försäljningsåtgärder som syftar till en avoch hur stort det i så fall bör vara. Det finns dock yttring av statens aktieinnehav i Värdepapperanledning att förmoda att ett sådant engagemang scentralen VPC AB. Anslaget omfattar även bör vara mindre än för närvarande. Det kan tilläggas kostnader vid förberedelse och genomförande av att staten som betydande kund hos VPC naturligtvis direkta eller indirekta förvärv för statens räkning kan utöva inflytande på verksamheten utan att vara av aktier i en börs eller clearingorganisation eller i delägare. samband med att ett särskilt bolag bildas eller

Regeringen har den 13 mars 1997 beslutat att sta- förvärvas för detta ändamål. ten bör inleda förhandlingar med övriga ägare av VPC rörande bolagets framtida verksamhet och ägande. En förändring av statens ägande i VPC för- Regeringen föreslår i denna proposition att regeutsätter riksdagens godkännande. För att möjliggöra ringen bemyndigas att sälja, byta eller på annat för staten att genomföra förhandlingarna och att in- sätt avyttra statens innehav av aktier i VPC. Vidagå de överenskommelser som dessa kan resultera i re föreslår regeringen att ersättningen från en såföreslås riksdagen bemyndiga regeringen att sälja el- dan försäljning får användas för förvärv av aktier ler på annat sätt avveckla hela eller delar av statens i vissa typer av bolag. För värdering och försäljaktieinnehav i VPC. Det är i nuläget inte möjligt att ningsåtgärder som inleds eller genomförs under år bedöma vad förhandlingarna kan komma att leda 1997 med stöd av bemyndigandet budgeteras 10 till. Mot den ovan beskrivna bakgrunden kan det miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma inte uteslutas att VPC kan komma att ingå i en kon- i 1998 års budgetproposition om medel behöver cern där även andra verksamheter, t.ex. börsverk- tas i anspråk även det året eller därefter. samhet, bedrivs. Bemyndigandet bör därför vara Riksdagen beslutade i 1997 års statsbudget om 60 flexibelt och även omfatta en möjlighet för regering- miljoner kronor som ett ramanslag för kostnader i en att tillvarata statens intressen vid en sådan ut- samband med försäljningen av statens aktier i Stadsveckling. Regeringen bör exempelvis kunna byta ak- hypotek AB (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1, tierna i VPC mot aktier i ett annat bolag eller rskr. 1996/97:53). Aktierna såldes under år 1996 och använda ersättningen från en försäljning av aktierna kostnaderna för försäljningen understeg vad som ani VPC till förvärv av aktier i ett annat bolag. En för- visats för försäljningen. Av den del av ramanslaget utsättning bör emellertid vara att aktierna direkt eller som inte tagits i anspråk kan 10 miljoner kronor anindirekt förvärvas i ett bolag som har en central roll vändas för värdering och andra försäljningsåtgärder inom den svenska finansiella infrastrukturen. Det som syftar till en avyttring av statens aktier i VPC. I bör vara förvärv av aktier i en börs- eller en clea- den mån kostnaderna vid en försäljning understiger ringorganisation eller i ett holdingbolag som äger detta belopp kan återstoden tas i anspråk i samband aktier i ett företag som driver sådan verksamhet. Det med att staten direkt eller indirekt förvärvar aktier i bör också vara möjligt att byta eller på annat sätt en börs eller clearingorganisation eller i ett holdingförvärva aktier i ett eventuellt holdingbolag till VPC. bolag eller liknande till VPC.

B 7. Investeringar i infrastrukturen på den Tidsbegränsade åtaganden svenska finansmarknaden

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i B 6. Värdering m.m. av aktier i statsbudgeten för innevarande år.

Värdepapperscentralen VPC AB

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år. Regeringens förslag:

Anslaget är avsett att användas till kostnader som 500 miljoner kronor anvisas för investeringar i föreuppkommer vid förberedelser för en eventuell för- tag som har en central roll inom den svenska finansisäljning av statens aktier i Värdepapperscentralen ella infrastrukturen. VPC AB. Anslaget omfattar även åtgärder för förvärv av aktier i bolag som direkt eller indirekt driver börs- eller clearingverksamhet. Med indirekt ägande I tidigare behandlas frågan om en avyttring eller förstås därvid att staten förvärvar aktier i ett hol- minskning av statens engagemang i Värdepapperdingbolag eller liknande som äger aktier i VPC, en scentralen VPC AB. Av beskrivningen i det avsnittet börs eller en clearingorganisation. framgår att en omstrukturering av den svenska fi-

nansiella infrastrukturen kan ske inom den närmaste

tiden. Det är emellertid inte möjligt att för närvaran-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

de bedöma vad denna process kommer att leda till – Nedre Norra arméfördelningen i Östersund eller vilken roll staten bör ha i den framtida svenska – Västra arméfördelningen i Skövde finansiella infrastrukturen. De förslag som lämnats i – Mellersta arméfördelningen i Linköping nämnda avsnitt syftar till att regeringen på ett flexi- – Försvarsområdesstaberna i Ystad, Växjö, Kalmar, belt sätt skall kunna ta tillvara statens intressen oav- Gävle, Borås, Linköping, Västerås, Östersund, Kirusett hur utvecklingen blir. na och Kalix

Som tidigare anförts bör staten på sikt reducera – Livgrenadjärbrigaden i Linköping sitt ägande i VPC. Utvecklingen kan emellertid leda – Älvsborgsbrigaden i Borås till att staten på annat sätt bör ha ett ägarintresse i – Lapplandsbrigaden i Umeå någon av de centrala verksamheterna inom den – Svea artilleriregemente i Linköping svenska finansiella sektorn. Av det skälet har tidigare – Norrlands artilleriregemente i Östersund föreslagits att ersättningen från en eventuell avyttring – Skånska luftvärnskåren i Ystad av statens aktieinnehav i VPC får användas för för- – Svea ingenjörkår i Södertälje värv av aktier i ett annat företag som bedriver bety- – Svea trängkår i Linköping delsefull verksamhet inom nu aktuellt område. För – Hälsinge flygflottilj i Söderhamn att regeringen skall ha ett tillfredsställande förhand- – Krigsflygskolan i Ljungbyhed. lingsutrymme bör regeringen emellertid kunna förvärva så stor andel i ett sådant företag att staten får Byggnadernas kvadratmeteryta uppgår till ca ett påtagligt ägarinflytande. Därmed ges staten möj- 775 000, medan marken består av ca 9 315 hektar. lighet att även i framtiden ha ett ägarinflytande på Därutöver kan det finnas vissa fastigheter som inden svenska finansmarknaden. Det är givetvis svårt te är sålda eller avvecklade enligt tidigare riksdagsbeatt med exakthet bedöma om ytterligare medel be- slut. hövs för att staten skall få ett sådant inflytande. För att ge regeringen erforderligt förhandlingsutrymme bedömer regeringen att ett ramanslag om 500 miljoner kronor behövs. Utveckling av vissa försvarsfastigheter

Det är inte säkert att de förhandlingar som nu avses kan slutföras under år 1997. Regeringen avser därför att återkomma i 1998 års budgetproposition Regeringens förslag: om medel behöver tas i anspråk även det året eller Ett aktiebolag bildas för att utveckla försvarsfastigdärefter. heter som avvecklas genom 1996 års försvarsbeslut.

I kommande avsnitt behandlas frågan om Securum AB:s slutliga avveckling. Regeringen har där bedömt att den utdelning staten kan förväntas få från Regeringen avser att skapa förutsättningar för en Securum AB kommer att uppgå till 6–7 miljarder utveckling av nämnda etablissemangs fastighetskronor för år 1997. En del av detta belopp kan sägas bestånd, byggnader och mark. Erfarenheterna vianvändas för finansiering av nu avsedda investering- sar att det finns möjligheter att med rätt kompear. tens och resurser utveckla och anpassa de

avvecklingsbara etablissemangen till andra af-

färsmässigt bärkraftiga enheter. I många fall kan

värdet på fastigheterna öka mer än de kostnader Vissa bolags- och fastighetsfrågor som är förknippade med att utveckla fastighetsbe-

ståndet. Det finns sannolikt hela eller delar av Bakgrund nämnda etablissemang som inte lämpar sig att ut-

veckla i bolagets regi och som därför inte kommer Utveckling av vissa försvarsfastigheter samt Securum att överföras. Samtidigt kan det finnas andra en- AB:s slutliga avveckling m.m. staka försvarsfastigheter som försvarsmakten har Riksdagen godkände regeringens förslag (prop. lämnat och som bör kunna överföras till bolaget. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:109) Satsningar kan ske inom exempelvis utbildningsatt vissa organisationsenheter inom Försvarsmakten området, affärscentra, kontorskomplex eller stuläggs ner före den 1 januari 1999 med alla avveck- dentbostäder. Det viktigaste är att en professionell lingsåtgärder genomförda före den 1 januari 2000. organisation för fastighetsutveckling ges finansiell

Enligt regeringens förslag skall genomförandet av uthållighet och affärsmässiga incitament för en avvecklingen påbörjas direkt efter riksdagens beslut utveckling av fastigheterna. och slutföras så snabbt som möjligt. Regeringen av- Regeringen föreslår att ett aktiebolag bildas med såg att lämna närmare anvisningar om genomföran- syfte att äga fastigheterna eller tillfälligt inneha dessa. det till Försvarsmakten. Ändamålet för bolaget skall vara att i samarbete med

Följande organisationsenheter skall läggas ned en- kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla ligt riksdagsbeslutet.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

fastigheterna för att slutligen sälja dem på kommer- De återstående tillgångarna i Securum AB är, när siella villkor. projektet avslutas, huvudsakligen aktieposter i

Staten bör kvartstå som ägare tills dess områdena svenska fastighetsbolag, utländska fastigheter och är utvecklade och anpassade för alternativ använd- dotterbolaget Kungsleden AB. Regeringens uppfattning. Genom detta bedömer regeringen att avkast- ning är att alla fastighetsrelaterade tillgångar i Secuningen på fastigheterna, sedan Försvarsmakten läm- rum-koncernen bör överföras till Vasakronannat dessa, blir högre än om de avyttras för snabbt koncernen. Övriga kvarvarande tillgångar i Securum och i befintligt skick. AB utgörs av finansverksamhet samt garantiförplik-

Fortifikationsverket ansåg i början av år 1996 att telser från tidigare försäljningar av industriföretag det aktuella beståndets marknadsvärde uppgick till m.m. Regeringen avser att föra dessa verksamheter 250 - 300 miljoner kronor. Den bedömningen grun- till ett för ändamålet lämpligt annat statligt bolag. dades på avyttring i befintligt skick. Det bokförda Överföringen av fastighetsrelaterade tillgångar till värdet uppgår till 1 360 miljoner kronor. Oavsett Vasakronan bör få ske till lägre värde än bokfört hur och när beståndet säljs kommer med största san- värde. Skillnaden bör få uppgå till högst två miljarnolikhet en nedskrivning av fastigheterna att behöva der kronor. Den föreslagna sammanslagningen kan göras. således innebära att den nya koncernen tillförs ytter-

Fortifikationsverket är organiserat i verksamhets- ligare fastighetskapital som kan användas för att utgrenarna anskaffning, underhåll och drift samt avytt- veckla statens kommersiella fastighetsbestånd, bl.a. ring. Fortifikationsverkets avyttringsverksamhet de aktuella försvarsfastigheterna. Regeringen kombygger på avyttring på affärsmässiga villkor av lo- mer att begränsa tillskottet av fastigheter till det värkaler i befintligt skick. Denna avyttringsverksamhet de som krävs för att utveckla aktuella fastighetsbeskiljer sig väsentligt från ett tänkt uppdrag att ut- stånd på ett värdehöjande sätt som leder till högre veckla fastighetsbeståndet. Det finns därför starka men senarelagda utdelningar till staten. I samband skäl att lägga ansvaret för projektet i ett för ända- med sammanslagningen kommer en utdelning till målet lämpligt statligt bolag. Bolagsformen är vidare staten från Securum AB av hittillsvarande avveckling att föredra för att tydliggöra besluts- och ansvarsför- att ske. Regeringen bedömer att utdelningen under år hållanden samt för att skapa bättre förutsättningar 1997 kommer att uppgå till ca 6 - 7 miljarder kroför affärsmässighet i besluten. nor. Dessa inkomster skall användas på det sätt riks-

För att säkerställa den finansiella uthålligheten för dagen tidigare har beslutat (prop.1995/96:207). det föreslagna bolaget anser regeringen att det är en Sammanslagningen innebär inte någon ändrad infördel att inordna det i en större fastighetskoncern riktning vare sig för Vasakronan-koncernens del eller som dessutom har kompetens och erfarenhet av lik- för de återstående tillgångarna i Securum AB. nande utvecklingsprojekt. Den sammanslagna fastighetskoncernen bör få

avveckla de övertagna fastighetstillgångarna i den

takt och på det sätt som ger bästa möjliga långsiktiga

avkastning för ägaren. Regeringen kommer liksom Securum AB:s slutliga avveckling m.m. idag att ställa marknadsmässiga krav på såväl av-

kastning som utdelning. Koncernens samlade värde Securum AB har i sitt arbete med avvecklingen av och resultatutveckling bör utgöra grund för framtida tillgångarna som övertagits i samband med bankkri- utdelningar. sen (prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. Regeringen avser att inordna det nybildade ut- 1991/92:352) kommit så långt att det inte är för- vecklingsbolaget för vissa försvarsfastigheter i den svarbart eller lämpligt att fortsätta med nuvarande sammanslagna koncernen. organisation. Projektet med avvecklingen kommer enligt planerna att avslutas under år 1997. Vid bildandet av Securum AB överfördes tillgångar och krediter från Nordbanken på 67 miljarder kronor Inlåning i Riksgäldskontorets regi (brutto). Securum AB tillfördes ett eget kapital om 24 miljarder kronor för att, över en tidsperiod om 15 Ärendet och dess beredning år, kunna avveckla dessa krediter och tillgångar med bästa ekonomiska resultat som mål. Securum AB be- Riksgäldskontoret har hemställt om ändring i bankfinner sig redan nu, efter att ha gått igenom om- rörelselagen så att kontoret undantas från den lagens vandlingsprocessen från en kreditorganisation till ett tillämpningsområde. Riksgäldskontorets hemställan antal tillgångsförvaltande bolag, i slutet av avveck- har remitterats till Sveriges riksbank, Finansinspeklingen. Regeringen bedömer att drygt hälften av det tionen och Svenska Bankföreningen. Remissvaren tillskjutna kapitalet om 24 miljarder kronor kommer finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi att återvinnas. Securum AB:s totala värde uppskattas 97/1088). idag till ca 13 miljarder kronor.

Lagrådet

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Lagförslaget är av en sådan beskaffenhet att Lagrå- Riksgäldskontoret har tagit fram en modell för att dets hörande skulle sakna betydelse. fastställa resultatet för hushållsupplåningen. Model-

len relaterar upplåningskostnaden på hushållsmark-

naden mot den alternativa upplåningskostnaden på

penning- och obligationsmarknaden. Enligt denna Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet resultatmodell uppgick besparingen för staten för

budgetåret 1995/96 till 375 miljoner kronor. Riks- Målet för Riksgäldskontorets upplåning och gäldskontorets marginaler har emellertid krympt i statsskuldsförvaltning är att, inom ramen för de krav takt med den hårdnande konkurrensen på hushållssom penningpolitiken ställer, minimera kostnaderna marknaden. Även volymutvecklingen har varit blygför denna verksamhet. Riksgäldskontoret har långt- sam. Det kan konstateras att kontoret har tappat gående befogenheter att välja olika upplånings- marknadsandelar i förhållande till andra aktörer på strategier för att uppfylla detta mål. En väl balanse- marknaden. rad upplåning i syfte att hålla nere kostnaden för sta- Regeringen uttalade i samband med utvärderingen ten medför dock krav på en avvägning mellan olika av Riksgäldskontorets verksamhet i senaste budgetupplåningsinstrument. Hänsyn måste även tas till propositionen (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 2) att hur upplåningen påverkar marknadens funktions- upplåningsverksamheten på hushållsmarknaderna sätt. bör intensifieras i syfte att varaktigt bidra till en lägre

Upplåningen sker i huvudsak på tre delmarkna- upplåningskostnad för staten. Vidare konstaterades der. Den traditionellt viktigaste är den inhemska att det är angeläget att kontoret aktivt arbetar med penning- och obligationsmarknaden. Efter avskaf- produktutbud, försäljningskanaler och marknadsföfandet av valutalånenormen i december 1992 har ringsinsatser för att långsiktigt kunna konkurrera om den internationella kapitalmarknaden tillkommit hushållens sparande. Riksdagen delade regeringens som en viktig finansieringskälla. Till dessa två upp- bedömning att hushållsupplåningen bör ges ökad låningsformer kommer hushållsmarknaden som ett prioritet på det sätt som regeringen föreslagit (bet. viktigt komplement. 1996/97:FiU2).

Riksgäldskontoret tillhandahåller i dag fyra olika produkter som riktas till hushållsmarknaden: premieobligationer, realränteobligationer, riksgäldskonto och allemansspar. Produkterna förmedlas huvud- Riksgäldskontoret undantas från sakligen via banksystemet med särskilda bankrörelselagen återförsäljare och via telefonförsäljning. En premieobligation är ett räntebärande instrument, där avkastningen lottas ut. Realränteobligationen erbju- Regeringens förslag: der innehavaren real ränta, dvs. avkastningen skyd- Riksgäldskontoret undantas från bankrörelselagens das mot inflationen. Riksgäldskonto är en kontoba- tillämpningsområde. Därmed ges kontoret möjlighet serad obligation där innehavaren för närvarande kan att ta emot inlåning på konto från allmänheten i välja en löptid mellan tre månader och åtta år. Riks- egen regi. gäldskonto är den enda produkt som enbart erbjuds i egen regi. Dessutom lånar Riksgäldskontoret upp pengar från hushållen via allemanssparandet. Skrivelsens förslag: Överensstämmer med regering-

Riksgäldskontoret är enligt nu gällande lagstift- ens förslag. ning förhindrad att ta emot inlåning på konto från Remissinstanserna: Sveriges riksbank och Finanallmänheten i egen regi. I stället har kontoret använt sinspektionen lämnar förslaget utan erinran. sig av bankerna för att kunna erbjuda en inlånings- Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget. Enprodukt, allemansspar. Sparandet sker genom in- ligt Bankföreningen skulle ett genomförande av försättning på ett särskilt allemanssparkonto i bank. slaget innebära att Riksgäldskontoret inte skulle Bankerna lånar i sin tur ut pengarna till Riksgälds- konkurrera på lika villkor med övriga institut som kontoret. Kontoret garanterar insättarnas pengar för tar emot inlåning. Bankföreningen menar vidare att den händelse banken inte kan fullgöra sina förplik- förslagets effekter för kreditmarknaden måste utretelser. das noga innan någon lagstiftningsåtgärd vidtas. Om

Enligt regleringsbrev för Riksgäldskontoret är Riksgäldskontoret får möjlighet att ta emot inlåning målet för hushållsupplåningen att under en femårs- på konto bör kontoret, enligt Bankföreningen, betala period uppnå största möjliga kostnadsbesparing jäm- avgift till insättningsgarantin för sin inlåning. fört med kostnaden för upplåning på penning- och Skälen för regeringens förslag: Bankerna har seobligationsmarknaden. Hushållsupplåningen har hit- dan länge haft rätt att driva verksamhet som innefattills varit lönsam för staten jämfört med att låna på tar inlåning från allmänheten. Skälet för denna enpenning- och obligationsmarknaden. samrätt är främst att bankernas inlåningskonton

utgör basen för det allmänna betalningssystemet.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Genom att ålägga bankerna en särskilt sträng nä- Bankföreningen framhåller i sitt remissvar att ringsrättslig reglering har lagstiftaren därmed verkat Riksgäldskontoret har helt andra verksamhetsvillkor för ett stabilt betalningssystem. Utöver detta s.k. sys- än kreditinstituten, eftersom kontoret inte har samtemskyddsintresse motiveras bankernas inlånings- ma behov som instituten att relatera sina inlåningsmonopol av ett konsumentskyddsintresse. Konsu- räntor till marknadsräntan. Enligt Bankföreningen menterna är nämligen beroende av att banker som kan Riksgäldskontoret bestämma sina räntor på förvaltar deras transaktions- och sparmedel kan administrativ grund i stället för på marknadsmässig uppvisa en god soliditet. Ett fallisemang i en bank grund. Kontoret kommer därför, enligt Bankförekan leda till allvarliga privatekonomiska konsekven- ningen, inte att konkurrera på likvärdiga villkor med ser för de hushåll som är beroende av de insatta andra institut. medlen för sina betalningstransaktioner och sitt lång- Riksgäldskontoret har ålagts att långsiktigt minisiktiga kontosparande. mera statens upplåningskostnad. Hushållsupplåning-

För att värna dessa intressen - systemskydds- och en utvärderas, enligt vad som ovan beskrivits, efter konsumentskyddsintresset - har lagstiftaren valt att hur stor vinst kontorets hushållsupplåning inbringar förbehålla bankerna, som kringgärdas av särskilt i förhållande till den alternativa kostnaden att låna stränga rörelseregler, rätten att driva den vanligaste på penning- och obligationsmarknaden, dvs. i förformen av inlåningsverksamhet, nämligen sådan in- hållande till marknadsräntan. Verksamheten liknar låning på konto där tillgodohavandet är nominellt därför i hög grad den verksamhet som bankerna bebestämt och tillgängligt för insättaren med kort var- driver. Räntan sätts således på marknadsmässig och sel. Denna inlåningsform är central för traditionell inte på administrativ grund. Däremot kan Riksbetalningsförmedling. Verksamhet som innehåller gäldskontoret som är en del av staten erbjuda en insådan inlåning utgör kärnan i bankrörelse och är låning som är helt säker. Kontoret kan, till skillnad därmed utgångspunkten för banklagstiftningens från en bank, inte försättas i konkurs. Riksgäldskontillämpningsområde, se 1 kap. 2 § bankrörelselagen toret har därför en lägre kreditrisk och kan således (1987:617). I de därpå närmast följande paragrafer- erbjuda en lägre ränta. Denna konkurrensfördel torna uppställs undantag för motttagande av kundme- de emellertid, mot bakgrund av den nyligen införda del på konto intill visst belopp och för vissa mindre insättningsgarantin, vara av mindre betydelse. ekonomiska föreningar. Nämnas bör även att bank- Regeringen vill här framhålla att Riksgäldskontorörelselagen inte gäller för verksamhet som bedrivs rets alternativ till hushållsupplåning inte är att helt av Sveriges riksbank. avstå från upplåning på marknaden. I stället är al-

Regering och riksdag har, som ovan redovisats, ternativet att låna på penning- och obligationsmarktagit ställning för att Riksgäldskontoret under inne- naden. Även denna verksamhet sker i konkurrens varande budgetår bör göra en intensifierad satsning med privata aktörer, i synnerhet bostadsinstitut men på hushållsmarknaden i syfte att begränsa kostna- även banker. Ett avstyrkande av Riksgäldskontorets derna för statsskuldens finansiering. Regeringen har begäran skulle således inte innebära att kontoret i också uppmanat kontoret att se över sitt produktut- framtiden skulle avhålla sig från att konkurrera med bud i syfte att kunna erbjuda konkurrenskraftiga kreditinstituten. produkter på denna marknad. Mot bakgrund av det- Det kan vidare konstateras att Riksgäldskontoret ta bedömer regeringen det som önskvärt att Riks- redan i dag erbjuder produkter som ligger nära inlågäldskontoret nu får möjlighet att ta emot inlåning ning i egen regi. Riksgäldskontot med tre månaders på konto från allmänheten i egen regi. bindningstid och med rätt att lösa in obligationen i

Enligt regeringens uppfattning ligger den av Riks- förtid är en sådan produkt. Dessutom erbjuder kongäldskontoret föreslagna förändringen väl i linje med toret allmänheten en renodlad inlåningsprodukt gemotiven bakom lagstiftningen. Som Finansinspektio- nom allemanssparandet, vilket visserligen sker via nen mycket riktigt påpekar i sitt remissvar är regler- bankerna, men fungerar i allt väsentligt som inlåning na i bankrörelselagen uppställda till skydd för insät- i egen regi. Därutöver tillhandahåller kontoret inlåtarna samt för att tillgodose kraven på stabilitet i ningstjänster för statliga myndigheter. Att öppna betalningssystemet. Eftersom Riksgäldskontoret är möjligheten för kontoret att ta emot inlåning på konen del av staten är skyddet för insättarna därmed to från allmänheten innebär således inte något stor omhändertaget. Kontorets verksamhet utgör heller förändring i myndighetens nuvarande verksamhet. inte någon del av betalningssystemet. Sammanfattningsvis anser regeringen att Riks-

Regeringen anser emellertid att det är väsentligt gäldskontoret bör ges möjlighet att i egen regi ta att Riksgäldskontoret inte breddar sitt produktutbud emot inlåning på konto från allmänheten. Detta kan utan endast tillhandahåller rena spartjänster. Det är ske utan några väsentliga konkurrensskadliga effekav vikt att kontoret inte blir en statlig bank med ett ter eftersom återverkningarna på kreditmarknaden brett produktutbud riktat mot privatpersoner. Riks- torde bli av mindre betydelse. Någon anledning att, gäldskontoret bör således inte tillhandahålla allmän- såsom Bankföreningen föreslagit, utreda effekterna heten transaktionskonton. av en sådan reform föreligger därför inte.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Bankföreningen har vidare anfört att Riksgälds- har ovan konstaterats att inget av dessa mål påverkontoret, om kontoret avser att ta emot kortfristig kas av förslaget. Inte heller torde förslaget innebära inlåning, bör betala avgift till insättningsgarantin. några effekter för Finansinspektionens verksamhet. Insättningsgarantin syftar till att skydda insättarna Enligt de verksamhetsmål som ställts upp i reglevid en konkurs. Eftersom kontoret inte kan försättas ringsbrevet för Riksgäldskontorets skall upplåning i konkurs och insättarna skyddas på annat sätt sak- från hushållen endast bedrivas om kostnaderna för nas anledning att ansluta Riksgäldskontoret till in- denna upplåning är förmånligare än upplåning på sättningsgarantisystemet. Det finns inte heller någon penning- och obligationsmarknaden. Regeringen anledning att trots detta belägga inlåning i kontoret förutsätter därför att nettoeffekten på statsbudgeten med en avgift till insättningsgarantisystemet eftersom blir positiv. det endast skulle innebära att staten subventionerar garantisystemet. En sådan åtgärd skulle strida emot principerna bakom insättningsgarantin. Detta system skall finansieras av anslutna kreditinstitut för vilka det finns en reell risk att institutet inte skall kunna 6.5 Utgiftsområde 4 fullfölja sina förpliktelser mot insättarna. Det nuva- Rättsväsendet rande allemanssparandet omfattas heller inte av insättningsgarantin. I stället garanteras insättarna av B. Åklagarväsendet Riksgäldskontoret.

B 1. Åklagarväsendet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för

detta ändamål uppfört ett ramanslag på Ikraftträdande 627 237 000 kronor.

Åklagarväsendet har en ansträngd ekonomisk si- Den föreslagna lagändringen föreslås träda i kraft tuation. Som angavs i budgetpropositionen för år den 1 juli 1997. 1997 beräknas den nya organisation som infördes

den 1 juli 1996 möjliggöra kostnadssänkningar. Des-

sa slår dock igenom fullt ut först år 1998 medan

omorganisationen medför vissa initialkostnader un- Ekonomiska konsekvenser der 1997. Enligt regeringens bedömning behöver

åklagarväsendet en engångsvis anslagshöjning med Förslaget till lagändring innebär endast att Riks- 18 000 000 kronor för att klara övergångskostnagäldskontoret ges möjlighet att erbjuda allmänheten derna. Anslagshöjningen finansieras genom en ininlåning på konto. Den följande konsekvensbeskriv- dragning av medel på anslaget för kriminalvården. ningen förutsätter att kontoret väljer att utnyttja denna möjlighet.

Generellt gäller att ju fler aktörer som uppträder D. Kriminalvården på en marknad, desto större är chansen till ett brett utbud av varor och tjänster av hög kvalitet, till kon- D 1. Kriminalvården kurrenspressade priser. På inlåningsmarknaden bety- Justitieutskottet har begärt att regeringen ska redovider konkurrenspressade priser högre inlåningsräntor sa hur de nya kraven på frivården till följd av den och lägre avgifter av olika slag. Bankmarknaden har utvidgade försöksverksamheten med dels samhällsunder en lång period kännetecknats av en oligopol- tjänst, dels intensivövervakning med elektronisk konliknande struktur som till en del förstärktes genom troll har beaktats ur resurssynpunkt (bet. bankkrisen samt genom de fusioner som skett under 1996/97:JuU1). senare tid. Den negativa utvecklingen har emellertid Den 1 januari 1993 utvidgades försöksverksamhemotverkats av framväxten av en ny kategori banker ten med samhällstjänst till hela landet. Med anledsom är mer specialiserade, s.k. nischbanker. Dessa ning härav tillfördes frivården fr.o.m. budgetåret banker använder sig av nya och mindre kostsamma 1992/93 11,1 miljoner kronor. Detta finansierades distributionskanaler. Exempelvis har ett antal nya genom rationaliseringar inom kriminalvården. Under s.k. telefonbanker lyckats attrahera inlåningskunder 1996 avtjänade i medeltal 690 dömda samhällstjänst genom att erbjuda förmånliga räntor. Regeringen ser till en kostnad per dygn på ca 179 kronor. Kostnapositivt på denna utveckling. I det fall Riksgäldskon- derna för samhällstjänsten under 1996 har beräknats toret väljer att erbjuda allmänheten kortfristig inlå- till ca 45 miljoner kronor. De tillkommande kostnaning tillkommer ytterligare en aktör som torde kun- derna för samhällstjänsten har finansierats genom att na bidra till att konkurrensen skärps till gagn för Kriminalvårdsstyrelsen har omfördelat medel inom inlåningskunderna. kriminalvårdens ramanslag.

Bankregleringen syftar till att främja betalnings- En tvåårig försöksverksamhet med intensivöversystemets stabilitet och skydda konsumenterna. Det vakning med elektronisk kontroll inleddes den 1 au-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

gusti 1994 inom Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköpings och Sundsvalls frivårdsdistrikt. Under försöksperioden har fängelsestraff på Regeringens förslag: högst två månader i vissa fall kunnat verkställas 2 miljoner kronor anvisas som ett engångsbelopp för utanför anstalt i form av intensivövervakning med att täcka det beräknade underskottet i delegationens elektronisk kontroll. verksamhet.

Försöksverksamheten har därefter förlängts till utgången av år 1998. Vidare har försöksverksamheten, från den 1 januari 1997, utvidgats till att avse Skälen för regeringens förslag: Delegationen för hela landet samt till att omfatta fängelsestraff på översättning av EG:s regelverk (Översättningsdelehögst tre månader. Frågan om att införa inten- gationen) skall under en begränsad övergångstid bisivövervakning med elektronisk kontroll i det ordi- stå gemenskapens institutioner och andra organ med narie straffsystemet bereds för närvarande i Justitie- översättningar till svenska av EU-dokument. Verkdepartementet. samheten skall finansieras med avgifter. Delegatio-

Bakgrunden till försöksverksamheten är intresset nen redovisar dock för det senaste budgetåret av att utveckla alternativ till fängelse och att det nu- 1995/96 en kapitalförändring på 2 124 263 kronor. mera finns elektronisk övervakningsteknik som kan Huvudorsaken till den negativa kapitalförändringen användas i det utvecklingsarbetet. är en misskalkylering av översättnings- och gransk-

Det genomsnittliga antalet personer med inten- ningstakten på dokumenten, sena betalningar som sivövervakning beräknas till ca 450. Dygnskostna- inkommer först under 1997, valutakursförluster på den, inklusive kostnader för teknisk utrustning, be- grund av kronförstärkning samt betydande ränteräknas för närvarande till ca 450 kronor. kostnader beroende på sent utbetalda anslag. Under- Kriminalvårdsstyrelsen har mot denna bakgrund för skottet, när Översättningsdelegationen upphör under 1997 beräknat medelsbehovet för detta ändamål till året, beräknas bli mindre än den redovisade kapitalca 66 miljoner kronor för löner, övriga personal- förändringen, på grund av ovannämnda inbetalningkostnader och övriga driftskostnader. Kriminal- ar under 1997. vårdsstyrelsen har budgeterat ytterligare sex miljoner Finansieringen av underskottet skall ske genom en kronor för teknisk utrustning, drift av övervaknings- indragning av sparade medel på anslaget A1. Regecentral m.m. Den utvidgade försöksverksamheten ringskansliet m.m. under utgiftsområde 1. finansieras genom omfördelning av medel inom kriminalvårdens ramanslag.

Brottsförebyggande rådet fick i oktober 1996 i uppdrag av regeringen att utvärdera den utvidgade försöksverksamheten med intensivövervakning med 6.7 Utgiftsområde 6 elektronisk kontroll. Uppdraget ska delredovisas före Totalförsvar september månads utgång 1997 och slutredovisas senast den 1 april 1999. I uppdraget ingår bl.a. att B. Vissa funktioner inom det civila försvaret utvärdera de ekonomiska konsekvenserna av att det under försöksverksamheten varit möjligt att ersätta B 7. Funktionen Telekommunikationer en anstaltsvistelse med intensivövervakning med I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för elektronisk kontroll. detta ändamål uppfört ett ramanslag på

152 886 000 kronor.

Regeringen har i prop. (1996/97:61) Översyn av

telelagen (1993:597) m.m. bedömt det som rimligt

att teleoperatörerna bidrar till finansieringen av de 6.6 Utgiftsområde 5 åtgärder som bedöms som nödvändiga för att skyd-

Utrikesförvaltning och da det allmänna fasta telenätet mot sabotage och ter-

internationell samverkan roristangrepp i fred. Under förutsättning av riksda-

gens godkännande kommer fr.o.m. den 1 juli 1997, E. Övriga utrikespolitiska frågor en avgift att tas ut av vissa teleoperatörer. Regering-

en beräknar att det sammanlagda avgiftsuttaget för E 5. Delegationen för översättning av EG:s år 1997 kommer att uppgå till 50 000 000 kronor.

regelverk Då avgiften för teleberedskapen är en offentligrätts- Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i lig avgift bör anslaget B 7 Funktionen Telekommustatsbudgeten för innevarande budgetår. nikationer bruttobudgeteras. Detta innebär att avgif-

ten inbetalas till statsbudgetens inkomstsida och

motsvaras av anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Anslagsnivån höjs fr.o.m. den 1 juli 1997 till

202 886 000 kronor. Detta innebär i sin tur att ut-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

giftsramen för utgiftsområde 6 under år 1997 höjs 6.8 Utgiftsområde 7

med 50 000 000 kronor. Internationellt bistånd

Hänsyn bör kunna tas vid eventuella över- eller underskott av avgifter vid fastställande av avgifts- B. Samarbete med Central- och nivå för operatörerna. Östeuropa

B 2. Avsättning för förlustrisker vad avser B 10. Funktionen Energiförsörjning garantier för finansiellt stöd och

De statliga beredskapsinsatserna inom energiförsörj- exportkreditgarantier ningen syftar till att dels vidmakthålla och vidareut- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för veckla handlingsberedskapen för att möta störningar detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på i energiförsörjningen i säkerhetspolitiska kriser och i 15 000 000 kronor samt ett statligt betalningsansvar krig, dels minska känsligheten för störningar inom i form av statsgarantier till ett belopp om elförsörjningsområdet. I statsbudgeten för inneva- 150 000 000 kronor. rande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett De nordiska statsministrarna beslutade den 26 ramanslag på 27 612 000 kronor. augusti l996 att upprätta en nordisk miljöinveste-

Regeringen har nyligen föreslagit nya regler om ringslåneordning (MIL) på 100 000 000 ecu (ca elberedskap (prop. 1996/97:86), vilka förutskickades 830 000 000 kronor) vid Nordiska investeringsbani prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse Etapp 2. ken (NIB) för att skapa förbättrade förutsättningar Huvudprincipen är att den som driver elproduktion, för finansiering av miljöprojekt i Nordens närområelhandel och nätverksamhet eller i vissa fall äger an- den. Förslaget förutsätter en hundraprocentig statsläggningar för sådan verksamhet är skyldig att vidta garanti från de nordiska länderna varvid Sveriges åtgärder som beslutas med stöd av lagen. Beslutade andel blir 38,8 procent (ca 322 miljoner kronor) enåtgärder är med vissa undantag ersättningsberätti- ligt den nordiska fördelningsnyckeln. gande. En offentligrättsligt reglerad avgift, elbered- Regeringen föreslog i proposition l995/96:222 skapsavgift, föreslås för att finansiera kostnaderna “Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år för beslutade beredskapsåtgärder och för myndig- 2 000” att en miljölåneordning skulle inrättas i hetsutövningen enligt lagen. Avgifterna bör redovisas (NIB). Riksdagen gav sitt bifall till programmet för brutto på statsbudgeten. småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt

Innevarande års anslag till funktionen Energiför- (l995/96 FiU:15) i vilken miljölåneordningen ingick. sörjning bör därför ökas med 100 000 000 kronor. Vidare föreslog regeringen att avsättning för den ut- Det totala anslagsbeloppet blir därigenom ökade ramen utgör 15 procent på ramen dvs. ca 127 612 000 kronor. 50 000 000 kronor. Avsättningen för ramen föreslås

Under förutsättning av riksdagens godkännande ske i budgetpropositionen för år l998 och för år av den föreslagna elberedskapslagen, föreslår rege- l999. ringen att utgiftsökningen finansieras med avgiftsin- Regeringen föreslår, utöver vad som föreslagits i täkter från elberedskapsavgiften. Det sammanlagda prop. l996/97:1, att staten ikläder sig ett betalningsavgiftsuttaget för budgetåret 1997 föreslås bli ansvar på ytterligare 322 000 000 kronor för att 100 000 000 kronor. Detta förutsätter att utgiftsra- uppfylla det statliga garantiåtagandet mot Nordiska men för utgiftsområde 6 för budgetåret 1997 höjs. investeringsbanken vilket innebär ett totalt åtagande

Elberedskapsavgiften skall enligt den föreslagna på 472 miljoner kronor. elberedskapslagen betalas av innehavare av nätkoncession enligt lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen). Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får enligt den föreslagna elberedskapslagen 6.9 Utgiftsområde 9 meddela närmare föreskrifter om elberedskapsavgift. Hälsovård, sjukvård och social Intäkterna från elberedskapsavgiften skall tillföras omsorg statsbudgeten på särskild inkomsttitel.

Åtgärder inom elförsörjningen bör kunna planeras A. Hälsovård och sjukvård långsiktigt. Principer för elberedskapens finansiering har nyligen föreslagits riksdagen. Regeringen föreslår Tandvårdsförsäkringen att riksdagen bemyndigar regeringen att medge Svenska kraftnät att under budgetåret 1997 besluta om sådana åtgärder som innebär åtaganden under Regeringens bedömning: Den s.k. självrisken i eren femårsperiod. För budgetåret 1997 bör åtagande- sättningsbestämmelserna för vuxentandvård bör na uppgå till högst 100 000 000 kronor. För budget- höjas från 700 kronor till 1 300 kronor fr.o.m. den 1 åren 1998-2001 bör åtagandena begränsas till oktober 1997. 50 000 000 kronor om året.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Skälen för regeringens bedömning: I budgetproposi- det samt att ge landstingen förutsättningar att bygga tionen för år 1997 redovisade regeringen sin avsikt ut tolktjänsten för döva och dövblinda m.fl. Av biatt införa en reviderad tandvårdstaxa fr.o.m. den 15 draget för år 1997 på totalt 711,2 miljoner kronor oktober 1996. Detta var ett första steg i förändring- utgår 425 miljoner kronor till insatser för att uten av tandvårdsförsäkringen. Vidare aviserades ett veckla habilitering och rehabilitering. Samtliga stiandra steg som avsåg ett slopande av subventionerna mulansbidrag inom detta anslag upphör i och med i tandvårdsförsäkringen från den 1 januari 1998, utgången av år 1997. med undantag för ett ekonomiskt stöd till vissa s.k. Av den del av bidraget som utges för att utveckla särskilda patientgrupper. För detta ändamål avsåg habilitering och rehabilitering (425 miljoner kronor), regeringen att avsätta ett belopp på högst 1 000 lämnas 300 miljoner kronor till landstingen som stimiljoner kronor avseende år 1998. mulansbidrag till habilitering/rehabilitering och 125

Mot denna bakgrund tillsatte regeringen hösten miljoner kronor till olika anordnare av habiliterings- 1996 en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett och rehabiliteringsverksamhet. Socialstyrelsen förförslag som utgick från att samtliga subventioner i delar och utbetalar bidragen. tandvårdsförsäkringen skulle slopas fr.o.m. den 1 Regeringen föreslår att anslaget för år 1997 redujanuari 1998, med undantag för ett stöd till vissa s.k. ceras med totalt 300 miljoner kronor för att därmed särskilda patientgrupper. Arbetsgruppen redovisade uppgå till 411,2 miljoner kronor. Av den totala nyligen sitt förslag om stödets omfattning och ut- minskningen på 300 miljoner kronor avser 225 milformning och detta remissbehandlas för närvarande. joner kronor delposten 1.1 Stimulansbidrag till habi-

Regeringen har beslutat att begränsa den tidigare litering/rehabilitering som är uppförd under anslagsaviserade besparingen inom tandvårdsförsäkringen posten 1 Bidrag till landstingen för vissa den 1 januari 1998 samt att behålla den nuvarande handikappinsatser år 1997. Återstående 75 miljoner tandvårdstaxan även under år 1998. Med hänsyn till kronor avser anslagsposten 2 Stimulansbidrag till att utgiftsramen därmed blir högre än vad som tidi- specifika utvecklingsinsatser inom habiliterings- och gare avsetts måste dock ersättningsreglerna ändras. rehabiliteringsområdet under samma anslag. Regeringen anser att detta bör åstadkommas genom att den s.k. självrisken höjs från 700 till 1 300 kronor per behandlingsperiod. Denna förändring avses bli genomförd den 1 oktober 1997. Vissa frågor om personlig assistans

Fr.o.m år 1999 planerar regeringen en mer omfattande omstrukturering av tandvårdsförsäkringen. Bakgrund Införandet av ett särskilt ekonomiskt stöd till vissa Den statliga assistansersättningen, som infördes år särskilda patientgrupper utgör en viktig del av detta 1994, är ett ekonomiskt stöd till personlig assistans arbete. för personer med stora funktionshinder. Utgiftsut-

vecklingen har underskattats, framförallt beroende

på att behovens omfattning inte varit tillräckligt A 1. Sjukvårdsförmåner m.m. kända. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta Från den 1 juli 1996 gäller vissa ändringar i lagändamål uppfört ett ramanslag på 15 637 000 000 stiftningen om assistansersättning. Dessa innebär kronor. bl.a. att gränsdragningen mellan personlig assistans

För att finansiera överskridandet av anslaget och kommunala och landstingskommunala stödin- Kostnader för statlig assistansersättning anser rege- satser för funktionshindrade personer har blivit tydringen att tandvårdsförsäkringen under år 1997 skall ligare. Vidare har begreppet personlig assistans defigrundas på en anslagsnivå som är 125 miljoner kro- nierats i lagstiftningen. De ändrade reglerna har nor lägre än vad som tidigare gällt för år 1997. bedömts innebära att den årliga kostnaden för assi-

Regeringen anser mot denna bakgrund att raman- stansersättning minskas med 215 miljoner kronor. slaget A 1. Sjukvårdsförmåner m.m. skall minskas Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan staten med 125 miljoner kronor. och kommunerna kan innebära att det finns ekono-

miska motiv för kommunerna att förskjuta kostna-

der till staten via assistansreformen. Det delade an- B. Omsorg om äldre och personer med svaret och assistansersättningens konstruktion ger

funktionshinder heller inte några incitament för att bedriva verksam-

heten kostnadseffektivt eftersom ansvaret för finan- B 1. Vissa statsbidrag inom äldre- och siering och verksamhet inte följs åt.

handikappområdet Vissa åtgärder måste dock vidtas för att uppnå Från anslaget B 1. Vissa statsbidrag inom äldre- och bättre kostnadskontroll och vissa besparingar. Kosthandikappområdet utges statsbidrag som syftar till naderna för den statliga assistansersättningen har att bl.a. påskynda utvecklingen inom habiliteringen, nämligen inte minskat trots de förändringar som rehabiliteringen och hjälpmedelsförsörjningen i lan-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

gäller sedan juli 1996. Regeringen bedömer det där- Mot denna bakgrund föreslår regeringen att en för nödvändigt att föreslå ytterligare förändringar. schablonisering av timersättningen skall införas

fr.o.m. den 1 september 1997. Storleken på timer- Assistansersättningen schabloniseras sättningen bör föreskrivas i en förordning. Timer-

sättningen bör enligt regeringens beräkningar bli 164 Regeringens förslag: kronor. Assistansersättningen schabloniseras samt fastställs Genom förändringen kommer assistansersättning till ett visst belopp per timme fr.o.m. den 1 septem- att lämnas med ett visst bestämt belopp per timme ber 1997. Om det föreligger särskilda skäl kan för- oberoende av vilka kostnader för assistansen som säkringskassan efter ansökan medge att schablonen den ersättningsberättigade faktiskt har haft. Den erfår överskridas med de godkända faktiska kostna- sättningsberättigade behöver bara redovisa hur derna - dock högst med 12 procent. Förändringen många assistanstimmar som har utförts för att erinnebär att utgifterna inom anslaget B 7. Kostnader hålla assistansersättningen. Inom ramen för det fastför statlig assistansersättning minskas med 60 miljo- ställda beloppet får den assistansberättigade själv avner kronor år 1997. göra hur stor del av beloppet som skall användas till

lön och andra anställningskostnader och hur mycket

som skall användas till administration och andra Skälen för regeringens förslag: Med nuvarande regler kringkostnader. är assistansersättningen avsedd att täcka de verkliga Om den ersättningsberättigade är i behov av en kostnader som den enskilde har för sin assistans, dvs. särskilt kvalificerad assistent, assistenter som behöver lönekostnader samt kostnader för administration särskild utbildning eller dylikt, kan det undantagsvis m.m. I de senare ingår t.ex. kostnader för bokföring förekomma att den fastställda ersättningsnivån är och revision, lokaler, utbildning, rekrytering och otillräcklig. Det införs därför en möjlighet för försäkomkostnader för assistenter. Enligt propositionen ringskassan att efter ansökan medge att det fastställ- (prop. 1992/93:159) Stöd och service till vissa funk- da beloppet får överskridas - dock med högst 12 tionshindrade skall en vårdbiträdeslön vara utgångs- procent. Många av dem som behöver flest assistanspunkt vid beräkning av assistentens lönekostnader. timmar väljer att få sin assistans organiserad av bru- Riksförsäkringsverket har föreskrivit att ersättning karkooperativ. Bland dessa personer torde det finnas därutöver skall lämnas för de beräknade administra- många som kan anföra särskilda skäl för högre ertionskostnaderna med ett schablonbelopp på högst sättning. Den besparing som regeringen förutser ge- 30 kronor per assistanstimme. Assistansersättningen nom den föreslagna förändringen kommer därmed lämnas med högst det belopp per timme som rege- att främst hänföra sig till vissa av de stora assistansringen fastställer för varje år. Beloppet för år 1997 är anordnarna i första hand kommunerna. Detta be- 183 kronor. döms rimligt, då bland annat Assistansutredningen

Den genomsnittliga assistansersättningen som ut- visat att det förekommer viss överkompensation vad betalades per timme för år 1996 uppgick enligt Riks- gäller administrationskostnaderna. försäkringsverket till ca 165 kronor. Ersättningsbe- Fördelen med förändringen är att administratioloppet är i genomsnitt lägst för funktionshindrade nen förenklas såväl för anordnaren som försäkringspersoner som själva är arbetsgivare för sina assisten- kassan. Därmed frigörs resurser som kan komma de ter och högst för dem som anlitar kooperativ. För assistansberättigade till del. dem som anlitar kommunerna, genom vilka den Det innebär vissa svårigheter att kostnadsberäkna övervägande andelen personlig assistans lämnas, är den regeländring som föreslås. Regeringen har för ersättningen i genomsnitt något högre än för dem avsikt att noga följa resursutvecklingen och återsom är egna arbetsgivare. komma till frågan vid ett senare tillfälle om regeländ-

Assistansutredningen föreslog i betänkandet ringen leder till oförutsedda resursbehov. Kostnader för den statliga assistansersättningen Regeringen beräknar att införandet av en scha- (SOU 1995:126) att assistansersättningen skulle bloniserad och sänkt timersättning fr. o. m. den 1 schabloniseras och sänkas till 145 kronor per timme september 1997 innebär en besparing på den statliga i 1995 års priser. Utredningen påpekade att den sto- assistansersättningen med ca 60 miljoner kronor för ra spännvidd som nu finns mellan olika arbetsgivare innevarande budgetår. Helårseffekten beräknas till i allt väsentligt är en effekt av en mängd olika beräk- 180 miljoner kronor. ningssätt från arbetsgivarnas sida. Utredningen påpekade även att beräkning, redovisning och kontroll Kommunalt finansieringsansvar för delar av av kostnaderna för assistansen har förorsakat de assistansersättningen största administrativa svårigheterna vid tillämpningen av assistansreformen för såväl försäkringskassor Regeringens bedömning: Kommunerna skall fr.o.m. som för arbetsgivare. den 1 november 1997 ha finansieringsansvaret för de

första 20 assistanstimmarna per vecka för alla per-

soner som uppbär assistansersättning. Ett förslag om

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

detta avses läggas fram för riksdagen i en proposi- tas från staten till kommunerna och att det därför tion i maj månad år 1997. inte sker någon nettobesparing”.

Utredningen framhöll vidare att om huvudman-

naskapet även i fortsättningen skulle delas mellan Skälen för regeringens förslag: Kommunen beslutar stat och kommun bör kommunerna göras betalom och finansierar insatsen personlig assistans för ningsskyldiga för de första 20 timmarna för att motpersoner som har ett assistansbehov upp t.o.m. 20 verka framtida oönskade kostnadsförskjutningar. timmar per vecka. Om behovet är större än 20 tim- Assistansutredningens betänkande remissbehandmar per vecka kan den enskilde ansöka hos försäk- lades inte. Synpunkter på betänkandet och i frågan i ringskassan om statlig assistansersättning enligt lagen övrigt inhämtades på annat sätt. om assistansersättning (LASS). Om ansökan beviljas I regeringens proposition (prop. 1995/96:146) betalar staten kostnaden från den första assistans- Vissa frågor om personlig assistans behandlades inte timman. det nu aktuella förslaget. Men såväl 1989 års handi-

Det ursprungliga förslaget till assistansersättning kapputredning som Assistansutredningen har framutarbetades av 1989 års handikapputredning och hållit att kommunerna bör ha det grundläggande bapresenterades i betänkandet (SOU 1991:46) Handi- sansvaret för personlig assistans. Regeringen delar kapp - Välfärd - Rättvisa. Förslaget innebar att denna ståndpunkt och anser att finansieringen av kommunen skulle besluta om och bekosta de första assistansersättningen måste utformas så att den sti- 20 assistanstimmarna per vecka. Om behovet över- mulerar kommunerna till att pröva behovet av stösteg 20 timmar per vecka skulle den enskilde hos för- dinsatser enbart utifrån den enskildes situation, försäkringskassan kunna ansöka om assistansersättning hållanden och behov. Det skall inte finnas för att täcka kostnaderna för assistans fr. o. m. den ekonomiska incitament för kommunerna att omde- 21:a timman per vecka. Ett syfte med denna uppdel- finiera behov av andra insatser till personlig assining var att kommunen, som alltid har ett basansvar, stans. Kommunerna bör också stimuleras till att genom förslaget skulle avlastas höga kostnader för bygga ut bra och mindre kostsamma alternativ till stödinsatser. personlig assistans.

Flertalet remissinstanser ansåg att endast en hu- Regeringen anser därför att kommunerna alltid vudman borde vara ansvarig för beslut om och ad- bör bekosta de 20 första assistanstimmarna per ministration av personlig assistans. När det gäller vecka, medan staten via assistansersättningen bekosfinansieringen av verksamheten var remissopinionen tar de timmar som överstiger 20. mer splittrad. I propositionen (prop. 1992/93:159) Ett förslag med denna innebörd medför ökade Stöd och service till vissa funktionshindrade föreslog kostnader för kommunerna, vilka enligt finansieregeringen den nu gällande ordningen. Riksdagen ringsprincipen skall kompenseras. Regeringen har för beslutade i enlighet med regeringens förslag. avsikt att under maj månad inkomma till riksdagen

I april 1995 beslutade regeringen att tillkalla en med ett förslag med denna inriktning. Förändringen särskild utredare för att se över finansiering och re- skall enligt regeringens mening träda i kraft den 1 gelsystem för den statliga assistansersättningen med november 1997 och innebär att utgifterna inom anuppgift att redovisa förslag till alternativa åtgärder slaget B 7. Kostnader för statlig assistansersättning år som kunde leda till att kostnadsutvecklingen begrän- 1997 reduceras med 65 miljoner kronor. sades och att kostnadskontrollen förbättrades.

Utredningen antog namnet Assistansutredningen och redovisade i betänkandet (SOU 1995:126) Kost- B 6. Bilstöd till handikappade nader för den statliga assistansersättningen en rad I statsbudgeten för innevarande år finns för detta förslag. Utredningen skrev bl.a. följande: ändamål uppfört ett ramanslag på 343 944 000 kro- "Ett förslag som framförts är att försäkringskassan nor. skall debitera kommunen för de första 20 timmarna Anslaget skall enligt regeringens bedömning reduför samtliga personer med assistansersättning. Sta- ceras med 130 000 000 kronor för att därmed uppgå tens kostnader på assistansanslaget skulle då minska till 213 944 000 kronor. med cirka 1 000 miljoner kronor. Bilstöd lämnas i form av grundbidrag, inkomst-

Fördelen med alternativet är framför allt att det prövat anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. innebär minskade ekonomiska motiv för kommu- Sedan den 1 juli 1995 kan under vissa förutsättningnerna att dels försöka påverka bedömningen av assi- ar också bidrag till körkortsutbildning lämnas till stansbehovet för den enskilde så att detta överstiger den som beviljats bilstöd. 20 timmar per vecka, dels omdefiniera andra insatser Bestämmelser om bilstöd finns i lagen (1988:360) till personlig assistans. om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-

Nya åligganden för kommunerna skall dock räk- kappade och i förordningen (1988:890) om bilstöd nas in i besparingskravet i enlighet med finansierings- till handikappade. principen. Den avgörande nackdelen är därför, enligt Utgiftsbelastningen påverkas främst av personutredarens bedömning, att kostnaderna endast flyt- kretsens omfattning, inkomstutvecklingen, utveck-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

lingen av fordonspriser och anpassningskostnader. holdrycker reser krav på en förnyelse av alkohol- Under senare år har anslaget inte utnyttjas i sin hel- politiken. Det föreligger dessutom risk för ytterlihet. En förklaring till detta kan vara att stödet nume- gare förändringar av nuvarande monopol- och ra inte är tillräckligt omfattande för att i och för sig partihandelsregler med anledning av den föreståstödberättigade personer skall ha råd att köpa bil. ende prövningen av det svenska detaljhandelsmo-

Den nya anslagsnivå som regeringen nu föreslår nopolet i EG-domstolen. motsvarar utnyttjandegraden av anslaget under bud- Gränshandeln i södra Sverige av framför allt getåret 1995/96 beräknat på en 12 månadersperiod. danskt starköl antog under 1996 så stora proportio-

Samtidigt som bilstödet inte utnyttjats fullt ut har ner att det enligt regeringens bedömning var nödkostnaderna för den statliga assistansersättningen vändigt att vidta motverkande åtgärder. Mot denna överskridits med 290 000 000 kronor budgetåret bakgrund ändrades enligt regeringens förslag till Re- 1995/96. Enligt regeringens mening bör detta över- viderad finansplan, m.m. (Prop. 1996/97:1) skatteskridande delvis finansieras genom besparingen i bil- satserna på öl och starköl på så sätt att en enhetlig stödet. skattesats infördes för öl med en alkoholhalt översti-

gande 2,8 volymprocent. Den nya ölskattesatsen

höjde priset på folköl överstigande 2,8 volymprocent B 7. Kostnader för statlig assistansersättning med ca 8 procent och sänkte priset på starköl med ca I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för 17 procent. För att finansiera denna skattesänkning detta ändamål uppfört ett ramanslag på höjdes spritskatten med ca 2 procent och tobaksskat- 3 663 000 000 kronor. tesatserna med 7,9 procent. Dessa skatteförändringar

Enligt prognos kommer beloppet att överskridas innebar dock en överfinansiering med 30 miljoner med 600 miljoner kronor. Från föregående budgetår kronor som motiverades av ökade behov av alkoholfinns ett överskridande på 290 miljoner kronor. För och drogförebyggande insatser. att finansiera överskridandet har regeringen i denna Skälen för regeringens förslag: Eftersom prisinproposition föreslagit utgiftsminskningar inom ut- strumentet som alkoholpolitiskt medel framöver trogiftsområdet utöver dem som avser assistansersätt- ligen kommer att försvagas så kommer de förebygningen. De utgiftsminskningar som avses är föränd- gande insatserna att bli än viktigare för att kunna ringar i tandvårdsförsäkringen, reducering av motverka alkoholmissbrukets utbredning. Informastatsbidraget inom äldre- och handikappområdet tion, opinionsbildning och andra alkoholförebygsamt bilstödet till handikappade. gande insatser, framför allt på lokal och regional ni-

Regeringen anser mot denna bakgrund att raman- vå, får därför en ökad betydelse i ansträngningarna slaget B 7. Kostnader för personlig assistansersätt- att förändra dryckesvanorna i vårt land. ning skall ökas med 475 miljoner kronor för att Regeringen avser därför att med en lokal och redärmed uppgå till 4 138 miljoner kronor för år 1997 gional kraftsamling av insatserna förstärka det alko-

hol- och drogförebyggande arbetet. Socialministern

har bl.a. mot denna bakgrund under eget ordföran- C. Åtgärder för barn, socialt deskap inrättat en nationell ledningsgrupp för alko-

behandlingsarbete samt alkohol- och hol- och drogförebyggande insatser. drogpolitik

Alkohol- och drogpolitiska åtgärder

6.10¶Utgiftsområde 13 Regeringens förslag: Ekonomisk trygghet vid

För att kunna understödja ett mer långsiktigt al- arbetslöshet kohol- och drogförebyggande arbete och dessutom ha den handlingsberedskap som kan behö- Totalt för utgiftsområdet föreslås i tilläggsbudgeten vas föreslår regeringen att riksdagen till olika för statsbudgeten 1997 utgiftsökningar på alkohol- och drogpolitiska åtgärder anvisar ett 5 453 000 000 kronor. ramanslag på 30 000 000 kronor.

A. Ersättning vid arbetslöshet

Bakgrund A1. Bidrag till arbetslöshetsersättning Förutsättningarna att bedriva en traditionell I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för svensk alkoholpolitik har ändrats i och med det detta ändamål uppfört ett ramanslag på svenska EU-inträdet. Ändrade regler för införsel 34 088 334 000 kronor. av alkohol och avskaffandet av monopolen för Det svåra läget på arbetsmarknaden ställer krav tillverkning, import och partihandel av alko- på kraftfulla insatser från statsmakternas sida. För

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

innevarande budgetår bedömer regeringen att den Inkomstökningar och utgiftsminskningar öppna arbetslösheten kommer att ligga på 7,9 pro- Enligt regeringens förslag finansieras utgiftsökningcent vilket överstiger den bedömning som gjordes i arna i propositionen om en allmän och sammanhålbudgetpropositionen med 1 procentenhet. Detta be- len arbetslöshetsförsäkring främst genom en höjd tyder att anslagsnivån måste justeras upp. Anslagsni- finansieringsavgift och genom ett uppstramat arbetsvån bör dock även justeras med anledning av de för- villkor. Regeringen har föreslagit att dessa förändslag som kommer att lämnas i det följande under ringar skall införas från och med den 1 juli 1997. utgiftsområde 13 och 14 samt med anledning av Regeringen beräknar inkomsten av den höjda finanprop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen sieringsavgiften till 440 miljoner kronor under budarbetslöshetsförsäkring. getåret 1997, vilket redovisas under inkomsttitel

Regeringen avser att vidta åtgärder under budget- 2525. Det innebär lägre inkomster än vad som beåret 1997 vilka skall öka det lokala inflytandet och räknades av finansutskottet under hösten 1996 (bet. effektivisera arbetsmarknadspolitiken. Syftet med 1996/97:FiU1). överbryggningen är att öka sysselsättningen, mot- Effekten av det förändrade arbetsvillkoret beräkverka den kommunala sysselsättningsminskningen nas till 242 miljoner kronor på utgiftsområde 13 unoch sänka arbetslösheten. der budgetåret 1997. Regeringen har också föreslagit

Flera av regeringens förslag berör anslaget för Bi- en rad andra regelförändringar i arbetslöshetsersättdrag till arbetslöshetsersättning. Regeringens avsikt ningen i propositionen om en allmän och sammanär att använda arbetslöshetsersättningen mer aktivt, hållen arbetslöshetsförsäkring, vilka sammantaget vilket innebär att ersättning under vissa förutsätt- minskar utgifterna på utgiftsområde 13 med 216 ningar bör kunna lämnas även vid andra situationer miljoner kronor under budgetåret 1997. Inom utän vid öppen arbetslöshet. giftsområde 14 är motsvarande utgiftsminskningar

Totalt för verksamhetsområdet föreslås i tilläggs- 81 respektive 38 miljoner kronor. Inom utgiftsområbudgeten för statsbudgeten 1997 utgiftsökningar på de 15 beräknas utgiftsminskningarna till 4 miljoner 5 453 miljoner kronor. kronor.

Anslagskonsekvenser

Vid behandlingen av budgetpropositionen beslutade Konsekvenser av propositionen om riksdagen att skjuta på ikraftträdandet av beslut om en allmän och sammanhållen förändringar i arbetslöshetsersättningen som riksdaarbetslöshetsförsäkring gen fattade den 12 juli 1997 med anledning av för-

slag i sysselsättningspropositionen (prop. I propositionen om en allmän och sammanhållen ar- 1995/96:222). betslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107), som nyli- De uppskjutna förändringarna i arbetslöshetsergen presenterades, föreslår regeringen en rad föränd- sättningen innebar att utgifterna på anslaget ökade ringar av arbetslöshetsersättningen. Förslagen får under budgetåret 1997. Riksdagen föreslog att den konsekvenser under innevarande budgetår för föl- ökade kostnaden skulle finansieras via en höjning av jande utgiftsområden: 13 Ekonomisk trygghet vid finansieringsavgiften. Finansieringsavgiften påverkar arbetslöshet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och 15 inte anslagen då inkomsten redovisas på en inkomst- Studiestöd. Förslagen innebär såväl inkomstökningar titel. Detta innebar att totalt 1 155 miljoner kronor som utgiftsökningar och utgiftsminskningar. tillfördes de berörda anslagen i budgetpropositionen,

varav 924 miljoner kronor tillfördes anslaget för Bi- Utgiftsökningar drag till arbetslöshetsersättning och 231 miljoner

kronor tillfördes anslaget för Arbetsmarknadspolitis- Utgifterna under anslaget ökar till följd av att rege- ka åtgärder under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad ringen i propositionen om en allmän och samman- och arbetsliv. hållen arbetslöshetsförsäkring föreslår att ersätt- Den i prop. 1996/97:107 föreslagna höjningen av ningsnivån skall höjas från 75 till 80 procent från finansieringsavgiften motsvarar inte hela det tillförda och med den 29 september 1997. Utgiftsökningen till beloppet och regeringen har därför föreslagit ytterliföljd av höjningen av ersättningsnivån beräknas till gare utgiftsminskningar i propositionen. Det innebär 179 miljoner kronor på utgiftsområde 13 för bud- att en del av de medel som tillfördes anslagen genom getåret 1997. Utgiftsökningarna för övriga förslag i riksdagens nyss nämnda beslut skall föras bort. Utpropositionen beräknas till 6 miljoner kronor på ut- giftsområde 13 bör justeras ned med 273 miljoner giftsområde 13 under budgetåret 1997. För utgifts- kronor för budgetåret 1997 till följd av regeringens område 14 är motsvarande utgiftsökning 60 miljoner förslag i prop. 1996/97:107, utgiftsområde 14 med kronor och inom utgiftsområde 15 är ökningen 46 58 miljoner kronor och utgiftsområde 15 justeras miljoner kronor. upp med 42 miljoner kronor.

Trots omfattande besparingar är förslaget under-

finansierat med 243 miljoner kronor i förhållande till

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

den ursprungligen beräknade besparingen i syssel- va att arbetslöshetsersättning som försöksverksamhet sättningspropositionen (prop. 1995/96:222). Rege- får lämnas till personer som redan får ersättning enringen kommer nu att föreslå att detta underskott ligt nämnda lagar, trots att de då inte är arbetslösa finansieras genom en ändring av nivån på utbild- och står till arbetsmarknadens förfogande. Tid då en ningsbidragen för personer som inte har rätt till er- sökande deltar i projekt som finansieras i denna ordsättning från arbetslöshetsförsäkringen respektive ning skall vara tillgodoräkningsbar vid återkvalificekontant arbetsmarknadsstöd. ring till arbetslöshetsersättning. Ersättningsdagarna

under den aktuella verksamheten skall inte ingå i er-

sättningsperioden. Förslaget gäller från och med den

1 juli 1997 till utgången av december 1998. Försöks- Stimulansersättning vid offentligt tillfälligt verksamheten omfattar en total volym på högst 500 arbete för äldre arbetslösa miljoner kronor år 1997 och högst 1 000 miljoner

kronor år 1998. Enligt budgetpropositionen skall sökande som deltar i den arbetsmarknadspolitiska åtgärden offentligt tillfälligt arbete få en stimulansersättning om 45 kro- Skälen för regeringens förslag: För närvarande utbenor per dag. Kostnaden för stimulansersättningen talas ca 35 miljarder kronor per år från arbetslösberäknas till 59 miljoner kronor för budgetåret hetskassorna i ersättning till arbetslösa medlemmar. 1997. Vid beräkningen av anslaget i budgetproposi- Härtill kommer ca 2 miljarder kronor i kontant artionen beaktades inte denna kostnad. Regeringen an- betsmarknadsstöd. förde då att den skulle återkomma med förslag till För att bl.a. öka det lokala inflytandet i arbetsfinansiering av stimulansersättningen vid ett senare marknadspolitiken föreslås nu regeringen få ett betillfälle. myndigande att under en begränsad tidsperiod an-

Regeringen beräknar nu att ytterligare 59 miljoner vända medel för arbetslöshetsersättning på ett mer kronor bör tillföras anslaget under budgetåret 1997 aktivt sätt. till följd av beslutet om att införa stimulansersätt- Enligt gällande regler skall den som får ersättning, ningen. förutom att vara arbetslös, stå till arbetsmarknadens

Regeringen kommer att under utgiftsområde 14 förfogande vilket innebär att det i princip inte får föreslå att denna ersättning skall finansieras via den finnas något som hindrar personen från att ta erbjunyss nämnda förändringen av utbildningsbidragen det lämpligt arbete. Detta innebär i praktiken att den för de personer som saknar rätt till arbetslöshetser- arbetslöse under ersättningstiden inte får ägna sig åt sättning eller kontant arbetsmarknadsstöd. någon annan verksamhet än att aktivt söka arbete

Det har rått viss oklarhet om reglerna om av- för att kunna få ersättning. En viss begränsad möjstängning från rätten till arbetslöshetsersättning i lighet att delta i utbildning med bibehållen arbetslössamband med offentligt tillfälliga arbeten för äldre hetsersättning finns dock. arbetslösa. Avstängningsreglerna är lika för de olika Denna restriktiva ordning i fråga om rätten att arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. sysselsätta sig när man får ersättning är enligt rege-

Regeringen vill framhålla vikten av att dessa reg- ringens mening i vissa fall kontraproduktiv. Den kan ler tillämpas likformigt och konsekvent samt att till- passivisera i stället för att främja en återgång till arlämpningen inte leder till att personer kan avböja att betsmarknaden. Därigenom kan allt eftersom tiden delta i en viss arbetsmarknadspolitisk åtgärd och i går den arbetslöses anställningsbarhet komma att stället få arbetslöshetsersättning. minska.

Möjlighet bör därför skapas för att på försök an-

vända arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt

sätt. Ersättning bör enligt regeringens mening i viss En aktiv och flexibel användning av begränsad omfattning kunna lämnas även i andra arbetslöshetsförsäkringen situationer än vid öppen arbetslöshet. Exempel på

sådana situationer är praktik som inte ryms inom de Enligt regeringens mening bör det nu prövas att i viss vanliga praktiksystemen och ökade möjligheter till begränsad omfattning använda arbetslöshetsförsäk- utbildning. Försöksverksamheten skall också ge ett ringen för andra situationer än vid öppen arbetslös- större utrymme för olika lokala initiativ, vilket ökar het. det lokala inflytandet i arbetsmarknadspolitiken.

Regeringen bör således ges en möjlighet att inom Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen en viss begränsad ram på försök medge undantag

från de bestämmelser i lagen (1973:370) om arbets- Regeringens förslag: löshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant I lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsstöd samt i den av regeringen förelagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd slagna (prop. 1996/97:107) lagen (1997:000) om arinförs en bestämmelse om att regeringen får föreskri- betslöshetsförsäkring som förhindrar att arbetslös-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

hetsersättningen används på ett mer aktivt sätt. Rät- om alla yrkeskategorier. Till dessa arbeten kan långten att medge undantag bör skrivas in i de nämnda tidsarbetslösa personer som får arbetslöshetsersättlagarna. Avsikten är att regeringen skall medges ning tas in som en extra resurs i det ordinarie arbetet möjlighet att tillåta att för särskilda projekt undan- i syfte att åstadkomma kvalitetshöjande insatser. De tag görs som innebär att arbetslöshetsersättning som anvisade skall delta i åtgärden på heltid och ha rätt försöksverksamhet får lämnas till personer som re- till arbetslöshetsersättning. Under minst 10 procent dan får ersättning enligt nämnda lagar, trots att då av tiden i åtgärden skall de anvisade vara aktiva som de inte är arbetslösa och står till arbetsmarknadens arbetssökande. En anvisning får omfatta högst sex förfogande. månader med möjlighet till förlängning till nio må-

Bemyndigandet gäller således endast ersättnings- nader. Som motprestation förbinder sig arbetsgivaberättigade personer som redan uppbär ersättning. ren att täcka alla kortare vikariatsbehov som uppstår Personer med en svagare ställning på arbetsmarkna- med dessa arbetslösa. Arbetsgivaren tillåts kompletden såsom ungdomar, långtidsarbetslösa, äldre, ar- tera ersättningen så att den högst uppgår till 90 probetshandikappade och utomnordiska medborgare cent av den dagpenninggrundande inkomsten, dock skall prioriteras. till högst 620 kronor per dag till och med den 28 de-

Denna ordning bör gälla för en försöksverksam- cember 1997 och till högst 638 kronor därefter. het från och med den 1 juli 1997 till utgången av de- Verksamheten skall vara en försöksverksamhet cember 1998. Försöksverksamheten får omfatta en och pågå under tiden den 1 juli 1997 till utgången av sammanlagd summa av arbetslöshetsersättning till december 1998. deltagarna i verksamheten som totalt uppgår till Deltagande i resursarbete skall likställas med delhögst 500 miljoner kronor för 1997 och högst 1 000 tagande i arbetsmarknadsutbildning vid tillämpning miljoner kronor under 1998. av arbetslöshetsförsäkringens bestämmelser om till-

Projekten får inte medför konkurrenssnedvrid- godoräkningsbar tid och om avstängning från rätt ningar. De får heller inte leda till undanträngning av till ersättning. ordinarie arbetstillfällen. Vidare får projekten inte Regeln om samordning mellan arbetslöshetsermedföra några inlåsningseffekter. Projekt skall kun- sättning och ersättning från annan än arbetslöshetsna komma ifråga på hela arbetsmarknaden. kassa skall inte gälla i detta fall.

Ersättningen skall beräknas enligt normala regler och ersättningsdagarna under den aktuella verksamheten skall inte ingå i ersättningsperioden. Verksam- Skälen för regeringens förslag: Regeringen beviljade i heten skall betraktas som arbetsmarknadspolitisk december 1995 medel till ett arbetsmarknadspolitiskt åtgärd. Genom deltagande i försöksverksamheten försöksprojekt inom vård och omsorg. Det har beåterkvalificerar sig projektdeltagarna för nya ersätt- drivits i samverkan med Svenska kommunalarbetareningsperioder. Åtgärden skall bedrivas på heltid. förbundets sektion i Kalmar, Länsarbetsnämnden i

Försöksverksamheten skall utvärderas. Av särskilt Kalmar län och Kalmar kommun. Arbetsgivaren, intresse är därvid försöksverksamhetens resultat med Kalmar kommun, har fått möjlighet att utöver en avseende på ökad anställningsbarhet och placeringar lägsta nivå på bemanningen på en arbetsplats höja efter deltagande i försöksverksamhet på den reguljä- nivån på den kommunala servicen genom att ta in ra arbetsmarknaden. Vidare skall projekten utvärde- arbetslösa som en extra resurs i det reguljära arbetet. ras med avseende på eventuella undanträngnings- I gengäld har arbetsgivaren åtagit sig att täcka alla och inlåsningseffekter. vikariatsbehov som understiger 14 dagar inom det

Förslaget föranleder ändringar i lagen (1973:370) område det gäller med arbetslösa. om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om Preliminära bedömningar visar att projektet har kontant arbetsmarknadsstöd samt i av regeringen haft positiva effekter. Genom att de arbetslösa redan föreslagna (prop. 1996/97:107) lagen (1997:000) om finns på arbetsplatsen och känner till rutiner och övändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk- rig personal har det varit smidigt att låta dem utan ring och i lagen (1997:000) om ändring i lagen dröjsmål gå in på de vikariatsarbetsuppgifter som (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd samt har uppstått. Under vikariatet bryts arbetslösheten slutligen i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk- och vikarien uppbär avtalsenlig lön. I genomsnitt har ring. Lagförslag har upprättats inom Arbetsmark- de arbetslösa haft vikariatstjänstgöring under drygt nadsdepartementet. hälften av den tid de deltagit i projektet, vilket med-

fört en minskning av utbetalning från berörda ar- Resursarbeten betslöshetskassor. En fördel med verksamheten är att

även de deltidsarbetslösa får chans att fylla upp sin Regeringens förslag: arbetstid till heltid. Arbetstagarorganisationer och arbetsgivare på en Genom att arbetstagarorganisationerna och ararbetsplats inom stat, kommuner, landsting, kyrkliga betsgivaren tillsammans återkommande kommer kommuner och de allmänna försäkringskassorna överens om grundbemanningen på arbetsplatsen kan komma överens om att inrätta resursarbeten in- minskar risken för att åtgärden skulle undantränga

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

reguljära arbetstillfällen. Högskolan i Växjö utvärde- personer på arbetsplatsen som skall omfattas av rar verksamheten och kommer att lämna en slutrap- verksamheten, antalet ordinarie arbetstagare som port den 1 juli 1997. måste finnas på arbetsplatsen i form av grundbe-

Regeringen föreslår nu att på basis av erfarenhe- manning och att arbetsgivaren skall erbjuda deltaterna från detta projekt införa en tillfällig lag om re- garna de lämpliga vikariat som senare kan uppsursarbeten i offentlig verksamhet. Denna försöks- komma. Arbetsförmedlingsnämnden i kommunen verksamhet skall pågå i hela landet och bedrivas från eller motsvarande nämnd skall sedan pröva ansökoch med den 1 juli 1997 intill utgången av december ningen. år 1998. Långtidsarbetslösa som uppbär arbetslös- Förslaget föranleder en lag om resursarbete och, hetsersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslös- till följd av förslaget till ny lag om arbetslöshetsförhetsförsäkring eller enligt lagen (1973:371) om kon- säkring (prop.1996/97:107), en lag om ändring i latant arbetsmarknadsstöd kan delta i åtgärden. Från gen om resursarbete. Förslagen faller inom Lagrådets och med år 1998 bör detta avse långtidsarbetslösa granskningsområde. Förslagen överensstämmer i husom uppbär ersättning enligt den föreslagna nya la- vudsak med lagen (1995:705) om arbetsplatsintrogen om arbetslöshetsförsäkring. duktion, lagen (1996:869) om arbetslivsutveckling

De anvisade skall delta i den arbetsmarknadspoli- och med lagen (1996:870) om offentligt tillfälliga tiska åtgärden på heltid. 10 procent av tiden bör arbeten för äldre arbetslösa. De får därför sägas vara dock användas till att söka arbete. Deltagare i för- av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle söksverksamhet har rätt till arbetslöshetsersättning. sakna betydelse. Lagförslag har upprättats inom Ar- Denna skall benämnas utbildningsbidrag. Arbetsgi- betsmarknadsdepartementet. varen tillåts komplettera ersättningen så att den Åtgärden kommer att utvärderas med avseende högst uppgår till 90 procent av den dagpenning- på bland annat sysselsättningseffekter, undantränggrundande inkomsten, dock till högst 620 kronor per ning och inlåsning. En lägre öppen arbetslöshet och dag till och med den 28 december 1997 och till högst därmed lägre utgifter för arbetslöshetsersättning un- 638 kronor därefter. Regeln om samordning mellan der anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning under arbetslöshetsersättning och ersättning från annan än utgiftsområde 13 bidrar till åtgärdens finansiering. arbetslöshetskassa i lagen (1973:370) om arbetslös- För finansieringen svarar även den ändring av uthetsförsäkring och i den föreslagna lagen (1997:000) bildningsbidragen för personer som inte har rätt till om arbetslöshetsförsäkring skall inte gälla i detta fall. ersättning från arbetslöshetsförsäkringen respektive

Resursarbete är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd kontant arbetsmarknadsstöd som föreslås under utoch den omständigheten att arbetsgivaren bidrar till giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. ersättning till den enskilde ändrar ej detta förhållande. Regeringen avser att i samråd med fackliga orga- Tillfällig avgångsersättning nisationer överenskomma om den detaljerade utformningen av detta genom kollektivavtal mellan Regeringens förslag: berörda parter eller genom en ordning som innebär Helt arbetslösa personer som fyllt 60 år men inte 65 att anordnaren till staten inbetalar den extra ersätt- år skall mellan den 1 juli och den 31 december 1997 ningen som därefter utbetalas tillsammans med ar- erbjudas att få arbetslöshetsersättning, som skall bebetslöshetsersättningen av berörd arbetslöshetskassa. nämnas tillfällig avgångsersättning, fram till dess de

En anvisning till resursarbete får omfatta högst uppnår pensionsåldern utan krav på aktivt arbetssösex månader med möjlighet till förlängning till nio kande eller annan aktivitet. Ett villkor skall vara att månader. Personer som anvisats till resursarbete skall den arbetslöse fått arbetslöshetsersättning eller deltainte anses som arbetstagare under den tid de deltar i git i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd under minst åtgärden utom såvitt gäller vissa regler i arbetsmil- 12 månader under tiden från och med den 1 januari jölagen. I klargörande syfte bör detta slås fast i en 1996 till den 15 april 1997. Det skall inte finnas särskild lag om försök med resursarbeten i offentlig möjlighet att erhålla tillfällig avgångsersättning samverksamhet. I lagen bör vidare fastslås att den tid i tidigt med inkomst av arbete. resursarbete som berättigar till utbildningsbidrag bör anses som jämställd tid och således kunna kvalificera för ytterligare ersättningsperioder samt att avstäng- Skälen för regeringens förslag: Många äldre personer ning från rätt till ersättning kan ske om en arbetslös som varit inskrivna vid förmedlingen under längre avböjer en anvisning om att delta i verksamheten perioder har svårt att återgå till den reguljära armed resursarbete. betsmarknaden. Samtidigt kräver dessa individer sto-

Stat, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner ra resurser vid arbetsförmedlingen i form av personal och de allmänna försäkringskassorna bör ha rätt att och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen vara anordnare under förutsättning att anordnaren föreslår därför att arbetslösa som har fyllt 60 år men och berörd arbetstagarorganisation gemensamt an- inte 65 år och som under tiden från och med den 1 söker om att få delta i projektet. De skall vara över- januari 1996 till och med den 15 april 1997 fått arens om vilka arbetsuppgifter det gäller, hur många betslöshetsersättning eller deltagit i en arbetsmark-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

nadspolitisk åtgärd under minst 12 månader skall få och de justerade antagandena om utvecklingen på rätt att uppbära arbetslöshetsersättning utan aktivi- arbetsmarknaden som redovisas i finansplanen innetetskrav. Erbjudandet bör gälla mellan den 1 juli och bär att anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning den 31 december 1997. Ersättningen skall enligt för- bör justeras för innevarande budgetår. Regeringen slaget betalas ut till dess att personerna fyller 65 år beräknar anslagets storlek till 39 541 miljoner kroeller dessförinnan börjar att uppbära hel förtidspen- nor under budgetåret 1997. Det innebär att anslagssion eller återgår i arbete. Tillfällig avgångsersättning belastningen beräknas att öka med 5 453 miljoner skall ej kunna erhållas av den som erhåller inkomst kronor i jämförelse med statsbudgeten för år 1997. av arbete.

Åtgärden tillfällig avgångsersättning finansieras i huvudsak genom minskade kostnader för arbetslöshetsersättningen.

Eftersom ersättningen är arbetslöshetsersättning 6.11 Utgiftsområde 14 utgör den inkomst av tjänst vid beräkning av in- Arbetsmarknad och komstprövade ersättningar (änkepension och bo- arbetsliv stadsbidrag). Den är också pensionsgrundande. Vid partiell förtidspension sker samordning mellan för- Totalt för utgiftsområdet föreslås i tilläggsbudgeten månerna. för statsbudgeten år 1997 utgiftsminskningar på

Förslaget föranleder ändringar i lagen (1973:370) 2 116 552 000 kronor. om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om Arbetslösheten ligger på en fortsatt hög nivå. Arkontant arbetsmarknadsstöd samt i den av regering- betslösheten för män uppgick i februari 1997 till 9,6 en föreslagna (prop. 1996/97:107) lagen (1997:000) procent och 8,0 procent för kvinnor. Under början om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshets- av 1990-talet steg arbetslösheten mest och snabbast försäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshets- för män. Därefter var förhållandet länge det omvänkassor. Lagförslag har upprättats inom Arbetsmark- da. Det större sysselsättningsfallet för kvinnor beror nadsdepartementet. bl.a. på neddragningar i offentlig och privat sektor.

Yrkesgrupper som berörts är undersköterskor, vård-

biträden, kontorsadministrativ personal och anställ-

da inom handeln. Under de senaste ca sex månader- Sammanfattande medelsberäkning na har arbetslösheten bland män återigen stigit mest,

vilket har berott på minskad sysselsättning inom till- Det under utgiftsområde 13 Ekonomisk ersättning verkningsindustrin. vid arbetslöshet anvisade ramanslaget Bidrag till ar- Mot bakgrund av bl.a. ovanstående föreslår regebetslöshetsersättning bör tillföras 5 453 000 000 ringen nu insatser som bildar en samlad politik som kronor under budgetåret 1997. från och med år 1998 får fullt genomslag. Syftet är

Regeringen bedömer att arbetslösheten kommer att öka sysselsättningen, motverka den kommunala att minska i en mindre omfattning under år 1997 än sysselsättningsminskningen, minska arbetslösheten vad regeringen bedömde i budgetpropositionen. Det- samt att fortsätta effektiviseringen av arbetsmarkta ökar belastningen på anslaget för Bidrag till ar- nadspolitiken och öka det lokala inflytandet. betslöshetsersättning under budgetåret 1997. Totalt De åtgärder som regeringen föreslår skall bidra till beräknas utbetalningarna från arbetslöshetsförsäk- minskad könssegregering på arbetsmarknaden och ringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet att ökad jämställdhet. Samtidigt finns utrymme för uppgå till 37 973 miljoner kronor för 1997, vilket är kompetensutveckling och en ny inriktning inom ut- 5 762 miljoner kronor mer än vad som beräknades i bildningssystemet som kan leda till högre grad av budgetpropositionen. otraditionella yrkesval. Arbetsmarknadsverkets

Det har också visat sig svårt att hittills under bud- (AMV) insatser för att i arbetsförmedlingsverksamgetåret 1997 nå den beräknade volymen av sökande heten aktivt arbeta för att den könsuppdelade artill offentligt tillfälligt arbete. För närvarande deltar betsmarknaden bryts är särskilt betydelsefulla. Regeca 4 000 personer i åtgärden, vilket skall jämföras ringens förslag om en ytterligare tillfällig med den planerade volymen om 15 000 personer i personalförstärkning vid arbetsförmedlingarna och genomsnitt per månad. Regeringen beräknar nu att arbetsmarknadsinstituten bör underlätta sådana inantalet personer i denna åtgärd kommer att uppgå satser. Regeringen utgår från att AMV beaktar detta till 5 000 personer i genomsnitt per månad under i sitt arbete. budgetåret 1997. Detta minskar utgifterna på anslaget för offentligt tillfälligt arbete med 1 153 miljoner kronor. A. Arbetsmarknad

De förändringar som föreslås i denna tilläggsbudget, de föreslagna förändringarna i propositionen om Inom verksamhetsområdet föreslås bl.a. ett större en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring utrymme för den upphandlade arbetsmarknadsut-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

bildningen, en förändring av antalet personer i ar- A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder betsmarknadspolitiska åtgärder jämfört med vad I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för som föreslogs i budgetpropositionen (prop. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1996/97:1), ytterligare tillfälliga personalförstärk- 25 612 727 000 kronor. ningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknads- De konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska institut och en större ram för medlen för otraditio- åtgärdernas främsta syfte är att underlätta anpassnella insatser samt förenklingar av reglerna för de ningen på arbetsmarknaden, stärka de svagastes arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Vidare föreslås ställning och att utjämna svängningarna i ekonomin. förändringar vad gäller lönebidragen. De har således en väsentlig betydelse för möjlighe-

I prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhål- terna att halvera den öppna arbetslösheten till år len arbetslöshetsförsäkring har regeringen föreslagit 2000. förändringar i villkoren för arbetslöshetsersättningen Decentraliseringen av arbetsmarknadspolitiken som påverkar utgifterna för utbildningsbidrag under och ett ökat lokalt inflytande innebär att arbetslösheverksamhetsområdet. ten kan bekämpas mer effektivt. Denna ambition har

Höjningen av kompensationsnivån till 80 procent samtidigt tydliggjort behovet av förenklade regelsysinnebär att utgifterna för utbildningsbidrag ökar. tem. Regeringen föreslår därför i det följande enklare Samtidigt minskar utgifterna främst till följd av det och tydligare regler som ökar möjligheterna för beuppstramade arbetsvillkoret. Sammantaget innebär slutsfattarna på lokal nivå att i rådande läge använförslagen i den nämnda propositionen att utgifterna da den för individen lämpligaste insatsen. Genom under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgär- dessa förändringar menar regeringen att ett flertal der i förhållande till statsbudgeten för innevarande hinder som idag begränsar de lokala initiativen förbudgetår minskar med 58 miljoner kronor. svinner och större utrymme skapas för lokala lös-

Förslaget i prop. 1996/97:107 om bildandet av en ningar. kompletterande arbetslöshetskassa föranleder även Under föregående budgetår gjordes en rad regelregeringen att föreslå att ett nytt ramanslag för vissa förenklingar som underlättar såväl för de arbetslösa kostnader för införandet av en allmän och samman- som för de personer som arbetar med de arbetshållen arbetslöshetsförsäkring inrättas under verk- marknadspolitiska åtgärderna på arbetsförmedlingar samhetsområdet. och arbetsmarknadsinstitut. Arbetet med att förenkla

En besparing genomförs genom en förändrad er- och harmonisera dagens arbetsmarknadspolitiska sättningsnivå för vissa deltagare i åtgärder med ut- åtgärder måste fortsätta. Reglerna måste vara enkla bildningsbidrag. Besparingen genomförs främst i syf- och lättolkade för alla berörda parter för att misste att bidra till finansieringen av de ökade utgifter förstånd och eventuella orättvisor skall kunna undunder utgiftsområde 13 och 14 som regeringens före- vikas. Inte minst är det viktigt att de arbetsförmedslagna satsningar medför under år 1997 och kom- lingsnämnder som nu får ett allt större ansvar för mande år. den lokala arbetsmarknadspolitiken känner att de

Regeringen bedömer vidare att kravet på omfatt- verktyg som de hanterar kan användas så effektivt ningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som som möjligt. finansieras från anslaget A 2. Arbetsmarknadspoli- För att ytterligare öka möjligheterna till lokalt antiska åtgärder bör minskas. De medel som häri- passade lösningar på arbetsmarknadsproblemen genom frigörs bör användas till att skapa ett större samt för att regelverken för och hanteringen av de utrymme för den yrkesinriktade arbetsmarknadsut- arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall vara så bildningen och för ytterligare tillfälliga personalför- enhetliga och rättvisa som möjligt, har regeringen stärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmark- under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arnadsinstitut samt för en större ram för otraditionella betslöshet föreslagit att riksdagen bemyndigar regeinsatser. Vidare finansierar de minskade utgifterna ringen att ge möjlighet till en försöksverksamhet som bl.a. regeringens förslag under utgiftsområde 13 innebär en friare användning av arbetslöshetsförsäk- Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, som resursar- ringen. Vidare föreslår regeringen nedan en möjlighet beten och tillfällig avgångsersättning samt förslaget att i särskilda fall förlänga tiden i arbetslivsutveckunder utgiftsområde 15 Studiestöd om ytterligare ling och arbetsplatsintroduktion samt ett sänkt krav medel till den särskilda utbildningssatsningen. på inskrivningstiden för kvinnor som kan få starta

Förslagen innebär sammantaget och mot bak- eget bidrag i tolv månader. grund av antagandena om utvecklingen på arbets- Av stor betydelse för arbetsförmedlingsnämndermarknaden att utgifterna under verksamhetsområdet nas möjligheter att lokalt anpassa arbetsmarknadsminskar med ca 2,1 miljarder kronor. politiken är medlen för otraditionella insatser. Rege-

ringen gör därför bedömningen att ramen för dessa

medel bör utökas.

Arbetsmarknadsutbildningen kommer med de

medel som anvisats för arbetsmarknadspolitiska åt-

gärder för innevarande budgetår att minska. Det i

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

budgetpropositionen uppställda målet för omfatt- marknadsutbildning att minska kraftigt under budningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna getåret 1997 i förhållande till tidigare budgetår. Ett innebär att resurserna inriktas mot billiga åtgärder oförändrat krav på omfattningen innebär därför att med större inlåsnings- och undanträngningseffekter kvalitén i åtgärderna försämras samtidigt som unän vad som gäller för arbetsmarknadsutbildningen. danträngningseffekterna ökar till följd av fler delta- Regeringen anser därför att det skall skapas ett ut- gare i åtgärder med högre undanträngningsrisk. Hurymme för att öka omfattningen på den yrkesinrik- vudsyftet med arbetsmarknadsutbildningen är att tade arbetsmarknadsutbildningen genom ett sänkt motverka den strukturella arbetslösheten samtidigt krav på omfattningen av de totala arbetsmarknads- som åtgärden är ett viktigt instrument för att förpolitiska åtgärderna. Härigenom förhindras infla- hindra att flaskhalsar uppkommer på arbetsmarknationsdrivande flaskhalsar. De strukturella obalanser- den. Det är därför av stor vikt att antalet personer i na på den svenska arbetsmarknaden kan därigenom den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är bekämpas bättre och arbets- och kompetenslinjen relativt stort under budgetåret 1997 särskilt som efkan bibehållas. terfrågan på arbetskraft väntas öka. Härigenom kan

Regeringen avser vidare att se över AMV:s regle- även i fortsättningen arbets- och kompetenslinjen ringsbrev för innevarande budgetår samt vissa före- utgöra hörnstenen i den svenska arbetsmarknadsposkrifter om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i litiken. syfte att ytterligare förenkla och effektivisera verk- Regeringen gör därför bedömningen att kravet på samheten och därmed öka det lokala inflytandet. omfattning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Personalstyrkan vid arbetsförmedlingarna är av som finansieras från anslaget A 2. Arbetsmarknadsavgörande betydelse för kvalitén i förmedlingsarbe- politiska åtgärder bör minskas till i genomsnitt tet. Personalstyrkan är viktig för hur många sökande 207 000 personer per månad under budgetåret 1997. som kan hanteras effektivt och för hur snabbt de kan Härigenom frigörs ca 2,3 miljarder kronor. Härav placeras i arbete och i lämpliga arbetsmarknadspoli- bör ca 800 miljoner kronor användas till att skapa tiska åtgärder. Regeringen föreslår därför att AMV ett större utrymme för den yrkesinriktade arbetsfår disponera ytterligare medel för tillfälliga perso- marknadsutbildningen och för ytterligare tillfälliga nalförstärkningar samt för kontroll och uppföljning personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och av att åtgärderna används på avsett sätt. arbetsmarknadsinstitut samt för en större ram för

otraditionella insatser. Resterande ca 1,5 miljarder

kronor finansierar främst regeringens förslag under

utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslös- Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska het om bl.a. resursarbeten och tillfällig avgångseråtgärderna sättning samt förslaget under utgiftsområde 15 Stu-

diestöd om ytterligare medel till den särskilda

utbildningssatsningen. Regeringens bedömning: Under innevarande budget- Regeringen kommer därför att uppdra åt AMV år bör i genomsnitt minst 207 000 personer per må- att under budgetåret 1997 sysselsätta i genomsnitt nad få utbildning eller sysselsättning genom kon- 207 000 personer per månad i konjunkturberoende junkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder arbetsmarknadspolitiska åtgärder och yrkesinriktad och yrkesinriktad rehabilitering under anslaget A 2. rehabilitering under anslaget A 2. Arbetsmarknads- Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Härav bör minst politiska åtgärder. Härav bör minst 26 000 personer 26 000 personer vara arbetshandikappade. vara arbetshandikappade. Utöver de personer som

härigenom sysselsätts tillkommer de under utgifts-

område 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet fö- Skälen för regeringens bedömning: Regeringen in- reslagna satsningarna på resursarbeten, tillfällig avformerade riksdagen i budgetpropositionen att rege- gångsersättning samt projekt som möjliggörs genom ringen avsåg att uppdra åt AMV att sysselsätta i ge- det föreslagna bemyndigandet om en friare användnomsnitt 228 000 personer per månad i arbets- ning av arbetslöshetsersättningen. Till detta skall marknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1997. också läggas förslaget under utgiftsområde 15 om För detta ändamål anvisades 25 613 miljoner kronor ytterligare medel till den särskilda utbildningssatsunder anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. ningen. Arbetsmarknadsutskottet ansåg i sitt betänkande Vad gäller ungdomar och arbetsmarknadsutbild- (bet. 1996/97:AU1) att kravet på omfattningen var ning anser regeringen att s.k. samhällsinnovativa uthögt ställt i förhållande till de tilldelade resurserna. bildningar bör ges ett större utrymme vid upphand-

Arbetsmarknadsutbildningen har en betydligt lingen. Dessa utbildningar bör bedrivas i projektform högre genomsnittskostnad än övriga åtgärder. Med och vara inriktade på att stärka både flickors och det nuvarande kravet på omfattningen av de arbets- pojkars delaktighet i det framtida samhällsbyggandet marknadspolitiska åtgärderna i förhållande till de med tonvikt på kooperation, nyföretagande m.m. anvisade medlen kommer antalet deltagare i arbets-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Tillfälliga personalförstärkningar stärkningar vid arbetsförmedlingar och

arbetsmarknadsinstitut samt för kontroll och upp-

följning av att åtgärderna används på avsett sätt.

Regeringens förslag: Utökad medelsram för otraditionella insatser

Av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får AMV under år 1997 använda högst 100 miljoner kronor för tillfälliga personalförstärkningar Regeringens bedömning: vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut Medelsramen för otraditionella insatser under anslasamt för kontroll och uppföljning av att åtgärderna get Arbetsmarknadspolitiska åtgärder höjs från högst används på avsett sätt. 450 miljoner kronor till högst 550 miljoner kronor

under budgetåret 1997.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med rege-

ringens förslag i budgetpropositionen har riksdagen Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i beslutat att AMV får använda 600 miljoner kronor regleringsbrevet för AMV föreskrivit att AMS inom av medlen under det under utgiftsområde 14 anvisa- ramen för anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärde anslaget A 1. Arbetsmarknadsverkets förvalt- der får använda högst 450 miljoner kronor för otraningskostnader för tillfälliga personalförstärkningar ditionella insatser. Dessa medel skall bekosta insatser vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. som motiveras av arbetsmarknadsskäl, men som inte Den fortsatt höga arbetslösheten innebär att AMV ryms inom ordinarie regelverk och inte heller ger rätt trots denna förstärkning kommer att ha svårt att kla- till andra statliga stöd. Bland annat kan det avse särra sitt uppdrag att hantera det stora antalet arbets- skilda insatser för kvinnor som berörs av struktursökande på ett tillfredsställande sätt. För att AMV förändringar inom offentliga sektorn. skall ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en Medlen för otraditionella insatser är ett viktigt god kvalitet i förmedlingsarbetet anser regeringen att komplement till de ordinarie arbetsmarknadspolitismyndigheten bör få disponera ytterligare medel för ka åtgärderna. De förstärker också möjligheterna att tillfälliga personalförstärkningar. lokalt anpassa arbetsmarknadspolitiken. Som ett led

Regeringen bedömde i sysselsättningspropositio- i regeringens strävan att förstärka inslaget av lokal nen (prop. 1995/96:222) att individuella handlings- samverkan i arbetsmarknadspolitiken bör därför arplaner är ett centralt hjälpmedel för att nå fram till betsförmedlingsnämnderna ges utökade möjligheter fasta eller tillfälliga anställningar för de arbetslösa. till otraditionella insatser. Därmed förbättras förut- För att klara av målet att alla långtidsarbetslösa skall sättningarna att hitta okonventionella metoder som ha en handlingsplan med god kvalitet krävs tid för är lokalt anpassade för att lösa arbetslöshetsprobledetta arbete. Inte minst är det viktigt med handlings- men ute i kommunerna. planer i samband med att kunskapslyftet påbörjas För att öka möjligheterna till lokal samverkan och under andra halvåret 1997. För att göra en korrekt därmed minska arbetslösheten avser regeringen att och framåtsyftande handlingsplan tillsammans med höja ramen för otraditionella insatser under anslaget den arbetssökande krävs särskild kompetens och tid. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 100 miljoner Denna kompetens återfinns i dag ofta hos de yrkes- kronor. Högst 550 miljoner kronor bör således få vägledare som finns på arbetsförmedlingar och ar- användas för detta ändamål under budgetåret 1997. betsmarknadsinstitut. Arbetet med att på ett korrekt sätt ge vägledning för framtiden är ett svårt och viktigt arbete som också är tidskrävande. Regeringen menar att detta vägledningarbete blir mer strategiskt Förändrad ersättningsnivå i i framtiden då nya yrken och utbildningar växer utbildningsbidraget fram i en allt snabbare takt. Inte minst kommer vägledningen få ökad betydelse i samband med att nya samarbetsprojekt växer fram med andra aktörer. Regeringens förslag:

En ytterligare tillfällig personalförstärkning inne- För den som inte har rätt till arbetslöshetsersättning bär att fler arbetslösa kommer att få möjlighet till en och deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med kvalificerad vägledning. Det gäller både kvinnor och utbildningsbidrag skall från och med den 1 juli 1997 män. Det är väsentligt att tid ges för en kvalificerad utbildningsbidraget lämnas med ett belopp som efter vägledningsinsats där nya yrkesområden och utbild- skatteavdrag i princip motsvarar studiebidraget. ningar kan diskuteras i syfte att bl.a. bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att Skälen för regeringens förslag: I den fortsatta strävan AMV av medlen under anslaget Arbetsmarknadspo- att harmonisera reglerna för de arbetsmarknadspolilitiska åtgärder får använda högst 100 miljoner kro- tiska åtgärderna måste även förändringar ske av utnor under budgetåret 1997 för tillfälliga personalför- bildningsbidraget. Regeringen anser att nivån på det

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

utbildningsbidrag som lämnas till dem som inte har Arbetsplatsintroduktion rätt till arbetslöshetsersättning inte skall överstiga nivån på det studiebidrag som lämnas vid studier inom det reguljära utbildningsväsendet. Detta för att Regeringens förslag: det inte skall vara ekonomiskt fördelaktigare att Arbetsplatsintroduktion (API) skall kunna förlängas välja en arbetsmarknadspolitisk åtgärd framför re- med som längst sex månader för arbetshandikappaguljära studier. Ersättningen som lämnas till arbets- de och för utomnordiska medborgare. Förslaget gällösa som inte har rätt till arbetslöshetsersättning va- ler från och med den 1 juli 1997. rierar mellan åtgärderna. Deltagare som t.ex. inte har fyllt 25 år får vid deltagande i datortek en lägre ersättning än om de deltar i annan arbetsmarknads- Skälen för regeringens förslag: Både arbetshandikappolitisk åtgärd. pade och utomnordiska medborgare tillhör de grup-

Regeringen föreslår därför att det bör införas en per som regeringen av flera skäl anser måste prioriteenhetlig nivå på det utbildningsbidrag som lämnas ras. De utomnordiska medborgarna har särskilt svårt till deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som att träda in på arbetsmarknaden på grund av brisinte har rätt till arbetslöshetsersättning. Nivån på ut- tande kunskaper i det svenska språket men också på bildningsbidraget för dessa deltagare i åtgärder bör grund av att de ofta saknar ett socialt nätverk på aroavsett ålder uppgå till ett belopp som efter skatte- betsmarknaden. Detta nätverk har stor betydelse för avdrag motsvarar studiebidraget. Studiebidraget att hitta de lediga arbetena men också för att ha refeuppgår för närvarande till 1 967 kronor per månad renspersoner. Det finns dessutom mycket som talar varför nivån på det här föreslagna utbildningsbidra- för att ju längre utomnordiska medborgare befinner get bör uppgå till 2 275 kronor per månad. Förslaget sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder desto större är bör gälla från och med den 1 juli 1997. Utbildnings- chansen att få fotfäste på den reguljära arbetsmarkbidraget för ungdomar som inte har fyllt 25 år ökar naden. med regeringens förslag till den nya nivån för utbild- Regeringen föreslår därför att tiden i arbetsningsbidrag. platsintroduktion (API) skall kunna förlängas med

Den ändrade ersättningsnivån i utbildningsbidra- högst sex månader för arbetshandikappade och get föreslås vidare i syfte att bidra till finansieringen utomnordiska medborgare. Förslaget innebär ingen av de ökade utgifter som regeringens föreslagna sats- begränsning i den nuvarande förlängningsmöjligheningar medför under 1997 och kommande år. ten för unga handikappade. För dessa gäller nu ingen

Förslaget innebär en besparing på 624 miljoner tidsgräns vid förlängning. kronor under budgetåret 1997. Ramen för utgifts- Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet. området har därför justerats ned med motsvarande Förslaget bör gälla från och med den 1 juli 1997. belopp.

Insatser för att öka kvinnors Arbetslivsutveckling företagande

Regeringens förslag: Regeringens förslag:

Arbetslivsutveckling (ALU) skall kunna förlängas Kravet på att kvinnor skall ha varit anmälda på armed som längst sex månader på samma arbetsplats betsförmedlingen under minst 24 månader för att få om det finns särskilda skäl. Förslaget gäller från och utbildningsbidrag under längre tid än sex månader med den 1 juli 1997. vid starta eget sätts ned till minst sex månader. För-

slaget gäller från och med den 1 juli 1997.

Skälen för regeringens förslag: I dag finns möjlighe-

ten att förlänga ALU-tiden för en person i arbets- Skälen för regeringens förslag: Kvinnor är i minoritet livsutveckling på samma arbetsplats med som mest bland de personer som får bidrag för att starta eget. sex månader om det finns synnerliga skäl. De utgör i dag endast ca 25 procent av bidragstagar-

Regeringen föreslår nu en ändring i förenklings- na. Av samtliga företagare i Sverige är bara ca 20 syfte som innebär att kravet på synnerliga skäl vid procent kvinnor. Under de senaste tre åren har arförlängning av ALU-perioden på samma arbetsplats betslösheten stigit mer för kvinnor än för män totalt ändras till särskilda skäl vilket gäller vid annan för- sett på grund av neddragningar i den offentliga och längning av tid i arbetslivsutveckling. privata sektorn. Regeringen anser att det är viktigt

Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet. att andelen kvinnliga företagare ökar. För att stimu- Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 1997. lera en sådan utveckling infördes år 1996 en möjlig-

het för kvinnor att få starta eget bidrag i tolv måna-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

der. Samtidigt infördes begränsningen att endast 1997 föreslås dock få fullgöra sin planerade praktik kvinnor som varit arbetslösa i mer än 24 månader enligt den nuvarande konstruktionen. kunde få ett förlängt bidrag. Detta krav har försvårat Regeringen ställer sig bakom förslaget och föreslår möjligheten att påtagligt öka andelen kvinnor med att det genomförs från och med den 1 oktober 1997. starta eget bidrag, då de bäst lämpade att starta egen Regeringen anser också att praktik inom ramen för verksamhet oftast har en kortare arbetslöshetsperiod stipendiet bör kunna anordnas även utanför Europa. än 24 månader. Regeringen föreslår därför att kravet Det kan exempelvis gälla volontärverksamhet i utpå 24 månaders arbetslöshet för att få en förlängning vecklingsländer. Regeringen beräknar att kostnaden bör sättas ned till minst sex månader. för stipendiet inklusive administration kommer att

Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet. uppgå till 8,3 miljoner kronor under sista kvartalet Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 1997. 1997.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i Regeringen kommer senare besluta att ansvaret budgetpropositionen med ett förslag om lagstadgad för stipendierna skall flyttas från AMV till Svenska rätt till ledighet för att starta egen näringsverksam- EU Programkontoret den 1 oktober 1997. Inom het. kontoret finns liknande EU program med delvis

samma målgrupper och syften. Med överföringen

bör därför följa möjligheter till synergieffekter och

därmed till ökad effektivitet. Interpraktikstipendier Av samma anledning avser regeringen också att

besluta att ansvaret för Svenska IAESTE (The Inter-

national Association for the Exchange of Students Regeringens förslag: for Technical Experience) flyttas från AMV till Interpraktikstipendier ersätter från och med den 1 Svenska EU Programkontoret från och med den 1 oktober 1997 nuvarande Europastipendier. oktober 1997.

Förslaget bör gälla från och med den 1 oktober

1997. Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsom- Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli 1995 rådet. har arbetslösa ungdomar haft möjlighet att praktisera på företag inom Europa, exklusive Sverige, med stöd av s.k. Europastipendier. I regleringsbrevet för budgetåret 1997 för AMV har regeringen föreskrivit Kommunernas ansvar för ungdomar att verket får använda högst fem miljoner kronor för detta ändamål.

Under budgetåret 1995/96 fick ca 200 ungdomar Regeringens förslag: detta stipendium och hittills under innevarande bud- I lagen (1995:706) om kommuners ansvar för unggetår har få ungdomar utnyttjat möjligheten. Det har domar införs en uttrycklig bestämmelse om att arvisat sig att de förutsättningar som har varit koppla- betsmiljölagen (1977:1160) i vissa delar skall vara de till åtgärden har bidragit till att få ungdomar re- tillämplig på de ungdomar som deltar i denna åtspektive europeiska företag varit intresserade. Det är gärd. emellertid angeläget att arbetslösa ungdomar kan ges Förslaget gäller från och med den 1 juli 1997. en internationell erfarenhet. Mot denna bakgrund anser regeringen att formerna för stipendiet bör utvecklas. Skälen för regeringens förslag: Lagen (1995:706) om

Svenska EU Programkontoret för utbildning och kommuners ansvar för ungdomar trädde i kraft den kompetensutveckling har presenterat ett förslag till 1 oktober 1995. Genom lagen ges kommunerna program som bygger på utbyte mellan Europas län- möjlighet att genom överenskommelser med staten der och bedöms leda till en ökad omfattning av verk- ta ett samlat ansvar för arbetslösa ungdomar fram samheten. Arbetsmarknadens yrkesråd har i skrivelse till det år de fyller 20 år. Verksamheten skall syfta till den 10 mars 1997 ställt sig bakom detta förslag. Den att förbereda ungdomarna för inträde på den regulkonstruktion som hittills gällt bör därför upphöra jära arbetsmarknaden eller till en plats i reguljär utfrån och med den 1 oktober 1997 och då ersättas bildning. Kommunerna skall samarbeta med det lomed den nu föreslagna modellen. Enligt förslaget kala näringslivet (prop. 1994/95:218, bet. 1994/95: skall s.k. Interpraktikstipendier kunna lämnas till AU15, rskr. 1994/95:398). unga arbetslösa till och med den 30 juni det år de I lagen anges att ungdomar som deltar i verksamfyller 30 år. Den unge skall få möjlighet att söka ett heten inte skall anses som arbetstagare. Någon särstipendium för praktik utanför Sverige. I stipendiet skild bestämmelse om att arbetsmiljölagen i vissa ingår en viss ersättning för resa, fösäkring samt för hänseenden skall tillämpas på deltagarna i verksamuppehälle. Stipendietiden bör vara sex månader. Per- heten finns inte. Åtgärden har inte heller angivits vasoner som beviljats stipendiet före den 30 september ra utbildning. Följden har blivit att det har uppstått

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

viss osäkerhet om vilket arbetsmiljöansvar som gäller Höjningen av ersättningsnivån till 80 procent innär ungdomar deltar i verksamhet som regleras av nebär att utgifterna för utbildningsbidrag ökar. Samden nu aktuella lagen och som bedrivs på en arbets- tidigt minskar utgifterna främst till följd av det uppplats. På vilket sätt arbetsmiljölagen skall gälla i des- stramade arbetsvillkoret. Sammantaget innebär sa fall bör därför klargöras. Utgångspunkten för re- förslagen i nämnda proposition att utgifterna under geringens förslag är att den i dessa fall skall gälla i anslaget i förhållande till statsbudgeten för innevasamma omfattning som vid utbildning (jmfr. 1 kap. rande budgetår minskar med drygt 58 miljoner kro- 3 § arbetsmiljölagen). Motsvarande bestämmelser nor. om arbetsmiljölagens tillämpning finns i lagen (1996:869) om arbetslivsutveckling och lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre A 3. Särskilda åtgärder för arbetslösa. arbetshandikappade

Den nu föreslagna ändringen föranleder en ändring av 3 § lagen (1995:706) om kommuners ansvar Ärendet och dess beredning för ungdomar. Ett lagförslag har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Lagförslaget bör Regeringen bemyndigade den 27 juni 1996 chefen träda i kraft den 1 juli 1997. för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en

särskild utredare med uppdrag att se över de sys-

selsättningsskapande åtgärderna för arbetshandi-

kappade - anställning med lönebidrag, skyddat Försöksverksamhet med arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och arbesysselsättningsskapande åtgärder och te inom Samhallkoncernen (Dir 1996:56). Utreda- Särskilda medel ren har i januari 1997 avlämnat delbetänkandet

(SOU 1997:5) Aktivt lönebidrag - Ett effektivare

stöd för arbetshandikappade. Regeringens förslag: Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har Riksdagen bör bemyndiga regeringen att i fråga om avgetts av Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen, det under utgiftsområde 14 anvisade anslaget A 2. Handikappombudsmannen, Statskontoret, Riksrevi- Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till ett belopp om sionsverket (RRV), Arbetsgivarverket (AV), Uppsala högst 55 miljoner kronor, beställa tjänster som med- Universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Arbeför utgifter under kommande budgetår. tarskyddsstyrelsen (ASS), Samhall AB, Statens Kul-

turråd, Riksarkivet, Stiftelsen Nordiska museet,

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), De Skälen för regeringens förslag: En stor del av beslu- Handikappades Riksförbund (DHR), Synskadades ten avseende åtgärder som finansieras av anslaget Riksförbund (SRF), Sveriges Dövas Riksförbund innebär utgifter för kommande budgetår. Regeringen (SDR), Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbör därför få ett beställningsbemyndigande som in- bundet, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges nebär att beslut kan fattas som medför utgifter under Riksidrottsförbund (RF), Tjänstemännens Centkommande budgetår. ralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Cent-

Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndi- ralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Svegar regeringen att i fråga om anslaget A 2. Arbets- rige (LO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). marknadspolitiska åtgärder till ett belopp om högst Remissyttrandena finns tillgängliga i Arbetsmark- 55 miljoner kronor, beställa tjänster som medför ut- nadsdepartementet (dnr A97/45/A). gifter under kommande budgetår. Regeringen avser att bl.a. använda dessa medel för sysselsättningsskapande åtgärder.

Ändrade regler för anställning med lönebidrag

Effekterna av förslagen i proposition Stödformen anställning med lönebidrag har upp- 1996/97:107 En allmän och sammanhållen kommit genom en sammanslagning av de tidigare arbetslöshetsförsäkring formerna arkivarbete och halvskyddad sysselsätt-

ning. Bidragsnivåns tidigare koppling till arbetsgi- I prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen varkategori upphävdes genom lönebidragsreformen arbetslöshetsförsäkring har regeringen föreslagit för- den 1 juli 1991, liksom de tidigare fasta bidragsnivåändringar av villkoren för arbetslöshetsersättningen erna. Bidraget blev flexibelt och avhängigt av den som påverkar utgifterna för utbildningsbidrag under arbetshandikappade personens behov och förutsättförevarande anslag. ningar beträffande arbetsförmåga och graden av

funktionsnedsättning (prop. 1990/91:100 bil. 12, s.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

119). Reglerna för hur höga bidragsnivåer som får personer som har ett funktionshinder som leder till lämnas har under senare år etappvis skärpts. Riksda- ett arbetshandikapp. gen beslöt under våren 1995 att fr.o.m den 1 juli 1995 skulle nya lönebidrag lämnas med högst 80 procent av lönekostnaden. För personer som anställdes med bidrag före nämnda dag fick bidrag lämnas Ett flexibelt lönebidragssystem med högst 90 procent. Riksdagen har därefter under hösten 1995 ytterligare skärpt reglerna. Sedan den 1 januari 1996 gäller att lönebidrag som förlängs efter Regeringens bedömning: Den nuvarande utformde fyra första åren får lämnas med högst 80 procent ningen av lönebidraget bör i huvudsak bestå. Löneav lönekostnaden. bidraget skall också fortsättningsvis vara flexibelt

Riksdagen har senare antagit (rskr 1995/96:276) och bestämmas med hänsyn till den enskildes arbetsarbetsmarknadsutskottets hemställan i betänkande förmåga och funktionsnedsättning. Vidare skall den 1995/96:AU15, med förslag som syftade till att för- högsta bidragsnivån såväl vid nyanställningar som hindra uppsägningar av anställda med lönebidrag vid omprövning av bidragsnivån efter fyra års aninom allmännyttiga organisationer. ställning inte överstiga 80 procent av den bidrags- I denna proposition lägger regeringen fram förslag grundande lönesumman. Liksom för närvarande bör om en långsiktig lösning av frågan. Målsättningen är möjlighet finnas att jämka bidraget uppåt om det är att riksdagens tidigare beslut om en lägre löne- nödvändigt för att en person, som har en mycket bebidragsnivå så långt det är möjligt skall genomföras gränsad arbetsförmåga till följd av ett svårt funkpå ett sådant sätt att riskerna för att arbetshandi- tionshinder, skall kunna beredas lämpligt arbete. kappade anställda förlorar arbetet begränsas. Syftet med regeringens förslag är att Arbetsmarknadsverket (AMV) inom ramen för befintliga medel som dispo- Utredningens förslag: Överensstämmer med regeneras för ändamålet, skall agera för att lönebidragets ringens bedömning. Utredaren föreslår att systemet nivå faktiskt svarar mot graden av nedsättning av med det flexibla lönebidraget bör bibehållas. den arbetshandikappade personens arbetsförmåga i Remissinstanserna: Remissopinionen är delad när relation till de arbetsuppgifter han eller hon har. det gäller systemet med det flexibla lönebidraget. En definition av vad som i bidragssammanhang skall DHR, SRF och SDR förordar ett system med ett avses vara en allmännyttig organisation föreslås och fåtal fasta bidragsnivåer. Uppsala Universitet, RA särskilda villkor ställs för att organisationen eller fö- och Stiftelsen Nordiska Museet anser att vid bereningen skall kunna få omfattas av en särbehand- slut om skälig bidragsnivå så måste hänsyn tas till ling när det gäller att komma i fråga för en bidrags- flera andra faktorer än enbart nedsättningen av nivå som överstiger 80 procent av den arbetsförmågan. RRV anser att det är omöjligt bidragsgrundande lönekostnaden. Regeringen före- att utifrån utredarens material dra slutsatser om slår att AMS intensifierar sitt arbete med att minska det framlagda förslaget. Övriga remissinstanser de genomsnittliga bidragsnivåerna och att nya an- som berört systemet med det flexibla lönebidraget ställningar med lönebidrag riktas mot sektorer på instämmer med utredningen om att de nuvarande arbetsmarknaden där de genomsnittliga bidragsnivå- principerna bör ligga fast även i fortsättningen. erna är lägre. Ett resultatkrav på en sänkning av den Skälen för regeringens bedömning: De intentioner genomsnittliga bidragsnivån ställs på myndigheten. som låg bakom införandet av det flexibla lönebidra- Syftet är att dels finansiera den kostnadsökning som get har, som den särskilde utredaren har konstaterat, en särbehandling av allmännyttiga organisationer inte till alla delar kunnat uppnås. Regeringen anser i kommer att innebära men också för att på sikt möj- likhet med utredaren, att systemet ändå bör bibeliggöra att fler personer med arbetshandikapp kan få hållas. Det förhållandet att bidragsnivåerna har höjts del av åtgärden. i stället för att sänkas, som avsikten var vid införan- Förslag lämnas till åtgärder för att ge förutsättningar det, hänger framför allt samman med den drastiskt för förbättringar av AMV:s ekonomiadministrativa försämrade arbetsmarknadssituationen under 1990rutiner. Regeringen föreslår vidare att individuella talet. Samtidigt måste det konstateras att lönebidraoch målinriktade handlingsplaner skall upprättas av get i hög grad medverkat till att arbetshandikappade arbetsförmedlingen och Ami tillsammans med de sö- kunnat få arbete också i detta mycket svåra arbetskande/anställda i syfte att förstärka lönebidragets marknadsläge. Sökande med arbetshandikapp har rehabiliterande inriktning. I syfte att synliggöra funk- kunnat hävda sig förhållandevis väl, jämfört med tionshindrade kvinnors och mäns situation på ar- andra arbetslösa sökande. De har inte haft någon lätt betsmarknaden bör statistikredovisningen förbättras eller gynnad situation, men andra grupper har haft och fortsatta forsknings- och utvärderingsinsatser ännu större svårigheter. vidtas. Regeringen gör vidare den bedömningen att Som utredaren har konstaterat tar det tid att bryta lönebidrag skall vara en åtgärd som är förbehållen gamla mönster. Det är uppenbart att de tidigare re-

gelsystemen där bidragen bestämdes av vilken kate-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

gori arbetsgivare som anställde en arbetshandikap- riksdagen hade beslutat om det nya stödet (prop. pad sökande och inget samband fanns mellan bi- 1978/79:73, bet. 1978/79:AU 20, rskr. dragsnivån och graden av nedsatt arbetsförmåga 1978/79:186). Lönebidraget utgick med olika nivåer fortfarande präglar lönebidragssystemet. Det finns beroende på arbetsgivarkategori, vilket gjorde det inget skäl att anta att skillnaderna i bidragsnivåerna nödvändigt att definiera vad som avsågs med bemellan exempelvis kommunala och statliga arbetsgi- greppet allmännyttig organisation. Den definition vare skulle avspegla skillnader i arbetsförmåga hos som vanligtvis har använts är den exempelsamling de anställda med lönebidrag. Snarare handlar det här på statsunderstödda eller andra allmännyttiga orgaom ett kvardröjande av skillnader i bidragsvillkor, nisationer som fanns i tilläggsdirektiv (dir. A som en gång fanns mellan statligt arkivarbete och 1974:02) till 1974 års sysselsättningsutredning. halvskyddad sysselsättning. Nämnda exempelsamling bygger i huvudsak på 38 §

Antalet anställda med lönebidrag är betydande i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. vid vissa institutioner inom kulturområdet. Framför- Den mest omfattande förändringen av löneallt gäller detta arkiv och museer. Vidare är den ge- bidragssystemet genomfördes den 1 juli 1991, då binomsnittliga bidragnsnivån inom kulturområdet draget gjordes flexibelt och beroende av den arbetshögre än vad som gäller generellt. Med hänsyn till handikappade personens förutsättningar och behov den betydelse de lönebidragsanställda har för dessa och inte som tidigare beroende av vilken kategori institutioners verksamhet gör regeringen i likhet med arbetsgivare som fick bidraget (prop. 1990/91:100 den särskilde utredaren bedömningen att konsekven- bil. 12, bet. 1990/91:AU12, rskr. 1990/91:165). serna för kulturinstitutionerna av ett förändrat löne- Följden blev att man inte längre behövde definiera de bidragssystem måste analyseras i särskild ordning. olika arbetsgivarkategorierna som med det tidigare Regeringen har för avsikt att skyndsamt låta utföra systemet. Utredarens förslag om en särbehandling av en sådan analys. I avvaktan på denna utredning skall anställda med lönebidrag inom allmännyttiga orgasänkningen av den genomsnittliga bidragsnivån i lö- nisationer ställer åter särskilda krav på en definition nebidragen för kulturinstitutioerna motsvara den ge- av vilka som avses ingå i denna arbetsgivarkategori. nomsnittliga för andra arbetsgivare än allmännyttiga De fackliga organisationerna betraktas inte, i skatteorganisationer. Innebörden av detta är att minsk- rättsligt hänseende, som ideella allmännyttiga organingen för kulturinstitutionerna ska motsvara den nisationer efterom deras syfte är att stödja medlemsom sker för andra, uttryckt i procentenheter. marnas ekonomiska intressen. Regeringen anser

Regeringen anser att det finns skäl att aktivt agera dock att de fackliga organisationerna även fortsättför att sådana skillnader minskar och att det flexibla ningsvis bör kunna betraktas som allmännyttiga orbidraget faktiskt bestäms av den arbetshandikappade ganisationer. personens förutsättningar och behov, som avsikten Det bör ankomma på AMS att utifrån den skattehar varit och fortfarande är. Regeringen återkommer rättsliga definitionen utfärda närmare föreskrifter till detta i det följande. om vad som avses med allmännyttiga organisatio-

ner.

Bidragsnivåer för allmännyttiga

Allmännyttiga organisationer organisationer

Begreppet allmännyttig organisation Regeringens förslag: En allmännyttig organisation

får från den 1 juli 1997 vid nyanställning av en ar- Regeringens bedömning: Begreppet allmännyttig or- betshandikappad sökande efter en anvisning av ganisation definieras från den 1 juli 1997 utifrån af/Ami, eller i samband med en förlängning av ett reglerna om beskattning av ideella föreningar i enlig- beslut om lönebidrag efter de första fyra anställhet med lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. ningsåren, beviljas bidrag med upp till 90 procent av

den bidragsgrundande lönekostnaden för den an- Utredningens förslag: Överensstämmer med rege- ställde. Den del av bidraget som överstiger 80 proringens förslag. cent av den bidragsgrundande lönekostnaden får

Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som dock bara beviljas om följande villkor är uppfyllda: berört frågan om en definition av begreppet allmän- - arbetet skall vara lämpligt utformat efter den sönyttig organisation tillstyrker utredningens förslag. kandes behov och bidra till att den anställde kan ut- RA anser att även de uppgifter som utförs vid de vecklas/rehabiliteras och förbättra sin arbetsförmåga, statliga kulturmyndigheterna skall räknas till denna - arbetsmiljön skall vara tillfredsställande och uppinom detta område. De problem som finns vid kul- fylla arbetsmiljölagens krav. turinstitutionerna är i många fall jämförbara med de som finns vid de allmännyttiga institutionerna.

Skälen för regeringens bedömning: Anställning Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak

med lönebidrag infördes den 1 juli 1980 efter det att med regeringens förslag. Ett kriterium för att all-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

männyttig organisation skall omfattas av en särbe- ning av deras betalningsförmåga. AMS menar vidare handling är att organisationen eller föreningen skall att om erfarenheter önskas av utredningens förslag kunna styrka att den har en låg betalningsförmåga. bör det inledningsvis övervägas att endast bedöma Detta bör kunna ske genom att organisationen vid betalningsförmågan i samband med nya löneanställningen eller vid omförhandlingar, med senaste bidragsbeslut med en möjlighet för organisationen deklaration/särskild uppgift till skattemyndigheten, att kunna överklaga ett negativt beslut. Samtliga visar en ekonomisk ställning som styrker att organi- remissvar som kommit in från handikapprörelsen sationen har en låg betalningsförmåga. För att kunna innehåller också kritiska synpunkter på förslaget om komma i åtnjutande av ett högre lönestöd skall det en prövning av en organisations betalningsförmåga. också vara utrett att de allmännyttiga organisatio- RRV påpekar att förslaget om tillkommande adminerna uppfyller arbetsmiljölagens krav på en god ar- nistrativa uppgifter såsom bedömning av allmännytbetsmiljö. tiga organisationers ekonomiska situation kräver yt-

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som terligare resurstillskott utöver utredningens förslag yttrat sig över förslaget om en särbehandling av de om en lönebidragssamordnare per län. RF menar att allmännyttiga organisationerna är positiva till utred- den utökade administrativa hanteringen inte får inningens förslag. AMS föreslår att även kulturinstitu- kräkta på de särskilda åtgärdsmedlen för åtgärden tionerna skall omfattas av en sådan särbehandling. lönebidrag. LO anser däremot att det är riktigt att se AMS och HSO föreslår en alternativ särlösning för till arbetsgivarens betalningsförmåga, men även att allmännyttiga organisationer med ett volymkrav allmännyttans ideella och samhälleliga ansvarstakombinerat med en högsta eller genomsnittlig bi- gande i jämförelse med den reguljära arbetsmarknadragsnivå på 85 procent. Statskontoret avstyrker den beaktas. däremot förslaget om en särbehandling av denna ar- Skälen för regeringens förslag: Av historiska skäl betsgivarkategori. finns en mycket stor andel av anställda med löne-

Socialstyrelsen och LO ställer sig positiva till hög- bidrag hos allmännyttiga organisationer. Ofta har re ställda krav på allmännyttiga organisationer när organisationerna kunnat erbjuda lämpliga arbeten det gäller rehabilitering inom ramen för åtgärden. och utvecklande arbetsuppgifter. Därigenom har de HSO påpekar att svårigheter att finna osubventione- medverkat till att människor med arbetshandikapp rade arbeten inte får vara ett skäl att avstå från re- kunnat göra en aktiv och viktig arbetsinsats. Alternahabiliteringsåtgärder. Handikappombudsmannen tivet hade för många varit en förtida pensionering. påpekar däremot att det saknas tillräckligt med kon- Samtidigt finns det anledning att uppmärksamma kreta förslag i utredningen när det gäller att förbättra de brister som också förekommer. Arbetsmiljön är rehabiliteringen. Samhall AB menar att rehabilitering inte alltid utformad på ett tillfredsställande sätt. Som genom arbete kräver en särskilt utvecklad metodik utredaren har konstaterat finns ensamarbete med och särskilda insatser som i sin tur medför merkost- bristande arbetsledning eller dålig tillgång till annat nader utöver vad den nedsatta arbetsförmågan i sig stöd. Tillgång till företagshälsovård och andra perinnebär. Samtliga handikapporganisationer utom sonalsociala insatser är långt ifrån någon självklar- HSO har varit kritiska till att utredningen betraktar het. Dessa brister sammanhänger i hög grad med att anställning med stöd av lönebidrag som rehabilite- arbetsgivarna många gånger har en svag ekonomisk ring. situation. Samtidigt bör det understrykas att en svag

Socialstyrelsen, TCO och LO tillstyrker förslaget ekonomi inte alltid behöver innebära brister i arom högre ställda krav på de allmännyttiga organisa- betsmiljön eller på något annat sätt otillfredsställantionerna när det gäller arbetsmiljö och det grundläg- de arbetsförhållanden. Inom bl.a. handikapprörelsen gande arbetsgivaransvaret. ASS påpekar att arbetsgi- förekommer det ett aktivt arbete för att undanröja varens ansvar för de anställda och arbetsmiljön arbetsmiljöproblem och andra brister. måste vara klarlagt innan beslut om lönebidrag fat- En annan följd av organisationernas svaga ekotas. Det åligger AMS att kontrollera att arbetsmiljön nomi är att anställningarna med lönebidrag hos desär godtagbar innan placering av en funktionshindrad sa arbetsgivare sällan leder till reguljära anställningar sker. Det bör också framgå av beslutet. I tveksamma utan bidrag från AMV. Även om den anställde rehafall kan samråd med Yrkesinspektionen ske. HSO biliteras och på sikt förbättrar sin arbetsförmåga i anser att nya arbetsmiljöprojekt bör stimuleras i betydande mån, leder det sällan till en anställning på samband med att det nya lönebidragssystemet införs. reguljära villkor eller någon påtaglig minskning av RF vill understryka att svårigheten för de mindre fö- bidragsnivån. reningarna att uppfylla de krav som ställs på arbets- Den samlade bedömning som regeringen gör är givaren. SAF menar att det i samband med en löne- att de allmännyttiga organisationerna utgör en betybidragsanställning bättre behöver framgå att delsefull arbetsmarknad för arbetshandikappade söarbetsgivaransvaret är detsamma som för anställ- kande, i den mån de kan erbjuda lämpliga arbetsningar utan lönestöd. uppgifter och goda arbetsförhållanden. Det finns

AMS avstyrker att den positiva särbehandlingen därför skäl att särskilt stödja arbetstillfällen inom av allmännyttiga organisationer grundas på en pröv- denna sektor.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Det är i första hand den sökandes behov som skall handling, kommer också kunna få en möjlighet till stå i förgrunden. Avsikten är inte att generellt stödja ett oförändrat belopp framöver. en viss betalningssvag kategori av arbetsgivare. Sö- Regeringen gör den bedömningen att det är de kandens möjligheter att få ett annat arbete, hans eller allmännyttiga organisationerna som har svårt att bähennes behov av de arbetsuppgifter som organisatio- ra den kostnadsökning, som en högsta bidragsnivå nen erbjuder samt arbetsförhållandena i övrigt skall på 80 procent kan innebära, som främst skall omfatvara avgörande för om möjligheter ges till ett bidrag tas av dispensen. Det är angeläget att de genomsnittsom överstiger den nivå, som gäller för andra kate- liga bidragsnivåerna för denna arbetsgivarkategori gorier av arbetsgivare. sjunker på sikt så att fler personer med arbetshandi-

Utredningen har gjort en bedömning att ungefär kapp kan få del av åtgärden lönebidrag. Träningsfem sjättedelar av organisationerna kan komma i och rehabiliteringseffekter, en förbättrad anspassning fråga för ett högre lönestöd. Mot bakgrund av att ca av arbetsinnehåll eller arbetplatsutformning kan för- 1 400 beslut om nya lönebidrag till allmännyttiga bättra arbetsförmågan och motivera en sänkning av organisationer årligen fattas, eller 700 under ett bidragsnivån. Även hos de allmännyttiga organisahalvår, innebär detta att mindre än 600 bi- tioner som har beviljats dispens från en högsta bidragsprövningar kan bli aktuella under det andra dragsnivå på 80 procent. halvåret 1997. Kostnaden för höjningen uppskattas till ca fyra miljoner kronor om samtliga beslut höjs maximalt under denna period. Följande år kommer ytterligare ett antal personer med arbetshandikapp Resultatuppföljning och att omfattas av ett förhöjt lönestöd, vilket kommer ekonomiadministrativ hantering att innebära en fortsatt utgiftsökning. Kostnaderna för nästkommande budgetår beräknas uppgå till yt- Uppföljning av bidragsnivåer terligare ca åtta miljoner kronor. Den sammanlagda kostnaden för regeringens förslag om bibehållna ni- Regeringens bedömning: AMS bör intensifiera sitt våer för anställda med lönebidrag inom allmännytti- arbete med att minska de genomsnittliga bidragsniga organisationer efter den 1 juli 1997, uppskattas våerna. Den genomsnittliga bidragsnivån som lämtill ca 51 miljoner kronor. nas till andra arbetsgivare än allmännyttiga organisa-

Den särskilde utredaren har förutsatt att en suc- tioner får uppgå till högst 60 procent av den cessiv sänkning av bidragen inom övriga arbetsgi- bidragsgrundande lönekostnaden. varkategorier skall ge utrymme för de högre bidragen till de allmännyttiga organisationerna och dessutom skapa utrymme för ett utökat antal an- Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak ställningar med lönebidrag. med regeringens förslag. Som tidigare nämnts har

Regeringens avsikt är inte att det skall öppnas en den särskilde utredaren räknat med en successiv möjlighet att höja lönebidragsnivåer som i dag ligger neddragning av den genomsnittliga bidragsnivån till på högst 80 procent av den bidragsgrundande löne- 60 procent av lönekostnaden för de arbetshandikapkostnaden. pade arbetstagarna under en treårsperiod. Därige-

Frågan om vad som skall ske i samband med en nom skulle dels kostnaderna för det förhöjda bidraomprövning av bidrag, som ligger över denna nivå - get till de allmännyttiga organisationerna betalas, dvs. flertalet av de personer som omfattats av den dels skulle utrymme skapas för fler anställningar tillfälliga lösning som blev följden av riksdagens be- med lönebidrag. Vidare skulle det enligt utredarens slut (bet. 1995/96:AU15, rskr. 1995/96:276) be- förslag ge möjlighet att höja den högsta bidragshandlas i det följande. En förutsättning för att en grundande lönesumman från 13 700 kr per månad allmännyttig organisationen skall kunna få omfattas till 14 000 kronor per månad. av en särbehandling och beviljas ett bidrag som över- Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser stiger 80 procent av den bidragsgrundande lönekost- som lämnat synpunkter på förslaget om en högsta naden, är att organisationen ansöker om en dispens genomsnittlig bidragsnivå på 60 procent, är negativa efter ett särskilt ansökningsförfarande. Regeringens till utredningens förslag. AMS anser att om den anförslag på en långsiktig lösning för anställda med lö- givna genomsnittliga bidragsnivån blir ett överordnat nebidrag inom allmännyttiga organisationer innebär mål, riskerar bedömningen av den enskildes förutatt de som tidigare har blivit berörda av en omför- sättningar och möjligheter att bli en andrahandsfråga handling i enlighet med det ovan nämnda beslutet, och avstyrker därför centralt uppsatta mål för hur har en möjlighet till fortsatt bibehållna bidragsniåver och när vissa bidragnivåer skall uppnås. Kriminalefter den 1 juli 1997. De personer som efter denna vårdsstyrelsen, AV, Uppsala Universitet, Statens kultidpunkt varit anställda med lönebidrag i minst fyra turråd, RA, Nordiska Museet och HSO menar att år och för vilket bidrag lämnas med mer än 80 pro- utredarens förslag om ett flexibelt lönebidragssystem cent av lönekostnaden i samband med en omför- kommer att innebära en risk för uppsägningar och

minskat antal anställda med lönebidrag inom staten.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Socialstyrelsen anser att en nedtrappning av bidrags- ministrativa vinster, erhålls säkrare prognoser för nivåerna i första hand bör genomföras i samband kostnaderna av redan fattade lönebidragsbeslut. Det med att nya bidrag beviljas. RRV anser att det finns är dock regeringens uppfattning att stora krav dessen betydande risk att utredarens förslag om en ge- utom måste ställas på att arbetet med att förbättra nomsnittlig bidragsnivå på 60 procent leder till att det ekonomiadministrativa uppföljningssystem priogravt handikappade inte kommer i fråga vid nya be- riteras. Det omfattande belopp av allmänna medel slut om lönebidrag. Handikappombudsmannen an- som finansierar åtgärden lönebidrag i kombination ser att det är viktigt för systemets trovärdighet och med ett komplicerat regelsystem får ofta effekt lång effektivitet att arbetsgivaren kompenseras för det tid framöver. En bidragande orsak till att AMS har produktionsbortfall som kan följa av en enskild an- haft problem med kontrollen av kostnadseffekterna ställds funktionsnedsättning. LO anser det vara av av redan fattade beslut om lönebidrag är att arbetsyttersta vikt att en nedtrappning av bidragsnivåerna givarnas rekvisitioner av lönebidrag har kunnat lämsker kopplat till den arbetshandikappades hand- nats in till länsarbetsnämnden upp till sex månader lingsplan. efter den period som stödet avser. Lönebidraget har

Skälen för regeringens bedömning: För att möjlig- däremot kunnat utbetalas av länsarbetsnämnden göra en finansiering av förslaget om en särbehand- månadsvis i efterskott. Det är regeringens uppfattling av allmännyttiga organisationer är det nödvän- ning att långa eftersläpningar av rekvisitioner bör digt med krav på en sänkning av den genomsnittliga undvikas för att få en säkrare överblick av den ekobidragsnivån. AMS har också i sitt remissyttrande nomiska utvecklingen. bedömt att det fortfarande finns ett visst utrymme för en fortsatt sänkning av bidragsnivåerna. Den genomsnittliga bidragsnivån som lämnas till andra arbetsgivare än allmännyttiga organisationer får därför Lönebidrag och rehabilitering uppgå till högst 60 procent av den bidragsgrundande lönekostnaden. Regeringen avser att ge AMS i uppdrag att senast den 31 december 1997 återkomma Regeringens bedömning: Lönebidragets rehabilitetill regeringen med en rapport av arbetet med att rande inriktning bör förstärkas från den 1 juli 1997 sänka den genomsnittliga bidragsnivån. genom upprättandet av individuella och målinrikta-

de handlingsplaner för alla anställda med lönebidrag AMV:s ekonomiadministrativa rutiner i syfte att underlätta övergångar till osubventionerat

arbete.

Regeringens förslag: Lönebidraget lämnas i form av

ett belopp per dag. Vid deltidsarbete reduceras lönebidraget i proportion till arbetstiden. Rekvisitionerna Utredningens förslag: Överensstämmer med regeav lönebidrag skall ske månadsvis. Regelförändring- ringens bedömning. arna avses att gälla från den 1 juli 1997 för nya be- Remissinstanserna: Socialstyrelsen, ASS, HSO, slut om anställning med lönebidrag och i samband TCO samt LO anser att det är viktigt att handlingsmed omprövning. planerna får en fastare form och tydligare innehåll

med tydliga mål och medel för rehabiliteringsinsat-

serna. Socialstyrelsen och AV poängterar att det inte Utredningens förslag: Rekvisition av lönebidrag bör får gå för lång tid mellan uppföljning och revidering vara AMS tillhanda och effektueras månadsvis. av planerna. Statskontoret tillstyrker förslaget om Långa eftersläpningar bör inte tillåtas. handlingsplaner under förutsättning att det kan fi-

Remissinstanserna: AMS tillstyrker utredningens nansieras. AMS finner att det är uppenbart att den förslag om att arbetsgivare skall åläggas att rekvirera tid som behövs för arbetsplatsbesök för att tillsambidrag månadsvis. Därmed får verket ett säkrare un- mans med alla berörda planera inför en anställning derlag för prognoser. inte har kunnat avsättas i tillräcklig omfattning men

Skälen för regeringens förslag Regeringen föreslår fastslår att avtalade handlingsplaner skall följas. att arbetsgivare får beviljas lönebidrag i form av ett AMS föreslår att en introduktionsperiod kan införas dagbelopp som utbetalas i enlighet med bestämmel- inom ramen för en anställning under vilken underlaserna i förordning (1991:333) om lönebidrag. För- get till handlingsplan tas fram. SAF menar att uppslaget ligger i linje med de ändrade utbetalningsregler rättandet av handlingsplaner bidrar till en mer kvalisom gäller åtgärden rekryteringsstöd i enlighet med tetssäker hantering av lönebidragen och mer riksdagens beslut (prop. 1995/96:222, bet träffsäkra placeringar med bidragsnivåer anpassade 1995/96:15, rskr 1995/96:307.) Den regelförändring till personens arbetsförmåga. som nu föreslås innebär att AMS får förutsättningar Skälen för regeringens bedömning: En förutsättför att effektivisera sina administrativa rutiner i sam- ning för att systemet med det flexibla lönebidraget band med att ett lönebidrag lämnas till en arbetsgi- skall fungera är att hanteringen av åtgärden sker på vare. Förutom att en effektivisering kan leda till ad- ett effektivt sätt. Genom en utarbetad strategi och

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

ändrad organisation av hanteringen med lönebidrag 1995 inom ramen för sitt programarbete, stött genom målinriktade handlingsplaner förstärks den forsknings- och utvecklingsinsatser rörande funkrehabiliterande inriktningen. Det ger också förut- tionshindrades villkor i arbetslivet. Det nyligen inrätsättningar för ett större förtroende mellan den an- tade Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdeställde, arbetsgivaren och af/Ami. De fackliga orga- ring har som syfte att göra löpande utvärderingar av nisationerna har också en viktig roll det gäller arbetsmarknadspolitiken. En ytterligare utveckling anställning, integrering och stöd till personer som och prioritering av forsknings- och utredningsinsatanställs med ett lönebidrag. En utökad kompetens ser är nödvändig för att samla kunskap om kvinnor när det gäller fastställande av arbetsförmåga, för- och män med funktionshinder på arbetsmarknaden. handlingar med arbetsgivare och uppföljning av lö- Regeringen avser att ge AMS i uppdrag att undersönebidragsärenden är väsentligt för att det flexibla ka och analysera hur de arbetsmarknadspolitiska åtlönebidragssystemet skall fungera och på sikt ge gärderna används för arbetshandikappade kvinnor ökade möjligheter att fler personer med arbetshandi- respektive män. kapp skall kunna få del av åtgärden.

Lönebidrag för invandrare med språksvårig- Kvinnor och män med funktionshinder heter samt äldre personer

Regeringens bedömning: För att bättre kunna belysa Regeringens bedömning: Lönebidrag är en åtgärd

villkoren för funktionshindrade kvinnor och män på som skall vara förbehållen personer som har en arbetsmarknaden bör statistikredovisningen när det funktionsnedsättning som leder till ett arbetshandigäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för- kapp. Invandrare med enbart bristande kunskaper i bättras och fortsatta forsknings- och utvärderings- det svenska språket skall inte kunna omfattas av ansatsningar bör vidtas. ställning med lönebidrag. Den möjlighet som finns

t.o.m. utgången av budgetåret 1997 att lämna löne-

bidrag till personer som har fyllt 60 år, är långtidsar- Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak betslösa, lokalt bundna och uppbär arbetslöshetsermed regeringens bedömning. sättning förlängs inte efter den tidpunkten.

Remissinstanserna: Socialstyrelsen och TCO vill

understryka vikten av att jämställdhetsfrågorna får ett större utrymme samt att AMS bör rikta större Utredningens förslag: Överensstämmer med regeuppmärksamhet mot kvinnors möjligheter att få ar- ringens bedömning. bete med lönebidrag hos olika arbetsgivarkategorier. Remissinstanserna: Socialstyrelsen, AMS, Svenska AMS tar fasta på utredningens erinringar och avser kommunförbundet, LF, DHR, SRF instämmer i utatt fördjupa analysen av de faktorer som ligger bak- redningens förslag att lönebidrag skall vara förbeom att kvinnor och män i dag i olika omfattning får hållet personer med funktionsnedsättningar. AMS del av de arbetsmarknadspolitiska stöden till arbets- förordar i stället att en lönebidragsliknande åtgärd handikappade. Socialstyrelsen och Sveriges Läkar- bör övervägas för invandrare med språksvårigheter förbund menar att utredningens formulering att och personer över 60 år som är långtidsarbetslösa. ”AMV bör har förutsättningar att styra utvecklingen Socialstyrelsen betonar att andra lösningar bör pröså att en utjämning kan ske mellan kvinnor och vas för invandrare och personer över 60 år och långmän” är alltför vagt. tidsarbetslösa. DHR och SRF anser att målgruppen

Handikappombudsmannen och LO anser att det för lönebidrag i stället behöver en tydligare definition bör göras en särskild granskning och analys av den och en klarare avgränsning än tidigare. LO anser att aktuella statistiken och bakomliggande faktorerna lönebidrag i vissa fall bör kunna utgå för invandrare för att ta reda på orsakerna till den bristande jäm- med språksvårigheter och långtidsarbetslösa persoställdheten. HSO anser att Arbetsmarknadsdeparte- ner som fyllt 60 år. mentet bör ta ett initiativ till en särskild utredning i Skälen för regeringens bedömning: Regeringen syfte att förbättra situationen samt att prioritet bör anser i likhet med utredaren att invandrare med brisges åt forskning om funktionshindrade kvinnors ar- tande kunskaper i svenska språket inte bör kunna betsmarknad. Samhall AB vill särskilt understryka omfattas av lönebidrag enbart av detta skäl. Brister i behovet av insatser för kvinnor med arbetshandi- språkfärdigheter kan inte likställas med ett arbetskapp. handikapp utan kräver helt andra insatser, som inte

Skälen för regeringens bedömning: Särskilda sats- ryms inom ramen för lönebidragssystemet. ningar bör göras för att belysa villkoren för funk- Riksdagen har tidigare beslutat (prop. tionshindrade kvinnor och män på arbetsmarkna- 1994/95:218, bet. 1994/95:AU15 , rskr. den. Rådet för arbetslivsforskning har sedan år 1994/95:398) om en tillfällig utvidgning av mål-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

gruppen för lönebidrag till arbetsgivare som anställer gärden lönebidrag som nu läggs fram, kommer ge en långtidsarbetslös person, som fyllt 60 år och som bättre förutsättningar att effektivt följa upp kostfår ersättning från arbetslöshetskassa. Insatsen är nadsutvecklingen. AMS bör ändå fortsätta att prioritillfällig och motiverad av det rådande arbetsmark- tera arbetet med att förbättra det ekonomiadministnadsläget samt avser endast budgetåren 1995/96 - rativa systemet. De skilda förutsättningar som nu 1997. Regeringen kan konstatera att utvecklingen av råder lokalt, när det gäller hanteringen av lönebidravolymerna för gruppen äldre arbetslösa inom ramen gen såsom handlingsplaner, förhandlingar och uppför åtgärden lönebidrag varit mycket låg. Under följning bör förändras. En genomtänkt strategi med tredje kvartalet år 1996 hade 103 personer fått del en eventuellt förändrad organisation när det gäller av stödet. Det förhållandet att en arbetssökande till- själva hanteringen av åtgärden kan bli nödvändig för hör de äldsta på arbetsmarknaden skall inte jäm- att uppnå en högre effektivitet och säkerhet. Det är ställas med ett funktionshinder. Den tillfälliga ut- även viktigt att samarbetet med de fackliga organisavidgningen av målgruppen för anställning med tionerna fungerar tillfredsställande. AMS bör också lönebidrag med äldre långtidsarbetslösa bör därför inrikta arbetet på att öka kvaliteten i sitt arbete med inte förlängas efter utgången av budgetåret 1997. rutiner för medverkan även efter det att en anställ-

ning med lönebidrag har kommit till stånd. Det bör

dock uppmärksammas att arbetsgivaren har ett an-

svar för arbetsmiljö och rehabilitering i enlighet med Särskilda lönebidragssamordnare gällande lagstiftning på området. Mot bakgrund av

de problem som utredningen har uppmärksammat

när det gäller bidragshanteringen avser regeringen att Regeringens bedömning: Regeringen avser att upp- ge AMS ett uppdrag inför budgetåret 1998 att inleda dra åt AMS att inleda ett treårsprojekt med början ett treårsprojekt för att utveckla metoder, kompetens budgetåret 1998. Projektet skall ha till syfte att ut- samt uppföljnings- och utvärderingsinsater inom raveckla metoder, kompetens samt uppföljnings- och men för hanteringen av åtgärden anställning löneutvärderingsinsatser för att förbättra den lokala han- bidrag. Projektet bör genomföras med ett urval på teringen av åtgärden anställning med lönebidrag. fem län eller det högre antal som AMS kan finna är

lämpligt. Kostnaden för genomförandet av projektet

beräknas uppgå till totalt 10 miljoner kronor och Utredningens förslag: Utredningen föreslår att skall finansieras inom ramen för medel till anslaget en särskild funktion som samordnare/förhandlare A1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. inrättas i varje län.

Remissinstanserna: Socialstyrelsen, Statskontoret,

RRV, AV, Svenska Kommunförbundet, TCO, och A 7. Vissa kostnader för införandet av en LO är positiva till att en särskild funktion som sam- allmän och sammanhållen ordnare/förhandlare inrättas i varje län. RRV tilläg- arbetslöshetsförsäkring ger dock att det krävs ytterligare resurser än en löne- Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på bidragssamordnare per län för att förbättra statsbudgeten för innevarande budgetår. uppföljningen av lönebidragen. Uppsala Universitet menar att mer tyngdpunkt borde läggas på omprövning av placeringar och andra utvecklingsmöjligheter Regeringens förslag: än att enbart rikta in arbetet på att minska ned bi- För vissa kostnader under budgetåret 1997 för infödragen i samband med omförhandlingar. AMS till- randet av en allmän och sammanhållen arbetslösstyrker att AMV tillförs ytterligare medel för att ut- hetsförsäkring anvisas ett nytt ramanslag på 7,5 veckla arbetet med lönebidragen i länen men miljoner kronor. avstyrker att särskilda tjänster inrättas för samordning och förhandlingar. Däremot föreslår AMS att spjutspetskompetens utvecklas parallellt med regel- Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i bundna policy- och regeltolkningsdiskussioner. Sve- prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen riges Läkarförbund anser att utredarens förslag inte arbetslöshetsförsäkring föreslagit att en kompletteär tillräckligt specificerat avseende administrativa rande arbetslöshetskassa skall bildas av rikstäckande kostnader. SAF anser att det inte är motiverat med organisationer som företräder anställda respektive ytterligare funktioner för utvärdering av anställning- arbetsgivare på arbetsmarknaden. ar med lönebidrag. Den kompletterande kassan skall enligt förslaget

Skälen för regeringens bedömning: Utredningen administrera grundförsäkringen för dem som inte är har uppmärksammat att af/Ami har svårigheter att medlemmar i en arbetslöshetskassa. Kassan skall överblicka den ekonomiska situationen i löne- också tillhandahålla möjligheter för dem som av olibidragshanteringen. Regeringen gör den bedömning- ka skäl inte vill vara medlemmar i någon annan kasen att de förslag till förändringar i regelverket för åt- sa att genom anslutning till denna kassa få ersättning

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

enligt grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäk- samheten med Kvalificerad yrkesutbildning från och ringen. med höstterminen 1997. Dessutom föreslår regering-

För att den nya kompletterande arbetslöshetskas- en medel för utökning av kommunal vuxenutbildsan skall kunna vara i full funktion från och med den ning i kunskapslyftet. Resurser för studiemedel med 1 januari 1998 krävs att vissa förberedelser görs re- 20 600 000 kronor bör därför anvisas för utökning dan under innevarande budgetår. Till exempel skall av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutpersonal utbildas, avtal om lokaler ingås samt viss bildning samt för utökningen av den kommunala utrustning anskaffas. Regeringen bedömer att kost- vuxenutbildningen för höstterminen 1997. naden under uppbyggnadsskedet uppgår till 7,5 miljoner kronor under budgetåret 1997. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag inrättas för ända- A 3. Vuxenstudiestöd m.m. målet i fråga. I statsbudgeten finns för detta ändamål ett raman-

Finansiering av de nya utgifterna sker genom den slag på 4 721 951 000 kronor. under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgär- Under anslaget A 14. Särskilda utbildningsinsatser der ovan föreslagna besparingen om förändrad er- för vuxna under utgiftsområde 16 föreslår regeringen sättningsnivå för vissa deltagare i åtgärder med ut- ytterligare medel till 10 000 nya platser för kommubildningsbidrag. nal vuxenutbildning i kunskapslyftet från och med

höstterminen 1997. För dessa platser utgår samma

studiestöd som för satsningen som helhet, dvs. det

särskilda utbildningsbidraget, särskilt vuxen- Sammanfattande medelsberäkning studiestöd för arbetslösa (svuxa) samt studiemedel.

Regeringen föreslår därför att det för särskilt utbild- Det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar- ningsbidrag och särskilt vuxenstudiestöd för arbetsbetsliv anvisade ramanslaget Arbetsmarknadspolitis- lösa anslås 320 508 000 kronor. ka åtgärder bör minskas med 2 124 miljoner kronor. I propositionen om en allmän och sammanhållen

I statsbudgeten för budgetåret 1997 har under an- arbetslöshetsförsäkring föreslår regeringen att ersättslaget anvisats 25 612 727 000 kronor. Förslagen ningsnivån skall höjas från 75 till 80 procent från ovan och förslagen i regeringens prop. 1996/97:107 och med den 29 september 1997. Kostnaden för En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäk- höjningen inom utgiftsområde 15 beräknas till 46 ring samt övriga ovan beskrivna förändringar inne- miljoner kronor. Regeringen har också föreslagit rebär sammantaget att utgifterna under anslaget mins- gelförändringar i arbetslöshetsförsäkringen vilket inkar med 2 124 miljoner kronor i förhållande till nebär en utgiftsminskning för utgiftsområde 15 som statsbudgeten. Regeringen föreslår därför att riksda- beräknas till 4 miljoner kronor. Regeringen föreslår gen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten därför att 42 177 000 kronor anvisas för ersättning för budgetåret 1997 minska ramanslaget A 2. Ar- av utökade utgifter med anledning av den av regebetsmarknadspolitiska åtgärder med ringen föreslagna höjda ersättningsnivån i den all- 2 124 052 000 kronor. männa och sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen.

Det ovan föreslagna nya anslaget Vissa kostnader Sammanfattningsvis bör 362 685 000 kronor tillföför införandet av en allmän och sammanhållen ar- ras anslaget för 1997. betslöshetsförsäkring medför att utgiftsområdesramen bör ökas med 7,5 miljoner kronor. Den sammantagna effekten för utgiftsområdet beräknas därmed minska med 2 117 miljoner kronor. Beräkning av vuxenstudiestöd för dem som

före studierna förvärvsarbetat på heltid

Enligt den tidigare 20 § i förordningen (1987:406)

om arbetsmarknadsutbildning gällde för deltagare i 6.12 Utgiftsområde 15 arbetsmarknadsutbildning att utbildningsbidrag i

Studiestöd form av dagpenning lämnades med det belopp som

deltagaren var eller skulle ha varit berättigad till för A. Studiestöd heltidsarbete i arbetslöshetsersättning. Bestämmelsen

har gällt också vid beräkning av särskilt vuxen- A 2. Studiemedel m.m. studiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för I statsbudgeten för innevarande år finns för detta arbetslösa (svuxa), eftersom dessa stöd beloppsmäsändamål uppfört ett ramanslag på 9 485 430 000 sigt är kopplade till nivån för utbildningsbidrag. Enkronor. ligt den nya förordningen (1996:1100) om aktivitets-

Under anslaget A 14. Särskilda utbildningsinsatser stöd lämnas utbildningsbidrag med samma belopp för vuxna inom utgiftsområde 16, föreslår regeringen som deltagaren är berättigad till i arbetslöshetsermedel för ytterligare 1 500 nya platser i försöksverk- sättning. Någon uppräkning av dagpenningen för

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

deltidsarbetande till att motsvara heltidsarbete sker varit egenföretagare i Sverige. Kommissionen hänvialltså inte. När det gäller svux och svuxa är dock, sar bl.a. till att EG-domstolen nyligen beslutat att vilket framgår av punkt 3 i övergångsbestämmelser- bestämmelserna i förordningen 1612/68 även är rena till förordningen, de äldre reglerna fortsatt giltiga levanta för övriga friheter enligt artiklarna 52 och 59 fram till den 1 juli 1997. i Romfördraget, eftersom det inte kan motiveras att

De regler som alltså än så länge gäller för svux förordningen endast skulle omfatta arbetstagare. En och svuxa innebär att dagpenningen i arbetslöshets- vägran att bevilja studiebidrag till barn till egenföreförsäkringen för deltidsarbetande räknas upp till tagare som är medborgare i en annan medlemsstat motsvarande heltidsarbete. Den som studerar på hel- kan enligt kommissionen utgöra diskriminering och tid får därmed ett till studieomfattningen avpassat en överträdelse av artikel 52. studiestöd. Reglerna har verkat rekryterande till Centrala studiestödsnämnden (CSN) tillämpar vuxenutbildning. Så har t.ex. deltidsarbetande som studiestödslagen på ett sätt som stämmer överens inte kunnat få arbete på heltid, det gäller särskilt med kommissionens tolkning av EG-rätten. När det kvinnor, genom uppräkningen av dagpenningen sti- gäller medborgare från ett land inom EU eller EES mulerats att påbörja studier. jämställs såväl arbetstagare som egenföretagare med

Regeringen föreslår att den nämnda principen om svenska medborgare i studiestödssammanhang. Detuppräkning av dagpenningen skall tillämpas också samma gäller beträffande arbetstagarnas och egenföfortsättningsvis i avvaktan på ställningstagande till retagarnas familjer. Studiestödsutredningens förslag om ett sammanhål- Enligt regeringens uppfattning bör 1 kap. 8 § stulet studiestöd. Den hittillsvarande regleringen i ar- diestödslagen kompletteras med en föreskrift som betsmarknadsförfattningarna bör nu istället finnas i gör det klart att också egenföretagare och deras fastudiestödsförfattningarna. Förslaget medför ändring miljer faller inom paragrafens tillämpningsområde. i 7 kap. studiestödslagen (1973:349) och i lagen Ett sådant förtydligande är ägnat att skapa större (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbets- klarhet om rättsläget för den som överväger att anlösa. söka om studiestöd, och det undanröjer varje tvekan

om att svensk rätt är förenlig med EG-rätten.

Den föreslagna lagändringen kommer inte att för-

anleda några ökade kostnader, eftersom ändringen Studiestöd och EG-rätten bara är ett förtydligande.

Enligt 1 kap. 8 § studiestödslagen (1973:349) skall utländska medborgare som på grund av anställning här i landet kan härleda rättigheter från EES-avtalet i fråga om sociala förmåner jämställas med svenska 6.13 Utgiftsområde 16 medborgare när det gäller studiestöd. Detsamma Utbildning och gäller make, sambo och barn till sådana utländska universitetsforskning medborgare.

Frågor om studiestödet som sådant omfattas inte A. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning direkt av bestämmelserna i Romfördraget. Däremot har inom Europeiska unionen (EU) utvecklats en A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna rättspraxis rörande rätt till studiestöd för vissa per- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta soner från ett annat medlemsland. Denna praxis ut- ändamål uppfört ett ramanslag på 2 546 348 000 går från Romfördragets artikel 48 och rådets förord- kronor. ning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om Riksdagen har beslutat om en vuxenutbildningsarbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. satsning med start den 1 juli 1997 (prop.

Bestämmelsen i 1 kap. 8 § studiestödslagen inför- 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU 15, rskr. des år 1994 som en anpassning av svensk studie- 1995/96:307). stödslagstiftning till EES-avtalet. Rättsläget inom EG Den särskilda vuxenutbildningssatsningen, kunansågs då vara sådant att de personer som kunde skapslyftet, skall göras under fem år med start den 1 komma i fråga för studiestöd på samma villkor som juli 1997 och i första hand vända sig till arbetslösa. svenska medborgare var de EES-medborgare som Den görs i syfte att erbjuda arbetslösa meningsfull med stöd av EES-avtalet bosatt sig i Sverige och här utbildning samtidigt som kunskapslyftet långsiktigt hade utövat eller utövade sådan verksamhet att han bidrar till att öka sysselsättning och tillväxt. Ett kuneller hon kunde betraktas som en arbetstagare (prop. skapslyft är särskilt viktigt för lågutbildade grupper 1993/94:100, bil. 9, s. 264). av vuxna, vilka annars riskerar att hamna utanför

EG-kommissionen har gett principen om likabe- arbetsmarknaden och marginaliseras i samhället. handling i studiestödssammanhang en vidsträckt Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en deletolkning. Med kommissionens synsätt bör principen gation för den särskilda vuxenutbildningssatsningen tillämpas också vad gäller personer som är eller har med uppgift att förbereda och i ett inledningsskede

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

leda och följa den särskilda vuxenutbildningssats- utbildning. Avsikten är att två år skall vara gemenningen. Kunskapslyftet har mötts av ett mycket stort sam utbildning för alla på programmet och därefter intresse och engagemang i kommunerna. Samtliga skall möjlighet ges att välja antingen den traditio- 288 av landets kommuner har anmält sitt intresse att nella vägen eller en arbetsplatsförlagd lärlingsutbilddelta. Av de ansökningar som kommit in till delega- ning varvad med studier i ett till två år. tionen för kunskapslyftet har det visat sig att ett stort Regeringen avser att i kommande budgetproposiantal kommuner anser sig kunna ta emot fler vuxna tion närmare redovisa hur ett pilotprojekt med lärarbetslösa än vad de hittills anslagna resurserna lingsutbildning skall se ut för de elever som börjat i räcker till. Dessa kommuner har både kapacitet och gymnasieskolan hösten 1997. Finansiering sker inom fler arbetslösa som önskar utbildning än vad tilldel- befintliga ramar. ningen till kommunerna medger. Därmed riskerar dessa kommuner att inte kunna genomföra utbildning för alla arbetslösa som önskar utbildning. Rege- B. Universitet och högskolor m.m. ringen föreslår därför en utökning av platserna inom kommunal vuxenutbildning i kunskapslyftet med B 45. Malmö högskola ytterligare 10 000 platser från och med 1 juli 1997.

Regeringen har i Utvecklingsplan för förskola, Administration av forskning på vissa områden skola och vuxenutbildning (Skr. 1996/97:112) an- Ett av Malmö högskolas profilområden är Europamält att det är angeläget att regeringen med anled- kunskap. Det finns ett förslag om ett forskningsproning av kunskapslyftssatsningen följer utvecklingen jekt med syfte att följa konsekvenserna av brobygget vad gäller kommunernas möjlighet att leva upp till över Öresund. Vidare finns ett förslag (från Malmö sin lagstiftande skyldighet att anordna grundläggan- stad) att inrätta ett Europainstitut för forskning de vuxenutbildning. Mot den bakgrunden bör riks- kring europafrågor. Organisationskommittén för dagen ge regeringen möjlighet att, av de tillkom- Malmö högskola föreslår att delar av intentionerna i mande platserna från hösten 1997, till ett begränsat dessa förslag förenas. Organisationskommittén ser antal kommuner också kunna ge bidrag för vux- en praktisk möjlighet att Malmö högskola redan inenutbildning på grundskolenivå, om det visar sig ledningsvis skulle kunna bidra till genomförandet av nödvändigt för att säkerställa att kunskapslyftet projektet genom att vid högskolan bygga upp ett kommer särskilt utsatta grupper till del. sekretariat för administrativ samordning av verk-

Försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesut- samheten. Kommittén ser fördelar för broprojektet i bildning leds av en kommitté som har till uppgift att en sådan lösning genom Malmö högskolas geograansvara för försöksverksamheten och svara för upp- fiska läge mellan Lund och Köpenhamn. Malmö följning och för att en oberoende utvärdering kom- stad är synnerligen positiv till denna tanke. mer till stånd. Kommittén har i skrivelse till regeringen uppgett att intresset för den Kvalificerade Europasamarbete yrkesutbildningen är mycket stort. Till det första in- Malmö högskola skall aktivt delta i arbetet inom taget hösten 1996 inkom långt fler ansökningar än Öresundsregionen. Bland annat skall under hösten kommittén haft resurser för att fördela. Inför hösten ett seminarium hållas om den högre utbildningens 1997 har intresset ökat ytterligare. Kommittén har i roll inom området för Europeiska unionens områdesen skrivelse till regeringen redovisat att antalet an- och sysselsättningspakter. sökningar ökat samt att dessa innehållit välmotive- Organisationskommittén för Malmö högskola har rade förslag till utbildning som svarar mot efterfrå- mot bakgrund av högskolans lokalisering i uppgift gan i arbetslivet. Regeringen föreslår därför en att delta i arbetet med att organisera detta seminariutökning av platserna i försöksverksamheten med um. De medel som regeringen föreslår på tilläggs- Kvalificerad yrkesutbildning i kunskapslyftet med budget skall bidra till finansieringen av detta arbete. ytterligare 1 500 nya platser från och med 1 juli En huvudinriktning vid uppbyggnaden av Malmö 1997. högskola är ett innovativt utnyttjande av informa-

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att tions- och kommunikationsteknologi. Detta i kom- 205 450 000 kronor anvisas för att inom den sär- bination med den tvärvetenskapliga organisationen skilda vuxenutbildningen, kunskapslyftet, inrätta yt- av högskolan skapar goda förutsättningar för ett akterligare 10 000 nya platser samt ytterligare 1 500 tivt utvecklingsarbete vad gäller nya typer av utbildplatser inom Kvalificerad yrkesutbildning. nings- och servicetjänster, t.ex. i form av multimedia-

produkter. Högskolan bör utnyttja alla möjligheter i

detta avseende som Europeiska unionens forsknings-

och utvecklingsprogram erbjuder. Det kan ske t.ex. i Pilotprojekt med lärlingsutbildning anslutning till utvecklingen av det virtuella Öre-

sundsuniversitetet eller till utvecklingsarbetet för ett Regeringen kommer att föreslå riksdagen att gymna- europeiskt skoldatanät. sieskolan kompletteras med en ny modern lärlings-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Administration m.m. slag anvisades t.o.m. budgetåret 1992/93 under elfte Vid uppbyggnaden av Malmö högskola har det inte huvudtitelns förslagsanslag B 33. Tilläggslån för omfunnits basverksamhet som organisationskommittén byggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebygkan utgå ifrån i sitt arbete. Därför har kommittén på gelse m.m. Beviljade lån är ännu inte helt avräknade ett tidigt stadium tvingats anställa personal. Arbetet varför Boverket disponerar medel i enlighet med förfördyras också av att de som medverkar i uppbygg- ordningen (1983:102) om tilläggslån för ombyggnad naden kommer från andra orter i Sverige. av bostadshus m.m. och förordningen (1991:1933)

Som jämförelse kan nämnas att vid motsvarande om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av uppbyggnad av Södertörns högskola utgick det ock- bostäder. så extra medel även om det där fanns en basverk- Från och med budgetåret 1997 anvisas medel på samhet och planeringen kunde utgå från att hög- ett ramanslag. Tidigare har medel för ändamålen anskolan skulle överta ansvaret för den utbildning som visats på förslagsanslag med en därtill knuten be- Stockholms universitet bedrev på Södertörn. Malmö slutsram. Vissa beslut om bidrag, som tidigare år behar inte haft samma förutsättningar vilket medfört viljats inom beslutsramarna och uppgår till ca 100 extra kostnader i uppbyggnadsskedet. miljoner kronor, har ännu inte betalats ut. I förslaget

till anslag i budgetpropositionen för år 1997 Finansiering av förslag avseende Malmö högskola (utgiftsområde 17 s. 9) är inte medel avsatta för des- Regeringen avser, under förutsättning av riksdagens sa utbetalningar. Mot denna bakgrund föreslås att godkännande, att finansiera de i det föregående före- ytterligare 16 000 000 kronor anvisas på tilläggsslagna satsningarna på Malmö högskola med reser- budget för budgetåret 1997. Detta finansieras genom vationsmedel. För en delvis finansiering av ändamå- en minskning inom utgiftsområde 1 anslaget E 2. len hemställer regeringen att 18 323 000 kronor, av Presstöd. Regeringen har tidigare fått riksdagens bedet för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget C 47. myndigande att inom anslagets ram få besluta om Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning bidrag för utbetalningar under senare år än 1997, får användas. dock längst t.o.m. år 1999. Regeringen föreslår att

Regeringens föreslår att 18 323 000 kronor får bemyndigandet utökas till år 2000 och att beloppet användas som bidrag till särskilda kostnader och vis- för senare utbetalningar får uppgå till högst sa projekt vid uppbyggnaden av Malmö högskola. 40 000 000 kronor.

H. Museer och utställningar

6.14¶Utgiftsområde 17 H 1. Centrala museer: Myndigheter

Kultur, medier, I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för

trossamfund och fritid detta ändamål uppfört ett ramanslag på

506 477 000 kronor, varav för Statens konstmuseer G. Kulturmiljö 108 385 000 kronor, Naturhistoriska riksmuseet

108 039 000 kronor och Arkitekturmuseet G 2. Kulturmiljövård och kulturstöd vid 10 753 000 kronor.

ombyggnad Moderna museet, som ingår i Statens konstmuse- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för er, och Arkitekturmuseet kommer under oktober detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1997 att flytta in i nya lokaler på Skeppsholmen. 224 337 000 kronor. Detta innebär att hyrorna för år 1997 ökar med

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen 9 900 000 kronor respektive 2 396 000 kronor. Re- (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Dessa be- geringen anhåller därför om att ytterligare stämmelser innebär i korthet att bidrag utgår för 12 296 000 kronor anvisas på tilläggsbudgeten för byggnadsvård samt forn- och landskapsvård. Beslut budgetåret 1997. Den högre anslagsbelastningen om bidrag fattas av Riksantikvarieämbetet och läns- uppvägs av den ökade inleverans från Statens fastigstyrelserna. Från anslaget utgår också ersättning en- hetsverk som möjliggörs genom hyresinbetalningen. ligt 2 kap. 7, 8, 14–16 §§ samt 3 kap. 10 och 12 §§ De anvisade medlen för Naturhistoriska riksmulagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Medel får seet täcker inte de hyreskostnader som museet har också användas för arkeologiska undersöknings- för de underjordiska lokaler som hyser museets kostnader i samband med bostadsbyggande enligt 7§ spritlagda samlingar. Utskottet utgår i sitt betänkanförordningen om bidrag till kulturmiljövård. de (bet. 1996/97:KrU1 s. 184) från att regeringen på

Budgetåret 1995/96 anvisades medlen under elfte tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 huvudtitelns anslag B 15. Kulturmiljövård och B 17. beräknar medel för ändamålet. Regeringen anhåller Kulturstöd vid ombyggnad m.m. Medel har tidigare därför om att ytterligare 2 941 000 kronor anvisas anvisats bl.a. som tilläggslån för ombyggnad av kul- på tilläggsbudgeten för budgetåret 1997. Detta fiturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. An-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

nansieras genom indragning av anslagssparande in- 1992/93:105, bil.6, bet. 1992/93:KrU9, rskr. om utgiftsområdet. 1992/93:193). Denna statliga garanti har inte tagits i

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att anspråk. 15 237 000 kronor anvisas till dessa ändamål. Efter en omfattande ekonomisk förlust vid arran-

gemanget av världsmästerskapen har Svenska Fri-

idrottsförbundet hamnat på obestånd. Ackordscent- H 5. Stöd till icke-statliga kulturlokaler ralen Stockholm AB har arbetat med att finna en I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för lösning som tillgodoser fordringsägarnas intressen. I detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 000 000 en skrivelse till regeringen har Friidrottsförbundet, kronor. Ackordscentralen Stockholm AB och Sveriges Riks-

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen idrottsförbund begärt ett bidrag från staten för att (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlo- möjliggöra Friidrottsförbundets fortlevnad. Förslaget kaler (ändrad 1990:1523, 1992:465, 1993:1123 och innebär att samtliga fordringsägare avskriver reste- 1996:176). Dessa bestämmelser innebär i korthet att rande del av respektive fordringar på Friidrottsförbidrag utgår för ny- eller ombyggnad av musei-, tea- bundet. Detta samtidigt som förbundet själv tar ett ter- och konsertlokaler som tillhör någon annan än betydande ansvar i denna ackordsuppgörelse. staten samt standardhöjande reparationer, handi- Regeringen föreslår att riksdagen anvisar kappanpassning och utbyte eller komplettering av 11 300 000 kronor för att möjliggöra Friidrottsförinventarier till sådana lokaler. Beslut om bidrag fat- bundets fortsatta verksamhet. Det bör ankomma på tas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter att regeringen att närmare bestämma villkoren för detta yttrande inhämtats från Statens kulturråd. bidrag. Anslagsökningen finansieras genom indrag-

Från och med budgetåret 1997 anvisas medel på ning av medel på det under trettonde huvudtiteln ett ramanslag. Tidigare har medel för ändamålen an- E 4. Utveckling av ideell verksamhet. visats på förslagsanslag med en därtill knuten beslutsram. Denna anslagskonstruktion har använts eftersom beslut om bidrag fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas, och utbetalas när arbetena är avslutade. Därmed har storleken på utbetal- 6.15 Utgiftsområde 18 ningarna varierat år från år. Med anledning av att Samhällsplanering, anslaget inte täcker beräknade utbetalningar av tidi- bostadsförsörjning gare beslut har utskottet i sitt betänkande och byggande (1996/97:KrU1 s. 188-190) uttalat att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare A. Plan-, bygg- och bostadsväsendet medelsanvisning på tilläggsbudget för budgetåret 1997. Regeringen anhåller därför om att ytterligare A 3. Räntebidrag m.m. 7 000 000 kronor anvisas på tilläggsbudgeten för budgetåret 1997. Ökningen av anslaget finansieras Vissa tidpunkter för färdigställande m.m. genom en minskning av anslaget E 2. Presstöd under utgiftsområde 1 och genom indragning av anslags- Regeringens förslag: sparande inom utgiftsområdet. Ansökan om räntebidrag för ny- och ombyggnad av

bostäder enligt 1992 års subventionssystem skall ha

kommit in till länsstyrelsen senast den 31 juli 1997. N. Folkrörelse och idrottsfrågor Dessutom skall projektet i sin helhet vara färdigställt

och ansökan om utbetalning av bidrag ha inkommit N 3. Stöd till idrotten till länsstyrelsen senast den 31 oktober 1997. In- På statsbudgeten för innevarande budgetår finns kommer ansökan om utbetalning därefter skall för detta ändamål uppfört ett ramanslag på ärendet behandlas enligt 1993 års subventionssys- 480 240 000 kronor. tem.

Världsmästerskapen i friidrott genomfördes år Motsvarande tidsfrister skall även gälla för det 1995 i Göteborg med Svenska Friidrottsförbundet statliga investeringsbidraget för ny- och ombyggnad som värd. I en rapport som utarbetats vid Handels- av bostäder som infördes den 1 januari 1991. högskolan vid Göteborgs Universitet redovisades att Därutöver införs en ny bestämmelse i 1993 års den samhällsekonomiska effektiviteten av mäster- subventionssystem som innebär att ett projekt aldrig skapen var betydande för Sverige. Riksdagen har vid skall anses påbörjat tidigare än två år före dagen då flera tillfällen uttalat att det är av stort värde för Sve- ansökan om utbetalning av bidrag inkommer till rige att arrangera internationella idrottsevenemang. länsstyrelsen. Detta uttalades bl.a. i samband med behandlingen av den statliga garantin för världsmästerskapen i friidrott som beslutades av riksdagen år 1993 (prop.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Skälen för regeringens förslag: Statligt räntebidrag Statligt investeringsbidrag lämnades för ny- och enligt förordningen (1991:1933) om statligt ränte- ombyggnad av bostäder där momspliktigt arbete utbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (1992 års förts under åren 1991-1992. I vissa fall utgår investesubventionssystem) lämnas för projekt som har på- ringsbidrag även för arbete som utförs efter den 1 börjats under år 1992 samt i vissa fall för projekt januari 1993. Syftet var att kompensera bostadsbygsom påbörjats under år 1993. I övrigt lämnas bidrag gandet för ökade kostnader till följd av att de tidigaför projekt som är påbörjade efter utgången av år re särskilda reduceringsreglerna för beräkning av 1992 enligt förordningen (1992:986) om statlig bo- mervärdesskatt för byggnads- och anläggningsarbestadsbyggnadssubvention (1993 års subventionssys- ten slopades. tem). En genomgång av besluten om beviljade bidrag

Regeringen konstaterar - såvitt gäller 1992 års visar att det finns ett stort antal bidrag som ännu inte subventionssystem - att det nu har gått drygt fyra år har betalats ut. sedan merparten av projekten påbörjats. Trots detta Mot bakgrund av det tidigare redovisade behovet faktum finns ett antal ärenden registrerade hos läns- för regeringen att i tid känna till anspråken på sina styrelserna där uppgift om projektets färdigställande- stödsystem förordar regeringen dels att det införs en tidpunkt fortfarande saknas vilket innebär att bi- sista dag för ansökan om investeringsbidrag, dels en dragstiden ännu inte har börjat löpa. sista dag för ansökan om utbetalning av bidraget.

Regeringen bedömer att det är rimligt att anta att Regeringen föreslår att motsvarande tidsfrister införs dessa projekt aldrig kommit att genomföras enligt som redovisats ovan beträffande ändringarna i 1992 den ursprungliga planen. Vidare ställer den nya bud- års subventionssystem, dvs. att ansökan om bidrag getprocessen krav på förbättrade möjligheter att skall ha kommit in senast den 31 juli 1997 och ankontrollera statens utgifter. Det är därför nödvändigt sökan om utbetalning av bidrag skall ha kommit in att tillförlitliga beräkningar kan göras av utbetal- senast den 31 oktober 1997. ningarna av statliga bidrag enligt olika stödsystem. Det bör ankomma på regeringen att närmare ut-

Mot bakgrund härav anser regeringen att det i forma de regeländringar som behövs med anledning 1992 års subventionssystem bör införas en bestäm- av de nu redovisade förslagen. melse som innebär att ansökan om bidrag måste ha inkommit till bidragsmyndigheten senast den 31 juli Beräkning av räntesats i vissa fall 1997 och att projektet i sin helhet måste vara färdigställt och ansökan om utbetalning av bidraget ha in- Regeringens förslag: kommit till bidragsmyndigheten före utgången av Räntestöd skall - för den del av bidragstiden som ligoktober månad 1997. Om ansökan om utbetalning ger före den första femårsperiodens början enligt båinkommer senare än vid den nu föreslagna tidpunk- de 1992 års och 1993 års subventionssystem - beten bör ärendet behandlas enligt 1993 års subven- räknas efter en räntesats för lån med rörlig ränta. tionssystem.

Räntesubventioner enligt 1993 års subventionssystem lämnas i form av ett årligt bidrag under viss Skälen för regeringens förslag: Enligt både 1992 och tid till den som byggt eller byggt om bostäder för 1993 års subventionssystem är huvudregeln att bipermanent bruk. Det årliga bidraget utgår med ett dragstiden börjar löpa vid dagen för färdigställandet. belopp som motsvarar en viss andel av ett för året Bidragstiden delas in i femårsperioder. För att få beräknat räntebelopp. Bidragsandelen är differentie- överensstämmelse mellan subventionsräntan och rad både vad gäller upplåtelseformer och år då pro- räntesatsen på upptagna lån kan bidragstagaren bejektet påbörjas. Andelen är högst för projekt som gära att starttidpunkten för den första femårsperiopåbörjats under år 1993. den för bindning av subventionsräntan skall senare-

Bidragets storlek är således i stor utsträckning be- läggas. Senareläggningen får endast ske till en dag roende av den formella påbörjandetidpunkten. Detta som ligger inom ett år räknat från bidragstidens innebär att två i övrigt identiska projekt som dess- början. utom är färdigställda samtidigt kan ha olika bi- För den del av bidragstiden som ligger före den dragsandelar. första femårsperioden används för närvarande den

Regeringen förordar nu att det i 1993 års subven- subventionsränta som gäller på färdigställandedagen. tionssystem införs en regel som innebär att ett pro- Därefter används den subventionsränta som gäller jekt aldrig skall anses påbörjat tidigare än två år före vid ingången av varje ny femårsperiod. Räntebidradagen då ansökan om utbetalning av bidrag inkom- get för både ettårsperioden och efterföljande femårsmer till länsstyrelsen. Därmed kommer i större ut- perioder beräknas efter en subventionsränta som sträckning projekt som har utförts under en viss fastställs med utgångspunkt från de räntesatser som tidsperiod att få samma bidragsandel. Dessutom för- tillämpas på den allmänna kreditmarknaden vid köp bättras möjligheten att beräkna belastningen på rän- av bostadsobligationer med en återstående löptid av tebidragsanslaget. fem år.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Ett av syftena med den ovan beskrivna möjlighe- försäljning var att fortsatta räntebidrag annars risketen som bidragstagaren har att senarelägga sin första rade att öka antalet konkurser och exekutiva försäljfemårsperiod var att öka möjligheten till samordning ningar. Genom en konkurs kunde med den då gälmellan subventionsräntan och räntesatsen på de lån lande ordningen lånebelastningen på fastigheten i han tagit upp för att finansiera projektet. Det är rim- många fall minskas utan uppoffringar för vare sig ligt att anta att projektet, för den del av bidragstiden låntagare eller bottenlångivare. som ligger före den första femårsperiodens början, är Motsvarande regler om indragning av räntebidrag finansierat med lån som löper med rörlig ränta. Vid efter konkurs m.m. gäller inte för hus enligt 1992 ett sådant antagande är det inte logiskt att subven- eller 1993 års subventionssystem, dvs. för hus där de tionen beräknas utifrån en räntesats för lån med fast tidigare statligt reglerade bostadslånen har ersatts av ränta. Regeringen föreslår därför att beräkningen av lån med statlig kreditgaranti. räntebidraget ändras för den del av bidragstiden som I fråga om hus med räntebidrag enligt 1992 års ligger före bidragstagarens besked om bindning av subventionssystem har kreditgarantier emellertid sin första femårsperiod. För denna del av bidragsti- lämnats efter i princip samma grunder som de tidigaden bör räntebidraget beräknas efter en räntesats för re bostadslånen. Såväl räntebidragsunderlaget som lån med rörlig ränta. omfattningen av kreditgarantin har bestämts främst

Det bör ankomma på regeringen att närmare be- av den faktiska produktionskostnaden för huset. sluta om de regeländringar som behövs. Kreditgaranti har lämnats också i samma säkerhets-

lägen som tidigare gällt för bostadslån. Låntagarnas Räntebidrag efter exekutiv försäljning och långivarnas risktagande är således inte större i

dessa fall än vad som gäller i fråga om hus med bo- Regeringens förslag: stadslån. Räntebidrag enligt 1992 års subventionssystem skall De stora överensstämmelserna i dessa avseenden inte lämnas för hus som har sålts exekutivt, om för- mellan hus som byggts med stöd av äldre regler och säljningen medför att statlig kreditgaranti tas i an- hus som byggts med stöd av 1992 års subventionsspråk för att täcka kreditgivarens förluster på lån system talar för att ekonomiskt likvärdiga villkor bör som har lämnats med fastigheten eller tomträtten gälla också i fråga om räntestöd efter exekutiv försom säkerhet. Är den ersatta förlusten mindre än nu- säljning. Räntebidraget bör sålunda dras in, om en värdet av återstående räntebidrag, jämkas ränte- exekutiv försäljning medför att den statliga kreditgabidraget i motsvarande mån. rantin tas i anspråk för att täcka förluster på lånet.

Med exekutiv försäljning avses såväl exekutiv auk-

tion vid konkurs som offentlig auktion vid utsök- Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler ning. Regeringen förordar att en sådan förändring lämnas räntebidrag – med vissa undantag – inte för genomförs med verkan för försäljningar som äger den tid ett hus ingår i ett konkursbo. Motivet är att rum efter det att de nya bestämmelserna har trätt bidrag som utbetalas till konkursboet främst skulle ikraft. gynna konkursborgenärer med oprioriterade ford- På samma sätt som gäller inom det äldre regelsysringar. temet bör dock räntebidrag fortsättningsvis lämnas

I fråga om hus med räntebidrag enligt de regler med reducerat belopp i vissa fall då förlusten begränsom gällde fram till utgången av år 1991 – dvs. hus sar sig till en del av det lån som kreditgarantin avser. med statliga eller statligt reglerade bostadslån – gäl- Reglerna innebär i denna del att om det på visst sätt ler vidare att räntebidrag inte heller lämnas för tid beräknade nuvärdet av räntebidragen överstiger det efter konkursen, om huset sålts till ett pris som lett belopp som utbetalats från kreditgarantin, lämnas till förluster på det statligt reglerade lånet och det be- räntebidrag fortsättningsvis för den andel av biräknade nuvärdet av framtida räntebidrag är mindre dragsunderlaget som svarar mot det överskjutande än förlusten. Är nuvärdet större reduceras i stället de nuvärdets andel av hela nuvärdet av räntebidragen. framtida räntebidragen med hänsyn till förlusten. Några särskilda regler om indragning av ränte- Dessa bestämmelser har införts trots att räntebidrag bidrag efter underhandsförsäljning inom eller utom numera i övrigt lämnas oberoende av den faktiska konkurs behövs inte. För att ersättning skall betalas belåningen (prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU6, ut genom kreditgarantin för förluster som uppkomrskr. 1993/94:115). Bestämmelserna finns i förord- mit vid underhandsförsäljning krävs nämligen att ningen (1993:1587) om ändrade bestämmelser i frå- Statens bostadskreditnämnd i förväg har godkänt ga om sådana räntebidrag för bostäder som lämnas köpeskillingen. Bostadskreditnämnden får därvid enligt vissa äldre förordningar. Reglerna gäller även förutsättas bedöma köpeskillingens skälighet mot vid exekutiv försäljning efter utmätning samt vid un- bakgrund också av de subventioner som fortsatt derhandsförsäljning utom konkurs. lämnas.

Den dåvarande regeringens motiv för att, i fråga I fråga om hus som byggts med stöd av bostadsom hus med bostadslån och räntebidrag enligt äldre byggnadssubvention och kreditgaranti enligt 1993 bestämmelser, dra in räntebidraget efter exekutiv års subventionssystem bör nuvarande regler inte

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

ändras. Förutsättningarna är här väsentligt annor- ningsanalys av de nya reglerna. Analysen omfattar ca lunda. Omfattningen av statens stöd bestäms inte 285 000 hushåll med bostadsbidrag, såväl barnfalängre av de faktiska produktionskostnaderna, utan miljer som ungdomar mellan 18 och 29 år. Enligt av ett starkt schabloniserat och därmed också be- bostadsutskottets uppfattning visar den preliminära gränsat bidrags- och garantiunderlag. De kreditrisker analysen att de nya bidragsreglerna för vissa hushåll staten tar på sig bestäms i utgångsläget av vilka ris- fått konsekvenser som är av den omfattningen att ker instituten själva är beredda att ta i det enskilda effekterna av dem bör mildras. Riksdagen har därför ärendet. Kreditgaranti lämnas sålunda bara för lån anmodat regeringen (bet. 1996/97:BoU14, rskr. som ligger i direkt anslutning till lån utan tilläggssä- 1996/97:167) att i 1997 års vårproposition lämna kerhet. En förutsättning för att ersättning skall beta- förslag om en förändring av reglerna för bostadsbilas ut till kreditgivaren är vidare att denne kan visa drag i avsikt att mildra effekterna av dem för de att han, när krediten lämnades, hade grundad anled- hushåll som drabbats hårdast. Regeringen återkomning att anta att låntagaren skulle kunna fullgöra si- mer nu i frågan. na förpliktelser. Brister i låntagarens kreditvärdighet kan inte längre botas genom tilläggssäkerheter eller Mildrad effekt av genomförda regeländringar genom åtaganden från någon annan än låntagaren. I den preliminära fördelningsanalysen av 1997 års

Kvalitetsskillnaderna i kreditriskprövningen av lån regler för bostadsbidrag har konstaterats kraftiga med kreditgarantier enligt tidigare och nuvarande sänkningar av bidragets storlek för vissa hushåll. system visas tydligt av att i stort sett alla förluster Cirka 3,5 procent av bidragstagarna har fått vidsom uppkommit och bedöms komma att uppstå in- kännas bidragsminskningar som överstiger 1 000 om kreditgarantisystemet hänför sig till hus med rän- kronor per månad. tebidrag och kreditgarantier enligt de regler som De mest omfattande förändringarna har genomgällde före år 1993. Förslaget om indragning av rän- förts för bidragstagare som bor i egnahem. Begränstebidrag efter exekutiv försäljning av hus med kre- ningen av bidragsgrundande bostadsyta kan för dem ditgarantier enligt de äldre reglerna kan förväntas innebära betydande minskningar av bidragets storöka antalet fall där de ekonomiska problemen löses lek. Även det faktum att eventuella räntebidrag genom ackord i stället för genom konkurs. En sådan fr.o.m. årsskiftet 1996/97 räknas in i bidragsgrunutveckling bör eftersträvas. dande inkomst kan innebära att bidraget minskar

kraftigt för berörda hushåll.

För att mildra effekten av de nya bestämmelserna A 10. Bostadsbidrag för de hushåll vars bostadsbidrag påverkats på ett I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för ogynnsamt sätt föreslås dels att en lägsta nivå införs detta ändamål uppfört ett ramanslag på under vilken boendekostnaden inte skall reduceras 5 910 000 000 kronor. på grund av bostadsytans storlek, dels att ränte-

Mot bakgrund av att de totala kostnaderna för bidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst. bostadsbidragen under 1990-talets första hälft stigit kraftigt har riksdagen beslutat (prop. 1995/96:186, Ytnorm med garantinivå bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/96:229) om vissa förändringar av reglerna för bostadsbidrag fr.o.m. år Regeringens förslag: 1997. Dessa förändringar har beräknats ge upphov Bidragsgrundande bostadskostnad fastställs, efter till betydande kostnadsminskningar, samtidigt som korrigering för bostadsyta, till lägst viss garantinivå. kostnadskontrollen förstärks. I samband med be- För hushåll vars bostadskostnad före korrigering för handlingen av budgetpropositionen för år 1997 an- bostadsyta är lägre än garantinivån, skall faktisk boförde bostadsutskottet (bet. 1996/97:BoU1) att så stadskostnad gälla. Garantinivån fastställs enligt pass genomgripande förändringar av bostadsbidrags- följande, för reglerna innebär att enskilda hushåll kan komma att hushåll med ett barn 3 000 kr/mån få inte oväsentliga förändringar av bidraget. En för- hushåll med två barn 3 300 kr/mån utsättning för att detta skall kunna accepteras är där- hushåll med tre barn 3 600 kr/mån för enligt utskottets mening att ändringarna inte en- hushåll med fyra barn 3 900 kr/mån sidigt faller på vissa grupper eller typer av hushåll. hushåll med fem eller flera barn 4 200 kr/mån Bostadsbidragen måste även fortsättningsvis ha en fördelningspolitiskt acceptabel profil. En utvärdering, på grundval av inkomna bidragsansökningar, Skälen för regeringens förslag: En av de förändbör därför enligt utskottet genomföras skyndsamt, så ringar i 1997 års regelsystem som i vissa fall gett att de regeländringar m.m. som kan föranledas härav upphov till större förändringar av bostadsbidraget kan tillämpas redan under bidragsåret 1997. Vad är den begränsning av bidragsgrundande bostadutskottet anfört gav riksdagen regeringen tillkänna. syta som införts. Förändringen, som totalt berör

En inom Socialdepartementet tillsatt arbetsgrupp drygt 20 procent av bidragshushållen, syftar till presenterade i februari 1997 en preliminär fördel-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

att motverka subventionering av stora bostad- och för familjer med fem eller flera barn till 4 200 sytor. kronor per månad.

I regeringens proposition om nya regler för bostadsbidrag (prop. 1995/96:186) föreslogs att för en Räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande infamilj med ett barn skulle gränsen för bidragsgrun- komst dande bostadsyta sättas vid 90 m . För varje ytterligare barn, upp t.o.m. fem barn, ökade gränsen däref- Regeringens förslag: Statligt räntebidrag för den boter med 20 m . För boendekostnader som kan stad för vilken bostadsbidrag sökes, skall inte inräkhänföras till bostadsytor därutöver föreslog regering- nas i den bidragsgrundande inkomsten. en att inget bostadsbidrag skulle lämnas.

Vid bostadsutskottets behandling av regeringens proposition skärptes de föreslagna gränserna med 10 Skälen för regeringens förslag: Statligt räntebidrag m per hushållskategori i syfte att finansiera bostads- för bostadsändamål ingår enligt 3 § 1 mom. lagen bidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år som ej (1947:576) om statlig inkomstskatt i inkomst av kastuderar. Det innebar att besparingen för bidragsta- pital. På grund härav och enligt gällande inkomstbegare som bor i stora bostäder blev mer omfattande räkningsbestämmelser för bostadsbidrag, som med än vad regeringen föreslog och konsekvenserna för få undantag följer beskattningens regler, inräknas hushållen i form av minskat bostadsbidrag därmed räntebidragen automatiskt i den bidragsgrundande större än vad som avsetts. inkomsten. Samtidigt har sedan länge gällt att ränte-

I den preliminära analys av 1997 års regler som bidraget beaktas då bidragsgrundande bostadskostredovisats för bostadsutskottet i februari 1997 kon- nad fastställs. stateras att bestämmelserna om bidragsgrundande Bidragsgrundande bostadskostnad för egnahembostadsyta främst påverkar bostadsbidraget för dem sägare utgörs, enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifsom bor utanför Stockholm-, Göteborg- och Mal- ter, av summan mellan real nettokapitalkostnad, fasmöregionerna och i första hand för egnahemsägare. tighetsskatt samt uppvärmningskostnader och övriga Drygt 50 procent av dessa hushåll får till följd av be- driftskostnader enligt schablon. Då nettokapitalstämmelsen ett minskat bostadsbidrag. För bostads- kostnaden fastställs dras först de eventuella ränterättsinnehavare är motsvarande andel drygt 20 pro- bidrag bort som egnahemsägaren uppbär. Det innecent och för boende i hyreslägenheter knappt 15 bär att den del av den totala kapitalkostnaden som procent. Analysen pekar också på att en mindre räntebidragen utgör inte beaktas då bostadsbidraget grupp hushåll, som utgörs av ensamstående med fastställs. barn, med mycket låga inkomster och stora bostäder Regeringen anser att eventuell förekomst av ränfått större försämringar. tebidrag bör beaktas vid beräkning av bidragsgrund-

För att något mildra effekterna av de nya be- nande bostadskostnad på samma sätt som hittills. Ett stämmelserna för dessa hushåll föreslår regeringen undantag bör dock göras på inkomstsidan så att ränatt bidragsgrundande bostadskostnad, efter korrige- tebidrag inte samtidigt kommer att ingå i den biring för bostadsyta, fastställs till lägst viss garantini- dragsgrundande inkomsten. vå. Det innebär att boendekostnader under denna nivå inte reduceras på grund av bostadsytans storlek. Ikraftträdande och kostnader För hushåll vars bostadskostnad före korrigering för Ändrade bestämmelser om ytnorm med garantinibostadsyta är lägre än garantinivån, bör därför fak- vå kan, eftersom de berör beräkning av bidragstisk kostnad gälla. grundande bostadskostnad, genomföras under lö-

Garantinivån bör bestämmas så att den kan antas pande bidragsår och förslås träda i kraft den 1 motsvara kostnaden för en tänkt grundstandard, november 1997. Åtgärden har kostnadsberäknats dvs. samma nivå som i dagens system valts för över- till ca 155 miljoner kronor per helt år. gången från 75 till 50 procents oreducerad ersättning Att förändra regler under kalenderår för bostadskostnaden. För hushåll med ett barn in- (beskattningsår) om inkomstprövning av bostadsbinebär det att garantinivån bör fastställas till 3 000 drag är svårt att göra p.g.a. gällande inkomstprövkronor per månad, för hushåll med två barn till 3 ningssystem med jämkning och ajourföring av den 300 kronor per månad och för hushåll med tre barn historik som skall användas vid avstämning av pretill 3 600 kronor per månad. För familjer med fler än liminära bostadsbidrag och slutligt beslut. Sådana tre barn finns i dagens system inte någon ytterligare regeländringar bör ske vid ett årsskifte. Regeringens differentiering av nämnda nivå avseende skilda er- förslag att exkludera räntebidrag från bidragsgrunsättningsandelar för bostadskostnaden. Regeringen dande inkomst föreslås därför träda i kraft den anser dock, för att öka träffsäkerheten i systemet, att 1 januari 1998. Denna åtgärd kostnadsberäknas till en särskild garantinivå bör bestämmas även för dessa ca 20 miljoner kronor per helt år. hushåll. Sålunda bör för familjer med fyra barn ga- Sammantaget innebär regeringens förslag ett ökat rantinivån fastställas till 3 900 kronor per månad anslagsbehov under innevarande budgetår för ansla-

get A 10. Bostadsbidrag med 25 000 000 kronor.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Kostnaderna bör enligt regeringens mening inte fi- 6.16 Utgiftsområde 19 nansieras inom anslaget, utan finansiering bör ske Regional utjämning och genom en omfördelning från räntebidragen till bo- utveckling stadsbidragen. Merutgifterna finansieras huvudsakligen genom en effektivisering av utbetalningsrutiner- A 1. Regionalpolitiska åtgärder na inom räntebidragssystemet. Därigenom undviks I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för att räntebidrag betalas ut med för stora belopp i detta ändamål uppfört ett ramanslag på samband med att räntevillkoren konverteras, varige- 1 453 517 000 kronor. nom ränte- och kapitalförluster motverkas och kostnader för återkrav undviks. En sådan ordning ligger i linje med vad bostadsutskottet anfört i bet. 1996/97:BoU14. Beslutsgrupper inom EG:s

strukturfondsprogram

Hushållseffekter

De sammantagna effekterna av regeringens för- Inom EG:s olika strukturfondsprogram finns beslag redovisas i bilaga till avsnitt 6. Där framgår slutsgrupper som är självständiga myndigheter men av diagram 1 genomsnittliga bidragsökningar, som inte har egna personella resurser. Berörda länsrelativt gällande regelsystem, för hushåll vars bo- styrelser ansvarar för sekretariatsfunktionen åt bestadsbidrag minskat med mer än 500 kronor per slutsgrupperna. Under förra budgetåret tillfördes månad genom de bestämmelser om bostadsbidrag länsstyrelserna permanent 10 miljoner kronor för som trädde i kraft den 1 januari 1997. De gruppe- främst beslutsgruppssekretariaten inom ramen för ringar som använts överensstämmer med dem anslaget C 1. Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsomsom tagits fram i den preliminära fördelnings- råde 18. Flera länsstyrelser har påtalat behovet av analysen av 1997 års regler, dvs. decilgrupper, ytterligare resursförstärkning för sekretariaten. Detta familjetyp, H-region (boenderegion) och boende- behov styrks också av preliminära resultat av de exform. Såväl absolut förändring (kronor per må- terna utvärderingar som på övervakningskommitténad) som relativ förändring (procent) av bostads- ernas uppdrag genomförs av de pågående programbidraget redovisas. men.

Av diagrammet framgår att det i första hand är Riksrevisionsverket (RRV) har på uppdrag av reboende utanför Stockholm-, Göteborg- och Malmö- geringen granskat samordningen av administrationen regionerna som påverkas positivt av regeringens för- av strukturfonderna. I de rapporter som överlämnaslag. Bostadsbidrag till hushåll som bor i Södra mel- des till regeringen den 20 december 1996 och den 29 lanbygden, Norra tätbygden och Norra glesbygden januari 1997 föreslår RRV bl.a. att beslutsgrupperna höjs i genomsnitt med mer än 20 procent per månad. skall försäkra sig om en ändamålsenlig kompetens För boende i eget hem ökar bidragen i genomsnitt för handläggning av ärenden. Vidare bedömer RRV med drygt 20 procent per månad och för dem som att resurserna vid sekretariaten är för knappa för de bor i sk. Övriga boendeformer, bl.a. lantbruksfastig- uppgifter som de förelagts. heter och två- och flerfamiljshus, med drygt 40 pro- Regeringen har beslutat att några länsstyrelser cent per månad. Bland barnfamiljerna får ensamstå- skall ta över de fondförvaltande centrala verkens ende hushåll de största genomsnittliga ökningarna uppgifter vad gäller vissa Interreg-IIA-program. (ensamstående med ett barn drygt 30 procent). Av Riksdagen har godkänt att medel från anslaget decilgruppstablån framgår att bostadsbidrag till hus- Regionalpolitiska åtgärder även skall kunna använhåll med mycket låga inkomster i förhållande till för- das för vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till sörjningsbördan samt hushåll som tillhör decilgrupp strukturfondsprogram (prop. 1995/96:201, åtta eller nio ökar mest. 1995/96:AU7, rskr. 1995/96:275). Med hänsyn till

Av den preliminära fördelningsanalysen som re- att det behövs en snabb och säker administration för dovisats för bostadsutskottet i februari 1997 framgår att Sverige skall kunna tillgodogöra sig återflödet att det i första hand är hushåll med ensamstående från strukturfonderna för innevarande programfamiljeförsörjare vars bostadsbidrag påverkats minst period till och med år 1999 föreslår regeringen att av de nya regler som trädde i kraft den 1 januari medel från detta anslag skall kunna användas även 1997. En majoritet av dessa hushåll bor i Stock- för sekretariatsuppgifter till beslutsgrupperna. Detta holm-, Göteborg- och Malmöregionerna samt i stör- får dock inte innebära att länsstyrelserna därigenom re städer. Bland boendeformerna är hyreslägenheter- minskar hittills avsatta resurser för ändamålet. Närna särskilt framträdande. Dessutom konstateras att mare föreskrifter för medlens användning beslutas av hushåll med mycket låg inkomst påverkas i mindre regeringen. utsträckning än bostadsbidragstagare i övriga inkomstlägen.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Finansiering av vissa förvaltningskostnader 81 miljoner kronor budgetåret 1997. Anledningen är inom NUTEK:s program Regional utjämning dels en volymökning, dels att den av statsmakterna och utveckling beslutade besparingen får effekt först under andra

halvåret 1997, samt kvarstående ansökningar som Under tidigare budgetår har medel för att täcka vissa avser budgetåret 1995/96. av Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) I detta sammanhang bör också nämnas att regekostnader för administration av bl.a. EG:s struktur- ringen nyligen tillsatt en särskild utredare för att fondprogram anvisats över olika regionalpolitiska kartlägga och analysera förutsättningarna för och anslag. Nu aktuella beräkningar visar att de medel effekterna av en utvidgning av transportbidraget. som i samband med riksdagens beslut om 1997 års Detta skall enligt direktiven i första hand ske inom budgetproposition fördes över till anslaget A 1. Nä- ramen för nuvarande anslagsnivå, i andra hand inom rings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltnings- ramen för utgiftsområde 19. Regeringen kommer att kostnader är otillräckliga för att NUTEK skall kunna ta ställning till utredningens förslag senare i år. genomföra ålagda uppgifter inom ramen för pro- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns grammet Regional utjämning och utveckling. Ytter- också uppfört ett ramanslag Regionalpolitiska åtligare 9 000 000 kronor bör tillföras detta program. gärder. Regeringen föreslår att anslaget Transportbi- Mot denna bakgrund föreslår regeringen att drag ökas med 81 000 000 kronor och att detta fi- 6 500 000 kronor överförs till anslaget A 1. Närings- nansieras genom att anslaget Regionalpolitiska och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader åtgärder minskas med samma belopp. under utgiftsområde 24. Resterande belopp på Sammantaget föreslås under utgiftsområde 19 2 500 000 kronor förutsätts omfördelas inom ramen Regional utjämning och utveckling en minskning av för nuvarande förvaltningsanslag. anslaget Regionalpolitiska åtgärder med

122 500 000 kronor.

A 5. Sysselsättningsbidrag

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

200 000 000 kronor. 6.17 Utgiftsområde 20

Sysselsättningsbidrag kan lämnas till företag i vis- Allmän miljö- och naturvård sa branscher i stödområde 1 och 2 som varaktigt ökar sin sysselsättning. Anslaget disponeras av NU- A. Miljövård TEK som får bemyndiga länsstyrelse att använda medel för de för anslaget avsedda ändamålen. A 1. Statens naturvårdsverk

I skrivelser den 28 februari och 6 mars 1997 har I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för NUTEK anmält att anslaget bedöms överskridas detta ändamål uppfört ett ramanslag på med 35 miljoner kronor under budgetåret 1997. Or- 355 827 000 kronor. saken till överskridandet är den förbättrade ekono- Det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna remiska konjunkturen. nar bygger på principen att ersättning utgår för före-

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns vi- komst och föryngring av rovdjur inom renskötdare uppfört ett ramanslag Regionalpolitiska åtgär- selområdena. Det förutsätter återkommande der. Regeringen föreslår att anslaget Sysselsättnings- inventeringar för att fastställa sådan förekomst. När bidrag ökas med 35 000 000 kronor och att detta systemet inrättades anvisades inga särskilda medel finansieras genom att anslaget Regionalpolitiska åt- för sådana inventeringar. Enligt riksdagens önskemål gärder minskas med samma belopp. kommer regeringen att inom kort tillsätta en särskild

utredning för att utarbeta förslag till en sammanhål-

len rovdjurspolitik. Frågan om finansiering av inven- A 6. Transportbidrag teringar inom ramen för ersättningssystemet kommer I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för då att utredas. detta ändamål uppfört ett ramanslag på För innevarande budgetår beräknas inventering- 303 000 000 kronor. arna kosta ca 5 000 000 kronor. Dessa kostnader

Riksdagen har av besparingsskäl beslutat att föreslås finansieras till hälften genom omprioriteminska bidragsnivåerna i de olika transportbidrags- ringar inom Statens naturvårdsverks ramanslag. Resområdena med fem procentenheter fr.o.m. den 1 ja- terande 2 500 000 kronor föreslås tillföras verkets nuari 1997 (prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 19, bet ramanslag. Finansiering sker genom att från EU ret- 1996/97:AU2, rskr. 1996/97:106). roaktivt medfinansierade medel för startstöd till yng-

NUTEK är central förvaltningsmyndighet för re jordbrukare inom utgiftsområde 23 avseende verksamheten med transportbidrag. I en skrivelse budgetåret 1995/96 utnyttjas (se avsnitt 6.20 avseden 21 februari 1997 har NUTEK redovisat sin be- ende anslaget B 1. Statens jordbruksverk, fjärranadömning att anslaget kommer att överskridas med ca lys).

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Regeringen föreslår därför att ytterligare av byggnader och teknisk infrastruktur. Pro- 2 500 000 kronor anvisas under anslaget A 1. Sta- grammet skall omfatta åtgärder med sysselsätttens naturvårdsverk för kostnader för inventeringar- ningsskapande, teknikutvecklande och miljöförna. bättrande effekt bl.a. inom avfallsområdet, VA-

området samt inom byggsektorn. Även inom vissa

andra områden kan åtgärder som syftar till en A 4. Investeringar inom miljöområdet ekologiskt hållbar utveckling komma att ges stöd I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för inom ramen för programmet. Åtgärderna skall detta ändamål uppfört ett ramanslag på inriktas på projekt som är av pilotkaraktär och 217 992 000 kronor. som annars inte skulle komma till stånd. Förord-

Sverige kan med stöd av LIFE-förordningen ningen (1996:1378) om statligt investeringsbidrag (Rådets förordning (EEG) nr 1973/92 om inrättande för en ekologiskt hållbar utveckling har EUav ett finansiellt instrument för miljön - LIFE) få bi- notifierats. drag med 50 procent för naturvårdsprojekt som skall Regeringens förordning i frågan har utgångspunkt ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura 2 000. Bidrag i de stödbestämmelser inom EU som stadgar att för kan beviljas av EG-kommissionen efter ansökan från bidrag till näringslivet i miljöfrågor får ges högst myndigheter, organisationer eller enskilda. Fördel- 30 procent av investeringskostnaden. Med hänvisningen av bidrag sker en gång per år. För Sveriges ning till bl.a. vad regeringen anför under avsnitt 6.20 del bedömer Naturvårdsverket vilka ansökta projekt avseende radon i dricksvatten, bör regeringen ha som är de för naturvården mest angelägna. Därefter möjlighet att besluta om en högre bidragsprocent för lämnas prioriteringsförslag till kommissionen. vissa särskilda typer av stödobjekt med beaktande av Kommissionen är inte bunden att följa Naturvårds- EU:s regler. verkets prioriteringar. Det finns inte heller bestämmelser om hur LIFE-medel skall fördelas mellan medlemsländerna.

Regeringen har för budgetåret 1997 antagit att kommissionen vid fördelning av bidrag från LIFE- 6.18 Utgiftsområde 21 Nature 1996 skulle fatta beslut om att bevilja Na- Energi turvårdsverket bidrag på i storleksordningen 25 miljoner kronor. Utbetalningen av LIFE-bidragen Allmänt delas dock normalt upp på flera år eftersom de sker i den takt projekten fortskrider. Motsvarande belopp Regeringen har i prop. 1996/97:84 Ett uthålligt förs upp under inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från energisystem föreslagit riktlinjer för energipolitiken. EG. Ett nytt energipolitiskt program inrättas för omställ-

Kommissionen beslutade den 19 november 1996 ningen av energisystemet. Programmet omfattar åtatt för LIFE-Nature 1996 bevilja Sverige samman- gärder som syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt lagt 4 933 866 ECU. I denna summa ingår dock minska användningen av el för uppvärmning, utäven bidrag som har beviljats till andra svenska sö- nyttja det befintliga energisystemet effektivare och kande än Naturvårdsverket. Endast 3 367 072 ecu öka tillförseln av el och värme från förnybara energikommer att utbetalas till Naturvårdsverket. Detta källor. motsvarar ungefär 28 600 000 kronor, dvs. en ök- Bortfallet av elproduktion från Barsebäcksverket ning med 3 600 000 kronor. På den svenska stats- skall kompenseras. Därför skall under en femårspebudgeten tas anslag upp motsvarande det belopp riod investeringbidrag lämnas till utbyggnad av elsom Naturvårdsverket erhåller från EG-budgeten. och värmeproduktion samt till effektivisering och Inkomsterna som tas upp på inkomsttitel ökar med minskad elanvändning i bostadsektorn. samma belopp. Det energipolitiska programmets huvudinriktning

är en kraftfull långsiktig satsning på forskning, ut-

veckling och demonstration av ny energiteknik. Må-

let är att under de närmaste 10 - 15 åren kraftigt öka Investeringsbidrag för omställning i el- och värmeproduktionen från förnybara energiekologiskt hållbar riktning källor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för

energieffektivisering. Myndighetsfunktionen inom Riksdagen beslutade i juli 1996 om ett femårigt energiområdet skall tydliggöras och förstärkas. En program för investeringsbidrag för omställning ny energimyndighet skall inrättas den 1 januari tillhållbar utveckling (prop.1995/96:222, bet. 1998. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Det femåriga Av regeringens förslag i den energipolitiska proprogrammet för investeringsbidrag syftar till att positionen följer att medel för energipolitiska åtgärdriva på den tekniska utvecklingen samt att skapa der behöver anvisas på tilläggsbudget för budgetåret sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning 1997. Tre anslag bör inrättas för ändamålet förutsatt

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

att riksdagen godkänner de i den energipolitiska A 6. Provning, märkning och certifiering av propositionen föreslagna riktlinjerna. energikrävande utrustning, m.m.

Ramen för utgiftsområde 21 Energi uppgår för Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i budgetåret 1997 till 474,2 miljoner kronor. Enligt statsbudgeten för innevarande budgetår. prop. 1995/96:150 kan ramen komma att påverkas Regeringen har i prop. 1996/97:84 Ett uthålligt av beslut med anledning av den energipolitiska pro- energisystem föreslagit att särskilda medel bör anvipositionen. De här föreslagna anslagen på tilläggs- sas för kunskapsförmedling, provning, märkning och budget uppgår sammanlagt till 114 miljoner kronor. certifiering av energikrävande produkter och system. Detta innebär att ramen för utgiftsområde 21 bör Under anslaget anvisas 40 miljoner kronor under en ökas med 114 miljoner kronor till 588,2 miljoner femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. kronor. Finansieringen sker genom indragning av För budgetåret 1997 bör 4 000 000 kronor anvireservationer på äldre anslag under den tolfte huvud- sas på ett nytt ramanslag benämnt A 6. Provning, titeln, genom engångsvisa indragningar av anslags- märkning och certifiering av energikrävande utrustmedel för vissa anslag under utgiftsområde 21 Energi ning, m.m. på tilläggsbudget för kunskapsförmedsamt neddragningar av medel från Energiteknikfon- ling, provning, märkning och certifiering av enerden. gikrävande produkter och system.

Utformningen av de bidrag som regeringen föreslår i det följande bedöms överensstämma med EG:s statsstödsregler. A 7. Kostnader för bildandet av en ny

energimyndighet

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i A. Omställning och utveckling av statsbudgeten för innevarande budgetår.

energisystemet Regeringen har i prop. 1996/97:84 Ett uthålligt

energisystem föreslagit att en ny central energimyn- A 5. Bidrag till investeringar i elproduktion från dighet skall inrättas.

förnybara energikällor Inrättandet av den nya myndigheten kommer att Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i vara förenad med vissa kostnader, främst beroende statsbudgeten för innevarande budgetår. på utökade ansvarsområden föranledda av 1997 års

Regeringen har i prop. 1996/97:84 Ett uthålligt energipolitiska överenskommelse. Vidare kommer energisystem föreslagit riktlinjer för ett fortsatt bi- kostnader att uppkomma för bl.a. lokaler och persodrag till investeringar i biobränslebaserad kraftvär- nal. me, vindkraftverk och småskalig vattenkraft. För budgetåret 1997 bör 30 000 000 kronor anvi-

Ett bidrag bör lämnas med 3 000 kr per installe- sas på ett nytt ramanslag benämnt A 7. Kostnader rad kW elproduktionskapacitet för investeringar i för bildandet av en ny energimyndighet på tilläggskraftvärmeproduktion baserad på biobränslen. Bi- budget för att täcka kostnader i samband med bildraget bör dock uppgå till högst 25 procent av inves- dandet av den nya energimyndigheten. teringen. Medel bör anvisas med 450 miljoner kronor under en femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. För budgetåret 1997 bör 45 miljoner kronor anvisas.

Ett bidrag bör lämnas med 15 procent av investe- 6.19 Utgiftsområde 22 ringen i vindkraftverk med en eleffekt på minst 200 Kommunikationer kW. Medel bör anvisas med 300 miljoner kronor under en femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. A. Infrastruktur För budgetåret 1997 bör 30 miljoner kronor anvisas. Ett bidrag bör lämnas med 15 procent av investe- Gemenskapens finansiella stöd till ringen i miljövänliga, småskaliga vattenkraftverk. Transeuropeiska nätverk (TEN) Medel bör anvisas med 150 miljoner kronor under en femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. För Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i budgetåret 1997 bör 5 miljoner kronor anvisas. statsbudgeten för innevarande budgetår.

För budgetåret 1997 bör 80 000 000 kronor anvi- Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. möjlighet sas på ett nytt ramanslag benämnt A 5. Bidrag till för Sverige att ansöka om gemenskapens finansiella investeringar i elproduktion från förnybara energi- stöd för projekt av gemensamt intresse på området källor på tilläggsbudget för bidrag till investeringar i för transeuropeiska nät för infrastrukturerna inom elproduktion från förnybara energikällor. transport och telekommunikationer. Finansiellt stöd

ges bl.a. till följande svenska projekt; Öresundsför-

bindelsen, väg- och järnvägsprojekt inom den Nor-

diska Triangeln som är ett samlingsnamn på trans-

portprojekt mellan de nordiska huvudstäderna samt

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

till vissa investeringar inom sjöfartens och luftfartens statlig infrastruktur är i behov av att kunna finansieinfrastruktur. ras på annat sätt än genom anslagsmedel. Därför bör

Gemenskapens stöd inbetalas på inkomsttitel i möjlighet till finansiering med förskottering utvidgas statsbudgeten. I likhet med övriga utgifter och in- till att även omfatta investeringar i statens spårankomster på statsbudgeten bör bidrag från EU brutto- läggningar. redovisas vilket innebär att bidraget inbetalas till statsbudgetens inkomstsida och motsvaras av anslag på statsbudgetens utgiftssida. Regeringen föreslår A 3. Byggande av vägar därför att utgiftsramen för utgiftsområde 22 för I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för budgetåret 1997 höjs med ett belopp motsvarande detta ändamål uppfört ett ramanslag på det förväntade finansiella stödet under 1997, vilket 4 314 313 000 kronor. beräknas till ca 200 miljoner kronor. För budgetåret Inom Vägverkets ansvarsområde finns ett antal 1997 bör 200 000 000 kronor anvisas på ett nytt vägobjekt som är mycket angelägna ur trafiksäkerramanslag benämnt Gemenskapens finansiella stöd hets och sysselsättningssynpunkt och som är färdiga för Transeuropeiska nätverk. Utgifterna för stöd till för byggstart redan under år 1997. Dessa vägprojekt de projekt som erhållit finansiellt stöd får inte över- är E18/20 Örebro-Arboga (1 142 miljoner kronor), stiga vad som inbetalts av Gemenskapen på inkomst- E4 Stora Åby-Väderstad (470 miljoner kronor), E22 titel i statsbudgeten. Söderåkra-Hossmo (505 miljoner kronor) samt E4

trafikplats Hallunda (52 miljoner kronor). Enligt

budgetlagen gäller som grundprincip att statens in-

frastrukturinvesteringar skall finansieras med anslag Förskottering av medel till och ej lånefinansieras. Enligt budgetlagen 24§ kan infrastrukturinvesteringar dock riksdagen för en viss myndighet eller för viss

anskaffning besluta att finansiering skall ske på an- Sedan ett antal år tillbaka har möjlighet funnits att nat sätt. Anslagna medel under de kommande åren finansiera vissa infrastrukturinvesteringar på andra är inte tillräckliga för att byggstart skall ske redan sätt än genom anslagsmedel. Till exempel kan intres- detta år. Vägverket bör därför få möjlighet att låna senter såsom kommuner och företag förskottera me- erforderliga medel i Riksgäldskontoret för att sedan del till väginvesteringsobjekt som inte inom rimlig tid återbetala lånen inklusive ränta med ordinarie anslag kan byggas med traditionell finansiering via anslag för byggande av vägar. Därmed kan byggproduktiopå statsbudgeten. nen av vägprojekten göras rationell samtidigt som

Under 1988 beslutade riksdagen (prop. angelägna åtgärder för sysselsättning och tillväxt 1987/88:50 bil. 1, bet. 1987/88:TU20, rskr. snabbt kommer till stånd. Vägverket bör därför 1987/88:297) om bemyndigande för regeringen att medges att ta upp lån i Riksgäldskontoret för att timedge Vägverket att tidigarelägga byggande av vä- digarelägga vägprojekt om 2 169 miljoner kronor gar eller broar med lån (förskottering) från kommu- samt att belasta anslaget Byggande av vägar med ner eller företag. I samband därmed angavs att sådan kostnader för räntor och amorteringar avseende desförskottering endast borde vara aktuell i sådana fall sa lån. när den som förskotterar har så stor nytta av vägobjektets tillkomst att någon förräntning på insatt kapital normalt inte erfordras. Åtagandena borde därför i B. Sjö- och luftfart varje särskilt fall godkännas av regeringen.

Under våren 1990 beslutade riksdagen (prop. Utredningsarbete m.m. med anledning av 1990/91:100 bil. 8, bet. 1990/91:TU26, rskr. M/S Estonias förlisning 1990/91:326) att regeringen får bemyndiga Vägverket att inom en ram av 20 000 000 kronor besluta Den 28 september 1994 förliste den under estnisk om förskotteringar av väginvesteringar. Därvid gäl- flagg förda passagerarfärjan M/S Estonia sydväst om ler att förskotteringar som innebär att Vägverkets finska Utö. Regeringen gav samma dag Statens haveåtagande överstiger detta belopp, sträcker sig över rikommission (SHK) i uppdrag att biträda i utredmer än en planperiod (dvs. objektet återfinns i väg- ningsarbetet med anledning av förlisningen. planen efter kommande revideringstillfälle) eller in- Riksdagen beslutade att ett anslag på 3 940 000 nehåller index- och/eller räntevillkor och dylikt även kronor skulle anvisas till Utredningsarbete med anfortsättningsvis bör underställas regeringens pröv- ledning av M/S Estonias förlisning på tilläggsbudget ning. till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop.

Förskotteringsförfarandet har möjliggjort för 1995/96:105, bet. 1995/96:TU15, rskr. kommuner och andra att få till stånd en tidigare- 1995/96:205). Utredningsarbetet beräknades då vara läggning av för dem särskilt angelägna vägprojekt. slutfört under våren 1996. Mängden ärenden visar att det finns ett behov av Då utredningen pågick under hela 1996 ökade denna möjlighet. Även andra typer av investeringar i riksdagen genom tilläggsbudget till statsbudgeten för

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

budgetåret 1995/96 (prop. 1996/97:1, bet. Metoden fungerar särskilt väl för att säkerställa att 1996/97:FiU11, rskr. 1996/97:48) det anvisade an- inte två brukare sökt stöd för samma skifte. slaget med 4 000 000 kronor. Av totalt anslagna Verksamheten initierades av EG-kommissionen 7 940 000 kronor under 1996 förbrukades som ett led i att stärka kontrollen. Jordbruksverket 5 266 987 kronor. De återstående 2 748 780 kronor har haft det övergripande ansvaret för arbetet. är dock inte tillgängliga under 1997. I Sverige har kontroll med hjälp av fjärranalys be-

Såvitt nu kan bedömas kommer utredningen att drivits under budgetåret 1995/96. Resultaten av arfortgå även under första halvåret 1997. De tidigare betet har varit positiva. Kostnaderna har till 50 proanvisade medlen är nu förbrukade och SHK:s kost- cent finansierats av EU. nader för det fortsatta arbetet beräknas till Regeringen föreslår att ett engångsbelopp på 3 500 000 kronor. 4 500 000 kronor tillförs ramanslaget Statens jord-

De ökade kostnaderna för utredningsarbetet med bruksverk för att täcka de kostnader verket haft. EU anledning av M/S Estonias förlisning finansieras ge- beslutade i december 1996 att även det nationella nom indragning av 3 500 000 kronor i reserva- startstöd till yngre jordbrukare som beviljades före tionsmedel inom utgiftsområde 22. EU-medlemskapet och som fortfarande löper skall

Ersta sjukhus har med anledning av M/S Estonias erhålla medfinansiering från EG-budgeten. Därmed förlisning ansökt om medel för anhörigarbete. Anhö- kommer drygt 20 miljoner kronor att tillföras inrigarbetet som avses i ansökningen omfattar bl.a. en komsttitel på statsbudgeten under innevarande år vidare bearbetning av enkäter som skickats till de avseende de nationella startstöd som utbetalades anhöriga. Regeringen anser att skäl föreligger att bi- budgetåret 1995/96. Detta tillskott till statskassan drag i någon form lämnas till denna bearbetning föreslås bl.a. finansiera kostnaderna för fjärranalys. med högst 1 000 000 kronor.

Kostnaderna med anledning av ansökan från Ersta sjukhus finansieras genom indragning av B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket 1 000 000 kronor i anslagssparande inom utgiftsom- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för råde 1 Rikets styrelse. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 085 000

kronor.

Informationsinsatser m.m.

Från anslaget utbetalas bl. a. den nationella delen av 6.20 Utgiftsområde 23 EG:s miljöersättningar inom jordbrukets miljöpro-

Jord- och skogsbruk, gram. Miljöprogrammet genomförs fullt ut från år

fiske med anslutande 1996. Programmet finansieras till 50 procent av EG:s

näringar jordbruksfond. Sverige tillämpar, i enlighet med EU:s

tillämpningsförordning, det integrerade kontrollsys- B. Jordbruk och trädgårdsnäring temet (IAKS) för administration och kontroll inom

programmet. Ansökningarna för programmets tio B 1. Statens jordbruksverk olika miljöåtgärder prövas för närvarande av läns- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för styrelserna. Besluten avser en femårsperiod. De mildetta ändamål uppfört ett ramanslag på jöåtgärder som erbjuds lantbrukarna i programmet 183 114 000 kronor. är mycket differentierade och målinriktade. Reglerna

för miljöstöden är därför relativt detaljerade och har Fjärranalys av många uppfattats som komplicerade. EU har detaljerade regler för hur bidragsansökning- Miljömål för jordbruket kvantifieras i miljöproarna för de olika stöden skall se ut och ställer hårda grammet. En god anslutning är därför viktig för att krav på att jordbrukarna lämnar korrekta uppgifter. uppfylla målen. En hög anslutning till miljöpro- EU ställer dessutom krav på att myndigheterna i grammet ökar också återflödet från EU-budgeten. medlemsstaterna skall kontrollera bidragsansök- Kontrollen av 1996 års ansökningar har visat att ningarna. Genomförs inte kontrollerna på ett god- lantbrukarnas kunskap om indelningen av ersätttagbart sätt kan staten gå miste om ersättning för ningsberättigad mark och om hur denna skall skötas utbetalade bidrag och helt eller delvis drabbas av fi- behöver förbättras. Den mycket korta tid under vilnansiella sanktioner. Ett sätt att kontrollera arealer ken programmet genomfördes har troligen bidragit för vilka bidrag sökts är att utnyttja satellitbildstolk- till att tillräckligt med information om programmet ning, s.k. fjärranalys. och dess villkor inte har nått ut till berörda lantbru-

Vinsterna med att använda fjärranalys bedöms kare. Bristande kunskap om programmets villkor ligga i dess användning som urvalsinstrument för att kan leda till att brukare inte uppfyller kraven. Stadärigenom kunna koncentrera den fysiska kontrollen tens jordbruksverk tillsammans med länsstyrelserna till riskobjekt och i de beräknade rationaliserings- kan med utökade medel för informationsinsatser vinster som uppkommer genom stordriftsfördelar.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

m.m. avseende miljöstöden vidta åtgärder för att beslut med anledning av prop. 1996/97:48 skall desförbättra situationen. sa kostnader finansieras med en kartavgift. Intäkten

Regeringen föreslår att ett engångsbelopp på av denna avgift beräknas bli drygt 27 miljoner kro- 10 000 000 kronor tillförs ramanslaget Komplette- nor per år. rande åtgärder inom jordbruket för att användas för Regeringen föreslår att ett ramanslag på att täcka kostnader uppkomna för informationsåt- 100 000 000 kronor förs upp på statsbudgeten för gärder m.m. Beloppet har ingen motsvarande EU- att användas för att täcka nödvändiga uppbyggfinansiering. Finansieringen sker genom att från EU nadskostnader. Finansieringen sker genom att intäkretroaktivt medfinansierade medel för startstöd till terna från kartavgiften successivt inlevereras till inyngre jordbrukare avseende budgetåret 1995/96 tas i komsttitel på statsbudgeten. Investeringskostnaderna anspråk (se finansiering av B1. Statens jordbruks- beräknas vara helt finansierade år 2019. verk, fjärranalys ovan).

Höjningen av anslaget D2. Ersättning för viltskador m.m. finansieras med 15 miljoner kronor från C. Fiske detta anslag vilket innebär att anslaget minskas med sammanlagt 5 000 000 kronor. C 2. Strukturstöd till fisket m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för

detta ändamål uppfört ett ramanslag på 30 890 000 B 17. Jordbrukets blockdatabas kronor. Anslaget är framför allt avsett att finansiera Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i stöd till åtgärder som medfinanseras av gemenskastatsbudgeten för innevarande budgetår. pen inom ramen för strukturplanen på fiskets områ-

de och gemenskapsinitiativet PESCA. Anslaget an- Digital blockdatabas vänds även för äldre stödformer som inte omfattas Det svenska medlemskapet i EU innebär ett åtagande av gemenskapens medfinansiering. Under budgetåret att delta i den gemensamma jordbrukspolitiken. Med 1995/96 var anslaget uppfört som förslagsanslag. hänsyn till att det finns en mängd olika stödformer Sveriges strukturplan på fiskets område fastställtill jordbruket som så långt möjligt lämpligen bör des av EG-kommissionen först i november 1995 och administreras och kontrolleras gemensamt har en villkoren för stöd fastställdes i övervakningskommitenhetlig ram för handläggning av flera typer av stöd tén i december 1995. Vissa beslutade investeringsinförts genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 stöd under budgetåret 1995/96 kommer inte att beav den 27 november 1992 om ett integrerat system talas ut förrän under budgetåret 1997. Dessa för administration och kontroll av vissa stödsystem beslutade, men inte utbetalade stöd uppgår till 10,3 inom gemenskapen. Enligt den förordningen skall miljoner kronor. Medlen avseende dessa beslut kan, varje medlemsstat upprätta ett s.k. integrerat admi- med hänsyn till den tidigare anslagsformen, inte fönistrations- och kontrollsystem (IAKS). I det integre- ras över till år 1997. För att det ändamål, som riksrade systemet ingår bl.a. särskilda krav på ett system dagen beslutat om skall kunna tillgodoses föreslår för arealidentifikation som skall utgöra grunden vid regeringen därför att anslaget höjs med 10 300 000 handläggning av de arealbaserade stöden. Tillgången kronor. Det kommer inte betalas ut mer medel under till ett sådant system är en förutsättning för att programperioden än vad som tidigare angivits. svenska jordbrukare skall kunna få gemenskapens stöd med finansiering från EU:s budget. Det nya systemet för identifiering av brukningsenheternas skif- C 3. Från EG-budgeten finansierade ten (prop. 1996/97:48, bet. 1996/97:JoU7, rskr. strukturstöd till fisket m.m. 1996/97:157) innebär att s.k. block bildas, vilka till- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för delas unika identiteter. Blockbildningen skall genom- detta ändamål uppfört ett ramanslag på 80 000 000 föras med hjälp av digital information som hämtas kronor. Detta belopp motsvarar EG:s finansiering av från den ekonomiska kartan. Med ledning av denna strukturstöd till fisket m.m. redovisat under anslag C information skall särskilda digitala kartor tas fram. 2. Under budgetåret 1995/96 var anslaget uppfört Kartunderlaget kommer att behöva uppdateras årli- som förslagsanslag. gen. Det integrerade systemet skall vara genomfört Sveriges strukturplan på fiskets område fastställvid utgången av år 1997. des av EG-kommissionen, som nämnts i föregående

Det fastighetsregister som Sverige av hävd använt avsnitt, först i november 1995 och villkoren för stöd för identifiering är inte tillräckligt detaljerat för det fastställdes i övervakningskommittén i december integrerade systemets behov. Att upprätta det digi- 1995. Vissa beslutade investeringsstöd under budtala kartmaterialet kommer därför att innebära stora getåret 1995/96 kommer inte att betalas ut förrän kostnader av engångskaraktär. Kostnaden har be- under år 1997. Dessa beslutade, men inte utbetalade räknats uppgå till ca 100 miljoner kronor. Till detta stöd uppgår till 74 474 000 kronor. Medlen avseenkommer driftskostnader som beräknas uppgå till de dessa beslut kan, med hänsyn till den tidigare andrygt 17 miljoner kronor per år. Enligt riksdagens slagsformen, inte föras över till budgetåret 1997. För

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

att det ändamål med anslaget som riksdagen beslutat E. Djurskydd och djurhälsovård om skall kunna uppfyllas föreslår regeringen därför att anslaget höjs med 74 474 000 kronor. Finansie- E 5. Bekämpande av smittsamma ring sker genom att staten erhåller motsvarande be- husdjurssjukdomar lopp från EU som inlevereras till inkomsttitel på I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för statsbudgeten. Det kommer inte betalas ut mer me- detta ändamål uppfört ett ramanslag på 89 500 000 del under programperioden än vad som tidigare an- kronor. givits. EG-kommissionen har i beslut den 28 november

1996 efter särskild ansökan från Sverige godkänt det

svenska bekämpningsprogrammet avseende sjukdo- D. Rennäring men Enzootisk bovin leukos (EBL). Enligt beslutet är

Sverige berättigad bidrag från EU för utgifter för D 2. Ersättning för viltskador m.m. provtagning och ersättning till djurägare som slaktar I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för djur till följd av EBL-smitta. Ersättning lämnas med detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 500 000 50 procent av sådana kostnader som både uppkomkronor. mit och betalats under år 1997. Det högsta ersätt-

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns ningsbeloppet från EU uppgår till 2 385 000 ecu. under ramanslaget B 12. Kompletterande åtgärder Enligt Sveriges ansökan till EG-kommissionen kominom jordbruket anvisat 15 miljoner kronor avseen- mer leukosprogrammets totala kostnad under år de den nationella delen för ett nytt delprogram inom 1997 att bli ca 48 miljoner kronor, vilket innebär att ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning något mer än 50 procent av programmet måste fitill rennäringen för bevarande av rovdjur inom ren- nansieras nationellt. En slutlig rapport om proskötselområdet. Under ramanslaget B 13. Från EG- grammets tekniska genomförande och kostnader budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom skall enligt beslutet lämnas av Sverige senast den 1 jordbruket har för samma ändamål beräknats juni 1998. 15 miljoner kronor motsvarande EG:s finansiering Bidraget från EU lämnas i efterhand. Därför uppav detta program. kommer ett behov av att temporärt finansiera även

Avsikten med programmet är att skapa ett beva- den del av programmet som avses att täckas av EUrandemål för rovdjuren inom renskötselområdet med bidraget. långsiktigt livskraftiga populationer. Bevarandemålet Regeringen föreslår därför att, utöver den natiomedför för vissa rovdjursarter att populationen ökar. nella andelen, 20 500 000 kronor (motsvarande Detta kan komma att medföra större kostnader för 2 385 000 ecu) tillförs ifrågavarande anslag för budrenförluster och merarbete för rennäringen än vad getåret 1997. Finansiering sker genom att staten ersom gällde tidigare. Programmet baseras på den av håller motsvarande belopp på inkomsttitel år 1998 riksdagen beslutade principen om ersättning efter när bidraget från EU erhålls och inlevereras till inrovdjursförekomst. Programmet, som avsågs verka komsttitel på statsbudgeten. från år 1997, uppskattas omfatta totalt 30 miljoner kronor, varav hälften medfinansieras av EG.

Regeringens överläggningar med EG- E 6. Gränskontrollstationer kommissionen har ännu inte resulterat i ett godkän- Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i nande av delprogrammet. Regeringen gör den be- statsbudgeten för innevarande budgetår. dömningen att ett godkännande inte kommer att Mot bakgrund av Sveriges medlemskap i EU påkunna ske inom sådan tid att utbetalning till re- går för närvarande en anpassning av de svenska nägarna kan äga rum under år 1997. Ersättning för gränskontrollstationerna mot tredje land till EG:s rovdjursrivna renar innevarande budgetår måste där- bestämmelser. Vid stationerna skall levande djur och för helt lämnas av nationella budgetmedel. animaliska produkter som importeras till gemenska-

Medel för ersättning för rovdjursrivna renar bör pen kontrolleras. Hur gränskontrollstationerna skall anvisas över ramanslaget D 2. Ersättningar för vilt- vara utformade och hur kontrollerna skall utföras är skador m.m. Regeringen föreslår därför att anslaget strikt reglerade i EG:s regelverk. ökas med 30 000 000 kronor. Anslagen B 12. Enligt förordningen (1994:1717) om kontroll av Kompletterande åtgärder inom jordbruket och B 13. livsmedel som importeras från tredje land ansvarar Från EG-budgeten finansierade kompletterande åt- kommunerna för gränskontrollen vid import av gärder inom jordbruket minskas med 15 000 000 livsmedel. Statens livsmedelsverk meddelar bl.a. förekronor vardera. Finansiering sker genom indragning skrifter om hur kontrollen skall genomföras. Vidare av anslagsmedel. skall gränskontrollstationerna godkännas av Livs-

medelsverket. Vad gäller införsel av levande djur och

djurprodukter har Statens jordbruksverk det över-

gripande myndighetsansvaret enligt förordningen

(1994:1830) om införsel av levande djur m.m.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Enligt rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni står under tillsyn med stöd av särskilda beslut att bli 1990 om utgifter inom veterinärområdet kan ett skyldiga att se till att vattnets radonhalt inte överstimedlemsland under en övergångsperiod få finansiellt ger 100 Bq/l när det når konsumenterna. Ägare av stöd för att införa den nya kontrollstrategi som följer enskilda täkter som inte står under särskild tillsyn av genomförandet av den inre marknaden för levan- kan inte åläggas några åtgärder. de djur och animaliska produkter. Radonhaltigt vatten ger hälsopåverkan när det

Sverige ansökte den 24 maj 1996 hos EG- dricks och när vattenångor andas in vid duschning kommissionen om bidrag för uppbyggande av eller annan hantering av vatten. Enligt Livsmesvenska gränskontrollstationer mot tredje land. An- delsverket, som utrett radonsituationen när det gäller sökan byggde på de ansvariga kommunernas plane- dricksvatten, måste allt vatten som används i en borade åtgärder och beräknade kostnader för anpass- stad behandlas i anslutning till fastighetens inkomning av gränskontrollstationerna. I kommissionens mande vattenledning. För detta krävs särskild utbeslut 96/729/EG av den 29 november 1996 om för- rustning, s.k. radonavskiljare. teckningen över program för att förbättra systemet De flesta tillverkare av radonavskiljare garanterar med veterinärkontroller vid yttre gränser som berät- 85 - 90 procent reduktion av radonhalten eller att tigar till finansiellt gemenskapsstöd år 1997 anges att radonhalten inte överstiger 100 Bq/l i behandlat vatdet svenska programmet skall vara berättigat till fi- ten. Kommunerna bör kompenseras för de kostnader nansiellt gemenskapsstöd år 1997. I kommissionens för radonavskiljare i de kommunala vattenverken beslut 97/31/EG av den 17 december 1996 om god- som föranleds av nya gränsvärden. Regeringen förekännande av det program för år 1997 som lagts slår att bidrag ges även till enskilda vattentäkter som fram av Sverige för förbättring av systemet för vete- står under särskild tillsyn och till övriga enskilda täkrinärkontroller vid de yttre gränserna och om fast- ter, dock inte till andra täkter än kommunala som ställande av gemenskapens ekonomiska bidragsnivå betjänar fritidshus. anges bl.a. att gemenskapens ekonomiska bidrag Bidrag föreslås lämnas kommuner motsvarande skall uppgå till 50 procent av Sveriges kostnader för hela åtgärdskostnaden vid radonhalt överstigande att genomföra programmet, dock högst 1 450 000 100 Bq/l vatten och till övriga med 50 procent, dock ecu. De gränskontrollstationer som omfattas av be- högst 5 000 kronor vid radonhalt överstigande 100 slutet är Stockholm, Arlanda, Karlskrona, Ystad, Bq/l vatten för täkter under särskild tillsyn respektive Helsingborg, Göteborg, Landvetter och Wallhamn. 1000 Bq/l vatten för enskilda täkter. Föreslagna bi-

För utbetalning av gemenskapens bidrag till be- drag avser engångskostnader för införskaffande och rörda kommuner krävs att ett särskilt anslag anvisas installation. på den svenska statsbudgeten. Regeringen föreslår Bidragsförslaget som avser allmänna och enskilda mot bakgrund härav att ett reservationsanslag tas vattentäkter innebär ett anslagsbehov om ca 60 milupp på statsbudgeten med 13 000 000 kronor. joner kronor.

Fråga om bidrag bör prövas av länsstyrelserna.

Dessutom förutsätts Boverket, i likhet med vad som

gäller om bidrag till åtgärder om radon i inomhusluf- Radon i dricksvatten ten i egnahem, sköta utbetalning av bidraget och be-

sluta i överklaganden. Regeringen anser att det är viktigt att fastställa Regeringen har för avsikt att besluta om en särgränsvärden för radon i dricksvatten på grund av skild förordning om bidrag till åtgärder mot radon i den negativa hälsopåverkan som radon har. Sta- dricksvatten. Statens utgifter i anslutning till bidragstens strålskyddsinstitut har beräknat antalet can- givningen bör betalas från det under fjortonde hucerfall i den svenska befolkningen till följd av ra- vudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reservadon i dricksvatten till i medeltal 55 per år. tionsanslaget Investeringsbidrag för främjande av

Radongränsvärde i dricksvatten är en fråga för omställning i ekologiskt hållbar riktning. Beträffande Statens livsmedelsverk, men eftersom detta bedöms villkoren för anslaget har regeringen under avsnitt ha en väsentlig ekonomisk betydelse och kan medfö- 6.17 föreslagit sådana förändringar att stöd enligt ra väsentligt ökade kostnader för bl.a. vissa kommu- ovan skall kunna utbetalas. ner, har frågan underställts regeringens prövning.

Regeringen anser att samma gränsvärde för vatten tjänligt med anmärkning på grund av radonhalten bör gälla vatten från såväl allmänna som enskilda täkter. Detta gränsvärde bör med avseende på radon vara 100 Bq/l vatten. Vid 1000 Bq/l skall vattnet bedömas som otjänligt.

När gränsvärden fastställs kommer innehavare av allmänna dricksvattenanläggningar, i huvudsak kommunala, och sådana vattenanläggningar som

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

6.21 Utgiftsområde 24 dustriforskningsinstsitut med Närings- och teknikut-

Näringsliv vecklingsverket (NUTEK) som statlig företrädare.

Övriga institut finns inom andra departements an- A. Näringspolitik svarsområden.

Instituten har hittills huvudsakligen bedrivits i stif- A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: telseform där huvudmännen är staten företrädd av

Förvaltningskostnader berörd myndighet och näringslivet företrätt av en På statsbudgeten för innevarande budgetår finns för intressentförening för varje institut. Stiftelserna har detta ändamål uppfört ett ramanslag på varit s.k. anslagsstiftelser utan eget stiftelsekapital. 353 268 000 kronor. Under tidigare budgetår har Ett fåtal institut har överfört verksamheten från stifmedel för att täcka Närings- och teknikutvecklings- telseform till aktiebolagsform. verkets (NUTEK) kostnader för viss administration Statens roll i den kollektiva finansieringen är att av regionalpolitiska företagsstöd, EG:s struktur- garantera långsiktigheten i verksamheten samt att fondsprogram och regional projektverksamhet anvi- vara den katalysator som utlöser betalningsviljan hos sats över olika regionalpolitiska anslag. I samband företagen och gör att även små företag mot en mindmed riksdagens beslut om 1997 års budgetproposi- re insats kan delta. tion överfördes 22 900 000 kronor till utgiftsområde Finansieringssystemet för basfinansiering av den 24 Näringsliv anslaget Närings- och teknikutveck- kollektiva forskningen fram till årsskiftet 1996/97 lingsverket: Förvaltningskostnader. Nu aktuella be- baserades på avtal mellan stat och näringsliv i treräkningar visar att de medel som fördes över är otill- partsavtal. Finansiering sker genom att staten betalar räckliga för att NUTEK skall kunna genomföra de 40 procent och näringslivet 60 procent. uppgifter som är ålagda verket inom ramen för pro- År 1994 tillsatte regeringen Kommittén för omgrammet Regional utjämning och utveckling. strukturering och förstärkning av industriforsknings-

Mot denna bakgrund bör ytterligare 9 000 000 systemet (KOFI) som tillsammans med NUTEK hade kronor tillföras NUTEK:s program regional utjäm- i uppdrag att genom förhandlingar med institutens ning och utveckling för förvaltningsändamål. Detta intressenter genomföra en förnyelse av industriforskbör ske genom att 6 5 000 000 kronor överförs till ningsinstituten (dir. 1994:62 och tilläggsdirektiv dir. utgiftsområde 24 Näringsliv, anslaget A1. Närings- 1995:27). och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader KOFI lämnade den 1 april 1996 en lägesrapport från utgiftsområde 19 anslaget A 1. Regionalpolitis- och avslutade sitt arbete den 30 november 1996. Reka åtgärder. Resterande belopp på 2 500 000 kronor geringen uppdrog den 21 november 1996 åt NUTEK förutsätts omfördelas inom ramen för nuvarande att överta de arbetsuppgifter som följde av att KOFI ramanslag. avslutat sitt arbete. Därefter har KOFI till regeringen

kommit in med en slutrapport.

Efter förslag från kommittén tillämpar NUTEK en A 7. Kostnader för omstrukturering av vissa ny finansieringsmodell fr.o.m. år 1997. Modellen

statligt ägda företag, m.m. omfattar tre programblock som benämns A, B och

C. Block A, "Kunskaps- och kompetensuppbygg-

nad", skall enligt modellen finansieras av staten utan Regeringens förslag: krav på direkt motfinansiering. Blocken B och C av- Regeringen bör bemyndigas att motta aktier i bolagi- ser programverksamhet resp. uppdragsverksamhet serade industriforskningsinstitut och att bilda ett där industrin har finansieringsansvar. med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveck- En ny stiftelselag (SFS 1994:1220) trädde i kraft ling, KK-stiftelsen, samägt holdingbolag dit dessa den 1 januari 1996. Den godtar inte bildandet av aktier överförs. Syftet är bl.a. att holdingbolaget nya stiftelser som redan från början är beroende av skall ansvara för ägar- och strukturfrågor och för anslag för sin verksamhet. Lagen har inga bestämfinansieringen av delar av forskningen vid instituten. melser som berör anslagsstiftelser. Statens del av kostnaderna för bildandet av holding- Riksdagen har också beslutat att när staten tillbolaget skall belasta det på statsbudgeten under ut- sammans med annan part engagerar sig i verksamhet giftsområde 24 Näringspolitik uppförda anslaget A7. som är beroende av statligt stöd skall detta ske Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda främst i aktiebolagsform eller genom en ideell föreföretag, m.m. ning (prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr.

1995/96:79).

I KOFI:s överläggningar med olika näringslivsre- Skälen för regeringens förslag: Industriforskningsin- presentanter framkom tydligt att de flesta efterfrågastitut är ett samlingsbegrepp för 25 forskningsinstitut de möjligheten till ett mer aktivt ägarskap i institusom bedriver forskningsverksamhet finansierad av ten, något som lättast nås i aktiebolagsform. både staten och näringslivet. Inom Närings- och En eventuell bolagisering av instituten har aktualihandelsdepartementets ansvarsområde finns 19 in- serat frågan om vem som skall äga ett institut. Direk-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

tiven till KOFI:s arbete är mycket tydliga i det att nä- vid basfinansieringen av kunskapsutvecklingen är ringslivet även framdeles skall vara institutens hu- därför nödvändig. vudintressent. KK-stiftelsen har tillsammans med företrädare för

Det statliga ägandet i de till aktiebolag ombildade tre svenska institut med IT-inriktning tagit initiativet instituten bör enligt KOFI ligga under Närings- och till ett nytt nationellt institut med uppgift att stärka handelsdepartementet då detta har sektorsansvaret svensk forskning och utveckling inom IT-området. I för näringspolitisk motiverad FoU. Det statliga det nya Institutet för tillämpad informationsteknoloägandet bör organiseras genom inrättande av ett gi kommer industriforskningsinstituten Swedish Inholdingbolag. stitute for Computer Science (SICS), Svenska Institu-

Genom beslut av regeringen den 23 juni 1994 tet för Systemutveckling (SISU) och Institutet för upprättades Stiftelsen för kunskaps- och kompe- Medieteknik (IMT) att ingå. Institutet kommer att tensutveckling (KK-stiftelsen). Stiftelsen tillfördes ett engagera företag och forskare i hela landet. KKstiftelsekapital på 3 600 miljoner kronor. Enligt stif- stiftelsen bidrar med 200 miljoner kronor till detta telsens stadgar är ändamålet stöd till kunskaps- och nya institut. kompetensutveckling mellan å ena sidan näringslivet Mellan KK-stiftelsen och de av KOFI framtagna och å andra sidan universitet, högskolor pilotinstituten IOF, YKI, SIK och Trätek pågår föroch forskningsinstitut, finansiering av forskning vid handlingar om medel för deras verksamheter. mindre och medelstora högskolor inom särskilda Mot bakgrund av bl.a. resultatet av KOFI:s arbete profilområden samt främjande av informationstek- samt den stadgemässiga koppling som finns mellan nologi. Enligt stiftelsens stadgar skall vidare för me- KK-stiftelsen och industriforskningsinstituten anser delsanvändning gälla att 10 procent av stiftelsens regeringen att det icke privata ägandet i bolagiserade tillgångar får användas i samband med omstrukture- industriforskningsinstitut skall av bl.a. effektiviringen av industriforskningssystemet. tetsskäl samlas i ett holdingbolag som ägs gemen-

I regeringens proposition 1996/97:5 Forskning samt av staten och KK-stiftelsen. I detta holdingbooch samhälle konstateras att industriforskningssys- lag kommer sålunda ägandet i såväl redan temet är ett viktigt instrument för att främja syssel- bolagiserade institut som i kommande bolagiseringar sättningen genom att stärka företagens konkurrens- att samlas. Inte bara ägandet i industriforskningsinkraft. stitut inom Närings- och handelsdepartementets an-

Ett resultat av KOFI:s strukturarbete är att vissa svarsområde skall samlas i holdingbolaget utan ockindustriforskningsinstitut beslutat att övergå från så ägandet i industriforskningsinstitut inom andra stiftelseform till aktiebolagsform. Som exempel kan departements ansvarsområden. Även det nya institunämnas Ytkemiska institutet (YKI), Institutet för tet inom IT-området skall ägas av holdingbolaget. livsmedel och bioteknik (SIK), Institutet för trätek- Den andre ägaren i bolagiserade institut är som tidinisk forskning (Trätek) och Institutet för optisk gare nämnts industrins intressentförening. Regeringforskning (IOF). Bolagiseringen som ombesörjs av en anser att KK-stiftelsens möjligheter att bidra med instituten själva befinner sig tidsmässigt i olika ske- finansiering är till fördel för den fortsatta uppbyggden. Ytterligare ombildningar av institut från stiftelse naden och utvecklingen inom industriforskningssystill aktiebolag kan väntas. temet. Med hänsyn till sektoransvaret för den in-

Regeringen delar KOFI:s uppfattning att de flesta dustripolitiska forskningen och utvecklingen bör industriforskningsinstituten bäst drivs i aktiebolags- ägaransvaret för holdingbolaget ligga under Näringsform. Det är en flexibel associationsform med ett och handelsdepartementet. Staten skall vara majoritydligt regelverk som medger ett aktivt ägarskap. tetsägare i holdingbolaget.

Regeringen anser att näringslivsintressenterna vid En preliminär övergripande överenskommelse en bolagisering bör vara majoritetsägare i med denna innebörd har träffats mellan företrädare det nybildade aktiebolaget. för KK-stiftelsen och Regeringskansliet. I avvaktan

När institut som nu drivs i stiftelseliknande former på riksdagsbeslut avses arbete parallellt pågå inom omvandlas till aktiebolag har staten när den varit Regeringskansliet för att ta fram erforderliga avtal. med och byggt upp verksamheten ett rättmätigt krav Ett avtal avses tecknas där staten och KK-stiftelsen att bli delägare. Staten bör vid bolagisering ha en åtar sig att bilda ett holdingbolag med syfte att tydägarandel i det bolagiserade institutet. Storleken på liggöra statens ägarroll och därmed sammanhängandetta ägande skall bygga på den finansiering som ti- de ansvar för strukturfrågor. Avsikten är att holdigare skett genom NUTEK eller andra myndigheter. dingbolaget skall fungera från den 1 juli 1997. Regeringen anser att det finns starka skäl för fortsatt Holdingbolaget skall ansvara för ägar- och strukengagemang i industriforskningsinstituten. Industri- turfrågor när det gäller bolagiserade industriforskforskningsinstituten är en väl fungerande verksamhet ningsinstitut som ägs av staten. Holdingbolaget skall som åtnjuter stort stöd från det svenska näringslivet även ha ”ägaransvaret” för de institut som kommer men där statens engagemang är en förutsättning för att fortsätta i stiftelseform. Holdingbolaget skall viatt det skall fungera. En fortsatt statlig medverkan dare finansiera A-delen i de forskningsinstitut som i

dag finansieras via NUTEK. Slutligen skall holding-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

bolaget utse vissa ledamöter i forskningsinstitutens SAS-konsortiet. Denna renodling innebar för SAS styrelser. Sverige AB:s del att en engångsutdelning beslutades

KK-stiftelsen åtar sig att tillskjuta medel till hol- vid bolagsstämman 1996, varigenom andra tillgångdingbolaget för finansiering av A-delen åren 1997- ar i bolaget än de flyganknutna delades ut till ägar- 1999, att medverka finansiellt vid omstrukturering na. För statens del innebar detta en särskild utdeloch att finansiera framtida administrationskostnader ning på 856 miljoner kronor i juni 1996. i bolaget. Staten skall dock svara för sin del av kost- Med anledning av regeringens proposition (prop. naderna i samband med bildandet av holdingbolaget. 1995/96:141) om aktivt ägande av statens företag Dessa beräknas uppgå till ca 100 000 kronor och har riksdagen beslutat (bet. 1995/96:NU26, rskr. utgörs bl.a. av tillskjutet aktiekapital. 1995/96:302) om ett ändrat ändamål och utform-

Den preliminära överenskommelsen med KK- ning av anslaget Kostnader för omstrukturering av stiftelsen gäller till och med utgången av år 1999. vissa statligt ägda företag m.m. (numera utgiftsom- Regeringen anser därför det nödvändigt att i god tid råde 24 anslag A7). Detta anslag är numera ett raföre denna tidpunkt på nytt med näringslivet och manslag och uppgår för 1997 till 25 miljoner kro- KK-stiftelsen diskutera framtida ägande i holding- nor. bolaget och i industriforskningsinstituten och deras Regeringen anser, mot bakgrund bl.a. av den tidifinansiering. gare nämnda extraordinära utdelningen år 1996, att

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riks- det nu åter bör skapas förutsättningar för staten att dagen bemyndigar regeringen att motta aktier i bo- lösa lånet den 1 november 1997 när skuldreversen lagiserade industriforskningsinstitut samt bemyndi- löper ut. Utöver reversbeloppet på 119 300 000 krogar regeringen att bilda ett med KK-stiftelsen samägt nor kommer skulden även att omfatta aktuell ränta holdingbolag med den inriktning som har angetts. för det sista året. Sammanlagt kan medelsbehovet Regeringen föreslår också att statens del av kostna- beräknas omfatta ca 130 miljoner kronor, som bör derna för bildandet av holdingbolaget skall belasta belasta ramanslaget A7 Kostnader för omstrukturedet på statsbudgeten under utgiftsområde 24 Nä- ring av vissa statligt ägda företag m.m. under utringsliv uppförda anslaget A 7. Kostnader för om- giftsområde 24. Ramen för utgiftsområde 24 för stukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. budgetåret 1997 bör således höjas med 130 000 000

kronor.

Inlösen av revers till SAS Sverige AB

Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:59, bet. 1992/93:TU20, rskr. 1992/93:209) om att delta A 9. Sveriges geologiska undersökning: i en omstrukturering av det svenska ägandet i Scan- Geologisk undersökningsverksamhet, m.m. dinavian Airlines System (SAS). Denna innebar att det tidigare av staten hälftenägda AB Aerotransport Redovisning av verksamheten och den ekonomiska (ABA) blev ett helägt dotterbolag till det börsnotera- situationen de Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA), och Genom riksdagens beslut (1996/97:NU1, rskr att staten i stället gick in som hälftenägare i SILA ge- 1996/97:120) anmodas regeringen att återkomma till nom teckning av aktier i en nyemission i börsbolaget. riksdagen under våren 1997 med en redovisning av Som betalning erlade staten i denna omläggning sina verksamheten och den ekonomiska situationen inom tidigare aktier i ABA. Eftersom SILA emellertid vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). Utgångsdetta tillfälle hade även andra tillgångar än sina mot- punkten måste, enligt beslutet, vara att den marinsvarande aktier i ABA, beslöt staten att därutöver geologiska verksamheten skall behållas intakt på nuteckna en revers på 119 300 000 kronor, som löper varande nivå men också att övrig verksamhet hos fram till 1 november 1997 med 30 dagars uppsäg- SGU skall bibehållas. ningstid. Kammarkollegiet fick i ett regeringsbeslut SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor den 25 mars 1993 i uppdrag att utfärda reversen, om landets geologiska beskaffenhet och mineralhanoch att betala årlig ränta från och med år 1994. tering. Det övergripande målet för SGU:s verksamhet Kostnaderna för och inlösen av skuldreversen skulle är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges enligt riksdagsbeslutet belasta tolfte huvudtitelns för- geologi för att därigenom tillhandahålla geologisk slagsanslag Kostnader för omstrukturering av vissa information som behövs särskilt inom områdena statligt ägda företag m.m. miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning

Regeringen har tidigare detta år (prop. med naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och 1996/97:126) redogjort för den ytterligare omstruk- skogsbruk samt totalförsvaret. SGU är chefsmyndigturering och renodling av ägandet i konsortiet SAS het för Bergsstaten, en regional förvaltningsmyndigsom genomförts under år 1996, och som bl.a. inne- het för frågor om landets mineralhantering. fattat att SILA bytt namn till SAS Sverige AB. De tre Myndighetens höga kostnadsläge samt kunskapen moderbolagen, utöver SAS Sverige även SAS Norge om ytterligare besparingar för budgetåret 1997 gjoroch SAS Danmark, har numera ett aktiekapital som de att SGU redan under år 1996 genomförde viss mer direkt ansluter till respektive bolags ägarandel i omstrukturering av verksamheten.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Inom den geologiska undersökningsverksamheten ka väntetiderna. SGU har aviserat förslag rörande genomfördes således fältarbeten i väsentligt mindre Bergsstaten under våren 1997. omfattning än året tidigare. I stort sett all personal SGU har landets största samlade kompetens inom med tidsbegränsad anställning avvecklades. Totalt det geologiska området. Användningen av geologisk sett minskades SGU:s kostnader med ca 9,5 miljoner information och kunskap inom miljöområdet får en kronor under andra halvåret 1996 jämfört med mot- alltmer viktig roll. För prospektering och planering svarande period 1995. Å andra sidan ökade intäk- av resurser och anläggningar är den geologiska interna från uppdrag m.m. under motsvarande tid med formationens kvalitet och tillgänglighet av stor eko- 2,3 miljoner kronor. Trots detta förbrukade SGU nomisk betydelse. Utvecklingen för SGU ställer större delen av det anslagssparande på 11,1 miljoner emellertid krav på skärpta prioriteringar. I SGU:s kronor, som fanns vid budgetårets ingång. Kost- långsiktiga planering har särskild vikt lagts vid de nadsutfallet för budgetåret 1996 är dock väsentligt kompetensområden som har en påtaglig efterfrågan bättre än vad prognoserna hösten 1996 visade. Detta och där det finns ett starkt beroende mellan SGU:s har lett till att SGU under senare delen av 1996 nått kompetenser. Detta har bl.a. lett till att den geoen kostnadsnivå motsvarande den gällande anslags- kemiska undersökningsverksamheten utvärderas särnivån för 1995/96. skilt.

Besparingsarbetet har inneburit att kompetensutvecklingen samt volymen av fältarbeten och analyser Ett samgående mellan myndigheterna SGU och SOL år 1996 kan bedömas vara för låg för att på längre Statens oljelager (SOL) inrättades år 1994 för att sesikt tillfredsställa de krav som olika användare ställer nast vid utgången av år 1999 avveckla statens civila på geologisk information. beredskapslager av olja för krigssituationer med hän-

Under år 1997 har SGU hittills vidtagit en rad åt- syn tagen till samhällsekonomi, beredskap och miljö. gärder för att långsiktigt anpassa verksamhet och Försäljningen av olja m.m. kommer i huvudsak att kostnader till den nya anslagsnivån 125 miljoner vara klar under år 1998. Arbetet med miljösäkring kronor. Denna anpassning är inriktad mot balanså- av bergrumsanläggningarna har visat sig ta väsentligt ret 2001. Enligt planering skall SGU vid denna tid- längre tid än vad som tidigare antagits. När miljöpunkt ha återbetalat större delen av den anslagskre- säkringsarbetet slutförts krävs dessutom kontrolldit som upparbetas under de närmaste åren samt ha program under lång tid. en långsiktigt balanserad undersökningsverksamhet. Regeringen gav i november 1996 ett gemensamt Här ingår också en ökning av intäkterna från svensk uppdrag till SGU och SOL att utreda förutsättningoch internationell uppdragsverksamhet till 25 miljo- arna för att inordna SOL:s verksamhet i SGU fr.o.m. ner kronor. budgetåret 1998. Uppdraget redovisades till rege-

Förhandlingar med de fackliga organisationerna ringen i början av februari. Rapporten visar att en slutfördes i slutet av januari i år. Totalt har 29 per- samordning av verksamheterna ger en effektiv avsoner sagts upp från sina anställningar. Att uppsäg- veckling av oljelagringsanläggningarna under långningarna har kunnat hållas på denna förhållandevis siktigt stabila former. Vidare ges förutsättningar för låga nivå beror på viss naturlig avgång, men framför att statliga resurser för efterbehandling utnyttjas raallt på att de närmaste årens avgångar kommer att tionellt i framtiden. Regeringen uppdrog senare åt ersättas i ytterst begränsad omfattning. myndigheterna att lämna ett gemensamt budgetun-

Den maringeologiska undersökningsverksamheten derlag för budgetåret 1998. är vid sidan av SGU:s övriga kompetensområden en viktig disciplin. Inom t.ex. miljöområdet är samtliga Finansiering av framtida kostnader för kompetensområden nödvändiga för att ge ett till- efterbehandling av vissa oljeanläggningar fredsställande beslutsunderlag. I planeringen både För närvarande finansierar SOL miljöåtgärder samt långsiktigt och för 1997, ligger maringeologin kvar FoU-projekt för miljösäkringsarbetet med försäljpå i stort sett oförändrad verksamhetsvolym. SGU ningsinkomster från oljeprodukter och oljelagringsgör bedömningen att det finns möjligheter att i bety- anläggningar. Försäljningsinkomsterna redovisas dande omfattning finna extern finansiering i enlighet kontinuerligt på inkomsttitel vilket innebär att medel med vad som förordades i budgetpropositionen för från försäljning inte kommer att finnas tillgängliga år 1997. SGU och Sjöfartsverket har mot bakgrund för myndigheten när det blir dags att betala kostnaav ett positivt utredningsresultat fortsatt arbetet med derna för miljöhanteringen. en samordning av den maringeologiska karteringen SOL har i en skrivelse till regeringen framhållit att och sjömätningen fr.o.m. 1998. det är viktigt att den långsiktiga finansieringen av

Inom Bergsstaten har den ökade prospekterings- miljösäkringsarbetet säkras på ett tidigt stadium. Enverksamheten i landet inneburit en kraftig ökning av ligt beräkningar kommer resterande försäljning att ärenden, vilka också omfattar större arealer. Detta inbringa cirka 325 miljoner kronor, räknat från den har resulterat i långa väntetider hos Bergmästarna. 1 juli 1997. Kostnaderna för den framtida miljösäk- Åtgärder har nu i första hand vidtagits för att mins- ringen är i dagsläget svåra att bedöma, men uppskat-

tas till ca 300 miljoner kronor. SOL föreslår att

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

myndigheten fr.o.m. den 1 juli 1997 bör bemyndigas Avveckling av delar av EKN:s korta att sätta in försäljningsinkomsterna, efter avdrag för garantiverksamhet omkostnader, på ett särskilt räntebärande konto hos EU-kommissionen förbereder för närvarande, på ba- Riksgäldskontoret. Medlen skall användas för att sis av Romfördragets statsstödsregler, införande av täcka kostnaderna för efterbehandlingen enligt före- regler om avveckling av statligt stöd till exportkreditskrifter av regeringen. När SOL upphör som själv- försäkring inom det s.k. konkurrensutsatta området. ständig myndighet bör dragningsrätten på kontot Detta definieras som försäkring av kommersiella risöverföras till SGU som ny huvudman för verksamhe- ker på privata gäldenärer i de flesta OECD-länder ten. vad gäller riskperioder på upp till två år. Syftet är att

förhindra att statsstödd verksamhet konkurrerar på

ojämlika villkor med privat försäkringsverksamhet. Regeringens bedömning: De delar av EKN:s verksamhet som berörs av even- Regeringen gör bedömningen att verksamheten vid tuella EU-regler på detta område står idag för endast SGU inte kräver ytterligare anslagsmedel för inneva- ett par procent av nämndens premieinkomster, även rande budgetår. Detta förutsätter att uppdragsintäk- om antalet ärenden är relativt omfattande. Nämnden terna kan hållas på budgeterad nivå. Den maringeo- har vidtagit förberedande åtgärder för att kunna avlogiska verksamheten kan därmed bibehållas på veckla den verksamhet som EU-reglerna omfattar. 1996 års nivå. Det hör till bilden att Sverige är bland de få EU-

En sammanslagning av de båda myndigheter SGU länder som fortfarande direkt bedriver denna försäkoch SOL bedöms på kort sikt, då verksamheten do- ringsverksamhet i statlig regi. mineras av försäljning och miljösäkring av anlägg- Regeringen stödjer kommissionens ansträngningar ningar, ge samordningsvinster främst på det admi- att införa ett regelverk på detta område. När defininistrativa området samtidigt som det ställs ökade tivt beslut i ärendet har fattats av kommissionen krav på SGU:s resurser för ekonomiadministration. kommer Sverige att vidta nödvändiga anpassnings-

Längre fram då verksamheten omfattar efterkon- åtgärder. troll av miljösäkrade anläggningar finns samord- Regeringen är medveten om att möjligheten att ningsvinster i att SGU har både centrala och regio- erhålla kreditförsäkring i ett övergångsskede kan nala resurser för att sköta kontrollprogrammen. förändras för ett mindre antal företag, om EKN SGU kan dessutom förväntas tillgodogöra sig kom- upphör med den aktuella verksamheten. Regeringen petens från efterbehandling av förorenade anlägg- betonar samtidigt att den svenska privata marknaningar och områden för framtida uppdrag beträffan- den för denna typ av försäkring utvecklats under sede utredning och styrning m.m. av stora miljö- nare år och att en rad privata företag erbjuder altersäkringsprojekt. nativ till EKN:s garantier. En avveckling av den

Regeringen avser att i 1997 års budgetproposition konkurrensutsatta verksamheten bör ske även om ett återkomma till riksdagen med förslag rörande mine- införande av EU-regler på området skulle dröja. Reralpolitiken och SGU. I detta ingår även förslag rö- geringen anser därmed att verksamheten inte längre rande en sammanslagning av verksamheterna vid kan anses vara ett statligt åtagande. SGU och SOL fr.o.m. den 1 januari 1998. För att en Det är regeringens uppfattning att avvecklingen sammanslagning skall kunna göras effektiv krävs åt- skall genomföras på ett sätt som så långt det är möjgärder på myndighetsnivå redan under innevarande ligt beaktar exportföretagens intressen. I syfte att budgetår, framför allt gällande samordning av redo- uppnå detta har EKN inlett samtal med ett antal fövisning och ekonomiadministrativa system. Det är retag på den svenska försäkringsmarknaden för att därför viktigt att få riksdagens godkännande av in- diskutera deras intresse av att överta eller fortsätta riktningen av ett framtida samgående mellan myn- med den verksamhet som EKN avvecklar. digheterna. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar re-

geringen att besluta om avveckling av den verksam-

het hos Exportkreditnämnden som genom planerade

EU-regler definieras som konkurrensutsatt garanti- E. Utrikeshandel, export- och verksamhet med riskperioder på upp till 2 år och om

investeringsfrämjande formerna och villkoren för avvecklingen, inklude-

rande en eventuell försäljning eller överlåtelse av Exportkreditnämnden verksamheten. Inkomst av eventuell försäljning skall

redovisas i enlighet med budgetlagen. Exportkreditnämnden (EKN) skall genom utfärdande av garantier främja svensk export. Garantin utgör en försäkring mot vissa förluster i samband med ex- E 4. AB Svensk Exportkredits port till och investeringar i utlandet. För att EKN statsstödda exportkreditgivning skall kunna fullgöra sina åtaganden har nämnden en I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret. detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 500 000

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

kronor. Anslaget disponeras för ersättning till AB tillföras det generella statsbidraget, varav 2 660 mil- Svensk Exportkredit (AB SEK) för att täcka eventu- joner kronor till kommunerna och 1 140 miljoner ellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter kronor till landstingen. Resterande 200 miljoner och kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och rän- kronor bör förstärka anslaget Bidrag till särskilda tekostnader, inom ramen för systemet med stats- insatser i vissa kommuner och landsting. stödda exportkrediter. De utbetalningar som år 1997 Det ökade generella bidraget till landstingen skall belastar anslaget avser åtaganden som gjorts före fördelas enligt nuvarande regler med ett enhetligt 1984 vad gäller vissa förmånliga krediter till u- belopp per invånare. Av det ökade generella bidraget länder. I övrig statsstödd verksamhet redovisar AB till kommunerna skall 1 330 miljoner kronor förde- SEK för närvarande ett överskott. las enligt nuvarande regler. De resterande 1 330

Staten är genom ett avtal med AB SEK den 14 miljoner kronorna skall fördelas utifrån de olika ålmaj 1990 bunden att ersätta AB SEK för kostnader i dersgrupper som omfattas av grundskola, gymnasiedet statsstödda exportkreditsystemet. AB SEK redo- skola och äldreomsorg. I kommunerna är det främst visar resultatet av verksamheten tre gånger per år till skolan och äldreomsorgen som kommer att få känna regeringen och Kammarkollegiet. Beloppen bokförs av ett ökat tryck de närmaste åren till följd av en ökhos Kammarkollegiet enligt kassaprincipen och där- ning av de åldersgrupper som omfattas av dessa med inte nödvändigtvis på det budgetår de avser vil- verksamheter. Det är också dessa verksamheter som ket var fallet till och med budgetåret 1994/95. Anvi- på grund av sin omfattning fått vidkännas bespasade medel för år 1997 kommer därför inte att vara ringar de senaste åren. Regeringen gör bedömningen tillräckliga för att täcka utbetalningarna. Uppskatt- att det övergångsvis behövs en förstärkning riktad ningsvis kommer ytterligare 3,1 miljoner kronor att mot just dessa verksamheter. Ett åldersbaserat bidrag behövas. Beloppet påverkas av valutakurser och kan kan förbättra förutsättningarna för kommuner med därför avvika från det prognostiserade. många ungdomar och äldre att bättre kunna upp-

Ytterligare 3 100 000 kronor bör mot bakgrund fylla målen för de aktuella verksamheterna. Utifrån härav anvisas på detta anslag. Ökningen finansieras respektive verksamhets relativa vikt mätt som andel genom att anslaget E 3. Exportkreditnämnden mins- av nettokostnaderna bör bidraget fördelas efter ankas med motsvarande belopp. talet invånare i åldersgrupperna 7-15 år, 16-18 år,

65-74 år, 75-84 år samt 85 år och äldre i respektive

kommun. Vad som nu sagts föranleder en ändring i

lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till

kommuner och landsting.

6.22¶Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

A 2. Bidrag till särskilda insatser i vissa

A. Bidrag och ersättningar till kommuner kommuner och landsting.

och landsting I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för

detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på A 1. Generellt statsbidrag till kommuner och 400 000 000 kronor.

landsting För att skapa möjligheter att i rekonstruktivt syfte I statsbudgeten för innevarande år finns för detta bistå kommuner och landsting som har en särskilt ändamål uppfört ett ramanslag på 62 227 000 000 svår ekonomisk situation avsattes år 1996 400 milkronor. joner kronor till ett särskilt anslag.

Kommunsektorns finansiella utveckling har varit Även för år 1997 avsattes 400 miljoner kronor till ogynnsam under en rad av år. Under åren 1992 - detta ändamål. Utbetalningarna från anslaget har 1996 har konsumtionen inom sektorn minskat med bl.a. avsett insatser i kommuner med en stor andel drygt 4 procent i fasta priser. Sysselsättningen i flyktingar samt stöd till vissa enskilda kommuner (se kommuner och landsting uppgick år 1996 till ca avsnitt 8). För budgetåret 1997 kvarstår 144 miljo- 1 000 000 personer, vilket är ca 140 000 färre än år ner kronor till regeringens förfogande. 1990. Om inga särskilda åtgärder genomförs kan I dagsläget finns det kommuner och landsting som denna utveckling förväntas fortsätta och förstärkas på grund av speciella omständigheter kan hamna i en under de närmaste åren. särskilt svår ekonomisk situation. Regeringen gör

Regeringen föreslår därför i denna proposition att därför bedömningen att anslaget Bidrag till särskilda kommuner och landsting tillförs 8 000 miljoner kro- insatser i vissa kommuner och landsting bör ökas nor fr.o.m. år 1998. För att redan under år 1997 med 200 000 000 kronor för år 1997. motverka en fortsatt sysselsättningsminskning och samtidigt värna kvaliteten i de kommunala kärnverksamheterna bör, utöver fastställd statsbudget, 4 000 miljoner kronor tillföras kommuner och landsting. Av 1997 års tillskott bör 3 800 miljoner kronor

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

A 4. Bidrag till Rådet för kommunal Finansieringen för år 1997 föreslås ske genom att

redovisning. 500 000 kronor från den ingående reservationen om Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i 401,4 miljoner kronor på anslaget för särskilda instatsbudgeten för innevarande år. satser i vissa kommuner och landsting (A2) används

för detta ändamål.

Regeringens förslag:

För budgetåret 1997 anvisas ett nytt anslag på 500 000 kronor för bidrag till Rådet för kommu-

nal redovisning. 6.23 Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

I propositionen Den kommunala redovisningen (prop. 1996/97:52) föreslås att ett oberoende organ A. Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten för redovisningsfrågor tillskapas. Inrikesdepartementet har för statens räkning tillsammans med Svenska A 4. Avgift baserad på Kommunförbundet och Landstingsförbundet utarbe- bruttonationalinkomsten tat förslag till avtal och stadgar för bildande av en I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ideell förening mellan dessa tre parter. Förslaget in- ändamål uppfört ett ramanslag på 8 510 000 000 nebär att den ideella föreningen skall kunna bildas kronor. vid en konstituerande föreningsstämma senast den 1 Anslaget avser den del av avgiften till EU:s budget juli 1997. Den ideella föreningen benämns Rådet för som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). kommunal redovisning. Denna del av avgiften anpassas till EU-budgetens be-

Huvuduppgiften för rådet är att främja och ut- räknade finansieringsbehov sedan övriga avgiftsslag veckla god redovisningssed i enlighet med den före- prognostiserats. slagna lagen om kommunal redovisning (prop. Till följd av beslut inom EU beräknas den svenska 1996/97:52). avgiften baserad på BNI bli 472 miljoner kronor läg-

Parterna skall enligt avtalet stödja föreningens re än vad Europeiska kommissionen beräknade i sitt verksamhet ekonomiskt med vardera 500 000 kro- budgetförslag. Regeringen föreslår med anledning av nor för år 1997 och vardera 700 000 kronor för vart detta att anslaget och ramen för utgiftsområdet och ett av åren 1998–2001. Beslut om bidragsbelop- minskas med samma belopp. Nytt anslagsbelopp blir pen fattas för ett år i taget av respektive part, vilket därmed 8 038 000 000 kronor för statens del måste föregås av riksdagens beslut om . anslag.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Bilaga

FÖRDELNING AV BOSTADSBIDRAG TILL FÖLJD AV FÖRESLAGNA REGELÄNDRINGAR

DIAGRAM 6.1

Decilgrupp DIAGRAM 6.3

Kr/månad H-region

Kr/månad

250 200

150 150

100 100

50 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

DIAGRAM 6.2 DIAGRAM 6.4

150 150

100 100

50 50

0 Hyreslägenhet Bostadsrätt Eget hem Övriga

E0 E1 E2+ G/S0 G/S1 G/S2 G/S3+ boendeformer

Vissa skattefrågor

.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

7¶Vissa skattefrågor

7.1 Inledning insikter om behovet av att dämpa negativa miljöef-

fekter i olika avseenden. Under vissa förutsättningar Regeringen presenterar i detta kapitel ett antal för- skulle en kombination av sänkta skatter på arbete slag på skatteområdet och därutöver aviseras flera och höjda skatter på miljöskadlig ekonomisk verkkommande förslag, där huvuddelen kommer att pre- samhet kunna bidra till såväl ett förbättrat sysselciseras i höst och då framför allt i anslutning till sättningsläge som till en bättre miljö. Skatteväxlingsbudgetpropositionen för år 1998. Inledningsvis re- kommittén presenterade i början av året i sitt dovisas vissa allmänna överväganden. En första slutbetänkande en grundlig analys av dessa frågor. grupp förslag rör energibeskattningen och en andra Av betänkandet, som nu remissbehandlas, framgår grupp gäller beskattningen av småföretag. Därutöver att möjligheterna att förstärka miljörelateringen av presenteras förslag som bl.a. rör fastighetsskattens det svenska skattesystemet i hög grad är beroende av nivå för år 1998. Avslutningsvis redovisas de finansi- i vilken takt olika förändringar görs och vad som ella konsekvenserna av de olika åtgärderna. händer i vår omvärld. Sverige verkar inom EU för

sådana förändringar i beskattningen som skulle öka

möjligheterna till globalt effektiva åtgärder. Därige-

nom förbättras förutsättningarna för ytterligare åt-

gärder i Sverige. I den löpande bedömningen av ut- 7.2 Allmänna överväganden rymmet för åtgärder är det nödvändigt att beakta de

samlade effekterna på sysselsättning, välfärd och Regeringen har sedan hösten 1994 föreslagit ett stort miljö. antal åtgärder på skatteområdet. I en första fas Skatteväxlingskommittén rekommenderade att en handlade det om att inom ramen för det successivt successiv skatteväxling genomförs. Regeringen avser preciserade saneringsprogrammet förstärka de of- att senare för riksdagen redovisa sin bedömning av fentliga finanserna. Sveriges medlemskap i EU moti- frågan och också presentera olika förslag. Under det verade också särskilda inkomstförstärkningar. Ge- närmaste året kommer ett förslag om avfallsskatt att nom de olika åtgärderna återställdes också den lämnas till riksdagen. avvägning som gjordes i 1990–91 års skattereform Skatteväxlingskommittén har också presenterat en mellan å ena sidan önskemålen att åstadkomma en skiss till ett reformerat energiskattesystem, som innesamhällsekonomiskt effektiv beskattning och å andra bär en större grad av enhetlighet och likformighet sidan angelägna fördelningspolitiska mål. och där också möjligheterna att infoga olika miljö-

Skattepolitiken har också bidragit till finansiering- komponenter i beskattningen förbättras. Inom regeen av den breda satsning på utbildningsområdet som ringskansliet kommer inom kort ett arbete att påpresenterades i förra årets ekonomiska vårproposi- börjas med att precisera och ytterligare analysera den tion. Senare, i anslutning till den s.k. sysselsättnings- presenterade skissen, bl.a. mot bakgrund av de bepropositionen, föreslogs och aviserades ytterligare dömningar som redovisats i den nyligen överlämnaåtgärder. Inriktningen var dels att skapa bättre skat- de energipolitiska propositionen. temässiga förutsättningar för expansionen av små Skatterna som ekonomiska styrmedel i miljö- och och medelstora företag, dels att stimulera ekonomin i trafikpolitiken behandlas för närvarande också av andra avseenden. den utredning som analyserar vägtrafikens samlade

Under senare år har frågan om skatteväxling beskattning. En central fråga handlar bl.a. om den kommit att diskuteras såväl i Sverige som inom EU. lämpliga avvägningen mellan skatter på försäljning Bakgrunden ges av det allvarliga läget på arbets- och innehav av fordon och skatter på olika drivmemarknaden med en hög arbetslöshet och av ökade del. Utredningen skall bl.a. också beakta det arbete

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

som nyligen slutförts av Kommunikationskommit- Skatterna har en central budgetpolitisk dimension. tén. Utöver det självklara syftet att finansiera offentliga

Översynen av energibeskattningen och det arbete utgifter finns också en annan koppling till budgetens som utförs av utredningen om vägtrafikens samlade utgiftssida. I ett betydande antal fall innehåller skatbeskattning avses resultera i förslag till riksdagen tesystemet indirekta stöd till olika sektorer och grupunder år 1998 med sikte på ikraftträdande den 1 ja- per i samhället, som är att jämföra med utgifter på nuari 1999. budgetens utgiftssida. I förra årets ekonomiska vår-

Skatter och avgifter har en central roll i sysselsätt- proposition presenterade regeringen för första gångningspolitiken. Det handlar bl.a. om att trygga goda en en redovisning av s.k. skatteavvikelser, som beskattemässiga villkor för investeringar i Sverige, som skriver de stöd och i vissa fall de sanktioner, som av tradition haft och fortfarande har internationellt riktas mot olika grupper. En förnyad redovisning sett konkurrenskraftiga företagsskatteregler. De skat- lämnas som en bilaga till denna proposition. Redotemässiga villkoren för småföretagen har också för- visningen möjliggör en jämförelse mellan budgetens bättrats under senare år. Ett arbete med att försöka inkomst- och utgiftssida. En löpande och öppen reförenkla skattereglerna för de allra minsta företagen dovisning av var för sig välmotiverade avvikelser i pågår. skattesystemet möjliggör också en kontinuerlig

Skatternas roll i sysselsättningspolitiken handlar i prövning av samma slag som den som görs för stöd första hand om utformningen av skatterna på arbete. på budgetens utgiftssida. Tjänstebeskattningsutredningen har nyligen presenterat olika förslag som syftar till att förbättra villko- Ärendet och dess beredning ren för tjänstesektorns expansion och därmed för Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning sysselsättningen. Förslagen innebär bl.a. att socialav- i avsnitt 2 Förslag till riksdagsbeslut. gifterna tas bort för visst slag av tjänsteproduktion Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter med inriktning på sådana tjänster där individerna inhämtats från Riksskatteverket. I fråga om förslaget själva har möjlighet att utföra arbetet. Åtgärderna till ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt har skulle också kunna bidra till att begränsa omfatt- också kontakter rörande förslagets utformning hafts ningen av svarta marknader. I den fortsatta bered- med Kammarkollegiet och Svenska Bankföreningen. ningen av de just remitterade förslagen kommer bl.a. Lagförslagen är i allt väsentligt av sådan beskafen avvägning göras mellan å ena sidan önskemålen fenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. att få till stånd en samhällsekonomiskt effektivare Förslaget till ändring i lagen om arvsskatt och gåbeskattning, ökad sysselsättning och mindre svartar- voskatt, som avser beskattningen av gåva i form av bete, å andra sidan önskemålen om att bibehålla insättning på barns konto av förälder som är förenkla och robusta system på skatte- och avgiftsom- myndare, är dock av sådan karaktär att Lagrådets rådet. Vid ett slutligt ställningstagande är det också yttrande normalt borde inhämtas. En lagrådsnödvändigt att väga in hur eventuella åtgärder skall granskning i denna del skulle emellertid innebära att finansieras. Eventuella åtgärders effekter på inkomst- ett förslag inte skulle kunna lämnas i sådan tid att fördelningen och på jämställdheten mellan män och det vore möjligt att åstadkomma en avslutad rikskvinnor måste också beaktas. dagsbehandling under våren. Det är av synnerlig vikt

Såväl ur fördelningssynpunkt som vad gäller inci- att klarlägga i vilken omfattning gåvobeskattning tamenten för arbete, utbildning och sysselsättning är skall ske i aktuella fall. Med hänsyn till att Lagrådets utformningen av inkomstskatten på förvärvsinkoms- hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandter av central betydelse. Inkomstskatten reformera- ling bör därför Lagrådets yttrande inte inhämtas. des på ett genomgripande sätt genom 1990-91 års skattereform. Genom basbreddningar av olika slag förbättrades den horisontella rättvisan mellan individer med likvärdiga inkomster, åtgärder som också 7.3 Energirelaterade frågor bidrog till att balansera effekterna av den minskade formella progressiviteten i skatteskalan. Regeringen 7.3.1 Energibeskattning kommer i anslutning till budgetpropositionen att redovisa sin bedömning av skattereformen. Vid en fortsatt tillfredsställande utveckling av de offentliga Regeringens förslag: Fastighetsskatten på markvärfinanserna blir det för tiden efter 1998 aktuellt att det av vattenkraftverk sänks med 1,21 procentenheöverväga inkomstskattelättnader för låg- och me- ter. Energiskatten på elektrisk kraft höjs med 1,4 öre delinkomsttagare som en av flera tänkbara åtgärder per kWh den 1 januari 1998. med fördelningspolitisk inriktning. Sådana inkomst- För att finansiera det försenade ikraftträdandet av skatteåtgärder kan också ses i ljuset av behovet av fördubblingen av koldioxidskatten för industrin och förstärkta incitament för förvärvsarbete och kan växthusnäringen höjs de generella koldioxidskatteockså ge positiva effekter på lönebildningen. satserna med 0,7 % den 1 juli 1997.

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Skälen för regeringens förslag: I propositionen förutsättningar för att skattesänkningen skall slå ige- 1996/97:1 föreslogs att det andra steget av tidigare nom i marknadspriserna. beslutade höjningar av produktionsskatterna på elek- Regeringen avser att återkomma till frågan om trisk kraft skulle återtas och ersättas av höjda ener- nivån på och utformningen av produktionsskatten giskatter på elektrisk kraft och fossila bränslen. Sam- på el på längre sikt. Regeringen kommer därvid att tidigt föreslogs att vattenkraftsskatten skulle ersättas överväga om det är möjligt och ändamålsenligt att med en fastighetsskatt baserad på markvärdet. Riks- ersätta skatten på kärnkraftsproducerad el med en dagen har beslutat i enlighet med propositionen (bet. fast skatt som är oberoende av produktionsnivån i 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53, SFS 1996:1173 och likhet med vad som gäller för beskattning av el från 1220–1222). vattenkraftverk

Orsaken var den kritik som hade riktats mot pro- Företag med industriell tillverkning är idag befriaduktionsskattehöjningarna och effekterna av dem på de från konsumtionsskatt på el. Till följd av denna de konkurrensutsatta företagen inom den elintensiva gränsdragning kan snedvridningsproblem uppkomindustrin. ma i förhållande till företag inom andra näringsgre-

Trots den avreglerade elmarknaden säljs fortfa- nar. I den kommande översynen av elbeskattningen rande större delen av elen i enlighet med avtal som kommer dessa problem att analyseras. har ingåtts före reformen. Överföringskapaciteten Regeringen har i proposition 1996/97:29 föreslamellan länderna är begränsad. Elproducenterna kan git att koldioxidskattesatsen skulle fördubblas för därför övervältra skattehöjningar på konsumenterna industrin och växthusnäringen från den 1 januari genom att höja elpriserna. 1997. De nödvändiga EU-beskeden för att kunna

I takt med en fortsatt integrering av den svenska besluta om de skattelättnader som krävs för energiinoch nordiska elmarknaden torde företagens möjlig- tensiv industri vid en koldioxidskattefördubbling har heter till prisövervältring minska. I väntan på att el- numera erhållits. Förslaget kan således träda ikraft marknaden skall fungera fullt ut är det lämpligt att den 1 juli 1997. Det försenade ikraftträdandet benu ta ytterligare ett steg i omvandlingen från produk- räknas medföra en budgetförsvagning med 190 miltionsskatten på elektrisk kraft till den nuvarande joner kr för den offentliga sektorn under 1997. För konsumtionsskatten på el. Fastighetsskatten på att finansiera skattebortfallet föreslås att de generella markvärdet av vattenkraftverk sänks därför. Efter- koldioxidskattesatserna varaktigt höjs med 0,7 %. som ingen energiskatt tas ut på el som förbrukas vid De koldioxidskattesatser som gäller för år 1997 fasttillverkningsprocessen i industriell verksamhet inne- ställdes genom den indexeringsförordning som utbär denna åtgärd att kostnaderna dämpas för den färdades hösten 1996 (SFS 1996:1177). De nu föreelintensiva industrin. slagna höjningarna sker utifrån den koldioxid-

Det är lämpligt att fastighetsskatten på vatten- skattenivå per kg bränsle som utgjorde grunden för kraft sänks med 50 % av den nivå som fastställdes de indexerade koldioxidskattebeloppen. Höjning av hösten 1996 vid omvandlingen av den tidigare pro- koldioxidskatten får direkt effekt på samtliga sektoduktionsskatten till fastighetsskatt. Vid fastställandet rer i samhället, dvs såväl hushålls- och transportsekav den nya skattesatsen bör beaktas att den nuva- torerna som industrin. Den koldioxidskatt som tas ut rande skattenivån, 3,42 % fastställdes, utan att hän- på bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet syn togs till den skatt (0,5 %) som redan då utgick eller vid yrkesmässig växthusodling kommer enligt på markvärdet. Vid bestämmandet av den nya skat- förslaget i prop. 1996/97:29 i normalfallet att uppgå tesatsen, 2,21 %, har detta korrigerats. Samtidigt till 50 % av den generella nivån. bör energiskattesatsen på el höjas med 1,4 öre per Av praktiska skäl bör varken energiskatten på el kWh för att kompensera det skattebortfall som upp- eller koldioxidskatten räknas om med hänsyn till står vid sänkningen av produktionsskatten på vat- förändringar av konsumentprisindex förrän vid skattenkraft. teuttaget för år 1999.

Vid årsskiftet sänktes den genomsnittliga avgiften Ändringen i 3 § femte stycket lagen (1984:1052) till kärnavfallsfonden med 0,8 öre per kWh samtidigt om statlig fastighetsskatt innebär en rättelse av ett som företagens garantiåtaganden utökades. Åtgär- skrivfel som uppkom i samband med ändringar i paden innebar en sänkning av kostnaderna för kärn- ragrafen när vattenkraftsskatten ersattes av en faskraftsproducenterna motsvarande ca 0,4 öre per tighetsskatt baserad på markvärdet (prop. kWh netto. Sänkningen av kärnbränsleavgiften och 1996/97:1). av vattenkraftsskatten skapar förutsättningar för sänkta elpriser för elintensiv industri. Regeringen förutsätter att de elproducenter som tidigare höjt sina priser med hänvisning till de höjda produktionsskatterna nu kommer att sänka priserna i motsvarande grad som kärnbränsleavgift och vattenkraftsskatt sänks. Det helstatliga Vattenfall AB har en stark ställning på elmarknaden. Därmed finns goda

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

7.3.2 Direktavdrag för investeringar i nya bet.1996/97:SkU13, rskr. 1996/97:133, SFS 1996:

värme- och kraftproduktions- 1611).

anläggningar Bestämmelserna innebär att viss del av avkast-

ningen på aktier i onoterade svenska och utländska För att underlätta omställningen till användande av företag undantas från beskattning hos aktieägaren. förnybara energikällor bör ett tidsbegränsat direkt- Reglerna för beräkning av det enkelbeskattade utavdrag införas vid inkomsttaxeringen. Ett förslag rymmet har utformats på samma sätt som de särskall under våren tas fram inom regeringskansliet. skilda reglerna för beskattning av aktiva delägare i Sedan godkännande inhämtats från EG-kommis- fåmansföretag i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om sionen enligt statsstödsreglerna i Romfördraget statlig inkomstskatt, SIL, de s.k. 3:12-reglerna. Från (artiklarna 92–94) avser regeringen att snarast åter- skatteplikt undantas således utdelning inom ett lättkomma till riksdagen med förslag. nadsutrymme. Detta lättnadsutrymme beräknas ge-

Direktavdraget skall gälla för investeringar i an- nom att en räntesats multipliceras med ett underlag läggningar för värme- och kraftvärmeproduktion som utgörs av summan av anskaffningskostnaden som använder förnybara energikällor samt för inves- för aktierna och viss del av de löner som har utbetateringar i distributionsnät från sådana anläggningar. lats i företaget. Räntesatsen är 65 % av statslånerän- Produktionsanläggningarna skall använda förnybara tan vid utgången av november månad året före beenergislag såsom biobränslen och framsorterade av- skattningsåret. Lättnadsutrymme som inte utnyttjas fallsfraktioner. Direktavdraget, som skall vara tids- för skattefri utdelning ett visst år får sparas till ett begränsat, bör gälla för investeringar som utförs un- senare år. Ett sparat utrymme kan också utnyttjas av der perioden juli 1997 – december 1998. aktieägaren vid reavinstbeskattningen. Den del av

Ett system med direktavdrag innebär att företaget reavinsten som motsvarar det sparade utrymmet unredan vid anskaffningstillfället får avdrag för framti- dantas då från beskattning. da värdeminskning. Underlaget för avskrivning- Underlag för beräkning av lättnadsutrymmet utar/värdeminskning minskas i gengäld med ett belopp görs således av summan av anskaffningskostnaden som motsvarar direktavdraget. Direktavdrag innebär för aktien och löneunderlaget. Löneunderlaget bealltså ingen definitiv skattelättnad utan möjliggör räknas på grundval av de löner som har betalats ut i upptagande av en skattekredit som sedan amorteras i företaget. Närmare bestämt utgörs underlaget av form av uteblivna värdeminskningavdrag. 70 % av utbetalade löner till den del de överstiger 10

Direktavdraget bör gälla för en viss del av hela in- basbelopp, fördelat per aktie i bolaget. För aktier vesteringen oavsett om den är hänförlig till byggnad, som har anskaffats före år 1990 får anskaffningsinventarier eller markanläggning. Systemet bör sam- kostnaden för aktien räknas upp med index, dock ordnas med gällande bidragssystem så att bidrag och tidigast fr.o.m. år 1970, fram till år 1990. För aktier avdrag inte medges för samma utgift. som har anskaffats före ingången av år 1992 finns

Direktavdraget skall tillämpas första gången vid möjlighet att i stället för den faktiska anskaff- 1999 års taxering. Företag som taxeras för andra ningskostnaden utgå från kapitalunderlaget i företahalvåret 1997 vid 1998 års taxering får vid den taxe- get. Värdet baseras då på skillnaden mellan tillgångringen tillämpa vanliga avskrivningsregler. Vid 1999 ar och skulder i företaget vid utgången av det beårs taxering får företaget yrka direktavdrag mot oav- skattningsår som har taxerats år 1993. Tillgångar skrivet belopp. och skulder skall värderas enligt bestämmelserna i

lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget

vid beskattning av ägare i fåmansföretag.

Regeringen anser att det finns skäl att ytterligare

öka lönesummeregelns betydelse vid beräkning av 7.4 Småföretagsåtgärder såväl det enkelbeskattade utrymmet som det kapital-

beskattade utrymmet enligt 3:12-reglerna. Den skat- 7.4.1 Lättnader i beskattningen för ägare i telättnad som tillkommer ägarna genom denna löne-

små och medelstora företag kostnadsanknutna åtgärd kan även få gynnsamma

sysselsättningseffekter. Genom att lättnaden knyts

till löneunderlaget och inte till kapitalunderlaget Regeringens förslag: Löneunderlaget höjs från 70 till uppkommer inte heller några ökade risker för skat- 100 %. Därutöver sker vissa mindre justeringar i de tearbitrage. regler som gäller för fåmansföretagen. Regeringen anser att löneunderlaget bör höjas

från 70 % till 100 %. Förslaget föranleder en änd-

ring i 3 §12 d mom. SIL. Den ändrade bestämmelsen Skälen för regeringens förslag: Riksdagen antog hös- får tillämpas fr.o.m. 1998 års taxering. Det innebär ten 1996 ett förslag om lättnad i ägarbeskattningen i att för utdelning som lämnas under år 1997 får det små och medelstora företag (prop. 1996/97:45, enkelbeskattade utrymmet resp. det kapitalbeskatta-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

de utrymmet enligt 3:12-reglerna beräknas med ut- mot vinst på onoterad svensk aktie och inte mot gångspunkt i det höjda löneunderlaget. vinst på onoterad utländsk aktie. På motsvarande

sätt kan ifrågasättas om en förlust på en onoterad Övriga ändringar utländsk aktie endast får kvittas mot en vinst på en Reglerna i 3:12-systemet tillämpas på kvalificerade sådan aktie. Det är emellertid inte avsikten. Regeaktier. I 3 § 12 a mom. SIL anges under vilka förut- ringen anser att ett förtydligande bör göras i denna sättningar en aktie skall anses kvalificerad. Det är del. fallet om den skattskyldige eller någon honom närstående i betydande omfattning har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. En aktie anses 7.4.2 Positiv räntefördelning även kvalificerad när aktieägaren äger aktier i ett företag som i sin tur – direkt eller indirekt – äger aktier i ett annat fåmansföretag i vilket aktieägaren eller Regeringens förslag: Räntesatsen för positiv räntenågon denne närstående är verksam i betydande om- fördelning höjs med två procentenheter. fattning. Denna verksamhet kan ha utövats under beskattningsåret eller under något av de fem närmast föregående beskattningsåren. Syftet med bestämmel- Skälen för regeringsens förslag: Genom lagstiftning sen är att fånga in de situationer då verksamheten hösten 1993 (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94: inte bedrivs i det företag i vilket aktieägaren direkt SkU15, rskr. 1993/94:108, SFS 1993:1536) infördes äger aktier. Lagtexten har emellertid fått en utform- regler om räntefördelning vid beskattning av enskilning som torde innebära att, om aktierna i ett dot- da näringsidkare och fysiska personer som äger anterbolag i vilket aktieägaren varit verksam säljs och del i handelsbolag. Positiv räntefördelning innebär någon verksamhet inte bedrivits i moderbolaget, att avdrag medges vid beräkning av inkomst av näkommer regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL inte att va- ringsverksamhet för en schablonmässigt beräknad ra tillämpligt. På samma sätt som i övriga bestäm- avkastning på eget kapital i verksamheten. Räntesatmelser bör i detta fall finnas en karenstid på 5 år. Re- sen vid positiv räntefördelning uppgår till statslånegeringen föreslår en ändring så att denna innebörd räntan ökad med tre procentenheter (prop. 1993/94: klargörs i 3 § 12 a mom. SIL. Vidare föreslås en re- 234, bet. 1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443, SFS daktionell ändring i 3 § 12 mom. SIL. 1994:784). Motsvarande belopp tas i stället upp som

Definitionen av vad som avses med ett fåmansfö- intäkt av kapital. Avkastning på eget kapital som retag finns i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL. investeras i verksamheten skall beskattas i kapital. Enligt åttonde stycket a i anvisningspunkten anses ett Reglerna syftar till att enskilda näringsidkare skall fåmansföretag föreligga om en fysisk person eller ett beskattas för avkastning på ett sätt som är likvärdigt fåtal fysiska personer äger så många aktier eller an- med vad som gäller för ägare av enmansaktiebolag. delar i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening att Reglerna om räntefördelning har justerats senast gedessa personer har mer än hälften av rösterna för ak- nom lagstiftning hösten 1996 (prop. 1996/97:12, tierna eller andelarna i företaget. En subsidiär defini- bet. 1996/97:SkU7, rskr. 1996/97:70, SFS 1996: tion finns i nämnda anvisningspunkt åttonde styck- 1400). et b. Av den framgår att med fåmansföretag avses ett Regeringen föreslår i föregående avsnitt att löneaktiebolag eller en ekonomisk förening vars verk- underlaget för fåmansföretagen höjs från 70 till samhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är 100 % av lönesumman. En motsvarande lättnad i oberoende av varandra om en person har den reella beskattningen bör införas för enskilda näringsidkare bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och och handelsbolagsdelägare. Att komplettera räntesjälvständigt kan förfoga över dess resultat. fördelningsreglerna med en lönesummeregel skulle

Av nionde stycket i anvisningspunkten framgår medföra ett allför komplicerat inslag i lagstiftningen att ett aktiebolag vars aktier är noterade vid en för enskilda näringsidkare och fysiska personer som svensk börs inte räknas som fåmansföretag. Motsva- äger andel i ett handelsbolag. Regeringen bedömer rande bör även gälla om företaget är noterat på en att en lämpligare åtgärd för enskilda näringsidkare utländsk börs. Regeringen föreslår därför en ändring och handelsbolagsdelägare är att höja räntesatsen för med denna innebörd. positiv räntefördelning med två procentenheter. Rän-

Samtidigt med förslaget om en lättnad i beskatt- tesatsen vid positiv räntefördelning föreslås sålunda ningen av ägare i små och medelstora företag inför- uppgå till statslåneräntan ökad med fem procentdes en möjlighet att kvitta förlust på onoterade aktier enheter. mot vinst på onoterade aktier. Bestämmelsen finns i Förslaget föranleder en ändring av 3 § lagen 27 § 5 mom. SIL och avser såväl onoterade svenska (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. som utländska aktier. Bestämmelsen har emellertid lagtekniskt utformats så att det kan ifrågasättas om förlust på onoterad svensk aktie får kvittas endast

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

7.4.3 Nedsättning av arbetsgivaravgifter För handelsbolag gäller vissa begränsningsregler

som syftar till att ge neutralitet mellan olika företags-

former. Exempelvis är det sammanlagda avdraget Regeringens förslag: Arbetsgivare får vid beräkning från egenavgifter för samtliga delägare i ett handelsav arbetsgivaravgifter varje månad göra ett särskilt bolag maximerat till 30 000 kronor per år. Dessavdrag med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst utom gäller 9 000-kronorstaket för var och en av med 3 550 kronor. delägarna. Slutligen gäller samma begränsning som

En företagare som redovisar såväl egenavgifter för enskilda näringsidkare i de fall handelsbolaget som arbetsgivaravgifter får inte medges högre avdrag har anställda och gjort avdrag från arbetsgivaravgiffrån egenavgifterna än att det sammanlagda avdra- terna. get från egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna Den redan genomförda nedsättningen av arbetsuppgår till 42 600 kronor per år. Vissa konsekvens- givaravgifterna har förbättrat möjligheterna för exändringar görs i reglerna för delägare i handelsbolag. pansion och ökad sysselsättning i små och medelsto-

ra företag. Nedsättningen har också bidragit till att

kompensera för småföretags relativt större fullgö- Skälen för regeringens förslag: I den s.k. sysselsätt- randekostnader per anställd för hantering av skatter ningspropositionen aviserade regeringen ett förslag och avgifter än för större företag. om nedsättning av socialavgifter. Förslaget precise- För knappt 200 000 aktiebolag med mindre än 10 rades i en senare proposition och riksdagen antog anställda kan det faktiskt utnyttjade avdragsunderförslaget hösten 1996 (prop. 1996/97:21, bet. laget vid gällande regler beräknas uppgå till i genom- 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53, SFS 1996:1218). snitt 260 000 kronor per företag eller till mindre än Gällande regler innebär i korthet följande. hälften av det maximala avdragsunderlaget. Detta

En arbetsgivare får vid beräkningen av arbetsgi- indikerar att det maximala avdragsunderlaget på varavgifter varje månad göra ett särskilt avdrag med 50 000 kronor per månad eller högst 600 000 kro- 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 2 500 nor per år inte utgör en begränsning för flertalet av kronor. För en arbetsgivare med en månatlig löne- dessa företag. För dessa företag, vars lönesumma summa på minst 50 000 kronor innebär detta ett understiger 600 000 kronor, har förändringen medhögsta årligt avdrag med 30 000 kronor per år. fört att den marginella kostnaden för arbetskraft

Syftet med gällande regler är att underlätta för minskat med knappt 4 %. Med normala antaganden små och medelstora företag och därmed förbättra om efterfrågan på arbetskraft torde denna kostnadsförutsättningarna för nyföretagande och nyanställ- sänkning på sikt resultera i en sysselsättningsökning i ningar. I samband med att reglerna infördes över- dessa företag på åtminstone ett par procent. vägde regeringen olika modeller för att begränsa av- Den tidigare reformen har kritiserats för att den dragsrätten för större företag och för företag som skulle ge upphov till s.k. dödviktskostnader genom ingår i större företagsgrupper med intressegemen- att den inte sänker den marginella lönekostnaden för skap i syfte att öka effektiviteten i åtgärden. Nu gäl- företag vars lönesumma i utgångsläget överstiger lande begränsningsregel har som utgångspunkt det 600 000 kronor utan enbart lönekostnaden inom civilrättsliga koncernbegreppet och innebär att om 600 000-kronorsramen. I detta sammanhang kan flera företag ingår i en och samma koncern skall de påpekas att den andel av den offentlig-finansiella vid tillämpningen av avdragsregeln anses som en ar- kostnaden för avgiftsnedsättningen som avser förebetsgivare. tag med mer än 10 anställda endast uppgår till ca 20

I syfte att stimulera egenföretagande finns en % av den totala kostnaden. Fyra femtedelar av det kompletterande regel som medger avdrag vid beräk- totala avdragsbeloppet avser således företag med ningen av de socialavgifter i form av egenavgifter mindre än 10 anställda. För ca 80 % av dessa föresom betalas av enskilda näringsidkare och sådana tag innebär avdraget en lägre marginalkostnad för delägare i handelsbolag som är fysiska personer. Re- arbetskraft. Det maximala avdragsunderlaget på geln innebär att avdrag medges med 5 % av avgifts- 600 000 kronor utgör emellertid en begränsning för underlaget, dock högst med 9 000 kronor per år. ett stort antal små företag. Detta motsvarar ett högsta underlag för avgiftsned- För att ytterligare stimulera nyanställningar med sättning på 180 000 kronor. inriktning på små och medelstora företag föreslår

Egenföretagare har i vissa fall anställd personal, regeringen att nuvarande avdragsregler utvidgas. Invilket innebär att egenföretagaren förutom egenav- för en sådan utvidgning aktualiseras i princip två hugifter på den egna inkomsten även betalar arbetsgi- vudalternativ. Det första innebär att den procentuvaravgifter för den lön och andra förmåner som de ella nedsättningen av socialavgifterna utökas med ett anställda erhåller. I detta fall innebär gällande regler bibehållande av gällande gränser för de underligganatt avdraget från egenavgifterna begränsas så att det de avgiftsunderlagen i form av löner till anställda och sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifter och egna inkomster för egenföretagare och delägare i egenavgifter inte överstiger 30 000 kronor per år, handelsbolag (dvs. 50 000 kronor per månad i ardvs. samma beloppsgräns som gäller för aktiebolag. betsgivaravgiftsfallet). Det andra alternativet innebär

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

att den procentuella nedsättningen förblir oföränd- nader för ökning av aktiekapitalet och för förvaltrad medan gränserna för de maximalt avdragsgrun- ning av det egna kapitalet blir avdragsgilla. Detdande underlagen höjs. samma kommer att gälla beträffande ekonomiska

För arbetsgivare innebär förslaget följande. Vid föreningars medlems- och förlagsinsatser. Regeringen beräkningen av arbetsgivaravgifter medges varje anser slutligen att kostnader i samband med fusion månad ett avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget, skall få dras av direkt. Förslagen bygger på kapitaldock högst med 3 550 kronor. För arbetsgivare med förlustutredningens betänkande Kapitalförluster och en månatlig lönesumma på minst 71 000 kronor, organisationskostnader vid beskattningen (SOU vilket motsvarar 852 000 kronor per år, innebär det- 1995:137). ta ett högsta årligt avdrag med 42 600 kronor. Utvidgningen av det maximala avdragsunderlaget kan förväntas stimulera expansion av företag som för närvarande har upp till tio anställda. Det utökade 7.4.5 Medlemsinlåning till avdragsunderlaget medför att antalet företag för vil- producentföreningar ka marginalkostnaden för arbetskraft sänks ökar. Av det totala antalet företag med mindre än 10 anställ- Inlåning till en producentförening från medlemmarda ökar andelen vars marginalkostnad sänks från 80 na i föreningen skall enligt en dom den 28 januari till 90 %. 1997 av Regeringsrätten inte räknas som tillgång i

För egenföretagarnas avdrag från egenavgifter fö- medlemmarnas näringsverksamhet (mål nr 5341– reslås inga förändringar, då syftet med utvidgningen 1996). Medlen får alltså bl.a. inte ingå i underlaget är att stimulera nyanställningar. Följaktligen gäller för räntefördelning eller i taket för expansionsmedel. även fortsättningsvis att vid beräkningen av egenav- Medlemsinlåningen till jord- och skogsbrukets progifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderla- ducentföreningar kan beräknas uppgå till ca 3 mdkr. get, dock högst med 9 000 kronor per år. I konsek- Enligt regeringens mening bör medlems fordran på vens med den förändring som föreslås för aktiebolag en ekonomisk förening få räknas som tillgång vid utvidgas dock den avdragsram som gäller för det beräkning av näringsverksamhetens kapital om sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifter och medlemsskapet betingas av medlemmens näringsegenavgifter. Avdragsramen utvidgas från 30 000 verksamhet. Ett lagförslag bereds nu i Finansdeparkronor per år till 42 600 kronor per år. För delägare tementet och regeringen återkommer senare i vår i handelsbolag föreslås att det maximala samman- med förslag till riksdagen. De nya reglerna bör kunlagda avdraget från egenavgifterna för samtliga del- na få gälla med retroaktiv verkan fr.o.m. 1995 års ägare utökas till 42 600 kronor samtidigt som 9 000- taxering. kronorstaket skall gälla för var och en av delägarna. Regeländringen innebär att incitamenten att utvidga kretsen delägare i handelsbolaget förstärks. Slutligen föreslås att den sammanlagda avdragsramen för de 7.4.6 Stoppreglerna ses över fall ett handelsbolag med fysiska personer som delägare har anställda, och där avdrag medges från så- Ett grundläggande drag i regeringens ekonomiska väl egenavgifter som arbetsgivaravgifter, utvidgas till politik är arbetet med att förbättra förutsättningarna 42 600 kronor per år. för de små och medelstora företagens utveckling.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 5 a § och 3 Som exempel från skattepolitikens område kan kap. 5 a § lagen (1981:691) om socialavgifter. nämnas den i höstas införda lättnaden i ägarbeskatt-

ningen i små och medelstora företag (prop.

1996/97:45) och den föreslagna utvidgningen av

förmögenhetsskattefriheten för företagskapital (prop. 7.4.4 Kapitalförluster och 1996/97:117). Det är viktigt att fortsätta på den in-

organisationskostnader slagna vägen och arbeta för ett ännu bättre före-

tagsklimat. Det är framför allt i de små och medel- Regeringen anser att det är lämpligt att ompröva det stora företagen som de nya jobben och föruts.k. kapitalförlustbegreppet. I en lagrådsremiss, som sättningarna för tillväxt kan skapas. överlämnas i början av maj, föreslås att detta be- Så gott som samtliga små och medelstora företag grepp, som många gånger uppfattas som svårbegrip- är fåmansföretag. År 1976 infördes ett särskilt regelligt av de skattskyldiga, tas bort ur kommunalskat- system för sådana företag – de s.k. stoppreglerna. telagen (1928:370). Regeringen föreslår samtidigt att Reglerna syftar till att hindra att bolagsformen anen särskild regel om rätt till avdrag för förluster av vänds för att undgå beskattning genom vissa transkontanta medel i näringsverksamhet på grund av aktioner mellan bolaget och dess delägare, såsom brott införs. Den föreslagna avdragsrätten omfattar överlåtelse av egendom, hyra av lokal m.m. på för inte mervärdesbeskattningen. Lagrådsremissen kom- delägaren fördelaktiga villkor. Idag framstår denna mer också att innehålla förslag som innebär att kost- lagstiftning till stor del som uttryck för ett föråldrat

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

synsätt. Lagstiftningen har också ofta kritiserats av heter från de s.k. krisåren – 1988 och senare – inte företrädare för näringslivet som hävdat att reglerna har avyttrats. Lagstiftningen medger dock inte att är diskriminerande och att det ur neutralitetssyn- man tillämpar olika omräkningstal för äldre och punkt är oacceptabelt med en lagstiftning på skatte- yngre hus. Samma omräkningstal skall därför tillområdet som riktar sig mot en speciell företagskate- lämpas på de olika kategorierna av hyreshus trots att gori. En översyn och modernisering av stoppreglerna den återhämtning av prisnivån som har konstaterats bör mot denna bakgrund kunna bidra till att skapa i storstadsområden begränsat sig till det äldre fastigett ännu bättre företagsklimat. Regeringen kommer hetsbeståndet. därför att ge en särskild utredare i uppdrag att se När det gäller småhus innebar RSV:s beslut om över stoppreglerna i syfte att så långt som möjligt omräkning år 1996 att de redan höga taxeringsvärlåta allmänna beskattningsregler ersätta dessa. Upp- denivåerna för fastigheter i vissa attraktiva områden draget skall omfatta alla särskilda regler för beskatt- skulle höjas ytterligare. Fastigheter i sådana områden ning av fåmansföretag utom bestämmelserna om ut- har av många skäl genomgått kraftiga värdeökningdelning och reavinst i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) ar under en följd av år. om statlig inkomstskatt, som har till syfte att för- Dessa förhållanden föranledde riksdagen att unhindra att förvärvsinkomst tas ut som kapitalin- der hösten 1996 hos regeringen begära en översyn av komst. fastighetstaxeringsförfarandet. I avvaktan härpå be-

slutade riksdagen om en begränsning av omräknings-

talen för 1997 års taxeringsvärden i vissa fall (bet.

1996/97:SkU14, rskr. 1996/97:134, SFS 1996:1615).

Begränsningen innebar att omräkningstalen för 7.5 Omräkningstalen för 1998 års hyreshus i vad avsåg värderingsenheter för bostäder

taxeringsvärden med värdeår 1988 eller senare begränsades till högst

0,96 och omräkningstalen för småhusenheter till

högst 1,07. Regeringens förslag: Omräkningstalen för 1998 års Regeringen har i mars 1997 förordnat en särskild fastighetstaxering skall för hyreshus i vad avser vär- utredare som har till uppgift att se över förfarandet deringsenheter för bostäder samt för småhusenheter vid fastighetstaxeringen (Dir. 1997:36). Utredaren vara desamma som dem som gäller för år 1997. skall undersöka om de nuvarande reglerna på ett till-

fredsställande sätt leder fram till att taxeringsvärdena

för enskilda fastigheter återspeglar marknadsvärde- Skälen för regeringens förslag: Allmän fastighets- na. Uppdraget omfattar både de materiella reglerna taxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. 1988 för och de förfaranderegler som skall tillämpas vid allhyreshus och industrienheter, 1990 för småhusenhe- män och särskild fastighetstaxering samt vid den årter och 1992 för lantbruksenheter. liga omräkningen. Uppdraget skall vara avslutat före

Från och med år 1996 beaktas prisutvecklingen utgången av år 1998. för åren mellan de allmänna fastighetstaxeringarna Mot bakgrund av vad som anförts, och i avvakgenom ett särskilt omräkningsförfarande. För varje tan på vad den särskilda utredaren kommer till för taxeringsenhet bestäms vid den allmänna fastig- slutsatser, anser regeringen att omräkningsförfaranhetstaxeringen ett basvärde som skall motsvara det inte bör leda till någon förändring av taxerings- 75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde. Detta värdena för hyreshus till den del de avser värderingsskall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga enheter för bostäder samt för småhusenheter för år prisläget under andra året före det år då den allmän- 1998. Detta innebär att omräkningstalen för dessa na fastighetstaxeringen sker. Basvärdet omräknas typer av fastigheter skall vara desamma för år 1998 varje år med hjälp av ett omräkningstal som fast- som dem som gäller för år 1997. ställs av Riksskatteverket (RSV) med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika prisutvecklingsområden under tolvmånadersperioden 1 juli andra året före taxeringsåret – 30 juni året före taxeringsåret.

RSV har i samband med sina beslut om omräk- 7.6 Övriga frågor ning 1995 och 1996 uppmärksammat och för regeringen påtalat vissa brister i omräkningsförfarandet. 7.6.1 Höjd tobaksskatt Som reglerna har utformats är det inte möjligt att vid omräkningen beakta andra värdefaktorer än prisutvecklingen för samtliga fastigheter av ett visst slag. I Regeringens förslag: Skatten på tobaksvaror höjs vissa områden grundades den redovisade prisutveck- med 29 % fr.o.m. den 1 augusti 1997. lingen 1 juli 1995 – 30 juni 1996 avseende hyreshus med värderingsenheter för bostäder uteslutande på försäljningar av äldre fastigheter medan yngre fastig-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

Skälen för regeringens förslag: Som allmän finansie- tas bort för samtliga föräldraförvaltningar innebär ring av de i propositionen föreslagna åtgärderna bör det att en förälders insättning av medel på konto i enligt regeringens mening skatten på tobaksvaror barnets namn inte kommer att leda till en fullbordad höjas med 29 %. Ändringen bör träda i kraft den 1 gåva. I propositionen anvisades hur föräldrarna augusti 1997. För en sådan höjning talar även folk- skulle kunna försäkra sig om att gåvomedlen får sakhälsoskäl samt att Sverige ännu inte uppnått den mi- rättsligt skydd. niminivå på cigarettskatt som gäller inom EU. Sveri- Genom att föreskrifterna om spärr på bankkonge måste senast vid utgången av år 1998 ha anpassat ton m.m. tagits bort och fråga kan uppkomma när sig till denna miniminivå. gåvan anses fullbordad kan osäkerhet också upp-

Enligt 42 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt komma beträffande gåvobeskattningen. Enligt 39 § skall en årlig indexuppräkning ske av tobaksskatten. d) lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt är De indexerade skattebelopp som nu gäller framgår fullbordad gåva av aktuellt slag skattefri till den del av lagen om tobaksskatt. Av förenklingsskäl bör, beloppet från samma givare inte överstiger 10 000 med hänsyn till den nu föreslagna skattehöjningen, kronor under samma kalenderår. Arvs- och gånågon indexering inte ske för år 1998. voskattelagstiftningen är för närvarande föremål för

I lagen (1994:1565) om beskattning av privatin- översyn men resultatet av denna torde inte föreligga försel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land förrän tidigast under år 1998. För att det fram till som är medlem i Europeiska unionen finns regler om dess inte skall råda oklarhet om att beskattning inte skatteuttag vid viss privat införsel av alkoholdrycker skall ske av det belopp som finns innestående på och tobaksvaror. I lagen (1994:1551) om frihet från barnets konto när barnet blir myndigt om de årliga skatt vid import, m.m. finns även regler om skatt och insättningarna inte har överstigit 10 000 kronor och tull vid viss import av alkohol- och tobaksvaror. Re- föräldrarna inte uttryckligen har förbehållit sig disgeringen anser det lämpligt att även skattesatserna i positionsrätt för egen räkning, bör införas en regel dessa lagar justeras så att de överensstämmer med nu som anger att vid gåvobeskattningen skall gåva i föreslagen ändring av skatten på tobak. En sådan form av insättning på barns konto från förälder som justering föreslås därför. är förmyndare anses fullbordad direkt. Med förbe-

håll om dispositionsrätt för egen räkning likställs att

insättningen görs på ett konto som redan omfattas

av ett sådant förbehåll. Insättningen kan givetvis 7.6.2 Gåva från förälder till omyndigt barn också ske genom överföring från konto i annan bank

än den i vilken barnets konto finns. Förslaget föran-

leder en ändring i 36 § lagen (1941:416) om arvs- Regeringens förslag: Gåva i form av insättning på skatt och gåvoskatt. barns konto från förälder som är förmyndare skall vid gåvobeskattningen anses fullbordad när insättningen görs under förutsättning att förbehåll om dispositionsrätt för egen räkning inte har gjorts. Skatt- 7.6.3 Inskränkt skattskyldighet för Konung skyldighet till gåvoskatt inträder därmed omedelbart. Carl XVI Gustafs 50-årsfond för Det betyder att gåvor på upp till 10 000 kronor per vetenskap, teknik och miljö år från samma givare förblir skattefria.

Regeringens förslag: Konung Carl XVI Gustafs 50-

Skälen för regeringens förslag: Föräldrabalkens regler årsfond för vetenskap, teknik och miljö befrias från om förmyndarskap ändrades den 1 juli 1995 (prop. skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av 1993/94:251, bet. 1993/94:LU3, rskr. 1994/95:29, näringsverksamhet som hänför sig till fastighetsinne- SFS 1994:1433). Ändringarna innebär bl.a. att det hav. allmännas kontroll över föräldrarnas förvaltning av barnets tillgångar har minskat. En effekt av detta är att föräldrarna har fått större möjligheter att dispo- Skälen för regeringens förslag: Stiftelser är i likhet nera över barnens bankkonton. Huvudregeln i dag med andra juridiska personer i regel oinskränkt är att föräldrar inte behöver samtycke av överför- skattskyldiga till statlig inkomstskatt. Stiftelser är i myndaren för att ta ut den omyndiges medel från allmänhet också skyldiga att betala förmögenhetsbankräkning. Detta gäller samtliga medel som för- skatt. äldrarna förvaltar. Tidigare gällde som huvudregel Vissa stiftelser och andra juridiska personer har att medel som innestod hos bank inte fick tas ut utan dock ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig överförmyndarens samtycke. Denna s.k. överför- verksamhet att deras skattskyldighet har inskränkts myndarspärr hävdes alltså genom 1995 års lagänd- genom att subjektet uttryckligen namnges i lagtexten ringar. I prop. 1993/94:251 s 236 uttalades därvid (7 § 4 mom. SIL, den s.k. katalogen). Enligt 6 § att när föreskrifterna om spärr på bankkonton m.m. 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-

P r o p . 1 9 9 6 / 9 7 : 1 5 0

skatt som enligt lagen (1991:1850) om upphävande pågår en beredning av de framställningar i frågan av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt som ingivits av Svenska Bankföreningen och Sveriges tillämpas övergångsvis t.o.m. 1997 års taxering, är Försäkringsförbund. Riksskatteverket har i ett sådana rättssubjekt också befriade från förmö- remissvar avstyrkt att gruppregistreringsregler införs, genhetsskatt. I förslaget till ny förmögenhetsskattelag och bl.a. anfört att ytterligare uppgifter om tillämp- (prop. 1996/97:117) föreslås ingen förändring av ningen i andra länder behövs för bedömningen och dessa regler. vidare att en analys måste göras av hur en gruppre-