2. RÖRLIGHET ÖVER NATIONSGRÄNSERNA

2.1. FÖRETAG

RONALD FAGERFJÄLL, FRILANSSKRIBENT 2.2 KAPITAL

LEIF VINDEVÅG, STOCKHOLMS FONDBÖRS 2.3 FOLK

PER LUNDBORG, FACKFÖRENINGSRÖRELSENS INSTITUT FÖR EKONOMISK FORSKNING (FIEF)

2.4 SAMTAL

VILKA FLYTTAR OCH VARFÖR?

HUR BÖR SKATTESYSTEMET SE UT?

VAD VILL VI BETALA SKATT FÖR?

2.5 SLUTORD

3. HANDEL PÅ ÖPPNA NÄTVERK

3.1 LÄTTRÖRLIG HANDEL SVÅR ATT BESKATTA WEJE SANDEN, VECKANS AFFÄRER

3.2. FÖRETAGEN MÅSTE IT-ANPASSAS

ULF HÖGLIND, HÖGSKOLAN I ÖREBRO

3.3 SAMTAL

HUR SER DEN ELEKTRONISKA HANDELN UT?

HOT ELLER MÖJLIGHETER?

HUR BÖR MOMSSYSTEMET SE UT?

HUR PÅVERKAS STADSBILDEN?

3.4 SLUTORD

10 10 13 14 14 16 16 20 21 24

25

25 25 29 29 31 31 31 32 33 34

• Sida 4
•  Original

4. VAD BÖR OCH KAN STATEN GÖRA?

4.1 FYRA MÖJLIGA VÅGAR MOT VÄLFÄRD PER FLOREN, KAIROS FUTURE

4.2 MYTEN OM DET GYLLENE SYSTEMET ANNE—MARIE LINDGREN, TIDEN

4.3 SAMTAL

VAD KAN STATEN GÖRA?

VAD BÖR STATEN GÖRA?

5. AVSLUTNING

ANNA HEDBORG, ESO

GUNNAR HEDBORG, IT-KOMMISSIONEN

6. DELTAGARE I SAMTALET

BILAGA 1

DIGITALA VAROR, VÄLFÄRDENS F AROR? DANIEL STIGBERG, RAPPORT TILL ESO OCH IT-KOMMISSIONEN 1998

35

35 35 39 39 45 45 46

51

51 51

53

55

55 55

• Sida 5
•  Original

Förord

Den snabba IT-utvecklingen och den ökande globaliseringen av Världsekonomin för med sig nya möjligheter och nya begränsningar för politik och för människor. Dessa båda utvecklingslinjer kan sammantaget leda till att de delar av den svenska ekonomin, som tidigare endast varit utsatta för lokal konkurrens, påverkas av internationell konkurrens i betydligt högre omfattning. En ökad handel över Internet, utflyttning av tjänster som nu kan tillhandahållas Via Internet 'är exempel på vad som. kan komma att påverka landets ekonomi. Redan i dag kan i princip allt utom färskvaror och personnära tjänster beställas utomlands via Internet, vilket innebär att möjligheterna till effektiva punkt- och omsättningsskatter förändras. Rörligheten bland människor och företag berörs också av dessa två faktorer.

Skattebasema kan tänkas bli mer lättrörliga. Frågan är vad denna utveckling betyder för möjligheterna att finansiera välfärden. Hur skall staten få in inkomster i en ekonomi med lätthyktiga skattebaser? Vilka skatteobjekt är mer eller mindre lämpliga att utnyttja i framtiden? Hur påverkar elektronisk affärsverksamhet i öppna nätverk möjligheterna till uttag av omsättningsskatter (moms, punktskatter)? Finns det andra lösningar; bitskatt eller. . .?

Sverige har många goda kvaliteter att erbjuda med vår natur och våra sociala förhållanden, vår jämlika syn och det faktum att det trots allt inte förekommer så mycket social oro. Frågorna vi därför måste ställa oss är:

0 Vilka är de svenska komparativa fördelarna? . Hur lyfter vi fram dessa fördelar? . Vilka förutsättningar har Sverige att erbjuda offentlig service som man kan ta betalt för och förvänta sig att företag och medborgare stannar kvar eller flyttar hit för att få?

ESO och II"-kommissionen inbjöd ett antal experter från näringslivet, forskarvärlden och den offentliga sektorn till ett samtal om dessa frågor den 2 juni 1998 under ledning av Anna Hedborg, ESO, och Gunnar Hedborg, IT-kommissionen. Syftet med samtalet var att identifiera områden som är speciellt viktiga att studera djupare.

Denna rapport är en redovisning av de synpunkter som kom fram vid samtalet. Den är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Kjell Skoglund, II"-kommissionen, Martin Hörnqvist, ESO, Daniel Stigberg, Uppsala universitet och Maria Sundling, Stockholms Universitet. Maria Sundling har dessutom sammanställt och redigerat rapporten utifrån de bandupptagningar som gjordes vid samtalet.

Stockholm, september

Anna Hedborg Gunnar Hedborg

ESO IT-kommissionen

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

1. Inledning

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

— Utvecklingen går fortare och fortare. Människans tekniska utveckling var lika Stor från begynnelsen till 1900, som mellan 1900 och 1950. Därefter har utvecklingstakten accelererat ytterligare. Ett annat sätt att uttrycka detta förhållande på är, att av alla vetenskapsmän som har levt under vår historia, är 90 procent vid liv i dag.

För knappt sex år sedan fanns det två användare av world wide web i världen. Vem hade då kunnat förutsäga den utveckling som skulle komma de närmaste åren? Detta exempel och många andra visar att det blir allt svårare att blicka in i framtiden. Vår förhoppning är att detta rundabordssamtal ska hjälpa oss att se en liten bit framåt i tiden, så att vi inte blir tagna på sängkanten av utvecklingen.

En central fråga för IT—kommissionens arbete är det som vi kallar för informationsteknikens djupare dimension. Hittills har vi i stor utsträckning adderat informationsteknologin till befintliga verksamheter. Vi har gjort det som vi har gjort tidigare på ett litet modernare Sätt och skapat kortsiktiga effektivitetsvinster. Långsiktigt tror jag att det där är ett farligt sätt att arbeta på, för varje gång Vi investerar i en befintlig struktur eller organisation, befäster vi den samtidigt. Utmaningen för framtiden är att gå ett steg längre, att inte bara addera tekniken utan att lägga den i botten; att se vilka helt nya möjligheter informationstekniken skapar för vårt sätt att arbeta och organisera vårt arbete, för strukturen på en arbetsplats.

Med djupare dimension menas också att studera de grundläggande förutsättningama för vårt samhälles sätt att fungera. Vi vet t.ex. inte om IT-utvecklingen påverkar våra förutsättningar att finansiera välfärden. Vi vill vara ute tidigt och sondera terrängen för att se om vi behöver reagera på något sätt.

Vi lever i en tid med många utmaningar. En av de viktigaste utmaningarna tycker jag är att se, att förstå och att dra nytta av inforrnationsteknikens djupare dimension.

Anna Hedborg, ESO

— Den övergripande måttstock som ESO har på alla ämnen som hanteras är rättvisa och effektivitet. Alltså inte rättvisa först och effektivitet sedan eller tvärtom, utan både och samtidigt.

Politik handlar nästan alltid om rättvisa. Det finns olika föreställningar om vad rättvisa är, men det rör sig om att olika grupperingar vill forma ett samhälle som fungerar rättvist. Men inga politiska idéer är bra om de inte samtidigt byggs under av effektiva lösningar. Den riktigt goda ESO-rapporten är alltså den som dels Vänder upp och ner på ett etablerat synsätt och dels hittar lösningar som representerar både rättvisa och effektivitet, samtidigt som den har någon sorts koppling till politiken.

• Sida 8
•  Original

Det är likadant med detta möte. Vi ska tillåta oss att fundera väldigt fritt kring vad utvecklingen kan bära med Sig och vad det kan tänkas innebära för politikens villkor, inte minst för beskattningens Villkor, som är en grundläggande fråga för politiken. Vilka skattesystem är det Över huvud taget möjligt och förenligt med effektivitet att använda?

De snabba slutsatser man kan dra av utvecklingen skulle man vilja se utmanade. Som exempel föreställer man sig att det kommer att vara svårare att ha företagsskatter och kapitalskatter som skiljer sig åt mellan olika länder, men lite lättare att ha skillnader i irdividbeskattningen — möjligen med undantag för höginkomsttagare som är mer

flyttbara.

Varubeskattningen kan påverkas på olika sätt. En del varor låter sig handlas med på ett nytt sätt, andra inte. Hur ser skattefrågoma ut därvidlag? Kommer vi att återgå till ursprungliga tider när det var fastighets- och egendomsinnehav i fysisk mening som utgjorde skattebasen? Detta är viktiga frågor som kan få spela stor roll under dagens möte. Det kan också finnas en mängd andra ting som bör belysas. Problemet med oss just nu, mot bakgrund av den hastiga utvecklingen, är att vi har för dålig fantasi. Det är det ni skall hjälpa oss med i dag.

• Sida 9
•  Original

2.2. KAPITAL

Leif Vindevåg, Stockholms fondbörs

När fysiska Värdepapper blev datafiler förvandlades det lokala börsgolvet till en marknadsplats utan geografiska gränser. För att den finansiella marknadens Slutna system ska öppna sig på allvar, krävs det nya lösningar som kan garantera säkerheten.

Det gäller för Sverige att visa att vi kan organisera detta bättre än andra länder genom ett kreativt utnyttjande av informationstekniken. Men vi måste också vara uppmärksamma på problematiken kring beskattningen, så att vi inte förlorar de finansiella tjänsterna till andra länder.

— Finanstjänstema är en verksamhet som har vuxit kraftigt under de senaste decennierna. De senaste 50 åren har ägnats åt att återställa den frihet på området som fanns redan på 1930-talet. Då hade man en fri marknad, man handlade med valutor och värdepapper runt hela världen. Detta försvann med kriget, men har legalt sett kommit tillbaka nu. Sedan har även modern teknik kommit in i bilden.

I detta ligger också en glidning mellan olika sektorer. Det förklarar en del av expansionen för de finansiella tjänsterna. Jag såg en studie i fjol från Stockholms Mark och Lokaliseringsbolag som visade, att finansiella tjänster i vid mening var en av de få sektorer som hade ökat under det senaste decenniet. Allting annat hade minskat. Då ska vi komma ihåg att dessa sektorer jobbar på marknadens villkor. Man köper mer finansiella tjänster därför att de ger ett förädlingsvärde. De ger mer än vad de kostar helt enkelt. Annars skulle man inte göra det. Där finns en slags hegeliansk relativitetsmaximering.

Låt mig peka på några Viktiga förhållanden som har inträffat under de senaste åren. Vi kan börja med att konstatera att en stor förändring är att det som förut var fysiska värdepapper har blivit datafiler i stället. Det har höjt kapaciteten alldeles fantastiskt. Det har också skapat ett element för kosmopolitisk syn på det hela. Tillsammans med valutaavreglering har det fått alla att börja se hela världen som sin hemmamarknad. Så länge man har fysiska värdepapper är affären av praktiska skäl ganska lokalt bunden, men när man börjar utnyttja datasystemen går den att göra precis var som helst. Hur ska man se på detta förhållande? Var uppstår en affär och var kan man registrera den? Kan detta beskattas?

Industriländema i den så kallade G 30—gruppen (ett slags OECD för finansvärlden) har sagt, att när man övergår till elektronisk registrering av värdepapper bör man sikta på att hålla värdepappren kvar på ett ställe, dvs. inte skapa några depåbevis och flytta runt dem. Konkret uttryckt: Värdepapperscentralen (VPC) här i Sverige ska vara hemmaregister för alla innehav i svenska värdepapper så länge de är registrerade, oavsett om det är svenskar, fransmän eller amerikaner som äger dem, för de ska ju inte

• Sida 13
•  Original

ha någon fysisk leverans. De ska bara veta att de har en fordran på systemet som de kan handla med. Det ger naturligtvis vissa möjligheter till kontroll.

Här har EU gjort en hel del. Man har för finansiella tjänster infört något som man kallar för investeringstjänstedirektivet (motsvarande finns även för försäkringstjänster, banktjänster och liknande). Målsättningen är i princip att det inte ska finnas några gränshinder. Man ska ha etableringsfrihet, kunna konkurrera fritt både genom att vara lokalt etablerad och i sista hand även göra det genom fjärrbetjäning (vi kan kalla det telefontjänster).

Detta kombinerat med tekniken, alltså en övergång till en decentraliserad elektronisk handel, har plötsligt omvandlat vad som från början var ett lokalt börsgolv till en marknadsplats som egentligen inte har några geografiska gränser. Fortfarande är det ändå i de flesta fall en marknadsplats med definierade tillträdeskrav, för att så mycket som möjligt av motpartsrisken ska elimineras. Man vill säkerställa att den andre parten kan betala det som köps och leverera det som säljs. Det här blir ännu Viktigare i en elektronisk värld, där datorn skapar kontakten med motparten.

Med detta sagt förstår ni nog också snabbt att frågan om säkra betalningar, t.ex. över Internet, är en vattendelare när det gäller att bryta upp marknaden för finansiella tjänster till öppna system. I dag har vi slutna system, dit alltså bara de godkända har tillträde. Men kan man skapa öppna system är ”anden ute ur flaskan”. Det kan man antingen göra genom att få säkra betalningar eller genom ett koncept med en central motpart som, mot avgift, går in i alla affärer. Det senare är vad man för de stora ordema kallar automatisk orderförmedling och vad man nere på detaljhandelsnivå kallar Internethandel.

Automatisk orderförmedling betyder att man i praktiken släpper in de stora kunderna för att handla direkt på marknaden. Det är bara det att man har kvar mellanhanden, fondkommissionären, som en slags tidningsvärldens ansvarige utgivare. Det är fondkommissionären, som slussar ordema igenom, som har ansvaret över att kunden följer reglerna, men i själva verket är det kunden, den stora institutionen, som handlar själv. Här talar vi då om ett för medlemmarna ganska öppet system, beroende på vilka kreditgränser och sådant som man sätter.

Om vi däremot går över på detaljhandelsnivån, intemetsystemen, är de i dag i de flesta fall slutna. De är en utvecklad version av bank på telefon. Man kan byta Värdepapper mot pengar precis som man kan flytta pengar mellan sina egna konton i bank på telefonen, men man kan inte bryta sig ur systemet. Det har tagit hand om merparten av säkerhetsproblemen i sammanhanget, men löser man betalningsfrågan kan detta få en helt annan utformning.

Detta är andrahandsmarknaden, sekundärmarknaden, med utgivna papper. Men Vi ska inte glömma bort att vi håller på att få även en elektronisk primärmarknad, alltså en emissionsmarknad. Det är än så länge ganska ovanligt med elektroniska ”public offerings”, men det är på väg i snabb takt. Det innebär ett större problem i utvecklingsländema, som ju inte har vår institutionella bakgrund och infrastruktur med företagsanalytiker och liknande som kan tänkas skrika till om något är dåligt. Det kommer säkert att inträffa att någon drar in ett antal miljoner dollar i en luftemission och sedan försvinner med pengarna. Det är ett problem som vi måste hantera.

• Sida 14
•  Original

Av de här tendenserna kan man dra slutsatser om Vissa effekter som har att göra med IT och som Slår igenom på möjligheterna att finansiera välfärden. Till att börja med måste vi utgå ifrån att Sverige i Vissa avseenden avviker rätt påtagligt från omvärlden. Vår struktur är annorlunda redan i förhållande till EU. Med fri rörlighet och begränsade möjligheter till kontroll medför det ett betydande läckage. Ju mindre friktion man har av regleringar eller kostnader för att flytta, desto snabbare effekter. Det här leder också till att vissa skattebaser tenderar att bli omöjliga genom att de är själveroderande. Parterna på marknaden gör sådana dispositioner att det inte blir något kvar att beskatta.

Ibland finns ett inslag i den här diskussionen som ni känner igen från tullområdet; aningslösa människor tror att om man tog bort den tullfria försäljningen från Finlandsbåtama skulle all den handeln hamna på Systembolaget. Vi vet naturligtvis att den inte gör det. En hel del saker sker enbart därför att kostnaderna är låga.

Det här leder till en annan intressant fråga: Ska vi ta ut skatt vid källan eller hos inkomsttagaren? Det finns en tendens att vilja ta ut en skatt vid källan därför att det är färre skattesubjekt att kontrollera. 20 procent skatt vid källan är kanske bättre än noll vid mottagaren. Det är ungefär samma resonemang som med momsen, att man tar det hos dem som är bokföringsskyldiga, för då har man bättre kontroll.

Sedan kan man naturligtvis fråga sig: Ska man ta ut skatter på transaktionerna (som har ökat väsentligt) eller på resultatet? Då och då dyker förslag upp om en skatt på omsättningen. Ända uppe i FN har man haft idéer om att man kunde lägga en liten, marginell skatt på alla valutatransaktioner i världen. Därigenom skulle man kunna finansiera hela FN. Hakama i resonemanget är två. För det första är omfattningen av volymerna mycket beroende på transaktionskostnaderna. Man reducerar volymerna mycket snabbt om man inför kostnadskilar av Vilket slag det vara må, för då är det inte längre lönsamt att göra denna typ av affärer. Skattebasen är alltså ganska flyktig. För det andra har vi det politiska problemet. Man måste vara relativt säker på att alla länder hänger med och inför motsvarande regler, annars får man ett monumentalt läckage. Då blir det lågskatteländer som får ta hand om hela verksamheten.

Jag tror att de flesta forskare och praktiker på det här området säger att det i så fall är bättre att följa en slags marknadens kontantprincip, att ta skatten först när det finns något att ta av, dvs. att hellre förorda reavinstbeskattning än omsättningsbeskattning. En hake med detta, som diskuteras i Europa, är att höga reavinstskatter i ett land får till effekt att transaktionerna hamnar i något annat land. Det är dock inte så hemskt lätt numera att definiera vilket land de egentligen har hamnat i. Med Internet och liknande transaktioner mellan privatpersoner är det utomordentligt svårt att dokumentera transaktionerna och bestämma i vilket land de ska ligga.

Slutligen, de här frågorna är naturligtvis centrala för våra förutsättningar att vara en marknadsplats för finansiella tjänster. Det är alldeles riktigt att vi hittills har gynnats av förekomsten av Våra framgångsrika multinationella företag och av att de har sin hemmamarknad här. Därmed går det att få en finansiell marknad kring dessa. Frågan är vart man går från den utgångspunkten — om man utvecklar detta ytterligare för att man kan fortsätta att tjäna pengar på det i bemärkelsen nationellt välstånd, skattebas och liknande, eller om man agerar så att man tränger ut det. Tjänsterna försvinner ju inte, utan det är en fråga om var de hamnar i stället. Lika väl som det finns ett tryck från

• Sida 15
•  Original

tjänstemännen att flytta huvudkontoren därför att lönenivåema är högre i andra länder, finns det naturligtvis ett tryck på den finansiella sidan. Där gäller det för oss att kunna Visa att Vi tillför ett mervärde. Vi kan organisera det här bättre. Vi kan utnyttja informationsteknik och liknande för att lokalisera den här verksamheten till Sverige.

Då vill jag påpeka att den här verksamheten mer än man tror är en slags kunskapshandel. Något som vi upplevde under de år som vi hade ”valpskatten” i Sverige och en stor del av handeln hamnade i London var, att det inte bara var fråga om att tappa pengarna; man tappade också kunskapen om var säljarna och köparna fanns. Det är ju eftermarknaden som är intressant, att kunna gå på samma kund igen och erbjuda dem nya alternativ. Den försvinner när någon annan har affärerna.

Det är ungefär som om exportindustrin skulle sälja Volvo-bilama på rot, att utländska grossister köpte dem i Frihamnen i Göteborg och sade till oss att vi inte skulle lägga oss i vad det är för kunder som köper bilarna. Då skulle man bara få den smala marginal som man har på första försäljningen och inte kunna bearbeta eftermarknaden. Samma sak gäller för tjänstesektorn.

Jag tror att det finns mycket att göra för att försvara Stockholms position på den finansiella marknaden, och ett kreativt utnyttjande av lT-tjänstema är en viktig faktor i det sammanhanget.

• Sida 16
•  Original

2.3. FOLK

Per Lundborg, fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF)

Det finns ingen entydig forskning som säger att bättre information leder till ökad emigration. Genom att informationsteknologin kan ge bättre kvalitet på informationen, kommer individerna dock att ta bättre beslut.

Därmed kommer troligen vidareemigrationen, omflytt- ningama, att minska i omfattning. IT kan ge mindre rörlighet, men den rörlighet som kvarstår blir effektivare.

— Det finns i nationalekonomisk forskning inte så mycket resultat vad gäller relationerna mellan IT och emigration, men det är helt uppenbart att information och informationsteknologi och därmed bättre kvalitet på informationen spelar en stor roll för emigrationsbesluten. Orsaken till det är att ett emigrationsbeslut tas under osäkerhet. Man har bara en vag uppfattning om hur förhållanden är på den ort och i det land som man flyttar till.

För att en potentiell emigrant ska flytta krävs det att den förväntade nyttan med att fIytta är högre än om han stannar kvar. Den nytta som han kommer att uppleva på den nya orten beror på om han får ett jobb, vilken lön han får, vilka bostadsförhållandena är och en mängd andra villkor. Nyttan av att bo kvar är naturligtvis beroende av lönen på orten där han nu bor, jobbet, bostaden och övriga villkor. Även flyttkostnader mellan de två orterna måste beaktas. Om värdet av detta är större än noll, ska han alltså flytta.

Cirka 75 procent av de empiriska studier av internationell emigration som genomförs, görs utifrån en humankapitalmodell. Här figurerar aldrig IT explicit på något sätt, men det påverkar förväntningarna. Det kan här vara illustrativt att utgå från Sveriges mest bekanta emigranter, nämligen Karl-Oskar och Kristina. I Vilhelm Mobergs ”Utvandrama” finns en beskrivning av hur Karl-Oskar sitter vid köksbordet och tittar ut genom fönstret och ser på alla stenarna i jorden. Han inser då att nyttan av att bo kvar i Småland är låg. Samtidigt har han framför sig en bild från Amerika med ett oändligt vetefält som går ihop med horisonten. Det representerar den förväntade nyttan av att flytta till Amerika. Han har även en hygglig uppfattning om vad det skulle kosta att flytta; han vore visserligen tvungen att sälja allt han ägde, men skulle å andra sidan få tillgång till gratis land borta i Amerika.

Hans beslut togs naturligtvis under en enorm osäkert om hur förhållandena såg ut. Det var den här bilden, litet hörsägen och brev hem från tidigare emigranter som skapade hans uppfattning om hur det såg ut i Amerika. Den dåliga informationen innebar att många svenskar felbedömde nyttan av att emigrera.

• Sida 17
•  Original

Då kan vi ställa oss frågan om bättre information påverkar förloppet. Får vi mer emigration om vi har bättre information, eller mindre? Det är inte entydigt i någon forskning att bättre information kommer att leda till ökad internationell emigration. Vad man däremot kan säga — och det är kanske det viktiga i det här sammanhanget — är att individen kommer att ta bättre beslut. Han har ett bättre beslutsunderlag. Därmed kommer omflyttningarna att minska i omfattning. Det finns gott om litteratur som behandlar just vidareemigrationsbeslutet, dvs. att invandrare som har en dåligt underbyggd uppfattning om förhållandena i landet de flyttar till blir besvikna och antingen flyttar tillbaka eller till någon annan ort i det nya landet.

Frågan är om man från data kan se om information är av betydelse för emigrationen. Uppgifter på intern omflyttning inom Sverige mellan 1968 och 1988 visar att i genomsnitt fyra procent av svenskarna flyttade in till Stockholms län från övriga län brutto. Motsvarande andel för invandrarkollektivet i Sverige ligger på över tio procent. Nu gäller det här Stockholms län, som är överrepresenterat vad gäller invandrare. Det är inte Malmöhus län, men även där ser vi att rörligheten är betydligt högre för invandrare än för svenskar.

En slutsats blir då att svenskar har bättre information än de personer som har invandrat till Sverige. Invandrare söker sig fram i högre utsträckning därför att de har dålig information om levnadsvillkoren i olika delar av landet och uppvisar därför också i data en betydligt högre rörlighet inom landet. Naturligtvis finns det en lång rad andra faktorer som också påverkar detta. Data motsäger inte att informationskvaliteten kan spela roll — mer kan jag inte Säga.

Om vi tar som hypotes att svenskar har bäst information om förhållandena i Sverige, invandrarna i Norden har näst bäst information och de utomnordiska invandrarna har sämst information om förhållandena i Sverige, då borde långdistansinvandraren flytta mest inom Sverige, kortdistansinvandraren näst mest och svenskarna flytta minst. Detta bekräftas av Levnadsnivåundersökningen. Mellan 1968 och 1974 fIyttade svenskar från en församling till en annan i genomsnitt 0,43 gånger. Nordiska invandrare flyttade 0,97 gånger och långdistansinvandrare 1,42 gånger. Det är en tydlig skillnad i flyttfrekvensen.

Andra faktorer som kan påverka fIyttfrekvensen är ålder, kön, civilstånd och utbildningsnivå. Svenskarna är i genomsnitt något äldre än de övriga grupperna, vilket gör att man av det skälet också ska förvänta sig att deras flyttal är lite lägre. Antalet kvinnor är detsamma, medan antalet utbildningsår skiljer sig lite åt. Även andelen gifta skiljer sig en del åt, men andelen gifta bland långdistansinvandrare är högst, 92 procent, vilket snarare skulle tala för en lägre benägenhet att flytta.

Det går ändå att urskilja ett mönster i emigrationen. Det kan ha att göra med att svenskarna har bättre information och att långdistansinvandrama har sämst information. Det finns också viss litteratur om vidareemigration och återflyttsemigration som försöker förklara besluten med att man har bristande information från början. Här kan jag i alla fall antyda att informationen spelar roll. Med bättre informationskvalitet genom IT kommer vi att få mindre av rörlighet, men den rörlighet som blir kvar blir effektivare.

• Sida 18
•  Original

Mobilitetsmönstret har förändrats sedan Karl-Oskars

tid. Då flyttade man för livet, nu flyttar man fram och tillbaka.

Universitets- utbildningama har blivit mer internationella, vilket gör att dagens unga lättare kan välja vilket land de vill arbeta i.

Det viktiga är inte hur många som flyttar, utan vilka som flyttar.

2.4. SAMTAL

Vilka flyttar och varför?

Torsten Österman: Något som är nytt för vår tid är att en stigande andel av befolkningen har egen erfarenhet av en längre tids utlandsboende, mer än tre månader. Jag tror att siffran ligger runt 40 procent hos den yngre generationen. Det är en intressant aspekt på informationen som vi borde studera närmare. Mobilitetsmönstret har ändrats betydligt sedan Karl-Oskars tid. Då åkte man till USA och sedan blev man kvar där. Nu flyttar folk för kanske ett halvår, ett är, tre år, fram och tillbaka osv. Vi måste se till hela mobilitetsmönstret och försöka följa utvecklingen under en längre tid.

När det gäller rörligheten inom landet tror jag däremot att man kan bortse från informationen. Ekonomi och åldersfördelningar förklarar merparten av denna, men en viktig aspekt därutöver är vilka rötter man har i ett visst område. Det torde Väl vara otvistigt att svenskar har djupare rötter i Sverige än vad invandrare har.

Nils Mattson: Yngre människor har en större lättrörlighet i dag. Vad man läser på universitetet nu skiljer sig fullständigt från när jag började undervisa på 1960-talet. Inom juridik är stora delar av undervisningen internationellt inriktad, både komparativt — att man lär sig andra länders system— och på ren internationell rätt. Dessutom förväntas 30 — 40 procent av dem som läser på juristlinjen i Uppsala ha läst minst en termin utomlands. Möjligheten att välja mellan olika länder har ökat i en mycket stor utsträckning. Det måste man ha med i bedömningen.

Daniel Stigberg: När det gäller risken för utflyttning av personer kanske det viktiga är vilka som flyttar ut, inte hur många som flyttar ut. Det kanske inte blir så Väldigt många som kan flytta utomlands, men det kanske blir personer som är väldigt viktiga.

Bill Gates har sagt angående Kaliforniens IT-utbildningssatsning att det egentligen inte spelar någon roll hur många som utbildas extra, för de som är bra på programmering utbildas redan. Och programmering är lite som att spela fiol; man måste ha en naturlig begåvning för att bli duktig. De andra blir aldrig mer än mediokra. I de IT-företag som har skapats över en natt under de senaste åren har personerna bakom företaget varit helt avgörande. Det är alltså viktigt vilka som vill flytta och hur vi lockar dem att stanna kvar i Sverige.

Torsten Österman: En central uppgift när det gäller rörlighet, information, företag, kapital, skattebaser osv. måste vara att samla fakta. Man bör täcka in hela fältet, från en allmän önskan om att flytta och faktisk rörlighet av olika slag fram till en definitiv flyttning. Det är viktigt att det finns ett samlat ansvar för att det sker en kunskapsbildning inom det här området.

• Sida 19
•  Original

Enligt våra siffror (Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier) skulle omkring ett par procent av Sveriges befolkning ha tillgångar i utländska banker eller hus i annat land, medan många fler har andra typer av tillgångar, som försäkringar och dylikt. Andelen är åtskilliga gånger större bland folk som sysslar mycket med IT och Internet. Det finns också en klar anknytning mellan IT och kontakter med folk i andra länder och flyttbenägenheten. Den är många gånger vanligare i den här gruppen. Det beror inte bara på ålder och utbildning, utan tycks vara någonting som är knutet till själva IT-hanteringen. Det här IT-folket har speciella värderingar som börjar framträda alltmer i våra mätningar allteftersom tiden går. Samtidigt kan vi se att de värderingar som vi tittar på — det är ett femtiotal olika saker — inte har förändrats nämnvärt under de senaste 50 åren, och inte heller under de tio senaste.

Det verkar vara så att IT slår rot i grupper som har vissa värderingar, snarare än att det IT är som anledning till värderingarna. Det kan vara samma sak med flyttandet, att det har slagit rot i de grupper som redan tidigare hade hög mobilitet. Man vet inte om det är orsakssamband eller bara rena samband.

Leif Vindevåg: Man frågar sig naturligtvis vilka som emigrerar och varför. Jag tror inte att det bara är en fråga om dem högst upp, alltså de extrema specialisterna. För ett lands utveckling borde även skiktet strax nedanför vara viktigt, dvs. teknikerna, arbetsledarna, sjuksköterskorna. Om de försvinner i större skaror, drar man undan mattan för utvecklingen.

Vi kan ju tänka på att vi bakom oss har en generations idogt arbete för att gjuta samman Europa. Nu börjar vi se resultatet av detta. Vi har mycket kort erfarenhet av denna informationsrevolution, där kunskapen går ut på bredden. Någon nämnde tidigare att en snabbt växande andel av den unga befolkningen har erfarenhet av längre vistelser utomlands och därmed en personlig närkontakt av miljöema. Det är Karl-Oskar som har varit och provbott i USA, och det är något helt annat än förut. Det tror jag snart får påtagliga effekter på flyttbenägenheten, inte minst för att vi numera har svagare familjeband än på Karl-Oskars tid. Vi har mindre familjer och det bör alltså sänka barriären mot att flytta, utöver den ökade kunskapen.

Madeleine von Heland: Jag tycker att det är lämpligt att påminna oss själva om att vi som släktet homo sapiens sapiens är födda att vara nomader. Reviret kan skifta i storlek, men vårt biologiska tillstånd är att vara i rörelse, med depåer på olika ställen. Det är vår biologiska drift som ligger bakom att unga människor nu rör sig hur som helst över klotet. De gifter sig sent och har ingen som helst lust att bli bofasta. Vi kan inte sitta här med utopiska eller snarare romantiska föreställningar om att samla på våra begåvningar, som ska vara beredda att satsa sina arbetsinsatser på att finansiera välfärden. Jag tror inte att det är en realistisk tanke för generationen som nu är mellan 20 och 30 år.

Jag tror att utvecklingen går mot en rörlig befolkning globalt sett. Det gäller inte bara svenskar utan alla som har de fysiska möjligheterna. Utvecklingen

IT—folket har speciella värderingar som framträder alltmer i våra mätningar.

Familjebanden har blivit svagare. Vi har mindre

familjer och det Sänker barriären mot att flytta.

IT underblåser homo sapiens sapiens genetiskt

inprogrammerade läggning att röra

på sig.

• Sida 20
•  Original

Kan nationen Sverige lära av den lilla

Lapplands- kommunen?

Värdet av kunskapen håller på att bli mer internationellt. Det som tidigare

var utpräglat svensk eller amerikansk kunskap blir samma kunskap.

påskyndas eller initieras av den avancerade tekniken, vilket inte bara är informationsteknologi utan också ren fysisk kommunikation, som har blivit

jämförelsevis billig.

När Karl-Oskar emigrerade var det dyrt att ta sig över Atlanten. Så är det inte i dag. IT underblåser människans, homo sapiens sapiens, naturliga läggning, hennes genetiskt inprogrammerade läggning att röra på sig. Därför tror jag att det är alldeles fåfängt att försöka behålla det stabila, bofasta samhälle vi har haft i 8 000 år.

Gunnar Hedborg: Jag bor i en liten kommun i norra Lappland. Kommunerna runt omkring min kommun resonerar mycket om hur de ska göra för att behålla ungdomen på orten. De diskuterar olika åtgärder. Den kommun som jag bor i har sagt: ”Vi ska inte behålla ungdomarna på orten. De ska ut i Världen och skaffa sig kunskaper och erfarenheter. Men innan de ger sig i väg ska vi ge dem en sådan miljö att de alla vill komma tillbaka senare i livet.” Jag vill fråga: Är det här ett betraktelsesätt som är överförbart på nationen Sverige?

Per Flore'n: Huvudfrågan blir när människor flyttar tillbaka; om det är som pensionärer eller som inkomsttagare. Är det bara som pensionärer och de vill dra nytta av kommunens service, då är det ingen god affär för kommunen.

När det gäller IT—företag finns ett antal hinder för utflyttning, men jag uppfattar att många av dem håller på att bli mindre. Ett av dem är kulturdifferensen mellan olika länder. Svenskar, framför allt på IT- företagen, upplever att skillnaden mellan dem och deras amerikanska kollegor blir mindre och mindre. En etnolog som har tittat på företagskulturen i Apple har konstaterat, att kulturerna i Sverige och USA mer och mer konvergerar. Skillnaderna om man flyttar från Apple i Sverige till Apple i USA har blivit mycket mindre.

Värdet av kunskapen håller också på att bli mer internationellt. Det som tidigare var utpräglat svensk eller amerikansk kunskap blir mer och mer samma kunskap. De sociala nätverken går lättare att upprätthålla. De legala hindren för inflyttning av arbetskraft till USA ger däremot en minskad tendens att flytta ut från Sverige när det gäller just IT-jobb.

Om livskvalitetsvärdena är högre eller lägre i Sverige kan diskuteras, men IT—städema i USA präglas av en kombination av mycket jobb och en väldigt trevlig livsmiljö, med nära till skidåkning, nära till havsbad osv. —något som det är svårt att konkurrera med.

Det kan finnas ett mervärde i själva arbetet också. Jag känner till kvinnliga IT—experter som har valt Sverige därför att det är så jämställt. De anser sig ha bättre möjligheter till framgång här. Det ger Sverige en möjlighet att dra till sig personer. Men det finns andra omständigheter som gör karriärmöjlighetema mindre och där jag kan se att en inflyttning av

• Sida 21
•  Original

kvalificerat lT—folk och andra kvalificerade människor hindras. De här yrkesgruppema har ofta mer att vinna på en utflyttning från Sverige.

Stefan Carlén: Jag har forskat i ekonomisk historia i sju år på Stockholms universitet och den diskussion jag hör i dag låter väldigt bekant. Samma tongångar om att den dugligaste och bästa arbetskraften och företagen flyttar har hörts genom hela historien. Vid införandet av järnvägen, av telegrafen, av telefonen har det upprepats att informationsflödet går så snabbt och att vi kommer att flytta mer. Samtidigt vet vi genom historien att det finns perioder av stor emigration och immigration, kantat med perioder av ganska svag flyttning. Flera variabler som vi pratar om i dag, höga skatter osv., har inte då spelat någon större roll.

Jag skulle önska att man tittade på varför allt detta, som vi tidigare har befarat ska hända, faktiskt inte hände. Det är ju inte första gången som vi hör att de dugliga ska flytta från landet. Vilken är då den stora skillnaden i dagens situation som gör att de nu helt plötsligt skulle göra det? Varför skulle den historiska erfarenheten under 200 — 300 år ha upphört att existera i dag? Den frågan tror jag inte att vi kan svara på. Men det vore bra att diskutera utifrån den synpunkten också.

Per Lundborg: Det finns en juridisk skillnad mot tidigare utflyttningsdiskussioner och det är att vi i dag har fri arbetskraftsrörlighet mellan EU-länderna. Det kan naturligtvis spela en stor roll, men när det gäller utvandringen av högutbildade har vi inte sett några större tendenser till det ännu. Diskussionen är nog delvis politiskt motiverad, för att vi ska sänka skatterna till andra länders nivå.

Anna Hedborg: En reflektion som man gör apropå talet om höginkomsttagama som lämnar landet är om det inte snarare är en fråga om allmän tillväxt. För 20 år sedan var det ännu större skillnader i skattenivåer, men en svensk höginkomsttagare hade ändå en relativt hög inkomst, eftersom de svenska inkomsterna var relativt sett högre än i andra länder. Den viktigaste förutsättningen för att bibehålla en jämn inkomststruktur är kanske att man har en hög allmän inkomstnivå. En hög beskattning av höginkomsttagare i en ekonomi som har en lägre allmän inkomstnivå är betydligt svårare att upprätthålla.

Nils Mattson: Det var så på 1980—talet att många lämnade Sverige just på grund av de höga kapitalskattema, men det skälet existerar inte längre. Jag tror faktiskt att skälen att flytta ut på grund av skatter har minskat betydligt hos dem som annars har de största incitamenten att göra det. Skattetrycket har ändå blivit rimligt. Företagsbeskattningen är till stor del förmånlig om man jämför internationellt. Kanske kan man också i Viss utsträckning säga att kapitalskattema, då menar jag realisationsvinstbeskattning bland annat, inte heller avviker så våldsamt ifrån andra länder.

Det är inte första gången som vi hör att de dugliga kommer att flytta från landet. Vad beror det på att tidigare profetior inte har slagit in?

Ännu har vi inte sett någon Större tendens till utvandring av högutbildade.

En hög, allmän inkomstnivå är den viktigaste förutsättningen för en jämn inkomst— struktur.

• Sida 22
•  Original

Marginalskattema har gått upp i en sådan höjd att det kan vara ett skäl att lämna Sverige.

Risken för flyttbarhet är överskattad både vad gäller företag och individer.

Sverige borde kunna attrahera högutbildade människor som värderar våra unika tillgångar.

Ny teknik har gjort det

svårare att fästa skattskyldigheten till något.

Det är inkomstskattema och förmögenhetsskatten som kan utgöra problem. Inkomstskattema, alltså marginalskattema, har gått upp till en sådan höjd att det kan vara ett skäl att lämna Sverige, att säga att det är bättre att ta anställning utomlands. När det gäller förmögenhetsskatten tror jag, att om man inte hade ändrat på reglerna så att de riktigt förmögna slapp förmögenhetsskatten, skulle ett antal ha flyttat ut. Det är bara en detalj i det hela, men effekterna av skattesatserna ska man ändå inte underskatta. Förhållandena är annorlunda nu än på 1980-talet, men skatterna, och skattesatserna, har fortfarande betydelse.

Hans-Erik Holmqvist: För företagen är det hämmande att flytta hit och dit. Jag tror därför att flyttbarheten överskattas något i dag. Däremot finns det nog en tendens alldeles oavsett IT att lägga utvecklingen på ett ställe, kundavdelningen någon annanstans och produktion där den för tillfället är billigast. Även risken för individens flyttbarhet tror jag överskattas. Frågan är om vi ska ägna vår tid åt att fundera över vad vi eventuellt kan förlora i skatteintäkter. Det kanske är bättre att fundera på vad vi kan vinna på att utveckla verksamheten i Sverige och på att bygga upp svensk företagsamhet.

Lena Askling: Vi talar hela tiden om att alla ska flytta från Sverige, men man kan se på rörligheten ur en annan infallsvinkel också. De immigranter som kommer till Sverige i dag är i mycket högre grad än tidigare högutbildade och rätt väl kvalificerade på den arbetsmarknad som de av olika skäl har tvingats lämna. Jag har väldigt svårt att se varför det inte skulle finnas lika högt kvalificerade människor som frivilligt väljer att flytta till Sverige för att vi har tillgångar som inte finns på så många andra ställen.

Per Lundborg: Jag tror också att vi mycket Väl skulle kunna attrahera högutbildade från andra länder, framför allt när det tillkommer nya medlemsländer i EU någon gång på 2000—talet. Då kanske vi får inflöden lika väl som vi får utflöden.

Hur bör skattesystemet se ut?

Nils Mattson: Det svenska skattesystemet bygger i många avseenden på system som, om vi ser på inkomstskattema och de internationella reglerna, började växa fram på 1920-talet. De har sedan utvecklats, men de utmaningar som möter i dag finns knappast med i systemen.

De flesta länders skattesystem bygger antingen på bosättningsstatsprincipen (domicilprincipen) eller på källstatsprincipen. Det är två olika principer som är Väl utvecklade. I det första fallet grundas statens rätt att beskatta på att personen, det må vara en fysisk eller juridisk person, är bosatt i landet i fråga. Då har man ofta rätt att beskatta all den inkomst som vederbörande förvärvar, oavsett om det är i den egna staten eller utanför. Enligt källstatsprincipen beskattas i stället de inkomster som är förvärvade i staten i fråga, oavsett var inkomsttagaren befinner sig. Den bygger på att inkomsttagaren har någon anknytning till den stat där inkomsten är

• Sida 23
•  Original

förvärvad. För företag är det oftast att de har kontor, fabrik eller representanter i landet i fråga.

Men de nya teknikerna har gjort att det har blivit svårare att fästa skattskyldigheten till något. Genom kommunikationssystemets utveckling har förutsättningarna förändrats. Detta är ett problem som kommer att öka i stor utsträckning och som måste lösas på något sätt. Det har blivit allt svårare att avgöra var en människa är bosatt. Man flyttar inte bara mer än man gjorde förr, det är dessutom mycket lättare att flytta. Passen börjar försvinna och andra kontrollåtgärder och kontrollmöjligheter är borta.

Även när det gäller vad som är ett företags hemland är det problem. Sverige har ju principen att svenska företag är de som är registrerade i Sverige, som finns införda i Patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister, men det är inte det som är avgörande längre. Ett företag kan mycket väl ha sin ledning någon annanstans än där bolaget är registrerat. Att ta reda på och framför allt bestämma i lagstiftningen vad som ska vara ett hemmaföretag har blivit påtagligt svårare under senare år.

För att detta ska fungera måste det till en likhet i skattesystem i länder mellan vilka handel förekommer och där emigration är vanlig. Inte i skattesatser och skattebaser kanske, men själva systemet för hur man ska beskatta och på vilka grunder man ska beskatta bör vara likartat. OECD försöker hitta principer för detta och även utveckla dem, men här tror jag att det finns mycket mer att göra. I grunden kan inte länder själva göra några revolutionerande ändringar i de här systemen, annat än om det finns en global samsyn på det.

Vad vill vi betala skatt för?

Nils-Göran Olve: Som företagsekonom sysslar man med frågor som konkurrenskraft, köpbeslut, betalningsvilja och liknande. För mig framstår det därför som märkligt att försöka finansiera välfärd, dvs. hitta någon slags prissättningsmodell, utan att definiera vad det är för välfärd som man har avsättningsmöjligheter för. Förut har man inte behövt fundera i de termerna; man har haft en säkrad ”kundkrets” eftersom folk har varit tvungna att stanna kvar och betala för den välfärd som ges. Men nu kanske man måste börja betrakta stat och kommun som leverantörer av någonting som ska hitta kunder.

Med ökad valfrihet, ökad möjlighet att flytta i ett öppnare samhälle, måste folk känna att det som man betalar för är något som man vill ha. Den analys som skulle behöva göras, och som kanske är IT-komrnissionens uppgift, är någon slags marknadsundersökning. Vilka förutsättningar har Sverige att erbjuda något som man kan ta betalt för och vänta sig att företag och medborgare stannar kvar eller kanske rentav flyttar hit för att få?

Man får även fråga sig vad stat och kommun kan göra för att bidra till den positiva utvecklingen. Jag som företagsekonom skulle kunna tänka mig att

Det måste till en likhet i skattesystem i länder mellan vilka handel och emigration är vanlig.

Det krävs en analys av vilka välfärds- erbjudanden som kan hitta köpare, som med glädje betalar vad det kostar.

• Sida 24
•  Original

På skatteområdet liksom på en del andra områden kommer det nog att bli mer av pris efter prestation, med skatter som speglar nyttan på något sätt.

Mer försäkrings— mässiga lösningar kan diskuteras, även med bi-

behållande av de generella och offentliga systemen.

man ser det som en vision och affärsidé för vad Sverige som IT-sarnhälle har att erbjuda. Författaren Thomas H. Davenport har använt begreppet ”informationsekologi”. Han talar om hur ett företag kan bygga någon slags infrastruktur och klimat för att rätt saker ska hända. Det handlar inte bara om att utrusta sig med datanätverk utan lika mycket om spelregler, sätt att tala och lära sig saker i en organisation, incitamentsstrukturer och annat. Om vi gör detta framgångsrikt och får kunder och köpare som väljer att verka i det här landet, flyttar hit sina huvudkontor eller vad som nu krävs, så har vi också möjlighet att ta betalt för de tjänsterna.

Det gäller dock att göra det så att man inte stör incitamenten alltför mycket. Där tror jag att det på skatteområdet liksom på en del andra områden kommer att bli mer av pris efter prestation, skatter som speglar nyttan på något sätt. Det är en rimlig tanke att detta handlar mer om resultatskatter än om transaktionsskatter, som tidigare talare har varit inne på.

Slutligen, köpbesluten. Om vi har en omvärldsanalys, en affärsidé för det som vi nu håller på att utforma, om vi har kommit på hur vi ska ta betalt för våra tjänster, måste vi också ha en bild av hur de som ska köpa tjänsterna tänker och resonerar. Där är frågan: Vad är det som kommer att locka? Vad kommer att bromsa?

Min poäng är att på var och en av de här punkterna finns det säkert möjligheter att skaffa oss bättre kunskap. Vad betyder det t.ex. att väldigt många av dessa tjänstemän har fruar eller makar som också jobbar och barn som går i skola. Vad har folk för föreställningar om vad det innebär att flytta, vad det betyder för karriär och annat? Eller om man backar ett steg till: Hur medvetna är människor om vad de betalar skatt för? Vilka föreställningar finns om hur sådant ser ut i andra länder? Man hör ju att vissa blir överraskade över att motsvarigheten till det som man betalar här hemma får man betala i någon form även i utlandet. Här kan man kanske se ett mönster, någon slags nationell strategi för vilka välfärdserbjudanden som kan hitta köpare som med glädje betalar vad det kostar.

Anna Hedborg: Att fråga sig vad som är svenska komparativa fördelar är ett positivt sätt att närma sig detta. Nästa viktiga fråga är hur man lyfter fram dessa fördelar. När det gäller vad man vill betala för finns en möjlighet att fundera i termer av just mer försäkringsmässiga lösningar, om man så önskar med bibehållande av de generella och offentliga systemen. Den pågående pensionsreformen är ett uttryck för det. Man skapar ett betydligt större samband mellan vad man betalar för och vad man får, samtidigt som man behåller det offentliga, generella systemet. Det är en utvecklingstendens som man kan bejaka, att skapa ett tydligare rättighetsutbyte i förhållande till framför allt socialförsäkringen.

• Sida 25
•  Original

En jämn inkomststruktur som speglar en jämn utbildningsnivå kan vara en stor poäng i II"-samhället. Vad jag förstår vänder sig många företag till Sverige för att testa nya produkter, därför att de har en tendens att spridas mycket snabbt här. Nya mönster och modern teknologi etableras snabbt i Sverige, vilket förstås delvis är en reflektion av vår jämna inkomstnivå och en sorts marknadsfördel när företag vill pröva sig fram på en marknad. Det är viktigt att man hittar de delar i strukturen som man kan bygga vidare på. Om man nu tycker att det är ett värde att ha en jämnare inkomststruktur än andra, då måste det lyftas fram till en fördel.

Leif Vindevåg: En förenklad bild är att individerna delar upp det i å ena sidan en bit med en avgiftsfunktion, socialförsäkringsdelen t.ex., som man tittar på med ”cost benefit—ögon”, och å andra sidan i en bit med försvar, rättsväsende och liknande, där man inte kan använda det synsättet eftersom det är genuint kollektiva nyttigheter, men där det återstår att göra ett slags internationell jämförelse i stället. Då kläms man mellan sköldarna från två håll.

Torsten Österman: Vi har ställt frågor om människors föreställningar kring sociala försäkringssystem i Sverige jämfört med omvärlden i 50 år. Folk hade de mest vettlösa idéer förr i tiden och trodde inte att det fanns sjukvård m.m. i dessa länder. Under de senaste 15 åren har kunskaperna ökat dramatiskt och man har fått klart för sig att det inte alls ser ut så som man trodde. Nu har vi istället börjat ställa frågor om motsatsen, nämligen om folk har klart för sig Vilka kostnaderna är i andra länder, i skatter eller på annat sätt, för att få motsvarande den sjukvård och pension som vi har i Sverige. Vi måste ha som fokus att definiera vilka fakta som ska på bordet, för det här är ett bord som inte dukar sig själv.

Per Lundborg: Om det visar sig att t.ex. civilingenjörer från Sverige flyttar ut och blir kvar i utlandet väldigt länge, reser det frågor om finansieringen av den högre utbildningen. Då kommer det på lång sikt inte att bli hållbart att svenska staten finansierar utbildningen av dessa personer, medan företag i andra länder skördar frukterna av det.

Nils Mattson: Förr var en av människors viktigaste uppgifter att ha 30 års arbetsliv så att de kunde få full pension. De ambitionerna existerar inte i dag, de innebär att man låser sig för mycket. I stället vill man naturligtvis ha pension, men man vill sköta det på ett helt annat sätt själv. Det innebär att förutsättningarna för sambandet mellan skatter och välfärd kommer att minska i framtiden. Det starka samband som i Viss utsträckning har varit en nödvändighet i en nationalstat minskar och det sker en förändring till en större individualitet på det området, det är säkert.

Lena Askling: Globaliseringsdiskussionen förs alltid i väldigt utpräglade ekonomiska termer. Om man lite slarvigt ska generalisera vad som är nytta är det alltid ekonomisk nytta. Jag som jobbar i media- och informationsbranschen upplever att värderingarna i dag håller på att förändras väldigt starkt i denna snabbt växande och breddande bransch. Vi

En jämn inkomststruktur som speglar en jämn utbildnings— nivå kan vara en marknadsfördel i lT-samhället.

Förr i tiden hade folk de mest

vettlösa idéer om hur det var att leva i andra länder.

Det Starka sambandet mellan skatter och välfärd

minskar och individualiteten på området ökar.

• Sida 26
•  Original

Värderingarna förändras stakt. Vi går från

ekonomisk nytta till värderings— nytta.

Vi måste se 'ill att Sverige bide attraherar och drar nytta av dem som har varit utomlands ozh kommer tillbika

går från ekonomisk nytta till värderingsnytta. Inom journalistiken kallar vi det numera för ”news for use”.

Vad är då ”use”? Det är inte alls bara det här med hur jag placerar mina pengar för att få den bästa privata pensionsförsäkringen och det säkraste utfallet av min ekonomi, utan ”use” är väldigt mycket mer; hälsa, medicin, livsåskådningsfrågor och kultur. Vi kommer att märka rätt snabbt att det sprider sig. Inte bara när man väljer litteratur och kultur och media utan också i vardagslivet kommer de här värderingarna att prägla vad som är nytta och nyttigheter i mycket högre grad.

Där tror jag att vi i Sverige har så många goda kvaliteter att erbjuda med vår natur och våra sociala förhållanden, vår jämlika syn och det faktum att vi trots allt inte har så mycket social oro. Vi måste ta fasta just på de här komparativa fördelarna. Värderingsfrågoma kommer nog att betyda väldigt mycket för hur människor flyttar och väljer att stanna och återkomma.

2.5. SLUTORD

Anna Hedborg: Det som har sagts leder i Stor utsträckning till att företag kommer att befinna sig där det är bäst för dem att befinna sig. Det har de gjort förr och det kommer de att fortsätta med. Kapitalet är rörligt. Det tvingas vi ta hänsyn till. Yngre, välutbildade människor kommer att vistas mer tid på annan ort och röra sig mycket mer. Men det finns inget som egentligen säger att de inte kommer att röra sig både ut och in. Det är vår uppgift att se till att Sverige finns med bland de samhällen och de kulturer som både attraherar och drar nytta av dem som har varit ute och kommer tillbaka.

• Sida 27
•  Original

3.1. LÄTTRÖRLIG HANDEL SVAR ATT BESKATTA

Weje Sandén, Veckans Affärer

Vid sekelskiftet kommer den utländska handeln på Internet från Sverige att uppgå till åtta miljarder kronor. Den del som växer mest är "business-to-business"-handeln, men det är på konsu- menthandeln som staten förlorar skatteintäkter. Vanligast i dag är handel med standardiserade produkter som böcker, skivor och datorprogram, på tur står digitala varor som musik och böcker i

digital form.

De största transaktionerna handlar dock om sex och spel, där bara spelen väntas omsätta 80 miljarder kronor om ett par år. Men den extrema lättrörligheten i branschen gör det svårt för staten att gå in med skattekrav. Man riskerar att företagen flyttar servern utomlands, och då förlorar Sverige både skatteintäkter och arbetstillfällen.

— Förra året såldes 16 procent av alla nya bilar i USA på Internet. Det beräknas att 25 procent kommer att göra det i år och 50 procent år 2000. Den första januari nästa år introduceras det här konceptet även i Sverige. Pådrivande är främst Bilia, som representerar 40 procent av Volvo—handlama i Sverige.

De prognoser som görs på hur den elektroniska handeln kommer att utvecklas de närmaste åren varierar kraftigt. Enligt Activmedia uppgår den elektroniska handeln internationellt år 2001 till 223 miljarder dollar, medan Cisco förutspår att den redan år 2000 är uppe i I 500 miljarder dollar. Däremellan finns det alla möjliga prognoser, men ingen vet vilken, om någon av dem, som är sann. Man kan dock konstatera att utvecklingen hittills har gått lite fortare än alla har trott.

Det har också gjorts försök att beräkna omfattningen i Sverige. Det svenska företaget Projektor Strategi gjorde en studie i vintras (Trade Point). Enligt denna låg den elektroniska handeln i Sverige 1997 på runt två miljarder kronor, i år beräknas den uppgå till sex, sju miljarder och runt år 2000 kommer den att vara 18 miljarder kronor. Jag tror för min del att siffran för 1997 var en grov underskattning.

Om man ser till hur mycket som är svensk och utländsk handel har det hittills varit övervägande köp från utlandet, alltså import. År 2000 räknar man i Trade Point dock med att den svenska handeln kommer att vara större. Men även den utländska handeln kommer att ha ökat och uppgå till ungefär åtta miljarder kronor. Det är den som är

• Sida 28
•  Original

intressant för diskussionen när det gäller möjligheterna till punktskatter. Det handlar alltså om ett potentiellt momsbortfall på 1,6 miljarder kronor om 1,5 år.

Trade Point tar upp all typ av handel, mellan företag likväl som mellan företag och organisationer, myndigheter och konsumenter. Det är viktigt att göra en uppdelning, för problemen är lite olika. Media har fokuserat på handel till konsumenterna, att köpa livsmedel osv., men det är i handeln mellan företag som de stora aktiviteterna är. Enligt Trade Point svarade konsumenthandeln för 71 procent av den elektroniska handeln i Sverige i fjol. Den andelen kommer att minska till elva procent år 2001. Det är alltså "business-to—business", handeln mellan företag, som kommer att ta över. Men det är egentligen på konsumentområdet som det är en potentiell risk att Skattebasen försvinner. När det gäller handel mellan företag är det reglerat—så länge företagen stannar i Sverige. Det kan finnas en risk för att de flyttar sin verksamhet någon annanstans, vilket jag ska återkomma till.

Elva procent, åtta miljarder i utländsk handel, pratar vi om på två års sikt. Det låter inte särskilt mycket. Jag vill dock påstå att det här är ett rejält hot, men det är också en rejäl möjlighet för svenskt näringsliv. Vi märker redan effekterna av den här utvecklingen på ett flertal olika marknader.

' Diskussionen mellan SAS och resebyråerna om kommissionema är en direkt effekt av att det säljs flygbiljetter på nätet. ⁰ N är möjligheten kom att köpa utländsk studentlitteratur via Internet märkte Akademibokhandeln en kraftig nedgång i försäljningen av kurslitteratur. ' Inom aktiehandeln har priserna gått ner med 70 procent på 1,5 år p.g.a. att vi har fått Internethandel med aktier.

Vad är det då som säljer på nätet, vilken typ av produkter? Det man har pratat om när det gäller punktskatter är tobak och sprit, men det är bara en liten del av den potentiella handeln. Ett annat område som det har pratats mycket om är livsmedel. Det tror jag absolut inte på. De prognoser som en del kedjor gör, att 25 procent av svensk livsmedelshandel kommer att gå över Internet om fem år, anser jag vara vilda fantasier. Flertalet av oss är inte så välorganiserade att vi sätter oss och gör inköpslistor varje vecka. De flesta går till butiken vid behov. Varför dyker det upp en massa 7—Eleven— butiker? Jo, för att det är nära och bekvämt osv. Handel med livsmedel är alltså ingen framtid.

Vad som handlas däremot är standardiserade produkter som är lätta att distribuera, dvs. böcker, skivor, datorer, dataprogram och bilar. Det är informationsrika produkter där man kan spara mycket pengar och tid genom att använda nätet. Det är sådant som kommer att slå. Att bilar är så vanligt förekommande är rätt fascinerande, eftersom en bil kostar 200 000 — 250 000, men det är möjligheten att göra arbitrage som lockar. Jag tror ändå inte att vi kommer att köpa mer bilar. I och för sig har vi märkt en privatimport, men det klarar vi av att kontrollera genom att stoppa dem i tullen. Värre är det med böckerna, dataprogramrnen och datorerna.

Det är helt klart att det försiggår en väldigt omfattande handel i dag. Ingen vet hur mycket varor som forsar in i landet, men enligt Tullverket passerar en miljon lastbilar per år våra gränser. Av diskussioner med jurister har jag förstått att detta inte är något

• Sida 29
•  Original

juridiskt problem, utan svårigheten är kontrollen. När jag i samband med en artikel ringde runt till olika myndigheter, Tullverket, Riksskatteverket osv. fick jag intrycket att den samlade resursen var en person i Sverige som tittade på nätet då och då för att se vad som handlades. Med dagens våldsamma utveckling på nätet är det alldeles otillräckligt. Det behövs nog åtskilliga hundra personer för att hinna fånga upp allt. Nu är man helt inriktad på att ta de stora, fula fiskarna som kör med narkotika och stora cigarettpartier. Importerar vi böcker eller livsmedel från Tyskland är det mer en slump om det fastnar i gamen.

Ett resonemang som jag hörde var att man en gång för alla skulle registrera de internationella webbhandlare som säljer mot Sverige för att kunna ta upp moms från dem. Det är knappast möjligt. Då skulle man få kontrollera och registrera nya handlare varenda dag, vilket inte är realistiskt.

Digitala produkter är ett speciellt område, som än så länge har ganska begränsad omfattning. Vad man pratar om i dag är framför allt datorprogram, men inom en snar framtid kan musik och kanske även böcker komma att distribueras digitalt. För 1,5 år sedan startades ett svenskt företag med affärsidén att sälja programvara distribuerad digitalt över nätet på olika språk och i olika valutor. För att kringgå momsreglerna har de en dator, ett dotterbolag, i USA, så att alla kunder från EU köper från datorn i USA och kunderna i USA köper från datorn i Sverige.

Ett sådant här företag behöver inte ligga i Sverige. Det kan ha datorn var som helst i världen — det är väl det som är risken och möjligheten med den här nya tekniken. Skulle man slå till mot ägarna här, kan de bara flytta sig, vilket de också säger att de blir tvungna att göra om det införs begränsningar. På grund av de svenska bankernas motstånd mot att acceptera kreditkort vid köp via Internet, har företaget också redan lagt ut hela betalningsapparaten på en holländsk och en engelsk bank. Andra företag säger sig bli tvingade att flytta hela verksamheten utomlands p.g.a. de svenska bankernas inställning till kreditkortsköp. Vissa hävdar att den inte grundas på säkerhetsskäl utan på bristande konkurrens. Andra banker som kontrollerar Mastercard, American Express osv. accepterar ju kreditkorten.

Det är just rörligheten i den här branschen som är så påtaglig. Ytterligare ett sådant exempel på både möjligheter och hot är TailorOnline. Det är en kvinna i Oviken i Jämtland som driver ett företag för skräddarsydda skjortor. Man lägger beställningen till henne, och sedan sys skjortan upp i Estland. Den datorn skulle kunna vara placerad var som helst. Hon har en potentiell möjlighet att generera en exportinkomst och skapa sysselsättning med mera i Sverige, men datorn kan likaväl stå i Estland eller i något lågskatteland.

Sedan finns det några tjänster som nästan aldrig diskuteras, men som kanske utgör den största risken för statlig inkomstförlust. De två största transaktionsområdena på Internet i dag är sex och spel. Från att tidigare huvudsakligen ha förekommit på papper och videofilmer, distribueras pornografi nu digitalt över nätet. Det är ingen som har någon aning om hur mycket som omsätts på detta vis.

Det andra området där det finns en alternativ marknad är spel. Här finns en stor möjlighet att flytta på en hel marknad. Staten tar årligen in fem miljarder i skatteintäkter

• Sida 30
•  Original

på spel, penninglotter, tips osv. En stor del av folkrörelsema och travsporten finansieras med spelinkomstema. Den här marknaden väntas explodera från ungefär fyra miljarder internationellt i år till 80 miljarder kronor inom ett par år. Det är Väldigt lätt att flytta ut det här. Redan i dag kan man gå in på webbplatser i England, drivna av svenskar, som har den svenska tipskupongen. Det svenska företaget Boss Media i Växjö, som påstår sig vara världens ledande när det gäller program för spel, driver flera olika kasinon, både åt sig själv och åt andra, men deras webbplats www.casino.com finns i Västindien. Här är det bara att gå in och klicka, sätta fem dollar med sitt kreditkort och sedan spela.

Det som håller tillbaka utvecklingen i dag är att ingen auktoriserar detta.. Det skapar frågetecken: Var är trovärdigheten? Blir jag lurad på mina pengar? Men när det gäller internationella överenskommelser håller den bilden på att spricka. Amerikanarna har gått väldigt hårt åt spelverksamheten med raider i USA. De har även försökt få andra länder att göra verksamheten olaglig, men nu lär både Australien och Nya Zeeland ha antagit lagar för att gå in och auktorisera och ge licenser till intemetspelbolagen. Man kommer alltså att ha en officiell myndighetsauktorisation som gör det betydligt säkrare att spela.

När jag pratade med representanter för ett av de svenska spelbolagen sade de att de bävar för den dag då man på Yahoo kommer att kunna läsa ”Största jackpotten denna vecka 400 miljoner kronor, finns på Lotto-bolaget i Hongkong”. Då är vi sålda här i Sverige.

Där vi först kommer att se förändringar är just på sådana här Väldigt enkla produkter som spel, som är lätt att köra över Internet och där man kan använda vanliga kreditkort. Vill vi ha den här marknaden i Sverige, får vi nog inte ställa momskrav på den. Då tror jag att vi skulle förlora både skatteintäkter och arbetstillfällen.

• Sida 31
•  Original

3.3. SAMTAL

Hur ser den elektroniska handeln ut?

Gunnar Hedborg: Elektronisk handel har blivit ett vedertaget begrepp, men vi har försökt att ändra på det begreppet och använder numera rubriken Elektronisk affärsverksamhet. Det är ett mer vittomfattande begrepp och nog en mer korrekt översättning av det engelska uttrycket Electronic commerce.

Vi har i IT-kommissionen följt den här frågan noga och arbetat mycket med den, bl.a. genom att skissera ett ramverk för elektronisk affärsverksamhet som efter bearbetning av departementen ska presenteras för riksdagen. Det är viktigt att man i riksdagen konstaterar vad man vill göra på det här området, särskilt med tanke på att vi är väldigt beroende av internationella överenskommelser. För att kunna gå in i internationella överenskommelser måste vi veta var Vi själva står och vad vi vill.

Daniel Stigberg: Det är svårt att mäta elektronisk handel, för det finns ingen klar definition. I mätningar i USA är det till exempel mycket vanligt att folk hittar produkterna på nätet och sedan köper dem bredvid — var går gränsen? De intemetkonsultföretag som gör prognoserna har dessutom alla olika definition av elektronisk handel och ofta talar de heller inte om hur deras definition ser ut. Därför får vi också se väldigt spridda prognoser. Det finns ett stort behov av att samla in data om detta och att myndigheter eller någon betrodd instans gör prognoser där man öppet redovisar vilken bedömning man har gjort och vad det är man definierar.

Lena Askling: Aftonbladets Intemetsatsning innebär numera att vi lägger ut nästan hela den vanliga tidningen plus en helt annan tidning på nätet. Tvärtemot vissa farhågor har vi inte tappat några traditionella läsare, utan vi har fått helt nya läsargrupper. En annan intressant erfarenhet är också att vi på Internet har fått alltfler selektiva läsare. De vill alltså abonnera på en Viss service, en viss del av tidningen. Just olika typer av vägledartjänster lär bli en stor bransch på Internet. Problemet i framtiden kommer ju inte att vara brist på information utan tidsbrist; man har inte tid att sitta där och läsa utan man vill ha sorterat och valt i förväg.

Stefan Carlén: När det gäller varor som skor och kläder är konsumentskyddet ett problem. Man köper inte gärna skor och kläder om man inte vet att man kan returnera dem. Vi har en postorderverksarnhet med en fungerande konsumentlagstiftning i Sverige, men det är osannolikt att vi skulle få en utveckling den närmaste tiden där man köper stora mängder kläder och skor utomlands. Inom branscherna bygg- och husgeråd, TV, radio och elektronik tror de inte själva att den elektroniska handeln är något hot.

Det är viktigt att riksdagen konstaterar vad man vill göra på det här området, eftersom vi är beroende av inter- nationella överens— kommelser.

Det finns ett stort behov av att någon betrodd instans gör prognoser där man

öppet redovisar vilken bedömning man har gjort och vad det är man definierar.

Vägledartjänster kommer att bli en stor bransch på Internet.

Framtidens problem är ju inte brist på informa- tion utan tidsbrist.

• Sida 34
•  Original

Att auktorisera elektroniska kasinon i stället för att förbjuda dem är ett intressant exempel på hur ett

land kan öka sin konkurrenskraft.

Statliga garanti- funktioner och inspektionssystem kan ge svenska företag högre trovärdighet.

Sverige skulle kunna stå som garant för en mikrovaluta.

I det här landet vill vi inget hellre än att få fram ett eget ”Microsoft”.

Hot eller möjligheter?

Peggy Bruzelius: Genom att utgå från frågor som ”Hur lägger vi Skattebasema på ett sådant sätt att vi berörs så lite som möjligt?” finns det en risk att vi är reaktiva i ställer för proaktiva. Vi måste vända frågeställningen och säga att det här handlar om nationalstaters konkurrenskraft. Genom reaktiva åtgärder som att ändra skattebaser och regler kan man möjligtvis fördröja utvecklingen, men man kan inte hindra den. Vi borde inrikta oss mer på att bli konkurrenskraftiga när det gäller företag, kapital, människor och varuhandel.

Ett intressant exempel är att man i Australien i stället för att förbjuda elektroniska kasinon vill registrera dem, så att de blir pålitliga. Det är ett sätt för Australien att öka konkurrenskraften för den här typen av företag. Det är mycket mer fruktbärande att ha resonemang i den linjen: Hur ska vi få hit momsbaser från andra EU-länder t.ex. när det gäller varuhandeln?

Nils-Göran Olve: Det kommer att växa fram ett stort behov av garantifunktioner, inspektionssystem, regler eller liknande som kan hjälpa företagen att upprätthålla en trovärdighet. Det är statens uppgift att se till att det finns mekanismer som gör att sådant fungerar. Då skulle ett svenskt företag kunna ha en högre trovärdighet än ett företag som ligger i Västindien eller kanske inte ens vågar tala om var det finns. Frågan är vad kan man göra i ett samhälle för att uppmuntra detta på ett bra sätt.

Daniel Stigberg: Sverige har stora möjligheter på det här området. En sådan möjlighet skulle kunna vara att stå som garant för små mikrovalutor, t.ex. för en tidning. Den kanske skulle vilja sälja en kort notis för tio öre till en kund. Man betalar inte tio öre på Visakortet för att få läsa en artikel om hästar, men om man har tio öre i någon slags elektronisk valuta kan man lätt göra det. Dessutom behöver man inte lämna ut sitt kreditkortsnummer. Det är något som skulle sätta en väldig fart på elektronisk handel. Här har Sverige i så fall en möjlighet att kunna skapa sådana pengar, eller stå för dem. Det är ett litet exempel, men det finns stora möjligheter med elektronisk handel, just för att det är så nytt.

Weje Sandén: Det viktiga är att inte se det här som ett hot utan att se till möjligheterna, att vi faktiskt kan locka till oss skattebas. I det här landet vill vi inget hellre än att få fram ett eget ”Microsoft”. I spelföretaget i Växjö har vi uppenbarligen fått ett företag som ligger Väldigt långt framme på programutveckling på spel, som ställer stora krav på säkerhet osv. Men VDn vågar intet ens figurera på bild i tidningarna för att det är fult! Det är en absurd situation. På Antigua, där själva spelwebbplatsen är, framhåller premiärministem dotterbolaget som en förebild och skickar dit sina utländska gäster. Det har skapats 20 — 30 arbetstillfällen som likaväl kunde ha funnits här i Sverige.

• Sida 35
•  Original

Hur bör momssystemet se ut?

Lena Askling: Dagens diskussion pekar mot att man måste tillbaka till att beskatta vid källan, eftersom rörligheten och utbytet inte går att komma åt. Men om vi låter det växa fritt och frodas får vi helt nya företag och helt nya funktioner, som ändå måste samlas i ett företag som kan beskattas där källan finns, där företaget finns. Har vi ett bra klimat kommer de att finnas i Sverige.

Nils Mattson: I USA har de flesta, men långtifrån alla, delstaterna ”sales tax” av olika slag. De fungerar ungefär som mervärdesskatter, att det är leverantören som betalar. Skattereglema varierar mellan staterna, så genom att köpa i en stat där det inte finns någon ”sales tax” kan kunden tjäna kanske sju, åtta procent. Vissa av de stater som på detta sätt går miste om skatteinkomster har försökt att införa någon form av ”users tax”, där det är kunden i stället för leverantören som ska betala skatten. Men det finns inga kontroller mellan delstaterna, så det fungerar i praktiken inte — med ett enda undantag; bilar. Eftersom de ska registreras i hemstaten, finns en möjlighet att se till att ”users tax” betalas in om bilen har köpts i en stat där det inte finns någon ”sales tax”.

Ska man ha en skatt på varuhandeln är nästan det enda sättet att beskatta leverantören. Att beskatta kunden är i stort sett utsiktslöst, om man inte vill ha ett kontrollsamhälle som inte är av denna världen. Det är också viktigt att utvecklingen inte stannar på grund av skattesystem. Många delstater i USA har velat ha någon form av ”users tax” på det här också, alltså att skatten ska betalas i den delstat som varan levereras, men Clinton har alldeles rätt när han vill låta handeln på Internet utvecklas fritt först. Det kan vara någonting som kan ge stora framgångar även i Sverige. Annars hade väl en rörelse som TailorOnline aldrig funnits i Oviken. Regionalt finns det utomordentliga möjligheter för företag att utvecklas på det här sättet i delar av landet som annars inte hade haft en chans.

Hur påverkas stadsbilden?

Madeleine von Heland: Vad kommer att hända med den reella stadsbilden när vi får så orörliga kunder som sitter framför sina datorer och handlar? Vad kommer att hända med alla små affärer som lever på strökunder? Kommer de att läggas ner? Detta är något som vore spännande att ta upp i en stadsplanediskussion.

Weje Sandén: All kommunikationsteknik — handelsfartyg, järnvägar, bilar — har påverkat arkitektur och geografi. Enligt de företag som jag har pratat med är priset av underordnad betydelse på Internet. Folk använder Internet för bekvämlighetens skull och för att spara tid. Priset kommer alltid på tredje, fjärde plats. Vi har ju den utvecklingen i samhället i dag att vi får mer och mer närbutiker, som 7-Eleven, just av bekvämlighetsskäl. Därför är det

Låt handeln växa fritt och frodas, så får vi helt nya funktioner som kan beskattas där källan, företaget, finns.

Ska man ha skatt på varuhandeln måste man beskatta leveran- tören. Att beskatta kunden skulle kräva ett kontroll— samhälle som inte är av denna Världen.

Folk använder Internet för bekvämlighetens

skull och för att spara tid. Priset kommer på tredje, fjärde plats.

• Sida 36
•  Original

De som hotas av Intemethandeln är inte små butiker i

centrum ,utan stora shoppingcentra i utkanterna.

knappast någon risk för småbutikema, utan det är frågan om vilket mervärde som man adderar till kunden.

Ulf Höglind: Jag tror inte heller att stadsmiljön kommer att förändras. Tvärtom kanske den kan förbättras. De som hotas av Intemethandeln är inte små butiker i centrum utan tvärtom stora shoppingcentra utanför. De borde vara rädda. Men en butik inne i en stad som har personlig service och ett bra utbud lär inte bli utkonkurrerad av en dator.

3.4. SLUTORD

Gunnar Hedborg: Jag tycker mig se att ofta när man pratar om framtiden hamnar man i något slags antingen—eller—förhållande. Jag tror att framtidens samhälle är mångfaldens samhälle, där det kommer att erbjudas mångfald snarare än enfald. Den centrala frågan här är: Vad ska vi tro om den framtida utvecklingen?

De flesta som har talat har mer eller mindre ställt sig bakom tanken att den elektroniska affärsverksamheten kommer att expandera kraftigt, framför allt "business—to—business"-delen. Det senare är något som vi har haft länge i Sverige; bilindustrin har varit föregångare med sina underleverantörer. Vi har på olika sätt berört vad denna utveckling får för konsekvenser i framtiden vad det gäller våra förutsättningar att finansiera välfärden, men jag upplever inte att det är någon som har en riktigt klar uppfattning här. Det är frågor som vi måste följa noga och vara observanta på.

• Sida 37
•  Original

4. Vad bör och kan staten göra?

4.1. FYRA MÖJLIGA VÄGAR MOT VÄLFÄRD

Per Florén, Kairos Future

Sverige som nation behöver få ett bättre grepp om vad som händer och i Vilken takt det händer. Vi behöver också lära oss mer om hur vi ska genomföra förändringar. Allt tyder på att förändringstakten kommer att öka och de länder som snabbt kan ställa om sig får då ett försprång.

Incitamentsstrukturema inorn statlig och offentlig verksamhet kan göras mer målinriktade. Offentlig sektor måste också bli bättre på att argumentera för de tjänster som man vill behålla.

Vi måste ta aktiv del i internationella förhandlingar om elektronisk handel och se till att Vi snabbt får in kunskap i Sverige om hur vi ska dra nytta av tekniken och hur vi ska anpassa vår lagstiftning så att det skapar positiva förutsättningar.

— Om grundantagandet är att Skattebasen eroderar p.g.a. elektronisk handel, ökad utflyttning etc. och målet är att vi vill bevara den generella välfärden, kan man urskilja fyra huvudprinciper för att klara detta:

⁰ Att öka eller värdesäkra de offentliga inkomsterna. . Att minska eller kostnadssäkra de offentliga utgifterna. 0 Att skilja ut vissa delar ur det generella välfärdssystemet och överföra dessa till olika typer av försäkringssystem med allmän, facklig eller privat huvudman. ' Att låta människor ta ett ökat lokalt eller så kallat civilt ansvar.

Det mest attraktiva alternativet vore att kunna dra nytta av situationen och öka inflödet till Sverige och den svenska statskassan genom att locka internationell elektronisk handel till Sverige med förmånliga villkor och avgifter och med tydliga lagar och reglementen. Det skulle ge fler arbetstillfällen och därmed ökade skatteintäkter. Ett annat närliggande sätt är att tillförsäkra de svenska företag som är aktiva inom elektronisk handel bra förutsättningar för sin verksamhet.

Man kan fundera på hur man ska hindra bortfall genom fusk och oegentligheter; genom skärpt kontroll eller nya lagar. När det gäller skärpta lagar för att inte skatteobjekten ska försvinna eller undandra sig skatt är internationell harmonisering förmodligen det enda som är möjligt. Möjligheten att genom lagstiftning, unik för Sverige, hindra de här rörlighetema förefaller mycket liten, framför allt med tanke på att det är så lätt att kringgå de skärpta lagarna genom olika manövrer, som exempelvis att flytta en server utomlands. Mycket rinner mellan fingrarna om vi försöker ta fast det.

• Sida 38
•  Original

Hårdare kontroller, bland annat av vilka som köper datorprogram över nätet, har nämnts tidigare. Teoretiskt är det möjligt, men det innebär stora praktiska p.roblem Att försöka avlyssna nätet är till stor del ogörligt eftersom allt som händer på nätet ser så lika ut. Även här är internationella överenskommelser en mer framkomlig väg. I den mån vi kan få gemensamma överenskommelser Inom EU eller ännu större block så underlättar det, för då minskar incitamenten att flytta på verksamheter.

Vi har kvar alternativet att skattlägga sådant som inte kan flyttas, t.ex. fastigheter, gruvor och vattenkraftverk, men det finns en gräns för hur mycket skatt som kan tas ut på de objekten. För fastigheter tycks vi i alla fall nu ha nått något slags tak. Det är möjligt att vi måste gå tillbaka och höja mer där, men det är ingen oändlig källa till skatteinkomster.

Vi kan tänka oss nya större inflöden och fundera på förslagen om transaktionsskatter. Även det kräver internationella överenskommelser. Att få fler i arbete skulle både sänka kostnaderna för arbetslöshet och öka inkomsterna, men frågan är bara om vi kan utnyttja den nya tekniken för att generera arbetstillfällen. Vi har inte varit så bra på det i Sverige tidigare (med undantag för mobiltelefonin, som i stort sett står för hela tillväxten av nya arbetstillfällen inom den privata sektorn), men vi kanske kan bli bättre.

Sedan kan man fundera på att ta ut mer av befintliga skatteobjekt. Om vi tar ut mer på arbete drabbar det dem som har minst förmåga att flytta på sig, dvs. dem som jobbar i vården, omsorgen och skolan. Om vi ökar skatteuttaget på saker drabbar det dem som inte kan flytta på sina saker eller som inte har råd att flytta själva. Återigen är det de sämst ställda som riskerar att drabbas. Lägger vi det på energi uppstår problem med vår ambition att övergå till nya energiformer. Skulle vi t.ex. gå över från bensin till metanol försvinner skatteunderlaget ganska rejält, eftersom en liter bensin egentligen kostar 1:50 men en liter metanol kostar 6:50.

På utflödessidan kan man tänka sig färre åtaganden eller minskad ambition i nuvarande åtaganden. Att ta bort åtaganden är en delikat uppgift — vem ska drabbas? En nedrustning av välfärden genom minskad ambition leder naturligtvis till en sänkt skattemoral. Vi står dessutom inför flera stora utmaningar, med den kraftiga tillväxten av riktigt gamla som det kanske största hotet mot balans i de statliga finanserna.

Slutligen kan man tänka sig bättre produktivitet inom nuvarande system. Där finns säkert en del att göra i de fall administrationen har ökat. Det vore bättre om det blev fler lärare och sköterskor i stället för fler elevadministratörer och patientadministratörer.

Den tredje vägen vore att skilja ut delar av systemet och ersätta dem med olika försäkringslösningar. Traditionella försäkringslösningar är avgift — ersättning (A—kassa, sjukpeng etc.) och insättning—utbetalning (pensioner), där man kan tänka sig en tydligare koppling mellan vad man betalar in och vad man får ut. De välfärdskonton, utbildningskonton eller medborgarkonton som har diskuterats är också ett sätt att göra nyttan av en viss avgift tydligare för den enskilde och därmed öka betalningsmoralen.

En koppling mellan risk och kostnad finns redan i dag i exempelvis alkoholskatten, där prispålägget delvis är tänkt att täcka kostnaderna för de skador som alkoholen orsakar i samhället. Detta skulle kunna utvecklas ytterligare inom sjukvården, så att

• Sida 39
•  Original

ersättningsnivån från staten minskar om man själv har orsakat skadan, t.ex. på grund av rattfylla eller fortkörning. Denna typ av argument har använts när det har gällt att öka arbetsgivarnas avgifter för personalens sjukskrivning.

Begreppet solidaritet har fått en förskjutning från betydelsen att man inom en grupp stödjer varandra ömsesidigt, t.ex. inom en lokal fackföreningsklubb, till att man får pengar från annat håll, från staten eller kommunen. Förespråkare för ”det civila samhället” talar för att öka det lokala ansvaret gentemot varandra. Det är ingen självklar lösning i en värld där människor flyttar mer och mer.

De här resonemangen, om vad staten kan och bör göra, försvåras av olika omständigheter. En av dem är trädgårdsmästarparadoxen. En trädgårdsmästare kan så, vattna, rensa ogräs och plocka bort sniglarna, men han kan egentligen aldrig få det att växa. På samma sätt kan staten (med undantag för den statliga verksamheten) inte skapa nya arbetstillfällen eller företag, utan bara skapa goda förutsättningar för att dessa ska kunna uppkomma och växa till.

Generositetsparadoxen gäller allt från psykoterapi till u-hjälp. Ju mer hjälp man ger, desto mer tenderar den som får hjälpen att bli passiviserad på ett psykologiskt plan. Att ge hjälp till självhjälp är inte så enkelt som det kan låta. Men enligt acceptansparadoxen blir ett bidrag mindre accepterat hos befolkningen ju mer specifikt eller precist det är. Ju bredare och mer generellt ett bidrag är, desto mer accepterat blir det. Det innebär att när man försöker göra bidrag mer effektiva, tappar de i acceptans.

Behov — tillgångsparadoxen kan man kalla det faktum att ju mer som erbjuds, desto mer konsumeras det. Bättre vägar leder till mer trafik, och omvänt. I London uppfanns begreppet ”traffic evaporation”, alltså trafikavdunstning, när man upptäckte konsekvenserna av att en överbelastad bro stängdes. Man hade räknat med att trafiken skulle ta andra vägar, men i stället försvann minst 20 procent av den tidigare trafiken. I Danmark har antalet passagerare under Stora Bält ökat sedan tågtunneln blev klar. Den ökade tågtrafiken har dock inte medfört minskad flyg- eller färjetrafik. Den totala resevolymen har ökat när förbindelserna blev bättre.

När det gäller förändringar inom staten har vi ett incitamentsdilemma, dvs. att de som ska genomföra förändringar oftast inte belönas för genomförd förändring, varken på låg eller hög nivå. Tvärtom finns det en stark motivation för att bevara läget som det är. Konsekvensen blir att förändringar tar lång tid, blir dyra och i många fall misslyckas.

I relationen staten och andra offentliga instanser gentemot medborgarna har vi något som man kan kalla för ett trovärdighetsdilemma. För många människor räcker det med ett minus för att upphäva sju plus. Om man en gång har serverat en dålig maträtt på en restaurang, måste man servera bra mat sju gånger innan man har vägt upp det dåliga intrycket man har gett kunden (om man nu får chansen till detta). Detsamma gäller för staten. Nästan alla kan berätta om något tillfälle när staten eller kommunen har misshandlat mig som person. Men att man har blivit rättvist behandlad ett par gånger är det nästan ingen som kommer ihåg eller berättar om för sina bekanta. Detta bidrar också till att motivationen för att solidariskt betala de offentliga kostnaderna minskar. Något som framstår mycket tydligt är att Sverige som nation behöver ha ett bättre grepp om vad som händer och i vilken takt det händer. Sker det verkligen en utflyttning av

• Sida 40
•  Original

människor? Vilka är det som flyttar? Vilka effekter får det? Jag tror också att det är helt nödvändigt att vi som land lär oss mycket mer om hur vi ska genomföra förändringar inom offentlig sektor.

Allting tyder på att förändringstakten inte kommer att bli lägre utan högre. Då är det klart att de länder som snabbt kan ställa om sig och anpassa sig till den nya situationen får ett försprång. Ett näraliggande exempel är att göra incitamentsstrukturema i statliga och offentliga verksamheter mer i linje med vad man vill åstadkomma, dvs. belöna förändringar mer än kontinuitet.

Offentlig sektor, stat och kommun, måste bli mycket bättre på att argumentera för de tjänster som man vill behålla, så att vi som medborgare känner att de är värda att betala för. Man måste betona att det är lönsamt för mig som medborgare att man tar hand om värstingar på ett tidigt stadium och inte väntar tills de har blivit tungt kriminella. För trovärdigheten gentemot medborgarna är det också Viktigt att komma till rätta med oönskade effekter som sänker tilltron till nuvarande skattesystem, som t.ex. det faktum att ingen av våra allra rikaste företagsledare betalar förmögenhetsskatt.

Vi måste ta aktiv del i de internationella förhandlingarna om elektronisk handel och se till att vi snabbt får in kunskap i Sverige; kunskap om hur ska vi dra nytta av tekniken och hur vi ska anpassa vår lagstiftning så att det skapar positiva förutsättningar.

• Sida 41
•  Original

4.2. MYTEN OM DET GYLLENE SYSTEMET

Anne-Marie Lindgren, Tiden

Mycket talar för att länderna måste närma sig varandra när det gäller det totala skatteuttaget. Troligt är också att vissa skatte- baser urholkas eller helt försvinner. En ordentlig översyn av möjligheter och risker måste göras, bl.a. av hur en höjning av fastighetsskatten skulle kunna växlas mot en sänkning av andra skatter, som vi misstänker att vi ändå kommer att mista.

Dessutom får man se över vilka utgifter som kan begränsas eller ändras inom framför allt försäkringssektom. Att lyfta över delar av finansieringen till välfärdskonton/medborgarkonton kan vara en lösning. I det längsta måste vi dock skydda de sociala tjänsterna; utbildning, sjukvård, äldreomsorg och även familjepolitiken.

—Det är två frågor som är avgörande: ”Vad bör staten göra?” och ”Vad kan staten göra?”. Jag tänker börja med den första, som jag har ett svar på. Sedan går jag över till den andra, där svaret måste bli något annorlunda.

Jag tycker att det vore bra om stat, kommun och landsting kunde fortsätta att göra ungefär det som stat, kommun och landsting gör i dag, dvs. erbjuda folk en del centrala sociala tjänster som utbildning, vård och omsorg och ett rimligt försäkringsskydd när den egna försörjningsförrnågan av olika skäl inte längre bär. Det betyder inte att jag svär på varje detalj i de offentliga systemen som de ser ut i dag.

Vi har flera olika huvudmän inblandade när det gäller socialförsäkringar och bidrag av olika slag. Reglerna är inte alltid samstämda med varandra, vilket gör att man kan få konstiga marginaleffekter eller överlappningseffekter. I många avseenden skulle vi tjäna på att samordna dessa system med varandra.

Jag tror dessutom att förändringarna på arbetsmarknaden i riktning mot helt andra kontraktsformer än dem som vi är vana vid och ett ökat inslag av småföretagsamhet, med allt vad det för med sig, i sig självt innebär att systemen måste ses över. Dagens regler är ju skrivna med den fasta och ganska långa anställningen på ett bestämt företag som mall. Den mallen håller raskt på att förändras.

Jag ser en hel del fördelar med den omfattning av den offentliga sektorn som vi har i Sverige i dag. Jag ser det kanske inte minst därför att jag har jämfört med system i andra länder med andra konstruktioner. Generella socialförsäkringssystem skapar inte inlåsningseffekter på arbetsmarknaden. Ingen behöver avstå från att byta jobb av rädsla för att man får sämre pensions- eller försäkringsvillkor. Det kan man däremot mycket

• Sida 42
•  Original

väl få i system som är baserade på branschvisa lösningar eller avtalsförsäkringar av något slag.

Jag misstänker också att den mer flexibla arbetsmarknad som vi ser framför oss egentligen innebär ett krav på ett starkt socialt grundskydd i botten. Om man ska kunna vandra mellan olika anställningar med olika ekonomiska villkor och kanske skifta mellan perioder av anställning och utbildning eller arbetslöshet, kan man troligen inte pensionsspara regelbundet. Det måste helt enkelt finnas ett skyddsnät.

Generella försäkringssystem har också fördelen att de inte skapar fattigdomsfällor. Det betyder faktiskt, tvärtemot vad som sägs i dagens debatt, att de motverkar bidragsberoende. Det verkliga bidragsberoendet har man i länder med mycket starka inslag av behovsprövade system som i USA eller Storbritannien. Generella system stigmatiserar inte. Ingen behöver avstå från att ta emot hjälpen därför att man blir utpekad som bidragsmottagare. Man får inte den här uppdelningen i ”vi som betalar ”och ”de som tar emot”, som är samhällspsykologiskt väldigt farlig. Det ser man tyvärr tydligt om man följer de senaste årens debatt om framför allt invandrarnas socialbidrag.

Generella system har som regel också fördelen att transaktionskostnader kan hållas nere. De har även större omfördelande effekter. Det gäller både försäkringslösningama och de offentliga tjänsterna. Då menar jag egentligen inte de rent inkomstomfördelande effekterna. Vårt system, som baserar sig på inkomstersättningsprincipen vid sjukdom, arbetslöshet eller pension, kan inte definitionsmässigt samtidigt vara starkt inkomstomfördelande. Det måste vara det ena eller det andra. Men fördelning handlar faktiskt om lite mer än så.

Täckningsgraden är inte oväsentlig från fördelningssynpunkt. En hög täckningsgrad, som alltså betyder att ingen faller utanför, är fördelningspolitiskt viktig. För de som faller utanför — det kan vi se i andra system — är de som har dåliga egna resurser. Hög täckningsgrad är likaså viktigt när det gäller t.ex. sjukvård eller utbildning av samma skäl. I annat fall är det de svagaste grupperna som faller utanför.

Det finns en annan fördelningsaspekt som man ibland glömmer bort, men som jag tycker är viktig. Det är att man i generella system kan utjämna kostnaderna mellan olika grupper av människor. Det tydliga exemplet är att i privata försäkringssystem är premien mycket högre för den som har det största behovet, som alltså kan misstänkas utnyttja försäkringen ofta för att han är sjuk eller handikappad. I offentliga system gör vi tvärtom. Där har vi ett högkostnadsskydd för de allra mest behövande. Vi har t.o.m. särskild rättighetslagstiftning för handikappade.

Sedan är det klart att man kan rikta kritik mot den generella välfärdspolitiken. Man kan rikta kritik mot alla system eftersom det perfekta systemet inte existerar. En sådan kritik är ideologisk, att människor bör ta mer ansvar för sin egen välfärd, som man uttrycker det. Men man kan inte bara diskutera välfärdssystemet i termer av den enskilde, vad han får eller vad hon gör. Välfärdssystemen är sociala system. De påverkar hur hela samhället fungerar, hur relationerna mellan människorna ser ut och hur vi ser på varandra.

• Sida 43
•  Original

Vi köper inte bara en rätt till pension eller skola för oss själva eller våra barn med skatterna. Vi köper även en rättighet för andra, vilket i sin tur påverkar hur samhället fungerar. Jag tror att man nu vågar säga att ett relativt stabilt sammanhållet samhälle har ett värde för oss allihopa. Medan splittrade samhällen, samhällen med stora klyftor, består av motsättningar som faktiskt är skadliga för oss allihopa.

Sedan finns andra typer av kritik som för över till diskussionen om vad staten kan göra. Det handlar om skattetrycket, möjligheten till finansiering. Oavsett hur mycket man tycker att staten bör göra, får man vara tillräckligt mycket realist för att också ställa frågan om det går att göra så mycket. Går det att få in så mycket pengar?

Ska jag vara ärlig tror jag inte att det ger så stora kostnadsfördelar som man kan föreställa sig, när man hör debatten om vilka välsignelser sänkta skatter skulle medföra. Kostnadsutvecklingen inom trygghetssystemen är sig ganska lik över hela västvärlden. Det är oberoende av hur systemen ser ut. Det som skiljer är hur systemen fungerar, vilka som omfattas av dem och vad olika grupper får ut. USA har pensioner och sjukförsäkringar som i stor utsträckning finansieras av arbetsgivarna, alltså Via avtalslösningar eller branschlösningar. Det är åtskilliga företag som suckar än värre än svenska företag över hur enormt dyrt det blir.

I Tyskland har vi ett system där anställda och arbetsgivare betalar hälften av avgiften till sjuk— och pensionskassor. Det är samma diskussion om kostnadsutvecklingen där. För att få ner kostnaderna har man infört ett antal restriktioner av ungefär den typ som vi har gjort i Sverige när det gäller utnyttjandet och framför allt sjukförmånema. I Storbritannien har man ett betydligt lägre skattetryck än vad vi har. De har alltså inte problemet med skattekilar som diskuterats mycket här. I gengäld har man ganska stora problem med fattigdomsfällor. Det är ett oerhört komplicerat system med skatter och avdrag och bidrag och speciellt behovsprövade förmåner för lågavlönade plus ett system med en progressivitet som sätter in tidigt. Man kan alltså få marginaleffekter, tröskeleffekter, i ganska låga inkomstskikt som t.o.m. är över 100 procent. Då är det inte så konstigt om folk hellre går på arbetslöshetsersättning än har ett jobb.

Både i USA och i Storbritannien ser vi att om de offentliga satsningarna på skolan är för dåliga, så att skolan helt enkelt blir dålig, flyttar de familjer som har råd sina barn till privatskolor. Det får två effekter. De barn som går kvar i de för dåliga kommunala skolorna får en otillräcklig utbildning och får svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Det är oftast barn som har de sämsta startförutsättningarna redan tidigare. För de andra familjerna blir kostnaderna ofta en väldigt tung börda på familjebudgeten, tyngre förmodligen än vad det hade varit att betala skatt för ett lite bättre offentligt skolväsende.

Det här gyllene systemet som ger låga skatter tillsammans med en rimlig social välfärd som är rättvist fördelad utan marginaliseringseffekter finns helt enkelt inte. Utbildning, sjukvård och äldreomsorg av rimlig omfattning och hygglig kvalitet kostar pengar. Det går inte att betala för det utan att det på ett eller annat sätt påverkar ekonomin i övrigt. Jag har svårt att se att kostnadskilen för att lägga en avtalsförsäkring ovanpå lönen skulle vara annorlunda än skattekilen för att lägga dit en skattefinansierad pensionsavgift. Ska de anställda betala avgifterna själva leder det Väl till att man kräver högre lön för att få råd att betala den avgiften. Om det inte lyckas och man ändå ska

• Sida 44
•  Original

betala det själv, verkar en logisk slutsats vara att då minskar efterfrågan på andra produkter eftersom mer pengar av inkomsten måste avsättas till skolavgifter eller pensionsavgifter.

Man kan föra sådana här resonemang. Men i slutänden står man ändå inför en verklighet där frågan är om det går att ta ut de här skatterna. I dag är det mycket som talar för att vi måste räkna med en större skattekonvergens, dvs. att länderna måste närma sig varandra i varje fall när det gäller det totala skatteuttaget, och att sannolikt vissa skattebaser urholkas eller kanske rent av försvinner.

Nu kan man inte veta säkert åt vilket håll som utvecklingen går. Man ska akta sig för att bara skriva fram dagens tendenser—det kan alltid komma stoppklossar som gör att utvecklingen tar en annan väg. Jag är dock rätt säker på att det kommer att uppstå ett politiskt tryck på den internationella nivån att motverka t.ex. urholkningen av momsen, som den elektroniska handeln kan innebära. För inga regeringar, oavsett färg, gillar att bli av med statsinkomster. Alla industriländer står dessutom i dag inför ett akut problem, nämligen att klara ökade kostnader orsakade av att andelen äldre nu ökar mycket snabbt. Det slår både på pensions- och på vårdkostnader.

Så möjligen är utvecklingen inte fullt så riskabel som man föreställer sig i dag. Men det är tillräckligt mycket som talar för att det håller på att hända saker vad gäller möjligheten att ta in intäkter, samtidigt som vi vet att vi står inför ökade utgiftskrav inom vissa sektorer, framför allt utbildning och äldreomsorg. Därför måste man hålla en beredskap för förändringar, och börja diskutera handlingsaltemativ

Då kan man naturligtvis, som Per Florén var inne på, börja med att söka efter nya skattebaser. Ett uppenbart svar är då fastighetsskatten. Den kommer inte att kunna täcka allt eventuellt bortfall, det är fullkomligt självklart. Men eftersom svaret där är så givet är en rimlig utgångspunkt i dag att undersöka hur en höjning av fastighetsskatten skulle kunna växlas mot sänkning av andra skatter som vi misstänker att vi kommer att bli av med i alla fall. En sådan växling borde göras ganska snabbt, medan man fortfarande har något att växla med.

Den sänkning av fastighetsskatten som har gjorts kanske ska beskrivas som något ostrategisk. Även om det här inte är det enda eller största momentet i en framtida skattepolitik tycker jag att det är litet oroande, eftersom det visar hur lite framförhållning och skattestrategi inför de här, i varje fall möjliga, förändringarna som man har. Min rekommendation mer konkret skulle vara att inte i dag försöka peka ut vilka skatter som måste sänkas och höjas, utan att göra en ordentlig översyn både av möjligheter och av risker.

Det andra momentet är naturligtvis att man får se efter Vilka utgifter som kan begränsas eller förändras. Per Florén pratade om att plocka bort administratörema och satsa på dem som kan fackjobbet. Jag är inte alldeles säker på att det är en effektivisering. Ser vi på polis— och åklagarväsendet är det exakt det som man har gjort; man har plockat bort en massa administratörer. Följaktligen hamnar alla ärenden på hög medan åklagare och poliser sitter och skriver maskin själva. Administratörer kan ha en funktion. Det är nämligen så att de gör det möjligt för de fackutbildade och experterna att Sköta det som de är bra på.

• Sida 45
•  Original

Jag tror för min del att det som man främst ska se på är försäkringssektom, kanske framför allt pensionssparandet. Ett pensionssparande är så långsiktigt att det är möjligt att skapa former där man kan nå en hög täckningsgrad och rimliga ersättningsnivåer. Därnäst kommer andra socialförsäkringar, sjukförsäkring och a-kassa. Där kan det som kallas för välfärdskonton eller medborgarkonton vara en intressant lösning, inte för att lyfta över hela finansieringen men kanske delar av den.

Samtidigt bör man vara klar över att om staten minskar sitt ekonomiska ansvarstagande, kan staten knappast diktera hur de nya lösningarna ska se ut. Det måste människor enskilt eller i grupp ha rätt att bestämma själva. Sedan tror jag att vi i det absolut längsta måste skydda de sociala tjänsterna, alltså utbildning, sjukvård och naturligtvis äldreomsorg. Även familjepolitiken är oerhört betydelsefull att skydda så långt som det är möjligt.

Effekten av de otillräckliga sarnhällsinsatsema på dessa sektorer är mycket svårare för den enskilde att parera själv. Det betyder också att man kan riskera kraftiga effekter för hela samhället. För som sagt, det är viktigt att vi inte bara talar i termer av hur individen påverkas utan också av hur samhället i sin helhet påverkas.

En modell som bör diskuteras är det civila samhället, utifrån den form av föräldrakooperativa dagis som Gunnar Wetterberg pläderar för. Det handlar om andra samhällsförändringar än att bara 1 största allmänhet säga till folk, varsågod och sköt det här själva. Det finns nämligen en utbytbarhet mellan tid och pengar. Är det så att man ska ta över mer av samhällsjobbet själv, måste man se det i relation till frågan om arbetstider. Har man passerat igenom dagis— och skolvärlden med tre barn och insett bara vad det kräver i insats av föräldrasamtal och fraktande till tandläkare och annat, är man inte jättelycklig över att läggas på ytterligare ansvar för skolan. Det går nämligen inte att klara det på den tid som står till förfogande, om man dessutom har ett annat jobb att sköta.

Den här typen av förändringar hänger således ihop med mycket annat. Samtidigt kan den nya, flexiblare arbetsmarknaden, inte minst det faktum att vi kanske inte behöver använda lika mycket tid på arbetsresor utan kan sköta en del hemifrån, skapa möjligheter som inte fanns på den mer stationära arbetsmarknadens tid.

• Sida 46
•  Original

En beräkning av förlorade momsintäkter

Per Florén: Det går inte att få fram några exakta siffror på hur mycket staten förlorar i momsintäkter vid elektronisk handel, men det är inga stora summor i dag. Enligt Kairos bedömning kan det antas att 50 procent av all musik importeras momsfritt över Internet. Det skulle innebära ett momsbortfall på gissningsvis 0,3 miljarder kronor per år. Då det troligen köps färre datorprogram än musikkassetter och skivor, borde siffran för detta vara ungefär hälften så stor.

Spel om pengar omsätter betydligt större summor. Om hälften av alla spel i Sverige skulle gå utomlands skulle det innebära ett bortfall på fyra miljarder kronor per år. Vi räknar då även med eventuella sekundära vinster, kopplade till dem som arbetar med spel och skatter på detta.

När det gäller utflyttning har Kairos tillsammans med SCB tittat på en mängd olika varianter. Om fem procent av de heltidsarbetande inom privat sektor, 7 500 personer, flyttar utomlands ger det ett bortfall av skatteinkomster på cirka 15 miljarder kronor i konsumtionsskatt och inkomstskatt. Totalt motsvarar detta cirka 2,5 procent av statens inkomster. Eftersom vi har en relativt liten spridning i löner spelar det inte så stor roll att ett antal rika försvinner, då de ju ändå inte bidrar så mycket till statskassan.

Ovanstående uppgifter härrör från IT-kommissionens rapport 6/98 ”IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier.” (SOU 1998:58), utarbetad av Per Florén och Mats Lindgren vid Kairos Future AB. Rapporten finns på IT- kommissionens webbplats under: http_://www.itkommissionen.se/itsite/pdf/rapp698.pdf

• Sida 47
•  Original

4.3. SAMTAL

Vad kan staten göra?

Peggy Bruzelius: Min gissning är att förmögenhetsskatten i dag är negativ för statskassan; man förlorar antagligen mer i kapitalbeskattning än vad man tar in på hela förmögenhetsskatten. Sedan klamrar vi oss fast vid fastighetsskatten och Säger att det i alla fall är en skattebas som inte flyttar. Nej, det är sant. Husen flyttar inte ut, men får man den här turistidyllsutvecklingen som är ett av scenarioma i rapporten ”IT och nationalstaten” kommer naturligtvis fastighetsvärdena i Sverige att minska radikalt jämfört med omvärlden. I och med det urholkas även den Skattebasen. Jag tror att det är oerhört akut att ta hand om de här frågorna. Annars hamnar vi i Sörgårds- eller turistskansenutvecklingen. I min värld är vi på god väg dit redan i dag.

Stefan Carlén: Frågan är hur vi ska lösa problemet med uteblivna momsintäkter när det gäller handeln med varor över Internet. Om det är så att staten förlorar mycket pengar på detta vore det väl en ganska god affär att inrätta en effektiv kontroll, i alla fall när det gäller de paket som passerar gränserna. Jag ser inte att detta är ett problem som inte går att överbrygga. Man kommer antagligen inte att nå allt. Men vad är alternativet egentligen? Det skulle i så fall vara att avskaffa momsen. En ost med hål i är i alla fall bättre än hål utan någon ost alls. Det finns en poäng med att plocka in de intäkter som man ändå får.

Daniel Stigberg: Fysiska varor kan vi absolut öppna och kontrollera. Svårare är det med ren kunskap som säljs digitalt. Ett exempel är SMHIs tjänst, där man levererar väderprognoser för en viss plats och tid. En kontrollorganisation kommer dessutom att kosta pengar. Ska kunden som handlar på elektronisk väg betala det, då missgynnas elektronisk handel mot andra sätt att handla på. Lagrådet ansåg att man inte skulle genomföra den nya lag som utökar möjligheten att öppna paket vid gränsen just därför att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Deras motivering får väl stå för sig.

Men om vi inte beskattar elektronisk handel med moms missgynnas de vanliga butikerna som säljer böcker. Då kanske jag hellre handlar på Internet eftersom det är momsbefriat, fast jag egentligen skulle vilja handla för samma pris i Sverige. Det är inte heller bra. Hur vi än ser på det, blir det fel.

Madeleine von Heland: I detta politiska rum uppfattar jag att en majoritet av deltagarna inte kan acceptera att industristaten och industrialismen som struktur har tappat sin position som nav i det samhällsekonomiska drivhjulet. Jag tror inte att Anna Hedborg kan återta kontroll över samhällsekonomin hur hon än anstränger sig, därför att den verklighet som skulle ha gjort en sådan kontroll möjlig finns inte längre. Men de försök till kontrollstat som målas upp tycker jag är skrämmande.

Husen flyttar inte ut, men fastighets— värdena i Sverige

minskar radikalt om fastighets- skatten höjs igen.

En ost med hål i är i alla fall bättre än hål utan någon ost alls. Det finns en

poäng med att plocka in de momsintäkter som man kan få.

lndustristaten och industrialismen som struktur har tappat sin position som nav i det sam- hällsekonomiska drivhjulet.

• Sida 48
•  Original

Jag tycker inte att det är så konstigt att man ska hindra människor från att fuska med skatten.

Med en bra infrastruktur runt den elektroniska

affärsverksam— heten vågar människor utvecklas på marknaden. Därmed skapas också utrymme för rimliga skatter på omsättning.

Stefan Carlén: Det finns redan i dag väldigt många anställda på skattemyndigheter vars uppgift är att kontrollera att vi betalar in skatter. Det har tidigare i varje fall funnits många anställda inom tullen för att hindra att det smugglas varor. Jag tycker inte att det är så väldig konstigt att man ska hindra människor från att fuska med skatten eftersom vi ändå i demokratisk ordning har bestämt att vi ska betala skatt för vissa produkter. Jag ser inte det som att man målar upp någon stor hemsk kontrollstat a la 1984. Det är bara ett sätt att genomföra det som man har bestämt sig för att genomföra.

När det gäller konsultverksamhet Via Internet är det säkert mycket svårare att driva in moms, men när det gäller varor som man ändå fysiskt måste transportera över gränserna undrar jag om man inte med ganska små resurser skulle kunna effektivisera den typen av kontroll? Det borde rimligtvis vara enkelt att se vilka paket som kommer från ett bokförlag i England t.ex.

Jens Baastrup: De som tillhandahåller varor och tjänster är näringsidkare. I alla länder finns en bokföringsskyldighet, i alla fall de allra flesta länder om vi inte pratar om rena Skatteparadis. Det finns nog faktiskt en rätt stor kontrollmöjlighet. Problemet är väl hur man ska harmonisera och komma överens stater emellan hur det här ska fungera. Som vi har konstaterat vill nog alla stater värna om sin skattebas. Det finns nog lite större kontrollmöjligheter än vad som har framgått.

Vad bör staten göra?

Anna Hedborg: En åsikt som har framförts av flera talare är att hela IT— marknaden har ett behov av att stabilisera sig, att uppnå en sorts genomskinlighet. Det finns en otrygghet i själva mediet när det framstår som oreglerat och det kommer några säkert att utnyttja. Det kommer att inträffa ting som i sig kommer att leda till behov av kontroll och stabilitet via ett regelverk av något slag. Men här finns också en stor del av de möjligheter som den här marknaden representerar.

När jag satt i VPCs styrelse sade jag att vi måste göra en poäng av att vi i Stockholm har en väldigt speciell genomskinlighet och tydlighet i vår marknad. Möjligen är det något liknande vi skulle kunna göra på IT- marknaden, att skapa legitimationsinstrument och få den typ av infrastruktur runt den elektroniska affärsverksamheten som kan ge människor så mycket trygghet att man vågar utveckla och utvecklas på denna marknad. Därmed skapas också utrymme för åtminstone rimliga skatter på omsättning. Visserligen har vi alltid kvar bostäder och andra fasta inventarier som slutlig skattekälla, men det finns gränser för vad de orkar bära.

Det gäller att ligga lite före för att hitta de sociala delar som ger trygghet i Intemetvärlden. Där finns nog en del innovationer att göra, också på samhällsnivå. Ett exempel är betaltrygghet. Om svenska staten lyckas få ordentliga identiteter i utnyttjandet av informationssystemen, så att vi lär oss

• Sida 49
•  Original

att hantera IT i vårt statliga system, är det ett infrasystem som i sig gör det oerhört inbjudande också för utländska företag att dra sig till Sverige.

Hans—Erik Holmqvist: Om elektronisk handel blir en succé eller ej vet vi inte ännu. Det beror på ett antal viktiga faktorer, som att man faktiskt får den vara som man beställer, eller att man vet att det pris som anges också är det som man slutligen kommer att få betala. Trygghet i relationer är väldigt viktigt när man sysslar med affärsverksamhet. Det gäller både för konsumenter och i relationen företag till företag. Om man inte vet inom vilket lands rätt som en viss konsumenttvist ska göras upp, skapas en osäkerhet som kan vara mycket hämmande för utvecklingen av den branschen. Vår bedömning av i vilken utsträckning detta kommer att påverka skattebaser har också betydelse. Det gäller för konsumenter allra mest, men också på företagssidan, där det ofta handlar om långsiktiga engagemang och stora beställningar. Det är oerhört viktigt att veta vilken rätt som ska gälla.

Här finns någonting som staten Sverige eller andra stater skulle kunna ”sälja”, nämligen en legal infrastruktur. I gengäld skulle staten få intäkter som motsvarade investeringar i annan verksamhet. Ett exempel på vad man kan inrikta sig på är bättre hantering av immateriella rättigheter. För att vara ett så pass IT-avancerat land är vi ganska dåliga på att bevaka våra licenser. Det andra som Sverige skulle kunna utveckla och också sälja, det är att utveckla den offentliga sektorn. Utvidgad självbetjäning, interaktiva blanketter och liknande har redan föreslagits. Om vi gick i spetsen för att förändra och göra den offentliga sektorn och myndigheterna mer "IT— fierade", är det mycket möjligt att det också i sin tur skulle skapa möjligheter för företag som specialiserar sig på att utveckla just gränssnitt mellan myndighet och individ eller myndighet och företag.

Den andra viktiga frågan när det gäller handel är logistik. Där kan man också tänka sig att Sverige skulle kunna utveckla sig. Vad ska vi göra med Posten AB? Hur ska staten eller skattebetalarna se på sin ägarroll där och hur ska den utvecklas? En annan möjlighet är att vi lever på randen till låglöneområden, det kan också ge affärsverksamhet, som det här exemplet med skjorttillverkningen i Oviken. Även om jag vill varna för konsumenträtten i sammanhanget, är det en möjlighet att kunna utveckla den typen av verksamhet.

Sedan anser jag att man inte ska stirra sig blind på att alla led i affärsverksamheten måste ske digitalt för att det ska vara bra. Det finns mycket att vinna bara genom att man utvecklar marknadsföring, konsumentinforrnation eller produktinformation.

Peggy Bruzelius: Vi har talat om Skattebasema, intäktssidan och utgifterna som helt separata fenomen. I min bransch, finansbranschen, finns något som heter arbitragörer. Arbitragemöjligheter uppstår när man har imperfekta marknader och olika regler på olika marknader och det finns goda möjligheter att tjäna pengar på det. Den främsta effekten av IT är förbättrad

Trygghet i relationer är viktigt i affärs- verksamhet. Därför är det oerhört viktigt att veta vilken rätt som ska gälla. Behovet är stort av en ”legal infrastruktur”.

Man ska inte stirra sig blind på att alla led i en affärs— verksamhet måste

ske digitalt. Det finns mycket att Vinna genom att utveckla bl.a. marknadsföring.

• Sida 50
•  Original

IT ger förbättrad kommunikation och nästan perfekt information. Det skapar stora möjligheter för arbitrage när det gäller skatter och välfärdssystem.

Många av de framförda förslagen är från min synpunkt helt

oacceptabla. De slår framför allt mot lågavlönade och lågutbildade.

kommunikation och nära nog perfekt information. Det här kan skapa stora möjligheter för arbitrage när det gäller skatter och välfärdssystem. Det kan alltså påverka både Skattebasema och kostnaderna.

Man kan tänka sig personer som väljer att ha sitt kapital (legalt eller illegalt) någonstans där kapitalskatten är lägst, arbetar större delen av sitt liv någonstans där inkomstskattema är låga och utnyttjar välfärdssystemen där de är optimala. I en förlängning får vi effekter både på utgifts- och inkomstsidan. Enda vägen ur det är den typen av försäkringslösningar som vi har diskuterat, att det över en livstid i någon mån är individen själv som finansierar en stor del av det här. Annars kommer vi och de flesta andra länder i världen att råka ut för detta. Det är inte bara ett svenskt problem.

Stefan Carlén: Om jag får drista mig till att göra en liten klass- och könsanalys av de förslag som Per Florén kom med, så säger den att flera av dem skulle slå mot resurssvaga grupper. Att välja servicenivåer genom att betala avgifter osv. vet vi slår framför allt mot lågavlönade och lågutbildade. Försäkringslösningar som vi pratade om slår Väldigt hårt mot LO-grupper, för de har mycket större risker än vad SACO-grupper har.

Det civila samhället är för mig detsamma som staten, att staten och medborgarna ska växa ihop och påverkas ömsesidigt. Det civila samhället ska påverka staten politiskt. Men det som jag tror att du menar är diskussionen om ett civilt samhälle där det framför allt handlar om att offentlig åtaganden ska utföras av det naturliga nätverket, grannar, församlingar, familj osv. Vi vet också att den typen av lösningar, som att lägga över barnomsorg och äldreomsorg på familjer och grannar, kommer att drabba kvinnor som kommer att få ta ett större ansvar. För det är inte männen som är hemma och tar hand om svärmor.

Diskussionen om risk och ansvar går ut på att man skulle ta mer ansvar om man utsätter sig för risker. Om man har otur att födas i en familj där alla röker eller vissa är alkoholskadade eller det finns narkotika, då ska man också få betala för detta. Hela välfärdsstaten är uppbyggd på att försöka minimera riskerna för de här resurssvaga grupperna. Det kan gälla alltifrån att företagare ska har rätt att ta blodprov. Ja, det kan vara väldigt bra för det enskilda företaget, men samhället som helhet förlorar på det eftersom vi vet att det bästa sättet att rehabilitera personer som har drogproblem är att de kommer in och får jobb. Den lösningen kan drabba vissa företagare hårt, men samhället tjänar på det. Därför är många av de framförda förslagen från min synpunkt helt oacceptabla, så länge jag inte ser något jättehot mot skatteintäkterna. Men det är ett politiskt val.

Daniel Stigberg: Jag tycker att vi är alldeles för negativa, för det finns ju otroligt stora möjligheter med den nya tekniken. I Sverige har vi i dag mycket omfattande kunskaper om IT. Om bara några år kommer vi att ha mest datorer per person i Sverige, vilket är väldigt imponerande. Det skulle vi kunna göra någonting av.

• Sida 51
•  Original

Lena Askling: Min slutsats av den här dagens diskussion är att vi nog får acceptera att allting inte går att kontrollera och att med de öppna gränserna i den nya världen gäller helt andra villkor än tidigare. Vi får ta vara på möjligheterna och se vad de ger för eventuella nya skattebaser. Vad är det för värld som vi vill leva i? Allting handlar ju både i början och i slutet om människors värderingar och önskningar och drömmar och behov.

Vi kan skapa förutsättningar i det här landet för att människor ska vilja vara och verka här, inte bara därför att det är enklast att tjäna pengar utan därför att här har jag och min familjs kulturella behov och andra behov störst möjlighet att utvecklas. Det styr vart jag tar vägen och var jag vill jobba. Vi har en tendens att glömma bort att det är människors behov som avgör var vi hamnar och vilka regler vi kan enas om i samhället. Utgår man från det behöver man inte ha den här våldsamma kontrollen.

Samhället, de som har makten för närvarande måste göra det trovärdigt att Sverige är det land som kommer att skapa de här bästa förutsättningarna. Jag tycker att vi har varit fruktansvärt dåliga på det under hela 90-talet. Vi har bara hängt med huvudet och sörjt över hur usla vi är och hur fel vi gjorde och dividerat om vems skuld det är att det blev som det blev. Det är verkligen dags att sluta med det, för det finns ju saker som gör att vi väljer att stanna här. Det har visat sig att även mycket rika och framgångsrika och begåvade människor tycker att det är bäst att bo i det här landet. Det tycker jag också att staten måste bli mycket bättre på att förmedla, i stället för att skapa ett slags byråkratisk kontrollapparat som människor tycker illa om.

Vi bör vara stolta över att vi har ett samhälle och en stat som faktiskt inte ser ut som alla andra. I intemationaliseringens tecken finns det väldigt många forskare som pekar på att det är de kulturella särartema, nations- tillhörigheten, som blir allt viktigare för att vi ska kunna identifiera oss själva. När villkoren för företagen blir alltmer lika är det viktigt att villkoren för individen skiljer sig lite mer. Vi i Sverige har rätt mycket som vi kan bevara och som också kan locka andra.

Anne-Marie Lindgren: Om man ska diskutera vart utvecklingen håller på att ta vägen är det nyttigt att ibland gå tillbaka till gamla föreställningar om framtiden. Vad man väldigt tydligt ser är att ingen av l890-talets framtids- profeter lyckades fånga in den utveckling som faktiskt inträffade. Fallgropen är alltid att utgå ifrån läget som det är i dag, de krafter och inte minst styrkeförhållanden som existerar och den riktning utvecklingen tycks ha. Men utvecklingen fortsätter ju aldrig i tangentens riktning. Snarare fungerar det gamla hegelianska schemat; tesen, antitesen och så småningom syntesen.

Vad 1890-talets framtidsprofeter glömde att räkna med var arbetarrörelsens framväxt. Jag vet inte vad det är vi nu glömmer att räkna med, men så här i inledningsskedet till en stor teknisk utveckling är det självklart att vissa sektorer är före andra i utvecklingen. Deras intressen styr väldigt mycket av vad som händer. Men det kommer inte att fortsätta att vara på det sättet. Tekniken kommer att sprida sig till andra sektorer. Motkrafter kommer att

Det har visat sig att även rika, framgångsrika, och begåvade människor tycker att det är bäst att bo i Sverige. Det måste staten bli bättre på att förmedla.

Våra värderingar

av vad som är ett gott samhälle har lika mycket betydelse för utvecklingen som de faktiska möjligheterna att handla över Internet.

• Sida 52
•  Original

Man måste tänka till på vem det är som har nytta och glädje av samhällets service.

Hur motiveras avgifter och skatter?

Det är typiskt svenskt att ha så dåligt självför- troende, att inte tro på det som vi tycker är bra. Vi är bra här i Sverige!

mobiliseras. Man kommer att upptäcka nya möjligheter att utnyttja det på andra sätt.

Därför är det lika farligt att vifta bort det med ett ”det händer ingenting speciellt, vi kan fortsätta precis som förut” som att säga att det nu går åt det här hållet och det är bara att anpassa oss till det. Det handlar om att vara väldigt öppen inför olika alternativ. Som Lena Askling är inne på, att inte glömma att utvecklingen är påverkbar. Utvecklingen är inte objektivt given av en expert som har bestämt att det ska bli på det här sättet. Det som är våra värderingar av vad som är ett gott samhälle har naturligtvis precis lika mycket betydelse för utvecklingen som de faktiska möjligheterna att handla över Internet.

Nils-Göran Olve: Jag gick hit och trodde att vi skulle prata om något slags hot mot skatteinkomster. Under dagen tycker jag mig ha blivit klokare och jag ansluter mig nu till dem som snarare funderar på vad det är som samhället står för som man kan ta betalt för.

Hittills har det smusslats rätt mycket med detta att man tar ut avgifter och skatter, folk ska helst inte märka det, verkar det som. I dag har vi kommit in på att man kanske måste tänka till på vem det är som har nytta och glädje av samhällets service. Hur sker kopplingen mellan den skattskyldige och det man utför som samhälle för att motivera avgifter och skatter? Den kopplingen kommer att synas närmare i sömmarna framöver. Då blir det blir naturligtvis knepigt om nyttan infinner sig vid pensioneringen, långt efter det att man så att säga betalade för sig. Det där är intressanta problem som vi får fundera på.

Vad vi har kommit fram till är att den här nya situationen kräver någon form av överenskomna regelsystem och institutioner som utför vissa typer av kontrollåtgärder eller garantifunktioner. Det där är ingenting som sker av sig själv. Det är något som samhället kan hjälpa fram, men som det också är nödvändigt att på något sätt finansiera.

Jens Baastrup: Vi har pratat om Sveriges konkurrenssituation gentemot andra länder och vilka fördelar Sverige har. Sedan har vi tittat på om vårt nuvarande välfärdssamhälle är en konkurrensfördel eller inte. Jag känner en typisk svenskhet i Vårt dåliga självförtroende vad gäller det som vi faktiskt tycker är bra. Framtiden får väl visa om vi har en konkurrensfördel i ett allmänt välfärdssamhälle, och i den mån vi inte kan leva upp till våra mål kanske vi måste ändra på det. Vad jag efterlyser är att vi, staten, bestämmer oss för hur det ska se ut, att det här är bra. Vi är bra här i Sverige. Vi får bygga på det och inte bara se en massa problem som vi inte kan leva upp till.

• Sida 53
•  Original

5. Avslutning

Anna Hedborg, ESO

— Det är inte alldeles enkelt att fånga in det som är IT-samhällets effekter. Det framstår som sannolikt att företagsskatter och kapitalskatter först kommer att konvergera. Där ligger vi dessbättre relativt väl till, utom möjligtvis vad gäller förmögenhetsskatten. När det gäller individskatter återstår att se hur mycket som faktiskt påverkas. Från flera håll har ökad kunskap efterlysts om vilka som flyttar och varför. När det gäller varubeskattning så är den trots allt Viktig i de flesta samhällen. Där kommer det sannolikt att hända någonting på den internationella arenan vad gäller samhällseffekter och gemensamma regelverk.

Det är väldigt viktigt, som har sagts här på slutet, att våga se institutionen Sverige som någonting som man faktiskt kan göra någonting åt, bl.a. genom politiken. Jag tror för min del att vi ligger mycket väl till i den utveckling som nu pågår. Vi har också ganska goda förutsättningar att skapa de lagar och regler som ger IT -användama trygghet. Det är en väsentlig komparativ fördel på det här området.

Jag skulle vilja sluta där jag började. De samhällen kommer att vara starka, både som samhällen för sina invånare (vare sig de är mer momentana eller är stabilt boende här) och för sina företag, som lyckas förena rättvisa och effektivitet också i den nya tiden. Det gäller alltså att ha kontroll på vad som händer och att ligga i frontlinjen. Det är viktigt. Vår förhoppning var att den här dagen ska kunna användas som en grund för det.

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen — Jag vill säga att det är en förmån att få leva just nu. Jag tycker att vi i Sverige har utomordentligt goda förutsättningar att försöka göra något konstruktivt av de nya möjligheterna. Men det kräver av oss att vi är lyhörda, att vi har en förmåga att vara flexibla. Att vi i tid kan korrigera kursen när förutsättningen för den gamla kursen inte längre gäller.

Jag vill också sluta med att återknyta till det som jag talade om inledningsvis. För mindre än sex år sedan fanns det två användare av world wide web i världen. Låt oss säga att vi för fyra år sedan hade suttit runt det här bordet med anledning av att vi hört talas om något nytt som hette world wide web och diskuterat vad det skulle innebära för vårt samhälle, för vår utveckling. Tror ni då att vi hade talat om möjligheterna att köpa böcker från USA, billig alkohol och tobak från Tyskland eller spel på internationella kasinon Via Internet? Ni kan ju bära med er den frågan och fundera lite på den. För min egen del är svaret nej på alla de frågorna.

Vi kan också fråga oss vad vi skulle prata om, om vi sitter här om fyra år?

• Sida 54
•  Original

• Sida 55
•  Original

6. Deltagare i samtalet

Lena Askling, ledarskribent*, Aftonbladet.

Jens Baastrup, advokat, skattejurist, Hamilton & Co Advokatbyrå.

Peggy Bruzelius, olika styrelseuppdrag.

Stefan Carlén, förbundsekonom, Handelsanställdas förbund.

Ronald Fagerfjäll, frilansskribent.

Per Florén, konsult, Kairos Future AB.

Anna Hedborg, ordförande, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Gunnar Hedborg, kanslichef, IT—kommissionen.

Madeleine von Heland, lektor, konsthistoriska institutionen, Stockholms universitet. Hans-Erik Holmqvist, planeringschef, Statsrådsberedningen.

Ulf Höglind, universitetsadjunkt, Institutionen för ekonomi, statistik och ADB (ESA), Högskolan i Örebro.

Lars Jagrén, ekonom, Industriförbundet.

Anne-Marie Lindgren, chefredaktör, Tiden.

Per Lundborg, forskare, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF).

Nils Mattson, professor i skatterätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Nils-Göran Olve, adjungerad professor, IDA Datavetenskap, Linköpings universitet, samt konsult, Cepro.

Weje Sandén, redaktör, Veckans Affärer, f.d. sekreterare, IT—kommissionen.

Daniel Stigberg, författare till rapporten ”Digitala varor, välfärdens faror?” för ESO och IT-kommissionen 1998.

Leif Vindevåg, utredningschef, Stockholms fondbörs.

Torsten Österman, forskningschef, Forskningsgruppen för samhälls— och

informationsstudier (FSI).

* Samtliga angivna befattningar gäller tidpunkten för samtalet, dvs. 2 juni 1998.

• Sida 56
•  Original

• Sida 57
•  Original

7. LITTERATURFÖRTECKNING

8 BILAGA 1: DIGITALA PRODUKTER

9 BILAGA 2: SKATTEKONTROVERSEN INTERNET-HANDELN

97

101

102

107

108

• Sida 61
•  Original

0. Administrativt lätthanterligt: Om den elektroniska handelns Tillväxtsprognoser slår in kommer tusentals paket dagligen passera den svenska gränsen. Dessa måste

kontrolleras och beskattas. I den mån det går måste skattemyndighetema även

• Sida 98
•  Original

övervaka och beskatta produkter och tjänster som levereras digitalt. Hanteringen kommer sålunda bli omfattande och statens administrativa kostnader blir därmed

höga. Punkt— och mervärdeskatt är sålunda dyra skatter.

' Flexibelt: Ett skattesystem måste gå att anpassa till ändrade förutsättningar. Utvecklingen inom lT—området sker mycket snabbt och de ekonomiska förutsätt— ningarna kan sålunda förändras över en natt. Det skattesystem som utformas för Intemethandeln måste därför kunna anpassas snabbt. Ett system där Intemethandeln

är skattebefriad är förvisso flexiblare än system med skatter.

. Genomskinligt: Ett bra skattesystem karakteriseras av att skattebetalaren, dvs. konsumenten, vet vad denne betalar. När en vara handlas utanför Sveriges gränser läggs mervärdeskatten till listprisema, därmed blir skatten tydlig. Inom Sverige ingår

oftast mervärdeskatten i priset vilket döljer skatten för konsumenten.

Baserat på rättvise- och effektivitetskriteriema bör den elektroniska handeln inte sär— behandlas. De höga administrativa kostnaderna och det faktum att ett skattesystem med Intemetskatt antagligen inte är särskilt flexibelt stödjer ståndpunkten att den elektron— iska handeln bör skattebefrias. Ett beslut om huruvida den elektroniska handeln

beskattas eller ej bör vara en avvägning baserad på dessa kriterier.

• Sida 99
•  Original

8. Bilaga 1: Digitala produkter

Internet har under det senaste året fyllts med piratkopierad musik. Kraftfullare datorer och en ny komprimeringsstandard, MPEG Audio Layer 3 (MP3), har banat väg för denna utveckling. Genom att kraftigt komprimera ljud— och bildfiler kan användare via Internet ladda ner låtar i en kvalité som ligger nära vanliga CD-skivor. En 60 minuters skiva tar, med ett normal modern, ett par timmar att ladda ner. Om några år kommer dock den tiden vara nere i sekunder (se tabell 2). Musikindustrin i USA ser oroligt på utvecklingen och dess företrädare, Recording Industry Asssociation of America (RIAA), har tagit hjälp av FBI och Secret Service i jakten på piratkopierade MP3—filer (Jones, F. [1998], 5.33). Förutom att utgöra ett hot mot skivindustrin kan piratkopieringen erbjuda oss en glimt av framtiden; piraterna har nämligen skapat ett distributionssystem som är avsevärt effektivare än skivindustrins. Om några år kommer kanske all musik vi köper

laddas hem via Internet.

Tabell 2. Jämförelse av olika metoders överföringshastighet. Tid att överföra en lO-megabyte fil. Modem hastighet/typ Överföringstid 9,6 Kbps modem 2,3 timmar 14,4 Kbps modem 1,5 timmar 28,8 Kbps modern 46 minuter 128 Kbps ISDN 10 minuter 1,54 Mbps T-l direktanslutning 52 sekunder 4 Mbps Kabelmodem 20 sekunder 8 Mbps ADSL teknik 10 sekunder 10 MbEs kabelmodem 8 sekunder Källa: U.S. Dept. of Commerce 1998, s. A2-13.

• Sida 110
•  Original

9. Bilaga 2: Skattekontroversen Intemethandeln

Under våren har det i media dagligen gått att läsa om elektronisk handel. Lockande rubriker som ”Handla skattefritt på Intemet” har fått svenskarna att bara hos Internet- handelsförmedlaren Pegit handla för en halv miljon kronor per dag]. På RSV har man ingalunda varit road av dessa rubriker som de anser vara helt missvisande. Tillsammans med Generaltullstyrelsen (GTS) och Alkoholinspektionen gick Riksskatteverket (RSV) i mars ut med ett pressmeddelande för att klargöra vilka regler som gäller för Intemet— handeln. I korthet innebar pressmeddelandet att nuvarande svenska regler gäller. Mer- värdeskatt och punktskatt skall betalas i Sverige och det är totalförbjudet att föra in alkoholdrycker]. Av pressmeddelandet framgår också att det spelar ingen roll hur varorna säljs, alltså skall även handel förmedlade av Intemetbutiker beläggas med mervärdeskatt och eventuella andra avgifter. Utslaget i EG-domstolen i det s.k. ”man in black”—målet tycks bekräfta de svenska myndigheternas ståndpunkt. I ”man-in-black”- målet prövade domstolen ett försäljningssätt som innebar att brittiska konsumenter köpte tobak från ett bolag i Luxemburg utan att betala brittisk punktskatt. Internet- handelsförmedlaren Pegit menar dock att utslaget bara gällde en speciell situation och inte dem, medan Internetbutiken Cigarettnu anser att beslutet inte klargör vem som

skall betala skatten. (ComputerSweden nr 13 [1998], 5.5)

' Enligt uppgift till VA handlar svenskarna för ca en halv miljon per dag via Pegits Internettjänst (Sandén

[1998], 5.52-53). Rubriken kommer från PC för allazs förstasida nr 3, 1998.

• Sida 111
•  Original

Rapporter

lT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kommunikation utan gränser - rapport från IT-kommissionen, juni 1995 Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08—405 18 51.

Communication Without Frontiers - report by the Swedish IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51

lT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas? Av Nils-Göran Olve & Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT - Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer? Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar

- en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08—20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5—6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

• Sida 112
•  Original

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida (http:/lwwwitkommissionen.se>.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997 :12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokr©ti, SOU 199723 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan

- 13 röster om framtiden, SOU 1997z3l

Rapport 3/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön - en samling goda exempel, SOU 1996: 178 Rapport 4/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 Report 5/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT—kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS. Rapport 6/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin, SOU l997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling

- 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 Rapport 1/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier, SOU l998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen. Rapport 2/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

• Sida 113
•  Original

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret. Rapport 3/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998z36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv lT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handels- departementet och Industriförbundet. Rapport 5/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, SOU 1998:70 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen Rapport 7/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Nya tider, nya förutsättningar..., SOU 1998:65 Rapport 8/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

[T och regional utveckling -Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998, SOU 1998:79 Rapport 9/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rättsinformation och IT, SOU 1998:109 Rapport från två seminarier 1996 och 1998 anordnade av IT—kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation. Rapport 10/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

God etik på nätet, SOU 1998:133 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Röda Korsets Idé- och utbildningscenter, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT—Företagen och BitoS. Rapport 11/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur skall man finansiera välfärden i det globaliserade IT-samhället? SOU 1998:153 Ett samtal om IT—utveckling och offentlig ekonomi anordnat av IT—kommissionen och ESO. Rapport 12/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

• Sida 114
•  Original

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete med IT-kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT—kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019—17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen runt - Nationella initiativ

Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen runt - Regionala initiativ Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT—kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen runt - Statligt stöd till mjukvaruindustrin Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen - IT, telekommunikation och nya medier En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag av IT—kommissionen. ] 11 sidor.

• Sida 115
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

12.

13. 14. 15

16. 17. 18. 19.

20.

21.

22.

23. 24.

25.

26.

27.

28.

. Omstruktureringar och beskattning. Fi. . Tänder hela livet

— nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S. .Välfärdens genusansikte. A. . Män passar alltid? Nivå- och organisationsspecifika

processer med exempel från handeln. A. . Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och

maktdiskurser. A.

. Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. A. . Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva försäkringar. Fi. . Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker

och Systembolagets produkturval. S.

. Integritet — Effektivitet — Skattebrott. Fi. 10. 11.

Campus för konst. U. Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. U.

Självdeklaration och kontrolluppgifter — förenklade förfaranden. Fi.

Säkrare kemikaliehantering. Fö. E—pengar — näringsrättsliga frågor. Fi.

. Gröna nyckeltal — Indikatorer för ett ekologiskt

hållbart samhälle. M. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötandet av personer med funktionshinder. S. Samordning av digital marksänd TV. Ku. En gräns — en myndighet? Fi. IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. K. IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10.24. K. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. K.

Försäkringsgaranti.

Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Staten och exportfinansieringen. N. Fiskeriadrrrinistrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. Jo. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. +4 st bilagor. S. Från hembränt till Mariakliniken.

— fakta om ungdomar och svartsprit. 5.

Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag. Fi. Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. S.

29

30 31

32. 33. 34. 35. 36.

37. 38.

39. 40.

41. 42.

43. 44. 45. 46. 47. 48. 49.

50.

51.

52. 53. 54.

55.

. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall — en översyn. UD. . Utlandsstyrkan. Fö. . Det gäller livet. Stöd och vård till barn och

ungdomar med psykiska problem. S. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård. S. Historia, ekonomi och forskning.

Fem rapporter om idrott. In.

Företagare med restarbetsförrnåga. S. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M. Identifiering och identitet i digitala miljöer.

— Referat från en hearing den 12 november 1997. II"-kommissionens rapport 4/98. K. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. Vad får vi för pengarna? — Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. S. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. BROTTSOFFER. Vad har gjorts? Vad bör göras? Ju. Läkemedelsinfonnation för alla. S.

Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav. Fö. Hur skall Sverige må bättre?

— första steget mot nationella folkhälsomål. S. En samlad vapenlagstiftning. Ju. Sotning i framtiden. Fö. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju. Bulvaner och annat. Ju. Kontrollerad och ifrågasatt? — intervjuer med personer med funktionshinder. S. Konsekvenser av att taxfreeförsåljningen avvecklas inom EU. K. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under 1900-talet och annat underlagsmaterial till Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. S.

Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen inför och under första året med kunskapslyftet. U. Utstationering av arbetstagare. A. Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. N. Hur offensiv IT—användning kan skapa tillväxt för mindre företag. Ett rådslag anordnat av IT—kommissionen på uppdrag av Kommunikations- departementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11—18. K. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.

• Sida 116
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

56.

57.

58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69.

70.

71. 72. 73.

74. 75. 76. 77. 78. 79. 80.

81. 82.

Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. Fi. DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT—stöd. U.

IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. K. Räddningstjänsten i Sverige — Rädda och Skyddas. Fö. Kring Hallandsåsen. M. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. Kampanj med kunskaper och känslor. Om kärnavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. En god affär i Motala. Demokratiutredningens skriftserie. SB. Bättre och mer tillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport 2. N. Nya tider, nya förutsättningar. . . IT-kommissionens rapport 8/98. K. FUNKIS — funktionshindrade elever i skolan. U. Socialavgiftslagen. S. Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. M. Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. U. Skolan, IT och det livslånga lärandet. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12—04, IT-kommissionens rapport 7/98. K.

Den kommunala revisionen — ett demokratiskt kontrollinstrument. In.

Kommunala finansförbund. Fi.

Organisationer Mångfald Integration — Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. In. Styrningen av polisen. Ju.

Djurförsök. Jo.

Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. In. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens rapport 3. N.

Regelförenkling för framtiden. Småföretags- delegationens rapport 4. N. IT och regional utveckling.

Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. IT- kommissionens rapport 9/98. K. Bostadsrättsregister. Ju. Användningen av vissa statsflygplan, m.m. SB. Försäkringsföreningar — ett reformerat regelsystem. Fi.

83

84.

85.

86.

87. 88.

89.

90.

91.

92.

93.

94.

95. 96. 97.

98.

99.

100.

101.

102.

103.

104. 105.

106.

107. 108.

. DUKOM Distansutbildningskommittén.

På distans utbildning, undervisning och lärande. Kostnadseffektiv distansutbildning. U. DUKOM Distansutbildningskommittén. Flexibel utbildning på distans. U. Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. SB. Utvecklingssamarbete på rättsområdet.

Östeuropa. Ju. Premiepensionsmyndigheten. Fi.

Domaren och Beredningsorganisationen — utbildning och arbetsfördelning. Ju. Greppet — att vända en regions utveckling. Rapport från Söderhamnskommittén. N. Steget före. Nedslag i det lokala brottsförebyggande arbetet. Ju. Nya grepp — kommunal förnyelse och kompetens- utveckling. In. Goda idéer om småföretag och samverkan. Småföretagsdelegationens rapport 5. N. Kapitalförsörjning till småföretag. Småföretagsdelegationens rapport 6. N. Förslagskatalog. Småföretagsdelegationens rapport 7. N. Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. M. Naziguldet och Riksbanken. Interimrapport. UD. Gör barn till medborgare! Om barn och demokrati under 1900—talet. SB. Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. + Bilaga. N. Acceptera! Betänkande från den nationella sam- ordningskommittén för Europaåret mot rasism. In. Har rasismen tagit slut nu? Bilaga till betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism. In. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium. SB. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium. SB. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och de individuella rättigheterna i Sverige. SB. Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar. S. Minska regleringen av kommuner och landsting. In. Unga i ohälsoförsäkringen. Tid för aktiviet och utveckling. S. Främjandelagen — en översyn. A. Analysera mera. Jo.

• Sida 117
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

109.

110.

111. 112. 113. 114.

115. 116. 117. 118.

119. 120.

121. 122. 123. 124. 125. 126. 127. 128. 129. 130.

131. 132.

133.

134.

135.

136. 138. 139.

Rättsinformation och IT. Rapport från två semi- narier 1996 och 1998. IT—kommissionens rapport 10/98. K. Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaring. Ju. E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. U. Resurser på lika villkor? U. I God Tro. Samhället och nyandligheten. S. Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten på de svenska EU-textema. SB. Distansarbete. A. Stoppreglema. Fi.

Utgått

”Sustainable Sweden” — a SUCCESS story. Möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. N. Kommunal uppdragsverksamhet 1998. In. Efterlevandepension. En anpassning till det reformerade äldrepensionssystemet. S. Arbetsförhållanden och attityder. — Professionellas möten med personer med funktionshinder. S.

E-pengar — civilrättsliga frågor m.m. Fi. Folkrättslig status m.m. Fö. Demokrati på europeisk nivå? Demokrati- utredningens skriftserie. SB. Statens museer för världskultur. Ku. Beskattning utan taxfree. Fi. Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omorganisation av Tullverket. Fi. Forskningspolitik. U. Svensk sjöfartsnäring — hot och möjligheter. K. Kärnavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutförvaringen av använt kärnbränsle. M.

CSN — En myndighet i ständig förändring. U. En granskning av Estoniakatastrofen och dess följder. K. God etik på nätet. IT-kommissionens rapport 11/98. K.

Läsarna och demokratin — ett brev till det läsande Sverige. SB Domstolsorganisationen — sammanställning av grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté. Ju. Redovisning och aktiekapital i euro. Ju. Kvinnor, män och funktionshinder. S. En särskild utsatthet. Om personer med funktionshinder från andra länder. S.

140.

141. 142. 143.

144. 145.

146.

147.

148. 149. 150.

151.

152. 153.

Effektivitet och kvalitet i tvångsvården. Fortsatt utveckling av Statens institutionsstyrelse (SiS) + Bilagadel. S. Medling och lönebildning. + Bilagor. A. Ny svensk filmpolitik. Ku. Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation. K. Automatspel. Fi. EU — ett demokratiprojekt? Dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB. Från Magna Charta till Motionerna. Om lobbning i USA, EU och Sverige. Demokratiutredningens skriftserie. SB. Effektivare hantering av EU:s direktstöd till jordbruket. Jo. Rikstrafiken — vissa principfrågor. K. Att bilda försäkringskassa i Västra Götaland. S. Utvidgat balanskrav — omfattande verksamhet i kommunala företag. In. Kostnadsutjämning för kommuner och landsting. En översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet. + Bilaga. In.

Vindkraften — en ren energikälla — tar plats. M. Hur skall man finansiera välfärden i det globaliserade IT-samhället? Ett samtal om IT- utveckling och offentlig ekonomi anordnat av IT— kommissionen och ESO. Rotundan, Rosenbad. IT- kommissionens rapport 12/98. K.

• Sida 118
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. [55] En god affär i Motala.

Demokratiutredningens skriftserie. [63] Användningen av vissa statsflygplan, m.m. [81]

Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. [85] Gör barn till medborgare! Om barn och demokrati under 1900-talet. [97] Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium. [101] Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium. [102] Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och de individuella rättigheterna i Sverige. [103] Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten på de svenska EU-textema. [114]

Demokrati på europeisk nivå? Demokratiutredningens skriftserie. [124]

Läsarna och demokratin — ett brev till det läsande Sverige. [134] EU — ett demokratiprojekt? Dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. [145] Från Magna Charta till Motionerna. Om lobbning i USA, EU och Sverige. Demokratiutredningens skriftserie. [146]

J ustitiedepartementet

BROTTSOFFER. Vad har gjorts? Vad bör göras? [40] En samlad vapenlagstiftning. [44] Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. [46] Bulvaner och annat. [47] Styrningen av polisen. [74] Bostadsrättsregister. [80]

Utvecklingssamarbete på rättsområdet. Östeuropa. [86]

Domaren och Beredningsorganisationen — utbildning och arbetsfördelning. [88] Steget före. Nedslag i det lokala brottsförebyggande arbetet. [90] Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaring. [110] Domstolsorganisationen — sammanställning av grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté. [135] Redovisning och aktiekapital i euro. [136]

Utrikesdepartementet

1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall — en översyn. [29] Naziguldet och Riksbanken. Interimrapport. [96]

Försvarsdepartementet

Säkrare kemikaliehantering. [13] Utlandsstyrkan. [30] Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav [42] Sotning i framtiden [45] Räddningstjänsten i Sverige

— Rädda och Skyddas. [59] Folkrättslig status m.m. [123]

Socialdepartementet

Tänder hela livet — nytt ersättningssystem för vuxentandvård. [2] Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets produkturval. [8] När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötandet av personer med funktionshinder. [16] Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. +4 st bilagor. [25] Från hembränt till Mariakliniken. — fakta om ungdomar och svartsprit. [26] Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. [28] Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. [31] Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård. [32] Företagare med restarbetsförmåga. [34] Den framtida arbetsskadeförsäkringen. [37] Vad får vi för pengarna? — Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. [38] Läkemedelsinforrnation för alla. [41] Hur skall Sverige må bättre? — första steget mot nationella folkhälsomål. [43] Kontrollerad och ifrågasatt? — intervjuer med personer med funktionshinder. [48] De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under 1900-talet och annat underlagsmaterial till Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. [50] Socialavgiftslagen. [67] Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar. [104] Unga i ohälsoförsäkringen. Tid för aktiviet och utveckling. [106] I God Tro. Samhället och nyandligheten. [113]

• Sida 119
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Efterlevandepension. En anpassning till det reformerade äldrepensionssystemet. [120] Arbetsförhållanden och attityder.

— Professionellas möten med personer med funktionshinder. [121]

Kvinnor, män och funktionshinder. [138] En särskild utsatthet. Om personer med funktionshinder från andra länder. [139] Effektivitet och kvalitet i tvångsvården. Fortsatt utveckling av Statens institutionsstyrelse (SiS) + Bilagadel. [140] Att bilda försäkringskassa i Västra Götaland. [149]

Kommunikationsdepartementet

IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. [19] IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. [20] Problem med inbäddade system inför 2000—skiftet. Hearing anordnad av IT—kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. [21] Identifiering och identitet i digitala miljöer. — Referat från en hearing den 12 november 1997. IT- kommissionens rapport 4/98. [36] Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas inom EU. [49] Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag. Ett rådslag anordnat av IT—kommissionen på uppdrag av Kommunikations- departementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. [541 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT- kommissionens rapport 6/98. [58]

Nya tider, nya förutsättningar . . .

IT—kommissionens rapport 8/98. [65] Skolan, IT och det livslånga lärandet. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT— kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, II"-kommissionens rapport 7/98. [70] IT och regional utveckling. Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. IT- kommissionens rapport 9/98. [79] Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. [109] Svensk sjöfartsnäring — hot och möjligheter. [129] En granskning av Estoniakatastrofen och dess följder. [132] God etik på nätet. IT-kommissionens rapport 11/98. [133]

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation. [143] Rikstrafiken — vissa principfrågor. [148] Hur skall man finansiera välfärden i det globaliserade IT—samhället? Ett samtal om IT-utveckling och offentlig ekonomi anordnat av IT-kommissionen och ESO. Rotundan, Rosenbad. IT-komrnissionens rapport 12/98. [153]

Finansdepartementet

Omstruktureringar och beskattning. [l] Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva försäkringar. [7]

Integritet — Effektivitet — Skattebrott. [9] Självdeklaration och kontrolluppgifter — förenklade förfaranden. [12]

E-pengar — näringsrättsliga frågor. [14] En gräns — en myndighet? [18] Försäkringsgaranti. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. [22] Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag. [27] Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. [56] Kommunala finansförbund. [72] Försäkringsföreningar — ett reformerat regelsystem. [82] Premiepensionsmyndigheten. [87]

Stoppreglema. [116]

E-pengar — civilrättsliga frågor m.m. [122] Beskattning utan taxfree. [126] Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omorganisation av Tullverket. [127]

Automatspel. [144]

Utbildningsdepartementet

Campus för konst. [10] Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. [ll] Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen inför och under första året med kunskapslyftet. [51]

DUKOM Distansutbildningskommittén.

Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. 157] FUNKIS — funktionshindrade elever i skolan. [66] Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. [69] DUKOM Distansutbildningskommittén. På distans utbildning, undervisning och lärande. Kostnadseffektiv distansutbildning. [83]

• Sida 120
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

DUKOM Distansutbildningskommittén. Flexibel utbildning på distans. [84] E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. [] 11] Resurser på lika villkor? [112] Forskningspolitik. [128] CSN — En myndighet i ständig förändring. [131]

J ordbruksdepartementet Fiskeriadministrationen i ett EU—perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. [24]

Livsmedelstillsyn i Sverige. [61] Djurförsök. [75] Analysera mera. [108] Effektivare hantering av EU:s direktstöd till jordbruket. [147]

Arbetsmarknadsdepartementet Välfärdens genusansikte. [3]

Män passar alltid? Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln. [4] Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. [5] Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. [6] Utstationering av arbetstagare. [52] Främjandelagen — en översyn. [107] Distansarbete. [115] Medling och lönebildning. + Bilagor. [141]

Kulturdepartementet Samordning av digital marksänd TV. [17]

Statens museer för världskultur. [125] Ny svensk filmpolitik. [142]

Närings- och handelsdepartementet

Staten och exportfinansieringen. [23] Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. [53] Bättre och mer tillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport 2. [64] Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens rapport 3. [77] Regelförenkling för framtiden. Småföretags— delegationens rapport 4. [78]

Greppet — att vända en regions utveckling. Rapport från Söderhamnskommittén. [89] Goda idéer om småföretag och samverkan. Småföretagsdelegationens rapport 5. [92]

Kapitalförsörj ning till småföretag. 9151-10 )

Småföretagsdelegationens rapport 6. [93] så” %;" —4 80% &

Förslagskatalog. Småföretagsdelegationens rapport 7. [94] Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. + Bilaga. [98]

”Sustainable Sweden” — a SUCCESS story. Möjligheter och hinder för en intemationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. [118]

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. [33] Den kommunala revisionen — ett demokratiskt kontrollinstrument. [71] Organisationer Mångfald Integration — Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. [73] Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. [76] Nya grepp — kommunal förnyelse och kompetens- utveckling. [91] Acceptera! Betänkande från den nationella sam- ordningskommittén för Europaåret mot rasism. [99] Har rasismen tagit slut nu? Bilaga till betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism. [100] Minska regleringen av kommuner och landsting. [105] Kommunal uppdragsverksamhet 1998. [119] Utvidgat balanskrav — omfattande verksamhet i kommunala företag. [150] Kostnadsutjämning för kommuner och landsting. En översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet. + Bilaga. [151]

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal — Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. [15]

Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. [35] Det finsk—svenska gränsälvssamarbetet. [39] Kring Hallandsåsen. [60] Kampanj med kunskaper och känslor. Om kärnavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. [62] Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. [68] Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. [95] Kärnavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutförvaringen av använt kärnbränsle. [130]

Miljö i grund och botten — erfarenheter från Hallandsåsen. [137] Vindkraften — en ren energikälla — tar plats. [152]

• Sida 121
•  Original

• Sida 122
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

DUKOM Distansutbildningskommittén. Flexibel utbildning på distans. [84] E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. [] 11] Resurser på lika villkor? [112] Forskningspolitik. [128] CSN — En myndighet i ständig förändring. [131]

J ordbruksdepartementet Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. [24]

Livsmedelstillsyn i Sverige. [61] Djurförsök. [75] Analysera mera. [108] Effektivare hantering av EU:s direktstöd till jordbruket. [147]

Arbetsmarknadsdepartementet Välfärdens genusansikte. [3]

Män passar alltid? Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln. [4] Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. [5] Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. [6] Utstationering av arbetstagare. [52] Främjandelagen — en översyn. [107] Distansarbete. [115] Medling och lönebildning. + Bilagor. [141]

Kulturdepartementet Samordning av digital marksänd TV. [17]

Statens museer för världskultur. [125] Ny svensk filmpolitik. [142]

Närings- och handelsdepartementet Staten och exportfinansieringen. [23]

Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. [53] Bättre och mer tillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport 2. [64] Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens rapport 3. [77] Regelförenkling för framtiden. Småföretags- delegationens rapport 4. [78] Greppet — att vända en regions utveckling. Rapport från Söderhamnskommittén. [89] Goda idéer om småföretag och samverkan. Småföretagsdelegationens rapport 5. [92] Kapitalförsörjning till småföretag. elBL/ Småföreta sdele ationens ra ort 6. 93 d' 6" g % PP [ ] gegga

Förslagskatalog. Småföretagsdelegationens rapport 7. [94] Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. + Bilaga. [98]

”Sustainable Sweden” — a SUCCESS story. Möjligheter och hinder för en intemationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. [118]

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. [33]

Den kommunala revisionen — ett demokratiskt kontrollinstrument. [71]

Organisationer Mångfald Integration — Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. [73] Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. [76] Nya grepp — kommunal förnyelse och kompetens- utveckling. [9]] Acceptera! Betänkande från den nationella sam- ordningskommittén för Europaåret mot rasism. [99] Har rasismen tagit slut nu? Bilaga till betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism. [100] Minska regleringen av kommuner och landsting. [105] Kommunal uppdragsverksamhet 1998. [119] Utvidgat balanskrav — omfattande verksamhet i kommunala företag. [150] Kostnadsutjämning för kommuner och landsting. En översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet. + Bilaga. [151]

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal — Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. [15]

Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. [35] Det finsk—svenska gränsälvssamarbetet. [39] Kring Hallandsåsen. [60] Kampanj med kunskaper och känslor. Om kärnavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. [62] Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. [68] Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. [95] Kärnavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutförvaringen av använt kärnbränsle. [130]

Miljö i grund och botten — erfarenheter från Hallandsåsen. [137] Vindkraften — en ren energikälla — tar plats. [152]