Rättsinformation och IT : rapport från två seminarier 1996 och 1998 [anordnade av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ATN

OCH IT

från två seminarier

Rapport

1996 och 1998

anordnade lT-kommissionen

av

och StiFtelsen för rörrsinfonnation

IT-komnnissionens rapport 10/98

Krim{

I Statens offentliga utredningar 119.411 1998:109 w Kommunikationsdepartementet

Rättsinformation

IT

och

från två seminarier

Rapport

1996 och 1998

IT-kommissionens

10/98

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes ktmdtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar

Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes ktmdtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20997-7 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375250X

FÖRORD

IT-kommissionen anordnade den 10 mars 1998 tillsammans med Stiftelsen för

Rättsinformation seminarium Rättsinformationen ett om och IT Åtgärder sedan -

1996 och framtidsfrågor.

. IT-kommissionen och stiftelsen anordnade 1996 en hearing samhällets strategi om när det gäller rättsinformationen och IT.

Rapport Rättsinfbrønation och 17":

- Svärigbeternas advokater eller möjligheternas ambassadörer IT-kommissionens rapport 5/96 från detta seminarium har i denna - tagits rapport del som en Efter 1996 års seminarium skrev IT-kommissionen

till regeringen och föreslog

vissa åtgärder för förbättra spridningen rättsinformation att av med IT.

Den arbetsgrupp regeringen har tillsatt för som att göra en översyn av rättsdata-

systemet har nyligen lämnat sin

rapport Ds 1998:10 Ett ofêntligt rättsmfbrønatzbns-

system

Vid seminariet i mars 1998 diskuterades de förslag och åtgärder har

som vidtagits

sedan 1996 såsom uppföljning den hearing hölls 1996. en av som

Stockholm juli 1998

Arbetsgruppen

1 IT-kormisslonen

rapport 10/98

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Rättsinformation och IT 1998

- Framtidsfrågor IT-kommissionens rapport 10/98 5

Rättsinformation och IT 1996

-

Svårigheternas advokater eller möjligheternas

-

ambassadörer IT-kommissionens

rapport 5/96 ..59

3 IT-konuwulsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION

OCH

n

1998 FRAMTIDSFRÅGOR

IT-KOMMISSIONENS RAPPORT 10/98

5 IT-konmisslonen rapport10/98

INLEDNING

Peter Seipel, ordförande i Det I T Observatoriet och ledamot I T-

-rättslåga av

kommissionen:

De inbjuder till detta seminarium är regeringens IT-kommission och Stiftelsen

som för rättsinformation. Kommissionen är säkert känd för de flesta deltar i semi-

som nariet. Stiftelsen däremot är antagligen mindre känd. Låt mig därför

inledningsvis

informera Stiftelsen har bildats krets intressenter, bl.a. Regeringskansliet,

om att av en Riksdagens förvaltningskontor, Domstolsverket, Riksskatteverket, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Norstedts Juridik

för att främja rättsinformationens hantering med modern informationsteknik. Stiftelsen har således sina huvudintressen i just de frågor ska diskutera vid detta seminarium.

som

Frågorna har lång bakgrundshistoria jag nöjer mig med snabbt skissera.

en som att Den börjar 1960-talet när de första försöken gjordes med datoranvändning för

att

framställa pappersregister till författningar, s.k. nyckelordsregister. En snabb tillväxt

skedde under 1970-talet, då inte minst Ingvar Gullnäs och Börje Alpsten svarade för

viktiga insatser. Verksamheten med offentlig tillgång till rättsdatabaser inleddes under 1980-talet också innebar växande osäkerhet hur tjänsterna borde organi-

som en om

för framtiden. Från slutet 1980-talet kan tala omdanande skede seras av man om ett där frågan för rättsinformationens med medier blir

om statens ansvar spridning nya alltmer akut. Vi har från 1994 gått i skede kan kalla webskedet. Det

ett som innebär både att tendenser fullbordas har form tidigare och roller

som sett ta att nya och möjligheter aktualiseras.

Man kan lägga olika perspektiv utvecklingen. Jag ska göra det enkelt i inled-

ningen och tala dels tekniskt perspektiv, dels organisatoriskt, och dels

om ett om ett

om ett rättspolitiskt.

Om börjar med det tekniska perspektivet kan konstatera rättsinformation

att är teknikberoende. När diskuterar teknik och juridik i andra sammanhang, s.k.

man materiell juridik, så brukar ofta sträva efter juridiken teknikoberoende. Här

man att är det precis tvärtom. Rättsinformationen är teknikberoende. Och det behöver

man bara titta i den långa rättshistorien för kunna iaktta. fästa

att Tidigt börjar man

rättsbuden pränt Hammurabis lagar är det kända exempel alla jurister

-- som

konfronteras med. Tryckerikonsten möjlighet trycka och

ger att pappersgazetter

rättsfallspublikationer. Söndagspredikan i kyrkan utnyttjas för kungörelser vilket

var obligatoriskt ända till 1940-talet. Så småningom börjar använda datorer för

man att lagra och söka juridiska under 1950-talet i sällskap med medicinare och

texter kemister och andra. Rättsinformationen är teknikberoende. Men

sätten att uppfatta tekniken kan variera, och där har valfrihet. Här finns det många möjligheter.

man

Man kan uppfatta IT-tekniken bearbetningsverktyg. Det vad

som var precis man

gjorde i slutet 60-talet när nyckelordsregister till författningstexter publicerades. Då

hade fått möjlighet med datorer tröska och skilja vissa från

man en att texter agnar vetet.

9 lT-konlrisslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Den stora förändringen, den gör utvecklingen går in i så intressant

som att nu ett skede, det är att vi börjar i alla sammanhang uppfatta IT kom-

nu att som ett

munikationsverktyg, inte först och främst bearbetningsverktyg.

som ett Detta är en väsensskillnad och det är synnerligen viktigt håller fast vid det

att perspektivet.

Vidare kan uppfatta tekniken kvalitativt för

man som ett hjälpmedel myndig-

heterna. Man kan den i första hand möjlighet

se som en att göra rättsordningen

överskådlig och lätttillgänglig. Och kan till och med den medel

man uppfatta som ett att förändra rättsordningens hela verkningssätt. Det får naturligtvis konsekvenser för

agerandet vilket perspektiv tekniken väljer: från det troskyldiga

man hjälpmedels-

perspektivet till det mest avancerade, det handlar

att om rättsordningens verkningssätt.

Om går över till det organisatoriska perspektivet ska jag bara konstatera det

att handlar rollspelet kring rättsinformationen med normgivande rättstill-

om organ, lämpande organ och adressater för rättsnormer. Och det handlar också andra

om roller: kvalitetsgranskare, distributörer, redaktörer, arkivñinktioner

osv.

Vad händer med IT är får helt möjligheter utforma och välja

som att nya att roller och att införa roller i spelet. Till det organisatoriska hör också de ekonom-

nya iska frågorna. Vem ska bära kostnaden, hur ska kostnader uppfattas och beräknas

--

investeringskostnader, driftskostnader beräkningssättet när det gäller självkostnader

-osv. Här finns mycket att fundera över jag lämnar till vår fortsatta diskussion.

som

Jag går snabbt över till det rättspolitzs/za Detta det allra

perspektivet. är viktigaste.

Frihetsgraderna är nu mycket stora, tekniskt och organisatoriskt, och därför blir valet

av färdriktning viktig.

Tre faktorer hänger och varandra. Den första

samman påverkar ömsesidigt är naturligtvis de tekniska möjligheterna. Den andra gäller rättsordningens uppbyggnad.

Och den tredje gäller kvalitetskrav inom rättsordningen. Mycket talar för det skede

att

går in i kommer innebära djupgående förändringar i rättsordsom nu att synen

ningen, och detta sammanhänger med börjar uppfatta IT kommunika-

att som en tionsteknik.

Förändringarna kommer att förstärkas IT kommer fortsätta

genom att att att utvecklas som kommunikationsteknik samtidigt den används på effektivt

som ett mer

sätt när det gäller sökning och filtrering än idag.

Diskussionen under detta seminarium kommer i grunden rättspolitisk. Det

att vara handlar om att formulera frågor för ställningstaganden, klargöra positioner,

att att resonera kring vägval. Jag ska inte föregripa vår diskussion här, jag vill inlednings-

men vis bidra med tre frågor jag hoppas kommer preciseras ytterligare och kanske

som att också början till under seminariet. Dessa frågor

svar tre är

Om rättsväsendet förutsätter medborgarna har kännedom - att om rättsnormerna, är det då inte rättsväsendets skyldighet sörja för medborgarna särskilda

att att utan kostnader kan göra sig bekanta med rättsnormerna

I vilket utsträckning är det rimligt betrakta och behandla rättsinformationen

att

eller tjänst marknad som en vara en en

Vilka är de största kvalitetsbristerna hos det traditionella för produktion - systemet och spridning rättsinformation och hur bör dessa brister till

av rättas

Avslutningsvis vill jag lyckönska den arbetsgrupp har arbetat fram

som rapporten om ett offentligt rättsinformationssystem. Den har väl förvaltat arvet från bl.a.

samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem. Förslaget lägger mycket

en

god grund för utvecklingen generation rättsinformationssystem.

av en ny av

lT-konunlsslonen 10 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETS

FOR ETT

ARBETSGRUPP

OFFENTLIGT RATTS-

INFORMATIONSSYSTEM

Kristina Rennerstedt, statssekreterare, i arbets-

ordförande regeringskansliets

grupp för ett ofentligt rätrsinfoømatiønssystem:

Iag har inte som Peter Seipel historia går tillbaka till 1960-talet väl till

en som men början av 1980-talet, då jag försökte lägga in Riksskatteverkets

för-fattningsregister i

rättsdatasystemet. Då fick ägna tiden i för

mesta att rensa författningarna att ta reda vilka fortfarande gällde. Det och kan konstatera

som var ett stort jobb, man hur mycket som har hänt sedan dess.

Jag tackar för IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation

att har bjudit in vår arbetsgrupp så får tillfälle promemorian Ett

att presentera offentligt rättsinfbmza-

tiorzssystem,ochdet är särskilt glädjande för mig har varit ordförande i

som gruppen att intresset är såstort.

Det är ingen tvekan utvecklingen går allt information

om att mot att mer offentlig görs tillgänglig med informationsteknik. Det är mycket bra. För informationstekniken innebär sätt öka medborgarnas till information.

ett att tillgänglighet Som regeringen

har påpekat i IT-propositionen bättre till information

är tillgång grundläggande om

den offentliga sektorn inte bara från allmänna demokratiska

viktigt utgångspunkter

utan det kan också betydelsefullt för tillväxt och välfärdsutveckling. Men det

vara är klart det finns problem med

att förknippade utvecklingen och inte minst

måste man

göra noggranna överväganden när det gäller integritetsaspekten.

Av den grundläggande offentliga information finns har rättsinformationen

som en särställning. För lagstiftningen innebär ändå hörnsten i samhällslivet, och hela

en

rättsordningen bygger principen att medborgarna känner till lagar och rättsregler.

Därför är delar rättsinformationen den samhällsinforma-

stora av mest grundläggande

tion som över huvud finns.

taget

jag ska säga några ord arbetsgruppens arbete. I november 1996 beslutade

om regeringen att tillsätta arbetsgruppen, och vår uppgift lämna till

var att förslag ett nytt rättsinformationssystem i Sverige. Bakgrunden ni säkert känner till, den

var, som skrivelse IT-kommissionen under hösten hade överlämnat till

som regeringen, där

man föreslog vissa åtgärder för förbättra den elektroniska spridningen rättsin-

att av formation. Men det fanns även andra skäl till det

att var dagsatt göra en Översyn av

rättsdatasystemet.

Inom regeringskansliet har under flera år bedrivit arbete för bättre elektronisk

ett publicering av de trycksaker publicerar. En del publiceras idag via Information

som Rosenbad. Information Rosenbad den enhet arbetar med information

är som extern

11 lT-kommlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

regeringsarbetet. För det ändamålet driver Internetserver och elekom man en en

tronisk anslagstavla. Men inom regeringskansliet publiceras också sedan lång tid

tillbaka databaser innehåller lagar, förordningar och kommittédirektiv. Dessa

som databaser har sedan 1993 gjorts tillgängliga för allmänheten och regeringskansliet självt via Riksdagens databas RlXlCX. Avtalet mellan regeringskanliet och riksdagens förvaltningskontor om databaserna sades 1995 och löpte vid årsskiftet 1997-98.

upp ut Därför har haft ett behov göra utredning den ordning har gällt

av att en av som sedan 1993.

I sin skrivelse till regeringen föreslog IT-kommissionen regeringen skulle

att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå moderniserar regelverk de

ett som anger olika allmänna för IT används för spridning rättsinformation.

organens ansvar att av

Det blev ingen kommitté arbetsgrupp med 14 deltagare. Förutom jag själv

utan en

kom arbetsgruppen att bestå tjänstemän huvudsakligen från regeringskansliet. Sex

av

kom från justitiedcpartementet, två från finansdepartementet, från inrikesav oss en departementet och från kommunikationsdepartementet. Dessutom har regerings-

en kansliets kanslichef deltagit, och har också haft för Information

en representant

Rosenbad och från Riksdagens förvaltningskontor, från Rixlex.

en

Ett viktigt skäl till att tillsatte arbetsgrupp och inte kommitté

en en var att ville koppla ihop utredningsarbetet med det arbete redan bedriver när det gäller

spridning rättsinformation från regeringskansliet och riksdagen. Vi bedömde de

av att här frågorna hade den omfattningen de skulle kunna hanteras effektivt i

att mest en arbetsgrupp. Arbetsgruppen fick också i uppdrag bedriva sitt arbete öppet och

att utåtriktat så att synpunkter och kunskap från alla berörda skulle komma till När

nytta.

det gällde anvisningarna till arbetsgruppen skulle ha ständig dialog och anordna

en möten med dem hade särskilt intresse i saken. Vi skulle också lämna delredovis-

som ningar från arbetet. Allt detta för att frågorna skulle kunna diskuteras i den vidare krets

krävdes. Det ledde också till i ganska tidigt skede knöt Statskontoret till som att ett

arbetsgruppen.

Arbetsgruppen redovisade arbetspromemoria för år sedan. Den remitterades

en ett till ett mindre antal myndigheter och andra intressenter. I presenterade

somras också en kravbeskrivning för ett moderniserar rättsdatasystem, och den remitterades till ett 40-tal remissinstanser och del andra. I i fjol hade möte med

en mars ett Stiftelsen för rättsinformation och i maj höll seminarium här i konferenscentret

ett där alla centrala statliga myndigheter föreskrifter inbjudna. Ett 70-tal

som ger ut var

myndigheter deltog.

I frågor som rör standarder och märkning och sådant har särskild arbets-

en

en särskild referensgrupp med för Riksdagens förvaltnings-

grupp, representanter kontor, Statskontoret, Riksarkivet och Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet.

Det här visar att det är väldigt många har deltagit i arbetet med mycket

som stor entusiasm. Detta engagemang har fått utifrån har varit otroligt betydelsefullt

som för arbetet, för har känt har arbetat mycket i medvind.

att enormt

När det gäller förslagen lämnade regeringen i IT-propositionen förslag till

ett en

övergripande IT-strategi. Där förespråkade regeringen tre prioriterade statliga områden: rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning.

Spridning rättsinformation är egentligen fråga samhällets informations-

av en om

försörjning och berör i högsta grad rättsordningen och arbeta där. En rejäl

sättet att

satsning rättsinformation ligger mycket väl i linje med den IT-strategin.

Enligt vår mening finns det två centrala utgångspunkter för samhällets i det

ansvar här avseendet. Det första är att det ligger i rättssäkerhetens intresse tillförsäkra

att

IT-komnisslonen 12 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIEISARBETSGRUPP...

medborgarna en god och enkel tillgång till rättsinformation i elektronisk form. Det

andra är det underlättar arbetet i de att offentliga institutionerna Det rättsinformationssystem har i vår slutrapport ska innehålla

föreslagit

betydligt mer information än dagensrättsdatasystem. Vi tycker ska för att staten svara en kontinuerlig grundservice rättsinformationens område med hjälp informaav tionsteknik. Den här grundservicen ska rikta sig både till allmänheten och de offent-

liga förvaltningarna. Ansvaret ska omfatta de offentliga rättskällorna från

lagarnas

förarbeten och de statliga myndigheternas föreskrifter till domstolarnas

och myndig-

heternas rättspraxis. Vi tycker också att staten bör ta ett visst förädlingsansvar. Staten

ska till rättsinformationen blir tillgänglig och

se att ett överskådligt enhetligt sätt.

Staten ska också för det finns standarder för

ansvara att grundläggande märkning,

strukturering och sökning i Den rättsinformationen ska tillhandahållas systemet. mesta utan avgifter. Vi tycker de grundläggande reglerna ska finnas i och vi

en förordning

lämnar förslag till

en rättsinformationsförordning.

Grundtanken med är varje systemet att offentligt organ som ger ut viss rättsinformation ska för den sprids elektroniskt och informationen ansvara att att är aktuell. Det betyder informationen kommer finnas i att att ett stort antal databaser runt om i landet, och tanken är innehållet i med teknikens ska att systemet hjälp finnas tillgängligt för allmänheten och samlat ett enhetligt sätt. Det betyder att informationen ska finnas via tillgänglig en ingångssida Internet. På lite sikt ska det bli möjligt göra sökningar hela att över systemet samtidigt. Systemet kommer därför

att kräva ganska långtgående samordning mellan en deltagande myndigheter, och

tror att det kommer krävas särskild myndighet har

att en som samordningsansvaret. I

arbetsgruppen har för regeringskansliet bör

stannat att vara samordningsmyndighet i

ett uppbyggnadsskede, sikt myndighet bör

men tror att en annan uppdraget. En viktig och central del föreskrifter. föreslår

av förslaget gäller myndigheternas Vi

att alla föreskrifter beslutas i förhållande som av statliga myndigheter till allmänheten ska finnas elektroniskt tillgängliga i rättsinformationssystemet. Annat material ska som vara obligatoriskt är förstås innehållet i SFS, departementsserien, de offentliga utred-

ningarna och regeringens propositioner. När det gäller rättspraxis från domstolarna har

föreslagit att det obligatoriska innehållet ska bestå vissa

av referensuppgifter om

vägledande avgöranden. Vi tycker att Sveriges internationella överenskommelser ska

utgöra ett obligatoriskt innehåll, och har också infört möjlighet för en annan information ingå, tycker kommunala föreskrifter bör kunna finnas att t.ex. att med i

systemet. Som jag är det angeläget och har intresse det ska kunna del sa att var en som av ta av grundläggande rättsinformation i elektronisk form. En del rättsinformastor av tionen är jag sade tidigare grundläggande samhällsinformation. Därför har som en tagit avstånd från ett avgiftsfinansierat vilket skulle innebära bara de system, att som behöver informationen professionellt skulle tillgång till det. Vi tycker den att grundläggande informationen föreslår ska obligatorisk i systemet ska som vara tillhandahållas fritt.

Statskontoret har gjort översiktlig kostnads- och

en nyttobedömning av våra

förslag. Den slutsats har dragit är kanske lite förvånande inte

att ytterligare resurser

behöver tillföras de deltagande myndigheterna för kunna genomföra

att förslagen.

Men det kommer krävas vissa omprioriteringar. att Utvecklingen informationstekniken innebär praktiskt all information av att taget som ska ingå i systemet kommer produceras, och distribueras elektroniskt.

att lagras

Särkostnaden för leverera informationen i myndigheternas

att informationssystem

borde därför bli ganska små. I framtiden kommer informationstekniken att ge oss nya

13 lT-komnlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

och andra verktyg vi ändå måste använda Det kommer programvaror som oss av. att leda till investeringar och kanske besparingar. Sett det perspektivet måste nya ur man

enligt vår mening betrakta kostnaderna för rättsinformationssystemet kostnader

som under alla förhållanden kommer uppstå i myndigheternas vanliga verksamhet. som att

Men vissa myndigheter, de får samordningsansvar, kommer vidkännas

som ett att vissa ökade kostnader och det får lösa omprioriteringar. man genom Departementspromemorian presenterades för veckor sedan. Den har ett par nu skickats ut remiss till ett uttiotal remissinstanser. Svaren ska komma in till departementet senast den 15 maj. Vi räknar med kommer att att se ett stort engagemang från remissinstanserna. Därför tror att till kommer ha sommaren att ett bra underlag för strategi för det allmännas för rättsinformationen. en ansvar

Personligen vet jag att ett väl utbyggt offentligt rättsinformationssystem kommer

att betyda mycket både när det gäller allmänhetens insyn och tilltro till den offentliga verksamheten och när det gäller kravet bedriva den här verksamheten så billigt att och effektivt som möjligt. Därför är det här arbetet oerhört viktigt. Men jag har ett gott hopp att det kommer att lyckas. om

Anders Dereborg, sekreterare år regeringskansliets arbetsgrupp qfentligt

för ett räminfbmzatiønsqstem:

Arbetsgruppens uppdrag gick ut att lämna förslag i fyra avseenden. Det första

var vilken rättsinformation skulle ingå i rättsdatasystem. Det andra vilka som ett nytt var

offentliga organ ansvaret för spridningen ska läggaspå. Det tredje hur spridningen

var

rent praktiskt ska genomföras bästa sätt. Slutligen det föreslå rättslig

var att en

reglering av rättsdatasystemet.

Nu har inte föreslagit något rättsdatasystem vad vi kallar rättsnytt utan ett infbrmatiømsystem Vi tyckte att den termen bättre och modernare. Det finns andra var

exempel hur ordet data utmönstrats datalagen blir personuppgiftslagen.

- t.ex. Vårt förslag innebär att staten rättsinformationens område ska för svara en

kontinuerlig grundservice med hjälp IT, och lagstiftningen

av menar att rent innehållsmässigt ska utgöra basen för det här Däremot inte tiden systemet. anser att är för ett officiellt kungörande författningar elektroniskt istället för i tryckt mogen av form. Vi säger att det i och för sig är tänkbart det skulle både möjligt och att vara önskvärt i framtiden, det idag finns för många kvalitets- och säkerhetsproblem men att lösa. Vi har inte heller det vår uppgift föreslå sätt kungöra att sett som att ett nytt att

författningar.

Det system har föreslagit är alltså decentraliserat Som tidigare har ett system. sagts är grundtanken att det kungör och publicerar viss rättskälla organ som en typ av också ska vara skyldig att ombesörja den elektroniska spridningen. Det är något tycker bäst ihop med det svenska förvaltningssystemet, där myndigheter bl.a. passar ut sina författningar. Informationen kommer alltså finnas i mycket ger egna att ett stort antal databaser olika platser i landet. I den kravbeskrivning säger all information i ska som presenterar att systemet finnas sökbar från ingångssida, och denna ska finnas tillgänglig en gemensam att

Internet. Det är ganska enkelt gjort. Så fungerar Toppledarforums webplats

t.ex. SverigeDirekt. Men vi vill betydligt längre än så. På lite sikt ska det möjligt vara att

göra fritextsökningar och strukturerade sökningar över hela samtidigt, så

systemet att efter viss sökoperation får träffar i flera de deltagande databaserna och i man en av olika dokument ingår där strukturerat sätt. typer av som ett

Enligt vårt förslag ska grundläggande regler för rättsinformationssystemet

om innehåll, och samordning finnas i förordning. Vi har i lämnat ansvar en rapporten

lT-konnisslonen 14 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETSARBETSGRUPP...

förslag sådan förordning.

på en

Jag ska bara börja med inte det behövs att säga att anser att någon lagstiftning. Ett skäl är den information ska

att merparten av som ingå produceras regeringen

av eller myndigheter under Dessutom behöver

regeringen. mycket flexibelt,

systemet vara menar vi, beroende bland

annat utvecklingen av informationsteknologin. Då är det

enklare ha det i i

att förordningsform än lagform.

Riksdagensoch kommunernas medverkan kan visserligen inte i för-

regleras

ordning, men där har tänkt medverkan bas.

oss frivillig

För att möjliggöra detta decentraliserade finns det ansvar ett begrepp i den här

förordningen som heter informationsansvar. Informationsansvar för myndighet en innebär skyldighet till viss rättsinformation en att se att en typ av görs elektroniskt

tillgänglig och sprids. Informationsansvaret ska innebära

även ansvar för säkerheten i det och till informationen egna systemet skyldighet att se att är aktuell, tillförlitlig och

i övrigt uppfyller de krav ställs i den här

som förordningen. Det ligger alltså ett

kvalitetskrav i informationsansvaret.

I förordningen också uttömmande vilken information anges som ska ingå i

systemet, vad ska obligatoriskt. Dessutom finns bestämmelse som vara en generell enligt vilken även rättsinformation bör spridas kan

annan som ingå. Den obligatoriska

informationen har delat in i fyra föreskrifter, huvudgrupper: förarbeten, svensk

rättspraxis och internationellt material.

Vad gäller föreskrifêer de

anser att presentationsformer som finns idag, innehållet

i SFS, ska finnas kvar. Det finns med här bl.a. nya som är en riktig SFS-databas, dvs

bas där författningarna så de det officiella en återges som ser ut i trycket och utgör som

själva underlaget för de officiellt kungjorda författningarna. En sådan bas

är i vart fall

efterlängtad lagstifcningsarbetet.i Vi föreslår vidare från och med

att april månad nästa

år ska alla upphävda bestämmelser i Svensk Författningssamling sparas elektroniskt så

att det kan bli möjligt med att man hjälp av en datumangivelse kan fram viss en

författnings lydelse viss angiven Enligt vårt förslag ska Regeringskansliet

en vara informationsansvarigtför denna information.

Sen finns bestämmelsen gäller de föreskrifter.

som statliga myndigheternas Enligt

den bestämmelsen ska innehålla samtliga gällande föreskrifter beslutade systemet av länsstyrelser och centrala statliga myndigheter under föreskrifterna ska

regeringen, om

kungöras enligt lagen om kungörande lagar och andra författningar. Denna

av avgränsning innebär författningar omfattas sekretess lämnas utanför, att som av men

utanför hamnar även författningar endast som reglerar en myndighets inre förhållande

eller förhållanden mellan inbördes. Här har

statliga myndigheter vi ansett att det

vore mest ändamålsenligtatt den myndighet ska kungöra föreskriften också har som informationsansvaret,

När det sedan gäller hur myndighetsföreskrifterna ska elektroniskt presenteras ställs också vissa krav i förordningen, bl.a. de ska ha rubrik, och innehålla de

att ingress

bemyndiganden föreskriften grundar sig på. Det ställs också andra krav. som När det gäller förarbeten finns bestämmelse en som reglerar vilka av dessa ska som ingå i systemet, och förutom de kommittédatabaser

som ingår i dagens rättsdatasystem

har vi tagit med Ds, SOU, lagrådsyttranden och Även

regeringens propositioner.

förordningsmotiv har tagit med. Vi har föreslagit Regeringskansliet ska

att vara

informationsansvarigtför allt detta.

Hur rättspraxis bör behandlas i de ett nytt system var en av svårare frågor hade

att diskutera i I sin skrivelse till framhöll IT-kommissionen gruppen. regeringen den

åsikten det allmännas för elektronisk att ansvar spridning i princip borde omfatta alla

avgöranden av rättstvister inhemska domstolar och förvaltningar. Av bl.a.

av integri-

15 lT-konmlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORINMTTONOCH IT 1998

tetsskäl har vi i arbetsgruppen inte varit beredda att så långt. Vi istället att ett anser

rättsinformationssystem bör begränsasig till avgöranden är vägledande. När det

som

gäller domstolsavgöranden bör information rättspraxis enligt vår mening bestå

om av referensuppgifter om vägledande avgöranden. I dessa ska det kortfattat vilken anges rättsfråga prövats, vilken domstol, målnummer och datum för avgörandet. som Domstolarna själva ska göra urvalet Domstolsverket ska informationsmen vara ansvarigt. De domstolar berörs bestämmelsen är Högsta domstolen, Regeringssom av rätten, hovrätterna, kammarrätterna, Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen och Patentbesvärsråtten. Det finns även bestämmelse att information rättspraxis från förvalten om om ningsmyndigheter under regeringen ska finnas med. Där säger att ett avgörande om

i förvaltningsärende är att betrakta vägledande och avgörandet är betydelse

ett som av för allmänheten och inte kan överklagasska myndigheten skyldig att lämna vara

referensuppgifter avgörandet inom för rättsinformationssystemet. Respek-

om ramen tive myndighet själv ska göra urvalet och ha informationsansvaret. Det obligatoriska materialet med internationell anknytning ska enligt förslaget bestå Sveriges internationella överenskommelser SÖ och de referat idag görs av som av

Europadomstolens domar. Vi har här föreslagit Regeringskansliet ska

att vara

informationsansvarigt.

Vidare finns det bestämmelse i förordningen där det sägs att systemet även får en innehålla rättsinformation än jag har räknat här. Den myndighet får annan upp som

samordningsansvaret och de offentliga förfogar över viss information får

organ som komma detta. Vi har i promemorian lämnat förslag vad särskilt överens om man bör prioritera. Det är först material från riksdagstrycket -Riksdagens medverkan i systemet kommunala föreskrifter, allmänna råd från myndigheter och annan information. I den mån kommunala föreskrifter ingår finns bestämmelse säger en som

de måste uppfylla de grundläggande krav enligt förordningen gäller de statliga

att som myndighetsföreskrifterna. Vi hoppas och tror att det ska öka både tillgänglighet och

överskådlighet när det gäller kommunala författningar, och kanske t.o.m. öka

benägenheten hos kommunerna författningssamlingar. Det ska här alltid

att ge ut vara

det förfogar över informationen ska informationsansvarigt,

organ som som vara exempelvis enskild kommun. en En sak kan ingå är också utförligare information rättspraxis än annan som om nämnda referensuppgifter. Det finns många exempel rättsfallsreferat. Man kan även sprida avidentifierade avgöranden de ut och kan tänka sig ett system som ser man med länkar från referensuppgifter till referaten referaten ingår i det här oavsett om enhetliga eller helt och hållet sprids privata entreprenörer. Det där kan systemet av Domstolsverket och privata informationsspridare hitta lösningar på. t.ex.

Från vissa myndigheter har stött farhågor skyldigheten att sprida rätts-

att information det här sättet skulle kunna föra för långt och bli alltför betungande. Det inte vi. Vi tycker ändå att det ska finnas viss ventil. Därför har föreslagit tror en det finns särskilda skäl får samordningsmyndigheten befria viss myndighet att om en

från skyldigheten att sprida föreskrifter över informationssystemet. En myndighet som

har väldigt lite information att sprida bör kunna ansöka hos samordningsmyndigheten den ska över informationsansvaret. Det skall då finnas särskilda skäl för det. att ta den här omfattningen och med de funktioner föreslår kräver Ett system av som samordning. Det kräver också viss central styrning. Som det kommer att framgå en av Per Axelsons anförande måste någon samordna frågor Standardisering och besluta om myndighet ska använda viss standard för märkning, sökning och strukturatt en en ering information. Någon måste träffa avtal med dem ska delta i systemet av som

IT-konmlsslonen 16 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETSSARBETSGRUPP...

frivillig bas. Dessutom krävs litet sekretariat sköter och

ett som dagliga driftsfrågor

kontakt med deltagande myndigheter. Därför har

föreslagit att en myndighet ska

vara samordningsmyndighetför och ha dessa uppgifter. För systemet att garantera

inflytande och medverkan från de deltagande myndigheterna har föreslagit att det

ska inrättas ett särskilt råd inom den myndigheten med representation från dem som

deltar. Enligt förslaget ska Regeringskansliet, Domstolsverket

och Statskontoret alltid

vara representerade i rådet, och i övrigt ska det bestå ytterligare fem informationsav ansvariga myndigheter regeringen för viss tid bestämmer. Om och

som en Riksdagen

kommuner deltar ska Riksdagen och Kommunförbundet

erbjudas deltagande. De uppgifter samordningsmyndigheterfår enligt ska kunna som förordningen delegeras

till rådet.

Vi har gjort bedömningen åtminstone under uppbyggnadsskedet, de första att åren,

ska Regeringskansliet ha

samordningsansvaret. Vi tycker dock att någon

annan

myndighet sikt bör ha uppgifterna.

När det gäller problem med anknytning till

användning av personuppgifter inom

rättsinformationssystemet är det så att det obligatoriska innehållet jag har talat

om kommer innehålla mycket sådana det finns att uppgifter. Men och kommer att

finnas vissa personuppgifter i publikationerna, och

har gjort en anpassning av

förordningen till den personuppgiftslag ska träda i kraft höst.

nya som i

Som sagt remitteras vårt förslag och vi får vad det leder till.

nu se Vi har föreslagit

att rådet hos samordningsmyndigheten ska tillsättes redan till sommaren och att det under de första nio månaderna ska förbereda så att materialet från Regeringskansli och

Riksdag ska kunna börja spridas från den första år. Arbetet april nästa i rådet ska också

bedrivas så att övrigt material kan nås från den från

gemensamma ingångssidan juli

1999.

Vad det gäller de statliga myndigheternas föreskrifter

menar att skyldighet att

sprida dem inom systemet bör inträda 1 juli 2000 för de centrala verken och 1 januari 2001 för länsstyrelserna. De får med de vill och kan, vara tidigare om men med

hänsyn till arbetet med ställa myndigheternas datasystem efter millennieskiftet att om bör skyldigheten inte inträda

tidigare, tycker vi.

Per Axelson,

Riksdagensförvaltningskøntor:

Jag ska tala vilka krav i ställer

om arbetsgruppen på rättsinformationssystemet. Jag

tror det är viktigt tänka det begrepp använder

att kravbeskrivning, inte

-

kravspecifikation. Det är beskrivning de krav och önskemål i en av arbetsgruppen

har haft det framtida Det systemet. grundläggande när gör en kravbeskrivning är

naturligtvis frågan om kvalitet i sin är nära kopplad till rättssäkerheten. Det som tur

betyder att måste ha har mycket hög i

ett system som en tillgänglighet, öppet

princip dygnet runt, att det ska tillgängligt sätt så alla eller kan vara ett att många komma åt det enkelt, dvs Internet medium, som är dagens att dokumenten ska vara korrekta och det ska snabb

att vara en uppdatering. Alltihop egentligen självklarheter,

men som även Peter Seipel nämnde inledningsvis har erfarenheten visat det att inte alltid är så lätt nå till dem. Där hela att upp är en grundbult i vi måste systemet som lägga stor vikt vid.

Det andra är viktigt i

som kravbeskrivningen är att systemet är användarvänligt.

Med hjälp och länksystem det ska av www, menysystem menar att att bygga ett

system med struktur där det är enkelt fram till rättskälla. en att ta sig rätt För pro-

fessionella användare vilka rättskällor de behöver använda det

som vet är inga problem.

Det är enkelt att sig fram med hjälp och kan länka ta av menyer man sig mellan

dokument. Men för den är mindre eller för den behöver som kunnig som söka över

17 IT-konlrnlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1998

områden information och dokument i databaser krävs det har stora av stora att en väldigt hög sökfunktionalitet i för det ska bli effektivt. Sökbarheten är systemet att

också fråga användarvänlighet.

en om Vi har skisserat på att när det gäller sökbarheten, ska bygga gör ett system som det möjligt att söka i alla i ingående databaser samtidigt, eller söka i systemet att ett urval databaser som man själv väljer vid söktillfället. Man ska kunna söka ett av sådant sätt att man ska kunna fram alla dokument ingår i ett visst lagstiftningssom

ärende, eller i olika normgivningskedjor.

När det gäller sökfunktionerna ansluter väldigt mycket till vad har haft i traditionella databaser. Man ska kunna göra strukturella sökningar, fritextsökningar,

närhetssökningar, intervallsökningar t.ex. söka saker hände mellan vissa

- som datum strängsökningar, dvs sökning fraser och begrepp, och man ska kunna använda booleska operatorer. Det är inte speciellt revolutionerande för dem har som arbetat länge med de här frågorna, för många har sig vid sökmotorer men som vant Internet är det här allt betydligt trots mer avancerat. jag vill visa ett exempel för att illustrera vad jag med att ska ha ganska menar avancerade sökmetoder. En hovrätt ringde strax före jul och ville ha hjälp med att söka efter begreppen avsevärt försvåras och berörd del i stycke i författning. samma en De hade sökt manuellt och funnit fem författningar. Efter 20 sekunder kunde svaret från databasen berätta att det fanns sju författningar uppfyllde sökkriteriet. Denna som typ avancerade frågor måste systemet kunna vill det ska av mer ge svar om att användas. En fråga domstol hade rörde begreppen pågående annan som samma markanvändning och allmänt intresse skulle finnas i författning och som samma föreskrift. När det gällde författning kunde vi lösa det, hade inte tillgång till men tillräckligt många databaser med föreskrifter. Detta för att exemplifiera vad vill att det här systemet ska kunna lösa åt oss. Hur då lösningarna ut Vad krävs för klara allt det här Det är ingen liten ser att

uppgift.

Det första är naturligtvis alla producenter dokument i måste lägga att av systemet dem i för lagring och sökning information, s.k. IR-programvara. De ett program av måste finnas tillgängliga där för att bli sökbara ett strukturerat sätt. Det är natur-

ligtvis Anders Dereborg inne att del myndigheter har väldigt liten

så som var en produktion föreskrifter, en del kanske bara två tre året. Och det är naturligtvis av - om överloppsgärning att installera Ill-programvaror för att tillhandahålla så föreen skrifter. I sådana fall ska sekretariatet under samordningsmyndigheten kunna t.ex.

bistå och över den uppgiften. På andra myndigheter, dokumentproducenter,

ta stora är IR-programvaror inga problem. Flera stora har redan sådana ganska egna, avancerade.

Den andra nödvändigheten är att vi har viss grad standardisering doku-

en av av menten. Att varje dokumenttyp inte varje dokument måste byggas ett - - upp enhetligt sätt där man använder enhetliga strukturer. Samma sak gäller databaserna. Där kan ha väldigt stor frihet sin design, vissa grundvillkor, vissa man men standarder måste finnas, liksom för sökfunktionerna. För att lösa det här har särskilt tittat SGML/XML. Konstiga förkortningar tycker del, de står för Standard Generalised Markup Language och är ett en men märkningsspråk som har funnits i över tio år. XML står för Extended Markup

Language. Med de märkningsspråken, och med nästa konstiga begrepp, Z39.50

som berör standarder för sökning samt system för metadata, hoppas lösa problemen. SGML är en ISO-standard, medieoberoende standard för märkning en av dokument. Det betyder märker sina dokument med det här språket kan att om man

IT-komnlsslonen 13 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETSARBETSGRUPP...

man publicera sig i databaser, CD-skivor, eller något

papper annat sätt, man är inte bunden till publiceringsform. SGML möjlighet till s.k.

ger bakåtkompabilitet,

vilket bäst kan illustreras med moderniserar förblir

att om man programvarorna de gamla dokumenten tillgängliga. SGML inte

garanterar att man tappar möjligheten att hitta dokument bakåt i tiden. SGML mycket stabilt, det har

är nästan aldrig ändrats,

mycket liten ändring jag ska återkomma till beslöt en som man om senaste ISOstandardmötet i december. Men det stabilt

är ett system.

Det har hög användning. Det är viktigt peka det. Vi har säkert alla hört talas

att om begreppet HTML, är det märkningsspråk använder idag iwww, och

som man som i sin tur bygger SGML. Det har hög användning, alla websidor

en enormt är uppbyggda i HTML. Men i verkligheten är det så många fler dokument

att är uppbyggda i SGML än i HTML. Det är mycket och språk, framför allt

ett stort använt inom industrin.

Man har också möjlighet till validering. När använder SGML

man som märknings-

språk kan kontroll dokumenten korrekt märkta. Det kvali-

man en av att är är en tetskontroll finns inbyggd.

som

Det är också mycket komplext, det är bäst påpeka. Det inte helt enkelt

att är att använda. Det är inte så enkelt använda HTML websidor

att som som man bygger upp med. Det har väl legat SGML i fatet det har krävts och avancerade

att specialkunskap

verktyg för att användas.

XML är reaktion SGML ansågsså och svårt hantera. XML

en att komplext att

existerade inte när vår arbetsgrupp började titta på de här frågorna,

annat än som ett abstrakt begrepp.Det började utvecklas med

ungefär samtidigt vår arbetsgrupp, och

ett och ett halvt år har XML blivit erkänt det sysslar med

senare av Internetorgan som

standarder och protokoll, det kallas för W3C, World Wide Web Consortium.

som XML brukar populärt kallas för SGML nätet, och det i detsamma

är princip som

SGML men man har gjort vissa mindre förändringar det blir lättare

som gör att att hantera. XML stöds de aktörerna Microsoft, Netscape och Sun och de

av stora -

har deltagit i de arbetsgrupper har tagit fram standarden. XML innebär

som väsentligt

enklare hantering märkningssystemen, arbetar

av och just nu många stora programvaruföretag för utveckla verktyg för märka dokument i XML.

att att

XML är, vilket kunde i början när såg diskussionerna det,

man tro man omkring

ingen fluga, inget som dyker och försvinner. Det pågår satsning kring

upp en stor

XML och alla de prognosinstituten följer utvecklingen spår

stora som att om två tre år kommer HTML, idag det märkningsspråket på Internet i bara

som är stora att princip

användas privatpersoner. Alla producerar dokument professionellt

av som har då gått över till XML. Det är här den utvecklingen sker idag när det gäller hantering

stora av standarder Internet.

Vi har i arbetsgruppendiskuterat SGML och XML. En del använder

myndigheter

redan SGML, och har rutiner för det. De ska naturligtvis kunna fortsätta med det. Det finns absolut inget hinder. De har produktion tryckta dokument skulle

som en stor av säkert betjänta SGML eftersom det modieoberoende,

vara av att satsa är mer än så länge i alla fall, än XML, och skulle ha SGML det gäller

att man nytta av även när produktion papper. Men det finns absolut ingen motsättning mellan de här två, utan vilket väljer beror vilken dokument har och vilken omfatt-

man typ av man

ning det är dokumentproduktionen.

Innan jag lämnar det här ämnet vill jag påpeka den här märkning

att utan typen av

dokument skulle inte kunna det vill med Det av uppnå uppnå systemet. är en

förutsättning För uppfylla vår att kravbeskrivning.

Å andra sidan är det inga nyheter märka dokument. Det har i

att man gjort många

19 lT-komrisslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

år, och Riksdagen har märkt alla våra dokument finns i databaser ända som sedan databaserna skapades.Så det har varit rutin länge och är det i många organisationer. Skillnaden har fått enhetliga och standardiserade märkningsspråk. är att Nästa viktiga standard eller protokoll ska möjliggöra systemet är ANSI som 239.50. Det amerikansk beteckning. Det finns ISO-standardnummer också, är en ett 10 63. Det är denna standard, har funnits Internet långt innan fanns, som www sedan 1980-talet, gör det möjligt att söka i många databaser samtidigt, som oavsett hårdvaror och Det är alltså programvaruoberoende. programvaror. Det är möjligt att använda enhetliga sökfunktioner. Man behöver inte tänka att ska skriva ett visst sätt i databas och sätt i databas. man en ett annat en annan Man har ett enda sätt att söka på. Oavsett hur det i de databaser söker i ska ser ut man de träffar önskar. man man

Slutligen ger det också möjlighet till enhetlig presentation sökresultat. Man

en av kan med hjälp Z39.50 sökresultaten presenterade det sätt önskar, av man ett enhetligt sätt. Vill man t.ex. lista och titel kan det, vill se en nummer man man hela dokumentet kan det, och är det till hur själva bedömer se man sen upp att vill vår information vilka möjligheter vill grupperar ge systemet att presentera sökresultaten. Det är egentligen också något komplex standard, ursprunglig utvecklad inom en biblioteksvärlden, och från början bara med bibliografiska referenser. Men från 1993 också för fulltextdokument. Det är den standard används Internet för söka i som att många olika databaser. Det finns ingen standard Internet uppnår det annan som Z39.50 gör. 239.50 innebär också att åtar sig att arbeta med ett annat begrepp ni man som kanske har hört talas om, metadata, egentligen betyder data data. Alla som om som har jobbat på bibliotek och katalogiserat eller jobbat med bygga databaser att upp skulle kanske istället kalla det information fältnamn eller information de om om uppgifter skriver in i ett visst fält i databas. man en Det är genom att bygga upp ett sådant metadatasystem, eller ansluta sig till snarare existerande metadatasystem, gör kan göra strukturerade sökningar ett som att man med hjälp Z39.50. av jag ska inte in i detalj och beskriva hur det här protokollet fungerar. Det är helt enkelt så att kombinationen metadata och 239.50 löser problemet med söka i att många databaser samtidigt och informationen presenterad enhetligt sätt. ett Det finns redan metadatasystem. Jag får väl erkänna inne att jag ett tag var att skulle bygga ett alldeles jag fick mycket kritik och jag den riktig. eget, men tror var Om i framtid ska kunna länka det här till rättskällor i andra länder en systemet måste bygga inte bara har nationell tillämpning, är interett system som utan som nationellt erkänt. Dvs ansluta till erkända metadatasystem är standarder eller oss som väg att bli det. USMARC är alla metadatasystems moder. Det är helt enkelt för hur ett system skriver bibliografiska referenser bibliotek. mycket omfattande man Det är ett sådant. USMARC är inget behöver använda, det är alldeles för avancerat och det överlåter till biblioteken. Däremot har det i Internetsammanhang dykt andra upp metadatasystem som är internationell standard eller är väg att bli det. Det första är heter Dublin Core, det är ännu ingen standard det förekommer mycket ett som men arbete kring det och fler och fler databaser i världen ansluter sig till Dublin Core. Ett annat ingår i GILS, Government Information Locating Service och är från början

uppbyggt i USA för USAs offentliga förvaltning har antagits flera andra

men av stora länder metadatasystem, t.ex. Australien och Canada där det finns system där som stora

IT-korrlnlsslonen 20 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETSARBETSGRUPP...

GILS är centralt. Det arbetas också skapa andra metadatasystem, dvs hur ska struktrera att man information Internet och hur ska benämna det för man att det ska bli enkelt att söka i databaser. Detta är vad har diskuterat det gäller standarder, och

när Standardisering

användande de internationella finns. Det detta av system som är naturligtvis så att inte löser alla problem. Det finns frågor lösa, massor av stora att men jag har pekat ut några grundläggande begrepp för i vilken riktning måste vill uppnå vad att ange om

har skrivit i kravbeskrivningen.

Sedan är det kan bli ganska där får för en process som lång ta steg steg, och där inte har löst alla problem från början där vi får skaffa erfarenhet utan oss under tiden. Om tittar det här med dokument till

strukturering av exempel måste

tänka framtida råd och sekretariat arbetar med från de olika

oss att referensgrupper

användarna så att många är med och för metadata och för för hur tar ansvar tar ansvar vill struktrera vårt Detta är helt och det kommer

system. nödvändigt, att gälla

andra områden också.

21 IT-kommlsslonen rapport 10/98

LÄMPLIGA STRUKTURER

|

FOR TEXTER RATTS-

INFORMATIONSSYSTEM

Cecilia .Magnusson Sjöberg,Institutet för rättsinformatik vid Stockholms

Universitet: Mitt anförande har titeln Lämpliga strukturer för i rättsinformationssystem".

texter Jag kommer dock att tala stru/eturering legala i elektroniska informations-

om av texter

system. Möjligtvis lämpliga ansatser vad gäller detta struktureringsarbete, än

snarare lämpliga strukturer för vissa specifika juridiska dokument.

typer av

Jag kommer dela med mig erfarenheter från projekt har benämn-

att av ett som

ingen Corpus Legis-projektet. Det finns särskild hemsida för detta projekt

en www. juridicum.su. se/ iri/ corpus, där det finns information bl.a. projektets

om

bakgrund, publicerade

arbeten m.m.

Agendan för dagenspresentation jag inledningsvis kommer

är att att presentera Corpus Lego-projektet och vari kopplingen till hantering rättsinformation

av i ett modernt perspektiv består. Jagkommer därefter beröra behovet övergripande

att av en strategi för hantering av rättsinformation, och också kortfattad introduktion till

ge en

SGML Standard Generalised Mar/cup Language ochjuridiska därefter visa

texter, samt några funktioner i "t/ae Corpus LegisApplication Demonstrator",

ett system som är utvecklat i Dataware Publisher, version 2.0. Till sist jag några avslutande kom-

ger mentarer.

Corpus Legis-projektet är ett externfinansierat forskningsprojekt, som bedrivs vid Stockholms universitet. Det startade 1994 och inne sitt sista år. Externa

är nu finansiärer är FRN Forskningsrådsnämnden och HSFR Humanistisk-Samhälls-

vetenskapliga forskningsrådet.

Det övergripande syftet med projektet är att med rättsvetenskapliga utgångs-

punkter undersöka olika metoder för förbättrad juridisk informationshantering. Vad

gäller de praktiska inslagen i projektet har förenklat uttryckt gått igenom flera

mer

klassiska systemutvecklingsfaser. Det handlar närmare bestämt dokumentanalys,

om

utformning DTDer dokumenttypsdefinitioner, märkning dokument

av av samt applikationsutformning. För tillfället håller den slutliga dokumentationen att

färdigställas.

Jag ska inte här i detalj in projektets olika tekniska verktyg bara helt

utan översiktligt nämna vilka olika verktyg det har varit fråga Vi har utnyttjat

om. en särskild DTD-editor, nämligen Near áFar Microstar Software. För själva

genereringen SGML-dokument har använt Rules Builder och Author/Editor

av SoftQuad

SOftQuad.

Projektarbetet har resulterat i tre stycken applikationssystem, kan

varav ett systern

karaktäriseras browsertillämpning implementerad i PanoramaPro SoftQuad.

som en

IT-kormisslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Med termen browser jag här ett verktyg stöd för bläddra inom och

avser som ger att mellan dokument. Just denna browser är inriktad på SGML-dokument på

att ut Internet.

En annan applikation PRISE Prototype Indexing and Search Engines utvecklad

-

NIST USA utgör ett klassiskt IR-verktyg Information Retrieval samtidigt

av - mer

det innehåller rätt avancerade funktioner algoritmer för

som relevansbedömning osv.

Den applikation som jag kommer demonstrera idag, "the Corpus Legis

att Application Demonstrator, är utvecklad i Dataware II Publisher kan

version 2.0, som beskrivas som ett elektroniskt dokumenthanteringssystem.

De övergripande erfarenheterna, anknyter till behovet strategi för

som av en hatering rättsinformation, kan sammanfattas i följande. SGML kan till börja

av att med sägas vara ett verktyg möjligen än märkning ytliga dokumentstrukturer:

som mer av Vad jag menar närmare bestämt är att SGML kan användas till än beskriva

mer att rubriker, brödtext, etc och skilja mellan allmän motivering och specialmotivering i

att

proposition. Det går med andra ord utnyttja SGML för åstadkomma betyden att att

ligt förfinade dokumentbeskrivningar.

mer

Det är vidare möjligt utforma generellajuridiska DTDer. jag syftar dock inte

att

någon slags universaljuridisk DTD, det är genomförbart

utan snarare att att

utveckla och implementera dokumenttypsdefinitioner täcker meningsfull

som en

mängd juridiska dokumenttyper. Detta konstaterande är ingalunda självklart

utan

bygger praktiska erfarenheter från projektarbetet.

Sist men inte minst kan dra slutsatsen SGML kan fungera hävstång i

att som en

arbetet med att förbättra metoderna för juridisk informationssökning generellt.

rent Detta är särskilt relevant med tanke det pågående arbetet med modernt

ett text-

informationssystem.

Mot bakgrund ovanstående vill jag nämna något kort bakgrunden till

av om

Corpus Legis-projektet. På grund den snabba tillväxten juridisk information,

av av dess internationalisering t.ex. till följd vårt medlemskap i EU och alltmer ökande

av

lT-orientering Internet m.m. finns det ett uppenbart behov verktyg kan

av som förbättra den juridiska informationshanteringen allmänt i samhället. Varför är då

rent just SGML intressant i detta sammanhang, närmare bestämt vad är det

som gör att man startar ett forskningsprojekt inriktat metoder för juridisk informationshantering och så säga landar i SGML-orienterad miljö Det finns flera juridiskt

att en relevanta skäl till detta jag ska beröra.

som nu

För det första är SGML internationell standard för dokumentmärkning, vilket är

en

betydelsefullt i sig. För det andra möjliggör användning SGML förafupade do/eu-

av

mentbeskrivningar, exempelvis i jämförelse med de uttrycksmöjligheter HTML

som

Hypertext Markup Language erbjuder. För det tredje är SGML medieoberoende, och

för det fjärde är SGML textorienterat. Med det sistnämnda det vid använd-

avses att ning SGML inte är fråga att utforma avancerade IR-system sin utgångs-

av om som tar

punkt i olika algoritmer för sannolikhetsbedömningar jfr systemutvecklingsansatser

som bygger på metoder inom området för artificiell intelligens. Här rör det sig istället om avsevärt mer synbara bearbetningar, dvs det är de för juristen välkända dokumenten beskrivs ett sätt. Sist inte minst finns anledning

som transparent men att peka möjligheten till validering Man har härigenom styrinstrument och kon-

ett trollfunktion i kvalitetssäkringsarbetet. Det handlar alltså det valide-

om att genom ringen går att konstatera viss märkning dokument faktiskt överens-

om en av ett

stämmer med viss given dokumenttypsdefinition DTD.

en

Så långt har jag huvudsakligen talat SGML, de flesta

om men verkligheten är som

känner till betydligt mångfacetterad. Diskussionen handlar idag i av er mer stor

IT-konnlsslonen 24 rapport 10/98

LÄMPLIGA STRUICTURER...

utsträckning om XML Extensible Markup Language. Med tanke på SGML-

att standarden är anpassad så så XML utgör true subset SGML

numera att att ett av

inbegriper det jag säger idag i princip tillämpningar baserade XML.

även som är Jag betraktar SGML och XML "parhästar", och valet mellan dem i

som är praktiken

beroende bl.a. de organisatoriska förutsättningar gäller för viss

av som en system-

utvecklingssituation. Vad är viktigt är framtida modernt rättsinformationssystem

som att ett bygger standardiserat stöd för dokumenthantering både i strukturerade dokument-

termer av beskrivningaroch tillvägagångssättför kommunikation Effektiv datakommunikation

är i sig en förutsättning för effektiv sökning, exempelvis i olika nätverk Internet, intranet etc. ANSI/ NISO-standarden Z39.50 för datautväxling/ kommunikation mellan

datorer utgör här nyckelkomponent.

en

I detta sammanhang kan SGML bidra till bättre

en informationsadministratiøn

en god ordning helt enkelt enhetliga dokumentstrukturer och även fördjupad

- mer kunskap om den offentliga förvaltningens verksamhet. Vi får instrument för

att

tydliggöra exempelvis kedjor normgivningsbemyndiganden och för praktiskt

av att åstadkomma återkoppling till exempelvis vad händer inom

en Riksdagen av som

normgivningsområdet.

Jag och även andra har idag det inte räcker med SGML det finns

sagt att utan att anledning att överväga strategi där arbetar med olika

en - en ansats -- man flera txoer av standarder. För närvarande förefaller det vettigt att tänka i termer SGML/XML i

av kombination med andra standarder för kommunikation, där

kommunikationsproto-

kollet Z39.50 är centralt.

som sagt

Det förekommer många till besynnerliga och

synes förkortningar beteckningar

inom detta ämnesområde. Jag kommer kortfattad introduktion till vad

nu att ge en menas med användning SGML praktiskt. Hur kan det i

av rent t.ex. se ut en juridisk text som är märkt med SGML

SGML står alltså för Standard Generalised Markup Language och teknik-

är en oberoende, textorienterad ISO-standard för dokumentmärkning. Användning

av SGML innebär textkomponenter, dvs delar dokument, element,

att av omges av man taggaf eller märker delar Denna märkning infogas i dokumenten i enlighet

av texten. med särskilt utformad dokumenttypsdefinition, DTD. Det också möjligt

en är att

använda attribut för ytterligare fördjupa dokumentbeskrivningen. Det kan

att exempelvis vara så har element avseende SFS-beteckning, och sedan väljer

att man ett man att som attribut själva löpnumret. Attribut kan även sådana aspekter

ange avse

dokumentet eller delar dokument ska betraktas offentligt eller som om av ett som

hemligt.

Det ska i detta sammanhang sägas själva SGML-standarden inte några

att ger riktlinjer för bedömningen användingen element respektive attribut. Det dock

av av är inte hugget stucket hur går till väga. Det visar sig det inte själv-

som man t.ex. att är klart är så att alla SGML-relaterade verktyg stödjer attribut och dess

hantering av

värden. Det finns även anledning uppmärksam det genomföra

att vara att går att en generell validering elementanvändning däremot inte attributvärden.

av men av

SGML är en standard med betydande vartationsmojligbeter. Det finns

anledning att

återkomma flera gånger till det faktum bara för säger "nu kör

att att man att SGML/XML innebär det inte väljer arbeta med utgångspunkt i

att man att en

speciell dokumenttypdefinition. Det är inte heller så härigenom tagit ställning

att man till vilka delar SGML-standarden ska utnyttjas. Vidare har inte bestämt

av som man om tonvikten ska ligga huvudsakligen element eller attribut. Det inta

rör sig snarare

ett övergripande förhållningssätt till den rättsliga informationshanteringen.

25 IT-komnisslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Demonstrationen av "the Corpus LegisApplication Demonstrator", vidare bttpJ/

se

wwu/.juridieumszase/iri/eorpus

Man kan avslutningsvis konstatera det är viktigt utforma i

att att prototyper som adekvat teknisk miljö kan visa avsedda funktioner modernt rättsinformations-

i ett system. Man ska då vara beredd ställas inför praktiska problem inte

att som man förväntat sig. Exempelvis sägs SGML medieoberoende, det visar sig det

vara men att nästan alltid blir lite problem med den första formella raden DTD

i en

Något jag också vill eftersom det har förekommit hel del diskussion

som ta upp, en kring detta, är att ett ställningstagande för eller SGML/XML är inte detsamma

emot

ett ställningstagande vad gäller dokumentorienterad respektive objektorienterad

som

informationshantering SGML kan i sig nämligen appliceras objektorienterat beroende

de tekniska verktyg väljer använda och hur väljer utnyttja

som man att man att delar av själva standarden. Ytterligare aspekt traditionella rättskällor till sin

en är att karaktär är dokumentorienterade, SGML/XML innebär inget ställningstagande i

men detta avseende.

Valet mellan SGML och XAJL de uppenbara likheterna inte helt egalt. Ett

är trots beslut att använda XML anknytande DTD innebär går miste

utan t.ex. att man om

valideringsmöjligheten, dvs möjligheten kontrollera utförd märkning faktiskt

att om överensstämmer med de specifikationer DTD uttryck för. En DTD kan

som en ger fungera inte bara som ett betungande styrinstrument även kvalitets-

utan som ett

säkringsinstrument.

Om man ska arbeta med dokumentstandarder SGML och XML finns det

som rent allmänt anledning att fundera kring det övergripande .cyfiet Ska dokument-

t.ex. en analys särskilt inriktad att finna olika nämnare i tänkbart

vara gemensamma ett

juridiskt märkningssystem Det kan i sådana fall fråga hitta ibland

vara om att snarare

utmejsla titlar, stycken, paragrafer, juridiska begrepp, Hur ska i detta

osv. man

sammanhang se att det för närvarande inte finns något självklart tillvägagångssätt

för att implementera hypertextlänkar eller över huvud referenser skilda slag

taget av Ett problem i sammanhanget denna arbete relativt snabbt får inslag

är att typ av ett av,

juritisk synpunkt, icke acceptabel subjektivitet

ur

Jag vill också betona vikten aktivt ställning till vilka märkningsnivâer

av att ta som ska appliceras. Det handlar framför allt medveten behovet skilja

om att vara om av att mellan olika typer element. Den logiska utformningen DTD är också

av rent av en betydelsefull. Här uppstår frågan DTD ska "tillåtande", dvs möjliggöra i

om en vara

princip vilken märkning helst i syfte exempelvis optimera informations-

typ av som att sökning via Internet Eller ska DTD strikt, styrande Svaret dessa

en vara mer frågor är givetvis situationsberoende.

Det kan i detta sammanhang påpekas det inte är något självändamål märka

att att så mycket möjligt. Resultatet kan nämligen bli tag pollution", eller redundant

som

märkning kan visa sig hämmande för den övergripande informationshanteringen.

som En lagom omfattandemärkning är förstås det eftersträvansvärda, vilket förutsätter

mest eftertänksamhet i samband med själva DTD-utformningen.

Det är också viktigt reflektera kring graden öppenhet.Inte i

att av termer av offentlighetslagstiftning, utan i förhållande till andra och dokumenttyper

system osv. Detta aktualiseras och ställs sin bl.a. valet metod för implementering

spets av av

hypertextlänkar.

Det ska även nämnas det finns anledning i så tidigt skede möjligt

att att ett som förbereda denframtida dokumentsökningen SGML/XML-dokument inslag

om utgör ett

lT-komnlsslonen 23 rapport 10/98

LÄMPLIGA

i denna. Här aktualiseras generellt

kompatibilitetsfrågor rent samt även överväganden

som rör hur ska åstadkomma bästa möjliga synergieffekter mellan olika anknyt-

man ande standarder.

Jag villl avslutningsvis konstatera SGML har övertygande potential, det

att men att samtidigt finns anledning medveten risken för otillbörlig och icke önskad

att vara om manipulation av rättsinformation, exempelvis i samband med själva märkningen

av dokument. Att ska arbeta med SGML inte detsamma

man är som att tillämpa en

specifik DTD med vissa givna förutsättningar, det

utan är som sagt snarare en fråga

om att välja en övergripande strategi för denjuridiska døkumentbanteringen.

Fråga: Du något oroade mig. Du det risk för manipulation vid

sa som sa att var märkning. Vad du med det

menar

Cecilia Magnusson Sjöberg Å sidan kan bygga

ena ett system märkning :om genereras automatiskt Då kan rätt så i detta avseende under förutsätt-

man vara trygg ning att det rör sig god automation. Å andra sidan finns det vid manuell

om märkning dokument anledning medveten det

av att vara om att är en leualäiceraa arbetsuppgáfi.Det har nämligen visat sig svårt för svårt ha icke juridiskt skolade

att personer att ett korrekt sätt märka juridiska

texter.

Rent allmänt kan dessutom behovet automatiskt genererad dokument-

sägas att av märkning är stort. Detta gäller förstås särskilt när det är fråga masshantering

om av dokument.

I detta sammanhang kan också påpekas likaväl 1970- och

att som man 1980talen utformade COBOL-program och över huvud för den

taget dataprogram

offentliga förvaltningens olika förfaranden utan att särskilt uppmärksamma de

juridiska aspekterna finns det anledning att idag uppmärksamma själva DTD-

utformningens rättsliga betydelse.

27 IT-komtnlsslonen

rapport 10/98

UTVECKLINGEN I

NQRDEN

OCH EUROPA AV RATTS-

INFORMATIONSSYSTEM

T Harvold Løvdata:

øygve Sufielven

Det är alltid trevligt komma till Sverige och hur den här går framåt.

att se processen

Jag är imponerad varje gång.

Jag tänkte jag skulle säga något utvecklingen i Norge och sedan något vad

om om som förväntas i Europa, Men jag ska börja med något är elementärt

som tämligen men

som man ändå kan minnas historiskt perspektiv, och det är ordningar och

som ett traditioner existerar för kungörelser material.

som statens av rättsligt

De flesta länder har lagstiftning innehåller

som statlig kungörelseskyldighet med hänsyn till beslut reglerar medborgarnas grundläggande och som skyldigheter rättig-

heter. Traditionellt har denna skyldighet tillgodosetts officiell

genom en kungörelse-

tidskrift med lagar och föreskrifter, normalt görs

som tillgänglig genom prenumeration, i bibliotek eller försäljning hos bokhandlare.

genom

Det finns ingen tradition göra denna information gratis tillgänglig bortsett från

att i bibliotek. Men i de flesta länder kan också tillgång till informationen

man genom

att personligen komma till det kontor är ansvarigt för ifrågavarande regelverk.

som

När det gäller den konsoliderade upplagan regelverket känner inte till

av jag något

land där det är skyldighet för tillhandahålla sådan. I olika länder finns

en staten att en det ändå konsoliderade utgåvor hela eller delar regelverket, de i

av av men är regel utgivna kommersiell bas förlag.

av

Det är också väldigt sällsynt det finns någon tradition för själv

att att staten publicerar sammanställningar domar. Detta kan bero är i så

av att staten part

många fall att det skulle principiellt olyckligt samtidigt med

vara om staten satt

redaktörsansvaret för rättsfallssamlingarna.

Utgivning av rättsfallssamlingar genomförs därför vanligtvis privata förlag.

av

När det gäller parlamentets och beslut de

förhandlingar, propositioner utges

normalt parlamentet självt. Publikationerna måste emellertid intresserade

av köpas av medborgare.

Samma principer gör sig regel gällande för andra informa-

som typer av offentlig tion, cirkulär, offentliga utredningar

som osv.

Deta är lite förhistorien, och något kan historien

om sätt man säga att nu är totalt förändrad grund de sista årens utmaning från Internet.

av

Som Peter Seipel inne på fick de första exemplen elektroniska informa-

var tionssystem tidigt på 60-talet. Rättsliga informationssystem har hela tiden gått i spetsen för utvecklingen sådana Orsaken till detta det fanns

av system. var att en marknad i form advokater villiga betala nästan vad helst för

av som var att som att tillgång till den elektroniska informationen. En rad och dyra rättsliga informa-

stora

29 IT-kommlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1998

tionssystem utvecklades därför 1970- och 1980-talen.

I princip finns det två Fördelar med elektroniska informationssystem:

stora Distributionen är extremt billig, och sökmöjligheterna är goda för kan söka

man alla 0rd i texten.

Den första fördelen synliggjordes i praktiken inte förrän Internet blev tillgängligt för allmänheten i början 1990-talet. Som beror denna popularitet

av vet gränssnittet utvecklades 1990, och medförde det närmast blev

www, som som att ett folkligt krav att alla samhällssektorer skulle tillgång till nätet.

Ganska snabbt växte det fram erkännande Internet skulle konsekvenser

ett av att för statens informationspolitik. En tradition baserad tryckt skrift hade plötsligt ändrats för första gången på många hundra år. Själva kungörelseskyldigheten hade naturligtvis inte ändrats, möjligheterna till distribution hade ändrats totalt.

men

Dessutom hade Internet skapat en våg av genuin entusiasm bland allmänheten. För de informationsansvariga i förvaltningen verkade det frestande, för inte säga helt

att nödvändigt, att utnyttja denna våg till att skapa positiv PR för sina myndigheter.

Vad ligger bakom denna våldsamma entusiasm för Internet Många medborgare har traditionellt känt att tillgång till information har använts liten elit

nog av en som ett maktmedel. Internet har därför mötts med entusiasm och känsla frihet,

en av eftersom det på mycket kort tid har öppnat för informationsmängder för

enorma stora

delar av befolkningen.

Det är inte först och främst information tidigare har varit kommersiellt

som tillgänglig har lagts Internet, information där rättigheter inte är

som ut utan ny

knytna till gamla förlagsavtal.

Följande faktorer har bidragit till att alternativa snabbt kunde sättas

system upp:

elektronisk tillgång till nytt material --

rimlig optisk läsning historiskt material

- av

akademiska miljöer som hade expertis och utveckla och göra baser - resurser att nya

tillgängliga Internet.

Under de sista åren har det skett formlig explosion information. För

en av ny att illustrera detta kan jag nämna följande utveckling från Sverige: Den verkligt

stora pionjären inom optisk läsning i Norden är Olli Kinnunen. Kinnunen började med optisk läsning i slutet 1970-talet. I början 1997 hade han fortfarande bara 15

av av anställda. Idag har han över 100 anställda utspridda på arbetsplatser över hela Sverige.

Det säger mycket om det intresse finns för lägga information nätet.

som att ut

Under de senaste två åren har hur entusiasmen för Internet har smittat sig

sett av

förvaltningen.

Det är emellertid svårt klara mönster i denna utveckling. Detta beror delvis

att se

att elektroniska rättsliga informationssystem nästan alltid är olika organiserade från

land till land. Olika förvaltningsmässigatraditioner och etablerade intressen har

styrt utvecklingen. Dessutom tilkommer det är inne i våldsam utbyggnads-

att nu en

period, en utbyggnad ofta verkar präglas tillfälligheter än klar strategi.

som mer av en

En europeisk rundtur Internet visar bland

annat:

De flesta parlament har etablerade hemsidor med beskrivningar verksamheten -- av och med baser över parlamentets debatter och beslut.

Det finns också en tendens till att göra det officiella kungörelsebladet för -- nya regelverk tillgängligt Internet. Det är inte alltid denna information är offentlig,

av och till krävs det lösenord.

Det annars förekommer lagar och föreskrifter verkar tillfälligt och ofta - som av beroende vad den enskilda myndigheten själv har lagt

ut.

Rättsavgöranden nätet finns det lite av i Europa något väl beror - - som

IT-kormisslonon 30 rapport 10/98

UTVECKLINGEN I NORDEN...

förlagens etablerade position. Man emellertid tendenser till HD-avgöranden ser att görs tillgängliga och enskilda universitet lägger urval inom

att ut av avgöranden

avgränsade rättsområden. Efterhand kommer domstolarna själva

nog att börja lägga ut egna avgöranden.

Det verkar det är England, Frankrike, Tyskland, Österrike, Schweiz och som om de nordiska länderna har kommit längst. som Huvudintrycket är att gratis rättsinformation nätet präglas betydande av fragmentering som vissa ställen gränsar till anarki. Jag överdriver väl inte när jag konstaterar behovet för enhetlig har för

att en informationsstrategi visat sig myndig-

heterna i flera länder. I hur hög grad klarar från saker man av att frigöra sig gamla sätt att göra och etablera översiktliga och brukarvänliga återstår emellertid system att se. Oavsett vad kan är det klart det samhällsekonomiskt man annars mena att rent idag

är långt snabbare och billigare för staten att tillgodose kungörelseskyldigheten för

regelverk via Intenet än via tryckta publikationer.

Vilka konsekvenser kan och bör detta få Ska t.ex. göra Internet-versionen till officiell version man Enligt min mening bör en tryckt version även i framtiden förbli officiell version. Detta med hänsyn till autenticiteten. Det kommer nästan omöjligt elektronisk att vara att ge en version samma autenticitet som en tryckt version fysiskt förvaras många olika ställen. som Ska informationen göras gratis I dagens tillgänglig system måste man, man har inget val. Men i framtiden kan med till

betalningar, möjligheten mikrobetalningar,

vara ett realistiskt alternativ kan komma betydande inkomstsom att representera en

potential.

Ska göra centralt eller ska överlåta det till man ett brukarvänligt system man varje myndighet för sig En fördelarna med nätet driften inte kräver av är att av ett system fysisk centralisering databaserna. Men det ändå klart fysisk kan

av är att centralisering

medföra rad fördelar, bl.a. en lägre administrations- och driftskostnader enklare att standardisera och automatisera driften - -lättare att implementera globala och automatisera

sökmöjligheter genereringen av hyperlänkar.

Jag ska titta lite utvecklingen Lovdata. nu av I ett internationellt perspektiv har haft lite speciell i efter-

en utveckling Norge,

som ansvaret för det offentliga rättsinformationssystemet lades hos stiftelsen Lovdata vid dennas etablering redan 1981. Det fanns skäl till valde

tre huvudsakliga att man

stiftelse form. som Det första önskade litet flexibelt kunde ändra snabbt var att man ett organ som sig

i framtid snabb teknologisk utveckling.

en av Man önskade också bevara offentlig kontroll över och särskilt en systemet var man bekymrad över faran för utländska uppköp valde aktiebolag organisaom man som tionsform. Man önskade samtidigt inte direkt redaktionsansvar, eftersom

offentligt man var

bekymrad för beskyllningar särskilt vid urval

om manipulering, av rättsavgöranden.

Man t.ex. rädd för förvaltningen kunde beskyllas för var att att undertrycka rättsav-

göranden som gick staten emot i skatte- och expropriationsersättningsmål.

Ansvaret för utvecklingen i Norge därför idag ligger hos Lovdatas styrelse som består för den juridiska fakulteten i Oslo ordförande, av representanter stortinget,

justitiedepartementet, advokatföreningen och domarföreningen.

Lovdata gör rad centrala publikationer primära rättskällor, bland en av annat Norsk

31 IT-konurlsslonen rapport10/98

3SOU1998:109

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Lovtidend, Overenskømrter medfemmedestater, Norga Lovar och andra publikationer. Det finns föreskrift reglerar rättigheterna till Lovdatas databaser, samt ett en som direktiv reglerat förvaltningens skyldighet sända in föreskrifter till Lovdatas som att redaktion. Lovdata har ingått avtal med Høyesterett alla lagmansrätter medför samt som elektronisk översändning alla mål med vissa undantag brottmålsdomar osv. av som Lovdata har sett det sin uppgift dokumentera de primära rättskällorna och som att databaserna omfattar idag Alla gällande lagar, ca 800. Lagarna konsolideras löpande Lovdata, - av Alla gällande centrala och lokala föreskrifter, 12.000. Föreskrifterna konsolideras - ca också löpande Lovdata. av Överenskommelser med främmande stater. - Cirkulär skattebeslut tillbaka till 1991 - Alla EU-direktiv som översatts till norska, 15.000 - ca Høyesterettsavgöranden tillbaka till 1836, 30.000: alla avgöranden från 1987, - ca alla publicerade avgöranden från 1945, och alla avgöranden efter det 1836 som hänvisats till efter 1945, Lagmansrättsavgöranden tillbaka till 14.000: alla med vissa undantag från - 1939, ca 1993 och alla publicerade från 1939 Andra domstolsavgöranden, 15.000: publicerade förstainstansmål tillbaka till - ca 1873, hittills 80-tal mål iArbeidsretten även ska tillbaka till 1920 då de ett om nu

började, mål i Trygderetten, har rättsfallssamlingen i arbetsrätt, har domar i sjöfartsärenden

Vi har 8.000 uttalanden och administrativa avgöranden: alla från Sivilombudsca

Markedsrådet, Forsikringsskadenemnda och Bankklagenemnda, och ett urval

mannen,

från Klagenemnda for oljeskatt och inskrivningsmyndigheters beslut mellan 1935 och

1989. Dessutom dokumenerar Stortingetts verksamhet interpellationer och beslut, frågetimmar, rapporter och referat. Vi har engelsk version Celex och biblioen av en grafisk databas över juridisk litteratur med 15.000 titlar. ca Alla databaserna har hyperlänkar gör det möjligt hoppa mellan dokusom att menten. Ett Lovdatas syften samla in och distribuera rättsinformation. Ett viktigt av är att element i Lovdatas strategi är därför att driva websystem där central information ett av intresse för allmänheten görs gratis tillgängligt. Idag omfattar detta system Norsk Lovtidend tillgängligt från augusti 1995, konsoliderade lagar tillgängliga från maj 1997 och från 1998 också konsoliderade föreskrifter. Systemet omfattar också mars rättsavgöranden från Høyesterett blir liggande två, tre månader. nya som

har blivit otroligt populärt. Efter in lagarna och høyesteretts-

Detta system att avgörandena fick vi 100.000 sökningar i månaden. Efter att har lagt in ca nu föreskrifterna ligger vi 200.000 sökningar i månaden. ca Denna tjänst drivs på Lovdatas bekostnad utan offentliga bidrag någon egen av sort.

Dessutom driver Lovdata Stortingets informationstjänst, är tillgänglig sedan

som maj 1996. Där görs alla Stortingets dokument tillgängliga Internet, allt från inter-

pellationer, beslut till debatter. Stortingets informationstjänst drivs uppdrag

av

Stortinget.

Men Lovdata har förstås också intäkter. Vi är fullständigt självfinansierade och får inga bidrag från staten. Våra intäkter baseras kommersiell försäljning både i en online-version och CD-ROM. Dessutom har Lovdata betydande intänkter från som

lT-konruulonen 32 rapport 10/98

UIVECKLINGEN I NORDEN...

produktion trycksaker försäljning till andra traditionella och elek-

av samt av av text troniska förlag.

Man kan säga Lovdata i Norge distribuerar

att fungerar som en grossist som vidare både till slutförbrukarna och till andra förlag.

1997 var Lovdatas omsättning 15 miljoner NOK 3 miljoner vinst.

varav var Lovdata har 15 anställda, för det har lagts vikt vid utveckla

extremt att automatiska rutiner.

Jag kan också nämna priset vår information har konstant

att gått nedåt, medan intäkterna

har gått upp.

TABELL

1993 1994 1996 1997 1998

8610 6888

Trots prissänkningen har haft

en ökning av omsättningen. Särskilt CD-ROMen har haft våldsam ökning.

en

Slutligen tänkte jag säga något de tekniska

om aspekterna, för ända sedan vi började är teknikhistoren viktig. Andra har talat mycket strukturkoder,

om och det är

otroligt viktigt.

Lovdata har ända sedan 1981 markerat strukturen i alla med koder.

starten texter Eftersom det inte fanns någon allmänt accepterad standard den tiden

på definierade vi vår egen. Men eftersom vår standard och

ger en entydig komplett beskrivning av

strukturen i lagar, föreskrifter och avgöranden har det hela tiden enkelt

varit för att

oss automatiskt konvertera våra koder till andra

kodspråk som t.ex tryckkoder eller HTML-koder.

Idag får i in dokument W ord,

stort sett som textbehandlingsfiler WP osv eller

som SGML-dokument. SGML-dokumenten konverteras automatiskt

till våra strukturkoder och konverteras

textbehandlingsdokumenten delvis automatiskt.

Ett konsekvent bruk strukturkoder kanske den

av är viktigaste orsaken till Lovdatas effektivitet.

Hyperlänkar kan tekniskt definieras pekare till sida eller till

rent som antingen en en markör inom sida. Men länkar kan också definieras

en ett annat sätt. Man kan tala dokumentlänkar, strukturlänkar länkar till eller

om som är t.ex. kapitel paragrafer, eller semantiska länkar, dvs länkar till definitioner eller begrepp. jag kallar det här för

tre nivåer.

Lovdata idag länkar forsta och andra nivån, dvs till dokument

genererar och strukturer.

Alla hyperlänkar automatiskt. I enskilda fall företar

genereras emellertid

en

manuell övervakning hänvisningarna i till

av processen, om texten en början är syntaktiskt tvetydiga. Detta gäller särskilt till

hänvisningar lagparagrafer i rätts-

avgöranden.

Länkar grundval direkta länkar.

som genereras av hänvisningar är Lovdata opererar emellertid också med indirekta länkar, länkar till dokument

som är som hänvisar till ett givet dokument. Det typiska exemplet på indirekt länk

en är en pekare

från lagparagraf till dom hänvisar till

en en som paragrafen. Det måste inte finnas något i texten hänvisar till domen. Sådana länkar automatiskt

som genereras i Lovdatabaserna med hjälp s.k. skuggdatabastill domdatabaserna.

av en Skuggdata-

33 lT-Itonurlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORNIATION OCH IT 1998

basen talar för i vilka databaser det finns hänvisningar till given om systemet en paragraf och länken etableras att först söker i skuggdatabasen och genom systemet sedan i de relevanta domsdatabaserna. I princip är det enkelt att också historiska versioner lagar och föregenerera av skrifter. Alla versioner textenhet gäller-från- och gäller-till-datum. av en ges ett ett Dessa datum kan så brukas specialfunktion i till av en systemet att sy samman en version regelverket så det löd bestämd dag. av som en Problemen är praktisk av mer art. Vilka textenheter ska basera funktionen på: lag/föreskrift, kapitel eller man paragraf Rent redaktionellt är det enklast utnyttja lag/föreskrift enhet. att som

Använder kapitel eller paragraf skapar det åtskilligt extraarbete hålla pekare i

man att stånd för att bevara enheternas ordningsföljd då enheter bort eller läggstill. tas Lag/ föreskrift är emellertid enhet i själva informationssystemet, delvis oägnat som för den är för omfattande för bra sökenhet och delvis för nedladdatt att vara en att ningstiden blir för lång för stora lagar/föreskrifter. Men strukturkoder erbjuder lösning problemet. Lag/ föreskrift är den en av textenhet redigeras. All markeras med strukturkoder. Som del uppdatesom text av ringen databaserna blir lagen/föreskriften automatiskt formaterad grundval av av strukturkoderna, samtidigt lagen/föreskriften automatiskt delas i mindre som upp enheter baserat kapitel eller paragraf. Samma lösning bör brukas vid generering baser över historiska versioner. av En fråga är ska återskapa historien eller bara ska göra annan om man om man ett går framåt i historien. Personligen jag det är nödvändigt system som tror att att återskapa historien det inte ska flera år innan får verklig praktisk om systemet nytta. En tredje fråga är ska göra ett omfattar alla lagar/ föreskrifter om man system som eller bara de där det finns ett dokumenterat praktiskt behov. Det kan idé vara att begränsa till de rättsområden där behovet är störst, skatt, försäkringar, systemet t.ex. arbetsrätt. Lovdata har haft planer i tio år göra historiskt har hela att ett system men tiden haft så mycket annat att inte har kommit igång med det. Men planerar naturligtvis att göra det. Men det är så mycket försöker bygga om att ett system som omfattar hela regelverket att jag tror att går in de områden där det finns störst behov när försöker systemet tillbaka i tiden. generera Orsaken till att klarar det är att många rutiner är automatiserade. Vi har lagt väldigt mycket arbete på att utveckla automatiserar. Huvudorsaken till program som att har klarat det är för det första att det är centraliserat, för det andra vi har varit att väldigt konsekventa när det gäller att använda strukturkoder. När fått dokument ett är det är det jobbet gjort, då kan bara köra för in det i mesta av programmet att rätt sammanhang, oavsett det är att lägga det CD-ROM eller databaser Det om etc.

är förklaringen.

Peter Seipel: Det mycket viktig erfarenhet egentligen borde självklar

är en som vara eftersom den grund för all formalisering och rutinisering. är en

Trygve Harvold: Vi har lagt väldigt mycket just initialskedet, dvs resurser att definiera system, och på programutveckling, har som senare nytta av.

Fråga: Har ni haft någon diskussion personuppgifter. Det finns väldigt mycket om diskussion i Sverige integritet, personuppgifter i rättsfall. om om

IT-kormlsslonen 34 rapport 10/98

UTVECKLINGEN I NORDEN..

Trygve Harvold: Nej. Vi har regler för anonymisera Vi har

att rättsavgöranden. en

koncession från Datatilsynet. Vi med

är mycket noga att anonymisera rättsavgöranden. Vi anonymiserar naturligtvis alla skattebeslut, alla beslut har

som med familj och barn göra. Det inte finns

att är många personupplysningar som

databaserna. Naturligtvis kan i vissa fall finna det ändå.

man ut

35 IT-konrdsslonen

rapport 10/98

ANVAN DARE AV RATTS-

SER

INOFORMATIONSSYSTEM

PA UTVECKLINGEN OCH

FRAMTIDEN

Tryggve Wablin, Sveriges

Advokatsamfhnd

Att Margareta Damberg och jag har intill varandra beror FAR och

satt oss att Advokatsamfundet har i de här frågorna sedan tjugo år tillbaka. Vi känner

stor samsyn

lite tvillingar när sitter i sådana här och i andra

oss som sammanhang, sammanhang

när de här sakerna varit uppe. Både Margareta och jag är gamla rävar i de här

sammanhangen, har diskuterat de här frågorna sedan början 1980-talet. Nu i det

av när är här skedet är det dags vi drar tillbaka och låter och

att oss en annan generation ta över komma med friska synpunkter

nya

Vi har tänkt lägga det så Margareta börjar. Men allt vad

upp att Margareta säger håller jag med och allt vad jag kommer håller

om, att säga hoppas jag att Margareta med om.

Margareta Damberg, Föreningen Auktoriserade Revisorer:

Jag räknar mig till i den här för har i 20 års tid sysslat

veteranerna församlingen, jag

med att arbeta in lagändringar beslutat i existerande

som Riksdagen om lagtext, något man i Regeringskanliet kallar konsolidering.

För tjugonde gången har FAR kommit med sin Samlingsvolym. Den har blivit

ut ett viktigt arbetsredskapinte bara för revisorer och företagens ekonomifunktioner, utan också för många advokater och andra verksamma jurister. Den

är nämligen

uppdaterad till den 1 januari varje år och kommer redan i februari. dess-

ut Den är utom tillförlitlig och lätt att arbeta med. Den ingår även bland 20-tal andra

ett databaser FAR CD kommer 10 gånger år. På den alla basernas

som ut per är texter

sökbara samtidigt.

Det här med tillförlitlighet är något lägger allt tid för varje år för

som ner mer att ska kunna behålla vårt goda och rykte lagsamlingsutgivare.

namn som

För två sedan stod jag här och levererade kritik det inte fanns

mot att någon

tillförlitlig databas med gällande författningar, varken hos riksdag eller departement.

Jag berättade lägger avsevärda våra

om att ner resurser egna konsolideringar av

lagändringar för att kunna publicera korrekta lagtexter.

Jag berättade att ganska ofta hittar felaktigheter i de tryckta SFS,

felaktigheter

beror i regeringskansliet inte utgått från den lydelsen eller i

som att man senaste vart fall inte från den korrekta arbetat in lagändringen och lämnat den för

när man

tryckning.

Jag berättade inte så sällan ringer till ansvarigt departement för informera

att att

37 IT-kormrlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORIVIATION OCH IT 1998

felen och överlägga vilken versionerna den Riksdagen beslutade eller om om av -- av den i SFS återgivna bör använda när återger lagen.

som

jag är rädd inte alltid tycker det är så roligt när ringer, varken Finans-

att man

departementet eller på Justitiedepartementet är våra vanligaste kontakter,

som men samtidigt måste jag säga ändå är rätt tacksam för våra påpekanden.

att man

Idag står jag här och kan framföra precis kritik för två år sedan.

samma som

Varken Riksdag eller departement har någon helt tillförlitlig databas med gällande

författningstext. Detsamma gäller för övrigt de myndigheter hämtar föreskrifter

från.

Och det innebär att när departementet ska arbeta in de lagändringar

man som riksdagen beslutat i den existerande lagtexten kommer det fortfarande med

om

felaktigheter. Felaktigheter lämnas till tryckning och så sätt blir gällande lag

som ny

utan att Riksdagen beslutat det. Det här skapar naturligtvis både osäkerhet och - om

antal förargliga situationer, allt beroende felets räckvidd, och i värsta fall rättsett osäkerhet.

Låt mig ta ett exempel. Om ni allesammans tryckt SFS framför med

ser en er en paragraf har ändrats så återges hela paragrafen med streck i kanten, det så bara

som om är två rader som har ändrats. Den ändrade är förstås vad Riksdagen har fattat

texten beslut om. Så långt är allt gott och väl, i del i paragrafen inte alls är

men en senare som

ändrad kan det plötsligt dyka fel. Som i aktiebolagslagen. Från början

upp ett t.ex. talar den att revisionsberättelsen ska innehålla yttrande antal olika saker,

om ett om ett

bland framställda förslag till dispositioner i förvaltningsberättelsen. Alltså

annat om det i berättelsen framställda förslaget. 1990 kom ändring, 1321, där det plötsligt

en nr

står "det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget". Den punkten absolut inte

var

ändrad Riksdagen.

av

Då börjar grubbla och läser naturligtvis hela SFSen. Tryckt SFS gäller, även

man

innehållet inte ändrats. Då ringde och frågar och undrar vad det Och är om man ledsen över att det har blivit ett oförklarligt misstag, naturligtvis ska det stå framställda. Man ska ändra det.

1994 står fastställda kvar, och ringer och påpekar igen. Och i SFS

en ny som kommer ut 1995 på våren, 531 står det mycket riktigt framställda förslaget". Och

nr då kan ta det i vår lagsamling. Men i SFS 1995:1555 hoppas fastställda tillbaka igen. Då är det någon har gammal version. Och alla påpekanden finns

som en trots fastställda kvar 1997. Nu ska proposition lämnas fram och i den har lyckats

en man

bort det. ta

jag har funderat mycket över hur sådana fel kan fortsätta uppstå år efter år

att trots att så många i regeringskansliet verkar så medvetna det blir fel och de

vara om att att inte kan lita fulltextdatabaserna i RIXLEX.

Jag har vid något liknande tillfälle föreslagit konsolideringen lagändringarna

att av

ska läggas på högre nivå i departementet och implicit arbetet ligger fel

en menat att nivå för så viktiga saker. Den gången visade det sig än att slå in öppna dörrar.

vara mer Det var att hamna mitt framför rättschefens skrivbord. För ligger så högt

ansvaret man rimligen kan begära. Och ändå fortsätter felen.

Det är alltså varken fråga brist medvetenhet problemet eller brist

om om kompetens. Vad är det då är fel Det enda jag kan komma är förutom

som -

naturligtvis brist otillförlitliga arbetsrutiner.

resurser --

jag har inte hittat något i departementspromemorian det rättsinforma-

om nya tionssystemet som tar upp själva arbetsrutinerna och kvalitetssäkringen konsoli-

av

deringen.

Det känns inte bra.

IT-kommlsslonen 38 rapport 10/98

ANVÄNDAREAV RÃTTSINFORMATTONSSYSIEM..

Lagtextkonsolidering är ett komplicerat arbete kräver tid för eftertanke och

som som behöver kontrolleras flera gånger för bli Det jag alla här

att rätt. vet att som sitter instämmer

Jag kan berätta hos vid FAR Förlag motläser två jurister alla

att oss konsolideringar

av SFS mot varandra först gång varefter två andra jurister kontrollerar och motläser

en samma ändringar ytterligare en gång. Vi gör betydligt fler kontroller för vår kvalitetssäkring än så, men med tanke mina konkurrenter också här vill inte

att är idag jag avslöja mer. Vi vill att kvalitet ska vårt främsta kännetecken.

vara

Varför uppehåller jag mig då vid detta

Jo, jag tror nämligen inte kvalitetsproblemet vid konsolideringsarbetet löses

att

genom förslaget till nytt rättsinformationssystem. Inte departement och

genom att myndigheter lär sig SGML-koda eller XML-koda grundtexterna. Inte

genom att regeringskansliet samordnar i lT-system. Det räcker inte

texterna ett avancerat

Förslaget i departementsskrivelsen det rättsinformationssystemet verkar

om nya

övertygande många punkter. Varför inte själva konsolideringsarbetet

tar man upp Det är själva grunden för allt det andra.

Den föreslagnaförordningen visserligen i avslutande paragraf anmäl-

tar en upp

ningsskyldighet för den upptäcker felaktigheter i rättsinformationssystemet,

som men

nog måste väl börja tidigare i kedjan.

man

Jag är väl medveten har mycket ansträngda inom

om att man resurser departementen. Jag är inte naiv och jag inte det bara är lägga in ytterligare arbets-

tror att att och kontrollrutiner i redan hårt ansträngd förvaltningsapparat.

en

Men varför läggain omfattande kodningsarbetet och

ett departement myndig-

heter när redan kan upphandla mycket del från

man nu en stor av textmassan någon

de utgivarna. Jag tänker Norstedts Juridik och Fakta

av stora Informationsförlag.

De har redan de korrekta kodade och klara, vilket varken eller

texterna u Riksdag

departement har idag.

Kan staten upphandla tryckeri-, distributions- och för SFS och

försäljningstjänster

annat offentligt tryck redan idag, så varför inte också upphandla färdigkodade författ-

ningar m.m

Med två stora konkurrerande utgivare författningstext på marknaden

av vågar jag

gissa att staten skulle mycket bra förhandlingsläge.

ett

Tryggve Wa/Jlin:

Det där pekar problem användare har. Margareta har väl

ett som Damberg satt sig in i det här, normalt inte handläggare det här feltrycket. Vi

men sett ser en förmår inte tillbaka för kontrollera det eller inte.

att om är rätt Typiskt sett är professionella i användandet det rättsliga är dåliga tekniskt söka

av men att sett och hålla reda det är rätt eller fel. Vi måste ha rätt utgå från det

om att att riktigt från början. Vi ska inte behöva göra kontroller. Då det antal honnörsord

är ett som kompletterar det Margareta har och andra har varit inne tidigare, och

sagt, som som är mycket viktiga för

oss.

Det ena är att det är lätt sökbart. Det ska jag inte uppehålla vid. Det

mig är en utgångspunkt att det ska lätt för användare.

vara en

Det andra är att det är tillgängligt, och tillgängligt dygnet Det får inte så

runt. vara att Rixlex stannar ibland för behöver eller för det

upp att man se över systemet att visade så många måste inte släpper allmänheten

vara som att just nu. Det måste så att har gång öppnat ska det för alla

vara man en systemet vara tillgängligt ; oavsett hur stor belastningen är. Annars är det ingen mening försöka använda det.

att

Det tredje är det måste aktuellt. När ska fram lagtext i SFS

att vara man ta en är

lT-komnlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

ska den senaste lydelsen så färsk möjligt Vid rättsfall ska vi det

vara som ett veta att är precis färskt från det finns. Annars det ingen mening

pressarna, senaste som är att in i det systemet.

Det ska vara korrekt, det har pekat redan. Och det ska fullständigt. Söker

vara

i rättsdatabas efter rättsfall, NJA till exempel, så vill NJA man en om tar att är fullständigt. Vi vill inte leta både i NJA-basen och i gamla tryckta rättsfall i avsikt

att hitta.

Och, vilket jag tycker är viktigt och jag ska komma tillbaka till, också

som ser att allmänheten eller vi jobbar med det här ska ha till materialet

som samma tillgång som domstolar, myndigheter eller andra inblandade Domstolen har tillgång till

parter. egna rättsfall, och det ska också ha, i rättssäkerhetens intresse. Om myndigheterna har tillgång till sina föreskrifter och arbetar med dem ska ögonblick ha tillgång

i samma

föreskrifter. till samma

Vi är väldigt positiva till det arbete lagts Det kan låta är

som ner. som om kritiska, grundinställningen till det sker positiva till och stöder

men som nu är arbetet. Och det gör för att själva har tjatat i många år vad har kallat aktiv

om informationsförsörjning. Att staten har ett för att till allmänheten får

ansvar se att tillgång till rättsinformation. Nu säger det från sida, och då kan inte

man statens annat än tycka att det är riktigt. Det är värt applåd.

en

Men det finns några bitar i det här kan bli bättre. Låt mig återkomma till det

som här med rättspraxis. IT-kommissionen föreslog alla domstolsavgöranden skulle

att vara tillgängliga elektroniskt medium, så kunde in och söka det

att man oavsett om var länsrätt, tingsrätt, hovrätt eller Högsta Domstolen. Det finns två aspekter detta.

Den är att ett urval är alltid farligt rättssäkerhetssynpunkt. Ett urval är alltid

ena ur subjektivt. Det är någon som tycker att det här är viktigt och det här är oviktigt. Det här är vägledande, det här är inte vägledande. Om materialet finns tillgängligt så vill själva bedöma det här är bra rättsfall eller inte. Det tycker jag är mycket

om ett ett starkt rättssäkerhetsintresse.

Det andra är att det finns starka tendenser begränsa rätten till prövningstill-

att stånd. För närvarande är det när det gäller frågan rätten till prövningstill-

stoppat om stånd till hovrätterna, det kommer säkert komma tillbaka i någon form. Och

men att

då betyder det att utvecklingen den vardagliga rättspraxisen kommer ske väldigt

av att mycket i tingsrätten istället. Och då måste ha tillgång till tingsrätternas domar.

man

Då kan säga kan stöta frågan integritet och problemen med

man att man om

det. Det finns motsättning inbyggd mellan den blivande personuppgiftslagens krav

en

på anonymisering och skydd för den personliga integriteten och kravet alla

att rättsavgöranden ska tillgängliga. Det blir sak statsmakterna måste lösa,

vara en som antingen genom att tillåtelse att söka efter den här domar eller hitta

ge typen av att

där anonymiserar. Det får inte bli så använder princip ett system man att man en som

ursäkt för princip inte ska genomslagskraft. När det står viktig

att en annan en

rättssäkerhetsprincip kontra frågan anonymitet. Då måste hitta lösning.

om man en

Norge tycks ha löst den inte anonymisera allt bara de känsliga

genom att utan uppgifterna, kriminalitet, sjukdom och sådant. Men det vanlig medborgare

om är en

i ett vanligt ärende finns med så får han gärna göra det. som namn

Det finns några andra frågor beröra i den här utredningen. Det tillför-

att ena är litligheten igen. Den frågan har varit i vilken mån elektronisk information

uppe åtminstone inte skulle ha vitsord den tryckta. För är det Margareta

samma som som pekar att inte kan lita den får fram via vår dator, då måste alltid

text tillbaka och kontrollera den överensstämmer med den tryckta, för det är ingen

om mening annars. Det måste hitta lösning på. Antingen ska kunna lita

man en

IT-kommlsslonen 40 rapport 10/98

ANVÄNDAREAV RÄTTSINFORNIATIONSSYSTEM..

databasen likaväl idag litar lagboken i och för

som som sig är en lagsamling

utan att kontrollera SFS. Och då får hoppas den här problem

mot man att typen av försvinner. Eller får försöka jobba fram former där hittar elektronisk

man man en publicering som har lika vitsord.

Några andra punkter. Frågan avgifter: här är vår uppfattning rådata, grund-

om att läggande information, ska fritt tillgänglig. Inte för göra advokatlivet

vara att billigare

utan för att tycker det är grundläggande rättssäkerhetskrav allmänheten

att ett att ska ha tillgång till rättslig information det finns Däremot tycker det

när tilgängligt.

är alldeles riktigt får beredd betala för i olika form.

att man vara att förädlingar

Vem ska göra den förädlingen, det tycker inte har någon betydelse. Det

som sen viktiga är att staten inte gör det så monopoliserar viss information, till

att man utan ser att rådata är tillgängliga villkor och villkor och

samma samma samma omfattning för enskilda operatörer för staten själv.

som

Vi gillar inte den princip finns med i förslaget till lagstiftning det blir

som att om

besvärligt eller för dyrt för myndigheten uppfylla kravet i förordningen skulle

att man kunna slippa. Det är väldigt farlig ventil rättssäkerhetens synpunkt. tycker

en ur Jag det måste såatt inför är obligatoriskt för

vara om man ett systern som författningsutgivande myndigheter så ska det ett absolut Det måste komplett och

vara system. vara fullständigt. Det får inte finnas något sådant säger det blev för dyrt

som att staten att för Riksskatteverket, ni får vänta fem år.

Slutligen om rådet: har inget önskemål från vår sida, och jag har förstått det

att är likadant från Margaretas sida, med där. Det diskuteras något i förslaget. Vi

att vara

tycker att det är naturligt att producenterna själva bestämmer vad vill producera.

man Vi vill gärna påverka i andra former och sätt. Men vill inte sitta gisslan

annat som i ett sådant råd.

Peter Sabsay,Sema von Group InfJData:

Jag har arbetat med datoriserad informationssökningssystem sedan 1974 och med anknytning till rättsinformation sedan 1986.

Det är mycket är jättebra i föreliggande förslag. Att fokusera som kvalitetsfrågor

och standardisering, göra myndighetsinformation tillgänglig med modern teknik,

att att ge allmänheten tillgång till grundläggande rättsinformation, det är självfallet

statens roll. Och det är frågor Sema och tidigare DAFA försökt väcka

som statens intresse för redan i mitten 1980-talet.

Näringslivets informationsindustrins roll är att olika sätt addera värde.

- - Det kan röra sig berika innehållet, sammanställningar, distributionsformer,

om att

teknikstöd, sökmöjligheter, användargränssnitt, öppettider, kundtjänst med Vad

mera.

behöver är tydliga spelregler. Vad är roll Vad tänker göra respektive

statens man inte göra Hur tillgodoser informationsindustrins behov aktuell och korrekt

man av informationsråvara Och det med rimliga tekniska och ekonomiska förutsättningar. Allt det där är viktiga frågor behöver för möjliggöra

som svar, att en vettig planeringshorisont och investeringsvilja från informationsindustrins sida.

Se och erkänn informationsindustrin utmärkt möjlighet sprida rätts-

som en att information till de professionella användarna. Informationsindustrin förutsätt-

är en ning för flexibilitet, tjänsteutveckling och framför allt valmöjligheter mellan olika produkter och distributionsformer. Det står det inget i rapporten

om

Framtiden från vårt perspektiv verkar mycket komma handla sömlös

att om åtkomst information. Att integrera informationen direkt i kundernas lokala

av

intranät, till programkopplingar direkt in i verksamhetsapplikationer

program osv. Sammanfattningsvis är det egentligen bild informationsåtkomst utifrån slut-

en av

41 IT-komnlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

användarnas villkor. InfoTorg, där Rättsbanken ingår, har idag närmare 100.000 användare. Det är professionella användare använder informationen finns i

som som de över 100 databaserna för att olika sätt effektivisera sitt arbete.

Informationsåtkomst på kundens arbete innebär erbjuder valfrihet.

att I gränssnitt, med program-till-program-kopplingar, teckenbaserade traditionella terminalgränssnitt, och webgränssnitt, och i den tekniska datakommunikationen med olika slag fasta och uppringd kommunikation och stöd för mängd olika tekniker med

av en ruskiga förkortningar inte behöver dra här.

som

I början förra året öppnades Rättsbanken med sina 40 juridiska databaser för

av en åtkomst via webläsare. Och därefter har det ständigt tillkommit funktioner,

nya tjänster och databaser. Nu senast har antal juridiska nyhetsinformationstjänster

ett tillkommit inom Europarätt och arbetsrätt. Lanseringarna framöver kommer

att kännetecknas av ökad integration mellan tjänsterna, integration mellan informationen in i kundernas system och lokala intranet, breddat informationsutbud och

ett en elektronisk distribution dokumenten. Allt det här jobbar med under devisen

av

InfoTorg, databaser för proffs.

Patrik Hamilton, Norstedts juridik AB: Norstedts Juridik är aktörerna den juridiska informationsmarknaden. Vi

en av sysselsätter ungefär 140 och omsätter 210 miljoner. Vår affär är helt och

personer hållet nationell.

Först liten historia. Jag gjorde min värnplikt infanterist i Västerbotten.

en som Efter ett år i eller mindre djupfryst tillstånd ansåg jag mig så förhärdad tiden

mer att

för bostad. jag fick då kontakt med förmedlingsfirma snabbt var mogen egen en som lovade lösa mitt bostadsproblem. Mot inte skulle saken ordnas

att en föraktlig avgift

genom ett totalerbjudande. Erbjudandet bestod ett telefonnummer till

av en automatisk telefonsvarare exemplar hyreslagen. Den automatiska telefon-

samt ett av svararen visade sig innehålla ett fåtal uppgifter andrahandslägenheter i Stockholms

om absoluta ytterområden. Hyreslagen däremot intressant tyvärr, åtminstone för

var men

mig, obegriplig. När jag några läste civilrättskurs juristlinjen fick jag

senare en det hårdhänt bekräftat hyreslagen äri princip

att obegriplig.

Så greppet från förmedlingsbyråns sida dela själva lagtexten rättsinforma-

att ut var tiskt mycket käckt, saknade i värde för mig bostadssökande. Att jag

men stort sett som

behövde en sammanfattning gällande hyreslagstiftning, eller kanske anpassad

av en

vägledningvar klart. Men inte själva lagtexten.

Informationstekniken är kraftfullt hjälpmedel uppnå större användarnytta.

ett att Men informationsteknik innebär inte i sig användarnyttan ökar. Oavsett

att om diskuterar statens, företagets eller privatpersonens användarbehov finns det ingen automatik i att informationstekniken sådan värdehöjande. i bok,

som är Hyreslagen

CD-ROM eller över Internet är relativt ointressant. Paragrafernas betydelse framstår inte klarare för att vi byter gränssnitt.

Men, säger någon ordning: informationstekniken helt sök-

vän av ger oss nya möjligheter, och den aktuella Ds 1998:10 hänvisar ständigt till just sökmöjligheter. Men att söka information är inget värde i sig, här finns bara självständigt värde

ett

--

finna. Problemet kan den informationsmängden det ligger då att vara stora ett

värde i att kunna finna det relevanta dokumentet eller den relevanta informationen. Här skapar informationstekniken ibland bättre förutsättningar. Men det finns liknande, gamla instrument kan minst lika effektiva, dvs olika

som vara typer av sökregister. Värdet med ett register är snabbt kan finna rätt.

att man

Det finns andra värden än "att finna. Aktualitet, dvs mitt agerande påverkas

av

IT-komnisslonen 42 rapport 10/98

ANVÄNDAREAV RÄTTSINFORMATIONSSYSTEM..

förändringar, jag måste uppdaterad. Sammanfêzttning dvs jag vill inte läsa allt. Fördjup-

ning, dvs jag vill läsa allt, jag vill ha alla detaljer, tolkningar och analyser.

Vägledning,

dvs jag behöver instruktioner, jag kan inte själv tolka reglerna. Alla de här värdena varierar mellan olika användare de finns där. men Helt klart kan informationstekniken bätrte förutsättningar för skapa ge att användarvärde. Aktuell information kan snabbt spridas och hyperlänkar kan över nätet direkt till fördjupningsdelar. Men måste bestämma hur ska hantera och ge access informationen här finns det ingen hjälp hämta i själva tekniken. Vi anpassa - att måste helt enkelt kunna väldigt mycket dem ska använda informationen. om som En användare är den statliga tjänstemannen eller den privatpraktiserande juristen, eller någon är beroende rättsinformation. Helt hur vänder och annan som av oavsett vrider problematiken måste själva utvecklingsansatsen utgå från användaren inte från tekniken eller materialet sådant. Vi kan inte ställa bakom och som oss en mur slänga över information till användarna måste in bara skinnet på användaren. - Jag är övertygad om de stora fördelar axlar större som ges genom att staten ett ansvar för den grundläggande rättsinformationen. Jag är lika övertygad om att användarnas behov anpassadjuridisk information bäst tillgodoses väl av genom en fungerande informationsmarknad. Det är viktigt understryka aktörernas uppgift att att en sådan marknad inte är tillföra grundläggande information där missar; att staten aktörernas uppgift är leverera mervärden till användarna. Fungerar marknaden väl att

uppstår allmän Ett exempel bra produkt väl illustrerar frågan

nytta en som är

Norstedts skatteprogram. Skatteprogrammen bygger stor användaranpassning,

senaste teknik och djup sakkunskap. Användarna gör och har gjort mycket stora tidsvinster. Statens förädlingsansvar är därför nyckelfråga för informationsindustrin. en Skrivningarna i den aktuella utredningen är inte särskilt uttömmande eller tydliga nu den här punkten. heller har närmare analyserat informationsmarknaden man. sådan, synsättet i denna fråga Jag också informationinsdustrin som är snävt. tror att och staten skulle ha mycket vinna närmare dialog. I utredningen andas att en mest "särintresse när frågan någon gång berörs. Självfallet finns särintresse, det ett men finns också antal frågor där samarbete verkligen skulle effektiva

ett ge verkligt

lösningar. Norstedts Juridik med flera aktörer har relevanta tillgångar, har ett stort kunnande inom området.

Avslutningsvis är jag övertygad om att utredningens förslag kommer att leda

utvecklingen framåt.

Dan iel Moström, juridisk AB:

Informationsteknologi

Black ö: Decker lär ha haft toppmöte inför lanseringen borrmaskin. På ett av en ny mötet frågademarknadschefen vilken kundnytta ville tillgodose med den man nya borrmaskinen. Som fick han snabbare borrhastighet, svar förslagsom snyggare design och andra finesser. Men inget rätt. Kundnyttan med borrmaskin är av svaren var en hål.

Juridisk Informationsteknologi programvaruföretag skapar mervärde för

är ett som verksamhet med hjälp informationsteknik. Vi har utvecklat för av en programvara hantering, distribution och presentation rättsinformation, bygger på delvis av som innovation och nytänkande. Den modellen för informationshantering har vi lanserat som förslag tekniklösning för ett nytt rättsdatasystem. Först tänker jag vissa frågor användarbehov, därefter beskriva ta upp om rättsinformationens egenskaper för avsluta med diskutera olika Den

att att tekniklösningar.

röda tråden i detta anförande är dock behovsfrågan och hur den kan tillgodoses med

IT-komnisslonen rapport 10/98

RÄTPSINFORMATION OCH IT 1998

hjälp IT.

av

När tittar vilka behov vill tillgodose med rättsinformations-

man man ett nytt system finns ett flertal intressenter. Jag ska inte in i detalj, jag kan konstatera

men att frågan blir komplex när ska tillgodose alla dessas olika behov. Jag ska

man åtminstone ge någon slags viktning av vilka behov bör tillgodoses i första hand

som

Åtminstone jag i alla fall användare inom och

anser att förvaltning rättsskipning

bör viktad behovstillfredsställelse. Det är där nämligen, lägger

en om man stats-

finansiella aspekter den offentliga rättsinformationen, effektivitetsbesparingar

som kan göras.

Om därefter tittar den information ska hantera med det

som nya rättsinformationssystemet och dels uppehåller vid vilken information ska ingå och

oss som dels att den informationen ska märkas. Jag hade tänkt titta aspekten hur rätts-

att informationen är beskaffad informationsmängd.

som

Den första egenskapen är det är information i förändring. Det tillkommer

att en ständigt information. Den andra egenskapen det finns behov fram

är att av att information utifrån olika tidsapekter. Den tredje egenskaper det finns relationer

är att inom den här informationsmängden. De här relationerna kan sägas definiera

rättssystemet. Den fjärde egenskapen är hur används. Jurister och handläggare gör

systemet ett kvalificerat tolknings- och analysarbete informationen.

av

Rättsinformation informationsmängd har väldigt speciella egenskaper inte

som som kan jämföras med information. Det ställer krav de tekniska lösningarna.

annan

Hösten 1996 presenterade modell för hur rättsinformationssystem skulle

en ett

kunna ut för Justitiedepartementet. Den modellen bygger dynamisk och

se en objektsorienterad informationshantering. I övrigt består den helt modern teknik.

av

Grundidén med denna modell informationen hanteras dokument

är att som utan att hantera informationsobjekt. Den sammanställning behöver göra sker efter

man behov hos användaren. Dokument, sammanställningar och andra innehålls-

typer av

förteckningar och liknande dynamiskt i Naturligtvis förutsätter

genereras systemet. en sådan här typ lösning att märker informationen, det behöver naturligtvis

av man men

i form strukturerade dokument. inte vara av

Den skiljer sig från de traditionella hantera information och använder

sätten att

bland annat objektifiering information dynamisk informationshantering.

av samt en Vi hemställde hos arbetsgruppen skulle redovisa skillnaderna mellan teknik-

att man lösningar, och särskilt vilka effekterna blir iiinktioner, egenskaper och utvecklingsmöjligheter. Det skedde dock inte såvitt jag kan utläsa förslaget.

av

En intressant jämförelse med att att utnyttja teknik bygger objekt är inom

som programmering, där ett paradigmskifte skedde för några år sedan. Länge användes

en programmeringsmetod som benämndes strukturerad programmering structured

-

programming. Idag används ett objektorienterat synsätt genomgående vedertaget

som synsätt inom programmering. Jag tror att sak kommer gälla

samma att synen hantering rättsinformation.

av

Under dagen har det talats väldigt mycket strukturerade dokument

om och att man märker informationen. Jag objektorienterad hantering är effektivare

tror att en ett alternativ.

Då uppstår frågan vilket sådan här informationshantering bättre

sätt en ett sätt tillgodoser användarbehov rättsinformation. Det finns flera fördelar jämfört

av med traditionella lösningar.

Det blir mycket kraftfullare sök- och urvalsmöjligheter. -

Man kan en helt valfri sammanställning informationen. Det är behovet - av som avgör hur information ska och inte några färdiga mallar.

presenteras

IT-konunlsslonen 44 rapport 10/98

ANVÄNDAREAV RÄTTSINFORMATIONSSYSTEM..

Man kan helt valfri tidsaspekt informationen. - en Det blir lättare planera omkring information. - att För dem som ska administrera blir det också enklare. Vi hörde diskussionen om konsoliderad författningstext och problemet med fastställa sådan. Den här att lösningen innebär klarar sådant. att man av Det leder till högre informationskvalitet och dataintegritet kan kapsla - när man informationen objektnivå. Relationer och länkningar inom informationsmängden hanteras helt dynamiskt - av

tekniklösningen.

Man får full valfrihet när ska extrahera informationen. Man är inte bunden till - man filformat utan kan använda vilket vill. man Man har också helt flexibel anpassning till metadatasystem. Man behöver inte -- en binda sig till något. En annan viktig aspekt den här tekniklösningen är den för verksamhets- - att

ledningen innebär kan göra helt andra verktyg för verksamhetsutveckling. Det

att man

kan gälla ärendehantering, beslutsstödsverktyg, bearbetning. Man kan alltså

annan in information från andra. Om jag ska kommentera förslaget har lagts fram är vårt perspektiv som programvaruföretagets.Vi tycker det är mycket bra att det finns ett så stort intresse från statsförvaltningen. Här understryker kan ha högre ambitionsnivå. att man en Naturligvis är det mycket bra med decentraliserat informationsansvar, det ett men behöver inte vara så att har fristående databaser det sätt har man som man

föreslagit.

Sen har sagt att det ska inte behöva finnas någon låsning vilken informaman av tionstekniklösning man ska använda, ändå när löser förslaget får men man man en uppfattning ändå tänker sig dokumentbaserad teknik. att man en jag ska också i samband med detta, ska dra lans för vårt såhar om en program, det sagts i propositionen 1995/ 961125 det finns politisk viljeinriktning stödja att en att

uppkomsten och utvecklingen inhemsk programvaruindustri bl.a. statliga

av genom upphandlingar av programvara.

Börje Alpsten, Stiftelsen för rättsinformation: Vad är objektet i sammanhanget Jag

förstod inte alls vad det var.

Daniel Moström: Den här lösningen har utvecklat är såvitt jag kan unik i som se världen. Vad med objekt är i princip, har definierat det, som menas som en informationsenhet med självständig juridisk betydelse. Det är precis på sätt samma som man strävar efter att skapa strukturerade dokument. Det är inte självklart hur strukturen ska Det är inte heller självklart vad ska objekt är. se ut. man anse att ett Men jag ska ta exempel från olika rättskällor: När det gäller författningar är om ett ett objekt en paragraf eller ett stycke. För förarbeten har utgått från innehållsförteckningen; varje avsnitt eller stycke blir ett objekt. Men sagt, det finns ingen självklar som definition objekt. av ett

Börje Alpsten: Det du talar är textorientering. Du talar paragrafer. jag förstår

om om inte att detta är objekt.

Daniel Moström: Det är rättsinformation. jag skulle säga också vi hemställde att om att utredningen skulle dels beakta de olika tekniklösningarna, och dels göra praktisk en

utvärdering den tekniklösning utvecklat. Jag tycker det är självklart ska

av att

45 IT-komulsslonen rapport 10/98

RÃTTSINFORMATION OCH IT 1998

den här utvärderingen under praktiska omständigheter, för kunna jämföra med

att traditionella lösningar.

Vi förespråkar ett nytt sätt informationen har klara fördelar.

att se som

Fråga: Hur ser panelen den omständigheten bara del författningarna

att en av kommer med i systemet, och lämnar kommunerna med

att man att vara frivillighetens väg Det finns ungefär 140.000 kommunala författningar och cirka 40.000

övriga.

Margareta Damberg: Jag tycker det är självklart alla gällande författningar kon-

att sekvent ska med. Den här frivilligheten känns lite

vara luftig.

Tryggve Wåhlin: Vi har länge sett det så just möjligheten använda den här

att att tekniken skulle göra den svårtillgängliga informationen lättillgänglig. Den information som verkar svår att fram borde finnas med. Sen är det möjligt det finns

att en respekt för svårigheten att lagstiftningsvägentvinga kommunerna göra detta

Patrik Hamilton: Rent allmänt kan väl säga det är givet all reglering ska in

man att att i systemet. Sen är det väl alldeles korrekt bedömning praktiska skäl inte

en att man av tar med det, eftersom kommer fullt med lösa de uppgifter

man att vara upptagen att

finns listade i utrednigen. Men lyckas med det får de kornsom nu man man munala föreskrifterna

sen.

Peter Seipel: Jag kan kommentera det här med objektorientering lite kort. Man har prövat i olika sammanhang, del dem väldigt enkla i Britt-Louise

en av som

Gunnarssons doktorsavhandling språket medbestämmandelagen,i där med

om man vanlig enkel pappersteknik prövade vad det skulle innebära skriva författnings-

att

så att de läsbara från arbetstagarensutgångspunkter. Det skulle ske med texterna var kursiveringar och diverse enklare syntaktiska tillpassningar texten.

av

Det blev naturligtvis diskussion bland jurister detta språkvetarens

om sätt att handskas med rättstext. En de allra kommentarerna "Då blir detta

en av tyngsta var:

del lagstiftningsförfarandet. Det kommer inte obemärkt eller en av att passera okommenterat Riksdagen väljer kursivera det eller det, dvs göra

genom att man att en stark markering något i det normativa innehållet.

av

Det är naturligtvis ett problem som informationstekniken kommer stöta på. Att

att detta inte är situation med full frihet. Utan det är så många hinder och förut-

en att sättningar i själva lagstiftningsmaskineriet måste beakta. Åtminstone från

som man

den synpunkten är den dokumentorienteringen väldigt naturlig, förklarlig och

rena försvarlig. Det är texten man arbetar med i lagstiftningsprocessen och det är den sammanhållna texten antas lag. Det är känsligt så frågan är är hur

som som ett system, långt kan med raffinerade logisk-tekniska metoder för

man att hantera rättsinformationen. Det kommentar och kanske också fråga.

är en en

Daniel Moström: Det är lättare kunde visa det praktiskt. Vi har försökt så

om många som möjligt att titta den lösning utvecklat. Det enda jag kan säga är

som att tar hänsyn till behovet. Vi har gjort informationsanalys rättsinformationen

en och tittat hanteringen informationsmängden. Därefter har utvecklat

av en tekniklösning utifrån det. Den innebär hanterar informationen bättre

att man ett sätt än den strukturerade. Sen ligger det jag kanske kan kalla det paradigmskifte

ett när det gäller teknikanvändning för rättsinformatiken för får helt andra

- att man

IT-konwnlsslonen 46 rapport 10/98

ANVÄNDAREAV RÄTTSINFORMATIONSSYSTEM..

användningsmöjligheter, det är ett helt sätt hur informationen ska

nytt att se representeras och hanteras i en tekniklösning.

Slutresultatet är användaren ska informationen han den.

att som är van att se Det här är lösning märks först lyfter huven datorn och den här

en som när man modellen jag har innebär skillnader den nivå där

som pratat om hanteringen av informationen sker. Det är hantera informationen

ett nytt sätt att på.

47 lT-konwrlsslonen

rapport 10/98

DISKUSSIONEN

Anders Dereborg: Jag ska inte de utmärkta

argumentera mot synpunkter som framförts. Arbetsgruppen har sitt Nu kommer

sagt genom rapporten. en tre månader lång remisstid då alla intresserade får säga sitt. Även inte har fått

om man arbetsgruppens

promemoria remiss formellt från Justitiedepartementet oför-

är man naturligtvis

hindrad lämna in synpunkter.

att

Jag ska bara göra några klargöranden eller till det

påpekanden något av som har sagts. Det gäller främst frågorna kvalitet och Det

om tillförlitlighet. är mycket riktigt

att detta kan ett problem, både när arbetar med tryckta versioner författ-

vara man av ningstext och när arbetar med elektroniska. Jag har det till och med

man noterat att

har smugit sig in några fel i det.

rättsinformationsförordningen. Så är Ett nytt rätts-

informationssystem löser alltså inte alla de här problemen.

Vad först gäller den s.k. fulltextdatabasen SFST. Det finns

många problem som

uppstår i samband med konsolidering författningstexter, och då det

av är viktigt att

påpeka att konsoliderade är inte rådata, verkade

texter som någon göra gällande.

Konsolidering är förädling, om det inte görs i form så kallade omtryck författ-

av av

ningar.

Det talades mycket den elektroniska versionen ska

om att av författningar vara

likvärdig med den tryckta Det är naturligtvis önskvärt. Av de skäl jag vid

som gav inledningen i det inte låta den officiella publiceringen ske

morse anser möjligt att elektroniskt. Det är vidare så så länge det finns till awikelser mellan

att möjligheter en

elektronisk version och tryckt måste vitsord före den andra. Vi har

en någon äga inte stött någonstans där riktigt allvar har övervägt autentisk elektronisk

man en publicering. Vad har fått till livs år regleringsbreven i Danmark tydligen

oss att skickas till myndigheterna i elektronisk form och det är den elektroniska versionen

som gäller. Står det något i den tryckta formen är det den elektroniska

annat som

gäller.

Lösningen det här för vår del är vad jag talade riktig SFS-databas. Vi vill

om, en ha databas där författningstexterna inte konsoliderade, dvs

en är en databas där författningarna lagraselektroniskt precis i den form de kommer från trycket. Det

som ska databas där författningarna lagras elektroniskt innan de

vara en går till trycket, där det är denna version det elektroniska för det officiella

som utgör underlaget kungör-

andet. Detta är den äkta SFS-databasen jag talade i Genom denna kan

om morse.

fullt tillförlitlig bas i produktionen.

en

Problemet med kvalitet i fulltextdatabasen har vi känt till länge och har försökt åtgärda det olika sätt. Framför allt gäller det använda den och med

att på rätt sätt. I

vårt förslag till rättsinformationsförordning får den för myndighet som är ansvarig

framställande fulltextdatabaserna också den skyldigheten arbetet

av att organisera ett sätt så att informationen sprids via databasen aktuell och Hur

som är tillförlitlig.

det ska ske ska den informationsansvarigamyndighetens sak. Vi skriver dock lite i

vara rapporten om hur det kan ske för Regeringskansliets del.

49 IT-kommlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Som Margareta Damberg inne är det i samband med

var konsolideringarna som

många fel uppstår. Och då vill jag också påpeka sak. Om tittar till

en annan

exempel på myndighetsföreskrifterna står det inget i de ska

rapporten om att vara konsoliderade. Däremot har skrivit rättsinformationsförordningen det ska

så att utgöra ett incitament till myndigheterna trycka sina författningar. Vi ställer

att om dels krav att samtliga gällande bestämmelser ska med och dels

vara att författning-

ska återges elektroniskt visst sätt. arna

Margareta Damberg: Nu blir jag riktigt orolig och tillbaka vad jag sade,

tar något av

framför allt förslaget. För de exempel jag skulle illustrera det den

som tog upp att är

tryckta SFSen som blir fel, oavsett själva ändringen enligt riksdagsbeslutet

om är rätt återgiven eller inte. Det förutsätter i så fall till bara trycka

att man övergår att precis en

ny SFS precis det lilla ändrade stycke Riksdagsbeslutet omfattar. För

som annars är

tillbaka i precis situation Man utgår från fulltextdataman samma som nu. en felaktig bas och plockar in rätta ändringar har med det har någon

men felaktiga som uppstått

stans vägen. Och eftersom det tryckta SFS gäller blir den här gällande

felaktigheten

lag utan att Riksdagen har fattat beslut. Det är en stor del min poäng och

av som upprör mig den dag det uppstår fel inte så det jag berättade

ett som är obetydligt som

om.

Det är det kan leda till rättsosäkerhet.

som

Börje Alpsten: Det är bra att myndigheterna ska göra omtryckningar.

uppmanas att Men har Regeringskansliet ambition För antal år sedan uttalade Kon-

samma ett stitutionsutskottet att regeringskansliet ska trycka tredje gång

om var en författning

ändras. Såvitt jag vet har inte gjort det skattelagstiftningens område sedan

man 1928.

Anders Dereborg: Jag har inte den frågan. Det inget särskilt i det här

svaret är sagt

sammanhanget om benägenheten hos regeringen trycka författningar.

att om

Margareta Damberg: Det besked har fått från departementen vid sådana här

omtryck är att omtryck gäller inte. Tryckt SFS gäller, omtryck är inte

men ett en utfärdad SFS, alltså gäller inte den. Det komplicerat situationen. För då skulle

ny leva med omtryck antal människor gällande lag medan andra

en massa som ett tror är

som är mer kunniga i lagstiftningsarbete det inte gäller.

vet att

Anders Dereborg: Ett omtryck gäller. Jag det råder viss sammanblandning

tror en mellan s.k. fristående omtryck och andra omtryck. Ett fristående

omtryck är ett

omtryck en författning sker samband med Men

av som utan författningsändring.

sedan finns det också den vanliga formen omtryck sker i samband med

av som att man

gör en ändring i författningen. De gäller naturligtvis.

Anders Kruse, Arbetsmarknadsstyrelsen: Vi har inom vårt område ungefär en miljon

kunder som besöker arbetsmarknadsmyndigheternanågon gång under året. Och

ett allt större antal dem blir och intresserade kontrollera följer

av mer mer av att att gällande föreskrifter, hur märkligt det än kan låta.

Det jag ska säga kanske slår öppna dörrar, jag inte jag har missförstått det

vet om mesta. Det är risk när är gammal jurist och inte har med i den

man hängt riktigt

tekniska utvecklingen. Jag har två aspekter det här.

Den ena är skulle användare i sådant här rättsinformationssystem.

vem som vara ett

lT-komnlsslonen 50 rapport 10/98

DISKUSSIONEN

Jag tycker att den naturliga utgångspunkten för statsmakten borde tillhanda-

vara att hålla ett gratis där det är lekmannen, allmänheten den primära

system som är användaren. Det skulle befria väldigt från de enkla

många av oss mer uppgifterna att tillhandahålla information vilka regler gäller. Det kan då hänvisa

om som man kunden, allmänheten till. Dvs, enkelt nå de grundläggande

ett sätt författningsbestärnmelserna, samtliga författningsbestämmelser, både myndigheternas och

statens, kommunernas, och de traditionella förarbetena, och

propositioner Riksdagens ut-

skottsbetänkanden, sådant enkelt sätt kan klicka fram

ett att man själv sig utan att

direkt kunnig.

vara

De säger det är professionella användare, de finns starkt företrädda här

som att som idag, de skulle då de är föremål för förädling från informationsindustrin.

vara som

Men om man når lekmännen med de här kan också de

systemen professionella ta

sig fram vanligt sätt. Det är möjligt har tänkt det där, har

att men jag inte hört säga det. Därför tycker jag det kunde intressant höra vilken användar-

er vara att aspekt man har arbetat med.

Den andra frågan är att jag inte har hört så mycket EG- eller Europarätten. Det

om är likadant med den jag det är viktigt och de

att tror att medborgarna, myndigheterna

professionella användarna enkla sätt kan komma in i helheten via länkar

samma från ett sådant här Till exempel jag mitt område via arbets-

system. om tar eget

-

löshetsförsäkringens paragrafer kan komma förordningen 1408/71 och därifrån

till tillämpningsförordningen 574/72 och allra helst också EG-domstolens

rättspraxis

området utan att särskilt tekniskt kunnig, och kan det hemifrån i

vara att man göra Internetform.

Det är, tycker jag, minimikrav integrering med Europarätten.

ett

Per Axelson: Det kan alldeles riktigt behöver ställa frågan

vara att om vem som är tänkbara användare det här lite har gjort. Som du inne

av systemet mer än var är det naturligtvis så medborgarna, allmänheten, sådan Vi kan

att är en användargrupp.

dissikera det där begreppet lite och precis de du har kommer till dig

grann säga att som och vill titta föreskrifter, dvs vilken helst, ska kunna använda

medborgare som

systemet, hemifrån.

Men i det här begreppet lägger också andra kategorier kan precisera

som mer. Där ligger t.ex. jurister, advokatbyråer, revisorer, forskare bibliotek, de

statsvetare, som i sin dagliga gärning använder den här information inte tillhör den

typen av men

offentliga förvaltningen. Det är också ganska Användarbegreppet är

stora grupper. väldigt brett. Men det är meningen ska bygga på sådant sätt det

att systemet ett att ska enkelt använda för alla.

vara att

Sen är det naturligtvis Patrik Hamilton inne förut alla är inte

som var att texter så lätta att ta till sig för helst, det kan krävas eller

vem som utan stor handledning hjälp

av en professionell jurist för att läsa och tolka lagen. Jag minns från den tiden när jag

gick bibliotekshögskolanså regel: Ta gärna fram lagen tolka

sa man som en men den aldrig. Det jag god regel ska hålla här

tror är en som man även när man går ut

till medborgarna.

Sen har en användarkategori, det är naturligtvis den offentliga

annan stor

förvaltningen: myndigheter, domstolar, regeringskansliet och inte minst Riksdagen

har mycket hög användning den här dokument. Där ganska

som av typen av är övertygade om att ett sådant här kan hjälpa till rationalisera hanteringen i

system att alla dessa Som någon i inte bidrar det till

organ. sa pausen: om annat att bringa god ordning och reda. Det tror jag att kan hjälpa till med jobbar det här

om strukturerade och medvetna sättet.

51 IT-komnllsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Per Håkan Wistrand, Kemikalieinspektionen: Jag är IT-ansvarig och har under de

sista ett och ett halvt åren arbetat med våra författningssamlingar Internet. Jag har kommentar och fråga när det gäller det från FAR, Margareta en en som representanten Damberg, pratade dvs kvalitet. om, Jagskulle gärna vilja ha in en synpunkt där lyfter fram det elektroniska mediet man också informationsbärare. Jag är ganska övertygad sikt kommer som en om att att det som originalet och papperet spin-oif-eH-ekt. Och kan det som en man här kulturskiftet i hela produktionsskedet från de första utkasten till när det är publicerat, oavsett vilket medium, där det elektroniska mediet ligger symboliskt sett förvarar i bankfack med autenticitetskontroll och behörighetskontroll så kan lyfta man den här säkerhetsdiskussionen. Sen frågan: Jag läste i det lilla avsnitt jag hann med säkerhet och kvalitet. Det om står att myndigheten ska ta fram eller produktionssätt för de här dokuprocesser menten. Har ni diskuterat hur myndigheterna ska ta fram dem Ni skrev att SGML skulle hävstång för lyfta kvaliteten dokumenten. Jag hörde någon ITvara en att att

kommissionsrepresentant för några år sedan ville använda myndigheterna

som en hävstång för att ta fram bra applikationsprogramvaror. Det är alltid myndigheterna ska ta fram instrument för att ta fram och min erfarenhet som egna processerna, som IT-ansvarig är att det blir en väldigt tvehågsen flora, svår att hantera. Man ska inte standardisera vilken vill använda. Man kanske ska standardisera programvara man vilka sätt ska jobba med dom på. Man kanske ska ha krav ska ha man att man

dokumenthanteringssystem för den här rättsligt gällande dokument.

typen av Hur bra ska myndigheterna lösa den här frågan själva

Per Axelsson: När det gäller standardiseringsfrågorna har grundlinjen varit att lägga fast några gemensamma standarder ska användas alla dokumentproducenter i som av systemet. I det här skedet har inte velat precisera mer än så. Som det står några

ställen i förslaget, så får vi ta itu med del frågor i genomförandeprocessen eftersom

en det finns problem idag inte kan överblicka eller har möjlighet att bedöma. som Ett problem gäller t.ex. vilka ska användas. Ska det ske programvaror som en central upphandling för alla myndigheter eller ska varje myndighet sköta det själv Den frågan har arbetsgruppen inte tagit ställning till, har sett problemet. Det men

är fråga det föreslagna rådet får ställning till.

en som ta Så är det område efter område. Säkerhetsfrågorna är ett sådant där idag inte kan exakta svar. Om ett år kanske vi skulle skriva ett helt annat sätt än vi nu har ge gjort beroende på att så mycket händer på det området. Många frågor får alltså lösas efterhand i takt med den tekniska utvecklingen och de vägval måste göras i olika som skeden. Det är därför viktigt att myndigheter och andra producenter medverkar i olika arbetsgrupper för att förbereda beslut, vad gäller användning metadata, t.ex. av tesaurus, layoutfrågor och annat.

Anders Dereborg: En kort kommentar till att basen bör innehålla originaltexten och att trycket blir spin-olT-effekt. Ja, det är just det är tanken med den SFS-databas som vill ha. Det är första steget. Det är därför vill ha den. som

Jag kan den började planeras helt oberoende rättsdatagruppens arbete.

säga att av SFS-databasen är beslutad och budgeterad och är inköpt jag. Så att det en server tror kommer alltså att påbörjas under året.

Lars Klasen, Sema Group Infodata: Jag har arbetat mycket med Rättsbanken, dess söksystem och strukturering dess databaser. När det talas t.ex. av nu om programvaror,

IT-kouwnlsslonen 52 rapport10/98

DISKUSSIONEN

IR-produkter, tycker jag det är lämpligt i diskussionen och knyta till detta.

att an Per Håkan Wistrand pratade risken för olika myndigheter blev pådyvlade

om att programvaror och sätt att arbeta. Det vill jag invända Om det är något

mot. som kommer hindra ambitioner det i alla, bara

att utredningens är att Sverige inte myndig-

heter, någon anledning själva vill välja istället for det

av t.ex. programvaror att nyttja andra nyttjar. Jag kan inte låta bli jämföra med hur det i biblioteksvärlden. I

att är Sverige väljer universitet och högskolor bibliotekssystem efter huvud. Det innebär

eget ett enormt resursslöseri. I Finland påbjuds däremot ska använda och

att man ett samma system. Det ger bättre priser, effektivare resursanvändning och påtryckningsmöjligheter gentemot producenten. Jag tycker skulle kunna göra likadant vad

man

gäller IR-produkter för det föreslagna rättsinformationssystemet.

Jag tycker utredningen i sig är väldigt bra. Men jag framför mig de svårig-

ser stora heter kommer uppstå ska införa så gigantiskt distribuerar

som att när man ett system som utredningen föreslår. Vi ska medvetna Sverige, beslut fattas i

vara om att om enlighet med förslaget, blir föregångarenär det distribuerade baserade

en gäller system

239.50 för denna information; hundratals organisationer och med

typ av servrar olika IR-produkter, med Z39.50-lösningar, ska kommunicera med varandra.

egna som Riskerna med sådant är uppenbara.

ett system

Struktureringen informationen och standardiserad och och

av uppmärkning är a o,

jag tycker det är mycket bra detta drivs igenom. Jag det kommer

om tror att att fungera praktiskt. Men jag tror, som sagt, att detta med den distribuerade miljön är svårare. Vi har hört för advokatsamfundet och revisorerna tala

representanter om riskerna för bristande kvalitet. En aspekt kvaliteten är tillgänglighet. Och det

nog är lätt framför sig riskerna med beroende

att se ett system vars tillgänglighet är av hundratals myndigheter och hand ska sköta sina IR-varor,

som var en egen egna system och drift. Jag det kommer tio innan sådant distribuerar

tror att ta ett system

verkligen ñingerar.

Varför inte relatera vad Trygve Harvold från Lovdata anförde. Han talade två

om viktiga saker beträffande deras Det strukturering. Det andra centrali-

system. ena är är sering. Notera det sistnämnda. Deras fungerar därför det är centraliserat.

system att

Gustaf Eriksson, Kemikalieinspektionen: möjligt del myndigheter har

Det är att en den här bristande respekten för standarder hörde talas vill bara lyfta fram

om. Jag att vad Per Håkan efterlyser är standard, inte frihet göra vad vill.

en en att man

lT-konmllsslonen

rapport 10/98

AVSLUTNING

Peter Seipel:

jag har tittat mina noteringar och funderat över hur kan sammanfatta. Det

man är

en gång väldigt mycket och väldigt lite. Det lilla skulle då har

vara att nu remissförfarandet framför och kan sikta in återkomma med

oss oss att synpunkter då. Det mycket detaljerade svaret skulle in i alla de frågor och

vara att

problemställningar som har kommit fram i de olika inläggen.

Jag tänker faktiskt återvända till mina inledande och de besvar-

tre frågor se om är ade, och i så fall hur och i vilken utsträckning.

Som ni minns den första frågan "Om rättsväsendet förutsätter

var att medborgarna

har kännedom rättsnormerna, är det då inte rättsväsendets sörja för

om skyldighet att

att medborgarna utan särskilda kostnader kan göra sig bekanta med rättsnormerna

Den uppmärksamme lyssnaren inser här finns det ugglor i och

genast att mossen undrar vad är rättmorm Är det dagens objekt talar och vad i så fall

en om, är ett objekt Eller helt enkelt den skrivna författningstexten

menas

Vad hamnar i benar vidare är rättsnormer komplicerade

man om man att är mer fenomen än själva rättstexterna. Ibland brukar beskriva det så ska

man att om man juridiskt trassla sig eller trassla i situation så hämtar normfragment

ur en man ur olika rättstexter och så detta till

sätter man samman en situationsanpassad rättsnorm som ska användas på fallet har för Det är oerhört komplicerad

man ögonen. en

manöver kräver åratal juridisk utbildning och hel del juridisk praktik

som av en som ofta utvecklar sig till expertis och specialisering vissa problemsitua-

stor typer av tioner.

Kan verkligen säga det rättsväsendets skyldighet säkerställa

man att är att att medborgarna utan särskilda kostnader ska göra sig bekanta med rättsnormerna i denna avancerade mening Svaret är naturligtvis nej. Det kan knappast, inte så

om annat

kostnadsskäl. Även med den

av ett mycket välvilligt rättsinformationssystem av typ

som skisseras i Dsen såkommer det även fortsättningsvis juridisk fiktion

att vara en att man förutsätts känna till lagen -ignorantia juris heter det. Okunskap

nocet, om rätten länder till skada, det gammal princip.

är en

Och då det här väldigt öppen fråga ställdes och

ser man genast att var en som man

kan inte vänta sig att några precisa och begränsade Vad kan hoppas på,

svar. man och vad jag själv hoppas och kommun sitt förse med-

är att stat tar ansvar att borgarna med rättsinformation och efterhand allt större Att det alltså blir

ett ansvar. allt enklare att i olika situationer kunna orientera sig sin rättsliga situation. Där har

om man en bredd skalan.

Det arbetas med detta även andra håll i regeringskansliet, och jag hade

än tillfälle att i förra veckan titta litet projekt Stiftelsen Företagsjuridik arbetar

ett som med, de kallar Rättspedagogik. Där är grundtanken med enkel formulär-

som att man juridik presenterad datorskärmen ska kunna hjälpa människor i situationer

av typen Hur gör jag bouppteckning och enklare familjejuridik och sådant. Men

en om man

IT-konnisslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORLÅATTONOCH IT 1998

går och tittar i detaljerna sådant projekt med sådana begränsade ambitioner

ett

vilken oerhört kvalificerad uppgift det är. Inte minst dra den där ser man att gräns

ska säga: Nu blir det för svårt, måste du konsultera någon duktig man nu som är det här. Det är så med rättstexter de är förvillande lättlästa. Är det något jurister

att lår sig under sin yrkeskarriär är det läsa långsamt och alla dessa tolkningsmöjlig-

att se heter och semantiska samband.

Jag tror att man ska vara väldigt medveten alla de svårigheter ligger i

om som uppgiften att ge medborgarna kunskap om rättssystemet. Det är väldigt bra

om man kan höja ambitionen successivt. Men bör undvika alla de diskussioner inte

man som

gör sig klara över de många svårigheter gränsdragningar den här frågan

om som

anknyter till.

Den andra frågan I vilket utsträckning är det rimligt betrakta och behandla

var att rättsinformationen eller tjänst marknad

som en vara en en

Den anknyter naturligtvis till den första frågan. Jag här bör

tror att man även vara öppen för flexibla Jag tycker Margareta Dambergs tanke

resonemang. att staten handlar gällande version SFS är uppfriskande fräck. Det triumf för

upp av vore en

marknaden att lagstiftaren får handla sig gällande lagstiftning.

Man kan säkert tänka i andra och olika banor. Trygve Harvold inne de här

var mikrobetalningarna. Det är möjligt att det kan sätt ordna det smidigt

vara ett att ett sätt att för den enskilde medborgaren ekonomisk katastrof betala 25 kr

utan telefonräkningen för att ha fått rättslig information inför villaköp eller något. Och

ett tillsammans tagna kan naturligtvis sådana här mikrobetalningar från mängd

en stor användare ett bra sätt tillbaka investering.

vara att en

Det kan göra lite bekymrad är och kommunerna ofta visar

som en att staten tendenser att vilja bli databankirer. Det ligger frestelse i när

en man ser ett stort datanät växa att det går att slå mynt det. Inte minst i situationer när myndigheterna

av

är ekonomiskt trängda och när avgiftsförordningen faktiskt möjligheten

ger att ta betalt kan frestelsen bli ganska Det här inget unikt för det har

stor. är Sverige, utan EU i sina studier medlemsländerna kunnat konstatera det är högst reell

av att en verklighet att det kan det viset.

Här tycker jag får känslig diskussion möjligheter etablera

att man en om statens att sig betalmarknaden, och hur gränserna ska dras mellan betaltjänster och fritjänster. På sätt och vis känner jag för det är bättre håller sig till gratismark-

mer att att staten naden, att detta är klart och tydligt definierat, och undviker in betalmark-

att naden. Det finns förmodligen ännu fler tankar komma med här. Det inte så

att är enkelt det här. Det upptäckte också EU.

När de 1989 korn med sina s.k. synergiriktlinjer samverkan mellan

om offentlig

och privat sektor informationsmarknaden trodde de det fanns

att en enkel gränsdragning: myndigheterna står för rådata medan förädlade tjänster det får den privata informationsindustrin stå för. Nu har alla sysslat med detta och arbetat vidare

som

med problemen lärt sig att så enkel är inte gränsdragningen. Det ligger i myndighets-

arbetet så många operationer och interna intressen leder myndigheterna i riktning

som mot förädlingsverksamhet. Man kan inte göra sådan här enkel distinktion. Det

en skulle rentav kunna innebära hindrar myndigheterna från bedriva

att man att rationaliseringsarbete och ordna sin informationsförsörjning effektivt sätt.

ett

Den tredje frågan var Vilka är de största kvalitetsbristerna hos det traditionella systemet för produktion och spridning rättsinformation och hur bör dessa brister

av rättas till

Här har kommit fram del synpunkter idag, och kanske det så i

en tunga är att man

den här utredningen ändå saknar avsnitt handlar produktionsprocessen.

ett som om

lT-konurlsslonen 56 rapport 10/98

AVSLUTNING

Att det här är såväldigt viktigt egentligen inte kommer vidare i arbetet med

att man SGML och samordningsmyndighet och sådant, innan har hittat bra lösningar

man de här basala problemen. Det synpunkt jag tycker har kommit fram med

är en som viss tyngd, jag hoppas förvaltas väl i det fortsatta arbetet.

som

Det var mina tre ursprungsfrågor, och de har fått delar under dagen,

av svar men de står sannerligen kvar för fortsatta diskussioner och arbete, tycker jag.

IT-konmlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION

0cH n

- SYÅRIGHETERNAS ELLER

ADVOKATER

MOJLIGHETERNAS AMBASSADORER

IT-KOMMISSIONENS RAPPORT 5/96

IT-kotmulsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

en ny Vilka krav bör ställas på den rättsinformation

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÃTTSINFORMATION OCH IT 1996

INLEDNING

Den 26 april 1996 anordnade IT-kommission och Stiftelsen för Rättsen information gemensamt hearing Rättsinformation och IT. en om

Hearingen hölls i Rosenbads Konferenscentrum i Stockholm. Ett 90-tal representanter för myndigheter, företag och organisationer hade hörsammat

kallelsen till hearingen. Deltagarna i hearingen framgår bilaga Hearingens

av ordförande professor Peter Seipel, Institutet för Rättsinformatik. Han är även var ordförande i Stiftelsen för Rättsinformation och ledamot IT-kommissionen. av

Inläggen och diskussionen dokumenterades bl.a. bandupptagning. Denna genom rapport har sammanställts Kjell Skoglund, sekreterare i IT-kommissionen, av med bistånd Börje Alpsten, vice ordförande i Stiftelsen för rättsinformation av och Peter Seipel. Utskriften bandupptagningar har utförts Håkan av av

Frycklund, Kommunikationsdepartementet.

Hearingen inleddes med inlägg av

0 Ingalill Borild, Riksrevisionsverket

o Margareta Damberg, FAR

Peter Danowsky Sveriges Advokatförbund 0 ,

Anders Forsberg, Riksdagens Förvaltningskontor

o

Patric Hamilton, Norstedts juridik AB o

0 Dan Hellsing, Sema Group InfoData AB

Lars Ilshammar, Högskolan i Örebro 0

0 Kurt Junesjö, LO-Rättsskydd AB

0 Göran Schäder, Justitiedepartementet

Olov Sundström, Fakta Informationsförlag F.I. AB 0

I den efterföljande diskussionen behandlades de frågor framgår bifogade

som av

bilaga Avslutningsvis summerades hearingen antal

program i ett sammanfattande punkter.

Stockholm i juni 1996

Peter Seipel Börje Alpsten ell Skoglund

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

UTGÅNGSPUNKTER FÖR HEARINGEN

Peter Seipel, för rättsinformation och I T-kommissionen

Stiftelsen

IT-kommissionen tillkallades i januari 1995 dir. 1995:1. Enligt arbetsplanen i SOU 1995:68 gäller bl.a.:

Pä det rättsliga området uppmärksammar kommissionen också

möjligheterna att

med hjälp I Tstödja normgivningen och underlätta och till

av effektiviseratillgången

rättskällor och rättsinformation. Kommissionen

annan menar att ett av hjälpmedlen för att klara de växande krav, hl.a. rättens internationalisering ställer rätts-

som maskineriet, är att i större omfattning än idag utnyttja I Vissa uppgifterna kan

av uppfattas som naturliga för staten medan andra hör lösas i andra fora. I häda

snarare fallen är kommissionens uppgift behoven och driva pä utvecklingen."

att identifiera

I regeringens IT-proposition 1995/ också frågorna Bland

962125 tas upp. annat sägs:

Regeringen anser att offentliga rättsdatahaser med grundläggande

information om

den svenska lagstiftningsprocessenoch svenska rättskällor här tillhandahållas

utan särskilda avgifter sikt. Åtminstone hör dessa kunna de

omfattasav riktlinjer för

prissättning av informationstjänster som regeringen angivit för andra centrala

grundatahaser. "

Stiftelsen för Rättsinformation bildades formellt konstituerande

genom sammanträde den 15 juni 1989. Den har till uppgift i rättssäkerhetens intresse

att främja att allsidig information svenska rättskällor och anknutet juridiskt

om material blir tillgänglig ADB-medium och tekniskt medium. Bakom

annat stiftelsen stod ursprungligen 20 stiftare. Av dessa har Sveriges Föreningsbankers förbund och Sveriges Industriförbund sedermera avvecklat sitt i

engagemang stiftelsenl.

IT-kommissionen och Stiftelsen har dagens hearing.

gemensamt arrangerat Bakgrunden kan kort beskrivas under rubriker

tre

Rättsinformationens speciella 0 natur

En blick tillbaka 0

0 En blick framåt

Huvudmän för Stiftelsen for rättsinfonnation: Allmänna förlaget/ C FritzesE AB, Domstolsverket,FöreningenAuktoriseradeRevisorerFAR, Institutet for Rättsinformatik,Stockholmsuniversitet,Institutionenför ADB ochdatalogi, Uppsalauniversitet,Justitiedepartementet,LO-RättsskyddAB, Norstedtsjuridik/ C EFritzes AB, Riksdagensförvaltningskontor,Riksskatteverket,SemaGrouplnfoDataAB, SparbanksgruppenAB, Statsrådsberedningen,SvenskaArbetsgivareforeningen,Svenskabankiöreningen, Svenskakommunförbundet,SvenskaRevisorsamfundetSRS,SverigesAdvokatsamfund

lT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Rättsinformationens speciella natur

0 Ingår som ett centralt element i rättsordningen. Rättssystemet är således till

en

Viktig del ett rättsligt informationssystem.

Består till del information rättsnormer förutsätts känd

0 en av om vilken vara av

medborgarna ignorantia iuris nocet. Det skadar okunnig rätten.

- att vara om

0 Denna information rättsliga föreskrifter och prejudikat utgör rättsinfor-

- mationens kärna. Till den kommer andra slagsinformation ända bort till sådan har oklar anknytning till rättsordningen statistik

som - t.ex. om

fastighetsköp.

Tillgången till rättsinformation betyder mycket för möjligheterna bevaka

0 att

och tillvarata sina rättigheter. jämlikhet inför lagen handlar

också om tillgång till rättsinformation.

0 Spelar en roll i rättsordningen föranleder speciella hänsynstaganden.

som

Den är inte vilken handelsvara helst. Frågan uppkommer till och med

som

den bör fri nyttighet för medborgarna.

om vara en

En del rättsinformationen produceras primärt statliga och 0 stor av av

kommunala därför har motsvarande naturligt

organ som ett monopol

primärinformationen.

0 Har många intressenter offentliga och privata, producenter och konsu-

-

menter, primåranvändare och sekundäranvändare.

En blick tillbaka

Traditionellt har rättsinformationen med de tekniska

kungjorts möjligheter som stått till buds. Upplåsning tinget och i kyrkan. Utgivning författnings-

av

samlingar m.m. Bokutgivning.

IT korn in i bilden 1960-talet. I Sverige utformades planerna datoriserat

ett informationssystem för den centrala rättsinformationen omkring 1970, det s.k.

Systemet för lagstiftningsförfarandet och rättspraxis LAGRI.

Den s.k. lagstiftningscirkeln utgjorde grundstommen, nästa sida.

se

1981 blev delar LAGRI offentligt

av enligt förordningen 1980:628 om rättsdatasystemet. IRättsdatasystemet finns bl.a. och registerinformation.

texter Tanken skapa datoriserat grundsystem för rättsinformation med bl.a.

var att ett Justitiedepartementet och Domstolsverket viktiga dataleverantörer och med

som

Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem SARI samord-

som nande instans.

Utöver Rättsdata tillkom under 1980-talet det icke

snart författningsreglerade

Rättsbanken och Riksdagens RIXLEX,

senare system reglerat genom lagen

1993:825 om personregister i riksdagens informationssystem.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 11996

1990-talet har också inneburrit ytterligare elektroniska källor tillkommit, att t.ex. CD-LAG utgiven av Norsteedts Juridik AB och Juridiskt Forum Internet med

Juridisk Informationsteknollogi ansvarigt. Fler produkter och tjänster

AB som kan förutses.

Utvecklingen har gått periocdvis långsamt och periodvis snabbt. Just är

nu

åtminstone IT-utvecklingen. mycket snabb och innebär möjligheter

som aktualiserar principdiskuassion rättsinformationens framtid. en om

UWPFÖL/Nf/YG

XNKTIERKKG DOMMR F°RVLTNNG3BE3LUT LAGFÖRSLAG I MOTIONER osv

T/ÅMMWIVJWG KOMMITFEDIREKTIV

KUNGÖRJANDE . ..

RE-EIUSERXKG

5175515255754ggg

REGERINGSBSESLUT ARBETSRAPPORTER

BETÄNKANDEN RIKSDAGSBESLUT SLUTBETNKNDE-- RIKSDAGSSKRHVELSE

REMISSYFFRANDEN

UTSKOTTS UTLÅTANDE

RENHSSAMMANSTÃLLNING

LAGRÅDSREMISS MOTIONER LAGRÅDETS YFTRANDE l RKSDAGEN PROPOSITION TILL RIKSDAGEN

Bild Lagstifninggscirkel

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

En blick framåt

Tekniskt

IT utvecklas snabbt. Många detta fundamentalt sätt påverkar vårt

menar att ett

förhållande till information, informationshantering och informationssökning. Det är grundläggande omvälvningar är på ske. Men många vill

som väg att snarare trivialisera fenomenet. Kanske är båda synsätten riktiga, och

vart ett

sitt sätt med sina förutsättningar och sina begränsningar.

-

Distribution

Alldeles klart är vi har fått distributionssätt där Internet är

att nya paradexemplet

nya möjligheter att distribuera bilder och ljud.

text,

Uppdatering

Vi har fått möjligheter hålla rättsinformation uppdaterad, inte längre

nya att att

beroende omtryck och långsammare traditionella förfaranden kunna vara av utan sörja för direktutflöde uppdaterad information, vi förmår teknikens

ett av om ta

möjligheter tillvara.

Konsolidering

Vi har fått möjligheter konsolidera material, vilka är praktiska och kraft-

att mer

fulla än de tidigare haft, möjligheter hålla många versioner samtidigt

t.ex. att tillgängliga ett och medium. Tekniken möjligheter konsoli-

samma ger oss att dera komplicerade texter med intressanta hjälpmedel för

nya som samman texter och textavsnitt med varandra.

Sökning

Och till sist naturligtvis sökmetoderna, där bl.a. Internet kan söka i

man världens olika, tillgängliga informationsresurser med eller mindre väl utveck-

mer lad teknik. Sökmotorer olika slag möjlighet överblicka

av som ger oss att stora materialsamlingar och fokusera sådant intresserar När det fungerar

som oss.

det ska. som

Grundläggande frågor

Där befinner sig IT idag. Man kan den från rättslig och från rättsinfor-

säga att mationens synpunkt är i färdigutvecklad. Man skulle kunna den

stort sett stanna nu och det skulle ändå att ta mycket lång tid för rättsordningen och den juridiska informationsmarknaden att lära sig använda alla de tekniska möjligheter vi i

som dag har. Redskapet är sätt och vis för kraftfullt för Vad åter-

alltjämt oss. som

står nu är att snabbt möjligt sätta in i förutsättningarna och lära

som oss oss att

utnyttja möjligheterna.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Detta vissa grundläggande frågor är för dagens diskussion,

reser som temata

nämligen dessa fyra:

ansvarsförhållanden, framför allt eller ickeansvar

statens ansvar

olika behandling olika kategorier rättsinformation

av av

rättsinformationens kvalitet

lösningar och deras konsekvenser nya

Frågorna gäller således statens eller icke för nyttja möjlig-

ansvar ansvar att nya heter. Kanske skall vi, när vi söker den frågan, behandla olika katego-

svaret rier rättsinformation olika sätt. Det finns kärninformation och det finns

av information annat slag. Det är inte alls säkert att diskussionen skall föras

av

sätt för de olika slagen rättsinformation. Kvalitetsfrågorna är samma av uppenbart väsentliga. Men vad med kvalitet Och bör bära för

menas vem ansvar kontroller och kvalitetsuppföljning Slutligen har vi den diskussion blir

som nödvändig bestämmer för vägar och inriktningar. Vilka

om oss nya nya konsekvenser kommer dessa få Vad betyder de ekonomiskt och praktiskt

att ute

i yrkeslivet

EU:s utveckling och diskussionen om "universal services"

Vi är inte att föra dessa diskussioner. Inom EU har sedan flera år

ensamma

frågorna ägnats uppmärksamhet. År 1989 kom de s.k. synergiriktlinjerna

som

handlar huvudfrågan hur samhället skall tillgodogöra sig de datamängder

om som

i myndigheternas verksamhet. Är det de

skapas myndigheterna, offentliga

själva, skall sörja för distributionen, förädlingen, exploateringen

organen som av dessa myndighetsdata eller skall det lämnas den privata informationsindustrin

En grundprincip i synergiriktlinjerna är att myndigheter bör ägna sig att hålla

rådata tillgängliga lika villkor för alla och den privata informationsindus-

att trin har till uppgift att förädla dessa och tillhandahålla dem marknad.

en

1989 års riktlinjer uppfattas i EU:s arbete snarast föråldrade,

numera som passerade av utvecklingen. Bland annat distinktionen mellan rådata och

anses förädlade data inte längre att upprätthålla, framförallt teknikens möjlig-

p.g.a. heter blir alltmer lättanvända och kraftfulla. Diskussionen inom EU riktar

som sig nu snarare mot frågan informationsåtkomst medborgerlig rättig-

om som en het. Det gäller främst diskussion vidga begreppet universal services

en om att

alltså den grundläggande rätten till tele- kommunikationer till handla

- att om medborgarnas rätt till viss samhällsinformation. En förskjutning från kommunikationsrätten till informationsrätten. En rad viktiga följdfrågor tillkommer såsom: Vad vi med grundläggande samhällsinformation Vad är skäliga

menar villkor för åtkomst Vilka är myndigheternas uppgifter i sådant system

ett

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

Schema över nuvarande brister i

IT-spridningen av rättsreglerna

Slagav rättsinformation Fullständighet Kvalitet Aktualitet Tillgänglighet

SFSR ofullständig för tiden före God God God via RIXLEX och

1920 överensstämmelse RÄTTSBANKEN

meuan tryck och antecknas i registret

Notiser ofullständigt dataregister när författningen

redovisade kommer ut av trycket

SFST Ofullståndig se ant vid Stora brister, inte Acceptabel men God via RIXLEX och

SFSR alltid överens- SFST skulle kunna RÄTTSBANKEN

stämmelse mellan uppdateras snabbare

tryck och data-

register

Förarbeten Goda uppgifter i SFSR och God men oklart hur Godmen oklart hur

SFSR och andra

RIXLEX menosäkert hur med uppgifter om med uppgifter om

registeri R|XLEX och Utskottsbetänkanden med uppgifter CELEX CELEX och EGT CELEX och EGT

om RÄTTSBANKEN-

och EGT Rskr

CELEX och EGT

Ds och SOU

EG-förordningar

De statliga myndigheternas God God

God när det gäuerde tre God 7

myndighetersom har fölfattningssamlingar register i RÄTTSDATA

7 7 För övriga bortåtett hundratal myndigheter är läget oklart

Landstingens och

7 7 7 7 kommune/nas föreskrifter

Rättsfall frán HD, hovrätt, God God God God RR, kammarrätt, AD, Bostadsdomstolen samt försäkringsdomstolama

Rättsfall från Marknads- God God God God domstolen

Källa: Börje Alpsten, Kjell Skoglund

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTFSINFORMATION OCH IT 1996

INLEDANDE PRESENTATIONER

Riksdagens förvaltningskontor Anders Forsberg

-

Sedan mitten 80-talet har databaser med ärenderegister och dokumenttexter

av byggts upp i riksdagen. Databaserna användes enbart internt i riksdagen de första åren, intresset utanför riksdagen för hämta elektronisk information och

men att överföra dokument från våra databaser ökade i början 90-talet. Samtidigt såg

av

möjlighet att styra över försäljningen det tryckta riksdagstrycket till

en av att kunderna själva hämtade hem från databaser. Det några skälen till

texterna var av att riksdagen beslöt att göra databaserna tillgängliga för allmänheten.

Den första juli 1993 öppnade Rixlex. försöksverksamhet i fem år, dvs

Det är en fram till och med riksmötet 1997. Från första början har det funnits del

en

kvalitetsproblem. Till exempel har vi haft svårt in propositionerna i tid och

att med tillräckligt bra kvalitet.

Trots problemen har Rixlex mött mycket positivt från många

ett gensvar

användargrupper. Myndigheterna är den största kategorin användare,

av externa

också universitet och högskolor, media, bibliotek och skolor alla men mass- av slag är viktiga Rixlex har blivit självklarhet för många. Bara under

grupper. en

månad i år öppnades databaser i Rixlex cirka 55.000 gånger. Mot bakgrund mars

detta är det uppenbart att Rixlex fyller ett stort behov när det gäller rätts- och av samhällsinformation.

Trots det stora intresset från användare är det fortfarande riksdagen och

externa regeringskansliet är de största användarna databaserna i Rixlex. Mer än

som av hälften alla öppnade databaser öppnas användare i riksdagen och regerings-

av av kansliet.

Riksdagen är inte enbart producent dokument och beslut. Riksdagen är också

av

mycket stor konsument rätts- och samhällsinformation i elektronisk form. en av

De behov finns hos föredraganden i riksdagens utskott, hos handläggare

som

utredningstjänsten eller utredare partikanslierna skiljer sig inte ifrån dem

som finns utanför riksdagen. Det ligger i riksdagens intresse rätts- och samhälls-

att informationen i elektronisk form ökar i tillgänglighet och sökbarhet.

I regeringens IT-proposition det behövs sammanhållen

sägs att en mera informationsstruktur i den offentliga sektorn. Regeringen pekar utvecklingen i

riktning mot att tidigare helt åtskilda informationssystem successivt växer

till enhetligt och samverkande nätverk för hela samhällets samman ett mer

informationsförsörjning. Informationsförsörjningen utpekas nationell

som en

tillgång av strategisk vikt.

Den bilden stämmer överens med alla de uppfattningar, önskemål och synpunkter vi mött från Rixlex-användare i och utanför riksdagen. Från användare nästan alla områden kan önskemålen fattas följande

sammansätt:

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Svensk rättsinformation ingående i den k lagstiftningskedjan,fra°n regeringens s

kommittêdirektiv, över utredningsväsendets betänkanden, riksdagstrycket, svensk författningssamling, myndigheternas författningssarnlingar, allmänna råd

och rekommendationer till kommunernas regelverk och beslut med anledning av

lagstiftningsprocessen, bör finnas tillgängliga sökbara med

och vara standardiserade, enhetliga sökmetoder, presenteras ett enhetligt sätt och via ett

enhetligt gränssnitt.

Den vill veta i vilka databaser det finns konsumentinformation ska som t.ex. enkel sökning snabbt besked. Den med ett SFS-nummer genom en som som utgångspunkt vill vilka andra dokument är relaterade till denna SFS ska se som med hjälp sökning det, i vilken myndighets databas dessa av en veta oavsett dokument finns.

Denna byggs flera håll i världen och frågorna typ av systern nu upp om globala för lokalisera och fram dokument från många olika datasystem att baser i och sökning har ställts dagordningen. I USA, Australien, en samma Kanada och Japan finns sådana under uppbyggnad. G7-länderna har system projekt för undersöka vad krävs för hur de ska användas globalt. startat att som Även inom EU har dessa frågor väckt intresse. Om vi i Sverige inte själva tar upp dessa frågor kommer ändå ställas inför dem inom nära framtid. Det att en intressanta våra användare i flera år haft liknande eller idéer. är att samma

Med Sveriges EES-avtal med EU och småningom också medlemskap följde regelverk. Cirka 7000 EG-förordningar gäller idag svensk lag.

ett nytt som Ingenstans finns dessa texter i elektronisk form, vårt eget språk. Med tanke alla svenska medborgare är skyldiga att känna till innehållet i förordningarna att

är detta ett allvarligt problem.

De användargrupperna Rixlex, inte minst inom riksdagen och regeringsstora av kansliet, har mycket starka önskemål dessa förordningar ska tillgängom att vara svenska och sökbara tillsammans med våra svenska Även

liga vara författningar.

de direktiv utfärdas inom EU och ska tillämpas myndigheterna är som som av

efterfrågade, inte minst från myndigheterna själva.

Skolor och folkbibliotek har önskemål bredare samhälls- information. För om

dem kontinuerligt uppdaterad Samhällsguiden,vardagsjuridik i populär

är en

form, mycket efterlängtad. Tidningen Från riksdag och departement

är en annan publikation kan dessa ett gott stöd för att orientera sig politik som ge grupper om och samhälle med elektronikens hjälp.

Som kanske har framgått vad jag har är den största användaren den av sagt, av offentliga sektorns information, den offentliga sektorn själv. Det talar för ett intimt samarbete mellan alla den offentliga sektorn har att stifta grenar av som lagar och utfärda föreskrifter, allmänna råd, rekommendationer eller andra

regelverk medborgarna är skyldiga känna till. Ett system där varje

som att informationsproducent för sina databaser, tillhandahåller tar ansvar egna men dem med enhetliga sökmetoder och standard för åtkomst och en gemensam

presentation kan betydelse.

stor

Det är inte bara ett sätt att tillfredsställa användargruppers önskemål, det stora kan också ett sätt göra den offentliga sektorns eget arbete rationellt vara att mera och kostnadseffektivt och skapa förutsättningar för högre effektivitet i arbetet.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÃTFSINFORMATION OCH IT 1996

Det projekt med samhällsinformation Toppledarforum initierat arbetar

som också i denna riktning.

Regeringen gör i IT-propositionen principiell deklaration när den skriver:

en

Regeringen att offentliga ráittsdatahaser med grundläggande

anser information om

den svenska lagstiftningsprocessenoch svenska rättsleällor hör tillhandahållas

utan särskilda avgifter sikt. 5.51

Även det stämmer väl med användarnas

överens många ståndpunkter. Att staten

tar för att i elektronisk form fritt tillhandahålla det för varje medborgare

ansvar bindande regelverket har mycket stöd.

ett stort

Det är också ett sätt att garantera även sådan information inte är

att som kommersiellt lönsam blir tillgänglig och kvalitetsfrågorna hanteras med

att ett särskilt

ansvar.

Frågan den publika tillgången till EG:s rättsakter bör diskuteras allvar. Ska

om

EG:s förordningar, varje svensk medborgare är skyldig att känna till, kosta

som

kommersiell marknad, medan svenska rättskällor är gratis pengar en

Riksdagen Rixlex del sitt informationsansvar medbor-

ser som en av gentemot

Som led i detta kommer databaserna i Rixlex bli tillgängliga garna. ett att Internet via World Wide Web. Under våren kommer riksdagen behandla

att ett

antal motioner med anledning regeringens IT-proposition förespråkar

av som att Rixlex ska helt gratis. Riksdagens IT-råd har uttalat sig i den riktningen och

vara

även förvaltningsstyrelsen kommer ställning till frågan under våren.

att ta

Ett gratis Rixlex innebär inte myndigheter, kommuner eller andra

att informationsproducenter inom den offentliga sektorn behöver tillhandahålla sin elektroniska information gratis. Den frågan remissbehandlas just efter

nu att Riksrevisionsverket lagt förslag till prispolicy. Det hotar heller inte enhetligt

ett system för offentlig rätts- och samhällsinformation användargrupper

som stora önskar sig och jag här har talat Det går sätta med betal-

som om. att upp portar tjänster framför sin butik.

egen

Ett gratis Rixlex innebär också alla kommersiella aktörer fritt kan hämta den

att information de önskar Rixlex för vidareförådling, antingen det sker i form

ur av

sammanställningar, bearbetningar eller via online-tjänster.

Jag ska inte här föregripa riksdagens beslut i frågan. jag kan dock konstatera

att

det finns opinion inom riksdagen förespråkar gratis Rixlex

en som ett som utgångspunkt för elektronisk rätts- och samhällsinformation. Oavsett vad beslutet blir jag det är klokt de möjligheter informations-

tror att ta vara teknologin för att i elektronisk form medborgarna tillgång till hela det

nu ger ge regelverk de är skyldiga känna till, enhetlig standard och samarbete

att genom förbättra effektiviteten i den offentliga sektorn och rätts- och samhälls-

se information nationell

som en resurs.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1995

Justitiedepartementet Göran Schäder

-

Som rättschef i Justitiedepartementet är jag också utgivare Svensk författnings-

av

samling SFS. Min uppgift i dag är belysa de frågor i

att som presenterats

inbjudan till hearingen utifrån Justitiedepartementets roll producent

som av databaser.

De databaser med författningar ingår i Rixlex tillkommer i samband med som

utgivningen SFS. Justitiedepartementet producerar också kommittêbaserna i

av Rixlex. Därutöver har vi några baser med normgivningsbemyndiganden som ännu inte är allmänt tillgängliga.

Offentlighetsprincipen och tillgången till information

Jag tänkte börja mitt anförande med några ord offentlighetsprincipen.

om

Offentlighetsprincipen är något vi med rätta är stolta över i Sverige. En

som av

de frågor Sverige driver kraftigast vid EU:s regeringskonferens är införandet

som offentlighetsprincip för EU-institutionerna. Inom EU pågår debatt där av en en

frågor offentlighet och frågor tillgång till den offentliga sektorns infor-

om om

mation behandlas i ett sammanhang. Offentlighetsprincipen är därför naturlig

en utgångspunkt för kring rättsinformationen. ett resonemang

Offentlighetsprincipen innebär bl.a. grundlagsfäst rätt för medborgaren att

en

ta del allmänna handlingar. För kopior i större antal utgår avgift enligt avgifts-

av

förordningen. När det gäller ADB-lagrad information gäller i princip

samma regler för traditionella handlingar. Det finns dock ingen skyldighet för som en myndighet tillhandahålla informationen sätt än utskrift. att annat genom

För att tillgång till riksdagstrycket och SFS måste abonnera och betala för man informationen. Justitiedepartementet betalar kommunbibliotekens abonnemang

SFS och där finns trycket tillgängligt. Ungefär förutsättningar gäller

samma idag för Rixlex. En avgift för uppkoppling basen den är även fritt tas ut mot men

tillgängligt för sökning kommunbibliotek och medborgarkontor.

Det strider alltså inte offentlighetsprincipen tillgången till rättsinformot att mationsbaser inte är avgiftsfri. Men kan naturligtvis ändå så, man resonera som att informationstekniken kan sätt öka den enskildes möjlighet att vara ett att tillgång till offentlig rättsinformation. Om anslutning till baserna gratis skulle var

givetvis tillgängligheten öka, åtminstone för har råd med nödvändig

dem som

utrustning.

Vad det handlar är kanske till del hitta rimlig avvägning mellan om en att en olika intressen. Jag dock inte skall överdriva motsättningarna mellan tror att man olika i frågan tillgängligheten rättsinformation och offentgrupper om av annan lig information. Den enskilde medborgaren har både intresse viss t.ex. av att information gratis och det finns bärkraftig privat informationssektor. av att en

Det offentliga kan aldrig tävla framgångsrikt med den privata sektorn vad

nog

gäller användarvänlighet, kopplingar mellan olika register

m.m.

De privata bolag som är verksamma inom informationsområdet har väl också

intresse både att det offentligas prissättning är rimlig och mängder

av att stora information finns tillgänglig.

IT-kommissionen rapport 10I98

RÄTTSINFORMATION OCH n" 1996

Vad kan vara fritt tillgängligt

En de diskussionspunkter för hearingen gäller vilken information

av som angetts

skall prioriteras i lösning. Kort Vilken information talar om som en ny sagt: Rättsinformation kan tänkas omfatta mycket än bara lagar och förord-

mer ningar. Jag vill därför försöka klarlägga vad jag kan tänkas innefattas

anser av en lösning inte bygger hel eller delvis finansiering användarna.

som av

Till att börja med förefaller det uteslutet de register omfattas

att som av

fastighetsdatasystemet eller bolags- och föreningsregistret och liknande register

skall omfattas ordning. Jag ställer mig också mycket tveksam till

av en ny att inkludera rättsfall till den kategori kan förmedlas avgiftsfritt. När det gäller

som baserna med SFS och kommittédirektiv är det däremot fullt möjligt

att välja en

policy än idag. Likaså måste riksdagens information tillhöra denna annan anses

kategori.

En typ information bör diskutera i sammanhanget är

annan av som man

myndighetsföreskrifterna. Av de regler idag gäller i Sverige är majoriteten

som

författningar som utgivits myndigheter. Totalt gäller det 8 -12 000 författ-

av ningar beroende hur räknar. Av dessa är cirka 3 500 beslutade

man av regeringen eller riksdagen. Man kan alltså med fog hävda det den enskildes

att ur

synpunkt år mycket viktigt att kunna ta del även myndigheternas regler. Jag

av tror i och för sig bör börja med diskutera baserna ingår i Rixlex,

att man att som

argument finns för öka tillgängligheten till Rixlex gäller även men samma som att

myndigheternas författningar.

När det gäller myndigheternas författningar finns redan idag skyldig-

m.m. en het för vissa centrala myndigheter föra några register i det s.k. rättsdatasys-

att temet. En tanke kunde diskutera är införa standard

som man att en gemensam för myndigheterna hur information skall göras tillgänglig. Den modell

som anger jag närmast har i tankarna är den gäller i USA, nämligen GILS

som - Government Information Locator Service. Systemet omfattar alla federala myndigheter, beskriver den information finns och verktyg

som ger för att komma informationen.

Krav pa informationen

Något aktualiseras debatten fri tillgång till rättsinformation är

som av om

kvalitetsfrågor. När det gäller våra baser är idag tillförlitligheten mycket god i

kommittébaserna och i registerbasen SFSR. Däremot är tillförlitligheten sämre i fulltextbasen SFST. Fulltextbasen har alltsedan den tillkom tyvärr innehållit felaktigheter. Detta beror återfinns i SFST är konsoliderade

att texterna som

versioner författningar. När ändringar sker författning måste

av av en en ny version fulltexten göras. Detta arbete måste utföras manuell redigering

av genom och det är ofrånkomligt fel uppstår. Det är egentligen arbete

att samma som

utförs lagboksredaktören fast med den skillnaden lagboksredaktören har

av att bättre

resurser.

Om fulltextbasen är fritt tillgänglig ökar vikten informationen är

av att pålitlig.

Om tar betalt för tjänst finns det större möjlighet för

man en att varna att baserna inte är helt pålitliga. Rixlex har återkommande användarmöten där

t.ex. denna fråga och där medverkar.

tas upp Justitiedepartementet

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÃTTSINFORMATTON OCH IT 1996

Man kan förmoda fri tillgång leder till fler inte är medvetna att att personer som att det kan förekomma felaktigheter hämtar information från baserna. Detta om ökar att Vi sätter in ökade kvalitetskontrollen. Personligen pressen resurser ser jag inte detta någon nackdel det naturligtvis medför ökade som trots att kostnader. Det är även till fördel i arbetet inom

stor t.ex. regeringskansliet att

baserna blir pålitliga. mer

Justitiedepartementet har för ungefär år sedan ändrat fulltextbasen den ett att

visar både den gällande lydelsen författning och lydelse beslutats

nu av en en som ännu inte trätt i kraft. Tidigare gällande lydelse bort fort ändring men togs en beslutats vilket kunde förvilla användarna. Vad vi hitta nu måste göra är att ett

fungerande kontrollsystem där det departement är ansvarigt för författ-

som en ning också kontrollerar fulltextbasen är rätt. att

Frågan datakvalitet leder naturligt in angränsande fråga, nämligen

om en om baserna kan göras likställda med trycket. Idag äger bekant SFS giltighet som läsaren skall kunna lita innehållet är korrekt och kunna åberopa att t.ex. en felaktighet i texten grund för rättsvillfarelse. Enligt min mening kan detta som aldrig bli aktuellt för fulltextbaser med konsoliderade versioner.

Skälet till detta är, förutom kvaliteten ännu är otillfredsställande, författatt att ningarna faktiskt inte har beslutats i den form de återges i basen. Detsamma gäller

för texter finns i lagboken och andra ställningar författningar.

som samman- av Exemplet med lagboken visar också det inte är den formella giltigheten att av

texterna leder till sammanställning författningar används

som att en av utan snarare att sammanställningen faktiskt har mycket hög kvalitet vad rent en avser

tillförlitligheten.

Möjligen skulle kunna inrätta vad har kallat elektroniskt arkiv eller man man ett heloriginaldatabas för SFS där varje författning finns i SFS även finns med som utseende i databas. Det är inte helt främmande tänka sig samma en att att ge en elektronisk variant SFS giltighet kan närmast fullständig av om man garantera överensstämmelse med trycket. detta skall kunna ske återstår dock För att att lösa alla problem med datasäkerheten för baserna. vill helt säker Den som vara lydelse måste alltså inom överskådlig tid kontrollera med den tryckta en texten.

Ett annat krav kan ställa informationen i databas är den är helman en att täckande möjligt. Detta krav uppfyller vi idag med undantag för enstaka som bilagor det tekniska skäl varit svåra lägga in. som av att

Kostnadsaspekten

Frågan om finansiering är Justitiedepartementets perspektiv inte särskilt svår.

ur

För Justitiedepartementet producent databaser har det strängt ingen

som av taget betydelse tillgången till baserna är gratis eller inte. SFS-baserna tillkommer i om samband med den tryckta versionen färdigställs. På sätt och vis är SFS-baserna att

en restprodukt SFS.

av

Idag sker tryckning SFS med relativt ålderdomlig metod med av en manus,

korrekturläsning m.m. En försöksverksamhet, helorginalprojektet, har inletts

som syftar till att förkorta kedjan den ansvarige för författning själv genom att en framställer författningen den skall och det vår

som tryckas är förhoppning att

vi inom något kan göra framställningssättet effektivare.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Departementet får ingen ersättning idag för baserna och kostnaden för framställningen vägs mer än väl den regeringskansliet har baserna i upp av nytta som av sitt arbete. I dag arbetar och halv till två årsarbetskrafter

uppskattningsvis en en

med framställning baserna. Gratis skulle kanske minska

av tillgång efterfrågan

den tryckta utgåvan SFS vilket något ökade kostnader för

av ger framställningen

denna. I övrigt är det svårt fri tillgång skulle medföra ökade av att se att kostnader för Justitiedepartementets del. Däremot drabbas visst

Riksdagen av ett

inkomstbortfall.

Hur går vi vidare

De baser inledningsvis kan tänkas bli offentligt tillgängliga kostnadsfritt är

som idag samlade i Rixlex. Rixlex är riksdagens informationssystem och beslutanderätten över systemet tillkommer riksdagen. Om policy skall börja

en ny tillämpas

är det naturligt riksdagen fattar beslut det

att om grund av frågans

grundläggande karaktär. Det är väl allmänt bekant regeringen i den s.k. ITatt propositionen gjort vissa uttalanden databaser med grundläggande rättsom att information bör avgiftsfria. Regeringens behandlas i

vara IT-proposition nu

trafikutskottet. Med tanke de uttalanden i propositionen avvaktar

som gjorts

vi med viss spänning resultatet. en

Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR

- Margareta Damberg

FARs roll och verksamhet

FAR har de flesta av landets 2.300 auktoriserade revisorer ledamöter och ca som dessa i sin tur når större delen Sveriges företag. FAR har ledande roll när av en det gäller utveckling, utbildning och information inom revisorernas verksamhetsområde. "Hävstångseffekt när FAR sprider rättsinformation till sina ledamöter

och detta når till företagen. Andra branschorganisationer har roll

ut samma sina områden, även vi har utvecklat vår roll informationsförmedlare om som

mycket långt vårt dotterbolag FAR Förlag AB.

genom

FAR Förlags roll och verksamhet

FAR Förlag har omfattande utgivning böcker, tidningar och elektroniska en av

hjälpmedel. Ex:

fyra årliga samlingsverk med bl.a. lagstiftning bolag, föreningar, stiftelser,

om

bank, försäkring, börs och värdepapper, redovisning, revision

m.m.

ett nyhetsbrev samma områden 20 ggr/ år

andra böcker med lagstiftning inkl. förarbeten, de ny t.ex. om nya

årsredovisningslagarna

en CD ROM-skiva FAR CD med nära 40 databaser med allt detta material och

dessutom hela skattelagstiftningen

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Som informationsförmedlare har behov snabba och

av tillförlitliga uppgifter

vilka beslut tagits i riksdagen och den exakta beslutade om som om lydelsen av lagar. Vårt behov är särskilt vid årsskiftet och halvårsskiftet, även

stort men

löpande för vårt nyhetsbrev FAR INFO och vår tidning Nytt från revisorn

som går ut till över 80.000 företag.

Vi har vid vårt arbete med sprida snabb och korrekt information till våra

att ledamöter och landets företag upplevt antal problem och brister med den

ett nuvarande databasinformationen från lagstiftnings- arbetet.

Problem och brister med nuvarande rättsinformation

En korrekt version gällande lagtext datamedia finns inte varken från

av att

departement eller riksdag. Detta innebär försening i informationsspridningen

en från bl.a. till dem har behov tillförlitlig lagtext. Vi måste invänta den

oss som av tryckta SFS, varefter motläser två gånger och har två kvalificerade

texterna

kontrollgenomgångar att ändringarna inarbetats rätt i lagtexten.

av

EU:s rättsakter svenska finns överhuvudtaget inte tillgängliga på datamedia från departement eller riksdag. Detta innebär vi är hänvisade till återge

att att

fotokopierade sidor EGT, dvs de Europeiska Gemenskapernas Officiella

ur Tidning, i våra böcker eller, vi vill kunna återge i våra databaser, låta

om texten

och motläsa texterna. Tidskrävande och dyrt. scanna

De senaste två årens SFS med lagändringar återger ibland paragraftext där den

en närmast föregående lagändringen inte återgivits korrekt. Detta kan kanske bero

den arbetat in ändringarna i lagtexten vid från de

att som departementet utgått

icke tillförlitliga textdatabaserna från Justitiedepartementet företeelse har

denna

blivit vanligare under de två åren. Departementet brukar sådana gånger

senaste

omgående bekräfta misstaget den felaktiga lydelsen ändå måste gälla

men säger att tills SFS utfärdats. Detta leder till osäkerhet, och

ny stor förseningar fördyringar

vid lagsamlingsarbetet eftersom vi har beslutat alltid motläsa hela SFS-texten

att vid lagändringar, dvs. även de delar inte har streck i kanten och alltså inte

som ska ha blivit ändrade.

Den vill utnyttja Riksdagens fulltextdatabas med för i sin

som lagtext att tur tillhandahålla datamedia till sina avnämare t.ex. FAR via vår

texterna Förlag CD ROM-skiva FAR CD till landets auktoriserade får betala

revisorer royalty

försäljningen till staten. Detta är de facto skatt försäljningen och,

en ny sorts

så vitt jag förstår, från avgiftsförordningen 1992:191 där det sägs

ett avsteg att

staten får avgift medger kostnadstáckning.

ta ut en som

Även föreskrifter bör tillhandahållas

myndigheters med krav tillgänglighet,

aktualitet och korrekthet. Vi har tyvärr erfarenhet bl.a.

dålig av Finansinspek-

tionens föreskrifter och allmänna råd. kan tillhandahålla

Den text myndigheten

datamedia är inte likalydande med den tryckta versionen och äldre föreskrifter

finns överhuvudtaget inte digitalt lagrade. Även här finns risken tjänste-

att männen inte är medvetna i databasen inte är korrekt,

om att texten utan använder felaktiga texter i sitt föreskriftsarbete.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Krav och önskemål

Vi att staten bör tillhandahålla snabb och korrekt information inne-

anser om hållet lagar och förordningar och även lagförarbeten. SFS, EU:s rättsakter och lagförarbeten bör prioriteras, även enskilda myndigheters föreskrifter bör

men sikt tillhandahållas villkor. Vi att texterna ska tillhandahållas

samma anser

avgift endast för kostnadstäckning.

mot en

AB Kurt

LO-Rättsskydd - Junesjö

En praktikers syn på juridiska databaser som arbetsredskap

Jag är inte expert data eller datainformation utan användare. Jag korn in att använda datamediet ett bakvänt sätt. En jurists främsta egenskap är att hålla reda Men trots att jag är jurist är jag väldigt dålig Jag

papper. papper. använder datamediet mitt pappersstöd.

som

Ett exempel. Vi arbetar mycket mot arbetsdomstolen. För 10 år sedan kom

ca det dom mål handlade skyldig hålla med hänglås

i ett som om vem som var att byggarbetarnas skåp. ADs ordförande Hans Stark använde detta egentligen ganska ointressanta problem i domen utgångspunkt för att beskriva olika

som sätt att sluta kollektivavtal. När jag vill hitta denna fyndigt prejudicerande dom

-

jag inte har i mina söker jag ordet hänglås i Rättsdatabasen som sparat papper och får tre referenser. Den är denna dom. Det är ett exempel att

upp ena använda datamediet. Men det är kanske inte det seriösa sättet. Det finns

mest andra sätt.

På rättsskyddet sysslar vi ganska mycket med EG-rätt. Databasen Celex

som finns i rättsbanken här utomordentlig möjlighet snabbt kunna leta fram

ger en att material s.k. indexsökning, t.ex. samtliga rättsfall avdömts viss

genom som en

författning. Som praktiker är det viktigt att fram dessa snabbt.

Använda databaser på min arbetsplats

På LO-Rättsskydd har vi följande rättsinformation data:

Rättsbanken on-line 0

Rixlex ringer

0 upp

0 På CD från Norstedts CD-lag, CD-praxis

0 CD-juris som är ett litteratursökningssystem

0 från Arbetarskyddsstyrelsen, bl.a. innehåller

CD-expertB som

arbetsmiljöbestämmelser

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION

OCH IT 19%

Praktikerns krav på rättsdatabas

en

Utifrån det praktiska arbetet bedriver, skall beskriva de önskemål

som jag om förändringar databaserna vi har för dem till våra behov. CD-

som att anpassa medierna ligger CD-växlare. Tyvärr används inte dessa baser särskilt

mycket.

Norstedts CD-söksystem är jobbigt. Som praktiker har inte tid sätta sig

man att in i olika söksystem, vill ha fram informationen snabbt. Om sök-

utan man systemet kräver måste lära sig komplicerade unika kommandon och

att man Sökvägar, söker informationen sätt möjligt. Den version

man annat om nya

Norstedts tagit och ska bättre har jag inte prövat. som som vara

CD-juris databas med juridisk litteratur, mycket bra, lättsökt, används hel

en en del

CD-expert där finns Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Väldigt lättsökta.

- Problemet är den slutar 1995. Den är inte uppdaterad, det är hinder

att ett som gör söker sig till andra register.

att man

Min erfarenhet är när konstruerar dessa medier sker det inte

att man typer av från användarnas behov från teknikernas Det gör vi

utan system. att som använder dem får svårigheter.

Rixlex. Det är bra att den blir gratis vi använder den inte särskilt mycket.

men Den är jobbig att söka i och inte särskilt användarvänlig, jag upplever den.

som Rixlex används därför ganska lite den har för den praktiske juristen

trots att ett bra innehåll.

Rättsbanken är den bas naturliga skäl använder Den är förhål-

som av mest.

landevis användarvänlig och har till det tidigare offentliga

som arvtagare systemet det, i vart fall vår synpunkt, användbaraste innehållet. Den uppdateras

ur dessutom generellt sett ganska snabbt.

Domstolspraxis

Jag börjar genomgången med domstolsprzzxis.Där tycker jag att rättsbanken är

ett väldigt bra och tillgängligt sökmedium. Man har lagt in särskilda sökmallar

nu

gör det lätt att hitta. Tyvärr är indexsökning, vilket är generell erfarenhet som en från rättsbanken osäkert. Om söker i basen ARB4 innehåller AD-

man t.ex. som domar med indexordet ränta, alternativt räntelagen i fritext index endast 2

ger ger träffar fast det finns 5-6 avgöranden, fritext 100-tals träffar och alltså helt

ger oanvändbart. Indexen är alltså ofullständiga. Man kan inte lita dem. Det gör

datamediet otillfredsställande och osäkert. Det är inte bra. Men vill ha

om man

snabb bild rättsläget krav fullständigheten är det mycket snabbt.

en av utan Får alltså användas med förstånd.

Myndighetsförfattningar och myndighetspraxis

Myndigbetsbasema -är "sällananvändningsbasefà De är mycket i rättsbanken.

Det finns andra myndighetsbaser jag också skulle vilja ha.

som

Arbetarskyddsstyrelsen avgör ofta mål gäller skydds- ombuds

som t.ex. stoppningsrätt. Målen går ofta inte vidare till regeringen. Målen är svåra

väldigt att tag Man får ringa till Arbetarskyddsstyrelsen och begära dem måste

men

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

då veta vilket fall söker. Man blir beroende den myndighet

man annars av som själv har utfärdat beslutet.

Datainspektionens praxis finns inte datamedium, såvitt jag Inspektionen

vet.

är central tillsynsmyndighet när det gäller indrivning. Myndigheten rekom-

avger mendationer och beslut. Kontrollerar dessutom datalagens tillståndssystem. Vägledande beslut får jag i ringa till inspektionen. Det är otillfreds-

tag genom att ställande.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds praxis fanns tidigare i Rättsdatabasen.

Finns inte längre. Disciplinärenden rör sjukvårdspersonal får

som man numrera tag i endast att ringa till myndigheten. I och för sig kan söka i

genom man

Kammarrätts- och Regeringsrättsbaserna, kan inte i mängden

men man tag av ärenden t.ex. ärenden rör speciellt problem inte gått vidare till högre

som ett som instans.

Större tillgänglighet rättssäkerhetsfråga

Här är större tillgänglighet när det gäller myndighetspraxis klar rättssäker-

en en hetsfråga och jag tycker det borde central anordning. Man skall inte

att vara en

behöva ut till varje myndighet och fråga. Utspridda databaser respektive

myndighet är enligt min mening inte heller meningsfulla. En fulltextdatabas skall ligga centralt. Om den heter Rixlex eller Rättsdatabasen är för användaren ointressant. Det bör finnas samlat.

Rixlex är i och för sig bra tanke, införandet Rixlex miss-

som men av var ett lyckande för jobbar med data. Nu har vi fått två stycken olika databaser

oss som med i stora delar typ information Det är ett resursslöseri för ett så litet

samma av rättssystem Sveriges och misslyckande när det gäller att ett elektroniskt

som ett

heltäckande regel- och praxisinformationssystem.

Författningar i rättsbanken är försedda med buggar. Trots detta är det

elektroniska mediet överlägset den praktiserande juristens synpunkt när det

ur gäller att tag i författning snabbt inom ett område inte är insatt

en som man

Jag använder dessa baser väldigt mycket för att tag i relevant författning när

en jag inte kan rättsornrådet. Jag kompletterar med kontroll särskilt viktiga

av bestämmelser. Blixtsnabb tillgänglighet till version är väldig lättnad för

senaste en

en praktiserande jurist.

Myndigbetsföøfåittningarna i Rättsbanken är inte särskilt många. Det är anmärk-

ningsvärt. Den är sannolikt den största mängden författningar i Sverige. Enligt författningssamlingsförordningen har 52 myndigheter rätt att meddela författ-

ningar. De flesta finns inte tillgängliga IT-mediet.

Fler författningar tillgängliga i centralt söksystem

Några exempel sådan författning bör tillgängliga:

som var

Fiskeriverket behöva beställa hela författningssamlingen från verket är inte

- att rimligt för advokaten får fiskaren klient någon enstaka gång.

som som

Räddningsverket ganska ofta har vi chaufförer kör farligt gods. Föreskrifter

- som meddelas räddningsverket. När åklagaren skall vad han skall åtala

av veta

IT-kommissionen

rapport 10/98

mm;

RÄTFSINFORMATTON OCH IT 1996

chauffören för, måste han vända till och verket skickar de

Räddningsverket författningar de tillämpliga. Domstolen gör sätt och

som anser vara samma även ombuden de är ambitiösa de vill skaffa bild författ-

om att en egen av

ningsbakgrunden.

Det innebär praktiserande jurist blir beroende den

att man som av tillämpande

myndighetens uppfattning vilka författningar är tillgängliga eller får

om som

skaffa sig hela räddningsverkets författningssamling tjocka pärmar.

man tre Detta är "sällananvändningsmateriaV aldrig kan bli kommersiellt gångbart,

som

men som ur rättssäkerhetssynpunkt egentligen är nödvändigt att lyfta in

en central databas.

Datainspektionens författningar som reglerar ett advokatens vanliga arbets-

av

områden, indrivningsverksamhet, finns inte tillgängligt i datamedium. Man

måste beställa prenumeration Från Datainspektionen

en papper.

Centrala Studiestödsnämnden får vända sig till nämnden för vilka

- man att veta författningar som gäller, vilket också är självklart är otillfredsställande.

Det här visar det finns grundläggande rättsosäkerhet när det

att en gäller möjlig-

heten för praktiserande advokat skaffa sig överblick över de

en att en rättsregler gäller snart det rör sig myndighetsförfattningar. Att i denna

som om man

omfattning har delegerat författningsrätten till myndigheterna är ut en utveckling

skett de sista 10-15 åren. Tidigare kunde läsa svensk

som man författningssamling och därigenom heltäckande bild vilka författningar gällde.

en av som Det kan inte längre.

man

EG-rätten ska finnas på svenska i svenska databaser

EG-rätten är väl representerad i CELEX rättsbanken. Men Celex finns endast

engelska i Sverige. Stora delar EG-domstolens domar 1993 saknas

av årgång

vilket enligt uppgift beror de ännu inte helt har översatts till

att engelska.

Endast de domar finns publicerade i EG-domstolens finns i

som domssamling

fulltext i CELEX: De övriga får söka med besvär

man ganska stort annat sätt. Också denna databas är alltså ofullständig, det kan vi inte i

men göra mycket

Sverige.

Det finns EG-rättsakter svenska, elektronisk sökbara. I samband med

att fick EES-avtalet fick vi tillgång till de rättsakter aktuella då svenska.

som var Här finns alltså unikt författningsmaterial till

ett som stora delar inte är

publicerat i SFS.

Ett självklart krav från praktiserande jurist är gällande författningstexter

en att och prejudikat finns svenska.

EG-domstolens domar översätts de äldre eller de

nu löpande men vare sig nya finns datamedium. I fall de domar kommer borde direkt

vart som nu göras tillgängliga datamedium. På det sättet skulle i alla fall till

man en början en domssamling svenska. Varför sker inte det Jag inte Men sikt måste

vet självfallet samtliga EG-domstolens domar finnas svenska. Att inte prejudikat till gällande svensk lagstiftning finns svenska

tillgänglig är anmärkningsvärt.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

Jag har i min genomgång de kompletteringar jag nödvändiga utgått från

av anser rättsbanken. Det beror rättsbanken är det fullständigaste söksystemet och att det mest lättillgängliga finns idag. Det innebär inte att jag att rättssom menar banken skall det juristen skall söka i fortsättningen. Det har vara system som jag ingen uppfattning Men det skall finnas ett samlat rättsinformationsom. att system där juristen ska kunna hitta all gällande till- gänglig information, både

författningar och praxis är egentligen ganska självklart krav.

ett

Ett centralt rättsdatasystem är en fråga om rättssäkerhet

Det glädjande besked vi fått idag har ändrat inställning när det är ett att staten gäller skyldigheten tillhandahålla denna information datamedium. När att tidigare har begärt detta har det sagts att det inte varit statens uppgift.

Rättssäkerheten Skall domstol kunna döma till är statens ansvar. en en person är det ett självklart krav i rättsstat att staten skall bereda medborgaren ansvar en eller den företräder honom tillgång till det material domen grundas på. som som

Skall dömas för brott tullförfattningarna skall den praktiserande

man mot juristen lätt kunna får fram tullförfattningarna. Det kan han i dag. De finns rättsbanken. Är inte gratis. Men överträder lastbilschaufför Räddningsverkets en författningar hur han skall transportera sitt gods kan han bli dömd till fängelse eller böter och bli med körkortet. Dessa författningar finns inte tillgängliga av

datamedium för den vanlige praktiserande juristen.

sak. Det jag talat myndighetsföreskrifter och myndighetspraxis

En annan om - -

är sällananvändningsmaterial för den vanlige praktiserande juristen. Det är inte rimligt advokat skall behöva samtliga myndigheters för-

att en prenumerera fattningssarnlingar för kunna hålla dem aktuella han eventuellt får något att om eller några ärenden året rör åkare åtalas för att ha kört bilen som t.ex. en som med överlast eller transportör brutit mot tullförfattningar. Det är sig en som vare ekonomiskt eller praktiskt möjligt. Man får helt enkelt lita det material som åklagaren skaffar fram i brottmålet är korrekt och fullständigt. Det är otillfredsställande. Ligger materialet lättillgänglig central bas kan ett helt en man annat sätt tillvara klientens intresse. Och det här är ingen fråga minska ta om att kostnaderna för advokaten här skulle göra någon slags företagsekonornisk som vinst. Kostnaden för denna material drabbar i alla fall i sista hand klienten. typ av En advokat driver ingen Ebberöds bank, verksamheten honom inte tillräcklig ger avkastning för att skaffa in material har han inga ekonomiska möjligheter att själv stå för fiolerna.

När det gäller myndigheters författningssamlingar är de i regel mycket

omfattande. Det skäl för de skall finnas datamedium. De blir är ett annat att överskådliga, lätta att hitta och det går snabbt fram aktuell information.

En viktig sak att lägga sådant material i annan är att man genom en gemensam databas tvingar fram Standardisering, inte kommer man en som annars att

komma till stånd hur mycket än söker tvångsreglera fram standardisering.

man Om materialet inte standardiseras blir det endast myndighetens egna experter i bästa fall kan hitta i materialet. som

Vidare behövs snabb uppdatering. Det får inte idag. Det kan en man man det elektroniska mediet. genom

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMAUON

OCH IT 1995

När de gäller europainformationen den omfattande det finns

är att inte möjlighet för praktiserande jurist hitta i den inte får den

en att om man databuren.

Ett centralt databuret rättsinformationssystem är en rättssäkerhetsfråga, inte

en fråga ska överlämnas marknadskrafterna. Då kommer vi endast de

som att kommersiellt gångbara delarna. Ett litet språkområde kan inte

som Sverige

hela den nödvändiga rättsinformationen kommersiellt

gångbar.

Marknadskrafterna kommer utveckla och förbättra tillgängligheten och arbeta

att

lönsamma speciella nischer, och det behövs också. Men den

upp grundläggande

rättssäkerheten uppgift.

är statens

Journalisten Lars Ilshammar

-

Jag vill fresta med liten tankelek:

er en

Tänk ett ögonblick det tryckpressen, inte datornätverken,

er att var som just hade tagits i offentligt bruk, vi hade samlats här för diskutera

att idag att

rättsinformation och boktryckarkonst.

Hur skulle vi då betrakta de möjligheterna information Skulle vi

nya att sprida

mäta med den gamla teknikens mått; munkar präntade

som långsamt varje sirlig

bokstav för hand med gåspenna Skulle alltså vi

pergament sätta priset

tryckt information utifrån vad handskriven bok kostar framställa

en att Eller,

skulle vi inse, till och nyttja det faktum klarar

ta oss att tryckpressen att göra

jobb bråkdel tiden till bråkdel kostnaden samma en av en av

-

Svaret verkar självklart tryckpressen innebär revolution i information,

- en ett

fundamentalt genombrott för möjligheterna sprida information till att många,

snabbt och billigt. Att låta den plitande munken bilda för

norm trycktekniken

vore en minst sagt egendomlig, för inte säga konservativ, för inte säga

att att reaktionär tanke.

Ändå det vad

är precis många politiker och myndigheter i Sverige gör när de

tar

den gamla trycktekniken till för och utgångspunkt prissättning av tillgänglighet

till elektronisk information. För ska in mitt modem i

att jag logga riksdagens

databas Rixlex, där grundläggande rättsinformation och

som lagar förordningar

lagras elektroniskt, måste jag först betala 6 000 kronor. Priset är beräknat

tryckkostnaden.

Men att årgång riksdagstrycket kostar 6 000 kronor i

en av ungefär pappersform

blir naturligtvis helt oväsentligt material distribueras via datomätverk.

om samma Kostnaden för kopiera och information har

att sprida som en gång lagrats

elektroniskt är försumbar. Några modem och allt

ett par telefonlinjer är som

behövs, och det kan väl knappast i tid

vara någon betungande investering en när

riksdagen funderar bygga sin kammare för flera hundra för

att om miljoner att

göra den massmedialt tilltalande.

mera

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Ett annat exempel:

Enligt färsk utredning från Riksrevisionsverket bör principen i

en vara att

framtiden ta ut full kostnadstäckning medborgarna för, det heter,

av som

offentlighetens distribution informationstjänster.

av

Den föreslagna prissättningsprincipen innebär att avgifterna för uttagen skall

beräknas så att samtliga kostnader för framställa och distribuera täcks.

att uttagen

Så utredarna, förresten ska finnas med här idag.

säger en av som

Samtliga kostnader Vad betyder det Ska räkna in lokalhyra, utbildning och

löner till tjänstemännen, inköp dator, kanske tjänstebil och

programvara, av

pensionsförsäkring Här öppnar sig ett svalg godtycke.

av

Utredningen konstaterar också, förnöjt det verkar, att myndigheter minsann

som inte är skyldiga att lämna upptagningar för ADB i form än utskrift.

ut annan

Innebörden blir, Ola Larsmo också han här ibland idag har

som - oss -

konstaterat i artikel i Dagens Nyheter, offentlighetsprincipen bara tycks

en att

gälla när det är frågan den gamla uppgiftslänmande kopia

om sortens - papper. Gäller det däremot information i elektronisk form, säkert blir det självklara

som i framtiden, då råder självkostnadsprincipen vad den kan tänkas innebära.

- nu

Vad jag vill komma fram till är att svenska myndigheter exemplifierade här med

riksdagen och RRV, inga oväsentliga aktörer alltså i första hand verkar svårig-

- se heterna, i andra hand affärschanserna, inte i tredje hand de demokratiska

men ens

möjligheterna informationstekniken frigör. Vi har många svårigheternas

som advokater möjligheternas ambassadörer. Det är reaktioner än

men mera av aktioner, vad ska vi göra det här problemet då än oj, vilka

mera nu

fantastiska möjligheterl.

Vi idag tendens hos statsmakterna betrakta elektronisk information,

ser en att inte universell medborgerlig rättighet, ekonomisk

som en utan som ett sorts

tillgång eller råvara det gäller att kapitalisera närhelst den efterfrågas

som av aktörer informationsmarknaden.

Information kostar fram, därför krävs kostnadsmedvetande och

pengar att ta

affärsmässighet hos det offentliga när det handlar informationshantering

om tycks resonemanget gå.

Vad säger då det auktoritativa politiska dokument vi har tillgång till

mest som idag Nog det väl klara besked i den uppflaggade IT-propositionen

ges om att

offentlighetsprincipen ska tillämpas också i datorrymden Tyvärr inte.

Propositionens skrivningar är genomgående och Så här heter det t.ex.

svaga vaga.

sidan Rixlex:

51 om

Regeringen anser att offentliga rättsdatahaser med grundläggande

information om

den svenska lagstiflningsprocessenoch svenska rättskällor hör tillhandahållas

utan särskilda avgifter sikt. Åtminstone hör dessa kunna de riktlinjer för

omfattasav

prissättning informationstjänster regeringen angivit för andra centrala

av som

grunddatahaser.

Anser. Bör. Åtminstone. På sikt.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMAUON

OCH IT 1996

Med andra ord information vitala demokratiska beslut och

- om processer ska i alla fall inte kosta än någon från

mer annan köpevara regeringens

informationsbutik.

Slutsatsen ligger snubblande nära till hands är den

som att politiska viljan att

använda IT demokratiredskap, eller för den delen för underlätta till-

som att gången till grundläggande rättsinformation, till del saknas i Det kan

stor Sverige.

inte gärna frågan bristande med tanke ska

vara om resurser att regeringen inrätta ett särskilt informationskontor med 20-tal informatörer och

ett att

riksdagen just har öppnat informationsbutik i fint i Gamla

läge stan.

Något stort med kanske avgörande betydelse för demokratins

förutsättningar

håller alltså ske inom Har känsla för dramatiska historiska

att staten. man paralleller kan säga det 80 år efter Verner Heidenstam är risk för

man att von att

medborgarrätten återigen kommer att mätas i

pengar.

För ett land ofta håller sin offentlighetsprincip föredöme inför

som upp som omvärlden, idag inte minst i EU-sammanhang, borde den här smygande kommer-

sialiseringen den offentliga insynen besvärande.

av vara något

I nordisk jämförelse framstår snål och efterbliven nation. I

en Sverige som en Norge har större grubbel kommit fram till olika elektronisk

man utan att slags samhällsinformation naturligtvis ska I Danmark ska alla till

vara gratis. tillgång offentliga publikationer via "det offentliges elektroniska servicenet. Häri

Sverige gäller alltså full kostnadstäckning. Man kan elakt

något säga att Sverige ur demokratisk synpunkt faktiskt redan i informationssamhällets

spelar B-lag.

Men, så behöver det naturligtvis inte Det finns eller

vara. ingen naturlag, någon egenskap inbyggd i den tekniken säger offentligheten måste

nya som att krympa när information blir elektronisk. Alldeles tvärt Precis

om. som en gång tryck-

skulle IT kunna bli genombrott för och demokrati, pressen ett offentlighet ett mäktigt nytt instrument för medborgarnas insyn och kontroll sin överhet.

av

Svensk yttrandefrihet och offentlighetstradition, rotfast i 1700-talet, samspelar ett förunderligt sätt med 1990-talets nätideologi, den lite slagordsmässigt kan

som sammanfattas i uttrycket information wants be free. Mot denna idéhistor-

to iska allians står den föråldrade datalagen, byråkratisk stelbenthet och,

nu tycks

det, ett ekonomiskt nyttotänkande betraktar information i första

som offentlig

hand affärsområde. Framför allt, saknas den

som ett nytt tror jag, politiska

viljekraften.

Ska offentlighetsprincipen när information överförs från

upphöra offentlig

till elektroniska media Eller kan rättsinfor-

papper offentligheten utvidgas,

mation nå fler snabbare och billigare, med informationsteknikens

hjälp

Se där själva vad dagens diskussion borde handla Och det

essensen av om. som avgör utfallet är inte längre tekniken, idéerna och

utan viljan.

Ska jag till sist närma mig den så vill helt

nu praktiska verklighetens nivå, jag

kort trycka vikten sätta mätbara mål det ska

av att upp tydliga, om vara möjligt att flytta fram positionerna inom området IT och rättsinformation:

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

0 Inom tre månader ska Rixlex ha öppnats för fritt elektroniskt utnyttjande.

0 Inom ett halvår ska alla verk, myndigheter och departement kunna nås via epost.

Inom ett år ska all grundläggande offentlig information riksdagstryck och

0 som propositioner finnas elektroniskt och gratis tillgängliga i stund de samma som

offentliggörs.

Inom ett och ett halvt år ska datalag och ha trätt i kraft. 0 en ny vara antagen

0 Inom två ska alla offentliga handlingar inom stat, landsting och kommuner kunna nås elektroniskt.

Det är precis sådana bestämda politiska signaler krävs för något ska börja som att hända. Låt alltså befria den stackars munken klostret och äntligen utrusta oss ur honom med uppsättning moderna skrivdon en

Sveriges advokatsamfund Peter Danowsky

-

Advokatbyråer är kunskapsföretag. Den kunskap tillhandahåller är delvis kunskap myndigheterna förfogar över, allt ifrån lagstiftarens för-

samma som

arbeten till tillämpningen lagar och förordningar.

av

Det är då självklart att vi skall förfoga över information de samma som som tillämpar, beslutar och dömer. Vi skall kunna förfoga över den samtidigt som myndigheterna och till kostnad allmänheten dess en som inte gör att genom

företrädare, vanligen advokat, är i ett underläge i förhållande till myndigheten.

en

Det är ett samhällsansvar, ett rättssäkerhetsansvar för myndigheterna att till-

godose det behovet. Varje försening, varje fördyring är i praktiken urholkning

en de rättssäkerhetskrav är rimliga ställa. av som att

Det behövs effektiv rättsinformationshantering. Ingen skall hamna i underläge

en

grund att relevant information någon anledning inte tillgänglig. Jag

av av var bortser därvid från lättja och bekvämlighet.

Problemet måste sättas i samband med den relativa urholkning rättssäkerheten av

olika sätt sker; begränsningar i överprövning tingsrättsdomar, urholk-

som av ning av rättshjälpen. Det drabbar allmänhetens möjligheter att kvalificerat biträde och inte tillgodoser informationsbehovet effektivt ökar diskreom man mellan dem har tillgång till information och dem inte har det. pansen som som

Egentligen skulle önska rättsinformationen lika effektiv informan att vore som mationen ekonomiska förhållanden börskurser, valutakurser, ränteförändom ringar dvs marknaden hade omedelbart tillgång till all offentlig information samtidigt. Om överför vad gäller för ekonomisk information till man som rättsinformation skulle inga rättsförluster behöva lidas för någon inte hade att tillgång till all relevant information.

Den förbättrade informationshanteringen kommer också medföra andra att arbetssätt för har kontakt med myndigheter, framförallt med domstolar. oss som

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

Det är Otymplig hantering skaffa informationen, överföra den till

en att papper, skicka in till domstolen med fax eller och sedan föredra den för

post muntligt

domstolen igen, den ändå finns tillgänglig hos domstolen.

om Förbättring av informationsöverföringen och referenssystem kommer naturligtvis.

Till sist: Jag nämnde möjligheterna överprövning i hovrätt

att att begränsas.

Då kommer intresset för tingsrättsdomar bli större. Tingsrättens domar är

att redan viktig rättskälla. Även de inte de intressanta i

nu en om är prejudikat är flera hänseenden. Dels innehåller de ofta förträfflig redovisning rättsläget

en av

dels stannar många mål i tingsrätten; många rättsfrågor kommer inte längre och

får aldrig bättre belysning än i tingsrätten. Vidare är det värde

av stort att veta hur tingsrätten har dömt i likartade rättsfrågor innan prejudikat finns. Behovet

tillgång till tingsrättsdomar är underskattat. De behövs i databas. av en

Norstedts Juridik AB Patric Hamilton

-

Norstedts Juridik är utgivare den svenska lagboken, lagkommentarer, CD-

av

ROM produkter, tidskrifter, lösbladstitlar, seminarier och nyhetsbrev. Vi ut

ger

produkter under Norstedts Juridik, Juristförlaget, Publica, Beyronds,

namn som

Snogeholrns utbildning och Fateco. Vi är 70 dagligen arbetar med

personer som att bearbeta och förädla normativ information.

Rättsinformation och IT möjligheter. Där rättsinfor-

rymmer sammantaget stora

mationen begränsas volym och sökmöjligheter kan IT kompensera denna

av begränsning. Att skapa system där tryckets omedelbarhet och enkelhet med

paras

den digitala teknikens snabbhet, djup och flexibilitet är uppenbart tilltalande.

Vilka är användare rättsinformation Användaren är förstås formellt vi alla

av

i realiteten visst antal typiska är i behov och efterfrågar men ett grupper som av olika former information. Från den rättssökande allmänheten till den

av

praktiserande juristen. Från individen söker bygglov till den yrkesverk-

som

socialchefen är tillämpa gällande sociallagstiftning. Från den

samme som satt att

facklige ombudsmannen till den yrkesverksamma personaladministratören. Alla

dessa är i varierande omfattning i behov information. Och för alla dessa olika

av

är det naturligtvis inte fråga intresse rättsinformation däri grupper en om av största allmänhet, informationen är i allmänhet kritisk betydelse för resultatet.

av

Rimligen står därför nivån kunskapen reglernas innehåll och tillämpning i

om

någon slagsproportion till hur effektivt samhällskroppen fungerar.

Skillnaderna mellan användargrupperna är mycket Helt obearbetad

stora. grund-

text från staten är många gånger inte användbar bearbetning och

utan anpassning.

Vi måste också acceptera vissa skeenden har den grad komplexitet den

att av att egentliga användaren måste vända sig till ombud. Och ombudet måste bygga

ett sitt handlande relevant information.

Min utgångspunkt är att den effektiva lösningen för tillgodose olika

mest att användares behov rättsinformation är det finns fungerande och väl

av att strukturerade statliga för rättsinformation samverkar med enskilda

system som aktörer marknaden. Efterfrågan varierar starkt, det finns eller

inte en lösning

ett systern som tillgodoser samtliga användares behov.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Det behövs därför mångfald lösningar och produkter självständigt och

en som

självmarkerande måste mot användargruppema.

exponeras

Men trots detta finns ett behov centralisering, eller för uttrycka det

av att annorlunda, det finns ett klart behov lösning. Min uppfattning är huvud-

av en ny att frågan, vad gäller agerande i fråga rättsinformation och IT, är

statens om att mycket starkt prioritera Standardisering struktur och lagring informationen

av av

sådan. En sådan Standardisering skulle syfta till effektivisera såväl som att statens

interna informationsflöden informationsproducenternas möjligheter

som att

utveckla anpassadeoch därmed tidsbesparande och kvalitetshöjande produkter.

Eller konkret uttryckt: det finns idag ett stort antal olika tekniker för

mer att bearbeta text. De har i allmänhet de utgår från digital grund-

gemensamt att en form. Därefter uppstår skillnader. Olika tekniska används, olika

system leverantörsspecifika lösningar florerar starkt, vilket sammantaget gör att

avsaknad enhetlighet är uppenbar.

av

Jag skulle vilja att varje svensk myndighet arbetar efter

se ett gemensamt

uppmärkningssystem. Ett logiskt uppbyggt och medieneutralt inte

system som

beroende speciell leverantör eller skulle var av en programvara. Ett system som kunna möjliggöra hade full kontroll över sin information och

att statens organ fullt kunde utnyttja den digitala teknikens möjligheter. Här skulle och

ut uttags-

sökmöjligheter, hypertextlänkar och automatiserade innehållsförteckningar öka i betydelse i takt med utbyggnad.

systemets

Utvecklingen SGML, står för Standard Generalized Mark-up Language,

av som

är enligt min mening det mest hoppingivande system går i denna riktning.

som Tekniskt kan SGML beskrivas formellt deklarationsspråk,

som " ett som

entydigt instruerar dokumentanalytiker och och

processorer program databaser

så att de kan översätta märkorden och dess funktioner till sin miljö för

egen

lagring och bearbetning ett dokument att dess logiska struktur påverkas".

av utan För lekman innebär detta mernyttjande och mervärde. En statligt väl

en uppmärkt utredning kan lätt eller importeras till andra dokument

exporteras

öppnar också direkt information den hänvisar till, hänvisning men mot som en till, en författning, ett EU-direktiv, proposition eller liknande här blir

en -

utredningen i sin digitala form inte sluten tingest, dörröppnare

en utan en mot omvärlden. Med utbyggt SGML är informationen helt öppen för

ett system distribution i Internet, i sitt språk HTML, bygger SGML.

som

För marknadens aktörer skulle Statens Generella Uppmärknings Språk,

ett förkortat SGUS, innebära bearbetningsgraden skulle kunna höjas markant

att och den digitala tekniken fullt utnyttjas. Mindre skulle behöva vikas

ut resurser

för rent upprättande grundtexter, vilket vi i utsträckning måste göra idag.

av stor Utgivning av rent grundmaterial skulle därför sannolikt minska i betydelse, i stället skulle anpassning, användbarhet och mervärde komma i fokus.

I lösning för Rättsinformation vill jag mitt bidrag till diskussionen här

en ny som

idag ordet: standard. Gå hård och centralstyrd Standardisering all

ge mot en av

uppmärkning och strukturering normativt grundmaterial. Min är detta

av tes att

rimligen innebär att nivån kunskapen reglernas innehåll och tillämpning

om generellt sätt ökar och att detta i sin innebär förbättringar för och

tur staten samhället.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMAIION OCH IT 1996

SEMA AB

Group lnfoData Dan Hellsing

-

Jag arbetar hos Sema Group lnfoData AB. En gång i tiden den statliga myndigheten DAFA, blev statligt aktiebolag och är sålt till som sen numera ett europeisk företag. Så kan det är statligt anställd. Man blir om man

privatiserad och hamnar allt längre i periferin, med den offentliga

ut sett sektorns ögon. Så går det också med mycket den offentliga servicen. annat av Den knuffas ut mot den kommersiella kanten och skall bära sig.

Vi inom lnfoData sysslar med informationsförmedling i vid bemärkelse. Det är väldigt mycket statlig information vidareförmedlar i bl.a. vår on-linesom tjänst, heter InfoTorg. Där finns 100 svenska och 1000 utländska som ca databaser. Av alla dessa är det ett relativt begränsat antal används väldigt som mycket. Vi har över 50 000 terminalanvändare.

Affärsidén med InfoTorg uppkoppling, ghetliga Sökvägar, helpdesk,

är g Q gg faktura det kostar nämligen använda InfoTorg. pengar att

Vi har förhållandevis liten mängd information i datorer. I stället förmeden egna lar vi och förädlar information ägs andra och finns i andra datorer. Vi är som av

270 många arbetar med on-line-verksamheten; informatiker,

ca personer, varav samhällsvetare, systemerare, säljare, kundsupport etc. Det sköter programmerar, sig inte självt bara för att informationen är lagd ADB. Ibland får känslan man att folk tror att databaser är självspelandepianon. av

Det kostar alltså mycket förmedla information. Vi har varit tidigt pengar att ut ute och plogat väldigt mycket under årens lopp, inte minst vad gäller Rättsbanken. Den har efter många år börjat fungera någorlunda i ekonomiskt avseende. Iden här branschen lever vi påslag den information vi ett förmedlar och marginalerna är i allmänhet inte stora.

Lite cynisk kan bli i dessa dagar slags skimmer ord man då det står ett rosa runt IT "elektroniska motorvägar och "påfarter. De ersätter nedsolkade som , begrepp som ADB och datakommunikation. Kombinerar dessa 0rd man nya med ord "samhälle", demokrati, lika villkor är så fjärran som etc., man från Storebror och integritetshot elände kan komma. och annat som man Man surfar det språket. Det gör i utredningar, i massmedia och till nya man och med i propositioner. Man målar hur bra allting skall bli. Det verkar nästan ut

gratis också

Det är förunderligt hur fort och mycket opinionen svänger. Men det gamla regelverket finns fortfarande kvar och de elektroniska motorvägarna krockar

lätt med integritetslagstiftningen eller åker fast för brott offentlighets-

man mot

principen. Sådana regelhinder skall undanröjas enligt Toppledarforum. Fast det

tar sin tid och de säkert inte integritetsskyddet skall undanröjas. Den menar att

nya datalagskommittén skall över begreppet offentlig handling blivit lite

se som otidsenligt efter hundra år. Frågan är det blir till förmån för demo ett par om kratin eller tvärtom.

Det finns mycket över, än lagar och förordningar. Det gäller

mer att se annat

grundläggande frågor hur myndigheter över huvud skall med sin

om taget agera information i den tekniska miljön. De förefaller ofta ganska förvirrade, bl.a. nya

när det gäller frågan hur betalt och Hela förändrings-

om man tar av vem.

IT-kommissionen rapport 10l98

RÄTTSINFORMATION OCH n" 1996

processen kommer inte fortgå i det skimret det kommer bli

att rosa utan att många debatter och de solkiga gamla orden kommer användas

att igen. Frågan är

hur långt myndigheterna hinner verka i det skimret medan

rosa politikerna

kanske är med och de medel behövs för teknik.

vagnen beviljar som att byta

Myndigheter har någon slagsinbyggd instinkt göra För att allting själva. 10-15

sedan hade alla myndigheter sin skrivcentral och sitt för

egen eget tryckeri att producera sin information. Osthyveln gick, synsätten ändrades och den tekniska

utvecklingen har medfört mycket sådan verksamhet.

numera outsourcing av

Det finns hel del likheter mellan statistik och rättsinformation. Man kan inte

en bygga ett land bara med lagar. Det krävs statistik information också för

att veta hur landet skall i olika avseenden. SCB avancerad ADB-

styras utnyttjade tidigt

teknik och kunde med hjälp honnörsord demokrati lika för

av som tillgång

, alla etc. växa ut till 2200 anställda under 70-talet. Man publicerade med datorns

och det tryckeriets hjälp, med publikationer och siffror. Man

egna massor började även tidigt med kostsamma experiment med on-line-databaser. Sedan

började osthyveln hyvla och statistikutredningarna avlöste varandra. Man fann

att efterfrågan statistik i utsträckning diffus. Då infördes olika konst-

stor var

för att fram riktigare efterfrågebild. Man lyfte bl.a. SCB:s till

grepp en ut anslag de myndigheter sades efterfråga statistiken. SCB tvingades betalt för sin

som att ta information. Jag det är ganska svårt idag komma över siffror från

tror att att att SCB utan att betala för det. Myndigheten har 1200 anställda och dataverk-

nu samheten är outsoursad.

Om den här perioden fortsätter till så jag kan

rosa ett tag tror myndigheterna komma ganska långt den väg SCB inne fortsätt-

som var på. Jag tror att även ningen historien sig. Osthyveln kommer så fram

upprepar småningom igen

och efterfrågan kommer under luppen. Verksamheten blir och sedan

ifrågasatt

skall den bli affärsmässig.Så frågar varför inte

mer jag mig: spara massor av

och bli affärsmässigredan från början

pengar

Det är självklart att myndighetsinformation skall näten, den skall

ut men sovras. Det är inte fast information skall sådan ändras. Det är

som ut, utan som

inte heller hela textpublikationer, bibliografier

utan o.s.v.

En skivaffär är, upptäckte jag, databas in Om den

en som man bokstavligen går

är vettigt disponerad, så hittar jag lätt den CD jag vill ha, även i världens största skivaffärer. Nu har börjat CD-skivor via Internet. lätt söka

man sälja Det är att precis i skivaffären och CD:n kommer hem i brevlådan. Sedan kommer

som nästa steg. Varför inte provlyssna hemma i datorn innan

jag köper Ytterligare

ett steg är att jag spelar hem musiken och gör CD-skiva. Varför

en egen stanna där Jag skulle kunna spela musiken i min hemma direkt från

superanläggning

musikaffärens hela utbud, cyberglasögonen och hem Tina Tuner m.fl. i

ta köket. Hela tiden sker och det slut.

en enorm utveckling tar aldrig Utvecklings-

stegen för skivbranschen marknadens Men skall

styrs av prismekanismer. var

myndigheterna dra gränsen det inte finns några marknadsmekanismer Har

om vi råd att gratis skicka härolder via läser

ut cyberrymden, som upp nypubli-

cerade SFS i varje kök

Jag tror man skall till olika målgrupper. Att säga alla medborgare skall ha

se att

tillgång till all juridisk information år 20XX, jag målet.

tror är att skjuta över Jag tror inte att Svensson läser vägtrañkförordningen innan han kör till

morgonen

IT-kommissionen

rapport 10198

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

jobbet. Om han skulle göra det jag inte han skulle förstå juristprosan tror att som står där. Allmänheten måste ha information är bearbetad. Det är proffsen som efterfrågar den information vi talar här idag. Proffsen i form som som om av jurister och t.ex. journalister kan leta, hitta, förstå och förhoppningsvis förklara för vanligt folk. Lite tillspetsat jag inte demokratin skulle Vinna så tror att oerhört mycket att alla författningstexterna kommer ut till hem, var mans även det låter bra när säger det. Jag tror inte heller att det demoom man ur kratisk synvinkel är mycket vunnet att kommunen lägger ut fullmäktiges protokoll Internet Svensson kan sitta hemma och läsa. Jag i stället att tror att demokratin att Svensson via BBS:er och liknande är med i debatten gagnas av när den förs i partigrupperna, långt innan fullmäktige fattar sina beslut.

Jag att informationen skall ha pris. Den kostar idag att del anser ett ta av informationen och det skall kosta den levereras rakt i knät användaren. om Det skall framförallt kosta för proffsen. Varför skall staten subventionera advokaternas eller massmedias Verksamhet Naturligtvis skall det skall också finnas lågpriskanaler till bibliotek, skolor och andra ställen där kan ta del man av information.

Information läggs in måste avgränsad, fullständig, överblickbar,

som vara strukturerad, sökvänlig och aktuell. Alla honnörsorden. Annars fungerar det inte

för proffsen. Standardisering är givetvis önskvärt.

ens

Återigen ett exempel från SCB. Där låg mycket långt framme 70-talet man med databehandling. Man såg det svårt att tillfredsställa alla önskemål att var om hur statistiken skulle publiceras. Istället skulle användaren göra sin tabell egen direkt i datorn, on-line. Man matade in finfördelad information och sedan kunde användaren sitta där och göra sin tabell efter huvud. Det otroligt egen eget var raffinerat och fungerade gjorde det också Det blev för - om man var superexpert. svårt och därmed aldrig hit även de tekniska förutsättningarna fanns. Om en om informationen är för finfördelad och det finns för mycket uttagsmöjligheter så klarar inte användaren det. av

En myndighet tar sig sprida information fram till slutanvändaren som att måste utöver direkta kostnader för databaserna skall fungera också bekosta att information informationen, s.k. metainformation och eventuellt utbilda om användarna. Myndigheten måste hålla helpdesk bemannad, gärna dygnet runt. en Sitter on-line vill också omedelbart ha förklaringar till varför det inte man man fungerar eller varför det det gör skärmen. Man bör även registrera ser ut som kunder och kunna skicka fakturor det är tydligen inte intressant - men senare för alla...

Som nänmts, kommer det tid fram regler så myndigheterna ovan att ta att att hur de skall Jag skulle önska reglerna låg någorlunda fast redan vet agera. att nu. Det är svårt att bedriva den affärsverksamhet vi gör bland myndigheter som som

uppträder oberäkneligt affärsmässig synvinkel. Dels för att dom är anslags-

ur finansierade, dels för att dom inte får tjäna och dels för dom drivs pengar att av helt andra bevekelsegrunder än Även de inte får göra

rent affärsmässiga. om

vinst, så befolkas myndigheterna människor med tävlingsinstinkt. Det känns av helt enkelt bra att vinna marknadsandelar. Sådana partners/ konkurrenter är det svårt att ha att göra med.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTISINFORMATION

OCH IT 1996

Efter många års bearbetning fick Vi med dåvarande

t.ex. ett återförsäljaravtal

CFD att förmedla fastighetsinformation. CFD är så dem

om nedlagda nu, vågar

jag klaga på. Vi fick ett pris dem, investerade, gjorde våra och

av påslag började

sälja. Lägg märke till att vi alltså fick återförsäljaravtal. När vi kom

ett ut marknaden träffade slutkunder till CFD fått från CFD

som samma pris som vi hade fått Hur skall kunna överleva sådan

man utan skattefinansiering en

marknad Vi har kämpat med Rättsbanken i många år och får vi höra

att Riksdagen kommer att släppa sitt Rixlex, eller mindre gratis marknaden.

mer Det är inte lätt att ha sådan konkurrent dessutom beviljar sina

en som egna medel.

Det här kanske lite gnälligt i överkant, det just i Vi

var men var meningen dag.

har gott samarbete med många myndigheter och konkurrens är vi

givetvis

beredda Men det måste konkurrens lika villkor.

att ta. vara Myndigheterna

bör kunna nöja sig med tillhandahålla "råinformation och använda

att sig av distributörer för sprida förädlad information. Det går faktiskt

att att styra distributörer ganska hårt. Genom auktorisation kan hos

fackkompetensen

distributörerna De kan bindas med avtal servicenivån blir

garanteras. upp att den önskade. De kan i avtalen också förmås leverera via

att låg- priskanalerna.

De kan dessutom med och investera affärsrisker vid

vara samt ta utveckling av

nya produkter.

Resultatet blir all information via nät kommer ha pris,

att att ett men förmodligen också att väldigt mycket redundant information kommer

att

undvikas. Mycket kommer affärsmässighet, är

pengar att sparas genom som ett annat 0rd i tiden med lite skimmer. Gränserna för myndigheternas

rosa strävan mot cyberrymderna bör sättas innan alltför mycket hinner rulla iväg.

pengar

Fakta Informationsförlag F.|. AB Olov Sundström

-

Fakta Informationsförlag är juridiskt förlag rättsinformation i

ett som ger ut tryckt form, diskett, CD-ROM och via Online. Förlaget ingår i den

internationella juridiska förlagskoncernen The Thomson Corporation har

som verksamheter i bl.a. USA, Kanada, Australien, och

England, Tyskland

Skandinavien.

För svenska jurister är Fakta Informationsförlag kanske känt för Pacta, det

mest affärsjuridiska biblioteket, innehåller 15.000 A4-sidor med avtalsmallar

som ca och kommentarer både svenska och För svenska Fakta

engelska. företagare är Informationsförlag mest känt för den s.k. Företagarhandboken, pärmserie

en med 38.000 abonnenter inom bl.a. skatter, arbetsrätt, personal- och

området. Sedan 1996 Fakta Informationsförlag Domstolsverkets

ger ut publi-

kationer Regeringsrättens årsbok, Rättsfall från hovrätterna, Arbetsdomstolens

domar och Domstolsverkets handböcker.

Karnov-projektet

Sedan tre år tillbaka arbetar jag projektledare för det s.k.

som Karnov-projektet.

Avsikten med projektet är skapa unik svensk med kommen-

att en lagsamling

tarer. I projektet arbetar över 200 jurister med kommentera den svenska

att

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄITSINFORMAHON OCH IT 1996

lagstiftningen. Lagsarnlingen kommer att publiceras både i tryckt och elektronisk

form, bl.a. CD-ROM.

Anledningen till att jag omnämner Kamov-projektet här i dag är i att projektet sin planeringsfas genererade flertal frågor med nära anknytning till de ett några av frågeställningar som skall diskuteras denna hearing i eftermiddag.

En de första stora frågorna projektledningen stötte vem kan

av som var, leverera över 1.000 författningar i fulltext i elektronisk form. Denna fråga

knyter till frågan vilka aktörer finnas marknaden för

nära an om som rättsinformation och vilken roll skall spela i dessa sammanhang.

staten

En annat viktig fråga för projektet vilken kvalitet har dessa författningar

var, när de kommer från leverantören. Frågor databaskvalitet och dokument-

om kvalitet är alltid central betydelse när diskuterar rättslig elektronisk

av man

informationsförsörjning.

Avslutningsvis ställde vi givetvis frågan hur mycket det skulle kosta

oss om att tillgång till dessa 1.000 författningar. Tar olika leverantörer olika pris Är det

ut någon skillnad mellan statlig och enskild leverantör rättsinformation

en en av Är det någon skillnad beställaren är slutkund eller informationen skall

om om förädlas och kommersiellt distribueras vidare i ytterligare led

ett

Dessa tre frågor aktörerna marknaden för rättsinformation, kvalitén

om: a b

levererad och priset andra ekonomiska konsekvenser har

vara c samt jag nu tänkt ta i bredare perspektiv med fokusering roll och

upp ett statens ansvar.

Aktörerna på marknaden för rättsinformation

Frågan val leverantör och i förlängningen frågan befintliga aktörer

om av om

den rättsliga informationsmarknaden knyter nära till frågan skall ha

an om staten ett för tillhandahålla rätts- information elektroniskt eller

ansvar att om staten skall överlåta denna verksamhet enskilda intressenter, dvs bör det endast

vara förlagen och andra motsvarande enskilda intressenter den rättsliga

som agerar

elektroniska informationsmarknaden

Mitt denna fråga är entydigt nej, bör ha visst för

svar staten ett ansvar att förmedla elektronisk rättsinformation.

En orsak till att staten bör ha sådant är det får ligga i

ett ansvar att anses en rättsstats grundidé att olika sätt för underlätta spridning rätts-

agera att av information i samhället. Inte minst med tanke förutsätts

att medborgarna vara

förtrogna med rättens innehåll. Med den snabba tekniska

utveckling som nu

pågår i samhället får också ha krav sin

nog staten anses ett sig att anpassa

inforrnationsplikt till media.

nya

En annan orsak till att staten bör ha visst för spridning elektronisk

ett ansvar av rättsinformation är enskilda intressenter, såsom juridiska alltid

att förlag, styrs av kommersiella villkor i grunden och och delar rättsinforma-

att stora viktiga av tionen kan komma saknas marknaden det inte finns kommersiellt

att om ett incitament för elektronisk publicering. Staten måste således till demokra-

se att

tiska aspekter och rättssäkerhetsaspekter tillgodoses den

genom att göra grundläggande rättsinformationen tillgänglig för och i både tryckt och

var en

elektronisk form.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Med grundläggande rättsinformation jag den juridiska basinformation

avser som

ligger till grund för gällande rätt och i utsträckning påverkar och som stor fysiska

juridiska i samhället. Det är således i första hand fråga förarbeten,

personer om

SFS, myndigheters och kommuners föreskrifter, domstolsavgöranden

och de av EGzs rättsakter utgör gällande rätt i Sverige. Doktrin och handböcker kan

som

knappast komma ifråga grund upphovsrättsliga aspekter. heller av uppgifter

hos PRV olika juridiska får utgöra sådan information

t.ex. om personer etc anses

skall ha skyldighet tillhandahålla elektroniskt. som staten att

Det är dock viktigt i detta sammanhang framhålla endast är

att att statens ansvar att förmedla rättslig basinformation i oförädlat skick. Förädlade produkter

anpassade för olika intressegrupper ligger utanför detta och bör istället över-

ansvar, låtas de enskilda intressenterna marknadsföra. Om skulle

att staten ta ett mer

långtgående ansvar och t.ex. börja tillhandahålla skräddarsydda rättsliga informationsprodukter till olika målgrupper skulle kunna ifrågasätta

man nog om detta inte skulle utgöra artfrämmande verksamhet för I längre

en staten. ett perspektiv skulle detta också kunna påverka den svenska rättskälleläran.

En konsekvens skulle bli började konkurrera med sin skatte-

annan att staten finansierade verksamhet de enskilda intressenterna marknaden. Det

mot handlar således balansgång mellan förmedla grund-

om en statens ansvar att läggande rättslig basinformation och de enskilda intressenternas slippa

rätt att

dominerande kommersiell aktör den rättsliga informationsstaten som en marknaden.

Genom denna uppdelning, dvs leverantör bas- information och de

staten som av enskilda intressenterna leverantör förädlad rättsinformation, samverkar

som av staten och de enskilda intressenterna vid spridning den rättsliga informa-

av tionen. Den slutliga konsumenten rättsinformation kan därmed inhämta

av rättsinformation mängd olika alternativa vägar, där valet beror den form

en och förädlingsgrad han eller hon sig ha Det är inte minst

som anser nytta av. ur demokratisk synvinkel viktigt individen Valmöjligheter i detta

att ges stora avseende.

Frågan om kvalitet

Detta är givetvis en oerhört viktig fråga, och då inte minst frågan dokument-

om kvalitet. Som användare rättslig elektronisk tjänst kan jag i värsta fall

av en acceptera att databasens tillgänglighet och villkor inte är vad jag önskat mig,

a b

att basens fullständighet inte är hundraprocentig vad länge jag vet som saknas

samt att basens aktualitet inte är dagsfärsk länge jag när

vet senaste uppdatering skedde. Är mån till den aktuella

jag tillräckligt om att tillgång

informationen kan jag beredd vissa brister i tjänsten till-

vara att acceptera som handahålls. Vad jag aldrig kan användare är informationen

acceptera som att som jag erhåller är felaktig eller ofullständig. dokumentkvalitet är alltid

Högsta ett

absolut krav.

Det juridiska förlaget införskaffar författningstexter säljer

som man i sin tur vidare till kunder i förädlat skick. Om kvalitén är

egna grundmaterialet dåligt

och detta upptäcks skapar det kostnader för förlaget. Om den bristande

stora kvalitén förbi obemärkt skapas felkälla och "badwill för i

passerar en ny förlaget slutledet.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Detta med kvalitet i offentliga juridiska databaser problem i dagsläget. är ett Enligt min mening är kvalitén i många fall oacceptabelt låg. En orsak till detta är ofta den elektroniskt lagrade informationen online-kunden söker att som t.ex. i inte är det original legat till grund för tryckningen. Ofta har den elektronsom

iska källan uppdaterats flertal gånger dessa uppdateringar genomgått

ett utan att

samma rigorösa kontroll tryckoriginalet.

som

Ett sätt för staten att komma till rätta med detta problem är såsom de att, stora juridiska förlagen, införa standard och regelverk för hur rättsinformation en ett skall struktureras och produceras. Detta skulle alla aktörer marknaden gynna för rättsinformation, inte minst slutanvändaren. Både Fakta Informationsförlag och Norstedts Juridik arbetar idag med SGML-baserade produktionssystem där den SGML-kodade informationen får utgöra original för både den tryckta och den elektroniska rättsinformation. På så sätt utnyttjar endast källa för all man en

framställning rättsinformation, vilket också både tryckta akter

av garanterar att och elektroniska dokument genomgår rutiner och kontroller innan de samma når marknaden. Högsta kvalitet innehållet borde absolut krav för vara ett

både statliga och privata leverantörer rättsinformation,

av oavsett om man tillhandahåller basinformation eller förädlad rättsinformation.

Vad kostar det

Strävan bör att staten skall tillhandahålla basinformationen billigt vara som möjligt. Allmänheten bör kunna söka kostnadsfritt medan förlag och andra som skall använda informationen i kommersiellt syfte bör kunna betala statens myndigheternas självkostnader. Anledningen till att kostnaderna mot marknaden bör hållas är flera. En orsak fler medborgare får möjlighet nere är att att ta del rättsinformationen, vilket den demokratiska Om vidare av gynnar processen. förlag och andra intermediärer kan tillgång till billig och korrekt basinformation resulterar det i fler aktörer och fler förädlade produkter, vilket i sin tur

skapar hårdare konkurrens, lägre priser och förhoppningsvis högre kvalitet.

en

Samhällsansvar genom samverkan

Avslutningsvis kan det framtida samhällsansvaret för spridning man säga att av rättsinformation med hjälp IT skall ske i samverkan mellan och de av staten enskilda intressenterna där tillgodoser behovet basinformation

staten av rättslig

och där de enskilda intressenterna står för förädling och mångfald.

Riksrevisionsverket Ingalill Borild

-

Jag har arbetat RRV i rätt många år med avgifter och andra finansieringsnu frågor. De flesta här kanske känner till rapporten Principer för prissättning om av

informationstjänster som RRV har gjort regeringens uppdrag. Jag huvud-

var

ansvarig för den

rapporten.

I många länder liksom i Sverige, det är självklart medborgarna

anser man, att att gratis ska kunna ta del information sina rättigheter och skyldigheter. Trots av om de svenska myndigheternas och bibliotekens oftast servicenivå sker den

höga tillgängligheten egentligen helt myndigheternas villkor. Det är mödo-

egna en

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION

OCH IT 1996

väg kvar att Vandra tills vi når fram till myndigheterna kan tillhandahålla sam att rättsinformation med tillräcklig kvalitet den tid och plats

som passar användarna bäst.

Men med tanke den snabba utvecklingen inom informationstekniken kanske den dagen inte är långt borta i alla fall. Fast både hos och i den övriga

oss världen görs förstås ännu försök stå utvecklingen. Ju förr

tappra att emot myndigheterna inser att de sikt inte kommer kunna rå IT-producent-

att

och användarnas påhittighet, desto snabbare kommer deras informationsernas hantering bli effektivare och därmed billigare för hela samhället.

att

Alltså: På sikt kommer rättsinformation gratis tillgänglig sådant

att vara ett sätt att användarna själva har möjlighet bestämma tid och plats för söka

att att den information vill

man ha tag

Vi är alla medvetna det i inledningsskede ställer krav myndig-

om att ett stora heterna att ordna informationen det blir lättillgänglig för

att externa användare. I det krisartade läge Sverige befinner sig i blir det svårt

som att anslagsvägen finansiera alla led sådan

i en process.

Det är självklart att samma information gång gjorts gratis tillgänglig t

som en ex via Internet inte gärna plötsligt kan avgiftsbeläggas. Motsatsen är lika självklar. Det finns väl ingen tidigare betalande användare skulle klaga i stället

som över att fritt möjlighet att förfoga över informationen.

Det kan alltså under vissa förutsättningar motiverat avgift för

vara att ta ut att elektronisk väg tillhandahålla rättsinformation.

Här vill jag begränsa mig till nämna sådana förutsättningar:

att tre

Om databas görs tillgänglig för sökning och informationen för den

en extern

skull måste utformas, struktureras och göras åtkomlig sätt än vad

ett annat

krävs för myndighetens användning.

som egen

Om myndighet väljer att begäran bearbeta eller sammanställa

en

information förutsatt behovet inte kan tillgodoses sätt.

att annat

Om kostnaderna för administrera avgiftsuttaget är tillräckligt låga

att att

avgiften verkligen täcker de kostnader den från början avsedd täcka.

var att

I det första fallet då databas hålls tillgänglig för användare kan

en externa en abonnemangsavgift tas ut. Avgifterna beräknas att de tillkommande kostnaderna för investeringar, är beroende vilken krävs,

som av kapacitet som uppbyggnad och drift med viss efterfrågevolym täcks över period.

en antagen en

I det andra fallet är det lämpligt beräkna avgiften samtliga kostnader för

att att att hantera beställningen täcks. Vi förutsätter då det inte finns fungerande

att en marknad kan ta hand bearbetningen eller detta någon anled-

som om osv att av

ning är olämpligt.

A den tredje förutsättningen transaktionskostnaderna för avgiften

propos att måste beaktas funderar betalt, bör tänka med

när man att ta man att en traditionell faktureringsrutin kostar varje faktura omkring 300 kr hantera.

att Fast snart kommer vi, alla tecken slår in, ha tillgång till betalningssätt

om att ett

både är billigt och säkert, än länge är vi inte riktigt där. som men

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄITSINFORMATION

OCH IT 1995

Vad kan är förutsättningarna för betalt kommer förändras

man anta att att ta att i

fall och det alltså skulle kunna löna sig även

att att ta ut en låg avgift.

Jag vill understryka det är varje till

att myndighets skyldighet att se att en avgifts-

beläggning inte hindrar önskvärd spridning informationen. Jag vill också

en av

för att risken kan för försäljningen inte når den varna vara stor att omfattning

tänkt sig, kanske främst användarna kommer kunna nå man genom att att informationen alternativa, billigare vägar. Det är mycket lättare titta i

att

backspegeln och göra volymantaganden utifrån vad där, försöka

man ser än att blicka in i framtiden och bygga antagandena helt andra vad

förutsättningar än

varit vid. man van

Jag vill sluta det här inlägget med försöka mig gissning. Med tanke

att en att Internet fortfarande befinner sig i koltåldern jag det inom år

tror att ett par, tre har skapats ett särskilt datanätverk med offentlig information. När information-

väl gjorts elektroniskt till- gänglig med den kvalitet och struktur

en utformning,

informationen är tillräcklig för användarnas behov kommer det

som att vara

till dem, dvs användarna själva, välja nivån sina kostnader för

upp att uppkoppling och sökverktyg. I sådant läge borde myndigheternas kostnader för

ett att

hålla rättsinformationen tillgänglig bli betydligt lägre än i inledningsskedet.

Och då är vi i alla fall god bit väg rättsinformation blir

en mot att tillgänglig

användarnas villkor.

Riksdagens förvaltningskontor Anders Forsberg

-

Information och öppenhet har väldigt hög prioritet i

en riksdagen idag. Riksdagen

har därför bevilja medel för bl.a. informationscentrum och särskild

att starta ett en EU-upplysning just för underlätta kontakten med allmänheten.

att

Riksdagen har bildat IT-råd med från alla partier. I rådet finns

ett representanter ett

stort för IT-utvecklingens möjligheter för förbättra öppen-

engagemang att se att

heten från Helgeandsholmen.

Riksdagen förbereder hemsida Internet skall ha kvalitet och

en som en hög som skall "Välmatad. Förvaltningskontoret skall också ha den kan

vara resurser underhållas framöver. Hemsidan beräknas öppna till hösten. Från hemsidan kan man koppla upp sig mot Rixlex via Telnet.

Riksdagen har inte kostnadstäckning för Rixlex idag. Jag har fått

ett intryck av att

uppfattningen här idag är den riksdagen driver någon slagskommersiell verk-

att samhet. Tro inte det är billigt driva Rixlex. har inte heller,

att att Riksdagen långa vägar, kostnadstäckning för riksdagstrycket. Det är inget kommersiellt

intresse hos riksdagen driva Rixlex det grundläggande är

att utan naturligtvis att

riksdagen har skyldighet till allmänheten får information de beslut

en att se att om

fattas hos både riksdag och regering. som

När det gäller Rixlexprissättningen är den inte så enkel. Det bara år sedan

var något

som jag tror att Peter Seipel hade debattartikel ifrågasatte riksdagens

en som om

prissättning Rixlex tillräckligt hög, dvs. ifrågasatte riksdagen hade

var om kostnadstäckning för den. Debattförfattaren hade rätt. Riksdagen hade inte

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTFSINFORMATION OCH IT 1996

kostnadstäckning. Den sannolikt för låg. Nu är det väl utgångspunkter

var nya framöver hoppas jag.

Riksdagens uppgift måste många sagt, att tillsammans med regeringen

vara, som se till att det finns bra basinformation det händer i regering och riksdag

en om som och där lagstiftningen är oerhört central. Den måste naturligtvis kunna lita på,

man

den skall lättillgänglig och ständigt uppdaterad.

vara vara

Jag vill försäkra från de olika företagen att riksdagen inte har några ambitioner

er att konkurrera med med vidarebearbetningar det här materialet.

er av

Jag är säker att riksdagen känner ett och det framgår de motioner

ansvar, av som

skall behandlas under våren. Man känner vi har till det nu att ett ansvar att se att

aldrig får bli kostnadsfråga för medborgarna när det gäller möjlighet

en att att ta del den angelägna samhällsinformationen. Den skyldigheten har vi och får

av sen finna bra sarnverkansformer med Vi vill samverka med de företag finns

er. som marknaden och har uppgift underlätta för olika kategorier ute i

som som att samhället har intresse den här informationen.

som av

För är det också resursfråga. Det är inte att har hur stora

oss en resurser som helst i riksdagen. Vi känner kravet också vi skall hålla våra

oss att nere kostnader. Det innebär för ständiga prioriteringar. Det står inte mellan

oss en omfattande ombyggnad plenisalen och prissättning Rixlex, talarna

av som en av förmodade. Det ombyggnadsförslag åsyftades kommer med all sannolikhet

som

inte att genomföras.

Det handlar emellertid prioritering i förhållande till många andra angelägna

om behov, t.ex. inom informationsområdet. Vår ambition är att skall spela viktig

en roll, att tillsammans med regeringskansliet skall göra det ett bra och

ansvarsfullt sätt och där vi verkligen de möjligheter IT-utvecklingen

anammat som ger.

IT-kommissionen

rapport 10I98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

ninsmronnrnonrn

i

Handböcker FÖRFATTNINGAR UTTOLKARE

Myndigheter

Domstolar

Home

EU-fürordningar

||nhemska

inhemska

Lagar EU Hour

E

Kammarr.

Andra Fiirordningar Tingsrl j Länsr. . Forordnrngsmotw Ce Andra

Myndighetsföreskrifter

- Övriga

3

Utskotts- Landsting Proposition Riksdagsbetänkande skrivelse

Kommuner Lagråds- Emiss rande yttrande

Betänkande ommittedirektiv

Bild Beskrivning avområdet för rättsirtformation

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

SYNPUNKTER VID HEARINGEN

Redogörelsen följer söker spegla den diskussion följde de inledande

som som inläggen. Synpunkterna har sammanförts under antal huvudrubriker. De

ett återges i sammanfattande form, ibland med förtydliganden. Bland detta

annat av skäl lämnas inte uppgifter enskilda debattörer.

om namn

Vilka grundläggande krav skall ställas på staten

Informationstrappan Det finns stark vilja hos majoritet svenska folket forma

en en av att ett system att grundläggande samhällsinformation ställs till förfogande för medborgarna i stora stycken utan kostnad. Det finns tillräckligt mycket teknik för att distribu-

för att förmedla frågor från många intressenter, rörande bl.a. politiska era, svar spörsmål. Det finns också betydande kunnande databassidan. Vad inte

ett som finns är avgränsning informationsinnehållet. Det är svår fråga

en av en att ta ställning till. Ändå måste sätt försöka definiera

man något en trappa, en innehållstrappa, där den allra lägsta nivån finns tillgång till telefoni och grundläggande datakommunikation, s.k. Universal Seøwices. Det är alldeles klart

att detta inte gäller enbart databaser rättslig utan även databaser ganska bred

av art av karaktär. I det sammanhanget är det alldeles klart det finns många

att typer av samhällsinformation är viktiga. Våra politiker och regeringen bör komma

som

med analys hur informationstrappan skall

en av se ut.

IT ett medel IT har inte förändrat för rättsinformationen. IT är bara medel för - statens ansvar ett

spridning den, inte något

av mer.

Internetyran Internetyran drar med sig allehanda informationsförsök och resursslöseri. Avgränsningar är viktiga. Grundläggande rättsinformation kan omfattas

av ansvaret. En fråga är vilken roll de privata informationsleverantörerna bör spela.

Riksdagens ansvar Riksdagen har ett grundläggande för allmänheten information. Det är

ansvar att ge

inte kostnadsfråga. Det finns i dag stark opinion i riksdagen för låta

en ren en att sökningar i Rixlex bli gratis. Men riksdagen skulle kunna betalt för information

ta

går vidare till spridning kommersiellt. Att låta allmänheten del Rixlex är som av

en demokratifråga.

Olika användare Vilka användare handlar det om Det finns två lite skilda För yrkes-

grupper. kåren, juristerna, måste frågan rättsinformation knytas till rättskälleläran och

om de olika i rätten. Man måste prioritera med utgångspunkt från hur

momenten normhierarkin För det demokratiska perspektivet kan det andra

ser ut. vara prioriteringar eller avvägningar Ett kort exempel. I höstas kunde

som styr.

i svenska tidningar läsa utomordentligt uppslitande och förvirrande

man en diskussion vad skolans rektorer fick göra i förhållande till nynazister. Det

om kom inget vettigt den diskussionen beträffande vilka rättsregler gäller.

ut ur som Hade IO:s ämbetsberättelse legat datamedium och någon journalist använt

ett domen", "skola", "yttrandefrihet", skoltidning, "elevråd" sökord hade

som han/ hon fått 6-7 IO-uttalanden. De är Visserligen inte bindande det

upp en men är vägledande uttalanden. Journalisterna hade kunnat klara många frågetecken

ut

IT-kommissionen

rapport 10198

RÃITSINFORMATTON OCH IT 1996

i debatten dessa varit sökbara IT. i

om texter genom Medborgarnas insyn en

viktig samhällsfråga hade mått väl det.

av

Bindande Det är viktigt minnas det handlar bindande information. detta

att om rättsligt På

område finns fiktionen allting är känt, allting skall följas.

att

Tillgänglighet Hanteringen pappersinformationen är inte problemfri. Det finns bl.a. brister

av distributionen myndighetsförfattningar till bibliotek. Tillkomsten förord-

av av

ningen om myndigheternas författningssamlingar har dock förbättrat läget. Men

med traditionell distribution ställs alldeles för låga krav tillgänglig-

pappersheten rättsinformationen. Eftersom det saknas databanker med

av uppgifter om många myndigheters författningar är den vill undersöka vad gäller inom

som som

viss myndighet helt i händerna den myndigheten. En rättsstat måste ha en höga krav allmänhetens möjligheter rimliga villkor kunna fram rätts-

att information. Avgifter får inte bli hinder för informationsspridningen.

ett Informationen bör bli tillgänglig Internet eller motsvarande media.

Tillgängligheten bör inte begränsas att det finns distributörsintressen

av som

begränsar En ordning där enskilda företag får praktiskt monopol

statens ansvar. ett

rättsinformationen bör inte förekomma.

Även inte det

om gemene man dagligen använderrättsinformation, är ett viktigt

krav den finns allmänt tillgänglig. Aven det är främst proffs söker i

att om som databankerna skall dessa tillgängliga för alla.

vara

Den breda tillgängligheten är viktig Jfr. invandrarnas tillgång till

en ram. t.ex. information.

Kostnader Myndigheterna måste kostnad tillhandahålla faller

utan uppgifter papper som

under offentlighetsprincipen. Betalning får bara begäras i affärsmässig verksamhet.

IT-banker med uppgifter bindande bör följaktligen gratis.

om regelverk vara

Finansieringsfrågorna uppkommer omedelbart. Ingenting är gratis i det manuella

samhället. Det enda ställe där det är gratis i dag är folkbiblioteken.

Varje myndighet bestämmer vilken information IT är gratis. RRV finner

som det angeläget med enhetliga principer området, framför allt när det

gäller att

sprida information över nätverk

Vilken information bör i en

prioriteras ny lösning

Allmänna handlingar Där det finns skyldighet tillhandahålla allmänna bör

en att handlingar möjligheter till effektivisering utnyttjas. IT bör användas. Svårt några

att se

avgränsningar. Möjligen kan upphovsrättsskyddet vägledning.

ge en

Statsmakten Riksdagens, regeringens och föreskrifter skall

myndigheternas samt domstolspraxis

finnas IT. Tingsrättsdomar bör också göras sökbara IT. Detta

genom är statens

Doktrin och handböcker ligger utanför ansvar. statens ansvar.

Myndigheter Under 1980-talet satsade DAFA databaser med

att bygga upp uppgifter om

myndigheternas författningssamlingar. Tolv stycken lades i Rättsbanken.

upp Detta krävde mycket insats. Efterfrågan sådan information för

en stor var låg

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

för ett kommersiellt företag. Det fanns inget stöd för verksamheten. Problemen är

desamma idag. Myndigheterna skall kunna för deras författnings-

ges ett ansvar att samlingar sprids IT. Det finns bra modell för det i Danmark.

en

Prioriteringar är besvärliga att göra. Intresset, hittills varit fokuserat till SFS,

som bör i högre grad vändas myndigheterna och deras föreskrifter.

mot

Fyra grupper I prioriteringshänseende bör diskussionen fyra huvudgrupper:

avse

SFS-databaserna är bra SFST har för dålig kvalitet,

0 men fulltextdatabasen

0 Myndighetsföreskrzjflema måste läggas för IT-sökning,

upp

Nuvarande baser med domstolspmxis är bra det saknas uppgifter 0 men om

myndigheternas praxis. Staten har ett för att myndigheternas insatser

ansvar området samordnas.

0 E Gfåirordningar och E G-domstolens avgöranden måste finnas svenska i IT-

en

bas.

Staten har ett för alla fyra Så möjligt bör

ansvar grupperna. snart som staten bestämma sig för policy när det gäller dessa

en grupper.

Vilka krav bör ställas på den rättsinformation som görs

IT

tillgänglig genom

Kvalitet Tryck och i rättsbanken måste överensstämma. Texterna i SFST är dålig

text av kvalitet. Man fortsätter därför arbeta med trycket. Departementets rutiner

att måste läggas om att kvaliteten hos SFST blir acceptabel.

Eget ansvar Det är myndigheternas eget att tillse att information är korrekt.

ansvar

Uppdatering Snabbhet är och Oregelbunden uppdatering kan inte godtas. Det är viktigt

a o.

med upplysningar uppdateringar och liknande.

om

Fulltextdatabasen SFST uppdateras när författningen kommit trycket.

ut av Strävan är att in texterna innan de trätt i kraft, vilket för det lyckas. Det

mesta

förekommer svårigheter med Övergångsbestämmelser o.dyl.

Standarder De register myndigheterna har lagt borde göras tillgängliga förteck-

upp men ningarna är oklara och otydliga. Detta visar väl ytterligare behov standar-

av

disering.

Det föreligger inga svårigheter delta i öppet nät beslutar

att ett om man om ett

sådant. Särskilda svårigheter kan handikappade ha med datautrustningen.

t.ex.

Det behövs standarder går längre än de finns i författningssamlings-

som som

förordningen. Framför allt krävs samordning. Standardiseringen bör användas för att underlätta sökningar. Idag finns svårigheter både när det gäller Standardisering

och ekonomiska aspekter

GILS Krav Standardisering bör ställas dröjsmål. En förebild kan det

utan vara amerikanska GILS Government Information Locator Service. G7-ländema

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMAUON OCH IT 1996

prövar nu samma standard. För att vi skall Standardisering krävs det politiska

en beslut leder till föreskrifter. Sverige måste med i denna

som hänga utveckling,

både principiellt och tekniskt.

Konsekvenser av en ny lösning

Demokrati Försiktighet med använda demokrati tillhygge för motivera olika

att som ett att insatser. Det räcker inte med honnörsord och dessa kan bli mycket dyrbara. Allmänna och prioritering e.d. leder inte någon Det

resonemang om ansvar vart. behövs konkreta projekt.

Demokratiaspekterna är väsentliga för bibliotekens del.

Svensk modell En risk de enskilda myndigheterna uppfattar sina data

att som en

förmögenhetstillgång, särskilt med tanke osthyvelns hot. Det behövs

en

svensk modell eller standard skapar samstämmighet och handlingslinje. Det

som

behövs, alla iväg och gör något

annars rusar eget.

Finansiering Det krävs för Ändå

stora resurser att ordning myndigheternas författningar.

bör det arbetet hög prioritet.

ges

Har myndigheterna väl informationen tillgänglig datorläsbart blir det inte några höga kostnader. Det är bråttom med handlingsplan för det nätverk

extra en som är under uppbyggnad. Att dröja kan bli dyrbart. Det behövs

en gemensam

upphandling och den frågan brådskar.

Ordning En viktig bieffekt krav myndigheternas författningar görs tillgängliga

av att

IT kommer bli ordning och reda också är till för själv. genom att som gagn staten

Det behövs lagstiftning vad skall tillgängligt försorg

om som vara genom statens och hur standarder skall utformas.

Författningscentral Det finns olika behov rättsinformation har göra med områdes-

av som att

distinktioner, dokumenttyper, expertanvändning, fullständighetskrav Mot

o.s.v. denna bakgrund kan diskutera för hjälpinsatser, råd och tillrätta-

man ansvaret

lägganden. Den gamla tanken med författningscentral borde kanske dammas

en av. En författningscentral skulle kunna bringa bättre ordning i förhållandena.

en

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

SAMMANFATTNING OCH SLUTORD

Peter Seipel

Hur ser tillfälliga slutbilden ut

den

Kanske vill någon hävda startade diskussionen i fel ända. Detta i fall

att var snarast fullt avsiktligt.

För att kunna den första frågan, den gäller omfattningen

svara som av statens

bör naturligtvis ha fört den diskussion vi avslutade med och ansvar, man som

har handlat fundamentala aspekter vad med som om som menas ett demokratiskt samhälle.Men jag vi den här principiella diskussionen

tror gav mer

fokusering och förankring den behöver för inte sväva i en en som att ut en allmän rosafärgad IT eller i överord IT:s betydelse för demokratin

-yra om osv.

Demokratin

Det är alldeles uppenbart utgångspunkterna för våra preciserade ställnings-

att taganden olika punkter handlar hur vi uppfattar demokratin och dess

om verkningsätt. Man kan tycka mycket i denna diskussion är bara honnörsord,

att inte mycket värda. Men kasta blick sovjetsamhällets förfall och

en t ex fundera litet de årtionden det bygga demokratisk känsla hos

tar att upp en medborgarna i en nation. Då bättre vilka oerhörda värden ligger i

ser man som dessa honnörsord. Visst är det blankslitna det är det

mynt, men mynt som fortfarande i hög grad går handla med. Samförstånd, välstånd, utveckling

att osv.

Jag uppfattar därför diskussionen demokrati viktig och grundläggande

om som för vad vi diskuterar i detaljer.

sen

Rättssäkerheten

Delvis detsamma kan säga rättssäkerheten också honnörsord.

man om som är ett Men det handlar också i hög grad allvar för alla arbetar i maskineriet, det

om som kan domare, advokat eller universitetslärare. Alla kan uppleva

vara som en oro för att rättssäkerheten urholkas olika sätt händelser utanför vår

genom kontroll eller inom vår kontroll. Peter Danowsky nämnde rättshjälpen

t ex som inskränkts och det finns även peka på. Här kan det finnas

annat att utgångspunkter för diskussion rättsinformationens hantering ökar allvaret i

en om som de frågor vi ställer dess tillgänglighet och kvalitet.

om

Affärsutveckling

Det tredje är något vi myndighetssidan ofta glömmer bort. Mitt

som eget

minne får påstötning personlig erfarenhet småföretagare. Den

en genom en som

gör det naturligt tredje punkt affärsutveckling. Denna är lika

att som en ta upp hedervärd och sitt sätt väl Viktig de två andra intressen jag har nämnt.

som

Här upplever jag det viktigt dra lärdomar EU-perspektivet även

som att av om

ibland kan tycka det är överdrivet alltså det perspektiv handlar man att som om

-

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON

OCH IT 1996

marknadsutveckling, affärsidéer och myndighetsdata bas för

om som

informationsindustrins olika Jag tycker inte skall bort detta

grenar. man tappa

perspektiv. Det är viktiga och angelägna krav inte bör undanskymmas

som av en överdriven information fri

omsorg om som en medborgerlig rättighet, en nyttighet.

Det bör möjligt de olika intressenterna med varandra i

vara att att samsas gott samförstånd.

Teknikutveckling

Det fjärde är teknikutvecklingen. Där har hört de röster brukar höra i

man en sådan här diskussion. En röst säger det här

som att egentligen ingenting annat är än det är gammalt och så säga, fast de delvis fått

som vant, att gamla problemen

ny gestalt. Sedan är det de röster gör uppmärksamma och

som oss nya tidigare oanade möjligheter. Som sökte formulera det det

jag inledningsvis, är

att säga rätt båda sätt, rätt lite olika sätt.

men

Klart är att vi står inför tekniksprång, där det är svårt göra sig

ett att en riktigt god föreställning om vart det hela kan komma att leda. Det är ingen

av oss som riktigt kan förutse hur situationen kommer tjugo år. Även vi, så

att se ut om om att säga, tankemässigt kan in i framtiden, går den inte förstå

resonera oss att förrän varit där och det kan ingen, inte i Det

man - ens en ynka dag förväg.

räcker att tänka tillbaka teknikutvecklingen under de år har varit för

som att

till sig detta. Vi visste datorkraften fördubblas 18 månad eller så och ta t ex att var att priserna för datorkraft halverades i takt vi kunde före dess

samma men ankomst inte föreställa persondatorn och dess Lika

oss möjligheter. lite kan vi,

trots allt vi utvecklingen datanät och intelligenta datorprogram,

vet om av föreställa vad det kommer innebära arbeta i rättsväsendet år.

oss att att om tjugo Därför finns det både maningar till försiktighet med och

teknikyra maningar att

släppa loss tankarna och planera för framtid blir annorlunda

en som ganska

jämfört med dagens situation.

Uppgifter och ansvar

Den femte punkten gäller uppgifter och tycker har visat

ansvar. Jag att hearingen att vi behöver hyfsa ekvationen. Det värdefullt med

vore en utredning om norminformationen författningar, rättspraxis i stil med den för

m.m. man gjort

brottmålsinformationen för Rättsväsendets del.

informationssystems Frågorna

som rör norminformationen tycks ligga i olika skrivbordslådor lite

nu ett svåröverblickat sätt. De skulle behöva föras för de

samman att klargöra operativa

uppgifterna för den närmaste framtiden,

samordningsfrågorna och hur ansvaret

bör fördelas olika händer. Behövs det standardkommitté

t ex någon slags

med deltagande från offentlig och privat sektor där intressenterna kan

resonera sig och över de erfarenheter skaffat i arbetet olika

samman se som man sig håll Kanske sådant arbete i SGUS-standard" Patric

mynnar ett ut en som Hamilton föreslog, kanske i något

annat.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Vinsterna

Min sista punkt rör vinsterna med det hela. Dels finns de svårmätbara vinsterna, dvs. förstärkt rättsstat eller bevarad rättsstat och förmåga att hålla det

en en demokratiska samhället igång. Dels finns också ekonomiska vinster, inte minst de vinster myndigheterna själva kan göra att det är så mycket arbetet

som genom av med förbättrade informationssystem också är nödvändigt, användbart och

som fruktbart inom organisationen och dessutom spin-off effekter utanför

som ger denna. Överlag tycker jag situationen verkar hoppfull.

Sådär

Detta mina hastiga reflektioner under punkter och längre än är jag inte

var sex beredd att när det gäller att sammanfatta dagens diskussion. Jag vet att vi kommer ha det här idag och Synpunkterna förts

att stor nytta av som sagts som fram.

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION

OCH IT 1996

BILAGOR

Deltagarförteckning

Hans Aabye-Nilsen Finansdepartementet

Börje Alpsten Stiftelsen för Rättsinformation Lars-Olof Andréasson Nordbanken/ Svenska Bankföreningen Per Axelson Sveriges Riksdag, DORIS Curt Berglund Regeringsrätten Marianne Bjerre-Jansson Rikspolisstyrelsen Ingalill Borild Riksrevisionsverket Charlotte Brokelind Datalagskommittén Johan Bålman Riksskatteverket Ingrid Cambuell Stockholm University Library Marianne Carlbom Sveriges Riksdag, Informationsenheten

Astrid Christiernsson Riksförsäkringsverket

Margareta Damberg FAR Peter Danowsky Sveriges Advokatsamfund Anna-Lena Edeland Sema Group InfoData AB

Anders Edin Alkoholinspektionen

Birgitta Eilemar Justitiedepartementet

Ann Engfeldt Sveriges Riksdag, DORIS Bengt-Åke Engström Domstolsverket

Gustaf Eriksson Kemikalieinspektionen

Eva Falk Riksdagsbiblioteket

Anders Forsberg Riksdagens förvaltningskontor

Roland Fransson Sveriges Advokatsamfund

Tommy Gimner Kulturdepartementet

Gabriella Grunewald Norstedts Juridik AB Inge Gustafsson Statsrådsberedningen, Information Rosenbad Patric Hamilton Norstedts Juridik AB Kenneth Harnebäck Kammarrätten i Stockholm

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄITSINFORMAIION OCH IT 1995

Bengt Haugen Juridisk Informationsteknologi AB Kerstin Hedberg Juridiska Fakulteten, Stockholms Universitet Dan Hellsing Sema Group InfoData AB Lise-Lotte Herlitz Sveriges Riksdag, DORIS Johan Hirschfeldt Svea hovrätt Per Holmstrand Patent- och Registreringsverket Ann Hökstrand Statsrådsberedningen, Biblioteket Lars Ilshammar Högskolan i Örebro Göran Isberg Skolverket Anders L. Jonasson Norstedts Juridik AB Kurt Junesjö LO-Rättsskydd AB Bertil Kallner Kammarkollegiet Lars Klasen Sema Group InfoData AB Helle Klein Aftonbladet Magnus Korkala Sveriges Riksdag, Kammarkansliet Kaj Kronvall Sveriges Riksdag, Konstitutionsutskott Ola Larsmo Uppsala Fredrik Laurin Sveriges Television Sören Lind Statskontoret Christina Lindencrona Konsumentverket Linda Linder Sveriges Riksdag, Informationsenheten Lars Lindgren Svenska Handelsbanken Göran Lindh Arbetarskyddsstyrelsen Hans Linton UD, Rättsavdelningen Jan-Erik Ljusberg Konkurrensverket Annika Lowén Justitiedepartementet Stefan Lundhem Sveriges Riksdag, DORIS

Ulla Lönnqvist Endre Landstingsförbundet

Lars G Mattsson Infodirect AB Daniel Moström Juridisk Informationsteknologi AB Magnus Moström Juridisk Informationsteknologi AB Christian Nilsson Norstedts Juridik AB Bo Nordelius Socialdepartementet

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMAUON OCH IT 1996

Anne-Marie Nyholm Riksåklagaren Göran Nyström Sveriges Riksdag, Trafikutskottet Anna Olderius Sveriges Riksdag, Informationsenheten

Björn Olsson Arbetsmarknadsstyrelsen

Camilla Olsson IT-kommissionen Johan Palm Sveriges Riksdag, DORIS Birgitta Pettersson Finansdepartementet Klas Reinholdsson Justitiedepartementet Staffan Ringvall Kammarrätten i Stockholm

Lars Rutberg Svenska Bankföreningen

Brita Rutström Rikspolisstyrelsen Maj Rydlund Svenska Kommunförbundet Marie Sahlsten Sema Group InfoData AB Dan-Gunnar Sahlström Fritzes Förlag AB, Specialredaktionen

Göran Schäder Justitiedepartementet

Peter Seipel Stiftelsen för Rättsinformation Bengt Sjöberg Läkemedelsverket Pernilla Skantze Institutet för Rättsinformatik, Stockholms Universitet Kjell Skoglund IT-kommissionen Henric Stjernquist Kommerskollegium Hans Sundström Statskontoret Olov Sundström Fakta Informationsförlag F.I. AB Bengt Svenwall Norstedts Juridik AB Sonja Tiderman Skolverket Håkan Torngren Svenska Kommunförbundet

Karl-Gerard Ulfhielm Riksdagens förvaltningskontor

Hans-Heinrich Vogel Förvaltningsrättslig Tidskrift Staffan Vängby Högsta Domstolen Leif Wahlberg Sprängämnesinspektionen Peter Wahlgren Institutet för Rättsinformatik, Stockholms Universitet Magnus Wallde NUTEK Kristian Weberyd Juridisk Informationsteknologi AB Eva Westberg Sjöfartsverket

lT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Ulrika Westin-Elger Svenska Revisorsamfundet Daniel Westman Institutet för Rättsinformatik, Stockholms Universitet Eugen Wikström Lage Åström Skolverket

Sören Öman Datalagskommittên

Ellinor Örtegren-Johansson Sparbankernas Bank

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Program

9.00- 9.30 REGISTRERING KAFFE

, 9.30-10.00 INLEDNINGSANFÖRANDE

Peter Seipel IT-kommissionen

Stiftelsen för Rättsinformation 10.00-12.30 INLEDAN DE SYNPUNKTER 10.00-10.30 Anders Forsberg Riksdagens förvaltningskontor

Göran Schâder Justitiedepartementet 10.30-11.30 Margareta Damberg FAR

Kurt Junesjö LO-Rättsskydd AB Lars Ilshammar Journalist Peter Danowsky Sveriges Advokatsamfund

11.30-12.15 Patric Hamilton Norstedts Juridik AB

Dan Hellsing SEMA Group lnfoData AB

Olov Sundström Fakta Informationsförlag F.I. AB 12.15-12.30 Ingalill Borild Riksrevisionsverket 12.30-13.30 LUNCH 13.30-15.45 HEARINGEN 1330-1400 Vilka grundläggande krav skall ställas på staten

Vad skall staten tillhandahålla medborgarna

-

- Räcker det med den tryckta versionen av SFS i det moderna

samhället

De allmänna förutsättningarna för lösning

- en ny 14.00-14.30 Vilken rättsinformation bör prioriteras lösning

i en ny

SFS och EG:s rättsakter

-

Myndigheters föreskrifter

-

Kommuners föreskrifter

-

Andra normer

-

IT-kommissionen

rapport 10/98

RÃTTSINFORMAITON OCH IT 1996

-Domstolsavgöranden och myndighetsbeslut Vilka instanser - Regeringens, K:s och O:s beslut - Annat - Förarbeten av olika slag - Doktrin, handböcker - 14.30-14.45 KAFFEPAUS 14.45-15.15 Vilka krav bör ställas på den rättsinformation som görs tillgänglig genom IT Kraven kan delas in olika sätt. Här är sannolikt den vanligaste indelningen Dokumentets kvalitet - Basens eller basemas fullständighet - Dokumentets och basens aktualitet - Basens tillgänglighet och villkor - 15.15-15.45 Konsekvenser av en ny lösning Demokrati - Rättssäkerhet - Behövs ny lagstiftning - Ekonomiska och andra konsekvenser för staten och andra - Annat - 15.45-16.00 SUMMERING OCH SLUTSATSER

IT-kommissionen rapport 10/98

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995

- Skriften är ett sammandrag kommissionens arbetsprogram. 15 sidor.

av Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish

- IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport l/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller

möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-konnnissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport IT och

- om dess användbarhet Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen,

Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing infrastrukturen för

om information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium anordnades IT-kommissionen,

som av Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida http://www.itkorrunissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad IT-kommissionen

av den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31

- Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178

- Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medieoch programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19

- Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriforbundet och Statskontoret 1997-11-14. Rapport 3/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag Kommunikations-

av departementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriforbundet 1997-11-18. Rapport 5/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, SOU 1998:70 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen 1997-12-04. Rapport 7/98. Kan beställas hos Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Nya tider, nya förutsättningar..., SOU 1998:65 Rapport 8/98. Kan beställas hos Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling -Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998, SOU 1998:79 Rapport 9/98. Kan beställas hos Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rättsinformation och IT, SOU 1998:109 Rapport från två seminarier 1996 och

1998 anordnade av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation. Rapport 10/98. Kan beställas hos Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete

med I T-kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd Statistiska

av Centralbyrån på uppdrag IT-kommissionen. 102 sidor.

av Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag

av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen Regionala initiativ

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag

av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag

av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier

- En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag

av IT-kommissionen. 111 sidor.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29. 1976 års lag immunitet och privilegier i vissa

om Tänder hela livet fall- översyn. UD.

en

nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan. Fö. - Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomar med psykiska problem. Bilaga.

+ processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och sarnhällsskydd vid Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. S. maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten om det rationella Fem idrott. In.

rapporter om arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsfonnåga. Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. Bilagor. M.

+ försäkringar. Fi 36. Identifiering och identitet idigitala miljöer Alkoholreklam. Marknadsföring avalkoholdrycker Referat från hearing den 12 november 1997.

- en och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98. K. Integritet- Effektivitet skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeforsälcringen.

- 10. Campus for konst. U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstyming

- av 11. Fristående utbildningar med statlig tillsyn statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala inom olika områden. U. området. S. 12. älvdeklaration och kontrolluppgitter 39. Det fmsk-svenska gränsälvssarnarbetet. M.

förenklade förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. - 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation for alla. S.

- 15. Gröna nyckeltal- Indikatorer for ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning for hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö. 16.När åsikter blir handling. En ktmskapsöversikt 43. Hur skall Sverige må bättre

om bemötande av personer med funktionshinder. S. första steget mot nationella folkhälsomål.

- 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. . - IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju. . 120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommisionens hearing om infrastrukturen 48. Kontrollerad och ifrågasatt för digitala medier. Andrakammarsalen, intervjuer med med ftmktionshinder. S.

- personer Riksdagen 1997-10-24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeforsäljningen avvecklas 21. Problem med inbäddade system inför ZOOO-skiftet. inom EU. K. Hearing anordnad av IT kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under samverkan med Industriförbundet och Statskontoret l 900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-1 1-14.K. Läkemedel ivård och handel, SOU 1998:28. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystem för forsäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under första året med 23. Staten och exportfmansieringen. N. kunskapslyftet. U. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52. Utstationering arbetstagare. A.

av Översyn av ñskeriadministrationen Jo. 53. Ta på möjligheterna i Östersjöregionen. N.

m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt + 4 st bilagor. S. för mindre företag. Ett rådslag

anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen på uppdrag Kommunikations-

av

fakta om ungdomar och svartsprit. S. departementet, Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-1 l-18.K. 28. Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett och samordnad läkemedelsforsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. och tillfälligt arbete. Fi På distans utbildning, undervisning och lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektiv distansutbildning. U. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd. U. Flexibel utbildning på distans. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händerna. Om stormöten, IT-kommissionens rapport 6/98. K. folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. SB. 59. Räddningstjänsten i Sverige 86. Utvecklingssamarbete på rättsområdet.

Rädda och Skydda. Fö. Östeuropa. Ju. - Kring Hallandsåsen. M. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. . 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 88. Domaren och Beredningsorganisationen 62. Kampanj med kunskaper och känslor. Om utbildning och arbetsfördelning. Ju.

kärnavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. 89. Greppet att vända regions utveckling.

- en 63. En god affär i MotalaJoumalistemas avslöjanden Rapport från Söderhamnskommittén. N. och läsarnas etik. Demokratiutredningens skriñse- 90. Steget före. Nedslag i det lokala rie. SB. brottsförebyggande arbetet. Ju. Bättre och mer tillgänglig information. 91. Nya kommunal förnyelse och kompetens- . grepp - Småföretagsdelegationens rapport N. utveckling. In. 65. Nya tider, nya förutsättningar... 92. Goda idéer småföretag och samverkan.

om IT-kommissionens rapport 8/98. K. Småföretagsdelegationens rapport N. FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. U. 93. Kapitalförsörjning till småföretag. . - 67. Socialavgiñslagen. Småföretagsdelegationens rapport N. 68. Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. M. 94. Förslagskatalog. 69. Lämplighetsprövning av personal inom Småföretagsdelegationens rapport N. förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. U. 95. Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. M. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. 96. Naziguldet och Riksbanken. Interirnrapport. UD. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och 97. Gör barn till medborgare Om bam och demokrati IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, under 1900-talet. SB. IT-komrmnissionens rapport 7/98. K. 98. Konkurrenslagens regler om företags- 71. Den kommunala revisionen ett demokratiskt koncentration. + Bilaga. N.

kontrollinstrument. In. 99. acceptera Betänkande från den nationella sam- 72. Kommunala fmansförbund. Fi. ordningskommittén för Europaåret mot rasism. In. 73. Organisationer Mångfald Integration Ett framtida 100. Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande

system för statsbidrag till invandrarnas från den nationella samordningskommittén för riksorganisationer In. Europaåret mot rasism. In. 74. Styrningen av polisen. Ju. 101. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från 75. Djurförsök. Jo. ett seminarium. SB. 76. Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrotts- 102. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation rörelsen och friluftslivets organisationer. In. från ett seminarium. SB. 77. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens 103. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och rapport N. de individuella rättigheterna i Sverige. SB. 78. Regelförenkling för framtiden. Småföretags- 104. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. delegationens rapport N. 105. Minska regleringen av kommuner och landsting. 79. IT och regional utveckling. In. erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. 106. Unga i ohälsoförsälcingen. IT-kornmmissionens rapport 9/98. K. Tid för aktivitet och utveckling. S. 80. BostadsrättsregisterJ u. 107. Främj en översyn. A.

- 81. Användningen av vissa statsflygplan, m.m. SB. 108. Analysera mera. Jo. 82. Försäkringsföreningar-ett refonnerat regelsystem 109. Rättsinfonnation och IT. Rapport från två semi- Fi. narier 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport

10/98. K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker och

av

Systembolagets produkturval. 8 Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett

När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55 om

bemötande av personer med funktionshinder. 16 En god affär i Motala. Joumalistemas avslöjanden och

Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftserie. 63

+ 4 stbilagor. 25 Användningen av vissa statstlygplan, m.m. 81

Från hembränt till Mariakliniken. Att rösta med händerna. Om stonnöten,

fakta om ungdomar och svartsprit. 26 folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. SB. 85 - Gör barn till medborgare Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel

Om barn och demokrati under

och samordnad läkemedelstörsörjning. 28 1900-talet. 97

Det gäller livet. Stöd och vård till bam och Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett

ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. 3 1 seminarium. 101

Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Lekemannastyre i experternas tid. Dokumentation från

psykiatrisk tvångsvård. 32 ett seminarium. 102

Företagare med restarbetsförmâga. 34 Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och de individuella rättihetema Den framtida arbetsskadetörsälcringen. 37

i Sverige. 103

Vad får vi for pengarna Resultatstyrning

- av Justitiedepartementet statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

området. 38 BROTTSOFFER.

Läkemedelsinformation för alla. 41 Vad har gjorts Vad bör göras 40

Hur skall Sverige må bättre En samlad vapenlagstiñning. 44

första steget mot nationella folkhälsomål. 43 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 -

Kontrollerad och ifrågasatt Bulvaner och annat. 47

intervjuer med personer med funktionshinder. 48 Styrningen av polisen. 74 -

De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Bostadsrättsregister.80

1900-talet och annat underlagsmaterial till Utvecklingssamarbete på rättsområdet.

Läkemedel i vård ochhandel, SOU 1998:28. 50

Östeuropa.86

Socialavgiftslagen. 67 DOMAREN OCH BEREDNINGSORGANISATIONEN

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 104

utbildning och arbetsfördelning. 88 - i ohälsoforsäkringen.

Unga Steget fore. Nedslag i det lokala brottsförebyggande

Tid for aktivitet och utveckling. 106 arbetet. 90

Kommunikationsdepartementet Utrikesdepartementet

IT och regional utveckling. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall

120exempel från Sveriges län. 19

en översyn. 29 -

IT-kommisionens hearing om infrastrukturen Naziguldet och Riksbanken. Interimrapport. 96

för digitala medier. Andrakammarsalen,

Riksdagen 1997-10-24. 20

Försvarsdepartementet

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet. Säkrare kemikaliehantering. 1 3

Hearing anordnad av IT kommissionen i Utlandsstyrkan. 30

samverkan med Industriforbundet och Statskontoret Försvarsmaktsgemensam utbildning for

1997-11-l4.21 framtida krav. 42

Identifiering och identitet i digitala miljöer. Sotning i framtiden. 45

Referat från en hearing den 12 november 1997. Räddningstjänsten i Sverige -

IT-kommissionens rapport 4/98. 36

Rädda och Skydda. 59 - Konsekvenser att taxfreeforsäljningen avvecklas

av

inom EU. 49

Socialdepartementet

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Tänder hela livet

nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 -

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

för mindre företag. Ett rådslag anordnat av Lämplighetsprövning personal inom

av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations- förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. 69

departementet, Närings- och handelsdepartementet DUKOM Distansutbildningskommittén.

och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11- På distans utbildning, undervisning och lärande.

18. 54 Kostnadseffektiv distansutbildning. 83

IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. DUKOM Distansutbildningskommittén.

IT-kommissionens rapport 6/98. 58 Flexibel utbildning på distans. 84

Nya tider, nya förutsättningar... IT-kommissionens rapport 8/98. 65 Jordbruksdepartementet

Skolan, IT och det livslånga lärandet. Fiskeriadministrationen i

ett EU-perspektiv. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och Översyn fiskeriadministrationen

av m.m. 24 IT-kormnissionen, Rosenbad 1997- 12-04, Livsmedelstillsyn i Sverige. 6 1

IT-kommmissionens rapport 7/98. K. 70 Djurförsök. 75

IT och regional utveckling. Analysera 108

mera. erfarenheter ñån tre hearingar under mars 1998.

IT-kommmissionens rapport 9/98. 80 Arbetsmarknadsdepartementet

Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier

Välfärdens genusansikte. 3 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. 109

Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika

processer med exempel från handeln. 4

Finansdepartementet

Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och Omstruktureringar och beskattning. l maktdiskurser. 5 Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva

av Ty makten är din Myten om det rationella försäkringar. 7 arbetslivet och det jämställda

Sverige. 6 Integritet Effektivitet Skattebrott. 9 Utstationering arbetstagare. 52

- - av

älvdeklaration och kontrolluppgiñer Främj andelagen översyn. 107

- en

förenklade förfaranden. 12 - E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 Kulturdepartementet

- En gräns en myndighet 18

- Samordning av digital marksänd TV. 17 Försäkringsgaranti.

Ett garantisystem för försälcringsersättningar. 22 och

Närings- handelsdepartementet

Nya ledningsregler for bankaktiebolag och

Staten och exportfnansieringen. 23 försäkringsbolag. 27

Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. 53 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa

Bättre och mer tillgänglig information. och tillfälligt arbete. 56

Småföretagsdelegationens rapport 2. 64 Kommunala finansförbund. 72

Kompetens i småföretag. Försäkringsföreningar-ett reformerat regelsystem 82

Småföretagsdelegationens rapport 77 Premiepensionsmyndigheten. 87

Regelförenkling för framtiden.

Småföretagsdelegationens rapport 78

Utbildningsdepartementet

Greppet att vända en regions utveckling.

- Campus för konst 10

Rapport från Söderhamnskomrnittén. 89 Fristående utbildningar med statlig tillsyn

Goda idéer om småföretag och samverkan. inom olika områden. 1 l

Småföretagsdelegationens rapport 92 Vuxenutbildning och livslångt lärande.

Kapitalförsörjning till småföretag. Situationen inför och under första året med

Småföretagsdelegationens rapport 93 kunskapslyñet. 5 1

Förslagskatalog. DUKOM Distansutbildningskommittén. Småföretagsdelegationens

rapport 94 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Konkurrenslagens regler

om företagskoncentration. IT-stöd. 57

+ Bilaga. 98 FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. 66

-

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. 33 Den kommunala revisionen ett demokratiskt

kontrollinstrument. 71 Organisationer Mångfald Integration Ett framtida

system for statsbidrag till invandrarnas riksorganisationermfl. 73 Idrott och motion for livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och ñiluñslivets organisationer. 76 Nya kommunal förnyelse och kompetens-

grepp utveckling. 91 acceptera Betänkande från den nationella samordningskommittén for Europaåret mot rasism. 99 Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande från den nationella sarnordningskommittén for Europaåret motrasism. 100 Minska regleringen av kommuner och landsting. 105

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal Indikatorer for ett ekologiskt hållbart

samhälle. 15 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Det fmsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen. 60 Kampanj med kunskaper och känslor. Om kärnavfallsomrösmingen i Malå kommun 1997. 62 Kunskapsläget påkämavfallsområdet 1998. 68 Förstärkt skydd av skogsmark for naturvård. 95

699110.

5%

00m