Statistikreformen utvärdering och förslag till utveckling : betänkande från Utredning[en] om utvärdering av statistikreformen

Till statsrådet Britta

Lejon, Justitiedepartementet

Den 24 april 1998 uppdrog chefen för Finansdepartementet, statsrådet Erik Åsbrink, till generaldirektören Agneta Bladh att särskild

vara utredare i Utredningen utvärdering statistikreformen Fi

om av 1998:05. Agneta Bladh lämnade utredningen den 5 november 1998.

Den 15 april 1999 uppdrog statsrådet Britta Lejon till verkställande direktören Gunnar Holmgren att vara särskild utredare.

I arbetets slutskede har en referensgrupp deltagit. Den har bestått av företrädare för regeringskansliet och för statistikansvariga myndigheter. Referensgruppen har hañ följande sammansättning:

Jan R Gustafsson, Statens institut för kommunikationsanalys, Monica Helander, Justitiedepartementet, Barbro Loogna, Socialstyrelsen, Per Nyström, Näringsdepartementet och Bo Sundgren, Statistiska centralbyrån.

Per-Erik Dybeck och Anne-Marie Lindström har fungerat

som sekreterare i utredningsarbetet.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Statistikrefonnen

- Utvärdering och förslag till utveckling SOU 1999: 96.

Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Stockholm i september 1999

Gunnar Holmgren

/ Per-Erik Dybeck

Anne-Marie Lindström

Innehåll

6 Innehåll

5.2.2 Användarinflytande 58

Innehåll 7 8 Statistiksamarbetet inom EU 193

8.1 EU:s påverkan på svensk statistik 193

8 Innehåll

IV Bilagor

Resultat utredningens studier användarråd 251

av av

2. De statistikansvariga myndigheterna 267

Utdrag SCB:s handbok Att tänka på när man

ur

framställer oficiell statistik 273

Utredningens direktiv ..275

I ett fristående appendix presenteras uppsatser som utarbetats för utredningens räkning

Professor Bo Sundgrens uppsats Ökad tillgänglighet till Sveriges -

officiella statistik. Professor Svein Nordbottens uppsats Officiell statistikkproduksjon-

-

Visioner og strategi

Idépromemoria från Statskontoret möjliga konflikter mellan - om

SCB:s olika roller.

Sammanfattning av utredningens resultat

och förslag

Statistikrefonnen innebar att stor del ansvaret för den officiella

en av statistiken lades ut på 25 sektorsmyndigheter. SCB, tidigare hade

som

för merparten den officiella statistiken, behöll ansvaret för ansvarat av statistik sektorsövergripande karaktär och där tydlig huvud-

av en användare inte gick att identifiera, vilket motsvarar omkring hälften av all officiell statistik.

Mål- och resultatstymingen inom rad samhällsområden har

en

förändrat efterfrågesituationen. Flera myndigheters sätt att arbeta har

ändrats. I anslutning härtill har behovet av statistik och annan infonnation ökat. Statistikrefonnen har koppling till denna förändring. Ett huvudsyftena med refonnen att öka användarnas inflytande

av var över statistiken. Detta skulle leda till att statistiken blev mer relevant för användarna, att statistiksystemet blev flexibelt och att statistik-

mer produktionen blev mer effektiv. Splittringen av ansvaret ett stort antal myndigheter har medfört att samordningen och överblicken över statistiksystemet försämrats för vissa typer av användningar.

Övergripande slutsatser

Utredningens utvärdering reformen visar att verksamheten med den

av officiella statistiken efter reformen i huvudsak har fungerat bra. Tilltron till den officiella statistiken är fortsatt hög och utredningen har inte funnit något statistikområde där statistiken har påverkats av partsintressen. Den mest påtagliga bristen under de första åren var att statistiken på ett område, rättsväsende, blev kraftigt försenad i samband med att den statistikansvariga myndigheten valde att sköta produktionen i regi. I övrigt är det främst samordningen av och över-

egen blicken över statistiksystemet, i och med splittringen av ansvaret

som på ett stort antal myndigheter har försämrats.

10 Sammanfattning

Användarinflytande

Den mest påtagliga positiva effekten reformen är att användar-

av inflytandet har ökat på många områden, vilket i många fall har lett till ökad kvalitetskontroll, relevans och användning. Det är framförallt de myndigheter fått statistikansvar som numera utövar ett starkare

som användarinflytande. Detta ökade inflytande gäller emellertid även en rad andra användare, i första hand de ingår i de statistikansvariga

som

myndigheternas användarråd.

För flertalet myndigheter fick statistikansvar som följd av

som reformen har ansvaret kommit att utgöra ett naturligt komplement till deras uppgifter i övrigt, såsom uppföljning, utvärdering, analys och

informationsspridande. Dessa myndigheter har vanligtvis utökat sin

statistikkompetens och utvecklat såväl sin insyn i statistiken som sina kontakter med statistikproducenter, främst SCB.

Några de myndigheter berördes reformen hade redan före

av som av reformen ett slags statistikansvar i den meningen att de publicerade statistikresultat i publikationsserien Sveriges officiella statistik. Flera

dessa myndigheter har inte lika tydliga analys- och informationsav uppgifter de myndigheter fick sitt statistikansvar som följd av

som som Genomförandekommitténs prövning. Flera dem har i första hand

av administrativa uppgifter och har därmed inte ett lika starkt engagemang i att utveckla statistiken. Utredningen därför att statistikansvaret

menar inte är lika naturligt för dessa myndigheter.

På de statistikområden där SCB är ansvarig myndighet har reformen i sig inte haft någon större påverkan på användarinflytandet eftersom SCB inte är ansvarig i egenskap huvudanvändare. Statistik-

av användare på dessa områden har möjlighet till inflytande via SCB:s programråd för statistiken. Utredningen anser att det är viktigt att användarnas möjligheter till inflytande kontinuerligt utvecklas. Därigenom kan de goda effekterna ökad närhet mellan analys och

av statistikproduktion uppnås. Detta har kunnat noteras på flera av de områden sektorsmyndighet med djupa ämneskunskaper aktivt

där en har engagerat sig i statistiken.

Flexibilitet

Några stora förändringar har inte skett vad gäller den officiella statistikens övergripande inriktning och omfattning sedan reformen infördes. Det innebär att endast små justeringar har vidtagits i statistikförordningen, där samtliga statistikområden och statistikansvariga myndigheter finns förtecknade. Flera statistikansvariga myndigheter

Sammanfattning 1 1

har uppgivit att de att det är oklart hur skall gå tillväga för att

anser man genomföra förändring som kommer till uttryck i förordningen.

en

Inom för de olika statistikområdena har det däremot före-

ramen kommit förändringar vad gäller såväl inriktning och detaljeringsgrad

insamlingsmetod och belysta delområden. Inom några områden som har förhållandevis stora förändringar skett följd av samarbetet

som inom EU. Detta gäller i första hand ekonomisk statistik samt statistik inom områdena transport, miljö och jordbruk. På dessa områden bedömer utredningen att EU-samarbetet har påverkat och förändrat statistiken i högre grad än statistikreformen.

Möjligheterna att omprioritera och statistiken till behov

anpassa nya kan generellt sett sägas ha ökat på de områden där sektorsmyndighet

en är ansvarig. De är begränsade på SCB:s områden. Sektors-

mera myndigheterna har regel möjlighet att prioritera kostnader för

som statistik mot kostnader för andra verksamheter. Det har inte SCB, som vid krav på omprioritering i stället tvingas ställa statistik på ett område mot statistik på ett annat. Statsmakternas möjlighet att omfördela medel för statistik mellan olika myndigheters statistikområden har minskat i och med den avsedda integreringen statistikmedel med övriga medel

av på sektorsmyndighetemas områden. Detta innebär att det i första hand är möjligt för statsmakterna att prioritera mellan de områden som faller under SCB:s ansvar.

En faktor begränsar flexibiliteten är att en stor del av den

som statistik tas fram är reglerad i författningar. Det rör sig om såväl

som nationella bestämmelser EU-regleringar.

som

Produktion

Produktionen statistiken sköts även efter reformen i hög grad av

av SCB. Det främsta skälet till detta är att flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter upplever att det finns mycket få eller inga konkurrenter till SCB samt att de upplever att det finns en trygghet i att uppdra produktionen åt stor och erfaren organisation. Ett fåtal

en sektorsmyndigheter har lagt produktionen, eller delar av den, under konkurrens och vid vissa tillfällen uppdragit en del av den åt en annan producent SCB. En myndighet, BRÅ, har tagit hem hela

än produktionen till den egna myndigheten.

Trots bristen på konkurrens har beställarsituationen, tillsammans med teknikutvecklingen, på flera statistikområden lett till

minskade produktionskostnader.

Även den utveckling innebär att produktionen alltmer baseras

som på administrativa register och på att samutnyttja register för olika

12 Sammanfattning

ändamål bidrar till att göra produktionen billigare. Arbete i denna riktning pågår bl.a. i SCB:s registerproje . Utredningen anser att det är viktigt att denna utveckling inte försvåras att ansvaret för

av

statistiken är spritt på flera myndigheter.

När det gäller vissa produktionsmoment har verksamheten på flera statistikområden prioriterats lågt. Detta gäller främst dokumentation

och arkivering.

Tillgänglighet

Tillgängligheten till den officiella statistiken har förbättrats under de senaste åren, vilket delvis beror på reformen, men även i hög grad på den tekniska utvecklingen. Flera sektorsmyndigheter har utvecklat publiceringen av den officiella statistiken inom sina respektive områden, ibland i publikationer som även innehåller annan information om sektorn. En stor del av statistiken publiceras fortfarande i serien Statistiska meddelanden. Den stora förbättringen av tillgängligheten har emellertid att göra med att modem informationsteknik alltmer har kommit att användas för att sprida statistikresultaten, inte minst Intemet-tekniken. De allra flesta statistikansvariga myndigheterna presenterar statistik på sina hemsidor på Internet. I ett gemensamt

projekt mellan SCB och ett antal statistikansvariga sektorsmyndigheter

har hemsidoma länkats ihop i syfte att bilda en gemensam ingång till den officiella statistiken Svenska statistiknätet.

Sveriges statistiska databaser SSD är avsedda att fungera som ett sammanhållande instrument för den officiella statistiken och att underlätta tillgängligheten. SCB har fått särskilda anslag för att bygga upp detta gemensamma databassystem. För närvarande är endast en del av den officiella statistiken tillgänglig i SSD. En hel del statistik ligger i andra typer av databaser, flera med länkning till SSD. Detta beror dels på att utvecklingen av SSD ännu inte är avslutad, dels till viss del på brister i samarbetet i denna fråga mellan SCB och övriga statistikansvariga myndigheter. Vidare har utvecklingen gått långsamt vad gäller att öka användarnas möjligheter att för statistikproduktion få tillgång till statistikens basregister utan risk för att uppgifter om enskilda röjs.

Utredningen anser att det är av stor vikt att all officiell statistik, inklusive bakomliggande register och metadata, finns tillgänglig på ett enhetligt och samlat sätt. Härutöver bör de statistikansvariga myndigheterna göra sin statistik tillgänglig på de sätt som motiveras av

användningen.

Sammanfattning 13

Prissättning

Priset för statistikanvändama är viktig del av tillgängligheten. Här en finns tydliga skillnader mellan å sidan SCB statistikansvarig ena som och å andra sidan flertalet sektorsmyndigheter. De tar regel senare som inte betalt för sin statistik eftersom det vanligen ingår i deras roll som sektorsmyndighet att analysera och informera brett om sin sektor. SCB, däremot, har ingen sådan analysuppgiñ eller bred informationsuppgift utan är ålagd att ta betalt för de merkostnader som uppkommer i samband med att statistiken görs tillgänglig för användare. SCB en

skiljer sig dessutom från sektorsmyndighetema genom att myndigheten

delvis är uppdragsfinansierad samt att dess statistikansvar totalt sett omfattar mycket stor volym. en Utredningen har funnit att olikheter i prissättning är den för användarna påtagliga samordningsbristen i verksamheten med den mest officiella statistiken.

Samordning

Utvärderingen visar att samordningen statistiksystemet behöver av förstärkas. SCB fick med reformen ett antal förvaltningsuppgifter avseende den officiella statistiken i dess helhet. I dessa uppgifter ingår samordning och bevakning statistiksystemet. Bevakningen gäller av bl.a. huruvida allmänintresset för statistiken tillgodoses. Till förvaltningsuppgiftema hör också att bygga en samlad ingång till upp statistiken samt för information all officiell statistik. Dit hör också om metodutveckling samt samordning det svenska deltagandet i EUav samarbetet om statistik. Arbetet med samordning och tillsyn har förstärkts på flera sätt under de senaste åren. Det har emellertid försvårats något och bedrivits med viss försiktighet bl.a. mot bakgrund risken för en möjlig rollkonflikt av mellan detta arbete och SCB:s andra roller statistikansvarig och som konkurrensutsatt producent. Det är i stort sett enbart de statistiksom områden där SCB är inblandad, antingen som ansvarig eller som producent åt ansvarig, kommit att inbegripas i den arman som granskande delen samordningen. Det faktum att SCB producerar av merparten den officiella statistiken innebär att nästan all statistik i av praktiken omfattas samt att det automatiskt blir en viss samordning. Sektorsuppdelningen statistiksystemet och av den svenska förav

valtningsmodellen med självständiga myndigheter innebär att sam-

ordningen gentemot EU försvåras i jämförelse med förhållandena i flertalet andra länder. Såväl representanter för regeringskansliet som

14 Sammanfattning

för statistikansvariga sektorsmyndigheter har uttryckt önskemål

om ökad insyn i EU-samarbetet, främst i Statistical Programme Committee, där chefen för SCB representerar Sverige. Även vad gäller andra grupper inom EU-samarbetet har det förekommit diskussioner hur om Sverige bäst representeras. Den stärkta samordning som anses behövas innefattar bl.a. en granskning av hur olika myndigheter sköter sitt statistikansvar, stimulans till erfarenhetsutbyte mellan de statistikansvariga myndigheterna, inrättande av klara och tydliga beslutsvägar för ändringar i den officiella statistiken, information utåt om systemet och information inåt till systemet generella användarsynpunkter. En om ökad överblick, innebärande möjligheter för statsmakterna att vid behov kunna initiera omprioriteringar mellan statistikområden eñerlyses också såväl statistikansvariga myndigheter vissa av som användare i övrigt.

Förslag

De förslag utredningen för fram baserar sig på konstaterandet att som verksamheten med den officiella statistiken efter reformen i huvudsak har fungerat bra. Detta hindrar emellertid inte att vissa förändringar kan vidtas i syfte att verksamheten framdeles skall få möjlighet att fungera ännu bättre. Enligt utredningens syn är det ett huvudsyfte med utvärderingen att se till att förutsättningarna för förbättringar av statistiksystemet är goda. Detta för med sig att utredningens förslag bl.a. syftar till att förbättra den fortsatta löpande verksamheten med statistiken. Utredningen har därför inte penetrerat de olika statistikområdena i detalj i syfte att föreslå justeringar vad gäller statistikområden och statistikansvar. Däremot föreslår utredningen en organisation som löpande bevakar behovet sådana justeringar. av

Utredningen föreslår följande:

0 Samordningen och överblicken över systemet för den officiella statistiken stärks. Detta föreslås åstadkommas 0 genom att regeringen föreskriver att ett råd för Sveriges officiella statistik inrättas. Utredningen föreslår vidare att regeringen utser rådets ledamöter. Rådet bör sättas representanter på hög samman av nivå för statistikansvariga myndigheter och därtill ett fåtal av representanter för regeringskansliet och för andra statistikanvändare. Det föreslås få oberoende ordförande. en

Sammanfattning 15

Rådet föreslås övergripande och samordnande uppgifter för ges statistiksystemet. Det skall ha helhetsbild över den officiella en statistiken och för att den får inriktning och omfattning som svara en mot den officiella statistikens roll i samhället. svarar Rådet föreslås behandla och ta ställning till samt vid behov föreslå

regeringen fattar beslut förändringar i struktur och ansvarsatt om fördelning för den officiella statistiken samt i prioriterings- och resurs-

frågor, vid behov omprioritering mellan statistikområden. t.ex. av Instruktioner behövs för rådet och dess arbete föreslås tas m.m. som fram den arbetsgrupp inom regeringskansliet som har till uppgift att av lämna förslag till ändringar i författningama på statistikens område,

Statistikregelgruppen.

att ett kontor för Sveriges oficiella statistik inrättas som en 0 genom förstärkning det Tillsynskansli med internationellt sekretariat av idag arbetar med frågor rör samordningen och bevakningen som som den officiella statistiken. Kontoret skall bl.a. fungera som ett av sekretariat åt det föreslagna rådet. Kontoret placeras inom SCB ovan från övrig verksamhet vid myndigheten tydligt fristående och som en

självständig del.

viktigt det föreslagna kontoret får så fristående ställning Det är att en att det, trots att det placeras vid SCB, kan företräda synpunkter som inte delas SCB. Kontorets funktion sekretariat det föreslagna av som rådet bidrar till att stärka kontorets självständighet. I sin roll sekretariat kontoret för önskade sammansom svarar ställningar och underlag i övrigt. Kontoret förbereder och är föredragande vid rådets möten. Kontoret skall dessutom samordna och

förankra det svenska deltagandet i EU:s statistiksamarbete samt ge SCB och övriga statistikansvariga sektorsmyndigheter service i bl.a.

internationella frågor. Denna förstärkning, jämfört med dagens Tillsynskansli, beräknas öka det årliga medelsbehovet med 1.300 tkr. Det föreslås täckas genom omfördelning inom för SCB:s förvaltningsuppgifter. Medel ramen omdisponeras från verksamheterna med databasutveckling samt från information och statistikservice. Genom att användarna får ökad

service via ökad användning teknik, främst Intemetteknik, bör av ny behovet statistikservice kunna reduceras. av annan Utredningen att rådet för Sveriges officiella statistik, tillanser med kontoret och det nätverk i statistikfrågor som har byggts sammans på departementsnivå, stärker möjligheterna till överblick, samupp ordning och förändringar samt ingripanden i övrigt i systemet.

16 Sammanfattning

0 Den officiella statistiken skall vara tillgänglig för användarna på ett enhetligt och samlat sätt. Utredningen föreslår därför att all officiell statistik inklusive underliggande register görs tillgänglig i Sveriges statistiska databaser SSD. Utredningen föreslår vidare att den officiella statistiken i SSD, i enlighet med principerna i regeringens förvaltningspolitiska proposition, skall kostnadsjri för vara användarna. Det innebär ett årligt intäktsbortfall för SCB jämfört med dagens situation på 1.500 tkr. Detta föreslås täckas att genom SCB f°ar ta ut motsvarande belopp från de statistikansvariga myndigheterna. Det innebär att statistikansvariga, inklusive SCB, i stället för statistikanvändama ersätter SCB för databasservicen.

0 Regeringskansliet tar ställning till den svenska representationen vid möten med Statistical Programme Committee SPC inom EUsamarbetet. Representationen vid SPC-möten utgörs chefen för av det nationella statistikkontoret och två bisittare. I dagsläget är det från Sveriges sida chefen för SCB deltar tillsammans med två som bisittare från SCB. Utredningen att vissa frågor behandlas anser som i SPC skulle tjäna på aktiv inblandning från såväl statistiken mer ansvariga sektorsmyndigheter från regeringskansliet. som Utredningen föreslår därför att regeringskansliet inför varje SPCmöte utser en av de två bisittarna.

0 Statistikansvaret på området Bostäder och byggande ändras. På området, där SCB f.n. har statistikansvar, föreslås ansvaret delas mellan SCB och Boverket.

I SOU 1994:1 föreslås av Genomförandekommittén att statistikansvaret skall delas mellan SCB och Boverket. En större del skulle skötas av Boverket. Riksdagen beslöt emellertid att SCB skulle ha ansvaret för området i dess helhet. Ett av skälen att stor del statistiken var en av används för att fastställa vissa indexserier för byggsektorn, för vilka SCB har ansvar. Sedan dess har Boverkets organisation utretts. I utredningens delbetänkande SOU 1997:90 att det är viktig uppgift för den anges en nya myndighet som föreslås på omrâdet att säkerställa god statistik en och en tillförlitlig prognosverksamhet. Utredningen Boverket om anger i delbetänkandet att den att statistikansvaret skall överföras anser till den myndigheten. Den vidare att det slutliga beslutet skall nya anser tas i samband med utvärderingen statistikreformen. av SCB anser däremot i sitt remissvar på delbetänkandet att statistikansvaret skall ligga kvar på SCB. SCB:s argument är bl.a. att statistiken har en mångfacetterad användning och många användare samt starka

Sammanfattning 17

samband med den ekonomiska statistiken. SCB har även i brev till utredningen understrukit att statistikansvaret för området i dess helhet bör ligga kvar på SCB och pekar härvid på statistikens betydelse vid en registerbaserad folk- och bostadsräkning.

Utredningen anser dock att det är motiverat att den nya myndighet som föreslås för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet f°ar ansvar för delar av statistiken i enlighet med förslagen i det ovan nämnda delbetänkandet. Boverket sektorsmyndighet som väl

är en uppfyller kraven enligt de kriterier som uppställts för statistikansvariga myndigheter. I likhet med Genomförandekommittén föreslår utredningen att ansvaret för statistiken över fastighetspriser och lagfarter samt över fastighetstaxeringar ligger kvar på SCB, medan ansvaret för övriga delar inom området övertas av Boverket. Förslaget kompliceras emellertid av ett kommande beslut om en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Detta kan påverka såväl lämpligheten som tidpunkten för förslagets genomförande.

Enligt Genomförandekommittén, skulle det innebära att statistik motsvarande omkring 8 miljoner kr stannar på SCB, medan statistik för omkring 14 miljoner kr överförs till Boverket. Dessa kalkyler behöver justeras med hänsyn till att kostnaderna för statistiken sedan dess har kunnat reduceras kraftigt.

0 Det föreslagna rådet för Sveriges officiella statistik ges i uppgift att

vidarebehandla ansvarsfördelningen på ett antal statistikområden

varit föremål för särskilda överväganden av utredningen. Dessa som områden är i första hand statlig upplåning och statsskuld, taxeringsutfall, studiestöd, invandring och asylsökande, rättsväsende, statistik för särskilda varugrupper, IT, massmedia, folkbildning och turism.

0 Rådet föreslås därtill kontinuerligt följa och utveckla verksamheten

på ett antal övergripande områden i syfte att ytterligare stärka

reformens positiva effekter. Viktiga områden i detta sammanhang är

användarförankring, analys, produktion genom utnyttjande av

administrativa register, arkivering, dokumentation samt begreppet officiell statistik.

Utredningens slutsatser och förslag redovisas och motiveras mera omfattande i kapitel 10.

g w . va .. u lv;, t4% "1 " 2-.,-

31551223Äüfáfâåâääâvâfi

A°Å-'Ã*Qi5ø A V r i v Liet xzatåünøeiá .iåâêáiääiâkâêüâåâ

7 4102::

i

Jjiâswswxzmm 653mm ,

- åüffâá: m " ;nam museernas:wcøcâaiyâ v

- -. Wsâr % áv

.is - 2 E

7.§eäü§åceitiäâáaä§åank

å

Máä§ws

.

Inledning

Uppdraget

Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 12 mars 1998 att den statistikreform genomfördes den l juli 1994 skulle utvärderas

som och att särskild utredare skulle tillkallas för utvärderingen.

en Statistikrefonnen genomfördes resultat av den s.k. Genomförande-

som kommittén GFK, i januari 1994 lämnade sitt slutbetänkande

som Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken SOU 1994:1. Refonnen avsåg i första hand den officiella statistiken; hur den skall styras, organiseras, produceras och tillgängliggöras.

Genomförandekommittén föreslog i sitt betänkande att en oberoende utvärdering reformen skulle planeras in. Enligt Genom-

av förandekommitténs bedömning borde den göras efter 4-5 år, då systemet förväntades ha hunnit få genomslag i de olika samhällsområdena.

Av direktiven kommittédirektiv 1998:17 framgår att utredaren, förutom att utvärdera statistikreformen, skall analysera EU-medlemskapets effekter på statistikens område samt lämna förslag till eventuella ändringar i den officiella statistiken. Utredningsarbetet skulle vara avslutat den 1 mars 1999.

Utvärderingen skulle framförallt på om reformens förväntade

svara positiva effekter hade slagit in, de befarade negativa effekterna

om hade inträffat, hur de statistikansvariga myndigheterna hade levt upp till sitt och hur SCB hade levt till sina olika roller.

ansvar upp

Utredningen har tittat på den officiella statistiken i dess helhet efter reformen och analyserat hur den fungerar. Det innebär att det inte är enbart just de förändringar infördes följd av Genomförande-

som som kommitténs förslag som studerats. Utredningen har inte uppfattat som sin uppgift att utreda vad den officiella statistiken bör omfatta respektive vad bör ligga utanför. Utredningen har därför inte

som försökt kartlägga sådan statliga statistik ligger vid sidan den

som av officiella eller den officiella statistikens gränsyta mot denna statistik. Det innebär att utredningen inte heller har tittat på frågan huruvida systemet idag verkligen omfattar den mest angelägna statistiken.

20 Inledning

Till särskild utredare utsågs generaldirektör Agneta Bladh. Till sekreterare utsågs statistikchef Per-Erik Dybeck och projektansvarig Anne-Marie Lindström.

I samband med att Agneta Bladh utsågs till statssekreterare vid Utbildningsdepartementet avsade hon sig den 5 november 1998 utredningsuppdraget. Till ny utredare utsågs den 15 april 1999 verkställande direktören Gunnar Holmgren. Med anledning av bytet av utredare förlängdes utredningstiden till den 15 september 1999.

Kommitténs arbetssätt

Kommittén påbörjade arbetet i maj 1998 och har arbetat genom att bl.a. intervjua ett stort antal intressenter som på något sätt berörts av reformen. Vissa har berörts i egenskap av statistikanvändare, andra i egenskap av ansvariga, producenter, samordnare etc.

De flesta intressenter som utredningen har haft kontakt med har intervjuats vid personliga besök. Detta gäller

omkring 40 chefer och tjänstemän vid de statistikansvariga - 13 av

sektorsmyndighetema,

ett 30-tal chefer och tjänstemän vid SCB, fördelade på SCB:s olika -

roller som statistikansvarig, producent respektive förvaltningsmyndighet för statistiksystemet, ett 30-tal andra statistikanvändare inom bl.a. departement,

-

intresseorganisationer, universitet och upplysningsfunktioner, t.ex.

Riksdagens upplysningstjänst.

Skriftliga frågor erfarenheter statistikansvaret har skickats till de

om av statistikansvariga sektorsmyndigheter som inte har intervjuats vid besök.

Ett 50-tal statistikanvändare har fått tillfälle att lämna synpunkter genom en enkätundersökning som kommittén har genomfört. Dessa användare har valts ut på grundval av att de ingår i olika statistikansvariga myndigheters användar- eller programråd för statistikfrågor.

Vidare har utredningen genomfört en enkätundersökning riktad till statistikmyndighetema i ett 10-tal andra länder för att skaffa information om deras statistiksystem.

Utredningen har vid två tillfällen deltagit i SCB:s seminarier för statistikansvariga myndigheter samt i slutskedet deltagit vid möte på SCB för verkets chefer. Statistiska föreningen ordnade i oktober 1998 ett välbesökt seminarium med anledning av utvärderingen. sekretariatet har vidare deltagit i möten med statistikansvarigas användarråd.

Inledning 21

Utredningen har också besökt EU:s statistikkontor i Luxemburg, Eurostat. Utredningen har dessutom haft möjlighet att utnyttja material som tidigare, intervjuer och enkäter till statistikansvariga genom myndigheter, har samlats SCB, inom ramen för myndighetens av samordningsroll. Det gäller främst underlag för SCB-styrelsens årliga rapport till regeringen samordningen av Sveriges officiella statistik. om Svein Nordbotten, professor emeritus i informasjonsvitenskap vid Universitetet i Bergen och Bo Sundgren, professor i Information Management vid Handelshögskolan i Stockholm har anlitats för att i uppsatsforin diskutera infonnationsteknikens betydelse för den framtida statistikutvecklingen respektive på tillgängligheten till officiell statistik. Uppsatsema presenteras i ett särskilt appendix till utredningen. Statskontoret har anlitats för utarbetandet av en idépromemoria som diskuterar hur de olika roller SCB fick i och med reformen förhåller sig till varandra. Även denna promemoria presenteras i det särskilda appendixet till betänkandet. Utredningen har under arbetets gång sammanträtt med regeringskansliets arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till ändringar i författningama på statistikens område, Statistikregelgruppen. Sedan i maj 1999 har utredningen arbetat med en referensgrupp, bestående Jan R Gustafsson, Statens institut för kommunikationsav analys, Monica Helander, Justitiedepartementet, Barbro Loogna, Socialstyrelsen, Per Nyström, Näringsdepartementet och Bo Sundgren, Statistiska centralbyrån.

Betänkandets innehåll och

uppdelning

Betänkandet är uppdelat i tre delar: bakgrund, redovisning av utvärderingen samt slutsatser och förslag. Den första delen kapitel 1-4 innehåller bakgrunden till utvärderingen. I kapitel 1 diskuteras statistikens betydelse i samhället, vilken delvis har förändrats. I kapitel 2 beskrivs situationen före statistikreformen, bl.a. vad tidigare utredningar föreslagit, den starka centraliseringen till SCB, regelverk och planerna och förhoppningama inför statistikrefomien samt genomförandet av den. En bakgrundsbeskrivning avseende de sektorsmyndigheter reformen fick som genom sig tilldelat ett statistikansvar i kapitel I kapitel 4 ges en ges kortfattad bakgrund till EU-gemensamma aktiviteter statistikområdet. I betänkandets andra del kapitel 5-9 redovisas resultaten av utredningens arbete. Här görs redovisningen i form av en kartläggning

22 Inledning

av vad som har skett och olika intressenters erfarenheter av och synpunkter på utvecklingen. Indelningen i kapitel bygger på ett synsätt som innebär att organisationen kring Sveriges officiella statistik kan ses som ett system, i vilket det finns ett antal aktörer. Aktörema styr genom sitt agerande det är målet för alla ansträngningar: statistiken.

som Utanför detta system för Sveriges officiella statistik finns även andra system och andra aktörer. En sådan, som har inflytande på den svenska officiella statistiken är den Europeiska Unionen. Därtill finns givetvis andra länders system för officiell statistik.

De olika aktörernas statsmakterna, SCB, statistikansvariga sektorsmyndigheter, andra användare, andra producenter, uppgiftslämnare m.fl. agerande, erfarenheter och synpunkter beskrivs i kapitel Statistikens utveckling, vad gäller bl.a. omfattning, innehåll, tillgänglighet och produktion behandlas i kapitel Frågor som rör hela systemet, såsom samordning mellan aktörerna och mellan olika statistikområden, behandlas i kapitel I kapitel 8 beskrivs de resultat som utredningen fått fram avseende EU:s påverkan på den svenska officiella statistiken. Ett antal andra länders system för statistik beskrivs ikapitel

I den tredje delen kapitel 10 presenteras slutligen utredningens slutsatser och värderingar av resultaten och presenteras förslag till utveckling. Inledningsvis i kapitlet dras sammanfattande slutsatser

av de resultat som presenterats i betänkandets andra del. Detta görs med utgångspunkt från de mål som gällde för statistikrefonnen och som finns för den officiella statistiken: användarinflytande, flexibilitet, effektivitet, trovärdighet, tillgänglighet och samordning. Därefter presenteras utredningens förslag till förändringar och diskuteras konsekvenserna dessa.

av

Bilagor

I bilaga l presenteras resultaten utredningens studier användar-

av av råd, liksom en kartläggning av vilka statistikansvariga myndigheter som har användarråd. Vidare presenteras enkätundersökning bland

en ett urval av användarrådens ledamöter angående deras erfarenheter av och synpunkter på den nya ansvarsfördelningen, på statistikens utveckling och deras möjligheter till reellt inflytande.

I bilaga 2 återfinns en lista på de statistikansvariga myndighetema. I bilaga 3 visas innehållsförteckningen i SCB:s utkast till handbok

Att tänka på när man framställer ojficiell statistik. Syftet är att visa bredden hos begreppet statistikproduktion.

Bilaga 4 utgörs av utredningens direktiv.

Inledning 23

I ett särskilt appendix presenteras uppsatser som utarbetats för utredningens räkning

Professor Bo Sundgrens uppsats Ökad tillgänglighet till Sveriges -

oficiella statistik. Professor Svein Nordbottens uppsats Ofisiell statistikkprøduksjon

- -

Visjoner og strategi.

Idépromemoria från Statskontoret behandlar möjliga konflikter

som -

mellan SCB:s olika roller i det nya systemet.

BAKGRUND

1¶Statistikens i samhället

betydelse

Många använder dagligen statistik utan att egentligen tänka på att de är statistikanvändare. Massmedia ständigt rad mått på olika

ger oss en företeelser i samhället. Statistik om olika samhällsområden är vidare en mycket viktig infonnationskälla i ett demokratiskt samhälle. Den används grund för politiska beslut, för den allmänna debatten, för

som forskning, för utvärdering Därför råder stor enighet om att

m.m. samhället bör till att det produceras statistik belyser olika

se som aspekter samhället och kan användas för ovan nämnda syften.

av som Statistiken ska pålitlig, dvs. objektiv samt även i övrigt av god

vara kvalitet.

Den statistik samhället har bestämt att ta fram innefattas i

som begreppet officiell statistik. Den stora informationsmängd och det stora antal inforrnationskällor finns i dagens samhälle gör det ibland

som svårt att veta vilken information kan lita på. Detta gäller särskilt

man

information från olika källor ibland kan upplevas som motsägelsesom ñlll. Detta gör den officiella statistiken särskilt betydelsefull.

Objektiva mått på samhället och dess utveckling av det slag som ges

den officiella statistiken de flesta vara en självklarhet i genom anses av

modern demokrati. Man brukar tala statistisk information som en en om genuin samhällelig nyttighet. En de egenskaper skall gälla för

av som officiell statistik är att det inte nödvändigtvis behöver föreligga en ekonomiskt mätbar nytta med statistiken.

år, i och med statsförvaltningens gradvisa omvandling

På senare från att regelstyrd till att bli mer mål- och resultatstyrd, har

vara statistik fått än ökad betydelse och användning. Den ändrade

en mer styrningen innebär att statsmakterna formulerar mål för de olika verksamhetema, inte i detalj hur målen skall uppnås. Detta har

men anger på många områden inneburit att olika beslut regler för och

om planering olika verksamheter, har decentraliserats från centrala

av myndigheter till de organisationer utför verksamheten. Därmed har

som uppföljning och utvärdering på central och lokal nivå av olika offentliga verksamheter blivit allt viktigare. Uppföljningsresultaten används bl.a. grund för beslut om hur den framtida verksamheten

som skall utformas. Många centrala myndigheter har uppföljning och utvärdering som en av sina huvuduppgifter.

28 Statistikens betydelse i samhället

Förutom att tillhandahålla en generell bakgrundsbild av samhället eller att ett verktyg för utvärdering har, statistiska uppgifter

vara dessutom fått en ökad användning som direkt grund för viktiga beslut. Storleken på Sveriges medlemsavgift till EU, internationella ekonomiska avtal, pensioner och olika avgifter är exempel på sådant som till viss del styrs direkt av olika statistikindex.

Bedömningar den ekonomiska utvecklingen i Sverige och jäm-

av förelser med andra länders utveckling bygger ofta på liknande statistiska uppgifter. Exempel på sådana jämförelser är bedömningar av Sveriges ekonomiska situation. Resultatet av dem kan få stort inflytande på den fortsatta ekonomiska utvecklingen.

Även Sveriges EU-medlemskap har bidragit till att göra statistiken allt viktigare. Detta gäller särskilt ekonomisk statistik, men även statistiken på bl.a. områdena transport, miljö och jordbruk har genom EU fått ökad användning. Därigenom har även kraven på statistiken ökat. Sverige blev medlem i EU efter statistikrefonnens ikraftträdande,

redan före medlemskapet hade EU ett tydligt inflytande på men statistiken.

.

Synen på den officiella statistiken främst är till för har varierat

vem över tiden. Den varierar också mellan olika statistikområden samt mellan olika länder. I England har t.ex. en tydlig förändring i synsätt nyligen skett från att, förenklat uttryckt, ha sett den officiella statistiken främst som ett medel för statsmakterna till att se den som i första hand

informationskälla för allmänheten. en

Informationsmängden i samhället Ökar kraftigt och det blir med teknikens hjälp allt lättare att få tag på och utnyttja information av olika slag. Teknikutvecklingen har dels bidragit till ökad informationsmängd, dels medfört att det är betydligt enklare att få tag information samt att använda såväl statistik och annan information. Statistiken kan numera vidareanvändas och utvecklas, t.ex. genom att kombineras med

statistik, på ett förhållandevis enkelt sätt. Detta medför också att annan nya grupper av användare tillkommer. Åtskilliga användare har tillkommit, som inte tidigare har utnyttjat statistiska publikationer. Människors vana vid att hantera siffennaterial har härigenom ökat. Nya användare har även tillkommit genom att en hel del statistik med teknikens hjälp blivit väsentligt billigare.

Statistikens betydelse i samhället påverkas självfallet av alla dessa faktorer. Betydelsen ökar konsekvens att vi befinner oss i ett

som en av infonnationssamhälle. Detta ökar också betydelsen av att kunna skilja objektiva fakta av god kvalitet från uppgifter av annat slag, t.ex. uppgifter som inte har tagits fram med vedertagna statistiska synsätt och metoder.

2¶Situationen före reformen

2.1¶Tidigare utredningsarbeten

1979 års statistikutredning föreslog i sitt betänkande SOU 1983:74 en

styrmodell för den statliga statistiken. Den kom att ligga till grund ny för riksdagsbeslut 1984 beslutsordning som anknyter till

om en ny departementsindelningen. Den beslutsordningen kom att gälla från

nya budgetåret 1985/86. Den innebar bl.a. att SCB:s indelning av statistiken i delprogram ändrades så att denna knöts närmare till departementens ansvarsområden.

En utvärdering, gjordes 1988, pekade på vissa nackdelar med

som modellen. Den ansågs bl.a. ha lett till krångliga och tidsödande beslutsoch informationsvägar inom regeringskansliet. Möjligheterna att väga statistik mot verksamhet inom en sektor var dessutom i praktiken

annan starkt begränsade, liksom möjligheterna att prioritera mellan olika statistikområden. Dessa problem medförde att det 1990 blev angeläget att överväga hur styrningen och samordningen av den statliga statistiken skulle kunna förbättras. Ytterligare ett skäl till att titta närmare på styrningen statistiken de förändringar som successivt

av var vidtagits avseende styrningen den offentliga sektorn, främst genom

av införandet mål- och resultatstyming verksamheter. Detta ökade

av av behovet statistik och kraven på statistiken.

av

1990 års statistikutredning dir. 1990:68 hade till huvuduppgift att pröva hur verksamheten med den statliga statistiken skulle kunna effektiviseras. Detta ansågs bl.a. kunna ske att huvudanvändare

genom

statistiken beställarroll. Statistiken skulle i så hög av gavs en utsträckning möjligt finansieras direkt beställama. Utredningen

som av föreslog 1992 i sitt betänkande Effektivare statistikstyming. Den statliga statistikens finansiering och samordning SOU 1992:48 att i princip all statlig statistik skulle finansieras med anslag direkt till sektorsmyndigheter.

De flesta remissinstansema välkomnade ett ökat användarinflytande, flertalet ansåg att det inte var realistiskt att flytta ut

men beställaransvaret för all statlig statistik från SCB. De flesta

så gott som remissinstansema ansåg att SCB:s uppgift även i fortsättningen skulle

att via anslag direkt till verket producera viss central statistik. vara

30 Situationen före reformen

I propositionen om den statliga statistikens finansiering och samordning l992/93:10l lade regeringen fram ett förslag om en ny modell för ansvarsfördelning och finansiering av den statliga statistiken. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Av beslutet framgår att syftet med att ändra ansvarsfördelningen och finansieringen av statistiken är att få till stånd bättre relevans i statistiken, ett ökat kostnadsmedvetande och större flexibilitet i statistikproduktionen. Detta skall åstadkommas genom att användarnas inflytande stärks..."

En kommitté Genomförandekommittén, GFK tillsattes med uppgift att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen dir. 1993:9. I direktiven sades att kommittén, mot bakgrund av principerna och förslagen i proposition 1992/93: 101 skulle:

föreslå vilken statistik som skall styras av sektorsmyndigheter och -

precisera omfattningen av sektorsansvaret samt bedöma konse-

kvenserna av ändrade ansvarsförhållanden, precisera omfattningen och inriktningen av de anslagsfinansierade

-

centrala statistikdatabasema,

klargöra Statistiska centralbyråns SCB:s infonnationsansvar för -

officiell statistik, samt

föreslå eventuella regelförändringar för SCB:s verksamhet där -

sådana behövs för att anpassa verksamheten till de ändrade för-

hållandena.

Av proposition 1992/93:101 framgår att SCB även fortsättningsvis bör få ansvaret för sådan officiell statistik som griper över flera områden eller saknar naturlig myndighetsanknytning. SCB borde även, enligt propositionen, få ansvaret där förtroende påtagligt gagnas av att SCB har ansvaret. All annan statistik borde fördelas på sektorsmyndigheter.

2.2¶Centraliserad

produktion

En centralisering till SCB av stora delar av den statliga statistiken ägde rum under 1960-talet. Detta kom att innebära att huvuddelen av den statliga statistik som bedömdes vara av allmänt intresse fram till statistikreformen 1994 producerades på anslagsbasis av SCB. SCB hade dessutom ett samordningsansvar för den officiella statistiken. SCB skulle följa och bevaka statistikens utveckling.

Det slogs fast genom SCB:s anslagsframställning för treårperioden

1990-93, Statistik 93" att SCB hade i uppgift att producera officiell statistik på olika samhällsområden och presentera resultaten som underlag för bedömning av läge och utveckling.

Situationen före reformen 31

SCB:s kvalitetsmål uttrycks i den därpå följande treårsplanen, Statistik 96 enligt följande: Statistiken skall vara relevant. Population, variabler och statistiska mått skall mot användarnas

svara informationsbehov. Användarna skall kunna lita på att den officiella statistiken är tillförlitlig. Den f°ar inte vara missvisande grund av brister i dataunderlag och beräkningsmetoder. Statistiken skall vara lätt tillgänglig i former olika användares förutsättningar.

som passar Användaren skall snabbt och enkelt kunna tillgodogöra sig infonnationen.

Genom statistikreformen fick SCB dela med sig denna uppgift till

av ett tjugotal andra myndigheter. Flera andra myndigheter än SCB producerade emellertid statistik och ut statistikpublikationer, ofta

gav

årlig karaktär, långt innan statistikreformen. Det gällde för det mesta av statistik i första hand också driftsstatistik för respektive

som var myndighet. En del den bedömdes vara av allmänt intresse och

av presenterades, framgår avsnitt 2.5, inom ramen för Sveriges

som av officiella statistik i begreppets då gällande, mindre tydliga och mera begränsade betydelse. SCB strävade efter att så mycket som möjligt av denna statistik skulle presenteras inom ramen för den s.k. SOS-serien. Detta underlättade exempelvis SCB:s möjligheter att följa och bevaka statistiken.

En förteckning över de myndigheter som 1977 utnyttjade SOSserien för publicering sin statistik finns i avsnitt 2.5 om SOS-

av begreppet.

SCB fick under följd år, främst under 1980- och början av

en av 1990-talet kännas vid tämligen omfattande anslagsreduceringar. SCB:s strategi i denna situation att dels, så långt det var möjligt, skydda

var statistiken, dvs. skära så litet möjligt i statistikproduktionen, dels

som undvika friställning av personal.

SCB klarade i allt väsentligt dessa ekonomiska begränsningar av den anslagsfinansierade verksamheten utan att behöva minska statistiken. Det därför, när statistikreformen genomfördes, i allt

var väsentligt statistik och statistikvolym som togs fram på

samma samma anslagsbasis när anslagen till SCB började minskas. Det är på de

som flesta områdena fortfarande i huvudsak fråga om samma statistik. Kvaliteten på statistiken har regel heller inte behövt påverkas på

som ett negativt sätt.

SCB har inte heller tvingats friställa personal som följd av att anslagen minskat. Personal med några år kvar till pensionering har emellertid vid vissa tillfällen erbjudits möjlighet att lämna verket med förtida uttag pension, vilket utnyttjades av ett 60-tal anställda. I

av övrigt har det utrymme skapats s.k. naturliga avgångar

som genom utnyttjats. SCB:s policy har därför karaktäriserats av stor försiktighet

32 Situationen före reformen

med nyrekrytering, dvs. rekrytering av medarbetare utanför verket. Vid några tillfällen har ett uttalat anställningsstopp gällt. Detta har fått till följd att SCB i viss fall avstått från att ersättningsrekrytera, även när personer med för SCB angelägen kompetens har slutat. SCB har försökt klara verksamheten med den personal som finns. Övertalig personal inte haft tillräcklig utbildning har vidareutbildats inom

som SCB.

Att SCB kunnat fortsätta att producera i stort sett oförändrad statistik trots anslagsminskningarna beror i första hand på att dessa har kunnat kompenseras genom rationaliseringar. Ny teknik har successivt tagits i anspråk och väsentligt förbilligat delar av produktionen. Möjligheterna att använda data från administrativa register som underlag för statistiken har ökat. Organisationen har setts över och resursbehovet för administration har reducerats. Teknikutvecklingen har även bidragit till att göra den här typen av rationaliseringar möjliga.

Satsning på uppdragsverksamhet har fungerat som en annan viktig kompensation för minskade anslag. Genom uppdragsverksamheten har volymen statistik produceras snarare ökat än minskat, trots sänkt

som anslagsvolym. Den uppdragsfmansierade statistiken har i vissa fall ökat i volym att statistik som tidigare finansierats via anslag i stället

genom kommit att finansieras av användarna. SCB har haft regeringens uppdrag att föreslå hur anslagsfinansierad statistik kan överföras till att finansieras användarna. Den stora volymökningen vad gäller upp-

av dragsverksamheten avser emellertid ny statistik, ofta av engângskaraktär.

Personal tidigare arbetat med produktion av löpande anslags-

som finansierad statistik har i flera fall, i takt med att anslagen minskat, kunnat sysselsättas med uppdragsfinansierad produktion. Den statistik som SCB genom statistikreformens nya ansvarsfördelning har kommit att producera för de statistikansvariga sektorsmyndighetemas räkning, betraktas av SCB som uppdragsproduktion. Genom att SCB sedan länge, vid sidan om den löpande anslagsverksamheten, har satsat på uppdragsfmansierad verksamhet, innebar den uppgift som SCB fick genom reformen, att producera statistik och ge statistikservice i övrigt på beställning från myndigheter och enskilda kunder i Övrigt inte något helt nytt. Refonnen har emellertid bidragit till att kraftigt öka antalet SCB-anställda med uppdragsfmansierade arbetsuppgifter.

SCB:s satsning på avgiftsfinansiering har, liksom SCB:s personalpolicy fått konsekvenser för verkets förutsättningar att ge

m.m., användarna service. SCB:s strategi är därför inte enbart av SCB-intemt intresse. De externa konsekvenserna berörs i avsnittet om SCB:s roller.

Situationen före reformen 33

2.3¶Statistikrefonnen

Genomförandekommittén presenterade 1994 sitt slutbetänkande Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken SOU 1994:1. Regering och riksdag ställde sig i stort sett bakom förslagen till genomförande av en ny ansvarsfördelning och finansiering av delar av statistikproduktionen prop. 1993/94:100, bil. bet. 1993/94: FiU15, rskr. 1993/942269. Den 1 juli 1994 fördes ansvaret över från SCB till andra statliga myndigheter för den officiella statistiken inom ett stort antal avgränsade sektorsomrâden. Samtidigt fördes 90 mkr över från

ca SCB:s anslag till de övriga berörda myndigheterna.

Statistik för 50 mkr hade dessförinnan på motsvarande sätt förts

ca över från SCB för jordbruks- och skolstatistik. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden fick fr.o.m. den l juli 1993 genom särskilda beslut baserade på förslagen i SOU 1991:99 Statistikbehovet inom livsmedelssektom förslag till förändringar ansvar för huvuddelen av

jordbruksstatistiken. I enlighet med förslag i rapporten från Skolprojektet "Ett resultatorienterat uppföljningssystem för skolsektom Ds 1991:43 fick Skolverket ansvar för skolstatistik fr.o.m. den ljuli 1992.

Sammantaget fördes således ansvaret för statistik som motsvarar en kostnad på ca 140 mkr över från SCB till andra myndigheter under perioden 1 juli 1992 till 1 juli 1994. Detta innebär att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskade till ca 50% av den volym som gällde innan fördelningen av statistiken på sektorsmyndigheter inleddes.

Den organisation den officiella statistiken som trädde i kraft den

av 1 juli 1994 innebar i korthet att ansvaret för delar av den officiella statistiken överfördes från SCB till andra myndigheter. Det resulterade i att totalt 25 myndigheter, inklusive SCB fick ansvar för officiell statistik. De myndigheter som hade statistikansvar den 1 maj 1998, dvs. när utredningen inledde sitt arbete, finns förtecknade i bilaga

Två myndigheter, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden och Skolverket fick, som nämnts, sitt statistikansvar tidigare fr.o.m. den l juli 1993 respektive den 1 juli 1992. Några myndigheter som i och med reformen blev att betrakta som statistikansvariga, hade redan tidigare ett ansvar för utpekade statistikområden. Detta ansvar var emellertid före 1994 inte lika väldefinierat och omfattande som ansvarsrollen är idag. Exempelvis hade Skogsstyrelsen sedan gammalt ansvar för statistikområdet Produktion i skogsbruket samt för Skogsstatistisk Årsbok. Finansinspektionen är ett annat exempel. Finansmarknadsstatistiken har sedan länge finansierats delvis genom avgifter som finansinstituten betalar in till Finansinspektionen, som härigenom kommit att inta roll mellan departementet och SCB.

en

2 19-1312

34 Situationen före

reformen

Ytterligare ett exempel är Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, som sedan länge haft för Riksskogstaxeringama. För de flesta av

ansvar myndigheterna innebar emellertid statistikansvaret en ny uppgift.

Till de statistikansvarigas huvuduppgifter hör att utifrån såväl eget

andra användares statistikbehov ta ställning till hur mycket som

skall läggas på statistiken, vilken statistik som skall resurser som produceras och hur produktionen skall ordnas. Statistiken skall utvecklas löpande och till samhällets behov. Dessutom skall

anpassas de statistikansvariga bestämma statistikens innehåll, form och frekvens

Statistiken skall dokumenteras och kvalitetskontrolleras före m.m. publicering och den officiella statistiken skall göras allmänt tillgänglig i tryckt form eller via ADB-baserade medier.

Detta innebär att det i praktiken ingår i ansvarsuppgiften att avgöra vilken statistik på respektive område skall tas fram inom området i

som syfte att tillgodose allmänintresset samhällsinformation. Hit hör inte

av enbart dagens intressenter, utan också morgondagens.

För att myndighet skall tilldelas för officiell statistik skall,

en ansvar enligt Genomförandekommittén, en rad kriterier vara uppfyllda. Till dessa kriterier hör

att myndigheten är en sektorsmyndighet har sådan tyngd - som en

bland statistikanvändama att denna kan betraktas som en naturlig huvudanvändare av statistiken. att myndigheten har tillräcklig kompetens i en rad avseenden, bl.a.

-

statistikkompetens. att statistiken inte riskerades komma att uppfattas som icke trovärdig

-

att°°sektorsmyndigheten har starka partsintressen i utfallet av

pga.

statistiken inom det egna området.

Genomförandekommittén beskrev innebörden av statistikansvaret

att bl.a. föreslå att de statistikansvariga myndigheterna skall genom kunna styra och kontrollera produktionen den statistik de fått ansvar

av för. Detta gäller oberoende myndigheten väljer att producera

av om statistiken internt eller lägga ut produktionsansvaret till någon annan SCB, annan myndighet eller servicebyrå.

Genomförandekommittén preciserade ansvarets innebörd. I statistikansvaret skall ligga för att statistiken

att ansvara

tas fram i enlighet med olika användares önskemål under beaktande -

föreskrifter i lagar och förordningar, samt internationella

av

överenskommelser. Detta innebär bl.a. att bestämma statistikens

innehåll, form, frekvens och övriga produktionskrav,

Genomförandekommitténs betänkande SOU 1994:1, sid. l

Situationen före reformen 35

löpande utvecklas och anpassas/omprövas i enlighet med samhälls- -

behoven

utformas så att uppgiftslämnandet så långt möjligt begränsas och -

förenklas, granskas och kvalitetskontrolleras före publicering, samt

-

görs allmänt tillgänglig och att användare kan få upplysningar om -

statistiken i fråga.

Att statistikansvarig myndighet innebär därför en helt annan och

vara betydligt krävande uppgift än den tidigare gällt för de

mera som myndigheter producerat statistik publicerats i den s.k. SOS-

som som serien, dvs. medverkat med sina statistikresultat i publikationsserien Sveriges officiella statistik.

Det arbete som i praktiken i första hand utfördes av Genomförandekommittén att utarbeta ett förslag avseende för vilka

var statistikområden ansvaret för statistiken kunde föras över från SCB till

myndighet. Genomförandekommittén stödde sig härvid i huvudannan sak på de nämnda uppgifterna, vilka i sin tur gav upphov till en

ovan rad kriterier som skulle uppfyllas av de statistikansvariga myndighetema.

Genomförandekommitténs uppgift var bl.a. att föreslå överföring av statistikproduktion motsvarande ett visst budgetvärde från SCB till andra myndigheter. Genomförandekommittén kom härigenom inte att göra någon tydlig bedömning och genomgång resulterade i ett

som förutsättningslöst avgörande rörande vilken statistik som skulle omfattas av begreppet Sveriges officiella statistik. Detta hörde inte till Genomförandekommittén uppgifter. Viss statistik, skulle kunna

s som motiveras vara en del av den officiella statistiken, blev som följd av den begränsade uppgiften för Genomförandekommittén aldrig föremål för diskussion.

Statistikrefonnen innebar i praktiken, när det gäller antalet statistikprodukter, att 90 produkter omfattas av den officiella statistiken

som korn att ligga inom SCB:s ansvarsområde; jämfört med 137 inom

för andra myndigheters ansvar. Detta indikerar att flera av de ramen produkter överfördes till andra myndigheters ansvarsområden var

som små anslagssynpunkt i jämförelse med de som förblev inom SCB:s

ur ansvar.

Statistikrefonnen innebar vidare att SCB tilldelades samordningsuppgifter vad gäller den officiella statistiken. Till dessa uppgifter hör samordning och bevakning den officiella statistiken, att ta fram

av föreskrifter för offentliggörande av officiell statistik, liksom gemen-

instrument, exempelvis statistiska metoder, standarder och samma nomenklaturer. Hit hör också ansvar för och sammanställning av de

36 Situationen före

reformen

produktbeskrivningar, statistikansvariga årligen skall lämna. SCB

som skall för att beskrivningarna upprättas på ett enhetligt sätt och att

svara de finns allmänt tillgängliga. De fungerar, tagna tillsammans, som en slags katalog eller innehållsförteckning över den officiella statistiken.

Genom reformen kom delar statistiken att hamna i miljö, där

av en det är naturligt att väga behovet statistik mot andra behov inom det

av berörda fackområdet. Det skapades möjlighet för den ansvariga myndigheten att, i vissa fall i samråd med sitt departement, såväl utöka

minska den del anslaget utnyttjas för statistikändamål. För som av som sådan statistik, där SCB även fortsättningsvis skulle vara statistikansvarig myndighet, gäller oförändrat att statistiken på respektive område blev låst. Möjligen kan när det gäller statistik som

mera man, SCB fick för, säga att statistik på ett område konkurrerar om

ansvar anslagsmedlen med statistik på andra områden.

2.4¶Lagar och förordningar

Fundamentet i den gällande regleringen är lagen om den officiella

nu statistiken. Den gäller för all officiell statistik som produceras i Sverige. Här finns den legala definitionen på officiell statistik. I lagen ställs vidare krav på hur myndigheter har för officiell statistik

som ansvar skall framställa statistiken och hantera integritetsskyddet. Här finns också bestämmelser uppgiftslämnarplikt och påföljder för den som

om inte fullgör denna plikt.

Statistiklagen definierar officiell statistik enligt följande: Officiell statistik är sådan statistik för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter regeringen meddelar.

som

Lagen också att den officiella statistiken skall vara

anger

objektiv och allmänt tillgänglig, -

framställd och offentliggjord med beaktande av skyddet för -

enskilda.

Till förordning den officiella statistiken. Den inne-

lagen hör en om håller bl.a. uttömmande förteckning över de områden inom vilka det

en skall finnas officiell statistik. Den är emellertid inte så långtgående och detaljrik att den exakt vilka produkter som ska omfattas. Detta

anger överlåts till de myndigheter har för respektive statistik-

som ansvar område. Dessa myndigheter har tillsammans delat upp ansvaret på 227 statistikprodukter. Vilka dessa myndigheter är regleras av förordningen. De finns förtecknade i bilaga till förordningen.

Situationen före reformen 37

Sedan den l juli 1995 gäller lagen vissa personregister för

om officiell statistik. Den är resultatet av Integritetsskyddsutredningens förslag SOU 1994:65 och propositionsarbete. Lagen reglerar

senare vissa personregister förs för den officiella statistiken. Kriterier för

som vilken typ register som skall omfattas av SOS-systemet specificeras.

av Lagen också att den myndighet har för viss officiell

anger som ansvar statistik också skall vara ansvarig för de register som förs för att framställa statistiken.

Även till lagen vissa personregister för officiell statistik hör

om en förordning. I bilaga till förordningen förtecknas de register som omfattas lagen. Där sägs vilka uppgifter känslig karaktär som får

av av finnas i de olika registren. Vidare vilka sambearbetningar med

anges andra register som f°ar göras för att skapa, komplettera och aktualisera personregistret i fråga.

2.5¶Begreppet Sveriges officiella statistik

Begreppet Sveriges officiella statistik SOS avsåg före reformen i huvudsak en publikationsserie. Publikationsserien, SOS-serien har funnits sedan 1911. Fr.o.m. 1975 var SOS samlingsnamnet för huvuddelen de publikationer i vilka den statliga statistiken publicerades.

av Där fanns årsböcker, årsrapporter och korttidsrapporter.

Förutsättningarna för publicering iSOS-serien var, enligt skriften Vad är Sveriges officiella statistik, utgiven av SCB 1977, "att statistiken är av allmänt intresse, att det rör sig om siffermässig redovisning och att kvaliteten är tillfredsställande med hänsyn till ändamålet." SCB tog fram regler för hur publikationema i serien skulle

se ut och vara uppställda.

De flesta publikationema i SOS-serien gavs ut av SCB på basis av statistik producerats vid SCB:s ämnesorienterade avdelningar.

som Utöver SCB även rad andra myndigheter ut statistik-

gav en publikationer i serien. 1977 utnyttjade följande myndigheter SOSserien för publicering av statistik:

Bankinspektionen -

Försäkringsinspektionen -

Kriminalvårdsverket -

Luftfartsverket -

Postverket -

Riksförsäkringsverket -

Riksrevisionsverket -

Riksskatteverket -

Skogsstyrelsen -

38 Situationen före reformen

Socialstyrelsen -

Statens järnvägar -

Statens kulturråd -

Statens vattenfallsverk -

Televerket -

Transportnämnden. -

En del dessa myndigheter producerade således redan för mer än 20

av år sedan statistik, klassades officiell med den definition som

som som då gällde. En del dem hade särskilda avdelningar eller enheter som i

av huvudsak arbetade med statistik. Exempelvis hade Riksförsäkrings-

verket, svarade för statistik över yrkesskador och sjukförsäkring,

som

matematiskstatistisk byrå. Riksrevisionsverket, som utarbetade en statistik över statens utgifter och inkomster, hade enhet för

en

och statistik. Skogsstyrelsen hade en särskild prognosprognoser avdelning, producerade skogsstatistik och sammanställde statistik

som från andra på det skogliga området. Socialstyrelsen sågs redan då

organ

huvudman för hälso- och sjukvårdsstatistiken. Huvuddelen av som statistiken utarbetades inom en särskild planeringsbyrå vid Social-

styrelsen.

Inom SOS-serien fanns särskild delserie för Historisk

en statistik. Här överskådliga framställningar av utvecklingen på

gavs olika områden i statistisk belysning från tidigast möjliga tidpunkt fram till dagsläget. Områden har behandlats i Historisk statistik är:

som

befolkning del l -

väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk och fiske del 2 -

utrikeshandel del 3. -

Runt 1980 pågick bearbetning äldre utbildningsstatistik med sikte på

av publicering i Historisk statistik.

Någon tydligare avgränsning statistiken inom SOS-serien än

av den konstitueras de nämnda kriterierna fanns inte.

som av ovan Begreppet Sveriges officiella statistik fick genom statistikreformen

vidgad och förtydligad innebörd jämfört med tidigare. Det blev en

reformen viktigt att precisera såväl vilken statistik som skall genom omfattas begreppet Sveriges officiella statistik som vilka krav som

av skall gälla för sådan statistik. SCB fick i uppdrag att, inom ramen för

sin förvaltningsuppgift, meddela föreskrifter för den officiella statistiken. Dessa föreskrifter skapar ett gemensamt regelverk som

bidrar till att hålla ihop den officiella statistiken, trots att ansvaret för

den är spridd på många myndigheter.

Utvidgningen SOS-begreppet innebar att hela produktions-

av systemet skulle omfattas och inte, dessförinnan, enbart en

som

Situationen före reformen 39

publikationsserie. Det blev därför även nödvändigt att skilja mellan å ena sidan den statistik som ingår i Sveriges officiella statistik statistikresultaten och å andra sidan produktionssystemet med samma namn. Det sistnämnda omfattar såväl statistikresultaten som de register, metoder m.m. som används i produktionsprocessen.

Av Genomförandekommitténs betänkande framgår att den officiella statistiken föreslås omfatta regelbundet producerad primärstatistik samt sådana statistiska sammanställningar och vidarebearbetningar som utgör väsentliga underlag för samhällsplanering, forskning, allmän information och obligatorisk internationell rapportering.

Frågorna kring dagens officiella statistik handlar till viss del om demokratifrågor. Den officiella statistiken ska vara en fri nyttighet i samhället; något som naturligen hör hemma i en demokrati. Det skall finnas en opartisk och trovärdig basinforrnation om samhället, utformad

ett sätt så att man kan följa utvecklingen över tiden. Den skall därför som huvudprincip vara anslagsfinansierad.

Även statistik går utöver denna basstatistik, dvs. inte omfattas

som av SOS-begreppet, kan vara anslagsfinansierad. Det rör sig ofta om statistik som inte är av löpande karaktär, utan tas fram som följd av tillfälliga behov. Det kan också röra sig om statistik för vilken intresset bedöms vara begränsat.

De statistikansvariga sektorsmyndighetema

Statistikrefonnen innebar att ett 25-tal sektorsmyndigheter tilldelades ett statistikansvar vid sidan SCB. Ett fåtal ändringar har gjorts sedan

av dess, med anledning förändringar i myndigheternas strukturer. De

av sektorsmyndigheter som idag är statistikansvariga är följande: Arbetarskyddsstyrelsen Brottsförebyggande rådet Centrala studiestödsnämnden Ekonomistyrningsverket tidigare hade Riksrevisionsverket detta

ansvar

Finansinspektionen

Fiskeriverket

Högskoleverket Kemikalieinspektionen Konjunkturinstitutet

Naturvårdsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket

Riksförsäkringsverket Riksgäldskontoret

Skogsstyrelsen

Skolverket Socialstyrelsen Statens energimyndighet tidigare hade NUTEK detta ansvar Statens institut för kommunikationsanalys Statens invandrarverk Statens jordbruksverk tidigare hade Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden delar detta ansvar

av Statens kulturråd Sveriges lantbruksuniversitet Turistdelegationen Överstyrelsen för civil beredskap

De myndigheter, vid sidan SCB, statistikreforrnen fick

av som genom statistikansvar skiljer sig från varandra på flera sätt. De har bl.a. skilda förutsättningar för att utöva sitt Aven den statistik de har fått

ansvar.

42 De statistikansvariga sektorsmyndigheterna

ansvar för är olika liksom användningen statistiken. Detta innebär att av det i många fall inte är ändamålsenligt att dra generaliserande slutsatser utifrån observationer dem. Det är i många frågor fråga av snarare om att betrakta en rad individuella situationer. Olikhetema mellan myndigheterna gör dock att de är intressanta att jämföra med varandra i fråga om hur de har agerat, vilket belyses närmare i del 2 betänkandet, där av själva utvärderingen presenteras. En skillnad ligger i att medan de flesta fick sitt statistikansvar som resultat av reformen, hade några redan tidigare ett slags statistikansvar. Vidare fick Skolverket och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES ansvar två respektive ett år före flertalet övriga myndigheter. De allra flesta fick sitt den 1juli 1994. ansvar

Vidare har de statistikansvariga sektorsmyndighetema sinsemellan

olika roller myndigheter och är olika stora både vad gäller som myndigheten som helhet och vad gäller statistikansvaret.

Det vanligaste är att en statistikansvarig sektorsmyndighet är

en relativt stor myndighet med rad uppgifter rör viss samhällsen som en sektor. Viktiga uppgifter är för de flesta uppföljning, utvärdering och infonnationsspridning, men även uppgifter som är av allmänt främjande karaktär inom sektorn och i flera fall även beslutande uppgifter. Statistikansvaret fungerar för många dem ett naturligt av som komplement till myndighetens uppgifter i övrigt. Exempel på statistikansvariga sektorsmyndigheter som passar relativt väl in på denna beskrivning är Skolverket, Socialstyrelsen, NUTEK, Högskoleverket, Statens energimyndighet, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. En annan typ av statistikansvariga sektorsmyndigheter är små myndigheter med samordning information och analyser inom av respektive sektor som främsta uppgift. För dem utgör statistikansvaret, vid sidan analyser, mycket stor del verksamheten och av en av statistiken är en viktig källa för den andra uppgiften. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES och Statens institut för kommunikationsanalys SIKA är exempel på sådana sektorsmyndigheter. LES har, som nämnts, upphört myndighet fr.o.m. som 1999. Andra är stora som myndigheter har ett mycket begränsat men statistikansvar. Deras huvudsakliga övriga uppgifter är ofta något annat än att analysera och sprida kunskap om en sektor, vilket kan göra att statistikansvaret av myndigheten betraktas separat uppgift utan som en större betydelse för övriga uppgifter. Exempel är Centrala studiestödsnämnden CSN, Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB, Statens invandrarverk SIV, Riksrevisionsverket RRV och Riksgäldskontoret.

De statistikansvariga sektorsmyndighetema 43

Ytterligare myndigheter, t.ex. Riksförsäkringsverket RFV, har som tämligen litet statistikansvar, förfogar över stora administrativa ett men material är viktiga statistikkällor och används som sådana som som

andra myndigheter.

även av När det gäller de statistikansvariga sektorsmyndighetemas roller är frågan statistikens objektivitet och trovärdighet viktig. Om en om myndighets statistikområde är detsamma dess eget ansvars- och som verksamhetsområde finns risk för misstanke att myndigheten inte en uppträder opartiskt och objektivt. Om det är den egna verksamheten speglas i statistiken kan det finnas risk för att man frestas att som en välja bort vissa mått eller vissa uppgifter. Redan misstanken från omvärlden myndighet kan tänkas göra så, kan skada förtroendet att en för statistiken. För de flesta sektorsmyndigheter har tilldelats ett statistikansvar som gäller att det statistikområde de för enligt utredningens ansvarar bedömning inte sammanfaller med det egna verksamhetsområdet. De är i stället betraktare och analyserare verksamhet som andra utövar och av myndighet, Brottsförebyggande rådet BRÅ, har har ansvar för. En vissa intervjuade användare kritiserats för att ligga nära denna bl.a. av gräns. Denna betraktarroll, där uppföljning och utvärdering är viktiga instrument, hänger ihop med mål- och resultatstymingen av offentlig förvaltning och medföljande decentralisering verksamhetsansvar. av Den innebär viktig skillnad mot centrala myndigheters tidigare roll en ansvariga och planerare. Socialstyrelsen och Högskoleverket kan som exempel. Socialstyrelsen granskar hur bl.a. hälso- och sjuktjäna som vården sköts, det är landsting och kommuner som utövar men verksamheten och är ansvariga för den. På motsvarande sätt är det de enskilda universiteten och högskolorna som ansvarar för, numera fattar beslut och planerar sin verksamhet medan Högskoleverket om granskar, följer och utvärderar högskolesektom på nationell nivå. upp aspekt denna betraktar- eller utvärderarroll är att dessa En annan av myndigheter i dagens läge har ett klart större behov än tidigare av en mängd resultatinfonnation om den sektor de betraktar. Ytterligare faktor gör att olika sektorsmyndigheter har olika en som förutsättningar för sitt statistikansvar är graden av inflytande från EU på det statistikområde de för. Medan vissa statistikomrâden i ansvarar hög grad är reglerade EU har andra inget, mycket litet eller enbart av frivilligt statistiksamarbete med EU-kommissionen, i första hand Eurostat. Det är framför allt den ekonomiska statistiken, där SCB är statistikansvarig, är starkt bunden överenskommelser och som av regleringar inom EU. Detta gäller även för vissa av de övriga myndigheternas statistikområden. Jordbruksstatistiken, där Jordbruks-

44 De statistikansvariga sektorsmyndighetema

verket, tidigare även LES, är ansvarig liksom miljöstatistiken, där Naturvårdsverket är ansvarig är exempel.

Vissa av de statistikansvariga sektorsmyndighetema har, eller fick genom reformen, ansvar även för register som ligger till grund för statistiken inom deras område. I vissa fall har sådana register dessutom stor betydelse för statistiken på andra områden.

Karaktären på den statistik som ansvaret avser är också olika mellan olika sektorsmyndigheter. Vissa har ansvar för statistik som främst är av intresse för en mindre grupp experter, medan andra har ansvar för statistik som är av brett samhällsintresse.

Kollektivet av statistikansvariga sektorsmyndigheter uppvisar

således i flera avseenden mycket heterogen bild.

en

Till bilden hör också att SCB, som har det utan jämförelse största statistikansvaret, skiljer sig från sektorsmyndighetema på flera

väsentliga sätt. Medan de statistikansvariga sektorsmyndighetema som

regel har ett uttalat sektorsansvar i samhället ligger SCB:s uppgifter på expertomrâdet statistik.

EU

4¶Statistiksamarbete inom

Statistik har blivit viktig del i samarbetet inom den Europeiska en Unionen. För kunna genomföra politik inom olika att en gemensam samhällsområden behövs statistik underlag för beslut. Ju längre som integrationen drivs, desto detaljerad och jämförbar

den politiska mer

behövs. Utredningen kan konstatera att några statistikansvariga statistik omfattande EU-samarbete på statistikområdet,

myndigheter har ett

de flesta dem har litet eller relativt begränsat statistikmedan av ett samarbete med EU. framför allt den Europeiska Unionens kommission som Det är statistik i utarbetandet olika förslag. Kommissionen använder sig av av trettiotal olika generaldirektorat och andra avdelningar, består av ett flesta har samhällsområde arbetsfält, t.ex. utbildning varav de ett som Därtill finns generaldirektorat arbetsfält i eller industri. ett par vars stället funktionella och går på tvärs. Ett sådant är Eurostat, är statistikbyrå. Eurostat för att det kommissionens Det är som ansvarar fram statistik fungerar för att jämföra situationen i de olika tas som medlemsländerna inom olika samhällsområden och statistik som helhet. Samordning mellan de olika ämnesinriktade belyser EU som en har statistikintressen underlättas av att dessas

generaldirektorat som

Eurostats generaldirektör möts två gånger per år

generaldirektörer samt

inom s.k. Steering Committee Community Statistics CDIS. en on kan länk mellan å sidan EU-organen, Eurostat ses som en ena framför allt kommissionen, statistikanvändare och å andra sidan de som

enskilda medlemsländemas statistikmyndigheter. Eurostat producerar

inte själv mycket statistik utan sammanställer i stället statistik som medlemsländerna levererar. Denna länkposition kan vara känslig det ibland uppstår spänningar mellan statistikanvändare och eftersom statistikleverantörer. Å sidan står användarna på unionsnivâ, som ena det självklart det måste komma relevant statistik efteranser att är att det har fattats beslut politiskt samarbete inom området. Å den som om står medlemsländemas statistikmyndigheter, kan vara andra som motvilliga till ändringar i sin traditionella statistik. Från att främst stora ha utgått från statistikanvändamas intressen har statistiksamarbetet i regi de åren tenderat att få allt större förståelse för de Eurostats senaste nationella statistikmyndighetemas situation.

46 Statistiksamarbete inom EU

Kontaktema mellan Eurostat och medlemsländerna förs på flera nivåer. Den högsta nivån utgörs den s.k. Statistical Programme av Committee SPC, i vilken generaldirektörema för medlemsländemas

centrala statistikbyråer och representanter för Eurostat möts. Denna

grupp lägger bl.a. förslag till Eurostats femåriga arbetsplaner. Därtill

sker samarbete inom ett stort antal andra ett tiotal sektoriella grupper: kommittéer, ett åttiotal specialiserade arbetsgrupper samt s.k. task forces.

Delar av den statistik medlemsländerna harmoniserar för att bli som jämförbar och levererar till Eurostat bygger på överenskommelser som är juridiskt reglerade, medan viss statistik levereras inom för ramen frivilliga utvecklingsprojekt. Graden EU-samarbete varierar mellan av olika statistikområden och hänger ihop med graden politiskt av samarbete inom olika områden. Så finns t.ex. ett starkt utvecklat

samarbete vad gäller ekonomisk statistik medan t.ex. kulturstatistik fortfarande i mångt och mycket nationell angelägenhet. är en För Sveriges del har EU haft ett stort inflytande på väsentliga delar av den officiella statistiken, även före Sveriges inträde i unionen. Åtskilliga av de regler och krav avseende statistik ställts inom som upp EU följdes av Sverige redan före inträdet, främst på grund medlemav skapet i EES, också för att möjligheterna till internationella men jämförelser i alla händelser har bedömts viktig. vara

Inom Sverige är det SCB för samordningen

som ansvarar av statistikfrågoma gentemot EU. SCB har bl.a. uppgift att sprida information det statistiksamarbete sker inom EU till berörda om som myndigheter i Sverige, framför allt till berörda statistikansvariga sektorsmyndigheter och till program inom SCB har statistikansvar. som SCB skall också informera sig berörda statistikansvariga myndigom heters ståndpunkter inför EU-möten i de situationer där SCB för svarar Sveriges deltagande, t.ex. inför SPC-möten. Det förekommer att statistikansvariga myndigheter har direktkontakter med Eurostat, t.ex. i

specialiserade arbetsgrupper.

Omfattningen av EU:s påverkan på svensk statistik, erfarenheter av SCB:s samordning gentemot EU och bedömningar vilket gehör av Sverige f°ar för sina synpunkter inom EU:s statistiksamarbete beskrivs i

kapitel

II.

UTVÅRDERING

Inledning till utvärderingen

I denna del betänkandet, som har den övergripande rubriken

av Utvärdering, redovisas de resultat kommit fram genom

som utredningens arbete. Det har varit en strävan att göra redovisningen neutral, dvs. utan ställningstaganden och värderingar från utredningens sida. Avsikten är att strukturerad redovisning av den information

ge en

utredningen samlat in, framförallt genom intervjuer. som

Självfallet kan dock vare sig insamlingen eller redovisningen av materialet göras helt neutralt. Subjektiva ställningstaganden finns i såväl valet tillvägagångssätt, valet av vilka frågor som är intressanta

av och relevanta att få på i värderingen av vilka resultat som är

svar som viktiga och framträdande respektive relativt ointressanta. Detta är svårt att undvika. I vissa fall har utredningen dessutom redovisat en egen bedömning.

Ambitionen är dock att hålla denna redovisningsdel fri från långtgående slutsatser, värderingar hur det borde vara och förslag om

om vad bör åtgärdas och hur detta i så fall skall ske. Dessa frågor tas

som i betänkandets tredje del, slutsats- och förslagsdelen.

upp

Redovisningen utvärderingens resultat är indelad i fem delar.

av Uppdelningen bygger på ett synsätt som innebär att organisationen kring Sveriges officiella statistik kan ses som ett system, i vilket det finns ett antal aktörer statsmakterna, SCB, statistikansvariga sektormyndigheter, andra användare, andra producenter, uppgiftslämnare m.fl.. Aktörema, åtminstone de tre förstnämnda, styr statistiken genom sitt agerande.

Redovisningen inleds med aktörerna. I kapitlen under denna rubrik beskrivs hur de olika aktörerna upplever den nya situation som uppstod efter reformen, hur de har agerat och vad de anser fungera bra respektive mindre bra.

Därefter behandlas själva statistiken. Har den påverkats vad gäller t.ex. relevans, innehåll, tillgänglighet, omfattning ansvarsför-

av ändringama Utredningen har inte ansett det lämpligt eller möjligt att själv detalj granska all den statistik framställs eller att jämföra med

som hur den tidigare. I stället har utredningen vänt sig till experter för

var att få deras bedömningar.

Sedan riktas fokus på systemet. Flera aspekter rör inte i första hand

enskild aktör, utan i stället kontakter och samverkan mellan aktörer, en

50 Inledning till utvärderingen

och har därför hänförts till statistiksystemet. Detsamma gäller exempelvis frågor hur spridningen från ett fåtal till

om av ansvar många har uppfattats av personer utanför systemet. Har det blivit nödvändigt för dem att känna till i detalj hur ansvarsfördelningen inom systemet ut eller upplever de att det finns ingång till

ser en gemensam systemet Här redovisas resultat som rör samordning av systemet och gränsdragningar mellan olika aktörer i systemet.

Utanför det svenska systemet för officiella statistik finns andra system och andra aktörer som har inflytande på det svenska systemet och den svenska statistiken. En viktig sådan aktör är den Europeiska Unionen. I den fjärde delen av redovisningen beskrivs den Europeiska Unionens inflytande på den svenska officiella statistiken och de system

finns för samarbetet inom EU på statistikens område.. som

Utredningen har bedömt att det är intressant att i sammanhanget även studera andra länders system. I den femte och sista delen beskrivs kortfattat några andra länders organisationer för officiell statistik. Detta bedöms till nytta för att ge perspektiv på den svenska

vara statistiken.

5¶Aktörema och deras agerande

5.1¶Statsmakternas styrning

Regeringen avgör på vilka områden det skall produceras officiell statistik. Regeringen avgör också vilka myndigheter som skall ha

för den officiella statistiken. Som följd av att riksdagen inte ansvar längre tar ställning till ett samlat anslag för statistikproduktion saknas

instans vid sidan regeringen åtminstone teoretiskt, på ett en av som, övergripande sätt kan påverka den officiella statistikens innehåll och omfattning.

Regeringen bestämmer emellertid inte hur mycket statistik som skall tas fram inom respektive område. Principen är att regeringen överlåter till respektive statistikansvarig att fatta beslut om sådana frågor. Följaktligen beslutar regeringen inte heller i detalj hur mycket statistiken på respektive område får kosta. Statistiken skall rymmas inom de statistikansvariga myndigheternas budgetår. Den totala

samhället lägger på den officiella statistiken kan därför summan som inte längre utan vidare beräknas. Det är i huvudsak enbart för de delar där SCB har statistikansvar det är möjligt för statsmakterna att

som följa statistikens kostnadsutveckling.

Utredningen har funnit att det inte finns någon tydlig sammanhållen strategi på departementsnivå vad gäller hanteringen av statistikfrågor. Olika departement förefaller sig olika mycket i statistikfrågor.

engagera En tvärgrupp med representanter för flera departement har under en period arbetat med och strategiska frågor. På senare tid

gemensamma har den emellertid inte sammanträtt. Ett nätverk, som leds från Justitiedepartementet för att berörda departements synpunkter på

svarar statistikfrågor vid behov inhämtas.

Avsaknaden enhetlighet i departementens hantering statistik-

av av frågor medför att departementens styrning av statistiken i praktiken sker på ett varierande sätt. Vissa statistikansvariga sektorsmyndigheter avgör i stort sett helt själva hur mycket av myndighetens anslag som skall utnyttjas för statistik. Till sådana myndigheter hör i första hand de

har ett brett för viss samhällssektor. Det innebär att de som ansvar en har för sektorn i stort, där statistiken utgör mindre del. Andra

ansvar en sektorsmyndigheter styrs förhållandevis hårt och delvis via särskilda

52 Aktörema och deras agerande

anslag från sina departement till en viss angiven statistik. Till myndigheter som har anslag som är specialdestinerade för viss statistik hör SIKA och Kulturrådet.

Departementen är ofta stora statistikanvändare. På flera områden är det berörda departementet representerat i de statistikansvariga myndigheternas användargrupper. Det gäller dock inte alltid. Departementen använder inte enbart officiell statistik, utan beställer ofta kompletterande statistik för att kunna belysa specifika frågeställningar, ofta av icke-återkommande natur. Detta leder därför ofta till att statistik av engångskaraktär tas fram. Dessa beställningar riktar departementen ofta direkt till producent, i första hand till SCB. Det innebär att

en departementen inte alltid behöver påverka sektorsmyndigheterna inom sina respektive departementsområden för att få statistikbehoven tillgodosedda. Kompletteringar till den officiella statistiken skaffar departementen sig i stället genom egna direktkontakter med producenter.

Styrningen av statistiksystemet sattes på prov under vintern 1997/98 genom krav från Finansdepartementet på förbättringar av den ekonomiska statistiken. Det är statistik för vilken SCB har statistikansvar. Vissa av kraven hade sin bakgrund i EU-samarbetet. Det är självfallet inte möjligt att dra en skarp gräns mellan förändringar som är initierade av EU och förändringar som orsakats av enbart nationella intressen. Utredningen bedömer emellertid att flertalet av de ökade krav som fördes fram av Finansdepartementet hade krav och önskemål från EU som bas.

Fram tills dess hade flertalet omprioriteringar av såväl SCB:s som andra statistikansvariga myndigheters statistik kunnat klaras genom rationaliseringar, ofta inom ramen för det berörda statistikområdet. Rationaliseringama har i sin tur för det mesta varit möjliga som följd av teknikutvecklingen. Statistikvolymen har som regel inte behövt dras ner, trots att anslagen har minskat och utökningar och andra förändringar av statistiken har kunnat göras utan krav på förstärkta anslag till statistiken i fråga. Först genom ovan nämnda krav på förbättrad ekonomisk statistik, blev det fråga förändringar som, för att kunna

om genomföras utan resursförstärkning, ställt tydliga krav på minskad statistikvolym på andra områden.

Eftersom SCB vid krav på omprioritering inte har möjlighet att väga statistik mot andra verksamheter, ansåg sig SCB vara hänvisad till att föreslå ansvarigt departement som då var Finansdepartementet att resurser för förbättring av den ekonomiska statistiken skulle frigöras genom minskade satsningar på statistik inom andra områden. Detta ledde till reaktioner från tunga statistikanvändare inom dessa områden, t.ex. från flera departement och flera myndigheter inom deras områden

1999:96 Aktörerna och deras agerande 53 SOU

från forskare. Efter förhandlingar på departementsnivå kunde en samt del statistiken "räddas, bl.a. omfördelning medel mellan av genom av departementen. Den särskilda förhandling på departementsnivå således krävdes som för tillgodose olika statistikintressenters behov, pekar på en brist vad att gäller den övergripande styrningen statistiken. Den är särskilt tydlig av i de fall statistik behöver prioriteras mot statistik. Den pekar på annan det saknas instans har samlad överblick över samhällets att en som en statistikbehov och har möjlighet att föreslå förändringar med som utgångspunkt från behoven. Detta blir särskilt tydligt på SCB:s ansvarsområden, eftersom det samlade anslaget till SCB finansierar statistik ämnesmässigt hör hemma utanför det anslagstilldelande som departementets intresseområden. Detta har gällt under de år SCB tillhört Finansdepartementet. Utredningen bedömer att motsvarande situation fortfarande gäller

fr.o.m. 1999, när SCB hör hemma under Justitiedepartementet, som är förhållandevis liten statistikanvändare. De tunga användarna finns en för det inom andra departements områden. Exemplet pekar på att mesta det finns brister i samordningen mellan departementen när det gäller statistikfrågor. Utredningen har funnit att det saknas en instans med

överblick och påverkansmöjlighet över SOS-systemet i dess helhet.

Det finns också risk för att intresset för att göra omprioriteringar en på vissa SCB:s ansvarsområden har varit litet, bl.a. för att det saknas av direkta incitament för fackdepartement att lågprioritera någon del av ett den statistik finansieras det samlade anslaget till SCB. som genom Denna risk hänger med att det inte är förknippat med egna samman anslagskostnader för fackdepartementet att behålla statistiken. Önskemål har framförts till utredningen från några statistikansvariga

sektorsmyndigheter, går ut på behov ytterligare styrning när det som av vilken statistik skall omfattas den officiella statistiken.

gäller som av

Önskemålet har framförts främst i syfte att det skall vara säkerställt att viss statistik fram och att den tillhandahålls i princip kostnadsfritt. tas flera statistikansvariga sektorsmyndigheter, för att på

Bakgrunden är att

effektivt sätt kunna fullgöra sina uppgifter, är beroende av statistik ett från andra statistikområden än det I vissa fall, t.ex. när det gäller egna. Naturvårdsverkets behov statistik från SMI-H, kan det vara fråga om av statistik inte omfattas den officiella statistiken. Flera myndigsom av heter har liknande situation, t.ex. SCB, SIKA och Skogsstyrelsen. en Det i princip de statistikansvariga myndigheterna som, inom är för de anslag myndigheten tilldelats, bestämmer vilken ramen som officiell statistik skall tas fram på de områden där regeringen har som beslutat det skall finnas officiell statistik. Deras möjligheter att fritt att

54 Aktörerna och deras agerande

styra statistiken inom sina respektive områden är emellertid i praktiken begränsade.

De statistikansvariga sektorsmyndighetemas möjligheter begränsas av

att de har ett brett samhällsansvar för statistiken inom den egna -

sektorn. Det är sektorsmyndighetemas uppgift att ta hänsyn till

andra användares statistikbehov. Detta gäller såväl andra statistik-

ansvariga myndigheters behov allmänhetens behov och behov i

som övrigt. att andra aktiviteter inom sektorsmyndighetemas område

-

konkurrerar med statistiken om anslagsmedlen.

att det på flera områden förekommer att vissa anslag till den -

ansvariga myndigheten är specialdestinerade till ett specifikt statistikändamål.

att hänsyn måste tas till nationella och internationella krav och -

överenskommelser. att en rad regler omgärdar den officiella statistiken.

-

Regler som reducerar de statistikansvariga myndigheternas frihet att råda över statistiken finns främst i statistikförordningen. En sådan regel är kravet enligt statistikförordningens §10 att individbaserad statistik skall vara könsuppdelad om inte särskilda skäl talar däremot. De föreskrifter, som gäller för offentliggörande av all officiell statistik innebär på motsvarande sätt i praktiken viss styrning, begränsar

en som myndigheternas frihet att hantera statistikansvaret.

Till bilden hör att officiell statistik inte enbart skall tillgodose dagens behov av samhällsinformation. Hänsyn skall även tas till morgondagens behov. Användare har framfört till utredningen att det finns en risk med den gällande organisationsmodellen, där samlad

en överblick i princip saknas, samt mot bakgrund den rådande

av ekonomiska situationen, att dagens behov f°ar dominera vid prioriteringar.

I samband med den process låg bakom SCB:s nämnda

som ovan försök att göra omprioriteringar inom ramen för sina statistikområden i syfte att skapa utrymme för förbättringar den ekonomiska

av statistiken, framkom tydligt att SCB:s frihetsgrader kraftigt

var beskuma av en rad krav.

Representanter för myndigheter med anslag som är destinerade till specifika statistikändamål har framfört till utredningen att de, trots den styrning och begränsning som detta innebär, upplever dessa anslag på ett positivt sätt. De innebär att medlen blir skyddade i den meningen att de inte kan bli föremål för konkurrens från alternativa användningar inom myndigheten.

Aktörema och deras agerande 55

På flera områden är det i första hand samarbetet med EU och krav från EU i praktiken minskar frihetsgradema vad gäller de som statistikansvarigas möjligheter att själva bestämma över statistikens

inriktning och dimensionering. Krav och önskemål statistik samt om ny på harmonisering befintlig statistik så att den i högre utsträckning av blir jämförbar med motsvarande statistik från andra länder hör till faktorer begränsar möjligheterna att på hand styra statistiken. som egen Även de nationella intressena i princip överensstämmer med EU:s om intressen, kan det visa sig i praktiken bli fråga begränsningar i de om statistikansvarigas frihetsgrader. EU:s påverkan på statistiken beskrivs

närmare i kapitel SCB utövar viss styrning den officiella statistiken i dess helhet. av Verket har inom för sina förvaltningsuppgifter att samordna ramen och bevaka den officiella statistiken. Utredningen har funnit att flera användare att det är viktigt att innebörden av denna uppgift anser tydliggörs bättre än hittills. Inom SCB talar om en tillsynsman vilket kan uppfattas fördjupning bevaknings-

uppgift, som en av uppgiften.

5.2¶Användare: användande och

användarinflytande

5.2. 1 Användande

Ökat användande

Den officiella statistiken har, enligt vad utredningen erfar, fått en ökad

användning på år. Detta faktum har flera orsaker som t.ex. att en senare del statistiken har blivit lättillgänglig och att många, delvis stor av mer arbetsuppgifter i samhället kräver statistik. nya, En orsak har direkt med statistikreformen att göra är att många som fler människor har blivit aktivt inblandade i frågor rör vilken som statistik skall fram, på vilket sätt den skall tas fram och hur den som tas skall presenteras och spridas. Som följd av det statistikansvar som en har tilldelats rad sektorsmyndigheter har en del av deras personal en behövt sätta sig in åtminstone så pass mycket i statistikproduktionen

inom deras område att de har kunnat komma överens om ett

produktionsavtal, vanligen med SCB.

Som framgår avsnittet hur olika statistikansvariga sektorsav om myndigheter uppfattat sitt är graden engagemang olika. nya ansvar av

56 Aktörema och deras agerande

Medan vissa har engagerat sig aktivt och beslutat om förändringar i t.ex. innehåll, insamlingssätt, presentation eller val producent, har

av andra i princip nöjt sig med att betala SCB för att fortsätta på i huvudsak samma sätt som före reformen.

Det tilldelade statistikansvaret tillsammans med det ökade behovet av statistiskt material för uppföljning och utvärdering har medfört att

många statistikansvariga sektorsmyndigheter har ökat sin statistiska

kompetens.

Många representanter för statistikansvariga sektorsmyndigheter upplever att arbetet med ansvaret har inneburit att de har fått upp ögonen för vilken statistik som finns och att de har upptäckt hur användbar den är för dem. Men inte bara personal på dessa myndigheter utan även andra användare tagit plats i något de användar-

som av råd inrättades med anledning reformen vittnar detta.

som av om

I utredningens enkätundersökningzbland deltagare i användarråd uppgav nära hälften av dessa att deras statistikanvändning hade ökat under de senaste åren. Lika många ansåg att deras användande

var oförändrat och endast ett litet fåtal att de hade minskat sitt användande av statistik. De vanligaste anledningarna till att använda statistik

mer nu uppgavs vara se även diagrammet nedan

att arbetet ställer ökat krav på underlag i form av statistik -

att statistiken har blivit bättre och relevant och - mer

att man har fått större inblick i vilken statistik finns. - som

Den tredje anledningen, större inblick, understryks ytterligare i

svaren på enkätens öppna frågor, där många uppgav att möjligheten att få information om den statistik som finns eller planeras som viktig

en fördel med att delta i en användargrupp.

Användarråd är inte något nytt för reformen. SCB har sedan länge olika former av användarråd för statistik inom olika områden. Deras deltagare är självfallet redan väl bevandrade i statistiken. Vad som avses ovan är att denna kunskap i och med reformen spridit sig till allt fler. 2 Enkätresultaten presenteras i sin helhet i bilaga

Aktörema och deras agerande 57

Fråga 19.Varför har ditt användande ökat

% 100

60 -lsAMzs grupper l t A .lSCB:s grupper 40 m.

0 mitt nytt i annat mer större relevant inblick arbete arbete

Att stapel saknas för SCB:s i tre fall beror på att ingen svarande från de grupper har angett det aktuella svarsaltemativet grupperna Svarsaltemativ: Statistiken har blivit bättre / mer relevant for mig de senasteåren. - Jag har fått större inblick i vilken statistik som finns. - Mitt arbete kräver ökat användande. - Jag har ett nytt arbete. - Annat. Ange gärna vad. - Kan avgöra -

Minskat användande

Alla dock inte positiva till den ansvarsspridning reformen har är som inneburit. Vissa statistikanvändare upplever att dagens situation försvårar deras användning statistik eftersom de måste vända sig till av nu flera olika myndigheter för att få statistik från olika samhällsområden. De detta gör det svårare att ha vilken statistik och anser att grepp om vilka publikationer finns att tillgå. Detta gäller främst sådana som användare användare redan före reformen och har vant sig vid som var att kunna vända sig till enbart SCB.

58 Aktörerna och deras agerande

Användarinflytande

Användarinflytandet över statistiken var ett mycket tungt argument för statistikreforrnen. Sektorsmyndigheter samtidigt är huvudsom användare av statistiken blev statistikansvariga. Dessa skulle få ett stort inflytande vad gäller statistikens innehåll. Deras möjlighet att direkt påverka skulle bli en garant för att det är den statistik efterfrågas som som blir producerad. Ett grundläggande motiv för att lägga ut statistikansvaret på sektonnyndigheter var vidare att det skulle bli tydlig dialog en mera mellan statistikanvändama och producenten följd att ansvaret som av för ett statistikområde kombineras med ansvaret för medlen till statistiken. Det fanns även en föreställning om att SCB hade konservativ en syn på vilken statistik som skulle produceras. Genom att decentralisera ansvaret och ge användarna större inflytande skulle möjligheterna att förnya statistiken komma att öka. Inför statistikreforrnen fördes intensiv diskussion huruvida en om andra användare än de huvudanvändare tilldelades statistikansvar i som praktiken skulle komma att få sina synpunkter tillgodosedda. Till andra användare räknades också allmänheten. Såväl allmänhetens tillgång till statistiken som möjligheter att påverka statistiken ifrågasattes. Respektive myndighet har för alla statistikbehov inom det ansvar statistikområde ansvaret Det innebär för att även s.k. som avser. ansvar sekundäranvändares behov så långt det är möjligt blir tillgodosedda. Enligt Genomförandekommittén är det viktigt statistikansvarig att en myndighet är lyhörd för ändringar i önskemålen inom sitt område. Den statistikansvarige skall efter samråd med övriga användare ta ställning till statistikens innehåll och omfattning inom området. m.m. SCB skall enligt Genomförandekommittén ha ett samlat för ansvar att bevaka sådana behov som spänner över flera områden eller i övrigt , riskerar att falla mellan flera stolar. Vidare skall SCB enligt Genomförandekommittén bevaka att beställannyndigheter tar för att ansvar tillgodose olika användarintressen. SCB har härvid att särskilt beakta allmänintresset av statistiken i fråga. De sektorsmyndigheter fick statistikansvar bedömdes således som själva vara huvudanvändare inom respektive område. Därutöver finns en rad andra användare på samtliga statistikområden. Utredningen har

studerat dels hur de statistikansvariga sektorsmyndighetema själva

upplever sina möjligheter att påverka statistiken i den situationen nya efter refonnen, dels hur andra användare upplever den situationen nya

och sina påverkansmöjligheter.

Aktörema och deras agerande 59

andra användares, vid sidan de statistik- För att garantera av ansvariga sektorsmyndighetema, inflytande på exempelvis planering,

och tillgängliggörande statistiken uppmanades alla produktion av

statistikansvariga myndigheter inrätta användarråd för statistiken att inom sina respektive områden. Utredningen har kartlagt användarråden enkätundersökning bland ett urval ledamöter i

och genomfört en av sektorsmyndighetemas och SCB:s användarråd respektive programråd

få bild deras på såväl rådens betydelse statistiken för att en av syn som och statistiksystemet efter reformen. Utredningen har studerat användare vid sidan statistikansvariga av och deras användarråd att intervjua ett urval. Bland

myndigheter genom

användarna utanför användarråden har härvid breda " användare, använder statistik från flera områden bedömts särskilt dvs. de som vara intressanta.

Olika användares upplevelser av inflytande

De statistikansvariga sektorsmyndigheterna

De sektorsmyndigheter fick sig ett statistikansvar tilldelat är som vanligtvis mycket positiva till reformen och sina ansvarsområden. nya vittnar hur den tätare kontakten mellan dem som statistik- De om användare och statistikproduktionen ofta har inneburit ökad relevans, ökad kvalitet och ökat användande. De ofta att ansvaret med medföljande ekonomiska resurser är anser för deras befogenheter och inflytande. Detta gäller också de

avgörande

statistikansvariga sektorsmyndigheter är användare av statistik som områden, inte själva är ansvariga för alla dessa områden. från flera men statistikansvarig sektorsmyndighet utredningen har En som intervjuat använder statistik från tre stora områden och är själv ansvarig dem, medan SCB för de andra två eftersom de är för ett av ansvarar

sektorsövergripande. De intervjuade att kvaliteten och relevansen

anser ökat på det område där myndigheten är ansvarig på grund av bl.a. har förbättrade definitioner myndigheten infört i samarbete med SCB som och den kunnat sätta större på SCB. På de andra två områdena, att press där myndigheten är användare bland andra anser de däremot, en intervjuade det är svårare att påverka. Man upplever att det mesta av att den statistiken redan ligger fast och att deltagarna i program-

planerade

råden endast har möjlighet att skrapa lite i kanten samt att tunga användare ofta tillfredsställer sina statistikbehov särskilda uppgenom drag vid sidan den ordinarie statistiken inom dessa områden. av

60 Aktörerna och deras agerande

Ett fåtal statistikansvariga sektorsmyndigheter upplever

inte sitt nya ansvar som en påtagligt berikande uppgiñ. Det rör sig myndigheter om som inte i första hand har erhållit sitt statistikansvar i egenskap av huvudanvändare, utan i stället historiska eller praktiska skäl. Detta av gäller t.ex. Finansinspektionen som anser att åtminstone delar dess

av

statistikansvar inte passar med myndighetens övriga verksamhet. På de områden där SCB är statistikansvarig myndighet är det som regel inte möjligt att lika tydligt spåra den effekt gynnsamma av

analyskompetensens återverkningar på statistiken noterats på flera

som

områden med en analyserande myndighet statistikansvarig. Det

som saknas visserligen inte kontakter med användarna dessa kontakter men tycks ibland inte ge samma analys-feedback på statistiken. På den ekonomiska statistikens område, t.ex., har SCB goda kontakter med de

i två stora användarna Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Användare Finansdepartementet efterlyser dock ännu analys-

mer

inblandning i själva statistikproduktionen i syfte att öka kvaliteten.

Andra användare

För andra användare än de statistikansvariga sektorsmyndigheterna

själva finns flera möjligheter att påverka statistiken, deltagande i varav användarråden är den mest formaliserade. Andra möjligheter är bl.a. att ha kontakt med producenten vanligen SCB, med regeringskansliet, med andra myndigheter eller genom direktkontakt med den statistikansvariga myndigheten utanför användarrådet. Några statistikansvariga

myndigheter betraktar t.ex. telefonförfrågningar utifrån central

som en källa för kunskap användarbehov. om Möjligheten för andra användare än huvudanvändama att påverka statistiken har, enligt utredningens uppfattning, successivt förbättrats. Det blir successivt allt vanligare att statistikansvariga myndigheter arbetar med användargrupper i någon form. Fortfarande saknas emellertid användargrupp på några statistikområden. En sammanställning över de användargrupper i arbete hösten 1998 framsom var

går av bilaga

Inom vissa statistikområden saknas användargrupp följd att som av användarsituationen medför att det inte har bedömts befogat med vara en särskild användargrupp. Riksrevisionsverket och Riksgäldskontoret hör till de myndigheter som sig ha svårt att identifiera andra anser användare av sin statistik. Andra statistikansvariga myndigheter som har ansvar för statistikområden där användargrupper saknas är

Konjunkturinstitutet, Överstyrelsen för civil beredskap, Ekonomi-

styrningsverket, Jordbruksverket och delar NUTEK. av

Aktörerna och deras agerande 61

Några myndigheter har valt att bygga ut redan befintliga användaruppbyggda för andra ändamål än statistikfrågor,

grupper, ursprungligen

så de arbetar med frågor rör statistiken. De allra flesta att även som användarråden har emellertid inrättats med statistikfrågor som huvudråden har dessutom vissa andra uppgifter, även i de

uppgift. Några av fall de är nyinrättade. Det rör sig vanligen näraliggande uppgifter.

om Dessa kan informationsflödet till register som utnyttjas för t.ex. avse bl.a. statistikändamål. I vissa användarråd ingår ledamöter med speciell bevakning som

huvudsaklig uppgift. Till sådana bevakningsuppgifter hör exempelvis

bevaka uppgiftslämnandefrågor. Dessa sig i många fall ha att anser

kunnat insamlingsfasen. Uppgiftslämnaraspekter behandlas i påverka

avsnitt 5.6.

Användare i användarråd

Enligt utredningens enkätundersökning är den vanligaste uppfattningen användarråden fungerar bra3. De träffas vanligtvis minst gång att en om i vissa fall betydligt oftare. Deltagarna att deras deltagande i året, anser råden meningsfullt och de sig åtminstone ibland få gehör för är anser sina synpunkter. De vanligaste fördelarna med att delta i användarråden

att får information, möjlighet att påverka och viss uppges vara man insyn i statistikproduktionen. Nackdelen är att det är tidskrävande. Det

viktigt att att just tidig information statistiken upplevs som är notera om de fördelarna med att delta i användarråd. Det tycks som om en av stora de inte har så stort intresse att påverka statistiken ändå är även som av mycket betjänta information om den. av Trots del användarråden är fortsättning på tidigare att en av en inte från början skapades för att diskutera statistik, tycks grupper som utsträckning användas till att få fram olika användares syn på de i stor innehåll och relevans, dvs. diskussioner statistikens statistikens om täckning det aktuella samhällsområdet. Detta anges vara en av av huvudfrågor nära tre fjärdedelar rådsledamötema i rådsmötenas av av enkätundersökningen. Sakfrågor inte rör statistik tas upp ibland, som huvudfråga endast i vart femte råd. Praktiska frågor som men är en insarnlingsrutiner eller metoder är däremot ganska vanliga i råden, men

3 viktigt Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var endast Det är att notera att skulle kunna innebära t.ex. att det är de mest missnöjda som inte 50 %. Detta Det emellertid troligt att den låga Svarsfrekvensen i högre grad har svarat. är på uppgifterna vilka sitter med i användarråd i vissa fall var beror att om som inaktuella.

62 Aktörerna och deras agerande

inte lika vanliga som frågor om innehåll och relevans. Se tabell nedan. En mera fullständig redovisning resultaten av enkätundersökningen

av redovisas i bilaga 1.

Enkät till ledamöter i användarråd hos SCB och statistikansvariga sektorsmyndigheter. Fråga Hur oña tasföljande upp på gruppens möten

Tas Tas upp Tas nästan Vet / Totalt

nästan ibland alltid upp/ är kan aldrig en av mötets avgöra upp huvudfrágor

sakfrågor som 20 % 57 % 18 % 5 % 100 % inte rör stat. Statistikens 5 % 20 % 73 % 3 % 100 % täckning av samhällsomr... Frågor om bef. 5 % 40 % 50 % 5 % 100 % eller planerad statistik... Frågor om 45% 38% 12% 5 % 100% statistikansvaret inom området *

..

dvs. innehåll och relevans, t.ex. vilken statistik som bör finnas och vilken som inte

..., bör eller behöver finnas. Prioriteringar mellan olika slags statistik inom omrâdet.

t.ex. insamlingsrutiner och metoder.

..., * t.ex. vilken myndighet sombör ansvaraför en viss statistik.

...,

De flesta som deltar i användarråd upplever sig även ha andra kanaler för påverkan, framförallt i kontakter med andra myndigheter, med producenten eller genom egen produktion eller egen inhandling av statistik. Några i SCB:s användarråd anger att de saknar andra möjligheter medan ingen i de andra användarråden anger detta alternativ.

Enligt utredningens intervjuer med användare fungerar dock vissa användarråd inte lika effektivt. Några statistikansvariga sektorsmyndigheter som anordnar användarråd önskar mer engagemang och mer konkreta synpunkter från deltagarna. Också vissa deltagare

anser att de användarråd de deltar i inte fungerar bra för användarpåverkan. Däremot fungerar de som informationskanaler.

Aktörerna och deras agerande 63

Användare utanför användarråd

Inflytandet från användare utanför organiserat samråd, främst allmänintresset, är svårare att få ett grepp om. Upplysningsfunktioner, bibliotek och liknande regel inte representerade i användarråd.

är som

ett brett statistikbehov, i princip hela den De representerar som avser officiella statistiken. Detta är ett skäl till att de vanligtvis inte blir representerade i användarråden. De räknas inte bland de tunga användarna inom något enskilt statistikområde. Ett undantag är Kommunförbundet, bl.a. har sådan bred roll och är

som en representerat i flera användarråd.

Breda användare och användare vilkas intresseområden skär statistiken på ledd t.ex. regionalt eller fokuserat på en viss

en annan åldersgrupp än sektorsområden är även framdeles kan

grupper som

få problem med att erhålla statistiken och att få den jämförbar antas mellan områden. De breda användare utredningen har intervjuat har dock varierande erfarenheter refonnen. De pekar på olika både för-

av och nackdelar. Deras erfarenheter framför allt innehåll, tillgäng-

avser lighet och inflytande.

Vissa, framförallt de redan före reformen hade etablerade

som kontakter med SCB, att det hade varit bättre överskådligt,

anser mer lättillgängligt och trovärdigt SCB hade fortsatt att vara ansvarig.

om Andra, däremot, att spridningen är mycket positiv och

anser av ansvar att de statistikansvariga sektorsmyndighetema, tack vare sina ämneskunskaper är berikande kontakter när det gäller statistik.

Flera de användare, kan sägas representanter för

av som vara allmänintresset, har behov inte passar in i sektorsschemat. De

som

sig ofta sakna kanaler för information om och inflytande på anser statistiken.

5.2.3¶Ökad närhet mellan ämnesexpertis och

statistikexpertis

För att statistik skall bli så bra möjligt behövs såväl ämneskunskap

som

kunskap statistik. Det innebär i praktiken att det behövs närhet som om mellan statistikexpertis och ämnesexpertis. Detta är en viktig aspekt av användarinflytande.

Den nödvändiga statistikkunskapen omfattar kännedom om bl.a.

metoder, produktionssätt och jämförelsemöjligheter mot statistik inom

andra ämnesområden.

Ämneskunskap är viktig för statistikproduktion kan vara t.ex.

som kunskap ändringar i regler och förutsättningar för den verksamhet

om

64 Aldörerna och deras agerande

som statistiken belyser och som kan innebära att vissa definitioner måste ändras för att vara relevanta. Det finns exempel på fel i utförda uppdrag avseende statistikproduktion där orsaken troligen var en brist på djupare ämneskunskaper. Närhet mellan statistikproduktion och analys statistiken satt i sitt av sammanhang såväl förbättrar statistiken ökar dess relevans för som analyserna, vilka därmed f°ar bättre kvalitet. Analysen fungerar en som en effektiv kvalitetskontroll. Att statistisk infonnation, förutom att finnas i rena statistikpublikationer och databaser, även sätts in i publikationer riktar sig som till läsare som söker olika typer information ett samhällsområde av om ökar dessutom statistikens spridning till bredare krets läsare. en av Analyserarande och sammanfattande publikationer inom ett visst sakområde fungerar ofta som inkörsport till området för den ännu som inte är så insatt. En önskan om ökad analysnärhet, av bl.a. ovannämnda skäl, var en viktig faktor bakom statistikreformen och del i det kallade för en man användarinflytande. Det är som regel funktionellt att vissa är statistikexperter och andra är ämnesexperter. Många tycks ha ansett att gränsen före reformen var satt så att statistikexpertisen tog för stort utrymme och att ämneskunskapen kom för litet i beslut rörande statistiken. I och med flytten av ansvar på flera områden ändrades gränsen så att ämnesexpertis fick ett större inflytande. På andra områden förblev huvudansvaret hos statistikexperten SCB. Detta innebär att det på SCB:s statistikområden krävs andra sätt att bygga in påverkan från ämnesexpertisen i statistikproduktionen. Det kan ske genom t.ex. väl fungerande användarråd och andra täta genom kontakter med användare. Ett särdrag som gäller de flesta de av statistikområden SCB ansvarar för är att det saknas tydlig expert en eller huvudanvändare. Det är i stället fråga att samarbeta nära med om flera och att ta vara på feedback från flera. Dessutom behöver SCB producent ämneskunskap än som mer tidigare för att kunna konkurrera med andra institut och liknande tänkbara producenter som är både ämneskunniga inom ett visst område

och ganska statistikkunniga. Risken statistikansvarig sektors-

om en myndighet väljer ett sådant institut som producent kan vara att det blir olika producenter för varje område, vilket troligen minskar möjligheterna till samordning och jämförelser mellan områden. Ju fler producenter som medverkar, desto större krav kommer att ställas på insatser som syftar till att vidmakthålla statistikens samordning.

Aktörerna och deras agerande 65

Hur har det blivit efter reformen

Det tycks inte finnas ett standardrecept för hur idealt skapar närhet man mellan analys/ämnesexpertis och produktion/statistikexpertis. Reforminnebar att SCB fick över vissa områden och utpekade en ansvar sektorsmyndigheter blev ansvariga för andra, vilket innebär att både modellen med statistikexperter ansvariga och modellen med som ämnesexperter ansvariga existerar parallellt. I bägge modellerna som finns fall där närheten mellan analys och produktion är stark och fruktbar och har ökat. Det finns också fall där detta inte gäller. Detta gör det svårt att peka modell som generellt sett är överlägsen i en detta avseende. Även det faktum att statistiken till sin karaktär är olika mellan olika statistikområden bidrar till svårigheten att kategorisera.

När sektorsmyndighet är statistikansvarig en

Ökad analysnärhet de viktigaste skälen till ansvarsövervar ett av föringen till sektorsmyndigheter. I många fall tycks detta ha fungerat avsett. Det nya statistikansvaret tillsammans med beroendet av som relevant statistik för uppföljnings- och utvärderingsarbete av sin sektor har gjort att många statistikansvariga myndigheter har fått ett nya incitament att aktivt sätta sig in i statistikproduktionen och att skapa ett intensivt samarbete med SCB producent. När de gjort detta har de, som tack sin sakkunskap på området, upptäckt att t.ex. vissa vare definitioner och klassificeringar har kunnat aktualiseras och förbättras. Deras allmänna insikt i statistikens användbarhet, såväl för dem själva för andra har dessutom ökat. som Ämnes- och analysexpertemas har därmed inneburit engagemang förbättrad relevans, kvalitet, analys och ökat användande. För vissa mer användare kan även tillgängligheten sägas ha förbättrats tack vare delvis publikationer där statistisk information blandas med annan nya information inom ett samhällsområde. Samma faktum innebär dock en försämring tillgängligheten för andra användare. Det gäller främst av efterfrågar enbart statistik, ibland från flera områden. Deras de som situation försämras, såvida inte den statistiska informationen även finns i statistikpublikationer och tillsammans med statistik om flera rena samhällsområden. Intensiva och fungerande kontakter mellan ämnes- och statistikexperter fungerar ömsesidig kompetensutveckling. Ett exempel som en aktivitet för att åstadkomma detta är de årliga tvådagarsen konferenser berörd personal vid SCB och Högskoleverket ordnar som tillsammans. Sådana aktiviteter kombinerade med telefonkontakter och

3 19-1312

66 Aktörema och deras agerande

möten kring speciella frågor torde bidra till att ständigt aktualisera olika frågor kring statistiken och leda till att den vidareutvecklas och förbättras.

Det finns emellertid även exempel att den nya ansvarsrollen inte har inneburit någon ökad närhet mellan statistikproduktion och analys. Detta kan bero på att den sektorsmyndighet som fått statistikansvar inte har en sådan roll att det är naturligt att engagera sig i statistiken. Exempel på detta är Finansinspektionen och Ekonomistyrningsverket. Finansinspektionen har framfört att de anser att deras statistikansvar går utanför deras gängse intresse- och bevakningsområde.

Uteblivna positiva effekter kan också bero på att relationerna inte är de bästa mellan den statistikansvariga myndigheten och producenten SCB. I vissa fall kan ett visst misstroende mot den andre noteras från bägge parter, vilket naturligtvis inte gynnar kontakter som innebär

ömsesidig kompetensutveckling.

När misstroende mot SCB från en statistikansvarig sektorsmyndighets sida förekommer har det vanligen att göra med att denne tror/anser att SCB som följd av sin monopolliknande ställning och sina olika roller i SOS-systemet inte är juste i sin prissättning. Synpunkten att SCB uppvisar ett slags storebrors-beteende förekommer också.

Misstroende förekommer också i motsatt riktning, dvs. från aktuell producerande enhet inom SCB mot sin sektorsmyndighet. Detta misstroende har ofta att göra med att SCB-personalen tror/anser att den andra myndigheten har en alltför snäv syn på statistikbehoven inom området, exempelvis att den endast bryr sig om sina egna och inte andra användares behov. SCB-personal oroar sig ibland även för att sektorsmyndigheten, i sin relativa okunnighet om vad som krävs för att

uppnå god kvalitet i statistikproduktion, genomför förändringar i t.ex.

insamlingsmetod eller val av producent som försämrar kvaliteten.

Exempel på områden där synpunkter av dessa slag har framförts, i någon eller båda riktningama, är de områden där LES, SIKA, Socialstyrelsen och BRÅ är ansvariga.

När SCB är statistikansvarig

Erfarenheterna från de statistikområden där ansvaret fortfarande åvilar SCB visar att det finns olika sätt att skapa närhet mellan produktion och analys. Det vore fel att påstå att sådan närhet saknas överlag på de områden där statistikexperten och inte ämnesexperten, dvs. SCB, är

statistikansvarig.

Ett område som har nära och täta kontakter med analysexpertis utanför statistikproduktionen är delar av den ekonomiska statistiken.

Aktörerna och deras agerande 67

Här föreligger täta kontakter mellan SCB och framförallt Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Under Genomförandekommitténs arbete övervägdes Konjunkturinstitutet skulle tilldelas statistik-

om ansvaret, kommittén valde att föreslå att ansvaret skulle stanna hos

men SCB.

En del SCB:s ansvarsområde där det finns nära kontakt

annan av en med ämnesexpertis är delar välfärdsstatistiken. Här har analys-

av

kompetens förts in i SCB:s organisation dels att SCB har egen

genom personal är ämnes- och analyskunnig, dels genom att forskare har

som

mycket nära anknytning till SCB. Modellen påminner om den som en tillämpas för den ekonomiska statistiken i Norge.

Det finns också områden där SCB är ansvarig, där någon

men nämnvärd närhet mellan produktion och analys inte har utvecklats. Detta kan bero på att användarna statistiken inom området är så

av många och splittrade att det inte är funktionellt med ett tätt samarbete med någon dem. Det kan självfallet också bero på att ett fruktbart

av samarbete helt enkelt inte har etablerats. På områden som är av sektorsövergripande karaktär, kan det mindre självklart för vilka

vara syften och för vilka användare en analys bör göras.

5.3¶De statistikansvariga sektorsmyndighetema i sin roll

nya

Till de statistikansvarigas huvuduppgifter hör att utifrån såväl eget som andra användares statistikbehov ta ställning till hur mycket resurser

skall läggas statistiken inom respektive omrâde, vilken statistik som

skall produceras och hur produktionen skall ordnas. Statistiken som skall utvecklas löpande och anpassas till samhällets behov. Dessutom skall de statistikansvariga bestämma statistikens innehåll, form och frekvens Statistiken skall dokumenteras och kvalitetskontrolleras

m.m. före publicering och den officiella statistiken skall göras allmänt tillgänglig i tryckt form eller via ADB-baserade medier.

Detta innebär att det i praktiken ingår i ansvarsuppgiften att avgöra vilken statistik på respektive område ska tas fram inom området i

som syfte att tillgodose allmänintresset samhällsinformation. Hit hör inte

av enbart dagens intressenter, utan också morgondagens.

68 Akiörema och deras agerande

5.3.1¶Skillnader mellan statistikansvariga sektorsmyndigheter

De flesta av de sektorsmyndigheter blev tilldelade ett statistik-

som ansvar har som en av sina huvuduppgifter att skapa och sprida kunskap om "sin samhällssektor. Denna uppgift uttrycks vanligtvis i deras myndighetsinstruktioner med verb som följa utvecklingen, beskriva, analysera, informera, utarbeta beslutsunderlag etc.

För dem har statistikansvaret vanligtvis upplevts som ett naturligt och värdefullt komplement till denna uppgift. Statistiken blir viktig

en källa for analyser och utredningar. De anser ofta att de tack vare det nya ansvaret har kommit att använda statistiken vilket berikar

mer, deras utredningsarbete. Dessa myndigheter är vanligtvis relativt aktiva i sin roll som statistikansvariga och uppnår ofta de fördelar beskrivs

som i avsnittet ökad närhet mellan ämnesexpertis och statistikexpertis.

om Många av dem har också, tack vare sina många kontakter inom sektorn, knutit samman flera nätverk positivt påverkar hela informations-

som och kunskapsflödet, till gagn för såväl statistikanvändare för

som utredare, policyansvariga, allmänhet m.fl.

Dessa myndigheter har vanligtvis en sådan storlek och infrastruktur att det nya ansvaret inte blir en alltför tyngande eller dominerande uppgift. Många av dem hade redan från början en viss statistikkompetens eller behövde skaffa sådan även av andra skäl än det tilldelade statistikansvaret.

De flesta av dessa myndigheter har vidare reell möjlighet att i sin

en interna budget prioritera statistik mot andra områden. LES och SIKA är dock exempel på myndigheter visserligen in på beskriv-

som passar ningen av analys- och informationsuppgiften och statistikansvarets betydelse som komplement till denna, på grund sin litenhet

men som av och avsaknad av andra typer uppgifter i praktiken har små

av möjligheter att prioritera mellan statistik och annan verksamhet.

Ett fåtal av de sektorsmyndigheter fick statistikansvar har inte

som kunskapsspridning om sektorn som en framträdande uppgift. De har fått sitt statistikansvar på delvis andra grunder. Deras huvudsyfte är i stället ett annat, t.ex. att fatta beslut vilka regler skall gälla för

om som ett visst område samt i flera fall att fatta beslut rör enskilda

som individer. Dessa myndigheter upplever vanligtvis statistikansvaret

som något mera sidoordnat, som inte direkt har att göra med den övriga verksamheten. Därmed är deras i statistikansvaret inte lika

engagemang stort. Till myndigheter kan hänföras till denna hör Centrala

som grupp studiestödsnämnden, Riksgäldskontoret, Statens invandrarverk och i viss mån Finansinspektionen. De flesta dem har fått sitt statistik-

av

Aktörerna och deras agerande 69

historiska skäl och inte följd Genomförandeansvar av som av kommitténs prövning.

Skillnaden mellan dessa två grupper av sektorsmyndigheter är naturligtvis inte glasklar. En del är renodlade i den ena eller andra

mer riktningen, andra har ett stort antal uppgifter mycket varierande

av karaktär. Skalan är glidande. I detta sammanhang är dock uppdelningen tydliggörande.

En väsentlig skillnad mellan de statistikansvariga sektors-

annan myndigheterna har med deras storlek att göra. Små myndigheter har ofta större problem när det gäller att sköta sitt statistikansvar än större. Personberoendet blir större och mera utslagsgivande när det gäller exempelvis strategiska val och förhandlingar om produktion vid myndigheter där få arbetar med statistikfrågor än vid övriga.

personer Det är även vanligare att myndigheter med små resurser för statistikarbete önskar stöd från t.ex. SCB:s förvaltningsfunktion än andra.

5.3.2¶Skillnader mellan statistikansvariga

och SCB

sektorsmyndigheter som statistikansvarig

Skillnaderna mellan SCB som statistikansvarig och övriga hänger ihop med skillnaderna i deras roll i samhället. Som nämnts ovan har de flesta statistikansvariga sektorsmyndighetema en framträdande uppgift

som att sprida kunskap samhällssektor. Eftersom SCB inte har ett

om en sektorsansvar, har SCB inte heller denna uppgift. SCB:s uppgift är att

till att det tas fram statistik de samhällssektorer som myndigse om heten har statistikansvar för och till att statistiken blir tillgänglig i en

se grundläggande mening. Övrigt kunskapsspridande är det ofta andras sak att sköta.

SCB är dessutom finansierat på ett annat sätt än de flesta övriga myndigheter. Medan övriga är helt eller så gott som helt anslagsfinansierade och utför alla sina uppgifter, inklusive den kunskapsspridande uppgiften, inom för anslaget, är SCB finansierat delvis

ramen

anslag delvis uppdragsintäkter. Detta leder till en skillnad i av av synsätt vad gäller avgiftsbeläggning och prissättning. Man kan förenklat säga att medan SCB har i uppgift att kompensera sig ekonomiskt för service i anslutning till användningen av den statistik

myndigheten för, har de statistikansvariga sektorssom ansvarar myndighetema i uppgift att kostnadsfritt sprida kunskap, inklusive sådan inkluderar statistik. En annan bidragande faktor till denna

som skillnad är att volymen statistik SCB har ansvar för är avsevärt

som

70 Aktörema och deras agerande

större än övriga myndigheters. Prisfrâgoma behandlas mer ingående i ett separat kapitel.

Rollskillnaden mellan SCB som statistikansvarig och övriga innebär vidare att myndigheterna har olikheter i basen för sitt ansvar. De allra flesta har kunskaper om en samhällssektor bas för ansvaret. För

som SCB, däremot, baseras ansvaret på en slags teknisk kompetens

statistikkunnandet. Detta får bl.a. som konsekvens att flertalet myndigheter har större inflytande över planeringen inom sina områden än vad SCB har. Det innebär att de i högre grad avgör vilken och hur mycket statistik som skall tas fram på sina respektive områden utan

inblandning av sitt departement. På SCB:s områden har departementet

större möjlighet att påverka planeringen. Skillnaderna utvecklas vidare i avsnitt 5.4.2 om SCB:s agerande. En annan aspekt som har med de olika rollerna att göra är att sektorsmyndigheterna lättare än SCB kan misstänkas ha partsintressen i statistiken. Som nämnts i kapitel 3 är de sektorsmyndigheter som fått statistikansvar numera vanligtvis inte ansvariga för den verksamhet som statistiken avser. Det är i stället andra myndigheter eller organisationer som ansvarar för verksamheterna. De statistikansvariga myndigheterna har en roll som snarare innebär att de skall betrakta och beskriva utvecklingen inom en sektor. Några användare har emellertid till utredningen framfört tveksamheter av detta slag och en myndighet, BRÅ, har bl.a. i massmedia misstänkts för att riskeras sköta statistiken på ett mindre objektivt sätt. Ett par sektorsmyndigheter har därtill, av främst SCB, beskyllts för att ha anlitat statistikproducenter med partsintressen.

5.3.3¶De statistikansvariga sektorsmyndighetemas

agerande

Det är inte alltid självklart vad som ligger i det nya ansvar och i de

nya befogenheter som de statistikansvariga myndigheterna fick sig tilldelade vid reformens genomförande. Olika sektorsmyndigheter har åtminstone uppfattat dem olika. Ofta har detta sin grund i ovan nämnda olikheter i roller och andra förutsättningar. Även enskilda

personers synsätt är naturligtvis en faktor som påverkar en myndighets agerande inom sitt nya ansvar.

På vissa sektorsmyndigheter har man funderat mer principiellt och förutsättningslöst kring de nya befogenhetema och har tagit dem i anspråk eller, i de fall man inte automatiskt har fått dem, erövrat dem. Exempel på detta är SIKA och LES.

Aktörema och deras agerande 71

Andra har pragmatiskt eller realistiskt, i vissa fall t.o.m. sett mer passivt, på sitt Dessa har t.ex. inte funderat över genomnya ansvar. gripande förändringar eller över alternativa producenter bl.a. eftersom SCB, med sin historia, sin infrastruktur och sin storlek anses vara mest

lämpad för att sköta produktionen. Exempel är NUTEK, Högskole-

verket, m.fl. De delar i befogenhetema och ansvaret hanteras olika olika som av statistikansvariga sektorsmyndigheter är bl.a. möjligheterna A påverka sitt statistikområde att föreslå ändringar i att genom förordningen,

B att välja producent,

C att besluta gränsen ska gå mellan den myndigheten och om var egna SCB i EU-samarbetet, D att delta i eller ta initiativ angående samordningen av systemet egna för den officiella statistiken, E att besluta gränsen ska gå mellan den egna myndigheten och om var producenten främst SCB i statistikprocessen, F att involvera andra användare i påverkandet statistiken, av G att samarbeta med andra statistikansvariga myndigheter i frågor som rör statistikansvaret.

A Påverka sitt område

Få myndigheter har ifrågasatt omfattningen av sitt statistikområde eller det sätt vilket detta område uttrycks i statistikförordningen. Synpunkter förhållanden borde förbättras finns dock. Vid som reformens införande fanns i vissa fall missnöje dels över skämingen mellan olika myndigheter, dels över vilka myndigheter som överhuvudtaget skulle bli statistikansvariga. Vissa av dessa uppfattningar finns kvar och del andra har tillkommit. Ett exempel är att gränsen dragningama på flera delområden mellan kultur-, skol- och annan statistik upplevs vara problematiska. En utförlig förteckning över framförda önskemål om förmer ändringar i gränser mellan områden och mellan myndigheter finns i

avsnitt 7.1 Gränsdragningsfrågor.

B Välja producent även avsnitten SCBss roller, om producenter

se om

och om produktion

Några statistikansvariga sektorsmyndigheter har varit mer angelägna än andra att upphandla statistikproduktion andra än SCB. Men även de av

72 Aktörema och deras agerande

mest aktiva i denna riktning upphandlar endast begränsade delar av sin statistik av konkurrenter till SCB. Flertalet sektorsmyndigheter upplever att den enda reella konkurrenten till SCB är den

egna organisationen. De flesta har dock ingen önskan att ta hem produktionen i sin helhet till den egna myndigheten, eftersom detta i så fall skulle bli alltför dominerande uppgift för myndigheten och

en eftersom de upplever att SCB är expert på detta. En myndighet, BRÅ, har tagit hem hela produktionen till den egna myndigheten efter att under det första året ha anlitat SCB.

SIKA och LES har varit mest aktiva med att vända sig till flera producenter. SIKA har som princip att allt bör konkurrensupphandlas och säger sig aldrig ha vänt sig direkt till enbart SCB. SCB har dock fått uppdraget i många av SIKA:a upphandlingar. LES strävar mot öppen upphandling, men har på grund av stor arbetsbörda de första åren endast anlitat SCB. Under 1998 har LES emellertid genomfört en öppen upphandling.

Vissa andra sektorsmyndigheter, t.ex. Skolverket, Skogsstyrelsen

och Socialstyrelsen har utsatt SCB för konkurrens vad gäller delar

av sin officiella statistik. Detta har lett till att de har kunnat sätta viss press på SCB, t.ex. vad gäller effektivitet.

De allra flesta statistikansvariga sektorsmyndighetema har dock valt att vända sig enbart till SCB. Anledningarna till detta är flera. De skäl som har framförts till utredningen är att inte har reflekterat över

man möjligheten att anlita någon annan producent, att man anser det vara enklast att göra som tidigare, att man anser att SCB är den bästa experten på statistikproduktion, att tror/vet att endast SCB får

man hantera vissa registeruppgifter, att vill ha partner är stabil

man en som över tiden samt att den statistik man ansvarar för är starkt kopplad till någon undersökning som SCB gör inom sin roll som statistikansvarig.

Flera sektorsmyndigheter har uppfattningen att det inte finns någon reell konkurrens till SCB när det gäller väsentliga delar av den officiella statistiken, som till sin karaktär ofta är omfångsrik, låg nedbrytningsnivå, har många uppgiftslämnare och innefattar hantering av individuppgifter. De flesta andra statistikproducenter ägnar sig mer åt statistikundersökningar av annan art, t.ex. opinionsundersökningar. Se även avsnitten om producenter och om produktionsprocessen.

Många av myndigheterna har dock svårt att acceptera SCB:s prissättning. De anser att SCB:s offerter för produktion är alltför höga och i vissa fall alltför ospecificerade. Det är svårt att se vad olika moment kostar. I vissa fall har en statistikansvarig sektorsmyndighet, genom att inhämta anbud även från andra producenter, pressat SCB:s pris till vad de anser är en mera rimlig nivå. En del anser också att SCB:s ekonomiska förutsättningar och prispolicy har lett till ett

Aktörerna och deras agerande 73

vinstrnaximerande tänkande motverkar användandet av överdrivet som statistik i samhället.

Frågorna kostnadsbeläggning och prissättning utgör, som

om skillnader i synsätt mellan SCB och sektorsnämnts, viktiga den skillnad de flesta sektorsmyndigheter i

myndigheterna. Det är som

på. Skillnaderna har sin grund i de olika förutförsta hand pekar och statsmakterna har givit åt SCB respektive sättningar uppgifter som övriga. Detta utvecklas närmare i avsnittet om prissättningsfrågor.

C Engagemang i E U-kontakter

statistikansvar berörs påtagligt av samarbete

Flera sektorsmyndigheters

andra områden knappast berörs alls. För flertalet med EU, medan berörs EU-samarbete är det fråga om ett sam-

myndigheter som av

statistiska kontor, Eurostat. Men på några områden arbete med EU:s statistiksamarbete vid sidan Eurostat, dvs. sker dessutom ett aktivt av ämnesinriktade generaldirektorat. Så sker bl.a. på arbetsmiljömed området, där Arbetarskyddsstyrelsen har statistikansvar. svenska samarbetet med Eurostat samordnas av SCB inom Det för SCB:s förvaltningsuppgifter. När det gäller statistiksamarramen sker det regel vid sidan SCB:s samordningsbete i övrigt, som av

insatser. statistikområden där det finns ett EU-

På de sektorsmyndigheters

förekommer det uppkommer oenigheter mellan den samarbete att och SCB bl.a. som skall statistikansvariga myndigheten om vem Sverige vid arbetsgruppsmöten och liknande. Vissa representera det främst är den, och endast undantagsvis

sektorsmyndigheter anser att

Sverige i arbetsgrupper rör deras SCB, som bör representera som Andra har helt överlåtit deltagandet på SCB, eller statistikomrâde. uttryckt, låtit SCB fortsätta att delta fore reformen, annorlunda som nämnare reflektera över vilken lösning som är ibland utan att fall deltar representanter från både den ansvariga lämpligast. I vissa

sektorsmyndigheten och från producenten SCB. Detta påverkar själv-

står normalt för resekostnadema för en fallet kostnadema. Eurostat

person. den högsta nivån möten inom EU:s statistik- När det gäller av s.k. Statistical Programme Committee- SPC samarbete inom den land, vanligen med två bisittare. Chefen för landets deltar en person per landet. Detta är i Sverige SCB:s centrala statistikkontor representerar i sin egenskap samordnare för det svenska systemet

generaldirektör av

officiell statistik. På SPC-möten diskuteras vanligtvis övergripande för statistik inom flera samhällsområden. Inför frågor och frågor som rör

74 Aktörerna och deras agerande

dessa möten är det nödvändigt för SCB:s generaldirektör att informera sig om vad de ansvariga för olika områden i Sverige har för ståndpunkter och önskemål. Här finns också del reaktioner, från både en SCB:s och vissa sektorsmyndigheters sida. SCB beklagar att vissa sektorsmyndigheter inte alltid besvarar frågor SCB skickar till som

berörda myndigheter inför SPC-möten. Vissa sektorsmyndigheter

anser att de inte får tillräcklig information SCB och önskar möjligheter till av starkare deltagande i alla delar inför och under ett SPCav processen möte. Den gemensamma hemsidan SAM-forum för aktörer inom systemet för den officiella statistiken SCB, inom för sin som ramen samordningsroll, håller på att utveckla kommer troligen att underlätta kontakter mellan olika sektorsmyndigheter och mellan sektors-

myndigheter och SCB vad gäller såväl EU-frågor andra

som

samordningsfrågor.

D Engagemang i samordningen systemet för den ojficiella

av statistiken

I sin roll som systemsamordnare har SCB arbetat med ett nyhetsblad, "Statistikkontakt, skickats till statistikansvariga sektorssom myndigheter. Det har tagits fram och spridits när det funnits något att berätta. Genom detta blad kallade SCB även till informations- och diskussionsmöten, ofta i form lunchseminarier. Vissa sektorsav myndigheter skickade en eller flera representanter till praktiskt taget varje seminarium, andra har varit besökare. mer sparsamma På initiativ av representanter för ett sektorsmyndigheter har par ytterligare ett mötesforum tillkommit, det k SAMPUB SAM står för s

statistikansvariga myndigheter och PUB för publicering. Tanken

var att olika sektorsmyndigheter fått statistikansvar där skulle kunna som diskutera frågor kring publicering statistik. Detta utvecklades till att av omfatta även information och diskussion kring andra gemensamma frågor, bl.a. det regelverk som finns för den officiella statistikens tillgängliggörande. I och med detta inbjöds också SCB:s personal som arbetar med regler och samordning att med. För dem blev vara SAMPUB även ett lämpligt forum att informera och få synpunkter om

pâ andra planerade samordningsaktiviteter.

På senare tid har, inom SCB, diskuterats huruvida SCB skall inrätta ett mera fonnaliserat forum liknar SAMPUB, eventuellt med som SCB:s generaldirektör sammankallande. Representanter för vissa som sektorsmyndigheter har i samtal kallat detta för ett sätt för SCB att

återta makten i frågor rör samordning och samtal statistikansvariga

som

1999:96 Aktörema och deras agerande 75 SOU

myndigheter inkl. SCB emellan. Denna på frågan delas inte av syn alla och bör inte överdrivas. Den understryker dock vikten av att tydliggöra i vilka frågor samarbete mellan statistikansvariga är att samarbete mellan likar och i vilka frågor SCB, i sin betrakta som ett samordnings- och eventuella tillsynsroll, är en överordnad myndighet med befogenheter att besluta över de andra. kontakterna med utredningen har flera statistikansvariga sektors- I framfört synpunkter på vad de tycker borde omfattas av

myndigheter samordnings- och tillsynsfunktion. Exempel på sådana

systemets önskemål är att granska hur myndigheterna sköter sitt statistikansvar, sprida tips iakttagna goda exempel olika statistikansvariga att om om myndigheters lösningar och att föreslå enkla rutiner för samkömingar mellan olika myndigheters register och statistik. Ytterligare exempel på önskemål framgår avsnittet SCB:s förvaltningsuppgifter. av om Generellt tycks de statistikansvariga sektorsmyndighetema inte vara medvetna centrala funktion för information och särskilt om systemets statistikservice finns hos SCB. Den omfattas SCB:s försom av

inte vanligt att sektorsmyndighetema, i valtningsuppgifter. Det är t.ex.

de statistikpublikationer och informationsblad statistik som de ger om upplyser denna funktion. Detta kan ha att göra med att det på ut, om område inte har förekommit så mycket samråd mellan SCB och detta

de statistikansvariga sektorsmyndighetema.

E Engagemang i statistikprocessen

Arbetet med statistik kan börjar med beslut om ses som en process som och vad ska belysas med statistik, fortsätter med

planering av som

datainsamling och själva statistikframställningen och eventuellt med den i renodlade statistikpublikationer och avslutas med

publicering av

analys den framtagna statistiken i ett större sammanhang samt av

eventuellt med publicering även analysresultaten. Modellen med

av huvudanvändaren statistiken inom ett samhällsområde som ansvarig av och finansiär innebär tankemässigt att denne är aktiv i åtminstone den första och den sista fasen i dvs. i beslut och planering om processen, vad ska belysas med statistik och i analys den färdigsom av statistiken. Det är moment ligger däremellan som kan

producerade som

överlåtas på andra. Spannet mellan statistikansvariga sektorsmyndigheter är stort när det gäller graden i olika delar av statistikprocessen. av engagemang samtliga upprättar avtal med producent för de allra Eftersom nästan en flesta med SCB är de åtminstone formellt inblandade i det första steget vilken statistik ska göras. För vissa är detta inte mer än

beslut om som

76 Aktörema och deras agerande

formellt, dvs. de gör avtal innebär att SCB ska fortsätta förut som som utan att närmare ha penetrerat vad detta egentligen innebär. Andra upprättar också avtal med SCB att fortsätta förut, efter att om som men ha gjort en översyn och kommit fram till att detta är den bästa lösningen. Det finns även de efter översyn beslutar som en om mer eller mindre genomgripande förändringar i sin beställning. Vad gäller det sista skedet i statistikprocessen, analysen och publiceringen, gör en del tämligen kraftfulla insatser, medan andra inte gör någon mera omfattande analys statistiken än den återfinns i av som SCB:s Statistiska Meddelanden SM. Skolverket är exempel på myndighet aktivt har engagerat sig en som både i beslut vad beställningama till SCB skall innehålla och i om

kvalitetsgranskning av siffrorna under statistikframtagandets gång.

Skolverket har vidare engagerat sig i sättet att publicera resultaten och använder en stor del av statistiken för vidare analys presenteras i som egna publikationer. Finansinspektionen och Centrala studiestödsnämnden är exempel på det motsatta. De har mycket lite blandat sig i hur SCB tar fram statistiken samt hur SCB publicerar den för deras räkning. Det är främst de sektorsmyndigheter statistikansvar utgör ett vars naturligt komplement till deras övriga uppgifter uppföljning m.m. som upplever de positiva effekterna reformen. Den fördel med av

reformen som statistikansvariga sektorsmyndigheter oftast pekar på är

att de, tack sin närmare insyn i produktionen, kan låta sitt vare ämneskunnande påverka statistiken i positiv riktning. En närbesläktad fördel, vissa sektorsmyndigheter har erfarit, är som att de tack sina kunskaper behoven statistik kan väga vare om av nu

insatser mot behov bättre än vad gjordes tidigare. Utvecklingen

som av statistiken avseende skördeuppskattningar är ett exempel på detta. Den producerades tidigare på ett sätt gjorde att den höll högre som en precisionsnivå. Användningen statistiken har emellertid förändrats. av

Viss användning har upphört och den statistikansvariga sektors-

myndigheten LES, fr.o.m. 1 januari 1999 Jordbruksverket att anser den gamla precisionsnivån var högre än nödvändigt för dagens behov. Ett enklare insamlingsförfarande har därför införts.

F Involvera andra användare

Som nämnts i avsnittet användande och användarinflytande har de om

flesta, men inte alla, statistikansvariga sektorsmyndigheter inrättat

någon typ av användarråd för statistiken inom deras område.

Aktörema och deras agerande 77

inte har något användarråd har angivit olika

De myndigheter som

anledning myndigheten inte har identifierat skäl till detta. En är att själva och några enstaka andra som de några andra användare än de kontakt med. En är att anser att andra typer redan har nära annan man telefonfrågor och andra initiativ från kontakter är viktigare, t.ex. av eller främst är till användare utanför myndigheten expertgrupper som

för andra frågor än statistik.

G Samarbete med andra statistikansvariga myndigheter

SAMPUB är ett organiserat samarbete Det nämnda forumet ovan alla, statistikansvariga sektorsmyndigheter. Det mellan flera, dock inte med anledning reformen, på initiativ av ett par har tillkommit av och syftar till att diskutera olika frågor som har

sektorsmyndigheter,

med själva statistikansvaret att göra. bilaterala samarbeten mellan enskilda näraliggande

Vad gäller mer

inte särskilt vanligt att just statistikreformen myndigheter tycks det vara Det förekommer givetvis rad olika har lett till ökade sådana. en frågor mellan olika myndigheter. Vanligt är också samarbeten om olika myndigheter sitter med i varandras att representanter för närliggande samarbete i stort själva statistikanvändarråd för statistik. Men om förekomma i organiserad form mellan enskilda ansvaret tycks inte

myndigheter.

Skolverket och Högskoleverket är exempel på två myndigheter som

mellan sina sektorer. De samarbetar visserligen

har stora kolntaktytor

rad och utvärderingsprojekt ofta involverar

inom en uppföljnings- som

de samarbetar inte i stort statistikansvaret. Högskole-

statistik, men om

i Skolverkets användarråd, däremot inte verket är dock representerat

vice versa. statistikansvaret är att anställd på Ett exempel på samarbete om en konsult har hjälpt BRÅ med upphandling och

Socialstyrelsen som med BRÅ:s utläggning produktionen av sin

planering i samband av Detta skedde dock med anledning av personens statistik. mer anledning något organiserat samarbete mellan de kompetens än med av i egenskap statistikansvariga.

två myndigheterna av

arbetslivsområdet ett informationsblad ut gemensamt av På ges

Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkrings- Arbetarskyddsstyrelsen,

Bladet kallas Arbetslivsfakta och kommer

verket och Socialstyrelsen.

inte direkt kopplat till att tre de fyra ut tre gånger per år. Detta är av statistikansvariga och har egentligen inget med

myndigheterna är

statistikreformen Bladet består dock till största delen av att göra.

78 Aktörema och deras agerande

statistik och kan tjäna ett gott exempel på samverkan mellan som

sektorsmyndigheter för bredare statistisk belysning.

att ge en Flera statistikansvariga myndigheter är i sina åligganden beroende

av statistik från andra statistikansvariga. Detta leder självfallet till kontakter angående just denna statistik. Dessa myndigheter önskar ofta strukturer i systemet garanterar att deras behov andras statistik som av fortsätter att tillgodoses. Flera dem har vidare framfört sådan av att statistik bör tillhandahållas kostnadsfritt för den myndighet som är beroende den. av

Av avsnitten 5.1 5.3 statsmaktemas styrning, användarin- - om

flytande och de statistikansvariga sektorsmyndighetema har bl.a. följande framgått:

Regeringen avgör på vilka områden det skall finnas officiell statistik.

Regeringen avgör vilka myndigheter skall ha statistikansvar. - som Den totala samhället lägger på officiell statistik kan - summa som inte längre utan vidare eftersom statistikverksamheten hos anges,

sektorsmyndighetema har integrerats med verksamhet.

annan

De statistikansvariga sektorsmyndighetema avgör vilken och hur

mycket statistik som skall tas fram inom det området, egna men frihetsgradema att själv avgöra begränsas på flera områden, t.ex.

som följd av EU-samarbetet. Användningen av statistik har ökat, dels följd ökad mål- - som av och resultatstyming, dels reformen i sig. genom Användarinflytandet har ökat, eftersom huvudanvändama är ansvariga. Det blir allt vanligare med användarräd hos de ansvariga myndigheterna, men sådana saknas ännu på vissa områden. Användarråden fungerar allt bättre. Det behövs både statistik- och ämnesexpertis för ett bra resultat. - - Myndigheterna uppfattar sitt statistikansvar olika och deras sätt att sköts sina statistikbefogenheter varierar.

Aktörema och deras agerande 79

5.4 SCB

5.4.1 SCB:s roller

statistikreformen blev det tydligt än tidigare Som konsekvens av mera roller vad gäller den officiella statistiken. Innan att SCB har flera finnas skäl att tydligt avgränsa och reformen hade det inte ansetts tämligen tydliga sätt kom att ske. precisera dessa roller det som nu likhet med Genomförandekommittén, att det är Utredningen anser, i

naturligt att urskilja tre roller för SCB:

ansvarsrollen -

produktionsrollen

-

förvaltningsrollen.

-

har belysts Genomförandekommitténs Var och dessa roller av en av 1994:13 Den förhållandevis fylliga beskrivningen av betänkande SOU i Genomförandekommitténs betänk-

förvaltningsuppgiftema som görs

detta i allt väsentligt är ny roll. Den ande f°ar mot bakgrund av att en ses direkt konsekvens den ansvarsuppdelning är i sin nuvarande form en av

statistiken reformen innebar. av som från flera håll att det fanns risk för Inför reformen uttrycktes finnas risk för att SCB kunde skaffa rollkonflikter. Det ansågs också en inom för förvaltningssig särskilda fördelar, t.ex. genom att ramen

skapa regelverk för den officiella statistiken som gynnar

uppgiftema ett SCB som producent.

utnyttjat konsultresurser från Statskontoret för att Utredningen har SCB utifrån de olika rollerna och ge en principiell närmare penetrera för SCB att sköta arbetet inom sina tre

bakgrund till möjligheterna

i appendix till betänkandet. roller. Statskontorets rapport presenteras redovisning baserar sig dessutom på synpunkter som Utredningens statistikansvariga myndigheter och användare dels vid förts fram av med dem, dels vid deras kontakter i övrigt, utredningens kontakter

främst med SCB. har SCB efter reformen fortfarande När det gäller statistikansvar

delar den officiella statistiken. SCB fick genom ansvar för stora av för sektorsövergripande statistik samt ansvar reformen ett uttalat ansvar

övrigt inte lades ut på sektorsmyndigheter. I

för sådan statistik i som

anslagsfmansierad statistik beskrivs i Genomförande- SCB:s ansvar för m.m. kapitel 6 sid. 93-97. I kapitel 7 sid. kommitténs betänkande, SOU 1994:1, uppdragsmyndighet och i kapitel 5 sid. 59-92 99-101 beskrivs SCB som

beskrivs SCB:s förvaltningsuppgifter.

80 Alctörema och deras agerande

bilaga till statistikförordningen fastslås exakt vilka områden som omfattas av den officiella statistiken och vilken myndighet som är ansvarig för respektive område. SCB har härvid tilldelas för ansvar utpekade områden på sätt gäller för de

samma som statistikansvariga sektorsmyndighetema.

SCB är den i särklass största statistikansvariga

myndigheten. I

ekonomiska termer har SCB för ungefär hälften den officiella ansvar av statistiken; i termer antalet produkter det ungefär av var 40% 90 av totalt 227 produkter vid reformens genomförande kom som att hänföras till SCB:s ansvarsområden, dvs. produkter för vilken SCB erhåller anslag direkt från statsmakterna.

När det gäller produktion intar SCB i ännu högre

utsträckning en

dominerande ställning. SCB producerar dels den statistik som SCB har ansvar för, dels merparten den statistik för vilken andra myndigheter av har statistikansvar.

Det är inledningsvis viktigt att klargöra vad utredningen anser skall avses med begreppet produktion. I princip kan tänka både

man sig en smal definition och bred. Utredningen ansluter till en mera sig den terminologi som härvidlag använts Genomförandekommittén. Det av innebär en bred definition. Med produktion därför allt från avses en

undersöknings design urvalsmetoder vid urvalsundersökningar, data-

fångst och bortfallsuppföljning till framställning tabeller

av och analys av resultat. Till produktionen hör också dokumentation,

arkivering, datalagsfrågor och internationellt statistikutbyte Förteckningen i

m.m. bilaga 3 med rubriken Att tänka på när framställer officiell man statistik visar i ett 30-tal punkter vad kan omfattas

som av begreppet statistikproduktion.

En stor del av SCB:s produktion blev potentiellt konkurrensutsatt i

och med refonnen. Före reformen ingick den statistik som genom reformen fördelades på sektorsmyndigheter i SCB:s anslagsfinansierade verksamhet. Grovt räknat det var omkring hälften av

SCB:s dåvarande anslagsfinansierade statistikproduktion med

som reformen lades under andra myndigheters ansvar.

Som följd reformen blev statistikproduktionen inom

av de områden för vilka ansvaret lagts på andra än SCB i stället för

möjlig SCB att utföra uppdragsverksamhet. De allra flesta som statistikansvariga

sektorsmyndighetema uppdrar större delen produktionen åt SCB. av Uppdrag från de sektorsmyndigheter fick statistikansvar i och som med reformen utgör således sammantaget och inkomst-

en stor viktig

källa för SCB. De stod 1998 för 42 % SCB:s

av samtliga uppdrags-

intäkter. Härav utgör ungefär 3/4produktion officiell statistik. av

Aktörema och deras agerande 81

SCB:s faktureringar 1998per kundtyp.

Hivat sektor 13% Övr utländska 4% madm Stat.ansv. 4% sektorsmynd. KormvLandst 42% 6%

Övr staten 31%

Av diagrammet framgår att de statistikansvariga sektorsmyndighetemas beställningar har stor ekonomisk betydelse för SCB: De köpte sammantaget för 134 miljoner SCB under 1997. Avtalen om av produktion officiell statistik för sektorsmyndighetemas räkning stod av för 109 dessa 134 miljoner. 1998 köpte de för 147 miljoner av SCB, av avtalen produktion officiell statistik svarade för 107 varav om av miljoner. För de statistikansvariga sektorsmyndighetema sammantaget avser uppdragen den officiella statistiken. 1997 var denna andel merparten av 81 %. 1998 hade den sjunkit till 73 %. Det beror mest på att beställningama vid sidan den officiella statistiken ökade. av De uppdrag sektorsansvariga myndigheter lade på SCB vid som sidan uppdragen att producera officiell statistik handlade under om 1997 totala statistiska undersökningar 8 % de totala mest om av beställningama, datainsamlingar 5 %, konsultationer 3 % och statistiska bearbetningar 2 %. Även under 1998 utgjordes uppdragen åt SCB utöver avtalen om officiell statistik totala statistiska undersökningar 8 % av de mest av totala beställningama. Konsultationema hade ökat 8 %, liksom statistiska bearbetningar register 4 %. Uppdragen avseende dataav insamlingar hade minskat 3 %. Av SCB:s tio största kunder under såväl 1997 som 1998 var åtta statistikansvariga sektorsmyndigheter. De andra två var SIDA och EU-

82 Aktörema och deras agerande

kommissionen. 1996 sju de tio största kunderna var av

statistikansvariga sektorsmyndigheter.

Det faktum att stor del den officiella statistiken försvann från en av SCB:s ansvar, innebär att på SCB att ändå få sköta pressen produktionen har varit och är reell. På flertalet områden får SCB produktionsuppdraget efter genomgångar och förhandlingar årsvis eller vartannat år med de ansvariga sektorsmyndighetema. Såväl dessa förhandlingar som möjligheten att bli bortvald till förmån för en annan producent har inneburit att SCB har effektiviserat sin produktion i en utsträckning och en takt som man kanske utan denna inte skulle press ha gjort. Förvaltningsuppgiftema utgör samordnande, stödjande och bevakande uppgifter samt uppgifter i övrigt är för som gemensamma hela statistiksystemet. Det ansågs nödvändigt instans sådana att ge en uppgifter för att göra en sektorsuppdelning statistiken möjlig. Det är av till en del fråga om nya uppgifter för SCB, vilka inte existerade innan statistikreformen. Flera av uppgifterna, såsom utveckling statistiska av standarder och metoder, emellertid redan tidigare tunga uppgifter var för SCB. Ett av skälen till att SCB utsågs till förvaltningsmyndighet var att SCB redan tidigare arbetade aktivt med flera de uppgifter av som skulle omfattas. Ett av målen är att informera användarna den officiella om statistiken samt se till att den är lättillgänglig. Det är vidare ett mål att bidra till att den officiella statistiken i Sverige hålls i ett samman system som tillhandahåller officiell statistik god kvalitet. Detta sker av dels genom stöd och råd till de statistikansvariga myndigheterna inklusive SCB, dels uppföljningar hur systemet fungerar. genom av SCB:s styrelse har dessutom, enligt instruktionen för SCB och som följd av reformen, i uppgift att årligen lämna rapport den en om officiella statistikens samordning till regeringen. Sådana rapporter har lämnats vid tre tillfällen. Utredningen har haft tillgång till såväl dessa rapporter som vissa bakgrundsmaterial för sin analys.

5.4.2 SCB:s agerande

Ansvarsrollen

Ansvarsrollen innebar ingen principiell nyhet för SCB. På de områden där SCB fick behålla statistikansvaret upplevdes skillnaderna mot tidigare vara små. Tillkomsten av ett preciserat regelverk för Sveriges officiella statistik genom dels precisering begreppet Officiell en av

Aktörerna och deras agerande 83

statistik, dels föreskrifter för statistikens tillgängliggörande var på

flera SCB:s statistikområden den största skillnaden. av Ansvarsrollen upplevs i praktiken på ett olikartat sätt SCB å ena av sidan och de statistikansvariga sektorsmyndighetema å den andra. Eftersom de statistikansvariga sektorsmyndighetema sinsemellan i även flera avseenden är mycket olika, är det inte utan vidare möjligt att skillnaderna. Utredningen har funnit att det är

entydigt precisera

ändamålsenligt att göra jämförelse mellan å ena sidan den typ av en

sektorsmyndigheter har tydligt uttalad uppgift att brett

som en informera i samhället sin sektor, dvs. myndigheter där statistikom naturligt sätt in i myndighetsrollen t.ex. Socialansvaret ett passar styrelsen, Skolverket, Högskoleverket m.fl. och å andra sidan SCB. grundläggande skillnad är att statistikansvaret för flertalet En sektorsmyndigheter är något nytt. Det har funnits anledning för dem att förutsättningslöst ompröva statistiken på respektive område. En annan

grundläggande skillnad är att sektorsmyndighetemas expertkunskaper

omfattar hela det sakområde statistiken medan SCB:s som avser, regel är begränsat till just statistiken. Det finns

expertområde som

sådant statistiken levnadsförhållanden. På detta undantag. Ett är om område har SCB expertkompetens sträcker sig utanför statistiksom kompetensen. Dessa skillnader leder i sin tur till rad olikheter vad gäller SCB:s en och övriga myndigheters förutsättningar och sätt att sköta sitt statistik-

För flertalet sektorsmyndigheter upplevs statistikansvaret som ansvar. naturligt komplement till det i övrigt som myndigheten har ett ansvar inom sektorn t.ex. för analys, uppföljning, information osv.. Utredningen har valt något generaliserat, försöka belysa de att, skillnader mellan SCB och de statistikansvariga sektorsmyndighetema framkommit utifrån rad aspekter. Med statistikansvariga som en sektorsmyndigheter härvid inte alla eftersom de inte utgör en i avses , alla avseenden homogen utan framförallt de statistikansvariga grupp, sektorsmyndigheter tillika har tydlig uppgift att sprida kunskap som en i samhället sin sektor. om

Finans iering/styrning

anslags- och uppdragsñnansierat. Finansdepartementet fr.o.m. SCB är 1999 Justitiedepartementet tilldelar SCB medel till den officiella

statistiken oavsett fackområde. Det finns risk att departementets egna

fackområden favoriseras i prioriteringssituationer. När det gäller

ekonomisk statistik har SCB haft insatt part och tung användare i en form finansdepartementet att diskutera med. När det gäller statistik av

84 Aktörema och deras agerande

på andra områden har motsvarande stöd och förståelse fått sökas utanför det medelstilldelande departementet.

De statistikansvariga sektorsmyndighetema regel i huvudsak

är som finansierade via anslag de tilldelas sitt fackdepartement. Dessa som av myndigheter har ett departement är insatt i sakområdet och tung som användare av statistiken att diskutera och argumentera med.

Prioriteringen

SCB arbetar enbart med statistik och tvingas därför vid behov av omprioriteringar väga statistik på ett område mot statistik på ett annat område. De statistikansvariga sektorsmyndighetema har såsom sektorsmyndigheter en rad uppgifter inom ett fackområde. Statistiken är för flera av dem en mindre del verksamheten. De kan därför vid av omprioriteringar väga statistik mot verksamhet inom fackannan området.

Analysuppgijien

SCB:s expertkompetens är att producera statistik. Expertkunskapema

ligger som regel inte på de fackområden den statistik SCB har som som ansvar för belyser. Detta innebär att SCB:s möjligheter att analysera statistikresultaten regel är begränsade till sådan analys utgår som som

från statistikkompetensen. De statistikansvariga sektorsmyndighetema har sin expertkompetens

på fackområdet. De har däremot regel endast i begränsad utsom sträckning tillgång till egna statistikexperter. De har därför andra förutsättningar än SCB att analysera statistikresultaten och att sätta in dem i ett större sammanhang.

Informationsuppgtfien

SCB har bred informationsuppgift på statistikområdet. SCB en informerar den svenska statistiken och statistiksystemet i stort. På om de områden där SCB har statistikansvar lämnas resultaten till rad en bibliotek. Vidare besvaras frågor statistikresultat, detta kan ske om om snabbt och enkelt. Däremot SCB sig inte ha något aktivt anser mera informationsansvar.

De statistikansvariga sektorsmyndighetema har breda uppgifter

inom ett visst fackområde. Till uppgifterna hör att aktivt hålla samhället

AkTÖrerna och deras agerande 85

informerat fakta inom detta område. Statistiken spelar en viktig roll om

i denna informationsuppgift. Flera myndigheterna ser det som en

av naturlig uppgift att inom sin anslagsram bred spridning åt såväl ge en statistiken information avseende sitt område. som annan

Prissättningen

betalt användarna för de merkostnader dessa förorsakar SCB tar av som verket att efterfråga statistiken. Anslagen till SCB anses inte genom täcka denna kostnader. SCB har stöd i detta synsätt från typ av

Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket.

De statistikansvariga sektorsmyndighetema avgör själva vilka moment skall ha blivit finansierade via myndighetens som anses anslagsmedel. De allra flesta att det ingår i rollen som anser sektorsansvarig myndighet bred service i samhället utan kostnad att ge för användarna. De allra flesta sig ha fått täckning för dessa anser kostnader genom sina anslag.

Produktionen

SCB sköter genomgående själv produktionen statistiken de av områden där SCB har statistikansvar med undantag för själva datorkraften. Produktionsmomentet blir härigenom i praktiken inte konkurrensutsatt. De statistikansvariga sektorsmyndighetema har med få undantag

inte organisation för statistikproduktion. Den upphandlas

en egen därför. I princip är den utsatt för konkurrens. De flesta statistikansvariga sektorsmyndighetema har dock konstaterat att det för närvarande i praktiken finns få, några, konkurrenter till SCB om ens vad gäller produktionen på deras område.

Presentationen

SCB har, följd är statistikexpert och inte expert inom som av att man fackområdet, sifferinriktad presentation av resultaten. Analyserande en textavsnitten blir mindre framträdande. De elektroniska medierna nya lämpliga för denna typ presentationer. Det är därför naturlig är en strävan för SCB att göra resultaten tillgängliga genom databaser. De statistikansvariga sektorsmyndighetema sätter in statistiken i ett större sammanhang och presenterar den i vissa fall, förutom i databaser, tillsammans med andra typer fakta respektive område. av om

86 Aktörerna och deras agerande

Textavsnitten f°ar härvid större betydelse. Detta ökar intresset för att hålla fast vid publikationer, bra för denna typ som passar av presentationer där tabeller, diagram och textavsnitt blandas.

Utredningens uppfattning är att de diskrepanser finns mellan å som ena sidan SCB och å andra sidan de statistikansvariga sektorsmyndigheterna i hög grad har att göra med olikheter i roll och rolluppfattning. För flera av myndigheterna kan skillnaderna avläsas i deras instruktioner. Det finns i princip två sätt att minska dessa diskrepanser. Det ena sättet är att SCB:s roll vidgas på de områden där SCB har statistikansvar så att den liknar de övriga statistikansvarigas roll som sektorsmyndigheter. Det innebär bl.a. att SCB skaffar sig sakkompetens på de områden där SCB har statistikansvar så att SCB har möjlighet att analysera statistiken på ett likartat sätt samt att sätta in den i ett större sammanhang. Det andra sättet är att myndigheter med sakkompetens får endera komplettera SCB på de områden där SCB har statistikansvar eller ta över statistikansvar från SCB. En utveckling av SCB:s sakkompetens så att SCB kan analysera statistiken på likartat sätt övriga statistikansvariga sektorssom myndigheter, kan ske enligt den modell som f.n. tillämpas på det statistikområde som avser levnadsförhållanden. På detta område har SCB själv expertkunskaper, inbjuder dessutom forskare m.fl. att men också delta i analysarbetet. Resultaten publiceras samlat SCB, till av viss del inom ramen för Sveriges officiella statistik, till viss del utanför. Komplettering av sakkompetensen kan ske fördjupat genom samarbete med tunga användare med sakkompetens. Ett exempel på ett sådant samarbete är det som äger den ekonomiska statistikens rum område. Här har SCB statistikansvar, medan Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet är tunga användare, också för analyser som svarar som publiceras. En synpunkt som flera användare fort fram är att det är bra att flera får sköta analysen fler dess bättre. Det gör analysresultaten - mera allsidiga. Detta är viktigt, framförallt på de områden där SCB har tilldelats statistikansvar, eftersom det ofta rör sig sektorsöverom gripande områden. Det har därför ansetts befogat att analysen görs från olika vara utgångspunkter. Det är emellertid viktigt att analysresultaten publiceras så att de blir kända. Detta kan tala för att vissa myndigheter ett ges uttalat ansvar för att analysera statistiken och till att analysresultaten se

blir lättillgängliga. Som komplement till statistikansvariga myndigheter kan härigenom en grupp analysansvariga myndigheter tillkomma. De

skulle i första hand komplettera statistikansvaret på de statistikområden

Aktörerna och deras agerande 87

allsidig analys för närvarande inte görs, dvs. i första hand på där en ansvarsområden. Dagens situation vad gäller den ekonomiska SCB:s statistiken kan ett exempel på ett sådant samspel. SCB har ses som medan framförallt Konjunkturinstitutet sköter viktiga statistikansvaret, delar av analysen.

mellan ämnesexpertis och sakexpertis diskuteras i ett Samspelet

särskilt avsnitt, avsnitt 5.2.3.

Producentrollen

för SCB, att myndigheten själv skall sköta

Det är en självklarhet

den statistik den har för. När statistikansvaret

produktionen av ansvar

områden fördelades på sektorsmyndigheter, det också på en rad var för SCB för att de myndigheter som fick

självklart att agera

statistikansvar skulle SCB i uppdrag att även i fortsättningen sköta ge produktionen statistiken. Det vidare självklarhet för SCB att av var en verket erhöll skulle utföras inom ramen för

de produktionsuppdrag som

och med de regler tillämpas i

verkets uppdragsverksamhet som uppdragsverksamheten.

Läget inför reformen som framgått av bakgrundsavsnittet, att var, SCB under följd år fått kännas vid anslagsnedskämingar. SCB en av hade detta kunnat hålla statistiken på i huvudsak oförändrat hög trots en nivå vad gäller såväl volym kvalitet. SCB hade vidare klarat som behöva friställa personal. Detta hade i huvudsak

problemen utan att

kunnat ske dels rationaliseringar, i första hand möjliggjorda genom teknikutvecklingen, dels satsning på uppdragsfinansierad verkgenom samhet. Denna strategi har fått både positiva och negativa konse-

kvenser. Satsningen uppdragsverksamhet har gjort det möjligt att tillgodo-

rad olika statistikbehov i samhället, vilka inte till fullo kan se en den reguljära officiella statistiken. Den moderna

tillgodoses genom

teknik SCB successivt tagit i anspråk har bidragit till att göra som vidarebearbetningar ekonomiskt och tidsmässigt realistiska. Till detta det utökade utnyttjandet administrativa register också bidragit. har av Registerutnyttjandet har inte enbart förbilligat för användarna utan också reducerat behovet samla in sådana uppgifter från företag och att enskilda som redan finns tillgängliga. För SCB har det varit nödvändigt att satsa tämligen hårt på den verksamheten för att kompensera för de

uppdragsfinansierade

reducerade anslagen. Flera användare och även SCB-personal har

framfört till utredningen att man upplever att möjligheterna att finansiera verksamhet med avgifter från användarna ibland har

88 Aktörerna och deras agerande

tillämpats i hårdaste laget och i vissa fall på gränsen till taktiskt. Det finns exempel på att gränsen för vilken statistik skall som anses rymmas inom anslagets ramar har påverkats möjligheterna att av som alternativ ta betalt för statistik att definiera den liggande genom som utanför anslagsramen. Kraven på anslagsnedskämingar har exempelvis i vissa fall tillgodosetts på så redovisningsnivå tagits bort och sätt att en i stället erbjudits användarna tilläggstjänst på uppdragsbasis. som Förfaringssättet står i samklang med instruktioner som SCB fått från statsmakterna. SCB har i olika sammanhang fått i uppgift att undersöka möjligheterna att söka nya sätt att finansiera statistiken. Utredningen har funnit att SCB knappast hade något annat val. Det var nödvändigt för SCB, främst för att trygga kompetens och

sysselsättning, att försöka erhålla de statistikansvariga sektors-

myndigheternas produktionsuppdrag. Det vidare naturligt att var samma affärsmässiga principer och spelregler som upparbetats inom den uppdragsverksamhet som SCB sedan länge bedrivit skulle tillämpas. SCB måste få täckning för sina kostnader för att utföra uppdragen. Några centrala medel för att hålla beredskap för en produktion av officiell statistik har inte tilldelats SCB. Det har därför uppstått affärsmässig situation, många en som

statistikansvariga sektorsmyndigheter har reagerat över. Många anser

att SCB har alltför stor benägenhet att ta betalt; ibland med prisnivå en som är svår att förstå. Utredningen har funnit att de principer SCB som tillämpar följer de riktlinjer finns på området, vilka såväl som regeringen som Ekonomistyrningsverket och tidigare RRV står bakom. Ekonomistyrningsverket har på regeringens uppdrag utrett hur

inforrnationstjänster skall prissättas.

Flera myndigheter och andra användare har vidare reagerat över att SCB som följd av hård ekonomisk press och en kraftfull satsning på uppdragsverksamhet, har svårt att frigöra så att det blir möjligt resurser för experter från SCB att delta i tidskrävande diskussioner mera om ny eller förändrad statistik. Ett par statistikintressenter har framfört att det tidigare fanns ett utrymme vid SCB gjorde det möjligt för SCBsom personal att delta i diskussioner av olika slag rörande statistikfrågor. Numera tvingas SCB:s personal som regel kräva finansiering för sin medverkan. Den som har statistikfråga tvingas därför regel en som skaffa medel för att finansiera SCB:s medverkan i diskussioner om olika sätt att lösa den. SCB att fria medel, är disponibla för anser som diskussioner av det här slaget inte längre finns vid verket. De har hänförts till uppdragsverksamheten.

En konsekvens av satsningen på uppdragsverksamhet är vidare att

konkurrensen om kvalificerade har ökat. För att klara resurser kvalificerade uppdrag har det ofta visat sig nödvändigt att den vara

Aktörerna och deras agerande 89

kompetenta personalen inom de statistikområden berörs medmest som verkar. Satsningen på uppdragsverksamhet har härigenom i vissa lägen lett till konkurrens nyckelpersoner. Från några statistikansvariga om sektorsmyndigheter har framförts att kvalificerade statistiker lämnat

arbetsuppgifter inom för den officiella statistikproduktion som

ramen de har för och i stället ägnat sig åt uppdrag av mera tillfällig ansvar natur. Några användare upplever att SCB:s policy att inte friställa övertalig personal har lett till avtappning kompetensen. Verket anses ha en av del sin spetskompetens på vissa områden. Vidare finns tappat en av

det statistikansvariga myndigheter tydligt säger sig ha märkt

som konsekvenser att SCB ersatt högskoleutbildad personal med vad de av har kallat hemmautbildad. SCB:s ansträngningar för att fönnå statistikansvariga att ge SCB i uppdrag sköta produktionen den officiella statistiken underatt av lättades kraftigt att flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter av inledningsvis ansåg att det naturligt och ändamålsenligt att SCB var fick förtroendet att fortsätta att sköta den produktion som SCB tidigare hade erfarenhet sköta. Efter år beslöt BRÅ att skött och därför av att ett hand produktionen på hand. Någon myndighet bland ta om egen arman de fick sitt statistikansvar reformen har ännu, efter fem år, som genom inte helt släppt SCB som producent. Flera de statistikansvariga sektorsmyndighetema har konstaterat av att det på deras område saknas egentlig konkurrent till SCB när det gäller produktionen. Ett problem i detta sammanhang anses vara att produktionen blir alltmer integrerad, bl.a. följd den ökande som av användningen administrativa register. System av det slag som av nationalräkenskapssystemet är ett exempel på utvecklas. På några områden har SCB utvecklat ett slags delsystem halvfabrikat där administrativa data från flera register tillrättalagts för statistikproduktion. Vissa dessa delsystem används på flera statistikav områden. Samtidigt de rationaliserar produktionen, bidrar de självsom fallet till knyta produktionen hårdare till den har för och att som ansvar kunskaper om delsystemen. Utnyttjandet administrativa register för datafångst till statistikav produktionen är i många situationer förknippat med kvalificerat statistiskt metodarbete, framförallt för att hålla kvalitetsfrågoma under kontroll. Detta är viktigt framförallt i situationer då uppgifterna har samlats in för andra ändamål än den statistikproduktion de också utnyttjas för. SCB arbetar sedan länge med hithörande metodfrågor och testar registrens användbarhet i olika statistiksammanhang. Detta medför också det för den statistiska användningen registren i att av praktiken blir viktigt att utnyttja den kompetens SCB utvecklar. som

90 Aktörerna och deras agerande

I många situationer råder därför i praktiken inte en reell konkurrenssituation om produktionen. Det finns emellertid delområden där så är fallet, dvs. där det kan finnas fungerande konkurrens. Till sådana en områden hör fristående datainsamlingar. Flera av de statistikansvariga sektorsmyndighetema har framfört till utredningen att systemet kan tjäna på att SCB:s roll som producent förstärks, t.ex. så att statistikansvariga myndigheter rekommenderas utnyttja SCB. I stället för försök att sätta produktionen under en konkurrens som ändå inte är reell vore det, enligt några sektorsmyndigheter, bättre att tydliggöra den verkliga situationen. Enligt andra sektorsmyndigheter skulle ett skäl till att tydligare rekommendera SCB som producent vara kvalitet och kompetens. De har framfört att det kan vara effektivt att tydigt rekommendera SCB producent i sådana som situationer, där det inte produktionens effektivitet eller gagnar statistikens kvalitet att blanda in andra producenter. Exempelvis har en statistikansvarig sektorsmyndighet pekat på att SCB har den bäst förståelsen för statistikproduktionens innebörd och mångsidighet. En samlad produktion kan även förväntas synergivinster. Synpunkten ge har förts fram att statistiksystemet efter reformen har fungerat bra tack vara att så många myndigheter har hållit fast vid SCB producent. som Till bilden hör att krav på att upphandling sker i enlighet med upphandlingsförordningen inte gäller för sektorsmyndighetema när en statlig producent väljs. Det är därför möjligt för dem att utnyttja SCB som producent utan att behöva sätta SCB:s erbjudanden under konkurrens. Att så är fallet har visat sig inte tydligt för vissa vara potentiella producenter utanför den statliga sektorn. Synpunkten har framförts att det förekommer att potentiella producenter avstår från att lämna anbud vid upphandling grund av att de inte anser det möjligt att konkurrera med myndighet med en anslagsfinansiering i botten. Utvecklingen av en trovärdig ny marknad med konkurrens hindras i den rådande situationen med SCB:s sammanflätade roller. Några de statistikansvariga sektorsav myndighetema vidare att SCB på sätt andra statistikanser samma som ansvariga bör genomföra konkurrensupphandling sin produktion. av Från SIKA har därför framförts att producentorganisationen vid SCB borde kopplas loss från SCB i övrigt. Detta kunde också, enligt SIKA, förväntas öka systemets trovärdighet. SOS-systemet underlättar, åtminstone i teorin, för andra producenter att konkurrera med SCB produktion att såväl de statistiska om genom som andra metoder som utvecklas SCB inom för systemet av ramen dvs. inom ramen för SCB:s förvaltningsuppgifter är fritt tillgängliga för alla. Vidare är 17 av Genomförandekommittén särskilt utpekade basregister för den officiella statistiken offentliga. De kan efter

1999:96 Aktörema och deras agerande 91 SOU

avidentiñering och sekretessprövning i princip utnyttjas av alla. Det är vidare möjligt att via Sveriges statistiska databaser använda mikrodata från de basregister gjorts tillgängliga via databaserna för att som producera statistik att producenten behöver de enskilda upputan se gifterna. Utredningen har inte funnit några exempel på att konkurrerande producenter känt till eller bett SCB tillgång till metoder som om utvecklats för hela systemets räkning. Däremot finns det exempel på att utvecklade standarder har använts de statistikansvariga sektorsav myndigheterna samt att konkurrerande producenter har utnyttjat basregister inom SOS-systemet. Det finns dessutom exempel att en konkurrerande producent behövt utnyttja ett register vid SCB som inte omfattas Sveriges officiella statistik och därför inte är fritt tillav gängligt. Detta behov löstes att SCB utförde de bearbetningar av genom registret behövdes och på så sätt fungerade som underleverantör som till producenten. Producenten i exemplet upplevde att det var en klar nackdel och konkurrenshämmande att hamna i detta beroende-

förhållande till SCB. När det gäller frågor kring rollkonflikter har flera de statistikav ansvariga sektorsmyndighetema framfört att de upplevde att SCB inledningsvis hade svårigheter med att förstå sina roller. Detta gäller särskilt producentrollen, avgränsning mot andra roller ansvarsvars rollen och samordningsrollen svår för flera SCB:are att initialt var förstå. Exempel på situationer där statistikansvariga sektorsmyndigheter att SCB agerat felaktigt är att pressmeddelanden anser tagits fram och distribuerats utan att den ansvarige känt till detta och fått möjlighet att påverka samt att diskussioner förts med Eurostat om statistikfrågor inom statistikansvarig sektorsmyndighets ansvarsen område utan att myndigheten informerats. När det gäller rollfrågan har förändring till det bättre skett, enligt en flertalet de statistikansvariga sektorsmyndighetema. Dessa har av tillsammans med SCB lyckats avgränsa rollerna. En vanlig synpunkt från andra användare än de statistikansvariga sektorsmyndighetema själva har stort förtroende för SCB. Flera har angivit att de, är att man andra statistikansvariga myndigheter tillkommit, helst vänder trots att sig till SCB med sina förfrågningar. Det beror på att man anser SCB kompetent och serviceinriktad organisation samt att man har vara en upparbetade kanaler till olika experter vid SCB. De allra flesta synpunktema från de statistikansvariga sektorsmyndighetema, när det gäller SCB producent, har med prissom sättningsfrågor att göra. Det har varit betydligt vanligare att frågor rörande prissättningen har tagits än frågor rollkonflikter. upp som avser Prissättningsfrågan är betydligt ifrågasatt och tas upp av de allra mera

92 Aktörerna och deras agerande

flesta vid utredningens kontakter. De statistikansvariga sektorsmyndigheternas reaktioner har att göra med att SCB:s produktion för deras räkning sker inom för myndighetens uppdragsverksamhet. ramen

Det innebär att de principer som gäller för uppdragsverksamheten,

inklusive de taxor som tillämpas inom denna verksamhet också tillämpas vid uppdrag åt de statistikansvariga sektorsmyndighetema, oavsett om dessa avser produktion officiell statistik eller andra av tjänster. Socialstyrelsen har i en promemoria 1998-03-27 till Socialdepartementet yttrat sig över bl.a. SCB:s prissättning. Socialstyrelsen framför i promemorian att den prissättning tillämpas inom delar som av SCB är ett stort problem för datatillgängligheten. Priserna har i många

fall enligt Socialstyrelsens bedömning varit betydligt högre än de

verkliga kostnadema, vilket t.ex. medfört att Socialstyrelsen inte kunnat acceptera offertema. Detta problem har, enligt Socialstyrelsen,

generellt försämrat datatillgängligheten för både myndigheter och

andra statistikbeställare. Socialstyrelsen vidare att problemet anger inte direkt har haft med det ändrade statistikansvaret att göra, men är ett problem som regeringen kan behöva överväga att närmare analysera. SCB:s syn är att kostnaderna för overhead måste täckas anslagsav och uppdragsverksamheten tillsammans. De båda verksamheterna delar på SCB:s overheadkostnader. SCB att det fel att låta anser vore anslagsverksamheten täcka hela eller delar den overhead av som genereras av uppdragsverksamheten. Däremot har den overhead som belastar anslaget kunnat reduceras uppdragsverksamheten, genom eftersom denna knappast ställer sådana ytterligare krav att dessa resulterat i en dubblering av overheadkostnadema. Uppdragsverksamheten finansierar ändå halva den totala overheadkostnaden. En bakomliggande princip är att anslagsverksamhet inte får subventionera uppdragsverksamhet. SCB därför att den modell anser verket tillämpar är nödvändighet. Den är vidare principiellt viktig en för att det skall vara möjligt för andra att konkurrera med SCB om produktionen. Detta leder emellertid till timtaxa vid SCB flera, en som såväl statistikansvariga sektorsmyndigheter flera användare i som övrigt av SCB:s tjänster, anser vara hög.

Flera sektorsansvariga myndigheter är, vid prissättning inom

ramen för sin verksamhet, att betrakta basdelen verksamheten vana av som redan betald genom myndighetens anslag. Detta beror regel på att som de myndigheter som fått statistikansvar helt eller till den dominerande delen är anslagsfmansierade. När de väljer att utföra produktion i egen regi, tillämpar de ofta ett sådant tänkande. Det leder till jämför att man priser beräknade efter olika modell och väger in resultatet när man

Aktörerna och deras agerande 93

väljer producent. De statistikansvariga sektorsmyndighetema gör härvid, enligt SCB:s felaktig jämförelse i de fall de jämför sätt att se, en SCB:s pris med vad de upplever att det skulle kosta att utföra

produktionen inom den egna organisationen.

I de fall statistikansvarig sektorsmyndighet väljer att lägga en produktionen på privat konkurrent anser SCB däremot att priserna en blir utsatta för rättvisande jämförelse. Kraven på långsiktig en kostnadstäckning är härvid likartade. Detta hindrar självfallet inte att en kan sätta lågt pris, t.ex. för att slå sig in på marknad.

producent ett en

Några de statistikansvariga sektorsmyndighetema har också av över att SCB har levererat offerter, där det inte har varit reagerat möjligt att utläsa kostnaderna för enskilda moment.

Förvaltningsrollen

Förvaltningsuppgiftema utgör i praktiken mindre del av SCB:s

en verksamhet. De omfattar i huvuddrag för systemet Sveriges ansvar

officiella statistik SOS-systemet. Förvaltningsuppgiftema innefattar

följande sex områden: samordning och bevakning Sveriges officiella statistik - av information och statistikservice nationell statistiksamordning internationellt statistiskt samarbete grundläggande metodutveckling ansvar för centrala databaser. -

SCB har årligen i sin resultatredovisning beskrivit arbetet med denna områdesindelning. Även

förvaltningsuppgiftema enligt

utredningen behandlar i det följande dessa uppgifter var för sig i enlighet med ovanstående indelning.

Flera uppgifterna har genomförts SCB med låg profil. En

av av generell slutsats vad gäller SCB:s förvaltningsuppgifter är att många inte medvetna alla dessa uppgifter utförs SCB är till är om att som av för hela systemet. Detta gäller såväl personal vid de statistikansvariga

sektorsmyndighetema och andra användare SCB-personal. Verk-

som samheten med förvaltningsuppgiftema är för närvarande spridda på tre funktioner inom SCB:s organisation.

94 Aktörerna och deras agerande

Samordning och bevakning av Sveriges oficiella statistik

Syftet med uppgiften är att vidmakthålla ett logiskt sammanhållet system, att bevaka att den officiella statistiken användaranpassas, har god kvalitet och görs tillgänglig m.m. Betoningen har legat på utveckling och stöd. SCB har givit ut föreskrifter om offentliggörande av officiell statistik. De statistikansvariga sektorsmyndighetemas intressen har inledningsvis i första hand legat just publiceringsfrågoma och föreskrifterna har utgjort det mest påtagliga stödet. Ett regelverk av det

sammanhållande funktion. SCB har vidare arbetat här slaget har i sig en med att ta fram underlag för den årliga rapport till regeringen om den officiella statistikens samordning SCB:s styrelse har att lämna.

som Detta har i första hand skett genom enkäter till de statistikansvariga myndigheterna. Arbetet har givit SCB en god överblick över statistiksystemet.

Sedan ett år tillbaka benämner SCB samordnings- och

par bevakningsuppgiften som en tillsynsuppgift. I oktober 1997 inrättades ett särskilt kansli för tillsynsuppgiften samt för den internationella samordningen i huvudsak EU-frågor. Syftet med

inrättandet av kansliet var att tydliggöra SCB:s verksamhet med dessa frågor såväl inom SCB för övriga. Dessförinnan sköttes dessa

som uppgifter inom SCB:s utvecklingsavdelning, som även svarade för flertalet av de övriga förvaltningsuppgiftema.

Flera av samordnings- och bevakningsuppgiftema är av årligen återkommande karaktär. Till sådana årligen återkommande insatser hör:

aktualisering av de produktbeskrivningar som på variabelnivå -

preciserar de produkter som omfattas av Sveriges officiella statistik, sammanställning av en publiceringsplan för den officiella statistiken

-

under det påföljande året,

sammanställning över den publicering skett inom ramen för - som

Sveriges officiella statistik i tryckt form under det föregående året

Årets publicering,

uppföljning aktualiteten och tidshållningen i publiceringen under - av

det gångna året. Resultatet sammanfattas i särskilda rapporter.

SCB utför i första hand sin bevakningsuppgift genom att årligen följa

hur föreskrifterna för statistikens offentliggörande efterlevs. Till upp det följs hör föreskriftemas krav på särskild markering av den

som upp statistik omfattas Sveriges officiella statistik, att en kvalitets-

som av deklaration finns, liksom uppgift om tidigare publicering av motsvarande statistik samt att sådan översättning till engelska som krävs för att andra än svenskspråkiga skall kunna tyda statistiken har gjorts.

Aktörerna och deras agerande 95

Såväl SCB övriga statistikansvariga myndigheter har i allt som väsentligt följt föreskrifterna. Vissa avvikelser förekommer dock. Avvikelser från föreskrifterna har medfört att SCB i några fall tagit

informell kontakt med de statistikansvariga sektorsmyndighetema en eller med producenten, vanligen är SCB. Det vanligaste skälet till som kontakt utebliven eller försenad statistik. Det har upplevts enklast för är dem arbetar med den här formen bevakning att ta kontakter som av inom SCB. De allra flesta kontakterna har därför skett inom verket.

Samordnings- och bevakningsinsatsema förenklas avsevärt av att SCB, förutom den statistiken, sköter produktionen stor del egna av en den statistik andra har för. Som regel sköter SCB även av som ansvar resultaten. Några myndigheter, i första hand BRÅ,

publiceringen av

Skolverket och Socialstyrelsen har valt att sköta huvuddelen av

publiceringen på hand. Ytterligare några myndigheter svarar egen själva för delar publiceringen. Många har t.ex. vidgat den till andra av medier än publikationer, främst Internet. Utöver de kontakter uppföljningen föreskriftemas eftersom av levnad har resulterat har SCB haft kontakt med flera statistikansvariga myndigheter såväl seminarier som bilateralt. Syftet genom har regel varit diskussion gemensamma frågor. som av Till samordnings- och bevakningsuppgiftema hör, som nämnts, att fram underlag för SCB-styrelsens årliga rapport till regeringen om ta den officiella statistikens samordning. Sådana rapporter har tagits fram

med avseende på 1994/95, 1996 och 1997. Tyngdpunkten har legat på synpunkter från statistikansvariga myndigheter och vissa användare. En rad satsningar betydelse för statistikens samordning har gjorts av inom för andra delar SCB:s förvaltningsuppgifter än de som ramen av benämns Samordning och bevakning. Exempel på sådana satsningar

ar: den nämnda utvecklingen databaserna, där statistikovan av resultaten kan samlas på ett enhetligt sätt, oavsett var statistik-

ansvaret ligger, införande ämnesområdesindelningen för publikationer - av gemensam och databaser, vilken i det närmaste helt sammanfaller med den

indelning finns i statistikförordningen, som utveckling klassifikationsdatabas, utgör ett viktigt av en som instrument för Standardisering och samordning av variabler.

Till bevakningsuppgiftema hör vidare att särskilt bevaka sådana behov flera områden ...1 Utredningen har inte funnit några som spänner över

l Enligt Genomförandekommitténs betänkande SOU 1994:1, sid. 38

96 Aktörerna och deras agerande

exempel på att SCB har vidtagit särskilda bevakningsåtgärder i detta syfte.

SCB:s samordnings- och bevakningsarbete har karaktäriserats av försiktighet. Ett skäl till SCB:s försiktighet upplevs, såväl av de

statistikansvariga sektorsmyndighetema som av flera inom SCB, vara

en strävan att inte skapa konflikter mellan de olika rollerna. Det rådde vidare inledningsvis olika uppfattningar inom SCB om hur de olika rollerna skulle samspela. Detta gällde särskilt den nya förvaltningsrollen, bl.a. uppgiften att samordna och bevaka statistiken. Det finns exempel på att kontakter med statistikansvariga sektorsmyndigheter i såväl samordnings- och bevakningssyfte som i metodfrågor har hållits tillbaka för att inte störa pågående diskussioner om produktionsavtal.

Ett annat skäl till försiktighet från SCB:s sida vad gäller samordnings- och bevakningsuppgiften har varit att man inte ansett det vara etiskt försvarbart att framföra klagomål eller synpunkter mot andra myndigheter på områden där SCB inte själv fullt ut lever upp till kraven enligt gällande föreskrifter m.m. Vidare är det, eftersom det är SCB som sköter produktionen av den övervägande delen av officiella statistiken, naturligt att i första hand föra fram synpunkter från den bevakning som SCB utfört till kolleger inom verket och först i andra hand till de statistikansvariga sektorsmyndighetema. Synsättet har ofta varit att de statistikansvariga sektorsmyndighetema, när de gav SCB i uppdrag att sköta produktionen, måste ha förutsatt att av SCB framtagna föreskrifter skulle följas. Därför har synpunkter från bevakningen i flera fall aldrig behövt nå utanför SCB.

Någon aktiv bevakning av statistiken och de statistikansvariga utöver den ovan nämnda förekommer knappast. Det är inte helt klart vilken roll SCB förväntas spela i detta avseende. Förväntningarna är olika. Det är idag en vanlig uppfattning bland SCB-personalen att en Stabilisering har skett när det gäller tydliggörandet av de olika rollerna och samspelet mellan dem. Inom SCB upplevs inte de olika rollerna som något egentligt problem. Fortfarande gäller dock försiktighet vid externa kontakter i samordnings- och bevakningsarbetet.

Frågan är det är tillsynsuppgift som SCB har tilldelats. Det

om en beror självfallet på vad som läggs in i begreppet tillsyn. Genomförandekommittén talade om samordning och bevakning, inte om tillsyn. Uppgiften är snarast tänkt som just samordning och bevakning. SCB:s uppfattning är också att det knappast är tänkt att verket skall göra inspektioner hos de statistikansvariga sektorsmyndighetema eller upprätta någon form av besiktningsprotokoll för olika statistikområden. Vissa av de statistikansvariga sektorsmyndighetema efterlyser dock att SCB granskar och utvärderar hur olika myndigheter har skött sitt ansvar.

Aktörerna och deras agerande 97

Synpunkter från statistikansvariga sektorsmyndigheter

En synpunkt på SCB:s samordning och bevakning som framförts av flera de statistikansvariga sektorsmyndighetema är att den hittills

av upplevts otydlig. Flera säger sig inte ha märkt något av SCB:s

vara arbete på tillsynsomrâdet på annat sätt än genom besvarande av

enkäter och uppdatering publiceringsplaner och produkt-

av beskrivningar. En del av förklaringen anses av SCB vara att produktionen i så hög utsträckning sköts av SCB. Inom SCB är man

att arbeta i linje med föreskrifterna. I de fall dessa inte följts, har van skälen, redan nämnts, ofta kunnat diskuteras med producenten

som inom SCB.

Några föreskrifter, syftande till att samordna enskilda myndigheters statistikpublicering på Internet har inte tagits fram. Flera de statistik-

av ansvariga sektorsmyndighetema dock att det behövs förtydlig-

anser anden vad gäller när moderna elektroniska tekniker används för

av som tillgängliggörandet statistiken. Många utnyttjar redan Internet för att

av göra statistiken tillgänglig. Denna typ publicering de statistik-

av svarar ansvariga sektorsmyndighetema för i de allra flesta fallen helt i egen regi. Utredningen har inte funnit att någon myndighet utnyttjar SCB för Internettjänster.

20 de statistikansvariga myndigheterna hade hösten 1998 en egen

av webbplats. Utredningen har funnit att åtminstone två av dem publicerar all sin officiella statistik på Internet, medan sju utnyttjar Internet för att föra ut stora delar sin statistik. Den elektroniska publiceringen

av utnyttjas ett komplement till papperspublicering. Den utnyttjas än

som så länge i mycket liten utsträckning ersättning för konventionell

som

publicering.

Efterhand Internet tagits i anspråk har intresse uppkommit för

som att i såväl samordnings- tillgänglighetssyfte knyta ihop de olika

som hemsidoma. Flera de statistikansvariga myndigheterna har framfört

av önskemålet till SCB att verket inom för sitt samordnings-

om ramen

utvecklar en gemensam webbplats för den officiella statistiken ansvar på Internet. Syftet skulle vara att göra det möjligt för användarna att nå hela eller stora delar av den officiella statistiken från en gemensam ingång gemensam hemsida för den officiella statistiken. Via länkar

- en skulle de statistikansvariga myndigheternas statistikwebbplatser knytas till SOS-hemsidan. SCB har tillsammans med representanter för de statistikansvariga myndigheterna tagit fram en sådan hemsida. Provverksamhet med den gemensamma hemsidan har inletts i början av 1999.

Flera statistikansvariga sektorsmyndigheter har vidare framfört att

att den gemensamma hemsidan är ett enklare och billigare man anser

4 19-1312

98 Aktörema och deras agerande

alternativ för att göra statistiken tillgänglig via Internet än de databaser

SCB utvecklat. Utredningen att det är viktigt att den som anser avgörande skillnaden mellan att tillgängliggöra statistiken i databaserna respektive via SOS-hemsidan tydliggörs. De båda

den gemensamma tillvägagångssätten kompletterar varandra. Det är därför viktigt att slå fast att båda behövs för att ge god tillgänglighet. Dessa frågor behandlas ytterligare nedan i avsnitt 6.3.

Det har även framförts att SCB:s förvaltningsroll skulle kunna utvidgas. Flera användare har pekat på att det behövs en instans som har samlad överblick över samhällets behov av statistik. Denna

en instans måste, för att i praktiken kunna fungera, ha makt att påverka avgränsningen av den officiella statistiken samt att ge statistikansvariga myndigheter direktiv vad gäller statistikens omfattning. En bakgrund till önskemålet är att flera statistikansvariga sektorsmyndigheter är beroende statistik från åtskilliga andra, främst andra myndigheter.

av Vissa av de myndigheter som man är beroende av har statistikansvar, andra inte. Det har framförts att denna instans med samlad överblick skulle kunna SCB. En utvidgning SCB:s roll och inflytande i

vara av enlighet med synpunktema skulle även föra med sig en justering av begreppet officiell statistik. Frågan berörs därför vidare i avsnitt 7.2, där begreppet officiell statistik behandlas.

Några användare har fört fram synpunkten till utredningen att det bör vara en uppgift inom ramen för SCB:s tillsynsarbete att bevaka att Sveriges officiella statistik får en rimlig, för att inte säga frikostig, avgränsning. Andra har fört fram att det är viktigt att få ut så mycket statistik som möjligt genom de medel som kan disponeras. Det innebär i princip återhållsamhet med service m.m. som är kopplad till statistiken och finansieras med medel.

samma

En utökad samordnings- och bevakningsroll för SCB innebärande bl.a. inflytande över avgränsningen av den officiella statistiken samt möjlighet att statistikansvariga direktiv vad gäller statistikens

ge omfattning, skulle enligt andra statistikansvariga innebära arbete med känsliga prioriteringsfrågor. Rollen skulle med en sådan utvidgning behöva flyttas från SCB och skötas ett fristående organ.

av

Det finns även tankar, framförallt från statistikansvariga myndigheter, på utvidgningar av samordningen och bevakningen på flera andra sätt. Det har exempelvis framförts att SCB skulle kunna ges i uppgift:

att bevaka inriktning och omfattning av den officiella statistiken i -

stort samt att förenkla möjligheterna att göra förändringar i

systemet. Det rör sig bl.a. om att skaffa en samlad bild över grund-

informationen i samhället, dvs. bevaka basbehovet av statistik och

till att statistiken successivt anpassas till samhällets utveckling.

se

Akrörerna och deras agerande 99

fungera den instans till vilken statistikansvariga anmäler att som behov förändringar i statistikens omfattning, inriktning och

av benämning, dvs. sådant innebär ändringar i förordningen och

som dess bilaga. Tillsynskansliet kunde samla ihop önskemål och samlat

föra dem vidare för att på ett enkelt och tydligt sätt få önskade

ändringar genomförda. Tillsynskansliet själv upplever att man redan

har sådan roll. Den är uppenbarligen inte tydlig för alla.

en

fungera instans till vilken övriga användare kan anmäla att som en synpunkter på den officiella statistiken. Det behövs någon form av

lättillgänglig och känd "klagomur.

att för åtgärder i syfte att ytterligare förbättra åtkomsten. - svara Användare, vilka för sina behov utnyttjar statistik från flera statistik-

områden, t.ex. informationsförmedlare och upplysningscentraler,

har framfört att sektorsuppdelningen statistikansvaret har lett till

av att åtkomsten till statistiken i vissa situationer har blivit sämre. De

har framfört att de regel inte ingår i några användargrupper.

som att kartlägga sambanden mellan de olika statistikproduktema samt att löpande följa statistiksystemet vad gäller samband av olika slag.

SCB borde sitt tillsynskansli kunna frågor av

genom ge svar typen: Hur påverkas den statistiken att den andra ändras Det

ena av finns flera produkter ingår i ett eller flera produkt- eller

som registersystem. Åtskilliga produkter utnyttjar ett och samma bas-

register.

service åt statistikansvariga myndigheter, förteckna vilka - att, som krav bör ställas producenter officiell statistik. Det är den

som av statistikansvarige skall avgöra en producent kan accepteras

som om eller inte från kvalitets-, objektivitets- och andra utgångspunkter.

Tillsynskansliet skulle kunna ha uppgift att ge råd och tips.

en

även i övrigt stöd och råd åt de statistikansvariga sektorsatt ge myndighetema, t.ex. spridning goda exempel hur man

genom av kan gå till väga i olika situationer. att hjälpa mindre statistikansvariga sektorsmyndigheter med speciella moment, där de själva inte har möjlighet att hålla sig med

expertis. att utvärdera hur olika myndigheter har skött sina uppgifter som statistikansvariga. att samordna prissättningen på produkter och tjänster inom systemet. att ta fram enkla rutiner för samkömingar material inom

av systemet. att vidta samordnande insatser när det gäller regionalfördelad statistik. att stöd vad gäller frågor gratisleveranser till bibliotek och

ge om mellan statistikansvariga sektorsmyndigheter.

100 Aktörerna och deras agerande

Information och statistikservice

Syftet är att användarna skall kunna få svar på sina statistikfrågor från

instans. SCB har särskild funktion för information och statistiken en service, till vilket även ett statistiskt bibliotek är kopplat. Funktionen sköter den förvaltningsuppgift går ut att betjäna hela statistik-

som systemet och fungera som ingång till den svenska statistiken för alla kategorier användare. Antalet förfrågningar per telefon till den

av centrala upplysningstjänsten var fram t.o.m. 1997 årligen ca 30 000. Därefter har de minskat kraftigt följd av att andra kontaktsätt

som tillkommit. Biblioteket lånar årligen ut nära 10 000 volymer. Därtill kommer runt 25 000 s.k. läsesalslån.

Antalet förfrågningar per e-post ökar kraftigt. De uppgick under

1997 till 1.500; under 1998 var volymen mer än den dubbla. SCB:s webbplats på Internet har utvecklats och länkar finns till andra webbplatser med officiell statistik. Antalet besök i någon av

statistikproduktema på SCB:s hemsida var under 1996 runt 2 miljoner,

under 1997 4,6 miljoner och under 1998 7,3 miljoner.

Efterfrågan på service som avser internationell statistik ökar. Ett nära samarbete med EU har utvecklats, vilket skapat tillgång till Eurostats utbud av statistik, både i tryckt och elektronisk form. Funktionen för information och statistikservice fungerar som Eurostats representant i Sverige vad gäller databaser Eurostat Data Shop.

- Funktionen samarbetar i ett nätverk med Eurostats representanter i andra länder.

Statistikservicen fungerar på så sätt att endera besvaras förfrågningarna direkt av SCB:s funktion för information och statistikservice eller också hänvisas frågeställaren till experter, som förväntas kunna ge svar. Funktionen för information och statistikservice vidarebefordrar härvid som regel frågorna inom SCB, dvs. till statistikproducenten även i de fall ansvaret ligger utanför SCB. Det innebär att åtskilliga statistikfrågor aldrig når de statistikansvariga

sektorsmyndighetema, vars kunskaper om användarna härigenom

begränsas, försåvitt SCB inte inom ramen för uppgiften som producent

statistikansvariga myndigheter informerar dem om kundernas fråge-

ställningar. Utredningen har funnit att så sker endast i undantagsfall och

vid mera krävande eller särpräglade frågeställningar. Några statistikansvariga myndigheter uppdrar dessutom SCB att, inom ramen för det produktionsavtal som upprättas, även sköta informationsservicen på deras områden.

Det finns självfallet en gräns för vilken service som kan erbjudas inom ramen för denna för användarna kostnadsfria statistikservice. För SCB är det naturligt att kostnadsfri service, när den blir alltför

Aktörema och deras agerande 101

omfattande, övergår till service inom ramen för uppdragsverksamheten. Det innebär att den övergår till service som utförs mot den för SCB:s uppdragsverksamhet fastställda taxan. Flera användare har framfört att SCB inte tillämpar konsekvent gränsdragning mellan kostnadsfri

en service och service för vilken användaren måste betala.

Utredningen har funnit att inforrnationsfönnedlare och upplysningscentraler m.fl. med stor att söka information ofta undviker att

vana vända sig till SCB informationen bedöms kunna hämtas från annat

om håll, t.ex. från statistikansvarig sektorsmyndighet. Det har att göra

en med att de ofta tvingas betala SCB för den information de efterfrågar, medan sektorsmyndighetema mycket sällan tar betalt, även om informationen ställer krav på tämligen omfattande insatser. När dessa informationsförrnedlare vänder sig till SCB sker det ofta direkt till experter vid SCB med vilka de har upparbetade kanaler. Service inom

för sådana etablerade kontakter i vissa fall kostnadsfritt, i ramen ges andra fall krävs ersättning.

Även inom SCB hanteras frågan när information övergår från att

om

kostnadsfri till att bli belagd med avgift således på ett olikartat vara sätt. Flera användare har pekat på att olika principer tycks gälla mellan den centrala statistikservicen och den decentrala, som ges av SCB inom

för eller producentrollen. Från SCB har framförts att ramen ansvarsdetta inte är onaturligt, på grund av att den som är ansvarig eller producent ofta har stor nytta att ingående diskutera med den

av mera

söker informationen, t.ex. frågor rör statistikens användsom om som barhet för olika ändamål.

Nationell statistiksamordning

Arbetet innebär bl.a. utveckling, underhåll och dokumentation av grundläggande statistiska standarder och klassifikationer samt stöd till

statistikproducenter och administrativa användare vid tillämpningen av

standarder. Arbetets inriktning är numera i hög grad styrt av Eurostats

samordningssträvanden.

Exempel på områden verksamheten under senare år har varit

som inriktad på är standard för indelning företag efter ägarkategori samt

av efter juridisk form samt standard för svensk yrkesklassificering.

SCB har deltagit i det europeiska samarbetet standarder inom

om bl.a. Eurostats arbetsgrupper. Förslag till benämningar m.m. i samband med översättningen EU-dokument standarder har granskats, bl.a.

av om vad gäller konsistens. Det rör sig texter som, enligt SCB:s experter,

om förväntas komma normgivande och vägledande under lång tid.

att vara

102 Aktärema och deras agerande

Inom ramen för den nationella samordningen ger SCB råd och upplysningar till de Statistikansvariga myndigheterna, men även till företag och andra intressenter angående befintliga svenska och internationella standarder på statistikområdet. Utredningen har funnit att den här typen verksamhet successivt i allt högre utsträckning

av kommit att påverkas av EU. Verksamheten går i allt högre grad ut på att anpassa EU:s standarder till svenska förhållanden samt att ge användarna service i hithörande frågor.

SCB:s arbete med att utveckla och ge service i frågor om standarder och klassiñkationer har successivt minskat i omfattning. Verksamheten bedrivs idag med mycket små resursinsatser.

Internationellt statistiskt samarbete

Det internationella samarbetet har på senare år framförallt gällt samarbete inom EU. SCB:s uppgift går i hög grad ut på att samordna det svenska EU-samarbetet på statistikens område, främst samarbetet med Eurostat. Det har också omfattat information och utbildning samt datarapportering.

Det arbete som utförts inom ramen för SCB:s förvaltningsuppgifter har gått ut på att fungera som konsult åt Statistikansvariga myndigheter inför internationella möten och löpande informera om kommande möten. SCB har ordnat seminarier för utbyte av erfarenheter från EUsamarbete och deltagande i EU-uppdrag.

Det svenska deltagandet i arbetsgrupper vid Eurostat har administrerats, bl.a. i meningen distribution av kallelser och annat material. Det gäller årligen inemot 100 arbetsgrupper med mer än 200 möten och över 300 resor. Statistikansvariga myndigheters deltagande i dessa möten har varierat, men ligger på en andel på mellan 5 och 10%. I övrigt är det SCB-personal som deltagit.

Vissa Statistikansvariga myndigheter har framfört kritik mot att man anser att all information från Eurostat och vissa andra EU-organ inte kommer till deras kännedom. De flesta har förståelse för detta, eftersom det rör sig om en mycket omfattande materia. SCB:s möjligheter att ge de statistikansvariga myndigheterna önskad service väntas öka under 1999 genom att verksamheten kommer att effektiviseras och förbättras i flera avseenden som följd av att ett elektroniskt nätverk för informationsutbyte mellan SCB och övriga statistikansvariga, SAM- Forum, håller att installeras. Det beräknas tas i drift under 1999. SAM-Forum kommer att betjäna även andra delar av . förvaltningsuppgiftema.

Aktörerna och deras agerande 103

Några statistikansvariga myndigheter har framfört synpunkter på den svenska representationen vid olika EU-möten. Exempelvis anser vissa att de borde tillfälle att delta i högre utsträckning även i möten

ges av mera övergripande karaktär.

Grundläggande metodutveckling

Det metodarbete som utförs inom ramen för SCB:s förvaltningsuppgifter utveckling metoder är intresse för hela eller

avser av som av stora delar statistiksystemet. Motsvarande metodutveckling utfördes

av före reformen på ett likartat sätt. Skillnaden är att man då endast behövde ta hänsyn till behov inom SCB. Nu, liksom tidigare, gäller att det är fråga om metoder som i någon mening är generella. Specifik metodutveckling sker dessutom, med koppling direkt till berörd

men produkt. Sådan metodutveckling inte omfattas av förvaltnings-

anses

uppgiften.

På tid har arbetet inriktats mindre på nyutveckling och mera

senare på beskrivning och diskussion de bästa kända metoderna för

av nu olika områden, t.ex. gransknings- och bortfallsfrågor. Vidare har arbete med lansering och implementering av tidigare utvecklade metoder prioriterats. Ett handböcker har tagits fram, t.ex:

par

Minska bortfallet med beskrivning och diskussion av metoder för -

att reducera bortfallet i statistiska undersökningar.

Granska effektivt beskriver och diskuterar metoder för - som

granskning statistiska material.

av

SCB har för det statistiska systemets räkning deltagit aktivt i flera internationella arbetsgrupper på metodområdet, främst sådana som organiseras Eurostat. Det har bl.a. gällt infonnationstekniska frågor.

av

Ett särskilt metodråd har inrättats vid SCB med representanter för de statistikansvariga sektorsmyndigheterna. Syftet med metodrådet är att det skall fungera ett forum för informationsutbyte kring

som existerande metoder samt diskussion inriktningen av den fortsatta

om

metodutvecklingen inom SOS-systemet.

Uppslutningen i metodrådet har inte varit särskilt god, vilket kan ha orsakats att det inte känts naturligt för de statistikansvariga

av

sektorsmyndighetema att aktivt påverka metodutvecklingen i stort inom

systemet. Vidare hör metodfrågor i första hand hemma i produktions-

Det är därför naturligt för producenter än för statistikprocessen. mera ansvariga att dryfta metodfrågor. Flera statistikansvariga sektorsmyndigheter har framfört att de att det rör sig om en typ av frågor

anser

knappast är intressanta för dem att diskutera. Frågeställningarna i som

104 Aktörerna och deras agerande

metodrådet har ansetts främmande för många av dem så länge de inte har för avsikt att också själva producera statistiken. Vidare har statistikkompetensen vid flera av de statistikansvariga myndigheterna inte ansetts vara tillräckligt hög för aktiv medverkan i diskussioner av det slag som hittills förts i metodrådet.

Databasservice

Genom utveckling av Sveriges statistiska databaser avsåg Genomförandekommittén att det skulle bli möjligt för användarna att även framdeles nå den officiella statistiken på ett samlat sätt. De statistikansvariga myndigheterna förväntades använda databaserna for att tillgängliggöra sin statistik.

Databasema i drift fr.o.m. 1997. Än så länge innehåller data-

togs baserna mindre del av den officiella statistiken. Databasema

endast en innehåller emellertid, enligt SCB, den mest efterfrågade statistiken och fr.o.m. april månad år 2000 räknar SCB med att en huvuddel av den officiella statistiken skall finnas tillgänglig via databaserna. Ett policybeslut har tagits inom SCB att den officiella statistik som SCB har ansvar for skall vara tillgänglig via databaserna.

Databasema och databasutvecklingen behandlas vidare i avsnitt 6.3 om tillgänglighetens utveckling, närmare bestämt den del som avser ny teknik.

Databasema utvecklas successivt. Uppläggningen diskuteras i ett särskilt databasråd som består av representanter for de statistikansvariga myndigheterna och andra statistikanvändare, vilka löpande följer verksamheten. Rådet har fungerat aktivt och spelat en viktig roll i databasutvecklingen. Rådet har särskilt poängterat vikten av bättre dokumentationer samt efterlyst ökad tillgång till mikrodata genom de basregister skall omfattas databassystemet. Ytterligare

som av information databasrådets verksamhet återfinns i den särskilda

om uppsats i särskilt appendix till betänkandet som professor Bo Sundgren skrivit för utredningens räkning.

I arbetet har på tid ingått utveckling länkarna mellan

senare av SCB:s persondatorbaserade produktionssystem och databaserna,

nya liksom arbete med utveckling mikro-, makro- och metadatabasema.

av

Som en fortsättning och en konsekvens av databasutvecklingen har

översyn SCB:s publiceringspolicy gjorts. Den innebär bl.a. att en av databaserna blir det gemensamma navet för SCB:s produktion. Det är med utgångspunkt från databaserna som övrig publicering planeras komma att ske. Regelbunden publicering via Internet ingår i policyn.

Aktörerna och deras agerande 105

Denna utveckling och databasservicen behandlas även i avsnitt 6.3 om tillgänglighetens utveckling.

5.4.3. på SCB:s roller

Synpunkter

naturligt att det i första hand är de statistikansvariga sektors- Det är myndigheterna har framfört synpunkter på SCB:s roller.

som Användare vid sidan dem har inte haft anledning att överväga frågor

av

det här slaget. De skall inte behöva bekymra sig om systemets av interna struktur, förutsatt att det fungerar tillfredsställande. Synpunkterna från de statistikansvariga sektorsmyndighetema har som regel gällt SCB:s tillsynsroll.

Flera de statistikansvariga sektorsmyndighetema hade under de

av första åren efter statistikreformen hel del funderingar över huruvida

en det kunde ändamålsenligt att SCB, tillika är stor statistik-

vara som en producent, kunde fungera övervakare statistiksystemet i dess

som av helhet. de statistikansvariga myndigheterna ansåg dessutom att

En av

organisatorisk åtskillnad borde diskuteras vad gäller producent-

organisationen. Som skäl anfördes att det kunde samhälls-

vara en ekonomiskt, konkurrensmässigt och institutionellt lönsam åtgärd att skilja produktionsrollen från övriga roller.

Vissa de statistikansvariga sektorsmyndighetema har vidare fört

av fram att flera vid SCB inledningsvis hade vissa svårigheter att skilja på sina roller. Exempelvis kunde personal inom produktionsrollen i förhandlingssituationer de företrädde SCB:s bevaknings-

agera som om uppgifter. En tydligare rollmedvetenhet har så småningom utvecklats vid SCB. Dock kvarstår, enligt några statistikansvariga sektorsmyndigheter, principiellt problem i det faktum att SCB har tre roller,

ett

åtminstone på papperet inte utan vidare är förenliga. som

Det är knappast förvånande att statistikansvariga sektorsmyndigheter invändningar mot ett tillsynsansvar knutet till SCB.

reser Det är principiellt tveksamt att i ett decentraliserat system utse en av myndigheterna att övervaka sig själv och andra myndigheter. Risken är då att den övervakande funktionen inte betraktas som opartisk. Förfaringssättet kan även påverka hela systemets trovärdighet. Det nuvarande systemet med tillsynsansvaret knutet till SCB kan dock sägas ha fungerat. Det beror troligen främst på att produktionen, trots

för statistiken är sektorsuppdelat, har kommit att till stor del att ansvaret skötas SCB på ett likartat sätt som före reformen.

av Om även produktionen i stor utsträckning skulle komma att bli decentraliserad uttalad konkurrenssituation uppstå mellan

och en mer SCB och andra producenter, blir placering tillsynsfunktionen vid

en av

106 Aktörerna och deras agerande

SCB, enligt flera myndigheter, tveksam. Samma tveksamheter

mera kan även anföras mot andra förvaltningsuppgifter än tillsynsuppgiften som SCB också har ansvar för. Exempelvis skall den metodutveckling

SCB för inom för förvaltningsanslaget betjäna hela som svarar ramen systemet. Detta innebär i princip att SCB skall förse andra producenter med verktyg de kan använda för att konkurrera med SCB.

som

Utredningen har funnit att tillsynsfunktionen, för att fungera på ett bra sätt, behöver ha ett nära samarbete med SCB:s övriga förvaltningsfunktioner också de betjänar det statistiska systemet i dess

som helhet. Detta är uppenbart vad gäller stöd till systemet bl.a. i form av föreskrifter. Nödvändig kompetens för att ut föreskrifter, t.ex. regler

ge för offentliggörande av officiell statistik, kräver kunskaper om publiceringsfrågor och om utvecklingen på publiceringsområdet. Detta är kunskaper i praktiken knappast kan upprätthållas utan ett nära

som samarbete med de utvecklingsfunktioner som arbetar inom området.

En från förvaltningsuppgiftema i övrigt isolerad tillsynsfunktion skulle även riskeras komma att tappa delar av den kompetens som behövs för uppföljningar av systemet. Uppföljningar av t.ex. den officiella statistikens kvalitet kräver nära samarbete med särskild metodkompetens som i praktiken också får svara för genomförandet av uppföljningama. Utredningen bedömer att det knappast är rationellt att skilja tillsynsfunktionen från vissa andra förvaltningsuppgifter.

Emellertid anser flera av de statistikansvariga sektorsmyndighetema och flera inom SCB, att tillsynsrollen är oklar. Vidare har Tillsynskansliets verksamhet enligt flera i praktiken varit tämligen anonym. En rad tänkbara uppgifter för ett Tillsynskansli har presenterats för utredningen vid kontakter med användare och de statistikansvariga sektorsmyndighetema. De har presenterats ovan i avsnittet om SCB:s förvaltningsuppgifter.

Det är utredningens uppfattning, baserad på synpunkter från såväl statistikansvariga myndigheter som SCB, att förvaltningsuppgiftema även fortsättningsvis bör hänga ihop och skötas av en och samma instans. Det är också utredningens uppfattning att förvaltningsuppgiftema behöver tydliggöras. Detta gäller särskilt uppgiften samordning och bevakning. Den kan dessutom behöva få ett utökat mandat, varigenom den kan behöva förstärkas. En kraftig utvidgning av rollen kan dock visa sig minska möjligheterna för SCB att fungera som förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken.

Aktörerna och deras agerande 107

Av avsnitt 5.4, SCB, har bl.a. följande framgått:

om Ansvarsrollen upplevs på flera sätt olika SCB jämfört med

av flertalet sektorsmyndigheter, vilket har sin grund i myndig-

heternas olika roller.

SCB sköter fortfarande merparten produktionen officiell

av av statistik.

Flera sektorsmyndigheter att det knappast finns - anser konkurrenter till SCB samt att SCB har hög prisnivå i sin upp-

en

dragsverksamhet.

SCB for de uppgifter systemet i dess helhet

svarar som avser -

förvaltningsuppgifterna. Flera dem är uppgifter tillkom

av som

genom reformen.

Samordnings- och bevakningsuppgiften har underlättats av att - SCB sköter merparten produktionen, den behöver ändå

av men

förstärkas.

Ökade möjligheter till samlad tillgänglighet efterlyses, särskilt av breda användare, dvs. användare behöver statistik över

som

sektorsgränsema.

108 Aktörema och deras agerande

5.5¶Producenter

Ett av syftena med statistikreformen att effektivisera produktionen var av den officiella statistiken. Detta skulle bl.a. ske genom att den skulle konkurrensutsättas. Flera skulle möjlighet att producera officiell ges statistik. SCB ansågs före reformen i praktiken ha ett slags monopol på sådan statistikproduktion. Detta sågs konsekvens att SCB som en av hade ansvar för merparten den officiella statistiken. av Genom reformen blev det i princip möjligt att sätta all

statistikproduktion under konkurrens. Såväl de statistikansvariga

myndigheterna själva som andra med kapacitet att producera statistik ansågs av Genomförandekommittén presumtiva producenter. I vara praktiken har emellertid endast mindre del statistiken blivit en av konkurrensutsatt.

Inledningsvis utnyttjade praktiskt taget alla statistikansvariga

myndigheter SCB:s produktionsresurser för att ta fram den statistik de fått ansvar för. Till undantagen hörde endast de myndigheter sedan som gammalt haft ett slags statistikansvar och själv skött sin statistik. t.ex. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utredningen har funnit att den situation f.n. gäller vad beträffar som produktion officiell statistik innebär att SCB dominerar kraftigt, av genom att dels producera all den statistik för vilken SCB har statistikansvar, dels sköta produktionen åt flertalet de andra statistikav ansvariga myndigheterna. SCB sköter produktionen i dess helhet åt de flesta. Några har enbart lagt delar av produktionen på SCB. Bland de nytillkomna statistikansvariga myndigheterna är det endast BRÅ som har valt att inte utnyttja SCB för någon del produktionen. Flera de av av myndigheter som sedan gammalt har haft ett slags statistikansvar har också sedan gammalt helt eller till stora delar själva skött produktionen. Till sådana myndigheter hör Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret och SLU. När det gäller myndigheter som fick sitt statistikansvar följd som av statistikrefonnen sköter BRÅ produktionen sin statistik i regi av egen och med viss hjälp av konsulter. Kulturrådet sköter själv produktionen av teaterstatistiken. Under en period har rådet även själv skött museistatistiken. Flera de statistikansvariga myndigheterna sköter av publiceringsmomentet, eller delar av detta, i egen regi. Exempelvis gör Högskoleverket en årsrapport. Vidare sköter Skolverket och Socialstyrelsen själva delar publiceringen sin statistik. SIKA ut flera av av ger publikationer, bl.a. en samlingspublikation i regi. Dessutom har egen utredningen konstaterat att de statistikansvariga myndigheter som presenterar statistik via egna hemsidor på Internet genomgående sköter detta i egen regi.

Aktörerna och deras agerande 109

Till de producenter vid sidan myndigheten själv eller SCB som av de statistikansvariga myndigheterna använder sig av hör: Inregia AB, sköter socialtjänststatistiken Socialstyrelsen samt som

sysselsättningsstatistiken Skogsstyrelsen. Inregia producerar

delar av också statistik for SIKA:s räkning.. för SIKA:s räkning sköter delar trafikolycks-

Vägverket, som av

fallsstatistiken samt insamlingen rapporter från polisen till det av register utgör basen för statistiken. som Svenska Lantmännens Riksorganisation, SLR, som sköter statistiken avseende skördeutfallet på uppdrag av LES,

produktionen av

fr.o.m. 1999 Jordbruksverket, inklusive den datafångst som krävs. .Sjáfartens Analysinstitut, SAI, sköter produktionen av som rederistatistiken på uppdrag av SIKA. Erfarenheterna produktion utanför SCB sådan statistik som av av före reformen i sin helhet sköttes SCB redovisas i avsnitt 6.4 om av

produktionsprocessen.

Utredningen har försökt skaffa bild tänkbara producenters syn en av på uppgiften att producera officiell statistik. En vanlig uppfattning hos flera dessa är att de inte bedömer det lönsamt att bygga upp en av produktionsapparat för detta syfte. Det ligger inte inom deras nuvarande nisch att producera officiell statistik. Flera anser t.ex. att deras kompetens marknads- och opinionsundersökningar. avser Flera statistikansvariga sektorsmyndigheter har också förklarat att inte att det är rimligt eller effektivt att bygga upp egen man anser kompetens för att själva sköta ytterligare produktion. Några av dem att. detta skulle riskera att slagsida myndigheten genom anser ge en alltför del dess personal skulle komma att arbeta med att en stor av

frågor rör statistikproduktion. Frågor rörande statistikproduktion

som kunde härvid riskera att komma att kräva ett alltför stort utrymme, jämfört med andra uppgifter inom ramen myndighetens sektorsansvar. Flera statistikansvariga sektorsmyndigheter däremot att det anser ligger i ansvarsrollen att undersöka det finns alternativ till SCB när om det gäller produktion statistik. Det är därför naturligt att de prövar av

andra möjligheter. På flera områden har möjlighet till upphandling från

andra SCB emellertid i praktiken visat sig begränsade. Några än vara statistikansvariga sektorsmyndigheter efterlyser ökad konkurrens till

SCB.

Några myndigheter, bland dem Riksgäldskontoret, Skogsstyrelsen,

Sveriges lantbruksuniversitet SLU, Finansinspektionen och Riksförsäkringsverket RFV, hade redan fore reformen ett ansvar för statistiken på sina områden liknar det statistikansvar som de övriga som tilldelades. För dem har reformen haft liten betydelse. Detta senare gäller även produktionen. RFV har fortsatt att sköta produktionen som

l 10 Aktörema och deras agerande

tidigare, dvs. RFV själv i nära samarbete med SCB. SLU och av Riksgäldskontoret har fortsatt att producera i regi. Finansegen inspektionen använder SCB, medan Skogsstyrelsen, framgått som ovan, har valt att beställa mindre del statistiken från Inregia. I en av övrigt använder Skogsstyrelsen sig, liksom tidigare, SCB. av

De allra flesta de statistikansvariga sektorsmyndighetema

av nya har, utan att anbudsförfaranden ha testat marknaden, fortsatt genom att använda SCB producent. Detta sker regel efter årliga som som förhandlingar där kraven på statistiken och uppdraget till SCB preciseras. För några områden upprättas avtal sträcker sig över som längre perioder. Ett skäl till att många nöjer sig med att enbart förhandla med SCB är att de är nöjda med samarbetet med SCB. Några

av de statistikansvariga sektorsmyndighetema har uttryckt att de inte

skulle känna sig trygga någon än SCB skulle sköta om annan produktionen.

Ett vanligt skäl till att statistikansvariga sektorsmyndigheter fortsatt

att utnyttja SCB är att de har funnit att det på grund produktionens av beskaffenhet på deras respektive områden i praktiken knappast finns något alternativ till SCB. Som skäl till ett sådant synsätts har bl.a. framförts att det helt enkelt inte finns tillräckligt kompetenta producenter är beredda att ta konkurrensen. SCB har som upp en uppbyggd produktionsapparat, som det är för tungt för andra att bygga upp från grunden.

Ett annat skäl till att flera statistikansvariga sektorsmyndigheter

kommit fram till att reella alternativ till SCB saknas, statistiken på är att flera områden baserar sig på material andra producenter har svårt som att få tillgång till. Tillgängligheten begränsas ofta, särskilt när det gäller

individuppgifter, av hänsyn till integritetsskyddet. Skolverket har

konstaterat att reell konkurrent till SCB inte existerar följd att som av skolstatistiken har stor mängd uppgiftslämnare, hanterar individen uppgifter och ställer krav på nedbrytning på låg nivå.

På flera områden anser de statistikansvariga sektorsmyndighetema

att det är orationellt att lägga produktionen hos producent än en arman den hos vilken stora register ibland flera register i kombination med tillhörande system för uttag och bearbetning finns uppbyggda och där det finns erfarenhet att använda dem. av

För de statistikansvariga sektorsmyndigheter genomfört bred

som en upphandling innan de valt producent, har valet i flera fall resulterat i att SCB fått uppdraget. Ett exempel på detta är Skolverket, gjort som en upphandling vad beträffar lärarstatistiken. Uppdraget gick till SCB, men, enligt Skolverkets bedömning, till betydligt lägre kostnad än en tidigare som följd av konkurrensen samt med rationellare och en mera uppgiftslämnarvänlig insamling med i varje fall inte försämrad kvalitet.

Aktörerna och deras agerande lll

exempel SIKA, upphandlar sin transportstatistik av

Ett annat är som

SCB resultat konkurrensupphandling.

som av en statistikansvariga sektors-

Flera presumtiva producenter, som

lämna offert har avstått, i några fall

myndigheter har givit möjlighet att

de inte att det är affärsmässigt motiverat att med motiveringen att anser

syssla med stora statistiska undersökningar.

vanligare de statistikansvariga sektors-

Det är betydligt att

använder andra producenter än SCB när det gäller myndigheterna undersökningar utanför den officiella statistiken, tillfälliga statistiska där det finns gott konkurrenter till

liksom för attitydundersökningar, om

SCB. inför statistikreformen aktivt för att intressera de

SCB agerade

för att använda sig SCB

statistikansvariga sektorsmyndigheterna av

flera statistikområden tog SCB initiativ till kontakter

producent. På

som skulle ordnas samt för att försöka få för att diskutera hur produktionen

till stånd före refonnens ikraftträdande. Det fanns

ett produktionsavtal

inom verket för att flera statistikansvariga sektorsmyndigheter en oro andra Det fanns framförallt förväntan att skulle välja producenter. en

dem skulle välja att sköta produktion i egen regi. flera av Avtalsförhandlingarna i samband med reformen mellan SCB och de

statistikansvariga sektorsmyndigheterna blev i början ofta tidsolika områden gjordes ingående penetreringar statistiken ödande. På flera av behovssituationen innan avtal kunde träffas. Detta har på många och nyttiga genomgångar också har varit goda områden visat sig vara som efterföljande årliga förhandlingar. Avtalsinvesteringar inför ofta

längre och tidsödande Dock förhandlingarna är inte tunga processer. viss osäkerhet gäller för SCB-personalen på flera kvarstår att en osäkerhet kan också riskeras gå ut över statistiken. områden. Denna

i utveckling produktionsprocessen är ofta

Intresset för att investera av

med produktionen kan betraktas som ett långsiktigt förknippad att

åtagande. befarade flera på SCB att uppgiften att på flera

Inledningsvis

bara sköta produktionen skulle utarma arbetsuppstatistikområden flesta denna farhåga kommit på skam. I gifterna. Idag anser de att ingår på de flesta områden tunga frågor som

produktionsuppgiften

statistikkompetens. Synen är i stället ofta att ställer stora krav ansvarig myndighet har gjort att det tillkommit en tillkomsten av en kvalificerad intressent att diskutera med. Men det successivt alltmer

sådant område är trafikolycksfallsstatistiken, där

finns undantag. Ett i första hand följd Vägverkets medverkan i

SCB-personal, som av

att SCB-rollen har urholkats.

produktionen, anser

delvis kvarstår är hur SCB-personalens

Ett problem som

de statistikområden där SCB inte har statistik-

kompetensutveckling på

1 12 Aktörema och deras agerande

ansvar skall tillgodoses. Det gäller inte minst frågan hur detta skall finansieras. Det är emellertid ofta viktigt att även producenten har ett stort allmänkunnande inom det samhällsområde statistiken I som avser. de fall där samarbetet mellan SCB och den statistikansvariga myndigheter fungerar bra, är detta egentligen inte något problem. En diskussion om konkurresutsättningens för- och nackdelar m.m. förs i avsnitt 6.4 produktionsprocessen. Här redogörs också för om erfarenheterna av statistikproduktion utanför SCB.

5.6¶Uppgiftslämnare

En av utgångspunktema för Genomförandekommitténs förslag att var belastningen på uppgiftslämnama till statistiken inte skulle få öka. Flera ansåg att det förelåg risk att belastningen på uppgiftslämnama kunde en öka som följd reformen på grund att flera skulle komma samla av av att in underlag till statistiken. Detta bedömdes kunna försvåra möjligheterna att samordna insamlingar och samutnyttja material. Åtgärder för att stimulera samutnyttjande underlag gång av som en tagits fram för produktion officiell statistik ansågs därför av vara viktiga. Av det skälet ansågs det angeläget att statistikansvariga myndigheter vid behov ställer de data samlats in till viss som en statistik till förfogande och låter olika statistikproducenter utnyttja dessa data som underlag för ytterligare statistik. Utredningen har funnit att flera myndigheter att belastningen anser på uppgiftslämnarna har kunnat reduceras. Uppgiftslämnararbetet har minskat genom ökat samutnyttjande material, främst i meningen av ökat utnyttjande administrativa register. Det är medveten strävan av en hos flera statistikansvariga myndigheter och uppgift inte att en samma skall behöva samlas in än gång. Flera statistikansvariga mer en myndigheter anser sig också ha kunnat underlätta arbetet för uppgiftslämnama på andra sätt. Detta gäller såväl individer företag. som Som exempel på samutnyttjande kan nämnas att Socialstyrelsen för sin socialtjänststatistik utnyttjar uppgifter samlats för andra som ändamål SCB och Kommunförbundet. Socialstyrelsen diskuterar av av vidare med Landstingsförbundet åtgärder för att reducera landsom

tingens arbetsbelastning för att leverera statistikuppgifter. Högskole-

verket samlade tidigare vissa uppgifter separat. Dessa samlas numera

in av SCB integrerat med uppgiftsinsamling. Livsmedels-

annan ekonomiska samarbetsnämnden Jordbruksverket har övergått

numera

till användning registerdata för att förenkla framtagningen av av preliminär statistik över skördeutfallet. Dessa förenklingar påverkar i hög grad uppgiftslämnarnas arbete.

Aktörerna och deras agerande 113

Det pågår ett systematiskt utvecklingsarbete som går ut på att förenkla och effektivisera insamlingen uppgifter till den officiella

av statistiken. Det sker framförallt att uppgifter från administrativa

genom register alltmer tas i anspråk. Vid SCB drivs ett särskilt registerprojekt

har till syfte bl.a. att påskynda fortsatt övergång till registersom utnyttjande. Härvid förväntas i första hand belastningen på uppgiftslämnama kunna minskas. Registerprojektet beskrivs närmare längre fram i detta avsnitt.

Ett annat sätt att minska arbetet för uppgiftslämnama är att i högre utsträckning övergå till att göra undersökningar på urvalsbasis i stället för totalundersökningar. Ett exempel på en sådan förändring utgörs av bl.a. SCB:s statistik över frånvaron vid småföretag. I vissa undersökningar har antalet tillfrågade företag reducerats att ett mindre

genom urval omfattas. Exempelvis har den undre gränsen för undersökningar

industrins varuproduktion höjts från 10 till 20 anställda. Socialom styrelsen har utvecklat kommunpanel, från vilken uppgifter

en hämtas på urvalsbasis i stället för tidigare genom totalräkning

som inom samtliga kommuner. I några undersökningar har Socialstyrelsen också, i syfte att underlätta för uppgiftslämnama, utökat intervallen

mellan undersökningstillfällena.

Ytterligare ett sätt på vilket uppgiftslämnarbördan har minskat är

införandet förenklingar. De frågor ställs har i högre genom av som utsträckning anpassats till uppgifislämnarnas förutsättningar. SCB har kontaktat företag för att förbereda dem på uppgiftslämnandet till företagsstatistiken. Dessa kontakter har samtidigt lett till anpassning av de frågor ställs. I vissa undersökningar används numera enklare

som blanketter för mindre företagare. Avregleringen elmarknaden har

av också medfört att blanketterna kunnat förenklas.

rad områden har uppgiftslämnama fått möjlighet att välja på

På en vilket medium de vill lämna de begärda uppgifterna. Detta gäller t.ex. fiskestatistiken, hamnstatistiken och undersökningen om stöd för funktionshindrade. Ett annat exempel är Skolverkets lärarstatistik. Skolverket bedömer att rationell och uppgiftslämnarvänlig

en mera insamling, med i varje fall inte försämrad kvalitet, numera genomförs.

Belastningen på uppgiftslämnama har också reducerats med hjälp av modern teknik. Exempelvis börjar knapptelefonteknik och insamling av uppgifter via Internet utnyttjas tekniker för datainsamling. Sådana

som uppgiftsinsamlingar väntas öka i omfattning framöver. De bedöms på flera områden komma att innebära stora förenklingar.

Utredningen har inte funnit något exempel på att uppgiftslämnandet

följd reformen har blivit mera krävande än tidigare. Tvärtom som av har det, framgått förenklats inom flera statistikområden.

som ovan, Utredningen bedömer att det är troligt att dessa förenklingar inte är en

1 14 Aktörerna och deras agerande

konsekvens av reformen, utan regel skulle ha skett även i den

som tidigare organisationen. Inte heller Näringslivets nämnd för regelgranskning NNR, som bevakar företagens intressen bl.a. när det gäller frågor om uppgiftslämnande, har upplevt att det skett någon förändring i uppgiftslämnarkraven som följd av reformen. Generellt sett är nämnden tämligen nöjd med myndigheterna, eftersom dessa numera i många situationer inser att uppskattningar och bedömningar är tillräckliga. Det behövs inte alltid exakta uppgifter, som kan

vara krävande att få fram.

Registerprojektet

Syftet med projektet är att utveckla rad register bygger på

en som administrativa källor så att de tillsammans bildar ett väl fungerande registersystem för statistiken. Härigenom ökar möjligheterna att utnyttja redan insamlade uppgifter som bas för statistikproduktion. Systemets olika delar skall, enligt projektbeskrivningen, klart

vara definierade. Genom ökad samverkan skall systemet effektiviseras så att nya integrationsregister kan skapas för att möta nya krav från användarna. Det registerstatistiska metodarbetet skall synliggöras och utvecklas så att registerstatistikens kvalitet kan beskrivas och förbättras.

Systemet av statistiska register fungerar inte enbart bas för

som en totalräkningar, utan kan utnyttjas även när man skall göra urvalsundersökningar. Registren kan användas som urvalsram samt för att fånga bakgrundsuppgifter i stället för att fråga individer och företag m.fl. Arbetet inom projektet har redan lett till att förändringar genomförts så att mängden tillfrågade för statistikändamål i praktiken har kunnat minskas.

I vissa fall utnyttjas registren över utbildning och sysselsatta som ersättning för direktinsamling. Uppgifter de kommunala kultur-

om utgiftema samlas inte längre in separat, utan tillsammans med övriga

ekonomiska uppgifter via räkenskapssammandraget. Statistiken

avseende ekonomiska förhållanden i kommunägda företag baseras

numera huvudsakligen på registeruppgiñer. Inom den ekonomiska statistiken har skattemyndighetemas standardiserade räkenskapsutdrag

i några fall ersatt särskild uppgiñsinsamling.

Registerprojektet har avgränsat ett 60-tal register, med vilka man arbetar vidare inom ramen för systemet. De har fördelats kring fyra grundläggande basregister, till vilka de framdeles idealt skall kunna kopplas. Detta registersystem väntas, efter hand som det blir utbyggt komma att alltmer rationalisera uppgiftsinsamlingen såväl för uppgifts-

Aktörema och deras agerande 115

lämnama för dem centralt skall ställa samman uppgifterna. som som Än så länge saknas kopplingar mellan flera register, vilka annars skulle kunna användas i högre utsträckning än idag för produktion statistik. av Det återstår dessutom utvecklingsmöjligheter av innehållsmässig karaktär, skulle öka registrens användbarhet. som Den tekniska utvecklingen i stort är viktig i sammanhanget. Arbete pågår med att registersystemet till den nya tekniska miljö anpassa smådatorer i ställer för stordator är under uppbyggnad vid SCB. som

Kostnaderna för uppgiftslämnandet

Utredningen har enligt direktiven i uppgift att beräkna kostnaderna för uppgiftslämnandet samt att skissa på modell for hur dessa kostnader en löpande kan beräknas. Syftet är att öka möjligheterna att bedöma utvecklingen på detta område. Enligt Näringslivets nämnd för regelgranskning, visar amerikanska studier att kostnaderna för företagens uppgiftslämnande till myndigheterna motsvarar ungefär 2 % av BNP.

Härvid allt uppgiftslämnande från företag till myndigheter.

avses Statistikens andel i detta uppgiftslämnande går inte att utan vidare bedöma. Enligt utredningens uppskattning är uppgiftslämnandet för statistikändamål dock mindre del totalen. Översättning till en av svenska förhållanden är dessutom svår att göra, exempelvis som följd det sarnutnyttjande insamlade data som sker. av av Näringslivets nämnd för regelgranskning att det tydligt borde anser framgå de produktbeskrivningar avseende den officiella statistiken, av årligen lämnas till SCB av de statistikansvariga myndigheterna, som hur datafångsten till olika statistikprodukter går till. Det borde dessutom framgå hur många tillfrågas Enligt nämnden borde även som

kalkyl över uppgiftslämnarkostnadema tas med, så att det genom en

en enkel summering går att få fram den totala uppgiftslämnarkostnaden. Utredningen har gjort bedömningar av kostnaderna genom att tidigare gjorda bedömningar, främst beräkning for översätta en som ungefär fem år sedan gjordes inom Juridiska kansliet vid SCB. Den gjordes på basis särskild faktainsamling från SCB:s producerande av avdelningar och baserar sig på modell går ut på att antalet en som undersökningar multipliceras med antalet respondenter samt med genomsnittiden för att fylla i en blankett. Kostnaderna i första hand den belastning uppgiftslämnandet avser innebär för företag och kommuner m.fl. Det är svårare att sätta en prislapp på enskilda arbete med blanketter, eftersom sådant personers arbete utförs på deras fritid.

116 Aktärema och deras agerande

SCB har vid några tillfällen gjort bedömningar uppgiftslämnar-

av kostnaderna i enskilda undersökningar. En mindre studie 1998 gjordes avseende ett par företagsenkäter under 1996 och 1997.

1 Studien 1998, vilken avsåg enkäter till företag rörande

postbefordran 1996 och 1997 samt telekommunikation 1997. SCB

har härvid räknat på följande sätt timkostnad 585 kr:

Tids årgång Kostnad per Urvals Total

En uppräkning enligt denna modell så att samtliga undersökningar, där företag, kommuner och landsting är uppgiftslämnare kan göras. Uppskattningsvis utgör de undersökningar ingår i exemplet

som ungefär 0,2 % av de uppgifter som avkrävs under ett år. Om denna bedömning är i någorlunda riktig storleksordning, innebär det att uppgiftslämnandet till statistiken totalt sett kostar nära 250 miljoner kr

per ar.

I budgettermer utgör dessa 6 undersökningar 0,15 % den

ca av totala budgeten för undersökningar kräver medverkan från företag,

som kommuner och landsting. Om uppgiftslämnarnas medverkan sätts i relation till budgetvärdet på statistiken ligger kostnaderna på över 300 miljoner kr per år.

2 Studien 1995, vilken avsåg uppgiftslämnarkostnadema i SCB:s

enkäter till företag m.fl. Den baserades på produktvis genomgång

en

av samtliga undersökningar vänder sig till företag, kommuner

som

m.fl. under budgetåret 1993/94. Studien gjordes med avseende på

det sista budgetåret före statistikreformen. Det innebär att den

omfattade såväl sådan statistik SCB fortfarande har för

som ansvar

som merparten av övrig officiell statistik.

SCB kom fram till följande timkostnaden har utredningen räknats

av upp till 600 kr

1999:96 Aktörema och deras agerande 117 SOU

Statistikprogram Antal Antal Svarstidtim Beräknad

under- uppg. totalt kostnad tkr

sökn. lämnare Jord- och skogs- 24 114.845 70.575 42.345 bruk Fiske, vattenbruk 54 2.425 20.330 12.198 och jakt Boende,byggande 20 26.057 16.615 9.969 och bebyggelse

dit- 0valutapol

yrkesprognoser

18 26.100 42.100 25.260 Löner

och medier 4 899 1.647 988 Kultur Socialtjänst 21 4.011 35.407 21.244

1 5.000 2.500 1.500 HINK

387 450.000 268.042 TOTALT ca

Studien visar att uppgiftslämnamas kostnader för den statistik som finansierades anslag till SCB under 1993/94 var i runda tal 270

genom miljoner kr. Beloppets storlek är självfallet beroende av antaganden om vilka timkostnader företagen sig ha för uppgiftslämnandet. Den

anser

kalkylen bygger på att kostnaderna rakt igenom är 600 kr/tim.

gjorda

Den baserar sig vidare på de volymer gällde under budgetåret

som 1993/94. Utredningen bedömer att såväl antalet enkäter som antalet företag m.fl. berörs dem idag har kunnat reduceras. Det har

som av

Uppgiftslämnande till lärarregistret, 12.000 tim ingår inte heller

ca uppgiftslämnande till vuxenutbildningen. Uppgiftslänmande till arbetskraftsundersökningarna, avseende intervjuer med 15000 privatpersoner vid 12 till-

fällen ingår

118 Aktörerna och deras agerande

dock av tidsskäl inte varit möjligt för utredningen göra att en ny mätning av motsvarande slag. Av de båda studierna drar utredningen slutsatsen att den årliga kostnaden för uppgiftslämnande till den officiella statistiken i är storleksordningen 250-300 miljoner kronor. Kostnaderna för privat-

personers uppgiftslämnande tillkommer. Det utan jämförelse största insamlingsarbetet uppgifter från av företag för statistikändamål utförs SCB. I samråd med företagen och av deras representanter vidtar SCB rad åtgärder i syfte förenkla detta en att uppgiftslämnande. SCB försöker exempelvis styra samordningen av uppgiftslämnandet. En modell går ut på att ett och företag som samma inte skall få fler enkäter än nödvändigt tillämpas. Ett företag som kommit med i urvalet för undersökning, undantas medvetet från en möjlighet att komma med i Dessutom styrs urvalen så en annan. att vissa företag får enkäter på ett område, medan andra företag för uttas andra områden. Vidare har SCB, i samråd med representanter för företagen, funnit att det underlättar för företag m.fl. de får om motsvarande enkät år efter år. Detta underlättar företagens arbete, jämfört med om de får hoppa över ett antal år och därefter får enkäten på nytt, t.ex. att föregående års rapportering kan utnyttjas genom som förlaga.

1999:96 Aktörerna och deras agerande 119 SOU

avsnitten 5.5 5.6 producenter och uppgiftslämnare har bl.a. Av om följande framgått:

SCB sköter produktionen åt de statistikansvariga merparten av -

sektorsmyndigheterna.

SCB:s farhågor initialt att arbetsuppgifterna skulle komma att bara skulle producent, har i de flesta fall utarmas när man vara

kommit på skam.

Det finns få reella alternativ till SCB statistikproducent. som - Några statistikansvariga sektorsmyndigheter efterlyser fler konkurrenter.

Presumtiva producenter avstår ibland för att konkurrera med SCB uppdragen att de att det inte kan motiveras om pga. anser

affärsmässigt.

Uppgiftslämnandet har inte ökat i omfattning som följd av reformen.

Pâ flera områden har belastningen på uppgiftslämnama kunnat reduceras, bl.a. förenklingar och ökad användning av genom uppgifter från befintliga register.

Samutnyttjande material har ökat och viktig förutsättning av är en för att hålla behovet av särskilda uppgiftsinsamlingar nere.

Kostnaderna för uppgiftslämnandet till statistiken beräknas vara i storleksordningen 250 300 miljoner kronor per år. -

6¶Statistiken

I kapitlet redovisas resultatet utredningens studier av den utveckling av vad gäller själva statistiken. Först beskrivs den innesom ägt rum hällsmässiga utvecklingen, dvs. den utveckling som avser den officiella statistikens innehåll. Resultatet särskild enkät avseende av en statistikens utveckling redovisas. Till bilden hör utvecklingen vad gäller såväl statistikens omfattning som efterlevnaden av kraven att

individbaserad statistik skall könsuppdelas. Kravet att uppgiftslämnarna

inte skall belastas än nödvändigt har belysts i avsnitt 5.6. mer Dessutom behandlas utvecklingen vad gäller tillgängligheten till den officiella statistiken samt frågan hur produktionsprocessen har påver-

statistikrefonnen. kats av

6.1¶Statistikens utveckling

I avsnittet redovisas de förändringar och i vissa fall uteblivna förändringar i statistiken utredningen har fått kännedom om samt som diskuteras möjliga orsaker. De förändringar som tas upp här avser statistikens innehåll, omfattning, objektivitet/tillförlitlighet, könsupp-

delning m.m. En rad olika faktorer har lett till förändringar i den officiella statistiken. Den ansvarsfördelningen är i sig sådan faktor. Att nya en det belysta samhällsområdet förändras är självfallet också en viktig faktor. Andra orsaker till förändringar är EU-medlemskapet, nya behov eller användningsområden för statistik, teknik m.m. Det kan av nya ny också så att ett register ligger till grund för viss statistik vara som en förändras. Utredningen har funnit att det ibland är svårt att ange exakt vad orsakat förändring i statistiken. som en Det finns också faktorer hämmar förändringar. En mycket som viktig sådan är vikten att kunna göra jämförelser över tiden. Officiell av statistik är till sin natur statistik som är bestående över tiden. En en är lagar, regler och överenskommelser som preciserar vad som annan skall belysas med statistik. Också produktionsfaktorer kan verka förändringshämmande, t.ex. det förhållandet att metod är enklare en och billigare än Vidare är det troligt att det tar några år för en annan. myndigheter har blivit tilldelade statistikansvar att komma in i sin som

122 Statistiken

ansvarsroll och överblicka den totala behovsbilden inom sitt område. Det är först efter en längre tid som man känner sig beredd att göra ändringar samt överblicka konsekvenserna av dem.

Det förhållandet att förändringar inte skett beror givetvis ofta på att situationen är bra som den är, dvs. att den statistik som för närvarande tas fram är resultatet av noggranna övervägningar behoven.

av

Många av de förändringar som har noterats rör statistikens tillgänglighet. Dessa förändringar redovisas i kapitel 6.2.

1¶Omfattning

Det finns inget enkelt sätt att mäta mängden officiell statistik tas

som fram i samhället, vilket innebär att det är svårt på frågan vi

att svara om har mer eller mindre statistik idag än jämfört med före statistikreformen. Man skulle kunna mäta exempelvis antal producerade tabeller, antal variabler, antal publikationer eller volymen i databaser och på Internet. Man skulle också kunna mäta antalet arbetstimmar och antal kronor läggs ned på statistikproduktion eller omfattningen

som av den andel av samhället som belyses med officiell statistik.

Detta låter sig inte mätas utan vidare. Måttet satsade kan

resurser framstå som förhållandevis enkelt att få fram. Men arbetsuppgifter och tekniska satsningar som rör statistik har hos många statistikansvariga sektorsmyndigheter starkt integrerats med övrig verksamhet, vilket försvårar en mätning. Exempelvis har satsningar på registerutveckling skett från både administrativa och statistiska utgångspunkter. Detsamma gäller stora delar av teknikutvecklingen i övrigt.

Utredningen har därför bedömt att det är mest ändamålsenligt att enbart basera volymuppskattningama på dels bedömningar olika

av personer som utredningen har talat med, dels omfattningen i ekonomiska tenner på de statistikansvariga sektorsmyndighetemas

statistikbeställningar till SCB.

i De berördas bedömningar

Många statistikansvariga sektorsmyndigheter, t.ex. SIKA, Skolverket

och Högskoleverket upplever att de till att det tas fram

numera ser mer statistik än före reformen. Hela ökningen utgörs visserligen inte

av sådan statistik som omfattas Sveriges officiella statistik, utan del

av en är av mer tillfällig natur eller under uppbyggnad för att så småningom komma att omfattas den officiella statistiken.

av

1999:96 Statistiken 123 SOU

En orsak till ökningen är att den statistikansvariga myndigheten pga. ökade behov statistik har valt att satsa sina resurser på av mer av statistik. Detta gäller såväl statistikvolymen som presentationen av resultaten. En orsak är att teknikutvecklingen och konkurrensen annan har lett till att produktionen har effektiviserats så att

om produktionen

statistik för oförändrad resursinsats. man får mer Några sektorsmyndigheter har kunnat peka på anledningar till att ökade medel för statistikändamål har direkt med avsatts som mera statistikreformen göra. Ansvarsrollen har ändrat på statistik att synen och förändrat förståelsen för statistikens användbarhet i stort. Statistikkompetensen har ökat och breddats inom flera myndigheterna, vilket av sin vidgat statistikanvändningen. Ett större antal har blivit i tur personer involverade i statistikfrågor och frågor rörande statistik har härigenom

integrerats hårdare med andra frågor inom respektive ämnesområde.

Uppdragen till SCB

Ett uppskatta statistikvolymen är att studera hur mycket de sätt att statistikansvariga sektorsmyndighetema har betalat till SCB för

statistikproduktion. Metoden ett mått på volymen som visserligen ger del den totala, ändå utgör dominerande del. De bara är en av men en flesta, inte alla, sektorsmyndigheter uppdrar hela eller mycket men delar sin statistikproduktion åt SCB. Vissa dem har lagt ut stora av av begränsade delar sin produktion på andra producenter än SCB. En av myndighet lägger inget produktionsuppdrag på SCB. Detta begränsar naturligtvis värdet detta volymmått. Totalt sett utförs dock omkring av 90 procent produktionen officiell statistik av SCB. av av Ytterligare begränsning med SCB:s faktureringar av sektorsen infonnationskälla i detta sammanhang är att allt de

myndighetema som

köper inte officiell statistik. Uppdragen kan även statistik för avser avse tillfälliga undersökningar inte har med deras för del av som ansvar en officiella statistiken göra. De uppdrag till SCB görs med den att som

anledning respektive sektorsmyndighets statistikansvar organiseras

av ofta i form längre t.ex. ettårs- eller treårs- avtal med SCB. I snitt av för alla statistikansvariga sektorsmyndigheter utgör dessa avtal omkring

det totala belopp med vilket SCB fakturerar dem. 80 % av

En begränsning uppdragsvolymens lämplighet som mått

annan av på statistikvolymen har att göra med att successivt, främst som man följd teknikutvecklingen, får ut allt statistik för ett och samma av mer belopp. Hur kraftig denna effekt är i praktiken är svårt att bedöma. SCB

brukar räkna med rationaliseringseffekt på 2 4 % per år. en -

124 Statistiken

De olika sektorsmyndighetemas utgångsnivå är dock mycket varierande. LES köpte 1995 statistikproduktion SCB för nära 35

av miljoner kronor. De åtta nästföljande statistikansvariga sektorsmyndigheterna, sorterade i storleksordning efter deras uppdrag till SCB, köpte år för mellan 6 och 18 miljoner, medan övriga

samma vardera köpte för 4 miljoner eller mindre. Studerar trots nämnda

man,

begränsningar, respektive sektorsmyndighets uppdrag till SCB för åren

1995, 1996 respektive 1997 framträder bild visar att vissa har

en som ökat sina uppdrag till SCB och andra minskat dem diagrammet

se

nedan.

Exempel på statistikansvariga sektorsmyndigheter ökat sina

som uppdrag till SCB 199 7jämfört med 1995 är: 0 SIKA 0 Högskoleverket 0 NUTEK

0¶Turistdelegationen

Exempel på statistikansvariga sektorsmyndigheter minskat sina

som uppdrag till SCB under samma period är: 0 LES

o Finansinspektionen

0 Naturvårdsverket

Fiskeriverket

Kemikalieinspektionen

Överstyrelsen för civil beredskap

Riksrevisionsverket

Diagrammet visar de statistikansvariga sektorsmyndighetemas faktureringar till SCB åren 1995, 1996 resp.l997. Endast de ingår

som bland SCB:s 100 största kunder har tagits med. Myndigheterna är sorterade efter storlek på faktureringama 1995. CSN och Riksgäldskontoret ingår inte bland SCB:s 100 största kunder och redovisas därför inte i diagrammet.

Statistiken 125

Minskad ekonomisk satsning behöver inte alltid betyda en minskad statistikmängd. Till de områden för vilka medelstilldelningen för statistikändamål har minskat hör delar av lantbruksstatistiken, där LES t.0.m. 1998 hade statistikansvar. Förenklade metoder har börjat tillämpas, vilket har inneburit att volymen statistik i stort sett har kunnat upprätthållas, till kraftigt reducerad kostnad.

men

Under 1998 det främst LES och Socialstyrelsen som minskade

var sina uppdrag till SCB. För LES är anledningen den ovan nämnda minskade ambitionsnivån och för Socialstyrelsen att man tagit hem en

del av produktionen.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att det tas fram mer officiell statistik idag än före reformen.

6. 1 Innehåll

Ãmneskunskapens påverkan har i flera fall lett till statistik med bättre relevans och kvalitet. Reformen har inneburit ökad kontakt mellan

en SCB producent och huvudanvändaren, den statistikansvariga

som sektorsmyndigheten. Denna kontakt är värdefull flera synpunkter.

ur Den den statistikansvarige ett incitament att engagera sig i den

ger statistik finns. Den producenten ökade kunskaper om vad

som ger statistiken används till. Den ökar möjligheterna att på ett tidigt stadium upptäcka sådana fel i statistiken endast upptäcks personer med

som av ämneskunskaper på området, vilka bl.a. har till uppgift att analysera

126 Statistiken

resultaten. Genom ett allmänt starkare engagemang i statistiken har flera statistikansvariga sektorsmyndigheter fått impulser till för-

bättringar.

Allt detta har på flera av de områden där en sektorsmyndighet fått statistikansvar påverkat statistikens innehåll till det bättre. Det är emellertid viktigt att påpeka att detta inte gäller för samtliga dessa områden. Pâ flera områden där SCB är statistikansvarig efterlyser en del statistikanvändare ökad analyskompetens kopplad till

en

produktionen. Förändringar som kräver ändring i statistikförordningen upplevs av

flera statistikansvariga myndigheter som krångliga, -eftersom de anser att det är oklart hur man skall tillväga.

1¶Tillförlitlighet

En farhåga inför det systemet med ett spritt ansvar för den

nya officiella statistiken var att tillförlitligheten eller trovärdigheten skulle minska, att användare inte skulle känna sig säkra på att statistiken var korrekt och objektiv.

Utredningens sammantagna intryck är att det är ovanligt bland användare att känna minskad tilltro till statistiken, men att det dock finns en och annan som gör det, av olika anledningar.

Enligt utredningens enkätundersökning bland ledamöter i användarråden är tilltron till statistiken fortfarande mycket hög. Tillförlitligheten har fått högt betyg av ledamöter i såväl de statistikansvariga sektorsmyndighetemas användar-råd som SCB:s programråd. Se tabeller

nedan i avsnittet om enkätundersökningens resultat.

Vid intervjuer med andra statistikanvändare än de som ingår i användar- eller programråd, har dock i vissa fall tveksamheter framförts vad gäller statistikens tillförlitlighet. Vissa oroar sig för att den statistik sektorsmyndighetema blivit ansvariga för speglar deras egen verksamhet och deras eget ansvarsområde, vilket skulle kunna innebära en viss partiskhet, åtminstone vad gäller valet av vilka uppgifter som skall tas fram. De statistikansvariga sektorsmyndighetema själva påpekar dock vanligen att deras statistikansvar inte avser verksamhet

de själva för, utan i stället verksamhet som andra styr och som ansvarar ansvarar för och som den statistikansvariga sektorsmyndigheten i stället har i uppgift att granska och beskriva.

En annan oro angående tillförlitligheten som framförts under intervjuer gäller valet av producent. Framförallt från SCB:s sida finns en oro över att i vissa fall en producent som har partsintresse i statistik-

Statistiken 127

resultaten eller producent med otillräcklig kunskap om vad som en krävs för att producera statistik med hög kvalitet har använts. När det gäller producenter officiell statistik har utredningen av funnit tre fall, där producenten olika skäl har ifrågasätts, bl.a. av av SCB. Det gäller Svenska Lantmännens Riksorganisation, SLR, på uppdrag av - som Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, LES fr.o.m. 1998 för produktionen preliminär statistik avseende skördesvarar av utfallet. SLR fick uppdraget i konkurrens med sju presumtiva producenter, vilka tre svarade med offert, bland dem SCB. LES:s av ambition ökad registeranvändning sänka kostnaderna var att genom för statistiken utan att försämra användbarheten. Fr.o.m. 1999 har ansvaret för statistiken i fråga övergått till Jordbruksverket. SLR är intresseorganisation på området. Utredningen har inte funnit en anledning att ifrågasätta objektiviteten i SLR:s arbete. En annan intresseorganisation inom området har emellertid reagerat mot valet producent. Det gäller Spannmålsföreningen, anser att det är av som nackdel för dem att SLR sin roll som producent f°ar en genom tillgång till materialet betydligt tidigare. Vägverket upprättar fr.o.m. 1997, på basis olycksrapporter från av polisen, det register skall ligga till grund för statistiken över som vägtrafikolyckor för vilken SIKA har statistikansvar. Vägverket har valt att sköta uppdateringen registret på ett annorlunda sätt än av tidigare, då SCB svarade för registret. Detta har, enligt SCB, lett till kvalitetsbrister. Det är inte möjligt att avgöra i vilken utsträckning den statistik tagits fram med avseende på 1997 och 1998 är som jämförbar med statistiken t.o.m. 1996. Sjöfartens analysinstitut, SAI sköter produktionen rederiav statistiken, för vilken SIKA har statistikansvar. SAI är en intresseorganisation inom rederinäringen. SIKA anser att utnyttjandet av SAI har förbättrat kvaliteten, eftersom inte bara SCB:s företagsregister, även SAI:s register kan användas bas för utan egna nu som statistiken. Utredningen har funnit att förändringen har lett till dels förseningar statistiken, dels skillnader i resultaten jämfört med av tidigare, vilka kan ha med bytet av producent att göra.

Ytterligare anledning till minskad tilltro som några användare har en framfört har att göra med själva antalet statistikansvariga myndigheter. Förr kände sig trygg både att själv använda statistiken och att man vidarefönnedla den när det stod Källa SCB produkten. I det nya med ett 25-tal statistikansvariga myndigheter, är det inte så systemet, lätt att känna till och komma ihåg vilka myndigheter som har statistik-

128 Statistiken

ansvar. Detta reducerar för vissa användare den känsla av trygghet som de kände i det tidigare, mera centraliserade statistiksystemet.

6.1.4¶Enkät angående statistikens

utveckling

Enligt enkäten till deltagare i användarråd hos statistikansvariga sektorsmyndigheter och programråd hos SCB har de förändringar som skett i stor utsträckning varit till det bättre. Mycket vanlig är emellertid också bedömningen att det inte skett några väsentliga förändringar. Endast ett fåtal anser att statistiken under de senaste åren har förändrats till det sämre i något avseende.

När det gäller innehåll och relevans anser omkring hälften av dem som besvarat enkäten att statistiken har förändrats till det bättre. En tredjedel upplever inga förändringar och en av tio anser att statistikens relevans inom deras ämnesområde har förändrats till det sämre. Vad gäller övriga aspekter är det fler som anser att statistiken inte har förändrats än som anser att den har förändrats till det bättre. Det gäller

ex. tillförlitlighet och aktualitet där hälften inte har upplevt några väsentliga förändringar. När det gäller tillgänglighet är det ungefär lika många 4 av 10 som anser att den blivit bättre som att den är oförändrad. Se tabell nedan. Samtliga resultat från enkätundersökningen redovisas i bilaga 1.

1Här tas även tillgänglighet Tillgänglighetens utveckling beskrivs dock

upp. mer utförligt i avsnitt 6.3. Samtliga enkätresultat presenteras i bilaga

Statistiken 129

enkät till ledamöter i användarråd och programråd. Resultat av Fråga 22. Anser du att statistiken har förändrats under de senasteåren

Förånd- Ingen Föränd- Vet ej/ Totalt

rats till väsentlig ratstill kan Avseende: det bättre förändring det sämre avgöra Innehåll och 48 % 33 % 9 % 11 % 100 % relevans Tillförlitlighet 18 % 49 % 7% 27 % 100 % Jämförbarhet med 16 % 33 % 4 % 47 % 100 % andraområden

en eller negativt beror på hur nöjd användaren är med utgångsläget. I enkäten fanns också fråga hur väl den nuvarande statistiken

en om uppfyller behov, vilket således i vissa fall avser den statistik som

ens nyligen har förändrats och i andra den nuvarande statistik som inte har förändrats. Av på denna fråga framgår att de svarande också är

svaren relativt nöjda med utgångs- eller dagsläget. På de flesta områdena får alternativet ganska väl, brister finns högst svarsfrekvens. Till-

men förlitlighet är den aspekt f°ar allra högst betyg. Vad gäller aktualitet

som och relevans relativt många 26 respektive 20 % att det finns

uppger väsentliga brister. Detta är således exempel på områden där många önskar förändringar. Se tabell nedan.

5 19-1312

130 Statistiken

Fråga 14. Hur väl svarar dagens officiella statistik inom statistikområdet mot dina behov

Mycket Ganska Inte särskilt Vet ej/ Totalt väl väl, men väl, kan

brister väsentliga avgöra

Avseende: finns brister finns Innehåll och 9 % 70 % 20 % 2 % 100 % relevans Tillförlitlighet 24 % 64 % 7 % 4 % 100 % Jämförbarhet 0 % 56 % 16 % 29 % 100 % med andra omr.

Som pådrivande kraft till förbättringar vad gäller statistikens könsuppdelning beslutade regeringen 1994 att i statistikförordningen föra in en paragraf § 10 som innebär att individbaserad officiell statistik, när inte särskilda skäl talar däremot, skall könsuppdelad.

vara

Bakgrunden är att könsuppdelad officiell statistik är ett viktigt medel i jämställdhetsarbetet. Med dess hjälp ökar möjligheterna att analysera problem relevans för jämställdhetsarbetet. Arbetet med att

av förbättra statistiken ur jämställdhetssynpunkt är således en angelägenhet för hela statistiksystemet. Det är därför viktigt att alla statistikansvariga myndigheter beaktar regeringens beslut. Det ingår bland SCB:s förvaltningsuppgifter att bevaka efterlevanden.

Utredningen har funnit att kravet på könsuppdelning för det mesta följs, inte alltid. Utredningen bedömer att de allt starkare

men användarbehoven på längre sikt, inte minst från statsmaktemas sida, kan förväntas komma att ytterligare driva på utvecklingen på detta område.

Ingen av de användarrådsledamöter som svarade på utredningens enkät har framfört att de att statistiken har försämrats med

anser avseende på uppdelningen på kön. Tvärtom anser 30% av dem som besvarat enkäten att uppdelning statistiken på kön har förbättrats

av under de senaste åren. 35% har inte noterat någon förändring och lika många har ingen uppfattning i frågan. Var tionde anser dock att det finns väsentliga brister med dagens statistik på denna punkt och önskar

därmed en förbättring.

Statistiken 13 l

SCB har sedan länge arbetet med jämställdhetsstatistik. Redan i mitten 1980-talet inrättades särskild funktion vid SCB som har

av en till uppgift att kartlägga behov könsuppdelad statistik och att göra de

av statistikproducerande inom SCB:s ansvarsområden

programmen medvetna dessa behov. Personalen vid jämställdhetsfunktionen har

om studerat delar den existerande statistiken och, i likhet med

av utredningen, funnit att merparten den individbaserade statistiken är

av uppdelad på kön, att det fortfarande finns vissa brister.

men

Dessa brister olika slag. I vissa fall har könsvariabeln inte

är av tagits med vid insamlingen underlaget till statistiken. I andra fall är

av statistiken insamlad med möjlighet till könsuppdelning, men har ändå inte fullt ut redovisats med uppdelning på kön. I de fall där kön finns med indelningsgrund i redovisningen är det inte ovanligt att den är

som begränsad till totaluppgiñ och uppgift om därav kvinnor.

en en

Under 1996 gjordes genomgång vid SCB med avseende på den

en statistik under 1995 producerades avdelningen för välfärds-

som av statistik. Det är den avdelning inom SCB där individbaserad statistik är mest dominant. Vid genomgången framkom att det finns en rad brister i publiceringen vad gäller könsuppdelning. Förklaringarna till dessa brister varierar. En förklaring är att medvetandenivån när det gäller redovisning ett könsperspektiv inte är tillräckligt hög. För viss

ur statistik har redovisning kön ibland inte gjorts utrymmesskäl.

av av Argumentet är särskilt vanligt i de fall den ansvarige ansett att statistiken inte pekar på några stora skillnader mellan könen. Förklaringarna handlar även möjligheten att statistiskt säker

om ge en redovisning. Den ansvarige för statistikområdena har angivit att

ett av varje nedbrytning i undergrupper medför en uttunning och stigande statistisk osäkerhet i redovisade skattning. Andra skäl till att brister förekommer är dels brist på nytänkande, dels argument om tidsåtgång och kostnader.

SCB:s för jämställdhetsstatistik tagit upp frågan om köns-

program uppdelad statistik med Socialstyrelsen i samband med Socialstyrelsens upphandling produktionstjänster från SCB. Socialstyrelsen har här-

av vid framfört att att könsuppdelning inte alltid är relevant.

man anser Detta gäller t.ex. statistik avseende faderskap och underhåll.

132 Statistiken

Av avsnitten 6.1 6.2 om statistikens innehållsmässiga utveckling

har bl.a. följande framgått:

Officiell statistik är till sin natur bestående över tiden. Det -

hindrar inte att ändringar sker inom statistikområden, t.ex. vad

gäller innehåll och omfattning. Många användare att de

anser

förändringar som skett har varit till det bättre.

Aktualitet och relevans är två områden på vilka flera användare -

efterlyser förbättringar.

Utredningen bedömer att det tas fram mer officiell statistik idag -

än för fem år sedan. Tilltron till den officiella statistiken är fortsatt hög.

-

Tillförsel av ämneskunskap har på flera områden lett till statistik -

med bättre relevans och kvalitet.

Kravet på könsuppdelning av statistiken följs av de flesta, - men

det finns fortfarande brister.

1999:96 Statistiken 133 SOU

6.3¶Tillgänglighetens utveckling

till statistiken vid sidan ökade möjligheter för

Tillgängligheten var, av

användarna påverka statistiken, hömstenama bakom att en av reformen. Möjligheterna att få tillgång till den officiella statistiken har under de senaste åren påverkats dels reformen, dels den tekniska av utvecklingen. Med tillgänglighet inte enbart möjlighet att komma avses åt statistiken, utan också möjlighet att använda den. Det innebär bl.a. att den skall försedd med sådana beskrivningar att det blir tydligt för vara användarna vad statistiken Man brukar säga att det är fråga om avser. metadata. såväl data som Utredningen har funnit att det är tillgängligheten till statistiken som i första hand har förändrats och förbättrats efter reformen. De mest påtagliga förändringarna har med teknikutvecklingen, främst Internetteknikens genombrott att göra. Men även vid sidan av de förändringar kan hänföras till teknikutvecklingen har några sektorsmyndigheter som lagt förhållandevis stort arbete på att utveckla publiceringsner momentet och tillgängligheten i stort Särskilda beskriver utvecklingen vad gäller statistikuppsatser som tillgänglighet har för utredningens räkning skrivits av professorema ens Svein Nordbotten och Bo Sundgren. Uppsatserna presenteras i ett

särskilt appendix.

6.3.1¶Effekter av reformens ansvarsspridning

Uppdelningen statistiken på sektorsmyndigheter leder i sig till av försämringar tillgängligheten till statistiken. Med ett 25-tal statistikav ansvariga myndigheter med i bilden har det för vissa typer av användningar blivit svårt att veta till ska vända sig, att vem man komma ihåg på vilka områden det finns statistikansvarig sektorsen myndighet och på vilka SCB har Av samma anledning har ansvar osv. det blivit svårare att ha överblick över alla olika tillvägagångssätt vid publiceringen statistiken. Teknikutvecklingen har också spelat en av roll, både för att effektivisera och förenkla och för att minska enhetligheten i statistikens output. Man kan säga att reformen i sig skapar ett ökat behov samordning i och med uppdelningen av statistiken på av sektorer. Reforrnens spridning till sektorsmyndigheter har emellerav ansvar tid på flera områden även haft positiva effekter. Det har att göra med de statistikansvariga sektorsmyndighetemas roll och breda kunskaper om sektorn, vilket har skapat möjligheter att koppla samman statistiken

134 Statistiken

med annan information. Många dessa myndigheter har funnit det

av naturligt att bredda presentationen på detta sätt.

Få sektorsmyndigheter sköter moment som är hänförbara till själva produktionen i egen regi. När det gäller publiceringsmomentet har det däremot varit intressant för många sig. Några myndigheter

att engagera sköter publiceringen till stora delar i egen regi. För en del har detta utgjort ett sätt att göra sin statistikroll tydlig för användarna. Några har vidare funnit att det är möjligt att koppla en utbyggd analys till statistikresultaten på naturligt sätt myndigheten själv för

ett mera om svarar publiceringen. SCB svarar emellertid fortfarande för merparten av den publicering som sker i publikationer, oavsett vem som har statistikansvar. Av ca 200 publikationstitlar inom ramen för Sveriges officiella statistik framställdes ca 160 under 1998 SCB.

av

På flertalet statistikområden har utvecklingen av tillgängligheten varit positiv för många användare. På ett områden har dock stora

par förseningar uppstått.

Statistikens sammankoppling med ämnesexpertis

Huruvida en användare anser att spridningen statistikansvar till olika

av

sektorsmyndigheter innebär en ökad eller minskad tillgänglighet till

statistikresultaten beror bl.a. på hur användningen ser ut. För de användare som föredrar att få statistik ett visst område från

om samma källa de får information och kunskap annat slag från

som av om området t.ex. om regler, historik, allmänkunskap, är förändringen som regel positiv. För de användare som föredrar att få all slags statistik, oavsett område, från en och samma källa innebär förändringen som regel en försämring.

Det handlar med andra ord om huruvida användare utgår

man som från ett intresse för ett visst område eller viss samhällsföreteelse

en och söker flera slag av information och kunskap om detta,

varav statistik är ett, eller om man betraktar statistik speciell typ

som en av information och därför vill ha den samlad. Olika användare har olika preferenser. Medan vissa anser det vara bättre att vända sig endast till SCB i statistikfrågor, föredrar andra att få såväl statistik

som annan information inom ett visst område från en fackmyndighet på området, om det finns en sådan.

Det förstnämnda tycks gälla framförallt för dem som redan före reformen hade etablerade kontakter med SCB. De upplever att det är enklare att även fortsättningsvis vända sig dit och anser dessutom att deras kontaktpersoner på SCB har den goda ämneskunskap på området som krävs för att kunna diskutera statistiken i sitt sammanhang. Om

Statistiken 135

dessa användare skulle behöva ytterligare information, t.ex. om gällande regler inom området, har de inget emot att för detta ändamål vända sig till fackmyndigheten. Detsamma gäller också vissa specialister, vilka själva är så insatta i det område de intresserar sig för, att de vet precis vilken statistik de skall efterfråga eller vilka statistikbeställningar de vill göra. De sig inte behöva kontakter för annat anser än för statistik. De därför att det är naturligt att ha en statistikanser myndighet att vända sig till. Det d.v.s. att kunna få all slags infonnation, inklusive senare, statistik från fackmyndighet, uppskattas flera slags användare. en av Flera statistikansvariga sektorsmyndigheter har uppgivit vid utredningens intervjuer, att många användare och journalister som ställer frågor till dem uppskattar att all kompetens och all typ av information är samlad hos myndighet. Flera företrädare för myndigen heter och organisationer är stora användare av statistik anser att som sammanslagningen av statistik och annan expertkunskap om respektive samhällssektor är de stora fördelarna med reformen. en av

Skillnader i publiceringssätt

Det finns skillnader i publiceringssätt mellan SCB å ena sidan och de statistikansvariga sektorsmyndighetema å den andra. Som framgått av avsnitt SCB:s agerande har skillnaderna främst att göra med 5.4.2 om har delvis olika roller i samhället. att man SCB:s publicering statistikresultaten är mera sifferinriktad än den av övriga statistikansvariga sektorsmyndigheter svarar för. Detta är som särskilt tydligt vid publicering i publikationer, för SCB:s del som vanligen sker i Statistiska meddelanden SM. Skillnaden är mest tydlig gentemot de sektorsmyndigheter har varit aktiva när det gäller som publiceringsfrågor. På flertalet områden är det emellertid fortfarande i stort sett publicering före reformen som fortfarande samma som tillämpas.

Vid sidan publicering i SM prioriterar SCB publicering i data-

av baser. När de statistikansvariga sektorsmyndighetema överlåter till SCB att sköta publiceringen sker den vanligen på ett likartat sätt. När sektorsmyndighetema publicerar i regi görs det, förutom i rena egen statistikpublikationer, vanligen i ämnesvisa årsböcker och andra temapublikationer, där såväl statistik analysresultat och annan som information ofta ingår. SCB har inte möjligheter som de myndigheter som har ett samma tydligt sektorsansvar, att inom för statistikansvaret analysera ramen statistiken samt att sätta in den i ett naturligt sammanhang. SCB:s

136 Statistiken

åtagande omfattar, något förenklat, produktion inklusive produktionsorienterad analys och dokumentation samt publicering. Den mera innehållsinriktade analysen samt publiceringen av resultaten av en sådan analys lämnas, med några undantag, till användarna att själva

svara för. Temapublikationer och analyserande publikationer före-

kommer därför i liten och i minskande utsträckning på SCB:s områden.

För SCB är det mera naturligt, mot bakgrund av den mera sifferinriktade karaktären på SCB:s publicering, att utvecklingen sker med avseende på elektronisk publicering. Vid SCB finns långt framskridna planer på att ersätta dagens publicering i SM dvs. på papper med publicering i databaser samt via Internet. Det skall vara möjligt, för de användare som så önskar, att på basis av publiceringen på Internet ta fram statistiken på papper i en form som liknar dagens SM. Endera kan användarna själva skriva ut önskade tabeller s.k. webb-SM eller också kan denna service beställas från SCB. Se avsnittet nedan om nya tekniska möjligheter.

Sektorsmyndigheternas publicering har också utvecklats mot ökad

användning modern teknik. För de allra flesta gäller att statistiken

av tillgängliggörs via hemsidor på Internet. Den har vidare, i de fall den har förändrats innehållsmässigt, utvecklats mot en mera sakorienterad analys. Det har visat sig naturligt for aktiva sektorsmyndigheter att på ett samlat sätt presentera såväl statistiken och analysresultaten som sammanhanget i stort. Detta gäller särskilt vid publicering i publikationer. Exempelvis har några myndigheter tagit fram temaböcker eller årsböcker på sina områden. Ytterligare några myndigheter, t.ex. Kulturrådet, anger att de skulle vilja ta fram temapublikationer, om ekonomin tillät.

De statistikansvariga sektorsmyndighetema tilldelades statistik-

ansvar därför att de var huvudanvändare samt ofta dessutom ansvariga för att sprida kunskap om en viss samhällssektor. För flera av dem framgår det av instruktionen att de skall informera i samhället om sin" sektor. Temapublikationer är ofta avsedda att fungera som en inkörsport till ett sakområde och till statistiken inom detta område. De når vanligtvis en bredare krets av läsare än renodlade statistikpublikationer. SCB fick däremot behålla statistikansvar på de områden där det saknades en tydlig huvudanvändare, ofta på grund av att statistiken griper över flera sektorer.

Några myndigheter säger sig ha funnit, att det är möjligt att koppla en utbyggd analys till statistikresultaten på ett enklare och mera naturligt sätt om myndigheten själv engagerar sig i statistikens publicering. Ett exempel är statistiken Skolverkets område, där publiceringen har gjorts om från grunden. I stället för att som före reformen ge ut flera och sinsemellan innehållsmässigt olikartade

1999:96 Statistiken 137 SOU

publikationer serien Statistiska Meddelanden har utgivningen

i

samlats årliga publikationer, där samtliga skolformer beskrivs på i tre sinsemellan likartat sätt. Skolverket har härigenom gjort ett

presentationen användaranpassad än tidigare, då man något

mera förenklat kan säga att publiceringen en direkt följd av produktionsvar inom respektive delområde. processen

Ett annat exempel är SIKA, har kompletterat tidigare utgivning

som statistik inom sin sektor med samlad publikation med tvärav en struktur. Sådana publikationer skulle, enligt SIKA, inte ha kunnat komma till stånd statistikrefonnen. SIKA har med dessa utan försökt att tillfredsställa krav från såväl inhemska som

publikationer

internationella användare. Detta bakgrunden till att några sektorsmyndigheter tillämpar ett är statistiken skiljer sig från SCB:s. Det är också sätt att presentera som bakgrunden till olikheter i synen prissättningsfrågor, varom mera

nedan. Detta innebär att utvecklingsriktningen vad gäller publiceringen

till viss del tenderar att gå olika håll för olika statistikområden, beroende karaktären hos statistiken samt på har statistikpå vem som ansvaret.

Olika prissättning

En aspekt på statistikens tillgänglighet är kostnaden för att få tag på statistiken. Den officiella statistiken är i princip kostnadsfri för användama. När det gäller service kopplad till statistiken, t.ex. service innebär att statistiken görs tillgänglig för användarna på olika mer som eller mindre tillrättalagda sätt, slog Genomförandekommittén fast att det betalt användarna. Här har emellertid SCB och är möjligt att ta av flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter olika syn. Skillnaden har med olika uppfattningar vilken uppgift i samhället myndigatt göra om heten har. Rolluppfattningen påverkar på vad som skall rymmas synen inom det anslag myndigheten har fått. som Reformen har inneburit att de delar den officiella statistiken som av har tätt för har blivit billigare eller gratis för

sektorsmyndigheter ansvar

användarna, vilket naturligtvis betyder ökad tillgänglighet. De flesta sektorsmyndighetema är generösa med att sprida den statistik de för. De betraktar vanligtvis spridningen statistiken som en ansvarar av del i deras allmänna att sprida information sin sektor. SCB ansvar om däremot, i sin egenskap statistikansvarig, vanligtvis betalt av dem tar av vill använda statistiken. SCB som sin huvuduppgift att som ser producera statstiken inom de områden där myndigheten har statistik- SCB sprider dessutom statistiken kostnadsfritt till en rad ansvarar.

138 Statistiken

bibliotek samt håller den kostnadsfritt tillgänglig vid SCB. Kostnaderna för övrig spridning av statistiken inte täckas SCB:s anslag. Det anses av är därför inte naturligt för SCB för ytterligare spridning att svara av statistiken utan ersättning från dem får denna service. som Den statistik som SCB producerar på uppdrag åt andra statistikansvariga myndigheter har i flera fall blivit billigare producera att än tidigare som följd teknikutvecklingen samt myndigheterna har av att satt prispress på SCB producent. Detta ökar visserligen inte som tillgängligheten utåt från systemet. Däremot skapar det möjligheter att öka volymen producerad statistik och därmed möjlighet för användarna

att få tillgång till ytterligare statistik inom oförändrade ekonomiska

ramar. Det har framförts kritik mot SCB för att SCB driva sin affärsanses mässighet alltför långt. Bl.a. har Socialstyrelsen Exempelvis reagerat. reagerar man mot att SCB försökt hindra andra från att sprida statistiken gratis med motiveringen SCB i så fall behöver att kompensation för det intäktsbortfall på SCB andras gratisspridning som förorsakar. Kritiken gäller regel statistik inte officiell. som som är Men det förekommer även kritik mot alltför affärsmässigt synsätt hos SCB vad gäller hanteringen officiell statistik. Flera

av statistikansvariga

myndigheter är av den åsikten att statistiken skall spridas kostnadsfritt för att komma till så stor nytta i samhället möjligt. som Prisfrâgor diskuteras vidare i avsnitt 7.3 prissättning officiell om av statistik. Prissättningsfrågor när det gäller Sveriges statistiska databaser diskuteras nedan i avsnittet tekniska möjligheter. Prissättning om nya av SCB:s produktionsservice har vidare diskuterats i avsnitt 5.4.2 om SCB:s agerande i sin producentroll, dvs. när det gäller service åt att ge

exempelvis statistikansvariga myndigheter.

6.3.2¶Nya tekniska

möjligheter

Den faktor som i första hand har påverkat statistikens tillgänglighet är den tekniska utvecklingen. Det är främst Intemet-teknikens genombrott, utvecklingen Sveriges statistiska databaser Svenska av samt av statistiknätet fått stor betydelse. som Praktiskt taget alla statistikansvariga myndigheter har någon numera form elektronisk publicering sin statistik. För fem år sedan av av var det mycket få använde sig elektronik för statistiken som av att göra tillgänglig. Utredningen har inte funnit att någon myndighet har upphört med papperspublicering följd utnyttjandet Internet som av av eller modern teknik. annan

Statistiken 139

Internet-tekniken

Intemet-teknikens genombrott har fått särskilt stor betydelse för statistikens tillgänglighet. Tekniken används enskilda myndigheter av både för att via hemsidor göra statistikresultaten lättillgängliga egna och för skapa enkel tillgänglighet till Sveriges statistiska databaser att och det Svenska statistiknätet. Idag har alla statistikansvariga myndigheter hemsidor på Internet. De allra flesta har valt att göra egna delar sin statistik tillgänglig via dessa hemsidor. Av totalt 25 av statistikansvariga myndigheter redovisade 17 vid ingången av 1999 statistikresultat på sina hemsidor. Detta sker direkt presentation genom tabeller, tillgång till statistik lagrats på olika sätt eller möjlighet av som att öppna publikation på nätet. Härutöver förtjänar nämnas att överen siktliga resultat från huvuddelen den officiella statistiken redovisas i av

pressmeddelanden, som är tillgängliga via Internet.

För att användarna skall kunna använda statistiken på ett korrekt sätt det viktigt att den är dokumenterad. Avsikten är att är dokumentationema skall samlas i den metadatabas ingår i Sveriges som statistiska databaser. I dagsläget är standarden på dessa dokumentationer mycket varierande. Flera användare har

metadata

pekat på vikten att metadata kan göras tillgängliga, oavsett hur man av nalkas statistiken inom det statistiksystem håller på att växa fram. som Metadata skall kunna nås både från Svenska statistiknätet, Sveriges statistiska databaser och från enskilda myndigheters hemsidor. Vissa användare, bland dem Riksdagens upplysningstjänst, anser att myndigheternas statistik på Intemet-hemsidor är svår att använda, framförallt för att hemsidoma sinsemellan är så olika. Det medför att det inte alltid är lätt att hitta den önskade statistiken. Upplysningstjänsten har framfört önskemålet till utredningen att hemsidoma samordnas på ett bättre sätt än idag, t.ex. vad gäller utformning, layout så de blir enklare att utnyttja. Redan åtgärd som går ut på m.m. att en det på och hemsidoma finns särskild knapp" för att var en av en statistik skulle underlätta. Någon form föreskrift på detta område av skulle välkomnas. Det är viktigt att slå fast att olika typer av användare behöver statistik på olika sätt. Många klarar sig med fasta tabeller. Här är Internet oslagbart medium och det svenska statistiknätet underlättar ett sökning och åtkomst. Andra användare har behov av att kunna skapa tabeller, ibland baserade på statistik inom flera områden, eller sina egna regioner eller åldersklasser. Det är bl.a. för att underlätta för t.ex. egna dem Sveriges statistiska databaser byggs upp. som

140 Statistiken

Svenska statistiknätet

Svenska statistiknätet är ett elektroniskt nätverk förbinder de som

statistikansvariga myndigheternas hemsidor på Internet. Det går också

att nå Sveriges statistiska databaser via statistiknätet. Statistiken på hemsidoma är kostnadsfri för användarna. Vill användarna också ta del av innehållet i Sveriges statistiska databaser utgår däremot avgift, en varom mera nedan. Syftet är att, bl.a. genom att skapa sökmöjligheter från en gemensam ingång, ge statistikanvändama en förbättrad åtkomst till den officiella statistiken. Arbete på denna hemsida för officiell statistik gemensamma inleddes under 1998. Initiativet kom från några statistik-ansvariga

sektorsmyndigheter. Utvecklingsarbetet har skötts av SCB och flera

andra myndigheter i samarbete. Hemsidan webbplatsen har namnet Svenska statistiknätet. En första version det statistik-nätet togs i av nya drift i början 1999. Tio myndigheter via sina hemsidor kopplade till var nätet från början. De statistikansvariga myndigheternas presentationer på sina respektive hemsidor sker emellertid på varierande sätt och på olika nivåer. Flera myndigheter har därför efterlyst ett regelverk, som preciserar hur officiell statistik som presenteras på Internet skall vara

utformad. Riksdagens upplysningstjänst har, nämnts också

som ovan, synpunkter vad gäller brist på samordning statistiken på av myndigheternas hemsidor. Detta riskerar också att reducera användbarheten av Svenska statistiknätet, särskilt för breda användare. Det ankommer vidare på de statistikansvariga myndigheterna att själva skapa de länkar som behövs för koppling till statistiknätet. någon sådan koppling är inte obligatorisk, det förefaller de allra men som om flesta är intresserade att koppla sin statistik till Svenska statistikav nätet.

Sveriges statistiska databaser

I samband med statistikreformen anvisades medel till SCB för uppbyggnad databaser i syfte att möjliggöra samlad tillgänglighet till av statistiken, oavsett vilken myndighet har ansvaret. Databasema som skulle i huvudsak fungera ett instrument för de statistikansvariga som myndigheterna när det gäller att sprida statistiken samt för att ge användarna samlad tillgång till den officiella statistiken. Databasema skulle särskilt stort värde för användare med sektorsvara av övergripande behov. De skulle dessutom ha samordnande funktion. en

Statistiken 141

Databasutvecklingen har skett och sker inom för ett särskilt ramen

databasprojekt vid SCB. Projektarbetet följs ett databasråd, i vilket

av ingår representanter för de statistikansvariga myndigheterna och andra användare. Databasema omfattar tre delar: makrodatabas. Det är den del där agregerade data, dvs. själva - en statistiken samlas. Den är särskilt användbar för användare som behöver göra specialstudier och härvid bearbeta sambearbeta och redigera statistik på agregerad nivå. mikrodatabas. Den innehåller statistikens grunddata, dvs. - en uppgifter enskilda objekt individer, företag, fordon osv.. För om att åstadkomma maximal flexibilitet för användarna beslutades att

databaserna skulle skapa tillgång till 17 namngivna basregister för

statistiken. Dessa register omfattas SOS-systemet. Informationen av

i dem är sålunda allmänt tillgänglig för statistikproduktion. En stor

del de agregerade data finns i makrodatabasen baserar sig på av som

uppgifter från dessa register.

metadatabas. Databasorienterad statistikproduktion förutsätter att - en data väl dokumenterade. Genom metadatabasen skall användarna få sådan bakgrundsinformation statistik och variabler i makroom och mikrodatabasema är nödvändig dels för att göra som preciserade statistikbeställningar, dels för att kunna tolka och använda resultaten på ett korrekt sätt.

Sveriges statistiska databaser togs i reguljär drift fr.o.m. den 1 januari 1997. Det innebär emellertid inte att utvecklingsarbetet är avslutat. Det innebär inte heller att all officiell statistik finns tillgänglig Sveriges statistiska databaser. Det finns flera skäl till att så inte är fallet. Det huvudsakliga skälet är teknisk natur. De hjälpmedel i form av mallar av och verktyg behövs för att statistikansvariga på ett enkelt sätt skall som kunna lägga in sin statistik har inte funnits tillgängliga. Det huvudsakliga skälet är att SCB har tvingats prioritera bytet av teknisk plattfonn, i detta fall övergången från stordator till smådatorer. Det finns emellertid också en rad andra skäl. Hit hör oenighet mellan SCB och vissa sektorsmyndigheter vad beträffar prissättningsfrågor och viss misstro från SCB mot användarnas förmåga att på en hand utnyttja informationen i databaserna. De befarar att det blir egen kvalitetsbrister och försämrad jämförbarhet som följd.

142 Statistiken

Bedömning av dagsläget

Makrodelen

Utvecklingsarbetet har hittills i hög grad varit koncentrerat på denna del i Sveriges statistiska databaser. Innehållet i databaserna emellerär tid än så länge begränsat. I januari 1999 lagrades statistik från 35 statistikområden för vilka SCB och olika sektorsmyndigheter har statistikansvar i databaserna. Bland dessa 35 områden ingår de områden från vilka resultaten är mest efterfrågade. Arbetet går för närvarande i hög grad ut på att komplettera med ytterligare statistik. För att underlätta för statistikansvariga utvecklas rutiner som gör det möjligt att direkt föra över statistikresultaten från SCB:s produktions-process till databaserna.

Mikrodelen

När det gäller att via de 17 basregistren skapa tillgång till statistiska grunddata har mycket litet utvecklingsarbete än så länge utförts. Arbetet går för närvarande i hög grad ut på att säkerställa sekretessatt kraven blir tillgodosedda. Även kvalitetsfrågoma viktiga är att beakta. I dagsläget är det av dessa skäl i huvudsak enbart SCB-personal har som möjlighet att vid statistikproduktion utnyttja mikrodelen. Mikrodelen anses av många kvalificerade användare, bl.a. forskare och utredare, vara avgörande för framtida god tillgänglighet till den officiella en statistiken. Den är också av stor betydelse för kontinuerlig uppdatering de av områdesvisa databaser och nät successivt växer fram. Kritik har som framförts mot att arbetet med att göra mikrodata tillgängliga har försenats. Det finns användare SCB har

som anser att överutnyttjat sekretessargument för att förhala tillgängligheten till mikrodata.

Metadelen

Förhållandevis stora insatser har lagts ned på utvecklingen av metadatadelen. Det har gällt att utveckla rutiner för

hantering av

metadata. Det krävs emellertid stora insatser också från statistikansvariga. De måste till att dokumentationer det slag se av som användarna behöver tas fram och görs tillgängliga i metadatabasen. En klassiñkationsdatabas ingår i metadatabasen, syfte är rationalitet vars och enhetlighet. Via informationen i metadatabasen det vidare tänkt är att användare skall kunna precisera vilka sammanställningar, baserade

Statistiken 143

på mikrodata, de önskar. Härvid kan mikrodata bearbetas utan att

användarna behöver ta del de enskilda uppgifterna. av

Fortsatt utveckling av databaserna

fortsatta utvecklingen går i första hand ut på kompletterande Den så de brister ännu finns i de olika databasdelama arbeten att som reduceras. De statistiska databaserna i kombination med Internet är

hömstenar i den utveckling avseende ett databasorienterat dessutom produktionssystem för närvarande sker vid SCB. som emellertid viktigt tydliggöra att databaserna har utvecklats Det är att uppdrag. Det innebär att databaserna tillhör statistik-

på regeringens

systemet och inte skall ses som SCB:s egendom. all officiell statistik SCB har ansvar för SCB:s policy är att som via databaserna fr.o.m. 2000-04-01. Avsikten är

skall vara tillgängliga

vid SCB skall inriktas mot slutprodukt som innebär

att produktionen en

statistikresultaten primärt redovisas i Sveriges statistiska databaser. att databaserna tabeller den typ finns i Statistiska Såväl som av som

kommer tillgängliga via SCB:s webbplats på

Meddelanden, SM att vara Databasema skall därefter fungera utgångspunkt för att Internet. som statistiken via andra kanaler, t.ex. olika typer av publikapresentera Vilka kanaler väljs beror på statistikens tioner, disketter o.s.v. som karaktär och användarnas efterfrågan. med denna utveckling vid SCB är att ta till de fördelar

Syftet vara

Sveriges statistiska databaser erbjuder efter hand som de byggs ut. som ökad flexibilitet för kunderna, dels minskade Fördelarna är dels för SCB. Kostnadsminskningen bedöms främst bero på kostnader

minskat behov publikationslager och minskade portokostnader.

av utvecklingsarbete på databasområdet har under Delar av SCB:s gått på skapa praktiska och tekniska förutsättningar senaste året ut att

publiceringspolicy. För övergången till publicering i

för denna nya med den policyn krävs riktlinjer, mallar och verktyg för att enlighet nya från databaserna till SCB:s webbplats. Dessutom krävs överföra data regler och verktyg för presentation tabeller på webbplatsen på ett av En modell och ett flöde för elektronisk publicering har enhetligt sätt. tagits fram, liksom mall för publicering tabeller av det slag som en av i SM. Mallar och verktyg utarbetas i samarbete med brukar presenteras Danmarks Statistik. sker under överinseende det i avsnittet om

Utvecklingsarbetet av

SCB:s förvaltningsuppgifter beskrivna databasrådet samt av en styr-

sker i samverkan med åtta SCB:s statistikområden, inom grupp. Det av framkomna resultat successivt testas. Övriga statistikansvariga vilka

144 Statistiken

myndigheter har hållits informerade utvecklingsarbetet, dels om genom det ovan nämnda databasrådet, dels möten i övrigt, såväl vid genom SCB som vid andra myndigheter, där publiceringsfrågor har diskuterats. Sektorsmyndighetema har vidare erbjuds för sin att publicering utnyttja de metoder utvecklas. Detta bygger på att de som först gör statistikresultaten tillgängliga i Sveriges statistiska databaser.

Utnyttjandet databaserna av

Utnyttjandet har studerats i två aspekter, dels i form användarnas av utnyttjande av den statistik och de data finns i databaserna, dels i som

form av statistikansvarigas benägenhet att utnyttja databaserna för

att göra den statistik de har för tillgänglig. ansvar

Statistikanvändarnas utnyttjande

Under 1998 gjorde statistikanvändama 54 280

uttag ur Sveriges

statistiska databaser via Internet. Året dessförinnan motsvarande var siffra 31 800. Det innebär ökning med omkring 75 %, vilket visar en att databaserna används i allt högre utsträckning. Uttagsvolymen under februari och månad 1999 visar användningen har ökat mars att ytterligare, till ca 8 000 uttag under och dessa månader. var en av Ett annat mått på användningen databaserna är antalet av abonnemang för tillgång till databaserna tecknats med SCB. Det som rörde sig under 1998 runt 480 abonnemang. Andelen abonnemang om som tecknats för tillgänglighet under hela året 73 %, dvs. var resten, 27 % avsåg kortare perioder. Inom för varje kontrakt återfinns ramen dock i vissa fall åtskilliga enskilda användare. Det innebär exempelvis

att ett abonnemang från kommun alla förvaltningar, kommunala en ger skolor och bibliotek tillgång till databaserna.

Av de 480 abonnemangen är ungefär 25 % runt 120 abonnemang

kostnadsfria. De utgörs till övervägande del bibliotek, vilka tidigare av erhållit publikationer kostnadsfritt från SCB. I övrigt är det fråga om utländska statistikbyråer. Flera dessa utländska byråer har visat av intresse för att samarbeta med SCB liknande databaslösningar i sina om länder.

Statistikansvarigas utnyttjande

Som nämnts saknas en stor del den officiella statistiken än så länge i av databaserna. Ett viktigt skäl till att databaserna inte används fullt för ut

Statistiken 145

att sprida den officiella statistiken är teknisk natur. När SCB:s arbete av med byta teknisk plattform är genomfört förväntas en stor del av att statistiken SCB har för finnas i databaserna. Andra som ansvar myndigheters statistik saknas i flera fall samma skäl, eftersom SCB av regel är producent. Det är anslaget till respektive produkt som som skall finansiera den innehållsmässiga och tekniska anpassning som krävs för inläggning i databaserna. Ett skälen till att statistikansvariga, inklusive SCB själv, endast i av begränsad utsträckning använder sig databaserna kan därför sägas av "timing-problem. SCB har inte förrän på allra sista tiden vara ett kunnat presentera rutiner för inläggning i Sveriges statistiska databaser. De principer skall gälla för tillgänglighet via databaserna har heller som inte varit klara. Det är först under 1998 som rutinerna för inläggning har börjat fungera. Den inläggning skett dessförinnan har som som regel skett att statistik som lagrats i SCB:s tidigare storgenom datorbaserade databaser har förts över till Sveriges statistiska databaser. Några representanter för SCB:s statistikansvar har framfört tveksamheter mot databaserna att de befarar att användningen av pga. databaserna kommer att leda till kvalitetsbrister i statistiken och risk för förvirring. Konsekvenser negativt slag för kvaliteten kan, enligt av dem, befaras uppkomma följd att användarna f°ar möjlighet att som av ställa grunddata på olika sätt och med användning av olika samman datorprogram. Synpunkten stämmer emellertid dåligt med huvudsyftet med databaserna, användarna ökad och samlad tillgång som är att ge till statistiken. Flera de statistikansvariga myndigheterna orsak till av anger som en att de inte utnyttjar databaserna för att göra sin statistik tillgänglig, att de att den SOS-hemsidan, dvs. Svenska anser gemensamma statistiknätet, är ett tillräckligt bra alternativ. Statistiken är genom såväl databaserna det svenska statistiknätet tillgänglig via Internet. Inom som för Svenska statistiknätet är det emellertid endast möjligt att ta ramen fram just de tabeller de statistikansvariga myndigheterna har valt som att presentera på sina hemsidor eller i de områdesvisa databaser som i vissa fall finns kopplade till hemsidoma. Användarnas möjligheter att utnyttja statistiken liknar härvid de gäller när statistikresultaten som presenteras i publikationer. Det är fasta tabeller som presenteras. Den flexibilitet databaserna erbjuder saknas. som Några sektorsmyndigheter utvecklar databassystem, som de egna betraktar alternativ, än komplement, till Sveriges statistiska som snarare databaser. Detta främst Socialstyrelsen och BRÅ. Några

gäller

sektorsmyndigheter har vidare framfört att de upplever att utnyttjandet databaserna innebär ett slags överlämnande statistikresultaten till av av SCB, eftersom SCB fungerar databasvärd. Motsvarande översom

146 Statistiken

lämnandesituation upplevs som regel inte föreligga vid länkning av egna hemsidor till den gemensamma SOS-hemsidan, dvs. Svenska statistiknätet.

Ytterligare ett skäl till att några sektorsmyndigheter ställer sig tveksamma till att utnyttja databaserna är att detta är förknippat med kostnader för myndigheten. Statistikresultaten måste, för att kunna hanteras av databaserna och användas i kombination med annan statistik, tillrättaläggas i teknisk mening och dokumenteras enligt fastställda principer. SCB anser att det ankommer på den statistikansvarige att svara för dessa kostnader inom ramen för anslagen till statistiken i fråga. Kostnader av det här slaget skall, enligt SCB, inte täckas genom förvaltningsanslaget.

Flera sektorsmyndigheter har vidare uppgivit att deras intresse för att använda sig Sveriges statistiska databaser har minskat följd

av som av att SCB tar betalt av användarna för att ge tillgänglighet till statistiken i databaserna. Utredningen har fått ta emot åtskilliga synpunkter på SCB:s policy vad gäller att ta betalt av användarna. Synpunkterna har främst framförts av statistikansvariga myndigheter, men även av vissa användare i övrigt. En rad argument för och emot prissättningen av databaserna har framförts. Utredningen sammanfattar argumenten på nedanstående sätt.

Mot att SCB tar betalt talar:

att användarnas intresse för att använda databaserna riskerar att bli -

mindre än det annars skulle ha varit, att sektorsmyndigheters intresse för att göra sin statistik tillgänglig

-

via databaserna riskerar att minska, eftersom de flesta av dem anser

att deras statistik skall tillhandahållas kostnadsfritt,

att de problem och den irritation som följer av prissättningen är så -

stor att det inte är rimligt att ta betalt, att SCB:s image påverkas på ett negativt sätt.

-

För att SCB tar betalt talar:

att SCB behöver kompensation för sådana kostnader, som inte -

bedöms täckas av anslaget. Alternativet skulle vara att reducera

volymen statistik som tas fram inom ramen för SCB:s anslag för att

på så sätt skapa ett ekonomiskt utrymme inom anslagsramen, att SCB bör följa de principer för finansiering av informations-

-

tjänster som rekommenderas av bl.a. RRV och ESV, att efterfrågan riskerar att bli svårhanterlig och köerna oacceptabelt

-

långa om statistiken tillhandahålls kostnadsfritt. Genom att ta betalt

skapas ett ekonomiskt utrymme att köpa ytterligare servrar m.m.

efterhand som detta motiveras av efterfrågan.

1999:96 Statistiken 147 SOU

Utredningen har funnit att de statistikansvariga myndigheter som använder Sveriges statistiska databaser för att göra sin statistik sig av tillgänglig regel inte tar med i sina informationsmaterial att som statistiken finns att tillgå i databaserna. En myndighet som tillfrågades skälet detta SCB säljer statistiken i databaserna. Därför om att var att får SCB sköta sådan reklam själv. SCB:s tillvägagångssätt när det gäller att ta betalt av databaskunderna är att kräva att de tecknar ett abonnemang via Internet på Sveriges statistiska databaser. Som nämnts ovan avser abonnemanget

hela juridiska Exempelvis tecknar regeringskansliet ett enda

personer. abonnemang, vilket gäller för alla anställda. Databasema blir, sedan abonnemang tecknats, tillängliga på olika sätt via Internet, t.ex. från SOS-hemsidan och härigenom i princip också via de den gemensamma statistikansvariga myndigheternas hemsidor. egna

Annan utveckling

Till statistikens tillgänglighet hör också möjligheterna att utnyttja den funktion för information och statistikservice som byggts gemensamma inom SCB. Funktionen farms redan innan reformen, men kom att upp

reformen ingå del av SCB:s förvaltningsuppgifter.

genom som en Funktionen beskrivs därför i avsnittet 5.4.1 SCB:s roller och 5.4.2 om

om SCB:s agerande.

Såväl efter reformen har statistikservicen kunnat utnyttjas före som få på enkla statistikfrågor. Enkla frågor besvaras oavsett på för att svar vilket statistikområde de hör hemma och vilken myndighet som är ansvarig. Frågeställare med komplicerade frågor hänvisas till mera statistikansvarig eller producent SCB. Den utveckling sker har som främst att göra med att tekniska hjälpmedel successivt tas i anspråk efterhand tekniken utvecklas. Härigenom har servicen kunnat som förbättras, särskilt vad gäller information internationell statistik. om Som nämnts i beskrivningen SCB:s förvaltningsuppgifter av fungerar funktionen för information och statistikservice som Eurostats officiella representant i Sverige för service baserad på Eurostats databaser Data Shop. Internationell utrikeshandelsstatistik är

Eurostat

den mest efterfrågade statistiken från dessa databaser. Vid flera statistikansvariga sektorsmyndigheter sker utvecklingsarbeten syftar till att förbättra tillgängligheten till den egna som statistiken. Socialstyrelsen har sedan fick statistikansvar utvecklat man flera produkter. Hit hör Hur mår Sverige, en databas med stora nya möjligheter till analyser även på regional nivå. Socialstyrelsen beställer grunddata personuppgifter till de databaser utvecklar i egen regi man

148 Statistiken

från SCB. Det är uppgifter hämtas från register bland de 17 som som omfattas av SOS-systemet och därför är tillgängliga för sådana ändamål. Som följd att Socialstyrelsen bygger databaser har av upp egna Socialstyrelsens intresse för att göra den statistik har för man ansvar tillgänglig via Sveriges statistiska databaser minskat. Även BRÅ har utvecklat databassystem, vilket egna har begränsat BRÅ:s intresse för göra sin statistik via Sveriges

att tillgänglig

statistiska databaser. Detta gäller även det register ingår i SOSsom systemet, dvs. ingår bland de 17 i statistikförordningen särskilt utpekade registren. De tekniska format BRÅ tillämpar är inte som kompatibla med de format som gäller för Sveriges statistiska databaser. Det krävs därför att någon form av konvertering genomförs. BRÅ är inte berett att för de kostnader är förknippade med ett sådant svara som arbete. SCB:s förvaltningsanslag SCB, inte avsett för anses, av vara insatser som rör enskilda material. Det finns flera exempel på utvecklingsarbeten berörda som, av myndigheter själva, bedöms på ett avgörande sätt ha förbättrat tillgängligheten till statistiken på specifika områden. Exempel på sådana utvecklingsarbeten finns vid Högskoleverket, har utvecklat databas benämns NU, - som en som vilket står för Nationell uppföljning, Skolverket, som har utvecklat Skoldatanätet, - Naturvårdsverket, som har utvecklat "Miljödatanätet, -

Skogsstyrelsen, som har databasen Skogssverige,

- Jordbruksverket, som har databasen Livsmedelssverige. -

Dessa särskilda nät och databaser har utvecklats och vårdas separat. De flesta av dem omfattar även i vissa fall till sin huvuddel annan infonnation än officiell statistik. Den del officiell statistik som avser uppdateras inte kontinuerligt via Sveriges statistiska databaser. Flera av dessa databaser har innehåll, t.ex. bakgrundsfakta individer, är om som gemensamma. Det innebär emellertid inte att de i alla lägen har samma aktualitet. Det finns risk för att utvecklingen dessa omrâdesspecifika av databaser bidrar till att försämra samordningen, de inte uppdateras om gemensamt. Ett av syftena med Sveriges statistiska databaser är att fungera som en gemensam källa för kontinuerlig uppdatering. Avsikten är att uppgifter som är gemensamma för statistiksystemet, t.ex. uppgifter som finns i de 17 basregister för statistiken skall ingå i Sveriges som statistiska databaser, vid behov skall hämtas därifrån. Detta är ett av skälen till att det är angeläget att SCB:s arbete med mikrodelen i databaserna påskyndas.

Statistiken 149

Utredningen bedömer vidare att det är en nackdel för många användare att viss statistik endast är tillgänglig via specifika områdesvisa databaser. Det är särskilt viktigt att statistik som har stort allmänintresse är tillgänglig på ett enhetligt och samlat sätt. På Socialstyrelsens ansvarsområden är det exempelvis viktigt att statistiken över socialbidrag samt dödsorsaksstatistiken är lättillgänglig, eftersom statistiken på dessa områden bedöms ha ett stort allmänintresse. Det har framförts till utredningen att det därför är viktigt att den, förutom via Socialstyrelsens egenutvecklade databaser, går att få tag på via Sveriges statistiska databaser.

Det är självfallet svårt att ett brett samhällsperspektiv bedöma om

ur det är lönsamt att det, parallellt med Sveriges statistiska databaser, byggs områdesvisa databaser med officiell statistik. För att detta upp skall motiverat är det nödvändigt att dessa databaser ger vara användarna ett motsvarande mervärde i form av förbättrad tillgänglighet eller utökad information. Utredningen bedömer att det som regel krävs att statistiken har kompletterats med annan information som användarna efterfrågar, för att områdesspecifika databaser skall vara motiverade. Till bilden hör att några de områdesvisa databaserna har av byggts på uppdrag av regeringen. upp Ett skäl talar för tillgänglighet bör eftersträvas som att gemensam parallellt med områdesvisa statistikdatabaser, är hänsynen till de användare har behov statistik från flera områden, liksom till som av sällananvändama. För dem är det ofta mest ändamålsenligt att statistiken kan nås samlat. Från SIKA har framförts att statistiken skall tillatt man anser gängliggöras på så många sätt möjligt. Härigenom tillgodoses som behoven från olika typer av användare. Utredningen att det finns anledning att överväga om det anser behövs kompletterande föreskrift säger att all officiell statistik en som skall tillgängliggöras på ett enhetligt och samlat sätt. Utöver detta obligatoriska sätt skulle dessutom andra sätt kunna tillämpas, alltefter den statistikansvariges bedömning behovssituationen. Det förefaller av naturligt det obligatoriska sättet på vilket den officiella statistiken i att så fall borde tillgängliggöras Sveriges statistiska databaser. är genom Statsmaktema har årliga anslag till SCB satsat på databaserna. genom Det har gjorts framförallt för att göra det möjligt för användarna att nå statistiken på ett enhetligt och samlat sätt. I ett sådant sammanhang är

det nödvändigt att också diskutera prissättningsfrågoma.

I flera fall förefaller det brist på information och på förståelse vara för olika användares situation ligger till grund för olika synsätt, som särskilt när det gäller att göra statistiken tillgänglig med hjälp av ny teknik.

150 Statistiken

Av avsnitt 6.3 om tillgänglighetens utveckling har bl.a. följande framgått: Tillgängligheten är det område utvecklats och förbättrats - som mest efter reformen. Teknikutvecklingen har haft stor betydelse för utvecklingen, särskilt Intemetteknikens genombrott.

Fördelningen av statistiken på sektorsmyndigheter innebär i sig

en försämring av den samlade tillgängligheten. Svenska statistiknätet och Sveriges statistiska databaser har utvecklats i syfte att förbättra den samlade tillgängligheten. Olika användare behöver tillgång till statistiken på olika sätt. - Flertalet myndigheter har engagerat sig i publiceringsfrågoma och sköter dem delvis i egen regi. Några myndigheter har förbättrat tillgängligheten - genom temapublikationer och särskilda databaser, där statistiken sätts

i ett större sammanhang.

Prissättningen skiljer sig, framförallt mellan SCB och flertalet sektorsmyndigheter.

Statistiken 151

6.4¶Produktionsprocessen

Definition av begreppet

Utredningen har funnit att begreppet statistikproduktion ibland används mycket smal mening, dvs. i huvudsak med tanke på i en tabellproduktion. I andra situationer, där produktionen diskuteras, används begreppet på ett sätt gör att statistikprocessen i dess helsom het omfattas. I utredningens mening omfattar statistikproduktion flertalet i statistikprocessen. De olika momenten i statistikmoment har förtecknats i kapitlet de statistikansvariga myndigprocessen om heternas agerande, avsnittet engagemang i statistikprocessen. om Exakt vilka moment omfattas produktionen av en viss statistik som av varierar. Det beror framförallt på hur datafångsten går till. Genomförandekommittén pekade på vikten av att omfattningen av den produktion upphandlas statistikansvarig myndighet som av en preciseras på ett sådant sätt att de offerter som presenteras omfattar likvärdiga tjänster. Genomförandekommittén preciserade vidare, exempel, hur avtal mellan ansvarig och producent kunde se ut. genom Till produktion statistik hör enligt utredningen, förutom frågor av kring undersökningsdesign, datainsamling, bortfallshantering och själva

tabellframställningen, även att följa de regler och föreskrifter i övrigt som gäller på statistikområdet, t.ex. gällande sekretessbestämmelser och de föreskrifter gäller för offentliggörande officiell statistik som av inklusive kravet på könsuppdelning individbaserad statistik av följa eventuella krav från och överenskommelser med EU samt att att rapportera till EU och andra internationella organ att vid behov skaffa tillstånd från Datainspektionen samt att på be- för utdrag i enlighet med datalagen, l0§ gäran svara att tillämpa gällande standarder och nomenklaturer samt vedertagna metoder och mätinstrument i övrigt att leverera data och metadata till gemensamma databaser att dokumentera de olika variablemas definition m.m. - processen, att arkivera så att möjligheterna till framtida användning säkerställs. -

I bilaga 3 redovisas förteckning med rubriken Att tänka på när man en framställer officiell statistik. Den utgör en slags maximilista över

komponenter i produktionsprocessen.

152 Statistiken

Situationen efter statistikreformen

SCB sköter merparten produktionen den officiella statistiken. När av av det gäller den statistik som SCB själv har för sköter SCB ansvar genomgående också produktionen. Även för sådan statistik där andra myndigheter har ansvar sköter SCB produktionen merparten på av

uppdrag av den statistikansvariga myndigheten. Flertalet av de statistikansvariga sektorsmyndigheterna att det

anser finns få konkurrenter till SCB. Det innebär att det i praktiken råder en slags monopolsituation för SCB på flera områden. SCB får i vissa fall

de statistikansvariga sektorsmyndigheterna uppdrag att sköta alla

moment i produktionsprocessen; i andra fall undantas vissa moment, exempelvis kontakterna med och rapporteringen till Eurostat och frågor rörande arkivering. Knappast någon vid sidan SCB är beredd att åta av sig alla moment i produktionskedjan. Det är därför vanligt, i de fall andra än SCB utnyttjas för produktionen, att den statistikansvariga myndigheten själv svarar för flera momenten. av

En kraftigt bidragande orsak till SCB:s speciella ställning är att ett

och samma register ibland används för flera statistikprodukter. Dessa för statistiken gemensamma register sköts regel SCB och det är som av som regel SCB som har erfarenhet av att använda dem. Dessutom utvecklas successivt särskilda registersystem för produktion statistik av på vissa områden, vilket gör att statistiken blir alltmer integrerad och att de olika produkterna blir alltmer beroende av varann. SCB har ändå fått kännas av en viss konkurrens. Den har tvingat SCB att se över sin effektivitet och sina produktionsrutiner. En del av denna utveckling skulle förmodligen ha ägt utan den rum nya konkurrenssituationen, eftersom den i hög grad också har att göra med den teknikutveckling sker. Utredningen bedömer att konkurrenssom

utsättningen har påskyndat utvecklingen.

Konkurrensutsättningens fördelar

Den självklara fördelen med att produktionen sätts under konkurrens är att den förväntas göras effektivare. Utredningen har funnit flera exempel på att den har effektiviserats i meningen att samhället får ut mera statistik för pengarna. Några myndigheter har framfört att det kan vara trögt att påverka SCB som producent. Det ske mest anses effektivt via öppen upphandling.

Några av de statistikansvariga sektorsmyndigheterna har pekat

fördelar i form av lägre kostnad åtminstone ett lägre anbud och i

något fall kvalitetsförbättringar. Några myndigeter, bland dem

Statistiken 153

Skolverket, pekar på att de, att begära in offerter från andra än genom SCB, kunnat på SCB att rationalisera sin produktion och sätta press härigenom kunna sätta ett lägre pris än tidigare. Socialstyrelsen har pekat på SCB efter klagomål på ett alltför högt pris kunde sänka att

priset så kraftigt att SCB:s affärsmässighet kan ifrågasättas.

fördel med konkurrensutsättningen är att personalen vid En annan de statistikansvariga sektorsmyndighetema blir aktiva i inköparrollen att den härigenom tvingas ta ställning och lär sig en hel del om samt statistik och statistikbehov. De statistikansvariga sektorsmyndighetema tvingas bl.a. sätta sig in i och tänka igenom vilka krav som ska ställas. Härigenom kan säga att hela statistiksystemet utvecklas positivt. man Statistikkunskaper sprids. Myndigheterna blir kompetenta i sin mera ansvarsroll och bättre motparter till SCB och andra producenter vid förhandlingar. Utredningen har konstaterat att båda parter har mognat vad gäller såväl förhandlingsprocessen allmänt statistikkunnande. som Några statistikansvariga sektorsmyndigheter har pekat att kvaliteten följd konkurrensen har anpassats på ett bättre sätt till som av behoven. Myndigheterna har genom avtalsförhandlingar m.m., oavsett dessa sker med enbart SCB eller med flera tänkbara producenter, om fått anledning att tänka igenom behoven och kvalitetsfrågoma. Enligt SCB:s kontaktpersoner med de statistikansvariga sektorsmyndighetema har avtalsskrivandet, det ibland är tidsödande, även om medfört den positiva effekten att genomgångar av statistikens omfattning, innehåll och kvalitet sker regelbundet. SCB-personalen har i många fall mött större krav samt större intresse och engagemang för vad SCB gör att andra myndigheter fått ansvar för statistiken. genom

Konkurrensutsättningens nackdelar

Till nackdelarna med att konkurrensutsätta produktionen hör att det blir komplex och dyrare förhandlingsprocess. Att sköta upphandling en mer under konkurrens är nyhet för de allra flesta de statistikansvariga en av sektorsmyndighetema. Förhandlingar och avtalsskrivning har visat sig krävande. De har i flera fall krävt hjälp av jurister. vara Såväl SCB flera de statistikansvariga sektorsmyndighetema som av slår fast att det decentraliserade ansvaret har lett till en process som tidigare betydligt enklare. Enligt SCB:s kontaktpersoner med de var statistikansvariga sektorsmyndighetema krävdes det första året stora resursinsatser för att komma fram till slutliga avtal om produktionen. Därefter har avtalen i de flesta fall kunnat förnyas med måttliga insatser. Till bilden hör att vissa de statistikansvariga sektorsav

154 Statistiken

myndigheterna ibland har upplevt avtalsdiskussionema konstlade vara som följd av att SCB för dem är den enda tänkbara producenten. Ovana vid att hantera avtalssituationer upplevdes inledningsvis av

flera av de statistikansvariga sektorsmyndighetema ett besvär. Till

vara bilden hörde olika uppfattning i rollfrågor. Vissa myndigheter upplevde att SCB-personal inte alltid förstod innebörden att SCB inte längre av hade statistikansvar. Vidare uppträdde delar SCB-personalen av inledningsvis inte alltid enbart producent vid avtalsförhandsom en lingama, utan dessutom ibland ansvarig och ibland även som som övervakare av systemet. Förståelsen för de olika rollerna har med tiden ökat och anses av de allra flesta inte längre något problem. vara Inför reformen uttrycktes hel del farhågor hade sin grund i en som förväntade produktionsändringar. Det skulle, följd konkurrsom av ensen, bli en mängd olika statistikproducenter, vilket inte bara skulle påverka effektiviteten, utan dessutom kvaliteten, samordningen, belastningen på uppgiftslämnama Utredningen kan konstatera att denna osv. farhåga än så länge inte kommit att besannas. Till nackdelarna hör vidare att det finns risk för att byte av producent, kan innebära att det blir brott i statistikseriema. Jämförbarheten över tiden kan därför minska, t.ex. följd olika som av att register används eller används på olika sätt bas för statistiken. som Tydliga regler kan inte klara allt. På några de områden där av producenten har bytts, kan brott i serierna ha skett. Detta gäller t.ex. rederistatistiken.

Några av de statistikansvariga sektorsmyndighetema har vidare

angivit att de lägger stor vikt vid att producenten skall stor och vara livskraftig. Flera har den uppfattningen att produktion löpande av officiell statistik inte kan skötas någon inte med stor säkerhet av som kommer att existera även på lång sikt. Skogsstyrelsen har framfört att möjligheterna att utnyttja en

entreprenör för statistikinsamling varit positivt kostnadssynpunkt.

ur Emellertid har det visat sig att det kan bli svårt att hålla kontroll på kvaliteten. Skogsstyrelsen därför att kvalitetskontroll/kvalitetsanser

säkring är nödvändiga komponenter både i kontraktsskrivning och i uppföljning.

Erfarenheter av produktion utanför SCB

Som framgått ovan har utredningen inte funnit att någon producent vid sidan SCB är beredd att åta sig alla moment i produktionskedjan. av

När de statistikansvariga sektorsmyndighetema använder sig andra

av än SCB, svarar de vanligen själva för flera momenten i kedjan. av

1999:96 Statistiken 155 SOU

Till utredningens uppgifter hör att försöka utvärdera hur det har gått

i de fall då statistiken eller delar den produceras av andra än SCB, av dvs. de statistikansvariga sektorsmyndighetema själva eller av andra av emellertid inte särskilt Ändå är producenter. Antalet exempel är stort. erfarenheterna från flera dem, enligt den information som av utredningen fått från i första hand myndigheterna själva, SCB och

användare, inte enbart positiva. BRÅ på tidigt stadium tog över hela produktionen från SCB. tog ett - Detta ledde till vissa problem, beroende bl.a. på att det var ett större jobb väntat för BRÅ att bygga de databaser, vilka man än upp avsåg att basera statistikproduktionen. Beslutet att sköta

produktionen i regi ledde därför till kraftiga förseningar av egen statistiken på rättsväsendets område. Kulturrådet har valt att själv producera teaterstatistik och musei- statistik. Anledningen är dels missnöje med SCB:s arbete, dels att rådet ville övergå till att basera statistiken på administrativa egna rutiner. Produktionen har fungerat bra vad gäller teaterstatistiken. När det gäller museistatistiken, Kulturrådet avsåg att producera som i regi fr.o.m.1998 har det gått sämre. Resultaten kunde egen flera månader försenat och först sedan särskilda presenterats konsultinsatser utnyttjats.

LES upphandlade inför 1998 produktionen preliminär statistik

av avseende skördeutfallet att skicka offertförfrågan till sju genom presumtiva producenter, vilka tre svarade med offert, bland dem av SCB. LES anlitade metodexpertis från SCB för att precisera kraven inför sin upphandling, t.ex. för att avgöra vilka urvalsstorlekar som

är rimliga. Ambitionen har varit att ökad registeranvändning genom sänka kostnaderna för statistiken utan att användbarheten försämras. Svenska Lantmännens Riksorganisation, SLR fick uppdraget. SLR

intresseorganisation. En konkurrerande intresseorganisation är en

har reagerat mot valet producent. Det gäller Spannmåls-

av föreningen, att det är nackdel för dem att SLR genom som anser en sin roll producent får tillgång till materialet tidigare. som Föreningen har dock inte uttryckt att det skulle leda till andra risker

t.ex. för minskad trovärdighet hos resultaten.

SIKA har princip att alltid konkurrensupphandla produktionen.

- som Statistiken inom transportområdet sköts fortfarande av SCB som, enligt SIKA, har vitaliserats att få känna av konkurrensen. När av

det gäller produktionen vägtrafikolycksfallsstatistiken har SIKA

av lagt uppdrag på Vägverket att fr.o.m. 1997 sköta insamlingen av olycksrapporter från polisen samt fortsättningsvis sköta det register bas för statistiken. Kvalitetsbrister i Vägverkets arbete, som utgör

156 Statistiken

bl.a. i form av dubbelrapportering, har gjort att den officiella statistiken avseende 1997 och 1998 har försenats. SIKA har också lagt producentuppdraget utanför SCB vad beträffar rederistatistilc, där Sjöfartens analysinstitut SAI sköter produktionen. SIKA anser att detta har förbättrat kvaliteten, eftersom inte bara SCB:s företagsregister, utan även SAI:s

egna register nu kan användas bas för statistiken. Utredningen har

som dock konstaterat att statistiken har försenats.

Socialstyrelsen producerar delar av sin statistik i egen regi. Andra

delar produceras av dels SCB, dels Inregia AB, fr.o.m. 1998

som

sköter produktionen socialtjänststatistiken till ett väsentligt lägre

av pris än det som SCB offererat. Socialstyrelsen upplever att resultatet har blivit väsentliga förbättringar statistiken och ökad effektivitet

av i produktionen. SCB:s prissättning av sin medverkan har varit och är, enligt Socialstyrelsen, ett problem.

Skogsstyrelsen utnyttjar Inregia AB för en del av sysselsättnings-

statistiken. Efter upphandling har Inregia fått uppdraget att sköta enklare delar, medan SCB sköter de statistiskt komplexa

mera delarna. Produktionen fungerar bra, Skogsstyrelsen att

men anser det innebär eget arbete att uppdraget till producenter är

mera ge som mindre erfarna än SCB. Skolverket har inhämtat anbud från flera producenter vad gäller lärarstatistiken. SCB har valts sedan SCB:s pris sänkts följd

som av konkurrensen. Skolverket anser att får statistik för

man mera pengarna än om man hade anlitat SCB utan konkurrensupphandling. Vidare anser Skolverket att det skulle ha inneburit arbete för

mera Skolverket självt i form av granskning, informationsutbyte

m.m. om en annan producent än SCB fått uppdraget. Annan statistikproduktion än den som avser officiell statistik upphandlar Skolverket ofta från andra än SCB.

Flera av de myndigheter som hatt ett slags statistikansvar sedan gammalt, producerar själva den statistik de har för. Till sådana

ansvar

myndigheter hör Sveriges lantbruksinstitut, SLU, som producerar

Riksskogstaxeringarna helt i regi. Detta är emellertid inte något

egen nytt. SLU och dess föregångare har alltid skött denna produktion. Det kan konstateras att flera av de förändringar som skett vad gäller valet av producent dvs. regel byte från SCB till producent

som annan har skapat problem för såväl den statistikansvarige för användarna.

som I flera fall har statistiken försenats och i några fall förefaller det dessutom som om den kan ha drabbats av kvalitetsbrister.

I de fall de statistikansvariga sektorsmyndigheternas erbjudit flera

än SCB att lämna offert, har dessa erbjudanden vanligen skickats till

Statistiken 157

5-8 tänkbara producenter. För det mesta är det två eller högst tre av dem har lämnat anbud, däribland SCB. Den andra producenten

som

varit med och konkurrerat regel Inregia AB. I något fall har som är som Enator också lämnat offert. Härutöver är det branschorganisationer, vilka endast har möjlighet att delta inom ett specifikt område, som konkurrerat. De har i två fall också fått uppdraget.

Till erfarenheter i övrigt från de statistikansvariga sektors-

myndigheternas upphandling hör att det i prishänseende kan vara stora

skillnader mellan de tilltänkta producenternas erbjudanden, trots att kravspecifikationen varit densamma. I något fall rör det sig om en reell differens, men i andra fall beror skillnaderna olika uppfattningar om

vilka tjänster som egentligen efterfrågas.

Från myndighet, SIKA, har framförts att SCB, i likhet med andra

en

statistikansvariga myndigheter, bör upphandla sin produktion. Detta

skulle, enligt SIKA, underlätta uppbyggandet marknad utanför

av en SCB, eftersom SCB står för hälften behovet. SCB kan dumpa

av marknaden att göra allt själv. Som det är är det svårt för

genom nu andra att konkurrera.

Dagens sektorsuppdelning statistiken har, enligt flera av de

av statistikansvariga sektorsmyndighetema och flera användare, fungerat bra under den period som gått till stor del beroende på att produktionen inte har blivit särskilt splittrad samt att den i hög grad sköts av erfarna statistiker. Det mest positiva flera dem anser ha hänt hittills som

som av

följd konkurrensutsättningen, är att SCB har tvingats påskynda

av

effektiviseringen av produktionsrutinema.

Från SCB har kritik framförts mot några av de statistikansvariga sektorsmyndigheter valt producent än SCB. Kritiken

som en annan

i ett fall att att statistiken inte har blivit korrekt skött. I avser man anser ett annat fall gäller kritiken att den fått uppdraget anses ha ett

som partsintresse i statistiken. En tredje kritik från SCB:s sida går ut

typ av på att vissa statistikansvariga sektorsmyndigheter, när de överväger att

själva sköta produktionen, tillämpar kalkyleringsprinciper som på ett

avgörande sätt skiljer sig från SCB:s principer. Detta leder, enligt SCB,

ofta till ojusta kostnadsjämförelser, eftersom SCB:s produktion upplevs

väsentligt dyrare än motsvarande produktion inom den egna vara

myndigheten. Det innebär att den statistikansvariga myndigheten själv

och SCB i praktiken inte konkurrerar på lika villkor.

Ett sammanfattande intryck är att SCB i praktiken på många områden fortfarande i praktiken har monopol på produktion av officiell statistik. Flera de statistikansvariga sektorsmyndighetema har

av framfört att de delar uppfattningen att det inte existerar någon reell konkurrent till SCB när det gäller väsentliga delar den officiella

av statistiken. Det beror ofta på att statistiken till sin karaktär är

158 Statistiken

omfångsrik och har många uppgiftslämnare, ibland i kombination med behov av registerutnyttjande. I vissa fall anses behovet att bryta ned låga nivåer och kraven på tillgång till individuppgifter tala för SCB. Andra faktorer bakom SCB:s exklusiva situation anses bl.a. vara gällande sekretessbestämmelser och beroendeförhållanden mellan olika statistikprodukter.

Konkurrenshämmande beroendeförhållanden

Sådana beroendeförhållanden skapas bl.a. genom att olika statistikområden överlappar varandra. Detta gäller dels i den meningen att de utnyttjar delar av samma register som bas för sin statistik, dels genom att statistik från myndighets ansvarsområde kan vara input i ett

en statistiksystem hos en annan myndighet. Detta gäller sedan gammalt för nationalräkenskapssystemet. Liknande beroendeförhållanden har växt upp eller håller på att växa upp på flera områden. Till statistikområden

går i varandra hör också kretsloppsstatistiken och miljösom räkenskapssystemet.

På basis av de datamaterial som Riksförsäkringsverket arbetar med utvecklas f.n. ett integrerat system, som syftar till att göra data tillgängliga på ett samlat sätt. Det bedöms komma till stor nytta för delar av den officiella statistiken bl.a. genom att kunna kopplas till andra system t.ex. de statistiska databaserna och andras databaser som konstruerats för olika statistikändamål med utgångspunkt från administrativa data.

SCB utvecklar metoder syftar till att göra det möjligt att i ökad

som

utsträckning utnyttja data från befintliga register i stället för att samla

data på nytt. Utredningen att det är viktigt att stödja projekt av det

anser här slaget samt att de statistikansvariga sektorsmyndighetema involveras i dem. Användningen av register som bas för statistikproduktion kan emellertid leda till att möjligheterna minskar för andra än de som ansvarar för registren att i praktiken konkurrera om produktionen. Trots att utvecklingen mot mera registerbaserad statistik kan riskeras snedvrida konkurrenssituationen, sådan utveckling

är en viktig, dels för att förbilliga produktionen, dels för att reducera arbetet och kostnaderna för uppgiftslämnama.

Det är, sett ur hela statistiksystemets synpunkt och framförallt ur uppgiftslämnamas synpunkt, inte rationellt att utanför ett sådant system producera statistik som kan tas fram inom systemet. Utredningen anser att det är viktigt att vidmakthålla goda förutsättningar för projekt av det här slaget. Databasema Linda och Louise, som utnyttjas av bl.a. SCB, Socialstyrelsen och RFV, är exempel på databaser som skapats

Statistiken 159

med utgångspunkt från likartad filosofi. Dessa bildar, i form av ett en slags halvfabrikat, baser för en effektiv produktion. Det finns därför anledning att diskutera det överhuvud taget är om ändamålsenligt att konkurrensutsätta statistikproduktionen. Möjligen är det bra för vissa moment på några statistikområden. När det gäller produktionen i dess fulla omfattning kan konkurrenssituationen riskera att leda till försämringar, t.ex. vad gäller kvaliteten. Sådana försämringar kan t.ex. uppkomma följd brister i statistiksom av kompetens hos producenten. Detta bör vägas mot eventuella ekonomiska vinster samt självfallet mot de kvalitetskrav som i praktiken gäller mot bakgrund statistikens användning av Användningen administrativa register bas för statistikav som produktion framstår de faktorer begränsar möjligheterna som en av som till reell konkurrens produktionen. Den leder i praktiken till att en om det blir svårare för andra än de för registren att sköta som ansvarar produktionen. Det finns emellertid moment i produktionskedjan där reell konkurrens är möjlig och lämplig. Det gäller sådana produktionsmoment är fristående karaktär. Till sådana hör t.ex. som av mera särskilda insamlingar data, i de situationer där sådana insamlingar är av nödvändiga. Insamlingsfasen ställer emellertid stora krav på statistikkompetens, oavsett på vilket sätt data samlas in till statistiken. I datainsamlingen är det särskilt viktigt att statistiskt vedertagna metoder tillämpas. Detta de grundläggande kraven på den officiella är ett av statistiken enligt gällande föreskrifter och medför att god statistikkompetens i praktiken är ett krav.

Arkiveringsjrågor

Till statistikproduktionen hör arkiveringsfrågoma. Utredningen har funnit att de ofta har hanterats på ett otydligt sätt när de statistikansvariga sektorsmyndighetema tecknat avtal om produktion. Frågor rör arkivering omfattas inte de bevakningsuppgifter som SCB som av har inom för verkets förvaltningsuppgifter. Det är Riksarkivet ramen RA är tillsynsmyndighet vad beträffar äldre material. Rikssom arkivets uppgift även statistikområdet. SCB har som princip att avser inom verket enbart behålla sådant äldre material som utnyttjas aktivt och det därför finns intresse att lätt kunna få tillgång till. Övrigt som av material överlämnas normalt till Riksarkivet enligt överenskomna principer. I princip gäller arkivbildningsplan skall upprättas för varje att en statistikprodukt. Detta innebär att det fattas beslut om hur man avser att

160 Statistiken

förfara med de olika handlingarna. Det kan gälla inkomna primäruppgifter på blanketter eller elektroniska media, objektsregister, ADBregister med agregerade data, råtabeller, dokumentation till registren metadata, skrivelser, PM rörande produkten och produktbeskrivningar. Olika tidpunkter för arkivering kan gälla för olika register med hänsyn till hur ofta man går tillbaka till äldre årgångar.

Beslut om gallring, dvs. att friställa i stället för att arkivera material, inhämtas från Riksarkivet, beslutar eventuell gallring

som om av handlingar inklusive ADB-register faller under lagen SFS

som 1995:606. För andra personregister kan det vara Datainspektionens sak att meddela gallringsbeslut.

Genomförandekommittén ansåg att arkivansvaret vad gäller de olika statistikproduktema, dvs. ansvaret för att äldre material arkiveras enligt gällande regler, skulle ligga på respektive statistikansvarig myndighet. Uppgiften ligger finansierings- och innehållsmässigt inom för

ramen respektive statistikområde och skall därför inte finansieras via förvaltningsanslaget. De beslut har gällt för SCB rörande

som arkivering som fattats av Riksarkivet följer inte automatiskt med till

en ny statistikansvarig myndighet.

För de områden där SCB har statistikansvar har arkiveringen i huvudsak fungerat. Den har skötts på sätt före refonnen.

samma som Inom SCB finns en särskild funktion för arkivfrågor. Just äger ett

nu s.k. plattformsbyte vid SCB, vilket innebär övergång från stordator

rum till smâdatorer för produktionen. Detta påverkar även arkiveringsrutinema. Som följd av plattformsbytet arbetar SCB på modell

en ny även vad gäller arkiveringen, dvs. arkivering i teknisk miljö. Detta

ny sker kopplat till andra förberedelser för den nya miljön. En särskild kravspecifikation för en ny programvara för arkivering har utarbetats.

För områden där andra än SCB har statistikansvar har utredningen funnit att arkivfrågoma på många områden, som konsekvens

en av reformen, kommit att prioriteras lägre än tidigare. Några statistikansvariga sektorsmyndigheter har börjat arbeta med frågor rör

som arkivering, men flertalet har ännu inte tänkt på hur de ska skötas. För ett par myndigheters räkning har SCB åtagit sig, i samband med avtal om produktionen i stort, att även sköta arkiveringen.

När det gäller de statistikansvariga sektorsmyndigheter

som numera sköter hela eller delar produktionen i regi finns regel

av egen som material arkiverade genom SCB:s försorg fram t.o.m. 1994. För tiden efter 1994 har någon arkivering regel inte skett. Exempelvis finns

som arkiverat material vad gäller BRÅ:s ansvarsområden fram 1994

t.o.m. och vad gäller Socialstyrelsensområden t.o.m. 1995. När det gäller material av senare datum har arkivering påbörjats hos Socialstyrelsen.

Statistiken 161

Till arkiveringen hör krav på dokumentation. Det anses särskilt viktigt att de ADB-register som skall bevaras dokumenteras. Detta är nödvändigt för att de skall vara möjliga att använda på nytt. Hos SCB finns den s.k. SCBDOK-modellen. Vidare arbetar SCB med att lägga in metadata i den metadatabas som ingår i Sveriges statistiska databaser. Metadatabasen skall ge beskrivningar av materialen som i allt väsentligt liknar de som behövs för arkivering. Där finns och kommer att även finnas metadata som avser vissa av andra statistikansvariga myndigheters material.

Som skäl till att arkivera och dokumentera materialen tämligen snabbt, dvs. redan efter något år, kan nämnas att kunskapen om registren riskerar att försvinna, t.ex. genom byte av personal. Vidare krävs att utdrag enligt Personuppgiftslagen görs ur alla registerårgångar som finns kvar hos myndigheten, dvs. de material som ännu inte har överlämnats till Riksarkivet.

Ett problem är, enligt SCB:s arkivfunktion, att Riksarkivet ännu inte har någon elektronisk förteckning över de ADB-register som myndigheterna har arkiverat. SCB har föreslagit att Riksarkivet skall bygga upp en databas som gör det möjligt för alla myndigheter att med hjälp av en och samma databashanterare lägga in och komma åt material. Det skulle innebära ett förfarande som är analogt med det som biblioteken använder.

Utredningen bedömer att flera av de statistikansvariga sektorsmyndigheterna behöver stöd och hjälp med sin arkivering. Flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter har kommit i ett läge, där det

nu är hög tid att fundera på dessa frågor. Det förefaller i första hand vara mindre myndigheter, med få personer anställda för statistikfrågor, som har problem med speciella frågor det slag arkivering är ett

av som exempel på. Det stöd och den hjälp som behövs kan ha formen av utbildningsinsatser, men också av lathundar och checklistor.

Det är viktigt att framtida användare kan återfinna äldre statistik, oavsett vem som är statistikansvarig. Det är vidare ett önskemål att SCB:s och Riksarkivets databaser blir så kompatibla att det blir möjligt att utbyta information emellan dem och att SCB och andra statistikansvariga sektorsmyndigheter kan överföra metadata direkt till Riksarkivets databas. Det är önskvärt att SCB och andra statistikansvariga myndigheter arbetar med liknande rutiner så att all officiell statistikdokumentation behandlas på likartat sätt. Utredningen bedömer att koppling till Sveriges statistiska databaser kan effektiv lösning

vara en på denna fråga.

6 19-1312

162 Statistiken

Av avsnitt 6.4 produktionsprocessen har bl.a. följande framgått:

om

Statistikproduktion är ett begrepp som rymmer en mängd del- -

aktiviteter.

SCB sköter fortfarande merparten av produktionen. Många anser -

slags monopolsituation i praktiken gäller för SCB. Det är

att en

knappast någon, vid sidan SCB, är beredd att åta sig alla

av som

moment i produktionskedjan.

Konkurrensen anses vara bra för vissa produktionsmoment, men -

tveksam för andra. En principiell fördel med konkurrens-

mera

utsättningen är att effektiviteten har ökat på flera områden: Mer

statistik för pengarna.

De olika statistikområdena har blivit alltmer integrerade och -

produktionsmässigt beroende av varandra, bl.a. som följd av att

uppgifter från samma register används.

Genom att fungera beställare har personalen vid myndig- - som

heterna tvingats sätta sig in i behoven samt ta ställning i olika

statistikfrågor. Det innebär bl.a. att statistiksystemet förkovras

samt att statistikkunskaper sprids.

Inledningsvis var rollfrågoma ibland oklara, vilket gjorde vissa -

avtalsförhandlingar onödigt komplicerade. Detta är numera inget

större problem.

Erfarenheterna av att utnyttja andra producenter än SCB är hittills -

inte enbart positiva.

Stora skillnader i tänkta producenters anbud beror i vissa fall på -

olika uppfattning om vad produktionen egentligen skall omfatta.

Produktionen har enligt många fungerat bra i den nya -

organisationen till stor del beroende att den i praktiken inte

blivit särskilt splittrad.

Arkiveringsfrågoma hanteras flera på ett otydligt sätt. - av

Statistikansvariga är inte alltid medvetna om sitt ansvar. De

beslut som gällt vid SCB gäller inte automatiskt för en annan

myndighet.

För flera områden gäller att någon arkivering inte har skett efter -

1994.

7¶Statistiksystemet

I kapitlet beskrivs sådana resultat av utvärderingen som avser statistiksystemet i dess helhet. Här behandlas frågor om samordningen inom systemet, liksom avgränsningen mellan officiell respektive icke officiell statistik och gränsen mellan olika statistikområden och olika myndigheters Även prissättningsfrågor utgör del

ansvar. en av systemet, som av många har ansetts vara viktiga.

Den officiella statistiken behöver hänga ihop i ett system även sedan den har delats upp på flera samhällssektorer och ansvaret fördelats på flera myndigheter. Detta har resulterat ett arbetsområde som till stora delar är nytt, dvs. där nya uppgifter har tillkommit genom statistikreformen. Det ställs en rad nya krav på statistikens aktörer.

Systemet Sveriges officiella statistik har genom reformen både vidgats och fått en tydligare avgränsning. Systemet kan sägas konstitueras av

den officiella statistiken -

de metoder, bakomliggande register m.m. som utgör underlag för -

statistiken de myndigheter som har ansvar för statistiken.

-

De krav som numera ställs på officiell statistik har medfört att det är nödvändigt att tydligt avgränsa vilken statistik som skall omfattas av begreppet respektive vilken statistik skall ligga utanför. Även

som gränserna mellan olika statistikområden och mellan olika myndigheters ansvar är frågor som blev föremål för diskussion och tydliggöranden genom reformen.

7.1 av

Samordning systemet

Splittrande och samordnande faktorer

Det finns övergripande mekanismer som verkar i splittrande respektive samordnande riktning. Reformens fördelning av statistiken sektorsmyndigheter faktor som i sig verkar splittrande. Ju fler aktörer

är en desto mer osamordnat blir det spontana intrycket och desto viktigare

164 Statistiksystemet

blir det med samordningsaktiviteter. Efter refonnen är fler myndigheter, fler departement och fler producenter inblandade i den officiella statistiken.

Reformen är dock även i sig tydliggörande och i den meningen indirekt även samordnande. I Bo Sundgrens uppsats se särskilt appendix hävdas att frågor och problem som uppstår mellan två eller flera statistikomrâden blivit synliga. Det finns därför större förut-

mera sättningar för att de blir föremål för diskussion. När de uppstod inom SCB förblev de ibland osynliga för omvärlden, som därmed inte fick möjlighet att ge sin syn på saken. Detta kunde riskeras leda till att en fråga blev mindre allsidigt belyst.

Historien sammanhållande faktor. Statistiken har på flertalet

är en områden under en lång tid haft en viss omfattning. Det är inte orimligt att anta att det upplevs som ett större beslut för en ny statistikansvarig myndighet att ta bort något eller förändra det sammanhang där statistiken tidigare funnits än att besluta om något som från grunden är nytt.

En annan sammanhållande faktor är att SCB även efter reformen har en mycket tung roll. I det närmaste all produktion av officiell statistik sköts fortfarande av SCB. Därtill har SCB fått ett mandat att samordna och bevaka den officiella statistiken och det statistiska systemet. Slutligen är SCB den statistikansvariga myndighet som ansvarar för flest statistikomrâden.

Fler departement är aktiva i statistikfrågor, jämfört med situationen före reformen. Den gemensamma beredning som görs i regeringskansliet av frågor som leder till regeringsbeslut fyller dock en samordnande funktion. Alla myndigheter styrs vidare via instruktioner,

regleringsbrev och andra departementsbeslut. I arbetet med denna

styrning påverkar de olika departementen självfallet varandra.

Den utövade samordningen i vissa avseenden otillräcklig

anses vara

Utöver dessa övergripande mekanismer som verkar av sig själva bedrivs aktiv verksamhet i avsikt att säkerställa samordningen inom systemet. En avgörande fråga när det gäller samordningen och bevakningen är vilket mandat och vilken handlingskraft SCB:s funktion med denna uppgift i praktiken har. Denna sköts idag till största delen av SCB:s tillsynskansli med internationellt sekretariat TKI, även om såväl enheten för information och publicering som Metodenheten på olika sätt också har samordnande funktioner.

Flera intervjuade anser att samordningen och bevakningen av systemet behöver förstärkas. Detta beror dels på att mandatet upplevs

Statistiksystemet 165

oklart, dels på att samordningsfunktionens position har uppfattats som känslig att såväl denna som den konkurrensutsatta produktionen

genom och även ansvaret för vissa statistikområden ryms inom myndigheten SCB. Framför allt under den första tiden efter reformen utgick SCB från att ett starkt agerande inom ramen för samordnings- och

bevakningsrollen kunde riskeras uppfattas ett gynnande av den

som

myndigheten. Agerandet gäller exempelvis bedömningar av

egna kvaliteten och kvalitetsutvecklingen statistik inom såväl SCB:s som

av andra myndigheters ansvarsområden.

Frågans känslighet och försiktigheten i TKI:s agerande har inneburit att dess samordnings- och bevakningsaktiviteter i första hand kommit att omfatta den del systemet där SCB är inblandad, antingen som

av ansvarig eller producent. Hittills har detta TKI:s personal inte

som av upplevts något stort problem, eftersom den helt dominerande delen

som

den officiella statistiken ryms inom antingen SCB:s statistikansvar av eller inom andras med SCB producent. Vissa delar av den

ansvar som officiella statistiken ligger dock utanför SCB:s ansvars- och produktionsroll. Samordnings- och bevakningsfunktionen är avsedd för systemet i dess helhet. Om flera producenter tillkommer, kan den hittillsvarande avgränsningen visa sig olämplig. Se även avsnitt

vara 5.4.1 om SCB:s roller.

Utredningens uppfattning är att samordningen hittills har bedrivits mest aktivt och fungerat bäst i fråga om samordning av själva statistiken, till skillnad från samordning mellan aktörerna. Genomförandekommittén också mest detaljerad i sina förslag när det gäller

var frågor rör samordning av statistiken. Därtill har SCB:s

som samordningsaktiviteter varit mest synliga vad gäller statistiksamordning. Vid utredningens kontakter med olika intressenter, är det i flera fall med avseende på frågor rörande kontakter och gränsytor mellan aktörer behov effektivare samordning har tagits upp.

som av

Två delsystem

Det finns anledning att göra tydlig åtskillnad mellan olika aspekter

en på begreppet samordning inom statistikområdet. Det kan därför vara på sin plats med redogörelse för och en strukturering av de aspekter

en

utredningen har lagt i begreppet. som

Som antytts kan tala om två olika system som rör den

ovan man officiella statistiken. Inom båda behövs och bedrivs samordning. Det system utredningen främst studerat är det system som utgörs av ett

som antal aktörer. Aktörema är de statistikansvariga myndigheterna

166 Statistiksystemet

inklusive SCB, SCB i sin förvaltningsroll och statsmakterna. Detta system, har en output i form statistik.

av

Statistiken är i sig ett system, bestående av ett antal statistikområden, produkter, bakomliggande register och andra data, metadata, metoder och regler.

Det finns ett stort antal frågor som har med samordning att göra inom båda dessa system. För enkelhets skull kallar vi här de två systemen för aktörssystemet respektive statistiksystemet.

Till frågor som rör samordning inom aktörssystemet hör: A frågor som rör relationer mellan olika aktörer och mellan olika

statistikområden, t.ex. erfarenhetsutbyte mellan aktörer, samarbete

kring statistikansvaret i sin helhet eller kring enskilda frågor inom

ramen för ansvaret, gränsen mellan två statistikansvariga myndigheters ansvar, flödet av statistik mellan myndigheter m.m.

B frågor som rör hur systemet som en helhet och statistiken i stort

uppfattas utifrån, framför allt av användare. C frågor som rör överblick över systemet och statistiken, t.ex. hur helt

nya områden eller existerande områden som inte belyses av den

officiella statistiken skall hanteras m.m. D frågor som rör eventuella prioriteringar mellan statistikområden

gäller främst för SCB:s områden.

Till frågor som rör samordning inom statistiksystemet hör: E principer för avgränsning av officiell statistik. F enhetlig och samlad åtkomst Sveriges statistiska databaser, Svenska

statistiknätet m.m. G jämförbarhet och möjlighet att sambearbeta definitioner, klassi-

ñkationer, standarder m.m. H metodfrågor vedertagna gemensamma metoder för urval, bortfall,

granskning m.m. och centralt stöd.

7.1 inom

Samordning aktörssystemet

I genomgången av de uppgifter som Genomförandekommittén föreslog att SCB skulle sköta i och med reformen, nämns det som här kallas samordning inom aktörssystemet i relativt allmänna termer. De är långt mindre detaljrika än de uppgifter SCB föreslås få i frågor som rör samordning inom statistiksystemet. Här exemplifieras Genomförandekommitténs beskrivning med ett antal citat:

SCB skall ha ett samlande för hela SOS-systemet, - ansvar

SCB skall i detta sammanhang särskilt beakta tredje parts intresse, -

Statistiksystemet 167

SCB ska nationell samordnare och bevakare av SOS, - vara

"SCB skall löpande bevaka att den officiella statistiken uppfyller -

användarnas grundläggande krav".

Vidare framhåller Genomförandekommittén följande: I den mån SCB uppmärksammar eller blir uppmärksammad på sådana brister i den officiella statistiken att dess användbarhet eller faktiska användning försämras, skall verket i första hand påtala situationen för den

beställaransvariga myndigheten. Om ändring inte kommer till stånd kan

SCB föra frågan till regeringskansliet. Vidare sägs att SCB med

upp säkerhet kommer att löpande få synpunkter på sådana statistikbehov

som

för att dessa frågor tas om hand och kanaliseras vidare. ansvara

A Relationer mellan aktörer

Ju fler personer/organisationer är inblandade i en aktivitet, desto

som viktigare brukar samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan dem bli. Det har visat sig att brist på förståelse och information ligger till grund för missförstånd och olikheter i synsätt i flera frågor, t.ex. frågor om

prissättning.

Att hålla ihop de statistikansvariga i en slags "SOS-familj ingår i de förvaltningsuppgifter SCB fick vid refonnens införande. Denna

som uppgift har SCB hittills utfört främst informationsbladet

genom Statistik-Kontakt seminarier och andra träffar till vilka de

och genom statistikansvariga sektorsmyndighetema har inbjudits. SCB har genomfört lunchseminarier och metodseminarier kring olika frågor och särskilda seminarier om EU-frågor.

Fr.o.m. 1999 tillkommer dessutom ett elektroniskt nätverk för informationsutbyte. Det kallas SAM-forum och del den för

är en av systemet hemsidan på Internet, till vilken SCB, alla

gemensamma

statistikansvariga sektorsmyndigheter och regeringskansliet har till-

träde. Den sköts SCB:s Tillsynskansli med internationellt sekretariat.

av På denna plats kommer att finnas nyheter, utrymme för frågor och diskussioner, information lagar, förordningar, föreskrifter stöd och

om utbildningar, information internationella frågor, resultat från SCB:s

om

uppföljningsstudier t.ex. systemets samordning och om punktlighet

om

och framställningstid, information om uppgiftslämnarfrågor m.m.

- SAM-forum" ersätter informationsbladet Statistik-Kontakt och förväntas väsentligt utökad service.

ge

Dessutom finns ett informellt forum för samarbete kring frågor som rör statistikansvaret. Forumet kallas SAMPUB och startades 1996, på

168 Statistiksjøstemet

initiativ av representanter för ett par sektorsmyndigheter. Till att börja med diskuterades gemensamma publiceringsfrågor, senare har även andra gemensamma frågor kommit att behandlas. Viktiga moment i inrättandet av en gemensam hemsida för officiell statistik Svenska statistiknätet har hanterats inom SAMPUB. Trots att inte alla statistikansvariga myndigheter brukar delta i mötena, är det mångas uppfattning att forumet har fyllt viktig funktion när det gäller

en samordningen och erfarenhetsutbytet inom systemet.

I vissa länder skapas viss samordning och enhetlighet mellan

en statistik inom olika samhällssektorer genom någon form av system för sammanhållning mellan personer som arbetar med statistik på olika ministerier och myndigheter. I Frankrike utbildas de allra flesta statistikema vid högskoleutbildningar som organiseras av den centrala statistikbyrån ITNSEE. Detta underlättar kontakter mellan sektorer när de börjar yrkesarbeta. I England ges kåren de ca 5 000 personer i

av ministerier och på myndigheter som arbetar med statistik ett gemensamt namn: Government Statistical Service GSS. Det anordnas fortbildning och erfarenhetsutbyten mellan dem och rörlighet mellan olika arbetsplatser uppmuntras.

Systemet med statistikansvariga sektorsmyndigheter har visat sig vara positivt för spridning av statistikkunnandet i den svenska statsförvaltningen. Det har bl.a. blivit en ökad rörlighet genom att statistikexperter flyttat mellan myndigheter, framförallt från SCB till andra statistikansvariga myndigheter. Uppmuntran av ytterligare rörlighet mellan sektorer för tjänstemän som arbetar med statistik, uppföljning och utvärdering är något som skulle kunna vara ytterligare berikande, bl.a. genom att bidra till ökat erfarenhetsutbyte över

sektorsgränsema.

B Uppfattningen av systemet som en helhet utifrån

Ju fler aktörer ett system består av desto mer oöverskådligt kan det uppfattas av omvärlden. För att undvika en sådan negativ effekt krävs att samordningen fungerar på ett sätt som gör att det ändå blir möjligt att samlat överblicka. Risken för oöverskådlighet också allvarlig

var en farhåga inför statistikrefonnen. Det var inte meningen att användare utanför systemet skulle få svårare att få kunskap och överblick över

om vilken statistik som finns, tillgång till den och möjlighet till inflytande över den. Tvärtom var tanken att statistiken skulle bli bättre för användarna, dvs. både mer relevant och mer tillgänglig.

Under utredningens kontakter med olika användare har det framkommit att vissa saknar en kanal som fungerar som en central och

1999:96 Statistiksystemet 169 SOU

samlad informationspunkt i systemet, för information såväl in till

aktörerna i systemet som ut från dem. Inåt skulle detta handla central för att samla upp synpunkter, om en från breda användare. De ingår praktiskt taget aldrig i någon t.ex. enskild statistikansvarig myndighets användarråd. Från sådan central en skulle Synpunkterna kunna spridas till berörda aktörer inom systemet. användare ingår i användargrupper har möjlighet att påverka på De som just det område för vilket har inrättats, inte mera brett, gruppen men i syfte säkerställa samordningen mellan olika statistikt.ex. att produkter. Utåt skulle det handla att sprida information existerande och, om om inte minst, planerad statistik. Det har framförts önskemål om ett forum samlat kan infonnera utvecklingstankar och kommande projekt som om hos olika statistikansvariga myndigheter. Enligt den enkätundersökning utredningen genomfört till ledamöter i användarråd, ser många som deltagare i användarråden möjligheten till information som den stora fördelen med sitt deltagande. Även de inte har intresse av att som påverka statistiken tycks således ofta ha ett stort behov att känna sig av tidigt informerade. SCB har byggt funktion information och statistikupp en som ger service i meningen hjälp med att hitta i statistiksystemet i dess helhet. Funktionen baserades vid inrättandet på befintlig servicefunktion vid en vilken sedan åtskilliga år lämnat användarna upplysningar om i SCB, första hand statistikresultat, telefon, brev m.m. per Vilken samordnande roll funktionen har är svårt att bedöma i praktiken. För de användare kontaktar den fungerar den som en som inkörsport till statistiken inom samtliga områden. Den får ett stort antal förfrågningarl. Om användarens fråga är enkel att besvara f°ar man ofta direkt från funktionen. Är frågan komplex och rör ett område svar mer där SCB är statistikansvarig hänvisas användaren till respektive inom SCB. Om någon myndighet är statistikansvarig program annan producent hänvisas frågeställaren också vanligtvis till det men SCB är producerande programmet inom SCB. I de fall frågan gäller statistik på område där SCB varken är ansvarig eller producent hänvisas till den ett statistikansvariga sektorsmyndigheten. Utredningen har fått den uppfattningen att erfarna statistikanvändare funktionen. De känner till att den finns. Dessa användare har

utnyttjar

EZ 2% Telefonförfrågningar 30 000 15 000 Förfr. via E-post l 500 3 500 Reg. skriñl. 5 500 5 000 svar Besök på SCB:s webbplats 4 600 000 7 300 000

170 Statistiksystemet

dessutom ofta upparbetade kontakter med SCB-anställda inom olika producerande program och vänder sig även direkt till dem. Mera oerfama användare, däremot, försöker i många fall istället på egen hand hitta i systemet. Utredningen har inte funnit att de statistikansvariga sektorsmyndigheterna aktivt utnyttjar det faktum att informationsfunktionen vid SCB existerar som en gemensam ingång till all statistik i systemet, genom att exempelvis nämna denna i sina informationsmaterial. Svenska statistiknätet, är sammanlänkning statistiksom en av ansvariga myndigheters hemsidor, kommer sannolikt att inom kort fylla en viktig funktion som en samlad ingång till all officiell statistik. Den allra vanligaste användarsynpunkten vad gäller systemets samordning utåt, har att göra med att olika myndigheter använder olika principer för prissättning tjänster. Detta har i sin tur att göra med att av förutsättningarna för statistikverksamheten och på avgiftssynen beläggning skiljer sig mellan olika statistikansvariga myndigheter, främst mellan å ena sidan SCB och å den andra sektorsmyndighetema. Denna samordningsbrist behandlas vidare i avsnitt prissättning 7.3 om av officiell statistik.

C Överblick systemets täckning över systemet

En annan aspekt på samordningen är överblicken över systemet. I utredningens kontakter har framkommit att vissa statistikansvariga myndigheter är oroliga för att statistikområden ligger utanför eller som bara delvis tillhör deras eget ansvarsområde faller bort eller inte tas

tillräckligt allvar.

Skogsstyrelsen har uppmärksammat att viss skogsstatistik kan riskera att falla mellan två stolar. Naturvårdsverket är för sina regeringsuppdrag beroende statistiska uppgifter från flera andra av myndigheter och organisationer. De det därför angeläget att ser som systemet på något sätt garanterar att de för statistik som ansvarar som andra myndigheter är beroende inte utan kontakter ändrar eller av lägger ned denna. För detta krävs dels bevakning beroendeav förhållanden, dels ett mandat att förhindra förändringar, kan få som besvärande konsekvenser för statistik. annan Även SCB är, i egenskap på välfardsområdet,

av statistikansvarig

beroende av statistik från andra myndigheter. SCB att det i vissa anser fall råder oklarhet hur dataleveranser från andra myndigheter till om SCB, och det omvända, skall finansieras. Man påpekar att det inte finns någon övergripande reglering och att SCB i vissa fall måste betala för

Statistiksystemet 17 1

underlagen till den officiella statistiken inom sitt ansvarsområde, i andra fall inte.

Dessa frågor hänger ihop med vilken process som föregår en ändring i den förordning anger vilka de olika statistikområdena är

som

ansvarsfördelningen mellan dem. Önskemål från statistiksamt ansvariga myndigheter ändringar statistikområden eller om

om av ändringar i ansvarsfördelning behandlas och avgörs av regeringen, eftersom det rör sig om frågor som regleras i en förordning. Av denna anledning blir dessa frågor föremål för gemensam beredning i regeringskansliet, där de berörda departementen f°ar möjlighet att lämna synpunkter. Detta torde innebära att departementen tillsammans får en samordnande överblick. I Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens oro ligger dock implicit frågan det inte behövs starkare samordning

om en redan på myndighetsnivå i denna typ av frågor, en nivå där mer

detaljerad kunskap olika statistikprodukters användning finns.

om

Utredningen har funnit att önskemål ändringar i statistik-

om förordningen hittills har framförts på olika sätt av olika statistikansvariga myndigheter. Vissa kontaktar sitt fackdepartement, andra kontaktar det departement ansvarar för samordningen av den

som officiella statistiken tidigare Finansdepartementet, numera Justitiedepartementet och ytterligare andra kontaktar Tillsynskansliet vid SCB.

fråga för vilken det inte har etablerats någon standard-

En annan procedur är den om hur helt nya statistikområden skall hanteras. Ett exempel är statistik på IT-området. Detta är ett mångfacetterat område,

vissa delar inom olika existerande statistikområden. Till varav ryms sådana områden hör exempelvis områdena kommunikationer, forskning

och utveckling samt näringsverksamhet. I och med informations-

teknikens snabba utveckling och alltmer betydelsefulla ställning har det dock uppstått behov att kunna studera detta område mera samlat. På

av initiativ dåvarande Kommunikationsdepartementet fick SIKA

av regeringens uppdrag att utreda hur IT-statistik skulle kunna produceras och presenteras samlat samt att föreslå en ansvarsfördelning mellan

olika myndigheter.

Liknande situationer kommer säkerligen att uppstå på flera områden. Frågor områden kommer troligen att drivas olika

om nya starkt beroende på styrkan hos den användare i första hand känner

som behoven. Det är utredningens uppfattning att en reguljär och allmänt känd kanal, för att exempelvis ta initiativ till områden, skulle leda

nya till ökad effektivitet och tydlighet.

I dag är det endast regeringen departementen samlat som har en överblick över den officiella statistiken i dess helhet. Det är efter statistikreformen inte möjligt för någon att ange hur stora resurser som

172 Statistiksystemet

totalt läggs på officiell statistik. Avsaknaden av en instans stöd

som regeringen i frågor av det här slaget blev särskilt tydlig i samband med de prioriteringssituationer som uppkom under år 1997 och år 1998 i samband med krav på förbättringar den ekonomiska statistik för

av vilken SCB har statistikansvar.

Till överblicken över systemet hör även att ha överblick över

en insamlingen av uppgifter till statistiken i stort. Det är viktigt att uppgiftslämnarna inte besväras i onödan. Det finns för närvarande ingen instans inom statistiksystemet som kan sägas ha till uppgift att bevaka samordningen vad gäller uppgiftsinsamlingar.

D Prioriteringar mellan statistikområden

En viktig tanke bakom reformen att statistik inte skulle prioriteras

var mot arman statistik utan mot annat inom en samhällssektor. Detta

fungerar när det gäller statistikansvariga sektorsmyndigheter,

men som regel inte på SCB:s ansvarsområden. Det beror på att SCB är ansvarig för ett stort antal statistikområden och att statistik är SCB:s enda verksamhet. Det innebär att det inte finns något annat att prioritera mot. Den följande diskussionen om prioriteringar mellan statistikområden rör därför främst de områden som faller inom SCB:s statistikansvar.

Under år 1997 och år 1998 uppkom, med anledning krav på

av förbättringar av den ekonomiska statistik SCB för,

som ansvarar diskussioner om prioriteringar mellan olika statistikområden inom SCB:s ansvarsområde. Prioriteringsdiskussionema innebar, redan

som framgått att SCB, för att kunna klara av att genomföra förbättringarna på den ekonomiska statistikens område, föreslog minskningar

av resurstilldelningen till statistik på andra områden inom för

ramen SCB:s ansvar, t.ex. välfárds- och arbetsmarknadsområdet. Som följd

en av spridningen av statistikansvaret för stora delar den officiella

av statistiken till andra myndigheter det inte möjligt att göra dessa

var prioriteringsöverväganden med avseende på all officiell statistik, utan endast inom de områden som faller inom SCB:s statistikansvar.

Såväl i SCB:s styrelse som på departementsnivå ledde förslaget till användarprotester. Den statistik som skulle ha blivit lidande viktig

var för flera användare. Frågorna löstes så småningom, efter

gemensam beredning i regeringskansliet med alla berörda departement inblandade, bl.a. att särskilda medel tillsköts till de områden

genom som annars skulle ha fått minskade för statistik.

resurser

Det gäller generellt att möjligheterna till omprioritering mellan olika statistikområden eller olika statistikprodukter inskränks till i huvudsak de områden omfattas och begränsas myndighets

som av en ansvars-

Statistiksystemet 173

område. fall gäller begränsningen till enskilda departements- I vart avsaknad instans med total överblick och inflytande områden. I av en det särskilda insatser för prioritering statistik över systemet, krävs av sträcker sig än ett departements område. som över mer tanken bakom reformen att statistik, i och med det Eftersom var ökande användarinflytandet, inte i första hand skulle prioriteras mot statistik i stället verksamhet inom ett och samma annan utan mot annan detta inte något större problem. Som exemplet sakområde framstår som saknas dock möjligheterna att väga statistik mot andra behov ovan visar och aktiviteter inom SCB:s ansvarsområden. Även for några andra statistikansvariga myndigheter har dessa

möjligheter delvis satts spel. Så har skett antingen genom att ur

myndigheternas anslag specialdestinerats till en viss statistikprodukt

statistikverksamheten hos vissa myndigheter är så eller genom att de i praktiken inte har något val. Detta gäller främst dominerande att mindre SIKA, LES och Kulturrådet. SIKA och LES

myndigheter, som

1998 har få uppgifter vid sidan statistikuppgiften och

fram t.o.m. om i i likhet med SCB, ofta att prioritera statistik tvingas därför praktiken, statistik. Kulturrådet har tilldelats medel som är specialmot annan destinerade till viss statistik. Dessa medel är på så sätt skyddade mot

intressen internt inom myndigheten. Den personal som sysslar

andra statistikfrågor uppskattar ofta specialdestinerade anslag som med statistikverksamheten från konkurrens med annan verk-

skyddar

samhet, medan det är naturligt att myndighetsledning föredrar mer en flexibla medel. mellan SCB och flesta de statistikansvariga Skillnaden de av

det gäller prioriteringsmöjligheter är således

sektorsmyndighetema när

Olikhetema kan riskera äventyra optimal avvägning mellan

påtaglig. en

ingår i den officiella statistiken. Till bilden hör vidare att produkter som till statistiken sker på olika sätt. När det gäller medelstilldelningen ansvarsområden har medlen fram t.o.m. 1998 tilldelats genom SCB:s anslag via Finansdepartementet, trots att delar statistiken ett samlat av ämnesmässigt hör hemma inom andra departements områden. Mot-

svarande gäller fr.o.m. 1999 med Justitiedepartementet som men Övriga statistikansvariga myndigheter tilldelas medel via huvudman. fackdepartement och för därför dialog med dessa om

sina respektive en

såväl statistik verksamhet. som annan fackdepartement har naturliga användarintressen i den De som SCB har för, kan idag tvingas föra en dialog om statistik som ansvar innehåll i denna statistik på två fronter. De är hänvisade medel och till det gäller innehållsfrågor och till Justitiedepartementet när SCB när medelstilldelning. För SCB sker dialogen i första hand med

det gäller

Justitiedepartementet, det rör sig innehålls- eller oavsett om om

174 Statistiksystemet

finansieringsfrågor. Detta kan riskera skapa misstro hos vissa en användare vars intressen ligger inom ett departements annat sakområde. Användare har framfört synpunkter med sådan innebörd.

7.1.2 inom

Samordning statistiksystemet

Frågor om samordning inom statistiksystemet behandlas förhållandevis ingående Genomförandekommittén. Till bilden hör Genomav att förandekommittén förtydligar vad skall med begreppet som avses officiell statistik. Det står för hela produktionssystemet officiell av statistik och inte enbart för publikationsserie. en Genomförandekommitténs behandling samordningen inom av statistiksystemet görs framförallt med avseende på de uppgifter SCB föreslås sköta på detta område. SCB:s förvaltningsuppgifter går i hög

grad ut på att se till att statistiksystemet är samordnat även sedan statistikansvaret har delats på sektorer. Ett delområdena bland upp av

förvaltningsuppgiftema kallas samordning och bevakning.

Förvaltningsuppgiftema innebär att SCB har ett samlande för ansvar hela statistiksystemet. Det innebär bl.a. SCB skall följa att utvecklingen på den officiella statistikens område och bevaka att beställarmyndigheter tar ansvar för att tillgodose olika användarintressen. Genomförandekommittén föreslog vidare SCB skall att särskilt följa förändringar i statistikens frekvens, kvalitet och

tillgängliga redovisningsnivåer, inklusive uppdelning på kön i

förekommande fall. Enligt de beslut baserades på Genomförandesom kommitténs förslag, skall SCB utfärda föreskrifter för hur den officiella

statistiken skall göras allmänt tillgänglig. Dessa och andra

uppgifter

avseende systemet i dess helhet, ankommer på SCB, har betydelse som för samordningen statistiken inom av systemet. SCB:s styrelse har vid tre tillfällen lämnat till regeringen rapporter om den officiella statistikens samordning. Det har skett bakgrund mot av att styrelsen SCB:s instruktion i samband med genom statistikrefomien fick uppgiften att årligen lämna sådan en rapport. Rapporterna har i hög grad avsett samordning i övergripande en mera mening, dvs. huruvida statistik kommit ut och gjorts tillgänglig på de

områden omfattas statistikförordningen. till som av Underlagen

rapporterna har tagits fram inom för SCB:s förvaltningsramen uppgifter. Detta har skett bl.a. enkäter till

genom statistikansvariga sektorsmyndigheter och intervjuer med vissa användare.

Sammanfattningsvis kan sägas att det i flera avseenden finns stora olikheter mellan statistiken på de i statistikförordningen förtecknade

områdena. Det gäller volym, detaljrikedom Som regel finns det m.m. en

Statistiksystemet 175

logisk förklaring till dessa skillnader. Den brist vad gäller samordning för såväl aktörerna inom systemet för omvärlden har visat sig som som svårast att begripa är den som gäller prissättningen. vara

E Principer för avgränsning ojficiell statistik av

Inom respektive statistikområde är det den ansvariga myndigheten som

vilken statistik skall tas fram. Det är också den ansvariga avgör som avgör vilka delar denna statistik som skall

myndigheten som av

begreppet officiell statistik. Någon precisering i syfte att nå omfattas av likartad hantering statistikens volym och inriktning mellan en av områdena finns inte. I detta avseende kan statistiken därför knappast samordnad. Detta kan heller inte ett rimligt mål, sägas vara vara statistikens karaktär och användning skiljer sig åt från område eftersom till omrâde. Det därför motiverat att det finns olikheter. Det centrala är är att användarbehoven blir tillgodosedda. Volymen officiell statistik, detaljrikedomen i publiceringen m.m. alltså mellan statistikområdena. I vissa fall är detta naturligt. I varierar andra fall kan det svårare att hitta naturliga förklaringar. vara Olika statistikansvariga myndigheter har också olika syn på vilken statistik all den statistik de har för skall officiell av ansvar som vara inte. Inom SCB tillämpas synsättet att den statistik som tas

respektive

fram inom för det samlade anslaget till myndigheten med få ramen undantag betraktas officiell. Sektorsmyndighetema resonerar som inte i finansieringstyp när det gäller att urskilja

vanligtvis termer av

vilken statistik bör officiell, eftersom hela deras verksamhet som vara vanligen anslagsfinansierad. De kriterier de tillämpar, om de är sig i denna fråga, i stället huruvida statistiken är engagerar avser eller engångskaraktär samt den är intressant för en bred

löpande av om

skara användare eller inte. I den mån statistik läggs utanför den officiella är det därför som regel fråga tillfällig statistik, dvs. statistik som inte är av löpande om karaktär och statistik bedöms ha ett litet allmänintresse. Till det som sistnämnda slaget hör statistik betraktas driftsstatistik, som i som som hand till för myndighetens interna behov. Synpunkten har förts första är fram till utredningen att det bör uppgift inom ramen för SCB:s vara en samordnings- och bevakningsarbete till att Sveriges officiella att se statistik får rimlig, för att inte säga frikostig, avgränsning. Det är en fråga tillgodose såväl dagens morgondagens behov. Dessa om att som frågor berörs vidare i avsnitt 5.4.1 SCB:s roller. om kan emellertid finnas ett intresse för statistikansvarig Det en inte klassificera viss statistik officiell. Ett skäl

myndighet att en som

176 Statistiksystemet

kan att statistiken härvid inte behöver uppfylla vissa krav, vara t.ex. ur samordningssynpunkt. För den officiella statistiken gäller vidare de föreskrifter SCB enligt statistikförordningen skall presentera vad som beträffar statistikens offentliggörande. Till kraven enligt föreskrifterna hör att offentliggörande i meningen gratisdistribution skall ske till vissa preciserade mottagare. Ett annat krav på officiell statistik gäller priset för övriga användare, som enbart får täcka de merkostnader dessa som användare förorsakar. Det är därför viktigt att gränsen mellan statistik inom för ramen Sveriges officiella statistik respektive statistik skall ligga som anses utanför, görs tydlig på varje statistikområde så att oklarheter för användarna så långt det är möjligt kan undvikas. Utredningen har funnit att SCB för åren 1996 Och 1997 ned på tabellnivå preciserade den officiell statistiken på de områden där SCB har statistikansvar. Detta

har ansetts nödvändigt mot bakgrund SCB:s finansieringssätt.

av Det ställs vissa krav på en statistik för att den skall kunna omfattas av SOS-systemet. Detta för med sig att viss statistik inte platsar inom systemet. Ett viktigt krav är att den skall objektiv. Man skall kunna vara lita på officiell statistik. Brister i trovärdighet inom ett enda område, kan riskeras äventyra trovärdigheten hos hela statistiksystemet. Ett annat viktigt krav är att vedertagna statistiska metoder har tillämpats vid statistikens produktion. De skall vidare ha tillämpats på ett korrekt sätt. Det bidrar till att säkerställa att felaktigheter följd som av metodologiska tveksamheter undviks.

Det finns önskemål från flera statistikansvariga myndigheter att

sådan statistik som en statistikansvarig behöver för att kunna fullgöra sina samhällsuppgifter skall omfattas SOS-systemet. Härigenom av anser de att tillgången till statistiken blir säkerställd. Ett annat skäl är att de härvid förväntar sig att inte behöva betala för statistiken än vad mera som kan motiveras den individuella service är förknippad med av som tillhandahållandet.

F Enhetlig och samlad åtkomst

Till samordningen av statistiksystemet hör bevakning möjligheterna av att nå statistiken på ett enhetligt sätt. Genomförandekommittén förutsåg

denna inbyggda brist i ett sektorsuppdelat system och föreslog vissa

åtgärder för att reducera de negativa effektema och i viss mån säkerställa samordnad åtkomst. SCB tilldelades medel inom för en ramen

förvaltningsuppgiftema för att bygga upp Sveriges statistiska data-

baser, i vilka den officiella statistiken kunde samlas, funktion samt en

Statistiksystemet 177

skulle statistikservice i meningen att hjälpa användarna till rätta som ge i systemet i dess helhet.

Det är också på detta område, dvs. förutsättningar för samlad och samordnad åtkomst, de mest påtagliga förändringarna har skett.

som Tekniker och instrument för att kunna nå statistiken på ett samlat och enhetligt sätt har tillkommit. Dessa tas successivt i anspråk av alltfler statistikansvariga myndigheter, vilket innebär att stora delar av statistiken i praktiken kan nås eller är på väg att kunna nås på ett samlat sätt. Praktiskt taget alla statistikansvariga myndigheter har numera någon form elektronisk publicering sin statistik. För fem år sedan

av av

det mycket få använde sig elektronik för att göra statistiken var som av tillgänglig. Genom elektroniken underlättas samordningen av tillgängligheten, exempelvis att olika hemsidor på Internet knyts

genom ihop i Svenska statistiknätet.

Stora satsningar har gjorts, särskilt på Sveriges statistiska databaser. De togs i bruk fr.o.m. 1997. De kommer, förutsatt att huvuddelen den officiella statistiken tillgängliggörs via databaserna,

av att fylla samordnande funktioner i flera avseenden. De fungerar, förutom för samordnad åtkomst, ett viktigt instrument för

som innehållsmässig samordning. Än så länge saknas emellertid stora delar

den officiella statistiken i databaserna. SCB:s avsikt är att all av officiell statistik SCB har för skall vara inlagd i databaserna

som ansvar under år 2000. När det gäller andra statistikansvariga myndigheters utnyttjande databaserna finns än så länge ingen gemensam policy.

av Det finns t.ex. inget krav säger att de skall tillgängliggöra sin

som statistik via databaserna.

Utredningen har funnit att databaserna än så länge endast i begränsad utsträckning har kunnat bidra till ökad samordning. Orsakerna är i första hand tekniska, det finns också andra orsaker

men med i bilden. De beskrivs närmare i avsnitt 6.3 om tillgänglighetens utveckling. Vissa statistikansvariga myndigheter strävar emellertid efter att utnyttja alla kanaler erbjuds för att göra statistiken tillgänglig

som och därigenom också databaserna. Databasemas funktioner när det gäller den innehållsmässiga samordningen av statistiken beskrivs närmare nedan.

Till bilden hör också de 17 basregister omfattas systemet för

som av den officiella statistiken. Genom att basera statistik på de variabler som ingår i dessa basregister ökar statistikens samordning i olika avseenden. Flera användare har framhållit att det är viktigt att dessa basregister görs tillgängliga i högre utsträckning än hittills. Det är viktigt att de kan utnyttjas utan att de enskilda objekten i registren behöver synliggöras för användaren. Än så länge är endast några få dessa register

av tillgängliga på ett sådant sätt via Sveriges statistiska databaser", att

178 Statistiksystemet

användare utanför SCB kan tillåtas använda dem på egen hand. Detta reducerar självfallet deras roll i samordningssyfte. Arbetet med mikrodelen i databassystemet förefaller ha prioriterats lågt inom SCB.

Det är vidare viktigt för tillgängligheten till basregistren och följaktligen för deras samordnande roll, att de myndigheter är

som ansvariga för dessa register inte i praktiken etablerar ett slags kunskaps- eller datatillgänglighetsmonopol, som riskerar att begränsa användningen. Dessa frågor behandlas i den uppsats professor Bo

som Sundgren skrivit för utredningens räkning och som presenteras i särskilt appendix.

SCB fick i samband med statistikrefonnen också i uppgift att samla in och sammanställa produktbeskrivningar och publikationsplaner för all officiell statistik i syfte att bl.a. underlätta för berörda att skaffa sig en samlad överblick. Produktbeskrivningama utgör översiktlig

en dokumentation som syftar till att på ett samlat sätt ge grundläggande fakta om statistikproduktema. I publiceringsplanema redovisas

uppgifter om den publicering som planeras. Såväl produktbeskrivningar som publiceringsplaner har tagits fram årsvis.

SCB fick vidare mandat att utfärda föreskrifter offentliggörande

om av officiell statistik. Föreskrifterna innebär i första hand ett stöd de statistikansvariga myndigheterna. De fungerar dessutom i sig, de

om följs, som ett samordningsinstrument för den officiella statistiken.

Inom ramen för uppgiften att samordna och bevaka systemet har SCB årligen följt hur föreskrifterna för offentliggörande och

upp planerna för publicering har följts. Detta samordningsarbete har i

m.m. huvudsak utförts med avseende på statistik som produceras SCB.

av Områden där SCB varken är statistikansvarig eller producent åt

annan statistikansvarig har i praktiken inte berörts i nämnvärd utsträckning av dessa uppföljningar. Uppföljningama visar att föreskrifterna i allt väsentligt följs på de allra flesta områdena. Någon fullständig följsamhet är det dock inte fråga Till föreskrifter ibland

om. som man bryter emot hör kravet på kvalitetsdeklarationer, på översättning

av rubriker och tabellhuvuden till engelska samt kravet hänvisningar till publikationer m.m., där användarna kan hitta äldre statistik på respektive område.

Det är ingen påtaglig skillnad mellan olika statistikansvariga myndigheter, t.ex. mellan SCB och övriga, vad beträffar graden

av följsamhet. Sådana skillnader är knappast att förvänta, eftersom det är SCB som sköter produktionen på de områden följts Man kan

som upp. möjligen skönja liten skillnad till andra statistikansvarigas fördel,

en vilket kanske kan förklaras av att SCB känner en större press på sig när det gäller statistiken på andra myndigheters områden.

Statistiksystemet 179

Det finns vidare brister vad gäller statistikförordningens krav på könsuppdelning vid redovisning individbaserad statistik. Samlad av uppföljning har emellertid gjorts enbart med avseende på delar av den statistik som SCB har ansvar för. Åtkomsten till den officiella statistiken beskrivs närmare i avsnitt 6.3 tillgänglighet. Där beskrivs också utnyttjandet av de nya om tekniker och instrument tillkommit på år och som har som senare betydelse för möjligheterna att nå den officiella statistiken ett enhetligt sätt. Det är särskilt Intemetteknikens genombrott, utvecklingen Sveriges statistiska databaser samt av Svenska av statistiknätet som fått stor betydelse. Dessa instrument och tekniker bidrar i sig till väsentligt förbättrad åtkomst. När det gäller Svenska statistiknätet är det dock stora skillnader mellan de olika hemsidoma vad gäller deras statistikpresentation. Här saknas samordning. Flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter har utvecklat statistikdelama inom sina hemsidor på hand och utan centrala hjälpmedel. När det gäller Sveriges egen statistiska databaser erbjuds användarna inte enbart samlade möjligheter att komma åt statistikresultaten, utan också ökade möjligheter att använda dem på ett enhetligt sätt. Möjligheterna att på ett enhetligt och samlat sätt få tillgång till de bakomliggande beskrivningar behövs för att det skall tydligt för användarna vad statistiken som vara förbättrats successivt att metadatabasen utvecklas. Det avser, genom återstår dock hel del att göra på detta område. en

G Möjlighet att jämföra och sambearbeta

De teknikerna och instrumenten inte bara bidrar till ökad nya samordning, de ställer också Ökade krav på samordning. Detta gäller i såväl innehållsmässig teknisk mening. De ökade möjligheterna till som samlad åtkomst innebär att data och statistik från olika områden i ökad utsträckning och mycket lättare än tidigare kan kombineras med Det är viktigt att sambearbetningar inte försvåras och det är varann. viktigt att de inte sker på felaktiga grunder. Det ställs krav på samordning definitioner och begrepp Det ställs också krav på av m.m. dokumentationer metadata för användarna beskriver dels vilka som definitioner, klassifikationer och standarder m.m. som tillämpats, dels hur datafångsten i praktiken har gått till, vilka metoder som använts

osv. Det finns åtskilligt kvar att göra på detta område. Principer och mallar för dokumentation officiell statistik har tagits fram av SCB. av Dessa beskrivs närmare i den uppsats professor Bo Sundgren som av

180 Statistiksjøstemet

presenteras i appendix till betänkandet. Det praktiska arbetet med att dokumentera i enlighet med gällande principer återstår på många områden. Krav i detta hänseende ställs dels i samband med att statistiken tillgängliggörs via Sveriges statistiska databaser, dels när statistiken skall arkiveras. Dessa krav kommer troligen att påskynda arbetet med dokumentation. Inom ramen för sina förvaltningsuppgifter SCB för svarar utveckling av gemensamma definitioner, begrepp och klassifikationer m.m. Arbetet innebär också underhåll och dokumentation av erforderliga statistiska standarder samt stöd till statistikproducenter och användare vid tillämpningen av dessa standarder. Arbetet har på senare år i hög grad, delvis följd EU-samarbetet, varit inriktat som av ekonomisk statistik, dvs. på områden där SCB har statistikansvar. Det beskrivs närmare i avsnitt 5.4.1 SCB:s förvaltningsuppgifter. om Inriktningen på standardarbetet är numera i hög grad styrt av Eurostats samordningssträvanden. Verksamheten går i allt högre grad ut på att anpassa EU:s standarder till svenska förhållanden samt att ge användarna service. SCB deltar mycket aktivt i det arbete på området som medlemsländerna samlat utför med Eurostat uppdragsgivare. som SCB deltar exempelvis aktivt i arbetsgrupper där standarder främst som avser den ekonomiska statistiken utvecklas och revideras. Vid revidering av standarder för produktindelning har olika länder, bland dem Sverige, åtagit sig sin del. Även på andra områden har den här var typen av samordnande verksamhet i allt högre utsträckning kommit att påverkas av EU. SCB:s allokering av resurser till den här typen samordningsav verksamhet är idag mycket liten. Det finns risk för att detta kan försämra vissa möjligheter att sambearbeta material. SCB satsar dock på utveckling av en särskild klassiñkationsdatabas med hjälp vars tillämpningen av de standarder som utvecklats och härmed den innehållsmässiga samordningen underlättas. Till bilden hör i viss mån också SCB:s satsning på det s.k. registerprojektet, dvs. på utveckling av möjligheterna att använda data från administrativa register bas för som

statistikproduktion.

Den officiella statistiken bygger redan idag på omfattande en användning av data från administrativa register. Detta gäller områden där såväl SCB sektorsmyndigheter har statistikansvar. En ökad som produktion av registerstatistik påverkar också uppgiftslämnandet till statistiken. Genom registerprojektet har tydlig strtrktuapresenterats. en De olika registren har placerats i modell, där olika kopplingar har en tydliggjorts. Syftet med projektet är bl.a. att förbättra samordningen mellan olika register, bygga s.k. integrationsregister och att allmänt upp

Statistiksystemet 181

skapa förutsättningar för ökad användning administrativa material i av

statistikproduktionen. Registerprojektet beskrivs närmare i avsnitt 5.6.

H Utnyttjande metoder och centralt stöd av av

Utnyttjande statistiska metoder i statistikproduktionen

av gemensamma bidrar också till att statistiken samordnas och blir mera jämförbar. Genomförandekommittén förespråkade grundläggande metodatt en utveckling, där resultaten skulle komma hela statistiksystemet till godo, skulle omfattas SCB:s förvaltningsuppgifter. SCB fick också ansvar av för denna utveckling samt för att informera om den bred front. Ett särskilt metodrâd med representanter för de statistikansvariga myndigheterna inrättades vid SCB. Metodrådet skulle fungera som ett forum för infonnationsutbyte i metodfrågor. Här skulle vidare inriktningen av den fortsatta metodutvecklingen inom SOS-systemet diskuteras. Förväntningarna inför statistikreformen var uppenbarligen att

statistikproduktionen skulle komma att utföras betydligt fler

av producenter än vad hittills blivit fallet. I sådan situation skulle som en behovet särskilda åtgärder för samordning vad gäller valet av av statistiska metoder betydligt större än det varit hittills, som följd av vara SCB står för nära all produktion. I en sådan mera att nog decentraliserad situation skulle förmodligen också behovet av metodrådet ha varit betydligt större. Uppslutningen i metodrådet har hittills inte varit särskilt god, vilket flera statistikansvariga sektorsmyndigheter förklarar med att det inte har känts relevant att aktivt påverka metodutvecklingen i stort. Flera sig inte heller ha den anser kompetens som behövs. Eftersom SCB sköter merparten statistikproduktionen, säkerställs av vedertagna metoder används och härigenom indirekt den samordatt ning ligger i valet metod. Även i de fall där andra producenter som av sköter produktion är det i princip möjligt för dem att kostnadsfritt utnyttja metoder utvecklats inom ramen för SCB:s förvaltningssom uppgifter. Utredningen har dock inte funnit någon produktion utanför SCB, där producenten bett att få tillgång till metoder utvecklats av som SCB. SCB strävar efter att på olika områden kunna anvisning om ge current best method. Den grundläggande metodutvecklingen beskrivs närmare under rubriken förvaltningsuppgifter i avsnitt 5.4 om SCB. Några statistikansvariga sektorsmyndigheter har uttryckt att det finns behov instans i systemet kan ställa olika slags av en som

specialistkompetens, det slag flertalet enskilda myndigheter

av som knappast själva kan ha, till förfogande. Detta skulle samtidigt bidra till

182 Statistilcsystemet

systemets samordning. Det stöd vissa små myndigheter efterlyser från SCB inom ramen för SCB:s förvaltningsuppgifter är bl.a. produktionsstöd såsom databassupport och hjälp med EU- och annat internationellt samarbete. Genomförandekommittén ansåg att det också är viktigt att gemensamma metoder för statistisk databehandling utvecklas. Olikheter vad gäller tekniska metodlösningar t.ex. valet tekniskt format får inte av föra med sig att sambearbetningar och jämförelser hindras eller försvåras. Även på detta område kan konstatera man att SCB:s dominans producent har fyllt viktig samordnande ñmktion. som en Tekniska hinder föreligger knappast när produktionen sköts och av en samma organisation. Däremot har det uppkommit problem vad gäller BRÅ:s statistik. Den är inte vidare möjlig

utan att tillgängliggöra

genom Sveriges statistiska databaser följd att BRÅ har valt som av en teknik som inte utan vidare är kompatibel med SCB:s. Särskilda åtgärder krävs för att användarna skall kunna utnyttja BRÅ:s statistik i kombination med statistik på flertalet andra områden.

7.2¶Gränsdragningsñågor

Av Genomförandekommitténs betänkande framgår att den exakta gränsen mellan officiell och statlig statistik inte gång för alla annan en bör eller ens kan fastställas. Det faktiska innehållet i den officiella statistiken inom ett visst samhällsområde måste i stället utformas i en löpande dialog mellan beställarmyndighet och övriga användare. Gränsdragningen får inte innebära en definitiv låsning. Gränsen kan behöva ändras sett över tiden. Översyn av den officiella statistikens inriktning och omfattning skall inte enbart göras vid enstaka tillfällen. Det är fråga naturlig om en process. Enligt Genomförandekommittén skall det möjligt att göra vara kontinuerliga ändringar på ett enkelt och naturligt sätt. Omprövningar

skall kunna initieras löpande statistikansvariga myndigheter,

av användare m.fl. Om en ansvarig myndighet vill göra stora förändringar officiell av statistik skall detta redovisas i anslagsframställningen. Ändringar i statistikens innehåll och omfattning skall vidare, enligt Genomförandekommittén, anmälas till SCB via produktbeskrivningama. Av anmälningarna till SCB:s produktbeskrivningar framgår att antalet formella ändringar vad gäller systemet än så länge är litet.

1999:96 Statistiksystemet 183 SOU

7.2.1¶Den officiella statistikens omfattning

På de allra flesta statistikområdena det naturligt att efter reformen var låta den statistik tidigare betraktats officiell även som som fortsättningsvis den officiella statistiken på området. Det har helt vara enkelt inte funnits något skäl att överväga avgränsning eller en annan förändring i övrigt. På många områden är de tabeller idag tas fram som och publiceras dessutom i allt väsentligt samma tabeller som

omfattades den statistik överfördes till sektorsmyndighetema av som genom reformen. Några statistikansvariga myndigheter har emellertid vidtagit

förändringar, särskilt vad gäller publiceringen. De har i samband

härmed regel också funnit anledning att fundera över statistikens som De flesta har tillämpat ett synsätt i korthet innebär att

avgränsning. som

den statistik är löpande och grundläggande samt bedömts det är som allmänintressant skall omfattas. vara som SCB har gjort tydlig avgränsning på de områden där SCB har en SCB har bedömt att detta är nödvändigt som följd av att ansvar.

myndigheten arbetar med såväl anslags- som uppdragsfinansierad

verksamhet. Eftersom SCB på flertalet statistikområden betraktar

anslagsfinansierad statistik och officiell statistik som i stort sett

begrepp, är det egentligen fråga precisering av vad synonyma om en inom anslaget. som ryms Verksamheten vid de allra flesta sektorsmyndighetema är helt eller

helt anslagsfinansierad. Motsvarande behov tydlig gränsnästan av en dragning, uppkommer hos SCB, gäller därför regel inte för som som dem. Utredningen har funnit att avgränsningsfrågan inte har diskuterats

vid alla sektorsmyndigheter. Flera har inte ansett att frågan varit

relevant. Den statistik fram för de medel överfördes till man tar som dem statistikreformen har betraktats den officiella på genom som området. Olika skäl för låta viss statistik ligga utanför SOS-systemet har att

angivits, t.ex. statistiken har karaktären driftsstatistik utan allmänintresse, att av avsedd för myndighetens behov. Sådan statistik skall dessutom egna undantas enligt Genomförandekommittén. statistiken inte planeras bli löpande karaktär, utan är relevant att av endast under kort period, t.ex. för uppföljning ett visst beslut. en av omfattar så långtgående analys att den inte med

att publiceringen

-

säkerhet kan objektiv. Analysresultatet kan riskeras ha

sägas vara värderingar hos den utfört analysen. Det finns

påverkats av som

exempel vederbörande det skälet själv fått ta ansvaret på att av

184 Statistiksystemet

genom att sätta sitt på resultatet. Ett exempel är artiklar i namn Välfärdsbulletinen, som givits ut SCB utanför SOS-systemet. av

Ytterligare ett skäl att hålla denna statistik utanför SOS-systemet skulle kunna vara att kvaliteten hos statistiken alltför låg. Något anses vara exempel på att statistik publicerats utanför systemet detta skäl har av inte påträffats.

Utredningen har funnit att flertalet statistikansvariga myndigheter tillämpar en syn på vilken statistik skall omfattas begreppet som av Sveriges officiella statistik kan sammanfattas följande som genom kriterier:

Officiell statistik omfattar de samhällsområden finns försom

tecknade i bilaga till statistikförordningen. För ändringar krävs beslut av regeringen.

Statistik som rapporteras till EU eller andra internationella organisationer skall officiell statistik. vara Officiell statistik omfattar enbart den statistik finansieras via som anslag från statsmakterna till det berörda samhällsområdet.

Anslagets storlek begränsar möjligheterna att avdela medel för statistikändamål, dvs. den officiella statistikens omfattning.

Kompletteringar t ex fler variabler, ökad detaljeringsgrad, större

urval, som finansieras med andra medel, omfattas inte den av officiella statistiken. Officiell statistik är sådan statistik produceras regelbundet, dvs. som i någon mening är av löpande karaktär. Detta innebär att den tas fram månads-, kvartals- eller årsvis. Statistik tillfällig karaktär av ingår vanligen inte i den officiella statistiken, även den har om

finansierats myndighetens anslag.

av Officiell statistik inte tvärsektoriella

avser sammanställningar,

försåvitt inte sådana måste utföras för syftet med till

att anslaget

samhällsområdet skall bli tillgodosett. För myndigheter som har specificerade statistikanslag, t.ex. SCB,

LES, SIKA och Kulturrådet omfattar officiell statistik den statistik

som svarar mot syftet med detta anslag, dvs. mot skälet till att svarar den statistikansvarige tilldelats anslagsmedel. Härutöver påverkar

myndighetens uppgift i stort vilken officiell statistik skall tas som fram.

Den officiella statistiken skall vidare inte enbart dagens svara mot behov. Den skall också tillgodose framtida behov.

Vid ingången i den statistikorganisationen 940701 gällde

nya att officiell statistik skulle omfatta statistik med ungefär den

omfattning

och den detaljeringsgrad gällt dessförinnan på respektive samhällssom

Statistiksystemet 185

område. Ansvariga myndigheter fick anslagsförstärkningar som mot-

svarade sådan omfattning på statistiken. en Genomförandekommittén var angelägen om att gränsdragningen inte skulle få innebära definitiva låsningar. Flera användare har fram-

hållit att det är viktigt att avgränsningen tillämpas på ett sådant sätt att den leder till någorlunda homogen officiell statistik sett över hela en samhället. Naturvårdsverket har framfört synpunkter vad gäller frågor om den officiella statistikens omfattning. Naturvårdsverket är ansvarigt för ett

tämligen litet statistikområde ställt i förhållande till den statistik Naturvårdsverket behöver för sin verksamhet. Verket är beroende av

statistik från åtskilliga andra, främst från andra myndigheter. Endast

vissa delar denna statistik är officiell. av Naturvårdsverket hänvisas till att bilaterala kontakter genom förvissa sig den statistik verket behöver i så hög utsträckning om att möjligt kommer att omfattas den officiella statistiken. Verket som av kan bl.a. användargrupper, påverka, inte besluta. I vissa genom men fall kan Naturvårdsverket därför tvingas beställa och betala för den statistik de behöver för sin verksamhet. En principiell ändring av kriterierna för vad skall omfattas den officiella statistiken som av önskas så att den obligatoriskt omfattar sådan statistik som olika

myndigheter behöver för att klara sin verksamhet. Enligt utredningens uppfattning ingår det redan idag i ansvarsrollen

att ta fram den statistik samhället behöver, både för instrumentella som och andra behov. Det ankommer därför på respektive statistikansvarig

myndighet att, efter samråd med övriga användare, avgöra vilka uppgifter skall samlas in eller hämtas från befintliga - som register för statistikändamål inom för myndighetens anslag ramen vilken statistik kombinationer dessa uppgifter skall

vilka av som

tas fram och publiceras inom för anslaget och därtill omfattas ramen Sveriges officiella statistik. av

En definition det slag Naturvårdsverket förespråkar leder till en av som hårdare styrning de statistikansvariga myndigheterna. Det blir också av nödvändigt att någon instans har samlad överblick över de behov av en statistik myndigheterna har för att klara sina roller. Den måste som kunna direktiv vad gäller statistikens omfattning. ge Liknande synpunkter de från Naturvårdsverket har framförts som från SCB, på flera områden är beroende statistik från andra. som av Även Skogsstyrelsen behöver, för att klara sina uppgifter, statistik från flera andra myndigheter, bland dem SCB. SIKA är också beroende av

statistik från andra.

186 Statistiksystemet

Utredningen att frågor det här slaget i första hand bör lösas

anser av mellan berörda myndigheter och inte någon överordnad instans. Det

av är de myndigheter som i första hand är berörda bäst kan bedöma

som behoven. De bör komma till den ansvariga myndighetens kännedom genom exempelvis användarråden.

7.2.2 mellan

Ansvarsfördelningen statistikansvariga myndigheter

När det gäller fördelningen av statistikansvar mellan myndigheter har synpunkter framförts dels direkt till utredningen från enskilda myndigheter, dels från särskilda utredningar som bl.a. föreslagit ändringar i myndighetsstrukturen.

Genomförandekommittén diskuterade också ansvarsfördelningsfrågor, som inte föranledde ändringar i samband med reformen. Kommittén diskuterade bl.a. ansvaret för nationalräkenskapema. SCB tilldelades statistikansvaret, men Genomförandekommittén övervägde att föreslå Konjunkturinstitutet KI, ansvarig myndighet. KI hör,

som tillsammans med bl.a. finansdepartementet, till de allra tyngsta användarna av denna statistik. Både KI och departementet för

svarar analyser av statistiken. Båda har täta kontakter med SCB. KI ställde sig dock tveksam till rollen bl.a. mot bakgrund av att statistiken skulle riskera att få en alltför dominerande roll vid myndigheten.

Den modell för samarbete officiell statistik representeras

om som av samarbetet mellan SCB och KI samt i viss mån Finansdepartementet kan betraktas som ett alternativ till modellen med statistikansvariga

myndigheter. För statistikansvariga myndigheter gäller i princip att de

både är ansvariga för statistiken och för analysen på sitt område.

svarar KI är exempel på en myndighet kan sägas ha analysansvar utan

som att ha statistikansvar. Utredningen att det kan ändamålsenligt

anser vara att pröva om en liknande modell för samarbete om statistiken kan tillämpas på andra områden. Modellen ställer stora krav på ett nära och intimt samarbete mellan intressentema, främst ansvarig och producent.

När det gäller kommunikationsområdet har SIKA uttryckt önskemål om statistikansvar för en större del området. SIKA har statistik

av om rederier och stödtjänster inom sjötrafik inom sitt ansvarsområde, medan SCB har ansvar för statistiken om åkerier/speditörer inom för

ramen statistiken om tjänstenäringar. Enligt SIKA skulle det bli besparingar om SIKA fick ansvar även för detta område. Exempelvis skulle det behövas färre enkäter. SIKA jämför med luftfartstatistiken, där SIKA har ansvar för hela området. Enligt SCB skulle förändring innebära

en att ansvaret för delar den ekonomiska statistiken, inklusive sådan

av

1999:96 Statistiksystemet 187 SOU

statistik betydelse för nationalräkenskapema skulle som är av stor splittras. Att tillmötesgå SIKA:s önskemål skulle innebära att man bryter viktig del helheten för SCB:s ekonomiska statistik och i ut en ur ställer helhetssyn när det gäller statistiken på

prioriterar en

kommunikationsområdet. Man kan säga att SIKA genom sitt önskemål värnar samlad transportstatistik, medan SCB värnar om en om en samlad ekonomisk statistik. För närvarande saknas IT-området bland de områden omfattas som den officiella statistiken. I budgetpropositionen uppdrog emellertid av åt NUTEK för att IT-statistik tas fram. Vidare

regeringen att svara

överfördes medel från SCB till NUTEK i samband med statistikreformen för statistik på IT-området. NUTEK sig därför anser ha slags statistikansvar. Även SCB har för vissa delar av ITett ansvar statistiken, nämligen de ingår i nationalräkenskapssystemet. som Därtill har SIKA för området telekommunikation, vilket är ansvar

bakgrunden till att SIKA har regeringens uppdrag att utreda upp-

byggnaden ett samlat system för statistik moderna informationsav om och kommunikationstekniker. Uppdraget skall vara slutfört den 30 juni 2001. Ett preliminärt förslag avseende ansvarsfördelningen mellan myndigheter vad gäller IT-statistiken skall redovisas i samband med att utvärderingen statistikreformen avlägger sin rapport. av Enligt SCB skulle ett likartat problem uppkomma för den ekonomiska statistiken på IT-området det beskriva problemet som ovan vad gäller transportstatistiken, mindre allvarligt, om exempelvis men SIKA får statistikansvar för IT-området i dess helhet. Kulturrådet har uttryckt ett likartat intresse på kulturstatistikens område SIKA har på kommunikationsområdet. Rådet vill gärna ha som för statistiken de områden normalt räknas till kultur. ansvar som Massmediaområdet saknas bland statistikområdena inom ramen för SOS-systemet. Det finns därför inte heller någon myndighet med statistikansvar på området. Området finns emellertid med bland förslagen i Genomförandekommitténs betänkande. Det kom emellertid inte med bland de i statistikförordningen uppräknade ansvarsområdena. Ansvaret behölls tills vidare på kulturdepartementet som följd av att statistiken var under utredning. område inte omfattas SOS-systemet är kulturmiljö- Ett annat som av statistiken. Tänkbara statistikansvariga är, enligt Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet eller Kulturrådet. När det gäller folkbildningsstatistiken har Kulturrådet ansvar för statistiken studieförbunden, medan Skolverket har för över ansvar folkhögskolestatistiken. En stor intressent statistiken dessa av områden är Folkbildningsrådet, dock inte är en myndighet. som

Folkbildningsrådet analys- och utvärderingsuppgift på området.

har en

188 Statistiksystemet

Huvuddelen av folkhögskolestatistiken produceras SCB på uppdrag av av Skolverket, men med Folkbildningsrådet slags mellanhand. som en Flera av de inblandade har framfört att dagens ansvarssituation inte är idealisk. Kulturrådet ansvarar för statistiken på skolbiblioteksområdet. Statistiken berör emellertid även Skolverket. Kulturrådet har tagit vissa initiativ till samråd. De båda myndigheterna ingår emellertid inte i varandras användargrupper. Sveriges lantbruksuniversitet SLU har ansvar för Riksskogstaxeringama, som är ett område inom ramen för den officiella statistiken. SLU och dess föregångare har sedan 1920-talet genom riksskogstaxeringarna samlat in, bearbetat och redovisat skogliga data. Dessa införlivades i SOS-systemet genom statistikreformen. SLU har

successivt nedprioriterat för riksskogstaxeringama. Små steg

resurserna i taget har, enligt Skogsstyrelsen, lett till att statistiken ligger vid nu smärtgränsen för att Skogsstyrelsens behov skall bli tillgodosedda.

Det har föreslagits att SLU flyttas från jordbruks- till utbildnings-

departementet, vilket gör att Skogsstyrelsen är orolig för den fortsatta utvecklingen. I samband med eventuell förändring har bl.a. Skogsen styrelsen föreslagit att statistikansvaret övertas endera ett oberoende av skogsforskningsinstitut eller Skogsstyrelsen. av En oklarhet som utredningen funnit är att det framgår av

alkohollagen att den nyinrättade Alkoholinspektionen skall för

svara alkoholstatistiken. Statistiken görs Socialstyrelsen och ingår i nu av Sveriges officiella statistik. Alkoholinspektionen är emellertid inte, enligt statistikförordningen, en statistikansvarig myndighet.

Arbetarskyddsstyrelsen ASS är ansvarig för arbetsmiljöstatistiken.

Utredningen har emellertid funnit att det vid sidan av ASS finns flera tunga användare, i första hand Arbetslivsinstitutet ALI. Det är ALI som i första hand svarar för analysen vissa statistikresultaten. av av Genomförandekommittén föreslog att statistikansvaret skulle delas mellan ASS och ALI. Regeringens beslut innebar emellertid att statistiken skulle hållas ihop ASS. av Användare, bland dem Kommunförbundet, att det rent allmänt anser finns fördelar med att ansvaret för tunga register finns hos SCB. Det

förenklar ofta vidareanvändning de insamlade uppgifterna,

av exempelvis genom att SCB har generella tillstånd från Datainspektionen. Som jämförelse har samkörningar där andra myndigheters material varit involverade, enligt Kommunförbundets erfarenheter, ibland visat sig betydligt krångliga. vara mera Vissa utredningar har under 1998 föreslagit ändringar vad gäller fördelningen av statistikansvaret mellan myndigheter. Till sådana förslag hör att ansvaret för lönestatistiken flyttas till myndighet en ny

Statistiksystemet 189

samt att ansvaret för statistiken över boende och byggande går till

Boverket.

7.3¶Prissättning av officiell statistik

I detta avsnitt behandlas i första hand de prissättningsfrågor som uppkommit i anslutning till tillgängligheten till officiell statistik, dvs. det pris användare statistiken får betala. Andra prissättningssom av frågor behandlas ytligt. De i de avsnitt där de närmast hör mera tas upp

hemma. Exempelvis behandlas prissättningen vad gäller SCB:s produktionsservice åt de statistikansvariga sektorsmyndighetema mera

ingående under produktion i avsnitt 5.4.2 SCB:s agerande och om prissättningen Sveriges statistiska databaser under rubriken av Statistikansvarigas utnyttjande i avsnitt 6.3.2 nya tekniska om möjligheter. Utredningen har bedömt att frågan prissättning den officiella om av statistiken förtjänar att diskuteras i ett separat avsnitt på grund av att den har väckts många de statistikansvariga sektorsmyndighetema av av användare i övrigt vid utredningens kontakter. och även av När det gäller priset på officiell statistik fastslog Genomförandekommittén att officiell statistik i princip skall vara kostnadsfri, men att kostnader inte täcks anslaget till statistiken och som inte skulle som av ha uppstått materialet i fråga inte hade efterfrågats av användaren om skall täckas av denne. Trots att principerna för prissättning officiell statistik är gemenav för alla statistikansvariga myndigheter, leder olikheter vid olika samma myndigheters tillämpning till att användarna ibland upplever att prissättningsprincipema varierar mellan myndigheterna. SCB:s är att anslaget enbart täcker kostnader för att ta fram en syn statistik och hålla den tillgänglig på SCB och vid ett antal bibliotek. Kostnader skapas kunden, t.ex. att statistiken levereras som av genom till specifik kund, skall däremot täckas denne. SCB anser att de en av tilldelats, i analogi med SCB:s roll, inte är avsedda att täcka anslag som sådana kostnader. Principen innebär kompenserar sig för det att man merkostnader. Uppkommer inga merkostnader är som anses vara statistiken kostnadsfri. Principen är framtagen tillsammans med

Ekonomistyrningsverket tidigare RRV.

Till bilden hör också att SCB är myndighet med en omfattande en uppdragsverksamhet. Detta för med sig att det är ett naturligt synsätt för SCB att delar verksamheten skall finansieras med avgifter från av användarna. Det finns också rutiner uppbyggda for att ta betalt av

användare.

190 Statistiksystemet

Ett annat skäl för SCB att ta betalt av kunderna för de kostnader som de förorsakar genom sin efterfrågan, är att kostnaderna vid SCB tagna tillsammans blir betydligt högre än hos andra myndigheter. De är så stora att de blir klart synliga och av betydelse för SCB:s finansiering. Detta är en följd av storleken på SCB:s ansvar och det stora intresset för bl.a. den ekonomiska statistiken, SCB har for. SCB

som ansvar anser sig inte kunna bortse från dessa kostnader. Om de skulle täckas av det samlade anslaget till SCB, skulle detta kräva omprioritering

en som skulle få konsekvenser för den volym statistik som kan tas fram.

Flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter att även

anser kostnader som förorsakas av användares efterfrågan har blivit täckta av de anslag myndigheterna har fått. Detta har att göra med att deras roll i samhället innefattar breda" informationsuppgifter. Flera av dem har inskrivet i sin instruktion att de har sådan uppgift. Den kostnad det

en kan bli fråga om att täcka vid respektive myndighet är dessutom låg, eftersom volymema är relativt små. Många därför att det även

anser av detta skäl är naturligt att kostnaderna täcks av anslaget. För alla sektorsmyndigheter tagna tillsammans kan volymen, och härigenom också kostnaden, väntas bli ungefär lika stor som för SCB.

Att olika synsätt gäller i prissättningsfrågor blir särskilt tydligt för tjänster är kopplade till Sveriges statistiska databaser. SCB har

som ansvar för databasemas uppbyggnad och skötsel samt för användarkontakterna. SCB får årligen medel inom ramen för sitt förvaltningsanslag för uppbyggnad och vård av databaserna. Dessa medel anses inte finansiera kostnader som användarna förorsakar, t.ex. kostnader för servrar m.m. som behövs för att användarna ska kunna utnyttja databaserna. Prissättningen av Sveriges statistiska databaser behandlas vidare i avsnitt 6.3 om tillgänglighet.

SCB:s synsätt vad gäller prissättningen databaserna är detsamma,

av oavsett vilket statistikområde uppgifterna och oavsett vilken

avser myndighet som har statistikansvar. Detta innebär att inte heller tillgången till uppgifter på andra områden än SCB:s

egna ansvarsområden blir kostnadsfri. Några myndigheter ersätter emellertid SCB för att uppgifter i databaserna på deras områden skall kunna tillgängliggöras kostnadsfritt. Utredningen har funnit att olikhetema i på

synen prissättningsfrågan i vissa fall har påverkat de statistikansvariga sektorsmyndighetemas benägenhet att utnyttja databaserna för att göra sin statistik tillgänglig.

Utredningen konstaterar att prissättningen av den officiella statistiken i praktiken inte är samordnad, trots att den baserar sig på gemensamma principer. SCB följer de anvisningar gäller för

som

prissättning av informationstjänster. Sektorsansmyndighetema i

agerar enlighet med den roll vad gäller information i samhället som framgår

Statistiksystemet 191

deras instruktioner. Alla gör rätt, det hindrar inte att av men Förfaringssättet leder till problem. Att ta betalt är tveksamt i vissa situationer. Det gäller främst när statistik tillgängliggörs på moderna medier. Förfaringssättet kan riskeras leda till disussion som drabbar en staten som anslagsgivare negativt. SCB:s tillvägagångssätt för att ta betalt databaskundema är att av kräva de tecknar ett abonnemang. Härigenom blir databaserna att tillgängliga via Internet, liksom via den gemensamma SOS-hemsidan och härigenom i princip också via de olika statistikansvariga myndigheternas hemsidor. Flera sektorsmyndighetema upplever att egna av dessa hemsidor på Internet fungerar ett alternativ till de statistiska som databaserna. Det finns emellertid avgörande skillnader, vilka har beskrivits i avsnittet databaserna. om

Prissättningen på SCB:s produktionsservice

Flertalet statistikansvariga myndigheter använder sig av den

organisation för statistikproduktion sedan länge finns inom SCB.

som Produktionen utförs inom för SCB:s uppdragsverksamhet och ramen till de taxor tillämpas inom denna verksamhet. Dessa taxor, som är som desamma för alla SCB:s kunder, är fastställda i samråd med Ekonomi-

stymingsverket.

Filosofin är att SCB:s kostnader för overhead skall täckas av anslags- och uppdragsverksamheten tillsammans. SCB att det anser fel att låta anslagsverksamheten täcka hela eller delar av den vore overhead uppdragsverksamheten. En bakomliggande som genereras av princip är att anslagsverksamhet inte får subventionera uppdragsverksamhet. SCB därför att det synsätt verket tillämpar när man anser sätter sina taxor är nödvändighet. En modell som subventionerar en uppdragen skulle knappast bli godkänd verkets revisorer. Detta leder av till timtaxa SCB flera, såväl statistikansvariga en vid som av sektorsmyndigheter användare i övrigt av SCB:s tjänster, anser som vara hög. När det gäller statistikproducenters offerter till statistikansvariga myndigheter trycker Genomförandekommitténz på vikten att av jämförande kalkyler görs på ett korrekt sätt och baserat på den totala

självkostnaden såväl i fallet med utnyttjande av extern producent som

vid eventuell produktion i egen regi. Flera statistikansvariga sektorsmyndigheter förefaller vid kalkylering sina kostnader vid att tillämpa modell av egna vara vana en innebär att de betraktar basdelen verksamheten som redan som av

2Genomforandekommitténs betänkande SOU 1994:1, sid 53

192 Statistiksystemet

betald genom myndighetens anslag. Detta beror som regel på att flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter är renodlade anslagsmyndigheter.

När de jämför priser beräknade efter olika modell och väljer producent därefter, gör de, enligt SCB, ett felaktig jämförelse. Väljer en myndighet härvid att utföra produktionen själv, innebär det i praktiken att man låter basverksamheten subventionera statistiken. Det kan dock i praktiken visa sig vara svårt för statistikansvariga sektorsmyndigheter att skilja sin statistikroll från sin infonnationsroll, dvs. från kraven på att informera om sin verksamhet brett i samhället. Det är naturligt för många att ge informationsrollen en generös behandling, även ur

kostnadssynpunkt.

Prissättningen mellan sektorsmyndigheter

Utredningen har inte funnit att särskilda principer gäller när statistikansvariga sektorsmyndigheter beställer statistik av varandra. De sektorsmyndigheter som normalt förser användare med statistik kostnadsfritt, tillämpar som regel samma princip när det är

en annan statistikansvarig myndighet som efterfrågar statistiken. På motsvarande sätt gäller att myndigheter som normalt tar betalt för att ge användarna service, i första hand SCB, också tar betalt av statistikansvariga sektorsmyndigheter.

Av kapitel 7 om statistiksystemet har bl.a. följande framgått:

En rad nya uppgifter som syftar till att hålla ihop statistiksystemet

-

har tillkommit som följd reformen.

av

Flera, såväl statistikansvariga myndigheter andra användare,

- som

anser att systemets samordningsfunktion behöver förstärkas.

Olika myndigheter har olika syn på viken statistik som skall vara

-

officiell.

Det är inte längre möjligt att hur stora totalt

- ange resurser som

satsas på officiell statistik.

Möjligheterna att göra omprioriteringar tar all officiell

- som

statistik i beaktande har försvårats.

Det krävs särskilda insatser för prioriteringar som avser flera

-

departementsområden.

Det är olikheter i flera avseenden mellan statistiken på olika

-

områden, vilket är logiskt, eftersom statistikens karaktär och

användning är olika.

Prissättningen på statistiken inom systemet är, trots

- gemensam

grundprincip, inte samordnad i ett användarperspektiv.

8 inom EU

Statistiksamarbetet

Tillgång till statistik är jämförbar mellan de olika medlems-

som länderna är i många fall mycket viktigt t.ex. för EU-gemensamma beslut om hur EU-politiken skall bedrivas och följas upp. Ju mer politisk integration, desto större intresse för statistiken och desto mer detaljerad statistik, som dessutom är jämförbar mellan de olika medlemsländerna behövs. Ett aktuellt exempel är de s.k. konvergenskriterierna bygger statistiska uppgifter respektive lands

som om ekonomiska situation.

Det bedrivs ett mycket omfattande statistiskt samarbete inom EU. Enligt EU:s statistikkontors Eurostat preliminära program för 1999 kommer detta år omkring 220 möten att hållas inom ramen för Eurostats statistiksamarbete med medlemsländerna. Härutöver sker samarbete i statistikfrågor bl.a. direkt med andra generaldirektorat.

Sverige deltar sedan ett par år före EU-inträdet på EES-tiden aktivt i Statistiksamarbetet. På vissa områden utnyttjas det sedan länge etablerade nordiska samarbetet till en gemensam nordisk förberedelse inför EU-samarbetet.

8.1¶EU:s påverkan på svensk statistik

Statistiksamarbetet inom EU, med dess harmonisering av statistiken för att uppnå jämförbarhet, får ibland stora konsekvenser för ett enskilt medlemslands statistik. Konsekvenserna är positiva i det att möjlighet till jämförelse med andra länder ökar infonnationsvärdet i statistiken. De kan också vara negativa t.ex. eftersom harmoniseringen kan leda till förändringar som inte idealt passar strukturen på det belysta området i ett enskilt land. En negativ konsekvens ät att nationell statistik,

annan

sällan har samma rättsliga stöd som EU:s statistik, riskerar att som prioriteras när resurserna är begränsade.

ner

EU har också påverkat den svenska statistikproduktionen som följd

att vissa statistikkällor har ändrats eller, som följd av avregleringar, av t.o.m. upphört att finnas till. Mest påtaglig är den försämring som drabbat bl.a. utrikeshandelsstatistiken och transportstatistiken som följd

att Tullverkets register inte längre innehåller för statistiken av angelägna uppgifter.

7 19-1312

194 Statistiksamarbetet inom EU

Utredningen har försökt utröna huruvida överenskommelser och uppbindningar som gjorts i statistiksamarbetet inom EU har lett till att dessa har uppfyllts på bekostnad statistik. Den största och

av annan mest uppmärksammade effekten i den riktningen är prioriteringsdiskussionen inom SCB:s statistikområden vintern 1997/98. För att få utrymme att förbättra den ekonomiska statistiken enligt Finansdepartementets önskemål och nödvändigt bl.a. för statistik-

som var samarbetet inom EU, föreslog SCB nedskärningar på flera av sina andra statistikområden. Mot detta protesterade användare, bland andra olika departement, och problemet löstes bl.a. genom att statsmakterna tillsköt ytterligare resurser till SCB.

Även i vissa andra EU-länder tycks situationen

vara den att man hittills har klarat av att genomföra förändringar med anledning EU:s

av krav utan neddragningar av annan statistik. Kommande förändringar tror man sig inte kunna klara av utan extra tillskott av resurser. Detta gäller exempelvis Danmark och Nederländerna.

I övrigt tycks det visserligen ha skett vissa förändringar i existerande statistik för anpassning till EU-krav, inga stora

men neddragningar har behövt göras av denna anledning. Ett exempel på anpassning som har skett gäller den svenska arbetskraftsundersökningen. För ett par år sedan såg den svenska statistikansvariga myndigheten på området SCB den svenska undersökningen som grunden. Eventuella frågor som var resultat EU-samarbetet hakades

av på och betraktades som tilläggsfrågor. Nu är utgångspunkten den motsatta: den gemensamma EU-undersökningen ses som grunden och eventuella frågor av enbart svenskt intresse förs in som tillägg.

När det gäller EU:s påverkan på produktionssätt, t.ex. insamlingsmetod, går utvecklingen för närvarande mot en allt större lyhördhet från Eurostats sida för de olika medlemsländemas nationella förutsättningar. I EU:s, framför allt Eurostats, aktuella statistiska femårsprogram avseende perioden 1998 2002 fastslås bl.a. följande:

-

Det är viktigt att vara tillräckligt flexibel så att myndigheterna i medlemsstaterna kan använda de mest kostnadseffektiva lösningarna för att tillmötesgå gemenskapens behov av statistik.

Statistiksamarbetet inom EU 195

8.2¶Omfattningen av statistik som styrs av

EU

Vilka statistikområden som prioriteras inom EU-samarbetet avgörs självfallet inom vilka samhällsområden EU-ländema har ett nära

av politiskt samarbete. Vissa samhällsområden, t.ex. handel och ekonomi i övrigt samt jordbruk, berörs mycket starkt av EU-samarbetet medan andra, t.ex. skola, vård och fortfarande mest är nationella

omsorg, angelägenheter.

Många de statistikuppgifter kommit överens om skall

av som man finnas för varje EU-land bygger på juridisk grund och är således tvingande för medlemsländerna att ta fram. Statistiken styrs i stor utsträckning förordningar beslutade av ministerrådet och som är

av bindande för medlemsländerna. Beslut hur förordningarna skall

om tillämpas tas dock ofta särskilda beslut av kommissionen med stöd

som

olika verkställighetskommittéer Det finns även andra typer av av juridisk grund för EU-beslut.

För andra statistikuppgifter EU önskar av medlemsländerna

som gäller att önskemålen baserar sig på frivilliga överenskommelser. I vissa fall beror detta på att statistiksamarbetet befinner sig i ett uppbyggnadsskede.

I sammanställningen nedan översiktlig bild på vilka

ges en av områden EU-samarbetet hittills lagt sin tyngd vad gäller statistik. Sammanställningen bygger på avsevärt mer detaljerad publikation

en

Eurostat gjort för att visa de länder ansöker medlemsom som nu om skap i EU vad redan gäller avseende statistiksamarbete. Uppdel-

som ningen i områden eller rubriker är densamma som i Eurostats publikation och stämmer inte alltid med den gängse områdesindelningen i Sverige.

Av såväl antalet statistikområden där det överhuvudtaget finns ett EU-samarbete och andelen av dem som bygger på juridisk grund framgår vad hittills varit prioriterat av EU. Av sammanställningen

som framgår att det är ekonomisk statistik dominerar starkt, både vad

som gäller antal områden och andelen av dessa som är juridiskt tvingande. Ekonomisk statistik är indelad i tre kategorier: makroekonomisk statistik, företagsstatistik och statistik angående handelsbalans, betalningsbalans samt monetära och finansiella indikatorer. Av dessa är företagsstatistik störst med 32 områden, 28 har juridisk grund.

varav

Övriga statistikområden kommer långt efter den ekonomiska statistiken vad gäller omfattningen inom EU-samarbetet. Jordbruk, skogsbruk och fiskeri utgör det näst största området med 25 delområden, 13 har juridisk grund. Den svenska jordbruksstatistiken

varav

196 Statistiksamarbetet inom EU

har påverkats mycket starkt av EU-medlemskapet. Den var på väg att prioriteras ned i Sverige men fick ökad tyngd med anledning av EU:s starka engagemang på jordbruksområdet.

Under rubriken befolknings- och socialstatistik finns sammanlagt 20 statistikområden kommit överens om inom EU. Av dessa är

som man knappt hälften juridiskt tvingande, övriga bygger på frivilliga överenskommelser. Under denna rubrik finns ett antal statistikområden som var och en i sig är egna stora statistikområden bland annat i Sverige. Här finns såväl befolkning, arbetsmarknad, utbildning, kultur, levnadsvillkor m.m.

I den kallas statistik som omfattar flera områden finns

grupp som totalt 21 statistikområden, varav 9 har juridisk grund. Här ingår statistik

om miljö, regioner och geografi samt vetenskap och teknologi.

Dessutom finns 10 områden där samarbetet avser klassiñceringar, register samt datasäkerhet och insynsskydd för statistiska uppgifter. Av dessa är 9 områden juridiskt bindande. Dessa områden grupperas under rubriken statistisk infrastruktur. Se sammanställningen nedan.

Statistiksamarbetet inom EU 197

Sammanställning omfattningen av EU-gemensam statistik

av

Antal Varav med

statistik- juridisk

områden grund l Ekonomisk statistik Totalt 51 60

Makroekonomisk statistik Räkenskaper Kvartalsvisa räkenskaper och miljöräkenskaper Finansiella räkenskaper Statistik rörande egnamedel Prisjämförelser Företagsstatistik Industri Energi och råvaror Handel och distribution Transporter Kommunikation Turism Tjänster Statistik angående handelsbalans betalningsbalans, monetära och finansiella indikatorer Monetära och finansiella indikatorer Handel med varor Handel med tjänster och betalningsbalans

Jordbruk, skogsbruk och fiskeri Totalt N b Markanvändning och landskap Jordbrukets struktur Jordbruksinkomster och priser Produktion av grödor Animalisk produktion Statistik överjordbrukets törädlingsindustñ Skogsstatistik Fiskeristatistik

uppgifter

Statistiksamarbetet inom EU 199

Antal statistikomådetx

Eonorriskstatistik Jordxuk OWTåbSÖVHSHÖ-lbmagrafiskoch Statistisk

skogsbnk, fiske dandestatistk socialstatistk infrastrudu

Källa Förovanståendesammanställningar: Statistical Requirements Compendium, Eurostat 1998. En listning Eurostat har gjort for de länder som nu ansöker om medlemskap i

som EU.

8.3¶Gehör för i EU-

svenska synpunkter

arbetet:

Deltagandet i statistiksamarbetet inom EU sker på flera olika nivåer och ett stort antal från Sverige är inblandade. Det är av den

personer anledningen inte möjligt att utan vidare skaffa sig någorlunda

en allsidig bild över det svenska inflytandet. En hel del uppges ske i arbetsgrupper utanför Eurostats insyn.

Arbetsgrupper

En stor del det förberedande arbetet, t.ex. utarbetande av olika

av förslag statistikaktiviteter, sker i arbetsgrupper där

om gemensamma experter inom olika statistikområden deltar. Sverige är representerat i ett stort antal arbetsgrupper. De grupper där representanter från SCB har varit med, antingen statistikansvarig eller som producent åt en

som

statistikansvarig myndighet uppgick till drygt 80 under 1998 annan fördelat på drygt 150 möten. I omkring tiondel av dessa möten

en

200 Statistiksamarbetet inom EU

deltog även representanter för andra statistikansvariga myndigheter. De arbetsgrupper där SCB på något sätt är inblandad utgör det stora flertalet.

Det finns en par olika typer av arbetsgrupper. Ett mindre antal grupper har blivit tilldelade en formell beslutsmakt inom ett avgränsat område. Dessa grupper kallas verkställighetskommittéer. Det rör sig här om att utforma beslut inom ramen för ett mer generellt beslut som fattats ministerrådet. I det stora flertalet arbetsgrupper fattas inga

av formella beslut. Det arbete som utförs i dessa, och även i verkställighetskommittéer när det inte är fråga om ett verkställighetsärende, är informellt och syftar till att förankra och stödja kommissionens utvecklingsarbete på ett tidigt stadium.

Enligt intervjuer med svenskar som har deltagit i statistikarbets-

inom EU har möjligheterna för dem att få gehör för sina grupper synpunkter ökat med tiden. Från att ha varit mycket starkt styrda av Eurostats ordförande har det med tiden tagits allt mer hänsyn till medlemsländemas synpunkter på mötena. För en beskrivning av en enskild arbetsgrupp, se nedan.

Arbetsgruppema leds i princip alltid av Eurostat. I ett fåtal fall är det dock ett enskilt medlemsland som står för ordförandeskapet, vanligen i kraft av sin ledande ställning på området. Detta ger givetvis starkare möjligheter till inflytande. Sverige står för ordförandeskapet i en relativt ny arbetsgrupp verkställighetskommitté om kvalitetsarbete.

Kommittén för det statistiska programmet SPC

- Nästa nivå utgörs av möten mellan EU-ländemas generaldirektörer för de centrala, nationella statistikbyråema. Detta möte kallas SPC

- Statistical Programme Committee, på svenska kommittén för det statistiska programmet. Det är en kommitté, som deltar i de flesta verkställighetsbeslut och som diskuterar övergripande frågor om det europeiska statistiska systemet. Kommitténs sammansättning och arbetsuppgifter regleras i ett särskilt EU-beslut. Inför möten i kommittén samlar SCB in synpunkter från alla berörda statistikansvariga myndigheter samt från regeringskansliet.

Ministerrådet

Den egentliga beslutande nivån är ministerrådet. Här fattas beslut efter förberedande arbete i ministerrådets arbetsgrupp för statistikfrågor. I rådsarbetsgruppen representeras Sverige av representant från

en

Statistiksamarbetet inom EU 201

regeringskansliet, oftast med stöd statistikexpert. Inför dessa av en möten bereds svensk ståndpunkt med berörda statistikintressenter. en Svenska ståndpunkter har hittills blivit väl beaktade i förhandlingsarbetet. Huruvida anledningarna till detta är att den svenska ståndpunkten är den redan från början delas de flesta eller om som av den Sverige varit framgångsrik vid diskussions- och är att förhandlingsbordet går inte att utan vidare avgöra. I ministerrådet kan förslag har förberetts under lång tid i som en bl.a. SPC ändras. Ändringen kan exempelvis förlagets avse detaljeringsgrad eller dess tidsplan. Den kan också innebära att förslaget helt stoppas. Anledningen till ändringar är i många fall att kommissionen i sitt förslag önskar orealistiskt detaljerade och snabba statistiska uppgifter. Det land innehar ordförandeskapet har som som regel särskilda möjligheter att påverka. Exempel på frågor Sverige har drivit aktivt i EU-samarbetet är som kvalitetsutveckling och ökat utnyttjande av registerdata.

Exempel från arbetet i Eurostats "Working group on employment

statistics "

Ett exempel på arbetsgrupp är den arbetskraftsundersökningar en om eller "employment statistics. För Sveriges del är detta ett statistikområde faller under SCB:s statistikansvar. Personal från SCB:s som för arbetsmarknadsstatistik, särskilt arbetskraftsunderprogram sökningar, deltar i alltsedan tiden då Sverige var inbjuden som gruppen EES-deltagare. Arbetet i går ut på att harmonisera de olika gruppen medlemsländemas arbetskraftsundersökningar för att få jämförbar statistik. Det handlar även att förbättra undersökningarna och att om utveckla dem efter behov. Det är således inget tillfälligt projekt nya upplevs bestående. Det främst diskuteras vid utan gruppen vara som är vilka förutsättningar främst statistiskt/tekniska de gruppens möten olika länderna har att genomföra det Eurostat har föreslagit. Det är som regel Eurostat utarbetar underlagen för gruppens arbete. som Från Sverige är det SCB-personal deltar. Från många andra som länder deltar både någon från ett ministerium och någon statistiker. Eftersom det framför allt är statistiska/tekniska frågor avhandlas som upplever de svenska deltagarna från SCB vanligtvis inte att det finns behov att förankra sina synpunkter hos användare på t.ex. av departement och myndigheter. Ibland rör diskussionerna mera innehållsliga aspekter, vilka frågor är viktigast att ställa i en enkät t.ex. som med begränsat utrymme eller hur defmitionema bör göras inom ett sakområde. De innehållsliga frågor hittills har kommit upp har rört som

202 Statistiksamarbetet inom EU

områden om vilka de svenska deltagarna har kunnat konsultera ett annat program inom SCB, som i sin tur har kontakt med statistik-

ansvariga sektorsmyndigheter.

Information till andra intressenter i Sverige arbete och om en grupps överenskommelser sker s.k. 24-timmarsrapporter, minnesgenom anteckningar från Eurostat och genom information vid SCB:s programråd inom statistikområdet. Informationen är dock inte allmänt tillgänglig. 24-timmarsrapportema, som skrivs deltagarna från SCB, av läggs ut på SCB:s interna webb-plats. Minnesanteckningama, som skrivs av någon representant från Eurostat, skickas till dem har som deltagit i mötet. Den webb-plats SCB i sin samordningsroll håller som på att förbereda för aktörer i det svenska statistiksystemet, SAMforum, kommer dock att bidra till att fler får möjlighet att läsa 24-

timmarsrapporter och minnesanteckningar. SAM-forum kommer att bli tillgängligt för regeringskansliet, statistikansvariga sektorsmyndigheter

och SCB. De svenska deltagarna upplever att arbetet i denna fungerar grupp bra och att de får ett gott gehör för sina synpunkter. Tidigare det var vanligt att Eurostat inte brydde sig så mycket medlemsländemas om synpunkter eller protester mot ett förslag. Efter mötena slog ordföranden från Eurostat ofta fast att arbetet skulle gå vidare i enlighet med Eurostats förslag. Ofta innebar detta att medlemsländerna sedan levererade data till Eurostat inte stämde med det överenskomna. som Med tiden har dock ländernas synpunkter börjat på allvar, tas mer liksom länderna har börjat ta EU-samarbetet på allvar. Man mer upplever att ordföranden från Eurostat lyssnar på ländernas synpunkter. I vissa fall leder diskussionen till omröstning. Ett exempel en fråga där de svenska deltagarna fått gehör för sina synpunkter är att Sverige kan fortsätta med att samla in uppgifter på sitt eget sätt. Ett exempel på en fråga där Sverige fick avkall på sina ge synpunkter rörde ett beslut vilken åldersindelning skulle om som tillämpas. När det gäller detaljfrågor av teknisk karaktär kan sägas att gruppen fattar beslut. I övriga frågor karakteriseras dess arbete bäst ett som utarbetande av underlag för SPC, eller möjligen ministerrådet, att fatta beslut om. Dessa beslut kan göras t.ex. i fonn kommissionens eller av

rådets förordningar.

För att Sveriges representant på SPC-nivån, SCB:s generaldirektör, ska ha kunskap om de svenska deltagarnas arbete och inställning på den lägre nivån, kallas dessa inför ett SPC-möte till generaldirektören för att informera honom. Praktiskt sköts denna samordning SCB:s av internationella sekretariat, är del Tillsynskansliet. som en av

Statistiksamarbetet inom EU 203

Vad gäller den politiska nivån, finns inga reguljära kontaktvägar mellan arbetsgruppens svenska deltagare och berörda departement i Sverige. Vid något tillfälle har representant från regeringskansliet hört de svenska arbetsgruppsdeltagama deras på förutsättningar för om syn ett specifikt förslag från Eurostat.

E U-uppdrag

Ett annat sätt att ha inflytande på statistiksamarbetet inom EU är att åta sig uppdrag EU. SCB har lämnat anbud på och fått ett antal uppdrag. Någon statistikansvarig sektorsmyndighet har hittills inte gjort det.

8.4 EU

Samordning i Sverige gentemot

Varje statistikansvarig myndighet ansvarar för det internationella statistiksamarbetet inom sitt/sina statistikområden. SCB har i uppgift att sköta samordningen i Sverige gentemot EU. Detta görs av det ovan nämnda internationella sekretariat inom SCB:s Tillsynskansli. Arbetet omfattar främst samordning rör det svenska deltagandet i SPC, där som Sverige representeras SCB:s generaldirektör. Det internationella av sekretariatet informerar regeringskansliet, berörda SCB-program och berörda statistikansvariga sektorsmyndigheter och ber om deras synpunkter inför relevanta punkter på SPC:s dagordning. Det internationella kansliet har bl.a. besökt alla SCB-program som berörs EU och även vissa statistikansvariga sektorsmyndigheter. av Man har också utformat EU-pärm som avser att informera om en EU-samarbetet och hur det går till att anmäla sitt intresse för EUom uppdrag. Samordningsarbetet omfattar även informationsspridning till berörda myndigheter andra EU-möten, rapportering till regeringsom kansliet Det är mycket omfattande mängd information som m.m. en kommer från Eurostat, relevanta delar sprids till berörda varav myndigheter. Det elektroniska nätverket SAM-forum, beräknas tas som i drift under 1999, kommer att underlätta för statistikansvariga myndigheter vill skaffa sig helhetsbild över EU-samarbetet som en inom alla statistikområden. För de EU-möten där SCB-personal deltar skrivs minnesanteckningar i fonn s.k. 24-timmarsrapporter. Dessa läggs på SCB:s av interna webb-plats och kommer att finnas i SAM-forum. På SCB:s interna webb-plats finns även SPC-material, Eurostats aktuella femårsoch information arbetsgrupper och möten. program om

204 Statistiksamarbetet inom EU

Överblicken täcker den deI där SCB är inblandad

Samordningen som rör EU har dock samma brist som samordningen i andra frågor, nämligen att den i stort sett endast omfattar aktiviteter där SCB är inblandad. Någon samlad överblick över samtliga statistikansvariga myndigheters deltagande i och synpunkter på statistiksamarbete inom EU finns därför inte. SCB är dock inblandad i den allra största delen av det svenska deltagandet i EU:s statistiksamarbete. Det som saknas är en liten del av det svenska deltagandet i arbetsgrupper om statistik, nämligen arbetsgrupper där endast representant från

en en sektorsmyndighet deltar. Liksom vad gäller SCB:s samordning i övrigt har bristen även här att göra med att mandatet för SCB:s samordningsinsatser vad gäller områden och aktiviteter där SCB inte är inblandad varken som statistikansvarig eller som producent upplevs som otydligt.

I Genomförandekommitténs betänkande sades samordnings-

om uppgiften gentemot EU:

Inom ramen för SCB:s förvaltningsuppgifter skall enligt Genomförandekommitténs bedömning ligga att samordna kontakterna mellan EG/EU, regeringskansliet och de olika beställaransvariga myndigheterna.

Kommittén anser att SCB ska fungera som central informationspunkt clearing house för svenskt vidkommande vad gäller det internationella statistiska samarbetet. Det kan därvid vara ändamålsenligt att SCB tar initiativ till ett forum där representanter för samtliga

beställarmyndigheter ingår.

I SCB:s regleringsbrev för 1997 gavs ett tydligare uppdrag att ge en överblickande bild av det svenska deltagandet i EU-samarbetet till regeringskansliet. Här uppdrogs SCB att kortfattat redovisa vilket statistikarbete pågår inom EG-kommissionens arbetsgrupper.

som Redovisningen skall omfatta en bedömning vilka ekonomiska och

av andra konsekvenser arbetet förväntas få. SCB skall därefter halvårsvis rapportera viktigare förändringar i pågående arbete och vilka nya initiativ som tagits sedan föregående rapportering.

Som en följd av detta uppdrag överlämnar SCB två gånger om året en kortfattad beskrivning av EU-samarbetet till regeringskansliet. Svårigheten att inkludera även de fåtal aktiviteter där SCB inte är inblandad kvarstår dock.

En överblick över och samordning helheten är viktig dels för att

av bidra till att alla svenskar som deltar i EU-samarbete på olika nivåer har en god kunskap om helheten, dels för att Öka deras möjligheter att förankra sitt arbete hos andra intressenter i Sverige.

Statistiksamarbetet inom EU 205

Politisk, ämnes- respektive statistisk förankring

fråga bör Sverige i olika instanser i EU- I om vem som representera samarbetet uppstår ibland svårigheter. Det kan t.ex. ibland vara svårt att

bedöma vilken statistik- och/eller sakkompetens behöver som i Eurostats arbetsgrupper för att fråga skall bli bäst representeras en förankrad. Behov förankring och deltagande finns också ibland från av

regeringskansliet när viktiga övergripande frågor och regler behandlas i

SPC. I vissa andra länder blir dessa avvägningsproblem mindre fram-

trädande eftersom såväl statistikexpertis, ämnesexpertis som den

politiska insynen inom ett ministerium. ryms Frågan ökat deltagande från representanter utanför SCB har om ett hittills i utsträckning ersatts med ett utvecklat kontakt- och stor informationsutbyte. SCB har t.ex. relativt täta kontakter med

och vad gäller kontakterna mellan SCB och de

regeringskansliet

statistikansvariga sektorsmyndigheter berörs EU-samarbetet har som av informationsutbytet ökat med tiden.

Av kapitel 8 EU:s påverkan har bl.a. följande framgått: om Statistiksamarbetet inom EU har på flera områden fått stora konsekvenser för den svenska statistiken. Statistiken har påverkats positivt främst genom att möjligheterna göra jämförelser med andra länders statistik har ökat. att Statistiken har påverkats negativt bl.a. genom att vissa statistikkällor har upphört. för svenska deltagare i arbetsgrupper att få gehör

Möjligheterna

har successivt ökat. Svenskt inflytande har framförallt gällt kvalitetsutveckling och ökat utnyttjande av registerdata.

9¶Andra länders statistiksystem

kapitel beskrivs kortfattat del egenskaper hos vissa andra I detta en statistiksystem. Beskrivningen är långt ifrån uttömmande utan länders inriktas de förhållanden utredningen har uppfattat som som och relevanta när det gäller att jämföra med det nya svenska intressanta systemet. Källor för beskrivningen enskilda länder är främst av enkät utredningen har skickat till ett antal resultaten av en som länder, från Eurostat 1993 heter Organization of

en publikation som

- Statistics in the Member Countries of the European Community skriven Georges Als, f.d. statistikchef vid Eurostat i och är av Luxemburg.

l England

Ett decentraliserat system

Utmärkande för det engelska statistiksystemet är den starka decentraliseringen, avsaknaden generell statistiklag och av en betonandet, åtminstone under 80-talet och början 90-talet, av av regeringen, till skillnad från allmänheten, den primära statistiksom användaren. Systemets utseende idag är präglat hur olika statistikav behov historiskt har växt fram. Ansvar för den största delen av såväl analys är spritt på ett stort antal sakministerier och

produktion som underliggande sakmyndigheter.

till den spridningen är, förutom historiska skäl, Anledningarna stora framförallt den uppfattade fördelen i att statistiken på så sätt ligger användare och statistikkällor. Tjänstemännen med statistiknärmare uppgifter arbetar sida vid sida med andra handläggare inom respektive ministerium och känner därigenom väl till vilken information som behövs allmänt väl insatta i sakområdet. Därtill kommer samt är

För avsnittet England har förutom Eurostats publikation och enkätsvar om dessutom skriven Jenny Church vid ONS fungerat som källa. en uppsats av

208 Andra länders statistiksystem

argumentet att det är troligt att det budgetmässigt läggs på mer resurser statistikservice när varje ministerium eller myndighet har denna funktion inom sig än all statistik låg inom samlad organisation. om en Det finns dock sedan tidigare även centrala statistikorgan och en viss centralisering har skett de allra senaste åren. 1941 skapades i samordningssyfte Central Statistical Office CSO. På 60-talet bildades två centrala byråer för insamling och produktion statistik företag av om och hushåll. Ett gemensamt för alla statistiktjänstemän inom de namn olika ministeriema och myndigheterna infördes också: Government Statistical Service GSS. Den uppenbara risken med att ha statistiken inom ministeriema är dock risken för politisk påverkan på statistiken. Bl.a. sådana farhågor har lett till vissa förändringar i systemet.

Trovärdighetsprobl em

Under Thatchers regering gjordes besparingar på den statliga statistiken, liksom på andra områden för statliga aktiviteter. En regeringsrapport uttalade att statistisk information skulle avsedd vara för regeringens behov än för allmänhetens användande. I snarare enlighet med synen på regeringen den allra främsta målgruppen som för statistik ansåg att minskade aktiviteter från sida också man statens borde innebära att regeringens behov statistik minskade. av Nedskärningarna på statistikens område ledde dock till tvivel på statistikens trovärdighet och oberoende från politiken angående bl.a. arbetslöshetstalen och konsumentprisindex och till kritik. I försök att förbättra läget Central Statistical Office gavs en mer oberoende status. Avståndet mellan dess chef och ministrarna ökades och den centrala byrån för företagsstatistik slogs ihop med Central Statistical Office. 1995 GSS ut Code of Practice för officiell gav en statistik som riktlinjer för hur statistiska undersökningar bör anger genomgöras för att pålitliga och oberoende resultat. Året därpå ge gjordes ytterligare ett steg i centraliserande riktning: Central Statistical Office och centralbyrån för hushållsundersökningar slogs ihop till Office of National Statistics ONS, vilken är den nuvarande centrala instansen. Personalen på ONS utgör omkring hälften samtlig nu av personal inom det stora kollektivet Government Statistical Service GSS, där de övriga finns på ministerier och myndigheter. Den nya labourregeringen, kom till makten 1997, har lagt som ett stort tryck på att återupprätta förtroendet för statistiken bl.a. genom att betona att officiell statistik även är ett viktigt instrument för medborgarna, exempelvis i deras granskning hur makthavarna sköter sig av

Andra länders statistiksystem 209

och tillsätta utredningar för att få fram förslag till genom att förbättringar. Utredningama har föreslagit olika alternativ med olika grad separation statistiken från politiken. Något beslut om den av av framtida organisationen har ännu inte fattats.

Samordning

Jämfört med andra länder är de samordnande funktionerna i detta starkt spridda system Några karakteristika, vid sidan av det faktum att svaga. det finns ett centralt gäller dock för den sammanhållande och organ, samordnande funktionen. En väsentlig sådan är att rekryteringen till de olika ministerier och myndigheter som ansvarar för och producerar officiell statistik sker centralt och enhetligt liksom rekryteringen till de

flesta regeringstjänstemannaposter. De rekryterade kommer dock inte,

i Frankrike nedan från och samma utbildning vid ett och som se en universitet utan har studerat statistik eller andra relevanta samma ämnen vid olika universitet. Kollektivet alla de ca 5 000 personer av arbetar med statistik inom ministerier och myndigheter kallas, som som nämnt, för Government Statistical Service GSS. Rörlighet inom kollektivet mellan de olika arbetsplatserna uppmuntras och är vanligt förekommande. En faktor med samordnande verkan är de kommittéer som tillannan sätts för att samråda med användare och för att koordinera statistikarbetet inom olika ministerier. Dessutom gör varje ministerium en treårsplan brukar diskuteras ministerier emellan för att undvika som dubbelarbete I dessa planer är det dock det egna ministeriets m.m. behov väger tyngst. Därtill har riktlinjerna iCode of Practice fått som en viktig roll.

Övrigt

Statistik och administrativa uppgifter hålls inte isär lika tydligt som i

t.ex. Tyskland. I England är det tvärtom statistikorganisationen som får

hålla även i folkbokföring och liknande. I sitt på utredningens enkätfråga om hur EU:s statistikkrav svar påverkar den engelska statistiken betonas att, trots att det innebär vissa omprioriteringar, överväger de positiva sidorna starkt. Man understryker att EU-inflytandet har gjort den engelska statistiken mer användbar ökade möjligheter till internationella jämförelser, genom har hög prioritet för användarna. något som

210 Andra länders statistiksystem

9.2¶Nederländerna

Det nederländska statistiksystemet är i det närmaste totalt centraliserat och, jämfört med många andra länder, mycket välorganiserat. Det statistiska centralbyrån för i det närmaste all statistik, med ansvarar undantag för den finansiella statistik faller på Centralbankens lott. som Centralbyråns generaldirektör är vanligtvis med bakgrund i en person den akademiska forskningsvärlden, vilket stämmer väl med synen centralbyrån som en vetenskaplig institution. Ett mycket stort är ansvar kopplat till generaldirektören. Denne måste dock underställa byråns arbetsplan till central en statistikkommission Centrala kommissionen för och

statistik

behöver sin ministers bistånd för att genomföra undersökningar. nya Kommissionen består av omkring 12 från olika användarpersoner kategorier. De assisteras rådgivande kommittéer för frågor rör av som enskilda ämnesområden. Ministerier vill genomföra statistiska som undersökningar skall informera den centrala statistikkommissionen om detta. Ett problem för statistiken i Nederländerna är att undersökningar riktade till hushåll och företag vanligen får mycket låga svarsfrekvenser beroende på folklig motvilja mot att lämna ut individuppgifter. en Eftersom landet, till skillnad från t.ex. Sverige och Danmark, inte har personnummer går effekterna av detta problem inte att reducera genom att samköra olika administrativa register. Den nederländska statistiska centralbyrån uppskattar att omkring två tredjedelar av dess arbete är reglerat eller påverkat EU. Byrån har nu av inte fått några extra anslag för att möta EU-kraven. Några mindre neddragningar har behövt göras andra områden för att klara dessa, men det mesta har hittills klarats ökad effektivitet. Nu genom anses dock dessa möjligheter uttömda och att eventuella EU-krav vara nya som ställer krav på kostnadskrävande anpassningar, t.ex. följder ett av nytt momssystem, inte kommer att kunna göras utan extra resurser.

9.3¶Danmark

Två kärmetecken för det danska statistiksystemet är att det är starkt centraliserat och använder sig mycket administrativa register att man av för att effektivisera produktionen. Danmarks Statistik är den centrala myndigheten för dansk statistikproduktionen och är ansvarig för samordningen all officiell statistik. av Produktion av allmän samhällsbeskrivande statistik utanför Danmarks Statistik förekommer endast på ett fåtal områden t.ex. statistik om

Andra länders statistiksystem 211

hälsa, fiske och forskning. Även i de fall andra myndigheter står för produktion eller för register är Danmarks Statistik samordnings-

ansvarig. Andra myndigheter är ålagda att förhandla med Danmarks Statistik sina planer vad gäller att samla in och bearbeta statistisk om information. Även när det gäller de register finns på olika håll för som olika administrativa syften skall hänsyn tas till Danmarks Statistiks

behov för statistiska ändamål. Fördelar med ett centraliserat system är, enligt Danmarks Statistik,

att det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande, - mer lättare för användarna att skaffa sig överblick över att det är en statistikutbudet och det minskar samordnings- och representationsproblemen vid att internationellt samarbete.

Danmarks Statistik berörs 109 EU-rättsakter, varav många är av bindande. De rättsliga bindningama omfattar stor del av den danska en statistikproduktionen. Från innevarande år och framåt beräknas att implementeringen EU-kraven inte kommer att klaras inom av existerande anslag eller omprioriteringar inom anslagsramama. genom För närvarande pågår ett internt utredningsarbete för att identifiera statistiska ämnesområden kan läggas utan att komma i konflikt som ner

sig EU-lagstiftning, nationell lagstiftning eller med Danmarks

med vare

Statistiks överordade statistikförpliktelser.

9.4¶Tyskland

Det utmärkande för det tyska statistiksystemet är det mycket mest starka integritetsskyddet. I Tyskland har funnits och finns en stor misstänksamhet statistik bygger på individuppgifter, vilket inte är mot som förvånande med tanke landets historia. En statistiklag skrevs ny 1987. Bakgrunden till denna planerad folkräkning 1981 som inte var en blev eftersom många klagade till den högsta administrativa domav, stolen dom 1983 innebar att folkräkningen i dess dåvarande vars utformning inte godkändes och att den statistiklagen tillkom. nya Denna lag avsevärt detaljerad än många andra länders och dess är mer anda är relativt statistikfientlig. Det starka integritetsskyddet ställer mycket hårda krav på enkätundersökningar riktar sig till individer eller företag. Uppgiftssom

lämnarplikt saknas regel. Den grundläggande principen att det är

som till den enskilde att välja han vill eller inte. Endast när en upp om svara lång rad villkor är uppfyllda föreligger uppgiftsplikt. Många undersökningar grundar sig i stället på frivillighet. Nya enkätundersökningar

212 Andra länders statistiksystem

måste planeras mycket långt i förväg eftersom de måste godkännas i

form av lag. Vissa uppgifter samlas i enkätundersökningar måste

inom en relativt kort tid förstöras. Vidare hålls administrativa data och statistik isär av mycket starka regler. Detta gör att det tyska systemet i många situationer är mindre flexibelt och svårt att anpassa till nya statistikbehov.

Statistiken i Tyskland är operationellt sett relativt koncentrerad. Det är det nationella statistikinstitutet Statistisches Bundesamt och de olika regionernas statistikbyråer som har monopol på enkätundersökningar. Endast vissa delar av den officiella statistiken produceras av andra organ än dessa. Det rör sig om viss ekonomisk statistik Bundesbank, arbetsmarknadsstatistik det federala arbetsmarknadsinstitutet, samt viss transport- och jordbruksstatistik. Geografiskt sett är statistiken decentraliserad, även om det är Statistisches Bundesamt som har ansvaret för att statistiska undersökningar genomförs på ett korrekt sätt. Detta nationella statistikinstitut kan dock inte tvinga regionerna till något vilket innebär att samarbetet med dessa tar formen av diplomati och övertalning snarare än instruktioner. Statistisches Bundesamt är en oberoende myndighet inom inrikesdepartementets område och servar alla ministerier.

9.5¶Frankrike

Det franska centrala statistikinstitutet lINSEE- 1Institut National de

Statistique et des études économiques skiljer sig på två väsentliga punkter från många andra länders:

det producerar ekonomiska studier och prognoser och -

det äger de universitet som den stora majoriteten av de statistiker -

som arbetar i statistiksystemet kommer ifrån.

Statistiksystemet är relativt decentraliserat. Statistikenheter har under åren utvecklats inom flera olika ministeriet, exempelvis ministeriema för jordbruk, industri, arbete, hälsa och miljö. I detta decentraliserade system har lINSEE en koordinerande roll. LINSEE och andra statistikorgan beslutar om sina program efter konsultation med sina användare. Koordinationen av dessa konsultationer görs av ett nationellt råd för statistisk information CNIS Conseil national de

linfonnation statistique, vars sekretariat tillhandahålls av lINSEE.

Enligt lINSEE är koordination och relationer mellan statistikorgan två självklara nackdelar i ett decentraliserat system. Svårighetema minskas dock av det gemensamma utbildningssystemet som underlättar

Andra länders statistiksystem 213

får statistiker röra sig mellan olika Två stora fördelar med att organ. decentralisering uppväga nackdelarna: anses användarnas behov uppfattas och tillfredsställs ett utsträckt nät av av producenter, resultat från administrativa uppgifter kan ersätta enkätunder- -

sökningar minskar kostnad och uppgitslämnarbörda.

9.6¶Finland

Den finska statistiska centralbyrån för stor del av den svarar en officiella statistiken, omkring 75 procent. Den resterande delen andra myndigheter, framför allt baserad på de

produceras av ett tjugotal

data de behöver för sina administrativa sysslor. 1994 beslutade skulle bli än centraliserat. Statistiken ska parlamentet att systemet mer centraliseras till centralbyrån det inte finns särskilda skäl för en om annan lösning. Centralbyrån har vidare mycket stark koordineringsroll, inklusive en klassiñceringar och andra grundläggande redskap. EU-medlemskapet har ytterligare stärkt denna roll; centralbyrån koordinerar det arbete utförs i ministerier och på andra myndigheter rör EU:s som som statistikaktiviteter. EU-inflytandet på statistiken har varit starkt och medfört harmoniseringsarbete, utveckling statistik, ökad uppgiftsav ny lämnarbörda för företag och samarbete inom alla statistikområden.

Utökade har krävts och tilldelats. Inga nedskärningar i annan resurser statistik har hittills behövts göras följd EU:s krav. som av

9.7¶Norge

I den norska statistiska centralbyråns Statistisk sentralbyrå SSB uppdrag från ingår, ett viktigt tillägg till insamling, staten som produktion, och förmedling statistik, även en hel del forskningsav uppgifter. Detta innebär att det på flera ämnesområden finns ett mycket och starkt samarbete mellan statistiken och analysen, vilket nära upplevs som värdefullt.

2 avsnittet Norge färsk publikation från Norges forskningsråd Källa för om är en "Evaluering anvente forskningsinstitutter" 1998. Publikationen behandlar av inte det norska statistiksystemet. Den behandlar fem olika forskningsinstitut, den forskning bedrivs inom SSB räknats in som ett. varav som

214 Andra länders statistiksystem

Det gäller främst, men inte enbart, forskning rör de som makroekonomiska modeller som används för ekonomisk styrning och som är kopplad till bl.a. nationalräkenskapema, forskning kan "ge som tillbakaverkningar på statistiken och leda till ett bättre utnyttjande av resurserna i statistikproduktionen och högre kvalitet på statistik-

produkterna

. Även i vissa andra länder, Frankrike, har detta t.ex. som nämnts ämnesområde organiserats annorlunda än andra när det gäller kontakten mellan analys och statistik, med anledning de två av verksamheternas ömsesidiga beroende varandra. av För Norges del har denna relativt ovanliga organisation delvis historiska och personella skäl. Ända sedan SSB:s inrättande har det bedrivits viss forskning inom byrån. På 50-talet inrättades särskild en forskningsavdelning, vars chefer bidrog till att verksamheten växte. I den publikation utredningen har använt som källa beskrivs den

ekonomiska forskningens betydelse för statistikproduktionen: Speciellt nationalräkenskapsforskningen blev viktig för byråns

forskningsñlosoñ: Här var det forskarna utifrån på hur som en ny syn man empiriskt skulle studera de empiriska sammanhangen i ekonomin, drev fram en insamling och sammanställning grundläggande statistik av som sedermera korn att dominera både statistikproduktion, makroekonomisk forskning och politisk debatt. Det är finansdepartementet är den viktigaste användaren som av forskningen vid SSB. I publikationen beskrivs förhållandet mellan finansdepartementet och SSB så: På många sätt har SSB kunnat betraktas Finansdepartementets som utredningsavdelning som i motsats till andra departementala

utredningsavdelningar inte har blivit uppslukad av de dagliga

aktiviteterna, utan har kunnat hålla på sin utredningsroll tack sin vare storlek och sin oberoende placering. "Den centrala egenskapen vad gäller förhållandet till Finansdepartementet som användare är att interaktionen har varit långvarig och förväntats att bli långvarig. Som användare besitter Finansdepartementet en betydande kompetens och är långt på väg i riktning mot att använda SSB:s modeller på hand. egen När det gäller effekter av den nära kontakt mellan analys och statistikproduktion, som SSB:s modell innebär, beskrivs situationen

enligt följande:

Den fördel SSB har datanärhet, kommer klarast till uttryck vid av den mikroekonomiska forskningen, där arbetet också har givit tillbakaverkningar på själva statistikproduktionen för att säkra relevanta

3 Evalueringen citerar SSB 1997.

Andra länders statistiksystem 215

mikrodata. På motsvarande sätt har det också för demografrsk forskning varit ett samspel mellan analyser och dataproduktion. Historiskt sett har det varit viktigt med närhet mellan makroekonomisk forskning och nationalräkenskapsstatistik. Fram till 1991 nationalvar räkenskapssektionen del Forskningsavdelningen. Också en av och miljöområdet och när det gäller intäktsstatistik kan det resursdokumenteras positiv samverkan mellan analysverksamhet och statistikproduktion. På andra områden är det inte klart att datanärhet har gjort någon avgörande skillna

9.8¶Sammanfattande kommentarer

Centraliseringsgrad och användarinjlytande

Graden centralisering/decentralisering vad gäller ansvaret

och typen av för den officiella statistiken skiljer sig mellan olika länder. Vissa benämner sitt system centraliserat, andra decentraliserat. som som Även i de länder vilkas systern i princip är centraliserade ligger vanligtvis vissa delar ansvaret och produktionen på andra än på det av nationella statistikinstitutet. Anledningarna till detta är inte alltid desamma den låg bakom den svenska ansvarsspridningen, som som nämligen ökat användarinflytande. Anledningarna kan i stället vara praktiska t.ex. att myndighet naturligen har och använder en annan statistikuppgifter i sina administrativa aktiviteter, historiska t.ex. att viss statistik från början har växt fram inom någon annan myndighet en

eller något ministerium eller konstitutionella/geografiska t.ex. att det

är delstater eller liknande ansvarar för åtminstone delar av som statistiken. Användarinflytande på statistiken är dock även i vissa andra länder ett viktigt argument för hur systemet är organiserat. England är ett exempel. Där har gått från mycket stark grad av man en decentralisering till ett något centraliserat system. Längre vill man mer dock inte gå, framför allt med hänvisning till fördelarna med en nära kontakt mellan statistikproduktion och statistikanalys- och användning. Att användarinflytande är viktigt har, nämnts i andra kapitel, som bl.a. att göra med att analys och statistik i många fall är ömsesidigt beroende varandra. Särskilt starkt många detta märkas på det av anser ekonomiska området, med nationalräkenskaper, ekonomiska modeller, Just detta område har fått olika speciallösningar i prognoser m.m. olika länder.

216 Andra länders statistikgøstem

Norge och Frankrike är exempel på länder där betonandet närhet av mellan analys och statistik åtminstone på det ekonomiska området har tagit sig ett annat uttryck än att ha ansvaret för statistiken placerad utanför den centrala instansen. Här är det i stället analysfunktionen som har placerats inne i de centrala statistikinstituten. I Norge finns forskning på det ekonomiska området inrymt i den

statistiska centralbyrån. En viktig anledning till att denna organisation

infördes var att analyserna skulle ge återverkningar på statistiken i form

av ökad relevans och kvalitetsförbättringar. Med tiden har forsknings-

institutet vid Norges statistiska centralbyrå växt och den anses nu vara

viktigaste forskningsinstitutionen inom detta område i Norge.

I Frankrike har den organisation som utgör det centrala statistikinstitutet två huvuduppgifter, nämligen att producera och samordna statistik samt att bedriva ekonomisk analys/forskning. Det framgår även av organisationens namn. Ett liknande exempel som inte redovisas närmare i betänkandet är Belgien, där ett särskilt institut skapades 1994 bestående centralav banken, det centrala statistikinstitutet och planeringsbyrå. Institutet en inrättades för att sköta nationalräkenskapema, utrikeshandel och ekonomiska vilket tidigare gjordes enbart det centrala prognoser, av statistikinstitutet. Syftet med inrättandet av det institutet att nya var förbättra den ekonomiska statistiken och att frigöra inom resurser statistikinstitutet för omorganisation.

I andra länder är det andra aspekter än användarinflytande

som betonas starkast. I Tyskland är det t.ex. integritetsskyddet och i Danmark effektivitet och samordning som ansetts störst vara av

betydelse.

Aktiv påverkan av systemets utseende

Sverige framstår som unikt i det att så aktivt har gått in och gjort man en genomtänkt reform: beslut decentralisering vid ett om av ansvar särskilt tillfälle och utarbetande beställarutforarorganisation. av en I många andra länder är systemets utseende ett resultat mer av

historisk framväxt och gradvisa förändringar.

Att man i Sverige har lagt ned så stor möda på att tänka ut och genomföra en organiserad förändring tyder, enligt flera betraktare i omvärlden, på att det farms ett väsentligt missnöje med den tidigare situationen, bl.a. vad avser användarinflytande.

III.

SLUTSATSER

OCH FÖRSLAG

10¶Slutsatser och

förslag

10.1¶Bakgrund

Statistikreformen innebar stor del den officiella statistiken

att en av fördelades på olika samhällssektorer. Ett 25-tal sektorsmyndigheter tilldelades statistikansvar inom respektive samhällssektor. Ett mindre antal dessa myndigheter hade redan före reformen ett slags

av statistikansvar följd att de publicerade statistik i publikations-

som av serien Sveriges officiella statistik. De flesta fick emellertid sitt statistikansvar följd Genomförandekommitténs genomgångar

som av och förslag. SCB, tidigare ansvarat för merparten av all officiell

som statistik, behöll ansvaret för statistiken på ett relativt stort antal områden, vilket i ekonomiska termer innebär ungefär hälften av den officiella statistiken. Därtill sköter SCB fortfarande produktionen av huvuddelen den statistik andra än SCB efter reformen har

av som

för. ansvar

Omvandlingen statsförvaltningen inom flera samhällsområden

av från att regelstyrd till att bli mål- och resultatstyrd, utgör viktig

vara en bakgrund till statistikreforrnen. Denna omvandling har förändrat många myndigheters sätt att arbeta. Bl.a. har behovet av statistik och annan information, t.ex. för uppföljning och utvärdering, ökat.

Ett huvudsyfte med reformen göra styrningen av den officiella

var statistiken effektivare att öka myndigheternas och andra

genom användares inflytande över statistiken. Detta förväntades leda till att statistiken blev relevant och statistiksystemet mera flexibelt och

mer

anpassningsbart till nya behov. Dessutom skulle statistikproduktionen

bli mer effektiv.

Utredningens uppgift är att utvärdera refonnen har visat sig leda

om till de önskade positiva effekterna och några de befarade eller

om av andra negativa konsekvenser har inträffat samt att vid behov komma med föslag till förbättringar.

220 Slutsatser och förslag

10.2 resultat

Utvärderingens

En övergripande slutsats är att verksamheten med den officiella statistiken i huvudsak har fungerat bra efter statistikrefonnen. Den viktigaste positiva effekten av reformen är att statistiken har anpassats bättre till användningen. I det följande sammanfattas de resultat som kommit fram under utvärderingen, i huvudsak strukturerat enligt de övergripande målen för den officiella statistiken, varav vissa låg till grund för reformen. Dessa mål är användarinflytande, flexibilitet,

tillgänglighet, effektivitet, samordning och trovärdighet.

Användarinjlytande

I detta avseende har reformen i stort fungerat bra. På flera områden har användarnas inflytande på statistiken ökat, vilket som regel har medfört förbättrad kvalitet samt ökad relevans och användning. Anledningarna till dessa positiva effekter är flera:

Reformen har lett till att flera har blivit aktivt inblandade i frågor om -

vilken statistik som bör tas fram inom ett område samt på vilket sätt

den bör presenteras och spridas.

Det tilldelade ansvaret, tillsammans med det ökade behovet av -

statistik för uppföljning och utvärdering, har medfört att många

statistikansvariga sektorsmyndigheter har ökat sin statistiska

kompetens. Statistikansvaret upplevs som ett naturligt komplement

till myndighetens uppgifter i övrigt. Ansvaret har också lett till att

många av de statistikansvariga myndigheterna har fått ett incitament att aktivt sätta sig in i statistiken och produktionen av statistik. Kontaktema mellan de analyserande och utvärderande myndig-

-

heterna och den statistikproducerande myndigheten har blivit tätare.

Detta har ökat analysens betydelse för kvalitetsgranskning av

statistiken. Det har också bidragit till att analyserna fått en bättre

grund.

De allra flesta statistikansvariga myndigheter har inrättat användar-

-

råd för statistikfrågor. Användarråden uppges av deltagarna i de

flesta fall fungera bra; de ger möjlighet till inflytande och inte minst

värdefull information om vilken statistik som finns, hur den kan

användas och vilka förändringar som planeras.

I några fall har det utdelade statistikansvaret emellertid inte haft dessa positiva effekter. Det finns bl.a. exempel på att den nya ansvarsrollen inte har inneburit någon ökad närhet mellan statistikproduktion och analys. Detta kan bero på att den sektorsmyndighet som fått statistik-

Slutsatser och förslag 221

inte har sådan roll att det är naturligt för den att engagera sig ansvar en i statistiken. Det kan också bero på brister i samarbetet mellan den statistikansvariga myndigheten och producenten, vanligen SCB. I några enstaka fall har ett visst ömsesidigt misstroende mellan parterna kunnat

noteras. På de områden där SCB är statistikansvarig myndighet har reformen i sig inte haft någon större effekt vad gäller användarintlytandet. SCB

är statistikansvarig på grund att statistiken är sektorsövergripande

av eller att det inte finns någon naturlig huvudanvändare. Användare har, liksom tidigare, möjlighet till inflytande via SCB:s programråd för olika statistikområden. På vissa områden finns dessutom en närhet mellan ämneskompetens och statistikkompetens som liknar den som har utvecklats mellan vissa statistikansvariga sektorsmyndigheter och SCB producent. Det gäller delar den ekonomiska statistiken där som av SCB samarbetar med Konjunkturinstitutet och delar välfärdsav statistiken där SCB har personal med hög ämneskompetens och dessutom samarbetar med forskare på området.

Flexibilitet

Vad gäller statistiksystemets övergripande struktur har mycket få förändringar skett. De statistikområden fastställdes i och med som reformen och finns förtecknade i bilaga till statistikförordningen, som är i allt väsentligt de fortfarande gäller. Större ändringsbehov har som hanterats utanför systemet. Det gäller t.ex. frågorna kring statistiken på IT-området. Särskilda utredningar har tillsatts vid behov. Inom för flera enskilda statistikområden har dock ramen förändringar statistiken skett. Dessa förändringar avser exempelvis av detaljeringsgrad, insamlingsmetod, belysta delområden, resultatredo-

visning m.m. Flera statistikansvariga att det är oklart hur önskemål om anser ändringar rör statistikens övergripande organisation skall hanteras. som De har framfört till utredningen att det är viktigt att det finns rutiner för löpande hantering frågor ändringar namnändringar, ändringar av om statistikområden och andra gränser, ansvarsändringar m.m.. Det av viktigt att det inte är krångligt att få ändringsförslag prövade samt anses att det är tydligt hur man skall gå till väga. Möjligheterna till förändringar typ omprioritering mellan olika av statistikområden har försvårats. Detta är följd att den verksamhet en av vid sektorsmyndighetema har med statistik att göra har integrerats som med andra aktiviteter, vilket också avsiktema med refonnen. var en av Det är därför inom flera områden inte möjligt att utan vidare avgöra

222 Slutsatser och förslag

vilka ekonomiska resurser som f.n. avsätts för statistikändamål. Detta försvårar den ekonomiska överblicken och möjligheterna att föra över ansvar från en myndighet till en arman. När det gäller vilken statistik skall tas fram inom respektive som sektorsområde kan möjligheterna att förändra däremot sägas ha ökat. Detta gäller särskilt på sektorsmyndighetemas områden, i mindre utsträckning på SCB:s, vilket beror på att det finns tydliga skillnader i förutsättningar mellan SCB:s och övriga myndigheters statistikansvar.

Sektorsmyndighetema har som regel möjligheter att ompröva och

förnya statistiken inom sina respektive områden följd deras som av möjlighet att väga kostnader för statistik mot kostnader för andra verksamheter. Vissa sektorsmyndigheter vidare att deras känneanser dom om behoven statistik underlättar awäganden kvalitets- eller av om detaljeringsnivå på statistiken. SCB:s möjligheter att omprioritera är begränsade, eftersom detta måsta ske på bekostnad statistik. av annan Det innebär en begränsning av flexibiliteten på SCB:s områden. En faktor som begränsar flexibiliteten är att det för stor del en av den officiella statistiken finns rättslig grund. Det rör sig såväl en om nationella bestämmelser som EU-regleringar. Detta minskar på flera områden de statistikansvariga myndigheternas frihetsgrader. Den ekonomiska statistiken är i hög grad uppbunden på detta sätt, även men statistiken på vissa andra områden berörs starkt, t.ex. inom områdena jordbruk, transporter och miljö. Enligt utredningens enkätundersökning bland deltagare i statistikansvariga myndigheters användar-råd nära hälften att statistikens anser innehåll och relevans har förändrats till det bättre under de senaste åren. En tredjedel anser att statistikens innehåll och relevans inte har genomgått någon väsentlig förändring. Mycket få 9 procent att anser den har förändrats till det sämre. Det är inte möjligt för utredningen att yttra sig över den officiella statistikens täckningsgrad, dvs. i vilken utsträckning statistiken täcker de mest angelägna samhällsområdena. Det hör inte till utredningens uppgifter att göra en sådan bedömning. Någon genomgång med avseende på statistikens täckning gjordes inte heller Genomförandeav kommittén, som i huvudsak gick igenom den befintliga statistiken och föreslog hur ansvaret för den skulle fördelas. Svaret på frågan vilka samhällsområden den officiella statistiken om i första hand bör täcka varierar över tiden. Det är fråga slags om en levande materia, dvs. materia förändras över tiden och därför en som behöver följas kontinuerligt. Samhället förändras och därmed statistikbehoven samtidigt som behovet att över tiden kunna följa samhällsav utvecklingen på en rad områden kvarstår.

Slutsatser och förslag 223

Det är därför, enligt utredningen, i första hand viktigt att det finns en instans successivt bevakar den officiella statistikens täckning och

som föreslår vilka samhällsområden den skall omfatta. Inom respektive område är det den statistikansvariga myndigheten har till uppgift

som att bevaka att statistiken har en täckning som svarar mot behoven.

Tillgänglighet

Tillgängligheten till statistiken har generellt sett förbättrats under de senaste åren. Detta beror i hög grad på den tekniska utvecklingen.

Statistikreformen har emellertid också på vissa områden fått en förbättrad publicering till följd, exempelvis genom att den ansvariga sektorsmyndigheten kompletterat den tidigare publiceringen med publikationer eller databaser med såväl statistik som annan, ofta mera analyserande infonnation, sitt samhällsområde. För många

om användare innebär detta en klar förbättring, särskilt för dem som söker samlad information om ett visst område.

Andra användare, vilka föredrar en samlad tillgänglighet till all statistik oavsett område, anser att tillgängligheten har försämrats, beroende på att fler publikationsserier har tillkommit och att användarna har fått flera ingångar att söka i när de söker officiell statistik.

Flertalet statistikansvariga myndigheter presenterar statistik på sina hemsidor på Internet. Detta sker genom direkt presentation av tabeller, tillgång till databaslagrad information eller möjlighet att läsa en publikation på nätet. För att underlätta för användare som söker statistik på flera områden har de statistikansvariga sektorsmyndighetema och SCB tillsammans byggt gemensam webbplats för officiell

upp en statistik, Svenska statistiknätet.

SCB har i uppgift att bygga upp databaser Sveriges statistiska databaser för hela systemets räkning, i vilka all officiell statistik skall kunna samlas. Databasema är fortfarande delvis under uppbyggnad och innehåller ännu långt ifrån all officiell statistik. Detta beror dels på att utvecklingsarbetet inte är avslutat och dels på brist på incitament att lägga in uppgifter i databaserna samt det faktum att det står statistikansvariga myndigheter fritt att välja publiceringsform.

SCB har också i uppgift att för hela systemets räkning informera om vilken statistik som finns och hur man når den. SCB:s informationsservice bedöms fungera väl och får ett stort antal förfrågningar.

Priset för statistikanvändarna är en viktig del av tillgängligheten. Här finns tydliga skillnader mellan å ena sidan SCB som statistikansvarig och å andra sidan flertalet sektorsmyndigheter. De senare tar

224 Slutsatser och förslag

regel inte betalt för sin statistik eftersom det vanligen ingår i deras som roll sektorsmyndighet att analysera och informera brett i samhället

som om sin sektor. SCB, däremot, har ingen sådan analysuppgift eller bred informationsuppgiñ, utan är ålagd att ta betalt för de merkostnader det innebär att göra statistiken tillgänglig. SCB skiljer sig dessutom från sektorsmyndighetema genom att myndigheten är delvis uppdragsfinansierad samt att den har for mycket stor mängd statistik,

ansvar en vilket gör att kostnaderna för tillgängliggörande totalt sett blir höga.

Utredningen anser att mångfalden är viktig när det gäller statistikens tillgänglighet. Huvudprincipen skall vara att de kanaler som behövs med hänsyn till användarna också skall utnyttjas för statistikens spridning. Men det behövs också en spridningskanal som är gemensam, dvs. där användarna kan hitta all officiell statistik.

Efektivitet

Det är inte möjligt att på ett enkelt sätt precisera hur stora resursinsatser som läggs på officiell statistik idag. För de områden där SCB har statistikansvar är summan liktydig med den del av SCB:s anslag som är avsedd för statistikproduktion. För flera de statistikansvariga

av sektorsmyndighetema är summan inte lika enkel att precisera, eftersom statistikverksamheten, som avsett, har integrerats med andra verksamheter, såsom analys, utredning, register m.m. Detta medför att en bedömning av huruvida det produceras mer statistik nu än före reformen inte utan vidare kan göras. Mycket tyder dock på att effektiviteten har ökat, vilket innebär att man får mera statistik for pengarna.

Produktionen statistiken ligger i mycket hög grad kvar SCB,

av trots att stora delar av ansvaret har flyttats över till andra myndigheter. I de flesta fall upplevs det inte finnas någon reell konkurrens om produktionen.

Beställarsituationen ställde inledningsvis krav stora resursinsatser, eftersom det var en ny situation för de allra flesta att behöva förhandla särskilda avtal för produktionen. I flera fall innebar

om emellertid förhandlingarna en nyttig process. Numera är förhandlingsprocessen som regel inte särskilt tidsödande. Det är en allmän uppfattning att beställarsituationen i sig, bristen på konkurrens till trots, har satt viss press på i första hand SCB. Detta anses av flera myndigheter ha lett till minskade produktionskostnader.

Den tekniska utvecklingen är den faktor som i första hand anses ha bidragit till effektiv statistikproduktion. Även ett ökat

en mer samutnyttjande av register bidrar till ett effektivt resursutnyttjande.

Slutsatser och förslag 225

Detta underlättas att SCB, har tillgång till ett stort antal

av som basregister för statistikproduktion, står för en mycket stor del av produktionen.

Vissa bedömare anser att SCB:s tre roller som producent, som ansvarig samt som samordnare kan komma i konflikt med varann på ett sätt är till för bl.a. effektiviteten. De menar bl.a. att

som men produktionsrollen kan hämma samordningsrollen och att uppdragsfinansieringen kan leda till bedömningar i avgiftsbeläggnings- och prissättningsfrågor som blir ogynnsamma för beställama och användarna.

Samordning

Överblicken över den officiella statistiken har minskat i och med spridningen av ansvar till flera. Statsmaktemas överblick över vilka resurser som avsätts för officiell statistik har minskat i och med integreringen av medel för statistik med övriga medel på sektorsmyndigheternas område. Användarnas överblick har minskat i och med att det nu finns ett större antal myndigheter som är statistikansvariga.

Detta ställer stora krav på systemets samordningsfunktioner. Huvudaktörer i samordningsarbetet är SCB:s styrelse och den särskilda funktionen vid SCB för bl.a. samordning och bevakning av systemet, Tillsynskansliet med internationellt sekretariat. Styrelsen avger, i enlighet med SCB:s instruktion, en årlig rapport till regeringen om den officiella statistikens samordning. Tillsynskansliet förbereder denna rapport.

Det råder en tämligen enig uppfattning om att samordningen av systemet i olika avseenden behöver förstärkas och att tillsynsfunktionen behöver ges ett tydligare mandat. Exempelvis har flera statistikansvariga sektorsmyndigheter angivit att de har förväntat sig fler och mera kraftfulla samordnings- och bevakningsinsatser från SCB:s tillsynsfunktion. Det är i dagens situation inte heller tillräckligt tydligt, varken inom eller utanför SCB, hur fristående tillsynsfunktionen är från SCB i övrigt.

De utövade samordningsinsatsema har bestått i att utforma regler för offentliggörande m.m. av officiell statistik, samråd och samarbete med de statistikansvariga myndigheterna samt uppföljningar av hur systemet fungerar. Vad gäller samordningen gentemot EU, har den bestått i att informera och höra berördas synpunkter inför möten med Statistical Programme Committee SPC. Representanter för de statistikansvariga sektorsmyndighetema och för regeringskansliet har framfört önskemål om att få tillfälle att delta i för dem relevanta SPC-

8 19-1312

226 Slutsatser och förslag

möten, t.ex. som bisittare till SCB:s generaldirektör, som är utsedd att representera hela systemet.

Samordning i meningen granskning av hur statistikansvaret sköts har i huvudsak omfattat statistikområden där SCB är inblandad, antingen som statistikansvarig eller som producent. Det faktum att produktionen av statistiken i mycket hög grad ligger kvar på SCB har underlättat granskningen och medfört att antalet områden som hamnat utanför denna är mycket litet.

Prissättningen av den officiella statistiken utgör en speciell samordningsfråga. Det råder idag stora skillnader mellan SCB och flertalet sektorsmyndigheter i synen på hur tjänster skall prissättas. Skillnaderna har att göra med myndigheternas roller och finansiering. SCB finansieras genom en kombination av anslag och uppdragsintäkter, medan flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter är helt eller nästan helt anslagsfinansierade.

Utredningen har funnit att SCB i sin prissättning följer de principer

som rekommenderas av Ekonomistyrningsverket och tidigare av

RRV. Utredningen har f.n. inga förslag till förändringar. Det gäller emellertid att tydliggöra bakgrunden till de olika synsätten vad gäller prissättning. Det gäller för myndigheterna att förstå varandras finansiella situation.

Trovärdighet och tillförlitlighet

En mycket viktig hörnsten i den officiella statistiken är dess trovärdighet. Utredningens sammantagna intryck är att användarna endast i undantagsfall känner minskad tilltro till statistiken efter statistikreformen. Det dock finns de olika anledningar uttrycker tvek-

som av samheter.

Tilltron till statistikens tillförlitlighet bland ledamöter i användarråden har, enligt utredningens enkätundersökning, visat sig mycket

vara hög. Högt betyg på tillförlitlighet gavs såväl av dem som deltar i de statistikansvariga sektorsmyndighetemas råd som i SCB:s. Hela 88 procent av de tillfrågade ansåg att dagens officiella statistik har en tillförlitlighet som svarar mycket väl eller ganska väl mot deras behov. Vad gäller bedömningar förändringar under de senaste åren vad

om gäller tillförlitlighet ansåg hälften att inga förändringar hade förekommit och 18 procent att statistiken i detta avseende hade förändrats till det bättre. Endast 7 procent ansåg att den hade förändrats till det sämre. Relativt många, 27 procent, svarade vet / kan avgöra.

Under utredningens intervjuer har dock framkommit att vissa användare oroar sig för att en statistikansvarig sektorsmyndighet kan ha

Slutsatser och förslag 227

partsintresse i statistikresultaten, antingen därför att statistiken speglar myndighetens verksamhet eller därför att den kan påverka egen anslagen till myndigheten. Från SCB:s sida har också framförts oro över producenter kan anlitas har partsintresse i statistikatt som resultaten eller otillräcklig kunskap vad som krävs för att producera om statistik med hög kvalitet. Ytterligare anledning till minskad tilltro några användare har en som framfört har att göra med själva antalet statistikansvariga myndigheter.

I det systemet, med ett 25-tal statistikansvariga myndigheter, nya känner sig användare inte automatiskt trygg på samma sätt man som förr. Exempelvis kan behöva kontrollera källan till en som man om tabell eller publikation statistikansvarig myndighet eller inte. en är en

10.3¶Utredningens förslag

Utredningen föreslår att ett råd för Sveriges officiella statistik inrättas ett kontor för Sveriges officiella statistik inrättas den officiella statistiken skall finnas i Sveriges statistiska data- baser SSD och kostnadsfri för användarna vara representationen vid EU-möten breddas - Boverket tilldelas för delar statistiken på området ansvar av - Boende och byggande vissa ansvarsförhållanden och statistikområden bevakas utvecklingsinsatser sker på vissa områden. -

10.3.1 Ett råd för officiella statistik inrättas

Sveriges

En övergripande slutsats från utredningen är att överblicken över och

samordningen systemet behöver förstärkas samt att en tydlig kanal av för förändringar i systemet, avseende exempelvis systemets täckning

och ansvarsfördelningen mellan statistikansvariga myndigheter behövs. För stärka styrningen och samordningen systemet för officiell att av statistik och förbättra beslutsgångama föreslår utredningen att regeringen föreskriver att ett oberoende råd för Sveriges officiella

statistik inrättas. Utredningen föreslår vidare att regeringen utser rådets ledamöter. Ordförande föreslås utan koppling till någon av de vara en person statistikansvariga myndigheterna. Rådet bör i övrigt sättas samman av

228 Slutsatser och förslag

representanter på hög nivå för statistikansvariga myndigheter och därtill av några representanter för regeringskansliet och för andra statistikanvändare. Chefen för SCB föreslås, i egenskap av chef för den största statistikansvariga myndigheten samt för den instans som har det övergripande samordningsansvaret för den officiella statistiken, ingå och ha en viktig roll i rådet.

Rådet föreslås få rådgivande uppgifter i frågor som rör systemet Sveriges officiella statistik Det skall ha en helhetsbild över den officiella statistiken och svara för att den f°ar en omfattning och inriktning mot statistikbehoven i samhället.

som svarar

Rådet föreslås behandla

förslag till övergripande förändringar i systemet, t.ex. vad gäller -

införandet av nya statistikområden, ansvaret för statistiken mellan de statistikansvariga myndigheterna och omprioriteringar mellan statistikområden. ansvarsfördelningen på rad statistikområden som varit föremål

- en

för utredningens överväganden, men där förslag till beslut inte förs

fram. Utredningen föreslår att rådet fortsätter att bevaka statistiken och statistikansvaret på bl.a. dessa områden. De beskrivs närmare nedan i avsnitt l0.3.6. frågor som utredningen bedömer behöva kontinuerlig bevakning

-

och utveckling.

Till sådana hör frågor om den officiella statistikens avgränsning, om -

föreskrifter och allmänna råd för officiell statistik, om statistikens

trovärdighet och tillgänglighet, dokumentation och arkivering osv.

Dessa frågor beskrivs närmare nedan i avsnitt l0.3.7.

principer för avgiftsbeläggning och prissättning. Rådet föreslås få -

full insyn vad gäller såväl de bedömningar som ligger bakom beslut

om avgiftsbeläggning de kalkyler ligger bakom fast-

som som

ställandet av den taxa som tillämpas av SCB, bl.a. vid produktion av

officiell statistik för andra myndigheters räkning.

uppgifter som hittills legat på metodrâdet och databasrådet vid SCB. -

Om rådet finner det lämpligt, kan rådet självfallet även fort-

sättningsvis arbeta med särskilda arbetsgrupper för specifika

områden.

frågor i övrigt, exempelvis sådana som initieras av kontoret för -

Sveriges officiella statistik.

Instruktioner m.m. som behövs för rådet och dess arbete föreslås tas fram av den arbetsgrupp inom regeringskansliet som har till uppgift att lämna förslag till ändringar i författningarna på statistikens omrâde,

Statistikregelgruppen.

Slutsatser och förslag 229

Statistikregelgruppen föreslås även bereda frågan hur SCB:s styrelses uppgifi, enligt SCB:s instruktion, att lämna årlig rapport till en regeringen den officiella statistikens samordning skall hanteras i om fortsättningen. Rådet föreslås samlas minst två gånger per år.

10.3.2¶Ett kontor för Sveriges officiella statistik

inrättas

För att löpande arbeta med frågor rör samordningen och som bevakningen statistiken föreslås att ett särskilt kontor för Sveriges av officiella statistik inrättas ersättning och förstärkning av dagens som en Tillsynskansli med det internationella sekretariatet TKI. Det skall bl.a. fungera sekretariat det föreslagna rådet. Resurs- och som ovan kompetensskäl talar för att kontoret placeras inom SCB. I syfte att förstärka kontorets samordningsfunktion och tydliggöra dess fristående ställning, föreslås kontoret få utökade resurser och starkare mandat i förhållande till dagens TKI samt göras till en tydligare markerat fristående del inom SCB. Det skall t.ex. kunna företräda synpunkter inte delas SCB. Det faktum att kontoret som av skall fungera sekretariat rådet för Sveriges officiella statistik som ett bidrar i sig till att kontoret fristående ställning. ge en Kontoret bör regleras särskilt i SCB:s instruktion. Statistikregelföreslås bereda denna fråga. gruppen Målet för kontorets verksamhet föreslås att bidra till att den vara officiella statistiken utvecklas och hålls samman i ett system som

tillhandahåller tillförlitlig, objektiv, relevant och allmänt tillgänglig

statistik. Kontoret skall också tillse att statistiken framställs med beaktande att uppgiftslämnandet underlättas och lämnade uppgifter av

skyddas.

SCB:s mandat enligt statistikförordningen att utge föreskrifter för offentliggörande officiell statistik bereds fortsättningsvis av m.m. av kontoret. Kontoret föredrar övergripande frågor rör systemet Sveriges som officiella statistik i rådet. Vid behov hänskjuts frågorna därefter till

regeringen för beslut.

Verksamhetsmålen skall uppnås stöd till de statistikansvariga genom myndigheterna i form regler för den officiella statistiken, samråd av och samarbete med myndigheterna och uppföljningar av hur systemet fungerar. Kontoret föreslås ut föreskrifter och allmänna råd för den officiella statistiken - ge

230 Slutsatser och förslag

bereda frågor på rådets ansvarsområden och fungera som sekretariat -

åt rådet och serviceorgan i övrigt till systemet i dess helhet. regelbundet föredra för rådet hur statistiken utvecklas och härvid

-

påtala eventuella brister samordna systemet för officiell statistik genom att bl.a. stimulera

-

erfarenhetsutbyte mellan statistikansvariga myndigheter och stödja

dessa myndigheter i olika frågor

informera såväl statistikansvariga myndigheter och producenter

- som

användare om förhållanden som avser hela systemet

bevaka det svenska deltagandet i EU:s statistiksamarbete samt ge -

SCB och statistikansvariga myndigheter service i internationella frågor följa upp den samlade framställningen och publiceringen av officiell

-

statistik samt ta fram en samlad bild över inriktningen och

kostnaderna för statistiken

följa upp att statistikens trovärdighet bibehålls och att produktionen -

sker utan partsintressen följa upp EU:s inflytande över den svenska statistiken

-

bevaka beroendeförhâllanden mellan olika statistikområden -

ha nära samarbete med SCB:s övriga förvaltningsfunktioner, dvs.

-

metodutveckling och inforrnationsservice

inhämta rapporter från de statistikansvariga myndigheterna om -

användarrådens verksamhet

i samarbete med Riksarkivet ta fram hjälpmedel och riktlinjer för -

arkivering samt se till att erforderliga utbildningsinsatser genomförs

i samarbete med de statistikansvariga myndigheterna successivt -

vidareutveckla de kriterier som gäller för Sveriges officiella statistik.

För att klara de utökade uppgifterna behöver kontoret utökade

resurser i förhållande till det hittillsvarande Tillsynskansliet. Utredningen bedömer att ytterligare personal behöver rekryteras samt att medel härutöver behövs för kontorets inköp av konsulttjänster m.m.

Utredningen beräknar att en förstärkning med 1.300 tkr per år behövs. Den ökade kostnaden föreslås täckas inom för SCB:s

ramen

förvaltningsuppgifter genom att medel omdisponeras från verk-

samheten med databasutveckling samt information och statistikservice. Utvecklingen av databaserna bedöms ha kommit så långt, trots att utredningen pekar på behov av ökad satsning vad gäller främst mikrodatadelen, att medelsbehovet kan reduceras. Genom att användarna i allt högre utsträckning kan skaffa den information de behöver

på nya sätt, bl.a. genom Internet, bedömer utredningen vidare att statistikservicen kan reduceras.

Slutsatser och förslag 231

Utredningen att kontoret, tillsammans med förslaget om ett anser råd för statistiksystemet och det nätverk i statistikfrågor som har byggts på departementsnivå, stärker möjligheterna till överblick, upp samordning och förändringar samt ingripanden i övrigt i systemet.

10.3.3¶Den officiella statistiken skall finnas i

Sveriges statistiska databaser SSD och vara

kostnadsfri för användarna

Ökad tillgänglighet grundsten för statistikreforrnen. För detta var en ändamål anvisades medel till SCB bl.a. för uppbyggnad av Sveriges statistiska databaser SSD. Syftet samlad tillgänglighet till var statistiken, oavsett vilken myndighet har ansvaret. Olika former av som fördjupningar eller mindre skräddarsydda lösningar för samt av mer specifika behov är dessutom angelägna. Utredningen att det är viktigt att den officiella statistiken anser tillgängliggörs dels på de olika sätt motiveras dess användning, som av dels på ett enhetligt och samlat sätt. Det är den statistikansvariga myndigheten mot bakgrund myndighetens bedömning av som, av behovssituationen, avgör vilka kanaler, vid sidan av den gemensamma, som skall utnyttjas. Utredningen att det gemensamma sätt på vilket den oficiella anser statistiken skall tillgängliggöras skall vara genom SSD. SCB har beslutat att den officiella statistik som SCB har ansvar för skall göras tillgänglig via SSD. Utredningen föreslår att detta skall gälla för alla statistikomrâden. Den statistik som respektive ansvarig myndighet tar i sin publiceringsplan skall kunna nås av användarna upp via SSD. Det kan emellertid visa sig att det finns statistik som av olika skäl inte tjänar på att kunna nås via SSD. Det skall därför vara möjligt för rådet för Sveriges officiella statistik dispens, dvs. att medge att ge undantag från huvudregeln att den officiella statistiken skall kunna nås användarna via SSD. av Kostnaderna för att lägga in statistiken i SSD, liksom för erforderlig dokumentation, skall täckas inom ramen för de medel som har avsatts för produktion, dvs. av den ansvariga myndigheten. Utredningen föreslår vidare att tillgången till den officiella statistiken i SSD i enlighet med principerna i regeringens förvaltningspolitiska proposition skall kostnadsfri för användarna. Det innebär vara att det skall finnas kostnadsfri del i SSD inom ramen för vilken bl.a. en den officiella statistiken offentliggörs. För tillgång till den del av SSD omfattar statistik utöver den officiella statistiken, anser som

232 Slutsatser och förslag

utredningen däremot att nuvarande principer för finansiering kan tillämpas. Detsamma gäller olika former av tilläggstjänster, vilka ger ett mervärde i förhållande till bastillgängligheten.

Idag tar SCB ut avgifter av användarna för att de skall få tillgång till såväl officiell som annan statistik i SSD. Avgiftema täcker de kostnader vid SCB som är direkt kopplade till användningen. SCB:s årliga intäkt genom dessa avgifter är ca 2 miljoner kr. Utredningens förslag innebär därför att dessa intäkter faller bort. Utredningen bedömer att SCB behöver kompensera sig för 1.500 tkr detta årliga

av intäktsbortfall. Detta föreslås ske genom att SCB:s kostnader finansieras som en del i produktionskostnadema, dvs. inom för

ramen anslagen till respektive statistikansvarig myndighet i stället för från användarna. Resterande 500 tkr bedöms kostnader för SCB:s

vara fakturering m.m., som inte behöver kompenseras.

Förslaget innebär att SCB själv skall täcka 50% av intäktsbortfallet, dvs. 750 tkr, och övriga statistikansvariga myndigheter resterande 50%, dvs. 750 tkr. Det innebär i dagsläget att statistikansvariga myndigheter vardera ersätter SCB med 30 tkr per år för att täcka de kostnader som SCB har för databasservicen. Det förhållandet att statistiken i SSD blir kostnadsfri för användarna kan antas leda till att efterfrågan ökar. Härigenom kan servicenivån komma att försämras, t.ex. genom att väntetidema ökar. För att motverka en sådan försämring servicen

av kan exempelvis effektivare utrustning behöva skaffas. Härvid stiger SCB:s kostnader och behovet av ersättning från myndigheterna. Rådet för Sveriges officiella statistik föreslås årligen informeras vilken

om avgift SCB tar ut av de statistikansvariga myndigheterna för detta syfte.

SSD har utvecklats av SCB på regeringens uppdrag. Det innebär att SSD tillhör systemet. Det är inte SCB:s databaser. Det är utredningens bedömning att SCB:s prissättning av databasservicen kan ha bidragit till att många, bland dem flera statistikansvariga sektorsmyndigheter, betraktar SSD som SCB:s egendom. Kostnadsfri tillgång till den officiella statistiken i SSD kan förhoppningsvis bidra till att förändra detta synsätt.

För att ge användarna största möjliga flexibilitet när det gäller att tillgodose statistikbehoven, beslutade regeringen dessutom, på basis av Genomförandekommitténs förslag, att 17 särskilt utpekade basregister för statistiken skulle omfattas av systemet Sveriges officiella statistik. De skulle härigenom i princip bli tillgängliga för användarna för framställning av tabeller i egen regi. De 17 registren skulle komma att utgöra en del mikrodatabasen av Sveriges statistiska databaser.

Mikrodatabasen anses av många kvalificerade användare, bl.a. forskare och utredare, vara avgörande för en framtida god tillgänglighet till statistiken. Den är också av stor betydelse för kontinuerlig

upp-

Slutsatser och förslag 233

datering de områdesvisa databaser och nät som successivt växer av fram. När det gäller via de 17 basregistren skapa tillgång till statistiska att har mycket litet utvecklingsarbete än så länge utförts.

grunddata

Arbetet går för närvarande i hög grad ut på att säkerställa att sekretesskraven, liksom vissa kvalitetskrav, kan tillgodoses. I dagsläget är det av

skäl enbart SCB-personal har möjlighet att vid

dessa som regel som

statistikproduktion utnyttja mikrodelen av SSD.

har framförts arbetet med att göra mikrodata till- Kritik mot att har försenats. Bl.a. i SCB:s databasrâd har sådan kritik

gängliga

artikulerats flera rådsmedlemmar. Det finns användare som anser att av SCB har "överutnyttjat sekretessargument för att förhala tillgängligtill mikrodata, alternativt kan vidareförädlas SCB för heten som av kundernas räkning inom för SCB:s uppdragsverksamhet. Bo ramen Sundgren redovisar i sin uppsats, presenteras i ett särskilt appendix som till betänkandet, olika praktiska metoder för att lösa detta

tillgänglighetsproblem inom för gällande statistiksekretess. Det

ramen i möjligt för användarna att göra mycket flexibla

är princip egna,

statistikbearbetningar på basis mikrodata till låg kostnad och med av hög säkerhet. Utredningen det är angeläget att arbetet med att göra anser att

basmaterial för statistikproduktion tillgängliga på mikronivå ytterligare påskyndas. Det är fråga ett successivt utvecklingsarbete som

om föreslås följas det föreslagna rådet för Sveriges officiella statistik. av Utredningen föreslår det föreslagna kontoret för den officiella att statistiken successivt samlar in och sammanställer fakta om utvecklingen vad gäller tillgängligheten till basregistren.

10.3.4 Breddad vid EU-möten

representation

Vid med Statistical Programme Committee är det nödvändigt, möten vid andra inom EU-ländemas statistiksamarbete, att de liksom möten enskilda länderna representeras ett begränsat antal personer. Inom av EU-samarbetet har beslutat att representationen vid SPC-möten man bör chefen för det nationella statistikkontoret och två utgöras av bisittare. I dagsläget är det från Sveriges sida chefen för SCB som deltar tillsammans med två bisittare från SCB. Sektorsuppdelningen ansvaret inom det svenska statistikav

liksom den svenska förvaltningsmodellen med självständiga

systemet, emellertid att samordningen gentemot EU försvåras. I

myndigheter, gör

vissa frågor behandlas i SPC skulle aktiv inblandning av som en mer såväl experter från statistikansvariga sektorsmyndigheter som tjänste-

234 Slutsatser och förslag

män från regeringskansliet öka förankringen det svenska delav tagandet. I syfte att stärka berörda statistikansvariga sektorsmyndigheters och regeringskansliets insyn i och inflytande över det svenska deltagandet i SPC-möten föreslås att regeringskansliet fastställer delegationens sammansättning genom att utse de två bisittama inför varje möte. en av På så vis skulle besättningen åtminstone den tredje posten i den av svenska delegationen kunna altemera och nyttjas den part av som anses mest berörd inför respektive möte.

10.3.5¶Boverket tilldelas för delar

ansvar av

statistiken området Boende och

på byggande

Bakgrund

Genomförandekommittén vissa kriterier skall gälla för den angav som statistik som läggs ut på sektorsmyndighet. Kommittén också en angav kriterier för myndigheter skulle tilldelas statistikansvar. De olika som kriterierna fastställdes riksdagens beslut, baserat på kommitténs genom slutbetänkande Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken SOU 1994:1. Statistikansvaret skall åvila endera sektorsmyndighet eller SCB. en SCB skulle enligt beslutet statistikansvarig myndighet bl.a. i de vara fall då statistiken är sektorsövergripande, tydlig huvudanvändare saknas eller där förtroendet för statistiken påtagligt att SCB gagnas av har ansvaret. För att en sektorsmyndighet skall ha statistikansvar skulle enligt Genomförandekommittén bl.a. gälla att myndigheten inte har partsintressen kan riskeras påverka - som statistikresultaten. Det skall inte finnas risk för att användarna uppfattar statistiken som mindre trovärdig på grund att myndigheten av har starka partsintressen i utfallet statistiken inom det av egna området. Påverkan som följd ett partsintresse kan t.ex. ske på så av sätt att obekväm statistik undertrycks eller att systematiska val som gagnar det egna intresset, medvetet eller omedvetet, görs vid

kodning av primämppgifter.

myndigheten i sin roll som sektorsmyndighet ären naturlig huvud- användare av statistiken. Genom att tunga användare har för statistiken får verk- - ansvar samheten ett mervärde och statistiken utvecklas att den sätts genom in i ett naturligt sammanhang. Myndigheten måste dessutom själv

Slutsatser och förslag 235

att ansvaret är naturlig uppgift, den har förutsättningar anse en som för att sköta på att bra sätt. myndigheten har tillräcklig kompetens för att kunna sköta sitt statistikansvar på ett bra sätt. Kompetensen skall, enligt Genomförandekommittén, statistikens innehåll, bl.a. kompetens för att avse kunna samordna och väva ihop olika statistikbehov, liksom att väga statistikbehov mot andra behov. Till bilden hör också att en statistikansvarig myndighet måste ha sådan storlek att den kan ha sådan kompetens behövs. Flera de professioner som behövs som av för att sköta statistikansvaret måste kunna rymmas inom myndigheten.

Utredningen ställer sig bakom de kriterier som formulerades av Genomförandekommittén. Utredningen att det är särskilt viktigt anser att statistiken är trovärdig. Dess objektivitet får inte riskeras bli ifrågasatt. Utredningen vidare att Genomförandekommitténs kriterier anser förtjänar att kompletteras med ytterligare kriterier. myndigheterna skall ha sina uppgifter att analysera och - som en av informera brett sin sektor i samhället. För sådana myndigheter om utgör statistikansvaret naturlig komponent i myndighetens verken samhet. Genom den feed-back analysverksamhet normalt som leder till utvecklas statistiken. myndigheterna skall ha förutsättningar för att skapa en bra produktionsmiljö och därigenom medverka till att efektivisera produktionen och begränsa uppgiftslämnandet bl.a. på det sätt som möjliggörs att registersystem utnyttjas som bas för genom statistiken. De myndigheter har för statistikmaterial som som ansvar ingår i sammanhängande registersystem och härigenom är av stort intresse för flera, skall ställa dessa material till förfogande för dem som på olika sätt arbetar med registersystemen.

En avstämning den situation f.n. gäller har gjorts mot de ovan av som nämnda kriterierna. Vidare har förslag som framförts till utredningen från statistikansvariga och andra användare sammanställts. Detta har resulterat i rad tänkbara förändringar, som värderats av utredningen. en Utredningen framför enbart ett förändringsförslag vad gäller ansvarsfördelningen. Det är förändring utredningen anser är tydlig i en som dagsläget. När det gäller de förändringar i övrigt som övervägs, anser utredningen att de behöver diskuteras ytterligare i det föreslagna rådet, innan slutlig ställning tas.

236 Slutsatser och förslag

Utredningen föreslår förändring på området Bostäder och byggande. SCB är ansvarig myndighet för samtliga sju statistikgrenar som omfattas av området. Genomförandekommittén föreslog att statistikansvaret skulle delas mellan SCB och Boverket. En större del skulle skötas Boverket. SCB skulle ha för "den pris- och av ansvar rena kostnadsstatistiken samt fastighetstaxering. Riksdagen beslöt emellertid att SCB skulle ha ansvaret för området i dess helhet, enligt prop.1993/94:100, Bilaga Ett skälen att stor del av var en av statistiken används för att fastställa vissa indexserier för byggsektorn, för vilka SCB har ansvar. Sedan dess har Boverkets organisation utretts. I utredningens delbetänkande SOU 1997:90 att det är viktig uppgift för den anges en nya myndighet som föreslås på området att säkerställa god statistik en och en tillförlitlig prognosverksamhet. Utredningen Boverket om anger i delbetänkandet att ansvaret för statistiken normalt skall ligga på respektive sektorsmyndighet, medan SCB skall stå för statistikproduktionen. Den anser därför att statistikansvaret skall överföras till den nya myndigheten. Den vidare att det slutliga beslutet skall tas anser i samband med utvärderingen statistikreformen. av SCB anser däremot i sitt remissvar på delbetänkandet att statistikansvaret skall ligga kvar på SCB. Som argument SCB bl.a. att anger statistiken har mångfacetterad användning och många användare. en Exempelvis har statistiken starka samband med den ekonomiska statistiken vid SCB. SCB har även i brev till utredningen understrukit att statistikansvaret för området i dess helhet bör ligga kvar på SCB. Fördelarna med ett gemensamt ansvar berör, enligt SCB, såväl innehåll produktion. som SCB framför bl.a.: Genom samutnyttjande både register och av insamlingar kan en rationell produktion genomföras. Uppgiftslämnandet begränsas. Samordningen definitioner och begrepp av underlättas. Detta har stor betydelse för den ekonomiska statistiken. SCB anser vidare att regeringens kommande förslag registerom en baserad folk- och bostadsräkning bör beaktas. Det gäller särskilt det

lägenhetsregister med folkbokföring på lägenhet, SCB f°ar

som ansvar för, och som blir centralt i sammanhanget. Utredningen anser dock att det är motiverat att den myndighet nya som föreslås för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet får ansvar för delar statistiken i enlighet med förslagen i det av ovan nämnda delbetänkandet. Boverket är sektorsmyndighet väl en som uppfyller kraven enligt de kriterier uppställts för statistikansvariga som myndigheter. I likhet med Genomförandekommittén föreslår utredningen att ansvaret för statistiken över fastighetspriser och

lagfarter samt över fastighetstaxeringar ligger kvar på SCB, medan

Slutsatser och förslag 237

för övriga delar inom området övertas Boverket. Förslaget ansvaret av kompliceras emellertid ett kommande beslut om en registerbaserad av folk- och bostadsräkning. Detta kan påverka såväl lämpligheten av som

tidpunkten för förslagets genomförande.

de kalkyler Genomförandekommittén gjorde, skulle Enligt som förslaget innebära statistik motsvarande omkring 8 miljoner kr att på SCB, medan statistik för omkring 14 miljoner kr överförs till stannar behöver justeras. Ändrade produktions- Boverket. Dessa kalkyler metoder har inneburit att kostnaderna för produktionen har sänkts. SCB

föreslås presentera aktuell kostnadsbild. en

l0.3.6 Ansvarsförhållanden och statistikområden

bör bevakas

som

Utredningen föreslår att följande statistikområden och myndigheter

varit föremål för utredningens särskilda överväganden bevakas av som det föreslagna rådet respektive kontoret för Sveriges officiella statistik.

Flera de myndigheter för vilka utredningen har funnit att det av finns anledning att diskutera statistikansvaret, utgörs av myndigheter

redan före reformen hade ett statistikansvar. De fick därför inte som följd någon prövning mot de kriterier som ansvaret som av Genomförandekommittén ställde för statistikansvariga myndigupp heter. De publicerade sina resultat inom publikationsserien Sveriges

officiella statistik och togs den anledningen med i statistikav förordningens förteckning över statistikansvariga myndigheter.

Härigenom fick de också de krav på sig som preciseringen av officiell statistik statistikreforinen innebar. Någon begreppet som förstärkning dessa myndigheters anslag följd statistikav som av ansvaret har som regel inte ägt rum. Till myndigheter fick hela eller delar av sitt statistikansvar utan som Genomförandekommitténs prövning hör

Centrala studiestödsnämnden -

Finansinspektionen

-

Riksförsäkringsverket

- Riksgäldskontoret - Sveriges Lantbruksuniversitet -

Turistdelegationen.

-

Utredningen har övervägt huruvida den statistik flera av dessa som enligt statistikförordningen har för, skall betraktas

myndigheter ansvar

officiell statistik och omfattas de krav härvid gäller, bl.a. som av som enligt föreskrifterna för den officiella statistikens offentliggörande.

238 Slutsatser och förslag

Utredningen har i samband härmed också övervägt huruvida myndigheterna skall ha statistikansvar enligt de kriterier anses som numera gäller.

Studiestöd

Centrala studiestödsnämnden CSN är statistikansvarig myndighet. CSN:s ansvar omfattar två statistikprodukter, med uppgifter en om

studiestöd beviljats och med uppgifter återbetalningar. CSN

som en om svarade redan före reformen för studiestödsstatistiken och publicerade

resultaten i publikationsserien Statistiska meddelanden.

Enligt utredningens bedömning är CSN myndighet med i hög

en grad administrativa uppgifter. Utredningen har inte kunnat finna att det hör till myndighetens uppgifter att analysera och informera brett sin om sektor i samhället. Statistikansvaret är därför inte lika naturlig en

uppgiñ, integrerad med uppföljning och utvärdering för flertalet

som andra statistikansvariga myndigheter. Statistiken utgörs av sammanställningar av registerdata. Reformen har inte påverkat statistiken eller arbetet med statistiken på området. CSN har t.ex. inte byggt något upp användarråd.

Utredningen har övervägt analysen och användningen

om av studiestödsstatistiken skulle öka ansvaret låg på myndighet med om en

mera kunskapsspridande uppgifter. Det närmaste alternativet

vore Högskoleverket, som för övrig statistik rör högskoleansvarar som studier. Studiestödsstatistiken är emellertid komplex och omfattar mer än studiestöd för högskolesektom, vilket försvårar en ansvarsöverföring. Utredningen vill i stället betona vikten ett ökat av samarbete mellan Högskoleverket och CSN vad gäller analys och

publicering av studiestödsstatistik för att i högre utsträckning belysa

samtliga aspekter av högskolestudier i ett sammanhang.

Riksskøgstaxeringar

Sveriges lantbruksuniversitet SLU är ansvarig myndighet. Myndigheten svarade redan före reformen för riksskogstaxeringama.

Det har funnits planer på att ombilda SLU och flytta det från Jordbruks-

till Utbildningsdepartementets område. Någon sådan förändring har

ännu inte skett. En utredning har undersökt vilka verksamheter bör som diskuteras vid eventuell ombildning SLU. en av Utredningen anser att det, särskilt om SLU delas i universitetsdel en

under Utbildningsdepartementet och ett fristående forskningsinstitut

Slutsatser och förslag 239

Jordbruksdepartementet, kan motiverat att överväga att föra under vara En sådan förändring kan leda till statistikansvaret till Skogsstyrelsen. SLU:s sektorsansvar inom området jord och skog förändras. att

Statlig upplåning och statsskuld

statistik statlig upplåning och statsskuld är Riks- För den som avser ansvarig. Statistiken framkommer en del av

gäldskontoret som

verksamhet. Enligt Riksgäldskontoret har statistikkontorets löpande reformen inte inneburit några nämnvärda förändringar av vare sig

produktion eller presentation statistiken.

av sig myndighet i likhet med CSN och SLU ovan, Det rör om en som, inte fick statistikansvar direkt följd statistikreformen. Den som en av inte heller alla kriterier uppställdes. Det är vidare tvek-

uppfyller som

den statistik har allmänintresse. samt om som avses området kan ifrågasättas officiell Utredningen anser att som statistik. Resultaten publiceras bl.a. i månadsbladetDen svenska statsskulden i form tabeller iAllmän månadsstatistik, som ges ut samt av SCB. Under 1999 planeras uppgifter dessutom finnas tillgängliga av kan så begränsat att statistiken kan avföras via Internet. Intresset vara förteckningen över officiell statistik. Härigenom skulle den inte från omfattas rad krav, främst vad gäller statistikens offentliglängre av en viktigt påpeka att sådan förändring inte skulle görande. Det är att en innebär statistiken upphör. Den överförs till kategorin övrig statlig att statistik. det gäller statistikområden i övrigt, dvs. områden som När omfattades Genomförandekommitténs bedömningar, har utredningav

överväganden i första hand omfattat följande:

ens

Invandring och asylsökande

Statens invandrarverk SIV är statistikansvarig myndighet. Utredningen bedömer SIV har i första hand administrativa uppgifter. att hör inte till myndighetens uppgifter att analysera och informera Det sin sektor i samhället. Statistikansvaret utgör därför inte en brett om i verksamheten. Sedan SIV tilldelades statistiknaturlig komponent

har Integrationsverket tillkommit.

ansvar Utredningen har inte funnit att reformen har påverkat statistiken området. Ansvaret har dessutom liten omfattning. Användargrupp har inte inrättats. SIV har i brev till utredningen framfört att kunskap om behov finns inom verket. SIV har vidare framfört att det intressentemas

240 Slutsatser och förslag

är SCB som har den mesta informationen folkbokförda invandrare om och som har och möjligheter samköra olika registerlresurser att databaser.

Utredningen anser därför att det finns anledning att överväga om ansvaret för statistiken bör flyttas från SIV till SCB, innan som reformen svarade för statistiken på omrâdet. SCB dessutom för svarar

befolkningsstatistiken i övrigt. Utredningen är emellertid inte beredd

att f.n. föreslå en sådan förändring. Exempelvis är det angeläget först att penetrera vilken roll Integrationsverket bör ha i statistikfrågor.

Taxeringsuyall

För statistiken över taxeringar och utfallet statsbudgeten av är

Ekonomistyrningsverket ansvarig myndighet. Utredningens bedömning

är att statistiken är stort intresse för begränsad krets av en av användare. Däremot har statistiken ett begränsat allmänintresse. Det innebär att alla kriterier för vad skall omfattas den officiella som av statistiken inte är uppfyllda.

Utredningen har övervägt området, följd att intresset för om som av statistiken är smalt, kan avföras från förteckningen över officiell statistik i statistikförordningen. Det är för den skull

viktigt att

statistiken produceras även i fortsättningen, det kunde i stället ske men i form av övrig statlig statistik. Det skulle bl.a. innebära de krav att som gäller för t.ex. statistikens offentliggörande inte behöver uppfyllas.

Exempelvis faller kravet på den statistikansvarige att arbeta med ett användarråd. Något sådant finns inte heller i dagsläget.

Rättsväsende

Brottsförebyggande rådet BRÅ är ansvarig myndighet för statistikområdet Rättsväsende. Det innebär för statistiken ansvar avseende brott, för brott lagförda domstolarnas verksamhet, personer, kriminalvård och återfall i brott.

Utredningen har funnit att statistiken på dessa områden varit kraftigt försenad. Någon officiell statistik presenterades inte under en

tvåårsperiod. Utredningen har vidare nåtts synpunkten att BRÅ kan

av ha partsintresse i statistikresultaten. Det skulle innebära statistiken att mäter bl.a. hur väl BRÅ har lyckats med sina kan

uppgifter. Det därför

finnas risk för att användare uppfattar statistiken mindre

som trovärdig.

Av debattartiklar i massmedia har framgått att vissa statistikresultat

på

BRÅ:s ansvarsområden har ifrågasätts detta skäl. av

Slutsatser och förslag 241

Utredningen har diskuterat BRÅ:s roll ansvarig myndighet från

som dessa utgångspunkter. När det gäller myndighetens förmåga att sköta sin statistik har utredningen konstaterat att en kraftig förbättring har skett. När det gäller risken för att trovärdigheten skadas som följd av ett eventuellt partsintresse, föreslår utredningen att det föreslagna rådet följer utvecklingen.

Statistik för särskilda varugrupper

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB är statistikansvarig myndighet. De varugrupper som avses är sådana som har ett särskilt intresse beredskapssynpunkt. ÖCB:s intresse i första hand

ur avser

primämppgifter, dvs. uppgifter om vilka företag som producerar vissa

eller använder vissa råvaror. ÖCB fick sitt statistikansvar varor som följd av beslut på basis av Genomförandekommitténs förslag. SCB:s anslagsmedel överfördes till ÖCB.

Utredningen anser att det finns anledning att ifrågasätta om statistiken har sådant allmänintresse som bör gälla för officiell statistik. Frågan föreslås, i likhet med övriga områden där utredningen inte tagit ställning, behandlas vidare av det föreslagna statistikrådet.

En utredning har föreslagit att Sveriges geologiska utredning skall överta ansvaret för delar ÖCB:s statistik. Detta bör finnas med vid

av rådets överväganden.

Nya statistikområden

Utredningen anser att det är en viktig egenskap hos stora delar av den officiella statistiken att den är bestående över tiden. Detta hindrar inte att förändringar i fonn av exempelvis anpassningar till nya krav och utbyggnader med ytterligare statistikområden skall kunna ske. Det innebär att ytterligare områden kan tillkomma inom ramen för Sveriges officiella statistik och fler myndigheter kan bli statistikansvariga, exempelvis som följd av förslag från särskilda utredningar.

Ett exempel utgörs av regeringens uppdrag till SIKA att utreda behovet av ett samlat system för statistik modern informations- och

om kommunikationsteknik. Utredningens förslag kan resultera i utökat statistikansvar för vissa myndigheter och ev. nya statistikansvariga myndigheter.

Ett annat exempel är området massmediastatistik. I samband med statistikrefonnen reducerades SCB:s anslag avseende statistik på massmediaområdet. Medlen fördes till Kulturdepartementet i avvaktan

242 Slutsatser och förslag

på en slutlig lösning. Sedan dess har Radio- och TV-verket bildats. Såväl Nordicom i Göteborg som Radio- och TV-verket har tagit fram statistik på massmediaområdet, dock utanför den officiella statistiken. Utredningen anser att det kan övervägas om statistiken bör få status som officiell och att Radio- och TV-verket ges formell status som

statistikansvarig myndighet. Frågan bör hanteras av det föreslagna

statistikrådet.

Ytterligare ett område där det har anmälts till utredningen att

oklarheter föreligger i ansvarsfördelningen är statistik om folk-

bildningen. Skolverket och Kulturrådet är ansvariga för varsin del av denna statistik. Båda uppdrar åt SCB att producera statistiken. En stor användare av statistiken finns i Folkbildningsrådet, som använder såväl den statistik som ligger under Skolverkets och Kulturrådets ansvar som

näraliggande statistik som Folkbildningsrådet självt beställer av SCB.

Flera statistikområden kan behöva ändras eller tillkomma som följd av samarbetet inom EU. Till sådana områden hör bl.a. statistik om turism. Idag produceras officiell statistik enbart avseende inkvartering. Turistdelegationen har statistikansvar.

lO.3.7 Områden för

utvecklingsinsatser

En rad områden föreslås bli föremål för fortsatta utvecklingsinsatser i syfte att stärka reformens positiva effekter.

Användarförankring

Ökat användarinflytande grundstenama bakom statistik-

var en av reformen. Statistikansvariga skulle ta hänsyn även till sekundäranvändarnas behov. Genomförandekommittén ansåg att statistikansvariga myndigheter för detta syfte skulle arbeta med särskilda användarråd. De allra flesta har också någon form av råd, men inte alla.

Kraven på fungerande användarråd förtjänar därför att förtydligas och eventuellt förstärkas. Det är t.ex. inte bara nödvändigt att det finns sådana råd. Det är också viktigt att de behandlar statistikfrâgor samt att användarna genom råden har möjlighet till ett reellt inflytande.

Utredningen föreslår att statistikansvariga myndigheter årligen skall

lämna en rapport till kontoret för Sveriges officiella statistik om användarrådens verksamhet.

Slutsatser och förslag 243

Analys

Det är uppenbart nära kontakt med analysen förbättrar statistiken.

att en Det är tydlig positiv effekt statistikreformen att verksamheten

en av med analyser på flera områden har givit impulser till statistiken i olika avseenden och höjt statistikens kvalitet. Dock saknas på flera områden den ämneskompetens hos den statistikansvariga myndigheten som behövs för allsidig analys. Detta gäller bl.a. på flera de områden

en av där SCB är ansvarig myndighet, dvs. områden som är sektors-

övergripande. När det gäller statistik sektorsövergripande karaktär

av kan det emellertid svårt att precisera för vilka användare och vilka

vara syften analys bör göras, jämfört med när statistiken avser en

en

begränsad sektor.

Situationen kan förbättras på olika sätt. Det finns redan exempel på tillvägagångssätt skapar möjlighet till långtgående analyser även

som på SCB:s ansvarsområden. En ökad närhet mellan ärnnesexpertis och statistikexpertis kan åstadkommas t.ex. genom att SCB, på områden där verket har statistikansvar, utvecklar sina ämneskunskaper eller vid behov tar hjälp av ämnesexperter utanför den egna organisationen.

Utredningen att det är naturlig uppgift för det föreslagna

anser en rådet för Sveriges officiella statistik att fortsätta diskussionen av hur analyskompetens kan kopplas till statistiken på i första hand SCB:s områden.

Produktion

Utnyttjande administrativa material för produktion av statistik

av rationaliserar produktionen, framförallt genom att begränsa behovet av särskilda insamlingar statistiska grundmaterial. Särskild uppgifts-

av insamling kostsam och tidsödande procedur för såväl statistik-

är en

producenter som uppgiñslämnare. Vid SCB drivs ett utvecklingsprojekt registerprojektet som går

ut på att skapa samlade registersystem som bas för statistikproduktion och härigenom ta till vara de fördelar som registerbaserad produktion innebär. Även vid några andra myndigheter pågår utvecklingsarbeten med likartat syfte, på begränsade områden. Det är fråga om

men mera både teknisk och innehållsmässig utveckling.

Utredningen att det är viktigt att detta utvecklingsarbete

anser prioriteras. Det får inte försvåras som följd av sektorsuppdelningen av statistiken. Det föreslagna rådet för Sveriges officiella statistik bör följa och stödja det utvecklingsarbete pågår, bl.a. i registerprojektet vid

som SCB.

244 Slutsatser och förslag

Arkivering

Det är viktigt att framtida användare kan återfinna äldre statistik, oavsett vem som är statistikansvarig. Utredningen har funnit att arkiveringen de områden som kan ha förlorat på statistik-

är en av reformen.

Det är önskvärt att SCB och andra statistikansvariga myndigheter arbetar med liknande rutiner så att arkiverad officiell statistik dokumenteras och även i övrigt behandlas på ett likartat sätt. Utredningen bedömer att flera av de statistikansvariga sektorsmyndigheterna behöver stöd och hjälp med sin arkivering och att en koppling till Sveriges statistiska databaser kan bidra till att arkiveringen underlättas.

Flertalet statistikansvariga sektorsmyndigheter har nu kommit i ett läge, där det är hög tid att agera i arkiveringsfrågan. Det förefaller i första hand vara mindre myndigheter, med få personer avdelade för statistikñågor, som har problem.

Riksarkivet är tillsynsmyndighet på arkivområdet. Utredningen föreslår att det föreslagna kontoret för Sveriges officiella statistik i samarbete med Riksarkivet tar fram hjälpmedel och riktlinjer samt ser till att erforderliga utbildningsinsatser genomförs.

Dokumentation

Dokumentationen bör vara en naturlig del i produktionsprocessen och växa fram integrerat med själva produktionen av den officiella statistiken. Det av SCB framtagna dokumentationssystemet, SCBDOK, bygger på en sådan princip.

Utredningen anser att den moderna tekniken, som bl.a. medger att användarna i högre utsträckning själva skapar sina tabeller, ställer allt större krav på att de uppgifter som är bas för statistiken är noggrant beskrivna. Utredningen anser att det är nödvändigt att inte bara de statistiska resultaten är dokumenterade, utan också de datamaterial som ligger till grund för statistiken. Det blir allt viktigare att det tydligt framgår exempelvis vad de uppgifter man använder sig av avser och hur de är insamlade, definierade

osv.

Utredningen anser att det är en naturlig uppgift för det föreslagna rådet för Sveriges officiella statistik att följa hur arbetet med dokumentation av den officiella statistiken utvecklas.

Slutsatser och förslag 245

Begreppet ojiiciell statistik

All statistik myndighet producerar är inte officiell statistik. som en Genomförandekommittén presenterade vissa kriterier for officiell statistik. Utredningen har vidareutvecklat dessa kriterier. Det är viktigt att påpeka att gränsen mellan officiell och övrig statlig statistik inte får innebära definitiv låsning. Gränsen kan behöva ändras sett över en tiden. Enligt utredningen gäller följande krav för sådan statistik som skall omfattas av Sveriges officiella statistik: statistiken skall någon de samhällsområden som finns - avse av förtecknade i statistikförordningen SFS 1992:1668, senast ändrad i SFS 1999:39, beslut statistikens framställning skall ha fattats av en myndighet - om och finansieringen skall ske via anslag från statsmakterna, statistiken skall produceras regelbundet, vara bestående över tiden allmänt intresse. samt av

Vidare gäller att den statistik rapporteras till EU eller andra som internationella organisationer skall officiell statistik. vara Den officiella statistiken skall inte enbart svara mot dagens behov. Den skall också tillgodose framtida behov. Det behöver därför inte finnas ett ekonomiskt mätbart behov i dagsläget för att motivera att en statistik produceras. Härutöver påverkar bl.a. efterfrågesituationen och den ansvariga myndighetens uppgift i stort vilken officiell statistik som skall tas fram på ett statistikområde. Utredningen att de kriterier skall gälla för officiell anser som statistik bör utvecklas successivt i syfte att öka samsynen mellan myndigheterna när det gäller att avgöra vilken statistik som skall omfattas. Utredningen föreslår att det föreslagna kontoret för den officiella statistiken i samarbete med de statistikansvariga myndigheterna successivt vidareutvecklar de kriterier som skall gäller for Sveriges officiella statistik.

10.4¶J konsekvenser

ämställdhetspolitiska

Enligt l0§ i statistikförordningen SFS 1994:108 skall individbaserad officiell statistik, när inte särskilda skäl talar däremot, vara könsuppdelad. Könsuppdelning statistiken innebär en mer fullav ständig belysning jämställdhetsaspekten inom olika samhällsav områden. Detta innebär självfallet också att man får ett bättre besluts-

246 Slutsatser och förslag

underlag vad gäller jämställdhetskonsekvenser olika politiska av

förslag.

Som nämnts i kapitlet om statistikens utveckling tycks reformen i

sig inte ha inneburit någon försämring könsuppdelningen

av av statistiken. Snarare finns tecken på att den kan ha inneburit en förbättring. Av de tillfrågade statistikanvändama i utredningens enkätundersökning anser 30% att statistiken i detta hänseende har förändrats till det bättre under de senaste åren. Såväl enkätundersökningen som SCB:s undersökningar av statistikens könsuppdelning ger dock vid handen att det finns brister, dvs. att statistikfirordningen inte till fullo följs denna punkt. De jämställdhetspolitiska konsekvenser i övrigt eventuellt kan som kopplas till reformen har med kompetens- och rekryteringsfrågor att göra. Den spridning av ansvar reformen innebar har i många fall som lett till att myndigheter blivit tilldelade statistikansvar har utökat som sin personal och i samband härmed också sin statistiska kompetens. En del av denna personal har rekryterats från SCB. Reformen har nya sålunda inneburit en viss personalomsättning och ett visst personaltillskott inom systemet för den officiella statistiken. Bland de nyrekryterade rekryterade under 1998 på SCB är 62 procent kvinnor. Det är en högre andel än den som gäller för SCB:s personal totalt, där andelen kvinnor är 58 procent. Vid de statistikansvariga sektorsmyndighetema är det ofta personer med vissa statistikkunskaper tillsammans med ämnes- eller allmänna utredningskunskaper som anställs for arbetsuppgifter som helt eller delvis rör statistikansvaret. Andelen kvinnor är högre på exempelvis sociologi- och utredningsutbildningar än i det statistikämnet. Detta rena gör det rimligt att anta att tendensen att rekrytera med personer blandade bakgrundskunskaper på sikt ökar andelen kvinnor inom statistiksystemet. Vid SCB arbetar aktivt med jämställdhetsfrågoma. man Myndighetens jämställdhetsplan innehåller exempelvis beslut om en rad åtgärder för att öka andelen kvinnor på chefsbefattningar. Utredningens övergripande analys pekar på att reformen inte har haft negativa konsekvenser för könsuppdelningen i verksamheten med den officiella statistiken. Reformen har inte satt fokus på jämställdheten. Utredningen bedömer dock att den har bidragit till att öka antalet kvinnor som deltar i statistikarbetet. Reformen har bidragit till ökat intresse för och användning av statistik och härigenom till ökade behov att statistiker. Flera av myndigheter har tillgodosett dessa behov att rekrytera statistiker genom från bl.a. SCB. Detta har i sin tur lett till ökat rekryteringsbehov inom SCB.

Slutsatser och förslag 247

10.5¶Regionalpolitiska konsekvenser

Ansvaret för den officiella statistiken vilade före reformen i huvudsak

har verksamhet i Stockholm och Örebro. Genom på SCB, som reformen kom ansvaret för hälften statistiken att överföras till andra

av myndigheter. dem har sin huvudsakliga verksamhet förlagd

Sex av utanför Stockholmsområdet. Dessa myndigheter är

Fiskeriverket i Göteborg -

Skogsstyrelsen i Jönköping

-

Statens energimyndighet i Eskilstuna -

Statens invandrarverk iNorrköping -

Statens jordbruksverk i Jönköping

-

Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. -

Utredningens förslag att flytta ytterligare statistik från SCB innebär att

andelen statistik för vilken ansvaret ligger utanför Stockholm och Örebro ökar. Utredningen föreslår att ansvar för viss officiell statistik överförs till Boverket i Karlskrona.

Även ansvaret för delar den officiella statistiken som följd av

om av statistikrefonnen har flyttats till myndigheter utanför SCB, dvs. från Stockholm och Örebro, iså har inte produktionen statistiken flyttat,

av eftersom stora delar produktionen sköts SCB på uppdrag av de

av av statistikansvariga myndigheterna och sysselsätter därför även personal i Stockholm och Örebro trots att ansvaret har flyttats.

10.6¶Brottsskydd

Utredningen bedömer att det förhållandet att Brottsförebyggande rådet BRÅ följd statistikreformen är statistikansvarig myndighet

som av med för den officiella statistiken på området rättsväsende har

ansvar haft effekter för brottsskyddet. BRÅ är den myndighet

positiva som

bäst kan avgöra vilket statistiskt underlag behövs för att belysa

som utvecklingen på området och vid behov snabbt initiera lämpliga

åtgärder.

BRÅ:s statistikansvar omfattar för brottsstatistik, statistik

ansvar över för brott lagförda domstolarnas verksamhet, kriminal-

personer, vård och återfall i brott.

Genom statistikansvaret har BRÅ stora möjligheter att påverka den statistik tas fram samt hur den görs tillgänglig. Statistikens

som publicering har också förändrats efter reformen. Vidare har utredningen konstaterat statistiken följd att BRÅ har statistikansvar

att som av

248 Slutsatser och förslag

används mer, i första hand som grund för olika beslut inom området

rättsväsende.

IV.

BILAGOR

Bilaga 1 251

Resultat av utredningens studier av

användarråd

l Bakgrund

. En viktig del i uppgiften statistikansvarig är att uppmärksamma

som och ta hänsyn till olika användares behov. Den statistikansvariga sektorsmyndigheten är ofta själv den största användaren men på samtliga områden finns naturligtvis rad andra användare. SCB

även en är sällan själv användare av sin statistik.

I Genomförandekommitténs betänkande underströks denna uppgift. Där sades bl följande

a

Beställaransvarig sektorsmyndighets blir att kartlägga

av e

I beställaransvar ligger att ansvara för att statistiken tas fram i enlighet med olika användares

statistikens innehåll, form, frekvens etc. bör fastställas i samråd med övriga användare. För att kunna fullgöra uppgiften som beställaransvarig myndighet för officiell statistik är det lämpligt att ett

samarbete med andra användare byg i den mån ett

s upp, organiseratså ant ännu inte finns. Detta kan öras att fast

l orm av en

representanter för olika användarna etableras,

e referensgruppnmedeller i ande beredningsorgan skapas.

att ett

För att få en uppfattning om i vilken mån organiserade användar-

har inrättats, hur andra användare än huvudanvändarna grupper upplever sitt inflytande och vad de anser om statistiken inom det områden de är användare har utredningen kartlagt förekomsten av användarrådens förekomst och deras sammansättning samt genomfört

enkätundersökning bland ett urval av ledamöterna i dessa. en

252 Bilaga I

Sammanfattande resultat

De allra flesta, inte alla, statistikansvariga myndigheter samlar

men regelbundet blandad grupp användare för att diskutera statistiken

en inom det områden de ansvarar för.

Dessa tycks vanligtvis väl fylla sin funktion kanal för

grupper som användarinflytande. Användarna regel att deras deltagande

anser som är meningsfullt och att de får gehör för sina synpunkter. De anser dessutom att fungerar som en viktig kanal ut från den

grupperna

statistikansvariga myndigheten; genom sitt deltagande får de värdefull

information vilken statistik finns och vad som planeras.

om som

Enligt de tillfrågade användarna har statistiken inte försämrats under den tid gått sedan reformen. På många områden anser de tvärtom

som att den har förbättrats i en rad avseenden.

Kartläggning av användarråden

Samtliga statistikansvariga myndigheter inkl. SCB tillfrågades av

utredningen om

huruvida de driver användarråd eller annat organiserat samarbete -

med statistikanvändare,

hur ofta sammanträden brukar hållas -

vilka användare ingår i råden. - som

Av 26 tillfrågade myndigheter svarade 17 att de har någon form av användarråd för statistikfrågor, 6 att de inte har något sådant och 3 svarade inte på frågan.

Som framgått tidigare skiljer sig de statistikansvariga myndigheterna från varandra i flera avseenden. Vissa har ansvar för flera statistikområden. Detta gäller främst SCB för ett stort

som ansvarar antal, ofta stora, områden men även flera av de statistikansvariga sektorsmyndigheterna. Dessa har vanligtvis olika användarråd för olika områden.

En skillnad handlar om myndighetens tidigare erfarenheter av

arman statistikansvar eller något liknar ett sådant De som redan

som ansvar. tidigare arbetat med statistikfrågor framför allt SCB men även vissa andra hade vanligtvis etablerade samrådsgrupper för statistik redan före reformen medan myndigheter för vilka statistikansvaret är något helt nytt inrättade sina råd följd reformen.

som av

Nedan redovisas vilka myndigheter har respektive inte har

som användarråd.

Bilaga 1 253

Har användarråd:

Arbetarskyddsstyrelsen. Inrättades vid reformen. 2 möten/år. Brottsförebyggande rådet. Inrättades 1998. Ska ha 2 möten/år.

Finansinspektionen. Inrättades nyligen.

Högskoleverket. Inrättades vid reformen. 4-5 möten/år.

Kemikalieinspektionen. 2 råd. Möten -2 ggr/år vid behov.

resp. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Statistik behandlas i grupper för även annat. Naturvårdsverket. Grupp med 2 möten eller färre/år.

Närings- och teknikutvecklingsverket. Råd finns för 2 av 3 områden.

1-2 möten/år. Riksförsäkringsverket. Inrättades 1997. 2-3 möten/år. Skogsstyrelsen. Grupp sedan 1979, används även för statistik 2 möten/år. Skolverket. Grupp med 5 möten/år. Socialstyrelsen. 3 råd. Med 2 4 möten/år.

- Statens energimyndighet. inrättades redan när NUTEK fick ansvar. 3-4 möten/år. Statens institut för kommunikationsanalys. 4 råd. Inrättas succesivt. 2 möten/år. Statens kulturråd. Grupp med 2 möten/år. Turistdelegationen. Råd sedan 1993. 4-5 möten/år. Statistiska centralbyrån. 37 externa grupper tillsatta på verksnivå. Möten från vartannat år till månadsvis, vanligast 2-3 möten/år.

Saknar användarråd

Centrala studiestödsnämnden Konjunkturinstitutet

Riksgäldskontoret

Riksrevisionsverket

Statens jordbruksverk

Överstyrelsen för civil beredskap

Inget svar på frågan om användarråd

Fiskeriverket Statens invandrarverk Sveriges lantbruksuniversitet

254 Bilaga 1

4. Enkätundersökning bland användarrådsdeltagare

Utredningen skickade en enkät till ett urval om ca 80 personer som deltar i användarråd hos olika statistikansvariga myndigheter. I enkäten frågades användargruppens arbete, om synpunkter på statistiken

om och synpunkter på det systemet med statistikansvariga sektors-

om nya myndigheter vid sidan SCB. Drygt hälften svarade på enkäten.

av

4.1 Gruppens ålder och mötesfrekvens

Det tycks flertalet de organiseras av de

som om av grupper som statistikansvariga sektorsmyndigheterna skapades med anledning av reformen medan SCB:s programråd ofta etablerats tidigare.

grupper På frågan Hur länge har du ingått i användargruppen svarade 40 % av ledamöterna i SCB:s 5 år eller mer medan motsvarande

grupper andel för ledamöterna i sektorsmyndighetemas grupper endast var 14 %. Dessa har i stället deltagit i fyra år eller mindre, dvs de började delta efter reformen.

Grupperna förefaller någorlunda aktiva. 80 % svarar att

vara

har mötts minst gång under de senaste 12 månaderna. 30 % gruppen en

att den mötts fyra gånger eller fler. svarar

4.2 Gruppens aktiviteter

En intressant fråga är vad möten utnyttjas till. Man skulle

gruppemas kunna befara att, i de fall sektorsmyndighet valt att lägga

en statistikfrågoma i redan existerande som tillkommit för andra

en grupp, frågor än statistik, inte ägnade så mycket tid just åt statistik. En annan farhåga skulle kunna att grupperna utnyttjades mer till att komma

vara överens praktiska frågor, t.ex. insamlingsrutiner, än till att

om om diskutera vilken statistik bör tas fram. Farhågoma tycks dock inte

som besannas enligt enkätresultaten. Se tabell nedan. Statistikens täckning

det aktuella samhällsomrâdet 73 % de svarande vara en av anges av av

huvudfrågoma. Därtill 20 % att sådana frågor tas ibland. av anger upp Endast 5 % hävdar att sådana frågor nästan aldrig tas upp.

Enkät till ledamöter i användarråd hos SCB och statistikansvariga sektorsmyndigheter.

Bilaga I 255

Fråga Hur ofta tas följande upp på gruppens möten

Tas Tas Tas nästan Vet Totalt

nästan upp alltid upp/är ej/kan aldrig ibland en av mötets avgöra upp huvudfrågor

sakfrågor som inte rör 20 % 57 % 18 % 5 % 100 % statistik Statistikens täckning 5 % 20 % 73 % 3 % 100 % avdet aktuella samhällsomrádet... Praktiska frågor om 5 % 40 % 50 % 5 % 100 % befintlig eller planerad statistik... Principiella frågor om 45 % 38 % 12 % 5 % 100 % ansvaretför statistiken inom det aktuella området.

..

dvs innehåll och relevans, t.ex. vilken statistik som bör finnas och vilken som inte

..., bör eller behöver finnas. Prioriteringar mellan olika slags statistik inom området.

t.ex. insamlingsrutiner och metoder.

..., * t.ex. vilken myndighet som bör ansvaraför en viss statistik.

...,

4.3 Deltagarnas syn på gruppens nytta

Grupperna tycks fylla sin uppgift att låta de olika användarnas/deltagarnas synpunkter påverka beslut om statistiken. På frågan Brukar du få gehör för dina synpunkter har de allra flesta markerat de två mest postitiva svarsalternativen ibland, ibland inte och ja, i stort sett alltid. Ingen svarande har valt alternativet sällan eller aldrig.

När det gäller fördelningen mellan de två mest positiva svarsalternativen framträder en viss skillnad mellan deltagare i grupper hos stora myndigheter, små myndigheter respektive SCB. Bland deltagarna i stora myndigheters grupper svarar något fler att de i stort

De statistikansvariga sektorsmyndigheter vilkas gruppdeltagare har svarat på enkäten har i redovisningen av svaren på vissa frågor delats in i stora respektive små. Indelningen avser storleken statistikansvaret. Till de stora hör Arbetarskyddsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Statens energimyndighet, Högskoleverket, Skolverket, Socialstyrelsen och Statens institut for kommunikationsanalys SIKA. Till de små har förts Finansinspektionen, Kemikalieinspektionen, Riksförsäkringsverket, Skogsstyrelsen, Statens kulturråd och Turistdelegationen.

256 Bilaga 1

sett alltid får gehör för sina synpunkter än att de ibland får gehör och ibland inte. Bland deltagare i små myndigheters grupper är det vanligare att svara ibland, ibland inte än i stort sett alltid. Bland deltagare i SCB:s grupper är denna tendens ännu tydligare. Se tabell nedan.

Fråga Brukar du få gehör för de synpunkter du framför Markera ett alternativ

l små SAM:s I stora SAM:s I SCB:s I samtliga

några synpunkter som det behövdes gehör för Ingen åsikt/kan ll % 7 % 5 % 2 % inte avgöra Totalt 100% 100% 100% 100%

Behovet av en grupp där olika användare diskuterar sina olika behov av statistiken avgörs, åtminstone delvis, av hur mycket behoven skiljer sig ifrån varandra, dvs i hur hög grad det finns intressekonflikter om statistiken och hur starkt kolliderande behoven Omkring sex av tio svarande anser att det finns intressekonflikter, uttalade eller outtalade, om statistiken inom det område som avhandlas i den grupp de deltar Drygt tre av tio anser att det inte finns intressekonflikter.

Fråga 7 a. Tycker du att det finns intressekonflikter om statistiken inom det här statistikomrâdet

De vanligaste typerna av intressekonflikter är de som rör prioriteringar mellan olika sorts statistik inom området och de som rör nivån på statistikens nedbrytning.

Nära sex av tio anser att intressekonfliktema är mycket eller ganska starka medan en tredjedel anser att de inte är särskilt starka. Fråga 7 c. Hur starka är intressekonfliktema

De allra flesta upplever att det är meningsfullt att de deltar i gruppen. Fråga Hur meningsfullt/ viktigt anserdu att ditt deltagande i gruppen är

I två öppna frågor uppmanades enkätens besvarare att själva skriva ned vilka fördelar respektive nackdelar de upplever med sitt deltagande. De vanligaste fördelarna med att delta i användarråden uppgavs vara att man får information, möjlighet att påverka och viss insyn i statistikproduktionen. Nackdelen uppges vara att det tar tid.

4.4 Andra kanaler för inflytande

Som framgått tycks användargruppema i allmänhet uppfattas som en viktig och värdefull kanal för inflytande på statistiken. Det är dock inte den enda kanalen. De personer som ingår i användargruppema upplever i hög utsträckning att de även har andra möjligheter att påverka statistiken, möjligheter många dem också utnyttjar. Detta kan

som av ske genom kontakter med SCB för deltagare i de statistikansvariga sektorsmyndigheternas grupper, med andra myndigheter för deltagare

9 19-1312

258 Bilaga 1

i SCB:s grupper, med regeringskansliet eller på andra sätt. Se tabell nedan.

På punkt i tabellen framträder skillnad mellan deltagare i

en en SCB:s respektive sektorsmyndigheters i tabellen kallade SAM:s

Medan ingen de svarande deltar i någon användargrupper. av som

organiseras sektorsmyndighet sig sakna andra

grupp som av en anser påverkansmöjligheter än att delta i denna grupp anser var femte i SCB:s

att de saknar andra möjligheter. grupper

Fråga 12. Vilka möjligheter har du att påverka statistiken inom området vid sidan av ditt deltagande i användargruppen

I SAM:s I SCB:s I samtliga

---myndigheter

Detta svarsltemativ gavs endast till deltagare i SAM:s grupper.

Detta svarsalternativ gavs endast till deltagare i SCB:s grupper.

Fråga 13. Har du utnyttjat dina möjligheter att påverka statistiken på annat sätt än genom användarrådet under de senastetre åren

I samtliga grupper

4.5 Synpunkter på statistiken

I enkäten fanns också fråga hur väl den nuvarande statistiken

en om uppfyller behov vilket i vissa fall den statistik som nyligen

ens avser har förändrats och i andra den nuvarande statistik inte har

som förändrats på länge. Av på denna fråga framgår att de svarande

svaren

relativt nöjda med utgångs- eller dagsläget. På de flesta områdena f°ar är alternativet ganska väl, brister finns högst svarsfrekvens.

men Tillförlitlighet är den aspekt får allra högst betyg. Aktualitet och

som

Bilaga 1 259

relevans f°ar sämst betyg och är därmed områden där många önskar förändringar. Se tabell nedan.

Fråga 14. Hur väl svarar dagens officiella statistik inom statistikomrâdet mot dina behovAvseende:

Mycket Ganska Inte särskilt Vet ej/ Totalt

väl väl, men väl, västent- kan

brister liga brister avgöra

finns finns Innehåll och 9 % 70 % 20 % 2 % 100 % relevans Tillförlitlighet 24 % 64 % 7 % 4 % 100 % Jämförbarhet 0 % 56 % 16% 29 % 100 % med andra omr.

Samma sak kan åskådliggöras i diagramforrn:

100% Vet kan avgöra , 50% j i Intesärskiltväl. u brister

60% ;limenthga

I Ganskaväl, nen 40% bristerfinns

20% MycketVäl .

0% Tillför- Jänförbar- lillgäng- Aktualitet Lbpdelning litlighet hetm lighet pákön andra orrráden

De förändringar i statistiken som har skett under de senaste åren anses i mycket stor utsträckning ha varit till det bättre. Mycket vanlig är emellertid också bedömningen att det inte skett några väsentliga

260 Bilaga 1

förändringar. Mycket få att statistiken under de senaste åren har anser förändrats till det sämre i något avseende. När det gäller innehåll och relevans omkring hälften av enkätanser besvarama att statistiken har förändrats till det bättre. En tredjedel upplever inga förändringar och tio statistikens relevans en av anser inom deras ämnesområde har förändrats till det sämre under senare år. På övriga områden är det fler att statistiken inte har som anser förändrats än att den har förändrats till det bättre. Det gäller som anser tillförlitlighet och aktualitet där hälften inte har upplevt några ex. väsentliga förändringar. När det gäller tillgänglighet är det ungefär lika många 4 10 att den blivit bättre att den är av som anser som oförändrad.

Fråga 22. Anser du att statistiken har förändrats under de senasteåren Avseende: Ja,för- Nej, ingen Ja,törän- Vet ej/ Totalt ändrats väsentlig drats till kan till det förändring det sämre avgöra bättre Innehåll och 48 % 33 % 9 % 11 % 100 % relevans Tillförlitlighet 18 % 49 % 7 % 27 % 100 % Jämförbarhet med 16 % 33 % 4 % 47 % 100 % statistik inom andraområden

Bilaga 1 261

Fråga 22 i diagramform:

100%

80%

60%

40% .hbgyingenväsentlig

l

v förändring

v s

20% i

.Jarorandratsüudet

: 4

7 ° bättre

,

0% , j Me

hnehál, Tillför- Jänförbar- Til Aktuaitet Lppdelning

relevans Iiüighet hetm lighet påkön

andra

orrråden

4.6 De svarandes användning av statistik

De som deltar i användargruppema tycks i de flesta fall vara

personer högfrekventa användare av den statistik som diskuteras i grupperna. Mer än hälften 56 % använder sig av statistiken inom användar-

område så ofta någon gång i veckan eller mer. Den stora gruppens som majoriteten 82 % använder den åtminstone någon gång i månaden. Att vara högfrekvent användare är vanligare bland deltagare i SCB:s

än bland dem i sektorsmyndighetemas grupper. Två tredjedelar grupper 67 % av SCB:s gruppdeltagare använder statistiken åtminstone någon gång per vecka och hela 90 % minst en gång per månad. Motsvarande andelar för sektorsmyndighetemas gruppdeltagare är 45 respektive 74 %. Se diagram nedan. I frågan ytterligare två svarsalternativ:

gavs aldrig och minns / kan bedöma. Ingen hade markerat dessa alternativ.

262 Bilaga 1

Fråga 15. Har du under de senaste 12 månaderna använt dig av statistiken inom

området

100%

90%

Någongång

n

30%

70%

Någon gång per månad

50% D

50%

40%

Någon gång per vecka

.

30%

20%

I stort sett dagligen

10% I

0%

I SAMs |SCB:s Isamtliga

grupper grupper grupper

De finns representerade i användargruppema använder

personer som statistiken till göra analyser och utredningar. Alla enkätbe-

mest att

från SCB:s har markerat detta alternativ. Att ge service svarare grupper åt andra också relativt vanligt användningsområde, särskilt bland

är ett de deltar i de statistikansvariga sektorsmyndighetemas grupper.

som

hälften dem använder statistiken till att service jämfört med Drygt av ge

knapp tredjedel bland SCB:s gmppdeltagare. Att använda statistiken en

ett medel för att styra och planera den egna verksamheten är som

vanligare bland sektorsmyndighetemas gruppdeltagare än bland SCB:s,

är inte särkilt vanligt överhuvudtaget. Se diagram nedan. men

Bilaga 1 263

Fråga 16. Vad har du använt statistiken inom området mest till, under se senaste 12 månaderna

%

80 ISAMs grupper

lSCB:sgrupper

Att ge service Att göra analyser Att ge input och Kan avgöra

andra och utredningar styrning och

planeringav egen

verksamhet

De flesta använder sig statistik från flera områden, inte bara det

av område som avhandlas i den grupp de deltar Hela 63 % i

uppger enkäten att de ofta använder sig statistik från andra områden. Därtill

av säger sig 22 % ibland använda statistik från andra områden. 15 % använder sällan statistik inom andra områden.

Många anser också att de använder statistik än för några år

mer nu sedan. Nära hälften 47 % att deras användande har ökat de

uppger senaste åren. Lika många anser sitt användande i stort sett

vara oförändrat. Ett fåtal 7 % har minskat sitt användande de senaste åren.

Anledningarna till att använder statistik än tidigare

man mer nu redovisas i diagrammet nedan. Den viktigaste orsaken

är att gruppdeltagarnas arbeten kräver ett ökat användande. Detta hänger troligen ihop med den allmänt starkare fokuseringen på statistik i samhället,

bl a

som ett medel i resultatstymingen i statsförvaltningen, där många

arbetar med uppföljning och utvärdering olika verksamheter. Att

av statistiken har blivit bättre eller relevant anledning

mer uppges som en av en tredjedel av deltagarna i sektorsmyndighetemas och

grupper av

en dryg femtedel av SCB:s gruppdeltagare. En anledning bara

som gäller för sektorsmyndighetemas gruppdeltagare har fått

är att man en större inblick i vilken statistik finns. En tredjedel dem har

som av markerat detta alternativ. Denna aspekt understryks ytterligare

av svaren i enkätens öppna frågor, där många beskriver möjligheten att få information om den statistik finns eller planeras viktig

som som en fördel med att delta i användargrupp.

en

264 Bilaga J

Fråga 19. Varför har ditt användandeökat

i

.ISAIVt grupper

. |SCB:s grupper

mer större nitt nytt annat

relevant inblick arbete arbete

Svarsaltemativ:

Statistiken har blivit bättre / mer relevant för mig de senaste åren. -

Jag har fått större inblick i vilken statistik som finns. -

Mitt arbete kräver ökat användande. -

Jag har ett nytt arbete. -

Annat. Ange gärna vad. -

Kan avgöra. -

4.7 Synpunkter på det nya systemet

I enkätens sista fråga ombads de svarande att själva beskriva sin syn på

det systemet. Frågan löd:

nya

Fråga 23. "Hur cker du att det nya statistiksystemet och den nya

ördelnin fungerar Märker du nå skillnader Har du ansvars en a stött några jår- eller nackdelar Hur tyc du att den statliga

pa er statistiken bör organiseras

Berätta själv din och Skriv gärna på ett

om reflektioner

du be översinpunkterplats. separat papper om mer

Svaren är mycket varierande. Bland deltagarna i SCB:s grupper svarar

hel del att de inte tycker sig märka någon större skillnad mot en tidigare. Detta är inte förvånande eftersom de områden som SCB är statistikansvarig för fanns hos SCB även före reformen. Vissa deltagare

i SCB:s uttrycker dock att SCB blivit mer lyhört för

grupper användarsynpunkter de senaste åren. Andra uttrycker missnöje med det

Bilaga 1 265

systemet bland annat följd av problem med samordning när nya som statistikansvaret är uppdelat på flera myndigheter.

Även bland deltagare i de statistikansvariga sektorsmyndighetemas användargrupper finns ett fåtal som inte har märkt några skillnader. Dessa återfinns framförallt i små myndigheters grupper. De flesta tycks dock ha upplevt någon form förändringar. De är positiva till det

av som

systemet påpekar att statistiken har blivit mer användarstyrd och nya relevant, att beställningama har blivit bredare förankrade samt att SCB har blivit serviceinriktat. Även negativa åsikter framförs. Någon

mer tycker att den ordningen, när ansvarig myndighet kan beställa

nya en olika delar i produktionen olika producenter fungerar ineffektivt och

av mindre rationellt. En beklagar att den ansvariga sektors-

annan myndigheten har valt att upphöra med insamling av vissa uppgifter. Ytterligare negativ synpunkt är att tillförlitligheten och kvaliteten

en kändes garanterad när SCB stod för innehållet.

mer

Bilaga 2 267

i 1998

Statistikansvariga myndigheter maj

Arbetarskyddsstyrelsen ASS Arbetsmarknad Ekelundsvägen 16, 171 84 Solna Arbetsskador Tfn: 08-730 90 00 Arbetsmiljö Fax: 08-730 19 67

Brottsförebyggande rådet BRÅ Rättsväsende Box 6494, 113 82 Stockholm Brott Tfn: 08-401 87 00 För brott lagforda personer Fax: 08-32 83 64 Domstolamas verksamhet

KriminalvárdÅterfall i brott

Centrala studiestödsnämnden CSN Utbildning och forskning 851 82 Sundsvall Studiestöd Tfn: 060-18 60 00 Fax: 060-18 6192

Finansinspektionen Finansmarknad Box 7831, 103 98 Stockholm Finansräkenskaper Tfn: 08-787 80 00 Börsaldieägande Fax: 08-24 13 35 Stockstatistik for finansiella företag

Finansiella företag, bokslut

Försäkringsverksamhet inkl. understöds-

föreningar

Fiskeriverket Jord- och skogsbruk, fiske Box 423, 401 26 Göteborg Fiske Tfn: 031-743 03 00 Vattenbruk Fax: 031-15 65 77

Högskoleverket HSV Utbildning och forskning Box 7851, 103 99 Stockholm Högskoleväsende Tfn: 08-453 70 00 Fax: 08-453 70 50

268 Bilaga 2

Kemikalieinspektionen KemI Miljövård och naturresurshushållning Box 1384, 171 27 Solna Kemikalier; försäljning och användning Tfn: 08-730 57 00 Fax: 08-735 76 98

Konjunkturinstitutet KI Näringsverksamhet Box 3116, 103 62 Stockholm Näringslivets investeringar Tfn: 08-453 59 00 Fax: 08-453 59 80

Priser och konsumtion

Hushållens inköpsplaner

Livsmedelsekonomiska samarbets- Jord- och skogsbruk, fiske nämnden LES Lantbrukets struktur 103 33 Stockholm Produktion i lantbruk och Tfn: 08-405 10 OO trädgårdsnäring Fax: 08-10 93 39 Sysselsättning i jordbruket

Skördeuppskattningar

Lantbrukets ekonomi

Prisutvecklingen i jordbruket

Naturvårdsverket Miljövård och naturresurshushållning 106 48 Stockholm Belastning Tfn: 08-698 10 00 Miljökvalitet Fax: 08-20 29 25 Miljöskyddslagens tillämpning

Avfall

Utsläpp

NUTEK Energi 117 86 Stockholm Tillförsel och användning av energi Tfn: 08-681 91 00 Encrgibalanser Fax: 08-19 68 26 Prisutveckling inom energiområdet

Näringsverksamhet

Nyetableringar

Konkurser och offentliga ackord

Utlandsägda företag

Svenskt ägandeav utländska företag

Bilaga 2 269

Riksförsäkringsverket RFV Offentlig ekonomi 103 51 Stockholm Offentliga utgifter inom social- Tfn: 08-786 90 00 försäkringssektom Fax: 08-411 27 89

Socialförsäkring

Stöd till barnfamiljer

Stöd vid sjukdom och handikapp

Stöd vid ålderdom

Arbetslöshetsersätming

Riksgäldskontoret Offentlig ekonomi 103 74 Stockholm Offentlig upplåning och statsskuld Tfn: 08-613 45 00 Fax: 08-21 21 63

Riksrevisionsverket RRV Offentlig ekonomi Box 45070, 104 30 Stockholm Taxering Tfn: 08-690 40 00 Utfallet av statsbudgeten Fax: 08-690 41 00

Skogsstyrelsen Jord- och skogsbruk, fiske 551 83 Jönköping Sysselsättning i skogsbruket Tfn: 036-15 56 00 Produktion i skogsbruket Fax: 036-16 61 70

Skolverket Utbildning och forskning Kungsg. 53, 10620 Stockholm Skolväsende Tfn: 08-723 32 00 Barnomsorg Fax: 08-24 44 20

Socialstyrelsen SoS Hälso- och sjukvård 106 30 Stockholm Hälsa och sjukdomar Tfn: 08-783 30 00 Hälso- och sjukvård Fax: 08-783 32 52 Dödsorsaker

Socialtjänst

Individ- och familjeomsorg

Äldre- och handikappomsorg

270 Bilaga 2

Statens institut för Transporter och kommunikationer kommunikationsanalys SIKA Flygverksamhet Box 17213104 62 Stockholm Jämvägstransporter Tfn: 08-506 206 00 Postverksamhet Fax: 08-21 58 72 Televerksamhet Motorfordon Godstransporter på väg Sjöfart Persontransporter på väg Vägtrañkolyckor

Statens invandrarverk SIV Befolkning Box 6113, 601 70 Norrköping Invandring och asylsökande Tfn: 011-15 60 00 Fax: 011-10 8155

Statens jordbruksverk SJV Jord- och skogsbruk, fiske 551 82 Jönköping Animalieproduktion Tfn: 036-15 50 00 Fax: 036-19 05 46

Statens kulturråd Kultur och fritid Box 7843, 103 98 Stockholm Bibliotek Tfn: 08-679 72 60 Kulturmiljövård Fax: 08-611 13 49 Museer Studieförbund Statistiska centralbyrån SCB Box 24300, 104 51 Stockholm, tfn 08-783 40 00701 89 Örebro, tfn 019-17 60 00 Arbetsmarknad Löner nationellt och regionalt Sysselsättning, nationellt och regionalt Lönesummor och arbetskostnader Arbetskrañsundersökningar

Befolkning Befolkningens storlek och befolkningstörändringar Befolkningens sammansättning Befolkningsframskrivningar

Bilaga 2 271

Bostäder och byggande Fastighetspriser och lagfarter Fastighetstaxeringar Bostadsbyggande, modernisering och hyreskostnader Byggnadskostnader Intäkter och kostnader i bosektom Bostads- och hyresuppgiñer Byggnadsprisindex samt faktorprisindex för byggnader Lokalbyggande Handel med varor och tjänster Inrikeshandel Utrikeshandel

Inkomster och inkomstfordelning Inkomster och inkomstfördelning i hushållssektom

Levnadsförhållanden Centrala indikatorer för integrerade beskrivningar av Levnadsförhållanden Jämställdhet

Medborgarinflytande Allmänna val Partisympatier

Miljövård och naturresurshushållning Markanvändning Vattenanvändning Miljöskyddskostnader Gödselmedel och kalk

Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper

272 Bilaga 2

Näringsverksamhet

Näringslivets struktur

Vam- och tjänsteproduktion

Industriproduktionens utveckling

kortperiodiskt

Industrins leveranseroch order

Industrins lager

Industrins kapacitet och

kapacitetsutnyttjande

FoU-insatser

Företagsscktoms finanser

Företagensresultat

Tjänstenäringars intäkter och kostnader

Priser

Konsumentprisindex

Nettoprisindex

Prisindex i producent och importled

Köpkraftspariteter

Utbildning

Befolkningens utbildning

Forskning

Forskning

Sveriges lantbruksuniversitet SLU Jord- och skogsbruk, fiske 901 83 UmeåTfn: 090-16 58 00 Riksskogstaxeringar

Turistdelegationen Näringsverksamhet Box 7087, 103 87 Stockholm Inkvartering Tfn: 08-678 34 00 Fax: 08-678 04 25

Överstyrelsen lör civil beredskap ÖCB Näringsverksamhet Box 473 33, 100 74 Stockholm Statistik för särskilda vamgrupper Tfn: 08-691 10 00 Fax: 08-744 99 70

Bilaga 3 273

tänka när framställer officiell

Att på man

statistik

ALLMÄNNA FÖRBEREDELSER 1

Analysera användarbehoven EU:s och andra internationella organisationers krav Beakta föreskrifter uppgiftslämnande och därvid inhämta Fastställa om

yttrande från RRV

med företrädare för uppgiftslämnare Företagens Upp- 1.4 Samråda

Landstingsförbundet m.fl.

giftslämnardelegation,

1.5 Inhämta tillstånd från Datainspektionen

UNDERSÖKNINGSMÅL

Utforma undersökningsmål i termer av

objekt population och redovisningsgrupper variabler referenstid modell statistiska mått krav tillförlitlighet

undersöknings- och publiceringsfrekvens

jämförbarhet över tiden jämförbarhet med statistik

annan Följa gällande standarder t.ex. SNI Välja för statistikens presentation och spridning

fonner

PRODUKTIONSMETODER

3.1 Välja urvalsmetod och bestämma urvalsstorlek 3.2 Välja och utprova insamlingsmetod t.ex. intervju

postenkät

274 Bilaga 3

registerdata kombination av intervju/postenkät och registerdata

3.1 Utforma mätmetod och utprova mätinstrument 3.2 Välja metoder för estimation och beräkningar osäkerhet av

3.3¶Utforma databehandlingssystem

GENOMFÖRANDE

Genomföra provundersökningar och evalveringar

Insamla och bearbeta uppgifter bl.a.

granskning kodning samkömingar

Följa föreskrifter offentliggörande officiell statistik bl.a. om av rörande

offentliggörande i SOS

kvalitetsdeklaration

produktbeskrivningar planerad publicering

F ramställa publikationer/statistik på ADB-medium

SPRIDNlNG/UTTAG

5.1 Beakta gällande Sekretessregler 5.2 Marknadsföra, sälja och distribuera statistiken till användarna inkl. gratisdistribution till vissa bibliotek 5.3 Rapportera till EU och andra internationella organisationer 5.4 Leverera data och metadata till databaser gemensamma 5.5 Infomiera massmedierna

5.6¶Tillhandahålla upplysningstjänster

5.7 Tillhandahålla specialbearbetningar primännaterial av

ARKIVERIN G

arkivera uppkomna handlingar lämna material till Riksarkivet -

Bilaga 4 275

Kommittédirektiv

Utvärdering av statistikreformen

Dir. 1998:17

vid regeringssammanträde den 12 mars 1998.

Beslut

Sammanfattning av uppdraget

med uppgift att utvärdera statistik- En särskild utredare tillkallas också analysera EU-medlemskapets reformen. I uppdraget ingår att område och lämna förslag till eventuella effekter på statistikens förändringar i den officiella statistiken.

Bakgrund

Statistikens roll i samhället

samhällsförhållanden nödvändig förut- Statistik allmänna är en om demokrati och ekonomi skall fungera i ett modernt sättning för att statistiken produceras och presenteras för att samhälle. Den statliga i samhället. Statistiken används inom tillfredställa viktiga behov

förändringsarbete på internationell,

planering, beslutsfattande och kommunal nivå liksom inom specifika samhällsnationell, regional och viktig kanal för bred spridning av

sektorer. Utbildningsväsendet är en

förmedla allmän förståelse för hur statistik statistik också för att en men kan användas. väsentlig roll underlag för kritisk granskning Statistik spelar en som viktig kanal förmedlare av samhället. Massmedia utgör en som av till olika opinionsgrupper och direkt till allmänstatistisk information behov omfattande och detaljerade statistiska heten. Forskningen har av underlag, ofta i form individdata. av

276 Bilaga 4

Bakgrunden till statistikreformen

Under 1960- och 1970-talen centraliserades den statliga statistikproduktionen till Statistiska centralbyrån SCB. Statistiken byggdes samtidigt ut inom flera samhällssektorer. En bidragande orsak till centraliseringen var den nya datatekniken. Den innebar att statistikproduktionen kunde effektiviseras men ansågs också förutsätta stora enheter.

Regeringen beslutade år 1980 att tillkalla en kommitté med uppgift att se över den statliga statistikens innehåll och framtida inriktning. Kommittén föreslog i betänkandet Framtida statlig statistik SOU 1983:74 bl.a. en ny beslutsmodell där departementens för

ansvar statistiken inom det egna verksamhetsområdet skulle stärkas. Riksdagen beslutade i enlighet med kommitténs förslag prop. 1984/851100 bil. 14, bet. 1984/85 FiUl6, rskr. 1984/852115. Den nya beslutsmodellen gjorde det emellertid svårt att införa sektorövergripande statistik och var tidsödande för arbetet i Regeringskansliet. Riksrevisionsverket kritiserade det sätt på vilket statistiken styrdes. En annan viktig orsak till att styrningen av statistiken behövde utvecklas var förändringen inom den offentliga sektorn med ökat decentraliserat beslutsfattande genom mål- och resultatstyming.

Mot denna bakgrund beslutade regeringen år 1990 att tillkalla en utredare med uppgift att pröva hur den statliga statistiken skulle kunna effektiviseras. Man ansåg att detta skulle kunna uppnås att

genom statistikens huvudanvändare ñck en tydligare beställarroll. Vidare ansågs att statistiken så långt som möjligt borde finansieras direkt

av beställarna. Möjligheten att helt uppdragsfmansiera SCB verksamhet skulle också prövas.

Utredaren lämnade i maj 1992 betänkandet Effektivare statistikstyrning Den statliga statistikens finansiering och samordning SOU

- 1992:48. Utredaren föreslog att i princip all statlig statistik skulle finansieras med anslag till sektorsmyndigheter eller avgifter.

genom Remissinstansemas synpunkter på utredarens förslag var blandade. De flesta välkomnade ett ökat användarinflytande. Förslaget tillstyrktes i stor utsträckning av de myndigheter där statistiken har en operativ roll i verksamheten. Förslaget avvisades däremot i allmänhet av de remissinstanser som har tydliga sektorövergripande statistikbehov.

Bilaga 4 277

Lagen 1992:889 om den oficiella statistiken

Regeringen beslutade i december 1987 att tillkalla särskild utredare en med uppgift att göra samlad regelöversyn inom statistikområdet. en Utredaren överlämnade i april 1990 betänkandet Förenklad statistik-

reglering Med förslag till lag om den statliga statistikframställningen

- SOU 1990:43. Mot denna bakgrund beslutade riksdagen våren 1992 den officiella statistiken prop. 1991/92:1l8, bet. 1991/92: en lag om FiU23, rskr. 1991/92: 316. Enligt lagen är officiell statistik sådan statistik för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell raportering myndighet framställer enligt föresom en skrifter regeringen meddelar. som

Beslut ändrade principer för statistiken om

Riksdagen beslutade i november 1992 förändrade principer för om ansvarsfördelning och finansiering den officiella statistiken prop. av 1992/93:101, bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122. Beslutet innebar kompromiss i förhållande till remissutfallet på så sätt att en en

oberoende statistikmyndighet skulle ansvara för sektorövergripande

statistik och vissa samordnande uppgifter medan sektormyndigheter så långt möjligt skulle för sektorbunden statistik. SCB fick ansvara således för officiell statistik griper över flera sektorer eller ansvar som saknar entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar som en förtroendet för statistiken. SCB fick också för förvaltningsansvar uppgifter såsom samordning och bevakning av den officiella statistiken,

grundläggande metodutveckling, nationell statistik-samordning,

nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete, information och statistikservice samt vissa centrala databaser. SCB fick vidare ansvar

för långsiktiga prognoser och analyser om befolknings-utveckling,

utbildning och arbetsmarknad. Dessa verksamheter skulle enligt

beslutet anslagsfinansieras.

Beslutet innebar vidare att sektoransvariga myndigheter fick ansvar för den officiella statistiken inom sina områden. Denna statistik skulle finansieras anslag vid de berörda sektormyndighetema. Övrig genom statistik och statistiska tjänster skulle enligt beslutet finansieras av beställaren. Riksdagen hade redan tidigare beslutat att decentralisera beställaransvaret för skolstatistiken till Skolverket från den 1 juli 1992 och ansvaret för livsmedelsstatistiken till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden från den 1juli 1993.

i 278 Bilaga4

Lagen 1995:606 om vissa personregister för oficiell statistik

Regeringen beslutade i december 1992 att tillkalla en utredare med uppdrag att utreda frågor om integritetsskyddet för uppgifter i den statliga statistiken. Utredaren lämnade i september 1993 delbetänkandet Statistik och integritet, del 1 SOU 1993:83 och i maj 1994 slutbetänkandet Statistik och integritet, del 2 SOU 1994:65. Mot denna bakgrund beslutade riksdagen i juni 1995 lag om vissa personregister för officiell statistik prop. 1994/952200, bet. 1994/95:FiU24, rskr. 1994/95: 368.

Genomförandekommittén

Regeringen beslutade i februari 1993 att tillsätta kommitté med

en uppgift att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken. Kommittén, antog namnet Genomförandekommittén,

som lämnade under 1993 två delrapporter och i januari 1994 sitt slutbetänkande Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken SOU 1994:1.

Statistikreformen träder i kraft

Riksdagen ställde sig, i likhet med regeringen, i april 1994 i stort bakom Genomförandekommitténs förslag till genomförande

av en ny ansvarsfördelning och finansiering delar statistikproduktionen

av av prop. 1993/94: 100, bil. bet. 1993/94: FiU15, rskr. 1993/94:269. Den 1 juli 1994 fördes ansvaret för den officiella statistiken inom ett stort antal avgränsade sektorsområden över från Statistiska centralbyrån till ett femtontal andra statliga myndigheter. SCB:s statistikansvar koncentrerades samtidigt till bl.a. arbetsmarknadsstatistik, befolkningsstatistik, ekonomisk statistik, välfärdsstatistik och viss utbildningsstatistik. Samtidigt fördes sammanlagt 90 miljoner kronor

ca över från SCB:s anslag till de övriga berörda myndigheterna vilket sammantaget med de 50 miljoner kronor tidigare förts över för

som jordbruks- och skolstatistik innebar att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskade till 50% den dåvarande verksamhetens

ca av volym.

Bilaga 4 279

Statistiksamarbetet inom EU

EU-samarbetet på statistikområdet innebär att medlemsländerna är skyldiga att harmonisera stora delar den befintliga statistiken och att av fortlöpande utveckla statistiken med hänvisning till bl.a. det fördjupade samarbetet och utvidgningen unionen. För närvarande ställs av omfattande krav på ekonomisk statistik. De kommande

utvidgningsförhandlingama liksom fokuseringen på bl.a. sysselsättning,

miljö och transporter förväntas ställa krav på statistik som stöd för nya EU:s politik och gemensamma satsningar. Kommissionen i vissa fall ekonomiskt stöd till medlemsländerna ger för att utveckla statistik det är dessa länder finansierar och ny men som för produktionen statistik. Kommissionen sammanställer ansvarar av och publicerar den gemensamma statistiken. EU:s regelverk är mycket omfattande på statistikens område och ytterligare författningar förbereds. Författningama gäller framför allt ekonomisk statistik, jordbruksstatistik och arbetsmarknadsstatistik. Inom EU-kommissionen Eurostat DG 34 för statistikansvarar frågor. Under kommissionen finns ett 70-tal kommittéer och arbetsdär SCB och andra statistikansvariga myndigheter är grupper representerade. Utvecklingsarbetet inom statistiken sker i dag i många fall i dessa kommittéer och arbetsgrupper. Finansdepartementet är representerat i ministerrådets arbetsgrupp för statistikfrågor.

Statens uppgiftsinsamling från kommuner och landsting

I betänkandet Statens uppgiftsinsamling från kommuner och landsting SOU 1996:179 föreslås bl.a. hur kvalitet, jämförbarhet och aktualitet kan förbättras i statistik samlas in från kommuner och landsting som och hur uppgiftslämnamas börda kan minskas. Förslaget har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.

Uppdraget

Mot bakgrund de stora förändringar statistikreformen inneburit av som för statistiken, statistikansvariga myndigheter och statistikens användare finns det skäl utvärdera denna. Även medlemskapet i EU att har medfört betydande förändringar vilket motiverar en analys av medlemskapets effekter på statistikens område. Utifrån denna utvärdering och analys skall utredaren föreslå hur eventuella brister inom området kan åtgärdas.

280 Bilaga 4

Har reformen haft de förväntade positiva efekterna

Syftet med statistikreforinen var att göra styrningen den statliga

av statistiken effektivare genom att öka användarnas möjligheter till påverkan. Detta skulle uppnås genom att huvudanvändare utsågs till statistikansvariga myndigheter. Den officiella statistiken inom ett visst samhällsområde skulle utformas som en löpande dialog mellan statistikansvariga myndigheter och övriga användare, vars intressen skulle fångas upp genom användarråd.

Utredaren skall utvärdera om syftet med statistikrefonnen har uppnåtts. Av utvärderingen skall det särskilt framgå hur statistikens omfattning, innehåll, kvalitet och relevans har förändrats genom reformen och om användarnas inflytande över statistikens innehåll har utvecklats på det sätt som var förväntat. Utredaren skall också analysera hur flexibiliteten inom statistiksystemet har påverkats och möjligheterna att tillgodose behovet av ny statistik.

En utgångspunkt för reformen var att den officiella statistiken skulle bli mer tillgänglig. Tillgängligheten ansågs kunna upprätthållas och på sikt även ökas genom en särskild databasservice vid SCB. Utredaren skall utvärdera hur reformen har påverkat statistikens tillgänglighet och användning samt användarnas möjlighet att överblicka den officiella statistiken.

En annan utgångspunkt för reformen var att systemet med beställare och producenter borde leda till ökad konkurrens mellan olika producenter och en ökad press på att rationalisera och effektivisera produktionsprocessen. Utredaren skall därför analysera produktivitetsutvecklingen för statistikproduktionen vid SCB och andra statistik-

producenter och i vilken utsträckning statistikproduktionen upphandlas

under konkurrens. Utredaren skall vidare undersöka eventuellt

om dubbelarbete vid de statistikansvariga myndigheterna har ökat eller minskat efter reformen.

Inför reformen bedömdes att uppgiftslämnamas börda skulle kunna minska om de statistikansvariga myndigheterna samordnade insamlingen av specifika sektorsuppgifter med insamlingen av uppgifter för statistik. Utredaren skall utvärdera om uppgiftslämnarnas börda har minskat av denna anledning.

Ytterligare en positiv effekt som förväntades av reformen var att en större rörlighet bland statistiker skulle öka det statistiska kunnandet i samhället i stort. Utredaren skall därför undersöka reformens effekter

för statistikkompetensens utveckling och spridning i statistiksystemets

olika delar.

Enligt förordningen 1992:1668 om den officiella statistiken skall individbaserad officiell statistik, när inte särskilda skäl talar däremot,

Bilaga 4 281

könsuppdelad. Utredaren skall utvärdera om den könsuppdelade vara statistikens omfattning och kvalitet har påverkats av statistikrefonnen.

Har reformen haj de befarade negativa ejfekterna

Inför statistikreformen framfördes från olika håll farhågor om att reformen skulle leda till försämringar inom vissa områden, bl.a. att allmänhetens möjligheter att påverka och få tillgång till statistik skulle försämras. Vidare fanns för att reformen skulle leda till brister i en oro

objektivitet och kvalitet, sämre jämförbarhet och till att uppgifts-

lämnamas börda ökade. Utredaren skall därför utvärdera reformen har försvårat om möjligheterna för statistikanvändare i allmänhet att påverka, få tillgång till och använda statistik. För att få uppfattning om detta är det en exempelvis intresse att undersöka i vilken utsträckning statistikav ansvariga myndigheter har inrättat programråd eller liknande, och i så fall deras sammansättning och hur de fungerar. Vissa statistikansvariga myndigheter fick genom reformen ansvar för statistik på olika sätt rör den egna verksamheten. Detta som förhållande kan medföra att statistikens objektivitet riskeras. Utredaren skall därför undersöka statistiken har påverkats negativt av detta om förhållande. Utredaren skall också utvärdera hur statistikens kvalitet har förändrats och i vilken utsträckning eventuella försämringar beror på bristande kompetens vid den statistikansvariga myndigheten eller

statistikproducenten.

Utredaren skall vidare utvärdera decentraliseringen av statistikom har medfört att statistiken inte är lika jämförbar som tidigare, ansvaret bl.a. vad gäller möjligheterna att jämföra statistik över lång tid. Enligt reformens intentioner får belastningen inte öka påuppgiftslämnama. Utredaren skall utvärdera detta har skett och om om möjligheterna att samutnyttja insamlade data har försämrats som följd att statistikansvaret är uppdelat på olika myndigheter. För att över av tiden kunna studera belastningen på uppgiftslämnama skall utredaren också förslå hur kostnaderna för dessa kan beräknas. Utredaren skall bl.a. beakta de beräkningar på området har gjorts i andra länder. som

282 Bilaga 4

De statistikansvariga myndigheternas nya roller efter reformen

Statistikrefonnen innebar att SCB:s verksamhet delades i tre delar.

upp Myndigheten fick ansvar för "sektorövergripande statistik samtidigt som förvaltningsrollen förstärktes, framför allt samordningen den statliga

av statistiken. En tredje uppgift var att producera statistik på uppdrag.

Utredaren skall utvärdera hur SCB har utfört arbetet inom de olika delarna av verksamheten och studera bl.a. hur SCB:s anslagsfinansierade statistik har utvecklats jämfört med statistik

vars ansvar har delegerats till andra myndigheter.

En fråga av särskilt intresse är hur väl SCB har lyckats samordna den officiella statistiken i stort också statistiken inom den

men egna myndigheten. En arman fråga är hur information och service till andra statistikansvariga myndigheter har fungerat. Ytterligare en fråga är hur databasservicen har utvecklats.

Utredaren skall vidare granska konsekvenserna att ansvaret för

av de nämnda tre verksamheterna ligger inom samma myndighet.

Huvuddelen av den statistik andra myndigheter för

som ansvarar produceras även efter reformen av SCB på uppdrag av dessa myndigheter. Det är därför motiverat att utredaren granskar hur SCB fungerar som producent andra statistikansvariga myndigheters

av officiella statistik. Av intresse är bl.a. hur förhandlingar om avtal, prissättning och offentlighet fungerar utifrån producentens och beställarens synvinkel.

Genom statistikreforrnen fick ett 25-tal myndigheter uppgift

en ny att ansvara för officiell statistik inom ett avgränsat sektorsområde. Utredaren skall granska rollfördelningen mellan SCB och övriga statistikansvariga myndigheter och utifrån denna lämna förslag till eventuella förändringar.

Utredaren skall också bedöma hur de statistikansvariga myndig-

nya heterna har hanterat sina olika roller efter reformen, exempelvis rollen som statistikansvarig myndighet, som beställare statistik och

av som producent i vissa fall. Vidare skall utredaren pröva om de statistikansvariga myndigheterna har levt upp till de förväntningar fanns inför reformen. Utifrån

som denna prövning skall utredaren lämna förslag till eventuella förändringar av vilka myndigheter som skall ha detta ansvar och vilken statistik som dessa myndigheter skall för.

ansvara

Bilaga 4 283

EU-medlemskapets effekter på statistiken

Medlemskapet i EU har på flera sätt påverkat den svenska statistiken. Innehållet i statistiken har förändrats krav på harmonisering och genom statistik inom främst områdena ekonomi, jordbruk och arbetsny marknad. SCB har till stor del finansierat EU-anpassningen genom rationaliseringar, minskat utvecklings- och förändringsarbete, med sparade anslagsmedel och vissa ambitionssänkningar inom genom främst sådan statistik inte är reglerad inom EU. som Medlemskapet har således inneburit att EU-reglerad statistik till viss del prioriterats på bekostnad statistik. Det är därför väsentligt av annan att utredaren analyserar i vilken utsträckning och på vilket sätt den officiella statistiken har påverkats medlemskapet och i vilken av omfattning kraven från EU har medfört omprioriteringar mellan olika statistikområden och vilken effekt detta har haft för statistikanvändarna. Utredaren skall med utgångspunkt i analysen lämna förslag till eventuella förändringar vilken statistik som skall ingå i av förordningen 1992:1668 den officiella statistiken. Förslagen skall om utgå från nuvarande anslagsnivå och de krav som finns i lagen 1992:889 den officiella statistiken. Förslagen skall också ta hänom till statistikbehoven inom i första hand områden som är sektorsyn övergripande och inte reglerade inom EU, exempelvis befolkningsfrågor och vissa fördelnings- och välfárdsfrågor. Utredaren skall beakta de utvärderingar sektorstatistik statistikansvariga myndigheter av som har genomfört och i övrigt det utvecklingsarbete gjorts för att som statistiken till och förändrade behov. anpassa nya Utredaren skall i detta sammanhang förutsättningslöst pröva möjligheterna att avgiftsfinansiera statistik i dag finansieras med anslagssom medel. EU-arbetet statistikens område berör ett stort antal intressenter, både i Sverige och i olika EU-institutioner. SCB samordnar det svenska arbete bedrivs inom EG-kommissionens kommittéer och arbetssom och för att EU-arbetet förankras hos berörda svenska grupper ansvarar intressenter, såsom exempelvis statistikansvariga myndigheter och organisationer Svenska kommunförbundet och Näringslivets som nämnd för regelgranskning. Utredaren skall utvärdera SCB:s samordning EU-arbetet och arbetsfördelningen mellan SCB och övriga av statistikansvariga myndigheter på detta område. Utredaren skall också utvärdera i vilken omfattning Sverige har fått gehör för sina ståndpunkter i EU-arbetet på statistikens område. EU-medlemskapets effekter statistiken har visat att finansieringen och styrningen den sektorövergripande statistiken inte av fungerar tillfredsställande. Det nuvarande systemet försvårar bl.a. bud-

284 Bilaga 4

getarbetet inom Regeringskansliet. Regeringen har uppdragit åt SCB att senast den 1 1998 lämna förslag till hur regeringens finansiella

mars styrning av myndighetens verksamhet kan förbättras. SCB föreslår att

myndighetens anslag för statistikproduktion delas upp på flera departement. Förslaget bereds i Regeringskansliet inför budget-

propositionen för 1999. Utredaren skall beakta resultatet av beredningsarbetet och utifrån detta ta ställning till behovet av ytterligare förslag till åtgärder som kan förbättra styrningen av den sektorövergripande statistiken.

Mot bakgrund av EU-medlemskapets stora effekter den svenska statistiken är det av intresse att veta om också andra medlemsländer har en liknande situation. Utredaren skall därför översiktligt undersöka hur statistiken har påverkats i andra länder efter medlemskapet i EU. Utredaren bör t.ex. studera ett eller flera länder som varit medlemmar under en längre tid och ett eller flera länder som liksom Sverige nyligen blivit medlemmar. Utredaren skall också studera i vilken omfattning kraven från EU har medfört omprioriteringar mellan statistikområden, hur statistiken styrs och hur de växande statistikkraven från EU hanteras.

Arbetets genomförande

Utredaren skall samråda med representanter för berörda statistik-

användare, statistikproducenter och uppgiftslämnare.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning av regionalpolitiska konsekvenser

om

dir. 1992:50, prövning av offentliga åtaganden dir. 1994: 23, redo-

visning jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 samt

av redovisning av konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996: 49. Utredaren skall även redovisa vilka ekonomiska konsekvenser som uppkommer om föreslagna förändringar

genomförs.

Utredaren skall samråda med den arbetsgrupp som Regeringskansliet avser att inrätta inom Finansdepartementet med uppgift att lämna förslag till ändringar i författningama på statistikens område.

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 1 mars 1999.

Finansdepartementet

KUNGLBlBL

1999 -J9 2 4

STOCKHOLM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya fömiånsrättsregler Bilagor.+ Ju. 3 Utvecklingssamarbete rattsontrådet.Ju. . . SteriliseringsfråganiSverige1935-1975. 33. Botryggt Betalarätt.Särskildaboendefonnerför . Ekonomiskersättning. äldresamtavgifterfor äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi. . - EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.Fö. 36.Likvidationavaktiebolag.Ju. . Märkväl Fi. 37.Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö. . - Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri sambandmedexportav . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningfor alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyttet.U.

Ju. 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsfors-

. Bördemokratinavnationaliseras lagsamtforslagtill ett centrumfor dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochenfilmvårdscentral.Ku.

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luftfartslag.N. . skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn irevisions-

Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45 Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch

. 15.Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.

17.GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi.

föddaår 1937ellertidigare.S. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

19.Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. 49.Invandraresomföretagare.Ku. Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50.skyddsjaktpåvarg.M.

20.Sverigeochjudamastillgångar.UD. 5l. Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. S.

21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.av

avpersonermedfunktionshinder.S.

22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54.En nytullag. Fi.

skriftserie.Ju. 55.Konvergensochförändring.Samordningav

23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenfor medie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktningav nyamål inom EG:s3 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24.EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N.

fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridiken demokratinsproblem

25.Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

- 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi.N. . jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

28.Kontantmetodförsmåföretagare.Fi. 62.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi.

29.Internationellkonflikthantering attförberedasig 63. Att läraochleda Enlärarutbildningfor samverkan

- tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64.Representativdemokrati.Demokratiutredningens

mediekoncentrationslag.m.m.Ku. skriftserie.Ju.

3 Tillsyn överadvokaterm. m.Ju. .

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareför barnoch- 90.Narkotikastatistik.Om samhälletsbehovav ungdomar.S. informationomnarkotikautveckling. 66. Godvård lika villkor omstatensstyrningav 91. Enöversynavjämställdhetslagen.N. hälso-ochsjukvården 2 bilagor.+ 92. Premiärför personval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93. Det folkstyret.ForskarvolymVI. - - - unga miljökonsekvens.KASAMs yttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUD-program98. M. 94. Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi. 68. BrandkatastrofeniGöteborg. 95. Småskaligelproduktionsamtmätningoch DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 6D Individenocharbetslivet.Perspektivpådet 96. Statistikrefonnen.Utvärderingochförslagtill . samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentekniknämnden.U. utvärderingen refonnen.Ju.av 71.Oseriösabostadsfönnedlare. 72. Boendesocialaeffekteravkonkurseroch rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch egnahem. 73. Handikappombudsmannensframtida förutsättningarocharbetsuppgifter. 74. Demokratinochdetgemensammabästa. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 75. Rättplatsför vindkraften.Del och Del1 M. 76. Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen.Ju. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskarvolym II. Demokratiutredningen.Ju. 78. Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramfor jordbruket.Jo. 79.Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat skattskyldiga.Fi. 80. Demokratiopinioner. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 8 Förhandlingsersättningtillhyresgästorganisation. . Ju. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker m.m.Fi. 83.Globaliseing.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen.Ju. 84.Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokratiutredningen.Ju. 85.Bredbandfor tillväxt i helalandet. Närings-,regional-ochvälfardspolitiska aspekterpå IT-infrastrukturen.N. 86.PC:närdöd-länge levePCznlNya möjligheter för Sverige. Enrapportfrånhearingen"Efter PC:n"anordnad avIT-kommissionenjuni1999.N. 87.Vagnbolagforjärnvägen.N. 88.Granskningskommissionensbetänkandeianledning avBrottsutredningeneftermordet statsminister Olof Palme.Ju. 89. Statsbidragtill handikapporganisationer.

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Granskningskommissionensbetänkandeianledningav

Brottsutredningeneftermordet statsminister Nyaförmånsrättsregler Bilagor.+ l Olof Palme.88 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Premiärförpersonval.92 utredningensskriñserie.8 DetungaFolkstyret.ForskarvolymVl. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch Demokratiutredningen.93 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Utvärderingochförslagtill Rasism,nynazismochfrämlingskap. Statistikreformen.utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaforutvärderingen Demokratiutredningensskriñserie.10 avreformen.96 Bördemokratinavnationaliseras

Demokratiutredningensskittserie.1 1 Utrikesdepartementet Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriñserie.12 Ökadrättssäkerheti asylärenden.16

Etik ochdemokratiskstatskonst. Sverigeochjudamastillgångar.20

Demokratiutredningensskriñserie.13 Följdleveranserisambandmedexportavkrigsmateriel.

Nytt systemförprövningavhyres-ocharrendemål.15 33

Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. Ändringar varumärkeslagen.i 19 Försvarsdepartementet

Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6

värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie Internationellkonflikthantering attförberedasig - 22 tillsammans.29 Tillsyn överadvokaterm. m. 3 l Underrättelsetjänstenenöversyn.37 - Utvecklingssamarbete rättsområdet.32 Likvidation aktiebolag.36 Socialdepartementet av Demokratini denoffentliga sektornsförändring. Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk

Demokratiutredningensskriftserie.40 ersättning.2

Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner

Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 födda år 1937eller tidigare.17

Globaliseringenochdemokratin. Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav - Demokratiutredningensskriftserie.56 medfunktionshinder.2 l personer Löserjuridiken demokratinsproblem Bo Betalarätt.Särskildaboendeforrnerför äldre tryggt- Demokratiutredningensskriftserie.58 avgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33 i samt Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch om Representativdemokrati.Demokratiutredningens socialbidragåren1990till 1996.46

skriftserie.64 Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51

Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- lnkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer.52

utredningensskriftserie.74 Barnombudsmannenföreträdarefor bamoch - Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. ungdomar.65

76 Godvård lika villkor omstatensstyrning - Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymlI. hälso-ochsjukvården 2+ bilagor.66 av Demokratiutredningen.77 Oseriösabostadsförmedlare.7 l

Demokratiopinioner. Boendesocialaeffekteravkonkurseroch

Demokratiutredningensskriftserie.80 bostadsrättsföreningaroch rekonstruktioner- Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.8 l egnahem.72

Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch

83 arbetsuppgifter.73 Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati- statsbidragtill handikapporganisationer.89

utredningen.84 Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovavinformation

omnarkotikautveckling.90

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeografiskt

avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Märk väl 7

Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb Införselavbeskattadevaror.26 -

ocharbetslöshetsersättningen.27 Kontantmetodför småföretagare.28

Nyluñfartslag.42 Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 35

- Öppenelrnarknad.44 Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47

- Lära Estonia.Denandradelrapportenoch

tullag. 54 av Enny

slutredovisning.48 Begränsadfastighetsskatt.59

Rikstrafiken Ennymyndighet.57 Bilen, miljön ochsäkerheten.62 -

Kundvänligaretaxi. 60 Källskattpå utdelningochroyaltytill begränsat skattskyldiga.79 Individenocharbetslivet.Perspektivpådetsamtida

arbetslivetkring sekelskiftet2000.69 Vårdslöskreditgivningsamtsekretessi bankerm.m.82

Bredbandfor tillväxt i helalandet.Närings-,regional- Förmånerochökadelevnadskostnader.94

ochvälfärdspolitiskaaspekter IT-infrastrukturen.85

PC:närdöd längelevePC:n Nya möjligheterför

Utbildningsdepartementet -

Sverige.En rapportfrånhearingen"Eñer PC:n" Godsedi forskningen.4 IT-kommissionen

anordnadav juni 1999.86 Vuxenutbildningföralla Andraåretmed Vagnbolagförjämvågen.

87 Kunskapslyftet.39 En jämställdhetslagen.91

översynav Att läraoch leda Enlärarutbildningfor samverkan Småskaligelproduktion

- samtmätningochdebitering ochutveckling.63 elförbrukning.95

av Gentekniknämnden.70

Miljödepartementet

Jordbruksdepartementet

Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 platsvalsprocessen.45

Samema ettursprungsfolki Sverige.25

- Skyddsjakt varg.50 Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför KÄRNAVFALL

- metod plats miljökonsekvens.

- - jordbruket. 78 KASAMsyttrande

överSKBsFUD-program98. 67

Rättplatsför vindkraften.Del ochDell 2. 75 Kulturdepartementet

Denframtidakommersiellalokalradion.14

Frågortill detindustriellasamhället.18

Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

mediekoncentrationslagm. m.30

Svensktmedborgarskap.34 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgårdsförslag

samtförslagtill ettcentrumför dokumentärfilmochen

ñlmvårdscentral.41

Invandraresomföretagare.49

Konvergensochförändring.Samordningavlagstiñ-

ningenfor medie-ochtelesektorema.55

BrandkarastrofeniGöteborg.

DrabbadeMedierMyndigheter.68

Näringsdepartementet

Effektivavärme-ochmiljölösningar.5

Utvecklingavmänskligaresurseriarbetslivet.

Förslagtill inriktningavnyamål 3 inomEG:sstruktur-

fonder.23

fakta info direkt

Tel 08-58767100. Fax08-58767171. Box6430.I 1382Stockholm. 0rder@faktainfo.sewwwfaktainfose

ISBN 91-7610-814-7 ISSN O375-25OX

ME

OCC S G4

l

Statens offentliga utredningar

1999:96

w w

W Justitiedepartementet

skrivna

Uppsatser

för av

utvärderingen

statistikreforrnen

till utredningen om utvärdering

Appendix

av reformen

i 1 I I

, 73:/M/~:54z-0/¢/v 6.LM°€4r€

. I

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varfor. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-815-5 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN O375250X Stockholm 1999

Appendix till utredning om utvärderingen

av statistikreformen

skrivna för utredningen Uppsatser

Professor Bo Sundgrens uppsats Ökad tillgänglighet till Sveriges officiella statistik 3

Professor Svein Nordbottens uppsats Officiell statistikkproduksjon Visioner strategi. 143

- og

Idépromemoria från Statskontoret möjliga konflikter mellan

om SCB:s olika roller. 181

Uppsats 1 3

Ökad tillgänglighet till Sveriges officiella

statistik

Professor Bo Sundgren December 1998

4 Uppsats 1

1999:96 Uppsats 1 5 SOU

2.4 Önskemål och klagomål beträffande den officiella

statistikens tillgänglighet. 54

6 Uppsats 1

3.5.3 Förordningen den officiella statistiken .99

om

Uppsats I 7

till den officiella statistikens datamaterial

4.4¶Tillgängligheten

inskränks inte än nödvändigt för att säkra

mer statistiksekretessen 132

8 Uppsats 1

Ökad till officiella

tillgänglighet Sveriges

statistik

O

Inledning

l Uppdraget

I samband med statistikreformen statsmakterna SCB i uppdrag att

gav öka tillgängligheten till Sveriges officiella statistik, inklusive de bakomliggande observationsregistren och deras dokumentation. Tillgängligheten skulle bl.a. ökas genom att en databasverksamhet byggdes upp vid SCB, omfattande den officiella statistiken och ett antal särskilt uppräknade register.

På uppdrag av Utredningen om utvärdering statistikreformen Fi

av 1998:05 redogör jag i denna uppsats för en del erfarenheter från arbetet med att bygga upp den nämnda databasverksamheten, som numera går under beteckningen Sveriges statistiska databaser. Jag diskuterar också några idéer om hur tillgängligheten till Sveriges officiella statistik ytterligare skulle kunna förbättras för olika kategorier använ-

av dare.

De uppfattningar och förslag, som jag för fram i denna uppsats, står för mig personligen.

Tillgänglighetsproblematiken

Det har länge stått klart, att Sverige har internationellt sett ovanligt

en rik tillgång på statistiska grunddata. En viktig anledning till detta är att Sverige har världens äldsta officiella statistik, ursprungligen baserad på ett unikt folkbokföringssystem. En annan anledning, som i modern tid blivit allt viktigare, är att det svenska samhället och den svenska förvaltningen är uppbyggd kring välutformade administrativa system, idag datoriserade, som också lämpar sig väl datakälla för officiell sta-

som tistik.

1999:96 Uppsats 1 9 SOU

Så tidigt på 1960-talet demonstrerade Svein Nordbotten ett som övertygande sätt, hur redan med dåtidens teknik- stordatorer med man mindre kapacitet än dagens minsta persondatorer i kombination med magnetbandsteknik för datalagring på ett tämligen enkelt sätt skulle kunna drastiskt öka forskares, utredares och andra kvalificerade statistikanvändares möjligheter att bearbeta de väldiga volymema av statistiska grunddata i den svenska statistikens arkiv. Med lämpligt utformade tekniska system, möjliga att utveckla redan vid denna som var tid, skulle användarna själva kunna bestämma vilka statistiska bearbetningar och analyser, skulle utföras på arkiverade grunddata, utan som

att behöva begränsade till förutbestämda aggregeringsnivåer,

vara tabellfonnat och liknande. En återanvändare av statistiska grunddata skulle kunna ompröva många av de antaganden och designbeslut, som

den ursprungliga statistikproducenten gjort, och skulle därigenom med

flexibilitet kunna använda statistiska grunddata för nya ändamål. stor

möjligheterna på l960-talet, och sådana är naturligtvis

Sådana var möjligheterna ännu idag, när vi har tillgång till en teknik, som är mera åtskilliga tiopotenser effektivare. Det på l960-talet tog timmar, som dagar och veckor datorbearbetningar, klaras idag på minuter och av av sekunder. Ändå måste vi idag, liksom på l960-talet, konstatera- för min del med bedrövelse att dessa unika möjligheter, som vi besitter i stor - Sverige, återanvända den officiella statistikens arkiverade grundatt data, utnyttjas i mycket liten utsträckning. Vad beror det på Det utnyttjandet statistiska grunddata beror knappast på magra av bristande intresse från de närmast berörda statistikanvändama: forskutredare m.fl. Dessa kategorier av statistikanvändare ser utan tveare, kan den potentialen i statististiska grunddata, men måhända har de stora varit alltför modesta, när de uttryckt sina önskemål gentemot statistikansvariga. åtminstone mitt intryck. Kanske beror detta delvis på Det är statistikanvändama sist och slutligen är mest intresserade av att sakfrågoma inom sitt ämnesområde och inte vill ägna alltför stor del av sin tid åt teknikaliteter, de med rätta förväntar sig att stasom - tistikproducenten till stor del skall kunna hantera åt dem. Därmed har vi kommit till nästa hinder mot tillgängligheten till statistiska grunddata. Statistikansvariga och statistikproducenter har aldrig visat någon särskilt aktiv entusiasm för att verkligen ställa statistiska grunddata till statistikanvändamas förfogande för deras egna bearbetningar och analyser. Producentema är i och för sig inte negativa till att utnyttja de tekniska möjligheterna, föredrar att göra det i egen men man

‘ Se t.ex. Nordbotten Svein: "A Statistical File System Statistisk Tidskrifl, No. Stockhohn 1966 sid 99-109.

10 Uppsats 1

regi, hellre än att låta statistikanvändama göra det själva. Och då tycker statistikanvändama ofta att det blir för krångligt och dyrt, och framför allt tycker man inte, att får den frihet, skulle vilja ha, att i man som man många och snabba interaktioner med datamaterialen själva kunna testa och formulera nya statistiska hypoteser. Den dominerande attityden hos statistikansvariga och statistikproducenter skulle kunna beskrivas den upplyste despotens eller som den gode monopolistens. Man tycker helt enkelt att man som statistikansvarig producent bäst kan statistikbearbetningamas värna om kvalitet och datamaterialens sekretess. I den mån bedriver man uppdragsverksamhet, kan det även finnas begriplig frestelse att en snegla mot de intäkter kan få att utföra tjänster åt statistikman genom användarna hellre än att låta dessa göra jobbet själva. Fram till 1990-talets början accepterade statistikanvändama i stor utsträckning statistikansvarigas förklaringar, att det ändå bäst nog var att låta dem som hade förstahandskunskapen de statistiska dataom materialen göra även de specialbearbetningar, användarna önskade som sig, om inte annat så av sekretesskäl. Omkring 1990 kunde man se helt förutsättningar hos de profesnya sionella statistikanvändare, vi här talar forskare, utredare m.fl. som om: Användarna hade i stor utsträckning och i flera avseenden lika numera goda statistiska och metodologiska kunskaper statistikproducensom tema, och genom teknikens snabba framsteg hade de fått tillgång till minst lika goda tekniska förutsättningar dessa. som Några kategorier av statistikanvändare, främst utredare och analytiker inom regeringskansliet började artikulera tillgänglighetsnu kraven tydligare. Man ville bl.a. använda de statistiska grundmaterialen i de simuleringsmodeller, som man börjat bygga för att kunna upp testa möjliga utfall av olika reformer, övervägde i de olika som man departementen. Forskarsamhället uttryckte liknande önskemål om flexibel tillgång till gmnddata för statistiska bearbetningar och analyser, men till skillnad från departementstjänstemännen hade forskarna inga maktmedel att åberopa. Pâtryckningarna från statistikanvändama hade denna gång viss effekt. En statistikreforrn utreddes och genomfördes. Den s.k. Genomförandekommittén fokuserade bl.a. tillgänglighetsfrågoma. SCB gavs i uppdrag att bygga central databasverksamhet, skulle upp en som underlätta tillgängligheten till den officiella statistiken och ett antal

bakomliggande observationsregister. Sveriges statistiska databaser sat-

tes i drift fr.o.m. 1997. Inte minst genom att Sveriges statistiska databaser är baserade på den nya Intemettekniken, gör de det oerhört mycket enklare, flexiblare och billigare för alla kategorier statistikanvändare att komma den av

Uppsats 1 11 sou 1999:96

statistiken. De avancerade statistikanvändama forskare, officiella mera kan dessutom relativt enkelt bearbeta statistiken vidare utredare m.fl. önskemål och med hjälp man så vill. enligt egna av egna program, om den centrala databasverksamheten ännu inte åstad- Däremot har kommit särskilt för öka tillgängligheten till statistiska grund-

mycket att

data, det egentligen forskarnas och vissa utredares och departesom var huvudönskemål. Sveriges statistiska data-baser skall mentstjänstemäns 17 explicit uppräknade observa-tionsregister,

visserligen tillgängliggöra

dels detta bara del de grunddata, skulle kunna men är en av som och dels har inte arbetet med att verkligen

tillgängliggöras, ens

register kommit särskilt långt. Detta kan för-

tillgängliggöra dessa ännu

klaras med prioriteringar varit nödvändiga i uppbyggnaden av att databaser, och då har man statistikansvariga och Sveriges statistiska

statistikproducenter klart prioriterat tillgängliggörandet av aggregerade

statistik, på bekostnad grunddata och dokumentation. Denna data, av kan naturligtvis försvaras med att det är så många fler

prioritering

använder sig färdig statistik, än som har statistikanvändare, som av ökad tillgång till statistiska grunddata. Icke desto mindre hade nytta av det säkert varit möjligt att göra för tillgängligheten till grunddata, mera det behövde ha inverkat negativt på tillgängligheten till aggreutan att gerade material. vad tillgänglighetsfrågoma hos statistikansvariga Attitydema gäller statistikproducenter har sålunda förändrats klart till det bättre, vad och till den färdiga statistiken. När det gäller till-

gäller tillgängligheten

till statistiska grunddata måste tyvärr konstatera att

gängligheten man

fortfarande går mycket långsamt. Här är det alltså

attitydförändringama

statistikanvändama och statsmakterna även fortsättningsvis viktigt att och enligt min mening ytterligare förstärker- ett väl artikuleutövar -

rat efterfrågetryck på statistikansvariga och statistikproducenter.

kommer utveckla i den här uppsatsen, bör det Som jag närmare att i spelreglema för den officiella statistiken, att inte bara den ingå statistiken, även bakomliggande observations-

fárdigaggregerade utan

och dokumentation, tillgängliggörs för statistikanvändama på register bästa möjliga sätt inom för givna anslag och tillgängliga metoramen finns oerhört mycket göra. Allt behöver göras behöver der. Här att som några astronomiska belopp. Det handlar väl så mycket inte heller kosta vilja, Standardisering och förmåga att på ett konstruktivt sätt utom nyttja tillgängliga metoder och tekniska lösningar. Samtidigt jag känner ett stort för att aktivt verka som engagemang statistikanvändamas enligt min mening mycket

för att de professionella

önskemål och krav på ökad tillgänglighet till statistiska

berättigade

faktiskt tillgodoses, så vill jag betona att mitt engagemang

grunddata

for statistikkvalitet och statistiksekretess inte är mindre. Min poäng är,

12 Uppsats I

att det finns mycket stora möjligheter att drastiskt öka statistikanvändamas tillgång till grunddata för statistiska ändamål, utan på att man något sätt behöver tumma på kvalitet och sekretess. Kvalitets- och sekretesskraven kan säkras, samtidigt statistikanvändarna ökad som ges flexibilitet och ökade möjligheter att statistiskt bearbeta grunddata enligt egna önskemål. Fönnyndarmentaliteten i och för sig ofta väl- menande ibland kan skönjas hos statistikansvariga och - som statistikproducenter bör nu definitivt förvisas till historien. Statistikanvändarna bör effektiv tillgång till alla statistiska data i den ges officiella statistiken och till all den kunskap och dokumentation, som behövs för att använda den officiella statistikens data på bästa sätt för den mångfald av statistikbehov, och framdeles föreligger hos som nu statistikanvändama.

0.3¶Uppsatsens

uppläggning

Min uppsats utvecklar det tema kring den officiella statistikens tillgänglighet, som jag introducerade i föregående avsnitt. Kapitel l ger en historisk tillbakablick och redogörelse för några viktiga tillgängligen hetsrelaterade projekt, genomförts under 1990-talet. som I kapitel 2 diskuteras begreppet tillgänglighet lite ingående, mera

och olika tillgänglighetsdimensioner och tillgänglighetskomponenter

identifieras. Det betonas att olika kategorier användare har olika tillav gänglighetsbehov och därmed olika tillgänglighetsprofiler. Begreppet tillgänglighet relateras till andra viktiga begrepp i det goda systemet för officiell statistik, t.ex. kvalitet. Processen att tillgängliggöra statistik analyseras ett användarur perspektiv. Processens huvudflöde är följande: Användaren har ett problem och behöver statistik kan relesom vara vant för att belysa problemet. Med hjälp tillgängliga Sökverktyg identifierar användaren av successivt och interaktivt potentiellt relevanta statistiska data och bedömer med hjälp av tillgänglig dokumentation, huruvida de olika datamaterialen är så intressanta att de skall hämtas fram. Identifierade statistiska datamaterial, användaren bedömer som vara av intresse för problemet, lokaliseras och görs fysiskt tillgängliga för användaren tillsammans med erforderlig dokumentation. Därefter tolkar användaren framtagna statistiska data med hjälp av den tillgängliga dokumentationen och eventuell expertis. Vissa användare gör bearbetningar och analyser på basis egna av framtagna statistiska data.

Uppsats 1 13

Resultaten tolkningar och analyser sammanställs till någon form av utredning eller beslutsunderlag. av Användningen statistiken kan leda till statistikbehov idenav att nya tifieras, och att delar den skisserade processen upprepas. av

Några typiska klagomål från användarna beträffande den svenska officiella statistikens tillgänglighet identifieras också i kapitel 2 och utgör grund för diskussionerna i kapitel 3 kring vad kan göras för att öka som tillgängligheten till Sveriges officiella statistik. De tyngsta klagomålen dokumentationen statistiken och datamaterialen, sök- och avser av åtkomstprocessemas användarvänlighet, kostnaderna för olika typer av tjänster i sammanhanget, samt hanteringen statistiksekretessen. av I kapitel 3 diskuteras vad har gjorts och vad som kan göras för som komma till med de olika problemen kring tillgängligheten till att rätta den officiella statistiken och de bakomliggande datamaterialen. Sex viktiga åtgärdsområden identifieras och diskuteras:

Kunskapsbaserad dokumentation Teknik och presentation

Ekonomi: finansiering och prissättning Effektivare hantering av statistiksekretessen Lagar och regler

Organisationsfrågor

I kapitel 4 formuleras ett antal förslag till konkreta åtgärder för att öka tillgängligheten till Sveriges officiella statistik. Varje åtgärdsförslag hör hemma i något de åtgärdsområden, diskuterades i kapitel och av som bidrag till ett eller flera delmål, i sin tur bidrar till det överger som gripande målet ökad tillgänglighet. De delmål som avses är: om Lätt söka och komma åt all officiell statistik, är relevant för att som ett visst problem 2. Lätt även för icke-specialister att tolka statistiken och använda sig av den på rätt sätt Möjligt för kvalificerade statistikanvändare att använda den officiella statistikens datamaterial på hand egen Tillgängligheten till den officiella statistikens datamaterial inskränks inte än nödvändigt för att säkra statistiksekretessen mer Möjligt komma åt den officiella statistiken bastjänster till att genom låga priser i kombination med valfria tilläggstjänster

14 Uppsats 1

Några viktiga åtgärder föreslås är: som 0 All officiell statistik och tillhörande observationsregister dokumenteras och kvalitetsdeklareras fullständigt enligt fastlagda regler och

riktlinjer

0 En registerfunktion inrättas inom den centrala databasverksamheten för bearbetningar och samkömingar identifierade mikrodata för av statistiska ändamål 0 Begreppet officiell statistik definieras så, att reglerna beträffande den officiella statistikens tillgänglighet blir tillämpliga även för observationsregister, som ligger till grund för officiell statistik

0¶Datamaterial på olika aggregeringsnivåer, ligger till grund för

som officiell statistik, skall tillgängliggöras enligt regler gälsamma som ler för den officiella statistiken och dess observationsregister 0 All officiell statistik tillgängliggörs på ett standardiserat sätt genom Sveriges statistiska databaser och Svenska statistiknätet 0 Nya metoder och verktyg utnyttjas för effektiv hantering av statistiska data och metadata och för problembaserade sökningar på många olika sätt 0 Infrastrukturen för att tillgängliggöra den officiella statistiken och

dess datamaterial byggs med hjälp standardkomponenter och

upp av standardiserade gränssnitt, så att billiga bastjänster och dyrare tilläggstjänster lätt kan fogas in i strukturen och väljas eller väljas bort av statistikanvändarna 0 Tjänsterna kring den officiella statistiken och dess data utformas så,

att grundtillgänglighet säkerställs med billiga bastjänster, varefter

användaren kan välja mellan Självbetjäning eller tilläggstjänster prissatta enligt den marginalkostnadsprincip, formuleras i Rikssom

revisionsverkets RRV förslag till huvudprincip för prissättning

av

informationstjéinster’

0 Skyddet för statistiksekretessen utformas så, att statistikanvändamas tillgång till datamaterialen inskränks minimalt: bästa kända metoder, tekniker och programvaror utnyttjas för att maximera tillgängligheten inom given statistiksekretess 0 Det centrala tillsynsorganet för den officiella statistiken starges en kare ställning och åläggs att utöva skärpt tillsyn särskilt vad gäller en i de skärpta föreskrifterna kring dokumentation och

kvalitetsdeklaration, ii tillgängliggörandet den officiella statisti-

av

ken och de bakomliggande observationsregistren databas-

genom

verksamheten iii enhetliga prissättningsprinciper baserade på

2 Riksrevisionsverket: "Principer för prissättning informationstjänster", av regeringsuppdrag, RRV1995:64.

Uppsats I 15

RRV:s marginalkostnadsbaserade huvudprincip för prissättning av

informationstjänster

Den som vill ha en mera fullständig översikt över de tillgänglighetshöjande åtgärder som föreslås i uppsatsen kan ha nytta av den tabell-

ariska sammanställningen i figur 24 a och

16 Uppsats 1

1¶Historik och

nuläge

Sverige har en lång och ärorik historia på den officiella statistikens område. Tidigare än i något annat land i världen, började statsmakterna i Sverige att systematiskt bygga upp objektiva informationsunderlag för sina beslut i form av statistik. Redan från början spelade administrativa processer folkbokföringen en viktig roll i statistikframställningen.

Den långa statistiktraditionen i kombination med välorganiserade och datagenererande förvaltningsprocesser har givit Sverige ett omfattande och rikt historiskt dataarkiv, innehållande långa tidsserier av sociodemografiska och ekonomiska data.

Denna rikedom förpliktar. Forskare från hela världen blickar med avund på de svenska dataarkiven och det informationskapital, som lig-

där, till stora delar outnyttjat. Även sentida material, teknisk ger som ur synpunkt är mera lättillgängliga utnyttjas mycket sparsamt. Vad beror det på

Administrativa och statistiska datamaterial från de senaste tre decennierna är i mycket stor utsträckning elektroniskt lagrade och förhållandevis lätt åtkomliga för datorbearbetningar, även om det idag, p.g.a. den mycket snabba tekniska utvecklingen, kan vara vissa svårigheter att hitta lämpliga datorer och program för att bearbeta de äldsta materialen. Men de huvudsakliga hindren för ett effektivt utnyttjande av det slumrande informationskapitalet är inte längre av teknisk natur. Det handlar mer om vår oförmåga att utnyttja tekniken på ett bra sätt och om hinder av administrativ och organisatorisk natur. Mera konkret handlar hindren bl.a. om 0 inflexibla informationssystem 0 bristande Standardisering av komponenter och gränssnitt 0 bristande dokumentation och bristande motivation att göra något åt

det 0 bristande motivation att utnyttja möjligheterna att öka tillgänglig-

heten till känsliga data inom ramen för gällande statistiksekretess 0 oklara och ibland olämpliga prissättningsprinciper

Man kan i förbigående notera, att framställningen av officiell statistik under större delen av de senaste 40 åren varit centraliserad till SCB. De ovan antydda problemen har funnits under hela denna tidsperiod och har sålunda ingenting med den partiella decentralisering att göra, som genomfördes i början av 1990-talet. Problemen finns i ungefär lika hög grad inom en central statistikorganisation som SCB som inom ett mera

Uppsats I 17

decentraliserat system. Teoretiskt skulle man tro, att det vore lättare att åtgärda problemen inom ett centralt system än i ett decentraliserat, men så tycks inte fallet i praktiken. Det verkar behövas mera kraft-

vara en full och tydlig extern styrning från statsmakterna och statistikanvändama för att komma till rätta med problemen, oavsett graden av centralisering/decentralisering i det statistiska systemet.

1.1¶En tidig ansats 1970: det

arkivstatistiska systemet ARKSY

Det har dock inte saknats ansatser att komma tillrätta med tillgänglighetsproblemen. Redan under 1960-talet, när datorer just börjat användas i statistikproduktionen, tog den dåvarande verksledningen vid SCB, generaldirektören Ingvar Ohlsson och planeringschefen, sedermera överdirektören, Lennart Fastbom initiativ till införandet av ett s.k. arkivstatistiskt system ARKSY för att möjliggöra flexiblare och mera användaranpassade statistikbearbetningar. Inspirationen kom från Svein Nordbotten, då avdelningschef vid statistiska centralbyrån i Norge, sedermera professor i informationsvetenskap vid Universitetet i Bergen och chef för FN:s statistiska kontor i New York.

Figur l åskådliggör det arkivstatistiska systemet. Sedan primärdata till statistiken inhämtats från uppgiftslämnare personer, företag och/eller myndigheter, och indata i vederbörlig ordning kodats, registrerats, granskat och rättats, skulle de lagras och organiseras på ett standardiserat sätt, i form av s.k. flata filer, enhetligt dokumenterade i en s.k. variabelkatalog. De flata filerna, innehållande vad som senare kom att benämnas mikrodata, skulle användas på två sätt: 0 dels omedelbart, som underlag for den reguljära publiceringen av

standardiserade statistiska redovisningar, s.k. statistiska meddelanden SM

0 dels vid behov, ad hoc, och vanligen på uppdragsbasis, som underlag

för skräddarsydda statistikprodukter, speciellt anpassade till

mera olika användarbehov

I bägge fallen skulle de erforderliga bearbetningama selekteringar, matchningar, aggregeringar m.m. utföras på ett standardiserat sätt med hjälp standardprogram. Utgående från mikrodata i de flata filerna,

av och med hjälp databeskrivningar, s.k. metadata, skulle med

av man hjälp de standardprogramstyrda men ändå flexibla bearbetnings-

av processerna framställa såväl standardiserad som mera användar-

18 Uppsats 1

anpassad statistik, s.k. makrodata, och tillhörande beskrivningar, metadata.

Det är värt att notera, att magnetband var den enda praktiskt tillgängliga tekniken för lagring av stora datamängder vid denna tidpunkt. Ända kan idag konstatera, att det arkivstatistiska konceptet

man som sådant ligger mycket nära modern databasteknik, med relationstabeller motsvarande de flata filerna och SQL-språket Structured Query Language motsvarande standardprogrammen. Man kan t.o.m. hävda att det arkivstatistiska systemets dataarkiv har stora likheter med ett modernt datalager, s.k. data Warehouse.

Den dåvarande verksledningen vid SCB gick så långt att man utarbetade ett detaljerat förslag till radikal omorganisation av SCB enligt den arkivstatistiska modellen. De flesta statistikbyråer i världen hade dittills, och har fortfarande, en s.k. stovepipe organisation, där statis-

tiken produceras, från till limpa, inom tämligen självständiga och

ax parallellt arbetande små organisatoriska enheter, s.k. statistikgrenar. Vid en statistisk centralbyrå kan det typiskt ñnnas ett par hundra statistikgrenar, grupperade hierarkiskt till statistikprogram, sektioner, enheter, avdelningar eller vad nu benämningarna kan vara. Organisationen är i grunden datainsamlingsbaserad, och samordningen mellan statistikgrenama är vanligen svag. Personalen på statistikgrenama har ett starkt kunskapsmonopol; de är de enda som har förstahandskunskap om de data och processer, som statistiken baseras på.

Uppsats I 19

DATA- ANVANDAR- ANVÄNDAR-

INDATAHOS INSAMLANDE ORIENTERADEANPASSADE

DATAARKIVOCH

UPPGIFTS- STAT|STlK- STAT|ST|K- STATISTIK-

STANDARDPROGRAM

GRENAR GRENAR PRODUKTER

METADATA

"variabelkatalog"

MIKRODATA

"flatafiler"

STANDARD-

PROGRAM

forselekteringar,

matdnningar.aggregeringar

m.m.

MAKRODATA

"statistik"

Figur Schematisk modell av det arkivstatistiska systemet ARKSY som det konceptualiserades under åren kring 1970.

Statistikanvändare har ofta behov av att kombinera statistik från olika statistikgrenar. Även de primärt är ute efter ekonomisk statistik,

som har t.ex. inte sällan ett starkt behov av kompletterande bakgrundsdata

från befolkningsstatistiken. En datainsamlingsbaserad statistikgrens-

organisation traditionellt slag är dåligt anpassad till användar- och

av användningsstrukturema. Få har överblick över all statistik, som i

en princip är tillgänglig vid statistisk centralbyrå, och de som har en

en viss överblick, t.ex. någon form informationstjänst, har i allmänhet

av

alltför ytlig kunskap, bl.a. därför att det är personalen på statistiken

har monopol på förstahandskunskapema sina respekgrenarna som om tive statistikprodukter och bakomliggande data och processer. De flesta

försök till ökad användaranpassning i sådan organisation stupar på

en detta och på det faktum att den erforderliga samordningen mellan statistikgrenama blir mycket komplicerad, tungrodd och resurskräv-

20 Uppsats 1

ande och inte heller är säskilt populär hos de traditionellt mycket självständiga statistikgrenama.

I den tilltänkta, arkivstatistiskt inspirerade organisationen skulle de traditionella statistikgrenarna delas i indata- och utdataorienterade

upp processer, sammankopplade i ett många-till-många-mönster via ett centralt clearing-house, s.k. databascentral, svarande för vården

en av dataarkivet mikrodata, makrodata, metadata och de standardiserade bearbetningsverktygen. De indataorienterade processerna skulle svara för att producera mikrodata och tillhörande metadata till dataarkivet. Eventuellt skulle de också kunna svara för den rutinmässiga framställningen av resultatrapporter SM från respektive datainsamling; det skulle då ske med hjälp standardverktygen.

av

De utdataorienterade processerna skulle struktureras efter användare och användningar. Tack vare den standardiserade lagringen av data och metadata i dataarkivet skulle den användarorienterade personalen själv snabbt och effektivt kunna framställa skräddarsydda statistikprodukter för olika behov med hjälp av standardverktygen.

Verksledningens förslag till ny organisation möttes sådana hög-

av ljudda protester från stora delar av personalen och från de fackliga organisationerna, att det aldrig officiellt lades fram. Ett komplett utkast på flera hundra sidor finns dock tillgängligt för den intresserade. Förslaget ansågs bygga på en alldeles för mekanisk syn på statistikproduktionen; det beaktade inte betydelsen av personalens unika kompetens och behovet av handpåläggning i de olika produktionsmomenten. Kort sagt skulle det leda till ett totalt kvalitetsmässigt haveri för den officiella statistiken.

Ambitionema att med hjälp av ett arkivstatistiskt system öka användaranpassningen av och tillgängligheten till den officiella statistiken och bakomliggande datamaterial drabbades ungefär samtidigt av ytterligare ett bakslag. I spåren av Folk- och bostadsräkningen 1970 FoB 70 och den integritetsdebatt, som då utbröt, utbredde sig en stark rädsla, inte minst hos SCB:s verksledning, att på ett alltför aktivt sätt använda sig av mikrodata i den sekundära statistikproduktionen, d.v.s. efter det att de primära statistikresultaten framställts och publicerats. Man befarade att det skulle kunna föranleda ytterligare opinionsstormar, vilka i sin tur skulle kunna försämra uppgiftslämnarklimatet och öka bortfallet i de statistiska undersökningarna.

Av dessa skäl tonade SCB:s verksledning ner det arkivstatistiska konceptet och speciellt de användar- och mikrodataorienterade delarna av det. Organisationen förblev i stort sett oförändrad. Dock fortsatte man att satsa på det tekniska utvecklingsarbete, som ARKSY-modellen förutsatte, men med huvudinriktningen att rationalisera de interna

nu produktionsprocessema vid SCB. Sålunda standardiserades datalag-

sou 1999:96 Uppsats 1 21

ringen, först i form flata filer, relationsdatabaser, och

av senare som

hel familj användarvänliga och flexibla standardprogram, den s.k. en av TAB68-familjen, utvecklades och infördes i stor skala med pedagogiskt understöd i form av en standardiserad systemutvecklingsmetod, SCB:s systemeringsmodell. Ãmnespersonal utan omfattande ADB-kunskaper kunde därefter, i stor utsträckning på hand, utan omfattande insat-

egen

IT-specialister, både utveckla statistikproduktionssystem och

ser av sköta dem driftmässigt.

Statistikproduktionen ökade kraftigt i omfattning under denna tid, samtidigt antalet anställda kontinuerligt minskade, särskilt bland

som s.k. smör-och-bröd-programmerare och bland icke-handläggare. I ett

skede kunde även kostnaderna för datordrift skäras ner kraftigt, senare efter outsourcing och införande av persondatorer i nätverk.

En användar- och tillgänglighetsorienterad del av det arkiv-

mera statistiska konceptet blev dock förverkligad. Vid mitten av 1970-talet öppnade SCB sin första externt riktade databasservice. Den baserades enbart på aggregerade data, d.v.s. makrodata, och bestod innehållsmässigt regionalstatistisk databas RSDB och en tidsseriedatabas

av en TSDB, bägge hanterade av den egenutvecklade, multidimensionella databashanteraren AXIS. Databasema var tillgängliga för externa användare via telefonförbindelse med SCB:s stordator. Systemet var avancerat för sin tid, bl.a. sin metadatahantering och den multi-

genom dimensionella datamodellen. Det är fortfarande i drift, men det kommer under 1999, efter mer än 20 års trogen tjänst, helt att ersättas av Sveriges statistiska databaser, det moderna Internetbaserade systemet, som sattes i drift den 1januari 1997.

En effekt teknikutvecklingen kring ARKSY-modellen,

annan av

onekligen kom användarna till godo, var att många uppdrag därsom efter snabbt och förhållandevis billigt kunde utföras med hjälp av de framtagna standardprogrammen, utan tidsödande planerings- och programmeringsarbete. Användarna fick därigenom en indirekt förbättring

den tillgängligheten till mikrodata, även om denna tillgänglighet

av med dagens mått mätt ter sig otillräcklig, dyr och inte särskilt användarvänlig.

22 Uppsats 1

1.2 krav från statsmakterna och

Tydligare

tunga användare 1990

Det arkivstatistiska utvecklingsarbetet under början 1970-talet hade i

av vissa avseenden drivits fram av starka användarkrav från de samhällsplanerare på central, regional och lokal nivå, som då hade en mycket stark ställning och numerär i den svenska förvaltningen. I minst lika hög grad dock utvecklingen resultatet av ett starkt och visionärt

var engagemang hos SCB:s dåvarande verksledning. När verksledningen fick kalla fötter integritetsdebatten och det interna motståndet,

p.g.a. tappade utvecklingen mot ökad tillgänglighet för externa användare momentum, helst som det externa trycket minskade i takt med att de nämnda samhällsplanerarna successivt förlorade terräng på alla nivåer inom förvaltningen.

Tjugo år senare, omkring år 1990, vaknade dock vissa grupper av statistikanvändare till liv igen och krävde allt ihärdigare, och med viss makt bakom orden, att SCB skulle öka tillgängligheten till den officiella statistiken och, inte minst, till de bakomliggande mikrodatamaterialen. Det var bl.a. Finansdepartementets personal, som hade upptäckt den moderna teknikens möjligheter, och som hade börjat bygga avancerade simuleringsmodeller i PC-miljö för att snabbt kunna ta fram ändamålsenliga beslutsunderlag inför viktiga politiska beslut kring reformer av olika slag, bl.a. skattereformen. Modellerna krävde effektiv och flexibel hantering mycket stora mängder av statistiska mikro-

av data, inte bara i form av engångsbearbetningar, utan alltmer i höginteraktiva statistiska och analytiska processer, där användaren testar och modifierar sina förutsättningar och hypoteser gång på gång och med krav på mycket korta väntetider mellan iterationema.

Även inom forskarsamhället vid den här tidpunkten lärt

hade man sig använda den moderna teknikens möjligheter på egen hand, och man förväntade sig alltmer otåligt att få en ändamålsenlig tillgänglighet till SCB:s mikrodata inom för statistiksekretessen. Forskarna har

ramen inte ensamma så stora möjligheter att påverka SCB:s verksamhet, men tillsammans med tongivande tjänstemän på Finansdepartementet bildade ganska effektiv påtryckargrupp. Situationen förstärktes

de en också av att SCB vid denna tidpunkt hade en generaldirektör, Sten Johansson, som själv var forskare, och som hade stor förståelse för forskarnas behov och även för liknande behov hos andra analyserande statistikanvändare, t.ex. vid privata eller offentliga utredningsorgan och

inom förvaltningen.

sou 1999:96 Uppsats 1 23

Uttalade klagomål, krav och önskemål kom sagt från tunga

som statistikanvändare: finansdepartementet, forskarsamfimdet, utredare och massmediarepresentanter. Några viktiga synpunkter var: 0 Det är svårt att få reda på vilken statistik faktiskt finns, och

som som skulle kunna vara av intresse för att belysa ett visst problem. Inte ens på SCB kan man ge bra på sådana frågor, eftersom har

svar man en alltför datainsamlingsorienterad organisation. Det saknas en god överblick över hela statistikfáltet, och sådan överblick är ofia nöd-

en vändig, eftersom ett visst problem ofta belyses bäst av en kombination av statistik från flera olika ämnesområden. 0 När man som användare, tillsammans med SCB, lyckats identifiera intressant statistik för att belysa ett visst problem, så visar det sig ofta svårt att rent tekniskt få fram statistiken, särskilt om man vill ha tillgång till den i datorläsbar form för egna fortsatta bearbetningar och analyser. Det beror på att SCB använder sig av gammalmodiga, stordatorbaserade och illa dokumenterade system, inte är gjorda

som för snabba, oförberedda uttag. 0 De omodema, inflexibla och ofullständigt dokumenterade systemen gör också att uttag och bearbetningar blir oerhört tids- och arbetskrävande och, inte minst, kostsamma. 0 Som kvalificerad statistikanvändare har man ofta både vilja, kunskaper och tekniska möjligheter att själv bearbeta statistiken och de bakomliggande datamaterialen för olika vidareanvändningar och analyser. SCB verkar inte särskilt beredvilligt att konstruktivt medverka till sådana lösningar utan vill hellre lösa användarnas problem inom ramen för sin egen uppdragsverksamhet. SCB överutnyttjar därvid vissa kvalitets- och sekretessargument:

i de efterfrågade bearbetningama och analyserna kräver sådana kun-

skaper om datamaterialen och deras kvalitet, bara finns hos

som

SCB:s personal ii finfördelad statistik kan inte lämnas ut till statistikanvändama, och

det kan inte heller mikrodata, inte de avidentifierats, efter-

ens om som det för sådana data alltid finns en risk att en användare genom matematiska härledningar kan röja känslig information

om en-

skilda objekt personer eller företag i statistiken

Det var ett antal viktiga klagomål, krav och önskemål från statistikanvändama, som ledde statsmakterna och SCB att initiera projekt och verksamheter som

0¶Tillgänglighetsprojektet

0¶Framtagandet av ett dokumentationssystem för statistiska undersökningar SCBDOK

24 Uppsats 1 sou 1999:96

0 Framtagandet av ett kvalitetsredovisningssystem

Omläggning av SCB:s produktionssystem från stordator till person- 0

datorbaserad client/serverteknik; det s.k. plattformsbytet

Uppbyggnaden Sveriges statistiska databaser för spridning av 0 av

statistik via Internet

1.3¶En samlad attack för att lösa

dokumentationsproblemet

1.3.1 SCBDOK-modellen: begrepp och

dokumentationsmallar

Redan några år tidigare hade Sten Johansson själv upptäckt ett avgörande hinder for tillgängligheten till SCB:s data: dokumentationeneller bristen på dokumentation. Han uppdrog två experter,

snarare Bengt Rosén och Bo Sundgren, den ena professor i statistik och den andra i informationsbehandling, att utforma en begreppsapparat och ett beskrivningssystem för statistiska undersökningar i syfte att möjliggöra

så fullödig dokumentation av SCB:s datamaterial ur såväl statistisk en

informationsteknisk synpunkt, att datamaterialen skulle kunna som återanvändas forskare 200 år, d.v.s. inte skulle

av om av personer som ha någon förstahandskunskap om vare sig datamaterialen som sådana, eller de bakomliggande statistiska undersökningarna, eller ens om

om det samhälle och den tid, där undersökningarna genomfördes.

Arbetet resulterade i en sammanhängande och detaljerad beskrivningsmodell för statistiska undersökningar i vid mening och arkiverade mikrodatamaterial, s.k. slutliga observationsregister.’ Beskrivningsmodellen integrerade produktionsstatistiska, metodstatistiska och informationstekniska begrepp och lades till grund för ett dokumentationssystem, SCBDOK, baserat på dokumentationsmallar, som implementerades vanlig ordbehandlare.

med hjälp av en

På övergripande nivå strukturerar en SCBDOK-mallen doku-

en mentationen i ett antal dokumentationsavsnitt, svarande mot de typiska momenten i statistisk undersökning. Mallen fungerar därvid som en

en checklista for vad man bör överväga att ta upp i dokumentation. För att

3 Rosén, Bengt Sundgren, Bo: "Dokumentation fo"r återanvändning

av mikromaterial fån SCB:s undersökningar", Stockholm 1991. Finns även i engelsk översättning.

Uppsats 1 25

göra tröskeln för dokumentationsarbetet så låg som möjligt, kan merparten av informationen i form löpande text, på sätt

ges av samma som när man framställer vilket dokument helst med hjälp sin

som av ordbehandlare. På vissa punkter, t.ex. variabel- och postbeskrivningar, skall infonnationen tillhandahållas enligt formaliserade delmallar,

mera med stöd mallar och s.k. makros i ordbehandlaren.

av

Kriteriet för vad som måste behandlas i SCBDOK-dokument-

en ation är i princip enkelt och klart. Med hjälp dokumentationen skall

av en framtida återanvändare av ett arkiverat observationsregister från

en statistisk undersökning kunna tolka och analysera datamaterialet på ett självständigt och statistiskt ansvarsfullt han eller hon inte

sätt, även om har möjlighet att konsultera några som själva medverkat i den bakomliggande undersökningen. Användaren måste givetvis ha erforderliga statistiska metodkunskaper eller kunna rådfråga sådan expertis, i

men övrigt skall dokumentationen ge all den information datamaterialet,

om som användaren behöver.

Figur 2 åskådliggör huvuddragen i version 2.0 SCBDOK-mallen.

av Mera detaljerade instruktioner, checklistor och delmallar finns i den

handbok som åtföljer dokumentationssystemet.‘

4 "Att dokumentera statistiska undersökningar Användarhandbok för

- SCBDOK version 2.0", SCB 1996.

26 Uppsats 1

0 Administrativa uppgifter l Översikt

0.1 Benämning 1.1 Undersökningens uppläggning 0.2 Statistikområde 1.2 Innehåll: statistiska storheter 0.3 Ansvarig myndighet, person etc 1.3Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Kostnad 1.4 Tidsplaner 0.5 Syfie och historik 1.5 Dokumentation 0.6 Användare och användningsområden 0.7 Uppgifisskyldighet 0.8 Sekretessregler och gallringsföreskriñer 0.9 EU-reglering

2 Uppgiftsinsamling 3 Observationsregister

2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Mål- och observationsobjekt 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Variabelförteckningar 2.3 Mätinstrument 3.3 Fysisk organisation 2.4 Insamlingstörfarande 3.4 Erfarenheter från senaste under- 2.5 Databeredning sökningsomgången

4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem

4.1 Skattningar: antaganden och beräknings- 5.1 Systemöversikt och systemtlöde formler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell

5.4 Databastabeller

5.5 Databastillbehör

5.6 Rapporter

5.7 Övriga datamängder 6 Loggbok Figur 2. Huvudstrukturen i dokumentationsmallen SCBDOK 2.0.

1.3.2¶Kvalitetsbegrepp och kvalitetsdeklarationer

På basis av samma begrepps- och beskrivningsmodell, som låg till grund för dokumentationssystemet SCBDOK, utarbetades sedermera också standard för kvalitetsdeklarationer.’ En kvalitetsdeklaration

en

5 Standarden är utförligt beskriven och exempliñerad i Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration ofliciell statistik SCB, Meddelanden i

av

Uppsats 1 27

har ett delvis annat syfte observationsregisterdokumentation,

än en vilket återspeglas i den dokumentationsmall, ligger till grund for

som kvalitetsdeklarationen. Det handlar i många stycken infor-

om samma mation i SCBDOK-mallen presenterad på ett annat sätt, för

som men andra användningar och användare.

Figur 3a åskådliggör strukturen i standardiserad kvalitetsdekla-

en ration för officiell statistik enligt MIS 1994:3. Figur 3b åskådliggör

en

engelsk översättning av kvalitetsbegreppets struktur Det handlar

om en reviderad version, där författarna även tagit hänsyn till olika

synpunkter inkommit, i första hand från Eurostat.

som

Innehåll Tid

Statistiska storheter Referenstid Objekt och population Framställningstid Variabler Punktlighet Statistiska mått Frekvens Redovisningsgrupper Jämförbarhet över tiden

Jämförbarhet med annan statistik Tillförlitlighet Tillgänglighet

Tillförlitlighet totalt Spridningsfonner Osäkerhetskällor Presentation Täckning Dokumentation Urval Primärmaterial Mätning Upplysningar Bortfall Bearbetning Modellantaganden

Redovisning av osäkerhetsmått Figur 3a. Kvalitetsbegreppets struktur för officiell statistik.

samordningsfrågor MIS 1994:3, utarbetad Chris Denell, Eva Elvers och

av Bengt Rosén, samtliga vid SCB. 6 Den i samarbete med Eurostat föreslagna strukturen beskrivs och kommenteras i Eva Elvers och Bengt Rosén: "Quality Concept for Oflicial Statistics", RD Report 1997:2, SCB.

Uppsats I

Contents Timeliness

Statistical target characteristics Frequency Units and population Production time Variables Punctuality Statistical measures Study domains Reference time

Comprehensiveness Accuracy Coherence, especially comparability

Overall accuracy Comparability over time Sourcesof inaccuracy Comparability over space Sampling Coherence in general Coverage Measurement Non-response Data processing Model assumptions

Presentation of accuracy measures

Availability and clarity

Fonns of dissemination

Presentation

Documentation

Access to microdata

Information services Figur 3b. Quality conceptfør oflicial statistics

SCBDOK-mallen är i första hand till för mycket kvalificerade och självständiga statistikanvändare, t.ex. forskare, inte utan vidare vill

som acceptera de antaganden det och det andra, t.ex. bortfallets

om ena effekter, den ursprungliga statistikproducenten gjort, utan som

som kanske vill pröva alternativa antaganden. En kvalitetsdeklaration är däremot i första hand till för användare, inte går tillbaka till

en som bakomliggande observationsregister för att göra nya bearbetningar,

användare, utgår från den statistik på aggregerad nivå, utan en som makrodata, den ursprungliga producenten publicerat. Även denna

som

användare har naturligtvis behov god information om olika typ av av förutsättningar och omständigheter kring statistiken och dess fram-

Uppsats 1 29

tagande, men informationen behöver inte vara lika djupgående och detaljerad som för en användare, vill tränga djupt in i underlig-

som gande mikrodata. Däremot väger pedagogiska aspekter tungt för användaren av publicerad statistik, som inte sällan har ont tid, och

om som kanske inte har så goda statistiska metodkunskaper.

En kvalitetsdeklaration publicerad statistik kan alltså något

av vara

ytligare och mera översiktlig än observationsregisterdokumentation,

en men i gengäld måste den pedagogiskt utformad. Den fokuse-

vara mera

rar också på makrodata, medan observationsregisterdokumentationen

fokuserar på mikrodata.

1.3.3¶Översiktliga

produktbeskrivningar

För vissa syften behövs kortfattade, översiktliga och lättillgäng-

mera liga beskrivningar den officiella statistiken. För att tillgodose dessa

av behov, har en standardiserad mall for s.k. produktbeskrivningar tagits fram. Enligt föreskrifter från SCB baserade på förordningen den

om officiella statistiken,‘ skall en sådan produktbeskrivning tas fram

av respektive statistikansvariga myndigheter för varje statistikprodukt, som ingår i den officiella statistiken, och den skall aktualiseras gång

en om året.

SCB har utarbetat en dokumentationsmall för produktbeskrivningama.9 Även denna mall baserad på den och

är begrepps- beskrivnings-

modell, som ligger bakom dokumentationssystemet SCBDOK.

Figur 4 åskådliggör produktbeskrivningsmallen. Som har den

synes stora strukturella likheter med mallen för kvalitetsdeklarationer, bortsett från att ett avsnitt 0 med administrativa uppgifter lagts till. Av

anvisningarna till produktbeskrivningsmallen framgår dock,

om man jämför med MIS 1994:3, att det ställs lägre krav på omfattning och djup i en produktbeskrivning jämfört med vad gäller för fullödig

som en kvalitetsdeklaration.

7 "Föreskrifter och allmänna råd om oflentliggdrande av ofliciell statistik", SCB, Meddelanden i samordningsfrågor MIS 1995:5, utarbetade av Per Samuelson, Bo Sundgren 8 "Förordningen of den ofliciella statistiken", SFS 1992:1668, ändrad i SFS 1994:1108, omtryck. 9 "Produktbeskrivningsmall 1997 för officiell statistik Med anvisningar",

- SCB 1997, reviderad version 1998, utarbetad av Chris Denell, Gunilla Lundhohn, Per Nyström, Bo Sundgren m.fl.

30 Uppsats 1

0 Administrativa uppgifter om 1 Innehåll produkten

1.1 Statistiska storheter 0.1 Benämning objekt och population 0.2 Statistikområde variabler 0.3 Ansvarig myndighet, person etc statistiska mått 0.4 Kostnad redovisningsgrupper 0.5 Syfte och historik 1.2 Järntörbarhet med annan statistik 0.6 Användare och användningsområden 0.7 Uppgiñsskyldighet 0.8 Sekretessregleroch gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglcring

2 Tid

2.1 Referenstid

2.2 Framställningstid

2.3 Punktlighet

2.4 Frekvens

2.5 Jämförbarhet över tiden 3 Uppläggning och tillförlitlighet 4 Tillgänglighet

3.1 Tillförlitlighet totalt 4.1 Statistik: publicering och spridning 3.2 Osäkerhetskällor: inkl elektroniska media och databaser

täckning 4.2 Primärmaterial: lagring och åtkomstmöjlig -

urval heter -

uppgiñsinsamling/mäming 4.3 Presentation -

bortfall 4.4 Dokumentation -

bearbetning 4.5 Övriga upplysningar -

modellantaganden - 3.3 Redovisning av osäkerhetsmått Figur 4. Produktbeskrivningsmall för officiell statistik.

1.3.4¶Mot ett integrerat metadatasystem

Dokumentationsarbete upplevs ofta dem som måste göra det, delvis

av obefogat, tråkigt och tidsödande. Det är därför viktigt, att det läggs

som

på ett sådant sätt, att ansträngningarna kan minimeras, och att de upp

dokumenterar känner sig så välmotiverade som möjligt. som

Ett sätt att minimera ansträngningarna är att se till att dokumenta-

tionsarbetet blir så integrerat med andra arbetsuppgifter som möjligt,

och att dokumentation utarbetats för ett visst syfte också så

en som

Uppsats J 31

långt möjligt utnyttjas för andra syfien, d.v.s. skall aldrig som man behöva dokumentera samma sak två gånger. Sålunda bör dokumentationsarbetet påbörjas redan när man börjar utforma statistisk undersökning, så att den fullständiga dokumenen tationen växer fram mer eller mindre som en biprodukt av planeringsoch genomförandeprocessema. Ett och dokument kan användas samma först ett underlag för ett designbeslut och senare, när det diskutesom rats färdigt och frysts, infogas ett bidrag till dokumentationen av som det färdiga systemet. Med hjälp ordbehandlare, mallar och andra IT-baserade verktyg av kan stödja dokumentationsarbetet och säkerställa att man inte man behöver göra dokumentationsinsats, redan gjort i ett om en som man annat sammanhang. När genomför omgång av en regelbunman en ny det återkommande statistisk undersökning, skall naturligtvis inte man behöva dokumentera sådant inte förändrats sedan föregående om som

undersökningsomgång. Delar av en observationsregisterdokumentation

kan också återanvändas kopieras för motsvarande delar av en kvalitetsdeklaration den statistik tagits fram observationsav som ur registret. En produktbeskrivning består i mångt och mycket av utdrag

och sammanfattningar av mera fullständiga observationsregister-

ur dokumentationer och kvalitetsdeklarationer. Etc. Figur 5 åskådliggör vilka logiska samband som finns mellan några

viktiga metadataobjekt.

Den begreppsmässiga och tekniska utvecklingen på metadataområdet har kommit ganska långt inom SCB. Resultaten av dessa insatser har även fått ett visst genomslag i det internationella och standardiseringsarbetet på detta område. Ändamåls-

utvecklings-

enliga datorbaserade verktyg utvecklas för att stödja och knyta ihop olika delar dokumentations- och metadataarbetet. Detta arbete har av delvis skett inom för ett forskningsprojekt" inom EU:s fjärde ramen för forskning och utveckling, där SCB svarat för ramprogram

projektledningen.

‘° En dokumentation består metadata. Metadata kan vara mer eller mindre av strukturerade och formaliserade. Beskrivningar i form av löpande text är exempel på ostrukturerade metadata. Med hjälp av checklistor och mallar kan beskrivningarna viss struktur. Genom att mera i detalj styra hur en mall ges en skall fyllas kan framtvinga en hårt strukturerad beskrivning, s.k. man formaliserade metadata. Formaliserade metadata består i stor utsträckning av koder olika slag och behövs i första hand för styrningen av datorprogram. av Människor föredrar i allmänhet att få tillgång till metadata i form av lätt strukturerade texter i naturligt språk. " Projektet heter "Integrated Metalnformation Management" IMIM. Projektkoordinator är Bo Sundgren och projektledare Lars Rauch.

2 19-1658

32 Uppsats 1

Utvecklingen på dokumentations- och metadataområdet har alltså kommit ganska långt, och den går vidare i rask takt. Den punkten svaga är det systematiska genomförandet de uppnådda resultaten. Detta är av tyvärr inte ovanligt när det gäller statistiskt utvecklingsarbete, och som alltid är det i första hand statistikanvändama blir lidande. Den som enda av ovan beskrivna dokumentationsinsatser, blivit någorlunda som systematiskt och konsekvent genomförd i praktiken, är framställningen av årligen aktualiserade produktbeskrivningar. Detta är i och för sig utmärkt, men produktbeskrivningama är alldeles för ytliga- och ibland dessutom av tveksam kvalitet- för att duga för de kvalificerade statistikanvändare, vill ha tillgång till mikrodata för bearbetningar, som egna eller som vill göra avancerade analyser den publicerade statismera av tiken.

Fullständiga observationsregisterdokumentationer föreligger hittills

bara för en handfull produkter i den officiella statistiken. En vanlig ursäkt från de statistikansvariga- inte minst inom SCB är att man inte har tid att genomföra det erforderliga dokumentations- —— arbetet. För att undersöka detta kunde rimlig förklaring om vara en gjordes ett experiment. Ett antal produkter från olika avdelningar inom SCB dokumenterades enligt SCBDOK-modellen. Tidsåtgången mättes. Den varierade givetvis, beroende på produkternas omfattning och komplexitet, i genomsnitt handlade det personmånads men om ca en arbetsinsats per produkt. Om man räknar med att det finns 240 ca produkter i den officiella statistiken, så skulle fullständig dokumentaen tion av dessa kräva 20 personår, d.vs. knappt 2% den volym arbete av som utförs vid SCB under ett år. Det är knappast orimligt att en arbetsinsats av denna omfattning skall kunna inom befintliga rymmas anslag.

2 Andra statistikansvariga myndigheter än SCB är i och för sig ansvariga för ungefär hälften av de 240 produktema, eftersom SCB-anställda i stor men utsträckning svarar for produktionen även dessa produkter, kan det av vara rätt att räkna med arbetsinsatsen för dem också, när man ställer den i relation till mängden allt arbete utförs vid SCB under ett år. Å andra sidan av som handlade det här om en "förstagångsdokumentation" av samtliga produkter, och den utfördes i flera fall av personer, som inte hade någon helst som förkunskap om de produkter, som de skulle dokumentera. Aktualisering av befintliga dokumentationer, utförd "kan" sina produkter bör av personer som ta betydligt kortare tid. I ett fortvarighetstillstånd bör dokumentationsarbetet sålunda inte kräva mer än 1% statistikproducentens ca av resurser.

Uppsats 1 33

Begrepps- och beskrivningsmodell

SCBDOK

Standardiserat

Klassiñkations-

kvalitetsbegrepp

teori

Observations-

Klassifrkations- register- Kvalitets-

databas dokumentationer deklarationer

SCBDOK

Formaliserade Produkt-

metadata beskrivningar

Figur En översikt över olika objekt på metadataområdet och deras samband med varandra.

1¶Tillgänglighetsproj ektet

Som ett resultat den refererade kritiken från statsmakterna och

av ovan

statistikanvändare avsnitt 1.2 tillsatte SCB ett särskilt verkstunga se projekt med uppgift att vilka åtgärder olika slag, som skulle

se av kunna vidtagas för att drastiskt öka tillgängligheten till statistiska datamaterial.

De huvudsakliga klagomålen var alltså:

34 Uppsats 1

0 att SCB använder gammalmodig stordatorteknik, klumpig, dyr och föga användarvänlig 0 att datamaterialen är dåligt dokumenterade och därför svåra att hitta och utnyttja 0 att SCB:s medarbetare, med hänvisning till kvalitets- och sekretessproblem, i alltför stor utsträckning vill utföra ad hoc bearbetningar av mikrodata själva, på uppdragsbasis, i stället för att låta användarna göra bearbetningar och analyser på hand, enligt självegen

betjäningsprincipen

Projektet skulle föreslå lösningar på de nämnda problemen, och även utföra en del praktiska experiment i samarbete med externa användare för att testa de föreslagna lösningarna. I kort sammandrag blev resultaten Tillgänglighetsprojektet fölav jande: 0 En helt ny modell för statistikproduktionen togs fram, helt baserad på persondatorer i nätverk och databasorienterade client/serversystem. Försök visade, att även mycket stora databaser skulle kunna hanteras på detta sätt. Ett nytt projekt, Plattformsprojektet, initierades för att förverkliga den produktionsmodellen. Omläggningen nya skulle vara klar före år 2000, så att SCB då skulle kunna göra sig av med stordatom och därmed som en bieffekt bli av med stor del en av den s.k. 2000-problematiken. 0 SCBDOK-modellen för dokumentation av observationsregister testades praktiskt tillsammans med både statistikproducenter och externa statistikanvändare. Testerna utföll till användarnas belåtenhet. Producenterna hade dock vissa tidigare refererade kritiska synpunkter beträffande de erforderliga arbetsinsatsema avsnitt 1.3,

se

och man trodde inte i motsats till användarna själva att doku- - mentationema skulle vara tillräckligt användarvänliga. 0 Ett alternativt, mera variabelorienterat dokumentationsverktyg, DAISY, testades. Systemet hade utvecklats vid ämnesenhet på en

SCB och var skräddarsytt för ett tiotal observationsregister,

som man hanterade på enheten ifråga. Testen skedde i samarbete med Socialstyrelsen, som var intresserad av att använda produkten, förutsatt att man fick generalisera och vidareutveckla den för sina behov. egna Ämnesenheten på SCB, ägde verktyget, dock inte intressom var serad av ett samarbete med Socialstyrelsen på dessa villkor. Man vill hellre vidareutveckla verktyget själv hade inte för detta, men resurser varför projektet rann ut sanden.

Uppsats 1 35

Olika metoder att hantera sekretessproblematiken på ett konstruktivt 0 sätt prövades. Genom förbudet mot olovlig identifiering, som just hade lagstadgats riksdagen, hade s.k. bakvägsidentifiering krimiav naliserats, vilket ökade möjligheterna för en statistikansvarig myndighet att lämna ut avidentiñerade mikrodata till forskare och andra seriösa statistikanvändare, t.ex. utredare vid privata och offentliga utredningsorgan. Tillgänglighetsprojektet prövade dessa möjligheter att anskaffa SuperCr0ss från ett programvarugenom programvaran företag i Australien, Space Time Research, en programvara som visade sig kunna hantera mycket stora mängder avidentifierade mikrodata ett mycket effektivt, flexibelt och säkert sätt. På en vanlig PC kunde t.ex. på någon minut framställa en godtycklig man statistisk tabell över hela den svenska befolkningen, ca 9 miljoner

poster.

1.5¶Databasproj ektet och Sveriges

statistiska databaser

Genom 1990 års statistikutredning och 1993 års kommitté med uppgift att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken, den s.k. Genomfdrandekommittén," genomfördes reform en med syfte att öka användarinflytandet över styrningen av den officiella statistiken i Sverige att i viss utsträckning decentralisera bestälgenom laransvaret för officiell statistik till ett antal sektormyndigheter, som vid sidan SCB skulle fungera statistikansvariga myndigheter. SCB av som skulle behålla statistikansvaret för ungefär hälften av statistikproduktema, ingår i Sveriges officiella statistik. Genom statistikrefonnen som SCB ett ökat för bl.a. tillgänglighetsfrågoma. Sålunda fick gavs ansvar SCB ett särskilt för att med anslagsmedel bygga upp en dataansvar basservice omfattande ett antal centrala databaser och register. För att utföra uppdraget att bygga upp en databasservice tillsatte SCB först databasutredning och därefter ett databasprojekt, vars en resultat redovisades i slutet 1994, respektive i slutet 1996. av av

3 den officiella statistiken, 10§ och l5§, 1992. Lagen om Utredningens förslag redovisades 1992 i betänkandet "Eflektivare statistikstyrning. Den statliga statistikens styrning och samordning" SOU , 1992:48. ‘5 Genomfiirandekommitténs förslag redovisades 1994 i betänkandet "Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken", SOU 1994: 1°"Den framtida databasverksamheten vid SCB Slutrapport, SCB 1994. — ‘7 "Slutrapport från databasprojekten", SCB 1997.

36 Uppsats 1

Verksamheten sattes i reguljär drift 1 januari 1997 och därvid gavs namnet Sveriges statistiska databaser. Ett nytt databasprojekt tillsattes samtidigt med uppgift att fullborda utvecklingen den av nya databasservicen fram till år 2000.

1.5.1¶Innehåll: makrodata, mikrodata och metadata

Sveriges statistiska databaser startade alltså 1 januari 1997. Databaserna innehåller tre olika typer data: av 0 makrodata: det som vi kallar statistik i dagligt tal, d.v.s. aggregerade data om populationer och klasser av objekt, t.ex. summor, frekvenser, medelvärden 0 mikrodata: data om enskilda objekt, t.ex. företag, individer, händelser, som ligger till grund för statistik, och kan till som aggregeras statistik på ett flexibelt sätt 0 metadata: data om data, d.v.s. data definierar och beskriver som mikrodata och makrodata

En mera omfattande definition av statistik eller statistiska data skulle kunna vara 0 makrodata med bakomliggande mikrodata och tillhörande metadata

SCB har som mål att Sveriges statistiska databaser skall innehålla 0 all officiell statistik, som SCB är statistikansvarig myndighet for 0 ett antal av statsmakterna uppräknade mikrodatamaterial observationsregister, som ligger till grund för officiell statistik, och som statistikanvändama ofta vill bearbeta och samköra

Någon allmänt accepterad definition officiell statistik finns inte. av Statsmaktema har definierat begreppet explicit uppräkning genom av

8 Anledningen till begränsningen till den statistik SCB för är att det som svarar i enlighet med statistikutredningen inte råder något tvång för statistikansvariga myndigheter att använda Sveriges statistiska databaser för publicering och spridning. Alla statistikansvariga myndigheter är dock välkomna att använda Sveriges statistiska databaser som spridningskanal. Man kan diskutera om det inte ur samordnings- och tillgänglighetssynpunkt skulle vara en fördel alla om statistikansvariga myndigheter hade skyldighet sprida all officiell statistik, som de svarar for, genom Sveriges statistiska databaser. Databaserna skulle naturligtvis inte behöva vara den enda spridningskanalen, den skulle men vara obligatorisk.

Uppsats 1 37

22 ämnesområden; rutan till vänster i figur Inom vart och ett av se ämnesområdena finns ett antal explicit angivna statistikprodukter.

En beskrivande definition begreppet officiell statistik mera av

skulle följande: kunna vara

Med officiell statistik statistik av allmänt intresse, som upp- 0 avses fyller statsmakterna fastställda krav på objektivitet, allmänintresse av och kvalitet.

observationsregister Ämnesområden i officiell statistik Följanderegistertillgängliggörsförstatistikbearbemingargaiom SCB:sdatabasserviceSFS1995:1060: Arbetsmarknad Medborgarinflytande Registret ° Utrikeshandel Befolkning - Miljövårdoch - över - Bostäderochbyggande amömhushållninz totalbefolkningen,RTB - Bilregistret o Energi N°°°"°l°k°°' - Befolkningsförändringar- Lantbruksregistret,LBR - Fi"5"“‘""d Näringsverksamhet ochbostadsräkningar,Inkomst-ochförmögenhet, - Folkmed ochtjänster Ofrmdifi°k°"°"‘i FOB 10}: - Handel varor h sjukvård Primochkonsumtion ÅRSYS Hmm - Fastighetstaxeringar,l-TR-Årligsysselsättning, ’""°"‘°’°°" Rmvmm - UtbildningUREG - Utbildningsanalys inkomstfordelning ° Socialförsäkring - ArbetskrañsundersölaiingarFörbrottlagfördapersoner Jordochskogsbrukfiske Socialtjänst kommunikation° Kontrolluppglñer ° Levnadsförhållandenai - Kulturochfritid - Transporteroch Centralaföretags-och SamhälletU1-F - Levnadsförhållanden - Utbildningochforskning arbetsstéllenegislret,CFARMervärdesskatt

Figur 6. Översikt över innehållet av makrodata till vänster respektive mikrodata

till höger i Sveriges statistiska databaser.

Till den officiella statistiken bör strängt taget också räkna de man mikrodata s.k. observationsregister ligger till grund för den som officiella statistiken. Ett antal dessa har redan statsmakterna givits av av speciell ställning, att de skall hållas tillgängliga för statistiken genom bearbetningar SCB:s databasservice; rutan till höger i figur genom se På sikt borde alla observationsregister, ligger till grund för officiell som statistik, kunna tillgängliggöras på likartat sätt. Inom SCB bedrivs f.n.

verksprojekt, det s.k. registerprojektet, bl.a. förväntas förbättra ett som förutsättningama för snabba, flexibla och kostnadseffektiva statistik-

bearbetningar observationsregistren, såväl bearbetningar av enstaka av register kombinationsbearbetningar samkörningar flera regissom av samtidigt. Forskarna i SCB:s vetenskapliga råd har uttalat sig för att ter SCB borde inrätta särskild registerfunktion med uppgiften att en underlätta bearbetningar och samkömingar observationsregister för av

9 "Förordningen 1994:1108 den ofliciella statistiken", bilaga. om

38 Uppsats 1

statistiska ändamål. Givetvis skulle alla sådana bearbetningar ske under beaktande statistiksekretessen. av En viktig egenskap hos Sveriges statistiska databaser de, förär att utom data, innehåller rad olika definitioner, beskrivningar, förklaen ringar och kvalitetsdeklarationer data, s.k. metadata, data data. av om En del metadata lagras i fiitextform och hanteras med hjälp s.k. av sökmotorer och fritexthanterare. Andra data lagras på i princip samma sätt som data, d.v.s. i tabellstrukturerade relationsdatabaser. Exempel på olika slag av metadata i figur ges

Exempel på beskrivande och förklarande Exempel på formaliserade och metadata i fritextfonn l Sveriges statistiska strukturerade metadata i Sveriges databaser statistiska databaser

0 Produktbeskrivningar och kvalitetsdeklara o Variabler tioner: översiktliga beskrivningaravalla 0 Värdemångderoch värden statistikprodukter,somingår i Sverige o Tidsskalor officiella statistik SOS 0 Fotnoter 0 Fullständigabeskrivningar enligt SCEDOK o Korrespondensreglermellan olika klassifikaavobservationsregisteroch produkter, som tioner KDB ingår i SOS Tekniska metadata o 0 Beskrivningar avarkiveradedatanaterial ARKEN 0 Beskrivningaravstandardseradeklassifikationer KDB

Figur 7. Exempel på olika slag av metadata i Sveriges statistiska databaser.

De mest ingående och utförliga beskrivningarna och förklaringama

av innehållet i Sveriges statistiska databaser i dokumentationer, ges som utformats enligt den s.k. SCBDOK-modellen, beskrivningsmodell en

för observationsregister och statistiska undersökningar avsnitt 1.3.

se

En SCBDOK-beskrivning statistikprodukt skall så ingående

av en vara och utförlig, att även statistikanvändare, inte själv har någon en som förstahandserfarenhet undersökningen, skall kunna återanvända alla av statistiska data, som genererats undersökningen, kanske årtionden av efter det att undersökningen genomförts, när de ursprungligen som

genomförde undersökningen inte längre finns tillgängliga.

1.5.2 via Internet

Tillgänglighet

Statistiken makrodata i Sveriges statistiska databaser och tillhörande beskrivningar metadata tillgängliggörs för statistikanvändama i första hand via Internet. Det sker på flera olika sätt. Utgångspunkten är att Intemetanvändaren har tillgång till ett abonnemang på Sveriges statistiska databaser kostar f.n. 6.000 kr juridisk och år; gratis för per person

Uppsats 1 39

70-tal bibliotek samt vanlig s.k. webbläsare Internet Explorer ett en eller Netscape. Via Intemetgränssnittet kan användaren navigera sig fram till önskad statistik med hjälp olika Sökverktyg, och därefter av kan han eller hon betrakta statistiken på skärmen och, alltefter egna önskemål, skriva ut den eller ladda den i önskat format till den egna ner datorn för vidare bearbetningar.

1.5.3¶Användarstyrd statistikframställning:

möjligheter och begränsningar

Alternativt kan användaren ladda särskild programvara, PCner en AXIS, s.k. statistikbläddrare, med hjälp kan vända och en vars man vrida på statistisk information och redigera och bearbeta den, tills dess att har fått den presenterad just så, man vill ha den. Med hjälp man som PC-AXIS kan också snabbt och enkelt komma åt ett antal av man färdigframställda statistikmaterial, ofta efterfrågas. som En användare vill ha skräddarsydda statistikuttag, kan som mera antingen själv, eller med SCB:s hjälp, göra komplicerade bearbetmera ningar direkt mot de relationsdatabaser, där statistiken ligger lagrad. Även de bakomliggande observationsregistren skulle på detta sätt kunna göras flexibelt tillgängliga för statistikbearbetningar, den men rätten förbehålls tills vidare SCB-personalen. Som skäl för denna begränsning brukar anföras att alla, icke helt fördefinierade och av statistikproducenten sekre- 0 tessgranskade bearbetningar mikrodata måste granskas av SCB, av innan de får genomföras; s.k. skadeprövning enligt sekretesslagen att produktbeskrivningar, kvalitetsdeklarationer och annan doku- 0 mentation inte ännu håller sådan kvalitet, att statistikanvändama en kan få göra vilka statistikbearbetningar helst på hand, ännu som egen utan att först konsultera ansvarig statistikproducent

Ett ytterligare skäl för begränsningen, ibland framkastas av vissa som statistikanvändare, är att skräddarsydda bearbetningar av mikrodata för olika statistikanvändares räkning utgör en viktig del av SCB:s uppdragsverksamhet. Om dessa uppdrag plötsligen föll bort, genom att användarna kan göra dem själva, skulle det åtminstone kortsiktigt ge SCB problem med att finansiera den berörda personalen. Samma kritiker brukar också påpeka, att det kan finnas ett visst egenintresse hos

statistikproducentens experter att slå vakt om det kunskapsmonopol

de har, så länge inte dokumentationen statistiken och bak-

man facto av

omliggande data och är tillräckligt bra och komplett. processer

40 Uppsats 1

Det är naturligtvis mycket svårt att objektivt avgöra huruvida det verkligen ligger något i ovan refererade anklagelser, eller det bara om rör sig om orättvisa misstänkliggöranden. Bäst enligt min mening vore att se till att ännu större ansträngningar görs för att eliminera de kvarvarande hindren för maximal tillgänglighet på användarnas villkor, inom ramen för gällande statistiksekretess. Mycket kan fortfarande göras. Mer om detta senare.

1.5.4¶Elektronisk

publicering

Sveriges statistiska databaser lämpar sig bas för rad andra även som en

spridningsformer, t.ex. CD-ROM, disketter och publikationsframställning. När det gäller statistikpubliceringen, har SCB nyligen startat ett

projekt, Publiceringsprojektet, syftar till att standardisera och som automatisera produktionen pressmeddelanden och s.k. Statistiska av Meddelanden SM, genom vilka den officiella statistiken rutinmässigt publiceras och sprids. De nya publiceringsrutinema, som nu tas fram, baseras på att all officiell statistik i första hand publiceras att den läggs in i genom Sveriges statistiska databaser, och där görs tillgänglig vid viss tiden punkt. Med den databaslagrade statistiken och tillhörande metadata som grund, kan standardiserade, elektroniska pressmeddelanden och SM framställas med hjälp av fördefinierade mallar och program. Tryckta versioner framställs och skickas till dem beställt dem, som men någon reservupplaga trycks inte. Om någon statistikanvändare senare skulle vilja ha ett tryckt exemplar, kan han eller hon själv trycka ut det på sin egen skrivare via Internet eller beställa ett exemplar från SCB, som då trycker upp det enligt principen för s.k. Print On Demand. Bara besparingseffekten av att inte behöva trycka och lagerhålla upp restupplagor för en eventuell, framtida efterfrågan beräknas bli så stor att den kan finansiera gratis tillgängliggörande motsvarande elektroav niska produkter, s.k. webb-SM. De prenumererade eller spontanbeställda tryckta exemplaren kan å andra sidan behöva bli något dyrare än idag.

Uppsats 1 41

1.5.5¶Internet som ingång till all officiell statistik i

Sverige och internationellt

Internet håller snabbt på att bli den naturliga ingången till all officiell statistik:

Korta nyhetsbulletiner på statistikansvariga myndigheters hemsidor 0

Rutinmässig statistikrapportering med korta kommentarer i form av 0

elektroniska pressmeddelanden och webb-SM

Flexibel tillgänglighet till detaljerad statistik och tidsserier, inklusive 0

omfattande och ingående beskrivningar och förklaringar, via Sveriges statistiska databaser

Länkar till relaterad statistik från andra statistikproducenter inom och 0

utom Sverige

För att knyta ihop den officiella statistiken, oavsett vem som är ansvarig för den, utvecklas f.n. det svenska statistiknätet efter del svenska

en och utländska förebilder såsom det svenska miljödatanätet och FedStatnätet i USA.

Tillgången till internationell statistik kommer att underlättas av att många nationella statistikbyråer världen över, liksom flera intemationella organisationer, är i full färd med att bygga systern liknande

upp Sveriges statistiska databaser och Svenska statistiknätet.

1.5.6¶Rutiner för fortlöpande aktualisering av

Sveriges statistiska databaser

För att ett system Sveriges statistiska databaser skall fungera

som effektivt, inte bara tillfälligt, utan även uthålligt och långsiktigt, måste

lägga stor vikt vid att databaserna föds med indata mikrodata, man makrodata och metadata på ett rutinmässigt och automatiserat sätt. Alla erforderliga indata och aktualiseringar skall .helst flöda från de

bakomliggande statistikproduktionssystemen till databaserna via stan-

dardiserade gränssnitt och utan att det behöver ske någon handpå-

läggning.

Sveriges statistiska databaser är utformade för att kunna fungera på detta sätt, ännu så länge kommer merparten av data- och meta-

men datainflödet från SCB:s gamla, stordatorbaserade databaser. Det beror på att merparten SCB:s produktionssystem fortfarande går i stor-

av datonniljön. Vid millenniumskiftet skall emellertid alla produktionssystem vid SCB stordatorberoende, och produktionen kommer i

vara stället att ske i modern, PC-baserad client/servenniljö med rela-

en tionsdatabaser. En standardiserad s.k. databaskoppling har utfonnats

42 Uppsats I

för att möjliggöra automatisk överföring statistiska data och metaav data från de nya statistikproduktionssystemen till Sveriges statistiska databaser via ett s.k. SQL-gränssnitt. Även andra statistikansvariga myndigheter SCB kan utnyttja den än standardiserade databaskopplingen och SQL-gränssnittet för att på samma sätt överföra statistik och metadata från sina produktionssystem till Sveriges statistiska databaser. Detta gäller sig statistikvare en ansvarig myndighet väljer att köpa själva statistikproduktionen från SCB eller någon arman statistikproducent eller väljer att sköta statistikproduktionen i egen regi. Kostnaderna för eventuellt nödvändiga anpassningsåtgärder och manuella ingrepp ligger på respektive statistikansvarig myndighet, liksom de ligger på SCB:s produktansvariga statistikprogram, när det är SCB är den statistiksom ansvariga myndigheten. Databasservicen, Sveriges statistiska databaser, för att den svarar inkommande statistiken och tillhörande metadata är utformade i enlighet med fastställda standarder. När viss statistikproduktion för första en gången ansluts till Sveriges statistiska databaser, är det vanligen nödvändigt med visst expertstöd från databaspersonalen, för att statistiska data och metadata skall bli strukturerade på ett bra sätt, därefter men handlar de centrala insatserna i samband med data/metadatainflödet till databaserna mest bara om att pricka av indata och godkänna eventuella förändringar i innehåll och struktur.

1.5.7¶Några hos viktiga egenskaper Sveriges

statistiska databaser

Figurema 8a-8f sammanfattar några viktiga egenskaper hos Sveriges

statistiska databaser. Figur 8a illustrerar problematiken med att databaserna skall tillgodose många olika användares olika, och ibland motstridiga behov. För en forskare eller en kvalificerad utredare är det t.ex. viktigt att kunna göra egna bearbetningar och analyser, helst på basis mikroav data, på den egna datorn. Det kräver bl.a. god tillgång till metadata och ingående kvalitetsinformation. För journalist är det viktigt med en snabbhet och extrem användarvänlighet. För aktör på finansen marknaden är det helt avgörande att ny statistik levereras snabbt och senast samtidigt med att någon arman aktör får tillgång till den. Etc. Ett system, som skall tillgodose en så komplicerad och motsägelsefylld kravbild, får inte utformas kompromiss mellan de olika som en kraven. Alla skulle bli missnöjda med sådan kompromiss. I stället en måste man bygga systemet, så att det består olika delar och gränsav

Uppsats 1 43

snitt, i kombination med varandra erforderlig mångsidighet

som ger och flexibilitet.

Figur 8b visar de viktigaste delarna och gränssnitten i Sveriges statistiska databaser. Tanken är att denna moduluppbyggda arkitektur, byggd på standarder, skall möjliggöra den flexibilitet, som nyss

beskrevs.

Figur 8e åskådliggör den s.k. servicetrappan, marknadsförings-

en filosofi, också bidrar till mångsidighet och flexibilitet till för

som gagn olika kategorier statistikanvändare. För dem inte har så gott om

av som

kanske har tid, finns på steg servicepengar, men som mera gott om

självbetjäningstjänster, har ett mycket lågt pris eller t.o.m.

trappan som

gratis. På 2 återfinns olika standardtjänster tillhandahålls är steg som

avgifter enligt prislista, och steg 3 finns skräddarsydda tjänster,

mot

offereras kunder individuellt. som

44 Uppsats 1

Olikaanvändareharolikabehov

fo..

lira-div

19mm

W4

Kfifig

Figur 8a. Hur tillgodose olika behov Figur 8b. Sveriges statistiska databaser.

LUPPGOFISLÃMNARESTATISHKANVÃNDARE| UPPGIFTSLÃMNfÅFiEOCH STATISTIKANVANDARE

um nnnswswuun sumsvwnrmnmu observatlonsreglster, statistik och

metadata..

"‘.-2‘ :3‘. und: .nu .nu -at nun- P I% W i I l msrmoøaunaunum i i / ä. i

WWW ""‘°° ‘mm STATISTI sca:s DATABASER INTERNATIONELLAORGAN I

Figur 8d. Samspelet mellan produktions- Figur 8c. Processer och gränssnitt. och databasservicen. systemen

STE63: avlidit STEG2 sunamuuurnn -vuvw-sown--a STEG1: Qddjklfillllfl IIIM-Iilnlwlwhdp

Figu r 8c. Servicetrappan. Figur 81. Eurostats koncept DSIS och ERE.

Uppsats 1 45

Figur 8d åskådliggör schematiskt hur Sveriges statistiska databaser med de produktionssystem, statistiska data samspelar som genererar och metadata till databaserna, och hur såväl produktionssystemen som samspelar med omvärlden. Den inre ovalen

spridningsdatabasema

det inre nätverket hos statistikproducenten med i princip representerar

statistikprodukt eller statisen client/serverkonfiguration per grupp av statistikprogram; de små ringarna symboliserar klienter tikprodukter

f.n. finns hundratal och ett tusental och de större servrar; ett servrar klienter i detta nätverk. ovalen i figur 8d representerar ett yttre nätverk, står i Den yttre som förbindelse med omvärlden, dels for indataöverföringar från uppadministrativa dels för spridning statistik giftslämnare och system, av databasservicen. Mellan det yttre och det inre nätet finns s.k. brandvia säkerställer obehöriga inte kommer det inre nätet. väggar, som att statistiska databaser finns i två fysiskt skilda innehålls- Sveriges men inre i det inre nätet och på en mässigt lika kopior, en en server en

yttre server. på något detaljerad nivå de olika del- Figur 8c illustrerar en mera och gränssnitten i den arkitektur för insamling, produktion systemen och statistik, håller på att förverkligas.

spridning av som nu

åskådliggör den motsvarande arkitektur, Distributed Figur 8f Statistical Information Services DSIS, EU:s statistikorgan, som anbefaller för samspelet mellan nationella statistikbyråer och Eurostat, nationella statistiksystemen representeras där av P-R- Eurostat. De D-fl6den, där

0¶P står för production

R står för reference 0 D står för dissemination 0

knyts ihop med varandra och med Eurostat via De nationella systemen respektive referenskomponenter till the European Reference sina Environment ERE eller det europeiska statistiska systemet. Sveriges statistiska databaser utgör den naturliga referenskompodet svenska statistiska systemet och erkänns sådan av nenten i som Eurostat.

2° tekniska lösningen givetvis inte ut exakt denna starkt förenklade Den ser som bild. 2 "statistikproducenten" f.n. SCB, konceptet kan tillämpas Med avses men andra statistikproducenter och, efter viss vidareutveckling, även på även hos det svenska statistiska systemet som helhet.

46 Uppsats 1

2¶Vad menas med

tillgänglighet

Innan vi ger oss på att diskutera, vad kan göras för att öka tillsom gängligheten till den officiella statistiken, kan det på sin plats att vara kortfattat genomlysa själva begreppet "tillgänglighet. Vad betyder det egentligen För att officiell statistik skall tillgänglig, måste anses vara man 0 kunna lokalisera och komma åt statistiken, på rimlig tid och till rimlig kostnad 0 kunna tolka statistiken och använda den för bearbetningar och egna analyser

2.1 och

Fysisk innehållsmässig tillgänglighet

De två ovan fonnulerade tillgänglighetskraven mot två huvudsvarar

dimensioner i tillgänglighetsbegreppet:

0 fysisk tillgänglighet

0 innehållsmässig tillgänglighet

Ju enklare, snabbare och billigare kan lokalisera och komma åt man statistiken, desto högre grad fysisk tillgänglighet har den. av Ju enklare, snabbare och säkrare kan tolka statistiken och beman döma dess kvalitet och användbarhet för de bearbetningar och analyser

man vill göra, desto högre grad innehållsmässig tillgänglighet har

av den. Fysisk tillgänglighet är nödvändig förutsättning för innehållsen mässig tillgänglighet, i den meningen att ett statistiskt datamaterial naturligtvis måste vara lagrat och fysiskt tillgängligt på något sätt, för att det överhuvudtaget skall meningsfullt att tala datamateriavara om lets innehållsmässiga tillgänglighet. Statistikanvändare, t.ex. användare av Sveriges statistiska databaser, uttrycker ofta detta på så sätt, att man kräver ett utökat innehåll i databaserna, varvid att flera man menar statistiska datamaterial från den officiella statistiken borde fysiskt vara

och innehållsmässigt tillgängliga i databaserna.

Uppsats 1 47

2.2¶Olika tillgänglighetsprofiler

Tillgänglighet betyder olika saker för olika användare i olika situatio-

Annorlunda uttryckt: olika komponenter i tillgänglighetsbegreppet ner. betyder olika mycket för olika användare i olika situationer. Betrakta figur är upprepning av figur 8a. Där finns ett

som en antal typiska kategorier statistikanvändare. De prioriterar olika till-

av

gänglighetskomponenter på olika sätt. Exempel:

För forskare är det viktigt med omfattande och djup doku- 0 en en mentation statistikens innebörd och kvalitet, så att han eller hon

av kan göra komplicerade analyser och tolka resultaten ett korrekt sätt. Särskilt intressant för forskaren är god tillgänglighet till väldokumenterade mikrodata. Forskaren kan vilja ompröva de antag-

anden, den ursprungliga statistikproducenten gjort, och behöver

som därför ha detaljerad information dessa antaganden. För forskaren

om är det viktigt att det är billigt att komma åt data, och att data är så väl dokumenterade att han eller hon själv kan göra så mycket som möjligt arbetet, utan att behöva köpa dyra tjänster av

av statistikproducenten. Tidsåtgången är vanligen mindre betydelse

av för forskaren. Däremot är det viktigt för forskaren att kunna arbeta mycket interaktivt med data. En handläggare i regeringskansliet, förbereder reform, har 0 som en ny krav på tillgängligheten, i mångt och mycket liknar forskarens.

som Dock har handläggaren mycket tid. Däremot är låga kostna-

ont om der inte lika viktigt som för forskaren.

48 Uppsats 1

Olika användare har olika behov

forskare /

x

handläggarei utredare regeringskansliet

Å politiker lärare elev-

Mitt i prick

aktör pa l°uma|lst finansmarknaden /

K

intresserad medborgare

Figur 8a. Hur tillgodose olika behov

0 En aktör på finansmarknaden har extremt höga krav att den senaste statistiken skall vara omedelbart tillgänglig, och att han eller hon också uppmärksammas på att de uppgiftema kommit. Det nya handlar ofta om nyckeltal. Deras egentliga innebörd kan svår att vara beskriva, den är heller inte något större intresse för denna typ men av av statistikanvändare, som är mest intresserad att tydligt förav se ändringar i förhållande till tidigare uppgifter slag. Det är av samma alltså viktigt att statistiken görs tillgänglig tillsammans med andra relevanta uppgifter, så att relevanta jämförelser lätt kan göras över tiden, mellan länder och i andra avseenden. Ovanliga eller oväntade uppgifter skall helst vara tydligt signalerade. Den här typen av användare har extremt ont om tid har i gengäld mycket gott men om pengar. 0 För lärare, elever, journalister, politiker och intresserade medborgare

är den pedagogiska tillgängligheten största betydelse, d.v.s. det

av skall vara lätt att förstå den huvudsakliga innebörden statistiken. av Även för dessa kategorier statistikanvändare ofta jämförelser av är av stort intresse. För privatpersoner och skolfolk är låga kostnader mycket väsentligt; helst skall statistiken gratis. För journalisten vara är det ovanliga intressant, liksom uppgifter gör det lätt att identisom fiera vinnare och förlorare. Politikern vill att det skall lätt vara att sätta informationen i relation till aktuella stridsfrâgor i samhällsdebatten.

Uppsats 1 49

Det är instruktivt att på detta sätt skissera typiska tillgänglighetsprofiler för olika kategorier användare. Man upptäcker snabbt, att ett

av system för tillgängliggörande officiell statistik måste vara mycket

av mångsidigt och flexibelt. Det duger inte med halvdåliga kompromisser,

och de sinsemellan mycket olika användarna skall få utan att var en av känslan att systemet är skräddarsytt just för honom eller henne. Det

av är idealet, och det krävs hel del systemkonstruktören, för att man

en av skall komma i närheten av detta ideal.

2.3¶Tillgängliggörandeprocessen ur

statistikanvändarens synpunkt

Låt analysera steg för steg, delprocess för delprocess, hur en

oss användare skaffar sig och använder sig av statistisk information:

Användaren har ett problem eller någon annan typ av arbetsuppgift eller behov, där han eller hon tror eller vet, att statistisk information skulle kunna till nytta. Det kan röra sig om några olika typer av

vara behovssituationer: Användaren befinner sig i tämligen unik situation. Användaren a. en vet inte exakt vilken statistisk information, som skulle kunna vara till nytta, tror ändå att det finns användbar statistik. Användaren

men behöver alltså hjälp med att ta reda på om det finns någon relevant statistisk information för att belysa en viss frågeställning. Det kan handla såväl fárdigframställd statistik som statistik, som kan

om framställas på begäran från tillgängliga mikrodata. Användaren befinner sig i en återkommande situation och anser sig veta, vilken statistisk information, han eller hon behöver. Här

som handlar det att snabbt och effektivt hitta den informationen.

om Användaren befinner sig i ett pågående förlopp, där han eller hon vill c. bli uppmärksammad på, när statistisk information av visst slag

ny föreligger. En aktör på finansmarknaden vill t.ex. få reda på senaste uppgiften konsumentprisindex, så snart den föreligger. Använda-

om

vill alltså inte själv behöva ta reda på viss statistisk infonnaren om tion föreligger, utan informationskällan, systeme , skall automatiskt skicka ut informationen till användaren. Om en viss fördröjning kan accepteras, kan automatisk utsändning av elektronisk post vara

lösning på problemet, ibland är kraven på snabbhet betydligt

en men större, och då måste andra metoder användas.

50 Uppsats 1

Situationen 1a leder naturligen till en interaktiv där använ-

process, daren successivt, och med infonnationssystemets hjälp, ringar ett antal statistiska datamaterial makrodata och/eller mikrodata,

som kan vara av intresse i sammanhanget. Här krävs sökhjälpmedel

av olika slag: systematiska innehållsförteckningar, sökmotorer

m.m. Det behövs också metadata, som såväl översiktligt i detalj

som mera beskriver de tillgängliga statistiska materialen, så att användaren kan avgöra hur användbara de olika datamaterialen är. När användaren identifierat vissa statistiska datamaterial, som han eller hon vill titta på och eventuellt bearbeta vidare, måste datamaterialen och tillhörande metadata lokaliseras och göras fysiskt tillgängliga för användaren. Det fysiska tillgängliggörandet kan ske på några principiellt olika sätt: a. Data och metadata överförs till användarens egen dator, där han eller hon kan bearbeta dem vidare på hand. Här är det viktigt att data

egen och metadata kan tillgängliggöras i sådan form, att användaren kan använda dem på sin egen dator med sina

egna program. Data och metadata ligger kvar hos producenten, och användaren kan titta dem och eventuellt bearbeta dem vidare där. Eventuellt kan vissa slutresultat överföras till användaren, t.ex. för utskrift. Här är det viktigt att producenten kan erbjuda en mångfald av användarvänliga och prisvärda bearbetningsmöjligheter, och att resultaten

av de centralt utförda bearbetningama kan tillgängliggöras för användaren på ett ändamålsenligt sätt. De flesta användare och användningar kräver idag, att resultaten tillgängliggörs i elektronisk form, så att de lätt kan kombineras och integreras med annan information, som användaren använder

sig av. c. Man kan också tänka sig olika kombinationer och där vissa

av a bearbetningar kan göras centralt, medan andra kan göras lokalt hos användaren.

Därefter måste användaren kunna tolka den framtagna statistiken. Nu handlar det om innehållsmässig tillgänglighet. Återigen kan några olika typiska situationer föreligga: a. Om det rör sig om statistiska data, som är helt nya för användaren, kan han eller hon behöva åtskillig hjälp med att tolka data. Om användaren är okunnig och hjälpbehoven komplicerade, kan det vara nödvändigt, att en mänsklig expert finns att tillgå, men allt oftare kräver statistikanvändama, att det skall finnas ett datoriserat stöd i form av beskrivningar och förklaringar, d.v.s. metadata, och verktyg av olika slag, t.ex. dynamiska länkar och s.k. expertsystem, som gör det möjligt for användaren själv att snabbt och kostnadseffektivt tolka data. Hur avancerade metadata och verktyg, behövs, är

som

Uppsats 1 51

naturligtvis också beroende av hur komplicerad den tilltänkta användningen En forskare behöver naturligtvis mycket mera ingående metainfonnation journalist. Journalisten kan å andra

än en sidan behöva få metainforrnationen presenterad på ett mera pedagogiskt sätt, än vad som är nödvändigt för forskaren. Om det rör sig statistisk information av ett slag, som användaren

om är väl förtrogen med sedan tidigare, d.v.s. ett eller mindre regel-

mer bundet återkommande informationsbehov, behöver användaren inte alltid ha tillgång till så mycket metainfonnation. Däremot är det i en sådan situation ofta viktigt för användaren att bli uppmärksammad på viktiga förändringar i förhållande till tidigare perioder, jämförel-

med andra regioner, branscher eller liknande. Det är också viktigt ser för användaren att bli uppmärksammad på fel och störningar av olika slag, gör att föreliggande data på ett eller annat slag avviker från

som det normala. I ännu strukturerade situationer, t.ex. hos aktören på finansc. mera marknaden, där användaren fortlöpande använder sig av vissa väl kända nyckeltal, är det inte så mycket fråga om att förstå den exakta innebörden informationen att snabbt bli uppmärksammad på

av som oväntade mönster i data, vilka i sin tur kräver handling av dataanvändaren.

Vissa användare nöjer sig inte med att bara tolka de statistiska data, som han eller hon fått fram från det statistikproducerande systemet. Det kan ofta vara aktuellt att göra egna, mer eller mindre djupgående analyser, ibland genom att kombinera statistik från olika källor med varandra och med data olika slag. Härvidlag krävs, att det är

egna av möjligt att tekniskt och innehållsmässigt jämföra data från olika källor med varandra, vilket i sin tur kan kräva ganska ingående kunskaper om de olika datamaterialens kvalitet. Resultaten tolkningar och analyser sammanställs till någon form

av

utredning eller beslutsunderlag, som i sin tur används i någon av verksamhet. Tolkning, analys och användning statistiska data leder ofta till

av följdfrågor, vilka i sin tur leder till upprepningar av stegen l 4

-

Användaren kan också intresserad av att få tips om likovan. vara nande analyser, gjorts andra användare.

som av

I tabell 10 sammanfattas tillgängliggörandeprocessen för statistiska data, sedd användarens synpunkt, och där anges några viktiga, till-

ur gänglighetsskapande hjälpmedel, som behövs i de olika delprocessema.

52 Uppsats 1

Delprocess Tillgänglighetsskapande hjälpmedel och åtgärder

Användaren behöver statistisk 0 All statistik och alla slutliga observationsregister i den information i sin verksamhet och officiella statistiken ärtillgängliga genom en dataidentifierar den. Steg l och 2. bastjänst. 0 Sökmetodema är intuitiva, lättlärda cf Internet, Windows, och enhetliga, oavsett var data ligger fysiskt lagrade. 0 Unik situation. Finns det några Sökhjälpmedel som associerar problem eller frågeställrelevanta statistiska datamaterial ning med potentiellt relevanta statistiska datamaterial statistik eller observationsregister. Exempel: 0 systematiska innehållsförteckningar för tillgängliga statistiska datamateria "var de än finns o sökmotorer baseradepå innehållsbeskrivningar

Beskrivningar som hjälper användaren att bedöma om ett föreslaget datamaterial är av intresse eller Återkommande situation. Användaren Sökhjälpmedel som gör det möjligt för användaren att vet vilka statistiska datamaterial som ett enkelt sätt peka ut de statistiska datamaterial, som är relevanta. han eller hon vill hatag 0 Kontinuerligt pågående verksamhet Verktyg som skickar prenumererad statistisk informadär användaren vill hany statistisk tion till prenumererande användare, såsnartden information såsnart den föreligger. föreligger: o med elektroniska post måttliga krav på snabbhet o med s.k. "data shooting höga krav på snabbhet Identifierade statistiska material 0 Lätt att hämta hem statistik och andra tillgängliga lokaliseras och görs fysiskt till- till denegnamiljön. gängliga lör användaren. Steg 3. 0 Metadata följer med data, såatt användaren lätt kan arbeta vidare med data med egna program. 0 Data och metadataövertörs till o Standardiseradelagringsformat och effektiva överstatistikanvändarens egendator. föringsprocedurer för data och metadata Verktyg somgör det möjligt för användaren att transformera data och metadata för effektiv användning i egnadatabaseroch program. o Data och metadata ligger kvar hos 0 Verktyg somgör det möjligt för användareatt producenten. fjärrstyra bearbetningar av datamaterialen hos producenten,på ett sätt som så långt sommöjligt ger användarensamma möjligheter, som om data och metadata låg lokalt hos användaren. 0 Verktyg som gör det möjligt för användare att få resultatenav de fjärrstyrda bearbetningarna överförda till den egna lokala miljön påett sådantsätt att de där kan presenterasoch bearbetasvidare enligt användarensönskemål. Användaren tolkar framtagen 0 Fullständiga beskrivningar av innehåll och kvalitet statistik och presenterar tolkningar 0 Pedagogiskt utformade Översikter: språk, grafik m.m. och analyser. Steg 4 och 6. 0 Varningar om begränsningar och fallgropar. o Mer hjälp genom länkar och expertsystem.

Uppsats 1 53

Komplicerad användning, t.ex. Både översiktlig och detaljerad dokumentationav alla I 0 forskning, utredning. förhållanden, somär av betydelse för statistiskt korrekt användning och analys, och som gör det möjligt för användaren att ompröva producentens antaganden. 0 Verktyg, t.ex. dynamiska länkar, somgör det möjligt att "gräva djupare i data och metadatavid behov. Expertsystem som stödför tolkning och analys 0 0 Experthjälp hos producenten som "sista utväg". Pedagogisk ochjournalistisk 0 Presentationsmetoder och översiktliga beskrivningar, 0 användning. somgör det möjligt för användaren att snabbt förstå och tolka statistiken påett rimligt sätt. Återkommande analyser av likartat Information, presentationsmetoder och verktyg, som 0 slag. 0 framhäver förändringar och skillnader, och som ger underlag för att tolka och förklara dessa 0 0 underlättar jämförelser av olika slag,t.ex. över tiden, mellan regioner, mellan branscher. Handlingsinriktad användning på Information, presentationsmetoder och verktyg, som 0 basis nyckeltaloch signaler enkelt och tydligt framhäver förändringar och av av 0 olika slag. ovanligheter 0 passarväl ihop med användarensbeslutsmodeller och beslutsverktyg, och som 0 ger underlag för ett snabbt agerande Användning i kombination med Information och verktyg som underlättar statistiska och andra data från bedömningen av olika datasjämförbarhet egna 0 och andras källor. Steg 5. 0 jämförelser mellan olika data från olika källor Uppföljning och fördjupning av Information och verktygsom hjälper användaren att gjorda analyser. 0 minnas vad han eller hon gjort tidigare 0 upprepa liknande" bearbetningar och analyser påett förenklat sättjämfört med att behöva definiera dem helt från grunden igen 0 få referenser till andra användaresanalyser av liknande frågeställningar Hela Steg 1 7. Åtgärder för att bemöta vanligt förekommande kritik processen. mot statistikansvariga för att vara alltför restriktiva, dyra, förrnyndaraktiga och monopoliserande. statistik- 0 Kostnadseffektiva och säkra metoder och verktyg, 0 Effektiv hantering av sekretessen. som så lite som möjligt inskränker tillgängligheten till datamaterialen för statistiska bearbetningar enligt steg 1- 7 ovan. fokuserar på denkombinerade effekten 0 Metoder som av tekniska, metodologiska, legalaoch administrativa åtgärder. 0 Lagstiftning som tydligare framhåller den statistikansvariges plikt att tillgängliggöra datamaterial, som ingår den officiella statistiken.

54 Uppsats 1 sou 1999:96

c Rimliga kostnader. Möjlighet att 0 Produktion av officiell statistikanslagsfmansieras, välja passandepris/prestandanivå. liksom infrastrukturen för tillgängliggörandet. Endast

kostnader därutöver avgifisfinansieras

marginalkostnadsprincip.

0 Avgiflsfinansierade tilläggstjänster paketeras så att

användaren inte behöver köpa en mera omfattande

tjänst än vad han eller hon vill. 0 Kunskapen om datamaterialen 0 Lagstiftning som tydligare framhåller den statistikdokumenterad och tillgänglig. Inget ansvariges plikt att dokumentera datamaterial och otillbörligt kunskapsmonopolhos processer, som ingår den officiella statistiken. statistikansvarig eller producent. 0 Kostnadema för dokumentationsarbetet skall anses

ingå i anslaget för produktion av officiell statistik

0 Dokumentationen möjliggör Självbetjäning Figur 10. Översikt över krav på tillgänglighet och tillgänglighetsskapande åtgärder och hjälpmedel i olika delar av tillgångliggörandeprocessen, sedda ur användarsynpunkt.

2.4¶Önskemål och beträffande den

klagomål

officiella statistikens tillgänglighet

Av diskussionerna i kapitel l och 2.1 2.3 framgår att användarna

- av officiell statistik bl.a. har framfört följande önskemål och klagomål beträffande den officiella statistikens tillgänglighet: All officiell statistik bör lätt tillgänglig på ett enhetligt sätt,

vara oavsett vem som är statistikansvarig. Det skall gå snabbt och lätt att identifiera och lokalisera statistik och observationsregister som är

relevanta i viss användningssituation.

en Alla statistikanvändare, även oerfarna och tillfälliga, skall kunna tolka statistiken och använda sig den på ett korrekt sätt.

av Kvalificerade användare skall kunna analysera och vidarebearbeta statistiska datamaterial självständigt och på hand,

egen utan att vara tvungna att konsultera eventuella experter hos producenten. All erforderlig kunskap om statistik och bakomliggande data och processer, som man kan behöva för att använda de statistiska datamaterialen på ett statistiskt ansvarsfullt sätt i olika situationer, måste därför vara väl dokumenterad och lätt tillgänglig för användarna. Tillgängligheten till statistiska data skall inte inskränkas mer än vad som är absolut nödvändigt för att uppnå lagstadgad statistiksekretess. Ett antal bastjänster, som är nödvändiga för att tillgängliggöra den officiella statistiken skall tillhandahållas till låg marginalkostnad. Bastjänstema skall vara tillräckliga för de användare, är villiga

som att göra en del arbete själva. Därutöver skall det finnas en konkur-

Uppsats 1 55

rensutsatt marknad, där statistikanvändaren kan köpa olika tilläggstjänster, om han eller hon så önskar.

2.5¶Åtgärdsområden

För att komma till rätta med ovanstående önskemål och klagomål krävs aktiva åtgärder av olika slag. De faller inom följande âtgärdsområden:

Kunskapsbaserad dokumentation 2. Teknik och presentation

Ekonomi: finansiering och prissättning Effektivare hantering av statistiksekretessen Lagar och regler Organisationsfrågor

Matrisen i figur 11 åskådliggör måldimensionen horisontellt och åtgärdsdimensionen vertikalt. De viktigaste kombinationerna möjliga

av åtgärder och effekter är markerade med x i respektive celler i matris-

Dessa kommer att diskuteras mera i detalj i kapitel 3 och ema.

56 Uppsats I

Atgards- Mål område

Lättatt Lättäven Möjligtför Tillgänglig- Möjligtatt

sökaoch föricke- kvalificerade hetentillden komma den

komma specialister statistik- officiella ofiiciella

all atttolka användare statistikens statistiken

otficiell officiell attanvända datamaterial genom

statistik, statistikoch denofficiella inskrânksinte bastjanstertill

somär använda statistikens merännöd- lågapriseri

relevant sigavden datamaterial vândigt attför kombination

förett pårättsätt egen säkra medvalfria

visst hand statistik- tilläggstjänster

problem sekretessen DOK: x x x Kunskapsbaseraddokumentation TEK: x x x x x Teknikoch presentation EKO: x x x Ekonomi: finansiering ochprissättning SEK: x x Hanteringav statistiksekretessen LAG: x x x Lagaroch regler ORG: x x x Organisation Figur ll. Matris för att ange åtgärder för att bättre tillgodose vanligt förekommande önskemål och klagomål beträffande den officiella statistikens tillgänglighet.

Uppsats 1 57

2.6¶Tillgänglighetens plats i det goda

statistiska systemet

Begreppet tillgänglighet har nära och delvis lite komplicerade relationer till andra centrala begrepp och värden i ett system för officiell