Till statsrådet Anna-Karin Hatt

Den 7 juni 2012 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté, Digitaliseringskommissionen, med uppgiften att verka för att målet i den it-politiska strategin It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Samma dag förordnades Jan Gulliksen, professor vid KTH, som ordförande.

Till experter förordnades från och med den 30 januari 2013 chefen Kristina Alexandersson, projektledaren Johanna Berg, chefen Jenny Birkestad, verkställande direktören Niklas Derouche, säkerhetschefen Anne-Marie Eklund-Löwinder, chefsstrategen Daniel Forslund, kommunikatören Mikael Hansson, konsulten Jan Hylén, civilekonomen Cecilia Marlow, chefen Per Mosseby, verkställande direktören Sofia Svanteson och doktoranden Daniel Westman.

Den 20 juni 2012 förordnades Erik Borälv till sekreterare fr.o.m. den 2 juli 2012. Den 12 september förordnades Loth Hammar till huvudsekreterare och kanslichef fr.o.m. den 1 oktober. Den 2 oktober förordnades Nicklas Liss-Larsson som sekreterare fr.o.m. den 3 oktober. Samma dag förordnades Janne Elvelid som sekreterare fr.o.m. den 1 december. Den 16 oktober förordnades Isobel Hadley-Kamptz som sekreterare fr.o.m. den 19 november. Samma dag förordnades Jeanette Krusell till sekreterare fr.o.m. den 3 december.

Enligt direktiven (dir. 2012:61) ska Digitaliseringskommissionen slutredovisa arbetet senast den 31 december 2015. Delbetänkanden, där analys av utvecklingen, eventuella förslag till åtgärder samt övrigt arbete enligt uppdraget redovisas, ska årligen lämnas senast den 1 mars. Det första delbetänkandet ska enligt tilläggsdirektiv (dir. 2012:122) lämnas senast den 1 maj 2013.

• Sida 4
•  Original

Digitaliseringskommissionen överlämnar härmed sitt delbetänkande En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter (SOU 2013:31).

Stockholm i maj 2013

Jan Gulliksen

/Loth Hammar Erik Borälv Janne Elvelid Isobel Hadley-Kamptz Jeanette Krusell Nicklas Liss-Larsson

• Sida 5
•  Original

Sammanfattning

Hur står det till med digitaliseringen av Sverige och hur kan vi mäta det? Det första delbetänkandet från Digitaliseringskommissionen syftar till att visa en startpunkt för mätningen av det digitala Sverige. Kommande mätningar kommer att utgå från den ansats som presenteras och som bland annat kan utgöra en grund för att formulera insatser och förslag för att nå it-politikens mål. Härifrån kommer fortsatt arbete att ske, härifrån kan vi se och analysera utvecklingen.

För att komma till denna startpunkt och där få en bild av status och aktivitet inom den digitala agendans olika sakområden utgår vi från tre aspekter: arbetet med indikatorer, uppföljning av insatser och åtgärder i agendan samt kartläggning av sakområdenas ekosystem, det vill säga en kartläggning av aktörer verksamma inom de olika sakområdena.

Utöver detta har vi också kartlagt tidigare initiativ på it-området och de förslag som dessa initiativ tagit fram. I vissa avseenden berör vi samtliga 22 sakområden i den digitala agendan, men vi fokuserar särskilt på fem av dessa områden:

• Digitalt innanförskap
• Jämställdhet
• Skola och undervisning
• Digital kompetens
• Entreprenörskap och företagsutveckling

Indikatorerna

Som del av Digitaliseringskommissionens uppdrag att följa upp och analysera utvecklingen arbetar vi med att ta fram indikatorer på alla 22 sakområden i den digitala agendan. Indikatorerna, eller mät-

• Sida 12
•  Original

punkterna, syftar till att mäta graden av digitalisering, jämföra oss med övriga världen och kartlägga utvecklingen över tid.

Det handlar inte om att utreda hur vi ska kunna digitalisera Sverige bättre, utan snarare om att kartlägga hur och i vilken utsträckning Sverige redan har digitaliserats.

Målet är att:

• identifiera vilka indikatorer som är viktiga för digitaliseringen
• hitta metoder för att samla in data för dessa indikatorer
• hitta mått att relatera indikatorerna till.

I dag finns etablerade specifika mål bara för några av de 22 sakområdena. För de andra områdena är det ett arbete i sig att avgöra vad som definierar framgång. På vissa områden finns många kvantifierbara mätpunkter som mäts med tillräcklig regelbundenhet för att kunna följa utvecklingen, på andra områden är det sämre ställt.

Indikatorer är svåra att förhålla sig till som absoluta mått. Det är som relativa mått de säger mest. Därför ger inte de siffror som finns i dag för de olika indikatorerna särskilt mycket i sig, de är snarare utgångspunkten som vi kan jämföra framtida mätdata med. Det är riktningen som är det intressanta, men nu lägger vi grunden för att kunna följa utvecklingen, och därmed se hur Sverige egentligen ligger till.

En viktig insikt att ha med sig i arbetet med indikatorerna är att de mätpunkter som väljs ut också riskerar att påverka utvecklingen. Om Digitaliseringskommissionen säger att just dessa punkter bäst visar utvecklingen finns en risk att det ute i verksamheterna kommer läggas mest energi på de områden som mäts, vilket i sin tur ger en snedvriden bild av hur helheten egentligen ser ut. Detta är en problematik som alltid finns kring att mäta verkligheten, mätandet i sig påverkar det man mäter.

För att ändå nå fram till rätt mätpunkter har Digitaliseringskommissionen försökt arbeta så transparent och inkluderande som möjligt, och i arbetet med de fem särskilt fokuserade sakområdena har vi aktivt tagit hjälp av experter och andra intresserade som bidragit i arbetet och påverkat vilka indikatorer vi till sist valt.

De indikatorer vi avser att använda i analyser av de fem sakområdena redovisas i kapitel 4. Tillvägagångsätt för arbetet redovisas i kapitel 3. I kapitlet kommenteras också arbetet med internationella jämförelser. De indikatorer som vi kommer att utgå från

• Sida 13
•  Original

i arbetet med att fastställa lämpliga indikatorer för övriga sakområden framgår av bilaga 3.

Insatser och åtgärder i agendan

Som en del av uppdraget att analysera utvecklingen inom den digitala agendans sakområden ingår att följa upp de insatser och åtgärder som redan finns inom respektive sakområde. Efter att ha gjort en sådan genomgång kan vi konstatera att insatserna och åtgärderna varierar kraftigt i omfattning och ambition. Det är svårt att på ett entydigt sätt redovisa vilken status olika insatser och åtgärder har. Vissa är smala och enkla till sin karaktär medan andra snarare har karaktären av breda åtgärdsområden. Det förekommer även åtgärder som snarast kan läsas som ambitioner och målsättningar. Det här innebär en rad utmaningar i uppföljningsarbetet.

Insatserna och åtgärderna inom de fem aktuella sakområdena är överlag antingen under genomförande eller klara. Karaktären på flera insatser och åtgärder är sådan att de ständigt kommer att vara pågående. Genomgången redovisas i kapitel 4. I kapitel 3 redovisas tillvägagångsättet för arbetet.

Sakområdenas ekosystem

Digitaliseringskommissionen vill för varje sakområde i agendan identifiera nyckelorganisationerna inom respektive område, för att skapa en bild av vilka de är och vilken roll respektive organisation har inom sakområdet.

Kartläggningen syftar till att vara ett stöd för Digitaliseringskommissionens fortsatta arbete. Materialet är ett diskussionsunderlag att ha som stöd för att bland annat avgöra vilka aktörer kommissionen bör samverka med för att synliggöra framgångar och kunna driva digitaliseringen i den riktning som regeringen önskar.

Aktörerna har värderats ur två aspekter: dels hur stort mandat aktörerna upplevs ha i sakfrågan, dels hur pådrivande de upplevs vara för att ambitionen för sakområdet på sikt ska kunna uppnås.

Kartläggningen kan behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alternativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbiseenden kan givetvis rättas till i kommissionens framtida arbete.

• Sida 14
•  Original

Resultatet av kartläggningarna för de fem särskilt fokuserade sakområdena redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 redovisas resultatet för övriga sakområden. Tillvägagångsätt och avgränsningar för arbetet redovisas i kapitel 3.

Tidigare initiativ och förslag

Vi har en lång tradition i Sverige av att arbeta med it-frågor och Digitaliseringskommissionen är den senaste i en lång rad grupperingar, råd, kommissioner som haft till uppgift att följa och förbättra situationen för digitaliseringen. Här finns skäl till ödmjukhet, till att blicka tillbaka och se om vi kanske kan fånga upp kloka idéer som redan framkommit, förslag som redan utretts, men som kanske inte genomförts. Vi har därför gjort en historisk kartläggning av tidigare initiativ på digitaliseringsområdet och de förslag som dessa kommit med. Kartläggningen är tidsmässigt avgränsad till att omfatta den senaste tioårsperioden. Följande insatser ingick i inventeringen:

• It-politisk strategigrupp
• Råd för it-politiska frågor
• IT&Telekomföretagens rapport om digitala tjänster
• Globaliseringsrådet

I kapitel 2 redogörs översiktligt för initiativen, förslagen och rekommendationerna. Samtliga identifierade förslag och rekommendationer framgår av bilaga 2.

Signatärer

Signatärerna till den digitala agendan är företag, myndigheter och organisationer som frivilligt kliver fram och säger att de delar ambitionen att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att de utifrån sin verksamhet vill bidra till att detta blir verklighet.

I vårt arbete med signatärerna ingår att regelbundet samla dem och den 30 januari arrangerade vi ihop med Näringsdepartementet ett möte, Signatärsforum, dit representanter för signatärerna till

• Sida 15
•  Original

den digitala agendan bjöds in. Vid mötet diskuterades och debatterades de fokusområden som framgår av vårt förslag till handlingsplan. De diskuterades som de återges i handlingsplanen, det vill säga grupperade i nedan tre områden:

• digitalt innanförskap och jämställdhet
• skola, undervisning och digital kompetens
• entreprenörskap och företagsutveckling.

Dessa tre områden omfattar de fem sakområden delbetänkandet särskilt fokuserar på.

I kapitel 6 återges vad som diskuterades under Signatärsforum. För området Entreprenörskap och företagsutveckling redogörs även för vissa relevanta åtgärder eller initiativ kopplade till diskussionsämnena.

Reflektioner

Viktigast så här i början, när Digitaliseringskommissionen varit operativa i ungefär ett halvår, har varit att lägga en bra grund för det fortsatta arbetet. Arbetet har därför i hög utsträckning fokuserat på indikatorsarbetet, kartläggning av ekosystem och uppföljning av insatser och åtgärder i den digitala agendan. Arbetet föranleder vissa allmänna reflektioner och iakttagelser.

En central uppgift i vårt uppdrag är att analysera utvecklingen inom den digitala agendans sakområden. I detta ingår bland annat att följa upp de insatser och åtgärder som ingår i agendan. Baserat på i första hand de fem sakområden som detta delbetänkande fokuserar på noterar vi att insatserna och åtgärderna många gånger är breda och övergripande. I flera fall är de av karaktären åtgärdsområden där flera mer konkreta åtgärder kan inrymmas. I andra fall är det fråga om åtgärder som snarare kan ses som målsättningar. En konsekvens är att flera insatser och åtgärder är pågående där någon egentlig slutpunkt inte går att fastställa eftersom nya konkreta insatser ständigt kan tillkomma. Ur uppföljningshänseende blir allt detta problematiskt. En annan notering vi gör är att insatser och åtgärder kan vara avslutade i strikt mening men där utkomsten är att till exempel en utredning tillsätts. Om utredningens förslag genomförs eller inte är då av kanske större intresse för genomförandet av den digitala agendan. Att löpande följa ett stort antal

• Sida 16
•  Original

insatser och åtgärder för att komma åt ovanstående aspekter har vi inte möjlighet att göra. Vi utgår därför från vad som står i den digitala agendan och förhåller oss till det.

Utifrån arbetet fram hit ser vi behov av att på olika sätt avgränsa och fokusera vårt arbete. Det är en utmaning att sätta sig in i samtliga sakområden som omfattas av den digitala agendan. Det kan därför vara viktigt att identifiera aktörer av strategisk betydelse för ett sakområdes utveckling. Att kartlägga den digitala agendans ekosystem är ett första steg. Om detta är en väg att gå eller inte bör vara föremål för vidare diskussioner. Vi anser att ett långsiktigt och kontinuerligt perspektiv är viktigt att eftersträva som också sträcker sig bortom Digitaliseringskommissionens mandat.

Eftersom de olika sakområdena i den digitala agendan har kopplingar till varandra går det inte alltid att se på ett område isolerat. Vi behöver på olika sätt förhålla oss till detta.

För de fem sakområdena gör vi nedanstående övergripande noteringar.

Digitalt innanförskap

Det finns flera pådrivande aktörer inom sakområdet. Sett till både vilka aktörer som har identifierats på området, och i flera av insatserna och åtgärderna i den digitala agendan tycks man främst fokusera på innanförskap ur ett funktionshinderperspektiv. Insatserna är mycket viktiga och angelägna. I takt med att allt fler samhällsfunktioner digitaliseras är det viktigt att adressera och följa delaktigheten för alla användargrupper. Vi tänker särskilt på grupper som av olika skäl i dag inte är en så tydlig del av den digitala samhällsutvecklingen.

Sammantaget kan man se att vi ligger väldigt bra till när det gäller digital delaktighet i relation till övriga omvärlden. Vi har lyckats nå ut till den breda befolkningen på ett sätt som många andra länder misslyckats med. Det beror till stor del på att vi har en hög andel användare i de äldre åldersgrupperna i förhållande till övriga världen.

När det gäller utvecklingen över tid kan vi däremot konstatera att vi når få nya användare med digitaliseringen. Utvecklingen har planat ut på relativt höga nivåer. De som kvarstår som icke-användare återfinns framför allt i de äldsta grupperna i samhället och de uppger sig vara ointresserade. Tidigare var ekonomi, problem med att

• Sida 17
•  Original

få tillgång till bredband och oro över krånglig teknik vanligare att icke-användarna uppgav som skäl till att de inte började använda sig av internet.

Jämställdhet

It och jämställdhet är ett område som skulle behöva uppmärksammas i högre utsträckning. Om vi ser till insatser och åtgärder som ingår i den digitala agendan är alla utom en avslutade. Den enda pågående åtgärden innebär snarast en ambition varför inga direkta aktiviteter går att identifiera. Aktörskartläggningen ger så här långt en bild av att det saknas starka och pådrivande aktörer inom området. Det finns inslag av branschinitiativ vilket är viktigt. Den handlingsplan som KTH presenterade 2006 innehöll åtgärder som var riktade mot företagen. Uppföljningen som Tillväxtanalys gjorde 2012 visar emellertid att många företag inte har känt till handlingsplanens existens. En ökad mobilisering tycks vara angelägen, frågan är hur detta kan uppnås på bästa sätt?

Det råder brist på indikatorer som ger internationell jämförbarhet när det gäller jämställdheten inom it-sektorn. I en OECDstudie från 2007 placerar sig Sverige som femte land i Europa över andelen kvinnor som arbetar i it-sektorn. En svårighet i sammanhanget är emellertid att klassificera vad som är ett yrke inom itsektorn.

Den etablerade bilden av att det är få kvinnor i it-branschen i Sverige är tydlig. Andelen kvinnor i it-yrken har ökat något 2006– 2010 men endast från 18,2 till 19,5 %. Inom utbildningsväsendet är bilden likartad.

Skola och undervisning

Vi noterar att sakområdet Skola och undervisning är flitigt debatterat och föremål för stor uppmärksamhet från flera håll i dag. Det finns emellertid en diskrepans mellan detta och insatserna och åtgärderna i den digitala agendan och aktörskartläggningen. Insatserna och åtgärderna hanterar till exempel inte det som många lyfter fram som ett problem, att det finns stora olikheter mellan skolorna. Orsaken är det faktum att det är skolans huvudmän, kommuner och fristående aktörer, som ansvarar för stora delar av det faktiska

• Sida 18
•  Original

genomförandearbetet. Läroplanerna är däremot ett centralt styrdokument. En av åtgärderna i agendan är konstaterandet att det är skolans huvudmän som ansvarar för att dessa följs och att det är positivt om de samverkar med andra berörda aktörer så att målet nås med god kvalitet i hela landet. Vi anser att frågan på intet sätt kan ses som avgjord utan att styrsignalerna måste bli tydligare. Utvecklingen på området bör också undersökas på årlig basis och inte endast vart tredje år vilket är fallet i dag.

Skola och undervisning är ett sakområde med betydelse för flera samhällsområden utifrån ett långsiktigt perspektiv. Detta är ingen unik iakttagelse, men viktig att notera. Många aktörer är dessutom inblandade. Det behövs en samordning och gemensam utveckling mot högt ställda nationella mål för att den behövliga utvecklingen ska kunna ske. I dag är situationen otillfredsställande, med stora skillnader mellan hur skolans huvudmän integrerar it som en del av verksamheten och pedagogiken.

Den bild vi målar upp tycks bekräftas vid en europeisk utblick. Sverige ligger i topp av de europeiska länderna när det gäller tillgången till teknik, men hamnar ändå efter i användningen av den. Norge och Danmark är länder som liksom Sverige ligger topplacerade avseende tillgång till teknik. Länderna placerar sig däremot högre avseende användningen av it. Indikationen är också att det finns en utvecklingspotential avseende andelen lärare i Sverige som kompetensutvecklar sig inom it.

Digital kompetens

Sakområdet Digital kompetens innehåller relativt få insatser och åtgärder. En orsak kan vara att insatser och åtgärder även inom andra områden har betydelse för området såsom exempelvis Skola och undervisning och Digitalt innanförskap. De insatser och åtgärder som finns inom sakområdet framstår däremot i sig själva som otillräckliga. Även sett till verksamma aktörer verkar det finnas utrymme för någon mer pådrivande och samlande aktör eller sammanslutning av aktörer inom området som gemensamt kan sätta upp mål och ambitionsnivåer samt organisera sig för att uppnå dessa.

Baserat på de indikatorer vi har där internationella jämförelsetal finns, framträder en bild av att befolkningen i Sverige som helhet

• Sida 19
•  Original

har en relativt hög digital kompetens. Däremot ligger vi något efter andra länder avseende it-specialister.

Entreprenörskap och företagsutveckling

Inom sakområdet Entreprenörskap och företagsutveckling finns många aktörer representerade. Agendan innehåller också ett flertal insatser och åtgärder även om det finns inslag av sådana som inte specifikt är inriktade på just it-dimensionen i enlighet med sakområdets ambition. Överlag är området med andra ord väl omhändertaget. Utredningen om ökad it-användning i småföretag som också är en av insatserna på området lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2012. Utredningen konstaterar att det finns behov av att på ett mer systematiskt sätt lyfta fram it:s betydelse för småföretagens utvecklingsmöjligheter. Tillväxtverket föreslås bland annat få i uppdrag att ansvara för kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd kring it-relaterade insatser i åtgärder och program som myndigheten initierar eller har en uppgift inom. Det är bra att någon aktör får ett tydligt och långsiktigt uppdrag att särskilt uppmärksamma it:s betydelse för företagsutveckling. Förslaget skulle kunna bidra till att tydliggöra it-dimensionen inom sakområdet.

En fråga som inte tydligt uppmärksammas inom sakområdet är de digitala tjänsteföretagens förutsättningar och behov.

Bilden av hur de svenska företagen digitaliserats är väldigt bred. Tillämpningarna av it i verksamheten blir ofta verksamhetsspecifika och vi har i dagsläget en lite för fragmenterad bild för att den på ett enkelt sätt ska kunna relateras till andra länder och tydligt visa Sveriges utveckling i förhållande till omvärlden. Vi noterar emellertid trenden som liknar den vi kan se för andra sakområden, nämligen att Sverige är ledande avseende tillgång till teknik men att vår position är sämre avseende användning av densamma. De flesta indikatorerna vi i dagsläget tittar på för det här området är användningsmått och där placerar vi oss inte särskilt högt i ett europeiskt perspektiv.

• Sida 21
•  Original

1. Kommissionens uppdrag och arbete

1.1. Kommissionens uppdrag

Den 29 september 2011 beslutade regeringen om en bred och sammanhållen strategi för it-politiken, It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige¹. I agendan presenteras regeringens ambitioner inom området samt förslag på insatser och åtgärder för att uppnå det it-politiska målet. Den digitala agendan är indelad i fyra strategiska områden som utgår från it-användarens perspektiv:

• Lätt och säkert att använda
• Tjänster som skapar nytta
• Det behövs infrastruktur
• It:s roll för samhällsutvecklingen

Under de strategiska områdena har regeringen identifierat totalt 22 sakområden.

Digitaliseringskommissionens uppdrag, med utgångspunkt i den digitala agendan, är enligt kommittédirektiven² huvudsakligen följande:

• analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet
• visa på digitaliseringens möjligheter
• kommunicera den digitala agendan och dess innehåll
• vara administrativt ansvarig för de så kallade signatärerna till den digitala agendan
• samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering.

¹ Dnr. N2011/342/ITP. ² Digitaliseringskommissionen – en kommission för den digitala agendan (dir. 2012:61).

• Sida 22
•  Original

Digitaliseringskommissionen har en viktig roll i arbetet med att genomföra den digitala agendan. Regeringen konstaterar i agendan att det inte finns någon statlig myndighet som ensam ansvarar för de it-politiska frågorna och konstaterar att det är viktigt att på en övergripande strategisk nivå kunna arbeta med dessa. Det är en viktig anledning till att Digitaliseringskommissionen inrättats.

1.2. Kommissionens arbete

Digitaliseringskommissionen har i enlighet med kommittédirektiven redovisat en handlingsplan³i december 2012. Av den framgår övergripande inriktning och ambitioner för kommissionens arbete.

Digitaliseringskommissionen ska uppfattas som nyfiken och lätt att komma i kontakt med. Ett inkluderande synsätt ska prägla arbetet. Vi ska sträva efter att nå ut och väcka engagemang bland äldre, yngre, kvinnor och män, pojkar och flickor, olika etniciteter, och grupper av användare som i dag av olika skäl inte tar del av digitaliseringens utveckling.

Vi kommer aktivt att söka hjälp av aktörer som representerar olika perspektiv, till exempel näringsliv, offentlig sektor, intresseorganisationer, akademi och slutanvändare. En sådan inriktning är viktig för att få kunskaper om attityder och beteenden och för att kunna delta i debatten på ett relevant sätt. Vi behöver även förhålla oss till det internationella perspektivet i en globalt uppkopplad värld.

Vår ambition är att ge insyn i det pågående arbetet och möjliggöra dialog. En närvaro i digitala forum är inte enbart till för avsändarens kommunikation utan kan även främja interaktivitet och göra det möjligt för intresserade att lämna synpunkter. En utvecklad dialog tar vara på de många aktörernas erfarenheter och kunskap.

Regeringen har i vårt uppdrag pekat ut initiativ eller aktörer som ansvarar för frågor som faller inom ramen för den digitala agendan. Bland annat nämns Center för e-samhället inom Sveriges kommuner och landsting, geodatasamverkan och samordning av samhällets informationssäkerhet som Myndigheten för samhälls- och krisberedskap ansvarar för. I några fall avgränsas också vårt uppdrag i förhållande till vissa aktörers verksamheter.

I vårt uppdrag nämns en rad statliga myndigheter och bolag med vilka samverkan ska ske: Lantmäteriet, Myndigheten för samhälls-

³ Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen – inriktning och ambitioner (dnr. N 2012:04/2012/3).

• Sida 23
•  Original

skydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem, Apotekens Service AB, Bredbandsforum och E-delegationen. Kontakter bör även upprättas med andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå som har ansvar inom de områden som den digitala agendan omfattar.

När det bedöms som lämpligt kommer relevanta aktörer att samlas för att mer fokuserat diskutera angelägna frågor. Formerna för detta kommer vi att anpassa efter frågornas karaktär och våra behov. Det kan exempelvis handla om arbets- och referensgrupper av olika slag. Dessa kan exempelvis tillsättas utifrån tematiska frågeställningar, eller utifrån andra kriterier som på något sätt kan bidra till Digitaliseringskommissionens arbete och tillföra kunskap, perspektiv och fördjupning.

1.3. Avgränsning

Den digitala agendan är bred och spänner över många sakområden. Av praktiska skäl kommer vi därför att behöva fokusera på några områden åt gången i vårt arbete. Detta framgick också i vårt förslag till handlingsplan som vi tidigare refererat till. Av handlingsplanen framgår att vi initialt har valt att uppmärksamma digitalt innanförskap och jämställdhet, skola, undervisning och digital kompetens samt entreprenörskap och företagsutveckling. I handlingsplanen är områdena grupperade i tre områden som framgår ovan. Områdena har valts med utgångspunkt i att de dels omfattar områden som vi uppfattar är aktuella inom it-politiken, dels att flera signatärer till den digitala agendan visat intresse för dem. De valda områdena motsvarar fem av 22 sakområden i den digitala agendan. I delbetänkandet behandlar vi huvudsakligen områdena separat och inte grupperade.

Det innebär att det är för dessa fem sakområden, med utgångspunkt i vårt uppdrag att följa och analysera utvecklingen, som vi redovisar vilka indikatorer vi anser är lämpliga för ändamålet samt redovisar status för agendans insatser och åtgärder.

Övriga avgränsningar som gjorts i anslutning till arbetet med indikatorer och kartläggning av aktörer framgår i anslutning till redovisningarna av dessa.

• Sida 24
•  Original

1.4. Genomförda aktiviteter

I vårt uppdrag finns angivet att vi i samband med våra delbetänkanden ska redovisa det arbete som vi har bedrivit utöver att analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet. I följande avsnitt görs en sådan översiktlig redovisning av arbetet som har bedrivits fram till nu sedan senhösten 2012 då kommissionens kansli var på plats.

1.4.1. Visa på digitaliseringens möjligheter och kommunicera den digitala agendan

Vår kommunikation har hittills primärt skett i tre former, personlig kommunikation öga mot öga, kommunikation via medier, genom exempelvis debattartiklar eller intervjuer, och direkt kommunikation via digitala redskap och plattformar som exempelvis vår egen webb och sociala medier. De olika formerna för kommunikation fyller olika funktioner och når ut till olika målgrupper. Det direkta mötet är ofta överlägset för att få en djupare förståelse och effektiv flervägskommunikation, och vi har därför lagt mycket tid på att fysiskt medverka vid konferenser, seminarier och möten, för att både kunna sprida våra idéer och ta in tankar från andra om hur vi bättre kan arbeta för digitaliseringen av Sverige. Problemet med sådan kommunikation är att den når ganska få, och är väldigt arbetsintensiv. Därför har vi också arbetat via massmedier, med exempelvis egna debattartiklar i angelägna frågor eller genom att medverka i intervjuer samt tipsa journalister om våra frågor. Ytterligare en kanal är vår egen webbplats, där vi primärt har ren information om kommissionens verksamhet men också egna inlägg av mer debatt- och- bloggkaraktär, liksom diskussioner i kommentarsfälten. Twitter är ett annat verktyg vi använt för att nå ut med eget material, tipsa om nyheter och om spännande saker andra gör, samt för direkta samtal med andra. Några exempel där vi har medverkat är debatten om nätmobbning bland barn, där Jan Gulliksen skrev i Svenska Dagbladet om etik på nätet och barns it-kompetens, debatten om näthat, där Isobel Hadley-Kamptz skrev ett väl spritt inlägg på digitaliseringskommissionen.se och en debattartikel av Jan Gulliksen om sexism i it-världen som publicerades i Dagens Nyheter (DN Debatt).

• Sida 25
•  Original

1.4.2. Administrera signatärskapet

I vårt uppdrag ingår att administrera de så kallade signatärerna till den digitala agendan. Signatärerna utgörs av företag, myndigheter och ideella organisationer som frivilligt ställt sig bakom den digitala agendans övergripande inriktning, bland annat genom att själva aktivt bidra till agendans genomförande. Det senare gör de i första hand inom ramen för sina egna verksamheter. Signatärerna är viktiga för den digitala agendan genom sina kunskaper och genom kärnverksamheter som bidrar till att konkret förverkliga den digitala agendan och arbetet mot det it-politiska målet. En viktig del av kommissionens arbete framöver är att synliggöra de aktiviteter som signatärerna redovisar att de genomför i syfte att bidra till den digitala agendans genomförande. På så sätt kan vi också bidra till att öka möjligheterna för spridning av framgångsrika exempel på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.

I januari arrangerade Digitaliseringskommissionen i samarbete med Näringsdepartementet sitt första stora möte för signatärerna, Signatärsforum. För att maximera signatärernas eget deltagande valde vi ett så kallat okonferensformat, där vi utifrån några utvalda huvudområden bjöd in samtliga signatärer att föreslå debattämnen som de anser är angelägna och kring vilka de själva aktivt ville delta i diskussionerna. Samtalen delades upp i tre spår i enlighet med de tre fokusområden som Digitaliseringskommissionen beslutat arbeta särskilt med inledningsvis (fem sakområden i den digitala agendan) – Skola, undervisning och digital kompetens, digitalt innanförskap och jämställdhet samt entreprenörskap och företagsutveckling.

I kapitel 6 redogör vi närmare för de ämnen som diskuterades under Signatärsforum.

Återkopplingen vi fått från deltagarna vid Signatärsforum visar att de överlag är positiva till upplägg och format. Vi kommer även i fortsättningen att utforma möten och andra aktiviteter på ett öppet och involverande sätt.

1.4.3. Samverkan

För Digitaliseringskommissionen är samarbete med andra aktörer av avgörande betydelse. För att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter måste många aktörer samarbeta och känna till varandra. Det är bland annat därför vi genomfört en

• Sida 26
•  Original

kartläggning av vad vi valt att kalla Sveriges digitala ekosystem, det vill säga ett antal relevanta aktörer som bidrar till digitalisering i någon form inom de 22 sakområdena. Kartläggningen är avsedd som en nulägesbild och gör inte anspråk på att vara komplett, utan ska snarast ses som en utgångspunkt för vidare kartläggning och kompletteringar. Arbetet och dess resultat redovisas i detta delbetänkande.

Utöver kartläggningen har vi samverkat med en rad aktörer, både formellt och informellt. Digitaliseringskommissionen har exempelvis gått med som partners i kampanjen Digidel2013, ett stort nätverk om knappt fyrahundra aktörer sprunget ur bland annat den svenska biblioteks- och folkrörelsesfären som arbetar för att främja digital delaktighet och minska utanförskapet i grupper i behov av särskilt stöd. Vi medverkar i styrgruppen för konferensen Offentliga rummet, ihop med bland annat Vinnova, E-delegationen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Jönköpings kommun. Digitaliseringskommissionen är även engagerad i styrgruppen för det arbete som bedrivs inom SKL för självskattning av svenska kommuners digitalisering, de så kallade eBlomlådorna. Några andra aktörer som vi har ett nära och kontinuerligt samarbete med är IT&Telekomföretagen, Bredbandsforum, Centrum för e-samhället (CeSam) inom ramen för SKL, Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE), Vinnova, Statens medieråd samt Digisam. Vi arbetar också nära ett antal andra utredningar eller forskningsprojekt, bland annat det regeringsuppdrag som uppdragits åt Statens Kulturråd kring digitalisering av scenkonsten samt det regeringsuppdrag som Linnéuniversitetet i Jönköping fått att kartlägga aktörer som verkar för digital delaktighet. På den internationella arenan kan nämnas att kommissionens ordförande Jan Gulliksen ingår i EU-kommisionär Neelie Kroes europeiska nätverk av så kallade Digital Champions. Digitaliseringskommissionens analytiker Janne Elvelid ingår även i Neelie Kroes Young Advisors Group. I båda fallen ger deltagandet oss värdefulla kontakter på EU-nivå.

1.4.4. Lilla Kommissionen

Digitaliseringskommissionen bestämde tidigt att vi ville få in många perspektiv, och även få ta del av andra röster än de enklast tillgängliga och vanligast förekommande i samband med frågor kopplade till samhällets digitalisering. Mot denna bakgrund har vi beslutat att

• Sida 27
•  Original

tillsätta Lilla kommissionen, Digitaliseringskommissionens expertgrupp med barn och ungdomar. Lilla kommissionen kommer att bestå av fyra pojkar och fyra flickor från hela Sverige, mellan 7 och 19 år som kommer att vara våra särskilda framtidsexperter, och ge oss råd och inspel från sina ännu relativt paradigmbefriade perspektiv. I arbetet med att tillsätta Lilla Kommissionen har vi samarbetat med Webbstjärnan, ett initiativ inom .SE, som arbetar för att öka internetkunskapen hos svenska skolelever. Eleverna i Lilla Kommissionen kommer att fungera som diskussionspartners och rådgivare till Digitaliseringskommissionen, och var och en av de unga kommissionärerna har som stöd en lärare vid den egna skolan, som assistent och bollplank. Intresset att medverka i Lilla Kommissionen har varit mycket stort, och responsen hittills har varit överväldigande positiv. Ett första möte med Lilla kommissionen är planerat till maj.

1.4.5. Expertgruppen

I januari tillsatte regeringen en tolv personer stor yrkesverksam expertgrupp för Digitaliseringskommissionen. Expertgruppen har en stor bredd både avseende kompetens och intressen. Gruppens bredd stämmer väl med Digitaliseringskommissionens breda uppdrag med 22 sakområden inom nästan hela politiska fältet. Ett möte har hittills genomförts med gruppen. Därutöver har enskilda medlemmar i expertgruppen bidragit i arbetet för att ta fram rätt mätpunkter för den digitala agendan.

• Sida 29
•  Original

2. Tidigare initiativ och förslag

Analysföretaget Gartner har på uppdrag av Digitaliseringskommissionen genomfört en inventering av ett urval tidigare genomförda digitaliseringsinsatser¹.

Inventeringen begränsades till att omfatta tio år tillbaka i tiden för att säkerställa relevans av efterlämnade rekommendationer. Endast de rekommendationer som uppfattas vara av direkt relevans för Digitaliseringskommissionen och de sakområden som kommissionens uppdrag omfattar har inkluderats.

Syftet med inventeringen är primärt att få en bild av förslag och idéer från tidigare initiativ. Betydelsen av en sådan har påtalats av olika aktörer och personer i Digitaliseringskommissionens omgivning. Vi kommer att förhålla oss till resultatet av inventeringen i det fortsatta arbetet för att säkerställa att goda idéer som redan har vaskats fram inte glöms bort.

Samtliga identifierade förslag eller rekommendationer redovisas i bilaga 2. Gartner har så långt som möjligt nedtecknat rekommendationerna utan att ändra de texter som ligger till grund för dessa. Rekommendationerna har listats, men inte sorterats eller värderats.

Följande initiativ ingick i inventeringen:

• It-politisk strategigrupp
• Råd för it-politiska frågor
• Globaliseringsrådet
• IT&Telekomföretagens rapport om digitala tjänster

I detta kapitel redogörs övergripande för förslag och rekommendationer som ovan aktörer lämnat.

¹ Kartläggning av digitaliseringens aktörer och sammanfattning av lärdomar, dnr. N2012:04/2013/18.

• Sida 30
•  Original

2.1. It-politisk strategigrupp

Regeringens it-politiska strategigrupp bildades i juni 2003 genom ett regeringsbeslut. Gruppens mandat och verksamhet upphörde hösten 2006. Uppgiften var att arbeta rådgivande, pådrivande och samordnande med it-politiska frågor, såväl internt inom Regeringskansliet som externt mot övrig offentlig sektor och näringsliv.

Strategigruppens arbete utgick ifrån två övergripande områden: En framtidsbild för it-samhället samt samordning och implementering av it-politiken. Slutsatser för dessa områden hittas under punkten: Visionsarbete, samordning och rådgivning.

Under gruppens mandatperiod behandlades dessa fokusområden: Tillgänglighet och tillit, Tillväxt, Miljö och ett ekologiskt hållbart samhälle, Vård och omsorg, Skola och lärande, Kultur samt Demokrati, digitala klyftor och juridiken i informationssamhället.

I slutrapporten Politik för IT-samhället – Rekommendationer från Regeringens IT-politiska strategigrupp²föreslås bland annat framtagandet av en gemensam vision om ett framtida önskvärt läge, med uppföljningsbara mål, en strategisk ansats för omvärldsanalys, uppföljning av it-Sveriges internationella konkurrenskraft samt ökad internationell närvaro. Den ansatsen finns i dag, bland annat i form av den digitala agendan samt uppdraget till Digitaliseringskommissionen. Gruppen föreslog också ett initiativ för att skapa samordning mellan offentliga aktörer, bland annat kring offentliga e-tjänster, med nationella kravspecifikationer. För arbetet med dessa frågor ansvarar i dag E-delegationen som har till uppgift att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning.

Strategigruppen lämnar också en rad rekommendationer kring tillgänglighet och it-infrastruktur, bland annat kring samverkan mellan fortsatt bredbandsuppbyggnad, spelregler för kommunikationsoperatörer, samverkan mellan nätägare och planer för ökad yttäckning. Flertalet av dessa frågor ingår i dag i Bredbandsforums uppdrag.

På området Ett miljöanpassat informationssamhälle lämnas en rad förslag som kan anses vara relevanta även i dag. En central punkt i rekommendationerna var att uppmuntra flexibla arbetsformer och virtuella möten, och att staten skulle ge sina bolag och myndigheter ett särskilt uppdrag att implementera en policy för virtuella möten, årligen mäta resultat och erfarenheter av detta samt också redovisa antalet anställda som arbetar flexibelt. Här noterar vi att det finns

² Dnr. N2006/8574/ITP.

• Sida 31
•  Original

en agenda, IT för en grönare förvaltning³, som också är en beslutad insats i den digitala agendan. Den innehåller mål och rekommendationer inom områdena anskaffning, drift och användning samt möten och resor. Målgruppen är främst statliga myndigheter som lyder under den så kallade miljöledningsförordningen⁴. Strategigruppen föreslog också att en lämplig part skulle få till uppdrag att utveckla benchmarking inom området miljöteknik, med fokus på teknik som nyttjar it-lösningar, för att kunna rikta insatser inom området.

På området vård och omsorg föreslås en samordnad nationell itstrategi för vård och omsorg, samt struktur och modeller för analys och uppföljning av effekterna.

I avsnittet It i skola och lärande föreslår strategigruppen en tydlig vision och uppföljningsbara mål för informationssamhällets skola och lärande, samt en definition av moderna kunskapskrav och individuella mål som tydligt utvecklas i framtida läro- och kursplaner. Vidare föreslogs att lärarutbildningarna skulle omformas och utvecklas för att motsvara informationssamhällets krav på utveckling och förnyelse, en nationell modell för kompetensutveckling av verksamma lärare samt gemensamma standarder för en nationell mjuk infrastruktur på skolområdet. Man rekommenderar också ökad samverkan mellan privata och publika aktörer, och mer stöd till spjutspetsprojekt kring användning av ny teknik i den pedagogiska processen.

Flera av de förslag som strategigruppen lämnar har i dag förverkligats genom privata initiativ eller i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. På området It och kultur lämnar strategigruppen bland annat förslaget att minska den digitala klyftan med hjälp av unga som hjälper äldre förvärva praktiska it-kunskaper. Ett exempel på det är It-guide i Örebro, där unga flickor och pojkar med invandrarbakgrund sedan 2010 undervisar äldre i internetkunskap. Verksamheten drivs av organisationen Transfer Mälardalen, med ekonomiskt stöd från Internetfonden, Örebro kommun, Allmänna Arvsfonden, Tillväxtverket, och Swedbank. Inom området Demokrati, digitala klyftor och juridiken i informationssamhället rekommenderas utbildningsinsatser för ökad användning och ökad tillgång till datorer, i syfte att minska den digitala klyftan. Kampanjen Digidel 2013 som drivs av Stiftelsen för Internetinfra-

³ IT för en grönare förvaltning – agenda för IT för miljön 2010-2015, N2010.25 (dnr. N2009/3482/ITP). ⁴ Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

• Sida 32
•  Original

struktur (.SE) har lyckats mobilisera ett stort antal partners, företag och enskilda eldsjälar, som på olika sätt arbetat för att öka det digitala innanförskapet och mäta resultaten därav.

2.2. Råd för it-politiska frågor

Regeringen tillsatte den 20 juni 2007 en arbetsgrupp i syfte att ge råd till regeringen i it-politiska frågor. Rådets förordnande gick ut 31 december 2010.

Arbetsgruppen var rådgivande till regeringen och ett forum för strategiska diskussioner mellan regeringen och företrädare för olika samhällsområden. Utifrån ett näringspolitiskt angreppssätt gav rådet perspektiv på lokal, regional och nationell nivå.

It-rådet har inte samlat sina rekommendationer i en slutrapport. De rekommendationer som sammanställts i Gartners material har därför hämtats ur tillgängliga mötesanteckningar. Det går därför inte i alla fall att fastslå om hela rådet står bakom förslagen.

Ett stort antal av it-rådets rekommendationer och förslag handlar om högre utbildning, ur ett långsiktigt perspektiv. Bland det som diskuterats är bland annat hur fler ungdomar ska lockas till itutbildningar och hur bilden av Sverige som it-nation ska stärkas. Itrådet föreslår också att it-support ska ses som en hushållsnära tjänst och att man bör verka för gemensamma funktioner och standarder inom exempelvis offentliga e-tjänster. Ett uppseendeväckande förslag är att slå samman Stockholms Universitet, KTH, Karolinska Institutet och Handelshögskolan till ett nytt universitet som under nya namnet Nobeluniversitetet ska få konkurrenskraft nog att hamna högt på internationella rankinglistor.

It-rådet har också velat se åtgärder för att öka antalet utländska studenter till svenska lärosäten samt incitament för att få dem att stanna och arbeta i Sverige efter avslutad examen. De föreslår också att lärosäten ska ersättas efter kvalitet istället för kvantitet för att uppmuntra utbildningar som efterfrågas av näringslivet, snarare än utbildningar som lockar många studenter. Företag och lärosäten bör också arbeta närmare varandra, anser rådet, som också vill se större rörlighet mellan näringsliv och forskning genom praktikplatser på företag. Dataslöjd och mediekritik bör införas inom grundskolan, och lärarutbildningarna ska innehålla mer it. It-rådet vill också att varje grundskoleelev får en skattesubventionerad dator som byts ut

• Sida 33
•  Original

vart tredje år. En tv-sänd ”datasåpa” ska locka fler unga att välja itutbildningar och it-jobb ska marknadsföras särskilt mot kvinnor.

It-rådet anser vidare att data av hög kvalitet inom offentlig sektor utnyttjas för dåligt, ”sitter fast i systemet” och inte möter en öppen marknad med vad det innebär av konkurrens, förädling och innovation. De efterfrågar politisk handling, och flera konkreta steg har under åren sen förslaget lades tagits på området, bland annat genom PSI-direktivet, samt initiativ som Vinnovas portal för öppna data.

Även åtgärder för att minska det digitala utanförskapet har diskuterats. It-rådet förefaller enigt i slutsatsen att man inte kan tvinga alla att ta del av kunskapssamhället, men att staten har ett ansvar för att erbjuda tillräcklig infrastruktur, tillräckligt bra marknadsförutsättningar och offentliga tjänster för att alla ska vilja använda dem. Ett användningsråd föreslås för att bättre fånga in behov och synpunkter från användare. Det förslaget har förverkligats i form av Användningsforum som bildades 2012 med 19 ledamöter från såväl privat som offentlig sektor⁵. Forumet ska peka ut utvecklings- och förbättringsprocesser som har ett användarperspektiv och där användartester finns med i processen. Deras arbete ska komplettera det övriga it-politiska arbetet som pågår, inom e-förvaltning, nationell e-hälsa och funktionshinderspolitiken.

2.3. Globaliseringsrådet

Globaliseringsrådet verkade under perioden 2007–2009. Rådet tillsattes för att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. Den idémässiga grunden är att globalisering är något önskvärt och hoppingivande. Men skärpt global konkurrens kan också öka risken för jobb- och företagsutflyttning och därmed vidgade klyftor i vårt land. Rådet bestod av 22 företrädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin, kulturen och politiken. Ett kansli gav stöd till rådet. Rådet producerade 36 underlagsrapporter samt två slutrapporter⁶.

Globaliseringsrådets arbete skiljer sig från övriga tre aktörer som ingår i kartläggningen i det att fokus inte huvudsakligen inriktades mot it-frågor och it-politik. Vi har ändå valt att ta med Globali-

⁵ http://www.regeringen.se/sb/d/16159/a/194110 ⁶ http://www.regeringen.se/sb/d/8616

• Sida 34
•  Original

seringsrådets arbete eftersom här finns en rad rekommendationer och förslag som är relevanta ur Digitaliseringskommissionens perspektiv.

Bland rådets förslag finns fler och bättre digitala läromedel i skolan och en ökad användning av nätpedagogik – e-learning. Ett förslag är en uppbyggnad av stora datasystem med digitalt lagrade lärresurser i skolans samtliga ämnen för samtliga skolår, anpassade till gällande kursplaner och mål för undervisningen. För att säkra anställningsbarheten genom hela yrkeslivet föreslås individuella kompetenskonton för vuxna som staten medfinansierar genom avdragsrätt eller direkta bidrag. Den digitala infrastrukturen omnämns som en avgörande förutsättning för tillväxt, och för att utöka kapaciteten anser de att statliga satsningar vid sidan av de privata är motiverade.

I Globaliseringsrådets slutrapport föreslås bland annat en enklare hantering av näringslivsärenden och att det bör inrättas en särskild digital företagsportal på lokal, regional och nationell nivå, med alla resurser som kan knytas till exempelvis tillståndsgivning vid företagsstart.

2.4. IT&Telekomföretagen

Digitaliseringskommissionen valde att lyfta fram rapporten Digitala tjänster som lyfter Sverige⁷som ett underlag att beakta för fortsatt arbete kring digitaliseringen även om rapporten inte härrör från en offentlig verksamhet, utan tagits fram inom ramen för en branschorganisation. Rapporten som IT&Telekomföretagen tagit fram bygger på marknadsanalyser, forskningsrapporter och intervjuer med 22 representanter från tjänsteföretag och organisationer.

I rapporten föreslås ett särskilt internationaliseringsprogram riktat mot små, digitala tjänsteföretag, och att program, handelsdelegationer och exportsatsningar bör anpassas till dessa företag. Digitala tjänsteföretag är ofta små och rörliga, så kallade micro multinational, och har annorlunda export- och marknadsvillkor än stora företag, vilket bör spegla utformningen av exportinsatser.

I frågor där offentlig sektor har särskild betydelse föreslås till exempel främjandet av mötesplatser där små, digitala tjänsteföretag kan presentera sina idéer för offentliga upphandlare. Vidare anser

⁷ http://www.itotelekomforetagen.se/fakta-och-debatt/rapporter_1/digitala-tjanster-somlyfter-sverige

• Sida 35
•  Original

man att samtliga statliga myndigheter ska ha ansvariga kontaktpersoner med uppgift att främja vidareutnyttjande av öppna data i enlighet med Lag om vidareutnyttjande av handlingar i den offentliga förvaltningen (20110:566).

Flera av förslagen handlar om kapitalförsörjning för startupföretag. De förespråkar mer samverkan mellan startup-företag och stora företag med omfattande strukturkapital, en modell som är vanlig i exempelvis Silicon Valley, USA. Modellen sägs gynna större företags innovationsprocess samt göra start-ups mer attraktiva för investerare. Regeringen bör också uppmuntra investeringar genom riktade riskkapitalavdrag för affärsänglar, samt uppmuntra aktiva investerare som utöver kapitaltillskott också tillför stöd för bolagsbyggande, kontaktnät samt stöd vid internationalisering och export.

Ett annat område där flera förslag lämnas är innehåll och upphovsrätt. Rapportförfattarna vill gärna se en statlig myndighet med uppdrag att granska att svenska myndigheter följer PSI-lagen, och att tillsynen har sanktionsverktyg. Regeringen bör också verka för att goda exempel sammanställs som påvisar den breda samhällsnyttan med att tillgängliggöra. Författarna hävdar att tillgång till öppna data driver innovation och tillväxt, leder till ökad transparens och effektivitet samt är ett viktigt förvaltningsutvecklingsverktyg.

Vidare föreslås att exempelvis Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska ta fram standardavtal för dataägande myndigheter som dessa kan använda i relation till egna leverantörer av datahanteringssystem samt att regeringen ska verka för implementering av EU:s kommande dataskyddsförordning, för att skapa incitament för utveckling av nya, molnbaserade tjänster. Flera myndighetsuppdrag föreslås, bland annat föreslås Tillväxtanalys eller annan lämplig myndighet få till uppdrag att driva eller utlysa ett forskningsprogram som tydliggör sambandet mellan öppenhet (t.ex. öppna nät, öppna data och öppna innovationssystem) och tillväxt. Regeringen föreslås också uppdra åt Post- och telestyrelsen (PTS) att följa upp hur telekommarknaden och internet utvecklas med avseende på öppenhet, så att innovations- och tillväxtkraft inte motverkas.

Frågor som knyter an till rapporten diskuterades i samband med ett så kallat Signatärsforum som genomfördes i januari 2013. Se vidare i kapitel 6.

• Sida 37
•  Original

3. Tillvägagångssätt för arbetet med indikatorer, uppföljning och ekosystem

Ett av våra huvuduppdrag är att analysera utvecklingen inom agendans sakområden i förhållande till det it-politiska målet.

Som framgår av tidigare avsnitt fokuserar vi särskilt delbetänkandet på fem av den digitala agendans 22 sakområden.

För att ge en bild av status och aktivitet inom agendans sakområden utgår vi från tre aspekter: arbetet med indikatorer, uppföljning av insatser och åtgärder i den digitala agendan samt sakområdenas ekosystem, det vill säga en kartläggning av aktörer verksamma inom de olika sakområdena.

I detta kapitel redovisas det tillvägagångssätt vi använt i arbetet med dessa aspekter. Här framgår också förklaringar av kategoriseringar och begrepp som används i följande två kapitel.

I kapitel 4 görs en genomgång av de fem sakområden som särskilt fokuseras i delbetänkandet.

Kapitel 5, avslutningsvis, ägnas åt ekosystemen för de övriga sjutton sakområden som ingår i den digitala agendan. Denna genomgång syftar till att ge en ögonblicksbild. I det fortsatta arbetet kommer vi att göra revideringar vid behov.

3.1. Indikatorer

Som del av Digitaliseringskommissionens uppdrag att följa upp och analysera utvecklingen arbetar vi med att ta fram indikatorer, mätetal, på samtliga 22 sakområden i den digitala agendan. Dessa syftar till att mäta graden av digitalisering, jämföra oss med övriga världen och kartlägga utvecklingen över tid.

• Sida 38
•  Original

Indikatorer syftar i första hand till att kartlägga sådana fenomen vi mer eller mindre redan känner till. De syftar inte direkt till att utforska hur vi ska digitalisera Sverige, utan ska snarare kartlägga hur Sverige digitaliseras. Vi tar fenomen som vi känner till och försöker mäta graden av digitalisering genom dessa, studerar utvecklingen över tid och sätter dessa mått i relation till andra saker.

Man kan så klart använda sig av kvantitativa mätningar för att undersöka sanningen i en formulerad hypotes, men det är inte det huvudsakliga ändamålet med Digitaliseringskommissionens mät- och uppföljningsarbete. Vi kommer självklart att fördjupa oss i områden där det väcks frågetecken men indikatorerna har som sagt ett deskriptivt syfte, inte ett explorativt.

Vi måste definiera en önskvärd framtid, mäta vår nutid och identifiera gapen mellan nutid och önskad framtid. Utifrån detta kan vi sedan vidta åtgärder för att minska dessa gap. I arbetet med att fastställa vilka indikatorer vi ska använda, ingår inslag av mera kvalitativ metodik för att fastställa vad som mäter den digitalisering vi önskar att se.

Det är alltså viktigt att:

• identifiera vilka indikatorer som är viktiga för digitaliseringen
• hitta metoder för att samla in data
• hitta mått att relatera indikatorerna till.

Lyckas vi med detta på alla 22 sakområden i den digitala agendan så kommer vi att kunna mäta och styra utvecklingen på ett långt mera effektivt sätt än om vi står utan kvantifierbara framgångsfaktorer. I detta får vi i olika grad kompromissa. De största svårigheterna uppstår när vi inte vet exakt vilka framgångsfaktorerna är för ett område. Detta är inte helt ovanligt då digitaliseringen är ett relativt nytt och snabbföränderligt fenomen.

Indikatorer är svåra att förhålla sig till som absoluta mått. Det är som relativa mått de säger mest. Att 18,6 % av de svenska företagen sålde produkter via internet säger visserligen något men siffran är svår att värdera i sig. Om vi däremot anser att det är viktigt att företag säljer produkter via internet, och vi under de senaste två åren haft en tillväxt på 14 % jämfört med 64 % för övriga EU, och att Sverige med våra resultat rankar nummer 10, får vi en bättre känsla för utvecklingen. Skulle vi till detta ha en målsättning som säger att vi till exempel ska nå till en viss andel vid en viss given tidpunkt, då

• Sida 39
•  Original

kan vi klart säga hur vi ligger till, vart vi är på väg och se var det eventuellt behöver vidtas åtgärder för att säkerställa att digitaliseringen utvecklas i önskvärd riktning.

Indikatorer är något som i huvudsak mäter och övervakar utvecklingen. Men de kan också komma att styra utvecklingen. Så snart vi kvantifierar ett område genom att sätta indikatorer på det kan det uppfattas som att vi säger att de saker vi mäter är de saker som är viktigast. Det är givetvis på många sätt en positiv effekt då vi avser att mäta det vi anser vara viktigast. Samtidigt får vi som tidigare nämnts kompromissa när vi identifierar lämpliga indikatorer. Det kan vara så att vissa parametrar är mycket viktiga men vi saknar sätt att mäta dem på. Då kan vi riskera att utvecklingen styrs mot den kanske mindre viktiga delmängd av ett sakområde som vi klarar av att mäta. För att undvika detta i största möjliga mån är det viktigt att klargöra när det finns aspekter som borde mätas men som vi av olika anledningar inte gör.

Den digitala agendan är utgångspunkten för arbetet. Dess grundansats är att digitaliseringen av samhället är något positivt som medför en mängd möjligheter. Det medför att vi har ett fokus på att mäta de positiva effekterna av digitaliseringen, snarare än att leta efter eventuellt negativa effekter. Däremot är vi medvetna om att digitaliseringen också kan medföra nya problem eller en förstärkning av redan kända sådana. Indikatorerna syftar inte till att identifiera problem, men de ska övervaka kända problem där det är önskvärt att följa utvecklingen av dem över tid.

3.1.1. Metod

Arbetet med att ta fram indikatorer kopplade till den digitala agendan ska på samma sätt som Digitaliseringskommissionens övriga arbete kantas av öppenhet och inkludering. Vi måste vara ödmjuka inför insikten att vi inte klarar av en så bred uppgift helt på egen hand. Därmed behöver vi konsultera många andra med sakkunskap inom de olika områden vi arbetar med.

Som grund för arbetet fick analysföretaget Gartner i uppdrag att skapa ett underlag för Digitaliseringskommissionen. Arbetet initierades av Regeringskansliet (Näringsdepartementet)¹innan Digitaliseringskommissionen påbörjat sitt arbete. I första hand skulle indikatorerna baseras på tillgängliga data och befintliga uppfölj-

¹ Dnr. N2012/3133/ITP.

• Sida 40
•  Original

ningar. När sådana inte fanns skulle nya indikatorer och datakällor föreslås. Indikatorer som kan användas för internationella jämförelser skulle också identifieras. Uppdraget har under hösten 2012 genomförts i linje med ovanstående inriktning och slutredovisades i januari 2012². Uppdraget genererade en omfattande rapport med förslag på indikatorer inom alla de 22 sakområdena och utgör en bra grund för fortsatt arbete och diskussion.

Digitaliseringskommissionen har publicerat Gartners nulägesinventering och rapport på internet för att hämta in synpunkter och kommentarer på innehållet. Vi har också genomfört en serie workshops med särskilt inbjudna sakkunniga inom de fem utvalda sakområdena, och presenterar därför dessa fem sakområden mer ingående här i vårt första delbetänkande. Övriga sjutton återges i den form de presenterades av Gartner i deras grundläggande kartläggning. Vi betonar dock att inget av områdena är att betrakta som fullständigt färdigkartlagt.

Många av den digitala agendans 22 sakområden påverkar varandra och gränserna mellan dem är inte alltid helt tydliga. Det finns mer eller mindre överlappande sakområden och därmed också mer eller mindre överlappande indikatorer. I den struktur som presenteras här används en enskild indikator endast en gång inom ett sakområde. Det innebär att vi dragit tydliga gränser mellan de olika sakområdena trots att vissa indikatorer passar väl in på fler än ett. Det är tänkbart att använda en och samma indikator för mer än ett sakområde.

I många år har ett av de allra viktigaste måtten i användarstudier varit tillgång till internet i hemmet. I dag är det nästan irrelevant att använda måttet då i stort sett alla har tillgång till internet i hemmet. Ett sådant mått kan därför behöva ersättas med något annat. Om en indikator är relevant eller inte utifrån ett sådant perspektiv är med andra ord viktigt att ta hänsyn till i valen av indikatorer.

Det finns ett antal indikatorer som benämns ”ny”. Dessa är förslag på nya indikatorer där vi identifierat ett starkt behov av en mätpunkt men inte lyckats hitta någon befintlig studie eller mätning som presenterar detta.

I Gartners arbete togs det fram ett antal kriterier som skulle vara uppfyllda för de indikatorer som skulle väljas. En indikator måste inte uppfylla alla kriterier för att inkluderas men en strävan är att så

² Kartläggning av indikatorer för den svenska digitala agendan, Gartner, 23 januari 2013, https://digitaliseringskommissionen.se/sa-mater-vi-digitaliseringen

• Sida 41
•  Original

många indikatorer som möjligt uppfyller så många kriterier som möjligt.

Arbetet med att identifiera indikatorer har utgått från nedanstående kriterier:

• Eftersom Digitaliseringskommissionen ska verka fram till slutet av 2015 är mätningar som redan är etablerade att föredra, annars kommer det att bli svårt att hinna etablera och följa utvecklingen på ett meningsfullt sätt. Antalet ”tidstypiska” indikatorer får samtidigt inte bli för många.
• Indikatorerna kan både adressera den övergripande situationen och kända specifika gap inom ett sakområde.
• Indikatorer bör grunda sig på existerande data, strategier, handlingsplaner, återkommande uppföljningar och liknande.
• Indikatorer från etablerade källor är att föredra.
• Det är en fördel om källan till en indikator har uppvisat relativ stabilitet över tid vad gäller de frågor som ställs och hur de ställs.
• Både internationella, europeiska och svenska källor är av intresse. När en indikator kan jämföras internationellt eller mot andra EU-länder är det en fördel, med tanke på det övergripande it-politiska målet.
• Det är nödvändigt och acceptabelt att inkludera källor som har olika uppdateringsfrekvens, till exempel källor som uppdateras kontinuerligt, kvartalsvis, årligen eller, i undantagsfall, mer sällan än så.
• Objektiva mätningar är att föredra framför subjektiva mätningar.

Det är acceptabelt att inkludera källor som innehåller indikatorer som bygger på enkätmätningar och självskattningar där det inte finns mer objektiva fakta att tillgå. Däremot bör det undvikas att Digitaliseringskommissionen gör subjektiva bedömningar för att bestämma värdet på en indikator.

• När möjligheten finns att göra en nedbrytning utifrån geografi är detta av intresse.
• Datakällor med hög transparens vad gäller metodik och definitioner ska i första hand användas. I vissa fall är det därför olämpligt att använda enskilda indikatorer från internationella index där metoden inte bygger på transparens.

• Sida 42
•  Original

3.1.2. Internationella jämförelser

Det it-politiska målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att följa upp målet krävs någon form av jämförelse med andra länders digitalisering då det är formulerat relativt andra länders utveckling. Av den digitala agendan framgår inte exakt vad som avses, varför graden av måluppfyllelse kan tolkas lite olika. Man kan till exempel tänka sig något av dessa synsätt:

• andel utvalda internationella rankningar där Sverige befinner sig topp tre
• Sveriges genomsnittliga position i utvalda internationella rankningar
• Sveriges position i ett nytt index där utvalda internationella rankningar vägs samman.

Oavsett vilket som väljs behöver man som sagt basera utvärderingen på de internationella jämförelser som finns tillgängliga. Det finns en rad sådana som helt eller delvis tar digitalisering eller förutsättningar för digitalisering i beaktande. Av tabellen nedan framgår vilka index som är utvalda utifrån de kriterier som ställs på indikatorer.

• Sida 43
•  Original

Tabell 3.1 Internationella rankningar och index

# Internationella rankningar och index

Kortnamn Placering Årtal

1 World Economic Forums ”The Networked Readiness Index”

[NRI] 1

2012

2 The Economist och IBMs ”Digital Economy Rankings” [DER] 1

2010

3 FNs ”Global E-Government Survey”, vilken innehåller två separata index:

[GEGS]

3a ”E-Government Development Index”

7

2012

3b ”E-Participation Index”

18 2012

4 Två delindex ur INSEAD och WIPOs ”Global Innovation Index”:

[GII]

4a Delindex “Knowledge & Technology Outputs”

2

2012

4b Delindex “Creative Outputs”

9

2012

5 Två delindex ur World Economic Forums “Global Competitiveness Report”:

[GCR]

5a Delindex “Technological Readiness”

1

2012

5b Delindex “Innovation”

4

2012

6 Europeiska kommissionens “eGovernment Benchmark”

[EGB] 8

2010

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Placering avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen.

Utöver ovanstående har Gartner identifierat följande nya eller kommande rankningar som kommissionen bör bevaka och överväga att inkludera framöver:

• World Wide Web Foundations The Web Index [TWI]
• OECD:s/PIAAC:s kommande rankning av vuxnas färdigheter i problemlösning i teknik-intensiva miljöer [PIAAC].

Det finns flera tillgängliga rankningar men de nedan har inte bedömts uppfylla tillräckligt många kriterier för att inkluderas i helhet eller delar:

• FN/ITU:s Measuring the Information Society 2012, som innehåller indexet ICT Development Index,
• Världsbankens Knowledge Economy Index och Knowledge Index
• EU-kommissionens Innovation Union Scoreboard
• World Economic Forums The Global Gender Gap Report

• Sida 44
•  Original

• Waseda University Internationals e-Government Ranking.

Dessa rapporter bedömdes inte ha ett tillräckligt inslag av strikt digitaliseringsrelaterade indikatorer. E-Government Ranking utelämnades eftersom den inte är lika etablerad som de utvalda och i viss mån saknar transparens.

Utöver dessa internationella rankningar och index är EU:s Digital Agenda Scoreboard intressant att beakta och följa³. Här kan vi konstatera att Sverige redan nått sju av de nio mål som finns angivna i den digitala agendan för Europa till 2015. De två mål vi ännu inte har uppnått är andelen små och medelstora företag som säljer varor och tjänster via internet, samt andelen av befolkningen som handlar varor på internet från andra länder. Det återstår ännu två år innan målen ska vara uppnådda och värdena i dag ligger inte långt ifrån de uppsatta målen. På många områden uppvisar Sverige en långsam tillväxt då vi redan nått höga nivåer.

Vår internationella position är viktig. Däremot har en topposition inte något egenvärde utan det är den höga ambitionsnivån och möjligheten att sätta vår utveckling i relation till omvärlden som är värdefull. Med hjälp av internationella jämförelser kan vi identifiera områden där andra presterar bättre och se var vi kan förbättra oss. Vi kan hitta goda exempel på framgångsrika tillvägagångssätt genom att se hur andra ledande länder arbetat.

3.2. Insatser och åtgärder i den digitala agendan

Som en del av uppdraget att analysera utvecklingen inom den digitala agendans sakområden ingår att följa upp de insatser och åtgärder som finns redovisade under respektive sakområde. Digitaliseringskommissionen har anlitat analysföretaget Ramböll Management AB i arbetet. Uppdraget har huvudsakligen redovisats i rapporten Insatser och åtgärder inom den digitala agendan – uppföljningsrapport⁴. Arbetet har inriktats på insatser och åtgärder inom de fem utvalda sakområdena.

Vi kan konstatera att insatserna och åtgärderna som presenteras varierar kraftigt i omfattning och ambition. Det är svårt att på ett entydigt sätt redovisa vilken status olika insatser och åtgärder har. Vissa är smala och enkla till sin karaktär medan andra snarare har

³ http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/scoreboard ⁴ Dnr. N2012:04/2013/17.

• Sida 45
•  Original

karaktären av breda åtgärdsområden. Det förekommer även åtgärder som snarast kan läsas som ambitioner. Att följa upp insatserna och åtgärderna är därför många gånger svårt.

Vid bedömning av status för insatserna och åtgärderna har tre aspekter bedömts:

• genomförandestatus
• målgruppsrelevans
• sakområdesrelevans.

Först och främst bedöms åtgärdens genomförandestatus. Åtgärderna delas in i tre kategorier; uppstartsfas, pågående eller klar. Statusen har bedömts i samråd med personer med ansvar för eller god inblick i insatserna och åtgärderna.

Bedömning av åtgärdernas målgruppsrelevans görs utifrån vad som framgår av den digitala agendan samt information som framkommit i samband med uppföljningsarbetet. Tre grova kategorier av målgrupper används:

• Första kategorin av åtgärder ska påverka på strategisk nivå. En insats på strategisk nivå kan exempelvis vara att förbättra förutsättningarna för uppföljning inom ett område genom exempelvis bättre statistik eller genom att kartlägga befintliga aktiviteter inom ett område. Flera av dessa insatser och åtgärder är på olika sätt inriktade på att skapa beslutsunderlag för framtida insatser och åtgärder.
• Den andra kategorin omfattar åtgärder som sker mot myndigheter eller andra organisationer som sedan i sin tur måste agera för att en påverkan på den slutliga målgruppen ska uppnås. Ett exempel kan vara regler som införs för att myndigheter ska anpassa sina webbplatser utifrån olika kriterier för att till exempel öka funktionalitet och användbarhet. Genom detta kan till exempel personer med olika funktionshinder i ökad utsträckning använda dessa kanaler. Kategorin benämns indirekt i kortform.
• Den sista kategorin är åtgärder som sker direkt mot användarna av en tänkt lösning. Exempel på detta kan vara ekonomiska incitament som direkt påverkar en tänkt målgrupp.

• Sida 46
•  Original

Insatsernas och åtgärdernas relevans i förhållande till sakområdenas inriktning bedöms på en övergripande nivå för de fem fokuserade sakområdena. Bedömningarna utgår från uppgifter som samlats in per insats och åtgärd av konsulten i samband med uppföljningen. I bedömningarna tas också hänsyn till i vilken utsträckning insatser och åtgärder syftar till att särskilt påverka it-aspekter av relevans för ett sakområde. De bedömningar som görs ska tolkas utifrån det faktum att många insatser och åtgärder är breda och övergripande till sin karaktär.

3.3. Kartläggning av ekosystem

Digitaliseringskommissionen vill för varje sakområde i agendan identifiera nyckelorganisationerna inom respektive område för att skapa en bild av vilka de är och vilken roll respektive organisation har inom sakområdet. Analysföretaget Gartner gavs våren 2013 uppdraget att påbörja kartläggningen av digitaliseringens nyckelaktörer. Arbetet redovisades i rapporten Kartläggning av digitaliseringens aktörer och sammanfattning av lärdomar⁵.

Kartläggningen syftar till att vara ett stöd för Digitaliseringskommissionens fortsatta arbete. Materialet i dag är ett diskussionsunderlag att utgå ifrån, bland annat för att avgöra vilka aktörer kommissionen bör samverka med för att synliggöra framgångar och kunna driva digitaliseringen i den riktning som regeringen önskar.

Kartläggningen ska på sikt göra det möjligt att se:

• Vilka organisationer har en stor påverkan inom respektive sakområde?
• Hur samverkar organisationerna inom sakområdet i dag och hur blir saker och ting gjorda?
• Finns det luckor att fylla eller andra sorters problem inom sakområden?

⁵ Dnr. N 2012:04/2013/18.

• Sida 47
•  Original

3.3.1. Metod

För varje område i den digitala agendan listas de organisationer som nu ingår i kartläggningen.

Kartläggningen av nyckelaktörer baseras på analyser av källor inom myndighetssfären samt på en inventering av de aktörer som kommissionen själv identifierat.

Aktörerna har vidare värderats ur två aspekter: dels hur stort mandat aktörerna upplevs ha i sakfrågan, dels hur pådrivande de upplevs vara för att ambitionen för sakområdet på sikt ska kunna uppnås. I värderingen har det tagits hänsyn till om aktörerna är en branschorganisation, intresseförening, eller annan form av organisation samt om aktören agerar reaktivt eller proaktivt. Ett reaktivt agerande avser exempelvis då en myndighet agerar enligt ett uppdrag från regeringen. Aktiviteter som sker på eget initiativ definieras som proaktiva.

Mandat i sakfrågan uttrycker ett reellt inflytande som aktören upp-

levs ha att utveckla och påverka sakområdet (oavsett om aktören faktiskt valt att använda sig eller inte av detta inflytande).

Pådrivande i sakfrågan avser hur stor aktivitet och synlighet orga-

nisationen upplevs ha för att främja förändring inom det specifika sakområdet.

Vid värdering av varje sakområde har Digitaliseringskommissionen utgått ifrån ambitionerna och beskrivningarna i den digitala agendan samt det parallella arbetet kring indikatorer.

3.3.2. Avgränsningar

Kartläggningen har uteslutande inriktats mot nationella aktörer som arbetar på ett övergripande nationellt plan. Lokala initiativ eller regionala aktörer har inte inkluderats, och inte heller EUinitiativ. Enskilda individer och privata företag har exkluderats i kartläggningen såvida de inte har en märkbar närvaro inom sakområdet.

Universiteten och högskolorna kan i många fall vara relevanta aktörer inom flera av den digitala agendans sakområden. Det gäller både som kunskapsförsörjare och som utförare av projekt och andra konkreta insatser av direkt betydelse för utvecklingen inom en sakfråga. Lärosätenas roll för samhället uppmärksammas i många

• Sida 48
•  Original

sammanhang. Deras uppgift att samverka med det omgivande samhället, ofta kallad den tredje uppgiften tillkom den 1 januari 1997 och framgår av högskolelagen (1992:1434). En viktig del av uppdraget för lärosätena är att aktivt verka för att forskningsresultat kommer till nytta, bland annat genom att överföra kunskap till näringslivet och samhället i övrigt. I kartläggningen ingår lärosäten i vissa specifika fall. Det ska inte tolkas som att vi anser att det endast är dessa lärosäten som är betydelsefulla för den digitala agendans olika sakområden. De lärosäten som tas upp gör det mot bakgrund av att de har bedrivit verksamhet som haft en tydlig nationell profil och där it:s betydelse för verksamhetsområdet varit en kritisk faktor.

Kartläggningen är att betrakta som en ögonblicksbild som inkluderat de aktörer som tydligt påvisat sin närvaro inom den digitala agendans sakområden, vid tidpunkten för kartläggningen. Kartläggningen kan därför behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alternativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbiseenden kan vid behov givetvis rättas till.

• Sida 49
•  Original

4. Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden

I detta kapitel går vi igenom de fem sakområden i den digitala agendan som delbetänkandet fokuserar på (se avsnitt 1.3).

De fem sakområdena är:

• Digitalt innanförskap
• Jämställdhet
• Skola och undervisning
• Digital kompetens
• Entreprenörskap och företagsutveckling

För varje sakområde presenteras en genomgång av vilka indikatorer som vi föreslår för att följa utvecklingen, samt status, karaktär och relevans för de insatser och åtgärder som ingår i den digitala agendan. Vi visar också en utgångsbild över vad vi har valt att kalla sakområdenas digitala ekosystem, det vill säga de nyckelaktörer som har identifierats som verksamma inom respektive sakområde.

4.1. Digitalt innanförskap

Regeringens ambition på området är att fler ska kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som medborgare, företagare eller anställd. I agendan sägs också att det är viktigt att alla som vill har möjlighet att använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder oavsett personliga förutsättningar som ålder, funktionsnedsättning och kunskapsnivå eller andra förutsättningar som exempelvis socioekonomiska eller språkmässiga möjliga hinder. En viktig

• Sida 50
•  Original

principfråga är att produkter och tjänster som exempelvis webbplatser är tillgängliga och användbara så att alla faktiskt kan använda dem.

4.1.1. Indikatorer

I arbetet med att föreslå indikatorer på sakområdet har dessa relevanta nyckelformuleringar i den digitala agendan identifierats:

• alla som vill kan använda digitaliseringens möjligheter
• minskat utanförskap inom specifika grupper
• faktisk tillgång till dator och fasta eller mobila uppkopplingar med tillräcklig kapacitet
• tillgänglighet och användbarhet av offentliga tjänster.

Med en ökad digitalisering av samhället öppnas nya möjligheter till delaktighet för grupper som tidigare delvis ställts utanför. De tekniska hjälpmedlen ger till exempel grupper med olika former av funktionsnedsättningar nya möjligheter att kommunicera och ta del av information. Det som tidigare ibland har krävt dyra hjälpmedel, blir nu billigare och enklare för både individen och det omgivande samhället. Samtidigt så finns det en risk för att vissa grupper hamnar i ett nytt eller förstärkt utanförskap till följd av digitaliseringen. De indikatorer som valts ut för detta sakområde avser att följa hur olika grupper ges nya möjligheter att inkluderas i samhället samt att säkerställa att inte grupper exkluderas från digitaliseringens möjligheter.

Indikatorerna avser att mäta:

• tillgång till teknik och uppkoppling i befolkningen och specifika grupper
• grundläggande användning i hela befolkningen och specifika grupper
• användbarhet på internet.

Ambitionen för sakområdet är att alla som vill ska kunna använda digitaliseringens möjligheter. Det skulle innebära att vi bör fokusera på att mäta innanförskap i den grupp i befolkningen som säger sig vara intresserade av att använda internet. I gruppen icke-användare i dag säger majoriteten att de inte använder internet för att de helt

• Sida 51
•  Original

enkelt inte är intresserade. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2012¹uppger 87 % av befolkningen 12 år och uppåt att de använt internet minst någon gång. Av de som uppger att de aldrig gör det är det 58 % som anger att de är ointresserade av att använda internet. Baserat på det kan vi konstatera att vi har cirka 95 % användning i målgruppen.

I valet av indikatorer fokuseras den totala användningen, oavsett om personer vill använda internet eller inte. Ointresset kan också handla om att vissa ännu inte ser nyttan med internet för just dem. Om icke-användaren kände till de möjligheter som digitaliseringen ger kanske hon eller han trots allt skulle vara intresserad. Det är också tänkbart att ointresse är en omskrivning av andra skäl som till exempel att personen i fråga helt enkelt inte vågar eller kan.

För att förstå hur samhället digitaliseras är det viktigt att göra undersökningar där hela den svenska befolkningen ingår. Genom riksrepresentativa undersökningar skapas en generell bild av det svenska samhället. Risken är emellertid att vissa grupper inte synliggörs i tillräcklig omfattning i dessa undersökningar. Orsakerna till detta är flera och kan delvis relateras till designen av undersökningar men även till individers ovilja eller oförmåga att delta i undersökningar.

Ett generellt problem med större undersökningar är ofta att urvalet av respondenter begränsas i ålderssammansättning alternativt att undersökningar designas för specifika målgrupper som exempelvis internetanvändare. Det kan också vara svårt att få en helt representativ bild för de allra äldsta i befolkningen, bland annat på grund av hörselproblem eller andra funktionsnedsättningar som i vissa fall kan försvåra en intervju. En annan grupp som kan vara underrepresenterad är de som har begränsade kunskaper i det svenska språket, eftersom frågorna sällan översätts till andra språk.

Att alla får möjlighet att använda digitaliseringens möjligheter är en demokratisk och solidarisk fråga. Detta sakområde har därmed en stark påverkan på området demokrati. Det påverkas i sin tur av flera andra sakområden där delaktighet för alla byggs upp. Det är viktigt att säkerställa att alla har möjlighet att få uppkoppling till bredband. Genom att skapa en tryggare och säkrare digital miljö så förbättras förutsättningarna för att få flera människor att använda fler av digitaliseringens möjligheter. Det är också av betydelse att

¹ Svenskarna och Internet 2012, Findahl, O. http://www.internetstatistik.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2012

• Sida 52
•  Original

den tekniska utvecklingen och design av tjänster görs med hela befolkningen i åtanke.

Föreslagna indikatorer

Tabell 4.1 Föreslagna indikatorer för sakområde Digitalt innanförskap

Nr Indikator

Källa Tidpunkt Värde Ranking

1 Andel invånare (i åldern 16–74) som regelbundet (varje vecka) använt internet de senaste tre månaderna

[DAE] 2011 90,5 % 3

2 Andel invånare (i åldern 16–74) som aldrig använt internet

[DAE] 2011 4,6 % 2

3 Andel missgynnade invånare som regelbundet (varje vecka) använder internet

[DAE] 2011 82,5 % 3

4 Andel invånare (i åldern 16–74) som har beställt varor eller tjänster över internet de senaste 12 månaderna

[DAE] 2011 70,6 % 3

5 Andel internetanvändare (i åldern 16– 74) som laddat upp självskapat material till internet de senaste tre månaderna

[LOD2] 2011 27,6 % 10

6 Andel internetanvändare (i åldern 16– 74) som läst nyhetstidningar eller magasin på internet de senaste tre månaderna

[LOD2] 2011 77,5 % 3

7 Andel internetanvändare (i åldern 16– 74) som gjort bankärenden på internet de senaste tre månaderna

[LOD2] 2011 77,9 % 5

8 Andel internetanvändare (i åldern 16– 74) som deltagit i sociala nätverk på internet de senaste tre månaderna

[LOD2] 2011 53,6 % 5

9 Andel invånare (i åldern 12 år <) som inte brukar använda internet

[SE-SOI]

2012 13 %

10 Andel myndigheter som använder E-delegationens webbriktlinjer

[ED-USE]

11 Andel invånare som inte brukar använda internet men som skulle vilja göra det

[*ny*, SE-SOI]

2012 8 %

12 Andel av icke-användarna (i åldern 12 år <) som ”ibland” eller ”ofta” ber någon annan använda internet åt dem.

[SE-SOI]

2012 55,2 %

• Sida 53
•  Original

Nr Indikator

Källa Tidpunkt Värde Ranking

13 Andel invånare (i åldern 16–74) som använder internet via en mobiltelefon

[SCB/L OD2]

2012 59 %

(2012)

3 (2011)

14 Andel i befolkningen (i åldern 16–74) med funktionshinder som har tillgång till internet i hemmet

[SCB-ULF]

2011 72,9 %

15 Andel invånare (i åldern 16–74) med funktionshinder som använt internet på fritiden flera gånger i veckan eller varje dag

[SCB-ULF]

2011 53,6 %

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Ranking avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen.

Den digitala agendan för Europa innehåller fyra mål som vi har sorterat till sakområdet Digitalt innanförskap (indikatorer 1–4). I EUstatistiken finns även en hel del andra indikatorer kopplade till vanliga användandeområden som vi har lyft in (indikatorer 5–8) då vi anser dessa tillhöra grundläggande användning som vi kan förväntas att alla gagnas av att vara del i.

I den digitala agendan för Europa används en kombination av faktorer (ålder, utbildningsnivå och arbetsmarknadsstatus) för att identifiera en missgynnad grupp där risken för utanförskap är högre (indikator 3).

Tyvärr är redovisningen av statistik från EU begränsad till åldersspannet 16–74 år. Eftersom vi vet att användningen av internet bland äldre är lägre jämfört med andra ålderskategorier vill vi även följa utvecklingen i Sverige via frågor som finns i .SE:s undersökning Svenskarna och Internet (indikatorer 9 och 11) då denna studie inte har någon övre åldersgräns.

Det kan övervägas att även inkludera i vilken utsträckning Edelegationens webbriktlinjer, eller delmängden riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll (WCAG)², tillämpas. Det skulle kunna åstadkommas genom att kontrollera de mest använda svenska webbplatserna och inkludera även privat sektor. Många av de viktigaste webbplatserna för en internetanvändare är sådana som tillhandahålls av privata aktörer, till exempel banker, nyhetssidor och sociala nätverk. Då E-delegationen inte presenterat resultaten av sin undersökning i tid för vårt delbetänkande saknas värden på indikator 10.

² http://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/

• Sida 54
•  Original

För att ta del av tjänster via internet finns förenklat sett två vägar. Antingen använder sig en person själv av en tjänst eller så tar personen del av en tjänst genom att be någon annan använda den för sin egen räkning, så kallad proxy-användning. Andelen ickeanvändarna som tvingas att be någon annan om hjälp skulle möjligen kunna öka över tid om andra kanaler för att ta del av olika tjänster stängs ned. Det är tänkbart att sannolikheten är högre att en proxyanvändare själv börjar använda tjänster över internet jämfört med renodlade icke-användare, som aldrig tar hjälp av någon för att använda internet. Proxy-användare är uppenbarligen medvetna om vissa av de tjänster som finns på internet. Indikator 12 visar detta fenomen. Mellan åren 2011 och 2012 var andelen proxy-användare relativt konstant.

Vi har valt att inkludera internetanvändning via mobiltelefon som indikator 13. Det kan förefalla vara relativt avancerad användning men om nuvarande tillväxttakt håller i sig kommer vi att nå större delen av internetanvändarna i befolkningen via denna kanal inom några få år.

Kommentar

Sammantaget kan man se att Sverige ligger väldigt bra till när det gäller digital delaktighet i relation till övriga omvärlden. Här har vi lyckats nå ut till den breda befolkningen på ett sätt som många andra länder misslyckats med. Det beror till stor del på att vi har en hög andel användare i de äldre åldersgrupperna i förhållande till övriga världen.

Tillgången på indikatorer är relativt god så när som på att vi saknar information om vissa mindre grupper i samhället som riskerar att hamna utanför de statistiska intervjuundersökningar som ligger till grund för de flesta av indikatorerna på området.

När det gäller utvecklingen över tid kan vi däremot konstatera att vi når få nya användare med digitaliseringen. Utvecklingen har planat ut på relativt höga nivåer. De som kvarstår som icke-användare finns framför allt i de äldsta grupperna i samhället samt de som uppger sig vara ointresserade. Tidigare var det vanligare att icke-användare uppgav ekonomi, problem med att få tillgång till bredband och oro över krånglig teknik som skäl till att de inte började använda sig av internet.

• Sida 55
•  Original

4.1.2. Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.2 Status insatser och åtgärder inom sakområde Digitalt innanförskap

Insats/åtgärd Beteckning Målgruppsrelevans Status

Vägledning webbutveckling

01:01 Indirekt

Klar

Användbarhet i upphandlingar 01:02 Indirekt

Pågår

Strategi för funktionshinderspolitiken 01:03 Strategisk

Klar

Strategi för uppföljning av etillgänglighet

01:04 Strategisk

Klar

Frivilliga initiativ för digital delaktighet

01:05 Direkt

Pågår

Tillgänglighet och användbarhet etjänster

01:06 Indirekt

Pågår

Användningsforum

01:07 Strategisk

Klar

Uppdrag till Handisam att konkretisera förslag för ökad etillgänglighet

01:08 Strategisk

Pågår

Behov och möjligheter att stödja insatser för digitalt innanförskap

01:09 Strategisk

Uppstart

Statistikutveckling – it-användning hos personer med funktions-nedsättning

01:10 Strategisk

Pågår

Konsumentperspektiv i e-handel

01:11 Strategisk

Klar

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Merparten av insatserna och åtgärderna för digitalt innanförskap är under genomförande. För några av de insatser vars status är klar är det viktigt att aktiviteter fortsätter för att få fortsatt genomslag. Som exempel kan nämnas E-delegationens vägledning för webbutveckling. Även om vägledningen är klar är det viktigt att den sprids så att en bred kännedom uppnås.

Den övervägande delen av insatserna och åtgärderna är av strategisk karaktär och fokuserar på behovsanalyser av olika slag. Själva insatsen i sig träffar inte en specifik målgrupp. Insatserna är till stor del riktade mot att skapa information om vilka problem som finns inom tillgänglighet för personer med funktionshinder. Exempel på

• Sida 56
•  Original

detta är det arbete som Handisam utför tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) med syftet ta fram statistik om tillgänglighet och funktionshinder för att bättre kunna följa upp framsteg inom området.

Kampanjen Digidel 2013 är emellertid ett exempel på en insats som mer direkt vänder sig till icke-användarna av it av olika slag. Kampanjen är inte initierad av regeringen men finns omnämnd i en relativt bred insats där regeringen konstaterar att det sker många frivilliginsatser på området digitalt innanförskap. Regeringen har i januari 2013 gett Linnéuniversitetet i uppdrag att undersöka hur frivilliga initiativ arbetar för en ökad digital delaktighet³. Vi tolkar uppdraget som ett första steg inom ramen för åtgärden som handlar om att utreda behov och möjligheter att stödja insatser för digitalt innanförskap.

Relevans

I arbetet med att följa upp insatser och åtgärder har personer med inblick i sakområdet framhållit att digitalt innanförskap i viss mån är svårt att definiera och avgränsa.

Av genomgången framgår att den främsta målgruppen för insatser i dag tycks vara grupper med funktionshinder som av olika skäl i dag inte har samma möjligheter att använda it:s potential. Det kan till exempel vara orsakat av bristande funktionalitet på webbplatser och it-utrustning. De insatser och åtgärder som syftat till att minska det digitala utanförskapet inom dessa grupper är främst inriktade på att öka webbplatsers och webbverktygs användbarhet och på så vis minska det digitala utanförskapet.

Att e-handel nämns i sammanhanget kan tyckas vara överraskande. Området verkar inte passa in helt i sakområdet. Fokus är emellertid lagt på att bygga tillit till företeelsen för att få fler att våga handla på internet. På så vis kan risken för digitalt utanförskap på området minska. Frågan är möjligen en aning marginell sett till sakområdet i stort.

Överlag är insatserna och åtgärderna relevanta. Det finns emellertid en tyngdpunkt mot insatser och åtgärder på en strategisk nivå som inte syftar till att direkt påverka de som i dag står utanför det digitala samhället. Vidare omfattar sakområdet i första hand insatser

³ Dnr. N2013/249/ITP.

• Sida 57
•  Original

och åtgärder utifrån ett funktionshindersperspektiv. Kampanjen Digidel 2013 har ett vidare perspektiv. Den beräknas emellertid att avslutas i sin nuvarande form vid utgången av 2013.

4.1.3. Ekosystem

Sakområdets ambition är att alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

• fler kan använda digitaliseringens möjligheter
• utanförskapet minskar inom specifika grupper
• den faktiska tillgången ökar till dator och fasta eller mobila uppkopplingar med tillräcklig kapacitet
• tillgänglighet och användbarhet av offentliga tjänster ökar.

Det finns ett antal nyckelaktörer identifierade för sakområdet. Det finns intresseorganisationer för olika grupper i samhället, forskning inom området och ett antal myndigheter som har fokus på frågan.

Tabell 4.3 Identifierade aktörer inom sakområde Digitalt innanförskap

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Digidel 2013 Intresseorganisation Digidel 2013 är en nationell kampanj som via partnerskap strävar till att öka edelaktigheten och minska de digitala klyftorna i samhället

Eget initiativ

Handikappförbundens samorganisation

Intresseorganisation Tillgänglig och användbar informationsteknik är en intressefråga för Handikappförbundens samorganisation som består av stort antal funktionshindersförbund som slutits samman

Eget initiativ

• Sida 58
•  Original

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Handisam

Myndighet Handisam samordnar, påskyndar och följer upp funktionshinderspolitiken. Handisam har e-tillgänglighet och användarforum som regeringsuppdrag

Regeringsuppdrag

Hjälpmedelsinstitutet Myndighet Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum som bedriver verksamhet inom området tillgänglighet och design för alla

Regeringsuppdrag

Kammarkollegiet Myndighet Den statliga förvaltningsmyndigheten Kammarkollegiet genomför på uppdrag av regeringen initiativ inom användbarhet och tillgänglighet

Regeringsuppdrag

Pensionärernas Riksorganisation (PRO)

Intresseorganisation För PRO, som samlar ett stort antal pensionärer, är digitalt innanförskap en intressefråga

Eget initiativ

Post- och telestyrelsen (PTS)

Myndighet Post- och telestyrelsen genomför flera initiativ inom området digitalt innanförskap på uppdrag av regeringen

Regeringsuppdrag

SeniorNet Intresseorganisation SeniorNet är en ideell förening som verkar för att främja seniorers användning av informationsteknik

Eget initiativ

Svensk Biblioteksförening

Intresseorganisation Svensk Biblioteksförening är en ideell förening som samlar och verkar för alla typer av bibliotek

Eget initiativ

• Sida 59
•  Original

M andat i sakf rågan

Lite

Li tet St o r

1

5

7

2 3

4

6

8

9

Nr Namn

1

Digidel

2

Handikappförbundens samorganisation

3

Handisam

4

Hjälpmedelsinstitutet

5 Kammarkollegiet

6

Pensionärernas Riksorganisation (PRO)

7

Post- och telestyrelsen (PTS)

8

SeniorNet

9

Svensk Biblioteksförening

Aktörer som utöver dem som framgår av tabellen bör övervägas är bland andra Linnéuniversitetet och Kungliga biblioteket (KB). Linnéuniversitetet genomför på uppdrag av regeringen en utredning kring hur frivilliga initiativ bidrar till att öka den digitala delaktigheten. KB arbetar på nationell nivå för ökad digital inkludering inom ramen för sitt samordnings- och utvecklingsansvar för hela den svenska bibliotekssektorn. Det handlar till exempel om biblioteksstatistik och att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur planer för biblioteksverksamheten har utformats och hur de används.

Figur 4.1 Översikt aktörer inom sakområdet Digitalt innanförskap

• Sida 60
•  Original

Den mest pådrivande aktören är kampanjen Digidel 2013 som samordnas av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE). Kampanjen har skapat en kontaktyta för att samla insatser för att främja ökat digitalt innanförskap. Denna kontaktyta är en plattform för att engagera myndigheter, intresseorganisationer, företag och privatpersoner i att genomföra utbildningsinsatser som stödjer de som vill ta del av internet men som saknar den digitala kompetens eller den utrustning som behövs. Kampanjen är tidsbestämd och kommer att upphöra under året.

De starkast pådrivande myndigheterna är Post- och telestyrelsen (PTS) och Handisam som båda har fokus på digitalt innanförskap i hänseendet tillgänglighet för de grupper som hindras av olika funktionshinder. Inom detta område finns även en starkt pådrivande intresseorganisation i Handikappförbundens samorganisation.

Pensionärernas intresse inom sakfrågan representeras av Pensionärernas riksorganisation (PRO) och SeniorNet. PRO har frågan som en del av den övergripande agendan medan SeniorNet har digitalt innanförskap som sin huvudfråga.

Kommentar

I aktörsbilden återfinns ingen grupp som klart representerar dem som av kulturella eller andra skäl inte deltar i det digitala samhället. Samlingsorganisationer och lokala företrädare finns för dessa grupper, men inom ramen av denna kartläggning har ingen nationell aktör identifierats.

Svenska biblioteksföreningen ses som en representant för den grupp i samhället som har behov av tillgång till datorer via biblioteken. Men inte heller för denna grupp finns ett utpekat språkrör.

4.2. Jämställdhet

Ambitionen för sakområdet är att jämställdheten inom it-området ska öka kraftigt. Området kan utifrån skrivningar i den digitala agendan grovt delas in i två dimensioner. Den ena dimensionen handlar om att jämna ut könsfördelningen, dels bland yrkesverksamma inom it-området, dels inom it-relaterade utbildningar inom universitet och högskola. Den andra handlar om att öka intresset bland kvinnor för it och it-relaterade yrken samt att redan i grundskolan

• Sida 61
•  Original

öka intresset bland unga kvinnor för teknik, matematik och naturvetenskapliga ämnen.

4.2.1. Indikatorer

Området avser framförallt att mäta jämställdhet på it-relaterade utbildningar och bland anställda i it-sektorn, samt insatser som görs för att åstadkomma större jämställdhet.

Jämställdhet kopplat till it gäller i första hand könsbalansen för yrkesverksamma samt kvinnors karriärvägar i it-relaterade sammanhang. När det gäller den generella användningen av it i Sverige är skillnaden mellan män och kvinnor liten. I den tidiga digitaliseringen anammade dock män it och internet något tidigare än kvinnor. Skillnaden, mätt i total andel som använder sig av internet, har i dag i stort försvunnit. Trots det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors användning som framträder vid en närmare analys på aktivitetsnivå och inom olika åldersgrupper. Det är i vissa fall kvinnor som använder internet mer och i vissa fall män.

En skillnad mellan män och kvinnor är att män som grupp är något tidigare med att testa ny teknik. Det gör att det initialt uppstår skillnader men dessa jämnas ofta ut över tiden. En förklaring kan kanske ses i undersökningen Svenskarna och internet, som konstaterar en tydlig skillnad mellan män och kvinnor gällande intresse för tekniska prylar. Män säger sig i klart större utsträckning än kvinnor vara intresserade av sådana. Detta kan handla om att kvinnor inte ser den omedelbara nyttan, eller om att teknikprylar traditionellt varit maskulint kodade och exempelvis marknadsförts mer till pojkar och män.

Vi har valt indikatorer som mäter könsfördelningen i olika yrkeskategorier oavsett branschtillhörighet. Det är viktigt för att inte könsskillnader inom en hel bransch döljs genom att olika yrkeskategorier har olika könsfördelning. Ett genomsnitt kan dölja viktiga skillnader mellan grupper när de slås ihop.

• Sida 62
•  Original

Föreslagna indikatorer

Tabell 4.4 Föreslagna indikatorer för sakområde Jämställdhet

Nr Indikator

Källa Tidpunkt Värde Ranking

1 Andel kvinnliga nybörjarstudenter på gymnasier med teknisk inriktning

[SV] 2012 16 %

2 Andel kvinnor bland nybörjarstudenter (högskola och universitet) med inriktning mot it

[SCB-LSS]

2010 23 %

3 Andel kvinnor som tar examen (högskola och universitet) med inriktning mot it

[SCB-LSS]

2010 23 %

4 Andel kvinnor bland nybörjardoktorander med inriktning mot it

[SCB-LSS]

2010 22 %

5 Andel kvinnor inom it-branschen och årlig förändring

[SCB-LSS]

2010 (2009)

19,5 %

(19,2 %)

6 Andel kvinnliga it-chefer och skillnad mot andel kvinnliga chefer med särskilda funktioner på arbetsmarknaden som helhet

[SCB-LSS]

2010 18 % jmf m 31 %

7 Andel kvinnor i ledande befattning i svenska noterade it-bolag, samt skillnad mot samtliga bolag

[AP2/NIS] 2011 9,4 % jmf m

16,3 %

8 Andelen kvinnor i styrelser i svenska noterade it-bolag, samt skillnad mot samtliga bolag

[SRSB] 2010 22,9 %

jmf m

21,1 %

9 Andel sysselsatta kvinnor i nystartade företag (Programmering och informationstjänster)

[TA] 2010 16 %

10 Kvinnors standardvägda löneandel inom it-sektorn

[TA] 2010 94 %

11 Jämförelsetal andelen kvinnor som säger sig vara intresserade (Uppger 4 el 5 på 5-gradig skala) av tekniska prylar, i förhållande till männens intresse. (1 innebär lika stort intresse)

[SE-SOI] 2012 0,563

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Ranking avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen.

• Sida 63
•  Original

Rapporten Uppföljning av handlingsplanen Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt från Tillväxtanalys⁴innehåller en bra sammanfattning av vilken statistik som finns tillgänglig inom området. Ovanstående förslag bygger i stort på denna sammanställning.

På gymnasial nivå är det utbildningar med teknisk inriktning som innefattar fördjupningar närmast relaterade till it- och medieteknik. Om man senare på högskola/universitet vill studera med inriktning mot it är det inte avgörande att man valt teknisk utbildning på gymnasiet. Däremot kan det vara så att valet av gymnasieutbildning säger något om intresset för ett framtida it-yrke. Tittar man på andelen flickor av de sökande till teknisk utbildning är det 16 % år 2012. I tredje året på gymnasiet var det 7 % flickor av dem som gick informations- och medieteknisk inriktning på teknikprogrammet.

Kommentar

Vi har i dag bristfällig tillgång till indikatorer när det gäller vilka som startar, äger och driver nya it-företag. Hur stor andel av dessa som är kvinnor kan vara en viktig faktor att titta på när det gäller jämställdheten i it-branschen. Digitaliseringskommissionen avser att fortsätta titta på utvecklingen inom området.

Indikatorn avseende löneskillnad i it-branschen visar att kvinnorna har lägre lön än männen. Skillnaden är 6 procentenheter vilket är samma som för samhället i stort.

Det råder brist på indikatorer som ger internationell jämförbarhet när det gäller jämställdheten i it-sektorn. Digitaliseringskommissionen har framfört till EU-kommissionen att de bör verka för att få fram indikatorer då detta är ett prioriterat område inom arbetet för den europeiska digitala agendan. 2007 publicerade OECD en rapport⁵ där de sammanställt resultat om andelen kvinnor som arbetar i it-sektorn. Här placerade sig Sverige som femte land i Europa. En av svårigheterna med detta är att klassificera vad som är ett yrke inom it-sektorn. Mer eller mindre alla yrken involverar något slag av it-användning, om det så bara är att anmäla sjukdom eller rapportera arbetstid via en dator.

⁴ http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/working-paper-pm/working-paper-pm/4-2-2012-uppfoljning-av-handlingsplanen-jamstalld-it-utveckling-for-okad-tillvaxt.html ⁵ ICTs and Gender, OECD Digital Economy Papers, http://www.oecd-ilibrary.org/scienceand-technology/icts-and-gender_231011217663

• Sida 64
•  Original

Bilden av att det är få kvinnor i it-branschen är tydlig. Andelen kvinnor i it-yrken har ökat något under åren 2006–2010 men endast från 18,2 till 19,5 %. Inom utbildning ser bilden ungefär lika ut. Andelen kvinnliga nybörjarstudenter inom it hade en nedgång fram till 2004 vilket sedan speglar sig i andelen utexaminerade runt 2009. Då andelen nybörjarstudenter sedan svackan 2004 kontinuerligt ökat ser vi nu också en ökning i examinerade vilket sedan påverkar antalet yrkesverksamma. Ökningen är relativt liten.

4.2.2. Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.5 Status insatser och åtgärder inom sakområde Jämställdhet

Insats/åtgärd Beteckning Målgruppsrelevans Status

Handlingsplan för jämställd itutveckling för ökad tillväxt

19:01 Strategisk

Klar

Kartläggning av initiativ – kvinnors delaktighet i it- och telekomsektorn

19:02 Strategisk

Klar

Tidigare utredningar med förslag för ökad jämställdhet inom skola och högskola

19:03 Strategisk

Klar

Mål för rekrytering av kvinnliga professorer till lärosäten

19:04 Indirekt

Klar

Nationell konferens – jämställd it för ökad tillväxt

19:05 Strategisk

Klar

Öka andelen kvinnor i it-yrken och itrelaterade utbildningar

19:06 -

Uppstart

Uppföljning av tidigare handlingsplan om jämställd it-utveckling för ökad tillväxt

19:07 Strategisk

Klar

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

I stort sett samtliga insatser och åtgärder som ingår i sakområdet är avslutade. Området består huvudsakligen av beslutade insatser som redan var genomförda när den digitala agendan presenterades. Samtidigt är en av åtgärderna som regeringen listar i det närmaste en upprepning av sakområdets övergripande ambition. Det handlar om åtgärden att andelen kvinnor i it-yrken och it-relaterade utbild-

• Sida 65
•  Original

ningar ska öka kraftigt fram till år 2020. Det framgår inte alls vilken typ av mer konkreta insatser som regeringen anser vara nödvändiga för att åtgärden ska genomföras i egentlig mening varför status för åtgärden bedöms vara i sin uppstartsfas. Av detta skäl uppges ingen målgruppsrelevans för åtgärden.

Insatserna och åtgärderna har huvudsakligen karaktären av behovsanalyser av olika slag. Det handlar om uppföljning av redan beslutade strategier eller genomförande av en konferens på temat. I en insats hänvisas till tidigare utredningar, till exempel Delegationen för jämställdhet i högskolan. Det framkommer egentligen inte vilka av deras förslag som främst är tänkta att bidra till att ambitionen för sakområdet uppnås.

En av insatserna som tas upp är att KTH uppdragits att ta fram en handlingsplan för jämställdhet i it-sektorn. Handlingsplanen presenterades 2006 i rapporten Jämställd it-utveckling för ökad tillväxt⁶. I rapporten presenteras en rad åtgärder som regering, itföretag samt lärosäten kan genomföra för att främja kvinnors intresse för att arbeta i it-sektorn. Tillväxtanalys fick 2012 i uppdrag av regeringen att följa upp KTH:s handlingsplan för att se i vilken utsträckning förslagen genomförts hos de tre målgrupperna. Många insatser är riktade mot företag och kräver ett stort deltagande från deras sida. Av uppföljningen framgår emellertid att många företag inte har känt till att en handlingsplan funnits. Flera av de företag som Tillväxtanalys intervjuade arbetade däremot redan med frågorna i olika utsträckning och även många av de saker som KTH föreslagit i sin rapport.

Relevans

Förutom handlingsplanen som utformats av KTH anges i den digitala agendan få konkreta insatser för att påverka jämställdheten i itsektorn. Ett exempel på en åtgärd med ett mer tydligt syfte är att regeringen ska återkomma med mål om rekrytering av kvinnliga professorer. Däremot är insatsen inte knuten direkt till it-området utan gäller utbildningsområdet generellt. Reflektionen är att få insatser som redovisas är riktade mot en målgrupp som påverkar deltagandet av kvinnor inom it-branschen. Istället ligger fokus på be-

⁶ Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt – Handlingsplan för att främja jämställdheten inom IT-området med fokus på näringslivet, KTH, dnr. V-2006-0972, doss. 29.

• Sida 66
•  Original

hovsanalyser av olika slag. Dessa kan vara av stor betydelse, men det är svårt att se på vilket sätt och i vilket sammanhang kunskapen är tänkt att omsättas i framtida insatser och åtgärder.

4.2.3. Ekosystem

Sakområdets ambition är att jämställdheten inom it-området ska öka kraftigt. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

• jämställdheten inom it-området ökar.
• andelen kvinnliga sökande till naturvetenskapliga/tekniska ämnen blir högre.
• andelen kvinnor i it-relaterade yrken och utbildningar ökar.
• fler kvinnor kan delta i utvecklingen av digitaliseringen och dess möjligheter.

Tabell 4.6 Identifierade aktörer inom sakområde Jämställdhet

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Geek girl meetup Intresseorganisation och nätverk

Geek girl meetup är ett forum för tjejer intresserade av web, kod och affärsutveckling som syftar till att skapa nya nätverk och lyfta kvinnliga förebilder i branschen

Eget initiativ

IT&Telekomföretagen Branschorganisation IT&Telekomföretagen, som är en medlemsorganisation för företag inom it- och telekomsektorn, genomför det återkommande initiativet Womentor och ansvarar för webbplatsen VäljIT

Eget initiativ

Luleå Tekniska Universitet

Högskola, universitet och forskningsinstitut

Luleå tekniska universitet har Genus och teknik som forskningsämne (nationell nivå)

Forskning

• Sida 67
•  Original

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Microsoft

Företag Microsoft är ett globalt företag som instiftat priset Årets it-tjej och driver initiativet DigiGirlz för att främja tjejers teknikintresse

Eget initiativ

Rättviseförmedlingen Intresseorganisation Rättviseförmedlingen är en form av förmedlingsverksamhet med inriktning på jämställdhet

Eget initiativ

Universitetskanslerämbetet

Myndighet Myndigheten som delvis ersätter Högskoleverket ansvarar för den tidigare Dele-

gationen för Jämställdhet i högskolan

Regeringsuppdrag

Vinnova

Myndighet Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet som bland annat finansierar ITK-forskning i förändring

Forskning

Winnet Sverige Intresseorganisation och nätverk

Winnet är en ideell förening och ett nationellt nätverk för kvinnor

Eget initiativ

Gränsdragningen inom detta sakområde är svår då vi söker nationella insatser och aktörer. Ytterligare överväganden kommer att behöva göras speciellt kring forskningsaktörerna och när de kan anses arbeta nationellt. Som exempel kan nämnas Blekinge Tekniska Högskola som har en professur i ämnet ICT and Gender Research.

De lärosäten som bedriver it-utbildningar har sällan nationella initiativ att uppvisa och har därför här inte ansetts vara nyckelaktörer. Några av högskolorna har specifika rekryteringsinitiativ som exempelvis studieveckor och introduktionsdagar riktade till flickor, men saknar nationell samverkan inom området.

• Sida 68
•  Original

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

1

2

4

3

5

6

7

8

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

Geek girl meetup

IT&Telekomföretagen

Luleå Tekniska Universitet

Microsoft

Rättviseförmedlingen

Universitetskanslerämbetet

Vinnova

Winnet Sverige

Figur 4.2 Översikt aktörer inom sakområdet Jämställdhet

• Sida 69
•  Original

Kommentar

Det finns ingen myndighet som tydligt har agerat i denna specifika sakfråga och som har identifierats under denna analys. Den av regeringen utpekade ansvariga myndigheten är Universitetskanslersämbetet som sedan årsskiftet 2012/2013 ansvarar för tillsyn av Sveriges universitet och högskolor. Frågan om jämställdhet inom it-branschen har, utöver branschdrivna initiativ, främst uppmärksammats genom olika uppdrag från Näringsdepartementet. Tillväxtverket har genomfört en konferens kopplad till frågan och Tillväxtanalys har haft i uppdrag att följa upp den handlingsplan som KTH tidigare tagit fram på uppdrag av regeringen.

4.3. Skola och undervisning

Ambitionen för sakområdet är dels att elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning, dels att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Strategiska frågor som tas upp i den digitala agendan handlar om tillgången till och användningen av datorer och it i undervisningen, it-kompetens hos eleverna, lärarnas kompetens att använda it samt att lärare har förståelse för de möjligheter som it skapar för eleverna. Dessutom nämns att användning av it kan bidra till en effektiv administration av skolan.

4.3.1. Indikatorer

Indikatorerna för sakområdet Skola och undervisning baseras huvudsakligen på Skolverkets kartläggning It-användning och itkompetens i skolan samt European Schoolnets Survey of Scools: ICT in Education⁷. Skolverkets studie har gjorts vart tredje år och resultaten för 2012 års studie presenterades i april 2013⁸. European Schoolnets studie genomfördes under 2011 och presenteras även den i april 2013. Tyvärr har vi inte tillgång till mera frekvent

⁷ https://ec.europa.eu/digital-agenda/node/51275 ⁸ http://www.skolverket.se/publikationer?id=3005

• Sida 70
•  Original

genomförda studier för området vilket är en brist utifrån de kriterier vi ställt upp för val av indikatorer.

På lång sikt påverkar området den digitala kompetensen både i samhället i stort och när det gäller professionell it-kompetens. Det gör att det i förlängningen också påverkar jämställhet och företagsutveckling och entreprenörskap samt forskning och innovation.

Föreslagna indikatorer

Tabell 4.7 Föreslagna indikatorer för sakområde Skola och undervisning

Nr Indikator

Källa Tidpunkt Värde Ranking

1 Genomsnittligt antal datorer per 100 elever i klass 4 och 8

[ESN-SIE]

2011 43 3

2 Antal datorer/surfplattor per 100 elever grundskola

[SV-UIS]

2012 33

3 Antal datorer/surfplattor per 100 elever gymnasieskola

[SV-UIS]

2012 77

4 Andel (%) lärare som har tillgång till en egen personlig dator eller surfplatta på arbetet, tillhandahållen av arbetsgivaren i gymnasieskola

[SV-UIS]

2012 94 %

5 Andel (%) lärare som har tillgång till en egen personlig dator eller surfplatta på arbetet, tillhandahållen av arbetsgivaren i grundskola

[SV-UIS]

2012 77 %

6 Frekvens av lärares it-baserade aktivitet i klassrummet. 1=aldrig eller nästan aldrig, 2=flera gånger i månaden, 3=minst en gång/vecka och 4=varje dag eller nästan varje dag

[ESN-SIE]

2012 1,98 15

7 Elevers självförtroende avseende sin digitala kompetens i klass 8 och gymnasiet

[ESN-SIE]

2011 2,79 10

8 Lärares självförtroende avseende deras digitala kompetens (1=inget, 4=mycket) i grundskola och gymnasiet

[ESN-SIE]

2011 3,1 12

9 Lärare som deltagit i kompetensutveckling för it (% av andel studenter)

[ESN-SIE]

2011 34 % 14

10 Andel (%) lärare som tycker att dator ska användas mycket mer eller mer i grundskolan

[SV-UIS]

2012 72 %

• Sida 71
•  Original

Nr Indikator

Källa Tidpunkt Värde Ranking

11 Andel (%) lärare som tycker att dator ska användas mycket mer eller mer i gymnasieskolan

[SV-UIS]

2012 43 %

12 Har en it-plan grundskola

[SV-UIS]

2012 51 %

13 Har en it-plan gymnasieskola

[SV-UIS]

2012 58 %

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Ranking avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen. Rankningen för indikatorerna är ibland beräknad som ett genomsnitt baserat på rankningar för flera delmått.

Måttet på om lärare tycker att dator och it ska användas mer i skolan kan vara en bra indikation på deras inställning till möjligheterna med it i skolan och därmed en viktig förutsättning för utvecklingen. Däremot är det ett komplicerat mått att använda för attityd då ett högt värde skulle indikera en positiv attityd medan ett sjunkande mått skulle kunna förklaras av en ökad användning. Vi väljer att inkludera det i nuläget då vi ser att användningsnivåerna generellt är låga och vi tror att den enskilda lärarens inställning är en faktor som skulle kunna driva på utvecklingen. När tillgångs- och användningsnivåerna är högre kan det övervägas om måttet ska ersättas med andra mått.

Vi har tittat på tillgången till trådlösa nätverk för uppkoppling till internet på skolan som en möjlig indikator, men då 80–90 % har det enligt Skolverkets undersökning, valde vi att exkludera det.

Vi har valt att exkludera användning av dator i förskola när vi tittar på användning bland barnen. Frågan i Skolverkets undersökning är något oklart formulerat då den mäter användningsfrekvens på ”ett eller flera barn”. Det gör att en hög siffra skulle kunna innebära att ett enskilt barn använder dator mycket.

Vi saknar i dagsläget indikatorer på i vilken utsträckning digitala lärresurser finns tillgängliga och används. Inom området börjar så kallade öppna lärresurser på internet bli tillgängliga. Det skapas och publiceras eget utbildningsmaterial i olika former på internet. Utbudet och användningen av öppna lärresurser är ett intressant område som Digitaliseringskommissionen avser att arbeta vidare med att försöka ta fram mått på, liksom för kommersiella resurser.

När det gäller tillgången till teknik går det att mäta detta bredare än enbart i termer av tillgång till datorer och surfplattor. Skolverket mäter till exempel tillgång till projektorer, digitalkameror och

• Sida 72
•  Original

interaktiva tavlor i sin undersökning. Då det blir något för specifikt att mäta dem enskilt är det tänkbart att överväga någon form av delindex avseende tillgången till utrustning. Vi begränsar oss emellertid till enbart tillgång till datorer eller surfplattor.

Kommentar

Sammanfattningsvis kan vi se att vi ligger i toppen av de europeiska länderna när det gäller tillgång till teknik men att vi hamnar efter i användningen av den. Norge och Danmark är länder som också återfinns i toppen avseende tekniktillgång. Däremot ligger dessa båda länder högre än Sverige avseende användningen av tekniken. I ett europeiskt perspektiv placerar sig Sverige i mellanskiktet avseende andelen lärare som har kompetensutvecklat sig inom it. Lite drygt hälften av grund- och gymnasieskolorna har en it-plan upprättad.

När vi följer utvecklingen på nationell nivå ser vi inte eventuella skillnader mellan kommuner, olika skolhuvudmän eller andra delmängder. Skolverket konstaterar dock i sin rapport att det finns stora skillnader i digitaliseringen av för- och grundskola mellan olika huvudmän. På gymnasienivå är skillnaderna mindre. Här kan det finnas anledning att identifiera vilka indelningar som ger de största skillnaderna och följa dessa med indikatorer.

En förutsättning för användning och i förlängningen effekter av den, är tillgång till tekniken. Trots att tillgång i sig inte skapar önskade effekter konstaterar Skolverket att det finns ett samband mellan grundläggande it-kompetens och tillgången till dator. Samtidigt pekar Skolverket på ett stort behov av kompetensutveckling för att kunna använda it som pedagogiskt verktyg. Vi har fokuserat vårt arbete på grund- och gymnasienivå då detta är den huvudsakliga inriktningen i den digitala agendan. I det här arbetet saknas digitaliseringen av de svenska högskolorna och universitetens utbildningsverksamhet, samt Komvux och sfi. Det är något vi avser att fortsätta arbetet med och utöka antalet indikatorer för, i den mån det är möjligt.

• Sida 73
•  Original

4.3.2. Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.8 Status insatser och åtgärder inom sakområde Skola och undervisning

Insats/åtgärd Beteckning Målgruppsrelevans Status

Medel för utveckling av användning av it i undervisning

08:01 Direkt

Klar

Nya ämnesplaner för gymnasieskolan 08:02 Indirekt

Klar

Skolverket följer upp it-användning och it-kompetens i skolan

08:03 Strategisk

Pågår

It-baserade prov inom sfi

08:04 Direkt

Klar

Skolans huvudmän ansvarar för att läroplaner följs

08:05 Indirekt

Pågår

It som plattform i kompetensutvecklingsinsatser

08:06 Direkt

Pågår

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Flera av insatserna och åtgärderna inom området är breda strategiska åtgärder för att främja användandet av it i skolan på bred front. Ett exempel på en insats är Skolverkets uppdrag att kontinuerligt följa upp utvecklingen av it-kompetens i skolan på alla nivåer samt att it förts in som läromål i läroplaner på alla nivåer av skolan. På flera punkter är åtgärderna som redovisas i agendan konstateranden av olika slag. Som exempel kan nämnas skrivningen ”it är ett av skolans lärverktyg, som behövs för att nå skolans mål”. Skrivningen återfinns som en beslutad insats i den digitala agendan. Vi har valt att inte definiera skrivningen som en insats.

Ovanstående ger vid handen att några insatser och åtgärder mer eller mindre ständigt är pågående. Utifrån förutsättningarna för arbetet har det inte varit möjligt att närmare bedöma intensiteten eller undersöka vilka konkreta aktiviteter som faktiskt genomförs. Åtgärden att it ska fungera som en plattform i kompetensutvecklingsinsatser är pågående då flera underliggande aktiviteter kan rymmas inom åtgärden.

Åtgärden om it-baserade prov inom svenskundervisning för invandrare (sfi) definieras som klar då åtgärden avbrutits. Skolverket har konstaterat att det finns en stor utvecklingspotential för itbaserade slutprov inom sfi, men att bland annat tekniska förutsätt-

• Sida 74
•  Original

ningar i skolorna har inneburit utmaningar som behöver ses över⁹. Regeringen beslöt under 2012 i samband med ändring av Skolverkets regleringsbrev att inget fortsatt utvecklingsarbete ska bedrivas.

Nya ämnesplaner för gymnasieskolan infördes 2011 och genomförandestatus är därför klar. Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen och se vilket genomslag de nya ämnesplanerna fått i praktiken.

Relevans

Det finns två tydliga ambitioner inom sakområdet. Dels ska elever och lärare ha tillgång till modern it-utrustning, dels ska eleverna få kunskap att använda it som ett verktyg för kunskapsinhämtning, kommunikation, skapande och lärande.

Övergripande styrdokument för grund- och gymnasieskola som nämns kan sägas ta fasta på det senare.

Ambitionen som handlar om tillgången till moderna it-baserade lärverktyg täcks inte av insatserna och åtgärderna. Samtidigt är bilden att tillgången till it-utrustning varierar i hög utsträckning mellan olika platser i landet. Det skiljer sig också åt hur mycket fokus skolhuvudmännen i landet lägger på att förse skolorna med rätt utrustning.

Ett annat område som har lyfts fram som viktigt i samband med uppföljningen, men som inte omnämns i den digitala agendan, är behovet av kompetensutvecklingsinsatser som inriktas på hur it kan användas som pedagogiskt verktyg.

En åtgärd är att it ska användas som plattform i kompetensutvecklingsinsatser riktade till lärare. Det handlar om att använda it som distributionskanal för fortbildningsmaterial av olika slag. Frågan är om inte en sådan användning kan anses vara självklar i dag.

Personer med inblick i de insatser som genomförs ger bilden av att det är viktigt att blicka framåt och formulera nya insatser inom området. Även om flera insatser i strikt mening är genomförda återstår mycket. Även om it har förts in som en del av ämnes- och kursplaner bör detta snarast betraktas som en löpande prioritering där mycket utvecklingsarbete återstår i praktiken.

En central fråga i sammanhanget är att ansvaret för praktiskt utvecklingsarbete ligger på skolans huvudmän, det vill säga hos

⁹ Delredovisning av uppdrag om mål och prov på varje studieväg i svenskundervisning för invandrare (sfi), 2011-03-30, Skolverket (dnr. 73-2010:381).

• Sida 75
•  Original

kommuner och fristående aktörer. I en av åtgärderna som tas upp i den digitala agendan konstaterar regeringen att skolans huvudmän har ansvar för att läroplaner med kurs- respektive ämnesplaner följs och att det är positivt om dessa samverkar med andra berörda aktörer så att målet nås med god kvalitet i hela landet. Ansvaret för mycket av det faktiska genomförandearbetet ligger med andra ord på skolans huvudmän.

4.3.3. Ekosystem

Sakområdets ambition är dels att elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning, dels att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

• varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
• den digitala kompetensen hos eleverna förbättras efter grundskolan
• det finns bra digitala läroverktyg och användning av dessa
• den digitala kompetensen hos personalen höjs.

Tabell 4.9 Identifierade aktörer inom sakområdet Skola och undervisning

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Datorn i utbildningen (DIU)

Intresseorganisation Föreningen DIU arbetar med att bygga nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling kring it och lärande i svensk ungdomsskola

Eget initiativ

Friskolornas riksförbund

Branschorganisation Förbundet är branschorganisation för utbildning och barnomsorg i enskild regi. Digitalisering finns på agendan.

Eget initiativ

• Sida 76
•  Original

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Lärarförbundet Branschorganisation Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund för lärare av alla kategorier, studie- och yrkesvägledare, skolledare och lärarstuderande. Digitalisering finns på agendan.

Eget initiativ

Lärarnas riksförbund Branschorganisation Förbund som ingår i SACO och organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Digitalisering finns på agendan.

Eget initiativ

Skolinspektionen Myndighet Myndigheten är tillsynsmyndighet för hela skolområdet. It i skolan finns på Skolinspektionens agenda.

Regeringsuppdrag

Skolverket

Myndighet Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Skolverket har regeringsuppdrag inom området it i skolan.

Regeringsuppdrag

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

Intresseorganisation .SE är en oberoende allmännyttig organisation. Stiftelsen driver Webbstjärnan, en tävling för skolelever som syftar till att främja digital kompetens.

Eget initiativ

• Sida 77
•  Original

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner. SKL driver projektet Skola i e-samhället.

Eget initiativ

Kartläggningen har inte inkluderat de enskilda skolorna eller kommunerna utan fokuserar på de som företräder skolor, personal och kommuner.

Det finns ett flertal aktörer inom området av olika karaktär. Både branschorganisationer, myndigheter och nätverk är verksamma inom sakområdet.

• Sida 78
•  Original

Figur 4.3 Översikt aktörer inom sakområdet Skola och undervisning

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

9

2

5

6

14

1

5

4 3

8

6

10 5 2

10 5 7

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

DiU

Friskolornas riksförbund

Lärarförbundet

Lärarnas riksförbund

Skolinspektionen

Skolverket

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Tidningsutgivarna

• Sida 79
•  Original

Frågan om digitala verktyg och teknik präglas av den decentraliserade beslutsmodellen. Ansvarig myndighet är Skolverket med stöd av Skolinspektionen. Dessa båda myndigheter bedöms vara pådrivande, dock inte alltid i sakfrågan.

Kommentar

Området präglas av en decentraliserad modell. Det är de enskilda skolorna i kombination med kommunerna som sannolikt har den största möjligheten att påverka digitaliseringen av processer och val av it-stöd.

Rörande elevers och lärares digitala kompetens finns flera aktörer, men det finns inget nätverk eller organisation som har detta som sin huvudfråga. Det finns utrymme för en nätverksorganisation som samlar de frågeställningar som rör elever och digitalisering.

4.4. Digital kompetens

Den övergripande ambitionen inom sakområdet digital kompetens är att alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att bli anställningsbara eller kunna starta och driva företag.

Ambitionen fokuserar på betydelsen av bred it-kompetens hos arbetstagare och företagare. Samtidigt lyfter den digitala agendan fram företagens kompetensförsörjningsbehov inom it-området. Det perspektivet avspeglas däremot inte fullt ut i sakområdets övergripande ambition.

4.4.1. Indikatorer

I arbetet med att föreslå indikatorer på sakområdet har relevanta nyckelformuleringar i den digitala agendan identifierats. Dessa är:

• god digital kompetens bland alla i arbetsför ålder
• säkra en nationell kompetensförsörjning.

Området handlar om att säkerställa att hela den vuxna befolkningen har nödvändig digital kompetens, framför allt för att klara sig i yrkeslivet, men också att samhället får tillgång till de olika former av it-

• Sida 80
•  Original

kompetens, eller avancerad digital kompetens, som krävs för att Sverige ska nå det it-politiska målet.

De insatser som görs på grundskolenivå i dag kommer att få effekter på den vuxna befolkningen på sikt. Fram till att sådana effekter får genomslag behövs eventuellt insatser för att lyfta den generella kompetensen i befolkningen. När det gäller den mest grundläggande nivån av digital kompetens, till exempel att för första gången använda internettjänster, så ligger detta inom området Digitalt innanförskap.

Inom EU har man gjort bedömningen att det kommer att vara stor brist på avancerad digital kompetens i framtiden. Våren 2013 lanserades Grand Coalition for Digital Jobs¹⁰, en kraftsamling för att säkerställa tillgången på digital kompetens i Europa för att bidra till ett gynnsamt startup-klimat och konkurrenskraftiga företag. Sverige har konstaterat att risken för överskott på olika former av avancerad digital kompetens är mycket liten och vi behöver verka för ökat intresse och utbildning på området.

Flera av den digitala agendans sakområden är beroende av att hela befolkningen har god digital kompetens. I takt med att allt fler traditionellt sett analoga yrken i större utsträckning blir digitala, krävs en bredare digital kompetens i befolkningen.

Området är nära sammankopplat med digitalt innanförskap när det gäller kompetens i befolkningen som helhet. För att öka den generella it-kompetensen är en förutsättning att individer använder it.

Området påverkar sedan flera andra områden, speciellt när det gäller den professionella it-kompetensen. Skola och undervisning är ett område som påverkar den digitala kompetensen på längre sikt. Det finns indikatorer som vi kommer att överväga för sakområdet Forskning och innovation som skulle kunna vara relevanta även på det här området. Som exempel kan nämnas mått på andel examinerade inom vetenskap och teknologi och andel som skrivit ett eget datorprogram.

¹⁰ http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/grand-coalition-digital-jobs-0

• Sida 81
•  Original

Föreslagna indikatorer

Tabell 4.10 Föreslagna indikatorer för sakområde Digital kompetens

Nr Indikator

Källa Tidpunkt Värde Ranking

1 Sveriges jämförelsetal och rankning i OECD:s kommande mätningar av vuxnas färdigheter i problemlösning i teknikintensiva miljöer

[PIAA C]

2 Andel datoranvändare (i åldern 16–74) med medium eller hög datorkompetens (utifrån Eurostats klassning, baserat på hur många av ett antal definierade aktiviteter de tillfrågade har genomfört)

[LOD 2]

2011 68,5 % 6

3 Andel datoranvändare (i åldern 16–74) med medium eller hög internetkompetens (utifrån Eurostats klassning, baserat på hur många av ett antal definierade aktiviteter de tillfrågade har genomfört)

[LOD 2]

2011 62,4 % 2

4 Andel individer (i åldern 16–74) som anser att nivån på deras it–kompetens skulle utgöra ett hinder om de skulle söka nytt jobb inom ett år

[LOD 2]

2011 7,9 % 4

5 Andel datoranvändare som (någonsin) skapat en webbsida

[LOD 2]

2011 19,1 % 5

6 Andel invånare (i åldern 16–74) som genomfört en kurs på internet de senaste tre månaderna

[LOD 2]

2011 5,4 % 19

7 Andel kommuner som arbetar aktivt för att säkerställa medarbetarnas kompetens avseende it

[eB]

8 Jämförelsetal för nivån av kompetensbrist inom it på kort sikt, baserat på SCBs Arbetsmarknadsbarometer

[SCB -AB]

9 Jämförelsetal för prognostiserad kompetensbrist inom it på lång sikt, baserat på SCBs Trender och Prognoser

[SCB -T&P]

10 Andel av företagen över 10 anställda som har anställd it-specialist (huvudsaklig arbetsuppgift)

[SCB -FIT]

2012 23 %

11 Andel av företagen som rekryterat till itspecialist och upplevt svårighet att tillsätta tjänsten

[SCB -FIT]

2011 54 %

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Ranking avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen.

• Sida 82
•  Original

OECD kommer 2013 eller 2014 att publicera resultatet från en ny intressant mätning av färdigheter som vuxna behöver för att fungera på arbetsmarknaden – läsförståelse, matematik och förmåga att lösa problem i teknik-intensiva miljöer (indikator 1). Mätningen sker inte genom självskattning utan genom att respondenterna får uppgifter som de ska lösa framför en dator.

Till detta sakområde har vi även sorterat ett antal ytterligare användningsrelaterade indikatorer från EU-statistiken (indikatorer 2, 3, 5, 6). Dessa bedöms vara något mer krävande än de användningsrelaterade indikatorer som vi sorterade till sakområde Digitalt innanförskap.

Indikator 4 är en självskattning, men frågan är intressant formulerad och väl i linje med sakområdets fokus. Indikator 7 och eBlomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat.

En exakt definition av vad digital kompetens är för något i den generella befolkningen finns inte. Här behövs fortsatt arbete för att definiera och fastställa begreppet ytterligare. När det gäller den professionella it-kompetensen förändras den kontinuerligt. Lite beroende på vilken definition som väljs finns ganska gott om indikatorer som kan användas.

Kommentar

Baserat på de indikatorer vi har där internationella jämförelsetal finns, framträder en bild av att befolkningen i Sverige som helhet har en relativt hög digital kompetens. Däremot ligger vi något efter andra länder avseende it-specialister.

• Sida 83
•  Original

4.4.2. Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.11 Status insatser och åtgärder inom sakområde Digital kompetens

Insats/åtgärd Beteckning Målgruppsrelevans Status

EU:s flaggskeppsinitiativ Agenda för ny kompetens och arbetstillfällen etc.

03:01 Strategisk

Pågår

Scorecard.se

03:02 Strategisk

Klar

Förenkling av expertskatten

03:03 Direkt

Klar

Utredning om åtgärder för att öka småföretagens it-användning

03:04 Strategisk

Klar

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Sakområdet innehåller relativt få insatser och åtgärder. Av uppföljningen framgår att merparten av dessa uppges vara klara.

Insatserna och åtgärderna är av karaktären behovsanalys där problematiseringar av situationen görs. Däremot finns ingen egentlig insats eller åtgärd som mer inriktas mot att påverka situationen i någon egentlig mening. Undantaget är den så kallade expertskatten som syftar till att underlätta för företag att kunna rekrytera utländska experter och nyckelpersoner. Åtgärden är generell och har inget särskilt fokus på personer med särskild it-kompetens.

Relevans

Det är svårt att förhålla sig till sakområdet isolerat. Detta är också tydligt i samband med uppföljningen och kontakterna med personer med inblick i de insatser och åtgärder som ingår i sakområdet. Av dessa framgår tydligt att satsningar på digital kompetens på många områden direkt, eller indirekt, hakar i eller i vissa fall överlappar insatser inom skola och undervisning, digitalt innanförskap samt entreprenörskap och företagsutveckling.

Detta gör sammantaget att insatserna och åtgärderna som specifikt tas upp under sakområdet inte är tillräckliga eller att de är av begränsad direkt relevans i relation till hur området beskrivs i den digitala agendan.

• Sida 84
•  Original

Som exempel kan nämnas att regeringen tar upp betydelsen av att insatser görs inom utbildningsväsendet för att stärka den digitala kompetensen, såväl avseende grundläggande it-färdigheter som spetskompetens. Insatserna som anges under sakområdet är däremot i begränsad utsträckning riktade mot dessa åtgärdsområden. Sannolikt är avsikten att den typen av åtgärder istället bör hanteras som en del av sakområdena Skola och undervisning och möjligen även Forskning och innovation. Kopplingen mellan behov och åtgärd inom just detta område blir därför svag.

Ett annat åtgärdsområde som tas upp är företagens möjligheter att attrahera utländsk kompetens, i synnerhet spetskompetens, på it-området. En åtgärd är direkt inriktad på detta. Det är regeringens avsikt att genomföra förenkling av den så kallade expertskatten, en åtgärd som genomfördes i samband med 2012 års budgetproposition. IT&Telekomföretagen, som regeringen nämner i beskrivningen av sakområdet, menar emellertid att just frågan om expertskatt inte är den viktigaste i sammanhanget. De anser att det är viktigare att i ökad utsträckning underlätta för utländska studenter i Sverige att efter studierna kunna stanna i landet och arbeta.

En insats som nämns är arbetet på området som bedrivs inom EU. Digital kompetens återfinns i den digitala agendan för Europa, men också i EU:s flaggskeppsinitiativ Agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. EU-kommissionens initiativ Grand Coalition for Digital Jobs¹¹ är en form av brett partnerskap som bland annat syftar till att täcka näringslivets behov av anställda med relevant itkompetens. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer Europa 2015 att ha ett underskott om cirka 900 000 personer med relevant itkompetens. Om och hur detta kommer att påverka insatser och åtgärder i Sverige återstår att se.

¹¹ http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/grand-coalition-digital-jobs-0

• Sida 85
•  Original

4.4.3. Ekosystem

Sakområdets ambition är att alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att bli anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

• den digitala kompetensen bland alla i arbetsförålder bibehålls och stärks
• den nationella kompetensförsörjningen säkras.

Tabell 4.12 Identifierade aktörer inom sakområde Digital kompetens

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Dataföreningen Intresseorganisation Dataföreningen i Sverige är en ideell förening som verkar för en sund utveckling av it-användningen i Sverige

Eget initiativ

Digidel 2013 Intresseorganisation Digidel 2013 är en nationell kampanj som via partnerskap strävar till att öka edelaktigheten och minska de digitala klyftorna i samhället

Eget initiativ

Folkbildningsrådet Intresseorganisation Folkbildningsrådet är en ideell förening som samlar de aktörer som representerar studiefrämjanden och folkhögskolor

Eget initiativ

IT&Telekomföretagen Branschorganisation IT&Telekomföretagen, som är en medlemsorganisation för företag inom it- och telekomsektorn, genomför flera initiativ inom området digital kompetens

Eget initiativ

• Sida 86
•  Original

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

LO Intresseorganisation LO är ett samarbete mellan fjorton svenska fackförbund som erbjuder sina medlemmar hjälp att skaffa sig en egen dator

Eget initiativ

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndighet Myndigheten ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och verkar för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens däribland it-branschen

Regeringsuppdrag

Riksföreningen för e-kompetens

Intresseorganisation REK är ett kunskapsnätverk av företag, organisationer, myndigheter, universitet och högskolor som syftar till att öka e-kompetensen generellt

Eget initiativ

Enskilda utbildningsföretag har inte inkluderats i kartläggningen.

Högskolor och universitet har inte heller analyserats som en del av denna kartläggning även om de erbjuder it-utbildning.

• Sida 87
•  Original

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

Li tet St o rt

2

3

1

5

4

7

6

M andat i sakf rågan

Nr Namn

1

Dataföreningen

2

Digidel

3

Folkbildningsrådet

4

IT&Telekomföretagen

5

LO

6

Myndigheten för yrkeshögskolan

7

Riksföreningen för e-kompetens

Figur 4.4 Översikt aktörer inom sakområdet Digital kompetens

• Sida 88
•  Original

Kommentar

Inom utbildningsområdet är antalet privata aktörer stort, vilket medfört att fokus för detta sakområde har varit de nyckelaktörer som samlar de organisationer som erbjuder kurser för allmänheten eller erbjuder vidareutbildning inom it på grundläggande nivå.

Flera av aktörerna som identifierats inom området bedöms inte vara starkt pådrivande eller ha starkt mandat. En av de mer pådrivande aktörerna är kampanjen Digidel 2013 som kommer att avslutas i sin nuvarande form vid årets slut. Preliminärt ser området ut att vara svagt representerat ur ett aktörsperspektiv.

4.5. Entreprenörskap och företagsutveckling

Den övergripande ambitionen för sakområdet Entreprenörskap och företagsutveckling är att it:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel.

Den inriktning som beskrivs i den digitala agendan kan delas in i två huvudsakliga spår. Det första handlar om it-lösningar som leder till effektivare administration för företagen i kontakterna med myndigheter. Även myndigheternas användning av e-upphandling kan delvis ingå här. Det andra spåret handlar om hur en ökad it-användning bland företag kan öka deras konkurrenskraft eller ge tillgång till nya marknader. Vikten av att främja den gränsöverskridande handeln inom EU tas också upp.

Under sakområdet betonas även vikten av att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information från myndigheter.

4.5.1. Indikatorer

Området företagsutveckling har relativt god tillgång på indikatorer, speciellt nar det gäller just graden av digitaliserade affärsprocesser. Eurostat samlar in och sammanställer detta från medlemsländerna vilket gör att det även finns god tillgång på internationellt jämförbara resultat. Den digitala agendan har en tyngdpunkt på befintlig företagsutveckling snarare än entreprenörskap. Det speglar sig i de nuvarande indikatorerna.

• Sida 89
•  Original

Föreslagna indikatorer

Tabell 4.13 Föreslagna indikatorer för sakområde Entreprenörskap och

företagsutveckling

Nr Indikator

Källa Tidpunkt Värde Ranking

1 Andel invånare (i åldern 16–74) som beställt varor eller tjänster från säljare i andra EU-länder via internet de senaste 12 månaderna

[DAE] 2011 16,4 % 11

2 Andel av små och medelstora företag som köper varor och tjänster online

[DAE] 2011 37,9 % 5

3 Andel stora företag (250+ anställda) som bedöms ha it-baserad integration mellan huvudprocesser (exkluderar finanssektorn)

[LOD2] 2011 83,8 % 7

4 Andel små och mellanstora företag (10– 249 anställda) som bedöms ha it-baserad integration mellan huvudprocesser (exkluderar finanssektorn)

[LOD2] 2011 45,3 % 17

5 Andel företag som bedöms ha en itbaserad supply chain-hantering (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn)

[LOD2] 2011 26,9 % 7

6 Andel företag som bedöms ha automatiserat informationsutbyte med andra företag eller organisationers it-system (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn)

[LOD2] 2010 34,1 % 13

7 Andel företag som fyller i och skickar in elektroniska blanketter (+ nedbrytning per storleksklass inkl. (0)1–9 anställda)

[LOD2/SCB-FIT]

2011 83,4 % 10

8 Andel företag som tar emot eller skickar efakturor (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn; behöver kompletteras med kategorin 0–9)

[LOD2/SCB-FIT]

2011 28,4 % 10

9 Andel företag som skickat in en offert i ett elektroniskt upphandlingsverktyg under det senaste kalenderåret (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn)

[LOD2/SCB-FIT]

16 % 13

10 Andel intäkter från elektronisk handel bland företag över 10 anställda (exkluderar finanssektorn)

[LOD2/SCB-FIT]

2011 18,9 % 3

11 Andel företag som använder CRM-system (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn)

[LOD2/SCB-FIT]

2010 23,8 % 6

• Sida 90
•  Original

Nr Indikator

Källa Tidpunkt Värde Ranking

12 Andel företag som har en egen webbplats (1–9 anställda)

[SCB-FIT] 2012 59 %

13 Andel företag som har en egen webbplats (över 10 anställda)

[SCB-FIT] 2012 89 %

14 Antal nystartade företag med inriktning mot it per år

[TA] 2010 3 751

15 Andel av små och medelstora företag som säljer varor och tjänster online

[DAE] 2011 23,6 % 3

16 Andel företag med tillgång till internet (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn)

[SCB-FIT] 2012 98 % 11

17 Andel företag med tillgång till internet (1– 9 anställda)

[SCB-FIT] 2012 90 %

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Ranking avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen.

Indikatorerna 1–2 är mål som finns i den europeiska digitala agendan. Indikatorerna 3–12 mäter samtliga på ett eller annat sätt i vilken grad företagen i Sverige använder digitala verktyg i sin verksamhet. Indikatorerna 3–6 har bedömts vara mindre intressanta som mätredskap för företag med färre än 10 anställda. Indikatorerna 7–13 har tvärtom bedömts vara relevanta att även mäta avseende företag med 1–9 anställda.

Den svenska digitala agendan har ett fokus på företagsutveckling i större utsträckning än entreprenörskap. Vi avser att fortsätta arbetet med att studera delområdet entreprenörskap för att ta fram flera indikatorer på det området. Även entreprenörskap kan tänkas delas upp i den del av digitaliseringen som underlättar start av företag generellt och frågor som rör start och utveckling av it-baserade företag. Många insatser görs på europeisk nivå för att stimulera nyföretagande inom it. Det är delvis en fråga som även kommer in i sakområdet Forskning och innovation.

Kommentar

Bilden av hur de svenska företagen digitaliserats är väldigt bred. Tillämpningarna av it i verksamheten blir ofta verksamhetsspecifika och vi har i dagsläget en lite för fragmenterad bild för att den ska vara enkel att relatera till andra länder och tydligt visa utvecklingen.

• Sida 91
•  Original

Sammantaget kan man ändå känna igen trenden som återkommer något från andra sakområden där Sverige är ledande avseende tillgång till teknik men inte i lika stor utsträckning användare. De flesta indikatorerna vi i dagsläget tittar på för det här området är användningsmått och där rankar vi inte direkt högt gentemot övriga Europa som alla rankingar här relaterar till. Den europeiska statistiken mäter endast företag med 10 anställda eller fler vilket gör att vi har bristfälligt med jämförelseunderlag för de mindre företagen. Den utökning av urval som Statistiska centralbyrån (SCB) gör i sin undersökning mot företag avseende deras it-användning omfattar också ett ganska begränsat antal frågor varför bilden inte blir riktigt fullständigt på den gruppen av företag.

4.5.2. Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.14 Status insatser och åtgärder inom sakområde Entreprenörskap

och företagsutveckling

Insats/åtgärd Beteckning Målgruppsrelevans Status

Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

06:01 Strategisk

Klar

Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

06:02 Indirekt

Klar

Undanröja handelshinder internationellt på it-området

06:03 Direkt

Pågår

Förenkla uppgiftslämnande genom digitala lösningar

06:04 Indirekt

Pågår

Äkthetskontroll av elektroniska underskrifter av olika utländska e-signaturer

06:05 Direkt

Pågår

Råd för kulturella och kreativa näringar 06:06 Strategisk

Klar

Utredning om åtgärder för att öka småföretagens it-användning

06:07 Strategisk

Klar

Väl fungerande digital inre marknad 06:08 Strategisk

Pågår

Samlad och lättillgänglig information om vilka regler och bestämmelser som gäller i respektive EU-medlemsland

06:09 Direkt

Pågår

Ökad användning av e-upphandling främst inom EU

06:10 Strategisk

Pågår

• Sida 92
•  Original

Insats/åtgärd Beteckning Målgruppsrelevans Status

Företagsskattekommittén

06:11 Strategisk

Klar

Utökad avdragsrätt för FoU

06:12 Direkt

Klar

Främja gränsöverskridande e-handel för ökad export

06:13 Strategisk

Pågår

E-delegationens uppdrag om att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av offentliga handlingar

06:14 Indirekt

Klar

Tillämpning av lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

06:15 Strategisk

Pågår

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Sakområdet innehåller en rad insatser och åtgärder. Flera av åtgärderna som återfinns under sakområdet är pågående. En orsak är att flera av dessa är av karaktären löpande utvecklingsarbete. Ett tydligt exempel är till exempel det åtgärdspaket som är kopplat till den digitala inre marknaden. Här sker en rad insatser löpande för att påverka utvecklingen i önskvärd inriktning inom ramen för EUarbetet.

I agendan tas flera olika hinder upp mot att öka likformigheten av marknadsförutsättningarna inom EU. Det handlar om regelverk kring e-handel, beskattningsregler i de olika länderna, men också om kulturella skillnader som ger olika förutsättningar för e-handel. I vissa medlemsländer finns såväl bristande kunskaper som viss skepsis till it och internet. Detta kräver flera insatser som redan är initierade och som involverar en rad olika myndigheter. EU har också fattat beslut om en strategi för en digital inre marknad vars mål och medel stämmer väl överens med den svenska ambitionen. I detta sammanhang är Sveriges roll att fortsätta vara drivande i utvecklingen även om processerna redan finns på plats inom EU.

Enligt den digitala agendan är insatserna på området indelade i fyra delar. Dessa är enhetligt regelverk för företagsbeskattning, lättillgänglig information för företagen om vilka bestämmelser som gäller för handel med olika EU-länder, ökad användning av eupphandling samt ökad förekomst av e-handel. Alla dessa spår är levande och pågår fortlöpande även om det också redan tycks ha hänt saker inom områdena.

• Sida 93
•  Original

Det är inte helt enkelt att förhålla sig till de insatser och åtgärder som ingår i sakområdet. De representerar en stor bredd där det inte alltid framgår exakt hur de är tänkta att bidra till områdets ambition så som den utrycks i den digitala agendan. Perspektivet växlar mellan åtgärder som utgår från ett mer direkt företagsperspektiv och åtgärder av mer generell näringspolitisk eller till och med handelspolitisk karaktär där kopplingen till it:s potential i sammanhanget inte är självklar.

Merparten av insatserna och åtgärderna handlar om att jobba med frågorna på strategisk nivå, det vill säga att utforma strategier, förbättra kunskapsunderlag eller att ta fram förslag på framtida åtgärder. Dessa insatser och åtgärder kan på sikt direkt påverka målgruppen för sakområdet som i det här fallet i första hand är företag. Ett mycket tydligt exempel är Utredningen om ökad it-användning i småföretag som lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2012¹². Åtgärden är därmed avslutad. Det är emellertid viktigt att regeringen tar ställning till om och hur utredningens förslag och bedömningar ska omsättas till konkret verksamhet på längre sikt.

Relevans

Med hänsyn till vad som beskrivs ovan är det svårt att bedöma insatsernas och åtgärdernas relevans i förhållande till områdets ambition. Flera åtgärder är i allra högsta grad relevanta. Samtidigt finns inslag av åtgärder där det är svårt att se deras direkta påverkan av utvecklingen i förhållande till ambitionen. Nedan nämns några sådana exempel.

En insats som ingår är handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar som regeringen fattat beslut om. En annan är rådet för samma näringar. Insatserna handlar om att främja utvecklingen inom dessa näringar generellt. I uppföljningen har framkommit att it-relaterade inslag inte är framträdande. Det finns ett särskilt fokusområde som handlar om it-användning inom kulturella näringar, men enligt uppgift handlar det främst om att tillgängliggöra kultur i sig.

En annan åtgärd handlar om en lösning som Tillväxtverket utarbetat och som möjliggör äkthetskontroll av elektroniska underskrifter av olika utländska e-signaturer. Frågan regleras genom ett

¹² Små företag – stora möjligheter med it, SOU 2012:63.

• Sida 94
•  Original

EU-direktiv. Den specifika åtgärden bidrar till att underlätta för utländska företag att lämna elektroniska anbud till svenska myndigheter i samband med offentlig e-upphandling.

En åtgärd handlar om att avdragsrätten för forskning och utveckling utökas så att det ska räcka med att forskningen är av rimligt intresse för verksamheten för att avdrag ska vara möjligt. Relevansen sett till sakområdets ambition och inriktning får anses vara relativt svag givet åtgärdens generella inriktning på FoU.

Entreprenörskap är inte tydligt framträdande i sakområdet. Det finns exempelvis ingen konkret inriktning på digitala tjänsteföretag och möjligheten att i Sverige skapa förutsättningar för framväxten av nya sådana företag som baserar sina affärsidéer på digitala lösningar. Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar kan ha viss betydelse i sammanhanget, men om någon sådan avsikt finns framgår inte. Även möjligheterna att vidareutnyttja offentlig information kan vara av betydelse.

I första hand tycks det vara befintliga företag som omfattas av sakområdet. Kopplingen till entreprenörskap består huvudsakligen av generella åtgärder som syftar till att göra det enklare rent administrativt att starta och driva företag.

4.5.3. Ekosystem

Sakområdets ambition är att it:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

• företagens tillväxt, konkurrens och handel ökar
• användningen av it bland småföretag ökar
• vidareutnyttjandet av offentlig information ökar.

• Sida 95
•  Original

Tabell 4.15 Identifierade aktörer inom sakområdet Entreprenörskap och

företagsutveckling

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Almi Företagspartner AB

Företag ALMI är ett företag som genom finansiering och rådgivning verkar för att skapa tillväxt och förnyelse

Eget initiativ

Bolagsverket

Myndighet Myndigheten samordnar och utvecklar effektiva tjänster för företag och företagande

Regeringsuppdrag

E-delegationen Myndighet Myndigheten arbetar för att driva på e-utvecklingen inom offentlig sektor

Regeringsuppdrag

Företagarna Intresseorganisation Företagarna är en medlemsorganisation som samlar och representerar småföretagare

Eget initiativ

IT&Telekomföretagen Branschorganisation IT&Telekomföretagen är en medlemsorganisation för företag inom It- och telekomsektorn

Eget initiativ

Kommerskollegium Myndighet Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. E-handel är ett av regeringsuppdragen

Regeringsuppdrag

Skatteverket

Myndighet Skatteverket är en myndighet för frågor inom skatteförvaltningsområdet.

Regeringsuppdrag

Småföretagarnas riksförbund

Intresseorganisation Småföretagarnas riksförbund är en medlemsorganisation som samlar och representerar företagare

Eget initiativ

• Sida 96
•  Original

Aktörer Typ av aktör Aktören i korthet Typ av initiativ

Swedish ICT Research Högskola, universitet

och forskningsinstitut

Swedish ICT Research samlar fem forskningsinstitut inom informations- och kommunikationsteknik

Eget initiativ

Svensk Handel Branschorganisation Svensk Handel är en medlemsorganisation som arbetar med näringspolitik och arbetsgivarfrågor för Sveriges handelsföretag

Eget initiativ

Svenskt Näringsliv Branschorganisation Medlemsorganisationen Svenskt Näringsliv företräder små, medelstora och stora företag via 49 ingående bransch- och arbetsgivarförbund

Eget initiativ

Tillväxtanalys

Myndighet Tillväxtanalys är regeringens myndighet för utvärderingar, analyser, och utlandsbaserad omvärldsbevakning inom tillväxtpolitiken

Regeringsuppdrag

Tillväxtverket

Myndighet Myndigheten arbetar för att skapa möjligheter för företag och regioner samt bidra till en hållbar tillväxt

Regeringsuppdrag

Vinnova

Myndighet Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet vars uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning

Regeringsuppdrag

• Sida 97
•  Original

Nr Namn

1

Almi Företagspartner AB

2 Bolagsverket

3

E-delegationen

4

Företagarna

5

IT&Telekomföretagen

6

Kommerskollegiet

7

Skatteverket

8

Småföretagarnas riksförbund

9

Swedish ICT Research

10

Svensk handel

11 Svenskt näringsliv

12

Tillväxtanalys

13

Tillväxtverket

14

Vinnova

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

5

13

14

1

5

9

12

2

4

11

5 10

5 8

13

14

14

7

14

3

14

6

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Inom entreprenörskap och företagsutveckling finns ett antal regionala och lokala initiativ, som Drivhuset, inkubatorer och föreningar för entreprenörer, men i denna inventering presenteras enbart nationella aktörer av relevans för sakområdet.

Figur 4.5 Översikt aktörer inom sakområdet Entreprenörskap och företagsutveckling

• Sida 98
•  Original

Enskilda företag har inte identifierats för detta område. Branschorganisationerna som samlar företag och entreprenörer är företrädare för dessa.

Kommentar

Området entreprenörskap och företagsutveckling präglas av en hög närvaro av aktörer. Det finns olika typer av organisationer representerade samt ett flertal som både har starkt mandat och är mycket pådrivande. Majoriteten av de myndigheter som identifierats är pådrivande i sakfrågan.

• Sida 99
•  Original

5. Ekosystem för övriga sakområden

I föregående kapitel behandlas de fem sakområden i den digitala agendan som delbetänkandet särskilt fokuserar på.

Det här kapitlet syftar främst till att ge en översiktlig bild av ekosystemen – identifierade aktörer av betydelse – för de övriga 17 sakområdena.

Aktörskartläggningen ska ses som en utgångspunkt för fortsatt arbete. I kapitel 3 redovisas metod och tillvägagångssätt för arbetet.

Genomgången syftar till att få en överblick över vilka aktörerna är som vi på olika sätt behöver förhålla oss till i arbetet och hur starka och pådrivande de är. Eftersom kartläggningen är preliminär ska bilderna som redovisas tolkas med viss försiktighet. Kartläggningen kan behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alternativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbiseenden kan givetvis rättas till.

5.1. E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet
• ökat tillgängliggörande av offentliga register.

• Sida 100
•  Original

Tabell 5.1 Aktörer som identifierats inom sakområdet E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Bolagsverket

Myndighet Mina meddelanden Regeringsuppdrag

Centrala Studiestödsnämnden (CSN)

Myndighet Digitalisering finns på agendan

Regeringsuppdrag

E-delegationen Myndighet Flertalet initiativ inom området ex. vidareutnyttjande av handlingar och Guldlänken

Regeringsuppdrag

Försäkringskassan Myndighet Driver digitaliserings- och effektiviseringsarbeten

Regeringsuppdrag

Lantmäteriet

Myndighet Digitalisering finns på agendan. Geodataportalen är ett nyckelinitiativ.

Regeringsuppdrag

Regeringskansliet Myndighet Strategi för e-förvaltning

-

Riksarkivet

Myndighet E-arkiv och E-diarium (eARD)

Regeringsuppdrag

SIS Swedish Standards Institute

Ideell förening Standardisering för e-tjänster

Eget initiativ

Skatteverket

Myndighet Mina meddelanden Regeringsuppdrag

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Center för eSamhället, initiativ rörande öppna data och Guldlänken

Uppdrag

Trafikverket

Myndighet Digitalförvaltning Regeringsuppdrag

Transportstyrelsen Myndighet Digitalisering finns på agendan

Regeringsuppdrag

Vinnova

Myndighet Flera initiativ inom området ex. Citizen-Centric access to Statistics, Öppna data och Guldlänken

Regeringsuppdrag

Området präglas av många starka aktörer med både omfattande mandat och flertalet aktiviteter för genomförandet av målen. Aktörerna är nästan uteslutande myndigheter.

• Sida 101
•  Original

Figur 5.1 Översikt aktörer inom sakområdet E-tjänster som grund för innovativa tjänster

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

5 14

3

5

4

5 14

7

5 14

9

5 14

11

8

10

5

6

14

5 1

5 14

2

5 14

6

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

5 14

12

5 14

13

Nr Namn

1 Bolagsverket

2

Centrala Studiestödsnämnden (CSN)

3

E-delegationen

4 Försäkringskassan

5

Lantmäteriet

6

Regeringskansliet

7 Riksarkivet

8

SIS Swedish Standards Institute

9

Skatteverket

10 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

11

Trafikverket

12

Transportstyrelsen

13 Vinnova

• Sida 102
•  Original

5.2. Vardagssäkerhet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att användning av it och internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• användning av it och internet som präglas av säkerhetsmedvetande och tillit.

Tabell 5.2 Identifierade aktörer inom sakområdet Vardagssäkerhet

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Datainspektionen Myndighet

krankt.se Regeringsuppdrag

E-legitimationsnämnden

Myndighet e-legitimation huvudfrågan

Regeringsuppdrag

Konsumentverket Myndighet Tillsynsmyndighet e-handel

Regeringsuppdrag

Medierådet

Myndighet Stärka barn och ungas medieanvändning

Regeringsuppdrag

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndighet Webbplats om informationssäkerhet

Regeringsuppdrag

Polisen

Myndighet Stoppa bluffakturorna, nationellt bedrägericentrum

Regeringsuppdrag

Post- och telestyrelsen (PTS)

Myndighet Webbplats om internetsäkerhet

Regeringsuppdrag

Surfa Lugnt

Nätverk Surfa Lugnt – hemsida och nätverk

Eget initiativ

Svensk handel Branschorganisation Konsument perspektivet för e-handel

Eget initiativ

Tullverket

Myndighet Hemsida om internethandel

Regeringsuppdrag

De aktörer som identifierats är i huvudsak myndigheter. Det är ingen aktör som tydligt profilerar sig kring praktiska frågor. Handgripliga råd upplevs oftare komma från frivilliga initiativ, exempelvis Surfalugnt.se eller forskarinitiativ som Cybernormer.se, och Netnanny.wordpress.com och Kulturer.net där man kan ställa frågor och få svar från kvalificerade forskare. Även sociala media används,

• Sida 103
•  Original

i varierande organiserad form, för diskussion och frågor och svar kring vardagssäkerhet.

Figur 5.2 Översikt aktörer inom sakområdet Vardagssäkerhet

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

5 14

3

5

4

5 14

7

5 14

10

9

5

6

14

5

1

5 14

2

5 14

6

8

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

1

Datainspektionen

2

E-legitimationsnämnden

3

Konsumentverket

4

Medierådet

5

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

6

Polisen

7

Post- och telestyrelsen (PTS)

8

Surfa Lugnt

9

Svensk handel

10

Tullverket

• Sida 104
•  Original

5.3. Offentlig förvaltning

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är en enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• fler och bättre e-tjänster
• en enklare vardag för företag och privatpersoner.

Tabell 5.3 Identifierade aktörer inom sakområdet Offentlig förvaltning

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Bolagsverket

Myndighet Verksamt.se Regeringsuppdrag

E-delegationen Myndighet Övergripande uppdrag kring e-förvaltning

Regeringsuppdrag

Forskarnätverket eGovernment

Intresseorganisation Nätverk för forskare inom e-förvaltning

Nätverk

Försäkringskassan Myndighet Driver ett digitaliserings- och effektiviseringsarbete

Regeringsuppdrag

Innovationsrådet Myndighet Innovation och kvalitet i offentlig verksamhet

Regeringsuppdrag

Lantmäteriet

Myndighet Digitalisering finns på agendan

Regeringsuppdrag

Skatteverket

Myndighet Verksamt.se Regeringsuppdrag

Statens servicecenter Myndighet Erbjuder digitala tjänster

Regeringsuppdrag

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Center för eSamhället (Cesam)

Eget initiativ

Tillväxtverket

Myndighet Verksamt.se Regeringsuppdrag

Transportstyrelsen Myndighet Digitalisering finns på agendan

Regeringsuppdrag

Örebro universitet Högskola, universitet och forskningsinstitut

Forskarskolan Offentlig verksamhet i utveckling (FOVU)

Forskningsprojekt

• Sida 105
•  Original

Initiativen på området rör främst informell standardisering och gemensamma lösningar riktade till privatpersoner och företag. Aktörer ansvariga för nationella portaler dominerar starkt.

Figur 5.3 Översikt aktörer inom sakområdet Offentlig förvaltning

Nr Namn

1

Bolagsverket

2

E-delegationen

3

Forskarnätverket eGovernment

4

Försäkringskassan

5

Innovationsrådet

6

Lantmäteriet

7

Skatteverket

8 Statens servicecenter

9

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

10

Tillväxtverket

11

Transportstyrelsen

12

Örebro universitet

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

5 14

8

6

5

5 14

2

5 14

6

5 14

1

5

4

5 14

7

9

3

5 14

10

12

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

• Sida 106
•  Original

5.4. Vård och omsorg

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: individen, vård- och omsorgspersonal samt beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• väl fungerande, samverkande och säkra beslutsstöd
• ändamålsenligt stöd för att följa upp verksamheten
• individuellt anpassad service; interaktiva, informativa, säkra tjänster.

Tabell 5.4 Identifierade aktörer inom sakområdet Vård och omsorg

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Apotekens Service AB Företag Ansvarar för samhällsviktiga infrastrukturtjänster inom hälso- och sjukvården

Eget initiativ

CeHis

Nätverk Center för eHälsa i samverkan

Regeringsuppdrag

E-legitimationsnämnden

Myndighet e-legitimation huvudfrågan

Regeringsuppdrag

Famna Branschorganisation Samlar 45 medlemsorganisationer i vård och omsorg

Eget initiativ

Inera

Företag Utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell eHälsa

Eget initiativ

Karolinska Institutet Högskola, universitet och forskningsinstitut

Centrum för Hälsoinformatik

Forskningsprojekt

Leading Health Care Stiftelse Tankesmedja för framtidens hälso- och sjukvård

Nätverk

Linköpings universitet

Högskola, universitet och forskningsinstitut

Digital patologi Forskningsprojekt

Linnéuniversitetet Högskola, universitet och forskningsinstitut

eHälsoinstitutet Forskningsprojekt

• Sida 107
•  Original

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Läkarförbundet Branschorganisation It- och läkemedelsdelegation

Eget initiativ

Läkemedelsverket Myndighet Medicinteknik, CE-märkning

Regeringsuppdrag

Myndigheten för vårdinfrastruktur

Myndighet Bildas 1 januari 2014 -

Nationell eHälsa Uppdragsorganisation/Nätverk

Strategi för nationell ehälsa. Gruppering inom Socialdepartementet.

Forskningsprojekt

Socialstyrelsen Myndighet Mjukinfrastruktur, fackspråk för vård och omsorg

Regeringsuppdrag

Svensk sjuksköterskeförening (Swenurse)

Branschorganisation Strategi för sjuksköterskors arbete med e-hälsa

Eget initiativ

Svenska läkaresällskapet

Intresseorganisation It-kommitté Eget initiativ

Sveriges apoteksförening

Intresseorganisation Företräder en majoritet av alla apotek i Sverige

Eget initiativ

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation eHälsa, Cesam, Nationellt biobanksråd

Eget initiativ

Vinnova

Myndighet Program inom Vård och omsorg samt innovationskraft inom offentlig verksamhet

Forskningsprojekt/ Regeringsuppdrag

Vårdalstiftelsen Stiftelse Visualiseringsprojekt Forskningsprojekt Vårdförbundet Branschorganisation e-hälsa finns på agendan

Eget initiativ

Vårdföretagarna Branschorganisation Arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi

Eget initiativ

Vård och omsorg omfattar ett betydande antal aktörer och visar stor bredd på organisationerna. Detta speglar sakområdets volym och olika organisatoriska strukturer.

Till skillnad från många andra sakområden finns här ett flertal aktörer som representerar olika yrkesgrupper.

• Sida 108
•  Original

Figur 5.4 Översikt aktörer inom sakområdet Vård och omsorg

*Myndigheten för vårdinfrastruktur bildas 2014 och finns därför inte i med i bilden.

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

6

11

5 14

3

10

2

6

1

9

4

5

8

13

5 14

14

17 16

15

5 14

19

18

20

21

7

22

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

Apotekens Service AB

2 CeHis 3 E-legitimationsnämnden 4 Famna 5 Inera 6 Karolinska Institutet 7 Leading Health Care 8 Linköpings universitet 9 Linnéuniversitetet 10 Läkarförbundet 11 Läkemedelsverket 12 Myndigheten för vårdinfrastruktur*

Nr Namn

13

Nationell eHälsa

14

Socialstyrelsen

15

Svensk sjuksköterskeförening (Swenurse)

16

Svenska läkaresällskapet

17

Sveriges apoteksförening

18

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

19

Vinnova

20 Vårdalstiftelsen 21 Vårdförbundet 22 Vårdföretagarna

• Sida 109
•  Original

5.5. Demokrati

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att it ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till att:

• it fungerar som ett stöd för medborgardialog samt bidrar till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande
• göra politiska beslutsprocesser mer transparenta och tillgängliga samt ökar medborgarnas inflytande
• etablera dialogverktyg (och driva användandet av dessa).

Tabell 5.5 Identifierade aktörer inom sakområdet Demokrati

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Domstolsverket Myndighet Serviceorganisation till domstolarna

Regeringsuppdrag

Föreningen för direktdemokrati

Intresseorganisation Medborgardialog och portal finns på agendan

Nätverk

Nätverket för hälsa och demokrati

Intresseorganisation Demokrati är en av kärnfrågorna

Nätverk

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Medborgardialog med it-stöd

Eget initiativ

Sveriges regering Myndighet Kärnverksamheten kan knytas till områdets nyckelfraser. Regeringen.se är ett nyckelinitiativ.

-

Sveriges riksdag Myndighet Kärnverksamheten kan knytas till områdets nyckelfraser. Riksdagen.se är ett nyckelinitiativ.

-

Följande organisationer kan även vara möjliga aktörer: Örebro universitet och Högskolan Dalarna med forskarskolan ”Teknikburna kunskapsprocesser i akademi och yrkesliv” samt Göteborgs uni-

• Sida 110
•  Original

versitet med forskning inom demokrati och institutioner, medier och opinion.

En medborgardialog är sannolikt mest relevant på en lokal (kommunal) nivå. Här finns aktuella förslag¹på att öka insynen i offentliga upphandlingar och att stärka förtroendet för viktiga samhällsinstitutioner, genom att använda informations- och kommunikationsteknik så att medborgarna, exempelvis, enklare kan se vad deras skattepengar används till. För att aktiviteter enklare ska komma till stånd behöver centrala insatser göras för att underlätta för till exempel små kommuner. Sveriges kommuner och landsting (SKL) är den enda sådana aktören som identifierats.

¹ http://www.ifn.se/om_ifn/aktuellt/allman-nytta-eller-egen-vinning

• Sida 111
•  Original

Figur 5.5 Översikt aktörer inom sakområdet Demokrati

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

5 14

1

2

5 14

6

5 14

5

3

4

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

1

Domstolsverket

2

Föreningen för direktdemokrati

3

Nätverket för hälsa och demokrati

4

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

5

Sveriges regering

6

Sveriges riksdag

• Sida 112
•  Original

5.6. Tillgång till kultur

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturella verksamheter, samlingar och arkiv.

Tabell 5.6 Identifierade aktörer inom sakområdet Tillgång till kultur

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Centralmuseernas samarbetsråd

Intresseorganisation Samarbete inom digitalisering

Nätverk

Digisam

Myndighet Samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet

Regeringsuppdrag

Institutet för språk och folkminnen

Myndighet Central myndighet på språkets område

Regeringsuppdrag

Kulturrådet

Myndighet Utredning kring digitalisering av scenkonsten

Regeringsuppdrag

Kungliga biblioteket Myndighet Svensk mediedatabas Regeringsuppdrag Post- och telestyrelsen (PTS)

Myndighet Tillgänglighet – bio Regeringsuppdrag

Riksantikvarieämbetet

Myndighet K-samsök, Platsr, Samla

Nätverk

Riksarkivet

Myndighet Bedriver flera initiativ inom området

Regeringsuppdrag

Riksförbundet Sveriges museer

Intresseorganisation Digitalisering finns på agendan

Eget initiativ

Svenska Filminstitutet (SFI)

Stiftelse Digitalisering av biografer

Regeringsuppdrag

Sveriges Radio (SR) Stiftelse Ökad tillgänglighet till arkiv

Regeringsuppdrag

• Sida 113
•  Original

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Sveriges Television (SVT)

Stiftelse Öppet arkiv 2.0 Regeringsuppdrag

Utbildningsradion (UR)

Stiftelse Ökad tillgänglighet till arkiv

Regeringsuppdrag

Kartan visar på många aktörer med både högt mandat och praktiska insatser. Flertalet av aktörerna på området har digitalisering på sin agenda.

På motsvarande sätt som för sakområdet Demokrati finns även betydande behov på den lokala nivån.

• Sida 114
•  Original

Figur 5.6 Översikt aktörer inom sakområdet Tillgång till kultur

5 14

2

5 14

5

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

5 14

4

1

10 3

9

5 14

6

5 14

7

5 14

8 11

12

13

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

Central museernas samarbetsråd

2 Digisam

Institutet för språk och folkminnen

Kulturrådet

Kungliga biblioteket

Post- och telestyrelsen (PTS)

Riksantikvarieämbetet

Riksarkivet

Riksförbundet Sveriges museer

Svenska Filminstitutet (SFI)

Sveriges Radio (SR)

Sveriges Television (SVT)

Utbildningsradion (UR)

• Sida 115
•  Original

5.7. Internet i Sverige och globalt

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och globalt.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• att alla myndigheter senast 2013 bör använda DNSSEC och vara nåbara med IPv6
• ett tillgängligt, öppet och robust internet och globalt
• välfungerande marknad; transparens och rörlighet på marknaden.

Tabell 5.7 Identifierade aktörer inom sakområdet Internet i Sverige och globalt

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Interlan

Företag Förvaltar Säker kund-anslutning

Uppdrag

Post- och telestyrelsen

Myndighet Internet Protocol version 6 (IPv6) och Domain Name System Security Extensions (DNSSEC) finns på agendan

Regeringsuppdrag

Regeringskansliet Myndighet Samarbetet med Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN), Global Assembly Cache (GAC) och Internet Governance Forum (IGF)

-

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

Stiftelse Sverigekartan Eget initiativ

Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf)

Intresseorganisation Säker Kundanslutning

Eget initiativ

• Sida 116
•  Original

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Vägledning kring Internet Protocol version 6 (IPv6) och Domain Name System Security Extensions (DNSSEC)

Eget initiativ

Intresseorganisationen ISOC-SE kan även vara en potentiell aktör inom sakområdet.

• Sida 117
•  Original

Figur 5.7 Översikt aktörer inom sakområdet Internet i Sverige och globalt – den globala dimensionen

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

3

6

5 14

2

4

5 1

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

1

Interlan

2

Regeringskansliet

3

Post- och telestyrelsen

4

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

5

Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf)

6

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

• Sida 118
•  Original

5.8. Samhällets informationssäkerhet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna olika värden i samhället som demokrati, personlig integritet, tillväxt samt ekonomisk och politisk stabilitet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• säkra privata och offentliga informationssystem i syfte att värna olika värden i samhället såsom demokrati, personlig integritet, tillväxt samt ekonomisk och politisk stabilitet.

Tabell 5.8 Identifierade aktörer inom sakområdet Samhällets informationssäkerhet

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

CERT-SE

Myndighet Stödjer samhället i arbetet med att hantera och förebygga it-incidenter

Regeringsuppdrag

E-delegationen Myndighet Informationssäkerhet finns på agendan

Regeringsuppdrag

FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut)

Högskola, universitet och forskningsinstitut

Forskar inom it-säkerhet

Uppdrag

FRA (Försvarets radioanstalt)

Myndighet Informationssäkerhet en del av FRA:s uppdrag

Regeringsuppdrag

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Myndighet Bedriver flertalet initiativ inom området

Regeringsuppdrag

Post- och telestyrelsen (PTS)

Myndighet Bedriver flertalet initiativ inom området

Regeringsuppdrag

Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI)

Nätverk Samverkansgrupp för informationssäkerhet

Regeringsuppdrag

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Infrastruktur och informationssäkerhet finns på agendan

Eget initiativ

Översikten visar på ett väl försörjt område, med ett flertal aktörer med högt mandat och som är pådrivande på området.

• Sida 119
•  Original

Figur 5.8 Översikt aktörer inom sakområdet Samhällets informationssäkerhet

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

2

8

5 14

1

3

5 14

4

5 14

5

7

5 14

6

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn 1

CERT-SE

2

E-delegationen

3 FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut)

4

FRA (Försvarets radioanstalt)

5

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

6

Post- och telestyrelsen (PTS)

7

Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI)

8

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

• Sida 120
•  Original

5.9. Mjuk infrastruktur

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är följande: För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• en fungerande mjuk infrastruktur
• interoperabilitet och standarder
• staten påverkar genom rollen som stor it-upphandlare
• myndighetsövergripande tjänster, svensk e-legitimation.

Tabell 5.9 Identifierade aktörer inom sakområdet Mjuk infrastruktur

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

E-delegationen Myndighet It-standardiseringsråd, ramverk för interoperabilitet

Regeringsuppdrag

E-legitimationsnämnden

Myndighet e-legitimation huvudfrågan

Regeringsuppdrag

Nationella Biobanksrådet

Branschorganisation Gemensam Svensk Biobanksinfrastruktur

Forskningsprojekt

Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI)

Nätverk Samverkansgrupp för informationssäkerhet

Regeringsuppdrag

SIE-föreningen Intresseorganisation Standard för redovisningsdata

Eget initiativ

SIS Swedish Standards Institute

Ideell förening Flertalet initiativ inom området

Regeringsuppdrag

Sveriges certifieringsorgan för it-säkerhet (CSEC)

Myndighet Utfärdar certifikat Regeringsuppdrag

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Ritva för interoperabilitet i Vård och Omsorg

Eget initiativ

Sakområdet är brett och kan omfatta många olika verksamheter. Aktörsbilden är ännu inte utvecklad, och som begrepp är mjuk infrastruktur förhållandevis nytt.

• Sida 121
•  Original

Figur 5.9 Översikt aktörer inom sakområdet Mjuk infrastruktur

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

1

8

5 14

7

5 14

2

4

6

5

3

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

1

E-delegationen

2

E-legitimationsnämnden

3

Nationella Biobanksrådet

4

Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI)

5

SIE- föreningen

6

SIS Swedish Standards Institute

7

Sveriges certifieringsorgan för IT-säkerhet (CSEC)

8

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

• Sida 122
•  Original

5.10. Geografisk information

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• offentligt användande av geografisk information i enlighet med nationellt bestämda referenssystem och internationella överenskommelser.

Tabell 5.10 Identifierade aktörer inom sakområdet Geografisk information

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Geodatarådet Intresseorganisation Ett samverkansnätverk för geodata

Nätverk

Geodatasamverkan Intresseorganisation Samverkansorganisation för datadelning

Nätverk

Kartografiska Sällskapet

Intresseorganisation Förening som vill öka intresset för kartproduktion

Eget initiativ

Lantmäteriet

Myndighet Geodatarådet (ett samverkansnätverk)

Regeringsuppdrag

Metria

Företag Samlar in geodata Uppdrag

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Myndighet Driver en del mindre projekt som har påverkan på området

Regeringsuppdrag

Naturvårdsverket Myndighet Använder och skapar en del data själva

Regeringsuppdrag

Riksantikvarieämbetet

Myndighet Initiativ rörande öppna data

Regeringsuppdrag

Sjöfartsverket

Myndighet Geodata över sjö- och hav

Regeringsuppdrag

Statistiska centralbyrån (SCB)

Myndighet Använder och skapar geodata

Regeringsuppdrag

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Myndighet Använder och skapar geodata

Regeringsuppdrag

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Använder och skapar geodata

Eget initiativ

• Sida 123
•  Original

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Högskola, universitet och forskningsinstitut

Skapar geodata. Distributör av Lantmäteriets geodata till högskolesverige.

Uppdrag

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

Myndighet Väder- och hydrografidata (geodata), initiativ kring öppna data.

Regeringsuppdrag

ULI Geoforum Branschorganisation Nätverk för geodatabranschen

Eget initiativ

Många organisationer har beröringar till geografisk information. Sakområdets betydelse även för andra externa branscher speglas till viss del genom de identifierade aktörerna. Geodata har även betydelse på det lokala planet.

• Sida 124
•  Original

Figur 5.10 Översikt aktörer inom sakområdet Geografisk information

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

6

4

5 14

8

12

2

13

5

1

5 14

7

5 14

6

15

3

5 14

9

5 14

10

5 14

11

5 14

14

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

Geodatarådet

Geodatasamverkan

3 Kartografiska Sällskapet 4 Lantmäteriet 5 Metria 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 7 Naturvårdsverket 8 Riksantikvarieämbetet 9 Sjöfartsverket 10 Statistiska centralbyrån (SCB)

Nr Namn

11 Sveriges geologiska undersökning (SGU) 12 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 13 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 14 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) 15 ULI Geoforum

• Sida 125
•  Original

5.11. Robust elektronisk kommunikation

Den ambition som utrycks för sakområdet i den digitala agendan är att robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftssäkert sätt.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• elektroniska kommunikationer uppbyggda på ett driftsäkert sätt
• färre lokala/lindriga driftstörningar
• färre stora/allvarliga driftstörningar
• kortare nedtid för driftstörningar.

Tabell 5.11 Identifierade aktörer inom sakområdet Robust elektronisk

kommunikation

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Bredbandsforum Uppdragsorganisation

Robusthetsgruppen Regeringsuppdrag

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Myndighet Samhällets beredskap är en huvuduppgift

Regeringsuppdrag

Nationella telesamverkansgruppen (NTSG)

Intresseorganisation Robust elektronisk kommunikation är kärnfrågan

Nätverk

Post- och telestyrelsen (PTS)

Myndighet Strategi för robust elektronisk kommunikation 2012–14, Ledningskollen

Regeringsuppdrag

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Högskola, universitet och forskningsinstitut

Forskning kring robust elektronik

Uppdrag

Statens Energimyndighet

Myndighet Tryggare energiförsörjning finns på agendan

Regeringsuppdrag

Svenska Kraftnät Myndighet Ansvarar för stamnätet

Regeringsuppdrag

Kartbilden visar ett väl utvecklad område med nästan uteslutande myndigheter som aktörer.

• Sida 126
•  Original

På området finns även de företag som i praktiken omsätter lösningar för en robust kommunikation.

Figur 5.11 Översikt aktörer inom sakområdet Robust elektronisk kommunikation

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

1

5 14

6

5 14

2

3

5 14

4

5

5 14

7

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

Bredbandsforum

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Nationella telesamverkansgruppen (NTSG)

Post- och telestyrelsen (PTS)

5 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Statens Energimyndighet

Svenska Kraftnät

• Sida 127
•  Original

5.12. Bredband

Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Detta innebär att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020. År 2015 bör 40 procent av hushållen och de fasta verksamhetsställena ha tillgång till 100 Mbit/s.

Med utgångspunkt i målet har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till att det uppfylls.

Tabell 5.12 Identifierade aktörer inom sakområdet Bredband

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Bredbandsforum Uppdragsorganisation

Samverkan kring bredbandsutbyggnad

Regeringsuppdrag

Hi3G Access Företag Bygger bredband Eget initiativ Jordbruksverket Myndighet Landsbygdsprogrammet förmedlar stöd till utbyggnad av bredband

Regeringsuppdrag

Post- och telestyrelsen (PTS)

Myndighet Bredbandsstrategi för Sverige

Regeringsuppdrag

Svenska Kraftnät Myndighet Tillgängliggörande av nät

Regeringsuppdrag

Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf)

Intresseorganisation Bredbandsutbyggnad Byalagsmodellen

Eget initiativ

Tele2

Företag Bygger bredband Eget initiativ

Telenor

Företag Bygger bredband Eget initiativ

TeliaSonera

Företag Bygger bredband Eget initiativ

Trafikverket

Myndighet Tillgängliggörande av nät

Regeringsuppdrag

De stora operatörerna är inkluderade i detta sakområde på grund av deras betydelse främst för de praktiska aspekterna.

Detta sakområde är ett av dem som fått betydande uppmärksamhet och insatser, vilket syns tydligt på aktörskartan.

• Sida 128
•  Original

Figur 5.12 Översikt aktörer inom sakområdet Bredband

5.13. Forskning och innovation

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att i forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning.

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

1

5 14

5

5 14

3

5 14

4

5 14

10

2

6

7 8 9

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

Bredbandsforum

Hi3G Access

Jordbruksverket

Post- och telestyrelsen (PTS)

Svenska Kraftnät

6 Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf)

Tele2

8 Telenor

TeliaSonera

Trafikverket

• Sida 129
•  Original

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• bibehållen konkurrenskraft inom it-branschen och en ledande position inom forskning
• förbättrade förutsättningar för forskning och innovation
• bibehållen eller ökad forskningstakt och kvalitet
• ökad användning av information och digitala verktyg.

Tabell 5.13 Identifierade aktörer inom sakområdet Forskning och innovation

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Formas Högskola, universitet och forskningsinstitut

Beviljar forskningsmedel

Forskningsprojekt

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)

Högskola, universitet och forskningsinstitut

Beviljar forskningsmedel

Forskningsprojekt

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA)

Intresseorganisation Bedriver forskningsprojekt

Nätverk

Research Institutes of Sweden (RISE)

Högskola, universitet och forskningsinstitut

Bedriver forskning inom ICT vid flera institut

Nätverk

Verket för innovationssystem (Vinnova)

Myndighet Bedriver flertalet initiativ inom området

Regeringsuppdrag

Vetenskapsrådet Högskola, universitet och forskningsinstitut

Beviljar forskningsmedel

Forskningsprojekt

Digitala Vetenskapsarkivet (DiVA), en gemensam söktjänst för forskningspublikationer och studentuppsatser från 30 lärosäten, skulle kunna vara en aktör i listan ovan.

Det finns flera resursstarka aktörer som inte har listats ovan och som en utvecklad kartläggning bör överväga. Tillväxtverket, ALMI Företagspartner AB, Swedish Incubators & Science Parks (SISP) och olika innovationsarenor är möjliga aktörer förutsatt ett nationellt fokus och en inriktning på digitala verktyg.

• Sida 130
•  Original

Figur 5.13 Översikt aktörer inom sakområdet Forskning och innovation

5.14. It för miljön

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att it ska bidra till ett miljöanpassat samhälle.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

5 14

5

3

4

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

5 14

6

5 14

1

5 14

2

Nr Namn

1 Formas

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA)

Research Institutes of Sweden (RISE)

Verket för innovationssystem (Vinnova)

Vetenskapsrådet

• Sida 131
•  Original

• minskad pappershantering och -produkter
• minskat resande
• smartare styrsystem och smartare drift av it
• förbättrat stöd för konsumenter i miljörelaterade beslut.

Tabell 5.14 Identifierade aktörer inom sakområdet It för miljön

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Delegationen för hållbara städer

Myndighet Grön it finns på agendan

Regeringsuppdrag

IT&Telekomföretagen Branschorganisation Driver hemsidan anvandgronit.se

Eget initiativ

Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning)

Stiftelse Stödjer forskning för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling

Regeringsuppdrag

Naturvårdsverket Myndighet Bedriver projekt inom området

Regeringsuppdrag

Research Institutes of Sweden (RISE)

Institut Viktoriainstitutet – bedriver forskning inom hållbara affärsmodeller

Forskning

Samordningsråd – Smarta elnät

Uppdragsorganisation

Samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät

Regeringsuppdrag

SIS Swedish Standards Institute

Ideell förening Driver initiativ inom området

Regeringsuppdrag

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intresseorganisation Grön it finns på agendan

Eget initiativ

TCO Development Företag Bedriver verksamhet inom hållbarhetscertifiering för it

Eget initiativ

Tillväxtverket

Myndighet Grön it finns på agendan

Regeringsuppdrag

Trafikverket

Myndighet Intelligenta transportsystem

Regeringsuppdrag

Vinnova

Myndighet Bedriver forskningsprogram inom området

Regeringsuppdrag

• Sida 132
•  Original

Miljöområdet i sig har många aktörer och urvalet här är inriktat på tydlig inriktning på digitaliseringens bidrag. ”Grön it” är ett begrepp som väl fångar ambitionerna inom sakområdet. Målen inom sakområdet är breda och borde i högre grad omfatta många fler branscher, då miljöaspekter skär genom nära nog samtliga verksamhetsområden (exempelvis varor och tjänster, boende och bygg, livsmedel).

En utvecklad aktörskarta behöver fastställa om det finns aktörer även inom andra branscher eller om det i verkligheten saknas sådana nationella initiativ.

• Sida 133
•  Original

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

3

2

5

7

6

5 14

11

9

5 14

10

5 14

12

8

5 14

1

5 14

4

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

1

Delegationen för hållbara städer

2

IT&Telekomföretagen

3

Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning)

4

Naturvårdsverket

5

Research Institutes of Sweden (RISE)

6

Samordningsråd – Smarta elnät

7

SIS Swedish Standards Institute

8

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

9 TCO Development

10

Tillväxtverket

11

Trafikverket

12

Vinnova

Figur 5.14 Översikt aktörer inom sakområdet It för miljön

• Sida 134
•  Original

5.15. Frihet på nätet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är: För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras på internet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• respekt för de mänskliga rättigheterna på internet
• yttrandefrihet
• frihet från integritetskränkningar och mobbning.

Tabell 5.15 Identifierade aktörer inom sakområdet Frihet på nätet

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Civil rights defenders Intresseorganisation En expertorganisation som försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter

Eget initiativ

Datainspektionen Myndighet

krankt.se Regeringsuppdrag

Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (DFRI)

Intresseorganisation Verkar för främjandet av digitala rättigheter

Eget initiativ

Internet Society Swedish Chapter

Intresseorganisation It för alla på agendan Eget initiativ

Regeringskansliet Myndighet Utrikesdepartementet bedriver flertalet initiativ inom området

Eget initiativ

Reportrar utan gränser

Intresseorganisation Arbetar med press- och yttrandefrihetsfrågor

Eget initiativ

Sida

Myndighet Bedriver flertalet initiativ inom området

Eget initiativ

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

Intresseorganisation Bedriver konferensen: Stockholm Internet Forum on Internet Freedom for Global Development tillsammans med Sida och Regeringskansliet

Eget initiativ

• Sida 135
•  Original

Nr Namn

1 Civil rights defenders

2

Datainspektionen

3 Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (DFRI) 4 Internet Society Swedish Chapter

5

Regeringskansliet

6

Reportrar utan gränser

7

Sida

8

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

1

3

5 14

7

4

5 14

5

6

8

5 14

2

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Gränsdragningen till sakområdet Vardagssäkerhet är svår och många av aktörerna skulle kunna listas dubbelt. Listan här är inriktad i huvudsak på rättigheter och yttrandefrihet.

Listan över identifierade aktörer skulle kunna kompletteras med frivilliga initiativ som Juliagruppen och forskningsinstitutioner som Cybernormer.se.

Figur 5.15 Översikt aktörer inom sakområdet Frihet på nätet

• Sida 136
•  Original

5.16. Upphovsrätt

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att i syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Förutsättningarna för dem som vill få tillgång till kreativt innehåll bör därför förbättras samtidigt som upphovsrätten värnas.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• enkelhet att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön
• ökad andel digital försäljning
• främjad kreativitet och innovation.

Tabell 5.16 Identifierade aktörer inom sakområdet Upphovsrätt

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

ALIS, Administration av litterära rättigheter i Sverige

Branschorganisation Upphovsrätt är en

kärnfråga

Eget initiativ

Bonus presskopia Intresseorganisation Licensierar kopieringsrättigheter till skolor, företag, myndigheter och organisationer

Eget initiativ

BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige)

Branschorganisation Bildupphovsrätt är en

intressefråga

Eget initiativ

Copyswede Branschorganisation Upphovsrätt är en kärnfråga

Eget initiativ

Creative commons Intresseorganisation Ideell förening som erbjuder ett verktyg för licensiering

Eget initiativ

Digisam

Myndighet Samordningssekretariat för digitalisering

Regeringsuppdrag

Elib

Företag Producerar och distribuerar e-böcker, tillhandahåller kopieringsskydd samt utvecklar system

Eget initiativ

Ifpi Branschorganisation Företräder musikbolagen i Sverige

Eget initiativ

• Sida 137
•  Original

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Regeringskansliet Myndighet Bedriver initiativ inom området

-

Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)

Intresseorganisation Bevakar artisters och musikers rättigheter inom upphovsrättslagstiftning

Eget initiativ

SKAP – Svenska Kompositörer av Populärmusik

Branschorganisation Digital agenda för musiken

Eget initiativ

Stockholms universitet

Högskola, universitet och forskningsinstitut

Forskning inom upphovsrätt

Forskningsprojekt

Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU)

Intresseorganisation En mötesplats för kvalificerade upphovsrättsliga diskussioner

Eget initiativ

Svenska Förläggareföreningen

Branschorganisation Upphovsrätt är en kärnfråga

Eget initiativ

Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)

Branschorganisation Upphovsrätt är en kärnfråga

Eget initiativ

Sveriges författarförbund

Branschorganisation Upphovsrätt är en kärnfråga

Eget initiativ

Sveriges Radio (SR) Stiftelse Bedriver initiativ inom avtalslicenser

Regeringsuppdrag

Sveriges television (SVT)

Stiftelse Bedriver initiativ inom avtalslicenser

Regeringsuppdrag

Följande organisationer skulle även kunna övervägas att läggas till listan: Konstnärernas riksorganisation, Svenska fotografers förbund och Svenska tecknare.

Inom sakområdet finns betydande antal rättighetsinnehavare som arbetar med frågor kring licensiering och andra aspekter av tillgång till kreativt innehåll. Den stora mängden aktörer ger bilden av ett mångfacetterat område.

• Sida 138
•  Original

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

3

12

5 14

9

5 14

6

5

1

4

2

8

14

15

16

17 18

19

13

11

10

7

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

Nr Namn

ALIS, Administration av litterära rättigheter i Sverige

Bonus presskopia

BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige)

Copyswede

Creative commons

Digisam

Elib

Ifpi

Regeringskansliet

10 Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)

Nr Namn

11

SKAP – Svenska Kompositörer av Populärmusik

12

Stockholms universitet

13

Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU)

14

Svenska Förläggareföreningen

15

Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)

16

Sveriges författarförbund

17

Sveriges Radio (SR)

18 Sveriges television (SVT)

19

Utbildningsradion (UR)

Figur 5.16 Översikt aktörer inom sakområdet Upphovsrätt

5.17. It för global utveckling

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är: Användning av it i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. En effektiv fattig-

• Sida 139
•  Original

domsbekämpning främjas av en öppenhet i biståndets genomförande.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

• tillgängliggörande av biståndsinformation i ett digitalt, jämförbart och öppet format för människor i Sverige och samarbetsländer
• användning av it som en del i biståndet.

Tabell 5.17 Identifierade aktörer inom sakområdet It för global utveckling

Aktörer Typ av aktör Nyckelinitiativ Typ av initiativ

Regeringskansliet Myndighet Utrikesdepartementet (UD) driver initiativ inom området

-

Sida

Myndighet Bedriver Openaid tillsammans med UD

Regeringsuppdrag

Stockholms Universitet

Högskola, universitet och forskningsinstitut

SPIDER står för ”The Swedish Program for ICT in Developing Regions” och är ett resurscenter för att med hjälp av IKT främja utveckling (ICT for Development – ICT4D)

Eget initiativ

Svenska institutet Myndighet Verkar för att främja mänskliga rättigheter

Regeringsuppdrag

Sakområdet är mycket specifikt vilket påverkar identifieringen av möjliga aktörer. Att det är ett begränsat antal aktörer förklaras av områdets tydliga avgränsning.

• Sida 140
•  Original

Pådrivande i sakfrågan

Lite

Mycket

5 14

4

5 14

1

5 14

2

Li tet St o rt

M andat i sakf rågan

3

Nr Namn

Regeringskansliet

Sida

Stockholms Universitet

Svenska institutet

Figur 5.17 Översikt aktörer inom sakområdet It för global utveckling

• Sida 141
•  Original

6. Ett signatärsperspektiv

När regeringen presenterade den digitala agendan lanserades samtidigt ett så kallat signatärskap. Det innebär att företag, myndigheter och organisationer signerar en frivillig avsiktsförklaring om att de delar ambitionen att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Med utgångspunkt i den digitala agendan åtar sig de sig att bidra till genomförandet av densamma. Digitaliseringskommissionen ska i samarbete med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) stödja och utveckla signatärskapet, samt ha det administrativa ansvaret för signatärerna. Det innebär bland annat att engagera nya signatärer, ha en löpande dialog med befintliga signatärer och att sammanställa och organisera signatärernas bidrag. Kommissionen ska också identifiera områden där initiativ saknas, och arbeta för att engagera nya signatärer. I april 2013 finns cirka 150 signatärer.

Signatärerna är viktiga för vårt arbete att förstå vilka möjligheter, utmaningar och behov som finns inom den digitala agendans sakområden.

Digitaliseringskommissionen och Näringsdepartementet arrangerade i januari 2013 ett möte, Signatärsforum, dit representanter för signatärerna till den digitala agendan bjöds in. Vid mötet diskuterades och debatterades följande tre fokusområden som framgår av vårt förslag till handlingsplan:

• digitalt innanförskap och jämställdhet
• skola, undervisning och digital kompetens
• entreprenörskap och företagsutveckling.

Fokusområdena omfattar de fem sakområden som särskilt fokuseras i detta delbetänkande.

Signatärsforum arrangerades som en så kallad okonferens, ibland även kallad knytkonferens. Vid en okonferens bjuds deltagarna in

• Sida 142
•  Original

att aktivt medverka till att utforma programmet, utifrån givna ämnesområden, och istället för förutbestämda paneler förutsätts det att samtliga deltagare deltar aktivt i diskussionerna. Arbetsmodellen är vald för att uppnå mesta möjliga delaktighet, och speglar kommissionens ansats att arbeta transparent och inkluderande. Signatärerna föreslog 40-talet diskussionstrådar. Ur dessa valdes tre ut inom vart och ett av de ovan nämnda ämnesområdena.

I detta kapitel redogörs för vilka frågor som lyftes fram och diskuterades under signatärsforumet. I vissa fall belyser vi också frågorna utifrån ett vidare perspektiv där vi redogör för eventuella insatser som kan vara av särskild betydelse i sammanhanget.

Digitalt innanförskap och jämställdhet 6.1

Inom området digitalt innanförskap och jämställdhet fördes diskussionerna under följande rubriker:

• Digitaliseringen skapar utanförskap på jobbet – vilket ansvar har arbetsgivarna?
• Cybernormer och genus – hur påverkar it och nätet ungas könsroller?
• Nyanländas digitala delaktighet.

I den digitala agendan framgår att regeringens ambition är att fler ska kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen, som medborgare, företagare eller anställd. I agendan sägs också att det är viktigt att alla som vill har möjlighet att använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder oavsett personliga förutsättningar som ålder, funktionsnedsättning och kunskapsnivå eller andra förutsättningar som kan beskrivas som ekonomiska, kulturella och etniska. En viktig principfråga är att produkter och tjänster som till exempel webbplatser är tillgängliga och användbara så att alla som vill faktiskt kan använda dem, och grundläggande digital kompetens är en förutsättning för digitalt innanförskap. Inom området jämställdhet konstateras i den digitala agendan att det råder mycket sned könsfördelning inom it-relaterade yrken, och en rad insatser föreslås för att bland annat synliggöra goda förebilder och förstärka kvinnors karriärmöjligheter.

• Sida 143
•  Original

Digitaliseringen skapar utanförskap på jobbet – vilket 6.1.1

ansvar har arbetsgivarna?

På arbetsmarknaden i dag efterfrågas ”superkommunikatörer” – en ung generation som måste kunna blogga och facebooka, men arbetsgivarens ansvar och ambitionsnivå måste sträcka sig längre än så och omfatta alla grupper av medarbetare. Varje företag har ett stort ansvar för digitaliseringen och den egna personalens kompetens. Att säkerställa digital kompetens på jobbet kan jämföras med tidigare kampanjer för läskunnighet. Det är viktigt att digitaliseringen som krävs på arbetsplatsen och i yrkesrollen är integrerad och avdramatiserad. Hur säkerställer vi att arbetsgivaren tar det ansvaret?

En viktig framgångsfaktor är att alla företag tar ansvar för digitaliseringen i de egna processerna och hos den egna personalen. Här finns också stora möjligheter. Det ligger en enorm innovations- och affärsutvecklingspotential i digitalisering. Bloggar, twitter med mera bör användas i all typ av verksamhet och man bör öppna upp för det eftersom det leder till utveckling.

Digitalisering av våra arbetsplatser kräver ett brett synsätt, och insikten att det inte enbart är en teknikfråga. Det senare perspektivet kan annars leda till fragmenterade organisationer där digitaliseringsfrågorna anses handla om endast teknik och hänskjuts till en isolerad it-avdelning. Det är inte ovanligt att organisationer delas upp i tre processer: 1) kund/sakprocess, 2) marknadsföring/kommunikation och 3) it-avdelning. Företagsledningar har ett ansvar för att försöka bryta upp fragmenteringen, och att integrera digitalisering i hela företaget.

Vi stångas med tekniksnobbism, genom uttryck som till exempel ”blogga”, ”twittra” och ”facebooka”. Begrepp behöver avdramatiseras och förenklas så att inte uttrycken i sig exkluderar.

Användarvänlighet är bra för alla, och sänker trösklarna.

Cybernormer och genus – hur påverkar it och nätet 6.1.2

ungas könsroller?

Digital delaktighet handlar inte bara om hur många som har tillgång till vissa tekniker och plattformar, utan vad vi fyller tekniken med och vilka beteendekoder som utvecklas och tillämpas i digitala miljöer. Det är viktigt att fylla nätet med något värdefullt och komma ihåg att det är vi som fyller det som växer fram, och som vi

• Sida 144
•  Original

lämnar över till nästa generation. Internet är relativt sett nytt som mötesplats, och det finns ännu inte etablerade normer och regler för hur man bemöter varandra.

Diskussionen inleddes med att Lundaforskaren Marcin de Kaminski problematiserade hur traditionella könsroller synes förstärkas hos unga internetanvändare. Han beskriver hur det redan i unga år märks tydlig skillnad i internetanvändning. Pojkar är mer bundna till teknisk utveckling och ägnar mer tid åt spel, flickor ägnar mer tid åt sociala nätverk och är bundna till konsumtionsmönster. En stor del av internetutbudet är starkt könskodat, och innehåll som är riktat mot flickor (t.ex. Monster High) går ut på att tjejer är mest intresserade av shopping och att vara snygg och populär. Innehåll riktat mot pojkar är också ofta starkt könskodat, där flickor och kvinnor presenteras på ett stereotypt och ofta starkt sexualiserat sätt. Tendensen förstärks genom att dataspelsbranschen är mycket mansdominerad, och att de flesta spel utvecklas av män, för män.

De unga använder redan internet så gott som dagligen, både i hemmet och mobilt visar studien Svenskarna och Internet 2012. 100 % av de i åldersgruppen 12–15 år och 98 % i gruppen 16–24 år uppger att de använder internet varje dag¹. Användandet sjunker ju högre i åldrarna vi går visar samma studie, och 1,2 miljoner vuxna i Sverige står helt utanför det digitala. Diskussionen kom därför att handla om hur föräldrar och andra vuxna ska kunna följa de ungas tillvaro på nätet, när vuxna många gånger upplever sig själv ha för lite egen kunskap av nätet och hur det fungerar. ”Som vuxen har jag en känsla av att alltid ligga ett eller flera steg efter. Ungdomarna springer vidare till nästa kanal”, sa en deltagare. Hur ska man hänga med som vuxen? Det viktiga är att försöka, blev slutsatsen. En aspekt kan vara att försöka tänka bredare, att förstå det bakomliggande och inte fastna i att försöka förstå en enskild plattform som till exempel Facebook. Skolan har ett ansvar, men inte hela ansvaret.

Frågan om mobbning och trakasserier på nätet blev också livligt debatterad. Ämnet näthat har den senaste tiden varit mycket diskuterat, och en vanligt förekommande uppfattning är att internet som sådant är en olämplig plats för unga. Det är att lägga fokus på fel anledning, ansåg de diskuterande, som drog slutsatsen att ”mobbning har alltid funnits”. Vad internet har tillfört är en kanal för mycket snabb spridning och risk för duplicering, och det kan ge

¹ http://www.internetstatistik.se/artiklar/svenskarna-och-internet-2012/

• Sida 145
•  Original

otroligt stora effekter. Antimobbningorganisationer som till exempel Friends behöver därför gå in och agera i de nya medierna.

Vuxenvärldens reaktion på näthat blir ofta att döma ut internet som sådant istället för att problematisera kultur och beteenden. Vuxna försöker förbjuda kanalerna istället för att prata om bakgrunden till problemen. Men näthat och uthängningar är inte bara en ungdomsfråga, vare sig på internet eller i andra miljöer.

Många barn i dag har vant sig vid internets baksidor och har i bästa fall lärt sig att förhålla sig till det. De diskuterande var överens om att det finns utmaningar i det digitala samhället, och ett stort behov av att vuxna finns närvarande.

I en allmän debatt om näthat blir de vuxnas roll viktig. Studier om nätkränkningar har inletts, men mer kunskap och forskning behövs. Internet är i dag i stor utsträckning en värld som strukturerar sig utan vuxna. Media framställer det som om alla unga tycker att näthat är acceptabelt, en bild som inte stämmer enligt Marcin de Kaminski. Enligt honom tar de flesta unga kraftfullt avstånd från näthat och trakasserier, samtidigt som de anser att ”det finns mycket skit på nätet” men att det inte går att påverka.

Sociala normer på nätet är ett intressant forskningsområde, liksom rättsuppfattning när det gäller exempelvis upphovsrätt och tillgång till digitala resurser av olika slag. Sociala normer kring fildelning existerar till exempel inte, samtidigt som fildelning faktiskt är ett lagbrott. Föräldrar, skola och andra vuxna måste arbeta tillsammans och prata om nätnormer. De diskuterande var överens om att det är viktigt med en vuxennärvaro på nätet. Om vi ska ta frågan om mobbning på nätet till en högre nivå måste vi involvera de vuxna i diskussionen.

Diskussionen kom avslutningsvis att handla om vilka resurser som redan finns, bland annat i form av handledningsmaterial. Bland tidigare bra kommunikationsinsatser nämndes bland annat initiativet Surfa lugnt och boken Säker på nätet – en handbok för föräldrar och andra vuxna av Ewa Thorslund, Statens Medieråd. Skolverket erbjuder också artiklar, tips och idéer på webbplatsen Säker på nätet². Enigheten var dock stor att handledningar inte räcker. ”Det är ett mänskligt problem, det är människor som möts. Då räcker inte handledningar”. Vi måste lära oss hur vi bemöter varandra, och vuxna måste vägleda de unga. Ett tankesätt är att jämföra internet med den vanliga fysiska trafiken, som också har en rad uppenbara

² www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/saker

• Sida 146
•  Original

faror, framför allt för den som är ung och oerfaren. Men istället för att försöka stänga inne våra barn så lär vi dem istället hantera trafik och agera så säkert som möjligt i en miljö med risker. Låt oss göra lika med internet, blev slutsatsen.

Nyanländas digitala delaktighet 6.1.3

Vem tar ansvar för introduktion det digitala Sverige till nyanlända flyktingar och asylsökande? Det är en samhällsekonomisk fråga – vad har staten för roll?

Det finns inga riktade insatser från staten, och inga särskilt avsatta statliga medel. Insatser i dag görs mest från privata aktörer, till exempel kampanjen Digidel 2013. Diskussionen under Signatärsforum kom att handla om huruvida det är rimligt att staten inte är med, och varför staten inte intar en mer aktiv roll. ”Staten ska inte ösa in pengar, men vara aktiv”.

I dag ingår generellt inte internetkunskap i introduktion för nyanlända. Ett exempel på motsatsen finns emellertid i Östergötland där man lägger till tio timmar dator-/internetkunskap till introduktionen.

Att öka anställningsbarheten genom ökad it-kunskap borde vara samhällsekonomiskt lönsamt. Enligt en brittisk undersökning³ som nämndes under diskussionerna vinner samhället cirka 20 000 kronor per person (och år) som använder digitala e-tjänster. ”Det skulle bli 24 miljarder kronor för Sveriges del”, om förutsättningarna är jämförbara. Digital delaktighet ger vinster för samhället, vem gör vad för att vi ska tjäna in dessa pengar?

Bibliotekens betydelse och roll för att främja nyanländas digitala delaktighet togs upp i diskussionen. Samtidigt som röster från bibliotekshåll lyfte fram att det är svårt att matcha förväntningar och efterfrågan på utbildning och stöd med bibliotekens befintliga resurser. Det är av grundläggande betydelse att sätta medborgaren i centrum och utgå från deras behov.

Staten har ett ansvar, men ett begränsat ansvar. Nyckeln ligger i att staten kan stötta civilsamhället. Detta görs delvis men mera kan göras, kanske genom invandrarorganisationerna, biblioteken med flera. Nyckeln torde ligga i att jobba via andra, lyfta fram de goda exemplen och skapa plattformar för kunskapsöverföring.

³ Champion for Digital Inclusion - The Economic Case for Digital Inclusion, PriceWaterhousCoopers LLP, October 2009.

• Sida 147
•  Original

Det sker redan många initiativ. Kampanjen Digidel 2013 har under sina verksamma år mobiliserat och kraftsamlat många aktörer av olika slag för att öka den digitala delaktigheten hos olika svaga grupper⁴. Kampanjen avslutas i slutet av 2013. Hur ska man ta tillvara det engagemang och de synergier som har skapats under projektet?

Vi behöver bli bättre på att utnyttja de resurser som redan finns. Ett gott exempel som lyftes fram bland annat med budskapet att det borde kunna växlas upp och testas på andra orter är Transfer i Örebro där ungdomar med invandrarbakgrund hjälper äldre att använda datorer. På så sätt skapas positiva kontakter mellan två grupper som annars inte har många naturliga mötesplatser. De unga it-guiderna hjälper de äldre att bli digitalt delaktiga och blir också förebilder för andra ungdomar. Så kallade e-verkstäder lyftes också fram som bra exempel på samverkan mellan kommuner och andra aktörer.

En synpunkt som framfördes var att nyanlända utan tvekan måste få kunskap att förstå hur det digitala Sverige fungerar, men att det också finns andra svaga grupper som behöver stöd. Långtidsarbetslösa liksom hemlösa har mycket låg digital kompetens, och det borde göras insatser även för dessa grupper. ”Digital integrering handlar om demokrati.”

Skola, undervisning och digital kompetens 6.2

It i skolan är en fråga som engagerar många. Hur vi ska kunna ge barn lika tillgång till digitaliseringens möjligheter inom skola och utbildning är en viktig fråga som i förlängningen också har betydelse för flera andra samhällsområden.

Vid Signatärsforum diskuterades it i skolan utifrån tre perspektiv:

• Hur får vi kommunerna att ta taktpinnen?
• Lärarna och it.
• Hur undviker vi att it i skolan blir exkluderande?

⁴ Mer om Digidel 2013 och kampanjens partners på www.digidel.se

• Sida 148
•  Original

Genomgående fanns bland signatärerna en önskan om en sammanhållen strategi för it i skolan. Detta för att komma bort från dagens situation där olika barn kan få helt olika förutsättningar beroende på vilken kommun de bor i eller skola de går på.

Hur får vi kommunerna att ta taktpinnen? 6.2.1

Den första diskussionen tog sitt avstamp i Ale kommun, där ett försök med en till en-datorer för alla barn och utbildning i digital pedagogik för lärarna fått mycket goda resultat. Poängen på de nationella proven har ökat med 17 procentenheter i matematik och mer än 20 procentenheter i läsning.⁵

Det man framförallt kan se är att barnen knäcker läskoden tidigare. Existerande forskning om läsinlärning visar att det är lättare för hjärnan att lära sig skriva först och läsa sedan. Då knäcker man koden snabbare och enklare. Däremot är det ofta motoriskt rätt svårt att skriva för sjuåringar, om man skriver för hand. Om man börjar med att skriva på datorn tar man helt bort det motståndet, bokstäverna ser bra ut på en gång och ansträngningen kan läggas på själva skrivkunnigheten snarare än motoriken. Här kan finnas en nyckel till könsskillnader i skolan också, då pojkar ofta utvecklar motoriken senare än flickor. Inom ramen för Ale-projektet verkar pojkarna hänga med flickorna mycket bättre när man använder datorer och it-pedagogik. Pojkarna ökade exempelvis sin använda vokabulär med 123 % när de skrev på datorn. Allra mest ser man det här för de sämst presterande pojkarna, som tydligt höjer sina resultat.

I Danmark finns liknande resultat i satsningar liknande den i Ale. Varför introduceras inte metoden i fler svenska skolor?

Diskussionen mynnade ut i frågeställningen ”Hur många goda exempel behövs, hur många generationer ska förloras innan alla skolor satsar?” Frågan restes också varför skolorna inte i högre utsträckning utnyttjar elevernas privata it-utrustning, det som vanligen benämns med förkortningen BYOD⁶. De flesta barn har redan mobiltelefoner som är kraftfulla datorer i fickan, det behövs flexibilitet för att kunna utnyttja de datorerna i undervisningen snarare än att tvinga barnen att lägga sina mobiler i en låda under lektionstid.

⁵ Resultat från nationella prov i Svenska och Matematik Nödingeskolan , Ale Kommun 2010, 2011 samt från SFI 2011 jämfört med riket. ⁶ BYOD = Bring Your Own Device, ”ta med din egen apparat”.

• Sida 149
•  Original

Det rådde olika uppfattningar bland signatärerna om det var en ekonomisk fråga eller inte. Ale är en stor kommun, jämfört med exempelvis de 14 kommunerna i Norrbotten. Ändå har 11 av Norrbottenskommunerna börjat digitalisera skolan, men vissa kommuner har bara inte råd. Hur ska man lösa det? Samtidigt kan Aleexemplet visa hur mycket man kan spara också ekonomiskt på en lyckad satsning på it i skolan. Varje pojke som klarar skolan, som annars inte hade gjort det, innebär en besparing både för socialtjänsten och för andra offentliga insatsställen. Vad kostar det om man inte gör detta?

Största problemet, menade flera signatärer, är inte brist på datorer, utan bristen på pedagogik och på styrning. Det behövs en tydlig nationell vision för it i skolan, men själva utvecklingsarbetet ska drivas på lokal nivå.

I diskussionerna fanns röster som menade att det behövs en attitydförändring bland lärare. De måste inse att de inte kommer att vara experterna på it. Elever kommer i många fall att kunna mer om både hårdvara och olika program. Läraren måste förhålla sig till detta på ett sätt som innebär att de inte ser det som ett hot mot den egna auktoriteten och lärarrollen. Betydelsen av att läromedelsförlag tar fram bra digitala läromedel bör också uppmärksammas i ökad utsträckning.

Lärarna och it 6.2.2

Den andra diskussionen inleddes av forskaren Elza Dunkels från Umeå universitet, som talade på temat hur lärarna kan engageras i större utsträckning. Hon menar att vi dras med fyra allvarliga tankefel:

• Vi övervärderar Sveriges tätposition som vi haft sedan 1990talet. Vi kan inte luta oss tillbaka och tro att vi är ledande längre.
• Vi är kvar i en metafor om it som ett verktyg, detta är mer än undervisningsmetoder och undervisningsverktyg, det ändrar hela sättet att tänka och lära.
• Vi tittar för mycket på PISA-resultat. Kanske mäter de inte längre det vi tror att de mäter.
• Vi ser inte längre skolan som en av samhällets grundpelare.

• Sida 150
•  Original

Det finns en akut brist på långsiktigt tänkande, menade flera signatärer. Digitaliseringen genomsyrar allt och är inte bara ett verktyg, vi måste omdefiniera vad it står för. Det är inte samma sak som en dator, en burk. Det går inte att lära sig allt digitalt i förväg, det handlar istället om att lärare ska vara välkomnande inför förändringar. Man tror kanske att det främst är yngre lärare som är bra på it, men tvärtom är det äldre kvinnliga lärare som ligger i framkant, menade Dunkels. Den gruppen lärare har självförtroende nog i lärarrollen att våga ställa till lite kaos i klassrummet, våga prova nya saker och kanske misslyckas. Det pekar mot behovet av att stärka det yrkesmässiga självförtroendet hos lärarna generellt. När skolan och lärandet inte ses som centralt i samhället hamnar skolan också ofta utanför samhällsförändringar.

Under diskussionerna menade flera att det är märkligt att vi har en så tillåtande attityd till dem som inte anammat det digitala inom skolan. Varför är det här något man kan välja eller välja bort? Varför inte använda ekonomiska styrmedel i större utsträckning för att påverka situationen?

Ett perspektiv som också lyftes fram var vikten av att lärare och elever ges grundläggande förutsättningar, som datorer. Även om det inte enbart handlar om att köpa datorer för att öka skolans digitalisering är det en viktig faktor. Lärare får inte självklart datorer av arbetsgivaren, till skillnad från nästan alla andra tjänstemannagrupper, hur länge kommer de acceptera det?

Mattecoacher på nätet lyftes fram som ett bra exempel för hur digitalisering kan hjälpa skolan, men som borde vara tillgängligt för alla.

Hur gör vi för att it i skolan inte blir exkluderande? 6.2.3

Den tredje diskussionen utgick från ståndpunkten att den digitala klyftan för barn inte går mellan om man är digitalt aktiv eller inte. Nästan alla barn är digitalt aktiva, klyftan går i stället mellan dem som är analfabetiskt digitala och dem som tar steget och blir litterärt digitala. Det analfabetiskt digitala är att kolla på filmklipp, bilder, ren underhållning medan ett djupare förhållningssätt och användning innehåller kritiskt tänkande, läsning av längre texter, att skapa själv⁷.

⁷ http://www.internetstatistik.se/artiklar/svenskarna-och-internet-2012/ skriver mer om analfabetiskt och litterärt digital delaktighet

• Sida 151
•  Original

Skolorna har en roll att få in eleverna i den digitala världen och lära eleverna att handskas med internetvärldens svårare problemställningar. Många får detta med sig hemifrån, men vilken roll ska skolan ha att hjälpa dem som inte får det? Här riskerar vi djupa klyftor. Många barn får internet från unga år hemifrån. Låt dem hjälpa lärarna in i detta. Det får inte finnas prestige som hindrar där. Skolan har däremot en viktig roll för dem som inte får hjälp och guidning hemma.

Entreprenörskap och företagsutveckling 6.3

Den digitala agendans sakområde som handlar om entreprenörskap och företagsutveckling diskuterades vid Signatärsforum utifrån följande ämnen:

• it-användning i småföretag
• möjligheter och utmaningar med molntjänster
• villkoren för nya digitala tjänsteföretag.

I detta avsnitt redovisas de viktigaste perspektiven som framkom under diskussionerna. Även aktuella initiativ och åtgärder av relevans för de perspektiv som diskuterades redogörs för.

It-användning i småföretag 6.3.1

Småföretagens användning av it är lägre än i större företag. Samtidigt är småföretagen viktiga för svensk ekonomi. Orsakerna till den lägre it-användningen är flera. En central faktor tycks vara att många småföretag inte tydligt ser nyttan av en utvecklad it-användning. Det finns ännu i dag en föreställning om att it är dyrt och krångligt. It-leverantörerna är i stor utsträckning teknikfokuserade och har därför svårt att förklara för ett litet företag hur it-tillämpningar av olika slag kan skapa nytta och påverka lönsamheten.

Regeringen tillsatte under 2011 en utredning om åtgärder för att öka småföretagens it-användning (dir. 2011:54). Utredningen presenterade ett delbetänkande i mars 2012 och överlämnade sitt slutbetänkande i oktober 2012⁸.

⁸ Här finns mer att hämta – it-användningen i småföretag (SOU 2012:21), delbetänkande, samt Små företag – stora möjligheter med it (SOU 2012:63), slutbetänkande.

• Sida 152
•  Original

I korthet konstaterar utredningen att it-användningen i småföretag behöver synliggöras i ökad utsträckning i relevanta verksamheter. Det handlar om att integrera it i relevanta företagsutvecklingsåtgärder, säkra kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd, dialog och samverkan med marknadsaktörer samt utveckling av befintlig statistik. Utifrån företagsperspektivet är det främst kunskapsaspekter som är viktiga att hantera. I första hand handlar det om att tydliggöra affärsnyttan med it i termer av ökad lönsamhet. Slutbetänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Av diskussionerna att döma under Signatärsforum finns det sannolikt viss samsyn kring de övergripande slutsatser som Utredningen om ökad it-användning i småföretag har presenterat.

Det är viktigt att den lokala och regionala nivån har ett fortsatt aktivt förhållningssätt till it-användningen i takt med att it-infrastrukturen blir allt mer utbredd. Kommunernas näringslivsfunktion lyfts fram som en central aktör. Här finns en mycket god bild av det lokala näringslivets sammansättning och behov. Vidare är den kommunala näringslivsutvecklaren eller motsvarande en naturlig kontaktpunkt för företagarna. Detta bör utnyttjas i arbetet med att lyfta fram vilka möjligheterna är med it. I mindre och mer perifert belägna kommuner är det inte säkert att det finns relevanta itkonsulter verksamma. Det ökar betydelsen av någon form av aktiv samordningsfunktion som kommunerna har goda förutsättningar att ta. På lokal nivå finns också goda förutsättningar att företagare kan lära och inspirera varandra. För att underlätta arbetet på lokal nivå bör det tas fram övergripande mallar eller guider för hur insatserna kan läggas upp med avseende på innehåll och upplägg. För att åstadkomma detta lyftes ett förslag fram om att anslå medel som kommuner kan söka för att finansiera företagsnära insatser i syfte att arbeta med konkreta utbildningsinsatser.

I dag finns några exempel på lokala eller regionala initiativ på området. Dataföreningen Sverige har initierat en process i Östergötland på temat som kan vara intressant att följa. Vidare görs vissa insatser inom ramen för Företagarnas lokala föreningar. Viktiga erfarenheter finns också inom ramen för forskningsinstitutet Swedish ICT. I dag jobbar de med cirka 500 företag. En fråga är hur detta arbete kan växlas upp och synliggöras för att nå en bredare målgrupp.

Inom ramen för arbetet med de regionala digitala agendorna finns möjlighet att uppmärksamma frågan om småföretagens itanvändning, något som också nämndes.

• Sida 153
•  Original

Det framkom under signatärsforumet synpunkter på att tona ned problem av olika slag och istället lyfta fram de möjligheter som en ökad it-användning kan medföra för små och medelstora företag. Goda exempel lyftes här fram som ett viktigt inslag för att sprida möjligheterna med it. Den ovan nämnda utredningen om ökad itanvändning i småföretag har i sitt delbetänkande presenterat ett antal konkreta fallstudier som bland annat visar på vilket sätt it har bidragit till utvecklingen av småföretag.

Ett perspektiv som också lyftes fram vid Signatärsforum var att många småföretagare får upp ögonen för hur it kan bidra till företagets verksamhet genom den privata användningen. I hemmen är it-miljön många gånger relativt väl utvecklad. Den privata användningen kan antagligen påverka den professionella it-användningen positivt i många fall. Vissa menar därför att införandet av ett så kallat RIT-avdrag, som kan stimulera och underlätta hushållens it-användning, kan ha positiv betydelse för småföretagens it-användning.

Utredningen om ökad it-användning i småföretag har i sitt slutbetänkande presenterat förslag på området. Dessa har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Möjligheter och utmaningar med molntjänster 6.3.2

Det talas i dag en hel del om molntjänsters betydelse för samhällets digitalisering. Bilden kan variera en del beroende på vilken verksamhet som avses. Cloud Sweden, en intresseorganisation som drivs inom ramen för Dataföreningen Sverige, har tagit fram övergripande material som redogör för ett stort antal affärsnyttor som de anser att molntjänster ger i jämförelse med traditionella it-tjänster. Några av dessa berördes även under signatärsforumet. Nedan redogörs för några av dessa.

Kortare ledtider. Affärsvärdet ligger i att molntjänster kan leve-

rera värde tillbaka till verksamheten genom att på ett snabbare och effektivare sätt skapa, driftsätta och administrera tjänster än motsvarande traditionell it. Att implementera en molntjänst handlar om veckor jämfört med månader med traditionell it.

Ökad förändringstakt i verksamheten. Flexibla molntjänster som

kontinuerligt utvecklas kommer att kunna ta hand om stora delar av behoven av mer komplexa, specifika och lokala lösningar. Orsaken är att de flesta kunder till molntjänsteleverantörer ofta har likartade behov.

• Sida 154
•  Original

Ökad innovation. Genom att snabbt kunna utvärdera, testa och

skala upp olika initiativ, skapas nya möjligheter till innovation. Molnet erbjuder dessutom nya innovativa tjänster som tidigare inte varit möjliga inom traditionella it-tjänster.

Minskade kostnader för it-produktion. En molntjänstleverantör

kan erbjuda betydligt lägre kostnader för it-produktion än de flesta företags interna it-enheter och även vad de flesta hosting- eller outsourcingspartners kan erbjuda. Anledningen är de skalfördelar som en molntjänstleverantör får genom att samma resurser i form av hårdvara, mjukvara och personal kan användas för många kunder.

Större andel rörliga it-kostnader. Ett företag ska snabbt kunna

anpassa kostnader och produktionsvolym efter konjunkturen. En grundläggande egenskap hos molntjänster är att man enbart betalar för de tjänster som används och att dessa kan anpassas efter kundens behov. Traditionella it-lösningar binder kapital medan finansiering av molntjänster görs via rörliga driftskostnader.

Enklare prismodell och minskad licensadministration. Molntjänster

bygger på enkla prismodeller, ofta baserade på ett fast pris per användare och månad, vilket leder till enkel beräkning av kostnaden för tjänsten och minskade kostnader för att administrera licenser.

Nya användarkrav. Många yrkesverksamma har vant sig vid att

lösa problem med hjälp av snabb och enkel information och effektivt stöd via molntjänster såsom wikis, sökmotorer, sociala medier och andra applikationer tillgängliga på nätet.

Högre kvalitet. En lokal it-avdelning har bara en kundinstallation

att skaffa erfarenhet utifrån. En molnleverantör har kanske hundratals eller tusentals installationer att lära sig ifrån och sprida kostnaderna över. Detta leder till att kvalitén höjs för kunden i jämförelse med en klassisk driftleverans.

Ökad säkerhet. Många mindre och medelstora företag har inte

tillgängliga resurser för att kunna uppnå it-säkerhet på högsta nivå. Kostnaderna för många säkerhetsåtgärder är fasta. När många kunder delar på dessa kostnader genom molnleverans så har man råd att applicera även mer avancerade säkerhetsåtgärder.

Ökad mobilitet. Molntjänster är byggda för att kunna nyttjas

från en godtycklig webbläsare. Det gör att man kan använda tjänsterna från i stort sett vilken klient som helst, bara man har tillgång till internet.

Det finns enligt Cloud Sweden även ett antal affärsrisker med molntjänster som framgår nedan.

• Sida 155
•  Original

Operativ kontroll. Det kan finnas lagar och andra regler som

ställer krav på att företaget självt ska köra sina program på dedikerade servrar i egna datacentraler. Det kan även finnas krav på att data lagras inom landets gränser, gällande till exempel personuppgifter och ekonomiska transaktioner.

Immateriella rättigheter. Vissa molnleverantörer gör särskilda an-

språk på det som produceras inom ramen för tjänsten. Detta gäller särskilt de tjänster som tillhandahålls gratis. Det är därför viktigt att säkerställa det egna företagets immateriella rättigheter till allt material som produceras inom ramen för tjänsten.

Inlåsningseffekter. Det företag som avser använda molntjänster

bör vara medveten om att det är lika lätt att fastna i ett leverantörsberoende om man gör specifika anpassningar i molnbaserade system som när man gör anpassningar i traditionella system. Affärsmodellen för molntjänster bygger på skalfördelar och likformighet.

Leverantörsberoende. Det finns risk för att företag som levererar

molntjänster upphör med detta. Det är därför viktigt att säkerställa äganderätten till, och rätten att använda, sin egen information samt att utarbeta en strategi för leverantörsbyte.

Under Signatärsforum diskuterades främst frågor med koppling till leverantörsberoende. Det finns en risk att den stora tillgången på molntjänster som är lågt prissatta, eller till och med gratis, innebär att företag börjar använda sådana utan att helt förstå konsekvenserna. Eftersom inget egentligt avtal upprättas som reglerar förhållandet mellan leverantör och användare (exempelvis SLA, Service Level Agreement) riskerar företag att förlora viktig information om leverantören upphör med en viss tjänst. Detta riskerar inte enbart att drabba det enskilda företaget. Även dess kunder och leverantörer kan drabbas vid störningar i företagets verksamhet som orsakas av att företagets it-miljö inte fungerar.

Det finns olika åsikter om var ansvaret ligger för att undvika de utmaningar eller risker som molntjänster kan medföra. Vid Signatärsforumet lyftes både leverantörernas ansvar fram och det faktum att även användarna måste vara medvetna om riskerna. Cloud Sweden har tagit fram en guide till molntjänster för att öka medvetenheten kring vad som är viktigt att tänka på när molntjänster används⁹.

⁹ Rapporten finns att köpa på http://cloudsweden.se/

• Sida 156
•  Original

Villkoren för nya digitala tjänsteföretag 6.3.3

Företag som levererar tjänsteerbjudanden via någon form av digital plattform är vad som här avses med digitala tjänsteföretag¹⁰. Dessa företag har möjlighet att skapa stora förädlingsvärden. Samtidigt är det en relativt ny företeelse och företagens behov och marknadslogik skiljer sig från mer traditionella företag. Trösklarna att starta ett digitalt tjänsteföretag är förhållandevis låga. Det behövs ofta inte dyra kapitalinvesteringar. Detta kan emellertid också innebära svårigheter att få externt kapital då det inte finns fysiska tillgångar som säkerhet.

Att följa utvecklingen för de här företagen är också svårt då statistiken inte är uppbyggd på ett sätt som gör att det är svårt att mäta företagens betydelse för ekonomin över tid.

Inom många offentliga stödstrukturer behöver kunskapen om dessa företags verklighet och villkor sannolikt höjas ytterligare.

Sverige har en stark tradition på området och har bland annat uppmärksammats i internationella medier. Företag som Skype, Spotify och MySQL är några stora välkända framgångsexempel.

Det finns emellertid många länder och städer som nu aktivt satsar på att skapa intressanta miljöer för den här typen av företag. Exempel som lyfts fram är Berlin, London, Singapore och Chile. Då företagen inte har stora fysiska tillgångar innebär det att de är snabbflyttade. Sveriges position kan därför snabbt förändras till det sämre om vi inte aktivt förhåller oss till utvecklingen i vår omvärld.

Under Signatärsforum utmärkte sig fyra frågor i diskussionerna: kapitalförsörjning, kompetensförsörjning, tillgång till information och exportstöd.

Kapitalförsörjning

Tillgången till riskvilligt kapital i tidigt skede lyftes fram som särskilt betydelsefullt för digitala tjänsteföretag. Dessa företag är små och har många gånger svårt att få lån då säkerhet saknas och idéerna värderas återhållsamt.

Ett exempel på åtgärd som har lyfts fram från omvärlden, också under Signatärsforum, är det så kallade Seed Enterprise Investments Scheme (SEIS) som Storbritannien har infört¹¹.

¹⁰ Hämtat från IT&Telekomföretagens rapport Digitala tjänster som lyfter Sverige – En rapport om digitala tjänsteföretags marknadsvillkor, 2012. ¹¹ http://www.seis.co.uk/

• Sida 157
•  Original

Regeringen tillsatte i januari 2011 en utredning om översyn av företagsbeskattningen (dir. 2011:1), Företagsskattekommittén. Uppdraget är att se över beskattningen av bolag i syfte att den utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen fick i uppgift att lämna förslag på skatteincitament för riskkapital. Ett förslag om investeraravdrag lämnades av Företagsskattekommittén i ett delbetänkande i januari 2012¹². I budgetpropositionen för 2013¹³aviserade regeringen att ett investeraravdrag bör införas för att stimulera investeringar i mindre företag och därigenom ökad deras tillgång till kapital. Finansdepartementet har tagit fram promemorian Investeraravdrag som remitterades under hösten 2012. Den 21 februari överlämnade regeringen lagrådsremissen Investeraravdrag till Lagrådet.

I korthet innebär förslaget att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag med i snitt färre än 50 anställda får göra avdrag för halva beloppet i inkomstslaget kapital. Högst 650 000 kronor per person och år får dras av. Det motsvarar med andra ord förvärv av andelar för 1,3 miljoner kronor. Företaget i fråga måste vara svenskt eller ha ett fast driftställe i Sverige. Vidare ska företaget huvudsakligen bedriva rörelse samt ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 september 2013.

Regeringens förslag avviker från det förslag som Företagsskattekommittén lämnade i sitt delbetänkande. Den stora skillnaden är att regeringens förslag innebär en definitiv skattelättnad och inte endast en kredit.

Kompetensförsörjning

Digitala tjänsteföretag i uppstartsfasen behöver många gånger knyta kvalificerade medarbetare till företaget för att fullt ut kunna utveckla affärsidén. Samtidigt är möjligheterna begränsade att i de tidiga skedena kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner. Det kan därför vara svårt att rekrytera potentiella medarbetare med nyckelkompetens. För att lyckas med detta krävs att dessa personer kan erbjudas andra alternativa incitament som gör att de ser det som tillräckligt attraktivt att bidra med sin kompetens till ett företag i tidigt skede.

¹² Skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3). ¹³Prop. 2012/13:1, volym 1, avsnitt 6.12.

• Sida 158
•  Original

Ett sätt att skapa sådant incitament är genom personaloptioner. Svensk skattelagstiftning försvårar emellertid användningen av personaloptioner som ett effektivt incitamentskapande instrument. Inom ramen för den ovan nämnda Företagsskattekommittén har frågan belysts närmare genom en expertrapport¹⁴. I rapporten redogörs även kort för hur optioner används i USA. Författarna till rapporten lämnar förslag på hur personaloptioner bör hanteras i svensk skattelagstiftning för att kunna fungera som ett effektivt instrument för entreprenörsdrivna innovationsföretag. Det handlar framför allt om att vinster på aktieoptioner och konvertibler kopplade till en anställning bör beskattas som kapitalinkomst och heller inte beläggas med sociala avgifter.

Tillgång till information

En viktig resurs för företag och entreprenörer är tillgången till information som kan användas för att utveckla nya tjänster som bygger på information som redan finns framtagen. I sammanhanget är två begrepp centrala: öppna data och vidareutnyttjande av offentlig information. Vid diskussionerna under Signatärsforum lyftes i vissa fall fram att Sverige bör påskynda arbetet inom området.

Öppna data kan förenklat beskrivas som information som är tillgänglig utan inskränkningar i form av prislapp eller immaterialrättsliga hinder¹⁵.

Vidareutnyttjande av offentlig information avser möjligheten för till exempel privata aktörer att ta del av och använda den information som myndigheter har samlat in, reproducerat eller framställt. Information som samlas in eller framställs av myndigheter har ofta användningsområden utanför den offentliga förvaltningen. Det finns flera exempel på information hos myndigheter som kan användas kommersiellt. Väderinformation kan till exempel användas för kommersiella vädertjänster och kartinformation och annan geografisk information kan användas för till exempel GPS-tjänster. Ytterligare ett exempel är den officiella statistiken. Offentlig information från svenska myndigheter vidareutnyttjas sedan länge i betydande omfattning för såväl kommersiella som ideella ändamål. Eftersom svenska

¹⁴ Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap: Expertrapport till Företagsskattekommittén, Magnus Henreksson och Tino Sanandaji, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), 2012. ¹⁵ Kort beskrivning av begreppet och grundläggande minimikrav finns på Vinnovas webbplats, http://www.vinnova.se/opendata

• Sida 159
•  Original

myndigheter har betydande informationstillgångar av hög kvalitet i elektronisk form är potentialen för vidareutnyttjande stor. Frågan regleras i det så kallade PSI-direktivet¹⁶och infördes i svensk rätt genom lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) som trädde i kraft den 1 juli 2010.

Under senare år har frågan varit föremål för relativt stor uppmärksamhet och flera olika initiativ har tagits.

E-delegationen fick 2010 genom tilläggsdirektiv¹⁷i uppdrag att att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i den lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen som föreslås i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175). I december 2012 presenterade E-delegationen en vägledning för myndigheter för vidareutnyttjande av offentlig information¹⁸.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att bland annat se över förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltingen (dir. 2013:2). I uppdraget ingår att utifrån förändringar i det så kallade PSI-direktivet som förhandlas inom EU lämna förslag hur dessa ska införas i svensk rätt. Bland övriga uppgifter är det i sammanhanget värt att notera att utredningen ska utreda om myndigheter behöver något stöd i frågan och om någon myndighet bör få uppgifter på området.

Regeringen har också gett Vinnova i uppdrag att under 2012 utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande samt under 2013 och 2014 vidareutveckla denna. Plattformen kallas öppnadata.se – en portal för innovation. Uppdraget ska utföras i samverkan med för uppdraget relevanta aktörer. Vinnovas arbete med portalen kommer att göras i samverkan med tekniska experter och relevanta aktörer. Målet är att portalen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan nyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. En del kunskap och förslag på lösningar finns redan, medan andra måste utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2015.

¹⁶ Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn som antogs den 17 november 2003. ¹⁷ Tilläggsdirektivet finns på http://www.regeringen.se/sb/d/12564/a/189404 ¹⁸ Rapporten kan nedladdas från http://feedback.edelegationen.se/vlpsi/

• Sida 160
•  Original

Exportstöd

Nyetablerade och mindre digitala tjänsteföretag har många gånger behov av att snabbt kunna växa på exportmarknader. Under Signatärsforum lyftes det fram att företagen behöver få del av exportstödjande insatser anpassade efter deras behov och villkor. Det görs satsningar på området som riktas till företag verksamma inom andra branscher. Ett exempel som nämndes var Matlandet Sverige.

• Sida 161
•  Original