1 §  Löpande skuldebrev, växlar, konossement eller andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning, att påkalla fullgörande av någon annan förpliktelse eller att antecknas som innehavare av en rättighet på ett konto som avses i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får, om det kan antas att handlingen har förstörts eller kommit bort, dödas på begäran av den som har förlorat handlingen. Detsamma gäller i fråga om aktiebrev, pantbrev och företagsinteckningsbrev, liksom beträffande intecknade fordringshandlingar som är ställda till viss man.

Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av bank eller kreditmarknadsföretag. Lag (2004:417).

2 §  En ansökan om dödande av handling ska vara skriftlig. Den ska ges in till tingsrätten i den ort, där förpliktelsen ska fullgöras, eller, om en sådan ort inte är nämnd i handlingen, till den tingsrätt, där den förpliktade är skyldig att svara i tvistemål, som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Om det är fråga om ett pantbrev i en fastighet eller en tomträtt, ska ansökan göras hos tingsrätten i den ort där det inskrivningskontor som handlägger inskrivningsärenden avseende fastigheten ligger.

I fråga om pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge ska ansökan göras hos tingsrätten i skeppets hemort eller i den ort där bygget utförs. I fråga om företagsinteckningsbrev ska ansökan göras hos tingsrätten i den ort där inskrivningsmyndigheten ligger. En ansökan om dödande av intecknad fordringshandling ska göras hos tingsrätten i den ort där inskrivningsmyndigheten ligger, eller, såvitt gäller inteckning i järnväg, tingsrätten i den ort där det inskrivningskontor som handlägger inskrivningsärenden avseende järnvägen ligger.

En ansökan om dödande av ett konossement ska ges in till tingsrätten i godsets bestämmelseort.

Om flera domstolar är behöriga, får ansökan göras vid vilken som helst av dem. Lag (2008:157).

3 §  Vid ansökningen skall fogas avskrift av handlingen eller sådan uppgift om dess innehåll, som är nödig för dess säkra igenkännande.

4 §  Sökanden åligger att, så vitt ske kan, om ansökningen underrätta en var vilken såsom gäldenär, löftesman eller eljest är på grund av handlingen förpliktad. Avser ansökningen pantbrev, företagsinteckningsbrev eller intecknad fordringshandling, skall den intecknade egendomens ägare, så ock den som senast, i den ordning särskilt är stadgat, blivit antecknad såsom innehavare av handlingen, där så ske kan, underrättas om ansökningen. Lag (2003:533).

5 §  Rätten äge, innan beslut i saken meddelas, förelägga sökanden att förebringa utredning om viss omständighet, som finnes kunna på saken inverka; därvid må förhör under sanningsförsäkran äga rum med sökanden.

6 §  Har sökanden gjort sannolikt att handlingen har förstörts eller kommit bort, skall rätten utfärda en offentlig stämning, som genom rättens försorg kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen skall införas i tidningens första nummer för januari, april, juli eller oktober månad.

Stämningen skall innehålla en beskrivning av handlingen samt uppgift om att sökanden har gjort sannolikt att handlingen har förstörts eller kommit bort. I stämningen skall vidare den som kan inneha handlingen eller vet att den finns i behåll eller som i övrigt kan lämna upplysningar i ärendet uppmanas att anmäla detta till rätten senast en viss angiven dag. Denna dag skall bestämmas så att minst ett och högst två år kommer att förflyta från dagen för kungörandet. Sökanden skall underrättas om innehållet i stämningen. Lag (1981:770).

8 §  Sedan tiden för anmälan enligt 6 § andra stycket har gått ut, skall rätten avgöra ärendet. Finner rätten därvid att någon omständighet inte har förekommit som visar eller ger skälig anledning till antagande att handlingen finns i behåll, skall handlingen dödas genom beslut av rätten.

Beträffande pantbrev, företagsinteckningsbrev och intecknade fordringshandlingar skall beslutet innehålla en erinran om att beslutet inte innebär att inteckningen dödas. Lag (2003:533).

9 §  Varder handlingen dödad, må den omständigheten att den ej kan företes icke utgöra hinder för sökanden att göra gällande den rätt, som på handlingen kunnat grundas; och har den, som är förpliktad att fullgöra vad i handlingen blivit utfäst, eller, i fråga om intecknad fordringshandling, den intecknade egendomens ägare att utfärda ny handling, som mot den dödade svarar. Ny handling skall inte utfärdas, om dödandet gällde en handling vars företeende endast utgjorde ett villkor för att någon skall antecknas som innehavare av en rättighet på ett konto som avses i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.

Ny handling, som enligt första stycket utfärdats i stället för dödad inteckningshandling, gälle ej såsom inteckningshandling förrän anteckning skett jämlikt 10 § tredje stycket.

I fråga om växel och konossement gälle tillika vad därom är särskilt stadgat. Lag (1998:1481).

10 §  Avser ansökan om dödning pantbrev, företagsinteckningsbrev eller intecknad fordringshandling, skall rätten underrätta vederbörande inskrivningsmyndighet om ansökningen för anteckning i inskrivningsboken, inskrivningsregistret eller fastighetsregistrets inskrivningsdel. Vad nu sagts om ansökningen skall också gälla rättens slutliga utslag i ärendet. Har ansökningen avslagits, får dock anteckning ej verkställas förrän utslaget vunnit laga kraft.

Sedan utslag, varigenom pantbrev eller inteckningsbrev dödats, vunnit laga kraft, skall inskrivningsmyndigheten på ansökan utfärda nytt pantbrev eller inteckningsbrev som svarar mot det dödade samt göra anteckning i inskrivningsboken, inskrivningsregistret eller fastighetsregistrets inskrivningsdel om detta.

Har intecknad fordringshandling dödats genom lagakraftvunnet utslag, skall inskrivningsmyndigheten, på ansökan, på inskrivningsdag göra anteckning i vederbörande inskrivningsbok, att ny handling, som utfärdats jämlikt 9 §, medför den inteckningsrätt som tillkommit den dödade. Lag (2003:533).

11 §  Vad här förut är stadgar om den förpliktade skall, när fråga är om dödande av aktiebrev, tillämpas å aktiebolaget.

12 §  Har motbok rörande tillgodohavande hos bank förkommit, äge insättaren eller hans rättsinnehavare i stället för att söka motbokens dödande på sätt förut är sagt påkalla dess efterlysning genom bankstyrelsens försorg.

Begär någon sådan efterlysning och lämnar han trovärdiga uppgifter om tid och omständigheter under vilka boken förkommit, äge styrelsen på sökandens bekostnad verkställa efterlysningen genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar i första numret för någon av månaderna närmast efter det efterlysning begärts. Har boken icke inom sex månader från kungörandet tillrättakommit och förekommer ej skälig anledning antaga att den finnes i behåll, vare sökanden berättigad att utbekomma tillgodohavandet; och äge, efter det medlen sålunda utbetalts, motboken ej gällande kraft.

Vad i första och andra styckena stadgas om motbok hos bank skall äga motsvarande tillämpning på livförsäkringsbrev. Därvid skall iakttagas.

att efterlysningen skall ankomma på styrelsen för det försäkringsbolag, där försäkringen tagits, eller, om den tagits hos utländsk försäkringsanstalt som äger driva försäkringsrörelse här i riket, på generalagenten,

samt att, om försäkringsfallet ännu icke inträffat, i stället för vad i andra stycket sägs om rätt för sökanden att utbekomma tillgodohavandet skall gälla att sökanden är berättigad att erhålla nytt försäkringsbrev; och äge, sedan det nya försäkringsbrevet utställts, det förkomna försäkringsbrevet ej gällande kraft.

12 a §  Vad som sägs i 1--6 och 8--11 §§ om dödande av en förkommen handling gäller i tillämpliga delar även när en handling ej har kunnat anträffas vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs, om det kan antas att handlingen undanhålls. Ansökan om dödande görs i sådant fall av kronofogdemyndigheten eller konkursboet.

Om det anses behövligt, skall tingsrätten som villkor för dödande föreskriva att utmätningssökanden eller konkursboet ställer säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap.utsökningsbalken för den skada som rätt innehavare av handlingen kan lida. Föreligger enligt 2 kap. 27 § utsökningsbalken ej skyldighet att ställa säkerhet, skall tingsrätten i stället som villkor föreskriva att utmätningssökanden utfäster sig att ersätta en sådan skada. Säkerheten eller utfästelsen får ej åberopas, om talan väcks senare än tre år från den dag då beslut om handlingens dödande vann laga kraft.

Ny handling skall ej utfärdas med anledning av dödande enligt denna paragraf, såvida det inte är fråga om pantbrev eller intecknad fordringshandling. Avser dödningen en fordringshandling som är intecknad i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg, skall inskrivningsmyndigheten på ansökan utfärda en ny handling.

Om ett överskott uppkommer vid utmätning, får det ej betalas ut till utmätningsgäldenären utan att den dödade handlingen företes eller att utmätningsgäldenären gör sannolikt att han ej har handlingen i behåll. Lag (1985:359).

13 §  Är det inte känt var ett pantbrev eller någon annan inteckningshandling finns och har tio år förflutit från det att handlingen uppvisades för anteckning om innehav eller i övrigt företeddes i ett inteckningsärende, kan den intecknade egendomens ägare ansöka om att inteckningen ska dödas trots att handlingen inte kan företes. En ansökan som avser ett pantbrev i en fastighet eller en tomträtt ska göras hos tingsrätten i den ort där det inskrivningskontor som handlägger inskrivningsärenden avseende fastigheten ligger. Ifråga om pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge ska ansökan göras hos tingsrätten i skeppets hemort eller i den ort där skeppsbygget utförs. En ansökan som avser någon annan inteckningshandling ska göras hos tingsrätten i den ort där vederbörande inskrivningsmyndighet finns, eller, såvitt gäller inteckning i järnväg, tingsrätten i den ort där det inskrivningskontor som handlägger inskrivningsärenden avseende järnvägen ligger. Kan det antas att ett pantbrev eller företagsinteckningsbrev har tillkommit på sådant sätt eller har kommit ur ägarens hand under sådana omständigheter som utesluter giltig pantsättning, får ansökan om dödande av inteckningen göras även om den nyss angivna tiden inte har förflutit.

Den som senast har antecknats som innehavare av handlingen ska, om det kan ske, delges ansökningen i enlighet med vad som föreskrivs om delgivning av stämning i tvistemål. Tingsrätten ska därefter utfärda en offentlig stämning, som ska kungöras på det sätt som anges i 6 §. Stämningen ska innehålla en beskrivning av handlingen. I stämningen ska vidare den som kan inneha handlingen eller vet att den finns i behåll eller som i övrigt kan lämna upplysningar i ärendet uppmanas att anmäla detta till tingsrätten senast en viss angiven dag. Denna dag ska bestämmas så att minst sex månader kommer att förflyta från dagen för kungörandet. Sökanden ska underrättas om innehållet i stämningen.

Sedan tiden för anmälan enligt andra stycket har gått ut, ska tingsrätten avgöra ärendet. Finner tingsrätten därvid att någon omständighet inte har förekommit som utgör skälig anledning att låta inteckningen fortfarande gälla, ska tingsrätten förordna att inteckningen får dödas utan att handlingen företes efter ansökan om detta hos vederbörande inskrivningsmyndighet.

Tingsrätten ska underrätta inskrivningsmyndigheten om en ansökan som har gjorts enligt första stycket och om tingsrättens slutliga beslut i ärendet. Inskrivningsmyndigheten ska anteckna detta i inskrivningsboken, inskrivningsregistret eller fastighetsregistrets inskrivningsdel. Har ansökan avslagits, ska anteckning om detta dock inte göras förrän beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2008:157).

14 §  Bestämmelserna i 1--10 §§ äga, såvitt de angå pantbrev, motsvarande tillämpning i fråga om vilandebevis. Bestämmelserna i 13 § om dödande av inteckning äga motsvarande tillämpning i fråga om vilandeförklarad inteckningsansökan. Lag (1984:658).

15 §  Regeringen får bestämma att även sådana anställda i en tingsrätt som inte är lagfarna domare skall få handlägga enkla ärenden enligt denna lag, dock inte ärenden som avses i 12 a §. Lag (1996:251).