1 §  Bestämmelserna i 4--6 §§, 7 § 1--3 samt 9, 14--16, 28 och 29 §§verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på hovrätterna. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (1988:904).

Organisation m .m.

2 §  I varje hovrätt finns en hovrättspresident. I hovrätterna finns också hovrättslagmän, hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, hovrättsråd, vattenrättsråd, fastighetsråd, hovrättsassessorer, hovrättsfiskaler, hovrättsfiskalsaspiranter och andra anställda i enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller domstolsverket samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga.

Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna instruktion om hovrättsråd också tillämpas på hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning.

3 §  Tjänsterna som fastighetsråd är inrättade gemensamt för hovrätterna. Domstolsverket beslutar vid vilken hovrätt ett fastighetsråd företrädesvis skall ha sin tjänstgöring förlagd och vid vilka hovrätter fastighetsrådet därutöver i första hand skall tjänstgöra.

De hovrätter som berörs bestämmer hur fastighetsrådets tjänstgöring skall fördelas mellan hovrätterna.

Om det finns särskilda skäl för det, får domstolsverket besluta att fastighetsråd skall tjänstgöra även vid andra hovrätter än dem som har beslutats enligt första stycket.

4 §  Hovrättspresidenten är administrativ chef för hovrätten.

5 §  Vid var och en av hovrätterna finns det antal avdelningar som regeringen bestämmer.

6 §  Vid var och en av hovrätterna finns det en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1979:940).

7 §  En avdelning består av ledamöter enligt vad som följer av lag samt, i den utsträckning som det förordnas, en eller flera hovrättsassessorer eller andra adjungerade ledamöter.

Vid avdelningarna tjänstgör också hovrättsfiskaler, hovrättsfiskalsaspiranter och annan personal enligt vad hovrätten bestämmer.

8 §  Hovrätten delar in personalen till tjänstgöring på avdelningarna och den administrativa enheten.

Indelningen av ledamöterna skall ske för en bestämd tid. Förordning (1979:940).

9 §  Ordförande på en avdelning är en hovrättslagman. I Hovrätten för Nedre Norrland och i Hovrätten för Övre Norrland är dock hovrättspresidenten ordförande på en av avdelningarna. Förordning (1994:915).

10 §  När hovrättspresidenten deltar i arbetet på en avdelning, där han inte är ordförande, för han ordet på avdelningen.

11 §  Ordföranden leder och övervakar arbetet på avdelningen samt delar in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad hovrätten närmare bestämmer.

Ordföranden skall, enligt riktlinjer som hovrätten beslutar, dels se till att hovrättsfiskalsaspiranterna och hovrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning, dels ge vitsord över deras tjänstgöring. För varje hovrättsfiskalsaspirant skall en ledamot utses som handledare. Förordning (1990:461).

12 §  Den som är vice ordförande på en avdelning är ställföreträdare för ordföranden och biträder ordföranden i dennes åligganden.

Vice ordföranden skall också, enligt de anvisningar som hovrätten meddelar, särskilt följa rättskipningen på hovrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning.

13 §  Målen fördelas på rotlar. Grunderna för målens fördelning skall framgå av arbetsordningen.

Mål av viss beskaffenhet (specialmål) tilldelas i första hand en eller flera bestämda rotlar.

Hovrätten bestämmer vilka mål som är specialmål. Förordning (1988:904).

14 §  Varje lagfaren ledamot på en avdelning, med undantag för ordföranden, skall ha en rotel. Hovrätten får, om det finns särskilda skäl för det, besluta att en viss ledamot under en bestämd tid inte skall ha någon rotel.

Hovrätten fördelar rotlarna mellan ledamöterna.

15 §  Vid fördelningen av målen på rotlarna skall det iakttas att

1. arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla ledamöter,
2. ett mål som har samband med ett annat mål tilldelas samma rotel som det andra målet,
3. målen fördelas på rotlarna efter turordning.

16 §  Om det finns särskilda skäl för det får hovrätten besluta att en viss rotel under en begränsad tid skall befrias från tilldelning av nya mål eller att ett mål som har tilldelats en viss rotel skall flyttas över till en annan rotel.

17 §  Hovrätten meddelar de ytterligare bestämmelser som behövs om fördelningen av målen på rotlarna.

18 §  Rotelinnehavaren skall svara för beredningen av målen på roteln och, om inte särskilda skäl föranleder annat, i egenskap av referent delta i handläggningen och avgörandet av målen.

19 §  Rotelinnehavaren får ensam vidta åtgärder för beredningen av målen. Han får dock inte

1. besluta angående handräckning i tvistemål eller användning av tvångsmedel i brottmål, när fråga därom väcks i hovrätten,
2. hålla muntliga förhör enligt 52 kap. 11 § rättegångsbalken,
3. avvisa utredning,
4. avvisa ombud, biträden eller försvarare,
5. utdöma viten eller andra påföljder för underlåtenhet att iaktta förelägganden,
6. förordna om annan personutredning än som avses i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m. m.,
7. besluta i fråga om inhämtande av yttrande av en sakkunnig enligt 13 kap. 32 § vattenlagen eller 16 kap. 3 § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),
8. besluta i fråga om undersökning enligt 13 kap. 70 § första stycket vattenlagen eller 15 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål.

Rotelinnehavaren får ensam besluta om avskrivning av mål efter återkallelse.

Rotelinnehavaren får till avdelningen hänskjuta en fråga som han är behörig att pröva. Förordning (1994:1056).

20 §  Hovrätten får förordna hovrättsfiskal, hovrättsfiskalsaspirant eller annan anställd som har tillräcklig kunskap och erfarenhet, att på eget ansvar vidta sådana åtgärder för beredning av mål som en rotelinnehavare får vidta enligt 19 § första stycket. Ett förordnande för ett domstolsbiträde får dock inte avse

1. förordnande av eller byte av offentlig försvarare eller biträde enligt rättshjälpslagen,
2. beviljande av allmän rättshjälp, eller
3. förordnande om personutredning i brottmål.

En rotelinnehavare får besluta att åtgärder för beredning av ett visst mål skall vidtas på eget ansvar av hovrättsfiskal, hovrättsfiskalsaspirant eller annan anställd som har fått förordnande enligt första stycket. Vad som nu sagts gäller inte brottmål, där någon är berövad friheten.

Beslut enligt andra stycket får inte avse mål vars beredning är av svårt slag eller som av någon annan orsak kräver särskild kunskap och erfarenhet. Uppkommer en fråga av sådant slag eller en fråga som bör hänskjutas till avdelningen, i ett mål där beslut enligt andra stycket har fattats, skall den som är ansvarig för beredningen genast anmäla frågan för rotelinnehavaren. Hovrätten meddelar de ytterligare anvisningar som behövs när sådan anmälan skall ske.

Hovrättsfiskaler, hovrättsfiskalsaspiranter och andra som förordnas till det skall i övrigt biträda med beredningen av målen enligt de anvisningar och i den omfattning som hovrätten bestämmer. Förordning (1993:648).

21 §  Hovrätten får förordna anställda, som har tillräcklig kunskap och erfarenhet, att på eget ansvar

1. föra dagböcker,
2. föranstalta om sådan skriftväxling, som skall äga rum enligt föreskrifter i lagar eller andra författningar, i den utsträckning som hovrätten bestämmer,
3. underteckna och expediera

a. kallelser, förelägganden och andra meddelanden, dock inte underteckna kallelser enligt lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m. m.,

b. förordnanden om offentlig försvarare,

c. beslut om personutredning och läkarintyg enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m. m. samt begäran om yttrande från frivårdsmyndighet enligt 25 § frivårdsförordningen (1983:250),

1. vidta sådana åtgärder som ankommer på hovrätten i samband med delgivningar,
2. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,
3. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,
4. utfärda lagakraft- och diariebevis,
5. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet, m. m. och avgiftsförordningen (1992:191),
6. förvalta hovrättens förskottskassa samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m. fl.,
7. ta emot fullföljdsinlagor när talan förs mot hovrättens dom eller beslut,
8. granska om talan som avses i 10 har fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som med anledning därav ankommer på hovrätten,
9. vidta de åtgärder som ankommer på hovrätten enligt kungörelsen (1973:266) om skyldighet för allmän domstol att underrätta om fullföljd talan,
10. ombesörja renovationer i målen. Förordning (1992:196).

22 §  Ett mål som skall avgöras utan huvudförhandling föredras av en hovrättsfiskal eller hovrättsfiskalsaspirant eller, i den omfattning som hovrätten eller avdelningen bestämmer, av rotelinnehavaren eller någon annan som är lagfaren och som hovrätten har utsett. Förordning (1988:1166).

23 §  Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

24 §  Frågor om prövningstillstånd enligt 49 kap.12 och 12 a §§rättegångsbalken skall tas upp så snart det kan ske. Förordning (1993:648).

25 §  Dom eller beslut i ett mål eller i en fråga som har kommit upp i ett mål skall meddelas så snart det kan ske, om målet eller frågan har avgjorts efter en föredragning.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom sex veckor efter föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller beskaffenhet i övrigt eller på grund av något annat särskilt skäl, får hovrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.

26 §  Vid handläggning med tre eller flera ledamöter skall ordföranden vara ordinarie domare i hovrätten eller, efter förordnande av regeringen, uppehålla tjänst som hovrättslagman eller hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning. Minst ytterligare en ledamot skall inneha eller ha innehaft ordinarie domartjänst. Härvid jämställs tjänst som rådman i tingsrätt och tjänst som hyresråd som uppehålls efter förordnande av regeringen med ordinarie domartjänst.

Om det finns särskilda skäl får hovrätten för ett särskilt mål förordna den som är eller har varit ordinarie domare i hovrätt att tjänstgöra som ordförande.

När ett fastighetsråd eller ett vattenrättsråd har förhinder eller om det finns andra särskilda skäl, får hovrätten för ett särskilt mål förordna annat fastighetsråd eller vattenrättsråd.

När frågor om prövningstillstånd enligt 49 kap.12 eller 13 §rättegångsbalken avgörs skall ordföranden eller vice ordföranden på avdelningen delta. Förordning (1994:1056).

27 §  Hovrättspresidenten bör delta när hovrätten avgör mål som tas upp av hovrätten som första domstol eller om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets beskaffenhet.

28 §  En remiss från högsta domstolen, som har samband med en dom eller ett beslut som hovrätten har meddelat, skall i den utsträckning som det är möjligt handläggas av de ledamöter som har deltagit i domen eller beslutet.

29 §  Administrativa ärenden avgörs av hovrätten i plenum eller i kollegium, av hovrättspresidenten eller på avdelning.

30 §  Plenum består av hovrättspresidenten som ordförande, hovrättslagmännen, hovrättsråden, vattenrättsråden, fastighetsråden, hovrättsassessorerna och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader samt chefen för den administrativa enheten.

Ett fastighetsråd ingår i plenum endast i den hovrätt, till vilken hans tjänstgöring företrädesvis är förlagd.

31 §  Kollegium består av hovrättspresidenten som ordförande, en eller flera hovrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än hovrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en hovrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning.

Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda hos och tjänstgöra i hovrätten. De utses för högst ett år i sänder.

32 §  En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt ärende bestäms av hovrätten.

33 §  Ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem utses i plenum. I plenum avgörs vidare ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet.

34 §  I kollegium avgörs ärenden som avser

1. viktigare frågor om hovrättens organisation eller arbetsformer,
2. frågor om ändringar av större vikt i den judiciella indelningen,
3. andra organisationsfrågor av större vikt för rättsvården,
4. förslag till domstolsverket i fråga om anslagsframställningar,
5. förslag om tillsättning av tjänster och långtidsvikariat,
6. förordnanden av hovrättsassessorer och hovrättsfiskaler,
7. förordnande som ledamot i hovrätten för någon som inte har haft ett sådant förordnande förut och som inte är hovrättsfiskal,
8. annat skiljande från tjänster och uppdrag än avskedande,
9. frågor som hovrättspresidenten hänskjuter till kollegiet.

Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, till plenum hänskjuta ärenden som avses i första stycket 1, 4 och 8.Förordning (1986:100).

35 §  När kollegiet avgör ärenden om förordnande av hovrättsfiskaler till hovrättsassessorer eller av hovrättsfiskalsaspiranter till hovrättsfiskaler skall i kollegiet, utöver de ledamöter som anges i 31 § första stycket, om möjligt ingå hovrättslagmännen på de avdelningar på vilka fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot eller på vilka aspiranten under längre tid har varit indelad. Förordning (1986:100).

36 §  Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor handläggs på den avdelning som hovrätten bestämmer.

Hovrättspresidenten bör om möjligt delta när sådana ärenden avgörs. Förordning (1988:904).

37 §  Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning, avgörs av hovrättspresidenten.

Hovrättspresidenten får uppdra åt någon annan som är anställd vid hovrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som är av sådant slag att de inte behöver avgöras av hovrättspresidenten.

Hovrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegiet eller till en avdelning. Förordning (1988:904).

38 §  I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är hovrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i hovrättspresidentens frånvaro endast om det inte tål uppskov. Förordning (1986:1090).

39 §  Administrativa ärenden avgörs efter föredragning om inte hovrätten bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som hovrätten utser. Förordning (1986:1090).

40 §  Hovrättens beslut i ärenden om förordnande av hovrättsassessorer, hovrättsfiskaler och hovrättsfiskalsaspiranter får överklagas hos regeringen. Hovrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet.

Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande av tjänster får inte överklagas.

Hovrättens beslut i fråga om vikariat på tjänst som ordinarie domare får överklagas hos tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Förordning (1988:904).

41 §  Hovrättspresidenten utnämns av regeringen.

Hovrättslagmän utnämns av regeringen efter anmälan av hovrätten. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:915).

42 §  Hovrättsråd, vattenrättsråd och fastighetsråd utnämns av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1994:915).

46 §  Övriga tjänster tillsätts av hovrätten. Förordning (1988:904).

47 §  Vid anställning av hovrättsassessorer, hovrättsfiskaler och hovrättsfiskalsaspiranter tillämpas inte 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:915).

48 §  Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänsten som chef för den administrativa enheten eller en tjänst som hovrättsfiskal eller hovrättsfiskalsaspirant.

Att samma villkor gäller tjänster som domare följer av 11 kap. 9 § regeringsformen. Förordning (1988:904).

49 §  En ansökan om anställning som hovrättsfiskalsaspirant är förfallen sex månader efter den dag då den har kommit in till hovrätten.

När en ansökan har förfallit skall sökanden underrättas om det.

50 §  Skall en hovrättsfiskalsaspirants anställning upphöra på grund av omständigheter som hänför sig till aspiranten personligen, gäller inte 30 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (1982:210).

51 §  Till hovrättsassessor får förordnas endast den som har antagits som hovrättsfiskal och därefter har tjänstgjort

1. under ett år som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt,
2. under nio månader som adjungerad ledamot i hovrätt. Förordning (1990:461).

52 §  Till hovrättsfiskal får förordnas endast den som har förvärvat notariemeritering och som därefter har tjänstgjort som fiskalsaspirant i hovrätt under minst nio månader.

Hovrätten får förordna en kammarrättsfiskal att fullgöra göromål som ankommer på en hovrättsfiskal. Förordning (1990:461).

53 §  Hovrätten bör pröva om en hovrättsfiskalsaspirant skall förordnas till hovrättsfiskal innan aspiranten har tjänstgjort i hovrätten ett år.

54 §  Hovrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som revisionssekreterare, som lagman eller rådman i tingsrätt, som ledamot i en annan hovrätt än den de hör till under högst ett år samt som hyresråd under högst sex månader.

Hovrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en tingsrätt.

Hovrätten får anställa en kammarrättsassessor för att utföra en hovrättsassessors arbetsuppgifter. Förordning (1994:915).

55 §  En hovrättsfiskal är skyldig att tjänstgöra som hovrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt. Förordning (1990:461).

56 §  Hovrättsassessorer eller hovrättsfiskaler får utan särskilt beslut vara lediga för att tjänstgöra i en tingsrätt eller en hyresnämnd.

Hovrättsassessorer eller hovrättsfiskaler som avses i första stycket är skyldiga att avbryta sin pågående tjänstgöring för att ta emot ett förordnande i hovrätten eller ett annat förordnande i en tingsrätt eller en hyresnämnd under hovrätten. Förordning (1994:915).

56 a §  Den som är ordinarie domare får -- i stället för vad som anges i 19 § anställningförordningen (1994:373) -- endast efter särskilt beslut vara ledig för att inneha någon annan anställning än en tidsbegränsad högre anställning inom domstolsväsendet eller en sådan anställning som avses i 36 a § departementsförordningen (1982:1177).

Regeringen prövar frågor om ledighet enligt första stycket som kräver särskilt beslut och om ledighet enligt 10 b § tjänstledighetsförordningen (1984:111) om inte ledigheten skall vara högst ett år och syftar till att pröva en annan anställning. Förordning (1994:915).

57 §  Hovrätten beslutar om semester, ledighet för sjukdom och obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår, annan ledighet. Förordning (1988:904).

58 §  Om inte regeringen eller hovrätten skall besluta om ledighet enligt 56 a eller 57 § beslutar domstolsverket om ledigheten. Domstolsverket får lämna över till hovrätten att besluta i sådana fall. Förordning (1987:953).

59 §  När hovrättspresidenten är förhindrad att utöva sin tjänst eller när tjänsten är ledig, utövas denna av den främste av hovrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har förordnat en annan vikarie.

60 §  Till vikarie på en tjänst som hovrättslagman förordnas ett hovrättsråd.

61 §  Till vikarie på en tjänst som hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, förordnas ett hovrättsråd.

I stället för ett annat hovrättsråd tjänstgör en hovrättsassessor. Förordning (1987:953).

62 §  Hovrätten får till adjungerad ledamot förordna

1. den som innehar eller har innehaft ordinarie domartjänst eller den som efter ett förordnande av regeringen har uppehållit en tjänst som lagman eller rådman,
2. den som har förordnats till hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som tingsfiskal, länsrättsfiskal, rådman eller lagman,
3. en åklagare,
4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,
5. en som är ledamot av Sveriges advokatsamfund,
6. den som förut har varit adjungerad.

Hovrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna en hovrättsfiskal som inte uppfyller föreskrifterna under 2, om en behörig ledamot inte finns att tillgå. Förordning (1990:461).

63 §  Om regeringen har beslutat om kortare ledighet än sex månader för en hovrättslagman eller ett hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, förordnas en vikarie av hovrätten.

64 §  Frågor om en anställnings upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller den som utnämnts till hovrättspresident av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket.

Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd när stadgandet är tillämpligt i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (1994:915).

65 §  I fråga om tjänstetillsättning, anställnings upphörande, partiell tjänstebefrielse och förordnande av vikarie anses ett fastighetsråd vara anställt i den hovrätt, till vilken hans tjänstgöring företrädesvis är förlagd.

66 §  Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande också när det gäller hovrättsassessorer, andra adjungerade ledamöter samt hovrättsfiskaler och hovrättsfiskalsaspiranter.

Hovrättens befogenhet att besluta i sådana frågor utövas av Domstolsverket. Förordning (1994:915).

67 §  Besked om bisyssla enligt 12 § anställningsförordningen (1994:373) lämnas i fråga om hovrättspresidenten av regeringen och när det gäller andra arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Förordning (1994:915).