1 §  I varje hovrätt finns en hovrättspresident. I hovrätterna finns också hovrättslagmän, hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, hovrättsråd, patentråd, tekniska råd, hovrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter, hovrättsfiskaler och andra anställda.

Om inte något annat anges ska det som föreskrivs i denna förordning om hovrättsråd också tillämpas på hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Förordning (2019:364).

2 §  Hovrättspresidenten är administrativ chef för hovrätten. Hovrättspresidenten ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att hovrätten hushållar väl med statens medel. Förordning (2007:1086).

2 a §  Hovrättspresidenten är skyldig att vid hovrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1086).

3 §  Vid var och en av hovrätterna finns det antal avdelningar som hovrätten bestämmer samt en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1998:1802).

4 §  En avdelning består av ordinarie ledamöter, hovrättsassessorer, adjungerande råd eller andra adjungerade ledamöter, hovrättsfiskaler och annan personal enligt vad hovrätten bestämmer.

Hovrätten delar in ledamöterna till tjänstgöring på avdelningarna för en viss tidsperiod. Förordning (2019:364).

4 a §  En nämndeman som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ska genomgå introduktionsutbildning innan tjänstgöringen påbörjas.

Om en nämndeman har genomgått introduktionsutbildningen ska han eller hon genomgå repetitionsutbildning inom sex månader efter tjänstgöringperiodens början.

Hovrätten ska, efter samråd med Domstolsverket, ansvara för att nämndemännen ges introduktions- och repetitionsutbildning och regelbunden information. Förordning (2014:1354).

5 §  Chef för en avdelning är hovrättspresidenten eller en hovrättslagman. Om det på en avdelning som inte leds av hovrättspresidenten finns flera hovrättslagmän, bestämmer hovrätten vem av hovrättslagmännen som är chef för avdelningen. Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt delar in ledamöterna till tjänstgöring.

Uppgifter som innefattar chefskap över ordinarie domare får utövas endast av hovrättspresidenten eller en hovrättslagman. Förordning (2018:428).

7 §  Chefen för avdelningen ska, enligt de riktlinjer som hovrätten beslutar och enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med hovrätterna, se till att hovrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning och ge vitsord över deras tjänstgöring.

Hovrätten ska, enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med hovrätterna, se till att adjungerade råd får en utvecklande och meriterande tjänstgöring i hovrätten. Hovrätten ska också ge vitsord över tjänstgöringen.

För varje hovrättsfiskal och adjungerat råd ska hovrätten utse en ledamot som handledare. Den som utses till handledare ska ha ett särskilt intresse och i övrigt vara lämplig för uppdraget. Förordning (2019:364).

8 §  Chefen för avdelningen skall ha en ställföreträdare som biträder honom eller henne i arbetet. Ställföreträdare är en lagman eller en vice ordförande.

Vice ordförandena skall enligt de anvisningar som hovrätten meddelar också särskilt följa rättskipningen på hovrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning. Förordning (1998:1802).

8 a §  I en arbetsordning ska hovrätten meddela de föreskrifter som behövs om hovrättens organisation och formerna för hovrättens verksamhet.

En hovrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden. Förordning (2007:1086).

9 §  Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på hovrätterna:

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om arbetsgivarpolitik,

19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och

21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2007:1086).

10 §  Mål och ärenden ska fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

Kriterierna för fördelningen av mål och ärenden ska framgå av arbetsordningen. Förordning (2018:428).

15 §  För varje mål och ärende skall det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare.

Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt. Förordning (2003:325).

16 §  En enskild domare får vidta åtgärder för beredningen av mål och ärenden. Han eller hon får dock inte

1. besluta om handräckning i tvistemål eller användning av tvångsmedel i brottmål, när fråga om detta väcks i hovrätten,
2. hålla muntliga förhör enligt 52 kap. 11 § rättegångsbalken,
3. avvisa utredning,
4. avvisa ombud, biträden eller försvarare,
5. döma ut viten eller andra påföljder med anledning av att förelägganden inte följs,
6. förordna om annan personutredning än sådan som avses i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,
7. besluta i fråga om inhämtande av yttrande av en sakkunnig i mål eller ärende i mark- och miljödomstol, och
8. besluta i fråga om undersökning enligt 3 kap. 4 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

Om det finns särskilda skäl, ska domaren till avdelningen hänskjuta en fråga som han eller hon är behörig att pröva. Förordning (2010:989).

16 a §  Ett avräkningsunderlag enligt 16 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol skall upprättas av referenten. Förordning (2000:680).

17 §  Hovrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar bereda mål eller ärenden på de sätt som anges i 16 § första stycket. Ett förordnande för en domstolssekreterare får dock inte avse

1. förordnande eller byte av rättshjälpsbiträde, målsägandebiträde, offentligt biträde eller offentlig försvarare,
2. beviljande av rättshjälp, eller
3. förordnande om personutredning i brottmål.

Förordnanden enligt första stycket får inte avse mål eller ärenden som kräver särskild kunskap eller erfarenhet. Om en fråga som kräver särskild kunskap eller erfarenhet uppkommer ska den som är ansvarig för beredningen genast anmäla frågan för den ansvariga domaren. Detsamma gäller en fråga som bör hänskjutas till avdelningen. Hovrätten meddelar ytterligare anvisningar om när en sådan anmälan ska göras. Förordning (2017:548).

18 §  Hovrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar

1. föra dagböcker,
2. i den utsträckning som hovrätten bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,
3. underteckna och expediera
   1. kallelser, förelägganden och andra meddelanden, dock inte underteckna kallelser enligt lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.,
   2. förordnanden av rättshjälpsbiträde, målsägandebiträde, offentligt biträde och offentlig försvarare,
   3. beslut om personutredning och läkarintyg enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., samt begäran om yttrande från Kriminalvården enligt 5 kap. 9 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder,
4. fullgöra hovrättens uppgifter i samband med delgivningar,
5. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,
6. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,
7. utfärda lagakraft- och diariebevis,
8. fullgöra uppgifter enligt förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),
9. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. och om ersättning till tolkar,
10. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.,
11. ta emot överklaganden av hovrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och, om så är fallet, vidta de åtgärder som behövs,
12. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol när det gäller underrättelser och anteckningar om felsända skrivelser, och
13. förordna tolk. Förordning (2017:548).

19 §  När ett mål eller ärende ska föredras, görs detta av en lagfaren anställd, ett patentråd eller ett tekniskt råd. Förordning (2016:237).

20 §  Ett mål eller ärende skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller ärende eller en fråga som har kommit upp i målet eller ärendet skall handläggas med förtur, om målet, ärendet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål och ärenden som är förtursmål eller förtursärenden bestäms i arbetsordningen.

21 §  Frågor om prövningstillstånd enligt 49 kap.12 och 13 §§rättegångsbalken och 39 § lagen (1996:242) om domstolsärenden ska tas upp så snart det kan ske. Förordning (2010:989).

22 §  En dom eller ett beslut skall meddelas så snart det kan ske, om avgörandet har träffats efter en föredragning.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom sex veckor efter föredragningen med hänsyn till målets, ärendets eller frågans omfång eller art i övrigt eller av något annat särskilt skäl, får hovrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.

23 §  Vid handläggning med tre eller flera ledamöter ska minst en av dem vara en ordinarie domare i hovrätt eller en hovrättspresident, en hovrättslagman eller ett hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning som har anställts av regeringen för viss tid. Ytterligare minst en ledamot ska vara eller ha varit ordinarie domare. Med en ordinarie domare jämställs här ett hovrättsråd eller en rådman i tingsrätt som har anställts av regeringen för viss tid eller ett hyresråd. Förordning (2018:428).

24 §  Hovrättspresidenten bör delta när hovrätten avgör mål som tas upp av hovrätten som första domstol eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets art.

25 §  Administrativa ärenden avgörs av hovrättspresidenten.

Hovrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegium. Förordning (2004:1211).

26 §  Plenum består av hovrättspresidenten som ordförande, hovrättslagmännen, hovrättsråden, patentråden, de tekniska råden, hovrättsassessorerna, de adjungerade råden och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader och chefen för den administrativa enheten. I plenum ingår också sådana hovrättslagmän, hovrättsråd, patentråd och tekniska råd som har anställts av regeringen för en viss tid. Förordning (2019:364).

27 §  Kollegium består av hovrättspresidenten som ordförande, en eller flera hovrättslagmän, dock högst fyra, och chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än hovrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en hovrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Plenum utser ledamöterna och ersättarna i kollegiet. Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda i hovrätten och tjänstgöra där. De utses för högst ett år i sänder. Förordning (2004:1211).

30 §  Administrativa ärenden skall avgöras med iakttagande av den enskilde domarens självständighet i dömande och rättstillämpande uppgifter.

Hovrättspresidenten skall samråda med kollegiet innan han eller hon avgör ärenden som avser

1. viktigare frågor om hovrättens organisation eller arbetsformer, eller
2. arbetsordningen.

Innan ärenden om godkännande för anställning av hovrättsassessorer avgörs skall samråd ske med cheferna för de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot. Förordning (2004:1211).

33 §  Hovrättspresidenten får uppdra åt en avdelning eller någon som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol, en hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten att i sitt ställe avgöra administrativa ärenden. En avdelnings sammansättning när ett administrativt ärende avgörs bestäms av hovrättspresidenten. Förordning (2017:548).

34 §  I administrativa ärenden som efter att ha hänskjutits av hovrättspresidenten handläggs i kollegium är hovrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Förordning (2004:1211).

35 §  Administrativa ärenden som handläggs i kollegium avgörs efter föredragning om inte hovrättspresidenten bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som hovrättspresidenten utser. Förordning (2004:1211).

37 §  Bestämmelser om utnämning av hovrättspresident, hovrättslagman, hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, övriga hovrättsråd, patentråd och tekniska råd finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

Hovrätten ska anmäla till Domstolsverket när det finns en ledig anställning som ordinarie domare som behöver tillsättas.

Om en hovrättslagman, ett hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, ett hovrättsråd, ett patentråd eller ett tekniskt råd har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Domarnämnden. Detsamma gäller om en sådan domare ska anställas för en begränsad tid för något annat än vikariatsändamål.

Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2016:1354).

37 a §  Hovrättspresidenten får förordna en ordinarie domare i en annan allmän domstol eller i en allmän förvaltningsdomstol eller ett hyresråd att tjänstgöra i hovrätten, om han eller hon samtycker. Ett förordnande ges för viss tid eller för särskilt angivna uppgifter. Förordning (2017:548).

38 §  Andra anställningar beslutas av hovrätten.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en anställning som chef för den administrativa enheten eller som hovrättsfiskal. Förordning (2001:984).

39 §  Vid anställning av hovrättsassessorer och hovrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373).

En ansökan om anställning som hovrättsfiskal upphör att gälla sex månader efter den dag då den har kommit in till hovrätten. När en ansökan har upphört att gälla skall sökanden underrättas om det. Förordning (2001:984).

40 §  Som hovrättsassessor får endast den anställas som har tjänstgjort

1. under ett år som hovrättsfiskal,
2. under två år som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt, och
3. under ett år som adjungerad ledamot i hovrätt.

En kammarrättsassessor får anställas för att utföra en hovrättsassessors arbetsuppgifter.

För fiskal som har tjänstgjort i domstol med administrativa uppgifter får hälften av den tjänstgöringstiden, upp till och med sex månader, jämställas med tjänstgöring som fiskal i tingsrätt.

I andra fall än som avses i tredje stycket jämställs med tjänstgöring som fiskal i tingsrätt upp till och med sex månaders tjänstgöring i annan domstol eller domstolsliknande nämnd under förutsättning att fiskalen har tjänstgjort minst ett år som hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal före den tid som han eller hon vill tillgodoräkna sig. Förordning (2020:958).

41 §  Som hovrättsfiskal får anställas endast den som

1. uppfyller behörighetskravet enligt förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m., och
2. förvärvat notariemeritering enligt notarieförordningen (1990:469).

Hovrätten får i det enskilda fallet besluta om undantag från kravet enligt första stycket 2, om det finns särskilda skäl.

Hovrättsfiskalen ska vara provanställd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd med en prövotid om sex månader. En hovrättsfiskal som har fullgjort överrättsnotarietjänstgöring enligt förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna ska inte vara provanställd.

En kammarrättsfiskal som har avslutat sin provanställning får utföra en hovrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2008:423).

41 a §  Som adjungerat råd får följande personer anställas:

1. en åklagare,
2. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,
3. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, eller
4. en annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete.

Anställningen som adjungerat råd omfattar tjänstgöring i hovrätten och i tingsrätt.

Ett adjungerat råd ska anställas för en begränsad tid om ett år. Anställningen får förlängas om det finns särskilda skäl. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst ett år och sex månader. Vid anställning som adjungerat råd gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2019:364).

42 §  När hovrättspresidenten är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, utövas anställningen av den främste av hovrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har anställt en annan vikarie.

43 §  Om en ledamot är ledig, ska han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

När det gäller hovrättslagmän, hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, patentråd och tekniska råd får hovrätten anställa en vikarie om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som ersättare eller vikarie för hovrättslagmän eller hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning anlitas eller anställs ett hovrättsråd. Som ersättare eller vikarie för patentråd anlitas eller anställs ett patentråd. Som ersättare eller vikarie för tekniska råd anlitas eller anställs ett tekniskt råd.

I stället för ett ledigt hovrättsråd tjänstgör en hovrättsassessor. Förordning (2016:237).

44 §  Hovrätten får förordna följande personer till adjungerad ledamot:

1. den som är eller har varit ordinarie domare,
2. den som är eller har varit lagman eller rådman som har anställts av regeringen för en viss tid,
3. den som har anställts som hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som tingsfiskal, förvaltningsrättsfiskal, rådman eller lagman,
4. en åklagare,
5. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,
6. en ledamot av Sveriges advokatsamfund,
7. en annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete, eller
8. den som förut har varit adjungerad.

Hovrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna den som har tjänstgjort minst ett år som hovrättsfiskal men som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket 3, om någon behörig ledamot inte finns att tillgå. Förordning (2019:364).

44 a §  Innan en nämndeman påbörjar en tjänstgöringsperiod i domstolen ska hovrätten inhämta uppgifter om honom eller henne ur belastningsregistret enligt förordningen (1999:1134) om belastningsregister, om det inte möter något hinder enligt 7 § lagen (1998:620) om belastningsregister. Lag (2014:907).

46 §  Hovrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som justitiesekreterare i Högsta domstolen, som lagman eller rådman i tingsrätt, som ledamot i en annan hovrätt än den de hör till under högst ett år samt som hyresråd under högst sex månader.

Hovrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en tingsrätt. Förordning (2010:1802).

47 §  Hovrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år är skyldiga att tjänstgöra som hovrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt. Förordning (2001:984).

47 a §  Ett adjungerat råd som har tjänstgjort minst sex månader i hovrätten är skyldig att tjänstgöra i tingsrätt. Förordning (2019:364).

48 §  Hovrättsassessorer eller hovrättsfiskaler är skyldiga att avbryta en pågående tjänstgöring i en tingsrätt eller en hyresnämnd för att ta emot ett förordnande i hovrätten eller ett annat förordnande i en tingsrätt eller en hyresnämnd under hovrätten.

49 §  Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar hovrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1121).

52 §  Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller hovrättspresidenten av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket.

Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 4 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (2019:591).

55 §  Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller hovrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter och hovrättsfiskaler.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än ordinarie domare och sådana anställda som avses i första stycket.

En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av hovrätten när det gäller andra ordinarie domare än hovrättspresidenten och när det gäller anställda som avses i första stycket.

Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra en sådan anmälan när det gäller hovrättspresidenten. Förordning (2019:364).

55 a §  En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:770).

56 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när det gäller hovrättspresidenter. Förordning (2019:138).

57 §  Hovrättens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Hovrättens beslut i fråga om vikariat för en ordinarie domare får överklagas hos Domarnämnden. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas. Förordning (2008:423).