NJA 2018 s. 545
Förutsättningarna för att utse syssloman enligt 25 kap. 23 § aktiebolagslagen.
Solna tingsrätt
M.B. ägde 45 procent av aktierna i Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag. Övriga aktier ägdes av S.Y. med 30 procent och N.B. med 25 procent. I februari 2015 ingick bolaget ett avtal om inkråmsöverlåtelse för en köpeskilling om 5 miljoner kr. Köparen tillträdde i början av juni 2015. Verksamheten i bolaget lades ned i månadsskiftet februari/mars 2015.
M.B. väckte talan vid Solna tingsrätt mot Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag. Han yrkade att tingsrätten skulle besluta om tvångslikvidation enligt 25 kap. 21 § aktiebolagslagen (2005:551) och förordna en särskild syssloman enligt 25 kap. 23 § samma lag att förvalta bolagets egendom till dess beslutet om likvidation vunnit laga kraft.
Bolaget bestred M.B:s talan.
Tingsrätten (rådmannen Hampus Lilja) antecknade följande i ett handläggningsprotokoll den 23 maj 2016.
Som grund för sin begäran om att en särskild syssloman ska förordnas har M.B. anfört att majoritetsaktieägarna i bolaget, S.Y. och N.B, missbrukat sitt inflytande i bolaget genom att i sin position som styrelse uppsåtligen överträtt aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler. Det finns en påtaglig fara för upprepning av missbruket till dess att bolaget slutligen tömts, varför en särskild syssloman bör utses till dess att likvidationsbeslutet har vunnit laga kraft. Missbruket har bland annat bestått i att majoritetsaktieägarna har nekat M.B. rätt till insyn i bolaget, inte samarbetat med den särskilda granskaren och, via talan mot sig själv, sökt ogiltigförklara bolagsstämmans utseende av den särskilda granskaren. Majoritetsaktieägarna har även uppsåtligen tillsett att affärshändelser bokförts i strid med årsredovisningslagen samt uppsåtligen tillåtit olovliga värdeöverföringar till sig själva och ombud. De åtgärder som majoritetsaktieägarna vidtagit har inneburit att M.B:s aktier, som förvärvats för 1,7 miljoner kr, blivit till synes värdelösa.
Bolaget har bestridit M.B:s yrkande om att en särskild syssloman ska förordnas. Som grund för sitt bestridande har bolaget anfört att det inte har förekommit något maktmissbruk i bolaget och att tillämpningen av de åberopade minoritetsskyddsreglerna bör ske restriktivt. M.B. har alltsedan han tillträdde som delägare i bolaget förberett ett övertagande av verksamheten till underpris genom att försätta bolaget i omöjlig ekonomisk situation. Majoritetsägarna överlät bolaget till en tredje man i februari 2015. Överlåtelsen har skapat konflikt mellan styrelsen och M.B. som har försökt att sabotera överlåtelsen, vilket har resulterat i betydande kostnader för bolaget. M.B. har, i ett försök att stoppa överlåtelsen, ansökt om att Bolagsverket skulle utse en särskild granskare. Den särskilda granskaren har dock slutfört sin granskning av bolaget utan betydande anmärkningar. Majoritetsaktieägarna har inte tillåtit några olovliga värdeöverföringar. Det bestrids att affärshändelser bokförts i strid med årsredovisningslagen. Vidare har bolagets revisor tillstyrkt att bolagsstämman beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Styrelsen har en skyldighet att se till bolagets bästa. Mot bakgrund av att M.B. försökt förvärva bolaget till underpris och sabotera den överlåtelse som skedde i februari 2015 har styrelsen dock intagit en extra försiktig roll vad gäller insyn i bolaget. Det bestrids att M.B. erlagt en köpeskilling om 1,7 miljoner kr samt att hans aktier i bolaget har blivit värdelösa.
BESLUT
Skäl
Domstolen får, enligt 25 kap. 23 § aktiebolagslagen, om talan har väckts om tvångslikvidation på grund av majoritetsmissbruk och det finns en påtaglig risk att fortsatt missbruk väsentligt skadar kärandens rätt, utse en eller flera sysslomän att i styrelsens och den verkställande direktörens ställe förvalta bolaget till dess att domstolens beslut i frågan om likvidation har vunnit laga kraft. Bestämmelsen har viss förebild i bestämmelsen om kvarstad i 15 kap. 3 § RB (se SOU 1996:36, s. 116 f.). 25 kap. 23 § aktiebolagslagen syftar till att begränsa den risk det kan innebära att en aktieägare som har missbrukat sitt inflytande i ett aktiebolag kan behålla inflytandet under den tid rätten prövar likvidationsfrågan. För att begränsa risken har rätten givits en möjlighet att omedelbart förordna en syssloman med uppgift att förvalta bolaget till dess likvidationsfrågan har blivit slutligt avgjord (se prop. 2000/01:150, s. 51).
Av den utredning som hittills förebringats i målet anser tingsrätten inte att det framgår att det för närvarande finns en påtaglig risk för fortsatt missbruk som väsentligt skadar M.B:s rätt, varför det saknas skäl att förordna en särskild syssloman. M.B:s yrkande om att tingsrätten ska förordna en särskild syssloman ska därför lämnas utan bifall.
Slut
Tingsrätten lämnar M.B:s yrkande om att förordna en särskild syssloman utan bifall.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Hampus Lilja) anförde följande i dom den 8 mars 2017.
GRUNDER
M.B.
Majoritetsaktieägarna har missbrukat sitt inflytande i Bolaget genom att i sin position som styrelse uppsåtligen överträda aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler genom att konsekvent neka M.B. rätt till insyn, inte kalla denne till bolagsstämma, inte samarbeta med den särskilde granskaren och, genom talan mot Bolaget, ogiltigförklara bolagsstämmans utseende av en särskild granskare. Majoritetsaktieägarna har även missbrukat sitt inflytande i Bolaget genom att i sin position som styrelse uppsåtligen tillse att affärshändelser bokförts i strid mot årsredovisningslagen. Därtill har majoritetsaktieägarna missbrukat sitt inflytande i Bolaget genom att i sin position som styrelse uppsåtligen tillåta olovliga värdeöverföringar till sig själva och till deras juridiska ombud. Det föreligger särskilda skäl för tvångslikvidation eftersom missbruket har varit långvarigt och grovt och eftersom det föreligger en påtaglig fara för upprepning av missbruket till dess att Bolaget tömts på tillgångar.
Bolaget
Majoritetsägarna har inte missbrukat sitt inflytande i Bolaget. Det har under alla omständigheter inte förekommit något långvarigt missbruk av majoritetsägarnas inflytande i Bolaget.
UTVECKLING AV TALAN
Inkråmsöverlåtelsen och verksamhetens upphörande
M.B.
Han har varit aktiv i Bolaget sedan 2011 men blev formellt aktieägare 2014. Köpeskillingen för aktierna uppgick till 1,7 miljoner kr och har erlagts genom avbetalningar till S.Y. I februari 2015 tecknade Majoritetsaktieägarna ett avtal om inkråmsöverlåtelse omfattande allt inkråm i Bolaget. Beslut om att ingå avtalet hade inte fattats på bolagsstämma utan fattades av Majoritetsägarna i strid med hans vilja. Enligt inkråmsöverlåtelseavtalets villkor skulle köpeskillingen om 5 miljoner kr erläggas senast den 1 maj 2015. Tillträde kom dock först att ske i juni 2015 vilket orsakade Bolaget kostnader. Dessa kostnader skulle köparna stå för i enlighet med inkråmsöverlåtelseavtalet men har i strid mot avtalet burits av Bolaget.
Det finns personkopplingar mellan styrelsen och köparen. Inkråmet förvärvades formellt av tre privatpersoner. Driften av restaurangen sker dock i aktiebolaget New Mama Africa R&B AB. S.Y:s hustru T.O. är styrelseledamot i nyss nämnda aktiebolag.
Inkråmsöverlåtelsen har inneburit att Bolaget inte längre kan bedriva verksamhet i enlighet med bolagsordningen. Trots detta har Bolaget inte likviderats eftersom Majoritetsaktieägarna motsätter sig att så sker. Diskussion om en frivillig likvidation inleddes redan innan bolagsstämman den 12 oktober 2015. På stämman fattades beslut om att styrelsen skulle verka för att en likvidation kom till stånd och att en extra bolagsstämma skulle hållas, på vilken en likvidator skulle utses.
Sedan inkråmsöverlåtelsen fullbordats genom tillträdet i juni 2015 har Bolagets kassa minskat med drygt 1,3 miljoner kr trots att någon verksamhet inte längre bedrivs i Bolaget. Han riskerar att inte återfå det kapital som han investerat i Bolaget med anledning av dispositioner som vidtas av Majoritetsaktieägarna.
Bolaget
Det stämmer inte att köpeskillingen för aktierna var 1,7 miljoner kr.
Samtliga aktieägare var ense om att rörelsen i Bolaget skulle överlåtas i januari 2015. En mäklare anlitades för att sköta försäljningen. M.B. erbjöd sig i samband med detta att förvärva Bolagets inkråm och erbjöd en köpeskilling om 4 miljoner kr. En utomstående intressent, ägarna till en av Bolagets leverantörer, erbjöd en köpeskilling om 5 miljoner kr. Majoritetsaktieägarna accepterade, mot M.B:s vilja, budet från den utomstående parten om 5 miljoner kr. Att S.Y:s hustru T.O. trätt in som styrelseledamot i aktiebolaget New Mama Africa R&B AB som en av tre styrelseledamöter vid ett senare tillfälle saknar relevans och innebär inte att det föreligger personkopplingar mellan köparna och Majoritetsaktieägarna.
Bolaget bedriver för närvarande ingen verksamhet eftersom restaurangverksamheten har avvecklats i och med inkråmsöverlåtelsen. De kostnader som Bolaget har haft efter verksamheten avvecklats är kostnader som uppstått med anledning av den aktuella tvisten samt återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet. Årsredovisning avseende räkenskapsåret 2015 har upprättats och antagits på årsstämma den 29 juli 2016.
Den extra bolagsstämman den 5 juni 2015 samt den särskilda granskaren
M.B.
Han begärde att en extra bolagsstämma skulle hållas i Bolaget med anledning av inkråmsöverlåtelsen. Styrelsen kallade till en sådan bolagsstämma den 5 juni 2015 kl. 12.00 i Bolagets dåvarande redovisningsansvarige S.F:s lokaler. S.Y. infann sig inte på den utsatta tiden och övriga närvarande aktieägare, han och N.B., gav då i uppdrag till advokaten B.T. att öppna stämman. S.Y. anlände till stämman för sent och efter det att röstlängd hade upprättats. Under stämman diskuterade samtliga aktieägare Bolagets framtid och beslutade bl.a. att han tillsammans med S.Y. skulle utses till styrelseledamöter med firmateckningsrätt i förening och att försäljningsprocessen skulle fortsätta. Även om beslut om att utse särskild granskare formellt fattades på stämman var parterna överens om att ingen av aktieägarna skulle påkalla att sådan skulle utses så länge som han fick insyn i försäljningsprocessen. Eftersom han inte fick information i enlighet med överenskommelsen ansökte han den 22 juni 2015 om en särskild granskare.
Majoritetsaktieägarna har väckt talan mot Bolaget för att ogiltigförklara de beslut som fattades på stämman. Solna tingsrätt har i dom den 10 november 2015 upphävt samtliga beslut som fattades vid bolagsstämman efter att Bolaget medgivit Majoritetsaktieägarnas talan. Bolaget har överklagat Bolagsverkets beslut. Förvaltningsrätten i Härnösand har avgjort ärendet till nackdel för Bolaget. Kammarrätten i Sundsvall har beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Dessa rättsprocesser har varit kostsamma för Bolaget och drivits i Majoritetsägarnas, och inte Bolagets, intresse. Bolagets styrelse har inte kunnat hindra ett utseende av en särskild granskare.
Majoritetsaktieägarna har under den pågående särskilda granskningen inte samarbetat och försett den särskilda granskaren med allt material som han har efterfrågat. Granskaren kunde därför endast uttala sig på basis av det material som han haft tillgång till vilket också angavs i rapporten.
Bolaget
S.Y., som är styrelseordförande i Bolaget, anlände till bolagsstämman kl. 12.04. Han upptäckte att bolagsstämman redan öppnats av advokaten B.T., ombud för M.B., och att röstlängd upprättats. I röstlängden upptogs endast M.B. och N.B. vilket innebar att M.B. hade röstmajoritet på bolagsstämman. Någon extra bolagsstämma har dock formellt inte hållits enligt aktiebolagsrättsliga regler eftersom stämman inte öppnats av Bolagets styrelseordförande S.Y., eller av den som styrelsen utsett, utan av advokaten B.T. Den sistnämnde är inte behörig att öppna en bolagsstämma i Bolaget. N.B. har ej gett B.T. i uppdrag att öppna bolagsstämman. Även om ett sådant uppdrag har lämnats saknar det rättslig verkan.
M.B. har med stöd av bolagsstämmoprotokollet skickat in en anmälan om styrelseändring i Bolaget samt en ansökan om särskild granskare till Bolagsverket. Ansökan om styrelseändring har återkallats av Bolaget. Bolagsverket beslutade att utse en särskild granskare trots att Bolaget framfört invändningar om att beslutet inte tillkommit i föreskriven ordning med anledning av att bolagsstämma formellt inte ägt rum. Bolaget har av denna anledning överklagat Bolagsverkets beslut om att utse en särskild granskare och ärendet avvaktar prövning. Av samma anledning har besluten som fattades på stämman senare upphävts av Solna tingsrätt.
Den särskilda granskaren har slutfört sin granskning av inkråmsöverlåtelsen utan anmärkningar. M.B. har genom det agerande som beskrivs ovan orsakat Bolaget kostnader om drygt 78 000 kr avseende ersättningen till den särskilda granskaren.
Aktieägartillskottet och bokföring i strid mot årsredovisningslagen
M.B.
Majoritetsaktieägarna har felaktigt påstått att de i slutet av räkenskapsåret 2014 tillfört Bolaget ett villkorat aktieägartillskott om 1,2 miljoner kr. Den handling som Majoritetsaktieägarna har presenterat till stöd för sitt påstående är falsk. Avtalet är även i övrigt ogiltigt då avtalet slutits trots jäv. Han har inte känt till handlingen eller aktieägartillskottet under sin tid som verksam i Bolaget. Uppgifterna om aktieägartillskottet överensstämmer inte med Bolagets bokföring eller årsredovisningar. Aktieägartillskottet har bokförts i strid mot årsredovisningslagen efter att byte av revisor har skett. Eftersom aktieägartillskottet har bokförts har Majoritetsägarna möjlighet att olovligt överföra värden till sig själva redan nu samt vid en eventuell framtida likvidation.
Bolaget
Aktieägartillskottet har skett under hösten 2014 i och med att Bolaget formellt och faktiskt övertagit tillgångar från aktieägarna. Bakgrunden till aktieägartillskottet är följande. Majoritetsaktieägarna förvärvade Bolagets verksamhet under 2010 tillsammans med ytterligare fyra personer. Dessa personer bildade tillsammans Bolaget som tog över verksamheten och började utnyttja tillgångar i verksamheten som ägdes av aktieägarna personligen. Under 2012 köpte Majoritetsaktieägarna ut övriga aktieägare från Bolaget. Tillgångarna, som behövdes för att kunna bedriva verksamheten i Bolaget, överläts till Bolaget under hösten 2014 eftersom detta inte skett tidigare. Att det har gått till på detta sätt framgår av Bolagets balansräkningar. Dessa tillgångar har överlåtits vidare av Bolaget i samband med inkråmsöverlåtelsen 2015.
Att bokföring av aktieägartillskottet inte skett tidigare beror på att Bolagets tidigare bokförare felaktigt utfört bokföringsuppdraget. Den bokföring som skett av aktieägartillskottet av en redovisningskonsult har inte skett i strid med årsredovisningslagen. Bolagets revisor har granskat bokföringen av aktieägartillskottet i samband med årsredovisningen för 2014.
Olovliga värdeöverföringar från Bolaget
M.B.
Den 27 oktober 2015 har 433 200 kr överförts till S.Y. och 361 000 kr överförts till N.B. från Bolagets konto. Dessa transaktioner utgör otillåtna värdeöverföringar som Majoritetsaktieägarna tillåtit ske.
Den 16 november 2015 har Bolaget utbetalat 365 625 kr för juridisk representation. Kostnaderna hänför sig till rättsprocesser som Majoritetsaktieägarna fört mot honom och utgör olovliga värdeöverföringar som Majoritetsaktieägarna tillåtit ske.
Bolaget
Utbetalningarna till Majoritetsaktieägarna är återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet. Värdet på tillgångarna som överfördes till Bolaget i november 2014 uppgick till 1,2 miljoner kr. Det villkorade aktieägartillskottet motsvarade tillgångarnas värde vid tidpunkten. Dessa tillgångar har sedan sålts vidare i samband med inkråmsöverlåtelsen. Sammanlagt 794 200 kr av det villkorade aktieägartillskottet har återbetalats till Majoritetsaktieägarna.
Bolaget har betalat för juridiska tjänster som utförts för Bolagets räkning i samband med rättsprocesserna som följt efter den extra bolagsstämman den 5 juni 2015. Bolagets köp av juridiska tjänster har inte medfört nytta för Majoritetsaktieägarna. I beloppet ingår 25 % mervärdesskatt som inte utgör någon kostnad för Bolaget.
Nekad insyn i Bolaget
M.B.
Han har inte fått del av den information som han efterfrågat från styrelsen. Han har inte fått någon information om likvidation från styrelsen och någon extra bolagsstämma har inte hållits. Sedan bolagsstämman i oktober 2015 har han genom ombud efterfrågat besked om likvidationen vid upprepade tillfällen. Han har inte fått de besked som han efterfrågat från Bolaget och saknat insyn i Bolaget under en tid om närmare 12 månader.
Enligt besked från Bolagets bank saknar han tillgång till kontot och kan inte få del av kontoutdrag. Han har varit i kontakt med såväl S.Y. som en banktjänsteman vilka har bekräftat att han saknar åtkomst till Bolagets konto.
Han har inte fått information om den bolagsstämma som hölls i Bolaget den 29 juli 2016. Bolagsstämma har även ägt rum utan att han medverkat vid stämman. Bolagsstämman har inte hållits inom sex månader efter utgången av räkenskapsåret och har således hållits för sent. Av protokollet från bolagsstämman framgår att kallelse skickats till aktieägarna med rekommenderat brev och att försändelsen till honom kommit i retur outlöst. Enligt bestämmelserna i bolagsordningen och i aktiebolagslagen ska kallelse ske på i bolagsordningen föreskrivet sätt och även skickas per post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget i denna situation. Dessa krav har inte iakttagits av Bolaget i samband med kallelse till bolagsstämman. Han är även av uppfattningen att det varit känt för Majoritetsaktieägarna att han befunnit sig utomlands under denna period varför de haft insikt i att han inte kunnat få del av kallelsen om den skickas med rekommenderad post.
Bolaget
M.B. har fått information om Bolagets ekonomiska ställning. Han har erhållit årsredovisningar samt rapporten från den särskilda granskaren. Rapporten ger en detaljerad skildring av Bolagets ekonomi under den granskade perioden. M.B. har behörighet att logga in på Bolagets enda bankkonto. Bolaget har inte längre någon kontanthantering och kontoutdraget visar samtliga transaktioner som Bolaget genomför.
Styrelsen har valt att inte lämna ut uppgifter som den bedömer vara av känslig natur för Bolaget till M.B. Anledningen till detta är att M.B., enligt styrelsens uppfattning, försökt att genomföra en s.k. bolagskapning efter den extra bolagsstämman den 5 juni 2016.
M.B. har kallats till bolagsstämman som hölls den 29 juli 2016. Kallelsen till stämman har skickats med rekommenderat brev, men inte hämtats ut. Vid bolagsstämman antog Bolaget årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Det beslutades även om att bevilja styrelseledamöterna ansvarsfrihet och om utdelning.
DOMSKÄL
Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning. M.B. har åberopat förhör med sig själv, S.F. och R.L. Bolaget har åberopat förhör med R.L.
I 25 kap. 21 § aktiebolagslagen (ABL) anges att om en aktieägare genom att missbruka sitt inflytande i bolaget uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, kan allmän domstol på talan av ägare till en tiondel av samtliga aktier besluta att bolaget skall gå i likvidation, om det finns särskilda skäl till det på grund av missbrukets långvarighet eller någon annan anledning. Vid införandet av denna reglering angavs i förarbetena att regleringen tillkommit för att ge aktieägarminoritet som utsatts för ett kontinuerligt maktmissbruk av annan aktieägare möjlighet till att väcka talan om tvångslikvidation. Det framgår av betänkandet till 1975 års ABL att regleringen utgjorde bland annat en förstärkning av minoritetsskyddet utöver den möjlighet som numera finns i 29 kap. 4 § ABL och utgjorde en yttersta utväg vid kontinuerligt maktmissbruk av majoriteten i ett aktiebolag. (Prop. 1975:103 s. 245 ff. och 503 f. och SOU 1971:15 s. 329 f.)
Av det sagda framgår att det måste röra sig om allvarliga överträdelser som också innebär ett missbruk av positionen som majoritetsägare i bolaget. Regleringen innebär således att det inte är tillräckligt att överträdelse skett av lag eller bolagsordning. Regleringen förutsätter även att minoriteten drabbats av överträdelsen på ett negativt sätt och att det gått så långt att övriga skyddsregler för minoriteten inte kan/bör användas eller är otillräckliga.
Tingsrätten börjar med att pröva frågan om majoriteten missbrukat sitt inflytande i bolaget och uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.
Hanteringen av Bolagets inkråm
Egendomen, inkråmet, som Majoritetsaktieägarna tillskjutit Bolaget består huvudsakligen av hyresavtalet till de lokaler som bolaget bedrev sin rörelse i. Vid överlåtelsen till Bolaget värderades egendomen enligt avtalet till 1,2 miljoner kr och enligt avtalet hade säljarna rätt att återfå motsvarande belopp. Det gjordes inte någon värdering av egendomen av revisor vid överlåtelsen men varken den särskilde granskaren, advokat N.Å., eller Bolagets revisor har haft någon erinran mot värderingen. Samma egendom har sedan några månader senare sålts för 5 miljoner kr vilket inneburit att Bolaget tillförts ett inte ringa kapitaltillskott. Bolagets revisor har även föreslagit att styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014. Det föreligger vissa sakliga felaktigheter i det ovan nämnda avtalet. Bokföringen uppvisar även vissa brister i vad gäller överlåtelserna av inkråmet. Inkråmet har dock redovisats i årsredovisningen. De föreliggande bristerna förtar inte det faktum att Bolaget tillförts ett inte ringa kapital och det är inte visat att Majoritetsaktieägarna eller närstående till dessa gynnats av förfarandet. Det framgår vidare av utredningen att Bolaget gick med förlust under 2014. Försäljningen har därmed även varit en rimlig åtgärd. Tingsrätten finner mot denna bakgrund att Majoritetsaktieägarnas hantering av den tillskjutna egendomen inte kan anses utgöra något missbruk enligt ABL.
Olovliga värdeöverföringar
Det är ostridigt att de utbetalningar som angetts av käranden har skett. Bolaget har anfört att det är återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet om 1,2 miljoner kr. Som framgår ovan innehåller överlåtelseavtalet av egendomen till Bolaget en sådan rätt för Majoritetsaktieägarna/säljarna och någon anledning att ifrågasätta värderingen har inte framkommit. Tingsrätten anser inte att värdeöverföringarna under dessa omständigheter kan utgöra ett missbruk.
M.B. har även gjort gällande att anlitandet av juridisk representation utgör ett missbruk. Att Bolaget efter beslut av representanter för Majoritetsaktieägarna anlitat juridiskt ombud för olika rättsliga processer kan inte utgöra sådant missbruk som avses i ABL så länge det motsvaras av ett utfört arbete. Något annat är inte visat än att det rör sig om faktiskt utfört arbete. Något missbruk är således inte visat i denna del.
Insyn i Bolaget
M.B. har gjort gällande att han bland annat inte fått den information han efterfrågat av styrelsen angående frågan om likvidation av Bolaget m.m. Det är M.B. som har bevisbördan för sitt påstående. Av utredningen framgår att det hölls en bolagsstämma den 12 oktober 2015. Enligt protokollet från stämman beslutades att uppdra åt styrelsen att arbeta för att få fram en avveckling av Bolaget. M.B., genom sitt ombud, har därefter skickat, med början mindre än tio dagar efter bolagsstämman, flera mejl till Bolagets ombud om frågan om likvidation. Vissa av dessa mejl har besvarats av Bolagets ombud som då bland annat angett att besked kommer att ges när plan för avveckling finns.
Det framgår inte annat än att M.B. haft tillgång till årsredovisningen och även den särskilde granskarens rapport. Bolaget har angett att det stängt av M.B. från möjligheten att betala från Bolagets enda konto efter bolagsstämman den 5 juni 2015 men behållit möjligheten för M.B. att logga in på kontot. Av utredningen framgår att under den aktuella perioden har Bolaget inte bedrivit någon verksamhet. M.B. har bekräftat att han från årsskiftet 2016 haft insyn i kontot. Någon utredning som visar på att han inte hade det dessförinnan föreligger inte.
Tingsrätten anser att M.B., mot den angivna bakgrunden, inte visat att Majoritetsaktieägarna gjort sig skyldiga till att begränsa hans rätt till insyn i Bolaget på ett sätt som kan anses utgöra missbruk på det sätt som krävs enligt ABL.
Bolagsstämman den 29 juli 2016
Enligt bolagsordningen skall kallelse ske genom brev på posten till aktieägarna. Kallelse till stämman den 29 juli 2016 har skett genom rekommenderat brev. Att göra på detta sätt kan inte på något vis utgöra ett missbruk från majoritetens sida. Detsamma gäller det förhållandet att stämman hållits för sent. Något som tyder på att Majoritetsaktieägarna visste om att M.B. befann sig utomlands och därför förlade stämman till den angivna tidpunkten föreligger inte. Något missbruk från Majoritetsaktieägarna i dessa delar är således inte visat.
Samarbetet med den särskilde granskaren
Den särskilde granskaren har inte hörts i målet och av dennes rapport framgår inte närmare om hur samarbetet sett ut utöver att denne inte fått alla handlingar han efterfrågat men det synes inte som granskaren inte kunnat utföra sitt uppdrag. Tingsrätten finner att det inte är visat något missbruk från Majoritetsaktieägarna i dessa delar.
Talan mot Bolaget och överklagande av Bolagsverkets beslut
Majoritetsägarna har haft rätt att väcka en talan om ogiltigförklaring av bolagsstämmobeslut och att klaga på Bolagsverkets beslut. Något missbruk av ABL kan därmed inte anses föreligga i dessa delar.
Sammanfattning
Tingsrätten har funnit att det inte är visat att Majoritetsaktieägarna handlat på ett sätt som kan anses utgöra missbruk enligt 25 kap. 21 § ABL varför M.B:s talan inte kan bifallas.
DOMSLUT
M.B:s talan lämnades utan bifall.
Svea hovrätt
M.B. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle bifalla hans yrkande vid tingsrätten att Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag skulle gå i likvidation.
Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Cecilia Bergman, hovrättsrådet Christina Brobacke, referent, och adjungerade ledamoten Cecilia Bergman) anförde följande i dom den 9 maj 2018.
PARTERNAS TALAN OCH UTREDNING
Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten. M.B. har i hovrätten förtydligat att han redan i tingsrätten åberopade två självständiga särskilda skäl för tvångslikvidation eftersom dels missbruket varit långvarigt, dels grovt med påtaglig fara för upprepning av missbruket. Han har i hovrätten lagt till att det inte enbart finns en påtaglig fara för upprepning av missbruket utan att det också skett en upprepning genom att bolagets tillgångar på kontot minskat med ytterligare drygt en miljon kronor i tiden efter tingsrättens dom, vilket kom till hans kännedom först under huvudförhandlingen i hovrätten.
Parterna har lagt fram samma utredning i hovrätten som i tingsrätten.
Uppgiften om minskning av bolagets tillgångar på kontot har bekräftats av
Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Rättslig utgångspunkt
Tingsrätten har i sin dom redogjort för tillämplig bestämmelse i aktiebolagslagen och förutsättningarna för att skyddsregleringen i 25 kap. 21 § aktiebolagslagen ska bli tillämplig.
Det missbruk majoritetsaktieägarna ska ha gjort sig skyldiga till ska ha kommit till uttryck genom att majoriteten uppsåtligen medverkat till en överträdelse av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Det är tillräckligt att majoritetsaktieägarna uppsåtligen har medverkat till en överträdelse. Detta kan ske genom att majoriteten röstar på visst sätt på bolagsstämman eller under ett styrelsemöte. Det kan också ske genom att majoriteten instruerar någon på bolagsstämma eller i styrelsen att handla på visst sätt. Det är inte tillräckligt att överträdelsen avser allmänna rättsgrundsatser eller principer som inte kommit till sådant uttryck utan den måste avse ovan nämnda lagar eller bolagsordningen. Det är inte heller tillräckligt att majoriteten kontinuerligt och fullständigt konsekvent utnyttjar sina rättigheter enligt bolagsordningen och aktiebolagslagen. Se Karnov, Djup kommentar - Lexino punkten 2.3 till 25 kap. 21 § aktiebolagslagen.
Utöver att det faktiskt skett en överträdelse krävs att det finns särskilda skäl på grund av missbrukets långvarighet eller någon annan anledning. Annan anledning kan vara att det varit ett grovt missbruk och fara för att detta ska upprepas. En förutsättning för tillämpning av 25 kap. 21 § aktiebolagslagen är att det skett en överträdelse och att det kan visas av aktieägarminoriteten (i det här fallet av M.B.). Se Karnov, Djup kommentar - Lexino punkten 2.4 till 25 kap. 21 § aktiebolagslagen.
Hovrättens prövning
Hovrätten har inledningsvis att pröva om N.B. och S.Y. (majoritetsaktieägarna) genom missbruk av sitt inflytande i Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag (bolaget) uppsåtligen har medverkat till överträdelser av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.
M.B. har åberopat att majoritetsaktieägarna gjort sig skyldiga till överträdelser i sex fall, nämligen genom att de (1) bokfört affärshändelser i strid mot årsredovisningslagen, (2) tillåtit olovliga värdeöverföringar, (3) nekat honom insyn i bolaget, (4) inte kallat honom till bolagsstämma, (5) inte samarbetat med den särskilde granskaren och (6) fört talan mot bolaget och överklagat Bolagsverkets beslut.
Om utredningen ger stöd för att majoritetsaktieägarna har missbrukat sitt inflytande i bolaget har hovrätten att ta ställning till om det finns särskilda skäl för likvidation på grund av missbrukets långvarighet eller av någon annan anledning.
Hovrätten börjar därför med att pröva M.B:s påståenden om överträdelser.
(1) Bokfört affärshändelser i strid mot årsredovisningslagen (aktieägartillskottet) Hovrätten inleder med att ta ställning till om någon egendom överhuvudtaget har tillskjutits bolaget av majoritetsaktieägarna.
M.B. har gjort gällande att något tillskott av egendom aldrig har ägt rum eftersom den egendom som påstås ha tillskjutits bolaget från majoritetsaktieägarna redan ägdes av bolaget. Han har vidare gjort gällande att den handling som majoritetsaktieägarna presenterat för att kunna bokföra aktieägartillskottet är falsk och att det påstådda tillskottet bokförts i strid med årsredovisningslagen eftersom något aktieägartillskott aldrig har ägt rum. M.B. har även bestritt att det skulle kunna röra sig om något köp eller liknande.
Bolaget har gjort gällande att majoritetsaktieägarna köpte den egendom, bl.a. hyresavtalet, som omnämns i handlingen "Aktieägartillskott" som privatpersoner redan innan bolaget bildades och att de senare, i samband med att bolaget bildades, tillsköt egendomen. Enligt bolaget har egendomen tillskjutits redan år 2010/2011 och detta har endast på grund av ett misstag inte tagits upp i bokföringen förrän i slutet av år 2014.
Det är ostridigt att den handling som åberopats till stöd för att egendom tillskjutits bolaget, benämnt aktieägartillskott, inte kom att bokföras som ett sådant i årsredovisningen för år 2014 och inte heller uppfyller formkraven för ett aktieägartillskott. Den har i stället redovisats som en tillgång och motsvarande skuld i balansräkningen.
Handlingen "Aktieägartillskott" är dagtecknad den 10 december 2014 och undertecknad av en av majoritetsaktieägarna som företrädare för bolaget och av båda majoritetsägarna i egenskap av privatpersoner (aktieägare). Av handlingen framgår att majoritetsaktieägarna ägde samtliga aktier i bolaget. Hovrätten konstaterar att uppgiften om ägarförhållandena inte överensstämmer med de verkliga förhållandena i bolaget eftersom parterna är överens om att M.B. vid den tidpunkten ägde 45 procent av aktierna i bolaget.
Vidare framgår det av förhöret med bolagets tidigare revisor, R.L., att han var av uppfattningen att bolaget redan tidigare var hyresgäst eftersom det var bolaget som stod på hyresavtalet och på hyresavierna. Som M.B. också pekat på framgår det av bolagets tidigare årsredovisningar att det redan före 2014 finns redovisat ett kontant aktieägartillskott om 180 000 kr.
Årsredovisningslagen ställer krav på att årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed och att balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat, se 2 kap.2 och 3 §§årsredovisningslagen. I detta ligger att de affärshändelser som bokförs ska motsvaras av verkliga händelser.
Att det finns oklarheter kring om och hur egendom tillförts bolaget framkommer såväl genom förhöret med R.L., hans revisionsberättelse för bolaget avseende år 2014 som av den särskilda granskarens redovisning och av förhöret med bokföraren S.F.. S.F. ansåg sig inte kunna bokföra "aktieägartillskottet" eftersom handlingen som låg till grund för bokföringen inte stämde överens med verkliga förhållanden. Trots detta har transaktionen tagits in i bokföringen.
Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att M.B. genom den bevisning som åberopats har visat att majoritetsaktieägarna inte har tillskjutit egendom till bolaget på det sätt som de gjort gällande. Att egendom inte tillskjutits har majoritetsaktieägarna varit medvetna om. De har därmed uppsåtligen medverkat till att en affärshändelse bokförts i strid med tillämplig lag om årsredovisning.
(2) Tillåtit olovliga värdeöverföringar
Värdeöverföring från ett aktiebolag får endast äga rum i enlighet med vad som föreskrivs i 17 kap. 2 § aktiebolagslagen och hur det ska gå till finns reglerat i efterföljande kapitel. Eftersom någon egendom aldrig har tillskjutits bolaget har majoritetsaktieägarna inte heller haft rätt att överföra bolagets medel till sig själva. Att så skett, vilket är ostridigt, utgör olovliga värdeöverföringar och M.B. har därmed visat att majoritetsaktieägarna även i den här delen, genom att missbruka sitt inflytande i bolaget, uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av aktiebolagslagen. Transaktionerna har inneburit ett missbruk av majoritetsaktieägarnas ställning i bolaget på bekostnad av M.B. som minoritetsaktieägare. Hovrätten har med detta ställningstagande inte någon anledning att bedöma om beslutet om vinstutdelning är fattat på felaktigt sätt på grund av jäv.
(3) Nekad insyn i bolaget
Som tingsrätten kommit fram till har M.B. haft tillgång till bolagets årsredovisning och så småningom även till den särskilda granskarens rapport. Han har också i vart fall fram till i början av sommaren år 2015 kunnat disponera bolagets enda konto och från och med januari 2016 haft s.k. tittarbehörighet till det.
Av 7 kap. 36 § aktiebolagslagen framgår följande.
I ett aktiebolag med högst tio aktieägare gäller, utöver vad som följer av 32-35 §§, att varje aktieägare och ombud eller biträde som denne anlitar skall ges tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att aktieägaren skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som skall behandlas vid bolagsstämman.
Om det kan ske utan oskäliga kostnader eller besvär, skall styrelsen och den verkställande direktören dessutom på begäran hjälpa aktieägaren med den utredning som behövs för ändamålet och tillhandahålla behövliga kopior.
Första och andra styckena gäller inte, om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet.
Av kommentaren till bestämmelsen framgår följande. I aktiebolag med högst tio ägare finns en upplysningsplikt och en insynsrätt såväl inom som utom bolagsstämman. Varje ägare i bolaget har rätt att få information om bolagets räkenskaper och andra handlingar, och allt som rör bolagets verksamhet, för att kunna bedöma frågor om bolagets ställning och resultat, eller för att kunna bedöma visst ärende som ska behandlas på bolagsstämman. Syftet med bestämmelsen är att i viss mån jämställa bolaget med förhållandena i handelsbolag, där delägarna normalt har en obegränsad insyn i företagets verksamhet. Varje aktieägare i bolaget har rätt att under bolagsstämman, eller utanför bolagsstämman få del av exempelvis bolagets böcker, räkenskaper och andra handlingar, inklusive korrespondens, protokoll, rapporter, analyser, avtal och orderböcker. Se Karnov, Djup kommentar - Lexino punkten 2 till 7 kap. 36 § aktiebolagslagen.
Av den e-postkorrespondens som M.B. åberopat som skriftlig bevisning framgår att han efterfrågat sådant material som han enligt ovan nämnda bestämmelse haft rätt att få ta del av men att den efterfrågade informationen inte lämnats till honom. Något skäl för majoritetsaktieägarna att inte lämna ut informationen har inte framkommit. Hovrätten anser, i motsats till vad tingsrätten kommit fram till, att majoritetsaktieägarna har begränsat M.B:s rätt till insyn i bolaget på ett sätt som utgör missbruk av deras inflytande i bolaget.
(4) Inte kallat till bolagsstämman
När det gäller frågan om bolaget har skickat en kallelse till bolagsstämman den 29 juli 2016 till M.B. gör hovrätten ingen annan bedömning än den tingsrätten har gjort. Av den åberopade bevisningen framgår att kallelse har skickats på det sätt som följer av aktiebolagslagen och bolagsordningen. Det har alltså inte bevisats att någon överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen har skett på denna grund.
(5) Inte samarbetat med den särskilde granskaren
Av granskningsrapporten från den särskilde granskaren framgår att han i flera avseenden inte erhållit material och uppgifter som han efterfrågat från styrelsen. Redan av rapporten framgår därmed, enligt hovrättens mening, att majoritetsaktieägarna inte samarbetat i tillräcklig utsträckning med den särskilde granskaren. Även detta innebär ett missbruk av deras inflytande i bolaget i strid med aktiebolagslagen.
(6) Talan mot bolaget och överklagande av Bolagsverkets beslut
Den extra bolagsstämman som hölls den 5 juni 2015 har inte öppnats på det sätt som föreskrivs av bolagsordningen eller aktiebolagslagens bestämmelser.
I den här delen instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning. Majoritetsaktieägarna har haft rätt att väcka talan om ogiltigförklaring av bolagsstämmobeslut och att klaga på Bolagsverkets beslut. Till följd av detta har de även haft rätt att betala det ombud som företrätt bolaget i processerna. Någon överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen har därför inte skett i den delen.
Sammanfattning
Hovrätten har kommit fram till att majoritetsaktieägarna uppsåtligen medverkat till att bokföring kommit att ske i strid med årsredovisningslagen. De har också uppsåtligen medverkat till olovliga värdeöverföringar till dem själva, nekat M.B. insyn i bolaget och inte samarbetat med den särskilde granskaren, vilket strider mot bestämmelserna i aktiebolagslagen. Majoritetsaktieägarna har därmed i flera fall missbrukat sitt inflytande i bolaget.
Finns det särskilda skäl för likvidation på grund av missbrukets långvarighet eller av någon annan anledning?
Handlingen benämnd aktieägartillskott är daterad den 10 december 2014 men M.B. har i sitt förhör uppgett att han fick se handlingen först i juni 2015 sedan konflikten mellan honom och de övriga aktieägarna uppstått. Övriga överträdelser har ägt rum från sommaren 2015 och framåt.
M.B. har som omständighet för att missbruket fortfarande pågår åberopat att pengar fortsatt har försvunnit från bolaget även efter tingsrättens dom och att denna omständighet framkommit först i samband med huvudförhandlingen i hovrätten eftersom han än idag saknar insyn i bolagets ekonomiska förehavanden.
Uppgiften om att behållningen på bolagets konto har minskat med drygt en miljon kronor sedan tingsrättsförhandlingen har bekräftats av bolaget. Vad pengarna använts till har bolaget inte gett svar på.
Det missbruk hovrätten kommit fram till att majoritetsaktieägarna har gjort sig skyldiga till har pågått under lång tid, i vart fall sedan sommaren 2015. Det är inte fråga om någon enstaka överträdelse. Majoritetsaktieägarna har haft kännedom om att minoritetsaktieägaren ifrågasatt deras agerande i bolaget. Trots det har de överträtt årsredovisningslagen och flera av aktiebolagslagens bestämmelser. Det har bland annat handlat om uttag av stora summor pengar från bolaget och nekad insyn i bolagets angelägenheter. Missbruket är grovt. Genom vad som har kommit fram i hovrätten finns dessutom en påtaglig fara för upprepning eftersom stora summor pengar fortsatt tagits ut från bolagets konto trots att ingen verksamhet bedrivs och utan att M.B. informerats om vad pengarna använts till.
Det kan inte begäras att M.B. vidtar ytterligare åtgärder för att tillvarata sin rätt. Således finns det särskilda skäl för tvångslikvidation och M.B:s talan ska bifallas.
Av 25 kap. 28 § aktiebolagslagen följer att en domstol ska utse likvidator när beslut om likvidation fattas. Detta gäller även när beslut fattas efter överklagande. Hovrätten har tillfrågat advokaten J.N. som är lämplig för och som har förklarat sig villig att åta sig uppdraget.
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens dom enligt följande.
a) Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag ska gå i likvidation.
b) Till likvidator utses advokaten J.N. - - -
Högsta domstolen
Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag överklagade och yrkade att HD skulle ogilla M.B:s talan. I andra hand yrkade bolaget att målet skulle återförvisas till hovrätten på grund av grovt rättegångsfel.
M.B. yrkade att HD skulle, med stöd av 25 kap. 23 § aktiebolagslagen, utse en syssloman att förvalta Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag till dess att beslutet om likvidation fått laga kraft.
Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag motsatte sig yrkandet.
Målet föredrogs med anledning av M.B:s yrkande.
Domskäl
HD (justitieråden Stefan Lindskog, Johnny Herre, Anders Eka, Sten Andersson, referent, och Petter Asp) meddelade den 2 juli 2018 följande beslut.
SKÄL
Frågor i HD
I målet aktualiseras frågor om förutsättningarna för att utse en syssloman enligt 25 kap. 23 § aktiebolagslagen.
Bakgrund
M.B. äger 45 procent av aktierna i Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag. Resterande 55 procent av aktierna ägs av S.Y. och N.B.
M.B. yrkade vid tingsrätten - under påstående att S.Y. och N.B. hade missbrukat sitt inflytande i bolaget - att tingsrätten enligt 25 kap. 21 § aktiebolagslagen skulle besluta att bolaget ska gå i likvidation. Han yrkade även att tingsrätten med stöd av 25 kap. 23 § skulle utse en syssloman att förvalta bolaget till dess att beslutet om likvidation fått laga kraft.
Tingsrätten avslog M.B:s yrkande om syssloman. Beslutet överklagades inte. Efter huvudförhandling i målet lämnade tingsrätten likvidationsyrkandet utan bifall.
Hovrätten ändrade tingsrättens dom och beslutade att bolaget ska gå i likvidation. Till likvidator utsågs advokaten J.N.
Bolaget har överklagat hovrättens dom. Frågan om prövningstillstånd har ännu inte avgjorts. M.B. har begärt att HD ska utse J.N. till syssloman i bolaget.
Parternas inställning i HD
Som grund för yrkandet om syssloman har M.B. gjort gällande att det finns en påtaglig risk för att fortsatt missbruk från S.Y:s och N.B:s sida väsentligt skadar hans rätt. Han har bl.a. hänvisat till hovrättens bedömning att det har förekommit missbruk i bolaget, såsom uttag från bolagets bankkonto uppgående till stora belopp. Han har också hänvisat till att hovrätten har funnit att det föreligger en påtaglig fara för att missbruket upprepas.
Enligt bolaget kan syssloman inte förordnas i HD, eftersom frågan om syssloman redan har prövats av tingsrätten och M.B. inte har överklagat tingsrättens beslut att inte utse någon syssloman.
Bolaget har också hänvisat till vad det har åberopat i själva saken, bl.a. att det inte har förekommit något missbruk från S.Y:s och N.B:s sida.
Den rättsliga regleringen
Tvångslikvidation av aktiebolag på grund av aktieägares missbruk
Om en aktieägare genom att missbruka sitt inflytande i bolaget uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, kan allmän domstol på talan av ägare till en tiondel av samtliga aktier besluta att bolaget ska gå i likvidation. Det förutsätter dock att det finns särskilda skäl till det på grund av missbrukets långvarighet eller någon annan anledning. (Se 25 kap. 21 § aktiebolagslagen.)
Ett sådant likvidationsbeslut gäller omedelbart endast om domstolen har förordnat särskilt om det (jfr 17 kap. 14 § RB).
Syssloman i mål om likvidation
Om talan enligt 25 kap. 21 § aktiebolagslagen har väckts, får domstolen utse en eller flera sysslomän att i styrelsens och, i förekommande fall, den verkställande direktörens ställe förvalta bolaget till dess att domstolens beslut i frågan om likvidation har fått laga kraft. En förutsättning för detta är dock att det finns en påtaglig risk att fortsatt missbruk väsentligt skadar kärandens rätt. Ett beslut att utse syssloman gäller omedelbart. (Se 25 kap. 23 §.)
När det framställs ett yrkande om syssloman enligt 25 kap. 23 § aktiebolagslagen ska frågan hanteras som en rättegångsfråga (jfr NJA 2005 s. 9). Ett beslut i frågan om syssloman får enligt paragrafens andra stycke överklagas särskilt. I övrigt saknar lagen bestämmelser om hur frågor om förordnande av syssloman ska handläggas.
En syssloman har i princip samma behörighet som en likvidator. Uppdraget är dock inskränkt till att förvalta bolaget till dess att likvidationsfrågan har avgjorts. Det upphör när det finns ett lagakraftvunnet beslut i likvidationsfrågan. (Se prop. 2000/01:150 s. 104.)
Säkerhetsåtgärder enligt 15 kap. RB
Bestämmelserna i 25 kap. 23 § aktiebolagslagen har viss förebild i 15 kap. 3 § RB (jfr SOU 1996:36 s. 117). Den paragrafen ger domstolen en för tvistemål generell möjlighet att besluta om en lämplig säkerhetsåtgärd, t.ex. förordnande av syssloman.
Ett yrkande enligt 15 kap. RB kan framställas även i högre rätt. Enligt 5 § ska beslut om säkerhetsåtgärd meddelas av den domstol där rättegången är anhängig. Om målet överklagas ankommer det därför på den högre rätten att pröva ett där väckt yrkande om säkerhetsåtgärd (jfr "Intertex" NJA 2001 s. 282).
En fråga om en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. RB som uppkommer i ett redan anhängigt mål hanteras som en rättegångsfråga (se prop. 1980/81:84 s. 232). Det finns inget som hindrar att den som en gång har framställt ett yrkande om en säkerhetsåtgärd senare framställer yrkandet på nytt (se Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken m.m., 5 december 2017, Zeteo, kommentaren till 15 kap. 5 §).
För att ett yrkande enligt 15 kap. 3 § RB ska kunna bifallas krävs det att sökanden visar sannolika skäl för sitt anspråk. Det ska också föreligga vad som brukar betecknas som en sabotagerisk, dvs. det ska skäligen kunna befaras att motparten, genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt, hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde. Det beviskrav som ligger i "skäligen kan befaras" är lägre än "sannolika skäl" (se Torkel Gregow, Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder enligt 15 kap.rättegångsbalken, 2014, s. 70).
En ytterligare förutsättning för ett beslut om en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § RB är att olägenheterna för motparten är proportionerliga i förhållande till de skäl som talar för åtgärden (se "De omhändertagna företagshemligheterna" NJA 2017 s. 457 p. 14 och ”Den avbrutna entreprenaden” NJA 2018 s. 189 p. 20 med hänvisningar). Av denna proportionalitetsprincip följer att sökanden inte ska kunna få till stånd en åtgärd, vars skadeverkningar för motparten är större än de som skulle drabba sökanden om ansökan om åtgärden ogillades (se Fitger m.fl., a.a., kommentaren till 15 kap. 3 §).
Betydelsen av rättegångsbalkens regelverk
Ett förordnande av syssloman enligt 25 kap. 23 § aktiebolagslagen utgör i praktiken en säkerhetsåtgärd av samma slag som sådana åtgärder som kan vidtas enligt 15 kap. 3 § RB. När aktiebolagslagen inte anger något annat bör därför förutsättningarna för att besluta om syssloman vara i huvudsak desamma som förutsättningarna för att besluta om en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § RB.
Den som har framställt ett yrkande om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § RB är oförhindrad att framställa samma yrkande på nytt, vare sig det sker i samma eller i högre instans (jfr p. 16 och 17). Det saknas skäl att behandla en begäran om förordnande av syssloman enligt 25 kap. 23 § aktiebolagslagen på något annat sätt. Också en sådan begäran bör alltså kunna framställas i högre rätt, oavsett om frågan tidigare har behandlats i en lägre instans.
Också de materiella förutsättningarna för att bifalla en begäran om syssloman bör vara i huvudsak desamma som förutsättningarna för att besluta om en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § RB. Käranden ska alltså visa sannolika skäl för sin talan, dvs. sannolika skäl för att det finns grund för tvångslikvidation enligt 25 kap. 21 § aktiebolagslagen.
Liksom när det är fråga om en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § RB bör vid tillämpningen av 25 kap. 23 § aktiebolagslagen en proportionalitetsbedömning göras. Principerna för prövningen bör vara desamma. Det måste dock beaktas att ett beslut om syssloman enligt aktiebolagslagen inte förutsätter att käranden ställer säkerhet för den skada som kan tillfogas bolaget.
Särskilt om "påtaglig risk" i 25 kap. 23 § aktiebolagslagen
Såsom framgår av 25 kap. 23 § aktiebolagslagen måste det finnas en påtaglig risk för att kärandens rätt kan komma att skadas väsentligt genom fortsatt missbruk. Detta motsvarar närmast det krav på sabotagerisk som uppställs i 15 kap. 3 § RB. I uttrycket "påtaglig risk" ligger dock att beviskravet är något högre än vad som följer av det motsvarande begreppet "skäligen kan befaras" i 15 kap. 3 § RB. Käranden måste kunna belägga konkreta omständigheter som ger anledning att befara ett fortsatt missbruk och en väsentlig skada. I ett enskilt fall kan dock förekomsten av ett tidigare, upprepat missbruk räcka för att käranden ska anses ha uppfyllt sin bevisskyldighet.
Bedömningen i det här fallet
M.B:s yrkande om att syssloman ska utses har framställts i HD efter det att bolaget har överklagat hovrättens dom. Rättegången är därmed anhängig i HD, trots att prövningstillstånd inte har meddelats i målet (jfr p. 16 och 21).
Det förhållandet att tingsrätten har avslagit ett yrkande om utseende av syssloman utan att M.B. har överklagat tingsrättens beslut utgör inte något hinder mot att han framställer yrkandet på nytt i HD (jfr p. 17 och 21). Det saknar också betydelse att han inte har framställt något motsvarande yrkande i hovrätten.
Genom vad som hittills har framkommit i målet har M.B. visat sannolika skäl för att S.Y. och N.B. har missbrukat sitt inflytande i bolaget och att det även i övrigt finns grund för tvångslikvidation enligt 25 kap. 21 § aktiebolagslagen. Det finns en påtaglig risk att missbruket fortsätter och att det skulle skada M.B:s rätt väsentligt.
Det har framkommit att bolaget sedan februari 2015 inte längre bedriver någon verksamhet. Mot den bakgrunden finns det inte anledning att anta att ett förordnande av syssloman skulle innebära någon beaktansvärd skada för bolaget. Den skada M.B. skulle kunna drabbas av om någon syssloman inte utses måste antas vara avsevärt större. Ett beslut om att utse syssloman är därmed inte oproportionerligt.
Av det föregående följer att en syssloman ska utses. M.B. har föreslagit att den av hovrätten utsedde likvidatorn, advokaten J.N., utses till syssloman. J.N., som har förklarat sig villig att åta sig uppdraget, är lämplig.
HD:S AVGÖRANDE
HD utser advokaten J.N., Stockholm, till syssloman att i styrelsens ställe förvalta Mama Africa restaurant & Bar Aktiebolag till dess att frågan om likvidation är slutligt avgjord.
HD förordnar att målet ska överlämnas till avdelning för tillståndsprövning.