NJA 2021 s. 341

Grovt vapenbrott. Samtidigt innehav av vapen på två olika platser har ansetts utgöra endast ett vapenbrott. Det förhållandet att vapnen förvarades på olika platser har beaktats vid straffvärdebedömningen.

Skaraborgs tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Skaraborgs tingsrätt åtal mot L.L. enligt följande.

1 Grovt vapenbrott

Brottet bör bedömas som grovt då innehavet avsett flera vapen, eftersom vapnen varit skarpladdade, det avsågade hagelgeväret är ett vapen av särskilt farlig beskaffenhet då vapnets pipa har kapats av och det därmed är lättare att bära med sig och dölja samt då gärningen har varit av särskilt farlig art utifrån L.L:s bruk av narkotika.

L.L. begick gärningen med uppsåt.

2 Brott mot vapenlagen

L.L. har innehaft 8 stycken hagelpatroner och 35 stycken kulpatroner utan att ha rätt till det. Det hände från okänd tidpunkt fram till den 29 augusti 2018 – – –.

L.L. begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

3 Grovt vapenbrott

L.L. har innehaft ett kulgevär laddat med tre patroner kaliber 7,62x63 samt ett kulgevär laddat med fem patroner kaliber 6,5x55 utan att ha rätt till det. Det var från okänd tidpunkt fram till den 29 augusti 2018 – – –.

Brottet bör bedömas som grovt eftersom innehavet avsett flera vapen, eftersom vapnen varit skarpladdade samt då gärningen varit av särskilt farlig art utifrån L.L:s bruk av narkotika.

L.L. begick gärningen med uppsåt.

4 Brott mot vapenlagen

L.L. har innehaft 32 stycken hagelpatroner och 96 stycken kulpatroner utan att ha rätt till det. Det hände från okänd tidpunkt fram till den 29 augusti 2018 – – –.

L.L. begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

L.L. åtalades även för rattfylleri, ringa narkotikabrott, narkotikabrott, brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga före

mål, olovligt förfogande samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

L.L. förnekade samtliga gärningar.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Magnus Patriksson) anförde i dom den 5 december 2019 följande.

DOMSKÄL

Ansvar

– – –

Tingsrätten fann inledningsvis att åtalet för olovligt förfogande skulle ogillas på grund av bristande bevisning.

– – –

Bakgrund avseende övriga gärningar

Vid 20-tiden den 29 augusti 2018 var det en polispatrull som utförde ett fordonsstopp på en personbil – – –. Fordonet ägdes av en K.K., men det var L.L. som satt bakom ratten och körde. Misstanke uppstod om drograttfylleri, vilket ledde till beslut om kroppsbesiktning. Han fick lämna blod- och urinprov. Polisen gjorde vidare husrannsakan i fordonet och i detta anträffades två hagelpatroner i handskfacket. I bilen låg även två yxor och en kniv. Vid husrannsakan påträffades vidare dels i L.L:s verkstad – – –, ett avsågat hagelgevär laddat med två hagelpatroner kaliber 12x70 mm, ett kombinationsgevär laddat med en hagelpatron kaliber 12x70 mm, 8 stycken hagelpatroner och 35 stycken kulpatroner, dels i L.L:s bostad – – –, ett kulgevär laddat med tre patroner kaliber 7,62x63, ett kulgevär laddat med fem patroner kaliber 6,5x55, 32 stycken hagelpatroner och 96 stycken kulpatroner. Vid ett inbrott hos L.L:s far stals det enligt en stöldanmälan den 25 april 2018 bl.a. sju jaktvapen och licenser varav nu fyra vapen påträffats i L.L:s dels verkstad (två laddade vapen), dels bostad (två laddade vapen). Vid husrannsakan i verkstaden påträffades även bl.a. vapenlicenser, amfetamin och pass. Vid husrannsakan i bostaden påträffades bl.a. även en avsågad pipa samt tre sprängkapslar (spränggubbar).

– – –

Grovt vapenbrott? – vapen i verkstad och bostad, åtalspunkterna 1 och 3

Tingsrätten börjar med att pröva de båda påståendena om grovt vapenbrott, dvs. de skarpladdade vapen som påträffats i L.L:s verkstad samt hans bostad.

Det är som framgår ovan utrett att det i L.L:s verkstad funnits två skarp-laddade vapen, varav ett avsågat hagelgevär. L.L. har invänt att dessa inte är hans vapen. Det rör sig om en mindre låst verkstadslokal. Det har inte varit uppbrutet när polisen kom dit. Det har inte heller förekommit några inbrott i själva verkstaden. L.L. har också ändrat sina uppgifter om när han fått besök i verkstaden. Det är vidare bl.a. genom att det är hans kontakter som finns i den beslagtagna telefonen bevisat att denna använts av honom. De fotografier med bl.a. posering och den sms-konversation angående vapenförsäljning som återfunnits i hans telefon är graverande. Uppgiften om att vapnen lagts dit utan L.L:s vetskap är motbevisad. Det är således bevisat att L.L. olovligen med uppsåt innehaft ett avsågat hagelgevär laddat med två hagelpatroner kaliber 12x70 mm och ett kombinationsgevär laddat med en hagelpatron kaliber 12x70 mm. L.L. ska därför dömas för vapenbrott.

Brottet bör, enligt åklagaren, bedömas som grovt eftersom det varit flera vapen, eftersom vapnen varit skarpladdade, det avsågade hagelgeväret är ett vapen av särskilt farlig beskaffenhet då vapnets pipa har kapats av och det därmed är lättare att bära med sig och dölja samt då gärningen har varit av särskilt farlig art utifrån L.L:s bruk av narkotika.

Antalet vapen som krävs för att brottet enbart av den anledningen bör bedömas som grovt beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Omständigheten att ett vapen är laddat med ammunition bör beaktas vid bedömningen av vapenbrottets allvar. I detta mål är det förhållandet att det rör sig om flera (två) skarpladdade och därmed skjutklara vapen tillräckligt för att kvalificera detta brott som ett grovt vapenbrott. Det är härutöver på det sättet att ett av de skarpladdade vapnen är ett avsågat hagelgevär. Ett sådant vapen har manipulerats för att bli lättare att dölja och bära med sig utan att upptäckas. Vapnet saknar legal användning. Gärningen kan dock inte sägas ha varit av särskilt farlig art utifrån L.L:s bruk av narkotika. Det är visserligen så att om gärningsmannen är påverkad av alkohol eller narkotika vid tidpunkten för innehavet kan det också innebära att innehavet är så farligt att brottet bör bedömas som grovt, men L.L. fanns inte i verkstaden vid tidpunkten och därför finns inte anledning att beakta denna omständighet. Det kan dock befaras att det avsågade hagelgeväret skulle komma till brottslig användning. L.L. ska därför, vid en samlad bedömning, dömas för grovt vapenbrott. Det förhållandet att vapnen varit laddade med ammunition innebär att innehavet av vapnen konsumerat innehavet av ammunitionen i vapnen enligt 9 kap. 2 § d) vapenlagen. Den invändning som gjorts beträffande det som fanns i bostaden är att någon eller några placerat/planterat detta där. Den eller de personer som i så fall, någon gång mellan 06-tiden och 20-tiden, lagt dit vapnen m.m. kan omöjligen vetat att L.L. skulle stoppas av polis och misstänkas för brott. Invändningen som L.L. gjort angående de skarp-laddade vapnen i bostaden kan med hänsyn till tidsaspekten lämnas utan avseende. Vapenbrottet bör bedömas som grovt eftersom det rör sig om flera (två) skarpladdade och därmed skjutklara kulgevär. Eftersom L.L. inte varit hemma är platsens enhet bruten och hans narkotikapåverkan i bilen har ingen relevans. L.L. ska, vid en samlad bedömning och med stöd av vad som uttalats ovan, dömas för grovt vapenbrott.

Brott mot vapenlagen? – ammunition i verkstad och bostad, åtalspunkterna 2 och 4

Tingsrätten gör samma bedömning av L.L:s invändningar som tidigare. I verkstaden har det även påträffats 8 stycken hagelpatroner och 35 stycken kulpatroner, vilka förvarats avskilt från det avsågade hagelgeväret och

kombinationsgeväret. I bostaden har det påträffats 32 stycken hagelpatroner och 96 stycken kulpatroner, vilka även de förvarats avskilt från de båda kulgevären.

Enligt ett avgörande från en hovrätt har det ansetts att det bör dömas särskilt för brott mot 9 kap. 2 § d vapenlagen i fall där en gärningsman innehaft vapnet i en ryggsäck och ammunition till vapnet separat i sina kläder (se Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2012-06-28 i mål nr B 391-12).

I detta mål finns än större anledning att döma särskilt för innehavet av ammunitionen då det gäller olika ”gömställen” inom en lokal och en bostad. L.L. ska, vid en samlad bedömning, dömas för brott mot vapenlagen i två fall.

– – –

Tingsrätten fann vidare att L.L. skulle dömas för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, rattfylleri, narkotikabrott och ringa narkotikabrott.

– – –

Påföljd

HD har i avgörandet NJA 2016 s. 553 uttalat att grovt vapenbrott är brott av sådan art som starkt talar för fängelse. Efter rättsfallet har straffminimum för grovt vapenbrott höjts från fängelse ett år till fängelse två år. Detta medför att annan påföljd än fängelse numera i praktiken är utesluten för grovt vapenbrott. L.L. ska dömas för två fall av grovt vapenbrott. Även vapenbrott av normalgraden utgör enligt HD ett brott av sådan art som normalt föranleder fängelsestraff (se bl.a. NJA 2015 s. 45). Slutsatsen blir att annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga. Längden på fängelsestraffet för den samlade brottsligheten bestäms till tre år och tre månader.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde L.L. för två fall av grovt vapenbrott och två fall av brott mot vapenlagen. Han dömdes dessutom för de övriga brott som angetts ovan. Påföljden bestämdes till fängelse i tre år och tre månader.

Göta hovrätt

L.L. och åklagaren överklagade i Göta hovrätt.

L.L. yrkade att hovrätten skulle frikänna honom eller, i annat fall, sänka straffet.

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle döma L.L. även för olovligt förfogande och, oavsett om så skedde, skärpa straffet.

Part motsatte sig motparts ändringsyrkande.

Hovrätten (hovrättsråden Christer Ganelind och Thobias Wilhelmsson, tf. hovrättsassessorn Matilda Nilson, referent, samt två nämndemän) meddelade dom den 3 juli 2020.

DOMSKÄL

Hovrätten anförde i domen att L.L., som tingsrätten funnit, skulle dömas för brott mot den s.k. knivlagen, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, rattfylleri, narkotikabrott och ringa narkotikabrott. Dessutom fann hovrätten åtalet för olovligt förfogande styrkt. Vidare anförde hovrätten följande.

– – –. När det gäller frågan om hur innehaven av vapen och ammunition ska bedömas gör hovrätten följande överväganden.

Vid bestämmande av vad som i straffrättslig mening utgör ett brott brukar beaktas bl.a. tillfällets enhet (dvs. sammanhanget i tid och rum) och antalet distinkta brottsobjekt. För vapenbrottens del finns inte några närmare uttalanden i förarbeten, praxis eller doktrin i fråga om vad som utgör ett brott vid innehav. Hovrätten för Nedre Norrland har i en dom den 10 juli 2019, mål nr B 712-19, bedömt att ett samtida innehav av olika vapen på olika platser utgör ett vapenbrott. L.L. innehade vid samma tidpunkt vapen på två olika platser. Det saknas närmare utredning kring bakgrunden till vapeninnehaven, exempelvis vid vilken tidpunkt eller anledningen till att vapnen placerades på respektive plats. Med hänsyn till att vapnen innehades på olika platser finner hovrätten att innehaven ska bedömas som två brott. Vad gäller innehavet av ammunition i verkstaden respektive bostaden ska innehavet konsumeras av vapenbrotten då det är fråga om ammunition till vapen som innehades på samma plats som vapnen.

På de skäl som tingsrätten angett ska innehavet av vapen i verkstaden bedömas som grovt brott. Även innehavet av vapen i bostaden ska vid en samlad bedömning av omständigheterna bedömas som grovt brott. Hovrätten har då beaktat att det rörde sig om två skarpladdade vapen som förvarades lättillgängliga i bostaden och att det av åberopade chattkonversationer framgår att L.L. inte var främmande varken för manipulering eller för försäljning av vapen, vilket innebär att det fanns fara att vapnen skulle komma till brottslig användning.

Påföljd

Vid bedömningen av brottslighetens straffvärde är de grova vapenbrotten av avgörande betydelse. Straffvärdet för det grova vapenbrottet som bl.a. omfattat innehav av ett avsågat hagelgevär överstiger i viss mån minimistraffet om två år, medan straffvärdet för det andra grova vapenbrott som L.L. döms för har ett straffvärde kring minimistraffet. Hovrätten gör mot den bakgrunden samma bedömning som tingsrätten i fråga om brottslighetens samlade straffvärde.

DOMSLUT

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten dömde L.L. även för olovligt förfogande samt bedömde brotten i åtalspunkterna 1 och 2 respektive 3 och 4 som grovt vapenbrott i stället för grovt vapenbrott och brott mot vapenlagen. Tingsrättens domslut i påföljdsdelen skulle gälla.

Högsta domstolen

L.L. överklagade och yrkade att HD skulle bedöma gärningarna i åtalspunkterna 1–4 (två fall av grovt vapenbrott och två fall av brott mot vapenlagen) som ett brott, i första hand som ett vapenbrott av normalgraden och i andra hand som ett grovt vapenbrott. L.L. yrkade vidare att fängelsestraffet under alla förhållanden skulle sättas ned.

Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Charlotta Törnell, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

DOMSKÄL

Punkterna 1–34 motsvarar i huvudsak punkterna 1–25, 27 och 28 i HD:s dom.

Bedömningen i detta fall

Vapenbrottets rubricering och straffvärde

35. L.L. har innehaft fyra skarpladdade vapen. Brottet bör redan av detta skäl bedömas som grovt. Några omständigheter som talar i en annan riktning föreligger inte. Tvärtom finns ytterligare omständigheter som är försvårande. L.L. var påverkad av narkotika vid polisens ingripande. Av åberopade chattkonversationer framgår att han inte var främmande varken för manipulering eller för försäljning av vapen. Ett av vapnen var dessutom avsågat. Ett sådant vapen har manipulerats för att bli lättare att dölja och bära med sig utan att upptäckas. Vid husrannsakan i verkstaden anträffades också en mindre mängd narkotika. Vid en helhetsbedömning kan det konstateras att vapnen har innehafts under sådana omständigheter att de kunde befaras komma till brottslig användning. Ett av vapnen har därtill varit av särskilt farlig beskaffenhet. Gärningen har därmed varit av särskilt farlig art. Vapenbrottet ska bedömas som grovt. (Jfr ”Vapnet och kokainpartiet” NJA 2020 s. 615.)

36. När det gäller straffvärdet av det grova vapenbrott som L.L. har gjort sig skyldig till finns det anledning att särskilt beakta följande. L.L. har innehaft flera skarpladdade vapen med tillhörande ammunition lättåtkomligt i hans bostad och verkstad. Vapnen var klara att användas och ett vapen hade dessutom manipulerats. Nu nämnda omständigheter verkar förhöjande på straffvärdet och kan inte anses fullt ut ha beaktats vid bedömningen att det är fråga om ett grovt brott.

37. En sammantagen bedömning av det nu anförda leder till slutsatsen att straffvärdet för det grova vapenbrottet motsvarar fängelse i tre år.

Den samlade brottslighetens straffvärde

38. Vid bestämmandet av den samlade brottslighetens straffvärde ska straffvärdet av det grova vapenbrottet läggas till grund. Till detta ska läggas en del av straffvärdet av den övriga brottsligheten.

39. Utöver det grova vapenbrottet har L.L., i enlighet med hovrättens dom, gjort sig skyldig till olovligt förfogande, rattfylleri, narkotikabrott, ringa narkotikabrott, brott mot den s.k. knivlagen och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. De flesta av brotten har ett straffvärde som motsvarar ett bötesstraff och inverkar därmed inte nämnvärt på den samlade brottslighetens straffvärde. Detsamma gäller narkotikabrottet som knappt når upp till fängelsenivå.

40. Sammantaget motsvarar straffvärdet för den samlade brottsligheten fängelse i tre år.

Påföljd

41. HD gör ingen annan bedömning än hovrätten och tingsrätten när det gäller påföljdsvalet.

Slutsats

42. Hovrättens dom ska ändras dels på så sätt att L.L. i stället för att dömas för två fall av grovt vapenbrott ska dömas för ett fall av grovt vapenbrott, dels på så sätt att påföljden bestäms till fängelse i tre år.

DOMSLUT

HD ändrar hovrättens domslut enbart på så sätt att påföljden bestäms till fängelse i tre år.

HD (justitieråden Anders Eka, Ann-Christine Lindeblad, referent, Johnny Herre, Dag Mattsson och Johan Danelius) meddelade den 20 maj 2021 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1. Den 29 augusti 2018 stoppades L.L. av polis när han körde bil. Misstanke uppkom om att han var narkotikapåverkad, vilket visade sig vara fallet. På bilens passagerarsäte låg två yxor och på golvet vid förarsätet en kniv. Beslut fattades om husrannsakan i L.L:s bostad och verkstad.

2. I bostaden anträffades ett kulgevär laddat med tre patroner av kaliber 7,62x63 mm, ett kulgevär laddat med fem patroner av kaliber 6,5x55 mm samt 32 hagelpatroner och 96 kulpatroner. Vidare anträffades en avsågad gevärspipa samt tre sprängkapslar (spränggubbar).

3. I den närliggande verkstaden fanns ett avsågat hagelgevär laddat med två hagelpatroner av kaliber 12x70 mm, ett kombinationsgevär laddat med en hagelpatron av kaliber 12x70 mm samt 8 hagelpatroner och 35 kulpatroner. Vidare anträffades vapenlicenser samt drygt 6 gram amfetamin.

4. Enligt en polisanmälan den 25 april 2018 stals vid ett inbrott hos L.L:s pappa bl.a. sju jaktvapen samt vapenlicenser. De vapen som anträffades hos L.L. härrörde från inbrottet.

5. L.L. åtalades för bl.a. följande gärningar enligt vapenlagen (1996:67) (åtalspunkterna 1–4).

Grovt vapenbrott (9 kap. 1 a § första stycket)

L.L. har innehaft ett avsågat hagelgevär laddat med två hagelpatroner kaliber 12x70 mm samt ett kombinationsgevär laddat med en hagelpatron kaliber 12x70 mm utan att ha rätt till det. […] Brottet bör bedömas som grovt eftersom innehavet avsett flera vapen, eftersom vapnen varit skarpladdade, det avsågade hagelgeväret är ett vapen av särskilt farlig beskaffenhet då vapnets pipa har kapats av och det därmed är lättare att bära med sig och dölja samt då gärningen har varit av särskilt farlig art utifrån L.L:s bruk av narkotika. […]

Brott mot vapenlagen (9 kap. 2 § första stycket d)

L.L. har innehaft 8 stycken hagelpatroner och 35 stycken kulpatroner utan att ha rätt till det. […]

Grovt vapenbrott (9 kap. 1 a § första stycket)

L.L. har innehaft ett kulgevär laddat med tre patroner kaliber 7,62x63 samt ett kulgevär laddat med fem patroner kaliber 6,5x55 utan att ha rätt till det. […] Brottet bör bedömas som grovt eftersom innehavet avsett flera vapen, eftersom vapnen varit skarpladdade samt då gärningen varit av särskilt farlig art utifrån L.L:s bruk av narkotika. […]

Brott mot vapenlagen (9 kap. 2 § första stycket d)

L.L. har innehaft 32 stycken hagelpatroner och 96 stycken kulpatroner utan att ha rätt till det. […]

6. Tingsrätten dömde L.L. för två fall av grovt vapenbrott och två fall av brott mot vapenlagen. Han dömdes dessutom för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, rattfylleri, narkotikabrott samt ringa narkotikabrott. Påföljden bestämdes till fängelse i tre år och tre månader.

7. Hovrätten har dömt L.L. även för olovligt förfogande avseende en motorcykel samt i övrigt ändrat tingsrättens dom på så sätt att hovrätten – som ansett att innehavet av ammunition konsumerades av innehavet av vapnen – har bedömt gärningarna under åtalspunkterna 1–4 som två fall av grovt vapenbrott.

8. Domstolarna har tillämpat 9 kap. 1 a § första stycket vapenlagen i dess lydelse från och med den 1 januari 2018 (SFS 2017:1139).

Frågor i HD

9. De frågor som aktualiseras är främst om det samtidiga innehavet av vapen på de två olika platserna ska anses utgöra ett eller flera vapenbrott, hur vapenbrottsligheten ska rubriceras och vilket straffvärde den har.

Reglering avseende vapenbrott

10. Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det, eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet, döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år (9 kap. 1 § vapenlagen).

11. Om ett vapenbrott är grovt döms, enligt 9 kap. 1 a § första stycket vapenlagen i dess lydelse före den 1 december 2020, till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1. vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2. vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3. innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett flera vapen, eller

4. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Ett eller flera brott?

Allmänt om brottsenhet

12. Vid ställningstagande till om L.L:s vapeninnehav utgör ett eller flera brott handlar det om att bedöma vad som utgör en respektive flera s.k. brottsenheter.

13. HD har i några avgöranden uttalat att det inte finns några generella regler för vad som utgör en brottsenhet, utan att bedömningen får ske med utgångspunkt i vilken typ av brott som är aktuell. Det har hänvisats till olika faktorer av betydelse för bedömningen, bl.a. det rums- och tidsmässiga sambandet och antalet angreppsobjekt. Brottets skyddsintresse kan också ge ledning. Ytterst sätts gränserna för vad som är möjligt att samla under en brottsenhet av den handlingsbeskrivning som straffbestämmelsen anger. (Se t.ex. ”De upprepade förfalskningarna” NJA 2018 s. 378 p. 11 och ”Upprepade övergrepp i rättssak” NJA 2019 s. 747 p. 18.)

Brottsenhet vid vapenbrott

14. För straffbarhet vid vapenbrott krävs endast handling eller underlåtenhet och inte någon effekt. Straffansvar för vapeninnehav förutsätter i princip att innehavaren har vapnet i sin besittning. Brottet är inte konstruerat på ett sätt som förutsätter att någon skadas, men kriminaliseringen syftar ytterst till att förebygga den skada vapen kan orsaka. Vapenbrott är typiskt sett att hänföra till brotten mot allmänheten.

(Se prop. 2013/14:226 s. 33 ff.)

15. Den straffbara handlingen att inneha vapen utan att ha rätt till det innebär att ett kontinuerligt innehav utgör en brottsenhet och därmed ett vapenbrott. Den bedömningen påverkas i princip inte av att ett eller flera vapen flyttas mellan olika platser under innehavet eller av att innehavaren från början har valt olika platser för innehavet. Att vapen innehas på flera platser kan däremot få betydelse vid straffvärdebedömningen.

16. Liksom olovligt innehav av narkotika och vissa andra olovliga innehav, t.ex. vid barnpornografibrott, är ett olovligt vapeninnehav ett perdurerande brott, vilket innebär att brottet inte avslutas samtidigt som – eller i nära anslutning till – den tidpunkt då det fullbordas

(se ”Fotografens vapeninnehav” NJA 1981 s. 380 och ”Bilderna som låg kvar” HD:s dom den 3 december 2020 i mål nr B 5175-19 p. 17). Brottet

fortsätter att begås så länge det genom handlingen uppkomna tillståndet varar i tiden efter brottets fullbordan. Även om olaga vapeninnehav har vissa likheter med narkotikainnehav finns det också skillnader, bl.a. därför att narkotika och vapen är objekt av helt olika slag och genom att straffsanktioneringen har delvis olika skyddsintressen. Trots de skillnader som alltså finns, framstår det ändå som naturligt att bedömningen vid olika innehavsbrott av vad som utgör en brottsenhet görs på ett likartat sätt.

17. När det gäller brottslighet som avser innehav kan processuella frågeställningar uppkomma, bl.a. rörande rättskraftens omfattning (jfr ”Två åtal för samma narkotikaparti” NJA 2007 s. 557). Vid prövningen av sådana frågor gör sig andra hänsyn gällande än vid bedömningen av vad som straffrättsligt utgör en eller flera brottsenheter. Processuella överväganden bör därför inte ges någon avgörande betydelse vid bedömningen av om ett innehav ska ses som ett eller flera brott.

Bedömningen i detta fall

18. L.L. har vid samma tidpunkt men på två olika platser innehaft vapen och ammunition utan att ha haft rätt till det. Innehaven i bostaden och verkstaden uppfyller var för sig rekvisiten för vapenbrott. Att innehaven omfattat olika vapen kan inte i sig leda till att det är fråga om flera brotts-enheter. Frågan om innehaven ska ses som ett eller flera brott bör inte heller påverkas av om L.L. kontinuerligt innehaft vapnen men flyttat någon del av innehavet till annan plats, t.ex. till verkstaden eller bostaden, eller från början valt att placera vapnen på dessa platser.

19. Av utredningen framgår inte när L.L. fick vapnen i sin besittning eller om detta skedde vid samma eller olika tillfällen. Inte heller framgår anledningen till att vapnen innehades på två olika platser. Det är emellertid klart att en avsågad gevärspipa anträffades i L.L:s bostad och att ett avsågat hagelgevär fanns i verkstaden. Det finns inga uppgifter om att pipan tillhört hagelgeväret men det kan inte uteslutas att så varit fallet. Sammantaget ger utredningen inte stöd för annat än att det har varit fråga om ett kontinuerligt innehav av de aktuella vapnen. Det får anses föreligga ett sådant tidsmässigt och rumsligt samband mellan vapeninnehaven i bostaden respektive verkstaden att innehaven utgör en brotts-enhet.

20. Slutsatsen blir att L.L:s vapeninnehav i bostaden och verkstaden ska bedömas som endast ett vapenbrott.

Hur ska gärningen rubriceras?

Gradindelning vid vapenbrott

21. När det vid en brottstyp finns s.k. kvalifikationsgrunder som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt tar rubriceringen sin utgångspunkt i dessa omständigheter. En samlad bedömning måste emellertid alltid göras. Ett brott behöver inte kvalificeras som grovt när någon av de angivna omständigheterna föreligger, och det är inte heller uteslutet att bedöma brottet som grovt även om ingen av de angivna omständigheterna är för handen. (Se ”Vapnet och kokainpartiet” NJA 2020 s. 615 p. 10 med där gjorda hänvisningar.)

22. Vid avgörande av om ett vapenbrott är grovt är gärningens farlighet central för bedömningen. I lagtexten kommer detta till tydligt uttryck i den fjärde kvalifikationsgrunden för grovt vapenbrott, som anger att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om gärningen annars har varit av särskilt farlig art. Utformningen av den grunden ger en anvisning om att även övriga kvalifikationsgrunder utgör exempel på sådant som i typfallet innebär att ett vapenbrott är särskilt farligt. (Se prop. 2013/14:226 s. 47, jfr prop. 2011/12:109 s. 42.)

23. I vissa situationer är risken för att ett vapen ska komma till brottslig användning typiskt sett större. Ett exempel är när ett skarpladdat vapen förvaras öppet i en bostad trots att flera personer vistas där eller har tillträde dit. Att en gärningsperson är påverkad av alkohol eller narkotika kan också påverka gärningens farlighet. (Jfr prop. 2013/14:226 s. 47 med där gjord hänvisning.)

24. Andra omständigheter som kan påverka bedömningen – om vapnet inte är av sådan särskilt farlig beskaffenhet som gör att brottet ska bedömas som grovt enligt den andra kvalifikationsgrunden – är om vapnets egenskaper i den aktuella situationen ändå medför att gärningen kan sägas vara av särskilt farlig art. I vissa situationer kan t.ex. ett vapen som är litet och lätt att dölja åstadkomma större skada än ett vapen med större eldkraft. (Se a. prop. s. 47 f.)

25. Att ett vapenbrott har avsett flera vapen (den tredje kvalifikationsgrunden) innebär enligt förarbetena att gärningen ska ha omfattat minst två vapen. Hur många vapen som krävs för att brottet ska bedömas som grovt beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Rör det sig om skjutvapen som närmast är att jämställa med vapen av särskilt farlig beskaffenhet bör redan innehav av två vapen föranleda att brottet bedöms som grovt. (Se prop. 2011/12:109 s. 42.)

Bedömningen i detta fall

26. L.L. har innehaft fyra skarpladdade vapen. Brottet bör redan på denna grund bedömas som grovt. Några omständigheter som talar i en annan riktning föreligger inte. Tvärtom finns ytterligare omständigheter som är försvårande. L.L. var påverkad av narkotika vid polisens ingripande. Av åberopade chattkonversationer framgår att han inte var främmande vare sig för manipulering eller för försäljning av vapen. Ett av vapnen var dessutom avsågat. Det rörde sig alltså om ett vapen som har manipulerats och därmed blivit lättare att dölja och bära med sig utan att upptäckas. Vid husrannsakan i verkstaden anträffades också en mindre mängd narkotika. Vid en helhetsbedömning kan det konstateras att vapnen har innehafts under sådana omständigheter att de kunde befaras komma till brottslig användning. Ett av vapnen har därtill varit av särskilt farlig beskaffenhet. Vapenbrottet ska bedömas som grovt. (Jfr ”Vapnet och kokainpartiet” NJA 2020 s. 615.)

Straffvärdebedömningen

Allmänt

27. Vid bestämmande av straffvärdet i ett visst konkret fall får sådana förhållanden till ledning för bedömningen av brottets allvar som är knutna till den särskilda straffbestämmelsen central betydelse. Av betydelse är vidare förhållanden som generellt ska beaktas när straffvärdet bestäms. Det rör sig då främst om sådana omständigheter som anges i 29 kap. 1 § BrB. Den bestämmelsen kompletteras av 2 och 3 §§. (Se bl.a. NJA 2016 s. 553 p. 11.)

28. Vid fastställande av straffvärde av olaga vapeninnehav bör mängden vapen tillmätas stor betydelse, om inte förhållandet beaktas i tillräcklig utsträckning genom brottets rubricering (jfr prop. 1992/93:141 s. 52 och prop. 2011/12:109 s. 42).

Bedömningen i detta fall

29. När det gäller straffvärdet av det grova vapenbrott som L.L. har gjort sig skyldig till finns det anledning att särskilt beakta följande. L.L. har innehaft flera skarpladdade vapen med tillhörande ammunition. Vapnen och ammunitionen har förvarats lättåtkomligt och dessutom på två olika platser med de ytterligare faror för allmänheten som detta kan ha inneburit. Vapnen var klara att användas och ett vapen hade manipulerats. Nu nämnda omständigheter verkar förhöjande på straffvärdet och kan inte anses fullt ut ha beaktats vid bedömningen att det är fråga om ett grovt brott.

30. Sammantaget leder det anförda till bedömningen att straffvärdet för det grova vapenbrottet motsvarar drygt tre års fängelse.

31. Vid bestämmandet av den samlade brottslighetens straffvärde ska det grova vapenbrottet läggas till grund. Utöver detta brott har L.L., i enlighet med hovrättens dom, gjort sig skyldig till olovligt förfogande, rattfylleri, narkotikabrott, ringa narkotikabrott, brott mot den s.k. knivlagen och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

32. HD gör ingen annan bedömning än hovrätten i fråga om straffvärdet av den samlade brottsligheten. Hovrättens domslut ska alltså fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.