Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avtal om Iäkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1971 Prop. 1971: 44
Nr 44
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m. m., given Stockholms slott den 19 februari 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna dels fem avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus, dels överenskommelser om statlig investeringsersättning som träffas på grundval av avtalen. Avtalen avser fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå och gäller t. o. m. den 31 december 1973.
Vidare föreslås att riksdagen anvisar ett förslagsanslag av 190 milj. kr. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72.
1 Riksdagen 1971. I saml. Nr 44
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 februari 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON. HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUND- KVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmiler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m. m. och anför.
I prop. 1971: 1 (bil. 7 s. 131) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 190 milj. kr.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
Förslag till avtal
Statens förhandlingsnämnd har för Kungl. Maj:ts prövning lämnat över fem avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå. |
Förhandlingsnämndens skrivelse och avtalen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilagor 1-6.
Förhandlingsnämnden har även lämnat över ett protokoll, fört vid överläggningar med företrädare för huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om samarbete rörande läkarutbildning, och sex överenskommelser om statlig investeringsersättning enligt avtalen. En av överenskommelserna har lämnats över med särskild skrivelse.
Förhandlingsprotokollet, skrivelsen och överenskommelserna torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilagor 7-14.
Avtalen och överenskommelserna har träffats under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och vederbörande kommunala sjukvårdshuvudmän.
Departementschefen
Vissa läkarutbildningsavtal upphörde att gälla den 30 juni 1970. De avsåg bl. a. lasaretten i Lund och Umeå, Malmö allmänna sjukhus, vissa sjukhus m. m. i Göteborg, regionsjukhuset i Linköping och S:t Lars sjukhus i Lund. Enligt dessa avtal betalade staten i allmänhet ersätt-
ning för upplåtelsen av sjukhusen för läkarutbildning och forskning bl. a. med 10 0 av driftkostnaderna för de upplåtna vårdplatserna och med 25 44 av kostnaderna för byggnadsåtgärder vid sjukhusen och för utrustning i samband därmed. Avvikelser från huvudregeln gjordes dock i flera avtal. Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1970: 115, SU 1970: 118, rskr 1970: 279) har Kungl. Maj:t godkint en interimsöverenskommelse om viss utbetalning a conto av ersättningar till de sjukvårdshuvudmän, för vilka nämnda läkarutbildningsavtal upphört att gälla. Statens förhandlingsnämnd har nu för godkännande lämnat över fem villkorligt slutna avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå. Avtalen har träffats med respektive Östergötlands och Malmöhus läns landstingskommuner, Malmö och Göteborgs kommuner samt Västerbottens läns landstingskommun och gäller t. o. m. den 31 december 1973. Beträffande den närmare bakgrunden till avtalen får jag hänvisa till förhandlingsnämndens skrivelse. Avtalsförslagen avser upplåtelse av berörda sjukvårdshuvudmäns sjukvårdsresurser för den grundläggande utbildningen för likarexamen samt för forskarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Det återstår att träffa överenskommelser om statlig ersättning för upplåtelse av vissa resurser för bl. a. utbildning i patologi och bakteriologi m.m. I avvaktan på avtal härom utbetalas ersättningar a conto enligt vissa överenskommelser som intagits i ett förhandlingsprotokoll, vilket i denna del har godkänts av Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t har med stöd av niimnda riksdagsbeslut meddelat föreskrifter, som innebär att berörda sjukvårdshuvudmän a conto får ut de ' ersättningar, som följer av förslagen till nya avtal med därtill knutna överenskommelser om statliga investeringsersättningar. De framlagda avtalsförslagen innebär, att driftersättning skall utgå för ettvart av åren 1970-1973 till Malmöhus och Västerbottens läns Tlandstingskommuner samt Malmö och Göteborgs kommuner med sammanlagt 82 milj. kr. Härtill kommer särskilda ersättningar med ett belopp av 3 milj. kr. till Malmö kommun och 16 milj. kr. till Göteborgs kommun. För läkarutbildningen vid regionsjukhuset i Linköping utgick inte någon driftersättning för tiden före den 1 juli 1970. Enligt förslaget till nytt avtal skall staten till Östergötlands läns landstingskommun betala 6 milj. kr. för andra halvåret 1970 och därefter 12 milj. kr. för år under åren 1971-1973. Driftersättningen till Malmöhus läns landstingskommun innefattar även ersättning för upplåtelse av S:t Lars sjukhus för läkarutbildning och forskning. Investeringsersättning fastställs enligt avtalsförslagen genom särskilda överenskommelser. Förhandlingsnämnden har överlämnat förslag till sådana överenskommelser med de berörda sjukvårdshuvudmännen. Enligt överenskommelserna skall investeringsersättning i regel utgå med
Prop. 1971: 44 : 4
25 Z av kommunens verkliga kostnader för byggnadsarbeten och utrustning när det gäller vissa angivna objekt. Däremot skall investeringsersättning inte som tidigare utgå för ändrings- och förbättringsarbeten. Även för investeringsersättning för utrustning gäller i viss mån ändrade principer. Under avtalsperioden kan ytterligare överenskommelser om statlig investeringsersättning komma att träffas. Därvid får grunderna för beräkningen av investeringsersättningen prövas i varje enskilt fall.
Ramen för sjukvårdshuvudmännens åtaganden i fråga om läkarutbildningen har bestämts genom att den årliga intagningen av medicine kandidater angivits i avtalen. Dessa avser en läkarutbildning med en år- Jig intagning av ca 85 medicine kandidater i Linköping, ca 90 i Lund, ca 90 i Malmö, ca 160 i Göteborg och ca 100 i Umeå. Sammanlagt stiills således genom de föreslagna avtalen ca 525 kliniska utbildningsplatser till förfogande. Jag vill här framhålla att, om läkarutbildningen i landet skulle ökas under avtalsperioden, antalet kliniska utbildningsplatser inte behöver öka förrän vid en tidpunkt då avtalen löpt ut.
Jag förordar att de fem villkorligt slutna avtalen godtas för statens del. Kungl. Maj:t bör vidare utverka riksdagens bemyndigande att för statens del godkänna överenskommelser om statlig investeringsersättning, som träffas enligt läkarutbildningsavtalen.
I detta sammanhang bör för riksdagens kännedom anmälas att Kungl. Maj:t den 29 december 1970 godkänt en överenskommelse om vård av sjuka från Stockholms län vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Överenskommelsen innebär att giltighetstiden för det avtal med Stockholms läns landstingskommun om tillägg till 1959 års avtal rörande sådan vård, som godkänts den 27 juni 1969 med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1969: 102, SU 1969: 85, rskr 1969: 217), har förlängts att omfatta även tiden den 1 juli-den 31 december 1970.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna föreliggande avtal mellan svenska staten samt
a) Östergötlands läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping,
b) Malmöhus läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående
läkarutbildning i Lund,
c) Malmö kommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Malmö,
d) Göteborgs kommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Göteborg,
e) Västerbottens läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Umeå,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna överenskommelser om statlig investeringsersättning, som träffas enligt nämnda fem avtal.
G 8. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus 1969/70 Utgift 195 627 1291 1970/71 Anslag 140 000 000 1971/72 Förslag 190 000 000
1 Anslagen Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m., Bidrag till lasarettet i Lund, Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg, Bidrag till lasarettet i Umeå och Bidrag till regionsjukhuset i Linköping.
Från anslaget bestrids utgifter för ersättningar till berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för upplåtelsen av vissa sjukvårdsresurser för läkarutbildning m. m.
Enligt avtal om den medicinska undervisningen vid vissa sjukhus, som tillhör Stockholms läns landstingskommun, utgår bidrag i huvudsak för kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus samt Scrafimerlasarettet med 25 2. För driftkostnaderna vid kvinnokliniken och bakteriologiska centrallaboratoriet vid Sabbatsbergs sjukhus utgår bidrag med 10 26 resp. 2 20. För driftkostnaderna vid psykiatriska kliniken och barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus samt vid Serafimerlasarettet utgår bidrag med 10 4 (prop. 1947:55, 1948: 213, 1959: 12, 1961: 198, 1963: 65 och 1967: 175).
Bidrag utgår även för kostnader för iordningställande och utrustning av vissa undervisningslokaler för läkarutbildning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus m. fl. sjukhus. Vidare utgår bidrag till läkarlöner och utrustning m. m. för upplåtelse för viss undervisning av Roslagstulls sjukhus, S:t Eriks och S:t Görans sjukhus samt Södersjukhuset i Stockholm (prop. 1957:2, 1958: 87, 1963: 142, 1965:1 bil. 10 s. 442 och 1969: 137).
Statens byggnads- och utrustningsbidrag för anordnande av läkarutbildning vid Huddinge sjukhus har fastställts till 235 milj. kr. (prop. 1965: 141 och 1969: 102). Statens bidrag till sjukhusets driftkostnader skall regleras i senare avtal.
Enligt avtal om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö skall staten Jämna bidrag till vissa byggnads-, ändrings- och utrustningsåtgärder, som föranleds av sjukgymnastutbildningen (prop. 1964: 73).
Visst statsbidrag utgår enligt överenskommelser, vilka intagits i ett av Kungl. Maj:t den 29 januari 1971 godkänt förhandlingsprotokoll, för upplåtelse av lokaler i Ciöteborg bl.a. för mikrobiologi och patologi (prop. 1961: 111) samt i Umeå bl.a. för bakteriologi och patologi (prop. 1962: 104).
Vidare utgår bidrag för anordnande av lokaler för medicinsk teknik i Linköping samt bidrag för upplåtelse av Ulleråkers och S:t Jörgens sjukhus för läkarutbildning och forskning enligt avtal härom, som fort-
sätter att gälla genom överenskommelse i nämnda förhandlingsprotokoll (prop. 1969: 102).
Avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå har berörts i det föregående.
Departementschefen
Enligt de avtalsförslag som redovisats i det föregående uppgår statens driftersättningar till Östergötlands, Malmöhus och Visterbottens läns landstingskommuner samt Malmö och Göteborgs kommuner till sammanlagt 94 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Driftbidragen till sjukhus i stockholmsområdet enligt gällande avtal kan komma att något överstiga 10 milj. kr. Jag räknar vidare med att nya avtal om driftersättningar för läkarutbildning och forskning inom Stockholms län, bl. a. vid Huddinge sjukhus, skall kunna träffas och tillämpas under nästa budgetår, vilket medför viss belastning på förevarande förslagsanslag. Vid beräkningen tar jag också hänsyn till bl. a. de bidrag för utbildning i patologi m. m, i Göteborg och Umeå och för utbildning och forskning vid Ulleråkers och S:t Jörgens sjukhus, som kommer att utgå under nästa budgetår. Jag beräknar anslagsbehovet för samtliga driftersättningar till 115 milj. kr.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har uppskattat kostnaden för byggnads- och utrustningsåtgärder, som kan föranleda statsbidrag, till ca 300 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Statsbidrag till de objekt, som tas upp i överenskommelser om statlig investeringsersättning, utgår tills vidare med i regel 25 46 av kostnaderna. Med ledning av nämndens uppskattning av investeringskostnaderna bör beräknas ca 75 milj. kr. för investeringsersättningar.
Det sammanlagda anslugsbehovet för budgetåret 1971/72 kan således beräknas till 190 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret
1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
190 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden såtunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Bilaga 1
Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 21 januari 1971:
Till KONUNGEN Socialdepartementet
Avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå samt överenskommelser om statlig investeringsersättning enligt 3 8 1. nämnda avtal (5 avtal, 5 överenskommelser, 1 avskrift av förhandlingsprotokoll!)
Statens förhandlingsnämnd underställer Kungl. Maj:t för prövning rubricerade avtal och överenskommelser samt de överenskommelser som redovisas i förhandlingsprotokoll den 22 december 1970.
Avtalen och överenskommelserna har träffats med delegerade för respektive Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner samt Malmö och Göteborgs kommuner under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t samt av vederbörande landsting respektive kommunfullmäktige. Vid förhandlingarna har dessutom närvarit företrädare för Stockholms, Uppsala samt Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner ävensom för Stockholms kommun.
Avtalen och överenskommelserna m. m. har ingåtts på grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag den 6 juni 1968 åt nämnden att ta upp förhandlingar med berörda kommuner om nya avtal om läkar- och tandläkarutbildning m. m.
Bakgrund
Kungl. Maj:t godkände den 6 juni 1968 en överenskommelse med företrädare för de kommunala undervisningssjukhusen angående uppsägning av vissa avtal m. m., varigenom avtalen ömsesidigt sagts upp att upphöra den 30 juni 1970. De uppsagda avtalen var följande.
1. Avtal den 31 januari 1962 mellan staten och Malmöhus läns Jandsting angående lasarettet i Lund.
2. Avtal den 21 januari 1963 mellan staten och Malmö stad angående Malmö allmänna sjukhus.
3. Avtal den 24 och den 29 juni 1959 mellan staten och Malmö stad angående tandläkarhögskolan i Malmö.
3 Bilagorna till förhandlingsprotokollet överlämnas ej.
4. Avtal den 9 december 1959 mellan staten och Göteborgs stad angående fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus för medicinsk undervisning och forskning.
5. Avtal den 27 januari 1961 mellan staten och Göteborgs stad om lokaler för de bakteriologiska institutionerna m. m. vid universitetet i Göteborg samt de bakteriologiska och virologiska avdelningarna vid Göteborgs stads laboratorium, m. m.
6. Avtal den 27 januari 1961 mellan staten och Göteborgs stad om lokaler för den patologiska institutionen vid universitetet i Göteborg och den patologiska avdelningen vid Göteborgs stads laboratorium, m. m.
7. Avtal den 3 mars 1964 mellan staten och Göteborgs stad om odontologisk utbildning i Göteborg, m. m.
8. Avtal den 7 februari 1962 mellan staten och Västerbottens läns landsting angående landstingets medverkan till anordnande och upprätthållande av utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.
Uppsägningen omfattade även till de uppräknade avtalen hörande tilläggs- och tillämpningsavtal m. m.
Därjämte utlöpte den 30 juni 1970 avtal den 7 mars 1969 om läkarutbildning och forskning vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala, S:t Lars sjukhus i Lund och S:t Jörgens sjukhus i Göteborg samt avtal den 13 mars 1967 om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping och den 28 mars 1969 om lokaler för medicinsk teknik i Linköping.
Enligt avtalen om läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå svarade staten vid de kommunala undervisningssjukhusen för löne- och pensionsförmåner till personal som anställts uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål samt till professorer, biträdande professorer och kliniska lärare — dock inte för överläkararvoden o. d. Vidare stod staten för 2/3 av löne- och pensionsförmåner till kliniska amanuenser.
Därutöver var sjukvårdshuvudmännen berättigade till bidrag för läkarutbildning och forskning i huvudsak enligt följande.
Linköping. Investeringsbidrag utgick till Östergötlands läns landsting för upplåtelsen av regionsjukhuset i Linköping för läkarutbildning m. m. med 25 96 av kostnaderna för sjukhusets utbyggande (prop. 1968: 83). Med hänsyn till bl. a. läkarutbildningens begränsade omfattning under avtalsperioden innehöll läkarutbildningsavtalet inte några särskilda bes stäimmelser om driftbidrag. Enligt särskilt avtal utgick investeringsbidrag för anordnande av lokaler för medicinsk teknik (prop. 1969: 102).
Lund. Till Malmöhus läns landsting utgick för upplåtelsen av lasarettet i Lund för läkarutbildning m. m. bidrag med 25 42 (i vissa fall 40 46) av byggnadskostnaderna, med 25 6 av kostnaderna för utrustning samt med 10 93 av de kostnader som efter antalet vårddagar belöpte på driften av de för utbildning och forskning janspråktagna vårdplatserna (prop. 1962: 77 och 1965: 1 bil. 7 s. 281).
För upplåtelse av S:t Lars sjukhus utgick ett årligt bidrag av 650 000 kronor jämte indextillägg (prop. 1969: 102).
Malmö. Byggnadsbidrag lämnades till Malmö stad för upplåtelsen av Malmö allmänna sjukhus för läkarutbildning m. m. med 25 § för byggnad som togs i anspråk för utbildning eller forskning. Utrustningsbidrag utgick med 25 2 av kostnaderna. Vid vissa sjukhusenheter utgick bidrag till läkarlöner och läkarpensioner med 1/3 av kostnaderna. För driftkostnaderna i övrigt gavs bidrag med 10 2 av den del av driftkostnaderna som efter antalet vårddagar belöpte på de för utbildning och forskning utnyttjade vårdplatserna. (Prop. 1963: 142.)
Göteborg. För upplåtelse för medicinsk undervisning och forskning av Göteborgs stads sjukhus — bl. a. Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset — utgick bidrag med i allmänhet 25 20 av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning samt med 102 av de driftkostnader som efter antalet vårddagar belöpte på de för undervisning och forskning upplåtna vårdplatserna. Därutöver utgick särskilda bidrag för vissa provisoriska åtgärder. Visst statsbidrag utgick även för upplåtelsen av lokaler för bl. a. bakteriologi och patologi. (Prop. 1960: 69 och 71, 1961: 111, 1965: 140 samt 1969: 102.)
För upplåtelse av S:t Jörgens sjukhus fick Göteborgs och Bohus läns landsting ett årligt bidrag av 650 000 kronor jämte indextillägg (prop. 1969: 102).
Umeå. Bidrag till Västerbottens läns landsting för upplåtelsen av lasarettet i Umeå för läkarutbildning m. m. utgick med 25 4 av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning vid lasarettet i Umeå samt med 10 96 av de driftkostnader som efter antalet vårddagar belöpte på de för utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna. Visst statsbidrag utgick även för upplåtelsen av lokaler för bl. a. mikrobiologi och patologi. (Prop, 1962: 104.)
I detta sammanhang bör nämnas att 1968 års uppsägning inte omfattade 1965 års avtal om utbildning av sjukgymnaster i Lund och Malmö.
Vissa interimistiska åtgärder
Sedan det visat sig att förhandlingsresultat inte kunde föreligga 1 sådan tid att de nya avtalen kunde underställas 1970 års riksdag under vårsessionen godkände riksdagen ett i prop. 1970: 115 framlagt förslag om utbetalning av ersättning till berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för tiden efter den 30 juni 1970 och till dess godkända nya avtal förelåg (SU 118, rskr 279).
Nämnden träffade den 2 juli 1970 en interimsöverenskommelse med vederbörande sjukvårdshuvudmän om samarbete angående läkar- och
tandläkarutbildning m. m. för tiden från och med den 1 juli 1970
till dess nya avtal slutits, dock längst till och med den 30 november 1970. Denna interimsöverenskommelse överlämnades till Kungl. Maj:t med skrivelse den 2 juli 1970 och godkändes för statens del av Kungl. Maj:t den 9 juli 1970. På förslag av nämnden medgav Kungl. Maj:t vidare den 11 december 1970 att interimsöverenskommelsen tillämpades även för december månad 1970.
Slutligen har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 januari 1971 bemyndigat statskontoret att den 15 januari 1971 betala ut driftersättningar a conto för januari månad 1971 i enlighet med nu föreliggande avtal.
Förhandlingarna och förhandlingsresultatet Allmänt
Såsom framgår av protokollet den 22 december 1970 omfattar den nu träffade uppgörelsen inte avtal om läkarutbildning och forskning inom områdena för Stockholms och Uppsala läns Jandstingskommuner och inte heller något fullständigt avtal om S:t Jörgens sjukhus i Göteborgs och Bohus läns landstingskommun.
De överlämnade avtalen och överenskommelserna gäller vidare endast grundläggande utbildning för läkarexamen samt forskarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Det återstår att med samtliga berörda huvudmän träffa överenskommelser om bakteriologi och patologi samt på vissa orter farmakologi och hygien m. m. ävensom om odontologisk verksamhet.
Enligt protokollet skall interimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 fortsätta att gälla i de delar varom här är fråga. Dock skall ersättning för upplåtelsen av Ulleråkers sjukhus utgå med det i protokollet angivna högre beloppet. Beträffande odontologisk utbildning har parterna förlängt interimsöverenskommelsen att gälla t.o.m. den 31 december 1971.
Särskilt avtal skall träffas med Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om upplåtelsen av S:t Jörgens sjukhus. Såsom framgår av förhandlingsprotokollet gäller i avvaktan härpå interimsöverenskommelsen den 2 juli 1970. I 3 § protokollet har dock driftersättning fastställts för avtalsperioden, eftersom driftersättningen för all läkarutbildning och forskning vid universitetet i Göteborg anscits böra prövas i ett sammanhang.
Parterna avser att snarast återuppta förhandlingarna i ovan berörda, ej slutligt behandlade frågor.
Beträffande de nu avslutade förhandlingarna vill nämnden framhålla att det är första gången staten haft gemensamma förhandlingar med samtliga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus. Nämnden har i enlighet med givna direktiv tagit initiativ till dessa gemensamma för-
handlingar i syfte att skapa en enhetlig reglering av villkoren på detta område. Möjligheter härtill har förelegat, eftersom flertalet läkarutbildningsavtal löpt ut samtidigt, nämligen den 30 juni 1970.
Från statens sida har som grund för beräkning av ersättning till huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus sedan länge angivits den s.k. merkostnadsprincipen, dvs. att staten skall ersätta huvudmännen med ett belopp som svarar mot den kostnadsökning som läkarutbildningen och forskningen förorsakar vid ett sjukhus som är upplåtet för utbildning. Nämnden och dess föregångare under 1960-talet har också sökt att få tilifredsställande underlag för att fastställa denna merkostnad.
Vid de pu avslutade förhandlingarna har enighet inte kunnat nås om innebörden och tillämpningen av merkostnadsprincipen.
Parterna har gemensamt konstaterat att stora svårigheter föreligger att kvantifiera de resurser som läkarutbildning och forskning tar i anspråk vid undervisningssjukhusen. På grund av den starka integrationen med sjukvården har objektiva mätningar cj kunnat ske vare sig av den tidsmässiga insatsen från skilda personalkategorier eller av den resursandel som cljest faller på läkarutbildning och forskning. De förhoppningar som såväl statliga som kommunala förhandlare för ett tiotal år sedan knöt till den kostnadsställeredovisning som då började införas vid sjukhusen har tyvärr inte infriats. Den har inte kunnat läggas upp så att kostnaderna för läkarutbildning och forskning särredovisas vare sig på statliga eller kommunala sjukhus.
Parterna har dock såväl gemensamt som var och en för sig sökt bearbeta den mängd material som finns framtaget för vissa andra ändamål samt i viss utsträckning även gjort begränsade speciella utredningar. Ingen av dessa bearbetningar eller utredningar har dock vunnit gemensamt godkännande av parterna såsom underlag för bestämning av kostnaden för läkarutbildning och forskning vid undervisningssjukhusen.
Till svårigheterna att genomföra en analys av kostnaderna har bidragit att en sådan måste ske på ett material som avser förhållanden som sedan några år tillbaka undergår eller snart kan komma att undergå en stark förändring. Såsom exempel kan nämnas följande.
Den under 1960-talet successivt ökade utbildningskapaciteten och sådan redan beslutad ökning som inte slår helt igenom förrän vid mitten av 1970-talet.
Fortlöpande reformer av Jäkarutbildningen (jfr bl.a. prop. 1969:1 bil. 10 och 1969: 35).
Forskarutbildningsreformen enligt prop. 1969:31 som just börjat genomföras.
Reformarbete i anslutning till klinikutredningens förslag (SOU 1966: 37).
Socialstyrelsens pågående utredning om konstruktionen av läkartjänster, m. m.
.Mot bakgrunden av här angivna förhållanden har nämnden avstått från sitt ursprungligen uppsatta mål att i de nya avtalen införa ett system med anpassning av ersättningens storlek till objektivt mätbara kostnader och prestationer såväl vid avtalsperiodens början som vid successiva förändringar under perioden. Nämnden har emellertid beträffande driftersättningen motsatt sig att bevara ett system där ersättningen bestäms av storleken av sjukvårdsorganisationen och kostnaderna för denna. Driftersättningen bör enligt nämndens mening vara anpassad till utbildningsoch forskningsorganisationens omfattning på de olika orterna.
I avsaknad av en gemensam uppfattning om dels mätbara kostnader och prestationer för utbildningen och forskningen, dels sambandet mellan sjukvårdskostnaderna och kostnaderna för utbildning och forskning har parterna stannat för en kompromisslösning avseende en relativt kort tid. Avtalen skall därför inte gälla längre än t. o. m. år 1973.
Den träffade uppgörelsen innebär i huvudsak följande.
De nya avtalen avses i princip inte medföra några förändringar i förhållande till nuläget i fråga om organisations- och samarbetsformer. Sambandet med nuvarande avtal markeras bl. a. genom uttrycket »fortsatt samarbete» i avtalsrubriken, Om ej annat framgår av avtal, överenskommelser, protokoll eller kommentarer, fortsätter således samarbetet och tillgodoses läkarutbildningens och forskningens behov av resurser efter samma principer som hittills.
Investeringsersättning skall i fortsättningen fastställas i särskilda överenskommelser. En sådan överenskommelse med varje berörd kommun ingår i förevarande uppgörelse. Enligt dessa överenskommelser skall investeringsersättning utgå med 25 0 av kommunens verkliga kostnader för byggnadsarbeten och utrustning beträffande de objekt som angivits i överenskommelserna med bilagor. Praktiska skäl har lett till avvikelser från tidigare gällande ersättningsregler i främst följande hänseenden.
1. Investeringsersättning utgår ej för ändrings- och förbättringsarbeten.
2. Investeringsersättning utgår för all utrustning i samband med ny-, om- och tillbyggnad, vilket medför en förbättring i ersättningsgrunderna för huvudmännen i Lund, Göteborg och Umeå. Dessa har enligt tidigare avtal inte fått bidrag för anskaffning som inneburit ersättande av kasserad utrustning.
3. Investeringsersättning för s.k. kompletteringsanskaffning utan samband med byggnadsarbete begränsas till medicinsk apparatur och medicinska instrument samt maskiner. Bidrag har tidigare utgått för all kompletteringsanskaffning som inte avsett ersättande av kasserad utrustning.
Under avtalsperioden kan ytterligare särskilda överenskommelser träffas, varvid grunderna för investeringsersättningens beräknande får prövas från fall till fall. En sådan överenskommelse blir exempelvis aktuell, om en planerad enhet för öppen vård i Umeå kommuns centrum kom-
mer att upplåtas för läkarutbildning.
Beträffande driftersättningen har parterna i slutskedet av förbandlingarna utgått från de totala driftbidragen enligt tidigare gällande avtal till Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner samt Malmö och Göteborgs kommuner. Vid bestämmande av ersättningen till de olika huvudmännen har emellertid beaktats det antal medicine kandidater som varje huvudman har att ta emot under avtalsperioden och till den forskningsorganisation som är beslutad eller planerad för perioden. Detta har lett till en kraftig ökning av driftersättningsnivån för Västerbottens läns landsting, medan representanterna för Malmö och Göteborg gjort gällande att det Jett till ett försämrat resultat för deras del. Parterna har därför enats om särskilda ersättningar till dessa kommuner.
Statens utgifter för driftbidrag till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen i Lund, Malmö, Göteborg och Umeå uppgick för år 1968 till drygt 50 milj. kr. och beräknas för år 1969 bli närmare 60 milj. kr. De nu överlämnade avtalen innebär att för ettvart av åren 1970-1973 skall sammanlagt till de fyra huvudmännen utgå driftersättning med 82 milj. kr. Därutöver får Malmö och Göteborg omedelbart ut ovannämnda särskilda ersättningar, vilka fastställts till 3 respektive 16 milj. kr. För läkarutbildning i Linköping utgick ej driftersättning före den 1 juli 1970. Enligt det nya avtalet skall staten för Linköping betala 6 milj. kr. för andra halvåret 1970 och därefter 12 milj. kr. per år under tiden 1971-1973.
Speciella kommentarer till texten i samarbetsavtalen Till I $ 2.
Läkarutbildningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med de i anledning av prop. 1969:1 (bil. 10 s. 301) och 1969: 35 av riksdagen godkända riktlinjerna (SU 46 s. 10 och SU 83, rskr 137 och 215). För forskarutbildningen gäller de i prop. 1969: 31 angivna riktlinjerna (SU 93, rskr 222). På grundval av riksdagsbesluten har utfärdats kungörelsen (1969: 330) om utbildning vid medicinsk fakultet som jämte universitetsstadgan (1964: 461) reglerar läkar- och forskarutbildningen. Härigenom och genom angivande i avtalen av antalet platser för grundläggande läkarutbildning ges ramen för kommunens åtaganden beträffande läkar- och forskarutbildning. Motsvarande möjlighet föreligger inte i fråga om forskningen som emellertid förutsätts bli av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut. I anmärkning har bl. a. påpekats det självklara förhållandet att kommunens medgivande fordras för ett forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Givetvis bör kommunen hållas informerad om samtliga förekommande forskningsprojekt av betydelse.
Till I $ 3.
I de under senare tid träffade läkarutbildningsavtalen har man begagnat uttrycket »upplåten sjukhusenhet». Med sjukhusenheter har då avsetts »kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jämförliga enheter». Uttrycket »sjukhusenhet> har ansetts böra ersättas med »sjukvårdsenhet>, eftersom även andra enheter än sjukhusenheter kan upplåtas för läkarutbildning och forskning.
I anmärkning till 3. har — i vissa fall översiktligt — angivits vilka enheter som under avtalstiden är upplåtna för läkarutbildning och forskning. Parterna kan emellertid under avtalsperioden träffa överenskommelse om omdispositioner utan att detta skall ge anledning till ändring av driftersättning enligt avtalet.
I sammanhanget bör erinras om upplåtelsens betydelse för tillämpningen av kungörelsen (1970: 704) 'om kommunala undervisningssjukhus och för värdering av läkares meriter. För sådana ändamål krävs, bl. a. beträffande medicinska serviceavdelningar, en noggrannare specificering, vilken skall framgå av socialstyrelsens sjukhusförteckning.
Till I $ 3. Lund
Liksom enligt det nu upphävda avtalet om S:t Lars sjukhus i Lund skall i princip allt kliniskt material vid sjukhuset vara tillgängligt för forskningskliniken.
Till I $ 3. Göteborg
De planerade sjukvårdsenheter vid Östra sjukhuset som visserligen förtecknats i 1965 års avtal men som med all sannolikhet inte tillkommer under den nya avtalsperioden har inte tagits med såsom upplåtna enheter. Parterna har emellertid förutsatt att ifrågavarande enheter skall
upplåtas, när det blir aktuellt.
Till I $ 3. Umeå
Nämnden och landstinget träffade den 26 februari 1969 en principöverenskommelse som bl. a. innebar att en ny professur i” psykiatri skulle förläggas till Umeå lasarett och att landstinget i avvaktan på färdigställandet av planerade nya lokaler för den psykiatriska vården skulle upplåta vissa provisoriska lokaler vid lasarettet. Upplåtelsen förutsatte att parterna kom överens om villkoren i samband med förhandlingarna om nya läkarutbildningsavtal. Med anledning härav bör nämnas att nu föreliggande avtal och överenskommelse med landstinget omfattar även denna professur. (Jfr prop. 1969:1 bil. 10 s. 305, SU 46, rskr 137 samt prop. 1970: I bil. 10 s. 276, SU 88, rskr 215.)
Till 2 § A.
Kostnads- och ansvarsfördelningen i fråga om personal överenstämmer med hittillsvarande bestämmelser. Även om formuleringarna är
något förändrade, skall de nya bestämmelserna tillämpas enligt den praxis som utvecklats under den gångna avtalsperioden.
Beträffande denna praxis bör särskilt nämnas följande.
Ersättning vid tjänsteresa och förrättning bekostas av kommunen, i den mån resan eller förrättningen avser sjukvården.
Beviljas tjänsteman tjänstledighet för uppdrag för någondera partens räkning, svarar denna part för ersättning till tjänstemannen för mistade löneförmåner enligt gällande bestämmelser. Sålunda har staten att stå för sådan ersättning till tjänsteman som är tjänstledig för sakkunniguppdrag o. d. för statens räkning.
Vid partiell tjänstebefriclse för forskningsarbete (s.k. sabbatstermin) skall kommunen svara för de kostnader som föranleds av befrielse från sjukvårdsuppgifterna enligt de grunder som anges i avtalet för fördelning av kostnaderna för professorer och biträdande professorer.
Till2 § B.
Till ledning för tillämpningen av bestämmelser motsvarande dem som återfinns under ifrågavarande avsnitt har för Göteborg, Lund, Malmö och Umeå funnits summariska förteckningar över de nyttigheter som tas i anspråk för läkarutbildning och forskning med uppgift om avsedd fördelning av kostnaderna för dem. Avsikten är att dessa förteckningar fortfarande skall vara vägledande för tillämpningen såväl på angivna orter som i Linköping. Förhandlingsnämnden är beredd att medverka till en modernisering av dessa förteckningar.
Till 3 § 2.
Återbetalningsregel fanns i samtliga tidigare avtal men med olika utformning. Den i de nya samarbetsavtalen intagna regeln har närmast motsvarighet i de tidigare avtalen för Linköping, Lund och Umeå.
Till 4 §.
Utbetalning av statligt driftbidrag för första halvåret 1970 har skett a conto enligt tidigare gällande avtal. En slutreglering av dessa bidrag skulle fordra särskilda bokslut för de berörda sjukhusen för detta halvår. För att undvika därmed sammanhängande arbete har parterna enats om att driftersättningen enligt de nya avtalen skall gälla hela år 1970. Belopp som betalats ut a conto för första halvåret skall således avräknas på de nya ersättningsbeloppen.
Till 5 §.
Samrådsreglerna innehåller en viktig nyhet i förhållande till de tidigare gällande avtalen. Kommunen har nämligen medgivits en närvarorätt vid sammanträde med konsistorium eller annan universitetsmyndighet som motsvarar den som universitetet redan tidigare haft, då det gäller sammanträde hos sjukvårdsstyrelse eller direktion.
Speciella kommentarer till texten i överenskommelserna
Nämnden har i de allmänna kommentarerna redovisat skiljaktigheterna mellan de regler som gällt för 25-procentigt investeringsbidrag enligt tidigare avtal och ersättningsreglerna i föreliggande avtal och överenskommelser.
Till I.
Med byggnad eller enhet som betjänar upplåten enhet avses såväl mcedicinska serviceavdelningar som ekonomianläggningar o.d. Det bör emellertid framhållas att en medicinsk serviceavdelning även kan vara upplåten för läkarutbildning och forskning.
De klarlägganden som skall ske enligt anmärkning förutsätts komma till stånd vid överläggningar mellan, å ena sidan, förhandlingsnämnden och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) samt, å andra sidan, företrädare för samtliga berörda huvudmän.
Till 1. Göteborg
I fråga om Östra sjukhuset har parterna förutsatt att — om inte annat överenskoms — investeringsersättning med 25 96 skall utgå till de sjukvårdsenheter som avsågs bli upplåtna enligt tidigare gällande avtal men som inte lär kunna tas i anspråk förrän efter år 1973. Detta gäller de medicinska, geriatriska, kirurgiska, ortopediska och psykiatriska klinikerna.
Till 2.
Regeln om reduktion efter nyttjandegrad bör liksom hittills ej göras gällande i anledning av att det i ett byggnadsobjekt ingår smärre lokaler för andra än egentliga sjukhusändamål, om sådana lokaler inte nämnvärt påverkar dimensioneringen av byggnadsobjektet.
Till 3.
Den tidigare generellt gällande regeln att investeringsbidrag enligt läkarutbildningsavtal inte skall utgå för kostnad som täcks av i annan ordning utgående statsbidrag har genom undantag för mentalsjukvårdsbidrag och bidrag enligt SFS 1967: 131 blivit praktiskt taget betydelselös. Dock kan andra former av statsbidrag förekomma. Det händer bl. a. att AMS-bidrag utgår för sjukvårdsanläggningar. I sådana fall skall den statliga investeringsersättningen enligt denna överenskommelse tas upp till särskilda förhandlingar.
Till 5.
Utbetalning av investeringsersättning skall grundas på rekvisition från kommunen. Rekvisition kan när vederbörligt godkännande föreligger
avse även projekteringskostnader. Rekvisitionerna bör ske ett begränsat antal gånger om året, förslagsvis tre.
Till 7. Lund Av de objekt för vilka landstinget enligt 1962 års avtal skulle få ersättning med 40 Z& av kostnaderna intill den 1 juli 1976 återstår verkstadsbyggnaden. De rörpost- och kulvertanläggningar för vilka samma ersättning skall utgå betraktas i sin helhet som byggnadsobjekt beträffande vilka byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970.
Speciella kommentarer till förhandlingsprotokollet Till 2 §. Nämnden har funnit angeläget att i samband med förhandlingarna med övriga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus redovisa vissa speciella förhandlingsfrågor som rör läkarutbildningen och forskningen i Stockholms län. Det bör även uppmärksammas att en del av dessa frågor avser tid före den 1 januari 1971, när Stockholms stad var sjukvårdshuvudman för sitt administrativa område.
Till 7 §. Bestämmelsen om att de i avtalen angivna ersättningarna skall betalas ut a conto i avvaktan på att avtalen vinner laga kraft avser även de för år 1970 nu bestämda beloppen, trots att utbetalningar för detta år — a conto eller slutligt — redan skett enligt andra grunder. Avräkning skall därvid ske enligt 4 8 1. andra stycket de nya avtalen. Analogt bör samma förfaringssätt tillämpas för Göteborgs och Bohus läns landstingskommun som enligt 3 3 protokollet träffat överenskommelse om ersättningsbelopp för åren 1970-1973. Det bör i sammanhanget påpekas att utbetalningar för S:t Jörgens sjukhus liksom för Ulleråkers och S:t Lars sjukhus för första halvåret 1970 gjorts av socialstyrelsen men för andra halvåret 1970 av statskontorets fondbyrå.
Till 8 §. Med anledning av att staten numera tar ut ersättning för upplåtelse av parkeringsplatser till anställda har på nämndens yrkande frågan om bidrag till parkeringshus och parkeringsdäck hänskjutits till särskild förhandling.
Till 9 §. Innehållet i denna paragraf får ses mot bakgrund av parternas gemensamma önskemål att till kommande förhandlingar få fram ett bättre underlag för bedömning av sjukvårdshuvudmännens kostnader för läkarutbildningen och forskningen. Vid förhandlingarna har även fram-
2 Riksdagen 1971. I saml. Nr 44
kommit ett behov att se över samarbetsformerna. Nämnden vill för sin del understryka angelägenheten av att de i paragrafen avsedda överläggningarna kommer till stånd snarast möjligt och föreslår att Kungl.
Maj:t vidtar härför erforderliga åtgärder.
Hemställan
Nämnden hemställer att Kungl. Maj:t 1. godkänner överlämnande villkorligt slutna fem avtal och fem över-
enskommelser,
2. bemyndigar statskontoret att till vederbörande kommuner betala ut ersättningar a conto i enlighet med nedanstående sammanställning.
Ersättnings- Driftersättning = Driftersättning Särskild ersättberättigad sjukvårds- = för 1970 aff re- = per månad från = ning att utbetalas huvudman duceras med vad och med februari senast den 15
som tidigare ut- 1971 att utbeta- februari 1971 gått för detta las den 15 i år enligt 4 §1. varje månad andra stycket respektive avtal m. m. Kronor Kronor Kronor
Uppsala läns Jandstingskommun — 75 000 —
Östergötlands läns
landstingskommun 6 000 000 1 000 000 — Malmöhus läns landstingskommun 19 500 000 1625 000 — Göteborgs och Bohus läns landstingskommun 9250 0060 79 166 — Västerbottens läns
| landstingskommun 15 750 000 | 1312 500 | — |
| Malmö kommun | 15 750 000 1 312 500 | 3 000 000 |
| Göteborgs kommun =<:31 000 000 | 2 583 333 | 16 000 000 |
3, godkänner vad som i övrigt överenskommits enligt 6 och 7 §§ bifogade protokoll samt
4. vidtar de övriga åtgärder som kan bli erforderliga i anledning av vad nämnden och delegerade för respektive kommuner överenskommit.
Nämnden har i detta ärende haft samråd med socialstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, statskontorets fondbyrå och universitetskanslersämbetet.
Bilaga 2
Avtal om läkarutbildning i Linköping (LUA Linköping)
Mollan statens förhandlingspnämnd och delegerade för Östergötlands läns landstingskommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Östergötlands läns landsting — träffats följande avtal.
Avtal mellan svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping.
1 §. Allmänt 1. Staten och Östergötlands läns landstingskommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för att tillhandahålla högskoleenheten i Linköping, nedan kallad universitetet, resurser för grundläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkarutbildning, samt för forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd forskning. 2. Avtalet avser dels en läkarutbildning med ctt årligt intag av cirka 85 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande forskning Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej utan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten till universitetets medicinska fakultet.
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom kommunens sjukvårdsorganisation som skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning Följande enheter av regionsjukhuset i Linköping är upplåtna för läkarutbildning och forskning. 1. Samtliga enheter inom det egentliga sjukhusområdet. 2. Infektionskliniken. 3. Rehabiliteringskliniken. 4. Valla sjukhus. Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtals-
tiden, skall icke föranleda ändring av den driftersättning som utgår till kommunen enligt detta avtal.
Beträffande investeringsersättning gäller särskild överenskommelse.
4. Detta avtal berör ej kommunens rätt att enligt eljest gällande bestämmelser erbålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2 §. Tillhandahållande av resurser
Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utrustning, övriga nyttigheter och service med följande begränsningar och undantag.
A. Beträffande personal
Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor eller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befattningsarvode, avlöningsförstärkning samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap.
Klinisk amanuens anställes och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en tredjedel av utbetalat löncebelopp, förhöjt med 15 procent för pensionskostnader.
Personal som anställes uteslutande för läkarutbildning eller forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kli niska amanuenser fastställes av staten efter samråd med kommunen.
Om det under avtalstiden blir aktuellt att överföra statlig personal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.
B. Beträffande utrustning m. m.
Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra till vedertagen grundutrustning.
Det åligger ej kommunen att tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.
Anmärkning
Med begreppet vedertagen grundutrustning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för ett eller annat speciellt forskningsprojekt utan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik.
Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla Jäkarutbildningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.
3 §. Statlig investeringsersättning
1. Statlig ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, till- eller ombyggnad samt för anskaffning av utrustning.
2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersättningarna som då återstår efter avdrag av !/30 beträffande byggnad och 1/19 beträffande utrustning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet.
Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skulle på grund härav återbetalning av uppburen ersättning te sig obillig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §. Statlig driftersättning
1. Staten lämnar kommunen driftersättning för tiden den 1 juli-den 31 december 1970 med 6 miljoner kronor och för kalenderåren 1971- 1973 med ett belopp av 36 miljoner kronor att utgå med 12 miljoner kronor per år.
Vid utbetalning av driftersättning för år 1970 skall avräknas vad som utbetalats a conto för detta år.
2. Utbetalning av statlig driftersättning skall utan rekvisition ske med 1/42 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.
5 §. Former för samråd och samordning
Parterna skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbildning och forskning iakttaga följande.
1. Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forskningen, skall universitetet beredas tillfälle att yttra sig.
Innan universitetsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig.
2. Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitets-
myndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universitetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen härom. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ärende med rätt för dessa att deltaga i överläggningen men ej i beslutet samt att få sin mening antecknad till protokollet. Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underrättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen tillkomma universitetet. 3. Kommunen är beredd att vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens behov. 4, Personal och studerande vid universitetet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.
6 §. Avtalstid m. m. 1. Om ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller detta avtal från och med den 1 juli 1970 till och med den 31 december 1973. Parterna skall i god tid före utgången av avtalsperioden upptaga förhandlingar om samarbetsavtal för tid efter den 31 december 1973. 2. Detta avtal ersätter det mellan staten och kommunen den 13 mars 1967 träffade avtalet om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping som utlöpt den 30 juni 1970.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Östergötlands läns landstingskommun Lennart Rydback Holger Fällman Sture Jansson Hans Gröndal
Bilaga 3
Avtal om läkarutbildning i Lund (LUA Lund)
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmöhus läns landstingskommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting — träffats följande avtal.
Avtal mellan svenska staten och Malmöhus läns Jandstingskommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Lund.
I1§. Allmänt
1. Staten och Malmöhus läns landstingskommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för att tillhandahålla universitetet i Lund, nedan kallat universitetet, resurser för grundläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkarutbildning, samt för forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd forskning.
2. Avtalet avser dets en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 90 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande läkarutbildning
Sjukvårdshuvudmännen inom Malmöhus län skall gemensamt taga emot ett årligt intag av cirka 180 medicine kandidater att i princip fördelas med hälften på vardera sjukvårdsområdet. Vissa variationer i fördelningen av antalet kan dock ej undvikas, beroende bland annat på förekomsten av olika specialiteter hos sjukvårdshuvudmännen.
Anmärkning rörande forskning
Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej utan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten till universitetets medicinska fakultet. :
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom kommunens sjukvårdsorganisation som skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Det antecknas att staten enligt $ 1. mom. 2 sista stycket 1951 års markbytesavtal mellan staten och kommunen upplåtit den mark på vilken lasarettet i Lund är beläget, med rätt för kommunen att disponera den, så länge den användes för sjukhusändamål och lasarettet ställes till förfogande för undervisning och forskning vid universitetet i Lund.
Utöver lasarettet i Lund är forskningskliniken vid S:t Lars sjukhus upplåten för läkarutbildning och forskning.
Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtalstiden, skall icke föranleda ändring av den driftersättning som utgår till kommunen enligt detta avtal.
Beträffande investeringsersättning gäller särskild överenskommelse.
4. Detta avtal berör ej kommunens rätt att enligt eljest gällande bestämmelser erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2 §. Tillhandahållande av resurser
Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler,
utrustning, övriga nyttigheter och service med följande begränsningar och undantag.
A. Beträffande personal
Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor eller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befattningsarvode, avlöningsförstärkning samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap.
Klinisk amanuens anställes och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för pensionskostnader.
Personal som anställes uteslutande för läkarutbildning eller forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kliniska amanuenser fastställes av staten efter samråd med kommunen.
Om det under avtalstiden blir aktuellt att överföra statlig personal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.
B. Beträffande utrustning m. m.
Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra till vedertagen grundutrustning.
Det åligger ej kommunen att tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.
Anmärkning
Med begreppet vedertagen grundutrustning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för ett eller annat speciellt forskningsprojekt utan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik.
Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.
3 §. Statlig investeringsersättning
1. Statlig ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, till- eller ombyggnad samt för anskaffning av utrustning.
2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avta) uppburna investeringsersättningarna som då återstår efter avdrag av 1/39 beträffande byggnad och !/;9 beträffande utrustning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet.
Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skulle på grund härav återbetalning av uppburen ersättning te sig obillig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §. Statlig driftersättning
1. Staten lämnar kommunen driftersättning för kalenderåren 1970- 1973 med ett belopp av 78 miljoner kronor att utgå med 19,5 miljoner kronor per år.
Driftersättning för år 1970 innefattar även driftbidrag för första halvåret 1970 enligt 10-11 §§ avtalet den 31 januari 1962 angående lasarettet i Lund samt enligt 1 § avtalet den 7 mars 1969 om statens bidrag för upplåtelse av S:t Lars sjukhus i Lund för läkarutbildning och forskning, m. m. Vid utbetalning för år 1970 skall sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen -— slutligt eller a conto - uppburit för detta år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med motsvarande föreskrifter i interimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående läkar- och tandläkarutbildning m. m.
2. Utbetalning av statlig driftersättning skall utan rekvisition ske med 1/42 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.
5 §. Former för samråd och samordning
Parterna skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbildning och forskning iakttaga följande.
1. Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forskningen, skall universitetet beredas tillfälle att yttra sig.
Innan universitetsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig.
2. Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitetsmyndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universitetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen härom. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ärende med rätt för dessa att deltaga i överläggningen men ej i beslutet samt att få sin mening antecknad till protokollet.
Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen celler direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenbet skall förekomma, underrättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen tillkomma universitetet.
3. Kommunen är beredd att vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens behov.
4. Personal och studerande vid universitetet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten erihet.
6 §. Avtalstid m. m.
1. Om ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller detta avtal från och med den 1 juli 1970 till och med den 31 december 1973.
Parterna skall i god tid före utgången av avtalsperioden upptaga förhandlingar om samarbetsavtal för tid efter den 31 december 1973.
2. Detta avtal ersätter följande mellan staten och kommunen träffade avtal som utlöpt den 30 juni 1970.
Avtal den 31 januari 1962 angående lasarettet i Lund. Överenskommelse den 26 augusti 1964 om tillämpningen i vissa avseenden av 3 § 2. 1962 års avtal om lasarettet i Lund.
Avtal den 7 mars 1969 om statens bidrag för upplåtelse av S:t Lars sjukhus i Lund för läkarutbildning och forskning, m. m.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Malmöhus
läns landstingskommun Lennart Rydback Emil Ahlkvist Sture Jansson Hans Sandberg
Bilaga 4
Avtal om läkarutbildning i Malmö (LUA Malmö)
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmö kommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmö kommunfullmäktige — träffats följande avtal.
Avtal mellan svenska staten och Malmö kommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Malmö.
1§. Allmänt
1. Staten och Malmö kommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för att tillhandahålla universitetet i Lund, nedan kallat universitetet, resurser för grundläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkarutbildning, samt för forskarutbildning och forskning inom dessa områden, nedan benämnd forskning.
2. Avtalet avser dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 90 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande läkarutbildning
Sjukvårdshuvudmännen inom Malmöhus län skall gemensamt taga emot ett årligt intag av cirka 180 medicine kandidater att i princip fördelas med hälften på vardera sjukvårdsområdet. Vissa variationer i fördelningen av antalet kan dock ej undvikas, beroende bland annat på förekomsten av olika specialiteter hos sjukvårdshuvudmännen.
Anmärkning rörande forskning
Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej utan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten till universitetets medicinska fakultet.
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom kommunens sjukvårdsorganisation som skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Malmö allmänna sjukhus med undantag av kliniken för långvarigt kroppssjuka är upplåtet för läkarutbildning och forskning.
Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtalstiden, skall icke föranleda ändring av den driftersättning som utgår till kommunen enligt detta avtal.
Beträffande investeringsersättning gäller särskild överenskommelse.
4. Detta avtal berör ej kommunens rätt att enligt eljest gällande bestämmelser erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet av-
sedda sjukvårdsenheter.
2 §. Tillhandahållande av resurser
Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utrustning, övriga nyttigheter och service med följande begränsningar och undantag.
A. Beträffande personal
Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor eller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befattningsarvode, avlöningsförstärkning samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap.
Klinisk amanuens anställes och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för pensionskostnader.
Personal som anställes uteslutande för läkarutbildning eller forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kliniska amanuenser fastställes av staten efter samråd med kommunen.
Om det under avtalstiden blir aktuellt att överföra statlig personal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.
B. Beträffande utrustning m. m.
Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra till vedertagen grundutrustning.
Det åligger ej kommunen att tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.
Anmärkning
Med begreppet vedertagen grundutrustning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för ett eller annat speciellt forskningsprojekt utan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik.
Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.
3 §. Statlig investeringsersättning
1. Statlig ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, till- eller ombyggnad samt för anskaffning av utrustning.
2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersättningarna som då återstår efter avdrag av 1/39 beträffande byggnad och 1/19 beträffande utrustning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet.
Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skulle på grund härav återbetalning av uppburen ersättning te sig obillig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna cnighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
458. Statlig driftersättning
1. Staten lämnar kommunen driftersättning för kalenderåren 1970- 1973 med ett belopp av 63 miljoner kronor att utgå med 15,75 miljoner kronor per år samt en särskild ersättning med ett belopp av 3 miljoner kronor.
Driftersättning för år 1970 innefattar även driftbidrag för första halvåret 1970 enligt 10-11 §§ avtalet den 21 januari 1963 om Malmö allmänna sjukhus. Vid utbetalning för år 1970 skall sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen -— slutligt eller a conto — uppburit för detta år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med motsvarande föreskrifter i interimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående läkar- och tandläkarutbildning m. m.
2. Utbetalning av driftersättningen skall utan rekvisition ske med 1/42 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad. Den särskilda ersättningen utbetalas senast den 15 februari 1971.
5 §. Former för samråd och samordning
Parterna skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbild-
ning och forskning iakttaga följande. 1. Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forskningen, skall universitetet beredas tillfälle att yttra sig. Innan universitetsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig. 2. Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitetsmyndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universitetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen härom. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ärenden med rätt för dessa att deltaga i överläggningen men ej i beslutet samt att få sin mening antecknad till protokollet. Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underrättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen tillkomma universitetet. 3. Kommunen är beredd att vid plancring av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens behov. 4, Personal och studerande vid universitetet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.
6 §. Avtalstid m. m. 1. Om ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller detta avtal från och med den 1 juli 1970 till och med den 31 december 1973. Parterna skall i god tid före utgången av avtalsperioden upptaga förhandlingar om samarbetsavtal för tid efter den 31 december 1973. 2. Detta avtal ersätter det mellan staten och kommunen den 21 januari 1963 träffade avtalet om Malmö allmänna sjukhus som utlöpt den 30 juni 1970.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Malmö kommun Lennart Rydback Gunnar Hejdeman Sture Jansson Willy Danborg
Bilaga 5
Avtal om läkarutbildning i Göteborg (LUA Göteborg)
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Göteborgs kommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Göteborgs kommunfullmäktige — träffats följande avtal.
Avtal mellan svenska staten och Göteborgs kommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Göteborg.
1 §. Allmänt
1. Staten och Göteborgs kommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för att tillhandahålla universitetet i Göteborg, nedan kallat universitetet, resurser för grundläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkarutbildning, samt för forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd forskning.
2. Avtalet avser dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 160 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande forskning
Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej utan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning celler är knuten till universitetets medicinska fakultet.
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom kommunens sjukvårdsorganisation som skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Följande sjukvårdsenheter är upplåtna för läkarutbildning och forskning. 1. Sahlgrenska sjukhuset
1.1. Samtliga enheter inom det egentliga sjukhusområdet vid Guld-
hedsgatan
1.2. Ortopedkirurgiska kliniken II (£f. d. vanföreanstaltens ortopediska
klinik)
1.3. Enheter inom området vid Medicinargatan 2
1.4. Medicinska kliniken III jämte vissa medicinska serviceavdelning-
ar på Vasa sjukhusområde
1.5. Enheter inom området vid Övre Husargatan 36 2. Östra sjukhuset
2.1. Infektionskliniken
2.2. Kvinnokliniken
2.3. Barnklinikerna
2.4. Medicinska serviceavdelningar 3. Göteborgs barnsjukhus
3.1. Medicinska kliniken 3.2. Kirurgiska kliniken, två avdelningar 3.3. Barnpsykiatriska kliniken
. Renströmska sjukhuset: Samtliga till lungkliniken hörande avdelningar
Vasa sjukhus: Klinikerna I-III
. Lillhagens sjukhus: Klinik III NÄVER . Mentalpolikliniken, Sociala huset
Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtalstiden, skall icke föranleda ändring av den driftersättning som utgår till kommunen enligt detta avtal.
Beträffande investeringsersättning gäller särskild överenskommelse.
4. Detta avtal berör ej kommunens rätt att enligt eljest gällande bestämmelser erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2 §. Tillhandahållande av resurser
Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utrustning, övriga nyttigheter och service med följande begränsningar och undantag.
A. Beträffande personal
Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor cller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befattningsarvode, avlöningsförstärkning samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap.
Klinisk amanuens anställes och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen cfter rekvisition månadsvis i efterskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för pensionskostnader.
Personal som anställes uteslutande för läkarutbildning eller forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kli-
niska amanuenser fastställes av staten efter samråd med kommunen. Om det under avtalstiden blir aktuellt att överföra statlig personal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.
B. Beträffande utrustning m. m. Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra till vedertagen grundutrustning. Det åligger ej kommunen att tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.
Anmärkning Med begreppet vedertagen grundutrustning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för ett eller annat speciellt forskningsprojekt utan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik. Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.
3 §. Statlig investeringsersättning 1. Statlig ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, till- eller ombyggnad samt för anskaffning av utrustning. 2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen cnligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersättningarna som då återstår efter avdrag av 1/30 beträffande byggnad och 1/19 beträffande utrustning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet. Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skulle på grund härav återbetalning av uppburen ersättning te sig obillig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §. Statlig driftersättning 1. Staten lämnar kommunen driftersättning för kalenderåren 1970- 1973 med ett belopp av 124 miljoner kronor att utgå med 31 miljoner kronor per år samt en särskild ersättning med ett belopp av 16 miljoner kronor. | Driftersättning för år 1970 innefattar även driftbidrag för första 3 Riksdagen 1971. I saml. Nr 44
halvåret 1970 enligt 5-6 §§ avtalet den 9 december 1959 angående fortsatt upplåtelse av Göteborgs stads sjukhus för medicinsk undervisning och forskning samt därtill anknytande bestämmelser 1 tilläggsavtalen den 20 augusti 1965 och den 26 november 1968. Vid utbetalning för år 1970 skall sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen —slutligt eller a conto — uppburit för detta år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med motsvarande föreskrifter i interimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående läkar- och tandläkarutbildning m. m. Härvid skall hälften av det enligt 5.2 tilläggsavtalet den 20 augusti 1965 slutligt fastställda bidragsbeloppet för läsåret 1969/70 anses falla på kalenderåret 1970.
2. Utbetalning av driftersättningen skall utan rekvisition ske med 1/42 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad. Den särskilda ersättningen utbetalas före den 15 februari 1971.
5 §. Former för samråd och samordning
Parterna skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbildning och forskning iakttaga följande.
1. Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forskningen, skall universitetet beredas tillfälle att yttra sig.
Innan universitetsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig.
2. Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitetsmyndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse celler eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universitetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen härom. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ärende med rätt för dessa att deltaga i överläggningen men ej i beslutet samt att få sin mening antecknad till protokollet.
Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underrättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen tillkomma universitetet.
3. Kommunen är beredd att vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens behov.
4. Personal och studerande vid universitet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.
6 §. Avtalstid m. m.
1. Om cj annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller detta avtal från och med den 1 juli 1970 till och med den 31 december 1973.
Parterna skall i god tid före utgången av avtalsperioden upptaga förhandlingar om samarbetsavtal för tid efter den 31 december 1973.
2, Detta avtal ersätter följande mellan staten och kommunen träffade avtal som utlöpt den 30 juni 1970.
Avtal den 9 december 1959 angående fortsatt upplåtelse av Göteborgs stads sjukhus för medicinsk undervisning och forskning.
Avtal den 20 augusti 1965 om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus.
Avtal den 26 november 1968 om ytterligare tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Göteborgs
kommun Lennart Rydback S. Gunne Bengt Hedlund Sture Jansson
Bilaga 6
Avtal om läkarutbildning i Umeå (LUA Umeå)
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Västerbottens läns landstingskommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Västerbottens läns ländsting — träffats följande avtal.
Avtal mellan svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Umeå.
I $. Allmänt
1. Staten och Västerbottens läns landstingskommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för att tillhandahålla universitetet i Umeå, nedan kallat universitetet, resurser för grundläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkarutbildning, samt för forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd forskning.
2. Avtalet avser dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 100 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande läkarutbildning
Intagningen vid den medicinska fakulteten i Umeå har ökats från cirka 80 till cirka 100 studerande från och med läsåret 1970/71. De som intagits höstterminen 1970 når det propedsutiska stadiet av läkarutbildningen höstterminen 1972 och det kliniska stadiet höstterminen 1973. Anmärkning rörande forskning
Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej utan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten till universitetets medicinska fakultet.
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inont kommunens sjukvårdsorganisation som skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Umeå lasarett med undantag av fi d. K. H. Giertz sjukhem är upplåtet för läkarutbildning och forskning.
Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtalstiden, skall icke föranleda ändring av den driftersättning som utgår till
kommunen enligt detta avtal.
Beträffande investeringsersättning gäller särskild överenskommelse.
4. Detta avtal berör ej kommunens rätt att enligt eljest gällande bestämmelser crhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2 §. Tillhandahållande av resurser
Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utrustning, övriga nyttigheter och service med följande begränsningar och undantag.
A. Beträffande personal
Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor eller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befattningsarvode, avlöningsförstärkning samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap.
Klinisk amanuens anställes och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för pensionskostnader.
Personal som anställes uteslutande för läkarutbildning eller forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kliniska amanuenser fastställes av staten efter samråd med kommunen.
Om det under avtalstiden blir aktuellt att överföra statlig personal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav. B. Beträffande utrustning m. m.
Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra till vedertagen grundutrustning.
Det åligger ej kommunen att tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.
Anmärkning
Med begreppet vedertagen grundutrustning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för ett eller annat
speciellt forskningsprojekt utan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik. Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.
3 §. Statlig investeringsersättning 1. Statlig ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, till- eller ombyggnad samt för anskaffning av utrustning. 2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersättningarna som då återstår efter avdrag av 1/39 beträffande byggnad och !/+, beträffande utrustning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet. . Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skulle på grund härav återbetalning av uppburen ersättning te sig obillig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §. Statlig driftersättning 1. Staten lämnar kommunen driftersättning för kalendertåren 1970- 1973 med ett belopp av 63 miljoner kronor att utgå med 15,75 miljoner kronor per år. Driftersättningen för år 1970 innefattar även driftbidrag för första halvåret 1970 enligt 19—20 §§ avtalet den 7 februari 1962 om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m. Vid utbetalning för år 1970 skall sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen -— slutligt eller a conto — uppburit för detta år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med motsvarande föreskrifter i interimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående läkar- och tandläkarutbildning m. m. 2. Utbetalning av statlig driftersättning skall utan rekvisition ske med !/1:2 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.
5 §. Former för samråd och samordning Parterna skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbildning och forskning iakttaga följande. 1. Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forskningen, skall universitetet beredas tillfälle att yttra sig. Innan universitetsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid
upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig.
2. Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitetsmyndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universitetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen härom. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ärende med rätt för dessa att deltaga i överläggningen men ej i beslutet samt att få sin mening antecknad till protokollet.
Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underriättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen tillkomma universitetet.
3. Kommunen är beredd att vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens behov.
4. Personal och studerande vid universitetet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.
6 §. Avtalstid m. m.
1. Om ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller detta avtal från och med den 1 juli 1970 till och med den 31 december 1973.
Parterna skall i god tid före utgången av avtalsperioden upptaga förhandlingar om samarbetsavtal för tid efter den 31 december 1973.
2. Detta avtal ersätter följande delar av nedan angivna mellan staten och kommunen träffade avtal som utlöpt den 30 juni 1970.
Av avtal den 7 februari 1962 om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.: Avdelning II Under avdelning V: 35 § 45 §1.:; fråga om »medicinska högskolan» 47 8 49 § 4. och 5.
Av avtal den 25 augusti 1967 om tillägg till 1962 års avtal om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.: Ad 35 § huvudavtalet Ad 49 § huvudavtalet Protokollsanteckning
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd "> För delegerade för Västerbottens
läns landstingskommun Lennart Rydback Rune Ångström Sture Jansson G. Heimer
Bilaga 7
Protokoll, fört vid överläggningar den 22 december 1970 mellan företrädare för statens förhandlingsnämnd och företrädare för huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om samarbete rörande läkarutbildning
Närvarande: Från statens förhandlingsnämnd L. Rydback, B. Söderqvist, M. Ribbing, B. Stenfors, S.-E. Tengvall, S. Jansson. Från svenska landstingsförbundet T. Andrée, B. Olsson, B. Ericsson, D. Skalin. Från Stockholms läns landsting W. Slunge. Från Uppsala läns landsting A. G. A. Carlsson. Från Östergötlands läns landsting H. Fällman. Från Malmöhus läns landsting E. Ahlkvist. Från Göteborgs och Bohus läns landsting A. Drott. Från Västerbottens läns landsting N. Franklin, R. Ångström. Från Stockholms stad S. Johansson, H. Sjöberg. Från Malmö stad G. Hejdeman. Från Göteborgs stad B. Hedlund, S. Gunne.
18. Företrädare för staten och företrädare för huvudmännen för undervisningssjukhusen i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg respektive Umeå godkänner de förslag till avtal och överenskommelser som fogas till detta protokoll såsom bilagorna 1—10.
2 §. Statens förhandlingsnämnd förklarar sig ha för avsikt att snarast fortsätta förhandlingarna med Stockholms läns landstingskommun och Stockholms stad om avtal och överenskommelse om läkarutbildning och forskning inom Stockholms län. Enligt förhandlingsnämndens mening bör förhandlingarna avse all grundutbildning av läkare m. m. i Stockholms län och omfatta även bl. a. följande frågor. 1. Samarbetet rörande karolinska sjukhuset (fr det den 4 februari 1969 träffade avtalet om tillägg till 1931 års avtal om karolinska sjukhuset). 2. Huvudmannaskapet för vissa läkare vid Serafimerlasarettet samt Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus som staten för närvarande anställer. 3. Den ersättning staten skall erlägga från och med den 1 juli 1970 för provisoriskt anordnad läkarutbildning vid kommunala sjukhus.
4. Sjukronorsreformens konsekvenser för nu gällande samarbetsavtal från och med den 1 januari 1970.
3 §. Förhandlingar skall snarast upptagas mellan förhandlingsnämnden och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om upplåtelsen av S:t Jörgens sjukhus för läkarutbildning och forskning. För upplåtelsen skall statlig driftersättning utgå med 3,8 miljoner kronor för åren 1970-1973.
48. Förhandlingar med Uppsala läns landsting med anledning av statens uppsägning den 29 juni 1970 av samarbetsavtal om akademiska sjukhuset i Uppsala skall omfatta även en reglering för tid efter den 30 juni 1970 av samarbetet beträffande läkarutbildning och forskning vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala.
58 Parterna skall i förekommande fall fortsätta förhandlingarna om samarbetet rörande odontologi samt institutionerna för patologi, bakteriologi, farmakologi, hygien och medicinsk teknik ävensom beträffande rittsläkarstationen i Umeå. Förhandlingarna omfattar även institutioner, beträffande vilka avtal fortfarande är i kraft. Statlig driftersättning för tid efter den 30 juni 1970 för de patologiska och bakteriologiska institutionerna i Linköping och Malmö samt för institutionerna för farmakologi och medicinsk teknik i Linköping skall fastställas vid förhandlingarna.
6 §. Interimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående läkar- och tandläkarutbildning förlänges att i sin helhet gälla till och med den 31 december 1970. För tid därefter skall interimsöverenskommelsen fortsätta att gälla i följande utsträckning: 1. till och med den 30 juni 1971 i vad avser avtalet den 7 mars 1969 om läkarutbildning och forskning vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala, dock att ersättningen a conto skall utgå med 75 000 kronor per månad; 2. till och med den 31 december 1971 i fråga om samarbete om
odontologisk utbildning enligt |
avtal den 24 och 29 juni 1959 angående tandläkarhögskolan i Malmö; avtal den 3 mars 1964 om odontologisk utbildning i Göteborg m. m.; överenskommelse den 3 mars 1964 enligt 8 § avtalet om odontologisk utbildning i Göteborg; överenskommelse den 15 november 1968 om ersättning för tandsjukvård vid tandsjukvårdscentralen i Göteborg;
avtal den 7 februari 1962 om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m. avd. IV samt därtill hörande gemensamma bestämmelser i avd. V;
3. till och med den dag då efter förhandlingar enligt 5 8 särskilda avtal vunnit laga kraft i fråga om samarbete beträffande institutionerna för patologi, bakteriologi, farmakologi samt därtill anknytande verksamheter för odontologi och rättsmedicin ävensom angående institutionerna för hygien i Umeå och medicinsk teknik i Linköping enligt
avtal den 28 mars 1969 om lokaler för medicinsk teknik i Linköping;
avtal den 27 januari 1961 om lokaler för bakteriologi m. m. i Göteborg:
avtal den 27 januari 1961 om lokaler för patologi i Göteborg;
avtal den 7 februari 1962 om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m., avd. II samt därtill hörande gemensamma bestämmelser i avd. V;
avtal den 25 augusti 1967 om tillägg till 1962 års avtal om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m. Ad 6 8;
överenskommelse den 23 mars 1970 enligt 8 § 1962 års avtal om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.
78.
De i bifogade avtal angivna ersättningarna utbetalas a conto i avvaktan på att avtalen vinner laga kraft.
8 8.
Frågan om bidrag till parkeringshus eller parkeringsdäck skall upptas till särskild förhandling.
9 §.
Parterna skall snarast ta upp överläggningar för att få till stånd utredningar om frågor som är av betydelse för samarbetet beträffande de kommunala undervisningssjukhusen. Parterna skall därvid utarbeta anvisningar för utredningsarbetet, som bl. a. bör omfatta följande.
1. Resursredovisning och kartläggning av kostnader som är förenade med läkarutbildning, forskarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena i syfte bland annat att lämna underlag för förhandlingar om kommande avtal.
2. Samarbetsformerna vid kommunala undervisningssjukhus, bland annat i syfte att ge staten och kommunen ett gemensamt inflytande över sjukvårds-, utbildnings- och forskningsorganisationen.
Justeras: Vid protokollet Lennart Rydback Sture Jansson Torsten Andrée
Bilaga 8
Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 81. LUA Linköping
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Östergötlands läns landstingskommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Östergötlands läns landsting — träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse mellan svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping (samarbetsavtalet).
1. Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Östergötlands läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande
dels nybyggnad samt om- och tillbyggnad av byggnad inom området för regionsjukhuset i Linköping som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavtalet (upplåten enhet),
dels om- och tillbyggnad av infektions- och rehabiliteringsklinikerna.
Ersättning enligt första stycket utgår även för anslutande kulvertar och ledningar inom sjukhusområdena.
För medicinsk apparatur och medicinska instrument samt maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller betjänande enhet inom det egentliga sjukhusområdet samt till infektionsoch rehabiliteringsklinikerna (kompletteringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under förutsättning att det ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.
Anmärkning
I avsikt att undvika tolkningssvårigheter samt att åstadkomma en enhetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels kapital. och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.
2. Om ersättningsgrundande objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objektet som med hänsyn till den avsedda utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på sådan enhet.
3. Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår utan
reduktion för bidrag enligt avtalet den 15 februari 1966 angående kom- . munens Övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag till viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statligt investeringsbidrag, skall ersättningen enligt denna överenskommelse prövas särskilt. 4. Förslag, innefattande kostnadsberäkning, till byggnadsarbeten och till utrustningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i samråd med och godkännas av staten.
Anmärkning Det förutsättes att statens godkännande av byggnadsobjektet normalt sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten till kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kommunens egna utlägg. Kommunen är skyldig att tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning till kommunen. 6. Staten erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning genom att lämna ersättning enligt denna överenskommelse. I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare överenskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det kommunen att snarast möjligt ombesörja att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen. 7. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1970 tills vidare, dock ej längre än samarbetsavtalet. Utan hinder av vad i första stycket sägs om giltighetstiden skall investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådant i 1. avsett byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1976. Även efter den 31 december 1975 skall dock kommunen vid utbyggnad av regionsjukhuset vara tillförsäkrad statlig investeringsersättning, motsvarande lägst den ersättning som skulle ha utgått med tillämpning av denna överenskommelse. Denna garanti gäller intill en total kostnadsram av 350 miljoner kronor i kostnadsläget den 1 januari 1967 för byggnader och utrustning inberäknat objekt, för vilka ersättning enligt denna överenskommelse eller tidigare gällande avtal utgått under tiden intill den 1 januari 1976. Vid avräkning på kostnadsramen skall hänsyn tagas till förändringar i kostnadsläget för byggande och utrustning enligt följande:
- 4bk + uk
B
P 5
där . Bp = den procentuella förändringen av kostnadsramen eller icke utnyttjad del därav i förhållande till utgångsläget den 1 januari 1967 bk = den procentuella förändringen av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex (genomsnittsindextal för förvaltningsbyggnader) i förhållande till utgångsläget den 1 januari 1967 uk = den procentuella förändringen av statistiska centralbyråns partiprisindex (generalindex) och den allmänna varuskatten (beräknad som vid direkt debitering) i förhållande till utgångsläget den 1 januari 1967.
För beräkning av bk användes för tiden före den 1 januari 1968 byggnadskostnadsindex med år 1935 som basår och för tiden från och med nämnda dag byggnadskostnadsindex med år 1963 som basår.
Anmärkning
Huvudblocket etapp I skall vid tillämpning av 7. andra stycket behandlas som ett byggnadsobjekt.
8. För byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten och utrustningsanskaffning i samband därmed, som avser tid cfter nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestimmelser som var tillämpliga den 30 juni 1970.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Östergötlands
läns landstingskommun Lennart Rydback Holger Fällman Sture Jansson Hans Gröndal
Bilaga 9
Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 81. LUA Lund
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmöhus läns landstingskommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting — träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse mellan svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om statlig imvesteringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Lund (samarbetsavtalet).
1. Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Malmöhus läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande
dels byggnadsobjekt som upptages i bilaga 1 till denna överenskommelse,
dels om- och tillbyggnad av byggnad inom området för lasarettet i Lund som tages i anspråk för cller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavtalet (upplåten enhet).
Ersättning enligt första stycket utgår även för anslutande kulvertar och ledningar inom lasarettsområdet.
För medicinsk apparatur och medicinska instrument samt maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller betjänande enhet till vilken utgått investeringsersättning enligt första stycket (kompletteringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under förutsättning att det ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.
Ersättning enligt föregående stycke utgår även i andra än där avsedda fall för kompletteringsanskaffning till upplåten eller betjänande enhet vid lasarettet i Lund.
Anmärkning
I avsikt att undvika tolkningssvårigheter samt att åstadkomma en enhetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.
2. Om ersättningsgrundande objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objektet som med hänsyn till den avsedda utnyttjandegraden kan anses skä-
ligen belöpa på sådan enhet.
3. Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår utan reduktion för bidrag enligt avtalet den 12 januari 1966 angående kommunens övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag till viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statligt investeringsbidrag skall ersättningen enligt denna överenskommelse prövas särskilt.
4, Förslag, innefattande kostnadsberäkning, till byggnadsarbeten och till utrustningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i samråd med och godkännas av staten. |
Anmärkning
Det förutsättes att statens godkännande av byggnadsobjektet normalt sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten till kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kommunens egna utlägg.
Kommunen är skyldig att tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning till kommunen.
6. Staten erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning genom att lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare överenskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det kommunen att snarast möjligt ombesörja att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.
7. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1970 tills vidare, dock ej längre än samarbetsavtalet.
På endera partens begäran kan förhandlingar om ändring i eller tilllägg till bilaga 1 till överenskommelsen upptagas.
Utan hinder av vad i första stycket sägs om giltighetstiden skall investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och tillbyggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för sådant i bilaga 1 upptaget byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1976. Beträffande den i bilaga 1 upptagna verkstadsbyggnaden skall investeringsersättning för byggnadsarbeten utgå med (25 + 15 =) 40 procent, om den påbörjas före den 1 juli 1976.
8. För byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten
och utrustningsanskaffning i samband därmed, som avser tid efter nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var tilllämpliga den 30 juni 1970.
Denna överenskoramelse är upprättad i två exemplar, av vilka par-
terna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970.
Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Malmöhus läns landstingskommun
Lennart Rydback Emil Ahlkvist Sture Jansson Hans Sandberg
Bilaga 1 till överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning
Nr Byggnadsobjekt Anmärkningar
1 Rehabiliteringscentrum på Ersättning utgår för Norra Fäladen a) lasarettsklinik för rehabilitering b) utredningsavdelning för långvård 2 Verkstadsbyggnad Tilläggsersättning med 15 procent för byggnadsarbeten 3 Fjärrvärmeundercentral vid lasarettet i Lund jämte anslutningsledningar
Bilaga 10
Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 381. LUA Malmö
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmö kommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmö kommunfullmäktige — träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse mellan svenska staten och Malmö kommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i. Malmö (samarbetsavtalet).
1. Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Malmö kommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande :
dels nybyggnader för barnpsykiatri och kirurgi vid Malmö allmänna sjukhus,
dels om- och tillbyggnad av byggnad inom området för Malmö allmänna sjukhus som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavtalet (upplåten enhet).
Ersättning enligt första stycket utgår även för anslutande kulvertar och ledningar inom sjukhusområdet. |
För medicinsk apparatur och medicinska instrument samt maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller betjänande enhet inom sjukhusområdet (kompletteringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under förutsättning att det ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.
Anmärkningar
1. Ersättning enligt första stycket utgår cj för den enhet i barnpsykiatribyggnaden som avses för rörelsehindrade barn och ungdomar.
2. I avsikt att undvika tolkningssvårigheter samt att åstadkomma en enhetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.
2. Om ersättningsgrundande objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objektet som med hänsyn till den avsedda utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på sådan enhet.
3. Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår utan reduktion för bidrag enligt avtalet den 13 december 1966 angående Malmö stads övertagande av hela sin mentalsjukvård m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag till viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statligt investeringsbidrag, skall ersättningen enligt denna över- 4 Riksdagen 1971. I saml. Nr 44
enskommelse prövas särskilt.
4. Förslag, innefattande kostnadsberäkning, till byggnadsarbeten och till utrustningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i samråd med och godkännas av staten.
Anmärkning
Det förutsättes att statens godkännande av byggnadsobjektet normalt sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten till kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kommunens egna utlägg.
Kommunen är skyldig att tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning till kommunen.
6. Staten erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning genom att lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare överenskommelse lämnat investceringsersättning skulle under avtalstiden skadas celler förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det kommunen att snarast möjligt ombesörja att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.
7. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1970 tills vidare, dock ej längre än samarbetsavtalet.
Utan hinder av vad i första stycket sägs om giltighetstiden skall investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och tillbyggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för nybyggnad för barnpsykiatri och kirurgi om respektive byggnadsobjekt påbörjats före den 1 januari 1976.
8. För byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten och utrustningsanskaffning i samband därmed, som avser tid efter nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var tillämpliga den 30 juni 1970.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Malmö
kommun Lennart Rydback Gunnar Hejdeman Sture Jansson Willy Danborg
Bilaga 11
Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 81. LUA Göteborg
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Göteborgs kommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Göteborgs kommunfullmäktige — träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse mellan svenska staten och Göteborgs kommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Göteborg (samarbetsavtalet).
1. Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Göteborgs kommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande
dels om- och tillbyggnad av byggnad inom Sahlgrenska sjukhusets område, inklusive ortopedkirurgiska kliniken II och administrationsbyggnaden vid Medicinargatan 2, som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavtalet (upplåten enhet),
dels kulvert mellan Sahlgrenska sjukhuset och Medicinarberget,
dels nybyggnad samt om- och tillbyggnad av byggnad inom Östra sjukhusets område som tages i anspråk för läkarutbildning och forskning eller som betjänar enhet för angivna ändamål, under förutsättning att ny-, om- eller tillbyggnaden sker i huvudsaklig överensstämmelse med den av Göteborgs stadsfullmäktige den 28 mars 1963 godkända generalplancn för sjukhuset.
Ersättning enligt första stycket utgår även för anslutande kulvertar och ledningar inom sjukhusområdena.
För medicinsk apparatur och medicinska instrument samt maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller betjänande enhet till vilken utgått investeringsersättning enligt första stycket (kompletteringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under förutsättning att det ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.
Ersättning enligt föregående stycke utgår även i andra än där avsedda fall för kompletteringsanskaffning till upplåten eller betjänande enhet inom Sahlgrenska sjukhusets område, inklusive ortopedkirurgiska kliniken II och administrationsbyggnaden vid Medicinargatan 2, till medicinska kliniken III jämte vissa medicinska serviceavdelningar på Vasa sjukhusområde, till upplåten eller betjänande enhet inom Östra sjukhuset samt till upplåten enhet vid Göteborgs barnsjukhus och Ren- strömska sjukhuset.
Anmärkning
I avsikt att undvika tolkningssvårigheter samt att åstadkomma en cnhetlig tillimpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.
2. Om ersättningsgrundande objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objektet som med hänsyn till den avsedda utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på sådan enhet.
3. Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår utan reduktion för bidrag enligt avtalet den 13 december 1966 angående Göteborgs stads övertagande av hela sin mentalsjukvård m. m. och enligt kungörelse om statsbidrag till viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statligt investeringsbidrag skall ersättningen enligt denna överenskommelse prövas särskilt. |
4, Förslag, innefattande kostnadsberäkning, till byggnadsarbeten och till utrustningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i samråd med och godkännas av staten.
Anmärkning
Det förutsättes att statens godkännande av byggnadsobjektet normalt sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten till kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kommunens egna utlägg.
Kommunen är skyldig att tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning till kommunen.
6. Staten erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning genom att lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare överenskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det kommunen att snarast möjligt ombesörja att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.
7. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1970 tills vidare, dock ej längre än samarbetsavtalet.
Utan hinder av vad i första stycket sägs om giltighetstiden skall investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och tillbyggnad
vid Sahlgrenska sjukhuset, ortopedkirurgiska kliniken II och administrationsbyggnaden vid Medicinargatan 2 som påbörjats före den 1 januari 1974, för kostnader för kulverten till Medicinarberget, om dess byggande påbörjas före den 1 januari 1976, samt för kostnader för sådan i 1. avsedd ny-, om- och tillbyggnad vid Östra sjukhuset som påbörjats före den I januari 1976.
8. För byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten och utrustningsanskaffning i samband därmed, som avser tid efter nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var tilllämpliga den 30 juni 1970.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Göteborgs
kommun Lennart Rydback S. Gunne = Bengt Hedlund Sture Jansson
Bilaga 12
Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 81. LUA Umeå
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Västerbottens läns landstingskommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Västerbottens läns landsting — träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse mellan svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Umeå (samarbetsavtalet).
1. Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Västerbo:tens läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande
dels byggnadsobjekt som upptages i bilaga I till denna överenskommelse, .
dels om- och tillbyggnad av byggnad inom området för Umeå lasarett som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i I $ 3. samarbetsavtalet (upplåten enhet).
Ersättning enligt första stycket utgår även för anslutande kulvertar och ledningar inom lasarettsområdet.
För medicinsk apparatur och medicinska instrument samt maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller betjänande enhet inom lasarettsområdet (kompletteringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under förutsättning att det ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.
Anmärkning
I avsikt att undvika tolkningssvårigheter samt att åstadkomma en enhetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.
2. Om ersättningsgrundande objekt cj avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objektet som med hänsyn till den avsedda utnyttjandegraden kan anses skäligen belöpa på sådan enhet.
3. Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår utan
reduktion för bidrag enligt avtalet den 26 januari 1966 angående kommunens övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag till viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statligt investeringsbidrag, skall ersättningen enligt denna överenskommelse prövas sirskilt.
4. Förslag, innefattande kostnadsberäkning, till byggnadsarbeten och till utrustningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i samråd med och godkännas av staten.
Anmärkning
Det förutsättes att statens godkännande av byggnadsobjektet normalt sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten till kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kommunens egna utlägg.
Kommunen är skyldig att tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning till kommunen.
6. Staten erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning genom att lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare överenskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det kommunen att snarast möjligt ombesörja att egendom återställes i fullgott skick eller ersättes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.
7. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1970 tills vidare, dock ej längre än samarbetsavtalet.
På endera partens begäran kan förhandlingar om ändring i eller tilllägg till bilaga 1 till överenskommelsen upptagas.
Utan hinder av vad i första stycket sägs om giltighetstiden skall investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och tillbyggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för sådant i bilaga 1 upptaget byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1976.
8. För byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten och utrustningsanskaffning i samband därmed, som avser tid efter nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var tilllimpliga den 30 juni 1970.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970.
Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Västerbottens läns landstingskommun
Lennart Rydback Rune Ångström Sture Jansson G. Heimer
Bilaga 1 till överenskommelse
nr 1 om statlig investerings-
ersättning
Nr Byggnadsobjekt Anmärkningar
Vid Umeå lasarett: 1 Infektionsklinik 2 Barnpsykiatrisk klinik 3 Rehabiliterings- och Ersättning utgår för
långvårdsklinik a) lasarettsklinik för
rehabilitering
b) utredningsavdelning för
långvård
Bilaga 13
Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 8 februari 1971:
Till KONUNGEN Socialdepartementet
Överenskommelse nr 2 om statlig investeringsersättning enligt 3 8 1. samarbetsavtalet 22.12.1970 om läkarutbildning m. m. i Lund (1 överenskommelse) :
Statens förhandlingsnämnd underställer Kungl. Maj:t rubricerade överenskommelse för prövning.
Överenskommelsen — som för att bli gällande förutsätter godkännande av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting — har ingåtts på grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag den 3 november 1967 åt nämnden att förhandla om fördelningen mellan staten och landstinget av byggnads- och inredningskostnader inom den psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund.
Bakgrund
Enligt ett år 1928 träffat avtal mellan staten och landstinget uppförde och utrustade staten — som då hade ansvaret för den psykiatriska vården i riket — en psykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund. Klinikbyggnaden togs i anspråk år 1931. Omkring år 1950 utfördes om- och tillbyggnad på statens bekostnad. Kliniken tillhörde administrativt sett Iasarettet men staten ersatte landstinget enligt vissa regler för kostnaderna för driften, inberäknat underhåll av byggnaden. Inom den psykiatriska kliniken utvecklades under 1940-talet även en barnpsykiatrisk verksamhet. Enligt ett år 1962 träffat avtal (prop. 1962: 77, SU 146, rskr 324) uppförde emellertid staten en nybyggnad för en barnpsykiatrisk klinik. Landstinget bidrog med !/g av totalkostnaderna för nybyggnaden, vilket beräknades motsvara kostnaderna för de lokaler som inrymde landstingets rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård. Den barnpsykiatriska kliniken togs i bruk år 1965.
Enligt 1962 års avtal avvecklades statens kostnadsansvar för såväl den vuxenpsykiatriska som den barnpsykiatriska kliniken successivt fram
till den 1 januari 1970. Från denna tidpunkt begränsades statens bidrag till driftkostnaderna till! ett statsbidrag för läkarutbildning och forskning, beräknat efter samma principer som för lasarettet i övrigt. Staten överlät vidare vid sagda tidpunkt utan ersättning till landstinget byggnaderna för såväl vuxenpsykiatri som barnpsykiatri. Avtalet innehöll inte några bestämmelser om byggnadsåtgärder beträffande den ursprungliga psykiatriska kliniken.
Utflyttningen av den barnpsykiatriska vården till en särskild byggnad aktualiserade såväl vissa ombyggnadsarbeten i de gamla lokalerna som en del tidigare planerade men uppskjutna ändringsarbeten i byggnaden i övrigt. Detta föranledde en diskussion mellan landstinget och byggnadsstyrelsen om ansvaret för dessa byggnadsarbeten.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 maj 1963 hävdade byggnadsstyrelsen som sin uppfattning att det varken i propositionen till 1928 års riksdag — vilken föregick 1928 års avtal — eller i 1962 års avtal fanns något utsagt som tydde på att det skulle åvila staten att projektera och utföra ombyggnadsarbeten som blev erforderliga efter det att klinikbyggnaden uppförts. Byggnadsstyrelsen hemställde dock i denna skrivelse om Kungl. Maj:ts uppdrag i det fall det skulle ankomma på styrelsen att ombesörja sådana åtgärder.
Kungl. Maj:t anbefallde den 28 juni 1963 byggnadsstyrelsen att i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) och Malmöhus Jäns landsting utreda vilka byggnadsåtgärder som borde vidtagas inom byggnaden för den psykiatriska kliniken i Lund, främst med anledning av utflyttningen av den barnpsykiatriska kliniken till en särskild byggnad, och beriikna kostnaderna för ifrågavarande byggnadsåtgärder. Sådana arbeten som var att hänföra till underhåll skulle redovisas särskilt. Byggnadsstyrelsen redovisade resultatet av utredningen i skrivelse den 12 december 1966. Detta matcrial Jades till grund för Kungl. Maj:ts förhandlingsuppdrag till nämnden den 3 november 1967.
Landstinget förordade i skrivelse till nämnden den 7 juni 1968 en ombyggnad av den psykiatriska kliniken i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag med vissa ändringar och tillägg enligt en den 24 maj 1968 daterad promemoria från den då nytillträdde professorn i psykiatri Lennart Nilsson. I anslutning härtill övertog landstinget — på förslag av nämnden — ansvaret för det fortsatta programarbetet för ombyggnadsåtgärderna samt förklarade sig berett att låta arbetena utföras genom landstingets försorg under förutsättning att förhandlingarna med staten ledde till att erforderliga ekonomiska förutsättningar skapades.
Med skrivelse den 3 december 1970 överlämnade landstinget ett nytt förslag till ombyggnadsarbeten inom den psykiatriska kliniken. Såväl i denna skrivelse som i skrivelsen den 7 juni 1968 hävdade landstinget att staten skulle svara för dels sådana arbeten som behövdes för att de lokaler som den barnpsykiatriska kliniken utrymt skulle kunna övertagas och
utnyttjas av den vuxenpsykiatriska' kliniken, dels åtgärder som aktualiserats före 1962 års avtal om landstingets övertagande av byggnaden men som byggnadsstyrelsen av främst byggnadstekniska och ekonomiska skäl ansett böra uppskjutas till dess att den barnpsykiatriska kliniken flyttat ut. Beträffande övriga åtgärder skulle enligt landstinget statligt bidrag utgå med 25 Z enligt 1962 års läkarutbildningsavtal.
Den 22 december 1970 träffade parterna villkorligt avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning m. m. i Lund samt en därtill hörande överenskommelse om statlig investeringsersättning enligt 3 8 1. nämnda avtal. Enligt denna överenskommelse skall statlig investeringsersättning utgå med 25 46 av landstingets verkliga kostnader för bl. a. om- och tillbyggnad av byggnad inom området för lasarettet i Lund som tas i anspråk för Jäkarutbildning och forskning. Nämnden har den 21 januari 1971 underställt Kungl. Maj:t såväl avtalet som överenskommelsen för prövning.
Förhandlingarna och förhandlingsresultatet
Landstingets tidigare nämnda förslag till kostnadsfördelning innebar att av de i skrivelsen den 3 december 1970 beräknade totala kostnaderna för ombyggnadsarbetena, ca 6,5 milj. kr., skulle staten svara för 68 9 eller ca 4,4 milj. kr. och landstinget för 32 §& celler ca 2,1 milj. kr. Landstinget föreslog vidare att samma procentuella fördelning skulle gälla utrustning av de ombyggda lokalerna.
Nämnden har inhämtat att det vid förhandlingarna om 1962 års avtal iven från statens sida förutsattes att staten skulle stå för återställningskostnaderna efter den barnpsykiatriska klinikens utflyttning. Några andra löften gavs ej från statens sida. Handlingarna i ärendet visar dock att krav på ändringsarbeten framförts sedan många år tillbaka. Kraven är dock nu av en helt annan omfattning. Det bör även framhållas att det förslag som den 12 december 1966 presenterades av byggnadsstyrelsen, efter indexmässig uppräkning till prisnivån den 1 januari 1970, kostnadsberiiknats till något över 1,6 milj. kr., varav ca 250 000 kr. faller på ombyggnad av de lokaler som den barnpsykiatriska kliniken lämnat, medan — såsom nyss nämnts — landstingets vid förhandlingarna redovisade förslag beräknats kosta 6,5 milj. kr., varav närmare 600 000 kr. skulle belöpa på de utrymda lokalerna.
Av det föregående framgår att stuten bör stå för kostnaderna för ombyggnad av de lokaler som den barnpsykiatriska kliniken utrymt. Nämnden har dock funnit skäligt medge ett högre bidrag än som svarar mot denna kostnad, med hänsyn till att en del av övriga ombyggnadsarbeten aktualiserats redan under 1950-talet. Parterna har sålunda enats om att staten för här ifrågavarande ombyggnad skall till landstinget erlägga ett särskilt, icke indexerat bidrag om 900 000 kr. utöver crsättning med
25 Z enligt investeringsöverenskommelsen den 22 december 1970. Eftersom enligt numera föreliggande uppgifter ombyggnaden beräknas totalt kosta 7,2 milj. kr., kan statens kostnadsandel beräknas uppgå till 0,9 + 0,25 Xx 7,2 eller ca 2,7 milj. kr. Därtill kommer att staten har att betala 25 96 av kostnaderna för utrustning som anskaffas i samband med ombyggnaden. |
Hemställan
Nämnden hemställer att Kungl. Maj:t godkänner den överlämnade överenskommelsen.
Bilaga 14
Överenskommelse nr 2 om statlig investeringsersättning enligt 3 81. LUA Lund
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmöhus läns landstingskommun har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting — träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse mellan svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Lund (samarbetsavtalet).
Utöver ersättning enligt 1. överenskommelsen den 22 december 1970 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. samarbetsavtalet lämnar staten bidrag med ett belopp av 900 000 kronor för kostnader för ombyggnad av den psykiatriska klinikens byggnad vid lasarettet i Lund.
Beloppet utbetalas, när förslag till ombyggnaden godkänts enligt 4. nämnda överenskommelse och byggnadsarbetena påbörjats.
Denna överenskommelse är upprättad i två cxemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm och Lund den 1 februari 1971. Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Malmöhus läns
landstingskommun Lennart Rydback Kurt Ward Sture Jansson Hans Sandberg