Prop. 1979/80:57

om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m.m.

Prop. 1979/80: 57

Regeringens proposition 1979/ 80: 57

om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m. m.;

beslutad den 18 oktober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN INGEMAR MUNDEBO

1 Inledning

De nordiska fmansministrarna beslöt vid ett möte i november 1978 att tillsätta en nordisk ämbetsmannagrupp för utredning av frågan om beskatt- ning av varori rcsandetraflken. Ämbetsmannagruppen avlämnade i maj 1979 sin slutrapport med ett förslag till nordisk överenskommelse om beskattning av resgods i resandetraftken mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige samt om skattefri försäljning på flygplats i dessa länder. Slutrapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. 1 en bilaga till slutrapporten ingår också det slutliga förslaget till nordisk överenskommelse.

Genom beslut den 17 maj 1979 uppdrog regeringen åt mervärdeskatte- utredningen (Fi l971:05) att skyndsamt utarbeta förslag till de författnings- ändringar som erfordras för att överenskommelsen skall kunna tillämpas.

Mervärdeskatteutredningen avlämnade i augusti 1979 sitt fjärde delbetän- kande ("Ds B 19792) Översyn av mervärdeskatten del lV Exportbegreppet m. m.' 1 betänkandet har utredningen behandlat förutom det nämnda förslaget till nordisk överenskommelse även andra exportfrågor. Utred- ningen har också behandlat mervärdeskatten på vissa konstverk och vissa tvätteritjänster.

Genom skriftväxling mellan de nordiska ländernas ftnansministerier har

1 1 utredningen ingår som ulredningsman fd departementsrådet llans Fridolin och som experter direktören Sven Crabo, professorn Dag llelmers. departementsrådet Leif Lindstam. byråchefen Lennart Mellbin och, sedan den 1 mars 1978, taxeringsdirektö- ren Bo Norrman.

• Sida 13
•  Original

Prop. l979/80:57 13

artikel 3 i förslaget till nordisk överenskommelse modifierats något i förhållande till den i betänkandet återgivna lydelsen. Den 23 augusti 1979 beslöt regeringen att överenskommelsen skulle undertecknas.

I fråga om gällande ordning och utredningens förslag torde jag få hänvisa till betänkandet, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av kammarrät- ten iGöteborg, genera/tullstyrelsen, riksskatteverket (RS V), kommerskollegium, samtliga länsstyrelser, Broströms Handels AB, Delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEF U), Föreningen Handarbetets vänner, Föreningen Svensk F orm. Föreningen Svenska Tecknare, Föreningen Sveriges konst/tant- verkare och industriförmgivare, försvarets materielverk, Handelns arbetsgivare- organisation, Konst/i'äm/aridets riksförbund, Konstnärernas riksorganisation, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, konsumentverket, Kooperativaförbundet, Landsorganisationen iSverige (LO), Landstingsförbun- det. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), la/"t/ärtsverket, Scandinavian Airlines System (SAS), statens kulturråd, S tockho/ms handelskammare, Svensk industri- förening, Svenska batik/öreningen, Svenska byggaadsentreprenörföreningen, Svenska./öretagares riksförbund, Svenska hemslöjds/öreningarnas riksförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges bokförings- och revisionsbvräersförbund, Sveriges redare/örening, Sveriges redovisningskonsulters förbund, Sveriges tvätteri/("irbund och Tjänstemännens centra/organisation (TCO). Gemensamt yttrande har avgetts dels av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industri/örbund, dels av Sveriges köpmannaförbund och SHIO — F amiljeföre- tagen. LRF har som eget remissyttrande åberopat ett utlåtande av Lantbru- karnas skattedelegation.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Hänvisningar till paragrafer, avser lagen (19681430) om mervärdeskatt (ML), om inte annat särskilt anges.

2 Föredragandens överväganden

BUDGET- DEPARTEMENTET

ÖVERSYN AV MERVÄRDESKATTEN

DEL IV EXPORTBEGREPPET M.M.

Betänkande avgivet av mervärdeskatteutredningen

DSB 1979:2

• Sida 30
•  Original

Prop 1979/80:57 30

Till statsrådet och chefen för budgetdepartementet

Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)1 har i sitt arbete med en teknisk översyn av mervärdeskatten hittills avlämnat tre delbetänkanden, nämligen Del I (Ds Fi l973:3) Materiella frågor, Del II (Ds Fi l974:8) Fastighetsbegreppet m.m. och Del III (Ds B l977:6) Redovisningsskyldighet m.m.

Utredningen överlämnar härmed ett fjärde delbetänkande med benämningen Exportbegreppet m.m. I detta tar utredningen upp vissa frågor som utredningen av skäl som närmare redovisas i betänkandet funnit anledning att behandla särskilt och med

förtur. Stockholm i augusti 1979

Hans R. Fridolin

/Göran Olofsson

1I utredningen ingår som utredningsman fd departementsrådet Hans Fridolin, som experter direktören Sven Crabo, professorn Dag Helmers, departementsrådet Leif Lindstam, byråchefen Lennart Mellbin och, sedan den 1 mars 1978, taxeringsdirektören Bo Norrman samt som sekreterare avdelningsdirektören Göran Olofsson och som bitr. sekreterare departementssekreteraren Gunnar Skarell.

• Sida 31
•  Original

Prop 1979/80:57

1 N N E H A L L

1

n . U'! då b.) N —'

. . .D- U) M —'

U1 .b & 42- J) L:.) U.) L:») L» LU N N N N N N . | . . u . U) N —'

INLEDNING .... ........................... ....

MERVÄRDESKATT VID EXPORT

Gällande bestämme

Tillämpningen av gällande bestämmelser

Beskattning av va Särskilt yrkande

Utredningens över MERVÄRDESKATT PÅ

Gällande bestämme Utländska bestämm Framförda yrkande Utredningens över MERVÄRDESKATT PÅ

Gällande bestämme Tidigare överväga Utredningens över FÖRFATTNINGSFÖRSL

lser . ........... ....

ror i resandetrafik ..

väganden och förslag KONSTVERK ........... lser m.m. ... ....... .

elser ...............

n .......... .........-

väganden och förslag VISSA TVÄTTJÄNSTER ..

lser ............. ..... .....

nden m.m. ........... väganden och förslag AG .. ....... .........

Förkortningar som används i betänkandet

KL ML RSN RSV

kommunalskattelag lagen (1968:430) riksskattenämnden

riksskatteverket

en (1928:370)

om mervärdeskatt

&

xJLAJbJ—l

11

15 25 25 26 27 11 35 35 36 37 45

• Sida 32
•  Original

Prop 1979/80z57 32

1 INLEDNING

Utredningen avlämnade i augusti 1977 sitt tredje delbe— tänkande (Ds B 1977:6) Översyn av mervärdeskatten, Del III, Redovisningsskyldighet m.m. Däri framlagda förslag har nu— mera behandlats av statamkternaoch i allt väsentligt lett till lagstiftning med ikraftträdande den 1 juli 1979 eller i vissa delar den 1 januari 1981 (prop. 1978/79:141,

SkU 1978/79:52, rskr 1978/79:393, SFS 1979:304).

I det nämnda delbetänkandet förutskickade vi att åter— stående frågor i vår översyn av mervärdeskatten skulle be— handlas i ett slutbetänkande som beräknades kunna lämnas före 1979 års utgång. vi nödgas emellertid konstatera att vi inte kan hålla den tidsplanen. Den främsta anledningen härtill är att vi genom beslut av både riksdagen och rege— ringen fått i uppdrag att behandla vissa frågor som inte

ingått i den tidigare planläggningen av vårt arbete.

Ett sådant nytillkommet uppdrag har sin bakgrund i att de nordiska finansministrarna vid ett möte i november 1978 beslöt att tillsätta en nordisk ämbetsmannagrupp för ut— redning av frågan om beskattning av varor i resandetra— fiken. Ämbetsmannagruppen avlämnade i maj 1979 sin slut- rapport med ett förslag till överenskommelse om beskatt— ning av resgods i resandetrafiken mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige samt om skattefri försäljning på flyg- plats i dessa länder. Genom regeringsbeslut den 17 maj 1979 fick vi i uppdrag att skyndsamt utarbeta förslag till de författningsändringar som erfordras för att över— enskommelsen skall kunna tillämpas. Vi har ansett oss

böra fullgöra detta uppdrag med förtur.

Det nu nämnda uppdraget gäller mervärdeskattens till— lämpning på visst internationellt varuutbyte. Redan tidigare har vi inom utredningen funnit att bättre klar—

het och överskådlighet skulle uppnås genom en systemati—

• Sida 33
•  Original

Prop. 1979/80:57 33

sering av de bestämmelser i lagen (1968:430) om mervärde— skatt (ML) som har avseende på exporten av varor och tjänst- er. Vi har därför funnit det lämpligt att i detta delbetänk— ande lägga fram förslag till en sådan systematisering av bestämmelserna med de kompletteringar som erfordras för ett

genomförande av den nyssnämnda överenskommelsen.

I våra tidigare delbetänkanden har vi behandlat olika mate- riella frågor rörande skatteplikt, skattskyldighet m.m. I dessa delar har vi Också ansett oss vara i allt väsentligt klara med vår översyn. Några sådana frågor har dock åter— stått att behandla. Därjämte har några frågor på nytt aktua— liserats för oss genom beslut eller uttalanden av stats— makterna. Hit hör bl.a. två frågor som under årens lopp till— dragit sig särskilt intresse och vars nuvarande skattetek— niska lösning varit föremål för en omfattande debatt och även viss kritik. De åsyftade frågorna gäller dels undan— taget från skatteplikt för konstverk, dels bestämmelserna

om undantag från skattskyldighet för viss statlig och kommu— nal tvätteriverksamhet. Då vårt arbete med dessa frågor hunnit slutföras har vi ansett det lämpligt att i detta

sammanhang även redovisa våra överväganden och förslag i dessa delar.

Utöver de frågor som vi tar upp i detta betänkande har vi

som redan antytts att behandla ytterligare frågor. Som

exempel härpå kan nämnas att vi fått i särskilt uppdrag

att behandla frågan om statligt stöd i stället för gällan—

de undantag från skatteplikt för vissa tidskrifter. Skatte— befrielse för undervisningsfilm är en annan fråga som vi fått i uppdrag att undersöka. Härtill kommer andra i vår egen planering ingående men ännu inte behandlade frågor. En väsent— lig sådan gäller skattekontrollens utformning och inrikt— ning. Vår bedömning är därför att det återstående utred- ningsarbetet kräver längre tid än vi tidigare kunnat räkna

med och dessutom att det kan befinnas lämpligt att avge ytter—

ligare delbetänkanden innan ett slutbetänkande kan lämnas.

Hänvisningar till lagrum i den följande redogörelsen avser

HL, om inte annat särskilt anges.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1979/80:57 34

2 MERVÄRDESKATT VID EXPORT

2.1 Gällande bestämmelser

Mervärdeskatten är en skatt som riktar sig mot konsum— tionen av skattepliktiga varor och tjänster inom landet. Enligt 1 S erläggs mervärdeskatt vid omsättning inom landet och vid införsel. Härigenom uppnås en likvärdig beskattning av varor som produceras inom landet och varor som införs från utlandet. Däremot skall enligt

1 S och anvisningarna till 1 S skatt inte utgå vid export såvida inte regeringen särskilt förordnat om

att skatt skall erläggas. Detta bemyndigande har till— kommit främst i syfte att begränsa skattefri försälj— ning ombord på fartyg i trafik mellan de nordiska länderna och har också utnyttjats för detta ändamål. Sålunda har med stöd av bemyndigandet utfärdats kun— görelsen (1968:591) om erläggande av mervärdeskatt i vissa fall vid utförsel. Enligt denna skall mervärde— skatt erläggas för varor som utförs ur landet för försäljning från kiosk eller liknande försäljnings— ställe ombord på fartyg i linjetraf.k mellan Sverige och Danmark, Finland eller Norge. Skatt utgår dock

inte för försäljning till här avsedda fartyg av spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror, cigarrett— papper, cigaretthylsor eller choklad— och konfektyr— varor. Ingående skatt som belöper på sådan utförsel medför inte rätt till avdrag enligt 17 5 vid omsättning av

varorna på fartyget.

Rent principiellt syftar beskattningstekniken i övrigt till en fullständig skattefrihet för de varor och tjänster som de svenska företagen omsätter genom ex— port. Exportföretagen skall således befrias inte bara fråiskaözpå exportomsättningen utan också från skatt som erläggs vid förvärv av omsättningsvaror, material,

inventarier och andra anläggningstillgångar. Detta

• Sida 35
•  Original

Prop. 1979/80:57 35

uppnås genom att skattskyldighet föreligger för den som i yrkesmässig verksamhet exporterar sådana varor och tjänster som medför skattskyldighet vid yrkesmässig omsätt- ning inom landet (2 5 andra stycket). Genom denna tekniska lösning tillförsäkras exportörerna rätt till avdrag för in— gående mervärdeskatt enligt 17 5 på alla förvärv för den verksamhet som omfattas av skattskyldigheten således även för den skattefria exportförsäljningen. Genom bestämmelser- na i 6 5 andra stycket har samma förutsättningar skapats för exportörer, som enligt huvudregeln inte är redovisnings— skyldig på grund av liten skattepliktig omsättning inom landet. Denna form av skattskyldighet brukar betecknas som "teknisk skattskyldighet".

ML innehåller ingen definition på begreppet export. I regel torde det knappast råda någon tvekan om när en vara skall anses som omsatt genom export. Så är alltid fallet då varan av säljaren levereras för mottagande i ett annat land. I åtskilliga fall sker dock leveransen på annat sätt trots att varan är avsedd för konsumtion eller användning utom landet. Detta har också beaktats i lagstiftningen och i punkt 4 av anvisningarna till 2 5 anges vissa transak—

tioner som har likställts med export.

Enligt nämnda anvisningar räknas omsättning av vara eller tjänst på fartyg och luftfartyg i utrikes trafik som ex— port liksom omsättning som innebär försäljning eller uttag av vara eller tillhandahållande av tjänst till eller för bruk på sådant fartyg eller luftfartyg. Motsvarande gäller i fråga om leverans av vara för försäljning i exportbutik och leverans av vara i frihamn, om varan ej är avsedd att

användas i frihamnen.

Som export räknas vidare varuförsäljning inom landet, när direkt utförsel av varan för köparens räkning skall ombe— sörjas av Speditör eller fraktförare som anlitats av sälja— ren eller köparen. Motsvarande gäller i fråga om varuför— säljning inom landet till utländsk företagare som hämtar

varan här i landet för direkt utförsel med eget transport—

• Sida 36
•  Original

Prop. 1979/80:57 36

medel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet. Som export anses även omsättning av personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd

i exportvagnsförteckning. Vidare räknas exempelvis arki— tektarbete som avser anläggning utom landet som export. Även reparation och leverans av vara anses som export när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne. Förmedling av vara anses som export när tjänsten tillhandahålls utländsk uppdragsgivare som ej är skatt— skyldig.

Slutligen gäller enligt punkt 4 av anvisningarna till

2 5 att som export anses bärgning och reparation av last— bil eller släpvagn till lastbil eller leverans av utrust— ning till sådant fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varu— transport här i landet.

Utöver nu återgivna exportbestämmelser finns i 11 5 bestämmelser om undantag från skatteplikt för vis—

sa tjänsteprestationer åt främst utländska uppdrags— givare. Sålunda gäller enligt 11 S 1 undantag från skatte— plikt för tjänst enligt 10 5 första stycket 1, när den ut- förs på vara som införts till landet endast för tjänste— prestationen i fråga för att därefter utföras ur landet av den som ombesörjt prestationen. Undantag gäller vidare en— ligt 11 5 3 för transport av vara till eller från utlandet, för transport eller annan skattepliktig tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som Speditör eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare samt

för kontroll, analys eller lagring av vara för utländsk upp—

dragsgivares räkning.

Enligt 11 S 4 gäller undantag från skatteplikt för bärgning av fartyg eller luftfartyg som är undantaget från skatte— plikt enligt 8 5 1 och för transport i anslutning till sådan

bärgning. Utformningen av denna bestämmelse innebär att undan-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1979/80:57 37

taget gäller oavsett om tjänsten avser svenskt eller utländskt

fartyg i yrkesmässig trafik.

Slutligen gäller enligt 11 S 5 undantag från skatteplikt för annonsering eller annan reklam för utländsk uppdragsgivares räkning med avseende på vara eller tjänst som anges i 2 5 första stycket, dvs. sådana varor och tjänster som vid in—

rikes yrkesmässig omsättning medför skattskyldighet.

I anvisningarna till 11 S görs vissa preciseringar och ställs dessutom upp särskilda villkor för att undantagen skall gälla. Beträffande transporter till eller från utlandet gäller således undantaget endast direkta transporter. Sker särskild transport av import— eller exportgods helt inom landet föreligger en skathxniktig transporttjänst, såvida fråga inte är om viss transport för utländska företagare. För sådana transporter liksom för andra tjänster som anges i 11 S 3 åt utländska upp— dragsgivare gäller nämligen skattefriheten endast om tjänsten har avseende på verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet.

I fråga om nu nämnda från skatteplikt undantagna "export— tjänster" gäller att omsättningen därav medför s.k. tek—

nisk skattskyldighet med rätt till avdrag för ingående skatt. Därmed blir dessa tjänster helt skattefria.

I förordningen (1968:616) om skattskyldighet till mervärde— skatt för hamn— och flygplatsverksamhet (omtryckt 1976:674) föreskrivs att omsättning som innefattar tjänst med avseende på fartyg i utrikes trafik skall anses utgöra sådan om— sättning genom utförsel för vilken skattskyldighet före— ligger enligt 2 5 andra stycket. Motsvarande gäller last— ning, lossning eller annan tjänst i hamnverksamhet med av— seende på vara från eller till utrikes ort samt tjänster som på flygplats tillhandahålls flygplan i utrikes trafik.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1979/80:57 38

.2'2 Tillämpningen av gällande bestämmelser

RSN och RSV har gjort ett flertal uttalanden om MLzs tillämpning på exporttransaktioner. I flera fall har gjorda uttalanden beaktats i därefter vidtagna lagänd— ringar. I andra fall innehåller anvisningarna endast upplysningar om den dokumentation den skattskyldige skall kunna förete om att viss försäljning har skett genom export. Vi har inte ansett det nödvändigt att i detta sammanhang redogöra för innehållet i sådana ut— talanden. I andra uttalanden, anvisningar och förhands—

besked,har bl.a. behandlats följande transaktioner.

I anvisning II l969:56.5 har RSN bldL bärmdlat mervärde— skattens tillämpning med avseende på varor och tjänster

på fartyg i utrikes trafik och härom uttalat följande. Begreppet uudkestxafik bör tolkas på samma sätt som sker vid tillämpning av gällande tullförfattningar. För— säljning av proviant och andra skattepliktiga förbruk- ningsartiklar bör kunna ske skattefritt när leveransen sker till fartyg som utklarerats för resa till utrikes ort eller där det av omständigheterna klart framgår att fartyget skall avgå i uters tniik . Fiske på interna— tionellt vatten är att jämställa med utrikes trafik

och i fråga om fiskefartyg för sådant fiske bör det ovan anförda äga motsvarande tillämpning. Fiskeredskap är dock icke fartygstillbehör och omfattas därför inte av det för sådana tillbehör gällande undantaget från skatteplikt (8 5 1). Fiskeredskap kan inte heller an— ses vara avsedda för bruk på fartyg och kan därför inte levereras skattefritt för fiske på internationellt vatten. Vad gäller tjänster (inkl. tvätt) på fartyg i utrikes trafik bör de enligt RSN,i likhet med vad som gäller motsvarande tjänster på skattefria fartyg, kunna tillhandahållas skattefritt till fartyg som normalt går

i utrikes trafik.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1979/80:57 39 RSN har i skilda förhandsbesked förklarat (RSN II 1959;99_1)

att leverans av is och fisklådor till fiskefartyg i ut— rikes trafik på sådant sätt att isen eller lådorna direkt levereras ombord i fartyget utgör sådan försäljning som enligt punkt 4 av anvisningarna till 2 5 är att räkna som

export.

I ärende angående förhandsbesked (RSN II 1970:10.7) var frågan om skattskyldighet vid försäljning av botten— och flyttrålar för fiske på internationellt vatten. RSN fann att trål inte utgjorde del, tillbehör eller utrustning till fiskefartyg och att sådan försäljning av trål vid vilken trålen levereras inom landet inte kan anses som

sådan export som avses i punkt 4 av anvisningarna till

2 5.

I RSN II l969:82.5 redovisas ett besked som nämnden lämnat beträffande ML:s tillämpning på uthyrning och reparation av sjöcontainers. Enligt beskedet kan containers inte an- ses utgöra skattefria fartygstillbehör. Försäljning och uthyrning av containers till rederi vars fartyg huvud— sakligen går i utrikes trafik liksom försäljning och ut— hyrning till utländska rederier bör anses som sådant till— handahållande för bruk på fartyg i utrikes trafik som är att räkna som export. Motsvarande bör gälla för repara— tion av sådana containers. Skattefriheten bör enligt RSN inte påverkas av att dessa containers i samband med s.k. integrerade transporter mera tillfälligt förs i land för lastning eller lossning. Försäljning, uthyrning eller repa- ration av containers till annat företag än rederi vars fartyg huvudsakligen går i utrikes trafik bör dock enligt RSN som regel anses som skattepliktig omsättning inom lan— det och detta även om den som förvärvar varorna i sin tur avser att försälja dem till rederi för bruk på fartyg i

utrikes trafik.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1979/80:57 40

Frågan om mervärdeskatt för vissa datatjänster åt ut— ländskt företag har RSN behandlat i RSN II 1970:73.4. Aktiebolaget B anhöll om nämndens utlåtande huruvida skatt skulle debiteras på systerbolaget C i Köpenhamn för vissa datatjänster som utfördes i Sverige av ett dataföretag. Dataföretaget utförde samma slag av tjän— ster åt bolaget B i Sverige och systerbolaget C i Danmark. De listor som producerades för det danska bo— laget levererades av dataföretaget direkt till Köpen— hamn. Dataföretaget debiterade bolaget B kostnaderna specificerade på dels det svenska bolaget, dels det danska bolaget. Det svenska bolaget vidaredebiterade kostnaderna för de danska körningarna på det danska bolaget utan något vinstpålägg. Eftersom dataföretaget erhöll materialet från C och efter slutförd databehand— ling återställer det direkt till C borde enligt punkt 4 av anvisningarna till 2 5 datatjänsten enligt RSN vara att anse som export. Mervärdeskatt skulle således inte

utgå.

Beträffande uthyrning av bilar från biluthyrningsfirma harIEN H&m II1970:74.5) som svar på frågan underrättat sökanden att tillhandahållande av uthyrningsbil utom

landet — oberoende av den tillämnade användningen — är att anse som icke skattepliktig tjänst. Tillhandahållan- de av sådan bil i Sverige anses som skattepliktig om— sättning inom landet, för vilken skattskyldighet före—

ligger även om bilen kommer att användas utomlands.

Barkning av fällt virke har RSV (RSV Im 1973:7) på för— frågan från visst bolag bedömt som skattepliktig enligt 10 5 1 även i det fall uppdragsgivaren var utländsk före— tagare som efter barkningen förde ut virket ur landet.

Om samma företag enligt avtal åtar sig att både barka virket och frakta detsamma för tillhandahållande i Norge fick tjänsten i dess helhet anses vara tillhandahållen utom landet och skattefri export föreligga.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1979/80:57 41

I fråga om försäljning av motor— och segelbåtar till utländsk köpare har RSV (RSV Im 1974:20) gjort följande uttalande.

Vid försäljning av skattepliktiga båtar till utländsk köpare förekommer det att köparen hämtar båten hos säljaren för att själv föra ut eller låta föra ut båten på egen köl ur landet. Enligt de allmänna bestämmelserna i MF är en sådan transak— tion att anse som omsättning inom landet. RSV anser dock att, om det i efterhand kan konstateras att båten verkligen förts ut ur landet, transaktionen bör kunna likställas med export med rätt för säljaren att i efterhand minska sin utgående skatt vid redovisningen för mervärdeskatt med det skatte— belopp som han har att redovisa för transaktionen. Som förut— sättningar härför gäller följande.

1. Köparen skall vara utländsk medborgare och bosatt i utlandet. 2. Säljaren skall på utfärdad faktura ange beloppet av

den mervärdeskatt som belöper på försäljningen, köpa— rens nationalitet, fullständiga namn och adress i hem— landet samt passnummer enligt uppvisat pass.

3. Säljaren skall inom sex månader från leveransdagen ha mottagit handling som visar att båten anmälts till utländsk tullmyndighet.

Den mervärdeskatt som redovisats för försäljningen får dras av från den utgående mervärdeskatten för den redovisnings— period då handling enligt punkt 3 mottagits. Sker detta under samma redovisningsperiod som försäljningen får kvitt— ning ske.

Ett särskilt förfarande har tillämpats för att möjliggöra skattefri försäljning till utomnordiska turister och andra utom Norden bosatta personer som vid tillfällig vistelse i Sverige inköpt varor vilka medförts som resgods vid utresa. Förfarandet har av praktiska skäl fått begränsas till att

gälla utresa med fartyg eller flyg.

För skattefri försäljning till fartygspassagerare gäller följande. Av faktura, paragonnota eller dylikt skall fram— gå kundens namn och adress och vilket fartyg vederbörande reser med. Säljaren skall leverera varan ombord på fartyget och ansvarig befälsperson (styrman, intendent eller liknan— de) skall på fakturan eller notan intyga att haimottagit varan ombord på fartyget och förbinda sig att ej utlämna

varan till kunden förrän fartyget lämnat svensk hamn.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1979/80:57 42

För skattefri försäljning till flygpassagerare gäller följande. Av faktura, paragonnota eller dylikt skall framgå kundens namn, adress, vilket plan kunden skall resa med (flygbolagets namn, planets avgångsdag och tid). Säljaren skall antingen själv eller genom Speditör över- lämna varan till kunden vid utcheckningen på flygplat— sen och intyga att så skett. Säljaren bör också om möj— ligt ha utförselanmälan påstämplad av tullen. Är detta inte möjligt bör i första fallet resan till flygplatsen i förekommande fall styrkas med kvitto eller om eget fordon använts, genom bestyrkande av anställd. I andra

fallet bestyrks transporten genom speditionsnota.

Vidare kan nämnas att försäljning till personer som skall avflytta till utlandet kan betraktas som export om flytt— ningen till utlandet sker under medverkan av särskilt företag, t.ex. en Speditör. Två alternativa metoder kan tillämpas. Enligt det ena lämnar säljaren varan till spe— ditören. Denne ger säljaren ett intyg varav skall fram— gå säljarens och köparens namn och adress, vilken vara som mottagits samt en försäkran från speditören att varan skall exporteras och överlämnas till köparen först i namngivet land. Speditören skall med fraktsedel e.d. kunna styrka utförseln om så påfordras. Enligt det andra alternativet köper speditören varan på uppdrag av kunden, betalar mervärdeskatt och drar av skatten som ingående skatt i sin redovisning. Speditören fakturerar kunden, anger på fakturan vart varan levereras och debiterar ej mervärdeskatt. Speditören skall med fraktsedel eller

dylikt kunna styrka att varan exporterats. 2.3 Beskattning av varor i resandetrafik

Mot bakgrund av de särskilda förhållanden som råder i fråga om gränshandeln inom Norden tillsattes den inledningsvis omnämnda ämbetsmannagruppen med uppdrag att utreda beskattningen av varor i resandetrafik. Äm— betsmannagruppen har i sin slutrapport anfört bl.a.

följande.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1979/80:57 43

Vid export utgår som regel inte mervärdeskatt i Danmark, Norge och Sverige eller omsättningsskatt i Finland. Varuförsäljning inom landet till resande som avser att själv ta med sig varan ut ur landet räknas normalt inte som exportförsäljning. Från denna princip har man emellertid gjort vissa undantag, t.ex. i Danmark, Norge och Sverige när säljaren levererar varan till köparen i avgångshallen på flygplatser med utrikestrafik eller till ansvarig person ombord på fartyg i utrikestrafik. I Finland kan affärsidkare leverera varan skattefritt vid landgränsen till utländska resande. Det danska regelsystemet förbjuder dock skattefri försäljning till medborgare bosatta i Finland, Norge eller Sverige, såvida varorna medförs som resgods.

På vissa flygplatser i Norden finns butiker i vilka obe— skattade tobaksvaror och alkoholdrycker får säljas till re- sande med destination till annat land, s.k. tax-free shops. På Arlanda flygplats i Stockholm och Landvetter flygplats i Göteborg har etablerats butiker som säljer andra varor utan mervärdeskatt till resande bosatta utom Norden.

Ämbetsmannagruppen har i enlighet med sitt mandat endast behandlat försäljning till resande av varor som avses att tullklareras i samband med utresan ur landet, dvs. den re— sandes handbagage och resgods.

Gruppen konstaterar att problem har uppstått, särskilt i gränshandeln, till följd av att de nordiska länderna till— lämpar olika bestämmelser om skattebefrielse vid försälj— ning av varor till resande bosatta i annat land och om in— försel av skattefri reseutrustning. De skilda regelsystemen har lett till att vissa inköp inte belastas med någon kon— sumtionsskatt vare sig i inköpslandet eller införsellandet. Ett bibehållande av olikheterna skulle kunna leda till att man i gränstrakterna kan få helt skattefria zoner. En sådan utveckling är enligt gruppens mening inte önskvärd. Utgångs— punkten för de fortsatta diskussionerna har därför varit att i princip alla varor skall belastas med antingen inköps— landets eller införsellandets konsumtionsskatt och att det inte skall vara möjligt att genom internordiska resor undgå denna beskattning.

Ämbetsmannagruppen har mot bakgrund av att skattenivåerna i de nordiska länderna i stort sett är lika funnit att över— vägande skäl, inte minst administrativa fördelar, talar för att denna beskattning i princip bör ske i inköpslandet. Skatt skall därför utgå vid försäljning av vara till person bosatt i annat nordiskt land såvida köparen avser att själv föra ut varan vid utresan. Självfallet skall detta inte kunna kring— gås genom att den inköpta varan av säljaren utförseldekla— reras och därefter överlämnas till köparen i omedelbar an— slutning till utresan.

För att undvika dubbelbeskattning har gruppen vidare enats om regler som under vissa förutsättningar tillåter inköps— landet att avstå från att beskatta en vara som har införts till annat nordiskt land och beskattas där. En sådan dubbel— beskattning kan undanröjas på det sättet att säljaren får

• Sida 44
•  Original

Prop. 1979/80:57 44

behandla försäljning som en exporttransaktion, om han kan förete tullräkning eller annan handling som visar att varan i omedelbar anslutning till försäljningen har in— förts till annat nordiskt land och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt enagtsvid införseln. Ambetsmannagruppen är enig om att detta förfarande skall få tillämpas endast om försäljningsvärdet exklusive skatt utgör minst 1 000 kr. eller 1 000 mk. per vara. Varje land har dock rätt att fastställa ett högre försäljningsvärde. Med vara bör vidare förstås en grupp av varor som normalt utgör en helhet.

Ämbetsmannagruppen har vidare enats om att bestämmelserna om skatter vid utförsel av varor i resandetrafiken bör harmoniseras endast vad avser försäljningar till personer bosatta i Norden. Varje land får fritt utforma regler för skattekonsekvenser vid försäljning till personer som är bosatta utom Norden.

Med den nu föreslagna ordningen bör garantier skapas för att skattereglerna varken stimulerar eller försvårar en gränshandel som redan förekommer och som inte kan an— ses olämplig. Skatt kommer under alla förhållanden att utgå för alla förvärv för slutlig konsumtion antingen i inköpslandet eller i konsumtionslandet. Dagligvaror och andra varor av mindre värde beskattas endast i inköps— landet och varor av större värde i det land där den slut— liga konsumtionen sker.

Ämbetsmannagruppen är vidare enig om att det inte skall vara tillåtet att i butik på flynnats sälja andra skatte— pliktiga varor än tobaksvaror och alkoholdrycker utan att mervärdeskatt eller annan skatt eller avgift utgår. Denna del av överenskommelsen gäller all försäljning på flyg— plats, dvs. även försäljning till icke nordiska med— borgare.

Till rapporten finns fogad ett förslag till överenskommelse att gälla för Danmark, Finland, Norge och Sverige. För— slaget till överenskommelsen har i nu aktuella delar följande lydelse:

Artikel 1

Vara som en person, bosatt i Danmark, Finland, Norge eller Sverige, inköper i något annat av dessa länder för att vid utresa medtagas som resgods skall i inköpslandet påläggas de skatter och avgifter som utgår i samband med tillverk— ning och försäljning inom landet. Har varan i omedelbar an— slutning till försäljningen av köparen införts i annat av nämnda länder och har mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt utgått vid införseln, får försäljningen anses ha skett genom export. Som förutsättning härför gäller att säljaren kan styrka att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts i införsellandet och att varan har ett inköpspris exklusive skatt om minst

• Sida 45
•  Original

Prop. 1979/80:57 45

1 000 kr. i Danmark, Norge och Sverige eller 1 000 mk. i Finland.

Med vara avses i denna överenskommelse även en grupp av varor, som normalt utgör en helhet.

Artikel 2 Vara anses bli medtagen som resgods om den

1. medförs i samma transportmedel med vilket den resande reser ut ur inköpslandet, eller

2. medförs av den resande utan transportmedel, eller

3. genom säljarens försorg transporteras till inköps— landets landgräns för att där utlämnas till resan— den, eller

4. levereras på annat sätt som är jämförligt med de som avses i punkt 1, 2 eller 3.

Artikel 3

På flygplats får icke till resande skattefritt säljas andra varor än alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror oberoende av var den resande är bosatt.

Bestämmelserna i artikel 1 skall icke tillämpas på alko— holhaltiga drycker eller tobaksvaror som har inköpts skattefritt på flygplats.

2.4 Särskilt yrkande

I skrivelse till mervärdeskatteutredningen har Grafiska Industriförbundet föreslagit att gällande undantag från skatteplikt för annonsering eller annan reklam för ut— ländsk uppdragsgivares räkning (11 S 5) bör utvidgas till att omfatta framställning och distribution av reklammate— rial för sådana uppdragsgivare. Framställningen synes i första hand avse reklamtrycksaker. Förbundet uppger att vissa tryckerier misstolkat bestämmelserna och därför

underlåtit att ta ut skatt på framställda trycksaker åt utländska kunder.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1979/80:57 46

2.5 Utredningens överväganden och förslag

Som framgår av lämnad redogörelse föreligger särskilda problem i fråga om tillämpningen av exportbestämmelserna för vissa delar av den gränshandel som förekommer mellan de nordiska länderna. Detsamma gäller i fråga om den skattemässiga synen på försäljning av varor till utländ— ska turister och andra privatpersoner vid tillfällig vistelse här i landet, i de fall varorna medförs av köparen vid utresa ur landet. Riktigheten i medgivanden som vissa beskattningsmyndigheter lämnat om skattefri varuförsäljning i transithall på flygplats till ut—

ländska resenärer vid utresa har satts i fråga.

Det är mot denna bakgrund som den nordiska ämbetsmanna— gruppens förslag till överenskommelse för Danmark, Fin—

land, Norge och Sverige skall ses.

Vi anser att det av ämbetsmannagruppen utarbetade för* slaget på ett enkelt och i materiellt hänseende tillfreds— ställande sätt kan förväntas undanröja de svårigheter och den bristande likformighet som sedan länge rått i beskattningen av den nordiska gränshandeln. Den för— ordade beskattningstekniken bör också kunna förhindra skattefri konsumtion av varor som inköps i gränshandeln. Vi anser det värdefullt att man enats om att skatten i princip alltid skall tas ut i säljarlandet och att denna beskattning kan efterges först när säljaren erhållit skriftligt bevis om att varan införtullats och i sam— band därmed beskattats i införsellandet. En sådan ord- ning bör innebära stora fördelar från kontrollsynpunkt. Även för skattskyldiga som bedriver gränshandel måste överenskommelsen innebära avsevärda lättnader från re- dovisningssynpunkt. Förslaget om att säljaren skall få behandla viss varuförsäljning som export först när försäljningspriset exkl. skatt överstiger 1 000 kr.

bör betyda avsevärda praktiska fördelar. Handeln med dagligvaror, enklare hushållsutrustning samt textil—

och konfektionsvaror bör i princip bli problemfri.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1979/80:57 47

Detsamma gäller handeln med vanlig utrustning för hobby och fritid. Skatt kommer regelmässigt att utgå i säljar— landet och inköpta varor kommer i regel att'kunna tas in i införsellandet utan skatt.

Den prisgräns om 1 000 kr., som enligt förslaget till överenskommelse skall gälla för eftergift av skatt i in- köpslandet mot att skatt erlagts vid införseln i hem— landet,förutsätter att utförseln till sistnämnda land

sker i omedelbar anslutning till leveransen av varan. En strikt tillämpning av en sådan bestämmelse skulle närmast innebära att återresan till hemlandet måste ske omedelbart efter det transaktionen ägt rum. Vi vill ifrågasätta en

sådan innebörd av förslaget i denna punkt av både materi— ella och praktiska skäl. Avser ett förvärv t.ex. kapital—

varor med lång livslängd bör det kunna accepteras, att någon tid får förflyta mellan det inköpet sker och en be— skattning i samband med inresan i hemlandet vidtas. För

egen del skulle vi därför vilja tolka förslaget i överens- kommelsen så att det bör vara tillfyllest om utresan från

inköpslandet sker i nära anslutning till varuleveransen.

Gränsvärdet 1 000 kr. exkl. skatt skall enligt förslaget

till överenskommelse även gälla en grupp av varor som

normalt utgör en helhet. Något närmare klargörande uttalande

om vad som skall avses med en sådan helhet har inte gjorts. Vi anser att med den målsättning som präglar överenskommel—

sen begreppet vara som utgör en helhet bör kunna ges en

relativt generös tolkning. I enlighet härmed bör enligt vår uppfattning som en helhet kunna betraktas exempelvis byggnadsmaterial som en köpare samtidigt inköpt hos en säljare och därefter med egen bil transporterar i en last för samtidig införtullning i hemlandet. Detsamma bör gälla t.ex. en musikanläggning som består av olika delar, en soffgrupp, badrumsutrustning i form av badkar, tvättställ m.m. och köksutrustning i form av köksskåp, kylskåp, frys, spis och diskmaskin. Som en helhet bör däremot inte kunna anses exempelvis olika livsmedelsvaror, olika klädesplagg

eller flera exemplar av en sorts klädesplagg.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1979/80157 48

Artikel 3 i överenskommelsen behandlar varuförsäljning på flygplats. Detta bör enligt vår uppfattning ges den innebörden att försäljning över disk eller motsvarande på flygplats till utländska eller i utlandet bosatta resenärer inte skall kunna ske skattefritt i vidare mån än som följer av bestämmelserna om försäljning av alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror i exportbutik (5.k. tax free shop). Om en resenär hos säljare på flygplats in- köperxnua för senare leverans på plats inom annat lands tullområde är det fråga om export enligt ML:s allmän— na bestämmelser. Detta bör gälla även enligt den före— slagna överenskommelsen och således även om betalning— en erläggs till säljaren på flygplatsen.

Innan vi övergår till att behandla de lagbestämmelser som krävs för ett genomförande av den föreslagna nor— diska överenskommelsen vill vi anlägga några princi— piella synpunkter på det skattemässiga exportbegreppet. I anslutning härtill lägger vi fram förslag om ändring— ar i den rent lagtekniska beskrivningen av vad som i

mervärdeskattehänseende skall räknas som export.

I allt väsentligt synes nu gällande bestämmelser om vad som skall räknas som export ge det resultat var— till skattesystemet syftar, nämligen en beskattning

av all konsumtion av skattepliktiga varor och tjänster inom landet och en fullständig skattebefrielse för vad som tillhandahålls genom export. Vi vill särskilt fram- hålla att man inom den europeiska gemenskapen (EG)

i det sjätte direktivet av den 17 maj 1977 enats om beskattningsregler hos medlemsstaterna där samma prin— ciper upprätthålls. Rent tekniskt ges dock medlems— staterna möjligheter att efter eget val medge utländ— ska köpare restitution av erlagd skatt i stället för skattefrihet för mottagna leveranser. En sådan ordning har vi inte funnit anledning att ta upp till diskussion vad gäller den svenska mervärdeskatten.

Vi anser att principen om teknisk skattskyldighet för

vad som omsätts genom export ger såväl berörda skatt—

• Sida 49
•  Original

Prop. 1979/80:57 49

skyldiga som beskattningsmyndigheter minsta möjliga admi— nistrativa olägenheter utan att man för den skull behöver

eftersätta skattekontrollen.

Vi har emellertid funnit att ML i några speciella fall

i sin nuvarande utformning kan leda till att prestationer som tillhandahålls utländska köpare eller uppdragsgivare träffas av svensk skatt trots att, om motsvarande förvärv gjorts av skattskyldig köpare, rätt till avdrag för in— gående skatt skulle ha förelegat. Beskattningsreglerna kan därför i åsyftade fall sägas ge upphov till kumula— tiva effekter och bristande neutralitet. Prestationer som förvärvats för utländsk konsumtion skall i princip inte

belastas med svensk mervärdeskatt.

Vi anser också att gällande bestämmelser inte på ett helt entydigt sätt beskriver hur den verksamhet svenska före— tagare bedriver i utlandet i vissa fall skall behandlas

i mervärdeskattehänseende.

Som framgår av den tidigare redogörelsen för gällande bestämmelser anges i punkt 4 av anvisningarna till 2 5 vad som skall anses som omsättning genom export. I 11 5 jämte anvisningarna till denna paragraf undantas från skatteplikt vissa tjänster åt utländsk uppdragsgivare. Vi anser att man med fördel bör kunna ersätta dessa undantagsbestämmelser med bestämmelser som hänför tran— saktionerna till skattefri export. Med ett sådant syn- sätt bör lagen rent systematiskt vinna på att samt— liga exportbestämmelser sammanförs i en ny paragraf. Vi föreslår att detta sker i en ny 2 a 5.

Som en allmän huvudregel bör i första stycket av denna nya paragraf anges att med export förstås att vara leve— reras eller att tjänst tillhandahålls utom landet. Av

en sådan bestämmelse följer att svenska företagare blir skattskyldiga även för all utom landet bedriven verksam— het i den mån verksamheten enligt 2 5 och punkt 1 av an-

visningarna till 2 S är att anse som yrkesmässig, dvs. om

• Sida 50
•  Original

Prop. 1979/80:57 50

inkomsten av utlandsverksamheten utgör skattepliktig in— täkt enligt KL. Den föreslagna huvudregeln innebär en inte oväsentlig utvidgning av den tekniska skattskyldigheten i förhållande till vad som nu gäller. Enligt ett av RSN med— delat förhandsbesked (RSN 1969:49.2) har försäljning av ut- om landet inköpta varor vilka försålts innan de införtul— lats inte ansetts utgöra sådan omsättning för vilken skatt— skyldighet föreligger. Enligt vårt förslag kommer skattskyl- dighet att föreligga för alla varuleveranser som sker utom landet i den mån försäljningen sker i yrkesmässig verksamhet som bedrivs av företag här i landet. Företagets avdragsrätt kommer därigenom att bli obegränsad och omfatta även ingående (svensk) mervärdeskatt som är att hänföra till transaktioner som faller helt utom Sverige, t.ex. leveranser från en ut— ländsk ort till annan sådan ort. Försäljning av varor under utrikes transport, s.k. flytande last, kommer också att lik— ställas med export.

Enligt de föreslagna bestämmelserna i första stycket av den nya 2 a 5 kommer vidare alla transporter som svenska rederier utför av gods mellan utrikes hamnar och de svenska flygföretagens varutransporter mellan utrikes flygplatser att omfattas av den tekniska skattskyldigheten. Det kan heller interådarågon hakan om att av svenska företagare utomlands bedriven bygg— nads— och anläggningsverksamhet skall räknas som ex— port. Motsvarande gäller montagearbeten eller annan tjänst på maskiner eller annan lös egendom som ut— förs utomlands hos uppdragsgivaren. I den mån svenska företagare utför avverkning, virkestran— sporter o. dyl. utomlands medför även sådan verksam— het teknisk skattskyldighet ned obeskuren rätt till avdrag för skatt på inom landet gjorda förvärv för verk—

samheten.

Liksom nu bör även vissa varuleveranser som görs inom landet kunna likställas med export. Bestäm- melserna, som nu finns intagna i punkt 4 av anvis—

ningarna till 2 S, bör överföras till andra stycket

• Sida 51
•  Original

Prop. 1979/80:57 51

av den nya 2 a 5. För tydlighetens skull har de varuleve— ranser som skall anses likställda med export där räknats

upp i sex särskilda punkter.

Även tjänster som utförs inom landet för utländsk upp— dragsgivares räkning kan i många fall vara direkt av- sedda för konsumtion utomlands. Dettmr ansetts princi— piellt felaktigtatt sådana tjänster belastas med svensk mervärdeskatt. Rent lagtekniskt har detta tillgodosetts på så sätt att vissa tjänster enligt punkt 4 av anvis— ningarna till 2 S räknas som export medan andra enligt 11 5 undantagits från skatteplikt med de begränsningar och förtydliganden som framgår av anvisningarna till

11 5.

Vi har i vårt förslag sammanfört dessa tjänster i tredje stycket av den nya 2 a 5 och där i tio särskilda punkter angett de tjänster som skall anses omsatta genom

export.

Enligt nu gällande lydelse av 11 5 1 undantas från skatteplikt sådan tjänst enligt 10 5 första stycket 1 som avser vara vilken införs till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet av den som ombesörjt prestationen. Det har gjorts gällande att bestämmelsen skulle kunna ges den tolkningen att uthyrningstjänst skulle vara skattefri om den tillhandahålls av utländskt leasingföretag som låter införa Varan till landet enbart för uthyrning för att därefter åter utföra varan ur landet. Det kan dock hävdas att det i sådana fall är fråga om en av det utländska företaget inom landet bedriven verksam- het som enligt punkt 1 första stycket av anvisning— arna till 2 5 skall anses som yrkesmässig och som där— för skall medföra skattskyldighet. I förtydligande syfte föreslår vi därför att det klart anges, att ut—

hyrning här i landet av en för detta ändamål införd

• Sida 52
•  Original

Prop. 1979/80:57 52

vara inte kan hänföras till export (2 a 5 tredje styck— et 2 i vårt författningsförslag).

Som framgår av den återgivna lydelsen av 11 S 1 gäller undantaget från skatteplikt endast i det fall den som utfört tjänst på vara själv ombesörjer utförseln av varan efter fullgjord prestation. Detta särskilda vill— kor för skattefriheten har i många fall vållat kompli— kationer för exempelvis svenska legotillverkare eller för företag som utför reparationer av inventarier och annat då uppdragsgivaren är utländsk företagare. En— ligt lagtexten blir undantaget inte tillämpligt i de fall uppdragsgivaren själv hämtar varan hos uppdrags— tagaren med eget transportmedel eller med av honom an— litad fraktförare. Även i dylika fall bör tjänsten givetvis kunna utföras skattefritt. Ändring i enlig— het härmed har därför gjorts i vårt förslag. I övrigt överensstämmer tredje stycket 1—9 i vårt förslag till

2 a 5 med nuvarande bestämmelser.

I tredje stycket 10 föreslår vi en ny bestämmelse som innebär att även annan tjänst än sådan som anges i 1—9 skall kunna anses tillhandahållen genom export. Av lag— förslaget framgår att det gäller såian tjänst som visserligen utförs inom landet men där resultatet av tjänsten redovisas för utländsk uppdragsgivare endast

i form av rapport, protokoll eller liknande. En sådan bestämmelse bör även kunna täcka in exempelvis alla datatjänster som utförs i Sverige för utländsk upp— dragsgivares räkning, men där resultatet av data— tjänsten tillhandahålls beställaren i utlandet endast i form av utskrivna produkter. RSN har också i ett för— handsbesked funnit att redan nu gällande bestämmelser medger att sådana tillhandahållanden skall anses om- satta genom export (RSN II 1970:73.4).

• Sida 53
•  Original

Prop. 1979/80:57 53

Som en allmän princip för nu gällande undantag från skatte- plikt för tjänst åt utländsk uppdragsgivare gäller att tjänsten skall avse verksamhet som uppdragsgivaren bedri— ver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet. Bakgrunden härtill är att det endast torde vara i sådana fall som svensk beskatt— ning av den tillhandahållna tjänsten skulle kunna inne— bära en faktisk dubbelbeskattning för beställaren. Någon beskattning i beställarens hemland av den i Sveriges ut— förda tjänsten skulle i regel knappast kunna komma i— fråga. Däremot saknar den utländske företagaren avdrags— rätt vid skatteredovisningen i sitt hemland för svensk mervärdeskatt. Det är därför endast i dessa fall som skattefrihet för den i Sverige utförda prestationen

måste skapas med syfte enbart att av neutralitets—

skäl undanröja en kumulativ beskattningseffekt. Be- stämmelser härom föreslås införda i anvisningarna till

2 a 5.

I ett fjärde stycke till den föreslagna 2 a 5 har in— tagits de bestämmelser i punkt 4 av anvisningarna till 2 5 som avser varuleverans eller reparation som till— handahålls utländsk företagare, som inte är skattskyl—

dig, inom ramen för ett av denne gjort garantiåtagande.

I ett femte stycke i den nya 2 a 5 har enligt vårt förslag

intagits de bestämmelser i punkt 4 av anvisningarna till

2 S som behandlar reparation av utländska lastbilar och

släpvagnar i anslutning till fordonens användning för yrkesmässiga transporter här i landet.

Genom föreslagna bestämmelser i ett sjätte stycke jämte an— visningar godtas en sedan länge på många håll tillämpad praxis, främst vad gäller varuförsäljning till utländska turister som själva medför vara vid utresa ur landet. En— ligt förslaget skall sådana försäljningar kunna på vissa villkor anses som export, dock med ett generellt undantag

för försäljning av vara på flygplats och särskilda regler

• Sida 54
•  Original

Prop. 1979/80:57 54

för försäljning till personer bosatta i Danmark, Finland eller Norge. Förslaget går ut på att säljaren i efterhand får som export räkna sådan varuförsäljning vid vilken va- ran av köparen medförts vid utresa ur landet eller inresa till annat land under förutsättning att köparen är stadig— varande bosatt i annat land, att varan i omedelbar anslut— ning till leveransen skall ha utförts ur landet och att säljaren i sina räkenskaper har handling som styrker för— hållandet. En av utländsk tullmyndighet styrkt tulldekla- ration, om införsel i annat land, bör utan vidare kunna godtas som bevis. Detsamma bör gälla om styrmanskvitto enligt vilket vara avlämnats ombord påfartyg i utrikes fart för passagerares eller besättningsmedlems räkning. Även andra former av intyg eller bevis om utförsel bör kunna godtas. Någon detaljreglering i lagen synes därför inte vara lämplig. Det bör i stället kunna få ankomma på RSV att följa utvecklingen och lämna anvisningar om den

bevisning som skall kunna godtagas.

Vi föreslår vidare att det i anvisningarna till 2 a 5

i ett tredje stycke tas in de bestämmelser som i enlig— het med den föreslagna nordiska överenskommelsen för— hindrar skattefri försäljning på flygplats till utländska resenärer från annat försäljningsställe än exportbutik en- ligt 27 5 tullagen (1973:670).

I ett fjärde scxme av anvisningarna föreslår vi slut— ligen att de särskilda begränsningar tas in som enligt den föreslagna överenskommelsen skall gälla i fråga om möjligheterna för skattefrihet för varor som köpare bo— satta i Danmark, Finland eller Norge medfört vid utresa

från Sverige.

Avslutningsvis vill vi ta upp det yrkande som Grafiska Industriförbundet fört fram i den tidigare ovannämnda

skrivelsen till utredningen (se avsnitt 2.4).

• Sida 55
•  Original

Prop. 1979/80:57 55

Enligt vår uppfattning går den svenska mervärdeskatte— lagstiftningen de utländska företagens och därmed deras svenska leverantörers och uppdragstagares intressen långt till mötes i fråga om skattefrihet för prestationer som

förvärvas för i utlandet bedriven verksamhet.

När det gäller sådan skattefrihet för varor skall det dock regelmässigt vara fråga om sådana som förs ut ur landet för utrikes konsumtion. Vi kan inte finna det motiverat att utvidga skattefriheten till att gälla en så svårpreciserad varugrupp som reklammaterial och alla de olika former för reklamdistribution som kan tänkas förekomma. Man torde inte heller kunna bortse från att skilda regler om vad som skall förstås med reklamvaror kan föreligga i svensk och utländsk skatterätt. Vi håll— er det också för sannolikt att utländska företagare som inte är skattskyldiga för här i landet bedriven verk— samhet knappast torde distribuera reklammaterial i nå— gon större utsträckning, om man inte företräds av gene— ralagent eller återförsäljare. Vi föreslår därför inte

några ändringar i ML med anledning av det framförda yrkandet.

De nu föreslagna ändringarna i mervärdeskattelagen om export bör träda i kraft så snart som möjligt. Med hän- syn till att reglerna om mervärdeskatt i den nordiska gränshandeln bör träda i kraft samtidigt i de nordiska länderna bör det få ankomma på regeringen att besluta

om ikraftträdandet. I likhet med vad som gällt vid tidi— gare ändringar bör äldre bestämmelser gälla i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan— det och i fråga om tillhandahållanden före ikraftträdan— det. Vidare bör särskilt föreskrivas att punkt 4 av över— gångsbestämmelserna till lagen (1979:304) om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha fortsatt giltighet.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1979/80:57 56

3 MERVÄRDESKATT PÅ KONSTVERK

3.1 Gällande bestämmelser m.m.

När mervärdeskatten infördes och avlöste den allmänna varu— skatten bibehölls oförändrat ett särskilt undantag från skatteplikt för konstverk, hänförliga till tulltaxenummer 99.01 - 99.03, dvs. målningar, etsningar, litografier och andra konstgrafiska blad samt skulpturer. Undantaget om— fattade endast konstnärernas försäljningar av egna sådana verk på annat sätt än butiksmässigt eller i samband med ut— ställning. I överensstämmelse med förslag som vi lade fram i vårt första delbetänkande (Ds Fi 1973:3) ändrades undan— tagsbestämmelserna fr.o.m. den 1 januari 1974 till att gälla konstverk av angivna slag som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo (Prop. 1973:163, SkU 1973:62, rskr 1973z350, SFS 1973:928). Genom dessa nya bestämmelser, som alltjämt gäller, infördes ett generellt undantag för konstnärernas försäljningar av egna verk i form av målningar, konstgra— fiska blad och skulpturer, i princip gällande även vid för— säljningar för upphovsmannens räkning. I praktiken innebär detta att någon skattskyldighet enligt ML inte föreligger för dessa konstnärer.

Vår behandling av frågan i 1973 års delbetänkande kan ses mot bakgrund av att det förekommit en livlig debatt i ämnet, inte minst i riksdagen. Denna hade också gett uttryck för

en positiv inställning till ett utvidgat undantag. Vårt för- slag innebar också en inte oväsentlig utvidgning, främst därigenom att även försäljningar i samband med utställningar undantogs från beskattning. Vårt förslag var dock motiverat av skattetekniska skäl och siktade till att undanröja de svårigheter i den praktiska tillämpningen som de då gällande bestämmelserna gett upphov till.

Vare sig vårt förslag eller regeringens proposition tog

sikte på någon utvidgning av det undantagna varuområdet.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1979/80:57 57

Denna fråga berördes dock i propositionen i anledning av att Föreningen Sveriges konsthantverkare och industriformgivare fört fram krav på en utvidgad skattefrihet. Föredragande depar- tementschefen avvisade detta yrkande och uttalade därvid att påtalade gränsdragningsproblem säkerligen inte skulle minska utan tvärtom bli andra och svårare om exempelvis textila Och

keramiska alster inrymdes under skattefriheten.

Under den tid som gått efter den ändring, som genomfördes med verkan från ingången av år 1974, har förnyade krav framförts om en utvidgning av undantaget för konstverk. Motionsyrkanden härom i riksdagen har dock avvisats. Även i andra sammanhang har frågan tagits upp. För oss har frågan aktualiserats genom att statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet för vårt beaktande överlämnat en skrivelse från Konstnärliga och litte— rära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) med hemställan om åt— gärder för ett genereIhue undantag för konst. Vid skrivelsen var fogat ett uttalande av Centralstyrelsen för konstnärernas riksförbund (KRO) av samma innebörd.

I detta sammanhang kan också nämnas att Konstfrämjandets riks— förbund till utredningen inkommit med en skrivelse med begäran

att vi skall behandla frågan om skattefrihet för förbundets försäljningar av konst.

3.2 Utländska bestämmelser

Bestämmelser om undantag för konstverk är inte något unikt för den svenska mervärdeskatten. Sådana undantag förekommer genom— gående i utländska mervärdeskatter. Vad våra grannländer be—

träffar kan konstateras att den danska mervärdeskatten har

samma undantag som den svenska. Det gäller således konstnärers försäljning av Bgna verk i form av målningar, konstgrafiska

blad och skulpturer, hänförliga till tulltaxenummer 99.01 - 99.03.

Den norska mervärdeskatten har ett vidsträcktare undantag. Från början omfattade det endast konstmålares och bildhugga—

res försäljningar av egna verk. Genom lagändring i februari

• Sida 58
•  Original

Prop. 1979/80:57 58

1972 ändrades undantaget till att omfatta konstnärs försäljning av egna verk, som är att hänföra till tull— taxenummer 99.01 — 99.03, dvs. målningar, konstgrafiska blad och skulpturer, eller som utgör sådan bildväv som nämns i anmärkningarna till tulltaxenummer 58.03. Undan— taget gäller även vid försäljning av mellanhand för kcstnärens räkning. Vidare äger bestämmelserna mot— smaande tillämpning vid import. Tulltaxenummer 58.03 omfattar handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt hand- broderade tapisserier (t.ex. med petit points eller

korsstygn), även i konfektionerade stycken.

3.3 Framförda yrkanden

De krav som i olika sammanhang framförts har i första hand gällt att de textila kostverken måtte inrymmas under undantaget från skatteplikt för konäwerk. Den tidigare omnämnda och till utredningen överlämnade skrivelsen från KLYS innehåller krav på ett mera långt— gående undantag och även ett konkret förslag till ut—

formning av undantaget.

KLYS uttalar inledningsvis i sin skrivelse att den gällande avgränsningen av undantaget för mystverk är både obegriplig och orättmätig och att en utvidg— ning av undantaget därför är motiverad. Som en bak— grund härför erinrar KLYS om att ett motionsyrkande vid 1974 års riksmöte om undantag även för textila konstverk avvisades av följande av skatteutskottet uttalade skäl (SkU 1974:62).

Beträffande vissa av de textila konstverken finner utskottet att de nu framförda undantagskraven är fullt förståeliga mot bakgrund av redan medgivna undantag för konst. Det synes emellertid inte finnas någon nu känd definition som skulle göra det möjligt att på ett gxkagbart sätt avgränsa textilkonsten från liknande kmnmhantverksprodukter. Undantag av denna art skulle alltså leda till subtila gränsdrag— ningsproblem, som man enligt utskottets mening såvitt möjligt bör undvika i all skattelagstiftning.

• Sida 59
•  Original

Prop. 1979/80:57 59

Av detta uttalande skulle man, framhåller KLYS, eventuellt kunna dra den slutsatsen att det inte skulle finnas något skäl för att motsätta sig en utvidgad skattefrihet, om en användbar definition för textilkonsten kunde åstadkommas. Detta kan dock enligt KLYS inte ske med den tillämpade tek- niken att utnyttja tulltaxans varuklassificering. En anknyt— ning av ett undantag för textilkonst till tulltaxenummer 58.03 avvisas bl.a. för att det skulle bli för snävt. Efter mönster från den teknik som tillämpats i fråga om undantaget för läkemedel enligt 8 5 3 ML för KLYS i stället fram möjlig— heten att få till stånd en lämplig avgränsning av undantaget med stöd av den definition på konstverk som finns i 1 5 lagen

(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

verk.

I nämnda paragraf anges att den som skapat ett litterärt

och konstnärligt verk har upphovsrätt till verket, vare

sig det utgör skönlitterär eller beskrivande framställning, skrift eller tal, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk eller alster av bildkonst, byggnadskonst eller brukskonst eller kommit till uttryck på annat sätt. Till litterärt verk hänförs även karta, liksom annat i teckning, grafik eller i

plastisk form utfört verk av beskrivande art.

Enligt dessa bestämmelser måste, poängterar KLYS, en produkt vara ett verk för att åtnjuta skydd och ensamrätt för upphovs- mannen att ekonomiskt exploatera det. För att vara ett verk fordras dessutom viss originalitet, s.k. verkshöjd. Såväl rättspraxis som den juridiska litteraturen på området torde, enligt KLYS, ge tillräckligt besked för att definitionen skall kunna användas även i mervärdeskattehänseende. Undan— taget i 8 S 8 ML skulle då kunna utformas att gälla sådant alster av bildkonst och brukskonst, som avses i 1 5 lagen

om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, när konstverket äges av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Utanför undantaget skulle därmed falla alla produkter som

i dag är hänvisade till skydd efter registrering enligt

• Sida 60
•  Original

Prop. 1979/80:57 60

1970 års mönsterlag, dvs. förebilder för varors utseende.

Genom att även medtaga brukskonst skulle, påpekar KLYS, vissa produkter som har en praktisk användning omfattas av undantaget. Detta betyder dock inte att massproducerade eller industriellt tillverkade varor skulle bli skatte— fria. Sådan tillverkning sker normalt inte genom konst— närens försorg och varorna är därmed inte i konstnärens ägo. KLYS framhåller dessutom att, om tveksamhet skulle uppstå beträffande en produkts egenskap av upphovsrätts— ligt verk, det finns ett lämpligt sakkunnigorgan att vända sig till, nämligen Svensk Forms Opinionsnämnd, tidigare Svenska Slöjdföreningens Opinionsnämnd. Här

finns en lång erfarenhet om bedömningar av upphovsrätt.

KLYS menar att ett på nu angivet sätt utformat undantag skulle innebära ett minimum av tillämpningssvårigheter. Skulle man emellertid känna tveksamhet inför ett undan— tag för föremål som åtminstone delvis är avsedda för praktiskt bruk kan undantaget begränsas till endast bildkonst. Som vägledning för den gränsdragning som i så fall måste göras mellan bildkonst och brukskonst hän— visar KLYS till vad som anförts bl.a. i förarbetena till mönsterskyddslagen (SOU 1965:61) och upphovsrättslagen (SOU 1956:25). Med hänsyn till kravet att konstnären

för skattefrihet skall äga verket, torde enligt KLYS tveksamhet kunna uppstå i så få fall:..att det administrativa arbete och den juridiska prövning, som därvid skulle

uppkomma, torde kunna accepteras.

KLYS skrivelse utmynnar i en hemställan att regeringen förelägger riksdagen förslag till ändring av undantags— bestämmelserna för konst i enlighet med vad som fram- förts i skrivelsen med ett andrahandsyrkande om ett till verk av bildkonst begränsat undantag. — Det vid skrivelsen fogade uttalandet av KRO:s centralstyrelse innehåller kritiska synpunkter på den nu gällande av— gränsningen och utmynnar i krav på undantag för alla

slag av bildkonst enligt upphovsrättslagens definition.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1979/80:57 61

Konstfrämjandets riksförbund framhåller i den till utred— ningen ingivna skrivelsen att förbundet, som bland sina medlemmar har fackliga och andra centrala organisationer, tillkom för att främja intresset för bildkonst, bl.a. genom utgivning av god konst till låga priser. Härför an— litas av en särskild urvalsnämnd utsedda konstnärer, som mot arvode enligt fastställd taxa utför serier av litogra— fier, träsnitt, etsningar e.d. Konstnärerna arbetar fram provtryck och färdiga tryckformar, varefter upplagorna på förbundets bekostnad trycks i samarbete med konstnärerna på särskilda verkstäder. Förutom arvode betalar förbundet sociala kostnader. Härigenom knyts konstnärerna till för— bundet på ett sätt som kan anses jämförbart med anställ—

ning.

Förbundet framhåller vidare att verksamheten inte drivs av försäljningsintresse utan av bildnings— och kulturpolitiska motiv. Statliga bidrag utgår men försäljningsintäkter

krävs för att verksamheten skall finansieras. Försäljning— en är belagd med mervärdeskatt och detta har, konstaterar förbundet, medfört inte endast en hård belastning på pri— serna utan också en besvärlig konkurrenssituation. De konst— närer som anlitas kan själva sälja sina verk utan mervärde— skatt och detta gäller även vid försäljning i kommission för konstnärens räkning i den privata konsthandeln. Vidare är

auktionsförsäljningar fria från mervärdeskatt.

Förbundet anger att för verksamhetsåret 1977/78 redovisades utgående mervärdeskatt med 1 574 068 kr. och ingående skatt med 908 480 kr. Till staten inlevererades således 665 588 kr. För samma år utgick statsbidrag med 3 050 000 kr.

För att kunna arbeta under lika kostnadsmässiga villkor bör, menar förbundet, dess försäljning av konst undantas från mervärdeskatt. Som skäl härför åberopas också, att verksam— heten bedrivs som ideell förening utan vinstintresse och att den är kulturpolitiskt motiverad och att av denna anled— ning bidrag erhålls från det allmänna. Skrivelsen utmynnar i

en hemställan att utredningen tar upp frågan om undantag

• Sida 62
•  Original

Prop. 1979/80:57 62

från mervärdeskatt för förbundets försäljning av konst. 3.4 Utredningens överväganden och förslag

Genom den utformning som undantaget från skatteplikt för konstverk fick genom 1973 års författningsändring undan— röjdes olika tidigare konstaterade tillämpningssvårigheter och vad vi kunnat finna har några nya skattetekniska pro— blem inte uppkommit. Undantaget innebär ju också i reali— teten att konstnärer, som framställer målningar, konstgra— fiska blad och skulpturer, helt ställts utanför ML:s be— stämmelser om skattskyldighet och redovisningsskyldighet.

Vid tillkomsten av de nämnda och ännu gällande bestämmelser— na avvisades krav på en utvidgning av undantagets omfatt— ning. Skälen härför var skattetekniska. Man befarade att undantag även för t.ex. textila konstverk skulle leda till nya och besvärliga gränsdragningsproblem och tillämpnings— svårigheter. Vi har tidigare i olika sammanhang anfört så— dana argument mot att föreslå åtgärder som innebär avsteg från de allmänna reglerna, eftersom särregleringar erfaren-

hetsmässigt leder till praktiska problem i tillämpningen.

Skattetekniska skäl kan inte åberopas för en utvidgning av undantaget för konstverk. Mot detta står emellertid att det med fog kan hävdas att den gällande avgränsningen av undantaget uma är &%ligzmotiverad. Av detta skäl har vi sett det som vår uppgift att söka finna en lösning som utan alltför besvärande tillämpningsproblem erbjuder en

bättre likställighet i beskattningen.

Av den lämnade redogörelsen framgår att det föreligger

en betydande uniformitetpå denna punkt i de nordiska mer— värdeskattesystemen. Skillnaden består egentligen endast däri, att den norska lagen innehåller undantag för bild— väv, som omfattas av tulltaxenummer 58.03, utöver de undan— tag som i övrigt samfällt gäller för målningar, grafik och skulpturer, hänförliga till tulltaxenummer 99.01—99.03. RIKS

avvisar som tidigare redovisats en anknytning av ett undantag för

• Sida 63
•  Original

Prop. 1979/80:57 63

textila konstverk till tulltaxenummer 58.03 bl.a. av det skälet att vissa alster, som rimligen borde omfattas av

ett utvidgat undantag, hänförs till andra tulltaxenummer. Därför föreslår KLYS i stället att undantaget i dess hel-

het knyts till upphovsrättslagens definition av konstverk i form av såväl bildkonst som brukskonst. I andra hand

föreslås ett till bildkonst begränsat undantag.

Av olika skäl anser vi oss inte kunna ansluta oss till en sådan ändrad utformning av undantagsbestämmelserna. Första— handsyrkandet om undantag för både bildkonst och brukskonst går enligt vår mening för långt både materiellt sett och utifrån en rent skattemässig bedömning. Även om brukskonst omfattas av upphovsrätten rör det sig om alster som utfor— mats för att kunna användas praktiskt. Härmed har man att räkna med att det finns andra produkter som har samma prak— tiska funktion och som är skattepliktiga enligt ML. Redan detta förhållande talar mot att undanta brukskonst från skatteplikt. Härtill kommer att gränsdragningsproblemen liksom kravet eller behovet av individuella prövningar av skattepliksfrågan med all sannolikhet blir av betydligt större omfattning än om endast alster av bildkonst omfattas av undantaget. Vi anser därför att ett undantag från skatte- plikt i princip inte bör omfatta annat än vad som kan in— rymmas under begreppet bildkonst. En primär sådan gräns— dragning överensstämmer med KLYS andrahandsyrkande liksom

med vad som yrkats i uttalandet från KRO:s centralstyrelse.

Det gällande undantaget för målningar, grafik och skulp— turer har alltsedan det infördes under den allmänna varu— skattens tid varit knutet till tulltaxenummer 99.01 - 99.03. Som tidigare framhållits har undantaget efter 1973 års lagändring inte föranlett några särskilda praktiska problem enligt vad vi har erfarit. Vi anser att detta är väsentligt och ett bärande skäl mot att ersätta de bestäm— melser som reglerar nu gällande undantag med andra som är mindre precisa och därmed ägnade att skapa nya problem i fråga om den praktiska tillämpningen av redan gällande

undantag. Därför anser vi att utformningen av detta undan—

• Sida 64
•  Original

Prop. 1979/80:57 64

tag bör bibehållas och en eventuell utvidgning ges formen av ett kompletterande tillägg.

Av frågans tidigare behandling framgår att det är de texti— la konstverken som man velat få in under undantaget från skatteplikt. Det längre gående undantaget i den norska mer— värdeskatten gäller också endast textilkonst (bildväv) som är att hänföra till tulltaxenummer 58.03. KLYS motsätter sig en sådan avgränsning av ett utvidgat undantag, främst av den anledningen att avgränsningen blir för snäv och utesluter vissa alster från ett berättigat undantag. Trots detta har vi ansett OSS böra stanna vid att förorda att

en utvidning av undantaget begränsas till sådana textila konstverk, som är hänförliga till tulltaxenummer 58.03

och som dessutom utgör verk av bildkonst som omfattas av upphovsrätt enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Även i fråga om denna ut— vidgning bör undantaget gälla verk som ägs av upphovs— mannen eller dennes dödsbo, dvs. i överensstämmelse med

vad som gäller för det nuvarande undantaget. Vår uppfatt— ning är att denna utformning av ett utvidgat undantag nöjaktigt uppfyller de krav på precisering som erfordras för den praktiska tillämpningen.

Vad därefter gäller yrkandet om skattefrihet från Konst— främjandets riksförbund har som skäl för en sådan åtgärd anförts bl.a. konkurrensmässiga nackdelar. Förbundet an— för att dess försäljningsverksamhet missgynnas av det för— hållandet att konstnärer, som förbundet själv anlitar,

kan sälja egna verk skattefritt, även genom förmedling. Vidare påpekas att auktionsförsäljningar av konst är skattefri. Hänsyn bör enligt förbundet också tas till att det föreligger vad som kan anses som ett anställningsför— hållande mellan förbundet och konstnärerna. Det är dess—

utom fråga om ideell och inte kommersiell verksamhet.

Förbundets försäljningsverksamhet bedrivs onekligen på sätt som i flera hänseenden skiljer sig från annan rent

kommersiellt bedriven försäljningsverksamhet. Det sär-

• Sida 65
•  Original

Prop. 1979/80:57 65

skilda undantaget från skatteplikt för konstverk torde ock— så ha konsekvenser av det slag som framhållits. Förbundets situation kan dock knappast anses skilja sig från den som föreligger för konsthandlare som säljer inköpta verk av nu levande konstnärer. Det torde också vara ofrånkomligt att

ett undantag av den konstruktion som gäller för konstverk

får konkurrensverkningar av påtalat slag. För att undan-

röja detta skulle krävas ett i princip generellt och obe— gränsat undantag. Att stanna vid en ändring som endast skulle gälla en viss bestämd försäljningsverksamhet anser vi inte vara riktig. Konsekvenserna av en sådan ändring kan inte över— blickas. Som vi framhållit tidigare i olika sammanhang vi— sar erfarenheterna att undantagsbestämmelser lätt drar med sig krav på ytterligare undantag, som om de skulle accepte— ras allvarligt skulle kunna inverka på skattens generella karaktär. Vi har även noterat att förbundet åtnjuter ett för— hållandevis betydande statsbidrag. Enligt vår uppfattning bör hela det stöd som verksamheten bedöms böra få utgå i form av statsbidrag och inte i form av skattelättnader.

Under hänvisning till det anförda lägger vi inte fram något förslag om undantag från skattskyldighet till mervärdeskatt för Konstfrämjandet.

Den föreslagna ändringen beträffande textil konst kräver ett tillägg i 8 5 8. Ändringen föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som ändringarna av exportbestämmelserna.

• Sida 66
•  Original

Prop. 1979/80:57 66

4 MERVÄRDESKATT FÅ VISSA TVÄTTJÄNSTER

4.1 Gällande bestämmelser

Tvätt av skattepliktig vara utgör enligt 10 5 1 skatte— pliktig tjänst och beskattas således när den utförs i yrkesmässig verksamhet. Från denna i princip generella beskattning av tvättjänster gäller ett speciellt undan- tag som följer av följande bestämmelser i punkt 1 sjätte

och sjunde styckena av anvisningarna till 2 S.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att ute— slutande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även lands— tingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov.

Dessa bestämmelser, som i stort sett likalydande fanns i mervärdeskattens föregångare, den allmänna varuskatten, torde ha fått sin största betydelse för den tvätteriverksamhet, som redan tidigt bedrivits

i samverkan mellan staten och kommuner för att till— godose behovet av tvätt inom den offentliga sektorn, t.ex. för försvaret och för landstingens sjukvårds— inrättningar. Bestämmelserna medför att skattebelast— ningen på tvätten till de samverkande intressenterna begränsas till den ingående skatten på inköpen av skattepliktiga varor och tjänster för den verksam—

heten.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1979/80:57 67

Denna särställning i mervärdeskattehänseende för "offentliga" tvätterier ändrades i princip inte, när staten år 1977 av— vecklade sina engagemang och överlät huvudmannaskapet helt

på de kommunala intressenterna. Även om detta skedde genom kommunala bolagsbildningar skulle undantagsbestämmelserna allt— jämt gälla för tvätt för de kvarstående intressenternas egna behov. Dock medförde omläggningen i princip att tvätt åt

staten i de nu kommunägda anläggningarna är att anse som

yrkesmässig och därmed skattepliktig. 4.2 Tidigare överväganden m.m.

Redan under den allmänna varuskattens tid riktades från branschhåll kritik mot de samverkande "offentliga" tvätteri- ernas särställning i mervärdeskattehänseende. Man menade att undantagsbestämmelserna verkade diskriminerande för andra tvätterier och i praktiken utestängde dessa från att kon— kurrera på den offentliga sektorn. Upprepade krav har under årens lopp förts fram om åtgärder för att få till stånd en neutralare beskattning. Dessa krav har dock tidigare avvisats, närmast under motivering att det här är fråga om en natur—

lig samverkan i syfte att tUlgodose det allmännas gemensamma behov.

I vårt delbetänkande Ds Fi 1973:3 tog vi upp frågan om undantagsbestämmelsernas utformning. Vi framhöll att ut— trycket ekonomiskt samgående inte var entydigt och därför svårbedömbart. En närmare precisering wn-önskvärd och vi före— slog ett förtydligande av undantagsbestämmelserna. Vi menade att med ekonomiskt samgående borde avses att två eller flera träffar avtal om att tills vidare eller för viss tid gemen— samt svara för kostnaderna för anskaffningar och drift av verksamhet som avser gemensamt ändamål. Det väsentliga

borde därvid vara att parterna gemensamt ansvarar för verk— samheten.

Vårt förslag till vad som kunde ses som viss skärpning av förutsättningarna för undantagsbestämmelsernas tillämpning

ledde inte till någon ändring i ML. Frågan har emellertid

• Sida 68
•  Original

Prop. 1979/80:57 68

aktualiserats på nytt genom riksdagsmotioner och enligt riksdagsbeslut har vi fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att uppnå bättre konkurrensneutralitet i beskattning— en på tvättområdet.

4.3 Utredningens övervägakhn och förslag

I ett mervärdeskattesystem är det naturligt att tvätt— tjänsterna beskattas. Den för oss aktuella frågan är därför begränsad till att finna en lösning som på ett godtagbart sätt undanröjer den påtalade bristande konkurrensneutra— litet som föranleds av de "offentliga" tvätteriernas sär— ställning i fråga om tvätt för eget behov. Beträffande

annan tvätt, dvs. till utomstående, föreligger ingen brist— ande konkurrensneutralitet. För sådan tvätt föreligger skattskyldighet enligt de allmänna reglerna för både offent— liga och andra tvätterier.

Den anförda kritiken har sin grund i det förhållandet att de "offentliga" tvätterierna för tvätt åt intressenterna belastas endast med ingående skatt på inköpen för denna verksamhet, medan andra tvätterier, dvs. de presumtiva kon— kurrenterna, får redovisa full skatt på omsättningen, givet- vis med rätt till avdrag för ingående skatt. Detta innebär att de förra till skillnad mot de senare inte behöver räkna med någon skatt på mervärdet i tvätteriverksamheten. Då, som belyses närmare i det följande, tvätteriverksamhet har ett förhållandevis högt mervärde, rör det sig om en inte 0— väsentlig skillnad i skatteeffekt.

Det ligger nära till hands att ställa frågan om inte pro— blemet skulle lösas genom ett slopande av undantagsbe— stämmelserna ,eftersom det är dessa som utgör grunden för den påtalade bristande konkurrensneutraliteten. För att åstadkomma likhet i beskattningen måste då krävas att tvätten för eget behov beskattas fullt ut som uttag ur rörelsen av skattepliktig tjänst. I så fall skulle lik— het i beskattningen skapas inte endast mellan offent—

ligtägda och andra tvätterier utan också mellan kommuner

• Sida 69
•  Original

Prop. 1979/ 80:57 69

som har egna tvätterier och kommuner som anlitar utom— stående tvätterier. En uttagsbeskattning av tvättjänster står också i nära överensstämmelse med den uttagsbe— skattning av tjänster som vi föreslog i vårt senaste be—

tänkande och som numera också införts.

Nu diskuterad lösning skulle medföra viss ökning av skatteintäkterna för staten på grund av en samtidig

ökad skattebelastning för i första hand landstingen och kommunerna. Med hänsyn till de sistnämnda skatteeffek— terna och att ändringen i fråga om huvudmannaskapet för de offentligtägda tvätterierna skedde på villkor om i princip oförändrade skatteförhållanden för de kvarståen— de intressenterna har vi ansett oss böra avvisa denna

lösning och därför inte heller granskat den närmare.

En annan lösning av frågan skulle vara att från skatte— plikt generallt undanta tvätt som utförs åt staten, landstingen och kommunerna med tillhörande verk, insti— tutioner m.m. Om en sådan åtgärd förenas med avskuren rätt till avdrag för ingående skatt skulle neutralitet i beskattningen skapas med den lägre skattebelastning som nuvarande undantagsbestämmelser ger de offentligt— ägda tvätterierna i fråga om tvätt till intressenterna. Följden skulle dock bli en väsentlig utvidgning av den lägre skattebelastningen, eftersom de offentligtägda tvätterierna trots allt svarar för endast en del av det allmännas tvättbehov. För den tvätt som ombesörjs av utomstående tvätterier skulle det i fråga om tvätt till staten och kommunerna likaledes bli en till den ingående skatten reducerad skattebelastning, men detta drar med

sig speciella praktiska problem.

Man har att räkna med att verksamheten vid de fristående tvätterierna endast till en del kan komma att bestå av tvätt till den statliga sektorn. Även offentliga tvätte— rier kan ha eller få kunder utanför denna sektor. Dessa företag skulle därmed få både skattepliktig och skatte— fri omsättning med rätt till avdrag för ingående skatt en—

• Sida 70
•  Original

Prop. 1979/80:57 70

dast för den skattepliktiga delen.

Erfarenhetsmässigt medför sådan partiell skattskyldig— het både redovisnings— och kontrollproblem. Vi ställer oss därför i princip avvisande till åtgärder som ger

upphov till sådana problem.

Till en betydande del skulle problemen undgås om ett

s.k. kvalificerat undantag gjordes för tvätt till den offentliga sektorn. I så fall skulle oinskränkt avdrags— rätt för ingående skatt föreligga och endast i omsätt— ningshänseende skulle det krävas en uppdelning på skatte— pliktiga och skattefria tjänster. Detta alternativ skulle undanröja även den begränsade skattebelastning, som de offentliga tvätterierna nu har i form av icke avdrags— gill ingående skatt och innebära fullständig befrielse från mervärdeskatt för tvätt till den offentliga sektorn. Därmed skulle följden bli ett ännu större skattebortfall för staten. Vi har därför inte ansett oss böra förorda

en så långt gående lösning för att klara ett trots allt

begränsat konkurrensproblem.

I det föregående har vi pekat på att problemen med av— vikelser från de allmännna reglerna för mervärdeskatten normalt blir mindre besvärande om de härför erforderliga bestämmelserna kan begränsas till omsättningssidan. En lösning som härvid står till buds för att åstadkomma neutralitet med en för de offentliga tvätterierna oför— ändrad skattebelastning är att begagna det system med reduceringsregler som redan tillämpas. Detta system innebär att en differentierad beskattning åstadkoms inte genom differentierade skattesatser utan genom reducering av beskattningsvärdet inkl. skatt enligt gällande skatte— sats. F.n. gäller två sådana reduceringsregler, enligt vilka skatten reduceras till 60 % eller 20 % av full skatt.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1979/80:57 71

De nämnda reduceringsreglerna tillgreps för att undvika en skärpt be— skattning på vissa områden vid övergången från allmän varuskatt till nervärdeskatt nen också i syfte att uppnå bättre konkurrensneutrali— tet i beskattningen. De har ingalunda varit problemfria i den prak— tiska tillämpningen. Vi har också i andra sannenhang ställt oss tveksamma till en utvidgad användning av reducerings— regler, speciellt i fråga om en utökning av antalet re— duceringstal. När vi likväl i detta sammanhang för in reduceringsreglerna som ett tänkbart medel för att åstad— komma neutralitet i beskattningen av tvättjänster är det mot bakgrund av att det här är fråga om ett område, som bör kunna klart avgränsas och som berör ett relativt be— gränsat antal skattskyldiga. Detta är enligt vår upp— fattning primära förutsättningar för att över huvud

taget ifrågasätta en utvidgad tillämpning av reducerings— reglerna. En lika väsentlig förutsättning är enligt vår mening att åtgärden kan knytas till någon av de redan

gällande reduceringsreglerna.

För att få ett underlag för en bedömning av möjligheter— na att åstadkomma en lösning genom en reducerad beskatt— ning har vi genom kontakter med Sveriges Hantverks— och Industriorganisation (SHIO) och Sveriges Tvätteriförbund fått tillgång till material som belyser mervärdeförhåll— andena hos ett antal enskilda tvätteriföretag. Vidare har vi fått tillgång till statistiska uppgifter som visar mer— värdeförhållandena enligt mervärdeskatteredovisningen från

skattskyldiga tvätterier i Stockholms län.

Det statistiska materialet omfattar totalt 329 tvätteri— företag, varav 300 fördelar sig jämnt på sådana som utför kemtvätt och sådana med enbart annan tvättverksamhet. Återstoden utgörs av företag med båda slagen av tvättverk— samhet. Av totala antalet hade 10 % en skattepliktig års— omsättning över 600 000 kr. och de svarade för ca 55 % av totala omsättningen. Två tredjedelar eller 66 % av företa— gen hade en årsomsättning under 200 000 kr. med ett genom— snitt klart under 100 000 kr. Dessa företag svarade för

ca 17 % av den sammanlagda omsättningen. Resterande 24 %

av företagen med en årsomsättning mellan 200 000 kr. och

• Sida 72
•  Original

Prop. 1979/80:57 72

600 000 kr. svarade för ca 28 % av den totala omsätt—

ningen. Materialet ger en antydan om att branschen an— talsmässigt domineras av småföretag. Det är emellertid endast de större företagen som kan vara av intresse i

detta sammanhang eller med andra ord företag med så

stor kapacitet att de kan ta hand om de tvättmängder

som det här är fråga om.

I mervärdehänseende visar det statistiska materialet stor samstämmighet såväl beträffande företag med olika inriktning (kemtvätt eller annan tvätt) som i fråga om företag av olika storlek. Även om i och för sig bety— dande avvikelser noteras för enstaka företag utvisar genomsnittstalen endast smärre differenser. Dessa tal bör också bättre återspegla de faktiska mervärdeför— hållandena genom att effekten av mera extrema för—

hållanden hos enskilda företag reduceras.

Det genomsnittliga mervärdet utgjorde för samtliga i det statistiska materialet ingående företagen 67 % av totala omsättningen exkl. nervärdeskatt. Spridningen av gencnr snittstalen för företag med olika inriktning och inom de olika storleksklasserna ligger inom i 3 procenten— heter, dvs. en spännvidd mellan ca 64 och 70 % i mer—

värde.

Det genom branschorganisationernas medverkan erhåll— na materialet avser 7 tvätterier med en sammanlagd omsättning inkl. mervärdeskatt om ca 184 milj. kr. Det rör sig således om företag med en kapacitet att ta hand om betydande mängder tvättgods och som där—

för är av särskilt intresse i detta sammanhang.

Det av företagen tillhandahållna materialet avser uppgifter för åren 1976, 1977 och 1978 om nettoom— sättningen, fördelad på olika slag av tvättjänster, samt beloppen av utgående och ingående mervärde— skatt. Av uppgifterna framgår att ett av företagen

under de nämnda åren uteslutande sysslat med s.k.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1979/80:57 73

uthyrningstvätt och att 5 av de övriga företagen bedrivit så— dan verksamhet i varierande omfattning i förening med tvätt av mottaget gods. Ett företag utförde endast tvätt av mot—

taget gods.

I mervärdehänseende visar materialet från företagen en nära samstämmighet med det tidigare redovisade statistiska mate— rialet. Vissa skillnader kan noteras företagen emellan lik— som mellan åren för enskilda företag. Det sammanvägda genom— snittet ger dock en bild beträffande mervärdet som föga avvi- ker från vad det statistiska materialet utvisar. Det genom— snittliga vägda mervärdet för de sju företagen uppgick således för de tre åren till resp. 65,6 %, 66,7 % och 65,1 % av den sammanlagda nettoomsättningen mot 67 % för det statistiska materialet. Båda beräkningarna ger således i det närmaste samma bild av mervärdeskatteförhållandet och denna samstäm— mighet utgör enligt vår mening en väsentlig förutsättning för

en lösning av frågan i form av reducerad beskattning.

Förutom samstämmigheten i mervärdehänseende visar materialet att mervärdet som sådant är förhållandevis högt. Mervärdet

67 % enligt det statistiska materialet betyder att den ingå— enda skatten är endast en tredjedel av den utgående skatten på omsättningen. Detta kan sägas innebära att mervärdeskatten på tvättjänster medför att ett fristående tvätteriföretag måste ta ut ett ca 13 % högre pris än det som ett inte skatt— skyldigt "offentligt" tvätteri kan kalkylera med, under i övrigt lika förutsättningar och vid skattesatsen 17,1 %. Det nämnda procenttalet, som kan betraktas som representativt även för materialet från de sju företagen, kan sägas utgöra måttet på den bristande konkurrensneutraliteten.

De gällande reduceringsreglerna medför neutralitet mellan den som själv utför en prestation och en utomstående när medvär- det utgör 40 % resp. 80 %. Ingen av dessa regler ger därför någon skattemässig utjämning vid det för tvättjänster fram— komna mervärdet om ca 67 %. Resultatet blir alltså anting—

en under— eller överkompensation i neutralitetshänseende.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1979/80:57 74

Vi har tidigare ställt oss avvisande till en utvidg— ning av antalet reduceringsregler. De två som nu gäl- ler utgör grova schabloner. De täcker båda områden

med betydande skillnader i mervärdehänseende.

Att mot denna bakgrund tillskapa en ny reduceringsregel som mera exakt återspeglar ett nuläge för en trots allt begränsad del av tvätteriverksamheten synes inte rimligt. Vi ifrågasätter också om en sådan åtgärd kan eller bör vidtas utan en mera genomgripande omprövning av de båda nu gällande reglernas tillämpningsområden. Vi vill erinra om att krav i olika sammanhang framförts om att t.ex. tjänst som nu omfattas av 60—procentsregeln, borde med hänsyn till mervärde- och konkurrensförhållandena hän—

föras till 20—procentsregelns tillämpningsområde.

Under hänvisning härtill är vår uppfattning att någon

ny reduceringsregel inte bör tillskapas. Ett tillgodo— seende av kravet på en större likhet i beskattningen

bör stanna vid att göra någon av nu gällande reducerings-

regler tillämplig på yrkesmässigt utförd tvätt åt staten, landstingen och kommunerna. Valet står därmed mellan

60-procentsregeln, som ger underkompensation och 20— procentsregeln, som ger överkompensation enligt till— gängligt material. I tillämpningshänseende är valet när- mast ointressant, även om 20—procentsregeln kan med— föra en ökning av antalet restitutioner av överskjutan— de ingående skatt. Detta förhållande samt att en till—

lämpning av 20—procentsregeln allmänt sett skulle kunna

sägas innebära en form av subvention talar enligt vår

mening för att en skattenedsättning enligt 60—procents—

regeln bör väljas.

Av skäl som tidigare anförts förordar vi, att den re- ducerade beskattningen får gälla all slags tvätt åt statliga och kommunala kunder och även gälla s.k. ut—

hyrningstvätt, dvs. för transaktion som innefattar

• Sida 75
•  Original

Prop. 1979/80:57 75

både tillhandahållande och tvätt av varor enligt ett ut— bytessystem.

Ovan redovisat förslag föranleder ett tillägg i 14 5 om utvidgningen av 60—procentsregelns tillämpningsområde. Tillägget föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som

ändringarna av exportbestämmelserna.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1979/80:57 76

5 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt1

dels att punkt 4 av anvisningarna till 2 5 skall upphöra att gälla,

dels att 2, 8, 11 och 14 55 samt anvisningarna

till 1 och 11 55 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a 5, och nya anvisningar, anvisningar till 2 a 5, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 S Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter 1) skattepliktig vara eller tjänst, 2) vara som anges i 2) vara som anges i

8 5 1—5, tjänst som anges i 8 5 1—5, tjänst som anges i

10 5 första stycket och av— ser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 5 l,

3, 4 eller 5 i vad sistnämn;

10 5 första stycket och av— ser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 5 3,

4 eller 10.

da punkt avser annonsering

eller annan reklam för ut—

ländsk uppdragsgivares räk- ning eller tjänst som anges i 11 S 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksam— het omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom utförsel (export).

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldig— het tills vidare för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 5 första stycket eller 11 5.

Länsstyrelsen kan efter ansökan av fastighetsägare be—

• Sida 77
•  Original

Prop. 1979/80:57 77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sluta att denne tills vidare skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för använd— ning i verksamhet som medför skattskyldighet. Vad nu har sagts tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet enligt för— sta eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 55.

(Se vidare anvisningarna.)

Lei Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller att_£jänst Eillhandahålls utom landet.

Som export räknas även,

om ej annat följer av anvis— Eiggarna, leverans av vara inom landet

1) om direkt utförsel

av varanombesörjs av Speditör

eller fraktförare, 2) till utländsk före— tagare, som hämtar varan här i landet för direkt utförsel,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i fri— hamnen,

4) till eller för bruk

på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik,

5) för försäljning i exportbutik,

• Sida 78
•  Original

Prop. 1979/80:57

Nuvarande lydelse

78

Föreslagen lydelse

6) om varan är person—

bil eller motorcykel som vid leveransen är införd i export—

vagnsförteckning. Som export räknas även, om ej annat följer av anvisning—

arna, tillhandahållande av

1) tjänst som avser far— tyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst på utrust— ning eller annan vara för an— vändning på sådant fartyg,

2) annan tjänst enligt

10 5 första stycket 1 än ut— hyrning, om tjänsten avser varay som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fäåiå för att därefter utföras ur landet,

l3) förmedling av vara åe utländsk uppdragsgivaeey

4) transport, som ej ut—

gör personbefordran, till elleg från utlandet,

5) transport eller annan skattepliktig tjänst inom landee som avser importvara eller ex— portvara och som Speditör elle£ fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i sam— band med införseln eller ”2: förseln,

6) kontroll eller ane:

lys av vara åt utländsk upp—

dragsgivare,

åändsk uppdragsgivare,

• Sida 79
•  Original

Prop. 1979/80:57 79

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8) annonsering eller annaireklam åt utländsk upp— QEegsgivare,

2l_tjänst enligt 10 5

första stycket 5 som avser

fastighet i annat land,

10) annan tjänst åt ut— åepdsk uppdragsgivare när reseål tatet av tjänsten redovisas till denne i form av ranpqu protokoll eller liknande.

Även reparation och leve— rans av vara anses som export när tillhandahållandet sker_åe utländsk företagare, som ej är

skattskyldig, inom ramen för

garantiåtagande som gjorts av sera;

Som export räknas vidare bärgning och reparation av last— Pål eller släpvagn till lastbåå

eller leverans av utrustning

till sådant fordon, om fordo— net är registrerat eller hemma— hörande i annat land och till:

handahållandet sker i anslut—

ning till fordonets användning för yrkesmässig varutransport

här i landete

Har skattskyldig sålt vara till köpare som är bo: gatt utom landet och framgåe av handling i säljarens räkee: skaper att köparen i omedelbar anslutning till leveransen he£ megfört varan vid ut£esa ur

landet eller vid inresa i

• Sida 80
•  Original

Prop. 1979/80:57 80

Nuvarande lydelse ggreslagen lydelse

annat land anses leveransen, om ej annat följe£_ey anvis— ningarna, ha skett genom export: (Se vidare anvisningarnell 8 5 Från skatteplikt undan— Från skatteplikt undae:

tages tas

1) skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkes— mässigt fiske eller för bogsering, bärgning eller livräddning luftfartyg för yrkesmässig person— eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luft— fartyg, när varan säljes eller uthyres till den som äger far— tyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införes till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införcs till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till så— dan utlämning eller försäljning,

4) elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock icke ved, torv, T—sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personal- tidning, när varan tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publi— kation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhets— främjande, politiskt miljövårdande, idrottsligt eller för—

svarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller

• Sida 81
•  Original

Prop. 1979/80:57 81

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publika— tion av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller

när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

8) konstverk, som är hän- 8) konstverk, som är förligt till tulltaxenummer hänförligt till tulltaxe— QQAH — 99.0?och mniegee av upp— nummer 99.01 — 99.03 och som hovsmannen eller dennes döds— ege av upphovsmannen eller boy dennes dödsbo; verk av tex—

til bildkonst, hänförligt

till tulltaxenummer 58.03 och som omfattas av upphovsrätt enligt_£egen (1960:729) om eppgovsrätt till litterära eeh konstnärliga verk, om ver— Ået ägs av upphovsmannee elåer dennes dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när överlåtelse sker i samband med över— låtelse av verksamheten eller del därav, fusion eller lik— nande förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxan (1977:975) och framkallad eller enbart exponerad mikrofilm, när varan införas till landet som gåva eller annars utan vederlag, samt spritdryck, vin, starköl, tobaksvara, cigarrett— papper och cigarretthylsa vid införsel till landet i den ord— ning som avses i 18 S 4 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 5 andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

• Sida 82
•  Original

Prop. 1979/80:57

Euvarande lydelse

11 5

Från skatteplikt Engantages

1) tjänst enligt 10 5

1 som avser vara, vilken in—

föres till landet endast för tjänsteprestationen i fråga

för att därefter utföras ur

landet av den som ombe—

sörjt prestationen, 2) postbefordran av annat

korsband samt resgodsbeEordran,

transport av vara

till eller från utlandet, transport i samband med

renhållning samt transport

eller annan skattepliktig

tjänst inom landet som av—

ser importvara eller ex— portvara och som Speditör eller fraktförare tillhan:

dahåller utländsk uppdrags—

givare i samband med inför—

selg_eller utförseln; omhän—

dertagande och förstöring av

vara; kontroll, analys eller

lagring av vara för utländsk

uppdragsgivares räkning,

taget från skatteplikt enligt 8 ning till sådan bärgning, 5)

visition

införing eller ack—

av annons i tryck—

alster av sådant slag som

anges i 8 5 6 samt annonse—

ring eller annan reklam för

utländsk uppdragsgivares

räkning med avseende på

82

Föreslagen lydelse

Från skatteplikt

undantas

än postpaket och grupp—

3)

band med renhållning; om—

transport i sam—

händertagande och förstöring

av vara,

bärgning av fartyg eller luftfartyg som är undan—

5 1 och transport i anslut—

5)

visition av annons i tryck—

införing eller ack—

alster av sådant slag som

anges i 8 S 6:

• Sida 83
•  Original

Prop. 1979/80:57 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6) visning av kinematografisk film,

7) obligatorisk kontrollbesiktning av fordon och obli— gatorisk besiktning av kilometerräknarapparatur hos Aktie— bolaget Svensk bilprovning,

8) tjänst som tillhandahålles av veterinär,

9) kontroll eller analys av prov som tagits som ett led i läkarundersökning eller sjukvård,

10) tjänst enligt 10 S 1 som avser skötsel genom samebys försorg av renar.

(Se vidare anvisningarna.)

14 5

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av monteringsfärdigt hus samt vid servering, rumsuthyrning eller sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 10 S tredje stycket 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnads- eller anläggnings— entreprenad eller annan tjänst som avser fastighet 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av salu— värdet, om ej annat följer av andra stycket,

3) vid annan omsättning 3) vid annan omsättning

vederlaget och, vid uttag, sa— vederlaget och, vid uttag, sa—

luvärdet, om ej annat följer luvärdet, om ej annat följer av tredje stycket. av tredje eller fjärde styck— et.

vid omsättning av tjänst som avses i 10 5 första stycket 5 utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet. Motsvarande gäller vid om— sättning av tjänst som avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan

farled, 4) mark för idrottsplan, skolgård, lekplats eller lik— nande anläggning.

• Sida 84
•  Original

Prop. 1979/80:57 84

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid omsättning av kopior av ritningar eller mot— svaande handlingar, vilka upprättats genom tjänst enligt 10 5 första stycket 5 i samband med planerat eller på— gående byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet 20 procent 20 procent av saluvärdet.

vid omsättning av

av vederlaget och, vid uttag,

tjänst enligt 10 5 för— sta stycket 1, som av— ser tvätt eller tvätt i förening med uthyrning av

textilt gods utgör be—

skattningsvärdet 60 pro—

cent av vederlaget, när tjänsten tillhandahålls staten eller kommun.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 1 5 Vad som enligt denna lag förstås med omsättning anges i punkt 2 av anvisningarna till 2 5. Mervärdeskatt utgår

Mervärdeskatt utgår inte vid export om regering—

en ej särskilt förordnat att

icke vid export om regering—

en ej särskilt förordnat att

skatt skall erläggas. re punkt 4 av anvisningarna

Se vida— skatt skall erläggas.

till 2 S.

till 2 a 5

Bestämmelsen i tredje stycket 4 gäller endast direk— ta transporter till eller från

utlandet. Sker särskild tran: sport av import— eller export: gods helt inom landet, förej

ligger skattepliktig tran—

sporttjänstL

• Sida 85
•  Original

Prop. 1979/80:57

Nuvarande lydelse

85

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i andra

stycket 2 eller tredje_stycket 3, 5—8 eller 10 gäller endast

när varan eller tjänsten avser

verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattstyl: dighet om den utövats hät_t landet.

Leverans av vara från annat

försäljningsställe på flygplats

än exportbutik_gnligt 27 5 tull— lagen (1973:670) anses ha skett

inom landet även när varan är av—

sedd att medföras av köparen vid

utresa ur landet: Bestämmelserna i sjättt stycket tillämpas ej i de_£all köparen är bosatt i Danmark, Finland eller Norge. vid leve— rans till sådan köpare av vara eller grupp av varor som pormalt utgör en helhet Ott med ett lägsta försäljnings- pris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1 000 kronor anses

dock leveransen ha skett ge—

nom export under förutsätt—

ning att varan i omedelbar anslutning till leveranstt av köparen har införts till

Danmark, Finland eller Norge

och att mervärdeskatt ellep motsvarande allmän omsätt— gingsskatt har erlagts vid införseln enligt tullräk— ning eller motsvarande hand—

ling.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1979/80:57 86

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 11 5

Med resgodsbefordran avses även transport av person— bil eller motorcykel med fartyg i inrikes trafik, när tran- sporten utföres i samband med befordran av fordonets förare med samma transportmedel.

gndantaget under 3 för transporter till eller fråt utlandet gäller direkta sådana transporter. Sker särskild transport av ex—

port— eller importgods helt inom landet, föreligget skattepliktig transport—

tjänst.

Med transport i samband medrenhållning förstås även bortforsling av sopor, avfall eller liknande från fastighet enligt avtal som icke endast gäller tillfälligt transportuppdrag.

Undantaget utger 3 för

tjänst för utländsk uppdrags—

givares räkning gäller endast när tjänsten har avseende på verksamhet som uppdragsgiva— ren bedriver och som skulle ha medfört skattskyldighet

till mervärdeskatt, om den be—

drivits här i landet. Undantaget under 9 gäller ej när fråga är om djur—

sjukvård.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om för— hållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet och i fråga om tillhandahållande före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:304) om ändring i lagen (1968:430) om mervärde—

skatt skall dock fortfarande äga tillämpning.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1979/80:57 87

Sammanställning av remissyttrandena över mervärdeskatteutred- ningens betänkande (Ds B l979:2) Oversyn av mervärdeskatten Del lV Exportbegreppet m. m.

1 Export

Utredningens Förslag om att sammanföra alla nu gällande bestämmelser som hur avseende på export i en ny 2 a ätillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. Åtskilliga av dessa framhåller att Författningen härigenom vinner i klarhet och överskådlighet samtidigt som tillämpningen av bestämmelserna underlättas hos både skattskyldiga och myndigheter.

Utredningens definition av begreppet export (2 a 9" Första stycket) innebär titt inte endast utförsel ur landet utan också skattskyldigs verksamhet utom landet räknas som export. Förslaget i denna del biträds i princip LW samtliga remissinstanser.

Utredningen har Föreslagit att vissa varuleveranser inom landet skall likställas med export (2 && andra stycket). Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak Förslaget. Kammarrätten i Göteborg. RSV samt länsstyrelserna i Stockholms och Blekinge län påpekar dock att även omsättning av vara eller tjänst på fartyg i utrikes trafik, i likhet med vad som nu gäller, bör likställas mcd export.

Länsstyrelserna i K ronobergs. Kristianstads och Älvsborgs län framhåller att även Försäljning av vara till svensk Företagare börjämställas med export ide fall köparen utan att omhänderta varan redan vidaresålt den till utlandet. Detsamma bör. enligt länsstyrelsen i Kronobergs län. gälla leveranser till utrikesdepartementets kurircxpedition.

Under hänvisning till befarade tillämpnings- och kontrollsvårigheter Föreslår länsstyrelsen iJämt/ands län att bestämmelserna i 2 a & andra stycket punkt 2 utgår. Den utländska Företagaren kan, enligt länsstyrelsen, undvika dubbelbeskattning med tillämpning av de Föreslagna bestämmelserna om beskattning av varori resandetrafiken.

Utredningens Förslag att vissa tjänster som fysiskt tillhandahålls inom landet ändå skall anses tillhandahållna genom export (2 aå tredje stycket) tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser befarar att bestämmelsen i punkt 2 om tjänst på vara som införs till landet endast För viss tjänsteprestation För att därefter utföras ur landet kan leda till problem. I motsats till vissa andra tjänsteprestationer skullei detta fall även tjänsten åt privatpersoner omfattas av bestämmelsen. Detta skulle t. ex. gälla reparation av bilar m. m. Svårigheter skulle härvid uppstå. menar dessa remissinstanser. att på ett riktigt sätt tolka villkoret "endast För tjänsteprestationen i fråga". Några länsstyrelser Föreslår att andra stycket av anvisningarna till 2 aä görs tillämpligt även på dessa tjänster.

Prop. 1979/80:57 88

Härigenom skulle bestämmelsen endast avse tjänsteprestationer som utFörs åt uppdragsgivare med sådan verksamhet i utlandet som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet. RSV framhåller att det från kontrollsynpunkt är angeläget att den dokumentation som skall krävas av säljaren uttryckligen lagregleras. Med undantag av kravet på att skatt erlagts i hemlandet synes, enligt RSV, en lämplig lösning vara att de Föreslagna bestämmelserna om beskattning av varor i resandetrafiken i sista stycket av anvisningarna till 2 a & görs tillämpliga även idetta fall. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län. Länsstyrelsen i Malmöhus län föreslår att export i dessa fall skall anses föreligga först när den som ombesörjt prestationen erhållit skriftligt bevis om att varan införtullats i det land varifrån den ursprungligen kom.

Länsstyrelsen i Stockholm län föreslår att i 2 a & tredje stycket punkt 4 bör intas en regel om att även förmedling av viss transport anses som export.

De föreslagna särskilda bestämmelserna om Försäljning av varor till den som är bosatt i Danmark, Finland eller Norgetljärde stycket av anvisningarna till 2a &) tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Flera remissinstanser. både myndigheter och Företrädare För näringslivet, hälsar med tillfredsställelse att gränshandelsfrågan härigenom får en likartad lösning i de nordiska länderna. Förslaget som innebär att skatt i princip tas uti inköpslandet men med möjlighet till eftergift under vissa särskilt angivna Förutsättningar kritiseras endast vad avser tolkningen av vissa begrepp.

Generalttlllstyrelsen liksom RSV och några länsstyrelser menar att begrep- pet "i omedelbar anslutning" inte kan tolkas på det sätt utredningen Föreslagit. Generaltullstyrelsen liksom några länsstyrelser anser att uttrycket bör bytas ut mot "i nära anslutning" i Författningsförslaget För att uppnå åsyftad effekt. Även kammarrätten i Göteborg Förordar en Författningsändring på denna punkt. Enligt vissa remissinstanser ger utredningen begreppet "grupp av varor som utgör en helhet" en alltför vid innebörd.

Vidare har några remissinstanser också ifrågasatt den Föreslagna värde- gränsen på 1 000 kr. Generaltullstyrelsen Förordar att värdegränsen sänks till 600 kr. som gäller för resandetullfrihet enligt 4 & kungörelsen (19662400) om rätt för resande m. Fl. att införa varor tull- och avgiftsfritt. Härigenom skulle, enligt generaltullstyrelsen, risken För att vissa varor undandras tullkontroll i hemlandet motverkas. Kammarrätten i Göteborg menar att gränsen för tullfri resandeinförsel bör höjas till ) 000 kr.

Utredningens förslag till andra och liberalare regler för att försäljning till utomnordiska medborgare skall betraktas som export (2 a & sjätte stycket) kritiseras av flera remissinstanser. RSV pekar på risker För en ännu större ojämnhet i tillämpningen än enligt nu gällande förhållanden. RSV menar att syftet med en skattefri försäljning närmast är att undvika dubbelbeskattning och Förordar att den lösning som Föreslagits för de nordiska länderna bör gälla även För andra utländska turister. En sådan lösning är också att Föredra från kontrollsynpunkt. Härigenom skulle, menar RSV, också de skattskyldiga få

• Sida 89
•  Original

Prop. 1979/80:57 89

klara och enhetliga regler att tillämpa. Det är vidare en Fördel om alla köpare behandlas efter samma regler oavsett hemland. Även länsstyrelsen i Gotlands län förordar nämnd lösning tnedan länsstyrelserna i Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län ställer sig tveksamma till de föreslagna skilda reglerna för olika utlänningar. Om utredningsförslaget ändå genomförs pekar RSV på de svårigheter som uppstår att på ett från kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt ange den bevisning som skall kunna godtas för att export skall anses Föreligga, om inte tullmyndighets eller annan offentlig myndighets, t. ex. hamnmyndighets direkta medverkan kan erhållas För att styrka utförseln. Endast under förutsättning att garantier för en sådan medverkan kan tillskapas anser sig RSV kunna tillstyrka utredningsförslaget i denna del. En medverkan från tullmyndighetens sida anses önskvärd även av länsstyrelserna !" Södermanlands, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelserna [ Malmöhus och Gävleborgs län menar att entydiga regler till Förhindrande av olika tillämpning bör tillskapas. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser dessutom att endast av utländsk tullmyndighet styrkt tulldeklaration bör accepteras som godtagbar exportdokumentation. Erfarenheterna visar, menar länsstyrelsen, att styrmanskvitto och liknande handling inte utgör någon garanti För att varan vare sig lämnat landet eller införts i annat land. Även andra länsstyrelser ställer sig tveksamma till vilken dokumentation som skall anses acceptabel.

Sveriges köpmannajörbund och SHIO-Famt'ljeföretagen samt Stockho/ms handelskammare framhåller att det är av mycket stort värde om ett enda regelsystem gäller för beskattningen av varor i all resandetrafik. Reglerna bör bygga på principen att varor och tjänster som skall konsumeras utom landet inte träffas av mervärdeskatt här. Handelskammaren förordar att en kommitté tillsätts med uppgift att skyndsamt utarbeta författningsförslag, Förslag till erforderliga formulär och tillämpningsanvisningar.

Länsstyrelsen i Värmlands län ifrågasätter om inte en generell värdegräns vid 1 000 kr. skall gälla. Några remissinstanser pekar på att uttrycket "bosatt utomlands” kan leda till problem med hänsyn till det ökade antalet gästarbetare.

[ en särskild artikel i den nordiska överenskommelsen och utredningens förslag till tredje stycket av anvisningarna till 2 aå behandlas frågan om skattefri Försäljning av varor till resande på flygplats. Förslaget innebär att all försäljning på flygplats utom den som sker i s. k. exportbutiker skall betraktas som försäljning inom landet, om köparen avser att medföra varan ur landet såsom resgods. Förslaget lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller dock att samma regler bör gälla för Försäljning från butik på flygplats och från butik belägen på annat ställe. Liknande synpunkter framförs av lu/ifartsverket, SAS, Handelns arbetsgivareorganisation och Broströms Handel A B. Dessa, som vill behålla det nuvarande systemet, pekar på att en skattefri butik har etablerats på Arlanda och fyra butiker på Landvetters flygplats. Genomförs förslaget innebär detta

• Sida 90
•  Original

Prop. 1979/80:57 90

ett stort avbräck för berörda företag, som sannolikt därmed blir tvungna att friställa anställda. Lit/llartsverket och SAS framhåller vidare att liknande skattefria butiker finns på åtskilliga andra flygplatser i världen och att ett förbud mot dessa i Sverige skulle leda till sämre service för utländska resenärer. Vidare framhålls att denna Försäljningsform från kontrollsy npunkt är bättre än den som föreslås gälla för försäljning från annat försäljningsställe till icke nordiska medborgare.

l betänkandet har utredningen också behandlat en skrivelse från Grafiska industriförbundet vari förbundet yrkat att även framställning och distribu- tion av reklammaterial För utländsk uppdragsgivares räkning undantas från skatteplikt. Utredningen har avstyrkt framställningen. Endast SAF och Sveriges industri/örbuml kommenterar detta avsnitt av betänkandet särskilt. De framhåller att en utvidgning av nu gällande undantag snarast skulle underlätta kontrollen och i övrigt inte heller vålla några svårigheter.

2 Mervärdeskatt på konstverk

Utredningen har föreslagit att nu gällande undantag från skatteplikt För vissa konstverk utvidgas till att omfatta även textila konstverk som är hänförliga till tulltaxenr 58.03 och som omfattas av upphovsrätt enligt lagen ('l960:729') om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Förslaget har vid remissbehandlingen fått ett blandat mottagande. Visser- ligen tillstyrks förslaget av flertalet myndigheter som särskilt behandlat det men de pekar på de tillämpningssvårighetcr som skulle uppstå om det genomfördes. Generalttt/lstyrelsen och länsstyrelsen i Gotlands län avstyrker med hänsyn till dessa svårigheter helt Förslaget. RS i", som inte vill motsätta sig förslaget, förordar att det utvidgade undantaget anknyts endast till tulltaxan. Generaltullstyrelsen har vidare pekat på att upphovsrättslagen endast är tillämplig på svenska verk och att det i ML särskilt måste anges om undantaget även skall avse utländska verk. Föreningen Svensk jorm. För- eningen Svenska tecknare, Föreningen Sveriges konsthantverkare och industri— jbrmgivare. Konstnärernas riksorganisation och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KL YS). dvs. konstnärernas organisationer, liksom kulturra'det åberopar å andra sidan att Förslaget är alldeles för snävt och att vissa konstformer fortfarande skulle drabbas av mervärdeskatt. Hit hör t.ex. sådana tekniker som batik, applikationer och andra arbeten i tyg samt hela brukskonsten. Organisationerna vidhåller det av KLYS tidigare fram- Förda kravet på att undantaget skall vara knutet till upphovsrättslagens verksbegrepp och inte till tulltaxan. Liknande synpunkter anförs även av LRF. Kulturrådet har dessutom åberopat att också teckningar bör undantas från skatteplikt. Föreningen Svensk form utgår från att i vart fall all textil bildkonst oavsett teknik kommer att undantas. om inte all brukskonst inom upphovsrättslagens tillämpningsområde undantas. Länsstyrelsen [Malmöhus lätt Förordar att också batikalster undantas till den del dessa inte utgör

• Sida 91
•  Original

Prop. 1979/80:57 9]

brukskonst. Svenska batik/öreningen Finner det djupt orättvist att dess medlemmar skall vara sämre ställda än andra konstnärer i fråga om skyldighet att erlägga mervärdeskatt. Batikkonst bör därför jämställas med andra konstarter.

Konstnärernas organisationer framhåller att utredningens förslag tillstyrks om valet står mellan detta och nuvarande regler.

Mervärdeskatteutredningen har i betänkandet avvisat ett Förslag från Konstfrämjandets riksförbund om att dess försäljning av konst skall undantas från mervärdeskatt. Utredningen har därvid åberopat att om stöd bör utgå till viss verksamhet, detta bör lämnas i form av statsbidrag och inte i form av skattelättnader. Utredningens ställningstagande lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Kulturrådet anser att det från kulturpolitisk synpunkt ter sig fullt rimligt att Konstfrämjandets grafikutgivning undantas från mervärdeskatt. Effekten av mervärdeskatten kan dock, enligt rådet, motverkas bl. a. genom statsbidragsgivningen. LO har Förståelse för utred- ningens synpunkt att det inte vore riktigt att införa en särbestämmelse om en bestämd försäljningsform men anser det dock möjligt att ange sådana kriterier För ett undantag från mervärdeskatt att den nu aktuella kulturpoli- tiskt betingade verksamheten blir momsbefriad. TCO menar att de statliga bidragen bör ges i sådan omfattning att Konstfrämjandet ges bättre kostnads- täckning.

Föreningen Svenska tecknare menar att Konstfrämjandets ogynnsamma konkurrensläge synes ha uppstått snarare därför att Konstfrämjandet betalar sociala avgifter till konstnärerna än på grund av mervärdeskatten. För- eningen Föreslår att samtliga statsunderstödda Försäljningsorganisationer får statligt stöd för att betala de sociala avgifterna till konstnären. Om detta inte genomförs anser föreningen att Konstfrämjandets förslag bör genomföras.

3 Mervärdeskatt på vissa tvättjänster

Utredningens förslag att tillämpa 60 procentsregeln på tvätt som utförs åt statliga och kommunala kunder tillstyrks eller lämnas utan erinran av i det närmaste samtliga remissinstanser. Endast länsstyrelserna i Stockholms och Kronobergs län avstyrker förslaget under hänvisning till att den föreslagna lagstiftningen kan väntas ge upphov till liknande krav från andra håll.

Länsstyrelserna i Malmöhus och Jämtlands län samt Sveriges ttälterijijrbund framhåller att problemet med den bristande konkurrensneutraliteten på tvättområdet lättast kan förbättras genom att skatt tas ut även på den offentliga tvätten.

Några näringslivsorganisationer förordar att 20—procentsregeln görs till- lämplig på de aktuella tvättjänsterna eller att en ny 30-procentsregel införs För dem.

RSV påpekar att förslaget inte synes beakta att viss kommunal verksamhet bedrivs i bolagsform, vilket kan kräva ett förtydligande i lagstiftningen.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1979/80:57 92

Lc'insstyrelsen i Kalmar län framför liknande synpunkter.

Försvarets materielverk framhåller att även reparation av tvättgods bör behandlas som tvättjänst eftersom reparationskostnaden ingår som en integrerad del i tvättpriset i de samarbetsavtal som materielverken ingått med berörda tvätterihuvudmän.

4 Övriga frågor

Sveriges redareförening Föreslår i sitt remissvar att 8 & ändras så att också pråmar och andra liknande redskap med tulltaxenr 89.03 undantas från mervärdeskatt. Härigenom skulle i likhet med vad som gäller i Norge enhetliga bestämmelser gälla För den som tillverkar fartyg, pråmar och andra liknande redskap.

('i-(_)Tt'tH Slutkhnlm 1979