med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten for budgetåret 1984/85
Regeringens proposition
1984/85: 125
med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85;
beslutad den 14 mars 1985.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till ca 656 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till kostnader för särskilda insatser i Uddevallaregionen inom arbetsmarknads- och industridepartementens verksamhetsområden samt till byggnadsarbeten inom justitie- och utbildningsdepartementens verksamhetsområden. Dessutom föreslås bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet.
| Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 125
Utdrag
PROTOKOLL vid regeringssammanträde
1985-03-14
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsråden Feldt, Wickbom, Bodström, Boström, Hjelm- Wallén, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson, R. Carlsson
Proposition med förslag om tilläggsbudget HI till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
Statsrådet Feldt anför: De anslag som riksdagen har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1984/85 fastställdes har uppförts på tilläggs-
budget I (FiU 1984/85:12, rskr 119). Regeringen har vidare i prop. 1984/ 85: 101 föreslagit riksdagen att bifalla vissa anslag på tilläggsbudget H. De
ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en
gemensam proposition angående utgifter på ulläggsbudget II till statsbud-
geten för budgetåret 1984/85.
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Feldt avslutar:
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
dena har lagt fram.
Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen
och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas
propositionen som bilagorna 1—10.
Bilaga I
Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet Wickbom
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
ANDRA HUVUDTITELN
D. Domstolsväsendet m. m.
[1] D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 28 500000 kr. — Byggnadsstyrelsen har för budgetåret 1984/85 begärt ytterligare medel med hänsyn till att medelsförbrukningen på anslaget under budgetåren 1983/84 och 1984/85 har varit högre än beräknad. Den högre medelsförbrukningen är enligt byggnadsstyrelsen ett resultat av nytillkomna projekt, förskjutningar i betalningsutfallet mellan budgetåren och engångseffekter vid övergång till redovisning enligt bokföringsmässiga principer. Det ökade medelsbehovet beror således inte på ä ändrade kostnadsramar för de enskilda projekten.
Jag förordar att byggnadsstyrelsen kompenseras för den högre medelsförbrukningen. I likhet med styrelsen beräknar jag medelsbehovet till 22 milj. kr.
Mot bakgrund av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservations-
anslag av 22 000000 kr.
H. Diverse [2] H 6. Sveriges kostnader för 1979 års allmänna granskning av sjögränsen mellan Sverige och Norge. Något anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/85.
Regeringen beslutade den 28 juni 1979 att en allmän granskning av samtliga gränsmärken som utmärker sjögränsen mellan Sverige och Norge
skulle äga rum år 1979. Det svenska beslutet hade föregåtts av ett motsvarande beslut av den norska regeringen. Granskningen, som var planerad att äga rum år 1982, tidigarelades eftersom vissa gränsmärken förfallit och krävde reparation.
Granskningen skulle utföras av en svensk-norsk kommission. I det svenska beslutet förordnades två tjänstemän vid sjöfartsverket att från svensk sida som gränskommissarier ingå i kommissionen. I beslutet fastställdes de bestämmelser som skulle gälla för granskningen. Bl.a. beslutades att kostnaderna för Sveriges del i förrättningen skulle förskotteras av sjöfartsverket. Uppgift om dessa kostnader skulle anmälas för regeringen, som därefter skulle bestämma från vilket anslag kostnaderna skulle utgå.
Den svensk-norska gränskommissionen har i början av år 1982 överlämnat en rapport från granskningen av sjögränsen mellan Sverige och Norge. Sjöfartsverket har därefter anmält till regeringen att verket förskotterat kostnader för granskningen av sjögränsen med sammanlagt 858693 kr. Av beloppet avser ca 640000 kr. Sveriges kostnader för reparation av ett trettiotal gränsmärken. Kostnaderna i övrigt avser geodetiska beräkningar och kostnader för de svenska gränskommissariernas arbete.
Jag förordar att, kostnaderna för 1979 års allmänna granskning av sjögränsen mellan Sverige och Norge regleras på så sätt att medel anvisas över ett särskilt reservationsanslag. Då det är angeläget att sjöfartsverkets förskott regleras under innevarande budgetår bör ett sådant anslag tas upp på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1984/85.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges kostnader för 1979 års allmänna granskning av
Sjögränsen mellan Sverige och Norge på tilläggsbudget HI till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsan-
slag av 860 000 kr.
Bilaga 2
. Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET : PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet Bodström
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
TREDJE HUVUDTITELN
A. Utrikesdepartementet m. m.
A 10. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 3,2 milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1983. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov av 1,9 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommirtéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1900 000 kr.
Bilaga 3
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet Boström
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
SJÄTTE HUVUDTITELN
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. Under anslaget A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag på 3,1 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation på 1647 200 kr. Under budgetåret 1984/85 har utredningsverksamheten blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1983. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 1,1 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 100000 kro-
nor.
D. Järnvägar
[2] D1. Statens järnvägar. Höjning av rörlig kredit till statens järnvägar. I en skrivelse till regeringen den 5 november 1984 har SJ hemställt om ökade rörelsemedel genom höjning av maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret från 500 milj. kr. till 1000 milj. kr. I skrivelsen anges att en bidragande orsak till behovet av ökade rörelsemedel är ändrade regler för inbetalning av skatter och sociala avgifter.
Regeringen har i prop. 1984/85: 114 med riktlinjer för järnvägspolitiken redovisat att SJ:s rörliga kredit i riksgäldskontoret kommer att ses över och göras mer lik affärsbankernas checkräkningskrediter. Förslaget avses genomföras den 1 juli 1985. Jag bedömer att statens järnvägar tills det nya
systemet införs har behov av en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 8200 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att statens järnvägar för sitt behov av rörelsemedel får
disponera en från 500 000000 kr. till högst 800 000000 kr. höjd
rörlig kredit i riksgäldskontoret.
I. Institut m. m.
[3] 18. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning. Investeringar i uppdragsverksamheten. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI har i en skrivelse till regeringen den 17 januari 1985 hemställt om medel för investeringar inom institutets uppdragsverksamhet.
För innevarande budgetår har SMHI anvisats 5 620000 kr., varav 2,5 milj. kr. avser en engångsanvisning, i utrustningsmedel. Dessa medel har endast beräknats för investeringar som används inom den anslagsfinansierade verksamheten. Investeringar som avser uppdragsverksamheten har inte såsom förutsatts kunnat finansieras direkt av kunder eller genom uppdragstaxan. Det hänger samman med att enligt de regler som gäller för uppdragsmyndigheterna får inte den rörliga kredit som SMHI disponerar.i riksgäldskontoret belastas för investeringar.' Detta har institutets revisor påpekat.
För egen del anser jag att det är angeläget att inte försvåra SMHI:s möjlighet att åta sig uppdrag. Därför bör 993000 kr. anvisas för investeringar i uppdragsverksamheten. Räntor och avskrivningar för sådana investeringar skall i sin helhet belasta uppdragen och återföras till statsbudgetens inkomstsida.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrust-
"ning på tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 993 000 kr.
Bilaga 4
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet Feldt
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
SJUNDE HUVUDTITELN
D. Vissa centrala myndigheter m. m.
[1] D 6. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Under denna rubrik har på statsbudgeten 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 3 200000 kr. Den utgående reservationen under anslaget 1983/84 var 13,3 milj. kr. Medlen under anslaget är avsedda för färdigställande av pågående byggnadsprojekt, bl.a. tullstationer i Svinesund (kostnadsram 22,1 milj. kr.) och Pello (kostnadsram 2,5 milj. kr.).
Beträffande tullstationen i Pello har det visat sig att den angivna medelsramen inte täcker kostnaderna för nybyggnaden, bl. a. på grund av oväntat svåra markförhållanden. Reviderade beräkningar visar att produktionskostnaden kommer att uppgå till 5,7 milj. kr. .
Med anledning av att det från finsk sida byggs en bro över Muonio älv vid Muodoslompolo måste en tullstation förläggas där. Byggandet av bron har tidigarelagts och bron beräknas bli färdig till sommaren 1985. Det medför att den nya tullstationen behövs tidigare än tullverket planerat. I stället för en nybyggnad har tullverket valt att flytta den gamla tullstationen i Övertorneå till Muodoslompolo, vilket är betydligt billigare än nybyggnation. Kostnaderna för flyttningen beräknas till I milj. kr.
De ökade kostnaderna uppgår alltså sammanlagt till 4,2 milj. kr. Genom att kostnaderna för tullstationen i Svinesund beräknas bli 1,3 milj. kr. lägre kan emellertid medel omfördelas inom anslaget. Det ytterligare medelsbehovet uppgår således till 2,9 milj. kr. Medlen behöver disponeras redan under innevarande budgetår.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen |
att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsan-
slag av 2900 000 kr.
F. Övriga ändamål
[2] F 11. Teckning av aktier i en penningmarknadscentral. Något anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/ 85.
Under senare år har handeln med penningmarknadsinstrument fått stor omfattning. Med penningmarknadsinstrument avses här statsskuldväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat, m.fl. värdepapper av löpande karaktär och med kort löptid. Den utestående volymen uppgår f.n. till över 150 miljarder kr.
"I och med ökningen av handeln med penningmarknadsinstrument har vissa administrativa problem uppstått. En viss tröghet i handeln uppstår i de fall då köparen kräver leverans av värdepapper innan likvid erläggs. Ibland skall leverans ske från en depå till en annan. Eftersom samma papper kan köpas och säljas flera gånger under en och samma dag är denna hantering både tidskrävande och administrativt betungande. Ett annat och allvarligare problem som följer av den ökade handeln är säkerhetsrisker i samband med hanteringen. Detta gäller risker såväl för tillgrepp eller förlust vid förflyttningar mellan olika depåer som för obehörigt utnyttjande. :
En projektgrupp med fondkommissionärerna (bankerna och enskilda fondkommissionärer) och riksbanken som uppdragsgivare har föreslagit att det etableras en penningmarknadscentra! (PmC) med uppgift att på den svenska penningmarknaden handha administrationen av penningmarknadsinstrument för placerares och fondkommissionärers räkning.
Avsikten är att PmC till en början skall hantera enbart statsskuldväxlar men att verksamheten efter hand skall vidgas till att omfatta även övriga penningmarknadsinstrument samt obligationer med kort återstående löptid. :
Överläggningar mellan berörda intressenter, däribland representanter för finansdepartementet, riksbanken och riksgäldskontoret, har resulterat i förslag om att en PmC bör inrättas. För ändamålet bildas ett aktiebolag med ett aktiekapital på 2 milj. kr. Aktierna avses bli tecknade till 1092 genom regeringens försorg, till 1076 av riksbanken och 876 av riksgäldskontoret, 592 av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, 45970 av ett antal banker och 22 2 av övriga fondkommissionärer. Aktierna, som skall lyda på nominellt 100 kr., skall emitteras till en kurs av 120 kr. Ägarna skall
därutöver, mot skälig ersättning, som säkerhet för bolagets förbindelser och i förhållande till var och ens ägarandel, lämna garantiförbindelser till bolaget uppgående till tio gånger aktiekapitalet.
Bolaget avses inte ge någon vinstutdelning utöver skälig avkastning på insatt kapital. -
I bolagets styrelse med sju ordinarie ledamöter och tre suppleanter skall regeringen och riksbanken företrädas av vardera en ordinarie ledamot och riksgäldskontoret av en suppleant, stadshypotekskassan av en ordinarie ledamot, bankerna av tre ordinarie ledamöter och en suppleant samt övriga fondkommissionärer av en ordinarie ledamot och en suppleant.
För de aktier som skall tecknas genom regeringens försorg erfordras ett anslag av 240000 kr. | .
Riksbanksfullmäktige har i en särskild skrivelse till riksdagen har den 31 januari 1985 hemställt att lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank ändras så att ifrågavarande aktieförvärv kan ske och så att erforderliga garantiförbindelser kan ställas.
Fullmäktige i riksgäldskontoret kommer i en särskild skrivelse till riksdagen att hemställa att få teckna aktier i bolaget och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för riksgäldskontorets medverkan i en penningmarknadscentral.
Ändring krävs också i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar. Jag återkommer i annat sammanhang till denna fråga.
Garantiförbindelsebeloppet för finansdepartementets och riksgäldskontorets ägarandelar uppgår sammanlagt till 3 600 000 kr.
Om ett värdepapperslöst system skulle utvecklas får prövas om verksamheten skall fortsätta i bolagets regi eller i ett annat för hela värdepappershanteringen gemensamt organ (t. ex. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag).
Föredragandens överväganden
Staten har en central roll på penningmarknaden, dels genom riksgäldskontorets emissionsverksamhet, dels genom riksbankens operationer på andrahandsmarknaden. En väl fungerande penningmarknad är också generellt av stor betydelse för statens inhemska upplåningsverksamhet. Dessa förhållanden motiverar att staten bör ges insyn i och inflytande på verksamheten i en penningmarknadscentral. Detta uppnås bäst om staten går in som ägare i centralen. Jag kan acceptera den ägarbild och fördelning av styrelseposter som beskrivits i det föregående. Som framgår av överenskommelsen som träffats skall en avgift på sedvanligt sätt tas ut för de garantiförbindelser som lämnas.
Avsikten är att det nya bolaget skall stå under tillsyn av bankinspektionen. . Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för statens medverkan i en penningmarknadscentral med de uppgifter som har angetts i det föregående, 2. till Teckning av aktier i en penningmarknadscentral på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 240000 kr., 3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiförbindelse på 3 600000 kr. för penningmarknadscentralens förbindelser.
Bilaga 5
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser p. 1, 3—6; statsrådet Göransson såvitt avser p. 2.
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
ÅTTONDE HUVUDTITELN
A. Utbildningsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag av 11400000 kr. Främst med hänsyn till att kostnaderna för utredningar m.m. inom massmedieområdet och det studiesociala området blivit större än vad som kunnat förutses beräknar jag ett ökat medelsbehov av 2500 000 kr.
Jag hemställler att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
B. Skolväsendet
[21 B 10. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet. Från detta förslagsanslag utgår ersättning för den kopiering av upphovsrättsligt skyddade litterära och konstnärliga verk samt skyddade fotografier som sker för undervisningsändamål i skolor och inom högskolan. Ersättningen har utgått sedan år 1973 på grund av skilda avtal, bl.a. ett den 11 juni 1981 om kopiering i skolorna och högskolorna för tiden den 1 juli 1981—den 30 juni 1984 (prop. 1981/82: 25, UbU 7, rskr 124).
Ersättningen betalas ut till föreningen BONUS. Denna förening företräder de författare, konstnärer, fotografer och andra rättsinnehavare som . berörs av kopieringen. Anslaget har för innevarande budgetår förts upp med 5 520000 kr. Av detta belopp avser 20000 kr. arvoden till offentliga ledamöter i BONUS styrelse m. m. |
I prop. 1983/84: 100 (bil. 10 s. 82) anförde jag att anslaget — i avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar om nytt avtal för tiden efter utgången av juni 1984 — borde föras upp med oförändrat belopp. Jag vill nu anmäla att avtal om viss förlängning av 1981 års avtal om kopiering i skolorna och högskolorna träffats, dels den 28 juni 1984 och den 14 mars 1985 vad avser kopiering i högskolorna, dels den 21 februari 1985 i vad avser kopiering i skolorna. . a om
De båda förlängningsavtalen är ettåriga och gäller t.o.m. den 30 juni 1985. Avtalen avser utbildning som har staten, kommun eller landstingskommun som huvudman och som står under tillsyn av skolöverstyrelsen
(SÖ), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) eller styrelsen för Sveri-
ges lantbruksuniversitet. Utbildningar som under avtalsperioden ställs under sådant huvudmannaskap resp. sådan tillsyn förs automatiskt in under avtalen.
Den ersättning som skall utgå för kopiering enligt de båda avtalen skall beräknas på grundval av de redovisningar av kopieringens omfattning, som skett vid skolorna under tiden den 1 januari-den 30 juni 1982 och inom högskolan under tiden den 1 oktober 1982—-den 31 mars 1983. Enligt dessa redovisningar skall ersättning för 1984/85 utgå för 50 miljoner kopiesidor på skolområdet och för 52 miljoner kopiesidor på högskoleområdet (totalt 102 miljoner kopiesidor).
Enligt de nu ingångna avtalen har ersättningen för avtalsåret 1984/85 bestämts till 3750 000 kr. för skolavtalet och till 3900 000 kr. för högskoleavtalet, vilket motsvarar 7,5 öre per kopiesida. Detta innebär att ersättningen höjts med 2,5 öre per kopiesida jämfört med den ersättning som utgick för 1983/84.
Den sammanlagda ersättningen till BONUS enligt avtalen uppgår således till 7650000 kr. för innevarande budgetår, vilket innebär att detta anslag kommer att belastas med 2 150000 kr. utöver vad som tidigare beräknats.
Lärare har såväl pedagogiska som praktiska behov av att kunna kopiera upphovsrättsligt skyddat material för sin undervisning. Dessa behov kan endast till begränsad del tillgodoses inom ramen för den upphovsrättsliga lagstiftningen. Kopieringsavtalen har träffats bl. a. för att tillgodose lärarnas behov av att Kopiera och för att därigenom underlätta deras yrkesutövning. Den ersättning som staten betalar till BONUS utgör således kostnader för läromedel. Sådana kostnader svarar normalt skolhuvudmannen för. Jag anser att det är rimligt att kommunerna också svarar för de kostnader som avser kopiering i skolorna. Detta kan lämpligen ske genom att bidraget till kommunerna enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driften av grundskolor m. m. minskas något, t. ex. i form av en minskning av procentsatsen för tilläggsbidraget. Det bör ankomma på regeringen att avgöra hur detta skall gå till.
Vad gäller högskolan bör med hänsyn till de ökade kostnaderna för kopiering medel från reservationsanslagen D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., anslagsposten Till regeringens disposition och D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, anslagsposten Till regeringens disposition föras till inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet.
Liksom enligt tidigare kopieringsavtal skall ersättningen till BONUS för kopieringen utges av staten. De nya avtalen bör därför underställas riksdagen för godkännande i vad avser de ekonomiska förpliktelser som följer
av avtalen. |
Jag vill redan nu anmäla att nytt avtal slutits den 21 februari 1985 om kopiering i skolorna för tiden den 1 juli 1985—-den 30 juni 1988. Förhandlingar pågår fortfarande vad avser nytt avtal om kopiering inom högskolan. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen om dessa avtal.
Jag har samrått med cheferna för utbildnings- och jordbruksdepartementen i vad avtalen avser gymnasie- och högskoleutbildning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att, ikläda staten de ekonomiska förplik-
telser som följer av avtalen om viss förlängning av kopiering i
skolorna och inom högskolan,
[Ne . godkänna vad jag har förordat om minskning av bidrag till kom-
munerna, |
3. till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom ut-
bildningsväsendet på tilläggsbudget III till statsbudgeten för bud-
getåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 150000 kr.
C. Vuxenutbildning
[3] C 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m, m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 98459 000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för bl. a. grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare.
Undervisning som ges enligt lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare får omfatta 40000 studietimmar. Den övriga undervisningen får omfatta högst 437 000 studietimmar samt den s.k. särskilda samhällsundervisningen högst 13000 studietimmar. Här angivna timmar betraktas som tak som inte får överskridas. Regeringen har vidare genom beslut den 29 november 1984 — med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84: 124, SfU 27, rskr 295) — medgivit att högst 72 000 studietimmar får disponeras för studieförbundens undervisning i svenska språket med samhällsorientering för utlänningar
som har beviljats uppehållstillstånd och för vilka särskild ersättning lämnas till kommunerna enligt bestämmelserna i 10 och 12 §§ förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa
andra utlänningar.
Folkbildningsförbundet har inkommit med en ansökan i syfte att få ytterligare resurser till studieförbunden för deras verksamhet med svensk-
undervisning för invandrare under budgetåret 1984/85.
Föredragandens överväganden
Invandringen till Sverige av asylsökande och flyktingar har ökat väsent-
ligt jämfört med föregående budgetår. Detta i sin tur har medfört att efterfrågan på främst s.k. övrig undervisning stigit. Folkbildningsförbun-
det anmäler i sin skrivelse att en övervägande del av timmarna för s.k. övrig undervisning förbrukats redan i och med utgången av höstterminen 1984. Svenskundervisning av detta slag torde därför inte komma att kunna bedrivas annat än ytterst sporadiskt mellan mars och juni månader 1985.
Samtidigt har det visat sig att efterfrågan på lagbunden undervisning väsentligt understigit vad som budgeterats inför innevarande budgetår. Lika-
så torde det antal timmar som beräknats för svenskundervisning för utlän-
ningar enligt bestämmelserna i 10 och 12 §§ förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar inte komma att kunna utnyttjas mer än till en mindre del.
Regeringen har mot denna bakgrund den 31 januari 1985 beslutat att kvoterna för lagbunden undervisning, övrig undervisning, särskild samhällsundervisning samt för undervisning av flyktingar budgetåret 1984/85 slås samman i en gemensam resurs om 562 000 studietimmar. Härigenom
upphör problemet med att vissa timmar inte kan utnyttjas på grund av för
få deltagare, medan resurserna för den s.k. övriga undervisningen inte räcker till.
Regeringen bör nu inhämta riksdagens godkännande av att bestämmelserna om särskilda timkvoter för de olika delarna av svenskundervisningen för invandrare upphävts för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna regeringens åtgärd i fråga om timkvoter.
[4] C 10. Bidrag till studiecirklar i Uddevalla. Chefen för arbetsmarknads-
departementet kommer senare denna dag att föreslå att medel skall utgå under tionde huvudtiteln för särskilda arbetsmarknadsinsatser i Uddeval-
laregionen med anledning av nedläggningen av Uddevallavarvet.
Jag föreslår att I milj. kr. skall avsättas för att disponeras under inneva-
rande och nästa budgetår för studieverksamhet anordnad av studieförbun-
den i samarbete med sådana organisationer som är verksamma på Udde-
vallavarvet. Jag förutsätter att de fackliga organisationerna kommer att
engagera sig i denna studieverksamhet, men att även andra organisationer kan vara verksamma, t.ex. idrottsföreningar, samt politiska och andra ideella föreningar. |
Jag föreslår att vuxenutbildningsnämnden (VUN) i Göteborgs och Bohus län skall disponera medlen och efter ansökan fördela dem till organisationer som vill anordna studieverksamhet i samarbete med studieförbund. Studieförbunden bör varje år rapportera till VUN om den verksamhet som bedrivits under året.
Utbildningen skall vara kostnadsfri för deltagarna. Ersättning utgår för hela kostnaden från förevarande bidrag. Det högsta bidrag som utgår för en studietimme bör vara 150 kr. Därutöver bör ersättning kunna utgå för expertmedverkan, föreläsningar etc. med högst 300 kr. per timme.
Skolöverstyrelsen (SÖ) bör vara tillsynsmyndighet för verksamheten. VUN bör årligen rapportera till SÖ både om sin medelsfördelning och om studieförbundens redovisning av verksamheten.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Bidrag till studiecirklar i Uddevalla på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsan-
slag av 1000 000 kr., |
2. godkänna vad jag föreslagit beträffande studieverksamhetens ad-
ministration och ekonomiska villkor.
I. Investeringar m. m.
[5] I 2. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag om 283 milj. kr. (prop. 1983/ 84: 100 bil. 10, UbU 24, rskr 356). Anslagets storlek är beräknat på erfarenhetsmässiga grunder med utgångspunkt från medeisbehovet för de aktuella byggnadsprojekten som är uppförda i investeringsplanerna under anslaget. Det faktiska medelsbehovet blir sedan ett resultat av tidpunkten för byggstart, fakturering från entreprenörer och andra förändringar i betalnings- :strömmarna. I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 anmälde byggnadsstyrelsen att ytterligare medel behövdes för innevarande budgetår. I en kompletterande skrivelse har byggnadsstyrelsen beräknat det ytterligare medelsbehovet till 59 milj. kr.
Föredraganden
I årets budgetproposition 1984/85: 100 bil. 10 (s. 601) anmälde jag att jag avsåg att återkomma till frågan om ytterligare anslag för budgetåret 1984/ 85 i samband med förslag till tilläggsbudget III. Med hänsyn till det faktiska
Prop. 1984/85: 125 | 17
medelsbehovet under innevarande budgetår föreslår jag att begärda 59 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget. |
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Byggnadsurbeten inom utbildningsdepartementets verksam-
hetsområde på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 59 000 000 kr.
[6] 13. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 295 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 95 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnderna för universitet och högskolor 200 milj. kr. enligt en särskilt utrustningsplan (prop. 1983/84:100 bil. 10, UbU 24, rskr 356). Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till ca 44 milj. kr.
Den reella prövningen av förslag till inredningsresurser sker i samband med att årliga kostnadsramar för inredning fastställs. De olika inredningsobjekten anskaffas därefter under en längre period, oftast flera budgetår. Medelsbehovet för respektive budgetår måste därför beräknas på erfarenhetsmässiga grunder med antaganden om anskaffningstakt, betalningsutfall m. m. Det faktiska medelsbehovet kan ibland avvika från beräkningarna. .
I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 anmälde byggnadsstyrelsen att ytterligare medel behövdes under innevarande budgetår. Byggnadsstyrelsen har nu beräknat det ytterligare medelsbehovet till 15 milj. kr.
Föredraganden
Med hänsyn till det faktiska medelsbehovet under innevarande budgetår föreslår jag att begärda medel om 15 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m, på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/
85 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 125
Bilaga 6
Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet Lundkvist
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
NIONDE HUVUDTITELN
A. Jordbruksdepartementet m. m.
[1] A 4. Extra utgifter. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 500000 kr. Anslaget har i stor utsträckning ianspråktagits eller reserverats för anmälda behov.
Svenska turistföreningen (STF) har i februari 1985 bedrivit verksamhet i 100 år till gagn för friluftslivet och turismen i Sverige. STF har genom åren också varit en för samhället betydelsefull institution på detta område och har påtagit sig vissa uppgifter som motiverat statligt stöd. Jag föreslår att regering och riksdag i samband med hundraårsjubiléet visar sin uppskattning av STF genom att som gåvå bidra med 1 milj. kr. till föreningens verksamhet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra utgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av I 000000 kr.
G. Utbildning och forskning
[21 G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 18,3 milj. kr. varav 16,8 milj. kr. för utrustning och 1,5 milj. kr. för inredning. Det senare beloppet disponeras av byggnadsstyrelsen enligt en särskild inredningsplan.
Byggnadsstyrelsen har för inredning av institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1984/85 beräknat en medelsförbrukning av 1,6 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har anmält att byggnation av lokaler för främst statens naturvårdsverks forskningsverksamhet i Stockholm och Studsvik färdigställts tidigare än beräknat. Till följd härav har upphandlingstakten av inredning ökat och betalningsutfallet tidigarelagts i en omfattning som styrelsen inte kunnat förutse i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1984/85. Byggnadsstyrelsen hemställer därför om att anslaget för inredning ökas med 1,7 milj. kr.
Föredragandens överväganden
Med hänsyn till svårigheterna att beräkna medelsbehovet under anslaget till inredning föreslår jag att 1,7 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning "av lokaler vid Sveriges lantbruks-
universitet m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för bud-
getåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1700 000 kr.
H. Miljövård
[3] H 4. Mark för naturvård. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 20 milj. kr.
I skrivelse den 14 januari 1985 har chefen för statens järnvägar hemställt om tillstånd att få göra det intrång i Abisko nationalpark som krävs för järnvägsomläggning mellan Abisko och Björkliden inkl. ny järnvägstunnel genom Nuolja. Efter remiss har yttrande över statens järnvägars framställning avgetts av statens naturvårdsverk.
Abisko nationalpark avsattes genom riksdagsbeslut år 1909 (prop. 1909: 125, SU 156, rskr 973). Syftet var att bevara ett nordiskt fjällandskap med rik växtlighet. Ett ytterligare motiv var områdets lämplighet som studiefält för den dåvarande naturvetenskapliga stationen vid Vassijaure.
Abisko nationalpark omfattar en areal av 75 km? och är därmed den sjätte i storlek av Sveriges 19 nationalparker. Nationalparken sträcker sig med ca 5 km bredd från Torneträsk i sydvästlig riktning ca 15 km genom Abiskodalen upp till Siellasjokks mynning i Kamajokk. Ungefär en tredjedel av området utgörs av kalfjäll med bl.a. östsluttningarna av fjället Nuolja. I övrigt består området huvudsakligen av fjällbjörkskog. Inom
Prop. 1984/85: 125 . 20
nationalparken finns också ett antal sjöar bl.a. Abiskojaure, Påtjojaure. och Nedre Laksjön. Dessutom ingår en mindre del av Torneträsk. Genom nationalparken rinner Abiskojokk i en dalgång som inom vissa delar är av kanjonkaraktär.
Abisko fjällområde gjordes tillgängligt redan i början av 1900-talet genom malmbanans tillkomst. För att möta det därmed ökade turistintresset uppförde Svenska turistföreningen år 1903 Abisko turiststation. Turiststationen som ligger inom nationalparken har senare utvidgats och antal gästnätter är f.n. drygt 30000 per år. Med turismen har följt en successiv utbyggnad av bl. a. vandringsleder inom området. År 1962 medgav riksdagen att en slalombacke med linbana fick anläggas på Nuoljas östsluttning (prop. 1962: 126, JoU 17, rskr 200).
För forskningen inom fjällområdena har nationalparken varit av stort intresse. Vid forskningsstationen i Abisko har naturvetenskaplig forskning bedrivits sedan början av 1900-talet.
År 1974 (prop. 1974: 107, JoU 24, rskr 254), medgav riksdagen att en väg om 5,7 km genom nationalparken i nära anslutning till befintlig järnväg fick anläggas samt utbyggnad av parkeringsplatser.
Statens järnvägar: Nuvarande tunnel genom Nuolja, som utfördes vid sekelskiftet, har en totallängd av ca 1050 m, varav ca 175 m utgörs av betongtunnel och ca 615 m av betonginklädd bergtunnel. Betongarbetena utfördes under åren 1902-1913 och medförde en minskning av tunnelarean samt innebär vissa begränsningar av transportmöjligheterna samt inskränkningar i säkerhetsavståndet för kontaktledningen. Undersökningar av betongvalven i början av 1980-talet visade att en nedbrytning av betongen pågår. På grund av bedömda svårigheter att utöka tunnelarean och reparera skador på betongen utan att hindra järnvägstrafiken aktualiserades därför frågan om en järnvägsomläggning Abisko— Björkliden och ny järnvägstunnel. Statens järnvägar har genom olika regeringsbeslut under åren 1982 och 1983 beviljats projekteringsbidrag för linjeomläggningen. Statens järnvägar anhåller mot bakgrund av vad ovan anförts att för järnvägsomläggning inkl. ny järnvägstunnel genom Nuolja i Abisko nationalpark få ianspråkta mark för den nya linjen inkl. uppläggning av överskottsmassor. Vidare hemställes om tillstånd att under byggnadstiden få disponera mark för tillfarts- och transportvägar, uppställningsplatser m. m. De sistnämnda markområdena avses återställas sedan den nya linjen färdigställts. |
Statens naturvårdsverk tillstyrker i ett yttrande intrånget i nationalparken. Naturvårdsverket har intet att erinra mot den aktuella linjesträckningen. För att påverkan i naturmiljön skall bli så ringa som möjligt är det enligt verket önskvärt att överskottsmassorna transporteras bort och läggs utanför nationalparksområdet.
Föredragandens överväganden
Den planerade järnvägsomläggningen mellan Abisko och Björkliden kommer, i den del den berör Abisko nationalpark, i likhet med tidigare intrång att ske i den nordligaste delen av Abisko nationalpark. En fortsatt drift av järnvägen Kiruna- Narvik är av stor betydelse inte bara för våra möjligheter att exportera järnmalm utan också för sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i Norrbotten. Med hänsyn härtill och då den planerade järnvägssträckningen inte i allvarlig mån kan anses inverka på de intressen för vilka nationalparken tillkommit, anser jag för min del att intrånget bör få ske.
Det är nödvändigt att utformningen av järnvägsomläggningen med därtill hörande transportvägar m. m. medför så liten påverkan på naturen som möjligt. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att besluta om de närmare föreskrifter som kan behövas från bl.a. naturvårds- och andra allmänna synpunkter rörande arbetenas utförande. För belysning av behovet av föreskrifter har yttranden över SJ:s framställning begärts av utöver naturvårdsverket även lantbruksstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, Kiruna kommun, Sveriges geologiska undersökning, Vetenskapsakademien, Svenska samernas riksförbund, Svenska naturskyddsföreningen och Svenska turistföreningen. |
Jag har i detta ärende samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge det intrång i Abisko national-
park som enligt vad som framgått av det föregående föranleds av
omläggning av järnvägen mellan Abisko och Björkliden inkl. järn-
vägstunnel genom Nuolja.
[4] H 20. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Under förevarande anslagsrubrik har anvisats medel för att täcka kostnaderna för saneringsarbetet inom BT Kemis område i Teckomatorp. Hittills har på förevarande anslag samt anslaget Oförutsedda utgifter anvisats sammanlagt 37,6 milj. kr. för ändamålet. Det egentliga saneringsarbetet är i huvudsak avslutat. Anslaget används nu främst för täckande av kostnader för avledning av dränagevatten från området till reningsverk i Landskrona.
Länsstyrelsen i Malmöhus län
Länsstyrelsen har i skrivelse den 21 januari 1985 anmält att dränagevatten från området även under kommande budgetår måste omhändertas och avledas till Landskrona reningsverk. Länsstyrelsen anger kostnaderna för det fortsatta saneringsarbetet för nästa bugetår till 850 000 kr. Med hänsyn till att bl.a. vissa besparingar kan göras på anslaget redovisar länsstyrelsen ett medelsbehov för nästa budgetår av 450 000 kr. för här aktuellt ändamål.
Föredragandens överväganden
Det är angeläget att saneringsarbetet på BT Kemis område i Teckomatorp i alla delar kan slutföras på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Detta innebär att dränagevatten från området även under kommande budgetår behöver omhändertas och avledas till reningsverket i Landskrona. För att täcka kostnaderna i samband härmed i enlighet med länsstyrelsens redovisning bör på tilläggsbudget III för innevarande budgetår anvisas 450 000 kr. för sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. |
Jag vill i detta sammanhang beröra vissa frågor rörande ersättning och återställningsåtgärder vid miljöskador.
Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag genomfört en utvärde-
ring av saneringsarbetet vid BT Kemis område. I denna berörs bl. a. frågan
om kostnadsansvaret för sanering och återställning vid eventuella framtida miljöskador av här aktuellt slag. Också miljöskyddsutredningen (Jo 1976: 06) har i sitt betänkande Bättre miljöskydd II behandlat vissa frågor rörande kostnaderna för återställningsåtgärder vid miljöskador. Utredningen har därvid berört möjligheten att inrätta en avgiftsfinansierad återställningsfond. Skadeståndsansvaret vid miljöskador har behandlats av riksdagen som därvid uttalat att frågan om det subsidiära skadeståndsansvaret bör bli föremål för fortsatt utredning bl.a. med syfte att åstadkomma en ersättningsfond, finansierad med avgifter från de företag som omfattas av miljöskyddslagen (motion 1981/82: 1921, JoU 1982/83: 17, rskr. 1982/83: 94).
Enligt min mening bör en särskild utredning tillkallas för att utreda de frågor jag nu berört. Jag har för avsikt att inom kort återkomma till regeringen i frågan.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på tilläggsbud-
get III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 450 000 kr.
"Prop. 1984/85: 125 | 23
Bilaga 7
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet Leijon såvitt avser p. 1-4: statsrådet Gradin såvitt avser p. 5.
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
TIONDE HUVUDTITELN
ÅA. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik, anslagsposten Övrig utredningsverksamhet, har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 10784000 kr. Från anslagsposten betalas kostnader för utredningsverksamhet inom arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde.
Den kommitté som sedan den 1 januari 1985 arbetar med att förbereda övergången till ny organisation för arbetsmarknadsutbildningen avses slutföra sitt arbete så att den nya organisationen kan träda i kraft den 1 januari 1986. Den närmare uppläggningen av arbetet har visat att det blir mer omfattande och kräver mer resurser än vad som förutsågs vid budgetarbetet hösten 1983.
Ytterligare 800000 kr. behövs därför för utredningsverksamheten.
Mot bakgrund av vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen,
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 800000 kr.
B. Arbetsmarknad m. m.
Riksdagen beslutade den 17 december 1984 (prop. 1984/85:45, AU 7, rskr 100) att, utöver tidigare anvisade medel, anvisa 1700 milj. kr. under anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1984/85. I enlighet med regeringens förslag skulle viss del av medlen — efter en
reviderad bedömning av arbetsmarknadsläget — av regeringen kunna användas till beredskapsarbeten, de olika rekryteringsstöden m.m. Denna summa utgjorde 450 milj. kr.
Läget på arbetsmarknaden har förbättrats. Under hösten har sysselsättningen successivt ökat samtidigt som arbetslösheten har minskat. Antalet nyanmälda lediga platser har under hela år 1984 legat på en hög nivå. I januari 1985 uppgick antalet nyanmälda platser till 59 000 vilket är ca 16.000 fler än i januari föregående år.
Även om sysselsättningen och arbetslösheten nu utvecklas positivt kvarstår att arbetslösheten fortfarande ligger på en historiskt sett hög nivå. Antalet långtidsarbetslösa, som under en längre period har ökat, har under de senaste månaderna stabiliserats på en nivå kring 40000 personer. Enligt min bedömning måste insatserna för att reducera antalet långtidsarbetslösa och den totala arbetslösheten fortgå med full kraft. Tillströmningen av lediga platser måste utnyttjas för detta ändamål.
Regeringen har därför den 28 februari 1985 beslutat att utnyttja riksdagens bemyndigande och medgivit att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) får utnyttja ytterligare 250 milj. kr. för beredskapsarbeten och ytterligare 108 milj. kr. för rekryteringsstöd. Dessa medel skall utnyttjas för att fullfölja insatserna för de långtidsarbetslösa och för ungdomarna. Det är särskilt angeläget att kommunerna nu utnyttjar möjligheten att ge långtidsarbetslösa fasta arbeten genom det kommunala rekryteringsstödet.
Regeringens beslut innebär vidare att ramen för beslut om bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet vidgas. Beslutet avser den försöksverksamhet som påbörjades den 1 juli 1984 med bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet. För innevarande budgetår har anslagits 37 milj. kr., vilket innebär att ca 1000 personer kan erhålla starta-egetbidrag.
AMS har i skrivelse den 29 januari 1985 redovisat att drygt 700 personer har beviljats bidrag under tiden den I juli-den 30 december 1984. Samtidigt var vid redovisningstillfället mer än 400 ärenden under beredning. För hela budgetåret beräknar AMS att antalet bidrag kommer att uppgå till 1800. :
Regeringens beslut innebär att ytterligare 17 milj. kr. anslås för startaegetbidrag, vilket innebär att den beräknade ökade efterfrågan för bidraget kan tillgodoses. :
Härutöver kommer jag i det följande att förorda att ramarna för introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag vidgas med 1000 resp. 400 bidrag. Dessa utökade ramar som kostnadsmässigt har beräknats till 75 milj. kr., bör få utnyttjas under budgetåren 1984/85 och 1985/86. .
Under hösten 1984 har antalet personer i arbetsmarknadsutbildning minskat något i förhållande till tidigare. Samtidigt finns det ett stort behov av utbildad personat, inte minst inom det tekniska området. Enligt vad jag har erfarit finns det såväl vakanta platser som utrymme för ytterligare insatser inom arbetsmarknadsutbildningen. Det är därför angeläget att
intensifierade ansträngningar görs för att få till stånd ett bättre resursut-
nyttjande. Arbetsmarknadsutbildning är ett mycket verkningsfullt instrument inte minst för ungdomar med en otillräcklig utbildning eller utbildning
inom ett område med en begränsad arbetsmarknad.
För de ungdomar som lämnar ungdomslagen på grund av att de fyller 20
år och inte kan erbjudas ett arbete måste arbetsmarknadsutbildning använ- das i större utsträckning. För dessa ungdomar borde också intresset för utbildning vara större än det kanske var vid inträdet till arbete i ungdoms-
lag. Det är därför viktigt att alla möjligheter utnyttjas så att dessa ungdo-
mar får de förutsättningar som behövs för att få en fast förankring i
arbetslivet. Arbetsmarknadsutbildning är i detta avseende ett synnerligen ändamålsenligt instrument. Enligt min mening är det därför av stor vikt att arbetsförmedlingen mycket aktivt verkar för att utnyttja de resurser som finns inom arbetsmarknadsutbildningen.
Den modulindelning av läroplanerna inom arbetsmarknadsutbildningen
som till viss del redan har införts bör göra det möjligt att i högre grad än hittills anpassa arbetsmarknadsutbildningen efter ungdomars särskilda behov och förutsättningar. Arbetslösa ungdomar som helt saknar yrkesutbildning bör naturligtvis erbjudas fullständiga AMU-kurser. Det stora flertalet av dagens ungdomar har dock genomgått någon form av gymnasial utbildning. Modulindelningen av läroplanerna bör göra det lättare att an-
ordna kurser som kompletterar ungdomarnas tidigare yrkeskunskaper och
därmed gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det kan t. ex. gälla
ungdomar som redan har en yrkesutbildning från gymnasieskolan men som
saknar insikter om den nya teknikens tillämpning.
Jag vill också här anmäla att jag har för avsikt att senare idag föreslå regeringen vissa ändringar i bidraget till arbetsgivare för anställning av
medflyttare. F.n. kan sådant bidrag utgå för anställning av person som
flyttar med arbetstagare som erhåller starthjälp. Bidraget har beroende på
kopplingen till starthjälpen utnyttjats i liten omfattning. Mitt förslag kom-
mer därför att innebära att starthjälp inte skall vara ett ovillkorligt krav för
att medflyttandebidraget skall utgå.
[2] B 2. Arbetsmarknadsutbildning. De nordiska arbetsministrarna har i det nyligen antagna samarbetsprogrammet inom arbetsmarknadsområdet bl.a. uttalat sig för att utveckla Nordkalottens AMU-center till ett nordiskt
utvecklingscenter inom utbildningsområdet. Genom beslut av regeringen den 6 december 1984 får bl. a. 3 milj. kr. av medlen på anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning, vilka utgjorde en del
av de ingående reservationsmedlen vid budgetårets början, användas för
att genomföra ett utvecklingsprogram vid Nordkalottens AMU-center.
Programmet innebär utveckling, genomförande och drift av ett antal nya kurser.
Jag anser det angeläget att utbildningsutbudet inom arbetsmarknadsutbildningen i den nordligaste delen av landet är varierat. Utvecklingsprogrammet för Nordkalottens AMU-center bör därför komma igång snabbt.
Förutsättningen för att kunna starta de planerade kurserna är enligt vad jag erfarit att viss del av de särskilt anvisade medlen för Nordkalottens AMU-center får användas för köp av ny utrustning.
Om det ordinarie investeringsanslaget B 8. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen utnyttjas för detta ändamål skulle det innebära att andra angelägna redan budgeterade investeringar i andra delar av landet inte kan göras.
Jag förordar därför att skolöverstyrelsen (SÖ) under budgetåret 1984/85 får utnyttja högst 1500000 kr. av de till Nordkalottens AMU-center avsatta medlen för inköp av utrustning.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat om utnyttjande av medel på
anslaget till Arbetsmarknadsutbildning för inköp av utrustning till
Nordkalottens AMU-center.
[3] B 18. Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen. Något anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/85. I december 1984 beslutade Uddevallavarvets och Svenska Varvs styrelser att inleda MBL-förhandlingar om en avveckling av Uddevallavarvet. Nedläggningen av varvet berör flera tusen personer och kommer bl.a. att kräva omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. En viktig utgångspunkt för dessa insatserna bör vara att de skall medverka till att bygga upp en väl differentierad arbetsmarknad i regionen. En annan utgångspunkt bör vara att de skall medverka till att ta tillvara och utnyttja den efterfrågan på arbetskraft som finns i regionen. En tredje utgångspunkt bör vara att insatserna skall stimulera enskilda personers egna idéer och initiativ till sysselsättning.
Riksdagen beslutade den 28 februari 1985 om vissa ändringar i bestämmelserna för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för Uddevallaregionen (prop. 1984/85: 101, AU 12, rskr 150). Riksdagens beslut avser åtgärder för innevarande budgetår. Riksdagen förutser vidare att regeringen återkommer med förslag i fråga om dessa åtgärder för tiden därefter.
I enlighet med riksdagsbeslutet har nu en särskild arbetsförmedling kunnat inrättas i Uddevalla direkt under länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län. För dem som skrivs in vid den särskilda förmedlingen skall följande speciella åtgärder kunna komma i fråga: | — 1 de fall företagsutbildning blir aktuell för arbetssökande som anvisas av den särskilda förmedlingen bör bidrag enligt reglerna för s.k. flaskhalsutbildning (SFS 1984:518) kunna utgå till företaget även för lönekostnader utan att kravet på särskilda motprestationer uppfylls och oaktat att vederbörande är nyanställd.
— De arbetssökande bör kunna jämställas med långtidsarbetslösa i fråga om rekryteringsstöd (SFS 1983: 992). — Om en arbetssökande tar anställning på annan ort bör ett särskilt bidrag för arbetsresor kunna lämnas med högst 400 kr. per månad under högst tolv månader. Vid tillträde av anställning på annan ort bör traktamente vid dubbel bosättning kunna utgå med 50 kr. per dag under högst tolv månader. — De arbetssökande bör kunna få sådant bidrag som nu utgår till arbetslös som startar egen rörelse (SFS 1984:523) redan när risk för arbetslöshet föreligger. — Näringshjälp (SFS 1966: 368) bör kunna utgå till personer som är inskrivna vid den särskilda förmedlingen.
Jag återkommer nu med en mer detaljerad redovisning av de särskilda insatser som har vidtagits och planeras i Uddevallaregionen och med en beräkning av medel för dessa insatser.
Aflami — Uddevalla
En särskild arbetsförmedling direkt under länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län inrättades den 28 februari 1985 i Uddevalla. Arbetsförmedlingen kommer som mest att bestå av 15 arbetsförmedlare, varav en är chef för förmedlingen. Till arbetsförmedlingen kommer att knytas tre extra arbetslag vid arbetsmarknadsinstitutet i Uddevalla med totalt 16 personer. Den särskilda organisationen kommer som mest att bestå av 33 personer inkl. biträdespersonal. Det finns vidare möjlighet att, genom omdisponeringar från den särskilda organisationen, förstärka andra förmedlingskontor i närheten av Uddevallaregionen, t. ex. i Trollhättan och Göteborg, för att bättre kunna betjäna de arbetssökande.
Arbetsförmedlingen kommer att ha fem dataterminaler till sitt förfogande för förmedlingsarbetet. Den särskilda förmedlingen är i första hand avsedd för personal från Uddevallavarvet och Scandiaverken och personer som indirekt berörs av nedläggningen av varvet. Även andra arbetssökande kan dock skrivas in vid den särskilda förmedlingen. Det kan t. ex. vara personer som är eller riskerar att bli arbetslösa i regionen i samband med andra större neddragningar eller nedläggningar.
Arbetsförmedlingen skall utnyttja dels ordinarie medel som har ställts till länets förfogande för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels de särskilda medel som jag här föreslår.
Jag har beräknat kostnaden för den särskilda organisationen inkl. ADButrustning till 7,4 milj. kr. Kostnaden avser perioden den 28 februari 1985— den 30 juni 1986.
Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsutbildning är ett av de viktigaste instrumenten för att nå de mål som jag inledningsvis redogjorde för. Enligt min uppfattning kom-
mer många att behöva kompletterande utbildning för att kunna skaffa sig de förutsättningar som behövs för att få ett arbete. För att snabbare kunna anpassa utbildningen till de lokala behoven har SÖ medgivits att bemyndiga kursstyrelsen i länet att besluta om lokala läroplaner. Jag räknar med att utbildningen skall bedrivas i av SÖ särskilt anordnade kurser men också i hög grad genom andra utbildningsanordnare inkl. företag. Vidare har, för att stärka den enskilde individens ställning på arbetsmarknaden, möjligheten utökats att kunna bevilja teoretisk utbildning som arbetsmarknadsutbildning.
Enligt förordningen (1984: 518) om bidrag för arbetsmarknadsutbildning i företag kan bidrag utgå för utbildning av redan anställda, s.k. flaskhalsutbildning. Ett villkor som normalt gäller är att företaget utför en arbetsmarknadspolitisk motprestation, t.ex. anställer en arbetslös. De företag . som anställer personer anvisade från den särskilda arbetsförmedlingen får enligt riksdagens beslut utbilda dessa med bidrag även för lönekostnader i enlighet med reglerna för s. k. flaskhalsutbildning. Det krav på motprestation som normalt föreligger för att fullt statsbidrag skall utgå, skall anses uppfyllt i och 'med att företaget anställer dessa personer.
Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag redovisat vissa ytterligare utbildningsinsatser i Uddevallaregionen inom studieförbundens ram. |
Jag beräknar de extra kurskostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen till 20 milj. kr. Jag har då räknat med att ca 1000 personer kommer att omfattas av utbildningen. Utöver denna kostnad beräknar jag ytterligare 30 milj. kr. för utbildningsbidrag. Denna kostnad ryms inom de ordinarie medlen för utbildningsbidrag.
Starta-egetbidrag
För att ta till vara och stimulera enskilda personers egna initiativ till sysselsättning har möjligheten att stödja sådana genom starta-egetbidrag utökats.
Bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse kan utgå till arbetslösa som startar egen verksamhet i stället för att uppbära kontant stöd enligt förordningen (1984: 523) om försöksverksamhet med bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse. Starta-egetbidraget utgår under högst sex månader med samma belopp som annars hade utgått i form av ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Detta bidrar kan nu i Uddevallaregionen också utgå till personer som riskerar att bli arbetslösa och som har skrivits in vid den särskilda arbetsförmedlingen. Jag beräknar kostnaden för detta bidrag till 3,6 milj. kr. och jag har då räknat med en omfattning av 100 personer.
Som en försöksverksamhet kan näringshjälp beviljas långtidsarbetslösa enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368. omtryckt 1983:569). Försöksverksamheten får bedrivas i fem län och omfatta högst 50 personer.
Näringshjälp för långtidsarbetslösa bör kunna vara ett medel i den särskilda arbetsförmedlingens arbete. De personer som skrivs in på förmedlingen kommer enligt riksdagens beslut att jämställas med långtidsarbetslösa. Enligt reglerna för näringshjälp kan bidrag lämnas med högst 15 000 kr. och lån med högst 60000 kr. till personer som startar egen verksamhet. Jag beräknar kostnaden för näringshjälp till 1,8 milj. kr. och omfattningen till 40 personer utöver den omfattning som försöksverksamheten nu har.
Beredskapsarbetelrekryteringsstöd
För att underlätta för de arbetssökande att erhålla ett nytt arbete kommer rekryteringsstödet att kunna utnyttjas. Enligt förordningen (1983: 992) om rekryteringsstöd kan sådant stöd i första hand utgå för långtidsarbetslösa. De personer som skrivs in vid den särskilda förmedlingen skall enligt riksdagens beslut jämställas med långtidsarbetslösa.
Därutöver kan beredsapsarbeten utnyttjas för att skapa tillfällig sysselsättning. Jag beräknar 50 milj. kr. för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd. Fördelningen av medlen på de båda åtgärderna bör få ankomma på den särskilda arbetsförmedlingen.
En turistanläggning i Ertseröd i Tanums kommun kommer att kunna byggas som beredskapsarbete. Byggstarten beräknas till senare delen av år 1985. Ertserödanläggningen kommer att bestå av 290 lägenheter/stugor, vandrarhem, gästhamn och båtplatser. Vidare skall anläggningen innehålla restaurang, sportanläggning m. m. Anläggningen kommer att handikappanpassas. Under byggtiden beräknas 140 årsarbetare sysselsättas. När anläggningen är färdig kommer ca 45 personer att sysselsättas stadigvarande. Kostnaden för projektet är beräknat till ca 70 milj. kr. Statsbidrag bör utgå med 4026 av kostnaden, dvs. ca 30 milj. kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.
Bidrag för arbetsresor och traktamente vid dubbel bosättning
För att underlätta för och stimulera personer att ta arbete på annan ort har två nya bidrag införts. Syftet är att bidragen skall medverka till att möjliggöra pendling och dubbel bosättning under en viss tid för att låta arbetssökande pröva sig fram till ett lämpligt arbete och/eller att ge möjlighet för sökande att skaffa sig lämplig erfarenhet för att på så sätt förbättra sina möjligheter att senare få ett arbete i Uddevallaregionen.
Bidrag för arbetsresor lämnas med 400 kr. per månad i högst ett år för personer anmälda på den särskilda förmedlingen som pendlar från bostadsorten till ett nytt arbete på annan ort. Traktamente vid dubbel bosättning lämnas med 50 kr. per dag under högst ett år. Jag beräknar kostnaden för dessa bidrag till 5,8 milj. kr.
Bidrag för arbetsresor och traktamente vid dubbel bosättning bör i likhet med flyttningsbidrag vara skattefria och bör med hänsyn till de speciella omständigheterna inte påverka den enskildes möjligheter till avdrag vid
taxeringen för kostnader för arbetsresor eller dubbel bosättning. Beloppen är avvägda med hänsyn härtill. Dessa frågor måste regleras i lag. Efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslår jag därför att en lag införs som reglerar dels villkoren för de nya bidragen och dels hur dessa skall behandlas ur skattesynpunkt. Den nya lagen bör tillämpas retroaktivt på det traktamente vid dubbel bosättning av i princip samma art som enligt särskilda regler i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) sedan den 1 juli 1983 har lämnats till vissa arbetstagare i Gällivare och Kiruna kommuner. Detsamma bör gälla i fråga om traktamente vid dubbel bosättning och bidrag till dagliga arbetsresor till arbetssökande som är inskrivna vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla och som har lämnats bidrag före den 1 juli i år. När det gäller innebörden av villkoren för de två formerna av flyttningsersättning fordras inte några mer ingående kommentarer, eftersom de är okomplicerade och i viss utsträckning har tillämpats tidigare. De bestämmelser som jag föreslår i fråga om traktamente vid dubbel bosättning överensstämmer i huvudsak med vad som före den 1 januari 1982 gällde för motsvarande bidragsform enligt föreskrifter i arbetsmarknadskungörelsen. Dessutom har denna bidragsform sedan den 1 juli 1983 tillämpats beträffande arbetstagare som har haft sin arbetsplats i Gällivare eller Kiruna kommun. Inom arbetsmarknadsverket är man således sedan tidigare väl förtrogen med dessa regler och tillämpningen av dem bör inte föranleda några större problem. Den enda anledningen till att jag nu föreslår att villkoren skall regleras i lag är att frågorna om skatteplikt för ersättningarna och avdragsrätt för kostnader som dessa är avsedda att täcka föreslås få en speciell lösning och att sådana frågor måste regleras i lag.
Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 0:1.
Förslaget om särskilda flyttningsersättningar är ett viktigt led i den rad av åtgärder som regeringen har föreslagit i syfte att förbättra den svåra arbetsmarknadssituationen i Uddevallaregionen. Det är ytterst angeläget att förslaget kan omsättas i praktisk handling utan dröjsmål. Riksdagen måste få tillfälle att behandla förslaget under våren. Mot denna bakgrund står det klart att en remiss till lagrådet av det inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetade förslaget till lag om vissa flyttningsersättningar skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Sådan remiss bör därför inte ske innan regeringen fattar beslut om proposition till riksdagen.
Åtgärder för personer med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden
Den genomsnittliga åldern för de anställda vid Uddevallavarvet är förhållandevis hög. Ca hälften är 50 år och äldre. Den särskilda förmedlingen bör därför kunna disponera resurser som vid behov kan användas för denna grupp. Utöver ordinarie åtgärder kan det för sökande med arbets-
handikapp bli aktuellt att lämna introduktionsbidrag och/eller särskilt lönebidrag.
Jag bedömer att 400 platser med introduktionsbidrag och 200 med särskilda lönebidrag kan behövas utöver de platser med sådana bidrag som regionen redan disponerar. Utökningen bör avse budgetåren 1984/85 och 1985/86. Dessutom kan antalet platser hos Bohusgruppen inom Samhällsföretag behöva ökas ut.
Jag återkommer i det följande till frågan om medel till ytterligare introduktionsbidrag och särskilda lönebidrag för insatser i Uddevallaregionen.
Särskilda medel
Det är angeläget att arbetsförmedlingens arbete löper så smidigt och friktionsfritt som möjligt. För att bidra till en ökad smidighet bör arbetsförmedlingen ha särskilda medel till sitt förfogande som relativt fritt kan användas för att hjälpa enskilda personer att erhålla ett nytt arbete. Det kan t. ex. vara fråga om situationer när de ordinarie åtgärderna eller de här beskrivna särskilda åtgärderna inte är ändamålsenliga eller tillräckliga. Jag tänker också på vissa särskilda projekt, t. ex. utbildningsprojekt som kan komma att aktualiseras. Dessa särskilda medel beräknar jag till 9 milj. kr.
De sammanlagda kostnaderna för de åtgärder som jag nu har föreslagit uppgår till 127,6 milj. kr. och avser perioden den 28 februari 1985—den 30 juni 1986. Med hänsyn till att kostnaderna fördelar sig på två budgetår och för att ge en god överblick av medelsanvändningen bör medlen föras upp på ett särskilt reservationsanslag.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
dels att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat för-
slag till lag om vissa flyttningsersättningar,
dels att ill Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa
ett reservationsanslag av 127600 000 kr.
C. Arbetslivsfrågor
[4] C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett förslagsanslag av 2337 188 000 kr. Härav har under Anställning med lönebidrag anvisats 2 190408 000 kr.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84: 122, AU 19, rskr 344) infördes den 1 juli 1984 två nya stödformer inom ramen för anställning med lönebidrag. Ett introduktionsbidrag med 9026 av lönekostnaden kan lämnas under högst 960 timmar för arbetshandikappade som behöver ingående introduktion och särskilda anpassningsåtgärder på arbetsplatsen. Bidrag lämnas främst vid anställningar hos enskilda arbetsgivare, kommuner, landsting och affärsdrivande verk.
Vidare kan ett särskilt lönebidrag lämnas med 90220 av lönekostnaden under det första anställningsåret — utöver eventuell tid med introduktionsbidrag — och med 5096 under de tre därpå följande åren. Under budgetåret 1984/85 beräknas ca 800 personer omfattas av bidrag med 9096 och ca 1400 av bidrag med 5096 av lönekostnaden.
Det särskilda lönebidraget lämnas vid anställning av sådana arbetssökande som har svåra fysiska, psykiska eller. socialmedicinska arbetshandikapp eller som är psykiskt utvecklingsstörda och som annars riskerar att bli förtidspensionerade eHer måste beredas skyddat arbete. Också det särskilda lönebidraget lämnas till enskilda eller kommunala arbetsgivare och affärsverk.
I en framställning till regeringen den 22 januari 1985 har AMS hemställt om utökade ramar för introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag.
Oavsett konjunkturläge har arbetshandikappade svårare än andra att hävda sig på arbetsmarknaden framhåller AMS. Möjligheterna att arbetsplacera dessa sökande med hjälp av det nyligen införda introduktionsbidraget har hittills varit goda. Enligt länsarbetsnämnderna har under innevarande budgetår arbetsplacering med introduktionsbidrag kunnat ske i en takt som på årsbasis räknat ligger ca 507 över den ram om 2 000 platser, som gäller för verksamheten.
AMS framhåller vidare att en hög takt i utplaceringen av arbetshandikappade är ett viktigt led i satsningen på att förbättra situationen för långtidsarbetslösa och att möjligheterna att nå gynnsamma resultat är goda i det nuvarande konjunkturläget. AMS hemställer därför att ramen för introduktionsbidrag höjs till 3 000 platser å 960 timmar och att det särskilda lönebidraget med 9070 bidrag höjs från 800 till 1200 platser. Kostnaden beräknas till ca 75 milj. kr. för helt år.
Introduktionsbidraget och det särskilda lönebidraget har snabbt visat sig vara mycket verkningsfulla när det gäller att underlätta för handikappade att få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Det är enligt min
mening angeläget att det förbättrade läget på arbetsmarknaden utnyttjas så att man får till stånd fler arbetsplaceringar för sökande med arbetshandikapp, inte minst mot bakgrund av att dessa sökande i stor utsträckning
återfinns bland de långtidsarbetslösa.
Jag har nyss föreslagit ett utökat antal platser med introduktionsbidrag
och särskilt lönebidrag under budgetåren 1984/85 och 1985/86 för att ge den särskilda förmedlingen i Uddevalla-regionen bättre möjligheter att placera
arbetshandikappade. Jag beräknar att anslaget behöver tillföras 18,8 milj.
kr. för de merkostnader som uppstår till följd av utökningen.
Vidare bör i enlighet med AMS hemställan antalet platser med introduktionsbidrag under budgetåren 1984/85 och 1985/86 utökas med därutöver sammanlagt 1000 platser. Antalet särskilda lönebidrag med 9090 bidrag bör utökas med 400 platser utöver de platser som har föreslagits tillkomma
i Uddevallaregionen.
Kostnaderna för den utökning av dessa bidrag som jag här har föreslagit
kommer på grund av rekvisitionsförfarande m. m. att belasta anslaget för
budgetåret 1985/86. Jag föreslår därför inte nu särskilda medel till ändamålet. Jag avser att längre fram föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag om ytterligare medel under anslaget C 4. Särskilda åtgärder för
arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1985/86.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har anfört om omfattningen av introduk-
tionsbidrag och särskilt lönebidrag under budgetåren 1984/85 och
1985/86. |
D. Invandring m. m.
[5] D 3. Åtgärder för invandrare. Under anslagsposten Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen har i statsbudgeten för innevarande budgetår under denna rubrik anvisats 4346 000 kr. Anslagsposten behandlas som ett särskilt reservationsanslag. I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100,
bil. 12 sid. 163 ff) föreslås att anslagsposten för nästa budgetår skall uppgå till 4515 000 kr. Stiftelsen Invandrartidningen har hos regeringen hemställt om ett ytterli-
gare statsbidrag på 250000 kr. för innevarande budgetår för att täcka ett beräknat underskott.
Stiftelsens möjligheter att finansiera sin verksamhet har minskat under senare år bl.a. till följd av att myndigheterna i mindre utsträckning än tidigare kunnat finansiera s.k. specialnummer. Under föregående och innevarande budgetår har stiftelsen vidtagit flera
besparingsåtgärder som inneburit nedskärningar i verksamheten. Prenumerationspriset har också höjts fr.o.m. den I januari 1985. Trots detta 3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 125
förväntas ett underskott uppkomma i stiftelsens verksamhet som inte kan undvikas utan mycket drastiska nedskärningar. Sådana skulle, om de genomfördes, innebära minskningar i utgivningen och uppsägning av personal.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i november 1984 en särskild utredare med uppgift att utreda Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen till invandrare. Utredaren skall utvärdera tidningens verksamhet, belysa olika invandrargruppers behov av kontinuerlig samhällsinformation, överväga och lägga fram förslag i fråga om huvudmannaskap samt göra kostnadsberäkningar för olika alternativ. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 30 juni 1985.
För att undvika kraftiga nedskärningar i tidningsverksamheten under innevarande budgetår och därmed allvarligt förändra förutsättningarna för det pågående utredningsarbetet är det enligt min mening angeläget att Stiftelsen Invandrartidningen beviljas ett extra bidrag under innevarande budgetår. Bidraget finansieras med att motsvarande belopp innehålls under åttonde huvudtitelns anslag G 10. Stöd till tidningar på andra språk än svenska.
Jag har:i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget III till statsbudge-
ten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
250000 kr.
Underbilaga 7.1
Förslag till Lag om vissa flyttningsersättningar
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelse, 18 Till arbetstagare som är inskrivna vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla kommun får lämnas särskild flyttningsersättning i form av traktamente vid dubbel bosättning och bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor.
Traktamente vid dubbel bosättning får lämnas även till arbetstagare som har haft sin arbetsplats i Gällivare eller Kiruna kommun.
Traktamente vid dubbel bosättning 28 Traktamente vid dubbel bosättning lämnas till arbetstagare som vid tillträde av anställning på annan ort får kostnader för egen bostad på två orter, under förutsättning att
I. arbetstagaren inte har rätt till traktamente från arbetsgivaren, 2. anställningen beräknas vara minst sex månader, 3. arbetstagaren inte kan resa mellan orterna varje dag.
3 & Traktamente vid dubbel bosättning lämnas med 50 kronor för varje dag till den som är ensamstående och med 75 kronor för varje dag till den : som har ett hushåll med flera personer. Till arbetstagare som är inskrivna vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla kommun är dock traktamentet alltid 50 kronor för varje dag.
Traktamente lämnas under högst fem dagar per kalendervecka i högst tolv månader.
Bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor 4 § Bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor lämnas till arbetstagare som arbetar på annan ort än bostadsorten.
Bidraget lämnas med högst 400 kronor för varje månad under högst tolv månader.
Bestämmelser angående beskattning 5 & Traktamente och bidrag enligt denna lag utgör inte skattepliktig intäkt och påverkar inte heller rätten till avdrag för motsvarande kostnader.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och gäller till utgången av juni 1986. Bestämmelserna i 5 § tillämpas vid 1984—1987 års taxeringar och gäller även i fråga om motsvarande traktamente och bidrag som har lämnats före ikraftträdandet enligt då gällande bestämmelser. Den som vid 1984 eller 1985 års taxering inte har fått avdrag på grund av att sådant traktamente har uppburits, får anföra besvär över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).
Bilaga 8
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Anmälan till tilläggsbudget HI till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
ELFTE HUVUDTITELN
B. Bostadsförsörjning m. m.
[1] B 1. Bostadsstyrelsen. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett förslagsanslag av 52 102 000 kr. Av detta
belopp avser 3 milj. kr. medel till bostadsstyrelsens projekt rörande utvidgat datorstöd — UDS =— till verksamheten vid bostadsstyrelsen och läns-
bostadsnämnderna. Medlen är avsedda för fortsatt utredningsarbete och för genomförandet. |
Regeringen har i prop. 1984/85: 101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 föreslagit riksdagen att anvisa ytterligare 1 milj. kr. för projektet. Bostadsstyrelsen har hemställt om ytterligare 948 000 kr. för innevarande budgetår. Jag beräknar i likhet med bostadsstyrelsen medelsbehovet till 948 000 kr.
Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i prop. 1983/84:90 beslutat (BoU 28, rskr 303) att det bildas ett särskilt av staten helägt
kreditaktiebolag med uppgift att på den prioriterade kreditmarknaden låna
upp de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen.
Regeringen har föreslagit riksdagen (prop. 1984/85: 101) att anvisa 1,5
milj. kr. för innevarande budgetår till bostadsstyrelsen för ändringar av det
nuvarande datasystemet så att utbetalning enligt den nya ordningen kan
ske fr. o. m. den 1 juli. I skrivelser till regeringen har bostadsstyrelsen framhållit betydelsen av en tillräcklig medelstilldelning under projektets inledningsskede. Bostads-
styrelsen har hemställt om att ytterligare 500000 kr. anvisas för innevaran-
de budgetår och anser att de medel som regeringen har begärt av riksdagen för nästa budgetår (prop. 1984/85: 100 bil. 13) kan minskas med motsvarande belopp.
Prop. 1984/85: 125 | | 37
Bostadsstyrelsen har också beräknat de kostnader för projektet som tillkommer till följd av att kreditaktiebolaget skall svara för att tillhandahålla medel för utbetalningar även av vissa tidigare beviljade energilån. För detta ändamål hemställer styrelsen om ytterligare 225 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86.
Jag beräknar i likhet med bostadsstyrelsen behovet av ytterligare medel för budgetåret 1984/85 för här nämnda ändamål till sammanlagt 725 000 kr. Medlen som begärts för nästa budgetår kan därmed minskas med 275 000 kr. :
Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare 1673000 kr. för samtliga de ändamål som jag har redogjort för.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bostadsstyrelsen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1673 000 kr.
[2] B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. Från detta anslag betalas ut bl. a. tilläggslån för åtgärder som avser att avhjälpa byggskador och byggfel samt för ändrad lägenhetssammansättning och grundförstärkning i vissa fall.
Riksdagen har för beslut om sådana lån fastställt en ram på 60 milj. kr. för år 1984 och preliminärt samma belopp för år 1985.
Under år 1984 var verksamheten begränsad och hela ramen togs därför inte i anspråk. Det beror enligt bostadsstyrelsen på att lånemöjligheten infördes så sent som den 1 januari 1984 och på byggherrarnas planeringssituation.
Verksamheten kan väntas öka i omfattning under år 1985. Enligt min mening bör därför 25 milj. kr. som inte utnyttjades av ramen för år 1984 kunna användas för beslut under första halvåret 1985.
Med hänvisning til! vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att medge att 25 000 000 kr. av 1984 års ram för beslut om tilläggslån
som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel, änd-
rad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får använ-
das för beslut under första halvåret 1985.
[3] B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag om 500 milj. kr.
Från anslaget betalas utgifter för statens ekonomiska stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus.
Under innevarande budgetår belastas anslaget alltjämt med utbetalningar som avser tidigare beslutade lån och bidrag till kommunala och lands- 4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 125
Prop. 1984/85: 125 | 38
tingskommunala byggnader m. m. Från anslaget bestrids under innevarande budgetår även utpifter för energisparande åtgärder i statliga byggnader, exkl. affärsverkens byggnader.
Riksdagen beslutade hösten 1983 om ett bostadsförbättringsprogram (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU HH, rskr 63). Därvid ändrades även det statliga ekonomiska stödet till energisparåtgärder. Riksdagsbeslutet inne- -bar samtidigt i denna del att i ansökningar som inkom före den 30 mars 1984 kunde sökanden välja stöd antingen enligt de äldre stödreglerna eller enligt de nya.
Ett särskilt sysselsättningsstöd har vidare lämnats för vissa isoleringsarbeten, under förutsättning att arbetena i huvudsak avslutades senast den 30 juni 1984 (prop. 1982/83: 50 bil. 5, CU 8, rskr 112). Särskilda regler gäller för Norrbottens län. |
Under år 1984 har vidare funnits möjligheter att ansöka om bidrag för investeringar i uppvärmningsanläggningen — bl.a. värmepumpar (prop. 1983/84: 62, NU 9, rskr 124). |
Till följd av förändringarna och de olika temporära stödformerna ökade antalet ansökningar om energisparstöd under år 1984 mycket kraftigt i förhållande till tidigare erfarenheter. De av riksdagen avvisade ramarna för beslut om stöd togs helt i anspråk.
Beslut om stöd meddelades under budgetåret 1983/84 med ett belopp om 1549 milj. kr., varav 1362 milj. kr. avsåg statliga lån enligt äldre bestämmelser.
Bostadsstyrelsen bedömer — med hänsyn till tidsförskjutningen mellan beslut och utbetalning samt utfallet den 31 december 1984 — behovet av medel för utbetalning under budgetåret 1984/85 till 1375 milj. kr. E beloppet ingår även medel för utbetalning av tidigare beslutat stöd till kommunala och landstingskommunala byggnader.
Byggnadsstyrelsen har t. o. m. budgetåret 1983/84 beslutat om investeringar i energisparåtgärder till en sammanlagd kostnad om 465 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1984/85 beräknar byggnadsstyrelsen ha bundit sig för åtaganden om totalt 555 milj. kr., vilket är lika med lämnade bemyndiganden. Behovet av medel för utbetalningar under budgetåret 1984/85 bedömer byggnadsstyrelsen till 105 milj. kr. :
Sammantaget beräknar jag således behovet av medel för utbetalningar till (1375 + 105 =) 1480 milj. kr. Reservationen på anslaget vid utgången av budgetåret 1983/84 anges numera till 918,5 milj. kr. Tillsammans med anvisade medel om 500 milj. kr. uppgår det belopp som under budgetåret 1984/85 kan disponeras för utbetalningar till ! 418,5. Ytterligare 62 milj. kr. behöver således föras upp under anslaget.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen.
att till Bidrag till. energibesparande åtgärder inom bostadsbestån-
det m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 000 kr.
Bilaga 9
. . Utdrag ' IN DUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
TOLFTE HUVUDTITELN
I det följande redovisas de åtgärder inom industridepartementets verksamhetsområde för Uddevallaregionen som jag anser nödvändiga till följd av Svenska Varv AB:s avsikt att lägga ned Uddevallavarvet.
Åtgärder för Uddevallaregionen
Svenska Varv AB har i december 1984 beslutat att inleda MBL-förhandlingar om nedläggning av Uddevallavarvet. Bakgrunden till beslutet är de mycket pressade konkurrensförhållanden som råder inom den internationella-varvsnäringen med mycket dålig lönsamhet och svag orderbeläggning som följd. Den, i regeringens proposition (prop. 1982/83: 147, NU SS, rskr 383) om vissa varvsfrågor m. m., redovisade marknadssituationen med kraftig obalans mellan tillgänglig varvskapacitet och det bedömda behovet av leveranser i framtiden består. För Uddevallavarvets del har denna situation inneburit en mycket svag ordersituation och sysselsättningspro-
blem. on |
Uddevaliavarvet är den dominerande arbetsplatsen i Uddevallaregionen och en nedläggning av varvet kommer att få stora effekter på sysselsättningen och näringslivet i detta område.
De problem som en nedläggning av Uddevallavarvet för med sig drabbar ett flertal kommuner. Djupast berörda är Uddevalla, Lysekils och Munkedals kommuner. Dessa utgör en näringspolitisk bas för mellersta och norra Bohuslän och en negativ utveckling här skulle få allvarliga spridningseffekter i andra delar av länet och i angränsande delar av Älvsborgs län.
Med anledning av utvecklingen i Uddevallaregionen har skrivelser med förslag till bl. a. sysselsättningsskapande åtgärder inkommit från Svenska metallindustriarbetareförbundet tillsammans med Svenska industritjänste-
mannaförbundet, Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges civilingenjörsförbund, LO-distriktet i Västsverige tillsammans med TCO-distriktet i Göteborgs och Bohus län, Svenska metallindustriarbetareförbundet avdelning 170 samt Svenska industritjänstemannaförbundet avdelning 113, Uddevalla hantverks- och industriförening, företag, lokala organisationer samt enskilda personer.
För att bemöta den negativa utveckling i Uddevallaregionen som skulle kunna bli följden av en passiv inväntan av varvets nedläggning, har regeringen omgående tillsatt en regional samordningsgrupp under ledning av landshövding Åke Norling.
I det följande redovisar jag vissa av de tillfälliga åtgärder som föreslås med särskild tonvikt på sådana förslag som kräver riksdagens medverkan. Dessa åtgärder har till mål att skapa en ny stabil industriell bas i regionen. Vid utformandet av åtgärderna har de skrivelser som inkommit från organisationer, företag och enskilda utgjort ett värdefullt underlag.
Vidare har regeringen i den nyligen framlagda propositionen med förstag till regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115) gett en översiktlig redovisning av planerade åtgärder för Uddevallaregionen.
Industripolitiska åtgärder
Ett investmentbolag inrättas med uppgift att skapa nya industrier i regionen och ta vara på expansionskraften i befintliga företag. Bolaget skall i första hand arbeta med finansiella insatser i form av ägarkapital och med kunskapsförmedling.
Ew program för företagsförnyelse och teknisk utveckling i regionen utarbetas. Styrelsen för teknisk utveckling har fått i uppdrag att utarbeta ett program för teknikutveckling och teknikspridning i regionen. Programmet skall utarbetas i samråd med länsstyrelsen och i samarbete med Chalmers tekniska högskola.
Den regionala utvecklingsfonden ullförs medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen. Resursförstärkningen är motiverad främst av att fonden måste få möjlighet att snabbt och effektivt hantera den ökade mängd förslag och förfrågningar om företagsetableringar som nu riktas till regionen. Även länets landsting planerar att tillföra fonden extra resurser för åtgärder i Uddevallaregionen.
Regionalpolitiska åtgärder
Ett intensifierat regionalt utvecklingsarbete skall bedrivas av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
I syfte att stimulera nyetablering och expansion i det befintliga näringslivet har regeringen nyligen beslutat att regionalpolitiskt stöd tillfälligt skall kunna lämnas i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner. Regeringens beslut avser återstående tid av budgetåret 1984/85.
Prop. 1984/85: 125 : 41
"Beslutet innebär dels att lokaliseringsbidrag skall kunna lämnas med högst 3072 och lokaliseringsbidrag tillsammans med lokaliseringslån med högst 70 Zz av den del av totalkostnaderna i ett projekt som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier, dels att offertstöd skall kunna lämnas med högst 307 av totalkostnaderna för en regionalpolitiskt betingad åtgärd. Gällande regler för regionalpolitiskt stöd i kommuner som regeringen på detta sätt utpekar innebär att lokaliseringsstöd lämnas genom beslut av statens industriverk. dock endast till projekt där det godkända totala kapitalbehovet i samband med investeringen överstiger 7 milj. kr. För mindre projekt kan antingen länsstyrelsen bevilja investeringsbidrag med högst 207 eller, om synnerliga skäl föreligger, kan regeringen bevilja lokaliseringsstöd.
Regeringen har i prop. 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning nyligen föreslagit bl.a. att även länsstyrelse skall kunna lämna lokaliseringsstöd i orter eller kommuner som utpekas på detta sätt samt att denna beslutanderätt skall avse projekt med ett godkänt totalt kapitalbehov av högst 9 milj. kr. Under förutsättning att riksdagen godkänner dessa förslag behöver riksdagen i detta sammanhang endast ta ställning till hur hög andel lokaliseringsbidrag som maximalt skall kunna lämnas i de tre utpekade kommunerna och anvisa medel för regionalpolitiskt stöd. Jag återkommer till dessa frågor under anslaget C 9. Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen.
A. Industridepartementet m. m.
[1] A 4. Extra utgifter. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 600000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns en reservation av 18552 kr. På tilläggsbudget I har anvisats ett belopp av 1,3 milj. kr. avseende industridepartementets kostnader för två internationella konferenser som genomförs under våren 1985. Konferenserna anordnas av FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO) och Economic Commission for Europe (ECE).
Vid utgången av december 1984 var de i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anslagna medlen helt förbrukade. Anledningen var främst att antalet utländska ministerbesök under hösten 1984 var fler än vad som kunde förutses vid beräkningen av anslaget. Under våren 1985 förutses ytterligare ministerbesök. För att i första hand täcka kostnaderna för dessa erfordras ytterligare I milj. kr.
Med hänvisning till det anförda, och efter samråd med statsrådet Dahl hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra utgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kr.
B. Industri m. m.
[2] B 14. Småföretagsutveckling. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 146850 000 kr.
Jag har nyss redogjort för behovet av statliga insatser för bl. a. industriell utveckling i Uddevallaregionen.
Den regionala utvecklingsfonden i Göteborgs och Bohus län bör få ett särskilt bidrag på 5 milj. kr. för att möjliggöra intensifierade företagsserviceinsatser i främst Uddevalla, Cysekils och Munkedals kommuner. Verksamheten bör bedrivas enligt i huvudsak samma principer som f.n. gäller för utvecklingsfondernas företagsserviceverksamhet. Medlen bör anvisas under innevarande budgetår. Det ankommer på regeringen att närmare besluta om hur medlen skall betalas ut och användas.
Jag har erfarit att Göteborgs och Bohus läns landsting är berett att satsa motsvarande belopp för att förstärka fondens verksamhet i Uddevallaregionen. Genom denna gemensamma satsning från staten och landstinget räknar jag med att fonden under de närmaste åren verksamt kan bidra till en behövlig företagsförnyelse och utveckling i den berörda regionen.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Småföretagsutveckling på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5000 000
kr.
[3] B 21. Medelstillskott till ett regionalt investmentbolag för Uddevallaregionen. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.
Jag har nyss redogjort för behovet av statliga insatser för bl. a. industriell utveckling i Uddevallaregionen.
Ett regionalt investmentbolag bör bildas och staten bör därvid bidraga med totalt 90 milj. kr. Av detta belopp bör bolaget tillföras 60 milj. kr. i form av medelstillskott från staten. Bolagets ändamål bör i första hand vara att tillföra ägarkapital och kunnande till befintliga och nyetablerade företag i Uddevallaregionen. Det är angeläget att investmentbolaget, som skall arbeta affärsmässigt, får en god förankring i näringslivet i regionen och privata intressenter bör därför få ett dominerande inflytande i bolaget. Till det statliga medelstillskottet knyts villkor om förräntning och återbetalning. Det bör ankomma på regeringen att besluta om formerna och villkoren för det statliga medelstillskottet.
Regeringen har tidigare, den 7 mars 1985, beslutat om att tillföra Svenska Varv AB 30 milj. kr. för förvärv av aktier i ett regionalt investmentbolag för Uddevallaregionen. Dessa medel belastar anslaget XIV 1978/79 C5. Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna.
" Prop. 1984/85: 125 43
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Medelstillskott till ett regionalt investmentbolag för Uddeval-
laregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 60 000000 kr.
C. Regional utveckling
[4] C 9. Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.
Jag har tidigare redogjort för bakgrunden till att regionalpolitiskt stöd skall kunna lämnas i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner.
Jag föreslår att lokaliseringsbidrag i nämnda kommuner även efter innevarande budgetårs utgång skall kunna lämnas med högst 3070 av den del av totalkostnaderna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier. I övrigt skall tillämpas de regler som gäller för orter eller kommuner som regeringen utpekar att tillfälligt komma i fråga för regionalpolitiskt stöd. .
De regionalpolitiska åtgärder jag föreslagit anser jag inte skall försämra möjligheterna att lämna regionalpolitiskt stöd i andra delar av landet.
Jag föreslår därför att medel för lokaliseringsbidrag i dessa kommuner anvisas över ett särskilt anslag, Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen, som skall belastas med beslut om stöd. som fattas av länsstyrelse, av statens industriverk eller av regeringen. Även beslut om offertstöd i dessa kommuner bör belasta detta anslag. Medel för lokaliseringslån bör dock anvisas över ett särskilt anslag, Lokaliseringslån i Uddevallare-
gionen. Jag återkommer strax till detta. | vs
Ansökningar om stöd skall inlämnas till vederbörande myndighet före utgången av år 1986. Det slutliga medelsbehovet kan inte fastställas på förhand. Projekt som uppfyller villkoren för regionalpolitiskt stöd skall kunna erhålla sådant enligt de regler jag angivit.
De beräkningar av medelsbehovet som görs under de två nyssnämnda anslagen hänför sig i första hand till budgetåret 1984/85. Medelsbehovet för kommande budgetår kan f. n. inte bedömas med säkerhet. Om nu föreslagna medel inte är tillräckliga för framtida behov, avser jag att återkomma till regeringen. Om nu föreslagna medel inte skulle täcka behovet före den tidpunkt när riksdagen kan fatta beslut om nya anslag, kan beslut om stöd fattas med ianspråktagande av de anslag som fr. o. m. den 1 juli 1985 avses stå till regeringens förfogande under anslagen C 2. Lokaliseringsbidrag m. m., C 3. Lokaliseringslån och C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. Gfr prop. 1984/85:115 s. 150-154). Jag avser att. om sådana beslut har fattats, föreslå att regeringen begär att riksdagen anslår motsvarande medel.
Jag beräknar preliminärt medelsbehovet för Lokaliseringsbidrag m.m. till 225 milj. kr., varav 8 milj. kr. till offertstöd.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att |
1. lokaliseringsbidrag i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kom-
muner skall kunna tämnas med högst 30 Z av den del av total-
kostnaderna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner
och andra inventarier i enlighet med vad jag har anfört,
2. till Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen på tilläggs-
budget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 225 000000 kr.
[5] C 10. Lokaliseringslån i Uddevallaregionen. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört beräknar jag preliminärt medelsbehovet till 25 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsan-
slag av 25 000 000 kr.
[6] C 11. Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/ 85.
Under detta anslag redovisar jag förslag om medel för dels visst projektarbete m. m. som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skall genomföra, dels kostnaderna för ett program för att främja teknikutveckling och teknikspridning i Uddevallaregionen, vilket styrelsen för teknisk utveckling (STU) har fått i uppdrag att utarbeta.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skall aktivt driva arbetet i den regionala samordningsgrupp som regeringen tillsatt. Länsstyrelsen behöver för detta ändamål en anslagsförstärkning.
Länsstyrelsen bedriver i arbetet med länsplaneringen ett stort antal projekt i länet med hjälp av medel från anslaget C 4. Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser. Detta arbete bör nu intensifieras med för Uddevallaregionen väsentliga projekt. Också för detta ändamål krävs en anslagsförstärkning.
För länsstyrelsens ovan angivna arbete beräknar jag som engångsanvisning medelsbehovet till 10 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare användningen av medlen.
Regeringen har vidare uppdragit åt STU att närmare utarbeta förslag till program för att främja teknikutveckling och teknikspridning i Uddevallaregionen.
Programarbetet skall bl.a. bestå i att STU tillsammans med Chalmers " tekniska högskola (CTH) skall samarbeta i en försöksverksamhet avseende dels etablering av industriell verksamhet i Uddevallaregionen byggd på produktidéer vid CTH, dels en stödfunktion som förmedlar teknisk: kompetens till företagen i Uddevallaregionen samt ger företagen kontakter till forskningsverksamheten på CTH eller vid behov annan teknisk högskola. Vidare skall programarbetet omfatta en inventering av industriföretag i regionen med avseende på produktidéer och problem inom företagen. Denna inventering bör följas upp med särskilda medel för produktutveckling och projektledningshjälp samt teknikstöd från kollektivforskningsinstitut. -
För programmet teknikutveckling och teknikspridning i Uddevallaregionen beräknar jag medelsbehovet till ca 25 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare användningen av medlen.
De särskilda insatser som vidtas inom Uddevallaregionen bör utvärderas. Kostnaderna för denna utvärdering bör bestridas från detta anslag.
Jag hemställer mot denna bakgrund att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen på till-
läggsbudget IHH till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 35 000 000 kr.
E. Energi
[7] E 7. Visst internationellt energisamarbete. I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 14574000 kr. Från anslaget bestrids Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet (IAEA) samt bidraget till TAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund, kostnader för deltagande i IAEA:s dokumentationssystem INIS, kostnader i samband med deltagande i det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA), dock inte projektkostnader, resekostnader i samband med visst internationellt kärnenergisamarbete samt kostnader för delegationen (1 1982:08) för IAEAfrågor.
I skrivelse till regeringen den 17 december 1984 har statens kärnkraftinspektion hemställt om medel, ca 150000 kr., för att finansiera en träningskurs avseende kontroll av anläggningar för tillverkning av kärnbränsle för IAEA:s safeguardinspektörer, vilka genomför den internationella kontrollen av klyvbart material. Träningskursen avses att genomföras av kärnkraftinspektionen tillsammans med AB ASEA-ATOM.
IAEA är för utbildningen av sina inspektörer beroende av att medlemsländerna medverkar på så sätt att inspektörerna kan erhålla detaljerad kunskap om olika anläggningstyper på fältet. Enligt min mening är det angeläget att stödja IAEA:s verksamhet för kontroll av klyvbart material
(safeguard). Jag förordar därför att kostnaderna för utbildningen bestrids från anslaget genom att anslagsposten för resor minskas i motsvarande omfattning. |
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av vissa
utgifter för stöd till IAEA:s verksamhet inom området kontroll av
klyvbart material.
G. Statsägda företag
[8] Vissa frågor med anledning av avtal mellan staten och Saléninvest AB om
beställning av sex kylfartyg. Riksdagen bemyndigade våren 1977 regeringen (prop. 1976/77:139, NU 53, rskr 343) att godkänna ett avtal mellan staten
och Saléninvest AB om beställningar av sex kylfartyg i vad avtalet avvek
från bestämmelserna för Jån och garantier till svenska fartygsbeställare.
Avtalet innebar att parterna åtog sig att tillse att AB Götaverkens (nume-
ra ingående i Svenska Varv-koncernen) helägda dotterbolag Rederi AB
Zenit (Zenit) resp. Saléninvest AB:s helägda dotterbolag Salénrederierna
AB gemensamt bildade partrederier för sex kylfartyg. Varje fartyg skulle
ägas till 51 90 av Salénrederierna och till 49 26 av Zenit.
Köpeskillingen, som uppgick till ca 175 milj. kr. per fartyg, finansierades delvis med statliga bidrag (avskrivningslån) om 52,5 milj. kr. och delvis av Zenit med 12,5 milj. kr. Återstående del av köpeskillingen (nettopriset),
110 milj. kr., finansierades med hjälp av statliga kreditgarantier. |
Fem år efter leverans av varje kylfartyg hade Götaverken resp. Salénrederierna rätt att påfordra att Salénrederierna övertog Zenits andel i resp. fartyg. Köpeskillingen till Zenit skulle erläggas kontant av Salénrederier-
na. Beloppet skulle uppgå till 4996 av nettopriset ökat med säljarens
kostnader för pantbrev m.m. och en årlig ränta om 82. Vid eventuell ökning av andrahandspriset för fartygen skulle ett tilläggsbelopp betalas.
För att finansiera köpeskillingen skulle Salénrederierna erhålla statliga kreditgarantier. Till skillnad mot vad som normalt gäller skulle borgen inte
behöva ställas av de varv som hade byggt fartygen, Götaverken Arendal AB resp. Öresundsvarvet AB.
I anslutning till nyss nämnda avtal träffades särskilda partrederiavtal som stadgar att Salénrederierna erhåller all vinst och täcker all förlust
såväl före som efter leverans av fartygen. Rederiet skulle vidare i eget namn och under eget ansvar utrusta och driva fartygen. Vidare hade Zenit
inte rätt att avyttra sina andelar i kylfartygen till utomstående eller utöva något reellt inflytande vid driften av fartygen. Som framgår av vad jag har anfört hade Zenit enbart en finansiell roll vid
Saléninvests förvärv av kylfartygen. Zenits möjligheter att påverka de
ekonomiska risker som kylfartygsengagemanget medförde var till följd av nämnda avtal i stort sett obefintliga.
År 1979 överfördes Zenits engagemang i kylfartygen till Zenits dotterbolag Zenit Kylfinans AB (Kylfinans). När aktierna i Zenit år 1982 överfördes till staten, övertog Svenska Varv AB aktierna i Kylfinans. Anledningen var att det med hänsyn till avtalet mellan staten och Saléninvest inte ansågs finnas skäl att andelarna i kylfartygen avvecklades på samma sätt som Zenits övriga andelar.
Kylfartygen levererades åren 1978-1980. I enlighet med avtalet hade hösten 1984 fyra av fartygen i sin helhet överförts till Salénrederierna. För återstående två fartyg har överföringen av Kylfinans andel inte kommit till stånd till följd av Saléninvests ekonomiska svårigheter och sedermera konkurs i december 1984. Konkursen innebar att staten genom riksgäldskontoret i egenskap av borgenär fick överta det ekonomiska ansvaret för de sex kylfartygen, med undantag av Kylfinans två 49-procentiga andelar. Svenska Varv-koncernen övertog vidare det ekonomiska ansvaret för ett 350 000 dwt tankfartyg och två jack-up riggar.
För att Svenska Varv genom Kylfinans inte oskäligt skall få lida förlust till följd av avtalet mellan staten och Saléninvest — enligt vilket avsikten som jag berört endast var att Svenska Varv-koncernen skulle tjäna som finansieringsinstrument — bör enligt min mening det ekonomiska ansvaret för Kylfinans återstående två 49-procentiga andelar övertas av staten genom riksgäldskontoret. Detta bör ske genom att staten genom riksgäldskontoret gentemot Kylfinans fullföljer de ekonomiska åtaganden som skulle ha gällt om avtalet mellan staten och Saléninvest hade fullföljts. Riksdagens godkännande härför bör inhämtas.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga riksgäldskontoret att ikläda staten ekonomiskt an-
svar för Kylfinans andelar i vissa kylfartyg i enlighet med vad jag
har anfört.
Bilaga 10
Förteckning över av regeringen hos riksdagen i prop. 1984/85: 125 bergärda anslag i tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
Statsutgifter
I Justitiedepartementet
D 6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reser-
vationsanslag 22000 000
H 6 Sveriges kostnader för 1979 års allmänna gransk-
ning av sjögränsen mellan Sverige och Norge 860000
II Utrikesdepartementet
A 10 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1900.000
VI Kommunikationsdepartementet
A2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1100.000
18 Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-
tut: Utrustning, reservationsanslag 9293 000
VII Finansdepartementet
D6 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag 2900 000 F 11 Teckning av aktier i en penningmarknadscentral,
reservationsanslag 240 000
VIII Utbildningsdepartementet A2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 2500 000
B 10 Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet, förslagsanslag 2150000 C 10 Bidrag till studiecirklar i Uddevalla, reserva-
tionsanslag 1000 000 2 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemen-
tets verksamhetsområde, reservationsanslag 59 000 000
Inredning och utrustning av lokaler vid högsko-
leenheterna m. m., reservationsanslag 15 000.000
IX Jordbruksdepartementet
A 4 Extra utgifter, reservationsanslag 1000 000 G4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag 1700 000 H 20 Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. reservationsanlag 450000
X Arbetsmarknadsdepartementet
A2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 200 000
B 18 Medel för särskilda insatser i Uddevallare-
gionen, reservationsanslag 127 600 000 D3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 250000
XI Bostadsdepartementet
Bostadsstyrelsen, förslagsanslug 1673 000
[solve riken Bidrag till energibesparande åtgärder inom bo-
stadsbeståndet m. m., reservationsanslag 62 000 000
XII Industridepartementet A4 Extra utgifter, reservationsanslag 1000 000 B 14 Småföretagsutveckling, reservationsanslag 5000 000 B 21 Medelstillskott till ett regionalt investmentbolag
för Uddevallaregionen, reservationsanslag 60 000 000 C9 DLokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen,
reservationsanslag 225 000 000 C 10 Lokaliseringslån i Uddevallaregionen, reserva-
tionsanslag : 25 000 000 CI Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallare-
gionen, reservationsanslag 35 000 000 Summa statsutgifter 656116 000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985