Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås att prioriteringen av skickligheten framför andra sakliga grunder vid tillsättning av statliga tjänster m. 11. skall ges stöd i lagen (1976: 600) om offentlig anställning.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1986. 1 ärendet har lagrådets yttrande inhämtats.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 & lagen (1976:600) om offentlig an- ställning' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 3 5 Om saklig grund för tillsättning av statlig tjänst gäller vad som är före- skrivet i regeringsformen eller annan författning.

Även vid tillsättning av icke stat- lig tjänst skall avseende fästas en- dast vid sakliga grunder, såsom för- tjänst oeh skicklighet. Närmare fö-

Även vid tillsättning av icke stat- lig tjänst skall avseende fästas en- dast vid sakliga grunder. såsom för- tjänst och skicklighet.

reskrifter om detta meddelas i för- fattning.

Bland de grunder som sålunda skall beaktas vid tillsättning av statliga och andra tjänster skall skickligheten sättasfrämst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Närmare föreskrifter om vad som sägs i andra och tredje stycke- na meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1986. I fråga om lärartjänster inom skolväsendet tillämpas de nya föreskrifter- na dock först från och med den dag som regeringen bestämmer.

' Lagen omtryckt 1982: 100.

|»)

• Sida 3
•  Original

2. Bakgrund 2.1 Rättsläget intill den 1 juli 1985

Prövningen i de rent statliga tillsättningsärendena sker med direkt tillämp- ning av regeringsformen (RF). Det gäller vid alla statsmyndigheter. inte bara myndigheter under regeringen utan också riksdagen och dess myndig- heter. Och det gäller alla slags tjänstetillsättningar. både externrekryte- ringar och internrekryteringar.

Enligt 11 kap. 9 & RF skall vid tillsättningar av statliga tjänster "avseen- de fästas endast vid sakliga grunder. såsom förtjänst och skicklighet".

I fråga om andra statligt reglerade anställningar än statliga tillämpas en likalydande föreskrift i 4 kap. 3 5 LOA.

' Efter lagrådsremissen ändrad även 1986: 50.

• Sida 4
•  Original

Med statligt reglerade anställningar menas enligt 2 kap. 1 ? LOA anställ- ningar. där enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer. i regel statens arbetsgivarverk. Sådana anställningar innehas —- förutom av arbetstagarna vid de statsmyndigheter som lyder under regeringen -— av t. ex. de kommunanställda lärarna och skolledarna i grundskolan och gymnasieskolan samt försäkringskassetjänstemännen. Antalet arbetstagare med statligt reglerade anställningar uppgår för närva- rande till cirka 575000. Kollektivavtalen på det icke statliga området träffas med stöd av lagen (1965: 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m. (ändrad senast 1982: 101 ). Att staten sålun- da medverkar i löneförhandlingarna också utanför det rent statliga området får ses i ljuset av de omfattande statsbidragen till lönekostnaderna på ifrågavarande områden (det s.k. dubbla huvudmannaskapet).

Bakom lagreglerna i RF och i LOA om sakliga grunder ligger statsnyttan. närmare bestämt det allmänna intresset av att offentliga funktioner utövas av de personer som är bäst skickade för uppgifterna (jfr exempelvis prop. 1974: 174 s. 64). Ändamålet med reglerna är sålunda inte enbart eller ens primärt att skydda arbetstagarintressena utan främst att tillgodose samhäl- lets och de enskilda medborgarnas intresse av att statliga tjänster tillsätts efter objektiva grunder (prop. 1975/76: 105 bil. 2 s. 206).

När det gäller lagens kriterium skicklighet förstås därmed enligt praxis lämpligheten för en befattning visad främst genom teoretisk och praktisk utbildning samt erfarenhet från tidigare verksamhet. Det framgår av grund- lagens förarbeten (prop. 1973:90 s. 405). Yrkesskicklighet och personliga egenskaper som prestationsförmåga m. m. blir här mätare på de individuel- la förutsättningarna att fylla de krav som den aktuella befattningen ställer på sin utövare.

Sedan länge har i allmänhet lagts större vikt vid skicklighetskriterierna ju högre tjänst det gäller och ju mer självständigt arbete som ingår i tjänsten. Synsättet har sålunda varit att skickligheten bör ha den avgöran- de betydelsen i tillsättningsärenden främst när det gäller chefstjänster. arbetsledartjänster. högre handläggartjänster och vissa andra tjänster med självständigt arbetsinnehåll. Men praxis har redan före den 1 juli 1985 utvecklats åt det hållet att skickligheten tillmäts allt högre värde också när det gäller tillsättningen av lägre tjänster.

Som framgått. är det frågan om nyssnämnda praxis som är föremål för denna lagrådsremiss.

Med kriteriet förtjänst avser lagstiftaren närmast den vana som har förvärvats genom föregående tjänstgöring (jfr nyssnämnda prop. 1973z90 s. 405). I praktiken har förtjänsten oftast ansetts vara liktydig med antalet statliga tjänsteår. Men också arbete i t.ex. annan offentlig -— främst kom- munal —— tjänst har ibland beaktats.

Men RF och LOA ger som framgår av lagtexten utrymme för att beakta också andra sakliga grunder än skicklighet och förtjänst. l grundlagsmoti- ven (anförda prop. 1973: 90 s. 406) sägs därom att bl. a. arbetsmarknadspo- litiska hänsyn kan göra det nödvändigt att vid vissa tjänstetillsättningar väga in även andra faktorer än sådana som brukar hänföras till skicklighet och förtjänst.

• Sida 5
•  Original

Några närmare exempel på sådana "andra sakliga grunder" ges inte i lag eller lagmotiv. Men som ett sådant exempel. godtaget i senare lagstiftning och praxis. kan nämnas företrädesrätt till återanställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984: 1008: jfr 9 kap. ] ä LOA. prop. 1974: 174 s. 63). Ett annat exempel kan vara omplacering enligt anställningsskyddslagen (7 & andra stycket) eller enligt det statliga trygghetsavtalet (TrA-S). Ett tredje exempel ur praxis är intresset att bereda arbetshandikappade sysselsättning — jfr förordningen (1979: 518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m.m. (ändrad senast 1982: 1268). Som ett fjärde fall kan anges att strävan att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män har kommit att godtas som en saklig grund enligt RF — jfr numera även lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (omtryckt 19801412. ändrad senast 1985: 216). Detta behandlas utförligt i rapporten (Arbetsgivarverket infor- merar 1984 nr 1) Tjänstetillsättningar och jämställdhet. Sedan hösten 1978 harjämställdhetsintresset sålunda i regeringens praxis i både förstainstans— och besvärsärenden accepterats som en saklig grund vid tillsättning av statligt reglerade tjänster. Detta har också kommit till uttryck i andra myndigheters tillsättningspraxis. Jämställdhetsintresset anses därvid kun- na väga över den gradskillnad i fråga om förtjänst och skicklighet eller bådadera som föreligger mellan sökande av olika kön. när deras kvalifika- tioner är i stort sett om också inte helt lika. Den tillämpade principen har också uttryckts så att jämställdheten skall betraktas som en av flera sakliga grunder som kan fälla avgörandet. när sökandena bedöms vara jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga (jfr senast KU 1984/85z35 s. 21).

Utan att gå närmare in på förfarandet vid tjänstetillsättning vill jag peka på att det numera ställs stora krav på urvalsprocessen vid rekrytering (jfr senast prop. 1984/85: 219 s. 23). Å andra sidan har regeringen för olika fall begränsat den principiella skyldigheten enligt 4 kap. 4 & LOA att ledigkun- göra tjänster (jfr 9 % anställningsförordningen. 8 och 18 åå omplacerings- förordningen 1984: 1 10). Det kan också nämnas att informations- och för- handlingsskyldighet fullgörs enligt kollektivavtal (jfr SAV-cirkulär 1985 A 3).

2.2. Meritutredningen

[ februari 1983 tillkallades en särskild utredare för att se över vissa frågor om meritvärderingen vid tillsättningen av statliga tjänster m.m. (Dir 1983: 9). Utredaren (f. d. statssekreteraren i budgetdepartementet Stig Larsson). som arbetade under namnet meritutredningen (C 1983:01). av- lämnade i augusti samma år sitt betänkande (Ds C 1983: 16) Meritvärde- ringen vid statliga tjänstetillsättningar m.m. Betänkandets sammanfattning bör i valda delar fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Som framgår, innefattar utredningens förslag en regel i LOA om priorite- ring av skickligheten framför de andra sakliga grunderna.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

'Jl

• Sida 6
•  Original

En sammanställning av remissyttrandena m.m. har gjorts inom civilde- partementet och lagts fram i en särskild promemoria (Ds C 1985: 7). Post- verkets yttrande finns inte med i sammanställningen. eftersom det har kommit in till Civildepartementet efter remisstidcns utgång.

2.3 1985 års reform m.m.

På grundval av betänkandet och remissyttrandena har regeringen utfärdat de inledningsvis nämnda bestämmelserna i 7 a och 7 b 55 anställningsför- ordningen. De innebär att praxis i vissa delar har ändrats sedan den 1 juli 1985.

De nya föreskrifterna gäller för statligt reglerade tjänster. Dit räknas som framgått inte tjänster vid riksdagen eller dess myndigheter. Statligt reglera- de lärartjänster har i bl.a. 17 kap. 1 & tredje stycket skolförordningen (l971:235) i dess lydelse (1985: 1103) fr.o.m. den 1 juli 1986 — liksom för närvarande — undantagits från tillämpningen av bl.a. 7 a & anställningsför- ordningen.

Enligt 7 a 5 skall tjänstetillsättning ske på grundval främst av skickligheten för arbetsuppgifterna i tjänsten. om det inte finns särskilda skäl för något annat (första stycket). Enligt andra stycket skall hänsyn också tas till den förtjänst som har förvärvats genom tidigare tjänstgöring i offentlig eller privat anställning eller genom egen verksamhet. Även sådana andra sak- liga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-. syssel- sättnings- och socialpolitiska mål skall beaktas. sägs det i paragrafens tredje stycke.

] 7 b ä' finns föreskrifterna bl. a. om hur ledighet från en anställning och deltidstjänstgöring samt fullgjord forskarutbildning får räknas till godo som förtjänst.

Av Regeringens förordningsmotiv (s. 8) framgår att reglerna i 7 a och 7 b 55 har följande tre syften: — att effektivera den offentliga verksamheten genom att tydligare låta meritvärderingen bestämmas av de krav som tjänsten ställer på inneha- varen.

— att underlätta personalrörligheten - såväl inom statsförvaltningen som mellan olika arbetsmarknadssektorer — genom attjämställa kommunal och privat anställning samt egen verksamhet med statlig. när det gäller att beräkna en sökandes förtjänst, — att rationalisera handläggningen av tillsättningsärendena genom att för- enkla och förtydliga reglerna om förtjänstberäkningen.

l motiven redovisas också de närmare övervägandena bakom reglerna enligt följande.

2.3.1 Avvägningen mellan förtjänst och skicklighet: I anslutning till 7 a 5 första stycket anställningsförordningen anförde jag i förordningsmotiven ( s. 9).

• Sida 7
•  Original

Som några av remissinstanserna också har framhållit. är staten med Prop. 1985/86: 1 16 hänsyn främst till statsnyttan naturligtvis mest betjänt av att den skickligaste och mest lämpade rekryteras till en ledig tjänst. Stats- makterna har också under senare år i olika sammanhang gett uttryck - för åsikten att effektivitetskrav skall beaktas så långt som möjligt. Den pågående förnyelsen av den offentliga sektorn (jfr skr. 1984/ 85:202. FiU 35. rskr. 407) ställer krav på engagemang och olika slags kunskaper och erfarenheter hos anställda på olika nivåer. lnom många områden ökar specialiseringen och behovet av fördju- pat yrkeskunnande. Inte minst bidrar datoriseringen och den ökade användningen av ny teknik till detta. Myndigheternas ökade servi- ceansvar och kontakter med allmänheten och andra intressenter medför samtidigt krav på att de anställda skall kunna utöva många olika funktioner på bästa möjliga sätt. Meritutredningen och flera av remissinstanserna har också framhållit detta som skäl för att skick-. ligheten skall få ökad betydelse. Även kraven på rättssäkerhet har ökat. Myndigheternas behov av framförhållning och flexibilitet mås- te också ges ökad prioritet. Den pågående förnyelsen av samhälls- sektorn medför vidare ökat behov av engagemang. olika slags kun- skaper och erfarenheter hos de anställda på alla nivåer.

Allt talar för att skickligheten i framtiden bör betonas starkare än förtjänsten. Enligt min mening ligger det i såväl det allmännas som den enskilde arbetstagarens intresse att skickligheten tillmäts sär- skild betydelse vid all meritvärdering. Bara vid lika eller vid i stort sett lika skicklighet bör förtjänsten bli utslagsgivande. Denna prin- cip bör gälla oavsett tjänstens nivå.

2.3.2 Skickligheten: I fråga om skickligheten anförde jag i förordningsmoti- ven (s. 9) vidare. Till skickligheten bör som jag ser det hänföras de faktorer som är av betydelse för att bedöma den sökandes lämplighet för den aktuella tjänsten. Som meritutredningen och flera remissinstanser fram- håller. bör all relevant erfarenhet värderas inom ramen för skicklig— heten. Det skall vara en kvalitativ helhetsbedömning.

Hit bör således räknas bl.a. teoretisk och praktisk utbildning. personliga egenskaper (som prestationsförmåga. yrkesskicklighet. ledaregenskaper, samarbetsförmåga m. m.) samt kunskaper och er- farenheter som har förvärvats i andra offentliga eller privata anställ- ningar eller i egen verksamhet. Men erfarenheter från områden som vård av barn. studier, utlandsvistelser. språkkunskaper. ideellt ar- bete m. m. bör också vägas in vid bedömningen av skickligheten. i den mån de är relevanta för den sökta tjänsten.

Av grundläggande betydelse för meritvärderingen är alltså att det är de krav som är förknippade med tjänsten som bestämmer vilka skicklighetsfaktorer som skall beaktas och hur tungt dessa skall väga.

Det kan tilläggas att prioriteringen av skickligheten naturligtvis ytterligare skärper de ökade krav på förberedelsearbete m.m. vid rekrytering som 7

• Sida 8
•  Original

också från andra utgångspunkter har ställts i syfte att åstadkomma säkra urval (jfr prop. 1984/85: 219 s. 23 0.

2.3.3 Förtjänsten: Även i fråga om förtjänstberäkningen utvecklades syn- punkter i förordningsmotiven (s. 10). Det saknas emellertid anledning att återge dem i detta sammanhang. eftersom de i huvudsak hänförde sig till 7 a 5 andra stycket och 7 b & anställningsförordningen.

2.3.4 Andra sakliga grunder: Under denna rubrik anförde jag i förord- ningsmotiven (s. 13) i anslutning till 7 a åtredje stycket anställningsförord- ningen bl. a. Som framgått ger RF tillsättningsmyndigheterna utrymme att fästa avseende även vid andra sakliga grunder än förtjänst och skicklig- het. Det gäller bl.a. arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspoli- tiska hänsyn.

Det är sålunda angeläget att staten som arbetsgivare även i fort- sättningen strävar efter att vara en föregångare. t. ex. när det gäller att bereda de människor sysselsättning som på grund av arbetshan— dikapp har svårt att få eller behålla ett meningsfullt arbete eller när det gäller åtgärder som främjar jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Enligt min mening bör således liksom hittills myndigheterna beak- ta sådana tillsättningsgrunder som stämmer överens med den all- männa samhällsutvecklingen på det personalpolitiska området. All- männa arbetsmarknads-. sysselsättnings- och socialpolitiska mål bör därför få betydelse. Som flera remissinstanser framhåller bör därvid generellt ingen bestämd rangordning mellan dessa andra sak- liga grunder tillämpas. Det är nämligen enligt min uppfattning viktigt att individuella hänsyn och hänsyn till omständigheterna kan tas i varje enskilt fall.

2.3.5 Särskilda meritvärderingssystem m.m.: I fråga om särskilda merit- värderingssystem m.m. sas det i förordningsmotiven (s. 13). lnom flera myndigheter och sektorer tillämpas som jag har nämnt fasta karriärvägar, interna system för rekrytering och utbildning. meritvärdering. m.m. Detta gäller bl. a. på domarbanan, inom för- svarets område. inom utrikesförvaltningen. för flertalet polismans- tjänster och lärartjänster.

Systemen är i allmänhet så utformade. att de innehåller olika former av personalutveckling och återkommande skicklighetsbe— dömningar. Inte sällan förekommer krav på särskilda examina. in- slag av obligatorisk utbildning. aspiranttjänstgöring eller tjänstgö- ring på s. k. utbildningstjänster eller annan obligatorisk tjänstgöring.

Med hänsyn till den mångfald verksamhetsgrenar som dagens förvaltning omfattar — alltifrån avancerad teknisk produktion och kvalificerat utvecklings- och utredningsarbete inom olika samhälls- områden till viktiga normerande och kontrollerande funktioner och renodlade servicefunktioner — är det naturligt att sådana system

• Sida 9
•  Original

utvecklas och tillämpas som är särskilt anpassade till utbildnings- och rekryteringsförutsättningarna inom resp. myndighet eller sek- tor. De återkommande skicklighetsbedömningarna i sådana system ökar självfallet säkerheten i de bedömningar som görs i samband med tjänstetillsättningar. Det är som jag ser det särskilt viktigt att sådana skicklighetsbedömningar görs: mekaniskt tillämpade rutiner får inte ersätta nödvändiga bedömningar och värderingar.

När det gäller domartjänsterna. kan jag peka på en inom justitie- departemcntet i maj 1984 upprättad promemoria. som behandlar olika frågor om domarkarriärcn. Promemorian har varit föremål för en bred remiss. som resulterat i många olika synpunkter och förslag från remissinstanserna. En del av de åtgärder som presenteras i promemorian har redan genomförts. Andra frågor — bl.a. sådana som rör meritvärderingen vid domartillsättningar — är för närvaran- de föremål för ytterligare och mer långsiktiga överväganden inom departementet.

Nämnas skall också att tillsättningen av prästtjänster regleras av särskilda föreskrifter i lagen (1957: 577) om prästval (ändrad senast 1982: 988). Prästtillsättningsförfarandet är f. n. föremål för utredning av 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982z05). Detta förfarande har så nära och naturligt samband med frågan om meritvärderingen vid tillsättningen av prästtjänstcr. att den frågan inte bör behandlas innan kommittén har slutfört sitt arbete.

1 den tidigare nämnda personalpolitiska propositionen 1984/851219 be— handlades i ett särskilt avsnitt (5.4) för övrigt också frågor om meritvärde- ring vid tillsättning av lärartjänster inom skolväsendet (UbU 1985/86:5. rskr. 50). I propositionen uttalade jag att principen att skickligheten skall betonas starkare bör gälla också vid tillsättning av statligt reglerade lärar- tjänster. Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att avgöra vilka bestämmelser som kan behövas och att besluta om dem. ] anslutning till detta uttalande framhöll jag vidare att ett system med poängmässig beräkning av meriter emellertid bör behållas. Skolöverstyrelsen skall en- ligt propositionen få i uppdrag att meddela allmänna råd om den poängmäs- siga beräkningen av meriterna.

2.4. Riksdagen hösten 1985

Med anledning av prop. 1984/85: 219 och två därvid väckta motioner (1985/ 86: 16 och 17) har riksdagens arbetsmarknadsutskott såvitt gäller den nu aktuella frågan — efter att ha hört konstitutionsutskottet (KU 1985/86: 2 y) — anfört följande (AU 1985/86: 6 s. 11").

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar först att konstitutionsutskottet drar slutsatsen att regeringsformen inte hindrar att man i framtiden lägger större vikt än hittills vid kriteriet skicklighet. Som framhålls i Regeringens förord- ningsmotiv är det ett redan tillämpat synsätt att skickligheten bör ha den avgörande betydelsen i tillsättningsärenden när det gäller chefstjänster, arbetsledartjänster och högre handläggartjänster med självständigt inne- håll. Praxis har emellertid utvecklats i den riktningen att skicklighet nume-

Prop. 1985/86: 116

• Sida 10
•  Original

ra tillmäts allt högre värde också när det gäller tillsättningen av lägre tjänster. En utveckling i den riktning som regeringen avser med sin anmä- lan i propositionen är således på gång. Regeringen föreslår nu att skicklig- het generellt skall vat'a huvudkriterium vid tillsättning av tjänster på det statliga området. Därmed tas ytterligare ett steg på den redan inslagna vägen.

Som tidigare redovisats ligger bakom lagreglerna om saklig grund i regeringsformen och LOA främst syftet att främja statsnyttan. närmare bestämt det allmänna intresset av att offentliga funktioner utövas av de personer som är bäst skickade för uppgifterna. Andamålct med reglerna är således inte primärt att skydda arbetstagarintressena utan främst att tillgo- dose samhällets och medborgarnas intresse av att statliga tjänster tillsätts efter objektiva grunder. Även den inriktning av lönepolitiken som föreslås i propositionen och som utskottet behandlat ovan knyter an till detta synsätt. Sålunda framhålls att statens positioner i löneförhandlingarna skall bestämmas av verksamhetsintresset och av strävan att åstadkomma en ändamålsenlig personalförsörjning. Utskottet delar regeringens uppfatt- ningar i dessa delar.

Den prioritering av skickligheten framför förtjänsten och andra kriterier som regeringen förordar bör — som framhålls i konstitutionsutskottets yttrande — komma till uttryck i LOA. Av sammanhanget bör vidare framgå att prioriteringen av kriteriet skicklighet inte innebär något avkall på kravet på objektivitet vid tjänstetillsättningar.

Regeringen bör återkomma med förslag till ändringar i LOA enligt de riktlinjer utskottet här angivit.

Riksdagen (rskr. 1985/86: 48) har som sin mening gett regeringen till känna vad arbetsmarknadsutskottet sålunda anfört om ändringar i LOA.

3. Föredraganden

Mitt förslag: 1 LOA införs en regel som lagfäster ordningen att statliga och andra myndigheter skall prioritera skickligheten. när de tillämpar föreskrifterna om sakliga grunder vid tillsättning av tjäns- ter.

Utredningens förslag: Överensstämmer (s. 5) med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta instanserna går inte in på frågan om före- skriftens form. Detta konstaterande bör ses i ljuset av att så gott som samtliga instanser delar meritutredningens uppfattning att tjänstetillsätt- ning bör ske på grundval främst av sökandenas skicklighet. Några myndig- heter ifrågasätter emellertid utredningens förslag i formellt hänseende. Justitiekanslern (JK) finner det sålunda tveksamt om det är tillåtet att i lag reglera hur 11 kap. 99" RF skall tolkas. JK anser att man i stället bör överlåta åt de olika myndigheterna att genom praxis verka för att de föreslagna ändringarna i detta hänseende genomförs. Svea hovrätt menar att förslaget utgör ett förtydligande av grundlagen. som bör tas in i själva grundlagsbestämmelsen. Liknande synpunkter framförs av kammarrätten i Göteborg och av arbetsdomstolen. Andra remissinstanser. däribland

• Sida 11
•  Original

tjänstefi'irslagsn('imndt'n jör domstolsi'iiscndt't och förraretx viii/förvalt- ning. anser att föreskriften bör tas in i lag.

Riksdagen: Arbetsmarknadsutskottcts inställning i formfrågan stämmer överens med mitt förslag. 1 sakfrågan delar utskottet som framgått uppfatt- ningen att skickligheten bör prioriteras.

Skälen för mitt förslag: Somjag framhållit i Regeringens förordningsmo- tiv 1985: 3 (s. 6). står de riktlinjer för meritvärderingen som tillämpas sedan den I juli 1985 inte i någon motsättning till RF:s eller LOA:s regler om grunderna för tjänstetillsättningar. Riktlinjerna skall i stället ses som en precisering av dessa regler.

Riksdagen anser emellertid att den prioritering av skickligheten framför förtjänsten och andra kriterier som innefattas i 1985 års reform bör komma till uttryck i LOA. Jag kan ansluta mig till den uppfattningen.

En sådan regel bör därför tas in i 4 kap. 3 & LOA. Med "skicklighet” avses härvid — liksom i gällande regler — skickligheten för arbetsuppgifter- na i tjänsten.

Jag vill i linje med riksdagens uttalande därvid särskilt stryka under att den nya lagregeln inte innebär något avsteg från den objektivitetsprincip som kommer till uttryck inte bara i 11 kap. 9 & RF och 4 kap. 3 & LOA utan också i 1 kap. 9 & RF. l sistnämnda grundlagsbestärnmelse fastslås sålunda myndigheternas skyldighet att "i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet".

Den nya lagregeln bör utformas så. att den medger undantag för sådana fall där det finns särskilda skäl att låta det avgörande vara någon annan saklig grund än skickligheten. t.ex. förtjänsten eller omplacerings- eller jämställdhetsintresset. Självfallet får inte några andra skäl komma i fråga än sådana som kan betraktas som sakliga grunder enligt RF och LOA (jfr 7 a å andra och tredje styckena anställningsförordningen).

Regeln blir med mitt förslag tillämplig på i princip alla statligt reglerade tjänster. dvs. främst tjänster vid myndigheter under regeringen. lärartjän- ster och försäkringstjänster (jfr 1 kap. 1 och 5 åå LOA). Men den blir i motsats till reglerna i anställningsförordningen tillämplig också på tjänster vid riksdagen och dess verk.

Antas förslaget. kommer de nu gällande bestämmelserna i 7 & & första stycket anställningsförordningen inte att behövas längre. Jag avser att efter riksdagens prövning återkomma till regeringen med förslag till ändringar i förordningen. 1 och med den nya lagregeln kan också det som jag i denna lagrådsremiss har anfört ur motiven till 1985 års reform i sak betraktas som förarbeten till lagen.

Däremot berörs vad som sägs i 7 a s" andra och tredje styckena samt 7 b & anställningsförordningen och i motiven till dessa bestämmelser som framgått inte av lagrådsremissen.

• Sida 12
•  Original

4. Ikraftträdande Prop. 1985/86: 116

Jag förordar att den föreslagna ändringen i LOA träder i kraft den I juli 1986.

Efter samråd med statsrådet Göransson får jag emellertid tillägga föl- jande.

I fråga om lärartjänsterna — som varken för närvarande eller efter den i juli 1986 omfattas av vad som sägs i 7 a & anställningsförordningen — bör den nya föreskriften i LOA träda i verkställighet först när det nya poäng- system som förutskickas i prop. l984/8512l9 (s. 26) har börjat tillämpas. Detta kan beräknas ske tidigast läsåret 1987/88; tidpunkten kan inte be- stämmas nu. Det bör därför ankomma på regeringen att fastställa den tidpunkt då den nya lagregeln skall börja tillämpas på lärarområdet.

5. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom Civildepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning.

Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

6. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

7. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

• Sida 13
•  Original

Bilaga 1 till lagrådsremissen

Ur meritutredningens betänkande (Ds C 1983: 16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar. m.m.