Prop. 1985/86:130

om inkomstskatten för åren 1987 och 1988

Regeringens proposition 1985/86: 130

om inkomstskatten för åren 1987 och 1988

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 mars 1986.

På regeringens vägnar

Thage G Peterson Kjell—OIofFeldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om den statliga inkomstskatten för åren 1987 och 1988. Förslagen innebär en höjning av det kommunala grundav- draget till 9000 kr. för år 1987 och till 10000 kr. fr.o.m. år 1988. Det skattefria bottenskiktet i statsskatteskalan omvandlas till ett statligt grund- avdrag på samma belopp.

Antalet skikt i statsskatteskalan minskas kraftigt så att marginalskatten blir konstant i breda inkomstskikt. Gränsen för 50% marginalskatt. den s. k. brytpunkten, höjs till 150000 kr. (före grundavdrag) fr.o.m. är 1988. Högsta marginalskattesatsen sänks till 75 %.

Flera väsentliga förenklingar i skattesystemet föreslås. Den viktigaste är slopande av sambeskattningen av makars B-inkomster och den därmed sammanhängande rätten att utnyttja vissa av dcn andra makens avdrag. Två fall av särskilt tillägg, räntetillägg. vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp slopas också, liksom den särskilda rätten till kvittning mel- lan underskott av villa och kapitalinkomst.

De förändringar som föreslås av inkomstskatten innebär en lägre skatt för de skattskyldiga än vad som skulle följa av en ren indexering av de nuvarande skatteskalorna. Inkomstbortfallet för stat och kommun sam- mantaget blir därmed i motsvarande mån större. I och med att den före- slagna inkomstskattereformen omfattar perioden fram t.o.m. år 1988 bör planeringsförutsättningarna för olika beslutsfattare i ekonomin ha förbätt- rats avsevärt. För arbetsmarknadens parter blir det möjligt att sluta löne- avtal som ger reallöneförbättringar åren 1987 och 1988 vid låga nominella löneökningar.

& 125.813? tia

1. Förslag till Prop. 1985/86: 130

Lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 46 & 2 mom., 48 5 2 och 3 mom., 52 ä 1 mom., 53 ä 1 mom.. punkt 6 av anvisningarna till 41 å och punkt 2 av anvisningarna till 50 & skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 465 skall införas en ny punkt, 6. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse

465

2 mom.' 1 hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmedjämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den ut- sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige. på grund av arbete i ett annat nordiskt land. enligt slutligt fastställd debitering skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981: 1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige. Danmark. Finland, Island och Norge om social trygghet. om den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sveri- ge;

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldi- ge har betalat under beskattnings- året för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som

6) för avgift som den skattskyldi- ge har betalat under beskattnings- året för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som

ägs av arbetsgivare. om försäkring- en ägs av den skattskyldige.

ägs av arbetsgivare, i den omfatt- ning som framgår av punkt 6 av anvisningarna.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- mansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsför- säkring och underhållsbidrag. som anges i första stycket 4) och 6). endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidra- get vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt häri riket endast under en del av beskatt- ningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för (utgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året

' Senaste lydelse 19851923.

Nuvarande lydelse

närmast dessförinnan och beräk- nas med hänsyn till storleken av så— dan inkomst. ] fråga om sådan A- inkomst som hänför sig till jord— bruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pen— sionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekono- misk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses ipunkt 2 e femte stycket av anvis— ningarna till 29 .6,får avdraget upp- gå till sammanlagt högst 35 pro- cent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 pro- cent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. Ifråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av in- komsten till den del den tillsam— mans med A-inkomst enligtföregå— ende mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbe- lopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfas- righet eller rörelse intill en sam- manlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Av- draget beräknas i sin helhet anting- en på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dess- förinnan. Med A-inkomst avses in- komst som enligt 9 5 3 mom. andra stycket lagen (l947.'576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-in- komst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (l958:295) om sjömansskatt samt enligt ] 5 2 Inom. nämnda lag skat- tepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan be-

F öres/ageri lydelse Prop. 1985/86: 130

'_'—I

Nuvarande lydelse

sluta att avdrag för avgift för pen- sionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av be- stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar in- komst som är att anse som A-in- komst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i an- ställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits [ föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersätt- ning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre be- lopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skatt- skyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 5. Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivitjordbruk. skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och ltar han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får av- drag beräknas även på sådan in- komst som enligt 9 så 3 mom. andra stycket lagen (1947.'576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-in- komst. Avdragetfår i detta fall be- räknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbru- ket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Av- draget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om all- män försäkring bestämts för det år

Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse PTOP. 1985/861 130

driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp .som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig för- värvsverksamhet som är att hänfö- ra till vinst med anledning av över- låtelse av förvärvskällan. Har riks- skatteverket enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 s? medgivit att dödsbo tar pensions— försäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpli- ga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en för- värvskälla. Mot beslut av riksskat- teverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i fjärde stycket, medges avdrag för ej utnyttjat be- lopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sist- nämnda år överstiger vad som anges i fjärde stycket.

Oavsett föreskrifterna i de före- gående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkoms- ter från förvärvskällor, som är skat- tepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemorts- kommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade in- komsten . iförekommandefall efter andra avdrag enligt denna para- graf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnytt- jas vid taxeringen för det beskatt- 5

Nuvarande lydelse

ningsår då avgifter: betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betal- ningsåret. Inte heller [ sistnämnda fallfår avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.

Föreslagen lydelse

48%

2 mom.2 Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret. äger att å den i hemortskommunen taxe- rade inkomsten åtnjuta kommunalt grundavdrag med 7500 kronor.

Har skattskyldig under beskatt- ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med 625 kronor för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt- ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 ä 2 mom. lagen skatte- pliktig dagpenning. Det sålunda be- räknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

3 mom.3 Skattskyldig fysisk person. som varit här i riket bosatt endast under en del av beskatt- ningsåret. äger i hemortskom- munen åtnjuta kommunalt grundav- drag med 625 kronor för varje ka- lendermånad eller del därav, var- under han varit här i riket bosatt. Härvid gäller bestämmelserna i 2 mom. andra stycket. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

2 mom. Skattskyldig fysisk per- son, som varit här i riket bosatt un- der hela beskattningsåret, äger att å den i hemortskommunen taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt grundavdrag med 10000 kronor.

Har skattskyldig under beskatt- ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt- ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 %$ 2 mom. lagen skatte- pliktig dagpenning. Det sålunda be- räknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

3 mom. Skattskyldig fysisk per- son. som varit här i riket bosatt en- dast under en del av beskattnings- året, äger i hemortskommunen åt- njuta kommunalt grundavdrag med en tolftedel av [0000 kronor för varje kalendermånad eller del där- av, varunder han varit här i riket bosatt. Härvid gäller bestämmel- serna i 2 mom. andra stycket. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

52 å ] mom.4 Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,

taxeras en var för sin inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag. som i46 .é' ] och 2 mom. medgives. helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens skattepliktiga in- komst, må bristen avräknas å den

2 Senaste lydelse 1981: 999. 3 Senaste lydelse 1981: 999. 4 Senaste lydelse 19811999.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstående brist. dock högst belopp motsvarande avdrag enligt 46 9" 2 mom., må, med tillämpning i förekommande fall av bestämmelserna ipunkt 4 av anvis- ningarna till 46 å, avräknas åförst- nämnda makens inkomst och, där denna ickeförslår. å andra makens inkomst i andra kommuner. Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som uppkommit för endera maken, må avräknas från den andra ma- kens inkomst i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag. som i 50 ä 2 mom. andra eller tredje stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig. Härvid iakttages att vardera makens skatteförmåga bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögen— het samt att avdrag enligt 50 ä 2 mom. andra stycket för makarna tillsam— mans icke må överstiga det högsta belopp som där angives.

Avdrag enligt 50 ä 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst. I fråga om jämkning av avdraget enligt bestämmelserna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 så skall för vardera maken beaktas värdet av hälften av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet. Vid jämkning som nu sagts skall vidare bortses från sådan förmögenhet. som enligt 8 €: lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt skall räknas in i den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet.

535

[ mom.5 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger såframt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 72 och 73 åå sägs:

&) fysisk person: för tid. under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket: samt för tid. under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet: för inkomst av rörelse. som här bedrivits; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag. i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet häri riket:

för pension enligt lagen för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning en- ligt nämnda lag;

* Senaste lydelse 19851922.

(1962z381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 10000 kronor och för annan ersättning en- ligt nämnda lag:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för- säkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller la— gen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersätt- ning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (1977z265) om statligt personskade- skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349): för annan härifrån uppburen. genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav- gifter. för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 ä 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 ä 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 &, dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 ä 3 mom. första stycket. om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalen- derår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist häri riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo: för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Anvisningar till 41 5

6.6 Fysisk person, som skall efterbeskattas enligt 95 lagen (1978:970) om uppskov med be- skattning av realisationsvinst, får vid efterbeskattningen göra avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 465 2 mom. utan hinder av att avgiften betalas efter utgången av det be- skattningsår som efterbeskattning- en avser. Detta gäller dock endast vid efterbeskattning av sådan reali- sationsvinst som har uppkommit

& Senaste lydelse 198242].

6. Fysisk person. som skall efter- beskattas enligt 9 5 lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, får vid efterbe- skattningen göra avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt be- stämmelserna i 465 2 mom. utan hinder av att avgiften betalas efter utgången av det beskattningsår som efterbeskattningen avser. Detta gäl- ler dock endast vid efterbeskattning av sådan realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av jord-

Nuvarande lydelse

vid avyttring av jordbruksfastighet eller fastighet som använts i den skattskyldiges rörelse. Avdraget får inte överstiga det belopp som skall efterbeskattas. En förutsättning för avdrag är att avgiften inte betalas senare än inom tre månader från den dag då framställningen om ef- terbeskattning delgavs den skatt- skyldige. Har han före utgången av nämnda tid skriftligen ansökt om medgivande enligt 46 Q 2 mom. femte stycket får dock betalning av avgiften göras inom tre månader från dagen för riksskatteverkets be- slut med anledning av ansökningen.

Föreslagen lydelse

bruksfastighet eller fastighet som använts i den skattskyldiges rörel- se. Avdraget får inte överstiga det belopp som skall efterbeskattas. En förutsättning för avdrag är att avgif- ten inte betalas senare än inom tre månader från den dag då framställ- ningen om efterbeskattning delgavs den skattskyldige. Har han före ut- gången av nämnda tid skriftligen ansökt om medgivande enligt punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 46 ä' får dock betalning av avgif- ten göras inom tre månader från da- gen för riksskatteverkets beslut med anledning av ansökningen.

Har en skattskyldig med stöd av första stycket erhållit avdrag för avgift för pensionsförsäkring för det beskattningsår som efterbeskattningen avser får avdrag för avgiften inte göras vid taxeringen för annat bcskattningsår.

till 46 5

6. Avdragför avgiftför pensions- försäkring medges endast om för- säkringen ägs av den skattskyldige. Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an- tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräk- nas med hänsyn till storleken av så- dan inkomst. Ifråga om sådan A- inkomst som hänför sig till jord- bruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pen- sionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekono- misk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvis- ningarna till.?9 9'.får avdraget upp- gå till sammanlagt högst 35 pro- cent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen ( ] 962.138! ) om allmän försäkring bestämts för året närmast före tax- eringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som över- stiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. Ifråga om öv- rig A-inkomst får avdraget uppgå

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A- inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje me- ningarna av detta stycke får avdra- get beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet el- ler rörelse intill en sammanlagd A- inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget be- räknas i sin helhet antingen på in- komst som skall tas upp till beskatt- ning under beskattningsåret eller på inkomståret närmast dessförin- nan.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan be- sluta att avdrag för avgift för pen- sionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av be- stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar in- komst som är att anse som A-in- komst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i an- ställning. får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersätt- ning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre be— lopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skatt- skyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 29 9”. Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften [ förvärvskällan och har han under

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får av- drag beräknas även på B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjlighe- ter till avdrag för avgift som avses i 46 35 2 mom. första stycket 6. Av- draget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om all- män försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig för- värvsverksamhet som är att hänfö- ra till vinst med anledning av över- låtelse av förvärvskällan. Har riks- skatteverket enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 5 medgivit att dödsbo tar pensions- försäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämp- liga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en för- värvskälla. Mot beslut av riksskat- teverket ifråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 55 2 mom. första stycket 6 men har avdragför avgif- ten helt eller delvis inte kunnat ut- nyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år över— stiger vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de före-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gående styckena medges avdrag för avgift som avses i46 9" 2 mom. första stycket 6 i hemortskom- munen inte med högre belopp än skillnaden ntellan sammanlagda beloppet av inkomster från för- värvskällor, som är skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag en- ligt 46 .6. Kan avdragför avgift som avses i46 ä' 2 mom.första stycket 6 inte utnyttjas i hemortskommunen, medges avdragför återstoden i an- nan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, iföre- kommande fall efter andra avdrag enligt 46 9' som medges vid taxe- ringen i kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kun- nat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betala- des, får utnyttjas senast vid taxe- ring för sjätte beskattningsåret ef— ter betalningsåret. Inte heller i sist- nämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga av- drag enligt 46 &? gjorts.

Med A-inkomst avses inkomst av tjänst samt inkomst av jordbruks- fastighet och rörelse om den skatt- skyldige varit verksam i förvärvs- källan i ej blott ringa omfattning. Till A—inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen ( I 958.295 ) om sjömansskatt samt enligt l ä 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Med B-inkomst avses övriga inkomster.

till 50 %$

2.7 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en icke obe- tydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (l969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närma- re föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand be- stämmas med hänsyn till storleken stämmas med hänsyn till storleken

7 Senaste lydelse l985z405.

Nuvarande lydelse

av den skattskyldiges taxeradc in- komst enligt lagen (l94Z:576) om statlig inkomstskatt. Overstiger denna inkomst inte visst högsta be- lopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatt- skyldige inte skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7500 kronor. Detta högsta inkomst- belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskatt- ningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 5 första stycket lagen (I962:38l) om allmän försäkring och pensionstill- skott enligt 2 & lagen om pensions- tillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp- bär folkpension, beräknas det högs- ta inkomstbeloppet med utgångs- punkt från en pension utgörande 78.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbelop- pet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp- bär folkpension och under återsto- den av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxe- rade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke. reduceras avdraget med be- lopp motsvarandc 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är.? basenheter större, med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande in- komstskikt av 1.5 basenheters bredd och med 33 H.? procent av taxerad inkomst därutöver.

Föreslagen lydelse

av den skattskyldiges taxeradc in- komst enligt lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. Övcrstiger denna inkomst inte visst högsta be- lopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatt- skyldige inte skall påföras någon statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp mot- svarar taxerad inkomst för skatt- skyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålders- pension enligt 6 kap. 25 första stycket lagen (1962138l) om allmän försäkring och pensionstillskott en- ligt 2 & lagen om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med beIOpp som till- kommer gift vars make uppbär folk— pension, beräknas det högsta in- komstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78.5 pro- cent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med ut- gångspunkt från en pension" utgö- rande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret upp- burit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxe- radc inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med be- lopp motsvarande 66 2/3 procent av taxerad inkomst utöver det belopp vid vilket högsta extra avdrag ut- går.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxeradc inkomst jämkas. om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger l50000 kronor. skall avdrag inte medges. Fastighet. som avses i 24 ä 2 mom., samt sådan bostadsbygg-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad av den skattskyldige. skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvarar l/lO av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbygg- nadens och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapi- tal, som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som över- stiger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten. skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxe- ringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskäl- lan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter. som avses här. gäller bestämmelserna en- dast för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigva- rande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås. när sär- skilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 få 1 mom. sista stycket.

1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1986 och tillämpas första gången vid l988 års taxering i den män inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan.

2. Vid l988 års taxering skall i stället för beloppet 10000 kronor i 48 5 2 och 3 mom. samt 53 & l mom. a gälla beloppet 9000 kronor.

3. Äldre bestämmelser i 52 & l mom. tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om underskott i förvärvskälla. om beskattningsåret för förvärvskäl- lan har påbörjats före den I april l986.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst- skattl

dels att 915 3 och 5 mom., 11 s 3 mom. och 1215 skall upphöra att gälla, dels att 6,5 1 mom.. 85. 95 2 mom., 9aå. IOä 1, 2, 3, 4och 6 mom.. 11 ä 1 mom. och 20å2 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6å

[mom.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 55 sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 535 1 mom. första stycket a) kommunal- skattelagen (1928: 370) samt, såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst ge- nom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar ochför pen-

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 535 1 mom. a kommunalskattelagen (1928: 370) samt, såvitt avser tid un- der vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar:

sion enligt lagen (l962:38/) om all- män försäkring även till den del skattskyldighet inte föreligger en- ligt nyssnämnda lagrum;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst. ekonomiska föreningar. samebyar. sam- fund. stiftelser, verk. inrättningar och andra inländskajuridiska personer. dock såvitt gäller sådanajuridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om sam- fälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl- lighet eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats:

c) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet: för inkomst av rörelse. som här bedrivits; för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35å3a mom. kommunalskattelagen och som innefattar nyttjande— rätt till ett hus eller del av ett hus häri riket;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats. avkortats

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770 95 3 mom. 1985: 226 95 5 mom. l982:416 1153 mom. 1982: 1206 12519821416. 3 Senaste lydelse 1985: 1019.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjan- de av materiella eller immateriella tillgångar skall, såvida ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen härrör från här i riket bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

853

Ideell förening, som avses i 755mom. första stycket, äger att från den taxeradc inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15000 kronor.

2 mom.4 Har skattskyldig varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret och har skatteförmågan varit väsentli- gen nedsatt av sådan anledning, som anges i 5052 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommu— nalskattelagen (1928: 370), får — ef- ter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller om särskild framställning därom gjorts senast den 30juni året näst efter taxerings- året, länsrättens prövning — den skattskyldiges taxeradc inkomst minskas med avdrag enligt bestäm- melserna i nämnda lagrum. Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör be- skattningsbar inkomst.

Skattskyldig fysisk person, som har varit bosatt här i riket under beskattningsåret, har rätt till stat- ligt grundavdrag från den taxerade inkomsten, varvid bestämmelserna i48.5 2 och 3 mom. samt 495 kom- munalskattelagen (1928.'370)' skall tillämpas.

2 mom. Förfysisk person, som har varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskatt- ningsåret, utgörs den beskattnings- bara inkomsten av den laserade in- komsten minskad med statligt grundavdrag.

Har den skattskyldiges skatteför- måga varit väsentligen nedsatt un- der beskattningsåret av sådan an- ledning, som anges i 5052 mom. andra. tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen (1928: 370), får — efter taxeringsnämndens el- ler, om besvär anförts eller om sär- skild framställning därom gjorts se- nast den 30juni året näst efter taxe- ringsåret. länsrättens prövning — den skattskyldiges taxeradc in- komst minskas, förutom med stat- ligt grundavdrag, med ytterligare avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 85, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxeradc inkomsten minskad med stat-

ligt grundavdrag.

3 Senaste lydelse 1984: 1061. * Senaste lydelse 1979: 1156.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

9a55

Statlig inkomstskatt utgår i form Statlig inkomstskatt utgår i form av grundbelopp och tilläggsbelopp. av grundbelopp och tilläggsbelopp. Tilläggsbelopp beräknas bara för Grundbelopp beräknas bara om skattskyldiga som avses i 1051 den beskattningsbara inkomsten mom. uppgår till minst 100 kronor. Till-

läggsbelopp beräknas bara för skattskyldiga som avses i 1051 mom.

Den beskattningsbara inkomsten är underlag för grundbeloppet. Under- laget för tilläggsbelopp fastställs enligt bestämmelserna i 10.5 3 mom.

105 Nuvarande lydelse I mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor. Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger ] basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

6

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppetför 9 basenheter och [5 % av återstoden ;

I0 " " 18 " : " " I0 " " 20% " 18 " " 2! " : " "18 " " 24% " 2I basenheter : " " 2] " " 20% "

Tilläggsbeloppet utgör: när underlagetför tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger l9 bas- enheter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger ]6 basenheter: när underlaget överstiger

I9 men inte 2! basenheter: Iilläggsbeloppetför 19 basenheter och IO % av återstoden;

2/ " " 23 " : " " Zl " " [S% " 23 " " 26 " : " " 23 " " 20% " 26 " " 45 " : " " 26 " " 25% " 45 basenheter : " " 45 " " 30'72 "

Föreslagen lydelse

I mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande.

Grundbeloppet utgör [00 kronor samt: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter: 5 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger 7 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 20 procent av återstoden.

5 Senaste lydelse 19821416. 0 Senaste lydelse 1985:412. 17

2 Riksdagen 1985/86. [ saml. Nr [30

Föreslagen lydelse

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlagetför tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen- heter:

14 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter: när underlaget överstiger 19 basenheter: tilläggsbeloppetför 19 basenheter och 25 procent av återstoden.

Nuvarande lydelse

2 mom.7 En basenhet är 7800 kronor.

3 mom.8 Underlaget för tilläggs- belopp utgörs av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst

1. ökad med belopp varmed av- drag har medgetts enligt 45 1 mom. för eget underskott i förvärvskälla. om inte annat följer av 4 mom., el- ler enligt 115 1 mom.för makes un- derskott i förvärvskälla

Föreslagen lydelse

2 mom. En basenhet är [0000 kronor.

3 mom. Underlaget för tilläggs- belopp utgörs av den skattskyldiges taxerade inkomst

1. ökad med belopp varmed av- drag har medgetts enligt 45 1 mom. för underskott i förvärvskälla. om inte annat följer av 4 mom..

2. ökad med förlust för vilken avdrag har medgetts enligt 4a5 3. minskad med underskott som skall avräknas enligt 5 mom. 4. ökad med räntetillägg enligt 6 mom.

Har summan av skattskyldigs un- derskottsavdrag och övriga all- männa avdrag överstigit det sam- manlagda beloppet av inkomsterna från olika förvärvskällor. skall den skattskyldige anses ha fått avdrag för underskott först sedan övriga allmänna avdrag har utnyttjats. Motsvarande gäller för det fall att. sedan den skattskyldiges egna all- männa avdrag har utnyttjats, av- räkning har skett av andra makens icke utnyttjade avdrag.

5. minskad med statligt grund- avdrag och avdrag som avses i 9.52 mom. andra stycket.

Har summan av skattskyldigs un- derskottsavdrag och övriga all- männa avdrag överstigit det sam- manlagda beloppet av inkomsterna från olika förvärvskällor, skall den skattskyldige anses ha fått avdrag för underskott först sedan övriga allmänna avdrag har utnyttjats.

Underlaget för tilläggsbelopp avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

4 mom.9 Vid tillämpning av 3 mom. första stycket 1 skall den skattskyldiges underskott av fastig- het som avses i 245 2 mom. kom- munalskattelagen (1928.'370) mins- kas med den vid taxeringen fast- ställda inkomsten av kapital, dock

7 Senaste lydelse 1985:412. 8 Senaste lydelse 1982: 416. 9 Senaste lydelse 1982: 416.

4 mom. Vid tillämpning av 3 mom. första stycket 1 skall — om den skattskyldige yrkar det — den skattskyldiges underskott av kapi- tal minskas med den vid taxeringen fastställda inkomsten

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse högst 30000 kronor. Vidare skall — om den skattskyldige yrkar det — den skattskyldiges underskott av kapital minskas med den vid taxe- ringen fastställda inkomsten

av tjänst: i den mån underskottet hänför sig till ränta på skuld avseende förvärv av den skattskyldige vid beskattningsårets utgång tillhöriga aktier eller andelar i fåmansföretag som är aktiebolag eller ekonomisk förening, dock att underskottet inte får minskas med större belopp än vad den skattskyldige under beskattningsåret har uppburit i kontant lön från företa- get,

av jordbruksfastighet, annan fastighet som avses i245 ] mom. kom- munalskattelagen eller rörelse: i den mån underskottet hänför sig till

a) ränta på skuld för arvsskatt eller gåvoskatt avseende fastigheten eller rörelsen eller

b) ränta på den skattskyldiges skuld avseende förvärv av andelar i handelsbolag som innehar eller bedriver fastigheten eller rörelsen.

6 m om.”) Skall den skattskyldi- ge ta upp värde av bostadsförmån som intäkt av jordbruksfastighet skall vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp tillägg göras med ett belopp motsvarande den del av räntekostnaderna på låneskulderna i förvärvskällan som belöper på bo- staden, om den tillhör honom. På bostadsbyggnaden och därtill hö- rande tomtmark skall anses belöpa så stor del av dessa räntekostnader sorti byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av värdet av samtliga tillgångar i förvärvskäl- lan.

Vid tillämpning av första stycket skall räntetillägget minskas med

dels underskott som ltar upp- kommit i den ifrågavarande för- värvskällan.

dels den vid taxeringen fast- ställda inkomsten av kapital, dock högst 30000 kronor. till den del denna inkomst inte har avräknats enligt 4 mom.

Har den skattskyldige vid beräk- ning av inkomst av fastighet eller rörelse yrkat avdrag för kostnader för en i räkenskaperna upptagen bil. båt eller liknande tillgång skall tillägg göras med ett belopp mot- svarande en beräknad ränta på till-

'" Senaste lydelse 1984: 916.

6 mom. Har den skattskyldige erhållit lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare och understiger den faktiskt erlagda räntan i fråga om lån från en och samma arbetsgivare eller uppdragsgivare sedvanlig rän- ta med mer än 2000 kronor. skall vid beräkning av underlag för till- läggsbelopp tillägg göras med ett belopp motsvarande skillnaden. Så- dant tillägg skall göras även om länet har lämnats till sådan den skattskyldige närstående person som avses i 355 1 a mom. nionde stycket kommunalskattelagen (1928:370). Med lån från arbetsgi- vare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta att denne har förmedlat lånet. Bestämmelserna i detta moment tillämpas inte i fall som avses i fjär- de styckct av nyssnämnda moment.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse gångens värde iden mån denna har använts för privat bruk.

Har den skattskyldige erhållit lån från arbetsgivare eller uppdragsgi- vare och understiger den faktiskt erlagda räntan i fråga om lån från en och samma arbetsgivare eller upp- dragsgivare sedvanlig ränta med mer än 2000 kronor. skall tillägg göras med ett belopp motsvarande skillnaden. Sådant tillägg skall gö- ras även om länet har lämnats till sådan den skattskyldige närstående person som avses i 355 1 a mom. nionde stycket kommunalskattela- gen (1928z370). Med lån från ar- betsgivare eller uppdragsgivare lik- ställs annat lån om det finns anled- ning anta att denne har förmedlat lånet. Bestämmelserna i detta styc- ke tillämpas inte i fall som avses i fjärde stycket av nyssnämnda mo- ment.

115

] mom.ll Äkta makar. som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras envar för sin inkomst. varvid anvisningarna till 525 kommunal- skattelagen (1928: 370) tillämpas.

Har ena maken helt eller delvis inte kunnat utnyttja sådant avdrag som avses i45 1 mom., avräknas bristenfrån andra makens inkomst.

Avdrag, som i 95 2 mom. första stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig, varvid bestämmel- serna i 525 1 mom. fjärde och femte styckena kommunalskattelagen (1928:.370) tillämpas.

Avdrag, som i 95 2 mom. andra stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig, varvid bestämmel- serna i 525 1 mom. andra och tred- je styckena kommunalskattelagen tillämpas.

205

2 mom.” Regeringen äger, till förekommande av eller lindring i sådan dubbelbeskattning som i 1 mom. sägs. med annan stats regering träffa överenskommelse, såvitt avser fördelning i beskattningshänseende mellan berörda stat och Sverige av inkomst. som är underkastad dubbelbeskatt- ning, eller ock, under förutsättning av ömsesidighet i tillämpliga hänseen- den, förordna att viss inkomst eller inkomst av visst slag skall helt eller delvis vara fri från beskattning här i riket.

" Senaste lydelse 1982: 416. ': Senaste lydelse 1982z416.

Nuvarande lydelse

l fall. varom i detta mom. för- mäles, må regeringen förklara. att statlig inkomstskatt skall av skatt- skyldig utgöras till högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå till större andel. procentuellt beräknad, av den på grundval av överenskommelsen el- ler förordnandet fastställda beskatt- ningsbara inkomsten än skatten skulle utgjort av den beskattnings- bara inkomst. som skulle hava fast- ställts. om inkomsten beskattats endast i Sverige. Vad i 10bå och 115 3 mom. stadgas om beräkning av statlig inkomstskatt i helt antal kronor skall äga motsvarande tillämpning vid beräkning av skatt. som i detta mom. avses.

Föreslagen lydelse

1 fall, varom i detta mom. för- mäles. må regeringen förklara. att statlig inkomstskatt skall av skatt- skyldig utgöras till högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda. dock att skatten ej må komma att uppgå till större andel, procentuellt beräknad, av den på grundval av överenskommelsen el- ler förordnandet fastställda beskatt- ningsbara inkomsten än skatten skulle utgjort av den beskattnings- bara inkomst, som skulle hava fast- ställts, om inkomsten beskattats endast i Sverige. Vad i 10bå stad- gas om beräkning av statlig in- komstskatt i helt antal kronor skall äga motsvarande tillämpning vid beräkning av skatt, som i detta mom. avses.

Överenskommelse med främmande stats regering i fråga. varom i detta mom. förmäles. skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte. som infaller närmast efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupit.

1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering i den män inte annat följer av punkterna 2—7 nedan.

2. Vid 1988 års taxering beräknas statligt grundavdrag enligt 85 första stycket med beaktande av punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986: 000) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

3. Vid 1988 års taxering skall. i stället för vad som sägs i 10.5 1 mom.. grundbelopp och tilläggsbelopp beräknas enligt följande skalor. Grundbeloppet utgör 100 kronor samt: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter: 4.5 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger 7 men inte 8 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 13 % av återstoden:

8 basenheter : Tilläggsbeloppet utgör:

8 .. 20% ..

när underlaget för tilläggsbelopp inte överstiger 15 basenheter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter; när underlaget överstiger

15 men inte 16 basenheter: tilläggsbeloppet för 15 basenheter och 107: av återstoden:

16 " " 20 " 16 ' 14% '" 20 .. .. 21 .. 20 .. .. 20% .. 21 "' " 38 . " 21 ” "' 25% " 38 basenheter ' " " 38 " "' 27% '"

4. Vid 1988 års taxering är basenheten. i stället för vad som sägs i 10.5 2 mom.. 9000 kronor.

5. Äldre bestämmelser 1 10.5 3 mom. första stycket 1 och andra stycket samt 111? 1 mom. tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om underskott i förvärvskälla. om beskattningsåret för förvärvskällan har påbörjats före den 1 april 1986.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. Skall skattskyldig taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 april 1986 tillämpas vid 1988 års taxering äldre bestämmelseri 8.5, 10% 1 och 2 mom.. 12å och 535 1 mom., om detta sammantaget leder till lägre statlig inkomstskatt.

7. Äldre bestämmelser i 10,5 4 mom. tillämpas vid 1988 års taxering. varvid dock det högsta belopp som undantas skall vara 15000 kronor i stället för 30000 kronor.

3. Förslag till Prop. 1985/86: 130

Lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 95 lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 53

Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbelopp med hän- syn till den beskattningsbara inkomst och det underlag för tilläggsbelopp som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i förekommande fall efter sådan justering som skall ske enligt andra och tredje styckena.

Den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp skall ökas med vid taxeringen medgivet särskilt investeringsavdrag.

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och dagpenning som är skattepliktig enligt l ä 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av summan Spärrbeloppet utgörs av summan av av

1. 50 procent av den justerade ]. 50 procent av den justerade beskattningsbara inkomsten, beskattningsbara inkomsten och

2. 25 procent av det justerade 2. 25 procent av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till underlaget för tilläggsbelopp. den del detta underlag inte över- stiger 45 basenheter enligt 1055 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 3. 30 procent av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del detta underlag överstiger 45 basenheter enligt nämnda mo- ment.

6 53

För makar som levt tillsammans under beskattningsåret skall, såvitt angår senare beskattningsår än det under vilket äktenskapet ingåtts. skattebegränsningen ske med hän- syn till makarnas sammanlagda justerade beskattningsbara in- komst. sammanlagda justerade un- derlag för tilläggsbelopp och sammanlagda skattebelopp enligt 4 $$. Det belopp, varmed nedsätt- ning av tilläggsbelopp högst får

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z772. Senaste lydelse 19851413. Senaste lydelse l982z419 23

'.v u..

Nuvarande lydelse

medges enligt 5 5 första stycket, beräknas dock med utgångspunkt i den beskattningsbara inkomsten för var och en av makarna. Har vid beräkning av tilläggsbelopp B-un- derlag hos ena maken samman- lagts med andra makens underlag för tilläggsbelopp skall vid denna beräkning motsvarande belopp av förstnämnda makes beskattnings- bara inkomst, dock högst hela den- na inkomst, sammanläggas med den andra makens beskattningsba- ra inkomst. Är makarnas A-under- lag lika stora skall sammanlägg- ningen ske hos den make, vars be- skattningsbara inkomst med lägst belopp understiger underlaget för tilläggsbelopp. Spärrbelopp och det belopp. varmed nedsättning av tilläggsbelopp högst får medgivas, fördelas på makarna efter förhål- landet mellan deras justerade be- skattningsbara inkomster.

Föreslagen lydelse

Om beskattningsbar förmögenhet fastställes gemensamt för makar eller för föräldrar och barn enligt 125 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall beräkning enligt 5 & första stycket av den statliga förmögenhetsskatten ske på 50 procent av den gemensamt bestämda be-

skattningsbara förmögenheten.

I fall som avses i andra stycket fördelas det belopp, varmed ned- sättning av skatt högst får medgi- vas, på makar och barn efter förhål- landet mellan deras skattepliktiga förmögenheter.

Bestämmelserna i första, andra och tredje styckena om makar äger motsvarande tillämpning på skatt- skyldiga som avses i 65% sista stycket kommunalskattelagen (19281370).

I fall som avses iförsta stycket fördelas det belopp, varmed ned- sättning av skatt högst får medgi- vas, på makar och barn efter förhål- landet mellan deras skattepliktiga förmögenheter.

Bestämmelserna i första och and- ra styckena om makar äger motsva- rande tillämpning på skattskyldiga som avses i 65 & sista stycket kommunalskattelagen (1928z370).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid nämnda taxering skall dock spärrbeloppet, i stället för vad som sägs i 3 &, utgöra summan av

1. 50 procent av denjusterade beskattningsbara inkomsten,

2. 25 procent av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del detta underlag inte överstiger 38 basenheter enligt 10ä 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. 27 procent av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del detta underlag överstiger 38 basenheter enligt nämnda moment.

Härvid skall bestämmelsen i punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beaktas.

' 4 Förslag till Prop. 1985/86: 130

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 6 & och anvisningarna till 6 & lagen (l960:63) om förlustavdragl skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förlust som hänför sig till 1987 och tidigare års taxering. Detsamma gäller förlust som hänför sig till 1988 års taxering om den skattskyldige då haft underskott i för- värvskälla för vilken beskattningsåret påbörjats före den 1 april 1986.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 19831987 6 5 19702164 anvisningarna till 6 5 1970:164. 75

5. Förslag till Prop. 1985/86: 130

Lag om ändring i lagen (1951 1763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst'

dels att punkt 3 av anvisningarna till 1 & skall upphöra att gälla, dels att punkt 2 av anvisningarna till l 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till | 5

2.2 Till ledning för skatteberäkningen ges följande exempel: En ensamstående skattskyldig uppbär under år 1985 en ackumulerad inkomst på 84000 kronor. Utredning förebringas om att inkomsten hänför sig till sju år, vilket innebär att årsbeloppen blir 12000 kronor. Vid 1984, 1985 och 1986 års taxeringar antas den beskattningsbara inkomsten ha bestämts till 90000 kronor, 120000 kronor respektive 150000 kronor. Underlaget för tilläggsbelopp har för motsvarande år bestämts till 145000 kronor. 165000 kronor respektive 200000 kronor. 1 den beskatt- ningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp vid 1986 års taxe- ring ingår ovan angivna 84000 kronor; beloppet skall undantas vid genom- snittsberäkningen.

Den genomsnittliga beskattnings- bara inkomsten respektive det ge- nomsnittliga underlaget för till- läggsbelopp blir då 92000 kronor respektive 142000 kronor. Grund- belopp skall således beräknas i skiktet 92000—104000 kronor och tilläggsbelopp i skiktet 142 000— 154 000 kronor. Med tillämpning av skatteskalorna för taxeringsåret 1986 blir grundbeloppet 2400 kro- nor och tilläggsbeloppet 605 kro- nor. Dessa belopp skall sedan mul- tipliceras med sju. Grundbeloppet på den ackumulerade inkomsten blir då 16800 kronor och tilläggsbe- loppet blir 4 235 kronor.

Den genomsnittliga beskattnings- bara inkomsten respektive det ge- nomsnittliga underlaget för till- läggsbelopp blir då 92000 kronor respektive 142000 kronor. Grund- belopp skall således beräknas i skiktet 92000—104000 kronor och tilläggsbelopp i skiktet 142000— 154000 kronor. Med tillämpning av skatteskalorna för taxeringsåret 1986 blir grundbeloppet 2400 kro- nor och tilläggsbeloppet 890 kro— nor. Dessa belopp skall sedan mul- tipliceras med sju. Grundbeloppet på den ackumulerade inkomsten blir då 16800 kronor och tilläggsbe- loppet blir 6230 kronor.

Vid 1986 års taxering utgör i övrigt den beskattningsbara inkomsten 66000 kronor och underlaget för tilläggsbelopp 116000 kronor.

Den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga underlaget för tilläggsbelopp. liksom den del av den ackumulerade inkoms- ten som hänförs till varje år. skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Beskattningsbar inkomst och underlag för tilläggsbelopp skall tas upp till

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860

unkt 3 av anvisningarna till 1 % 19831445. * Senaste lydelse 1983:445.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

0 kronor för sådant taxeringsår. då taxering ej åsatts på grund av att den skattskyldige ändrat räkenskapsår eller inte varit bosatt här i riket.

Har skattskyldig under ett taxeringsår på grund av omläggning av räken- SkapSår åsatts taxeringar för två beskattningsår. skall vid fördelning av den ackumulerade inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra sig till skilda taxeringsår.

Om skatteberäkning enligt l & påkallas för ackumulerad inkomst i viss förvärvskälla, skall skatteberäkningen omfatta all ackumulerad inkomst, som uppkommit i förvärVSkällan. Däremot äger skattskyldig från skattebe- räkningen undantaga ackumulerad inkomst i annan förvärvskälla.

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i åtnjutande av flera intäkter, vilka var för sig är att anse såsom ackumulera- de inkomster och vilka hänför sig till olika antal år, skall intäkterna för- delas oberoende av varandra på de år, till vilka de hänför sig, dock minst tre år. Skatteberäkningen skall ske på grundval av ett gemensamt årsbe-

lopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 12 5 1 mom. och anvisningarna till 12 9" lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12%

I mom.2 Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 &. sanno- likt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott å egen eller makes a) underskott i förvärvskälla. förvärvskälla.

b) utbetalning av periodiskt understöd,

c) avgift för sådan pensionsförsäkring. som avses i 46 ä 2 mom. första stycket 6) kommunalskattelagen (19281370),

d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn. som avses i 46.5 2 mom. första stycket 4) kommunalskattelagen. eller

e) nedsatt skatteförmåga må genom beslut omjämkning föreskrivas. att den eljest beskattningsba- ra inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid a)—d) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor. 1 fall som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte ske vid bestämmande av skatt enligt tabell FT eller NT.

Anvisningar till 12 s*

Jämkning i fall som avses i 12 ä [ Jämkning i fall som avsesi 12 ä 1 mom. vid e) får för år räknat med- mom. vid e) får för år räknat med- givas med högst ett belopp. som givas med högst ett belopp. som motsvarar summan av 7500 kronor motsvarar summan av icke utnytt- och det belopp. med vilket avdrag jar grundavdrag och det belopp. för väsentligen nedsatt skatteför- med vilket avdrag för väsentligen

måga högst skulle ha kunnat medgi- nedsatt skatteförmåga högst skulle vas vid taxering till statlig inkomst- ha kunnat medgivas vid taxering till skatt. statlig inkomstskatt.

I fråga om sjöman, som utan att vara bosatt i Sverige har att betala sjömansskatt enligt 7 &. må vid jämkning enligt 12 5 1 mom. hänsyn tagas till sådana i sistnämnda författningsrum omförmälda avdrag. vilka sjö- mannen med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle hava kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas.

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z777. : Senaste lydelse 19821420 " Senaste lydelse l981:1004.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid jämkning enligt 12 ä 3 och 5 mom. för i Sverige icke bosatt sjöman skall slutlig skatt beräknas med tillämpning av svenska bcskattningsregler.

Med deltidstjänstgöring enligt 12 s 5 mom. förstås tjänstgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än heltid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser skall gälla beträffande sjömansskatt som har erlagts eller hade skolat erläggas före ikraftträdandet.

7. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 25 ti. 37 ä 2 mom., 68 och 72a åå taxeringsla- gen (1956: 623)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 sl

Allmän självdeklaration skall uppta 1) den skattskyldiges namn och postadress. hemortskommun. där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret även- som beträffande utlänning nationalitet. beträffande utländsk juridisk per- son det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig, som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskatt- ningsåret åligger den skattskyldige: och skall därvid i fråga om förvärvs- källa. i vilken skattepliktig fastighet ingått. särskilt angivas dels beskaffen- heten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxe- ringsvärde året näst före taxeringsåret eller. om sådant värde det året icke varit fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets in- gång. dels ock. därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla. dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 & 1 mom. 1. g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklaratio- nen såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag. som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattnings- året, ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp. dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp,

8) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom när- stående persons namn. personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma. dock att uppgifter icke behöva lämnas för när- stående person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget.

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för till- läggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter. som för särskilda fall föreskrivs i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen (1946: 324) om skogs-

' Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 3 Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

vårdsavgifl eller fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1052) om statlig fastig- hetsskatt.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsam- mans. varför sig inkomst att taxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av för- värvskälla är A-inkomst eller B-in- komst enligt 9.6 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i frå- ga om skattskyldiga som avses i 65 5 sista stycket kommunalskatte- lagen (I928:370).

Har skattskyldig under beskatt- Om skattskyldig skall taxeras för ningsåret varit gift, skall han jäm- barns eller annans förmögenhet. väl uppgiva sådan boets eller andra skall uppgift lämnas även om sådan makens inkomst och förmögenhet, förmögenhet. över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skatt- skyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas ä särskild blan- kett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl om så- dan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration. skola utföras i hela krontal. så att överskjutande öretal bortfalla.

375

2 mom.3 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 mom.. skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån. varom i 1 mom. första och andra punkterna för- mäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift. som upptager särskild resekostnads- och traktaments- ersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrätt- ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (cn- dagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För en- dagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som

" Senaste lydelse 1985: 406. 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas så- som korttidsförrättning. - ] kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belä- gen mcdger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket. endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser— sättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda. som mera regelbun- det företager tjänsteresor. och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan be- gränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats. föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkom- mit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgif— ter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

l kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A—skatt eller enligt lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

] kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgif- ten avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 5 1 mom. uppbördslagen (1953z272) skall detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organi- sationsnummer. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller deläga- re i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall inne- hålla Uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och. om möjligt. fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift. som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst. skall innehålla upp- gift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Nuvarande lydelse

[ kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats rän- tefritt, eller mot ränta understi- gande sedvanlig ränta. till arbets- eller uppdragstagare. om det sam- manlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 2 000 kronor. Uppgiften skall avse läne- heloppet och erlagd ränta.

Föreslagen lydelse

l kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats rän- tefritt. eller mot ränta understi- gande sedvanlig ränta. till arbets- eller uppdragstagare. om det sam- manlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 2 ()()0 kronor. Uppgiften skall avse för— mänens värde.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3, 3b—3h. 4a eller 7—9 skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshand- ling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

68 år* Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd.

l skattelängden antecknas sär- skilt

dels i avseende på statlig in- komstskatt inkomst av olika för- värv-skällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i I] 9' 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt huruvida in- komsten utgör A-inkomst eller B- inkomst. medgivet avdrag för un- derskott i förvärvskälla. samman- räknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskäl- lor, minskad med avdrag för under- skott). medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i för- värvskälla. taxerad och beskatt- ningsbar inkomst samt räntetillägg och underlag för tilläggsbelopp,

l skattelängden antecknas sär- skilt

dels i avseende på statlig in- komstskatt inkomst av olika för— värvskällor. medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla. sam- manräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvs- källor. minskad mcd avdrag för un- derskott). medgivna allmänna av- drag som inte avser underskott i förvärvskälla. taxerad och beskatt— ningsbar inkomst samt räntetillägg och underlag för tilläggsbelopp,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 58 lagen (1958: 295) om sjömans- skatt och enligt l ä 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret. samt sjömansskattenämndens be- slut om jämkning enligt 12 ä 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst.

dels beslut i övrigt. som avser förutsättning för avdrag enligt 48 så 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 15 4 mom. uppbördslagen (1953: 272).

" Senaste lydelse 1984: 1055.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dels beslut som avserförutsr'itt- ning för skattereduktion enligt 2 5 lagen (l978:423) om skattelätt- nader för vissa sparformer,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progres- sionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning.

dels uppgift om underlag. varpå skogsvårdsavgift skall beräknas. dels uppgift om underlag. varpå statlig fastighetsskatt skall beräknas, dels vinstdelningsunderlag, dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet. om skatt skall utgå enligt 11 % lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxeradc inkomsten till minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6000 kronor för makar. som varit gifta vid ingången av beskattnings- året och under detta år levt tillsammans. skall den beräknade taxeradc inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängdcn skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämn- dens beslut.

72a 55

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxe- ringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarli- gen införts felaktigt i sådan längd. får länsstyrelsen eller den lokala skatte- myndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattnings- bar inkomst enligt 2 5 lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt l ä 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats. skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. besluta om rättelse av taxeringen i den" mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt eller om fastighets taxerings- värde.

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 s" 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). beräkning av avdrag enligt 45 å kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp enligt 47 & kommunalskattelagen.

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig utan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering eller avräkning enligt 4615 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 5 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag.

5 Senaste lydelse l985z924.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattere- duktion. som enligt 68 & skall antecknas i skattelängd, 8) uppenbar felaktighet ifråga om _li'irutsättningar för tillämpning av lrestömmelserna (' II 55 3 mom. lagt-'n om stat/ig inkomstskatt om uppdelning av A-inkomst oeh B-in- komst.

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava- rande barns förmögenhet enligt 12 5 lagen (1947: 577) om statlig förmögen- hetsskatt.

IO) uppenbarfelaktighet varige- nom A-inkomst enligt 9 .5 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har heteeknats som B-inkomst,

ll) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50å 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också. om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag. som lämnats av annan än honom själv. har taxerats för en intäkt som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat av- drag.

3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.

4) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång yrkat av- drag enligt 46 å 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall. om det behövs. yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller fjärde stycket höjning av taxering. skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker. om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat. skall. om detta ej är uppenbart överflödigt. beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 ä 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

8. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 2 %$ 4 mom. uppbördslagen (19531272)l skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 .

4 mom.2 Skattereduktion åtnjutes

Föreslagen lydelse

av ogift skattskyldig. som har hemmavarande barn under 18 år. och av gift skattskyldig. vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. med 1 800 kronor.

av gift skattskyldig. vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 6000 kronor. med 30 procent av det belopp som motsva- rar skillnaden mellan 6000 kronor och den taxeradc inkomsten.

Har gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad in- komst. som understiger 6000 kro- nor. åtnjutes skattereduktion en- dast av den som har den högsta tax- eradc inkomsten. Är de taxerade inkomsterna lika stora. tillkommer skattereduktion den äldre av de skattskyldiga.

Har gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad in- komst, som understiger 6000 kro- nor, åtnjutes skattereduktion en- dast av den som har den högsta tax- erade inkomsten. Är de taxerade inkomsterna lika stora. tillkommer skattereduktion den äldre av de skattskyldiga. Barn, som bor hos sina föräldrar. anses som hemma- varande endast lws den ena av dem.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skattskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall få åtnjutas. skall maken ha varit bosatt här i riket under någon del av beskatt— ningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskatt- ningsåret, sker skattereduktioncn enligt första stycket. Avser makens bo- sättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den skattskyldige skattereduktion. om maken saknar taxerad inkomst enligt lagen om statlig inkomstskatt. med 900 kronor. och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 3000 kronor. med 30 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 3000 kronor och den taxeradc inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första. andra och tredje styckena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 5 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar. för vilken den skattskyl- dige uppburit inkomst som förut nämnts.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt. skogsvårdsavgift och skattetillägg enligt taxeringslagen (1956:623).

' Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 2 Senaste lydelse 1979: 1159.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt. tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Oretal som uppkommer vid beräkning av skattere- duktion bortfaller.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1986 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1987 och slutlig skatt på grund av 1988 års taxering.

Finansdepartementet Prop. 1985/86: 130

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdc den 6 mars 1986

Närvarande: statsrådet Peterson. ordförande. samt statsråden Feldt. Bod- ström. R. Carlsson. Hellström. Wickbom. Johansson

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om inkomstskatten för åren 1987 och 1988

1 Inledning

Den inkomstskattereform som belöts våren 1982 (prop. 1981/82: 197, SkU 60. rskr 391, SFS 1982: 416—423) och genomfördes under åren 1983—1985 innebar en väsentlig sänkning av marginalskatterna och en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde. Inriktningen var att marginal- skatten skulle uppgå till högst 50% för 90 % av inkomsttagarna. Jag avser nu att — med utgångspunkt i denna inriktning — lägga fram förslag an- gående skatteskalor. grundavdrag m.m. för åren 1987 och 1988.

Jag avser vidare att ta upp frågan om ytterligare förenklingar i skattesys- temet. Det gäller i första hand makebeskattningen men därutöver också två frågor rörande beräkningen av underlag för tilläggsbelopp. nämligen räntetillägg och kvittning mellan villaunderskott och kapitalinkomst. Riks- skatteverket (RSV) fick den 28juni 1984 ett uppdrag att göra en översyn av reglerna om räntetillägg med utgångspunkt i uttalanden från skatteutskot- tet. Sedan RSV i en delrapport den 15 oktober 1984 lagt fram förslag till vissa omedelbara åtgärder ändrades reglerna genom lagstiftning hösten 1984 (prop. 1984/85:71. SkU 20. rskr 52, SFS 1984:916). RSV har i en slutrapport den 28 december 1984 redovisat uppdraget. Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 55/85).

2 Skatteskala, grundavdrag m.m.

2.1. Huvuddragen i förslaget

Mitt förslag: Det kommunala grundavdraget bestäms till 9000 kr. för år 1987 (1988 års taxering) och 10000 kr. fr.o.m. år 1988 (1989 års taxering). Ett statligt grundavdrag på samma belopp återinförs i stället för nuvarande skattefria bottenskikt i skatteskalan för grund- beloppet.

Även bascnheten. som ligger till grund för statskatteskalorna. bestäms till 9000 kr. för år 1987 och 10000 kr fr.o.m. år 1988. Gränsen för 50% marginalskatt, den s.k. brytpunkten. höjs till 135000 kr. år 1987 och 150000 kr. fr.o.m. år 1988. Antalet skikt i skatteskalorna minskas kraftigt så att marginalskatten är konstant i breda inkomstskikt. I grundbeloppet ingår ett fast belopp. 100 kr.. för alla som har beskattningsbar inkomst. Högsta marginalskattesat- sen blir 75% (vid en kommunal skattesats på 30%).

Skälen för mitt förslag: Som nyss nämnts förutskickades i prop. 1984/85: 180 om förenklad självdeklaration att basenheten för åren efter 1986 åter skulle kunna anpassas till pris- och löneutvecklingen så att marginalskatterna kan hållas på en rimlig nivå.

De förslag som jag nu lägger fram går emellertid utöver en ren uppräk- ning av basenheten och har också till viss del en annan inriktning. En sådan uppräkning påverkar nämligen endast i mycket begränsad omfatt- ning skatten på lägre inkomster. eftersom den statliga inkomstskatten på dessa uppgår till ett obetydligt belopp.

Jag föreslår därför en höjning av det kommunala grundavdraget från nuvarande 7500 kr. till 9000 kr. år 1987 (1988 års taxering) och till 10000 kr. fr.o.m. år 1988 (1989 års taxering). Som jag strax skall återkomma till föreslårjag att skattepliktsgränsen blir densamma vid den statliga beskatt- ningen. Dessa åtgärder gcr en skattesänkning ät skattskyldiga med de allra minsta inkomsterna. Därutöver har de administrativa fördelar. eftersom det är angeläget att skattskyldiga med obetydliga inkomster inte behöver komma in i beskattningsförfarandet.

Förslaget innebär att kostnaderna för åtgärderna till stor del kommer att falla på kommunsektorn. Kommunerna kommer emellertid generellt sett att få ett betydande överskott åren 1987 och 1988 även sedan hänsyn har tagits till de åtgärder som har föreslagits i budgetpropositionen och det nu framlagda förslaget. Vid de fortsatta övervägandena rörande de kommu- nalekonomiska frågorna inför kompletteringspropositionen kommer givet- vis det nu framlagda förslaget att beaktas. Jag vill redan nu nämna att situationen för särskilt utsatta landstingskommuner och kommuner bör underlättas genom generösa extra skatteutjämningsbidrag och förtida åter— betalning av likviditetsdepositioner.

Förändringarna i statsskatteskalan bygger på en basenhet som uppgår till samma belopp som grundavdraget. Vidare har antalet skikt i skatteska-

lorna kraftigt minskats så att marginalskatten är konstant i breda inkomst- skikt. Gränsen för en marginalskatt på 50% (här och i det följande utgårjag om inte annat sägs från en kommunal skattesats på 30 %). den s.k. bryt- punkten. höjs från 124800 kr. år 1986 till 135000 kr. år 1987 och 150000 kr. år 1988 (taxerad inkomst).

Ett mål för skattereformen 1982 var att andelen inkomsttagare med en marginalskatt över 50% skulle begränsas till ca 10%. Förslaget innebär att denna målsättning bör kunna uppnås. Vidare kan de breda skikten med fast marginalskatt underlätta för de skattskyldiga att beräkna nettobehåll- ningen av en inkomstökning. extrainkomst eller annan förändring i de ekonomiska förhållandena.

Den föreslagna inkomstskattereformen innebär att parterna på arbets- marknaden får ökad klarhet om lönepolitikens förutsättningar de närmaste två åren. Den innebär framför allt att det blir möjligt att uppnå reallöneför- bättringar vid låga nominella löneökningar. Däremot skulle reallöneut- vecklingen bli sämre vid högre nominella löneökningar och motsvarande högre prisökningar. Vidare bör framhållas att den reformerade skatteska- lans profil är sådan att också viktiga fördelningspolitiska ambitioner tillgo- doses.

Det är angeläget att skattepliktsgränsen ligger på samma belopp vid statlig och kommunal beskattning. Detta kommer att bli fallet med mitt förslag angående basenhetens storlek. om ett skattefritt bottenskikt omfat- tande en basenhet bibehålls. Jag anser emellertid att det är önskvärt att skattepliktsgränsen inte är kopplad till basenhetens storlek utan i stället har en närmare knytning till det kommunala grundavdraget. Man får också en bättre överensstämmelse mellan statligt och kommunalt beskattnings- bar inkomst. Enligt min mening ligger det ett stort värde från förenklings- synpunkt i en nära överensstämmelse mellan den statliga och kommunala taxeringen.

Förslagen till skatteskalor innebär att det för år 1988 kommer att finnas endast två procentsatser för grundbeloppet och två för tilläggsbeloppet. Högsta marginalskattesats sänks från 80% till 75 %. Förändringarna har fördelats i huvudsak lika mellan åren 1987 och 1988. Fr.o.m. är 1987 ingår i grundbeloppet ett fast belopp om 100 kr. för alla som har någon beskatt- ningsbar inkomst. Jag vill erinra om att det statliga grundavdraget innebär att de i skatteskalorna angivna beloppen motsvarar en taxerad inkomst som är 9000 kr. (1987) resp. 10000 kr. (1988) högre.

Skatteskalorna för 1987 blir:

Grundbelopp: 100 kr. samt

Beskattningsbar inkomst Skatt vid skiktets Skattesats basenheter kronor nedre gräns i skiktet 0— 7 —63 000 0 4.5 % 7—8 63000—72000 2835 13% 8— 72 000— 4005 20%

Tilläggsbelopp: Prop. 1985/86: 130

Underlag för tilläggsbelopp Skatt vid skiktets Skattesats basenheter kronor nedre gräns i skiktet 14—15 126000—135000 0 5% 15—16 135000—144000 450 10%- 16—20 144000—180000 1350 14% 20—21 180000— 189000 6390 20%- 21—38 189000—342 000 8 190 25 % 38 — 342 000— 46 440 27 %

Skatteskalorna för 1988 blir: Grundbelopp: 100 kr. samt

Beskattningsbar inkomst Skatt vid skiktets Skattesats basenheter kronor nedre gräns i skiktet 0— 7 — 70 000 0 5 % 7— 70 000— 3 500 20 % Tilläggsbelopp:

Underlag för tilläggsbelopp Skatt vid skiktets Skattesats basenheter kronor nedre gräns i skiktet 14—19 140000—190000 0 14% 19— 190000— 7000 25%

Förändringarna av skatten och inkomst efter skatt visas i tabellerna I och 2.

Tabell 1. Skatteminskning 1986—1987, 1987—1988 och 1986—1988 för skattskyldiga utan underskottsavdrag vid oförändrad inkomst

Lön. Skatt år Skatt och skatteminskning. kr. kr. 1986. kr. 1986—87 är 1987 1987—88 är 1988 1986—88 10000 498 — 498 0 —- 0 — 498 20000 3558 — 353 3205 - 305 2900 — 658 30000 6618 — 308 6310 — 260 6050 — 568 40000 9818 — 258 9560 — 210 9350 — 468 50000 13 168 — 208 12960 - 160 12800 — 368 60000 16518 — 158 16360 — 110 16250 — 268 70000 19868 — 108 19760 — 60 19700 — 168 80000 23966 — 381 23 585 — 435 23150 — 816 90000 28 866 — 61 | 28 255 — 605 27 650 —1 216 100000 33 836 — 611 33 225 — 605 32 620 — 1 216 110000 38836 — 611 38225 — 605 37620 —1216 120000 43 836 —— 611 43 225 — 605 42620 — 1 216 130000 48946 — 721 48 225 — 605 47620 —1326 140000 54 446 —1 121 53 325 — 705 52620 —1 826 150000 60210 — 1 235 58 975 — 1 355 57 620 —2590 160000 66 550 — 1 415 65135 —1535 63600 —2950 170000 72982 —1447 71535 —1535 70000 —2 982 180000 79 482 — 1 547 77935 — 1 535 76 400 —3 082 190000 86 362 —2027 84335 —1535 82800 —3 562 200000 93362 —2147 91215 —2015 89200 —4|62 210000 100 572 —1907 98 665 —2 295 96 370 —4 202 250000 130572 —1907 128 665 —2 295 126370 —4202 300 000 168 072 — 1 907 166 165 —2 295 163 870 —4 202

Förutsättningar. Inga andra inkomster än lön. Inga andra avdrag än schablonavdra- get under tjänst (= 10% max 3000 kr.) Kommunal skattesats = 30%. Skattereduk- tion för erlagda fackföreningsavgifter: () kr. för lön ( 40000 kr.. 05% av lönen för lön = 40 000—96 000 kr. och 480 kr. för lön > 96000 kr. 41

4 Riksdagen l985l86. ) saml. Nr 130

Tabell 2. Real förändring av inkomst efter skatt från år 1986 till år 1988 dels för Pr0p. 1985/86: 130 skattskyldiga utan underskottsavdrag, dels för skattskyldiga med genomsnittliga un- derskottsavdrag. I alt. 1 har räknats med en årlig löneökning på 4 % samt prisstegring och ökning av underskottsavdrag på 2.5 %, i alt. 2 med 7 % resp. 5,5 %.

Lön Genomsnittliga Real förändring av inkomst efter skatt år 1986. underskotts- år 1986— 1988. %. för skattskyldiga kr. avdrag år 1986. kr. utan underskotts- med genomsnittliga avdrag underskottsavdrag alt.l alt.2 alt.l alt.2 10000 250 8.3 6.3 7.4 6.3 20 000 500 5.5 4.3 5.4 4.3 30000 450 4.0 2.9 4.0 2.9 40000 650 3.4 2.5 3.4 2.5 50000 1000 3.0 2.3 3.0 2,3 60000 1450 2.8 2.2 2.8 2.2 70000 1950 2.6 2.1 2.6 2.1 80000 2750 2.9 1.3 3.1 1.5 90000 4050 2.8 1.3 2.7 1.2 100000 5 750 2.8 1.3 2.7 1.3 110000 7700 2.8 1.4 2.7 1.4 120000 9800 2.8 1.5 2.6 1.4 130 000 11900 3.0 1.8 2.8 1.6 140000 13900 3.6 1.3 3.3 1.2 150000 16100 3.0 0.7 2.5 0.4 160000 18300 3.0 0.7 2.0 —0.0 180000 22 800 3.1 0.7 2.4 0.3 200000 27 300 2.8 —0.3 2.5 —0.2 250000 37 800 2.6 ——0.2 2.2 —0.2 300000 47800 2.6 0.1 2.2 0.1

Förutsf'ittningur: Inga andra inkomster än lön. Förutom eventuella underskottsav- drag inga andra avdrag än schablonavdragct under tjänst. Kommunal skattesats 30%. Skattereduktion för erlagda fackföreningsavgifter = 0 kr. för lön ( 40000 kr. år 1986. 0.5% av lönen år 1986 på 40 000—96 000 kr. och 480 kr. för lön > 96000 kr. år 1986.

2.2. Följdändringar m.m.

Mitt förslag: Marginalskattespärren slopas. Begränsningsregeln jus- teras ti11 överensstämmelse med marginalskattesatsen i högsta skik— tet.

Pensionärernas extra avdrag anpassas till de nya grundavdragen. Avtrappningen av avdragen sker efter en enhetlig procentsats.

Skälen för mitt förslag: FörSIagen till skatteskala innebär att högsta marginalskattesats blir 75% vid en kommunal skattesats på 30%. Vid den högsta skattesats som förekommer. 33%. blir den alltså 78%. Den nuva- rande särskilda marginalskatteSpärren ligger vid 80 % Det finns starka skäl mot att. som en följd av marginalskattesänkningarna. också sänka procent- satsen i marginalskattespärren till 75 %. Det måste nämligen i princip anses riktigast att höga kommunala skattesatser får slå igenom fullt ut också på höga inkomster. Den nuvarande högsta skattesatsen ligger också betydligt 42

under den som gällde vid spärregelns tillkomst. då marginalskatten kunde uppgå till över 85 %. Ett annat viktigt skäl är att en sänkning till 75 % skulle göra regeln tillämplig på ett betydande antal skattskyldiga med inkomster överstigande 200000 kr. och en kommunal skattesats som —- i många fall obetydligt — översteg 30 %. Regeln bör därför slopas.

Däremot bör en följdändring till sänkningen av den högsta skattesatsen göras i begränsningsregeln som innebär att inkomst- och förmögenhets- skatten i vissa fall kan nedsättas om den sammanlagda skatten överstiger viss andel av inkomsten. Denna andel har tidigare varit — i huvudsak — 75% av inkomsten upp till 45 basenheter (351 000kr. år 1986) och 80 % av inkomsten däröver. ] fortsättningen bör andelen vara 75 % av hela inkoms- ten. Denna åtgärd innebär. liksom de förslagjag lägger fram i det följande. lättnader i beskattningssituationen för innehavare av mindre och medel- stora företag.

Beskattningen av folkpensionärer är uppbyggd så att en pensionär med enbart minimiförmåner (ålderspension jämte pensionstillskott) inte betalar någon skatt. Detta åstadkommes genom ett extra avdrag. Avdraget redu- ceras om den taxeradc inkomsten överstiger vad som motsvarar minimini- vån. Även vissa icke skattepliktiga inkomster och förmögenhet kan påver- ka det extra avdraget. Avtrappningcn av det extra avdraget sker vid låga inkomster med 662/3% av den överskjutande inkomsten. i ett därefter följande skikt med 40% och slutligen med 33 1/3 %.

Höjningen av det kommunala grundavdraget och återinförandet av det statliga grundavdraget innebär att reglerna om det extra avdraget behöver justeras tekniskt. Skattefriheten för pensionärer med minimiförmåner kan bibehållas med ett lägre avdrag. ] sammanhanget bör emellertid en ändring göras också i fråga om avtrappningen av det extra avdraget. På grund av pensionernas och därmed de extra avdragens ökning och förändringar i skatteskalan. sedan de nuvarande reglerna tillkom, kan numera de sam- manlagda marginaleffekterna av skatteskala. avtrappning av extra avdrag och inkomstprövning av kommunalt bostadstillägg (KBT) bli oacceptabelt höga. Detta hänger samman med att extra avdrag medges ända upp i det inkomstläge där marginalskatten är 50 %. Att mer märkbart sänka procent- satsen för avtrappningen är inte någon lämplig lösning. eftersom redan nu extra avdrag medges en ensamstående pensionär upp till över 85000 kr. i inkomst och en gift pensionär upp till bortåt 70000 kr. I stället bör avtrapp- ningsprocenten 66 2/3% gälla inte bara för inkomster strax över minimini- vån utan också för de något högre inkomstdelarna. Den snabbare avtrapp- ningen inträder — räknat i innevarande års pensionsnivå — vid inkomster på ca 57000 kr. (ensamstående) resp. ca 53000 (gift).

3 Förenklingar i skattesystemet 3.1 Inledning

Under de senaste åren har ett målmedvetet arbete inletts för att åstadkom- ma väsentliga förenklingar i skattesystemet. Arbetet har stor betydelse för både de skattskyldiga och skattemyndigheterna. Under våren 1985 fattade riksdagen beslut om en förenklad deklaration som kan användas av ett stort antal skattskyldiga fr. o. m. 1987 års taxering (prop. 1984/85: 180. SkU 60, rskr 375, SFS l985z405—413). Det fortsatta förenklingsarbetet syftar bl. a. till att allt fler inkomsttagare skall kunna använda sig av den förenkla- de deklarationen.

Förenklingar innebär att de skattskyldigas arbete med att upprätta de- klaration och beräkna sin skatt underlättas. Vidare förbättras deras möjlig- heter att förutse de ekonomiska effekterna av olika förändringar i inkomst— förhållandena. För skattemyndigheterna innebär förenklingar inte minst att arbete som har måst läggas ner på att rätta formella fel och misstag i deklarationerna eller på komplicerade uträkningar i stället kan ägnas åt egentligt kontrollarbete i mer komplicerade fall.

Kritik har riktats mot förenklingsarbetet för att det leder till en mer schablonmässig och därför mindre rättvis beskattning. Det är naturligtvis obestridligt att varje schablonisering innebär ett minskat hänsynstagande till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall. Men ett system. där kravet på millimeterrättvisa drivits därhän att endast ett fåtal av de skatt- skyldiga behärskar reglerna och skattemyndigheternas resurser åtgår för att rätta de skattskyldigas misstag så att angelägna kontroller måste efter- sättas. kan knappast anses mer rättvist.

3.2. Beskattningen av makar

Mitt förslag: Sambeskattningen av makars B-inkomster slopas. Samtidigt upphävs rätten att utnyttja andra makens realisationsför- lust, underskottsavdrag. övriga allmänna avdrag och förlustavdrag.

Skälen för mitt förslag: Ett av de moment som i särskilt hög grad ger upphov till svårigheter för de skattskyldiga att beräkna sin skatt är sambe- skattningen av makars B-inkomster. För skattemyndigheterna medför reg- lerna ett betydande merarbete. I synnerhet gäller detta i kombination med vissa andra komplicerande moment. t.ex. den särskilda skatteberäkningen för ackumulerad inkomst. RSV har i sin anslagsframställning för budget- året 1986/87 framhållit behovet av förenklingar för att kunna åstadkomma rationaliseringar inom skattemyndigheternas verksamhetsområde och då pekat på makebeskattningen som ett komplicerande moment.

Sambeskattningen av makars B-inkomster innebär i princip att skatten för båda makarnas sammanlagda B-inkomster beräknas på toppen av den högsta av makarnas A-inkomster. A-inkomst är inkomst av tjänst samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skattskyldige har varit

verksam i förvärvskällan i mer än ringa omfattning. Övriga inkomster är B-inkomst. I samband med skattereformen som genomfördes åren 1983— 1985 begränsades emellertid sambeskattningen kraftigt. Detta skedde i förenklingssyfte. eftersom den teknik som användes för att begränsa un- derskottsavdragens skattemässiga värde i sig medför en komplicering av reglerna. lnskränkningarna i sambeskattningen av B-inkomster innebär dels att 5 000 kr. av vardera makens B-inkomst behandlas som A-inkomst. dels att gemensam skatteberäkning sker endast vid beräkning av tilläggsbe- lopp (åren 1983 och 1984 endast vid beräkning av grundbelopp). Detta innebär att fr. o. m. 1985 så sker sambeskattning endast om summan av den högsta A-inkomsten och bådas B-inkomster överstiger brytpunkten (124 800 kr. år 1986).

Det är starkt omvittnat att många skattskyldiga har betydande svårighe- ter att räkna ut sin skatt, när gemensam skatteberäkning skall ske. Detta gäller naturligtvis inte minst sådana makar som vanligen har obetydliga B-inkomster men tillfälligtvis får en något större B-inkomst, t. ex. i sam- band med försäljning av en villa eller en bostadsrätt. För skattemyndighe- terna har naturligtvis inskränkningarna i sambeskattningen inneburit en lättnad i arbetsbelastningen. En ytterligare inskränkning löser endast i begränsad omfattning problemet, eftersom de i många stycken komplicera- de bestämmelserna, anvisningarna. datasystemen och blanketterna måste finnas kvar och anpassas till olika förändringar i skattesystemet så länge det över huvud taget finns några fall kvar. Likaså måste personalens kunskaper och färdigheter bibehållas. Den enda möjligheten till att uppnå en väsentlig förenkling är således att helt avskaffa sambeskattningen av B-inkomster.

Jag föreslår således att sambeskattningen av makars inkomster slopas. Som en följd härav bör givetvis också de på samma grund vilande reglerna om utnyttjande av vissa avdrag som den andra maken inte kunnat utnyttja slopas. Jag syftar på rätten att utnyttja andra makens realisationsförlust. underskottsavdrag. övriga allmänna avdrag och förlustavdrag. Vidare bör hänsyn inte tas till andra makens inkomst vid tillämpning av begränsnings- regeln, enligt vilken inkomst- och förmögenhetsskatt i vissa fall kan ned- sättas när för stor del av inkomsten tas i anspråk för skatt.

Genom dessa åtgärder uppnås en betydande arbetsbesparing för de skattskyldiga och skattemyndigheterna. Vidare är det en fördel att änd- ringar i ena makens taxering inte i samma omfattning kan — kanske efter lång tid och efter det att äktenskapet upphört — leda till höjning också av andra makens skatt. Skattemyndigheternas arbete underlättas också ge- nom att behovet att samgranskning av makarnas deklarationer minskar.

I sammanhanget bör ett förtydligande göras såvitt avser skattereduktion för ensamstående med hemmavarande barn. Vidare bör en följdändring till tidigare lagstiftning göras i reglerna angående skatteberäkning för ackumu- lerad inkomst.

3.3. Beräkning av underlag för tilläggsbelopp 3.3.1 Räntetillägg

Mitt förslag: Räntetilläggen slopas såvitt avser bostad på jordbruks- fastighet och bil e.d. i näringsverksamhet som används privat. I fråga om räntefria och lågförräntade lån från arbetsgivare åläggs denne att ange förmånens värde i kontrolluppgiften.

RSV:s förslag: RSV föreslår i första hand att räntetilläggen helt slopas och i andra hand att en beloppsgräns på 5000 kr. införs för varje slag av räntetillägg. För det fall att förstahandsförslaget inte genomförs förordas en uppgiftsskyldighet som överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att räntetilläg- gen slopas. Några remissinstanser har begränsat sin tillstyrkan till räntetill- lägg rörande bostad i jordbruk och bil i näringsverksamhet samt förordar i övrigt andrahandsförslaget. Sistnämnda förslag tillstyrks i allmänhet i and- ra hand av de remissinstanser som tillstyrkt ett slopande. Två remissin- stanser förordar i första hand andrahandsförslaget och två avstyrker helt förslagen. Förslaget angående uppgiftsskyldigheten vid ett bibehållande av räntetilläggen avstyrks av endast en remissinstans.

Skälen för mitt förslag: Nuvarande bestämmelser innebär att ett särskilt tillägg. räntetillägg, i tre fall skall göras vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp. Reglerna tillkom i samband med skattereformen för att motverka vissa icke åsyftade kvittningseffekter.

Det första fallet avser bostad på jordbruksfastighet. Räntetillägget skall motsvara en till bostadsdelen hänförlig del av räntekostnaderna. Det andra fallet avser privat användning av bil c. d. som utgör inventarium i närings- verksamhet. Det motsvarar den del av en schablonmässigt beräknad ränte- kostnad för det i fordonet nedlagda kapitalet som belöper på den privata användningen. Det tredje fallet. slutligen, avser räntefria eller ränteför- månliga lån från arbetsgivare. Räntetillägget motsvarar här skillnaden mel- lan sedvanlig ränta och erlagd ränta. Arbetsgivaren skall i kontrolluppgif- ten ange lånebeloppet och erlagd ränta. medan den anställde i sin deklara- tion skall ange skillnaden (förmånen).

Riksdagen har flera gånger riktat kritik mot bestämmelserna om ränte- tillägg och därvid anfört att skatteintäkterna inte står i rimlig proportion till de administrativa problem som uppkommer ( SkU 1983/84: 30 och 1984/85: 20). Kritiken har lett till det inledningsvis nämnda uppdraget till RSV. Sedan RSV i en delrapport den 15 oktober 1984 lagt fram förslag rörande de ränteförmånliga lånen höjdes frigränsen från 100 kr. till 2000 kr. fr.o.m. 1985 års taxering (prop. 1984/85:71. SkU 20. rskr 52. SFS 1984: 916).

Jag behandlar först räntetilläggen rörande bostad på jordbruksfastighet och bil c. d. i näringsverksamhet.

Vad som framkommit visar att räntetilläggen i allmänhet avser relativt låga belopp och i betydande utsträckning inte påverkar beskattningsresul-

tatet. eftersom den skattskyldiges inkomster — även inkl. räntetillägget — understiger brytpunkten. Det är givet att de inte helt okomplicerade beräk- ningarna som behÖVS för att få fram räntetillägget då upplevs som menings- lösa av både de skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna. Även om den skattskyldiges inkomster skulle något överstiga brytpunkten är det ofta fråga om så små skattebelopp att det inte är rimligt att lägga ner arbete på frågan.

Enligt min mening uppfyller inte dessa räntetillägg det av skatteutskottet uppställda kravet på en rimlig relation mellan skatteintäkter och arbetsbe- lastning. Det föreligger visserligen inte något säkert mått på skatteintäk- terna men undersökningen pekar på att det rör sig om endast en eller ett par miljoner kronor. Det framstår som utsiktslöst att kunna mer märkbart förbättra förhållandet genom förenklingar av reglerna. Jag föreslår därför att dessa räntetillägg slopas.

När det gäller räntetillägg som hänför sig till lån från arbetsgivare så har i några remissvar uttalats att det i dessa fall inte — som i de nyss behandlade fallen — finns någon naturlig gräns för förmånens storlek utan denna kan i ett enskilt fall bli i princip obegränsad. Farhågor har också uttryckts för att förmånen skulle breda ut sig om den blev helt obeskattad.

Enligt min mening är de framförda synpunkterna tungt vägande. Ersätt- ningar m.m. till anställda i annan form än kontant lön förekommer numera i en mångfald olika former och ränteförmåner är endast en av dessa. Flera sådana förmåner kommer upp till behandling inom tämligen nära framtid. 1 det sammanhanget kan det finnas anledning att mer allsidigt överväga reglerna angående ränteförmånliga lån. Några ändringar bör därför inte nu göras i de materiella reglerna. Härtill kommer att det föreligger möjligheter att uppnå förenklingar i förfarandet.

Arbetsgivaren skall nu i kontrolluppgiften ange lånebeloppet och erlagd ränta. Att i stället lämna uppgift om förmånens storlek kan i allmänhet inte innebära någon nämnvärt ökad arbetsbelastning för arbetsgivaren. Med en sådan ordning hindrar inte längre förekomsten av räntetillägg för ränteför- mån den anställde att lämna förenklad deklaration.

3.3.2. Kvittning mellan villaunderskott och kapitalinkomst

Mitt förslag: Rätten till kvittning mellan villaunderskott och kapital- inkomst slopas.

Skälen för mitt förslag: För att åstadkomma den med skattereformen avsedda begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde har den statliga inkomstskatten delats upp i två delar. Vid beräkning av under- laget för den ena delen. tilläggsbeloppet. får underskottsavdrag i princip inte göras. I praktiken utgår man från inkomsten efter underskottsavdrag och återför avdragen. I vissa fall föreligger vad som kallas en särskild kvittningsrätt, vilket innebär att avdragen inte återförs.

En sådan kvittningsrätt avser underskott av villa (schablontaxerad an-

nan fastighet) som upp till 30000 kr. får kvittas mot inkomst av kapital. Bakgrunden till denna kvittningsrätt var att förhållandena på kreditmark— naden ofta gjorde det nödvändigt för den som sålde en villa att ge köparen kredit genom att ta emot en s.k. säljarrevers. Räntan på denna beskattas som inkomst av kapital. Om säljaren därefter köpte en annan villa var hans tillgängliga medel för kontantinsats lägre. Räntekostnaderna för den nya villan blev alltså högre än om han fått motsvarande medel kontant. Ett särskilt samband ansågs därför kunna föreligga mellan kapitalinkomst och villaunderskott.

Enligt min mening föreligger inte längre skäl att behålla den särskilda kvittningsrätten. Förhållandena på kreditmarknaden har ändrat förutsätt— ningarna i de fall som regeln ursprungligen avsåg att ta sikte på. Det finns numera möjligheter för den som har tagit emot en säljarrevers att avyttra denna på en andrahandsmarknad. Genom att en finansiering kan ske på kreditmarknaden föreligger inte längre samma behov att ta emot säljarre- verser. I huvudsak har kvittningsrätten därför kommit att i viss utsträck- ning mildra avdragsbegränsningens verkningar för skattskyldiga med stör- re kapitalinkomster. Jag vill också framhålla att varje undantagsregel inne- bär ett komplicerande moment. Det gäller inte minst denna som berör ett stort antal personer, även om det för många rör sig om helt obetydliga belopp eller över huvud taget inte påverkar beskattningsresultatet därför att inkomsten understiger brytpunkten. Slopandet bör lämpligen ske i två steg på så sätt att kvittningsrätten år 1987 begränsas till 15 000 kr. för att helt upphöra år 1988.

4. Finansiella effekter

Effekterna på skatteintäkterna av mina förslag kan uppskattas till följande (räknat som slutlig effekt i milj. kr. för 1988).

Staten Kommunerna Höjningen av de kommunala grundavdragen + 400 —4 130 Andringar av grundbeloppet —1 180 0 Andringar av tilläggsbeloppet — 1 735 0 Avtrappningcn av extra avdrag + 10 + 60 Slopande av sambeskattningen — 125 0 Slopande av räntetillägg — 2 0 Slopad kvittning villa-kapital + 400 0 Summa —2 232 -—4070

Härav belöper på är 1987 för staten ca 530 milj. kr och för kommunerna ca 2420 milj. kr.

Förändringarna i fråga om grundavdrag. skatteskalor för grundbelopp och tilläggsbelopp inkl. det fasta beloppet samt avtrappningen av det extra avdraget påverkar omedelbart skatteuttaget från de skattskyldiga. Detta är inte fallet med övriga åtgärder utan där kan effekterna i betydande omfatt- ning märkas på skattebetalningarna först i samband med fyllnadsinbetal- ningar, utbetalning av överskjutande skatt och inbetalning av kvarstående skatt.

Förskotten av kommunalskattemedel grundar sig på föregående års tax- ering. Höjningen av det kommunala grundavdraget skulle således — utan särskild reglering av denna fråga — påverka utbetalningarna först år 1989. Då skulle emellertid en dubbel effekt uppkomma. dels på slutavräkningen för år 1987. dels på förskotten för år 1989. Motsvarande dubbeleffekt skulle uppkomma år 1990. För att undvika detta bör förskotten för åren 1987 och 1988 beräknas på ett skatteunderlag som har omräknats med hänsyn till höjningen av grundavdraget. En sådan omräkning kan dock aldrig ske så exakt att resultatet för varje enskild kommun motsvarar det slutliga utfallet. Detta beror främst på folkpensionärernas extra avdrag. Jag avser att återkomma med närmare förslag i detta hänseende i komplet- teringspropositionen senare i vår.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till . lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). . lag om ändring i lagen ( 1947: 576) om statlig inkomstskatt. . lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall. . lag om ändring i lagen ( 1960: 63) om förlustavdrag. . lag om ändring i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

6. lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

7. lag om ändring i taxeringslagen (19561623).

8. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272"). Med hänsyn till frågans beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

'JlAleJ—l

6 Specialmotivering 6.1 Kommunalskattelagen (1928: 370) 46.5 2 mom.

Genom slopandet av sambeskattningen av makars B-inkomster behövs begreppen A- och B-inkomst endast för reglerna om avdrag för pensions- försäkringsprcmier. Definitionen. som tidigare funnits i 95 3m0m. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, bör därför tas in i anslutning till be- stämmelserna om detta avdrag. Samtidigt har de omfattande reglerna i detta hänseende brutits ut ur momentet och tagits in i en ny anvisnings- punkt. 6. Flyttningen föranleder ändring av en hänvisning i punkt 6 av anvisningarna till 41 5.

48.6 2 och 3 mom.

Ändringarna innebär att det kommunala grundavdraget höjs till 10000 kr. för helt år.

52.6 1 mom.

Ändringarna innebär att makar inte längre får utnyttja andra makens icke uttnyttjade underskottsavdrag. övriga allmänna avdrag och realisationsför- luster.

53.6 ] mom.

Den som inte är bosatt i Sverige är skattskyldig här bl. a. för pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Från beskattning undantas emeller- tid ett belopp motsvarande grundavdraget. Ändringen föranleds därför av höjningen av grundavdraget.

Punk! 6 av anvisningarna till 41 å och punkt 6 av anvisningarna till 46 & Ändringarna har kommenterats under 46.5 2 mom.

Punkt 2 av anvisningarna till 505

Lagrummet har ändrats i två hänseenden. För det första har återinförandet av ett statligt grundavdrag i stället för ett skattefritt bottenskikt i skatteska- lan gjort det nödvändigt att omformulera bestämmelserna. Innebörden i denna del är liksom tidigare att pensionär med enbart minimiförmåner skall få så stort extra avdrag att inkomstskatt inte påförs. Den andra ändringen innebär att avtrappningsprocenten för det extra avdraget vid inkomster överstigande minimipensionen skall vara enbart 66 2/3. medan den för närvarande är olika beroende på inkomstnivån.

Ikraftträdande- och övergångsbeslämmelserna

De nya reglerna skall — med vissa undantag — tillämpas första gången vid 1988 års taxering och får därför i huvudsak effekt fr.o.m. den 1 januari 1987. Med hänsyn till förekomsten av brutna räkenskapsår och av prak- tiska skäl bör reglerna träda i kraft snarast möjligt.

Vid 1988 års taxering skall grundavdraget och som en följd därav den del av pension som för utomlands bosatt undantas från beskattning här i riket vara 9000 kr. Detta framgår av punkt 2.

Slopandet av rätten att utnyttja andra makens underskottsavdrag kan inte avse underskott i en förvärvskälla om beskattningsåret för förvärvs- källan har påbörjats före framläggandet av propositionen. Av praktiska skäl har regleringen skett med utgångspunkt i den 1 april i stället för dagen för propositionens avlämnande. Detta regleras i punkt 3.

6.2 Lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

6.6 1 mom.

Som angavs under 53% 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). KL. är den som bor utomlands skattskyldig här för allmän pension. Vid taxering- en till kommunal inkomstskatt har ett belopp motsvarande grundavdraget undantagits från skattskyldighet. Detta har inte skett vid taxeringen till statlig inkomstskatt, eftersom skatteskalan i stället innehållit ett skattefritt bottenskikt. Återinförandet av det statliga grundavdraget föranleder att den nuvarande särregleringen blir onödig.

86 och 96 2 mom. Ändringarna innebär att ett statligt grundavdrag återinförs i stället för ett skattefritt bottenskikt i skatteskalan.

96 3 mom. Ändringen har kommenterats under 466 2 mom. KL.

96 5 mom. och 9116 I skatteskalan för grundbelopp finns ett fast belopp om 100 kr. För att klargöra att bara skattskyldig som har någon beskattningsbar inkomst skall betala beloppet införs en uttrycklig regel om detta i 921 6. Denna utformas så att 96 5mom.. som innehåller en motsvarande regel som befriarjuridis- ka personer med en beskattningsbar inkomst understigande 100 kr. från

skyldighet att betala inkomstskatt, kan utgå.

1061 mom.

Ändringarna återger den nya skatteskalan. slopandet av det skattefria bottenskiktet som ersätts av ett statligt grundavdrag och det fasta lOO-kronorsbeloppet.

106 2 mom. 1 lagrummet regleras basenhetens belopp som alltså blir 10000 kr.

106 3 mom.

Lagrummet har ändrats i två hänseenden. För det första har återinförandet av det statliga grundavdraget i stället för ett skattefritt bottenskikt påkallat nya regler för beräkning av underlag för tilläggsbelopp. Beräkningen måste utgå från den taxeradc inkomsten, eftersom resultatet annars inte skulle bli det avsedda om grundavdraget inte har kunnat utnyttjas helt. Grundavdrag skall alltså göras också vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp och detsamma gäller extra avdrag som dock endast undantagsvis kan bli aktu- ellt i de fall där tilläggsbelopp skall betalas. Vidare har reglerna om återfö- ring av makes underskottsavdrag utgått, eftersom detta inte längre skall få utnyttjas.

106 4 mom.

Ändringen innebär att kvittningsrätten mellan underskott av schablontax- erad annan fastighet och inkomst av kapital slopas.

1066 mom.

Ändringen innebär att räntetillägg avseende bostad på jordbruksfastighet och privat använd bil i näringsverksamhet slopas.

1161 mom.

Ändringen innebär att makars rätt att utnyttja varandras icke utnyttjade underskottsavdrag och övriga allmänna avdrag slopas.

1163 mom. Prop. 1985/86: 130

Lagrummet innehåller bestämmelserna om den gemensamma skatteberäk- ningen för makars B-inkomster och upphävs eftersom sambeskattningen av makars B-inkomster slopas.

12.6

Marginalskattespärren slopas genom att lagrummet upphävs.

206 2 mom. Ändringen är föranledd av att 11.6 3 mom. upphävs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Lagen bör av samma skäl som i fråga om KL träda i kraft snarast möjligt. Genom hänvisningen i punkt 2 kommer reglerna i övergångsbestämmel- serna till KL att gälla även i fråga om det statliga grundavdraget år 1987.

I punkt 3 finns skatteskalor för grundbelopp och tilläggsbelopp för år 1987 (1988 års taxering).

Basenheten för år 1987 (1988 års taxering) skall vara 9000 kr. vilket framgår av punkt 4.

Punkt 5 motsvarar punkt 3 av övergångsbestämmelserna till KL. I sådana fall skall givetvis äldre bestämmelser om återföring av underskotts- avdrag vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp också tillämpas.

Reglerna i punkt 6 tar sikte på det i och för sig föga praktiska fall där äldre bestämmelser i fråga om bl. a. skatteskala skulle leda till lägre skatt och den skattskyldige skall taxeras för beskattningsår som har börjat före den 1 april. l så fall skall äldre bestämmelser tillämpas.

lpunkt 7 finns bestämmelsen att kvittningsrätten mellan underskott av schablontaxerad fastighet och inkomst av kapital vid beräkning av tilläggs- belopp skall gälla upp till ett belopp om 15 000 kr. vid 1988 års taxering.

6.3 Lagen ( 1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall 36

Lagrummet innehåller reglerna om beräkning av spärrbelopp. För närva- rande är detta — förutom 50% av denjusterade beskattningsbara inkoms- ten — 25 % av detjusterade underlaget för tilläggsbelopp upp till 45 basen— heter och 30% av underlaget däröver. Ändringen innebär att procentsatsen 25 skall gälla för underlaget för tilläggsbelopp utan någon begränsning uppåt

6 6 Ändringen innebär att beräkningen skall ske för vardera maken för sig utan hänsyn till den andres inkomster. Däremot skall även i fortsättningen största tillåtna nedsättning av förmögenhetsskatten beräknas för makarna (och eventuella barn) gemensamt.

ÖvergångsbcstämmcIserna

Vid 1988 års taxering är spärrbeloppet — förutom 50% av den justerade beskattningsbara inkomsten — 25% av det justerade underlaget för tilläggsbelopp upp till 38 basenheter och 27 % av överskjutande underlag.

6.4 Lagen (1960: 63) om förlustavdrag

Makar skall inte längre ha rätt att utnyttja andra makens förlustavdrag. varför 66 och anvisningarna till 6.6 som innehåller bestämmelser om detta upphävs. Förlustavdrag som hänför sig till 1987 och tidigare års taxeringar skall alltjämt få utnyttjas enligt äldre bestämmelser. Ändringen kommer således att få effekt först vid 1989 års taxering. För att undvika retroaktiva effekter skall också förlust vid 1988 års taxering få utnyttjas om den skattskyldige då haft underskott av förvärvskälla för vilken beskattnings— året påbörjats före den 1 april.

6.5 Lagen (1951 : 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Punkt 2 av anvisningarna till 1.6

Det i anvisningarna intagna exemplet har inte rättats med anledning av den ändring i skatteskalan som vidtogs under hösten 1983, något som bör ske i detta sammanhang.

Punkt 3 av anvisningarna till 1 .6

Punkten, som behandlar sambeskattningsfrågor. upphävs eftersom sam- beskattning av B-inkomster inte längre skall äga rum.

6.6 Lagen (1958: 295) om sjömansskatt

12.6 1 mom. Lagrummet innehåller bestämmelser om jämkning av sjömansskatt med hänsyn till andra makens underskott i förvärvskälla. Bestämmelserna upp- hävs eftersom makar inte längre skall få utnyttja varandras underskottsav- drag.

Anvisningar/ta till 12 6

Höjningen av det kommunala grundavdraget och återinförandet av det statliga grundavdraget påkallar en omformulering av bestämmelsen.

6.7. Taxeringslagen (1956: 623)

25.6

I lagrummet föreskrivs att gift skattskyldige skall lämna uppgift huruvida inkomst är A- eller B-inkomst. Eftersom denna uppgift inte längre behövs tas uppgiftsskyldigheten bort. Detta hindrar inte att skattskyldig som yrkar avdrag för pensionsförsäkringspremier kan behöva lämna motsvarande uppgift för att styrka sin rätt till anrag. Samtidigt utgår ur lagrummet vissa bestämmelser rörande s.k. äldre äktenskap.

3762 mom.

1 momentet finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att i kon- trolluppgift lämna uppgift om räntefritt eller lågförräntat lån till arbetstaga- re. Uppgiften skall i fortsättningen avse förmånens värde i stället för lånebeloppet och erlagd ränta. Förmånens värde har redan tidigare utgjort gräns för uppgiftsskyldigheten.

68.6

Ändringarna innebär att det inte längre skall antecknas i längden huruvida inkomst utgör A- eller B-inkomst. Vidare utgår bestämmelser angående skattereduktion i det s.k. skattesparandet.

72:16

Reglerna om rättelse enligt paragrafen av felaktigheter i fråga om A- och B-inkomst utgår som en följd av att sambeskattningen av B-inkomster slopas.

6.8. Uppbördslagen (1953: 272)

1 26 4mom. finns en bestämmelse som innebär att ensamstående med hemmavarande barn får skattereduktion med 1800 kr. På senare tid har tveksamhet. uppkommit om rätta tolkningen av bestämmelsen när ett barn sammanbor med båda sina föräldrar men dessa inte skall taxeras som gifta. Detta inträffar bl. a. när två ogifta sammanboende eller två makar som gift sig under året får barn före den 1 november.

RSV har i anvisningar förklarat att barnet — såvitt avser föräldrarnas rätt till skattereduktion — skall anses som hemmavarande endast hos den ena av föräldrarna.

Motsvarande tveksamhet uppkom i början av l960-talet såvitt rörde rätten till förvärvsavdrag och ortsavdrag med belopp som för makar. Det fanns då inte någon uttrycklig bestämmelse i frågan men riksskattenämn- den hade uttalat att barnet i nyss angivna situationer borde anses som hemmavarande endast hos den ena av föräldrarna såvitt gällde rätten till ifrågavarande avdrag. Genom lagstiftning (prop. 1962: 181) infördes en uttrycklig bestämmelse i 656 KL. I propositionen uttalades att riksskatte- nämndens uttalande stod i överensstämmelse med lagstiftarens avsikter. Bestämmelsen begränsades vid sin tillkomst uttryckligen till att avse rätten till förvärvsavdrag och ortsavdrag. Ortsavdragen har därefter strukits ur bestämmelsen när de enhetliga grundavdragen infördes. Bestämmelsen upphävdes när förvärsavdraget slopades.

När skattereduktionen infördes synes frågan inte ha diskuterats. Denna avsågs tillkomma den som taxerades som ensamstående med barn. ett icke lagreglerat begrepp. som i praktiken byggde just på bestämmelsen i 656 KL. Detta var också naturligt eftersom skattereduktionen trädde i stället för den särskilda rätten till förhöjt ortsavdrag. RSV:s anvisningar står alltså i överensstämmelse med lagstiftarens avsikt och upphävandet av regeln i 65,6 KL har i och för sig inte någon materiell betydelse. Bestäm- melsen har dock kunnat vara till hjälp för att förstå sammanhanget och

skälen bakom tillkomsten av skattereduktioncn. Det kan därför nu finnas anledning att införa en uttrycklig bestämmelse i frågan.

Den nya regeln överensstämmelser således med hittillsvarande syn vid lagstiftningen på avgränsningen av begreppet ensamstående med barn. Den bör dock inte göras uttryckligen tillämplig tidigare än den övriga nu föreslagna lagstiftningen.

I sammanhanget kan nämnas att en motsvarande tveksamhet kan upp- komma vid förmögenhetsbeskattningen eftersom föräldrar och hemmava- rande barn sambeskattas för förmögenhet. Givetvis skall inte barnet sam- beskattas med envar av föräldrarna om det bor hos båda men de inte samtaxeras för året i fråga. Den nu föreslagna bestämmelsen torde kunna ge tillräckligt stöd för en sådan tolkning även i det avseendet.

6.9. Ytterligare följdändringar

Gränsen för deklarationsskyldighet ligger för närvarande vid 6000 kr. Det är givetvis angeläget att denna höjs till de nya grundavdragens nivå, 10000 kr. Frågan om höjningen av deklarationspliktsgränsen — liksom höjningen av grundavdragen — bör ske i två steg kräver emellertid ytterligare övervä- ganden, eftersom täta förändringar av deklarationspliktsgränsen kan med- föra praktiska olägenheter. Till deklarationspliktsgränsen knyter sig en bestämmelse om i vilka fall underåriga själv skall taxeras för sin förmögen- het. Vidare bör ändringarna i fråga om uppgiftsskyldigheten för räntetillägg föranledajusteringar i reglerna om förenklad självdeklaration.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

3. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall.

4. lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag.

5. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

6. lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

7. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

8. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986