SOU 2010:59
Underhållsskyldighet i internationella situationer - Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll
Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet
Regeringen beslutade den 4 juni 2009 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till EU:s underhållsförordning samt de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. Samma dag utsåg chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Beatrice Ask, hovrättsrådet tillika vice ordföranden Ulrika Beergrehn till särskild utredare.
Som sakkunniga i utredningen förordnades den 14 juli 2009 numera kanslirådet Jessica Löfvenholm, rättssakkunniga Danijela Pavic och ämnesrådet Frank Walterson.
Som experter förordnades den 14 juli 2009 juristen Sofia Berfenstam, verksjuristen Patrik Berglund, docenten Michael Hellner, professorn Maarit Jänterä-Jareborg, advokaten Fredric Renström, specialisten Anna Svantesson och rättslige experten Tommy Wallén.
Hovrättsassessorn Boel Oldenstedt anställdes som sekreterare i utredningen fr.o.m. den 11 augusti 2009.
Utredningen överlämnar härmed betänkandet Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll (SOU 2010:59). Till betänkandet bifogas också ett särskilt yttrande samt en bilagedel.
Utredningens uppdrag är härmed slutfört.
Stockholm den 1 september 2010
Ulrika Beergrehn
/Boel Oldenstedt
Innehåll
Förkortningar och ordförklaringar ......................................... 17
Sammanfattning ................................................................ 21
Summary .......................................................................... 39
Författningsförslag ............................................................. 59
1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ........ 59 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap .................................................................. 63
3 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) .... 64 4 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)........................................................ 65
5 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110) ................................................................................ 67
Del I
Inledning och bakgrund
1 Utredningens uppdrag och arbete ................................ 71
1.1 Uppdraget................................................................................. 71
1.2 Utredningens arbete ................................................................ 73
5
Innehåll SOU 2010:59
1.3 Betänkandets disposition.........................................................73 1.4 ”Underhållsberättigad” och ”underhållsskyldig” ...................75
2 Historik, språkversioner och tolkning ............................77
2.1 Europeiska unionen (EU)........................................................77 2.2 Haagkonferensen för internationell privaträtt .......................79
2.3 Förenta nationerna (FN).........................................................81 2.4 Språkversioner ..........................................................................82
2.5 Tolkningsfrågor........................................................................83
3 Gällande rätt ..............................................................85
3.1 Inledning...................................................................................85
3.2 Internationella instrument och deras tillämpningsområden................................................................86 3.2.1 Bryssel I-förordningen .................................................86 3.2.2 Förordningen om den europeiska exekutionstiteln.............................................................86 3.2.3 Luganokonventionerna.................................................87 3.2.4 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention............................................................88 3.2.5 Haagkonventionerna om tillämplig lag – ej tillträdda av Sverige .......................................................89 3.2.6 New York-konventionen .............................................90 3.2.7 Nordiskt samarbete i fråga om underhållsskyldighet .....................................................90 3.3 Behörighet ................................................................................91 3.3.1 Utgångspunkter ............................................................91 3.3.2 Bryssel I-förordningen .................................................91 3.3.3 Luganokonventionerna.................................................93 3.3.4 Autonom rätt ................................................................94 3.4 Lagval ........................................................................................94
3.5 Erkännande och verkställighet ................................................97 3.6 Hemvistbegreppet..................................................................101
6
Innehåll
3.6.1 Allmänt........................................................................ 101 3.6.2 EU-domstolens tolkning av hemvistbegreppet ........ 101 3.6.3 Hemvist enligt svensk internationell privaträtt ........ 103
3.7 Svensk intern rätt ................................................................... 105 3.7.1 Underhållsskyldighet och underhållsstöd................. 105 3.7.1.1 Barn....................................................................... 105 3.7.1.2 Makar.................................................................... 108 3.7.2 Forumbestämmelser................................................... 108 3.7.3 Verkställighet.............................................................. 109
Del II
Underhållsförordningen 2007 års Haagkonvention och
2007 års Haagprotokoll
4 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella instrument och hemvistbegreppet......... 115
4.1 Utgångspunkter ..................................................................... 115 4.2 Underhållsförordningen........................................................ 116
4.3 2007 års Haagkonvention...................................................... 118 4.4 2007 års Haagprotokoll ......................................................... 120
4.5 Förhållandet till andra internationella instrument utifrån ett svenskt perspektiv ............................................................ 121 4.5.1 Underhållsförordningen och andra internationella instrument.......................................... 121 4.5.2 2007 års Haagprotokoll och andra internationella instrument................................................................... 123 4.5.3 2007 års Haagkonvention och andra internationella instrument.......................................... 124 4.6 Erkännande och verkställighet i Sverige av avgöranden från olika länder ..................................................................... 129 4.6.1 Inledning ..................................................................... 129 4.6.2 Finland......................................................................... 130 4.6.3 Danmark...................................................................... 132 4.6.4 Norge........................................................................... 134
7
Innehåll SOU 2010:59
4.6.5 Island............................................................................135 4.6.6 Storbritannien .............................................................136 4.6.7 Österrike och Belgien.................................................137 4.6.8 Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen......138 4.6.9 Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och Slovenien......................................................................139 4.6.10 Bulgarien, Lettland och Malta ....................................140 4.6.11 Schweiz ........................................................................141 4.6.12 Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao ...142 4.6.13 Surinam........................................................................143 4.6.14 Australien, Turkiet och Ukraina................................144
4.7 Hemvistbegreppet..................................................................145 4.8 Särskilt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap .............................................................................147 4.8.1 Inledning......................................................................147 4.8.2 Svenska utgångspunkter .............................................148 4.8.3 Underhållsförordningen.............................................149 4.8.4 2007 års Haagkonvention...........................................150 4.8.5 2007 års Haagprotokoll ..............................................151
5 Behörighet ...............................................................153
5.1 Underhållsförordningen (behörighet – kapitel II) ..............153
5.2 2007 års Haagkonvention (begränsningar i rätten att inleda ett förfarande – kapitel IV).........................................158 5.3 Överväganden.........................................................................159
6 Lagval .....................................................................163
6.1 Underhållsförordningen (tillämplig lag – kapitel III)..........163 6.2 2007 års Haagprotokoll..........................................................163 6.2.1 Tillämpningsområde ...................................................163 6.2.2 Huvudregel – lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist .......................164 6.2.3 Undantag från huvudregeln i vissa fall.......................165 6.2.4 Parternas val av tillämplig lag .....................................170
8
Innehåll
6.2.5 Offentliga organ ......................................................... 170 6.2.6 Den tillämpliga lagens räckvidd m.m. ....................... 171
6.3 Överväganden ........................................................................ 173 6.3.1 Utrymmet för allmänt tillämpliga bestämmelser...... 174 6.3.2 Utredning om utländsk rätt....................................... 175 6.3.3 Det bakomliggande rättsförhållandet........................ 176 6.3.4 Särskilt om allmän domstols materiella processledning i mål om underhållsbidrag ................ 177
7 Erkännande och verkställighet ................................... 179
7.1 Underhållsförordningen........................................................ 179 7.1.1 Erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar (kapitel IV) ............................................. 179 7.1.1.1 Inledning .............................................................. 179 7.1.1.2 Domar meddelade i en medlemsstat som är
bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 1)............................................................. 180
7.1.1.3 Domar meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 2)............................................................. 183 7.1.1.4 Allmänna bestämmelser om verkställighet som gäller alla domar, oberoende av om ursprungsmedlemsstaten är bunden av 2007 års Haagprotokoll eller inte (avsnitt 3).............. 188 7.1.2 Förlikningar inför domstol och officiella handlingar, inklusive avtal om underhållsskyldighet (kapitel VI).............................. 189
7.2 2007 års Haagkonvention...................................................... 190 7.2.1 Erkännande och verkställighet (kapitel V) ............... 190
7.2.1.1 Allmänna förutsättningar .................................... 190 7.2.1.2 Grunder för erkännande och verkställighet ....... 191 7.2.1.3 Skäl för att vägra erkännande och verkställighet........................................................ 193 7.2.1.4 Förfarande för en ansökan om erkännande och verkställighet (verkställbarhets- förklaring) ............................................................ 195 7.2.2 Verkställighet i den anmodade staten (kapitel VI)... 203
7.3 Överväganden ........................................................................ 206
9
Innehåll SOU 2010:59
7.3.1 Exekvaturförfarandet..................................................206 7.3.1.1 Allmänt .................................................................206 7.3.1.2 Behörig myndighet...............................................207 7.3.1.3 Tvåstegsförfarandet..............................................207 7.3.2 Säkerhetsåtgärder efter verkställbarhetsförklaring enligt underhållsförordningen....................................209 7.3.3 Verkställighet av avgöranden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention sker enligt utsökningsbalken.........210 7.3.4 Verkställbara avtal enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention....................................211 7.3.5 Förnyad prövning enligt underhållsförordningen när svaranden inte har gått i svaromål........................212 7.3.5.1 Allmänna förutsättningar.....................................212 7.3.5.2 Behörig myndighet...............................................213 7.3.5.3 Förfarandet vid förnyad prövning.......................214 7.3.6 Hinder mot och uppskjutande av verkställighet enligt underhållsförordningen....................................215 7.3.6.1 Allmänna förutsättningar.....................................215 7.3.6.2 Beslut om hinder mot verkställighet...................215 7.3.6.3 Beslut om uppskjutande av verkställigheten ......216 7.3.7 Beslut av administrativa myndigheter........................217 7.3.8 Ytterligare kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention...........................................220 7.3.8.1 En fullständig kopia av avgörandet ska bifogas en ansökan ...............................................220 7.3.8.2 Delgivning av ett beslut om verkställbarhet .......221 7.3.8.3 Centralmyndigheten vidarebefordrar verkställbarhetsbeslutet till Kronofogde- myndigheten.........................................................222
8 Särskilt om avtal.......................................................223
8.1 Inledning.................................................................................223
8.2 Gällande rätt ...........................................................................223 8.2.1 Möjligheten att avtala om underhåll enligt svensk intern rätt.....................................................................223 8.2.2 Avtal om domstols behörighet (prorogation) ..........225 8.2.3 Avtal om tillämplig lag................................................226
10
Innehåll
8.3 Avtal om underhåll enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention...................................................... 227 8.4 Avtal om behörig domstol enligt underhållsförordningen ......................................................... 227
8.5 Avtal om tillämplig lag enligt 2007 års Haagprotokoll........ 228 8.5.1 Val av lag för ett visst förfarande............................... 228 8.5.2 Generellt tillämpliga avtal .......................................... 229 8.6 Överväganden ........................................................................ 231 8.6.1 Behandlingen av avtal i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll............................................................. 231 8.6.2 Registrering av ett avtal om underhållsbidrag........... 232 8.6.3 Formkrav för avtal om behörighet och lagval........... 234 8.6.4 Information och medvetenhet om avtalets konsekvenser............................................................... 236
9 Samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden............................................................... 237
9.1 Inledning................................................................................. 237
9.2 Gränsöverskridande samarbete i dag .................................... 238 9.2.1 New York-konventionen ........................................... 238 9.2.2 Försäkringskassans tjänster enligt New Yorkkonventionen .............................................................. 239
9.3 Centralmyndighetens uppgifter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ...... 241 9.3.1 Centralmyndighetens allmänna uppgifter................. 241 9.3.2 Ansökningar genom centralmyndigheten................. 244 9.4 Uppgifter till centralmyndigheten och centralmyndighetens behandling av uppgifter ..................... 248 9.4.1 Gällande rätt................................................................ 248 9.4.1.1 Sekretess ............................................................... 248 9.4.1.2 Personuppgifter och gallring............................... 254 9.4.2 Underhållsförordningen............................................. 261 9.4.3 2007 års Haagkonvention........................................... 263 9.5 Överväganden ........................................................................ 264
11
Innehåll SOU 2010:59
9.5.1 Centralmyndigheten ...................................................264 9.5.2 Centralmyndighetens uppgifter.................................266 9.5.2.1 Allmänt om uppgifterna ......................................266 9.5.2.2 Särskilda åtgärder i mål om indrivning av underhåll med internationella inslag...................267 9.5.2.3 Möjlighet att överklaga centralmyndighetens beslut.....................................................................267 9.5.3 Sekretess ......................................................................269 9.5.3.1 Sekretess för uppgifter lämnade till svenska myndigheter enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York- konventionen .......................................................270 9.5.3.2 Centralmyndighetens tillgång till uppgifter hos Försäkringskassan.........................................271 9.5.3.3 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt underhållsförordningen .......................................272 9.5.3.4 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt 2007 års Haagkonvention....................................275 9.5.3.5 Vidarebefordran av uppgifter till utländska myndigheter .........................................................276 9.5.3.6 Särskilt om skyddade adressuppgifter.................277 9.5.4 Behandlingen av personuppgifter ..............................279 9.5.4.1 Skydd av personuppgifter ....................................279 9.5.4.2 Överföring av personuppgifter till centralmyndigheten i tredje land ........................280 9.5.5 Bevarande/gallring av uppgifter enligt underhållsförordningen ...............................................................281
10 Särskilt om direkta ansökningar .................................283
10.1 Inledning.................................................................................283 10.2 Underhållsförordningen ........................................................283
10.3 2007 års Haagkonvention ......................................................284 10.4 Överväganden.........................................................................287
11 Rättshjälp och rättsligt bistånd ..................................289
11.1 Inledning.................................................................................289 11.2 Rättshjälp – gällande svensk rätt ...........................................290
12
Innehåll
11.2.1 Rättshjälpslagen .......................................................... 290 11.2.1.1 Allmänt............................................................... 290 11.2.1.2 Underhåll i samband med äktenskaps- skillnad ............................................................... 290 11.2.1.3 Underhåll till barn.............................................. 291 11.2.1.4 Vad ingår i rättshjälpen? .................................... 292 11.2.1.5 Rättshjälpsavgift................................................. 293 11.2.2 Rättegångskostnader och avgifter vid verkställighet............................................................... 293 11.2.3 Särskilt om rättshjälp i internationella situationer ... 295
11.3 Rättshjälp enligt underhållsförordningen och rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention .............................. 298 11.3.1 Tillhandahållandet av rättshjälp och rättsligt bistånd ......................................................................... 298 11.3.2 Innebörden av rättshjälp respektive rättsligt bistånd ......................................................................... 299 11.3.3 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till barn.............................................................................. 301 11.3.4 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till andra än barn under 21 år........................................... 303 11.3.4.1 Underhållsförordningen.................................... 303 11.3.4.2 2007 års Haagkonvention.................................. 303 11.3.5 Återkrav av kostnader från förlorande part .............. 304 11.3.6 Rättshjälp och rättsligt bistånd till ett offentligt organ............................................................................ 305 11.3.7 Sammanfattande jämförelse ....................................... 305 11.4 Överväganden ........................................................................ 307 11.4.1 Rättshjälp enligt underhållsförordningen respektive rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention i förhållande till rättshjälp enligt rättshjälpslagen ........................................................... 308 11.4.2 Kostnadsfri rättshjälp enligt rättshjälpslagen vid underhåll till barn enligt förordningen och konventionen .............................................................. 310 11.4.3 Utredning inför beslut om rättshjälp och efterföljande hantering av avgifter m.m. ................... 311 11.4.4 Olika villkor för rättshjälp i interna respektive internationella ärenden om underhåll........................ 312
13
Innehåll SOU 2010:59
11.4.5 Kostnader och avgifter hos Kronofogdemyndigheten ...........................................313 11.4.6 Behov av förordningsändringar i övrigt.....................314
12 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär .......................................................317
12.1 Underhållsförordningen ........................................................317 12.2 2007 års Haagkonvention ......................................................319
12.3 2007 års Haagprotokoll..........................................................322 12.4 Särskilt om övergångsbestämmelser......................................323 12.4.1 Underhållsförordningen.............................................323
12.4.2 2007 års Haagkonvention...........................................323 12.4.3 2007 års Haagprotokoll ..............................................324
12.5 Överväganden.........................................................................325
Del III
Lagtekniska frågor m.m.
13 Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar..................................................................331
13.1 Införlivande av instrumenten ................................................331 13.2 Lagtekniska lösningar.............................................................333
14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................335
14.1 Ikraftträdande.........................................................................335 14.2 Övergångsbestämmelser ........................................................336
15 Konsekvenser av förslagen .........................................337
14
Innehåll
Del IV
Författningskommentar
16 Författningskommentar ............................................. 345
16.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ...... 345
16.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ................................................................ 353 16.3 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)............................................................................. 355
16.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)...................................................... 358 16.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110) .............................................................................. 359
Del V
Särskilt yttrande
Särskilt yttrande .............................................................. 363
Bilagedel
Innehåll .......................................................................... 375
Bilaga 1 Kommittédirektiv ............................................................ 377
Bilaga 2 Underhållsförordningen
(Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet) ..................................................... 389
15
Innehåll SOU 2010:59
16
Bilaga 3 2007 års Haagkonvention
(Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar)...............................................469
Bilaga 4 Rådets beslut
av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet .......................................................587
Bilaga 5 2007 års Haagprotokoll
(Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet) ...............589
Förkortningar och ordförklaringar
1904 års lag lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap 1958 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn
1973 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet
1988 års Luganokonvention
Konventionen av den 16 september 1988 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område
1993 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner
1996 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 19 oktober 1996 om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn
2007 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar
2007 års Haagprotokoll
Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet
17
Förkortningar och ordförklaringar SOU 2010:59
2007 års Luganokonvention
Konventionen av den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område
autonom rätt allmänna bestämmelser som gäller i förhållande till alla stater, när ingen EUrättslig eller konventionsbunden lagstiftning är tillämplig bet. betänkande Bryssel I-förordningen Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den
22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område
Bryssel IIförordningen
Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000
CU Civilutskottet dataskyddsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv
95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter
den förklarande rapporten till 2007 års Haagkonvention
se Explanatory Report (Conv.)
den förklarande rapporten till 2007 års Haagprotokoll
se Explanatory Report (Prot.)
dir. kommittédirektiv dnr diarienummer Ds Departementsserien EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFTA Europeiska frihandelssammanslutningen
18
SOU 2010:59 Förkortningar och ordförklaringar
(eng. European Free Trade Association)
EU Europeiska unionen EU-domstolen Europeiska unionens domstol EUT EU:s officiella tidning (tidigare EGT) Explanatory Report (Conv.)
Explanatory Report on the Convention of 23 november 2007 on the international recovery of child support and other forms of family maintenance, upprättad av Alegría Borrás och Jennifer Degeling med assistans av William Duncan och Philippe Lortie, och tillgänglig på Haagkonferensens hemsida <www.hcch.net>
Explanatory Report (Prot.)
Explanatory Report on the Protocol of 23 November 2007 on the law applicable to maintenance obligations, upprättad av Andrea Bonomi, och tillgänglig på Haagkonferensens hemsida <www.hcch.net>
FB föräldrabalken FN Förenta nationerna FN:s barnkonvention Konventionen om barnets rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 Haagkonferensen Haagkonferensen för internationell privaträtt HD Högsta domstolen JuU Justitieutskottet kap. kapitel kommissionen Europeiska kommissionen LU Lagutskottet medlemsstat en stat som är medlem i EU New Yorkkonventionen
FN:s konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet
NJA Nytt juridiskt arkiv, avd. I
19
Förkortningar och ordförklaringar SOU 2010:59
20
OSL offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) paragraph aktuell punkt i aktuell förklarande rapport prop. proposition prot. protokoll PUL personuppgiftslagen (1998:204) RB rättegångsbalken RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok rskr. riksdagsskrivelse rådet Europeiska unionens råd rättshjälpsdirektivet Rådets direktiv (2003/8/EG) av den
27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister
SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SOU Statens offentliga utredningar SoU Socialutskottet SÖ Sveriges överenskommelser med främmande makter UB utsökningsbalken UD Utrikesdepartementet underhållsförordningen
Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet
ÄktB äktenskapsbalken
Sammanfattning
Uppdraget
Utredningen har i uppdrag att föreslå de kompletterande bestämmelser som behövs till den av Europeiska unionens (EU:s) råd den 18 december 2008 antagna förordningen (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen). I uppdraget ligger att analysera underhållsförordningen och belysa likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen1 och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention). Utredningen ska vidare undersöka vilka kompletterande författningsbestämmelser som behövs med anledning av underhållsförordningen, inklusive den hänvisning som finns i förordningen till Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll). Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskjutande av verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter.
Utredningen ska också föreslå de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. En del i arbetet är att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och att analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konventionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd, informationsutbyte och därtill hörande frågor om sekretess samt frågor om exekvaturförfarande och verkställighet. I
1 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.
21
Sammanfattning SOU 2010:59
den mån frågan aktualiseras ska utredningen ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas och om det finns anledning att reservera sig, i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen.
Utredningen ska ge förslag på vilken myndighet som bör utses till centralmyndighet i förhållande till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention och överväga om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra organ.
Tillämpningsområden och förhållande till andra internationella instrument
Syftet med underhållsförordningen är att ge en underhållsberättigad person bättre möjligheter att hävda sina rättigheter. Detta ska uppfyllas genom att göra det enkelt att få ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat utan några formaliteter. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om internationell behörighet, tillämplig lag (i form av en hänvisning till 2007 års Haagprotokoll, se vidare nedan), erkännande och verkställighet samt samarbete. Underhållsförordningen ersätter Bryssel I-förordningen när det gäller frågor om underhåll. Den nordiska konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag2 får dock fortsätta att tillämpas. Underhållsförordningen är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. Även offentliga organ kan betraktas som underhållsberättigade i förordningens mening, t.ex. om det finns en statlig fordran på återbetalning av utbetalat underhållsstöd. Underhållsförordningen kommer att vara direkt tillämplig i Sverige.
Syftet med 2007 års Haagkonvention är att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Det ska uppnås bl.a. genom att det inrättas ett system för samarbete och genom att det ställs krav på effektiva åtgärder för en snabb verkställighet av avgöranden om underhåll. Konven-
2 Konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknad i Oslo den 23 mars 1962 angående indrivning av underhållsbidrag, samt överenskommelsen med Danmark, Finland, Island och Norge om ändring i nämnda konvention, undertecknad i Oslo den 25 februari 2000.
22
SOU 2010:59 Sammanfattning
tionen är tillämplig på underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år samt under vissa förutsättningar mot make (eller förutvarande make). Det är också möjligt att utvidga konventionens tillämpningsområde. Utredningen har haft att utgå ifrån att det kommer att vara EU som tillträder 2007 års Haagkonvention och därigenom binder medlemsstaterna till konventionen, något som kommissionen har föreslagit. I sitt förslag till rådsbeslut har kommissionen vidare föreslagit att EU ska meddela en förklaring som innebär att konventionens hela tillämpningsområde utvidgas, så att det överensstämmer med förordningens tillämpningsområde. EU har inte tagit ställning till förslaget. När så sker kommer Sverige att bli bundet av EU:s ställningstagande. 2007 års Haagkonvention ersätter 1958 års Haagkonvention3 och 1973 års Haagkonvention4 i förhållandet mellan de fördragsslutande staterna. Även New Yorkkonventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet5 ersätts.
2007 års Haagprotokoll innehåller bestämmelser om tillämplig lag på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande. Protokollet är tänkt att komplettera 2007 års Haagkonvention, och ska enligt en särskild hänvisning i underhållsförordningen tillämpas när behörighet utövas enligt förordningen. EU har tillträtt 2007 års
Haagprotokoll.
Behörighet
Underhållsförordningen reglerar när medlemsstaternas myndigheter ska ha internationell behörighet i frågor som gäller underhållsskyldighet. Behörighet finns hos domstolen i det land där svaranden eller den underhållsberättigade har hemvist. Behörighet finns vidare hos den domstol som enligt sitt eget lands lag är behörig att pröva en talan om någons rättsliga status eller om föräldraansvar när frågan om underhåll har samband med den talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. Det finns också vissa möjligheter enligt under-
3 Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn. 4 Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. 5 Förenta nationernas konvention av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
23
Sammanfattning SOU 2010:59
hållsförordningen att avtala om att domstolarna i en viss medlemsstat ska vara behöriga. Avtalsfriheten är mer begränsad än i Bryssel I-förordningen och gäller inte vid tvister om underhållsskyldighet mot barn under 18 år. Behörighet kan även finnas på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen. Därutöver finns bestämmelser om subsidiär behörighet och om behörighet i undantagsfall (t.ex. om det är omöjligt att få ett avgörande i en tredjestat till vilken tvisten har nära anknytning). Det finns också en bestämmelse som begränsar möjligheten för en underhållsskyldig att väcka en ny talan om det redan finns ett avgörande.
Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte medger rätt till allmänt tillämpliga, autonoma, behörighetsbestämmelser. Utredningen föreslår därför att 3 kap.6 och 12 §§ lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, som i dag ger svenska domstolar rätt att utöva internationell behörighet i bl.a. frågor om underhåll, ska ändras så att de inte längre omfattar underhållsfrågorna. Däremot påverkar underhållsförordningen inte tillämpningen av konventioner och avtal som gäller när förordningen träder i kraft, vilket innebär att de båda Luganokonventionerna från 1988 och 2007 fortfarande kommer att gälla.6Om en svarande har hemvist i en Luganostat, som inte är en av EU:s medlemsstater, ska alltså svenska domstolar utöva behörighet enligt den Luganokonvention som gäller i förhållande till den andra staten. Vidare kommer, enligt underhållsförordningen, 2007 års Luganokonvention att tillämpas om parterna har avtalat om att exklusiv behörighet ska finnas i en Luganostat som inte är en EUmedlemsstat. Detta gäller dock inte i fråga om underhåll till barn.
2007 års Haagkonvention innehåller endast s.k. indirekta behörighetsregler. Dessa innebär att en fördragsslutande stat är skyldig att erkänna och verkställa ett avgörande endast om avgörandet har meddelats i en fördragsslutande stat dit svaranden eller den underhållsberättigade hade en viss i konventionen specificerad typ av anknytning. Det finns också en bestämmelse som begränsar rätten att väcka talan. Den överensstämmer med regleringen i underhållsförordningen som begränsar möjligheten för en underhållsskyldig att väcka talan om det redan finns ett avgörande.
6 Konventionen av den 16 september 1988 om domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (1988 års Luganokonvention) och konventionen av den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention).
24
SOU 2010:59 Sammanfattning
Lagval
EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll och det innebär att alla medlemsstater utom Danmark och Storbritannien är bundna av protokollet. För svensk del medför protokollet att ett i det närmaste oreglerat område regleras.
Huvudregeln enligt protokollet är att underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har hemvist. Vissa undantag har utarbetats till förmån för vissa underhållsberättigade personer, när en tillämpning av hemviststatens lag inte ligger i deras intresse. Undantag gäller t.ex. i fråga om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och barns underhållsskyldighet mot sina föräldrar. Om en underhållsberättigad person, som omfattas av undantagsreglerna, inte kan få underhåll enligt hemviststatens lag ska domstolslandets lag tillämpas. Vidare ska domstolslandets lag tillämpas om den underhållsberättigade har väckt talan i den underhållsskyldiges hemviststat. Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll enligt lagen i den staten ska emellertid lagen i den underhållsberättigades hemviststat tillämpas i stället. Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll med stöd av någon av lagarna ska, om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade är medborgare i samma stat, lagen i den staten tillämpas.
Även för underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats, finns det undantag. Om lagen i en annan stat än den underhållsberättigades hemviststat, särskilt den där de senast hade gemensam hemvist, har närmare anknytning till äktenskapet ska lagen i den staten tillämpas. Det förutsätter emellertid dels en invändning från part, dels en bedömning av om det finns en närmare anknytningen mellan lagen i den andra staten och äktenskapet Därvid ska beaktas bl.a. var makarna haft hemvist, i vilken stat äktenskapet ingicks respektive var äktenskapsskillnaden genomfördes.
Det finns också en särskild regel om bestridande av underhållsskyldighet. Den gäller dock inte för föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och underhållsskyldighet mellan tidigare makar. Regeln innebär att den underhållsskyldige kan bestrida den underhållsberättigades anspråk på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet, vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sin hemvist eller – om parterna är medborgare i samma stat – enligt lagen i den staten. Bestämmelsen kan
25
Sammanfattning SOU 2010:59
bli aktuell t.ex. i förhållandet mellan styvföräldrar och barn eller i fråga om barns underhållsskyldighet mot sina föräldrar.
Det är enligt protokollet möjligt att i viss utsträckning avtala om tillämplig lag (se vidare nedan).
Den lag som är tillämplig på frågan om underhållsskyldighet reglerar bl.a. om, i vilken utsträckning och mot vem den underhållsberättigade kan rikta ett krav på underhåll samt frågor om preskriptionsfrister. Tillämpningen av lagen får bara vägras om dess verkan uppenbart skulle stå i strid med grunderna för domstolslandets rättsordning (s.k. ordre public). Det är således endast effekterna av tillämpningen i det konkreta fallet som ska beaktas. Det räcker inte med att det familjeförhållande som underhållskravet grundar sig på anses stå i strid med grunderna för statens rättsordning (t.ex. polygami). När underhållsbidragets storlek fastställs ska hänsyn tas till den underhållsberättigades behov, den underhållsskyldiges tillgångar och till all ersättning som den underhållsberättigade har fått i stället för periodiska utbetalningar av underhåll. Detta gäller oavsett vilken stats lag som är tillämplig i övrigt.
Som har nämnts kommer behörighet i underhållsfrågor att utövas antingen enligt underhållsförordningen eller enligt någon av Luganokonventionerna. 2007 års Haagprotokoll ska tillämpas när behörighet utövas enligt underhållsförordningen. Enligt utredningens uppfattning ska protokollet tillämpas även när behörighet utövas enligt Luganokonventionerna. Det finns därmed inte något utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser om lagval. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen i 3 kap. 6 § lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, som anger att bl.a. frågor om underhåll ska prövas enligt svensk lag om barnet vistas här i landet, inte längre ska omfatta underhållsfrågorna.
Underhållsförordningen anger att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med protokollet, vilket innebär att tillämpningen av protokollet är obligatorisk för staternas domstolar och andra myndigheter. Det följer också av enskilda artiklar. Underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsskyldige har hemvist om inte annat föreskrivs i protokollet. Enligt utredningens bedömning innebär detta att svenska domstolar i mål om underhåll med internationell anknytning måste vara väl införstådda med protokollets bestämmelser. Det innebär också att protokollet ställer högre krav
26
SOU 2010:59 Sammanfattning
på en aktiv, materiell processledning i frågan om vilken lag som ska tillämpas än vad som hittills har krävts i sådana mål om underhåll.
Erkännande och verkställighet
I fråga om underhållsförordningen gäller att avgöranden från samtliga EU:s medlemsstater ska erkännas utan att det krävs något särskilt förfarande. När det sedan kommer till verkställighet, finns två alternativa förfaranden beroende på om ursprungsmedlemsstaten är bunden av 2007 års Haagprotokoll eller inte.
Avgöranden från stater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll, dvs. från alla medlemsstater utom Danmark och Storbritannien, ska verkställas utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring (s.k. exekvatur) om avgörandet i fråga är verkställbart i ursprungsstaten. Det är en nyhet i förhållande till Bryssel Iförordningen.
En underhållsskyldig part som inte har gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten ges under vissa förutsättningar rätt att inom viss tid ansöka om förnyad prövning av avgörandet. Rätten till förnyad prövning gäller om stämningsansökan inte delgetts i tillräcklig tid och på lämpligt sätt eller om han eller hon utan egen förskyllan varit förhindrad att bestrida underhållskravet på grund av force majeure eller extraordinära omständigheter. En svarande som haft möjlighet att överklaga avgörandet men inte gjort det har inte rätt till en förnyad prövning.
Utredningen föreslår vissa kompletterande bestämmelser för handläggningen av en ansökan om förnyad prövning. Om det ursprungliga avgörandet är ett utslag från Kronofogdemyndigheten eller en dom från tingsrätten ska ansökan ställas till hovrätten. I annat fall, om avgörandet avser ett beslut om återbetalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan, ska ansökan ställas till Svea hovrätt. Ansökan ska vara skriftlig. Vid hovrättens handläggning gäller bestämmelserna om resning i rättegångsbalken i tillämpliga delar. Om det finns förutsättningar för förnyad prövning ska hovrätten besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade det ursprungliga avgörandet. I ett sådant fall följer det av underhållsförordningen att det ursprungliga avgörandet förlorar sin verkan (utom såvitt avser avbrytandet av preskription eller dylikt).
27
Sammanfattning SOU 2010:59
Enligt underhållsförordningen är det lagen i den verkställande medlemsstaten som ska tillämpas när det gäller hinder mot och uppskjutande av verkställigheten. Det finns dock vissa särskilda bestämmelser i förordningen. Bland annat ska verkställighet vägras om rätten att få avgörandet verkställt har upphört genom preskription. Detta ska bedömas antingen enligt lagen i ursprungsmedlemsstaten eller lagen i den verkställande staten beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden. Vidare får verkställigheten skjutas upp om en ansökan om förnyad prövning har getts in eller om domens verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten. Utredningen föreslår att det är Kronofogdemyndigheten som ska vara behörig myndighet att fatta beslut i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet, samt att Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställighet ska få överklagas. Att dess beslut när det gäller hinder mot verkställighet får överklagas följer av redan gällande rätt.
För att avgöranden från Danmark och Storbritannien, vilka stater inte är bundna av 2007 års Haagprotokoll, ska kunna verkställas i Sverige krävs ett exekvaturförfarande av samma modell som enligt Bryssel I-förordningen (se vidare nedan). De grunder som finns för att vägra erkännande och verkställbarhet har också motsvarighet i Bryssel I-förordningen, såsom ordre public, oförenlighet med ett avgörande som meddelats i den anmodade staten eller med ett tidigare avgörande som meddelats i en annan stat, om det avgörandet uppfyller villkoren för erkännande i den anmodade staten. Ett nytt avgörande, med anledning av ändrade förhållanden, innebär emellertid inte att det nya avgörandet är oförenligt.
Även enligt 2007 års Haagkonvention ska avgöranden erkännas och verkställas i övriga fördragsslutande stater. Om det inte finns någon vägransgrund enligt konventionen är erkännande och verkställighet obligatoriskt, t.ex. om svaranden eller den underhållsberättigade hade hemvist i ursprungsstaten när avgörandet meddelades. Med något undantag motsvaras konventionens grunder för erkännande av underhållsförordningens behörighetsregler. Det medför att avgöranden som meddelas i en medlemsstat i EU med stöd av underhållsförordningens behörighetsbestämmelser som regel ska erkännas i en stat som är ansluten till 2007 års Haagkonvention. Erkännande och verkställighet får dock vägras under vissa förhållanden, t.ex. om avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i rättegången eller om det skulle strida mot ordre public att erkänna det.
28
SOU 2010:59 Sammanfattning
Avgöranden som har meddelats i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention måste, precis som enligt underhållsförordningen när det gäller avgöranden från Danmark och Storbritannien, genomgå ett exekvaturförfarande för att kunna verkställas i Sverige. Liksom enligt underhållsförordningen föreskrivs ett tvåstegsförfarande. Det första skedet avser en formell prövning av förutsättningarna för verkställbarhet och motparten ges inte tillfälle att yttra sig. Om motparten ansöker om ändring av ett verkställbarhetsbeslut, följer i det andra skedet en kontradiktorisk process där även motparten får yttra sig.7
Utredningen föreslår kompletterande bestämmelser för exekvaturprövningen. Dessa bestämmelser följer den modell som i dag gäller för avgöranden som ska förklaras verkställbara enligt t.ex. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna. Förslaget innebär bl.a. att det är Svea hovrätt som är behörig domstol i båda skedena, att hovrättens beslut med anledning av en ansökan om ändring får överklagas till Högsta domstolen och att prövningstillstånd krävs för Högsta domstolens prövning. För konventionsfallens del föreslås dessutom att den som ansöker om erkännande eller verkställbarhetsförklaring ska ge in avgörandet och att ett beslut med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring. Liknande bestämmelser finns i underhållsförordningen. För underhållsförordningens del föreslås därutöver en bestämmelse om att hovrättens bifall i det första skedet till en ansökan om verkställbarhet ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller liknande åtgärd. Bestämmelsen och den artikel i förordningen som kompletteras har sin motsvarighet i Bryssel I-förordningen och lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
De avgöranden som är direkt verkställbara, eller som har förklarats vara verkställbara i Sverige, ska som huvudregel verkställas enligt svensk lag. Utredningen föreslår att det ska införas en bestämmelse i lag om att dessa avgöranden ska verkställas enligt utsökningsbalken på samma sätt som en motsvarande svensk dom.
Utredningen föreslår också att Sverige ska meddela kommissionen att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter
7 Det finns även ett alternativt förfarande enligt konventionen men EU kommer sannolikt inte att tillämpa det. Det alternativa förfarandet innebär att motparten kommer till tals direkt.
29
Sammanfattning SOU 2010:59
som i frågor om underhåll likställs med domstol i underhållsförordningens mening. Motsvarande uppgift ska lämnas i fråga om 2007 års Haagkonvention, att de svenska administrativa myndigheternas beslut alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haagkonvention, vilket innebär att dessa avgöranden inte behöver förses med en särskild handling i varje enskilt fall som utvisar att avgörandet kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet och har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet i samma fråga.
Särskilt om avtal
Även ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför eller bestyrkts av en administrativ myndighet kan erkännas och verkställas enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention under vissa närmare angivna förhållanden om de är verkställbara i ursprungsstaten. Enligt underhållsförordningen är det även möjligt för parterna att träffa avtal om att domstolarna i en EU-medlemsstat, dit det finns viss närmare angiven anknytning, ska vara behöriga. Parterna kan också under vissa förutsättningar avtala om att en viss stats lag ska vara tillämplig enligt 2007 års Haagprotokoll. Det kan både gälla avtal om att en viss lag ska vara tillämplig på ett särskilt förfarande och avtal med generell giltighet.
För generellt tillämpliga lagvalsavtal ställs det upp vissa skyddsregler för den underhållsberättigade parten. Det är t.ex. inte möjligt att träffa sådana avtal när det gäller underhållsskyldighet mot en person under 18 år eller en vuxen som på grund av bristande eller nedsatt förmåga inte kan bevaka sina intressen. Vissa andra skyddsregler gäller också. Frågan om huruvida den underhållsberättigade kan avsäga sig sin rätt till underhåll ska bestämmas enligt lagen i den stat där den underhållsberättigade hade hemvist vid tidpunkten för avsägandet.
För alla lagvalsavtal gäller att om någon av parterna vid tidpunkten för valet av tillämplig lag inte var fullt informerad och medveten om konsekvenserna av sitt val, ska den lag som anvisas inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av dem.
Förutsättningar och möjligheter att avtala om behörig domstol och tillämplig lag följer direkt av de internationella instrumenten.
30
SOU 2010:59 Sammanfattning
Utredningen föreslår inte några kompletterande bestämmelser i detta avseende. Det framhålls dock att advokater och andra juridiska rådgivare har anledning att särskilt uppmärksamma bestämmelserna om avtal om tillämplig lag, med hänsyn till att bristande information kan leda till att avtalet underkänns i en senare process.
Inte alla av de avtal som i dag, enligt svensk intern rätt, kan träffas om underhållsbidrag uppfyller i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention uppställda krav för att kunna verkställas i ett annat land. Utredningen framhåller att det vore värdefullt om föräldrar och makar enligt svensk rätt kan träffa avtal om underhåll som är verkställbara utomlands i högre utsträckning än vad som är möjligt i dag. Det kräver dock att det i svensk rätt införs ett nytt system där avtal om underhåll kan registreras av eller ingås inför en myndighet, vilket fordrar ytterligare överväganden som inte ryms inom ramen för utredningens arbete.
Samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden
En centralmyndighet ska utses enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Centralmyndigheterna ska samarbeta med varandra och fullgöra de uppgifter som föreskrivs i respektive instrument. Dessa är i stort sett överensstämmande. Uppgifterna avser i huvudsak att bistå en sökande med att se till att ansökan innehåller den information och de handlingar som behövs, ta emot en ansökan gjord genom en centralmyndighet i ett annat land och vidarebefordra den till rätt myndighet i det egna landet samt på förfrågan bistå en annan centralmyndighet med olika uppgifter som krävs i ärenden enligt instrumenten eller själv göra en motsvarande förfrågan till en annan centralmyndighet. Ansökningar ska (underhållsförordningen) respektive får (2007 års Haagkonvention) göras på särskilt formulär, som har till syfte att minska översättningskostnaderna och underlätta kommunikationen centralmyndigheterna emellan.
För en enskild person är det valfritt att använda sig av centralmyndigheterna. Om centralmyndigheterna anlitas har den enskilde rätt till kostnadsfri hjälp i större utsträckning.
I samband med ansökningar som vidarebefordras från en annan stats centralmyndighet, ska den svenska centralmyndigheten vidta
31
Sammanfattning SOU 2010:59
alla lämpliga åtgärder för att t.ex. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade, bistå med att ta fram relevanta uppgifter om inkomst, uppmuntra till samförståndslösningar, underlätta pågående verkställighet och vara behjälplig med att fastställa föräldraskap. Vilken åtgärd som är lämplig i det enskilda fallet beror givetvis på vad saken gäller. Om ansökan gäller en verkställbarhetsförklaring kan centralmyndighetens hjälp bestå i att ansökan vidarebefordras till exekvaturmyndigheten (Svea hovrätt). Centralmyndigheten får begära komplettering av en ansökan och behöver inte behandla den om någon komplettering inte ges in.
En s.k. framställning om en särskild åtgärd som centralmyndigheten får från eller gör till en annan centralmyndighet utan att någon ansökan är aktuell kan handla om bistånd med att lokalisera den underhållsskyldige eller att ta fram uppgifter om ekonomiska förhållanden. På så sätt kan t.ex. en underhållsberättigad få vetskap om att den underhållsskyldige finns i staten, och utifrån beskedet om inkomst få en indikation på om det finns anledning att gå vidare med en ansökan om verkställighet.
Utredningen föreslår att regeringen bemyndigas i lag att utse centralmyndighet i Sverige enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Enligt utredningens bedömning bör uppgiften att vara centralmyndighet anförtros Försäkringskassan. Försäkringskassan är redan i dag centralmyndighet enligt New York-konventionen, vilken kommer att fortsätta att gälla i förhållande till de konventionsstater som inte också tillträder 2007 års Haagkonvention, och har därmed kunskap om indrivning av underhåll i internationella situationer.
Centralmyndighetens uppgifter följer av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. De närmare ramarna för arbetet får utarbetas av centralmyndigheten. Utredningen föreslår att den svenska centralmyndighetens beslut att inte behandla en ansökan eller att inte bifalla en framställning om en särskild åtgärd från en utländsk centralmyndighet inte ska kunna överklagas. Ett sådant beslut vinner inte rättskraft och den utländska centralmyndigheten kan alltid återkomma med en ny ansökan. Utredningen har inte sett något behov av att utnyttja möjligheten att utse någon annan myndighet att utföra vissa av de uppgifter som enligt instrumenten ankommer på centralmyndigheten.
När det sedan gäller de uppgifter som ska inhämtas och vidarebefordras inom ramen för samarbetet enligt underhållsförordningen, bedömer utredningen att centralmyndigheten i samband
32
SOU 2010:59 Sammanfattning
med ansökningar om att erhålla eller ändra en dom angående underhållsbidrag har tillgång till de uppgifter som krävs, nämligen adressuppgifter. Om ansökan i stället gäller verkställighet kan Kronofogdemyndigheten, som verkställande myndighet, efterforska uppgifter om inkomst och tillgångar. För det fall ansökan gäller enbart erkännande eller verkställbarhet av ett avgörande är andra uppgifter än adressuppgifter ointressanta.
Om det är fråga om en framställning om särskilda åtgärder enligt underhållsförordningen, kan centralmyndigheten behöva ta fram ytterligare uppgifter utöver adressuppgifter. Detta gäller emellertid endast om den underhållsberättigade kan visa upp ett avgörande som ska verkställas. Centralmyndigheten måste då vidta lämpliga och rimliga åtgärder för att få fram uppgifter om huruvida svaranden har inkomster eller tillgångar i Sverige. I de flesta fall torde det vara tillräckligt att centralmyndigheten tar fram offentliga uppgifter om den underhållsskyldiges taxerade inkomst samt inkomst- respektive utgiftsräntor. Försäkringskassan kan därutöver ha uppgift om aktuell inkomst om den underhållsskyldige har fått en socialförsäkringsförmån. Dessa uppgifter torde vara tillräckliga i de allra flesta fall. Först därefter, om det finns anledning, bör centralmyndigheten gå vidare och tillfråga andra myndigheter. Det är då främst Kronofogdemyndigheten som kan ha uppgifter av intresse. Skyldigheten för Kronofogdemyndigheten att lämna uppgifter följer av underhållsförordningen och sekretess är inte något hinder för utlämnande av uppgifter, jfr 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Utredningen bedömer att det inte finns behov av att utse någon annan myndighet som ska vara behörig att tillhandahålla centralmyndigheten uppgifter enligt underhållsförordningen.
Enligt 2007 års Haagkonvention ska centralmyndigheten vidta alla lämpliga åtgärder för att bl.a. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade och ta fram uppgifter om inkomster. Det finns inte någon bestämmelse motsvarande den i underhållsförordningen som förpliktar andra myndigheter att lämna uppgifter till centralmyndigheten. Utredningen har inte heller ansett att det är nödvändigt att föreslå någon sådan bestämmelse. De offentliga uppgifter som centralmyndigheten har tillgång till anses normalt vara tillräckliga för att uppfylla skyldigheterna enligt konventionen.
Centralmyndigheten får, i förekommande fall, vidarebefordra även sekretesskyddade uppgifter till en utländsk centralmyndighet.
33
Sammanfattning SOU 2010:59
Underhållsförordningen kräver i detta avseende mer än 2007 års Haagkonvention men det ska fortfarande göras en bedömning av om det är lämpligt och rimligt att uppgiften överlämnas. Vidarebefordran av sekretessbelagda uppgifter enligt 2007 års Haagkonvention får ske om det är tillåtet enligt OSL.
Uppgifter som kommer till centralmyndigheten kan ha samband med ett ärende om underhållsstöd. De omfattas då av socialförsäkringssekretess (28 kap. 1 § OSL). I andra fall finns i dag inte någon sekretessbestämmelse som är tillämplig för centralmyndigheten. Utredningen föreslår att sekretessbestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL görs tillämplig även på ärenden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, liksom för ärenden enligt New York-konventionen. Utredningen föreslår också att det införs en sekretessbestämmelse i OSL för domstol i sådana ärenden.
Utredningen föreslår vidare att en bestämmelse införs i socialförsäkringsbalken som ger centralmyndigheten rätt att behandla personuppgifter enligt de nämnda instrumenten. Utredningen föreslår även att det ska vara tillåtet för centralmyndigheten att överföra personuppgifter till behöriga myndigheter i ett tredje land, dvs. en stat utanför EU och EES, om det är nödvändigt. I övrigt bedöms gällande rätt med avseende på behandling och bevarande av personuppgifter vara tillräcklig för att uppfylla skyldigheterna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Direkta ansökningar
Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention bygger på att ansökningar görs genom centralmyndigheter, men det är inte något absolut krav. Det är fortfarande möjligt att göra en ansökan direkt till en behörig myndighet – en s.k. direkt ansökan. Sökanden ska även i dessa fall ges möjlighet till rättslig prövning. Det finns dock då inte någon skyldighet att i något fall tillhandahålla fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (jfr nedan). Samarbetsbestämmelserna blir inte heller tillämpliga, vilket innebär att sökanden inte kan få centralmyndighetens hjälp med att t.ex. lokalisera den underhållsskyldige eller att se till att ansökan är fullständig.
34
SOU 2010:59 Sammanfattning
Rättshjälp och rättsligt bistånd
Både enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention är staterna skyldiga att ge parterna i en underhållstvist möjlighet till rättslig prövning. För att säkerställa denna möjlighet ska staterna tillhandahålla rättshjälp (underhållsförordningen) respektive rättsligt bistånd (2007 års Haagkonvention). Rättshjälpen i detta sammanhang har en annan innebörd än rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Omfattningen av rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet får bedömas från fall till fall, beroende på vad saken gäller.
I underhållsförordningen preciseras vad rättshjälpen i förekommande fall ska omfatta, såsom rättsligt bistånd att väcka talan inför en myndighet eller domstol och representation vid domstol, tolkning och översättning, befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvoden till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet. I 2007 års Haagkonvention ges exempel på vad det rättsliga biståndet kan omfatta, som t.ex. juridisk rådgivning. Staterna kan uppfylla sina skyldigheter även genom att centralmyndigheten ger allmänna upplysningar eller vidarebefordrar en ansökan till exekvaturmyndigheten.
När en ansökan görs av en underhållsberättigad person, genom en centralmyndighet, och avser underhållskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande till ett barn under 21 år ska fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd tillhandahållas. I andra fall får rättshjälp och rättsligt bistånd lämnas under de förutsättningar som följer av nationell rätt, utifrån en behovs- och rimlighetsbedömning. Även ett offentligt organ som under vissa förutsättningar betraktas som underhållsberättigad, och som t.ex. har rätt till återbetalning för lämnat underhållsstöd, har rätt till rättshjälp och rättsligt bistånd.
När rättshjälp eller rättsligt bistånd ska lämnas genom ett rättshjälpsbiträde enligt rättshjälpslagen anser utredningen att utgångspunkten bör vara att rättshjälp ges under de förutsättningar och på de villkor som följer av rättshjälpslagen. För de fall där rättshjälpen eller det rättsliga biståndet ska vara kostnadsfritt föreslår utredningen att ett antal av bestämmelserna i rättshjälpslagen undantas från tillämpning. Det ska t.ex. inte göras någon prövning av sökandens ekonomiska underlag och det ska inte heller krävas särskilda skäl för att bevilja rättshjälp. Det innebär att rättshjälpen i dessa fall i sin helhet bekostas av staten.
35
Sammanfattning SOU 2010:59
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
Instrumenten innehåller också allmänna bestämmelser och slutbestämmelser. Vissa av dessa är riktade till staterna och inte till tillämparen i ett enskilt fall, såsom bestämmelser om reservationer och undertecknande och tillträde till instrumenten.
Formulär har tagits fram och finns intagna som bilagor till underhållsförordningen och till 2007 års Haagkonvention. Dessa ska användas i olika situationer som nämns i enskilda artiklar, t.ex. i samband med ansökningar.
När det gäller språk och översättning, anser utredningen att Sverige bör godta att ansökningar och formulär ifylls på och översättningar görs till svenska, danska eller engelska (underhållsförordningen) respektive svenska, danska, engelska eller norska (2007 års Haagkonvention). Detta bör föreskrivas i förordningsform. Även kontakter mellan centralmyndigheterna bör kunna ske på de nämnda språken, för konventionens del utöver de föreskrivna språken engelska och franska. Om EU ger möjlighet till reservation mot användandet av franska bör dock Sverige enligt utredningens uppfattning meddela en sådan reservation.
Underhållsförordningens bestämmelser ska tillämpas på förfaranden som inleds, förlikningar som godkänns av eller ingås inför domstol och på officiella handlingar som fastställs efter det att förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011. Bestämmelserna om erkännande, verkställbarhet och verkställighet kan under vissa förutsättningar tillämpas även på avgöranden som har meddelats dessförinnan. 2007 års Haagkonvention i sin tur ska vara tillämplig på ansökningar eller framställningar som mottagits av centralmyndigheten respektive den behöriga myndigheten (vid direkta ansökningar) i den anmodade staten efter det att konventionen trätt i kraft mellan staterna. Särskilda bestämmelser gäller erkännande och verkställighet för de stater som även är parter i 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. 2007 års Haagprotokoll ska inte tillämpas på underhåll som har begärts i en stat med avseende på tiden före ikraftträdandet av protokollet. Inom EU ska protokollet i viss utsträckning tillämpas från och med den 18 juni 2011, dvs. när underhållsförordningen ska börja tillämpas, och då även när det gäller att fastställa tillämplig lag på underhåll som begärs avseende en tidsperiod som föregår protokollets ikraftträdande.
36
SOU 2010:59 Sammanfattning
37
Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar
Underhållsförordningen är en EU-förordning som kommer att gälla direkt i Sverige. Även 2007 års Haagprotokoll kommer att vara direkt tillämpligt i och med att EU har tillträtt protokollet och medlemsstaterna (med undantag för Danmark och Storbritannien) är genom EU:s tillträde bundna av protokollet.
I fråga om 2007 års Haagkonvention kan man, enligt vad utredningen erfarit, utifrån de förhandlingar som hittills har förts utgå från att EU kommer att tillträda konventionen. Sverige kommer då att bli bundet genom EU:s tillträde, vilket innebär att även 2007 års Haagkonvention kommer att bli direkt tillämplig i Sverige. Några förslag i fråga om införlivande av 2007 års Haagkonvention lämnas därför inte. Sverige kan inte heller på egen hand utvidga konventionens tillämpningsområde eller meddela reservationer mot enskilda bestämmelser, såvida detta inte uttryckligen tillåts av EU. Utredningen lämnar därför inte heller några sådana förslag.
Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har placerats i en egen lag.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser bör träda i kraft samtidigt som underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll ska börja tillämpas den 18 juni 2011. Det är ännu oklart om detsamma kommer att gälla för 2007 års Haagkonvention. Det bör därför överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkten för när den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft.
Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser kräver inga övergångsbestämmelser. Däremot föreslås övergångsbestämmelser när det gäller förslagen att ändra bestämmelserna om domstols behörighet och lagval i lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. En domstols behörighet i fråga om underhåll i ett mål som anhängiggjorts enligt 3 kap. 6 eller 12 § före ikraftträdandet ska inte gå förlorad. Sådana mål ska prövas enligt äldre rätt.
Summary
Terms of Reference
The Committee was assigned to propose the supplementary provisions required for the European Union’s (EU) Council Regulation adopted on 18 December 2008 on jurisdiction, applicable law, recognition and enforcement of decisions and cooperation in matters relating to maintenance obligations (‘the Maintenance Regulation’), including the reference, found in the Regulation, to the Hague Protocol of 23 November 2007 on the Law Applicable to Maintenance Obligations (‘the 2007 Hague Protocol’). Our Terms of Reference also included analysing the Maintenance Regulation and explaining the similarities and differences, primarily in relation to the Brussels I Regulation1 and the Hague Convention of 23 November 2007 on the International Recovery of Child Support and Other Forms of Family Maintenance (‘the 2007 Hague Convention’). Particular attention was to be attached to matters concerning legal aid, refusal or suspension of enforcement, exchange of information and confidentiality (secrecy), together with access to and the processing of personal information (data).
The Committee was also to propose the statutory amendments that would ensue upon a future accession to the 2007 Hague Convention. Some of this work involved investigating the position of Swedish law in relation to the provisions of the Convention and analysing the consequences of Sweden becoming bound by the Convention. In this context, the relationship to other international instruments in this area was also to be described. Particular attention was also to be attached to issues regarding legal assistance, the exchange of information and the associated issues
1 Council Regulation (EC) No 44/2001 of 22 December 2000 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters.
39
Summary SOU 2010:59
relating to confidentiality and also issues concerning the exequatur procedure and enforcement. To the extent that the issue arises, the Committee was also to adopt a position on how the Convention should be incorporated into Swedish law. Our Terms of Reference also included adopting a position on whether the scope of the Convention should be extended, either completely or partly, and whether there is reason to make reservations in accordance with the possibilities allowed by the Convention.
The Committee was to provide proposals regarding which authority should be appointed as the Central Authority in relation to the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention and to deliberate on whether certain tasks should be dealt with by the Central Authority or by other bodies.
Scope and relationship to other international instruments
The Maintenance Regulation aims at offering a person entitled to maintenance (= creditor) better means and prospects to safeguard his or her rights. This shall be achieved by making it easy to obtain a decision in a Member State that will be automatically enforceable in another Member State without any formalities. The Regulation includes provisions on international jurisdiction, applicable law (in the form of a reference to the 2007 Hague Protocol; see further below), recognition and enforcement as well as cooperation. The Maintenance Regulation replaces the Brussels I Regulation as regards questions of maintenance. However, the Nordic Convention between Sweden, Denmark, Finland, Iceland and Norway regarding the recovery of maintenance2 will continue to apply. The Maintenance Regulation applies to maintenance obligations arising from a family relationship, parentage, marriage or affinity. Even public bodies may be regarded as a creditor in the sense of the Regulation; for instance, if there is a claim for reimbursement of maintenance support paid out by a public body. The Maintenance Regulation will be directly applicable in Sweden.
The object of the 2007 Hague Convention is to ensure efficient international recovery of child support and other forms of family
2 Convention between Sweden, Denmark, Finland, Iceland and Norway, signed in Oslo on 23 March 1962, regarding the recovery of maintenance contributions, and the agreement between Denmark, Finland, Iceland and Norway, signed in Oslo on 25 February 2000, concerning amending the above-mentioned Convention.
40
Summary
maintenance. This shall be achieved, among other things, by establishing a system of cooperation and by requiring effective measures for the prompt enforcement of maintenance decisions. The Convention applies to maintenance obligations arising from a parent-child relationship towards a person under the age of 21 years and also, under certain conditions, towards a spouse (or former spouse). It is also possible to extend the scope of the Convention. The Committee had to proceed on the basis that the EU will accede to the 2007 Hague Convention and thereby bind the Member States to the Convention, an approach that has been proposed by the Commission. In its proposal for a Council Decision, the Commission also proposed that the EU should issue a declaration whereby the entire scope of the Convention is extended to correspond to the scope of the Regulation. The EU has not yet adopted a position on this proposal. When this is done, Sweden will be bound by the position adopted by the EU. The 2007 Hague Convention replaces the Hague Conventions of 19583and 19734 in the relationship between the Contracting States. The New York Convention on the Recovery Abroad of Maintenance5is also replaced.
The 2007 Hague Protocol contains provisions on applicable law to maintenance obligations arising from a family relationship, parentage, marriage or affinity. The Protocol is intended to supplement the 2007 Hague Convention, and shall, in accordance with a special reference contained in the Maintenance Regulation, apply when jurisdiction is exercised under the Regulation. The EU has acceded to the 2007 Hague Protocol.
3 The Hague Convention of 15 April 1958 concerning the Recognition and Enforcement of Decisions relating to Maintenance Obligations in respect of Children. 4 The Hague Convention of 2 October 1973 on the Recognition and Enforcement of Decisions relating to Maintenance Obligations. 5 The United Nations' Convention of 20 June 1956 on the Recovery Abroad of Maintenance.
41
Summary SOU 2010:59
Jurisdiction
The Maintenance Regulation regulates when authorities in the Member States should have international jurisdiction regarding matters concerning maintenance obligations. Jurisdiction shall lie with the court of the country where the defendant or the creditor is habitually resident. Jurisdiction shall furthermore lie with the court that, according to the laws of its own country, has the jurisdiction to entertain proceedings concerning the status of a person or concerning parental responsibility when the matter relating to maintenance is ancillary to those proceedings, unless that jurisdiction is based solely on the nationality of one of the parties. There are also certain opportunities under the Maintenance Regulation to reach an agreement on the jurisdiction of the courts in a particular Member State. This contractual freedom is more limited than in the Brussels I Regulation and does not apply in the case of disputes concerning maintenance obligations towards a child under the age of 18. Jurisdiction may also be based on the appearance of the defendant before the court. Moreover, there are also provisions on subsidiary jurisdiction and jurisdiction on an exceptional basis (e.g. if it is impossible to reach a decision in a third State with which the dispute is closely connected).There is also a provision limiting the possibility of a creditor bringing new proceedings if a decision has already been made.
The Maintenance Regulation is comprehensive in the sense that it does not leave any scope for generally applicable, autonomous provisions on jurisdiction. The Committee therefore proposes that the provisions contained in Chapter 3, Sections 6 and 12 of the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship (1904:26, p. 1), which currently grant Swedish courts the right to exercise international jurisdiction in among other things matters concerning maintenance, be changed so that they no longer cover maintenance matters. On the other hand, the Maintenance Regulation does not affect the scope of conventions and agreements that are in force when the Regulation enters into force, which means that both of the Lugano Conventions from 1988 and 2007 will continue to apply.6 If a
6 Convention of 16 September 1988 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (1988 Lugano Convention) and the Convention of 30 October 2007 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (2007 Lugano Convention).
42
Summary
defendant habitually lives in a Lugano State that is not one of the EU Member States, the Swedish courts shall thus exercise jurisdiction under the Lugano Convention that applies in relation to the other State. Furthermore, according to the Maintenance Regulation, the 2007 Lugano Convention will apply if the parties have agreed that there shall be exclusive jurisdiction in a Lugano State that is not an EU Member State. However, this does not apply as regards maintenance for children.
The 2007 Hague Convention only contains indirect rules on jurisdiction. These mean that a Contracting State is only liable to recognise and enforce a decision if the decision has been made in a Contracting State in relation to which the defendant or creditor had a particular type of connection specified in the Convention. There is also a provision restricting the right to bring proceedings. This corresponds with the rule contained in the Maintenance Regulation, which limits the possibility for a debtor to institute proceedings if a decision has already been made.
Choice of applicable law
The EU has acceded to the 2007 Hague Protocol and this means that all Member States, with the exception of Denmark and the UK, are bound by the Protocol. For Sweden, this Protocol means regulation of an area that was virtually unregulated.
The main rule according to the Protocol is that maintenance obligations shall be governed by the law of the State of the habitual residence of the creditor. Some exceptions have been adopted favouring certain creditors, where an application of the law of the Member State of their habitual residence would not be in their interest. An exception applies, for example, in the case of maintenance obligations of parents towards their children and children towards their parents. The law of the forum shall apply if a creditor, who is subject to the rules on exceptions, is unable to obtain maintenance according to the law of the Member State of his or her habitual residence. Furthermore, the law of the forum shall apply if the creditor has instituted proceedings in the State where the debtor has his or her habitual residence. However, the law of the State where the creditor has his or her habitual residence shall apply instead if the creditor is unable to obtain maintenance according to the law of that State. If the creditor is unable to obtain
43
Summary SOU 2010:59
maintenance by virtue of any of the laws, the law of the State of the common nationality shall apply if the debtor and creditor have a common nationality.
There are also exceptions for maintenance obligations between spouses, ex-spouses or parties to a marriage that has been annulled. If the law in a State other than the State where the creditor is habitually resident, in particular the State of their last common habitual residence, has a closer connection with the marriage, the law of that State shall apply. However, a prerequisite for this is first an objection by a party and second an assessment of whether there is a closer connection between the law in the other State and the marriage. In this connection, account must be taken of, among other things, the place where the spouses were habitually resident, the State in which the marriage was entered into and also where the divorce took place.
There is also a special rule concerning contesting maintenance obligations. However, this does not apply to a maintenance obligation arising from a parent-child relationship and a maintenance obligation between ex-spouses. This rule means that the debtor may contest a claim from the creditor on the ground that there is no maintenance obligation, under both the law of the State of the habitual residence of the debtor and the law of the State of the common nationality of the parties, if there is one. The provisions can come into question, for instance, in a relationship between stepparents and children or in the case of maintenance obligations of children towards their parents.
According to the Protocol, it is possible to agree to some extent on applicable law (see further below).
The law applicable to the maintenance obligation shall determine inter alia whether, to what extent and from whom the creditor may claim maintenance and also questions concerning prescription periods. The application of law may only be refused if its effects would be manifestly contrary to the public policy of the forum. It is consequently only the effects of the application in the concrete case that are to be taken into account. It is not sufficient for the family relationship upon which the maintenance claim is based to be deemed to be manifestly contrary to the public policy of the State (for instance polygamy). The needs of the creditor and the resources of the debtor as well as any compensation which the creditor was awarded in place of periodical maintenance payments shall be taken into account in determining the amount of
44
Summary
maintenance. This applies regardless of which State’s law is generally applicable.
As mentioned, jurisdiction in maintenance issues will be exercised either under the Maintenance Regulation or according to either of the Lugano Conventions. The 2007 Hague Protocol shall apply when jurisdiction is exercised according to the Maintenance Regulation. In the opinion of the Committee, the Protocol should also apply when jurisdiction is exercised under the Lugano Conventions. There is thereby no scope for generally applicable provisions on choice of law. The Committee therefore proposes that the provisions contained in Chapter 3, Section 6 of the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship, which state among other things that issues concerning maintenance shall be considered according to Swedish law if the child is resident in Sweden, should no longer cover maintenance matters.
The Maintenance Regulation states that the law applicable to maintenance obligations shall be determined in accordance with the Protocol, which means that the application of the Protocol is mandatory for the courts and other authorities of the States. This is also prescribed by individual articles. Maintenance obligations shall be governed by the law of the State where the debtor is habitually resident, unless otherwise prescribed by the Protocol. In the opinion of the Committee, this means that Swedish courts in cases concerning maintenance with international connections must fully understand the provisions of the Protocol. This also means that the Protocol imposes greater demands on the court to actively direct the proceedings regarding which law is to be applied than what has been required until now in cases concerning maintenance obligations.
Recognition and enforcement
With reference to the Maintenance Regulation, decisions from all EU Member States shall be recognised without any special procedure being required. As regards enforcement, there are two alternative procedures depending on whether or not the Member State of origin is bound by the 2007 Hague Protocol.
Decisions from States bound by the 2007 Hague Protocol (that is, from all EU Member States with the exception of Denmark and
45
Summary SOU 2010:59
the UK) shall be enforced without the need for a declaration of enforceability (‘exequatur’), on condition that the decision involved is enforceable in the State of origin. This is new as compared to the Brussels I Regulation.
A debtor who has not entered an appearance in the Member State of origin is under certain preconditions afforded the right to apply for a review of the decision within a certain period. The right to a review applies if the document instituting the proceedings was not served in sufficient time and in an appropriate way or if he or she was prevented from contesting the maintenance claim by reason of force majeure or due to extraordinary circumstances without any fault on his or her part. A defendant who has failed to challenge the decision when it was possible to do so is not entitled to a review.
The Committee proposes certain supplementary provisions for processing an application for a review. The application should be presented to the Court of Appeal if the original decision is a ruling from the Swedish Enforcement Authority (Kronofogdemyndigheten) or a judgment from a district court. Otherwise, if the decision relates to a decision concerning an obligation to reimburse maintenance support paid out by the Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan), the application should be presented to Svea Court of Appeal. The application must be made in writing. The relevant parts of the provisions on relief for a substantive defect contained in the Code of Judicial Procedure apply to proceedings at the Court of Appeal. Where the necessary conditions for a review are met, the Court of Appeal should decide that new proceedings should take place at the authority that made the original decision. In such a case, the Maintenance Regulation prescribes that the effect of the original decision is lost (except as regards interrupting the prescription or the like).
According to the Maintenance Regulation, it is the law of the Member State of enforcement that shall apply as regards the refusal or suspension of enforcement. However, the Regulation contains certain special provisions. Among other things, enforcement may be refused if the right to enforce the decision is extinguished by the effect of prescription. This shall be assessed either according to the law of the Member State of origin or the law of the Member State of enforcement, whichever provides for the longer limitation period. Enforcement may also be suspended if an application for a review has been submitted or if the enforceability of the judgment
46
Summary
has been suspended in the Member State of origin. The Committee proposes that the Swedish Enforcement Authority be the competent authority for making decisions as regards refusal and suspension of enforcement and that appeals should be allowed against decisions made by the Swedish Enforcement Authority on matters concerning suspension of enforcement. Current law already allows appeals to be made against its decisions concerning refusal of enforcement.
In order for decisions from Denmark and the UK – which are States not bound by the 2007 Hague Protocol – to be enforceable in Sweden, an exequatur procedure is required using same model as under the Brussels I Regulation (see further below). The grounds for refusing recognition and enforcement also have corresponding provisions in the Brussels I Regulation – such as public policy, incompatibility with a decision issued in the requested State or with a previous decision made in another State – provided the decision satisfies the conditions for recognition in the requested State. However, a new decision, resulting from changed circumstances, does not mean that the new decision is incompatible.
According to the 2007 Hague Convention, decisions must be recognised and enforced in other Contracting States. Recognition and enforcement are mandatory if there are no grounds for refusal under the Convention; for example, if the defendant or the creditor was habitually resident in the State of origin at the time the decision was made. Subject to certain exceptions, the Convention’s grounds for recognition correspond to the rules on jurisdiction contained in the Maintenance Regulation. This means that a decision made in a Member State of the EU on the basis of the jurisdiction provisions contained in the Maintenance Regulation will normally be recognised in a State that has acceded to the 2007 Hague Convention. However, recognition and enforcement may be refused under certain circumstances, for instance if the decision was obtained by fraud in connection with a matter of procedure or if its recognition would be contrary to public policy.
Just like decisions under the Maintenance Regulation from Denmark and the UK, decisions made in a State bound by the 2007 Hague Convention must undergo an exequatur procedure to enable their enforcement in Sweden. A two-step procedure has been prescribed as it has in the Maintenance Regulation. The first
47
Summary SOU 2010:59
stage relates to a formal consideration of the preconditions for enforcement and the other party is not given the opportunity to express his or her views. If the other party applies to change an enforceability decision, adversarial proceedings will ensue in the second stage where the other party may express his or her views.7
The Committee proposes supplementary provisions for the exequatur review. These provisions follow the model that currently applies to decisions declared enforceable under, for instance, the Brussels I Regulation and the Lugano Conventions. The proposal means, among other things, that Svea Court of Appeal would be the competent court in both stages, that an appeal may be made to the Supreme Court against the decision of the Court of Appeal resulting from an application for a review, and that leave to appeal is required for the matter to be entertained by the Supreme Court. As regards Convention cases, it is also proposed that the party applying for recognition or a declaration of enforceability must submit a decision and that a decision resulting from an application for a declaration of enforceability must be served on those entitled to apply for a review. Similar provisions are included in the Maintenance Regulation. As regards the Maintenance Regulation, it is additionally proposed that there should be a provision whereby the grant of an application for enforcement by the Court of Appeal at the first stage shall be deemed to comprise a decision on provisional attachment or similar measure. The Brussels I Regulation and the ‘Act with supplementary provisions on the jurisdiction of courts and recognition and international enforcement of certain decisions’ (2006:74) contain provisions corresponding to this provision and the article contained in the Regulation to be supplemented.
The decisions that are directly enforceable, or that have been declared to be enforceable in Sweden, shall, as a main rule, be enforced according to Swedish law. The Committee proposes that a provision be introduced in statutory law that these decisions are to be enforced under the Enforcement Code in the same way as a corresponding Swedish judgment.
The Committee also proposes that Sweden should notify the Commission that the Swedish Social Insurance Agency, Swedish Enforcement Service and Social Welfare Committees are such
7 There is also an alternative procedure according to the Convention, but the EU is not likely to apply this. The alternative procedure means that the other party will be heard immediately.
48
Summary
Swedish administrative authorities that, as regards maintenance matters, are to be equated with a court in the sense of the Maintenance Regulation. Corresponding notice should be provided as regards the 2007 Hague Convention, i.e. that the decisions of these Swedish administrative authorities always satisfy the requirements mentioned in Article 19.3 of the 2007 Hague Convention, which means that these decisions do not have to be provided with a special document in each individual case, indicating that the decision may be made the subject of an appeal to or review by a judicial authority and have a similar force and effect to a decision of a judicial authority on the same matter.
Agreements
An agreement on maintenance obligations concluded before or authenticated by an administrative authority can also be recognised and enforced under the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention under certain specific circumstances, provided they are enforceable in the State of origin. According to the Maintenance Regulation, it is also possible for the parties to conclude agreements about the jurisdiction of courts in an EU Member State, with which there is some special connection. The parties can also agree under certain conditions that the law of a particular State shall apply in accordance with the 2007 Hague Protocol. This can involve both agreements about a particular law applying to a particular proceeding and agreements that are generally applicable.
Certain protective rules have been established for creditors in respect of generally applicable choice-of-law agreements. For example, it is not possible to conclude such agreements when a maintenance obligation applies in respect of a person under the age of 18 years or an adult who, by reason of an impairment or insufficiency of his or her personal faculties, is not in a position to protect his or her interest. Certain other protection rules also apply. The question of whether the creditor can renounce his or her right to maintenance shall be determined by the law of the State of the habitual residence of the creditor at the time of the renouncement.
As regards all choice-of-law agreements, if any of the parties at the time when the choice of applicable law is made were not fully
49
Summary SOU 2010:59
informed and aware of the consequences of the choice, the law designated shall not apply where the application of this law would lead to manifestly unfair or unreasonable consequences for any of the parties.
The Committee does not propose any supplementary provisions for agreements. The possibility of concluding an agreement on competent courts and applicable law are directly prescribed by the international instruments. It is however stressed that attorneys and other legal advisors have particular reason to observe the provisions on agreements concerning applicable law, with regard to the fact that inadequate information may result in the agreement being rejected at subsequent proceedings.
Not all of the agreements concerning maintenance that can currently be concluded according to Swedish internal law satisfy the requirement prescribed by the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention to enable them to be enforced in another country. The Committee emphasises that it would be useful if parents and spouses could conclude agreements on maintenance under Swedish law that are enforceable abroad to a greater extent than is currently feasible. However, this requires the introduction of a new system in Swedish law, where agreements on maintenance can be registered by or concluded before an authority, which calls for further deliberations that do not fall within the ambit of the work of this Committee.
Cooperation through Central Authorities and their tasks
A Central Authority should be appointed under both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. The Central Authorities must cooperate with each other and perform the tasks prescribed by the respective instrument. These are broadly consistent. The tasks mainly involve helping an applicant to ensure that the application contains the information and the documents required, receiving applications made through a Central Authority in another country and transmitting it to the correct authority in their own country, and also, on request, helping another Central Authority with various tasks required in matters according to the instruments or themselves making a corresponding enquiry to another Central Authority. Applications must (Maintenance Regulation) or respectively may (2007 Hague
50
Summary
Convention) be made on special forms, the aim of which is to reduce translation costs and facilitate communication between the Central Authorities.
An individual can choose whether or not to make use of the Central Authorities. Individuals who engage the Central Authorities are entitled to free help to a greater extent.
In conjunction with applications transmitted by the Central Authority of another State, the Swedish Central Authority will take all appropriate measures to, for instance, help to locate the debtor or the creditor, help obtain relevant information concerning income, encourage amicable solutions, facilitate ongoing enforcement and provide assistance in establishing parentage. Appropriate measures in each individual case depend on what the matter involves. If the application relates to a declaration of enforceability, the help provided by the Central Authority may comprise forwarding the application to the exequatur authority (Svea Court of Appeal). The Central Authority may ask for an application to be supplemented and does not have to process the application if any of this supplementary information or documentation is not submitted.
A request for a special measure that the Central Authority receives from or makes to another Central Authority without any application pending may involve helping to locate the debtor or to obtain information about financial circumstances. In that way, a creditor may, for instance, learn that the debtor is in the State and the information regarding income may provide some indication of whether there is reason to proceed further with an application for enforcement.
The Committee proposes that the Government be authorised by law to appoint a Central Authority in Sweden in accordance with the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. In the opinion of the Committee, the Swedish Social Insurance Agency should be entrusted with the task of being the Central Authority. The Swedish Social Insurance Agency is already the Central Authority under the New York Convention, which will continue to apply in relation to the Convention States that have not acceded to the 2007 Hague Convention as well, and accordingly is well acquainted with the recovery of maintenance in international situations.
The tasks of the Central Authority have been prescribed by the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. The
51
Summary SOU 2010:59
Central Authority may draw up more detailed frameworks for its work. The Committee proposes that it should not be possible to appeal against a decision not to process an application or approve a request for a special measure from a foreign Central Authority that has been made by the Swedish Central Authority. Such a decision does not become legally effective and the foreign Central Authority can always revert with a new application. The Committee has not seen any need to rely on the possibility of appointing any other authority to perform some of the tasks for which the Central Authority is responsible according to the instruments.
As regards the information that is to be obtained and forwarded within the framework of the cooperation under the Maintenance Regulation, the Committee considers that the Central Authority, in conjunction with applications to obtain or amend a judgment in respect of maintenance, will have access to the information required, namely address details. If the application relates to enforcement instead, the Swedish Enforcement Authority, as enforcement authority, may make enquiries about income and assets. Only address details are relevant in the event that the application only relates to the recognition or enforceability of a decision.
If it concerns a request for special measures under the Maintenance Regulation, the Central Authority may need to obtain further information in addition to the address details. However, this only applies if the creditor can produce a decision that is to be enforced. The Central Authority must then use appropriate and reasonable means to obtain information about whether the defendant has income or assets in Sweden. In most cases, it would probably be sufficient for the Central Authority to get official information about the debtor’s taxed income together with interest income and expenditure. In addition, the Swedish Social Insurance Agency may have information about current income if the debtor has received social insurance benefits. This information will probably be sufficient in the vast majority of cases. Only if there is reason, should the Central Authority go further and make enquiries with other authorities. Then it is primarily the Swedish Enforcement Authority that may hold relevant information. The obligation for the Swedish Enforcement Authority to disclose information is prescribed by the Maintenance Regulation and secrecy provisions do not preclude the disclosure of information;
52
Summary
cf. Chapter 10, Section 28 of the Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400 – OSL). The Committee does not consider that there is any need to authorise any other authority to provide the Central Authority with information under the Maintenance Regulation.
According to the 2007 Hague Convention, the Central Authority shall take all reasonable measures to, among other things, help locate the debtor or the creditor and obtain information concerning income. There is no provision corresponding to the provision contained in the Maintenance Regulation that obliges other authorities to provide information to the Central Authority. Nor has the Committee considered it necessary to propose any such provision. The public information to which the Central Authority has access is deemed to normally be sufficient to meet the obligations under the Convention.
The Central Authority may, when applicable, also transmit information subject to secrecy to a foreign Central Authority. In this respect, the Maintenance Regulation requires more than the 2007 Hague Convention, but an assessment should still be made as to whether it is appropriate and reasonable for the information to be disclosed. Information subject to secrecy may be transmitted under the 2007 Hague Convention when allowed under OSL.
Information received by the Central Authority may be linked to a matter concerning maintenance support. Such information will then be subject to social insurance secrecy (Chapter 28, Section 1 of OSL). Otherwise, no secrecy provision currently applies to the Central Authority. The Committee proposes that the secrecy provisions contained in Chapter 28, Section 1 of OSL are also made to apply to matters under the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention, and similarly to matters under the New York Convention. The Committee also proposes that a secrecy provision be introduced into OSL for courts in such matters.
The Committee proposes that a provision be introduced into the Social Insurance Code to afford the Central Authorities the right to process personal data under the said instruments. The Committee also proposes that Central Authorities should be allowed to transfer personal data to competent authorities in a third country (that is, a State outside the EU and EEA) if this is necessary. It is otherwise considered that the current law relating to the processing and holding of personal data is adequate to meet
53
Summary SOU 2010:59
the obligations contained in the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention.
Direct applications
Both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention are based on applications being made through Central Authorities, but this is not an absolute requirement. It is still possible to make a ‘direct application’ to a competent authority. In these cases, the applicant must also be afforded access to a judicial review. However, there is no obligation in any case to provide free legal aid or free legal assistance (see further below). Nor do the provisions on cooperation apply, which means that the Central Authority cannot help the applicant to locate the debtor and ensure that the application is complete.
Legal aid and legal assistance
According to both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention, the States are liable to give the parties to a maintenance dispute access to a judiciary review. To ensure this access, the States must provide legal aid (Maintenance Regulation) and legal assistance (2007 Hague Convention). Legal aid in this context has a different meaning to legal aid under the Legal Aid Act (1996:1619). The scope of the legal aid and legal assistance respectively must be assessed from case to case, depending on what the matter involves.
The Maintenance Regulation specifies what the legal aid must cover as necessary, such as legal assistance in bringing a case before an authority or a court and representation in court, interpretation and translation, exemption from or assistance with the costs of proceedings and the fees to persons mandated to take measures during the proceedings. The 2007 Hague Convention provides examples of what legal assistance may cover, such as, for instance, legal advice. The States can also meet their obligations through the Central Authority providing general information or forwarding an application to the exequatur authority.
Legal aid and legal assistance must be provided without charge when an application is made by a creditor, through a Central
54
Summary
Authority, and relates to a maintenance obligation based on a parent-child relationship for a child under the age of 21. In other cases, legal aid and legal assistance is provided under the preconditions prescribed by national law on the basis of an assessment of need and reasonableness. A public body that may under certain conditions be regarded as a creditor and that, for instance, is entitled to reimbursement of maintenance support provided may also be entitled to legal aid and legal assistance respectively.
When legal aid or legal assistance is to be provided through a legal aid counsel under the Legal Aid Act, the Committee considers that the point of departure should be that legal aid is provided in the circumstances and on the conditions prescribed by the Legal Aid Act. In cases where legal aid or legal assistance is to be without charge, the Committee proposes that a number of the provisions contained in the Legal Aid Act are exempted from application. There should not, for instance, be any investigation of the applicant’s financial resources and nor should special reasons be required to grant legal aid. This means that in these cases costs for legal aid will be covered entirely by the State.
General provisions and final clauses and attached forms
The instruments also contain general provisions and final provisions. Some of these are directed at the States and are not for application in an individual case, such as the provisions relating to reservations and the signing of and accession to the instruments.
Forms have been produced and are included as appendices to the Maintenance Regulation and to the 2007 Hague Convention. These shall be used in various situations as mentioned in individual articles, for example in conjunction with applications.
As regards language and translation, the Committee considers that Sweden should accept applications and forms completed in and translations made into Swedish, Danish or English (the Maintenance Regulation) and Swedish, Danish, English or Norwegian (the 2007 Hague Convention). This should be prescribed in the form of an ordinance. It should also be possible for contacts between the Central Authorities to be conducted in these languages; and as regards the Convention, in addition to the prescribed languages, English and French. However, if the EU
55
Summary SOU 2010:59
provides for the possibility of reservation against the use of French, the Committee is of the opinion that Sweden should make such a reservation.
The provisions of the Maintenance Regulation shall apply to proceedings instituted, to settlements approved by or concluded before a court, and to authentic instruments established after its date of application; that is, 18 June 2011. The provisions on recognition, enforceability and enforcement can under certain conditions also apply to decisions made before then. The 2007 Hague Convention in its turn shall apply to applications or requests received by the Central Authority or the competent authority (in the case of direct applications) in the requesting State after the Convention entered into force between the States. Special provisions apply to recognition and enforcement for those States that are also parties to the 1958 Hague Convention and the 1973 Hague Convention. The 2007 Hague Protocol shall not apply to maintenance claimed in a State relating to a period prior to the entry into force of the Protocol. Within the EU, the Protocol shall to a certain extent apply from and including 18 June 2011 (that is, from the date of application of this Maintenance Regulation) and then also as regards determining the law applicable to maintenance claimed relating to a period prior to the entry into force of the Protocol.
Incorporation of instruments and legal technical solutions
The Maintenance Regulation is an EU Regulation that will apply directly in Sweden. The 2007 Hague Protocol will also be directly applicable as of the EU acceding to the Protocol and the Member States (with the exception of Denmark and the UK) are bound by the Protocol through the EU’s accession.
As regards the 2007 Hague Convention, according to what the Committee has learned and on the basis of the negotiations conducted so far, it may be assumed that the EU will accede to the Convention. Sweden will then be bound through the EU’s accession, which means that the 2007 Hague Convention will also become directly applicable in Sweden. For this reason, no proposals are made regarding the incorporation of the 2007 Hague Convention. Nor can Sweden on its own volition extend the scope
56
Summary
57
of the Convention or make reservations in relation to individual provisions unless this has been expressly allowed by the EU. For this reason, the Committee makes no such proposal.
The Committee’s proposal for supplementary provisions to the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention have been put into an enactment of its own.
Entry into force and transitional provisions
The Committee’s proposal for supplementary provisions should enter into force at the same time as the Maintenance Regulation, the 2007 Hague Convention and the 2007 Hague Protocol. The Maintenance Regulation and the 2007 Hague Protocol shall apply from 18 June 2011. It is not yet clear whether the same will apply to the 2007 Hague Convention. For this reason, it should be left to the Government to decide when the proposed legislation should enter into force.
The Committee’s proposal for supplementary provisions does not require any transitional provisions. On the other hand, transitional provisions are proposed regarding the proposal to change the provisions on the jurisdiction of courts and choice of law contained in the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship. The jurisdiction of a court will not lapse in relation to maintenance in a case instituted under Chapter 3, Sections 6 or 12 prior to entry into force. Such cases must be considered under the old law.
Författningsförslag
1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
Härigenom föreskrivs följande.
Tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen) och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).
Förnyad prövning enligt underhållsförordningen
2 § En ansökan om förnyad prövning enligt artikel 19.1 i underhållsförordningen ska göras skriftligen.
Ansökan ska ges in till hovrätten, om det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser är ett utslag från Kronofogdemyndigheten eller en dom från tingsrätten. I annat fall ska ansökan ges in till Svea hovrätt.
Beviljas ansökan, ska rätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser. Vid rättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap.
59
Författningsförslag SOU 2010:59
5 §, 6 § första och andra styckena samt 8 § rättegångsbalken i tillämpliga delar.
Beslut om erkännande och verkställbarhet
3 § Svea hovrätt är behörig domstol enligt artiklarna 27.1 och 32.2 i underhållsförordningen samt vid förfaranden enligt artikel 23, med undantag för artikel 23.10, i 2007 års Haagkonvention.
4 § Den som ansöker om erkännande eller om verkställbarhetsförklaring av ett utländskt avgörande enligt 2007 års Haagkonvention ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia.
5 § Vid beslut med anledning av en ansökan enligt underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart i Sverige ska Svea hovrätt bestå av en lagfaren domare.
6 § Om hovrätten vid det förfarande som avses i 5 § bifaller en ansökan enligt underhållsförordningen om att ett utländskt avgörande ska förklaras vara verkställbart, ska hovrättens beslut anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som avses i 15 kap. rättegångsbalken.
7 § Ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring enligt 2007 års Haagkonvention ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.
8 § En ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt.
Vid handläggningen i Svea hovrätt av en ansökan om ändring av ett beslut enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrätts beslut, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
En domare som har prövat en ansökan enligt 5 § får inte delta i prövningen av en ansökan om ändring av beslutet.
9 § Vid handläggningen i Högsta domstolen av ett överklagande av ett beslut i en fråga som avses i 8 § gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av hovrätts beslut i tillämpliga
60
SOU 2010:59 Författningsförslag
delar, om inte underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention föreskriver något annat. Talan får inte komma under Högsta domstolens prövning utan att Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken.
Verkställighet
10 § Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls, eller om en sådan förklaring inte behövs, får det utländska avgörandet verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
Hinder mot och uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21 i underhållsförordningen
11 § Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet enligt artikel 21 i underhållsförordningen.
12 § Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 i underhållsförordningen får överklagas. Vid överklagande gäller 18 kap. utsökningsbalken i tillämpliga delar.
Centralmyndigheten
13 § Regeringen utser en centralmyndighet med uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
14 § Centralmyndighetens beslut med anledning av en framställning eller en ansökan från en utländsk centralmyndighet i enlighet med artikel 53 eller 56 i underhållsförordningen, eller artikel 7 eller 10 i 2007 års Haagkonvention, får inte överklagas.
61
Författningsförslag SOU 2010:59
Överföring av personuppgifter till tredje land
15 § Centralmyndigheten får utan hinder av 33 § personuppgiftslagen (1998:204) överföra personuppgifter till tredje land, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta gäller även sådana personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
62
SOU 2010:59 Författningsförslag
2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1904:26 s. 1 ) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
Härigenom föreskrivs att 3 kap.6 och 12 §§ lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
6 §1
Frågor angående vårdnaden om och underhåll till barn få upptagas i äktenskapsmål. Om barnet vistas här i riket skola sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.
Frågor angående vårdnaden om barn får tas upp i äktenskapsmål. Om barnet vistas här i riket ska sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.
12 §2
Är äktenskapsmål anhängigt i främmande stat, får här i riket efter vad som finnes skäligt meddelas beslut som avses i 14 kap. 7 och 8 §§ äktenskapsbalken samt 6 kap. 20 § och 7 kap. 15 §föräldrabalken. Sådant beslut kan när som helst återkallas.
Är äktenskapsmål anhängigt i främmande stat, får här i riket efter vad som är skäligt meddelas beslut som avses i 14 kap. 7 och 8 §§ äktenskapsbalken, utom såvitt avser frågor om underhåll, samt 6 kap. 20 § föräldrabalken. Sådant beslut kan när som helst återkallas.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Ändringarna medför inte att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad.
3. Har ett mål om underhåll anhängiggjorts vid en domstol före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.
1 Senaste lydelse 1973:942. 2 Senaste lydelse 1987:795.
63
Författningsförslag SOU 2010:59
3 Förslag till lag om ändring i rättshjälps- lagen ( 1996:1619 )
Härigenom föreskrivs att det i rättshjälpslagen (1996:1619) ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a §
Rättshjälp ska beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet eller artikel 15 i Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar är uppfyllda.
När rättshjälp beviljas i dessa fall gäller inte 2 §, 4–13 §§, 21– 25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
64
SOU 2010:59 Författningsförslag
4 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
dels att det i 28 kap. ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse,
dels att 36 kap. 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 kap.
1 a §
Sekretess enligt 1 § gäller även för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet hos Försäkringskassan som avser rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar och New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
36 kap.
1 §
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och
65
Författningsförslag SOU 2010:59
uppgiften förekommer i
1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller
4. ärende om förvaltarskap.
uppgiften förekommer i
1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken,
4. ärende om förvaltarskap, eller
5. mål och ärenden enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar eller New Yorkkonventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. äktenskapsmål,
2. mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, eller
3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
66
SOU 2010:59 Författningsförslag
67
5 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110)
Härigenom föreskrivs att det i 114 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110)3 ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
114 kap.
2 a §
Detta kapitel ska också tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet hos Försäkringskassan i dess egenskap av centralmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar samt New Yorkkonventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
3Socialförsäkringsbalken träder i kraft den 1 januari 2011.
Del I
Inledning och bakgrund
1 Utredningens uppdrag och arbete
1.1 Uppdraget
Regeringen beslutade den 4 juni 2009 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå de kompletterande bestämmelser som behövs till den av Europeiska unionens (EU:s) råd den 18 december 2008 antagna förordningen (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen).1
I uppdraget ligger att utredningen ska analysera underhållsförordningen och belysa likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen2 och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).3Utredningen ska vidare undersöka vilka kompletterande författningsbestämmelser som behövs med anledning av underhållsförordningen, inklusive den hänvisning som finns i förordningen till Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll).4 I detta sammanhang ska utredningen särskild uppmärksamma att exekvaturförfarandet huvudsakligen avskaffas och att det införs en möjlighet till förnyad prövning i ursprungsmedlemsstaten för en svarande som inte har gått i svaromål. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskjutande av
1 Direktiven, dir. 2009:54, bifogas som bilaga 1 i betänkandets bilagedel. Underhållsförordningen finns intagen som bilaga 2 i bilagedelen. Underhållsförordningen är publicerad i EU:s officiella tidning, EUT L 7, 10.1.2009, s. 1. 2 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Bryssel I-förordningen är publicerad i EGT L 12, 16.1.2001, s. 1. 3 2007 års Haagkonvention finns intagen som bilaga 3 i bilagedelen. 4 Rådets beslut om EU:s tillträde till 2007 års Haagprotokoll finns intaget som bilaga 4 och protokollet som bilaga 5 i bilagedelen.
71
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2010:59
verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter. Utredningen ska också bedöma vilka administrativa myndigheter i Sverige, behöriga i frågor om underhållsskyldighet, som under vissa förutsättningar ska likställas med domstol.
Utredningen ska enligt direktiven även föreslå de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. En del i arbetet är att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och att analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konventionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas. I den mån frågan aktualiseras ska utredningen ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transformering. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd, informationsutbyte och därtill hörande frågor om sekretess samt frågor om exekvaturförfarande och verkställighet. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas och om det finns anledning att reservera sig, i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen.
Utredningen ska vidare ge förslag på vilken myndighet som lämpligen bör utses till centralmyndighet i förhållande till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Utgångspunkten ska vara att en och samma myndighet ska vara centralmyndighet både enligt förordningen och konventionen. Utredningen ska därvid redovisa den kompetens och de resurser som behövs för att myndigheten ska kunna genomföra de uppgifter som ligger på centralmyndigheten enligt förordningen och konventionen. Det ska även utredas om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra organ.
Utredningen ska också redovisa hur s.k. direkta ansökningar, ansökningar som görs direkt till en behörig myndighet i ett annat land och inte genom centralmyndigheterna, behandlas i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Vidare ska utredningen bedöma om och i så fall vilket eller vilka språk som Sverige bör godkänna för ifyllande av formulär och vid översättningar.
Om utredningen under arbetets gång skulle finna att någon anknytande internationellt familjerättslig fråga behöver tas upp står det utredningen fritt att göra det. Om förslagen påverkar kostna-
72
SOU 2010:59 Utredningens uppdrag och arbete
derna för staten, ska en beräkning av kostnaderna redovisas. Finansiering för kostnadsökningar ska föreslås.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.
1.2 Utredningens arbete
Utredningens arbete inleddes i augusti 2009. Utredningen har hållit sju sammanträden med experter och sakkunniga. Ytterligare fyra sammanträden har hållits i en mindre grupp med utredaren, sekreteraren, sakkunniga Danijela Pavic samt experterna Maarit Jänterä-Jareborg och Michael Hellner.
Enligt direktiven ska utredningen följa och beakta det arbete som pågår i de övriga nordiska länderna med 2007 års Haagkonvention och Finlands arbete med underhållsförordningen. Vikt ska fästas vid intresset av nordisk rättslikhet. Av denna anledning har utredningen haft kontakter med berörda tjänstemän i Danmark, Finland, Norge och Island. Utredningen har också, tillsammans med Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, anordnat ett nordiskt seminarium där representanter från den svenska utredningen samt Danmark, Finland och Norge medverkade. Maarit Jänterä-Jareborg har även därigenom bidragit värdefullt till att direktivens anvisningar om nordiskt samråd kunnat uppfyllas.
1.3 Betänkandets disposition
Betänkandet är indelat i fem olika delar. Den första delen (del I) omfattar ett inledande kapitel med utredningens uppdrag och arbete (kapitel 1), ett kortare avsnitt om historik, språkversioner och tolkning (kapitel 2) samt ett avsnitt om gällande rätt (kapitel 3).
Del II behandlar underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. De olika instrumentens tillämpningsområden och förhållande till andra internationella instrument behandlas i kapitel 4. Där finns bl.a. en beskrivning av vilka instrument som kan bli aktuella i förhållande till avgöranden från olika länder, bundna av olika internationella instrument. I kapitlet finns också en kortare redovisning av hemvistbegreppet och ett avsnitt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap. Därefter följer ett antal kapitel som behandlar de internationella
73
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2010:59
instrumentens huvudområden, nämligen behörighet (kapitel 5), lagval (kapitel 6) samt erkännande och verkställighet (kapitel 7). Kapitel 8 behandlar frågor om avtal och därefter följer ett kapitel om samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden (kapitel 9). I kapitel 9 återfinns även gällande rätt i fråga om sekretess och behandlingen av personuppgifter samt underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser i dessa delar. Härefter följer en redovisning av direkta ansökningar (kapitel 10) och rättshjälp respektive rättsligt bistånd (kapitel 11). Instrumentens allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär behandlas i kapitel 12.
Kapitel 5–12 innehåller redogörelser för aktuella bestämmelser i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll i vissa fall med exempel som anknyter till enskilda artiklar. När underhållsförordningen behandlas görs också hänvisningar till likheter och skillnader med Bryssel I-förordningen. I slutet av varje avsnitt finns utredningens överväganden i fråga om vilka kompletterande bestämmelser som behövs. I detta sammanhang görs också, där det är aktuellt, en bedömning av om det finns något utrymme för att ha allmänt tillämpliga svenska bestämmelser, som gäller då några konventionsbundna bestämmelser inte är tillämpliga (svensk autonom rätt).
I del III behandlas lagtekniska frågor m.m. I det inledande kapitlet i denna del behandlas frågor kring införlivandet av instrumenten och lagtekniska frågor (kapitel 13). Ikraftträdande och övergångsbestämmelser behandlas i kapitel 14 och konsekvenser av förslagen i kapitel 15.
Den fjärde delen (del IV) innehåller författningskommentarer (kapitel 16) medan den femte och sista delen (del V) innehåller ett särskilt yttrande.
Till betänkandet finns också en bilagedel. Där finns utredningens direktiv (bilaga 1), underhållsförordningen på svenska (bilaga 2), 2007 års Haagkonvention i treställig version på franska, engelska och svenska (bilaga 3),5 EU:s beslut om tillträde till 2007 års Haagprotokoll (bilaga 4) samt protokollet i treställig version på franska, engelska och svenska (bilaga 5).6
5 Engelska och franska är konventionens originalspråk medan den svenska översättningen inte är officiell, se avsnitt 2.4. 6 Engelska och franska är protokollets originalspråk medan den svenska översättningen är upprättad inom EU, se avsnitt 2.4.
74
SOU 2010:59 Utredningens uppdrag och arbete
75
1.4 ”Underhållsberättigad” och ”underhållsskyldig”
Syftet med underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention är att den som är berättigad till underhåll ska kunna få underhåll från den som är skyldig att utge det. Med underhållsberättigad avses varje enskild person som har eller påstås ha rätt att få underhållsbidrag (artikel 2.1 punkten 10 i underhållsförordningen och artikel 3 a i 2007 års Haagkonvention). Med underhållsskyldig avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att utge underhållsbidrag (artikel 2.1 punkten 11 i underhållsförordningen och artikel 3 b i 2007 års Haagkonvention).
Det kan anmärkas att det i vissa rättsordningar är föräldern och inte barnet som har rätt till underhåll för barnet från den andra föräldern.
2 Historik, språkversioner och tolkning
2.1 Europeiska unionen (EU)
Den 1 december 2009 trädde det s.k. Lissabonfördraget i kraft mellan medlemsstaterna i EU. Fördraget innebär bland annat att EU har blivit en juridisk person och att begreppet Europeiska gemenskapen (EG) inte längre finns kvar. EG-domstolen har också bytt namn till Europeiska unionens domstol. För enkelhets skull används i betänkandet genomgående begreppet EU (EU-rättslig, EU-domstolen osv.) även i fråga om EG-rätt som har tillkommit före den 1 december 2009. Antagna rättsakter och hänvisningar till EU:s officiella tidning benämns dock med sina vedertagna beteckningar (i förekommande fall EG respektive EGT).
Efter att Amsterdamfördraget trätt i kraft i maj 1999 gav EU:s medlemsstater vid Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober samma år uttryck för en önskan om att principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar ska tillämpas i hela EU. Europeiska unionens råd (rådet) och Europeiska kommissionen (kommissionen) antog därför i slutet av år 2000 ett program om åtgärder för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande av domar på privaträttens område.1 Detta följdes år 2004 av ett nytt program, Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen (Haagprogrammet).2Rådet antog år 2005 en handlingsplan för att realisera Haagprogrammet genom konkreta åtgärder.3 I handlingsplanen nämns bl.a. behovet av att anta förslag rörande underhållsskyldighet. Det civilrättsliga samarbetet enligt Amsterdamfördraget tillämpas dock inte i förhållande till Danmark, Storbritannien och Irland. De
1 Se EGT C 12, 15.1.2001, s. 1. 2 Se EUT C 53, 3.3.2005, s. 1. 3 Se EUT C 198, 12.8.2005, s. 1.
77
Historik, språkversioner och tolkning SOU 2010:59
sistnämnda två staterna har emellertid, till skillnad från Danmark, en särskild möjlighet att ansluta sig till rättsakter på området.
EU är medlem i Haagkonferensen för internationell privaträtt (se avsnitt 2.2). Såväl EU som EU:s medlemsstater har deltagit i de förhandlingar som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Dessa instrument har legat till grund för underhållsförordningen. Avsikten är att en underhållsberättigad person enkelt bör kunna utverka ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat. Irland har meddelat sin önskan om att delta i antagandet och tillämpningen av underhållsförordningen (ingresspunkt 46 i underhållsförordningen) och Storbritannien har i januari 2009 underrättat kommissionen om sin önskan att godta förordningen.4 Danmark har träffat ett avtal om att bestämmelserna i underhållsförordningen ska vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, med undantag för bestämmelserna om tillämplig lag och samarbete mellan centralmyndigheter.5
Kommissionen har föreslagit6 att EU ska tillträda 2007 års Haagkonvention men rådet har ännu inte fattat något beslut i frågan. Utredningen har haft att utgå från att EU kommer att tillträda konventionen (se kapitel 13). EU:s tillträde får till följd att medlemsstaterna (med undantag för Danmark) blir direkt bundna av konventionen. I kommissionens förslag till rådsbeslut anges att Danmark inte deltar i antagandet av beslutet om tillträde och därför inte är bundet av det och inte omfattas av dess tillämpning (punkten 10).
EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll.7 EU:s tillträde till protokollet innebär att medlemsstaterna (dock inte Danmark och Storbritannien) blir bundna av protokollet.
4 Se KOM(2009) 181 slutlig, 21.4.2009. 5 Se avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. 6 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 7 EU tillträdde protokollet den 8 april 2010, se även rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen).
78
SOU 2010:59 Historik, språkversioner och tolkning
2.2 Haagkonferensen för internationell privaträtt
Haagkonferensen för internationell privaträtt (Haagkonferensen) är en internationell organisation som har ett sjuttiotal medlemmar, däribland såväl EU som samtliga EU:s 27 medlemsstater. Haagkonferensens ändamål är att ”verka för ett gradvis förenhetligande av den internationella privaträttens regler”.8 Haagkonferensens verksamhet består huvudsakligen av att förhandla och utarbeta internationella fördrag (konventioner) inom den internationella privaträttens olika områden. Haagkonferensen har under många år behandlat frågor som rör barn. Några av de mer centrala internationellt privaträttsliga frågorna i förhållande till barn regleras i följande konventioner som har utarbetats inom Haagkonferensen.
-
Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om tillämplig lag avseende underhåll till barn
-
Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn (1958 års Haagkonvention)
-
Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om myndigheters behörighet och tillämplig lag i frågor till skydd för underåriga
-
Haagkonventionen av den 15 november 1965 om behörig myndighet, tillämplig lag och erkännande av beslut rörande adoption
-
Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet (1973 års Haagkonvention)
-
Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet
-
Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (1980 års Haagkonvention)
-
Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (1993 års Haagkonvention)
8 Se artikel 1 i Haagkonferensens stadga, tillgänglig på Haagkonferensens hemsida <http://www.hcch.net
>
.
79
Historik, språkversioner och tolkning SOU 2010:59
-
Haagkonventionen av den 19 oktober 1996 om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention)
-
2007 års Haagkonvention
-
2007 års Haagprotokoll
Av de ovan angivna konventionerna har Sverige tillträtt 1958 års Haagkonvention, 1973 års Haagkonvention, 1980 års Haagkonvention och 1993 års Haagkonvention.9 Även om underhåll till barn står i fokus i 2007 års Haagkonvention är den i viss mån tillämplig i förhållande till vuxna (t.ex. mellan makar). Detsamma gäller 1973 års Haagkonvention. Det finns även andra Haagkonventioner som tar sikte på skyddet av vuxna.10
Arbetet som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll påbörjades år 1995 då ett särskilt utskott (eng. special commission) sammankallades inom Haagkonferensen. Utskottets slutsats blev att tillämpningen av de befintliga konventionerna angående underhållsskyldighet borde förbättras. Ett nytt särskilt utskott sammankallades år 1999 för att undersöka den praktiska tillämpningen av de fyra existerande Haagkonventionerna på detta område samt Förenta nationernas (FN:s) konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (se avsnitt 2.3). Slutsatsen blev att Haagkonferensen borde påbörja arbetet med att ta fram ett nytt instrument. De stater som var representerade vid den nittonde sessionen av Haagkonferensen år 2002 kom överens om att ett arbete skulle inledas med att ta fram en ny konvention avseende underhållsskyldighet. Den nya konventionen skulle bygga på de bästa inslagen i de befintliga Haagkonventionerna avseende underhåll och innehålla bestämmelser om rättsligt och administrativt samarbete. Ett nytt särskilt utskott sammankallades. Utskottet sammanträdde ett flertal gånger mellan åren 2003 och 2007 och
9 Se SÖ 1958:55, SÖ 1977:3, SÖ 1989:7 och SÖ 1996:54. 10 Som exempel kan nämnas Haagkonventionen av den 1 juni 1970 om erkännande av äktenskapsskillnader och hemskillnader (som för svensk del trädde i kraft år 1975, SÖ 1975:27), Haagkonventionen av den 14 mars 1978 om tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden och Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd av vuxna (Sverige har inte tillträtt de två senare konventionerna).
80
SOU 2010:59 Historik, språkversioner och tolkning
dess arbete låg sedan till grund för diskussionerna under Haagkonferensens tjugoförsta session i november 2007.11
I samband med att 2007 års Haagkonvention förhandlades fram gjordes en översyn av Haagkonventionerna om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet från 1956 och 1973. Resultatet blev Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet. Den omständigheten att instrumentet kallas för protokoll och inte för konvention saknar betydelse för staternas förpliktelser enligt protokollet. En fördel med benämningen ansågs vara att sambandet med 2007 års Haagkonvention framgår på ett tydligare sätt. Vissa av lösningarna i protokollet är utformade för att underlätta att ett avgörande om underhållsskyldighet kan erhållas, särskilt genom att forumlandets lag får en mer framträdande roll vid lagvalet. Protokollet bygger alltså på samma principiella ställningstaganden som konventionen.12
Både 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll antogs den 23 november 2007. Konventionen respektive protokollet träder i kraft tre månader efter att det andra ratifikationsinstrumentet har deponerats. Så har ännu inte skett.
2.3 Förenta nationerna (FN)
De problem som kan uppstå när en underhållsskyldig person flyttar till utlandet och undandrar sig att fullgöra sin underhållsplikt uppmärksammades redan av dåvarande Nationernas förbund. Arbetet ledde slutligen fram till Förenta nationernas (FN:s) konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.13Konventionen undertecknades i New York och går därför allmänt under namnet New York-konventionen. Under Haagkonferensens arbete med 2007 års Haagkonvention var det en uttrycklig ambition att bygga vidare på New York-konventionen. Denna konvention reglerar frågor om rättshjälp och samarbete mellan myndigheterna över landsgränserna i syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.
11 Se Convention of 23 November 2007 on the international recovery of child support and other forms of family maintenance, Explanatory Report, drawn up by Alegría Borrás and Jennifer Degeling with the assistance of William Duncan and Philippe Lortie, Permanent Bureau (paragraph 1–7), i fortsättningen benämnd Explanatory Report (Conv.). Den finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida,
<
http://www.hcch.net
>
.
12 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 16. 13 Sverige tillträdde denna konvention år 1958 (SÖ 1958:60), se prop. 1958:138 s. 2 f.
81
Historik, språkversioner och tolkning SOU 2010:59
Konventionen om barnets rättigheter, FN:s barnkonvention, antogs den 20 november 1989. Sverige ratificerade denna konvention efter ett beslut i riksdagen den 21 juni 1990 utan att reservera sig på någon punkt.14 Målsättningen är att konventionen och dess intentioner ska finnas med i allt beslutsfattande som rör barn.15 I konventionen slås fast att föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling (artikel 27.2). Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom konventionsstaten och från utlandet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret för barnet bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja såväl anslutning till internationella överenskommelser eller ingående av sådana överenskommelser som upprättande av andra lämpliga arrangemang (artikel 27.4). I detta sammanhang har betonats att underhåll är en problematisk fråga och att principen i artikel 3 måste framhållas, dvs. att barnets bästa måste komma i främsta rummet (helst ska barnets bästa främst beaktas) när lagstiftning och förfaranden kring underhåll utarbetas.16
2.4 Språkversioner
Underhållsförordningen är, såsom en EU-förordning, antagen på alla medlemsstaters språk och alla språkversioner är jämställda. Vidare har EU tillträtt 2007 års Haagprotokoll, och en översättning av protokollet utgör en bilaga till rådsbeslutet om EU:s tillträde.17Därigenom är också den svenska översättningen av protokollet en del av EU-rätten, även om protokollet inom Haagkonferensen endast är upprättat på två språk (engelska och franska). Samma sak kommer troligen att gälla för 2007 års Haagkonvention (se vidare kapitel 13). Då frågan om EU:s tillträde till konventionen fortfarande diskuteras inom EU finns det ännu inte någon officiell svensk översättning av 2007 års Haagkonvention, men inom ramen
14 Se SÖ 1990:20, prop. 1989/90:107, bet. 1989/90:SoU28 och rskr. 1989/90:350. 15 Se prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171 samt prop. 2009/10:232. 16 Se Handbok om barnkonventionen, UNICEF Sverige 2008, s. 291. 17 Se EUT L 331, 16.12.2009, s. 19–23.
82
SOU 2010:59 Historik, språkversioner och tolkning
för EU:s arbete har konventionen översatts till de olika medlemsstaternas språk.18 Utifrån den svenska översättningen, samt med beaktande bl.a. av underhållsförordningens lydelse, har en justerad svensk översättning utarbetats inom Justitiedepartementet i visst samråd med utredningen. Den justerade svenska översättningen bifogas i bilaga 3 i bilagedelen till betänkandet. Utredningen har i betänkandet utgått från denna översättning.
2.5 Tolkningsfrågor
Eftersom underhållsförordningen är ett EU-rättsligt instrument är det EU-domstolen som ytterst är behörig att tolka förordningen.
Vid tolkningen av 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll ska hänsyn tas till instrumentens internationella karaktär och till behovet av att främja en enhetlig tillämpning av dem (artikel 53 i konventionen och artikel 20 i protokollet). Vidare ska den praktiska tillämpningen av konventionen och protokollet regelbundet ses över. Detta ska ske genom att generalsekreteraren för Haagkonferensen sammankallar ett särskilt utskott. De fördragsslutande staterna ska samla in information om den praktiska tillämpningen (artikel 54 i konventionen och artikel 21 i protokollet). De formulär som bifogas konventionen kan också ändras på visst angivet sätt av de fördragsslutande staterna och Haagkonferensen (artikel 55 i konventionen).
Principen om konventionskonform tolkning innebär att konventionsbundna regler så långt som möjligt ska tolkas så att de överensstämmer med Sveriges internationella åtaganden och etablerad internationell praxis. De förklarande rapporterna till 2007 års Haagkonvention19 och 2007 års Haagprotokoll20 kan vara till hjälp vid tolkningen. Rapporterna är dock inofficiella dokument som inte har antagits eller formellt godkänts av de förhandlande staterna. För den praktiska tillämpningen pågår ett arbete med att
18 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 19 I betänkandet benämnd Explanatory Report (Conv.), se not 11. 20 Protocol of 23 November 2007 on the law applicable to maintenance obligations, Explanatory Report, drawn up by Andrea Bonomi, Permanent Bureau. I fortsättningen benämnd Explanatory Report (Prot.). Den finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida, <http://www.hcch.net>.
83
Historik, språkversioner och tolkning SOU 2010:59
84
ta fram en handbok inom Haagkonferensens permanenta byrå.21Handboken är inriktad på hanteringen av specifika ärenden och innehåller bl.a. praktiska tips, checklistor och flödesscheman.
Till skillnad från vad som gäller för de i avsnitt 2.2 nämnda Haagkonventionerna som Sverige har tillträtt, är det EU som är avtalspart i 2007 års Haagprotokoll och som enligt utredningens utgångspunkt kommer att bli part i 2007 års Haagkonvention (se kapitel 13). Detta förhållande innebär att EU-domstolen får en mer framträdande roll. Eftersom konventionen och protokollet blir en del av EU-rätten har EU-domstolen behörighet att meddela förhandsavgöranden om tolkningen av konventionen och protokollet enligt artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).22 Detta gäller även om frågan uppkommer i ett mål som handläggs i Sverige enligt 2007 års Haagkonvention och den andra berörda staten är en fördragsslutande stat som inte är medlem i EU. EU-domstolens tolkning är bindande endast för EU:s medlemsstater och inte för andra stater som är bundna av 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll.
21 Se Draft practical handbook for caseworkers under the 2007 child support convention (Prel. Doc. No 4 of August 2009), som också finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida
<
http://www.hcch.net>. En uppdaterad version av handboken förväntas komma under hösten år 2010. 22 Se EUT C 115, 9.5.2008, s. 47.
3 Gällande rätt
3.1 Inledning
I det nu aktuella kapitlet ges inledningsvis en översiktlig redogörelse för de viktigaste internationella instrumenten som omfattar frågor om underhåll (avsnitt 3.2). Det finns flera EUförordningar och internationella konventioner som kan vara aktuella i frågor om domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden som rör underhåll.1
Härefter följer en redovisning av vad som gäller i fråga om behörighet (avsnitt 3.3), lagval (avsnitt 3.4) samt erkännande och verkställighet (avsnitt 3.5). Redovisningen omfattar de internationella instrument som presenterats i avsnitt 3.2, de svenska internationellt privaträttsliga bestämmelser som inte är konventionsbundna och den svenska rättspraxis som finns på området.
Sist i kapitlet görs en kortare genomgång av det internationellt privaträttsliga hemvistbegreppet (avsnitt 3.6) samt av nationella bestämmelser om underhållsskyldighet och underhållsstöd, forumregler och verkställighet (avsnitt 3.7).
Bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter, sekretess och arkivering behandlas i kapitel 9 och bestämmelser om rättshjälp i kapitel 11. Rättsläget för sambor, samkönade äktenskap och partnerskap tas upp i avsnitt 4.8.
1 Förhållandet mellan dem redovisas närmare i avsnitt 4.5.
85
Gällande rätt SOU 2010:59
3.2 Internationella instrument och deras tillämpningsområden
3.2.1 Bryssel I-förordningen
Bryssel I-förordningen, dvs. rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, gäller i förhållande till alla medlemsstater i EU.2 Denna förordning ersatte den tidigare konventionen mellan EU:s medlemsstater om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Brysselkonventionen). Familjerättslig underhållsskyldighet omfattas av Bryssel I-förordningen trots att frågor om bl.a. äktenskap, separation, äktenskapsskillnad och de förmögenhetsrättsliga förhållandena i äktenskapet faller utanför (artikel 1.2 a).3 Förordningens bestämmelser är tillämpliga även om underhållsfrågan uppkommer som en bifråga i ett statusmål, t.ex. i ett mål om äktenskapsskillnad som alltså i och för sig faller utanför förordningen. Det spelar inte heller någon roll om det rör sig om ett slutligt avgörande eller om ett interimistiskt beslut.4
Bryssel I-förordningen är direkt tillämplig i Sverige. Ytterligare bestämmelser finns i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
3.2.2 Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
För EU:s medlemsstater gäller vidare Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (förordningen om den europeiska exekutionstiteln).5
2 I förhållande till Danmark tillämpas bestämmelserna i Bryssel I-förordningen genom avtalet den 19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Danmarksavtalet); publicerat i EUT L 299, 16.11.2005 s. 62. I frågan om Danmarks möjlighet att ingå internationella avtal har Danmarksavtalet omförhandlats, se EUT L 331, 16.12.2009, s. 24. 3 Se artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen och EU-domstolens dom den 14 november 2002 i mål nr C-271/00, Gemeente Steenbergen mot Luc Baten, i fråga om Brysselkonventionen. 4 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 65 med hänvisning till målet 120/79 de Cavel II [1980] ECR 731. 5 Förordningen om den europeiska exekutionstiteln är publicerad i EUT L 143, 30.4.2004, s. 15.
86
SOU 2010:59 Gällande rätt
sa avgöranden.6
Förordningen tillämpas fullt ut sedan den 21 oktober 2005. Syftet med förordningen är att domar och andra avgöranden som avser obestridda fordringar ska kunna verkställas i en annan medlemsstat i EU utan att det behövs något exekvaturförfarande i verkställighetsstaten. Förordningen omfattar obestridda fordringar avseende underhåll. Ytterligare bestämmelser finns i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vis
3.2.3 Luganokonventionerna
Konventionen den 16 september 1988 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (1988 års Luganokonvention) är en med Brysselkonventionen parallell konvention. Den gäller i förhållandet mellan någon av EU:s medlemsstater samt EFTA-staterna Island, Norge och Schweiz. 1988 års Luganokonventions och Brysselkonventionens innehåll är i det närmaste identiskt. 1988 års Luganokonvention har införlivats i svensk rätt genom lagen (1992:794) om Luganokonventionen, se även lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.7
Konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention) undertecknades den 30 oktober 2007 av företrädare för EU, Danmark och EFTA-staterna Schweiz, Norge och Island.8I förhållandet mellan EU respektive Danmark å ena sidan och Norge å den andra har 2007 års Luganokonvention den 1 januari 2010 ersatt 1988 års Luganokonvention. 2007 års Luganokonvention kommer den 1 januari 2011 att träda i kraft i förhållande till Schweiz. Island har ännu inte ratificerat denna konvention, varför 1988 års Luganokonvention ska fortsätta att tillämpas i förhållande till Island. 2007 års Luganokonvention är till alla delar bindande och till skillnad från sin föregångare direkt
6 Se även prop. 2005/06:48, bet. 2005/06:LU16 och prot. 2005/06:77. 7 Se SÖ 1992:45, prop. 1991/92:128, bet. LU36 och rskr. 294. 8 Rådets beslut av den 15 oktober 2007 (2007/712/EG) om undertecknande av konventionen och konventionen är publicerade i EUT L 339, 21.12.2007, s. 1 och s. 3. Danmark har ställning som fördragsslutande part i likhet med EFTA-staterna och måste iaktta samma ratificeringsförfarande som dessa stater. Se även prop. 2008/09:205, bet. 2009/10:CU2 och prot. 2009/10:32 och 37.
87
Gällande rätt SOU 2010:59
tillämplig i Sverige eftersom det är EU som har tillträtt konventionen.
2007 års Luganokonvention är i allt väsentligt likalydande med Bryssel I-förordningen (se avsnitt 3.2.1) och innehåller, liksom sin föregångare, bestämmelser om vilket lands domstol som ska pröva privaträttsliga mål när parterna är bosatta i olika konventionsstater samt om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra konventionsstater. Konventionen omfattar familjerättslig underhållsskyldighet.
3.2.4 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention, dvs. Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn, trädde för svensk del i kraft år 1966 efter Sveriges ratificering.9 Konventionen har införlivats med svensk rätt genom lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn. Lagen omfattar utländska avgöranden om underhåll fram till dess att den som bidraget avser har gift sig eller fyllt 21 år (2 och 3 §§). Den omfattar inte avtal om underhållsbidrag.
1958 års Haagkonvention ersattes sedermera av 1973 års Haagkonvention, dvs. Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet, som Sverige tillträdde år 1977.10 Ersättandet av 1958 års Haagkonvention gäller i förhållandet mellan de stater som tillträtt båda konventionerna (artikel 29 i 1973 års Haagkonvention). Detta innebär att 1958 års Haagkonvention fortfarande är tillämplig i förhållandet mellan Sverige å ena sidan samt Belgien, Österrike, Surinam, Ungern, Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao å den andra.11 För förhållanden som rör de stater som har tillträtt 1973 års Haagkonvention gäller lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet (1976 års lag). I förord-
9 Se SÖ 1958:55. 10 Se SÖ 1977:3. 11 Macao finns dock inte med i den tillämpningsföreskrift där det räknas upp i förhållande till vilka länder som 1958 års Haagkonvention gäller, se kungörelse (1966:406) angående tillämpning av lagen den 10 december 1965 (nr 723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.
88
SOU 2010:59 Gällande rätt
ningen (1977:743) om tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet anges vilka dessa stater är. Förutom de 21 stater12som har tillträtt 1973 års Haagkonvention är lagen tillämplig i förhållande till Förenta staterna (med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi) jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa. Vissa av Förenta staternas delstater och de nämnda autonoma territorierna har avgett förklaringar om att de erkänner svenska avgöranden. Sverige har avgett motsvarande förklaringar, allt i syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.
1976 års lag är tillämplig på ett lagakraftvunnet avgörande som har meddelats av en behörig myndighet i någon av de stater som lagen är tillämplig på,
om avgörandet avser skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt 21 år eller ingått äktenskap, eller
om avgörandet avser skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make.
Både 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention innehåller indirekta domsrättsregler. Det innebär att konventionerna inte reglerar i vilka fall en stats myndigheter ska vara behöriga att pröva en fråga om underhåll. Det finns inte heller bestämmelser om tillämplig lag. För att ett avgörande ska kunna erkännas och verkställas krävs dock att det har meddelats av en ”behörig myndighet” och vilka myndigheter som är att anse som behöriga anges i konventionerna.
3.2.5 Haagkonventionerna om tillämplig lag – ej tillträdda av Sverige
Det finns två Haagkonventioner om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet, dels Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om tillämplig lag avseende underhåll till barn, dels Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag avseende
12 I förordningen 20 stater, på Haagkonferensens hemsida 21 stater (utöver Sverige).
Skillnaden är att Haagkonferensen har antecknat att Australien har ratificerat 1973 års Haagkonvention medan det i förordningen anges att Australien är ett land som lagen ”också” ska tillämpas i förhållande till.
89
Gällande rätt SOU 2010:59
underhållsskyldighet. Sverige har inte tillträtt någon av dessa konventioner, som således inte utgör gällande rätt här i landet.
3.2.6 New York-konventionen
Sverige har tillträtt Förenta nationernas konvention av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (New Yorkkonventionen).13 Till skillnad från de nämnda Haagkonventionerna innehåller New York-konventionen inte några bestämmelser om verkställighet av utländska avgöranden om underhåll. I stället reglerar konventionen, som har nämnts i avsnitt 2.3, frågor om rättshjälp och samarbete mellan staterna med syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.
Konventionsstaterna ska utse en eller flera myndigheter som ska hjälpa den som är berättigad till bidrag. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande och mottagande organ. Det förmedlande organet granskar en ansökan om indrivande av underhållsbidrag i formellt hänseende och skickar sedan handlingarna till det mottagande organet i ett annat land. Det mottagande organet vidtar härefter åtgärder för att få ut underhållsbidraget. Det kan t.ex. bli fråga om att träffa uppgörelser, väcka och utföra talan eller ansöka om verkställighet. De tjänster som utförs av det förmedlande organet och det mottagande organet är kostnadsfria. New Yorkkonventionen behandlas närmare i avsnitt 9.2.1.
3.2.7 Nordiskt samarbete i fråga om underhållsskyldighet
De nordiska länderna har sedan lång tid tillbaka ett samarbete när det gäller erkännande och verkställighet av domar. På underhållsområdet finns dels konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknad i Oslo den 23 mars 1962 angående indrivning av underhållsbidrag,14 dels överenskommelsen med Danmark, Finland, Island och Norge om ändring i nämnda konvention, undertecknad i Oslo den 25 februari 2000.15 Dessa har införlivats med svensk rätt genom lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge samt kungörelsen (1962:513) med vissa föreskrifter om
13 Se SÖ 1958:60. 14 Se SÖ 1963:14. 15 Se SÖ 2002:8.
90
SOU 2010:59 Gällande rätt
indrivning och redovisning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge och kungörelsen (1962:514) angående indrivning i Danmark, Finland, Island eller Norge av underhållsbidrag. Regelverken innehåller bestämmelser om erkännande och verkställighet av avgöranden och vissa skriftliga förbindelser avseende underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn, styvbarn eller barnets mor.
3.3 Behörighet
3.3.1 Utgångspunkter
I detta avsnitt finns en beskrivning av bestämmelserna som styr svensk domstols behörighet i frågor om underhåll. Behörigheten styrs i första hand av Bryssel I-förordningen om svaranden har hemvist i en medlemsstat. 2007 års Luganokonvention innehåller i princip motsvarande bestämmelser medan 1988 års Luganokonvention är i stor sett en kopia av Brysselkonventionen.
Luganokonventionernas behörighetsbestämmelser blir tillämpliga i Sverige om svaranden har hemvist i en stat som inte är medlem i EU men där någon av Luganokonventionerna tillämpas, se 1 § lagen (1992:794) om Luganokonventionen och artikel 54 B.2 a i 1988 års Luganokonvention samt artikel 64.2 a i 2007 års Luganokonvention.16 Talan kan t.ex. väckas vid svensk domstol enligt 2007 års Luganokonvention om den underhållsberättigade har hemvist här (se artikel 5.2 a i 2007 års Luganokonvention) men den underhållsskyldige har hemvist i Norge eller Schweiz.17
3.3.2 Bryssel I-förordningen
Huvudregeln i Bryssel I-förordningen är att talan ska väckas vid domstol i den medlemsstat där svaranden har hemvist, oberoende av i vilket land han eller hon är medborgare (artikel 2.1). Talan kan också i vissa fall väckas vid domstol i en annan medlemsstat än den där svaranden har sin hemvist med stöd av någon av
16 Särskilda bestämmelser gäller i fråga om avtal om behörighet samt litispendens och mål som har samband med varandra, se artikel 54 B.2 a och b i 1988 års Luganokonvention och artikel 64.2 a och b i 2007 års Luganokonvention med hänvisningar. 17 2007 års Luganokonvention har trätt i kraft i förhållandet mellan Sverige och Norge. I förhållande till Schweiz förväntas konventionen träda i kraft den 1 januari 2011.
91
Gällande rätt SOU 2010:59
bestämmelserna i artikel 5–24 (artikel 3.1). Det finns en särskild behörighetsregel som gäller talan om underhållsskyldighet (artikel 5.2). En talan om underhåll kan enligt denna bestämmelse väckas – förutom vid domstolen i den medlemsstat där svaranden har hemvist – vid domstolen på den ort där den underhållsberättigade har sin hemvist eller vanliga vistelseort. Om talan har samband med frågan om någons rättsliga status, kan talan enligt samma artikel även väckas vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. EU:s medlemsstater är eniga om att formuleringen ”frågan om någons rättsliga status” omfattar även frågan om föräldraansvar.18 Av detta följer att en svensk domstol som utövar behörighet i en fråga om föräldraansvar enligt Bryssel II-förordningen19 också är behörig att pröva en fråga om underhåll till barn. En förutsättning är dock, även om det inte tydligt framgår av artikeltexten, att en sådan accessorisk behörighet godtas av forumlandets egen lag.20Behörighet att pröva en fråga om underhåll enligt Bryssel Iförordningen finns också när svensk domstol utövar behörighet i ett äktenskapsmål enligt 3 kap. 2 § 2 och 6 lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (1904 års lag). När det gäller den andra punkten i nämnda paragraf förutsätter den – såvitt är aktuellt här – förutom att käranden har svenskt medborgarskap även att han eller hon tidigare har haft hemvist i Sverige efter 18 års ålder. Paragrafens sjätte punkt ger behörighet att ta upp ett äktenskapsmål om det finns särskilda skäl och förutsätter att en av makarna är svensk medborgare eller att käranden inte kan få sin talan prövad i den stat där han eller hon är medborgare eller har hemvist. Så länge behörigheten i äktenskapsmålet inte grundar sig enbart på medborgarskap finns accessorisk behörighet för underhållsfrågan även i dessa fall enligt Bryssel I-förordningen.
Det förhållandet att det finns behörighet att accessoriskt ta upp en fråga om underhåll enligt Bryssel I-förordningen behöver inte betyda att domstolen i ett enskilt fall måste ta upp frågan. När det
18 Se Kommissionens grönbok om underhållsskyldighet, KOM(2004) 254 slutlig, s. 12 f. och meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet KOM(2006) 206 slutlig, s. 2. 19 Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000, publicerad i EUT L 338, 23.12.2003, s.1. 20 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 123.
92
SOU 2010:59 Gällande rätt
gäller behörigheten att ta upp en fråga om vårdnad och underhåll i ett äktenskapsmål enligt 3 kap. 6 § i 1904 års lag, har den bestämmelsen ansetts innebära att svensk domstol har behörighet men inte skyldighet att i äktenskapsmål pröva frågor om vårdnad om och underhåll till barn (se NJA 1997 s. 154 och NJA 1997 s. 196).
Det sakliga tillämpningsområdet för artikel 5.2 omfattar alla slag av familjerättslig underhållsskyldighet. Underhåll till barn, mellan makar och frånskilda makar men även underhållsförpliktelser gentemot föräldrar eller barnbarn, mellan syskon osv. Det gäller även när någon part söker ändring av ett fastställt underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden.21
Vidare kan parterna avtala om vilken domstol som ska handlägga en eventuell tvist. Vissa formkrav måste vara uppfyllda för ett sådant avtal om behörighet. Avtalet ska vara skriftligt eller i en form som överensstämmer med praxis som parterna utbildat mellan sig (artikel 23).
Bryssel I-förordningen ger också behörighet att vidta interimistiska åtgärder även om en domstol i en annan medlemsstat är behörig att pröva målet i sak (artikel 31). I förordningen finns också bestämmelser om litispendens och mål som har samband med varandra (artiklarna 27–30).
3.3.3 Luganokonventionerna
Enligt huvudregeln i både 1988 års Luganokonvention och 2007 års Luganokonvention ska talan väckas vid domstol i den konventionsstat där svaranden har hemvist (artikel 2). Det finns särskilda behörighetsregler som innebär avsteg från huvudregeln och som pekar ut alternativa fora till svarandens hemvistforum. I artikel 5.2 anges behörig domstol i tvister om underhållsskyldighet. Av artikel 5.2 i 2007 års Luganokonvention följer att en talan om underhållsskyldighet som har samband med frågan om någons rättsliga status (punkten b) eller någons föräldraansvar (punkten c) kan väckas vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. Här skiljer sig 2007 års Luganokonvention från 1988 års Luganokonvention och Bryssel Iförordningen, som inte innehåller en särskild, uttrycklig skrivning
21 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 124 f.
93
Gällande rätt SOU 2010:59
om sambandet med någons föräldraansvar. Som har nämnts i avsnitt 3.3.2 omfattar emellertid formuleringen frågan om någons rättsliga status i artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen även frågan om föräldraansvar.
3.3.4 Autonom rätt
När det gäller behörighet framgår det av 3 kap. 6 § i 1904 års lag att bl.a. frågor angående underhåll till barn får tas upp i äktenskapsmål.22 Vidare är det möjligt att förordna om interimistiskt underhåll mellan makar och till barn när ett äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat (3 kap. 12 § i 1904 års lag). Det saknas bestämmelser i lag för de fall där frågan om underhåll kommer upp självständigt, dvs. utan anknytning till äktenskapsmål.
Svensk rättspraxis beträffande svensk domsrätt saknas sedan Sverige blev bundet av Luganokonventionerna, Brysselkonventionen och Bryssel I-förordningen.
3.4 Lagval
Som har redovisats i avsnitt 3.2.5 har Sverige inte tillträtt någon av de två Haagkonventionerna om lagval (från år 1956 och år 1973). De i avsnitt 3.2 i övrigt redovisade instrumenten innehåller inte några bestämmelser om lagval.
I den autonoma rätten finns en bestämmelse om tillämplig lag i 3 kap. 6 § i 1904 års lag. Som har nämnts i avsnitt 3.3.4 får frågor angående bl.a. underhåll till barn enligt denna bestämmelse tas upp i äktenskapsmål och, om barnet vistas här i landet, ska sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.23
Även om en fråga om underhållsbidrag mellan makar inte utgör en fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, bör här nämnas att det för svensk del gäller avtalsfrihet för lagval i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden. Vissa begränsningar finns dock, avtalet ska t.ex. avse lagen i en stat där någon av dem hade hemvist eller var medborgare när avtalet ingicks (3 § lagen [1990:272] om internationella frågor rörande makars och sambors
22 När det gäller behörighet reglerar bestämmelsen i dag även frågan om vårdnad om barn, men i den delen föreslås i SOU 2005:111 att bestämmelsen inte längre ska gälla. 23 I SOU 2005:111 föreslås att det inte längre ska vara tillåtet att ta upp frågor om vårdnad enligt denna bestämmelse, endast underhåll.
94
SOU 2010:59 Gällande rätt
förmögenhetsförhållanden). Om tillämplig lag inte har bestämts genom avtal, gäller lagen i den stat där makarna tog hemvist när de gifte sig (4 § samma lag). Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där i minst två år, tillämpas i stället den statens lag. Har båda makarna tidigare under äktenskapet haft hemvist i den staten eller är båda makarna medborgare i den staten, tillämpas dock den statens lag så snart de har tagit hemvist i staten (samma §).
Rättsfallet NJA 1983 s. 573 gällde ett barn med hemvist i Sverige som förde en talan om underhåll mot sin far som var bosatt i Storbritannien. Högsta domstolen fann att svensk lag var tillämplig. Svensk lag ansågs även vara tillämplig i rättsfallet NJA 1977 s. 325 i fråga om skyldighet för en jugoslavisk medborgare att betala underhållsbidrag till jugoslaviska barn med hemvist i Sverige. I ett annat rättsfall bedömdes frågan om underhållsbidrag till (vuxet men svårt handikappat) barn med hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland enligt tysk rätt (NJA 1993 s. 420).24 Högsta domstolen bedömde i samma mål att underhållsskyldighet mot vuxet barn inte stred mot den svenska rättsordningen (ordre public). I rättsfallet NJA 1986 s. 615 avseende underhåll till förutvarande make tillämpades lagen i den stat där makarna hade haft hemvist under äktenskapet och där kvinnan fortfarande var bosatt (Italien). Mannen hade flyttat till Sverige, blivit svensk medborgare och fått ett svenskt beslut om äktenskapsskillnad. Högsta domstolen uttalade att en tillämpning av lagen i det land där makarna haft hemvist under äktenskapet och där en av makarna fortfarande bor, oftast lär leda till att underhållsfrågan prövas enligt lagen i det land där den som begär underhållsbidrag har sin hemvist. Därmed ökar också, enligt Högsta domstolen, förutsättningarna för att frågan ska kunna bedömas med hänsyn tagen till värderingar, levnadsförhållanden och sociala förmåner i det landet.
I doktrinen har anförts att underhållsbidrag regelmässigt torde bestämmas med hänsyn till lagen i det land där den underhållsberättigade har sin hemvist,25 både vad gäller underhåll till barn och underhåll mellan makar eller förutvarande makar.26 En viktig princip vid bestämmandet av underhållsbidragets storlek här i
24 Jfr även NJA 1973 s. 57. 25 Se Gösta Walin och Staffan Vängby, Föräldrabalken. En kommentar. Del II, 14–21 kap. och internationell föräldrarätt, 6 uppl., avd. 1, s. IV:14. 26 Avseende underhåll mellan förutvarande makar, se även RH 1993:116.
95
Gällande rätt SOU 2010:59
landet och i flertalet andra länder är att den underhållsberättigades behov av bidrag och den underhållsskyldiges ekonomiska förmåga alltid ska beaktas.27 Familjelagssakkunniga föreslog i sitt slutbetänkande Internationella familjerättsfrågor (SOU 1987:18 s. 104 och s. 240 f.) att denna grundsats ska upprätthållas även om den tillämpliga utländska lagen föreskriver något annat.
En särskild fråga är om domstolen självmant ska beakta att utländsk rätt bör tillämpas under vissa omständigheter (principen om ex officio-tillämpning av utländsk rätt) eller om utländsk rätt måste åberopas av en part för att kunna tillämpas. Det har i doktrinen ansetts att det vid denna bedömning, liksom när det gäller möjligheterna att träffa avtal om tillämplig lag, finns anledning att skilja mellan dispositiva och indispositiva mål och kvalifikationen avseende huruvida ett mål är dispositivt eller indispositivt torde ske enligt svensk rättsuppfattning.28 I indispositiva mål anses svensk domstol vara skyldig att ex officio tillämpa utländsk rätt.29 I dispositiva mål ger rättspraxis utrymme för olika möjligheter vad gäller behandlingen av utländsk rätt.30 Enighet synes dock råda om att parterna har rätt att avtala om tillämplig lag på det stadium då en dispositiv tvist har uppkommit. Mål om underhåll är i huvudsak dispositiva, även när det gäller barns rätt till underhåll.31 Sålunda har i mål om underhåll mellan makar, som var utländska medborgare, svensk rätt ansetts kunna tillämpas i anledning av att makarna under rättegången träffade överenskommelse härom (NJA 1978 s. 590). I NJA 1992 s. 278 angående underhåll till hustru och barn utan samband med mål om äktenskapsskillnad förklarade sig parterna, när rättegången hade inletts, vara ense om att chilensk rätt skulle tillämpas (samtliga var medborgare i Chile men den underhållsskyldige maken/fadern hade hemvist i Sverige). Lagvalsöverenskommelsen godtogs utan när-
27 Jfr även rättsfallet NJA 1993 s. 420 där Högsta domstolen vid tillämpningen av tysk rätt beaktade den underhållsskyldiges förmåga att betala underhåll. 28 Se Maarit Jänterä-Jareborg, Svensk domstol och utländsk rätt (1997), s. 119 och s. 130 f. samt Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 46 ff. 29 Se t.ex. NJA 1973 s. 57 som gällde fastställelse av faderskap och underhåll till barn. Parterna var i underrätterna eniga om att svensk rätt skulle tillämpas. Högsta domstolen ansåg dock att den indispositiva faderskapsdelen var att bedöma enligt tysk rätt. 30 Se Lennart Pålsson, Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt, 2 uppl. (2006) s. 42. 31 Se Per Olof Ekelöf och Henrik Edelstam, Rättegång, första häftet, 8 uppl. (2002), s. 63. Där anges att det har ifrågasatts om tredskodom kan meddelas till barnets nackdel. Om detta inte går anses att målet är indispositivt såtillvida att rätten ska vara ex officio verksam till barnets fördel.
96
SOU 2010:59 Gällande rätt
mare motivering.32 En relevant skillnad mellan indispositiva och dispositiva mål är att domstolen i dispositiva mål inte självmant får beakta eller efterforska icke-åberopade faktiska omständigheter (se 17 kap. 3 § rättegångsbalken, RB). Det anförda innebär att det spelar roll om en part åberopar tillämpningen av utländsk lag eller i vart fall en sådan omständighet som kan aktualisera tillämpningen av utländsk rätt.33 Om domstolen i ett dispositivt mål upptäcker att de tvistande kanske inte känner till lagvalsreglerna och det är oklart huruvida en för lagvalet relevant omständighet åberopats i syfte att aktualisera lagvalsfrågan, har det i doktrinen förts fram att domstolen bör göra parterna uppmärksamma på frågan inom ramen för domstolens materiella processledning.34 Även om parterna anses ha dispositionsrätt över de ”anknytningsfakta” som föranleder att en viss rättsordning ska tillämpas är det domstolen som bestämmer vilket lands lag som ska tillämpas på grund av de åberopade omständigheterna, om parterna inte är ense om lagvalet.35 Otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar bör därför undanröjas på ett tidigt stadium under processen. Det kan i vissa fall vara fråga om en otillåten ändring av talan om en part först i en högre instans begär utländsk rätts tillämpning och åberopar en ny omständighet till stöd för detta.36
3.5 Erkännande och verkställighet
Utländska avgöranden får inte erkännas och verkställas i Sverige utan lagstöd. Det finns ett antal sådana stöd i lag. I fråga om avgöranden från andra medlemsstater i EU blir Bryssel Iförordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln tillämpliga. Avgöranden från stater som har tillträtt Luganokonventionerna kan erkännas och verkställas enligt lagen om Luganokonventionen respektive bestämmelserna i 2007 års Luganokonvention (som är direkt tillämplig i Sverige). Avgöranden från stater som har tillträtt 1958 års Haagkonvention eller 1973 års Haagkonvention kan enligt de lagar som har införlivat dem erkännas och verkställas. I övrigt gäller särskilda bestämmelser för
32 Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 144 ff. och Lennart Pålsson, a.a. s. 229. 33 Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 171 f. och Michael Bogdan, a.a. s. 46 ff. 34 Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 166 och 178 ff. Jfr även Michael Bogdan, a.a. s. 48. 35 Se 17 kap. 3 § RB och Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Lars Heuman, Rättegång, fjärde häftet, 7 uppl. (2009), s. 305. 36 Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 181, jfr 50 kap. 25 § tredje stycket RB.
97
Gällande rätt SOU 2010:59
nordiska avgöranden. Se vidare kapitel 4 om förhållandet mellan de olika internationella instrumenten. Nedan lämnas en kort översikt av de bestämmelser som finns. Ytterligare redovisning av bestämmelserna om erkännande och verkställighet i Bryssel Iförordningen ges i kapitel 7.
En dom som har meddelats i en medlemsstat ska enligt Bryssel
I-förordningen som huvudregel erkännas i övriga medlemsstater utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Erkännande av en dom får vägras bl.a. om stämningsansökan inte har delgivits svaranden i tillräckligt god tid och på ett lämpligt sätt för att denne ska kunna förbereda sitt svaromål. En dom ska verkställas i en annan medlemsstat sedan domen har förklarats vara verkställbar där efter ett s.k. exekvaturförfarande, för svensk del i Svea hovrätt. I det inledande skedet av detta förfarande ska motparten inte ges tillfälle att yttra sig över ansökan om verkställbarhet. Om en part därefter söker ändring av beslutet ska ansökan handläggas enligt bestämmelserna för kontradiktoriska förfaranden. Även en handling som har upprättats eller registrerats som en officiell handling (s.k. acte authentique) och som är verkställbar i en medlemsstat, ska på ansökan förklaras vara verkställbar i en annan medlemsstat.
Ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en administrativ myndighet eller bestyrkts av en sådan myndighet ska också anses som en officiell handling (jfr en svensk socialnämnd som godkänner ett avtal om underhållsbidrag till barn enligt 7 kap. 7 § andra stycket föräldrabalken, FB). Kommissionen har den 21 april 2009 antagit en grönbok om översyn av Bryssel Iförordningen.37 Syftet med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningen. Grönboken öppnar bl.a. för att kravet på exekvatur bör avskaffas. Riksdagen har ställt sig positiv till att samråd inleds om möjliga sätt att förbättra Bryssel I-förordningen.38
En domstol eller myndighet som har meddelat ett avgörande som avser en obestridd fordran ska efter ansökan utfärda ett intyg där avgörandet intygas vara en europeisk exekutionstitel enligt förordningen om den europeiska exekutionstiteln. På grundval av detta intyg ska avgörandet sedan kunna verkställas i en annan EUstat utan att ett exekvaturförfarande behöver anlitas. Förordningen
37 Se kommissionens grönbok KOM(2009) 175 slutlig, Översyn av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 38 Se bet. 2008/09:CU35 och prot. 2008/09:134, jfr Regeringskansliets faktapromemoria 2008/09:FPM125.
98
SOU 2010:59 Gällande rätt
om den europeiska exekutionstiteln är tillämplig på avgöranden meddelade av svenska domstolar och Kronofogdemyndigheten. Den är också tillämplig på officiella handlingar. Ett avtal om underhållsbidrag som har godkänts av en socialnämnd är en officiell handling i förordningens mening. Förordningen påverkar inte möjligheten att söka erkännande och verkställighet i enlighet med Bryssel I-förordningen av en dom, en vid domstol ingången förlikning eller en officiell handling avseende en obestridd fordran.
Domar som har meddelats i en stat som har tillträtt någon av de båda Luganokonventionerna ska också erkännas utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Avgöranden som meddelats före ikraftträdandet av 2007 års Lugankonvention erkänns och verkställs i enlighet med 1988 års Luganokonvention. Erkännande ska vägras om någon vägransgrund föreligger, t.ex. om ett erkännande strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public). Det ges dessutom i 2007 års Luganokonvention, till skillnad från Bryssel I-förordningen, möjlighet att vägra erkännande och verkställighet i två fall av bristande behörighet för den domstol som meddelat avgörandet.39 Det ena fallet tar sikte på den situation där domstolen av misstag tillämpat Bryssel I-förordningen i stället för Luganokonventionen när den person åtgärden gäller har hemvist i en EFTA-stat. I det andra fallet kan erkännande och verkställighet vägras om verkställighetsstaten inte har tillträtt den särskilda konvention vars behörighetsregler tillämpats i målet, under förutsättning att svaranden har sin hemvist i verkställighetsstaten. På motsvarande sätt som enligt Bryssel I-förordningen får en dom verkställas i en annan fördragsslutande stat först efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt.
Ett lagakraftvunnet avgörande som har meddelats i en stat som har tillträtt 1958 års Haagkonvention, och som ålägger någon att utge underhållsbidrag till barn, ska som huvudregel gälla här i landet enligt 2 § lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn. Det gäller dock inte i fråga om underhåll för tid då den som bidraget avser är gift eller efter det han eller hon fyllt 21 år, och inte heller i vissa andra fall, t.ex. om den myndighet som meddelat avgörandet inte var behörig. Det är närmare angivet i vilka fall ett avgörande anses vara meddelat av behörig myndighet i en annan stat, t.ex. om den underhållsskyldige eller den underhålls-
39 Se prop. 2008/09:205 s. 24.
99
Gällande rätt SOU 2010:59
berättigade hade sin hemvist i den staten när saken anhängiggjordes. Ett avgörande som erkänns ska på ansökan verkställas här efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt. Den underhållsskyldige ska ges tillfälle att yttra sig.
Motsvarande bestämmelser gäller i fråga om ett avgörande som har meddelats av en stat som har tillträtt 1973 års Haagkonvention, se 2 § lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet. Tillämpningsområdet är vidare än enligt 1958 års Haagkonvention och lagen omfattar, förutom avgöranden om skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt 21 år eller ingått äktenskap, även skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make. 1973 års Haagkonvention omfattar flera exekutionstitlar än 1958 års Haagkonvention, såsom verkställbara förlikningsavtal och officiella handlingar (s.k. actes authentiques) rörande underhållsskyldighet. Erkännande eller verkställighet kan vägras t.ex. om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen (ordre public). Ett avgörande anses vara meddelat av en behörig myndighet i den andra staten bl.a. om den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade hade hemvist i eller var medborgare i den staten när talan väcktes. En annan skillnad jämfört med 1958 års Haagkonvention är att ett offentligt organ som har betalat bidrag till en underhållsberättigad person under vissa förutsättningar får ansöka om erkännande eller verkställighet i dennes ställe. Ett avgörande som gäller här i landet får på ansökan verkställas här efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt. Motparten ska ges tillfälle att yttra sig.
När det gäller avgöranden som omfattas av den nordiska konventionen angående indrivning av underhållsbidrag så ska ett avgörande där någon har förpliktats eller utfäst sig att betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn, styvbarn eller barnets mor, erkännas i Sverige utan särskild stadfästelse, se 1 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om avgörandet är verkställbart i den andra staten ska det också omedelbart kunna verkställas här i landet. Till skillnad från vad som gäller enligt t.ex. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna behöver det alltså inte fattas något beslut av svensk myndighet om att det nordiska avgörandet är verkställbart i Sverige. Det finns således inget exekvaturförfarande. Det är möjligt att vända sig direkt till
100
SOU 2010:59 Gällande rätt
Kronofogdemyndigheten med ett avgörande som är verkställbart i den andra nordiska staten. Även om ett avgörande omfattas av den nordiska konventionen är det möjligt att få det erkänt och verkställt med stöd av andra internationella överenskommelser som gäller mellan parterna (t.ex. Bryssel I-förordningen eller Luganokonventionerna) eller med stöd av erkännande- eller verkställighetsstatens egna regler.40 Det kan särskilt noteras att det inom ramen för den nordiska konventionen är möjligt att få ett avtal om underhållsbidrag som är verkställbart i Sverige verkställt i övriga nordiska länder.41
3.6 Hemvistbegreppet
3.6.1 Allmänt
Det saknas ett enhetligt hemvistbegrepp i den internationella privaträtten. Det finns inte heller någon definition i de instrument som är aktuella i detta kapitel. Begreppet har i stället fått sin innebörd genom rättstillämpningen.
3.6.2 EU-domstolens tolkning av hemvistbegreppet
EU-domstolen har inte, utifrån Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna, uttalat sig om hemvistbegreppet med avseende på underhåll.42
EU-domstolen har dock i ett förhandsavgörande, dom den 2 april 2009 i mål C-523/07, ”A”, REG 2009, s. I-2805, uttalat sig om tolkningen av hemvistbegreppet i artikel 8 i Bryssel IIförordningen, som handlar om domstols behörighet att pröva en fråga om föräldraansvar för ett barn med hemvist i medlemsstaten. Domstolen uttalade därvid bl.a. följande.
37. Barnets hemvist, i den mening som avses i artikel 8.1 i förordningen, ska fastställas mot bakgrund av de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet.
40 Se Gösta Walin och Staffan Vängby, a.a. Avd. 2 VI:2–3. 41 Det förutsätter att avtalet om underhållsskyldighet är skriftligt och bevittnat av två personer, se 3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 § utsökningsbalken. 42 Märk för övrigt att frågan om en fysisk person har hemvist i den stat där talan är väckt ska avgöras enligt domstolslandets egen lag (artikel 59.1 i Bryssel I-förordningen, artikel 59.1 i 2007 års Luganokonvention och artikel 52 i 1988 års Luganokonvention), se vidare Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna, (2008), s. 100 f.
101
Gällande rätt SOU 2010:59
38. Förutom barnets fysiska närvaro i en medlemsstat ska hänsyn även tas till andra omständigheter som kan visa att denna närvaro på intet sätt är tillfällig eller sporadisk och att barnets hemvist avspeglar det förhållande att barnet i viss utsträckning är integrerat i socialt hänseende och i familjehänseende. 39. Omständigheter som härvid ska beaktas är bland annat hur varaktig och regelbunden vistelsen i en medlemsstat är, förhållandena för vistelsen, skälen till vistelsen, förhållandena och skälen till att familjen flyttat till den andra medlemsstaten, barnets nationalitet, platsen och förutsättningarna för skolgången, barnets språkkunskaper samt dess familjeförhållanden och sociala band i denna medlemsstat. 40. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 44 i sitt förslag till avgörande, kan föräldrarnas avsikt att tillsammans med barnet bosätta sig i en annan medlemsstat visa sig genom vissa konkreta omständigheter såsom att de förvärvar eller hyr en bostad i den medlemsstat som de flyttat till. Detta kan vara en indikation på att hemvistet har flyttats. En annan indikation kan vara en ansökan om bostad genom socialtjänsten i denna stat. 41. Däremot kan den omständigheten att barnen vistas i en medlemsstat där de under en kort tid lever utan fast bostad vara en indikation på att dessa barn inte har hemvist i denna medlemsstat. 42. Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa barns hemvist mot bakgrund av dels de kriterier som redovisas i punkterna 38–41 i denna dom, dels en helhetsbedömning. 43. Det kan dock inte uteslutas att det efter denna bedömning visar sig omöjligt att fastställa den medlemsstat i vilken barnet har hemvist. I ett sådant särfall ska domstolarna i den medlemsstat där barnet befinner sig vara behöriga att pröva målet i sak i enlighet med artikel 13.1 i förordningen, såvida inte artikel 12 i förordningen – som avser de nationella domstolarnas behörighet i frågor som rör föräldraansvaret i samband med en ansökan om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap – är tillämplig. 44. Följaktligen ska den andra frågan besvaras på följande sätt: Begreppet hemvist, i den mening som avses i artikel 8.1 i förordningen, ska tolkas så, att det motsvarar den plats som avspeglar det förhållande att barnet i viss utsträckning är integrerat i socialt hänseende och i familjehänseende. Härvid ska hänsyn tas till hur varaktig och regelbunden vistelsen i en medlemsstat är, förhållandena för vistelsen, skälen till vistelsen, förhållandena och skälen till att familjen flyttat till den andra medlemsstaten, barnets nationalitet, platsen och förutsättningarna för skolgången, barnets språkkunskaper samt dess familjeförhållanden och sociala band i denna medlemsstat. Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa barnets hemvist
102
SOU 2010:59 Gällande rätt
mot bakgrund av samtliga faktiska omständigheter i det enskilda fallet.43
Vidare förtjänar EU-domstolens dom den 25 februari 1999 i mål C-90/97, Swaddling, REG 1999, s. I-1075, att nämnas, som behandlade frågan om ”bosättning” som i detta sammanhang avsåg stadigvarande bosättning (eng. habitual residence). Domen gällde social trygghet44 för migrerande arbetstagare, nämligen en brittisk man som efter att ha bott ett antal år i Frankrike återvände till Storbritannien, där hans familj var bosatt, för att söka arbete. Han sökte inkomsttillägg i enlighet med brittisk lag. Det var ostridigt att han hade för avsikt att bo i Storbritannien, men han ansågs av brittiska myndigheter inte uppfylla kravet på stadigvarande bosättning. EU-domstolen fann att en person får anses vara stadigvarande bosatt i den medlemsstat där han eller hon stadigvarande bor och har varaktigt centrum för sina intressen. I detta sammanhang ska enligt EU-domstolen särskilt beaktas arbetstagarens familjesituation, anledningen till att han eller hon har flyttat, bosättningens längd och huruvida den är sammanhängande, huruvida han eller hon i förekommande fall har fast arbete samt arbetstagarens avsikter, såsom de framgår av samtliga omständigheter. Vid denna bedömning kan alltså enligt EU-domstolen längden av bosättningen inte anses utgöra ett avgörande kriterium.
3.6.3 Hemvist enligt svensk internationell privaträtt
En definition av begreppet hemvist finns i 7 kap. 2 § i 1904 års lag. Den som är bosatt i en viss stat anses vid tillämpningen av denna lag ha hemvist där om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande. I definitionen har ansetts ligga att personen i fråga har för avsikt att stanna i landet. Tiden är inte ensamt bestämmande, utan hänsyn måste tas till samtliga förhållanden i
43 Ytterligare om hemvistbegreppet när det gäller frågor om föräldraansvar, se den förklarande rapporten till Bryssel II-konventionen, utarbetad av professor Alegria Borrás och publicerad i EGT C221, 16.7.98, s. 27, samt SOU 2004:80 och SOU 2005:111. 44 Rådets förordning (1408/71) av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 i dess ändrade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 1247/92 av den 30 april 1992, se artikel 10 a jämförd med artikel 1 h i nämnda förordning.
103
Gällande rätt SOU 2010:59
samband med vistelsen. Av betydelse är också hur stark anknytning som finns till andra länder. Hemvistbegreppet i 1904 års lag är enligt sin ordalydelse begränsat till att gälla vid tillämpningen av 1904 års lag, men avsikten var att man ville skapa ett hemvistbegrepp som kunde användas inom hela den internationella familjerätten.45
Nämnda målsättning har följts i lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden. I den lagen finns samma definition av begreppet hemvist som i 1904 års lag. I lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor infördes däremot inte någon uttrycklig definition av begreppet hemvist. I förarbetena framhölls dock att den allmänna definitionen i 1904 års lag borde tas till utgångspunkt även när det gällde frågor om faderskap, men att tolkningen av hemvistbegreppet måste påverkas av ändamålet med den lagstiftning där begreppet används och att bedömningen fick skifta beroende på sammanhanget.46 I fråga om barnets hemvist anfördes att det ligger i sakens natur att det stora flertalet ärenden och mål om faderskap kommer upp i ett så tidigt skede av barnets liv att det inte blir aktuellt att beakta barnets avsikter för framtiden. Lever barnet hos modern eller någon annan som har vårdnaden om barnet får barnets hemvist anses sammanfalla med vårdnadshavarens. Det finns dock inte något rättsligt hinder mot att barnet har en annat hemvist än vårdnadshavaren. Avgörande är de förhållanden, aktuella och förväntade, under vilka barnet växer upp.
Regeringsrätten har i rättsfallen RÅ 1995 ref. 99, RÅ 1996 ref. 52 och RÅ 2001 ref. 53 angående hemvistbegreppet i lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn47 uttalat sig om hemvistbegreppet enligt den lagen. Regeringsrätten har i dessa sammanhang tagit fasta på att begreppet tar sikte på rent faktiska förhållanden och att subjektiva moment i regel bör tillmätas mindre betydelse. I RÅ 1995 ref. 99 konstaterades bl.a. att när det är fråga om ett barn som inte har nått en sådan ålder att hänsyn kan tas till dess egna avsikter för framtiden, så måste andra omständigheter – särskilt vårdnadshavarens hemvist och de familjemässiga och sociala förhållandena i övrigt – vara avgörande; saken har ibland uttryckts så att det ska fastställas var barnets ”effektiva
45 Se prop. 1973:158 s. 80 f. 46 Se prop. 1984/85:124 s. 40 ff. och SOU 1983:25 s. 90. 47 Som bl.a. bygger på 1980 års Haagkonvention.
104
SOU 2010:59 Gällande rätt
levnadscentrum” är beläget. En övergripande synpunkt såvitt avser tolkningen av begreppet ”habitual residence” – liksom av det interna hemvistbegreppet – är enligt Regeringsrätten att hänsyn bör tas till ändamålet med de regler där begreppet används och att bedömningen därför kan skifta beroende på sammanhanget.
3.7 Svensk intern rätt
3.7.1 Underhållsskyldighet och underhållsstöd
3.7.1.1 Barn
Underhållsbidrag
Enligt gällande rätt kan underhåll till barn bestämmas i avtal eller fastställas genom dom. Ett avtal om att underhållsbidrag för framtiden ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget är giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under 18 år ska avtalet dessutom vara godkänt av socialnämnden. (7 kap. 7 § FB) Frågor som gäller avtal om underhåll redovisas närmare i kapitel 8.
Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När underhållsskyldigheten bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster, tillgångar och sociala förmåner. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. I kostnaderna för barnets underhåll ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. (1 § samma kap.)
En förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern (2 § angivet kap.).48
48 Den som enligt denna bestämmelse ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet är att betrakta som bidragsskyldig enligt lagen (1996:1030) om
105
Gällande rätt SOU 2010:59
När underhållsbidrag bestäms får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll. Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt medan andra levnadskostnader beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.49En förälder får vidare förbehålla sig belopp för underhåll åt hemmavarande barn och – om det finns särskilda skäl – ett belopp för underhåll åt make. (7 kap. 3 § FB)
Vid fullgörande av sin bidragsskyldighet får föräldern tillgodoräkna sig avdrag för den tid som barnet har vistats hos föräldern, om föräldern har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad i minst sex hela dygn (4 § samma kap.). Detta blir aktuellt om föräldern har haft barnet hos sig för umgänge.
Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten för styvföräldern även sedan barnet har flyttat hemifrån. Underhållsskyldigheten gäller inte till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige inte bor tillsammans med. (5 § angivet kap.)
En dom eller ett avtal om underhåll kan jämkas av rätten (10 §).
Underhållsstöd
När den som ska betala underhållsbidrag till barnet inte betalar något eller betalar ett belopp som är lägre än (för närvarande) 1 273 kr per månad, har barnet rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans, se 3 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Andra krav som ställs är att barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos en förälder (boföräldern) som bor här i landet. Om barnet är underårigt ska boföräldern också vara vårdnadshavare för barnet. Rätt till underhållsstöd finns också om barnet bor varaktigt hos
underhållsstöd (2 § angivna lag), se vidare nedan. Det kan noteras att lagen om underhållsstöd kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken den 1 januari 2011. 49 I dag är normalbeloppet knappt 51 000 kr. Det kan noteras att lagen om allmän försäkring kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken den 1 januari 2011.
106
SOU 2010:59 Gällande rätt
båda föräldrarna (växelvis boende) och är folkbokfört hos en av dem, förutsatt att den förälder som söker stödet bor här i landet och, om barnet är underårigt, att barnet står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem. Vad som sägs om ”boförälder” gäller med något undantag även en särskilt förordnad vårdnadshavare.
Ett barn har inte rätt till underhållsstöd i vissa situationer, bl.a. om det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll (4 § samma lag). Ett barn som har fyllt 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd under den tid som barnet bedriver studier på närmare angivet sätt, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år (7 §). Underhållsstöd till ett barn lämnas med för närvarande 1 273 kr per månad. Beloppet kan vara lägre, t.ex. om barnet bor växelvis hos sina föräldrar (8 §). Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos Försäkringskassan (12 §).
När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, ska denne återbetala ett belopp till staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet och återbetalningsskyldigheten fastställs av Försäkringskassan (21 §). Återbetalningsskyldighet ska för varje barn som har rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år, motsvarande ett procenttal av den bidragsskyldiges inkomst (24 §). Försäkringskassan ska utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetalningsskyldighet (29 §). Fastställt återbetalningsbelopp ska omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger. Det kan under vissa förhållanden jämkas (30 §). Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands, och underhållsbidrag är fastställt, kan Försäkringskassan inträda i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd (31 §). Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan Försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt (tredje stycket nämnda paragraf). Det nu sagda gäller även om den bidragsskyldige bor i Sverige och får lön eller annan inkomst i eller från utlandet som inte kan tas i anspråk genom utmätning.
107
Gällande rätt SOU 2010:59
3.7.1.2 Makar
Även underhåll till makar bestäms i avtal eller fastställs genom dom. Frågor som gäller avtal om underhåll redovisas närmare i kapitel 8. Under äktenskapet ska makarna efter förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses (6 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs (2 § samma kap.). Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken (5 §).
Efter äktenskapsskillnad svarar enligt huvudregeln varje make för sin försörjning. Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken emellertid rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter. Under vissa förutsättningar kan maken ha rätt till underhåll för längre tid. (7 §)
Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad ska betalas fortlöpande. Om det finns särskilda skäl kan dock bidraget få betalas med ett engångsbelopp. (8 §)
En dom eller ett avtal om underhåll får jämkas av domstolen (11 §).
3.7.2 Forumbestämmelser
Allmän domstol
En talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden, dvs. den underhållsskyldige, har sin hemvist. En sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål, mål om vårdnaden om barn eller mål om barns boende. Om det inte finns någon behörig domstol tas målet upp av Stockholms tingsrätt. (7 kap. 12 § FB)
I mål om äktenskapsskillnad får domstolen pröva frågor om bl.a. underhållsbidrag till make (14 kap. 5 § ÄktB). Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där en av makarna har sin hemvist och
108
SOU 2010:59 Gällande rätt
har ingen av dem hemvist här i landet, tas målet upp av Stockholms tingsrätt (3 § samma kap.).
Om en talan om underhåll till make eller före detta make inte väcks i samband med ett äktenskapsmål gäller de allmänna forumbestämmelserna i 10 kap. RB. Som huvudregel gäller då att behörig domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort där svaranden har sin hemvist (1 § första stycket angivet kap.).
Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan
Försäkringskassan är sedan år 2005 en självständig, rikstäckande myndighet. Samma sak gäller Kronofogdemyndigheten sedan år 2008. När det finns internationell behörighet för en svensk myndighet är det en intern organisationsfråga vilken enhet inom respektive myndighet som handlägger ärendet.
Socialnämnden
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver, se 2 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden i en viss kommun är därvid behörig att godkänna avtal enligt 7 kap. 7 § FB om underhållsbidrag om någon av parterna vistas där.
3.7.3 Verkställighet
När det gäller den faktiska verkställigheten i Sverige av en dom, annan exekutionstitel som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse är utsökningsbalken (UB) tillämplig. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning (1 kap. 1 § UB). Den som vill att ett verkställbart avgörande ska verkställas får lämna in en ansökan till Kronofogdemyndigheten, som är verkställande myndighet (3 § samma kap.). Sökanden ska bl.a. ange den åtgärd som han eller hon yrkar och ge in den exekutionstitel som ligger till grund för ansökan om verkställighet (2 kap. 2 § samma balk). En skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse angående underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB verkställs under vissa förutsättningar som en lagakraftägande dom (3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 §).
109
Gällande rätt SOU 2010:59
För att utländska exekutionstitlar ska få verkställas i Sverige krävs en särskild föreskrift om det (3 kap. 2 § nämnda balk). Sådana föreskrifter finns bl.a. i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Av 7 § i den lagen framgår att ett utländskt avgörande som med stöd av Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen, Luganokonventionerna eller Danmarksavtalet50 har förklarats vara verkställbart i Sverige, ska verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft om inte annat följer av gemenskapsrättsakten eller det internationella instrumentet. Vidare följer av 11 § samma lag att ett utländskt avgörande som har intygats vara en europeisk exekutionstitel ska verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av artikel 21 eller 23 i förordningen om den europeiska exekutionstiteln. På motsvarande sätt är det särskilt föreskrivet att avgöranden om underhållsbidrag som meddelats i de nordiska länderna får verkställas i Sverige, se 1 och 4 §§ lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Detsamma gäller för ett utländskt avgörande som har förklarats verkställbart i Sverige enligt 9 § lagen om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn eller 11 § lagen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet. Detta gäller dock inte föreskrifter om tvångsmedel i den utländska exekutionstiteln.
Om ett utländskt avgörande om underhållsskyldighet är verkställbart i Sverige, och en ansökan om verkställighet har getts in till Kronofogdemyndigheten, sker verkställighet genom utmätning enligt 4–7 kap. UB. Det kan röra sig om utmätning av lön eller annan egendom. För att den underhållsskyldige ska undgå verkställigheten krävs att han eller hon visar att fordran är betalad eller att han eller hon åberopar en annan fordran som kvittning.51 Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet får verkställighet inte heller ske om invändningen inte lämnas utan avseende (3 kap. 21 § UB).
50 Se avsnitt 4.2. 51 Förutsatt att den fordringen har fastställts genom en exekutionstitel som får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och att det även i övrigt finns förutsättningar för kvittning.
110
SOU 2010:59 Gällande rätt
111
Vissa bestämmelser i utmätningskapitlen gäller särskilt i fråga om underhållsbidrag. Av 4 kap. 1 a § UB följer bl.a. att utmätning som regel ska avse samtliga bidrag som är förfallna vid verkställighetstillfället och att utmätning inte får ske för preskriberade underhållsbidrag enligt ÄktB och FB. Rätten att kräva ut fastställda underhållsbidrag preskriberas tre år (6 kap. 10 § ÄktB) respektive fem år (7 kap. 9 § FB) från förfallodagen. Detta har motiverats bl.a. med att syftet med underhållsbidragen är att tillgodose den bidragsberättigades behov av medel för sin löpande försörjning eftersom fordringar på underhållsbidrag genom sin starka inriktning på aktuellt behov skiljer sig från flertalet andra fordringar och en växande underhållsskuld medför betydande sociala påfrestningar för åtskilliga underhållsskyldiga.52 Preskriptionsbestämmelsen gäller för underhållsbidrag som har fastställts enligt FB och ÄktB. Utländska underhållsbidrag har regelmässigt en längre preskriptionstid.53 Kronofogdemyndigheten ska vid all utmätning självmant beakta preskriptionstiden för svenska bidrag. För utländska bidrag gäller UB:s huvudregel, nämligen att det ankommer på gäldenären att göra invändning mot verkställighet.54
Under vilka förutsättningar utmätning av lön får ske för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket UB framgår av 7 kap. 6 § samma balk.
52 Se prop. 1978/79:12 s. 127 f. 53 Se prop. 1994/95:49 s. 69. 54 Se a. s.
Del II
Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och
2007 års Haagprotokoll
4 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella instrument och hemvistbegreppet
4.1 Utgångspunkter
Som har framgått av kapitel 1 har utredningen i uppdrag att föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till underhållsförordningen samt de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. Enligt underhållsförordningen ska den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll i de medlemsstater som är bundna av protokollet. Sverige blir bundet även av detta instrument genom EU:s tillträde till det (se vidare kapitel 13).
I detta kapitel lämnas en beskrivning av tillämpningsområdet för underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 4.2–4.4). Det beskrivs också vilken roll underhållsförordningen, 2007 års Haagprotokoll och 2007 års Haagkonvention utifrån ett svenskt perspektiv kommer att spela i förhållande till andra internationella instrument (avsnitt 4.5) och särskilt vad som kommer att gälla beträffande avgöranden från olika länder (avsnitt 4.6). Beskrivningarna utgår från att EU tillträder 2007 års Haagkonvention och att medlemsstaterna (utom Danmark) därmed blir bundna av konventionen (se i denna fråga vidare avsnitt 13.1). I avsnitt 4.7 kommenteras hemvistbegreppet, som ligger till grund för en stor del av bestämmelserna i instrumenten och avslutningsvis finns ett avsnitt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap (avsnitt 4.8).
115
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
De bestämmelser i instrumenten som särskilt rör behörighet, lagval, erkännande och verkställighet, avtal, samarbete, direkta ansökningar och rättshjälp/rättsligt bistånd redovisas i kapitlen 5– 11. Instrumentens allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär behandlas i kapitel 12.
4.2 Underhållsförordningen
Syftet med underhållsförordningen är att ge en underhållsberättigad person bättre möjligheter att hävda sina rättigheter. Syftet ska uppfyllas genom att det bör vara enkelt att få ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat utan formaliteter. När underhållsförordningen tillämpas behövs därför som huvudregel inte något exekvaturförfarande. Underhållsförordningen ersätter Bryssel I-förordningen i alla frågor om underhållsskyldighet (se artikel 68.1). Det kommer alltså inte att vara möjligt att tillämpa Bryssel Iförordningen på underhållsfrågor. Vad som gäller övergångsvis redovisas i avsnitt 12.4.1.
Underhållsförordningen är tillämplig mellan alla medlemsstater, dock inte i alla delar med avseende på Danmark.1 Enligt Danmarksavtalet tillämpas Bryssel I-förordningens bestämmelser i förhållande till Danmark.2 Underhållsförordningen ändrar till viss del Bryssel I-förordningen, med följden att EU och Danmark har träffat ännu ett avtal om att bestämmelserna i underhållsförordningen ska vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, med undantag för bestämmelserna i kapitlen III (tillämplig lag) och VII (samarbete mellan centralmyndigheter). Bestämmelserna i artikel 2 (definitioner) och kapitel IX (allmänna bestämmelser och slutbestämmelser) är i konsekvens med detta endast tillämpliga i den mån som de avser domstols behörighet, erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar samt möjlighet till rättslig prövning.
1 Se artikel 1.2 och punkt 46–48 i ingressen. Härefter har Storbritannien meddelat sin avsikt att godta förordningen efter antagandet, se kommissionen yttrande KOM(2009) 181 slutlig, 21.4.2009, och avtal träffats mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. 2 Avtalet den 19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 299, 16.11.2005, s. 62.
116
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
Underhållsförordningen är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden (artikel 1.1). Det närmare tillämpningsområdet följer av förordningens förhållande till andra internationella instrument och dess bestämmelser om behörighet (se avsnitt 4.5.1 och avsnitt 5.1).
I artikel 2.1 finns ett antal definitioner uppräknade. Där framgår bl.a. att med ”dom” avses varje avgörande angående underhållsskyldighet som har meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett om avgörandet rubriceras som dom, beslut eller förordnande om verkställighet. Även en domstolstjänstemans beslut om fastställande av rättegångskostnader omfattas (motsvarande bestämmelse finns i artikel 32 i Bryssel I-förordningen). Vid tillämpning av kapitel VII om samarbete mellan centralmyndigheter och kapitel VIII om offentliga organ avses med begreppet dom även en dom angående underhållsskyldighet som har meddelats i en tredjestat.
Förutom avgöranden av domstol omfattar underhållsförordningen även avgöranden från andra behöriga myndigheter. Begreppet ”domstol” i förordningens mening omfattar även administrativa myndigheter som är behöriga i frågor om underhållsskyldighet (artikel 2.2). Detta förutsätter bl.a. att myndigheterna garanterar opartiskhet och parternas rätt att bli hörda. Sådana myndigheter ska förtecknas i en bilaga. För Bryssel I-förordningen gäller att Kronofogdemyndigheten ska omfattas av begreppet domstol i mål om betalningsföreläggande och handräckning (artikel 62 i Bryssel I-förordningen).
Som har redovisats i avsnitt 1.4 betraktas varje enskild person som har eller påstås ha rätt att få underhållsbidrag som underhållsberättigad i underhållsförordningens mening (artikel 2.1 punkten 10). Med underhållsskyldig avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att betala underhållsbidrag (samma artikel punkten 11).
Även andra än enskilda kan ha intresse av att underhåll kan drivas in över gränserna. Av denna orsak anges att ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt att få underhållsbidrag, eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för underhållsstöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska omfattas av termen underhållsberättigad (artikel 64). Detta gäller i fråga om ansökningar om erkännande och verkställbarhetsförklaring av domar eller verkställighet av
117
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
domar. Det offentliga organets rätt att agera regleras av den lag som gäller för organet i fråga (punkten 2 i nämnda artikel). För svensk del är Försäkringskassan ett sådant offentligt organ. Ansökan om erkännande och verkställbarhetsförklaring eller begäran om verkställighet får enligt punkten 3 göras i fråga om
a) en dom meddelad mot en underhållsskyldig på begäran av ett
offentligt organ som kräver återbetalning för bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag, och
b) en dom mellan en underhållsberättigad och en under-
hållsskyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag.
På begäran ska det offentliga organet tillhandahålla handlingar som är nödvändiga för att fastställa dels dess rätt att agera, dels att bidrag har utgetts till den underhållsberättigade (punkten 4).
4.3 2007 års Haagkonvention
Syftet med 2007 års Haagkonvention ligger i linje med underhållsförordningens syfte och är att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Detta ska uppnås bl.a. genom att det inrättas ett system för samarbete mellan myndigheterna i de fördragsslutande staterna och genom att det ställs krav på effektiva åtgärder för en snabb verkställighet av avgöranden om underhåll (artikel 1).
Konventionen är (enligt artikel 2.1) tillämplig på
a) underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-
barnförhållande mot en person under 21 år,
b) erkännande och verkställighet, eller verkställighet, av ett
avgörande om underhållsskyldighet mot make, om ansökan ges in tillsammans med ett anspråk som omfattas av a), och
c) med undantag för kapitel II och III, underhållsskyldighet mot
make.
Underhållsförordningens tillämpningsområde är i grunden bredare än konventionens.3 Det är dock möjligt för en fördragsslutande
3 Se artikel 1; underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.
118
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
e kommer att bli bundet av EU:s
stä
t
ba
lämpliga på alla barn,
oa stat att förklara att den kommer att utvidga tillämpningen av hela eller delar av 2007 års Haagkonvention till sådan underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden, inbegripet särskilt skyldigheter med avseende på sårbara personer (artikel 2.3). En sådan förklaring ger upphov till förpliktelser mellan två fördragsslutande stater vars förklaringar omfattar samma underhållsskyldighet och samma delar av konventionen. Kommissionen har föreslagit att konventionens hela tillämpningsområde ska utvidgas till att omfatta alla former av underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.4 Därigenom skulle tillämpningsområdet för 2007 års Haagkonvention komma att överensstämma med underhållsförordningens. EU har ännu inte tagit ställning i frågan, men Sverig
llningstagande (se kapitel 13). Det är också möjligt för en fördragsslutande stat att genom ett förbehåll begränsa konventionens tillämpningsområde när det gäller underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldrabarnförhållande mot en person upp till 21 år, till att gälla personer upp till 18 år (artikel 2.2). Något sådant förbehåll är dock inte aktuellt inför EU:s anslutning till konventionen.5 Konventionen kommer alltså för svensk del att vara tillämplig på underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot personer under 21 år. Här kan noteras att även en fråga om et
rns underhållsskyldighet mot en ung förälder således omfattas.
Bestämmelserna i konventionen är til
vsett föräldrarnas civilstånd (artikel 2.4).
På motsvarande sätt som i underhållsförordningen finns ett antal definitioner i konventionen (artikel 3). Som har redovisats i avsnitt 1.4 framgår det bl.a. att med ”underhållsberättigad” avses varje enskild person som har eller påstås ha rätt till underhållsbidrag (punkten a). Med ”underhållsskyldig” avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att utge underhållsbidrag (punkten b). Definitionen av ”rättsligt bistånd” (punkten c) behandlas närmare i kapitel 11. Ett ”skriftligt avtal” är en överenskommelse som dokumenterats på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning (punkten d). Ett ”avtal om underhållsbidrag” är ett skriftligt avtal som rör betalning av
4 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 5 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
119
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
personliga kapacitet, inte kan försörja sig själv
(pu
Försäkringskassan en myndighet
som
betalning för
ats till den
underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag.
t
agera, dels att bidrag har utbetalats till den underhållsberättigade.
4.4 2007 års Haagprotokoll
underhållsbidrag och som antingen har upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet, eller har bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet och som kan bli föremål för förnyad prövning och ändring av en behörig myndighet (punkten e). En ”sårbar person” är en person som, på grund av nedsatt eller bristande förmåga i sin
nkten f).
Liksom i underhållsförordningen kan ett offentligt organ i vissa situationer jämställas med en underhållsberättigad person. Detta regleras i artikel 36.6 Begreppet underhållsberättigad ska då omfatta ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag. Det offentliga organets rätt att agera ska regleras av den lag som gäller för organet. I Sverige är
kan vara ett sådant organ. Ett offentligt organ får söka erkännande eller verkställighet av
a) ett avgörande som meddelats mot en underhållsskyldig på
begäran av ett offentligt organ som kräver åter bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag,
b) ett avgörande mellan en underhållsberättigad och en
underhållsskyldig såvitt avser det bidrag som lämn
Det offentliga organ som söker erkännande eller begär verkställighet av ett avgörande, ska på begäran tillhandahålla de handlingar som är nödvändiga för att fastställa dels dess rätt at
I 2007 års Haagprotokoll finns bestämmelser om vilken lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-,
6 Så är fallet i fråga om ansökningar om erkännande och verkställighet enligt artikel 10.1 a och b och fall som omfattas av artikel 20.4, dvs. ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande (artikel 10.1 a), verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten (artikel 10.1 b), eller om staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade (artikel 20.4).
120
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
n
icke fördragsslutande stats lag (se artikel 2 och vidare kapitel 6).
4.5 ionella instrument
utifrån ett svenskt perspektiv
4.5.1 rordningen och andra internationella
Behörighet
pas av EU:s medlemsstater
(d släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden, inbegripet underhållsskyldighet för barn oavsett föräldrarnas civilstånd (artikel 1.1). Tillämpningsområdet är brett och protokollets bestämmelser blir tillämpliga när svenska myndigheter utövar behörighet enligt underhållsförordningen (se artikel 15). Protokollet är universellt tillämpligt. Den lag som anvisas genom protokollets bestämmelser ska alltså tillämpas även om det är e
Förhållandet till andra internat
Underhållsfö instrument
Underhållsförordningen kommer att vara direkt tillämplig för alla medlemsstater i EU (i vissa avseenden med undantag för Danmark, se avsnitt 4.2). Den ersätter bestämmelserna om underhållsskyldighet i Bryssel I-förordningen (artikel 68.1 i underhållsförordningen). Om det när underhållsförordningen börjar tillämpas pågår ett förfarande för erkännande och verkställighet ska dock Bryssel Iförordningen vara fortsatt tillämplig (artikel 75.2). Med undantag för denna övergångsbestämmelse – som ju bara är aktuell under en begränsad tid – är det alltså underhållsförordningen och inte Bryssel I-förordningen som ska tilläm
ock inte till alla delar av Danmark).
Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte ger utrymme för autonoma behörighetsbestämmelser (se vidare avsnitt 5.3). Underhållsförordningen påverkar emellertid inte tillämpningen av konventioner och avtal som har tillträtts när förordning antas och som gäller frågor som regleras i förordningen (artikel 69.1). Det innebär att Luganokonventionerna är förpliktande för Sverige i förhållande till konventionsstater utanför EU (jfr artikel 69.2 i underhållsförordningen). Svenska domstolar är därmed skyldiga att beakta och tillämpa någon av Luganokonventionerna om svaranden har hemvist i en konventionsstat eller när exklusiv behörighet har avtalats att finnas i en icke medlemsstat som har tillträtt 2007 års
121
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
ligt artikel 23 (artikel 64.2 a i 2007 års
Luganokonvention).
Lagval
t är dock en
fråga som i sista hand får avgöras av EU-domstolen.
Erkännande och verkställighet
stämmelserna i förordningen
om Luganokonvention (artikel 2 i de båda Luganokonventionerna och artikel 4.4 i underhållsförordningen). Av 2007 års Luganokonvention följer på motsvarande sätt att den har företräde framför alla andra rättsakter i frågor om domstols behörighet om svaranden har hemvist i en EFTA-stat eller där domstolarna i en sådan stat har exklusiv behörighet enligt artikel 22 eller på grund av prorogationsavtal en Hänvisningen i underhållsförordningen till 2007 års Haagprotokoll innebär att i den utsträckning underhållsförordningen reglerar behörigheten så är lagvalsfrågorna också reglerade. Enligt utredningens bedömning bör införlivandet av 2007 års Haagprotokoll i EU-systemet innebära att protokollets lagvalsbestämmelser ska tillämpas även när behörigheten utövas enligt någon av Luganokonventionerna (se vidare avsnitt 6.3.1). De När det sedan gäller erkännande och verkställighet, så ersätter underhållsförordningen bestämmelserna i förordningen om den europeiska exekutionstiteln (artikel 68.2 i underhållsförordningen). Detta gäller dock inte europeiska exekutionstitlar om underhållsskyldighet som utfärdats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll – dvs. Storbritannien.7 En dom från Storbritannien som avser en obestridd fordran på underhåll och som intygats vara en europeisk exekutionstitel får alltså fortfarande verkställas i Sverige med stöd av be
den europeiska exekutionstiteln. Underhållsförordningens förhållande till befintliga konventioner och avtal regleras i artikel 69. Där framgår bl.a. att förordningen inte ska påverka tillämpningen av konventioner som medlemsstaterna har tillträtt när förordningen antas. Detta innebär t.ex. att underhållsförordningen inte påverkar tillämpningen av de
7 Danmark (som ju inte heller är bundet av 2007 års Haagprotokoll) omfattas inte av den europeiska exekutionstiteln.
122
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
ko
ars
aranden för verkställighet av domar
are än den som föreskrivs i kapitel V
i underhållsförordningen.
a uppskjutande av verkställighet (se vidare
avsnitt 7.1.1.2).
4.5.2 agprotokoll och andra internationella
instrument
tidigare Haagkonventionerna om erkännande och verkställighet (1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention) samt Luganokonventionerna. I förbindelserna mellan medlemsstaterna ska dock underhållsförordningen ha företräde framför konventioner som avser frågor som regleras i underhållsförordningen och som medlemsstaterna är parter i (artikel 69.2). Det medför t.ex. att underhållsförordningen kommer att ha företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan EU:s medlemsstater. Detta är också förenligt med 2007 års Haagkonvention. I fråga om erkännande och verkställighet av avgöranden mellan medlemsstater i en regional organisation för ekonomisk integration ska konventionen inte inverka på tillämpningen av bestämmelser som utfärdats av denna, oavsett om de antagits före eller efter
nventionens ingående (artikel 51.4 i 2007 års Haagkonvention).
Underhållsförordningen hindrar inte heller att konventionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag tillämpas i Sverige (artikel 69.3 i underhållsförordningen). Det anges särskilt i bestämmelsen att den nordiska konventionen, när det gäller dom erkännande, verkställbarhet och verkställighet, tillhandahåller
a) enklare och snabbare förf
om underhållsbidrag och
b) rättshjälp som är förmånlig
Ett förbehåll finns dock, och det är att svaranden inte på grund av tillämpningen av den nordiska konventionen får berövas det skydd som erbjuds enligt artiklarna 19 och 21 i underhållsförordningen. Det innebär att en svarande som inte har gått i svaromål i vissa fall ska ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid behörig domstol i ursprungsmedlemsstaten och ha möjlighet att av denna anledning begär
2007 års Ha
2007 års Haagprotokolls förhållande till andra internationella instrument regleras i artikel 19 i protokollet. Där framgår att
123
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
förbindelser av
reg
förordningen och rådets beslut om EU:s tillträde till protokollet).8
4.5.3 agkonvention och andra internationella
instrument
Behörighet
utanför EU som är anslutna till 2007 års
Haagkonvention. protokollet inte inverkar på något internationellt instrument som de fördragsslutande staterna har tillträtt eller kommer att tillträda och som innehåller bestämmelser om frågor som regleras i protokollet, såvida inte en motsatt förklaring avges av de stater som har tillträtt ett sådant instrument. Detta gäller även i förhållande till enhetliga lagar som är grundade på särskilda
ional eller annan karaktär mellan berörda stater. Eftersom Sverige inte har tillträtt någon av de tidigare Haagkonventionerna om lagval (1956 års Haagkonvention om tillämplig lag avseende underhåll till barn och 1973 års Haagkonvention om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet), kommer 2007 års Haagprotokoll att vara det enda tillämpliga instrumentet när det gäller lagval. Protokollet ska tillämpas av alla EU:s medlemsstater förutom Danmark och Storbritannien (jfr artikel 15 i underhålls-
2007 års Ha
Som framgår i avsnitt 5.2 finns det endast indirekta behörighetsregler i 2007 års Haagkonvention. Samtidigt innehåller underhållsförordningen tillsammans med Luganokonventionerna en uttömmande reglering av vilka omständigheter som kan läggas till grund för domstolarnas behörighet i frågor om underhåll. Grunderna för erkännande och verkställighet i 2007 års Haagkonvention är till största delen överensstämmande med underhållsförordningens behörighetsregler, och bestämmelsen i 2007 års Haagkonvention som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande (artikel 18) korresponderar med motsvarande artikel 8 i underhållsförordningen. Detta får till följd att avgöranden som meddelas i Sverige med stöd av bestämmelserna i underhållsförordningen som regel ska erkännas och förklaras verkställbara även i stater
8 Se rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen).
124
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
Lagval
2007 års Haagkonvention innehåller med ett undantag inte några bestämmelser om lagval. Undantaget är att ett offentligt organs rätt att agera i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag, eller att kräva återbetalning för bidrag som har utbetalats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag, ska regleras av den lag som gäller för organet (artikel 36.2, med motsvarighet i artikel 10 i 2007 års Haagprotokoll). I övrigt är 2007 års Haagprotokoll avsett att vara ett komplement till 2007 års Haagkonvention (se ingressen till protokollet).
Erkännande och verkställighet
Som har framgått av det föregående tillämpas underhållsförordningens bestämmelser om erkännande och verkställighet framför bestämmelserna i 2007 års Haagkonvention i förhållande till de avgöranden som omfattas av förordningen.
2007 års Haagkonvention ersätter – i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna – både 1973 års Haagkonvention och 1958 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
Sverige har tillträtt 1973 års Haagkonvention. Stater utanför EU som har tillträtt 1973 års Haagkonvention är Australien, Norge, Schweiz, Turkiet och Ukraina.9 Om någon av dessa stater inte tillträder 2007 års Haagkonvention, kan alltså bestämmelserna i 1973 års Haagkonvention vara tillämpliga även fortsättningsvis. Detsamma gäller även i förhållande till Danmark som (med undantag av Grönland) är anslutet till 1973 års Haagkonvention, eftersom Danmark inte påverkas av EU:s anslutning till 2007 års Hagakonvention. Lagen som införlivar 1973 års Haagkonvention är även tillämplig i förhållande till Förenta staterna jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi.10
Sverige har tillträtt även 1958 års Haagkonvention. 1973 års Haagkonvention har emellertid trätt i denna konventions ställe (se artikel 29 i 1973 års Haagkonvention) i förhållandet mellan de
9 Danmark och Norge omfattas inte av lagen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet i den mån särskilda bestämmelser är tillämpliga (12 §). De särskilda bestämmelserna finns i lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. 10 Det kan noteras att USA intog en aktiv roll i förhandlingarna som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och att USA, som första stat, har undertecknat konventionen.
125
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
länder som antagit båda konventionerna. Detta innebär för svensk del att 1958 års Haagkonvention i dag endast är tillämplig i förhållande till Österrike, Belgien, Ungern, den kinesiska provinsen Macao,11 Surinam och Liechtenstein. När 2007 års Haagkonvention har trätt i kraft kommer 1958 års Haagkonvention endast att vara tillämplig i förhållande till Macao, Surinam och Liechtenstein – såvida inte dessa också tillträder 2007 års Haagkonvention.
Av artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention följer vidare att konventionen inte inverkar på något internationellt instrument antaget före konventionen som de fördragsslutande staterna är parter i och som innehåller bestämmelser i frågor som regleras i konventionen. Detta gäller också ömsesidiga avtal och enhetliga lagar som grundar sig på särskilda förbindelser mellan de berörda staterna (artikel 51.3). I förhållandet mellan Sverige och de övriga nordiska länderna gäller den nordiska konventionen från år 1962 (se avsnitt 3.2.7) som i Sverige införlivats genom lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge samt kungörelsen med vissa föreskrifter om indrivning och redovisning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Dessa bestämmelser påverkas alltså inte av 2007 års Haagkonvention utan kan tillämpas i nordiska förhållanden även fortsättningsvis.12
Bestämmelsen i artikel 51 i 2007 års Haagkonvention innebär att 2007 års Haagkonvention inte påverkar tillämpningen av Luganokonventionerna.13 Artikeln ger uttryck för att 2007 års Haagkonvention inte gör anspråk på exklusivitet. En liknande tolkning har gjorts i fråga om 1973 års Haagkonvention.14 Detta får betydelse t.ex. i en situation där erkännande och verkställighet skulle kunna beviljas enligt 2007 års Luganokonvention men inte enligt 2007 års Haagkonvention beroende på att avgörandet om
11 Sedan den 20 december 1999 är Macao en ”särskild administrativ region” i Kina (källa: Utrikespolitiska institutet, Landguiden). Macao finns inte med i kungörelsen angående tillämpning av lagen den 10 december 1965 (nr 723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.12 Samma bedömning gjordes i fråga om förhållandet mellan 1958 års Haagkonvention och den nordiska konventionen, jfr följande uttalande i prop. 1965:139 s. 25. ”Intet torde [...] hindra att verkställigheten av de nordiska underhållsavgörandena sker enligt 1962 års lag även efter det att Sverige och övriga nordiska länder har anslutit sig till Haagkonventionen. Detta överensstämmer med de önskemål som har uttalats vid nordiska överläggningar.” 13 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 654. 14 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 84 f. och Maarit Jänterä-Jareborg, Har föräldrarna en livslång underhållsskyldighet i internationella förhållanden?, SvJT 1993 s. 346 f.
126
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
underhållsbidrag inte omfattas av Haagkonventionens tillämpningsområde.15 Luganokonventionerna i sin tur hindrar inte en tillämpning av 2007 års Haagkonvention (artikel 57.1 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.1 i 2007 års Luganokonvention). Bestämmelserna i Luganokonventionerna om förfarandena vid erkännande och verkställighet kan dock alltid tillämpas (artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention).16
Samarbete
Som har nämnts i avsnitt 3.2.6 är Sverige bundet av 1956 års New York-konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet. Konventionen reglerar det administrativa samarbetet vid indrivning av underhållsbidrag. Av artikel 49 i 2007 års Haagkonvention framgår att den ska träda i New York-konventionens ställe i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna i den utsträckning som konventionernas tillämpningsområden sammanfaller. New York-konventionen är den 1 juli 2010 i kraft i förhållande till 65 stater.17
Det kan diskuteras om New York-konventionen ska tillämpas mellan två stater som visserligen har tillträtt 2007 års Haagkonvention men där erkännande och verkställighet sker med stöd av ett annat internationellt instrument (t.ex. någon av Luganokonventionerna). Ordalydelsen i artikel 49 är inte begränsad till situationen där erkännande och verkställighet sker enligt 2007 års Haagkonvention. Detta skulle kunna tyda på att samarbetsbestämmelserna i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas även när erkännande och verkställighet söks med stöd av andra bestämmelser. Samtidigt är centralmyndigheternas uppgifter och staternas skyldigheter enligt 2007 års Haagkonvention knutna till ”ansökningar enligt kapitel III” (se artikel 6), till ansökan/ansökningar ”enligt detta kapitel” (se artikel 9 och 13–15) och till ”ansökningar enligt denna konvention” (artikel 17). Detta talar för att samarbetsbestämmelserna i 2007 års Haagkonvention endast är avsedda att användas i
15 Se även artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention samt EU-domstolens tolkning av motsvarande artikel i Bryssel I-förordningen i domen av den 4 maj 2010 i mål C-533/08, TNT Express Nederland BV (ännu inte publicerad i rättsfallssamlingen). 16 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 85. 17 Se <http://treaties.un.org/Pages/ViewDetailsIII.aspx?&src=TREATY&mtdsg_no=XX ~1&chapter=20&Temp=mtdsg3&lang=en>.
127
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
konventionsfall. Frågan diskuterades vid utredningens möte med företrädare för Danmark, Finland och Norge (se kapitel 1), utan att någon samsyn nåddes. Det konstaterades då att frågan är av betydelse inte bara vid tillämpningen av Luganokonventionerna utan även i förhållande till danska avgöranden om dessa ska erkännas och verkställas enligt underhållsförordningen, eftersom Danmark inte kommer att omfattas av underhållsförordningens samarbetsbestämmelser.
Övrigt
2007 års Haagkonvention inverkar enligt artikel 50 inte på
-Haagkonventionen av den 1 mars 1954 om vissa till civilrätten hörande ämnen,
-Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, eller
-Haagkonventionen av den 18 mars 1970 om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
Bestämmelsen har tillkommit i tydliggörande syfte, främst med anledning av centralmyndighetens uppgifter enligt bl.a. artikel 6.2 g, h och j.18 I de fall där det är lämpligt kan alltså dessa konventioner tillämpas även fortsättningsvis vid samarbetet.
2007 års Haagkonvention innehåller också en artikel som ger företräde åt regeln om störst effektivitet (artikel 52). Innebörden är att konventionen inte ska hindra tillämpning av överenskommelser eller avtal som gäller mellan den begärande staten och den anmodade staten och som föreskriver
a) mer omfattande grunder för erkännande av avgöranden om
underhållsskyldighet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 f i konventionen,19
18 Dvs. uppgifterna att underlätta erhållandet av dokumentation eller annat bevis, att vid behov vara behjälplig med att fastställa föräldraskap och att underlätta delgivningen av handlingar (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 648). 19 Artikel 22 f innebär att erkännande och verkställighet får vägras om avgörandet har meddelats i strid med artikel 18, som begränsar möjligheterna för den underhållsskyldige att inleda ett förfarande i en annan stat så länge den underhållsberättigade fortsätter att ha hemvist i en stat där ett avgörande har meddelats.
128
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
b) förenklade och snabbare förfaranden för en ansökan om
erkännande eller om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhållsskyldighet,
c) förmånligare rättsligt bistånd än vad som föreskrivs i artiklarna
14–17, eller
d) förfaranden som gör det möjligt för en sökande från en
begärande stat att vända sig direkt till den anmodade statens centralmyndighet.
Konventionen hindrar inte heller tillämpningen av en gällande lag i den anmodade staten som föreskriver effektivare bestämmelser i enlighet med vad som avses i punkterna a–c ovan (artikel 52.2). När det gäller sådana förenklade och snabbare förfaranden som avses i punkten b, ska dessa dock vara förenliga med det skydd som erbjuds parterna enligt artiklarna 23 och 24,20 särskilt i fråga om parternas rätt att underrättas på vederbörligt sätt om förfarandena och beredas skälig möjlighet att yttra sig samt i fråga om verkningarna av en invändning eller ett överklagande.
4.6 Erkännande och verkställighet i Sverige av avgöranden från olika länder
4.6.1 Inledning
Som har framgått av avsnitt 4.2–4.4 finns det ett antal internationella instrument som innehåller bestämmelser om underhåll. Vissa av dessa instrument kommer att vara tillämpliga även efter det att underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har trätt i kraft. I detta avsnitt finns ett antal skisser som visar med vilket stöd avgöranden från olika länder kan erkännas och verkställas i Sverige och vilket samarbetssystem som kan vara aktuellt. Eftersom det i dagsläget inte är klart vilka länder som kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention redovisas två alternativ i fråga om avgöranden från vissa länder. De stater som finns med i redovisningen är bundna av något eller några av de internationella instrument som är relevanta i detta sammanhang
20 Artikel 23 innehåller grundförfarandet för erkännande och verkställighet och artikel 24 innehåller ett alternativt förfarande som en stat kan förklara att den kommer att tillämpa i stället.
129
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
och som även Sverige är bundet av. Liksom i det föregående är utgångspunkten att EU tillträder och därmed binder medlemsstaterna (utom Danmark) till 2007 års Haagkonvention.
4.6.2 Finland
Underhållsförordningen Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
1973 års Haagkonvention
2007 års Haagkonvention
New York-konventionen
Avgöranden från Finland
Finland kommer på samma sätt som Sverige att bli bundet av såväl underhållsförordningen som 2007 års Haagkonvention.
Den nordiska konventionen kommer att ha fortsatt giltighet när det gäller avgöranden från Finland (artikel 69.3 i underhållsförordningen), dock med ett utökat skydd för svaranden med stöd av artiklarna 19 och 21 i underhållsförordningen.21 Verkställighet kommer alltså även fortsättningsvis att kunna ske enligt lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.
Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). Det blir därför inte aktuellt att använda
21 Svaranden har under vissa förutsättningar rätt till förnyad prövning (artikel 19) och uppskjutande av verkställigheten (artikel 21).
130
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet även om konventionen i och för sig blir gällande mellan Sverige och Finland. Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention kommer att ersättas av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln kommer inte längre att kunna tillämpas (artikel 68.1 och 2 i underhållsförordningen).
Även om både Finland och Sverige är anslutna till New Yorkkonventionen har den inte tillämpats när verkställighet har sökts enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. New York-konventionen kommer inte heller att tillämpas efter underhållsförordningens ikraftträdande.
131
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.3 Danmark
Bryssel I-förordningen Underhållsförordningen (med
undantag för kap. III och VII)
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
1973 års Haagkonvention
New York-
konventionen
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Danmark
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Bryssel I-förordningen Underhållsförordningen (med
undantag för kap. III och VII)
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
1973 års Haagkonvention
New York-
konventionen
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Danmark
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
New York-
konventionen
1973 års Haagkonvention Underhållsförordningen (med
undantag för kap. III och VII)
2007 års
Haagkonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Danmark
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
New York-
konventionen
1973 års Haagkonvention Underhållsförordningen (med
undantag för kap. III och VII)
2007 års
Haagkonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Danmark
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
132
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
Danmark är medlem i EU men är inte bundet av förordningen om den europeiska exekutionstiteln. Bestämmelserna i underhållsförordningen kommer att vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark med undantag för de bestämmelser som gäller tillämplig lag och samarbete genom centralmyndigheter (se avsnitt 4.2).22 Det kommer alltså att vara underhållsförordningens bestämmelser om behörighet, erkännande och verkställighet som ska tillämpas och inte bestämmelserna i Bryssel I-förordningen. Den nordiska konventionen har fortsatt giltighet när det gäller avgöranden från Danmark (artikel 69.3 i underhållsförordningen). Detta gäller även om Danmark tillträder 2007 års Haagkonvention (se artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention).
Danmark kan tillträda 2007 års Haagkonvention med EU:s godkännande.23 Om Danmark tillträder konventionen gäller följande. Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). Det blir därför inte aktuellt att använda konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet på danska avgöranden även om konventionen i och för sig är gällande mellan Sverige och Danmark. Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention har ersatts av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
Även om både Danmark och Sverige är anslutna till New Yorkkonventionen har den inte tillämpats när verkställighet har sökts enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. Vid ett danskt tillträde till 2007 års Haagkonvention ersätter den New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestämmelserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas när ett danskt avgörande ska erkännas och verkställas i Sverige enligt underhållsförordningen.
22 Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. 23 Se artikel 5.2 i Danmarksavtalet och artikel 1 a i rådets beslut av den 30 november 2009 om ändring av beslut 2006/325/EG i syfte att inrätta ett förfarande för genomförande av artikel 5.2 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2009/942/EG), publicerat i EUT L 331, 16.12.2009, s. 24.
133
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.4 Norge
Luganokonventionerna
2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
New York-
konventionen
1973 års Haagkonvention 1973 års Haagkonvention
New York-
konventionen
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Norge
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Alt. 1
Avgöranden från Norge
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
New York-
konventionen
1973 års Haagkonvention 1973 års Haagkonvention
New York-
konventionen
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Norge
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Alt. 1
Avgöranden från Norge
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Norge är inte medlem i EU men däremot i EFTA. Norge har tillträtt den nordiska konventionen, båda Luganokonventionerna, New York-konventionen och 1973 års Haagkonvention.
Om Norge tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den nordiska konventionen och Luganokonventionerna att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention, artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).
Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1973 års Haagkonvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
134
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
New York-konventionen tillämpas inte om verkställighet söks enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. För det fall erkännande och verkställighet i stället begärs enligt 2007 års Haagkonvention ska konventionens samarbetsbestämmelser användas i stället för New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestämmelserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas vid en ansökan om erkännande och verkställighet av ett avgörande enligt Luganokonventionerna.
4.6.5 Island
2007 års Haagkonvention 1988 års Luganokonvention Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Island
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
1988 års Luganokonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Island
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
2007 års Haagkonvention 1988 års Luganokonvention Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Island
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
1988 års Luganokonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Island
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
1988 års Luganokonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Island
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Island är inte medlem i EU men är precis som Norge medlem i EFTA. Island har tillträtt den nordiska konventionen och 1988 års Luganokonvention, men inte 2007 års Luganokonvention, 1958 års Haagkonvention, 1973 års Haagkonvention eller New Yorkkonventionen.
Om Island tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den nordiska konventionen och 1988 års Luganokonvention att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention och artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).
135
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.6 Storbritannien
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
Underhållsförordningen (erkänns och förklaras verkställbara enligt avsnitt 2)
Bryssel I-förordningen
1973 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New York-konventionen
Avgöranden
från Storbritannien
a) som intygats vara europeiska exekutions-
titlar
b) övriga avgöranden
Avgöranden
från Storbritannien
a) som intygats vara europeiska exekutions-
titlar
b) övriga avgöranden
Storbritannien är medlem i EU och bundet av bl.a. 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen.
När underhållsförordningen träder i kraft kommer inte längre Bryssel I-förordningen att kunna tillämpas (artikel 68.1 i underhållsförordningen). Till skillnad från vad som gäller i förhållande till övriga medlemsstater i EU (utom Danmark) kommer dock förordningen om den europeiska exekutionstiteln fortfarande att kunna tillämpas på avgöranden från Storbritannien som intygats vara europeiska exekutionstitlar (artikel 68.2 i underhållsförordningen).
Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2). Det blir därför inte aktuellt att använda konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet även om konventionen i och för sig är gällande mellan Sverige och Storbritannien.
Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestämmelserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas vid en ansökan om erkännande och verkställighet av ett avgörande enligt andra internationella instrument. När det gäller avgöranden från Storbritannien återstår endast de avgöranden som har intygats
136
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
vara europeiska exekutionstitlar. Dessa ska ges in till den svenska Kronofogdemyndigheten (artikel 20.2). Det är därför svårt att se att det kan vara aktuellt att använda samarbetsbestämmelserna i vare sig New York-konventionen eller 2007 års Haagkonvention.
Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention har ersatts av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
4.6.7 Österrike och Belgien
Underhållsförordningen
Förordningen om den europeiska
exekutionstiteln Bryssel I-förordningen
1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New York-konventionen
Avgöranden från Österrike
och Belgien
Österrike och Belgien är medlemmar i EU och de enda medlemsstaterna som i förhållande till Sverige fortfarande omfattas av bestämmelserna i 1958 års Haagkonvention.
När underhållsförordningen träder i kraft kommer Bryssel Iförordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att kunna tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen).
Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2). Det blir därför inte aktuellt att använda konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet.
137
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1958 års Haagkonvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
Även om Österrike och Belgien, på samma sätt som Sverige, är anslutna till New York-konventionen kommer den inte att tillämpas efter underhållsförordningens ikraftträdande.
4.6.8 Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen
Underhållsförordningen
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
2007 års Haagkonvention
New York-konventionen 1973 års Haagkonvention
Avgöranden från
Tjeckien, Estland, Frankrike,
Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen (Litauen
har dock inte tillträtt New York-konventionen)
EU-staterna Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen är bundna av 1973 års Haagkonvention. Alla utom Litauen är också parter i New York-konventionen.
När underhållsförordningen träder i kraft i medlemsstaterna kommer Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen). Underhållsförordningen har dessutom företräde framför 2007 års Haagkonvention i relationen mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). 2007 års Haagkonvention ersätter också 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen (artikel 48 och 49).
138
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
4.6.9 Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och Slovenien
Underhållsförordningen
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
2007 års Haagkonvention
New York-konventionen
Avgöranden från Cypern, Irland,
Rumänien, Ungern och
Slovenien
EU-staterna Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och Slovenien har tillträtt New York-konventionen.
När underhållsförordningen träder i kraft i medlemsstaterna kommer Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen). Underhållsförordningen har dessutom företräde framför 2007 års Haagkonvention i relationen mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). 2007 års Haagkonvention ersätter också New York-konventionen (artikel 49).
139
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.10 Bulgarien, Lettland och Malta
Underhållsförordningen
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
2007 års Haagkonvention
Avgöranden från Bulgarien,
Lettland och Malta
EU-staterna Bulgarien, Lettland och Malta har inte tillträtt någon av de aktuella internationella konventionerna.
När underhållsförordningen träder i kraft i medlemsstaterna kommer Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen). Underhållsförordningen har dessutom företräde framför 2007 års Haagkonvention i relationen mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen).
140
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
4.6.11 Schweiz
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen
1973 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
Luganokonventionerna
New York-
konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Schweiz
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Schweiz
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen
1973 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
Luganokonventionerna
New York-
konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Schweiz
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Schweiz
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Schweiz är medlem i EFTA och har tillträtt 1988 års Luganokonvention, 1973 års Haagkonvention och New Yorkkonventionen. Schweiz kommer den 1 januari 2011 att ha tillträtt även 2007 års Luganokonvention.
Om Schweiz tillträder 2007 års Haagkonvention kommer Luganokonventionerna att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention, artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).
Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1973 års Haagkonvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
För det fall erkännande och verkställighet begärs enligt 2007 års Haagkonvention är det konventionens samarbetsbestämmelser som
141
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
ska användas (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Om verkställighet i stället begärs enligt någon av Luganokonventionerna är det oklart om New York-konventionen är fortsatt aktuell eller om samarbetsbestämmelserna i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas (se avsnitt 4.5.3).
4.6.12 Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
1958 års Haagkonvention
Alt. 1
Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention
Alt. 1
Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao har tillträtt 1958 års Haagkonvention. Om dessa länder tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den att ersätta 1958 års Haagkonvention (artikel 48).
142
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
4.6.13 Surinam
1958 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen New Yorkkonventionen New Yorkkonventionen New York-konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Surinam
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen New Yorkkonventionen New Yorkkonventionen New York-konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Surinam
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen 2007 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New York-konventionen 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Surinam
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen 2007 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New York-konventionen 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Surinam
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Surinam är part till såväl 1958 års Haagkonvention som New Yorkkonventionen. Om Surinam tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den att ersätta både 1958 års Haagkonvention (artikel 48) och New York-konventionen (artikel 49).
143
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.14 Australien, Turkiet och Ukraina
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Australien,
Turkiet och Ukraina
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Australien,
Turkiet och Ukraina
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Australien,
Turkiet och Ukraina
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Australien,
Turkiet och Ukraina
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Australien, Turkiet och Ukraina är parter till 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen. Om dessa stater tillträder 2007 års Haagkonvention så ersätter den både 1973 års Haagkonvention (artikel 48) och New York-konventionen (artikel 49).
144
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
4.7 Hemvistbegreppet
Några uttalanden om vad som avses med hemvist finns inte i underhållsförordningen.
Hemvistbegreppet (”habitual residence” eller ”résidence habituelle”) är vanligt förekommande i Haagkonventioner. Begreppet definieras inte närmare i konventionerna eftersom tolkningen kan skilja sig åt beroende på syftet med den aktuella konventionen. Man har inte velat ”låsa upp” tolkningen genom att slå fast en definition av hemvistbegreppet i en konvention. Samtidigt finns det gott om rättspraxis från konventionsstaterna avseende begreppets tolkning, särskilt vad gäller barns hemvist enligt 1980 års Haagkonvention. Gemensamt är att begreppet tar sikte på faktiska förhållanden. En person har sin hemvist där han eller hon har sina primära intressen som t.ex. förskola, skola, arbete och varaktig bostad och inte minst sin närmaste familj. Semester eller tillfällig vistelse i ett annat land är inte tillräckligt för att grunda hemvist där.24
Eftersom 2007 års Haagkonvention inte innehåller några direkta behörighetsregler blir hemvistbegreppet främst aktuellt för att avgöra om det finns en tillräcklig anknytning mellan berörda personer och den stat där ett aktuellt avgörande har meddelats. Flera delegater vid konventionsförhandlingarna ansåg att den invecklade praxis som har vuxit fram kring hemvistbegreppet i 1980 års Haagkonvention inte borde användas. Eftersom begreppet används i olika syfte i de båda konventionerna borde tolkningen också skilja sig åt. I 1980 års Haagkonvention är det lagen i barnets hemviststat som avgör om en person är delaktig i vårdnaden om barnet och om barnets bortförande till eller kvarhållande i en annan stat således är olovligt. I 2007 års Haagkonvention är hemvist i stället en anknytningsfaktor för ändamålet erkännande och verkställighet i en konvention vars syfte är att underlätta indrivningen av underhållsbidrag i internationella situationer. I den förklarande rapporten framförs också uppfattningen att de flesta ansökningarna troligen inte ens kommer att bestridas och att
24 Se t.ex. den förklarande rapporten till 1996 års Haagkonventionen, upprättad av professor Paul Lagarde (<http://hcch.e-vision.nl/upload/expl34.pdf>), paragraph 40, och i fråga om 1993 års Haagkonvention J. H. A. van Loon, International Co-operation and Protection of
Children with regard to Intercountry Adoption, Recueil des cours de l’Académie de droit international de La Haye, Vol. 244 (1993-VII), s. 346.
145
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
begreppet även finns i 1973 års Haagkonvention utan att ha gett upphov till några problem.25
Inte heller i 2007 års Haagprotokoll finns någon definition av hemvistbegreppet. Enligt den förklarande rapporten krävs viss varaktighet för att hemvist ska föreligga. Om den underhållsberättigade bor några månader i ett annat land, t.ex. för skolgång eller annan tillfällig aktivitet, ska detta i princip inte innebära att han eller hon har bytt hemvist.26
Det finns inte något avgörande från EU-domstolen som direkt avser frågan om hemvist i mål om underhållsbidrag. Det ankommer i sista hand på EU-domstolen att tolka hemvistbegreppet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Enligt utredningens uppfattning torde man intill dess kunna få viss ledning av de domar från EU-domstolen som redovisats i avsnitt 3.6.2.27 Den förstnämnda domen avser visserligen ett barns hemvist enligt Bryssel II-förordningen i ett mål om föräldraansvar, med vilket avses olika slags åtgärder till skydd för barnets person eller egendom. Frågor om underhållsbidrag omfattas inte av Bryssel II-förordningen och vilken betydelse EU-domstolens uttalanden om hemvist har för ett mål om underhållsbidrag är därför ovisst. Det nu aktuella målet avsåg emellertid en familjerättslig fråga och tolkningen av hemvistbegreppet har gjorts utifrån barns förhållanden, vilket talar för att domen har relevans även vid bedömning av ett barns hemvist i mål om underhållsbidrag. Därtill kommer att behörighet enligt Bryssel II-förordningen i vissa fall kan ge behörighet även i underhållsfrågor (se avsnitt 3.3.2). Viss ledning torde kunna hämtas från domens hemvistbedömning även när det gäller mål om underhållsbidrag mellan vuxna. I det avseendet kan även EUdomstolens uttalanden i den sistnämnda domen vara intressanta, trots att uttalandena gällde den socialrättsliga lagstiftningen.
För svensk del blir 2007 års Haagprotokoll tillämpligt när behörighet utövas med stöd av underhållsförordningen. Protokollet torde sannolikt vara tillämpligt även när behörighet utövas enligt någon av Luganokonventionerna (se avsnitt 6.3.1). Om behörighet finns enligt underhållsförordningen på grund av svensk hemvist torde det enligt utredningens uppfattning inte finnas
25 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 444. 26 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 41–42. 27 EU-domstolens dom den 2 april 2009 i mål C-523/07, ”A”, REG 2009, s. I-2805, och EUdomstolens dom den 25 februari 1999 i mål C-90/97, Swaddling, REG 1999, s. I-1075.
146
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
anledning att göra någon avvikande hemvistbedömning i lagvalsfrågan (underhållsförordningen innehåller ju en direkt hänvisning till 2007 års Haagprotokoll). Även detta är emellertid i sista hand en fråga för EU-domstolen att tolka.
4.8 Särskilt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap
4.8.1 Inledning
Underhållsförordningen omfattar frågor om underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. För 2007 års Haagkonvention är det tillämpningsområde som EU:s medlemsstater blir bundna av i detta avseende ännu inte slutligt avgjort (se vidare avsnitt 4.8.4). När behörighet utövas ska den tillämpliga lagen bestämmas utifrån 2007 års Haagprotokoll. Det är emellertid fråga om internationella regleringar och olika länder har olika syn på familjeförhållanden och äktenskap. I många stater tillåts inte samkönade äktenskap och samboförhållanden är inte reglerade över huvud taget. Förhållandena tillmäts inte rättsliga verkningar och vissa stater anser dem t.o.m. vara oförenliga med den allmänna rättsuppfattningen. I andra stater kan ett samboförhållande tillerkännas viktiga rättsverkningar t.ex. i fråga om rätt till underhåll. Staternas olika syn i dessa frågor kan få betydelse för tillämpningen av konventionsgrundade bestämmelser, t.ex. när internationella konventioner gäller i förhållande till en stat som inte erkänner angivna familjeformer.28
I detta kapitel finns en redogörelse för de svenska utgångspunkterna (avsnitt 4.8.2) och för aktuella artiklar och uttalanden i förhållande till underhållsförordningen (avsnitt 4.8.3), 2007 års Haagkonvention (avsnitt 4.8.4) och 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 4.8.5).
28 Jfr Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 212 f. och Michael Bogdan, Internationell familjerätt i en internationaliserad värld, SvJT 2000 s. 302 ff.
147
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.8.2 Svenska utgångspunkter
Sedan den 1 maj 2009 gäller att ÄktB och andra författningar som angår makar är könsneutrala, med följden att bestämmelserna ska tillämpas på samma sätt i fråga om par av olika kön och par av samma kön.29 Lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap upphävdes samma datum, men gäller fortfarande i förhållande till dem som har ingått partnerskap före den 1 maj 2009 och som därefter inte har upplöst eller omvandlat sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap. Bestämmelser i lag eller annan författning med anknytning till äktenskap och makar ska som huvudregel tillämpas på motsvarande sätt på registrerade partnerskap och registrerad partner.30
Rättsverkningarna av samboförhållanden regleras i sambolagen (2003:376). Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Ingen av dem får vara gift eller ha ingått partnerskap. Sambolagen gäller sambornas gemensamma bostad och bohag och reglerar bl.a. vad som gäller när samboförhållandet upphör. Lagen är tillämplig på såväl heterosexuella som homosexuella sambor. Ett samboförhållande kan också ha andra rättsverkningar. En sambo kan t.ex. under vissa förhållanden vara underhållsskyldig mot sin sambos barn (se 7 kap. 5 § FB).
För internationella förhållanden gäller lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden. Lagen är – till skillnad från sambolagen – inte begränsad till att gälla sambornas gemensamma bostad och bohag utan är tillämplig på sambors förmögenhetsförhållanden (t.ex. frågor om delning vid en separation av även andra tillgångar än den gemensamma bostaden eller det gemensamma bohaget, frågor om gåvor mellan sambor och frågor om samäganderätt). Till sambors förmögenhetsförhållanden hör dock bara sådana frågor som gäller det särskilda förhållandet av familjerättslig karaktär eller liknande mellan parterna i deras egenskap av sambor eller blivande sambor. Ett vanligt förmögenhetsrättsligt avtal träffas enligt lagens förarbeten inte av bestämmelserna.31
29 Se bet. 2008/09:CU19, rskr. 2008/09:208, prot. 2008/09:95 och SFS 2009:253. 30 Se 3 kap. 1 § i den upphävda lagen om registrerat partnerskap, som fortfarande tillämpas i fråga om ett enligt den lagen registrerat partnerskap enligt 2 § lagen (2009:260) om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap. 31 Se prop. 2000/2001:148 s. 33.
148
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
I civilutskottets betänkande Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor (2008/09:CU19, s. 21) uttalas beträffande det EUrättsliga regelverket att situationen ännu inte är sådan att man kan räkna med att de regler som gäller makar kan tillämpas i fråga om par av samma kön, om det inte uttryckligen framgår.
I betänkandet Äktenskap för par med samma kön – Vigselfrågor (SOU 2007:17) gjorde Äktenskaps- och partnerskapsutredningen bedömningen att Bryssel II-förordningen, Bryssel I-förordningen och annan EU-rättslig reglering för närvarande inte torde omfatta äktenskap där makarna har samma kön. Äktenskaps- och partnerskapsutredningen utgick från att det EU-rättsliga äktenskapsbegreppet ska tolkas autonomt utifrån ett europeiskt perspektiv och att de EU-stater som har infört äktenskap för par med samma kön är en klar minoritet. Äktenskaps- och partnerskapsutredningen ansåg det också vara tvivelaktigt om 1988 års Luganokonvention och den lag som införlivar konventionen med svensk rätt kan tolkas så att de är tillämpliga på makar med samma kön. När det gäller den konventionsbaserade lagstiftningen gjordes bedömningen att det inte är givet att en sådan författning kan tillämpas på äktenskap där makarna har samma kön. I stället bör det överlämnas åt de rättstillämpande organen att med ledning av allmänna principer om konventionskonform tolkning avgöra hur konventionsgrundade författningar ska tillämpas när det gäller äktenskap där makarna har samma kön. En annan sak är att sådana avgöranden som meddelats i Sverige kanske inte får rättsverkningar i andra länder.32
4.8.3 Underhållsförordningen
Som har framgått av avsnitt 4.2 är underhållsförordningen tillämplig på frågor om underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden (artikel 1.1). Det framgår inte direkt av underhållsförordningen om den är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i samboförhållanden, samkönade äktenskap eller registrerade partnerskap. Det kommer ytterst att vara EU-domstolens uppgift att tolka vad som omfattas av förordningen. Intressant i sammanhanget är artikel 22, som innebär att erkännande och verkställighet av en dom om underhåll inte innebär ett erkännande av det familje-,
32 Se SOU 2007:17 s. 305–310.
149
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande som underhållsskyldigheten grundas på och som har gett upphov till domen. I detta sammanhang framhålls i ingressen att det enda syftet med en medlemsstats erkännande av en dom om underhållsskyldighet är att göra det möjligt att driva in det underhållsbidrag som fastställs i domen (punkten 25).
4.8.4 2007 års Haagkonvention
Kommissionen har föreslagit att EU ska meddela en förklaring som innebär att 2007 års Haagkonvention kommer att tillämpas på all underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.33 På detta sätt får konventionen samma tillämpningsområde som underhållsförordningen. EU har inte tagit slutlig ställning till förslaget men Sverige kommer att bli bundet av EU:s ställningstagande (se vidare kapitel 13).
Det framgår inte närmare av konventionen vad som avses med ”familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden”. I den förklarande rapporten anges i fråga om ”familjeförhållande” att det är en fråga som varje fördragsslutande stat får avgöra och att staten får specificera det vid sin förklaring. Ömsesidiga förpliktelser mellan de fördragsslutande staterna uppstår bara om staterna har avgett förklaringar av samma innehåll (artikel 2.3). Ett exempel som nämns är att en stat har förklarat att underhållsskyldighet som har sin grund i ett registrerat partnerskap ska omfattas av konventionens tillämpningsområde. En sådan förklaring får bara effekt i förhållande till de fördragsslutande stater som har meddelat förklaringar av samma innehåll.34
Den förklaring som kommissionen har föreslagit är inte närmare specificerad. Det kommer därför att vara osäkert vad som omfattas till dess EU-domstolen har tolkat vad som avses med familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. Det är möjligt enligt svensk rätt att besluta om underhållsskyldighet i förhållande till en tidigare make av samma kön. Som har framgått i avsnitt 4.8.2 ovan har det emellertid i andra EU-rättsliga sammanhang ansetts vara tveksamt om de regler som gäller makar kan tillämpas i fråga om par av samma kön om det inte uttryckligen
33 Se artikel 2.3 i 2007 års Haagkonvention och kommissionens förslag till rådsbeslut, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 34 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 57.
150
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
framgår. På motsvarande sätt kan det ur ett svenskt perspektiv anses att ett beslut om underhåll till en tidigare registrerad partner kan omfattas av ”familjeförhållande”, vilket kanske inte är självklart för andra fördragsslutande stater. Även i detta sammanhang är dock konventionens syfte viktigt, nämligen att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (artikel 1).
I den förklarande rapporten ges i anslutning till artikel 21 (som gäller erkännande och verkställighet till viss del) ett exempel som visar vilka effekter staternas olika syn på frågan kan få. Ett avgörande tillerkänner underhåll till en mor och hennes barn. Modern är registrerad partner. Om underhållsskyldighet mellan registrerade partner inte faller inom tillämpningsområdet för konventionen i den anmodade staten, kan den del av avgörandet som ger underhåll till modern inte bli föremål för erkännande och verkställighet. Men det är fortfarande möjligt att erkänna och verkställa den del av avgörandet som gäller underhåll till barnet. Avgörandet måste kunna stå på egna ben.35
4.8.5 2007 års Haagprotokoll
Frågan vad som skulle gälla för samkönade äktenskap eller partnerskap diskuterades vid förhandlingarna. 2007 års Haagprotokoll innehåller inte några lösningar på de oförenliga synsätt som har beskrivits ovan. Protokollet avgör endast vilken lag som ska tillämpas på underhållsskyldigheten, inte vilken lag som ska bestämma vad som är ett familjeförhållande eller ett annat förhållande som kan grunda underhållsskyldighet. Det framgår alltså inte av protokollet om underhållsskyldighet som har sin grund i samkönade äktenskap och partnerskap omfattas av tillämpningsområdet. Detta är ett medvetet ställningstagande för att förhindra att protokollet skulle mötas av starkt motstånd med hänsyn till staters olika ståndpunkter. Det kan därför inte uteslutas att protokollet kommer att tillämpas på olika sätt i olika stater.36
I den förklarande rapporten finns vissa resonemang om dessa frågor. Ett sådant exempel rör bestämmelsen som gäller tillämplig lag i fråga om underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats (artikel 5). Det nämns
35 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 475. 36 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 31.
151
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
152
inte om institut som liknar eller motsvarar äktenskap, t.ex. vissa former av registrerade partnerskap som i fråga om underhåll har liknande eller samma verkningar som äktenskap, omfattas. Vid förhandlingarna framhölls att de stater som har sådana institut i sina rättsliga system, eller som är villiga att erkänna dem, får låta dem omfattas av bestämmelsen i artikel 5. Samma sak gäller för samkönade äktenskap. En sådan lösning är enligt den förklarande rapporten inte bindande för stater som inte erkänner t.ex. registrerade partnerskap eller samkönade äktenskap. En sådan stat kan vägra tillämpningen av en anvisad lag under hänvisning till ordre public.37
Den underhållsskyldige kan bestrida underhållsskyldighet om det inte finns någon sådan skyldighet vare sig enligt lagen i hans eller hennes hemviststat eller – om både den underhållsskyldige och den underhållsberättigade är medborgare i samma stat – enligt lagen i den staten (artikel 6). Bestämmelsen gäller dock inte i fråga om underhållsskyldighet enligt artikel 5 – mellan tidigare makar m.m. I den förklarande rapporten anges att underhållsskyldighet som grundas på familjeförhållanden liknande äktenskap, som t.ex. vissa former av partnerskap, hamnar i en särställning vid tillämpningen av artikel 6. I de stater som erkänner sådana förhållanden i sin nationella lag kan förhållandena behandlas på samma sätt som äktenskap. Det innebär att underhållsskyldigheten faller under artikel 5, som är undantagen tillämpningen av artikel 6. I ett sådant fall kan den underhållsskyldige alltså inte bestrida underhållsskyldighet på den grunden att det inte finns någon sådan skyldighet enligt lagen i hans eller hennes hemviststat (eller i vissa fall medborgarskapsstat). Men i de stater som inte erkänner den typen av förhållanden kan den underhållsskyldige undvika underhållsskyldighet med tillämpning av artikel 6.38
37 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 92–93. 38 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 102.
5 Behörighet
5.1 Underhållsförordningen (behörighet – kapitel II)
Underhållsförordningens behörighetsbestämmelser är uppdelade på tolv artiklar. Enligt den första av dessa (artikel 3) ska behörigheten i frågor som gäller underhållsskyldighet i medlemsstaterna ligga hos
a) domstolen i den ort där svaranden har hemvist (motsvarande
bestämmelse finns även i artikel 2.1 i Bryssel I-förordningen),
b) domstolen i den ort där den underhållsberättigade har hemvist
(jfr artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen, där utöver hemvist även den underhållsberättigades ”vanliga vistelseort” grundar behörighet men någon skillnad i sak torde inte vara avsedd),1
c) den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en
talan om någons rättsliga status, om frågan om underhåll har samband med den talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap (jfr motsvarande bestämmelse i artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen), eller
d) den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en
talan om föräldraansvar om frågan om underhåll har samband med denna talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap (utan uttrycklig motsvarighet i Bryssel I-förordningen, men en motsvarighet finns i artikel 5.2 c i 2007 års Luganokonvention).
Parterna får också träffa avtal om att en eller flera domstolar i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet (artikel 4).
1 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 104 och Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt 7 uppl. (2008), s. 156 f.
153
Behörighet SOU 2010:59
Avtalsfriheten är begränsad till domstolarna i vissa medlemsstater till vilka parterna har anknytning. Det är dock inte tillåtet att avtala i fråga om en tvist om underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år (artikel 4.3). En närmare redogörelse för frågor kring avtal finns i avsnitt 8.4. Det är möjligt att avtala om behörighet även enligt artikel 23 i Bryssel I-förordningen. Bryssel I-förordningen ger parterna större avtalsfrihet än underhållsförordningen.
Behörighet för en domstol i en medlemsstat kan finnas också på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen (artikel 5). Detta gäller dock inte om svaranden gått i svaromål för att bestrida domstolens behörighet. Motsvarande bestämmelse finns i Bryssel I-förordningen (artikel 24), men gäller inte om någon annan domstol har exklusiv behörighet. En sådan begränsning finns inte i underhållsförordningen. Om en svarande går i svaromål enligt underhållsförordningen blir alltså den domstolen behörig även om det skulle finnas ett avtal enligt artikel 4 som ger en annan domstol exklusiv behörighet. Bestämmelsen är inte tillämplig vid tredskodomssituationer. Om svaranden inte går i svaromål ska domstolen avvisa talan om den inte är behörig (artikel 10 i underhållsförordningen).
Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3– 5, och ingen domstol i en stat som inte är medlemsstat men som har tillträtt 2007 års Luganokonvention är behörig enligt konventionen, ska domstolarna i den medlemsstat där båda parterna är medborgare vara behöriga (s.k. subsidiär behörighet, artikel 6).
Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3– 6, kan domstolarna i en medlemsstat i undantagsfall ta upp tvisten om ett förfarande inte rimligen kan inledas eller genomföras eller visar sig vara omöjligt i en tredjestat till vilken tvisten har nära anknytning (s.k. forum necessitatis, artikel 7). Som exempel nämns i ingressen att ett förfarande visar sig vara omöjligt i den berörda staten på grund av inbördeskrig eller när sökanden inte rimligen kan förväntas inleda eller genomföra ett förfarande i den aktuella staten. Det förutsätts dock att tvisten har tillräcklig anknytning till den medlemsstat där talan väckts, t.ex. genom att en av parterna är medborgare där. Bestämmelsen har tillkommit främst för att garantera tillgång till rättvisa och råda bot på situationer där rättsvägran (s.k. ”déni de justice”) föreligger (jfr punkten 16 i ingressen). En sådan situation föreligger när ett utländskt avgörande inte erkänns eller kan verkställas i den aktuella staten och det
154
SOU 2010:59 Behörighet
inte heller anses finnas domsrätt där för att pröva talan om underhållsbidrag. En part med tillräcklig anknytning till en medlemsstat ska i sådana fall ha möjlighet att få sin sak prövad i en medlemsstat.
Om varken svaranden eller den underhållsberättigade har hemvist i en medlemsstat kan således artiklarna 4–7 i viss utsträckning grunda behörighet. Enligt Bryssel I-förordningen gäller i stället att om svaranden inte har hemvist i någon medlemsstat bestäms behörigheten enligt medlemsstatens lag, om inte annat har avtalats eller följer av bestämmelserna om exklusiv behörighet (artikel 4.1). Att det i underhållsförordningen saknas en motsvarande hänvisning till nationell lag förklaras i punkten 15 i ingressen till underhållsförordningen. Där framgår att en svarandes hemvist i en tredjestat inte längre bör innebära att tillämpningen av EU:s behörighetsregler utesluts och att det inte längre bör finnas någon hänvisning till behörighetsreglerna i nationell rätt. Det bör i stället regleras i underhållsförordningen i vilka fall en domstol i en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet. Motivet är att skydda de underhållsberättigades intressen och främja god rättsskipning inom EU.
Om det redan finns en dom och en ny talan väcks som avser ändring av den domen eller ansökan om att få en ny dom, finns en begränsande bestämmelse (artikel 8). Om den tidigare domen har meddelats i antingen en medlemsstat eller i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention och där den underhållsberättigade har sin hemvist, kan en talan om ändring inte väckas av den underhållsskyldige i någon annan medlemsstat. Detta gäller så länge som den underhållsberättigade fortsätter ha sin hemvist i den stat där domen meddelades. Vissa undantag finns enligt artikeln, nämligen om
a) parterna enligt artikel 4 har avtalat om att domstolarna i den
andra medlemsstaten är behöriga (märk att den artikeln inte är tillämplig om den underhållsberättigade är under 18 år),
b) om den underhållsberättigade godtar den andra medlemsstatens
domstolars behörighet enligt artikel 5,
c) om behörig myndighet i en ursprungsstat som är bunden av
2007 års Haagkonvention inte kan, eller vägrar, utöva behörighet för att ändra domen eller meddela en ny dom (det kan t.ex. vara så att landets behörighetsbestämmelser kräver att den underhållsskyldige är bosatt i landet), eller
155
Behörighet SOU 2010:59
d) om den dom som har meddelats i en ursprungsstat som är
bunden av 2007 års Haagkonvention inte kan erkännas eller förklaras verkställbar i den medlemsstat där talan om en ändrad eller ny dom övervägs (t.ex. eftersom det finns en vägransgrund).
Förordningen reglerar också tidpunkten för när talan ska anses vara väckt vid tillämpningen av behörighetskapitlet (artikel 9). Talan ska anses väckt när stämningsansökan eller motsvarande handling har getts in till domstolen (punkten a). Detta gäller under förutsättning att käranden sedan inte har underlåtit att vidta de åtgärder som han eller hon var skyldig att vidta för att svaranden skulle kunna delges. Om delgivning av handlingen ska göras innan handlingen ges in till domstolen ska talan anses väckt när handlingen tas emot av den myndighet som är ansvarig för delgivning (punkten b). Detta gäller under förutsättning att käranden sedan inte underlåtit att vidta de åtgärder som han eller hon varit skyldig att vidta för att få handlingen ingiven till domstolen. Bestämmelsen i artikel 9 har sin motsvarighet i artikel 30 i Bryssel I-förordningen.
Om talan som väcks vid en domstol i en medlemsstat avser ett fall som domstolen inte är behörig att ta upp enligt underhållförordningen, ska domstolen självmant förklara sig obehörig (artikel 10). Bestämmelsen blir aktuell först när domstolen överväger att meddela en tredskodom mot en svarande som inte har gått i svaromål. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 26.1 i Bryssel I-förordningen.
För det fall svaranden har hemvist i en annan stat än den medlemsstat där talan väcktes, och svaranden inte går i svaromål, ska den behöriga domstolen förklara målet vilande till dess att det har klarlagts att svaranden har haft möjlighet att ta del av stämningsansökan (eller motsvarande handling) i tillräcklig tid för att kunna förbereda sitt svaromål. Alternativt ska det ha klarlagts att alla nödvändiga åtgärder i detta syfte har vidtagits (artikel 11.1). Om stämningsansökan (eller motsvarande handling) ska översändas från en medlemsstat till en annan enligt delgivningsförordningen,2 ska i stället artikel 19 i den förordningen gälla
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar), EUT L 324, 10.12.2007, s. 79.
156
SOU 2010:59 Behörighet
(artikel 11.2). Om bestämmelserna i delgivningsförordningen inte är tillämpliga, ska i stället artikel 15 i Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur gälla, om stämningsansökan eller motsvarande ska sändas till utlandet enligt den konventionen (artikel 11.3). Bestämmelserna har sin motsvarighet i artikel 26.2–26.4 i Bryssel I-förordningen.
I behörighetskapitlet finns slutligen bestämmelser om litispendens (artikel 12), mål som har samband med varandra (artikel 13) och interimistiska åtgärder (artikel 14). Av den sistnämnda bestämmelsen följer att interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder, får begäras hos domstolarna i en medlemsstat även om domstolarna i en annan medlemsstat är behöriga att pröva frågan i sak. Likalydande bestämmelser finns i Bryssel I-förordningen (artiklarna 27, 28 och 31).
Begreppet ”interimistiska åtgärder” enligt artikel 31 i Bryssel Iförordningen omfattar från medlemsstat till medlemsstat skiftande typer av åtgärder, vilkas gemensamma drag är att de avser att bereda käranden provisoriskt rättsskydd, och interimistiska beslut i mål om familjerättsligt underhåll mellan makar (14 kap. 7 § ÄktB) eller till barn (7 kap. 15 § FB) har i praxis och doktrin ansetts omfattas.3I fråga om möjligheten att vidta interimistiska åtgärder enligt Bryssel II-förordningen (som har en liknande bestämmelse i artikel 20) har EU-domstolen uttalat att bestämmelsen ska tolkas restriktivt eftersom den utgör ett undantag från de behörighetsregler som föreskrivs i den förordningen.4 Bestämmelsen kan enligt EU-domstolen inte tolkas så att den medger att en domstol i en medlemsstat beslutar om en interimistisk åtgärd avseende föräldraansvar som syftar till att vårdnaden om ett barn som befinner sig i den medlemsstaten ska tillerkännas den ena av barnets föräldrar, när en domstol i en annan medlemsstat (som är behörig att pröva vårdnadstvisten i sak) redan har meddelat en dom i vilken den andra föräldern interimistiskt tillerkänts vårdnaden om barnet, och denna dom har förklarats verkställbar i den första medlemsstaten.
Vad som ska gälla när domstolarna i en annan stat som inte är en medlemsstat är behöriga följer inte av artikel 14 i underhålls-
3 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 255 ff. 4 Se EU-domstolens dom den 23 december 2009 i mål C-403/09 PPU med anledning av en begäran om förhandsavgörande framställd av Višje sodišče v Mariboru (Slovenien) i målet Jasna Detiček mot Maurizio Sgueglia.
157
Behörighet SOU 2010:59
förordningen. De kan dock noteras att det inte finns någon hänvisning till nationella behörighetsregler i underhållsförordningen, till skillnad från vad som är fallet enligt Bryssel I-förordningen (se artikel 4 och punkten 9 i ingressen till Bryssel Iförordningen). I stället framgår, såsom har nämnts i det föregående, av punkten 15 i ingressen till underhållsförordningen att behörighetsreglerna i Bryssel I-förordningen bör anpassas, att den omständigheten att en svarande har hemvist i en tredjestat inte längre bör innebära att en tillämpning av EU:s behörighetsregler utesluts, att en hänvisning till behörighetsreglerna i nationell rätt inte längre bör finnas och att det därför bör regleras i underhållsförordningen i vilka fall en domstol i en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet.
5.2 2007 års Haagkonvention (begränsningar i rätten att inleda ett förfarande – kapitel IV)
Det finns inga uttryckliga behörighets- eller domsrättsregler i 2007 års Haagkonvention. Däremot finns det s.k. indirekta behörighetsregler. Skyldigheten att erkänna och verkställa avgöranden om underhållsskyldighet förutsätter nämligen att avgörandet har meddelats i en fördragsslutande stat dit svaranden eller den underhållsberättigade hade viss anknytning (artikel 20). Om så inte är fallet, är övriga fördragsslutande stater inte skyldiga att erkänna eller verkställa avgörandet.
Dessutom finns det i kapitel IV en bestämmelse som begränsar rätten att inleda ett förfarande (artikel 18). Bestämmelsen är ingen direkt behörighetsregel utan ska läsas tillsammans med nämnda artikel 20 och artikel 22 f, där det framgår att erkännande och verkställighet får vägras om avgörandet har meddelats i strid med artikel 18. Bestämmelsen i artikel 18 har sin motsvarighet i artikel 8 i underhållsförordningen, som hänvisar både till domar meddelade i en medlemsstat och domar meddelade i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention. I underhållsförordningen finns emellertid, som framgår av avsnitt 5.1 ovan, bestämmelsen i det kapitel som handlar om behörighet.
Som en allmän förutsättning gäller även enligt 2007 års Haagkonvention att om ett avgörande har meddelats i en fördragsslutande stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, kan talan för att ändra domen eller få ett nytt avgörande inte väckas av
158
SOU 2010:59 Behörighet
den underhållsskyldige i någon annan fördragsslutande stat så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha sin hemvist i den stat där avgörandet meddelades (artikel 18.1). Det finns några undantag till denna regel (artikel 18.2). Parterna kan – förutom vid tvister som rör underhållsskyldighet mot barn – skriftligen ha avtalat att den andra fördragsslutande staten är behörig. Det andra undantaget är om den underhållsberättigade godtar den andra fördragsslutande statens behörighet, antingen uttryckligen eller genom att gå i svaromål utan att invända mot behörigheten vid första möjliga tillfälle. Det är också möjligt att väcka talan om den behöriga myndigheten i ursprungsstaten inte kan, eller vägrar, utöva behörighet för att ändra domen eller meddela en ny dom. Det sista undantaget är tillämpligt om avgörandet som meddelats i ursprungsstaten inte kan erkännas eller förklaras verkställbart i den fördragsslutande stat där ett förfarande för ett ändrat eller nytt avgörande övervägs.
5.3 Överväganden
Förslag: Bestämmelsen om internationell behörighet i
äktenskapsmål i 3 kap. 6 § i 1904 års lag ändras så att den inte längre omfattar frågor om underhåll till barn. Bestämmelsen i 12 § samma kap., som bl.a. ger svensk domstol internationell behörighet att meddela interimistiskt beslut i fråga om underhåll till make och barn när äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat, ändras så att det i sådana fall inte längre är möjligt att utöva behörighet i frågor om underhåll.
Bedömning: Underhållsförordningen och Luganokonven-
tionerna ger tillsammans en för svensk del uttömmande reglering av den internationella behörigheten i frågor om underhåll och det finns inte utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser.
Det finns redan enligt gällande rätt alltid en behörig svensk domstol när det föreligger svensk internationell behörighet, varför det inte finns behov av några kompletterande bestämmelser om behörighet. Även för Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnderna finns redan i dag de behörighetsbestämmelser som kan komma att behövas.
159
Behörighet SOU 2010:59
Som har nämnts i avsnitt 5.1 saknar underhållsförordningen, till skillnad från Bryssel I-förordningen, en hänvisning till behörighetsreglerna i staternas nationella rätt. Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte medger rätt till allmänt tillämpliga, autonoma, behörighetsbestämmelser. Den påverkar emellertid inte tillämpningen av konventioner och avtal som har tillträtts när förordningen antas och som gäller frågor som regleras i förordningen (artikel 69.1, se även avsnitt 4.5.1). Det innebär att Luganokonventionerna är förpliktande för Sverige i förhållande till konventionsstater utanför EU (jfr artikel 69.2 i underhållsförordningen), och att svenska domstolar är skyldiga att beakta och tillämpa någon av Luganokonventionerna om svaranden har hemvist i en konventionsstat (artikel 2 i de båda Luganokonventionerna) eller när exklusiv behörighet har avtalats finnas i en icke medlemsstat som har tillträtt 2007 års Luganokonvention (artikel 4.4 i underhållsförordningen). När svenska domstolar och myndigheter utövar internationell behörighet i frågor som rör underhåll kommer det alltså att vara med stöd i underhållsförordningen eller någon av Luganokonventionerna. Utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser om behörighet saknas.
Som har redovisats i avsnitt 3.3.4 finns i dag i 3 kap. i 1904 års lag två bestämmelser som ger svensk domstol behörighet att ta upp frågor om underhåll. Det gäller dels 6 § där det finns en bestämmelse som tillåter att frågor angående underhåll till (och vårdnaden om) barn får tas upp i äktenskapsmål, dels 12 § som ger behörighet att meddela interimistiska beslut om bl.a. underhåll mellan makar och till barn om ett äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat. I konsekvens med vad som har sagts ovan finns det efter underhållsförordningens ikraftträdande inte något utrymme för att utöva behörighet enligt dessa bestämmelser. Båda dessa bestämmelser bör därför ändras så att de inte längre ger behörighet i frågor om underhåll. I fråga om 6 § kan nämnas att Utredningen om föräldraansvar och skydd av barn i internationella situationer har ansett att den bestämmelsen inte längre ska reglera frågor om vårdnad.5 Bestämmelsen reglerar utöver vårdnad endast frågor om underhåll och om förslaget i SOU 2005:111 liksom här lämnade förslag genomförs kommer det att innebära att hela bestämmelsen tas bort med avseende på behörighet (i fråga om lagval, se avsnitt 6.3).
5 Se SOU 2005:111 s. 308 ff.
160
SOU 2010:59 Behörighet
161
När det finns svensk internationell behörighet enligt underhållsförordningen eller någon av Luganokonventionerna blir nationella forumbestämmelser tillämpliga. Detsamma gäller när parterna har träffat avtal om behörighet (se vidare kapitel 8). De svenska myndigheternas internationella behörighet följer då direkt av underhållsförordningen eller den aktuella Luganokonventionen, men den nationella behörigheten följer av svensk rätt.6 En redogörelse för de svenska forumbestämmelserna finns i avsnitt 3.7.2. Utredningen anser med ett undantag (se nedan och avsnitt 7.3.5) att gällande svenska behörighetsregler är tillräckliga för att anvisa en behörig svensk domstol eller annan myndighet när det finns svensk internationell behörighet. Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten är rikstäckande myndigheter och socialnämndens behörighet uppstår redan när någon av parterna vistas i kommunen. Avtal om behörig socialnämnd (t.ex. endast på grund av medborgarskap) kan inte komma i fråga eftersom socialnämnden endast blir berörd i fråga om avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, och det inte är tillåtet att träffa avtal om behörig myndighet i sådana fall enligt underhållsförordningen (se artikel 4.3 i underhållsförordningen och vidare kapitel 8).
En situation som är ny är möjligheten för svaranden att begära förnyad prövning i vissa fall enligt artikel 19.1 i underhållsförordningen. Ansökan om förnyad prövning ska göras vid ”den behöriga domstolen” i ursprungsmedlemsstaten. Vilken myndighet som ska anses vara behörig behandlas i samband med övervägandena av vilka kompletterande bestämmelser som krävs för hanteringen av en ansökan om förnyad prövning i avsnitt 7.3.5.
6 I 10 kap. 16 § RB ges vissa möjligheter att sluta avtal om att viss domstol ska vara behörig, men bestämmelsen begränsas av 17 § samma kap.
6 Lagval
6.1 Underhållsförordningen (tillämplig lag – kapitel III)
Ursprungligen var det tänkt att bestämmelserna om tillämplig lag i 2007 års Haagprotokoll skulle kopieras in i underhållsförordningen. Till slut valdes dock en annan konstruktion. Den innebär att underhållsförordningen anger att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll i de medlemsstater som är bundna av protokollet (artikel 15). Som har framgått i avsnitt 2.1 har EU tillträtt protokollet och medlemsstaterna – med undantag för Danmark och Storbritannien – blir bundna av det. En genomgång av bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll följer nedan i avsnitt 6.2.
Det kan noteras att engelskans begrepp ”law” och franskans ”loi” används såväl i artikel 15 i underhållsförordningen som i 2007 års Haagprotokoll. Den svenska översättningen lag avser i enlighet med traditionell internationell privaträtt all gällande materiell rätt, däribland lagregler och rättspraxis.
6.2 2007 års Haagprotokoll
6.2.1 Tillämpningsområde
I 2007 års Haagprotokoll fastställs tillämplig lag avseende underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden,1 inbegripet underhållsskyldighet för barn oavsett föräldrarnas civilstånd (artikel 1.1). Det
1 I den engelska versionen ”affinity” och den franska ”alliance”. Innebörden kan sägas vara ”släktskap” som uppstår genom giftermål. Av särskilt intresse kan vara underhållsskyldighet som kan uppstå i ett styvbarnsförhållande, mellan ett barn och förälderns make/maka, jfr Explanatory Report (Prot.), paragraph 56 och paragraph 100.
163
Lagval SOU 2010:59
innebär att det inte spelar någon roll om barnets föräldrar är eller har varit gifta med varandra eller inte. Tillämpningsområdet är brett och det finns inga möjligheter för staterna att reservera sig.2
Avgöranden som meddelas med tillämpning av protokollet ska inte påverka förekomsten av de förhållanden som anges i den första punkten (artikel 1.2). Detta innebär att protokollets bestämmelser om tillämplig lag inte är direkt tillämpliga på de omständigheter som ligger bakom underhållsskyldigheten, som t.ex. föräldraskap eller giftermål. Om en presumtivt underhållsskyldig man invänder att det inte finns någon underhållsskyldighet på grund av att han inte är barnets far, kan staterna välja att antingen tillämpa den lag som anvisas i protokollet (en tolkning som vissa stater förespråkat i fråga om de äldre lagvalskonventionerna) eller att tillämpa sina egna lagvalsregler på faderskapsfrågan.3
Protokollet ska tillämpas även om den tillämpliga lagen är en icke-fördragsslutande stats lag (artikel 2). Det innebär att protokollet är universellt tillämpligt och att det inte finns något krav på ömsesidighet (reciprocitet).
6.2.2 Huvudregel – lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist
Huvudregeln är att underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, om inte annat föreskrivs i protokollet (artikel 3.1). Det främsta skälet för valet av en sådan huvudregel är att det ökar förutsättningarna för att både bedöma förekomsten och omfattningen av underhållsskyldigheten om bedömningen görs utifrån de rättsliga och faktiska förhållandena i den underhållsberättigades sociala miljö. Bestämmelsen innebär också att alla underhållsberättigade med hemvist i samma land behandlas lika, oavsett nationalitet. Den underhållsberättigades hemvist är också ett kriterium som används i fråga om domstols behörighet enligt bl.a. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna. Resultatet kommer ofta att bli att behörig domstol får tillämpa sin egen lag, vilket är enkelt och effektivt.4
2 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 25 och artikel 27 i 2007 års Haagprotokoll. 3 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 24. 4 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 37–39.
164
Lagval
Om den underhållsberättigades hemvist ändras ska lagen i den nya hemviststaten tillämpas från och med tidpunkten för ändringen (artikel 3.2). Enligt den förklarande rapporten får den ändrade hemvisten betydelse för framtiden. Krav på underhåll som hänför sig till tiden före ändringen av hemvisten ska alltså bedömas enligt lagen i den tidigare hemviststaten.5
6.2.3 Undantag från huvudregeln i vissa fall
”Kaskadregeln” till förmån för vissa underhållsberättigade personer
Protokollet innehåller vissa undantag från huvudregeln om att lagen i den underhållsberättigades hemviststat ska tillämpas (artiklarna 4–6). Undantagen har utformats till förmån för vissa underhållsberättigade personer när en tillämpning av lagen i deras hemviststat inte ligger i deras intresse.6
Undantagen enligt artikel 4 är tillämpliga på
a) föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn,
b) andra personers än föräldrars underhållsskyldighet mot
personer som ännu inte har fyllt 21 år, med undantag för skyldigheter som följer av de förhållanden som avses i artikel 5,7 och
c) barns underhållsskyldighet mot sina föräldrar (artikel 4.1).
Om en underhållsberättigad person som ingår i uppräkningen inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av lagen i sin hemviststat ska domstolslandets lag tillämpas (artikel 4.2). I den förklarande rapporten anges som exempel att lagen i den underhållsberättigades hemviststat inte ålägger föräldrarna underhållsskyldighet mot sina barn efter 18 års ålder. Om lagen i domstolslandet innebär en underhållsskyldighet även för tiden därefter kan alltså domstolslandets lag tillämpas om barnet har fyllt 18 år. Däremot anger den förklarande rapporten att det kan ifrågasättas
5 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 48. 6 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 49. 7 Hänvisningen innebär att underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som har annullerats inte omfattas. Enligt den förklarande rapporten kan däremot krav på underhåll från barnbarn, syster eller bror, brorson/brorsdotter och systerson/systerdotter omfattas av bestämmelsen i punkten b. Ett annat exempel kan vara en förälders makes – styvförälderns – underhållsskyldighet mot ett barn (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 56).
165
Lagval SOU 2010:59
om bestämmelsen är tillämplig när underhåll av ekonomiska skäl, efter en bedömning av förmågan att betala underhåll, inte fastställs enligt lagen i den underhållsberättigades hemviststat. Den underhållsskyldige bedöms alltså sakna möjlighet att utge underhållsbidrag. En majoritet av delegaterna vid det särskilda utskottet i maj 2007 ansåg att bestämmelsen inte borde vara tillämplig i ett sådant fall. Slutligen anges i den förklarande rapporten att bestämmelsen i artikel 4.2 inte ska användas när underhållet enligt lagen i den underhållsberättigades hemviststat är lägre till beloppet än det hade varit om lagen i domstolslandet i stället hade tillämpats. I ett sådant fall ska alltså huvudregeln (lagen i den underhållsberättigades hemviststat) tillämpas även om resultatet är mindre förmånligt för den underhållsberättigade.8
När en underhållsberättigad person, som ingår i uppräkningen i artikel 4.1 a–c ovan, har väckt talan vid behörig myndighet i den underhållsskyldiges hemviststat ska där gällande lag tillämpas (artikel 4.3). Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av den lagen, ska dock lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist tillämpas. Eftersom den underhållsberättigade i detta fall har valt att väcka talan i den underhållsskyldiges hemviststat och inte i sin egen hemviststat har det i den förklarande rapporten anförts att han eller hon inte bör kunna ha invändningar mot att forumlandets lag tillämpas.9 Var talan väcks får alltså betydelse för vilken lag som ska tillämpas.
Om en underhållsberättigad person som ingår i uppräkningen i artikel 4.1 a–c inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av någon av de lagar som avses i artikel 3, artikel 4.2 eller artikel 4.3 ska – under förutsättning att den underhållsberättigade och den underhållsskyldige är medborgare i samma stat – lagen i medborgarskapsstaten tillämpas (artikel 4.4).10 Av den förklarande rapporten framgår att bestämmelsen har kritiserats bl.a. eftersom den gäller endast om den underhållsberättigade och den underhållsskyldige har samma nationalitet. Bestämmelsen kommer dock troligen att få en mindre praktisk betydelse jämfört med motsva-
8 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 61–62. 9 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 67. 10 En särskild bestämmelse (artikel 9) gäller för stater som har ”domicil” i stället för medborgarskap som anknytande faktor i familjerättsliga sammanhang. Staterna ska meddela Haagkonferensens permanenta byrå att ”medborgarskap” i artikel 4 och artikel 6 byts ut mot ”domicil”, som begreppet definieras i den aktuella staten. Liknande bestämmelser finns i EU-rättsliga sammanhang i förhållande till Storbritannien och Irland (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 152–153).
166
Lagval
rande regler i tidigare lagvalskonventioner. Anledningen är att bestämmelsen i protokollet bara gäller för vissa grupper av underhållsberättigade personer och att den är subsidiär. I de fall den underhållsberättigade och/eller den underhållsskyldige har dubbla medborgarskap anges i den förklarande rapporten att det bör vara tillräckligt att ett gemensamt medborgarskap finns. Med den tolkningen behöver det alltså inte vara det medborgarskap till vilket parten har närmast anknytning.11
Särskilda regler för makar m.fl.
I fråga om underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats gäller ett annat undantag (artikel 5). Då ska artikel 3 (som anvisar lagen i den underhållsberättigades hemviststat som tillämplig) inte tillämpas om en av parterna motsätter sig det och lagen i en annan stat, särskilt den stat där de senast hade gemensam hemvist, har närmare anknytning till äktenskapet. I sådana fall ska lagen i den andra staten tillämpas.
Bestämmelsen har tillkommit eftersom huvudregeln – lagen i den underhållsberättigades hemviststat – inte anses fylla samma skyddsbehov när det gäller underhåll mellan makar. I den förklarande rapporten hänvisas särskilt till lagarna i de skandinaviska staterna, där underhåll till make tillerkänns endast i undantagsfall och med stor återhållsamhet. En regel till förmån för den underhållsberättigade kan ge otillfredsställande resultat om det räcker för honom eller henne att byta hemviststat för att skapa en underhållsskyldighet. Som ett exempel tas upp ett fall där två makar som är medborgare i staten A har haft sin hemvist där under hela äktenskapet. Enligt lagen i staten A finns ingen underhållsskyldighet mellan makar efter skilsmässa. Efter skilsmässa flyttar en av makarna till staten B, vars lag är mer generös i fråga om underhåll mellan före detta makar. Maken väcker sedan talan om underhåll i staten B. Enligt huvudregeln i artikel 3 skulle lagen i staten B vara tillämplig. Eftersom makarna inte har haft gemensam hemvist i staten B kan en sådan tillämpning framstå som orättvis mot den andra maken, och tvärtemot vad makarna kan ha levt i tro om under sitt äktenskap.12 Därför öppnar protokollet en möjlighet för en make att invända mot en sådan tillämpning.
11 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 74 och 76. 12 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 78.
167
Lagval SOU 2010:59
En tillämpning av artikel 5 förutsätter att någon av makarna eller de tidigare makarna gör en invändning mot att huvudregeln i artikel 3 tillämpas, dvs. en invändning mot att lagen i den underhållsberättigades hemviststat tillämpas. Det framgår inte av bestämmelsen när detta ska ske. I den förklarande rapporten anges att detta är beroende av de processuella reglerna i varje enskild stat. Det anges dock att det är önskvärt att invändningen inte tillåts alltför långt in i processen, eftersom den då kan användas i förhalande syfte.13
En invändning innebär inte att huvudregeln i artikel 3 automatiskt sätts åt sidan. Det krävs också att den lag som åberopas har ”närmare anknytning till äktenskapet”. Faktorer som bör vägas in är enligt den förklarande rapporten makarnas hemvist under äktenskapet, deras medborgarskap, i vilken stat äktenskapet ingicks och i vilken stat äktenskapsskillnaden genomfördes. Omständigheterna får vägas samman och domstolen får bedöma om de väger tyngre än den underhållsberättigades aktuella hemvist. En särskild hänvisning görs i artikel 5 till den stat där makarna senast hade gemensam hemvist, utifrån uppfattningen att hemvisten i många fall har en framträdande koppling till äktenskapet. Det innebär inte att makarna måste ha levt tillsammans i den aktuella staten. Om makarna har hemvist i samma stat när ansökan görs är det svårare att hävda att en annan stats lag ska tillämpas (t.ex. lagen i en stat där de tidigare haft hemvist). Makarnas tidigare hemvist kan emellertid innebära att det finns en naturlig anknytning mellan äktenskapet och lagen i den staten. Ett exempel är om makarna levde i staten A i många år och sedan under en kortare tid i staten B innan den underhållsberättigade maken flyttade till staten C. I ett sådant fall finns det ingen närmare anknytning till äktenskapet i staten B men däremot i staten A. I den förklarande rapporten anmärks också att makarnas medborgarskap och den stat där äktenskapet ingicks är av sekundär betydelse, men att sådana omständigheter kan öka vikten av tidigare eller nuvarande hemvist. Det noteras också att artikel 5 även omfattar frågor om underhållsskyldighet under äktenskapet.14
13 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 84. 14 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 85–90.
168
Lagval
Skydd för den underhållsskyldige
En särskild regel om bestridande av underhållsskyldighet finns i artikel 6. I fråga om annan underhållsskyldighet än föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och sådan underhållsskyldighet som avses i artikel 5 (mellan tidigare makar m.fl.), kan den underhållsskyldige bestrida den underhållsberättigades anspråk på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sin hemvist eller, om båda parterna är medborgare i samma stat, enligt lagen i den staten. Enligt den förklarande rapporten är bestämmelsen tillämplig på bl.a. följande förhållanden.
-Släktskap i rakt upp- eller nedstigande led, annat än ett föräldrabarnförhållande, t.ex. barnbarn gentemot far- eller morföräldrar eller vice versa.
-Ett barns underhållsskyldighet mot sin förälder.
-Släktskap i sidled, t.ex. mellan syskon.
-Familjeband som uppstår genom giftermål (jfr förklaring till svågerlagsförhållande i not 1), t.ex. underhåll till styvbarn.15
Ett exempel kan vara att lagen i den underhållsberättigades hemviststat (artikel 3) innebär att den underhållsberättigade har rätt till underhåll av sin styvmor. Styvmodern kan då bestrida underhållsskyldighet med hänvisning till att det inte finns någon underhållsskyldighet i förhållande till styvbarn enligt lagen i hennes hemviststat.
Betydelsen av ett gemensamt medborgarskap framgår av följande exempel.16 En person som har hemvist i staten A kräver underhåll av sin farbror enligt lagen i staten A med stöd av artikel 3, lagen i den underhållsberättigades hemviststat. Farbrodern har hemvist i staten B. De är medborgare i olika stater. Farbrodern kan då enligt artikel 6 bestrida underhållskravet på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet i förhållandet farbror–brorson enligt lagen i staten B. Om däremot både brorsonen och farbrodern i exemplet är medborgare i staten C krävs det att det varken finns någon underhållsskyldighet enligt lagen i staten B eller enligt lagen i staten C. Bestämmelsen har utformats
15 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 99–100. 16 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 104–105.
169
Lagval SOU 2010:59
så att den förhindrar den underhållsskyldige att bestrida underhållskravet med hänvisning till en viss lag på bekostnad av den underhållsberättigades rätt till underhåll. Om t.ex. en far vill ha underhåll av sin son med tillämpning av lagen i den stat där båda har hemvist och är medborgare, har det ansetts obilligt att sonen ska kunna kringgå sin skyldighet bara genom att flytta till ett land vars lag inte innehåller någon motsvarande skyldighet. Enligt den förklarande rapporten bör det inte spela någon roll om en av parterna eller båda har flera nationaliteter, det bör vara tillräckligt att de är medborgare i samma land.17
6.2.4 Parternas val av tillämplig lag
Parterna kan under vissa förutsättningar välja vilken lag som ska vara tillämplig på frågan om underhållsskyldighet. Detta är en nyhet i förhållande till de tidigare Haagkonventionerna om lagval.18Valmöjligheterna är försedda med förbehåll för att skydda främst den underhållsberättigade parten från att den underhållsskyldige ser till att den lag som väljs inte medger rätt till underhåll eller inskränker en sådan rätt. Avtal kan träffas dels för ett särskilt förfarande i en bestämd stat (artikel 7), dels med generell giltighet (artikel 8). Möjligheten att avtala enligt artikel 7 står öppen även när en av parterna är under 18 år eller är en s.k. sårbar vuxen, till skillnad från avtalsmöjligheten i artikel 8. Möjligheterna att avtala om tillämplig lag redovisas närmare i avsnitt 8.5.
6.2.5 Offentliga organ
Ett offentligt organs rätt att begära återbetalning av ett bidrag som har lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhåll ska bestämmas av den lag under vilken organet lyder (artikel 10). Bestämmelsen korresponderar med artikel 64.2 i underhållsförordningen och artikel 36.2 i 2007 års Haagkonvention. För svensk del är Försäkringskassan ett sådant offentligt organ. Bestämmelsen i artikel 10 gäller endast rätten att begära återbetalning. Frågan om det finns en underhållsskyldighet och omfattningen av denna eventuella skyldighet bestäms av den lag
17 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 105–107. 18 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 109.
170
Lagval
som är tillämplig på själva underhållsfrågan. Det kan vara samma lands lag som blir tillämplig. Så är ofta fallet om det är lagen i den underhållsberättigades hemviststat som är tillämplig på underhållsfrågan, eftersom det offentliga organ som har gett förmåner till den underhållsberättigade personen oftast finns i denna stat. Om det däremot är ett annat lands lag än hemvistlandets som är tillämplig på underhållsfrågan (t.ex. enligt artikel 4, 5, 7 eller 8), så kan det bli olika länders lagar som är tillämpliga på underhållsfrågan respektive för det offentliga organets rätt att begära återbetalning.19
Bestämmelsen är bara tillämplig på återbetalning av förmåner som givits ut i stället för underhåll, inte på offentligrättsliga bidrag såsom barnbidrag.20
6.2.6 Den tillämpliga lagens räckvidd m.m.
Den lag som är tillämplig på frågan om underhållsskyldighet reglerar enligt artikel 11 bl.a.
a) om, i vilken utsträckning och mot vem den underhålls-
berättigade kan rikta ett krav på underhåll,
b) i vilken utsträckning den underhållsberättigade kan begära
underhåll retroaktivt,
c) beräkningsgrunden för storleken på underhållsbidraget samt
indexering,
d) vem som får väcka talan om underhållsskyldighet, utom i frågor
som rör processbehörighet och företrädare vid förfarandet,21
e) preskriptionsfrister eller talefrister,
f) omfattningen av den underhållsskyldiges förpliktelser, om ett
offentligt organ begär återbetalning av bidrag som har lämnats till en underhållsberättigad i stället för underhåll.
Uppräkningen är inte uttömmande.
19 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 163. 20 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 164. 21 Enligt den förklarande rapporten ligger rätten att väcka talan vanligtvis hos den underhållsberättigade, men om han eller hon är minderårig kan förfarandet inledas av en förälder eller ett offentligt organ. Bestämmelsen omfattar inte representationen av sårbara vuxna och ska inte förväxlas med bestämmelser om processbehörighet och rättslig representation, som regleras av forumlandets lag (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 171).
171
Lagval SOU 2010:59
Som i många andra lagvalskonventioner slås vidare fast att återförvisning inte omfattas (s.k. renvoi, artikel 12). Det innebär att det är den materiella lag som protokollet anvisar som ska tillämpas. Det blir inte aktuellt att tillämpa lagvalsreglerna i den av protokollet som tillämplig utpekade rättsordningen.
Tillämpning av den lag som fastställs enligt protokollet får vägras endast i den utsträckning som dess verkan uppenbart skulle stå i strid med grunderna för domstolslandets rättsordning (s.k. ordre public, artikel 13). Enligt den förklarande rapporten ska bestämmelsen tillämpas restriktivt. Den ska också tillämpas utifrån vilka effekter en tillämpning av den utländska lagen skulle få i det enskilda fallet. Det räcker t.ex. inte med att det familjeförhållande som underhållskravet grundar sig på anses stå i strid med grunderna för landets rättsordning. Som exempel nämns i den förklarande rapporten att det i Tyskland och i Frankrike inte anses att en mans underhållsskyldighet gentemot flera fruar strider mot grunderna för den tyska respektive den franska rättsordningen, även om det grundläggande rättsförhållandet (polygami) gör det.22 Detta är i linje med den svenska inställningen.23 Motsvarande överväganden skulle enligt den förklarande rapporten kunna göras i förhållande till andra internationellt sett kontroversiella familjeförhållanden som t.ex. samkönade äktenskap eller partnerskap. Det som krävs är att resultatet av skyldigheten att utge underhållsbidrag på grund av ett sådant familjeförhållande i ett enskilt fall framstår som uppenbart olämpligt och stötande.24
Vid fastställandet av underhållsbidragets storlek ska hänsyn tas till
den underhållsberättigades behov, den underhållsskyldiges tillgångar, och till all ersättning som den underhållsberättigade har fått i stället för periodiska betalningar av underhåll (artikel 14).
Bestämmelsen ska tillämpas av alla fördragsslutande stater, oavsett vilken lag som ska tillämpas i övrigt och oavsett om den lagen föreskriver något annat. Bestämmelsen innebär dock inte att en myndighet måste göra individuella uträkningar i varje enskilt fall. Det är möjligt att använda sig av tabeller så länge de är flexibla nog
22 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 176–177. 23 Se t.ex. SOU 1987:18 s. 193 ff. och prop. 2003/04:48 s. 24 f. angående giltigheten av äktenskap som ingåtts utomlands och som inte skulle ha varit tillåtet att ingå i Sverige. 24 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 177.
172
Lagval
att ta hänsyn till parternas behov och resurser.25 Enligt den förklarande rapporten är den tredje punkten ovan främst avsedd att tillämpas när en make efter skilsmässa har fått ersättning eller egendom av den andra maken som en slutlig reglering av makarnas ekonomiska förhållanden. Skälet är att resultatet kan bli orättvist om en make som redan har fått kompensation i annan form gör anspråk på att få underhåll och den lag som ska tillämpas enligt protokollet inte tar hänsyn till tidigare uppgörelser.26 För svensk del innebär detta enligt utredningens uppfattning att hänsyn ska tas till vad parterna har fått sig tilldelat genom bodelning eller annan motsvarande upplösning av den ekonomiska gemenskap som äktenskapet skapat mellan makarna.
Artiklarna 15–17 handlar om situationer där den stat vars lag anvisas har olika rättssystem eller regelverk i förhållande till olika territorier eller olika kategorier av personer, t.ex. i stater som låter den tillämpliga lagen vara avhängig parternas religionstillhörighet.27Av artiklarna framgår bl.a. att protokollets hänvisningar till lagen i en sådan stat i tillämpliga fall ska avse lagen i den relevanta territoriella enheten eller det rättssystem som är relevant enligt den statens regler.
2007 års Haagprotokoll ersätter de två tidigare Haagkonventionerna om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet från år 1956 och år 1973 i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna (artikel 18). Sverige har emellertid inte tillträtt dessa konventioner så artikeln får inte någon praktisk betydelse för svensk del.
6.3 Överväganden
Förslag: 3 kap. 6 § i 1904 års lag ska inte längre avse lagval i
frågor om underhåll till barn i äktenskapsmål.
Bedömning: Bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll medför
inte något behov av kompletterande bestämmelser. Däremot finns ett stort informationsbehov, särskilt i förhållande till domstolarna men även till på området praktiskt verksamma jurister.
25 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 179 och 182. 26 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 183. 27 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 193.
173
Lagval SOU 2010:59
6.3.1 Utrymmet för allmänt tillämpliga bestämmelser
Som har framgått i avsnitt 5.3 innebär underhållsförordningen att när behörighet utövas av svenska domstolar kommer det antingen att vara enligt underhållsförordningen eller enligt någon av Luganokonventionerna. Underhållsförordningen hänvisar till 2007 års Haagprotokoll, som därmed är införlivat i EU-systemet. När behörigheten utövas enligt någon av Luganokonventionerna kan det förefalla som att utrymme ges för autonoma lagvalsbestämmelser (jfr avsnitt 4.5.1). Med hänsyn till att EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll får man enligt utredningens mening utgå från att Sverige även i det fallet är förpliktat att sträva efter att 2007 års Haagprotokoll får största möjliga genomslagskraft och att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja oförenligheter.28 Det förefaller därför enligt utredningens uppfattning givet att det inte finns utrymme för autonoma lagvalsbestämmelser, utan att 2007 års Haagprotokoll ska tillämpas även när svensk domstol utövar behörighet enligt Luganokonventionerna.
I 3 kap. 6 § i 1904 års lag finns en bestämmelse om att frågor om underhåll till barn som tas upp i äktenskapsmål alltid ska prövas enligt svensk lag om barnet vistas här i landet. Utredningen har i avsnitt 5.3 föreslagit att den angivna paragrafen ska ändras på så sätt att den inte ska avse behörighet i frågor om underhåll. Med hänsyn till vad som anförts ovan bör det inte finnas någon autonom bestämmelse om tillämplig lag i sådana frågor. Med den ändring av 3 kap. 6 § i 1904 års lag som utredningen har föreslagit i avsnitt 5.3 blir så inte heller fallet.29 Det kan anmärkas att om förslaget i SOU 2005:111 (avseende vårdnad om barn) också leder till lagstiftning kommer 3 kap. 6 § i 1904 års lag att upphävas i sin helhet (jfr avsnitt 5.3).
28 Se artikel 69.1 i underhållsförordningen med hänvisning till artikel 307 i det gamla EGfördraget, som motsvaras av artikel 351 i EUF-fördraget (se EUT C115, 9.5.2008, s. 47). Jfr även EU-domstolens dom den 4 maj 2010 i mål C-533/08, i mål TNT Express Nederland BV, där domstolen fann att bestämmelserna i en konvention på ett särskilt område ska tillämpas under förutsättning att de leder till en hög grad av förutsebarhet, underlättar god rättskipning samt minimerar risken för samtidiga förfaranden och under förutsättning att de garanterar att målen om fri rörlighet för domar på privaträttens område och om ömsesidigt förtroende mellan de rättsvårdande myndigheterna inom unionen (favor executionis) uppnås på villkor som är minst lika fördelaktiga som de villkor som följer av (i det fallet) Bryssel Iförordningen. 29 Det har tidigare framförts förslag om att upphäva bestämmelsen om lagval i 3 kap. 6 §, se departementspromemorian Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall (Ds 2003:5). Det framfördes där att bestämmelsen befäste ett föråldrat synsätt om att endast svenska domstolar och svensk lag bäst kan ta tillvara alla barns intressen. Med förslaget skulle lagvalsfrågan i stället lösas i rättspraxis (s. 82 f.). Förslaget har inte lett till lagstiftning.
174
Lagval
6.3.2 Utredning om utländsk rätt
Av underhållsförordningen (artikel 15) följer att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll. Det innebär att bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll inte bara blir direkt tillämpliga för de myndigheter som har internationell behörighet i frågor om underhåll utan också att de ska tillämpas.
När utländsk rätt ska tillämpas finns upplysningar om denna när landet i fråga antingen är en medlemsstat i EU eller har tillträtt 2007 års Haagkonvention. Enligt artikel 70 a i underhållsförordningen och artikel 57.1 a i 2007 års Haagkonvention ska staterna tillhandahålla bl.a. en beskrivning av sina lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet och staterna får enligt konventionen använda ett särskilt landprofilformulär (eng. country profile form) för detta ändamål (artikel 57.2). Inom EU ska det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område användas för samma ändamål.30
Frågan om hur domstolarna ska få kännedom om utländsk rätt är för övrigt inte ny. I allmänhet ordnar den ena parten med detta. Utländsk rätt kan bli föremål för bevisning. Domstolen får anmana en part att lägga fram bevisning om innehållet i främmande lag (35 kap. 2 § andra stycket RB). Vid behov har det ansetts att domstolen inom rimliga gränser bör bedriva efterforskningar, t.ex. genom att begära upplysningar enligt förordningen (1981:366) om rätt att i vissa fall begära upplysningar om innehållet i utländsk rätt.31 När utländsk rätt ska tillämpas med stöd av EU-regler har, med hänsyn till reglernas syfte samt principen om EU-rättens effektivitet och medlemsstaternas lojalitetsplikt, ansetts att det måste förutsättas att domstolen agerar aktivt även i utredningsavseende utan hänsyn till målets internrättsliga kvalificering såsom dispositivt eller indispositivt eller liknande.32
Övriga myndigheter har inte samma möjligheter som domstolarna, men bör inom ramen för samarbetet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kunna få erforderlig kunskap om innehållet i utländsk rätt. Det torde också ligga i
30 Inrättat genom beslut 2001/470/EG, se http://ec.europa.eu/civiljustice/index_sv.htm. Webbplatsen sköts av kommissionen. 31 Se Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Lars Heuman, Rättegång, fjärde häftet, 7 uppl. (2009) s. 306. 32 Jfr Maarit Jänterä-Jareborg, Svensk domstol och utländsk rätt (1997) s. 244 och s. 194 ff.
175
Lagval SOU 2010:59
parternas intresse att medverka till att innehållet i den utländska rätten blir känt för den svenska myndigheten.
Sammantaget anser utredningen att det inte krävs några kompletterande bestämmelser i detta avseende i frågor om underhåll.
6.3.3 Det bakomliggande rättsförhållandet
Som har framförts ovan är protokollets bestämmelser om tillämplig lag inte direkt tillämpliga på de omständigheter som ligger bakom underhållsskyldigheten, t.ex. föräldraskap eller giftermål, som i detta sammanhang är s.k. prejudiciella frågor. Om en presumtivt underhållsskyldig man invänder att det inte finns någon underhållsskyldighet på grund av att han inte är barnets far, anvisar inte protokollet vilken lag som ska tillämpas på den frågan.
Domstolar och andra myndigheter har i många olika sammanhang att ta ställning till prejudiciella frågor. Ett avgörande i en sådan fråga är ofta av central betydelse för bedömningen av huvudfrågan men saknar rättskraft för framtiden. I internationella situationer måste man avgöra vilken lag som är tillämplig på den prejudiciella frågan, om det är den lag som tillämpas på själva huvudfrågan eller domstolslandets lag.33 Detta är således inte någon unik situation för frågor om underhåll. Utredningen anser inte att det finns skäl för lagreglering i just detta fall. Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas på en prejudiciell fråga får i stället såsom tidigare avgöras i rättstillämpningen.34
33 Se Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 105 f. 34 Familjelagssakkunniga gjorde samma bedömning i slutbetänkandet Internationella familjerättsfrågor (SOU 1987:18) i samband med frågeställningar kring allmänt tillämpliga bestämmelser om erkännande av utländska underhållsavgöranden, se s. 246.
176
Lagval
6.3.4 Särskilt om allmän domstols materiella processledning i mål om underhållsbidrag
Som tidigare har nämnts anges i underhållsförordningen (artikel 15) att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll i de medlemsstater som är bundna av protokollet (dvs. alla EU:s medlemsstater förutom Danmark och Storbritannien). Enhetliga lagvalsregler möjliggör – och är en förutsättning för – att staternas avgöranden ska kunna erkännas och verkställas i övriga medlemsstater utan exekvaturförfarande.35 Tillämpningen är således obligatorisk för staternas domstolar och andra myndigheter. Den obligatoriska tillämpningen framgår också av enskilda artiklar i protokollet. Underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist om inte annat föreskrivs i protokollet (artikel 3.1), och de särskilda reglerna till förmån för vissa underhållsberättigade i artikel 4 ska gälla under angivna förutsättningar.
Som har framgått av avsnitt 3.4 är, enligt svensk intern gällande rätt, mål om underhåll i princip dispositiva, även om det finns indispositiva inslag. I den mån det tidigare har varit möjligt för parterna att avtala om tillämplig lag (beträffande avtal se vidare kapitel 8), innebär bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll emellertid en förändring. Protokollet innebär att parterna visserligen får avtala om tillämplig lag men endast inom protokollets ramar. Lagvalsreglerna blir genom protokollets bestämmelser indispositiva i större utsträckning än tidigare.
Det nu sagda får till följd att domstolen i ett mål om underhåll med internationell anknytning måste vara väl införstådd med protokollets bestämmelser och noga överväga i vilken utsträckning materiell processledning måste utövas i fråga om tillämplig lag. Om det finns en utländsk anknytning kan domstolen t.ex. behöva fråga hur parterna ser på hemvistfrågan. Det kan inte komma i fråga att tillämpa en annan stats lag utan parternas kännedom. Domstolen ska emellertid inte efterforska omständigheter som är av dispositiv natur (jfr 17 kap. 3 § RB). Inte heller bör domstolen aktivt ta upp undantagsregler som enligt protokollet förutsätter en invändning. Artikel 5 i 2007 års Haagprotokoll innebär t.ex. att domstolen –
35 Jfr punkten 3 i rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), se bilaga 4 i bilagedelen.
177
Lagval SOU 2010:59
178
under vissa förutsättningar – efter invändning av en make ska tillämpa en annan lag än den som anvisas enligt huvudregeln i artikel 3. Detta får enligt utredningens uppfattning anses kräva ett partsinitiativ. Gränserna för domstolens materiella processledning är i första hand en fråga för rättstillämpningen. Utredningen kan dock konstatera att 2007 års Haagprotokoll ställer högre krav på en aktiv, materiell processledning än vad som hittills har krävts i mål om underhåll med internationell anknytning. Enligt utredningens bedömning bör domstolens materiella processledning inte lagregleras, utan denna fråga får såsom tidigare lösas i rättstillämpningen.
7 Erkännande och verkställighet
7.1 Underhållsförordningen
7.1.1 Erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar (kapitel IV)
7.1.1.1 Inledning
Kapitel IV i underhållsförordningen gäller frågor om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar som omfattas av förordningen (artikel 16). Eftersom inte alla EU:s medlemsstater är bundna av 2007 års Haagprotokoll1 skapades två alternativa förfaranden för erkännande och verkställighet beroende på om ursprungsmedlemsstaten är bunden av protokollet eller inte. Kapitel IV är indelat i tre avsnitt. Det första avsnittet gäller domar som är meddelade i medlemsstater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll (dvs. alla medlemsstater i EU utom Danmark och Storbritannien). Det andra avsnittet är tillämpligt på domar som är meddelade i medlemsstater som inte är bundna av 2007 års Haagprotokoll (dvs. Storbritannien och Danmark, som är de enda EUstaterna som är bundna av underhållsförordningen men inte av 2007 års Haagprotokoll).2 Det tredje och sista avsnittet innehåller allmänna bestämmelser om verkställighet. Bestämmelserna i det tredje avsnittet ska tillämpas på alla domar som omfattas av underhållsförordningen (dvs. alla domar från någon av EU:s medlemsstater).
1 Se avsnitt 2.1. 2 Angående att bestämmelserna i underhållsförordningen om tillämplig lag och samarbete mellan centralmyndigheter inte är tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, se EUT L 149, 12.6.2009, s. 80.
179
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.1.1.2 Domar meddelade i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 1)
En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas i en annan medlemsstat utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande (artikel 17.1). Så långt finns en motsvarande bestämmelse i Bryssel I-förordningen (artikel 33.1). Nytt är däremot att en dom som är verkställbar i en medlemsstat ska kunna verkställas också i en annan medlemsstat utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring (artikel 17.2 i underhållsförordningen). Det behövs alltså inte något exekvaturförfarande i den medlemsstat där domen ska verkställas, något som krävs enligt Bryssel I-förordningen (artikel 38).
En dom som är verkställbar ska automatiskt medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 18). För Bryssel I-förordningens del inträder samma förhållande i och med verkställbarhetsförklaringen (se artikel 47.2 där det dock i detta avseende talas om verkställighetsförklaring).
Om svaranden inte har gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten ska han eller hon ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten (artikel 19.1). Bestämmelsen kan sägas vara en skyddsregel för en underhållsskyldig part. Rätten att ansöka om förnyad prövning gäller under förutsättning att
a) han eller hon inte har delgivits stämningsansökan eller
motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, eller
b) han eller hon utan egen förskyllan varit förhindrad att bestrida
underhållskravet på grund av force majeure eller på grund av extraordinära omständigheter.
Rätten till förnyad prövning gäller dock inte om svaranden har haft möjlighet att överklaga domen men inte har gjort det. Svaranden måste också ansöka om förnyad prövning inom en viss tid (utan dröjsmål och i alla händelser inom 45 dagar, artikel 19.2). Bestämmelsen har tillkommit för att säkerställa att kravet på en rättvis rättegång efterföljs (se punkten 29 i ingressen). Det framhålls i samma ingresspunkt att denna rätt till förnyad prövning
180
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
bör vara ett extraordinärt rättsmedel som beviljas en utebliven svarande och som inte påverkar andra extraordinära rättsmedel enligt ursprungsmedlemsstatens lag, förutsatt att dessa rättsmedel inte är oförenliga med rätten till förnyad prövning enligt förordningen. Eftersom tanken är att domar om underhållsskyldighet ska kunna erkännas och verkställas snabbt och effektivt, utan onödig fördröjning, är detta alltså en undantagsregel. Det är inte aktuellt att avvakta ”tidsfristen” om 45 dagar innan verkställighet får ske. Att en part har begärt förnyad prövning kan däremot vara en grund för att uppskjuta verkställigheten (artikel 21.3, se vidare nedan).
Domstolens ställningstagande till en ansökan om förnyad prövning får vissa följder (artikel 19.3). Om domstolen avslår ansökan om förnyad prövning ska domen ha fortsatt rättsverkan. Om domstolen i stället beslutar att en förnyad prövning är motiverad på något av de skäl som anges i artikel 19.1, förlorar den ursprungliga domen sin giltighet. Om den underhållsberättigade har avbrutit en preskriptionsfrist, iakttagit en talefrist eller begärt retroaktivt underhåll inom viss tid kvarstår emellertid de rättsverkningar som rättshandlingarna kan ha medfört.
För att en dom ska kunna verkställas i en annan medlemsstat måste sökanden ge in vissa handlingar till behöriga verkställande myndigheter (artikel 20), nämligen
a) kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för
att dess äkthet ska kunna fastställas (jfr artikel 53.1 i Bryssel Iförordningen),
b) utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av
formuläret i bilaga I till förordningen (jfr artikel 53.2 och 54 i Bryssel I-förordningen),
c) i förekommande fall, en handling om utestående fordringar
med uppgift om beräkningsdatum, och
d) vid behov, en translitterering eller översättning av innehållet i
formuläret i bilaga I på visst närmare angivet sätt.
En översättning av domen får krävas bara om svaranden bestrider verkställighet (artikel 20.2). Översättningen ska göras av en person som är behörig (auktoriserad) att göra översättningar i någon av medlemsstaterna (artikel 20.3).
Det är lagen i den verkställande medlemsstaten som ska tillämpas i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet,
181
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
om inte dessa skäl är oförenliga med bestämmelserna i artikel 21.2 och 21.3. Exempel på skäl i nationell rätt som accepteras som hinder mot verkställighet är att den underhållsskyldige betalar det underhåll han är skyldig vid tidpunkten för verkställigheten, eller att vissa tillgångar inte kan utmätas (se punkten 30 i ingressen).
Artikel 21.2 innebär att den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis ska vägra verkställighet av domen från ursprungsdomstolen om rätten att få ursprungsdomstolens dom verkställd upphör genom preskription (verkställighetspreskription) eller annan begränsning av talan. Detta får bedömas antingen enligt lagen i ursprungsmedlemsstaten eller enligt lagen i den verkställande medlemsstaten, beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden. Bestämmelsen saknar motsvarighet i Bryssel I-förordningen.
Verkställighet får också vägras (helt eller delvis) om domen är oförenlig med en dom som har meddelats i den verkställande medlemsstaten, eller med en dom som har meddelats i en annan medlemsstat eller i en tredjestat och som uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den verkställande medlemsstaten. En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldighet ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses vara oförenlig i den mening som nu avses (artikel 21.2 i underhållsförordningen).
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten får, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis skjuta upp verkställigheten av ursprungsdomstolens dom om en ansökan om förnyad prövning av denna dom har lämnats in vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 19 (artikel 21.3). Verkställighet ska dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, skjutas upp om domens verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten. En liknande bestämmelse finns i artikel 46.1 i Bryssel I-förordningen, enligt vilken domstolen får låta målet vila om talan mot ursprungsdomstolens dom förts med ordinära rättsmedel eller om fristen för talan inte har löpt ut.
I artikel 22 i underhållsförordningen förtydligas att erkännande och verkställighet av en dom om underhåll inte innebär ett erkännande av det familje-, släktskaps-, äktenskaps-, eller svågerlagsförhållande som underhållsskyldigheten grundas på och som har gett upphov till domen. Detta innebär att ett erkännande av ett
182
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
avgörande om underhåll inte innebär ett erkännande av t.ex. ett samkönat äktenskap, ett fastställt faderskap eller ett polygamt äktenskap som underhållsskyldigheten grundas på (se även avsnitt 4.8.3).
7.1.1.3 Domar meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 2)
Avsnitt 2 i kapitel IV är tillämpligt på domar som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll. Detta innebär att avsnittet är aktuellt endast när det gäller domar som har meddelats i Storbritannien eller Danmark.3
Huvudregeln är enligt artikel 23.1 att en sådan dom ska erkännas i övriga medlemsstater utan att det krävs något särskilt förfarande. Om frågan om en dom ska erkännas eller inte är föremål för en tvist, kan en part som gör gällande att domen ska erkännas få fastställt att domen ska erkännas genom att anlita det förfarande som föreskrivs i avsnittet (artikel 23.2). Detta tillgodoser behovet av förutsebarhet. En part kan t.ex. vilja få fastställt att ett avgörande om underhåll på grund av faderskap erkänns i Sverige. Förfarandet som avses är det exekvaturförfarande som ska tillämpas i förhållande till dessa domar. En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll, och som är verkställbar i den staten, ska nämligen verkställas i en annan medlemsstat först sedan domen efter ansökan av en part har förklarats vara verkställbar där (artikel 26). Bestämmelsen överensstämmer med artikel 38.1 i Bryssel Iförordningen. Detta innebär alltså att det krävs ett exekvaturförfarande för dessa domar, till skillnad från vad som gäller för domar som har meddelats i stater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll.
Om utgången av ett mål som handläggs vid en domstol i en medlemsstat är beroende av om en dom ska erkännas, är den domstolen behörig att pröva frågan om erkännande (artikel 23.3). Bestämmelserna i artikel 23 överensstämmer med bestämmelserna i artikel 33 i Bryssel I-förordningen.
3 Som tidigare nämnts är bestämmelserna i underhållsförordningen om bl.a. tillämplig lag inte tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, se EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. Storbritannien kommer inte heller att vara bundet av 2007 års Haagprotokoll. Alla övriga medlemsstater i EU kommer att vara bundna av 2007 års Haagprotokoll och alltså omfattas av bestämmelserna om erkännande och verkställighet i avsnitt 1 i kap. IV (se avsnitt 7.1.1.2).
183
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
Skälen för att vägra erkännande i artikel 24 i underhållsförordningen är i det närmaste identiska med motsvarande vägransgrunder i Bryssel I-förordningen (artikel 34). En dom ska inte erkännas om
a) ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rätts-
ordningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gällande. Prövningen av ordre public ska dock inte tillämpas på behörighetsreglerna (jfr artikel 35.3 i Bryssel I-förordningen),
b) det är en tredskodom eller en annan dom som har meddelats
mot en utebliven svarande och svaranden inte har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men underlåtit detta,
c) den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist
mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande,
d) den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en
annan medlemsstat eller i en tredjestat i en tvist mellan samma parter och rörande samma sak, om den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där domen görs gällande.
Precis som för domar som meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll (se avsnitt 7.1.1.2) finns här ett tillägg i underhållsförordningen jämfört med Bryssel I-förordningen om att en dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldighet ändras på grund av nya förhållanden inte ska anses vara oförenlig i den mening som avses i punkt c eller d.
Det finns också en bestämmelse om vilandeförklaring av mål (artikel 25). Om det görs gällande vid en domstol i en medlemsstat att en dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas, ska domstolen låta handläggningen av målet vila om verkställighet av domen har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har begärts (jfr artikel 37 i Bryssel I-förordningen, som dock skiljer sig åt såtillvida att domstolen enligt den bestämmelsen ”får” låta handläggningen vila).
184
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska göras vid den domstol eller myndighet som den verkställande medlemsstaten har anmält till kommissionen. Den lokala behörigheten ska bestämmas av motpartens hemvist eller efter den plats där verkställighet ska äga rum (artikel 27). En motsvarighet till bestämmelsen finns i artikel 39 i Bryssel I-förordningen, som i bilaga II hänvisar till att ansökan i Sverige ska göras till Svea hovrätt.
Vissa handlingar ska bifogas en ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 28.1), nämligen
a) kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för
att dess äkthet ska kunna fastställas (jfr artikel 53.1 i Bryssel Iförordningen),
b) utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av
formuläret i bilaga II, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29, se nedan (jfr artikel 53.2 och 54 i Bryssel Iförordningen), och
c) vid behov, en translitterering eller översättning av innehållet i
formuläret i bilaga II på visst närmare angivet sätt.
En översättning av domen får inte krävas annat än vid ansökan om ändring enligt artikel 32 eller 33, dvs. i steg två av exekvaturförfarandet (artikel 28.2). Översättning enligt artikeln ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna (artikel 28.3).
Om ett utdrag av domen (se artikel 28.1 b) inte ges in kan domstolen eller myndigheten antingen bestämma en tid inom vilken utdraget ska ges in, godta en likvärdig handling eller befria sökanden från skyldigheten att ge in det om tillgängliga uppgifter kan anses tillräckliga. Om domstolen begär det ska en översättning av handlingarna ges in (artikel 29). Denna bestämmelse har sin motsvarighet i artikel 55 i Bryssel I-förordningen.
Efter fullgörande av formaliteterna i artikel 28 ska domen förklaras vara verkställbar utan någon förnyad prövning av grunderna för att vägra erkännande i artikel 24, senast inom 30 dagar om det inte är omöjligt på grund av exceptionella omständigheter (artikel 30). I detta skede av förfarandet ska motparten inte ges tillfälle att yttra sig. Bestämmelsen motsvaras av artikel 41 i Bryssel I-förordningen, med undantag för tidsfristen
185
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
som saknas i den nämnda förordningen. Det första skedet av exekvaturförfarandet innebär alltså endast en formell prövning.
Sökanden ska snarast, enligt lagen i den verkställande medlemsstaten, underrättas om det beslut som har meddelats med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring. Den part mot vilken verkställighet begärs ska delges verkställbarhetsförklaringen tillsammans med beslutet, om detta inte redan har delgivits parten (artikel 31 i underhållsförordningen, jfr artikel 42 i Bryssel Iförordningen4).
På samma sätt som i Bryssel I-förordningen (artikel 43) kan var och en av parterna, som beslutet med anledning av verkställbarhetsförklaringen gått emot, ansöka om ändring av det beslutet (artikel 32 i underhållsförordningen). En sådan ansökan ska handläggas enligt de bestämmelser som gäller för kontradiktoriska förfaranden. Om den part mot vilken verkställighet begärs underlåter att komma in med svarsskrivelse till den domstol som handlägger ansökan om ändring, ska artikel 11 tillämpas även om parten inte har hemvist i någon medlemsstat (i artikel 11 finns bestämmelser om bl.a. delgivning). Ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska göras inom 30 dagar efter delgivning. En längre tidsfrist, 45 dagar, gäller om den mot vilken verkställighet begärs har hemvist i en annan medlemsstat än den där verkställbarhetsförklaringen meddelades (en något kortare tidsfrist än Bryssel I-förordningens två månader). Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd.
Ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts får överklagas genom det förfarande som medlemsstaten har anmält till kommissionen (artikel 33). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 44 i Bryssel I-förordningen. Överklagande får enligt den senare förordningen ställas till Högsta domstolen (bilaga IV) och prövningstillstånd krävs för Högsta domstolens prövning.5
Den domstol vid vilken ändring söks får avslå en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller upphäva verkställbarhetsförklaringen endast på någon av de grunder som anges i artikel 24 (artikel 34.1). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 45.1 i Bryssel I-förordningen. Detta innebär att domstolen får avslå en
4 ”Beslutet” har ansetts avse domen eller avgörandet, se Lennart Pålsson, Bryssel Iförordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 300. 5 Se 6 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
186
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
ansökan om verkställbarhetsförklaring t.ex. om domen är uppenbart stridande mot grunderna för rättsordningen, eller om den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande. Domstolen ska som huvudregel meddela sitt avgörande med anledning av en ansökan om ändring av beslutet med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring inom 90 dagar från och med dagen för ansökan (artikel 34.2). Denna tidsfrist saknar motsvarighet i Bryssel I-förordningen men avgörandet ska enligt artikel 45.1 i den förordningen meddelas utan dröjsmål. Om ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts överklagas, ska domstolen meddela sitt avgörande utan dröjsmål (artikel 34.3 i underhållsförordningen).
Den domstol som handlägger verkställighetsfrågan efter det att ändring har sökts enligt artikel 32 eller 33, ska på begäran av den part mot vilken verkställighet begärs, låta handläggningen av målet vila om verkställigheten av domen har uppskjutits i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har begärts (artikel 35). Det finns en liknande bestämmelse i artikel 46 i Bryssel I-förordningen.
Om en dom ska erkännas enligt avsnitt 2, ska ingenting hindra en sökande från att begära interimistiska åtgärder (inklusive säkerhetsåtgärder) enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 36). För detta ska det inte krävas någon verkställbarhetsförklaring. Vidare framgår att en verkställbarhetsförklaring automatiskt ska medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas. Så länge fristen för ändring av verkställbarhetsförklaringen inte har löpt ut (jfr artikel 32.5) och intill dess att ett avgörande har meddelats med anledning av att ändring har sökts, får inga andra åtgärder för verkställighet än säkerhetsåtgärder vidtas mot egendom som tillhör den part mot vilken verkställighet begärs. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 47 i Bryssel I-förordningen. Den säkerhetsåtgärd som främst torde bli aktuell är kvarstad enligt 15 kap. RB.6
De återstående artiklarna behandlar frågor om delvis verkställbarhet (artikel 37, jfr artikel 48 i Bryssel I-förordningen) och förbud mot att ta ut avgift eller skatt beräknad efter tvisteföremålets värde i den verkställande medlemsstaten vid verkställ-
6 I fråga om Bryssel I-förordningen se även 7 och 8 §§ i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden, prop. 2001/02:146 s. 49 ff. och Lennart Pålsson, a.a. s. 300 f.
187
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
barhetsförklaringsförfarandet (artikel 38, jfr artikel 52 i Bryssel Iförordningen).
7.1.1.4 Allmänna bestämmelser om verkställighet som gäller alla domar, oberoende av om ursprungsmedlemsstaten är bunden av 2007 års Haagprotokoll eller inte (avsnitt 3)
Det tredje och sista avsnittet i kapitel IV gäller i förhållande till alla domar som omfattas av förordningen, dvs. domar som har meddelats i någon av EU:s medlemsstater. Den första bestämmelsen föreskriver att ursprungsdomstolen får förklara att domen ska vara verkställbar utan hinder av att den överklagas. Detta gäller även om omedelbar verkställighet inte föreskrivs i nationell lag (artikel 39). Syftet är att säkerställa att underhållskrav snabbt och effektivt kan drivas in och för att förhindra överklagande i förhalningssyfte (se punkten 22 i ingressen). Bestämmelsen har ingen motsvarighet i Bryssel I-förordningen, men har sin förebild i artikel 41.1 andra stycket i Bryssel IIförordningen avseende umgänge.7
En part som vill åberopa en dom som har erkänts enligt artikel 17.1 (dvs. en dom som har meddelats av en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll) eller avsnitt 2 (dvs. en dom som har meddelats av en medlemsstat som inte är bunden av protokollet), ska tillhandahålla en kopia av domen (artikel 40.1, jfr artikel 53.1 i Bryssel I-förordningen). Den domstol vid vilken den erkända domen åberopas kan om det är nödvändigt begära att parten som åberopar domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av ursprungsdomstolen (se bilaga I eller II). Ursprungsdomstolen ska utfärda ett sådant utdrag på begäran av varje berörd part (artikel 40.2, jfr artikel 54 i Bryssel I-förordningen). Vid behov ska part som åberopar domen tillhandahålla en translitterering eller behörig översättning av formuläret till språk som godtas (se artiklarna 40.3 och 40.4).
När det gäller verkställighetsförfarandet i övrigt, utöver vad som regleras i underhållsförordningen, tillämpas lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 41.1, jfr artikel 40.1 i Bryssel I-
7 Jfr kommissionens Grönbok om underhållsskyldighet, KOM(2004) 254 slutlig, 15.4.2004, s. 18.
188
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.1.2
förordningen). Verkställighet ska ske på samma villkor som för en dom som har meddelats i den staten. En part ska dock inte åläggas att ha en postadress eller ett ombud i verkställighetsstaten, utan att detta påverkar personer med behörighet för verkställighetsförfaranden (artikel 41.2). Detta är en skillnad jämfört med Bryssel Iförordningen, enligt vilken sökanden ska uppge en delgivningsadress eller utse ett ombud i saken (artikel 40.2 i Bryssel Iförordningen). Motivet bakom underhållsförordningens bestämmelse är att man har velat begränsa de formaliteter för verkställighet som kan öka kostnaderna för den underhållsberättigade (se punkten 27 i ingressen). I detta syfte föreskrivs att den underhållsberättigade inte är skyldig att ha en postadress eller ett ombud i verkställighetsstaten, utan att man i övrigt inkräktar på medlemsstaternas interna organisation beträffande verkställighetsförfaranden (se nämnda punkt i ingressen).8
En dom som har meddelats i en medlemsstat får aldrig omprövas i sak i den medlemsstat där erkännande, verkställbarhet eller verkställighet begärs (artikel 42, jfr även artikel 45.2 i Bryssel I-förordningen). Täckning för kostnader som uppkommer vid tillämpningen av underhållsförordningen får inte ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag (artikel 43).
Förlikningar inför domstol och officiella handlingar, inklusive avtal om underhållsskyldighet (kapitel VI)
Förlikningar inför domstol9 och officiella handlingar som är verkställbara i ursprungsstaten i enlighet med kapitel IV, ska erkännas och vara verkställbara i en annan medlemsstat på samma sätt som domar (artikel 48). Bestämmelserna i förordningen ska i tillämpliga delar gälla även för dessa avgöranden. Behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten ska på begäran av part utfärda ett utdrag med hjälp av formulären antingen i bilagorna I
8 En motsvarande förändring i förhållande till Bryssel I-förordningen genomfördes för första gången i artikel 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, EUT L 199, 31.7.2007, s. 1. 9 Dvs. en förlikning i frågor rörande underhållsskyldighet som har godkänts av en domstol eller ingåtts inför en domstol under förfarandet (artikel 2.1 punkten 2). Inga förlikningar som ingåtts enligt svensk rätt omfattas av den här artikeln, jfr Lennart Pålsson, a.a. s. 313 angående motsvarande begrepp i Bryssel I-förordningen. Har en förlikning enligt svensk rätt stadfästs i dom är det inget som hindrar att domen omfattas av bestämmelserna om erkännande och verkställighet av domar.
189
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.2.1
och II eller III och IV. Motsvarande bestämmelser finns i artikel 57 och 58 i Bryssel I-förordningen.
Vad som är en officiell handling definieras i artikel 2.1 punkten 3 i underhållsförordningen som
a) en handling angående underhållsskyldighet som har upprättats
eller registrerats som en officiell handling i ursprungsmedlemsstaten och vars äkthet
i. avser handlingens underskrift och innehåll, och
ii. har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan för
detta bemyndigad myndighet, eller
b) ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en
administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten eller bestyrkts av sådan myndighet (motsvarande bestämmelse finns i artikel 57.2 i Bryssel I-förordningen).
7.2 2007 års Haagkonvention
Erkännande och verkställighet (kapitel V)
7.2.1.1 Allmänna förutsättningar
Bestämmelserna om erkännande och verkställighet finns i kapitel V i konventionen. Kapitlet gäller avgöranden om underhållsskyldighet som har meddelats av en rättslig eller en administrativ myndighet. Begreppet ”avgörande” ska även omfatta en förlikning eller ett avtal som har ingåtts inför eller godkänts av en sådan myndighet. Ett avgörande kan också inbegripa automatisk justering genom indexering och krav på betalning av utestående fordringar, retroaktivt underhåll eller ränta samt fastställande av kostnader och avgifter (artikel 19.1).
Om ett avgörande inte enbart rör underhållsskyldighet är kapitlets verkan begränsat till de delar av avgörandet som rör underhållsskyldighet (artikel 19.2). Detta har ansetts vara en viktig bestämmelse som tillåter stater att erkänna och verkställa avgöranden endast såvitt avser själva underhållet, utan att behöva ta ställning till ett utländskt fastställande av föräldraskap.10
10 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 438.
190
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
Det finns också en definition av vad som avses med ”administrativ myndighet”, nämligen ett offentligt organ vars avgörande enligt lagen i den stat där organet är etablerat
a) kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av
en rättslig myndighet, och
b) har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en
rättslig myndighet i samma fråga (artikel 19.3).
Definitionen av administrativ myndighet, som är ny jämfört med 1973 års Haagkonvention, tillkom på begäran av de stater som inte alls har något sådant system eller vars administrativa myndigheter är annorlunda. Förhoppningen är att förtydligandet ska bidra till att även dessa stater tillträder konventionen.11
Kapitel V är även tillämpligt på avtal om underhållsbidrag och i fråga om framställningar om erkännande och verkställighet som görs direkt till en behörig myndighet i den berörda staten (artikel 19.4 och 19.5), se vidare kapitel 8 och 10.
7.2.1.2 Grunder för erkännande och verkställighet
Huvudregeln är att ett avgörande som har meddelats i en fördragsslutande stat (”ursprungsstaten”) ska erkännas och verkställas i andra fördragsslutande stater under vissa angivna förutsättningar (artikel 20). Med något undantag har dessa förutsättningar sina motsvarigheter i underhållsförordningens behörighetsregler. Avgörandet ska erkännas och verkställas – det är alltså obligatoriskt – om
a) svaranden hade sin hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes
(jfr artikel 3 a i underhållsförordningen),
b) svaranden har godtagit den berörda myndighetens behörighet,
antingen uttryckligen eller genom att gå i svaromål utan att bestrida behörigheten vid första möjliga tillfälle (jfr artikel 5 i underhållsförordningen),12
c) den underhållsberättigade hade sin hemvist i ursprungsstaten
när talan väcktes (jfr artikel 3 b i underhållsförordningen),
11 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 431. 12 Tidpunkten för ”första möjliga tillfälle” ska enligt den förklarande rapporten bestämmas enligt den interna rätten i ursprungsstaten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 450.
191
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
d) det barn som beviljats underhållsbidrag hade hemvist i
ursprungsstaten när talan väcktes, förutsatt att svaranden har bott tillsammans med barnet i den staten eller har varit bosatt i den staten och betalat underhåll för barnet där,
e) parterna skriftligen har avtalat om behörigheten, med undantag
för tvister som rör underhållsskyldighet mot barn (jfr artikel 4.1 och 4.3 i underhållsförordningen), eller
f) avgörandet har meddelats av en myndighet som utövat sin
behörighet i ett ärende om någons rättsliga status eller föräldraansvar, såvida inte denna behörighet grundade sig enbart på den ena partens medborgarskap (jfr artikel 3 c och d i underhållsförordningen).
Det finns inte någon skyldighet enligt konventionen att erkänna eller verkställa ett avgörande om ingen av de uppräknade förutsättningarna finns.13 En fördragsslutande stat får anmäla ett förbehåll med avseende på punkterna c, e eller f ovan (artikel 20.2). Vid konventionsförhandlingarna hade vissa stater invändningar mot att den underhållsberättigades hemvist i ursprungsstaten (punkten c) skulle vara en indirekt behörighetsgrund. Detta kunde lösas genom möjligheten till förbehåll gentemot punkten c samt tillskapandet av punkten d. Den grunden kan sägas vara ett specialfall av punkten c och är överflödig för länder som inte gör något förbehåll.14 Förbehåll som görs enligt denna artikel har inte någon ömsesidig effekt. Som exempel nämns i den förklarande rapporten att USA förklarar att man inte erkänner avgöranden som meddelats med stöd av den underhållsberättigades hemvist (punkten c). Detta hindrar inte att ett land som inte har gjort någon sådan reservation är skyldigt att erkänna ett avgörande från USA när den underhållsberättigade hade hemvist där när talan väcktes, även om det inte är denna omständighet som låg till grund för den amerikanska myndighetens behörighet.15
Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till 2007 års Haagkonvention ansett att det inte finns skäl för att begränsa vilka avgöranden som ska erkännas och verkställas.16Kommissionen har därför föreslagit att EU inte ska anmäla något
13 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 447. 14 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 452 och 454. 15 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 462. 16 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
192
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
förbehåll enligt artikel 20.2. Något slutligt ställningstagande har inte nåtts inom EU, men om förslaget går igenom innebär det att EU:s medlemsstater utom Danmark ska erkänna och verkställa avgöranden under de förutsättningar som framgår av artikel 20.1. Konsekvenserna av ett förbehåll (som framgår av artikel 20.3–5) är då inte intressanta när det gäller erkännande och verkställighet i Sverige eller någon annan EU-stat utom Danmark. Det kan däremot vara så att en annan stat har meddelat förbehåll, vilket kan leda till att ett svenskt avgörande inte erkänns eller verkställs i den staten. Det är en följd av konventionen som står utanför svensk kontroll.
Av kapitel 9 framgår att en centralmyndighets behörighet styrs av i vilken stat sökanden är bosatt (artikel 9). Förutsättningarna för erkännande enligt artikel 20 styrs däremot av hemvist, det räcker inte med bara bosättning.
Ett avgörande ska erkännas endast om det har verkan i ursprungsstaten, och verkställas endast om det är verkställbart i ursprungsstaten (artikel 20.6).
Om den anmodade staten inte kan erkänna eller verkställa hela avgörandet, ska den erkänna eller verkställa varje sådan avskiljbar del av avgörandet som kan erkännas eller verkställas (artikel 21). Det är alltid möjligt att ansöka om erkännande eller verkställighet till viss del av ett avgörande. Att beslutet ska kunna avskiljas innebär att avgörandet ska kunna ”stå på egna ben”.17 Även enligt underhållsförordningen är det möjligt att begära och meddela verkställbarhetsförklaring i förhållande till delar av avgörandet (artikel 37, gäller för domar från medlemsstater som inte är bundna av 2007 års Haagprotokoll, dvs. Storbritannien och Danmark).
7.2.1.3 Skäl för att vägra erkännande och verkställighet
Ett av målen med 2007 års Haagkonvention är att indrivning av underhåll, när det behövs, ska kunna ske i så stor utsträckning som möjligt. Under vissa omständigheter får erkännande och verkställighet emellertid vägras (artikel 22). Till skillnad från underhållsförordningen (artikel 24, ”ska”) är vägransgrunderna i konventionen fakultativa, vilket innebär att det inte är obligatoriskt att vägra erkännande bara för att det finns en vägransgrund. Erkännande och verkställighet av ett avgörande får vägras om
17 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 475.
193
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
a) erkännande och verkställighet av avgörandet är uppenbart
oförenligt med grunderna för rättsordningen (ordre public) i den anmodade staten (motsvarande bestämmelse finns i artikel 24 a i underhållsförordningen),18
b) avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i samband
med rättegången,
c) en rättegång mellan samma parter om samma sak pågår vid en
myndighet i den anmodade staten och detta förfarande inleddes först,19
d) avgörandet är oförenligt med ett avgörande mellan samma
parter om samma sak som meddelats i den anmodade staten eller en annan stat, förutsatt att det sistnämnda avgörandet uppfyller de nödvändiga villkoren för att det ska kunna erkännas och verkställas i den anmodade staten (jfr artikel 24 c och d i underhållsförordningen),
e) i ett fall där svaranden har uteblivit eller inte varit företrädd vid
förfarandet i ursprungsstaten, när
i. svaranden, då lagen i ursprungsstaten föreskriver att denne
ska underrättas om förfarandet, inte har underrättats på vederbörligt sätt och inte har fått tillfälle att yttra sig, eller ii. svaranden, då lagen i ursprungsstaten inte föreskriver att
denne ska underrättas om förfarandet, inte har underrättats om avgörandet på vederbörligt sätt och inte har fått tillfälle att invända mot eller överklaga avgörandet på faktisk och rättslig grund (jfr den liknande bestämmelsen i artikel 24 b i underhållsförordningen), eller
f) avgörandet har meddelats i strid med artikel 18 (dvs.
bestämmelsen som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande).20
18 Avsikten är enligt den förklarande rapporten att detta undantag ska ha ett mycket begränsat användningsområde (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 479). 19 Konventionen definierar inte när en rättegång kan anses pågå, i den förklarande rapporten hänvisar man till att den interna lagen i den anmodade staten får avgöra detta (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 484). För underhållsförordningens del finns i artikel 9 en bestämmelse som definierar när talan anses ha väckts. 20 I underhållsförordningen finns inte någon motsvarande grund för att vägra erkännande, jfr artikel 24.
194
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.2.1.4 Förfarande för en ansökan om erkännande och verkställighet (verkställbarhetsförklaring)
Avsikten med konventionen när det gäller erkännande och verkställighet har varit att skapa ett förfarande som är snabbt, enkelt och billigt. För att ge faktisk verkan åt de underhållsberättigades rättigheter ansåg man att det var nödvändigt att utarbeta ett delvis harmoniserat förfarande i fråga om erkännande och verkställighet (se artikel 23), i vilket motparten inte hörs i det första skedet. Detta förfarande har inspirerats av förfarandet enligt Bryssel I-förordningen. Vissa stater ansåg dock att detta inkräktade på deras nationella rätt. Resultatet blev ett alternativt förfarande där bl.a. motparten kommer till tals direkt (se artikel 24). Det står de fördragsslutande staterna fritt att välja att tillämpa detta förfarande i stället. Staterna kan också utveckla ännu enklare och snabbare förfaranden mellan sig under förutsättning att förfarandena är förenliga med det skydd för parterna som följer av artiklarna 23 och 24.21
I sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till konventionen har kommissionen angett att det står klart att förklaringar om ett alternativt förfarande enligt artikel 24.1 inte bör avges, eftersom EU under förhandlingarna stödde det mer effektiva förfarandet enligt huvudregeln.22 Från ett svenskt perspektiv blir det alternativa förfarandet aktuellt när ett svenskt beslut ska erkännas i en fördragsslutande stat som tillämpar det alternativa förfarandet. Även om det inte är helt säkert att EU kommer att följa kommissionens förslag görs inte någon närmare redogörelse för det alternativa förfarandet.
21 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 490. 22 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
195
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
Huvudregeln – artikel 23
Huvudregeln för erkännande och verkställighet (med avseende på verkställbarhetsförklaring och inte själva verkställigheten hos Kronofogdemyndigheten) finns således i artikel 23. Om inget annat följer av bestämmelserna i konventionen ska emellertid förfarandena för erkännande och verkställighet regleras av lagen i den anmodade staten (punkten 1).
En ansökan om erkännande eller verkställighet av ett avgörande kan göras antingen genom centralmyndigheter i enlighet med bestämmelserna i kapitlet om samarbete (kapitel III), eller direkt till en behörig myndighet, s.k. direkt ansökan (beträffande direkta ansökningar, se vidare kapitel 10). Om ansökan görs genom centralmyndigheter ska den anmodade centralmyndigheten enligt punkten 2 utan dröjsmål antingen
a) vidarebefordra ansökan till behörig myndighet, som utan
dröjsmål ska förklara avgörandet verkställbart eller registrera det för verkställighet, eller
b) själv vidta sådana åtgärder, om den är behörig myndighet.
Enligt den förklarande rapporten ansågs det inte vara realistiskt att kräva att avgörandet skulle förklaras vara verkställbart ”omedelbart” (jfr artikel 41 i Bryssel I-förordningen) eftersom det här är fråga om en internationell världsomfattande konvention. Det ansågs inte heller vara lämpligt att sätta en tidsgräns för myndighetens prövning.23 Vid avgörande av frågor angående erkännande och verkställighet ska den behöriga myndigheten dock agera skyndsamt (punkten 11). Kravet på skyndsamhet gäller för övrigt även vid prövning av överklaganden (samma punkt).
I det inledande skedet av exekvaturförfarandet har varken sökanden eller motparten rätt att yttra sig och en myndighet får självmant (ex officio) vägra en verkställbarhetsförklaring eller registrering endast om erkännande och verkställighet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen (punkten 4). Anledningen är att förfarandet ska vara så snabbt och enkelt som möjligt och i de flesta fall antas ärendet inte komma att drivas längre än så enligt den förklarande rapporten.24 Vid myndighetens inledande granskning får myndigheten begära en bestyrkt kopia av
23 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 498–499. 24 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 501.
196
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
det fullständiga avgörandet om de ingivna handlingarnas äkthet och helhet.25
Sökanden och motparten ska omedelbart underrättas, både när beslutet innebär en verkställbarhetsförklaring eller registrering för verkställighet och när det innebär en vägran av detta (punkten 5). Den som beslutet har gått emot ska också ha möjlighet att invända mot eller överklaga beslutet på faktisk och rättslig grund (samma punkt).26 En invändning eller ett överklagande ska göras inom viss tid (punkten 6)27 och får enligt punkten 7 bara avse
a) skälen för att vägra erkännande och verkställighet enligt
artikel 22,
b) grunderna för erkännande och verkställighet enligt artikel 20,
eller
c) äktheten av eller helheten (eng. integrity) hos handlingar som
översänts enligt artikel 25.28 Denna grund för invändning eller överklagande är enligt den förklarande rapporten en följd av att det inte är något krav att ge in original eller bestyrkta kopior av handlingarna i det första skedet av förfarandet, såvida inte staten i fråga har bestämt annorlunda (artikel 25.3 a och artikel 57). Den tar sikte på dokument vars ursprung kan ifrågasättas eller som kan ha manipulerats genom att text har kortats av eller strukits.29
En invändning eller ett överklagande från en motpart får också grundas på att skulden har betalats, i den utsträckning som erkännandet och verkställigheten avser redan förfallna betalningar (punkten 8).
Sökanden och motparten ska utan dröjsmål underrättas om det beslut som fattats till följd av invändningen eller överklagandet (punkten 9).
Ett efterföljande överklagande, om ett sådant är tillåtet enligt lagen i den anmodade staten, ska inte leda till att verkställigheten
25 Se Explanatory Report (Conv.) paragraph 502 och 538 samt artikel 25.2. 26 Det är inte fråga om en omprövning i sak eller av åberopande av nya omständigheter, det är förbjudet enligt artiklarna 27 och 28 (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 505). De grunder som får åberopas framgår nedan. 27 Inom 30 dagar från underrättelsen. Om den klagande parten inte är bosatt i den fördragsslutande stat där verkställbarhetsförklaringen eller registreringen gjordes eller vägrades, ska en invändning eller ett överklagande ges in inom 60 dagar från underrättelsen. 28 Närmare bestämt enligt artikel 25.1 a, b eller d eller 25.3 b. 29 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 510.
197
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
skjuts upp om det inte föreligger särskilda omständigheter (punkten 10). Motivet för bestämmelsen är enligt den förklarande rapporten att det finns en risk för att möjligheten att överklaga missbrukas och får en negativ inverkan på konventionens tillämpning och effektivitet.30
Sammanfattningsvis är det beskrivna förfarandet av samma modell som exekvaturförfarandet i Bryssel I-förordningen och underhållsförordningen (när det gäller domar från en stat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll). Det första skedet av verkställbarhetsförfarandet innebär en i huvudsak formell kontroll och det andra skedet – efter en ansökan om ändring – innebär ett kontradiktoriskt förfarande, dvs. ett förfarande där motparten får komma till tals. Ett efterföljande överklagande av det avgörande som har fattats vid det kontradiktoriska förfarandet får ske om det tillåts enligt lagen i den anmodade staten.
Handlingar som ska bifogas
Vilka handlingar som ska bifogas en ansökan om erkännande och verkställighet framgår av artikel 25. För det första ska det fullständiga avgörandet bifogas (artikel 25.1 punkten a).31 Enligt den förklarande rapporten avses hela avgörandet och inte bara själva beslutet. Det krävs däremot inte att det är en kopia av domen, en elektronisk version är tillräcklig.32 Vidare ska en handling bifogas som fastställer att avgörandet är verkställbart i ursprungsstaten (punkten b). Om en administrativ myndighet har meddelat avgörandet krävs även en handling som fastställer att myndighetens avgörande kan överklagas och har liknande verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet (artikel 19.3). Detta behövs dock inte om staten har gett tillkänna att avgöranden som fattas av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller dessa krav (artikel 25.1 b och artikel 57.1 e). Om motparten har uteblivit eller inte varit företrädd vid förfarandet i ursprungsstaten, ska en eller flera handlingar bifogas som i förekommande fall antingen intygar att motparten vederbörligen har underrättats om förfarandet och
30 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 514. 31 Jfr artiklarna 20.1, 28.1 och 40.1 i underhållsförordningen, där det dock krävs en kopia av domen (samt i de två första artiklarna ett utdrag av domen utfärdat på formulär). 32 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 530. Observera att en stat kan ge tillkänna att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan, se artikel 25.3 a och artikel 57.
198
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
haft möjlighet att yttra sig, eller att motparten vederbörligen har underrättats om avgörandet och haft möjlighet att bestrida eller överklaga det på faktisk och rättslig grund (punkten c). Om det behövs ska en handling bifogas som utvisar utestående fordringar, med uppgift om beräkningsdatum (punkten d). En motsvarande bestämmelse finns i artikel 20.1 c i underhållsförordningen. Om det är aktuellt ska även en handling bifogas med den information som behövs för att göra beräkningar om avgörandet innefattar automatisk indexjustering (punkten e). Vidare ska, om det behövs, handlingar som visar i vilken omfattning sökanden har fått kostnadsfritt rättsligt bistånd i ursprungsstaten bifogas (punkten f).
Efter en invändning eller ett överklagande angående äktheten eller helheten av handlingar som bifogats en ansökan om erkännande och verkställighet/verkställbarhet, eller på begäran av den behöriga myndigheten i den anmodade staten, ska en fullständig kopia av den berörda handlingen tillhandahållas utan dröjsmål. Kopian ska vara bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten (artikel 25.2).
En fördragsslutande stat får (artikel 25.3 och artikel 57) ge tillkänna
a) att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig
myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan,
b) under vilka förhållanden staten i stället för det fullständiga
avgörandet kommer att godta ett av behörig myndighet i ursprungsstaten upprättat sammandrag eller utdrag av avgörandet, vilket kan ske med användning av det formulär som rekommenderas och getts ut av Haagkonferensen för internationell privaträtt, eller
c) att staten inte kräver en handling som fastställer att kraven i
artikel 19.3 är uppfyllda.
En arbetsgrupp inom Haagkonferensen har tagit fram formulär för de flesta av de dokument som krävs enligt artikel 25. För att minimera behovet av översättning är formulären så långt det är möjligt utformade med rutor som ska kryssas i och med så lite
199
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
fritext som möjligt. Dessa formulär finns på engelska, franska och spanska.33
Vad som gäller för en ansökan om verkställbarhet ska i tillämpliga delar gälla även för en ansökan om erkännande av ett avgörande, bortsett från att kravet på verkställbarhet ersätts av ett krav på att avgörandet har verkan i ursprungsstaten (artikel 26). Bestämmelserna får alltså tillämpas utifrån sitt syfte med hänsyn till de skillnader som finns mellan erkännande och verkställbarhet.34
Behörig myndighet i den anmodade staten ska vara bunden av de faktiska omständigheter som myndigheten i ursprungsstaten har grundat sin behörighet på (artikel 27). Bestämmelsen har ingen motsvarighet i underhållsförordningen som till skillnad från konventionen har direkta behörighetsregler (se avsnitt 5.1). Ett exempel som tas upp i den förklarande rapporten är att domstolen i ursprungsstaten, mot bakgrund av de omständigheter som har presenterats, bedömer att den underhållsberättigade personen hade hemvist i staten. Myndigheterna i den anmodade staten får då inte ompröva de omständigheter som låg till grund för ursprungsdomstolens bedömning.35
Behörig myndighet i den anmodade staten ska inte ompröva ett avgörande i sak (artikel 28, jfr artikel 42 i underhållsförordningen). Det är en vanlig bestämmelse i konventioner om erkännande och verkställighet (jfr artikel 2 i 1958 års Haagkonvention och artikel 12 i 1973 års Haagkonvention).
Ett krav på barnets eller sökandens personliga närvaro ska inte uppställas i förfaranden i den anmodade staten enligt kapitel V (artikel 29). Ett krav på barnets närvaro skulle enligt den förklarande rapporten vara tvärtemot konventionens mål, nämligen att åstadkomma ett smidigt, effektivt och tillgängligt system för att kräva in underhållsbidrag. Bestämmelsen är också i linje med New York-konventionen.36
33 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 529 med hänvisning till Prel. Doc. No 31-B/2007 (op. cit., note 93). Uppdaterat genom dokumentet Forms Working Group – Recommended Forms, Co-ordinated by the Permanent Bureau, Preliminary Document No 2 B of July 2009 for the attention of the Special Commission of November 2009 on the implementation of the 2007 Child Support Convention and of the 2007 Protocol on the Law Applicable to Maintenance Obligations (tillgänglig på Haagkonferensens hemsida se <http://www.hcch.net/upload/wop/maint_pd02eb2009.pdf>). 34 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 546. 35 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 547. 36 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 549–550.
200
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
Avtal om underhållsbidrag
Ett avtal om underhållsbidrag37 som har ingåtts i en fördragsslutande stat ska kunna erkännas och verkställas som ett myndighetsavgörande, förutsatt att det är verkställbart som ett avgörande i ursprungsstaten (artikel 30.1). Vid tillämpningen av artiklarna 10.1 a–b38 och 10.2 a39 ska det som sägs om avgöranden omfatta avtal om underhållsbidrag (artikel 30.2). Skyldigheten att tillåta ansökningar om erkännande och verkställighet inom ramen för centralmyndigheternas samarbete gäller alltså även för avtal om underhållsbidrag.40
Många av de bestämmelser som gäller för avgöranden är tillämpliga även på avtal, men det finns skillnader. För tydlighetens skull görs därför i det följande en redogörelse för vad som gäller för avtal.
En ansökan om erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag ska åtföljas av (artikel 30.3)
a) det fullständiga avtalet om underhållsbidrag, och
b) en handling som fastställer att avtalet om underhållsbidrag är
verkställbart som ett avgörande i ursprungsstaten.
Det finns tre grunder för att vägra erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag (artikel 30.4). Grunderna är fakultativa och delvis desamma som skälen för att vägra erkänna ett avgörande.41 En anpassning har gjorts för att det rör sig om ett avtal och inte ett domstolsavgörande. Erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag får vägras om
a) erkännande och verkställighet är uppenbart oförenligt med
grunderna för rättsordningen i den anmodade staten,
37 Enligt definitionen i artikel 3 e är det ett skriftligt avtal som rör betalning av underhållsbidrag och som har (i) upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet eller (ii) bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet och som kan bli föremål för förnyad prövning och ändring av en behörig myndighet. 38 Dvs. en ansökan av en underhållsberättigad om (a) erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande eller (b) verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten. 39 Dvs. en ansökan av en underhållsskyldig om erkännande av ett avgörande eller motsvarande förfarande som leder till uppskjutande av eller begränsning av verkställighet av ett tidigare avgörande i den anmodade staten. 40 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 555. 41 Se artikel 22 a, b och d.
201
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
b) avtalet om underhållsbidrag har utverkats genom svikligt
förfarande eller förfalskning,
c) avtalet om underhållsbidrag är oförenligt med ett avgörande
mellan samma parter om samma sak som meddelats i den anmodade staten eller en annan stat, förutsatt att det sistnämnda avgörandet uppfyller de nödvändiga villkoren för att det ska kunna erkännas och verkställas i den anmodade staten.
En ansökan om verkställbarhetsförklaring eller registrering för verkställighet av ett avtal som har gjorts antingen genom centralmyndigheter (artikel 23.2) eller direkt till behörig myndighet (artikel 23.3) får vägras endast på den grunden att erkännande och verkställighet av avtalet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen (artikel 30.5 a). Vidare får enligt artikel 30.5 b en invändning eller ett överklagande av en verkställbarhetsförklaring eller en registrering avse endast skälen för att vägra erkännande och verkställighet som anges i artikel 30.4 (se ovan) samt äktheten eller helheten hos handlingar som översänts i enlighet med artikel 30.3 (se ovan).
Ett förfarande för erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag ska skjutas upp om det framkommer att ett bestridande av avtalet behandlas av behörig myndighet i en fördragsslutande stat (artikel 30.6).
En stat får förklara att ansökningar om erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag endast kan göras genom centralmyndigheter (artikel 30.7 och artikel 63). Något sådant förbehåll är inte aktuellt enligt kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till konventionen.42 Om detta blir EU:s beslut kommer det att bli möjligt med direkta ansökningar när det gäller erkännande och verkställbarhet av avtal om underhållsbidrag (se vidare kapitel 10). Det kan dock vara så att ansökningar till andra länder måste gå genom centralmyndigheterna, beroende på om den anmodade staten har gjort ett förbehåll med sådant innehåll eller inte. Detta är något som den svenska centralmyndigheten senare kommer att få vetskap om och i sin tur kunna upplysa om.
En fördragsslutande stat får också förbehålla sig rätten att inte alls erkänna och verkställa avtal om underhållsbidrag (artikel 30.8 och artikel 62). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut ska något sådant förbehåll inte anmälas av EU. Förutsatt att detta är
42 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
202
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.2.2
EU:s slutliga ställningstagande kommer Sverige (och övriga EUländer utom Danmark) att vara skyldiga att erkänna och verkställa utländska avtal om underhållsbidrag, förutsatt att avtalen har föreskrivna myndighetsinslag.
Särskilt om interimistiska beslut och stadfästelser
Det finns en särskild bestämmelse som gäller ”avgöranden som är en följd av den kombinerade effekten av interimistiska beslut och stadfästelser” (se rubriken till artikel 31). Bestämmelsen reglerar det speciella fallet att ett interimistiskt beslut har meddelats i en stat och en myndighet i en annan stat (den stadfästande staten) har stadfäst det interimistiska beslutet. Intill dess har inte det interimistiska beslutet någon verkan.43 I ett sådant fall gäller bl.a. att var och en av dessa stater ska anses som ursprungsstat vid tillämpningen av kapitel V och att bestämmelsen som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande (artikel 18) inte hindrar att ett förfarande för att ändra avgörandet inleds i någon av staterna. Systemet med bekräftande beslut förekommer främst i common law-länder.44 Sverige har inte något motsvarande förfarande och konventionen innebär inte någon skyldighet att införa det.
Verkställighet i den anmodade staten (kapitel VI)
Vid konventionsförhandlingarna konstaterades att även de bästa internationella förfarandena för erkännande och verkställighet kan hämmas om nationella verkställighetsåtgärder är ineffektiva. Därför innehåller 2007 års Haagkonvention, för första gången i Haagkonferensens historia, ett separat kapitel om verkställighet i den anmodade staten. Kapitlet är tillämpligt både på ansökningar genom centralmyndigheterna och på ansökningar som görs direkt till behörig myndighet i den anmodade staten.45
Huvudregeln är att verkställighet ska ske enligt lagen i den anmodade staten (artikel 32, jfr motsvarande bestämmelse i artikel 41.1 i underhållsförordningen). Verkställighet ska ske utan dröjsmål. Om ansökan görs genom centralmyndigheter, och
43 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 567. 44 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 567. 45 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 570.
203
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
avgörandet har förklarats verkställbart eller registrerats för verkställighet i enlighet med kapitel V i konventionen (se avsnitt 7.2.1), ska verkställigheten ske utan att det krävs några ytterligare åtgärder från sökanden. Anledningen är att man har velat säkerställa en kontinuitet i processen. Eftersom bestämmelsen bara gäller när en ansökan går genom centralmyndigheterna kan det vid direkta ansökningar bli nödvändigt att ge in en ny ansökan om verkställighet efter ett beslut om verkställbarhet, beroende på om det krävs enligt nationell rätt.46
När det gäller underhållsskyldighetens varaktighet ska verkan ges åt tillämpliga bestämmelser i ursprungsstaten (artikel 32.4). Detta är av intresse då det gäller att bestämma när underhållsskyldigheten upphör, t.ex. därför att barnet har blivit myndigt. Hänvisningen kan enligt den förklarande rapporten omfatta såväl nationell rätt som internationella privaträttsliga regler som gäller i ursprungsstaten. Bestämmelsen måste dock läsas tillsammans med bestämmelsen i artikel 2 som anger gränserna för konventionens tillämplighet i staten, jfr följande exempel. Staten A har reserverat sig mot att tillämpa konventionens bestämmelser i förhållande till personer över 18 år. Staten B har inte reserverat sig, utan tillämpar konventionen i förhållande till barn upp till 21 års ålder. Staten B har meddelat ett avgörande som ger ett barn, som är 17 år, rätt till underhåll av sin far. Avgörandet har verkställts i staten A där fadern bor. Frågan är om staten A är skyldig att fortsätta verkställigheten sedan barnet har fyllt 18 år. Svaret är nej eftersom det skulle gå utöver de skyldigheter som staten A har åtagit sig. Artikel 32.4 skulle, läst för sig, kunna ge sken av en annan utgång. Ett exempel på en situation som däremot omfattas av artikeln är följande. Staten C tillåter underhållsbidrag mellan tidigare makar för obegränsad tid efter en skilsmässa. Staten D tillåter motsvarande underhållsbidrag under en period om fem år. Ett avgörande meddelas i staten C och ska verkställas i staten D. Bestämmelsen i artikel 32.4 innebär att myndigheterna i staten D är skyldiga att verkställa avgörandet även efter femårsperiodens utgång eftersom det inte finns någon motsvarande tidsgräns i ursprungsstaten.47
Preskriptionsfrister för verkställighet av utestående fordringar ska fastställas antingen enligt lagen i ursprungsstaten eller enligt lagen i den anmodade staten, beroende på vilken lag som
46 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 573. 47 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 576–577.
204
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
föreskriver den längsta preskriptionsfristen (artikel 32.5, jfr artikel 21.2 i underhållsförordningen).
I fråga om ärenden som omfattas av konventionen ska den anmodade staten tillhandahålla åtminstone de verkställighetsmetoder som finns att tillgå i inhemska ärenden (artikel 33, ”ickediskriminering”).48 Formuleringen tyder enligt den förklarande rapporten på att positiv särbehandling till förmån för utländska beslut är tillåten. Det noteras att det sannolikt inte kommer att vara vanligt, men att det inte kan uteslutas att det kan finnas skäl för det i vissa fall med hänsyn till de internationella underhållsmålens speciella karaktär.49 Bestämmelsen innebär alltså att konventionen ålägger de fördragsslutande staterna att ha ett effektivt verkställighetsförfarande, men kräver inte att utländska avgöranden behandlas förmånligare än nationella avgöranden.
De fördragsslutande staterna ska se till att effektiva åtgärder för att verkställa avgöranden i enlighet med konventionen finns enligt nationell rätt (artikel 34). Sådana åtgärder kan omfatta
a) innehållande av lön,
b) utmätning av banktillgodohavanden och andra tillgångar,
c) avdrag från socialförsäkringsutbetalningar,
d) säkerhet i eller tvångsförsäljning av fast egendom,
e) innehållande av skatteåterbäring,
f) innehållande eller utmätning av pensionsförmåner,
g) anmärkning i kreditupplysningsregister,
h) avslag på ansökan om eller indragning eller återkallelse av olika
tillstånd (t.ex. körkort), eller
i) användning av medling, förlikning eller liknande förfaranden
för att uppnå frivillig verkställighet.
Uppräkningen är exemplifierande och är inte avsedd att vara uttömmande.50
48 Enligt underhållsförordningen ska en dom som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbar i den verkställande medlemsstaten verkställas där på samma villkor som en dom som har meddelats i den verkställande medlemsstaten (artikel 41.1). 49 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 580. 50 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 583.
205
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.3.1
Konventionen ger vidare, i en icke sanktionerad bestämmelse, uttryck för att det är viktigt att pengar kan överföras mellan olika stater (artikel 35).
7.3 Överväganden
Exekvaturförfarandet
Förslag: Svea hovrätt är behörig domstol vid exekvatur-
förfarandet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Vid beslut med anledning av en ansökan om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart i Sverige ska Svea hovrätt bestå av en lagfaren domare.
En ansökan om ändring av (underhållsförordningen) respektive en invändning mot (2007 års Haagkonvention) ett beslut som har meddelats med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring, ska handläggas av Svea hovrätt med tillämpning av RB:s bestämmelser om överklagande av en tingsrätts beslut.
Ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts av ett beslut angående verkställbarhetsförklaring får överklagas till Högsta domstolen. Detta ska anmälas till kommissionen. Prövningstillstånd ska krävas för att Högsta domstolen ska ta upp beslutet till prövning.
7.3.1.1 Allmänt
Som anges i avsnitt 7.1.1.3 kommer avgöranden från Storbritannien och Danmark fortfarande att förutsätta ett exekvaturförfarande för att kunna verkställas enligt underhållsförordningen (kapitel IV, avsnitt 2 i förordningen).51 Förfarandet för erkännande och verkställighet är av samma modell som gäller för bl.a. Bryssel Iförordningen och Bryssel II-förordningen. Även avgöranden som ska erkännas och verkställas enligt 2007 års Haagkonvention kräver ett exekvaturförfarande. Delvis regleras förfarandet i förordningen
51 Avgöranden från Danmark kan dock fortfarande erkännas utan exekvaturförfarande med stöd av den nordiska konventionen angående indrivning av underhållsbidrag (se artikel 69.3 i underhållsförordningen).
206
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
respektive konventionen, men vissa kompletterande bestämmelser behöver föreskrivas i lag.
7.3.1.2 Behörig myndighet
Exekvaturprövningen ska ske på samma sätt oavsett vilket instrument som är tillämpligt och det är uppenbart att samma myndighet bör vara exekvaturmyndighet för båda instrumenten. Utredningen har därvid att ta ställning till vilken svensk myndighet som bör få denna uppgift.
Svea hovrätt är exekvaturmyndighet för avgöranden som ska förklaras verkställbara enligt ett flertal internationella instrument, som t.ex. Bryssel I-förordningen, Luganokonventionerna, Bryssel II-förordningen, 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. Det är därför en uppgift som Svea hovrätt sedan tidigare har kompetens för att hantera. Även samordningsfördelar uppstår om liknande ärenden samlas vid en och samma myndighet.
Ett tänkbart alternativ är att låta den myndighet som ska ha uppgiften att vara centralmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention sköta exekvaturfrågorna. Den lösningen har valts i Norge där NAV-utland är såväl centralmyndighet enligt New York-konventionen som exekvaturmyndighet för ärenden enligt Luganokonventionerna, 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. Det finns fördelar även med en sådan lösning. Då samlas uppgifterna enligt de aktuella instrumenten hos den myndighet som har bäst sakkunskap i huvudfrågorna. Utredningen utesluter inte att det skulle kunna vara en lämplig lösning i framtiden, men anser att ansvaret för uppgiften nu bör ligga på Svea hovrätt.
7.3.1.3 Tvåstegsförfarandet
Exekvatursystemet i både underhållsförordningen (aktualiseras endast i förhållande till Storbritannien och Danmark eftersom det i övrigt inte föreskrivs något exekvaturförfarande) och 2007 års Haagkonvention följer den tvåstegsmodell som redan finns t.ex. i Bryssel I-förordningen. Det är naturligt att välja samma förfaranderegler för exekvaturförfarandet i fråga om avgöranden om underhåll enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
207
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
Det innebär att Svea hovrätt vid den första, formella prövningen i exekvaturförfarandet bör vara domför med en lagfaren domare (jfr 4 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden).
Var och en av parterna får ansöka om ändring av beslutet med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 32 i underhållsförordningen). Ansökan ska göras till den domstol som medlemsstaten har anmält till kommissionen. På motsvarande sätt gäller enligt 2007 års Haagkonvention att båda parter ska ges möjlighet att invända mot (eng. challenge) eller överklaga ett beslut som har meddelats med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 23.5). Möjligheten att invända mot ett beslut i verkställbarhetsfrågan enligt konventionen har enligt utredningens mening samma innebörd som en ansökan om ändring enligt förordningen.
Även en ansökan om ändring av respektive en invändning mot det beslut som fattats i det första skedet bör prövas av Svea hovrätt med tillämpning av bestämmelserna i RB om överklagande av en tingsrätts beslut (jfr 5 § i ovan nämnda lag). Bestämmelser om detta bör införas i lag.
Ett avgörande som har meddelats enligt underhållsförordningen med anledning av att ändring har sökts får överklagas genom det förfarande som medlemsstaten har anmält till kommissionen (artikel 33 i underhållsförordningen). Ett motsvarande beslut enligt 2007 års Haagkonvention med anledning av att en invändning har gjorts får överklagas om det är tillåtet enligt lagen i den anmodade staten (se artikel 23.10). Enligt utredningens bedömning saknas anledning att välja någon annan lösning än den som gäller för motsvarande avgöranden enligt Bryssel I-förordningen. Överklagande bör därför få göras till Högsta domstolen och det bör krävas prövningstillstånd för Högsta domstolens prövning. Detta bör föreskrivas i lag och anmälas till kommissionen.
208
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.3.2 Säkerhetsåtgärder efter verkställbarhetsförklaring enligt underhållsförordningen
Förslag: En bestämmelse införs om att en verkställbarhets-
förklaring av Svea hovrätt i det första skedet av exekvaturförfarandet ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som avses i 15 kap. RB.
Som har framgått av avsnitt 7.1.1.2 och 7.1.1.3 ska ett verkställbart avgörande från en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll automatiskt medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas i Sverige (artikel 18 i underhållsförordningen). Om avgörandet i stället har meddelats i en stat som inte är bunden av protokollet (dvs. Danmark eller Storbritannien), inträder samma förhållande i och med verkställbarhetsförklaringen (artikel 36.2).
När avgörandet är direkt verkställbart i Sverige kan Kronofogdemyndigheten fatta utmätningsbeslut och säkerställa utmätningen enligt vanliga regler. Då finns det inte något behov av att föreskriva om säkerhetsåtgärder i svensk bemärkelse, dvs. kvarstad eller annan åtgärd som avses i 15 kap. RB. Situationen blir annorlunda när Svea hovrätt har bifallit en ansökan om verkställbarhet (jfr artikel 30 och artikel 36.2). En sådan verkställbarhetsförklaring medför automatiskt att säkerhetsåtgärder får vidtas. Det är för övrigt de enda verkställighetsåtgärder som får vidtas så länge klagofristen löper och intill dess beslutet i exekvaturärendet vunnit laga kraft (artikel 36.3). Liksom när det gäller motsvarande bestämmelser i andra internationella instrument (t.ex. i Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna) bör det föreskrivas i lag att Svea hovrätts beslut att bifalla en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som regleras i 15 kap. RB.
209
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.3.3 Verkställighet av avgöranden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention sker enligt utsökningsbalken
Förslag: Ett avgörande om underhållsskyldighet som har med-
delats i en medlemsstat i EU som är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska verkställas enligt UB på samma sätt som en motsvarande svensk dom som har vunnit laga kraft om inte annat följer av underhållsförordningen. Ett avgörande om underhållsskyldighet som har förklarats vara verkställbart i Sverige antingen enligt underhållsförordningen eller enligt 2007 års Haagkonvention ska verkställas på samma sätt om inte annat följer av respektive instrument. En erinran om detta ska införas i lag.
Bedömning: Det saknas anledning att införa mer förmånliga
verkställighetsregler för utländska avgöranden än vad som gäller för motsvarande svenska avgöranden.
Som har framgått av bl.a. avsnitt 7.1.1.2 föreskrivs inte något exekvaturförfarande för avgöranden som omfattas av underhållsförordningen (med undantag för avgöranden från Storbritannien och Danmark). Att ett avgörande som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbart där ska vara verkställbart i Sverige utan exekvaturförfarande följer direkt av förordningen (artikel 17.2). Vidare följer att en sådan dom ska verkställas i Sverige på samma villkor som en dom som har meddelats här i landet (artikel 41.1). Detta innebär att det redan finns särskilda föreskrifter om att sådana utländska avgöranden får verkställas i Sverige (jfr 3 kap. 2 § UB). I linje med vad som har förordnats i fråga om verkställighet enligt bl.a. Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln samt Bryssel IIförordningen52 bör det dock tydliggöras med en kompletterande lagregel. Det bör framgå i lag att avgöranden som antingen är direkt verkställbara i Sverige eller som har förklarats vara verkställbara antingen enligt underhållsförordningen eller enligt 2007 års Haagkonvention får verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma villkor som ett svenskt avgörande som har vunnit laga kraft.
52 Se 7 och 11 §§ lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden och 4 § lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.
210
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.3.4
Där bör även erinras om att det kan finnas avvikande bestämmelser i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention som ska tillämpas framför UB:s bestämmelser. Sådana bestämmelser finns t.ex. i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet i artikel 21 i underhållsförordningen (se avsnitt 7.1.1.2 och nedan i avsnitt 7.3.6). Någon bestämmelse som tar sikte på verkställighet av utländska avgöranden om säkerhetsåtgärder behövs inte enligt utredningens mening.53
Som har redovisats i avsnitt 7.2.2 finns det en bestämmelse om icke-diskriminering i 2007 års Haagkonvention (artikel 33) som tillåter staterna att ha förmånligare regler för utländska avgöranden. Det finns en bestämmelse i 7 kap. 14 § andra stycket UB som särskilt tar sikte på utländska underhållsbidragsfordringar. Där framgår att en utländsk fordran på underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, vid utmätning av lön har företräde framför andra fordringsanspråk om bidragsfordringen vid verkställighetstillfället inte är äldre än fem år. Det finns inte något som hindrar att en fordran som är äldre än fem år får verkställas men då gäller inte någon företrädesrätt. Rätten enligt FB att kräva ut fastställt underhållsbidrag går däremot som regel förlorad fem år efter den ursprungligen gällande förfallodagen (7 kap. 9 § FB) och enligt ÄktB är motsvarande preskriptionstid tre år (6 kap. 10 § ÄktB). Detta innebär att det enligt gällande rätt gäller förmånligare regler för verkställighet genom löneutmätning av utländska fordringar på underhåll, vilket också är tillåtet enligt 2007 års Haagkonvention. Utredningen har inte erfarit och kan inte heller se att det i något annat avseende skulle finnas behov av att införa särskilda regler för utländska avgöranden.
Verkställbara avtal enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
Bedömning: Det saknas behov av kompletterande bestämmel-
ser för att avtal om underhåll ska kunna erkännas och verkställas i Sverige.
Som har framgått av avsnitt 3.7.3 är ett skriftligt, av två personer bevittnat avtal angående underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB
53 Jfr 7 § andra stycket lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
211
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.3.5
verkställbart på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft (3 kap. 19 § första stycket UB). Ett sådant avtal uppfyller i sig inte kraven i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention för att kunna verkställas utomlands.54 För detta krävs viss myndighetsmedverkan. De enda svenska avtal som i dag uppfyller kraven är avtal om underhåll till barn under 18 år som ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader (7 kap. 7 § andra stycket FB). Frågan om det bör skapas förutsättningar för att ytterligare svenska avtal ska kunna verkställas utomlands behandlas i avsnitt 8.6.2.
Förutsättningarna för verkställighet av utländska avtal i Sverige följer direkt av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.55 Enligt utredningens bedömning behövs inga kompletterande bestämmelser i detta avseende.
Förnyad prövning enligt underhållsförordningen när svaranden inte har gått i svaromål
Förslag: En ansökan om förnyad prövning ska göras skriftligen.
Ansökan ska ges in till hovrätt. Ansökningar rörande Försäkringskassans beslut om återbetalning av underhållsstöd bör prövas av Svea hovrätt. Beviljas en ansökan, ska hovrätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som ursprungligen prövade ärendet. Vid hovrättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. RB i tillämpliga delar.
7.3.5.1 Allmänna förutsättningar
Som har redovisats i avsnitt 7.1.1.2 ska svaranden, om han eller hon inte har gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten, ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten under vissa närmare angivna förutsättningar (artikel 19.1 i underhållsförordningen). Denna rätt att ansöka om förnyad prövning ska närmast betraktas som ett extraordinärt rättsmedel, som inte påverkar andra extraordinära rätts-
54 Se artiklarna 2 och 48 i underhållsförordningen och artiklarna 3 e och 30.1 i 2007 års Haagkonvention. 55 Se avsnitt 7.1.2 och 7.2.1.4.
212
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
medel enligt ursprungsmedlemsstatens lag förutsatt att dessa rättsmedel inte är oförenliga med rätten till förnyad prövning enligt förordningen (se ingresspunkt 29 i förordningen).
Bestämmelsen torde kunna bli aktuell i fråga om tredskodomar från tingsrätt, utslag från Kronofogdemyndigheten och beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan.
Förutsättningarna för en ansökan om förnyad prövning – dvs. att parten inte blivit delgiven kravet i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt, eller att parten varit förhindrad att bestrida kravet på grund av force majeure eller extraordinära omständigheter – finns redan i de existerande extraordinära rättsmedlen som gäller för tingsrättens domar och kronofogdemyndighetens utslag.56Försäkringskassans handläggning sker enligt förvaltningslagen (1986:223) och möjligheten till resning regleras i 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Möjligheten till förnyad prövning enligt förordningen är dock en självständig bestämmelse med annorlunda tidsfrister. Förfarandet enligt artikel 19.1 kräver därför vissa kompletterande bestämmelser. Med den rättegångsordning vi har i Sverige torde förnyad prövning inte komma i fråga särskilt ofta.
7.3.5.2 Behörig myndighet
Medlemsstaterna ska meddela kommissionen omprövningsförfaranden för tillämpning av artikel 19 samt namn och kontaktuppgifter för behöriga domstolar (artikel 71.1 c).
Ett alternativ är att låta den myndighet som fattade det ursprungliga beslutet pröva om det finns förutsättningar för förnyad prövning. Den myndigheten har alla handlingar i ärendet och ska – om det finns skäl för det – även pröva saken på nytt om det finns förutsättningar för en förnyad prövning. Skäl som talar mot en sådan lösning är emellertid att den förnyade prövningens karaktär av extraordinärt rättsmedel tappas. En sådan lösning synes inte heller vara avsedd genom att den skulle innebära att Sverige får rapportera namn och kontaktuppgifter till samtliga tänkbara myndigheter till kommissionen.
Möjligheten till förnyad prövning finns även enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den
56 Se angående resning och ansökan om återställande av försutten tid 58 kap. RB samt domvilla 59 kap. RB.
213
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (artikel 20). I det sammanhanget ansåg lagstiftaren att det var önskvärt att prövningen skulle göras av en beslutsinstans med vana att pröva ansökningar av extraordinär karaktär, och att prövningen bör göras av hovrätt.57 Utredningen anser att den förnyade prövningen enligt underhållsförordningen bör hanteras på motsvarande sätt. En ansökan om förnyad prövning avseende Kronofogdemyndighetens utslag, som skulle ha överlämnats till en tingsrätt om förfarandet hade gått vidare, bör prövas av den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut skulle ha överklagats. På motsvarande sätt bör en ansökan om förnyad prövning av en tingsrättsdom prövas av den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut skulle ha överklagats. Ansökningar rörande Försäkringskassans beslut bör prövas av Svea hovrätt.58
7.3.5.3 Förfarandet vid förnyad prövning
En ansökan om förnyad prövning bör vara skriftlig (jfr 13 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande).
Vid hovrättens handläggning av ansökningar om förnyad prövning bör bestämmelserna om resning i 58 kap. RB gälla i tillämpliga delar. Detta bör framgå av lag. Det innebär t.ex. att ett beslut om att en förnyad prövning ska ske inte får fattas utan att motparten har getts tillfälle att yttra sig. För ett avslag på ansökan krävs däremot inte skriftväxling med motparten. Eftersom ett beslut om förnyad prövning innebär att det ursprungliga avgörandet förlorar sin rättskraft (se artikel 19.3), bör hovrättens beslut i frågan kunna överklagas till Högsta domstolen. Prövningstillstånd bör dock krävas. Om hovrätten beslutar om förnyad prövning bör vidare förordnas att den myndighet som prövade frågan ska fortsätta handläggningen där ärendet avslutades, enligt det regelverk som gäller för ärendet i fråga. Även detta bör framgå av lag.
57 Se prop. 2007/08:158 s. 27, bet. 2008/09:CU4 och prot. 2008/09:8. 58 Jfr 13 § lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande. Om målet skulle ha överlämnats till annan domstol eller myndighet (än tingsrätt) ska ansökan ges in till Svea hovrätt.
214
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.3.6 Hinder mot och uppskjutande av verkställighet enligt underhållsförordningen
Förslag: Kronofogdemyndigheten är den behöriga myndighet i
Sverige som avses i artikel 21 i underhållsförordningen. En bestämmelse införs i lag om att Kronofogdemyndighetens beslut att bevilja uppskjutande av verkställigheten respektive att avslå en begäran om uppskjutande får överklagas.
Bedömning: Kronofogdemyndighetens prövning av om det
finns hinder mot verkställighet kräver inte några kompletterande bestämmelser. Detsamma gäller prövningen av om det finns skäl för uppskjutande av verkställigheten.
7.3.6.1 Allmänna förutsättningar
Som har redovisats i avsnitt 7.1.1.2 får på begäran av den underhållsskyldige hinder mot verkställighet beaktas (artikel 21.2) och uppskjutande av verkställighet ske (artikel 21.3). I korthet gäller att det finns hinder mot verkställighet om rätten att få avgörandet verkställt upphör genom preskription eller om avgörandet är oförenligt med annat avgörande. Verkställigheten får skjutas upp om en ansökan om förnyad prövning har getts in enligt artikel 19 eller om avgörandets verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsstaten.
7.3.6.2 Beslut om hinder mot verkställighet
Kronofogdemyndigheten är behörig svensk myndighet i fråga om verkställighet. Kronofogdemyndigheten får ta ställning till om det finns hinder mot verkställighet utifrån de omständigheter som den underhållsskyldige åberopar. Det kan även finnas andra hinder mot verkställighet än de som framgår av artikel 21.2, t.ex. på den grunden att den underhållsskyldige har betalat fordran eller på grund av annat förhållande som rör parternas mellanhavanden som inte kan lämnas utan avseende (3 kap. 21 § UB). Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas till tingsrätt (18 kap. 1 § UB). För att tingsrättens beslut efter ett överklagande ska prövas i hovrätten krävs prövningstillstånd (39 § lagen [1996:242] om
215
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
domstolsärenden). Bestämmelsen i artikel 21.2 om hinder mot verkställighet kräver inte några kompletterande bestämmelser. Möjligheten att överklaga sådana beslut följer redan av gällande rätt.
7.3.6.3 Beslut om uppskjutande av verkställigheten
Uppgiften att bedöma om det finns förutsättningar att skjuta upp verkställigheten eller inte följer direkt av underhållsförordningen (artikel 21.3). Det ska noteras att uppskjutande av verkställigheten enligt underhållsförordningen inte har samma innebörd som ”uppskov” enligt UB och andra exekutionsrättsliga regelverk.59 Där används begreppet för att beskriva en borgenärsåtgärd, sökanden kan t.ex. medge uppskov med utmätning. Ett sådant beslut går inte att överklaga. Beslutet om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 är närmast att likna vid de anståndsregler som finns i UB.60 Det är Kronofogdemyndigheten som fattar beslut om anstånd och ett sådant beslut kan överklagas (18 kap. 2 § UB).
Om verkställigheten skjuts upp enligt artikel 21.3 innan någon verkställighetsåtgärd har påbörjats, får det till följd att Kronofogdemyndigheten inte vidtar någon sådan åtgärd. Ansökan om verkställighet ligger dock kvar hos Kronofogdemyndigheten. När Kronofogdemyndigheten redan har påbörjat verkställigheten skulle situationen enligt i dag gällande regelverk hanteras så att verkställigheten fortgår även om Kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i UB eller förordnas av en domstol (2 kap. 19 § andra stycket UB). Enligt utredningens uppfattning är det rimligt att det är Kronofogdemyndigheten som får fatta beslutet om uppskjutande av verkställigheten även i detta skede. Det bör alltså inte krävas att verkställighetsbeslutet överklagas och att tingsrätten fattar beslut om uppskjutande. En bestämmelse bör därför införas i lag om att Kronofogdemyndigheten är behörig att fatta beslut enligt artikel 21.3 i underhållsförordningen. Vidare bör Sverige anmäla till kommissionen att Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet i samtliga fall som följer av artikel 21 (se artikel 71.1 f).
Kronofogdemyndighetens beslut att bevilja uppskjutande av verkställigheten respektive att avslå en sådan begäran, bör få över-
59 Se t.ex. 4 kap. 10 § andra stycket UB och 7–9 §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. 60 Se t.ex. 7 kap. 11 § UB (anstånd med löneutmätning) och 8 kap. 3 § andra stycket UB (anstånd med försäljning av utmätt egendom).
216
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.3.7
klagas. En särskild bestämmelse om detta ska införas i lag. Att prövningstillstånd då krävs för hovrättens prövning följer av 18 kap. 1 § UB och 39 § lagen om domstolsärenden.
Om Kronofogdemyndigheten avslår en ansökan om uppskjutande av verkställigheten fortsätter verkställigheten, såvida inte frågan överklagas och tingsrätten beslutar om inhibition (2 kap. 19 § andra stycket UB).
Sedan Kronofogdemyndigheten har beslutat om uppskjutande av verkställigheten – oavsett i vilket skede beslutet har fattats – kan verkställigheten återupptas när behörig myndighet i ursprungsstaten har avslagit en begäran om förnyad prövning eller när verkställbarheten inte längre är uppskjuten i ursprungsstaten.
Beslut av administrativa myndigheter
Förslag: Sverige ska meddela kommissionen att Försäkrings-
kassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter som i frågor om underhåll likställs med domstol i underhållsförordningens mening. Motsvarande uppgift ska lämnas för 2007 års Haagkonvention om att de svenska administrativa myndigheternas beslut alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haagkonvention.
Bedömning: I den mån ett administrativt beslut har fattats av
en utländsk myndighet som inte ingår bland de myndigheter vars avgöranden alltid uppfyller kraven i artikel 19.3, bör det inte göras undantag från huvudregeln att avgörandet ska åtföljas av en handling som utvisar att kraven är uppfyllda.
Med ”domstol” avses enligt underhållsförordningen även de administrativa myndigheter i medlemsstaterna som är behöriga i frågor om underhållsskyldighet, förutsatt att dessa myndigheter garanterar opartiskhet och parternas rätt att bli hörda och att deras beslut enligt lagen i den medlemsstat där de är etablerade kan bli föremål för överklagande eller förnyad prövning av en rättslig myndighet, och har liknande giltighet och verkan som ett beslut av en rättslig myndighet i samma fråga (artikel 2.2 i underhållsförordningen). Dessa administrativa myndigheter ska förtecknas i bilaga X till förordningen. Utredningen ska enligt direktiven bedöma vilka myndigheter i Sverige som bör likställas med domstol.
217
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
Vidare kan en stat enligt artikel 57.1 e och artikel 25.1 b i 2007 års Haagkonvention ge tillkänna att avgöranden som fattas av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 – dvs. att avgörandena kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet och har liknande giltighet och verkan som avgöranden av en rättslig myndighet i samma fråga. Om så inte sker, ska en ansökan om erkännande och verkställighet åtföljas av en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 är uppfyllda (artikel 25.1 b). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av 2007 års Haagkonvention61 ska medlemsstaterna till kommissionen meddela de uppgifter om lagstiftning, förfaranden och tjänster som avses i artikel 57.
De myndigheter och avgöranden som skulle kunna bli aktuella för svensk del är Försäkringskassans beslut om återbetalning av bidrag som har betalats till en underhållsberättigad person i stället för underhållsbidrag (s.k. underhållsstöd), Kronofogdemyndighetens utslag i mål om betalningsföreläggande och handräckning avseende underhåll samt socialnämndens godkännande av avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, om underhållsbidraget ska utgå med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget.
Parternas rätt att bli hörda (artikel 2.2) får anses uppfylld genom 16 och 17 §§förvaltningslagen samt 25 och 31 §§ lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
I fråga om beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd så får sådana beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vidare är Försäkringskassans beslut om återbetalning en exekutionstitel som kan läggas till grund för verkställighet (41 § lagen om underhållsstöd och 3 kap. 1 § UB). Besluten har därmed liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet.
Kronofogdemyndighetens utslag i ett mål om betalningsföreläggande och handräckning kan aktualiseras t.ex. om den underhållsberättigade åberopar ett avtal om underhållsbidrag som inte är bevittnat och därmed inte direkt verkställbart. Om svaranden inte bestrider ansökan kan Kronofogdemyndigheten meddela utslag (42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Svaranden kan ansöka om återvinning (52 § samma lag) varefter målet överlämnas till tingsrätt för prövning. Kronofogdemyndighetens utslag är en exekutionstitel som kan
61 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
218
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
verkställas (3 kap. 1 § UB). Enligt artikel 62 i Bryssel Iförordningen jämställs den svenska Kronofogdemyndigheten med domstol, med avseende på summarisk process i mål om betalningsföreläggande och handräckning.
När det gäller socialnämndens godkännande av avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, så torde det sällan finnas anledning att överklaga ett sådant godkännande eftersom parterna är överens i frågan. Ett eventuellt överklagande skulle i vart fall inte innebära att själva underhållsfrågan prövades av högre instans eftersom godkännandet är en formsak. En fråga om underhållsskyldighet vinner emellertid inte rättskraft i den meningen att parterna är förhindrade att få saken prövad på nytt. Det är alltid möjligt att återkomma i frågan – i vart fall om förhållandena har ändrats. Det kan sägas innebära att saken, med avseende på den underhållsskyldiges skyldighet att betala visst underhåll till den underhållsberättigade, kan bli föremål för förnyad prövning. Att det godkända avtalet har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet följer av att avtalet får verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom (se 7 kap. 7 § andra stycket FB och 3 kap. 19 § UB). Även socialnämndens godkännande av avtal uppfyller alltså kraven. Enligt uppgift är sådana ärenden dock mycket ovanliga.
Mot bakgrund av det anförda anser utredningen att det är lämpligt att meddela kommissionen att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter som i frågor om underhållsskyldighet kan jämställas med domstol (artikel 2.2 i underhållsförordningen). Motsvarande uppgift bör kunna lämnas till kommissionen enlighet med artikel 57.1 e och artikel 25.1 b i 2007 års Haagkonvention, dvs. att myndigheternas avgöranden alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 genom att de kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet samt har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet i samma fråga. Därigenom är det inte nödvändigt att bifoga en handling som utvisar att kraven är uppfyllda till en ansökan om erkännande och verkställighet, något som annars krävs enligt artikel 25.1 b.
En härtill angränsande fråga gäller avgöranden från utländska myndigheter enligt 2007 års Haagkonvention. En stat får ge tillkänna att den inte kräver en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 är uppfyllda (artikel 25.3 c och artikel 57.1 e i 2007 års
219
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.3.8
Haagkonvention). Detta blir aktuellt om ursprungsstaten inte har gett tillkänna att ett avgörande av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller kraven i artikel 19.3. Utredningen anser inte att det finns anledning att ge något sådant tillkännagivande, i ett sådant fall är det tvärtom av vikt att den verkställande myndigheten får kännedom om vilken status avgöranden från den utländska myndigheten har.
Ytterligare kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention
Förslag: En fullständig kopia av avgörandet ska alltid bifogas en
ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet. Detta ska anmälas till kommissionen.
En bestämmelse införs i lag om att den som har rätt att invända mot respektive ansöka om ändring av ett beslut som fattas med anledning av en ansökan om verkställbarhet ska delges beslutet.
Bedömning: Det är inte nödvändigt att reglera central-
myndighetens vidarebefordran av ett verkställbarhetsbeslut till Kronofogdemyndigheten.
7.3.8.1 En fullständig kopia av avgörandet ska bifogas en ansökan
En stat får ge tillkänna att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan (artikel 25.3 a och artikel 57.1 e i 2007 års Haagkonvention). Som har redovisats i avsnitt 7.3.7 har kommissionen i sitt förslag till rådsbeslut föreslagit att medlemsstaterna ska meddela de uppgifter om lagstiftning, förfaranden och tjänster som avses i artikel 57.62
Något som talar emot att Sverige bör kräva en fullständig och bestyrkt kopia av avgörandet är att det är möjligt att i stället använda formulär i det första skedet av exekvaturförfarandet. Formuläret ska upprättas av samma myndighet som har utfärdat avgörandet. Användandet av formulär minskar översättningskostnaderna. Vidare kan exekvaturmyndigheten alltid begära in en
62 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
220
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
fullständig kopia, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, om det finns behov av det (artikel 25.2). Trots detta anser utredningen att det finns goda skäl för att Sverige alltid bör kräva en fullständig kopia av avgörandet. Ett tungt vägande skäl är att ett motsvarande krav finns i artikel 40.1 i underhållsförordningen. Handläggningen blir på så sätt enhetlig. Dessutom krävs att exekutionstiteln ges in när ärendet kommer till Kronofogdemyndigheten för verkställighet (2 kap. 2 § andra stycket UB). Av dessa skäl anser utredningen att det bör krävas att en fullständig kopia av avgörandet alltid ska ges in. Detta bör anmälas till kommissionen.
Med detta förslag finns det inte för närvarande anledning att under några förhållanden, i stället för det fullständiga avgörandet, godta ett upprättat sammandrag eller ett utdrag av avgörandet enligt formulär (se artikel 25.3 b och artikel 57.1 e i 2007 års Haagkonvention).
7.3.8.2 Delgivning av ett beslut om verkställbarhet
När exekvaturmyndigheten har förklarat att ett utländskt beslut får verkställas i Sverige, eller vägrat att meddela en sådan verkställbarhetsförklaring, ska, som redovisas i avsnitt 7.2.1.4, sökanden och motparten underrättas om detta (artikel 23.5). Härefter löper en tidsfrist inom vilken en part kan invända mot beslutet, dvs. ansöka om ändring (se artikel 23.6). En invändning ska ges in inom 30 eller 60 dagar från underrättelsen. Det framgår inte direkt av konventionen om parterna ska delges beslutet eller inte. När det gäller motsvarande bestämmelse i underhållsförordningen (artikel 31) ska sökanden underrättas om beslutet som meddelats med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring (punkten 1) och den part mot vilken verkställighet begärs ska delges det (punkten 2). En ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska göras inom 30 dagar efter delgivningen (artikel 32.5 i underhållsförordningen).63 Motsvarande bestämmelser finns i Bryssel I-förordningen (artikel 42 och artikel 43.5).
Eftersom det första skedet av exekvaturförfarandet endast är formellt och parterna inte har rätt att yttra sig i detta skede är det rimligt att i vart fall motparten delges beslutet. Till skillnad från
63 Dessa bestämmelser i underhållsförordningen gäller i förhållande till avgöranden från Storbritannien och Danmark. För avgöranden från övriga medlemsstater i EU krävs ingen exekvatur.
221
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
222
sökanden är motparten ofta inte medveten om att saken prövas av exekvaturmyndigheten eftersom beslutet meddelas utan föregående skriftväxling. Ett annat skäl för delgivning är att det är en fördel om exekvaturförfarandet enligt de olika instrumenten kan hanteras så lika som möjligt. En kompletterande bestämmelse bör därför införas i lag som föreskriver att ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.
7.3.8.3 Centralmyndigheten vidarebefordrar verkställbarhetsbeslutet till Kronofogdemyndigheten
När en ansökan har skett genom centralmyndigheterna och avgörandet har förklarats verkställbart ska verkställigheten fortgå utan att det krävs några ytterligare åtgärder från sökanden (artikel 32.3). I detta avseende skiljer sig 2007 års Haagkonvention från t.ex. Bryssel I-förordningen. Enligt denna förordning skickas inte ett beslut om verkställbarhet direkt från Svea hovrätt till Kronofogdemyndigheten. För att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt 2007 års Haagkonvention måste säkerställas att verkställigheten fortgår efter verkställbarhetsbeslutet.
Om Försäkringskassan bistår den underhållsberättigade enligt New York-konventionen brukar Försäkringskassan – i egenskap av centralmyndighet – försöka förmå den betalningsskyldige att betala på frivillig väg. Först därefter förmedlar Försäkringskassan beslutet om verkställbarhet till Kronofogdemyndigheten. Att låta centralmyndigheten sköta förmedlingen av verkställbarhetsbeslutet på motsvarande sätt även enligt 2007 års Haagkonvention framstår som en lämplig ordning. Ett alternativ skulle kunna vara att låta Svea hovrätt expediera beslutet direkt till Kronofogdemyndigheten. Ett sådant alternativ saknar emellertid mellansteget där frivillig betalning undersöks. Eftersom betalning på frivillig väg är till fördel för den underhållsberättigade parten bör beslutet inte expedieras direkt från Svea hovrätt. I stället får det följa av centralmyndighetens åligganden enligt 2007 års Haagkonvention att fullfölja sitt ärende med en ansökan om verkställighet. Därmed ges utrymme för uppgörelser på frivillig väg. Enligt utredningens bedömning är det inte nödvändigt att föreskriva en skyldighet för centralmyndigheten att vidarebefordra beslutet till Kronofogdemyndigheten.
8 Särskilt om avtal
8.1 Inledning
Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention förutsätter att avtal om underhållsbidrag kan träffas. Sådana avtal ska under vissa förutsättningar erkännas och verkställas enligt bestämmelserna i förordningen och konventionen (se avsnitt 7.1.2 och avsnitt 7.2.1.4).
Det är vidare enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll tillåtet att under vissa förutsättningar träffa avtal både om behörighet och om vilken lag som ska vara tillämplig. Det är möjligt att förordna om behörig domstol och tillämplig lag i ett och samma avtal (såvida tvisten inte rör underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år, eftersom det då inte är tillåtet att välja domstol).
I detta kapitel behandlas frågor kring avtalsmöjligheterna.
8.2 Gällande rätt
8.2.1 Möjligheten att avtala om underhåll enligt svensk intern rätt
Enligt svensk intern rätt är tvister om underhållsbidrag i princip av dispositiv natur. Samtidigt har det i svensk rätt ansetts att den familjerättsliga underhållsskyldigheten – mot make och barn – har tvingande natur i den meningen att en part inte i förväg, innan underhållsfrågan för en viss tidsperiod är aktuell, med bindande
223
Särskilt om avtal SOU 2010:59
verkan generellt kan avstå från sin principiella rätt till underhållsbidrag.1
Det är möjligt att träffa avtal om underhåll till barn. Avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse (7 kap. 2 § FB) Den vanligaste formen av avtal gäller månatliga betalningar för barnets underhåll. För ett sådant avtal finns inga formkrav, men om det ska kunna bli föremål för indrivning måste det vara skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 19 § första stycket UB). För det fall underhållsbidrag för framtiden ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget, är avtalet giltigt endast om det är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under 18 år ska ett sådant avtal dessutom vara godkänt av socialnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt här i landet, av socialnämnden i Stockholm. Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp ska betalas till socialnämnden om barnet är under 18 år (7 kap. 7 § FB). Ett avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt (10 § samma kap.).
Makar och före detta makar kan träffa avtal om underhåll. Det ställs inte upp några formkrav för att ett sådant avtal ska vara giltigt. För att det ska kunna bli föremål för indrivning måste det emellertid vara skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 19 § första stycket UB). Ett avtal om underhåll får jämkas av domstol om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats eller om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt (6 kap. 11 § ÄktB). Om underhållsbidrag har fastställts genom avtal gäller vissa restriktioner för verkställighet. Underhållsbidrag som ska utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn får verkställas endast om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och alltjämt inte gör det (3 kap. 19 § andra stycket UB). Det kan noteras att makar, inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad, kan avtala om den
1 Se Gösta Walin och Staffan Vängby, Föräldrabalken, En kommentar, Del I, 1–13 kap., s. 7:7, Lars Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m. (1990) s. 112 f. och Anders Agell och Margareta Brattström, Äktenskap, samboende, partnerskap, 4 uppl. (2008), s. 54. Jfr RH 2000:42, där hovrätten fann att bestämmelserna i 6 kap. 1–3 §§ ÄktB om underhållsskyldighet mellan makar var av tvingande natur, samt NJA 1950 s. 513 och NJA 1972 s. 419.
224
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (9 kap. 13 § ÄktB). Ett sådant avtal kallas föravtal och det är inte ovanligt att parterna beaktar underhållsfrågan i avtalet.2
8.2.2 Avtal om domstols behörighet (prorogation)
Det är enligt gällande rätt möjligt för parterna att avtala om svensk behörighet i frågor om underhåll enligt Bryssel I-förordningen och de båda Luganokonventionerna.
Enligt Bryssel I-förordningen kan parterna träffa avtal om att en domstol eller domstolarna i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister i anledning av ett bestämt rättsförhållande (artikel 23). Detta gäller under förutsättning att en av parterna har hemvist i en medlemsstat. En annan förutsättning är att tvisten har gränsöverskridande karaktär, annars får giltigheten av ett avtal som innebär att tvisten ska avgöras av en viss svensk domstol bedömas enligt 10 kap. 16 § rättegångsbalken.3 Vissa formkrav ställs upp i syfte att säkerställa att samstämmighet mellan parterna faktiskt har förelegat.4 Avtalet ska vara skriftligt eller muntligt och skriftligen bekräftat (artikel 23.1 a).5 Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet är likvärdigt med ett skriftligt avtal (artikel 23.2). En domstol som inte är behörig enligt Bryssel I-förordningen kan bli behörig genom s.k. tyst prorogation (artikel 24). Domstolen är därvid behörig om svaranden går i svaromål, dock inte om svaranden gick i svaromål för att bestrida domstolens behörighet eller om en annan domstol har exklusiv behörighet.
2 Se Örjan Teleman, Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, 4 uppl. (2003), s. 271. 3 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 210. 4 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 215. 5 Avtalet kan också ingås b) i en form som överensstämmer med praxis som parterna har utbildat mellan sig eller c) i internationell handel, i en form överensstämmande med handelsbruk eller sedvänja under vissa närmare angivna förutsättningar.
225
Särskilt om avtal SOU 2010:59
8.2.3 Avtal om tillämplig lag
Som tidigare har nämnts har Sverige inte tillträtt någon av Haagkonferensens lagvalskonventioner avseende underhåll.6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom Iförordningen)7 gäller visserligen avtalsförpliktelser på privaträttens område, men förordningen är inte tillämplig på familjerättslig underhållsskyldighet (se artikel 1.2 b).
Även om en fråga om underhållsbidrag mellan makar inte utgör en fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, bör här nämnas att det för svensk del gäller avtalsfrihet för lagval i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden (se 3 § lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden). Har makar eller blivande makar skriftligen avtalat att en viss stats lag ska tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden, ska det gälla. Lagvalsmöjligheten har dock vissa begränsningar. Makarna eller de blivande makarna kan bara välja lagen i en stat där någon av dem har hemvist eller är medborgare när avtalet ingås. Vidare finns bestämmelser som inskränker möjligheterna att tillämpa utländsk rätt i vissa angivna situationer, t.ex. i fråga om fast egendom som finns i Sverige (se 3 § i angiven lag med hänvisningar). I förarbetena till bestämmelsen, som ger möjlighet att avtala om tillämplig lag, nämns att många makar sannolikt kommer att använda sig av ett äktenskapsförord.8 Avtal om tillämplig lag finns inte med i uppräkningen av vad som kan regleras genom äktenskapsförord (se 7 kap. 3 § ÄktB). Av praxis följer emellertid att ett äktenskapsförord kan registreras även om det – utöver vad som kan avtalas genom äktenskapsförord – innehåller avtal om lagval beträffande makarnas förmögenhetsordning (se NJA 1997 s. 37).9 Själva lagvalsavtalet är giltigt då det uppfyller föreskrifterna om skriftlighet i 3 § i 1990 års lag.10
När det gäller underhåll till barn finns inte heller några bestämmelser som reglerar möjligheten att välja lag.
6 Se avsnitt 3.2.5. 7 Rom I-förordningen är publicerad i EUT L 177, 4.7.2008, s. 6. 8 Se prop. 1989/90:87 s. 41. 9 Jfr även RH 1992:49 där hovrätten fann att det inte ankommer på tingsrätten att inom ramen för registreringsförfarandet pröva innehållet i en som äktenskapsförord betecknad handling annat än i det formella avseende som följer av regleringen i 7 kap 3 § ÄktB. 10 Se Örjan Teleman, Äktenskapsförord, 2 uppl. (2006), s. 47.
226
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
8.3 Avtal om underhåll enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
Som har framgått av avsnitt 7.1.2 och avsnitt 7.2.1.4 möjliggör både underhållsförordningen (artikel 48) och 2007 års Haagkonvention (artikel 30.1) att avtal om underhållsbidrag ska kunna verkställas, förutsatt att avtalen är verkställbara i ursprungsstaten. Till detta kommer ytterligare krav.
För att vara verkställbart enligt underhållsförordningen ska avtalet vara en officiell handling (se artikel 2.1 punkten 3), dvs.
a) en handling angående underhållsskyldighet som har upprättats
eller registrerats som en officiell handling i ursprungsmedlemsstaten och vars äkthet dels avser handlingens underskrift och innehåll, och dels har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan för detta bemyndigad myndighet, eller
b) ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en
administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten eller bestyrkts av sådan myndighet.
Ett avtal om underhållsbidrag enligt 2007 års Haagkonvention ska vara skriftligt och ha upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet, eller, alternativt, ha bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet. Vidare föreskrivs att ett avtal om underhållsbidrag ska kunna bli föremål för förnyad prövning och ändras av en behörig myndighet (artikel 3 e i 2007 års Haagkonvention).
Förutsättningarna för verkställighet av avtal av underhållsbidrag enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention redovisas i avsnitt 7.1.2 och 7.2.1.4.
8.4 Avtal om behörig domstol enligt underhållsförordningen
Som har nämnts i avsnitt 5.1 får parterna enligt underhållsförordningen träffa avtal om att en eller flera domstolar i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet (artikel 4). Avtal kan träffas i fråga om
227
Särskilt om avtal SOU 2010:59
a) den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna har
hemvist,
b) den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna är
medborgare,
c) i fråga om underhållsskyldighet mellan makar/tidigare makar,
antingen den domstol som har behörighet att pröva tvister mellan dem i äktenskapsmål eller domstol i den medlemsstat där makarna senast hade gemensam hemvist under minst ett år.
Behörigheten ska finnas antingen vid den tidpunkt då avtalet om val av domstol ingås eller vid den tidpunkt då talan väcks, och är exklusiv om annat inte avtalats (jfr dock artikel 5 nedan). Om parterna har enats om att ge exklusiv behörighet till domstol i en stat som inte är medlemsstat men som har tillträtt 2007 års Luganokonvention, ska den konventionen tillämpas (artikel 4.4).
Ett avtal om val av domstol ska vara skriftligt. Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet ska anses vara likvärdigt med ett skriftligt avtal (artikel 4.2).
Möjligheten att avtala om behörig domstol gäller dock inte i fråga om en tvist om underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år (artikel 4.3).
Behörighet för en domstol i en medlemsstat kan finnas också på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen (artikel 5), se avsnitt 5.1.
8.5 Avtal om tillämplig lag enligt 2007 års Haagprotokoll
8.5.1 Val av lag för ett visst förfarande
Som har framgått av avsnitt 6.2.4 kan parterna under vissa förutsättningar välja vilken lag som ska vara tillämplig på frågan om underhållsskyldighet. Om det är fråga om ett särskilt förfarande i en bestämd stat får den underhållsberättigade och den underhållsskyldige uttryckligen ange att lagen i den staten ska vara tillämplig på underhållsskyldigheten (artikel 7.1). Det är således endast forumlandets lag som kan väljas enligt denna bestämmelse. Valet kan ske även innan parterna har vänt sig till någon myndighet. Tillämplig lag ska då anges i ett avtal som undertecknas av båda
228
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
parterna. Avtalet ska vara skriftligt eller på annat sätt dokumenterat så att informationen är tillgänglig för senare användning (artikel 7.2). Skälet för detta är dels att förekomsten av ett avtal ska vara lätt att bevisa, dels att parterna ska bli uppmärksammade på vikten av frågan och konsekvenserna av sitt avtal.11 Enligt den förklarande rapporten ska det inte vara möjligt att ange i avtalet att ”forumlandets lag” ska tillämpas eftersom forumet inte är bestämt innan ärendet har anhängiggjorts vid en viss myndighet.12
8.5.2 Generellt tillämpliga avtal
Parterna har även möjlighet att träffa lagvalsavtal med generell giltighet (artikel 8). I den underhållsberättigades intresse har möjligheterna att avtala om tillämplig lag gjorts beroende av vissa villkor. Den första begränsningen gäller vilka staters lagar som kan väljas. Den underhållsberättigade och den underhållsskyldige får – oavsett tidpunkt – ange att någon av följande lagar ska tillämpas i fråga om underhållsskyldigheten.
a) Lagen i en stat där någon av parterna är medborgare vid
tidpunkten för förordnandet.
b) Lagen i den stat där någon av parterna har sin hemvist vid
tidpunkten för förordnandet. Enligt den förklarande rapporten gör ett efterföljande hemvistbyte eller en ändring av medborgarskapet inte att avtalet förlorar sin giltighet.13
c) Den lag som parterna har utpekat som tillämplig, eller den lag
som faktiskt tillämpats på deras familjerättsliga förmögenhetsförhållanden.
d) Den lag som parterna har anvisat som tillämplig, eller den lag
som faktiskt tillämpats på deras äktenskapsskillnad eller hemskillnad.
Enligt den förklarande rapporten är punkterna c och d beroende av forumstatens internationellt privaträttsliga bestämmelser. Om det landet inte tillåter att parterna disponerar över lagvalet i fråga om sina förmögenhetsförhållanden eller sin äktenskapsskillnad blir ett
11 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 119. 12 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 120. 13 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 133.
229
Särskilt om avtal SOU 2010:59
avtal om tillämplig lag för underhållsfrågan också ogiltigt.14 Som har nämnts i avsnitt 8.2.3 gäller för svensk del avtalsfrihet/lagvalsfrihet i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, med vissa begränsningar (3 § lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden). Det är däremot inte möjligt att avtala om vilken lag som ska tillämpas på en talan om äktenskapsskillnad, den prövas enligt svensk lag (dock att utländsk lag i viss mån kan beaktas, se 3 kap. 4 § i 1904 års lag).15
Ett avtal ska vara skriftligt eller dokumenterat på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning samt vara undertecknat av båda parterna (artikel 8.2). Tanken är enligt den förklarande rapporten att bestämmelsen inte ska hindra användningen av modern informationsteknologi. Men även ett sådant ”dokument” måste undertecknas och blir giltigt först sedan det försetts med en elektronisk signatur.16
Möjligheten att ingå avtal ska inte gälla för underhållsskyldighet avseende en person under 18 år eller en vuxen som på grund av nedsatt eller bristande förmåga inte kan bevaka sina intressen (artikel 8.3).
Ett avtal om tillämplig lag kan medföra att en underhållsberättigad person går miste om rätten till underhåll eller att rätten till underhåll begränsas i jämförelse med vad som hade följt av den annars tillämpliga lagen. Till skydd för den underhållsberättigade är därför vissa ytterligare villkor uppställda för att generella avtal ska bli gällande.17 Oavsett vilken lag som har pekats ut av parterna i deras avtal ska frågan om huruvida den underhållsberättigade kan avsäga sig sin rätt till underhåll bestämmas enligt lagen i den stat där den underhållsberättigade hade sin hemvist vid tidpunkten för förordnandet (artikel 8.4). Bestämmelsen är avsedd att skydda den underhållsberättigade från att gå miste om underhåll som han eller hon skulle ha rätt till om det inte hade gjorts något lagvalsavtal.18
14 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 135 och 140. 15 Det finns ett förslag (som går under namnet Rom III) från kommissionen. Enligt förslaget ska Bryssel II-förordningen kompletteras med regler om tillämplig lag vid internationella skilsmässor. Makarna ska bl.a. kunna avtala om vilket lands lag som ska tillämpas på deras äktenskapsskillnad/hemskillnad. Se KOM(2006) 399 slutlig, 17.7.2006. Förslaget är inte genomfört. Kommissionen har härefter presenterat ett förslag till förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad, se KOM(2010) 104 och KOM(2010) 105, 24.3.2010. 16 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 145. 17 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 146. 18 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 147.
230
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
Om parterna vid tidpunkten för valet av tillämplig lag inte var fullt informerade och medvetna om konsekvenserna av sitt val, ska den lag som parterna anvisat inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna (artikel 8.5). Enligt den förklarande rapporten har det ansetts vara rimligt att parterna kan minska riskerna för att avtalet åsidosätts, t.ex. genom att söka rättslig rådgivning om konsekvenserna av sitt avtal. Kravet på att parterna varit fullt informerade och medvetna om konsekvenserna innebär att de måste ha haft möjlighet att förstå den information de har fått.19
8.6 Överväganden
Bedömning: Förutsättningar och möjligheter att avtala om
behörig domstol och tillämplig lag följer direkt av underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Några kompletterande bestämmelser är inte nödvändiga.
Det bör inte införas några formkrav utöver vad som föreskrivs i förordningen och protokollet för att ett avtal om behörighet eller lagval ska vara giltigt mellan parterna.
Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas vid prövningen av ett avtals materiella giltighet får avgöras i rättstillämpningen och kräver inte lagreglering.
Advokater och andra juridiska rådgivare har anledning att särskilt uppmärksamma bestämmelserna om avtal av tillämplig lag, eftersom bristfällig information kan medföra att ett lagvalsavtal kan komma att underkännas i en senare process.
8.6.1 Behandlingen av avtal i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll
Som har redovisats i avsnitt 8.1 beaktar underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention den möjlighet som finns i vissa länder för parter att träffa avtal om underhållsbidrag. Vidare finns bestämmelser som reglerar förutsättningarna för att avtal ska få träffas och vilket lands domstol respektive vilket lands lag som
19 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 150.
231
Särskilt om avtal SOU 2010:59
parterna kan avtala om i underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll. Möjligheterna och förutsättningarna följer direkt av förordningen, konventionen och protokollet och kräver inga kompletterande bestämmelser i svensk lag.
8.6.2 Registrering av ett avtal om underhållsbidrag
Som har framgått av avsnitt 8.3 kan ett avtal om underhållsbidrag vara verkställbart enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention om avtalet är verkställbart i ursprungsstaten samt har registrerats (enligt underhållsförordningen som en officiell handling) eller har ingåtts inför en administrativ myndighet.
Ett avtal om underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB är verkställbart enligt svensk rätt om det är skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 § UB).20 Det finns alltså inget krav på att avtalet ska ha getts in till eller registrerats av en myndighet. Ett sådant avtal uppfyller inte kraven i underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention. Om avtalet gäller underhåll till barn under 18 år, som ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader, ska det dock godkännas av socialnämnden (7 kap. 7 § andra stycket FB). Ett sådant avtal är följaktligen verkställbart enligt förordningen och konventionen.21 Enligt uppgift är sådana avtal ytterst sällsynta i Sverige. I övrigt skulle ett avtal, med dagens regelsystem, indirekt kunna bli föremål för verkställighet utomlands enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, om det åberopas som grund för en talan i domstol eller en ansökan om betalningsföreläggande. Efterföljande dom respektive utslag erkänns och verkställs då emellertid enligt bestämmelserna som gäller för avgöranden och inte för avtal.
Frågan är om det bör skapas förutsättningar för parterna att även i andra situationer kunna träffa avtal som enligt de nya instrumenten blir verkställbara utomlands. Det kan tänkas att ett avtal träffas när parterna bor i Sverige men att det inte blir aktuellt med verkställighet förrän den ena parten har flyttat utomlands. Eftersom avtalet inte har träffats under någon medverkan av myndighet förutsätter de nya instrumenten att den underhålls-
20 Underhållsbidrag som ska utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte gör det (3 kap. 19 § andra stycket UB). 21 Jfr beträffande Bryssel I-förordningen Lennart Pålsson, a.a. s. 312.
232
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
berättigade personen utverkar ett nytt avgörande i underhållsfrågan. Om detta kan undvikas genom ett enkelt registreringsförfarande eller genom att parterna bereds möjlighet att ingå avtalet inför en myndighet medför det processekonomiska fördelar.
Enligt utredningens uppfattning vore det värdefullt om föräldrar och makar i betydligt större utsträckning än i dag kan träffa avtal om underhåll som är verkställbara utomlands. Det förutsätter dock att det införs ett system där avtal om underhåll kan registreras av eller ingås inför en myndighet. Införande av ett sådant system kräver emellertid ställningstagande till ett antal frågor som inte enbart får betydelse för en eventuell verkställighet av avtalet utomlands. Möjligheten att registrera avtal eller att ingå ett avtal inför en myndighet bör rimligen gälla för alla avtal och inte bara dem där man kan förutse ett framtida verkställighetsförfarande utomlands, men frågan blir dock ändå vilka avtal som ska kunna registreras och godkännas. Är det enbart avtal om underhåll inom ramarna för den svenska interna lagstiftningen (underhåll till barn och make) eller även avtal mellan t.ex. kusiner (jfr det breda tillämpningsområdet i underhållsförordningen)? Ska prövningen som görs av myndigheten vara både formell och materiell? Vilken myndighet ska sköta uppgiften? Måste avtalet vara träffat inför myndigheten eller kan ett privat avtal registreras i efterhand? Kräver en registrering medverkan av båda parterna eller räcker det med en begäran från en av parterna? Vidare kan avtalen komma att innehålla andra frågor med anknytning till underhåll, som t.ex. vårdnad och umgänge. Formerna för sådana avtal regleras på annat håll i den svenska lagstiftningen. Det kan också nämnas att Domstolsverket, som har haft i uppdrag att utvärdera rättshjälpslagen, har föreslagit bl.a. att regeringen bör ge Försäkringskassan ett uppdrag att lämna föräldrar hjälp med beräkning av underhållsbidrag till barn. Detta skulle enligt Domstolsverket leda till att personlig hjälp ges till föräldrar med uträkning av underhållsbidrag och därigenom att underhållsbidragsfrågan kan lösas genom avtal.22
De frågeställningar som har redovisats ovan visar att införandet av ett system för möjligheten att träffa avtal som är verkställbara utomlands enligt förordningen och konventionen kräver överväganden som inte ryms inom ramen för denna utredning. Utredningen vill dock återigen framhålla att det vore värdefullt med en ordning som möjliggör utomlands verkställbara avtal.
22 Se DV-rapport 2009:2, s. 76 ff.
233
Särskilt om avtal SOU 2010:59
8.6.3 Formkrav för avtal om behörighet och lagval
I fråga om val av domstol innehåller underhållsförordningen, som har framgått av avsnitt 8.4, inte några andra formkrav än att avtalet ska vara skriftligt. Ett elektroniskt meddelande anses likvärdigt, se artikel 4.2. Mot bakgrund av att förordningen syftar till att medlemsstaterna ska ha enhetliga regler som ska tillämpas på samma sätt inom unionen, är det utredningens uppfattning att medlemsstaterna är förhindrade att komplettera förordningen med ytterligare formkrav. Några sådana bestämmelser föreslås därför inte.
Ett avtal om val av tillämplig lag för ett särskilt förfarande som har gjorts innan förfarandet inleds ska, som har redovisats i avsnitt 8.5.1, vara undertecknat av parterna och skriftligt eller dokumenterat på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning (artikel 7.2 i 2007 års Haagprotokoll). Samma sak gäller i fråga om generella avtal om tillämplig lag enligt artikel 8.2 i protokollet (se avsnitt 8.5.2). De formkrav som ställs i protokollet är alltså begränsade. Den förklarande rapporten till protokollet öppnar emellertid för att enskilda stater kan ställa strängare krav på ett lagvalsavtal.23 För svensk del gäller att EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll. I rådets beslut om EU:s tillträde finns inte några skrivningar om strängare formkrav.24 Protokollet blir också ett EU-instrument och avsikten är, på samma sätt som gäller för underhållsförordningen, att medlemsstaterna ska ha enhetliga regler som tillämpas på samma sätt inom unionen. Mot denna bakgrund kan det enligt utredningens uppfattning ifrågasättas om EU:s medlemsstater får ställa upp strängare formkrav för att avtal om tillämplig lag ska vara giltiga i det egna landet. Om inte annat framstår det som mindre lämpligt. Utredningen föreslår därför inte heller i detta avseende några kompletterande formkrav.
Det kan för övrigt noteras att skriftlighet är det enda formkrav som uppställs för att ett lagvalsavtal enligt lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden ska vara giltigt (3 §).25
Det nu sagda hindrar givetvis inte att parterna själva träffar sitt avtal under andra former för att på detta sätt försöka öka avtalets tyngd i en viss stat dit parterna har anknytning, t.ex. genom att se
23 Se kommentaren till artikel 7 i Explanatory Report (Prot.), paragraph 119. 24 Se EUT L331, 16.12.2009 s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen). 25 Tidigare gällde att sådana avtal kunde registreras, se prop. 1989/90:87 s. 26 f.
234
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
till att avtalet bevittnas. Det kan inte heller uteslutas att andra stater ställer upp strängare formkrav. Många länder utanför Norden ställer t.ex. krav på att avtal ska upprättas inför en notarie för att vara giltiga. Information om eventuella formkrav kommer sannolikt att finnas inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område eller för konventionens del i landprofilformulären (jfr artikel 57.2 i 2007 års Haagkonvention). För medlemsstaternas del är det i sista hand EU-domstolens uppgift att tolka bestämmelserna.
Av samma skäl som anförts i det föregående föreslår utredningen inte heller några kompletterande bestämmelser beträffande när eller i vilket sammanhang ett generellt lagvalsavtal eller ett avtal om behörig domstol kan träffas.
När det gäller avtal om tillämplig lag för ett särskilt förfarande i en bestämd stat (artikel 7.1 i 2007 års Haagprotokoll), får parterna uttryckligen ange att lagen i den staten ska vara tillämplig på underhållsskyldigheten. Kravet på uttrycklighet får, enligt utredningen, anses utesluta ”tyst accept” av svensk lag, dvs. om den ena parten argumenterar utifrån svensk rätt och den andra parten inte invänder mot att svensk rätt tillämpas.
Även om utredningen inte föreslår några kompletterande formkrav till förordningen, konventionen och protokollet, innebär det inte att alla skriftliga avtal måste godtas. Giltigheten av ett avtal måste alltid kunna prövas inom ramen för processen, t.ex. utifrån en invändning om att parten förletts att skriva under avtalet.
2007 års Haagprotokoll behandlar – med undantag för artikel 8.4, se avsnitt 8.5.2 – inte frågor om ett lagvalsavtals materiella giltighet. Härmed avses omständigheter som kan medföra att avtalet lider av brister och kan jämkas eller sättas åt sidan, för svensk del t.ex. genom tillämpning av 36 § avtalslagen. Enligt den förklarande rapporten är det lämpligt att sådana frågor avgörs enligt den lag som anvisats av parterna, och som ska tillämpas om avtalet vore giltigt. Det är en vanlig lösning i internationella instrument.26 En fördel är att frågorna då behandlas på ett liknande sätt i de fördragsslutande staterna. Anta t.ex. att svensk domstol är behörig att pröva en fråga om underhåll. En av parterna åberopar ett avtal som anvisar att lagen i staten A ska tillämpas. Den andra parten bestrider detta på den grunden att
26 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 151 och t.ex. artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I), publicerad i EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.
235
Särskilt om avtal SOU 2010:59
236
parten vilseletts att skriva under avtalet. Med den lösning som förespråkas i den förklarande rapporten bör den svenska domstolen tillämpa lagen i staten A vid bedömningen av om det finns ett giltigt avtal. Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas vid prövningen av ett avtals materiella giltighet får avgöras i rättstillämpningen. Enligt utredningens bedömning är den lösning som förespråkas i den förklarande rapporten en lämplig utgångspunkt intill dess EU-domstolen har prövat frågan. Någon kompletterande bestämmelse i lag är inte nödvändig.
8.6.4 Information och medvetenhet om avtalets konsekvenser
Om parterna vid tidpunkten för anvisandet av tillämplig lag inte var fullt informerade och medvetna om konsekvenserna av sitt utpekande ska den lag som parterna har anvisat inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna (artikel 8.5 i 2007 års Haagprotokoll). Som har framgått ovan i avsnitt 8.5.2 har det ansetts att parterna ska kunna minska risken för att den anvisade lagen inte tillämpas genom att söka juridisk rådgivning. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att vissa länder kräver medverkan av notarier vid upprättandet av avtal eller att parterna var för sig har fått vederbörlig och oberoende juridisk rådgivning inför avtalets ingående.
Enligt utredningens uppfattning bör formerna för den rådgivning som förutsätts enligt protokollet inte regleras närmare, av samma skäl som har anförts ovan i fråga om eventuella ytterligare formkrav. Det finns däremot anledning att framhålla betydelsen av rådgivning/information och dokumentation av densamma. T.ex. är de svenska bestämmelserna om underhåll mellan före detta makar mycket restriktiva jämfört med vad som gäller i många andra länder. Om inte parterna har fått tillräcklig information vid tidpunkten för avtalet om svensk lag, kan avtalet komma att underkännas i en senare process under hänvisning till att tillämpningen av svensk lag skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna – dvs. den part som inte får underhåll eller vars rätt till underhåll genom avtalet blir starkt reducerad. Informationen och dokumentation av den information som ges kan alltså komma att spela en viktig roll även om det i protokollet inte ställs några uttryckliga formkrav. Detta är något som juridiska rådgivare har ett stort intresse av att beakta.
9 Samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden
9.1 Inledning
Det förekommer redan i dag ett myndighetssamarbete över landsgränserna i frågor om underhåll. Detta samarbete beskrivs i avsnitt 9.2.
Vidare ska staterna enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention utse centralmyndigheter som ska samarbeta med varandra och fullgöra de uppgifter eller skyldigheter som föreskrivs i det aktuella instrumentet (artikel 49 i underhållsförordningen och artikel 4 i 2007 års Haagkonvention).1 Kommissionen och Haagkonferensens permanenta byrå ska samla information om vem som utsetts till centralmyndighet i respektive stat.
Centralmyndighetens uppgifter enligt de båda instrumenten är i princip överensstämmande. I avsnitt 9.3 görs en genomgång av centralmyndighetens allmänna uppgifter med hänvisningar till relevanta artiklar i instrumenten. Vid vissa artiklar görs hänvisningar till den förklarande rapporten till 2007 års Haagkonvention. Även om kommentarerna avser konventionen torde de enligt utredningen kunna vara till viss ledning även i fråga om tolkningen av underhållsförordningen. Det ska dock framhållas att det ytterst är EU-domstolen som tolkar bestämmelserna i förordningen. Utredningen utgår från att det är EU som kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention (se kapitel 13). Därmed kommer EUdomstolen att vara behörig att för medlemsstaternas del tolka 2007 års Haagkonvention. I avsnitt 9.3 redogörs också för förfarandet
1 Federala stater och stater med fler än ett rättssystem eller med autonoma territorier kan utse fler än en centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention.
237
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
med ansökningar genom centralmyndigheter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Samarbetsbestämmelserna och centralmyndighetens behandling av personuppgifter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ger upphov till frågor om sekretess, tillåtligheten att behandla personuppgifter och att överföra dem till tredje land samt frågor kring bevarandet av uppgifter. Gällande rätt och instrumentens bestämmelser i dessa delar redovisas i avsnitt 9.4.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.
9.2 Gränsöverskridande samarbete i dag
9.2.1 New York-konventionen
Som har nämnts i avsnitt 3.2.6 tillträdde Sverige år 1958 New Yorkkonventionen. Den 2 augusti 2010 hade 65 stater tillträtt konventionen. I bilaga 2 till kungörelsen (1958:522) angående tillämpning av konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet framgår vilka stater som har tillträtt konventionen.2 Av kungörelsen framgår också att konventionen på grund av ömsesidiga åtaganden i fråga om internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag, ska tillämpas även i förhållande till USA:s delstater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag för Alabama, District of Columbia och Mississippi.
De fördragsslutande staterna ska enligt konventionen utse en eller flera myndigheter som ska hjälpa den som är berättigad till underhållsbidrag. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande organ, dvs. den som hjälper den underhållsberättigade i bosättningslandet, och mottagande organ, dvs. den som tar emot en ansökan från ett annat land (första stycket i den nämnda kungörelsen). Den underhållsberättigade ska göra en ansökan om indrivning av underhållsbidrag hos det förmedlande organet. Det förmedlande organet ska pröva framställningen i formellt avseende och sedan översända handlingarna till det mottagande organet. Det mottagande organet ska inom ramen för det av sökanden givna uppdraget, på dennes vägnar, vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att få ut underhållsbidraget. Enligt svensk uppfattning kan
2Därutöver har Kirgizistan, Liberia, Montenegro, Republiken Moldavien, Serbien, Seychellerna och Ukraina tillträtt konventionen.
238
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
ansökningar avse antingen fastställande av underhållsbidrag eller erkännande och verkställighet av ett utländskt avgörande.3 Vilka åtgärder som ska vidtas kan därför variera och är således beroende av vad saken gäller, det kan t.ex. bli fråga om att träffa uppgörelser, väcka och utföra talan eller ansöka om verkställighet. De tjänster som utförs av det förmedlande organet och det mottagande organet är kostnadsfria.
En sökande ska få samma behandling och förmåner när det gäller befrielse från kostnader och avgifter, som tillkommer dem som stadigvarande vistas i den stat där förfarandet äger rum eller som är medborgare i den staten. Sverige har meddelat ett förbehåll som innebär att avgiftsfrihet och lättnader vid förfaranden i Sverige tillerkänns endast den som är bosatt i en fördragsslutande stat eller den som annars på grund av avtal med medborgarstaten har en sådan förmån (SÖ 1988:56).
9.2.2 Försäkringskassans tjänster enligt New Yorkkonventionen
Om ett förmedlande organ i ett annat land sänder en ansökan enligt New York-konventionen till Sverige hjälper Försäkringskassan (som mottagande organ) till med följande.4
• Efterforskar den bidragsskyldiges adress.
• Kräver den bidragsskyldige på det fastställda underhållsbidraget och uppmanar den bidragsskyldige att betala frivilligt.
• Om något underhållsbidrag inte är fastställt, försöker få parterna att komma överens och skriva avtal om underhållsbidrag. Om detta inte går anlitas en svensk advokat som ombud för den bidragsberättigade. Ombudet försöker på nytt att förmå parterna att avtala om ett underhållsbidrag. Om detta inte lyckas är nästa steg att ombudet stämmer den bidragsskyldige inför svensk domstol. Om faderskapet inte är fastställt för barnet kan ombudet även vidta åtgärder för att få faderskapet fastställt i domstol.
3 Enligt uppgift från Försäkringskassan finns det stater som gör en annan tolkning av konventionen. 4 Jfr Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 20 f.
239
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
• Hjälper till med att få ett fastställt underhållsbidrag verkställt i
Sverige antingen genom att skicka en ansökan om verkställighet vidare till den svenska Kronofogdemyndigheten om underhållsbidraget är fastställt i avtal, svensk dom eller utländskt avgörande som är direkt verkställbart i Sverige, eller – om underhållsbidraget är fastställt i ett utländskt avgörande som inte är direkt verkställbart i Sverige – genom att skicka en ansökan angående verkställbarhet till Svea hovrätt.
• Upplyser om att rådets förordning (1408/71) av den 14 juni
1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen i vissa fall kan vara tillämplig.5
Försäkringskassans roll som förmedlande organ enligt New Yorkkonventionen avser i de flesta fall bistånd med ansökningar om underhållsbidrag för barn i Sverige som har underhållsstöd. Endast ett fåtal ärenden avser ansökningar om underhåll till andra bidragsberättigade eller till barn som inte har underhållsstöd. Ansökningarna kan avse yrkande om att underhåll ska fastställas, jämkning av ett befintligt underhållsbidrag, erkännande och verkställighetsförklaring och verkställighet. Försäkringskassan hjälper den bidragsberättigade att upprätta en ansökan. Det innebär att Försäkringskassan ser till att alla dokument finns med, att alla blanketter och formulär är rätt ifyllda och att relevanta dokument är översatta. I vissa fall kan Försäkringskassans egna formulär och blanketter för ansökningar till andra stater användas, i andra fall måste sökanden använda den andra statens egna ansökningsblanketter. När ansökan är komplett skickar Försäkringskassan ansökan till det mottagande organet i den andra staten. Försäkringskassan håller därefter, så länge ansökan är aktuell, kontakt med det mottagande organet eller med andra myndigheter i den staten. Det innebär bl.a. att Försäkringskassan tar emot och förmedlar inbetalningar till den bidragsberättigade och utreder frågor om skulder och betalningar av underhållsbidrag. Eftersom en ansökan om verkställighet oftast inte avslutas förrän underhålls-
5 Se närmare Försäkringskassans Vägledning 2001:9 och Vägledning 2004:8 Familjeförmåner inom den Europeiska unionen (EU). Förordning (EEG) nr 1408/71 har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 200, 7.6.2004, s. 1), som inte omfattar underhållsstöd. Förordning (EEG) nr 1408/71 kommer dock fortfarande att tillämpas i förhållande bl.a. till bidragsberättigade bosatta i EES-länder (se artikel 90).
240
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
skyldigheten upphör och skulden är betald, kan en ansökan vara aktuell i många år. Det händer också att Försäkringskassan i egenskap av förmedlande organ får en begäran om att hjälpa till vid en eventuell invändning mot faderskapet. Mor och barn lämnar då oftast blodprov och Försäkringskassan hjälper till att skicka proverna till ett laboratorium i den bidragsskyldiges land.
9.3 Centralmyndighetens uppgifter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
9.3.1 Centralmyndighetens allmänna uppgifter
Centralmyndigheternas allmänna uppgifter är att samarbeta med varandra och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i respektive stat för att uppnå ändamålen med underhållsförordningen respektive 2007 års Haagkonvention samt också försöka hitta lösningar på tillämpningssvårigheter (artikel 50.1 i underhållsförordningen och artikel 5 i 2007 års Haagkonvention). Centralmyndigheterna i EU:s medlemsstater ska också, med användning av det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område,6 vidta åtgärder för att underlätta tillämpningen av förordningen (artikel 50.2 i underhållsförordningen). I detta syfte ska de också träffas regelbundet (artikel 60).
Centralmyndigheterna ska vara behjälpliga i samband med de ansökningar som enligt förordningen respektive konventionen kan göras genom centralmyndigheterna (artikel 51 i underhållsförordningen och artikel 6 i 2007 års Haagkonvention, se vidare avsnitt 9.4). De ska särskilt vidarebefordra och ta emot ansökningar och inleda eller underlätta inledandet av förfaranden i fråga om sådana ansökningar. I samband med ansökningarna ska centralmyndigheterna ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att
a) tillhandahålla eller underlätta tillhandahållandet av rättshjälp
respektive rättsligt bistånd när omständigheterna så kräver,
b) bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den
underhållsberättigade,7
6 Se beslut 2001/470/EG. 7 Bl.a. med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i underhållsförordningen. 2007 års Haagkonvention har ingen motsvarande hänvisning.
241
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
c) bistå med att få fram relevanta uppgifter om den underhålls-
skyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar,8
d) uppmuntra till samförståndslösningar för att på frivillig väg
utverka utbetalning av underhåll, om så är lämpligt genom medling, förlikning eller liknande förfaranden,
e) underlätta pågående verkställighet av domar om underhåll,
inklusive eventuella utestående fordringar,
f) underlätta indrivning och snabb överföring av utbetalningar av
underhåll,
g) underlätta erhållandet av dokumentation eller annat bevis,9
h) vara behjälpliga med att fastställa föräldraskap, när detta krävs
för indrivningen av underhållet,
i) inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att utverka
eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder av territoriellt slag som syftar till att säkra utgången av en pågående ansökan om underhållsbidrag, samt
j) underlätta delgivning av handlingar.10
Enligt den förklarande rapporten till 2007 års Haagkonvention är det inte möjligt att fastslå vilka slags åtgärder som avses och omfattningen av dessa. Alla fördragsslutande stater har olika nationella system och det måste därför finnas en viss flexibilitet. Det är dock inte fråga om frivilliga åtgärder, flexibiliteten ligger i hur uppgifterna ska fullgöras.11
Skyldigheten att vara behjälplig med att fastställa föräldraskap när detta krävs för indrivningen av underhållet (punkten h) innebär enligt den förklarande rapporten att centralmyndigheten är skyldig att hjälpa sökanden med nödvändiga förfaranden för ett genetiskt
8 Se not 7. 9 För underhållsförordningens del utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, EGT L 174, 27.6.2001, s. 1. 10 För underhållsförordningens del utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar), EUT L 324, 10.12.2007, s. 79. 11 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 123–124.
242
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
test. Som ett minimum bör centralmyndigheten ge kontaktuppgifter till behöriga laboratorier i den anmodade staten, ge rådgivning om innehållet i nationell rätt till den underhållsberättigade eller till centralmyndigheten i den begärande staten eller hänvisa den underhållsberättigade till behöriga myndigheter. Nästa nivå av hjälp kan innebära hjälp med att ta fram relevanta dokument i fråga om fastställelse av föräldraskap genom presumtion, försök att få fram en frivillig bekräftelse av faderskapet efter en begäran om att kontakta en presumtiv far, initiering av en juridisk process för fastställande av faderskap eller hjälp med arrangemang för ett frivilligt DNA-test av en presumtiv förälder.12
De under punkterna a–j ovan uppräknade uppgifterna får, i den mån det är möjligt enligt medlemsstatens/den fördragsslutande statens lag, utföras av offentliga organ eller andra organ som står under tillsyn av behöriga myndigheter (artikel 51.3 i underhållsförordningen och artikel 6.3 i 2007 års Haagkonvention).
Centralmyndigheten åläggs inte att utöva befogenheter som bara får utövas av rättsliga myndigheter enligt den anmodade statens lag (artikel 51.4 i underhållsförordningen och artikel 6.4 i 2007 års Haagkonvention).
Centralmyndigheten får begära fullmakt av sökanden bara om centralmyndigheten ska agera på sökandens vägnar vid rättsliga förfaranden eller inför myndighet, eller om centralmyndigheten avser att utse en företrädare för detta ändamål (artikel 52 i underhållsförordningen och artikel 42 i 2007 års Haagkonvention).
Centralmyndigheten kan också göra framställningar till en annan centralmyndighet om s.k. särskilda åtgärder (artikel 53.1 i underhållsförordningen och artikel 7.1 i 2007 års Haagkonvention). Det kan t.ex. handla om bistånd med att hitta den underhållsskyldige eller att ta fram uppgifter om dennes ekonomiska förhållanden när ingen ansökan handläggs. En centralmyndighet som får en sådan framställning ska vidta lämpliga åtgärder om den är övertygad om att det är nödvändigt för att bistå en potentiell sökande att göra en ansökan eller för att avgöra om ett sådant förfarande bör inledas.
Centralmyndigheten får även vidta särskilda åtgärder i fråga om mål och ärenden om indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i den begärande staten (artikel 53.3 i underhållsförordningen och artikel 7.2 i 2007 års Haagkonvention). Det
12 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 171 och 174–175.
243
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
skulle t.ex. kunna vara fråga om ett verkställighetsärende vid Kronofogdemyndigheten där båda parterna har hemvist i Sverige. Den bidragsskyldiges inkomst från och/eller tillgångar i ett annat land är av intresse vid beräkningen av förbehållsbeloppet. Det internationella inslaget kan också bestå i att det krävs uppgifter från ett utländskt vittne.13
Av underhållsförordningen framgår dessutom vilka uppgifter som ska eftersökas vid framställningar om särskilda åtgärder och vilka av de uppgifter som kommer fram som ska vidarebefordras (artikel 53.2). Det uppställs också ett krav på att centralmyndigheten ska använda formulär för sina framställningar (artikel 53.4).
Varje centralmyndighet ska bära sina egna kostnader och får inte ta ut någon avgift från sökanden, utom för ”exceptionella kostnader” i samband med en framställning om en särskild åtgärd (artikel 54 i underhållsförordningen och artikel 8 i 2007 års Haagkonvention). Enligt den förklarande rapporten till konventionen kan det handla om kostnader som uppstår när andra myndigheter blir inblandade, t.ex. vid utredning av den underhållsskyldiges finansiella situation.14 Möjligheten att ta ut en avgift förutsätter att sökanden i förväg har godkänt att tjänsterna tillhandahålls till denna kostnad (se nämnda artiklar). I underhållsförordningen har ett tillägg gjorts om att kostnader som hänför sig till fastställandet av var den underhållsskyldige befinner sig inte anses vara exceptionella kostnader. Så skulle däremot kunna vara fallet enligt 2007 års Haagkonvention enligt den förklarande rapporten.15
9.3.2 Ansökningar genom centralmyndigheten
Ansökningar beträffande frågor i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kan göras antingen genom centralmyndigheten eller direkt till behörig myndighet i en viss stat (direkta ansökningar behandlas i kapitel 10). Om en ansökan görs genom en centralmyndighet har sökanden rätt till hjälp i större utsträckning och instrumentens samarbetssystem kommer mer till sin rätt.
En person som vill göra en ansökan med hjälp från en centralmyndighet ska vända sig till centralmyndigheten i den stat där han eller hon är bosatt (artikel 55 i underhållsförordningen och
13 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 208. 14 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 224. 15 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 224.
244
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
artikel 9 i 2007 års Haagkonvention). Denna centralmyndighet har sedan att vända sig till centralmyndigheten i den stat där åtgärden ska göras gällande. Det har anförts att ”bosättning” när det gäller att avgöra om en person har rätt att ansöka om hjälp hos en centralmyndighet, bör tolkas mindre strikt än anknytningskriteriet ”hemvist” (se avsnitt 4.7). En sökandes blotta närvaro på det berörda territoriet bör dock inte räknas som bosättning.16
I båda instrumenten finns en uppräkning av vilka ansökningar en underhållsberättigad person, som vill att underhållsbidrag ska drivas in enligt underhållsförordningen respektive 2007 års Haagkonvention, kan göra i en begärande stat (artikel 56.1 i underhållsförordningen och artikel 10.1 i 2007 års Haagkonvention), nämligen ansökan om
a) erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av
ett avgörande,17
b) verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i
den anmodade staten,18
c) erhållande av ett avgörande i den anmodade staten, om det inte
finns något tidigare avgörande, inklusive i förekommande fall fastställande av föräldraskap,19
d) erhållande av ett avgörande i den anmodade staten, om ett
avgörande som har meddelats i en annan stat än den anmodade staten inte kan erkännas och förklaras verkställbart – såvitt avser 2007 års Haagkonvention, på grund av att det saknas en
16 Se punkten 32 i ingressen till underhållsförordningen, artikel 9 i 2007 års Haagkonvention och Explanatory Report (Conv.), paragraph 228. 17 Enligt den förklarande rapporten är det underförstått att avgörandet måste ha meddelats i en fördragsslutande stat, men det behöver inte ha meddelats i den begärande staten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 240. 18 Enligt den förklarande rapporten omfattar denna punkt även det fallet att ett avgörande från en icke-fördragsslutande stat tidigare har erkänts i den anmodade staten enligt ett annat förfarande än enligt konventionen, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 243. 19 Enligt den förklarande rapporten innebär denna punkt och artikel 10.3 i konventionen att det är en fråga för nationell lag i varje fördragsslutande stat att avgöra under vilka omständigheter dess myndigheter är behöriga att fastställa föräldraskap och rättsverkningarna av ett sådant beslut. Tillämplig lag för fastställande av föräldraskap kan variera, t.ex. nämns forumlandets lag, hemvistlandets lag eller lagen i det land där någon av parterna eller barnet är medborgare. Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 248 och 250.
245
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
grund för erkännande och verkställighet enligt artikel 20 eller av de skäl som anges i artikel 22 b eller e,20
e) ändring av ett avgörande som har meddelats i den anmodade
staten, samt
f) ändring av ett avgörande som har meddelats i en annan stat än
den anmodade medlemsstaten.
Vidare anges vilka ansökningar en underhållsskyldig person, mot vilken det finns ett avgörande om underhållsskyldighet, kan göra i en begärande stat (artikel 56.2 i underhållsförordningen och artikel 10.2 i 2007 års Haagkonvention), närmare bestämt ansökan om
a) erkännande av ett avgörande som leder till uppskjutande eller
begränsning av verkställigheten av ett tidigare avgörande i den anmodade staten,
b) ändring av ett avgörande som meddelats i den anmodade staten,
samt
c) ändring av ett avgörande som meddelats i en annan stat än den
anmodade staten.
Om inte annat följer av förordningen eller konventionen ska ansökningarna handläggas enligt lagen i den anmodade staten och omfattas av de regler om behörighet som är tillämpliga där (artikel 56.4 i underhållsförordningen och artikel 10.3 i 2007 års Haagkonvention).
För ansökningar enligt artikel 56 i underhållsförordningen gäller att rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller en domstol och representation vid domstol ska tillhandahållas av centralmyndigheten i den anmodade medlemsstaten, direkt eller genom offentliga myndigheter eller andra organ eller personer (artikel 56.3 och artikel 45 b).
En ansökan ska göras på formulär enligt underhållsförordningen (artikel 57.1 och bilaga VI eller VII), respektive får göras med användning av formulär enligt 2007 års Haagkonvention
20 Av artikel 20 följer att ett avgörande som meddelats i en fördragsslutande stat ska erkännas och verkställas under vissa förutsättningar, bl.a. om svaranden hade hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes. I artikel 22 finns skälen för att vägra erkännande och verkställighet; b) om avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i samband med rättegången och e) om svaranden har uteblivit eller inte varit företrädd vid förfarandet i ursprungsstaten.
246
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
(artikel 11.4). Avsikten är att formulären ska minska översättningskostnaderna och underlätta centralmyndigheternas kommunikation. För konventionens del finns instruktioner till formulären i en handbok som utarbetas av Haagkonferensens permanenta byrå.21Vidare anges uttryckligen i underhållsförordningen och i 2007 års Haagkonvention vilka uppgifter som ska finnas med i ansökan (artikel 57.2–4 i underhållsförordningen och artikel 11.1–2 i 2007 års Haagkonvention). Den ska åtföljas av alla nödvändiga kompletterande uppgifter eller dokumentation, inklusive handlingar som gäller sökandens rätt till rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (artikel 57.5 i underhållsförordningen och artikel 11.3 i 2007 års Haagkonvention).
Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska bistå sökanden med att se till att ansökan innehåller nödvändig information och de handlingar som behövs (artikel 58 i underhållsförordningen och artikel 12 i 2007 års Haagkonvention). Det är därefter centralmyndighetens uppgift att vidarebefordra ansökan till centralmyndigheten i den anmodade staten.
Centralmyndigheten i den anmodade staten ska inom viss tid bekräfta mottagandet till den begärande staten samt informera om vilka åtgärder som vidtagits eller planerats.22 Kommunikationen ska ske med användande av formulär.23 Även namn och kontaktuppgifter på ansvarig person eller enhet ska förmedlas. I 2007 års Haagkonvention anges också att centralmyndigheten i den begärande staten på begäran av centralmyndigheten i den anmodade staten ska tillhandahålla en fullständig kopia av eventuella handlingar.24 Inom viss tid från bekräftelsen ska den anmodade centralmyndigheten informera om ansökans handläggningsmässiga status.25 Ärendet ska behandlas så snabbt som dess beskaffenhet tillåter och centralmyndigheterna ska använda sig av de snabbaste och mest effektiva kommunikationsmedlen som står till deras förfogande. En anmodad centralmyndighet får bara vägra att
21 Se Draft practical handbook for caseworkers under the 2007 Child Support Convention (Prel. Doc. No 4 of August 2009), kapitel 15, s. 205 ff. Handboken finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida, <http://www.hcch.net>. En uppdaterad version av handboken förväntas komma under hösten år 2010. 22 Inom 30 dagar enligt underhållsförordningen och inom sex veckor enligt 2007 års Haagkonvention. 23 Se formulär VI, VII och VIII i underhållsförordningen och formulär i bilaga 1 och 2 i 2007 års Haagkonvention. 24 Som anges i artiklarna 16.3, 25.1 a, b och d, 25.3 b och 30.3. 25 Inom 60 dagar enligt underhållsförordningen och inom tre månader enligt 2007 års Haagkonvention. Tidsfristerna är avsedda att säkerställa en effektiv handläggning.
247
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
behandla en ansökan om det är uppenbart att förordningens respektive konventionens krav inte är uppfyllda. Den ska då informera den begärande centralmyndigheten om skälen för vägran (enligt underhållsförordningen ska detta ske på bilaga IX). Detsamma gäller om en ansökan inte kompletteras på begärt sätt.26
En uttrycklig ambition med 2007 års Haagkonvention är att modern teknik ska kunna utnyttjas. Samarbetssystemet är avsett att vara så flexibelt att det kan utvecklas i takt med att behoven ändras och ytterligare tekniska framsteg skapar nya möjligheter (se ingressen till konventionen). Detta återspeglas i artikel 13, enligt vilken ansökningar som görs genom centralmyndigheterna och handlingar eller uppgifter som bifogas eller tillhandahålls inte kan bestridas av svaranden enbart med hänvisning till det kommunikationsmedel eller kommunikationssätt som har använts mellan de berörda centralmyndigheterna. Svaranden får således finna sig i den form som handlingarna överförs till den anmodade centralmyndigheten. I den förklarande rapporten framhålls emellertid att den behöriga myndigheten i den anmodade staten alltid kan begära en bestyrkt kopia av dokumenten enligt artikel 25.2 och att nationell rätt i fråga om bevisning fortfarande gäller.27 Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i underhållsförordningen.
9.4 Uppgifter till centralmyndigheten och centralmyndighetens behandling av uppgifter
9.4.1 Gällande rätt
9.4.1.1 Sekretess
Varje svensk medborgare har i enlighet med offentlighetsprincipen rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Utländska medborgare är likställda med svenska i detta avseende (14 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen). Rätten att ta del av allmänna handlingar får bara inskränkas om det är påkallat med hänsyn till vissa specifika intressen, däribland till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen). En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges i en särskild
26 Inom 90 dagar enligt underhållsförordningen respektive inom tre månader enligt 2007 års Haagkonvention, om inte längre tid har bestämts av den anmodade centralmyndigheten. 27 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 352.
248
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
lag, OSL, eller i annan lag som OSL hänvisar till. Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en sekretessbestämmelse får en myndighet göra en särskild anteckning om detta, en s.k. sekretessmarkering (5 kap. 5 § OSL).
En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång (6 kap. 5 § OSL). En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter i andra fall än som anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap. 1 § nämnda lag). Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 §). Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket). I detta sammanhang bör även den s.k. generalklausulen (10 kap. 27 §) noteras. Den innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Det finns dock undantag, bestämmelsen gäller t.ex. inte inom socialtjänsten eller inom hälso- och sjukvården (andra stycket samma paragraf).
En primär sekretessbestämmelse är en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten, omfattar en viss verksamhetstyp eller ärendetyp som hanteras hos myndigheten, eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten. En sekundär sekretessbestämmelse är en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess (3 kap. 1 § OSL).
En uppgift för vilken sekretess gäller enligt OSL får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet, och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten (8 kap. 3 §). Frånsett fall där någon lag eller förordning reglerar uppgiftslämnandet ska den svenska myndigheten göra en diskretionär bedömning av en utländsk myndighets begäran att få del av
249
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
uppgifter. Av betydelse är bl.a. vilka relationer Sverige har till det land det gäller och vilka relationer som finns mellan den svenska och den utländska myndigheten. Vid bedömningen av vad som är svenska intressen får beaktas bl.a. Sveriges intresse av internationellt samarbete med organet i fråga.28
I det följande ges en redogörelse för de sekretessbestämmelser som är aktuella för de myndigheter som kan komma i kontakt med uppgifter som rör underhållsfrågor. De myndigheter som berörs är Försäkringskassan, allmän domstol, Kronofogdemyndigheten, överförmyndaren, socialtjänsten och Skatteverket.
Försäkringskassan
Sekretess gäller hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om bl.a. allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag eller annan ekonomisk förmån för enskild (28 kap. 1 § OSL). Detsamma gäller Försäkringskassans verksamhet som avser registrering av enskilda, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som myndigheten har fått från Migrationsverket (om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs). Under begreppet ”personliga förhållanden” faller bl.a. uppgifter om en persons adress men även uppgifter om den enskildes ekonomi kan omfattas.29
Av förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter följer att Försäkringskassan, utöver vad som annars följer av lag eller förordning, är skyldig att lämna uppgifter till andra myndigheter enligt förordningen (1 §). Försäkringskassan ska t.ex. på begäran lämna uppgifter om enskildas adress, deras arbetsgivares namn och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en utgiven ersättning avser till bl.a. Kronofogdemyndigheten om uppgifterna behövs i ett ärende där (3 §).
28 Se prop. 1981/82:186 s. 58 f. 29 Se prop. 1979/80:2 del A s. 84.
250
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
Allmän domstol
Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretessbelagd uppgift från en domstol eller en annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen som regel tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen (43 kap. 2 § OSL). Som exempel kan nämnas att en sekretessbelagd sjukjournal behåller sekretessen i domstolen (sekundär sekretess). Den sekundära sekretessen gäller bara om uppgiften kommer från den myndighet där sekretessen gäller primärt. En handling med identiska uppgifter som lämnas in till domstolen t.ex. av en enskild part omfattas därför inte av den sekundära sekretessen. Sekundär sekretess gäller inte om det finns en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen (primär sekretess). Primär sekretess finns t.ex. i 36 kap. 1 § andra stycket OSL. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs, och uppgiften förekommer i bl.a. äktenskapsmål och mål och ärenden enligt FB.30Särskilda bestämmelser gäller i fråga om sekretessbelagda uppgifter som förs fram vid en offentlig förhandling och när det gäller förordnande om sekretess för uppgift i dom eller beslut.31
Kronofogdemyndigheten
Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten bl.a. i mål eller ärende om utsökning och indrivning för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men (34 kap. 1 § OSL). Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretess gäller inte heller beslut i mål eller ärende. Under
30 För vissa ärenden enligt FB gäller sekretess utan att parten behöver begära det, förutsatt att det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Så är fallet i ärenden om adoption enligt 4 kap., godmanskap enligt 11 kap. 4 § och om förvaltarskap (36 kap. 1 § första stycket OSL). 31 Se 43 kap. 5 och 8 §§ OSL.
251
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
motsvarande förutsättningar gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen (2 § samma kap.). Om riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet (4 § samma kap.).
Någon bestämmelse i OSL som särskilt tar sikte på Kronofogdemyndighetens handläggning i mål om betalningsföreläggande och handräckning finns inte.
Överförmyndaren
Sekretess gäller hos överförmyndaren i ett ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men (32 kap. 4 § OSL).
Socialtjänsten
Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § första stycket OSL).
Skatteverket
Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen (22 kap. 1 § första stycket första punkten OSL).
Vidare gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag
252
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (27 kap. 1 § OSL). Motsvarande sekretess gäller även för vissa i 2 § samma kap. uppräknade ärenden, bl.a. revision eller annan kontroll i fråga om skatt. Sekretessen gäller i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i 1–4 §§ (5 § första stycket samma kap.). Om riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos en myndighet i verksamhet som avses i 2–4 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet (andra stycket samma paragraf).
Sekretess hos myndigheter till skydd för förföljda personer m.m.
En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får vid flyttning medges att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten (kvarskrivning). Kvarskrivning får medges endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt, och får även avse den utsatte personens medflyttande familj (16 § folkbokföringslagen [1991:481]). Om en person inte kan beredas tillräckligt skydd genom kvarskrivning kan medgivande lämnas denna att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter). Detta gäller en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet. Medgivande får även ges åt en familjemedlem om personerna varaktigt bor tillsammans, se 1 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter.
Det finns också sekretessbestämmelser i OSL till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer (21 kap. OSL). Sekretess gäller bl.a. för uppgift om en enskilds bostadsadress, telefonnummer, e-postadress och motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller
253
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
lida annat allvarligt men om uppgiften röjs (21 kap. 3 § första stycket). Vidare gäller sekretess för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter32 och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (tredje stycket samma paragraf).
9.4.1.2 Personuppgifter och gallring
Bestämmelserna om samarbete i de internationella instrumenten får direkt betydelse för de bestämmelser som styr myndigheternas informationsutbyte, främst med centralmyndigheten. Överförmyndaren, socialtjänsten och Skatteverket blir berörda genom att uppgifter som de har i vissa fall kan behöva lämnas ut. Det är i första hand intressant att se vilka uppgifter som finns hos dessa myndigheter. Försäkringskassan, allmän domstol och Kronofogdemyndigheten kan även komma att få in uppgifter. För deras del är det därför också aktuellt att säkerställa att underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions krav i fråga om behandling och bevarande är uppfyllda.
De grundläggande bestämmelserna om behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204), PUL. PUL bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Syftet med PUL är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 §). Lagen, som är subsidiär i förhållande till andra författningar (2 §), gäller behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Även annan behandling omfattas om uppgifterna ingår i (eller är avsedda att ingå i) en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (5 §). Den som är personuppgiftsansvarig ska bl.a. se till att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in samt att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med
32 Som en enskild har medgivande att använda enligt lagen om fingerade personuppgifter.
254
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
behandlingen (9 § första stycket c, d och i). Personuppgifter får behandlas bara under vissa förutsättningar, t.ex. när den registrerade har lämnat sitt samtycke eller om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet (10 §). Det finns ett generellt förbud mot behandling av känsliga personuppgifter, t.ex. i fråga om uppgifter som rör hälsa (13 §). Det finns också ett förbud mot att till tredje land33 föra över personuppgifter som är under behandling, om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna (33 §). Behandling av känsliga personuppgifter och överföring av uppgifter får dock ske i vissa undantagsfall, t.ex. om den registrerade har lämnat sitt samtycke (se 15–19, 34 och 35 §§).
Bestämmelser om myndigheters arkiv finns i arkivlagen (1990:782). En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet samt sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov (3 §).
Allmänna handlingar får gallras (10 §). Vid gallring ska dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose de ändamål som anges i 3 §. Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna handlingar i annan lag eller i förordning gäller dessa bestämmelser. Med ”gallra” brukar avses att man förstör allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar eller vidtar andra åtgärder med handlingarna som medför förlust av betydelsebärande data, förlust av möjliga sammanställningar, förlust av sökmöjligheter, eller förlust av möjligheter att bedöma handlingarnas autenticitet.34
33 I PUL:s mening en stat som inte ingår i EU eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), se 3 §. 34 Se t.ex. Riksarkivets föreskrifter om ändring i Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1991:1) om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 2008:4).
255
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
Riksarkivet har meddelat föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter.35
Nedan följer en redogörelse för bestämmelser som gäller särskilt för de myndigheter som närmast kommer att beröras av underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions samarbetsbestämmelser.
Försäkringskassan
För Försäkringskassans del finns lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration36 och förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. En förutsättning för lagens tillämpning är att behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller att uppgifterna ingår i eller avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 § i lagen). Lagen och förordningen är tillämpliga bl.a. i fråga om handläggningen av underhållsstöd.37 PUL gäller vid behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, om inte annat följer av nämnda lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller av PUL (5 §).
Försäkringskassan får i sin verksamhet behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att bl.a. handlägga ärenden (7 § första stycket fjärde punkten i den angivna lagen). Försäkringskassan får även behandla personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 §, för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av en bestämmelse om skyldighet att lämna ut uppgifter till andra myndigheter,38medgivande att lämna ut uppgifter som följer av särskilda bestämmelser i lag eller förordning,
35 Se Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1). Omtryckt i RA-FS 1997:4, senast ändrad genom RA-FS 2008:4. 36 Det kan noteras att den 1 januari 2011 kommer lagen att ersättas av socialförsäkringsbalken (2010:110), se lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (prop. 2008/09:200 och prop. 2009/10:69, bet. 2009/10:SfU11 och prot. 2009/10:81).37 Se 1 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799) och lagen om underhållsstöd. 38 Som avses i 10 kap. 28 § första stycket OSL.
256
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av unionsrätten, eller åtaganden i samarbete inom EES eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukvårdsförmåner som Sverige ingått med andra stater (8 § andra stycket i lagen).
Även känsliga personuppgifter får behandlas under vissa förutsättningar (10 §). Identifierings- och adressuppgifter får behandlas (14 §), liksom uppgifter om ekonomiska förhållanden, arbetsgivare, inkomsttaxering, hyra m.m. (2 § i förordningen). Personuppgifter som behandlas automatiserat ska gallras när de inte längre är nödvändiga för de ändamål som anges i 7 § i lagen (28 § i lagen).
Allmän domstol
För allmän domstol gäller utöver PUL förordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling. Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. verksamhetsregister över mål och ärenden samt rättsfallsregister (2–6 §§). Vid sidan av – eller i anslutning till – sådana register får en domstol behandla personuppgifter automatiserat i löpande text, ljudupptagningar eller ljud- och bildupptagningar (7 §). Om inte annat är föreskrivet gäller PUL i fråga om bevarande av sådana personuppgifter (8 §).
När ett mål eller ärende har avgjorts i allmän domstol och avgörandet har vunnit laga kraft, ska dubbletter av handlingar samt missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift av betydelse gallras bort ur domstolens akt. Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från vilket en part har uteblivit, får ett bevis om att parten har delgetts den inledande skrivelsen och en kallelse till sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller ärendet utan att parten har svarat, får ett bevis om att parten delgetts föreläggandet inte gallras bort (37 § förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol).
Det kan nämnas att det för förvaltningsrätterna finns liknande bestämmelser. Utöver PUL gäller förordningen (2001:640) om registerföring m.m. vid förvaltningsrätt med hjälp av automatiserad behandling. Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. verksamhetsregister över mål och ärenden samt rättsfallsregister
257
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
(2–6 §§). Vid sidan av – eller i anslutning till – sådana register får en förvaltningsrätt behandla personuppgifter automatiserat i löpande text eller ljudupptagningar (7 §). Om inte annat är föreskrivet gäller PUL i fråga om bevarande av sådana personuppgifter (8 §).
När ett mål har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft, får ur akten gallras minnesanteckningar, dubbletter av handlingar samt sådana följebrev och delgivningskvitton som inte innehåller någon uppgift av betydelse (29 § första stycket förordningen [1979:575] om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna).
Kronofogdemyndigheten
För Kronofogdemyndighetens del finns lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighets verksamhet och förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, som är tillämpliga om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 kap. 1 § i lagen). Lagen gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning PUL:s bestämmelser tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).
Av lagen framgår bl.a. att uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som behövs i verksamhet för verkställighet eller annan åtgärd enligt UB eller annan författning samt i verksamhet för indrivning av statliga fordringar m.m. (utsöknings- och indrivningsdatabasen, 2 kap. 2 §). Uppgifterna kan gälla bl.a. en fysisk persons identitet, bosättning och familjeförhållanden och en enskilds ekonomiska förhållanden (5 § samma kap.). Uppgifter och handlingar i utsöknings- och indrivningsdatabasen ska gallras senast fem år efter utgången av det kalenderår då det mål eller ärende som uppgifterna eller handlingarna hänför sig till avslutades (6 § angivet kap.). I verksamhet med betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande får uppgifter behandlas bl.a. om en fysisk persons identitet, bosättning och anställning (betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen, 7 och 11 §§ samma kap.). Sådana
258
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
uppgifter ska gallras efter tre år och uppgifter om utslag efter tio år (12 §).39
Överförmyndaren
Överförmyndaren är skyldig att föra förteckningar och lägga upp akter samt expediera handlingar enligt föreskrifter som meddelas av regeringen (16 kap. 12 § FB). För att fullgöra denna skyldighet ska varje överförmyndare föra ett register bl.a. över de föräldraförvaltningar där kontrollåtgärder enligt 13 eller 15 kap. FB förekommer, och de ställföreträdarskap som avses i 14 kap. 1 § första stycket FB (9 § förmynderskapsförordningen [1995:379]).
Registret får innehålla vissa närmare angivna personuppgifter, som t.ex. uppgifter om den enskildes ekonomiska förhållanden som tillgångar, skulder och inkomster (15 § i nämnda förordning och bilaga 2 punkten 1.7).
Socialtjänsten
För socialtjänstens del finns lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, som är aktuella om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt ett eller flera särskilda kriterier (1 § i lagen). Lagen och förordningen är tillämpliga i t.ex. ärenden om fastställande av faderskap och underhållsbidrag till barn som handläggs av socialnämnd. Lagen gäller framför PUL (4 §).
Av den nämnda lagen framgår bl.a. att personuppgifter får behandlas bara om behandlingen är nödvändig för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten ska kunna utföras, att personuppgifter även får behandlas för uppgiftsutlämnande som föreskrivs i lag eller förordning samt att en registrerad person inte har rätt att
39 I 2 kap. lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet finns även bestämmelser som rör skuldsaneringsdatabasen (13–18 §§) och konkurstillsynsdatabasen (19–23 §§).
259
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
motsätta sig sådan behandling av uppgifter som är tillåten enligt lagen (6 § angiven lag). Även känsliga personuppgifter får behandlas om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för verksamheten (7 § samma lag). Det har ansetts vara av allmänt intresse att socialtjänsten ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, och att det för att socialtjänsten ska kunna klara sina uppgifter finns ett behov av att kunna behandla även känsliga personuppgifter.40
Av den nämnda förordningen framgår bl.a. att en kommunal myndighet får behandla personuppgifter för faderskapsutredningar och annan verksamhet inom familjerätten som följer av bestämmelserna i FB (12 §) och att en kommunal myndighet får föra över uppgifter till tredje land i ett ärende om fastställande av faderskap (16 §).
Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska som huvudregel gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten (12 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453]). Vissa handlingar får dock inte gallras med stöd av denna bestämmelse, och det gäller bl.a. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB (12 kap. 2 § socialtjänstlagen).
Skatteverket
I fråga om behandling av personuppgifter vid folkbokföring gäller lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 kap. 1 §). Lagen gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning bestämmelserna i PUL tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).
I folkbokföringsdatabasen får bl.a. behandlas uppgifter om namn, adress samt make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen (2 kap. 3 §). En myndighet får ha direktåtkomst till uppgift om person- eller samordningsnummer, namn, adress, folkbok-
40 Se prop. 2000/01:80 s. 144.
260
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
föringsfastighet, lägenhetsnummer och folkbokföringsort samt avregistrering från folkbokföringen. En myndighet får även ha direktåtkomst till andra uppgifter om myndigheten enligt lag eller förordning får behandla dem (8 § samma kap.).
När det gäller behandling av personuppgifter i beskattningsverksamheten gäller lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (även där om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier, 1 kap. 1 §). Även denna lag gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning PUL:s bestämmelser tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).
De uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen är bl.a. en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden samt underlag för fastställande av skatter och avgifter (2 kap. 3 §). Uppgifter om personer som är folkbokförda här i landet, personer som har tilldelats personnummer och i vissa fall personer som har tilldelats ett samordningsnummer finns även i det statliga personadressregistret (SPAR). Uppgifterna hämtas från folkbokföringsdatabasen och beskattningsdatabasen, se 5 § lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.
9.4.2 Underhållsförordningen
Den anmodade centralmyndigheten ska enligt underhållsförordningen vidta ”lämpliga och rimliga åtgärder” för att få fram uppgifter som är nödvändiga för att, i ett visst ärende, underlätta erhållande, ändring, erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av en dom (artikel 61.1). De offentliga myndigheter eller förvaltningar som inom ramen för sin normala verksamhet innehar vissa närmare angivna uppgifter (se nedan), ska med undantag för begränsningar motiverade av nationell eller allmän säkerhet, lämna uppgifterna till den anmodade centralmyndigheten på dess begäran. Detta gäller om centralmyndigheten inte har direkt åtkomst till uppgifterna. Medlemsstaterna får utse de offentliga myndigheter eller förvaltningar som ska vara behöriga att ge anmodade centralmyndigheter uppgifter. Även andra juridiska personer som har uppgifter ska lämna dessa till den anmodade
261
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
centralmyndigheten om de är behöriga att göra det enligt lagen i den anmodade medlemsstaten.
De uppgifter som avses ska enligt artikel 61.2 vara adekvata, relevanta och inte överdrivet omfattande samt avse
a) den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress,
b) den underhållsskyldiges inkomst,
c) uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare
och/eller bankkonto(n), och
d) den underhållsskyldiges tillgångar.
Att alla uppgifter inte är nödvändiga i alla fall framgår närmare av artikeln.
Vidarebefordran och användning av uppgifter enligt artikel 61 regleras i artikel 62. De uppgifter som avses i artikel 61.2 ska, beroende på omständigheterna, vidarebefordras av centralmyndigheten inom medlemsstaten till t.ex. behöriga myndigheter med ansvar för delgivning eller verkställighet av domar. Dessa myndigheter får endast använda uppgifterna för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag (artikel 62.2). Uppgifter som bara indikerar om det finns en adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade medlemsstaten eller inte, får lämnas till den som har ansökt hos den begärande centralmyndigheten. I övrigt får uppgifterna som avses i artikel 61.2 inte lämnas ut, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en domstol. De myndigheter som behandlar uppgifter som har vidarebefordrats enligt artikel 61 får inte bevara uppgifterna längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de vidarebefordrades (artikel 62.3). Myndigheter som behandlar uppgifter som överförts enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 62.4).
Den person som berörs av insamlingen av uppgifter ska, i enlighet med lagen i den anmodade medlemsstaten, underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats. Underrättelsen får skjutas upp under en period om upp till 90 dagar om det finns risk för att underrättelsen är till skada för en effektiv indrivning (artikel 63).
262
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
9.4.3 2007 års Haagkonvention
Centralmyndigheterna ska i samband med ansökningar vidta alla lämpliga åtgärder för att bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade samt bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar (artikel 6.2 b och c i 2007 års Haagkonvention).
Haagkonventioner brukar på senare tid (åren 1993, 1996 och 2000) innehålla bestämmelser om skydd för personuppgifter och sekretess, och sådana bestämmelser finns även i 2007 års Haagkonvention. Personuppgifter som har samlats in eller översänts enligt konventionen får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller översänts (artikel 38, jfr den liknande bestämmelsen i artikel 62.2 i underhållsförordningen). Vidare ska varje myndighet som behandlar uppgifter säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 39, jfr artikel 62.4 i underhållsförordningen). Skyddet för uppgifter måste enligt den förklarande rapporten vägas mot rätten för svaranden att i ett visst mål kunna utföra sin talan (”right to a fair defence”).41
En myndighet ska dock inte lämna ut eller bekräfta uppgifter som samlats in eller översänts i enlighet med konventionen om den bedömer att detta skulle kunna äventyra en persons hälsa, säkerhet eller frihet (artikel 40.1). En sådan bedömning av en centralmyndighet ska beaktas av andra centralmyndigheter, särskilt i sådana fall som rör våld inom familjen (artikel 40.2). Om det enligt den anmodade centralmyndighetens interna lag inte räcker med en s.k. c/o-adress, får den begärande centralmyndigheten enligt den förklarande rapporten välja att antingen skriva ut adressen eller att avstå från ansökan. Om sökandens adress skrivs ut ska den inte avslöjas för motparten av den behöriga myndigheten om det skulle kunna utgöra fara för sökanden.42 Vad som nu har sagts ska inte hindra att uppgifter samlas in av och översänds mellan myndigheter i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3). Det framhålls i den förklarande rapporten att bestämmelsen ställer höga krav på tillit och gott samarbete mellan staternas myndigheter.43
41 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 607. 42Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 612. 43 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 613.
263
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
9.5 Överväganden
9.5.1 Centralmyndigheten
Förslag: Regeringen bemyndigas i lag att utse centralmyndighet
i Sverige enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Bedömning: Uppgiften att vara centralmyndighet bör anförtros
Försäkringskassan.
En svensk centralmyndighet måste, som har framgått redan inledningsvis i detta kapitel, utses som kan samarbeta med centralmyndigheterna i övriga medlemsstater respektive fördragsslutande stater. Det finns inte något som säger att det måste vara samma centralmyndighet enligt underhållsförordningen som enligt 2007 års Haagkonvention. Med hänsyn till de likartade uppgifterna – underhållsförordningen har utformats med 2007 års Haagkonvention som förebild – är det emellertid för utredningen självklart att det bör vara en och samma myndighet som anförtros uppgiften att vara centralmyndighet enligt de båda instrumenten. Regeringen bör bemyndigas i lag att utse centralmyndighet.
Uppgiften att vara centralmyndighet ställer höga krav på bred kompetens och sakkunskap. Centralmyndighetens arbete kommer i mycket stor utsträckning att innebära internationella kontakter. Det krävs goda språkkunskaper och en stabil organisation. Centralmyndigheten kommer sannolikt också att behöva ta fram statistik och ha redovisningssystem anpassade till utlandsärenden så att jämförelse mellan olika länder blir möjlig.
Arbetet att vara centralmyndighet kan inte förväntas bli så omfattande att det kan motivera bildandet av en ny myndighet. Frågan är i stället vilken befintlig myndighet som har bäst förutsättningar att uppfylla de krav som ställs på centralmyndigheten.
Samarbetssystem med centralmyndigheter finns även i andra internationella instrument inom den internationella familjerätten. Exempel på det är Bryssel II-förordningen, enligt vilken Regeringskansliet (Utrikesdepartementet, UD) är centralmyndighet.44 UD är även centralmyndighet enligt 1980 års Haagkonvention och
264
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
nvention.46
enligt den i Luxemburg den 20 maj 1980 dagtecknade konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn (den s.k. Europarådskonventionen).45 Vidare är Myndigheten för internationella adoptionsfrågor centralmyndighet enligt 1993 års Haagko
När det gäller frågor om underhåll är, som har framgått av avsnitt 9.2.1, Försäkringskassan centralmyndighet enligt New York-konventionen. Förutom sakkunskap när det gäller den svenska lagstiftningen om underhållsbidrag och underhållsstöd har Försäkringskassan således redan i dag kompetens och erfarenhet av ärenden som gäller fastställande och indrivning av underhållsbidrag i internationella situationer. 2007 års Haagkonvention är avsedd att bygga vidare på New York-konventionen och i förhållandet mellan de fördragsslutande staterna ersätter 2007 års Haagkonvention också bestämmelserna i New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Samtidigt är det inte sannolikt att samtliga stater som tillämpar New York-konventionen kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention, i vart fall inte inom en överskådlig framtid. Det innebär att Försäkringskassan även fortsättningsvis kommer att vara centralmyndighet enligt New York-konventionen. Samarbetet enligt 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen innebär en fördjupning och effektivisering av det samarbete som redan i dag sköts – och i fråga om New Yorkkonventionen även fortsättningsvis kommer att skötas – av Försäkringskassan. Enligt utredningens bedömning är det därför lämpligt att utse Försäkringskassan till centralmyndighet även enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
45 Se 4 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn samt 1 § förordningen (1989:177) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. 46 Se 2 § lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.
265
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
9.5.2 Centralmyndighetens uppgifter
Förslag: Centralmyndighetens beslut att inte behandla en
ansökan eller att inte bifalla en framställning från en utländsk centralmyndighet får inte överklagas.
Bedömning: Centralmyndighetens uppgifter följer direkt av
underhållsförordningen och av 2007 års Haagkonvention. Arbetsuppgifternas närmare innehåll och avgränsning får definieras av centralmyndigheten.
Det saknas behov av att utnyttja möjligheten att utse någon annan myndighet som ska utföra vissa av centralmyndighetens uppgifter.
9.5.2.1 Allmänt om uppgifterna
I allmänt hänseende ska centralmyndigheterna, som har redovisats i avsnitt 9.3.1, samarbeta med varandra och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i sina respektive stater för att uppnå målen med underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention (artikel 50.1 a i underhållsförordningen och artikel 5 a i 2007 års Haagkonvention). Dessa uppgifter följer direkt av instrumenten.
Centralmyndigheterna har också mer specifika uppgifter. Även dessa följer direkt av förordningen respektive konventionen. Värt att notera är emellertid att centralmyndigheten ska ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att hjälpa till (artikel 51.2 i underhållsförordningen och artikel 6.2 i 2007 års Haagkonvention). När centralmyndigheten är anmodad myndighet innebär instrumenten dock inte någon skyldighet att utöva befogenheter som bara får utövas av rättsliga myndigheter enligt svensk lag (artikel 51.4 i underhållsförordningen och artikel 6.4 i 2007 års Haagkonvention).
Det är inte möjligt att i förväg definiera alla situationer som kan bli aktuella och vilka uppgifter som kan bedömas falla utanför centralmyndighetens skyldigheter. Centralmyndigheterna ska både enligt förordningen och konventionen samarbeta och söka lösningar på de tillämpningsproblem som kan uppstå. Det kommer också att hållas praxismöten. Det närmare innehållet i centralmyndighetens arbete får därför formas i den praktiska tillämpningen och organiseras på bästa sätt av centralmyndigheten. Detta gäller även frågan om hur aktiv centralmyndigheten bör vara när
266
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
det gäller information om bestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Det är både enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention möjligt att utse någon annan myndighet att utföra centralmyndighetens uppgifter i vissa avseenden (artikel 51 i förordningen och artikel 6 i konventionen). Såvitt utredningen kan bedöma finns inte något behov av att utnyttja möjligheten för svensk del.
9.5.2.2 Särskilda åtgärder i mål om indrivning av underhåll med internationella inslag
Som har redovisats i avsnitt 9.3.1 får en centralmyndighet vidta särskilda åtgärder efter en framställning från en annan centralmyndighet i mål om indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i den begärande staten (artikel 53.3 i underhållsförordningen respektive artikel 7.2 i 2007 års Haagkonvention).
En sådan framställning kan ställas till den svenska centralmyndigheten t.ex. om det pågår ett mål om underhåll utomlands och den utländska centralmyndigheten undrar om den underhållsskyldige har tillgångar i Sverige. På motsvarande sätt kan den svenska centralmyndigheten bli kontaktad av en part i ett svenskt mål med en begäran om att centralmyndigheten ska göra en framställning till en utländsk centralmyndighet med en begäran t.ex. om att lokalisera tillgångar utomlands.47
I båda dessa fall gäller att den anmodade centralmyndigheten får vidta särskilda åtgärder. Det är alltså inte någon skyldighet för centralmyndigheten att i alla situationer där det finns ett internationellt inslag göra en framställning om respektive vidta särskilda åtgärder. Utredningen bedömer att möjligheten som sådan inte kräver några kompletterande bestämmelser i lag. Den närmare innebörden får avgöras i den praktiska tillämpningen.
9.5.2.3 Möjlighet att överklaga centralmyndighetens beslut
Den svenska centralmyndigheten kan komma att få ansökningar och framställningar från utländska centralmyndigheter som centralmyndigheten inte anser sig kunna behandla, t.ex. därför att
47 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 208.
267
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
förordningens eller konventionens krav inte är uppfyllda eller därför att den begärda åtgärden inte bedöms vara rimlig. Det ligger i samarbetets natur att centralmyndigheten då underrättar den begärande centralmyndigheten om det. Uttryckliga bestämmelser om detta finns både i underhållsförordningen och i 2007 års Haagkonvention. Centralmyndigheten ska då utan dröjsmål underrätta den begärande centralmyndigheten att den inte kan tillhandahålla begärda uppgifter med angivande av skälen för det (artikel 53.2 tredje stycket i underhållsförordningen), eller – efter begäran om komplettering som inte efterföljs – meddela att ansökan inte kommer att behandlas (artikel 58.9 i underhållsförordningen samt artikel 12.9 i 2007 års Haagkonvention).
När det gäller dagens handläggning enligt New York-konventionen meddelar Försäkringskassan (i egenskap av mottagande organ) enbart den sökande parten genom det förmedlande organet att ansökan inte kan behandlas, t.ex. eftersom uppgifter eller dokument saknas som gör det möjligt att behandla ansökan. Det fattas alltså inte något formellt beslut och det ges inte någon överklagandehänvisning. Vid förfrågningar och upplysningar av mer allmän natur torde centralmyndighetens ställningstaganden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention även i fortsättningen kunna ske tämligen formlöst. Enligt utredningens uppfattning är det dock svårare att se att ett ställningstagande som görs med anledning av en formell framställning från en centralmyndighet i en annan stat kan betraktas som annat än ett beslut i ett ärende som omfattas av förvaltningslagen. Det är då rimligt att överväga om ett sådant beslut bör få överklagas eller inte.
Frågan om ett beslut med avseende på en ansökan eller en framställning om en särskild åtgärd ska få överklagas är inte reglerad i förordningen eller i konventionen. Det får därför ankomma på staterna själva att bestämma om beslut i sådana frågor ska kunna överklagas i den egna staten, mot bakgrund av förordningens och konventionens ändamål och syfte. Bestämmelserna om samarbete syftar till att åtgärder ska kunna vidtas på ett enkelt och effektivt sätt, som i förlängningen kan medföra att den underhållsberättigade får det underhållsbidrag som han eller hon har rätt till. Genom att öppna upp för överklagande i ett eller flera steg blir förfarandet inte så snabbt, smidigt och okomplicerat som det är avsett att vara. Centralmyndigheternas samarbete är främst av administrativ natur och ett ställningstagande i en samarbetsfråga får inte rättskraft. Den utländska centralmyndigheten kan alltid
268
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
återkomma med en förnyad ansökan som kanske har bättre förutsättningar. Enligt utredningens bedömning ligger det mot denna bakgrund i sakens natur att ett ställningstagande av centralmyndigheten till en ansökan eller en framställning om en särskild åtgärd från en utländsk centralmyndighet inte bör vara överklagbart. Detta bör föreskrivas i lag.
Om centralmyndigheten efter förfrågan av en part avstår från att vidta en åtgärd, t.ex. i den situation som beskrivs i avsnitt 9.5.2.2, torde detta vara att betrakta som ett förvaltningsbeslut, vilket får överklagas i vanlig ordning (22 § förvaltningslagen).
9.5.3 Sekretess
Förslag: Bestämmelserna om sekretess i 28 kap. 1 § OSL görs
tillämpliga hos centralmyndigheten (Försäkringskassan) i fråga om uppgifter i verksamhet som avser underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen.
En bestämmelse införs i OSL om sekretess för uppgift hos domstol om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i mål och ärenden om underhåll enligt underhållsförordningen samt 2007 års Haagkonvention, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Bedömning: Centralmyndigheten blir inte att betrakta som en
särskild verksamhetsgren inom Försäkringskassan och kommer därmed att kunna få tillgång till de uppgifter som finns hos Försäkringskassan utan hinder av sekretess.
Det saknas behov av att utse någon annan myndighet som ska vara behörig att tillhandahålla centralmyndigheten uppgifter enligt underhållsförordningen.
269
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
9.5.3.1 Sekretess för uppgifter lämnade till svenska myndigheter enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen
Som har redovisats i avsnitt 9.4.3 respektive 9.4.2 ska en myndighet som behandlar uppgifter säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 39 i 2007 års Haagkonvention) och en myndighet som behandlar uppgifter som har överförts enligt artikel 61 i underhållsförordningen ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 62.4 i underhållsförordningen).
Uppgifter som kommer till centralmyndigheten kan ha samband med ett ärende om underhållsstöd. De omfattas då av regleringen om socialförsäkringssekretess (28 kap. 1 § OSL). I andra fall finns inte någon sekretessbestämmelse som är tillämplig för centralmyndigheten. Detsamma gäller i fråga om ärenden enligt New Yorkkonventionen. Enligt utredningens mening bör det införas en bestämmelse i OSL som möjliggör sekretess för uppgifter som kommer till centralmyndigheten i ärenden enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen. Det är till fördel för tillämparen – Försäkringskassan – om sekretessbestämmelserna kan hållas samman. Mot bakgrund av att det ofta finns en nära koppling till frågor om underhållsstöd, finns det goda skäl för att göra sekretessbestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL tillämplig på ärenden enligt de internationella instrumenten. Centralmyndighetens verksamhet bör därmed inte betraktas som en egen verksamhetsgren inom Försäkringskassan (jfr prop. 2008/09:150 s. 357 f.).
Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretessbelagd uppgift från en domstol eller annan myndighet, gäller sekretessen också hos den domstol som får uppgiften (s.k. sekundär sekretess, se 43 kap. 2 § OSL). Detta gäller inte om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen (s.k. primär sekretess). En primär sekretessbestämmelse finns t.ex. beträffande mål och ärenden enligt FB. Där gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärenden om adoption och vissa andra mål och ärenden behövs dock inte begäran av part (36 kap. 1 § OSL). När en
270
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
domstol får in en uppgift från en utländsk myndighet gäller inte den sekundära sekretessen eftersom den utländska myndigheten inte är en ”myndighet” i sekretesslagens mening.48 Det kan också tänkas att en part är omedveten om att en utländsk myndighet lämnar uppgifter till en svensk myndighet och därför inte begär att sekretess ska gälla (enligt den primära sekretessbestämmelsen). Detta skulle kunna innebära att uppgifter från en utländsk myndighet får ett sämre sekretesskydd än de skulle ha haft om motsvarande uppgifter hade getts in till domstolen från en svensk myndighet. Det bör därför skapas en möjlighet för domstolen att utan begäran av part, ex officio, göra en sekretessprövning. En sådan bestämmelse bör införas i OSL. Bestämmelsen bör gälla uppgifter enligt såväl underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention som New York-konventionen.
I fråga om sekretess hos Kronofogdemyndigheten finns inte behov av några kompletterande bestämmelser. Redan gällande sekretessregler är tillräckliga.
9.5.3.2 Centralmyndighetens tillgång till uppgifter hos Försäkringskassan
Försäkringskassan får kontinuerligt uppgifter om namn, personnummer, folkbokföringsadress, civilstånd, taxerad inkomst, barn och vårdnad av barn från Skatteverket. Detta är vanligen offentliga uppgifter som finns för alla försäkrade i Försäkringskassans register. I fråga om en person som inte är eller har varit sjukskriven, och inte heller har någon annan socialförsäkringsförmån, finns inga andra uppgifter utöver dem som redovisats ovan. Andra uppgifter samlar Försäkringskassan vid behov in i varje enskilt ärende och för dessa uppgifter kan det gälla sekretess.
Som har redovisats i avsnitt 9.4.1.1 får uppgifter för vilka sekretess gäller inte lämnas till andra myndigheter om inte annat anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap. 1 § OSL). Centralmyndigheten blir inte att betrakta som en särskild verksamhetsgren inom Försäkringskassan. Centralmyndigheten kommer därmed att kunna få tillgång till de uppgifter som
48 Beträffande sekretess gentemot utländska myndigheter och att ordet ”myndighet” i (tidigare gällande) sekretesslagen inte avser utländska myndigheter, se prop. 1981/82:186 s. 57 f.
271
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
finns hos Försäkringskassan utan hinder av sekretess (jfr 8 kap. 2 § OSL).
9.5.3.3 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt underhållsförordningen
Som har framgått av avsnitt 9.3.1 ska centralmyndigheten (artikel 51.2) i samband med en ansökan enligt artikel 56 (där det beskrivs vilka ansökningar som är möjliga att göra) dels ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att bl.a. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade (punkten b), dels bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar (punkten c). Vid behov får artiklarna 61–63 användas.
När den utländska centralmyndigheten vidarebefordrar en ansökan enligt artikel 56 till den svenska centralmyndigheten finns det ett specifikt ärende. Det kan gälla t.ex. att underhållsbidrag ska fastställas. Enligt artikel 61.1 ska centralmyndigheten, som har redovisats i avsnitt 9.4.2, ”vidta alla lämpliga och rimliga åtgärder” för att erhålla de uppgifter som avses i artikel 61.2. Där framgår att centralmyndigheten, när det är fråga om att erhålla eller ändra en dom, endast får begära uppgifter om adress (punkten a). Adressuppgifter är vanligen offentliga uppgifter som den svenska centralmyndigheten kommer att ha tillgång till. Beträffande skyddade personuppgifter, se avsnitt 9.5.3.6. Om ansökan i stället avser verkställighet av ett utländskt avgörande eller att det utländska avgörandet ska erkännas eller förklaras verkställbart i Sverige, får centralmyndigheten dessutom begära uppgifter om den underhållsskyldiges inkomst (punkten b), uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto (punkten c), och – för det fall uppgifterna enligt punkterna b och c är otillräckliga för att domen ska kunna verkställas – den underhållsskyldiges tillgångar (punkten d). För svensk del finns det emellertid inte någon anledning för centralmyndigheten att kräva in uppgifterna enligt punkterna b–d i dessa fall. När ansökan gäller verkställighet ska den vidarebefordras till Kronofogdemyndigheten, som är den svenska myndighet som i verkställighetsskedet efterforskar dessa uppgifter (varför det inte finns något behov för
272
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
centralmyndigheten att försöka få fram dem). Det finns inte heller någon anledning att göra det om ansökan gäller enbart erkännande eller verkställbarhet. För Svea hovrätts behandling av sådana ärenden är de aktuella uppgifterna ointressanta.49 Av detta följer att det inte finns något behov av kompletterande bestämmelser för att centralmyndigheten ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt underhållsförordningen i detta avseende.
Den svenska centralmyndigheten kan också få en framställan om särskilda åtgärder (artikel 53) när ingen ansökan enligt artikel 56 handläggs. Om framställan avser åtgärder enligt artikel 51.2 b (lokalisering) och c (ta fram uppgifter om inkomst), ska centralmyndigheten eftersöka de uppgifter som begärts, vid behov enligt artikel 61. Centralmyndigheten måste därvid vidta lämpliga och rimliga åtgärder (artikel 61.1) för att få fram uppgifter om (artikel 61.2) den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress (punkten a), den underhållsskyldiges inkomst (punkten b), uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto (punkten c) och den underhållsskyldiges tillgångar (punkten d). De uppgifter som avses i punkterna b–d får emellertid eftersökas endast om den underhållsberättigade företer en kopia av en dom, förlikning inför domstol eller en officiell handling som ska verkställas, i förekommande fall åtföljd av ett utdrag (artikel 53.2).
Av detta följer att centralmyndigheten vid en framställan om särskild åtgärd där det inte finns något utländskt avgörande som ska verkställas, endast måste vidta lämpliga och rimliga åtgärder för att ta fram den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress (artikel 61.2 a). Detta är i de flesta fall en offentlig uppgift som centralmyndigheten kommer att ha tillgång till. Några kompletterande bestämmelser behövs inte för att denna skyldighet ska kunna uppfyllas. Beträffande skyddade adressuppgifter, se avsnitt 9.5.3.6.
Om den utländska centralmyndigheten i en sådan framställning om en särskild åtgärd åberopar ett avgörande som ska verkställas, måste den svenska centralmyndigheten därutöver vidta lämpliga
49 Ett särskilt förfarande för erkännande respektive verkställbarhet kan för övrigt bara bli aktuellt i förhållande till avgöranden från Danmark och Storbritannien. Ett avgörande från någon av övriga medlemsstater ska erkännas i Sverige utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande, samt om avgörandet är verkställbart i den andra medlemsstaten, vara direkt verkställbart i Sverige utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring. (Se artikel 17 samt avsnitten 7.1.1.2 och 7.1.1.3.)
273
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
och rimliga åtgärder för att ta fram uppgifter om den underhållsskyldiges inkomst (artikel 61.2 b) och uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto (artikel 61.2 c) och den underhållsskyldiges tillgångar (artikel 61.2 d). De uppgifter som ska vidarebefordras är uppgifter som enbart anger om svaranden har inkomster eller tillgångar i Sverige (artikel 53.2). En framställan om särskild åtgärd har i detta fall till syfte att ge den utländska centralmyndigheten tillräcklig information för ett ställningstagande till om den ska gå vidare med en ansökan om erkännande och verkställighet av det utländska avgörandet i Sverige. I fall där den underhållsskyldige inte har några inkomster eller tillgångar kan det vara utsiktslöst att gå vidare med en ansökan om verkställighet. Den svenska centralmyndighetens åtgärder ska vara lämpliga och rimliga. Centralmyndigheten kommer att ha tillgång till offentliga uppgifter om den underhållsskyldiges taxerade inkomst samt inkomst- respektive utgiftsräntor och kan genom en kontroll i fastighetsregistret få uppgift om den underhållsskyldige äger någon fastighet i Sverige. Om den underhållsskyldige har fått en socialförsäkringsförmån kan även uppgifter om aktuell inkomst finnas hos Försäkringskassan. Dessa uppgifter får enligt utredningens bedömning normalt anses fullt tillräckliga för att syftet med bestämmelsen ska vara uppfyllt. Först om det finns anledning att anta att den underhållsskyldige har en inkomst, trots att den senaste taxeringen utvisar annorlunda, kan det finnas anledning för centralmyndigheten att tillfråga en annan myndighet. Mer aktuella inkomstuppgifter kan i vissa fall finnas hos Kronofogdemyndigheten om det har gjorts en tillgångsundersökning inför indrivning i ett annat ärende. Att andra myndigheter är skyldiga att lämna upplysningar till centralmyndigheten följer av artikel 61.1 andra stycket. Eftersom uppgiftsskyldigheten följer av underhållsförordningen, som gäller direkt i Sverige och är likställd med lag, hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas från en annan svensk myndighet till den svenska centralmyndigheten (se 10 kap. 28 § OSL). Enligt utredningens uppfattning torde emellertid möjligheten för centralmyndigheten att tillfråga andra myndigheter inte komma att utnyttjas annat än om det i ett enskilt fall finns skäl för det. Normalt sett torde de offentliga uppgifterna som centralmyndigheten redan har tillgång till vara fullt tillräckliga för att förordningens krav ska anses uppfyllda.
274
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
Det är möjligt för medlemsstaterna att utse de offentliga myndigheter eller förvaltningar som ska vara behöriga att tillhandahålla centralmyndigheten uppgifter (se artikel 61.1 tredje stycket). Enligt utredningens bedömning saknas det för svensk del behov av att utse någon myndighet för detta ändamål. I stället får centralmyndigheten vid behov vända sig till andra myndigheter med en förfrågan om uppgifter.
Slutligen kan noteras att underhållsförordningen inte medför någon skyldighet för banker att lämna uppgifter om banktillgodohavanden. Skyldigheten för andra juridiska personer än myndigheter att lämna uppgifter till centralmyndigheten gäller endast om de är behöriga att göra det enligt svensk lag (artikel 61.1 fjärde stycket). När ansökan gäller verkställighet efterforskar Kronofogdemyndigheten sådana uppgifter enligt vanliga verkställighetsregler och detta är enligt utredningens bedömning fullt tillräckligt.
9.5.3.4 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt 2007 års Haagkonvention
Centralmyndigheten ska enligt 2007 års Haagkonvention, som har framgått av avsnitt 9.4.3, ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade samt bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar (artikel 6.2 b och c). Det saknas motsvarighet i konventionen till artikel 61.1 i underhållsförordningen att svenska myndigheter efter begäran ska lämna relevanta uppgifter till centralmyndigheten (se föregående avsnitt).
Om centralmyndigheten inte ges utökade möjligheter att för ärenden enligt konventionen eftersöka uppgifter på motsvarande sätt som enligt underhållsförordningen kan ärenden enligt de båda instrumenten inte handläggas på samma sätt. Samtidigt är det enligt utredningens bedömning rimligt att inte införa skyldigheter att ta fram uppgifter som ska vidarebefordras till andra stater om det inte finns något behov av det. Utredningen har i avsnitt 9.5.3.3 bedömt att det i de allra flesta fall räcker att centralmyndigheten vidarebefordrar de offentliga uppgifter om adress, inkomst m.m. som myndigheten redan har tillgång till. Genom att vidarebefordra en uppgift t.ex. om den underhållsskyldiges senaste taxerade
275
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
inkomst ges en indikation på om det finns anledning att gå vidare och ge in en ansökan om verkställighet. Om centralmyndigheten i den andra staten väljer att lämna in en ansökan om verkställighet av ett avgörande som förklaras verkställbart i Sverige, kommer Kronofogdemyndigheten på sedvanligt vis att göra en tillgångsundersökning. Enligt utredningens bedömning finns det mot denna bakgrund inte något behov av att införa någon sekretessbrytande bestämmelse i konventionsfallen och någon sådan bestämmelse föreslås därför inte.
9.5.3.5 Vidarebefordran av uppgifter till utländska myndigheter
Samarbetsbestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention förutsätter att den svenska centralmyndigheten kan vidarebefordra uppgifter till den utländska centralmyndigheten. I de flesta fall kommer det att vara fråga om offentliga uppgifter som lämnas ut, t.ex. uppgifter om taxerad inkomst och adress.
I något fall kan det bli fråga om att lämna ut uppgifter för vilka sekretess gäller. För underhållsförordningens del framgår det att centralmyndigheten ska vidarebefordra uppgifter till den begärande centralmyndigheten (se artikel 53.2 andra stycket och artikel 61.1 femte stycket – vid behov –, se även avsnitt 9.5.3.3). Utlämnandet är då tillåtet eftersom det sker i enlighet med särskild föreskrift i underhållsförordningen, som är likställd med lag (jfr 8 kap. 3 § första punkten OSL). Det ska dock framhållas att det förutsätter att det finns behov av det i det enskilda fallet (se även avsnitt 9.5.3.6 nedan beträffande adressuppgifter). Centralmyndighetens åtgärder ska alltid vara lämpliga och rimliga och uppgifterna vara nödvändiga.
I fråga om 2007 års Haagkonvention bygger utlämnandet till den utländska centralmyndigheten i stället på den grundläggande skyldigheten för centralmyndigheten att vidta lämpliga åtgärder (artiklarna 6 och 7). Det finns alltså inte någon sekretessbrytande bestämmelse i konventionen som ålägger centralmyndigheten att lämna sekretessbelagda uppgifter. Om det bedöms vara lämpligt och rimligt att lämna en sekretessbelagd uppgift till en annan centralmyndighet i ett enskilt fall, får detta i stället ske i enlighet med bestämmelserna i OSL. Utlämnande till en annan myndighet
276
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
får ske om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 27 § OSL). Utlämnandet får ske även till en utländsk myndighet om den svenska centralmyndigheten bedömer att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska centralmyndigheten (jfr 8 kap. 3 § andra punkten samma lag).
Det ska framhållas att det enligt utredningens bedömning i normalfallet kan antas vara fullt tillräckligt att offentliga uppgifter vidarebefordras.
9.5.3.6 Särskilt om skyddade adressuppgifter
Särskilda bestämmelser gäller när det har förekommit våld inom familjen. Enligt underhållsförordningen kan sökandens adress då ersättas av en annan adress om det inte enligt den anmodade medlemsstatens lag krävs att sökanden lämnar sin adress för att ett förfarande ska kunna inledas (artikel 57.3). Myndigheternas skyldighet att lämna ut eller bekräfta uppgifter är enligt 2007 års Haagkonvention begränsad om myndigheten bedömer att det skulle kunna äventyra en persons hälsa, säkerhet eller frihet (artikel 40.1). En sådan bedömning av en centralmyndighet ska beaktas av andra centralmyndigheter, särskilt i sådana fall som rör våld inom familjen (artikel 40.2). Detta hindrar dock inte att uppgifter samlas in av och översänds mellan myndigheter i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3).
Adressuppgifter kan vara sekretessbelagda enligt svensk rätt, t.ex. enligt bestämmelserna om kvarskrivning (se avsnitt 9.4.1.1). Detta kan ha sin grund utanför familjen. Det är för svensk del möjligt att ange en c/o-adress i sådana fall, t.ex. till centralmyndigheten.
Om det är den svenska centralmyndigheten som har initierat ett ärende och den anmodade centralmyndigheten inte accepterar en c/o-adress torde ett utlämnande kunna förhindras genom att den svenska centralmyndigheten återkallar ärendet (både enligt förordningen och konventionen).
Om en framställan om lokalisering, dvs. adress, i stället kommer in till den svenska centralmyndigheten innebär underhållsförordningen (artikel 51.2 b och 53.2) att den svenska central-
277
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
myndigheten ska eftersöka uppgifterna, vid behov enligt artikel 61. Artikel 61.2 a avser adressuppgift. Uppgiften om adress ska härefter vidarebefordras till den begärande centralmyndigheten. Enligt artikel 62.2 får uppgifter inte lämnas till den person som har ansökt hos den begärande centralmyndigheten, men det gäller inte uppgifter som enbart indikerar om det finns en adress i den anmodade medlemsstaten eller inte. Myndigheter som behandlar uppgifter som överförts enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess enligt nationell lag. Vilket sekretesskydd som den utländska lagen ger uppgifterna ligger utanför svensk påverkan. Uppgiften att det finns en adress i Sverige ska dock ges till sökanden och kan inte hållas hemlig. Om sekretess råder för en adressuppgift torde det, enligt utredningens uppfattning, vara tillräckligt att den svenska centralmyndigheten vidarebefordrar uppgiften att det finns en adress i staten. Detta gör sig särskilt gällande när Försäkringskassan faktiskt har tillgång till en adress men adressen är försedd med en sekretessmarkering. Så länge det finns en möjlighet att delge en person genom centralmyndigheten eller Skatteverket kan förordningens syften tillgodoses. Det ter sig mot den bakgrunden varken som en lämplig eller nödvändig åtgärd att lämna ut hela adressen (jfr artikel 51.2 och artikel 61.1 första stycket).
Konventionen ställer inte samma detaljerade krav på vidarebefordran av uppgifter som förordningen. Däremot gäller att den begränsade skyldigheten att vidarebefordra uppgifter (artikel 40.1) inte hindrar att uppgifter samlas in av och översänds i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3). Enligt utredningens bedömning ställs inte genom konventionen krav på att andra uppgifter än enligt underhållsförordningen ska lämnas ut, dvs. att den eftersökte har en adress i Sverige, och delgivning bör också kunna ske genom Försäkringskassan eller Skatteverket om adressen är sekretesskyddad.
Hanteringen av dessa frågor kommer att få avgöras i den praktiska tillämpningen och diskuteras på möten mellan staternas centralmyndigheter. Enligt utredningens bedömning behövs dock inte några kompletterande bestämmelser.
278
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
9.5.4 Behandlingen av personuppgifter
Förslag: En bestämmelse införs i socialförsäkringsbalken som
ger centralmyndigheten rätt att behandla personuppgifter i verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen.
Överföring av personuppgifter från centralmyndigheten till behöriga myndigheter i ett tredje land ska vara tillåten utan hinder av 33 § PUL, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta ska gälla även i fråga om känsliga personuppgifter.
Bedömning: Bestämmelsen i underhållsförordningen om att
den som berörs av insamlingen av uppgifter ska underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats, behöver inte kompletteras.
9.5.4.1 Skydd av personuppgifter
Som har redovisats i avsnitt 9.4.3 får de personuppgifter som har samlats in eller översänts enligt 2007 års Haagkonvention endast användas i de syften för vilka de samlats in eller översänts (artikel 38). Vidare får, som har framgått av avsnitt 9.4.2, de myndigheter eller domstolar som har fått uppgifter endast använda dessa för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag (artikel 62.2 och artikel 61 i underhållsförordningen).
Dessa bestämmelser överensstämmer med de grundläggande krav som uppställs i PUL (9 § första stycket c och d, se avsnitt 9.4.1.2). Av PUL framgår det att den personuppgiftsansvarige ska se till att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. De myndigheter som kommer att hantera information enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention omfattas redan av bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter. För Försäkringskassans del gäller emellertid i dag lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, som den 1 januari 2011 kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken. En bestämmelse
279
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
bör införas i lag som ger Försäkringskassan rätt att behandla personuppgifter för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Detsamma bör gälla för ärenden enligt New York-konventionen. Bestämmelsen bör införas i socialförsäkringsbalken och innebära att 114 kap. i balken, som reglerar behandlingen av personuppgifter, görs tillämpligt även vid Försäkringskassans verksamhet enligt de nämnda internationella instrumenten.
Som har redovisats i avsnitt 9.4.2 följer av artikel 63 i underhållsförordningen att den person som berörs av insamlingen av uppgifter i enlighet med lagen i den anmodade medlemsstaten ska underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats. Med lagen i medlemsstaten torde avses den lagstiftning som bygger på det s.k. dataskyddsdirektivet, och som i Sverige har genomförts genom bl.a. PUL. Bestämmelser om information till den registrerade finns i 23–27 §§ PUL. Av artikel 63 i underhållsförordningen följer vidare att underrättelsen får skjutas upp under en period om upp till 90 dagar om det finns risk för att underrättelsen är till skada för en effektiv indrivning. Den bestämmelsen blir direkt gällande och har företräde framför PUL (se 2 och 27 §§ PUL). Enligt utredningens bedömning finns det inte behov av några kompletterande bestämmelser i detta avseende.
9.5.4.2 Överföring av personuppgifter till centralmyndigheten i tredje land
Samarbetsbestämmelserna innebär att centralmyndigheten i vissa fall får eller ska lämna uppgifter till centralmyndigheten i en annan stat. Enligt PUL finns begränsningar för myndigheternas behandling av personuppgifter, bl.a. när det gäller behandlingen av känsliga personuppgifter och överföring av personuppgifter till ett tredje land.50 Om det i en annan lag eller förordning finns bestämmelser som avviker från PUL, ska de bestämmelserna gälla (2 § PUL).
Som har nämnts i avsnitt 9.4.1.2 bygger PUL på dataskyddsdirektivet. Dataskyddsdirektivet medger undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter och överföring av personuppgifter med hänsyn till viktiga allmänna intressen (artiklarna 8.4 och 26.1 d) och i ingresspunkt 58 anges att undantag
50 I PUL:s mening en stat som inte ingår i EU eller är ansluten till EES (3 §).
280
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
från överföringsförbudet under vissa omständigheter kan medges när skyddet av väsentliga samhällsintressen kräver det.
Eftersom det är EU som står bakom såväl dataskyddsdirektivet som underhållsförordningen och tillträdet till 2007 års Haagkonvention får samarbetet enligt förordningen och konventionen anses vara ett sådant väsentligt eller viktigt samhällsintresse som avses i dataskyddsdirektivets bestämmelser (artiklarna 8.4 och 26.1 d samt ingresspunkt 58). Då det dessutom finns tillräckliga krav på iakttagande av integritetsskydd i OSL, vars bestämmelser kommer att gälla även för handläggning enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, finns det enligt utredningens bedömning inte något hinder mot att i lag föreskriva ett sådant undantag från förbudet mot överföring av personuppgifter som medges enligt dataskyddsdirektivet. Undantaget bör även omfatta känsliga personuppgifter, t.ex. i fråga om hälsa som kan vara av betydelse för bedömningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga.
Det ska dock framhållas att ett utlämnande får ske endast om det bedöms vara lämpligt och rimligt och om det är tillåtet enligt gällande sekretessbestämmelser (jfr avsnitt 9.5.3.5).
9.5.5 Bevarande/gallring av uppgifter enligt underhållsförordningen
Bedömning: Bestämmelsen om att uppgifter inte får bevaras
under längre tid än vad som krävs gäller redan genom PUL m.fl. lagar. Genom utredningens förslag i det föregående att Försäkringskassans verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen ska omfattas av bestämmelserna i 114 kap. socialförsäkringsbalken om behandling av personuppgifter, är befintliga bestämmelser tillräckliga för att uppfylla underhållsförordningens krav.
Som har framgått av avsnitt 9.4.2 får de myndigheter som behandlar uppgifter som har vidarebefordrats enligt artikel 61 inte bevara sådana uppgifter under längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de vidarebefordrades (artikel 62.3 i underhållsförordningen). Av PUL (9 § första stycket i) följer i sin tur att personuppgifter
281
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
282
inte får bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.
Det är EU som står bakom såväl dataskyddsdirektivet som underhållsförordningen. Det framhålls inte särskilt i förordningen att den i detta avseende skulle ställa strängare krav i fråga om bevarandet av personuppgifter än vad som redan följer av dataskyddsdirektivet. Enligt utredningens uppfattning får därför den grundläggande regleringen i PUL anses uppfylla kraven i underhållsförordningen.
När det gäller centralmyndigheten – Försäkringskassan – finns en särskild bestämmelse om bevarande av uppgifter i 28 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. Den bestämmelsen gäller endast i fråga om socialförsäkringsärenden. Om en fråga om underhåll enligt förordningen inte har samband med frågor om underhållsstöd omfattas uppgiften inte av bestämmelsen i 28 §. Bestämmelsen kommer den 1 januari 2011 att ersättas av 114 kap. 31 § socialförsäkringsbalken. Utredningen har i avsnitt 9.5.4.1 föreslagit att bestämmelserna i 114 kap. nämnda balk ska tillämpas även vid Försäkringskassans verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New Yorkkonventionen. Det innebär att underhållsförordningens krav är uppfyllda och att några ytterligare bestämmelser i lag inte är erforderliga för Försäkringskassans del.
När uppgifterna förekommer hos allmän domstol i ett mål om underhållsbidrag eller verkställbarhetsförklaring och hos Kronofogdemyndigheten i ett verkställighetsärende sker behandlingen enligt vanliga regler. Förordningen och konventionen medför inte några nya arbetsuppgifter för myndigheterna, tvärtom förekommer uppgifterna i myndigheternas normala verksamhet. Utredningen bedömer att gällande bestämmelser i fråga om uppgifters bevarande och gallring är ändamålsenliga och att det inte finns behov av kompletterande bestämmelser.
Övriga myndigheter har inte den rollen att de kommer att få uppgifter enligt instrumenten, utan i stället enbart förfrågningar från centralmyndigheten.
10 Särskilt om direkta ansökningar
10.1 Inledning
Som har framgått av kapitel 9 bygger samarbetssystemet i både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention på att ansökningar ges in till och vidarebefordras mellan staternas centralmyndigheter. Detta hindrar inte att sökanden vänder sig direkt till behörig myndighet i en annan stat utan att anlita centralmyndigheten (s.k. direkt ansökan). I ett sådant fall aktualiseras inte samarbetsbestämmelserna i förordningen och konventionen. En direkt ansökan kan vara t.ex. en ansökan om stämning som ställs direkt till en behörig tingsrätt, en ansökan om verkställbarhetsförklaring som ges in till Svea hovrätt eller en ansökan om verkställighet som ges in direkt till Kronofogdemyndigheten.
10.2 Underhållsförordningen
Parter som är involverade i en tvist som omfattas av underhållsförordningen ska ha faktisk möjlighet till rättslig prövning i en annan medlemsstat, inklusive verkställighets- och överklagandeförfaranden (artikel 44.1). Detta gäller även vid direkta ansökningar. Det innebär att rättshjälp ska tillhandahållas (artikel 44.2 och artikel 45). Det finns dock inte någon skyldighet att ge fri rättshjälp vid ansökningar som görs direkt av en underhållsberättigad avseende en förälders underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år (artikel 46). Den skyldigheten finns bara när ansökan görs genom centralmyndigheter (se vidare om rättshjälp i kapitel 11).
Inte heller förordningens kapitel VII, som handlar om samarbetet mellan medlemsstaternas centralmyndigheter, blir tillämpligt vid direkta ansökningar (artikel 55). En sökande som ger in en ansökan direkt till en behörig myndighet i en medlemsstat kan t.ex.
283
Särskilt om direkta ansökningar SOU 2010:59
inte få hjälp av centralmyndigheten med att lokalisera den underhållsskyldige (artikel 51.2). Sökanden kan inte heller få centralmyndighetens hjälp med en framställning om särskilda åtgärder (artikel 53) eller hjälp med att se till att ansökan är fullständig (artikel 58).
10.3 2007 års Haagkonvention
I likhet med vad som gäller enligt underhållsförordningen finns det enligt 2007 års Haagkonvention inte något hinder mot att sökanden lämnar in en ansökan direkt till en behörig myndighet i ett annat land i ett ärende som omfattas av konventionen (artikel 37.1). Detta gäller med förbehåll för de begränsningar i rätten att inleda förfaranden som följer av artikel 18 (se avsnitt 5.2).1
För de direkta ansökningarna gäller dock inte alla bestämmelserna i konventionen. I artikel 37.2 finns uppräknat vilka bestämmelser som ska tillämpas på direkta ansökningar om erkännande och verkställighet, nämligen
-artikel 14.5, dvs. ingen säkerhet, borgen eller deposition oavsett benämning får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgifter,
-artikel 17 b, som gäller för de ansökningar som inte omfattas av artikel 15 eller 16, och innebär att en sökande som i ursprungsstaten har haft kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ett förfarande om erkännande och verkställighet, ska ha rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i åtminstone samma utsträckning som gäller enligt den anmodade statens lag under samma förhållanden,2
-kapitel V, kapitlet om erkännande och verkställighet (artiklarna 19–31, se särskilt artikel 19.5 där det framgår att kapitlet ska tillämpas på framställningar om erkännande och verkställighet som görs direkt till en behörig myndighet),
1 Av artikel 18 följer som huvudregel att en talan om att ändra ett avgörande som har meddelats i en fördragsslutande stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, eller en talan för att få ett nytt avgörande, inte får väckas av den underhållsskyldige i någon annan fördragsslutande stat så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha sin hemvist i den stat där avgörandet meddelades. 2 Enligt den förklarande rapporten innebär artikel 37 inte någon skyldighet för en stat att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid en direkt ansökan om nödvändig hjälp och tjänster är tillgängliga kostnadsfritt vid ansökningar genom centralmyndigheten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 602.
284
SOU 2010:59 Särskilt om direkta ansökningar
-kapitel VI, kapitlet om verkställighet i den anmodade staten (artiklarna 32–35),
-kapitel VII, kapitlet om offentliga organ som sökande (artikel 36), och
-kapitel VIII, kapitlet med allmänna bestämmelser (artiklarna 37–57), med undantag för: artikel 40.2 (angående centralmyndighetens bedömning att inte lämna ut uppgifter), artikel 42 (fullmakt), artikel 43.3 (krav på kostnadsersättning från förlorande part), artikel 44.3 (språk för kommunikation mellan central-
myndigheter), artikel 45 (metoder och kostnader för översättning), och artikel 55 (ändring av formulär).
Som har nämnts i avsnitt 4.3 är konventionen tillämplig på underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till en person under 21 år (artikel 2.1 a). När det gäller direkta ansökningar, och tillämpningen av de bestämmelser som räknats upp ovan, ska emellertid konventionen vara tillämplig även på ett avgörande om underhållsbidrag som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till en s.k. sårbar person över 21 års ålder (artikel 37.3). Detta gäller under förutsättning att avgörandet dels meddelades innan den underhållsberättigade uppnådde den angivna åldern, dels tillerkände denne underhållsbidrag bortom nämnda åldersgräns på grund av personens nedsatta förmåga.3
I konventionens kapitel om erkännande och verkställighet, som enligt artikel 37.2 ska tillämpas på direkta ansökningar, kan följande artiklar nämnas särskilt.
Artikel 20 behandlar grunderna för erkännande och verkställighet (se avsnitt 7.2.1.2). Bestämmelsen ger en fördragsslutande stat rätt att förbehålla sig möjligheten att inte erkänna och verkställa avgöranden som meddelats i andra fördragsslutande stater under
3 Bestämmelsen skulle kunna bli aktuell t.ex. om ett barn (under 21 år) tillerkänns underhåll av sina föräldrar i Staten A. Rätten till underhållsbidrag är inte tidsbegränsad på grund av att barnet lider av en funktionsnedsättning. Barnet bor kvar i ett särskilt boende i Staten A medan föräldrarna flyttar till Staten B. Om barnet, kanske vid 30 års ålder, vänder sig direkt till behörig verkställande myndighet i Staten B för att få avgörandet verkställt ska konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet tillämpas på avgörandet.
285
Särskilt om direkta ansökningar SOU 2010:59
vissa omständigheter (artikel 20.2). Om en fördragsslutande stat har gjort ett förbehåll och ett avgörande till följd av detta inte kan erkännas, ska staten – om den underhållsskyldige har hemvist där – vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade. Detta gäller dock inte i fråga om direkta framställningar om erkännande och verkställighet (artikel 20.4).
Artikel 23.3 anger att en behörig myndighet i den anmodade staten som får en direkt ansökan om erkännande och verkställighet utan dröjsmål ska förklara avgörandet verkställbart eller registrera det för verkställighet.
Artikel 25 handlar om vilka handlingar som ska bifogas en ansökan om erkännande och verkställighet. Vid direkt ansökan behöver en fullständig kopia av berörd handling ges in av sökanden först efter invändning, överklagande, eller på begäran av den behöriga myndigheten (artikel 25.2 b).
Artikel 30.7 gör det möjligt för en fördragsslutande stat att förklara att ansökningar om erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag endast kan göras genom centralmyndigheterna.4 Om en fördragsslutande stat har avgett en sådan förklaring begränsar det således utrymmet för direkta ansökningar.
Konventionens kapitel II (administrativt samarbete) och kapitel III (ansökningar genom centralmyndigheter)5 finns inte uppräknade i artikel 37.2 som tillämpliga vid direkta ansökningar. Det innebär att sökanden vid direkta ansökningar inte har rätt till det bistånd från centralmyndigheten som har redovisats i avsnitt 9.3. Det innebär också att det inte finns någon skyldighet enligt konventionen att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd (se artikel 14 och artikel 15) Den skyldigheten gäller ansökningar ”enligt detta kapitel”, dvs. kapitel III, ansökningar genom centralmyndigheter. För direkta ansökningar gäller i stället, som har framgått ovan, att en sökande som i ursprungsstaten har haft kostnadsfritt rättsligt bistånd har rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ett förfarande om erkännande och verkställighet i åtminstone samma utsträckning som gäller enligt den anmodade statens lag under samma förhållanden (artikel 17 b).
4 Bestämmelsen är inte aktuell för EU-staterna (förutom möjligen Danmark) eftersom EU, i vart fall enligt kommissionens förslag till rådsbeslut, inte ska avge någon förklaring. Frågan är dock inte slutligt avgjord. 5 Med undantag för artikel 14.5 och artikel 17 b, som enligt artikel 37.2 är tillämpliga på direkta ansökningar (se ovan).
286
SOU 2010:59 Särskilt om direkta ansökningar
287
10.4 Överväganden
Bedömning: Möjligheten att vända sig direkt till behörig
myndighet (svensk eller utländsk) kräver inte några kompletterande bestämmelser.
Det är redan i dag möjligt att vända sig direkt till en behörig svensk myndighet, t.ex. till tingsrätt med en ansökan om att underhållsbidrag ska fastställas eller till Svea hovrätt med en ansökan om verkställbarhetsförklaring med stöd av något av de gällande internationella instrumenten (se avsnitt 3.2). Varken underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention innebär någon förändring i detta avseende. Som har framgått finns det skillnader mellan hanteringen av direkta ansökningar och ansökningar som görs genom centralmyndigheterna. Det gäller t.ex. förmånligare villkor för rättshjälp respektive rättsligt bistånd om centralmyndigheterna anlitas än om ansökan görs direkt till behörig myndighet. Sökanden har också rätt till hjälp i större utsträckning när ansökan går genom centralmyndigheterna. Detta är skillnader som följer direkt av instrumenten. Något behov av kompletterande bestämmelser kan inte förutses.
Det krävs inte heller några kompletterande bestämmelser för att en part i Sverige ska kunna vända sig direkt till en behörig myndighet i en EU-stat eller i en fördragsslutande stat. Den möjligheten följer också direkt av förordningen och konventionen.
11 Rättshjälp och rättsligt bistånd
11.1 Inledning
Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kräver att staterna erbjuder rättshjälp respektive rättsligt bistånd till parterna som ett led i att det ska vara möjligt att få ett avgörande om underhåll i en stat som kan verkställas enkelt och effektivt i en annan stat.
Vad som ligger i begrepp som rättshjälp, rättsligt bistånd, rättslig hjälp1 osv. varierar beroende på sammanhang och regelverk. Som kommer att framgå nedan är innebörden av rättshjälp i underhållsförordningen och rättsligt bistånd i 2007 års Haagkonvention i princip överensstämmande, dock att bestämmelserna i förordningen är mer obligatoriskt utformade. Det kan också noteras att rättshjälpsbegreppet i underhållsförordningen är vidare än det som finns i den svenska rättshjälpslagen.
I avsnitt 11.2 redogörs för möjligheterna i Sverige att få rättshjälp i frågor om underhåll jämte en kortfattad redovisning av internationella instrument på området. En redogörelse för underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser om rättshjälp respektive rättsligt bistånd finns i avsnitt 11.3. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 11.4.
1 Begreppet rättslig hjälp används t.ex. i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
289
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
11.2 Rättshjälp – gällande svensk rätt
11.2.1 Rättshjälpslagen
11.2.1.1 Allmänt
I rättshjälpslagen (1996:1619) finns bestämmelser bl.a. om förutsättningarna för att få rättshjälp och rättshjälpens innehåll. Rättshjälpslagen kompletteras av rättshjälpsförordningen (1997:404).
För att rättshjälp ska beviljas krävs som regel att rådgivning har lämnats i minst en timme (2 § rättshjälpslagen). Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr (6 §), om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt (7 §). Rättshjälp får inte beviljas om sökanden har rättsskydd som omfattar angelägenheten, eller borde ha haft sådant skydd (9 §). Vidare finns begränsningar i möjligheterna att få rättshjälp, beroende på vilken angelägenhet det är fråga om (se nedan).
11.2.1.2 Underhåll i samband med äktenskapsskillnad
Som har redovisats i avsnitt 3.7.2 får svensk domstol pröva frågor om underhållsbidrag i ett äktenskapsskillnadsmål.
I en angelägenhet som rör äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor får rättshjälp beviljas endast när det finns särskilda skäl (11 § första punkten rättshjälpslagen). Särskilda skäl kan vara att målet är tvistigt och förhållandena är mer komplicerade än normalt och att saken därför inte kan lösas med en mindre omfattande biträdesinsats. En äktenskapsskillnad kan också vara komplicerad därför att den innehåller internationella inslag. En hållpunkt vid bedömningen av om insatsen ska anses vara mer omfattande är om det är fråga om en biträdesinsats på mer än någon eller några timmar utöver två timmars rådgivning.2
2 Se prop. 1996/97:9 s. 137 ff. och s. 210.
290
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
11.2.1.3 Underhåll till barn
Även när det gäller underhåll till barn får rättshjälp beviljas endast när det finns särskilda skäl (11 § andra punkten rättshjälpslagen).
I samband med 1996 års rättshjälpsreform infördes rätten till underhållsstöd, som ersatte det tidigare bidragsförskottet. Det innebär att ett barn som är bosatt i Sverige och vars föräldrar inte bor tillsammans kan få underhållsstöd genom Försäkringskassan. Den förälder som barnet inte bor tillsammans med är skyldig att återbetala hela eller en viss del av underhållsstödet till staten. Eftersom den som har rätt till underhållsstöd kan få sådant stöd utan biträdeshjälp uttalades i förarbetena att rättshjälp endast bör komma i fråga om barnet har behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet. Biträdesbehovet ansågs i sådana fall som regel kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning, men i andra mer komplicerade fall kan det däremot finnas behov av biträde och därmed också rättshjälp.3 Högsta domstolen har i NJA 2003 s. 226 uttalat att det förhållandet att rättshjälp kan beviljas i fall då barnet har ett behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet, mot bakgrund av den restriktivitet som ligger i rekvisitet särskilda skäl, inte kan uppfattas så att rättshjälp alltid ska beviljas i sådana fall. Härutöver bör, enligt Högsta domstolen, i det enskilda fallet krävas att förhållandena är mer komplicerade än normalt för att rättshjälp ska medges och så kan vara fallet exempelvis om barnet har speciella behov eller föräldrarnas ekonomiska förhållanden är svårutredda och svårbedömda.
Det kan också vara så att barnet inte är berättigat till underhållsstöd. Biträdesbehovet anses även då som regel kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning, men rättshjälp bör kunna beviljas i mer komplicerade fall. Ett exempel är om det är fråga om att tillämpa utländsk rätt eller när ärendet i övrigt har internationell anknytning.4
I mål om verkställighet i Sverige av utländska avgöranden om underhållsskyldighet finns det sällan förutsättningar att bevilja rättshjälp (se NJA 2001 s. 911 och Svea hovrätts beslut den 8 oktober 2003 i mål Ö 10179-02).
Ärenden enligt New York-konventionen omfattas ofta av kravet på särskilda skäl. Barn som bor utomlands och som ansöker om
3 Se prop. 1996/97:9 s. 136 och 210 f. 4 Se prop. 1996/97:9 s. 136 och 210 f.
291
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
hjälp med att fastställa underhållsbidrag i Sverige torde alltså i många fall kunna få rättshjälp.5
Högsta domstolen fann i NJA 1998 s. 128 att en socialnämnd, med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap, var behörig att ansöka om rättshjälp för barnets räkning och rättshjälpen i en sådan angelägenhet ansågs omfatta även frågan om underhåll.
Domstolsverket har haft i uppdrag att utvärdera rättshjälpslagen. I sin redovisning av uppdraget konstaterar Domstolsverket bl.a. att effekten av 1996 års rättshjälpsreform i mål om underhållsbidrag till barn har blivit att rättshjälp beviljas i mycket mindre omfattning än tidigare. Det ifrågasätts om inte effekten av kravet på särskilda skäl blivit en annan än vad som varit avsedd. Restriktiviteten, i kombination med att ingen myndighet haft i uppdrag att hjälpa föräldrar personligen med att upprätta avtal om underhåll, har lett till att det finns risk för att ett barn inte får det underhållsbidrag och därmed den levnadsstandard som barnet är berättigat till. Domstolsverket föreslår att kraven på särskilda skäl i angelägenhet som rör underhåll till barn ska tas bort.6 Det allmänna kravet i 7 § rättshjälpslagen ska dock enligt förslaget gälla även fortsättningsvis (dvs. att rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt). Sådant behov kan föreligga om inkomstförhållandena är mer komplicerade än normalt och behovet av hjälp anses kunna tillgodoses på annat sätt om hjälp kan lämnas av Försäkringskassan.7
11.2.1.4 Vad ingår i rättshjälpen?
När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för ett rättshjälpsbiträde. Som huvudregel omfattar detta ersättning för arbete i högst 100 timmar (se 15 och 34 §§rättshjälpslagen). Utöver kostnaderna för rättshjälpsbiträde omfattas bl.a. kostnaderna för bevisning vid allmän domstol (16 §),
5 Se Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 53. 6 Se DV-rapport 2009:2, s. 75 ff. 7 Se DV-rapport 2009:2, s. 79.
292
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
kostnaderna för utredning, som är skäligen påkallad för att ta tillvara den rättssökandes rätt, till en kostnad om högst 10 000 kr (17 §), kostnaderna för medlare enligt 42 kap. 17 § RB (18 §), ansökningsavgift eller expeditionsavgift (19 § första stycket), och utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten i en angelägenhet som lett till ett verkställbart avgörande eller i ett mål om verkställighet (19 § andra stycket).
Den som har beviljats rättshjälp behöver inte ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad eller annan liknande åtgärd enligt RB i den angelägenhet som rättshjälpen avser, vilket också gäller i fråga om verkställighet enligt 3 kap. 8 eller 9 § UB, om rättshjälp beviljats i verkställighetsmålet (20 §).
11.2.1.5 Rättshjälpsavgift
Den som har beviljats rättshjälp ska betala en rättshjälpsavgift som bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den rättssökandes ekonomiska underlag (23 § rättshjälpslagen). Procentsatsen för beräkning av rättshjälpsavgiften fastställs när rättshjälp beviljas (24 §). Är den rättssökande underårig får det beslutas att någon rättshjälpsavgift inte ska betalas, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det (23 § fjärde stycket). I förarbetena uttalas att befrielse från avgift inte bör gälla generellt för alla underåriga. Bestämmelserna bör tillämpas restriktivt. Ett exempel på när avgiftsbefrielse bör kunna ske är när en underårig som helt saknar tillgångar för talan om underhållsbidrag som inte kan erhållas genom det statliga underhållsstödet.8
11.2.2 Rättegångskostnader och avgifter vid verkställighet
I mål om underhåll till barn vid allmän domstol gäller särskilda bestämmelser om fördelningen av rättegångskostnader om barnet förlorar målet. Huvudregeln är att den part som förlorar målet ska ersätta motparten dennes rättegångskostnad, men om det finns
8 Se prop. 1998/99:10 s. 13.
293
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
särskilda skäl får förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad (7 kap. 19 § FB). Enligt förarbetena ska särskilda skäl anses föreligga framför allt i sådana fall där Försäkringskassan har initierat en höjning av underhållsbidraget eller om någon annan än en förälder är ställföreträdare för barnet i ett underhållsmål, exempelvis en särskilt förordnad förmyndare, en god man eller socialnämnden.9 Andra exempel som nämns i förarbetena är när barnet har egen bostad eller vistas mer permanent hos någon släkting men inte har egen ekonomi. Om det inte finns särskilda skäl, och barnet i rättegången har företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, ska föräldern i stället för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad (samma paragraf).
Fördelning av rättegångskostnader i mål om underhåll till andra än barn styrs av bestämmelserna i 18 kap. RB. Enligt huvudregeln ska förlorande part ersätta motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Detta gäller även i fråga om rådgivningsavgift och kostnader för motparts rättshjälpsbiträde om motparten har rättshjälp (30 § rättshjälpslagen). För det fall den förlorande parten har rättshjälp ingår det inte som en förmån i rättshjälpen att få ersättning för de rättegångskostnader som motparten har haft och som den förlorande parten åläggs att betala.
Enligt 17 kap. 1 § UB får det i utsökningsmål tas ut en årlig grundavgift för allmänna kostnader vid handläggningen och även i övrigt tas ut ersättning för statens kostnader för förfarandet hos Kronofogdemyndigheten (förrättningskostnader).
I fråga om verkställighet för underhållsbidrag gäller i flera avseenden särskilda regler om kostnaderna. Till att börja med föreskrivs i 17 kap. 3 § andra stycket UB att sökanden inte ansvarar för förrättningskostnaderna i mål om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § samma balk, dvs. bland annat fordran på underhållsbidrag. Detta gäller även utländska underhållsbidrag (andra stycket samma paragraf). Vid utmätning av lön för en sådan fordran har vidare underhållsbidraget företräde framför kostnaderna i målet (15 § samma kap.).
De närmare bestämmelserna om avgifter finns i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten. I motsats till vad som gäller för mål om utmätning i allmänhet tas det vid utmätning för fordran på underhållsbidrag bara ut en avgift för
9 Se prop. 1984/85:163 s. 13.
294
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
varje gäldenär och år då något sådant mål handläggs av myndigheten, oavsett hur många mål det rör sig om (5 c § första stycket i förordningen). I 15 § andra stycket föreskrivs att sökanden i mål som rör bl.a. underhållsbidrag inte ska betala grundavgift.
Sammantaget gäller alltså vid verkställighet för underhållsbidrag att grundavgift inte tas ut med mer än för närvarande 600 kronor per gäldenär och år, att sökanden inte ska betala grundavgift och inte ansvarar för några kostnader om de inte kan tas ut av gäldenären, och att underhållsbidraget har företräde framför kostnaderna vid löneutmätning.
I praktiken innebär detta att sökanden inte riskerar att drabbas av några kostnader alls hos Kronofogdemyndigheten så länge som verkställigheten äger rum genom löneutmätning. Det är också på det sättet som verkställighet vanligtvis äger rum i fråga om underhållsbidrag.
Skulle verkställigheten äga rum genom utmätning av något annat än lön kan kostnaderna indirekt komma att påverka sökandens rätt på det sättet att de tas ut ur köpeskillingen för den utmätta egendomen före dennes fordran.
Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, ska utmätning för fordringarna ske samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt (4 kap. 11 § UB).
11.2.3 Särskilt om rättshjälp i internationella situationer
Den 27 januari 2003 antogs rådets direktiv (2003/8/EG) om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (rättshjälpsdirektivet).10 Syftet med rättshjälpsdirektivet är att förbättra enskildas möjligheter till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister på privaträttens område genom att fastställa gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister. En tvist är enligt direktivet gränsöverskridande om den part som ansöker om rättshjälp har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat än den där dom-
10 Se EGT L 26, 31.1.2003, s. 41.
295
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
stolen är belägen eller där avgörandet ska verkställas. En medlemsstat ska behandla personer som har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat på samma sätt som medlemsstatens egna medborgare. Direktivet har genomförts i svensk rätt och föranledde vissa ändringar i rättshjälpslagen (se t.ex. 22 a–d §§).11
Sverige tillträdde år 1987 Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp.12 Enligt de grundläggande bestämmelserna i konventionen är medborgare och personer som är bosatta i en fördragsslutande stat berättigade till rättshjälp i rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur i varje annan fördragsslutande stat, på samma villkor som där bosatta medborgare. Tanken bakom regleringen är att tillförsäkra bl.a. dem som har anställning utanför sitt hemland samma ställning som medborgarna i det land där de är bosatta. Frågan om rättshjälp ska avgöras enligt de regler som gäller för de egna, i landet bosatta medborgarna. Sveriges tillträde till konventionen föranledde vissa ändringar i dåvarande rättshjälpslagen (1972:429).13 Sedan år 2000 är Justitiedepartementet centralmyndighet enligt konventionen.14
En utländsk medborgare som är bosatt i en stat som är ansluten till New York-konventionen eller i Amerikas förenta stater, Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico eller Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi15 är, om han eller hon är kärande eller sökande i ett mål eller ärende som rör underhållsbidrag och som har väckts genom förmedling av Försäkringskassan eller av Utrikesdepartementet, likställd med en svensk medborgare i fråga om rätt till rättshjälp enligt rättshjälpslagen, se 35 § rättshjälpsförordningen.
Om en utländsk medborgare som inte har hemvist här i landet eller en utländsk juridisk person vill väcka talan vid svensk domstol mot en svensk medborgare, mot någon som har hemvist i Sverige eller mot en svensk juridisk person, ska käranden (på svarandens yrkande) ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han kan bli skyldig att betala genom lagakraftägande avgörande i målet, se 1 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa
11 Se prop. 2003/04:87, bet. 2003/04:JuU27, prot. 2003/04:122. 12 Se SÖ 1986:72. 13 Se prop. 1985/86: 161 s. 6 f., bet. JuU 1986/87:2, rskr. 1986/87:18. 14 Se SÖ 2000:39. 15 Vissa av Förenta staternas delstater och de nämnda autonoma territorierna har avgett förklaringar om att de erkänner svenska avgöranden och godtar svenskt samarbete i underhållsfrågor. Sverige har avgett motsvarande förklaringar, se avsnitt 9.2.1.
296
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
säkerhet för rättegångskostnader. Den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom EES-området och juridiska personer som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning likställs med svenska medborgare respektive svenska juridiska personer (tredje stycket i samma §). Den som är statslös eller politisk flykting ska i fråga om skyldigheten att ställa säkerhet enligt denna lag vara likställd med en medborgare i den stat där han har hemvist (fjärde stycket). I den mån det har avtalats i internationella överenskommelser, som är bindande för Sverige, är utländska medborgare och utländska juridiska personer befriade från skyldigheten att ställa säkerhet och har samma befogenhet att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska juridiska personer. Med sådant avtal jämställs ett åtagande som regeringen har gjort i förhållande till en annan stat eller del av stat vid ömsesidigt internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag (5 § nämnda lag).
Enligt tillkännagivande (2005:784) om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m. är bl.a. följande utländska medborgare och utländska juridiska personer befriade från skyldigheten att ställa säkerhet och har samma rätt att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska juridiska personer.
-Den som vistas i en stat som är ansluten till New Yorkkonventionen, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har väckts enligt bestämmelserna i nämnda konvention.
-Den som vistas i Amerikas Förenta Stater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har väckts genom förmedling av Försäkringskassan eller av Utrikesdepartementet.
-Fysiska och juridiska personer i rättegång som avser tillämpning av lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn eller tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.
Internationellt bistånd inom ramen för New York-konventionen lämnas i regel helt kostnadsfritt av de stater som omfattas av konventionen. I de länder som har domstolsförfarande för fastställande av underhållsbidrag företräds de svenska barnen ofta av en
297
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
tjänsteman hos en myndighet och inte av en advokat. I Sverige har emellertid som regel ett rättshjälpsbiträde anlitats.16 Myndigheternas administrativa hjälp är gratis. Men det kan finnas andra avgifter och kostnader som inte ingår i myndigheternas gratishjälp, t.ex. rättshjälpsavgifter och kostnader för översättningar.17 Det har inte ansetts att det finns tillräcklig anledning att införa en generell regel om befrielse från rättshjälpsavgift för alla ärenden som rör New York-konventionen. Då skulle även mycket förmögna barn kunna komma i åtnjutande av avgiftsbefrielse, något som inte krävs enligt konventionen.18
11.3 Rättshjälp enligt underhållsförordningen och rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention
11.3.1 Tillhandahållandet av rättshjälp och rättsligt bistånd
EU:s medlemsstater respektive de fördragsslutande staterna är skyldiga att ge parterna i en tvist om underhåll faktisk tillgång till rättslig prövning. Detta ska innefatta verkställighets- och överklagandeförfaranden (artikel 44.1 i underhållsförordningen och artikel 14.1 i 2007 års Haagkonvention). För konventionens del gäller skyldigheten när ansökan görs genom centralmyndigheterna. För att säkerställa möjligheten till rättslig prövning ska staterna tillhandahålla rättshjälp (artikel 44.2 i underhållsförordningen) respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (artikel 14.2 i 2007 års Haagkonvention). Rätten till rättshjälp respektive rättsligt bistånd ska inte begränsas jämfört med den rättshjälp/det bistånd som tillhandahålls i motsvarande nationella ärenden (artikel 44.4 i underhållsförordningen och artikel 14.4 i 2007 års Haagkonvention). Ingen säkerhet, borgen eller deposition får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgifter vid förfaranden om underhållsskyldighet (artikel 44.5 i underhållsförordningen, jfr artikel 51 i Bryssel I-förordningen, och artikel 14.5 i 2007 års Haagkonvention).
Det noteras särskilt i ingressen till underhållsförordningen att det, med hänsyn till kostnaderna för förfarandena, bör föreskrivas ett mycket fördelaktigt system för rättshjälp, nämligen fullt bidrag
16 Se prop. 1998/99:10 s. 12. 17 Se Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 21. 18 Se prop. 1998/99:10 s. 12.
298
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
för kostnader i samband med förfaranden rörande underhållsskyldighet mot barn under 21 år och som har inletts genom centralmyndigheterna (punkten 36 i ingressen). De nuvarande reglerna om rättshjälp i EU enligt rättshjälpsdirektivet bör enligt samma ingresspunkt följaktligen kompletteras med särskilda regler, så att det skapas ett särskilt system för rättshjälp.
Om ansökan görs genom centralmyndigheterna finns inte någon skyldighet att tillhandahålla rättshjälp/rättsligt bistånd om förfarandena i den anmodade staten gör det möjligt för parterna att föra sin talan ändå, och om centralmyndigheten tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad (artikel 44.3 i underhållsförordningen och artikel 14.3 i 2007 års Haagkonvention). Systemet med centralmyndigheter finns inte i Bryssel I-förordningen. Någon motsvarande bestämmelse finns därför inte i den förordningen.
11.3.2 Innebörden av rättshjälp respektive rättsligt bistånd
Rättshjälp respektive rättsligt bistånd ska innebära det bistånd som är nödvändigt för att parterna ska kunna få kännedom om och hävda sina rättigheter samt säkerställa att deras ansökan behandlas fullständigt och effektivt (artikel 45 i underhållsförordningen och artikel 3 c i 2007 års Haagkonvention).
Enligt artikel 45 i underhållsförordningen ska rättshjälpen, i förekommande fall, omfatta
a) juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett
rättsligt förfarande inleds,
b) rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller en
domstol och representation vid domstol,
c) befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvoden
till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet,
d) i de medlemsstater där den förlorande parten är skyldig att
betala motpartens kostnader, motpartens kostnader om rättshjälpsmottagaren förlorar målet, under förutsättning att dessa kostnader skulle ha täckts av rättshjälpen om rättshjälpsmottagaren hade haft sin hemvist i den medlemsstat där domstolen är belägen,
e) tolkning,
299
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
f) översättning av de handlingar som domstolen eller den
behöriga myndigheten kräver och som rättshjälpsmottagaren lämnat in och som är nödvändiga för att avgöra tvisten, samt
g) resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala när de
personer som berörs av förfarandet av rättshjälpsmottagarens talan är ålagda i lag eller av domstolen i den berörda medlemsstaten att personligen närvara vid förhandlingarna och domstolen beslutar att den annars inte kan höra de berörda personerna på ett tillfredsställande sätt.
Av 2007 års Haagkonvention följer att rättsligt bistånd efter behov kan lämnas i form av juridisk rådgivning, hjälp med att lägga fram sin sak för en myndighet, juridiskt ombud och befrielse från rättegångskostnader (artikel 3 c). I den förklarande rapporten ges följande exempel på vad som kan omfattas av rättsligt bistånd från centralmyndigheten. Hjälp med att förbereda en ansökan, att ta fram handlingar, att tillhandahålla information efter begäran från den anmodade staten och att sköta kontakten med sökandens rättsliga representant i den anmodade staten. Rättsligt bistånd kan även innebära rätt att få rättslig representation, t.ex. att en advokat representerar sökanden i den anmodade staten, i och utanför domstol, och i förhandlingar med motparten. Även tillgång till medlingstjänster och rättslig rådgivning kan omfattas. Det kan röra sig om rådgivning från centralmyndigheten eller från en advokat. Tanken är enligt den förklarande rapporten att rättslig rådgivning från centralmyndigheter ska vara av generell natur, t.ex. i fråga om hur lagstiftningen om underhåll till barn är uppbyggd i den aktuella staten och hur konventionen är implementerad. Privat rättslig rådgivning kan ges av en advokat om en sådan utses.19
Om det rättsliga biståndet inte tillhandahålls kostnadsfritt i den anmodade staten måste kostnadsfri hjälp ges till sökanden så att han eller hon kan söka om rättsligt bistånd eller annan finansiell hjälp som sedan kan ge tillgång till nödvändiga förfaranden.20
19 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 129–130 och 132–133. 20 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 372.
300
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
11.3.3 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till barn
Särskilda bestämmelser gäller när ansökan görs genom centralmyndigheter och avser underhåll till barn. Den anmodade staten ska då enligt underhållsförordningen tillhandahålla fri rättshjälp vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad person avseende en förälders underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år (artikel 46.1 i underhållsförordningen). På motsvarande sätt ska den anmodade staten enligt 2007 års Haagkonvention tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad avseende underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år (artikel 15.1 i 2007 års Haagkonvention). Varken tillgångs- eller skälighetsvillkor får ställas.21 Skyldigheten att tillhandahålla fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd gäller bara om ansökan görs genom centralmyndigheter, dvs. inte vid ansökningar som görs av en part direkt till behörig myndighet. Vidare gäller den bara till förmån för den underhållsberättigade. Som har nämnts i avsnitt 11.3.1 är den fördelaktiga rättshjälpen i underhållsförordningen avsedd att vara ett komplement till reglerna om rättshjälp i EU:s rättshjälpsdirektiv (se punkten 36 i ingressen till underhållsförordningen).
När det gäller ansökningar om erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av ett avgörande samt ansökningar om verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten är skyldigheten undantagslös.22 I fråga om andra ansökningar, t.ex. ändring av ett avgörande som meddelats i den anmodade staten, får den behöriga myndigheten i den anmodade staten vägra fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd om den anser att ansökan eller ett eventuellt överklagande efter vad som framgår av omständigheterna uppenbart saknar grund (artikel 46.2 i underhållsförordningen och artikel 15.2 i 2007 års Haagkonvention). Som exempel på när rättsligt bistånd får vägras nämns i den förklarande rapporten att sökandens tillgångar är stora medan den underhållsskyldiges är så små att talan inte har
21 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 382. 22 I konventionsfall finns skyldigheten också när den anmodade staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och staten därför är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade när den underhållsskyldige har hemvist i staten (artikel 20.4 i 2007 års Haagkonvention).
301
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
förutsättningar att bifallas eller om det inte finns någon rättslig grund för anspråket.23
Det finns enligt artikel 16.1 en möjlighet för en fördragsslutande stat till 2007 års Haagkonvention att förklara att den kommer att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd också i andra fall än vid ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande (artikel 10.1 a), verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten (artikel 10.1 b), eller om staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och är förpliktad att vidta alla åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade (artikel 20.4), efter en bedömning av barnets medel. Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut funnit att någon sådan förklaring inte bör avges av EU.24 Frågan är emellertid inte slutligt avgjord.
Om en ansökan riktas till en stat som har avgett en förklaring enligt artikel 16.1, ska ett formellt intyg från sökanden skickas med. Av detta intyg ska framgå att barnets medel uppfyller förutsättningarna som har uppställts av den stat som avgett förklaringen. Den staten får begära ytterligare bevis avseende barnets medel endast om den har skälig anledning att anta att de uppgifter som sökanden har lämnat är felaktiga (artikel 16.3 i 2007 års Haagkonvention). Information om barnets tillgångar kan lämnas på Financial Circumstances Form, ett formulär som har utarbetats inom Haagkonferensen.25 Om lagen i den anmodade staten föreskriver ett mer förmånligt rättsligt bistånd avseende underhållsskyldighet som grundas på ett föräldra-barnförhållande mot ett barn, så ska det mest förmånliga rättsliga biståndet tillhandahållas (artikel 16.4 i 2007 års Haagkonvention).
23 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 390. 24 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 25 Se Forms Working Group – Recommended Forms, Co-ordinated by the Permanent Bureau, Prel. Doc. No 2 B of July 2009, Annex E (tillgängligt på Haagkonferensens hemsida se <http://www.hcch.net/upload/wop/maint_pd02eb2009.pdf>).
302
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
11.3.4 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till andra än barn under 21 år
11.3.4.1 Underhållsförordningen
När det inte är fråga om underhåll till barn (se artikel 46 och avsnitt 11.3.3) får enligt underhållsförordningen rättshjälp lämnas under de förutsättningar som följer av nationell rätt (artikel 47.1). En medlemsstat är dock inte skyldig att tillhandahålla rättshjälp om och i den mån som förfarandena i den medlemsstaten gör det möjligt för parterna att föra sin talan utan att rättshjälp behövs, och om centralmyndigheten tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad (artikel 47.1 jämförd med artikel 44). Den rättshjälp som beviljas ska innebära det bistånd som är nödvändigt för att parten ska kunna få kännedom om och hävda sina rättigheter samt säkerställa att ansökan behandlas fullständigt och effektivt (artikel 45).
De förutsättningar för rättshjälp enligt nationell rätt som avses är särskilt sökandens behov av rättshjälp och om det är rimligt att rättshjälp lämnas (artikel 47.1). Utan hinder av detta ska en part som i ursprungsmedlemsstaten helt eller delvis hade rättshjälp, eller som var befriad från kostnader och avgifter, vara berättigad till rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse i största möjliga utsträckning enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 47.2 i underhållsförordningen med motsvarighet i artikel 50 i Bryssel I-förordningen). Detsamma gäller part som i ursprungsmedlemsstaten haft förmånen av ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet (uppräknad i bilaga X till underhållsförordningen). Parten ska för detta ändamål lämna in ett intyg av en myndighet uppräknad i bilaga XI (artikel 47.3).
Av intyg i bilaga I, II och VI som i förekommande fall ska bifogas när verkställighet söks i en annan medlemsstat, framgår bl.a. om sökanden eller motparten har haft rättshjälp eller varit befriade från kostnader.
11.3.4.2 2007 års Haagkonvention
När en ansökan inte gäller underhåll till barn enligt artikel 15 i 2007 års Haagkonvention (se avsnitt 11.3.3), och inte ställs till en stat som har meddelat en särskild förklaring som möjliggör behovsprövning utifrån en bedömning av barnets medel (artikel 16), gäller att rätten till kostnadsfritt rättsligt bistånd får göras beroende av en
303
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
prövning av de tillgängliga medlen eller de faktiska omständigheterna (artikel 17 a). Det krävs enligt den förklarande rapporten inte att den grundläggande ansökan görs genom centralmyndigheterna och såväl den som är berättigad till underhåll som den som krävs på underhåll kan ansöka om rättsligt bistånd enligt artikel 17.26 En sökande som har haft rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i ursprungsstaten ska vid ett förfarande om erkännande och verkställighet ha rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i åtminstone samma utsträckning som gäller under samma förhållanden enligt den anmodade statens lag (artikel 17 b). Bestämmelsen har delvis sin motsvarighet i artikel 47 i underhållsförordningen.
11.3.5 Återkrav av kostnader från förlorande part
Det är möjligt att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Möjligheten till återkrav i nu aktuellt sammanhang tar inte sikte på rättegångskostnader (artikel 2.1 första punkten i underhållsförordningen) respektive kostnader och avgifter (artikel 19.1 i 2007 års Haagkonvention), som i stället omfattas av själva avgörandet. Enligt underhållsförordningen får återkrav ske i undantagsfall och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det när den förlorande parten erhållit fri rättshjälp enligt artikel 46, dvs. avseende underhåll till barn (artikel 67 i underhållsförordningen). Detta skulle särskilt vara fallet för en rik person som har handlat i ond tro (ingresspunkt 36 i förordningen). I 2007 års Haagkonvention anges endast att en stat får kräva tillbaka kostnader från en förlorande part (artikel 43.2). När det gäller en ansökan enligt artikel 10.1 b av en underhållsberättigad om verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten för att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part enligt artikel 43.2, ska begreppet ”underhållsberättigad” i artikel 10 omfatta en stat (artikel 43.3 i 2007 års Haagkonvention). Enligt den förklarande rapporten tar återkravsbestämmelsen sikte på fall där en välbeställd person har fått fritt rättsligt bistånd och hans eller hennes ansökan inte bifalls. Den anmodade staten har då möjlighet att kräva tillbaka kostnaderna för rättsligt bistånd. Avsikten är dock inte att
26 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 402.
304
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
bestämmelsen ska användas när personen har förlorat målet utan att detta har något samband med hans eller hennes talan i sak.27
Bestämmelsen i underhållsförordningen reglerar alltså endast återkrav i den situationen där parten har fått fri rättshjälp. Om parten har beviljats rättshjälp i övriga fall regleras möjligheten att återkräva kostnader av nationell rätt. Bestämmelsen i 2007 års Haagkonvention är mer generellt utformad och öppnar för möjligheten att kräva ersättning för t.ex. DNA-test.28
11.3.6 Rättshjälp och rättsligt bistånd till ett offentligt organ
Som har framgått i avsnitt 4.2 och 4.3 omfattar begreppet underhållsberättigad under vissa förhållanden även ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt att få underhållsbidrag eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för underhållsstöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag (artikel 64.1 i underhållsförordningen och artikel 36.1 i 2007 års Haagkonvention). I dessa fall gäller att det offentliga organet har rätt till rättshjälp och rättsligt bistånd på motsvarande sätt som en fysisk person.
11.3.7 Sammanfattande jämförelse
Bestämmelserna om rättshjälp i underhållsförordningen och om rättsligt bistånd i 2007 års Haagkonvention överensstämmer i stor utsträckning. Den anmodade staten ska tillhandahålla rättsligt bistånd vid ansökningar genom centralmyndigheter men det är ingen skyldighet om centralmyndigheten erbjuder nödvändiga tjänster kostnadsfritt (artikel 44 i underhållsförordningen och artikel 14 i 2007 års Haagkonvention).
En skillnad mellan instrumenten är dock att 2007 års Haagkonvention inte preciserar innehållet i det rättsliga biståndet. Snarare exemplifieras det så att det efter behov kan lämnas i form av juridisk rådgivning m.m. (artikel 3 c). I underhållsförordningen finns däremot en uttömmande uppräkning av vad rättshjälpen i förekommande fall ska omfatta (artikel 45 a–g).
27 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 622. 28 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 392.
305
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
Det rättsliga biståndet ska enligt både underhållsförordningen (artikel 46.1 jämförd med artikel 56) och 2007 års Haagkonvention (artikel 15) vara kostnadsfritt när ansökan görs av den underhållsberättigade, grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och avser underhåll till ett barn under 21 år29 när ansökan gäller
erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av ett avgörande, eller
verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten.
För konventionens del gäller därutöver att det rättsliga biståndet ska vara kostnadsfritt om ett avgörande inte kan erkännas i den anmodade staten till följd av ett förbehåll, och staten är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade om den underhållsskyldige har hemvist i staten (artiklarna 15.2 och 20.4). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut kommer EU inte att meddela något sådant förbehåll, men detta är ännu inte slutligt avgjort.30
Även i fråga om andra ansökningar som görs av den underhållsberättigade, som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till ett barn under 21 år, ska det rättsliga biståndet vara kostnadsfritt men detta får dock vägras om en ansökan eller ett överklagande uppenbart saknar grund (artikel 46 i underhållsförordningen och artikel 15 i 2007 års Haagkonvention).
För övriga ansökningar gäller att
rättshjälp får lämnas enligt nationell rätt, särskilt i fråga om sökandens behov av rättshjälp och om det är rimligt att rättshjälp lämnas (artikel 47 i underhållsförordningen), samt att
rätten till kostnadsfritt rättsligt bistånd får göras beroende av en prövning av de tillgängliga medlen eller de faktiska omständigheterna (artikel 17 i 2007 års Haagkonvention).
En part som har haft rättshjälp respektive rättsligt bistånd i ursprungsstaten ska dock i erkännande-, verkställbarhets- eller verkställighetsförfaranden ha rätt till det i största möjliga utsträckning (artikel 47.2 i underhållsförordningen) eller i åtmin-
29 Enligt underhållsförordningen omfattas inte underhållsbidrag till en förälder under 21 år från barnet. 30 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
306
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
stone samma utsträckning (artikel 17 b i 2007 års Haagkonvention) som gäller enligt den anmodade statens lag.
Även i fall där den underhållsberättigade ställer sin ansökan direkt till behörig myndighet ska rättshjälp respektive rättsligt bistånd ges (artikel 44 i underhållsförordningen och artikel 37 i 2007 års Haagkonvention). I dessa fall finns det dock inte i något fall någon skyldighet att ge det kostnadsfritt.
Både underhållsförordningen (artikel 67) och 2007 års Haagkonvention (artikel 43) ger möjligheter att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part i vissa fall. Enligt underhållsförordningen får det dock ske undantagsvis, och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det.
11.4 Överväganden
Förslag: Rättshjälp enligt rättshjälpslagen ska beviljas om den
rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i underhållsförordningen eller artikel 15 i 2007 års Haagkonvention är uppfyllda. När rättshjälp enligt rättshjälpslagen beviljas i dessa fall ska inte 2 §, 4–13 §§, 21–25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket i nämnda lag gälla.
De bestämmelser om företrädesrätt för underhållsbidragsfordringar som finns i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention gäller framför motsvarande bestämmelser i UB. Detta tydliggörs i den av utredningen föreslagna bestämmelsen om att verkställbara avgöranden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska verkställas enligt UB om inte annat följer av förordningen och konventionen.
Bedömning: Det finns behov av att uppdatera rättshjälps-
förordningen och av att ge ett nytt tillkännagivande om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m.
307
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
11.4.1 Rättshjälp enligt underhållsförordningen respektive rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention i förhållande till rättshjälp enligt rättshjälpslagen
”Rättshjälp” respektive ”rättsligt bistånd” har inte, såsom framhållits inledningsvis (avsnitt 11.1), i alla situationer samma innebörd som rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Som har framgått av avsnitt 11.3.2 anges i den förklarande rapporten att rättsligt bistånd kan innebära rättslig rådgivning av generell natur från centralmyndigheten, t.ex. i fråga om hur lagstiftningen om underhåll till barn är uppbyggd. För detta behövs inte något beslut om rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Ett annat exempel är att Försäkringskassan, i egenskap av mottagande organ enligt New York-konventionen, enligt nuvarande handläggning vidarebefordrar en ansökan om verkställighetsförklaring till Svea hovrätt utan att anlita advokat. Så kan ske även i fortsättningen. Rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet tillhandahålls då av centralmyndigheten. Dessa fall är att skilja från de fall där rättshjälp beviljas enligt rättshjälpslagen.
När rättshjälp enligt rättshjälpslagen beviljas överensstämmer artikel 45 i underhållsförordningen – där det i punkterna a–g räknas upp vad rättshjälpen i förekommande fall ska omfatta (se avsnitt 11.3.2) – med de förmåner som antingen ingår i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen eller i övrigt bekostas av det allmänna.
-Punkten a) gäller juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett rättsligt förfarande inleds. Den punkten får anses överensstämma med vad som kan tillgodoses genom rättshjälpsbiträdet, vars förordnande ingår i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen (15 §).
-Punkten b) avser rättsligt bistånd med att väcka talan och representation vid domstol, något som tillgodoses genom rättshjälpsbiträdet (15 § rättshjälpslagen)
-Punkten c) gäller befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvoden till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet, och motsvaras av att staten betalar i varje fall viss del av kostnaderna för rättshjälpsbiträde enligt 15 § rättshjälpslagen.
-Punkten d) avser situationen när förlorande part är skyldig att betala motpartens rättegångskostnader och föreskriver att
308
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
rättshjälpen ska omfatta motpartens rättegångskostnader om dessa skulle ha täckts av rättshjälpen i det fall rättshjälpsmottagaren haft hemvist i forumstaten. Enligt svensk rätt omfattas inte ersättning för motpartens rättegångskostnader av rättshjälpen enligt rättshjälpslagen.
-Punkten e) handlar om tolkning. Domstolar och andra myndigheter ska vid behov anlita tolk, vars arbete bekostas av staten, se 5 kap. 6 och 8 §§ RB, 50 och 52 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 8 § förvaltningslagen (1986:223).31
-Punkten f) gäller översättning av de handlingar som krävs. Bestämmelser om översättning finns i 33 kap. 9 § RB, 50 och 52 §§förvaltningsprocesslagen samt 8 § förvaltningslagen.32Den som har biträtt med översättning har rätt till ersättning som betalas av staten.
-Punkten g) gäller resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala i vissa fall. Rättshjälpen enligt rättshjälpslagen omfattar kostnader för bevisning vid allmän domstol (16 §). Vidare kan ersättning för inställelse utgå av allmänna medel till part, sakkunnig och vittne enligt förvaltningsprocesslagen (15 och 26 §§).
Sammantaget kan konstateras att underhållsförordningens krav överensstämmer med gällande svensk rätt. Något behov av kompletterande bestämmelser med anledning av underhållsförordningen kan därför inte förutses.
2007 års Haagkonvention har en mer allmän beskrivning av vad det rättsliga biståndet efter behov kan innebära (artikel 3 c). Det finns därför inte heller med avseende på konventionen något behov av kompletterande bestämmelser. Eftersom förutsättningarna för att få rättshjälp respektive rättsligt bistånd i princip är överensstämmande, och innehållet i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen redan i dag omfattar de förmåner som anges i underhållsförordningen, bedömer utredningen att det inte kommer att vara någon
31 Att tolken har rätt till skälig ersättning och att ersättningen ska betalas av myndigheten har inte ansetts behöva föreskrivas särskilt i förvaltningslagen, se prop. 1971:30 s. 382 och prop. 1985/86:80 s. 27. 32 Med uttrycket ”tolk” i 8 § förvaltningslagen avses även den som gör en skriftlig översättning av en handling som ges in på främmande språk, se prop. 1971:30 s. 381 och prop. 1985/86:80 s. 27. Av 50 § förvaltningsprocesslagen följer att rätten även i annat fall (än om någon ska höras inför rätten) vid behov får anlita tolk. Med detta åsyftas skriftlig handläggning, se prop. 1986/87:89 s. 142.
309
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
skillnad i praktiken mellan handläggningen av de ärenden där rättshjälp tillhandahålls enligt underhållsförordningen och där rättsligt bistånd ges enligt 2007 års Haagkonvention.
11.4.2 Kostnadsfri rättshjälp enligt rättshjälpslagen vid underhåll till barn enligt förordningen och konventionen
Bestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kommer att gälla direkt i Sverige. Det innebär bl.a. att det finns en skyldighet att tillhandahålla rättshjälp respektive rättsligt bistånd om förutsättningarna enligt förordningen och konventionen är uppfyllda. Som framgår av avsnitt 11.4.1 behöver rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet inte alltid innebära att ett rättshjälpsbiträde ska förordnas. I många fall kan det räcka med att centralmyndigheten hjälper till, t.ex. genom att vidarebefordra en ansökan om verkställbarhet till Svea hovrätt. För de fall där rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska lämnas genom ett rättshjälpsbiträde kommer rättshjälp enligt rättshjälpslagen i fråga. Utgångspunkten bör då vara att rättshjälp ges under de förutsättningar och på de villkor som följer av rättshjälpslagen.
Om en ansökan görs av en underhållsberättigad genom centralmyndigheterna och avser underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år, ska rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet vara kostnadsfritt (artikel 46.1 i underhållsförordningen33 och artikel 15.1 i 2007 års Haagkonvention). När det finns behov av ett juridiskt biträde, och rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska tillhandahållas enligt rättshjälpslagen, ska alltså rättshjälpen enligt rättshjälpslagen vara kostnadsfri. Utgångspunkten är även i dessa fall att rättshjälpslagens bestämmelser bör gälla. Det måste emellertid säkerställas att bestämmelserna om under vilka förutsättningar rättshjälp ska beviljas och om sökandens avgifter inte blir tillämpliga i dessa fall. Ett antal av bestämmelserna i rättshjälpslagen bör därför undantas från tillämpning när rättshjälp enligt rättshjälpslagen ska tillhandahållas kostnadsfritt. Som exempel kan nämnas att det inte ska ställas något krav på att sökanden har fått rådgivning (2 och 4 §§rättshjälpslagen) och att det inte ska göras någon prövning av sökandens ekonomiska underlag (6 och 38 §§ samma lag) eller
33 Enligt underhållsförordningen omfattas inte underhållsbidrag till en förälder under 21 år från barnet av bestämmelserna om kostnadsfri rättshjälp.
310
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
försäkringsskydd (9 §). Det krävs inte särskilda skäl för att rättshjälp ska få beviljas i dessa fall (jfr 11 §) och rättshjälpsavgift ska inte heller betalas (23–25 §§ och 40 § första stycket). Det innebär att rättshjälpen i sin helhet bekostas av staten.
I 22 a–d §§ rättshjälpslagen finns särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter som gäller när den rättssökande har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat inom EU än Sverige. Som har nämnts i avsnitt 11.3.1 är underhållsförordningens fördelaktiga rättshjälpssystem vid förfaranden som har inletts genom centralmyndigheterna och som rör underhållsskyldighet mot barn under 21 år avsett att vara ett komplement till bestämmelserna om rättshjälp i rättshjälpsdirektivet (se punkten 36 i ingressen till underhållsförordningen). Bestämmelserna i 22 a–d §§ rättshjälpslagen bör inte vara tillämpliga när rättshjälpen ska vara kostnadsfri enligt underhållsförordningen.
Bland de bestämmelser som däremot kommer att vara tillämpliga finns bestämmelsen om att rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande (3 §). Detsamma gäller bestämmelserna som anger vilka förmåner som ingår i rättshjälpen (15–20 och 34 §§), däribland ersättning för rättshjälpsbiträdets arbete i högst 100 timmar och kostnader för bevisning. Även bestämmelserna om förordnande och byte av samt ersättning till rättshjälpsbiträde bör gälla (26–29 §§). Vidare bör rättshjälpen upphöra om ett rättshjälpsbiträde entledigas utan att ett annat rättshjälpsbiträde förordnas (32 § femte punkten). Även bestämmelserna som behandlar återbetalning av rättshjälpskostnader, t.ex. om rättshjälpen upphävs efter överklagande, bör kunna tillämpas (36–37 §§).
Det kan noteras att regleringen i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention inte påverkar bedömningar i rättshjälpsfrågor enligt New York-konventionen.
11.4.3 Utredning inför beslut om rättshjälp och efterföljande hantering av avgifter m.m.
I de fall där en ansökan görs av någon som inte har rätt till fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, får parterna på samma sätt som i motsvarande nationella ärenden ansöka om rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Förutsättningarna för att få sådan
311
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
följer då av denna lag. Det får anses ligga på centralmyndigheten att i de fall ansökningar görs genom centralmyndigheterna, bistå med information om hur det går till att ansöka om sådan rättshjälp och till vilken myndighet ansökan ska ställas.34 De svårigheter som kan uppstå, t.ex. när det gäller att utreda om parten har ett rättsskydd i sin hemförsäkring, är inte unika för frågor om underhåll. Personer bosatta utomlands kan i vissa fall redan enligt gällande rätt få rättshjälp i Sverige på samma villkor som personer med hemvist i Sverige (se avsnitt 11.2.3).35 En fördel när det gäller underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention är att centralmyndigheterna som regel bör kunna bistå om det är några uppgifter eller handlingar som behöver kompletteras. Utredningen ser inte något behov av kompletterande bestämmelser i detta avseende.
Samma bedömning görs när det gäller de praktiska frågor som kan uppstå när rättshjälp har beviljats. Bestämmelserna i rättshjälpslagen och rättshjälpsförordningen är styrande på samma sätt som när det gäller rättshjälp i rent nationella mål. Det innebär t.ex. att rättshjälpsavgiften ska betalas fortlöpande (25 § rättshjälpslagen).
11.4.4 Olika villkor för rättshjälp i interna respektive internationella ärenden om underhåll
När en ansökan om rättshjälp enligt rättshjälpslagen görs av en underhållsberättigad person i Sverige vid en svensk myndighet, är det inte fråga om en ansökan genom centralmyndigheter enligt underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention. Det innebär att de förmånliga rättshjälpsbestämmelserna i förordningen och konventionen (dvs. kostnadsfri rättshjälp i fall där det föreskrivs) inte blir tillämpliga. Förutsättningarna för att parten ska få rättshjälp styrs då helt av bestämmelserna i rättshjälpslagen. En part som vänder sig till centralmyndigheten kommer alltså att få en förmånligare ställning i rättshjälpsfrågan än en part i ett internt svenskt mål eller ärende. Detta gäller särskilt eftersom svensk rätt
34 Jfr Explanatory Report (Conv.), paragraph 372, där det anges att kostnadsfri hjälp måste ges till sökanden så att han eller hon kan söka om rättsligt bistånd eller annan finansiell hjälp om det rättsliga biståndet inte tillhandahålls kostnadsfritt. 35 Om en angelägenhet ska behandlas i Sverige och den rättssökande har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat inom EU, gäller dock inte bestämmelsen i 9 § andra stycket rättshjälpslagen, som säger att en rättssökande som inte hade rättsskydd men borde ha haft det med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt får beviljas rättshjälp endast om det finns särskilda skäl (se 22 a och 22 c §§rättshjälpslagen).
312
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
(i vart fall för närvarande) är restriktiv till att bevilja rättshjälp i mål om underhåll.
Det kan av samma skäl – ur rättshjälpshänseende – vara ekonomiskt mer fördelaktigt för en svensk underhållsberättigad part under 21 år att föra en talan om fastställande av underhåll i ett annat land än Sverige. En förutsättning för att det ska vara möjligt är givetvis att det finns internationell behörighet i det andra landet.
Utredningen kan konstatera att olika villkor kommer att gälla för beviljandet av rättshjälp i interna respektive internationella ärenden om underhåll. Det faller emellertid utanför utredningens uppdrag att göra en översyn av de interna rättshjälpsbestämmelserna i underhållsmål.
11.4.5 Kostnader och avgifter hos Kronofogdemyndigheten
I avsnitt 11.2.2 finns en redogörelse för vilka avgifter och kostnader som tas ut hos Kronofogdemyndigheten vid verkställighet. Om kostnadsfri rättshjälp och biträde enligt rättshjälpslagen beviljas ingår utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten i en angelägenhet som lett till ett verkställbart avgörande (19 § rättshjälpslagen). Detsamma gäller när rättshjälp har beviljats i andra fall. Även när rättshjälp enligt rättshjälpslageninte ska lämnas, men personen i fråga ändå har rätt till fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd, får det alltså inte tas ut några avgifter. Som framgår i avsnitt 11.2.2 svarar sökanden emellertid inte för förrättningskostnader hos Kronofogdemyndigheten så länge som verkställighet äger rum för fordran som avser underhållsbidrag och vid utmätning i lön har underhållsbidraget företräde framför kostnaderna i målet. Härtill kommer att artikel 43 i underhållsförordningen och artikel 43.1 i 2007 års Haagkonvention innebär att täckning för de kostnader som uppkommer vid tillämpningen av förordningen och konventionen inte får ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag. Det innebär alltså att den underhållsberättigades anspråk på underhåll ska tillgodoses i första hand. Dessa bestämmelser är verkställighetsbestämmelser som blir aktuella vid sidan av UB. Några andra bestämmelser för att säkerställa att förfarandet blir kostnadsfritt behövs inte. Däremot ska tydliggöras i lag att UB:s bestämmelser om verkställighet gäller om annat inte följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
313
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
Även om ett barn har rätt till fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd täcker rättshjälpen enligt rättshjälpslagen inte motpartens rättegångskostnader om barnet förlorar målet (jfr artikel 45 d i underhållsförordningen). Det finns inte någon skyldighet enligt förordningen att tillse detta. I sammanhanget ska dock erinras om bestämmelsen i 7 kap. 19 § FB, som i mål om underhåll till barn innehåller avvikelser från kostnadsfördelningsbestämmelserna i 18 kap. RB (se avsnitt 11.2.2). Bestämmelsen innebär att domstolen får förordna att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad om det finns särskilda skäl. Om det inte finns sådana skäl, och barnet har företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, ska föräldern i stället för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad.
11.4.6 Behov av förordningsändringar i övrigt
Underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kommer att medföra behov av vissa förordningsändringar. Exempelvis bör 35 § rättshjälpsförordningen byggas ut, så att en utländsk medborgare bosatt i en fördragsslutande stat är likställd med en svensk medborgare i fråga om rätt till rättshjälp enligt rättshjälpslagen (i fråga om medborgare i EU respektive den som har sin hemvist eller vanliga vistelseort i en medlemsstat inom EU gäller detta redan). Rättshjälpsförordningen bör även kompletteras med en bestämmelse om vilka uppgifter som ska anges i en ansökan om rättshjälp när det är fråga om fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd. Det bör i princip vara tillräckligt om det finns uppgifter om namn och vad saken gäller. Det bör inte heller krävas att sökanden undertecknar ansökan på heder och samvete (11 § i rättshjälpsförordningen) när det är fråga om fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd. I ett sådant fall finns det inte något behov av att intyga eller bekräfta sina ekonomiska förhållanden. Det innebär att ansökan om rättshjälp kan vara undertecknad av sökandens ombud, förutsatt att det finns en fullmakt. Eftersom det blir aktuellt med fri rättshjälp endast när ansökan går genom centralmyndigheterna får förutsättas att relevanta uppgifter kommer fram i samband med att ansökan görs.
314
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
315
Slutligen bör tillkännagivandet om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m. kompletteras med en hänvisning till 2007 års Haagkonvention.
12 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
12.1 Underhållsförordningen
Det sista kapitlet i underhållsförordningen (kapitel IX) innehåller – förutom de övergångsbestämmelser som behandlas i avsnitt 12.4.1 – allmänna bestämmelser och slutbestämmelser. Bland annat föreskrivs att ingen legalisering får krävas (artikel 65, jfr artikel 56 i Bryssel I-förordningen). Vidare ges en möjlighet för behörig myndighet i den anmodade medlemsstaten att i undantagsfall, och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det, kräva tillbaka kostnader från förlorande part som erhållit fri rättshjälp (artikel 67, se avsnitt 11.3.5).
Som bilagor till förordningen finns ett antal formulär. Dessa ska användas i olika situationer som nämns i enskilda artiklar. Formuläret i bilaga I avser utdrag ur avgöranden eller förlikningar inför domstol som inte ska vara föremål för exekvaturförfaranden, dvs. som är direkt verkställbara. Formuläret i bilaga II avser utdrag ur avgöranden eller förlikningar inför domstol som ska vara föremål för exekvaturförfaranden (även tillämpligt för vissa avgöranden som enligt övergångsbestämmelserna omfattas av Bryssel Iförordningen). Bilaga III innehåller ett formulär för utdrag ur officiella handlingar som inte ska vara föremål för exekvatur, medan bilaga IV ska användas för officiella handlingar som ska vara föremål för exekvatur. Formuläret i bilaga V ska bifogas vid framställningar om särskilda åtgärder. Bilaga VI innehåller ett ansökningsformulär för erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet. Bilaga VII innehåller ett ansökningsformulär avseende erhållande eller ändring av ett avgörande. Formuläret i bilaga VIII innefattar ett mottagandebevis för en ansökan.
317
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
Bilaga IX innehåller ett formulär som ska användas vid vägran att behandla en ansökan eller beslut att inte längre behandla en ansökan. Bilagorna X och XI kommer att innehålla en uppräkning av vissa behöriga myndigheter.
Bilagorna I–II ska utfärdas av ursprungsdomstolen, bilagorna III–IV ska utfärdas av behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten medan bilagorna V–IX ska fyllas i av centralmyndigheten.
När det gäller officiella handlingar ska den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten utfärda utdraget på begäran av berörd part (artikel 48.3). I fråga om utdrag av domar, utfärdade av ursprungsdomstolen, anges att sökanden för verkställighet ska ge in sådant utdrag (artikel 20.1 b) respektive att sådant utdrag ska bifogas en ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 28.1 b). Om det är nödvändigt kan en domstol vid vilken en erkänd dom åberopas begära att den part som åberopar domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av ursprungsdomstolen med användning av formuläret i bilaga I eller bilaga II (artikel 40.2). Ursprungsdomstolen ska även utfärda ett sådant utdrag på begäran av varje berörd part (andra stycket i nämnda artikel). Om det är känt att en tvist är gränsöverskridande är det enligt utredningens mening lämpligt att domstolen under rättegången uppmärksammar parterna på frågan. I annat fall kan det således bli aktuellt att utfärda ett utdrag på formulär i efterhand.
Formulären för ansökan eller framställan ska som huvudregel vara upprättade på det officiella språket i den anmodade medlemsstaten (artikel 59.1). Handlingar som bifogas formulären ska bara översättas om en översättning är nödvändig för att begärt bistånd ska kunna ges, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 20, 28, 40 och 66 (artikel 59.2). All annan kommunikation mellan centralmyndigheter ska ske på det officiella språket i den anmodade medlemsstaten (eller annat språk som den godtar), om inte centralmyndigheterna kommer överens om något annat (artikel 59.3). De nämnda artiklarna 20, 28 och 40 anger vilka handlingar som krävs vid en ansökan om verkställighet, verkställbarhet och erkännande.1Bland annat ska utdraget ur domen, utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av formulär, bifogas. Vid behov ska den part som åberopar ett avgörande tillhandahålla en översättning av
1 Artikel 20.1 b och d om avgörandet som ska erkännas eller verkställas har meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll, artikel 28.1 b och c vid en ansökan om verkställbarhetsförklaring av ett avgörande som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av protokollet (dvs. Danmark och Storbritannien), och artikel 40.2 och 3 vid åberopandet av ett avgörande som har erkänts.
318
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
aktuellt formulär. Översättningen ska göras till det officiella språket (eller något av de officiella språken, om det finns flera) i den berörda medlemsstaten eller till något annat av EU:s officiella språk som staten har uppgett att den godtar. Slutligen ges domstolen möjlighet att begära att parterna lämnar in en översättning av skriftliga bevis på ett annat språk än rättegångsspråket, vilket endast får ske om domstolen anser att det är nödvändigt för att en dom ska kunna meddelas eller för att rätten till försvar ska kunna respekteras (artikel 66).2 Restriktiviteten motiveras av att översättningskostnaderna ska minska.3
Medlemsstaterna ska inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område tillhandahålla viss information (artikel 70). Informationen ska avse bl.a. nationella lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet och verkställighet. Medlemsstaterna ska också lämna information till kommissionen om kontaktuppgifter och vilka språk som godtas vid översättning av handlingar vid förfaranden för erkännande, verkställighet och verkställbarhet och vilka språk som godtas av centralmyndigheten för kommunikation med andra centralmyndigheter (artikel 71).
I kapitel IX finns också bestämmelser som reglerar förhållandet mellan underhållsförordningen och andra internationella instrument (artikel 68 och 69), vilka behandlas i avsnitt 4.5.1.
12.2 2007 års Haagkonvention
Konventionens allmänna bestämmelser finns i kapitel VIII och slutbestämmelserna i kapitel IX. Av de allmänna bestämmelserna framgår bl.a. att legalisering eller liknande förfaranden inte får krävas inom ramen för konventionen (artikel 41, jfr artikel 65 i underhållsförordningen). Detta är praxis i Haagkonventionerna. Bestämmelsen är tillämplig även på direkta ansökningar (se artikel 37.2).
Centralmyndigheten i den anmodade staten får begära en fullmakt av sökanden endast om den agerar på hans eller hennes vägnar vid rättsliga förfaranden eller inför någon annan myndighet,
2 Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i Bryssel I-förordningen. Jfr dock artikel 55 i denna förordning som reglerar vad som gäller när intyg inte ges in. Då kan en likvärdig handling godtas och om behörig myndighet begär det ska en översättning av handlingarna ges in. 3 Se ingresspunkt 38 i underhållsförordningen.
319
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
eller avser att utse en företrädare för detta ändamål (artikel 42, jfr artikel 52 i underhållsförordningen).
Täckning för kostnader som uppkommit vid tillämpningen av konventionen får inte ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag (artikel 43.1, jfr artikel 43 i underhållsförordningen). Ett avgörande om underhållsskyldighet från ursprungsstaten kan omfatta även kostnader och avgifter (artikel 19.1), men det är inte sådana kostnader som avses i detta sammanhang. Ett exempel på vad som avses är i stället att centralmyndigheten vill ha ersättning för kostnader för DNA-test. Sådana kostnader har inte företräde framför indrivningen av underhållsbidraget.4 Vidare får en stat kräva tillbaka kostnader från en förlorande part (artikel 43.2, se avsnitt 11.3.5).
Ansökningar och handlingar ska som huvudregel vara avfattade på originalspråket och vara översatta till ett officiellt språk i den anmodade staten, eller till ett språk som den anmodade staten har angett att den kan godta. Detta gäller såvida inte den behöriga myndigheten i den anmodade staten har meddelat att en översättning inte är nödvändig (artikel 44.1). Särskilda bestämmelser finns för stater med fler än ett officiellt språk (artikel 44.2). I fråga om centralmyndigheternas kommunikation är huvudregeln att den ska ske på ett officiellt språk i den anmodade staten eller på engelska eller franska (artikel 44.3).5 Artikel 45 behandlar frågor om metoder och kostnader för översättning. Vid ansökningar genom centralmyndigheterna kan dessa komma överens om att översättning till ett officiellt språk i den anmodade staten får göras i den anmodade staten från originalspråket eller från ett annat överenskommet språk. Om det inte finns någon överenskommelse, och det inte är möjligt för den begärande myndigheten att uppfylla kraven i artikel 44.1 och 2, får ansökan och handlingar översändas med översättning till engelska eller franska, för vidare översättning till ett officiellt språk i den anmodade staten (artikel 45.1). De översättningskostnader som uppkommer ska bäras av den begärande staten om inte annat överenskommits mellan centralmyndigheterna (artikel 45.2). Utan hinder av bestämmelsen om att centralmyndigheterna ska bära sina egna kostnader, och som huvudregel inte får ta ut några avgifter från sökanden för sina
4 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 619. 5 Det är möjligt att genom ett förbehåll motsätta sig användningen av antingen engelska eller franska. Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till konventionen ansett att sådant förbehåll bör undvikas, se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
320
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
tjänster (artikel 8), får den begärande centralmyndigheten ta betalt av sökanden för kostnader för översättning av en ansökan och därtill knutna handlingar, förutom om dessa kostnader kan täckas genom dess system för rättsligt bistånd (artikel 45.3).
Artiklarna 46 och 47 innehåller särskilda bestämmelser för stater med flera rättssystem (inte tillämpliga på EU men möjligen på vissa enskilda medlemsstater, t.ex. Storbritannien).
De fördragsslutande staterna ska ge Haagkonferensens permanenta byrå vissa upplysningar och informationen ska hållas uppdaterad (artikel 57). Upplysningarna gäller bl.a. en beskrivning av de fördragsslutande staternas lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet och en beskrivning av de åtgärder som staterna kommer att vidta för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 6 (som gäller centralmyndighetens särskilda uppgifter att bistå vid ansökningar som görs genom centralmyndigheterna). För upplysningsskyldigheten finns ett formulär framtaget (”country profile form”).
Slutligen kan nämnas att bestämmelsen om direkta ansökningar (artikel 37) behandlas i kapitel 10, bestämmelserna om skydd av personuppgifter, sekretess och förbud mot utlämnande av uppgifter (artikel 38–40) i kapitel 9 och förhållandet till andra internationella instrument m.m. (artikel 48–52) i avsnitt 4.5.3.
Konventionens slutbestämmelser behandlar bl.a. sedvanliga frågor om undertecknande, ratificering och anslutning (artikel 58). Vidare finns bestämmelser om ikraftträdande av konventionen (artikel 60), förklaringar rörande olika rättssystem inom en stat (artikel 61), uppsägning av konventionen (artikel 64) och underrättelser om tillträden, förbehåll m.m. (artikel 65).
Till konventionen finns två bilagor med formulär. Dessa ska bifogas när den begärande centralmyndigheten vidarebefordrar en ansökan (artikel 12.2 och formuläret i bilaga 1) respektive när den anmodade centralmyndigheten bekräftar mottagandet av ansökan (artikel 12.3 och formuläret i bilaga 2).
De fördragsslutande staterna får meddela vissa närmare angivna förbehåll i samband med tillträdet till konventionen (artikel 62). Några sådana förbehåll, eller reservationer, är inte planerade inför EU:s tillträde till konventionen,6 men frågan är inte slutligt avgjord. Vidare kan de fördragsslutande staterna avge förklaringar i olika avseenden (artikel 63). Regionala organisationer för
6 Se kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av 2007 års Haagkonvention, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
321
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
ekonomisk integration kan bli parter i konventionen (artikel 59), vilket utgör förutsättningen för att EU kan tillträda den. Organisationen får förklara att den är behörig i alla frågor som regleras i konventionen och att medlemsstaterna kommer att vara bundna av konventionen i kraft av organisationens anslutning. Kommissionen har föreslagit att en sådan förklaring ska lämnas.
12.3 2007 års Haagprotokoll
Även 2007 års Haagprotokoll innehåller bestämmelser om undertecknande, ratificering och anslutning (artikel 23 i 2007 års Haagprotokoll). Vidare föreskrivs, precis som när det gäller 2007 års Haagkonvention, att det är möjligt för regionala organisationer för ekonomisk integration, t.ex. EU, att ansluta sig till protokollet (jfr artikel 24.1).
Inga förbehåll (reservationer) får göras mot protokollet (artikel 27). Det innebär att staterna inte kan begränsa protokollets tillämpning till vissa typer av underhåll, t.ex. mellan makar eller i förhållande till barn. Vissa förklaringar kan däremot avges (artikel 28). I rådets beslut om EU:s ingående av protokollet7föreskrivs bl.a. att EU ska avge en förklaring om att EU ska vara behörig i alla frågor som regleras av protokollet och att dess medlemsstater8 kommer att vara bundna av det i kraft av organisationens anslutning (artikel 3 i rådsbeslutet och artikel 24.3 i protokollet). Genom EU:s tillträde till protokollet och den angivna förklaringen blir Sverige alltså bundet av protokollet (se även kapitel 13).
Protokollet innehåller också bestämmelser om ikraftträdande (artikel 25), förklaringar som rör olika rättssystem inom en stat (artikel 26), uppsägning av protokollet (artikel 29) och meddelanden till Haagkonferensen (artikel 30).
7 Se rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen). 8 Med undantag för Danmark och Storbritannien.
322
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
12.4 Särskilt om övergångsbestämmelser
12.4.1 Underhållsförordningen
Underhållsförordningens bestämmelser ska tillämpas på förfaranden som har inletts, förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts, och på officiella handlingar som fastställts
efter det att förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011 (artikel 75.1 och 76). Bestämmelserna om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar (kapitel IV avsnitt 1 och 2) ska dock tillämpas även på medlemsstaternas domar som meddelats före förordningens ikraftträdande, om erkännande och verkställighetsförklaring begärs därefter. Detsamma gäller domar som meddelas efter förordningens ikraftträdande till följd av förfaranden som inletts före den dagen, såvida dessa domar i fråga om erkännande och verkställighet omfattas av Bryssel I-förordningens tillämpningsområde. I den mån det pågår ett förfarande för erkännande och verkställighet den dag då underhållsförordningen börjar tillämpas, ska Bryssel I-förordningen vara fortsatt tillämplig. Det nu sagda gäller även förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts, och officiella handlingar som fastställts i medlemsstaterna (artikel 75.2). Kapitel VII i underhållsförordningen om samarbete mellan centralmyndigheter tillämpas på framställningar och ansökningar som centralmyndigheten tar emot från och med dagen då förordningen börjar tillämpas.
12.4.2 2007 års Haagkonvention
2007 års Haagkonvention ska vara tillämplig i varje fall där
en framställan enligt artikel 7 om särskilda åtgärder (se avsnitt 9.3.1) eller en ansökan genom centralmyndigheter enligt kapitel III i konventionen har mottagits av centralmyndigheten i den anmodade staten efter det att konventionen har trätt i kraft mellan den begärande och den anmodade staten,
en direkt framställan om erkännande och verkställighet har mottagits av den behöriga myndigheten i den anmodade staten
323
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
efter det att konventionen har trätt i kraft mellan ursprungsstaten och den anmodade staten (artikel 56.1).
Särskilda bestämmelser gäller i fråga om erkännande och verkställighet mellan fördragsslutande stater som även är parter i någon av 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention (artikel 56.2). Vidare ska den anmodade staten inte vara skyldig att verkställa ett avgörande eller ett avtal om underhållsbidrag som avser belopp som förfaller till betalning innan konventionen träder i kraft mellan ursprungsstaten och den anmodade staten, utom när det gäller underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldrabarnförhållande och avser underhåll till en person under 21 år (artikel 56.3).
12.4.3 2007 års Haagprotokoll
Av övergångsbestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll framgår att det inte är tillämpligt på underhåll som har begärts i en fördragsslutande stat med avseende på tiden före ikraftträdandet av protokollet i den staten (artikel 22). Syftet med bestämmelsen är att undvika att bestämmelserna i protokollet påverkar de rättigheter och skyldigheter mellan parterna som fanns innan protokollet trädde i kraft.9 I rådsbeslutet om EU:s tillträde till protokollet finns emellertid särskilda bestämmelser som ska tillämpas inom EU.10 På grund av den nära kopplingen mellan underhållsförordningen och protokollet ska protokollets bestämmelser tillämpas provisoriskt redan från och med den dag då förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011, om protokollet ännu inte har trätt i kraft då (punkten 8 i skälen och artikel 4 i rådets beslut). Bestämmelserna i protokollet ska också fastställa tillämplig lag på underhåll som begärs i en medlemsstat avseende en tidsperiod som föregår protokollets ikraftträdande eller provisoriska tillämpning inom EU då, i enlighet med underhållsförordningen, förfaranden har inletts, förlikningar inför domstol har godkänts eller ingåtts och officiella handlingar har fastställts från och med den 18 juni 2011, dvs. den dag då underhållsförordningen börjar tillämpas. Detta ska säkerställa att samma lagvalsregler tillämpas på underhållskrav hänförliga till en
9 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 203. 10 Se EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (bilaga 4 i bilagedelen).
324
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
EU (punkten 9 i
skälen och artikel 5 i rådets beslut).
12.5 Överväganden
tidsperiod såväl före som efter ikraftträdandet eller den provisoriska tillämpningen av protokollet inom
Bedömning: Sverige bör i ärenden enligt underhållsförord-
ningen godta formulär ifyllda på och översättningar gjorda till svenska, danska eller engelska. Även kontakter mellan centralmyndigheter bör kunna ske på dessa språk. Detta bör anmälas till kommissionen och, såvitt avser formulär och översättningar, föreskrivas i förordning.
I ärenden enligt 2007 års Haagkonvention bör Sverige godta att ansökningar och dokument är översatta till eller upprättade på svenska, engelska, danska eller norska. Detta bör anmälas till kommissionen och, såvitt avser ansökningar och översättningar, föreskrivas i förordning. Om möjlighet ges bör Sverige motsätta sig användande av franska vid kontakter med den svenska centralmyndigheten. Kommunikationen bör under alla förhållanden kunna ske på svenska, engelska, danska eller norska.
Det finns i övrigt inte behov av att i svensk författning komplettera instrumentens allmänna bestämmelser och slutbestämmelser, inklusive övergångsbestämmelser.
Som har nämnts i avsnitt 12.1 får varje medlemsstat ange vilket eller vilka av de officiella språken för EU:s institutioner, förutom sitt eget, som kan godtas för ifyllandet av formulär eller översättning av handlingar. Lagstiftaren har i liknande sammanhang, med beaktande av rådande språkkunskaper i landet, ansett att endast svenska eller engelska bör godtas.11 Danmark omfattas inte av det samarbete som bedömningarna avsåg. Utredningen anser att det även i fråga om underhållsförordningen bör godtas att översättningar görs till svenska eller engelska. Eftersom Danmark
11 T.ex. i fråga om rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande samt förordningen om den europeiska exekutionstiteln.
325
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
se, såvitt avser
for
llan central-
my delvis kommer att omfattas av underhållsförordningen bör även accepteras intyg och översättningar på danska. Samma överväganden görs i fråga om kontakten mellan centralmyndigheter, vilket innebär att kommunikation bör kunna ske på svenska, danska eller engelska. Detta bör anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 71.1 g och h och en bestämmel
mulär och översättning, bör tas in i förordning.12Som framgår av avsnitt 12.2 ska ansökningar och handlingar enligt 2007 års Haagkonvention som huvudregel ska vara avfattade på originalspråket och översatta till ett officiellt språk i den anmodade staten, eller till ett språk som den anmodade staten har förklarat sig godta (artikel 44.1). I likhet med underhållsförordningen (se ovan) bör Sverige kunna acceptera att ansökningar och handlingar är översatta till (eller upprättade på) svenska, engelska eller danska. Även handlingar som är upprättade på eller översatta till norska bör accepteras. Detta bör också anmälas till kommissionen och föreskrivas i förordning. Kommunikation mellan centralmyndigheter i konventionsärenden ska, om inte centralmyndigheterna kommit överens om annat, ske på svenska (när Sverige är den anmodade staten), engelska eller franska (artikel 44.3). Såvitt framgår av kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av konventionen anser kommissionen inte att möjligheten att motsätta sig användandet av antingen engelska eller franska ska utnyttjas.13 EU har dock inte tagit slutlig ställning till frågan. Om möjlighet ges, anser utredningen att det finns skäl för Sverige att reservera sig mot användandet av franska i meddelanden till den svenska centralmyndigheten. Franska språket, till skillnad mot det engelska språket, behärskas inte av lika många svenska tjänstemän. Även om handlingar på engelska också kan behöva översättas kan det antas att centralmyndigheten i många fall kan hantera sådana handlingar med hjälp av den språkkunskap som finns i den egna organisationen. Genom en reservation kan såväl utrymmet för missförstånd som kostnader för översättning begränsas. Därutöver bör kommunikation me
ndigheter kunna ske även på danska och norska. Övergångsbestämmelserna i instrumenten gäller som de är formulerade. Övergångsbestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll
12 Se t.ex. 3 § tillkännagivandet (2003:483) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, 10 § förordningen (2008:892) om europeiskt betalningsföreläggande och 6 § förordningen (2005:712) med föreskrifter om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. 13 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
326
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
327
hövs
öv
h tillträde, kräver någon
komplettering i svensk författning. får därutöver läsas tillsammans med EU:s förklaringar. Något behov av kompletterande bestämmelser kan inte förutses. Utredningen återkommer i kapitel 14 till frågan om det be
ergångsbestämmelser till föreslagna ändringar i svensk lag.
Av övriga allmänna bestämmelser och slutbestämmelser i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll är endast vissa av direkt intresse för rättstillämparen, t.ex. förbudet mot krav på legalisering av handlingar och bestämmelserna om fullmakt. Dessa bestämmelser gäller emellertid som de är skrivna. Varken dessa eller de bestämmelser som inte är av direkt intresse för den som ska tillämpa instrumenten, t.ex. bestämmelserna om undertecknande oc
Del III
Lagtekniska frågor m.m.
13 Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar
13.1 Införlivande av instrumenten
Bedömning: Sverige kommer troligen att bli bundet av 2007 års
Haagkonvention genom EU:s tillträde till konventionen. Utredningen lägger därför inte fram något förslag om ett svenskt införlivande av konventionen. Av samma skäl läggs inte heller några förslag fram beträffande en eventuell utvidgning av konventionens tillämpningsområde eller i fråga om det finns anledning att reservera sig i övrigt.
Underhållsförordningen är en EU-förordning som kommer att gälla direkt i Sverige. Även 2007 års Haagprotokoll kommer att vara direkt tillämpligt här i landet genom att EU har tillträtt protokollet och medlemsstaterna (förutom Danmark och Storbritannien) i kraft av detta blir bundna av protokollet.
När det gäller 2007 års Haagkonvention blir frågeställningen något annorlunda. Enligt direktiven ska utredningen, i den mån frågan aktualiseras, ta ställning till hur 2007 års Haagkonvention bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transformering. I detta avseende ska utredningen eftersträva klarhet, enkelhet och överskådlighet och välja den form för införlivande som bedöms vara mest lämplig. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas, samt om det finns anledning att reservera sig.1 Den öppna formuleringen när det gäller införlivandet får ses mot bakgrund av att EU vid tidpunkten för direktivens fastställande (den 4 juni 2009) inte hade fattat något beslut i frågan om EU:s respektive medlemsstaternas tillträde till konventionen.
1 Se utredningens direktiv (dir. 2009:54), bilaga 1 i betänkandets bilagedel.
331
Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar SOU 2010:59
Införlivandefrågan får bedömas utifrån andra utgångspunkter än vad som tidigare har varit fallet vid många av Sveriges konventionsanslutningar. Anledningen är att EU har behörighet på området (genom att underhållsförordningen finns), att EU sedan år 2007 är medlem i Haagkonferensen och att 2007 års Haagkonvention tillåter både enskilda stater och organisationer att ansluta sig. Skillnaden i förhållande till t.ex. 1996 års Haagkonvention, på vars område det också finns en EU-rättslig reglering genom Bryssel IIförordningen, är att endast suveräna stater kan vara parter i den konventionen. EU kan därför inte – trots sitt medlemskap i Haagkonferensen – tillträda 1996 års Haagkonvention utan har i stället bemyndigat bl.a. Sverige att i EU:s intresse ratificera eller ansluta sig till den.2
Intressant i sammanhanget är också EU-domstolens yttrande om huruvida ingåendet av 2007 års Luganokonvention omfattades av EU:s exklusiva behörighet eller om EU och medlemsstaterna hade delad behörighet. EU-domstolen fann att ingåendet av 2007 års Luganokonvention var en fråga som helt och hållet omfattades av EU:s exklusiva behörighet.3 EU tillträdde därmed konventionen som till alla delar blev bindande och direkt tillämplig i Sverige och övriga medlemsstater i EU förutom Danmark. 2007 års Luganokonvention införlivades alltså inte genom nationell normgivning (se prop. 2008/09:205 s. 16).
Kommissionen var i juli 2009 av uppfattningen att samma utgångspunkt ska gälla för EU:s tillträde till 2007 års Haagkonvention, dvs. att EU har exklusiv extern behörighet och att endast EU ska tillträda konventionen.4 Det visade sig dock finnas olika uppfattningar inom EU i frågan om EU har exklusiv behörighet på hela konventionens område eller inte. Av denna anledning har rådet ännu inte fattat något beslut om tillträde till 2007 års Haagkonvention.
Det är således ännu inte klart på vilket sätt 2007 års Haagkonvention kommer att tillträdas. Sverige har bedömt att EU har exklusiv extern behörighet när det gäller tillträdet till konven-
2 Se EUT L 151, 11.6.2008, s. 36. 3 Se EU-domstolens yttrande 1/03 av den 7 februari 2006 om gemenskapens behörighet att ingå en ny Luganokonvention om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 4 Se kommissionens förslag till rådsbeslut om Europeiska gemenskapens ingående av konventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
332
SOU 2010:59 Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar
tionen.5 Enligt vad utredningen har erfarit kan man utifrån de förhandlingar som hittills har förts på goda grunder utgå från att EU kommer att tillträda konventionen. Sverige kommer därmed att bli bundet genom EU:s tillträde. Det innebär att frågan om transformering eller inkorporering inte blir aktuell utan att 2007 års Haagkonvention kommer att bli direkt tillämplig i Sverige. Några förslag med avseende på införlivandefrågan lämnas därför inte av utredningen. Det innebär också att Sverige inte på egen hand kan acceptera ett utvidgat tillämpningsområde eller meddela reservationer mot enskilda bestämmelser i konventionen såvida inte detta uttryckligen tillåts av EU. Utredningen tar därför inte heller ställning och lämnar inga förslag i dessa avseenden.
13.2 Lagtekniska lösningar
Förslag: De kompletterande bestämmelserna till underhålls-
förordningen och 2007 års Haagkonvention placeras i en egen lag.
Utredningen har i kapitlen 7, 9, och 11 föreslagit vissa kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
En tänkbar lösning vore att placera dessa bestämmelser i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Något som talar mot den lösningen är att underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention föranleder ett förhållandevis stort antal kompletterande bestämmelser. Att låta nämnda lag omfatta även dessa bestämmelser riskerar att påverka överskådligheten negativt och därmed försvåra för rättstillämparen. Den föreslagna regleringen har dessutom större samhörighet med den internationellt privaträttsliga familjerättens område.
En annan möjlighet vore därför att placera bestämmelserna i lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel IIförordningen. På så sätt skulle den kompletterande lagstiftningen till EU-instrumenten på den internationella familjerättens område kunna samlas i en och samma lag. Det finns emellertid flera projekt
5 Se Regeringskansliets faktapromemoria 2009-10-27 (2009/10:FPM20), EG:s tillträde till 2007 års Haagkonvention om underhållsbidrag.
333
Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar SOU 2010:59
334
inom EU på detta område, vilka med all sannolikhet kommer att utmynna i EU-förordningar.6 Det är därför troligt att lagen måste tillföras ytterligare kompletterande lagstiftning. Omfattningen är svår att förutse, men det finns en risk för att en sådan lag blir svåröverskådlig för rättstillämparen. Av de anförda skälen föreslår utredningen inte nu någon samlad lagstiftning på den internationella familjerättens område. I stället föreslås en kompletterande lag till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
6 Närmast förestående är förordningen om arv och testamenten och förordningen om makars förmögenhetsförhållanden.
14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
14.1 Ikraftträdande
Förslag: Det överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkt-
en för ikraftträdandet av de lagbestämmelser som kompletterar bestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Detsamma ska gälla övriga föreslagna lagregler.
I avsnitt 2.1 redovisas att det är EU och inte de enskilda medlemsstaterna som har anslutit sig till 2007 års Haagprotokoll och som troligen kommer att ansluta sig till 2007 års Haagkonvention (se även kapitel 13). EU har undertecknat och ratificerat 2007 års Haagprotokoll men det har ännu inte trätt i kraft. Underhållsförordningen ska med vissa undantag tillämpas från och med den 18 juni 2011 (artikel 76). Samma datum börjar även bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll att tillämpas inom EU.
Utredningens förslag till kompletterande lagstiftning bör träda i kraft samtidigt som underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll börjar tillämpas i Sverige. Det är emellertid oklart när 2007 års Haagkonvention kommer att tillträdas. Av denna anledning bör det överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkten för när den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft. Med hänsyn till att underhållsförordningen träder i kraft den 18 juni 2011 är det givetvis bra om regelsystemet är komplett vid den tidpunkten.
De övriga lagändringar som föreslås i betänkandet (t.ex. i 1904 års lag) bör träda i kraft samtidigt som de kompletterande bestämmelserna.
335
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SOU 2010:59
336
14.2 Övergångsbestämmelser
Förslag: En domstols behörighet i fråga om underhåll i ett mål
som anhängiggjorts före ikraftträdandet av lagändringarna och som utövas enligt 3 kap. 6 och 12 §§ i 1904 års lag, ska inte gå förlorad. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet ska prövas enligt äldre rätt.
Bedömning: Det saknas behov av övergångsbestämmelser
beträffande övriga lagförslag.
Utredningen har haft att utgå från bestämmelserna i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Alla dessa instrument har egna övergångsbestämmelser (se avsnitt 12.4). Utredningens förslag till lagändringar är antingen komplement till eller en direkt konsekvens av instrumenten. Förslagen är med ett undantag inte av sådan natur att de kräver några övergångsbestämmelser.
Undantaget gäller förslaget i avsnitt 5.3 om att domstol inte längre ska ha behörighet att ta upp en fråga om underhåll till barn i ett äktenskapsmål (3 kap. 6 § i 1904 års lag) respektive behörighet att meddela ett interimistiskt beslut om underhåll till barn eller make när ett äktenskapsmål pågår i en annan stat (12 § samma kap.). Det är enligt utredningens uppfattning rimligt att ett mål som har anhängiggjorts vid svensk domstol före ikraftträdandet av lagändringarna fortsätter att handläggas av domstolen. Även bestämmelsen om tillämplig lag när behörighet utövas enligt 6 § bör tillämpas i ett ärende som anhängiggjorts före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelser av detta innehåll föreslås därför.
15 Konsekvenser av förslagen
Bedömning: Ikraftträdandet av underhållsförordningen och 2007
års Haagkonvention får till följd att möjligheterna ökar att kräva in underhållsbidrag i internationella situationer, vilket inte minst ur ett barnperspektiv är av mycket positiv betydelse. De båda instrumenten kommer att leda till ökade kostnader för centralmyndigheten (Försäkringskassan). Vidare är det troligt att antalet ärenden, och därmed kostnaderna, på sikt kommer att öka för Kronofogdemyndigheten samt att kostnaderna för rättshjälp kan förväntas stiga. Instrumenten kommer också att kunna medföra ökade inbetalningar av underhållsbidrag till underhållsberättigade bosatta i Sverige och en möjlighet att söka indrivning av Försäkringskassans beslut om återbetalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd när den underhållsskyldige bor utomlands.
Instrumenten kan inte antas medföra en ökning av betydelse med avseende på antalet mål om underhåll vid allmän domstol. Kostnaderna för exekvaturmyndigheten (Svea hovrätt) torde inte heller öka. När svenska domstolar utövar internationell behörighet i mål om underhåll och tillämpar 2007 års Haagprotokoll, måste domstolarna uppmärksamma frågor om lagval i större utsträckning än i dag. Domstolarna kan då också bli skyldiga att tillämpa utländsk rätt i fler fall än i dag. Det ligger i sakens natur att mål där utländsk rätt tillämpas är mer resurskrävande för domstolarna än mål där svensk lag tillämpas. Hur antalet mål och ärenden kommer att förändras och i vilken utsträckning mål och ärenden kommer att kräva att utländsk lag tillämpas går inte att förutse. Några dramatiska förändringar på kortare sikt kan dock inte förväntas.
Sammantaget bedömer utredningen att instrumenten inte kommer att medföra några ökade kostnader för det allmänna. Det är dock inte möjligt att i dag med någon säkerhet beräkna kostnaderna. En utvärdering bör därför göras när instrumenten har varit i kraft en tid.
337
Konsekvenser av förslagen SOU 2010:59
Utredningen ska enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) beräkna och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag. Det gäller förslag som påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda och förslag som innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, ska en finansiering föreslås. Även andra konsekvenser ska redovisas, t.ex. om förslagen har betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, sysselsättning och offentlig service, små företags arbetsförutsättningar, jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (15 § kommittéförordningen). Utredningens bedömning nedan är att förslagen till vissa delar är kostnadspåverkande, men att de inte får några konsekvenser i övrigt i den mening som avses i kommittéförordningen.
Människors ökade rörlighet får till följd att antalet mål och ärenden med internationell anknytning ökar och att myndigheterna ställs inför situationer där anknytningen till en annan stat ger upphov till frågor när det gäller behörighet, lagval, erkännande och verkställighet av avgöranden. I många avseenden innebär underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention att det blir tydligare vad som gäller. 2007 års Haagprotokoll innebär för svensk del att ett i det närmaste oreglerat område regleras. Förordningen och konventionen innehåller också formulär som kan antas minska kostnaderna för översättningar. De förbättrade möjligheterna till effektiv indrivning av underhåll är ur ett barnperspektiv av mycket stor betydelse. För många barn är betalningen av underhållsbidrag från en bidragsskyldig förälder bosatt i Sverige av största vikt för barnets försörjning. De nya instrumenten kommer troligen att innebära att fler stater kommer att ha möjlighet att sända ansökningar till Sverige. Instrumenten innebär, med några undantag (t.ex. för Försäkringskassan som centralmyndighet), inte att myndigheterna får nya uppgifter utan snarare att hanteringen av internationella ärenden förbättras och effektiviseras.
Tillämpningen av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kan på sikt förväntas innebära en volymökning, och därmed ett ökat resursbehov för den myndighet som blir utsedd till centralmyndighet. Försäkringskassan är centralmyndighet enligt New York-konventionen för ärenden om indrivning av underhållsbidrag i utlandsärenden. Utredningen har i avsnitt 9.5.1 föreslagit
338
SOU 2010:59 Konsekvenser av förslagen
att Försäkringskassan ska vara centralmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. I ärenden enligt dessa instrument kommer bedömningar och avvägningar också att kräva kvalificerad kompetens, både i fråga om juridisk kompetens att tolka förordningen och konventionen samt kompetens att representera centralmyndigheten. Därutöver krävs språkkunskap.
Enligt uppgift från Försäkringskassan skulle förslaget, om det genomförs, medföra ett behov av att öka antalet årsarbetare med 15 med en beräknad kostnadsökning om 8,5 miljoner kr per år. Försäkringskassan har därvid uppskattningsvis bedömt att inkommande ansökningar jämfört med i dag kommer att öka med 200 procent, och att volymökningen av ansökningar som blir möjliga att sända till utlandet kan hamna mellan 20 och 30 procent. Mot denna förväntade kostnadsökning ska dock ställas att de förenklade reglerna både i fråga om fastställande av underhållsbidrag utomlands men även om erkännande och verkställighet – särskilt inom EU – kan förväntas innebära ökade inbetalningar av underhållsbidrag från underhållsskyldiga personer bosatta utomlands.
År 2009 uppgick, enligt Försäkringskassan, inbetalningar från bidragsskyldiga bosatta i Norden till cirka 48 miljoner kr, vilket motsvarar en inbetalningsgrad1 om 87 procent. Inbetalningar från bidragsskyldiga bosatta utanför Norden uppgick samma år till 20 miljoner kr, vilket motsvarar en inbetalningsgrad om 54 procent. Underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser kan komma att öka inbetalningsgraden, i vart fall utanför Norden. Ökade möjligheter att utomlands fastställa underhållsbidrag kommer dessutom med all sannolikhet att medföra att fler bidragsskyldiga föräldrar åläggs betalningsskyldighet för underhåll. När inbetalningar av underhållsbidrag till Sverige ökar minskar kostnaderna för underhållsstöd i Sverige. Det blir dessutom möjligt för Försäkringskassan att söka indrivning av sina egna beslut om återbetalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd när den underhållsskyldige bor utomlands.
I ärenden om underhållsstöd finns för närvarande cirka 24 000 bidragsskyldiga som bor utomlands och som är bidragsskyldiga för ett eller flera barn som bor i Sverige. Av dessa är 19 600 bidragsskyldiga bosatta i något land utanför Norden. Även om inte alla av dessa bidragsskyldiga kommer att omfattas av något av de inter-
1 Med inbetalningsgrad avses inbetalningar i procent av debiterat underhållsbidrag.
339
Konsekvenser av förslagen SOU 2010:59
nationella instrumenten, är det ur ekonomiskt hänseende rimligt att anta att förordningen och konventionen kommer att leda till ökade inbetalningar av underhåll till Sverige och minskade kostnader för underhållsstöd. Det är i dagsläget svårt att uppskatta storleksordningen på de ökade inbetalningarna och effekten av de kostnadsbesparande omständigheterna. Utredningen anser dock att det är högst rimligt att anta att den förväntade kostnadsökningen för centralmyndigheten kommer att täckas med god marginal.
För domstolarnas del innebär underhållsförordningen (tillsammans med Luganokonventionerna) en uttömmande reglering av i vilka situationer det finns internationell behörighet. Instrumenten kan dock inte antas medföra en ökning av betydelse med avseende på antalet mål om underhåll vid allmän domstol. Utredningen föreslår att Svea hovrätt ska vara exekvaturmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. När det gäller underhållsförordningen kommer en exekvaturprövning bara att bli aktuell för avgöranden från Storbritannien och Danmark (varav de danska avgörandena dessutom omfattas av den nordiska regleringen där exekvaturprövning inte krävs). Avgöranden från dessa länder kommer sannolikt att vara marginellt förekommande hos exekvaturmyndigheten. Avgöranden från övriga medlemsstater i EU kommer att kunna erkännas och verkställas utan exekvaturförfarande. Det innebär att avgöranden från andra medlemsstater i EU, vilka avgöranden som i dag av Svea hovrätt förklaras verkställbara enligt Bryssel I-förordningen, inte kommer att behöva handläggas av Svea hovrätt efter underhållsförordningens ikraftträdande. En minskning av antalet europeiska exekvaturärenden kan därför förväntas. Avgöranden enligt 2007 års Haagkonvention kommer däremot att kräva ett exekvaturförfarande. Även om många avgöranden från andra stater redan i dag förutsätter exekvatur vid Svea hovrätt (t.ex. enligt 1973 års Haagkonvention) kan – under förutsättning att 2007 års Haagkonvention får en stor anslutning – ärendemängden på sikt förväntas öka något. När svenska domstolar utövar internationell behörighet i frågor om underhåll enligt underhållsförordningen eller någon av Luganokonventionerna får 2007 års Haagprotokoll till följd att domstolarna måste beakta lagvalsfrågorna i större utsträckning än vad som hittills varit fallet. Protokollet kan också medföra att svenska domstolar blir skyldiga att tillämpa utländsk rätt i fler fall än i dag. Det ligger i sakens natur att mål där utländsk rätt tillämpas är mer resurskrävande för domstolarna än mål där
340
SOU 2010:59 Konsekvenser av förslagen
svensk lag tillämpas. Hur antalet mål och ärenden kommer att förändras och i vilken utsträckning det kommer att krävas att utländsk lag tillämpas går emellertid inte att förutse. Det är därför viktigt att konsekvenserna följs upp sedan förordningen, konventionen och protokollet har varit i kraft en tid. Några dramatiska förändringar på kortare sikt kan emellertid inte förväntas.
Den sannolika ökningen på sikt av antalet verkställbara beslut medför i förlängningen att också Kronofogdemyndigheten får en ökad ärendetillströmning. Även i detta avseende måste emellertid beaktas att avgörandena i viss utsträckning skulle ha kommit till Kronofogdemyndigheten ändå, efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt enligt t.ex. Bryssel I-förordningen eller 1973 års Haagkonvention. På motsvarande sätt som gäller uppskattningen av ärenden till Svea hovrätt är det svårt att förutse omfattningen av en eventuell ökning. I fråga om konventionen beror det på vilken anslutning konventionen får. Enligt utredningens bedömning är det dock troligt att ärendena hos Kronofogdemyndigheten kommer att öka på sikt. Även här är det alltså viktigt med en uppföljning.
Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ställer krav på fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd i fråga om underhåll till barn (under 21 år) som grundas på ett föräldra-barnförhållande. Även om rättshjälp till barn redan i dag ofta innebär att kostnaderna stannar på staten kommer förordningen och konventionen att innebära ökade kostnader för rättshjälp – dels eftersom rättshjälp ska förordnas i dessa fall när det finns behov av biträde, dels eftersom utredningens förslag i avsnitt 11.4.2 medför att någon rättshjälpsavgift inte ska utgå. Domstolsverket har i DV-rapport 2009:2 föreslagit att kraven på särskilda skäl för att bevilja rättshjälp i angelägenhet som rör underhåll till barn ska tas bort. Den förändringen har beräknats kosta 3,3 miljoner kr (s. 96). När det gäller rättshjälp i övriga fall ställs inte några krav på att den ska vara kostnadsfri. I vilken mån ärendena om underhållsskyldighet kommer att öka och kostnaderna för rättshjälp överstiga dem som Domstolsverket redan har aviserat, är svårt att uttala sig om. Det ska framhållas att det redan i dag finns såväl EU-bestämmelser som internationellt konventionssamarbete som innebär att utländska parter likställs med svenska medborgare i fråga om rätt till rättshjälp (se avsnitt 11.2.3). Den ökning av kostnaderna som kan komma att ske lär därför inte vara markant, men det är nödvändigt att göra en
341
Konsekvenser av förslagen SOU 2010:59
342
uppföljning av konsekvenserna när underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har varit i kraft en tid.
Slutligen medför ikraftträdandet av underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll ett stort informationsbehov i förhållande till allmänheten, domstolarna och övriga myndigheter såsom Kronofogdemyndigheten och socialnämnderna. Det kommer också att krävas utbildningsinsatser för i första hand Försäkringskassans personal. Information och utbildning med avseende på ny lagstiftning är uppgifter som svenska myndigheter (främst på central nivå) kontinuerligt arbetar med. Informationsbehovet bedöms kunna rymmas inom ramen för berörda myndigheters befintliga budgetanslag.
Sammantaget bedömer utredningen att det är sannolikt att de förväntade kostnadsökningarna som har redovisats (främst för
Försäkringskassan som centralmyndighet) kommer att vägas upp av det förenklade förfarandet i fråga om att utverka ett beslut om underhållsskyldighet, att få detta beslut verkställt utomlands, minskade kostnader för underhållsstöd samt möjligheten att driva in beslut om återbetalningsskyldighet av utgivet underhållsstöd. Utredningen bedömer således att underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll totalt sett inte kommer att medföra några ökade kostnader för det allmänna. Som har betonats i det föregående är det dock viktigt att noggrant följa upp de ekonomiska konsekvenserna.
Del IV
Författningskommentar
16 Författningskommentar
16.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
Tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen) och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).
Paragrafen anger lagens tillämpningsområde.
Underhållsförordningen är en EU-förordning som är direkt tillämplig i varje medlemsstat och har företräde framför nationell rätt. Även 2007 års Haagkonvention har efter EU:s tillträde företräde framför nationell rätt (se avsnitt 13.1). I denna lag finns vissa kompletterande bestämmelser till förordningen och konventionen.
Förnyad prövning enligt underhållsförordningen
2 § En ansökan om förnyad prövning enligt artikel 19.1 i underhållsförordningen ska göras skriftligen.
Ansökan ska ges in till hovrätten, om det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser är ett utslag från Kronofogdemyndigheten eller en dom från tingsrätten. I annat fall ska ansökan ges in till Svea hovrätt.
Beviljas ansökan, ska rätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser. Vid rättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. 5 §, 6 § första och andra styckena samt 8 § rättegångsbalken i tillämpliga delar.
345
Författningskommentar SOU 2010:59
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.5. Paragrafen behandlar förfarandet vid förnyad prövning i vissa fall av ett avgörande enligt artikel 19 i underhållsförordningen, när svaranden inte har gått i svaromål. En liknande bestämmelse finns i 13 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande.
Av första stycket följer att ansökan ska vara skriftlig. I andra stycket anges vilken instans som ska pröva en ansökan om förnyad prövning. Ansökningar rörande domar från tingsrätt samt utslag från Kronofogdemyndigheten, som skulle ha överlämnats till tingsrätt om förfarandet hade gått vidare enligt reglerna för ordinarie civilrättsliga förfaranden, ska ges in till hovrätten. Med hovrätten avses den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut får överklagas. Om avgörandet som ansökan om förnyad prövning gäller i stället är ett beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan, ska ansökan ges in till Svea hovrätt. Det kan aldrig bli aktuellt att ansöka om förnyad prövning av ett hovrättsavgörande eftersom artikel 19.1 i förordningen avser fall där svaranden inte har delgivits underhållskravet eller på annat sätt varit förhindrad att bestrida detta. Av artikel 19.2 i underhållsförordningen framgår inom vilken tid ansökan ska göras.
I tredje stycket föreskrivs att rätten, när en ansökan om förnyad prövning beviljas, samtidigt ska besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade avgörandet. Vid rättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. 5 §, 6 § första och andra styckena och 8 § RB i tillämpliga delar. Dessa bestämmelser behandlar bl.a. ansökans innehåll och skyldigheten att skriftväxla. Ett yrkande om att vidare åtgärder för verkställighet av avgörandet inte ska äga rum (inhibition) får framställas vid verkställighetsförfarandet och prövas då av Kronofogdemyndigheten (artikel 21.3 i underhållsförordningen och 11 § nedan). Vid förfarandet för förnyad prövning får rätten därför inte besluta om inhibition (jfr 58 kap. 6 § tredje stycket RB), varför den bestämmelsen inte omfattas av paragrafens hänvisning.
Beslut om erkännande och verkställbarhet
3 § Svea hovrätt är behörig domstol enligt artiklarna 27.1 och 32.2 i underhållsförordningen samt vid förfaranden enligt artikel 23, med undantag för artikel 23.10, i 2007 års Haagkonvention.
346
SOU 2010:59 Författningskommentar
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1. I paragrafen föreskrivs att Svea hovrätt är behörig domstol i exekvaturförfarandets första och andra led. För underhållsförordningens del blir exekvaturförfarandet bara aktuellt för avgöranden från Danmark och Storbritannien. Övriga medlemsstaters avgöranden är direkt verkställbara i Sverige.
4 § Den som ansöker om erkännande eller om verkställbarhetsförklaring av ett utländskt avgörande enligt 2007 års Haagkonvention ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.8.1. I paragrafen anges att avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia ska ges in till Svea hovrätt. Bestämmelsen är begränsad till att gälla erkännande eller verkställbarhetsförklaring enligt 2007 års Haagkonvention. För motsvarande ärenden enligt underhållsförordningen gäller att en ansökan ska åtföljas av en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas (artikel 28.1 a i förordningen).
5 § Vid beslut med anledning av en ansökan enligt underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart i Sverige ska Svea hovrätt bestå av en lagfaren domare.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. Paragrafen innehåller en kompletterande bestämmelse för förfarandet i Svea hovrätt vid den inledande prövningen. En motsvarighet till bestämmelsen finns i 4 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
Av bestämmelsen framgår att Svea hovrätt vid den inledande prövningen ska bestå av en lagfaren domare. Det innebär att hovrätten i detta skede inte får avgöra målet i kollegial sammansättning. För förfarandet i hovrätten gäller artiklarna 28–31 i underhållsförordningen.
6 § Om hovrätten vid det förfarande som avses i 5 § bifaller en ansökan enligt underhållsförordningen om att ett utländskt avgörande ska förklaras vara verkställbart, ska hovrättens beslut anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som avses i 15 kap. rättegångsbalken.
347
Författningskommentar SOU 2010:59
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.2. Paragrafen motsvaras av 8 § i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
Bestämmelsen handlar om rätten till säkerhetsåtgärder som följer direkt av att Svea hovrätt medger verkställbarhet i den inledande prövningen av exekvaturförfarandet enligt underhållsförordningen (artikel 36.2). Av paragrafen framgår att de säkerhetsåtgärder som står till buds är de som regleras i 15 kap. RB, dvs. framför allt kvarstad. Rätten till säkerhetsåtgärder är en automatisk följd av hovrättens beslut varför sökanden inte behöver utverka ett särskilt tillstånd till säkerhetsåtgärder. En ansökan till Kronofogdemyndigheten krävs dock. Ansökan behandlas sedan som en begäran om verkställighet av ett svenskt domstolsbeslut om säkerhetsåtgärd i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 11–16 §§ UB.
7 § Ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring enligt 2007 års Haagkonvention ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.8.2. Paragrafen innehåller en kompletterande bestämmelse till artiklarna 23.5 och 6 i 2007 års Haagkonvention och innebär att ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring. Om ansökan bifalls räcker det alltså med att skicka beslutet i lösbrev till sökanden medan motparten måste delges. En liknande bestämmelse finns i artikel 31.2 i underhållsförordningen.
8 § En ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt.
Vid handläggningen i Svea hovrätt av en ansökan om ändring av ett beslut enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrätts beslut, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
En domare som har prövat en ansökan enligt 5 § får inte delta i prövningen av en ansökan om ändring av beslutet.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. I paragrafen behandlas det andra skedet av exekvaturförfarandet. Liknande bestämmelser finns i bl.a. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och
348
SOU 2010:59 Författningskommentar
internationell verkställighet av vissa avgöranden och 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.
I första stycket anges att en ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt. Tidsfristerna för detta följer av respektive instrument. Av artikel 32.5 i underhållsförordningen följer att ansökan om ändring ska göras inom 30 dagar efter delgivningen av verkställbarhetsförklaringen eller, om den part mot vilken verkställighet begärs har hemvist i en annan stat, 45 dagar. En invändning enligt artikel 23.6 i 2007 års Haagkonvention ska göras inom 30 dagar från underrättelsen eller, om den klagande parten inte är bosatt i Sverige, inom 60 dagar.
Av andra stycket följer att bestämmelserna i RB om överklagande av tingsrätts beslut gäller. Det innebär bl.a. att handläggningen i Svea hovrätt följer RB:s vanliga regler om hovrättens sammansättning och att bestämmelserna om rättegången i allmänhet är tillämpliga på förfarandet i den mån de passar in på detta. I bestämmelsen har markerats att bestämmelserna i RB inte gäller om annat följer av underhållsförordningen (jfr artikel 32) eller 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 23.6–9 och 23.11).
I tredje stycket framgår att en domare som har gjort den inledande prövningen enligt 5 § inte får delta i prövningen i det andra skedet av exekvaturförfarandet. Detta gäller både när ansökan har bifallits och när den har avslagits.
9 § Vid handläggningen i Högsta domstolen av ett överklagande av ett beslut i en fråga som avses i 8 § gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av hovrätts beslut i tillämpliga delar, om inte underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention föreskriver något annat. Talan får inte komma under Högsta domstolens prövning utan att Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. I paragrafen finns bestämmelser om förfarandet när ett beslut som har meddelats med anledning av att ändring har sökts, överklagas. Liknande bestämmelser finns i bl.a. 6 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden och 3 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.
Högsta domstolen är sista instans vid exekvaturprövningen (jfr artikel 33 i underhållsförordningen och artikel 23.10 i 2007 års Haagkonvention). Första meningen hänvisar till RB:s bestämmelser
349
Författningskommentar SOU 2010:59
om överklagande av hovrättens beslut. Eftersom det inte finns några bestämmelser i underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention inom vilken tid ett överklagande ska ges in, blir 56 kap. 1 § RB tillämplig. Det innebär att ett överklagande ska ges in till hovrätten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Av andra meningen följer att prövningstillstånd krävs vid överklagande.
Verkställighet
10 § Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls, eller om en sådan förklaring inte behövs, får det utländska avgörandet verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.3. Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska gälla för verkställighet av utländska avgöranden, motsvarande bestämmelser finns i 7 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden, 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen och 14 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande.
Bestämmelsen omfattar dels avgöranden som är verkställbara utan exekvatur (dvs. avgöranden från EU:s medlemsstater utom Danmark och Storbritannien), dels avgöranden som av Svea hovrätt har förklarats vara verkställbara i Sverige. Sådana avgöranden får verkställas enligt UB:s bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention. Exempel på bestämmelser som ska tillämpas framför UB:s bestämmelser vid verkställigheten är de bestämmelser i underhållsförordningen som handlar om hinder mot och uppskjutande av verkställigheten (se artikel 21 och 11–12 §§ nedan). Kronofogdemyndigheten måste också uppmärksamma bestämmelserna om företrädesordning (artikel 43 i underhållsförordningen och artikel 43.1 i 2007 års Haagkonvention). Av dessa framgår att täckning för uppkomna kostnader inte får ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag (se avsnitt 11.4.5). Även frågor om preskription regleras av förordningen och konventionen. Preskription bedöms antingen enligt lagen i ursprungsstaten eller enligt lagen i den verkställande
350
SOU 2010:59 Författningskommentar
staten, beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden (artikel 21.2 i underhållsförordningen och avsnitt 7.1.1.2 samt artikel 32.5 i 2007 års Haagkonvention och avsnitt 7.2.2).
En annan situation som berör centralmyndigheten uppstår när en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls. Detta skulle i normala fall innebära att sökanden måste ansöka om verkställighetsåtgärder hos Kronofogdemyndigheten (eftersom verkställighet inte är en automatisk följd av ett bifallande exekvaturbeslut). Enligt artikel 32.3 i 2007 års Haagkonvention gäller dock särskilda bestämmelser vid ansökningar genom centralmyndigheter, som innebär att centralmyndigheten ska vidarebefordra ansökan till behörig myndighet (se avsnitt 7.3.8.3).
Hinder mot och uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21 i underhållsförordningen
11 § Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet enligt artikel 21 i underhållsförordningen.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.6. Av paragrafen följer att Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet att fatta beslut enligt artikel 21 i underhållsförordningen. Kronofogdemyndigheten är därvid behörig att fatta beslut både vad gäller hinder mot verkställighet och uppskjutande av verkställighet, allt under de förutsättningar som framgår av artikel 21.
12 § Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 i underhållsförordningen får överklagas. Vid överklagande gäller 18 kap. utsökningsbalken i tillämpliga delar.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.6.3. Paragrafen föreskriver att Kronofogdemyndighetens beslut om uppskjutande av verkställighet enligt artikel 21.3 får överklagas. Genom hänvisningen i andra meningen är 18 kap. UB tillämpligt i relevanta delar, vilket bl.a. innebär att Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (18 kap. 2 § UB), och att Kronofogdemyndigheten ska skicka ett överklagande som inte avvisas till tingsrätten (10 § samma kap.). Tingsrättens handläggning sker enligt lagen om
351
Författningskommentar SOU 2010:59
domstolsärenden vilket innebär att det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande av tingsrättens beslut (39 § nämnda lag). Paragrafen reglerar bara beslut om uppskjutande av verkställighet. Att ett beslut från Kronofogdemyndigheten om hinder mot verkställighet får överklagas följer redan av nu gällande regelsystem (se 3 kap. 21 § andra stycket och 18 kap. 2 § UB).
Centralmyndigheten
13 § Regeringen utser en centralmyndighet med uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.1. Paragrafen ger regeringen behörighet att utse centralmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Centralmyndighetens uppgifter följer av förordningen och konventionen.
14 § Centralmyndighetens beslut med anledning av en framställning eller en ansökan från en utländsk centralmyndighet i enlighet med artikel 53 eller 56 i underhållsförordningen, eller artikel 7 eller 10 i 2007 års Haagkonvention, får inte överklagas.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.2.3. Bestämmelsen innebär att det inte är tillåtet att överklaga centralmyndighetens beslut i fråga om en framställning eller en ansökan som kommer från en utländsk centralmyndighet. Dock måste bestämmelserna i artikel 58.9 i underhållsförordningen och artikel 12.9 i 2007 års Haagkonvention beaktas, där det bl.a. framgår att centralmyndigheten inte får avvisa en ansökan utan att den begärande centralmyndigheten har fått tillfälle att komplettera den. Om centralmyndigheten vägrar behandla en ansökan ska den också informera den begärande centralmyndigheten om skälen för detta (artikel 58.8 i underhållsförordningen och artikel 12.8 i 2007 års Haagkonvention). För detta ändamål finns ett formulär i bilaga IX till underhållsförordningen. Detsamma gäller enligt artikel 53.2 tredje stycket i underhållsförordningen om den begärande centralmyndigheten inte kan tillhandahålla begärda uppgifter med anledning av en framställning om särskilda åtgärder. Även för detta ändamål finns ett formulär i bilaga V i underhållsförordningen.
352
SOU 2010:59 Författningskommentar
Överföring av personuppgifter till tredje land
15 § Centralmyndigheten får utan hinder av 33 § personuppgiftslagen (1998:204) överföra personuppgifter till tredje land, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta gäller även sådana personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.4.2. Det är enligt huvudregeln i 33 § PUL förbjudet att överföra personuppgifter till tredje land (i bemärkelsen en stat utanför EU och EES-området) om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. Av förevarande paragraf följer att centralmyndigheten, utan hinder av 33 § PUL, ska kunna överföra uppgifter till ett tredje land. Så ska kunna ske om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Undantaget gäller även känsliga personuppgifter, t.ex. uppgifter i fråga om hälsa, som kan vara av betydelse för bedömningen av behovet av underhållsbidrag eller förmågan att utge underhållsbidrag. På grund av bestämmelser om sekretess kan det emellertid finnas andra hinder mot överföring av personuppgifter. En prövning får göras i varje enskilt fall.
16.2 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1904:26 s. 1 ) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
3 kap.
6 §
Frågor angående vårdnaden om barn får tas upp i äktenskapsmål. Om barnet vistas här i riket ska sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 5.3 och avsnitt 6.3.1. Paragrafen har ändrats så att den inte längre ger internationell behörighet till svensk domstol att pröva frågor om underhåll till barn i ett äktenskapsmål. Det innebär också att lagvalsbestämmelsen i andra meningen inte blir tillämplig på underhållsfrågor. Några mindre redaktionella ändringar har också gjorts.
353
Författningskommentar SOU 2010:59
12 §
Är äktenskapsmål anhängigt i främmande stat, får här i riket efter vad som är skäligt meddelas beslut som avses i 14 kap. 7 och 8 §§ äktenskapsbalken, utom såvitt avser frågor om underhåll, samt 6 kap. 20 § föräldrabalken. Sådant beslut kan när som helst återkallas.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 5.3. Paragrafen har ändrats så att den inte längre ger internationell behörighet till svensk domstol i frågor om underhåll. Den tidigare hänvisningen till 7 kap. 15 § FB har tagits bort och behörigheten att meddela beslut som avses i 14 kap. 7 § ÄktB omfattar inte längre underhållsfrågor.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Ändringarna medför inte att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad.
3. Har ett mål om underhåll anhängiggjorts vid en domstol före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 14.2. Av den första punkten följer att ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Enligt övergångsbestämmelsen i den andra punkten ska ändringarna inte medföra att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad. En domstol som utövar behörighet ska alltså handlägga målet fram till ett avgörande.
Av den tredje punkten följer att äldre bestämmelser tillämpas när domstol utövar behörighet enligt den andra punkten. Detta innebär att svensk lag då kommer att vara tillämplig om barnet vistas i Sverige.
354
SOU 2010:59 Författningskommentar
16.3 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)
2 a § Rättshjälp ska beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet eller artikel 15 i Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar är uppfyllda.
När rättshjälp beviljas i dessa fall gäller inte 2 §, 4–13 §§, 21–25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.2. Paragrafen är ny.
Av första stycket följer att rättshjälpslagen blir tillämplig när rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska ges genom rättshjälpsbiträde och vara kostnadsfritt enligt artikel 46 i underhållsförordningen respektive artikel 15 i 2007 års Haagkonvention. Sökanden ska ha behov av juridiskt biträde, vilket innebär att rättshjälp enligt rättshjälpslagen inte blir aktuell när centralmyndigheten kan bistå sökanden t.ex. genom att vidarebefordra en ansökan om verkställbarhet till Svea hovrätt.
I andra stycket framgår att bestämmelserna i 2 §, 4–13 §§, 21– 25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket i rättshjälpslageninte gäller i dessa fall. Det gäller således följande bestämmelser.
-2, 4 och 5 §§, som rör rådgivning vilket inte krävs i dessa fall.
-6 och 38 §§, som innehåller bestämmelser om sökandens ekonomiska underlag, vilket inte får beaktas.
-7 §, som anger att sökanden ska ha behov av biträde, vilket i stället föreskrivs i 2 a § som en grundläggande förutsättning för att rättshjälpen eller det rättsliga biståndet ska ges i form av rättshjälp enligt rättshjälpslagen.
-8 §, som hänvisar bl.a. till angelägenhetens art och betydelse.
-9 § om rättsskyddsförsäkringens utnyttjande i första hand, vilket inte krävs eftersom en sådan försäkring vanligen innefattar ett krav på att sökanden betalar en självrisk.
355
Författningskommentar SOU 2010:59
-10–12 §§, som innehåller begränsningar i rätten till rättshjälp. Detta innebär att kravet på särskilda skäl i en angelägenhet som rör underhåll till barn inte gäller (11 § andra punkten).
-13 §, som gäller rättshjälp till näringsidkare, vilket inte blir aktuellt.
-21–22 §§, som innehåller särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott utomlands, vilket inte heller är aktuellt.
-22 a–d §§, som innehåller särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter. Dessa bestämmelser kan i stället bli aktuella när rättshjälp ska beviljas i andra fall, dvs. när rättshjälpen inte behöver vara kostnadsfri.
-23–25 §§ och 40 § första stycket, som innehåller bestämmelser om rättshjälpsavgift. Någon rättshjälpsavgift ska alltså inte fastställas eller betalas.
-32 § 1–4 och 6 samt 33 §, som handlar om upphörande av rättshjälp, t.ex. om den rättssökandes ekonomiska förhållanden har ändrats.
-35 §, som handlar om återbetalning av rättshjälpskostnader till staten. Det ska noteras att det finns bestämmelser om återkrav av kostnader i artikel 67 i underhållsförordningen och artikel 43.2 i 2007 års Haagkonvention, se vidare avsnitt 11.3.5.
I konsekvens med det anförda är övriga bestämmelser i rättshjälpslagen tillämpliga när rättshjälpen enligt rättshjälpslagen ska vara kostnadsfri. Det innebär att följande bestämmelser kommer att gälla.
-1 §, som anger att lagen innehåller bestämmelser om rättshjälp (och rådgivning, vilket dock inte är aktuellt).
-3 §, som anger att rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande. Ansökan ska innehålla de uppgifter som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Vilka uppgifter som ska lämnas framgår närmare av rättshjälpsförordningen. När rättshjälp söks med stöd av artikel 46 i underhållsförordningen eller artikel 15 i 2007 års Haagkonvention ska uppgifter om ekonomiskt underlag m.m. inte lämnas (se avsnitt 11.4.6).
356
SOU 2010:59 Författningskommentar
-14 § om övergång av rättshjälp till dödsbo. I ett sådant fall ska det alltså göras en prövning av om det är skäligt att staten fortsätter med att bidra till kostnaderna.
-15–20 och 34 §§, där det anges vilka förmåner som ingår vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen, bl.a. ersättning för rättshjälpsbiträdets arbete i högst 100 timmar (varefter domstolen ska pröva om rättshjälpen ska upphöra).
-26 § om förordnande och byte av rättshjälpsbiträde.
-27–29 §§ om ersättning till rättshjälpsbiträde.
-30–31 §§ om motparts och medparts ersättningsskyldighet.
-32 § 5, som anger att rättshjälpen ska upphöra om ett rättshjälpsbiträde entledigas utan att ett annat rättshjälpsbiträde förordnas. Situationen kan uppstå t.ex. om den underhållsberättigade inte får byta rättshjälpsbiträde och då säger sig inte vilja ha något biträde.
-36–37 §§, som behandlar återbetalning av rättshjälpskostnader om rättshjälpen upphävs efter överklagande eller om den rättssökande genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnader för rättshjälpen.
-39 §, 40 § andra stycket och 41–42 §§, som behandlar beslut i rättshjälpsfrågor.
-43–47 §§, som innehåller bestämmelser om överklagande m.m.
-48–49 §§ beträffande rättshjälpsnämnden.
357
Författningskommentar SOU 2010:59
16.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
28 kap. 1 a §
Sekretess enligt 1 § gäller även för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet hos Försäkringskassan som avser rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar och New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.3.1. Paragrafen är ny.
Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan ges möjlighet att tillämpa regelsystemet i 1 § även på verksamhet som avser underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New Yorkkonventionen. Paragrafen möjliggör därvid sekretess hos Försäkringskassan för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden under samma villkor som i 1 §, dvs. om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Genom hänvisningen till 1 § gäller även den där föreskrivna tiden för sekretess. Försäkringskassan får göra en sedvanlig sekretessprövning om ett utlämnande av uppgifterna aktualiseras. Den nära anknytningen till 1 § medför att verksamheten enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen inte ska betraktas som någon egen verksamhetsgren inom Försäkringskassan. Det kommer således inte att råda sekretess mellan centralmyndigheten och Försäkringskassans övriga verksamhet.
36 kap.
1 §
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken,
4. ärende om förvaltarskap, eller
358
SOU 2010:59 Författningskommentar
5. mål och ärenden enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar eller New Yorkkonventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. äktenskapsmål,
2. mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, eller
3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.3.1.
I paragrafen finns bestämmelser om sekretess hos domstol.
Första stycket har ändrats genom att det har lagts till en punkt, punkten 5, som innebär att sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål och ärenden enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention eller New York-konventionen.
16.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110)
114 kap.
2 a §
Detta kapitel ska också tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet hos Försäkringskassan i dess egenskap av centralmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar samt New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
359
Författningskommentar SOU 2010:59
360
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.4.1. Paragrafen, som är ny, innebär att 114 kap., som reglerar frågor om behandling av personuppgifter, blir tillämpligt för Försäkringskassan även i dess egenskap av centralmyndighet. Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan får behandla personuppgifter enligt kapitlet även när dessa förekommer i centralmyndighetens verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New Yorkkonventionen. Behandlingen av personuppgifter i dessa fall är således tillåten även när frågan om underhåll inte har något samband med underhållsstöd, som omfattas av 2 §.
Del V
Särskilt yttrande
Särskilt yttrande
Av Anna Svantesson, Michael Hellner, Sofia Berfenstam och Jessica Löfvenholm
De nya internationella reglerna, underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, öppnar för ett mer effektivt och omfattande internationellt samarbete om indrivning av underhållsbidrag. Viktiga förändringar för Sveriges del är bl.a. möjligheten att söka verkställighet av de beslut om indrivning av återbetalningsskyldighet som Försäkringskassan fattar, informationsutbyte i enskilda ärenden, avskaffande av exekvatur i EU-ärenden och utvidgad rättshjälp för underhåll till barn under 21 år. Båda instrumenten ger också under vissa förutsättningar möjlighet till erkännande av avtal om underhållsbidrag. De svenska avtalen om underhållsbidrag uppfyller inte dessa villkor, eftersom de inte ingåtts inför en administrativ myndighet eller bestyrkts av en sådan myndighet. Undantag gäller för avtal om engångsbelopp för barn som godkänns av socialnämnden. Dessa är emellertid oerhört sällsynta. Ett vanligt avtal om ett månatligt underhåll kräver endast underskrift av bägge föräldrarna och att den bidragsskyldiges underskrift är bevittnad för att vara verkställbart inom Norden. För att ett sådant avtal om underhållsbidrag ska omfattas av de nya reglerna och erkännas utanför Norden krävs någon form av godkännande eller registrering av myndighet eller domstol.
I Norge och Danmark har föräldrarna möjlighet att träffa avtal om underhållsbidrag och avtalen är på samma sätt som de svenska avtalen verkställbara inom Norden. Om den bidragsskyldige inte betalar sitt underhållsbidrag enligt avtalet kan man både i Danmark och Norge i administrativa beslut fastställa underhållsskyldigheten. Ett administrativt beslut om underhållsbidrag är ett avgörande om underhållsbidrag som är fattat av en myndighet. Dessa beslut omfattas både av den nya förordningen och av den nya Haagkonventionen. I Finland godkänns avtal om underhållsbidrag för
363
Särskilt yttrande SOU 2010:59
barn av socialnämnden. Även dessa omfattas av de nya reglerna och kan erkännas utanför Norden.
I Sverige finns inte den möjligheten. Om föräldrarna vill att ett avtal ska gälla utanför Norden är de i stället hänvisade till fullgörelsetalan i svensk domstol eller att hos Kronofogdemyndigheten ansöka om betalningsföreläggande med avtalet som grund.
Utredningen har särskilt påpekat att det vore värdefullt om föräldrar och makar kan träffa avtal om underhåll som är verkställbara utomlands i högre utsträckning än vad som är möjligt idag. Det kräver att avtal ska kunnas registreras av eller ingås inför en myndighet. Denna fråga kräver dock omfattande överväganden och låter sig inte särskiljas från den om ett liknande system inte bör införas för interna situationer, en fråga som helt ligger utanför utredningens ram.
Det har mot denna bakgrund inte varit möjligt att inom denna utredning ta fram mer konkreta förslag. Då det emellertid är högst angeläget att denna fråga inte faller i glömska vill vi i detta särskilda yttrande visa på olika förslag som skulle kunna vara en utgångspunkt i ett fortsatt arbete utanför den här utredningen. Ett fortsatt arbete skulle antingen kunna ta sikte på att skapa en möjlighet att registrera avtal eller en möjlighet att fastställa underhåll i administrativa beslut eller en kombination av de båda.
Avtal om underhållsbidrag – två olika alternativ
Vid godkännande eller registrering av avtal är en möjlighet att involvera en myndighet redan vid tidpunkten för avtalsslutet; detta torde vara den bästa lösningen om man tänker sig att myndigheten också materiellt prövar innehållet i avtalet och bistår parterna vid avtalsslut. Tillvägagångssättet skulle kunna likna det finländska. Myndigheten gör en bedömning av om underhållsbidraget är skäligt och om de formella kraven är uppfyllda. Ett sådant avtal kan därefter godkännas av myndigheten. De myndigheter som i första hand skulle kunna komma i fråga är Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten eller någon enhet inom kommunen, t.ex. socialnämnd.
Ett alternativ vore att tillskapa en möjlighet för parterna att registrera redan ingångna avtal hos en myndighet. Denna lösning torde lämpa sig bäst om man tänker sig att myndighetens prövning ska inskränka sig till formalia; myndigheten intygar att avtalet är
364
SOU 2010:59 Särskilt yttrande
365
äkta och att det uppfyller de formella kraven och därmed är en verkställbar handling i Sverige. Beslutet om registrering ska kunna överklagas. Lämpligaste myndighet för detta slags formella prövning torde vara antingen Försäkringskassan eller Kronofogdemyndigheten. Detta torde också vara det alternativ som vore lättast att genomföra och som skulle kunna genomföras i avvaktan på en större reform.
Administrativt beslut
En ytterligare möjlighet vore att låta en myndighet få möjlighet att själv fastställa underhållsbidrag på liknande sätt som på ett kostnadseffektivt sätt sker i Norge och flera andra länder i världen. Myndigheten ska själv kunna undersöka parternas inkomster och ta ställning till ett skäligt underhållsbidrag. Detta är det alternativ som dock torde kräva mest omfattande utredningsarbete.
Innehåll
Bilagedel
Bilaga 1 Kommittédirektiv ........................................................... 377
Bilaga 2 Underhållsförordningen
(Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet)................... 389
Bilaga 3 2007 års Haagkonvention
(Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar)................................................ 469
Bilaga 4 Rådets beslut
av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet........................................................ 587
Bilaga 5 2007 års Haagprotokoll
(Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet)................ 589
375
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Underhållsskyldighet i internationella situationer
Dir. 2009:54
Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som ett framtida tillträde till Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention) ger anledning till.
Utredaren ska vidare föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen).
I utredarens uppdrag ingår att föreslå vilken myndighet som bör utses till centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.
Den internationella regleringen
Människors ökade rörlighet medför att allt fler familjeband sträcker sig och knyts över gränserna. Den ökade rörligheten påverkar inte minst barnens situation. Det ekonomiska ansvar som har sin grund i en familjerelation följer inte med lika enkelt över gränserna. Den ökade rörligheten har konsekvenser även för andra underhållsberättigade och är också av betydelse för dem som är skyldiga att betala underhållsbidrag.
Behovet av att ta till vara barns intressen i gränsöverskridande situationer har sedan länge varit föremål för arbete i olika internationella organisationer. Konventionen om barnets rättigheter,
377
Bilaga 1 SOU 2010:59
antagen av FN:s generalförsamling år 1989, slår fast viktiga principer. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom landet och från utlandet. Särskilt för de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja internationella överenskommelser och andra lämpliga arrangemang.
Haagkonferensen för internationell privaträtt har behandlat frågor om gränsöverskridande underhållsskyldighet under många år. Det finns tre konventioner som rör indrivning av underhållsbidrag i andra stater: 1958 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn, 1973 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet och 2007 års Haagkonvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Det har även utarbetats tre instrument som behandlar tillämplig lag på underhållsskyldighet: två konventioner från 1956 och 1973 samt ett protokoll från 2007. Sverige har tillträtt 1958 års och 1973 års Haagkonventioner om erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden.
Frågan om en framtida bundenhet för Sveriges del till 2007 års Haagkonvention har nu aktualiserats. Bakgrunden till denna konvention är ett under 1990-talet påbörjat arbete med att se över existerande instrument om gränsöverskridande underhållsskyldighet och överväga behovet av ett nytt, modernare instrument på området. I november 2007 antogs den nya konventionen och ett protokoll om tillämplig lag. De nya instrumenten har ännu inte trätt i kraft.
Parallellt med förhandlingsarbetet inom Haagkonferensen har ett arbete pågått också inom EU med att förhandla fram en förordning om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet. Arbetet har varit inriktat på att samla regleringen av gränsöverskridande frågor om underhållsskyldighet i ett instrument och utvidga det europeiska samarbetet på området, som i dag främst regleras av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den
378
Bilaga 1
22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel Iförordningen). Underhållsförordningen antogs den 18 december 2008. Förordningen är publicerad i Europeiska unionens officiella tidning (EUT L 7, 10.1.2009, s. 1, Celex 32009R0004).
Förhandlingsarbetet i EU har av förklarliga skäl präglats av det internationella förhandlingsresultatet i Haagkonferensen. I förordningen föreskrivs att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag. Tidpunkten för när underhållsförordningen börjar tillämpas fullt ut är också beroende av att 2007 års Haagprotokoll tillämpas i gemenskapen vid den tidpunkten.
Inte bara stater utan även regionala organisationer för ekonomisk integration som EG (gemenskapen) kan tillträda 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Avsikten är att gemenskapen för medlemsstaternas räkning ska tillträda 2007 års Haagprotokoll. Troligen kommer det att förhålla sig på samma sätt med 2007 års Haagkonvention, dvs. medlemsstaterna blir bundna av konventionen genom gemenskapens tillträde till den.
Både förhandlingsarbetet inom gemenskapen och i Haagkonferensen har präglats av en strävan att stärka de underhållsberättigades rättigheter genom att se till att förfarandet för indrivning av underhållbidrag över gränserna är enkelt, snabbt och kostnadseffektivt. En viktig komponent för att uppnå detta är ett välfungerande administrativt samarbete över gränserna.
Det administrativa samarbetet regleras i New Yorkkonventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (SÖ 1958:60). Samarbetet inom ramen för denna konvention sker genom särskilt utsedda organ. Det organ som hjälper den underhållsberättigade i bosättningslandet kallas för förmedlande organ och det organ som tar emot en ansökan från ett annat land kallas för mottagande organ. Ansökningar kan bl.a. avse erkännande och verkställighet av ett utländskt avgörande eller fastställande av underhållsbidrag. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande och mottagande organ.
Det internationella samarbetet är av stor betydelse för Sverige. Statistik visar att antalet avsända ansökningar inom ramen för samarbetet enligt 1956 års New Yorkkonvention vida överstiger antalet mottagna ansökningar. I december 2008 fanns hos Försäkringskassan drygt 6 000 pågående ärenden där ansökan är avsänd från Sverige och avser underhållsberättigade bosatta i
379
Bilaga 1 SOU 2010:59
Sverige. Antalet pågående ärenden som avser en mottagen ansökan där den underhållsskyldige bor i Sverige var drygt 500. De tjänster som de förmedlande organen utför enligt konventionen är kostnadsfria.
2007 års Haagkonvention
2007 års Haagkonvention reglerar erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll samt administrativt samarbete i gränsöverskridande ärenden om underhållskyldighet.
I kapitel I anges konventionens mål och tillämpningsområde samt definieras grundläggande begrepp. Där klargörs att konventionens primära tillämpningsområde är föräldrars underhållsskyldighet för barn upp till 21 år.
Kapitel II reglerar det administrativa samarbetet. Varje konventionsstat ska utse en centralmyndighet, som ska samarbeta med andra staters centralmyndigheter och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i den egna staten för att uppnå konventionens mål. Centralmyndigheterna ska även bistå vid enskilda ansökningar som sker via dem, bl.a. genom att utbyta information om parters inkomstförhållanden och dylikt. Det bistånd som centralmyndigheten lämnar ska som regel vara kostnadsfritt. Kapitlet innehåller vidare regler om effektiv tillgång till förfaranden och föreskriver som huvudregel att konventionsstaterna ska tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ansökningar som rör underhåll till barn under 21 år.
Regler om vilka ansökningar som kan göras via centralmyndigheten, vilka uppgifter dessa ska innehålla och hur de ska hanteras finns i kapitel III. Där föreskrivs en obligatorisk användning av blanketter vid mottagande och översändande av en ansökan.
Kapitel IV föreskriver en begränsning i fråga om var en underhållsskyldig kan inleda ett förfarande för att ändra eller få ett nytt avgörande om underhåll.
I kapitel V finns regler om erkännande och verkställighet, bl.a. om på vilka grunder erkännande och verkställighet får vägras. Konventionen innehåller inga direkta regler om domstols behörighet utan innehåller i stället s.k. indirekta domsrättsregler. Det innebär att reglerna om domsrätt inte är harmoniserade. En konventionsstat kan välja att låta sina domstolar tillämpa även andra domsrättsgrunder än dem som räknas upp och godkänns i
380
Bilaga 1
konventionen, men det finns i sådana fall ingen skyldighet att erkänna och verkställa avgörandet i andra konventionsstater.
Förfarandet för erkännande och verkställighet (det s.k. exekvaturförfarandet) bygger på ett tvåstegssystem, som i stor utsträckning liknar förfarandet enligt Bryssel I-förordningen. En konventionsstat kan genom en deklaration få tillämpa ett alternativt förfarande, som inte är uppdelat i två steg utan som ger motparten tillfälle att komma till tals direkt. Vidare är beslutsfattande myndighets möjlighet att på eget initiativ (ex officio) pröva om det finns grund för att vägra erkännande och verkställighet, till skillnad från vad som gäller för tvåstegssystemet, inte begränsad till situationer då ett erkännande eller en verkställighet uppenbart skulle strida mot grunderna för rättsordningen (ordre public).
Vissa avtal om underhållsbidrag omfattas av reglerna om erkännande och verkställighet, under förutsättning att avtalet är verkställbart i ursprungsstaten.
Vissa regler om verkställighet finns i kapitel VI. Där klargörs att verkställighet sker i enlighet med lagen i verkställighetsstaten, med förbehåll för det som regleras i konventionen.
Kapitel VII föreskriver att offentliga organ, som agerar i en underhållsberättigads ställe eller som har en fordran för bistånd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska likställas med en underhållsberättigad vad gäller ansökningar om erkännande och verkställighet av avgöranden. Därmed har sådana offentliga organ rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ansökningar om underhåll till barn upp till 21 år.
I kapitel VIII finns allmänna bestämmelser, bl.a. om skyddet av personuppgifter och sekretess samt förhållandet mellan konventionen och andra internationella instrument. Konventionen påverkar inte tillämpningen av 1962 års nordiska konvention på området. Inte heller påverkas gemenskapsinstrument antagna efter antagandet av konventionen. Vad gäller erkännande och verkställighet av avgöranden mellan EU:s medlemsstater inverkar konventionen inte på gemenskapsregler, oavsett om de har antagits före eller efter det att konventionen antagits. Konventionen ska däremot ersätta 1958 års och 1973 års Haagkonventioner om erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden och 1956 års New Yorkkonvention.
Kapitel IX innehåller slutbestämmelser om bl.a. tillträde till konventionen och konventionens ikraftträdande.
381
Bilaga 1 SOU 2010:59
Underhållsförordningen
Underhållsförordningen trädde i kraft den 30 januari 2009, men dess bestämmelser ska, med några få undantag, börja tillämpas först den 18 juni 2011. Detta gäller under förutsättning att 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag tillämpas i gemenskapen vid denna tidpunkt. I annat fall ska förordningen tillämpas från och med dagen för tillämpningen av det protokollet i gemenskapen. Förordningen blir direkt tillämplig och till alla delar bindande för alla EU:s medlemsstater utom Danmark och Förenade kungariket. Förenade kungariket har dock förklarat sin önskan att bli bunden av förordningen, men däremot inte av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag.
Förordningens tillämpningsområde är brett och omfattar underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.
Förordningen är tillämplig inte bara på domstolsavgöranden utan även på vissa andra avgöranden om underhåll.
Reglerna i förordningen om vilken domstol som är behörig bygger i huvudsak på Bryssel I-förordningen. Till skillnad från vad som gäller enligt Bryssel I-förordningen regleras behörighetsfrågor fullständigt i den nya förordningen, dvs. de frågorna överlåts inte till någon del åt nationell rätt. Vidare är möjligheten att avtala om behörig domstol mer begränsad än enligt Bryssel I-förordningen.
Förordningen innehåller inte egna regler om tillämplig lag, utan det anges i förordningen att 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag ska tillämpas mellan medlemsstater bundna av protokollet.
Huvudregeln enligt 2007 års Haagprotokoll är att lagen i den stat där den underhållsberättigade har sitt hemvist är tillämplig. Protokollet möjliggör avsteg från denna regel, bl.a. när det gäller underhåll till barn och mellan makar. Vidare innehåller protokollet en särskild försvarsregel, som innebär att en underhållsskyldig i vissa fall kan bestrida ett underhållskrav på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sitt hemvist eller i den stat där båda parterna är medborgare. Parterna kan också i viss mån avtala om vilken lag som ska vara tillämplig. Avtalsmöjligheten är dock begränsad när det gäller underhåll till barn under 18 år och vuxna som på grund av bristande beslutsförmåga inte kan bevaka sina intressen. Tillämpningen av den lag som pekas ut i protokollet får
382
Bilaga 1
vägras endast om en sådan tillämpning är uppenbart oförenlig med grunderna för domstolslandets rättsordning (ordre public).
En central nyhet i förordningen är att avgöranden om underhåll som meddelats i medlemsstater bundna av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag ska vara direkt verkställbara i en annan medlemsstat, dvs. exekvaturförfarandet avskaffas för dessa avgöranden. Vid formella brister, som enligt Bryssel I-förordningen utgör grund för att vägra erkänna ett utländskt avgörande, införs en rätt för en svarande som inte gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten att ansöka om förnyad prövning. För avgöranden meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av protokollet kvarstår exekvaturförfarandet i enlighet med en reglering som i allt väsentligt motsvarar den som finns i Bryssel I-förordningen.
Verkställighet sker enligt lagen i verkställighetsstaten, men vissa skäl för hinder mot och uppskov med verkställigheten regleras i förordningen.
Förordningen innehåller även regler om möjligheten till rättslig prövning och rättshjälp, som till stora delar bygger på 2007 års Haagkonvention och rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (rättshjälpsdirektivet). I likhet med 2007 års Haagkonvention föreskrivs som huvudregel att förfaranden som gäller underhåll till barn under 21 år ska vara kostnadsfria.
En annan viktig nyhet i förordningen är att medlemsstaterna ska utse centralmyndigheter, som ska bistå vid tillämpningen av förordningen. Reglerna om samarbete mellan centralmyndigheter bygger i huvudsak på 2007 års Haagkonvention. I förordningen finns även regler om centralmyndigheters tillgång till och hantering av personuppgifter.
I syfte att underlätta tillämpningen av förordningen och minska översättningskostnader föreskrivs användning av olika formulär, bl.a. vid kontakter mellan centralmyndigheter.
Liksom i 2007 års Haagkonvention anges i förordningen att offentliga organ, som agerar i en underhållsberättigads ställe eller som har en fordran för bistånd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska likställas med en underhållsberättigad när det gäller ansökningar om erkännande och verkställighet av avgöranden. Därmed har sådana offentliga organ rätt till kostnadsfritt
383
Bilaga 1 SOU 2010:59
rättsligt bistånd vid ansökningar om underhåll till barn upp till 21 år.
Förordningen ska ersätta bestämmelserna om underhållsskyldighet i Bryssel I-förordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar, utom när det gäller europeiska exekutionstitlar som utfärdats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag.
Förordningen påverkar inte tillämpningen av konventionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, men en tillämpning av den nordiska konventionen får inte beröva svaranden det skydd som följer av vissa artiklar i förordningen.
Utredningsuppdraget
Det finns behov av en utredning
Gemenskapen och Sverige deltog aktivt i utarbetandet av 2007 års Haagkonvention. Förhandlingsresultatet i Haag har till stora delar präglat utformningen av underhållsförordningen. Mycket talar för att gemenskapen kommer att tillträda konventionen och att Sverige därigenom kommer att bli bundet av instrumentet. Mot den bakgrunden finns det anledning att utreda vilka författningsändringar och åtgärder i övrigt som aktualiseras inför en framtida bundenhet av konventionen.
Underhållsförordningen, som till alla delar är bindande och direkt tillämplig i Sverige, börjar tillämpas fullt ut tidigast den 18 juni 2011. Det finns ett behov av att utreda vilka kompletterande författningsbestämmelser som förordningen kräver eller som annars behövs.
2007 års Haagkonvention
I utredningsarbetet ingår till att börja med att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konventionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas.
384
Bilaga 1
Utredaren ska, i den mån frågan aktualiseras, ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transformering. Utredaren ska här, liksom i övrigt, eftersträva klarhet, enkelhet och överskådlighet och ska välja den form för införlivande som bedöms vara mest lämplig.
Utredaren ska föreslå de författningsändringar som en svensk bundenhet till konventionen ger anledning till. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd samt informationsutbyte och därtill hörande frågor om sekretess. Även frågorna om exekvaturförfarande och verkställighet ska beaktas särskilt.
I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen. I det sammanhanget ska det praktiska behovet av ett bredare tillämpningsområde vara avgörande.
Utredaren ska slutligen ta ställning till om det finns anledning att reservera sig enligt de möjligheter som följer av konventionen. Utgångspunkten är att så ska ske endast om det finns starka skäl för det.
Underhållsförordningen
Utredaren ska analysera förordningen, varvid likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen och 2007 års Haagkonvention ska belysas.
Utredaren ska undersöka vilka kompletterande författningsbestämmelser som behövs med anledning av förordningen, inklusive hänvisningen till 2007 års Haagprotokolls regler om tillämplig lag, och föreslå sådana. I detta sammanhang ska utredaren särskilt uppmärksamma att exekvaturförfarandet huvudsakligen avskaffas och att det införs en möjlighet till förnyad prövning i ursprungsmedlemsstaten för en svarande som inte har gått i svaromål. Utredaren ska också särskilt uppmärksamma frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskov med verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter. Utredaren ska så långt det är möjligt välja lösningar som passar in i redan existerande system.
Enligt förordningen ska en administrativ myndighet som är behörig i frågor om underhållsskyldighet under vissa förutsättningar likställas med domstol. Dessa myndigheter ska förtecknas i
385
Bilaga 1 SOU 2010:59
en lista. Utredaren ska bedöma vilka myndigheter i Sverige som bör likställas med domstol.
Utredaren ska vidare överväga om de kompletterande bestämmelser som behövs till underhållsförordningen lämpligen bör tas in i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden eller finnas i en särskild lag.
Övriga frågor
Utredaren ska i sitt arbete beskriva förhållandet mellan de olika internationellt privat- och processrättsliga regler som svenska myndigheter har att tillämpa inom de områden som behandlas i 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen.
I uppdraget ingår att ge förslag på vilken myndighet som lämpligen bör utses till centralmyndighet i förhållande till 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen. Utgångspunkten ska vara att en och samma myndighet ska vara centralmyndighet både enligt konventionen och förordningen. Utredaren ska redovisa den kompetens och de resurser som behövs för att myndigheten ska kunna genomföra de uppgifter som ligger på centralmyndigheten enligt konventionen och förordningen. Det ska även utredas om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra organ, i enlighet med den möjlighet till fördelning av uppgifterna som följer av de båda instrumenten.
Varken 2007 års Haagkonvention eller underhållsförordningen hindrar att en ansökan görs direkt till en behörig myndighet i ett annat land och alltså inte via centralmyndigheten, men samtliga bestämmelser blir inte tillämpliga för dessa ansökningar. Utredaren ska redovisa hur sådana direkta ansökningar behandlas i de båda instrumenten.
Enligt underhållsförordningen kan en medlemsstat ange att den godtar ett eller flera av EU:s officiella språk förutom sitt eller sina egna för ifyllandet av vissa formulär, bl.a. i samband med verkställighet av ett avgörande. Även i 2007 års Haagkonvention finns regler om språk. Enligt konventionen kan en stat avge en deklaration om att den godtar att ansökningar översätts till ett annat språk än det egna. Utredaren ska bedöma om och i så fall vilket eller vilka språk som Sverige bör godta.
386
Bilaga 1
387
Om utredaren under arbetets gång finner att det finns behov av att ta upp någon anknytande internationellt familjerättslig fråga, står det utredaren fritt att göra det.
Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget
Utredaren ska följa övriga nordiska länders arbete med 2007 års Haagkonvention och Finlands arbete med underhållsförordningen. Vikt ska fästas vid intresset av nordisk rättslikhet.
Om utredarens förslag påverkar kostnaderna för staten, ska en beräkning av kostnaderna redovisas. Finansiering för kostnadsökningar ska föreslås.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.
(Justitiedepartementet)
I
(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)
FÖRORDNINGAR
RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 4/2009
av den 18 december 2008
om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga
om underhållsskyldighet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska
gemenskapen, särskilt artiklarna 61 c och 67.2,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit-
téns yttrande (2), och
av följande skäl:
(1)
Gemenskapen har satt som mål att bevara och utveckla ett
område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rör-
ligheten för personer säkerställs. För att gradvis upprätta
ett sådant område bör gemenskapen bland annat besluta
om åtgärder rörande civilrättsligt samarbete med gränsö-
verskridande följder, i den mån de behövs för att den inre
marknaden ska kunna fungera väl.
(2)
Enligt artikel 65 b i fördraget ska dessa åtgärder bland
annat omfatta främjande av förenligheten mellan tillämp-
liga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och
om domstolars behörighet.
(3)
Mot denna bakgrund har gemenskapen bland annat redan
antagit rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den
22 december 2000 om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar på privaträttens
område (3), rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj
2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på
privaträttens
område (4),
rådets
förordning
(EG)
nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan
medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i
mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (5), rådets
direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring
av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande
tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler
för rättshjälp i sådana tvister (6), rådets förordning (EG)
nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols
behörighet och om erkännande och verkställighet av
domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar (7),
Europaparlamentets
och
rådets
förordning
(EG)
nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en
europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (8) och
Europaparlamentets
och
rådets
förordning
(EG)
nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i
medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra hand-
lingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur
(delgivning av handlingar) (9).
(1) Yttrande avgivet den 13 december 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT)
och yttrande avgivet den 4 december 2008 efter ett nytt samråd (ännu
ej offentliggjort i EUT).
(2) Yttrande avgivet till följd av ett icke-obligatoriskt samråd (EUT C 185,
8.8.2006, s. 35).
(3) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.
(4) EGT L 174, 27.6.2001, s. 25.
(5) EGT L 174, 27.6.2001, s. 1.
(6) EGT L 26, 31.1.2003, s. 41.
(7) EUT L 338, 23.12.2003, s. 1.
(8) EUT L 143, 30.4.2004, s. 15.
(9) EUT L 324, 10.12.2007, s. 79.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/1
(4)
Vid Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och
16 oktober 1999 uppmanades rådet och kommissionen
att upprätta särskilda gemensamma regler för förenklad
och påskyndad handläggning vid gränsöverskridande tvis-
ter, bland annat underhållstvister. Europeiska rådet upp-
manade också till att avskaffa de mellanliggande åtgärder
som krävs för att en dom meddelad i en medlemsstat ska
kunna erkännas och verkställas i en annan medlemsstat,
särskilt domar rörande underhållskrav.
(5)
Kommissionens och rådets gemensamma åtgärdsprogram
för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande
av domar på privaträttens område (1) antogs den
30 november 2000. Enligt det programmet ska exekvatur-
förfarandet avskaffas för underhållskrav i syfte att ge under-
hållsberättigade bättre möjlighet att hävda sina rättigheter.
(6)
Vid sitt möte i Bryssel den 4 och 5 november 2004 antog
Europeiska rådet ett nytt program, Haagprogrammet för
stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen
(nedan kallat Haagprogrammet) (2).
(7)
Rådet antog vid sitt möte den 2 och 3 juni 2005 rådets och
kommissionens handlingsplan (3) för att realisera Haagpro-
grammet genom konkreta åtgärder, i vilken behovet av att
anta förslag rörande underhållsskyldighet nämns.
(8)
Vid Haagkonferensen för internationell privaträtt har
gemenskapen och dess medlemsstater deltagit i förhand-
lingar som den 23 november 2007 ledde fram till antagan-
det av konventionen om internationell indrivning av
underhåll till barn och andra familjemedlemmar (nedan
kallad 2007 års Haagkonvention), och Haagprotokollet om
tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (nedan kallat
2007 års Haagprotokoll). Dessa båda instrument bör därför
beaktas när det gäller denna förordning.
(9)
En underhållsberättigad bör enkelt kunna erhålla en dom i
en medlemsstat som automatiskt är verkställbar i en annan
medlemsstat utan övriga formaliteter.
(10)
För att kunna uppnå detta mål är det lämpligt att utarbeta
ett gemenskapsinstrument rörande underhållsskyldighet
med bestämmelser om behörighetskonflikter, lagval,
erkännande och verkställbarhet, verkställighet, rättshjälp
och samarbete mellan centralmyndigheter.
(11)
Denna förordnings tillämpningsområde bör omfatta alla
former av underhållsskyldighet som har sin grund i
familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhål-
lande för att kunna garantera att alla underhållsberättigade
behandlas lika. I denna förordning bör begreppet under-
hållsskyldighet ges en självständig tolkning.
(12)
För att ta hänsyn till att medlemsstaterna reglerat frågor
angående underhållsskyldighet på olika sätt, bör denna för-
ordning både tillämpas på domstolsavgöranden och på
administrativa myndigheters beslut, förutsatt att sist-
nämnda myndigheter garanterar opartiskhet och parternas
rätt att yttra sig. Dessa myndigheter bör därför tillämpa alla
bestämmelser i denna förordning.
(13)
Av ovannämnda skäl bör även erkännande och verkstäl-
lighet av förlikningar inför domstol samt officiella hand-
lingar säkerställas i denna förordning utan att detta
påverkar rätten för en part i en sådan förlikning eller hand-
ling att bestrida förlikningen eller handlingen vid en dom-
stol i ursprungsmedlemsstaten.
(14)
Det bör föreskrivas i denna förordning att termen under-
hållsberättigad, i samband med en ansökan om erkännande
och verkställighet av en dom angående underhållsskyldig-
het, innefattar offentliga organ som har rätt att agera i stäl-
let för den person som är berättigad till underhållsbidrag
eller begära återbetalning för understöd som lämnats till
den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag. När
ett offentligt organ agerar i denna funktion bör det ha rätt
att erhålla samma tjänster och samma rättshjälp som den
underhållsberättigade.
(15)
För att skydda de underhållsberättigades intressen och
främja god rättsskipning inom Europeiska unionen bör
behörighetsreglerna enligt förordning (EG) nr 44/2001
anpassas. Att en svarande har hemvist i en tredjestat bör
inte längre innebära att tillämpning av gemenskapens
behörighetsregler utesluts och en hänvisning till behörig-
hetsreglerna i nationell rätt bör inte längre finnas. I denna
förordning bör det därför regleras i vilka fall en domstol i
en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet.
(16)
För att i synnerhet råda bot på situationer där rättsvägran
föreligger, bör man i denna förordning föreskriva ett forum
necessitatis, som gör det möjligt för en domstol i en med-
lemsstat att i undantagsfall pröva en talan som har nära
anknytning till en tredjestat. Ett sådant undantagsfall kan
anses föreligga när ett förfarande visar sig vara omöjligt i
den berörda tredjestaten, exempelvis på grund av inbördes-
krig, eller när sökanden inte rimligen kan förväntas inleda
eller genomföra ett förfarande i den staten. Denna behö-
righet grundad på forum necessitatis ska dock endast kunna
utövas om tvisten har tillräcklig anknytning till den med-
lemsstat där talan väcks, till exempel när en av parterna är
medborgare där.
(1) EGT C 12, 15.1.2001, s. 1.
(2) EUT C 53, 3.3.2005, s. 1.
(3) EUT C 198, 12.8.2005, s. 1.
L 7/2
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
(17)
Ytterligare en behörighetsbestämmelse bör föreskriva att
den underhållsskyldige, såvida inte särskilda omständighe-
ter föreligger, endast får inleda ett förfarande för ändring av
en gällande dom om underhållskyldighet eller för att få en
ny dom, i den stat där den underhållsberättigade hade
hemvist när domen meddelades om denne fortfarande har
hemvist där. För att säkerställa lämplig överensstämmelse
mellan 2007 års Haagkonvention och denna förordning,
bör denna bestämmelse även tillämpas på domar som
meddelats i en tredjestat som är bunden av konventionen,
i den mån konventionen är i kraft mellan den berörda sta-
ten och gemenskapen och omfattar samma underhållsskyl-
dighet i den berörda staten och i gemenskapen.
(18)
För tillämpningen av denna förordning bör det föreskrivas
att begreppet medborgarskap ersätts med begreppet domicil
i Irland, vilket även gäller Förenade kungariket i den mån
denna förordning är tillämplig i den medlemsstaten, enligt
artikel 4 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands
ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och
fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
(19)
För att stärka rättssäkerheten, förutsägbarheten och parter-
nas självständighet bör denna förordning möjliggöra för
parterna att avtala om behörig domstol utifrån fastställda
anknytningsfaktorer. För att skydda den svagare parten,
bör ett sådant val av domstol inte vara möjligt beträffande
underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år.
(20)
I denna förordning bör det föreskrivas att de tillämpliga
lagvalsreglerna för medlemsstater som är bundna av 2007
års Haagprotokoll är de som föreskrivs i protokollet. Det
bör därför införas en bestämmelse som hänvisar till sagda
protokoll. 2007 års Haagprotokoll kommer att tillträdas av
gemenskapen i tid för att möjliggöra tillämpningen av
denna förordning. För att beakta möjligheten att 2007 års
Haagprotokoll inte kommer att vara tillämpligt på alla
medlemsstater, bör man när det gäller erkännande, verk-
ställbarhet och verkställighet av domar göra skillnad mel-
lan de medlemsstater som är bundna av 2007 års
Haagprotokoll och de som inte är det.
(21)
Det bör klargöras i denna förordning att dessa lagvalsreg-
ler endast avgör tillämplig lag för underhållsskyldighet och
inte vilken lag som ska tillämpas för att fastställa de famil-
jeförhållanden som ligger till grund för underhållsskyldig-
heten. Fastställandet av familjeförhållande omfattas även
fortsättningsvis av medlemsstaternas nationella rätt, inklu-
sive deras internationellt privaträttsliga regler.
(22)
För att säkerställa att underhållskrav snabbt och effektivt
kan drivas in och för att förhindra överklagande i förhal-
ningssyfte, bör domar om underhållsskyldighet meddelade
i en medlemsstat i princip vara interimistiskt verkställbara.
Därför bör det i denna förordning föreskrivas att
ursprungsdomstolen ska kunna förklara domen interimis-
tiskt verkställbar, även om omedelbar verkställbarhet inte
föreskrivs i nationell rätt och domen har överklagats eller
ännu kan överklagas enligt nationell rätt.
(23)
För att begränsa kostnaderna för förfaranden som regleras
i denna förordning skulle det vara lämpligt att man i så stor
utsträckning som möjligt tar hjälp av modern kommuni-
kationsteknik, särskilt när parterna ska höras.
(24)
De garantier som tillämpningen av lagvalsreglerna medför
bör motivera att domar om underhållsskyldighet som med-
delas i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haag-
protokoll ska erkännas och anses verkställbara i alla andra
medlemsstater, utan att något särskilt förfarande krävs och
utan någon form av omprövning i sak i den verkställande
medlemsstaten.
(25)
Det enda syftet med en medlemsstats erkännande av en
dom om underhållsskyldighet är att göra det möjligt att
driva in det underhållsbidrag som fastställs i domen. Det
innebär inte att denna medlemsstat erkänner det familje-,
släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande som
ligger till grund för den underhållsskyldighet som föranlett
domen.
(26)
För domar som meddelats i en medlemsstat som inte är
bunden av 2007 års Haagprotokoll, bör det i denna för-
ordning föreskrivas ett förfarande för erkännande och för-
klaring av verkställbarhet. Detta förfarande bör bygga på
förfarandet och skälen för hinder för erkännande enligt
förordning (EG) nr 44/2001. För att påskynda förfarandet
och för att den underhållsberättigade snabbt ska kunna
uppbära underhållet bör den domstol där tala väcks med-
dela domen inom en bestämd tidsfrist, om inte exceptio-
nella omständigheter föreligger.
(27)
Det är vidare lämpligt att så långt det är möjligt begränsa
de formaliteter för verkställighet som kan öka kostnaderna
för den underhållsberättigade. I detta syfte bör denna för-
ordning föreskriva att den underhållsberättigade inte är
skyldig att ha en postadress eller ett ombud i verkställig-
hetsmedlemsstaten, utan att man i övrigt inkräktar på
medlemsstaternas
interna
organisation
beträffande
verkställighetsförfaranden.
(28)
För att begränsa kostnaderna för verkställighetsförfaranden
bör inga översättningar krävas, utom då verkställigheten
bestrids, och utan att det påverkar tillämpliga bestämmel-
ser för delgivning av handlingar.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/3
(29)
För att säkerställa att kravet på en rättvis rättegång efter-
följs, bör denna förordning föreskriva att en svarande som
inte gått i svaromål vid ursprungsdomstolen i en medlems-
stat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll har rätt att
begära förnyad prövning av domen mot honom eller
henne, då denna ska verkställas. Svaranden måste dock
begära förnyad prövning inom en bestämd tidsfrist som
börjar löpa senast den dag då han eller hon vid verkställig-
hetsförfarandet för första gången inte fick förfoga över hela
eller delar av sin egendom. Denna rätt till förnyad pröv-
ning bör vara ett extraordinärt rättsmedel som beviljas en
utebliven svarande och som inte påverkar andra extraordi-
nära rättsmedel enligt ursprungsmedlemsstatens lag, förut-
satt att dessa rättsmedel inte är oförenliga med rätten till
förnyad prövning enligt denna förordning.
(30)
För att påskynda verkställigheten av en dom som medde-
lats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagpro-
tokoll i en annan medlemsstat, bör man begränsa de skäl
för hinder mot och uppskov med verkställighet som kan
åberopas av den underhållsskyldige på grund av under-
hållsskyldighetens gränsöverskridande art. Denna begräns-
ning bör inte inverka på de skäl för hinder och uppskov i
nationell rätt som inte är oförenliga med de skäl som anges
i denna förordning, såsom att den underhållsskyldige beta-
lar det underhåll han är skyldig vid tidpunkten för verkstäl-
ligheten eller att vissa tillgångar inte kan utmätas.
(31)
För att underlätta gränsöverskridande indrivning av under-
hållsbidrag, bör det införas ett system för samarbete mel-
lan de centralmyndigheter som utses av medlemsstaterna.
Dessa myndigheter bör bistå underhållsskyldiga och under-
hållsberättigade med att hävda sina rättigheter i en annan
medlemsstat, genom att ge in ansökningar om erkännande,
verkställbarhetsförklaring och verkställighet av befintliga
domar, ändring av sådana domar eller erhållande av en
dom. De bör även utbyta information för att i nödvändig
omfattning lokalisera underhållsskyldiga och underhållsbe-
rättigade och fastställa storleken på deras inkomster och
tillgångar. De bör även samarbeta med varandra genom
allmänt informationsutbyte, och främja samarbetet mellan
behöriga myndigheter i sina medlemsstater.
(32)
En centralmyndighet som utsetts enligt denna förordning
bör bära sina egna kostnader, utom i särskilt fastställda fall,
och bistå alla sökande som är bosatta i medlemsstaten. Kri-
teriet för att avgöra om en person har rätt att ansöka om
hjälp hos en centralmyndighet bör vara mindre strikt än
anknytningskriteriet ”hemvist” som används på andra stäl-
len i denna förordning. Med kriteriet att vara bosatt bör
dock inte avses enbart blotta närvaron.
(33)
För att fullt ut kunna hjälpa underhållsskyldiga och under-
hållsberättigade och såvitt möjligt underlätta gränsöver-
skridande
indrivning
av
underhållsbidrag,
bör
centralmyndigheter kunna få tillgång till vissa personupp-
gifter. Denna förordning bör därför ålägga medlemssta-
terna att se till att deras centralmyndigheter får tillgång till
sådana uppgifter hos de offentliga myndigheter eller för-
valtningar som inom ramen för sin normala verksamhet
innehar de berörda uppgifterna. Det bör emellertid överlå-
tas åt varje medlemsstat att besluta om formerna för denna
tillgång. En medlemsstat bör således kunna utse de offent-
liga myndigheter eller förvaltningar som ska åläggas att
lämna uppgifter till centralmyndigheten i enlighet med
denna förordning, i förekommande fall inbegripet de
offentliga myndigheter eller förvaltningar som redan har
utsetts inom ramen för andra system för tillgång till upp-
gifter. När en medlemsstat utser offentliga myndigheter
eller förvaltningar bör den se till att centralmyndigheten får
tillgång till nödvändiga uppgifter som dessa organ innehar,
i enlighet med denna förordning. En medlemsstat bör även
kunna tillåta sin centralmyndighet att få tillgång till nöd-
vändiga uppgifter från andra juridiska personer som inne-
har de nödvändiga uppgifterna och ansvarar för deras
behandling.
(34)
I samband med tillgång till personuppgifter, användning
och överföring av dessa måste kraven i Europaparlamen-
tets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995
om skydd för enskilda personer med avseende på behand-
ling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
uppgifter (1), i den form som det införlivats i medlemssta-
ternas nationella rätt, respekteras.
(35)
Det finns emellertid anledning att fastställa särskilda vill-
kor för tillgång till personuppgifter och för användning
och överföring av dessa vid tillämpningen av denna förord-
ning. I detta sammanhang har Europeiska datatillsynsman-
nens yttrande (2) tagits i beaktande. Underrättelse till den
person som berörs av insamlingen av uppgifter bör ske i
enlighet med nationell rätt. Det bör emellertid föreskrivas
en möjlighet att uppskjuta denna anmälan för att hindra
att den underhållsskyldige överför sin egendom och på det
sättet äventyrar indrivningen av underhållsbidraget.
(36)
Med hänsyn till kostnaderna för förfarandena bör det före-
skrivas ett mycket fördelaktigt system för rättshjälp, näm-
ligen fullt bidrag för kostnader i samband med förfaranden
rörande underhållsskyldighet mot barn under 21 år och
som har inletts genom centralmyndigheterna. De nuva-
rande reglerna om rättshjälp i Europeiska unionen enligt
direktiv 2003/8/EG bör följaktligen kompletteras med
(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(2) EUT C 242, 7.10.2006, s. 20.
L 7/4
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
särskilda regler, så att det skapas ett särskilt system för rät-
tshjälp vid underhållsskyldighet. I detta sammanhang bör
den behöriga myndigheten i den anmodade medlemssta-
ten, i undantagsfall, kunna återkräva kostnaderna från en
förlorande sökande som erhållit fri rättshjälp, förutsatt att
dennes ekonomiska situation tillåter detta. Detta skulle sär-
skilt vara fallet för en rik person som handlat i ond tro.
(37)
För andra underhållsskyldigheter än de som avses i föregå-
ende skäl är det nödvändigt att säkerställa likabehandling
för alla parter i fråga om rättshjälp när en dom ska verk-
ställas i en annan medlemsstat. De bestämmelser om kon-
tinuitet för rättshjälp i denna förordning bör därför tolkas
så att sådan hjälp även ska beviljas en part som inte har fått
någon rättshjälp i ett förfarande som syftar till att erhålla
eller ändra en dom i ursprungsmedlemsstaten men som
därefter beviljats rättshjälp i samma medlemsstat inom
ramen för en begäran om verkställighet av domen. På
samma sätt bör en part som varit befriad från kostnader i
samband med ett förfarande inför en administrativ myn-
dighet som förtecknas i bilaga X, i den verkställande med-
lemsstaten beviljas rättshjälp i största möjliga utsträckning
eller största möjliga kostnads- och avgiftsbefrielse under
förutsättning att parten kan visa att detta skulle ha bevil-
jats i ursprungsmedlemsstaten.
(38)
För att minska kostnaderna för översättning av skriftliga
bevis, bör den domstol där talan väcks endast begära över-
sättning av dessa handlingar när översättningen är nödvän-
dig, dock utan att detta påverkar rätten till försvar och
tillämpliga bestämmelser om delgivning av handlingar.
(39)
För att underlätta tillämpningen av denna förordning, bör
medlemsstaterna åläggas att meddela kommissionen namn
på och adress till sina centralmyndigheter samt annan
information. Dessa uppgifter bör göras tillgängliga för rät-
tstillämparna och allmänheten genom offentliggörande i
Europeiska unionens officiella tidning eller kunna hämtas på
elektronisk väg genom det europeiska rättsliga nätverk på
privaträttens område som inrättas genom beslut
2001/470/EG. Dessutom bör användningen av formulär
som avses i denna förordning underlätta och påskynda
kommunikationen mellan centralmyndigheter och göra
det möjligt att lämna in ansökningar på elektronisk väg.
(40)
Förhållandet mellan denna förordning och de bilaterala
eller multilaterala konventioner och avtal om underhålls-
skyldighet som medlemsstaterna är parter i bör regleras. I
detta sammanhang bör det anges att de medlemsstater som
är bundna av konventionen av den 23 mars 1962 mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om indriv-
ning av underhållsbidrag fortsatt kommer att kunna til-
lämpa denna med hänsyn till att den innehåller mer
gynnsamma regler om erkännande och verkställighet än de
som fastställs i denna förordning. Vad gäller framtida
bilaterala avtal om underhållsskyldighet med tredjestater,
bör de förfaranden och villkor i enlighet med vilka
medlemsstaterna ska ha rätt att i eget namn förhandla fram
och sluta sådana avtal fastställas vid diskussioner om ett
förslag från kommissionen i detta ärende.
(41)
Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den
3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum
och frister (1) bör tillämpas för beräkning av de perioder
och frister som föreskrivs i denna förordning.
(42)
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna
förordning bör antas i enlighet med rådets beslut
1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som
skall tillämpas vid utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter (2).
(43)
Kommissionen bör bemyndigas att anta ändringar av for-
mulären i denna förordning i enlighet med det rådgivande
förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG. För upprät-
tande av förteckningen över de administrativa myndighe-
ter som omfattas av denna förordning såväl som
förteckningen över behöriga myndigheter för fastställande
av rätten till rättshjälp, bör kommissionen bemyndigas att
handla i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 4 i
nämnda beslut.
(44)
Denna förordning bör ändra förordning (EG) nr 44/2001
genom att ersätta bestämmelserna om underhållsskyldig-
het i den förordningen. Med förbehåll för över-
gångsbestämmelserna i den här förordningen bör
medlemsstaterna, när det gäller underhållsskyldighet, til-
lämpa bestämmelserna i den här förordningen om dom-
stols behörighet, verkställbarhet och verkställighet av
domar och om rättshjälp i stället för bestämmelserna i för-
ordning (EG) nr 44/2001, från och med den dag då denna
förordning blir tillämplig.
(45)
Eftersom målen för denna förordning, det vill säga införan-
det av ett antal åtgärder för att säkra en effektiv gränsöver-
skridande indrivning av underhållsbidrag och därigenom
underlätta fri rörlighet för personer i Europeiska unionen,
inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta-
terna och de därför, på grund av förordningens omfattning
och verkan, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan
gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritets-
principen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportio-
nalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte
utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(46)
I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kunga-
rikets och Irlands ställning, fogat till fördraget om Europe-
iska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, har Irland meddelat sin önskan att delta i
antagandet och tillämpningen av denna förordning.
(1) EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.
(2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/5
(47)
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om För-
enade kungarikets och Irlands ställning, fogat till fördraget
om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen, deltar Förenade kungariket inte
i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för
eller tillämplig i Förenade kungariket. Detta ska dock inte
påverka möjligheten för Förenade kungariket att, i enlig-
het med artikel 4 i protokollet, meddela sin avsikt att godta
denna förordning efter antagandet.
(48)
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Dan-
marks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unio-
nen och fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av denna
förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på
Danmark, utan att det påverkar möjligheten för Danmark
att tillämpa de ändringar som gjorts i förordning (EG)
nr 44/2001 i enlighet med artikel 3 i avtalet av den
19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och
Konungariket Danmark om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar på privaträttens
område (1).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Tillämpningsområde
1.
Denna förordning ska tillämpas på underhållsskyldighet
som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller
svågerlagsförhållande.
2.
I denna förordning avses med medlemsstat alla medlems-
stater som omfattas av förordningen.
Artikel 2
Definitioner
1.
I denna förordning avses med:
1.
dom: varje avgörande angående underhållsskyldighet som har
meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett dess rub-
ricering, såsom dom, beslut eller förordnande om verkstäl-
lighet, liksom domstolstjänstemans beslut om fastställande
av rättegångskostnader. Vid tillämpning av kapitlen VII
och VIII avses med begreppet dom även en dom angående
underhållsskyldighet som meddelats i en tredjestat.
2.
förlikning inför domstol: en förlikning i frågor rörande under-
hållsskyldighet som har godkänts av en domstol eller ingåtts
inför en domstol under förfarandet.
3.
officiell handling:
a)
en handling angående underhållsskyldighet som har
upprättats eller registrerats som en officiell handling i
ursprungsmedlemsstaten och vars äkthet
i)
avser handlingens underskrift och innehåll, och
ii)
har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan
för detta bemyndigad myndighet, eller
b) ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför
en administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten
eller bestyrkts av en sådan myndighet.
4.
ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där domen har med-
delats, förlikningen inför domstolen har godkänts eller
ingåtts och den officiella handlingen har fastställts.
5.
verkställande medlemsstat: den medlemsstat där verkställighet
av domen, förlikningen inför domstol eller den officiella
handlingen begärs.
6.
begärande medlemsstat: den medlemsstat vars centralmyndig-
het översänder en ansökan i enlighet med kapitel VII.
7.
anmodad medlemsstat: den medlemsstat vars centralmyndig-
het mottar en ansökan i enlighet med kapitel VII.
8.
stat bunden av 2007 års Haagkonvention: en stat som har till-
trätt Haagkonventionen av den 23 november 2007 om inter-
nationell indrivning av underhåll till barn och andra
familjemedlemmar (nedan kallad 2007 års Haagkonvention), i
den mån denna konvention är tillämplig mellan gemenska-
pen och staten i fråga.
9.
ursprungsdomstol: den domstol som har meddelat den dom
som ska verkställas.
10. underhållsberättigad: varje enskild person som har eller påstås
ha rätt att få underhållsbidrag.
11. underhållsskyldig: varje enskild person som är eller påstås vara
skyldig att betala underhållsbidrag.
2.
I denna förordning avses med domstol även de administra-
tiva myndigheter i medlemsstaterna som är behöriga i frågor om
underhållsskyldighet, förutsatt att dessa myndigheter garanterar
opartiskhet och parternas rätt att bli hörda och att deras beslut
enligt lagen i den medlemsstat där de är etablerade
i)
kan bli föremål för överklagande eller förnyad prövning av en
rättslig myndighet, och
ii)
har liknande giltighet och verkan som ett beslut av en rättslig
myndighet i samma fråga.
(1) EUT L 299, 16.11.2005, s. 62.
L 7/6
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
Dessa administrativa myndigheter ska förtecknas i bilaga X.
Denna bilaga ska fastställas och ändras enligt det förvaltningsför-
farande som avses i artikel 73.2 på begäran av den medlemsstat i
vilken den berörda myndigheten ligger.
3.
I artiklarna 3, 4 och 6 ska begreppet domicil ersätta begrep-
pet medborgarskap i de medlemsstater som använder detta begrepp
som en anknytande faktor i familjefrågor.
Vid tillämpning av artikel 6 ska parter som har domicil i olika ter-
ritoriella enheter inom en medlemsstat anses ha sitt gemensamma
domicil i den medlemsstaten.
KAPITEL II
BEHÖRIGHET
Artikel 3
Allmänna bestämmelser
I frågor som gäller underhållsskyldighet i medlemsstaterna ska
behörigheten ligga hos
a)
domstolen i den ort där svaranden har hemvist, eller
b) domstolen i den ort där den underhållsberättigade har hem-
vist, eller
c)
den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en
talan om någons rättsliga status, om frågan om underhåll har
samband med den talan, såvida inte behörigheten endast
grundar sig på den ena partens medborgarskap, eller
d) den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en
talan om föräldraansvar om frågan om underhåll har sam-
band med denna talan, såvida inte behörigheten endast grun-
dar sig på den ena partens medborgarskap.
Artikel 4
Val av domstol
1.
Parterna får träffa avtal om att följande domstol eller dom-
stolar i en medlemsstat ska vara behörig att avgöra en redan upp-
kommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet:
a)
Den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna
har hemvist.
b) Den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna
är medborgare.
c)
När det gäller underhållsskyldighet mellan makar eller tidi-
gare makar
i)
den domstol som har behörighet att pröva tvister mel-
lan makarna i äktenskapsmål, eller
ii)
den eller de domstolar i den medlemsstat där makarna
senast hade gemensam hemvist under en period av minst
ett år.
Förutsättningarna i leden a, b eller c ska föreligga vid den tid-
punkt då avtalet om val av domstol ingås eller vid den tid-
punkt då talan väcks.
Den behörighet som utövas enligt avtal ska vara exklusiv om
parterna inte har träffat avtal om annat.
2.
Ett avtal om val av domstol ska vara skriftligt. Ett elektro-
niskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av
avtalet ska anses vara likvärdigt med skriftligt.
3.
Denna artikel ska inte tillämpas på en tvist om underhålls-
skyldighet mot ett barn under 18 år.
4.
Om parterna har enats om att ge exklusiv behörighet till en
eller flera domstolar i en stat som har tillträtt konventionen om
domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av
domar på privaträttens område (1), undertecknad den 30 oktober
2007 i Lugano (nedan kallad Luganokonventionen), men som inte
är en medlemsstat, är den konventionen tillämplig utom i sådana
tvister som avses i punkt 3.
Artikel 5
Behörighet grundad på att svaranden går i svaromål
Utöver den behörighet som en domstol i en medlemsstat har
enligt andra bestämmelser i denna förordning, är domstolen
behörig om svaranden går i svaromål inför denna. Detta gäller
dock inte om svaranden gick i svaromål för att bestrida domsto-
lens behörighet.
Artikel 6
Subsidiär behörighet
Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4
och 5, och ingen domstol i en stat som har tillträtt Luganokon-
ventionen men som inte är en medlemsstat är behörig enligt
bestämmelserna i den konventionen, ska domstolarna i den med-
lemsstat där båda parterna är medborgare vara behöriga.
(1) EUT L 339, 21.12.2007, s. 3.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/7
Artikel 7
Forum necessitatis
Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4,
5 och 6, kan domstolarna i en medlemsstat, i undantagsfall, uppta
tvisten om ett förfarande inte rimligen kan inledas eller genom-
föras eller visar sig vara omöjligt i en tredjestat till vilken tvisten
har nära anknytning.
Tvisten ska ha tillräcklig anknytning till den medlemsstat i vilken
talan väckts.
Artikel 8
Begränsning av förfaranden
1.
Om en dom har meddelats i en medlemsstat eller en stat
bunden av 2007 års Haagkonvention där den underhållsberätti-
gade har sin hemvist, kan talan för att ändra domen eller få en ny
dom inte väckas av den underhållsskyldige i någon annan med-
lemsstat, så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha
sin hemvist i den stat där domen meddelades.
2.
Punkt 1 ska inte tillämpas
a)
om parterna i enlighet med artikel 4 har avtalat om att dom-
stolarna i den andra medlemsstaten är behöriga,
b) om den underhållsberättigade godtar den andra medlemssta-
tens domstolars behörighet i enlighet med artikel 5,
c)
om behörig myndighet i en ursprungsstat bunden av 2007
års Haagkonvention inte kan, eller vägrar, utöva behörighet
för att ändra domen eller meddela en ny dom, eller
d)
om den dom som meddelats i en ursprungsstat bunden av
2007 års Haagkonvention inte kan erkännas eller förklaras
verkställbar i den medlemsstat där talan om en ändrad eller
ny dom övervägs.
Artikel 9
Väckande av talan vid domstol
Vid tillämpningen av detta kapitel ska talan anses ha väckts vid en
domstol
a)
när stämningsansökan eller motsvarande handling har ingi-
vits till domstolen, förutsatt att käranden sedan inte har
underlåtit att vidta de mått och steg som denne var skyldig
att vidta för att få delgivningen av svaranden verkställd, eller
b) om delgivning av handlingen ska göras innan handlingen ges
in till domstolen, när den tas emot av den myndighet som är
ansvarig för delgivning, förutsatt att käranden sedan inte har
underlåtit att vidta de mått och steg som denne var skyldig
att vidta för att få handlingen ingiven till domstolen.
Artikel 10
Prövning av behörighetsfrågan
Om talan som väcks vid en domstol i en medlemsstat avser ett fall
som domstolen inte är behörig att ta upp enligt denna förordning
ska domstolen självmant förklara sig obehörig.
Artikel 11
Prövning av frågan om målet kan tas upp
1.
Om en svarande som har hemvist i en annan stat än den
medlemsstat där talan väcktes inte går i svaromål, ska den behö-
riga domstolen förklara målet vilande till dess att det har klarlagts
att svaranden har haft möjlighet att ta del av stämningsansökan
eller motsvarande handling i tillräcklig tid för att kunna förbereda
sitt svaromål, eller att alla nödvändiga åtgärder i detta syfte har
vidtagits.
2.
I stället för bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska
artikel 19 i förordning (EG) nr 1393/2007 gälla, om stämnings-
ansökan eller motsvarande handling ska översändas från en med-
lemsstat till en annan i enlighet med den förordningen.
3.
Om bestämmelserna i förordning (EG) nr 1393/2007 inte
är tillämpliga ska artikel 15 i Haagkonventionen av den
15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål
och ärenden av civil eller kommersiell natur gälla, om stämnings-
ansökan eller motsvarande handling ska översändas till utlandet i
enlighet med den konventionen.
Artikel 12
Litispendens
1.
Om talan väcks vid domstolar i olika medlemsstater rörande
samma sak och målen gäller samma parter, ska varje domstol
utom den vid vilken talan först väckts självmant låta handlägg-
ningen av målet vila till dess att det har fastställts att den domstol
vid vilken talan först väckts är behörig.
2.
När det har fastställts att den domstol vid vilken talan först
väckts är behörig, ska övriga domstolar självmant avvisa talan till
förmån för den domstolen.
Artikel 13
Mål som har samband med varandra
1.
Om käromål som har samband med varandra prövas vid
domstolar i olika medlemsstater, får varje domstol utom den vid
vilken talan först väckts låta handläggningen av målet vila.
L 7/8
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
2.
Om dessa mål prövas i första instans får varje domstol,
utom den vid vilken talan först väckts, också avvisa talan på begä-
ran av en av parterna, om den domstol vid vilken talan först
väckts är behörig att pröva de berörda käromålen och dess lag til-
låter förening av dessa.
3.
Vid tillämpningen av denna artikel ska käromål anses ha
samband med varandra om de är så förenade att en gemensam
handläggning och dom är påkallad för att undvika att oförenliga
domar meddelas som en följd av att käromålen prövas i olika
rättegångar.
Artikel 14
Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder
Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder, som kan vid-
tas enligt lagen i en medlemsstat, får begäras hos domstolarna i
den staten, även om domstol i en annan medlemsstat är behörig
att pröva målet i sak enligt denna förordning.
KAPITEL III
TILLÄMPLIG LAG
Artikel 15
Fastställande av tillämplig lag
Den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas
i enlighet med Haagprotokollet av den 23 november 2007 om til-
lämplig lag avseende underhållsskyldighet (nedan kallat 2007 års
Haagprotokoll) i de medlemsstater som är bundna av det
instrumentet.
KAPITEL IV
ERKÄNNANDE, VERKSTÄLLBARHET OCH
VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR
Artikel 16
Tillämpningsområde för detta kapitel
1.
Detta kapitel ska gälla för erkännande, verkställbarhet och
verkställighet av domar som omfattas av denna förordning.
2.
Avsnitt 1 ska tillämpas på domar meddelade i en medlems-
stat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll.
3.
Avsnitt 2 ska tillämpas på domar meddelade i en medlems-
stat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll.
4.
Avsnitt 3 ska tillämpas på alla domar.
AVSNITT 1
Domar meddelade i en medlemsstat som är bunden av 2007
års Haagprotokoll
Artikel 17
Inget krav på exekvaturförfarande
1.
En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bun-
den av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas i en annan medlems-
stat utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det
finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande.
2.
En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bun-
den av 2007 års Haagprotokoll och som är verkställbar i den
medlemsstaten, ska vara verkställbar i en annan medlemsstat utan
att det behövs någon verkställbarhetsförklaring.
Artikel 18
Säkerhetsåtgärder
En verkställbar dom ska automatiskt medföra att säkerhetsåtgär-
der får vidtas enligt lagen i den verkställande medlemsstaten.
Artikel 19
Rätt att ansöka om förnyad prövning
1.
En svarande som inte gått i svaromål i ursprungsmedlems-
staten ska ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid
den behöriga domstolen i den medlemsstaten, om
a)
han eller hon inte har delgivits stämningsansökan eller mot-
svarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för
att kunna förbereda sitt svaromål, eller
b) han eller hon, utan egen förskyllan, varit förhindrad att
bestrida underhållskravet på grund av force majeure eller på
grund av extraordinära omständigheter,
såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men
underlåtit detta.
2.
Den tid inom vilken förnyad prövning får begäras börjar
löpa den dag då svaranden fick faktisk kännedom om innehållet i
domen och var i stånd att agera, dock senast den dag då en verk-
ställighetsåtgärd vidtas, som medför att han eller hon inte kan för-
foga över hela eller delar av sin egendom. Svaranden ska agera
utan dröjsmål och i alla händelser inom en tidsfrist på 45 dagar.
Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/9
3.
Om domstolen avslår ansökan om förnyad prövning enligt
punkt 1 på grund av att inget av de skäl för förnyad prövning i
denna punkt är tillämpligt, ska domen ha fortsatt rättsverkan.
Om domstolen beslutar att en förnyad prövning är motiverad på
grund av något av de skäl som anges i punkt 1, förlorar domen
sin giltighet. Den underhållsberättigade ska dock inte förlora vare
sig förmåner av att ha avbrutit preskription eller av att ha iaktta-
git en talefrist, eller rätten att begära retroaktivt underhåll som
åstadkommits i det ursprungliga förfarandet.
Artikel 20
Handlingar som behövs för verkställigheten
1.
För verkställighet av en dom i en annan medlemsstat ska
sökanden till behöriga verkställande myndigheter ge in
a)
en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvän-
diga för att dess äkthet ska kunna fastställas,
b) ett utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med
hjälp av formuläret i bilaga I,
c)
i förekommande fall, en handling om utestående fordringar
med uppgift om beräkningsdatum,
d)
vid behov, en translitterering eller en översättning av inne-
hållet i formuläret enligt b till det officiella språket i den verk-
ställande medlemsstaten eller, om det finns flera officiella
språk i den medlemsstaten, till ett officiellt språk för dom-
stolsförfaranden på den ort där verkställigheten begärs, i
enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett annat språk
som den verkställande medlemsstaten har uppgett att den
godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av Euro-
peiska unionens institutioners officiella språk förutom sitt
eller sina egna som den kan godta för ifyllandet av formuläret.
2.
De behöriga myndigheterna i den verkställande medlems-
staten får inte kräva att sökanden ska lämna in en översättning av
domen. En översättning får dock krävas om verkställigheten av
domen bestrids.
3.
En översättning enligt denna artikel ska göras av en person
som är behörig att göra översättningar i någon av
medlemsstaterna.
Artikel 21
Hinder mot och uppskov med verkställighet
1.
De skäl för hinder mot och uppskov med verkställighet som
gäller enligt lagen i den verkställande medlemsstaten ska tilläm-
pas, såvida dessa inte är oförenliga med tillämpningen av punk-
terna 2 och 3.
2.
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemssta-
ten ska, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis
vägra verkställighet av domen från ursprungsdomstolen om rät-
ten att få ursprungsdomstolens dom verkställd upphör genom
preskription eller annan begränsning av talan, antingen enligt
lagen i ursprungsmedlemsstaten eller enligt lagen i den verkstäl-
lande medlemsstaten, beroende på vilken lag som föreskriver den
längsta preskriptionstiden.
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten får
dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis
vägra verkställighet av domen från ursprungsdomstolen om den
är oförenlig med en dom som har meddelats i den verkställande
medlemsstaten, eller med en dom som har meddelats i en annan
medlemsstat eller i en tredjestat och som uppfyller de nödvändiga
villkoren för erkännande i den verkställande medlemsstaten.
En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldig-
het ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses
vara oförenlig i den mening som avses i andra stycket.
3.
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemssta-
ten får, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis
uppskjuta verkställigheten av ursprungsdomstolens dom om en
ansökan om förnyad prövning av denna dom har lämnats in vid
den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med
artikel 19.
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten ska
dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, uppskjuta verk-
ställigheten av ursprungsdomstolens dom om denna doms verk-
ställbarhet skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten.
Artikel 22
Ingen påverkan på förekomsten av familjeförhållanden
Erkännande och verkställighet av en dom om underhåll enligt
denna förordning ska inte på något sätt innebära ett erkännande
av det familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande
som underhållsskyldigheten grundas på och som givit upphov till
domen.
AVSNITT 2
Domar meddelade i en medlemsstat som inte är bunden
av 2007 års Haagprotokoll
Artikel 23
Erkännande
1.
En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är
bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas i övriga med-
lemsstaten utan att det krävs något särskilt förfarande.
L 7/10
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
2.
Om frågan huruvida en dom ska erkännas eller inte är före-
mål för tvist, kan en part, som gör gällande att domen ska erkän-
nas, genom att anlita det förfarande som föreskrivs i detta avsnitt
få fastställt att domen ska erkännas.
3.
Om utgången av ett mål som handläggs vid en domstol i en
medlemsstat är beroende av om en dom ska erkännas, är den
domstolen behörig att pröva frågan om erkännande.
Artikel 24
Skäl för att vägra erkännande
En dom ska inte erkännas om
a)
ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rättsord-
ningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gäl-
lande. Prövningen av ordre public ska inte tillämpas på
behörighetsreglerna,
b) det är en tredskodom eller en annan dom som har meddelats
mot en utebliven svarande och svaranden inte har delgivits
stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid
och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål,
såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen
men underlåtit detta,
c)
den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist
mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs
gällande,
d) den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en
annan medlemsstat eller i en tredjestat i en tvist mellan
samma parter och rörande samma sak, om den först medde-
lade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkän-
nande i den medlemsstat där domen görs gällande.
En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldig-
het ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses
vara oförenlig i den mening som avses i c eller d.
Artikel 25
Vilandeförklaring av mål
Om det vid domstol i en medlemsstat görs gällande att en dom
som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007
års Haagprotokoll ska erkännas, ska domstolen låta handlägg-
ningen av målet vila om verkställighet av domen har uppskjutits
i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har
begärts.
Artikel 26
Verkställbarhet
En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden
av 2007 års Haagprotokoll och som är verkställbar i den med-
lemsstaten, ska verkställas i en annan medlemsstat sedan domen,
på ansökan av part, har förklarats vara verkställbar där.
Artikel 27
Lokala domstolars behörighet
1.
En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska göras vid den
domstol eller den behöriga myndighet i den verkställande med-
lemsstaten som den medlemsstaten anmält till kommissionen i
enlighet med artikel 71.
2.
Den lokala behörigheten ska bestämmas av motpartens
hemvist, eller efter den plats där verkställighet ska äga rum.
Artikel 28
Förfarande
1.
En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska åtföljas av föl-
jande handlingar:
a)
En kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvän-
diga för att dess äkthet ska kunna fastställas.
b) Ett utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med
användning av formuläret i bilaga II, utan att det påverkar til-
lämpningen av artikel 29.
c)
Vid behov, en translitterering eller en översättning av inne-
hållet i standardformuläret som avses i punkt b till det offi-
ciella språket i den verkställande medlemsstaten eller, om det
finns flera officiella språk i den medlemsstaten, till ett offici-
ellt språk för domstolsförfaranden på den ort där ansökan
görs, i enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett
annat språk som den verkställande medlemsstaten har upp-
gett att den godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller
vilka av Europeiska unionens institutioners officiella språk
förutom sitt eller sina egna som den kan godta för ifyllandet
av formuläret.
2.
Den domstol eller den behöriga myndighet vid vilken ansö-
kan görs får inte kräva att sökanden tillhandahåller en översätt-
ning av domen. En översättning får dock krävas i samband med
en ansökan om ändring enligt artikel 32 eller 33.
3.
En översättning enligt denna artikel ska göras av en person
som är behörig att göra översättningar i någon av
medlemsstaterna.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/11
Artikel 29
Underlåtenhet att inge utdrag
1.
Om utdrag enligt artikel 28.1 b inte har givits in, kan dom-
stolen eller den behöriga myndigheten bestämma en tid inom vil-
ken det ska ges in, godta en likvärdig handling eller, om
tillgängliga uppgifter kan anses tillräckliga, befria sökanden från
skyldigheten att ge in det.
2.
I fall som avses i punkt 1 ska en översättning av handling-
arna ges in om domstolen eller den behöriga myndigheten begär
det. Översättningen ska göras av en person som är behörig att
göra översättningar i någon av medlemsstaterna.
Artikel 30
Verkställbarhetsförklaring
Domen ska förklaras vara verkställbar utan någon förnyad pröv-
ning enligt artikel 24 efter fullgörandet av formaliteterna i arti-
kel 28, dock senast inom 30 dagar efter fullgörandet av dessa
formaliteter, såvida detta inte på grund av exceptionella omstän-
digheter är omöjligt. I detta skede av förfarandet ska den part mot
vilken verkställighet begärs inte ges tillfälle att yttra sig över
ansökan.
Artikel 31
Underrättelse om beslutet med anledning av
verkställbarhetsansökan
1.
Sökanden ska snarast, på det sätt som föreskrivs enligt
lagen i den verkställande medlemsstaten, underrättas om det
beslut som har meddelats med anledning av ansökan om
verkställbarhetsförklaring.
2.
Den part mot vilken verkställighet begärs ska delges verk-
ställbarhetsförklaringen tillsammans med beslutet, såvida inte
detta redan delgivits denna part.
Artikel 32
Ändring av beslutet med anledning av
verkställbarhetsansökan
1.
Var och en av parterna får ansöka om ändring av beslutet
med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring.
2.
Ansökan om ändring ska göras vid den domstol som den
berörda medlemsstaten anmält till kommissionen enligt
artikel 71.
3.
Ansökan om ändring ska handläggas enligt de bestämmel-
ser som gäller för kontradiktoriska förfaranden.
4.
Om den part mot vilken verkställighet begärs underlåter att
inkomma med svaromål till den domstol som handlägger ansö-
kan om ändring, ska artikel 11 tillämpas även om denna part inte
har hemvist i någon medlemsstat.
5.
Ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska
göras inom 30 dagar efter delgivningen av denna. Om den part
mot vilken verkställighet begärs har hemvist i en annan medlems-
stat än den där verkställbarhetsförklaringen meddelades, ska fris-
ten för att söka ändring vara 45 dagar och löpa från den dag då
avgörandet delgavs honom eller henne, antingen personligen
eller i bostaden. Fristen får inte förlängas på grund av långt
avstånd.
Artikel 33
Talan mot avgörandet med anledning av ansökan om
ändring
Mot det avgörande som meddelas med anledning av att ändring
har sökts får talan föras endast genom det förfarande som den
berörda medlemsstaten anmält till kommissionen i enlighet med
artikel 71.
Artikel 34
Avslag på en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller
upphävande av verkställbarhetsförklaringen
1.
Den domstol vid vilken ändring söks enligt artikel 32
eller 33, får avslå en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller
upphäva verkställbarhetsförklaringen endast på någon av de grun-
der som anges i artikel 24.
2.
Om inte annat följer av artikel 32.4 ska en domstol, vid vil-
ken ändring söks enligt artikel 32, meddela sitt avgörande inom
90 dagar från och med dagen för ansökan, såvida detta inte på
grund av exceptionella omständigheter är omöjligt.
3.
En domstol vid vilken talan väcks enligt artikel 33 ska med-
dela sitt avgörande utan dröjsmål.
Artikel 35
Vilandeförklaring av mål
Den domstol som handlägger verkställighetsfrågan efter det att
ändring har sökts enligt artikel 32 eller 33, ska på begäran av den
part mot vilken verkställighet begärs låta handläggningen av
målet vila, om verkställigheten av domen har uppskjutits i
ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har
begärts.
Artikel 36
Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder
1.
Om en dom ska erkännas i enlighet med detta avsnitt, ska
ingenting hindra sökanden från att begära interimistiska åtgärder,
däribland säkerhetsåtgärder, enligt lagen i den verkställande med-
lemsstaten, utan att det krävs någon verkställbarhetsförklaring
enligt artikel 30.
2.
En verkställbarhetsförklaring ska automatiskt medföra att
säkerhetsåtgärder får vidtas.
L 7/12
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.
Så länge den i artikel 32.5 angivna fristen för att ansöka om
ändring av verkställbarhetsförklaringen inte har löpt ut och intill
dess att ett avgörande har meddelats med anledning av att änd-
ring har sökts, får inga andra åtgärder för verkställighet än säker-
hetsåtgärder vidtas mot egendom som tillhör den part mot vilken
verkställighet begärs.
Artikel 37
Delvis verkställbarhet
1.
Om en dom omfattar flera yrkanden och verkställbarhets-
förklaringen inte kan meddelas för domen i dess helhet, ska dom-
stolen eller den behöriga myndigheten meddela den i fråga om ett
eller flera av dem.
2.
Sökanden kan begära en verkställbarhetsförklaring som är
begränsad till delar av domen.
Artikel 38
Ingen avgift eller skatt
Ingen avgift eller skatt som är beräknad efter tvisteföremålets
värde får tas ut i den verkställande medlemsstaten vid ett förfa-
rande som avser en verkställbarhetsförklaring.
AVSNITT 3
Bestämmelser som gäller alla domar
Artikel 39
Interimistisk verkställbarhet
Ursprungsdomstolen får förklara att domen ska vara verkställbar
utan hinder av att den överklagas, även om omedelbar verkställ-
barhet inte föreskrivs i nationell lag.
Artikel 40
Åberopande av en erkänd dom
1.
En part som vill åberopa en dom som har erkänts enligt arti-
kel 17.1 eller avsnitt 2 i en annan medlemsstat, ska tillhandahålla
en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga
för att dess äkthet ska kunna fastställas.
2.
Om det är nödvändigt kan den domstol vid vilken den
erkända domen åberopas begära att den part som åberopar den
erkända domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av
ursprungsdomstolen med användning av formuläret i bilaga I eller
bilaga II.
Ursprungsdomstolen ska även utfärda ett sådant utdrag på begä-
ran av varje berörd part.
3.
Vid behov ska den part som åberopar den erkända domen
tillhandahålla en translitterering eller en översättning av det for-
mulär som avses i punkt 2 till det officiella språket eller de offi-
ciella språken i den berörda medlemsstaten eller, om det finns
flera officiella språk i den medlemsstaten, till ett officiellt språk för
domstolsförfaranden på den ort där den erkända domen åbero-
pas, i enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett annat
språk som den verkställande medlemsstaten har uppgett att den
godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av Europeiska
unionens institutioners officiella språk förutom sitt eller sina egna
som den kan godta för ifyllandet av formuläret.
4.
En översättning enligt denna artikel ska göras av en person
som är behörig att göra översättningar i någon av
medlemsstaterna.
Artikel 41
Förfarande och villkor för verkställighet
1.
Med förbehåll för bestämmelserna i denna förordning ska
verkställighetsförfarandet för domar som meddelats i en annan
medlemsstat regleras av lagen i den verkställande medlemsstaten.
En dom som har meddelats i en medlemsstat och som är verk-
ställbar i den verkställande medlemsstaten ska verkställas där på
samma villkor som en dom som har meddelats i den verkställande
medlemsstaten.
2.
Den part som begär verkställighet av en dom som medde-
lats i en annan medlemsstat ska inte åläggas att ha en postadress
eller ett bemyndigat ombud i verkställighetsmedlemsstaten,
utan att detta påverkar personer med behörighet för
verkställighetsförfaranden.
Artikel 42
Ingen omprövning i sak
En dom som har meddelats i en medlemsstat får aldrig omprövas
i sak i den medlemsstat där erkännande, verkställbarhet eller verk-
ställighet begärs.
Artikel 43
Ickeprioriterad kostnadstäckning
Täckning för de kostnader som uppkommer vid tillämpningen av
denna förordning får inte ha företräde framför indrivning av
underhållsbidrag.
KAPITEL V
MÖJLIGHET TILL RÄTTSLIG PRÖVNING
Artikel 44
Rätt till rättshjälp
1.
Parter som är involverade i en tvist som omfattas av denna
förordning ska ha faktisk möjlighet till rättslig prövning i en
annan medlemsstat, vilket ska inbegripa verkställighets- och över-
klagandeförfaranden i enlighet med de villkor som fastställs i detta
kapitel.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/13
I de fall som omfattas av kapitel VII ska den anmodade medlems-
staten tillse att varje sökande som bor i den begärande medlems-
staten har faktisk möjlighet till rättslig prövning.
2.
För att säkerställa denna möjlighet ska medlemsstaterna till-
handahålla rättshjälp i enlighet med detta kapitel, såvida inte
punkt 3 är tillämplig.
3.
I de fall som omfattas av kapitel VII är en medlemsstat inte
skyldig att tillhandahålla rättshjälp om och i den mån som förfa-
randena i den medlemsstaten gör det möjligt för parterna att föra
sin talan utan att rättshjälp behövs, och om centralmyndigheten
tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad.
4.
Rätten till rättshjälp ska inte begränsas jämfört med den
som tillhandahålls i motsvarande nationella mål.
5.
Ingen säkerhet, borgen eller deposition, oavsett dess benäm-
ning, får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgif-
ter vid förfaranden om underhållsskyldighet.
Artikel 45
Rättshjälpens innehåll
Den rättshjälp som beviljas enligt detta kapitel ska innebära det
bistånd som är nödvändigt för att parterna ska kunna få känne-
dom om och hävda sina rättigheter samt säkerställa att deras
ansökan, som lämnats in genom centralmyndigheter eller direkt
till behöriga myndigheter, behandlas fullständigt och effektivt.
Den ska, i förekommande fall, omfatta följande:
a)
Juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett rät-
tsligt förfarande inleds.
b) Rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller
en domstol och representation vid domstol.
c)
Befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvo-
den till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under
förfarandet.
d)
I de medlemsstater där den förlorande parten är skyldig att
betala motpartens kostnader, motpartens kostnader om rät-
tshjälpsmottagaren förlorar målet, under förutsättning att
dessa kostnader skulle ha täckts av rättshjälpen om rätts-
hjälpsmottagaren hade haft sin hemvist i den medlemsstat
där domstolen är belägen.
e)
Tolkning.
f)
Översättning av de handlingar som domstolen eller den
behöriga myndigheten kräver och som rättshjälpsmottagaren
lämnat in och som är nödvändiga för att avgöra tvisten.
g)
Resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala när de
personer som berörs av förandet av rättshjälpsmottagarens
talan är ålagda i lag eller av domstolen i den berörda med-
lemsstaten att personligen närvara vid förhandlingarna och
domstolen beslutar att den annars inte kan höra de berörda
personerna på ett tillfredsställande sätt.
Artikel 46
Fri rättshjälp för ansökningar genom centralmyndigheter
angående underhåll till barn
1.
Den anmodade medlemsstaten ska tillhandahålla fri rätts-
hjälp vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad
enligt artikel 56 avseende en förälders underhållsskyldighet mot
ett barn under 21 år.
2.
Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 får den behöriga
myndigheten i den anmodade medlemsstaten, när det gäller andra
ansökningar än sådana som avses i artikel 56.1 a och b, vägra fri
rättshjälp, om den anser att en ansökan eller ett eventuellt över-
klagande, efter vad som framgår av omständigheterna, uppenbart
saknar grund.
Artikel 47
Fall som inte omfattas av artikel 46
1.
I fall som inte omfattas av artikel 46 och om inte annat föl-
jer av artiklarna 44 och 45, får rättshjälp lämnas under de förut-
sättningar som följer av nationell rätt, särskilt i fråga om
sökandens behov av rättshjälp och om det är rimligt att rättshjälp
lämnas.
2.
Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska en part, som i
ursprungsmedlemsstaten helt eller delvis hade rättshjälp eller var
befriad från kostnader och avgifter, vid alla erkännande-,
verkställbarhets- eller verkställighetsförfaranden vara berättigad
till rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse i största möjliga
utsträckning enligt lagen i den verkställande medlemsstaten.
3.
Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska en part, som i
ursprungsmedlemsstaten har haft förmånen av ett kostnadsfritt
förfarande inför en administrativ myndighet som finns uppräk-
nad i bilaga X, vid alla erkännande-, verkställbarhets- eller verk-
ställighetsförfaranden vara berättigad till rättshjälp enligt punkt 2.
För detta ändamål ska parten lämna in ett intyg utfärdat av behö-
rig myndighet i medlemsstaten, som visar att han eller hon upp-
fyller de ekonomiska villkoren för att helt eller delvis erhålla
rättshjälp eller befrielse från kostnader eller avgifter.
De behöriga myndigheter som avses i denna punkt räknas upp i
bilaga XI. Denna bilaga ska utarbetas och ändras enligt det förfa-
rande som avses i artikel 73.2.
L 7/14
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
KAPITEL VI
FÖRLIKNINGAR INFÖR DOMSTOL OCH OFFICIELLA
HANDLINGAR
Artikel 48
Denna förordnings tillämpning på förlikningar inför
domstol och officiella handlingar
1.
Förlikningar inför domstol och officiella handlingar som är
verkställbara i ursprungsmedlemsstaten, ska i enlighet med kapi-
tel IV erkännas och vara verkställbara i en annan medlemsstat på
samma sätt som domar.
2.
Bestämmelserna i denna förordning ska, i tillämpliga delar,
gälla även förlikningar inför domstol och officiella handlingar.
3.
Den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten ska
på begäran av en berörd part utfärda ett utdrag av förlikningen
inför domstol eller den officiella handlingen med hjälp av formu-
läret enligt antingen bilagorna I och II eller enligt bilagorna III
och IV.
KAPITEL VII
SAMARBETE MELLAN CENTRALMYNDIGHETER
Artikel 49
Utseende av centralmyndigheter
1.
Varje medlemsstat ska utse en centralmyndighet som ska
fullgöra de uppgifter som åligger den enligt denna förordning.
2.
Federala medlemsstater, medlemsstater med fler än ett rät-
tssystem eller medlemsstater som har autonoma territoriella enhe-
ter får utse fler än en centralmyndighet och ange den territoriella
eller den enskilda omfattningen av deras uppgifter. Om en med-
lemsstat har utsett fler än en centralmyndighet ska den ange den
centralmyndighet till vilken meddelanden kan sändas för vidare-
befordran till behörig centralmyndighet inom den medlemsstaten.
Om ett meddelande skickas till en centralmyndighet som inte är
behörig ska denna ansvara för att det sänds vidare till den behö-
riga centralmyndigheten och informera avsändaren om detta.
3.
Uppgift om den centralmyndighet eller de centralmyndig-
heter som har utsetts, kontaktuppgifter för dessa, och i förekom-
mande fall omfattningen av deras uppgifter enligt punkt 2 ska
meddelas av medlemsstaten till kommissionen i enlighet med
artikel 71.
Artikel 50
Centralmyndigheters allmänna uppgifter
1.
Centralmyndigheter ska
a)
samarbeta med varandra, inbegripet genom informationsut-
byte, och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i
sina medlemsstater för att uppnå ändamålen med denna
förordning,
b) så långt som möjligt söka lösningar på de svårigheter som
uppstår vid tillämpningen av denna förordning.
2.
Centralmyndigheter ska vidta åtgärder för att underlätta til-
lämpningen av denna förordning och sinsemellan stärka sitt sam-
arbete. I detta syfte ska det europeiska rättsliga nätverket på
privaträttens
område,
vilket
inrättades
genom
beslut
2001/470/EG, användas.
Artikel 51
Centralmyndigheters särskilda uppgifter
1.
Centralmyndigheter ska vara behjälpliga i samband med
ansökningar enligt artikel 56. De ska särskilt
a)
vidarebefordra och ta emot sådana ansökningar,
b) inleda eller underlätta inledandet av förfaranden vad gäller
sådana ansökningar.
2.
I samband med sådana ansökningar ska centralmyndighe-
terna vidta alla lämpliga åtgärder för att
a)
tillhandahålla eller underlätta tillhandahållandet av rättshjälp,
när omständigheterna så kräver,
b) bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den
underhållsberättigade bland annat med tillämpning av artik-
larna 61, 62 och 63,
c)
bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhålls-
skyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om
det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive
lokalisering av tillgångar, bland annat med tillämpning av
artiklarna 61, 62 och 63,
d) uppmuntra till samförståndslösningar för att på frivillig väg
utverka utbetalning av underhåll, om så är lämpligt genom
medling, förlikning eller liknande förfaranden,
e)
underlätta pågående verkställighet av domar om underhåll,
inklusive eventuella utestående fordringar,
f)
underlätta indrivning och snabb överföring av utbetalningar
av underhåll,
g)
underlätta erhållandet av skriftligt bevis eller annat bevis,
utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG)
nr 1206/2001,
h) vara behjälplig med att fastställa föräldraskap, när detta krävs
för indrivningen av underhållet,
i)
inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att
utverka eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder av ter-
ritoriellt slag som syftar till att säkra utgången av en pågå-
ende ansökan om underhållsbidrag,
j)
att underlätta delgivningen av handlingar, utan att det påver-
kar tillämpningen av förordning nr (EG) 1393/2007.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/15
3.
Centralmyndighetens uppgifter enligt denna artikel får, i den
utsträckning det är möjligt enligt den berörda medlemsstatens lag,
utföras av offentliga organ eller andra organ som står under till-
syn av behöriga myndigheter i den medlemsstaten. Uppgifter om
alla sådana offentliga organ eller andra organ som utses, kontakt-
uppgifter för dessa samt omfattningen av deras uppgifter ska
meddelas av medlemsstaten till kommissionen i enlighet med
artikel 71.
4.
Ingenting i denna artikel eller i artikel 53 ska innebära att en
centralmyndighet åläggs att utöva befogenheter som endast får
utövas av rättsliga myndigheter enligt den anmodade medlems-
statens lag.
Artikel 52
Fullmakt
Centralmyndigheten i den anmodade medlemsstaten får endast
begära en fullmakt av sökanden om den agerar på hans eller hen-
nes vägnar vid rättsliga förfaranden eller inför någon annan myn-
dighet, eller avser att utse en företrädare för detta ändamål.
Artikel 53
Framställningar om särskilda åtgärder
1.
En centralmyndighet får göra en motiverad framställan till
en annan centralmyndighet om vidtagande av lämpliga särskilda
åtgärder enligt artikel 51.2 b, c, g, h, i och j, när ingen ansökan
enligt artikel 56 handläggs. Den anmodade centralmyndigheten
ska vidta sådana åtgärder som är lämpliga, om den är övertygad
om att de är nödvändiga för att bistå en potentiell sökande att
göra en ansökan enligt artikel 56 eller avgöra om ett sådant
ansökningsförfarande bör inledas.
2.
När en framställan om åtgärder enligt artikel 51.2 b och c
lämnas in, ska den anmodade centralmyndigheten eftersöka de
uppgifter som begärts, vid behov enligt artikel 61. De uppgifter
som avses i artikel 61.2 b, c och d får emellertid endast eftersökas
om den underhållsberättigade företer en kopia av en dom, förlik-
ning inför domstol eller en officiell handling som ska verkställas,
i förekommande fall åtföljd av ett utdrag enligt artiklarna 20, 28
eller 48.
Den anmodade centralmyndigheten ska vidarebefordra de upp-
gifter som erhållits till den begärande centralmyndigheten. När
uppgiften erhållits enligt artikel 61, får endast uppgift om den
potentielle svarandens adress i den anmodade medlemsstaten
lämnas. Vid framställningar som tar sikte på erkännande, verk-
ställbarhetsförklaring eller verkställighet får även uppgifter som
enbart anger om svaranden har inkomster eller tillgångar i den
staten eller inte vidarebefordras.
Om den anmodade centralmyndigheten inte kan tillhandahålla de
begärda uppgifterna ska den utan dröjsmål underrätta den begä-
rande centralmyndigheten om detta och ange skälen för detta.
3.
En centralmyndighet får även vidta särskilda åtgärder på
framställan av en annan centralmyndighet avseende mål om
indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i
den begärande medlemsstaten.
4.
Vid framställningar enligt denna artikel ska centralmyndig-
heter använda formuläret enligt bilaga V.
Artikel 54
Centralmyndighetens kostnader
1.
Varje centralmyndighet ska bära sina egna kostnader vid til-
lämpning av denna förordning.
2.
Centralmyndigheter får inte ta ut någon avgift från en
sökande för de tjänster som de tillhandahåller enligt denna för-
ordning utom för exceptionella kostnader i samband med en
framställan om en särskild åtgärd enligt artikel 53.
Vid tillämpningen av denna punkt ska kostnader som hänför sig
till fastställande av var den underhållsskyldige befinner sig inte
anses vara exceptionella kostnader.
3.
Den anmodade centralmyndigheten får endast kräva ersätt-
ning för de exceptionella kostnader som avses i punkt 2 om
sökanden i förväg har godkänt att tjänsterna tillhandahålls till
denna kostnad.
Artikel 55
Ansökan genom centralmyndigheterna
En ansökan enligt detta kapitel ska göras genom centralmyndig-
heten i den medlemsstat där sökanden är bosatt till centralmyn-
digheten i den anmodade medlemsstaten.
Artikel 56
Möjliga ansökningar
1.
En underhållsberättigad som vill att underhåll ska drivas in
enligt denna förordning kan göra följande ansökningar:
a)
Erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring
av en dom.
b) Verkställighet av en dom som meddelats eller erkänts i den
anmodade medlemsstaten.
c)
Erhållande av en dom i den anmodade medlemsstaten, om
det inte finns någon tidigare dom, inklusive i förekommande
fall fastställande av föräldraskap.
d) Erhållande av en dom i den anmodade medlemsstaten, om en
dom som meddelats i en annan stat än den anmodade med-
lemsstaten inte kan erkännas och förklaras verkställbar.
e)
Ändring av en dom som meddelats i den anmodade
medlemsstaten.
L 7/16
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
f)
Ändring av en dom som meddelats i en annan stat än den
anmodade medlemsstaten.
2.
En underhållsskyldig mot vilken det finns en dom om
underhållsskyldighet kan göra följande ansökningar:
a)
Erkännande av en dom som leder till uppskjutande eller
begränsning av verkställigheten av en tidigare dom i den
anmodade medlemsstaten.
b) Ändring av en dom som meddelats i den anmodade
medlemsstaten.
c)
Ändring av en dom som meddelats i en annan stat än den
anmodade medlemsstaten.
3.
För ansökningar enligt denna artikel ska bistånd och repre-
sentation enligt artikel 45 b tillhandahållas av centralmyndighe-
ten i den anmodade medlemsstaten, direkt eller genom offentliga
myndigheter eller andra organ eller personer.
4.
Om inte annat följer av denna förordning ska de ansök-
ningar som avses i punkterna 1 och 2 handläggas enligt lagen i
den anmodade medlemsstaten och omfattas av de regler gällande
behörighet som är tillämpliga i den medlemsstaten.
Artikel 57
Ansökningens innehåll
1.
Vid ansökan enligt artikel 56 ska formuläret enligt bilaga VI
eller bilaga VII användas.
2.
En ansökan enligt artikel 56 ska innehålla minst följande:
a)
Uppgift om vilken typ av ansökan eller ansökningar det
gäller.
b) Sökandens namn och kontaktuppgifter, inklusive adress och
födelsedatum.
c)
Svarandens namn och, om uppgifterna är kända, adress och
födelsedatum.
d) Namn och födelsedatum på de personer för vilka underhåll
söks.
e)
Grunderna för ansökan.
f)
När det gäller ansökningar från underhållsberättigade, upp-
gift om vart utbetalningen av underhållet ska sändas eller
överföras elektroniskt.
g)
Namn på och kontaktuppgifter för den person eller den enhet
inom centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten
som ansvarar för handläggningen av ansökan.
3.
Vad gäller punkt 2 b) kan den sökandes adress ersättas av en
annan adress när det förekommit våld inom familjen, om det inte
enligt den anmodade medlemsstatens lag krävs att sökanden läm-
nar sin adress för att ett förfarande ska kunna inledas.
4.
I förekommande fall, och i den mån uppgifterna är kända,
ska ansökan även innefatta följande:
a)
Den underhållsberättigades ekonomiska förhållanden.
b) Den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden, inklusive
namn på och adress till den underhållsskyldiges arbetsgivare
samt uppgifter om vilken typ av tillgångar den underhålls-
skyldige har och var dessa finns.
c)
Annan information som kan vara till hjälp för att lokalisera
svaranden.
5.
Ansökan ska åtföljas av alla nödvändiga kompletterande
uppgifter eller skriftliga bevis inklusive, i förekommande fall,
handlingar rörande sökandens rätt till rättshjälp. De ansökningar
som avses i artikel 56.1 a och b samt 56.2 a ska, beroende på vad
som krävs, endast åtföljas av de handlingar som nämns i artik-
larna 20, 28 eller 48, eller i artikel 25 i 2007 års Haagkonvention.
Artikel 58
Vidarebefordran, mottagande och handläggning av
ansökningar och ärenden genom centralmyndigheter
1.
Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska
bistå den sökande med att se till att ansökan åtföljs av alla hand-
lingar och all information som, såvitt den känner till, är nödvän-
diga för att ansökan ska behandlas.
2.
Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska,
när den anser att ansökan uppfyller kraven i denna förordning,
vidarebefordra ansökan till centralmyndigheten i den anmodade
medlemsstaten.
3.
Den anmodade centralmyndigheten ska inom 30 dagar efter
att ha mottagit ansökan bekräfta mottagandet med användning av
formuläret i bilaga VIII och informera centralmyndigheten i den
begärande medlemsstaten om vilka inledande åtgärder som vid-
tagits eller kommer att vidtas för att behandla ansökan, och får
begära ytterligare handlingar och information som behövs. Inom
samma period om 30 dagar ska den anmodade centralmyndighe-
ten meddela den begärande centralmyndigheten namn och kon-
taktuppgifter för den person eller enhet som har ansvar för att
besvara förfrågningar om hur behandlingen av ansökan
fortskrider.
4.
Inom 60 dagar från bekräftelsen av mottagandet av ansö-
kan ska den anmodade centralmyndigheten informera den begä-
rande centralmyndigheten om ansökans status.
5.
Begärande och anmodade centralmyndigheter ska hålla var-
andra informerade om
a)
den person eller den enhet som är ansvarig för ett visst
ärende,
b) hur ärendet fortskrider,
och i god tid svara på förfrågningar.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/17
6.
Centralmyndigheter ska behandla ett ärende så snabbt som
dess beskaffenhet tillåter.
7.
Centralmyndigheter ska använda sig av de snabbaste och
mest effektiva kommunikationsmedel som står till deras
förfogande.
8.
En anmodad centralmyndighet får vägra att behandla en
ansökan endast om det är uppenbart att kraven i denna förord-
ning inte är uppfyllda. I sådant fall ska den anmodade centralmyn-
digheten
utan
dröjsmål
informera
den
begärande
centralmyndigheten om skälen för vägran med användning av
formuläret i bilaga IX.
9.
Den anmodade centralmyndigheten får inte avvisa en ansö-
kan endast på grund av att det krävs kompletterande handlingar
eller information. Den anmodade centralmyndigheten får
emellertid anhålla om att den begärande centralmyndigheten till-
handahåller kompletteringen i fråga. Om den begärande central-
myndigheten inte gör detta inom 90 dagar, eller inom en längre
period som bestämts av den anmodade centralmyndigheten, får
den anmodade centralmyndigheten besluta att den inte längre
kommer att behandla ansökan. I sådana fall ska den informera
den begärande centralmyndigheten om det med användning av
formuläret i bilaga IX.
Artikel 59
Språk
1.
Formulären för ansökan eller framställan ska fyllas i på det
officiella språket i den anmodade medlemsstaten eller, om det
finns flera officiella språk i den medlemsstaten, på det eller ett av
de officiella språken på den ort där den berörda centralmyndig-
heten är belägen, eller på något av de officiella språken för Euro-
peiska unionens institutioner som den anmodade medlemsstaten
har angett att den kan godta, om inte centralmyndigheten i den
medlemsstaten har meddelat att en översättning inte är
nödvändig.
2.
Handlingar som åtföljer formulären ska endast översättas till
det språk som följer av punkt 1 om en översättning är nödvändig
för att begärt bistånd ska kunna tillhandahållas, utan att det påver-
kar tillämpningen av artiklarna 20, 28, 40 och 66.
3.
All annan kommunikation mellan centralmyndigheter ska
ske på det språk som följer av punkt 1 såvida inte centralmyndig-
heterna sinsemellan kommer överens om något annat.
Artikel 60
Möten
1.
Centralmyndigheterna ska för att underlätta tillämpningen
av denna förordning sammanträda regelbundet.
2.
Dessa möten ska sammankallas i enlighet med beslut
2001/470/EG.
Artikel 61
Centralmyndigheters tillgång till uppgifter
1.
Den anmodade centralmyndigheten ska, på de villkor som
anges i detta kapitel och med undantag för artikel 51.4, vidta alla
lämpliga och rimliga åtgärder för att erhålla de uppgifter som
avses i punkt 2 som är nödvändiga för att, i ett visst ärende,
underlätta erhållande, ändring, erkännande, verkställbarhetsför-
klaring eller verkställighet av en dom.
De offentliga myndigheter eller förvaltningar som i den anmo-
dade medlemsstaten inom ramen för sin normala verksamhet
innehar de uppgifter som avses i punkt 2 och är ansvariga för
behandlingen av dem i den mening som avses i direktiv 95/46/EG
ska, med undantag för begränsningar som är berättigade på grund
av nationell eller allmän säkerhet, lämna dessa uppgifter till den
anmodade centralmyndigheten på dess begäran i de fall då cen-
tralmyndigheten inte har direkt åtkomst till uppgifterna.
Medlemsstaterna får utse de offentliga myndigheter eller förvalt-
ningar som ska vara behöriga att tillhandahålla anmodade cen-
tralmyndigheter uppgifter som avses i punkt 2. En medlemsstat
ska i sådant fall se till att dess val gör det möjligt för centralmyn-
digheten att, i enlighet med denna artikel, få tillgång till begärda
uppgifter.
Alla andra juridiska personer som i den anmodade medlemssta-
ten innehar de uppgifter som avses i punkt 2 och är ansvariga för
behandlingen av dem i den mening som avses i direktiv 95/46/EG
ska lämna dessa till den anmodade centralmyndigheten på dess
begäran ifall de är behöriga att göra det enligt lagen i den anmo-
dade medlemsstaten.
Den anmodade centralmyndigheten ska vid behov vidarebefordra
dessa uppgifter till den begärande centralmyndigheten.
2.
De uppgifter som avses i denna artikel omfattar uppgifter
som de myndigheter, förvaltningar eller juridiska personer som
anges i punkt 1 redan innehar. De ska vara adekvata, relevanta
och inte överdrivet omfattande samt avse
a)
den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades
adress,
b) den underhållsskyldiges inkomst,
c)
uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgi-
vare och/eller bankkonto(n), och
d) den underhållsskyldiges tillgångar.
I syfte att erhålla eller ändra en dom får den anmodade central-
myndigheten endast begära de uppgifter som avses i a.
I syfte att erkänna eller verkställa en dom eller förklara den verk-
ställbar får den anmodade centralmyndigheten begära alla de upp-
gifter som avses i första stycket. De uppgifter som avses i d får
emellertid endast begäras om de uppgifter som avses i b och c är
otillräckliga för att domen ska kunna verkställas.
L 7/18
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
Artikel 62
Vidarebefordran och användning av uppgifter
1.
Centralmyndigheter ska inom sin medlemsstat, alltefter
omständigheterna, vidarebefordra de uppgifter som avses i arti-
kel 61.2 till behöriga domstolar, behöriga myndigheter med
ansvar för delgivning av handlingar och till behöriga myndighe-
ter med ansvar för verkställighet av domar.
2.
De myndigheter eller domstolar till vilka uppgifter vidare-
befordras i enlighet med artikel 61 får endast använda dessa upp-
gifter för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.
Med undantag för uppgifter som enbart indikerar om det finns en
adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade medlemsstaten
eller inte, får de uppgifter som avses i artikel 61.2 inte lämnas till
den person som har ansökt hos den begärande centralmyndighe-
ten, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en
domstol.
3.
De myndigheter som behandlar uppgifter som har vidare-
befordrats enligt artikel 61 får inte bevara sådana uppgifter under
längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de
vidarebefordrades.
4.
Myndigheter som behandlar uppgifter som har överförts
enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i
enlighet med nationell lag.
Artikel 63
Underrättelse till den person som berörs av insamling av
uppgifter
1.
Den person som berörs av insamlingen av uppgifter ska i
enlighet med den nationella lagen i den anmodade medlemssta-
ten underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats.
2.
När denna underrättelse riskerar att vara till skada för en
effektiv indrivning av ett underhållsbidrag får den skjutas upp
under en period som inte får överstiga 90 dagar från den dag då
uppgifterna lämnades till den anmodade centralmyndigheten.
KAPITEL VIII
OFFENTLIGA ORGAN
Artikel 64
Offentliga organ som sökande
1.
När det gäller en ansökning om erkännande och verkställ-
barhetsförklaring av domar eller verkställighet av domar ska ter-
men underhållsberättigad även innefatta ett offentligt organ som
agerar i stället för en person som har rätt att få underhållsbidrag
eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för under-
stöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag.
2.
Ett offentligt organs rätt att agera i stället för en person som
har rätt att få underhållsbidrag eller att kräva återbetalning för
bidrag som har utbetalats till den underhållsberättigade i stället för
underhållsbidrag ska regleras av den lag som gäller för organet.
3.
Ett offentligt organ får söka erkännande och verkställbar-
hetsförklaring eller begära verkställighet av
a)
en dom meddelad mot en underhållsskyldig på begäran av ett
offentligt organ som kräver återbetalning för bidrag som
lämnats i stället för underhållsbidrag,
b) en dom mellan en underhållsberättigad och en underhålls-
skyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den under-
hållsberättigade i stället för underhållsbidrag.
4.
Det offentliga organ som söker erkännande, verkställbar-
hetsförklaring eller verkställighet av en dom, ska på begäran till-
handahålla de handlingar som är nödvändiga för att fastställa dess
rätt att agera enligt punkt 2 och att bidrag har utbetalats till den
underhållsberättigade.
KAPITEL IX
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 65
Legalisering eller annat liknande förfarande
Ingen legalisering eller annat liknande förfarande får krävas inom
ramen för denna förordning.
Artikel 66
Översättning av skriftliga bevis
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 20, 28 och 40
kan den domstol vid vilken talan väckts begära att parterna läm-
nar in en översättning av skriftliga bevis på ett annat språk än rät-
tegångsspråket endast om den anser att detta är nödvändigt för att
en dom ska kunna meddelas eller för att rätten till försvar ska
kunna respekteras.
Artikel 67
Återkrav av kostnader
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 54 får behörig
myndighet i den anmodade medlemsstaten, i undantagsfall och
om partens ekonomiska förhållanden tillåter det, kräva tillbaka
kostnader från förlorande part som erhållit fri rättshjälp enligt
artikel 46.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/19
Artikel 68
Förhållandet till andra gemenskapsrättsakter
1.
Om inte annat följer av artikel 75.2 ska denna förordning
ändra förordning (EG) nr 44/2001 genom att ersätta bestämmel-
serna om underhållsskyldighet i den förordningen.
2.
Denna förordning ska ersätta förordning (EG) nr 805/2004
i angelägenheter rörande underhållsskyldighet, utom vad gäller
europeiska exekutionstitlar om underhållsskyldighet som utfär-
dats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års
Haagprotokoll.
3.
I fråga om underhållsskyldighet ska denna förordning inte
påverka tillämpningen av direktiv 2003/8/EG, om inte annat föl-
jer av kapitel V.
4.
Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av direk-
tiv 95/46/EG.
Artikel 69
Förhållandet till befintliga internationella konventioner
och avtal
1.
Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av bilate-
rala och multilaterala konventioner och avtal som en eller flera
medlemsstater har tillträtt när denna förordning antas och som
gäller frågor som regleras i denna förordning, utan att detta påver-
kar medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 307 i fördraget.
2.
Utan hinder av punkt 1 och utan att det påverkar tillämp-
ningen av punkt 3 ska denna förordning ha företräde i förbindel-
serna mellan medlemsstaterna framför konventioner som avser
frågor som regleras i denna förordning och som medlemsstaterna
är parter i.
3.
Denna förordning ska inte hindra tillämpningen av konven-
tionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag för
medlemsstater som är bundna av konventionen med hänsyn till
att den konventionen, när det gäller domars erkännande, verk-
ställbarhet och verkställighet, tillhandahåller
a)
enklare och snabbare förfaranden för verkställighet av domar
om underhållsbidrag,
b) rättshjälp som är förmånligare än den som föreskrivs i kapi-
tel V i denna förordning.
Svaranden får dock inte på grund av tillämpningen av den kon-
ventionen berövas det skydd som erbjuds enligt artiklarna 19
och 21 i denna förordning.
Artikel 70
Information som gjorts tillgänglig för allmänheten
Medlemsstaterna ska inom ramen för det europeiska rättsliga nät-
verk på privaträttens område som inrättats i enlighet med beslut
2001/470/EG lämna följande information i syfte att göra den till-
gänglig för allmänheten:
a)
En beskrivning av nationella lagar och förfaranden rörande
underhållsskyldighet.
b) En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att uppfylla
skyldigheterna enligt artikel 51.
c)
En beskrivning av hur faktisk möjlighet till rättslig prövning
enligt artikel 44 säkerställs.
d)
En beskrivning av nationella regler och förfaranden för verk-
ställighet, inklusive information om eventuella begränsningar
i fråga om verkställighet, särskilt regler till skydd för den
underhållsskyldige och preskriptionsfrister.
Medlemsstaterna ska ständigt hålla denna information aktuell.
Artikel 71
Information om kontaktuppgifter och språk
1.
Senast den 18 september 2010 ska medlemsstaterna med-
dela kommissionen
a)
namn och kontaktuppgifter för de domstolar eller myndig-
heter som har behörighet att behandla ansökningar om verk-
ställbarhetsförklaring i enlighet med artikel 27.1 och
överklaganden av beslut med anledning av sådana ansök-
ningar i enlighet med artikel 32.2,
b) de förfaranden för överklaganden som avses i artikel 33,
c)
omprövningsförfaranden för tillämpning av artikel 19 samt
namn och kontaktuppgifter för behöriga domstolar,
d)
namn och kontaktuppgifter för centralmyndigheter och, i
förekommande fall, omfattningen av deras uppgifter, i enlig-
het med artikel 49.3,
e)
namn och kontaktuppgifter för offentliga organ eller andra
organ och, i förekommande fall, omfattningen av deras upp-
gifter, i enlighet med artikel 51.3,
f)
namn och kontaktuppgifter för de myndigheter som har
behörighet i fråga om verkställighet för tillämpningen av
artikel 21,
g)
vilka språk som godtas för översättning av de handlingar som
avses i artiklarna 20, 28 och 40,
h) vilka språk som godtas av centralmyndigheter för kommu-
nikation med andra centralmyndigheter enligt artikel 59.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om senare änd-
ringar av denna information.
2.
Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning
offentliggöra de uppgifter som meddelats enligt punkt 1, med
undantag av adresser och andra kontaktuppgifter för de domsto-
lar och myndigheter som avses i leden a, c och f.
L 7/20
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.
Kommissionen ska på lämpligt sätt göra den information
som meddelats enligt punkt 1 tillgänglig för allmänheten, fram-
för allt genom det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens
område som inrättades enligt beslut 2001/470/EG.
Artikel 72
Ändring av formulären
Varje ändring av de formulär som föreskrivs i denna förordning
ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i
artikel 73.3.
Artikel 73
Kommittéförfarande
1.
Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrätta-
des enligt artikel 70 i förordning (EG) nr 2201/2003.
2.
När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i
beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara tre
månader.
3.
När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i
beslut 1999/468/EG tillämpas.
Artikel 74
Översynsklausul
Senast fem år efter det i enlighet med artikel 76 tredje stycket fast-
ställda tillämpningsdatumet ska kommissionen för Europaparla-
mentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning
som ska innehålla en utvärdering av de praktiska erfarenheterna
från det administrativa samarbetet mellan centralmyndigheter sär-
skilt beträffande dessa myndigheters tillgång till de uppgifter som
innehas av offentliga myndigheter och förvaltningar och en utvär-
dering av hur det förfarande som ska tillämpas på erkännande,
verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av domar som med-
delats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haag-
protokoll har fungerat. Rapporten ska vid behov åtföljas av
ändringsförslag.
Artikel 75
Övergångsbestämmelser
1.
Om inte annat följer av punkterna 2 och 3 ska bestämmel-
serna i denna förordning endast tillämpas på förfaranden som har
inletts, förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts
och på officiella handlingar som fastställts efter det att förord-
ningen började tillämpas.
2.
Kapitel IV avsnitt 2 och 3 ska tillämpas
a)
på domar som meddelats i medlemsstaterna före den dag då
denna förordning börjar tillämpas, när erkännande och verk-
ställighetsförklaring begärs efter den dagen,
b) på domar som meddelas efter den dag då denna förordning
börjar tillämpas till följd av förfaranden som inletts före den
dagen, i den utsträckning som dessa domar i fråga om erkän-
nande och verkställighet omfattas av tillämpningsområdet
för förordning (EG) nr 44/2001.
Förordning (EG) nr 44/2001 ska vara fortsatt tillämplig på förfa-
randen för erkännande och verkställighet som pågår den dag
denna förordning börjar tillämpas.
Första och andra stycket ska även tillämpas på förlikningar inför
domstol som har godkänts eller ingåtts och på officiella hand-
lingar som fastställts i medlemsstaterna.
3.
Kapitel VII om samarbete mellan centralmyndigheter ska til-
lämpas på framställningar och ansökningar som centralmyndig-
heten tar emot från och med den dag då denna förordning börjar
tillämpas.
Artikel 76
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att
den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artiklarna 2.2, 47.3, 71, 72 och 73 ska tillämpas från och med
den 18 september 2010.
Denna förordning ska tillämpas från och med den 18 juni 2011,
med undantag för de bestämmelser som avses i andra stycket,
under förutsättning att 2007 års Haagprotokoll tillämpas i gemen-
skapen vid den tidpunkten. I annat fall ska denna förordning til-
lämpas från och med dagen för tillämpningen av det protokollet
i gemenskapen.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet
med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.
På rådets vägnar
M. BARNIER
Ordförande
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/21
BILAGA I
UTDRAG UR EN DOM/FÖRLIKNING INFÖR DOMSTOL OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM INTE ÄR
FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING
(artiklarna 20 och 48 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
VIKTIGT
Ska utfärdas av ursprungsdomstolen
Ska utfärdas endast om domen eller förlikningen inför domstol är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten
Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i domen eller förlikningen inför domstol eller som
ursprungsdomstolen underrättats om
1.
Handlingens art:
Dom
Förlikning inför domstol
Datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Domen eller förlikningen inför domstol ska erkännas och vara verkställbar i en annan medlemsstat
utan att det finns någon möjlighet att invända mot erkännandet och utan att det krävs en
verkställbarhetsförklaring (artiklarna 17 och 48 i förordning (EG) nr 4/2009).
2.
Ursprungsdomstol
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.3
Telefon, fax, e-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Kärande (*) (**)
3.1
Person A
3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva-
rande.
(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.
L 7/22
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4
Adress:
3.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.5
Har fått
3.1.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.1.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.1.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
3.2
Person B
3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4
Adress:
3.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.5
Har fått
3.2.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.2.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.2.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/23
3.3
Person C
3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4
Adress:
3.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.5
Har fått
3.3.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.
Svarande (*) (**)
4.1
Person A
4.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4
Adress:
4.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva-
rande.
(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.
L 7/24
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
4.1.5
Har fått
4.1.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.1.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.1.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.2
Person B
4.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4
Adress:
4.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.5
Har fått
4.2.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.2.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.2.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.3
Person C
4.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/25
4.3.4
Adress:
4.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.5
Har fått:
4.3.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
5.
Innehållet i domen/förlikningen inför domstol
5.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod):
5.2
Underhållsbidrag (*)
5.2.1
Underhållsbidrag A
5.2.1.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.1.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser fler än tre underhållskrav.
L 7/26
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.1.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.1.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/27
5.2.2
Underhållsbidrag B
5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.2.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.2.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/28
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.2.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3
Underhållsbidrag C
5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.3.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.3.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/29
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Avgifter och kostnader
I domen/förlikningen inför domstol föreskrivs att
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
är betalningsskyldig för beloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/30
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA II
UTDRAG UR DOM/FÖRLIKNING INFÖR DOMSTOL OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM ÄR
FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING
(artiklarna 28 och 75.2 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
VIKTIGT
Ska utfärdas av ursprungsdomstolen
Ska utfärdas endast om domen eller förlikningen inför domstol är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten
Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i domen eller förlikningen inför domstol eller som
ursprungsdomstolen underrättats om
1.
Handlingens art:
Dom
Förlikning inför domstol
Datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Ursprungsdomstol
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.3
Telefon/Fax/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Kärande (*) (**)
3.1
Person A
3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva-
rande.
(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/31
3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4
Adress:
3.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.5
Har fått
3.1.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.1.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.1.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
3.2
Person B
3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4
Adress:
3.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.5
Har fått
3.2.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.2.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.2.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
L 7/32
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.3
Person C
3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4
Adress:
3.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.5
Har fått
3.3.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.
Svarande (*) (**)
4.1
Person A
4.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4
Adress:
4.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva-
rande.
(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/33
4.1.5
Har fått
4.1.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.1.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.1.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.2
Person B
4.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4
Adress:
4.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.5
Har fått
4.2.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.2.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.2.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.3
Person C
4.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/34
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
4.3.4
Adress:
4.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.5
Har fått:
4.3.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
5.
Innehållet i domen/förlikningen inför domstol
5.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Underhållsbidrag (*)
5.2.1
Underhållsbidrag A
5.2.1.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.1.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser fler än tre underhållskrav.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/35
5.2.1.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.1.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/36
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.2
Underhållsbidrag B
5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på
den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Person för vilken underhållsbidraget är avsett: (namn och förnamn)
5.2.2.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.2.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/37
5.2.2.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3
Underhållsbidrag C
5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .(namn och förnamn)
5.2.3.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.3.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/38
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Avgifter och kostnader
I domen/förlikningen inför domstol föreskrivs att
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
är betalningsskyldig för beloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/39
BILAGA III
UTDRAG UR EN OFFICIELL HANDLING OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM INTE ÄR FÖREMÅL FÖR
ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING
(artikel 48 i rådets förordning (EG) nr xx/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag,
erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
VIKTIGT
Ska utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten
Ska utfärdas endast om den officiella handlingen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten
Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i den officiella handlingen eller som den behöriga
myndigheten underrättats om
1.
Den officiella handlingens datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Den officiella handlingen ska erkännas och vara verkställbar i en annan medlemsstat utan att det finns
någon möjlighet att invända mot erkännandet och utan att det krävs en verkställbarhetsförklaring (arti-
kel 48 i förordning (EG) nr 4/2009).
2.
Den officiella handlingens art
2.1
Handlingen upprättad eller registrerad den: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Avtalet ingånget eller bestyrkt den: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
2.2
Behörig myndighet:
2.2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Adress:
2.2.2.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.3 Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.2.3
Telefon/Fax/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Underhållsberättigad (*)
3.1
Person A
3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) OJ L 7, 10.1.2009, p. 1
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.
L 7/40
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4
Adress:
3.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2
Person B
3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4
Adress:
3.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3
Person C
3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4
Adress:
3.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.
Underhållsskyldig (*)
4.1
Person A
4.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4
Adress:
4.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/41
4.2
Person B
4.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4
Adress:
4.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3
Person C
4.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4
Adress:
4.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Den officiella handlingens innehåll
5.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Underhållsbidrag (*)
5.2.1
Underhållsbidrag A
5.2.1.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
(namn och förnamn)
5.2.1.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser fler än tre underhållskrav.
L 7/42
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.1.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.1.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/43
5.2.2
Underhållsbidrag B
5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.2.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.2.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/44
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.2.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3
Underhållsbidrag C
5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.3.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.3.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/45
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Kostnader
I den officiella handlingen föreskrivs att
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
är betalningsskyldig för beloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
till. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/46
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA IV
UTDRAG UR EN OFFICIELL HANDLING OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM ÄR FÖREMÅL FÖR ETT
FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING
(artiklarna 48 och 75.2 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
VIKTIGT
Ska utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten
Ska utfärdas endast om den officiella handlingen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten
Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i den officiella handlingen eller som den behöriga
myndigheten underrättats om
1.
Den officiella handlingens datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Den officiella handlingens art
2.1
Handlingen upprättad eller registrerad den: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Avtalet ingånget eller bestyrkt den: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
2.2
Behörig myndighet
2.2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.3 Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.2.3
Telefon/Fax/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Underhållsberättigad (*)
3.1
Person A
3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/47
3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4
Adress:
3.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2
Person B
3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4
Adress:
3.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3
Person C
3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4
Adress:
3.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.
Underhållsskyldig (*)
4.1
Person A
4.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4
Adress:
4.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.
L 7/48
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
4.2
Person B
4.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4
Adress:
4.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3
Person C
4.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4
Adress:
4.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Den officiella handlingens innehåll
5.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Underhållsbidrag (*)
5.2.1
Underhållsbidrag A
5.2.1.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.1.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser fler än tre underhållskrav.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/49
5.2.1.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.1.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/50
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.2
Underhållsbidrag B
5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.2.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.2.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/51
5.2.2.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3
Underhållsbidrag C
5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.3.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.3.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/52
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Kostnader
I den officiella handlingen föreskrivs att
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
är betalningsskyldig för beloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
till. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/53
BILAGA V
FRAMSTÄLLAN OM SÄRSKILDA ÅTGÄRDER
(artikel 53 i rådets förordning nr (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag,
erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten
1.
Begärande centralmyndighet
1.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2
Adress:
1.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
1.3
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.4
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.5
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.6
Referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.7
Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
1.7.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.7.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.7.3
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Anmodad centralmyndighet
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
L 7/54
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.
Framställan
3.1
Den begärda särskilda åtgärden syftar till att
3.1.1
bidra till lokaliseringen av den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade (se punkterna 3.3 och 3.4)
3.1.2
underlätta sökandet av information om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomster eller
tillgångar (se punkterna 3.3 och 3.4)
3.1.3
underlätta sökandet efter skriftligt bevis eller annat bevis
3.1.4
vara behjälplig med att fastställa föräldraskap
3.1.5
inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att utverka eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder
av territoriellt slag
3.1.6
underlätta delgivningen av handlingar
3.2
Motivation för framställan:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3
Den begärda informationen gäller
3.3.1
följande underhållsskyldige
3.3.1.1 För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1.2 Födelsedatum (dd/mm/åååå) (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1.3 Senast kända adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1.4 ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1.5 Andra upplysningar som kan vara av intresse (**):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
följande underhållsberättigade
3.3.2.1 För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2.2 Födelsedatum (dd/mm/åååå) (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2.3 Senast kända adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2.4 ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2.5 Andra upplysningar som kan vara av intresse (**):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om tillgängligt.
(**) T.ex. namn på en tidigare arbetsgivare, adress till familjemedlemmar, uppgifter om ett fordon eller en fastighet som personen i fråga
antas äga.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/55
3.4
Begärd information
3.4.1
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades aktuella adress
3.4.2
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst
3.4.3
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar
Den underhållsberättigade har lagt fram en kopia av en dom, av en förlikning inför domstol eller av en officiell
handling tillsammans med tillhörande formulär
Ja
Nej
Meddelandet till den berörda personen riskerar att äventyra inkasserandet av underhållet (artikel 63.2 i för-
ordning (EG) nr 4/2009).
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
DEL B: Ifylls av den anmodade centralmyndigheten
4.
Den anmodade centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Person som ansvarar för bevakningen av framställan
5.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.4
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.
Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/56
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
7.
Insamlad information
7.1
Utan åberopande av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009:
7.1.1
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades adress:
Nej
Ja (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.1.2
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst:
Nej
Ja (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.1.3
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar:
Nej
Ja (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2
Med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009:
7.2.1
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades adress:
Nej
Ja (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2.2
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst:
Nej
Ja
7.2.3
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar:
Nej
Ja
VIKTIGT
(vid tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009)
Med undantag för uppgifter om huruvida det finns en adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade
medlemsstaten eller inte, får de uppgifter som avses i artikel 61.1 inte lämnas till den person som har ansökt
hos den begärande centralmyndigheten, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en domstol
(artikel 62.2 i förordning (EG) nr 4/2009).
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/57
8.
Den begärda informationen kan inte lämnas
Den anmodade centralmyndigheten kan inte tillhandahålla den begärda informationen av följande skäl:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/58
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA VI
ANSÖKNINGSFORMULÄR FÖR ERKÄNNANDE, VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING ELLER
VERKSTÄLLIGHET AV EN DOM OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET
(artiklarna 56 och 57 i rådets förordning nr (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten
1.
Ansökan
Ansökan om erkännande eller verkställbarhetsförklaring av en dom (artikel 56.1 a)
Ansökan om erkännande av en dom (artikel 56.2 a)
Ansökan om verkställighet av en dom som avkunnats eller erkänts i den anmodade medlemsstaten
(artikel 56.1 b)
2.
Begärande centralmyndighet
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.3
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.5
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.6
Referensnummer för denna ansökan: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Begäran ska behandlas tillsammans med ansökan/ansökningarna med följande referensnummer:
2.7
Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
2.7.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.3
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/59
3.
Anmodad centralmyndighet
3.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2
Adress:
3.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
4.
Handlingar som bifogas (*) ansökan när en dom meddelats i en medlemsstat
En kopia av domen/förlikningen inför domstol/den officiella handlingen
Ett utdrag ur domen/förlikningen inför domstol/den officiella handlingen på ett standardformulär enligt
förlagan i bilaga I, bilaga II, bilaga III eller bilaga IV
En translitterering eller översättning av innehållet i standardformuläret enligt förlagan i bilaga I, bilaga II,
bilaga III eller bilaga IV
I tillämpliga fall en kopia av domen om verkställbarhetsförklaring
En handling som anger fordringarnas belopp och när beräkningen gjordes
En handling som anger att den sökande har fått rättshjälp, eller kostnads- och avgiftsbefrielse
Ett dokument som anger att den sökande varit befriad från alla kostnader i samband med ett förfarande
vid en administrativ myndighet och uppfyller de ekonomiska villkoren för att få rättshjälp eller kostnads-
och avgiftsbefrielse
En handling som fastställer det offentliga organets rätt att kräva återbetalning för bidrag som har utbeta-
lats till den underhållsberättigade och motiverar utbetalningen av dessa bidrag
Övriga handlingar (v.g. precisera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Handlingar som bifogas (*) ansökan när en dom meddelats i en tredje stat
Domens fullständiga lydelse
En av ursprungsmedlemsstatens behöriga myndighet upprättad sammanfattning av, eller utdrag ur, domen
En handling som fastställer att domen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten och, om en administrativ
myndighet har meddelat avgörandet, en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haag-
konvention är uppfyllda
(*) Kryssa i tillämpliga rutor och numrera handlingarna i den ordning de bifogas.
L 7/60
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
Om svaranden varken har varit närvarande eller företrädd vid förhandlingarna i ursprungsmedlemsstaten,
en eller flera handlingar som intygar att svaranden vederbörligen har informerats om förhandlingen och
har haft möjlighet att höras, respektive vederbörligen har informerats om domen och har haft möjlighet
att bestrida eller överklaga den
En handling som fastställer fordringarna och anger när beräkningen gjordes
En handling med upplysningar till hjälp vid beräkningar i samband med ett beslut som innefattar auto-
matisk indexomräkning
En handling som anger i vilken utsträckning den sökande har fått fri rättshjälp i ursprungsmedlemsstaten
Övriga handlingar (v.g. precisera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sammanlagt antal handlingar som bifogas ansökningsformuläret: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:
DEL B: Ifylls av den sökande eller, i förekommande fall, av den person eller myndighet som i den begärande
medlemsstaten är befullmäktigad att fylla i formuläret på den sökandes vägnar
6.
Ansökan
6.1
Ansökan om erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av en dom
Ansökan grundar sig på:
6.1.1
Kapitel IV avsnitt 2 i förordning (EG) nr 4/2009
6.1.2
2007 års Haagkonvention
6.1.2.1
Ange grunden för erkännande och verkställighet enligt artikel 20 i 2007 års Haagkonvention: . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.1.2.2
Svaranden har inställt sig eller företrätts vid förfarandena i ursprungsstaten:
Ja
Nej
6.1.3
Den anmodade medlemsstatens nationella lagstiftning
6.1.4
Annat (precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2
Ansökan om verkställighet av en dom som avkunnats eller erkänts i den anmodade medlemsstaten
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/61
7.
Dom
7.1
Datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2
Ursprungsdomstol: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.
Sökande
8.1
Fysisk person:
8.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.3
ID- eller socialförsäkringsnummer (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.4
Nationalitet: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.5
Yrke: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.6
Civilstånd: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.7
Adress:
8.1.7.1
c/o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn) (**)
8.1.7.2
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.7.3
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.7.4
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
8.1.8
Telefon/E-postadress:
8.1.9
Sökanden
8.1.9.1
har fått rättshjälp i ursprungsmedlemsstaten:
Ja
Nej
8.1.9.2
fått kostnads- och avgiftsbefrielse:
Ja
Nej
8.1.9.3
varit befriad från kostnader i samband med förfarandet vid en administrativ myndighet enligt bilaga X till för-
ordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
8.1.10
I förekommande fall, för- och efternamn samt adressuppgifter för den sökandes ombud (advokat . . . . . .): . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om uppgiften finns att tillgå.
(**) I händelse av våld inom familjen (se artikel 57.3 i förordning (EG) nr 4/2009).
L 7/62
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
8.2
Offentligt organ:
8.2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.2
Adress:
8.2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
8.2.3
Telefon/Fax/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.4
Organets rättsliga ombud (*):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.5
Person som ansvarar för bevakningen av begäran:
8.2.5.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.5.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.5.3
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.5.4
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.
Svarande
9.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3
ID- eller socialförsäkringsnummer (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.4
Nationalitet (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.5
Yrke (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.6
Civilstånd (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.7
Adress (**):
9.7.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.7.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.7.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
10.
Annan information som gör det möjligt att lokalisera svaranden:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om uppgiften är relevant.
(**) Om uppgifterna finns att tillgå.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/63
11.
Person(er) som har rätt att få underhållsbidrag (*)
11.1
Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 8
11.2
Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 9
11.3
Sökanden
Svaranden
är det rättsliga ombud (**) som försvarar följande persons eller personers intressen:
11.3.1
Person A
11.3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.1.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
11.3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.1.4
Nationalitet (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.1.5
Yrke (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.1.6
Civilstånd (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2
Person B
11.3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
11.3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2.4
Nationalitet (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2.5
Yrke (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2.6
Civilstånd (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3
Person C
11.3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
11.3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3.4
Nationalitet (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3.5
Yrke (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3.6
Civilstånd (***): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.
Underhållsskyldig
12.1
Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 8
12.2
Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 9
12.3
Sökanden
Svaranden
är det rättsliga ombud (**) som försvarar följande persons intressen:
12.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om det är fler än tre personer.
(**) T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen.
(***) Om uppgifterna finns tillgängliga.
L 7/64
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
12.3.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
12.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.3.4
Nationalitet (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.3.5
Yrke (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.3.6
Civilstånd (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.
Betalningsuppgifter om ansökan görs av den underhållsberättigade
13.1
Betalning på elektronisk väg
13.1.1
Bankens namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.1.2
BIC eller annan relevant bankkod: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.1.3
Kontohavarens namn och förnamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.1.4
Internationellt bankkontonummer (IBAN): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2
Betalning med check
13.2.1
Check utställd på: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2.2
Checken ska sändas till:
13.2.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2.2.2
Adress:
13.2.2.2.1 Gatuadress/postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2.2.2.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2.2.2.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14.
Kompletterande upplysningar (i tillämpliga fall):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Sökandens namnteckning: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
och/eller, i tillämpliga fall:
Namn och namnteckning på den person från myndighet i den begärande medlemsstaten som har rätt att under-
teckna formuläret på den sökandes vägnar:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om uppgifterna finns att tillgå.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/65
BILAGA VII
ANSÖKNINGSFORMULÄR AVSEENDE ERHÅLLANDE ELLER ÄNDRING AV EN DOM OM
UNDERHÅLLSSKYLDIGHET
(artiklarna 56 och 57 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om behörighet, tillämplig lag,
erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten
1.
Ansökan
Ansökan om erhållande av en dom (artikel 56.1 c)
Ansökan om erhållande av en dom (artikel 56.1 d)
Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.1 e)
Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.1 f)
Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.2 b)
Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.2 c)
2.
Begärande centralmyndighet
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.3
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.5
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.6
Referensnummer för denna begäran: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ansökan ska behandlas tillsammans med ansökan/ansökningarna med följande referensnummer:
2.7
Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
2.7.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.3
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
L 7/66
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.
Anmodad centralmyndighet
3.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2
Adress:
3.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
4.
Handlingar som, i tillämpliga fall, bifogas (*) ansökningen
Den anmodade medlemsstatens avgörande om att vägra erkännande eller förklaring om verkställbarhet
Kopia av den dom som ska ändras
Utdrag ur den dom som ska ändras
Handling(ar) som motiverar en förändring av inkomsterna eller annan förändring av omständigheterna
Personbevis eller motsvarande
Den underhållsskyldiges erkännande av föräldraskap
Handling(ar) som intygar föräldraskap
Beslut från behörig myndighet i fråga om föräldraskap
Resultat av genetiska prov
Adoptionshandling
Äktenskapsbevis eller intyg om motsvarande förhållande
Handling(ar) som intygar skilsmässa/hemskillnad
Handling(ar) som intygar att parterna bor tillsammans
Intyg om skolgång
Handling(ar) som intygar ekonomiska förhållanden
Övriga handlingar (v.g. specificera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sammanlagt antal handlingar som bifogas ansökningsformuläret: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Kryssa i relevanta rutor och numrera handlingarna i den ordning de bifogas.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/67
DEL B: Ifylls av den sökande eller, i förekommande fall, av den person eller myndighet som i den begärande
medlemsstaten är befullmäktigad att fylla i formuläret på den sökandes vägnar
5.
Ansökan
5.1
Ansökan om erhållande av en dom
5.1.1
Föräldraskap har inte fastställts
5.1.2
Dom saknas
5.1.3
Erkännande och verkställbarhetsförklaring av en avkunnad dom går ej att erhålla
5.1.4
Begärt belopp:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Begäran om ändring av en dom
5.2.1
Domen har avkunnats i den anmodade medlemsstaten
5.2.2
Domen har avkunnats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten
5.2.3
Datum för domen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.4
Namn på domstolen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.5
Förhållanden som ändrats under tiden:
Ändrade inkomster
för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs
för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll
eller för vilken/vilka sådant begärs
för den underhållsskyldige
Ändrade utgifter och avgifter
för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs
för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll
eller för vilken/vilka sådant begärs
för den underhållsskyldige
Ändrad situation för barnet/barnen
Ändrat civilstånd
för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs
för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll
eller för vilken/vilka sådant begärs
för den underhållsskyldige
Annat (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/68
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.6
Begärd ändring (begärda ändringar):
Höjt underhållsbelopp (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Minskat underhållsbelopp (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ändrad utbetalningstakt (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ändrade utbetalningsvillkor (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ändrad utbetalningsform (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avslutad underhållsskyldighet (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annan (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.
Sökande
6.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2
Adress:
6.2.1
c/o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn) (*)
6.2.2
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2.3
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2.4
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
6.3
Telefon/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.4
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.5
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.6
Nationalitet: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.7
Yrke: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.8
Civilstånd: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.9
I förekommande fall, för- och efternamn samt adressuppgifter för den sökandes ombud (advokat): . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*)
Vid våld inom familjen (se artikel 57.3 i förordning (EG) nr 4/2009).
(**) Om uppgifterna finns att tillgå.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/69
7.
Svarande
7.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2
Adress (*):
7.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
7.3
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.4
ID- eller socialförsäkringsnummer (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.5
Nationalitet (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.6
Yrke (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.7
Civilstånd (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.
Annan information som gör det möjligt att lokalisera svaranden:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.
Person/er som har rätt att få underhållsbidrag (**)
9.1
Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 6
9.2
Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 7
9.3
Sökanden
Svaranden
är det rättsliga ombud (***) som försvarar följande persons eller personers intressen:
9.3.1
Person A
9.3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.1.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
9.3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (****): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*)
Om uppgifterna finns att tillgå.
(**) Bifoga en kompletterande sida om det är fler än tre personer.
(***) T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen.
(****) Om uppgifterna finns tillgängliga.
L 7/70
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
9.3.1.4
Nationalitet (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.1.5
Yrke (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.1.6
Civilstånd (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.1.7
Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser
Släktskap (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Äktenskap
Äktenskapsliknande förhållande
Släktskap genom giftermål (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annat (v.g. specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2
Person B
9.3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
9.3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.4
Nationalitet (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.5
Yrke (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.6
Civilstånd (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.7
Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser
Släktskap (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Äktenskap
Äktenskapsliknande förhållande
Släktskap genom giftermål (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annat (v.g. specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3
Person C
9.3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
9.3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3.4
Nationalitet (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3.5
Yrke (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3.6
Civilstånd (*): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*)
Om uppgifterna finns tillgängliga.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/71
9.3.3.7
Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser
Släktskap (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Äktenskap
Äktenskapsliknande förhållande
Släktskap genom giftermål (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annat (v.g. specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.
Underhållsskyldig
10.1
Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 6
10.2
Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 7
10.3
Sökanden
Svaranden
är det rättsliga ombud (*) som försvarar följande persons intressen:
10.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
10.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.4
Nationalitet (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.5
Yrke (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.6
Civilstånd (**): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.7
Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser
Släktskap (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Äktenskap
Äktenskapsliknande förhållande
Släktskap genom giftermål (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annat (v.g. specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.
Information om den finansiella situationen för de personer som berörs av ansökan (ange endast infor-
mation som är relevant för att erhålla en dom eller ändring av en dom)
11.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*)
T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen.
(**) Om uppgifterna finns att tillgå.
L 7/72
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
11.2
Person/personer för vilken/vilka underhållsbidrag begärs eller som har rätt att få underhållsbidrag samt dennas/deras rät-
tsliga företrädare
11.2.1
Bruttoinkomster
per månad
per år
Person som i första
hand ansvarar för
den eller de perso-
ner för vilka
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt till under-
hållsbidrag
Nuvarande
make/maka eller
partner till den
person som i första
hand ansvarar för
den eller de perso-
ner för vilka
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt till under-
hållsbidrag
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person A)
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person B)
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person C)
Löner (inklusive naturaförmåner),
ålderspension, invaliditetspension,
underhållsbidrag, ränteinkomster,
livräntor, arbetslöshetsersättning
Andra arbetsinkomster
Inkomster av
värdepapper/kapital/fastigheter
Andra inkomstkällor
SAMMANLAGT
11.2.2
Utgifter och avgifter
per månad
per år
Person som i första
hand ansvarar för
den eller de perso-
ner för vilka
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt till under-
hållsbidrag
Nuvarande
make/maka eller
partner till den
person som i första
hand ansvarar för
den eller de perso-
ner för vilka
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt till under-
hållsbidrag
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person A)
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person B)
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person C)
Skatter och därmed jämställda
avgifter
Försäkringspremier, obligatoriska
socialförsäkringsavgifter och obli-
gatoriska avgifter i yrket
Hyra/avgift till bostadsrätts- eller
bostadsförening, ränta och amor-
tering på fastighetslån
Utgifter för mat och kläder
Utgifter för läkarvård
Utbetalningar till tredjeman till
följd av en rättslig förpliktelse
och/eller utgifter för andra bero-
ende personer som inte avses i
ansökan
Skolavgifter för barn
Ränta och amortering på lån,
övriga skulder
Övriga utgifter
SAMMANLAGT
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/73
11.2.3
Övriga tillgångar
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3
Den underhållsskyldige
11.3.1
Bruttoinkomster
per månad
per år
Den underhållsskyldige
Den underhållsskyldiges nuvarande
make/maka eller partner
Löner (inklusive naturaförmåner), ålderpension, invaliditets-
pension, underhållsbidrag, ränteinkomster, livräntor,
arbetslöshetsersättning
Andra arbetsinkomster
Inkomster av värdepapper/kapital/fastigheter
Andra inkomstkällor
SAMMANLAGT
11.3.2
Utgifter och avgifter
per månad
per år
Den underhållsskyldige
Den underhållsskyldiges nuvarande
make/maka eller partner
Skatter och därmed jämställda avgifter
Försäkringspremier, obligatoriska socialförsäkringsavgifter
och obligatoriska avgifter i yrket
Hyra/avgift till bostadsrätts- eller bostadsförening, ränta
och amortering på fastighetslån
Utgifter för mat och kläder
Utgifter för läkarvård
Utbetalningar till tredjeman till följd av en rättslig förplik-
telse och/eller utgifter för andra beroende personer som
inte avses i ansökan
Skolavgifter för barn
Ränta och amortering på lån, övriga skulder
Övriga utgifter
SAMMANLAGT
11.3.3
Övriga tillgångar
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/74
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
12.
Betalningsuppgifter om ansökan görs av den underhållsberättigade
12.1
Betalning på elektronisk väg
12.1.1
Bankens namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.1.2
BIC eller annan relevant bankkod: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.1.3
Kontohavarens namn och förnamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.1.4
Internationellt bankkontonummer (IBAN): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.2
Betalning med check
12.2.1
Check utställd på:
12.2.2
Checken ska sändas till:
12.2.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.2.2.2
Adress:
12.2.2.2.1 Gatuadress/postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.2.2.2.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.2.2.2.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.
Kompletterande upplysningar (i tillämpliga fall):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Den sökandens namnteckning: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
och/eller, i tillämpliga fall:
Namn och namnteckning på den person från myndighet i den begärande medlemsstaten som har rätt att under-
teckna formuläret på den sökandes vägnar:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/75
BILAGA VIII
MOTTAGANDEBEVIS FÖR EN ANSÖKAN
(artikel 58. 3 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag,
erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
Detta mottagandebevis ska avsändas inom 30 dagar från och med mottagandet av ansökan.
1.
Begärande centralmyndighet
1.1
Den begärande centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2
För- och efternamn på den person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Anmodad centralmyndighet
2.1
Den anmodade centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
2.2.1 För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2 Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3 Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.4 E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Datum för mottagande: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
4.
De första åtgärderna som vidtagits eller kommer att vidtas för att behandla ansökan
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Ytterligare handlingar eller information som behövs (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ett meddelande om hur ärendet fortskrider följer inom 60 dagar.
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . datum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
L 7/76
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA IX
MEDDELANDE OM VÄGRAN ATT BEHANDLA EN ANSÖKAN ELLER BESLUT ATT INTE LÄNGRE
BEHANDLA EN ANSÖKAN
(artikel 58.8–9 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig
lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))
1.
Begärande centralmyndighet
1.1
Den begärande centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2
För- och efternamn på den person som ansvarar för begäran:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Anmodad centralmyndighet
2.1
Den anmodade centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Person som ansvarar för bevakningen av begäran:
2.2.1 För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2 Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3 Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.4 E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Den anmodade centralmyndigheten vägrar att behandla den begärande centralmyndighetens ansökan
eftersom det är uppenbart att kraven inte är uppfyllda
Precisera skäl:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.
Den anmodade centralmyndigheten upphör med behandlingen av ansökan eftersom den begärande cen-
tralmyndigheten inte har tillhandahållit kompletterande handlingar eller information som begärts av den
anmodade centralmyndigheten inom 90 dagar, eller inom en längre period som den sistnämnda
specificerat
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/77
BILAGA X
De administrativa myndigheter som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 4/2009 är följande:
L 7/78
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA XI
De behöriga myndigheter som avses i artikel 47.3 i förordning (EG) nr 4/2009 är följande:
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/79
Bilaga
3
2007 års Haagkonvention
CONVENTION
SUR LE RECOU-
VREMENT INTER-
NATIONAL DES
ALIMENTS
DESTINÉS AUX
ENFANTS ET À
D'AUTRES
MEMBRES DE LA
FAMILLE
CONVENTION
ON THE INTER-
NATIONAL
RECOVERY OF
CHILD SUPPORT
AND OTHER
FORMS OF
FAMILY
MAINTENANCE
KONVENTION
OM INTER-
NATIONELL
INDRIVNING AV
UNDERHÅLL TILL
BARN OCH
ANDRA
FAMILJEMED-
LEMMAR
(Conclue le
23 novembre 2007)
(Concluded
23 November 2007)
(Ingicks den
23 november 2007)
Les États signa-
taires de la présente
Convention,
Désireux d’amélio-
rer la coopération en-
tre les États en mati-
ère de recouvrement
international des ali-
ments destinés aux
enfants et à d’autres
The States signa-
tory to the present
Convention,
Desiring to im-
prove co-operation
among States for the
international reco-
very of child support
and other forms of
family maintenance,
De stater som har
undertecknat denna
konvention,
som önskar för-
bättra samarbetet
mellan stater när det
gäller internationell
indrivning av under-
håll till barn och
andra familjemedlem-
1 Den franska texten är ett av konventionens två originalspråk och är alltså inte utarbetad
inom EU.
2 Den engelska texten är ett av konventionens två originalspråk och är alltså inte utarbetad
inom EU
3 Den svenska texten är inte någon officiell svensk översättning av 2007 års Haagkonvention.
Inom ramen för EU:s arbete har konventionen översatts till de olika medlemsstaternas
språk. Utifrån den svenska översättningen, samt med beaktande bl.a. av underhålls-
förordningens lydelse, har en justerad svensk översättning utarbetats inom Justitie-
departementet i visst samråd med utredningen.
469
Bilaga 3
SOU 2010:59
membres de la
famille,
Conscients de la
nécessité de disposer
de procédures produ-
isant des résultats et
qui soient accessibles,
rapides, efficaces,
économiques, équi-
tables et adaptées à
diverses situations,
Souhaitant s’inspi-
rer des meilleures
solutions des Con-
ventions de La Haye
existantes, ainsi que
d’autres instruments
internationaux, no-
tamment la Conven-
tion sur le recouvre-
ment des aliments à
l’étranger du 20 juin
1956, établie par les
Nations Unies,
Cherchant à tirer
parti des avancées
technologiques et à
créer un système
souple et susceptible
de s’adapter aux
nouveaux besoins et
aux opportunités
offertes par les
technologies et leurs
évolutions,
Rappelant que, en
application des
Aware of the need
for procedures which
produce results and
are accessible,
prompt, efficient,
cost-effective,
responsive and fair,
Wishing to build
upon the best
features of existing
Hague Conventions
and other inter-
national instruments,
in particular the
United Nations Con-
vetion on the Re-
covery Abroad of
Maintenance of
20 June 1956,
Seeking to take
advantage of advan-
ces in technologies
and to create a
flexible system which
can continue to
evolve as needs
change and further
advances in tech-
nology create new
opportunities,
Recalling that, in
accordance with
mar,
som är medvetna
om behovet av förfa-
randen som leder till
resultat samt är till-
gängliga, snabba,
effektiva, kostnads-
effektiva, anpassade
till olika situationer
och rättvisa,
som önskar bygga
vidare på de bästa
inslagen i befintliga
Haagkonventioner
och andra inter-
nationella instrument,
särskilt Förenta
Nationernas kon-
vention av den 20 juni
1956 om indrivning
av underhållsbidrag i
utlandet,
som strävar efter
att utnyttja de
tekniska framsteg
som gjorts och skapa
ett flexibelt system
som kan utvecklas i
takt med att behoven
ändras och nya
möjligheter skapas
genom ytterligare
tekniska framsteg,
som erinrar om att
enligt artiklarna 3 och
470
SOU 2010:59
Bilaga 3
articles 3 et 27 de la
Convention relative
aux droits de l’enfant
du 20 novembre1989,
établie par les
Nations Unies,
– l’intérêt
supé-
rieur de l’enfant doit
être une considéra-
tion primordiale dans
toutes les décisions
concernant les
enfants,
–
tout enfant a
droit à un niveau de
vie suffisant pour
permettre son déve-
loppement physique,
mental, spirituel,
moral et social,
–
il incombe au
premier chef aux
parents ou autres
personnes ayant la
charge de l’enfant
d’assurer, dans la
limite de leurs possi-
bilités et de leurs
moyens financiers,
les conditions de vie
nécessaires au
développement de
l’enfant,
– les États parties
devraient prendre
toutes les mesures
appropriées, notam-
Articles 3 and 27 of
the United Nations
Convention on the
Rights of the Child
of 20
November
1989,
–
in all actions
concerning children
the best interests of
the child shall be a
primary conside-
ration,
– every child has a
right to a standard of
living adequate for
the child’s physical,
mental, spiritual,
moral and social
development,
– the parent(s) or
others responsible
for the child have the
primary respons-
ibility to secure,
within their abilities
and financial capa-
cities, the conditions
of living necessary
for the child’s
development, and
– States
Parties
should take all
appropriate measures,
including the conclu-
27 i Förenta
Nationernas kon-
vention om barnets
rättigheter av den 20
november 1989
–
ska vid alla
åtgärder som rör barn
barnets bästa komma
i främsta rummet,
– har varje barn rätt
till den levnads-
standard som krävs
för barnets fysiska,
psykiska, andliga,
moraliska och sociala
utveckling,
– har föräldrar eller
andra som är
ansvariga för barnet,
inom ramen för sin
förmåga och sina
ekonomiska resurser,
huvudansvaret för att
säkerställa de
levnadsvillkor som är
nödvändiga för
barnets utveckling,
– ska konventions-
staterna vidta alla
lämpliga åtgärder,
inklusive ingående av
471
Bilaga 3
SOU 2010:59
ment la conclusion
d’accords interna-
tionaux, en vue
d’assurer le recouvre-
ment des aliments
destinés aux enfants
auprès de leurs
parents ou d’autres
personnes ayant une
responsabilité à leur
égard, en particulier
lorsque ces personnes
vivent dans un État
autre que celui de
l’enfant,
Ont résolu de
conclure la présente
Convention, et sont
convenus des disposi-
tions suivantes:
sion of international
agreements, to secure
the recovery of main-
tenance for the child
from the parent(s) or
other responsible
persons, in particular
where such persons
live in a State
different from that of
the child,
Have resolved to
conclude this Con-
vention and have
agreed upon the fol-
lowing provisions –
internationella
överenskommelser,
för att säkerställa
indrivning av under-
håll för barnet från
föräldrar eller andra
ansvariga personer,
särskilt i de fall då den
person som har det
ekonomiska ansvaret
för barnet bor i en
annan stat än barnet,
har beslutat att anta
denna konvention
och har kommit
överens om följande
bestämmelser.
CHAPITRE
PREMIER –
OBJET, CHAMP
D’APPLICATION
ET DÉFINITIONS
CHAPTER
I –
OBJECT, SCOPE
AND DEFINI-
TIONS
KAPITEL I –
SYFTE,
TILLÄMPNINGS-
OMRÅDE OCH
DEFINITIONER
Article premier
Objet
Article 1
Object
Artikel 1
Syfte
La présente
Convention a pour
objet d’assurer l’effi-
cacité du recouvrem-
ent international des
aliments destinés aux
enfants et à d’autres
membres de la fam-
ille, en particulier en:
The object of the
present Convention
is to ensure the
effective inter-
national recovery of
child support and
other forms of family
maintenance, in
particular by –
Syftet med denna
konvention är att
säkerställa en effektiv
internationell indriv-
ning av underhåll till
barn och andra
familjemedlemmar,
särskilt genom att
472
SOU 2010:59
Bilaga 3
a) établissant
un
système complet de
coopération entre les
autorités des États
contractants;
b) permettant de
présenter des deman-
des en vue d’obtenir
des décisions en
matière d’aliments;
c) assurant
la
reconnaissance et
l’exécution des
décisions en matière
d’aliments; et
d) requérant
des
mesures efficaces en
vue de l’exécution ra-
pide des décisions en
matière d’aliments.
a) establishing
a
comprehensive
system of co-
operation between
the authorities of the
Contracting States;
b) making available
applications for the
establishment of
maintenance
decisions;
c) providing
for
the recognition and
enforcement of main-
tenance decisions;
and
d) requiring effect-
tive measures for the
prompt enforcement
of maintenance deci-
sions.
a) inrätta ett över-
gripande system för
samarbete mellan
myndigheterna i de
fördragsslutande
staterna,
b) möjliggöra
ansökningar om att
erhålla avgöranden
avseende underhåll,
c) tillhandahålla
erkännande och verk-
ställighet av av-
göranden om under-
hållsbidrag, och
d)
ställa krav på
effektiva åtgärder för
en snabb verkställig-
het av avgöranden om
underhåll.
Article 2
Champ d’application
Article 2
Scope
Artikel 2
Tillämpningsområde
1. La
présente
Convention
s’applique:
a) aux obligations
alimentaires découl-
ant d’une relation pa-
rent-enfant à l’égard
d’une personne âgée
de moins de 21 ans;
b) à la reconnais-
sance et à l’exécution
1. This
Conven-
tion shall apply –
a) to maintenance
obligations arising
from a parent-child
relationship towards
a person under the
age of 21 years;
b) to recognition
and enforcement or
1. Denna konven-
tion är tillämplig på
a) underhållsskyl-
dighet, som grundar
sig på ett föräldra-
barnförhållande, mot
en person under 21
år,
b) erkännande och
verkställighet, eller
473
Bilaga 3
SOU 2010:59
ou à l’exécution
d’une décision rela-
tive aux obligations
alimentaires entre
époux et ex-époux
lorsque la demande
est présentée con-
jointement à une
action comprise dans
le champ d’applica-
tion de l’alinéa a); et
c) à l’exception des
chapitres II et III,
aux obligations
alimentaires entre
époux et ex-époux.
2. Tout
État
contractant peut,
conformément à
l’article 62, se réser-
ver le droit de limiter
l’application de la
Convention, en ce
qui concerne l’alinéa
a) du paragraphe pre-
mier, aux personnes
n’ayant pas atteint
l’âge de 18 ans. Tout
État contractant fai-
sant une telle réserve
ne sera pas fondé à
demander l’applica-
tion de la Conven-
tion aux personnes
exclues par sa réserve
du fait de leur âge.
3. Tout
État
contractant peut,
enforcement of a
decision for spousal
support when the
application is made
with a claim within
the scope of sub-
paragraph a); and
c) with the excep-
tion of Chapters II
and III, to spousal
support.
2. Any
Contrac-
ting State may
reserve, in accordance
with Article 62, the
right to limit the
application of the
Convention under
sub-paragraph 1
a),
to persons who have
not attained the age
of 18 years. A
Contracting State
which makes this
reservation shall not
be entitled to claim
the application of the
Convention to
persons of the age
excluded by its
reservation.
3. Any
Contrac-
ting State may
verkställighet, av ett
avgörande om under-
hållsskyldighet mot
make, om ansökan
ges in tillsammans
med ett anspråk som
omfattas av a), och
c) med
undantag
för kapitel II och III,
underhållsskyldighet
mot make.
2. Varje fördrags-
slutande stat får, i
enlighet med artikel
62, förbehålla sig
rätten att begränsa
tillämpningen av
konventionen enligt
punkten 1 a till
personer under 18 år.
En fördragsslutande
stat som gör ett
sådant förbehåll har
inte rätt att kräva att
konventionen ska
tillämpas på personer
i den åldersgrupp som
undantas genom dess
förbehåll.
3. Varje fördrags-
slutande stat får, i
474
SOU 2010:59
Bilaga 3
conformément à
l’article 63, déclarer
qu’il étendra l’appli-
cation de tout ou
partie de la Conven-
tion à d’autres
obligations alimen-
taires découlant de
relations de famille,
de filiation, de
mariage ou d’alliance,
incluant notamment
les obligations envers
les personnes vulné-
rables. Une telle
déclaration ne crée
d’obligation entre
deux États contrac-
tants que dans la
mesure où leurs
déclarations recouv-
rent les mêmes
obligations alimen-
taires et les mêmes
parties de la Conven-
tion.
4. Les dispositions
de la présente Con-
vention s’appliquent
aux enfants indépen-
damment de la situa-
tion matrimoniale de
leurs parents.
declare in accordance
with Article 63 that it
will extend the
application of the
whole or any part of
the Convention to
any maintenance
obligation arising
from a family rela-
tionship, parentage,
marriage or affinity,
including in parti-
cular obligations in
respect of vulnerable
persons. Any such
declaration shall give
rise to obligations
between two Contra-
cting States only in
so far as their decla-
rations cover the
same maintenance
obligations and parts
of the Convention.
4. The provisions
of this Convention
shall apply to
children regardless of
the marital status of
the parents.
enlighet med artikel
63, förklara att den
kommer att utvidga
tillämpningen av hela
eller delar av
konventionen till
sådan underhålls-
skyldighet som har
sin grund i familje-,
släktskaps-, äkten-
skaps- eller svåger-
lagsförhållande,
inbegripet särskilt
skyldigheter med
avseende på sårbara
personer. En sådan
förklaring ska ge
upphov till för-
pliktelser mellan två
fördragsslutande
stater endast i den
utsträckning som
deras förklaringar
omfattar samma
underhållsskyldighet
och samma delar av
konventionen.
4. Bestämmelserna
i denna konvention
ska vara tillämpliga på
barn, oavsett föräld-
rarnas civilstånd.
475
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 3
Définitions
Article 3
Definitions
Artikel 3
Definitioner
Aux fins de la
présente Convention:
a) «créancier»
désigne une personne
à qui des aliments
sont dus ou allégués
être dus;
b) «débiteur»
désigne une personne
qui doit ou de qui on
réclame des aliments;
c) «assistance juri-
dique» désigne l’assi-
stance nécessaire
pour permettre aux
demandeurs de con-
naître et de faire va-
loir leurs droits et
pour garantir que
leurs demandes se-
ront traitées de façon
complète et efficace
dans l’État requis.
Une telle assistance
peut être fournie, le
cas échéant, au moy-
en de conseils juridi-
ques, d’une assistance
lorsqu’une affaire est
portée devant une
autorité, d’une repré-
sentation en justice et
de l’exonération des
frais de procédure;
For the purposes
of this Convention –
a) “creditor”
means an individual
to whom mainte-
nance is owed or is
alleged to be owed;
b) “debtor” means
an individual who
owes or who is
alleged to owe
maintenance;
c) “legal
assis-
tance” means the
assistance necessary
to enable applicants
to know and assert
their rights and to
ensure that applica-
tions are fully and
effectively dealt with
in the requested
State. The means of
providing such assist-
ance may include as
necessary legal
advice, assistance in
bringing a case before
an authority, legal
representation and
exemption from
costs of proceedings;
I denna konvention
avses med
a) underhållsbe-
rättigad: varje enskild
person som har eller
påstås ha rätt till
underhållsbidrag,
b) underhålls-
skyldig: varje enskild
person som är eller
påstås vara skyldig att
utge underhållsbidrag,
c) rättsligt bistånd:
det bistånd som är
nödvändigt för att
parterna ska kunna få
kännedom om och
hävda sina rättigheter
samt säkerställa att
ansökningar be-
handlas fullständigt
och effektivt i den
anmodade staten.
Sådant bistånd kan
efter behov lämnas i
form av juridisk
rådgivning, hjälp med
att lägga fram sin sak
för en myndighet,
juridiskt ombud och
befrielse från rätte-
gångskostnader,
476
SOU 2010:59
Bilaga 3
d) «accord
par
écrit» désigne un
accord consigné sur
tout support dont le
contenu est access-
ible pour être
consulté ultérieure-
ment;
e) «convention en
matière d’aliments»
désigne un accord par
écrit relatif au
paiement d’aliments
qui:
i) a été dressé
ou enregistré formel-
lement en tant
qu’acte authentique
par une autorité
compétente; ou
ii) a été au-
thentifié ou enregi-
stré par une autorité
compétente, conclu
avec elle ou déposé
auprès d’elle,
et peut faire l’objet
d’un contrôle et
d’une modification
par une autorité
compétente;
f) une «personne
vulnérable» désigne
une personne qui, en
raison d’une altéra-
tion ou d’une insuffi-
sance de ses facultés
d) “agreement in
writing” means an
agreement recorded
in any medium, the
information contain-
ed in which is
accessible so as to be
usable for subsequent
reference;
e) “maintenance
arrangement” means
an agreement in
writing relating to
the payment of
maintenance which –
i)
has been
formally drawn up or
registered as an
authentic instrument
by a competent
authority; or
ii)
has
been
authenticated by, or
concluded, registered
or filed with a
competent authority,
and may be the
subject of review and
modification by a
competent authority;
f) “vulnerable
person” means a
person who, by
reason of an impair-
ment or insufficiency
of his or her personal
d) skriftligt avtal:
en överenskommelse
som dokumenterats
på ett sådant sätt att
informationen är till-
gänglig för senare
användning,
e) avtal om under-
hållsbidrag: ett
skriftligt avtal som
rör betalning av
underhållsbidrag och
som har
i)
upprättats
eller registrerats som
en officiell handling
av en behörig
myndighet, eller
ii) bestyrkts
av, ingåtts vid, regi-
strerats hos eller getts
in till en behörig
myndighet
och som kan bli
föremål för förnyad
prövning och ändring
av en behörig
myndighet,
f) sårbar person: en
person som, på grund
av nedsatt eller
bristande förmåga i
sin personliga kapa-
citet, inte kan försörja
477
Bilaga 3
SOU 2010:59
personnelles, n’est
pas en état de pour-
voir à ses besoins.
faculties, is not able
to support him or
herself.
sig själv.
CHAPITRE II –
COOPÉRATION
ADMINISTRATIVE
CHAPTER II –
ADMINISTRATIVE
CO-OPERATION
KAPITEL II –
ADMINISTRATIVT
SAMARBETE
Article 4
Désignation des
Autorités centrales
Article 4
Designation of
Central Authorities
Artikel 4
Utseende av central-
myndigheter
1. Chaque
État
contractant désigne
une Autorité centrale
chargée de satisfaire
aux obligations qui
lui sont imposées par
la Convention.
2. Un État fédéral,
un État dans lequel
plusieurs systèmes de
droit sont en vigueur
ou un État ayant des
unités territoriales
autonomes, est libre
de désigner plus
d’une Autorité cen-
trale et doit spécifier
l’étendue territoriale
ou personnelle de
leurs fonctions.
L’État qui fait usage
de cette faculté dé-
signe l’Autorité cen-
trale à laquelle toute
communication peut
être adressée en vue
1. A Contracting
State shall designate a
Central Authority to
discharge the duties
that are imposed by
the Convention on
such an authority.
2. Federal States,
States with more than
one system of law or
States having autono-
mous territorial units
shall be free to
appoint more than
one Central Autho-
rity and shall specify
the territorial or per-
sonal extent of their
functions. Where a
State has appointed
more than one Cen-
tral Authority, it
shall designate the
Central Authority to
which any communi-
cation may be ad-
1. Varje fördrags-
slutande stat ska utse
en centralmyndighet
som ska ha till upp-
gift att fullgöra de
skyldigheter som
åläggs sådana myn-
digheter enligt denna
konvention.
2. Federala stater,
stater med fler än ett
rättssystem eller
stater som har
autonoma territoriella
enheter får utse fler
än en centralmyndig-
het och ange den
territoriella eller den
personliga om-
fattningen av deras
befogenheter. Om en
stat har utsett fler än
en centralmyndighet
ska den ange den
centralmyndighet till
vilken meddelanden
kan sändas för vidare-
befordran till behörig
478
SOU 2010:59
Bilaga 3
de sa transmission à
l’Autorité centrale
compétente au sein
de cet État.
3. Au moment du
dépôt de l’instrument
de ratification ou
d’adhésion ou d’une
déclaration faite con-
formément à
l’article 61,
chaque
État contractant
informe le Bureau
Permanent de la
Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé de la
désignation de
l’Autorité centrale ou
des Autorités cen-
trales, ainsi que de
leurs coordonnées et,
le cas échéant, de
l’étendue de leurs
fonctions visées au
paragraphe 2. En cas
de changement, les
États contractants en
informent aussitôt le
Bureau Permanent.
dressed for transmis-
sion to the appropri-
ate Central Authority
within that State.
3. The designation
of the Central
Authority or Central
Authorities, their
contact details, and
where appropriate
the extent of their
functions as specified
in paragraph 2, shall
be communicated by
a Contracting State
to the Permanent Bu-
reau of the Hague
Conference on Pri-
vate International
Law at the time when
the instrument of
ratification or acces-
sion is deposited or
when a declaration is
submitted in accord-
ance with Article 61.
Contracting States
shall promptly in-
form the Permanent
Bureau of any
changes.
centralmyndighet
inom den staten.
3. Uppgift om den
centralmyndighet
eller de central-
myndigheter som har
utsetts, kontakt-
uppgifter för dessa,
och i förekommande
fall omfattningen av
deras uppgifter enligt
punkten 2 ska med-
delas av en fördrags-
slutande stat till
Haagkonferensen för
internationell privat-
rätts permanenta byrå
i samband med att
ratifikations- eller
anslutningsinstru-
mentet deponeras
eller en förklaring ges
in i enlighet med
artikel 61. Fördrags-
slutande stater ska
utan dröjsmål under-
rätta den Permanenta
byrån om varje för-
ändring.
479
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 5
Fonctions générales
des Autorités
centrales
Article 5
General functions of
Central Authorities
Artikel 5
Centralmyndigheters
allmänna uppgifter
Les Autorités
centrales doivent:
a) coopérer entre
elles et promouvoir la
coopération entre les
autorités compéten-
tes de leur État pour
réaliser les objectifs
de la Convention;
b) rechercher, dans
la mesure du pos-
sible, des solutions
aux difficultés pou-
vant survenir dans le
cadre de l’application
de la Convention.
Central Autho-
rities shall –
a) co-operate with
each other and prom-
ote co-operation am-
ongst the competent
authorities in their
States to achieve the
purposes of the
Convention;
b) seek as far as
possible solutions to
difficulties which
arise in the applica-
tion of the Con-
vention.
Centralmyndig-
heterna ska
a) samarbeta med
varandra och främja
samarbetet mellan
behöriga myndigheter
i sina stater för att
uppnå ändamålen
med denna konven-
tion.
b)
så långt som
möjligt söka lösningar
på de svårigheter som
uppstår vid tillämp-
ningen av denna
konvention.
Article 6
Fonctions spécifiques
des Autorités
centrales
Article 6
Specific functions of
Central Authorities
Artikel 6
Centralmyndigheters
särskilda uppgifter
1. Les
Autorités
centrales fournissent
une assistance rela-
tive aux demandes
prévues au chapitre
III, notamment en:
a) transmettant et
recevant ces
demandes;
1. Central Autho-
rities shall provide
assistance in relation
to applications under
Chapter III. In
particular they shall –
a) transmit
and
receive such applica-
tions;
1. Centralmyndig-
heterna ska vara
behjälpliga i samband
med ansökningar
enligt kapitel III. De
ska särskilt
a) vidarebefordra
och ta emot sådana
ansökningar,
480
SOU 2010:59
Bilaga 3
b) introduisant ou
facilitant l’introduc-
tion de procédures
relatives à ces
demandes.
2. Concernant ces
demandes, elles pren-
nent toutes les mesu-
res appropriées pour:
a) accorder
ou
faciliter l’octroi d’une
assistance juridique,
lorsque les circon-
stances l’exigent;
b) aider à localiser
le débiteur ou le
créancier;
c) faciliter la rech-
erche des informa-
tions pertinentes
relatives aux revenus
et, si nécessaire, au
patrimoine du débi-
teur ou du créancier,
y compris la localisa-
tion des biens;
d) encourager les
règlements amiables
afin d’obtenir un
paiement volontaire
des aliments, lorsque
b) initiate or facili-
tate the institution of
proceedings in
respect of such
applications.
2. In relation to
such applications
they shall take all
appropriate measures
–
a)
where the cir-
cumstances require,
to provide or facili-
tate the provision of
legal assistance;
b)
to help locate
the debtor or the
creditor;
c) to help obtain
relevant information
concerning the in-
come and, if neces-
sary, other financial
circumstances of the
debtor or creditor,
including the location
of assets;
d) to
encourage
amicable solutions
with a view to
obtaining voluntary
payment of main-
b) inleda
eller
underlätta inledandet
av förfaranden vad
gäller sådana ansök-
ningar.
2. I samband med
sådana ansökningar
ska centralmyndighe-
terna vidta alla lämp-
liga åtgärder för att
a) tillhandahålla
eller underlätta till-
handahållandet av
rättsligt bistånd, när
omständigheterna så
kräver,
b)
bistå med att
lokalisera den under-
hållsskyldige eller den
underhållsberättigade,
c) bistå med att ta
fram relevanta upp-
gifter om den
underhållsskyldiges
eller den underhålls-
berättigades inkomst
och, om det är nöd-
vändigt, andra ekono-
miska förhållanden,
inklusive lokalisering
av tillgångar,
d) uppmuntra till
samförstånds-
lösningar för att på
frivillig väg utverka
utbetalning av
481
Bilaga 3
SOU 2010:59
cela s’avère approprié
par le recours à la
médiation, à la con-
ciliation ou à d’autres
modes analogues;
e) faciliter l’exécu-
tion continue des
décisions en matière
d’aliments, y compris
les arrérages;
f)
faciliter le re-
couvrement et le
virement rapide des
paiements d’aliments;
g) faciliter l’obten-
tion d’éléments de
preuve documentaire
ou autre;
h) fournir une assi-
stance pour établir la
filiation lorsque cela
est nécessaire pour le
recouvrement d’ali-
ments;
i) introduire
ou
faciliter l’intro-
duction de procé-
dures afin d’obtenir
toute mesure néces-
saire et provisoire à
caractère territorial et
ayant pour but de
garantir l’aboutisse-
ment d’une demande
tenance, where
suitable by use of
mediation, concilia-
tion or similar
processes;
e) to facilitate the
ongoing enforcement
of maintenance deci-
sions, including any
arrears;
f) to facilitate the
collection and expe-
ditious transfer of
maintenance pay-
ments;
g) to facilitate the
obtaining of
documentary or
other evidence;
h) to provide assis-
tance in establishing
parentage where
necessary for the
recovery of main-
tenance;
i)
to initiate or
facilitate the institu-
tion of proceedings
to obtain any neces-
sary provisional mea-
sures that are territo-
rial in nature and the
purpose of which is
to secure the out-
come of a pending
underhåll, om så är
lämpligt genom
medling, förlikning
eller liknande
förfaranden,
e) underlätta
på-
gående verkställighet
av avgöranden om
underhåll, inklusive
eventuella utestående
fordringar,
f) underlätta
in-
drivning och snabb
överföring av utbetal-
ningar av underhåll,
g) underlätta
er-
hållandet av doku-
mentation eller annat
bevis,
h) vara behjälpliga
med att fastställa
föräldraskap, när
detta krävs för
indrivningen av
underhållet,
i) inleda
eller
underlätta inledandet
av förfaranden för att
utverka eventuella
nödvändiga interi-
mistiska åtgärder av
territoriellt slag som
syftar till att säkra
utgången av en på-
gående ansökan om
482
SOU 2010:59
Bilaga 3
d’aliments pendante;
j) faciliter la signi-
fication et la notifi-
cation des actes.
3. Les
fonctions
conférées à l’Autorité
centrale en vertu du
présent article peu-
vent être exercées,
dans la mesure
prévue par la loi de
l’État concerné, par
des organismes
publics ou d’autres
organismes soumis au
contrôle des autorités
compétentes de cet
État. La désignation
de tout organisme,
public ou autre, ainsi
que ses coordonnées
et l’étendue de ses
fonctions sont
communiquées par
l’État contractant au
Bureau Permanent de
la Conférence de La
Haye de droit
international privé.
En cas de change-
ment, les États con-
tractants en infor-
ment aussitôt le
Bureau Permanent.
4. Le
présent
article et l’article 7 ne
peuvent en aucun cas
maintenance appli-
cation;
j) to
facilitate
service of documents.
3. The functions of
the Central Autho-
rity under this
Article may, to the
extent permitted
under the law of its
State, be performed
by public bodies, or
other bodies subject
to the supervision of
the competent autho-
rities of that State.
The designation of
any such public
bodies or other
bodies, as well as
their contact details
and the extent of
their functions, shall
be communicated by
a Contracting State
to the Permanent
Bureau of the Hague
Conference on
Private International
Law. Contracting
States shall promptly
inform the Perma-
nent Bureau of any
changes.
4. Nothing in this
Article or Article 7
shall be interpreted as
underhållsbidrag,
samt
j) underlätta
del-
givningen av hand-
lingar.
3. Centralmyndig-
hetens uppgifter
enligt denna artikel
får, i den utsträckning
det är möjligt enligt
den berörda statens
lag, utföras av
offentliga organ eller
andra organ som står
under tillsyn av
behöriga myndigheter
i den staten. Upp-
gifter om alla sådana
offentliga organ eller
andra organ som
utses, kontakt-
uppgifter för dessa
samt omfattningen av
deras uppgifter ska
meddelas av en
fördragsslutande stat
till Haagkonferensen
för internationell
privaträtts perma-
nenta byrå. Fördrags-
slutande stater ska
utan dröjsmål under-
rätta den Permanenta
byrån om varje för-
ändring.
4. Ingenting
i
denna artikel eller i
artikel 7 ska förstås
483
Bilaga 3
SOU 2010:59
être interprétés
comme imposant à
une Autorité centrale
l’obligation d’exercer
des attributions qui
relèvent exclusive-
ment des autorités
judiciaires selon la loi
de l’État requis.
imposing an obliga-
tion on a Central
Authority to exercise
powers that can be
exercised only by
judicial authorities
under the law of the
requested State.
som att en central-
myndighet åläggs att
utöva befogenheter
som endast får utövas
av rättsliga myndig-
heter enligt den
anmodade statens lag.
Article 7
Requêtes de mesures
spécifiques
Article 7
Requests for specific
measures
Artikel 7
Framställningar om
särskilda åtgärder
1. Une
Autorité
centrale peut, sur
requête motivée,
demander à une autre
Autorité centrale de
prendre les mesures
spécifiques appro-
priées prévues à
l’article 6(2) b), c),
g), h), i) et j) lors-
qu’aucune demande
prévue à l’article 10
n’est pendante.
L’Autorité centrale
requise prend les
mesures s’avérant
appropriées si elle
considère qu’elles
sont nécessaires pour
aider un demandeur
potentiel à présenter
une demande prévue
à l’article 10 ou à
déterminer si une
telle demande doit
être introduite.
1. A
Central
Authority may make
a request, supported
by reasons, to
another Central
Authority to take
appropriate specific
measures under
Article 6(2) b), c), g),
h), i) and j) when no
application under
Article 10 is pending.
The requested
Central Authority
shall take such
measures as are
appropriate if satis-
fied that they are
necessary to assist a
potential applicant in
making an applica-
tion under Article 10
or in determining
whether such an
application should be
initiated.
1. En
central-
myndighet får göra en
motiverad framställan
till en annan central-
myndighet om vid-
tagande av lämpliga
särskilda åtgärder
enligt artikel 6.2 b, c,
g, h, i och j, när ingen
ansökan enligt artikel
10 handläggs. Den
anmodade central-
myndigheten ska
vidta sådana åtgärder
som är lämpliga, om
den är övertygad om
att de är nödvändiga
för att bistå en
potentiell sökande att
göra en ansökan
enligt artikel 10 eller
avgöra om ett sådant
ansökningsförfarande
bör inledas.
484
SOU 2010:59
Bilaga 3
2. Une
Autorité
centrale peut égale-
ment prendre des
mesures spécifiques,
à la requête d’une
autre Autorité cen-
trale, dans une affaire
de recouvrement
d’aliments pendante
dans l’État requérant
et comportant un
élément d’extranéité.
2. A
Central
Authority may also
take specific mea-
sures on the request
of another Central
Authority in relation
to a case having an
international element
concerning the
recovery of main-
tenance pending in
the requesting State.
2. En
central-
myndighet får även
vidta särskilda åt-
gärder efter fram-
ställan av en annan
centralmyndighet
avseende mål om
indrivning av under-
håll och med inter-
nationella inslag som
pågår i den begärande
staten.
Article 8
Frais de l’Autorité
centrale
Article 8
Central Authority
costs
Artikel 8
Centralmyndighetens
kostnader
1. Chaque Auto-
rité centrale prend en
charge ses propres
frais découlant de
l’application de la
Convention.
2. Les
Autorités
centrales ne peuvent
mettre aucun frais à
la charge du demand-
eur pour les services
qu’elles fournissent
en vertu de la Con-
vention, sauf s’il
s’agit de frais excep-
tionnels découlant
d’une requête de me-
sures spécifiques
prévue à l’article 7.
3. L’Autorité
centrale requise ne
peut pas recouvrer les
1. Each
Central
Authority shall bear
its own costs in
applying this Con-
vention.
2. Central Autho-
rities may not impose
any charge on an
applicant for the
provision of their
services under the
Convention save for
exceptional costs
arising from a request
for a specific measure
under Article 7.
3. The requested
Central Authority
may not recover the
1. Varje
central-
myndighet ska bära
sina egna kostnader
vid tillämpning av
denna konvention.
2. Centralmyndig-
heter får inte ta ut
någon avgift från en
sökande för de
tjänster som de till-
handahåller enligt
denna konvention,
utom för exceptio-
nella kostnader i
samband med en
framställan om en
särskild åtgärd enligt
artikel 7.
3. Den anmodade
centralmyndigheten
får kräva ersättning
485
Bilaga 3
SOU 2010:59
frais exceptionnels
mentionnés au para-
graphe 2 sans avoir
obtenu l’accord préa-
lable du demandeur
sur la fourniture de
ces services à un tel
coût.
costs of the services
referred to in
paragraph 2 without
the prior consent of
the applicant to the
provision of those
services at such cost.
för de exceptionella
kostnader som avses i
punkten 2 endast om
sökanden i förväg har
godkänt att tjänsterna
tillhandahålls till
denna kostnad.
CHAPITRE III –
DEMANDES PAR
L’INTER-
MÉDIAIRE DES
AUTORITÉS
CENTRALES
CHAPTER III –
APPLICATIONS
THROUGH
CENTRAL
AUTHORITIES
KAPITEL III –
ANSÖKNINGAR
GENOM CEN-
TRALMYNDIG-
HETER
Article 9
Demande par
l’intermédiaire des
Autorités centrales
Article 9
Application through
Central Authorities
Artikel 9
Ansökan genom
centralmyndigheter
Toute demande
prévue au présent
chapitre est transmise
à l’Autorité centrale
de l’État requis par
l’intermédiaire de
l’Autorité centrale de
l’État contractant
dans lequel réside le
demandeur. Aux fins
de la présente dispo-
sition, la résidence
exclut la simple
présence.
An application
under this Chapter
shall be made
through the Central
Authority of the
Contracting State in
which the applicant
resides to the Central
Authority of the
requested State. For
the purpose of this
provision, residence
excludes mere
presence.
En ansökan enligt
detta kapitel ska göras
genom centralmyn-
digheten i den för-
dragsslutande stat där
sökanden är bosatt till
centralmyndigheten i
den anmodade staten.
Vid tillämpningen av
denna bestämmelse
anses en person som
endast befinner sig i
en viss stat inte vara
bosatt där.
486
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 10
Demandes dispo-
nibles
Article 10
Available
applications
Artikel 10
Möjliga ansökningar
1.
Dans un État
requérant, les catégo-
ries de demandes sui-
vantes doivent pou-
voir être présentées
par un créancier qui
poursuit le recouvre-
ment d’aliments en
vertu de la présente
Convention:
a) la
reconnais-
sance ou la reconnais-
sance et l’exécution
d’une décision;
b) l’exécution
d’une décision ren-
due ou reconnue dans
l’État requis;
c) l’obtention
d’une décision dans
l’État requis lorsqu’il
n’existe aucune
décision, y compris
l’établissement de la
filiation si nécessaire;
d) l’obtention
d’une décision dans
l’État requis lorsque
la reconnaissance et
l’exécution d’une
décision n’est pas
1. The following
categories of applica-
tion shall be available
to a creditor in a
requesting State
seeking to recover
maintenance under
this Convention –
a) recognition or
recognition and
enforcement of a
decision;
b) enforcement of
a decision made or
recognised in the
requested State;
c) establishment of
a decision in the
requested State where
there is no existing
decision, including
where necessary the
establishment of
parentage;
d) establishment of
a decision in the
requested State where
recognition and en-
forcement of a deci-
sion is not possible,
1. Följande
an-
sökningar ska kunna
göras i en begärande
stat av en underhålls-
berättigad, som vill
att underhållsbidrag
ska drivas in enligt
denna konvention:
a) erkännande eller
erkännande och verk-
ställighet av ett
avgörande,
b) verkställighet av
ett avgörande som
meddelats eller er-
känns i den anmodade
staten,
c) erhållande av ett
avgörande i den
anmodade staten, om
det inte finns något
tidigare avgörande,
inklusive om det
behövs fastställande
av föräldraskap,
d) erhållande av ett
avgörande i den an-
modade staten, om
erkännande och verk-
ställighet av ett
avgörande inte är
487
Bilaga 3
SOU 2010:59
possible, ou est
refusée, en raison de
l’absence d’une base
de reconnaissance et
d’exécution prévue à
l’article 20 ou pour
les motifs prévus à
l’article 22 b) ou e);
e) la modification
d’une décision ren-
due dans l’État
requis;
f) la modification
d’une décision ren-
due dans un État
autre que l’État
requis.
2.
Dans un État
requérant, les caté-
gories de demandes
suivantes doivent
pouvoir être présen-
tées par un débiteur à
l’encontre duquel
existe une décision en
matière d’aliments:
a) la reconnaissan-
ce d’une décision ou
une procédure équi-
valente ayant pour
effet de suspendre ou
de restreindre l’exé-
cution d’une décision
anterieure dans l’État
requis;
b) la modification
or is refused, because
of the lack of a basis
for recognition and
enforcement under
Article 20, or on the
grounds specified in
Article 22 b) or e);
e) modification of
a decision made in
the requested State;
f) modification of
a decision made in a
State other than the
requested State.
2. The
following
categories of applica-
tion shall be available
to a debtor in a
requesting State
against whom there is
an existing mainten-
ance decision –
a) recognition of a
decision, or an equi-
valent procedure lea-
ding to the suspen-
sion, or limiting the
enforcement, of a
previous decision in
the requested State;
b) modification of
möjligt, eller vägras,
på grund av att det
saknas en grund för
erkännande och verk-
ställighet enligt
artikel 20 eller på de
grunder som anges i
artikel 22 b eller e,
e) ändring av ett
avgörande som med-
delats i den anmodade
staten, samt
f) ändring av ett
avgörande som med-
delats i en annan stat
än den anmodade
staten.
2. Följande ansök-
ningar ska kunna
göras i en begärande
stat av en underhålls-
skyldig mot vilken
det finns ett av-
görande om under-
hållsskyldighet:
a) erkännande av
ett avgörande, eller
ett motsvarande för-
farande, som leder till
uppskjutande eller
begränsning av verk-
ställigheten av ett
tidigare avgörande i
den anmodade staten,
b)
ändring av ett
488
SOU 2010:59
Bilaga 3
d’une décision ren-
due dans l’État
requis;
c) la modification
d’une décision
rendue dans un État
autre que l’État
requis.
3. Sauf disposition
contraire de la Con-
vention, les deman-
des prévues aux para-
graphes premier et 2
sont traitées confor-
mément au droit de
l’État requis et, dans
le cas des demandes
prévues aux para-
graphes premier c) à
f) et 2 b) et c), sont
soumises aux règles
de compétence appli-
cables dans cet État.
a decision made in
the requested State;
c) modification of
a decision made in a
State other than the
requested State.
3.
Save as other-
wise provided in this
Convention, the
applications in
paragraphs 1 and 2
shall be determined
under the law of the
requested State, and
applications in para-
graphs 1 c) to f) and
2 b) and c) shall be
subject to the juris-
dictional rules appli-
cable in the requested
State.
avgörande som med-
delats i den anmodade
staten, samt
c) ändring av ett
avgörande som med-
delats i en annan stat
än den anmodade
staten.
3. Om inte annat
följer av denna
konvention ska de
ansökningar som
avses i punkterna 1
och 2 handläggas
enligt lagen i den
anmodade staten, och
de ansökningar som
avses i punkterna 1 c–
f och 2 b–c omfattas
av de regler gällande
behörighet som är
tillämpliga i den an-
modade staten.
Article 11
Contenu de la
demande
Article 11
Application contents
Artikel 11
Ansökningens inne-
håll
1. Toute demande
prévue à l’article 10
comporte au moins:
a) une déclaration
relative à la nature de
la demande ou des
demandes;
b) le nom et les
1. All applications
under Article 10 shall
as a minimum include
–
a) a statement of
the nature of the
application or appli-
cations;
b)
the name and
1. Alla ansökningar
enligt artikel 10 ska
innehålla minst
följande:
a) uppgift
om
vilken typ av ansökan
eller ansökningar det
gäller,
b) sökandens namn
489
Bilaga 3
SOU 2010:59
coordonnées du de-
mandeur, y compris
son adresse et sa date
de naissance;
c)
le nom du
défendeur et, lors-
qu’elles sont con-
nues, son adresse et
sa date de naissance;
d) le nom et la date
de naissance des per-
sonnes pour lesqu-
elles des aliments
sont demandés;
e) les motifs sur
lesquels la demande
est fondée;
f) lorsque la dem-
ande est formée par
le créancier, les infor-
mations relatives au
lieu où les paiements
doivent être effectués
ou transmis electro-
niquement;
g) à l’exception de
la demande prévue à
l’article 10(1) a) et
(2) a), toute informa-
tion ou tout docum-
ent exigé par une dé-
claration de l’État re-
quis faite conformé-
ment à l’article 63;
h) les noms et
contact details, inclu-
ding the address and
date of birth of the
applicant;
c) the name and, if
known, address and
date of birth of the
respondent;
d)
the name and
date of birth of any
person for whom
maintenance is
sought;
e) the
grounds
upon which the
application is based;
f) in an application
by a creditor, infor-
mation concerning
where the main-
tenance payment
should be sent or
electronically trans-
mitted;
g) save in an appli-
cation under Article
10(1) a) and (2) a),
any information or
document specified
by declaration in
accordance with
Article 63 by the
requested State;
h)
the name and
och kontaktuppgifter,
inklusive adress och
födelsedatum,
c) svarandens namn
och, om uppgifterna
är kända, adress och
födelsedatum,
d) namn och födel-
sedatum på de per-
soner för vilka under-
håll söks,
e) grunderna
för
ansökan,
f)
när det gäller
ansökningar från
underhållsberättigade,
uppgift om vart betal-
ningen av underhållet
ska sändas eller över-
föras elektroniskt,
g) med undantag
för ansökningar enligt
artikel 10.1 a och 10.2
a, alla uppgifter eller
handlingar som den
anmodade staten har
angett i en förklaring
i enlighet med artikel
63, samt
h) namn på och
490
SOU 2010:59
Bilaga 3
coordonnées de la
personne ou du
service de l’Autorité
centrale de l’État
requérant respons-
able du traitement de
la demande.
2. Lorsque
cela
s’avère approprié, la
demande comporte
également les infor-
mations suivantes
lorsqu’elles sont
connues:
a) la
situation
financière du créan-
cier;
b) la
situation
financière du débi-
teur, y compris le
nom et l’adresse de
l’employeur du
débiteur, ainsi que la
localisation et la
nature des biens du
débiteur;
c) toute autre in-
formation permettant
de localiser le défen-
deur.
3. La demande est
accompagnée de
contact details of the
person or unit from
the Central Autho-
rity of the requesting
State responsible for
processing the appli-
cation.
2. As appropriate,
and to the extent
known, the applica-
tion shall in addition
in particular include –
a) the
financial
circumstances of the
creditor;
b) the
financial
circumstances of the
debtor, including the
name and address of
the employer of the
debtor and the nature
and location of the
assets of the debtor;
c) any other infor-
mation that may
assist with the
location of the
respondent.
3. The application
shall be accompanied
kontaktuppgifter för
den person eller den
enhet inom central-
myndigheten i den
begärande staten som
ansvarar för hand-
läggningen av
ansökan.
2. I förekommande
fall, och i den mån
uppgifterna är kända,
ska ansökan även
innefatta följande:
a) den underhålls-
berättigades ekono-
miska förhållanden,
b) den underhålls-
skyldiges ekonomiska
förhållanden, inklu-
sive namn på och
adress till den under-
hållsskyldiges arbets-
givare samt uppgifter
om vilken typ av till-
gångar den under-
hållsskyldige har och
var dessa finns, samt
c) annan informa-
tion som kan vara till
hjälp för att lokalisera
svaranden.
3. Ansökan
ska
åtföljas av alla nöd-
491
Bilaga 3
SOU 2010:59
toute information ou
tout document justi-
ficatif nécessaire, y
compris tout docu-
ment pouvant établir
le droit du deman-
deur à l’assistance
juridique gratuite. La
demande prévue à
l’article 10(1) a) et
(2) a) n’est accom-
pagnée que des
documents énumérés
à l’article 25.
4. Toute demande
prévue à l’article 10
peut être présentée
au moyen d’un
formulaire recom-
mandé et publié par
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé.
by any necessary
supporting informa-
tion or documenta-
tion including docu-
mentation concer-
ning the entitlement
of the applicant to
free legal assistance.
In the case of
applications under
Article 10(1) a) and
(2) a), the application
shall be accompanied
only by the docu-
ments listed in
Article 25.
4. An application
under Article 10 may
be made in the form
recommended and
published by the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law.
vändiga komplet-
terande uppgifter
eller dokumentation,
inklusive handlingar
rörande sökandens
rätt till kostnadsfritt
rättsligt bistånd. Vid
ansökningar enligt
artikel 10.1 a och 10.2
a ska ansökan åtföljas
endast av de hand-
lingar som anges i
artikel 25.
4. En
ansökan
enligt artikel 10 får
göras med använd-
ning av det formulär
som rekommenderas
och har getts ut av
Haagkonferensen för
internationell privat-
rätt.
Article 12
Transmission, récep-
tion et traitement des
demandes et des
affaires par l’inter-
médiaire des
Autorités centrales
Article 12
Transmission, receipt
and processing of
applications and
cases through Central
Authorities
Artikel 12
Vidarebefordran,
mottagande samt
handläggning av
ansökningar och
ärenden genom
centralmyndigheter
1. L’Autorité cen-
trale de l’État requér-
ant assiste le deman-
deur afin que soient
joints tous les
documents et infor-
1. The
Central
Authority of the
requesting State shall
assist the applicant in
ensuring that the
application is accom-
1. Centralmyndig-
heten i den begärande
staten ska bistå den
sökande med att se
till att ansökan åtföljs
av alla handlingar och
492
SOU 2010:59
Bilaga 3
mations qui, à la
connaissance de cette
autorité, sont néces-
saires à l’examen de la
demande.
2. Après
s’être
assurée que la
demande satisfait aux
exigences de la
Convention, l’Auto-
rité centrale de l’État
requérant la trans-
met, au nom du
demandeur et avec
son consentement, à
l’Autorité centrale de
l’État requis. La
demande est accom-
pagnée du formulaire
de transmission
prévu à l’annexe 1.
Lorsque l’Autorité
centrale de l’État
requis le demande,
l’Autorité centrale de
l’État requérant four-
nit une copie comp-
lète certifiée con-
forme par l’autorité
compétente de l’État
d’origine des docu-
ments énumérés aux
articles 16(3), 25(1)
a), b) et d) et (3) b)
et 30(3).
panied by all the
information and
documents known by
it to be necessary for
consideration of the
application.
2. The
Central
Authority of the
requesting State shall,
when satisfied that
the application com-
plies with the
requirements of the
Convention, transmit
the application on
behalf of and with
the consent of the
applicant to the
Central Authority of
the requested State.
The application shall
be accompanied by
the transmittal form
set out in Annex 1.
The Central Autho-
rity of the requesting
State shall, when
requested by the
Central Authority of
the requested State,
provide a complete
copy certified by the
competent authority
in the State of origin
of any document
specified under Arti-
cles 16(3), 25(1) a),
b) and d) and (3) b)
and 30(3).
all information som,
såvitt den känner till,
är nödvändiga för att
ansökan ska be-
handlas.
2. Centralmyndig-
heten i den begärande
staten ska, när den
anser att ansökan
uppfyller kraven i
denna konvention, på
sökandens vägnar och
med dennes med-
givande vidare-
befordra ansökan till
centralmyndigheten i
den anmodade staten.
Ansökan ska åtföljas
av formuläret för
översändande i bilaga
1. Centralmyndig-
heten i den begärande
staten ska, på fram-
ställan av central-
myndigheten i den
anmodade staten, till-
handahålla en full-
ständig kopia av
eventuella handlingar
som anges i artiklarna
16.3, 25.1 a, b och d,
25.3 b och 30.3,
bestyrkt av den
behöriga myndig-
heten i ursprungs-
staten.
493
Bilaga 3
SOU 2010:59
3. Dans un délai de
six semaines à
compter de la date de
réception de la
demande, l’Autorité
centrale requise en
accuse réception au
moyen du formulaire
prévu à l’annexe 2,
avise l’Autorité
centrale de l’État
requérant des premi-
ères démarches qui
ont été ou qui seront
entreprises pour trai-
ter la demande et
sollicite tout docu-
ment ou toute in-
formation supplé-
mentaire qu’elle
estime nécessaire.
Dans ce même délai
de six semaines,
l’Autorité centrale re-
quise informe l’Auto-
rité centrale requé-
rante des nom et co-
ordonnées de la per-
sonne ou du service
chargé de répondre
aux questions rela-
tives à l’état d’avance-
ment de la demande.
4. Dans un délai de
trois mois suivant
l’accusé de réception,
l’Autorité centrale
requise informe
l’Autorité centrale
requérante de l’état
3. The requested
Central Authority
shall, within six
weeks from the date
of receipt of the
application, acknow-
ledge receipt in the
form set out in
Annex 2, and inform
the Central Autho-
rity of the requesting
State what initial
steps have been or
will be taken to deal
with the application,
and may request any
further necessary
documents and infor-
mation. Within the
same six-week
period, the requested
Central Authority
shall provide to the
requesting Central
Authority the name
and contact details of
the person or unit
responsible for
responding to inqui-
ries regarding the
progress of the
application.
4. Within
three
months after the
acknowledgement,
the requested Central
Authority shall
inform the requesting
Central Authority of
3. Den anmodade
centralmyndigheten
ska inom sex veckor
efter att ha mottagit
ansökan bekräfta
mottagandet med
användning av formu-
läret i bilaga 2 och
informera central-
myndigheten i den
begärande staten om
vilka inledande åt-
gärder som vidtagits
eller kommer att
vidtas för att be-
handla ansökan, och
får begära ytterligare
handlingar och infor-
mation som behövs.
Inom samma sex-
veckorsperiod ska
den anmodade
centralmyndigheten
meddela den
begärande central-
myndigheten namn
och kontaktuppgifter
för den person eller
enhet som har ansvar
för att besvara för-
frågningar om hur
behandlingen av an-
sökan fortskrider.
4. Inom
tre
månader efter bekräf-
telsen av mottagandet
av ansökan ska den
anmodade central-
myndigheten infor-
mera den begärande
494
SOU 2010:59
Bilaga 3
de la demande.
5. Les
Autorités
centrales requérante
et requise s’infor-
ment mutuellement:
a) de l’identité de
la personne ou du
service responsable
d’une affaire parti-
culière;
b) de l’état d’avan-
cement de l’affaire,
et répondent en
temps utile aux de-
mandes de renseigne-
ments.
6. Les
Autorités
centrales traitent une
affaire aussi rapide-
ment qu’un examen
adéquat de son
contenu le permet.
7. Les
Autorités
centrales utilisent
entre elles les moyens
de communication
les plus rapides et
efficaces dont elles
disposent.
8. Une
Autorité
centrale requise ne
peut refuser de traiter
une demande que s’il
the status of the
application.
5. Requesting and
requested Central
Authorities shall
keep each other
informed of –
a) the person or
unit responsible for a
particular case;
b) the progress of
the case,
and shall provide
timely responses to
enquiries.
6. Central Autho-
rities shall process a
case as quickly as a
proper consideration
of the issues will
allow.
7. Central Autho-
rities shall employ
the most rapid and
efficient means of
communication at
their disposal.
8. A
requested
Central Authority
may refuse to process
an application only if
centralmyndigheten
om ansökans status.
5. Begärande och
anmodade central-
myndigheter ska hålla
varandra informerade
om
a) den person eller
den enhet som är
ansvarig för ett visst
ärende,
b) hur ärendet fort-
skrider,
och ska i god tid
svara på förfråg-
ningar.
6. Centralmyndig-
heterna ska behandla
ett ärende så snabbt
som dess beskaffen-
het tillåter.
7. Centralmyndig-
heterna ska använda
sig av de snabbaste
och mest effektiva
kommunikations-
medlen som står till
deras förfogande.
8. En
anmodad
centralmyndighet får
vägra att behandla en
ansökan endast om
495
Bilaga 3
SOU 2010:59
est manifeste que les
conditions requises
par la Convention ne
sont pas remplies.
Dans ce cas, cette
Autorité centrale
informe aussitôt
l’Autorité centrale
requérante des motifs
de son refus.
9. L’Autorité cen-
trale requise ne peut
rejeter une demande
au seul motif que des
documents ou des
informations supplé-
mentaires sont néces-
saires. Toutefois,
l’Autorité centrale
requise peut deman-
der à l’Autorité
centrale requérante
de fournir ces docu-
ments ou ces
informations supplé-
mentaires. À défaut
de les fournir dans un
délai de trois mois ou
dans un délai plus
long spécifié par
l’Autorité centrale
requise, cette derni-
ère peut décider de
cesser de traiter la
demande. Dans ce
cas, elle en informe
l’Autorité centrale
requérante.
it is manifest that the
requirements of the
Convention are not
fulfilled. In such case,
that Central Autho-
rity shall promptly
inform the requesting
Central Authority of
its reasons for
refusal.
9. The requested
Central Authority
may not reject an
application solely on
the basis that addi-
tional documents or
information are need-
ed. However, the re-
quested Central
Authority may ask
the requesting Cen-
tral Authority to
provide these addi-
tional documents or
information. If the
requesting Central
Authority does not
do so within three
months or a longer
period specified by
the requested Central
Authority, the reque-
sted Central Autho-
rity may decide that
it will no longer
process the applica-
tion. In this case, it
shall inform the
requesting Central
Authority
of this
det är uppenbart att
kraven i denna
konvention inte är
uppfyllda. I sådant
fall ska den anmodade
centralmyndigheten
utan dröjsmål infor-
mera den begärande
centralmyndigheten
om skälen för vägran.
9. Den anmodade
centralmyndigheten
får inte avvisa en
ansökan endast på
grund av att det
behövs komplette-
rande handlingar eller
information. Den
anmodade central-
myndigheten får
emellertid anhålla om
att den begärande
centralmyndigheten
tillhandahåller komp-
letteringen i fråga.
Om den begärande
centralmyndigheten
inte gör detta inom
tre månader, eller
inom en längre period
som bestämts av den
anmodade central-
myndigheten, får den
anmodade central-
myndigheten besluta
att den inte längre
kommer att behandla
ansökan. I sådana fall
ska den informera
den begärande
496
SOU 2010:59
Bilaga 3
decision. centralmyndigheten
om detta beslut.
Article 13
Moyens de
communication
Article 13
Means of
communication
Artikel 13
Kommunikationssätt
Toute demande
présentée par l’inter-
médiaire des Auto-
rités centrales des
États contractants,
conformément à ce
chapitre, et tout
document ou infor-
mation qui y est
annexé ou fourni par
une Autorité centrale
ne peuvent être
contestés par le
défendeur unique-
ment en raison du
support ou des
moyens de communi-
cation utilisés entre
les Autorités cen-
trales concernées.
Any application
made through
Central Authorities
of the Contracting
States in accordance
with this Chapter,
and any document or
information appen-
ded thereto or
provided by a Central
Authority, may not
be challenged by the
respondent by reason
only of the medium
or means of commu-
nication employed
between the Central
Authorities con-
cerned.
Ansökningar som
görs genom de för-
dragsslutande sta-
ternas centralmyndig-
heter i enlighet med
detta kapitel, och alla
handlingar eller upp-
gifter som bifogas
dessa ansökningar
eller tillhandahålls av
en centralmyndighet,
kan inte bestridas av
den svarande enbart
med hänvisning till
det kommunikations-
medel eller kommu-
nikationssätt som
använts mellan de
berörda central-
myndigheterna.
Article 14
Accès effectif aux
procédures
Article 14
Effective access to
procedures
Artikel 14
Faktisk tillgång till
förfaranden
1. L’État
requis
assure aux demand-
eurs un accès effectif
aux procédures, y
compris les procé-
dures d’exécution et
d’appel, qui décou-
lent des demandes
prévues à ce chapitre.
1. The requested
State shall provide
applicants with
effective access to
procedures, including
enforcement and
appeal procedures,
arising from applica-
tions under this
1. Den anmodade
staten ska tillhanda-
hålla de sökande
faktisk tillgång till
förfaranden, inklusive
verkställighets- och
överklagandeförfa-
randen, som följer av
ansökningar enligt
497
Bilaga 3
SOU 2010:59
2. Pour assurer un
tel accès effectif,
l’État requis fournit
une assistance juri-
dique gratuite con-
formément aux art-
icles 14 à 17, à moins
que le paragraphe 3
ne s’applique.
3. L’État
requis
n’est pas tenu de
fournir une telle
assistance juridique
gratuite si, et dans la
mesure où, les procé-
dures de cet État
permettent au de-
mandeur d’agir sans
avoir besoin d’une
telle assistance et que
l’Autorité centrale
fournit gratuitement
les services néces-
saires.
4. Les conditions
d’accès à l’assistance
juridique gratuite ne
doivent pas être plus
restrictives que celles
fixées dans les affai-
res internes équiva-
lentes.
5. Aucune caution
ni aucun dépôt, sous
Chapter.
2. To provide such
effective access, the
requested State shall
provide free legal
assistance in accor-
dance with Articles
14 to 17 unless para-
graph 3 applies.
3. The requested
State shall not be
obliged to provide
such free legal assis-
tance if and to the
extent that the proce-
dures of that State
enable the applicant
to make the case
without the need for
such assistance, and
the Central Autho-
rity provides such
services as are neces-
sary free of charge.
4. Entitlements to
free legal assistance
shall not be less than
those available in
equivalent domestic
cases.
5. No
security,
bond or deposit,
detta kapitel.
2.
För att säker-
ställa sådan faktisk
tillgång ska den an-
modade staten till-
handahålla kostnads-
fritt rättsligt bistånd i
enlighet med artik-
larna 14–17, såvida
inte punkten 3 är
tillämplig.
3. Den anmodade
staten ska inte vara
skyldig att tillhanda-
hålla sådant kostnads-
fritt rättsligt bistånd
om och i den mån
som förfarandena i
den staten gör det
möjligt för den
sökande att föra sin
talan utan att sådant
bistånd behövs, och
om centralmyndig-
heten tillhandahåller
nödvändiga tjänster
utan kostnad.
4. Rätten
till
kostnadsfritt rättsligt
bistånd ska inte be-
gränsas jämfört med
det bistånd som till-
handahålls i mot-
svarande inhemska
ärenden.
5. Ingen säkerhet,
borgen eller deposi-
498
SOU 2010:59
Bilaga 3
quelque dénomina-
tion que ce soit, ne
peut être imposé
pour garantir le paie-
ment des frais et dé-
pens dans les procé-
dures introduites en
vertu de la Conven-
tion.
however described,
shall be required to
guarantee the pay-
ment of costs and
expenses in proce-
edings under the
Convention.
tion, oavsett dess
benämning, får krävas
som garanti för
betalning av kost-
nader och avgifter vid
förfaranden enligt
konventionen.
Article 15
Assistance juridique
gratuite pour les
demandes d’aliments
destinés aux enfants
Article 15
Free legal assistance
for child support
applications
Artikel 15
Kostnadsfritt rättsligt
bistånd vid
ansökningar om
underhåll till barn
1. L’État
requis
fournit une assistance
juridique gratuite
pour toute demande
relative aux obli-
gations alimentaires
découlant d’une rela-
tion parent-enfant
envers une personne
âgée de moins de
21 ans présentées par
un créancier en vertu
de ce chapitre.
2. Nonobstant le
paragraphe premier,
l’État requis peut, en
ce qui a trait aux
demandes autres que
celles prévues à
l’article 10(1) a) et b)
et aux affaires cou-
vertes par l’article
20(4), refuser l’octroi
d’une assistance juri-
1. The requested
State shall provide
free legal assistance
in respect of all
applications by a
creditor under this
Chapter concerning
maintenance
obliga-
tions arising from a
parent-child relation-
ship towards a person
under the age of 21
years.
2. Notwithstand-
ing paragraph 1, the
requested State may,
in relation to appli-
cations other than
those under Article
10(1) a) and b) and
the cases covered by
Article 20(4), refuse
free legal assistance if
it considers that, on
1. Den anmodade
staten ska tillhanda-
hålla kostnadsfritt
rättsligt bistånd vid
alla ansökningar som
görs av en underhålls-
berättigad enligt detta
kapitel avseende
underhållsskyldighet,
som grundar sig på
ett föräldra-barnför-
hållande, mot en
person under 21 år.
2. Utan hinder av
punkten 1 får den
anmodade staten, när
det gäller andra an-
sökningar än sådana
som avses i artikel
10.1 a–b och sådana
ärenden som omfattas
av artikel 20.4, vägra
kostnadsfritt rättsligt
bistånd, om den anser
499
Bilaga 3
SOU 2010:59
dique gratuite s’il
considère que la
demande, ou quelque
appel que ce soit, est
manifestement mal
fondée.
the merits, the appli-
cation or any appeal
is manifestly un-
founded.
att en ansökan eller
ett eventuellt över-
klagande, efter vad
som framgår av om-
ständigheterna, upp-
enbart saknar grund.
Article 16
Déclaration permet-
tant un examen limité
aux ressources de
l’enfant
Article 16
Declaration to permit
use of child-centred
means test
Artikel 16
Förklaring som
möjliggör behovs-
prövning utifrån en
bedömning av barnets
medel
1. Nonobstant les
dispositions de l’ar-
ticle 15(1), un État
peut déclarer, con-
formément à l’article
63, qu’en ce qui a
trait aux demandes
autres que celles pré-
vues à l’article 10(1)
a) et b) et aux affaires
couvertes par l’article
20(4), il fournira une
assistance juridique
gratuite sur le fonde-
ment d’un examen
des ressources de
l’enfant.
2. Un État, au mo-
ment où il fait une
telle déclaration, fo-
urnit au Bureau Per-
manent de la Con-
férence de La Haye
de droit international
privé les informations
relatives à la façon
1. Notwithstand-
ing Article 15(1), a
State may declare, in
accordance with
Article 63, that it will
provide free legal
assistance in respect
of applications other
than under Article
10(1) a) and b) and
the cases covered by
Article 20(4), subject
to a test based on an
assessment of the
means of the child.
2. A State shall, at
the time of making
such a declaration,
provide information
to the Permanent
Bureau of the Hague
Conference on Priva-
te International Law
concerning the man-
1. Utan hinder av
vad som sägs i artikel
15.1 får en stat, i
enlighet med artikel
63, förklara att den
kommer att tillhanda-
hålla kostnadsfritt
rättsligt bistånd när
det gäller andra an-
sökningar än sådana
som avses i artikel
10.1 a–b och sådana
ärenden som omfattas
av artikel 20.4 efter en
bedömning av barnets
medel.
2.
En stat ska, i
samband med att en
sådan förklaring av-
ges, informera Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå om
hur barnets medel
kommer att bedömas
500
SOU 2010:59
Bilaga 3
dont l’examen des
ressources de l’enfant
sera effectué, ainsi
que les conditions
financières qui
doivent être remplies.
3. Une
demande
présentée en vertu du
paragraphe premier,
adressée à un État qui
a fait une déclaration
conformément à ce
paragraphe, devra
inclure une attest-
ation formelle du
demandeur indiquant
que les ressources de
l’enfant satisfont aux
conditions mention-
nées au paragraphe 2.
L’État requis ne peut
demander de preuves
additionnelles des
ressources de l’enfant
que s’il a des motifs
raisonnables de croire
que les informations
fournies par le de-
mandeur sont
erronées.
4. Si
l’assistance
juridique la plus
favorable fournie par
la loi de l’État requis
en ce qui concerne les
demandes présentées
en vertu de ce chap-
ner in which the
assessment of the
child’s means will be
carried out, including
the financial criteria
which would need to
be met to satisfy the
test.
3. An application
referred to in para-
graph 1, addressed to
a State which has
made the declaration
referred to in that
paragraph, shall in-
clude a formal attest-
ation by the applicant
stating that the
child’s means meet
the criteria referred
to in paragraph 2.
The requested State
may only request
further evidence of
the child’s means if it
has reasonable
grounds to believe
that the information
provided by the
applicant is in-
accurate.
4.
If the most
favourable legal assis-
tance provided for by
the law of the reques-
ted State in respect of
applications under
this Chapter concer-
och om de ekono-
miska förutsättningar
som ska uppfyllas.
3. En
ansökan
enligt punkten 1, som
riktas till en stat som
har avgett en sådan
förklaring som avses i
samma punkt, ska
innefatta ett formellt
intyg från sökanden,
av vilket framgår att
barnets medel upp-
fyller förutsätt-
ningarna enligt
punkten 2. Den an-
modade staten får
begära ytterligare
bevis avseende
barnets medel endast
om den har skälig
anledning att anta att
de uppgifter som
sökanden har lämnat
är felaktiga.
4.
Om det mest
förmånliga rättsliga
bistånd som lagen i
den anmodade staten
föreskriver vid ansök-
ningar enligt detta
kapitel avseende
501
Bilaga 3
SOU 2010:59
itre relatives aux
obligations alimentai-
res découlant d’une
relation parent-en-
fant envers un enfant
est plus favorable que
celle fournie confor-
mément aux para-
graphes premier à 3,
l’assistance juridique
la plus favorable doit
être fournie.
ning maintenance
obligations arising
from a parent-child
relationship towards
a child is more
favourable than that
provided for under
paragraphs 1 to 3, the
most favourable legal
assistance shall be
provided.
underhållsskyldighet
som grundas på ett
föräldra-barnförhål-
lande mot ett barn är
förmånligare än det
rättsliga bistånd som
anges i punkterna 1–
3, ska det mest
förmånliga rättsliga
biståndet tillhanda-
hållas.
Article 17
Demandes ne
permettant pas de
bénéficier de l’article
15 ou de l’article 16
Article 17
Applications not
qualifying under
Article 15 or
Article 16
Artikel 17
Ansökningar som inte
omfattas av artikel 15
eller artikel 16
Pour les demandes
présentées en appli-
cation de la Conven-
tion qui ne relèvent
pas de l’article 15 ou
de l’article 16:
a) l’octroi
d’une
assistance juridique
gratuite peut être
subordonné à l’exa-
men des ressources
du demandeur ou à
l’analyse de son bien-
fondé;
b) un demandeur
qui, dans l’État d’ori-
gine, a bénéficié
d’une assistance juri-
dique gratuite, béné-
ficie, dans toute
In the case of all
applications under
this Convention
other than those
under Article 15 or
Article 16 –
a) the provision of
free legal assistance
may be made subject
to a means or a
merits test;
b) an
applicant,
who in the State of
origin has benefited
from free legal
assistance, shall be
entitled, in any
För andra ansök-
ningar enligt denna
konvention än de som
omfattas av artikel 15
eller artikel 16
a)
får rätten till
kostnadsfritt rättsligt
bistånd göras bero-
ende av en prövning
av de tillgängliga
medlen eller de
faktiska omständig-
heterna, och
b) ska en sökande,
som i ursprungsstaten
har haft kostnadsfritt
rättsligt bistånd, vid
ett förfarande om
erkännande och verk-
502
SOU 2010:59
Bilaga 3
procédure de re-
connaissance ou
d’exécution, d’une
assistance juridique
gratuite au moins
équivalente à celle
prévue dans les
mêmes circonstances
par la loi de l’État
requis.
proceedings for re-
cognition or enforce-
ment, to benefit, at
least to the same
extent, from free
legal assistance as
provided for by the
law of the State
addressed under the
same circumstances.
ställighet ha rätt till
kostnadsfritt rättsligt
bistånd i åtminstone
samma utsträckning
som gäller under
samma förhållanden
enligt den anmodade
statens lag.
CHAPITRE IV –
RESTRICTIONS À
L’INTRODUC-
TION DE PROCÉ-
DURES
CHAPTER IV –
RESTRICTIONS
ON BRINGING
PROCEEDINGS
KAPITEL IV –
BEGRÄNSNINGAR
I RÄTTEN ATT
INLEDA ETT
FÖRFARANDE
Article 18
Limite aux
procédures
Article 18
Limit on proceedings
Artikel 18
Begränsning av
förfaranden
1. Lorsqu’une déci-
sion a été rendue
dans un État contrac-
tant où le créancier a
sa résidence habi-
tuelle, des procédures
pour modifier la
décision ou obtenir
une nouvelle décision
ne peuvent être
introduites par le
débiteur dans un
autre État contrac-
tant, tant que le
créancier continue à
résider habituelle-
ment dans l’État où la
décision a été rendue.
2. Le
paragraphe
1. Where a deci-
sion is made in a
Contracting State
where the creditor is
habitually resident,
proceedings to modi-
fy the decision or to
make a new decision
cannot be brought by
the debtor in any
other Contracting
State as long as the
creditor remains
habitually resident in
the State where the
decision was made.
2. Paragraph 1 shall
1. Om ett av-
görande har med-
delats i en fördrags-
slutande stat där den
underhållsberättigade
har sin hemvist, kan
talan för att ändra
domen eller få ett
nytt avgörande inte
väckas av den under-
hållsskyldige i någon
annan fördrags-
slutande stat, så länge
som den underhålls-
berättigade fortsätter
att ha sin hemvist i
den stat där av-
görandet meddelades.
2. Punkt 1 ska inte
503
Bilaga 3
SOU 2010:59
premier ne s’applique
pas:
a) lorsque, dans un
litige portant sur une
obligation alimentaire
envers une personne
autre qu’un enfant, la
compétence de cet
autre État contrac-
tant a fait l’objet d’un
accord par écrit entre
les parties ;
b) lorsque le créan-
cier se soumet à la
compétence de cet
autre État contrac-
tant, soit expressé-
ment, soit en se
défendant sur le fond
de l’affaire sans
contester la compé-
tence lorsque l’occa-
sion lui en est offerte
pour la première fois;
c) lorsque l’auto-
rité compétente de
l’État d’origine ne
peut ou refuse d’ex-
ercer sa compétence
pour modifier la dé-
cision ou rendre une
nouvelle décision; ou
d) lorsque la
décision rendue dans
l’État d’origine ne
peut être reconnue
ou déclarée exécu-
not apply –
a) where, except in
disputes relating to
maintenance obliga-
tions in respect of
children, there is
agreement in writing
between the parties
to the jurisdiction of
that other Contrac-
ting State;
b) where
the
creditor submits to
the jurisdiction of
that other Contrac-
ting State either
expressly or by
defending on the
merits of the case
without objecting to
the jurisdiction at the
first available oppor-
tunity;
c) where
the
competent authority
in the State of origin
cannot, or refuses to,
exercise jurisdiction
to modify the
decision or make a
new decision; or
d) where
the
decision made in the
State of origin cannot
be recognised or
declared enforceable
tillämpas
a) om
parterna,
förutom vid tvister
som rör underhålls-
skyldighet mot barn,
skriftligen har avtalat
att den andra för-
dragsslutande staten
är behörig,
b) om den under-
hållsberättigade
godtar den andra för-
dragsslutande statens
behörighet, antingen
uttryckligen eller
genom att gå i svaro-
mål utan att invända
mot behörigheten vid
första möjliga tillfälle,
c) om
behörig
myndighet i ur-
sprungsstaten inte
kan, eller vägrar,
utöva behörighet för
att ändra domen eller
meddela en ny dom,
eller
d) om
det
av-
görande som med-
delats i ursprungs-
staten inte kan er-
kännas eller förklaras
504
SOU 2010:59
Bilaga 3
toire dans l’État
contractant dans
lequel des procédures
tendant à la modifica-
tion de la décision ou
à l’obtention d’une
nouvelle décision
sont envisagées.
in the Contracting
State where proce-
edings to modify the
decision or make a
new decision are con-
templated.
verkställbart i den
fördragsslutande stat
där ett förfarande för
ett ändrat eller nytt
avgörande övervägs.
CHAPITRE V –
RECONNAIS-
SANCE ET EXÉ-
CUTION
CHAPTER V –
RECOGNITION
AND ENFORCE-
MENT
KAPITEL V –
ERKÄNNANDE
OCH VERK-
STÄLLIGHET
Article 19
Champ d’application
du chapitre
Article 19
Scope of the Chapter
Artikel 19
Kapitlets tillämp-
ningsområde
1. Le présent cha-
pitre s’applique aux
décisions rendues par
une autorité judiciaire
ou administrative en
matière d’obligations
alimentaires. Par le
mot «décision», on
entend également les
transactions ou
accords passés devant
de telles autorités ou
homologués par elles.
Une décision peut
comprendre une
indexation automa-
tique et une obliga-
tion de payer des
arrérages, des ali-
ments rétroactive-
ment ou des intérêts,
de même que la
fixation des frais ou
1. This
Chapter
shall apply to a
decision rendered by
a judicial or admini-
strative authority in
respect of a main-
tenance obligation.
The term “decision”
also includes a settle-
ment or agreement
concluded before or
approved by such an
authority. A decision
may include auto-
matic adjustment by
indexation and a
requirement to pay
arrears, retroactive
maintenance or inter-
est and a determi-
nation of costs or
expenses.
1. Detta kapitel ska
tillämpas på av-
göranden om under-
hållsskyldighet som
meddelats av en
rättslig eller en
administrativ myndig-
het. Begreppet ”av-
görande” ska även
omfatta en förlikning
eller ett avtal som har
ingåtts inför eller
godkänts av en sådan
myndighet. Ett av-
görande kan inbegripa
automatisk justering
genom indexering
och krav på betalning
av utestående ford-
ringar, retroaktivt
underhåll eller ränta
samt fastställande av
kostnader och av-
505
Bilaga 3
SOU 2010:59
dépenses.
2. Si la décision ne
concerne pas seule-
ment l’obligation ali-
mentaire, l’effet de ce
chapitre reste limité à
cette dernière.
3.
Aux fins du
paragraphe premier,
«autorité administra-
tive» désigne un
organisme public
dont les décisions, en
vertu de la loi de
l’État où il est établi:
a) peuvent
faire
l’objet d’un appel
devant une autorité
judiciaire ou d’un
contrôle par une telle
autorité; et
b) ont une force et
un effet équivalant à
une décision d’une
autorité judiciaire
dans la même
matière.
4. Ce chapitre s’ap-
plique aussi aux con-
ventions en matière
d’aliments, confor-
mément à l’article 30.
2.
If a decision
does not relate solely
to a maintenance
obligation, the effect
of this Chapter is
limited to the parts
of the decision which
concern maintenance
obligations.
3. For the purpose
of paragraph 1,
“administrative aut-
hority” means a pu-
blic body whose deci-
sions, under the law
of the State where it
is established –
a)
may be made
the subject of an
appeal to or review
by a judicial autho-
rity; and
b) have a similar
force and effect to a
decision of a judicial
authority on the
same matter.
4. This
Chapter
also applies to main-
tenance arrangements
in accordance with
Article 30.
gifter.
2.
Om ett av-
görande inte enbart
rör underhållsskyldig-
het ska detta kapitel
inverka endast på de
delar av avgörandet
som rör underhålls-
skyldighet.
3. Vid tillämpning
av punkten 1 avses
med ”administrativ
myndighet” ett
offentligt organ vars
beslut enligt lagen i
den stat där organet
är etablerat
a) kan bli föremål
för överklagande till
eller förnyad pröv-
ning av en rättslig
myndighet, och
b) har
liknande
giltighet och verkan
som ett avgörande av
en rättslig myndighet
i samma fråga.
4. Detta kapitel ska
även tillämpas på avtal
om underhållsbidrag
enligt artikel 30.
506
SOU 2010:59
Bilaga 3
5. Les dispositions
de ce chapitre s’appli-
quent aux demandes
de reconnaissance et
d’exécution présen-
tées directement à
l’autorité compétente
de l’État requis,
conformément à
l’article 37.
5. The provisions
of this Chapter shall
apply to a request for
recognition and en-
forcement made di-
rectly to a competent
authority of the State
addressed in accord-
ance with Article 37.
5. Bestämmelserna
i detta kapitel ska
tillämpas på fram-
ställningar om erkän-
nande och verkställig-
het som görs direkt
till en behörig
myndighet i den
berörda staten i enlig-
het med artikel 37.
Article 20
Bases de
reconnaissance et
d’exécution
Article 20
Bases for recognition
and enforcement
Artikel 20
Grunder för
erkännande och
verkställighet
1. Une
décision
rendue dans un État
contractant («l’État
d’origine») est recon-
nue et exécutée dans
les autres États con-
tractants si:
a) le
défendeur
résidait habituelle-
ment dans l’État
d’origine lors de
l’introduction de
l’instance;
b) le
défendeur
s’est soumis à la
compétence de l’au-
torité, soit expressé-
ment, soit en se
défendant sur le fond
de l’affaire sans con-
tester la compétence
lorsque l’occasion lui
1. A decision made
in one Contracting
State (“the State of
origin”) shall be re-
cognised and enfor-
ced in other Con-
tracting States if –
a) the respondent
was habitually resi-
dent in the State of
origin at the time
proceedings were
instituted;
b) the respondent
has submitted to the
jurisdiction either
expressly or by
defending on the
merits of the case
without objecting to
the jurisdiction at the
first available oppor-
1. Ett
avgörande
som meddelats i en
fördragsslutande stat
(”ursprungsstaten”)
ska erkännas och
verkställas i andra
fördragsslutande
stater om
a) svaranden hade
sin hemvist i ur-
sprungsstaten när
talan väcktes,
b) svaranden
har
godtagit den berörda
myndighetens be-
hörighet, antingen
uttryckligen eller
genom att gå i svaro-
mål utan att bestrida
behörigheten vid
första möjliga tillfälle,
507
Bilaga 3
SOU 2010:59
en a été offerte pour
la première fois;
c) le créancier rési-
dait habituellement
dans l’État d’origine
lors de l’introduction
de l’instance;
d) l’enfant
pour
lequel des aliments
ont été accordés
résidait habituelle-
ment dans l’État
d’origine lors de
l’introduction de
l’instance, à condi-
tion que le défendeur
ait vécu avec l’enfant
dans cet État ou qu’il
ait résidé dans cet
État et y ait fourni
des aliments à
l’enfant;
e) la compétence a
fait l’objet d’un
accord par écrit entre
les parties sauf dans
un litige portant sur
une obligation ali-
mentaire à l’égard
d’un enfant; ou
f) la décision a été
rendue par une auto-
rité exerçant sa com-
pétence sur une ques-
tion relative à l’état
des personnes ou à la
responsabilité paren-
tunity;
c) the creditor was
habitually resident in
the State of origin at
the time proceedings
were instituted;
d) the child for
whom maintenance
was ordered was
habitually resident in
the State of origin at
the time proceedings
were instituted, pro-
vided that the
respondent has lived
with the child in that
State or has resided
in that State and
provided support for
the child there;
e) except in dispu-
tes relating to main-
tenance obligations
in respect of children,
there has been
agreement to the
jurisdiction in writing
by the parties; or
f) the decision was
made by an authority
exercising jurisdic-
tion on a matter of
personal status or
parental responsi-
bility, unless that
c) den underhålls-
berättigade hade sin
hemvist i ursprungs-
staten när talan
väcktes,
d)
det barn som
beviljats underhålls-
bidrag hade hemvist i
ursprungsstaten när
talan väcktes, förut-
satt att svaranden har
bott tillsammans med
barnet i den staten
eller har varit bosatt i
den staten och betalat
underhåll för barnet
där,
e) parterna skrift-
ligen har avtalat om
behörigheten, med
undantag för tvister
som rör under-
hållsskyldighet mot
barn, eller
f) avgörandet har
meddelats av en
myndighet som ut-
övat sin behörighet i
ett ärende om någons
rättsliga status eller
föräldraansvar, såvida
508
SOU 2010:59
Bilaga 3
tale, sauf si cette
compétence est uni-
quement fondée sur
la nationalité de l’une
des parties.
2.
Un État con-
tractant peut faire
une réserve portant
sur le paragraphe
premier c), e) ou f),
conformément à
l’article 62.
3.
Un État con-
tractant ayant fait
une réserve en appli-
cation du para-
graphe 2 doit recon-
naître et exécuter une
décision si sa
législation, dans des
circonstances de fait
similaires, confère ou
aurait conféré com-
pétence à ses auto-
rités pour rendre une
telle décision.
4. Lorsque la re-
connaissance d’une
décision n’est pas
possible dans un État
contractant en raison
d’une réserve faite en
application du para-
graphe 2, cet État
prend toutes les
mesures appropriées
pour qu’une décision
soit rendue en faveur
jurisdiction was
based solely on the
nationality of one of
the parties.
2. A Contracting
State may make a
reservation, in accor-
dance with Article
62, in respect of para-
graph 1 c), e) or f).
3. A Contracting
State making a reser-
vation under para-
graph 2 shall recog-
nise and enforce a
decision if its law
would in similar
factual circumstances
confer or would have
conferred jurisdiction
on its authorities to
make such a decision.
4. A Contracting
State shall, if recog-
nition of a decision is
not possible as a
result of a reservation
under paragraph 2,
and if the debtor is
habitually resident in
that State, take all
appropriate measures
to establish a decision
for the benefit of the
inte denna behörighet
grundade sig enbart
på den ena partens
medborgarskap.
2. En
fördrags-
slutande stat får, i
enlighet med artikel
62, anmäla ett för-
behåll med avseende
på punkt 1 c, e eller f.
3. En
fördrags-
slutande stat som
anmäler ett förbehåll
enligt punkten 2 ska
erkänna och verkställa
ett avgörande om
lagen i den staten,
under motsvarande
faktiska omständig-
heter ger eller skulle
ha gett de egna
myndigheterna be-
hörighet att meddela
ett sådant avgörande.
4. En
fördrags-
slutande stat som till
följd av ett förbehåll
enligt punkten 2 inte
kan erkänna ett
avgörande ska, om
den underhålls-
skyldige har hemvist i
den staten, vidta alla
lämpliga åtgärder för
att utverka ett av-
görande till förmån
509
Bilaga 3
SOU 2010:59
du créancier si le
débiteur réside habi-
tuellement dans cet
État. La phrase précé-
dente ne s’applique ni
aux demandes direc-
tes de reconnaissance
et d’exécution pré-
vues à l’article 19(5)
ni aux actions alimen-
taires mentionnées à
l’article 2(1) b).
5. Une décision en
faveur d’un enfant
âgé de moins de 18
ans, qui ne peut être
reconnue unique-
ment en raison d’une
réserve portant sur le
paragraphe premier
c), e) ou f), est accep-
tée comme établis-
sant l’éligibilité de cet
enfant à des aliments
dans l’État requis.
6. Une décision
n’est reconnue que si
elle produit des effets
dans l’État d’origine
et n’est exécutée que
si elle est exécutoire
dans l’État d’origine.
creditor. The pre-
ceding sentence shall
not apply to direct
requests for recog-
nition and enforce-
ment under Article
19(5) or to claims for
support referred to in
Article 2(1) b).
5. A decision in fa-
vour of a child under
the age of 18 years
which cannot be
recognised by virtue
only of a reservation
in respect of para-
graph 1 c), e) or f)
shall be accepted as
establishing the eli-
gibility of that child
for maintenance in
the State addressed.
6. A decision shall
be recognised only if
it has effect in the
State of origin, and
shall be enforced
only if it is enforce-
able in the State of
origin.
för den underhålls-
berättigade. Detta
gäller inte direkta
framställningar om
erkännande och verk-
ställighet enligt
artikel 19.5 eller
sådana underhålls-
anspråk som avses i
artikel 2.1 b.
5. Ett avgörande till
fördel för ett barn
under 18 år, som inte
kan erkännas ute-
slutande på grund av
ett förbehåll avseende
punkt 1 c, e eller f,
ska godtas som grund
för barnets rätt att
komma i fråga för
underhållsbidrag i den
anmodade staten.
6. Ett
avgörande
ska erkännas endast
om det har verkan i
ursprungsstaten, och
ska verkställas endast
om det är verkställ-
bart i ursprungs-
staten.
510
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 21
Divisibilité et
reconnaissance ou
exécution partielle
Article 21
Severability and
partial recognition
and enforcement
Artikel 21
Avskiljande samt
erkännande och verk-
ställighet till viss del
1. Si l’État requis
ne peut reconnaître
ou exécuter la déci-
sion pour le tout, il
reconnaît ou exécute
chaque partie divi-
sible de la décision
qui peut être recon-
nue ou déclarée
exécutoire.
2. La
reconnais-
sance ou l’exécution
partielle d’une déci-
sion peut toujours
être demandée.
1.
If the State
addressed is unable to
recognise or enforce
the whole of the
decision, it shall
recognise or enforce
any severable part of
the decision which
can be so recognised
or enforced.
2. Partial
recog-
nition or enforce-
ment of a decision
can always be applied
for.
1.
Om den an-
modade staten inte
kan erkänna eller
verkställa hela avgö-
randet, ska den er-
känna eller verkställa
varje sådan avskiljbar
del av avgörandet som
kan erkännas eller
verkställas.
2.
Det är alltid
möjligt att ansöka om
erkännande eller
verkställighet till viss
del av ett avgörande.
Article 22
Motifs de refus de
reconnaissance et
d’exécution
Article 22
Grounds for refusing
recognition and
enforcement
Artikel 22
Skäl för att vägra
erkännande och
verkställighet
La reconnaissance
et l’exécution de la
décision peuvent être
refusées si:
a) la
reconnais-
sance et l’exécution
de la décision sont
manifestement in-
compatibles avec
l’ordre public de
l’État requis;
Recognition and
enforcement of a
decision may be
refused if –
a) recognition and
enforcement of the
decision is manifestly
incompatible with
the public policy
(“ordre public”) of
the State addressed;
Erkännande och
verkställighet får
vägras om
a) erkännande och
verkställighet av av-
görandet är uppen-
bart oförenligt med
grunderna för rätts-
ordningen (ordre
public) i den an-
modade staten,
511
Bilaga 3
SOU 2010:59
b) la
décision
résulte d’une fraude
commise dans la
procédure;
c) un litige entre
les mêmes parties et
ayant le même objet
est pendant devant
une autorité de l’État
requis, première
saisie;
d) la décision est
incompatible avec
une décision rendue
entre les mêmes
parties et ayant le
même objet, soit dans
l’État requis, soit
dans un autre État
lorsque la dernière
décision remplit les
conditions néces-
saires à sa reconnais-
sance et à son
exécution dans l’État
requis;
e) dans les cas où
le défendeur n’a ni
comparu, ni été
représenté dans les
procédures dans
l’État d’origine:
i) lorsque la loi
de l’État d’origine
b) the decision was
obtained by fraud in
connection with a
matter of procedure;
c) proceedings be-
tween the same
parties and having the
same purpose are
pending before an
authority of the State
addressed and those
proceedings were the
first to be instituted;
d) the decision is
incompatible with a
decision rendered
between the same
parties and having the
same purpose, either
in the State addressed
or in another State,
provided that this
latter decision fulfils
the conditions neces-
sary for its recog-
nition and enforce-
ment in the State
addressed;
e) in a case where
the respondent has
neither appeared nor
was represented in
proceedings in the
State of origin –
i) when
the
law of the State of
b) avgörandet har
utverkats genom svik-
ligt förfarande i sam-
band med rätte-
gången,
c) en
rättegång
mellan samma parter
om samma sak pågår
vid en myndighet i
den anmodade staten
och detta förfarande
inleddes först,
d) avgörandet
är
oförenligt med ett
avgörande mellan
samma parter om
samma sak som med-
delats i den anmodade
staten eller en annan
stat, förutsatt att det
sistnämnda avgöran-
det uppfyller de nöd-
vändiga villkoren för
att det ska kunna
erkännas och verk-
ställas i den an-
modade staten,
e)
i ett fall där
svaranden har ute-
blivit eller inte varit
företrädd vid för-
farandet i ursprungs-
staten, när
i) svaranden,
då lagen i ursprungs-
512
SOU 2010:59
Bilaga 3
prévoit un avis de la
procédure, le défend-
eur n’a pas été
dûment avisé de la
procédure et n’a pas
eu l’opportunité de se
faire entendre; ou
ii) lorsque la
loi de l’État d’origine
ne prévoit pas un avis
de la procédure, le
défendeur n’a pas été
dûment avisé de la
décision et n’a pas eu
la possibilité de la
contester ou de
former un appel en
fait et en droit; ou
f) la décision a été
rendue en violation
de l’article 18.
origin provides for
notice of procee-
dings, the respondent
did not have proper
notice of the procee-
dings and an oppor-
tunity to be heard; or
ii) when
the
law of the State of
origin does not pro-
vide for notice of the
proceedings, the re-
spondent did not
have proper notice of
the decision and an
opportunity to
challenge or appeal it
on fact and law; or
f) the decision was
made in violation of
Article 18.
staten föreskriver att
denne ska underrättas
om förfarandet, inte
har underrättats på
vederbörligt sätt och
inte har fått tillfälle
att yttra sig, eller
ii) svaranden,
då lagen i ursprungs-
staten inte föreskriver
att denne ska under-
rättas om förfarandet,
inte har underrättats
om avgörandet på
vederbörligt sätt och
inte har fått tillfälle
att invända mot eller
överklaga avgörandet
på faktisk och rättslig
grund, eller
f) avgörandet har
meddelats i strid med
artikel 18.
Article 23
Procédure pour une
demande de
reconnaissance et
d’exécution
Article 23
Procedure on an
application for
recognition and
enforcement
Artikel 23
Förfarande för en an-
sökan om erkännande
och verkställighet
1. Sous réserve des
dispositions de la
Convention, les pro-
cédures de reconnais-
sance et d’exécution
sont régies par la loi
de l’État requis.
1.
Subject to the
provisions of the
Convention, the pro-
cedures for recogni-
tion and enforcement
shall be governed by
the law of the State
addressed.
1. Om inget annat
följer av bestämmel-
serna i denna kon-
vention ska förfaran-
dena för erkännande
och verkställighet
regleras av lagen i den
anmodade staten.
513
Bilaga 3
SOU 2010:59
2. Lorsqu’une de-
mande de reconnais-
sance et d’exécution
d’une décision a été
présentée par l’inter-
médiaire des Auto-
rités centrales con-
formément au cha-
pitre III, l’Autorité
centrale requise doit
promptement:
a) transmettre
la
demande à l’autorité
compétente qui doit
sans retard déclarer la
décision exécutoire
ou procéder à son
enregistrement aux
fins d’exécution; ou
b) si elle est l’auto-
rité compétente,
prendre elle-même
ces mesures.
3. Lorsque
la
demande est présen-
tée directement à
l’autorité compétente
dans l’État requis en
vertu de l’article
19(5), cette autorité
déclare sans retard la
décision exécutoire
ou procède à son
enregistrement aux
fins d’exécution.
4. Une déclaration
ou un enregistrement
2. Where an appli-
cation for recog-
nition and enforce-
ment of a decision
has been made
through Central
Authorities in accor-
dance with Chapter
III, the requested
Central Authority
shall promptly either
–
a) refer the appli-
cation to the compe-
tent authority which
shall without delay
declare the decision
enforceable or regis-
ter the decision for
enforcement; or
b)
if it is the
competent authority
take such steps itself.
3.
Where the re-
quest is made directly
to a competent
authority in the State
addressed in accor-
dance with Article
19(5), that authority
shall without delay
declare the decision
enforceable or
register the decision
for enforcement.
4. A declaration or
registration may be
2. Om en ansökan
om erkännande och
verkställighet av ett
avgörande har gjorts
genom centralmyn-
digheter i enlighet
med kapitel III, ska
den anmodade cen-
tralmyndigheten utan
dröjsmål antingen
a) vidarebefordra
ansökan till behörig
myndighet, som utan
dröjsmål ska förklara
avgörandet verkställ-
bart eller registrera
det för verkställighet,
eller
b)
själv vidta så-
dana åtgärder, om den
är behörig myndighet.
3. Om
ansökan
görs direkt till en
behörig myndighet i
den anmodade staten
i enlighet med artikel
19.5, ska den myndig-
heten utan dröjsmål
förklara avgörandet
verkställbart eller
registrera det för
verkställighet.
4. En verkställbar-
hetsförklaring eller
514
SOU 2010:59
Bilaga 3
ne peut être refusé
que pour le motif
prévu à l’article 22 a).
À ce stade, ni le de-
mandeur ni le défen-
deur ne sont auto-
risés à présenter
d’objection.
5. La déclaration
ou l’enregistrement
fait en application des
paragraphes 2 et 3, ou
leur refus en vertu du
paragraphe 4, est
notifié promptement
au demandeur et au
défendeur qui peu-
vent le contester ou
former un appel, en
fait et en droit.
6. La contestation
ou l’appel est formé
dans les 30 jours qui
suivent la notification
en vertu du para-
graphe 5. Si l’auteur
de la contestation ou
de l’appel ne réside
pas dans l’État con-
tractant où la déclara-
tion ou l’enregistre-
ment a été fait ou re-
fusé, la contestation
ou l’appel est formé
dans les 60 jours qui
suivent la noti-
fication.
refused only on the
ground set out in
Article 22 a). At this
stage neither the
applicant nor the re-
spondent is entitled
to make any sub-
missions.
5. The
applicant
and the respondent
shall be promptly
notified of the de-
claration or regi-
stration, made under
paragraphs 2 and 3,
or the refusal thereof
in accordance with
paragraph 4, and may
bring a challenge or
appeal on fact and on
a point of law.
6. A challenge or
an appeal is to be
lodged within 30 days
of notification under
paragraph 5. If the
contesting party is
not resident in the
Contracting State in
which the declaration
or registration was
made or refused, the
challenge or appeal
shall be lodged
within 60 days of
notification.
registrering får inte
vägras på annan grund
än den som anges i
artikel 22 a. I detta
skede har varken
sökanden eller mot-
parten rätt att yttra
sig.
5. Sökanden
och
motparten ska ome-
delbart underrättas
om verkställbarhets-
förklaringen eller
registreringen enligt
punkterna 2 och 3,
eller om en vägran av
detta enligt punkten
4, och ges möjlighet
att invända mot eller
överklaga beslutet på
faktisk och rättslig
grund.
6. En invändning
eller ett överklagande
ska ges in inom 30
dagar från under-
rättelsen enligt punk-
ten 5. Om den kla-
gande parten inte är
bosatt i den för-
dragsslutande stat där
verkställbarhetsför-
klaringen eller regi-
streringen gjordes
eller vägrades, ska en
invändning eller ett
överklagande ges in
inom 60 dagar från
underrättelsen.
515
Bilaga 3
SOU 2010:59
7. La contestation
ou l’appel ne peut
être fondé que sur:
a)
les motifs de
refus de reconnais-
sance et d’exécution
prévus à l’article 22;
b) les bases de
reconnaissance et
d’exécution prévues à
l’article 20;
c) l’authenticité ou
l’intégrité d’un docu-
ment transmis con-
formément à l’article
25(1) a), b) ou d) ou
(3) b).
8. La contestation
ou l’appel formé par
le défendeur peut
aussi être fondé sur le
paiement de la dette
dans la mesure où la
reconnaissance et
l’exécution con-
cernent les paiements
échus.
9. La décision sur
la contestation ou
l’appel est prompte-
ment notifiée au
demandeur et au
défendeur.
7. A challenge or
appeal may be foun-
ded only on the
following –
a) the grounds for
refusing recognition
and enforcement set
out in Article 22;
b)
the bases for
recognition and
enforcement under
Article 20;
c) the authenticity
or integrity of any
document trans-
mitted in accordance
with Article 25(1) a),
b) or d) or (3) b).
8. A challenge or
an appeal by a re-
spondent may also be
founded on the
fulfilment of the debt
to the extent that the
recognition and en-
forcement relates to
payments that fell
due in the past.
9. The
applicant
and the respondent
shall be promptly
notified of the
decision following
the challenge or the
appeal.
7. En invändning
eller ett överklagande
får endast avse
följande:
a)
skälen för att
vägra erkännande och
verkställighet enligt
artikel 22,
b) grunderna
för
erkännande och verk-
ställighet enligt
artikel 20,
c) äktheten av eller
helheten hos hand-
lingar som översänts i
enlighet med artikel
25.1 a, b eller d eller
25.3 b.
8. En invändning
eller ett överklagande
från en motpart får
också grundas på att
skulden har betalats, i
den utsträckning som
erkännandet och
verkställigheten avser
redan förfallna
betalningar.
9. Sökanden
och
motparten ska utan
dröjsmål underrättas
om det beslut som
fattats till följd av
invändningen eller
överklagandet.
516
SOU 2010:59
Bilaga 3
10. Un appel sub-
séquent, s’il est
permis par la loi de
l’État requis, ne peut
avoir pour effet de
suspendre l’exécution
de la décision, sauf
circonstances excep-
tionnelles.
11. L’autorité com-
pétente doit agir rapi-
dement pour rendre
une décision en ma-
tière de reconnais-
sance et d’exécution,
y compris en appel.
10. A
further
appeal, if permitted
by the law of the
State addressed, shall
not have the effect of
staying the enforce-
ment of the decision
unless there are
exceptional circum-
stances.
11. In taking any
decision on recog-
nition and enforce-
ment, including any
appeal, the compe-
tent authority shall
act expeditiously.
10. Ett
efterföl-
jande överklagande,
om ett sådant är tillå-
tet enligt lagen i den
anmodade staten, ska
inte leda till att verk-
ställigheten skjuts
upp, såvida det inte
föreligger särskilda
omständigheter.
11. Vid avgörande
av frågor rörande er-
kännande och verk-
ställighet, inklusive
överklaganden, ska
den behöriga myndig-
heten agera skynd-
samt.
Article 24
Procédure alternative
pour une demande de
reconnaissance et
d’exécution
Article 24
Alternative pro-
cedure on an appli-
cation for recognition
and enforcement
Artikel 24
Alternativt för-
farande för en
ansökan om
erkännande och
verkställighet
1. Nonobstant
l’article 23(2) à (11),
un État peut déclarer,
conformément à
l’article 63, qu’il
appliquera la procé-
dure de reconnais-
sance et d’exécution
prévue par le présent
article.
2. Lorsqu’une de-
1. Notwithstand-
ing Article 23(2) to
(11), a State may
declare, in accordance
with Article 63, that
it will apply the
procedure for recog-
nition and enforce-
ment set out in this
Article.
2. Where an appli-
1. Utan hinder av
vad som sägs i artikel
23.2–11 får en stat, i
enlighet med artikel
63, förklara att den
kommer att tillämpa
det förfarande för er-
kännande och verk-
ställighet som före-
skrivs i den här
artikeln.
2. Om en an-
517
Bilaga 3
SOU 2010:59
mande de reconnais-
sance et d’exécution
d’une décision a été
présentée par l’inter-
médiaire d’une
Autorité centrale
conformément au
chapitre III, l’Auto-
rité centrale requise
doit promptement:
a) transmettre
la
demande à l’autorité
compétente qui
prend une décision
sur la demande de
reconnaissance et
d’exécution; ou
b) si elle est l’auto-
rité compétente,
prendre elle-même
une telle décision.
3. Une décision de
reconnaissance et
d’exécution est ren-
due par l’autorité
compétente après que
le défendeur s’est vu
dûment et prompte-
ment notifier la
procédure et que
chacune des parties a
eu une opportunité
adéquate d’être
entendue.
4. L’autorité com-
pétente peut con-
trôler d’office les
cation for recog-
nition and enforce-
ment of a decision
has been made
through Central
Authorities in accor-
dance with Chapter
III, the requested
Central Authority
shall promptly either
–
a) refer the appli-
cation to the com-
petent authority
which shall decide on
the application for
recognition and en-
forcement; or
b)
if it is the
competent authority,
take such a decision
itself.
3.
A decision on
recognition and en-
forcement shall be
given by the com-
petent authority after
the respondent has
been duly and
promptly notified of
the proceedings and
both parties have
been given an
adequate opportunity
to be heard.
4. The competent
authority may review
the grounds for
sökan om erkännande
och verkställighet av
ett avgörande har
gjorts genom central-
myndigheter i enlig-
het med kapitel III
ska den anmodade
centralmyndigheten
utan dröjsmål
antingen
a) vidarebefordra
ansökan till behörig
myndighet, som ska
fatta beslut i anled-
ning av ansökan om
erkännande och verk-
ställighet, eller
b) själv fatta sådant
beslut, om den är be-
hörig myndighet.
3. Ett beslut om er-
kännande och verk-
ställighet ska med-
delas av den behöriga
myndigheten efter
att motparten på
vederbörligt sätt och
utan dröjsmål har
underrättats om för-
farandet och båda
parter har beretts till-
räcklig möjlighet att
yttra sig.
4. Den
behöriga
myndigheten får på
eget initiativ pröva de
518
SOU 2010:59
Bilaga 3
motifs de refus de
reconnaissance et
d’exécution prévus à
l’article 22 a), c) et
d). Elle peut con-
trôler tous les motifs
prévus aux articles
20, 22 et 23(7) c) s’ils
sont soulevés par le
défendeur ou si un
doute relatif à ces
motifs existe au vu
des documents
soumis conformé-
ment à l’article 25.
5. Un refus de
reconnaissance et
d’exécution peut
aussi être fondé sur le
paiement de la dette
dans la mesure où la
reconnaissance et
l’exécution con-
cernent les paiements
échus.
6. Un appel subsé-
quent, s’il est permis
par la loi de l’État
requis, ne doit pas
avoir pour effet de
suspendre l’exécution
de la décision, sauf
circonstances excep-
tionnelles.
7. L’autorité com-
refusing recognition
and enforcement set
out in Article 22 a),
c) and d) of its own
motion. It may
review any grounds
listed in Articles 20,
22 and 23(7) c) if
raised by the re-
spondent or if con-
cerns relating to
those grounds arise
from the face of the
documents submitted
in accordance with
Article 25.
5.
A refusal of
recognition and en-
forcement may also
be founded on the
fulfilment of the debt
to the extent that the
recognition and en-
forcement relates to
payments that fell
due in the past.
6.
Any appeal, if
permitted by the law
of the State addres-
sed, shall not have
the effect of staying
the enforcement of
the decision unless
there are exceptional
circumstances.
7. In taking any
grunder för att vägra
erkännande och verk-
ställighet som anges i
artikel 22 a, c och d.
Myndigheten får
pröva samtliga grun-
der som anges i artik-
larna 20, 22 och 23.7
c, om dessa har gjorts
gällande av motparten
eller om de i enlighet
med artikel 25 fram-
lagda handlingarna
vid granskning ger
upphov till tvivel be-
träffande dessa
grunder.
5.
Vägran att er-
känna och verkställa
ett avgörande får
också grundas på att
skulden har betalats, i
den utsträckning som
erkännandet och
verkställigheten avser
redan förfallna betal-
ningar.
6. Ett efterföljande
överklagande, om ett
sådant är tillåtet
enligt lagen i den
anmodade staten, ska
inte leda till att verk-
ställigheten skjuts
upp, såvida det inte
föreligger särskilda
omständigheter.
7. Vid avgörande av
519
Bilaga 3
SOU 2010:59
pétente doit agir rapi-
dement pour rendre
une décision en
matière de reconnais-
sance et d’exécution,
y compris en appel.
decision on recog-
nition and enforce-
ment, including any
appeal, the com-
petent authority shall
act expeditiously.
frågor rörande erkän-
nande och verkställig-
het, inklusive över-
klaganden, ska den
behöriga myndighe-
ten agera skyndsamt.
Article 25
Documents
Article 25
Documents
Artikel 25
Handlingar
1. Une demande de
reconnaissance et
d’exécution en appli-
cation de l’article 23
ou de l’article 24 est
accompagnée des
documents suivants:
a) le texte complet
de la décision;
b) un
document
établissant que la
décision est exé-
cutoire dans l’État
d’origine et, si la
décision émane d’une
autorité administra-
tive, un document
établissant que les
conditions prévues à
l’article 19(3) sont
remplies à moins que
cet État n’ait précisé,
conformément à
l’article 57, que les
décisions de ses
autorités administra-
tives remplissent
dans tous les cas ces
conditions;
1. An application
for recognition and
enforcement under
Article 23 or Article
24 shall be accom-
panied by the
following –
a) a complete text
of the decision;
b) a
document
stating that the
decision is enforce-
able in the State of
origin and, in the case
of a decision by an
administrative autho-
rity, a document
stating that the re-
quirements of Article
19(3) are met unless
that State has speci-
fied in accordance
with Article 57 that
decisions of its
administrative autho-
rities always meet
those requirements;
1. En ansökan om
erkännande och verk-
ställighet enligt
artikel 23 eller artikel
24 ska åtföljas av
följande:
a) det fullständiga
avgörandet,
b) en handling som
fastställer att av-
görandet är verk-
ställbart i ursprungs-
staten och, om en
administrativ myndig-
het har meddelat
avgörandet, en hand-
ling som fastställer att
kraven enligt artikel
19.3 är uppfyllda,
såvida inte den
berörda staten, i
enlighet med artikel
57, har gett tillkänna
att avgöranden som
fattas av dess admini-
strativa myndigheter
alltid uppfyller dessa
krav,
520
SOU 2010:59
Bilaga 3
c) si le défendeur
n’a ni comparu, ni été
représenté dans les
procédures dans
l’État d’origine, un
document ou des
documents attestant,
selon le cas, que le
défendeur a été
dûment avisé de la
procédure et a eu
l’opportunité de se
faire entendre ou
qu’il a été dûment
avisé de la décision et
a eu la possibilité de
la contester ou de
former un appel, en
fait et en droit;
d) si nécessaire, un
document établissant
le montant des arré-
rages et indiquant la
date à laquelle le
calcul a été effectué;
e) si
nécessaire,
dans le cas d’une dé-
cision prévoyant une
indexation automa-
tique, un document
contenant les infor-
mations qui sont uti-
les à la réalisation des
calculs appropriés;
f) si nécessaire, un
document établissant
dans quelle mesure le
c)
if the respon-
dent did not appear
and was not repre-
sented in the proce-
edings in the State of
origin, a document or
documents attesting,
as appropriate, either
that the respondent
had proper notice of
the proceedings and
an opportunity to be
heard, or that the
respondent had pro-
per notice of the
decision and the
opportunity to
challenge or appeal it
on fact and law;
d) where
neces-
sary, a document
showing the amount
of any arrears and the
date such amount
was calculated;
e) where necessary,
in the case of a deci-
sion providing for
automatic adjustment
by indexation, a do-
cument providing the
information neces-
sary to make the app-
ropriate calculations;
f) where necessary,
documentation sho-
wing the extent to
c) om motparten
har uteblivit eller inte
varit företrädd vid
förfarandet i ur-
sprungsstaten, en
eller flera handlingar
som, i förekommande
fall, antingen intygar
att motparten veder-
börligen har under-
rättats om förfarandet
och haft möjlighet att
yttra sig, eller veder-
börligen har under-
rättats om avgörandet
och haft möjlighet att
bestrida eller över-
klaga det på faktisk
och rättslig grund,
d) om det behövs,
en handling som visar
utestående fordringar
med uppgift om
beräkningsdatum,
e) om det behövs,
en handling inne-
hållande information
för att göra beräk-
ningarna i fråga, om
avgörandet innefattar
automatisk index-
justering,
f) om det behövs,
handlingar som visar i
vilken omfattning
521
Bilaga 3
SOU 2010:59
demandeur a béné-
ficié de l’assistance
juridique gratuite
dans l’État d’origine.
2.
Dans le cas
d’une contestation ou
d’un appel fondé sur
un motif visé à l’arti-
cle 23(7) c) ou à la
requête de l’autorité
compétente dans
l’État requis, une co-
pie complète du do-
cument en question,
certifiée conforme
par l’autorité compé-
tente dans l’État
d’origine, est promp-
tement fournie:
a) par
l’Autorité
centrale de l’État
requérant, lorsque la
demande a été
présentée conformé-
ment au chapitre III;
b)
par le deman-
deur, lorsque la
demande a été pré-
sentée directement à
l’autorité compétente
de l’État requis.
3. Un État con-
tractant peut pré-
ciser, conformément
à l’article 57:
which the applicant
received free legal
assistance in the State
of origin.
2.
Upon a chal-
lenge or appeal under
Article 23(7) c) or
upon request by the
competent authority
in the State addres-
sed, a complete copy
of the document
concerned, certified
by the competent
authority in the State
of origin, shall be
provided promptly –
a) by the Central
Authority of the
requesting State,
where the application
has been made in
accordance with
Chapter III;
b) by the applicant,
where the request has
been made directly to
a competent autho-
rity of the State
addressed.
3. A Contracting
State may specify in
accordance with
Article 57 –
sökanden har fått
kostnadsfritt rättsligt
bistånd i ursprungs-
staten.
2. Efter en invänd-
ning eller ett över-
klagande i enlighet
med artikel 23.7 c,
eller på begäran av
den behöriga myndig-
heten i den anmodade
staten, ska en full-
ständig kopia av den
berörda handlingen,
bestyrkt av behörig
myndighet i ur-
sprungsstaten, till-
handahållas utan
dröjsmål
a) av
central-
myndigheten i den
begärande staten, om
ansökan har gjorts i
enlighet med kapitel
III,
b) av sökanden, om
framställan gjorts
direkt till en behörig
myndighet i den an-
modade staten.
3. En
fördrags-
slutande stat får i
enlighet med artikel
57 ge tillkänna
522
SOU 2010:59
Bilaga 3
a) qu’une
copie
complète de la déci-
sion certifiée con-
forme par l’autorité
compétente de l’État
d’origine doit accom-
pagner la demande;
b) les
circon-
stances dans les-
quelles il accepte, au
lieu du texte complet
de la décision, un
résumé ou un extrait
de la décision établi
par l’autorité com-
pétente de l’État
d’origine, qui peut
être présenté au moy-
en du formulaire re-
commandé et publié
par la Conférence de
La Haye de droit in-
ternational privé; ou
c) qu’il n’exige pas
de document établis-
sant que les con-
ditions prévues à
l’article 19(3) sont
remplies.
a) that a complete
copy of the decision
certified by the
competent authority
in the State of origin
must accompany the
application;
b) circumstances
in which it will
accept, in lieu of a
complete text of the
decision, an abstract
or extract of the
decision drawn up by
the competent autho-
rity of the State of
origin, which may be
made in the form
recommended and
published by the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law; or
c) that it does not
require a document
stating that the
requirements of
Article 19(3) are met.
a) att en fullständig
kopia av avgörandet,
bestyrkt av behörig
myndighet i ur-
sprungsstaten, ska
bifogas ansökan,
b) under vilka för-
hållanden staten i
stället för det full-
ständiga avgörandet
kommer att godta ett
av behörig myndighet
i ursprungsstaten
upprättat samman-
drag eller utdrag av
avgörandet, vilket kan
ske med användning
av det formulär som
rekommenderas och
har getts ut av Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt,
eller
c) att staten inte
kräver en handling
som fastställer att
kraven i artikel 19.3 är
uppfyllda.
Article 26
Procédure relative à
une demande de
reconnaissance
Article 26
Procedure on an
application for
recognition
Artikel 26
Förfarande för en
ansökan om
erkännande
Ce chapitre s’app-
lique mutatis mu-
tandis à une demande
This Chapter shall
apply mutatis
mutandis to an
Detta kapitel ska, i
tillämpliga delar, gälla
även för en ansökan
523
Bilaga 3
SOU 2010:59
de reconnaissance
d’une décision, à
l’exception de l’exi-
gence du caractère
exécutoire qui est
remplacée par l’exi-
gence selon laquelle
la décision produit
ses effets dans l’État
d’origine.
application for recog-
nition of a decision,
save that the require-
ment of enforce-
ability is replaced by
the requirement that
the decision has
effect in the State of
origin.
om erkännande av ett
avgörande, bortsett
från att kravet på
verkställbarhet ersätts
av ett krav på att
avgörandet har verkan
i ursprungsstaten.
Article 27
Constatations de fait
Article 27
Findings of fact
Artikel 27
Fastställda faktiska
omständigheter
L’autorité compé-
tente de l’État requis
est liée par les
constatations de fait
sur lesquelles l’auto-
rité de l’État d’ori-
gine a fondé sa
compétence.
Any competent
authority of the State
addressed shall be
bound by the find-
ings of fact on which
the authority of the
State of origin based
its jurisdiction.
Behörig myndighet
i den anmodade sta-
ten ska vara bunden
av de faktiska om-
ständigheter på vilka
myndigheten i ur-
sprungsstaten grun-
dade sin behörighet.
Article 28
Interdiction de la
révision au fond
Article 28
No review of the
merits
Artikel 28
Ingen omprövning i
sak
L’autorité compé-
tente de l’État requis
ne procède à aucune
révision au fond de la
décision.
There shall be no
review by any com-
petent authority of
the State addressed of
the merits of a
decision.
Behörig myndighet
i den anmodade
staten ska inte om-
pröva ett avgörande i
sak.
524
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 29
Présence physique de
l’enfant ou du
demandeur non
exigée
Article 29
Physical presence of
the child or the
applicant not
required
Artikel 29
Inget krav på att
barnet eller sökanden
ska närvara
personligen
La présence phy-
sique de l’enfant ou
du demandeur n’est
pas exigée lors de
procédures intro-
duites en vertu du
présent chapitre dans
l’État requis.
The physical pre-
sence of the child or
the applicant shall
not be required in
any proceedings in
the State addressed
under this Chapter.
Ett krav på barnets
eller sökandens per-
sonliga närvaro ska
inte uppställas i för-
faranden som inleds i
den anmodade staten
enligt detta kapitel.
Article 30
Conventions en
matière d’aliments
Article 30
Maintenance
arrangements
Artikel 30
Avtal om underhålls-
bidrag
1. Une convention
en matière d’aliments
conclue dans un État
contractant doit pou-
voir être reconnue et
exécutée comme une
décision en appli-
cation de ce chapitre
si elle est exécutoire
comme une décision
dans l’État d’origine.
2.
Aux fins de
l’article 10(1) a) et b)
et (2) a), le terme
«décision» comprend
une convention en
matière d’aliments.
3. La demande de
reconnaissance et
d’exécution d’une
1. A maintenance
arrangement made in
a Contracting State
shall be entitled to
recognition and en-
forcement as a deci-
sion under this Chap-
ter provided that it is
enforceable as a
decision in the State
of origin.
2. For the purpose
of Article 10(1) a)
and b) and (2) a), the
term “decision” in-
cludes a maintenance
arrangement.
3. An application
for recognition and
enforcement of a
1.
Ett avtal om
underhållsbidrag som
ingåtts i en fördrags-
slutande stat ska
kunna erkännas och
verkställas som ett
avgörande enligt detta
kapitel, förutsatt att
det är verkställbart
som ett avgörande i
ursprungsstaten.
2. Vid tillämpning
av artikel 10.1 a–b och
10.2 a ska begreppet
”avgörande” omfatta
ett avtal om under-
hållsbidrag.
3. En ansökan om
erkännande och verk-
ställighet av ett avtal
525
Bilaga 3
SOU 2010:59
convention en mati-
ère d’aliments est
accompagnée des
documents suivants:
a) le texte complet
de la convention en
matière d’aliments; et
b) un
document
établissant que la
convention en mati-
ère d’aliments est
exécutoire comme
une décision dans
l’État d’origine.
4. La reconnaissan-
ce et l’exécution
d’une convention en
matière d’aliments
peuvent être refusées
si:
a) la
reconnais-
sance et l’exécution
sont manifestement
incompatibles avec
l’ordre public de
l’État requis;
b) la convention en
matière d’aliments a
été obtenue par frau-
de ou a fait l’objet de
falsification;
c) la convention en
matière d’aliments est
incompatible avec
une décision rendue
maintenance arrange-
ment shall be accom-
panied by the
following –
a) a complete text
of the maintenance
arrangement; and
b) a document sta-
ting that the parti-
cular maintenance
arrangement is en-
forceable as a deci-
sion in the State of
origin.
4. Recognition and
enforcement of a
maintenance arrange-
ment may be refused
if –
a) the recognition
and enforcement is
manifestly incompa-
tible with the public
policy of the State
addressed;
b) the maintenance
arrangement was ob-
tained by fraud or
falsification;
c) the maintenance
arrangement is in-
compatible with a
decision rendered
om underhållsbidrag
ska åtföljas av
följande:
a) det fullständiga
avtalet om under-
hållsbidrag, och
b) en handling som
fastställer att avtalet
om underhållsbidrag
är verkställbart som
ett avgörande i ur-
sprungsstaten.
4. Erkännande och
verkställighet av ett
avtal om underhålls-
bidrag får vägras om
a) erkännande och
verkställighet är upp-
enbart oförenligt med
grunderna för rätts-
ordningen i den an-
modade staten,
b) avtalet
om
underhållsbidrag har
utverkats genom
svikligt förfarande
eller förfalskning,
c) avtalet
om
underhållsbidrag är
oförenligt med ett
avgörande mellan
526
SOU 2010:59
Bilaga 3
entre les mêmes
parties et ayant le
même objet, soit dans
l’État requis, soit
dans un autre État
lorsque cette dernière
décision remplit les
conditions néces-
saires à sa reconnais-
sance et à son exé-
cution dans l’État
requis.
5. Les dispositions
de ce chapitre, à
l’exception des
articles 20, 22, 23(7)
et 25(1) et (3),
s’appliquent mutatis
mutandis à la re-
connaissance et à
l’exécution d’une
convention en mati-
ère d’aliments, toute-
fois:
a) une déclaration
ou un enregistrement
fait conformément à
l’article 23(2) et (3)
ne peut être refusé
que pour le motif
prévu au paragraphe
4 a);
b) une
contesta-
tion ou un appel en
vertu de l’article
23(6) ne peut être
fondé que sur:
between the same
parties and having the
same purpose, either
in the State addressed
or in another State,
provided that this
latter decision fulfils
the conditions neces-
sary for its recog-
nition and enforce-
ment in the State
addressed.
5. The provisions
of this Chapter, with
the exception of
Articles 20, 22, 23(7)
and 25(1) and (3),
shall apply mutatis
mutandis to the re-
cognition and en-
forcement of a main-
tenance arrangement
save that –
a) a declaration or
registration in
accordance with
Article 23(2) and (3)
may be refused only
on the ground set out
in paragraph 4 a);
b) a challenge or
appeal as referred to
in Article 23(6) may
be founded only on
the following –
samma parter om
samma sak som med-
delats i den anmodade
staten eller en annan
stat, förutsatt att det
sistnämnda avgöran-
det uppfyller de
nödvändiga villkoren
för att det ska kunna
erkännas och verk-
ställas i den an-
modade staten.
5. Bestämmelserna
i detta kapitel ska,
med undantag för
artiklarna 20, 22, 23.7
samt 25.1 och 25.3, i
tillämpliga delar gälla
även för erkännande
och verkställighet av
ett avtal om under-
hållsbidrag, bortsett
från att
a) en verkställbar-
hetsförklaring eller
registrering i enlighet
med artikel 23.2–3
endast får vägras på
den grunden som
anges i punkten 4 a,
b) en
invändning
eller ett överklagande
i enlighet med artikel
23.6 endast får avse
527
Bilaga 3
SOU 2010:59
i) les motifs de
refus de reconnais-
sance et d'exécution
prévus au paragraphe
4;
ii) l’authenticit
é ou l’intégrité d’un
document transmis
conformément au
paragraphe 3 ;
c)
en ce qui
concerne la procé-
dure prévue à l’article
24(4), l’autorité com-
pétente peut con-
trôler d’office le
motif de refus de
reconnaissance et
d’exécution spécifié
au paragraphe 4 a) de
cet article. Elle peut
contrôler l’ensemble
des bases de recon-
naissance et d’exé-
cution prévues au
paragraphe 4, ainsi
que l’authenticité ou
l’intégrité de tout
document transmis
conformément au
paragraphe 3 si cela
est soulevé par le
défendeur ou si un
doute relatif à ces
motifs existe au vu de
ces documents.
6. La procédure de
reconnaissance et
i) the grounds
for refusing
recognition and
enforcement set out
in paragraph 4;
ii) the authen-
ticity or integrity of
any document trans-
mitted in accordance
with paragraph 3;
c)
as regards the
procedure under
Article 24(4), the
competent authority
may review of its
own motion the
ground for refusing
recognition and en-
forcement set out in
paragraph 4 a) of this
Article. It may review
all grounds listed in
paragraph 4 of this
Article and the
authenticity or inte-
grity of any docu-
ment transmitted in
accordance with para-
graph 3 if raised by
the respondent or if
concerns relating to
those grounds arise
from the face of
those documents.
6. Proceedings for
recognition and en-
i)
skälen
för
att vägra erkännande
och verkställighet
som anges i punkten
4,
ii)
äktheten
eller helheten hos
handlingar som över-
sänts i enlighet med
punkten 3,
c) den
behöriga
myndigheten, när det
gäller förfarandet en-
ligt artikel 24.4, på
eget initiativ får om-
pröva grunden för att
vägra erkännande och
verkställighet som
anges i punkten 4 a i
den här artikeln. Den
får ompröva samtliga
grunder som anges i
punkten 4 i denna
artikel och äktheten
och helheten hos
handlingar som över-
sänts i enlighet med
punkten 3, om dessa
grunder har gjorts
gällande av motparten
eller om handlingarna
i fråga ger upphov till
tvivel beträffande
dessa grunder.
6. Ett
förfarande
för erkännande och
528
SOU 2010:59
Bilaga 3
d’exécution d’une
convention en mati-
ère d’aliments est
suspendue si une
contestation portant
sur la convention est
pendante devant une
autorité compétente
d’un État contrac-
tant.
7.
Un État peut
déclarer conformé-
ment à l’article 63
que les demandes de
reconnaissance et
d’exécution des con-
ventions en matière
d’aliments ne peuvent
être présentées que
par l’intermédiaire
des Autorités cen-
trales.
8.
Un État con-
tractant pourra, con-
formément à l’article
62, se réserver le
droit de ne pas re-
connaître et exécuter
les conventions en
matière d’aliments.
forcement of a main-
tenance arrangement
shall be suspended if
a challenge concer-
ning the arrangement
is pending before a
competent authority
of a Contracting
State.
7.
A State may
declare, in accordance
with Article 63, that
applications for
recognition and en-
forcement of a main-
tenance arrangement
shall only be made
through Central
Authorities.
8. A Contracting
State may, in accord-
ance with Article 62,
reserve the right not
to recognise and
enforce a main-
tenance arrangement.
verkställighet av avtal
om underhållsbidrag
ska skjutas upp om
det framkommer att
ett bestridande av
avtalet behandlas av
en behörig myndighet
i en fördragsslutande
stat.
7. En stat får, i en-
lighet med artikel 63,
förklara att ansök-
ningar om erkän-
nande och verkställig-
het av avtal om
underhållsbidrag en-
dast kan göras genom
centralmyndigheter.
8. En
fördrags-
slutande stat får, i
enlighet med
artikel 62, förbehålla
sig rätten att inte
erkänna och verkställa
ett avtal om under-
hållsbidrag.
529
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 31
Décisions résultant de
l’effet combiné
d’ordonnances provi-
soires et de con-
firmation
Article 31
Decisions produced
by the combined
effect of provisional
and confirmation
orders
Artikel 31
Avgöranden som är
en följd av den
kombinerade effekten
av interimistiska
beslut och stad-
fästelser
Lorsqu’une déci-
sion résulte de l’effet
combiné d’une or-
donnance provisoire
rendue dans un État
et d’une ordonnance
rendue par l’autorité
d’un autre État qui
confirme cette or-
donnance provisoire
(«État de confirma-
tion»):
a)
chacun de ces
États est considéré,
aux fins du présent
chapitre, comme
étant un État
d’origine;
b) les conditions
prévues à l’article
22 e) sont remplies si
le défendeur a été
dûment avisé de la
procédure dans l’État
de confirmation et a
eu la possibilité de
contester la con-
firmation de l’ordon-
nance provisoire;
c) la condition pré-
Where a decision is
produced by the
combined effect of a
provisional order
made in one State
and an order by an
authority in another
State (“the confirm-
ing State”) confirm-
ing the provisional
order –
a)
each of those
States shall be
deemed for the
purposes of this
Chapter to be a State
of origin;
b) the
require-
ments of Article
22 e) shall be met if
the respondent had
proper notice of the
proceedings in the
confirming State and
an opportunity to
oppose the confirm-
ation of the provi-
sional order;
c) the requirement
Om ett avgörande
är en följd av den
kombinerade effekten
av ett interimistiskt
beslut som fattats i en
stat och ett beslut av
en myndighet i en
annan stat (den
stadfästande staten)
som stadfäster det
interimistiska beslutet
ska
a) var och en av
dessa stater anses som
ursprungsstat vid
tillämpning av detta
kapitel,
b) kraven i artikel
22 e anses vara upp-
fyllda om svaranden
underrättats på veder-
börligt sätt om för-
farandet i den stad-
fästande staten och
haft möjlighet att in-
vända mot stadfästel-
sen av det interi-
mistiska beslutet,
c) kravet i artikel
530
SOU 2010:59
Bilaga 3
vue à l’article 20(6)
relative au caractère
exécutoire de la
décision dans l’État
d’origine est remplie
si la décision est
exécutoire dans l’État
de confirmation; et
d)
l’article 18 ne
fait pas obstacle à ce
qu’une procédure en
vue de la modifica-
tion d’une décision
soit initiée dans l’un
ou l’autre des États.
of Article 20(6) that
a decision be enforce-
able in the State of
origin shall be met if
the decision is en-
forceable in the
confirming State; and
d) Article 18 shall
not prevent proce-
edings for the modi-
fication of the deci-
sion being commen-
ced in either State.
20.6 på att ett
avgörande ska vara
verkställbart i ur-
sprungsstaten anses
vara uppfyllt om av-
görandet är verkställ-
bart i den stad-
fästande staten, och
d)
artikel 18 inte
hindra att ett för-
farande för att ändra
avgörandet inleds i
endera av staterna.
CHAPITRE VI –
EXÉCUTION PAR
L’ÉTAT REQUIS
CHAPTER VI –
ENFORCEMENT
BY THE STATE
ADDRESSED
KAPITEL VI –
VERKSTÄLLIGHET
I DEN AN-
MODADE STATEN
Article 32
Exécution en vertu du
droit interne
Article 32
Enforcement under
internal law
Artikel 32
Verkställighet enligt
nationell rätt
1. Sous réserve des
dispositions du pré-
sent chapitre, les me-
sures d’exécution ont
lieu conformément à
la loi de l’État requis.
2. L’exécution doit
être rapide.
3. En ce qui con-
cerne les demandes
présentées par l’inter-
médiaire des Auto-
1.
Subject to the
provisions of this
Chapter, enforce-
ment shall take place
in accordance with
the law of the State
addressed.
2. Enforcement
shall be prompt.
3. In the case of
applications through
Central Authorities,
where a decision has
1. Om inget annat
följer av bestämmel-
serna i detta kapitel,
ska verkställighet ske
i enlighet med lagen i
den anmodade staten.
2. Verkställighet
ska ske utan dröjsmål.
3. Om
ansökan
görs genom central-
myndigheter, och
avgörandet har för-
531
Bilaga 3
SOU 2010:59
rités centrales, lors-
qu’une décision a été
déclarée exécutoire
ou enregistrée pour
exécution en applica-
tion du chapitre V,
l’exécution a lieu sans
qu’aucune autre ac-
tion du demandeur
ne soit nécessaire.
4. Il est donné
effet à toute règle
relative à la durée de
l’obligation alimen-
taire applicable dans
l’État d’origine de la
décision.
5. Le délai de pre-
scription relatif à
l’exécution des arré-
rages est déterminé
par la loi, de l’État
d’origine de la
décision ou de l’État
requis, qui prévoit le
délai le plus long.
been declared en-
forceable or regi-
stered for enforce-
ment under Chapter
V, enforcement shall
proceed without the
need for further
action by the appli-
cant.
4. Effect shall be
given to any rules
applicable in the State
of origin of the deci-
sion relating to the
duration of the main-
tenance obligation.
5. Any limitation
on the period for
which arrears may be
enforced shall be
determined either by
the law of the State
of origin of the
decision or by the
law of the State
addressed, whichever
provides for the
longer limitation
period.
klarats verkställbart
eller registrerats för
verkställighet i enlig-
het med kapitel V, ska
verkställigheten ske
utan att det krävs
några ytterligare åt-
gärder från sökanden.
4. Verkan ska ges åt
tillämpliga bestäm-
melser i ursprungs-
staten när det gäller
underhållsskyldig-
hetens varaktighet.
5. Preskriptions-
frister för verk-
ställighet av ute-
stående fordringar ska
fastställas antingen
enligt lagen i
ursprungsstaten eller
enligt lagen i den
anmodade staten,
beroende på vilken
lag som föreskriver
den längsta preskrip-
tionsfristen.
Article 33
Non-discrimination
Article 33
Non-discrimination
Artikel 33
Icke-diskriminering
Dans les affaires
relevant de la Con-
vention, l’État requis
prévoit des mesures
d’exécution au moins
The State addres-
sed shall provide at
least the same range
of enforcement
methods for cases
För ärenden som
omfattas av denna
konvention ska den
anmodade staten till-
handahålla åtmin-
532
SOU 2010:59
Bilaga 3
équivalentes à celles
qui sont applicables
aux affaires internes.
under the Conven-
tion as are available in
domestic cases.
stone de verkställig-
hetsmetoder som
motsvarar de metoder
som finns att tillgå i
inhemska ärenden.
Article 34
Mesures d’exécution
Article 34
Enforcement mea-
sures
Artikel 34
Verkställighets-
åtgärder
1. Les États con-
tractants doivent ren-
dre disponibles dans
leur droit interne des
mesures efficaces afin
d’exécuter les déci-
sions en application
de la Convention.
2. De telles mesu-
res peuvent com-
porter:
a)
la saisie des
salaires;
b) les saisies-arrêts
sur comptes bancai-
res et autres sources;
c) les déductions
sur les prestations de
sécurité sociale;
d) le gage sur les
biens ou leur vente
forcée;
e)
la saisie des
remboursements
d’impôt;
1. Contracting
States shall make
available in internal
law effective mea-
sures to enforce
decisions under this
Convention.
2. Such measures
may include –
a) wage withhold-
ing;
b) garnishment
from bank accounts
and other sources;
c) deductions from
social security pay-
ments;
d)
lien on or
forced sale of pro-
perty;
e) tax
refund
withholding;
1. De fördragsslu-
tande staterna ska se
till att effektiva åt-
gärder för att verk-
ställa avgöranden i
enlighet med denna
konvention finns
enligt nationell rätt.
2. Sådana åtgärder
kan omfatta
a) innehållande av
lön,
b) utmätning
av
banktillgodohavanden
och andra tillgångar,
c) avdrag
från
socialförsäkrings-
utbetalningar,
d) säkerhet i eller
tvångsförsäljning av
fast egendom,
e) innehållande av
skatteåterbäring,
533
Bilaga 3
SOU 2010:59
f)
la retenue ou
saisie des pensions de
retraite;
g) le signalement
aux organismes de
crédit;
h)
le refus de
délivrance, la suspen-
sion ou le retrait de
divers permis (le
permis de conduire
par exemple);
i) le recours à la
médiation, à la
conciliation et à
d’autres modes alter-
natifs de résolution
des différends afin de
favoriser une exé-
cution volontaire.
f) withholding or
attachment of
pension benefits;
g) credit
bureau
reporting;
h) denial, suspen-
sion or revocation of
various licenses (for
example, driving
licenses);
i)
the use of
mediation, concili-
ation or similar
processes to bring
about voluntary com-
pliance.
f) innehållande
eller utmätning av
pensionsförmåner,
g) anmärkning
i
kreditupplysnings-
register,
h)
avslag på an-
sökan om eller in-
dragning eller åter-
kallande av olika till-
stånd (till exempel
körkort),
i) användning
av
medling, förlikning
eller liknande för-
faranden för att
uppnå frivillig verk-
ställighet.
Article 35
Transferts de fonds
Article 35
Transfer of funds
Artikel 35
Överföring av medel
1. Les États con-
tractants sont encou-
ragés à promouvoir, y
compris au moyen
d’accords internatio-
naux, l’utilisation des
moyens disponibles
les moins coûteux et
les plus efficaces pour
effectuer les trans-
ferts de fonds
destinés à être versés
à titre d’aliments.
1. Contracting
States are encouraged
to promote, in-
cluding by means of
international agree-
ments, the use of the
most cost-effective
and efficient methods
available to transfer
funds payable as
maintenance.
1. De
fördrags-
slutande staterna upp-
muntras att, även
genom internationella
avtal, främja använd-
ningen av de mest
kostnadseffektiva och
verkningsfulla meto-
derna för överföring
av medel som ska
betalas som under-
hållsbidrag.
534
SOU 2010:59
Bilaga 3
2.
Un État con-
tractant dont la loi
impose des restric-
tions aux transferts
de fonds accorde la
priorité la plus élevée
aux transferts de
fonds destinés à être
versés en vertu de la
présente Convention.
2. A Contracting
State, under whose
law the transfer of
funds is restricted,
shall accord the
highest priority to
the transfer of funds
payable under this
Convention.
2. En
fördrags-
slutande stat vars lag
innebär inskränk-
ningar i möjligheterna
att överföra medel ska
ge överföringen av
medel som ska betalas
enligt denna konven-
tion högsta prioritet.
CHAPITRE VII –
ORGANISMES
PUBLICS
CHAPTER VII –
PUBLIC BODIES
KAPITEL VII –
OFFENTLIGA
ORGAN
Article 36
Organismes publics
en qualité de deman-
deur
Article 36
Public bodies as
applicants
Artikel 36
Offentliga organ som
sökande
1. Aux fins d’une
demande de recon-
naissance et d’exé-
cution en application
de l’article 10(1) a) et
b) et des affaires cou-
vertes par l’article
20(4), le terme «cré-
ancier» comprend un
organisme public
agissant à la place
d’une personne à la-
quelle des aliments
sont dus ou un
organisme auquel est
dû le remboursement
de prestations four-
nies à titre d’ali-
ments.
1.
For the pur-
poses of applications
for recognition and
enforcement under
Article 10(1) a) and
b) and cases covered
by Article 20(4),
”creditor” includes a
public body acting in
place of an individual
to whom main-
tenance is owed or
one to which reim-
bursement is owed
for benefits provided
in place of main-
tenance.
1. När det gäller
ansökningar om er-
kännande och verk-
ställighet enligt arti-
kel 10.1 a–b och ären-
den som omfattas av
artikel 20.4, ska be-
greppet ”underhålls-
berättigad” omfatta
ett offentligt organ
som agerar i stället
för en person som har
rätt till underhålls-
bidrag eller ett offent-
ligt organ som har
rätt till återbetalning
för bidrag som har
lämnats i stället för
underhållsbidrag.
535
Bilaga 3
SOU 2010:59
2.
Le droit d’un
organisme public
d’agir à la place d’une
personne à laquelle
des aliments sont dus
ou de demander le
remboursement de la
prestation fournie au
créancier à titre d’ali-
ments est soumis à la
loi qui régit l’orga-
nisme.
3. Un organisme
public peut demander
la reconnaissance ou
l’exécution:
a) d’une décision
rendue contre un
débiteur à la demande
d’un organisme pub-
lic qui poursuit le
paiement de presta-
tions fournies à titre
d’aliments;
b) d’une décision
rendue entre un
créancier et un débi-
teur, à concurrence
des prestations four-
nies au créancier à
titre d’aliments.
4. L’organisme
public qui invoque la
2. The right of a
public body to act in
place of an individual
to whom mainten-
ance is owed or to
seek reimbursement
of benefits provided
to the creditor in
place of maintenance
shall be governed by
the law to which the
body is subject.
3. A public body
may seek recognition
or claim enforcement
of –
a) a
decision
rendered against a
debtor on the
application of a
public body which
claims payment of
benefits provided in
place of maintenance;
b) a decision ren-
dered between a
creditor and debtor
to the extent of the
benefits provided to
the creditor in place
of maintenance.
4. The public body
seeking recognition
2. Ett
offentligt
organs rätt att agera i
stället för en person
som har rätt till
underhållsbidrag eller
att kräva återbetal-
ning för bidrag som
har utbetalats till den
underhållsberättigade
i stället för under-
hållsbidrag ska reg-
leras av den lag som
gäller för organet.
3. Ett offentligt or-
gan får söka erkän-
nande eller verk-
ställighet av
a) ett
avgörande
som meddelats mot
en underhållsskyldig
på begäran av ett
offentligt organ som
kräver återbetalning
för bidrag som
lämnats i stället för
underhållsbidrag,
b) ett
avgörande
mellan en underhålls-
berättigad och en
underhållsskyldig
såvitt avser det bidrag
som lämnats till den
underhållsberättigade
i stället för under-
hållsbidrag.
4. Det
offentliga
organ som söker er-
536
SOU 2010:59
Bilaga 3
reconnaissance ou
qui sollicite l’exé-
cution d’une décision
produit, sur de-
mande, tout docu-
ment de nature à
établir son droit en
application du para-
graphe 2 et le paie-
ment des prestations
au créancier.
or claiming enforce-
ment of a decision
shall upon request
furnish any docu-
ment necessary to
establish its right
under paragraph 2
and that benefits have
been provided to the
creditor.
kännande eller begär
verkställighet av ett
avgörande, ska på
begäran tillhandahålla
de handlingar som är
nödvändiga för att
fastställa dess rätt att
agera enligt punkten 2
och att bidrag har ut-
betalats till den
underhållsberättigade.
CHAPITRE VIII
– DISPOSITIONS
GÉNÉRALES
CHAPTER VIII –
GENERAL
PROVISIONS
KAPITEL VIII –
ALLMÄNNA
BESTÄMMELSER
Article 37
Demandes présentées
directement aux
autorités compétentes
Article 37
Direct requests to
competent authorities
Artikel 37
Framställningar som
görs direkt till
behöriga myndigheter
1. La Convention
n’exclut pas la
possibilité de recourir
aux procédures dis-
ponibles en vertu du
droit interne d’un
État contractant
autorisant une per-
sonne (le deman-
deur) à saisir directe-
ment une autorité
compétente de cet
État dans une matière
régie par la Conven-
tion, y compris, sous
réserve de l’article 18,
en vue de l’obtention
ou de la modification
d’une décision en
matière d’aliments.
1. The Convention
shall not exclude the
possibility of re-
course to such proce-
dures as may be
available under the
internal law of a
Contracting State
allowing a person (an
applicant) to seize
directly a competent
authority of that
State in a matter go-
verned by the Con-
vention including,
subject to Article 18,
for the purpose of
having a maintenance
decision established
or modified.
1. Konventionen
utesluter inte möjlig-
heten att använda sig
av tillgängliga för-
faranden enligt en
fördragsslutande stats
nationella rätt, som
gör det möjligt för en
person (en sökande)
att vända sig direkt
till en behörig
myndighet i den
staten i en fråga som
omfattas av denna
konvention, även i
syfte att erhålla eller
ändra ett avgörande
om underhålls-
skyldighet, med för-
behåll för artikel 18.
537
Bilaga 3
SOU 2010:59
2. Les
articles
14(5) et 17 b) et les
dispositions des
chapitres V, VI, VII
et de ce chapitre, à
l’exception des
articles 40(2), 42,
43(3), 44(3), 45 et 55,
s’appliquent aux de-
mandes de reconnais-
sance et d’exécution
présentées directe-
ment à une autorité
compétente d’un État
contractant.
3.
Aux fins du
paragraphe 2, l’article
2(1) a) s’applique à
une décision octro-
yant des aliments à
une personne vulné-
rable dont l’âge est
supérieur à l’âge
précisé dans ledit
alinéa, lorsqu’une
telle décision a été
rendue avant que la
personne n’ait atteint
cet âge et a accordé
des aliments au-delà
de cet âge en raison
de l’altération de ses
capacités.
2. Articles
14(5)
and 17 b) and the
provisions of Chap-
ters V, VI, VII and
this Chapter, with
the exception of
Articles 40(2), 42,
43(3), 44(3), 45 and
55, shall apply in
relation to a request
for recognition and
enforcement made
directly to a compe-
tent authority in a
Contracting State.
3. For the purpose
of paragraph 2,
Article 2(1) a) shall
apply to a decision
granting maintenance
to a vulnerable
person over the age
specified in that sub-
paragraph where such
decision was rend-
ered before the
person reached that
age and provided for
maintenance beyond
that age by reason of
the impairment.
2. Artiklarna 14.5
och 17 b samt
bestämmelserna i
kapitel V, VI, VII och
detta kapitel ska, med
undantag för artik-
larna 40.2, 42, 43.3,
44.3, 45 och 55,
tillämpas på ansök-
ningar om erkän-
nande och verkställig-
het som görs direkt
till en behörig myn-
dighet i en fördrags-
slutande stat.
3.
När det gäller
punkten 2 ska artikel
2.1 a vara tillämplig på
ett avgörande om
underhållsbidrag till
en sårbar person över
den ålder som anges i
den artikeln om av-
görandet meddelades
innan personen upp-
nådde den angivna
åldern samt till-
erkände denne under-
hållsbidrag bortom
denna åldersgräns på
grund av dennes
nedsatta förmåga.
538
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 38
Protection des
données à caractère
personnel
Article 38
Protection of
personal data
Artikel 38
Skydd av
personuppgifter
Les données à
caractère personnel
recueillies ou trans-
mises en application
de la Convention ne
peuvent être utilisées
qu’aux fins pour les-
quelles elles ont été
recueillies ou trans-
mises.
Personal data gath-
ered or transmitted
under the Conven-
tion shall be used
only for the purposes
for which they were
gathered or trans-
mitted.
Personuppgifter
som samlats in eller
översänts enligt
konventionen får
endast användas i de
syften för vilka de
samlats in eller över-
sänts.
Article 39
Confidentialité
Article 39
Confidentiality
Artikel 39
Sekretess
Toute autorité trai-
tant de renseigne-
ments en assure la
confidentialité con-
formément à la loi de
son État.
Any authority
processing infor-
mation shall ensure
its confidentiality in
accordance with the
law of its State.
Varje myndighet
som behandlar upp-
gifter ska säkerställa
sekretess för sådana
uppgifter i enlighet
med nationell lag.
Article 40
Non-divulgation de
renseignements
Article 40
Non-disclosure of
information
Artikel 40
Förbud mot
utlämnande av
uppgifter
1. Une autorité ne
peut divulguer ou
confirmer des ren-
seignements recueillis
ou transmis en
application de la
présente Convention
si elle estime que la
santé, la sécurité ou la
liberté d’une per-
1. An authority
shall not disclose or
confirm information
gathered or trans-
mitted in application
of this Convention if
it determines that to
do so could jeo-
pardise the health,
safety or liberty of a
1. En myndighet
ska inte lämna ut eller
bekräfta uppgifter
som samlats in eller
översänts i enlighet
med denna konven-
tion om den bedömer
att detta skulle kunna
äventyra en persons
hälsa, säkerhet eller
539
Bilaga 3
SOU 2010:59
sonne pourrait en
être compromise.
2. Une décision en
ce sens prise par une
Autorité centrale doit
être prise en compte
par une autre
Autorité centrale, en
particulier dans les
cas de violence
familiale.
3. Le
présent
article ne fait pas
obstacle au recueil et
à la transmission de
renseignements entre
autorités, dans la me-
sure nécessaire à
l’accomplissement
des obligations dé-
coulant de la
Convention.
person.
2. A determination
to this effect made by
one Central Autho-
rity shall be taken
into account by
another Central
Authority, in parti-
cular in cases of
family violence.
3. Nothing in this
Article shall impede
the gathering and
transmitting of infor-
mation by and
between authorities
in so far as necessary
to carry out the
obligations under the
Convention.
frihet.
2. En sådan bedöm-
ning av en central-
myndighet ska
beaktas av andra
centralmyndigheter,
särskilt i sådana fall
som rör våld inom
familjen.
3.
Inget i denna
artikel ska hindra att
uppgifter samlas in av
och översänds mellan
myndigheter i den
utsträckning som
behövs för att full-
göra skyldigheterna
enligt konventionen.
Article 41
Dispense de
légalisation
Article 41
No legalisation
Artikel 41
Ingen legalisering
Aucune légalisa-
tion ni formalité si-
milaire ne sera re-
quise dans le contex-
te de la Convention.
No legalisation or
similar formality may
be required in the
context of this
Convention.
Ingen legalisering
eller annat liknande
förfarande får krävas
inom ramen för
denna konvention.
Article 42
Procuration
Article 42
Power of attorney
Artikel 42
Fullmakt
L’Autorité centrale
de l’État requis ne
peut exiger une
The Central
Authority of the
requested State may
Centralmyndig-
heten i den anmodade
staten får begära en
540
SOU 2010:59
Bilaga 3
procuration du de-
mandeur que si elle
agit en son nom dans
des procédures judi-
ciaires ou dans des
procédures engagées
devant d’autres auto-
rités ou afin de
désigner un représen-
tant à ces fins.
require a power of
attorney from the
applicant only if it
acts on his or her
behalf in judicial
proceedings or before
other authorities, or
in order to designate
a representative so to
act.
fullmakt av sökanden
endast om den agerar
på hans eller hennes
vägnar vid rättsliga
förfaranden eller inför
någon annan myndig-
het, eller avser att
utse en företrädare
för detta ändamål.
Article 43
Recouvrement des
frais
Article 43
Recovery of costs
Artikel 43
Återkrav av kost-
nader
1. Le recouvrement
de tous frais en-
courus pour l’appli-
cation de cette Con-
vention n’a pas prio-
rité sur le recouv-
rement des aliments.
2.
Un État peut
recouvrer les frais à
l’encontre d’une
partie perdante.
3. Pour les besoins
d’une demande en
vertu de l’article
10(1) b), afin de
recouvrer les frais
d’une partie qui
succombe conformé-
ment au para-
graphe
2, le terme
«créancier» dans
l’article 10(1) com-
prend un État.
1. Recovery of any
costs incurred in the
application of this
Convention shall not
take precedence over
the recovery of
maintenance.
2. A State may re-
cover costs from an
unsuccessful party.
3.
For the pur-
poses of an appli-
cation under Article
10(1) b) to recover
costs from an
unsuccessful party in
accordance with
paragraph 2, the term
“creditor” in Article
10(1) shall include a
State.
1. Täckning för
kostnader som upp-
kommit vid tillämp-
ningen av denna kon-
vention får inte ha
företräde framför in-
drivning av under-
hållsbidrag.
2. En stat får kräva
tillbaka kostnader
från en förlorande
part.
3. När det gäller en
ansökan enligt artikel
10.1 b för att kräva
tillbaka kostnader
från en förlorande
part i enlighet med
punkten 2, ska be-
greppet ”underhålls-
berättigad” i artikel
10.1 omfatta en stat.
541
Bilaga 3
SOU 2010:59
4.
Cet article ne
déroge pas à
l’article 8.
4. This
Article
shall be without pre-
judice to Article 8.
4. Denna
artikel
ska inte påverka
tillämpningen av
artikel 8.
Article 44
Exigences
linguistiques
Article 44
Language
requirements
Artikel 44
Språkkrav
1. Toute demande
et tout document s’y
rattachant sont rédi-
gés dans la langue
originale et accompa-
gnés d’une traduction
dans une langue
officielle de l’État
requis ou dans toute
autre langue que
l’État requis aura
indiqué pouvoir
accepter, par une
déclaration faite con-
formément à l’article
63, sauf dispense de
traduction de l’auto-
rité compétente de
cet État.
2. Tout État con-
tractant qui a plu-
sieurs langues offi-
cielles et qui ne peut,
pour des raisons de
droit interne, accep-
ter pour l’ensemble
de son territoire les
documents dans l’une
de ces langues, doit
faire connaître, par
1. Any application
and related docu-
ments shall be in the
original language, and
shall be accompanied
by a translation into
an official language
of the requested State
or another language
which the requested
State has indicated,
by way of declaration
in accordance with
Article 63, it will
accept, unless the
competent authority
of that State disp-
enses with trans-
lation.
2. A Contracting
State which has more
than one official
language and cannot,
for reasons of
internal law, accept
for the whole of its
territory documents
in one of those
languages shall, by
declaration in accord-
1. Ansökningar och
därtill knutna hand-
lingar ska vara av-
fattade på original-
språket och åtföljas av
en översättning till ett
officiellt språk i den
anmodade staten eller
till ett språk som den
anmodade staten har
angett att den kan
godta genom en
förklaring i enlighet
med artikel 63, såvida
inte den behöriga
myndigheten i den
staten meddelar att
en översättning inte
är nödvändig.
2. En
fördrags-
slutande stat som har
fler än ett officiellt
språk och som, på
grund av nationell
lag, inte kan godta
handlingar på ett av
dessa språk för hela
sitt territorium ska,
genom en förklaring i
enlighet med artikel
542
SOU 2010:59
Bilaga 3
une déclaration faite
conformément à
l’article 63, la langue
dans laquelle ceux-ci
doivent être rédigés
ou traduits en vue de
leur présentation
dans les parties de
son territoire qu’il a
déterminées.
3. Sauf si les Auto-
rités centrales en ont
convenu autrement,
toute autre commu-
nication entre elles
est adressée dans une
langue officielle de
l’État requis ou en
français ou en anglais.
Toutefois, un État
contractant peut, en
faisant la réserve
prévue à l’article 62,
s’opposer à l’utilisa-
tion soit du français,
soit de l’anglais.
ance with Article 63,
specify the language
in which such docu-
ments or translations
thereof shall be
drawn up for sub-
mission in the
specified parts of its
territory.
3. Unless
other-
wise agreed by the
Central Authorities,
any other communi-
cations between such
Authorities shall be
in an official language
of the requested State
or in either English
or French. However,
a Contracting State
may, by making a
reservation in accord-
ance with Article 62,
object to the use of
either English or
French.
63, ange på vilket
språk sådana hand-
lingar eller över-
sättningar av dessa
ska avfattas för att
kunna ges in i en viss
del av dess terri-
torium.
3. Om inte central-
myndigheterna har
kommit överens om
annat ska all annan
kommunikation
mellan sådana myn-
digheter ske på ett
officiellt språk i den
anmodade staten eller
på engelska eller fran-
ska. En fördragsslu-
tande stat får dock,
genom att anmäla ett
förbehåll i enlighet
med artikel 62, mot-
sätta sig använd-
ningen av antingen
engelska eller franska.
Article 45
Moyens et coûts de
traduction
Article 45
Means and costs of
translation
Artikel 45
Metoder och
kostnader för
översättning
1. Dans le cas de
demandes prévues au
chapitre III, les
Autorités centrales
peuvent convenir,
dans une affaire parti-
1. In the case of
applications under
Chapter III, the
Central Authorities
may agree in an
individual case or
1.
När det gäller
ansökningar enligt
kapitel III kan
centralmyndigheterna
i ett enskilt fall eller
generellt komma
543
Bilaga 3
SOU 2010:59
culière ou de façon
générale, que la
traduction dans la
langue officielle de
l’État requis sera faite
dans l’État requis à
partir de la langue
originale ou de toute
autre langue con-
venue. S’il n’y a pas
d’accord et si l’Auto-
rité centrale requé-
rante ne peut remplir
les exigences de
l’article 44(1) et (2),
la demande et les
documents s’y rattac-
hant peuvent être
transmis accompag-
nés d’une traduction
en français ou en
anglais pour traduc-
tion ultérieure dans
une langue officielle
de l’État requis.
2.
Les frais de
traduction découlant
de l’application du
paragraphe premier
sont à la charge de
l’État requérant, sauf
accord contraire des
Autorités centrales
des États concernés.
3. Nonobstant
l’article 8, l’Autorité
centrale requérante
peut mettre à la
generally that the
translation into an
official language of
the requested State
may be made in the
requested State from
the original language
or from any other
agreed language. If
there is no agreement
and it is not possible
for the requesting
Central Authority to
comply with the
requirements of
Article 44(1) and (2),
then the application
and related docu-
ments may be trans-
mitted with trans-
lation into English or
French for further
translation into an
official language of
the requested State.
2.
The cost of
translation arising
from the application
of paragraph 1 shall
be borne by the
requesting State
unless otherwise
agreed by Central
Authorities of the
States concerned.
3. Notwithstand-
ing Article 8, the
requesting Central
Authority may
överens om att över-
sättning till ett
officiellt språk i den
anmodade staten får
göras i den anmodade
staten från original-
språket eller från ett
annat överenskommet
språk. Om det inte
finns någon överens-
kommelse och det
inte är möjligt för den
begärande central-
myndigheten att upp-
fylla kraven i artikel
44.1–2, får ansökan
och därtill knutna
handlingar översändas
med översättning till
engelska eller franska,
för vidare över-
sättning till ett
officiellt språk i den
anmodade staten.
2. De
över-
sättningskostnader
som uppkommer vid
tillämpning av punk-
ten 1 ska bäras av den
begärande staten, om
inte annat överens-
kommits mellan
centralmyndigheterna
i de berörda staterna.
3. Utan hinder av
artikel 8, får den
begärande central-
myndigheten ta betalt
544
SOU 2010:59
Bilaga 3
charge du demandeur
les frais de traduction
d’une demande et des
documents s’y ratta-
chant, sauf si ces
coûts peuvent être
couverts par son
système d’assistance
juridique.
charge an applicant
for the costs of
translation of an
application and relat-
ed documents, except
in so far as those
costs may be covered
by its system of legal
assistance.
av sökanden för
kostnader för över-
sättning av en
ansökan och därtill
knutna handlingar,
förutom om dessa
kostnader kan täckas
genom dess system
för rättsligt bistånd.
Article 46
Systèmes juridiques
non unifiés –
interprétation
Article 46
Non-unified legal
systems –
interpretation
Artikel 46
Stater med flera
rättssystem – tolkning
1. Au regard d’un
État dans lequel deux
ou plusieurs systèmes
de droit ou ensem-
bles de règles ayant
trait aux questions
régies par la présente
Convention s’appli-
quent dans des unités
territoriales
différentes:
a) toute référence à
la loi ou à la
procédure d’un État
vise, le cas échéant, la
loi ou la procédure en
vigueur dans l’unité
territoriale considé-
rée;
b) toute référence
à une décision ob-
tenue, reconnue, re-
connue et exécutée,
1. In relation to a
State in which two or
more systems of law
or sets of rules of law
with regard to any
matter dealt with in
this Convention
apply in different
territorial units –
a) any reference to
the law or procedure
of a State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to the law or
procedure in force in
the relevant terri-
torial unit;
b) any reference to
a decision establi-
shed, recognised,
recognised and en-
1. I förhållande till
en stat, i vilken två
eller flera rättssystem
eller regelverk tilläm-
pas inom olika terri-
toriella enheter på
frågor som omfattas
av denna konvention,
ska
a) varje hänvisning
till lagen eller för-
farandet i en stat, i
förekommande fall,
avse gällande lag eller
förfarande i den
berörda territoriella
enheten,
b) varje hänvisning
till ett avgörande som
har erhållits, erkänts,
erkänts och
545
Bilaga 3
SOU 2010:59
exécutée et modifiée
dans cet État vise, le
cas échéant, une
décision obtenue, re-
connue, reconnue et
exécutée, exécutée et
modifiée dans l'unité
territoriale considé-
rée;
c) toute référence à
une autorité judiciaire
ou administrative de
cet État vise, le cas
échéant, une autorité
judiciaire ou admini-
strative de l’unité
territoriale
considérée;
d) toute référence
aux autorités compé-
tentes, organismes
publics ou autres
organismes de cet
État à l’exception des
Autorités centrales
vise, le cas échéant,
les autorités ou
organismes habilités à
agir dans l’unité
territoriale considé-
rée;
e) toute référence à
la résidence ou la
résidence habituelle
dans cet État vise, le
forced, enforced or
modified in that state
shall be construed as
referring, where
appropriate, to a
decision established,
recognised, recog-
nised and enforced,
enforced or modified
in the relevant terri-
torial unit;
c) any reference to
a judicial or admini-
strative authority in
that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to a judicial or
administrative autho-
rity in the relevant
territorial unit;
d) any reference to
competent autho-
rities, public bodies,
and other bodies of
that State, other than
Central Authorities,
shall be construed as
referring, where
appropriate, to those
authorised to act in
the relevant terri-
torial unit;
e) any reference to
residence or habitual
residence in that
State shall be con-
verkställts, verkställts
eller ändrats i den
staten, i före-
kommande fall, avse
ett avgörande som har
erhållits, erkänts,
erkänts och verk-
ställts, verkställts eller
ändrats i den berörda
territoriella enheten,
c) varje hänvisning
till en rättslig eller
administrativ myndig-
het i den staten, i
förekommande fall,
avse en rättslig eller
administrativ
myndighet i den
berörda territoriella
enheten,
d) varje hänvisning
till den statens
behöriga myndig-
heter, offentliga
organ och andra
organ, utom central-
myndigheter, i före-
kommande fall, avse
de myndigheter eller
organ som är
bemyndigade att vidta
åtgärder i den berörda
territoriella enheten,
e) varje hänvisning
till bosättning eller
hemvist i denna stat, i
förekommande fall,
546
SOU 2010:59
Bilaga 3
cas échéant, la
résidence ou la
résidence habituelle
dans l’unité terri-
toriale considérée;
f) toute référence à
la localisation des
biens dans cet État
vise, le cas échéant, la
localisation des biens
dans l’unité territo-
riale considérée;
g) toute référence
à une entente de
réciprocité en vigueur
dans un État vise, le
cas échéant, une
entente de réciprocité
en vigueur dans l’uni-
té territoriale consi-
dérée;
h) toute référence
à l’assistance juri-
dique gratuite dans
cet État vise, le cas
échéant, l’assistance
juridique gratuite
dans l’unité terri-
toriale considérée;
i) toute référence à
une convention en
matière d’aliments
conclue dans un État
strued as referring,
where appropriate, to
residence or habitual
residence in the
relevant territorial
unit;
f) any reference to
location of assets in
that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to the location
of assets in the rele-
vant territorial unit;
g) any reference to
a reciprocity arrange-
ment in force in a
State shall be con-
strued as referring,
where appropriate, to
a reciprocity arrange-
ment in force in the
relevant territorial
unit;
h) any reference to
free legal assistance
in that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to free legal
assistance in the
relevant territorial
unit;
i) any reference to
a maintenance
arrangement made in
a State shall be
avse bosättning eller
hemvist inom den
berörda territoriella
enheten,
f) varje hänvisning
till att tillgångar finns
i den staten, i före-
kommande fall, avse
att tillgångar finns
inom den berörda
territoriella enheten,
g) varje hänvisning
till ett ömsesidigt
avtal som är gällande i
en stat, i före-
kommande fall, avse
ett ömsesidigt avtal
som är gällande i den
berörda territoriella
enheten,
h) varje hänvisning
till kostnadsfritt
rättsligt bistånd i den
staten, i före-
kommande fall, avse
kostnadsfritt rättsligt
bistånd inom den
berörda territoriella
enheten,
i) varje hänvisning
till ett avtal om
underhållsbidrag som
ingåtts i en stat, i
547
Bilaga 3
SOU 2010:59
vise, le cas échéant,
une convention en
matière d’aliments
conclue dans l’unité
territoriale considé-
rée;
j) toute référence
au recouvrement des
frais par un État vise,
le cas échéant, le
recouvrement des
frais par l’unité
territoriale considé-
rée.
2.
Cet article ne
s’applique pas à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique.
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to a main-
tenance arrangement
made in the relevant
territorial unit;
j) any reference to
recovery of costs by a
State shall be con-
strued as referring,
where appropriate, to
the recovery of costs
by the relevant
territorial unit.
2. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
förekommande fall,
avse ett avtal om
underhållsbidrag som
ingåtts i den berörda
territoriella enheten,
j) varje hänvisning
till en stats återkrav
av kostnader, i
förekommande fall,
avse den berörda
territoriella enhetens
återkrav av kostnader.
2. Denna
artikel
ska inte tillämpas på
regionala organi-
sationer för ekono-
misk integration.
Article 47
Systèmes juridiques
non unifiés – règles
matérielles
Article 47
Non-unified legal
systems – substantive
rules
Artikel 47
Stater med flera
rättssystem –
materiella bestäm-
melser
1. Un État con-
tractant qui com-
prend deux ou plu-
sieurs unités terri-
toriales dans les-
quelles des systèmes
de droit différents
s’appliquent n’est pas
tenu d’appliquer la
présente Convention
aux situations qui
impliquent unique-
ment ces différentes
1. A Contracting
State with two or
more territorial units
in which different
systems of law apply
shall not be bound to
apply this Conven-
tion to situations
which involve solely
such different terri-
torial units.
1. En
fördrags-
slutande stat, som har
två eller flera territo-
riella enheter där
olika rättssystem är
tillämpliga, ska inte
vara skyldig att
tillämpa denna kon-
vention på för-
hållanden som endast
berör dessa olika
territoriella enheter.
548
SOU 2010:59
Bilaga 3
unités territoriales.
2. Une
autorité
compétente dans une
unité territoriale d’un
État contractant qui
comprend deux ou
plusieurs unités terri-
toriales dans les-
quelles des systèmes
de droit différents
s’appliquent n’est pas
tenue de reconnaître
ou d’exécuter une
décision d’un autre
État contractant au
seul motif que la
décision a été recon-
nue ou exécutée dans
une autre unité
territoriale du même
État contractant
selon la présente
Convention.
3.
Cet article ne
s’applique pas à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique.
2. A
competent
authority in a
territorial unit of a
Contracting State
with two or more
territorial units in
which different sys-
tems of law apply
shall not be bound to
recognise or enforce
a decision from
another Contracting
State solely because
the decision has been
recognised or en-
forced in another
territorial unit of the
same Contracting
State under this
Convention.
3. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
2. En
behörig
myndighet i en terri-
toriell enhet i en för-
dragsslutande stat,
som har två eller flera
territoriella enheter
där olika rättssystem
är tillämpliga, ska inte
vara skyldig att er-
känna eller verkställa
ett avgörande från en
annan fördrags-
slutande stat enbart
på grund av att av-
görandet har erkänts
eller verkställts i en
annan territoriell en-
het i samma fördrags-
slutande stat i enlig-
het med denna
konvention.
3. Denna
artikel
ska inte tillämpas på
regionala organisa-
tioner för ekonomisk
integration.
Article 48
Coordination avec les
Conventions de La
Haye antérieures en
matière d’obligations
alimentaires
Article 48
Co-ordination with
prior Hague
Maintenance
Conventions
Artikel 48
Samordning med
tidigare Haag-
konventioner om
underhållsskyldighet
Dans les rapports
entre les États con-
tractants, et sous
In relations be-
tween the Contrac-
ting States, this
I förbindelserna
mellan de fördrags-
slutande staterna ska
549
Bilaga 3
SOU 2010:59
réserve de l’appli-
cation de l’article
56(2), la présente
Convention remplace
la Convention de La
Haye du 2 octobre
1973 concernant la
reconnaissance et
l’exécution de déci-
sions relatives aux
obligations alimen-
taires et la Conven-
tion de La Haye du
15 avril 1958 concer-
nant la reconnais-
sance et l’exécution
des décisions en
matière d’obligations
alimentaires envers
les enfants, dans la
mesure où leur
champ d’application
entre lesdits États
coïncide avec celui de
la présente Conven-
tion.
Convention replaces,
subject to Article
56(2), the Hague
Convention of
2 October 1973 on
the Recognition and
Enforcement of
Decisions Relating to
Maintenance Obliga-
tions and the Hague
Convention of
15 April 1958 concer-
ning the recognition
and enforcement of
decisions relating to
maintenance obliga-
tions towards child-
ren in so far as their
scope of application
as between such
States coincides with
the scope of appli-
cation of this
Convention.
denna konvention,
med förbehåll för
artikel 56.2, ersätta
Haagkonventionen av
den 2 oktober 1973
om erkännande och
verkställighet av av-
göranden angående
underhållsskyldighet
och Haagkonven-
tionen av den 15 april
1958 om erkännande
och verkställighet av
avgöranden om
underhåll till barn, i
den utsträckning som
konventionernas
tillämpningsområde
med avseende på
dessa stater samman-
faller med tillämp-
ningsområdet för
denna konvention.
Article 49
Coordination avec la
Convention de New
York de 1956
Article 49
Co-ordination with
the 1956 New York
Convention
Artikel 49
Samordning med
1956 års New York-
konvention
Dans les rapports
entre les États con-
tractants, la présente
Convention remplace
la Convention sur le
recouvrement des ali-
ments à l’étranger du
20 juin 1956, établie
par les Nations
In relations be-
tween the Contrac-
ting States, this
Convention replaces
the United Nations
Convention on the
Recovery Abroad of
Maintenance of
20 June 1956, in so
I förbindelserna
mellan de fördrags-
slutande staterna ska
denna konvention
ersätta Förenta
nationernas konven-
tion av den 20 juni
1956 om indrivning
av underhållsbidrag i
550
SOU 2010:59
Bilaga 3
Unies, dans la mesure
où son champ
d’application entre
lesdits États corres-
pond au champ
d’application de la
présente Convention.
far as its scope of
application as be-
tween such States
coincides with the
scope of application
of this Convention.
utlandet, i den
utsträckning som
dess tillämpnings-
område med avseende
på dessa stater
sammanfaller med
tillämpningsområdet
för denna konven-
tion.
Article 50
Relations avec les
Conventions de La
Haye antérieures
relatives à la
notification d’actes et
à l’obtention de
preuves
Article 50
Relationship with
prior Hague
Conventions on
service of documents
and taking of
evidence
Artikel 50
Förhållande till
tidigare Haag-
konventioner om
delgivning av
handlingar och
bevisupptagning
La présente Con-
vention ne déroge pas
à la Convention de
La Haye du premier
mars 1954 relative à
la procédure civile, ni
à la Convention de
La Haye du 15 no-
vembre 1965 relative
à la signification et la
notification à l’étran-
ger des actes judi-
ciaires et extra-
judiciaires en matière
civile ou commer-
ciale, ni à la Conven-
tion de La Haye du
18 mars 1970 sur
l’obtention des
preuves à l’étranger
en matière civile ou
commerciale.
This Convention
does not affect the
Hague Convention
of 1 March 1954 on
civil procedure, the
Hague Convention
of 15 November 1965
on the Service
Abroad of Judicial
and Extrajudicial
Documents in Civil
or Commercial
Matters and the
Hague Convention
of 18 March 1970 on
the Taking of Evi-
dence Abroad in
Civil or Commercial
Matters.
Denna konvention
inverkar inte på
Haagkonventionen av
den 1 mars 1954 om
vissa till civilrätten
hörande ämnen,
Haagkonventionen av
den 15 november
1965 om delgivning i
utlandet av handlingar
i mål och ärenden av
civil eller kommersiell
natur eller
Haagkonventionen av
den 18 mars 1970 om
bevisupptagning i ut-
landet i mål och
ärenden av civil eller
kommersiell natur.
551
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 51
Coordination avec les
instruments et
accords complé-
mentaires
Article 51
Co-ordination of
instruments and
supplementary
agreements
Artikel 51
Samordning av
instrument och
kompletterande avtal
1. La
présente
Convention ne dé-
roge pas aux instru-
ments internationaux
conclus avant la
présente Convention
auxquels des États
contractants sont
Parties et qui con-
tiennent des disposi-
tions sur les matières
réglées par la pré-
sente Convention.
2. Tout État con-
tractant peut con-
clure avec un ou plu-
sieurs États contrac-
tants des accords qui
contiennent des dis-
positions sur les
matières réglées par
la Convention afin
d’améliorer l’applica-
tion de la Conven-
tion entre eux, à
condition que de tels
accords soient con-
formes à l’objet et au
but de la Convention
et n’affectent pas,
dans les rapports de
ces États avec d’au-
tres États contrac-
tants, l’application
1. This
Conven-
tion does not affect
any international
instrument conclu-
ded before this
Convention to which
Contracting States
are Parties and which
contains provisions
on matters governed
by this Convention.
2. Any
Contrac-
ting State may con-
clude with one or
more Contracting
States agreements,
which contain provi-
sions on matters gov-
erned by the Con-
vention, with a view
to improving the
application of the
Convention between
or among themselves,
provided that such
agreements are con-
sistent with the
objects and purpose
of the Convention
and do not affect, in
the relationship of
such States with
1. Denna konven-
tion inverkar inte på
något internationellt
instrument antaget
före denna konven-
tion, som de för-
dragsslutande staterna
är parter i och som
innehåller bestäm-
melser i frågor som
regleras i denna
konvention.
2. Varje fördrags-
slutande stat får träffa
överenskommelser
som innehåller be-
stämmelser i frågor
som regleras i denna
konvention med en
eller flera fördrags-
slutande stater, i syfte
att sinsemellan
förbättra tillämp-
ningen av konven-
tionen, förutsatt att
dessa överenskom-
melser är förenliga
med konventionens
syfte och ändamål
och, i förhållandet
mellan dessa stater
och andra för-
dragsslutande stater,
552
SOU 2010:59
Bilaga 3
des dispositions de la
Convention. Les
États qui auront con-
clu de tels accords en
transmettront une
copie au dépositaire
de la Convention.
3. Les paragraphes
premier et 2 s’appli-
quent également aux
ententes de réci-
procité et aux lois
uniformes reposant
sur l’existence entre
les États concernés
de liens spéciaux.
4. La
présente
Convention n’affecte
pas l’application
d’instruments d’une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique partie à
la présente Conven-
tion, ayant été
adoptés après la
conclusion de la
Convention, en ce
qui a trait aux
matières régies par la
Convention, à con-
dition que de tels
instruments n’affec-
tent pas, dans les
rapports des États
membres de l’Org-
other Contracting
States, the applica-
tion of the provisions
of the Convention.
The States which
have concluded such
an agreement shall
transmit a copy to
the depositary of the
Convention.
3. Paragraphs 1 and
2 shall also apply to
reciprocity arrange-
ments and to uni-
form laws based on
special ties between
the States concerned.
4. This
Conven-
tion shall not affect
the application of
instruments of a
Regional Economic
Integration Organi-
sation that is a Party
to this Convention,
adopted after the
conclusion of the
Convention, on mat-
ters governed by the
Convention provided
that such instruments
do not affect, in the
relationship of Mem-
ber States of the
Regional Economic
Integration Organi-
sation with other
inte inverkar på
tillämpningen av kon-
ventionens bestäm-
melser. Stater som har
ingått en sådan
överenskommelse ska
överlämna en kopia
till konventionens
depositarie.
3. Punkterna 1 och
2 ska även tillämpas
på ömsesidiga avtal
och på enhetliga lagar
som grundar sig på
särskilda förbindelser
mellan de berörda
staterna.
4. Denna konven-
tion ska inte inverka
på tillämpningen av
instrument som
utfärdats av en
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som är part i
denna konvention,
som antagits efter
ingåendet av konven-
tionen och som rör
frågor som regleras i
denna, förutsatt att
sådana instrument, i
förhållandet mellan
medlemsstaterna i
den regionala orga-
nisationen för ekono-
misk integration och
553
Bilaga 3
SOU 2010:59
anisation régionale
d’intégration écono-
mique avec d’autres
États contractants,
l’application des dis-
positions de la Con-
vention. En ce qui
concerne la recon-
naissance ou l’exé-
cution de décisions
entre les États
membres de l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique, la Convention
n’affecte pas les
règles de l’Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique,
que ces règles aient
été adoptées avant ou
après la conclusion de
la Convention.
Contracting States,
the application of the
provisions of the
Convention. As con-
cerns the recognition
or enforcement of
decisions as between
Member States of the
Regional Economic
Integration Organi-
sation, the Conven-
tion shall not affect
the rules of the
Regional Economic
Integration Organi-
sation, whether adop-
ted before or after
the conclusion of the
Convention.
andra fördrags-
slutande stater, inte
inverkar på tillämp-
ningen av konven-
tionens bestäm-
melser. När det gäller
erkännande och verk-
ställighet av avgöran-
den mellan medlems-
stater i en regional
organisation för eko-
nomisk integration,
ska konventionen inte
inverka på tillämp-
ningen av bestämmel-
ser som utfärdats av
denna, oavsett om de
antagits före eller
efter konventionens
ingående.
Article 52
Règle de l’efficacité
maximale
Article 52
Most effective rule
Artikel 52
Regeln om störst
effektivitet
1. La
présente
Convention ne fait
pas obstacle à l’appli-
cation d’un accord,
d’une entente ou
d’un instrument
international en
vigueur entre l’État
requérant et l’État
requis ou d’une
entente de réciprocité
en vigueur dans l’État
requis qui prévoit:
1. This
Conven-
tion shall not prevent
the application of an
agreement, arrange-
ment or international
instrument in force
between the reque-
sting State and the
requested State, or a
reciprocity arrange-
ment in force in the
requested State that
provides for –
1. Konventionen
ska inte hindra
tillämpning av en
överenskommelse, en
ordning eller ett
internationellt instru-
ment som gäller
mellan den begärande
staten och den an-
modade staten, eller
av ett ömsesidigt avtal
som gäller i den
anmodade staten,
554
SOU 2010:59
Bilaga 3
a)
des bases plus
larges pour la re-
connaissance des
décisions en matière
d’aliments, sans pré-
judice de l’article
22 f) de la Conven-
tion;
b) des procédures
simplifiées et accé-
lérées relatives à une
demande de re-
connaissance ou de
reconnaissance et
d’exécution de déci-
sions en matière
d’aliments;
c) une assistance
juridique plus favo-
rable que celle prévue
aux articles 14 à 17;
ou
d) des procédures
permettant à un
demandeur dans un
État requérant de
présenter une
demande directement
à l’Autorité centrale
de l’État requis.
2. La
présente
Convention ne fait
pas obstacle à l’appli-
cation d’une loi en
a) broader
bases
for recognition of
maintenance deci-
sions, without pre-
judice to Article 22 f)
of the Convention;
b) simplified, more
expeditious proce-
dures on an appli-
cation for recog-
nition or recognition
and enforcement of
maintenance deci-
sions;
c) more beneficial
legal assistance than
that provided for
under Articles 14 to
17; or
d) procedures per-
mitting an applicant
from a requesting
State to make a
request directly to
the Central Autho-
rity of the requested
State.
2. This
Conven-
tion shall not prevent
the application of a
law in force in the
som föreskriver
a) mer
om-
fattande grunder för
erkännande av av-
göranden om under-
hållsskyldighet, utan
att det påverkar
tillämpningen av
artikel 22 f i konven-
tionen,
b) förenklade
och snabbare för-
faranden för en an-
sökan om erkännande
eller om erkännande
och verkställighet av
avgöranden om
underhållsskyldighet,
c) förmånligare
rättsligt bistånd än
vad som föreskrivs i
artiklarna 14–17, eller
d) förfaranden som
gör det möjligt för en
sökande från en be-
gärande stat att vända
sig direkt till den an-
modade statens
centralmyndighet.
2. Denna konven-
tion ska inte hindra
tillämpningen av en
gällande lag i den
555
Bilaga 3
SOU 2010:59
vigueur dans l’État
requis prévoyant des
règles plus efficaces
telles que mention-
nées au paragraphe
premier a) à c).
Cependant, en ce qui
concerne les procé-
dures simplifiées et
accélérées mention-
nées au paragraphe
premier b), elles doi-
vent être compatibles
avec la protection
offerte aux parties en
vertu des articles 23
et 24, en particulier
en ce qui a trait aux
droits des parties de
se voir dûment noti-
fier les procédures et
de se voir offrir une
opportunité adéquate
d’être entendues, et
en ce qui a trait aux
effets d’une contesta-
tion ou d’un appel.
requested State that
provides for more
effective rules as
referred to in para-
graph 1 a) to c).
However, as regards
simplified, more
expeditious proce-
dures referred to in
paragraph 1 b), they
must be compatible
with the protection
offered to the parties
under Articles 23 and
24, in particular as
regards the rights of
the parties to be duly
notified of the
proceedings and be
given adequate
opportunity to be
heard and as regards
the effects of any
challenge or appeal
anmodade staten som
föreskriver effektivare
bestämmelser i enlig-
het med vad som
avses i punkterna 1 a–
c. När det gäller
sådana förenklade och
snabbare förfaranden
som avses i punkt 1 b,
ska dessa dock vara
förenliga med det
skydd som erbjuds
parterna enligt artikel
23 och 24, särskilt i
fråga om parternas
rätt att underrättas på
vederbörligt sätt om
förfarandena och
beredas skälig
möjlighet att yttra
sig, samt i fråga om
verkningarna av en
invändning eller ett
överklagande.
Article 53
Interprétation
uniforme
Article 53
Uniform
interpretation
Artikel 53
Enhetlig tolkning
Pour l’interpréta-
tion de la présente
Convention, il sera
tenu compte de son
caractère interna-
tional et de la
nécessité de promou-
voir l’uniformité de
son application.
In the inter-
pretation of this
Convention, regard
shall be had to its
international charac-
ter and to the need to
promote uniformity
in its application.
Vid tolkningen av
denna konvention ska
hänsyn tas till dess
internationella
karaktär och till
behovet av att främja
en enhetlig tillämp-
ning av den.
556
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 54
Examen du
fonctionnement
pratique de la
Convention
Article 54
Review of practical
operation of the
Convention
Artikel 54
Översyn av den
praktiska
tillämpningen av
konventionen
1. Le
Secrétaire
général de la Confé-
rence de La Haye de
droit international
privé convoque péri-
odiquement une
Commission spéciale
afin d’examiner le
fonctionnement pra-
tique de la Conven-
tion et d’encourager
le développement de
bonnes pratiques en
vertu de la Conven-
tion.
2. À cette fin, les
États contractants
collaborent avec le
Bureau Permanent de
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé afin de
recueillir les informa-
tions relatives au
fonctionnement
pratique de la
Convention, y com-
pris des statistiques
et de la juris-
prudence.
1. The
Secretary
General of the Hague
Conference on
Private International
Law shall at regular
intervals convene a
Special Commission
in order to review the
practical operation of
the Convention and
to encourage the
development of good
practices under the
Convention.
2. For the purpose
of such review, Con-
tracting States shall
co-operate with the
Permanent Bureau of
the Hague Confe-
rence on Private
International Law in
the gathering of
information, in-
cluding statistics and
case law, concerning
the practical opera-
tion of the Con-
vention.
1. Generalsekrete-
raren för Haagkonfe-
rensen för inter-
nationell privaträtt
ska med jämna
mellanrum samman-
kalla ett särskilt ut-
skott för att granska
den praktiska tillämp-
ningen av konven-
tionen och upp-
muntra utvecklingen
av god praxis enligt
konventionen.
2. För detta ända-
mål ska de fördrags-
slutande staterna
samarbeta med Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå för
att samla in informa-
tion, inklusive
statistik och rätts-
praxis, om den
praktiska tillämp-
ningen av konven-
tionen.
557
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 55
Amendement des
formulaires
Article 55
Amendment of forms
Artikel 55
Ändring av formulär
1. Les formulaires
annexés à la présente
Convention pourront
être amendés par
décision d’une Com-
mission spéciale qui
sera convoquée par le
Secrétaire général de
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé, à la-
quelle seront invités
tous les États con-
tractants et tous les
Membres. La pro-
position d’amender
les formulaires devra
être portée à l’ordre
du jour qui sera joint
à la convocation.
2. Les
amende-
ments seront adoptés
par les États con-
tractants présents à la
Commission spéciale.
Ils entreront en
vigueur pour tous les
États contractants le
premier jour du
septième mois après
la date à laquelle le
dépositaire les aura
communiqués à tous
les États contrac-
tants.
1. The
forms
annexed to this
Convention may be
amended by a deci-
sion of a Special
Commission con-
vened by the
Secretary General of
the Hague Con-
ference on Private
International Law to
which all Contracting
States and all
Members shall be
invited. Notice of the
proposal to amend
the forms shall be
included in the
agenda for the
meeting.
2. Amendments
adopted by the
Contracting States
present at the Special
Commission shall
come into force for
all Contracting States
on the first day of the
seventh calendar
month after the date
of their communi-
cation by the
depositary to all
Contracting States.
1. De formulär som
bifogas denna kon-
vention får ändras
genom beslut av ett
särskilt utskott som
sammankallas av
generalsekreteraren
för Haagkonferensen
för internationell
privaträtt till vilket
alla fördragsslutande
stater och alla med-
lemmar ska inbjudas.
Ett meddelande om
förslaget att ändra
formulären ska inklu-
deras i dagordningen
för mötet.
2. Ändringar som
antas av de för-
dragsslutande stater
som närvarar vid det
särskilda utskottet
ska träda i kraft för
alla fördragsslutande
stater den första
dagen i den sjunde
kalendermånaden
efter den dag då
depositarien har
delgett dessa till alla
fördragsslutande
stater.
558
SOU 2010:59
Bilaga 3
3. Au cours du
délai prévu au
paragraphe 2, tout
État contractant
pourra notifier par
écrit au dépositaire
qu’il entend faire une
réserve à cet amende-
ment, conformément
à l’article 62. L’État
qui aura fait une telle
réserve sera traité, en
ce qui concerne cet
amendement, comme
s’il n’était pas Partie à
la présente Conven-
tion jusqu’à ce que la
réserve ait été retirée.
3. During
the
period provided for
in paragraph 2 any
Contracting State
may by notification
in writing to the
depositary make a
reservation, in
accordance with
Article 62, with
respect to the amend-
ment. The State
making such reserva-
tion shall, until the
reservation is with-
drawn, be treated as a
State not Party to the
present Convention
with respect to that
amendment.
3. Under den tids-
period som anges i
punkt 2 får varje för-
dragsslutande stat
genom skriftligt med-
delande till depo-
sitarien anmäla för-
behåll mot ändringen
i enlighet med artikel
62. En stat som
anmäler ett sådant
förbehåll ska, till dess
att förbehållet återtas,
betraktas som en
icke-fördragsslutande
stat med avseende på
den ändringen.
Article 56
Dispositions
transitoires
Article 56
Transitional
provisions
Artikel 56
Övergångsbestäm-
melser
1. La Convention
s’applique dans tous
les cas où:
a) une
requête
visée à l’article 7 ou
une demande prévue
au chapitre III a été
reçue par l’Autorité
centrale de l’État
requis après l’entrée
en vigueur de la
Convention entre
l’État requérant et
l’État requis;
1. The Convention
shall apply in every
case where –
a)
a request pur-
suant to Article 7 or
an application pur-
suant to Chapter III
has been received by
the Central Autho-
rity of the requested
State after the Con-
vention has entered
into force between
the requesting State
and the requested
1. Konventionen
ska vara tillämplig i
varje fall där
a) en
framställan
enligt artikel 7 eller
en ansökan enligt
kapitel III har
mottagits av central-
myndigheten i den
anmodade staten efter
det att konventionen
har trätt i kraft mellan
den begärande och
den anmodade staten,
559
Bilaga 3
SOU 2010:59
b) une demande de
reconnaissance et
d’exécution a été
présentée directe-
ment à une autorité
compétente de l’État
requis après l’entrée
en vigueur de la
Convention entre
l’État d’origine et
l’État requis.
2.
En ce qui
concerne la recon-
naissance et l’exé-
cution des décisions
entre les États
contractants à la
présente Convention
qui sont également
parties aux Con-
ventions de La Haye
mentionnées à
l’article 48, si les
conditions pour la
reconnaissance et
l’exécution prévues
par la présente Con-
vention font obstacle
à la reconnaissance et
à l’exécution d’une
décision rendue dans
l’État d’origine avant
l’entrée en vigueur de
la présente Conven-
tion dans cet État et
qui à défaut aurait été
reconnue et exécutée
en vertu de la Con-
State;
b) a direct request
for recognition and
enforcement has
been received by the
competent authority
of the State addressed
after the Convention
has entered into force
between the State of
origin and the State
addressed.
2. With regard to
the recognition and
enforcement of deci-
sions between Con-
tracting States to this
Convention that are
also Parties to either
of the Hague
Maintenance Con-
ventions mentioned
in Article 48, if the
conditions for the
recognition and
enforcement under
this Convention pre-
vent the recognition
and enforcement of a
decision given in the
State of origin before
the entry into force
of this Convention
for that State, that
would otherwise have
been recognised and
enforced under the
terms of the Con-
vention that was in
b) en direkt fram-
ställan om erkän-
nande och verkställig-
het har mottagits av
den behöriga myndig-
heten i den anmodade
staten efter det att
konventionen har
trätt i kraft mellan
ursprungsstaten och
den anmodade staten.
2. I fråga om erkän-
nande och verkställig-
het av avgöranden
mellan fördrags-
slutande stater till
denna konvention,
som även är parter i
någon av de Haag-
konventioner om
underhållsskyldighet
som omnämns i
artikel 48, gäller, att
om villkoren för
erkännande och verk-
ställighet enligt den
här konventionen för-
hindrar erkännande
och verkställighet av
ett avgörande som
meddelats i ur-
sprungsstaten innan
den här konventionen
trätt i kraft i den sta-
ten, och som annars
skulle ha erkänts och
verkställts i enlighet
med den konvention
560
SOU 2010:59
Bilaga 3
vention qui était en
vigueur lorsque la
décision a été rendue,
les conditions de
cette dernière Con-
vention s’appliquent.
3. L’État
requis
n’est pas tenu, en
vertu de la Conven-
tion, d’exécuter une
décision ou une con-
vention en matière
d’aliments pour ce
qui concerne les paie-
ments échus avant
l’entrée en vigueur de
la Convention entre
l’État d’origine et
l’État requis sauf en
ce qui concerne les
obligations alimentai-
res découlant d’une
relation parent-en-
fant à l’égard d’une
personne âgée de
moins de 21 ans.
effect at the time the
decision was rend-
ered, the conditions
of that Convention
shall apply.
3. The
State
addressed shall not
be bound under this
Convention to en-
force a decision or a
maintenance arrange-
ment, in respect of
payments falling due
prior to the entry
into force of the
Convention between
the State of origin
and the State addres-
sed, except for main-
tenance obligations
arising from a parent-
child relationship to-
wards a person under
the age of 21 years.
som var i kraft när av-
görandet meddelades,
ska bestämmelserna i
den sistnämnda kon-
ventionen vara
tillämpliga.
3. Den anmodade
staten ska inte vara
skyldig enligt denna
konvention att verk-
ställa ett avgörande
eller ett avtal om un-
derhållsbidrag som
avser belopp som för-
faller till betalning
innan konventionen
träder i kraft mellan
ursprungsstaten och
den anmodade staten,
utom när det gäller
underhållsskyldighet,
som grundar sig på
ett föräldra-barnför-
hållande, mot en
person under 21 år.
Article 57
Informations rela-
tives aux lois, procé-
dures et services
Article 57
Provision of
information
concerning laws,
procedures and
services
Artikel 57
Tillhandahållande av
information om lagar,
förfaranden och
tjänster
1.
Un État con-
tractant, au moment
où il dépose son
instrument de rati-
fication ou d’adhé-
sion ou fait une
1. A Contracting
State, by the time its
instrument of ratifi-
cation or accession is
deposited or a de-
claration is submitted
1. En
fördrags-
slutande stat ska, i
samband med att dess
ratifikations- eller
anslutningsinstru-
ment deponeras eller
561
Bilaga 3
SOU 2010:59
déclaration en vertu
de l’article 61 de la
Convention, fournit
au Bureau Permanent
de la Conférence de
La Haye de droit
international privé:
a) une description
de sa législation et de
ses procédures appli-
cables en matière
d’obligations alimen-
taires;
b) une description
des mesures qu’il
prendra pour satis-
faire à ses obligations
en vertu de l’article 6;
c) une description
de la manière dont il
procurera aux deman-
deurs un accès
effectif aux procé-
dures conformément
à l’article 14;
d) une description
de ses règles et
procédures d’exé-
cution, y compris les
limites apportées à
l’exécution, en parti-
culier les règles de
protection du débi-
teur et les délais de
prescription;
in accordance with
Article 61 of the
Convention, shall
provide the Perma-
nent Bureau of the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law with –
a) a description of
its laws and proce-
dures concerning
maintenance obliga-
tions;
b) a description of
the measures it will
take to meet the
obligations under
Article 6;
c) a description of
how it will provide
applicants with ef-
fective access to
procedures, as requi-
red under Article 14;
d) a description of
its enforcement rules
and procedures, in-
cluding any limi-
tations on enforce-
ment, in particular
debtor protection
rules and limitation
periods;
en förklaring ges in i
enlighet med artikel
61 i konventionen,
tillhandahålla Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå
a) en beskrivning
av dess lagar och för-
faranden rörande
underhållsskyldighet,
b) en beskrivning
av de åtgärder den
kommer att vidta för
att uppfylla skyldig-
heterna enligt artikel
6,
c) en beskriv-
ning av hur den
kommer att tillhanda-
hålla de sökande
faktisk tillgång till
förfaranden i enlighet
med artikel 14,
d) en beskriv-
ning av dess bestäm-
melser och förfaran-
den för verkställighet,
inklusive begräns-
ningar avseende verk-
ställigheten, särskilt
bestämmelser till
skydd för den under-
hållsskyldige samt
562
SOU 2010:59
Bilaga 3
e) toute précision à
laquelle l’article 25(1)
b) et (3) fait référ-
ence.
2. Les États con-
tractants peuvent,
pour satisfaire à leurs
obligations découlant
du paragraphe pre-
mier, utiliser un
formulaire de profil
des États recom-
mandé et publié par
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé.
3. Les
informa-
tions sont tenues à
jour par les États
contractants.
e) any specification
referred to in Article
25(1) b) and (3).
2. Contracting
States may, in ful-
filling their obli-
gations under para-
graph 1, utilise a
country profile form
recommended and
published by the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law.
3. Information
shall be kept up to
date by the Con-
tracting States.
preskriptionsfrister,
e) varje tillkänna-
givande enligt artikel
25.1 b och 25.3.
2. Fördragsslutande
stater får, vid upp-
fyllandet av sina
förpliktelser enligt
punkten 1, använda
sig av ett särskilt
landprofilformulär
(country profile form)
som rekommenderas
och har getts ut av
Haagkonferensen för
internationell
privaträtt.
3. De
fördrags-
slutande staterna ska
hålla informationen
uppdaterad.
CHAPITRE IX –
DISPOSITIONS
FINALES
CHAPTER IX –
FINAL
PROVISIONS
KAPITEL IX –
SLUTBESTÄM-
MELSER
Article 58
Signature, ratifi-
cation et adhésion
Article 58
Signature, ratifi-
cation and accession
Artikel 58
Undertecknande,
ratificering och
anslutning
1. La Convention
est ouverte à la
signature des États
qui étaient Membres
de la Conférence de
La Haye de droit
1. The Convention
shall be open for
signature by the
States which were
Members of the
Hague Conference
1. Konventionen
ska vara öppen för
undertecknande för
de stater som var
medlemmar av Haag-
konferensen för inter-
563
Bilaga 3
SOU 2010:59
international privé
lors de sa Vingt et
unième session et des
autres États qui ont
participé à cette
Session.
2. Elle sera ratifiée,
acceptée ou approu-
vée et les instruments
de ratification,
d’acceptation ou
d’approbation seront
déposés auprès du
Ministère des Affai-
res étrangères du
Royaume des Pays-
Bas, dépositaire de la
Convention.
3. Tout autre État
ou Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
pourra adhérer à la
Convention après
son entrée en vigueur
en vertu de l’article
60(1).
4. L’instrument
d’adhésion sera
déposé auprès du
dépositaire.
5. L’adhésion
n’aura d’effet que
dans les rapports
entre l’État adhérant
et les États contrac-
on Private Inter-
national Law at the
time of its Twenty-
First Session and by
the other States
which participated in
that Session.
2.
It shall be
ratified, accepted or
approved and the
instruments of rati-
fication, acceptance
or approval shall be
deposited with the
Ministry of Foreign
Affairs of the King-
dom of the Nether-
lands, depositary of
the Convention.
3. Any other State
or Regional Eco-
nomic Integration
Organisation may
accede to the Con-
vention after it has
entered into force in
accordance with
Article 60(1).
4. The instrument
of accession shall be
deposited with the
depositary.
5. Such accession
shall have effect only
as regards the rela-
tions between the
acceding State and
nationell privaträtt
vid tidpunkten för
dess tjugoförsta
session samt för
övriga stater som del-
tog i den sessionen.
2. Den ska ratifi-
ceras, godtas eller
godkännas och ratifi-
kations-, godtagande-
eller godkännande-
instrumenten depo-
neras hos utrikes-
ministeriet i Konung-
ariket Nederländerna,
som är depositarie för
konventionen.
3. Varje annan stat
eller regional orga-
nisation för eko-
nomisk integration
får ansluta sig till
konventionen efter
det att den har trätt i
kraft, i enlighet med
artikel 60.1.
4. Anslutnings-
instrumentet ska
deponeras hos
depositarien.
5. Anslutningen får
verkan endast i för-
hållandet mellan den
anslutande staten och
de fördragsslutande
564
SOU 2010:59
Bilaga 3
tants qui n’auront pas
élevé d’objection à
son encontre dans les
12 mois suivant la
date de la notification
prévue à l’article 65.
Une telle objection
pourra également être
élevée par tout État
au moment d’une
ratification, accepta-
tion ou approbation
de la Convention,
postérieure à l’adhé-
sion. Ces objections
seront notifiées au
dépositaire.
those Contracting
States which have not
raised an objection to
its accession in the 12
months after the date
of the notification
referred to in Article
65. Such an objection
may also be raised by
States at the time
when they ratify,
accept or approve the
Convention after an
accession. Any such
objection shall be
notified to the
depositary.
stater som inte har
gjort någon invänd-
ning mot anslut-
ningen inom tolv
månader efter dagen
för den underrättelse
som avses i artikel 65.
Stater kan göra en
sådan invändning
även när de efter en
anslutning ratificerar,
godtar eller god-
känner konventionen.
Depositarien ska
underrättas om varje
sådan invändning.
Article 59
Organisations
régionales d’inté-
gration économique
Article 59
Regional Economic
Integration Organi-
sations
Artikel 59
Regionala organisa-
tioner för ekonomisk
integration
1. Une Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique
constituée unique-
ment d’États sou-
verains et ayant
compétence pour
certaines ou toutes
les matières régies par
la présente Con-
vention peut égale-
ment signer, accepter
ou approuver la
présente Convention
ou y adhérer. En
pareil cas, l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
1. A Regional Eco-
nomic Integration
Organisation which
is constituted solely
by sovereign States
and has competence
over some or all of
the matters governed
by this Convention
may similarly sign,
accept, approve or
accede to this Con-
vention. The Regio-
nal Economic Inte-
gration Organisation
shall in that case have
the rights and obli-
gations of a Contrac-
1. Även regionala
organisationer för
ekonomisk integra-
tion som består
enbart av suveräna
stater och som har
behörighet inom vissa
eller alla frågor som
regleras i denna
konvention får under-
teckna, godta, god-
känna eller ansluta sig
till denna konvention.
Den regionala
organisationen för
ekonomisk integra-
tion ska i så fall ha
samma rättigheter
565
Bilaga 3
SOU 2010:59
mique aura les mêmes
droits et obligations
qu’un État contrac-
tant, dans la mesure
où cette Organisation
a compétence sur des
matières régies par la
Convention.
2. Au moment de
la signature, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion, l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique notifie au
dépositaire, par écrit,
les matières régies par
la présente Conven-
tion pour lesquelles
ses États membres
ont transféré leur
compétence à cette
Organisation. L’Or-
ganisation notifie
aussitôt au déposi-
taire, par écrit, toute
modification inter-
venue dans la délé-
gation de compétence
précisée dans la noti-
fication la plus récen-
te faite en vertu du
présent paragraphe.
3. Au moment de
la signature, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion, une Orga-
ting State, to the
extent that the Org-
anisation has comp-
etence over matters
governed by the
Convention.
2. The
Regional
Economic Inte-
gration Organisation
shall, at the time of
signature, acceptance,
approval or acces-
sion, notify the
depositary in writing
of the matters gover-
ned by this Conven-
tion in respect of
which competence
has been transferred
to that Organisation
by its Member States.
The Organisation
shall promptly notify
the depositary in
writing of any
changes to its comp-
etence as specified in
the most recent
notice given under
this paragraph.
3. At the time of
signature, acceptance,
approval or acces-
sion, a Regional
Economic Integra-
och skyldigheter som
en fördragsslutande
stat i den utsträck-
ning som organisa-
tionen har behörighet
i frågor som regleras i
konventionen.
2. Den
regionala
organisationen för
ekonomisk integra-
tion ska, vid tid-
punkten för under-
tecknandet, god-
tagandet, god-
kännandet eller an-
slutningen, skriftligen
meddela depositarien
i vilka frågor, som
regleras i denna
konvention, som
behörighet har över-
förts till organisa-
tionen av dess
medlemsstater. Orga-
nisationen ska utan
dröjsmål skriftligen
meddela depositarien
om varje ändring i
dess behörighet,
såsom den angavs i
det senaste med-
delandet enligt denna
punkt.
3. En
regional
organisation för
ekonomisk integra-
tion får vid tid-
punkten för under-
566
SOU 2010:59
Bilaga 3
nisation régionale
d’intégration écono-
mique peut déclarer,
conformément à
l’article 63, qu’elle a
compétence pour
toutes les matières
régies par la présente
Convention et que
les États membres
qui ont transféré leur
compétence à l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique dans ce do-
maine seront liés par
la présente Conven-
tion par l’effet de la
signature, de l’accep-
tation, de l’approba-
tion ou de l’adhésion
de l’Organisation.
4.
Aux fins de
l’entrée en vigueur de
la présente Conven-
tion, tout instrument
déposé par une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique n’est pas
compté, à moins que
l’Organisation régio-
nale d’intégration
économique ne fasse
une déclaration con-
formément au para-
graphe 3.
5. Toute référence
à un «État contrac-
tion Organisation
may declare in
accordance with
Article 63 that it
exercises competence
over all the matters
governed by this
Convention and that
the Member States
which have trans-
ferred competence to
the Regional Eco-
nomic Integration
Organisation in
respect of the matter
in question shall be
bound by this
Convention by virtue
of the signature,
acceptance, approval
or accession of the
Organisation.
4.
For the pur-
poses of the entry
into force of this
Convention, any
instrument deposited
by a Regional Eco-
nomic Integration
Organisation shall
not be counted
unless the Regional
Economic Integra-
tion Organisation
makes a declaration
in accordance with
paragraph 3.
5. Any reference to
a ”Contracting State”
tecknandet, god-
tagandet, god-
kännandet eller an-
slutningen, i enlighet
med artikel 63,
förklara att den är
behörig i alla frågor
som regleras i denna
konvention och att
medlemsstater, som
har överfört behörig-
het till organisationen
i aktuella frågor,
kommer att vara
bundna av konven-
tionen i kraft av orga-
nisationens under-
tecknande, god-
tagande, godkän-
nande eller an-
slutning.
4. Instrument som
deponeras av en
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration ska inte
beaktas med avseende
på ikraftträdandet av
denna konvention,
såvida inte organisa-
tionen avger en för-
klaring i enlighet med
punkt 3.
5. Alla
hän-
visningar till en
567
Bilaga 3
SOU 2010:59
tant» ou à un «État»
dans la présente
Convention s’appli-
que également, le cas
échéant, à une Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique qui y est
Partie. Lorsqu’une
déclaration est faite
par une Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
conformément au
paragraphe 3, toute
référence à un «État
contractant» ou à un
«État» dans la pré-
sente Convention
s’applique également,
le cas échéant, aux
États membres con-
cernés de l’Organisa-
tion.
or ”State” in this
Convention shall
apply equally to a
Regional Economic
Integration Orga-
nisation that is a
Party to it, where
appropriate. In the
event that a decla-
ration is made by a
Regional Economic
Integration Orga-
nisation in accor-
dance with paragraph
3, any reference to a
”Contracting State”
or ”State” in this
Convention shall
apply equally to the
relevant Member
States of the Org-
anisation, where
appropriate.
”fördragsslutande
stat” eller ”stat” i
denna konvention
ska, i förekommande
fall, även gälla en
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som är part i
konventionen. För
det fall en regional
organisation för
ekonomisk integra-
tion avger en för-
klaring i enlighet med
punkt 3, ska varje
hänvisning till en
”fördragsslutande
stat” eller ”stat” i
denna konvention, i
förekommande fall,
även gälla organisa-
tionens berörda med-
lemsstater.
Article 60
Entrée en vigueur
Article 60
Entry into force
Artikel 60
Ikraftträdande
1. La Convention
entrera en vigueur le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après le dépôt
du deuxième instru-
ment de ratification,
d’acceptation ou
d’approbation visé
par l’article 58.
2. Par la suite, la
1. The Convention
shall enter into force
on the first day of the
month following the
expiration of three
months after the
deposit of the second
instrument of rati-
fication, acceptance
or approval referred
to in Article 58.
2. Thereafter the
1. Konventionen
träder i kraft den
första dagen i den må-
nad som följer efter
utgången av tre måna-
der efter det att det
andra ratifikations-,
godtagande- eller
godkännandeinstru-
ment som avses i arti-
kel 58 har deponerats.
2. Därefter träder
568
SOU 2010:59
Bilaga 3
Convention entrera
en vigueur:
a) pour
chaque
État ou Organisation
régionale d’intégra-
tion économique au
sens de l’article 59(1)
ratifiant, acceptant ou
approuvant postéri-
eurement, le premier
jour du mois suivant
l’expiration d’une
période de trois mois
après le dépôt de son
instrument de rati-
fication, d’accepta-
tion ou d’approba-
tion;
b) pour
chaque
État ou Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
mentionné à l’article
58(3), le lendemain
de l’expiration de la
période durant la-
quelle des objections
peuvent être élevées
en vertu de l’article
58(5);
c) pour les unités
territoriales aux-
quelles la Convention
a été étendue con-
formément à l’article
61, le premier jour du
mois suivant l’expira-
Convention shall
enter into force –
a) for each State or
Regional Economic
Integration Orga-
nisation referred to in
Article 59(1) sub-
sequently ratifying,
accepting or appro-
ving it, on the first
day of the month
following the expira-
tion of three months
after the deposit of
its instrument of
ratification, accep-
tance or approval;
b) for each State or
Regional Economic
Integration Orga-
nisation referred to in
Article 58(3) on the
day after the end of
the period during
which objections may
be raised in accor-
dance with Article
58(5);
c) for a territorial
unit to which the
Convention has been
extended in accor-
dance with Article
61, on the first day of
the month following
konventionen i kraft
a) i förhållande till
varje stat eller
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som avses i
artikel 59.1 som
senare ratificerar,
godtar eller god-
känner konventionen,
den första dagen i den
månad som följer
efter utgången av tre
månader efter det att
dess ratifikations-,
godtagande- eller
godkännandeinstru-
ment har deponerats,
b) i förhållande till
varje stat eller
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som avses i
artikel 58.3, dagen
efter utgången av den
tidsperiod under
vilken invändningar
kan göras i enlighet
med artikel 58.5,
c) i förhållande till
en territoriell enhet
som konventionen
har utsträckts till i
enlighet med artikel
61, den första dagen i
den månad som följer
569
Bilaga 3
SOU 2010:59
tion d’une période de
trois mois après la
notification visée
dans ledit article.
the expiration of
three months after
the notification refer-
red to in that Article.
efter utgången av tre
månader efter den
underrättelse som
avses i den artikeln.
Article 61
Déclarations relatives
aux systèmes juridi-
ques non unifiés
Article 61
Declarations with
respect to non-unified
legal systems
Artikel 61
Förklaringar rörande
olika rättssystem
inom en stat
1.
Un État qui
comprend deux ou
plusieurs unités terri-
toriales dans les-
quelles des systèmes
de droit différents
s’appliquent aux
matières régies par la
Convention peut, au
moment de la
signature, de la rati-
fication, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion, déclarer, con-
formément à l’article
63, que la présente
Convention s’appli-
quera à toutes ses
unités territoriales ou
seulement à l’une ou
à plusieurs d’entre
elles, et pourra à tout
moment modifier
cette déclaration en
faisant une nouvelle
déclaration.
2. Toute déclara-
tion est notifiée au
dépositaire et indique
1. If a State has
two or more terri-
torial units in which
different systems of
law are applicable in
relation to matters
dealt with in the
Convention, it may
at the time of
signature, ratifica-
tion, acceptance,
approval or accession
declare in accordance
with Article 63 that
this Convention shall
extend to all its
territorial units or
only to one or more
of them and may
modify this declara-
tion by submitting
another declaration at
any time.
2. Any such decla-
ration shall be noti-
fied to the depositary
1. En stat som har
två eller fler territo-
riella enheter i vilka
olika rättssystem
tillämpas i frågor som
regleras i denna
konvention får, vid
tidpunkten för under-
tecknande, ratifi-
cering, godtagande,
godkännande eller
anslutning, i enlighet
med artikel 63,
förklara att konven-
tionen ska omfatta
alla dess territoriella
enheter eller bara en
eller flera av dem, och
får när som helst
ändra sin förklaring
genom att avge en ny
förklaring.
2.
En sådan för-
klaring ska meddelas
depositarien och ut-
570
SOU 2010:59
Bilaga 3
expressément les
unités territoriales
auxquelles la Con-
vention s’applique.
3. Si un État ne fait
pas de déclaration en
vertu du présent
article, la Convention
s’applique à l’ensem-
ble du territoire de
cet État.
4. Le
présent
article ne s’applique
pas à une Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique.
and shall state exp-
ressly the territorial
units to which the
Convention applies.
3. If a State makes
no declaration under
this Article, the
Convention shall ex-
tend to all territorial
units of that State.
4. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
tryckligen ange de
territoriella enheter
på vilka konventionen
är tillämplig.
3. Om en stat inte
avger någon
förklaring enligt
denna artikel, ska
konventionen
omfatta alla dess
territoriella enheter.
4. Denna
artikel
ska inte vara tillämp-
lig på regionala orga-
nisationer för ekono-
misk integration.
Article 62
Réserves
Article 62
Reservations
Artikel 62
Förbehåll
1. Tout
État
contractant pourra,
au plus tard au
moment de la rati-
fication, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion, ou au moment
d’une déclaration
faite en vertu de
l’article 61, faire une
ou plusieurs des
réserves prévues aux
articles 2(2), 20(2),
30(8), 44(3) et 55(3).
Aucune autre réserve
ne sera admise.
2. Tout
État
1. Any
Contrac-
ting State may, not
later than the time of
ratification, accept-
ance, approval or
accession, or at the
time of making a
declaration in terms
of Article 61, make
one or more of the
reservations provided
for in Articles 2(2),
20(2), 30(8), 44(3)
and 55(3). No other
reservation shall be
permitted.
2. Any State may
1. Varje fördrags-
slutande stat får
senast vid ratificering,
godtagande, god-
kännande eller an-
slutning, eller då en
förklaring i enlighet
med artikel 61 avges,
anmäla ett eller flera
av de förbehåll som
avses i artiklarna 2.2,
20.2, 30.8, 44.3 och
55.3. Inget annat för-
behåll ska vara tillåtet.
2. Varje stat får när
571
Bilaga 3
SOU 2010:59
pourra, à tout
moment, retirer une
réserve qu’il aura
faite. Ce retrait sera
notifié au dépositaire.
3.
L’effet de la
réserve cessera le pre-
mier jour du troi-
sième mois après la
notification menti-
onnée au para-
graphe 2.
4. Les
réserves
faites en application
de cet article ne sont
pas réciproques, à
l’exception de la
réserve prévue à
l’article 2(2).
at any time withdraw
a reservation it has
made. The with-
drawal shall be
notified to the
depositary.
3. The reservation
shall cease to have
effect on the first day
of the third calendar
month after the
notification referred
to in paragraph 2.
4. Reservations
under this Article
shall have no reci-
procal effect with the
exception of the
reservation provided
for in Article 2(2).
som helst återta ett
förbehåll som den har
anmält. Depositarien
ska underrättas om
ett sådant åter-
tagande.
3. Förbehållet ska
upphöra att gälla den
första dagen i den
tredje kalendermåna-
den efter det att den
underrättelse som av-
ses i punkt 2 har
lämnats.
4. Förbehåll enligt
denna artikel ska inte
ha någon ömsesidig
verkan, med undantag
för förbehåll enligt
artikel 2.2.
Article 63
Déclarations
Article 63
Declarations
Artikel 63
Förklaringar
1. Les déclarations
visées aux articles
2(3), 11(1) g), 16(1),
24(1), 30(7), 44(1) et
(2), 59(3) et 61(1)
peuvent être faites
lors de la signature,
de la ratification, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion ou à tout
moment ultérieur et
pourront être modi-
fiées ou retirées à
1. Declarations
referred to in Articles
2(3), 11(1) g), 16(1),
24(1), 30(7), 44(1)
and (2), 59(3) and
61(1), may be made
upon signature, rati-
fication, acceptance,
approval or accession
or at any time there-
after, and may be
modified or with-
drawn at any time.
1. Förklaringar som
avses i artiklarna 2.3,
11.1 g, 16.1, 24.1,
30.7, 44.1–2, 59.3 och
61.1 kan avges i sam-
band med under-
tecknandet, ratifice-
ringen, godtagandet,
godkännandet eller
anslutningen eller vid
valfri tidpunkt där-
efter, och får ändras
eller återtas när som
helst.
572
SOU 2010:59
Bilaga 3
tout moment.
2. Les déclarations,
modifications et
retraits sont notifiés
au dépositaire.
3. Une déclaration
faite au moment de la
signature, de la rati-
fication, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion prendra effet au
moment de l’entrée
en vigueur de la
Convention pour
l’État concerné.
4. Une déclaration
faite ultérieurement,
ainsi qu’une modi-
fication ou le retrait
d’une déclaration,
prendra effet le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après la date de
réception de la
notification par le
dépositaire.
2. Declarations,
modifications and
withdrawals shall be
notified to the depo-
sitary.
3. A
declaration
made at the time of
signature, ratifica-
tion, acceptance,
approval or accession
shall take effect
simultaneously with
the entry into force
of this Convention
for the State con-
cerned.
4. A
declaration
made at a subsequent
time, and any modi-
fication or with-
drawal of a declara-
tion, shall take effect
on the first day of the
month following the
expiration of three
months after the date
on which the noti-
fication is received by
the depositary.
2. Förklaringar,
ändringar och åter-
taganden ska med-
delas depositarien.
3. En
förklaring
som avgetts i sam-
band med under-
tecknandet, ratifice-
ringen, godtagandet,
godkännandet eller
anslutningen får
verkan samtidigt som
konventionen träder i
kraft för den berörda
staten.
4. En
förklaring
som avges vid en
senare tidpunkt, och
varje ändring eller
återtagande av en
förklaring, får verkan
den första dagen i den
månad som följer
efter utgången av tre
månader efter den dag
då meddelandet mot-
togs av depositarien.
Article 64
Dénonciation
Article 64
Denunciation
Artikel 64
Uppsägning
1. Tout
État
contractant pourra
dénoncer la Conven-
tion par une noti-
1. A Contracting
State to the Con-
vention may de-
nounce it by a noti-
1. En
fördrags-
slutande stat får säga
upp konventionen
genom ett skriftligt
573
Bilaga 3
SOU 2010:59
fication écrite au
dépositaire. La dé-
nonciation pourra se
limiter à certaines
unités territoriales
d’un État à plusieurs
unités auxquelles
s’applique la Conven-
tion.
2. La dénonciation
prendra effet le pre-
mier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de 12
mois après la date de
réception de la
notification par le
dépositaire. Lors-
qu’une période plus
longue pour la prise
d’effet de la dénonci-
ation est spécifiée
dans la notification,
la dénonciation
prendra effet à
l’expiration de la
période en question
après la date de
réception de la
notification par le
dépositaire.
fication in writing
addressed to the
depositary. The
denunciation may be
limited to certain
territorial units of a
multi-unit State to
which the Conven-
tion applies.
2. The denuncia-
tion shall take effect
on the first day of the
month following the
expiration of 12
months after the date
on which the noti-
fication is received by
the depositary.
Where a longer
period for the de-
nunciation to take
effect is specified in
the notification, the
denunciation shall
take effect upon the
expiration of such
longer period after
the date on which the
notification is re-
ceived by the depo-
sitary.
meddelande ställt till
depositarien. Upp-
sägningen får
begränsas till vissa
territoriella enheter i
en stat med flera
enheter på vilka
konventionen är
tillämplig.
2. Uppsägningen
får verkan den första
dagen i den månad
som följer efter ut-
gången av tolv
månader efter den dag
då meddelandet mot-
togs av depositarien.
När en längre upp-
sägningstid anges i
meddelandet, får upp-
sägningen verkan
efter utgången av
denna längre period
efter den dag då
meddelandet mottogs
av depositarien.
Article 65
Notification
Article 65
Notification
Artikel 65
Underrättelser
Le dépositaire
notifiera aux Mem-
bres de la Conférence
de La Haye de droit
international privé,
The depositary
shall notify the Mem-
bers of the Hague
Conference on Pri-
vate International
Depositarien ska
underrätta medlems-
staterna i Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
574
SOU 2010:59
Bilaga 3
ainsi qu’aux autres
États et aux Organi-
sations régionales
d’intégration écono-
mique qui ont signé,
ratifié, accepté, app-
rouvé ou adhéré con-
formément aux artic-
les 58 et 59, les ren-
seignements suivants:
a) les signatures,
ratifications, accep-
tations et appro-
bations visées aux
articles 58 et 59;
b) les adhésions et
les objections aux
adhésions visées aux
articles 58(3) et (5) et
59;
c) la date d’entrée
en vigueur de la Con-
vention conformé-
ment à l’article 60;
d) les déclarations
prévues aux articles
2(3), 11(1) g), 16(1),
24(1), 30(7), 44(1) et
(2), 59(3) et 61(1);
e) les
accords
prévus à l’article
51(2);
Law, and other States
and Regional Eco-
nomic Integration
Organisations which
have signed, ratified,
accepted, approved
or acceded in accor-
dance with Articles
58 and 59 of the
following –
a) the signatures,
ratifications, accept-
ances and approvals
referred to in Articles
58 and 59;
b) the accessions
and objections raised
to accessions referred
to in Articles 58(3)
and (5) and 59;
c) the date on
which the Conven-
tion enters into force
in accordance with
Article 60;
d) the declarations
referred to in Articles
2(3), 11(1) g), 16(1),
24(1), 30(7), 44(1)
and (2), 59(3) and
61(1);
e) the agreements
referred to in Article
51(2);
och andra stater och
regionala organisa-
tioner för ekonomisk
integration som har
undertecknat, ratifi-
cerat, godtagit, god-
känt eller anslutit sig
i enlighet med artik-
larna 58 och 59 om
a) de
underteck-
nanden, ratificeringar,
godtaganden och
godkännanden som
avses i artiklarna 58
och 59,
b) de anslutningar
och de invändningar
som gjorts mot an-
slutningar som avses i
artiklarna 58.3, 58.5
och 59,
c) dagen
för
konventionens ikraft-
trädande enligt artikel
60,
d) de förklaringar
som avses i artiklarna
2.3, 11.1 g, 16.1, 24.1,
30.7, 44.1–2, 59.3 och
61.1,
e) de
överens-
kommelser som avses
i artikel 51.2.
575
Bilaga 3
SOU 2010:59
f) les réserves pré-
vues aux articles 2(2),
20(2), 30(8), 44(3),
55(3) et le retrait des
réserves prévu à
l’article 62(2);
g) les
dénoncia-
tions prévues à
l’article 64.
f) the reservations
referred to in Articles
2(2), 20(2), 30(8),
44(3) and 55(3), and
the withdrawals re-
ferred to in Article
62(2);
g) the
denunci-
ations referred to in
Article 64.
f) de förbehåll som
avses i artiklarna 2.2,
20.2, 30.8, 44.3 och
55.3 samt de åter-
taganden som avses i
artikel 62.2,
g) de uppsägningar
som avses i artikel 64.
En foi de quoi, les
soussignés, dûment
autorisés, ont signé la
présente Convention.
In witness whereof
the undersigned, be-
ing duly authorised
thereto, have signed
this Convention.
Till bekräftelse här-
av har undertecknade,
därtill vederbörligen
befullmäktigade,
undertecknat denna
konvention.
Fait à La Haye, le
23 novembre 2007,
en français et en
anglais, les deux
textes faisant
également foi, en un
seul exemplaire, qui
sera déposé dans les
archives du Gouv-
ernement du
Royaume des Pays-
Bas et dont une copie
certifiée conforme
sera remise, par la
voie diplomatique, à
chacun des Membres
de la Conférence de
La Haye de droit
international privé
lors de sa Vingt et
unième session ainsi
Done at The
Hague, on the 23rd
day of November
2007, in the English
and French langu-
ages, both texts being
equally authentic, in a
single copy which
shall be deposited in
the archives of the
Government of the
Kingdom of the
Netherlands, and of
which a certified
copy shall be sent,
through diplomatic
channels, to each of
the Members of the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law at the
Upprättad i Haag
den 23 november
2007 på engelska och
franska språken, vilka
båda texter är lika
giltiga, i ett enda
exemplar som ska
deponeras i Konunga-
riket Nederländernas
regerings arkiv, och
varav en bestyrkt
kopia på diplomatisk
väg ska tillställas varje
medlem i Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
vid tidpunkten för
dess tjugoförsta
session och till övriga
stater som deltog i
den sessionen.
576
SOU 2010:59
Bilaga 3
qu’à chacun des
autres États ayant
participé à cette
Session.
date of its Twenty-
First Session and to
each of the other
States which have
participated in that
Session.
577
Bilaga 3
SOU 2010:59
BILAGA 1
Formulär för översändande enligt artikel 12.2
MEDDELANDE OM SEKRETESS OCH SKYDD AV
PERSONUPPGIFTER
Personuppgifter som samlats in eller översänts enligt konventionen
får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller
översänts. Varje myndighet som behandlar sådana uppgifter ska
säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell
lag.
I enlighet med artikel 40 ska en myndighet inte lämna ut eller
bekräfta uppgifter som samlats in eller översänts i enlighet med
denna konvention om den bedömer att detta skulle kunna äventyra
en persons hälsa, säkerhet eller frihet.
En bedömning avseende förbud mot utlämnande har
gjorts av en centralmyndighet i enlighet med artikel 40.
1. Begärande centralmyndighet
2. Kontaktperson i den begär-
ande staten
a. Adress
a. Adress (om annan)
b. Telefonnummer
b. Telefonnummer (om annat)
c. Faxnummer
b. Faxnummer (om annat)
d. E-postadress
d. E-postadress (om annan)
e. Referensnummer
e. Språk
578
SOU 2010:59
Bilaga 3
3. Anmodad
centralmyndighet
Adress
4.
Uppgifter om den sökande
a. Efternamn:
b. Förnamn:
c.
Född
den
(dd/mm/åååå)
eller
a.
Det offentliga organets namn:
5.
Uppgifter om den eller de personer för vilka
underhållsbidrag söks eller ska betalas till
a.
Personen är densamma som den sökande som
anges i punkt 4
b. i. Efternamn:
Förnamn:
Född
den
(dd/mm/åååå)
ii. Efternamn:
Förnamn:
Född
den
(dd/mm/åååå)
iii. Efternamn:
Förnamn:
579
Bilaga 3
SOU 2010:59
Född
den
(dd/mm/åååå)
6.
Uppgifter om den underhållsskyldige4
a.
Personen är densamma som den sökande som
anges i punkt 4
b. Efternamn:
c. Förnamn:
d.
Född
den
(dd/mm/åååå)
7.
Detta formulär för översändande rör och åtföljs av en
ansökan
enligt
Artikel 10.1 a
Artikel 10.1 b
Artikel 10.1 c
Artikel 10.1 d
Artikel 10.1 e
Artikel 10.1 f
Artikel 10.2 a
Artikel 10.2 b
Artikel 10.2 c
8.
Följande handlingar bifogas ansökan:
a.
Med avseende på en ansökan enligt artikel 10.1 a och
i enlighet med artikel 25:
Det fullständiga avgörandet (artikel 25.1 a)
Ett sammandrag eller ett utdrag av avgörandet, som upp-
rättats av behörig myndighet i ursprungsstaten (artikel
25.3 b) (i förekommande fall)
4 Enligt artikel 3 i konventionen avses med underhållsskyldig ”varje enskild person som är
eller påstås vara skyldig att utge underhållsbidrag”.
580
SOU 2010:59
Bilaga 3
Handlingar som fastställer att avgörandet är
verkställbart i ursprungsstaten och, om en administrativ
myndighet har meddelat avgörandet, en handling som
fastställer att kraven enligt artikel 19.3 är uppfyllda,
såvida inte den berörda staten, i enlighet med artikel 57,
har gett tillkänna att avgöranden som fattas av dess
administrativa myndigheter alltid uppfyller dessa krav
(artikel 25.1 b) eller om artikel 25.3 c är tillämplig.
Om motparten har uteblivit eller inte varit företrädd vid
förfarandet i ursprungsstaten, en eller flera handlingar
som, i förekommande fall, antingen intygar att
motparten vederbörligen har underrättats om
förfarandet och haft möjlighet att yttra sig, eller
vederbörligen har underrättats om avgörandet och haft
möjlighet att bestrida eller överklaga det på faktisk och
rättslig grund (artikel 25.1 c).
Om det behövs, en handling som visar utestående
fordringar med uppgift om beräkningsdatum
(artikel 25.1 d).
Om det behövs, en handling innehållande information
för att göra beräkningarna i fråga, om avgörandet
innefattar
automatisk
indexjustering (artikel 25.1 e)
Om det behövs, handlingar som visar i vilken
omfattning sökanden har fått kostnadsfritt rättsligt
bistånd i ursprungsstaten (artikel 25.1 f)
i enlighet med artikel 30.3:
Det fullständiga avtalet om underhållsbidrag
(artikel 30.3 a)
En handling som fastställer att det berörda avtalet om
underhållsbidrag är verkställbart som ett avgörande i
ursprungsstaten (artikel 30.3 b)
581
Bilaga 3
SOU 2010:59
Eventuella andra handlingar som bifogas ansökan (till
exempel en handling enligt artikel 36.4, om så krävs)
b.
Med avseende på en ansökan enligt artikel 10.1 b, c, d, e
och f och artikel 10.2 a, b eller c, följande antal
kompletterande
handlingar (utöver formuläret för
översändande och själva ansökan) i enlighet med
artikel
11.3:
Artikel 10.1 b
Artikel 10.1 c
Artikel 10.1 d
Artikel 10.1 e
Artikel 10.1 f
Artikel 10.2 a
Artikel 10.2 b
Artikel 10.2 c
Namn:
(texta) Datum:
Centralmyndighetens behöriga företrädare
(dd/mm/åååå)
582
SOU 2010:59
Bilaga 3
BILAGA 2
Formulär för bekräftelse av mottagande enligt artikel 12.3
MEDDELANDE OM SEKRETESS OCH SKYDD AV
PERSONUPPGIFTER
Personuppgifter som samlats in eller översänts enligt konventionen
får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller
översänts. Varje myndighet som behandlar sådana uppgifter ska
säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell
lag.
I enlighet med artikel 40 ska en myndighet inte lämna ut eller
bekräfta uppgifter som samlats in eller översänts i enlighet med
denna konvention om den bedömer att detta skulle kunna äventyra
en persons hälsa, säkerhet eller frihet.
En bedömning avseende förbud mot utlämnande har gjorts
av en centralmyndighet i enlighet med artikel 40.
1. Anmodad centralmyndighet
2.
Kontaktperson i den
anmodade staten
a. Adress
a. Adress (om annan)
b. Telefonnummer
b. Telefonnummer (om annat)
c. Faxnummer
c. Faxnummer (om annat)
d. E-postadress
d. E-postadress (om annan)
e. Referensnummer
e. Språk
583
Bilaga 3
SOU 2010:59
3. Begärande
centralmyndighet
Kontaktperson
Adress
4.
Den anmodade centralmyndigheten bekräftar mottagande
den
(dd/mm/åååå)
av
formuläret
för
översändande från den begärande centralmyndigheten
(referensnummer
daterat
(dd/mm/åååå))
avseende
följande ansökan enligt
Artikel 10.1 a
Artikel 10.1 b
Artikel 10.1 c
Artikel 10.1 d
Artikel 10.1 e
Artikel 10.1 f
Artikel 10.2 a
Artikel 10.2 b
Artikel 10.2 c
Sökandens efternamn:
Efternamn på den eller de personer för vilka underhållsbidrag
söks eller ska betalas till:
Den underhållsskyldiges efternamn:
5.
Inledande åtgärder som vidtagits av den anmodade
centralmyndigheten:
Ansökan är fullständig och under behandling
Se den bifogade statusrapporten för ansökan
584
SOU 2010:59
Bilaga 3
585
En statusrapport för ansökan kommer att följa senare
Vänligen tillhandahåll följande kompletterande upp-
gifter och/eller handlingar:
Den anmodade centralmyndigheten vägrar att behandla
denna ansökan, då det är uppenbart att kraven i denna
konvention inte är uppfyllda (artikel 12.8). Beslutsskälen
framgår av ett bifogat dokument
kommer att framgå av ett dokument som tillhandahålls
senare
Den anmodade centralmyndigheten ber den begärande central-
myndigheten att informera om eventuella förändringar av
ansökans status
Namn:
(texta) Datum:
Centralmyndighetens behöriga företrädare (dd/mm/åååå)
RÅDETS BESLUT
av den 30 november 2009
om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig
lag avseende underhållsskyldighet
(2009/941/EG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 61 c jämförd med artikel 300.2
första stycket andra meningen och artikel 300.3 första stycket,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( 1
), och
av följande skäl:
(1)
Gemenskapen
strävar
efter
att
inrätta
ett
gemensamt
rättsligt område på grundval av principen om ömsesidigt
erkännande av avgöranden.
(2)
Rådets
förordning
(EG)
nr
4/2009
av
den
18
december
2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande
och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om
underhållsskyldighet (
2
) föreskriver att den lag som ska
tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet
med Haagprotokollet av den 23 november 2007 om till
lämplig lag avseende underhållsskyldighet (nedan kallat
protokollet) i de medlemsstater som är bundna av det
protokollet.
(3) Protokollet
utgör
ett
värdefullt
bidrag
när
det
gäller
att
säkra en ökad rättssäkerhet och förutsebarhet för under
hållsberättigade och underhållsskyldiga. En tillämpning av
enhetliga bestämmelser för att fastställa tillämplig lag
möjliggör att avgöranden om underhållsskyldighet kan
cirkulera fritt inom gemenskapen utan att det sker någon
form av kontroll i den medlemsstat där verkställighet
begärs.
(4) Enligt
artikel
24
i
protokollet
har
sådana
regionala
orga
nisationer för ekonomisk integration som gemenskapen
rätt att underteckna, godta, godkänna eller ansluta sig till
protokollet.
(5)
Gemenskapen
har
exklusiv
behörighet
i
alla
frågor
som
regleras av protokollet. Detta inverkar inte på ställningen
för de medlemsstater som inte är bundna av detta beslut
eller dess tillämpning, i enlighet med skälen 11 och 12.
(6) Gemenskapen
bör
därför
godkänna
protokollet.
(7) Protokollet
bör
vara
tillämpligt
mellan
medlemsstaterna
senast den 18 juni 2011, den dag då förordning (EG) nr
4/2009 börjar tillämpas.
(8) Mot
bakgrund
av
den
nära
kopplingen
mellan
protokol
let och förordning (EG) nr 4/2009 bör bestämmelserna i
protokollet börja tillämpas provisoriskt i gemenskapen,
om protokollet ännu inte har trätt i kraft den 18 juni
2011, den dag då förordning (EG) nr 4/2009 börjar till
lämpas. En ensidig förklaring om detta bör avges i sam
band med protokollets ingående.
(9) Bestämmelserna i protokollet bör fastställa vilken lag
som är tillämplig på en underhållsskyldighet om ett av
görande om den skyldigheten ska erkännas och vara
verkställbart med stöd av de bestämmelser om avskaf
fande av exekvatur som anges i förordning (EG) nr
4/2009. För att inom gemenskapen säkerställa att samma
lagvalsregler tillämpas på underhållskrav hänförliga till en
tidsperiod såväl före som efter ikraftträdandet eller den
provisoriska tillämpningen av protokollet i gemenskapen,
bör bestämmelserna i protokollet också tillämpas på krav
hänförliga till en tidsperiod som föregår ikraftträdandet
eller den provisoriska tillämpningen, utan hinder av
artikel 22 i protokollet. En ensidig förklaring om detta
bör avges i samband med ingåendet av protokollet.
(10)
I
enlighet
med
artikel
3
i
protokollet
om
Förenade
kun-
garikets och Irlands ställning, fogat till fördraget om Eu
ropeiska unionen och fördraget om upprättandet av Eu
ropeiska gemenskapen, deltar Irland i antagandet och till
lämpningen av detta beslut.
(11)
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om För
enade kungarikets och Irlands ställning, fogat till fördra
get om Europeiska unionen och fördraget om upprättan
det av Europeiska gemenskapen, deltar Förenade kunga-
riket inte i antagandet av detta beslut, som inte är bin
dande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.
SV
16.12.2009 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
331/17
( 1 ) Yttrandet avgivet den 24 november 2009 (ännu ej offentliggjort i
EUT).
( 2 ) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
(12)
I
enlighet
med
artiklarna
1
och
2
i
protokollet
om
Dan
marks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unio
nen och fördraget om upprättandet av Europeiska ge
menskapen, deltar Danmark inte i antagandet av detta
beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Dan
mark.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag
avseende underhållsskyldighet godkänns härmed på Europeiska
gemenskapens vägnar.
Texten till protokollet åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer
som ska ha rätt att underteckna protokollet med bindande ver
kan för gemenskapen.
Artikel 3
Vid ingåendet av protokollet ska gemenskapen avge följande
förklaring i enlighet med artikel 24 i protokollet:
”Europeiska gemenskapen förklarar sig, i enlighet med
artikel 24 i protokollet, behörig i alla frågor som regleras
av detta protokoll. Dess medlemsstater ska vara bundna av
protokollet i kraft av att det ingås av Europeiska gemenska
pen.
I denna förklaring omfattar begreppet ’Europeiska gemenska
pen’ inte Danmark i enlighet med artiklarna 1 och 2 i pro
tokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Eu
ropeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europe
iska gemenskapen, eller Förenade kungariket i enlighet med
artiklarna 1 och 2 i protokollet om Förenade kungarikets och
Irlands ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen
och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.”
Artikel 4
1. Inom gemenskapen ska bestämmelserna i protokollet till
lämpas provisoriskt, utan att det inverkar på artikel 5 i detta
beslut, från och med den 18 juni 2011, den dag då förordning
(EG) nr 4/2009 börjar tillämpas, om protokollet då ännu inte
har trätt i kraft.
2. Vid
ingåendet
av
protokollet
ska
gemenskapen
avge
föl
jande förklaring i syfte att beakta en eventuell provisorisk till
lämpning i enlighet med punkt 1:
”Europeiska gemenskapen förklarar att den kommer att till
lämpa bestämmelserna i protokollet provisoriskt från och
med den 18 juni 2011, den dag då rådets förordning (EG)
nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörig
het, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar
samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
) börjar till
lämpas, om protokollet då inte har trätt i kraft i enlighet med
artikel 25.1 i protokollet.”
Artikel 5
1. Utan hinder av artikel 22 i protokollet ska bestämmel
serna i protokollet också fastställa tillämplig lag på underhåll
som begärs i en medlemsstat avseende en tidsperiod som före
går protokollets ikraftträdande eller provisoriska tillämpning i
gemenskapen då, i enlighet med förordning (EG) nr 4/2009,
förfaranden har inletts, förlikningar inför domstol har godkänts
eller ingåtts och officiella handlingar har fastställts från och med
den 18 juni 2011, den dag då förordning (EG) nr 4/2009 börjar
tillämpas.
2. Vid
ingåendet
av
protokollet
ska
gemenskapen
avge
föl
jande förklaring:
”Europeiska gemenskapen förklarar att den kommer att till
lämpa bestämmelserna i protokollet även på underhåll som
begärs i en av dess medlemsstater avseende en tidsperiod som
föregår protokollets ikraftträdande eller provisoriska tillämp
ning i gemenskapen då, i enlighet med rådets förordning (EG)
nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörig
het, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar
samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
), förfaran
den har inletts, förlikningar inför domstol har godkänts eller
ingåtts och officiella handlingar har fastställts från och med
den 18 juni 2011, den dag då nämnda förordning börjar
tillämpas.”
Utfärdat i Bryssel den 30 november 2009.
På rådets vägnar
B. ASK
Ordförande
SV
L 331/18
Europeiska unionens officiella tidning
16.12.2009
( 1 ) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
Bilaga
5
2007 års Haagprotokoll
PROTOCOLE
SUR LA LOI
APPLICABLE AUX
OBLIGATIONS
ALIMENTAIRES
PROTOCOL ON
THE LAW APPLI-
CABLE TO MAIN-
TENANCE OBLI-
GATIONS
PROTOKOLL
OM TILLÄMPLIG
LAG AVSEENDE
UNDERHÅLLS-
SKYLDIGHET
(Conclue le
23 novembre 2007)
(Concluded
23 November 2007)
(Ingicks den
23 november 2007)
Les États signa-
taires du présent
Protocole,
Désirant établir
des dispositions com-
munes concernant la
loi applicable aux
obligations alimen-
taires,
Souhaitant moder-
niser la Convention
de La Haye du 24
octobre 1956 sur la
loi applicable aux
obligations alimen-
taires envers les en-
The States signa-
tory to this Protocol,
Desiring to esta-
blish common provi-
sions concerning the
law applicable to
maintenance obliga-
tions,
Wishing to moder-
nise the Hague
Convention of 24
October 1956 on the
law applicable to
maintenance obliga-
tions towards chil-
De stater som har
undertecknat detta
protokoll,
som önskar införa
gemensamma bestäm-
melser om tillämplig
lag avseende under-
hållsskyldighet,
som önskar
modernisera Haag-
konventionen av den
24 oktober 1956 om
tillämplig lag av-
seende underhålls-
skyldighet mot barn
1 Den franska texten är ett av protokollets två originalspråk och är alltså inte utarbetad inom
EU.
2 Den engelska texten är ett av protokollets två originalspråk och är alltså inte utarbetad
inom EU
3 Den svenska texten är hämtad från bilagan till rådsbeslutet om EU:s tillträde till 2007 års
Haagprotokoll, EUT L 331, 16.12.2009, s. 17.
589
Bilaga 5
SOU 2010:59
fants et la Conven-
tion de La Haye du
2 octobre 1973 sur la
loi applicable aux
obligations alimen-
taires,
Souhaitant déve-
lopper des règles
générales relatives à la
loi applicable pouvant
constituer un ajout
utile à la Convention
de La Haye du 23
novembre 2007 sur le
recouvrement inter-
national des aliments
destinés aux enfants
et à d’autres membres
de la famille,
Ont résolu de
conclure un Proto-
cole à cet effet et
sont convenus des
dispositions suivan-
tes:
dren and the Hague
Convention of
2 October 1973 on
the Law Applicable
to Maintenance Obli-
gations,
Wishing to
develop general rules
on applicable law that
may supplement the
Hague Convention
of 23 November 2007
on the International
Recovery of Child
Support and Other
Forms of Family
Maintenance,
Have resolved to
conclude a Protocol
for this purpose and
have agreed upon the
following provisions
–
och Haagkonven-
tionen av den 2
oktober 1973 om
tillämplig lag
avseende underhålls-
skyldighet,
som önskar
utarbeta allmänna
bestämmelser om
tillämplig lag som kan
komplettera Haag-
konventionen av den
23 november 2007 om
internationell indriv-
ning av underhåll för
barn och andra
familjemedlemmar,
har beslutat att i
detta syfte anta ett
protokoll och har
kommit överens om
följande bestäm-
melser.
Article premier
Champ d’application
Article 1
Scope
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Le
présent
Protocole détermine
la loi applicable aux
obligations alimen-
taires découlant de
relations de famille,
de filiation, de mari-
age ou d’alliance, y
compris les obligati-
ons alimentaires en-
vers un enfant indé-
1. This
Protocol
shall determine the
law applicable to
maintenance obliga-
tions arising from a
family relationship,
parentage, marriage
or affinity, including
a maintenance obli-
gation in respect of a
child regardless of
1. I detta protokoll
fastställs tillämplig lag
avseende sådan
underhållsskyldighet
som har sin grund i
familje-, släktskaps-,
äktenskaps- eller
svågerlagsförhållande,
inbegripet underhålls-
skyldighet för barn
oavsett föräldrarnas
590
SOU 2010:59
Bilaga 5
pendamment de la
situation matrimo-
niale de ses parents.
2. Les
décisions
rendues en appli-
cation du présent
Protocole ne pré-
jugent pas de l’exis-
tence de l’une des
relations visées au
paragraphe premier.
the marital status of
the parents.
2. Decisions rende-
red in application of
this Protocol shall be
without prejudice to
the existence of any
of the relationships
referred to in para-
graph 1.
civilstånd.
2. Avgöranden
meddelade med
tillämpning av detta
protokoll ska inte
påverka förekomsten
av de förhållanden
som avses i punkt 1.
Article 2
Application
universelle
Article 2
Universal
application
Artikel 2
Universell
tillämpning
Le présent Proto-
cole est applicable
même si la loi qu’il
désigne est celle d’un
État non contractant.
This Protocol
applies even if the
applicable law is that
of a non-Contracting
State.
Detta protokoll ska
tillämpas även om den
tillämpliga lagen är en
icke-fördragsslutande
stats lag.
Article 3
Règle générale
relative à la loi
applicable
Article 3
General rule on
applicable law
Artikel 3
Allmän regel om
tillämplig lag
1. Sauf disposition
contraire du Proto-
cole, la loi de l’État
de la résidence habi-
tuelle du créancier
régit les obligations
alimentaires.
2.
En cas de
changement de la
résidence habituelle
du créancier, la loi de
l’État de la nouvelle
1. Maintenance ob-
ligations shall be
governed by the law
of the State of the
habitual residence of
the creditor, save
where this Protocol
provides otherwise.
2. In the case of a
change in the habi-
tual residence of the
creditor, the law of
the State of the new
1. Underhållsskyl-
dighet ska regleras av
lagen i den stat där
den underhållsberätti-
gade har sin hemvist,
om inte annat före-
skrivs i detta proto-
koll.
2. Om den under-
hållsberättigades
hemvist ändras ska
lagen i den nya hem-
viststaten tillämpas
591
Bilaga 5
SOU 2010:59
résidence habituelle
s’applique à partir du
moment où le
changement est
survenu.
habitual residence
shall apply as from
the moment when
the change occurs.
från och med den
tidpunkt då änd-
ringen inträffar.
Article 4
Règles spéciales en
faveur de certains
créanciers
Article 4
Special rules
favouring certain
creditors
Artikel 4
Särskilda regler till
förmån för vissa
underhållsberättigade
1. Les dispositions
suivantes s’appliqu-
ent en ce qui concer-
ne les obligations ali-
mentaires:
a) des
parents
envers leurs enfants;
b) de personnes,
autres que les
parents, envers des
personnes âgées de
moins de 21 ans à
l’exception des obli-
gations découlant des
relations mention-
nées à l’article 5; et
c) des
enfants
envers leurs parents.
2.
La loi du for
s’applique lorsque le
créancier ne peut pas
obtenir d’aliments du
débiteur en vertu de
la loi mentionnée à
1. The
following
provisions shall apply
in the case of
maintenance obliga-
tions of –
a) parents towards
their children;
b) persons, other
than parents, towards
persons who have not
attained the age of
21 years, except for
obligations arising
out of the relation-
ships referred to in
Article 5; and
c) children towards
their parents.
2. If the creditor is
unable, by virtue of
the law referred to in
Article 3, to obtain
maintenance from
the debtor, the law of
1. Följande bestäm-
melser ska gälla i
fråga om
a) föräldrars under-
hållsskyldighet mot
sina barn,
b) andra personers
än föräldrars under-
hållsskyldighet mot
personer som ännu
inte har fyllt 21 år,
med undantag för
skyldigheter som
följer av de förhållan-
den som avses i
artikel 5, och
c) barns
under-
hållsskyldighet mot
sina föräldrar.
2. Om den under-
hållsberättigade inte
kan få underhåll från
den underhållsskyl-
dige med stöd av den
lag som avses i artikel
592
SOU 2010:59
Bilaga 5
l’article 3.
3. Nonobstant l’ar-
ticle 3, la loi du for
s’applique lorsque le
créancier a saisi
l’autorité compétente
de l’État où le dé-
biteur a sa résidence
habituelle. Toutefois,
la loi de l’État de la
résidence habituelle
du créancier s’appli-
que lorsque le créan-
cier ne peut pas
obtenir d’aliments du
débiteur en vertu de
la loi du for.
4. La loi de l’État
dont le créancier et le
débiteur ont la natio-
nalité commune, s’ils
en ont une, s’appli-
que lorsque le créan-
cier ne peut pas
obtenir d’aliments du
débiteur en vertu des
lois mentionnées à
l’article 3 et aux
paragraphes 2 et 3 du
présent article.
the forum shall apply.
3. Notwithstand-
ing Article 3, if the
creditor has seized
the competent autho-
rity of the State
where the debtor has
his habitual residen-
ce, the law of the
forum shall apply.
However, if the cre-
ditor is unable, by
virtue of this law, to
obtain maintenance
from the debtor, the
law of the State of
the habitual residence
of the creditor shall
apply.
4. If the creditor is
unable, by virtue of
the laws referred to
in Article 3 and
paragraphs 2 and 3 of
this Article, to obtain
maintenance from
the debtor, the law of
the State of their
common nationality,
if there is one, shall
apply.
3 ska domstolslandets
lag tillämpas.
3. Utan hinder av
artikel 3 ska dom-
stolslandets lag
tillämpas om den
underhållsberättigade
har väckt talan vid
behörig myndighet i
den stat där den
underhållsskyldige
har sin hemvist. Om
den underhållsberätti-
gade inte kan få
underhåll från den
underhållsskyldige
med stöd av denna
lag, ska dock lagen i
den stat där den
underhållsberättigade
har sin hemvist
tillämpas.
4. Om den under-
hållsberättigade inte
kan få underhåll från
den underhållsskyl-
dige med stöd av de
lagar som avses i
artikel 3 och i
punkterna 2 och 3 i
den här artikeln, ska,
om de båda är med-
borgare i samma stat,
lagen i den staten
tillämpas.
593
Bilaga 5
SOU 2010:59
Article 5
Règle spéciale
relative aux époux et
ex-époux
Article 5
Special rule with
respect to spouses and
ex-spouses
Artikel 5
Särskild regel
avseende makar och
tidigare makar
En ce qui concerne
les obligations ali-
mentaires entre des
époux, des ex-époux
ou des personnes
dont le mariage a été
annulé, l’article 3 ne
s’applique pas lorsque
l’une des parties s’y
oppose et que la loi
d’un autre État, en
particulier l’État de
leur dernière rési-
dence habituelle
commune, présente
un lien plus étroit
avec le mariage. Dans
ce cas, la loi de cet
autre État s’applique.
In the case of a
maintenance obliga-
tion between spou-
ses, ex-spouses or
parties to a marriage
which has been
annulled, Article 3
shall not apply if one
of the parties objects
and the law of
another State, in
particular the State of
their last common
habitual residence,
has a closer connec-
tion with the marri-
age. In such a case
the law of that other
State shall apply.
I fråga om under-
hållsskyldighet mellan
makar, tidigare makar
eller parter i ett
äktenskap som annul-
lerats, ska artikel 3
inte tillämpas om en
av parterna motsätter
sig detta och lagen i
en annan stat, särskilt
den stat där de senast
hade gemensam hem-
vist, har närmare
anknytning till äkten-
skapet. I sådant fall
ska lagen i den andra
staten tillämpas.
Article 6
Moyens de défense
particuliers
Article 6
Special rule on
defence
Artikel 6
Särskild regel om
bestridande
En ce qui concerne
les obligations ali-
mentaires autres que
celles envers les
enfants découlant
d’une relation parent-
enfant et que celles
visées à l’article 5, le
débiteur peut oppo-
ser à la prétention du
créancier qu’une telle
obligation à son
égard n’existe ni
In the case of
maintenance obliga-
tions other than
those arising from a
parent-child relation-
ship towards a child
and those referred to
in Article 5, the
debtor may contest a
claim from the
creditor on the
ground that there is
no such obligation
I fråga om annan
underhållsskyldighet
än föräldrars under-
hållsskyldighet mot
sina barn och sådan
som avses i artikel 5,
kan den underhålls-
skyldige bestrida den
underhållsberätti-
gades anspråk på den
grunden att det inte
finns någon sådan
skyldighet vare sig
594
SOU 2010:59
Bilaga 5
selon la loi de l’État
de la résidence
habituelle du débi-
teur, ni selon la loi de
l’État de la nationalité
commune des parties,
si elles en ont une.
under both the law of
the State of the
habitual residence of
the debtor and the
law of the State of
the common natio-
nality of the parties,
if there is one.
enligt lagen i den stat
där den underhålls-
skyldige har sin hem-
vist eller, om båda
parterna är med-
borgare i samma stat,
enligt lagen i den
staten.
Article 7
Désignation de la loi
applicable pour les
besoins d’une
procédure
particulière (accord
procédural)
Article 7
Designation of the
law applicable for
the purpose of a
particular proceeding
Artikel 7
Val av tillämplig lag
vid särskilt
förfarande
1. Nonobstant les
articles 3 à 6, le cré-
ancier et le débiteur
d’aliments peuvent,
uniquement pour les
besoins d’une procé-
dure particulière se
déroulant dans un
État donné, désigner
expressément la loi
de cet État pour régir
une obligation ali-
mentaire.
2. Une désignation
antérieure à l’intro-
duction de l’instance
doit faire l’objet d’un
accord, signé des
deux parties, par écrit
ou consigné sur tout
support dont le
contenu est acces-
sible pour être
consulté ultérieure-
1. Notwithstand-
ing Articles 3 to 6,
the maintenance
creditor and debtor
for the purpose only
of a particular
proceeding in a given
State may expressly
designate the law of
that State as appli-
cable to a mainten-
ance obligation.
2. A
designation
made before the
institution of such
proceedings shall be
in an agreement,
signed by both
parties, in writing or
recorded in any
medium, the infor-
mation contained in
which is accessible so
1. Utan hinder av
artiklarna 3–6 får den
underhållsberättigade
och den underhålls-
skyldige, om det är
fråga om ett särskilt
förfarande i en
bestämd stat, uttryck-
ligen ange att lagen i
den staten ska vara
tillämplig på under-
hållsskyldigheten i
det förfarandet.
2. Val av tillämplig
lag som gjorts innan
ett sådant förfarande
inleds, ska anges i ett
avtal som under-
tecknas av båda
parterna och som ska
vara skriftligt eller
dokumenterat på ett
sådant sätt att
informationen är till-
595
Bilaga 5
SOU 2010:59
ment.
as to be usable for
subsequent reference.
gänglig för senare
användning.
Article 8
Désignation de la loi
applicable
Article 8
Designation of the
applicable law
Artikel 8
Val av tillämplig lag
1. Nonobstant les
articles 3 à 6, le
créancier et le débi-
teur d’aliments peu-
vent, à tout moment,
désigner l’une des
lois suivantes pour
régir une obligation
alimentaire:
a) la loi d’un État
dont l’une des parties
a la nationalité au
moment de la désig-
nation;
b) la loi de l’État
de la résidence habi-
tuelle de l’une des
parties au moment de
la désignation;
c) la loi désignée
par les parties pour
régir leurs relations
patrimoniales ou celle
effectivement appli-
quée à ces relations;
d) la loi désignée
par les parties pour
régir leur divorce ou
leur séparation de
corps ou celle effecti-
1. Notwithstand-
ing Articles 3 to 6,
the maintenance cre-
ditor and debtor may
at any time designate
one of the following
laws as applicable to a
maintenance obliga-
tion –
a) the law of any
State of which either
party is a national at
the time of the
designation;
b) the law of the
State of the habitual
residence of either
party at the time of
designation;
c)
the law desig-
nated by the parties
as applicable, or the
law in fact applied, to
their property
regime;
d) the law desig-
nated by the parties
as applicable, or the
law in fact applied, to
their divorce or legal
1. Utan hinder av
artiklarna 3–6 får den
underhållsberättigade
och den underhålls-
skyldige oavsett tid-
punkt peka ut att nå-
gon av följande lagar
ska tillämpas på un-
derhållsskyldigheten.
a) Lagen i en stat
där någon av parterna
är medborgare vid
tidpunkten för ut-
pekandet.
b) Lagen i den stat
där någon av parterna
har sin hemvist vid
tidpunkten för ut-
pekandet.
c)
Den lag som
parterna har utpekat
som tillämplig, eller
den lag som faktiskt
tillämpats på deras
förmögenhetsför-
hållanden.
d)
Den lag som
parterna har utpekat
som tillämplig, eller
den lag som faktiskt
tillämpats på deras
596
SOU 2010:59
Bilaga 5
vement appliquée à ce
divorce ou cette
séparation.
2.
Un tel accord
est établi par écrit ou
consigné sur tout
support dont le
contenu est acces-
sible pour être
consulté ultérieure-
ment et est signé des
deux parties.
3. Le
paragraphe
premier ne s’applique
pas aux obligations
alimentaires concer-
nant une personne
âgée de moins de
18 ans ou un adulte
qui, en raison d’une
altération ou d’une
insuffisance de ses
facultés personnelles,
n’est pas en mesure
de pourvoir à ses
intérêts.
4. Nonobstant la
loi désignée par les
parties en vertu du
paragraphe premier,
la loi de l’État de la
résidence habituelle
du créancier, au
moment de la
désignation, déter-
mine si le créancier
peut renoncer à son
droit à des aliments.
separation.
2. Such agreement
shall be in writing or
recorded in any
medium, the infor-
mation contained in
which is accessible so
as to be usable for
subsequent reference,
and shall be signed by
both parties.
3. Paragraph 1 shall
not apply to mainten-
ance obligations in
respect of a person
under the age of 18
years or of an adult
who, by reason of an
impairment or insuff-
iciency of his or her
personal faculties, is
not in a position to
protect his or her
interest.
4. Notwithstand-
ing the law desig-
nated by the parties
in accordance with
paragraph 1, the
question of whether
the creditor can
renounce his or her
right to maintenance
shall be determined
by the law of the
State of the habitual
äktenskapsskillnad
eller hemskillnad.
2. Ett sådant avtal
ska vara skriftligt eller
dokumenterat på ett
sådant sätt att infor-
mationen är till-
gänglig för senare
användning samt vara
undertecknat av båda
parterna.
3. Punkt 1 ska inte
gälla för underhålls-
skyldighet avseende
en person under 18 år
eller en vuxen som på
grund av nedsatt eller
bristande förmåga
inte kan bevaka sina
intressen.
4. Utan hinder av
vilken lag som pekats
ut av parterna i enlig-
het med punkt 1 ska
frågan om huruvida
den underhållsberätti-
gade kan avsäga sig
sin rätt till underhåll
bestämmas enligt
lagen i den stat där
den underhållsberätti-
gade hade sin hemvist
597
Bilaga 5
SOU 2010:59
5. À moins que les
parties n’aient été
pleinement informées
et conscientes des
conséquences de leur
choix au moment de
la désignation, la loi
désignée ne s’appli-
que pas lorsque son
application entraîne-
rait des conséquences
manifestement iné-
quitables ou dérai-
sonnables pour l’une
ou l’autre des parties.
residence of the
creditor at the time
of the designation.
5.
Unless at the
time of the desig-
nation the parties
were fully informed
and aware of the
consequences of their
designation, the law
designated by the
parties shall not
apply where the
application of that
law would lead to
manifestly unfair or
unreasonable conse-
quences for any of
the parties.
vid tidpunkten för
utpekandet.
5. Om parterna vid
tidpunkten för ut-
pekandet av tillämplig
lag inte var fullt
informerade och
medvetna om konse-
kvenserna av sitt
utpekande ska den lag
som parterna pekat ut
inte tillämpas om
tillämpningen av
denna skulle leda till
uppenbart orättvisa
och orimliga konse-
kvenser för någon av
parterna.
Article 9
«Domicile» au lieu de
«nationalité»
Article 9
“Domicile” instead of
“nationality”
Artikel 9
”Domicil” i stället för
”medborgarskap”
Un État qui
connaît le concept de
«domicile» en tant
que facteur de
rattachement en
matière familiale peut
informer le Bureau
Permanent de la
Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé que,
pour les besoins des
affaires portées
devant ses autorités,
le mot «nationalité»
aux articles 4 et 6 est
remplacé par le mot
A State which has
the concept of
“domicile” as a
connecting factor in
family matters may
inform the Perma-
nent Bureau of the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law that, for
the purpose of cases
which come before
its authorities, the
word ”nationality” in
Articles 4 and 6 is
replaced by “domi-
cile” as defined in
En stat som
tillämpar begreppet
”domicile” som en
anknytande faktor i
familjefrågor kan
meddela Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå att
ordet medborgarskap
i artiklarna 4 och 6
ska ersättas med
”domicile”, såsom
detta ord definieras i
den staten, med
avseende på ärenden
som behandlas av dess
598
SOU 2010:59
Bilaga 5
«domicile» tel qu’il
est entendu dans cet
État.
that State.
myndigheter.
Article 10
Organismes publics
Article 10
Public bodies
Artikel 10
Offentliga organ
Le droit d’un
organisme public de
demander le rem-
boursement de la
prestation fournie au
créancier en lieu et
place d’aliments est
soumis à la loi qui
régit cet organisme.
The right of a
public body to seek
reimbursement of a
benefit provided to
the creditor in place
of maintenance shall
be governed by the
law to which that
body is subject.
Ett offentligt or-
gans rätt att begära
återbetalning av ett
bidrag som har läm-
nats till den under-
hållsberättigade i
stället för underhåll
ska bestämmas av den
lag som gäller för
organet.
Article 11
Domaine de la loi
applicable
Article 11
Scope of the
applicable law
Artikel 11
Den tillämpliga
lagens räckvidd
La loi applicable à
l’obligation ali-
mentaire détermine
notamment:
a)
si, dans quelle
mesure et à qui le
créancier peut
demander des
aliments;
b) la mesure dans
laquelle le créancier
peut demander des
aliments rétroactive-
ment;
c) la base de calcul
du montant des
aliments et l’index-
The law applicable
to the maintenance
obligation shall
determine inter alia –
a) whether,
to
what extent and from
whom the creditor
may claim main-
tenance;
b)
the extent to
which the creditor
may claim retroactive
maintenance;
c) the basis for cal-
culation of the amo-
unt of maintenance,
Tillämplig lag
avseende underhålls-
skyldighet reglerar
bland annat
a)
om, i vilken
utsträckning och mot
vem den underhålls-
berättigade kan rikta
ett krav på underhåll,
b) i vilken utsträck-
ning den underhålls-
berättigade kan be-
gära underhåll retro-
aktivt,
c) beräkningsgrun-
den för storleken på
underhållsbidraget
599
Bilaga 5
SOU 2010:59
ation;
d) qui est admis à
intenter l’action ali-
mentaire, sous réser-
ve des questions rela-
tives à la capacité
procédurale et à la
représentation en
justice;
e) la prescription
ou les délais pour
intenter une action;
f) l’étendue
de
l’obligation du débi-
teur d’aliments, lors-
que l’organisme pub-
lic demande le rem-
boursement de la
prestation fournie au
créancier en lieu et
place d’aliments.
and indexation;
d) who is entitled
to institute mainten-
ance proceedings,
except for issues
relating to procedural
capacity and repre-
sentation in the
proceedings;
e) prescription or
limitation periods;
f) the extent of the
obligation of a main-
tenance debtor,
where a public body
seeks reimbursement
of benefits provided
for a creditor in place
of maintenance.
samt indexering,
d)
vem som får
väcka talan om under-
hållsskyldighet, utom
i frågor som rör
processbehörighet
och företrädare under
förfarandet,
e) preskriptions-
frister eller talefrister,
f) omfattningen av
den underhållsskyl-
diges förpliktelser,
om ett offentligt
organ begär återbetal-
ning av bidrag som
har lämnats till en
underhållsberättigad i
stället för underhåll.
Article 12
Exclusion du renvoi
Article 12
Exclusion of renvoi
Artikel 12
Återförvisning är
utesluten
Au sens du Proto-
cole, le terme «loi»
désigne le droit en
vigueur dans un État,
à l’exclusion des règ-
les de conflit de lois.
In the Protocol,
the term “law” means
the law in force in a
State other than its
choice of law rules.
Med ”lag” avses i
detta protokoll den
gällande lagen i en
stat, med undantag
för dess lagvalsregler.
600
SOU 2010:59
Bilaga 5
Article 13
Ordre public
Article 13
Public policy
Artikel 13
Grunderna för dom-
stolslandets rätts-
ordning
L’application de la
loi désignée en vertu
du Protocole ne peut
être écartée que dans
la mesure où ses
effets sont manifeste-
ment contraires à
l’ordre public du for.
The application of
the law determined
under the Protocol
may be refused only
to the extent that its
effects would be
manifestly contrary
to the public policy
of the forum.
Tillämpning av den
lag som fastställs i
enlighet med detta
protokoll får vägras
endast i den utsträck-
ning som dess verkan
uppenbart skulle stå i
strid med grunderna
för domstolslandets
rättsordning.
Article 14
Fixation du montant
des aliments
Article 14
Determining the
amount of
maintenance
Artikel 14
Fastställandet av
underhållsbidragets
storlek
Même si la loi
applicable en dispose
autrement, il est tenu
compte dans la
fixation du montant
des aliments, des
besoins du créancier
et des ressources du
débiteur ainsi que de
toute compensation
accordée au créancier
à la place d’un
paiement périodique
d’aliments.
Even if the
applicable law provi-
des otherwise, the
needs of the creditor
and the resources of
the debtor as well as
any compensation
which the creditor
was awarded in place
of periodical main-
tenance payments
shall be taken into
account in deter-
mining the amount
of maintenance.
Även om den
tillämpliga lagen före-
skriver annat, ska vid
fastställandet av
underhållsbidragets
storlek hänsyn tas till
den underhållsberätti-
gades behov och den
underhållsskyldiges
tillgångar samt till all
ersättning som den
underhållsberättigade
har fått i stället för
periodiska betalningar
av underhåll.
601
Bilaga 5
SOU 2010:59
Article 15
Non-application du
Protocole aux conflits
internes
Article 15
Non-application of
the Protocol to
internal conflicts
Artikel 15
Protokollet är inte
tillämpligt på interna
lagkonflikter
1. Un État con-
tractant dans lequel
des systèmes de droit
ou des ensembles de
règles différents
s’appliquent en mati-
ère d’obligations ali-
mentaires n’est pas
tenu d’appliquer les
règles du Protocole
aux conflits concer-
nant uniquement ces
différents systèmes
ou ensembles de
règles.
2.
Cet article ne
s’applique pas à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique.
1. A Contracting
State in which
different systems of
law or sets of rules of
law apply to main-
tenance obligations
shall not be bound to
apply the rules of the
Protocol to conflicts
solely between such
different systems or
sets of rules of law.
2. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
1. En
fördrags-
slutande stat, i vilken
olika rättssystem eller
regelverk tillämpas på
underhållsskyldighet,
behöver inte tillämpa
detta protokoll vid
lagkonflikter enbart
mellan sådana olika
system eller regel-
verk.
2. Denna
artikel
ska inte vara tillämp-
lig på regionala orga-
nisationer för eko-
nomisk integration.
Article 16
Systèmes juridiques
non unifiés à
caractère territorial
Article 16
Non-unified legal
systems – territorial
Artikel 16
Stater som har olika
rättssystem för olika
territoriella enheter
1. Au regard d’un
État dans lequel deux
ou plusieurs systèmes
de droit ou ensem-
bles de règles ayant
trait aux questions
régies par le présent
Protocole s’appli-
quent dans des unités
territoriales différen-
1. In relation to a
State in which two or
more systems of law
or sets of rules of law
with regard to any
matter dealt with in
this Protocol apply in
different territorial
units –
1. I förhållande till
en stat, i vilken två
eller flera rättssystem
eller regelverk tilläm-
pas inom olika terri-
toriella enheter på
frågor som omfattas
av detta protokoll,
ska
602
SOU 2010:59
Bilaga 5
tes:
a) toute référence à
la loi d’un État vise,
le cas échéant, la loi
en vigueur dans
l’unité territoriale
considérée;
b) toute référence
aux autorités compé-
tentes ou organismes
publics de cet État
vise, le cas échéant,
les autorités compé-
tentes ou organismes
publics habilités à
agir dans l’unité terri-
toriale considérée;
c) toute référence à
la résidence habi-
tuelle dans cet État
vise, le cas échéant, la
résidence habituelle
dans l’unité territo-
riale considérée;
d) toute référence
à l’État dont les deux
parties ont la
nationalité commune
vise l’unité territo-
riale désignée par la
loi de cet État ou, en
l’absence de règles
pertinentes, l’unité
territoriale avec la-
quelle l’obligation
a) any reference to
the law of a State
shall be construed as
referring, where
appropriate, to the
law in force in the
relevant territorial
unit;
b) any reference to
competent autho-
rities or public bodies
of that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to those
authorised to act in
the relevant terri-
torial unit;
c) any reference to
habitual residence in
that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to habitual
residence in the rele-
vant territorial unit;
d) any reference to
the State of which
two persons have a
common nationality
shall be construed as
referring to the terri-
torial unit designated
by the law of that
State or, in the absen-
ce of relevant rules,
to the territorial unit
a) varje hänvisning
till lagen i en stat, i
förekommande fall,
avse gällande lag i den
relevanta territoriella
enheten,
b) varje hänvisning
till den statens be-
höriga myndigheter
eller offentliga organ,
i förekommande fall,
avse de som är be-
myndigade att agera
inom den relevanta
territoriella enheten,
c) varje hänvisning
till hemvist i denna
stat, i förekommande
fall, avse hemvist
inom den relevanta
territoriella enheten,
d) varje hänvisning
till den stat i vilken
två personer båda har
medborgarskap avse
den territoriella enhet
som anges i den
statens lag eller, om
relevanta regler
saknas, den terri-
toriella enhet till
vilken underhållsskyl-
603
Bilaga 5
SOU 2010:59
alimentaire présente
le lien le plus étroit;
e) toute référence à
l’État dont une partie
a la nationalité vise
l’unité territoriale
désignée par la loi de
cet État ou, en
l’absence de règles
pertinentes, l’unité
territoriale avec la-
quelle la personne
présente le lien le
plus étroit.
2. Pour identifier la
loi applicable en vertu
du Protocole, lors-
qu’un État comprend
deux ou plusieurs
unités territoriales
dont chacune a son
propre système de
droit ou un ensemble
de règles ayant trait
aux questions régies
par le Protocole, les
règles suivantes
s’appliquent:
a) en présence de
règles en vigueur
dans cet État identi-
fiant l’unité territo-
riale dont la loi est
applicable, la loi de
cette unité s’applique;
with which the
maintenance obli-
gation is most closely
connected;
e) any reference to
the State of which a
person is a national
shall be construed as
referring to the terri-
torial unit designated
by the law of that
State or, in the
absence of relevant
rules, to the terri-
torial unit with which
the person has the
closest connection.
2. For the purpose
of identifying the
applicable law under
the Protocol in rela-
tion to a State which
comprises two or
more territorial units
each of which has its
own system of law or
set of rules of law in
respect of matters co-
vered by this Proto-
col, the following
rules apply –
a) if there are rules
in force in such a
State identifying
which territorial
unit’s law is appli-
cable, the law of that
unit applies;
digheten har närmast
anknytning,
e) varje hänvisning
till den stat i vilken en
person är medborgare
avse den territoriella
enhet som anges i den
statens lag eller, om
relevanta regler
saknas, den terri-
toriella enhet till
vilken personen har
närmast anknytning.
2. Vid fastställande
av tillämplig lag i
enlighet med detta
protokoll med av-
seende på en stat som
omfattar två eller flera
territoriella enheter,
vilka var för sig har
sitt eget rättssystem
eller regelverk av-
seende frågor som
omfattas av detta
protokoll, ska föl-
jande regler tillämpas.
a)
Om det finns
gällande regler i en så-
dan stat som fast-
ställer vilken territo-
riell enhets lag som är
tillämplig ska lagen i
denna enhet tilläm-
pas.
604
SOU 2010:59
Bilaga 5
b) en l’absence de
telles règles, la loi de
l’unité territoriale
identifiée selon les
dispositions du para-
graphe premier
s’applique.
3.
Cet article ne
s’applique pas à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique.
b) in the absence
of such rules, the law
of the relevant
territorial unit as
defined in para-
graph 1 applies.
3. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
b)
Om det inte
finns några sådana
regler ska lagen i den
relevanta territoriella
enheten enligt
punkt 1 tillämpas.
3. Denna
artikel
ska inte vara tillämp-
lig på regionala orga-
nisationer för ekono-
misk integration.
Article 17
Systèmes juridiques
non unifiés à
caractère personnel
Article 17
Non-unified legal
systems - inter-
personal conflicts
Artikel 17
Stater som har olika
rättssystem för olika
kategorier av personer
Pour identifier la
loi applicable en vertu
du Protocole, lors-
qu’un État comprend
deux ou plusieurs
systèmes de droit ou
ensembles de règles
applicables à des
catégories différentes
de personnes pour les
questions régies par
le Protocole, toute
référence à la loi d’un
tel État est entendue
comme visant le
système de droit
déterminé par les
règles en vigueur
dans cet État.
For the purpose of
identifying the appli-
cable law under the
Protocol in relation
to a State which has
two or more systems
of law or sets of rules
of law applicable to
different categories
of persons in respect
of matters covered by
this Protocol, any
reference to the law
of such State shall be
construed as refer-
ring to the legal
system determined
by the rules in force
in that State.
Vid fastställande av
tillämplig lag enligt
detta protokoll med
avseende på en stat
som har två eller flera
rättssystem eller
regelverk som är
tillämpliga på olika
kategorier av perso-
ner på det område
som omfattas av detta
protokoll, ska varje
hänvisning till lagen i
den staten avse det
rättssystem som är
tillämpligt enligt gäl-
lande regler i denna
stat.
605
Bilaga 5
SOU 2010:59
Article 18
Coordination avec les
Conventions de La
Haye antérieures en
matière d’obligations
alimentaires
Article 18
Co-ordination with
prior Hague
Maintenance
Conventions
Artikel 18
Samordning med
tidigare Haagkonven-
tioner om underhålls-
skyldighet
Dans les rapports
entre les États con-
tractants, le présent
Protocole remplace la
Convention de La
Haye du 2 octobre
1973 sur la loi appli-
cable aux obligations
alimentaires et la
Convention de La
Haye du 24 octobre
1956 sur la loi appli-
cable aux obligations
alimentaires envers
les enfants.
As between the
Contracting States,
this Protocol replaces
the Hague Conven-
tion of 2 October
1973 on the Law
Applicable to Main-
tenance Obligations
and the Hague
Convention of
24 October 1956 on
the law applicable to
maintenance obliga-
tions towards chil-
dren.
I förbindelserna
mellan de fördrags-
slutande staterna ska
detta protokoll
ersätta Haagkonven-
tionen av den 2
oktober 1973 om
tillämplig lag av-
seende underhålls-
skyldighet och Haag-
konventionen av den
24 oktober 1956 om
tillämplig lag av-
seende underhålls-
skyldighet mot barn.
Article 19
Coordination avec
d’autres instruments
Article 19
Co-ordination with
other instruments
Artikel 19
Samordning med
andra instrument
1. Le
présent
Protocole ne déroge
pas aux instruments
internationaux aux-
quels des États
contractants sont ou
seront parties et qui
contiennent des dis-
positions sur les
matières régies par le
Protocole, à moins
qu’une déclaration
contraire ne soit faite
par les États liés par
de tels instruments.
1. This
Protocol
does not affect any
other international
instrument to which
Contracting States
are or become Parties
and which contains
provisions on matters
governed by the
Protocol, unless a
contrary declaration
is made by the States
Parties to such
instrument.
1. Detta protokoll
inverkar inte på något
internationellt instru-
ment som de för-
dragsslutande staterna
har tillträtt eller
kommer att tillträda
och som innehåller
bestämmelser om
frågor som regleras i
protokollet, såvida
inte en motsatt för-
klaring avges av de
stater som har tillträtt
ett sådant instrument.
606
SOU 2010:59
Bilaga 5
2. Le
paragraphe
premier s’applique
également aux lois
uniformes reposant
sur l’existence entre
les États concernés
de liens spéciaux,
notamment de nature
régionale.
2. Paragraph 1 also
applies to uniform
laws based on special
ties of a regional or
other nature between
the States concerned.
2. Punkt 1 ska även
vara tillämplig på en-
hetliga lagar som är
grundade på särskilda
förbindelser av regio-
nal eller annan karak-
tär mellan berörda
stater.
Article 20
Interprétation
uniforme
Article 20
Uniform
interpretation
Artikel 20
Enhetlig tolkning
Pour l’interpréta-
tion du présent Pro-
tocole, il sera tenu
compte de son carac-
tère international et
de la nécessité de
promouvoir l’unifor-
mité de son applica-
tion.
In the interpreta-
tion of this Protocol,
regard shall be had to
its international char-
acter and to the need
to promote uniform-
ity in its application.
Vid tolkningen av
detta protokoll ska
hänsyn tas till dess
internationella karak-
tär och till behovet av
att främja en enhetlig
tillämpning av det.
Article 21
Examen du
fonctionnement
pratique du Protocole
Article 21
Review of the
practical operation of
the Protocol
Artikel 21
Översyn av den
praktiska
tillämpningen av
protokollet
1. Le
Secrétaire
général de la Confé-
rence de La Haye de
droit international
privé convoque lors-
que cela est nécessa-
ire une Commission
spéciale afin d’exami-
ner le fonctionne-
ment pratique du
Protocole.
1. The
Secretary
General of the Hague
Conference on Pri-
vate International
Law shall as neces-
sary convene a
Special Commission
in order to review the
practical operation of
the Protocol.
1. Generalsekrete-
raren för Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
ska vid behov sam-
mankalla ett särskilt
utskott för att
granska den praktiska
tillämpningen av detta
protokoll.
607
Bilaga 5
SOU 2010:59
2. À cette fin, les
États contractants
collaborent avec le
Bureau Permanent de
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé afin de
recueillir la juris-
prudence relative à
l’application du
Protocole.
2. For the purpose
of such review Con-
tracting States shall
co-operate with the
Permanent Bureau of
the Hague Confe-
rence on Private
International Law in
the gathering of case
law concerning the
application of the
Protocol.
2. För detta ända-
mål ska de fördrags-
slutande staterna
samarbeta med Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå för
att samla in rätts-
praxis rörande
tillämpningen av
protokollet.
Article 22
Dispositions
transitoires
Article 22
Transitional
provisions
Artikel 22
Övergångs-
bestämmelser
Le présent Proto-
cole ne s’applique pas
aux aliments réclamés
dans un État contrac-
tant pour une période
antérieure à son
entrée en vigueur
dans cet État.
This Protocol shall
not apply to main-
tenance claimed in a
Contracting State
relating to a period
prior to its entry into
force in that State.
Detta protokoll är
inte tillämpligt på
underhåll som begärts
i en fördragsslutande
stat avseende en tids-
period som föregår
protokollets ikraft-
trädande i den staten.
Article 23
Signature, ratifi-
cation et adhésion
Article 23
Signature,
ratification and
accession
Artikel 23
Undertecknande,
ratificering och
anslutning
1. Le
présent
Protocole est ouvert
à la signature de tous
les États.
2. Le
présent
Protocole est sujet à
la ratification, à
l’acceptation ou à
l’approbation des
1. This Protocol is
open for signature by
all States.
2. This Protocol is
subject to ratifica-
tion, acceptance or
approval by the
signatory States.
1. Detta protokoll
ska vara öppet för
undertecknande av
alla stater.
2. Detta protokoll
ska vara föremål för
ratificering, godtagan-
de eller godkännande
av de stater som har
608
SOU 2010:59
Bilaga 5
États signataires.
3. Tout État peut
adhérer au présent
Protocole.
4. Les instruments
de ratification, d’ac-
ceptation, d’approba-
tion ou d’adhésion
seront déposés au-
près du Ministère des
Affaires étrangères
du Royaume des
Pays-Bas, dépositaire
du Protocole.
3. This Protocol is
open for accession by
all States.
4. Instruments of
ratification, accep-
tance, approval or
accession shall be
deposited with the
Ministry of Foreign
Affairs of the King-
dom of the Nether-
lands, depositary of
the Protocol.
undertecknat proto-
kollet.
3. Detta protokoll
ska vara öppet för
anslutning av alla
stater.
4. Ratifikations-,
godtagande-, god-
kännande- eller
anslutningsinstru-
menten ska deponeras
hos utrikesministeriet
i Konungariket Ne-
derländerna, som är
depositarie för proto-
kollet.
Article 24
Organisations
régionales
d'intégration écono-
mique
Article 24
Regional Economic
Integration
Organisations
Artikel 24
Regionala
organisationer för
ekonomisk
integration
1. Une Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique
constituée unique-
ment d’États souve-
rains et ayant compé-
tence pour certaines
ou toutes les matières
régies par le Proto-
cole peut également
signer, accepter ou
approuver le Proto-
cole ou y adhérer. En
pareil cas, l’Organi-
sation régionale
d’intégration écono-
mique aura les mêmes
1. A Regional Eco-
nomic Integration
Organisation which
is constituted solely
by sovereign States
and has competence
over some or all of
the matters governed
by the Protocol may
equally sign, accept,
approve or accede to
the Protocol. The
Regional Economic
Integration Orga-
nisation shall in that
case have the rights
and obligations of a
1. Även regionala
organisationer för
ekonomisk integra-
tion som består
enbart av suveräna
stater och som har
behörighet inom en
eller flera av de frågor
som omfattas av detta
protokoll får under-
teckna, godta, god-
känna eller ansluta sig
till protokollet. Den
regionala organisa-
tionen för ekonomisk
integration ska i så
fall ha samma rättig-
609
Bilaga 5
SOU 2010:59
droits et obligations
qu’un État contrac-
tant, dans la mesure
où cette Organisation
a compétence sur des
matières régies par le
Protocole.
2. Au moment de
la signature, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion, l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique notifie au
dépositaire, par écrit,
les matières régies par
le Protocole pour
lesquelles ses États
membres ont trans-
féré leur compétence
à cette Organisation.
L’Organisation noti-
fie aussitôt au dépo-
sitaire, par écrit,
toute modification
intervenue dans la
délégation de compé-
tence précisée dans la
notification la plus
récente faite en vertu
du paragraphe.
3. Au moment de
la signature, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion, une Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
Contracting State, to
the extent that the
Organisation has
competence over
matters governed by
the Protocol.
2. The
Regional
Economic Integra-
tion Organisation
shall, at the time of
signature, acceptance,
approval or acces-
sion, notify the depo-
sitary in writing of
the matters governed
by the Protocol in
respect of which
competence has been
transferred to that
Organisation by its
Member States. The
Organisation shall
promptly notify the
depositary in writing
of any changes to its
competence as speci-
fied in the most
recent notice given
under this paragraph.
3. At the time of
signature, acceptance,
approval or acces-
sion, a Regional Eco-
nomic Integration
Organisation may
declare, in accordance
heter och skyldig-
heter som en för-
dragsslutande stat i
den utsträckning som
organisationen har
behörighet i frågor
som omfattas av detta
protokoll.
2. Den
regionala
organisationen för
ekonomisk integra-
tion ska, vid tid-
punkten för under-
tecknandet, god-
tagandet, godkännan-
det eller anslutningen,
skriftligen meddela
depositarien i vilka
frågor, som omfattas
av detta protokoll,
som behörighet har
överförts till orga-
nisationen av dess
medlemsstater. Orga-
nisationen ska utan
dröjsmål skriftligen
meddela depositarien
varje ändring i dess
behörighet, såsom
den angavs i det
senaste meddelandet
enligt denna punkt.
3. En regional orga-
nisation för ekono-
misk integration får
vid tidpunkten för
undertecknandet,
godtagandet, godkän-
nandet eller anslut-
610
SOU 2010:59
Bilaga 5
mique peut déclarer,
conformément à
l’article 28, qu’elle a
compétence pour
toutes les matières
régies par le Protoco-
le et que les États
membres qui ont
transféré leur compé-
tence à l’Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique
dans ce domaine se-
ront liés par le Proto-
cole par l’effet de la
signature, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion de l’Organisa-
tion.
4.
Aux fins de
l’entrée en vigueur du
Protocole, tout
instrument déposé
par une Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
n’est pas compté, à
moins que l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique ne fasse une
déclaration confor-
mément au para-
graphe 3.
5. Toute référence
à un «État contrac-
tant» ou à un «État»
dans le Protocole
s’applique également,
with Article 28, that
it exercises compe-
tence over all the
matters governed by
the Protocol and that
the Member States
which have transfer-
red competence to
the Regional Econo-
mic Integration
Organisation in
respect of the matter
in question shall be
bound by the
Protocol by virtue of
the signature, accep-
tance, approval or
accession of the
Organisation.
4.
For the pur-
poses of the entry
into force of the
Protocol, any instru-
ment deposited by a
Regional Economic
Integration Orga-
nisation shall not be
counted unless the
Regional Economic
Integration Organi-
sation makes a
declaration under
paragraph 3.
5. Any reference to
a “Contracting State”
or “State” in the
Protocol applies
equally to a Regional
ningen, i enlighet med
artikel 28, förklara att
den är behörig i alla
frågor som omfattas
av detta protokoll och
att medlemsstater,
som har överfört
behörighet till orga-
nisationen i aktuella
frågor, kommer att
vara bundna av proto-
kollet i kraft av orga-
nisationens under-
tecknande, god-
tagande, godkän-
nande eller
anslutning.
4. Instrument som
deponeras av en
regional organisation
för ekonomisk integ-
ration ska inte be-
aktas med avseende
på ikraftträdandet av
detta protokoll, så-
vida inte organisa-
tionen avger en för-
klaring i enlighet med
punkt 3.
5. Alla
hänvis-
ningar till en ”för-
dragsslutande stat”
eller ”stat” i detta
protokoll ska i före-
611
Bilaga 5
SOU 2010:59
le cas échéant, à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique qui y est
Partie. Lorsqu’une
déclaration est faite
par une Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
conformément au
paragraphe 3, toute
référence à un «État
contractant» ou à un
«État» dans le
Protocole s’applique
également, le cas
échéant, aux États
membres concernés
de l’Organisation.
Economic Integra-
tion Organisation
that is a Party to it,
where appropriate. In
the event that a
declaration is made
by a Regional Eco-
nomic Integration
Organisation under
paragraph 3, any
reference to a
“Contracting State”
or “State” in the
Protocol applies
equally to the rele-
vant Member States
of the Organisation,
where appropriate.
kommande fall även
gälla en regional
organisation för
ekonomisk integra-
tion som har tillträtt
protokollet. För det
fall en regional
organisation för eko-
nomisk integration
lämnar en förklaring i
enlighet med punkt 3,
ska varje hänvisning
till en fördrags-
slutande stat eller stat
i detta protokoll, i
förekommande fall,
även gälla organisa-
tionens medlems-
stater.
Article 25
Entrée en vigueur
Article 25
Entry into force
Artikel 25
Ikraftträdande
1. Le
Protocole
entrera en vigueur le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après le dépôt
du deuxième instru-
ment de ratification,
d’acceptation,
d’approbation ou
d’adhésion prévu par
l’article 23.
2. Par la suite, le
Protocole entrera en
vigueur:
a) pour
chaque
État ou Organisation
1. The
Protocol
shall enter into force
on the first day of the
month following the
expiration of three
months after the
deposit of the second
instrument of ratifi-
cation, acceptance,
approval or accession
referred to in Article
23.
2. Thereafter the
Protocol shall enter
into force –
a) for each State or
each Regional Eco-
1. Detta protokoll
träder i kraft den
första dagen i den må-
nad som följer efter
utgången av tre måna-
der efter det att det
andra ratifikations-,
godtagande-, godkän-
nande- eller anslut-
ningsinstrumentet
som avses i artikel 23
har deponerats.
2. Därefter träder
protokollet i kraft
a) i förhållande till
varje stat eller
612
SOU 2010:59
Bilaga 5
régionale d’inté-
gration économique
au sens de l’article 24
ratifiant, acceptant ou
approuvant le Proto-
cole ou y adhérant
postérieurement, le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après le dépôt
de son instrument de
ratification, d’accep-
tation, d’approbation
ou d’adhésion;
b) pour les unités
territoriales aux-
quelles le Protocole a
été étendu con-
formément à l’article
26, le premier jour du
mois suivant l’expi-
ration d’une période
de trois mois après la
notification visée
dans ledit article.
nomic Integration
Organisation referred
to in Article 24
subsequently ratify-
ing, accepting or
approving the Proto-
col or acceding to it,
on the first day of the
month following the
expiration of three
months after the
deposit of its instru-
ment of ratification,
acceptance, approval
or accession;
b) for a territorial
unit to which the
Protocol has been
extended in accor-
dance with Article
26, on the first day of
the month following
the expiration of
three months after
notification of the
declaration referred
to in that Article.
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som avses i
artikel 24 som senare
ratificerar, godtar,
godkänner eller an-
sluter sig till proto-
kollet, den första
dagen i den månad
som följer efter ut-
gången av tre måna-
der efter det att dess
ratifikations-, godta-
gande-, godkännande-
eller anslutnings-
instrument har
deponerats,
b) i förhållande till
en territoriell enhet
som protokollet har
utsträckts till i enlig-
het med artikel 26,
den första dagen i den
månad som följer
efter utgången av tre
månader efter den
underrättelse som
avses i den artikeln.
Article 26
Déclarations relatives
aux systèmes
juridiques non unifiés
Article 26
Declarations with
respect to non-unified
legal systems
Artikel 26
Förklaringar rörande
olika rättssystem
inom en stat
1.
Un État qui
comprend deux ou
plusieurs unités terri-
toriales dans les-
quelles des systèmes
de droit différents
1. If a State has
two or more terri-
torial units in which
different systems of
law are applicable in
relation to matters
1. En stat som har
två eller fler terri-
toriella enheter i vilka
olika rättssystem
tillämpas i frågor som
omfattas av detta
613
Bilaga 5
SOU 2010:59
s’appliquent aux
matières régies par ce
Protocole peut, au
moment de la signa-
ture, de la ratifica-
tion, de l’acceptation,
de l’approbation ou
de l’adhésion, décla-
rer, conformément à
l’article 28, que le
Protocole s’appli-
quera à toutes ses
unités territoriales ou
seulement à l’une ou
à plusieurs d’entre
elles et pourra à tout
moment modifier
cette déclaration en
faisant une nouvelle
déclaration.
2. Ces déclarations
seront notifiées au
dépositaire et indi-
queront expressé-
ment les unités terri-
toriales auxquelles le
Protocole s’applique.
3. Si un État ne fait
pas de déclaration en
vertu du présent
article, le Protocole
s’appliquera à l’en-
semble du territoire
de cet État.
4. Le
présent
article ne s’applique
pas à une Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique.
dealt with in this
Protocol, it may at
the time of signature,
ratification, accep-
tance, approval or
accession declare in
accordance with
Article 28 that the
Protocol shall extend
to all its territorial
units or only to one
or more of them and
may modify this
declaration by sub-
mitting another
declaration at any
time.
2. Any such decla-
ration shall be noti-
fied to the depositary
and shall state ex-
pressly the territorial
units to which the
Protocol applies.
3. If a State makes
no declaration under
this Article, the
Protocol is to extend
to all territorial units
of that State.
4. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
protokoll får, vid tid-
punkten för under-
tecknande, ratifi-
cering, godtagande,
godkännande eller
anslutning, i enlighet
med artikel 28, för-
klara att protokollet
ska omfatta alla dess
territoriella enheter
eller bara en eller
några av dem, och får
när som helst ändra
detta genom en ny
förklaring.
2.
En sådan för-
klaring ska meddelas
depositarien och ut-
tryckligen ange de
territoriella enheter
på vilka protokollet är
tillämpligt.
3. Om en stat inte
avger någon för-
klaring enligt denna
artikel, ska konven-
tionen omfatta alla
dess territoriella en-
heter.
4. Denna
artikel
ska inte vara tillämp-
lig på regionala orga-
nisationer för ekono-
misk integration.
614
SOU 2010:59
Bilaga 5
Article 27
Réserves
Article 27
Reservations
Artikel 27
Förbehåll
Aucune réserve au
présent Protocole
n'est admise.
No reservations
may be made to this
Protocol.
Inga förbehåll får
göras mot detta
protokoll.
Article 28
Déclarations
Article 28
Declarations
Artikel 28
Förklaringar
1. Les déclarations
visées aux articles
24(3) et 26(1) peu-
vent être faites lors
de la signature, de la
ratification, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion ou à tout
moment ultérieur et
pourront être modi-
fiées ou retirées à
tout moment.
2. Les déclarations,
modifications et
retraits sont notifiés
au dépositaire.
3. Une déclaration
faite au moment de la
signature, de la rati-
fication, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion prendra effet au
moment de l’entrée
en vigueur du présent
Protocole pour l’État
concerné.
1. Declarations re-
ferred to in Articles
24(3) and 26(1) may
be made upon signa-
ture, ratification,
acceptance, approval
or accession or at any
time thereafter, and
may be modified or
withdrawn at any
time.
2. Declarations,
modifications and
withdrawals shall be
notified to the
depositary.
3. A
declaration
made at the time of
signature, ratifica-
tion, acceptance,
approval or accession
shall take effect
simultaneously with
the entry into force
of this Protocol for
the State concerned.
1. Förklaringar som
avses i artiklarna 24.3
och 26.1 kan avges i
samband med under-
tecknandet, ratifice-
ringen, godtagandet,
godkännandet eller
anslutningen eller vid
valfri tidpunkt där-
efter, och får ändras
eller återtas när som
helst.
2. Förklaringar,
ändringar och åter-
taganden ska med-
delas depositarien.
3. En
förklaring
som avgetts i sam-
band med under-
tecknandet, ratifice-
ringen, godtagandet,
godkännandet eller
anslutningen får
verkan samtidigt som
protokollet träder i
kraft för den berörda
staten.
615
Bilaga 5
SOU 2010:59
4. Une déclaration
faite ultérieurement,
ainsi qu’une modifi-
cation ou le retrait
d’une déclaration,
prendra effet le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après la date de
réception de la noti-
fication par le dépo-
sitaire.
4. A
declaration
made at a subsequent
time, and any modi-
fication or with-
drawal of a decla-
ration, shall take
effect on the first day
of the month follow-
ing the expiration of
three months after
the date on which the
notification is receiv-
ed by the depositary.
4. Förklaringar som
avges vid en senare
tidpunkt, och event-
uella ändringar eller
återtaganden av en
förklaring, får verkan
den första dagen i den
månad som följer
efter utgången av tre
månader efter den dag
då meddelandet mot-
togs av depositarien.
Article 29
Dénonciation
Article 29
Denunciation
Artikel 29
Uppsägning
1. Tout État con-
tractant pourra dé-
noncer le présent
Protocole par une
notification écrite au
dépositaire. La dé-
nonciation pourra se
limiter à certaines
unités territoriales
d’un État aux systè-
mes juridiques non
unifiés auxquelles
s’applique le Proto-
cole.
2. La dénonciation
prendra effet le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de 12
mois après la date de
réception de la noti-
fication par le dépo-
sitaire. Lorsqu’une
période plus longue
1. A Contracting
State to this Protocol
may denounce it by a
notification in wri-
ting addressed to the
depositary. The de-
nunciation may be
limited to certain
territorial units of a
State with a non-
unified legal system
to which the Proto-
col applies.
2. The
denunci-
ation shall take effect
on the first day of the
month following the
expiration of 12
months after the date
on which the noti-
fication is received by
the depositary.
Where a longer
1. En
fördrags-
slutande stat till detta
protokoll får säga upp
protokollet genom ett
skriftligt meddelande
ställt till depositarien.
Uppsägningen får be-
gränsas till vissa
territoriella enheter i
en stat med flera olika
rättssystem på vilka
protokollet är
tillämpligt.
2. En uppsägning
får verkan den första
dagen i den månad
som följer efter
utgången av tolv
månader efter den dag
då meddelandet mot-
togs av depositarien.
När en längre upp-
sägningstid anges i
616
SOU 2010:59
Bilaga 5
pour la prise d’effet
de la dénonciation est
spécifiée dans la noti-
fication, la dénon-
ciation prendra effet
à l’expiration de la
période en question
après la date de ré-
ception de la notifi-
cation par le dépo-
sitaire.
period for the denun-
ciation to take effect
is specified in the
notification, the de-
nunciation shall take
effect upon the
expiration of such
longer period after
the date on which the
notification is receiv-
ed by the depositary.
meddelandet, får upp-
sägningen verkan
efter utgången av
denna längre period
efter den dag då med-
delandet mottogs av
depositarien.
Article 30
Notification
Article 30
Notification
Artikel 30
Meddelande
Le dépositaire
notifiera aux Mem-
bres de la Conférence
de La Haye de droit
international privé,
ainsi qu’aux autres
États et aux Orga-
nisations régionales
d’intégration écono-
mique qui ont signé,
ratifié, accepté, app-
rouvé ou adhéré con-
formément aux artic-
les 23 et 24, les ren-
seignements suivants:
a) les signatures et
ratifications, accep-
tations, approbations
et adhésions prévues
aux articles 23 et 24;
b) la date d’entrée
en vigueur du présent
Protocole conformé-
The depositary
shall notify the
Members of the
Hague Conference
on Private Interna-
tional Law, and other
States and Regional
Economic Integra-
tion Organisations
which have signed,
ratified, accepted,
approved or acceded
in accordance with
Articles 23 and 24 of
the following –
a) the
signatures
and ratifications,
acceptances, appro-
vals and accessions
referred to in Articles
23 and 24;
b) the date on
which this Protocol
enters into force in
Depositarien ska
underrätta medlems-
staterna i Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
och andra stater och
regionala organisa-
tioner för ekonomisk
integration som har
undertecknat, ratifi-
cerat, godtagit, god-
känt eller anslutit sig i
enlighet med
artiklarna 23 och 24
om
a) de
under-
tecknanden, ratifi-
ceringar, godtagan-
den, godkännanden
och anslutningar som
avses i artiklarna 23
och 24,
b) dagen för proto-
kollets ikraftträdande
enligt artikel 25,
617
Bilaga 5
SOU 2010:59
ment à l’article 25;
c) les déclarations
visées aux articles
24(3) et 26(1);
d) les
dénoncia-
tions visées à l’article
29.
accordance with
Article 25;
c) the declarations
referred to in Articles
24(3) and 26(1);
d) the denuncia-
tions referred to in
Article 29.
c) de förklaringar
som avses i artiklarna
24.3 och 26.1,
d) uppsägningar
som avses i artikel 29.
En foi de quoi, les
soussignés, dûment
autorisés, ont signé le
présent Protocole.
In witness whereof
the undersigned,
being duly authorised
thereto, have signed
this Protocol.
Till bekräftelse här-
av har undertecknade,
därtill vederbörligen
befullmäktigade,
undertecknat detta
protokoll.
Fait à La Haye, le
23 novembre 2007,
en français et en
anglais, les deux
textes faisant égale-
ment foi, en un seul
exemplaire, qui sera
déposé dans les
archives du Gou-
vernement du Roy-
aume des Pays-Bas et
dont une copie
certifiée conforme
sera remise, par la
voie diplomatique, à
chacun des Membres
de la Conférence de
La Haye de droit
international privé
lors de sa Vingt et
unième session, ainsi
qu’à chacun des
autres États ayant
Done at The
Hague, on the 23rd
day of November
2007, in the English
and French langu-
ages, both texts being
equally authentic, in a
single copy which
shall be deposited in
the archives of the
Government of the
Kingdom of the
Netherlands, and of
which a certified
copy shall be sent,
through diplomatic
channels, to each of
the Members of the
Hague Conference
on Private Internatio-
nal Law at the date of
its Twenty-First Ses-
sion and to each of
Upprättat i Haag
den 23 november
2007 på engelska och
franska språken, vilka
båda texter är lika
giltiga, i ett enda
exemplar som ska
deponeras i Konunga-
riket Nederländernas
regerings arkiv, och
varav en bestyrkt
kopia på diplomatisk
väg ska tillställas varje
medlem i Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
vid tidpunkten för
dess tjugoförsta
session och till övriga
stater som deltog i
den sessionen.
618
SOU 2010:59
Bilaga 5
619
participé à cette
Session.
the other States
which have participa-
ted in that Session.
Statens offentliga utredningar 2010
Kronologisk förteckning
1. Lätt att göra rätt
– om förmedling av brottsskadestånd. Ju.
2. Ett samlat insolvensförfarande – förslag
till ny lag. Ju.
3. Metria – förutsättningar för att ombilda
division Metria vid Lantmäteriet till ett
statligt ägt aktiebolag. M.
4. Allmänna handlingar i elektronisk form
– offentlighet och integritet. Ju.
5. Skolgång för alla barn. U.
6. Kunskapslägesrapport på kärnavfalls-
området 2010
– utmaningar för slutförvarsprogrammet.
M.
7. Aktiva åtgärder för att främja lika rättig-
heter och möjligheter – ett systematiskt
målinriktat arbete på tre samhälls-
områden. IJ.
8. En myndighet för havs- och vatten-
miljö. M.
9. Den framtida organisationen för vissa
fiskefrågor. Jo.
10. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel
i historia. En granskning på uppdrag av
Delegationen för jämställdhet i skolan. U.
11. Spela samman – en ny modell för statens
stöd till regional kulturverksamhet. Ku.
12. I samspel med musiklivet – en ny nationell
plattform för musiken. Ku.
13 Upphandling på försvars- och
säkerhetsområdet. Fi.
14. Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.
15. Kriminella grupperingar – motverka
rekrytering och underlätta avhopp. Ju.
16. Sverige för nyanlända. Värden, välfärds-
stat, vardagsliv. IJ.
17. Prissatt vatten? M.
18. En reformerad budgetlag. Fi.
19. Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.
U.
20. Så enkelt som möjligt för så många som
möjligt – från strategi till handling för
e-förvaltning. Fi.
21. Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.
22. Krigets Lagar – centrala dokument om
folkrätten under väpnad konflikt,
neutralitet, ockupation och fredsinsatser.
Fö.
23. Tredje sjösäkerhetspaketet.
Klassdirektivet, Klassförordningen,
Olycksutredningsdirektivet, IMO:s
olycksutredningskod. N.
24. Avtalad upphovsrätt. Ju.
25. Viss översyn av verksamhet och organisa-
tion på informationssäkerhetsområdet.
Fö.
26. Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.
27. Gemensamt ansvar och gränsöverstigande
samarbete inom transportforskningen. N.
28. Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för
matematik, naturvetenskap, teknik och
IKT. U.
29. En ny förvaltningslag. Ju.
30. Tredje inre marknadspaketet för el och
naturgas. Fortsatt europeisk harmoni-
sering. N.
31. Första hjälpen i psykisk hälsa. S.
32. Utrikesförvaltning i världsklass. En mer
flexibel utrikesrepresentation. UD.
33. Kvinnor, män och jämställdhet i läro-
medel i samhällskunskap. En granskning
på uppdrag av Delegationen för jämställd-
het i skolan. U.
34. På väg mot en ny roll – överväganden och
förslag om Riksutställningar. Ku.
35. Kunskap som befrielse? En metanalys av
svensk forskning om jämställdhet och
skola 1969–2009. U.
36. Svensk forskning om jämställdhet och
skola. En bibliografi. U.
37. Sverige för nyanlända utanför flykting-
mottagandet. IJ.
38. Mutbrott. Ju.
39. Ny ordning för nationella vaccinations-
program. S.
40. Cirkulär migration och utveckling
– kartläggning av cirkulära rörelsemönster
och diskussion om hur migrationens ut-
vecklingspotential kan främjas. Ju.
41. Kompensationstillägg – om ersättning vid
försenade utbetalningar. S.
42. Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds-
lag. Jo.
43. Förundersökningsbegränsning. Ju.
44. Mål och medel – särskilda åtgärder för
vissa måltyper i domstol. Ju.
45. Händelseanalyser vid självmord inom
hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Förslag till ny lag. S.
46. Utländsk näringsverksamhet i Sverige.
En översyn av lagstiftningen om
utländska filialer i ett EU-perspektiv. N.
47. Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och
sjukfrånvaro – vilka är sambanden?
En systematisk litteraturöversikt. S.
48. Multipla hälsoproblem bland personer
över 60 år. En systematisk litteratur-
översikt om förekomst, konsekvenser
och vård. S.
49. Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut-
värdering 1999–2008. Ju.
50. Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.
51. Könsskillnader i skolprestationer – idéer
om orsaker. U.
52. Biologiska faktorer och könsskillnader
i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för
Delegationen för jämställdhet i skolans
arbete för analys av bakgrunden till
pojkars sämre skolprestationer jämfört
med flickors. U.
53. Pojkar och skolan: Ett bakgrunds-
dokument om "pojkkrisen".
Översättning på svenska av engelsk
rapport: Boys and School: A Background
Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk
rapport. U.
54. Förbättrad återbetalning av studie-
skulder. U.
55. Romers rätt
– en strategi för romer i Sverige. IJ.
56. Innovationsupphandling. N.
57. Effektivare planering av vägar och järn-
vägar. N.
58. Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.
59. Underhållsskyldighet i internationella
situationer – Underhållsförordningen,
2007 års Haagkonvention och 2007 års
Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.
Statens offentliga utredningar 2010
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Lätt att göra rätt
– om förmedling av brottsskadestånd. [1]
Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny
lag. [2]
Allmänna handlingar i elektronisk form
– offentlighet och integritet. [4]
Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]
Kriminella grupperingar – motverka
rekrytering och underlätta avhopp. [15]
Avtalad upphovsrätt. [24]
En ny förvaltningslag. [29]
Mutbrott. (38)
Cirkulär migration och utveckling
– kartläggning av cirkulära rörelsemönster
och diskussion om hur migrationens ut-
vecklingspotential kan främjas. [40]
Förundersökningsbegränsning. [43]
Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa
måltyper i domstol. [44]
Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut-
värdering 1999–2008. [49]
Underhållsskyldighet i internationella
situationer – Underhållsförordningen,
2007 års Haagkonvention och 2007 års
Haagprotokoll + Bilagedel. [59]
Utrikespartementet
Utrikesförvaltning i världsklass. En mer
flexibel utrikesrepresentation. [32]
Försvarsdepartementet
Krigets Lagar – centrala dokument om folk-
rätten under väpnad konflikt, neutralitet,
ockupation och fredsinsatser. [22]
Viss översyn av verksamhet och organisation
på informationssäkerhetsområdet. [25]
Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]
Socialdepartementet
Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]
Ny ordning för nationella vaccinations-
program. [39]
Kompensationstillägg – om ersättning vid
försenade utbetalningar. [41]
Händelseanalyser vid självmord inom hälso-
och sjukvården och socialtjänsten. Förslag
till ny lag. [45]
Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och
sjukfrånvaro – vilka är sambanden?
En systematisk litteraturöversikt. [47]
Multipla hälsoproblem bland personer
över 60 år. En systematisk litteraturöversikt
om förekomst, konsekvenser och vård. [48]
Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58]
Finansdepartementet
Upphandling på försvars- och säkerhets-
området. [13]
En reformerad budgetlag. [18]
Så enkelt som möjligt för så många som
möjligt – från strategi till handling för
e-förvaltning. [20]
Utbildningsdepartementet
Skolgång för alla barn. [5]
Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel
i historia. En granskning på uppdrag av
Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]
Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.
[19]
Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för
matematik, naturvetenskap, teknik och
IKT. [28]
Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i
samhällskunskap. En granskning på upp-
drag av Delegationen för jämställdhet i
skolan. [33]
Kunskap som befrielse? En metaanalys av
svensk forskning om jämställdhet och
skola 1969–2009. [35]
Svensk forskning om jämställdhet och skola.
En bibliografi. [36]
Könsskillnader i skolprestationer – idéer
om orsaker. [51]
Biologiska faktorer och könsskillnader i skol-
resultat. Ett diskussionsunderlag för
Delegationen för jämställdhet i skolans
arbete för analys av bakgrunden till
pojkars sämre skolprestationer jämfört
med flickors. [52]
Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument
om pojkkrisen. Översättning på svenska av
engelsk rapport: Boys and School: A Back-
groundpaper on the "Boy Crisis".
+ Engelsk rapport.[53]
Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]
Jordbruksdepartementet
Den framtida organisationen för vissa fiske-
frågor. [9]
Bättre marknad för tjänstehundar. [21]
Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag.
[42]
Miljödepartementet
Metria – förutsättningar för att ombilda
division Metria vid Lantmäteriet till ett
statligt ägt aktiebolag. [3]
Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom-
rådet 2010 – utmaningar för slutförvars-
programmet. [6]
En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8]
Prissatt vatten? [17]
Näringsdepartementet
Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet,
Klassförordningen, Olycksutrednings-
direktivet, IMO:s olycksutredningskod.
[23]
Gemensamt ansvar och gränsöverstigande
samarbete inom transportforskningen. [27]
Tredje inre marknadspaketet för el och natur-
gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]
Utländsk näringsverksamhet i Sverige.
En översyn av lagstiftningen om utländska
filialer i ett EU-perspektiv. [46]
Innovationsupphandling. [56]
Effektivare planering av vägar och järnvägar.
[57]
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter
och möjligheter – ett systematiskt mål-
inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]
Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat,
vardagsliv. [16]
Sverige för nyanlända utanför flykting-
mottandet. [37]
Romers rätt – en strategi för romer i Sverige.
[55]
Kulturdepartementet
Spela samman – en ny modell för statens stöd
till regional kulturverksamhet. [11]
I samspel med musiklivet – en ny nationell
plattform för musiken. [12]
På väg mot en ny roll – överväganden och
förslag om Riksutställningar. [34]
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]
SOU 2010:59
Betänkande av Utredningen om underhålls-
skyldighet i internationella situationer
Stockholm 2010
Underhållsskyldighet
i internationella situationer
–
Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention
och 2007 års Haagprotokoll
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av
Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress:
Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-598 191 91
Ordertel: 08-598 191 90
E-post: order.fritzes@nj.se
Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på
http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice
Tryckt av Elanders Sverige AB
Stockholm 2010
ISBN 978-91-38-23436-5
ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet
Regeringen beslutade den 4 juni 2009 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till EU:s underhållsförordning samt de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. Samma dag utsåg chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Beatrice Ask, hovrättsrådet tillika vice ordföranden Ulrika Beergrehn till särskild utredare.
Som sakkunniga i utredningen förordnades den 14 juli 2009 numera kanslirådet Jessica Löfvenholm, rättssakkunniga Danijela Pavic och ämnesrådet Frank Walterson.
Som experter förordnades den 14 juli 2009 juristen Sofia Berfenstam, verksjuristen Patrik Berglund, docenten Michael Hellner, professorn Maarit Jänterä-Jareborg, advokaten Fredric Renström, specialisten Anna Svantesson och rättslige experten Tommy Wallén.
Hovrättsassessorn Boel Oldenstedt anställdes som sekreterare i utredningen fr.o.m. den 11 augusti 2009.
Utredningen överlämnar härmed betänkandet Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll (SOU 2010:59). Till betänkandet bifogas också ett särskilt yttrande samt en bilagedel.
Utredningens uppdrag är härmed slutfört.
Stockholm den 1 september 2010
Ulrika Beergrehn
/Boel Oldenstedt
Innehåll
Förkortningar och ordförklaringar ......................................... 17
Sammanfattning ................................................................ 21
Summary .......................................................................... 39
Författningsförslag ............................................................. 59
1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ........ 59 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap .................................................................. 63
3 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) .... 64 4 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)........................................................ 65
5 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110) ................................................................................ 67
Del I
Inledning och bakgrund
1 Utredningens uppdrag och arbete ................................ 71
1.1 Uppdraget................................................................................. 71
1.2 Utredningens arbete ................................................................ 73
5
Innehåll SOU 2010:59
1.3 Betänkandets disposition.........................................................73 1.4 ”Underhållsberättigad” och ”underhållsskyldig” ...................75
2 Historik, språkversioner och tolkning ............................77
2.1 Europeiska unionen (EU)........................................................77 2.2 Haagkonferensen för internationell privaträtt .......................79
2.3 Förenta nationerna (FN).........................................................81 2.4 Språkversioner ..........................................................................82
2.5 Tolkningsfrågor........................................................................83
3 Gällande rätt ..............................................................85
3.1 Inledning...................................................................................85
3.2 Internationella instrument och deras tillämpningsområden................................................................86 3.2.1 Bryssel I-förordningen .................................................86 3.2.2 Förordningen om den europeiska exekutionstiteln.............................................................86 3.2.3 Luganokonventionerna.................................................87 3.2.4 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention............................................................88 3.2.5 Haagkonventionerna om tillämplig lag – ej tillträdda av Sverige .......................................................89 3.2.6 New York-konventionen .............................................90 3.2.7 Nordiskt samarbete i fråga om underhållsskyldighet .....................................................90 3.3 Behörighet ................................................................................91 3.3.1 Utgångspunkter ............................................................91 3.3.2 Bryssel I-förordningen .................................................91 3.3.3 Luganokonventionerna.................................................93 3.3.4 Autonom rätt ................................................................94 3.4 Lagval ........................................................................................94
3.5 Erkännande och verkställighet ................................................97 3.6 Hemvistbegreppet..................................................................101
6
Innehåll
3.6.1 Allmänt........................................................................ 101 3.6.2 EU-domstolens tolkning av hemvistbegreppet ........ 101 3.6.3 Hemvist enligt svensk internationell privaträtt ........ 103
3.7 Svensk intern rätt ................................................................... 105 3.7.1 Underhållsskyldighet och underhållsstöd................. 105 3.7.1.1 Barn....................................................................... 105 3.7.1.2 Makar.................................................................... 108 3.7.2 Forumbestämmelser................................................... 108 3.7.3 Verkställighet.............................................................. 109
Del II
Underhållsförordningen 2007 års Haagkonvention och
2007 års Haagprotokoll
4 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella instrument och hemvistbegreppet......... 115
4.1 Utgångspunkter ..................................................................... 115 4.2 Underhållsförordningen........................................................ 116
4.3 2007 års Haagkonvention...................................................... 118 4.4 2007 års Haagprotokoll ......................................................... 120
4.5 Förhållandet till andra internationella instrument utifrån ett svenskt perspektiv ............................................................ 121 4.5.1 Underhållsförordningen och andra internationella instrument.......................................... 121 4.5.2 2007 års Haagprotokoll och andra internationella instrument................................................................... 123 4.5.3 2007 års Haagkonvention och andra internationella instrument.......................................... 124 4.6 Erkännande och verkställighet i Sverige av avgöranden från olika länder ..................................................................... 129 4.6.1 Inledning ..................................................................... 129 4.6.2 Finland......................................................................... 130 4.6.3 Danmark...................................................................... 132 4.6.4 Norge........................................................................... 134
7
Innehåll SOU 2010:59
4.6.5 Island............................................................................135 4.6.6 Storbritannien .............................................................136 4.6.7 Österrike och Belgien.................................................137 4.6.8 Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen......138 4.6.9 Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och Slovenien......................................................................139 4.6.10 Bulgarien, Lettland och Malta ....................................140 4.6.11 Schweiz ........................................................................141 4.6.12 Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao ...142 4.6.13 Surinam........................................................................143 4.6.14 Australien, Turkiet och Ukraina................................144
4.7 Hemvistbegreppet..................................................................145 4.8 Särskilt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap .............................................................................147 4.8.1 Inledning......................................................................147 4.8.2 Svenska utgångspunkter .............................................148 4.8.3 Underhållsförordningen.............................................149 4.8.4 2007 års Haagkonvention...........................................150 4.8.5 2007 års Haagprotokoll ..............................................151
5 Behörighet ...............................................................153
5.1 Underhållsförordningen (behörighet – kapitel II) ..............153
5.2 2007 års Haagkonvention (begränsningar i rätten att inleda ett förfarande – kapitel IV).........................................158 5.3 Överväganden.........................................................................159
6 Lagval .....................................................................163
6.1 Underhållsförordningen (tillämplig lag – kapitel III)..........163 6.2 2007 års Haagprotokoll..........................................................163 6.2.1 Tillämpningsområde ...................................................163 6.2.2 Huvudregel – lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist .......................164 6.2.3 Undantag från huvudregeln i vissa fall.......................165 6.2.4 Parternas val av tillämplig lag .....................................170
8
Innehåll
6.2.5 Offentliga organ ......................................................... 170 6.2.6 Den tillämpliga lagens räckvidd m.m. ....................... 171
6.3 Överväganden ........................................................................ 173 6.3.1 Utrymmet för allmänt tillämpliga bestämmelser...... 174 6.3.2 Utredning om utländsk rätt....................................... 175 6.3.3 Det bakomliggande rättsförhållandet........................ 176 6.3.4 Särskilt om allmän domstols materiella processledning i mål om underhållsbidrag ................ 177
7 Erkännande och verkställighet ................................... 179
7.1 Underhållsförordningen........................................................ 179 7.1.1 Erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar (kapitel IV) ............................................. 179 7.1.1.1 Inledning .............................................................. 179 7.1.1.2 Domar meddelade i en medlemsstat som är
bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 1)............................................................. 180
7.1.1.3 Domar meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 2)............................................................. 183 7.1.1.4 Allmänna bestämmelser om verkställighet som gäller alla domar, oberoende av om ursprungsmedlemsstaten är bunden av 2007 års Haagprotokoll eller inte (avsnitt 3).............. 188 7.1.2 Förlikningar inför domstol och officiella handlingar, inklusive avtal om underhållsskyldighet (kapitel VI).............................. 189
7.2 2007 års Haagkonvention...................................................... 190 7.2.1 Erkännande och verkställighet (kapitel V) ............... 190
7.2.1.1 Allmänna förutsättningar .................................... 190 7.2.1.2 Grunder för erkännande och verkställighet ....... 191 7.2.1.3 Skäl för att vägra erkännande och verkställighet........................................................ 193 7.2.1.4 Förfarande för en ansökan om erkännande och verkställighet (verkställbarhets- förklaring) ............................................................ 195 7.2.2 Verkställighet i den anmodade staten (kapitel VI)... 203
7.3 Överväganden ........................................................................ 206
9
Innehåll SOU 2010:59
7.3.1 Exekvaturförfarandet..................................................206 7.3.1.1 Allmänt .................................................................206 7.3.1.2 Behörig myndighet...............................................207 7.3.1.3 Tvåstegsförfarandet..............................................207 7.3.2 Säkerhetsåtgärder efter verkställbarhetsförklaring enligt underhållsförordningen....................................209 7.3.3 Verkställighet av avgöranden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention sker enligt utsökningsbalken.........210 7.3.4 Verkställbara avtal enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention....................................211 7.3.5 Förnyad prövning enligt underhållsförordningen när svaranden inte har gått i svaromål........................212 7.3.5.1 Allmänna förutsättningar.....................................212 7.3.5.2 Behörig myndighet...............................................213 7.3.5.3 Förfarandet vid förnyad prövning.......................214 7.3.6 Hinder mot och uppskjutande av verkställighet enligt underhållsförordningen....................................215 7.3.6.1 Allmänna förutsättningar.....................................215 7.3.6.2 Beslut om hinder mot verkställighet...................215 7.3.6.3 Beslut om uppskjutande av verkställigheten ......216 7.3.7 Beslut av administrativa myndigheter........................217 7.3.8 Ytterligare kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention...........................................220 7.3.8.1 En fullständig kopia av avgörandet ska bifogas en ansökan ...............................................220 7.3.8.2 Delgivning av ett beslut om verkställbarhet .......221 7.3.8.3 Centralmyndigheten vidarebefordrar verkställbarhetsbeslutet till Kronofogde- myndigheten.........................................................222
8 Särskilt om avtal.......................................................223
8.1 Inledning.................................................................................223
8.2 Gällande rätt ...........................................................................223 8.2.1 Möjligheten att avtala om underhåll enligt svensk intern rätt.....................................................................223 8.2.2 Avtal om domstols behörighet (prorogation) ..........225 8.2.3 Avtal om tillämplig lag................................................226
10
Innehåll
8.3 Avtal om underhåll enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention...................................................... 227 8.4 Avtal om behörig domstol enligt underhållsförordningen ......................................................... 227
8.5 Avtal om tillämplig lag enligt 2007 års Haagprotokoll........ 228 8.5.1 Val av lag för ett visst förfarande............................... 228 8.5.2 Generellt tillämpliga avtal .......................................... 229 8.6 Överväganden ........................................................................ 231 8.6.1 Behandlingen av avtal i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll............................................................. 231 8.6.2 Registrering av ett avtal om underhållsbidrag........... 232 8.6.3 Formkrav för avtal om behörighet och lagval........... 234 8.6.4 Information och medvetenhet om avtalets konsekvenser............................................................... 236
9 Samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden............................................................... 237
9.1 Inledning................................................................................. 237
9.2 Gränsöverskridande samarbete i dag .................................... 238 9.2.1 New York-konventionen ........................................... 238 9.2.2 Försäkringskassans tjänster enligt New Yorkkonventionen .............................................................. 239
9.3 Centralmyndighetens uppgifter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ...... 241 9.3.1 Centralmyndighetens allmänna uppgifter................. 241 9.3.2 Ansökningar genom centralmyndigheten................. 244 9.4 Uppgifter till centralmyndigheten och centralmyndighetens behandling av uppgifter ..................... 248 9.4.1 Gällande rätt................................................................ 248 9.4.1.1 Sekretess ............................................................... 248 9.4.1.2 Personuppgifter och gallring............................... 254 9.4.2 Underhållsförordningen............................................. 261 9.4.3 2007 års Haagkonvention........................................... 263 9.5 Överväganden ........................................................................ 264
11
Innehåll SOU 2010:59
9.5.1 Centralmyndigheten ...................................................264 9.5.2 Centralmyndighetens uppgifter.................................266 9.5.2.1 Allmänt om uppgifterna ......................................266 9.5.2.2 Särskilda åtgärder i mål om indrivning av underhåll med internationella inslag...................267 9.5.2.3 Möjlighet att överklaga centralmyndighetens beslut.....................................................................267 9.5.3 Sekretess ......................................................................269 9.5.3.1 Sekretess för uppgifter lämnade till svenska myndigheter enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York- konventionen .......................................................270 9.5.3.2 Centralmyndighetens tillgång till uppgifter hos Försäkringskassan.........................................271 9.5.3.3 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt underhållsförordningen .......................................272 9.5.3.4 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt 2007 års Haagkonvention....................................275 9.5.3.5 Vidarebefordran av uppgifter till utländska myndigheter .........................................................276 9.5.3.6 Särskilt om skyddade adressuppgifter.................277 9.5.4 Behandlingen av personuppgifter ..............................279 9.5.4.1 Skydd av personuppgifter ....................................279 9.5.4.2 Överföring av personuppgifter till centralmyndigheten i tredje land ........................280 9.5.5 Bevarande/gallring av uppgifter enligt underhållsförordningen ...............................................................281
10 Särskilt om direkta ansökningar .................................283
10.1 Inledning.................................................................................283 10.2 Underhållsförordningen ........................................................283
10.3 2007 års Haagkonvention ......................................................284 10.4 Överväganden.........................................................................287
11 Rättshjälp och rättsligt bistånd ..................................289
11.1 Inledning.................................................................................289 11.2 Rättshjälp – gällande svensk rätt ...........................................290
12
Innehåll
11.2.1 Rättshjälpslagen .......................................................... 290 11.2.1.1 Allmänt............................................................... 290 11.2.1.2 Underhåll i samband med äktenskaps- skillnad ............................................................... 290 11.2.1.3 Underhåll till barn.............................................. 291 11.2.1.4 Vad ingår i rättshjälpen? .................................... 292 11.2.1.5 Rättshjälpsavgift................................................. 293 11.2.2 Rättegångskostnader och avgifter vid verkställighet............................................................... 293 11.2.3 Särskilt om rättshjälp i internationella situationer ... 295
11.3 Rättshjälp enligt underhållsförordningen och rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention .............................. 298 11.3.1 Tillhandahållandet av rättshjälp och rättsligt bistånd ......................................................................... 298 11.3.2 Innebörden av rättshjälp respektive rättsligt bistånd ......................................................................... 299 11.3.3 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till barn.............................................................................. 301 11.3.4 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till andra än barn under 21 år........................................... 303 11.3.4.1 Underhållsförordningen.................................... 303 11.3.4.2 2007 års Haagkonvention.................................. 303 11.3.5 Återkrav av kostnader från förlorande part .............. 304 11.3.6 Rättshjälp och rättsligt bistånd till ett offentligt organ............................................................................ 305 11.3.7 Sammanfattande jämförelse ....................................... 305 11.4 Överväganden ........................................................................ 307 11.4.1 Rättshjälp enligt underhållsförordningen respektive rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention i förhållande till rättshjälp enligt rättshjälpslagen ........................................................... 308 11.4.2 Kostnadsfri rättshjälp enligt rättshjälpslagen vid underhåll till barn enligt förordningen och konventionen .............................................................. 310 11.4.3 Utredning inför beslut om rättshjälp och efterföljande hantering av avgifter m.m. ................... 311 11.4.4 Olika villkor för rättshjälp i interna respektive internationella ärenden om underhåll........................ 312
13
Innehåll SOU 2010:59
11.4.5 Kostnader och avgifter hos Kronofogdemyndigheten ...........................................313 11.4.6 Behov av förordningsändringar i övrigt.....................314
12 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär .......................................................317
12.1 Underhållsförordningen ........................................................317 12.2 2007 års Haagkonvention ......................................................319
12.3 2007 års Haagprotokoll..........................................................322 12.4 Särskilt om övergångsbestämmelser......................................323 12.4.1 Underhållsförordningen.............................................323
12.4.2 2007 års Haagkonvention...........................................323 12.4.3 2007 års Haagprotokoll ..............................................324
12.5 Överväganden.........................................................................325
Del III
Lagtekniska frågor m.m.
13 Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar..................................................................331
13.1 Införlivande av instrumenten ................................................331 13.2 Lagtekniska lösningar.............................................................333
14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................335
14.1 Ikraftträdande.........................................................................335 14.2 Övergångsbestämmelser ........................................................336
15 Konsekvenser av förslagen .........................................337
14
Innehåll
Del IV
Författningskommentar
16 Författningskommentar ............................................. 345
16.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ...... 345
16.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ................................................................ 353 16.3 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)............................................................................. 355
16.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)...................................................... 358 16.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110) .............................................................................. 359
Del V
Särskilt yttrande
Särskilt yttrande .............................................................. 363
Bilagedel
Innehåll .......................................................................... 375
Bilaga 1 Kommittédirektiv ............................................................ 377
Bilaga 2 Underhållsförordningen
(Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet) ..................................................... 389
15
Innehåll SOU 2010:59
16
Bilaga 3 2007 års Haagkonvention
(Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar)...............................................469
Bilaga 4 Rådets beslut
av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet .......................................................587
Bilaga 5 2007 års Haagprotokoll
(Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet) ...............589
Förkortningar och ordförklaringar
1904 års lag lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap 1958 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn
1973 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet
1988 års Luganokonvention
Konventionen av den 16 september 1988 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område
1993 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner
1996 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 19 oktober 1996 om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn
2007 års Haagkonvention
Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar
2007 års Haagprotokoll
Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet
17
Förkortningar och ordförklaringar SOU 2010:59
2007 års Luganokonvention
Konventionen av den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område
autonom rätt allmänna bestämmelser som gäller i förhållande till alla stater, när ingen EUrättslig eller konventionsbunden lagstiftning är tillämplig bet. betänkande Bryssel I-förordningen Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den
22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område
Bryssel IIförordningen
Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000
CU Civilutskottet dataskyddsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv
95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter
den förklarande rapporten till 2007 års Haagkonvention
se Explanatory Report (Conv.)
den förklarande rapporten till 2007 års Haagprotokoll
se Explanatory Report (Prot.)
dir. kommittédirektiv dnr diarienummer Ds Departementsserien EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFTA Europeiska frihandelssammanslutningen
18
SOU 2010:59 Förkortningar och ordförklaringar
(eng. European Free Trade Association)
EU Europeiska unionen EU-domstolen Europeiska unionens domstol EUT EU:s officiella tidning (tidigare EGT) Explanatory Report (Conv.)
Explanatory Report on the Convention of 23 november 2007 on the international recovery of child support and other forms of family maintenance, upprättad av Alegría Borrás och Jennifer Degeling med assistans av William Duncan och Philippe Lortie, och tillgänglig på Haagkonferensens hemsida <www.hcch.net>
Explanatory Report (Prot.)
Explanatory Report on the Protocol of 23 November 2007 on the law applicable to maintenance obligations, upprättad av Andrea Bonomi, och tillgänglig på Haagkonferensens hemsida <www.hcch.net>
FB föräldrabalken FN Förenta nationerna FN:s barnkonvention Konventionen om barnets rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 Haagkonferensen Haagkonferensen för internationell privaträtt HD Högsta domstolen JuU Justitieutskottet kap. kapitel kommissionen Europeiska kommissionen LU Lagutskottet medlemsstat en stat som är medlem i EU New Yorkkonventionen
FN:s konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet
NJA Nytt juridiskt arkiv, avd. I
19
Förkortningar och ordförklaringar SOU 2010:59
20
OSL offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) paragraph aktuell punkt i aktuell förklarande rapport prop. proposition prot. protokoll PUL personuppgiftslagen (1998:204) RB rättegångsbalken RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok rskr. riksdagsskrivelse rådet Europeiska unionens råd rättshjälpsdirektivet Rådets direktiv (2003/8/EG) av den
27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister
SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SOU Statens offentliga utredningar SoU Socialutskottet SÖ Sveriges överenskommelser med främmande makter UB utsökningsbalken UD Utrikesdepartementet underhållsförordningen
Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet
ÄktB äktenskapsbalken
Sammanfattning
Uppdraget
Utredningen har i uppdrag att föreslå de kompletterande bestämmelser som behövs till den av Europeiska unionens (EU:s) råd den 18 december 2008 antagna förordningen (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen). I uppdraget ligger att analysera underhållsförordningen och belysa likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen1 och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention). Utredningen ska vidare undersöka vilka kompletterande författningsbestämmelser som behövs med anledning av underhållsförordningen, inklusive den hänvisning som finns i förordningen till Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll). Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskjutande av verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter.
Utredningen ska också föreslå de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. En del i arbetet är att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och att analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konventionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd, informationsutbyte och därtill hörande frågor om sekretess samt frågor om exekvaturförfarande och verkställighet. I
1 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.
21
Sammanfattning SOU 2010:59
den mån frågan aktualiseras ska utredningen ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas och om det finns anledning att reservera sig, i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen.
Utredningen ska ge förslag på vilken myndighet som bör utses till centralmyndighet i förhållande till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention och överväga om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra organ.
Tillämpningsområden och förhållande till andra internationella instrument
Syftet med underhållsförordningen är att ge en underhållsberättigad person bättre möjligheter att hävda sina rättigheter. Detta ska uppfyllas genom att göra det enkelt att få ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat utan några formaliteter. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om internationell behörighet, tillämplig lag (i form av en hänvisning till 2007 års Haagprotokoll, se vidare nedan), erkännande och verkställighet samt samarbete. Underhållsförordningen ersätter Bryssel I-förordningen när det gäller frågor om underhåll. Den nordiska konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag2 får dock fortsätta att tillämpas. Underhållsförordningen är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. Även offentliga organ kan betraktas som underhållsberättigade i förordningens mening, t.ex. om det finns en statlig fordran på återbetalning av utbetalat underhållsstöd. Underhållsförordningen kommer att vara direkt tillämplig i Sverige.
Syftet med 2007 års Haagkonvention är att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Det ska uppnås bl.a. genom att det inrättas ett system för samarbete och genom att det ställs krav på effektiva åtgärder för en snabb verkställighet av avgöranden om underhåll. Konven-
2 Konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknad i Oslo den 23 mars 1962 angående indrivning av underhållsbidrag, samt överenskommelsen med Danmark, Finland, Island och Norge om ändring i nämnda konvention, undertecknad i Oslo den 25 februari 2000.
22
SOU 2010:59 Sammanfattning
tionen är tillämplig på underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år samt under vissa förutsättningar mot make (eller förutvarande make). Det är också möjligt att utvidga konventionens tillämpningsområde. Utredningen har haft att utgå ifrån att det kommer att vara EU som tillträder 2007 års Haagkonvention och därigenom binder medlemsstaterna till konventionen, något som kommissionen har föreslagit. I sitt förslag till rådsbeslut har kommissionen vidare föreslagit att EU ska meddela en förklaring som innebär att konventionens hela tillämpningsområde utvidgas, så att det överensstämmer med förordningens tillämpningsområde. EU har inte tagit ställning till förslaget. När så sker kommer Sverige att bli bundet av EU:s ställningstagande. 2007 års Haagkonvention ersätter 1958 års Haagkonvention3 och 1973 års Haagkonvention4 i förhållandet mellan de fördragsslutande staterna. Även New Yorkkonventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet5 ersätts.
2007 års Haagprotokoll innehåller bestämmelser om tillämplig lag på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande. Protokollet är tänkt att komplettera 2007 års Haagkonvention, och ska enligt en särskild hänvisning i underhållsförordningen tillämpas när behörighet utövas enligt förordningen. EU har tillträtt 2007 års
Haagprotokoll.
Behörighet
Underhållsförordningen reglerar när medlemsstaternas myndigheter ska ha internationell behörighet i frågor som gäller underhållsskyldighet. Behörighet finns hos domstolen i det land där svaranden eller den underhållsberättigade har hemvist. Behörighet finns vidare hos den domstol som enligt sitt eget lands lag är behörig att pröva en talan om någons rättsliga status eller om föräldraansvar när frågan om underhåll har samband med den talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. Det finns också vissa möjligheter enligt under-
3 Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn. 4 Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. 5 Förenta nationernas konvention av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
23
Sammanfattning SOU 2010:59
hållsförordningen att avtala om att domstolarna i en viss medlemsstat ska vara behöriga. Avtalsfriheten är mer begränsad än i Bryssel I-förordningen och gäller inte vid tvister om underhållsskyldighet mot barn under 18 år. Behörighet kan även finnas på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen. Därutöver finns bestämmelser om subsidiär behörighet och om behörighet i undantagsfall (t.ex. om det är omöjligt att få ett avgörande i en tredjestat till vilken tvisten har nära anknytning). Det finns också en bestämmelse som begränsar möjligheten för en underhållsskyldig att väcka en ny talan om det redan finns ett avgörande.
Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte medger rätt till allmänt tillämpliga, autonoma, behörighetsbestämmelser. Utredningen föreslår därför att 3 kap.6 och 12 §§ lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, som i dag ger svenska domstolar rätt att utöva internationell behörighet i bl.a. frågor om underhåll, ska ändras så att de inte längre omfattar underhållsfrågorna. Däremot påverkar underhållsförordningen inte tillämpningen av konventioner och avtal som gäller när förordningen träder i kraft, vilket innebär att de båda Luganokonventionerna från 1988 och 2007 fortfarande kommer att gälla.6Om en svarande har hemvist i en Luganostat, som inte är en av EU:s medlemsstater, ska alltså svenska domstolar utöva behörighet enligt den Luganokonvention som gäller i förhållande till den andra staten. Vidare kommer, enligt underhållsförordningen, 2007 års Luganokonvention att tillämpas om parterna har avtalat om att exklusiv behörighet ska finnas i en Luganostat som inte är en EUmedlemsstat. Detta gäller dock inte i fråga om underhåll till barn.
2007 års Haagkonvention innehåller endast s.k. indirekta behörighetsregler. Dessa innebär att en fördragsslutande stat är skyldig att erkänna och verkställa ett avgörande endast om avgörandet har meddelats i en fördragsslutande stat dit svaranden eller den underhållsberättigade hade en viss i konventionen specificerad typ av anknytning. Det finns också en bestämmelse som begränsar rätten att väcka talan. Den överensstämmer med regleringen i underhållsförordningen som begränsar möjligheten för en underhållsskyldig att väcka talan om det redan finns ett avgörande.
6 Konventionen av den 16 september 1988 om domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (1988 års Luganokonvention) och konventionen av den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention).
24
SOU 2010:59 Sammanfattning
Lagval
EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll och det innebär att alla medlemsstater utom Danmark och Storbritannien är bundna av protokollet. För svensk del medför protokollet att ett i det närmaste oreglerat område regleras.
Huvudregeln enligt protokollet är att underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har hemvist. Vissa undantag har utarbetats till förmån för vissa underhållsberättigade personer, när en tillämpning av hemviststatens lag inte ligger i deras intresse. Undantag gäller t.ex. i fråga om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och barns underhållsskyldighet mot sina föräldrar. Om en underhållsberättigad person, som omfattas av undantagsreglerna, inte kan få underhåll enligt hemviststatens lag ska domstolslandets lag tillämpas. Vidare ska domstolslandets lag tillämpas om den underhållsberättigade har väckt talan i den underhållsskyldiges hemviststat. Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll enligt lagen i den staten ska emellertid lagen i den underhållsberättigades hemviststat tillämpas i stället. Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll med stöd av någon av lagarna ska, om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade är medborgare i samma stat, lagen i den staten tillämpas.
Även för underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats, finns det undantag. Om lagen i en annan stat än den underhållsberättigades hemviststat, särskilt den där de senast hade gemensam hemvist, har närmare anknytning till äktenskapet ska lagen i den staten tillämpas. Det förutsätter emellertid dels en invändning från part, dels en bedömning av om det finns en närmare anknytningen mellan lagen i den andra staten och äktenskapet Därvid ska beaktas bl.a. var makarna haft hemvist, i vilken stat äktenskapet ingicks respektive var äktenskapsskillnaden genomfördes.
Det finns också en särskild regel om bestridande av underhållsskyldighet. Den gäller dock inte för föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och underhållsskyldighet mellan tidigare makar. Regeln innebär att den underhållsskyldige kan bestrida den underhållsberättigades anspråk på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet, vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sin hemvist eller – om parterna är medborgare i samma stat – enligt lagen i den staten. Bestämmelsen kan
25
Sammanfattning SOU 2010:59
bli aktuell t.ex. i förhållandet mellan styvföräldrar och barn eller i fråga om barns underhållsskyldighet mot sina föräldrar.
Det är enligt protokollet möjligt att i viss utsträckning avtala om tillämplig lag (se vidare nedan).
Den lag som är tillämplig på frågan om underhållsskyldighet reglerar bl.a. om, i vilken utsträckning och mot vem den underhållsberättigade kan rikta ett krav på underhåll samt frågor om preskriptionsfrister. Tillämpningen av lagen får bara vägras om dess verkan uppenbart skulle stå i strid med grunderna för domstolslandets rättsordning (s.k. ordre public). Det är således endast effekterna av tillämpningen i det konkreta fallet som ska beaktas. Det räcker inte med att det familjeförhållande som underhållskravet grundar sig på anses stå i strid med grunderna för statens rättsordning (t.ex. polygami). När underhållsbidragets storlek fastställs ska hänsyn tas till den underhållsberättigades behov, den underhållsskyldiges tillgångar och till all ersättning som den underhållsberättigade har fått i stället för periodiska utbetalningar av underhåll. Detta gäller oavsett vilken stats lag som är tillämplig i övrigt.
Som har nämnts kommer behörighet i underhållsfrågor att utövas antingen enligt underhållsförordningen eller enligt någon av Luganokonventionerna. 2007 års Haagprotokoll ska tillämpas när behörighet utövas enligt underhållsförordningen. Enligt utredningens uppfattning ska protokollet tillämpas även när behörighet utövas enligt Luganokonventionerna. Det finns därmed inte något utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser om lagval. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen i 3 kap. 6 § lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, som anger att bl.a. frågor om underhåll ska prövas enligt svensk lag om barnet vistas här i landet, inte längre ska omfatta underhållsfrågorna.
Underhållsförordningen anger att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med protokollet, vilket innebär att tillämpningen av protokollet är obligatorisk för staternas domstolar och andra myndigheter. Det följer också av enskilda artiklar. Underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsskyldige har hemvist om inte annat föreskrivs i protokollet. Enligt utredningens bedömning innebär detta att svenska domstolar i mål om underhåll med internationell anknytning måste vara väl införstådda med protokollets bestämmelser. Det innebär också att protokollet ställer högre krav
26
SOU 2010:59 Sammanfattning
på en aktiv, materiell processledning i frågan om vilken lag som ska tillämpas än vad som hittills har krävts i sådana mål om underhåll.
Erkännande och verkställighet
I fråga om underhållsförordningen gäller att avgöranden från samtliga EU:s medlemsstater ska erkännas utan att det krävs något särskilt förfarande. När det sedan kommer till verkställighet, finns två alternativa förfaranden beroende på om ursprungsmedlemsstaten är bunden av 2007 års Haagprotokoll eller inte.
Avgöranden från stater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll, dvs. från alla medlemsstater utom Danmark och Storbritannien, ska verkställas utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring (s.k. exekvatur) om avgörandet i fråga är verkställbart i ursprungsstaten. Det är en nyhet i förhållande till Bryssel Iförordningen.
En underhållsskyldig part som inte har gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten ges under vissa förutsättningar rätt att inom viss tid ansöka om förnyad prövning av avgörandet. Rätten till förnyad prövning gäller om stämningsansökan inte delgetts i tillräcklig tid och på lämpligt sätt eller om han eller hon utan egen förskyllan varit förhindrad att bestrida underhållskravet på grund av force majeure eller extraordinära omständigheter. En svarande som haft möjlighet att överklaga avgörandet men inte gjort det har inte rätt till en förnyad prövning.
Utredningen föreslår vissa kompletterande bestämmelser för handläggningen av en ansökan om förnyad prövning. Om det ursprungliga avgörandet är ett utslag från Kronofogdemyndigheten eller en dom från tingsrätten ska ansökan ställas till hovrätten. I annat fall, om avgörandet avser ett beslut om återbetalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan, ska ansökan ställas till Svea hovrätt. Ansökan ska vara skriftlig. Vid hovrättens handläggning gäller bestämmelserna om resning i rättegångsbalken i tillämpliga delar. Om det finns förutsättningar för förnyad prövning ska hovrätten besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade det ursprungliga avgörandet. I ett sådant fall följer det av underhållsförordningen att det ursprungliga avgörandet förlorar sin verkan (utom såvitt avser avbrytandet av preskription eller dylikt).
27
Sammanfattning SOU 2010:59
Enligt underhållsförordningen är det lagen i den verkställande medlemsstaten som ska tillämpas när det gäller hinder mot och uppskjutande av verkställigheten. Det finns dock vissa särskilda bestämmelser i förordningen. Bland annat ska verkställighet vägras om rätten att få avgörandet verkställt har upphört genom preskription. Detta ska bedömas antingen enligt lagen i ursprungsmedlemsstaten eller lagen i den verkställande staten beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden. Vidare får verkställigheten skjutas upp om en ansökan om förnyad prövning har getts in eller om domens verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten. Utredningen föreslår att det är Kronofogdemyndigheten som ska vara behörig myndighet att fatta beslut i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet, samt att Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställighet ska få överklagas. Att dess beslut när det gäller hinder mot verkställighet får överklagas följer av redan gällande rätt.
För att avgöranden från Danmark och Storbritannien, vilka stater inte är bundna av 2007 års Haagprotokoll, ska kunna verkställas i Sverige krävs ett exekvaturförfarande av samma modell som enligt Bryssel I-förordningen (se vidare nedan). De grunder som finns för att vägra erkännande och verkställbarhet har också motsvarighet i Bryssel I-förordningen, såsom ordre public, oförenlighet med ett avgörande som meddelats i den anmodade staten eller med ett tidigare avgörande som meddelats i en annan stat, om det avgörandet uppfyller villkoren för erkännande i den anmodade staten. Ett nytt avgörande, med anledning av ändrade förhållanden, innebär emellertid inte att det nya avgörandet är oförenligt.
Även enligt 2007 års Haagkonvention ska avgöranden erkännas och verkställas i övriga fördragsslutande stater. Om det inte finns någon vägransgrund enligt konventionen är erkännande och verkställighet obligatoriskt, t.ex. om svaranden eller den underhållsberättigade hade hemvist i ursprungsstaten när avgörandet meddelades. Med något undantag motsvaras konventionens grunder för erkännande av underhållsförordningens behörighetsregler. Det medför att avgöranden som meddelas i en medlemsstat i EU med stöd av underhållsförordningens behörighetsbestämmelser som regel ska erkännas i en stat som är ansluten till 2007 års Haagkonvention. Erkännande och verkställighet får dock vägras under vissa förhållanden, t.ex. om avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i rättegången eller om det skulle strida mot ordre public att erkänna det.
28
SOU 2010:59 Sammanfattning
Avgöranden som har meddelats i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention måste, precis som enligt underhållsförordningen när det gäller avgöranden från Danmark och Storbritannien, genomgå ett exekvaturförfarande för att kunna verkställas i Sverige. Liksom enligt underhållsförordningen föreskrivs ett tvåstegsförfarande. Det första skedet avser en formell prövning av förutsättningarna för verkställbarhet och motparten ges inte tillfälle att yttra sig. Om motparten ansöker om ändring av ett verkställbarhetsbeslut, följer i det andra skedet en kontradiktorisk process där även motparten får yttra sig.7
Utredningen föreslår kompletterande bestämmelser för exekvaturprövningen. Dessa bestämmelser följer den modell som i dag gäller för avgöranden som ska förklaras verkställbara enligt t.ex. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna. Förslaget innebär bl.a. att det är Svea hovrätt som är behörig domstol i båda skedena, att hovrättens beslut med anledning av en ansökan om ändring får överklagas till Högsta domstolen och att prövningstillstånd krävs för Högsta domstolens prövning. För konventionsfallens del föreslås dessutom att den som ansöker om erkännande eller verkställbarhetsförklaring ska ge in avgörandet och att ett beslut med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring. Liknande bestämmelser finns i underhållsförordningen. För underhållsförordningens del föreslås därutöver en bestämmelse om att hovrättens bifall i det första skedet till en ansökan om verkställbarhet ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller liknande åtgärd. Bestämmelsen och den artikel i förordningen som kompletteras har sin motsvarighet i Bryssel I-förordningen och lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
De avgöranden som är direkt verkställbara, eller som har förklarats vara verkställbara i Sverige, ska som huvudregel verkställas enligt svensk lag. Utredningen föreslår att det ska införas en bestämmelse i lag om att dessa avgöranden ska verkställas enligt utsökningsbalken på samma sätt som en motsvarande svensk dom.
Utredningen föreslår också att Sverige ska meddela kommissionen att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter
7 Det finns även ett alternativt förfarande enligt konventionen men EU kommer sannolikt inte att tillämpa det. Det alternativa förfarandet innebär att motparten kommer till tals direkt.
29
Sammanfattning SOU 2010:59
som i frågor om underhåll likställs med domstol i underhållsförordningens mening. Motsvarande uppgift ska lämnas i fråga om 2007 års Haagkonvention, att de svenska administrativa myndigheternas beslut alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haagkonvention, vilket innebär att dessa avgöranden inte behöver förses med en särskild handling i varje enskilt fall som utvisar att avgörandet kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet och har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet i samma fråga.
Särskilt om avtal
Även ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför eller bestyrkts av en administrativ myndighet kan erkännas och verkställas enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention under vissa närmare angivna förhållanden om de är verkställbara i ursprungsstaten. Enligt underhållsförordningen är det även möjligt för parterna att träffa avtal om att domstolarna i en EU-medlemsstat, dit det finns viss närmare angiven anknytning, ska vara behöriga. Parterna kan också under vissa förutsättningar avtala om att en viss stats lag ska vara tillämplig enligt 2007 års Haagprotokoll. Det kan både gälla avtal om att en viss lag ska vara tillämplig på ett särskilt förfarande och avtal med generell giltighet.
För generellt tillämpliga lagvalsavtal ställs det upp vissa skyddsregler för den underhållsberättigade parten. Det är t.ex. inte möjligt att träffa sådana avtal när det gäller underhållsskyldighet mot en person under 18 år eller en vuxen som på grund av bristande eller nedsatt förmåga inte kan bevaka sina intressen. Vissa andra skyddsregler gäller också. Frågan om huruvida den underhållsberättigade kan avsäga sig sin rätt till underhåll ska bestämmas enligt lagen i den stat där den underhållsberättigade hade hemvist vid tidpunkten för avsägandet.
För alla lagvalsavtal gäller att om någon av parterna vid tidpunkten för valet av tillämplig lag inte var fullt informerad och medveten om konsekvenserna av sitt val, ska den lag som anvisas inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av dem.
Förutsättningar och möjligheter att avtala om behörig domstol och tillämplig lag följer direkt av de internationella instrumenten.
30
SOU 2010:59 Sammanfattning
Utredningen föreslår inte några kompletterande bestämmelser i detta avseende. Det framhålls dock att advokater och andra juridiska rådgivare har anledning att särskilt uppmärksamma bestämmelserna om avtal om tillämplig lag, med hänsyn till att bristande information kan leda till att avtalet underkänns i en senare process.
Inte alla av de avtal som i dag, enligt svensk intern rätt, kan träffas om underhållsbidrag uppfyller i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention uppställda krav för att kunna verkställas i ett annat land. Utredningen framhåller att det vore värdefullt om föräldrar och makar enligt svensk rätt kan träffa avtal om underhåll som är verkställbara utomlands i högre utsträckning än vad som är möjligt i dag. Det kräver dock att det i svensk rätt införs ett nytt system där avtal om underhåll kan registreras av eller ingås inför en myndighet, vilket fordrar ytterligare överväganden som inte ryms inom ramen för utredningens arbete.
Samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden
En centralmyndighet ska utses enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Centralmyndigheterna ska samarbeta med varandra och fullgöra de uppgifter som föreskrivs i respektive instrument. Dessa är i stort sett överensstämmande. Uppgifterna avser i huvudsak att bistå en sökande med att se till att ansökan innehåller den information och de handlingar som behövs, ta emot en ansökan gjord genom en centralmyndighet i ett annat land och vidarebefordra den till rätt myndighet i det egna landet samt på förfrågan bistå en annan centralmyndighet med olika uppgifter som krävs i ärenden enligt instrumenten eller själv göra en motsvarande förfrågan till en annan centralmyndighet. Ansökningar ska (underhållsförordningen) respektive får (2007 års Haagkonvention) göras på särskilt formulär, som har till syfte att minska översättningskostnaderna och underlätta kommunikationen centralmyndigheterna emellan.
För en enskild person är det valfritt att använda sig av centralmyndigheterna. Om centralmyndigheterna anlitas har den enskilde rätt till kostnadsfri hjälp i större utsträckning.
I samband med ansökningar som vidarebefordras från en annan stats centralmyndighet, ska den svenska centralmyndigheten vidta
31
Sammanfattning SOU 2010:59
alla lämpliga åtgärder för att t.ex. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade, bistå med att ta fram relevanta uppgifter om inkomst, uppmuntra till samförståndslösningar, underlätta pågående verkställighet och vara behjälplig med att fastställa föräldraskap. Vilken åtgärd som är lämplig i det enskilda fallet beror givetvis på vad saken gäller. Om ansökan gäller en verkställbarhetsförklaring kan centralmyndighetens hjälp bestå i att ansökan vidarebefordras till exekvaturmyndigheten (Svea hovrätt). Centralmyndigheten får begära komplettering av en ansökan och behöver inte behandla den om någon komplettering inte ges in.
En s.k. framställning om en särskild åtgärd som centralmyndigheten får från eller gör till en annan centralmyndighet utan att någon ansökan är aktuell kan handla om bistånd med att lokalisera den underhållsskyldige eller att ta fram uppgifter om ekonomiska förhållanden. På så sätt kan t.ex. en underhållsberättigad få vetskap om att den underhållsskyldige finns i staten, och utifrån beskedet om inkomst få en indikation på om det finns anledning att gå vidare med en ansökan om verkställighet.
Utredningen föreslår att regeringen bemyndigas i lag att utse centralmyndighet i Sverige enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Enligt utredningens bedömning bör uppgiften att vara centralmyndighet anförtros Försäkringskassan. Försäkringskassan är redan i dag centralmyndighet enligt New York-konventionen, vilken kommer att fortsätta att gälla i förhållande till de konventionsstater som inte också tillträder 2007 års Haagkonvention, och har därmed kunskap om indrivning av underhåll i internationella situationer.
Centralmyndighetens uppgifter följer av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. De närmare ramarna för arbetet får utarbetas av centralmyndigheten. Utredningen föreslår att den svenska centralmyndighetens beslut att inte behandla en ansökan eller att inte bifalla en framställning om en särskild åtgärd från en utländsk centralmyndighet inte ska kunna överklagas. Ett sådant beslut vinner inte rättskraft och den utländska centralmyndigheten kan alltid återkomma med en ny ansökan. Utredningen har inte sett något behov av att utnyttja möjligheten att utse någon annan myndighet att utföra vissa av de uppgifter som enligt instrumenten ankommer på centralmyndigheten.
När det sedan gäller de uppgifter som ska inhämtas och vidarebefordras inom ramen för samarbetet enligt underhållsförordningen, bedömer utredningen att centralmyndigheten i samband
32
SOU 2010:59 Sammanfattning
med ansökningar om att erhålla eller ändra en dom angående underhållsbidrag har tillgång till de uppgifter som krävs, nämligen adressuppgifter. Om ansökan i stället gäller verkställighet kan Kronofogdemyndigheten, som verkställande myndighet, efterforska uppgifter om inkomst och tillgångar. För det fall ansökan gäller enbart erkännande eller verkställbarhet av ett avgörande är andra uppgifter än adressuppgifter ointressanta.
Om det är fråga om en framställning om särskilda åtgärder enligt underhållsförordningen, kan centralmyndigheten behöva ta fram ytterligare uppgifter utöver adressuppgifter. Detta gäller emellertid endast om den underhållsberättigade kan visa upp ett avgörande som ska verkställas. Centralmyndigheten måste då vidta lämpliga och rimliga åtgärder för att få fram uppgifter om huruvida svaranden har inkomster eller tillgångar i Sverige. I de flesta fall torde det vara tillräckligt att centralmyndigheten tar fram offentliga uppgifter om den underhållsskyldiges taxerade inkomst samt inkomst- respektive utgiftsräntor. Försäkringskassan kan därutöver ha uppgift om aktuell inkomst om den underhållsskyldige har fått en socialförsäkringsförmån. Dessa uppgifter torde vara tillräckliga i de allra flesta fall. Först därefter, om det finns anledning, bör centralmyndigheten gå vidare och tillfråga andra myndigheter. Det är då främst Kronofogdemyndigheten som kan ha uppgifter av intresse. Skyldigheten för Kronofogdemyndigheten att lämna uppgifter följer av underhållsförordningen och sekretess är inte något hinder för utlämnande av uppgifter, jfr 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Utredningen bedömer att det inte finns behov av att utse någon annan myndighet som ska vara behörig att tillhandahålla centralmyndigheten uppgifter enligt underhållsförordningen.
Enligt 2007 års Haagkonvention ska centralmyndigheten vidta alla lämpliga åtgärder för att bl.a. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade och ta fram uppgifter om inkomster. Det finns inte någon bestämmelse motsvarande den i underhållsförordningen som förpliktar andra myndigheter att lämna uppgifter till centralmyndigheten. Utredningen har inte heller ansett att det är nödvändigt att föreslå någon sådan bestämmelse. De offentliga uppgifter som centralmyndigheten har tillgång till anses normalt vara tillräckliga för att uppfylla skyldigheterna enligt konventionen.
Centralmyndigheten får, i förekommande fall, vidarebefordra även sekretesskyddade uppgifter till en utländsk centralmyndighet.
33
Sammanfattning SOU 2010:59
Underhållsförordningen kräver i detta avseende mer än 2007 års Haagkonvention men det ska fortfarande göras en bedömning av om det är lämpligt och rimligt att uppgiften överlämnas. Vidarebefordran av sekretessbelagda uppgifter enligt 2007 års Haagkonvention får ske om det är tillåtet enligt OSL.
Uppgifter som kommer till centralmyndigheten kan ha samband med ett ärende om underhållsstöd. De omfattas då av socialförsäkringssekretess (28 kap. 1 § OSL). I andra fall finns i dag inte någon sekretessbestämmelse som är tillämplig för centralmyndigheten. Utredningen föreslår att sekretessbestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL görs tillämplig även på ärenden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, liksom för ärenden enligt New York-konventionen. Utredningen föreslår också att det införs en sekretessbestämmelse i OSL för domstol i sådana ärenden.
Utredningen föreslår vidare att en bestämmelse införs i socialförsäkringsbalken som ger centralmyndigheten rätt att behandla personuppgifter enligt de nämnda instrumenten. Utredningen föreslår även att det ska vara tillåtet för centralmyndigheten att överföra personuppgifter till behöriga myndigheter i ett tredje land, dvs. en stat utanför EU och EES, om det är nödvändigt. I övrigt bedöms gällande rätt med avseende på behandling och bevarande av personuppgifter vara tillräcklig för att uppfylla skyldigheterna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Direkta ansökningar
Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention bygger på att ansökningar görs genom centralmyndigheter, men det är inte något absolut krav. Det är fortfarande möjligt att göra en ansökan direkt till en behörig myndighet – en s.k. direkt ansökan. Sökanden ska även i dessa fall ges möjlighet till rättslig prövning. Det finns dock då inte någon skyldighet att i något fall tillhandahålla fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (jfr nedan). Samarbetsbestämmelserna blir inte heller tillämpliga, vilket innebär att sökanden inte kan få centralmyndighetens hjälp med att t.ex. lokalisera den underhållsskyldige eller att se till att ansökan är fullständig.
34
SOU 2010:59 Sammanfattning
Rättshjälp och rättsligt bistånd
Både enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention är staterna skyldiga att ge parterna i en underhållstvist möjlighet till rättslig prövning. För att säkerställa denna möjlighet ska staterna tillhandahålla rättshjälp (underhållsförordningen) respektive rättsligt bistånd (2007 års Haagkonvention). Rättshjälpen i detta sammanhang har en annan innebörd än rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Omfattningen av rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet får bedömas från fall till fall, beroende på vad saken gäller.
I underhållsförordningen preciseras vad rättshjälpen i förekommande fall ska omfatta, såsom rättsligt bistånd att väcka talan inför en myndighet eller domstol och representation vid domstol, tolkning och översättning, befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvoden till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet. I 2007 års Haagkonvention ges exempel på vad det rättsliga biståndet kan omfatta, som t.ex. juridisk rådgivning. Staterna kan uppfylla sina skyldigheter även genom att centralmyndigheten ger allmänna upplysningar eller vidarebefordrar en ansökan till exekvaturmyndigheten.
När en ansökan görs av en underhållsberättigad person, genom en centralmyndighet, och avser underhållskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande till ett barn under 21 år ska fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd tillhandahållas. I andra fall får rättshjälp och rättsligt bistånd lämnas under de förutsättningar som följer av nationell rätt, utifrån en behovs- och rimlighetsbedömning. Även ett offentligt organ som under vissa förutsättningar betraktas som underhållsberättigad, och som t.ex. har rätt till återbetalning för lämnat underhållsstöd, har rätt till rättshjälp och rättsligt bistånd.
När rättshjälp eller rättsligt bistånd ska lämnas genom ett rättshjälpsbiträde enligt rättshjälpslagen anser utredningen att utgångspunkten bör vara att rättshjälp ges under de förutsättningar och på de villkor som följer av rättshjälpslagen. För de fall där rättshjälpen eller det rättsliga biståndet ska vara kostnadsfritt föreslår utredningen att ett antal av bestämmelserna i rättshjälpslagen undantas från tillämpning. Det ska t.ex. inte göras någon prövning av sökandens ekonomiska underlag och det ska inte heller krävas särskilda skäl för att bevilja rättshjälp. Det innebär att rättshjälpen i dessa fall i sin helhet bekostas av staten.
35
Sammanfattning SOU 2010:59
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
Instrumenten innehåller också allmänna bestämmelser och slutbestämmelser. Vissa av dessa är riktade till staterna och inte till tillämparen i ett enskilt fall, såsom bestämmelser om reservationer och undertecknande och tillträde till instrumenten.
Formulär har tagits fram och finns intagna som bilagor till underhållsförordningen och till 2007 års Haagkonvention. Dessa ska användas i olika situationer som nämns i enskilda artiklar, t.ex. i samband med ansökningar.
När det gäller språk och översättning, anser utredningen att Sverige bör godta att ansökningar och formulär ifylls på och översättningar görs till svenska, danska eller engelska (underhållsförordningen) respektive svenska, danska, engelska eller norska (2007 års Haagkonvention). Detta bör föreskrivas i förordningsform. Även kontakter mellan centralmyndigheterna bör kunna ske på de nämnda språken, för konventionens del utöver de föreskrivna språken engelska och franska. Om EU ger möjlighet till reservation mot användandet av franska bör dock Sverige enligt utredningens uppfattning meddela en sådan reservation.
Underhållsförordningens bestämmelser ska tillämpas på förfaranden som inleds, förlikningar som godkänns av eller ingås inför domstol och på officiella handlingar som fastställs efter det att förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011. Bestämmelserna om erkännande, verkställbarhet och verkställighet kan under vissa förutsättningar tillämpas även på avgöranden som har meddelats dessförinnan. 2007 års Haagkonvention i sin tur ska vara tillämplig på ansökningar eller framställningar som mottagits av centralmyndigheten respektive den behöriga myndigheten (vid direkta ansökningar) i den anmodade staten efter det att konventionen trätt i kraft mellan staterna. Särskilda bestämmelser gäller erkännande och verkställighet för de stater som även är parter i 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. 2007 års Haagprotokoll ska inte tillämpas på underhåll som har begärts i en stat med avseende på tiden före ikraftträdandet av protokollet. Inom EU ska protokollet i viss utsträckning tillämpas från och med den 18 juni 2011, dvs. när underhållsförordningen ska börja tillämpas, och då även när det gäller att fastställa tillämplig lag på underhåll som begärs avseende en tidsperiod som föregår protokollets ikraftträdande.
36
SOU 2010:59 Sammanfattning
37
Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar
Underhållsförordningen är en EU-förordning som kommer att gälla direkt i Sverige. Även 2007 års Haagprotokoll kommer att vara direkt tillämpligt i och med att EU har tillträtt protokollet och medlemsstaterna (med undantag för Danmark och Storbritannien) är genom EU:s tillträde bundna av protokollet.
I fråga om 2007 års Haagkonvention kan man, enligt vad utredningen erfarit, utifrån de förhandlingar som hittills har förts utgå från att EU kommer att tillträda konventionen. Sverige kommer då att bli bundet genom EU:s tillträde, vilket innebär att även 2007 års Haagkonvention kommer att bli direkt tillämplig i Sverige. Några förslag i fråga om införlivande av 2007 års Haagkonvention lämnas därför inte. Sverige kan inte heller på egen hand utvidga konventionens tillämpningsområde eller meddela reservationer mot enskilda bestämmelser, såvida detta inte uttryckligen tillåts av EU. Utredningen lämnar därför inte heller några sådana förslag.
Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har placerats i en egen lag.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser bör träda i kraft samtidigt som underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll ska börja tillämpas den 18 juni 2011. Det är ännu oklart om detsamma kommer att gälla för 2007 års Haagkonvention. Det bör därför överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkten för när den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft.
Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser kräver inga övergångsbestämmelser. Däremot föreslås övergångsbestämmelser när det gäller förslagen att ändra bestämmelserna om domstols behörighet och lagval i lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. En domstols behörighet i fråga om underhåll i ett mål som anhängiggjorts enligt 3 kap. 6 eller 12 § före ikraftträdandet ska inte gå förlorad. Sådana mål ska prövas enligt äldre rätt.
Summary
Terms of Reference
The Committee was assigned to propose the supplementary provisions required for the European Union’s (EU) Council Regulation adopted on 18 December 2008 on jurisdiction, applicable law, recognition and enforcement of decisions and cooperation in matters relating to maintenance obligations (‘the Maintenance Regulation’), including the reference, found in the Regulation, to the Hague Protocol of 23 November 2007 on the Law Applicable to Maintenance Obligations (‘the 2007 Hague Protocol’). Our Terms of Reference also included analysing the Maintenance Regulation and explaining the similarities and differences, primarily in relation to the Brussels I Regulation1 and the Hague Convention of 23 November 2007 on the International Recovery of Child Support and Other Forms of Family Maintenance (‘the 2007 Hague Convention’). Particular attention was to be attached to matters concerning legal aid, refusal or suspension of enforcement, exchange of information and confidentiality (secrecy), together with access to and the processing of personal information (data).
The Committee was also to propose the statutory amendments that would ensue upon a future accession to the 2007 Hague Convention. Some of this work involved investigating the position of Swedish law in relation to the provisions of the Convention and analysing the consequences of Sweden becoming bound by the Convention. In this context, the relationship to other international instruments in this area was also to be described. Particular attention was also to be attached to issues regarding legal assistance, the exchange of information and the associated issues
1 Council Regulation (EC) No 44/2001 of 22 December 2000 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters.
39
Summary SOU 2010:59
relating to confidentiality and also issues concerning the exequatur procedure and enforcement. To the extent that the issue arises, the Committee was also to adopt a position on how the Convention should be incorporated into Swedish law. Our Terms of Reference also included adopting a position on whether the scope of the Convention should be extended, either completely or partly, and whether there is reason to make reservations in accordance with the possibilities allowed by the Convention.
The Committee was to provide proposals regarding which authority should be appointed as the Central Authority in relation to the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention and to deliberate on whether certain tasks should be dealt with by the Central Authority or by other bodies.
Scope and relationship to other international instruments
The Maintenance Regulation aims at offering a person entitled to maintenance (= creditor) better means and prospects to safeguard his or her rights. This shall be achieved by making it easy to obtain a decision in a Member State that will be automatically enforceable in another Member State without any formalities. The Regulation includes provisions on international jurisdiction, applicable law (in the form of a reference to the 2007 Hague Protocol; see further below), recognition and enforcement as well as cooperation. The Maintenance Regulation replaces the Brussels I Regulation as regards questions of maintenance. However, the Nordic Convention between Sweden, Denmark, Finland, Iceland and Norway regarding the recovery of maintenance2 will continue to apply. The Maintenance Regulation applies to maintenance obligations arising from a family relationship, parentage, marriage or affinity. Even public bodies may be regarded as a creditor in the sense of the Regulation; for instance, if there is a claim for reimbursement of maintenance support paid out by a public body. The Maintenance Regulation will be directly applicable in Sweden.
The object of the 2007 Hague Convention is to ensure efficient international recovery of child support and other forms of family
2 Convention between Sweden, Denmark, Finland, Iceland and Norway, signed in Oslo on 23 March 1962, regarding the recovery of maintenance contributions, and the agreement between Denmark, Finland, Iceland and Norway, signed in Oslo on 25 February 2000, concerning amending the above-mentioned Convention.
40
Summary
maintenance. This shall be achieved, among other things, by establishing a system of cooperation and by requiring effective measures for the prompt enforcement of maintenance decisions. The Convention applies to maintenance obligations arising from a parent-child relationship towards a person under the age of 21 years and also, under certain conditions, towards a spouse (or former spouse). It is also possible to extend the scope of the Convention. The Committee had to proceed on the basis that the EU will accede to the 2007 Hague Convention and thereby bind the Member States to the Convention, an approach that has been proposed by the Commission. In its proposal for a Council Decision, the Commission also proposed that the EU should issue a declaration whereby the entire scope of the Convention is extended to correspond to the scope of the Regulation. The EU has not yet adopted a position on this proposal. When this is done, Sweden will be bound by the position adopted by the EU. The 2007 Hague Convention replaces the Hague Conventions of 19583and 19734 in the relationship between the Contracting States. The New York Convention on the Recovery Abroad of Maintenance5is also replaced.
The 2007 Hague Protocol contains provisions on applicable law to maintenance obligations arising from a family relationship, parentage, marriage or affinity. The Protocol is intended to supplement the 2007 Hague Convention, and shall, in accordance with a special reference contained in the Maintenance Regulation, apply when jurisdiction is exercised under the Regulation. The EU has acceded to the 2007 Hague Protocol.
3 The Hague Convention of 15 April 1958 concerning the Recognition and Enforcement of Decisions relating to Maintenance Obligations in respect of Children. 4 The Hague Convention of 2 October 1973 on the Recognition and Enforcement of Decisions relating to Maintenance Obligations. 5 The United Nations' Convention of 20 June 1956 on the Recovery Abroad of Maintenance.
41
Summary SOU 2010:59
Jurisdiction
The Maintenance Regulation regulates when authorities in the Member States should have international jurisdiction regarding matters concerning maintenance obligations. Jurisdiction shall lie with the court of the country where the defendant or the creditor is habitually resident. Jurisdiction shall furthermore lie with the court that, according to the laws of its own country, has the jurisdiction to entertain proceedings concerning the status of a person or concerning parental responsibility when the matter relating to maintenance is ancillary to those proceedings, unless that jurisdiction is based solely on the nationality of one of the parties. There are also certain opportunities under the Maintenance Regulation to reach an agreement on the jurisdiction of the courts in a particular Member State. This contractual freedom is more limited than in the Brussels I Regulation and does not apply in the case of disputes concerning maintenance obligations towards a child under the age of 18. Jurisdiction may also be based on the appearance of the defendant before the court. Moreover, there are also provisions on subsidiary jurisdiction and jurisdiction on an exceptional basis (e.g. if it is impossible to reach a decision in a third State with which the dispute is closely connected).There is also a provision limiting the possibility of a creditor bringing new proceedings if a decision has already been made.
The Maintenance Regulation is comprehensive in the sense that it does not leave any scope for generally applicable, autonomous provisions on jurisdiction. The Committee therefore proposes that the provisions contained in Chapter 3, Sections 6 and 12 of the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship (1904:26, p. 1), which currently grant Swedish courts the right to exercise international jurisdiction in among other things matters concerning maintenance, be changed so that they no longer cover maintenance matters. On the other hand, the Maintenance Regulation does not affect the scope of conventions and agreements that are in force when the Regulation enters into force, which means that both of the Lugano Conventions from 1988 and 2007 will continue to apply.6 If a
6 Convention of 16 September 1988 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (1988 Lugano Convention) and the Convention of 30 October 2007 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (2007 Lugano Convention).
42
Summary
defendant habitually lives in a Lugano State that is not one of the EU Member States, the Swedish courts shall thus exercise jurisdiction under the Lugano Convention that applies in relation to the other State. Furthermore, according to the Maintenance Regulation, the 2007 Lugano Convention will apply if the parties have agreed that there shall be exclusive jurisdiction in a Lugano State that is not an EU Member State. However, this does not apply as regards maintenance for children.
The 2007 Hague Convention only contains indirect rules on jurisdiction. These mean that a Contracting State is only liable to recognise and enforce a decision if the decision has been made in a Contracting State in relation to which the defendant or creditor had a particular type of connection specified in the Convention. There is also a provision restricting the right to bring proceedings. This corresponds with the rule contained in the Maintenance Regulation, which limits the possibility for a debtor to institute proceedings if a decision has already been made.
Choice of applicable law
The EU has acceded to the 2007 Hague Protocol and this means that all Member States, with the exception of Denmark and the UK, are bound by the Protocol. For Sweden, this Protocol means regulation of an area that was virtually unregulated.
The main rule according to the Protocol is that maintenance obligations shall be governed by the law of the State of the habitual residence of the creditor. Some exceptions have been adopted favouring certain creditors, where an application of the law of the Member State of their habitual residence would not be in their interest. An exception applies, for example, in the case of maintenance obligations of parents towards their children and children towards their parents. The law of the forum shall apply if a creditor, who is subject to the rules on exceptions, is unable to obtain maintenance according to the law of the Member State of his or her habitual residence. Furthermore, the law of the forum shall apply if the creditor has instituted proceedings in the State where the debtor has his or her habitual residence. However, the law of the State where the creditor has his or her habitual residence shall apply instead if the creditor is unable to obtain maintenance according to the law of that State. If the creditor is unable to obtain
43
Summary SOU 2010:59
maintenance by virtue of any of the laws, the law of the State of the common nationality shall apply if the debtor and creditor have a common nationality.
There are also exceptions for maintenance obligations between spouses, ex-spouses or parties to a marriage that has been annulled. If the law in a State other than the State where the creditor is habitually resident, in particular the State of their last common habitual residence, has a closer connection with the marriage, the law of that State shall apply. However, a prerequisite for this is first an objection by a party and second an assessment of whether there is a closer connection between the law in the other State and the marriage. In this connection, account must be taken of, among other things, the place where the spouses were habitually resident, the State in which the marriage was entered into and also where the divorce took place.
There is also a special rule concerning contesting maintenance obligations. However, this does not apply to a maintenance obligation arising from a parent-child relationship and a maintenance obligation between ex-spouses. This rule means that the debtor may contest a claim from the creditor on the ground that there is no maintenance obligation, under both the law of the State of the habitual residence of the debtor and the law of the State of the common nationality of the parties, if there is one. The provisions can come into question, for instance, in a relationship between stepparents and children or in the case of maintenance obligations of children towards their parents.
According to the Protocol, it is possible to agree to some extent on applicable law (see further below).
The law applicable to the maintenance obligation shall determine inter alia whether, to what extent and from whom the creditor may claim maintenance and also questions concerning prescription periods. The application of law may only be refused if its effects would be manifestly contrary to the public policy of the forum. It is consequently only the effects of the application in the concrete case that are to be taken into account. It is not sufficient for the family relationship upon which the maintenance claim is based to be deemed to be manifestly contrary to the public policy of the State (for instance polygamy). The needs of the creditor and the resources of the debtor as well as any compensation which the creditor was awarded in place of periodical maintenance payments shall be taken into account in determining the amount of
44
Summary
maintenance. This applies regardless of which State’s law is generally applicable.
As mentioned, jurisdiction in maintenance issues will be exercised either under the Maintenance Regulation or according to either of the Lugano Conventions. The 2007 Hague Protocol shall apply when jurisdiction is exercised according to the Maintenance Regulation. In the opinion of the Committee, the Protocol should also apply when jurisdiction is exercised under the Lugano Conventions. There is thereby no scope for generally applicable provisions on choice of law. The Committee therefore proposes that the provisions contained in Chapter 3, Section 6 of the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship, which state among other things that issues concerning maintenance shall be considered according to Swedish law if the child is resident in Sweden, should no longer cover maintenance matters.
The Maintenance Regulation states that the law applicable to maintenance obligations shall be determined in accordance with the Protocol, which means that the application of the Protocol is mandatory for the courts and other authorities of the States. This is also prescribed by individual articles. Maintenance obligations shall be governed by the law of the State where the debtor is habitually resident, unless otherwise prescribed by the Protocol. In the opinion of the Committee, this means that Swedish courts in cases concerning maintenance with international connections must fully understand the provisions of the Protocol. This also means that the Protocol imposes greater demands on the court to actively direct the proceedings regarding which law is to be applied than what has been required until now in cases concerning maintenance obligations.
Recognition and enforcement
With reference to the Maintenance Regulation, decisions from all EU Member States shall be recognised without any special procedure being required. As regards enforcement, there are two alternative procedures depending on whether or not the Member State of origin is bound by the 2007 Hague Protocol.
Decisions from States bound by the 2007 Hague Protocol (that is, from all EU Member States with the exception of Denmark and
45
Summary SOU 2010:59
the UK) shall be enforced without the need for a declaration of enforceability (‘exequatur’), on condition that the decision involved is enforceable in the State of origin. This is new as compared to the Brussels I Regulation.
A debtor who has not entered an appearance in the Member State of origin is under certain preconditions afforded the right to apply for a review of the decision within a certain period. The right to a review applies if the document instituting the proceedings was not served in sufficient time and in an appropriate way or if he or she was prevented from contesting the maintenance claim by reason of force majeure or due to extraordinary circumstances without any fault on his or her part. A defendant who has failed to challenge the decision when it was possible to do so is not entitled to a review.
The Committee proposes certain supplementary provisions for processing an application for a review. The application should be presented to the Court of Appeal if the original decision is a ruling from the Swedish Enforcement Authority (Kronofogdemyndigheten) or a judgment from a district court. Otherwise, if the decision relates to a decision concerning an obligation to reimburse maintenance support paid out by the Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan), the application should be presented to Svea Court of Appeal. The application must be made in writing. The relevant parts of the provisions on relief for a substantive defect contained in the Code of Judicial Procedure apply to proceedings at the Court of Appeal. Where the necessary conditions for a review are met, the Court of Appeal should decide that new proceedings should take place at the authority that made the original decision. In such a case, the Maintenance Regulation prescribes that the effect of the original decision is lost (except as regards interrupting the prescription or the like).
According to the Maintenance Regulation, it is the law of the Member State of enforcement that shall apply as regards the refusal or suspension of enforcement. However, the Regulation contains certain special provisions. Among other things, enforcement may be refused if the right to enforce the decision is extinguished by the effect of prescription. This shall be assessed either according to the law of the Member State of origin or the law of the Member State of enforcement, whichever provides for the longer limitation period. Enforcement may also be suspended if an application for a review has been submitted or if the enforceability of the judgment
46
Summary
has been suspended in the Member State of origin. The Committee proposes that the Swedish Enforcement Authority be the competent authority for making decisions as regards refusal and suspension of enforcement and that appeals should be allowed against decisions made by the Swedish Enforcement Authority on matters concerning suspension of enforcement. Current law already allows appeals to be made against its decisions concerning refusal of enforcement.
In order for decisions from Denmark and the UK – which are States not bound by the 2007 Hague Protocol – to be enforceable in Sweden, an exequatur procedure is required using same model as under the Brussels I Regulation (see further below). The grounds for refusing recognition and enforcement also have corresponding provisions in the Brussels I Regulation – such as public policy, incompatibility with a decision issued in the requested State or with a previous decision made in another State – provided the decision satisfies the conditions for recognition in the requested State. However, a new decision, resulting from changed circumstances, does not mean that the new decision is incompatible.
According to the 2007 Hague Convention, decisions must be recognised and enforced in other Contracting States. Recognition and enforcement are mandatory if there are no grounds for refusal under the Convention; for example, if the defendant or the creditor was habitually resident in the State of origin at the time the decision was made. Subject to certain exceptions, the Convention’s grounds for recognition correspond to the rules on jurisdiction contained in the Maintenance Regulation. This means that a decision made in a Member State of the EU on the basis of the jurisdiction provisions contained in the Maintenance Regulation will normally be recognised in a State that has acceded to the 2007 Hague Convention. However, recognition and enforcement may be refused under certain circumstances, for instance if the decision was obtained by fraud in connection with a matter of procedure or if its recognition would be contrary to public policy.
Just like decisions under the Maintenance Regulation from Denmark and the UK, decisions made in a State bound by the 2007 Hague Convention must undergo an exequatur procedure to enable their enforcement in Sweden. A two-step procedure has been prescribed as it has in the Maintenance Regulation. The first
47
Summary SOU 2010:59
stage relates to a formal consideration of the preconditions for enforcement and the other party is not given the opportunity to express his or her views. If the other party applies to change an enforceability decision, adversarial proceedings will ensue in the second stage where the other party may express his or her views.7
The Committee proposes supplementary provisions for the exequatur review. These provisions follow the model that currently applies to decisions declared enforceable under, for instance, the Brussels I Regulation and the Lugano Conventions. The proposal means, among other things, that Svea Court of Appeal would be the competent court in both stages, that an appeal may be made to the Supreme Court against the decision of the Court of Appeal resulting from an application for a review, and that leave to appeal is required for the matter to be entertained by the Supreme Court. As regards Convention cases, it is also proposed that the party applying for recognition or a declaration of enforceability must submit a decision and that a decision resulting from an application for a declaration of enforceability must be served on those entitled to apply for a review. Similar provisions are included in the Maintenance Regulation. As regards the Maintenance Regulation, it is additionally proposed that there should be a provision whereby the grant of an application for enforcement by the Court of Appeal at the first stage shall be deemed to comprise a decision on provisional attachment or similar measure. The Brussels I Regulation and the ‘Act with supplementary provisions on the jurisdiction of courts and recognition and international enforcement of certain decisions’ (2006:74) contain provisions corresponding to this provision and the article contained in the Regulation to be supplemented.
The decisions that are directly enforceable, or that have been declared to be enforceable in Sweden, shall, as a main rule, be enforced according to Swedish law. The Committee proposes that a provision be introduced in statutory law that these decisions are to be enforced under the Enforcement Code in the same way as a corresponding Swedish judgment.
The Committee also proposes that Sweden should notify the Commission that the Swedish Social Insurance Agency, Swedish Enforcement Service and Social Welfare Committees are such
7 There is also an alternative procedure according to the Convention, but the EU is not likely to apply this. The alternative procedure means that the other party will be heard immediately.
48
Summary
Swedish administrative authorities that, as regards maintenance matters, are to be equated with a court in the sense of the Maintenance Regulation. Corresponding notice should be provided as regards the 2007 Hague Convention, i.e. that the decisions of these Swedish administrative authorities always satisfy the requirements mentioned in Article 19.3 of the 2007 Hague Convention, which means that these decisions do not have to be provided with a special document in each individual case, indicating that the decision may be made the subject of an appeal to or review by a judicial authority and have a similar force and effect to a decision of a judicial authority on the same matter.
Agreements
An agreement on maintenance obligations concluded before or authenticated by an administrative authority can also be recognised and enforced under the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention under certain specific circumstances, provided they are enforceable in the State of origin. According to the Maintenance Regulation, it is also possible for the parties to conclude agreements about the jurisdiction of courts in an EU Member State, with which there is some special connection. The parties can also agree under certain conditions that the law of a particular State shall apply in accordance with the 2007 Hague Protocol. This can involve both agreements about a particular law applying to a particular proceeding and agreements that are generally applicable.
Certain protective rules have been established for creditors in respect of generally applicable choice-of-law agreements. For example, it is not possible to conclude such agreements when a maintenance obligation applies in respect of a person under the age of 18 years or an adult who, by reason of an impairment or insufficiency of his or her personal faculties, is not in a position to protect his or her interest. Certain other protection rules also apply. The question of whether the creditor can renounce his or her right to maintenance shall be determined by the law of the State of the habitual residence of the creditor at the time of the renouncement.
As regards all choice-of-law agreements, if any of the parties at the time when the choice of applicable law is made were not fully
49
Summary SOU 2010:59
informed and aware of the consequences of the choice, the law designated shall not apply where the application of this law would lead to manifestly unfair or unreasonable consequences for any of the parties.
The Committee does not propose any supplementary provisions for agreements. The possibility of concluding an agreement on competent courts and applicable law are directly prescribed by the international instruments. It is however stressed that attorneys and other legal advisors have particular reason to observe the provisions on agreements concerning applicable law, with regard to the fact that inadequate information may result in the agreement being rejected at subsequent proceedings.
Not all of the agreements concerning maintenance that can currently be concluded according to Swedish internal law satisfy the requirement prescribed by the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention to enable them to be enforced in another country. The Committee emphasises that it would be useful if parents and spouses could conclude agreements on maintenance under Swedish law that are enforceable abroad to a greater extent than is currently feasible. However, this requires the introduction of a new system in Swedish law, where agreements on maintenance can be registered by or concluded before an authority, which calls for further deliberations that do not fall within the ambit of the work of this Committee.
Cooperation through Central Authorities and their tasks
A Central Authority should be appointed under both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. The Central Authorities must cooperate with each other and perform the tasks prescribed by the respective instrument. These are broadly consistent. The tasks mainly involve helping an applicant to ensure that the application contains the information and the documents required, receiving applications made through a Central Authority in another country and transmitting it to the correct authority in their own country, and also, on request, helping another Central Authority with various tasks required in matters according to the instruments or themselves making a corresponding enquiry to another Central Authority. Applications must (Maintenance Regulation) or respectively may (2007 Hague
50
Summary
Convention) be made on special forms, the aim of which is to reduce translation costs and facilitate communication between the Central Authorities.
An individual can choose whether or not to make use of the Central Authorities. Individuals who engage the Central Authorities are entitled to free help to a greater extent.
In conjunction with applications transmitted by the Central Authority of another State, the Swedish Central Authority will take all appropriate measures to, for instance, help to locate the debtor or the creditor, help obtain relevant information concerning income, encourage amicable solutions, facilitate ongoing enforcement and provide assistance in establishing parentage. Appropriate measures in each individual case depend on what the matter involves. If the application relates to a declaration of enforceability, the help provided by the Central Authority may comprise forwarding the application to the exequatur authority (Svea Court of Appeal). The Central Authority may ask for an application to be supplemented and does not have to process the application if any of this supplementary information or documentation is not submitted.
A request for a special measure that the Central Authority receives from or makes to another Central Authority without any application pending may involve helping to locate the debtor or to obtain information about financial circumstances. In that way, a creditor may, for instance, learn that the debtor is in the State and the information regarding income may provide some indication of whether there is reason to proceed further with an application for enforcement.
The Committee proposes that the Government be authorised by law to appoint a Central Authority in Sweden in accordance with the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. In the opinion of the Committee, the Swedish Social Insurance Agency should be entrusted with the task of being the Central Authority. The Swedish Social Insurance Agency is already the Central Authority under the New York Convention, which will continue to apply in relation to the Convention States that have not acceded to the 2007 Hague Convention as well, and accordingly is well acquainted with the recovery of maintenance in international situations.
The tasks of the Central Authority have been prescribed by the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. The
51
Summary SOU 2010:59
Central Authority may draw up more detailed frameworks for its work. The Committee proposes that it should not be possible to appeal against a decision not to process an application or approve a request for a special measure from a foreign Central Authority that has been made by the Swedish Central Authority. Such a decision does not become legally effective and the foreign Central Authority can always revert with a new application. The Committee has not seen any need to rely on the possibility of appointing any other authority to perform some of the tasks for which the Central Authority is responsible according to the instruments.
As regards the information that is to be obtained and forwarded within the framework of the cooperation under the Maintenance Regulation, the Committee considers that the Central Authority, in conjunction with applications to obtain or amend a judgment in respect of maintenance, will have access to the information required, namely address details. If the application relates to enforcement instead, the Swedish Enforcement Authority, as enforcement authority, may make enquiries about income and assets. Only address details are relevant in the event that the application only relates to the recognition or enforceability of a decision.
If it concerns a request for special measures under the Maintenance Regulation, the Central Authority may need to obtain further information in addition to the address details. However, this only applies if the creditor can produce a decision that is to be enforced. The Central Authority must then use appropriate and reasonable means to obtain information about whether the defendant has income or assets in Sweden. In most cases, it would probably be sufficient for the Central Authority to get official information about the debtor’s taxed income together with interest income and expenditure. In addition, the Swedish Social Insurance Agency may have information about current income if the debtor has received social insurance benefits. This information will probably be sufficient in the vast majority of cases. Only if there is reason, should the Central Authority go further and make enquiries with other authorities. Then it is primarily the Swedish Enforcement Authority that may hold relevant information. The obligation for the Swedish Enforcement Authority to disclose information is prescribed by the Maintenance Regulation and secrecy provisions do not preclude the disclosure of information;
52
Summary
cf. Chapter 10, Section 28 of the Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400 – OSL). The Committee does not consider that there is any need to authorise any other authority to provide the Central Authority with information under the Maintenance Regulation.
According to the 2007 Hague Convention, the Central Authority shall take all reasonable measures to, among other things, help locate the debtor or the creditor and obtain information concerning income. There is no provision corresponding to the provision contained in the Maintenance Regulation that obliges other authorities to provide information to the Central Authority. Nor has the Committee considered it necessary to propose any such provision. The public information to which the Central Authority has access is deemed to normally be sufficient to meet the obligations under the Convention.
The Central Authority may, when applicable, also transmit information subject to secrecy to a foreign Central Authority. In this respect, the Maintenance Regulation requires more than the 2007 Hague Convention, but an assessment should still be made as to whether it is appropriate and reasonable for the information to be disclosed. Information subject to secrecy may be transmitted under the 2007 Hague Convention when allowed under OSL.
Information received by the Central Authority may be linked to a matter concerning maintenance support. Such information will then be subject to social insurance secrecy (Chapter 28, Section 1 of OSL). Otherwise, no secrecy provision currently applies to the Central Authority. The Committee proposes that the secrecy provisions contained in Chapter 28, Section 1 of OSL are also made to apply to matters under the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention, and similarly to matters under the New York Convention. The Committee also proposes that a secrecy provision be introduced into OSL for courts in such matters.
The Committee proposes that a provision be introduced into the Social Insurance Code to afford the Central Authorities the right to process personal data under the said instruments. The Committee also proposes that Central Authorities should be allowed to transfer personal data to competent authorities in a third country (that is, a State outside the EU and EEA) if this is necessary. It is otherwise considered that the current law relating to the processing and holding of personal data is adequate to meet
53
Summary SOU 2010:59
the obligations contained in the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention.
Direct applications
Both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention are based on applications being made through Central Authorities, but this is not an absolute requirement. It is still possible to make a ‘direct application’ to a competent authority. In these cases, the applicant must also be afforded access to a judicial review. However, there is no obligation in any case to provide free legal aid or free legal assistance (see further below). Nor do the provisions on cooperation apply, which means that the Central Authority cannot help the applicant to locate the debtor and ensure that the application is complete.
Legal aid and legal assistance
According to both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention, the States are liable to give the parties to a maintenance dispute access to a judiciary review. To ensure this access, the States must provide legal aid (Maintenance Regulation) and legal assistance (2007 Hague Convention). Legal aid in this context has a different meaning to legal aid under the Legal Aid Act (1996:1619). The scope of the legal aid and legal assistance respectively must be assessed from case to case, depending on what the matter involves.
The Maintenance Regulation specifies what the legal aid must cover as necessary, such as legal assistance in bringing a case before an authority or a court and representation in court, interpretation and translation, exemption from or assistance with the costs of proceedings and the fees to persons mandated to take measures during the proceedings. The 2007 Hague Convention provides examples of what legal assistance may cover, such as, for instance, legal advice. The States can also meet their obligations through the Central Authority providing general information or forwarding an application to the exequatur authority.
Legal aid and legal assistance must be provided without charge when an application is made by a creditor, through a Central
54
Summary
Authority, and relates to a maintenance obligation based on a parent-child relationship for a child under the age of 21. In other cases, legal aid and legal assistance is provided under the preconditions prescribed by national law on the basis of an assessment of need and reasonableness. A public body that may under certain conditions be regarded as a creditor and that, for instance, is entitled to reimbursement of maintenance support provided may also be entitled to legal aid and legal assistance respectively.
When legal aid or legal assistance is to be provided through a legal aid counsel under the Legal Aid Act, the Committee considers that the point of departure should be that legal aid is provided in the circumstances and on the conditions prescribed by the Legal Aid Act. In cases where legal aid or legal assistance is to be without charge, the Committee proposes that a number of the provisions contained in the Legal Aid Act are exempted from application. There should not, for instance, be any investigation of the applicant’s financial resources and nor should special reasons be required to grant legal aid. This means that in these cases costs for legal aid will be covered entirely by the State.
General provisions and final clauses and attached forms
The instruments also contain general provisions and final provisions. Some of these are directed at the States and are not for application in an individual case, such as the provisions relating to reservations and the signing of and accession to the instruments.
Forms have been produced and are included as appendices to the Maintenance Regulation and to the 2007 Hague Convention. These shall be used in various situations as mentioned in individual articles, for example in conjunction with applications.
As regards language and translation, the Committee considers that Sweden should accept applications and forms completed in and translations made into Swedish, Danish or English (the Maintenance Regulation) and Swedish, Danish, English or Norwegian (the 2007 Hague Convention). This should be prescribed in the form of an ordinance. It should also be possible for contacts between the Central Authorities to be conducted in these languages; and as regards the Convention, in addition to the prescribed languages, English and French. However, if the EU
55
Summary SOU 2010:59
provides for the possibility of reservation against the use of French, the Committee is of the opinion that Sweden should make such a reservation.
The provisions of the Maintenance Regulation shall apply to proceedings instituted, to settlements approved by or concluded before a court, and to authentic instruments established after its date of application; that is, 18 June 2011. The provisions on recognition, enforceability and enforcement can under certain conditions also apply to decisions made before then. The 2007 Hague Convention in its turn shall apply to applications or requests received by the Central Authority or the competent authority (in the case of direct applications) in the requesting State after the Convention entered into force between the States. Special provisions apply to recognition and enforcement for those States that are also parties to the 1958 Hague Convention and the 1973 Hague Convention. The 2007 Hague Protocol shall not apply to maintenance claimed in a State relating to a period prior to the entry into force of the Protocol. Within the EU, the Protocol shall to a certain extent apply from and including 18 June 2011 (that is, from the date of application of this Maintenance Regulation) and then also as regards determining the law applicable to maintenance claimed relating to a period prior to the entry into force of the Protocol.
Incorporation of instruments and legal technical solutions
The Maintenance Regulation is an EU Regulation that will apply directly in Sweden. The 2007 Hague Protocol will also be directly applicable as of the EU acceding to the Protocol and the Member States (with the exception of Denmark and the UK) are bound by the Protocol through the EU’s accession.
As regards the 2007 Hague Convention, according to what the Committee has learned and on the basis of the negotiations conducted so far, it may be assumed that the EU will accede to the Convention. Sweden will then be bound through the EU’s accession, which means that the 2007 Hague Convention will also become directly applicable in Sweden. For this reason, no proposals are made regarding the incorporation of the 2007 Hague Convention. Nor can Sweden on its own volition extend the scope
56
Summary
57
of the Convention or make reservations in relation to individual provisions unless this has been expressly allowed by the EU. For this reason, the Committee makes no such proposal.
The Committee’s proposal for supplementary provisions to the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention have been put into an enactment of its own.
Entry into force and transitional provisions
The Committee’s proposal for supplementary provisions should enter into force at the same time as the Maintenance Regulation, the 2007 Hague Convention and the 2007 Hague Protocol. The Maintenance Regulation and the 2007 Hague Protocol shall apply from 18 June 2011. It is not yet clear whether the same will apply to the 2007 Hague Convention. For this reason, it should be left to the Government to decide when the proposed legislation should enter into force.
The Committee’s proposal for supplementary provisions does not require any transitional provisions. On the other hand, transitional provisions are proposed regarding the proposal to change the provisions on the jurisdiction of courts and choice of law contained in the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship. The jurisdiction of a court will not lapse in relation to maintenance in a case instituted under Chapter 3, Sections 6 or 12 prior to entry into force. Such cases must be considered under the old law.
Författningsförslag
1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
Härigenom föreskrivs följande.
Tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen) och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).
Förnyad prövning enligt underhållsförordningen
2 § En ansökan om förnyad prövning enligt artikel 19.1 i underhållsförordningen ska göras skriftligen.
Ansökan ska ges in till hovrätten, om det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser är ett utslag från Kronofogdemyndigheten eller en dom från tingsrätten. I annat fall ska ansökan ges in till Svea hovrätt.
Beviljas ansökan, ska rätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser. Vid rättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap.
59
Författningsförslag SOU 2010:59
5 §, 6 § första och andra styckena samt 8 § rättegångsbalken i tillämpliga delar.
Beslut om erkännande och verkställbarhet
3 § Svea hovrätt är behörig domstol enligt artiklarna 27.1 och 32.2 i underhållsförordningen samt vid förfaranden enligt artikel 23, med undantag för artikel 23.10, i 2007 års Haagkonvention.
4 § Den som ansöker om erkännande eller om verkställbarhetsförklaring av ett utländskt avgörande enligt 2007 års Haagkonvention ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia.
5 § Vid beslut med anledning av en ansökan enligt underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart i Sverige ska Svea hovrätt bestå av en lagfaren domare.
6 § Om hovrätten vid det förfarande som avses i 5 § bifaller en ansökan enligt underhållsförordningen om att ett utländskt avgörande ska förklaras vara verkställbart, ska hovrättens beslut anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som avses i 15 kap. rättegångsbalken.
7 § Ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring enligt 2007 års Haagkonvention ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.
8 § En ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt.
Vid handläggningen i Svea hovrätt av en ansökan om ändring av ett beslut enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrätts beslut, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
En domare som har prövat en ansökan enligt 5 § får inte delta i prövningen av en ansökan om ändring av beslutet.
9 § Vid handläggningen i Högsta domstolen av ett överklagande av ett beslut i en fråga som avses i 8 § gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av hovrätts beslut i tillämpliga
60
SOU 2010:59 Författningsförslag
delar, om inte underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention föreskriver något annat. Talan får inte komma under Högsta domstolens prövning utan att Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken.
Verkställighet
10 § Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls, eller om en sådan förklaring inte behövs, får det utländska avgörandet verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
Hinder mot och uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21 i underhållsförordningen
11 § Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet enligt artikel 21 i underhållsförordningen.
12 § Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 i underhållsförordningen får överklagas. Vid överklagande gäller 18 kap. utsökningsbalken i tillämpliga delar.
Centralmyndigheten
13 § Regeringen utser en centralmyndighet med uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
14 § Centralmyndighetens beslut med anledning av en framställning eller en ansökan från en utländsk centralmyndighet i enlighet med artikel 53 eller 56 i underhållsförordningen, eller artikel 7 eller 10 i 2007 års Haagkonvention, får inte överklagas.
61
Författningsförslag SOU 2010:59
Överföring av personuppgifter till tredje land
15 § Centralmyndigheten får utan hinder av 33 § personuppgiftslagen (1998:204) överföra personuppgifter till tredje land, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta gäller även sådana personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
62
SOU 2010:59 Författningsförslag
2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1904:26 s. 1 ) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
Härigenom föreskrivs att 3 kap.6 och 12 §§ lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
6 §1
Frågor angående vårdnaden om och underhåll till barn få upptagas i äktenskapsmål. Om barnet vistas här i riket skola sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.
Frågor angående vårdnaden om barn får tas upp i äktenskapsmål. Om barnet vistas här i riket ska sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.
12 §2
Är äktenskapsmål anhängigt i främmande stat, får här i riket efter vad som finnes skäligt meddelas beslut som avses i 14 kap. 7 och 8 §§ äktenskapsbalken samt 6 kap. 20 § och 7 kap. 15 §föräldrabalken. Sådant beslut kan när som helst återkallas.
Är äktenskapsmål anhängigt i främmande stat, får här i riket efter vad som är skäligt meddelas beslut som avses i 14 kap. 7 och 8 §§ äktenskapsbalken, utom såvitt avser frågor om underhåll, samt 6 kap. 20 § föräldrabalken. Sådant beslut kan när som helst återkallas.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Ändringarna medför inte att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad.
3. Har ett mål om underhåll anhängiggjorts vid en domstol före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.
1 Senaste lydelse 1973:942. 2 Senaste lydelse 1987:795.
63
Författningsförslag SOU 2010:59
3 Förslag till lag om ändring i rättshjälps- lagen ( 1996:1619 )
Härigenom föreskrivs att det i rättshjälpslagen (1996:1619) ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a §
Rättshjälp ska beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet eller artikel 15 i Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar är uppfyllda.
När rättshjälp beviljas i dessa fall gäller inte 2 §, 4–13 §§, 21– 25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
64
SOU 2010:59 Författningsförslag
4 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
dels att det i 28 kap. ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse,
dels att 36 kap. 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 kap.
1 a §
Sekretess enligt 1 § gäller även för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet hos Försäkringskassan som avser rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar och New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
36 kap.
1 §
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och
65
Författningsförslag SOU 2010:59
uppgiften förekommer i
1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller
4. ärende om förvaltarskap.
uppgiften förekommer i
1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken,
4. ärende om förvaltarskap, eller
5. mål och ärenden enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar eller New Yorkkonventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. äktenskapsmål,
2. mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, eller
3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
66
SOU 2010:59 Författningsförslag
67
5 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110)
Härigenom föreskrivs att det i 114 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110)3 ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
114 kap.
2 a §
Detta kapitel ska också tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet hos Försäkringskassan i dess egenskap av centralmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar samt New Yorkkonventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
3Socialförsäkringsbalken träder i kraft den 1 januari 2011.
Del I
Inledning och bakgrund
1 Utredningens uppdrag och arbete
1.1 Uppdraget
Regeringen beslutade den 4 juni 2009 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå de kompletterande bestämmelser som behövs till den av Europeiska unionens (EU:s) råd den 18 december 2008 antagna förordningen (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen).1
I uppdraget ligger att utredningen ska analysera underhållsförordningen och belysa likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen2 och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).3Utredningen ska vidare undersöka vilka kompletterande författningsbestämmelser som behövs med anledning av underhållsförordningen, inklusive den hänvisning som finns i förordningen till Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll).4 I detta sammanhang ska utredningen särskild uppmärksamma att exekvaturförfarandet huvudsakligen avskaffas och att det införs en möjlighet till förnyad prövning i ursprungsmedlemsstaten för en svarande som inte har gått i svaromål. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskjutande av
1 Direktiven, dir. 2009:54, bifogas som bilaga 1 i betänkandets bilagedel. Underhållsförordningen finns intagen som bilaga 2 i bilagedelen. Underhållsförordningen är publicerad i EU:s officiella tidning, EUT L 7, 10.1.2009, s. 1. 2 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Bryssel I-förordningen är publicerad i EGT L 12, 16.1.2001, s. 1. 3 2007 års Haagkonvention finns intagen som bilaga 3 i bilagedelen. 4 Rådets beslut om EU:s tillträde till 2007 års Haagprotokoll finns intaget som bilaga 4 och protokollet som bilaga 5 i bilagedelen.
71
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2010:59
verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter. Utredningen ska också bedöma vilka administrativa myndigheter i Sverige, behöriga i frågor om underhållsskyldighet, som under vissa förutsättningar ska likställas med domstol.
Utredningen ska enligt direktiven även föreslå de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. En del i arbetet är att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och att analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konventionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas. I den mån frågan aktualiseras ska utredningen ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transformering. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd, informationsutbyte och därtill hörande frågor om sekretess samt frågor om exekvaturförfarande och verkställighet. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas och om det finns anledning att reservera sig, i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen.
Utredningen ska vidare ge förslag på vilken myndighet som lämpligen bör utses till centralmyndighet i förhållande till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Utgångspunkten ska vara att en och samma myndighet ska vara centralmyndighet både enligt förordningen och konventionen. Utredningen ska därvid redovisa den kompetens och de resurser som behövs för att myndigheten ska kunna genomföra de uppgifter som ligger på centralmyndigheten enligt förordningen och konventionen. Det ska även utredas om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra organ.
Utredningen ska också redovisa hur s.k. direkta ansökningar, ansökningar som görs direkt till en behörig myndighet i ett annat land och inte genom centralmyndigheterna, behandlas i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Vidare ska utredningen bedöma om och i så fall vilket eller vilka språk som Sverige bör godkänna för ifyllande av formulär och vid översättningar.
Om utredningen under arbetets gång skulle finna att någon anknytande internationellt familjerättslig fråga behöver tas upp står det utredningen fritt att göra det. Om förslagen påverkar kostna-
72
SOU 2010:59 Utredningens uppdrag och arbete
derna för staten, ska en beräkning av kostnaderna redovisas. Finansiering för kostnadsökningar ska föreslås.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.
1.2 Utredningens arbete
Utredningens arbete inleddes i augusti 2009. Utredningen har hållit sju sammanträden med experter och sakkunniga. Ytterligare fyra sammanträden har hållits i en mindre grupp med utredaren, sekreteraren, sakkunniga Danijela Pavic samt experterna Maarit Jänterä-Jareborg och Michael Hellner.
Enligt direktiven ska utredningen följa och beakta det arbete som pågår i de övriga nordiska länderna med 2007 års Haagkonvention och Finlands arbete med underhållsförordningen. Vikt ska fästas vid intresset av nordisk rättslikhet. Av denna anledning har utredningen haft kontakter med berörda tjänstemän i Danmark, Finland, Norge och Island. Utredningen har också, tillsammans med Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, anordnat ett nordiskt seminarium där representanter från den svenska utredningen samt Danmark, Finland och Norge medverkade. Maarit Jänterä-Jareborg har även därigenom bidragit värdefullt till att direktivens anvisningar om nordiskt samråd kunnat uppfyllas.
1.3 Betänkandets disposition
Betänkandet är indelat i fem olika delar. Den första delen (del I) omfattar ett inledande kapitel med utredningens uppdrag och arbete (kapitel 1), ett kortare avsnitt om historik, språkversioner och tolkning (kapitel 2) samt ett avsnitt om gällande rätt (kapitel 3).
Del II behandlar underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. De olika instrumentens tillämpningsområden och förhållande till andra internationella instrument behandlas i kapitel 4. Där finns bl.a. en beskrivning av vilka instrument som kan bli aktuella i förhållande till avgöranden från olika länder, bundna av olika internationella instrument. I kapitlet finns också en kortare redovisning av hemvistbegreppet och ett avsnitt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap. Därefter följer ett antal kapitel som behandlar de internationella
73
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2010:59
instrumentens huvudområden, nämligen behörighet (kapitel 5), lagval (kapitel 6) samt erkännande och verkställighet (kapitel 7). Kapitel 8 behandlar frågor om avtal och därefter följer ett kapitel om samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden (kapitel 9). I kapitel 9 återfinns även gällande rätt i fråga om sekretess och behandlingen av personuppgifter samt underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser i dessa delar. Härefter följer en redovisning av direkta ansökningar (kapitel 10) och rättshjälp respektive rättsligt bistånd (kapitel 11). Instrumentens allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär behandlas i kapitel 12.
Kapitel 5–12 innehåller redogörelser för aktuella bestämmelser i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll i vissa fall med exempel som anknyter till enskilda artiklar. När underhållsförordningen behandlas görs också hänvisningar till likheter och skillnader med Bryssel I-förordningen. I slutet av varje avsnitt finns utredningens överväganden i fråga om vilka kompletterande bestämmelser som behövs. I detta sammanhang görs också, där det är aktuellt, en bedömning av om det finns något utrymme för att ha allmänt tillämpliga svenska bestämmelser, som gäller då några konventionsbundna bestämmelser inte är tillämpliga (svensk autonom rätt).
I del III behandlas lagtekniska frågor m.m. I det inledande kapitlet i denna del behandlas frågor kring införlivandet av instrumenten och lagtekniska frågor (kapitel 13). Ikraftträdande och övergångsbestämmelser behandlas i kapitel 14 och konsekvenser av förslagen i kapitel 15.
Den fjärde delen (del IV) innehåller författningskommentarer (kapitel 16) medan den femte och sista delen (del V) innehåller ett särskilt yttrande.
Till betänkandet finns också en bilagedel. Där finns utredningens direktiv (bilaga 1), underhållsförordningen på svenska (bilaga 2), 2007 års Haagkonvention i treställig version på franska, engelska och svenska (bilaga 3),5 EU:s beslut om tillträde till 2007 års Haagprotokoll (bilaga 4) samt protokollet i treställig version på franska, engelska och svenska (bilaga 5).6
5 Engelska och franska är konventionens originalspråk medan den svenska översättningen inte är officiell, se avsnitt 2.4. 6 Engelska och franska är protokollets originalspråk medan den svenska översättningen är upprättad inom EU, se avsnitt 2.4.
74
SOU 2010:59 Utredningens uppdrag och arbete
75
1.4 ”Underhållsberättigad” och ”underhållsskyldig”
Syftet med underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention är att den som är berättigad till underhåll ska kunna få underhåll från den som är skyldig att utge det. Med underhållsberättigad avses varje enskild person som har eller påstås ha rätt att få underhållsbidrag (artikel 2.1 punkten 10 i underhållsförordningen och artikel 3 a i 2007 års Haagkonvention). Med underhållsskyldig avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att utge underhållsbidrag (artikel 2.1 punkten 11 i underhållsförordningen och artikel 3 b i 2007 års Haagkonvention).
Det kan anmärkas att det i vissa rättsordningar är föräldern och inte barnet som har rätt till underhåll för barnet från den andra föräldern.
2 Historik, språkversioner och tolkning
2.1 Europeiska unionen (EU)
Den 1 december 2009 trädde det s.k. Lissabonfördraget i kraft mellan medlemsstaterna i EU. Fördraget innebär bland annat att EU har blivit en juridisk person och att begreppet Europeiska gemenskapen (EG) inte längre finns kvar. EG-domstolen har också bytt namn till Europeiska unionens domstol. För enkelhets skull används i betänkandet genomgående begreppet EU (EU-rättslig, EU-domstolen osv.) även i fråga om EG-rätt som har tillkommit före den 1 december 2009. Antagna rättsakter och hänvisningar till EU:s officiella tidning benämns dock med sina vedertagna beteckningar (i förekommande fall EG respektive EGT).
Efter att Amsterdamfördraget trätt i kraft i maj 1999 gav EU:s medlemsstater vid Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober samma år uttryck för en önskan om att principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar ska tillämpas i hela EU. Europeiska unionens råd (rådet) och Europeiska kommissionen (kommissionen) antog därför i slutet av år 2000 ett program om åtgärder för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande av domar på privaträttens område.1 Detta följdes år 2004 av ett nytt program, Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen (Haagprogrammet).2Rådet antog år 2005 en handlingsplan för att realisera Haagprogrammet genom konkreta åtgärder.3 I handlingsplanen nämns bl.a. behovet av att anta förslag rörande underhållsskyldighet. Det civilrättsliga samarbetet enligt Amsterdamfördraget tillämpas dock inte i förhållande till Danmark, Storbritannien och Irland. De
1 Se EGT C 12, 15.1.2001, s. 1. 2 Se EUT C 53, 3.3.2005, s. 1. 3 Se EUT C 198, 12.8.2005, s. 1.
77
Historik, språkversioner och tolkning SOU 2010:59
sistnämnda två staterna har emellertid, till skillnad från Danmark, en särskild möjlighet att ansluta sig till rättsakter på området.
EU är medlem i Haagkonferensen för internationell privaträtt (se avsnitt 2.2). Såväl EU som EU:s medlemsstater har deltagit i de förhandlingar som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Dessa instrument har legat till grund för underhållsförordningen. Avsikten är att en underhållsberättigad person enkelt bör kunna utverka ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat. Irland har meddelat sin önskan om att delta i antagandet och tillämpningen av underhållsförordningen (ingresspunkt 46 i underhållsförordningen) och Storbritannien har i januari 2009 underrättat kommissionen om sin önskan att godta förordningen.4 Danmark har träffat ett avtal om att bestämmelserna i underhållsförordningen ska vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, med undantag för bestämmelserna om tillämplig lag och samarbete mellan centralmyndigheter.5
Kommissionen har föreslagit6 att EU ska tillträda 2007 års Haagkonvention men rådet har ännu inte fattat något beslut i frågan. Utredningen har haft att utgå från att EU kommer att tillträda konventionen (se kapitel 13). EU:s tillträde får till följd att medlemsstaterna (med undantag för Danmark) blir direkt bundna av konventionen. I kommissionens förslag till rådsbeslut anges att Danmark inte deltar i antagandet av beslutet om tillträde och därför inte är bundet av det och inte omfattas av dess tillämpning (punkten 10).
EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll.7 EU:s tillträde till protokollet innebär att medlemsstaterna (dock inte Danmark och Storbritannien) blir bundna av protokollet.
4 Se KOM(2009) 181 slutlig, 21.4.2009. 5 Se avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. 6 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 7 EU tillträdde protokollet den 8 april 2010, se även rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen).
78
SOU 2010:59 Historik, språkversioner och tolkning
2.2 Haagkonferensen för internationell privaträtt
Haagkonferensen för internationell privaträtt (Haagkonferensen) är en internationell organisation som har ett sjuttiotal medlemmar, däribland såväl EU som samtliga EU:s 27 medlemsstater. Haagkonferensens ändamål är att ”verka för ett gradvis förenhetligande av den internationella privaträttens regler”.8 Haagkonferensens verksamhet består huvudsakligen av att förhandla och utarbeta internationella fördrag (konventioner) inom den internationella privaträttens olika områden. Haagkonferensen har under många år behandlat frågor som rör barn. Några av de mer centrala internationellt privaträttsliga frågorna i förhållande till barn regleras i följande konventioner som har utarbetats inom Haagkonferensen.
-
Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om tillämplig lag avseende underhåll till barn
-
Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn (1958 års Haagkonvention)
-
Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om myndigheters behörighet och tillämplig lag i frågor till skydd för underåriga
-
Haagkonventionen av den 15 november 1965 om behörig myndighet, tillämplig lag och erkännande av beslut rörande adoption
-
Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet (1973 års Haagkonvention)
-
Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet
-
Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (1980 års Haagkonvention)
-
Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (1993 års Haagkonvention)
8 Se artikel 1 i Haagkonferensens stadga, tillgänglig på Haagkonferensens hemsida <http://www.hcch.net
>
.
79
Historik, språkversioner och tolkning SOU 2010:59
-
Haagkonventionen av den 19 oktober 1996 om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention)
-
2007 års Haagkonvention
-
2007 års Haagprotokoll
Av de ovan angivna konventionerna har Sverige tillträtt 1958 års Haagkonvention, 1973 års Haagkonvention, 1980 års Haagkonvention och 1993 års Haagkonvention.9 Även om underhåll till barn står i fokus i 2007 års Haagkonvention är den i viss mån tillämplig i förhållande till vuxna (t.ex. mellan makar). Detsamma gäller 1973 års Haagkonvention. Det finns även andra Haagkonventioner som tar sikte på skyddet av vuxna.10
Arbetet som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll påbörjades år 1995 då ett särskilt utskott (eng. special commission) sammankallades inom Haagkonferensen. Utskottets slutsats blev att tillämpningen av de befintliga konventionerna angående underhållsskyldighet borde förbättras. Ett nytt särskilt utskott sammankallades år 1999 för att undersöka den praktiska tillämpningen av de fyra existerande Haagkonventionerna på detta område samt Förenta nationernas (FN:s) konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (se avsnitt 2.3). Slutsatsen blev att Haagkonferensen borde påbörja arbetet med att ta fram ett nytt instrument. De stater som var representerade vid den nittonde sessionen av Haagkonferensen år 2002 kom överens om att ett arbete skulle inledas med att ta fram en ny konvention avseende underhållsskyldighet. Den nya konventionen skulle bygga på de bästa inslagen i de befintliga Haagkonventionerna avseende underhåll och innehålla bestämmelser om rättsligt och administrativt samarbete. Ett nytt särskilt utskott sammankallades. Utskottet sammanträdde ett flertal gånger mellan åren 2003 och 2007 och
9 Se SÖ 1958:55, SÖ 1977:3, SÖ 1989:7 och SÖ 1996:54. 10 Som exempel kan nämnas Haagkonventionen av den 1 juni 1970 om erkännande av äktenskapsskillnader och hemskillnader (som för svensk del trädde i kraft år 1975, SÖ 1975:27), Haagkonventionen av den 14 mars 1978 om tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden och Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd av vuxna (Sverige har inte tillträtt de två senare konventionerna).
80
SOU 2010:59 Historik, språkversioner och tolkning
dess arbete låg sedan till grund för diskussionerna under Haagkonferensens tjugoförsta session i november 2007.11
I samband med att 2007 års Haagkonvention förhandlades fram gjordes en översyn av Haagkonventionerna om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet från 1956 och 1973. Resultatet blev Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet. Den omständigheten att instrumentet kallas för protokoll och inte för konvention saknar betydelse för staternas förpliktelser enligt protokollet. En fördel med benämningen ansågs vara att sambandet med 2007 års Haagkonvention framgår på ett tydligare sätt. Vissa av lösningarna i protokollet är utformade för att underlätta att ett avgörande om underhållsskyldighet kan erhållas, särskilt genom att forumlandets lag får en mer framträdande roll vid lagvalet. Protokollet bygger alltså på samma principiella ställningstaganden som konventionen.12
Både 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll antogs den 23 november 2007. Konventionen respektive protokollet träder i kraft tre månader efter att det andra ratifikationsinstrumentet har deponerats. Så har ännu inte skett.
2.3 Förenta nationerna (FN)
De problem som kan uppstå när en underhållsskyldig person flyttar till utlandet och undandrar sig att fullgöra sin underhållsplikt uppmärksammades redan av dåvarande Nationernas förbund. Arbetet ledde slutligen fram till Förenta nationernas (FN:s) konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.13Konventionen undertecknades i New York och går därför allmänt under namnet New York-konventionen. Under Haagkonferensens arbete med 2007 års Haagkonvention var det en uttrycklig ambition att bygga vidare på New York-konventionen. Denna konvention reglerar frågor om rättshjälp och samarbete mellan myndigheterna över landsgränserna i syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.
11 Se Convention of 23 November 2007 on the international recovery of child support and other forms of family maintenance, Explanatory Report, drawn up by Alegría Borrás and Jennifer Degeling with the assistance of William Duncan and Philippe Lortie, Permanent Bureau (paragraph 1–7), i fortsättningen benämnd Explanatory Report (Conv.). Den finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida,
<
http://www.hcch.net
>
.
12 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 16. 13 Sverige tillträdde denna konvention år 1958 (SÖ 1958:60), se prop. 1958:138 s. 2 f.
81
Historik, språkversioner och tolkning SOU 2010:59
Konventionen om barnets rättigheter, FN:s barnkonvention, antogs den 20 november 1989. Sverige ratificerade denna konvention efter ett beslut i riksdagen den 21 juni 1990 utan att reservera sig på någon punkt.14 Målsättningen är att konventionen och dess intentioner ska finnas med i allt beslutsfattande som rör barn.15 I konventionen slås fast att föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling (artikel 27.2). Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom konventionsstaten och från utlandet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret för barnet bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja såväl anslutning till internationella överenskommelser eller ingående av sådana överenskommelser som upprättande av andra lämpliga arrangemang (artikel 27.4). I detta sammanhang har betonats att underhåll är en problematisk fråga och att principen i artikel 3 måste framhållas, dvs. att barnets bästa måste komma i främsta rummet (helst ska barnets bästa främst beaktas) när lagstiftning och förfaranden kring underhåll utarbetas.16
2.4 Språkversioner
Underhållsförordningen är, såsom en EU-förordning, antagen på alla medlemsstaters språk och alla språkversioner är jämställda. Vidare har EU tillträtt 2007 års Haagprotokoll, och en översättning av protokollet utgör en bilaga till rådsbeslutet om EU:s tillträde.17Därigenom är också den svenska översättningen av protokollet en del av EU-rätten, även om protokollet inom Haagkonferensen endast är upprättat på två språk (engelska och franska). Samma sak kommer troligen att gälla för 2007 års Haagkonvention (se vidare kapitel 13). Då frågan om EU:s tillträde till konventionen fortfarande diskuteras inom EU finns det ännu inte någon officiell svensk översättning av 2007 års Haagkonvention, men inom ramen
14 Se SÖ 1990:20, prop. 1989/90:107, bet. 1989/90:SoU28 och rskr. 1989/90:350. 15 Se prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171 samt prop. 2009/10:232. 16 Se Handbok om barnkonventionen, UNICEF Sverige 2008, s. 291. 17 Se EUT L 331, 16.12.2009, s. 19–23.
82
SOU 2010:59 Historik, språkversioner och tolkning
för EU:s arbete har konventionen översatts till de olika medlemsstaternas språk.18 Utifrån den svenska översättningen, samt med beaktande bl.a. av underhållsförordningens lydelse, har en justerad svensk översättning utarbetats inom Justitiedepartementet i visst samråd med utredningen. Den justerade svenska översättningen bifogas i bilaga 3 i bilagedelen till betänkandet. Utredningen har i betänkandet utgått från denna översättning.
2.5 Tolkningsfrågor
Eftersom underhållsförordningen är ett EU-rättsligt instrument är det EU-domstolen som ytterst är behörig att tolka förordningen.
Vid tolkningen av 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll ska hänsyn tas till instrumentens internationella karaktär och till behovet av att främja en enhetlig tillämpning av dem (artikel 53 i konventionen och artikel 20 i protokollet). Vidare ska den praktiska tillämpningen av konventionen och protokollet regelbundet ses över. Detta ska ske genom att generalsekreteraren för Haagkonferensen sammankallar ett särskilt utskott. De fördragsslutande staterna ska samla in information om den praktiska tillämpningen (artikel 54 i konventionen och artikel 21 i protokollet). De formulär som bifogas konventionen kan också ändras på visst angivet sätt av de fördragsslutande staterna och Haagkonferensen (artikel 55 i konventionen).
Principen om konventionskonform tolkning innebär att konventionsbundna regler så långt som möjligt ska tolkas så att de överensstämmer med Sveriges internationella åtaganden och etablerad internationell praxis. De förklarande rapporterna till 2007 års Haagkonvention19 och 2007 års Haagprotokoll20 kan vara till hjälp vid tolkningen. Rapporterna är dock inofficiella dokument som inte har antagits eller formellt godkänts av de förhandlande staterna. För den praktiska tillämpningen pågår ett arbete med att
18 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 19 I betänkandet benämnd Explanatory Report (Conv.), se not 11. 20 Protocol of 23 November 2007 on the law applicable to maintenance obligations, Explanatory Report, drawn up by Andrea Bonomi, Permanent Bureau. I fortsättningen benämnd Explanatory Report (Prot.). Den finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida, <http://www.hcch.net>.
83
Historik, språkversioner och tolkning SOU 2010:59
84
ta fram en handbok inom Haagkonferensens permanenta byrå.21Handboken är inriktad på hanteringen av specifika ärenden och innehåller bl.a. praktiska tips, checklistor och flödesscheman.
Till skillnad från vad som gäller för de i avsnitt 2.2 nämnda Haagkonventionerna som Sverige har tillträtt, är det EU som är avtalspart i 2007 års Haagprotokoll och som enligt utredningens utgångspunkt kommer att bli part i 2007 års Haagkonvention (se kapitel 13). Detta förhållande innebär att EU-domstolen får en mer framträdande roll. Eftersom konventionen och protokollet blir en del av EU-rätten har EU-domstolen behörighet att meddela förhandsavgöranden om tolkningen av konventionen och protokollet enligt artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).22 Detta gäller även om frågan uppkommer i ett mål som handläggs i Sverige enligt 2007 års Haagkonvention och den andra berörda staten är en fördragsslutande stat som inte är medlem i EU. EU-domstolens tolkning är bindande endast för EU:s medlemsstater och inte för andra stater som är bundna av 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll.
21 Se Draft practical handbook for caseworkers under the 2007 child support convention (Prel. Doc. No 4 of August 2009), som också finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida
<
http://www.hcch.net>. En uppdaterad version av handboken förväntas komma under hösten år 2010. 22 Se EUT C 115, 9.5.2008, s. 47.
3 Gällande rätt
3.1 Inledning
I det nu aktuella kapitlet ges inledningsvis en översiktlig redogörelse för de viktigaste internationella instrumenten som omfattar frågor om underhåll (avsnitt 3.2). Det finns flera EUförordningar och internationella konventioner som kan vara aktuella i frågor om domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden som rör underhåll.1
Härefter följer en redovisning av vad som gäller i fråga om behörighet (avsnitt 3.3), lagval (avsnitt 3.4) samt erkännande och verkställighet (avsnitt 3.5). Redovisningen omfattar de internationella instrument som presenterats i avsnitt 3.2, de svenska internationellt privaträttsliga bestämmelser som inte är konventionsbundna och den svenska rättspraxis som finns på området.
Sist i kapitlet görs en kortare genomgång av det internationellt privaträttsliga hemvistbegreppet (avsnitt 3.6) samt av nationella bestämmelser om underhållsskyldighet och underhållsstöd, forumregler och verkställighet (avsnitt 3.7).
Bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter, sekretess och arkivering behandlas i kapitel 9 och bestämmelser om rättshjälp i kapitel 11. Rättsläget för sambor, samkönade äktenskap och partnerskap tas upp i avsnitt 4.8.
1 Förhållandet mellan dem redovisas närmare i avsnitt 4.5.
85
Gällande rätt SOU 2010:59
3.2 Internationella instrument och deras tillämpningsområden
3.2.1 Bryssel I-förordningen
Bryssel I-förordningen, dvs. rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, gäller i förhållande till alla medlemsstater i EU.2 Denna förordning ersatte den tidigare konventionen mellan EU:s medlemsstater om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Brysselkonventionen). Familjerättslig underhållsskyldighet omfattas av Bryssel I-förordningen trots att frågor om bl.a. äktenskap, separation, äktenskapsskillnad och de förmögenhetsrättsliga förhållandena i äktenskapet faller utanför (artikel 1.2 a).3 Förordningens bestämmelser är tillämpliga även om underhållsfrågan uppkommer som en bifråga i ett statusmål, t.ex. i ett mål om äktenskapsskillnad som alltså i och för sig faller utanför förordningen. Det spelar inte heller någon roll om det rör sig om ett slutligt avgörande eller om ett interimistiskt beslut.4
Bryssel I-förordningen är direkt tillämplig i Sverige. Ytterligare bestämmelser finns i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
3.2.2 Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
För EU:s medlemsstater gäller vidare Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (förordningen om den europeiska exekutionstiteln).5
2 I förhållande till Danmark tillämpas bestämmelserna i Bryssel I-förordningen genom avtalet den 19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Danmarksavtalet); publicerat i EUT L 299, 16.11.2005 s. 62. I frågan om Danmarks möjlighet att ingå internationella avtal har Danmarksavtalet omförhandlats, se EUT L 331, 16.12.2009, s. 24. 3 Se artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen och EU-domstolens dom den 14 november 2002 i mål nr C-271/00, Gemeente Steenbergen mot Luc Baten, i fråga om Brysselkonventionen. 4 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 65 med hänvisning till målet 120/79 de Cavel II [1980] ECR 731. 5 Förordningen om den europeiska exekutionstiteln är publicerad i EUT L 143, 30.4.2004, s. 15.
86
SOU 2010:59 Gällande rätt
sa avgöranden.6
Förordningen tillämpas fullt ut sedan den 21 oktober 2005. Syftet med förordningen är att domar och andra avgöranden som avser obestridda fordringar ska kunna verkställas i en annan medlemsstat i EU utan att det behövs något exekvaturförfarande i verkställighetsstaten. Förordningen omfattar obestridda fordringar avseende underhåll. Ytterligare bestämmelser finns i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vis
3.2.3 Luganokonventionerna
Konventionen den 16 september 1988 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (1988 års Luganokonvention) är en med Brysselkonventionen parallell konvention. Den gäller i förhållandet mellan någon av EU:s medlemsstater samt EFTA-staterna Island, Norge och Schweiz. 1988 års Luganokonventions och Brysselkonventionens innehåll är i det närmaste identiskt. 1988 års Luganokonvention har införlivats i svensk rätt genom lagen (1992:794) om Luganokonventionen, se även lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.7
Konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention) undertecknades den 30 oktober 2007 av företrädare för EU, Danmark och EFTA-staterna Schweiz, Norge och Island.8I förhållandet mellan EU respektive Danmark å ena sidan och Norge å den andra har 2007 års Luganokonvention den 1 januari 2010 ersatt 1988 års Luganokonvention. 2007 års Luganokonvention kommer den 1 januari 2011 att träda i kraft i förhållande till Schweiz. Island har ännu inte ratificerat denna konvention, varför 1988 års Luganokonvention ska fortsätta att tillämpas i förhållande till Island. 2007 års Luganokonvention är till alla delar bindande och till skillnad från sin föregångare direkt
6 Se även prop. 2005/06:48, bet. 2005/06:LU16 och prot. 2005/06:77. 7 Se SÖ 1992:45, prop. 1991/92:128, bet. LU36 och rskr. 294. 8 Rådets beslut av den 15 oktober 2007 (2007/712/EG) om undertecknande av konventionen och konventionen är publicerade i EUT L 339, 21.12.2007, s. 1 och s. 3. Danmark har ställning som fördragsslutande part i likhet med EFTA-staterna och måste iaktta samma ratificeringsförfarande som dessa stater. Se även prop. 2008/09:205, bet. 2009/10:CU2 och prot. 2009/10:32 och 37.
87
Gällande rätt SOU 2010:59
tillämplig i Sverige eftersom det är EU som har tillträtt konventionen.
2007 års Luganokonvention är i allt väsentligt likalydande med Bryssel I-förordningen (se avsnitt 3.2.1) och innehåller, liksom sin föregångare, bestämmelser om vilket lands domstol som ska pröva privaträttsliga mål när parterna är bosatta i olika konventionsstater samt om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra konventionsstater. Konventionen omfattar familjerättslig underhållsskyldighet.
3.2.4 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention, dvs. Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn, trädde för svensk del i kraft år 1966 efter Sveriges ratificering.9 Konventionen har införlivats med svensk rätt genom lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn. Lagen omfattar utländska avgöranden om underhåll fram till dess att den som bidraget avser har gift sig eller fyllt 21 år (2 och 3 §§). Den omfattar inte avtal om underhållsbidrag.
1958 års Haagkonvention ersattes sedermera av 1973 års Haagkonvention, dvs. Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet, som Sverige tillträdde år 1977.10 Ersättandet av 1958 års Haagkonvention gäller i förhållandet mellan de stater som tillträtt båda konventionerna (artikel 29 i 1973 års Haagkonvention). Detta innebär att 1958 års Haagkonvention fortfarande är tillämplig i förhållandet mellan Sverige å ena sidan samt Belgien, Österrike, Surinam, Ungern, Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao å den andra.11 För förhållanden som rör de stater som har tillträtt 1973 års Haagkonvention gäller lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet (1976 års lag). I förord-
9 Se SÖ 1958:55. 10 Se SÖ 1977:3. 11 Macao finns dock inte med i den tillämpningsföreskrift där det räknas upp i förhållande till vilka länder som 1958 års Haagkonvention gäller, se kungörelse (1966:406) angående tillämpning av lagen den 10 december 1965 (nr 723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.
88
SOU 2010:59 Gällande rätt
ningen (1977:743) om tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet anges vilka dessa stater är. Förutom de 21 stater12som har tillträtt 1973 års Haagkonvention är lagen tillämplig i förhållande till Förenta staterna (med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi) jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa. Vissa av Förenta staternas delstater och de nämnda autonoma territorierna har avgett förklaringar om att de erkänner svenska avgöranden. Sverige har avgett motsvarande förklaringar, allt i syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.
1976 års lag är tillämplig på ett lagakraftvunnet avgörande som har meddelats av en behörig myndighet i någon av de stater som lagen är tillämplig på,
om avgörandet avser skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt 21 år eller ingått äktenskap, eller
om avgörandet avser skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make.
Både 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention innehåller indirekta domsrättsregler. Det innebär att konventionerna inte reglerar i vilka fall en stats myndigheter ska vara behöriga att pröva en fråga om underhåll. Det finns inte heller bestämmelser om tillämplig lag. För att ett avgörande ska kunna erkännas och verkställas krävs dock att det har meddelats av en ”behörig myndighet” och vilka myndigheter som är att anse som behöriga anges i konventionerna.
3.2.5 Haagkonventionerna om tillämplig lag – ej tillträdda av Sverige
Det finns två Haagkonventioner om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet, dels Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om tillämplig lag avseende underhåll till barn, dels Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag avseende
12 I förordningen 20 stater, på Haagkonferensens hemsida 21 stater (utöver Sverige).
Skillnaden är att Haagkonferensen har antecknat att Australien har ratificerat 1973 års Haagkonvention medan det i förordningen anges att Australien är ett land som lagen ”också” ska tillämpas i förhållande till.
89
Gällande rätt SOU 2010:59
underhållsskyldighet. Sverige har inte tillträtt någon av dessa konventioner, som således inte utgör gällande rätt här i landet.
3.2.6 New York-konventionen
Sverige har tillträtt Förenta nationernas konvention av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (New Yorkkonventionen).13 Till skillnad från de nämnda Haagkonventionerna innehåller New York-konventionen inte några bestämmelser om verkställighet av utländska avgöranden om underhåll. I stället reglerar konventionen, som har nämnts i avsnitt 2.3, frågor om rättshjälp och samarbete mellan staterna med syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.
Konventionsstaterna ska utse en eller flera myndigheter som ska hjälpa den som är berättigad till bidrag. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande och mottagande organ. Det förmedlande organet granskar en ansökan om indrivande av underhållsbidrag i formellt hänseende och skickar sedan handlingarna till det mottagande organet i ett annat land. Det mottagande organet vidtar härefter åtgärder för att få ut underhållsbidraget. Det kan t.ex. bli fråga om att träffa uppgörelser, väcka och utföra talan eller ansöka om verkställighet. De tjänster som utförs av det förmedlande organet och det mottagande organet är kostnadsfria. New Yorkkonventionen behandlas närmare i avsnitt 9.2.1.
3.2.7 Nordiskt samarbete i fråga om underhållsskyldighet
De nordiska länderna har sedan lång tid tillbaka ett samarbete när det gäller erkännande och verkställighet av domar. På underhållsområdet finns dels konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknad i Oslo den 23 mars 1962 angående indrivning av underhållsbidrag,14 dels överenskommelsen med Danmark, Finland, Island och Norge om ändring i nämnda konvention, undertecknad i Oslo den 25 februari 2000.15 Dessa har införlivats med svensk rätt genom lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge samt kungörelsen (1962:513) med vissa föreskrifter om
13 Se SÖ 1958:60. 14 Se SÖ 1963:14. 15 Se SÖ 2002:8.
90
SOU 2010:59 Gällande rätt
indrivning och redovisning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge och kungörelsen (1962:514) angående indrivning i Danmark, Finland, Island eller Norge av underhållsbidrag. Regelverken innehåller bestämmelser om erkännande och verkställighet av avgöranden och vissa skriftliga förbindelser avseende underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn, styvbarn eller barnets mor.
3.3 Behörighet
3.3.1 Utgångspunkter
I detta avsnitt finns en beskrivning av bestämmelserna som styr svensk domstols behörighet i frågor om underhåll. Behörigheten styrs i första hand av Bryssel I-förordningen om svaranden har hemvist i en medlemsstat. 2007 års Luganokonvention innehåller i princip motsvarande bestämmelser medan 1988 års Luganokonvention är i stor sett en kopia av Brysselkonventionen.
Luganokonventionernas behörighetsbestämmelser blir tillämpliga i Sverige om svaranden har hemvist i en stat som inte är medlem i EU men där någon av Luganokonventionerna tillämpas, se 1 § lagen (1992:794) om Luganokonventionen och artikel 54 B.2 a i 1988 års Luganokonvention samt artikel 64.2 a i 2007 års Luganokonvention.16 Talan kan t.ex. väckas vid svensk domstol enligt 2007 års Luganokonvention om den underhållsberättigade har hemvist här (se artikel 5.2 a i 2007 års Luganokonvention) men den underhållsskyldige har hemvist i Norge eller Schweiz.17
3.3.2 Bryssel I-förordningen
Huvudregeln i Bryssel I-förordningen är att talan ska väckas vid domstol i den medlemsstat där svaranden har hemvist, oberoende av i vilket land han eller hon är medborgare (artikel 2.1). Talan kan också i vissa fall väckas vid domstol i en annan medlemsstat än den där svaranden har sin hemvist med stöd av någon av
16 Särskilda bestämmelser gäller i fråga om avtal om behörighet samt litispendens och mål som har samband med varandra, se artikel 54 B.2 a och b i 1988 års Luganokonvention och artikel 64.2 a och b i 2007 års Luganokonvention med hänvisningar. 17 2007 års Luganokonvention har trätt i kraft i förhållandet mellan Sverige och Norge. I förhållande till Schweiz förväntas konventionen träda i kraft den 1 januari 2011.
91
Gällande rätt SOU 2010:59
bestämmelserna i artikel 5–24 (artikel 3.1). Det finns en särskild behörighetsregel som gäller talan om underhållsskyldighet (artikel 5.2). En talan om underhåll kan enligt denna bestämmelse väckas – förutom vid domstolen i den medlemsstat där svaranden har hemvist – vid domstolen på den ort där den underhållsberättigade har sin hemvist eller vanliga vistelseort. Om talan har samband med frågan om någons rättsliga status, kan talan enligt samma artikel även väckas vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. EU:s medlemsstater är eniga om att formuleringen ”frågan om någons rättsliga status” omfattar även frågan om föräldraansvar.18 Av detta följer att en svensk domstol som utövar behörighet i en fråga om föräldraansvar enligt Bryssel II-förordningen19 också är behörig att pröva en fråga om underhåll till barn. En förutsättning är dock, även om det inte tydligt framgår av artikeltexten, att en sådan accessorisk behörighet godtas av forumlandets egen lag.20Behörighet att pröva en fråga om underhåll enligt Bryssel Iförordningen finns också när svensk domstol utövar behörighet i ett äktenskapsmål enligt 3 kap. 2 § 2 och 6 lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (1904 års lag). När det gäller den andra punkten i nämnda paragraf förutsätter den – såvitt är aktuellt här – förutom att käranden har svenskt medborgarskap även att han eller hon tidigare har haft hemvist i Sverige efter 18 års ålder. Paragrafens sjätte punkt ger behörighet att ta upp ett äktenskapsmål om det finns särskilda skäl och förutsätter att en av makarna är svensk medborgare eller att käranden inte kan få sin talan prövad i den stat där han eller hon är medborgare eller har hemvist. Så länge behörigheten i äktenskapsmålet inte grundar sig enbart på medborgarskap finns accessorisk behörighet för underhållsfrågan även i dessa fall enligt Bryssel I-förordningen.
Det förhållandet att det finns behörighet att accessoriskt ta upp en fråga om underhåll enligt Bryssel I-förordningen behöver inte betyda att domstolen i ett enskilt fall måste ta upp frågan. När det
18 Se Kommissionens grönbok om underhållsskyldighet, KOM(2004) 254 slutlig, s. 12 f. och meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet KOM(2006) 206 slutlig, s. 2. 19 Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000, publicerad i EUT L 338, 23.12.2003, s.1. 20 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 123.
92
SOU 2010:59 Gällande rätt
gäller behörigheten att ta upp en fråga om vårdnad och underhåll i ett äktenskapsmål enligt 3 kap. 6 § i 1904 års lag, har den bestämmelsen ansetts innebära att svensk domstol har behörighet men inte skyldighet att i äktenskapsmål pröva frågor om vårdnad om och underhåll till barn (se NJA 1997 s. 154 och NJA 1997 s. 196).
Det sakliga tillämpningsområdet för artikel 5.2 omfattar alla slag av familjerättslig underhållsskyldighet. Underhåll till barn, mellan makar och frånskilda makar men även underhållsförpliktelser gentemot föräldrar eller barnbarn, mellan syskon osv. Det gäller även när någon part söker ändring av ett fastställt underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden.21
Vidare kan parterna avtala om vilken domstol som ska handlägga en eventuell tvist. Vissa formkrav måste vara uppfyllda för ett sådant avtal om behörighet. Avtalet ska vara skriftligt eller i en form som överensstämmer med praxis som parterna utbildat mellan sig (artikel 23).
Bryssel I-förordningen ger också behörighet att vidta interimistiska åtgärder även om en domstol i en annan medlemsstat är behörig att pröva målet i sak (artikel 31). I förordningen finns också bestämmelser om litispendens och mål som har samband med varandra (artiklarna 27–30).
3.3.3 Luganokonventionerna
Enligt huvudregeln i både 1988 års Luganokonvention och 2007 års Luganokonvention ska talan väckas vid domstol i den konventionsstat där svaranden har hemvist (artikel 2). Det finns särskilda behörighetsregler som innebär avsteg från huvudregeln och som pekar ut alternativa fora till svarandens hemvistforum. I artikel 5.2 anges behörig domstol i tvister om underhållsskyldighet. Av artikel 5.2 i 2007 års Luganokonvention följer att en talan om underhållsskyldighet som har samband med frågan om någons rättsliga status (punkten b) eller någons föräldraansvar (punkten c) kan väckas vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. Här skiljer sig 2007 års Luganokonvention från 1988 års Luganokonvention och Bryssel Iförordningen, som inte innehåller en särskild, uttrycklig skrivning
21 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 124 f.
93
Gällande rätt SOU 2010:59
om sambandet med någons föräldraansvar. Som har nämnts i avsnitt 3.3.2 omfattar emellertid formuleringen frågan om någons rättsliga status i artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen även frågan om föräldraansvar.
3.3.4 Autonom rätt
När det gäller behörighet framgår det av 3 kap. 6 § i 1904 års lag att bl.a. frågor angående underhåll till barn får tas upp i äktenskapsmål.22 Vidare är det möjligt att förordna om interimistiskt underhåll mellan makar och till barn när ett äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat (3 kap. 12 § i 1904 års lag). Det saknas bestämmelser i lag för de fall där frågan om underhåll kommer upp självständigt, dvs. utan anknytning till äktenskapsmål.
Svensk rättspraxis beträffande svensk domsrätt saknas sedan Sverige blev bundet av Luganokonventionerna, Brysselkonventionen och Bryssel I-förordningen.
3.4 Lagval
Som har redovisats i avsnitt 3.2.5 har Sverige inte tillträtt någon av de två Haagkonventionerna om lagval (från år 1956 och år 1973). De i avsnitt 3.2 i övrigt redovisade instrumenten innehåller inte några bestämmelser om lagval.
I den autonoma rätten finns en bestämmelse om tillämplig lag i 3 kap. 6 § i 1904 års lag. Som har nämnts i avsnitt 3.3.4 får frågor angående bl.a. underhåll till barn enligt denna bestämmelse tas upp i äktenskapsmål och, om barnet vistas här i landet, ska sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.23
Även om en fråga om underhållsbidrag mellan makar inte utgör en fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, bör här nämnas att det för svensk del gäller avtalsfrihet för lagval i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden. Vissa begränsningar finns dock, avtalet ska t.ex. avse lagen i en stat där någon av dem hade hemvist eller var medborgare när avtalet ingicks (3 § lagen [1990:272] om internationella frågor rörande makars och sambors
22 När det gäller behörighet reglerar bestämmelsen i dag även frågan om vårdnad om barn, men i den delen föreslås i SOU 2005:111 att bestämmelsen inte längre ska gälla. 23 I SOU 2005:111 föreslås att det inte längre ska vara tillåtet att ta upp frågor om vårdnad enligt denna bestämmelse, endast underhåll.
94
SOU 2010:59 Gällande rätt
förmögenhetsförhållanden). Om tillämplig lag inte har bestämts genom avtal, gäller lagen i den stat där makarna tog hemvist när de gifte sig (4 § samma lag). Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där i minst två år, tillämpas i stället den statens lag. Har båda makarna tidigare under äktenskapet haft hemvist i den staten eller är båda makarna medborgare i den staten, tillämpas dock den statens lag så snart de har tagit hemvist i staten (samma §).
Rättsfallet NJA 1983 s. 573 gällde ett barn med hemvist i Sverige som förde en talan om underhåll mot sin far som var bosatt i Storbritannien. Högsta domstolen fann att svensk lag var tillämplig. Svensk lag ansågs även vara tillämplig i rättsfallet NJA 1977 s. 325 i fråga om skyldighet för en jugoslavisk medborgare att betala underhållsbidrag till jugoslaviska barn med hemvist i Sverige. I ett annat rättsfall bedömdes frågan om underhållsbidrag till (vuxet men svårt handikappat) barn med hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland enligt tysk rätt (NJA 1993 s. 420).24 Högsta domstolen bedömde i samma mål att underhållsskyldighet mot vuxet barn inte stred mot den svenska rättsordningen (ordre public). I rättsfallet NJA 1986 s. 615 avseende underhåll till förutvarande make tillämpades lagen i den stat där makarna hade haft hemvist under äktenskapet och där kvinnan fortfarande var bosatt (Italien). Mannen hade flyttat till Sverige, blivit svensk medborgare och fått ett svenskt beslut om äktenskapsskillnad. Högsta domstolen uttalade att en tillämpning av lagen i det land där makarna haft hemvist under äktenskapet och där en av makarna fortfarande bor, oftast lär leda till att underhållsfrågan prövas enligt lagen i det land där den som begär underhållsbidrag har sin hemvist. Därmed ökar också, enligt Högsta domstolen, förutsättningarna för att frågan ska kunna bedömas med hänsyn tagen till värderingar, levnadsförhållanden och sociala förmåner i det landet.
I doktrinen har anförts att underhållsbidrag regelmässigt torde bestämmas med hänsyn till lagen i det land där den underhållsberättigade har sin hemvist,25 både vad gäller underhåll till barn och underhåll mellan makar eller förutvarande makar.26 En viktig princip vid bestämmandet av underhållsbidragets storlek här i
24 Jfr även NJA 1973 s. 57. 25 Se Gösta Walin och Staffan Vängby, Föräldrabalken. En kommentar. Del II, 14–21 kap. och internationell föräldrarätt, 6 uppl., avd. 1, s. IV:14. 26 Avseende underhåll mellan förutvarande makar, se även RH 1993:116.
95
Gällande rätt SOU 2010:59
landet och i flertalet andra länder är att den underhållsberättigades behov av bidrag och den underhållsskyldiges ekonomiska förmåga alltid ska beaktas.27 Familjelagssakkunniga föreslog i sitt slutbetänkande Internationella familjerättsfrågor (SOU 1987:18 s. 104 och s. 240 f.) att denna grundsats ska upprätthållas även om den tillämpliga utländska lagen föreskriver något annat.
En särskild fråga är om domstolen självmant ska beakta att utländsk rätt bör tillämpas under vissa omständigheter (principen om ex officio-tillämpning av utländsk rätt) eller om utländsk rätt måste åberopas av en part för att kunna tillämpas. Det har i doktrinen ansetts att det vid denna bedömning, liksom när det gäller möjligheterna att träffa avtal om tillämplig lag, finns anledning att skilja mellan dispositiva och indispositiva mål och kvalifikationen avseende huruvida ett mål är dispositivt eller indispositivt torde ske enligt svensk rättsuppfattning.28 I indispositiva mål anses svensk domstol vara skyldig att ex officio tillämpa utländsk rätt.29 I dispositiva mål ger rättspraxis utrymme för olika möjligheter vad gäller behandlingen av utländsk rätt.30 Enighet synes dock råda om att parterna har rätt att avtala om tillämplig lag på det stadium då en dispositiv tvist har uppkommit. Mål om underhåll är i huvudsak dispositiva, även när det gäller barns rätt till underhåll.31 Sålunda har i mål om underhåll mellan makar, som var utländska medborgare, svensk rätt ansetts kunna tillämpas i anledning av att makarna under rättegången träffade överenskommelse härom (NJA 1978 s. 590). I NJA 1992 s. 278 angående underhåll till hustru och barn utan samband med mål om äktenskapsskillnad förklarade sig parterna, när rättegången hade inletts, vara ense om att chilensk rätt skulle tillämpas (samtliga var medborgare i Chile men den underhållsskyldige maken/fadern hade hemvist i Sverige). Lagvalsöverenskommelsen godtogs utan när-
27 Jfr även rättsfallet NJA 1993 s. 420 där Högsta domstolen vid tillämpningen av tysk rätt beaktade den underhållsskyldiges förmåga att betala underhåll. 28 Se Maarit Jänterä-Jareborg, Svensk domstol och utländsk rätt (1997), s. 119 och s. 130 f. samt Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 46 ff. 29 Se t.ex. NJA 1973 s. 57 som gällde fastställelse av faderskap och underhåll till barn. Parterna var i underrätterna eniga om att svensk rätt skulle tillämpas. Högsta domstolen ansåg dock att den indispositiva faderskapsdelen var att bedöma enligt tysk rätt. 30 Se Lennart Pålsson, Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt, 2 uppl. (2006) s. 42. 31 Se Per Olof Ekelöf och Henrik Edelstam, Rättegång, första häftet, 8 uppl. (2002), s. 63. Där anges att det har ifrågasatts om tredskodom kan meddelas till barnets nackdel. Om detta inte går anses att målet är indispositivt såtillvida att rätten ska vara ex officio verksam till barnets fördel.
96
SOU 2010:59 Gällande rätt
mare motivering.32 En relevant skillnad mellan indispositiva och dispositiva mål är att domstolen i dispositiva mål inte självmant får beakta eller efterforska icke-åberopade faktiska omständigheter (se 17 kap. 3 § rättegångsbalken, RB). Det anförda innebär att det spelar roll om en part åberopar tillämpningen av utländsk lag eller i vart fall en sådan omständighet som kan aktualisera tillämpningen av utländsk rätt.33 Om domstolen i ett dispositivt mål upptäcker att de tvistande kanske inte känner till lagvalsreglerna och det är oklart huruvida en för lagvalet relevant omständighet åberopats i syfte att aktualisera lagvalsfrågan, har det i doktrinen förts fram att domstolen bör göra parterna uppmärksamma på frågan inom ramen för domstolens materiella processledning.34 Även om parterna anses ha dispositionsrätt över de ”anknytningsfakta” som föranleder att en viss rättsordning ska tillämpas är det domstolen som bestämmer vilket lands lag som ska tillämpas på grund av de åberopade omständigheterna, om parterna inte är ense om lagvalet.35 Otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar bör därför undanröjas på ett tidigt stadium under processen. Det kan i vissa fall vara fråga om en otillåten ändring av talan om en part först i en högre instans begär utländsk rätts tillämpning och åberopar en ny omständighet till stöd för detta.36
3.5 Erkännande och verkställighet
Utländska avgöranden får inte erkännas och verkställas i Sverige utan lagstöd. Det finns ett antal sådana stöd i lag. I fråga om avgöranden från andra medlemsstater i EU blir Bryssel Iförordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln tillämpliga. Avgöranden från stater som har tillträtt Luganokonventionerna kan erkännas och verkställas enligt lagen om Luganokonventionen respektive bestämmelserna i 2007 års Luganokonvention (som är direkt tillämplig i Sverige). Avgöranden från stater som har tillträtt 1958 års Haagkonvention eller 1973 års Haagkonvention kan enligt de lagar som har införlivat dem erkännas och verkställas. I övrigt gäller särskilda bestämmelser för
32 Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 144 ff. och Lennart Pålsson, a.a. s. 229. 33 Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 171 f. och Michael Bogdan, a.a. s. 46 ff. 34 Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 166 och 178 ff. Jfr även Michael Bogdan, a.a. s. 48. 35 Se 17 kap. 3 § RB och Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Lars Heuman, Rättegång, fjärde häftet, 7 uppl. (2009), s. 305. 36 Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 181, jfr 50 kap. 25 § tredje stycket RB.
97
Gällande rätt SOU 2010:59
nordiska avgöranden. Se vidare kapitel 4 om förhållandet mellan de olika internationella instrumenten. Nedan lämnas en kort översikt av de bestämmelser som finns. Ytterligare redovisning av bestämmelserna om erkännande och verkställighet i Bryssel Iförordningen ges i kapitel 7.
En dom som har meddelats i en medlemsstat ska enligt Bryssel
I-förordningen som huvudregel erkännas i övriga medlemsstater utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Erkännande av en dom får vägras bl.a. om stämningsansökan inte har delgivits svaranden i tillräckligt god tid och på ett lämpligt sätt för att denne ska kunna förbereda sitt svaromål. En dom ska verkställas i en annan medlemsstat sedan domen har förklarats vara verkställbar där efter ett s.k. exekvaturförfarande, för svensk del i Svea hovrätt. I det inledande skedet av detta förfarande ska motparten inte ges tillfälle att yttra sig över ansökan om verkställbarhet. Om en part därefter söker ändring av beslutet ska ansökan handläggas enligt bestämmelserna för kontradiktoriska förfaranden. Även en handling som har upprättats eller registrerats som en officiell handling (s.k. acte authentique) och som är verkställbar i en medlemsstat, ska på ansökan förklaras vara verkställbar i en annan medlemsstat.
Ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en administrativ myndighet eller bestyrkts av en sådan myndighet ska också anses som en officiell handling (jfr en svensk socialnämnd som godkänner ett avtal om underhållsbidrag till barn enligt 7 kap. 7 § andra stycket föräldrabalken, FB). Kommissionen har den 21 april 2009 antagit en grönbok om översyn av Bryssel Iförordningen.37 Syftet med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningen. Grönboken öppnar bl.a. för att kravet på exekvatur bör avskaffas. Riksdagen har ställt sig positiv till att samråd inleds om möjliga sätt att förbättra Bryssel I-förordningen.38
En domstol eller myndighet som har meddelat ett avgörande som avser en obestridd fordran ska efter ansökan utfärda ett intyg där avgörandet intygas vara en europeisk exekutionstitel enligt förordningen om den europeiska exekutionstiteln. På grundval av detta intyg ska avgörandet sedan kunna verkställas i en annan EUstat utan att ett exekvaturförfarande behöver anlitas. Förordningen
37 Se kommissionens grönbok KOM(2009) 175 slutlig, Översyn av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 38 Se bet. 2008/09:CU35 och prot. 2008/09:134, jfr Regeringskansliets faktapromemoria 2008/09:FPM125.
98
SOU 2010:59 Gällande rätt
om den europeiska exekutionstiteln är tillämplig på avgöranden meddelade av svenska domstolar och Kronofogdemyndigheten. Den är också tillämplig på officiella handlingar. Ett avtal om underhållsbidrag som har godkänts av en socialnämnd är en officiell handling i förordningens mening. Förordningen påverkar inte möjligheten att söka erkännande och verkställighet i enlighet med Bryssel I-förordningen av en dom, en vid domstol ingången förlikning eller en officiell handling avseende en obestridd fordran.
Domar som har meddelats i en stat som har tillträtt någon av de båda Luganokonventionerna ska också erkännas utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Avgöranden som meddelats före ikraftträdandet av 2007 års Lugankonvention erkänns och verkställs i enlighet med 1988 års Luganokonvention. Erkännande ska vägras om någon vägransgrund föreligger, t.ex. om ett erkännande strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public). Det ges dessutom i 2007 års Luganokonvention, till skillnad från Bryssel I-förordningen, möjlighet att vägra erkännande och verkställighet i två fall av bristande behörighet för den domstol som meddelat avgörandet.39 Det ena fallet tar sikte på den situation där domstolen av misstag tillämpat Bryssel I-förordningen i stället för Luganokonventionen när den person åtgärden gäller har hemvist i en EFTA-stat. I det andra fallet kan erkännande och verkställighet vägras om verkställighetsstaten inte har tillträtt den särskilda konvention vars behörighetsregler tillämpats i målet, under förutsättning att svaranden har sin hemvist i verkställighetsstaten. På motsvarande sätt som enligt Bryssel I-förordningen får en dom verkställas i en annan fördragsslutande stat först efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt.
Ett lagakraftvunnet avgörande som har meddelats i en stat som har tillträtt 1958 års Haagkonvention, och som ålägger någon att utge underhållsbidrag till barn, ska som huvudregel gälla här i landet enligt 2 § lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn. Det gäller dock inte i fråga om underhåll för tid då den som bidraget avser är gift eller efter det han eller hon fyllt 21 år, och inte heller i vissa andra fall, t.ex. om den myndighet som meddelat avgörandet inte var behörig. Det är närmare angivet i vilka fall ett avgörande anses vara meddelat av behörig myndighet i en annan stat, t.ex. om den underhållsskyldige eller den underhålls-
39 Se prop. 2008/09:205 s. 24.
99
Gällande rätt SOU 2010:59
berättigade hade sin hemvist i den staten när saken anhängiggjordes. Ett avgörande som erkänns ska på ansökan verkställas här efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt. Den underhållsskyldige ska ges tillfälle att yttra sig.
Motsvarande bestämmelser gäller i fråga om ett avgörande som har meddelats av en stat som har tillträtt 1973 års Haagkonvention, se 2 § lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet. Tillämpningsområdet är vidare än enligt 1958 års Haagkonvention och lagen omfattar, förutom avgöranden om skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt 21 år eller ingått äktenskap, även skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make. 1973 års Haagkonvention omfattar flera exekutionstitlar än 1958 års Haagkonvention, såsom verkställbara förlikningsavtal och officiella handlingar (s.k. actes authentiques) rörande underhållsskyldighet. Erkännande eller verkställighet kan vägras t.ex. om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen (ordre public). Ett avgörande anses vara meddelat av en behörig myndighet i den andra staten bl.a. om den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade hade hemvist i eller var medborgare i den staten när talan väcktes. En annan skillnad jämfört med 1958 års Haagkonvention är att ett offentligt organ som har betalat bidrag till en underhållsberättigad person under vissa förutsättningar får ansöka om erkännande eller verkställighet i dennes ställe. Ett avgörande som gäller här i landet får på ansökan verkställas här efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt. Motparten ska ges tillfälle att yttra sig.
När det gäller avgöranden som omfattas av den nordiska konventionen angående indrivning av underhållsbidrag så ska ett avgörande där någon har förpliktats eller utfäst sig att betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn, styvbarn eller barnets mor, erkännas i Sverige utan särskild stadfästelse, se 1 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om avgörandet är verkställbart i den andra staten ska det också omedelbart kunna verkställas här i landet. Till skillnad från vad som gäller enligt t.ex. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna behöver det alltså inte fattas något beslut av svensk myndighet om att det nordiska avgörandet är verkställbart i Sverige. Det finns således inget exekvaturförfarande. Det är möjligt att vända sig direkt till
100
SOU 2010:59 Gällande rätt
Kronofogdemyndigheten med ett avgörande som är verkställbart i den andra nordiska staten. Även om ett avgörande omfattas av den nordiska konventionen är det möjligt att få det erkänt och verkställt med stöd av andra internationella överenskommelser som gäller mellan parterna (t.ex. Bryssel I-förordningen eller Luganokonventionerna) eller med stöd av erkännande- eller verkställighetsstatens egna regler.40 Det kan särskilt noteras att det inom ramen för den nordiska konventionen är möjligt att få ett avtal om underhållsbidrag som är verkställbart i Sverige verkställt i övriga nordiska länder.41
3.6 Hemvistbegreppet
3.6.1 Allmänt
Det saknas ett enhetligt hemvistbegrepp i den internationella privaträtten. Det finns inte heller någon definition i de instrument som är aktuella i detta kapitel. Begreppet har i stället fått sin innebörd genom rättstillämpningen.
3.6.2 EU-domstolens tolkning av hemvistbegreppet
EU-domstolen har inte, utifrån Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna, uttalat sig om hemvistbegreppet med avseende på underhåll.42
EU-domstolen har dock i ett förhandsavgörande, dom den 2 april 2009 i mål C-523/07, ”A”, REG 2009, s. I-2805, uttalat sig om tolkningen av hemvistbegreppet i artikel 8 i Bryssel IIförordningen, som handlar om domstols behörighet att pröva en fråga om föräldraansvar för ett barn med hemvist i medlemsstaten. Domstolen uttalade därvid bl.a. följande.
37. Barnets hemvist, i den mening som avses i artikel 8.1 i förordningen, ska fastställas mot bakgrund av de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet.
40 Se Gösta Walin och Staffan Vängby, a.a. Avd. 2 VI:2–3. 41 Det förutsätter att avtalet om underhållsskyldighet är skriftligt och bevittnat av två personer, se 3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 § utsökningsbalken. 42 Märk för övrigt att frågan om en fysisk person har hemvist i den stat där talan är väckt ska avgöras enligt domstolslandets egen lag (artikel 59.1 i Bryssel I-förordningen, artikel 59.1 i 2007 års Luganokonvention och artikel 52 i 1988 års Luganokonvention), se vidare Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna, (2008), s. 100 f.
101
Gällande rätt SOU 2010:59
38. Förutom barnets fysiska närvaro i en medlemsstat ska hänsyn även tas till andra omständigheter som kan visa att denna närvaro på intet sätt är tillfällig eller sporadisk och att barnets hemvist avspeglar det förhållande att barnet i viss utsträckning är integrerat i socialt hänseende och i familjehänseende. 39. Omständigheter som härvid ska beaktas är bland annat hur varaktig och regelbunden vistelsen i en medlemsstat är, förhållandena för vistelsen, skälen till vistelsen, förhållandena och skälen till att familjen flyttat till den andra medlemsstaten, barnets nationalitet, platsen och förutsättningarna för skolgången, barnets språkkunskaper samt dess familjeförhållanden och sociala band i denna medlemsstat. 40. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 44 i sitt förslag till avgörande, kan föräldrarnas avsikt att tillsammans med barnet bosätta sig i en annan medlemsstat visa sig genom vissa konkreta omständigheter såsom att de förvärvar eller hyr en bostad i den medlemsstat som de flyttat till. Detta kan vara en indikation på att hemvistet har flyttats. En annan indikation kan vara en ansökan om bostad genom socialtjänsten i denna stat. 41. Däremot kan den omständigheten att barnen vistas i en medlemsstat där de under en kort tid lever utan fast bostad vara en indikation på att dessa barn inte har hemvist i denna medlemsstat. 42. Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa barns hemvist mot bakgrund av dels de kriterier som redovisas i punkterna 38–41 i denna dom, dels en helhetsbedömning. 43. Det kan dock inte uteslutas att det efter denna bedömning visar sig omöjligt att fastställa den medlemsstat i vilken barnet har hemvist. I ett sådant särfall ska domstolarna i den medlemsstat där barnet befinner sig vara behöriga att pröva målet i sak i enlighet med artikel 13.1 i förordningen, såvida inte artikel 12 i förordningen – som avser de nationella domstolarnas behörighet i frågor som rör föräldraansvaret i samband med en ansökan om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap – är tillämplig. 44. Följaktligen ska den andra frågan besvaras på följande sätt: Begreppet hemvist, i den mening som avses i artikel 8.1 i förordningen, ska tolkas så, att det motsvarar den plats som avspeglar det förhållande att barnet i viss utsträckning är integrerat i socialt hänseende och i familjehänseende. Härvid ska hänsyn tas till hur varaktig och regelbunden vistelsen i en medlemsstat är, förhållandena för vistelsen, skälen till vistelsen, förhållandena och skälen till att familjen flyttat till den andra medlemsstaten, barnets nationalitet, platsen och förutsättningarna för skolgången, barnets språkkunskaper samt dess familjeförhållanden och sociala band i denna medlemsstat. Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa barnets hemvist
102
SOU 2010:59 Gällande rätt
mot bakgrund av samtliga faktiska omständigheter i det enskilda fallet.43
Vidare förtjänar EU-domstolens dom den 25 februari 1999 i mål C-90/97, Swaddling, REG 1999, s. I-1075, att nämnas, som behandlade frågan om ”bosättning” som i detta sammanhang avsåg stadigvarande bosättning (eng. habitual residence). Domen gällde social trygghet44 för migrerande arbetstagare, nämligen en brittisk man som efter att ha bott ett antal år i Frankrike återvände till Storbritannien, där hans familj var bosatt, för att söka arbete. Han sökte inkomsttillägg i enlighet med brittisk lag. Det var ostridigt att han hade för avsikt att bo i Storbritannien, men han ansågs av brittiska myndigheter inte uppfylla kravet på stadigvarande bosättning. EU-domstolen fann att en person får anses vara stadigvarande bosatt i den medlemsstat där han eller hon stadigvarande bor och har varaktigt centrum för sina intressen. I detta sammanhang ska enligt EU-domstolen särskilt beaktas arbetstagarens familjesituation, anledningen till att han eller hon har flyttat, bosättningens längd och huruvida den är sammanhängande, huruvida han eller hon i förekommande fall har fast arbete samt arbetstagarens avsikter, såsom de framgår av samtliga omständigheter. Vid denna bedömning kan alltså enligt EU-domstolen längden av bosättningen inte anses utgöra ett avgörande kriterium.
3.6.3 Hemvist enligt svensk internationell privaträtt
En definition av begreppet hemvist finns i 7 kap. 2 § i 1904 års lag. Den som är bosatt i en viss stat anses vid tillämpningen av denna lag ha hemvist där om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande. I definitionen har ansetts ligga att personen i fråga har för avsikt att stanna i landet. Tiden är inte ensamt bestämmande, utan hänsyn måste tas till samtliga förhållanden i
43 Ytterligare om hemvistbegreppet när det gäller frågor om föräldraansvar, se den förklarande rapporten till Bryssel II-konventionen, utarbetad av professor Alegria Borrás och publicerad i EGT C221, 16.7.98, s. 27, samt SOU 2004:80 och SOU 2005:111. 44 Rådets förordning (1408/71) av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 i dess ändrade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 1247/92 av den 30 april 1992, se artikel 10 a jämförd med artikel 1 h i nämnda förordning.
103
Gällande rätt SOU 2010:59
samband med vistelsen. Av betydelse är också hur stark anknytning som finns till andra länder. Hemvistbegreppet i 1904 års lag är enligt sin ordalydelse begränsat till att gälla vid tillämpningen av 1904 års lag, men avsikten var att man ville skapa ett hemvistbegrepp som kunde användas inom hela den internationella familjerätten.45
Nämnda målsättning har följts i lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden. I den lagen finns samma definition av begreppet hemvist som i 1904 års lag. I lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor infördes däremot inte någon uttrycklig definition av begreppet hemvist. I förarbetena framhölls dock att den allmänna definitionen i 1904 års lag borde tas till utgångspunkt även när det gällde frågor om faderskap, men att tolkningen av hemvistbegreppet måste påverkas av ändamålet med den lagstiftning där begreppet används och att bedömningen fick skifta beroende på sammanhanget.46 I fråga om barnets hemvist anfördes att det ligger i sakens natur att det stora flertalet ärenden och mål om faderskap kommer upp i ett så tidigt skede av barnets liv att det inte blir aktuellt att beakta barnets avsikter för framtiden. Lever barnet hos modern eller någon annan som har vårdnaden om barnet får barnets hemvist anses sammanfalla med vårdnadshavarens. Det finns dock inte något rättsligt hinder mot att barnet har en annat hemvist än vårdnadshavaren. Avgörande är de förhållanden, aktuella och förväntade, under vilka barnet växer upp.
Regeringsrätten har i rättsfallen RÅ 1995 ref. 99, RÅ 1996 ref. 52 och RÅ 2001 ref. 53 angående hemvistbegreppet i lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn47 uttalat sig om hemvistbegreppet enligt den lagen. Regeringsrätten har i dessa sammanhang tagit fasta på att begreppet tar sikte på rent faktiska förhållanden och att subjektiva moment i regel bör tillmätas mindre betydelse. I RÅ 1995 ref. 99 konstaterades bl.a. att när det är fråga om ett barn som inte har nått en sådan ålder att hänsyn kan tas till dess egna avsikter för framtiden, så måste andra omständigheter – särskilt vårdnadshavarens hemvist och de familjemässiga och sociala förhållandena i övrigt – vara avgörande; saken har ibland uttryckts så att det ska fastställas var barnets ”effektiva
45 Se prop. 1973:158 s. 80 f. 46 Se prop. 1984/85:124 s. 40 ff. och SOU 1983:25 s. 90. 47 Som bl.a. bygger på 1980 års Haagkonvention.
104
SOU 2010:59 Gällande rätt
levnadscentrum” är beläget. En övergripande synpunkt såvitt avser tolkningen av begreppet ”habitual residence” – liksom av det interna hemvistbegreppet – är enligt Regeringsrätten att hänsyn bör tas till ändamålet med de regler där begreppet används och att bedömningen därför kan skifta beroende på sammanhanget.
3.7 Svensk intern rätt
3.7.1 Underhållsskyldighet och underhållsstöd
3.7.1.1 Barn
Underhållsbidrag
Enligt gällande rätt kan underhåll till barn bestämmas i avtal eller fastställas genom dom. Ett avtal om att underhållsbidrag för framtiden ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget är giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under 18 år ska avtalet dessutom vara godkänt av socialnämnden. (7 kap. 7 § FB) Frågor som gäller avtal om underhåll redovisas närmare i kapitel 8.
Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När underhållsskyldigheten bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster, tillgångar och sociala förmåner. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. I kostnaderna för barnets underhåll ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. (1 § samma kap.)
En förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern (2 § angivet kap.).48
48 Den som enligt denna bestämmelse ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet är att betrakta som bidragsskyldig enligt lagen (1996:1030) om
105
Gällande rätt SOU 2010:59
När underhållsbidrag bestäms får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll. Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt medan andra levnadskostnader beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.49En förälder får vidare förbehålla sig belopp för underhåll åt hemmavarande barn och – om det finns särskilda skäl – ett belopp för underhåll åt make. (7 kap. 3 § FB)
Vid fullgörande av sin bidragsskyldighet får föräldern tillgodoräkna sig avdrag för den tid som barnet har vistats hos föräldern, om föräldern har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad i minst sex hela dygn (4 § samma kap.). Detta blir aktuellt om föräldern har haft barnet hos sig för umgänge.
Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten för styvföräldern även sedan barnet har flyttat hemifrån. Underhållsskyldigheten gäller inte till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige inte bor tillsammans med. (5 § angivet kap.)
En dom eller ett avtal om underhåll kan jämkas av rätten (10 §).
Underhållsstöd
När den som ska betala underhållsbidrag till barnet inte betalar något eller betalar ett belopp som är lägre än (för närvarande) 1 273 kr per månad, har barnet rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans, se 3 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Andra krav som ställs är att barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos en förälder (boföräldern) som bor här i landet. Om barnet är underårigt ska boföräldern också vara vårdnadshavare för barnet. Rätt till underhållsstöd finns också om barnet bor varaktigt hos
underhållsstöd (2 § angivna lag), se vidare nedan. Det kan noteras att lagen om underhållsstöd kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken den 1 januari 2011. 49 I dag är normalbeloppet knappt 51 000 kr. Det kan noteras att lagen om allmän försäkring kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken den 1 januari 2011.
106
SOU 2010:59 Gällande rätt
båda föräldrarna (växelvis boende) och är folkbokfört hos en av dem, förutsatt att den förälder som söker stödet bor här i landet och, om barnet är underårigt, att barnet står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem. Vad som sägs om ”boförälder” gäller med något undantag även en särskilt förordnad vårdnadshavare.
Ett barn har inte rätt till underhållsstöd i vissa situationer, bl.a. om det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll (4 § samma lag). Ett barn som har fyllt 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd under den tid som barnet bedriver studier på närmare angivet sätt, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år (7 §). Underhållsstöd till ett barn lämnas med för närvarande 1 273 kr per månad. Beloppet kan vara lägre, t.ex. om barnet bor växelvis hos sina föräldrar (8 §). Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos Försäkringskassan (12 §).
När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, ska denne återbetala ett belopp till staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet och återbetalningsskyldigheten fastställs av Försäkringskassan (21 §). Återbetalningsskyldighet ska för varje barn som har rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år, motsvarande ett procenttal av den bidragsskyldiges inkomst (24 §). Försäkringskassan ska utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetalningsskyldighet (29 §). Fastställt återbetalningsbelopp ska omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger. Det kan under vissa förhållanden jämkas (30 §). Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands, och underhållsbidrag är fastställt, kan Försäkringskassan inträda i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd (31 §). Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan Försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt (tredje stycket nämnda paragraf). Det nu sagda gäller även om den bidragsskyldige bor i Sverige och får lön eller annan inkomst i eller från utlandet som inte kan tas i anspråk genom utmätning.
107
Gällande rätt SOU 2010:59
3.7.1.2 Makar
Även underhåll till makar bestäms i avtal eller fastställs genom dom. Frågor som gäller avtal om underhåll redovisas närmare i kapitel 8. Under äktenskapet ska makarna efter förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses (6 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs (2 § samma kap.). Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken (5 §).
Efter äktenskapsskillnad svarar enligt huvudregeln varje make för sin försörjning. Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken emellertid rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter. Under vissa förutsättningar kan maken ha rätt till underhåll för längre tid. (7 §)
Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad ska betalas fortlöpande. Om det finns särskilda skäl kan dock bidraget få betalas med ett engångsbelopp. (8 §)
En dom eller ett avtal om underhåll får jämkas av domstolen (11 §).
3.7.2 Forumbestämmelser
Allmän domstol
En talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden, dvs. den underhållsskyldige, har sin hemvist. En sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål, mål om vårdnaden om barn eller mål om barns boende. Om det inte finns någon behörig domstol tas målet upp av Stockholms tingsrätt. (7 kap. 12 § FB)
I mål om äktenskapsskillnad får domstolen pröva frågor om bl.a. underhållsbidrag till make (14 kap. 5 § ÄktB). Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där en av makarna har sin hemvist och
108
SOU 2010:59 Gällande rätt
har ingen av dem hemvist här i landet, tas målet upp av Stockholms tingsrätt (3 § samma kap.).
Om en talan om underhåll till make eller före detta make inte väcks i samband med ett äktenskapsmål gäller de allmänna forumbestämmelserna i 10 kap. RB. Som huvudregel gäller då att behörig domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort där svaranden har sin hemvist (1 § första stycket angivet kap.).
Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan
Försäkringskassan är sedan år 2005 en självständig, rikstäckande myndighet. Samma sak gäller Kronofogdemyndigheten sedan år 2008. När det finns internationell behörighet för en svensk myndighet är det en intern organisationsfråga vilken enhet inom respektive myndighet som handlägger ärendet.
Socialnämnden
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver, se 2 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden i en viss kommun är därvid behörig att godkänna avtal enligt 7 kap. 7 § FB om underhållsbidrag om någon av parterna vistas där.
3.7.3 Verkställighet
När det gäller den faktiska verkställigheten i Sverige av en dom, annan exekutionstitel som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse är utsökningsbalken (UB) tillämplig. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning (1 kap. 1 § UB). Den som vill att ett verkställbart avgörande ska verkställas får lämna in en ansökan till Kronofogdemyndigheten, som är verkställande myndighet (3 § samma kap.). Sökanden ska bl.a. ange den åtgärd som han eller hon yrkar och ge in den exekutionstitel som ligger till grund för ansökan om verkställighet (2 kap. 2 § samma balk). En skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse angående underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB verkställs under vissa förutsättningar som en lagakraftägande dom (3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 §).
109
Gällande rätt SOU 2010:59
För att utländska exekutionstitlar ska få verkställas i Sverige krävs en särskild föreskrift om det (3 kap. 2 § nämnda balk). Sådana föreskrifter finns bl.a. i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Av 7 § i den lagen framgår att ett utländskt avgörande som med stöd av Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen, Luganokonventionerna eller Danmarksavtalet50 har förklarats vara verkställbart i Sverige, ska verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft om inte annat följer av gemenskapsrättsakten eller det internationella instrumentet. Vidare följer av 11 § samma lag att ett utländskt avgörande som har intygats vara en europeisk exekutionstitel ska verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av artikel 21 eller 23 i förordningen om den europeiska exekutionstiteln. På motsvarande sätt är det särskilt föreskrivet att avgöranden om underhållsbidrag som meddelats i de nordiska länderna får verkställas i Sverige, se 1 och 4 §§ lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Detsamma gäller för ett utländskt avgörande som har förklarats verkställbart i Sverige enligt 9 § lagen om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn eller 11 § lagen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet. Detta gäller dock inte föreskrifter om tvångsmedel i den utländska exekutionstiteln.
Om ett utländskt avgörande om underhållsskyldighet är verkställbart i Sverige, och en ansökan om verkställighet har getts in till Kronofogdemyndigheten, sker verkställighet genom utmätning enligt 4–7 kap. UB. Det kan röra sig om utmätning av lön eller annan egendom. För att den underhållsskyldige ska undgå verkställigheten krävs att han eller hon visar att fordran är betalad eller att han eller hon åberopar en annan fordran som kvittning.51 Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet får verkställighet inte heller ske om invändningen inte lämnas utan avseende (3 kap. 21 § UB).
50 Se avsnitt 4.2. 51 Förutsatt att den fordringen har fastställts genom en exekutionstitel som får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och att det även i övrigt finns förutsättningar för kvittning.
110
SOU 2010:59 Gällande rätt
111
Vissa bestämmelser i utmätningskapitlen gäller särskilt i fråga om underhållsbidrag. Av 4 kap. 1 a § UB följer bl.a. att utmätning som regel ska avse samtliga bidrag som är förfallna vid verkställighetstillfället och att utmätning inte får ske för preskriberade underhållsbidrag enligt ÄktB och FB. Rätten att kräva ut fastställda underhållsbidrag preskriberas tre år (6 kap. 10 § ÄktB) respektive fem år (7 kap. 9 § FB) från förfallodagen. Detta har motiverats bl.a. med att syftet med underhållsbidragen är att tillgodose den bidragsberättigades behov av medel för sin löpande försörjning eftersom fordringar på underhållsbidrag genom sin starka inriktning på aktuellt behov skiljer sig från flertalet andra fordringar och en växande underhållsskuld medför betydande sociala påfrestningar för åtskilliga underhållsskyldiga.52 Preskriptionsbestämmelsen gäller för underhållsbidrag som har fastställts enligt FB och ÄktB. Utländska underhållsbidrag har regelmässigt en längre preskriptionstid.53 Kronofogdemyndigheten ska vid all utmätning självmant beakta preskriptionstiden för svenska bidrag. För utländska bidrag gäller UB:s huvudregel, nämligen att det ankommer på gäldenären att göra invändning mot verkställighet.54
Under vilka förutsättningar utmätning av lön får ske för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket UB framgår av 7 kap. 6 § samma balk.
52 Se prop. 1978/79:12 s. 127 f. 53 Se prop. 1994/95:49 s. 69. 54 Se a. s.
Del II
Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och
2007 års Haagprotokoll
4 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella instrument och hemvistbegreppet
4.1 Utgångspunkter
Som har framgått av kapitel 1 har utredningen i uppdrag att föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till underhållsförordningen samt de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. Enligt underhållsförordningen ska den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll i de medlemsstater som är bundna av protokollet. Sverige blir bundet även av detta instrument genom EU:s tillträde till det (se vidare kapitel 13).
I detta kapitel lämnas en beskrivning av tillämpningsområdet för underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 4.2–4.4). Det beskrivs också vilken roll underhållsförordningen, 2007 års Haagprotokoll och 2007 års Haagkonvention utifrån ett svenskt perspektiv kommer att spela i förhållande till andra internationella instrument (avsnitt 4.5) och särskilt vad som kommer att gälla beträffande avgöranden från olika länder (avsnitt 4.6). Beskrivningarna utgår från att EU tillträder 2007 års Haagkonvention och att medlemsstaterna (utom Danmark) därmed blir bundna av konventionen (se i denna fråga vidare avsnitt 13.1). I avsnitt 4.7 kommenteras hemvistbegreppet, som ligger till grund för en stor del av bestämmelserna i instrumenten och avslutningsvis finns ett avsnitt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap (avsnitt 4.8).
115
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
De bestämmelser i instrumenten som särskilt rör behörighet, lagval, erkännande och verkställighet, avtal, samarbete, direkta ansökningar och rättshjälp/rättsligt bistånd redovisas i kapitlen 5– 11. Instrumentens allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär behandlas i kapitel 12.
4.2 Underhållsförordningen
Syftet med underhållsförordningen är att ge en underhållsberättigad person bättre möjligheter att hävda sina rättigheter. Syftet ska uppfyllas genom att det bör vara enkelt att få ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat utan formaliteter. När underhållsförordningen tillämpas behövs därför som huvudregel inte något exekvaturförfarande. Underhållsförordningen ersätter Bryssel I-förordningen i alla frågor om underhållsskyldighet (se artikel 68.1). Det kommer alltså inte att vara möjligt att tillämpa Bryssel Iförordningen på underhållsfrågor. Vad som gäller övergångsvis redovisas i avsnitt 12.4.1.
Underhållsförordningen är tillämplig mellan alla medlemsstater, dock inte i alla delar med avseende på Danmark.1 Enligt Danmarksavtalet tillämpas Bryssel I-förordningens bestämmelser i förhållande till Danmark.2 Underhållsförordningen ändrar till viss del Bryssel I-förordningen, med följden att EU och Danmark har träffat ännu ett avtal om att bestämmelserna i underhållsförordningen ska vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, med undantag för bestämmelserna i kapitlen III (tillämplig lag) och VII (samarbete mellan centralmyndigheter). Bestämmelserna i artikel 2 (definitioner) och kapitel IX (allmänna bestämmelser och slutbestämmelser) är i konsekvens med detta endast tillämpliga i den mån som de avser domstols behörighet, erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar samt möjlighet till rättslig prövning.
1 Se artikel 1.2 och punkt 46–48 i ingressen. Härefter har Storbritannien meddelat sin avsikt att godta förordningen efter antagandet, se kommissionen yttrande KOM(2009) 181 slutlig, 21.4.2009, och avtal träffats mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. 2 Avtalet den 19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 299, 16.11.2005, s. 62.
116
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
Underhållsförordningen är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden (artikel 1.1). Det närmare tillämpningsområdet följer av förordningens förhållande till andra internationella instrument och dess bestämmelser om behörighet (se avsnitt 4.5.1 och avsnitt 5.1).
I artikel 2.1 finns ett antal definitioner uppräknade. Där framgår bl.a. att med ”dom” avses varje avgörande angående underhållsskyldighet som har meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett om avgörandet rubriceras som dom, beslut eller förordnande om verkställighet. Även en domstolstjänstemans beslut om fastställande av rättegångskostnader omfattas (motsvarande bestämmelse finns i artikel 32 i Bryssel I-förordningen). Vid tillämpning av kapitel VII om samarbete mellan centralmyndigheter och kapitel VIII om offentliga organ avses med begreppet dom även en dom angående underhållsskyldighet som har meddelats i en tredjestat.
Förutom avgöranden av domstol omfattar underhållsförordningen även avgöranden från andra behöriga myndigheter. Begreppet ”domstol” i förordningens mening omfattar även administrativa myndigheter som är behöriga i frågor om underhållsskyldighet (artikel 2.2). Detta förutsätter bl.a. att myndigheterna garanterar opartiskhet och parternas rätt att bli hörda. Sådana myndigheter ska förtecknas i en bilaga. För Bryssel I-förordningen gäller att Kronofogdemyndigheten ska omfattas av begreppet domstol i mål om betalningsföreläggande och handräckning (artikel 62 i Bryssel I-förordningen).
Som har redovisats i avsnitt 1.4 betraktas varje enskild person som har eller påstås ha rätt att få underhållsbidrag som underhållsberättigad i underhållsförordningens mening (artikel 2.1 punkten 10). Med underhållsskyldig avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att betala underhållsbidrag (samma artikel punkten 11).
Även andra än enskilda kan ha intresse av att underhåll kan drivas in över gränserna. Av denna orsak anges att ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt att få underhållsbidrag, eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för underhållsstöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska omfattas av termen underhållsberättigad (artikel 64). Detta gäller i fråga om ansökningar om erkännande och verkställbarhetsförklaring av domar eller verkställighet av
117
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
domar. Det offentliga organets rätt att agera regleras av den lag som gäller för organet i fråga (punkten 2 i nämnda artikel). För svensk del är Försäkringskassan ett sådant offentligt organ. Ansökan om erkännande och verkställbarhetsförklaring eller begäran om verkställighet får enligt punkten 3 göras i fråga om
a) en dom meddelad mot en underhållsskyldig på begäran av ett
offentligt organ som kräver återbetalning för bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag, och
b) en dom mellan en underhållsberättigad och en under-
hållsskyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag.
På begäran ska det offentliga organet tillhandahålla handlingar som är nödvändiga för att fastställa dels dess rätt att agera, dels att bidrag har utgetts till den underhållsberättigade (punkten 4).
4.3 2007 års Haagkonvention
Syftet med 2007 års Haagkonvention ligger i linje med underhållsförordningens syfte och är att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Detta ska uppnås bl.a. genom att det inrättas ett system för samarbete mellan myndigheterna i de fördragsslutande staterna och genom att det ställs krav på effektiva åtgärder för en snabb verkställighet av avgöranden om underhåll (artikel 1).
Konventionen är (enligt artikel 2.1) tillämplig på
a) underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-
barnförhållande mot en person under 21 år,
b) erkännande och verkställighet, eller verkställighet, av ett
avgörande om underhållsskyldighet mot make, om ansökan ges in tillsammans med ett anspråk som omfattas av a), och
c) med undantag för kapitel II och III, underhållsskyldighet mot
make.
Underhållsförordningens tillämpningsområde är i grunden bredare än konventionens.3 Det är dock möjligt för en fördragsslutande
3 Se artikel 1; underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.
118
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
e kommer att bli bundet av EU:s
stä
t
ba
lämpliga på alla barn,
oa stat att förklara att den kommer att utvidga tillämpningen av hela eller delar av 2007 års Haagkonvention till sådan underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden, inbegripet särskilt skyldigheter med avseende på sårbara personer (artikel 2.3). En sådan förklaring ger upphov till förpliktelser mellan två fördragsslutande stater vars förklaringar omfattar samma underhållsskyldighet och samma delar av konventionen. Kommissionen har föreslagit att konventionens hela tillämpningsområde ska utvidgas till att omfatta alla former av underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.4 Därigenom skulle tillämpningsområdet för 2007 års Haagkonvention komma att överensstämma med underhållsförordningens. EU har ännu inte tagit ställning i frågan, men Sverig
llningstagande (se kapitel 13). Det är också möjligt för en fördragsslutande stat att genom ett förbehåll begränsa konventionens tillämpningsområde när det gäller underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldrabarnförhållande mot en person upp till 21 år, till att gälla personer upp till 18 år (artikel 2.2). Något sådant förbehåll är dock inte aktuellt inför EU:s anslutning till konventionen.5 Konventionen kommer alltså för svensk del att vara tillämplig på underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot personer under 21 år. Här kan noteras att även en fråga om et
rns underhållsskyldighet mot en ung förälder således omfattas.
Bestämmelserna i konventionen är til
vsett föräldrarnas civilstånd (artikel 2.4).
På motsvarande sätt som i underhållsförordningen finns ett antal definitioner i konventionen (artikel 3). Som har redovisats i avsnitt 1.4 framgår det bl.a. att med ”underhållsberättigad” avses varje enskild person som har eller påstås ha rätt till underhållsbidrag (punkten a). Med ”underhållsskyldig” avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att utge underhållsbidrag (punkten b). Definitionen av ”rättsligt bistånd” (punkten c) behandlas närmare i kapitel 11. Ett ”skriftligt avtal” är en överenskommelse som dokumenterats på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning (punkten d). Ett ”avtal om underhållsbidrag” är ett skriftligt avtal som rör betalning av
4 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 5 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
119
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
personliga kapacitet, inte kan försörja sig själv
(pu
Försäkringskassan en myndighet
som
betalning för
ats till den
underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag.
t
agera, dels att bidrag har utbetalats till den underhållsberättigade.
4.4 2007 års Haagprotokoll
underhållsbidrag och som antingen har upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet, eller har bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet och som kan bli föremål för förnyad prövning och ändring av en behörig myndighet (punkten e). En ”sårbar person” är en person som, på grund av nedsatt eller bristande förmåga i sin
nkten f).
Liksom i underhållsförordningen kan ett offentligt organ i vissa situationer jämställas med en underhållsberättigad person. Detta regleras i artikel 36.6 Begreppet underhållsberättigad ska då omfatta ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag. Det offentliga organets rätt att agera ska regleras av den lag som gäller för organet. I Sverige är
kan vara ett sådant organ. Ett offentligt organ får söka erkännande eller verkställighet av
a) ett avgörande som meddelats mot en underhållsskyldig på
begäran av ett offentligt organ som kräver åter bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag,
b) ett avgörande mellan en underhållsberättigad och en
underhållsskyldig såvitt avser det bidrag som lämn
Det offentliga organ som söker erkännande eller begär verkställighet av ett avgörande, ska på begäran tillhandahålla de handlingar som är nödvändiga för att fastställa dels dess rätt at
I 2007 års Haagprotokoll finns bestämmelser om vilken lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-,
6 Så är fallet i fråga om ansökningar om erkännande och verkställighet enligt artikel 10.1 a och b och fall som omfattas av artikel 20.4, dvs. ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande (artikel 10.1 a), verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten (artikel 10.1 b), eller om staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade (artikel 20.4).
120
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
n
icke fördragsslutande stats lag (se artikel 2 och vidare kapitel 6).
4.5 ionella instrument
utifrån ett svenskt perspektiv
4.5.1 rordningen och andra internationella
Behörighet
pas av EU:s medlemsstater
(d släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden, inbegripet underhållsskyldighet för barn oavsett föräldrarnas civilstånd (artikel 1.1). Tillämpningsområdet är brett och protokollets bestämmelser blir tillämpliga när svenska myndigheter utövar behörighet enligt underhållsförordningen (se artikel 15). Protokollet är universellt tillämpligt. Den lag som anvisas genom protokollets bestämmelser ska alltså tillämpas även om det är e
Förhållandet till andra internat
Underhållsfö instrument
Underhållsförordningen kommer att vara direkt tillämplig för alla medlemsstater i EU (i vissa avseenden med undantag för Danmark, se avsnitt 4.2). Den ersätter bestämmelserna om underhållsskyldighet i Bryssel I-förordningen (artikel 68.1 i underhållsförordningen). Om det när underhållsförordningen börjar tillämpas pågår ett förfarande för erkännande och verkställighet ska dock Bryssel Iförordningen vara fortsatt tillämplig (artikel 75.2). Med undantag för denna övergångsbestämmelse – som ju bara är aktuell under en begränsad tid – är det alltså underhållsförordningen och inte Bryssel I-förordningen som ska tilläm
ock inte till alla delar av Danmark).
Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte ger utrymme för autonoma behörighetsbestämmelser (se vidare avsnitt 5.3). Underhållsförordningen påverkar emellertid inte tillämpningen av konventioner och avtal som har tillträtts när förordning antas och som gäller frågor som regleras i förordningen (artikel 69.1). Det innebär att Luganokonventionerna är förpliktande för Sverige i förhållande till konventionsstater utanför EU (jfr artikel 69.2 i underhållsförordningen). Svenska domstolar är därmed skyldiga att beakta och tillämpa någon av Luganokonventionerna om svaranden har hemvist i en konventionsstat eller när exklusiv behörighet har avtalats att finnas i en icke medlemsstat som har tillträtt 2007 års
121
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
ligt artikel 23 (artikel 64.2 a i 2007 års
Luganokonvention).
Lagval
t är dock en
fråga som i sista hand får avgöras av EU-domstolen.
Erkännande och verkställighet
stämmelserna i förordningen
om Luganokonvention (artikel 2 i de båda Luganokonventionerna och artikel 4.4 i underhållsförordningen). Av 2007 års Luganokonvention följer på motsvarande sätt att den har företräde framför alla andra rättsakter i frågor om domstols behörighet om svaranden har hemvist i en EFTA-stat eller där domstolarna i en sådan stat har exklusiv behörighet enligt artikel 22 eller på grund av prorogationsavtal en Hänvisningen i underhållsförordningen till 2007 års Haagprotokoll innebär att i den utsträckning underhållsförordningen reglerar behörigheten så är lagvalsfrågorna också reglerade. Enligt utredningens bedömning bör införlivandet av 2007 års Haagprotokoll i EU-systemet innebära att protokollets lagvalsbestämmelser ska tillämpas även när behörigheten utövas enligt någon av Luganokonventionerna (se vidare avsnitt 6.3.1). De När det sedan gäller erkännande och verkställighet, så ersätter underhållsförordningen bestämmelserna i förordningen om den europeiska exekutionstiteln (artikel 68.2 i underhållsförordningen). Detta gäller dock inte europeiska exekutionstitlar om underhållsskyldighet som utfärdats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll – dvs. Storbritannien.7 En dom från Storbritannien som avser en obestridd fordran på underhåll och som intygats vara en europeisk exekutionstitel får alltså fortfarande verkställas i Sverige med stöd av be
den europeiska exekutionstiteln. Underhållsförordningens förhållande till befintliga konventioner och avtal regleras i artikel 69. Där framgår bl.a. att förordningen inte ska påverka tillämpningen av konventioner som medlemsstaterna har tillträtt när förordningen antas. Detta innebär t.ex. att underhållsförordningen inte påverkar tillämpningen av de
7 Danmark (som ju inte heller är bundet av 2007 års Haagprotokoll) omfattas inte av den europeiska exekutionstiteln.
122
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
ko
ars
aranden för verkställighet av domar
are än den som föreskrivs i kapitel V
i underhållsförordningen.
a uppskjutande av verkställighet (se vidare
avsnitt 7.1.1.2).
4.5.2 agprotokoll och andra internationella
instrument
tidigare Haagkonventionerna om erkännande och verkställighet (1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention) samt Luganokonventionerna. I förbindelserna mellan medlemsstaterna ska dock underhållsförordningen ha företräde framför konventioner som avser frågor som regleras i underhållsförordningen och som medlemsstaterna är parter i (artikel 69.2). Det medför t.ex. att underhållsförordningen kommer att ha företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan EU:s medlemsstater. Detta är också förenligt med 2007 års Haagkonvention. I fråga om erkännande och verkställighet av avgöranden mellan medlemsstater i en regional organisation för ekonomisk integration ska konventionen inte inverka på tillämpningen av bestämmelser som utfärdats av denna, oavsett om de antagits före eller efter
nventionens ingående (artikel 51.4 i 2007 års Haagkonvention).
Underhållsförordningen hindrar inte heller att konventionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag tillämpas i Sverige (artikel 69.3 i underhållsförordningen). Det anges särskilt i bestämmelsen att den nordiska konventionen, när det gäller dom erkännande, verkställbarhet och verkställighet, tillhandahåller
a) enklare och snabbare förf
om underhållsbidrag och
b) rättshjälp som är förmånlig
Ett förbehåll finns dock, och det är att svaranden inte på grund av tillämpningen av den nordiska konventionen får berövas det skydd som erbjuds enligt artiklarna 19 och 21 i underhållsförordningen. Det innebär att en svarande som inte har gått i svaromål i vissa fall ska ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid behörig domstol i ursprungsmedlemsstaten och ha möjlighet att av denna anledning begär
2007 års Ha
2007 års Haagprotokolls förhållande till andra internationella instrument regleras i artikel 19 i protokollet. Där framgår att
123
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
förbindelser av
reg
förordningen och rådets beslut om EU:s tillträde till protokollet).8
4.5.3 agkonvention och andra internationella
instrument
Behörighet
utanför EU som är anslutna till 2007 års
Haagkonvention. protokollet inte inverkar på något internationellt instrument som de fördragsslutande staterna har tillträtt eller kommer att tillträda och som innehåller bestämmelser om frågor som regleras i protokollet, såvida inte en motsatt förklaring avges av de stater som har tillträtt ett sådant instrument. Detta gäller även i förhållande till enhetliga lagar som är grundade på särskilda
ional eller annan karaktär mellan berörda stater. Eftersom Sverige inte har tillträtt någon av de tidigare Haagkonventionerna om lagval (1956 års Haagkonvention om tillämplig lag avseende underhåll till barn och 1973 års Haagkonvention om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet), kommer 2007 års Haagprotokoll att vara det enda tillämpliga instrumentet när det gäller lagval. Protokollet ska tillämpas av alla EU:s medlemsstater förutom Danmark och Storbritannien (jfr artikel 15 i underhålls-
2007 års Ha
Som framgår i avsnitt 5.2 finns det endast indirekta behörighetsregler i 2007 års Haagkonvention. Samtidigt innehåller underhållsförordningen tillsammans med Luganokonventionerna en uttömmande reglering av vilka omständigheter som kan läggas till grund för domstolarnas behörighet i frågor om underhåll. Grunderna för erkännande och verkställighet i 2007 års Haagkonvention är till största delen överensstämmande med underhållsförordningens behörighetsregler, och bestämmelsen i 2007 års Haagkonvention som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande (artikel 18) korresponderar med motsvarande artikel 8 i underhållsförordningen. Detta får till följd att avgöranden som meddelas i Sverige med stöd av bestämmelserna i underhållsförordningen som regel ska erkännas och förklaras verkställbara även i stater
8 Se rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen).
124
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
Lagval
2007 års Haagkonvention innehåller med ett undantag inte några bestämmelser om lagval. Undantaget är att ett offentligt organs rätt att agera i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag, eller att kräva återbetalning för bidrag som har utbetalats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag, ska regleras av den lag som gäller för organet (artikel 36.2, med motsvarighet i artikel 10 i 2007 års Haagprotokoll). I övrigt är 2007 års Haagprotokoll avsett att vara ett komplement till 2007 års Haagkonvention (se ingressen till protokollet).
Erkännande och verkställighet
Som har framgått av det föregående tillämpas underhållsförordningens bestämmelser om erkännande och verkställighet framför bestämmelserna i 2007 års Haagkonvention i förhållande till de avgöranden som omfattas av förordningen.
2007 års Haagkonvention ersätter – i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna – både 1973 års Haagkonvention och 1958 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
Sverige har tillträtt 1973 års Haagkonvention. Stater utanför EU som har tillträtt 1973 års Haagkonvention är Australien, Norge, Schweiz, Turkiet och Ukraina.9 Om någon av dessa stater inte tillträder 2007 års Haagkonvention, kan alltså bestämmelserna i 1973 års Haagkonvention vara tillämpliga även fortsättningsvis. Detsamma gäller även i förhållande till Danmark som (med undantag av Grönland) är anslutet till 1973 års Haagkonvention, eftersom Danmark inte påverkas av EU:s anslutning till 2007 års Hagakonvention. Lagen som införlivar 1973 års Haagkonvention är även tillämplig i förhållande till Förenta staterna jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi.10
Sverige har tillträtt även 1958 års Haagkonvention. 1973 års Haagkonvention har emellertid trätt i denna konventions ställe (se artikel 29 i 1973 års Haagkonvention) i förhållandet mellan de
9 Danmark och Norge omfattas inte av lagen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet i den mån särskilda bestämmelser är tillämpliga (12 §). De särskilda bestämmelserna finns i lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. 10 Det kan noteras att USA intog en aktiv roll i förhandlingarna som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och att USA, som första stat, har undertecknat konventionen.
125
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
länder som antagit båda konventionerna. Detta innebär för svensk del att 1958 års Haagkonvention i dag endast är tillämplig i förhållande till Österrike, Belgien, Ungern, den kinesiska provinsen Macao,11 Surinam och Liechtenstein. När 2007 års Haagkonvention har trätt i kraft kommer 1958 års Haagkonvention endast att vara tillämplig i förhållande till Macao, Surinam och Liechtenstein – såvida inte dessa också tillträder 2007 års Haagkonvention.
Av artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention följer vidare att konventionen inte inverkar på något internationellt instrument antaget före konventionen som de fördragsslutande staterna är parter i och som innehåller bestämmelser i frågor som regleras i konventionen. Detta gäller också ömsesidiga avtal och enhetliga lagar som grundar sig på särskilda förbindelser mellan de berörda staterna (artikel 51.3). I förhållandet mellan Sverige och de övriga nordiska länderna gäller den nordiska konventionen från år 1962 (se avsnitt 3.2.7) som i Sverige införlivats genom lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge samt kungörelsen med vissa föreskrifter om indrivning och redovisning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Dessa bestämmelser påverkas alltså inte av 2007 års Haagkonvention utan kan tillämpas i nordiska förhållanden även fortsättningsvis.12
Bestämmelsen i artikel 51 i 2007 års Haagkonvention innebär att 2007 års Haagkonvention inte påverkar tillämpningen av Luganokonventionerna.13 Artikeln ger uttryck för att 2007 års Haagkonvention inte gör anspråk på exklusivitet. En liknande tolkning har gjorts i fråga om 1973 års Haagkonvention.14 Detta får betydelse t.ex. i en situation där erkännande och verkställighet skulle kunna beviljas enligt 2007 års Luganokonvention men inte enligt 2007 års Haagkonvention beroende på att avgörandet om
11 Sedan den 20 december 1999 är Macao en ”särskild administrativ region” i Kina (källa: Utrikespolitiska institutet, Landguiden). Macao finns inte med i kungörelsen angående tillämpning av lagen den 10 december 1965 (nr 723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.12 Samma bedömning gjordes i fråga om förhållandet mellan 1958 års Haagkonvention och den nordiska konventionen, jfr följande uttalande i prop. 1965:139 s. 25. ”Intet torde [...] hindra att verkställigheten av de nordiska underhållsavgörandena sker enligt 1962 års lag även efter det att Sverige och övriga nordiska länder har anslutit sig till Haagkonventionen. Detta överensstämmer med de önskemål som har uttalats vid nordiska överläggningar.” 13 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 654. 14 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 84 f. och Maarit Jänterä-Jareborg, Har föräldrarna en livslång underhållsskyldighet i internationella förhållanden?, SvJT 1993 s. 346 f.
126
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
underhållsbidrag inte omfattas av Haagkonventionens tillämpningsområde.15 Luganokonventionerna i sin tur hindrar inte en tillämpning av 2007 års Haagkonvention (artikel 57.1 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.1 i 2007 års Luganokonvention). Bestämmelserna i Luganokonventionerna om förfarandena vid erkännande och verkställighet kan dock alltid tillämpas (artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention).16
Samarbete
Som har nämnts i avsnitt 3.2.6 är Sverige bundet av 1956 års New York-konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet. Konventionen reglerar det administrativa samarbetet vid indrivning av underhållsbidrag. Av artikel 49 i 2007 års Haagkonvention framgår att den ska träda i New York-konventionens ställe i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna i den utsträckning som konventionernas tillämpningsområden sammanfaller. New York-konventionen är den 1 juli 2010 i kraft i förhållande till 65 stater.17
Det kan diskuteras om New York-konventionen ska tillämpas mellan två stater som visserligen har tillträtt 2007 års Haagkonvention men där erkännande och verkställighet sker med stöd av ett annat internationellt instrument (t.ex. någon av Luganokonventionerna). Ordalydelsen i artikel 49 är inte begränsad till situationen där erkännande och verkställighet sker enligt 2007 års Haagkonvention. Detta skulle kunna tyda på att samarbetsbestämmelserna i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas även när erkännande och verkställighet söks med stöd av andra bestämmelser. Samtidigt är centralmyndigheternas uppgifter och staternas skyldigheter enligt 2007 års Haagkonvention knutna till ”ansökningar enligt kapitel III” (se artikel 6), till ansökan/ansökningar ”enligt detta kapitel” (se artikel 9 och 13–15) och till ”ansökningar enligt denna konvention” (artikel 17). Detta talar för att samarbetsbestämmelserna i 2007 års Haagkonvention endast är avsedda att användas i
15 Se även artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention samt EU-domstolens tolkning av motsvarande artikel i Bryssel I-förordningen i domen av den 4 maj 2010 i mål C-533/08, TNT Express Nederland BV (ännu inte publicerad i rättsfallssamlingen). 16 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 85. 17 Se <http://treaties.un.org/Pages/ViewDetailsIII.aspx?&src=TREATY&mtdsg_no=XX ~1&chapter=20&Temp=mtdsg3&lang=en>.
127
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
konventionsfall. Frågan diskuterades vid utredningens möte med företrädare för Danmark, Finland och Norge (se kapitel 1), utan att någon samsyn nåddes. Det konstaterades då att frågan är av betydelse inte bara vid tillämpningen av Luganokonventionerna utan även i förhållande till danska avgöranden om dessa ska erkännas och verkställas enligt underhållsförordningen, eftersom Danmark inte kommer att omfattas av underhållsförordningens samarbetsbestämmelser.
Övrigt
2007 års Haagkonvention inverkar enligt artikel 50 inte på
-Haagkonventionen av den 1 mars 1954 om vissa till civilrätten hörande ämnen,
-Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, eller
-Haagkonventionen av den 18 mars 1970 om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
Bestämmelsen har tillkommit i tydliggörande syfte, främst med anledning av centralmyndighetens uppgifter enligt bl.a. artikel 6.2 g, h och j.18 I de fall där det är lämpligt kan alltså dessa konventioner tillämpas även fortsättningsvis vid samarbetet.
2007 års Haagkonvention innehåller också en artikel som ger företräde åt regeln om störst effektivitet (artikel 52). Innebörden är att konventionen inte ska hindra tillämpning av överenskommelser eller avtal som gäller mellan den begärande staten och den anmodade staten och som föreskriver
a) mer omfattande grunder för erkännande av avgöranden om
underhållsskyldighet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 f i konventionen,19
18 Dvs. uppgifterna att underlätta erhållandet av dokumentation eller annat bevis, att vid behov vara behjälplig med att fastställa föräldraskap och att underlätta delgivningen av handlingar (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 648). 19 Artikel 22 f innebär att erkännande och verkställighet får vägras om avgörandet har meddelats i strid med artikel 18, som begränsar möjligheterna för den underhållsskyldige att inleda ett förfarande i en annan stat så länge den underhållsberättigade fortsätter att ha hemvist i en stat där ett avgörande har meddelats.
128
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
b) förenklade och snabbare förfaranden för en ansökan om
erkännande eller om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhållsskyldighet,
c) förmånligare rättsligt bistånd än vad som föreskrivs i artiklarna
14–17, eller
d) förfaranden som gör det möjligt för en sökande från en
begärande stat att vända sig direkt till den anmodade statens centralmyndighet.
Konventionen hindrar inte heller tillämpningen av en gällande lag i den anmodade staten som föreskriver effektivare bestämmelser i enlighet med vad som avses i punkterna a–c ovan (artikel 52.2). När det gäller sådana förenklade och snabbare förfaranden som avses i punkten b, ska dessa dock vara förenliga med det skydd som erbjuds parterna enligt artiklarna 23 och 24,20 särskilt i fråga om parternas rätt att underrättas på vederbörligt sätt om förfarandena och beredas skälig möjlighet att yttra sig samt i fråga om verkningarna av en invändning eller ett överklagande.
4.6 Erkännande och verkställighet i Sverige av avgöranden från olika länder
4.6.1 Inledning
Som har framgått av avsnitt 4.2–4.4 finns det ett antal internationella instrument som innehåller bestämmelser om underhåll. Vissa av dessa instrument kommer att vara tillämpliga även efter det att underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har trätt i kraft. I detta avsnitt finns ett antal skisser som visar med vilket stöd avgöranden från olika länder kan erkännas och verkställas i Sverige och vilket samarbetssystem som kan vara aktuellt. Eftersom det i dagsläget inte är klart vilka länder som kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention redovisas två alternativ i fråga om avgöranden från vissa länder. De stater som finns med i redovisningen är bundna av något eller några av de internationella instrument som är relevanta i detta sammanhang
20 Artikel 23 innehåller grundförfarandet för erkännande och verkställighet och artikel 24 innehåller ett alternativt förfarande som en stat kan förklara att den kommer att tillämpa i stället.
129
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
och som även Sverige är bundet av. Liksom i det föregående är utgångspunkten att EU tillträder och därmed binder medlemsstaterna (utom Danmark) till 2007 års Haagkonvention.
4.6.2 Finland
Underhållsförordningen Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
1973 års Haagkonvention
2007 års Haagkonvention
New York-konventionen
Avgöranden från Finland
Finland kommer på samma sätt som Sverige att bli bundet av såväl underhållsförordningen som 2007 års Haagkonvention.
Den nordiska konventionen kommer att ha fortsatt giltighet när det gäller avgöranden från Finland (artikel 69.3 i underhållsförordningen), dock med ett utökat skydd för svaranden med stöd av artiklarna 19 och 21 i underhållsförordningen.21 Verkställighet kommer alltså även fortsättningsvis att kunna ske enligt lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.
Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). Det blir därför inte aktuellt att använda
21 Svaranden har under vissa förutsättningar rätt till förnyad prövning (artikel 19) och uppskjutande av verkställigheten (artikel 21).
130
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet även om konventionen i och för sig blir gällande mellan Sverige och Finland. Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention kommer att ersättas av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln kommer inte längre att kunna tillämpas (artikel 68.1 och 2 i underhållsförordningen).
Även om både Finland och Sverige är anslutna till New Yorkkonventionen har den inte tillämpats när verkställighet har sökts enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. New York-konventionen kommer inte heller att tillämpas efter underhållsförordningens ikraftträdande.
131
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.3 Danmark
Bryssel I-förordningen Underhållsförordningen (med
undantag för kap. III och VII)
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
1973 års Haagkonvention
New York-
konventionen
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Danmark
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Bryssel I-förordningen Underhållsförordningen (med
undantag för kap. III och VII)
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
1973 års Haagkonvention
New York-
konventionen
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Danmark
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
New York-
konventionen
1973 års Haagkonvention Underhållsförordningen (med
undantag för kap. III och VII)
2007 års
Haagkonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Danmark
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
New York-
konventionen
1973 års Haagkonvention Underhållsförordningen (med
undantag för kap. III och VII)
2007 års
Haagkonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Danmark
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
132
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
Danmark är medlem i EU men är inte bundet av förordningen om den europeiska exekutionstiteln. Bestämmelserna i underhållsförordningen kommer att vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark med undantag för de bestämmelser som gäller tillämplig lag och samarbete genom centralmyndigheter (se avsnitt 4.2).22 Det kommer alltså att vara underhållsförordningens bestämmelser om behörighet, erkännande och verkställighet som ska tillämpas och inte bestämmelserna i Bryssel I-förordningen. Den nordiska konventionen har fortsatt giltighet när det gäller avgöranden från Danmark (artikel 69.3 i underhållsförordningen). Detta gäller även om Danmark tillträder 2007 års Haagkonvention (se artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention).
Danmark kan tillträda 2007 års Haagkonvention med EU:s godkännande.23 Om Danmark tillträder konventionen gäller följande. Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). Det blir därför inte aktuellt att använda konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet på danska avgöranden även om konventionen i och för sig är gällande mellan Sverige och Danmark. Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention har ersatts av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
Även om både Danmark och Sverige är anslutna till New Yorkkonventionen har den inte tillämpats när verkställighet har sökts enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. Vid ett danskt tillträde till 2007 års Haagkonvention ersätter den New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestämmelserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas när ett danskt avgörande ska erkännas och verkställas i Sverige enligt underhållsförordningen.
22 Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. 23 Se artikel 5.2 i Danmarksavtalet och artikel 1 a i rådets beslut av den 30 november 2009 om ändring av beslut 2006/325/EG i syfte att inrätta ett förfarande för genomförande av artikel 5.2 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2009/942/EG), publicerat i EUT L 331, 16.12.2009, s. 24.
133
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.4 Norge
Luganokonventionerna
2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
New York-
konventionen
1973 års Haagkonvention 1973 års Haagkonvention
New York-
konventionen
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Norge
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Alt. 1
Avgöranden från Norge
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
New York-
konventionen
1973 års Haagkonvention 1973 års Haagkonvention
New York-
konventionen
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Norge
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Alt. 1
Avgöranden från Norge
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Norge är inte medlem i EU men däremot i EFTA. Norge har tillträtt den nordiska konventionen, båda Luganokonventionerna, New York-konventionen och 1973 års Haagkonvention.
Om Norge tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den nordiska konventionen och Luganokonventionerna att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention, artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).
Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1973 års Haagkonvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
134
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
New York-konventionen tillämpas inte om verkställighet söks enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. För det fall erkännande och verkställighet i stället begärs enligt 2007 års Haagkonvention ska konventionens samarbetsbestämmelser användas i stället för New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestämmelserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas vid en ansökan om erkännande och verkställighet av ett avgörande enligt Luganokonventionerna.
4.6.5 Island
2007 års Haagkonvention 1988 års Luganokonvention Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Island
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
1988 års Luganokonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Island
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
2007 års Haagkonvention 1988 års Luganokonvention Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 2
Avgöranden från Island
efter ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
1988 års Luganokonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Island
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
1988 års Luganokonvention
Den nordiska konventionen
(obs art.19 och 21 UF)
Alt. 1
Avgöranden från Island
före ett ev. tillträde
till 2007 års Haagkonvention
Island är inte medlem i EU men är precis som Norge medlem i EFTA. Island har tillträtt den nordiska konventionen och 1988 års Luganokonvention, men inte 2007 års Luganokonvention, 1958 års Haagkonvention, 1973 års Haagkonvention eller New Yorkkonventionen.
Om Island tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den nordiska konventionen och 1988 års Luganokonvention att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention och artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).
135
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.6 Storbritannien
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
Underhållsförordningen (erkänns och förklaras verkställbara enligt avsnitt 2)
Bryssel I-förordningen
1973 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New York-konventionen
Avgöranden
från Storbritannien
a) som intygats vara europeiska exekutions-
titlar
b) övriga avgöranden
Avgöranden
från Storbritannien
a) som intygats vara europeiska exekutions-
titlar
b) övriga avgöranden
Storbritannien är medlem i EU och bundet av bl.a. 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen.
När underhållsförordningen träder i kraft kommer inte längre Bryssel I-förordningen att kunna tillämpas (artikel 68.1 i underhållsförordningen). Till skillnad från vad som gäller i förhållande till övriga medlemsstater i EU (utom Danmark) kommer dock förordningen om den europeiska exekutionstiteln fortfarande att kunna tillämpas på avgöranden från Storbritannien som intygats vara europeiska exekutionstitlar (artikel 68.2 i underhållsförordningen).
Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2). Det blir därför inte aktuellt att använda konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet även om konventionen i och för sig är gällande mellan Sverige och Storbritannien.
Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestämmelserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas vid en ansökan om erkännande och verkställighet av ett avgörande enligt andra internationella instrument. När det gäller avgöranden från Storbritannien återstår endast de avgöranden som har intygats
136
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
vara europeiska exekutionstitlar. Dessa ska ges in till den svenska Kronofogdemyndigheten (artikel 20.2). Det är därför svårt att se att det kan vara aktuellt att använda samarbetsbestämmelserna i vare sig New York-konventionen eller 2007 års Haagkonvention.
Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention har ersatts av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
4.6.7 Österrike och Belgien
Underhållsförordningen
Förordningen om den europeiska
exekutionstiteln Bryssel I-förordningen
1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New York-konventionen
Avgöranden från Österrike
och Belgien
Österrike och Belgien är medlemmar i EU och de enda medlemsstaterna som i förhållande till Sverige fortfarande omfattas av bestämmelserna i 1958 års Haagkonvention.
När underhållsförordningen träder i kraft kommer Bryssel Iförordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att kunna tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen).
Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2). Det blir därför inte aktuellt att använda konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet.
137
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1958 års Haagkonvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
Även om Österrike och Belgien, på samma sätt som Sverige, är anslutna till New York-konventionen kommer den inte att tillämpas efter underhållsförordningens ikraftträdande.
4.6.8 Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen
Underhållsförordningen
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
2007 års Haagkonvention
New York-konventionen 1973 års Haagkonvention
Avgöranden från
Tjeckien, Estland, Frankrike,
Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen (Litauen
har dock inte tillträtt New York-konventionen)
EU-staterna Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen är bundna av 1973 års Haagkonvention. Alla utom Litauen är också parter i New York-konventionen.
När underhållsförordningen träder i kraft i medlemsstaterna kommer Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen). Underhållsförordningen har dessutom företräde framför 2007 års Haagkonvention i relationen mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). 2007 års Haagkonvention ersätter också 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen (artikel 48 och 49).
138
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
4.6.9 Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och Slovenien
Underhållsförordningen
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
2007 års Haagkonvention
New York-konventionen
Avgöranden från Cypern, Irland,
Rumänien, Ungern och
Slovenien
EU-staterna Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och Slovenien har tillträtt New York-konventionen.
När underhållsförordningen träder i kraft i medlemsstaterna kommer Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen). Underhållsförordningen har dessutom företräde framför 2007 års Haagkonvention i relationen mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). 2007 års Haagkonvention ersätter också New York-konventionen (artikel 49).
139
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.10 Bulgarien, Lettland och Malta
Underhållsförordningen
Bryssel I-förordningen
Förordningen om den europeiska exekutionstiteln
2007 års Haagkonvention
Avgöranden från Bulgarien,
Lettland och Malta
EU-staterna Bulgarien, Lettland och Malta har inte tillträtt någon av de aktuella internationella konventionerna.
När underhållsförordningen träder i kraft i medlemsstaterna kommer Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen). Underhållsförordningen har dessutom företräde framför 2007 års Haagkonvention i relationen mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen).
140
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
4.6.11 Schweiz
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen
1973 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
Luganokonventionerna
New York-
konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Schweiz
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Schweiz
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen
1973 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Luganokonventionerna
Luganokonventionerna
New York-
konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Schweiz
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Schweiz
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Schweiz är medlem i EFTA och har tillträtt 1988 års Luganokonvention, 1973 års Haagkonvention och New Yorkkonventionen. Schweiz kommer den 1 januari 2011 att ha tillträtt även 2007 års Luganokonvention.
Om Schweiz tillträder 2007 års Haagkonvention kommer Luganokonventionerna att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention, artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).
Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1973 års Haagkonvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).
För det fall erkännande och verkställighet begärs enligt 2007 års Haagkonvention är det konventionens samarbetsbestämmelser som
141
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
ska användas (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Om verkställighet i stället begärs enligt någon av Luganokonventionerna är det oklart om New York-konventionen är fortsatt aktuell eller om samarbetsbestämmelserna i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas (se avsnitt 4.5.3).
4.6.12 Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
1958 års Haagkonvention
Alt. 1
Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention
Alt. 1
Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao har tillträtt 1958 års Haagkonvention. Om dessa länder tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den att ersätta 1958 års Haagkonvention (artikel 48).
142
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
4.6.13 Surinam
1958 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen New Yorkkonventionen New Yorkkonventionen New York-konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Surinam
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen New Yorkkonventionen New Yorkkonventionen New York-konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Surinam
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen 2007 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New York-konventionen 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Surinam
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1958 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen 2007 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New Yorkkonventionen 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
New York-konventionen 1958 års Haagkonvention 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Surinam
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Surinam är part till såväl 1958 års Haagkonvention som New Yorkkonventionen. Om Surinam tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den att ersätta både 1958 års Haagkonvention (artikel 48) och New York-konventionen (artikel 49).
143
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.6.14 Australien, Turkiet och Ukraina
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Australien,
Turkiet och Ukraina
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen
Alt. 1
Avgöranden från Australien,
Turkiet och Ukraina
före ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Australien,
Turkiet och Ukraina
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
1973 års Haagkonvention
New York-konventionen 2007 års Haagkonvention
Alt. 2
Avgöranden från Australien,
Turkiet och Ukraina
efter ett ev. tillträde till
2007 års Haagkonvention
Australien, Turkiet och Ukraina är parter till 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen. Om dessa stater tillträder 2007 års Haagkonvention så ersätter den både 1973 års Haagkonvention (artikel 48) och New York-konventionen (artikel 49).
144
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
4.7 Hemvistbegreppet
Några uttalanden om vad som avses med hemvist finns inte i underhållsförordningen.
Hemvistbegreppet (”habitual residence” eller ”résidence habituelle”) är vanligt förekommande i Haagkonventioner. Begreppet definieras inte närmare i konventionerna eftersom tolkningen kan skilja sig åt beroende på syftet med den aktuella konventionen. Man har inte velat ”låsa upp” tolkningen genom att slå fast en definition av hemvistbegreppet i en konvention. Samtidigt finns det gott om rättspraxis från konventionsstaterna avseende begreppets tolkning, särskilt vad gäller barns hemvist enligt 1980 års Haagkonvention. Gemensamt är att begreppet tar sikte på faktiska förhållanden. En person har sin hemvist där han eller hon har sina primära intressen som t.ex. förskola, skola, arbete och varaktig bostad och inte minst sin närmaste familj. Semester eller tillfällig vistelse i ett annat land är inte tillräckligt för att grunda hemvist där.24
Eftersom 2007 års Haagkonvention inte innehåller några direkta behörighetsregler blir hemvistbegreppet främst aktuellt för att avgöra om det finns en tillräcklig anknytning mellan berörda personer och den stat där ett aktuellt avgörande har meddelats. Flera delegater vid konventionsförhandlingarna ansåg att den invecklade praxis som har vuxit fram kring hemvistbegreppet i 1980 års Haagkonvention inte borde användas. Eftersom begreppet används i olika syfte i de båda konventionerna borde tolkningen också skilja sig åt. I 1980 års Haagkonvention är det lagen i barnets hemviststat som avgör om en person är delaktig i vårdnaden om barnet och om barnets bortförande till eller kvarhållande i en annan stat således är olovligt. I 2007 års Haagkonvention är hemvist i stället en anknytningsfaktor för ändamålet erkännande och verkställighet i en konvention vars syfte är att underlätta indrivningen av underhållsbidrag i internationella situationer. I den förklarande rapporten framförs också uppfattningen att de flesta ansökningarna troligen inte ens kommer att bestridas och att
24 Se t.ex. den förklarande rapporten till 1996 års Haagkonventionen, upprättad av professor Paul Lagarde (<http://hcch.e-vision.nl/upload/expl34.pdf>), paragraph 40, och i fråga om 1993 års Haagkonvention J. H. A. van Loon, International Co-operation and Protection of
Children with regard to Intercountry Adoption, Recueil des cours de l’Académie de droit international de La Haye, Vol. 244 (1993-VII), s. 346.
145
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
begreppet även finns i 1973 års Haagkonvention utan att ha gett upphov till några problem.25
Inte heller i 2007 års Haagprotokoll finns någon definition av hemvistbegreppet. Enligt den förklarande rapporten krävs viss varaktighet för att hemvist ska föreligga. Om den underhållsberättigade bor några månader i ett annat land, t.ex. för skolgång eller annan tillfällig aktivitet, ska detta i princip inte innebära att han eller hon har bytt hemvist.26
Det finns inte något avgörande från EU-domstolen som direkt avser frågan om hemvist i mål om underhållsbidrag. Det ankommer i sista hand på EU-domstolen att tolka hemvistbegreppet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Enligt utredningens uppfattning torde man intill dess kunna få viss ledning av de domar från EU-domstolen som redovisats i avsnitt 3.6.2.27 Den förstnämnda domen avser visserligen ett barns hemvist enligt Bryssel II-förordningen i ett mål om föräldraansvar, med vilket avses olika slags åtgärder till skydd för barnets person eller egendom. Frågor om underhållsbidrag omfattas inte av Bryssel II-förordningen och vilken betydelse EU-domstolens uttalanden om hemvist har för ett mål om underhållsbidrag är därför ovisst. Det nu aktuella målet avsåg emellertid en familjerättslig fråga och tolkningen av hemvistbegreppet har gjorts utifrån barns förhållanden, vilket talar för att domen har relevans även vid bedömning av ett barns hemvist i mål om underhållsbidrag. Därtill kommer att behörighet enligt Bryssel II-förordningen i vissa fall kan ge behörighet även i underhållsfrågor (se avsnitt 3.3.2). Viss ledning torde kunna hämtas från domens hemvistbedömning även när det gäller mål om underhållsbidrag mellan vuxna. I det avseendet kan även EUdomstolens uttalanden i den sistnämnda domen vara intressanta, trots att uttalandena gällde den socialrättsliga lagstiftningen.
För svensk del blir 2007 års Haagprotokoll tillämpligt när behörighet utövas med stöd av underhållsförordningen. Protokollet torde sannolikt vara tillämpligt även när behörighet utövas enligt någon av Luganokonventionerna (se avsnitt 6.3.1). Om behörighet finns enligt underhållsförordningen på grund av svensk hemvist torde det enligt utredningens uppfattning inte finnas
25 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 444. 26 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 41–42. 27 EU-domstolens dom den 2 april 2009 i mål C-523/07, ”A”, REG 2009, s. I-2805, och EUdomstolens dom den 25 februari 1999 i mål C-90/97, Swaddling, REG 1999, s. I-1075.
146
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
anledning att göra någon avvikande hemvistbedömning i lagvalsfrågan (underhållsförordningen innehåller ju en direkt hänvisning till 2007 års Haagprotokoll). Även detta är emellertid i sista hand en fråga för EU-domstolen att tolka.
4.8 Särskilt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap
4.8.1 Inledning
Underhållsförordningen omfattar frågor om underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. För 2007 års Haagkonvention är det tillämpningsområde som EU:s medlemsstater blir bundna av i detta avseende ännu inte slutligt avgjort (se vidare avsnitt 4.8.4). När behörighet utövas ska den tillämpliga lagen bestämmas utifrån 2007 års Haagprotokoll. Det är emellertid fråga om internationella regleringar och olika länder har olika syn på familjeförhållanden och äktenskap. I många stater tillåts inte samkönade äktenskap och samboförhållanden är inte reglerade över huvud taget. Förhållandena tillmäts inte rättsliga verkningar och vissa stater anser dem t.o.m. vara oförenliga med den allmänna rättsuppfattningen. I andra stater kan ett samboförhållande tillerkännas viktiga rättsverkningar t.ex. i fråga om rätt till underhåll. Staternas olika syn i dessa frågor kan få betydelse för tillämpningen av konventionsgrundade bestämmelser, t.ex. när internationella konventioner gäller i förhållande till en stat som inte erkänner angivna familjeformer.28
I detta kapitel finns en redogörelse för de svenska utgångspunkterna (avsnitt 4.8.2) och för aktuella artiklar och uttalanden i förhållande till underhållsförordningen (avsnitt 4.8.3), 2007 års Haagkonvention (avsnitt 4.8.4) och 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 4.8.5).
28 Jfr Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 212 f. och Michael Bogdan, Internationell familjerätt i en internationaliserad värld, SvJT 2000 s. 302 ff.
147
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
4.8.2 Svenska utgångspunkter
Sedan den 1 maj 2009 gäller att ÄktB och andra författningar som angår makar är könsneutrala, med följden att bestämmelserna ska tillämpas på samma sätt i fråga om par av olika kön och par av samma kön.29 Lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap upphävdes samma datum, men gäller fortfarande i förhållande till dem som har ingått partnerskap före den 1 maj 2009 och som därefter inte har upplöst eller omvandlat sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap. Bestämmelser i lag eller annan författning med anknytning till äktenskap och makar ska som huvudregel tillämpas på motsvarande sätt på registrerade partnerskap och registrerad partner.30
Rättsverkningarna av samboförhållanden regleras i sambolagen (2003:376). Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Ingen av dem får vara gift eller ha ingått partnerskap. Sambolagen gäller sambornas gemensamma bostad och bohag och reglerar bl.a. vad som gäller när samboförhållandet upphör. Lagen är tillämplig på såväl heterosexuella som homosexuella sambor. Ett samboförhållande kan också ha andra rättsverkningar. En sambo kan t.ex. under vissa förhållanden vara underhållsskyldig mot sin sambos barn (se 7 kap. 5 § FB).
För internationella förhållanden gäller lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden. Lagen är – till skillnad från sambolagen – inte begränsad till att gälla sambornas gemensamma bostad och bohag utan är tillämplig på sambors förmögenhetsförhållanden (t.ex. frågor om delning vid en separation av även andra tillgångar än den gemensamma bostaden eller det gemensamma bohaget, frågor om gåvor mellan sambor och frågor om samäganderätt). Till sambors förmögenhetsförhållanden hör dock bara sådana frågor som gäller det särskilda förhållandet av familjerättslig karaktär eller liknande mellan parterna i deras egenskap av sambor eller blivande sambor. Ett vanligt förmögenhetsrättsligt avtal träffas enligt lagens förarbeten inte av bestämmelserna.31
29 Se bet. 2008/09:CU19, rskr. 2008/09:208, prot. 2008/09:95 och SFS 2009:253. 30 Se 3 kap. 1 § i den upphävda lagen om registrerat partnerskap, som fortfarande tillämpas i fråga om ett enligt den lagen registrerat partnerskap enligt 2 § lagen (2009:260) om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap. 31 Se prop. 2000/2001:148 s. 33.
148
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
I civilutskottets betänkande Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor (2008/09:CU19, s. 21) uttalas beträffande det EUrättsliga regelverket att situationen ännu inte är sådan att man kan räkna med att de regler som gäller makar kan tillämpas i fråga om par av samma kön, om det inte uttryckligen framgår.
I betänkandet Äktenskap för par med samma kön – Vigselfrågor (SOU 2007:17) gjorde Äktenskaps- och partnerskapsutredningen bedömningen att Bryssel II-förordningen, Bryssel I-förordningen och annan EU-rättslig reglering för närvarande inte torde omfatta äktenskap där makarna har samma kön. Äktenskaps- och partnerskapsutredningen utgick från att det EU-rättsliga äktenskapsbegreppet ska tolkas autonomt utifrån ett europeiskt perspektiv och att de EU-stater som har infört äktenskap för par med samma kön är en klar minoritet. Äktenskaps- och partnerskapsutredningen ansåg det också vara tvivelaktigt om 1988 års Luganokonvention och den lag som införlivar konventionen med svensk rätt kan tolkas så att de är tillämpliga på makar med samma kön. När det gäller den konventionsbaserade lagstiftningen gjordes bedömningen att det inte är givet att en sådan författning kan tillämpas på äktenskap där makarna har samma kön. I stället bör det överlämnas åt de rättstillämpande organen att med ledning av allmänna principer om konventionskonform tolkning avgöra hur konventionsgrundade författningar ska tillämpas när det gäller äktenskap där makarna har samma kön. En annan sak är att sådana avgöranden som meddelats i Sverige kanske inte får rättsverkningar i andra länder.32
4.8.3 Underhållsförordningen
Som har framgått av avsnitt 4.2 är underhållsförordningen tillämplig på frågor om underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden (artikel 1.1). Det framgår inte direkt av underhållsförordningen om den är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i samboförhållanden, samkönade äktenskap eller registrerade partnerskap. Det kommer ytterst att vara EU-domstolens uppgift att tolka vad som omfattas av förordningen. Intressant i sammanhanget är artikel 22, som innebär att erkännande och verkställighet av en dom om underhåll inte innebär ett erkännande av det familje-,
32 Se SOU 2007:17 s. 305–310.
149
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande som underhållsskyldigheten grundas på och som har gett upphov till domen. I detta sammanhang framhålls i ingressen att det enda syftet med en medlemsstats erkännande av en dom om underhållsskyldighet är att göra det möjligt att driva in det underhållsbidrag som fastställs i domen (punkten 25).
4.8.4 2007 års Haagkonvention
Kommissionen har föreslagit att EU ska meddela en förklaring som innebär att 2007 års Haagkonvention kommer att tillämpas på all underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.33 På detta sätt får konventionen samma tillämpningsområde som underhållsförordningen. EU har inte tagit slutlig ställning till förslaget men Sverige kommer att bli bundet av EU:s ställningstagande (se vidare kapitel 13).
Det framgår inte närmare av konventionen vad som avses med ”familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden”. I den förklarande rapporten anges i fråga om ”familjeförhållande” att det är en fråga som varje fördragsslutande stat får avgöra och att staten får specificera det vid sin förklaring. Ömsesidiga förpliktelser mellan de fördragsslutande staterna uppstår bara om staterna har avgett förklaringar av samma innehåll (artikel 2.3). Ett exempel som nämns är att en stat har förklarat att underhållsskyldighet som har sin grund i ett registrerat partnerskap ska omfattas av konventionens tillämpningsområde. En sådan förklaring får bara effekt i förhållande till de fördragsslutande stater som har meddelat förklaringar av samma innehåll.34
Den förklaring som kommissionen har föreslagit är inte närmare specificerad. Det kommer därför att vara osäkert vad som omfattas till dess EU-domstolen har tolkat vad som avses med familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. Det är möjligt enligt svensk rätt att besluta om underhållsskyldighet i förhållande till en tidigare make av samma kön. Som har framgått i avsnitt 4.8.2 ovan har det emellertid i andra EU-rättsliga sammanhang ansetts vara tveksamt om de regler som gäller makar kan tillämpas i fråga om par av samma kön om det inte uttryckligen
33 Se artikel 2.3 i 2007 års Haagkonvention och kommissionens förslag till rådsbeslut, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 34 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 57.
150
SOU 2010:59 Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…
framgår. På motsvarande sätt kan det ur ett svenskt perspektiv anses att ett beslut om underhåll till en tidigare registrerad partner kan omfattas av ”familjeförhållande”, vilket kanske inte är självklart för andra fördragsslutande stater. Även i detta sammanhang är dock konventionens syfte viktigt, nämligen att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (artikel 1).
I den förklarande rapporten ges i anslutning till artikel 21 (som gäller erkännande och verkställighet till viss del) ett exempel som visar vilka effekter staternas olika syn på frågan kan få. Ett avgörande tillerkänner underhåll till en mor och hennes barn. Modern är registrerad partner. Om underhållsskyldighet mellan registrerade partner inte faller inom tillämpningsområdet för konventionen i den anmodade staten, kan den del av avgörandet som ger underhåll till modern inte bli föremål för erkännande och verkställighet. Men det är fortfarande möjligt att erkänna och verkställa den del av avgörandet som gäller underhåll till barnet. Avgörandet måste kunna stå på egna ben.35
4.8.5 2007 års Haagprotokoll
Frågan vad som skulle gälla för samkönade äktenskap eller partnerskap diskuterades vid förhandlingarna. 2007 års Haagprotokoll innehåller inte några lösningar på de oförenliga synsätt som har beskrivits ovan. Protokollet avgör endast vilken lag som ska tillämpas på underhållsskyldigheten, inte vilken lag som ska bestämma vad som är ett familjeförhållande eller ett annat förhållande som kan grunda underhållsskyldighet. Det framgår alltså inte av protokollet om underhållsskyldighet som har sin grund i samkönade äktenskap och partnerskap omfattas av tillämpningsområdet. Detta är ett medvetet ställningstagande för att förhindra att protokollet skulle mötas av starkt motstånd med hänsyn till staters olika ståndpunkter. Det kan därför inte uteslutas att protokollet kommer att tillämpas på olika sätt i olika stater.36
I den förklarande rapporten finns vissa resonemang om dessa frågor. Ett sådant exempel rör bestämmelsen som gäller tillämplig lag i fråga om underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats (artikel 5). Det nämns
35 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 475. 36 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 31.
151
Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella… SOU 2010:59
152
inte om institut som liknar eller motsvarar äktenskap, t.ex. vissa former av registrerade partnerskap som i fråga om underhåll har liknande eller samma verkningar som äktenskap, omfattas. Vid förhandlingarna framhölls att de stater som har sådana institut i sina rättsliga system, eller som är villiga att erkänna dem, får låta dem omfattas av bestämmelsen i artikel 5. Samma sak gäller för samkönade äktenskap. En sådan lösning är enligt den förklarande rapporten inte bindande för stater som inte erkänner t.ex. registrerade partnerskap eller samkönade äktenskap. En sådan stat kan vägra tillämpningen av en anvisad lag under hänvisning till ordre public.37
Den underhållsskyldige kan bestrida underhållsskyldighet om det inte finns någon sådan skyldighet vare sig enligt lagen i hans eller hennes hemviststat eller – om både den underhållsskyldige och den underhållsberättigade är medborgare i samma stat – enligt lagen i den staten (artikel 6). Bestämmelsen gäller dock inte i fråga om underhållsskyldighet enligt artikel 5 – mellan tidigare makar m.m. I den förklarande rapporten anges att underhållsskyldighet som grundas på familjeförhållanden liknande äktenskap, som t.ex. vissa former av partnerskap, hamnar i en särställning vid tillämpningen av artikel 6. I de stater som erkänner sådana förhållanden i sin nationella lag kan förhållandena behandlas på samma sätt som äktenskap. Det innebär att underhållsskyldigheten faller under artikel 5, som är undantagen tillämpningen av artikel 6. I ett sådant fall kan den underhållsskyldige alltså inte bestrida underhållsskyldighet på den grunden att det inte finns någon sådan skyldighet enligt lagen i hans eller hennes hemviststat (eller i vissa fall medborgarskapsstat). Men i de stater som inte erkänner den typen av förhållanden kan den underhållsskyldige undvika underhållsskyldighet med tillämpning av artikel 6.38
37 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 92–93. 38 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 102.
5 Behörighet
5.1 Underhållsförordningen (behörighet – kapitel II)
Underhållsförordningens behörighetsbestämmelser är uppdelade på tolv artiklar. Enligt den första av dessa (artikel 3) ska behörigheten i frågor som gäller underhållsskyldighet i medlemsstaterna ligga hos
a) domstolen i den ort där svaranden har hemvist (motsvarande
bestämmelse finns även i artikel 2.1 i Bryssel I-förordningen),
b) domstolen i den ort där den underhållsberättigade har hemvist
(jfr artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen, där utöver hemvist även den underhållsberättigades ”vanliga vistelseort” grundar behörighet men någon skillnad i sak torde inte vara avsedd),1
c) den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en
talan om någons rättsliga status, om frågan om underhåll har samband med den talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap (jfr motsvarande bestämmelse i artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen), eller
d) den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en
talan om föräldraansvar om frågan om underhåll har samband med denna talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap (utan uttrycklig motsvarighet i Bryssel I-förordningen, men en motsvarighet finns i artikel 5.2 c i 2007 års Luganokonvention).
Parterna får också träffa avtal om att en eller flera domstolar i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet (artikel 4).
1 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 104 och Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt 7 uppl. (2008), s. 156 f.
153
Behörighet SOU 2010:59
Avtalsfriheten är begränsad till domstolarna i vissa medlemsstater till vilka parterna har anknytning. Det är dock inte tillåtet att avtala i fråga om en tvist om underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år (artikel 4.3). En närmare redogörelse för frågor kring avtal finns i avsnitt 8.4. Det är möjligt att avtala om behörighet även enligt artikel 23 i Bryssel I-förordningen. Bryssel I-förordningen ger parterna större avtalsfrihet än underhållsförordningen.
Behörighet för en domstol i en medlemsstat kan finnas också på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen (artikel 5). Detta gäller dock inte om svaranden gått i svaromål för att bestrida domstolens behörighet. Motsvarande bestämmelse finns i Bryssel I-förordningen (artikel 24), men gäller inte om någon annan domstol har exklusiv behörighet. En sådan begränsning finns inte i underhållsförordningen. Om en svarande går i svaromål enligt underhållsförordningen blir alltså den domstolen behörig även om det skulle finnas ett avtal enligt artikel 4 som ger en annan domstol exklusiv behörighet. Bestämmelsen är inte tillämplig vid tredskodomssituationer. Om svaranden inte går i svaromål ska domstolen avvisa talan om den inte är behörig (artikel 10 i underhållsförordningen).
Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3– 5, och ingen domstol i en stat som inte är medlemsstat men som har tillträtt 2007 års Luganokonvention är behörig enligt konventionen, ska domstolarna i den medlemsstat där båda parterna är medborgare vara behöriga (s.k. subsidiär behörighet, artikel 6).
Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3– 6, kan domstolarna i en medlemsstat i undantagsfall ta upp tvisten om ett förfarande inte rimligen kan inledas eller genomföras eller visar sig vara omöjligt i en tredjestat till vilken tvisten har nära anknytning (s.k. forum necessitatis, artikel 7). Som exempel nämns i ingressen att ett förfarande visar sig vara omöjligt i den berörda staten på grund av inbördeskrig eller när sökanden inte rimligen kan förväntas inleda eller genomföra ett förfarande i den aktuella staten. Det förutsätts dock att tvisten har tillräcklig anknytning till den medlemsstat där talan väckts, t.ex. genom att en av parterna är medborgare där. Bestämmelsen har tillkommit främst för att garantera tillgång till rättvisa och råda bot på situationer där rättsvägran (s.k. ”déni de justice”) föreligger (jfr punkten 16 i ingressen). En sådan situation föreligger när ett utländskt avgörande inte erkänns eller kan verkställas i den aktuella staten och det
154
SOU 2010:59 Behörighet
inte heller anses finnas domsrätt där för att pröva talan om underhållsbidrag. En part med tillräcklig anknytning till en medlemsstat ska i sådana fall ha möjlighet att få sin sak prövad i en medlemsstat.
Om varken svaranden eller den underhållsberättigade har hemvist i en medlemsstat kan således artiklarna 4–7 i viss utsträckning grunda behörighet. Enligt Bryssel I-förordningen gäller i stället att om svaranden inte har hemvist i någon medlemsstat bestäms behörigheten enligt medlemsstatens lag, om inte annat har avtalats eller följer av bestämmelserna om exklusiv behörighet (artikel 4.1). Att det i underhållsförordningen saknas en motsvarande hänvisning till nationell lag förklaras i punkten 15 i ingressen till underhållsförordningen. Där framgår att en svarandes hemvist i en tredjestat inte längre bör innebära att tillämpningen av EU:s behörighetsregler utesluts och att det inte längre bör finnas någon hänvisning till behörighetsreglerna i nationell rätt. Det bör i stället regleras i underhållsförordningen i vilka fall en domstol i en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet. Motivet är att skydda de underhållsberättigades intressen och främja god rättsskipning inom EU.
Om det redan finns en dom och en ny talan väcks som avser ändring av den domen eller ansökan om att få en ny dom, finns en begränsande bestämmelse (artikel 8). Om den tidigare domen har meddelats i antingen en medlemsstat eller i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention och där den underhållsberättigade har sin hemvist, kan en talan om ändring inte väckas av den underhållsskyldige i någon annan medlemsstat. Detta gäller så länge som den underhållsberättigade fortsätter ha sin hemvist i den stat där domen meddelades. Vissa undantag finns enligt artikeln, nämligen om
a) parterna enligt artikel 4 har avtalat om att domstolarna i den
andra medlemsstaten är behöriga (märk att den artikeln inte är tillämplig om den underhållsberättigade är under 18 år),
b) om den underhållsberättigade godtar den andra medlemsstatens
domstolars behörighet enligt artikel 5,
c) om behörig myndighet i en ursprungsstat som är bunden av
2007 års Haagkonvention inte kan, eller vägrar, utöva behörighet för att ändra domen eller meddela en ny dom (det kan t.ex. vara så att landets behörighetsbestämmelser kräver att den underhållsskyldige är bosatt i landet), eller
155
Behörighet SOU 2010:59
d) om den dom som har meddelats i en ursprungsstat som är
bunden av 2007 års Haagkonvention inte kan erkännas eller förklaras verkställbar i den medlemsstat där talan om en ändrad eller ny dom övervägs (t.ex. eftersom det finns en vägransgrund).
Förordningen reglerar också tidpunkten för när talan ska anses vara väckt vid tillämpningen av behörighetskapitlet (artikel 9). Talan ska anses väckt när stämningsansökan eller motsvarande handling har getts in till domstolen (punkten a). Detta gäller under förutsättning att käranden sedan inte har underlåtit att vidta de åtgärder som han eller hon var skyldig att vidta för att svaranden skulle kunna delges. Om delgivning av handlingen ska göras innan handlingen ges in till domstolen ska talan anses väckt när handlingen tas emot av den myndighet som är ansvarig för delgivning (punkten b). Detta gäller under förutsättning att käranden sedan inte underlåtit att vidta de åtgärder som han eller hon varit skyldig att vidta för att få handlingen ingiven till domstolen. Bestämmelsen i artikel 9 har sin motsvarighet i artikel 30 i Bryssel I-förordningen.
Om talan som väcks vid en domstol i en medlemsstat avser ett fall som domstolen inte är behörig att ta upp enligt underhållförordningen, ska domstolen självmant förklara sig obehörig (artikel 10). Bestämmelsen blir aktuell först när domstolen överväger att meddela en tredskodom mot en svarande som inte har gått i svaromål. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 26.1 i Bryssel I-förordningen.
För det fall svaranden har hemvist i en annan stat än den medlemsstat där talan väcktes, och svaranden inte går i svaromål, ska den behöriga domstolen förklara målet vilande till dess att det har klarlagts att svaranden har haft möjlighet att ta del av stämningsansökan (eller motsvarande handling) i tillräcklig tid för att kunna förbereda sitt svaromål. Alternativt ska det ha klarlagts att alla nödvändiga åtgärder i detta syfte har vidtagits (artikel 11.1). Om stämningsansökan (eller motsvarande handling) ska översändas från en medlemsstat till en annan enligt delgivningsförordningen,2 ska i stället artikel 19 i den förordningen gälla
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar), EUT L 324, 10.12.2007, s. 79.
156
SOU 2010:59 Behörighet
(artikel 11.2). Om bestämmelserna i delgivningsförordningen inte är tillämpliga, ska i stället artikel 15 i Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur gälla, om stämningsansökan eller motsvarande ska sändas till utlandet enligt den konventionen (artikel 11.3). Bestämmelserna har sin motsvarighet i artikel 26.2–26.4 i Bryssel I-förordningen.
I behörighetskapitlet finns slutligen bestämmelser om litispendens (artikel 12), mål som har samband med varandra (artikel 13) och interimistiska åtgärder (artikel 14). Av den sistnämnda bestämmelsen följer att interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder, får begäras hos domstolarna i en medlemsstat även om domstolarna i en annan medlemsstat är behöriga att pröva frågan i sak. Likalydande bestämmelser finns i Bryssel I-förordningen (artiklarna 27, 28 och 31).
Begreppet ”interimistiska åtgärder” enligt artikel 31 i Bryssel Iförordningen omfattar från medlemsstat till medlemsstat skiftande typer av åtgärder, vilkas gemensamma drag är att de avser att bereda käranden provisoriskt rättsskydd, och interimistiska beslut i mål om familjerättsligt underhåll mellan makar (14 kap. 7 § ÄktB) eller till barn (7 kap. 15 § FB) har i praxis och doktrin ansetts omfattas.3I fråga om möjligheten att vidta interimistiska åtgärder enligt Bryssel II-förordningen (som har en liknande bestämmelse i artikel 20) har EU-domstolen uttalat att bestämmelsen ska tolkas restriktivt eftersom den utgör ett undantag från de behörighetsregler som föreskrivs i den förordningen.4 Bestämmelsen kan enligt EU-domstolen inte tolkas så att den medger att en domstol i en medlemsstat beslutar om en interimistisk åtgärd avseende föräldraansvar som syftar till att vårdnaden om ett barn som befinner sig i den medlemsstaten ska tillerkännas den ena av barnets föräldrar, när en domstol i en annan medlemsstat (som är behörig att pröva vårdnadstvisten i sak) redan har meddelat en dom i vilken den andra föräldern interimistiskt tillerkänts vårdnaden om barnet, och denna dom har förklarats verkställbar i den första medlemsstaten.
Vad som ska gälla när domstolarna i en annan stat som inte är en medlemsstat är behöriga följer inte av artikel 14 i underhålls-
3 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 255 ff. 4 Se EU-domstolens dom den 23 december 2009 i mål C-403/09 PPU med anledning av en begäran om förhandsavgörande framställd av Višje sodišče v Mariboru (Slovenien) i målet Jasna Detiček mot Maurizio Sgueglia.
157
Behörighet SOU 2010:59
förordningen. De kan dock noteras att det inte finns någon hänvisning till nationella behörighetsregler i underhållsförordningen, till skillnad från vad som är fallet enligt Bryssel I-förordningen (se artikel 4 och punkten 9 i ingressen till Bryssel Iförordningen). I stället framgår, såsom har nämnts i det föregående, av punkten 15 i ingressen till underhållsförordningen att behörighetsreglerna i Bryssel I-förordningen bör anpassas, att den omständigheten att en svarande har hemvist i en tredjestat inte längre bör innebära att en tillämpning av EU:s behörighetsregler utesluts, att en hänvisning till behörighetsreglerna i nationell rätt inte längre bör finnas och att det därför bör regleras i underhållsförordningen i vilka fall en domstol i en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet.
5.2 2007 års Haagkonvention (begränsningar i rätten att inleda ett förfarande – kapitel IV)
Det finns inga uttryckliga behörighets- eller domsrättsregler i 2007 års Haagkonvention. Däremot finns det s.k. indirekta behörighetsregler. Skyldigheten att erkänna och verkställa avgöranden om underhållsskyldighet förutsätter nämligen att avgörandet har meddelats i en fördragsslutande stat dit svaranden eller den underhållsberättigade hade viss anknytning (artikel 20). Om så inte är fallet, är övriga fördragsslutande stater inte skyldiga att erkänna eller verkställa avgörandet.
Dessutom finns det i kapitel IV en bestämmelse som begränsar rätten att inleda ett förfarande (artikel 18). Bestämmelsen är ingen direkt behörighetsregel utan ska läsas tillsammans med nämnda artikel 20 och artikel 22 f, där det framgår att erkännande och verkställighet får vägras om avgörandet har meddelats i strid med artikel 18. Bestämmelsen i artikel 18 har sin motsvarighet i artikel 8 i underhållsförordningen, som hänvisar både till domar meddelade i en medlemsstat och domar meddelade i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention. I underhållsförordningen finns emellertid, som framgår av avsnitt 5.1 ovan, bestämmelsen i det kapitel som handlar om behörighet.
Som en allmän förutsättning gäller även enligt 2007 års Haagkonvention att om ett avgörande har meddelats i en fördragsslutande stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, kan talan för att ändra domen eller få ett nytt avgörande inte väckas av
158
SOU 2010:59 Behörighet
den underhållsskyldige i någon annan fördragsslutande stat så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha sin hemvist i den stat där avgörandet meddelades (artikel 18.1). Det finns några undantag till denna regel (artikel 18.2). Parterna kan – förutom vid tvister som rör underhållsskyldighet mot barn – skriftligen ha avtalat att den andra fördragsslutande staten är behörig. Det andra undantaget är om den underhållsberättigade godtar den andra fördragsslutande statens behörighet, antingen uttryckligen eller genom att gå i svaromål utan att invända mot behörigheten vid första möjliga tillfälle. Det är också möjligt att väcka talan om den behöriga myndigheten i ursprungsstaten inte kan, eller vägrar, utöva behörighet för att ändra domen eller meddela en ny dom. Det sista undantaget är tillämpligt om avgörandet som meddelats i ursprungsstaten inte kan erkännas eller förklaras verkställbart i den fördragsslutande stat där ett förfarande för ett ändrat eller nytt avgörande övervägs.
5.3 Överväganden
Förslag: Bestämmelsen om internationell behörighet i
äktenskapsmål i 3 kap. 6 § i 1904 års lag ändras så att den inte längre omfattar frågor om underhåll till barn. Bestämmelsen i 12 § samma kap., som bl.a. ger svensk domstol internationell behörighet att meddela interimistiskt beslut i fråga om underhåll till make och barn när äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat, ändras så att det i sådana fall inte längre är möjligt att utöva behörighet i frågor om underhåll.
Bedömning: Underhållsförordningen och Luganokonven-
tionerna ger tillsammans en för svensk del uttömmande reglering av den internationella behörigheten i frågor om underhåll och det finns inte utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser.
Det finns redan enligt gällande rätt alltid en behörig svensk domstol när det föreligger svensk internationell behörighet, varför det inte finns behov av några kompletterande bestämmelser om behörighet. Även för Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnderna finns redan i dag de behörighetsbestämmelser som kan komma att behövas.
159
Behörighet SOU 2010:59
Som har nämnts i avsnitt 5.1 saknar underhållsförordningen, till skillnad från Bryssel I-förordningen, en hänvisning till behörighetsreglerna i staternas nationella rätt. Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte medger rätt till allmänt tillämpliga, autonoma, behörighetsbestämmelser. Den påverkar emellertid inte tillämpningen av konventioner och avtal som har tillträtts när förordningen antas och som gäller frågor som regleras i förordningen (artikel 69.1, se även avsnitt 4.5.1). Det innebär att Luganokonventionerna är förpliktande för Sverige i förhållande till konventionsstater utanför EU (jfr artikel 69.2 i underhållsförordningen), och att svenska domstolar är skyldiga att beakta och tillämpa någon av Luganokonventionerna om svaranden har hemvist i en konventionsstat (artikel 2 i de båda Luganokonventionerna) eller när exklusiv behörighet har avtalats finnas i en icke medlemsstat som har tillträtt 2007 års Luganokonvention (artikel 4.4 i underhållsförordningen). När svenska domstolar och myndigheter utövar internationell behörighet i frågor som rör underhåll kommer det alltså att vara med stöd i underhållsförordningen eller någon av Luganokonventionerna. Utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser om behörighet saknas.
Som har redovisats i avsnitt 3.3.4 finns i dag i 3 kap. i 1904 års lag två bestämmelser som ger svensk domstol behörighet att ta upp frågor om underhåll. Det gäller dels 6 § där det finns en bestämmelse som tillåter att frågor angående underhåll till (och vårdnaden om) barn får tas upp i äktenskapsmål, dels 12 § som ger behörighet att meddela interimistiska beslut om bl.a. underhåll mellan makar och till barn om ett äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat. I konsekvens med vad som har sagts ovan finns det efter underhållsförordningens ikraftträdande inte något utrymme för att utöva behörighet enligt dessa bestämmelser. Båda dessa bestämmelser bör därför ändras så att de inte längre ger behörighet i frågor om underhåll. I fråga om 6 § kan nämnas att Utredningen om föräldraansvar och skydd av barn i internationella situationer har ansett att den bestämmelsen inte längre ska reglera frågor om vårdnad.5 Bestämmelsen reglerar utöver vårdnad endast frågor om underhåll och om förslaget i SOU 2005:111 liksom här lämnade förslag genomförs kommer det att innebära att hela bestämmelsen tas bort med avseende på behörighet (i fråga om lagval, se avsnitt 6.3).
5 Se SOU 2005:111 s. 308 ff.
160
SOU 2010:59 Behörighet
161
När det finns svensk internationell behörighet enligt underhållsförordningen eller någon av Luganokonventionerna blir nationella forumbestämmelser tillämpliga. Detsamma gäller när parterna har träffat avtal om behörighet (se vidare kapitel 8). De svenska myndigheternas internationella behörighet följer då direkt av underhållsförordningen eller den aktuella Luganokonventionen, men den nationella behörigheten följer av svensk rätt.6 En redogörelse för de svenska forumbestämmelserna finns i avsnitt 3.7.2. Utredningen anser med ett undantag (se nedan och avsnitt 7.3.5) att gällande svenska behörighetsregler är tillräckliga för att anvisa en behörig svensk domstol eller annan myndighet när det finns svensk internationell behörighet. Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten är rikstäckande myndigheter och socialnämndens behörighet uppstår redan när någon av parterna vistas i kommunen. Avtal om behörig socialnämnd (t.ex. endast på grund av medborgarskap) kan inte komma i fråga eftersom socialnämnden endast blir berörd i fråga om avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, och det inte är tillåtet att träffa avtal om behörig myndighet i sådana fall enligt underhållsförordningen (se artikel 4.3 i underhållsförordningen och vidare kapitel 8).
En situation som är ny är möjligheten för svaranden att begära förnyad prövning i vissa fall enligt artikel 19.1 i underhållsförordningen. Ansökan om förnyad prövning ska göras vid ”den behöriga domstolen” i ursprungsmedlemsstaten. Vilken myndighet som ska anses vara behörig behandlas i samband med övervägandena av vilka kompletterande bestämmelser som krävs för hanteringen av en ansökan om förnyad prövning i avsnitt 7.3.5.
6 I 10 kap. 16 § RB ges vissa möjligheter att sluta avtal om att viss domstol ska vara behörig, men bestämmelsen begränsas av 17 § samma kap.
6 Lagval
6.1 Underhållsförordningen (tillämplig lag – kapitel III)
Ursprungligen var det tänkt att bestämmelserna om tillämplig lag i 2007 års Haagprotokoll skulle kopieras in i underhållsförordningen. Till slut valdes dock en annan konstruktion. Den innebär att underhållsförordningen anger att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll i de medlemsstater som är bundna av protokollet (artikel 15). Som har framgått i avsnitt 2.1 har EU tillträtt protokollet och medlemsstaterna – med undantag för Danmark och Storbritannien – blir bundna av det. En genomgång av bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll följer nedan i avsnitt 6.2.
Det kan noteras att engelskans begrepp ”law” och franskans ”loi” används såväl i artikel 15 i underhållsförordningen som i 2007 års Haagprotokoll. Den svenska översättningen lag avser i enlighet med traditionell internationell privaträtt all gällande materiell rätt, däribland lagregler och rättspraxis.
6.2 2007 års Haagprotokoll
6.2.1 Tillämpningsområde
I 2007 års Haagprotokoll fastställs tillämplig lag avseende underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden,1 inbegripet underhållsskyldighet för barn oavsett föräldrarnas civilstånd (artikel 1.1). Det
1 I den engelska versionen ”affinity” och den franska ”alliance”. Innebörden kan sägas vara ”släktskap” som uppstår genom giftermål. Av särskilt intresse kan vara underhållsskyldighet som kan uppstå i ett styvbarnsförhållande, mellan ett barn och förälderns make/maka, jfr Explanatory Report (Prot.), paragraph 56 och paragraph 100.
163
Lagval SOU 2010:59
innebär att det inte spelar någon roll om barnets föräldrar är eller har varit gifta med varandra eller inte. Tillämpningsområdet är brett och det finns inga möjligheter för staterna att reservera sig.2
Avgöranden som meddelas med tillämpning av protokollet ska inte påverka förekomsten av de förhållanden som anges i den första punkten (artikel 1.2). Detta innebär att protokollets bestämmelser om tillämplig lag inte är direkt tillämpliga på de omständigheter som ligger bakom underhållsskyldigheten, som t.ex. föräldraskap eller giftermål. Om en presumtivt underhållsskyldig man invänder att det inte finns någon underhållsskyldighet på grund av att han inte är barnets far, kan staterna välja att antingen tillämpa den lag som anvisas i protokollet (en tolkning som vissa stater förespråkat i fråga om de äldre lagvalskonventionerna) eller att tillämpa sina egna lagvalsregler på faderskapsfrågan.3
Protokollet ska tillämpas även om den tillämpliga lagen är en icke-fördragsslutande stats lag (artikel 2). Det innebär att protokollet är universellt tillämpligt och att det inte finns något krav på ömsesidighet (reciprocitet).
6.2.2 Huvudregel – lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist
Huvudregeln är att underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, om inte annat föreskrivs i protokollet (artikel 3.1). Det främsta skälet för valet av en sådan huvudregel är att det ökar förutsättningarna för att både bedöma förekomsten och omfattningen av underhållsskyldigheten om bedömningen görs utifrån de rättsliga och faktiska förhållandena i den underhållsberättigades sociala miljö. Bestämmelsen innebär också att alla underhållsberättigade med hemvist i samma land behandlas lika, oavsett nationalitet. Den underhållsberättigades hemvist är också ett kriterium som används i fråga om domstols behörighet enligt bl.a. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna. Resultatet kommer ofta att bli att behörig domstol får tillämpa sin egen lag, vilket är enkelt och effektivt.4
2 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 25 och artikel 27 i 2007 års Haagprotokoll. 3 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 24. 4 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 37–39.
164
Lagval
Om den underhållsberättigades hemvist ändras ska lagen i den nya hemviststaten tillämpas från och med tidpunkten för ändringen (artikel 3.2). Enligt den förklarande rapporten får den ändrade hemvisten betydelse för framtiden. Krav på underhåll som hänför sig till tiden före ändringen av hemvisten ska alltså bedömas enligt lagen i den tidigare hemviststaten.5
6.2.3 Undantag från huvudregeln i vissa fall
”Kaskadregeln” till förmån för vissa underhållsberättigade personer
Protokollet innehåller vissa undantag från huvudregeln om att lagen i den underhållsberättigades hemviststat ska tillämpas (artiklarna 4–6). Undantagen har utformats till förmån för vissa underhållsberättigade personer när en tillämpning av lagen i deras hemviststat inte ligger i deras intresse.6
Undantagen enligt artikel 4 är tillämpliga på
a) föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn,
b) andra personers än föräldrars underhållsskyldighet mot
personer som ännu inte har fyllt 21 år, med undantag för skyldigheter som följer av de förhållanden som avses i artikel 5,7 och
c) barns underhållsskyldighet mot sina föräldrar (artikel 4.1).
Om en underhållsberättigad person som ingår i uppräkningen inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av lagen i sin hemviststat ska domstolslandets lag tillämpas (artikel 4.2). I den förklarande rapporten anges som exempel att lagen i den underhållsberättigades hemviststat inte ålägger föräldrarna underhållsskyldighet mot sina barn efter 18 års ålder. Om lagen i domstolslandet innebär en underhållsskyldighet även för tiden därefter kan alltså domstolslandets lag tillämpas om barnet har fyllt 18 år. Däremot anger den förklarande rapporten att det kan ifrågasättas
5 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 48. 6 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 49. 7 Hänvisningen innebär att underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som har annullerats inte omfattas. Enligt den förklarande rapporten kan däremot krav på underhåll från barnbarn, syster eller bror, brorson/brorsdotter och systerson/systerdotter omfattas av bestämmelsen i punkten b. Ett annat exempel kan vara en förälders makes – styvförälderns – underhållsskyldighet mot ett barn (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 56).
165
Lagval SOU 2010:59
om bestämmelsen är tillämplig när underhåll av ekonomiska skäl, efter en bedömning av förmågan att betala underhåll, inte fastställs enligt lagen i den underhållsberättigades hemviststat. Den underhållsskyldige bedöms alltså sakna möjlighet att utge underhållsbidrag. En majoritet av delegaterna vid det särskilda utskottet i maj 2007 ansåg att bestämmelsen inte borde vara tillämplig i ett sådant fall. Slutligen anges i den förklarande rapporten att bestämmelsen i artikel 4.2 inte ska användas när underhållet enligt lagen i den underhållsberättigades hemviststat är lägre till beloppet än det hade varit om lagen i domstolslandet i stället hade tillämpats. I ett sådant fall ska alltså huvudregeln (lagen i den underhållsberättigades hemviststat) tillämpas även om resultatet är mindre förmånligt för den underhållsberättigade.8
När en underhållsberättigad person, som ingår i uppräkningen i artikel 4.1 a–c ovan, har väckt talan vid behörig myndighet i den underhållsskyldiges hemviststat ska där gällande lag tillämpas (artikel 4.3). Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av den lagen, ska dock lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist tillämpas. Eftersom den underhållsberättigade i detta fall har valt att väcka talan i den underhållsskyldiges hemviststat och inte i sin egen hemviststat har det i den förklarande rapporten anförts att han eller hon inte bör kunna ha invändningar mot att forumlandets lag tillämpas.9 Var talan väcks får alltså betydelse för vilken lag som ska tillämpas.
Om en underhållsberättigad person som ingår i uppräkningen i artikel 4.1 a–c inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av någon av de lagar som avses i artikel 3, artikel 4.2 eller artikel 4.3 ska – under förutsättning att den underhållsberättigade och den underhållsskyldige är medborgare i samma stat – lagen i medborgarskapsstaten tillämpas (artikel 4.4).10 Av den förklarande rapporten framgår att bestämmelsen har kritiserats bl.a. eftersom den gäller endast om den underhållsberättigade och den underhållsskyldige har samma nationalitet. Bestämmelsen kommer dock troligen att få en mindre praktisk betydelse jämfört med motsva-
8 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 61–62. 9 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 67. 10 En särskild bestämmelse (artikel 9) gäller för stater som har ”domicil” i stället för medborgarskap som anknytande faktor i familjerättsliga sammanhang. Staterna ska meddela Haagkonferensens permanenta byrå att ”medborgarskap” i artikel 4 och artikel 6 byts ut mot ”domicil”, som begreppet definieras i den aktuella staten. Liknande bestämmelser finns i EU-rättsliga sammanhang i förhållande till Storbritannien och Irland (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 152–153).
166
Lagval
rande regler i tidigare lagvalskonventioner. Anledningen är att bestämmelsen i protokollet bara gäller för vissa grupper av underhållsberättigade personer och att den är subsidiär. I de fall den underhållsberättigade och/eller den underhållsskyldige har dubbla medborgarskap anges i den förklarande rapporten att det bör vara tillräckligt att ett gemensamt medborgarskap finns. Med den tolkningen behöver det alltså inte vara det medborgarskap till vilket parten har närmast anknytning.11
Särskilda regler för makar m.fl.
I fråga om underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats gäller ett annat undantag (artikel 5). Då ska artikel 3 (som anvisar lagen i den underhållsberättigades hemviststat som tillämplig) inte tillämpas om en av parterna motsätter sig det och lagen i en annan stat, särskilt den stat där de senast hade gemensam hemvist, har närmare anknytning till äktenskapet. I sådana fall ska lagen i den andra staten tillämpas.
Bestämmelsen har tillkommit eftersom huvudregeln – lagen i den underhållsberättigades hemviststat – inte anses fylla samma skyddsbehov när det gäller underhåll mellan makar. I den förklarande rapporten hänvisas särskilt till lagarna i de skandinaviska staterna, där underhåll till make tillerkänns endast i undantagsfall och med stor återhållsamhet. En regel till förmån för den underhållsberättigade kan ge otillfredsställande resultat om det räcker för honom eller henne att byta hemviststat för att skapa en underhållsskyldighet. Som ett exempel tas upp ett fall där två makar som är medborgare i staten A har haft sin hemvist där under hela äktenskapet. Enligt lagen i staten A finns ingen underhållsskyldighet mellan makar efter skilsmässa. Efter skilsmässa flyttar en av makarna till staten B, vars lag är mer generös i fråga om underhåll mellan före detta makar. Maken väcker sedan talan om underhåll i staten B. Enligt huvudregeln i artikel 3 skulle lagen i staten B vara tillämplig. Eftersom makarna inte har haft gemensam hemvist i staten B kan en sådan tillämpning framstå som orättvis mot den andra maken, och tvärtemot vad makarna kan ha levt i tro om under sitt äktenskap.12 Därför öppnar protokollet en möjlighet för en make att invända mot en sådan tillämpning.
11 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 74 och 76. 12 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 78.
167
Lagval SOU 2010:59
En tillämpning av artikel 5 förutsätter att någon av makarna eller de tidigare makarna gör en invändning mot att huvudregeln i artikel 3 tillämpas, dvs. en invändning mot att lagen i den underhållsberättigades hemviststat tillämpas. Det framgår inte av bestämmelsen när detta ska ske. I den förklarande rapporten anges att detta är beroende av de processuella reglerna i varje enskild stat. Det anges dock att det är önskvärt att invändningen inte tillåts alltför långt in i processen, eftersom den då kan användas i förhalande syfte.13
En invändning innebär inte att huvudregeln i artikel 3 automatiskt sätts åt sidan. Det krävs också att den lag som åberopas har ”närmare anknytning till äktenskapet”. Faktorer som bör vägas in är enligt den förklarande rapporten makarnas hemvist under äktenskapet, deras medborgarskap, i vilken stat äktenskapet ingicks och i vilken stat äktenskapsskillnaden genomfördes. Omständigheterna får vägas samman och domstolen får bedöma om de väger tyngre än den underhållsberättigades aktuella hemvist. En särskild hänvisning görs i artikel 5 till den stat där makarna senast hade gemensam hemvist, utifrån uppfattningen att hemvisten i många fall har en framträdande koppling till äktenskapet. Det innebär inte att makarna måste ha levt tillsammans i den aktuella staten. Om makarna har hemvist i samma stat när ansökan görs är det svårare att hävda att en annan stats lag ska tillämpas (t.ex. lagen i en stat där de tidigare haft hemvist). Makarnas tidigare hemvist kan emellertid innebära att det finns en naturlig anknytning mellan äktenskapet och lagen i den staten. Ett exempel är om makarna levde i staten A i många år och sedan under en kortare tid i staten B innan den underhållsberättigade maken flyttade till staten C. I ett sådant fall finns det ingen närmare anknytning till äktenskapet i staten B men däremot i staten A. I den förklarande rapporten anmärks också att makarnas medborgarskap och den stat där äktenskapet ingicks är av sekundär betydelse, men att sådana omständigheter kan öka vikten av tidigare eller nuvarande hemvist. Det noteras också att artikel 5 även omfattar frågor om underhållsskyldighet under äktenskapet.14
13 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 84. 14 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 85–90.
168
Lagval
Skydd för den underhållsskyldige
En särskild regel om bestridande av underhållsskyldighet finns i artikel 6. I fråga om annan underhållsskyldighet än föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och sådan underhållsskyldighet som avses i artikel 5 (mellan tidigare makar m.fl.), kan den underhållsskyldige bestrida den underhållsberättigades anspråk på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sin hemvist eller, om båda parterna är medborgare i samma stat, enligt lagen i den staten. Enligt den förklarande rapporten är bestämmelsen tillämplig på bl.a. följande förhållanden.
-Släktskap i rakt upp- eller nedstigande led, annat än ett föräldrabarnförhållande, t.ex. barnbarn gentemot far- eller morföräldrar eller vice versa.
-Ett barns underhållsskyldighet mot sin förälder.
-Släktskap i sidled, t.ex. mellan syskon.
-Familjeband som uppstår genom giftermål (jfr förklaring till svågerlagsförhållande i not 1), t.ex. underhåll till styvbarn.15
Ett exempel kan vara att lagen i den underhållsberättigades hemviststat (artikel 3) innebär att den underhållsberättigade har rätt till underhåll av sin styvmor. Styvmodern kan då bestrida underhållsskyldighet med hänvisning till att det inte finns någon underhållsskyldighet i förhållande till styvbarn enligt lagen i hennes hemviststat.
Betydelsen av ett gemensamt medborgarskap framgår av följande exempel.16 En person som har hemvist i staten A kräver underhåll av sin farbror enligt lagen i staten A med stöd av artikel 3, lagen i den underhållsberättigades hemviststat. Farbrodern har hemvist i staten B. De är medborgare i olika stater. Farbrodern kan då enligt artikel 6 bestrida underhållskravet på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet i förhållandet farbror–brorson enligt lagen i staten B. Om däremot både brorsonen och farbrodern i exemplet är medborgare i staten C krävs det att det varken finns någon underhållsskyldighet enligt lagen i staten B eller enligt lagen i staten C. Bestämmelsen har utformats
15 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 99–100. 16 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 104–105.
169
Lagval SOU 2010:59
så att den förhindrar den underhållsskyldige att bestrida underhållskravet med hänvisning till en viss lag på bekostnad av den underhållsberättigades rätt till underhåll. Om t.ex. en far vill ha underhåll av sin son med tillämpning av lagen i den stat där båda har hemvist och är medborgare, har det ansetts obilligt att sonen ska kunna kringgå sin skyldighet bara genom att flytta till ett land vars lag inte innehåller någon motsvarande skyldighet. Enligt den förklarande rapporten bör det inte spela någon roll om en av parterna eller båda har flera nationaliteter, det bör vara tillräckligt att de är medborgare i samma land.17
6.2.4 Parternas val av tillämplig lag
Parterna kan under vissa förutsättningar välja vilken lag som ska vara tillämplig på frågan om underhållsskyldighet. Detta är en nyhet i förhållande till de tidigare Haagkonventionerna om lagval.18Valmöjligheterna är försedda med förbehåll för att skydda främst den underhållsberättigade parten från att den underhållsskyldige ser till att den lag som väljs inte medger rätt till underhåll eller inskränker en sådan rätt. Avtal kan träffas dels för ett särskilt förfarande i en bestämd stat (artikel 7), dels med generell giltighet (artikel 8). Möjligheten att avtala enligt artikel 7 står öppen även när en av parterna är under 18 år eller är en s.k. sårbar vuxen, till skillnad från avtalsmöjligheten i artikel 8. Möjligheterna att avtala om tillämplig lag redovisas närmare i avsnitt 8.5.
6.2.5 Offentliga organ
Ett offentligt organs rätt att begära återbetalning av ett bidrag som har lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhåll ska bestämmas av den lag under vilken organet lyder (artikel 10). Bestämmelsen korresponderar med artikel 64.2 i underhållsförordningen och artikel 36.2 i 2007 års Haagkonvention. För svensk del är Försäkringskassan ett sådant offentligt organ. Bestämmelsen i artikel 10 gäller endast rätten att begära återbetalning. Frågan om det finns en underhållsskyldighet och omfattningen av denna eventuella skyldighet bestäms av den lag
17 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 105–107. 18 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 109.
170
Lagval
som är tillämplig på själva underhållsfrågan. Det kan vara samma lands lag som blir tillämplig. Så är ofta fallet om det är lagen i den underhållsberättigades hemviststat som är tillämplig på underhållsfrågan, eftersom det offentliga organ som har gett förmåner till den underhållsberättigade personen oftast finns i denna stat. Om det däremot är ett annat lands lag än hemvistlandets som är tillämplig på underhållsfrågan (t.ex. enligt artikel 4, 5, 7 eller 8), så kan det bli olika länders lagar som är tillämpliga på underhållsfrågan respektive för det offentliga organets rätt att begära återbetalning.19
Bestämmelsen är bara tillämplig på återbetalning av förmåner som givits ut i stället för underhåll, inte på offentligrättsliga bidrag såsom barnbidrag.20
6.2.6 Den tillämpliga lagens räckvidd m.m.
Den lag som är tillämplig på frågan om underhållsskyldighet reglerar enligt artikel 11 bl.a.
a) om, i vilken utsträckning och mot vem den underhålls-
berättigade kan rikta ett krav på underhåll,
b) i vilken utsträckning den underhållsberättigade kan begära
underhåll retroaktivt,
c) beräkningsgrunden för storleken på underhållsbidraget samt
indexering,
d) vem som får väcka talan om underhållsskyldighet, utom i frågor
som rör processbehörighet och företrädare vid förfarandet,21
e) preskriptionsfrister eller talefrister,
f) omfattningen av den underhållsskyldiges förpliktelser, om ett
offentligt organ begär återbetalning av bidrag som har lämnats till en underhållsberättigad i stället för underhåll.
Uppräkningen är inte uttömmande.
19 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 163. 20 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 164. 21 Enligt den förklarande rapporten ligger rätten att väcka talan vanligtvis hos den underhållsberättigade, men om han eller hon är minderårig kan förfarandet inledas av en förälder eller ett offentligt organ. Bestämmelsen omfattar inte representationen av sårbara vuxna och ska inte förväxlas med bestämmelser om processbehörighet och rättslig representation, som regleras av forumlandets lag (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 171).
171
Lagval SOU 2010:59
Som i många andra lagvalskonventioner slås vidare fast att återförvisning inte omfattas (s.k. renvoi, artikel 12). Det innebär att det är den materiella lag som protokollet anvisar som ska tillämpas. Det blir inte aktuellt att tillämpa lagvalsreglerna i den av protokollet som tillämplig utpekade rättsordningen.
Tillämpning av den lag som fastställs enligt protokollet får vägras endast i den utsträckning som dess verkan uppenbart skulle stå i strid med grunderna för domstolslandets rättsordning (s.k. ordre public, artikel 13). Enligt den förklarande rapporten ska bestämmelsen tillämpas restriktivt. Den ska också tillämpas utifrån vilka effekter en tillämpning av den utländska lagen skulle få i det enskilda fallet. Det räcker t.ex. inte med att det familjeförhållande som underhållskravet grundar sig på anses stå i strid med grunderna för landets rättsordning. Som exempel nämns i den förklarande rapporten att det i Tyskland och i Frankrike inte anses att en mans underhållsskyldighet gentemot flera fruar strider mot grunderna för den tyska respektive den franska rättsordningen, även om det grundläggande rättsförhållandet (polygami) gör det.22 Detta är i linje med den svenska inställningen.23 Motsvarande överväganden skulle enligt den förklarande rapporten kunna göras i förhållande till andra internationellt sett kontroversiella familjeförhållanden som t.ex. samkönade äktenskap eller partnerskap. Det som krävs är att resultatet av skyldigheten att utge underhållsbidrag på grund av ett sådant familjeförhållande i ett enskilt fall framstår som uppenbart olämpligt och stötande.24
Vid fastställandet av underhållsbidragets storlek ska hänsyn tas till
den underhållsberättigades behov, den underhållsskyldiges tillgångar, och till all ersättning som den underhållsberättigade har fått i stället för periodiska betalningar av underhåll (artikel 14).
Bestämmelsen ska tillämpas av alla fördragsslutande stater, oavsett vilken lag som ska tillämpas i övrigt och oavsett om den lagen föreskriver något annat. Bestämmelsen innebär dock inte att en myndighet måste göra individuella uträkningar i varje enskilt fall. Det är möjligt att använda sig av tabeller så länge de är flexibla nog
22 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 176–177. 23 Se t.ex. SOU 1987:18 s. 193 ff. och prop. 2003/04:48 s. 24 f. angående giltigheten av äktenskap som ingåtts utomlands och som inte skulle ha varit tillåtet att ingå i Sverige. 24 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 177.
172
Lagval
att ta hänsyn till parternas behov och resurser.25 Enligt den förklarande rapporten är den tredje punkten ovan främst avsedd att tillämpas när en make efter skilsmässa har fått ersättning eller egendom av den andra maken som en slutlig reglering av makarnas ekonomiska förhållanden. Skälet är att resultatet kan bli orättvist om en make som redan har fått kompensation i annan form gör anspråk på att få underhåll och den lag som ska tillämpas enligt protokollet inte tar hänsyn till tidigare uppgörelser.26 För svensk del innebär detta enligt utredningens uppfattning att hänsyn ska tas till vad parterna har fått sig tilldelat genom bodelning eller annan motsvarande upplösning av den ekonomiska gemenskap som äktenskapet skapat mellan makarna.
Artiklarna 15–17 handlar om situationer där den stat vars lag anvisas har olika rättssystem eller regelverk i förhållande till olika territorier eller olika kategorier av personer, t.ex. i stater som låter den tillämpliga lagen vara avhängig parternas religionstillhörighet.27Av artiklarna framgår bl.a. att protokollets hänvisningar till lagen i en sådan stat i tillämpliga fall ska avse lagen i den relevanta territoriella enheten eller det rättssystem som är relevant enligt den statens regler.
2007 års Haagprotokoll ersätter de två tidigare Haagkonventionerna om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet från år 1956 och år 1973 i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna (artikel 18). Sverige har emellertid inte tillträtt dessa konventioner så artikeln får inte någon praktisk betydelse för svensk del.
6.3 Överväganden
Förslag: 3 kap. 6 § i 1904 års lag ska inte längre avse lagval i
frågor om underhåll till barn i äktenskapsmål.
Bedömning: Bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll medför
inte något behov av kompletterande bestämmelser. Däremot finns ett stort informationsbehov, särskilt i förhållande till domstolarna men även till på området praktiskt verksamma jurister.
25 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 179 och 182. 26 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 183. 27 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 193.
173
Lagval SOU 2010:59
6.3.1 Utrymmet för allmänt tillämpliga bestämmelser
Som har framgått i avsnitt 5.3 innebär underhållsförordningen att när behörighet utövas av svenska domstolar kommer det antingen att vara enligt underhållsförordningen eller enligt någon av Luganokonventionerna. Underhållsförordningen hänvisar till 2007 års Haagprotokoll, som därmed är införlivat i EU-systemet. När behörigheten utövas enligt någon av Luganokonventionerna kan det förefalla som att utrymme ges för autonoma lagvalsbestämmelser (jfr avsnitt 4.5.1). Med hänsyn till att EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll får man enligt utredningens mening utgå från att Sverige även i det fallet är förpliktat att sträva efter att 2007 års Haagprotokoll får största möjliga genomslagskraft och att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja oförenligheter.28 Det förefaller därför enligt utredningens uppfattning givet att det inte finns utrymme för autonoma lagvalsbestämmelser, utan att 2007 års Haagprotokoll ska tillämpas även när svensk domstol utövar behörighet enligt Luganokonventionerna.
I 3 kap. 6 § i 1904 års lag finns en bestämmelse om att frågor om underhåll till barn som tas upp i äktenskapsmål alltid ska prövas enligt svensk lag om barnet vistas här i landet. Utredningen har i avsnitt 5.3 föreslagit att den angivna paragrafen ska ändras på så sätt att den inte ska avse behörighet i frågor om underhåll. Med hänsyn till vad som anförts ovan bör det inte finnas någon autonom bestämmelse om tillämplig lag i sådana frågor. Med den ändring av 3 kap. 6 § i 1904 års lag som utredningen har föreslagit i avsnitt 5.3 blir så inte heller fallet.29 Det kan anmärkas att om förslaget i SOU 2005:111 (avseende vårdnad om barn) också leder till lagstiftning kommer 3 kap. 6 § i 1904 års lag att upphävas i sin helhet (jfr avsnitt 5.3).
28 Se artikel 69.1 i underhållsförordningen med hänvisning till artikel 307 i det gamla EGfördraget, som motsvaras av artikel 351 i EUF-fördraget (se EUT C115, 9.5.2008, s. 47). Jfr även EU-domstolens dom den 4 maj 2010 i mål C-533/08, i mål TNT Express Nederland BV, där domstolen fann att bestämmelserna i en konvention på ett särskilt område ska tillämpas under förutsättning att de leder till en hög grad av förutsebarhet, underlättar god rättskipning samt minimerar risken för samtidiga förfaranden och under förutsättning att de garanterar att målen om fri rörlighet för domar på privaträttens område och om ömsesidigt förtroende mellan de rättsvårdande myndigheterna inom unionen (favor executionis) uppnås på villkor som är minst lika fördelaktiga som de villkor som följer av (i det fallet) Bryssel Iförordningen. 29 Det har tidigare framförts förslag om att upphäva bestämmelsen om lagval i 3 kap. 6 §, se departementspromemorian Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall (Ds 2003:5). Det framfördes där att bestämmelsen befäste ett föråldrat synsätt om att endast svenska domstolar och svensk lag bäst kan ta tillvara alla barns intressen. Med förslaget skulle lagvalsfrågan i stället lösas i rättspraxis (s. 82 f.). Förslaget har inte lett till lagstiftning.
174
Lagval
6.3.2 Utredning om utländsk rätt
Av underhållsförordningen (artikel 15) följer att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll. Det innebär att bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll inte bara blir direkt tillämpliga för de myndigheter som har internationell behörighet i frågor om underhåll utan också att de ska tillämpas.
När utländsk rätt ska tillämpas finns upplysningar om denna när landet i fråga antingen är en medlemsstat i EU eller har tillträtt 2007 års Haagkonvention. Enligt artikel 70 a i underhållsförordningen och artikel 57.1 a i 2007 års Haagkonvention ska staterna tillhandahålla bl.a. en beskrivning av sina lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet och staterna får enligt konventionen använda ett särskilt landprofilformulär (eng. country profile form) för detta ändamål (artikel 57.2). Inom EU ska det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område användas för samma ändamål.30
Frågan om hur domstolarna ska få kännedom om utländsk rätt är för övrigt inte ny. I allmänhet ordnar den ena parten med detta. Utländsk rätt kan bli föremål för bevisning. Domstolen får anmana en part att lägga fram bevisning om innehållet i främmande lag (35 kap. 2 § andra stycket RB). Vid behov har det ansetts att domstolen inom rimliga gränser bör bedriva efterforskningar, t.ex. genom att begära upplysningar enligt förordningen (1981:366) om rätt att i vissa fall begära upplysningar om innehållet i utländsk rätt.31 När utländsk rätt ska tillämpas med stöd av EU-regler har, med hänsyn till reglernas syfte samt principen om EU-rättens effektivitet och medlemsstaternas lojalitetsplikt, ansetts att det måste förutsättas att domstolen agerar aktivt även i utredningsavseende utan hänsyn till målets internrättsliga kvalificering såsom dispositivt eller indispositivt eller liknande.32
Övriga myndigheter har inte samma möjligheter som domstolarna, men bör inom ramen för samarbetet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kunna få erforderlig kunskap om innehållet i utländsk rätt. Det torde också ligga i
30 Inrättat genom beslut 2001/470/EG, se http://ec.europa.eu/civiljustice/index_sv.htm. Webbplatsen sköts av kommissionen. 31 Se Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Lars Heuman, Rättegång, fjärde häftet, 7 uppl. (2009) s. 306. 32 Jfr Maarit Jänterä-Jareborg, Svensk domstol och utländsk rätt (1997) s. 244 och s. 194 ff.
175
Lagval SOU 2010:59
parternas intresse att medverka till att innehållet i den utländska rätten blir känt för den svenska myndigheten.
Sammantaget anser utredningen att det inte krävs några kompletterande bestämmelser i detta avseende i frågor om underhåll.
6.3.3 Det bakomliggande rättsförhållandet
Som har framförts ovan är protokollets bestämmelser om tillämplig lag inte direkt tillämpliga på de omständigheter som ligger bakom underhållsskyldigheten, t.ex. föräldraskap eller giftermål, som i detta sammanhang är s.k. prejudiciella frågor. Om en presumtivt underhållsskyldig man invänder att det inte finns någon underhållsskyldighet på grund av att han inte är barnets far, anvisar inte protokollet vilken lag som ska tillämpas på den frågan.
Domstolar och andra myndigheter har i många olika sammanhang att ta ställning till prejudiciella frågor. Ett avgörande i en sådan fråga är ofta av central betydelse för bedömningen av huvudfrågan men saknar rättskraft för framtiden. I internationella situationer måste man avgöra vilken lag som är tillämplig på den prejudiciella frågan, om det är den lag som tillämpas på själva huvudfrågan eller domstolslandets lag.33 Detta är således inte någon unik situation för frågor om underhåll. Utredningen anser inte att det finns skäl för lagreglering i just detta fall. Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas på en prejudiciell fråga får i stället såsom tidigare avgöras i rättstillämpningen.34
33 Se Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 105 f. 34 Familjelagssakkunniga gjorde samma bedömning i slutbetänkandet Internationella familjerättsfrågor (SOU 1987:18) i samband med frågeställningar kring allmänt tillämpliga bestämmelser om erkännande av utländska underhållsavgöranden, se s. 246.
176
Lagval
6.3.4 Särskilt om allmän domstols materiella processledning i mål om underhållsbidrag
Som tidigare har nämnts anges i underhållsförordningen (artikel 15) att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll i de medlemsstater som är bundna av protokollet (dvs. alla EU:s medlemsstater förutom Danmark och Storbritannien). Enhetliga lagvalsregler möjliggör – och är en förutsättning för – att staternas avgöranden ska kunna erkännas och verkställas i övriga medlemsstater utan exekvaturförfarande.35 Tillämpningen är således obligatorisk för staternas domstolar och andra myndigheter. Den obligatoriska tillämpningen framgår också av enskilda artiklar i protokollet. Underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist om inte annat föreskrivs i protokollet (artikel 3.1), och de särskilda reglerna till förmån för vissa underhållsberättigade i artikel 4 ska gälla under angivna förutsättningar.
Som har framgått av avsnitt 3.4 är, enligt svensk intern gällande rätt, mål om underhåll i princip dispositiva, även om det finns indispositiva inslag. I den mån det tidigare har varit möjligt för parterna att avtala om tillämplig lag (beträffande avtal se vidare kapitel 8), innebär bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll emellertid en förändring. Protokollet innebär att parterna visserligen får avtala om tillämplig lag men endast inom protokollets ramar. Lagvalsreglerna blir genom protokollets bestämmelser indispositiva i större utsträckning än tidigare.
Det nu sagda får till följd att domstolen i ett mål om underhåll med internationell anknytning måste vara väl införstådd med protokollets bestämmelser och noga överväga i vilken utsträckning materiell processledning måste utövas i fråga om tillämplig lag. Om det finns en utländsk anknytning kan domstolen t.ex. behöva fråga hur parterna ser på hemvistfrågan. Det kan inte komma i fråga att tillämpa en annan stats lag utan parternas kännedom. Domstolen ska emellertid inte efterforska omständigheter som är av dispositiv natur (jfr 17 kap. 3 § RB). Inte heller bör domstolen aktivt ta upp undantagsregler som enligt protokollet förutsätter en invändning. Artikel 5 i 2007 års Haagprotokoll innebär t.ex. att domstolen –
35 Jfr punkten 3 i rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), se bilaga 4 i bilagedelen.
177
Lagval SOU 2010:59
178
under vissa förutsättningar – efter invändning av en make ska tillämpa en annan lag än den som anvisas enligt huvudregeln i artikel 3. Detta får enligt utredningens uppfattning anses kräva ett partsinitiativ. Gränserna för domstolens materiella processledning är i första hand en fråga för rättstillämpningen. Utredningen kan dock konstatera att 2007 års Haagprotokoll ställer högre krav på en aktiv, materiell processledning än vad som hittills har krävts i mål om underhåll med internationell anknytning. Enligt utredningens bedömning bör domstolens materiella processledning inte lagregleras, utan denna fråga får såsom tidigare lösas i rättstillämpningen.
7 Erkännande och verkställighet
7.1 Underhållsförordningen
7.1.1 Erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar (kapitel IV)
7.1.1.1 Inledning
Kapitel IV i underhållsförordningen gäller frågor om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar som omfattas av förordningen (artikel 16). Eftersom inte alla EU:s medlemsstater är bundna av 2007 års Haagprotokoll1 skapades två alternativa förfaranden för erkännande och verkställighet beroende på om ursprungsmedlemsstaten är bunden av protokollet eller inte. Kapitel IV är indelat i tre avsnitt. Det första avsnittet gäller domar som är meddelade i medlemsstater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll (dvs. alla medlemsstater i EU utom Danmark och Storbritannien). Det andra avsnittet är tillämpligt på domar som är meddelade i medlemsstater som inte är bundna av 2007 års Haagprotokoll (dvs. Storbritannien och Danmark, som är de enda EUstaterna som är bundna av underhållsförordningen men inte av 2007 års Haagprotokoll).2 Det tredje och sista avsnittet innehåller allmänna bestämmelser om verkställighet. Bestämmelserna i det tredje avsnittet ska tillämpas på alla domar som omfattas av underhållsförordningen (dvs. alla domar från någon av EU:s medlemsstater).
1 Se avsnitt 2.1. 2 Angående att bestämmelserna i underhållsförordningen om tillämplig lag och samarbete mellan centralmyndigheter inte är tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, se EUT L 149, 12.6.2009, s. 80.
179
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.1.1.2 Domar meddelade i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 1)
En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas i en annan medlemsstat utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande (artikel 17.1). Så långt finns en motsvarande bestämmelse i Bryssel I-förordningen (artikel 33.1). Nytt är däremot att en dom som är verkställbar i en medlemsstat ska kunna verkställas också i en annan medlemsstat utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring (artikel 17.2 i underhållsförordningen). Det behövs alltså inte något exekvaturförfarande i den medlemsstat där domen ska verkställas, något som krävs enligt Bryssel I-förordningen (artikel 38).
En dom som är verkställbar ska automatiskt medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 18). För Bryssel I-förordningens del inträder samma förhållande i och med verkställbarhetsförklaringen (se artikel 47.2 där det dock i detta avseende talas om verkställighetsförklaring).
Om svaranden inte har gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten ska han eller hon ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten (artikel 19.1). Bestämmelsen kan sägas vara en skyddsregel för en underhållsskyldig part. Rätten att ansöka om förnyad prövning gäller under förutsättning att
a) han eller hon inte har delgivits stämningsansökan eller
motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, eller
b) han eller hon utan egen förskyllan varit förhindrad att bestrida
underhållskravet på grund av force majeure eller på grund av extraordinära omständigheter.
Rätten till förnyad prövning gäller dock inte om svaranden har haft möjlighet att överklaga domen men inte har gjort det. Svaranden måste också ansöka om förnyad prövning inom en viss tid (utan dröjsmål och i alla händelser inom 45 dagar, artikel 19.2). Bestämmelsen har tillkommit för att säkerställa att kravet på en rättvis rättegång efterföljs (se punkten 29 i ingressen). Det framhålls i samma ingresspunkt att denna rätt till förnyad prövning
180
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
bör vara ett extraordinärt rättsmedel som beviljas en utebliven svarande och som inte påverkar andra extraordinära rättsmedel enligt ursprungsmedlemsstatens lag, förutsatt att dessa rättsmedel inte är oförenliga med rätten till förnyad prövning enligt förordningen. Eftersom tanken är att domar om underhållsskyldighet ska kunna erkännas och verkställas snabbt och effektivt, utan onödig fördröjning, är detta alltså en undantagsregel. Det är inte aktuellt att avvakta ”tidsfristen” om 45 dagar innan verkställighet får ske. Att en part har begärt förnyad prövning kan däremot vara en grund för att uppskjuta verkställigheten (artikel 21.3, se vidare nedan).
Domstolens ställningstagande till en ansökan om förnyad prövning får vissa följder (artikel 19.3). Om domstolen avslår ansökan om förnyad prövning ska domen ha fortsatt rättsverkan. Om domstolen i stället beslutar att en förnyad prövning är motiverad på något av de skäl som anges i artikel 19.1, förlorar den ursprungliga domen sin giltighet. Om den underhållsberättigade har avbrutit en preskriptionsfrist, iakttagit en talefrist eller begärt retroaktivt underhåll inom viss tid kvarstår emellertid de rättsverkningar som rättshandlingarna kan ha medfört.
För att en dom ska kunna verkställas i en annan medlemsstat måste sökanden ge in vissa handlingar till behöriga verkställande myndigheter (artikel 20), nämligen
a) kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för
att dess äkthet ska kunna fastställas (jfr artikel 53.1 i Bryssel Iförordningen),
b) utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av
formuläret i bilaga I till förordningen (jfr artikel 53.2 och 54 i Bryssel I-förordningen),
c) i förekommande fall, en handling om utestående fordringar
med uppgift om beräkningsdatum, och
d) vid behov, en translitterering eller översättning av innehållet i
formuläret i bilaga I på visst närmare angivet sätt.
En översättning av domen får krävas bara om svaranden bestrider verkställighet (artikel 20.2). Översättningen ska göras av en person som är behörig (auktoriserad) att göra översättningar i någon av medlemsstaterna (artikel 20.3).
Det är lagen i den verkställande medlemsstaten som ska tillämpas i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet,
181
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
om inte dessa skäl är oförenliga med bestämmelserna i artikel 21.2 och 21.3. Exempel på skäl i nationell rätt som accepteras som hinder mot verkställighet är att den underhållsskyldige betalar det underhåll han är skyldig vid tidpunkten för verkställigheten, eller att vissa tillgångar inte kan utmätas (se punkten 30 i ingressen).
Artikel 21.2 innebär att den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis ska vägra verkställighet av domen från ursprungsdomstolen om rätten att få ursprungsdomstolens dom verkställd upphör genom preskription (verkställighetspreskription) eller annan begränsning av talan. Detta får bedömas antingen enligt lagen i ursprungsmedlemsstaten eller enligt lagen i den verkställande medlemsstaten, beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden. Bestämmelsen saknar motsvarighet i Bryssel I-förordningen.
Verkställighet får också vägras (helt eller delvis) om domen är oförenlig med en dom som har meddelats i den verkställande medlemsstaten, eller med en dom som har meddelats i en annan medlemsstat eller i en tredjestat och som uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den verkställande medlemsstaten. En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldighet ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses vara oförenlig i den mening som nu avses (artikel 21.2 i underhållsförordningen).
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten får, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis skjuta upp verkställigheten av ursprungsdomstolens dom om en ansökan om förnyad prövning av denna dom har lämnats in vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 19 (artikel 21.3). Verkställighet ska dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, skjutas upp om domens verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten. En liknande bestämmelse finns i artikel 46.1 i Bryssel I-förordningen, enligt vilken domstolen får låta målet vila om talan mot ursprungsdomstolens dom förts med ordinära rättsmedel eller om fristen för talan inte har löpt ut.
I artikel 22 i underhållsförordningen förtydligas att erkännande och verkställighet av en dom om underhåll inte innebär ett erkännande av det familje-, släktskaps-, äktenskaps-, eller svågerlagsförhållande som underhållsskyldigheten grundas på och som har gett upphov till domen. Detta innebär att ett erkännande av ett
182
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
avgörande om underhåll inte innebär ett erkännande av t.ex. ett samkönat äktenskap, ett fastställt faderskap eller ett polygamt äktenskap som underhållsskyldigheten grundas på (se även avsnitt 4.8.3).
7.1.1.3 Domar meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 2)
Avsnitt 2 i kapitel IV är tillämpligt på domar som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll. Detta innebär att avsnittet är aktuellt endast när det gäller domar som har meddelats i Storbritannien eller Danmark.3
Huvudregeln är enligt artikel 23.1 att en sådan dom ska erkännas i övriga medlemsstater utan att det krävs något särskilt förfarande. Om frågan om en dom ska erkännas eller inte är föremål för en tvist, kan en part som gör gällande att domen ska erkännas få fastställt att domen ska erkännas genom att anlita det förfarande som föreskrivs i avsnittet (artikel 23.2). Detta tillgodoser behovet av förutsebarhet. En part kan t.ex. vilja få fastställt att ett avgörande om underhåll på grund av faderskap erkänns i Sverige. Förfarandet som avses är det exekvaturförfarande som ska tillämpas i förhållande till dessa domar. En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll, och som är verkställbar i den staten, ska nämligen verkställas i en annan medlemsstat först sedan domen efter ansökan av en part har förklarats vara verkställbar där (artikel 26). Bestämmelsen överensstämmer med artikel 38.1 i Bryssel Iförordningen. Detta innebär alltså att det krävs ett exekvaturförfarande för dessa domar, till skillnad från vad som gäller för domar som har meddelats i stater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll.
Om utgången av ett mål som handläggs vid en domstol i en medlemsstat är beroende av om en dom ska erkännas, är den domstolen behörig att pröva frågan om erkännande (artikel 23.3). Bestämmelserna i artikel 23 överensstämmer med bestämmelserna i artikel 33 i Bryssel I-förordningen.
3 Som tidigare nämnts är bestämmelserna i underhållsförordningen om bl.a. tillämplig lag inte tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, se EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. Storbritannien kommer inte heller att vara bundet av 2007 års Haagprotokoll. Alla övriga medlemsstater i EU kommer att vara bundna av 2007 års Haagprotokoll och alltså omfattas av bestämmelserna om erkännande och verkställighet i avsnitt 1 i kap. IV (se avsnitt 7.1.1.2).
183
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
Skälen för att vägra erkännande i artikel 24 i underhållsförordningen är i det närmaste identiska med motsvarande vägransgrunder i Bryssel I-förordningen (artikel 34). En dom ska inte erkännas om
a) ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rätts-
ordningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gällande. Prövningen av ordre public ska dock inte tillämpas på behörighetsreglerna (jfr artikel 35.3 i Bryssel I-förordningen),
b) det är en tredskodom eller en annan dom som har meddelats
mot en utebliven svarande och svaranden inte har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men underlåtit detta,
c) den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist
mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande,
d) den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en
annan medlemsstat eller i en tredjestat i en tvist mellan samma parter och rörande samma sak, om den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där domen görs gällande.
Precis som för domar som meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll (se avsnitt 7.1.1.2) finns här ett tillägg i underhållsförordningen jämfört med Bryssel I-förordningen om att en dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldighet ändras på grund av nya förhållanden inte ska anses vara oförenlig i den mening som avses i punkt c eller d.
Det finns också en bestämmelse om vilandeförklaring av mål (artikel 25). Om det görs gällande vid en domstol i en medlemsstat att en dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas, ska domstolen låta handläggningen av målet vila om verkställighet av domen har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har begärts (jfr artikel 37 i Bryssel I-förordningen, som dock skiljer sig åt såtillvida att domstolen enligt den bestämmelsen ”får” låta handläggningen vila).
184
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska göras vid den domstol eller myndighet som den verkställande medlemsstaten har anmält till kommissionen. Den lokala behörigheten ska bestämmas av motpartens hemvist eller efter den plats där verkställighet ska äga rum (artikel 27). En motsvarighet till bestämmelsen finns i artikel 39 i Bryssel I-förordningen, som i bilaga II hänvisar till att ansökan i Sverige ska göras till Svea hovrätt.
Vissa handlingar ska bifogas en ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 28.1), nämligen
a) kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för
att dess äkthet ska kunna fastställas (jfr artikel 53.1 i Bryssel Iförordningen),
b) utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av
formuläret i bilaga II, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29, se nedan (jfr artikel 53.2 och 54 i Bryssel Iförordningen), och
c) vid behov, en translitterering eller översättning av innehållet i
formuläret i bilaga II på visst närmare angivet sätt.
En översättning av domen får inte krävas annat än vid ansökan om ändring enligt artikel 32 eller 33, dvs. i steg två av exekvaturförfarandet (artikel 28.2). Översättning enligt artikeln ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna (artikel 28.3).
Om ett utdrag av domen (se artikel 28.1 b) inte ges in kan domstolen eller myndigheten antingen bestämma en tid inom vilken utdraget ska ges in, godta en likvärdig handling eller befria sökanden från skyldigheten att ge in det om tillgängliga uppgifter kan anses tillräckliga. Om domstolen begär det ska en översättning av handlingarna ges in (artikel 29). Denna bestämmelse har sin motsvarighet i artikel 55 i Bryssel I-förordningen.
Efter fullgörande av formaliteterna i artikel 28 ska domen förklaras vara verkställbar utan någon förnyad prövning av grunderna för att vägra erkännande i artikel 24, senast inom 30 dagar om det inte är omöjligt på grund av exceptionella omständigheter (artikel 30). I detta skede av förfarandet ska motparten inte ges tillfälle att yttra sig. Bestämmelsen motsvaras av artikel 41 i Bryssel I-förordningen, med undantag för tidsfristen
185
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
som saknas i den nämnda förordningen. Det första skedet av exekvaturförfarandet innebär alltså endast en formell prövning.
Sökanden ska snarast, enligt lagen i den verkställande medlemsstaten, underrättas om det beslut som har meddelats med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring. Den part mot vilken verkställighet begärs ska delges verkställbarhetsförklaringen tillsammans med beslutet, om detta inte redan har delgivits parten (artikel 31 i underhållsförordningen, jfr artikel 42 i Bryssel Iförordningen4).
På samma sätt som i Bryssel I-förordningen (artikel 43) kan var och en av parterna, som beslutet med anledning av verkställbarhetsförklaringen gått emot, ansöka om ändring av det beslutet (artikel 32 i underhållsförordningen). En sådan ansökan ska handläggas enligt de bestämmelser som gäller för kontradiktoriska förfaranden. Om den part mot vilken verkställighet begärs underlåter att komma in med svarsskrivelse till den domstol som handlägger ansökan om ändring, ska artikel 11 tillämpas även om parten inte har hemvist i någon medlemsstat (i artikel 11 finns bestämmelser om bl.a. delgivning). Ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska göras inom 30 dagar efter delgivning. En längre tidsfrist, 45 dagar, gäller om den mot vilken verkställighet begärs har hemvist i en annan medlemsstat än den där verkställbarhetsförklaringen meddelades (en något kortare tidsfrist än Bryssel I-förordningens två månader). Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd.
Ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts får överklagas genom det förfarande som medlemsstaten har anmält till kommissionen (artikel 33). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 44 i Bryssel I-förordningen. Överklagande får enligt den senare förordningen ställas till Högsta domstolen (bilaga IV) och prövningstillstånd krävs för Högsta domstolens prövning.5
Den domstol vid vilken ändring söks får avslå en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller upphäva verkställbarhetsförklaringen endast på någon av de grunder som anges i artikel 24 (artikel 34.1). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 45.1 i Bryssel I-förordningen. Detta innebär att domstolen får avslå en
4 ”Beslutet” har ansetts avse domen eller avgörandet, se Lennart Pålsson, Bryssel Iförordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 300. 5 Se 6 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
186
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
ansökan om verkställbarhetsförklaring t.ex. om domen är uppenbart stridande mot grunderna för rättsordningen, eller om den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande. Domstolen ska som huvudregel meddela sitt avgörande med anledning av en ansökan om ändring av beslutet med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring inom 90 dagar från och med dagen för ansökan (artikel 34.2). Denna tidsfrist saknar motsvarighet i Bryssel I-förordningen men avgörandet ska enligt artikel 45.1 i den förordningen meddelas utan dröjsmål. Om ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts överklagas, ska domstolen meddela sitt avgörande utan dröjsmål (artikel 34.3 i underhållsförordningen).
Den domstol som handlägger verkställighetsfrågan efter det att ändring har sökts enligt artikel 32 eller 33, ska på begäran av den part mot vilken verkställighet begärs, låta handläggningen av målet vila om verkställigheten av domen har uppskjutits i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har begärts (artikel 35). Det finns en liknande bestämmelse i artikel 46 i Bryssel I-förordningen.
Om en dom ska erkännas enligt avsnitt 2, ska ingenting hindra en sökande från att begära interimistiska åtgärder (inklusive säkerhetsåtgärder) enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 36). För detta ska det inte krävas någon verkställbarhetsförklaring. Vidare framgår att en verkställbarhetsförklaring automatiskt ska medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas. Så länge fristen för ändring av verkställbarhetsförklaringen inte har löpt ut (jfr artikel 32.5) och intill dess att ett avgörande har meddelats med anledning av att ändring har sökts, får inga andra åtgärder för verkställighet än säkerhetsåtgärder vidtas mot egendom som tillhör den part mot vilken verkställighet begärs. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 47 i Bryssel I-förordningen. Den säkerhetsåtgärd som främst torde bli aktuell är kvarstad enligt 15 kap. RB.6
De återstående artiklarna behandlar frågor om delvis verkställbarhet (artikel 37, jfr artikel 48 i Bryssel I-förordningen) och förbud mot att ta ut avgift eller skatt beräknad efter tvisteföremålets värde i den verkställande medlemsstaten vid verkställ-
6 I fråga om Bryssel I-förordningen se även 7 och 8 §§ i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden, prop. 2001/02:146 s. 49 ff. och Lennart Pålsson, a.a. s. 300 f.
187
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
barhetsförklaringsförfarandet (artikel 38, jfr artikel 52 i Bryssel Iförordningen).
7.1.1.4 Allmänna bestämmelser om verkställighet som gäller alla domar, oberoende av om ursprungsmedlemsstaten är bunden av 2007 års Haagprotokoll eller inte (avsnitt 3)
Det tredje och sista avsnittet i kapitel IV gäller i förhållande till alla domar som omfattas av förordningen, dvs. domar som har meddelats i någon av EU:s medlemsstater. Den första bestämmelsen föreskriver att ursprungsdomstolen får förklara att domen ska vara verkställbar utan hinder av att den överklagas. Detta gäller även om omedelbar verkställighet inte föreskrivs i nationell lag (artikel 39). Syftet är att säkerställa att underhållskrav snabbt och effektivt kan drivas in och för att förhindra överklagande i förhalningssyfte (se punkten 22 i ingressen). Bestämmelsen har ingen motsvarighet i Bryssel I-förordningen, men har sin förebild i artikel 41.1 andra stycket i Bryssel IIförordningen avseende umgänge.7
En part som vill åberopa en dom som har erkänts enligt artikel 17.1 (dvs. en dom som har meddelats av en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll) eller avsnitt 2 (dvs. en dom som har meddelats av en medlemsstat som inte är bunden av protokollet), ska tillhandahålla en kopia av domen (artikel 40.1, jfr artikel 53.1 i Bryssel I-förordningen). Den domstol vid vilken den erkända domen åberopas kan om det är nödvändigt begära att parten som åberopar domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av ursprungsdomstolen (se bilaga I eller II). Ursprungsdomstolen ska utfärda ett sådant utdrag på begäran av varje berörd part (artikel 40.2, jfr artikel 54 i Bryssel I-förordningen). Vid behov ska part som åberopar domen tillhandahålla en translitterering eller behörig översättning av formuläret till språk som godtas (se artiklarna 40.3 och 40.4).
När det gäller verkställighetsförfarandet i övrigt, utöver vad som regleras i underhållsförordningen, tillämpas lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 41.1, jfr artikel 40.1 i Bryssel I-
7 Jfr kommissionens Grönbok om underhållsskyldighet, KOM(2004) 254 slutlig, 15.4.2004, s. 18.
188
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.1.2
förordningen). Verkställighet ska ske på samma villkor som för en dom som har meddelats i den staten. En part ska dock inte åläggas att ha en postadress eller ett ombud i verkställighetsstaten, utan att detta påverkar personer med behörighet för verkställighetsförfaranden (artikel 41.2). Detta är en skillnad jämfört med Bryssel Iförordningen, enligt vilken sökanden ska uppge en delgivningsadress eller utse ett ombud i saken (artikel 40.2 i Bryssel Iförordningen). Motivet bakom underhållsförordningens bestämmelse är att man har velat begränsa de formaliteter för verkställighet som kan öka kostnaderna för den underhållsberättigade (se punkten 27 i ingressen). I detta syfte föreskrivs att den underhållsberättigade inte är skyldig att ha en postadress eller ett ombud i verkställighetsstaten, utan att man i övrigt inkräktar på medlemsstaternas interna organisation beträffande verkställighetsförfaranden (se nämnda punkt i ingressen).8
En dom som har meddelats i en medlemsstat får aldrig omprövas i sak i den medlemsstat där erkännande, verkställbarhet eller verkställighet begärs (artikel 42, jfr även artikel 45.2 i Bryssel I-förordningen). Täckning för kostnader som uppkommer vid tillämpningen av underhållsförordningen får inte ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag (artikel 43).
Förlikningar inför domstol och officiella handlingar, inklusive avtal om underhållsskyldighet (kapitel VI)
Förlikningar inför domstol9 och officiella handlingar som är verkställbara i ursprungsstaten i enlighet med kapitel IV, ska erkännas och vara verkställbara i en annan medlemsstat på samma sätt som domar (artikel 48). Bestämmelserna i förordningen ska i tillämpliga delar gälla även för dessa avgöranden. Behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten ska på begäran av part utfärda ett utdrag med hjälp av formulären antingen i bilagorna I
8 En motsvarande förändring i förhållande till Bryssel I-förordningen genomfördes för första gången i artikel 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, EUT L 199, 31.7.2007, s. 1. 9 Dvs. en förlikning i frågor rörande underhållsskyldighet som har godkänts av en domstol eller ingåtts inför en domstol under förfarandet (artikel 2.1 punkten 2). Inga förlikningar som ingåtts enligt svensk rätt omfattas av den här artikeln, jfr Lennart Pålsson, a.a. s. 313 angående motsvarande begrepp i Bryssel I-förordningen. Har en förlikning enligt svensk rätt stadfästs i dom är det inget som hindrar att domen omfattas av bestämmelserna om erkännande och verkställighet av domar.
189
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.2.1
och II eller III och IV. Motsvarande bestämmelser finns i artikel 57 och 58 i Bryssel I-förordningen.
Vad som är en officiell handling definieras i artikel 2.1 punkten 3 i underhållsförordningen som
a) en handling angående underhållsskyldighet som har upprättats
eller registrerats som en officiell handling i ursprungsmedlemsstaten och vars äkthet
i. avser handlingens underskrift och innehåll, och
ii. har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan för
detta bemyndigad myndighet, eller
b) ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en
administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten eller bestyrkts av sådan myndighet (motsvarande bestämmelse finns i artikel 57.2 i Bryssel I-förordningen).
7.2 2007 års Haagkonvention
Erkännande och verkställighet (kapitel V)
7.2.1.1 Allmänna förutsättningar
Bestämmelserna om erkännande och verkställighet finns i kapitel V i konventionen. Kapitlet gäller avgöranden om underhållsskyldighet som har meddelats av en rättslig eller en administrativ myndighet. Begreppet ”avgörande” ska även omfatta en förlikning eller ett avtal som har ingåtts inför eller godkänts av en sådan myndighet. Ett avgörande kan också inbegripa automatisk justering genom indexering och krav på betalning av utestående fordringar, retroaktivt underhåll eller ränta samt fastställande av kostnader och avgifter (artikel 19.1).
Om ett avgörande inte enbart rör underhållsskyldighet är kapitlets verkan begränsat till de delar av avgörandet som rör underhållsskyldighet (artikel 19.2). Detta har ansetts vara en viktig bestämmelse som tillåter stater att erkänna och verkställa avgöranden endast såvitt avser själva underhållet, utan att behöva ta ställning till ett utländskt fastställande av föräldraskap.10
10 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 438.
190
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
Det finns också en definition av vad som avses med ”administrativ myndighet”, nämligen ett offentligt organ vars avgörande enligt lagen i den stat där organet är etablerat
a) kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av
en rättslig myndighet, och
b) har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en
rättslig myndighet i samma fråga (artikel 19.3).
Definitionen av administrativ myndighet, som är ny jämfört med 1973 års Haagkonvention, tillkom på begäran av de stater som inte alls har något sådant system eller vars administrativa myndigheter är annorlunda. Förhoppningen är att förtydligandet ska bidra till att även dessa stater tillträder konventionen.11
Kapitel V är även tillämpligt på avtal om underhållsbidrag och i fråga om framställningar om erkännande och verkställighet som görs direkt till en behörig myndighet i den berörda staten (artikel 19.4 och 19.5), se vidare kapitel 8 och 10.
7.2.1.2 Grunder för erkännande och verkställighet
Huvudregeln är att ett avgörande som har meddelats i en fördragsslutande stat (”ursprungsstaten”) ska erkännas och verkställas i andra fördragsslutande stater under vissa angivna förutsättningar (artikel 20). Med något undantag har dessa förutsättningar sina motsvarigheter i underhållsförordningens behörighetsregler. Avgörandet ska erkännas och verkställas – det är alltså obligatoriskt – om
a) svaranden hade sin hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes
(jfr artikel 3 a i underhållsförordningen),
b) svaranden har godtagit den berörda myndighetens behörighet,
antingen uttryckligen eller genom att gå i svaromål utan att bestrida behörigheten vid första möjliga tillfälle (jfr artikel 5 i underhållsförordningen),12
c) den underhållsberättigade hade sin hemvist i ursprungsstaten
när talan väcktes (jfr artikel 3 b i underhållsförordningen),
11 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 431. 12 Tidpunkten för ”första möjliga tillfälle” ska enligt den förklarande rapporten bestämmas enligt den interna rätten i ursprungsstaten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 450.
191
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
d) det barn som beviljats underhållsbidrag hade hemvist i
ursprungsstaten när talan väcktes, förutsatt att svaranden har bott tillsammans med barnet i den staten eller har varit bosatt i den staten och betalat underhåll för barnet där,
e) parterna skriftligen har avtalat om behörigheten, med undantag
för tvister som rör underhållsskyldighet mot barn (jfr artikel 4.1 och 4.3 i underhållsförordningen), eller
f) avgörandet har meddelats av en myndighet som utövat sin
behörighet i ett ärende om någons rättsliga status eller föräldraansvar, såvida inte denna behörighet grundade sig enbart på den ena partens medborgarskap (jfr artikel 3 c och d i underhållsförordningen).
Det finns inte någon skyldighet enligt konventionen att erkänna eller verkställa ett avgörande om ingen av de uppräknade förutsättningarna finns.13 En fördragsslutande stat får anmäla ett förbehåll med avseende på punkterna c, e eller f ovan (artikel 20.2). Vid konventionsförhandlingarna hade vissa stater invändningar mot att den underhållsberättigades hemvist i ursprungsstaten (punkten c) skulle vara en indirekt behörighetsgrund. Detta kunde lösas genom möjligheten till förbehåll gentemot punkten c samt tillskapandet av punkten d. Den grunden kan sägas vara ett specialfall av punkten c och är överflödig för länder som inte gör något förbehåll.14 Förbehåll som görs enligt denna artikel har inte någon ömsesidig effekt. Som exempel nämns i den förklarande rapporten att USA förklarar att man inte erkänner avgöranden som meddelats med stöd av den underhållsberättigades hemvist (punkten c). Detta hindrar inte att ett land som inte har gjort någon sådan reservation är skyldigt att erkänna ett avgörande från USA när den underhållsberättigade hade hemvist där när talan väcktes, även om det inte är denna omständighet som låg till grund för den amerikanska myndighetens behörighet.15
Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till 2007 års Haagkonvention ansett att det inte finns skäl för att begränsa vilka avgöranden som ska erkännas och verkställas.16Kommissionen har därför föreslagit att EU inte ska anmäla något
13 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 447. 14 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 452 och 454. 15 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 462. 16 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
192
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
förbehåll enligt artikel 20.2. Något slutligt ställningstagande har inte nåtts inom EU, men om förslaget går igenom innebär det att EU:s medlemsstater utom Danmark ska erkänna och verkställa avgöranden under de förutsättningar som framgår av artikel 20.1. Konsekvenserna av ett förbehåll (som framgår av artikel 20.3–5) är då inte intressanta när det gäller erkännande och verkställighet i Sverige eller någon annan EU-stat utom Danmark. Det kan däremot vara så att en annan stat har meddelat förbehåll, vilket kan leda till att ett svenskt avgörande inte erkänns eller verkställs i den staten. Det är en följd av konventionen som står utanför svensk kontroll.
Av kapitel 9 framgår att en centralmyndighets behörighet styrs av i vilken stat sökanden är bosatt (artikel 9). Förutsättningarna för erkännande enligt artikel 20 styrs däremot av hemvist, det räcker inte med bara bosättning.
Ett avgörande ska erkännas endast om det har verkan i ursprungsstaten, och verkställas endast om det är verkställbart i ursprungsstaten (artikel 20.6).
Om den anmodade staten inte kan erkänna eller verkställa hela avgörandet, ska den erkänna eller verkställa varje sådan avskiljbar del av avgörandet som kan erkännas eller verkställas (artikel 21). Det är alltid möjligt att ansöka om erkännande eller verkställighet till viss del av ett avgörande. Att beslutet ska kunna avskiljas innebär att avgörandet ska kunna ”stå på egna ben”.17 Även enligt underhållsförordningen är det möjligt att begära och meddela verkställbarhetsförklaring i förhållande till delar av avgörandet (artikel 37, gäller för domar från medlemsstater som inte är bundna av 2007 års Haagprotokoll, dvs. Storbritannien och Danmark).
7.2.1.3 Skäl för att vägra erkännande och verkställighet
Ett av målen med 2007 års Haagkonvention är att indrivning av underhåll, när det behövs, ska kunna ske i så stor utsträckning som möjligt. Under vissa omständigheter får erkännande och verkställighet emellertid vägras (artikel 22). Till skillnad från underhållsförordningen (artikel 24, ”ska”) är vägransgrunderna i konventionen fakultativa, vilket innebär att det inte är obligatoriskt att vägra erkännande bara för att det finns en vägransgrund. Erkännande och verkställighet av ett avgörande får vägras om
17 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 475.
193
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
a) erkännande och verkställighet av avgörandet är uppenbart
oförenligt med grunderna för rättsordningen (ordre public) i den anmodade staten (motsvarande bestämmelse finns i artikel 24 a i underhållsförordningen),18
b) avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i samband
med rättegången,
c) en rättegång mellan samma parter om samma sak pågår vid en
myndighet i den anmodade staten och detta förfarande inleddes först,19
d) avgörandet är oförenligt med ett avgörande mellan samma
parter om samma sak som meddelats i den anmodade staten eller en annan stat, förutsatt att det sistnämnda avgörandet uppfyller de nödvändiga villkoren för att det ska kunna erkännas och verkställas i den anmodade staten (jfr artikel 24 c och d i underhållsförordningen),
e) i ett fall där svaranden har uteblivit eller inte varit företrädd vid
förfarandet i ursprungsstaten, när
i. svaranden, då lagen i ursprungsstaten föreskriver att denne
ska underrättas om förfarandet, inte har underrättats på vederbörligt sätt och inte har fått tillfälle att yttra sig, eller ii. svaranden, då lagen i ursprungsstaten inte föreskriver att
denne ska underrättas om förfarandet, inte har underrättats om avgörandet på vederbörligt sätt och inte har fått tillfälle att invända mot eller överklaga avgörandet på faktisk och rättslig grund (jfr den liknande bestämmelsen i artikel 24 b i underhållsförordningen), eller
f) avgörandet har meddelats i strid med artikel 18 (dvs.
bestämmelsen som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande).20
18 Avsikten är enligt den förklarande rapporten att detta undantag ska ha ett mycket begränsat användningsområde (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 479). 19 Konventionen definierar inte när en rättegång kan anses pågå, i den förklarande rapporten hänvisar man till att den interna lagen i den anmodade staten får avgöra detta (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 484). För underhållsförordningens del finns i artikel 9 en bestämmelse som definierar när talan anses ha väckts. 20 I underhållsförordningen finns inte någon motsvarande grund för att vägra erkännande, jfr artikel 24.
194
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.2.1.4 Förfarande för en ansökan om erkännande och verkställighet (verkställbarhetsförklaring)
Avsikten med konventionen när det gäller erkännande och verkställighet har varit att skapa ett förfarande som är snabbt, enkelt och billigt. För att ge faktisk verkan åt de underhållsberättigades rättigheter ansåg man att det var nödvändigt att utarbeta ett delvis harmoniserat förfarande i fråga om erkännande och verkställighet (se artikel 23), i vilket motparten inte hörs i det första skedet. Detta förfarande har inspirerats av förfarandet enligt Bryssel I-förordningen. Vissa stater ansåg dock att detta inkräktade på deras nationella rätt. Resultatet blev ett alternativt förfarande där bl.a. motparten kommer till tals direkt (se artikel 24). Det står de fördragsslutande staterna fritt att välja att tillämpa detta förfarande i stället. Staterna kan också utveckla ännu enklare och snabbare förfaranden mellan sig under förutsättning att förfarandena är förenliga med det skydd för parterna som följer av artiklarna 23 och 24.21
I sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till konventionen har kommissionen angett att det står klart att förklaringar om ett alternativt förfarande enligt artikel 24.1 inte bör avges, eftersom EU under förhandlingarna stödde det mer effektiva förfarandet enligt huvudregeln.22 Från ett svenskt perspektiv blir det alternativa förfarandet aktuellt när ett svenskt beslut ska erkännas i en fördragsslutande stat som tillämpar det alternativa förfarandet. Även om det inte är helt säkert att EU kommer att följa kommissionens förslag görs inte någon närmare redogörelse för det alternativa förfarandet.
21 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 490. 22 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
195
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
Huvudregeln – artikel 23
Huvudregeln för erkännande och verkställighet (med avseende på verkställbarhetsförklaring och inte själva verkställigheten hos Kronofogdemyndigheten) finns således i artikel 23. Om inget annat följer av bestämmelserna i konventionen ska emellertid förfarandena för erkännande och verkställighet regleras av lagen i den anmodade staten (punkten 1).
En ansökan om erkännande eller verkställighet av ett avgörande kan göras antingen genom centralmyndigheter i enlighet med bestämmelserna i kapitlet om samarbete (kapitel III), eller direkt till en behörig myndighet, s.k. direkt ansökan (beträffande direkta ansökningar, se vidare kapitel 10). Om ansökan görs genom centralmyndigheter ska den anmodade centralmyndigheten enligt punkten 2 utan dröjsmål antingen
a) vidarebefordra ansökan till behörig myndighet, som utan
dröjsmål ska förklara avgörandet verkställbart eller registrera det för verkställighet, eller
b) själv vidta sådana åtgärder, om den är behörig myndighet.
Enligt den förklarande rapporten ansågs det inte vara realistiskt att kräva att avgörandet skulle förklaras vara verkställbart ”omedelbart” (jfr artikel 41 i Bryssel I-förordningen) eftersom det här är fråga om en internationell världsomfattande konvention. Det ansågs inte heller vara lämpligt att sätta en tidsgräns för myndighetens prövning.23 Vid avgörande av frågor angående erkännande och verkställighet ska den behöriga myndigheten dock agera skyndsamt (punkten 11). Kravet på skyndsamhet gäller för övrigt även vid prövning av överklaganden (samma punkt).
I det inledande skedet av exekvaturförfarandet har varken sökanden eller motparten rätt att yttra sig och en myndighet får självmant (ex officio) vägra en verkställbarhetsförklaring eller registrering endast om erkännande och verkställighet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen (punkten 4). Anledningen är att förfarandet ska vara så snabbt och enkelt som möjligt och i de flesta fall antas ärendet inte komma att drivas längre än så enligt den förklarande rapporten.24 Vid myndighetens inledande granskning får myndigheten begära en bestyrkt kopia av
23 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 498–499. 24 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 501.
196
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
det fullständiga avgörandet om de ingivna handlingarnas äkthet och helhet.25
Sökanden och motparten ska omedelbart underrättas, både när beslutet innebär en verkställbarhetsförklaring eller registrering för verkställighet och när det innebär en vägran av detta (punkten 5). Den som beslutet har gått emot ska också ha möjlighet att invända mot eller överklaga beslutet på faktisk och rättslig grund (samma punkt).26 En invändning eller ett överklagande ska göras inom viss tid (punkten 6)27 och får enligt punkten 7 bara avse
a) skälen för att vägra erkännande och verkställighet enligt
artikel 22,
b) grunderna för erkännande och verkställighet enligt artikel 20,
eller
c) äktheten av eller helheten (eng. integrity) hos handlingar som
översänts enligt artikel 25.28 Denna grund för invändning eller överklagande är enligt den förklarande rapporten en följd av att det inte är något krav att ge in original eller bestyrkta kopior av handlingarna i det första skedet av förfarandet, såvida inte staten i fråga har bestämt annorlunda (artikel 25.3 a och artikel 57). Den tar sikte på dokument vars ursprung kan ifrågasättas eller som kan ha manipulerats genom att text har kortats av eller strukits.29
En invändning eller ett överklagande från en motpart får också grundas på att skulden har betalats, i den utsträckning som erkännandet och verkställigheten avser redan förfallna betalningar (punkten 8).
Sökanden och motparten ska utan dröjsmål underrättas om det beslut som fattats till följd av invändningen eller överklagandet (punkten 9).
Ett efterföljande överklagande, om ett sådant är tillåtet enligt lagen i den anmodade staten, ska inte leda till att verkställigheten
25 Se Explanatory Report (Conv.) paragraph 502 och 538 samt artikel 25.2. 26 Det är inte fråga om en omprövning i sak eller av åberopande av nya omständigheter, det är förbjudet enligt artiklarna 27 och 28 (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 505). De grunder som får åberopas framgår nedan. 27 Inom 30 dagar från underrättelsen. Om den klagande parten inte är bosatt i den fördragsslutande stat där verkställbarhetsförklaringen eller registreringen gjordes eller vägrades, ska en invändning eller ett överklagande ges in inom 60 dagar från underrättelsen. 28 Närmare bestämt enligt artikel 25.1 a, b eller d eller 25.3 b. 29 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 510.
197
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
skjuts upp om det inte föreligger särskilda omständigheter (punkten 10). Motivet för bestämmelsen är enligt den förklarande rapporten att det finns en risk för att möjligheten att överklaga missbrukas och får en negativ inverkan på konventionens tillämpning och effektivitet.30
Sammanfattningsvis är det beskrivna förfarandet av samma modell som exekvaturförfarandet i Bryssel I-förordningen och underhållsförordningen (när det gäller domar från en stat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll). Det första skedet av verkställbarhetsförfarandet innebär en i huvudsak formell kontroll och det andra skedet – efter en ansökan om ändring – innebär ett kontradiktoriskt förfarande, dvs. ett förfarande där motparten får komma till tals. Ett efterföljande överklagande av det avgörande som har fattats vid det kontradiktoriska förfarandet får ske om det tillåts enligt lagen i den anmodade staten.
Handlingar som ska bifogas
Vilka handlingar som ska bifogas en ansökan om erkännande och verkställighet framgår av artikel 25. För det första ska det fullständiga avgörandet bifogas (artikel 25.1 punkten a).31 Enligt den förklarande rapporten avses hela avgörandet och inte bara själva beslutet. Det krävs däremot inte att det är en kopia av domen, en elektronisk version är tillräcklig.32 Vidare ska en handling bifogas som fastställer att avgörandet är verkställbart i ursprungsstaten (punkten b). Om en administrativ myndighet har meddelat avgörandet krävs även en handling som fastställer att myndighetens avgörande kan överklagas och har liknande verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet (artikel 19.3). Detta behövs dock inte om staten har gett tillkänna att avgöranden som fattas av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller dessa krav (artikel 25.1 b och artikel 57.1 e). Om motparten har uteblivit eller inte varit företrädd vid förfarandet i ursprungsstaten, ska en eller flera handlingar bifogas som i förekommande fall antingen intygar att motparten vederbörligen har underrättats om förfarandet och
30 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 514. 31 Jfr artiklarna 20.1, 28.1 och 40.1 i underhållsförordningen, där det dock krävs en kopia av domen (samt i de två första artiklarna ett utdrag av domen utfärdat på formulär). 32 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 530. Observera att en stat kan ge tillkänna att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan, se artikel 25.3 a och artikel 57.
198
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
haft möjlighet att yttra sig, eller att motparten vederbörligen har underrättats om avgörandet och haft möjlighet att bestrida eller överklaga det på faktisk och rättslig grund (punkten c). Om det behövs ska en handling bifogas som utvisar utestående fordringar, med uppgift om beräkningsdatum (punkten d). En motsvarande bestämmelse finns i artikel 20.1 c i underhållsförordningen. Om det är aktuellt ska även en handling bifogas med den information som behövs för att göra beräkningar om avgörandet innefattar automatisk indexjustering (punkten e). Vidare ska, om det behövs, handlingar som visar i vilken omfattning sökanden har fått kostnadsfritt rättsligt bistånd i ursprungsstaten bifogas (punkten f).
Efter en invändning eller ett överklagande angående äktheten eller helheten av handlingar som bifogats en ansökan om erkännande och verkställighet/verkställbarhet, eller på begäran av den behöriga myndigheten i den anmodade staten, ska en fullständig kopia av den berörda handlingen tillhandahållas utan dröjsmål. Kopian ska vara bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten (artikel 25.2).
En fördragsslutande stat får (artikel 25.3 och artikel 57) ge tillkänna
a) att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig
myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan,
b) under vilka förhållanden staten i stället för det fullständiga
avgörandet kommer att godta ett av behörig myndighet i ursprungsstaten upprättat sammandrag eller utdrag av avgörandet, vilket kan ske med användning av det formulär som rekommenderas och getts ut av Haagkonferensen för internationell privaträtt, eller
c) att staten inte kräver en handling som fastställer att kraven i
artikel 19.3 är uppfyllda.
En arbetsgrupp inom Haagkonferensen har tagit fram formulär för de flesta av de dokument som krävs enligt artikel 25. För att minimera behovet av översättning är formulären så långt det är möjligt utformade med rutor som ska kryssas i och med så lite
199
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
fritext som möjligt. Dessa formulär finns på engelska, franska och spanska.33
Vad som gäller för en ansökan om verkställbarhet ska i tillämpliga delar gälla även för en ansökan om erkännande av ett avgörande, bortsett från att kravet på verkställbarhet ersätts av ett krav på att avgörandet har verkan i ursprungsstaten (artikel 26). Bestämmelserna får alltså tillämpas utifrån sitt syfte med hänsyn till de skillnader som finns mellan erkännande och verkställbarhet.34
Behörig myndighet i den anmodade staten ska vara bunden av de faktiska omständigheter som myndigheten i ursprungsstaten har grundat sin behörighet på (artikel 27). Bestämmelsen har ingen motsvarighet i underhållsförordningen som till skillnad från konventionen har direkta behörighetsregler (se avsnitt 5.1). Ett exempel som tas upp i den förklarande rapporten är att domstolen i ursprungsstaten, mot bakgrund av de omständigheter som har presenterats, bedömer att den underhållsberättigade personen hade hemvist i staten. Myndigheterna i den anmodade staten får då inte ompröva de omständigheter som låg till grund för ursprungsdomstolens bedömning.35
Behörig myndighet i den anmodade staten ska inte ompröva ett avgörande i sak (artikel 28, jfr artikel 42 i underhållsförordningen). Det är en vanlig bestämmelse i konventioner om erkännande och verkställighet (jfr artikel 2 i 1958 års Haagkonvention och artikel 12 i 1973 års Haagkonvention).
Ett krav på barnets eller sökandens personliga närvaro ska inte uppställas i förfaranden i den anmodade staten enligt kapitel V (artikel 29). Ett krav på barnets närvaro skulle enligt den förklarande rapporten vara tvärtemot konventionens mål, nämligen att åstadkomma ett smidigt, effektivt och tillgängligt system för att kräva in underhållsbidrag. Bestämmelsen är också i linje med New York-konventionen.36
33 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 529 med hänvisning till Prel. Doc. No 31-B/2007 (op. cit., note 93). Uppdaterat genom dokumentet Forms Working Group – Recommended Forms, Co-ordinated by the Permanent Bureau, Preliminary Document No 2 B of July 2009 for the attention of the Special Commission of November 2009 on the implementation of the 2007 Child Support Convention and of the 2007 Protocol on the Law Applicable to Maintenance Obligations (tillgänglig på Haagkonferensens hemsida se <http://www.hcch.net/upload/wop/maint_pd02eb2009.pdf>). 34 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 546. 35 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 547. 36 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 549–550.
200
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
Avtal om underhållsbidrag
Ett avtal om underhållsbidrag37 som har ingåtts i en fördragsslutande stat ska kunna erkännas och verkställas som ett myndighetsavgörande, förutsatt att det är verkställbart som ett avgörande i ursprungsstaten (artikel 30.1). Vid tillämpningen av artiklarna 10.1 a–b38 och 10.2 a39 ska det som sägs om avgöranden omfatta avtal om underhållsbidrag (artikel 30.2). Skyldigheten att tillåta ansökningar om erkännande och verkställighet inom ramen för centralmyndigheternas samarbete gäller alltså även för avtal om underhållsbidrag.40
Många av de bestämmelser som gäller för avgöranden är tillämpliga även på avtal, men det finns skillnader. För tydlighetens skull görs därför i det följande en redogörelse för vad som gäller för avtal.
En ansökan om erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag ska åtföljas av (artikel 30.3)
a) det fullständiga avtalet om underhållsbidrag, och
b) en handling som fastställer att avtalet om underhållsbidrag är
verkställbart som ett avgörande i ursprungsstaten.
Det finns tre grunder för att vägra erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag (artikel 30.4). Grunderna är fakultativa och delvis desamma som skälen för att vägra erkänna ett avgörande.41 En anpassning har gjorts för att det rör sig om ett avtal och inte ett domstolsavgörande. Erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag får vägras om
a) erkännande och verkställighet är uppenbart oförenligt med
grunderna för rättsordningen i den anmodade staten,
37 Enligt definitionen i artikel 3 e är det ett skriftligt avtal som rör betalning av underhållsbidrag och som har (i) upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet eller (ii) bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet och som kan bli föremål för förnyad prövning och ändring av en behörig myndighet. 38 Dvs. en ansökan av en underhållsberättigad om (a) erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande eller (b) verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten. 39 Dvs. en ansökan av en underhållsskyldig om erkännande av ett avgörande eller motsvarande förfarande som leder till uppskjutande av eller begränsning av verkställighet av ett tidigare avgörande i den anmodade staten. 40 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 555. 41 Se artikel 22 a, b och d.
201
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
b) avtalet om underhållsbidrag har utverkats genom svikligt
förfarande eller förfalskning,
c) avtalet om underhållsbidrag är oförenligt med ett avgörande
mellan samma parter om samma sak som meddelats i den anmodade staten eller en annan stat, förutsatt att det sistnämnda avgörandet uppfyller de nödvändiga villkoren för att det ska kunna erkännas och verkställas i den anmodade staten.
En ansökan om verkställbarhetsförklaring eller registrering för verkställighet av ett avtal som har gjorts antingen genom centralmyndigheter (artikel 23.2) eller direkt till behörig myndighet (artikel 23.3) får vägras endast på den grunden att erkännande och verkställighet av avtalet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen (artikel 30.5 a). Vidare får enligt artikel 30.5 b en invändning eller ett överklagande av en verkställbarhetsförklaring eller en registrering avse endast skälen för att vägra erkännande och verkställighet som anges i artikel 30.4 (se ovan) samt äktheten eller helheten hos handlingar som översänts i enlighet med artikel 30.3 (se ovan).
Ett förfarande för erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag ska skjutas upp om det framkommer att ett bestridande av avtalet behandlas av behörig myndighet i en fördragsslutande stat (artikel 30.6).
En stat får förklara att ansökningar om erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag endast kan göras genom centralmyndigheter (artikel 30.7 och artikel 63). Något sådant förbehåll är inte aktuellt enligt kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till konventionen.42 Om detta blir EU:s beslut kommer det att bli möjligt med direkta ansökningar när det gäller erkännande och verkställbarhet av avtal om underhållsbidrag (se vidare kapitel 10). Det kan dock vara så att ansökningar till andra länder måste gå genom centralmyndigheterna, beroende på om den anmodade staten har gjort ett förbehåll med sådant innehåll eller inte. Detta är något som den svenska centralmyndigheten senare kommer att få vetskap om och i sin tur kunna upplysa om.
En fördragsslutande stat får också förbehålla sig rätten att inte alls erkänna och verkställa avtal om underhållsbidrag (artikel 30.8 och artikel 62). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut ska något sådant förbehåll inte anmälas av EU. Förutsatt att detta är
42 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
202
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.2.2
EU:s slutliga ställningstagande kommer Sverige (och övriga EUländer utom Danmark) att vara skyldiga att erkänna och verkställa utländska avtal om underhållsbidrag, förutsatt att avtalen har föreskrivna myndighetsinslag.
Särskilt om interimistiska beslut och stadfästelser
Det finns en särskild bestämmelse som gäller ”avgöranden som är en följd av den kombinerade effekten av interimistiska beslut och stadfästelser” (se rubriken till artikel 31). Bestämmelsen reglerar det speciella fallet att ett interimistiskt beslut har meddelats i en stat och en myndighet i en annan stat (den stadfästande staten) har stadfäst det interimistiska beslutet. Intill dess har inte det interimistiska beslutet någon verkan.43 I ett sådant fall gäller bl.a. att var och en av dessa stater ska anses som ursprungsstat vid tillämpningen av kapitel V och att bestämmelsen som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande (artikel 18) inte hindrar att ett förfarande för att ändra avgörandet inleds i någon av staterna. Systemet med bekräftande beslut förekommer främst i common law-länder.44 Sverige har inte något motsvarande förfarande och konventionen innebär inte någon skyldighet att införa det.
Verkställighet i den anmodade staten (kapitel VI)
Vid konventionsförhandlingarna konstaterades att även de bästa internationella förfarandena för erkännande och verkställighet kan hämmas om nationella verkställighetsåtgärder är ineffektiva. Därför innehåller 2007 års Haagkonvention, för första gången i Haagkonferensens historia, ett separat kapitel om verkställighet i den anmodade staten. Kapitlet är tillämpligt både på ansökningar genom centralmyndigheterna och på ansökningar som görs direkt till behörig myndighet i den anmodade staten.45
Huvudregeln är att verkställighet ska ske enligt lagen i den anmodade staten (artikel 32, jfr motsvarande bestämmelse i artikel 41.1 i underhållsförordningen). Verkställighet ska ske utan dröjsmål. Om ansökan görs genom centralmyndigheter, och
43 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 567. 44 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 567. 45 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 570.
203
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
avgörandet har förklarats verkställbart eller registrerats för verkställighet i enlighet med kapitel V i konventionen (se avsnitt 7.2.1), ska verkställigheten ske utan att det krävs några ytterligare åtgärder från sökanden. Anledningen är att man har velat säkerställa en kontinuitet i processen. Eftersom bestämmelsen bara gäller när en ansökan går genom centralmyndigheterna kan det vid direkta ansökningar bli nödvändigt att ge in en ny ansökan om verkställighet efter ett beslut om verkställbarhet, beroende på om det krävs enligt nationell rätt.46
När det gäller underhållsskyldighetens varaktighet ska verkan ges åt tillämpliga bestämmelser i ursprungsstaten (artikel 32.4). Detta är av intresse då det gäller att bestämma när underhållsskyldigheten upphör, t.ex. därför att barnet har blivit myndigt. Hänvisningen kan enligt den förklarande rapporten omfatta såväl nationell rätt som internationella privaträttsliga regler som gäller i ursprungsstaten. Bestämmelsen måste dock läsas tillsammans med bestämmelsen i artikel 2 som anger gränserna för konventionens tillämplighet i staten, jfr följande exempel. Staten A har reserverat sig mot att tillämpa konventionens bestämmelser i förhållande till personer över 18 år. Staten B har inte reserverat sig, utan tillämpar konventionen i förhållande till barn upp till 21 års ålder. Staten B har meddelat ett avgörande som ger ett barn, som är 17 år, rätt till underhåll av sin far. Avgörandet har verkställts i staten A där fadern bor. Frågan är om staten A är skyldig att fortsätta verkställigheten sedan barnet har fyllt 18 år. Svaret är nej eftersom det skulle gå utöver de skyldigheter som staten A har åtagit sig. Artikel 32.4 skulle, läst för sig, kunna ge sken av en annan utgång. Ett exempel på en situation som däremot omfattas av artikeln är följande. Staten C tillåter underhållsbidrag mellan tidigare makar för obegränsad tid efter en skilsmässa. Staten D tillåter motsvarande underhållsbidrag under en period om fem år. Ett avgörande meddelas i staten C och ska verkställas i staten D. Bestämmelsen i artikel 32.4 innebär att myndigheterna i staten D är skyldiga att verkställa avgörandet även efter femårsperiodens utgång eftersom det inte finns någon motsvarande tidsgräns i ursprungsstaten.47
Preskriptionsfrister för verkställighet av utestående fordringar ska fastställas antingen enligt lagen i ursprungsstaten eller enligt lagen i den anmodade staten, beroende på vilken lag som
46 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 573. 47 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 576–577.
204
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
föreskriver den längsta preskriptionsfristen (artikel 32.5, jfr artikel 21.2 i underhållsförordningen).
I fråga om ärenden som omfattas av konventionen ska den anmodade staten tillhandahålla åtminstone de verkställighetsmetoder som finns att tillgå i inhemska ärenden (artikel 33, ”ickediskriminering”).48 Formuleringen tyder enligt den förklarande rapporten på att positiv särbehandling till förmån för utländska beslut är tillåten. Det noteras att det sannolikt inte kommer att vara vanligt, men att det inte kan uteslutas att det kan finnas skäl för det i vissa fall med hänsyn till de internationella underhållsmålens speciella karaktär.49 Bestämmelsen innebär alltså att konventionen ålägger de fördragsslutande staterna att ha ett effektivt verkställighetsförfarande, men kräver inte att utländska avgöranden behandlas förmånligare än nationella avgöranden.
De fördragsslutande staterna ska se till att effektiva åtgärder för att verkställa avgöranden i enlighet med konventionen finns enligt nationell rätt (artikel 34). Sådana åtgärder kan omfatta
a) innehållande av lön,
b) utmätning av banktillgodohavanden och andra tillgångar,
c) avdrag från socialförsäkringsutbetalningar,
d) säkerhet i eller tvångsförsäljning av fast egendom,
e) innehållande av skatteåterbäring,
f) innehållande eller utmätning av pensionsförmåner,
g) anmärkning i kreditupplysningsregister,
h) avslag på ansökan om eller indragning eller återkallelse av olika
tillstånd (t.ex. körkort), eller
i) användning av medling, förlikning eller liknande förfaranden
för att uppnå frivillig verkställighet.
Uppräkningen är exemplifierande och är inte avsedd att vara uttömmande.50
48 Enligt underhållsförordningen ska en dom som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbar i den verkställande medlemsstaten verkställas där på samma villkor som en dom som har meddelats i den verkställande medlemsstaten (artikel 41.1). 49 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 580. 50 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 583.
205
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.3.1
Konventionen ger vidare, i en icke sanktionerad bestämmelse, uttryck för att det är viktigt att pengar kan överföras mellan olika stater (artikel 35).
7.3 Överväganden
Exekvaturförfarandet
Förslag: Svea hovrätt är behörig domstol vid exekvatur-
förfarandet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Vid beslut med anledning av en ansökan om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart i Sverige ska Svea hovrätt bestå av en lagfaren domare.
En ansökan om ändring av (underhållsförordningen) respektive en invändning mot (2007 års Haagkonvention) ett beslut som har meddelats med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring, ska handläggas av Svea hovrätt med tillämpning av RB:s bestämmelser om överklagande av en tingsrätts beslut.
Ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts av ett beslut angående verkställbarhetsförklaring får överklagas till Högsta domstolen. Detta ska anmälas till kommissionen. Prövningstillstånd ska krävas för att Högsta domstolen ska ta upp beslutet till prövning.
7.3.1.1 Allmänt
Som anges i avsnitt 7.1.1.3 kommer avgöranden från Storbritannien och Danmark fortfarande att förutsätta ett exekvaturförfarande för att kunna verkställas enligt underhållsförordningen (kapitel IV, avsnitt 2 i förordningen).51 Förfarandet för erkännande och verkställighet är av samma modell som gäller för bl.a. Bryssel Iförordningen och Bryssel II-förordningen. Även avgöranden som ska erkännas och verkställas enligt 2007 års Haagkonvention kräver ett exekvaturförfarande. Delvis regleras förfarandet i förordningen
51 Avgöranden från Danmark kan dock fortfarande erkännas utan exekvaturförfarande med stöd av den nordiska konventionen angående indrivning av underhållsbidrag (se artikel 69.3 i underhållsförordningen).
206
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
respektive konventionen, men vissa kompletterande bestämmelser behöver föreskrivas i lag.
7.3.1.2 Behörig myndighet
Exekvaturprövningen ska ske på samma sätt oavsett vilket instrument som är tillämpligt och det är uppenbart att samma myndighet bör vara exekvaturmyndighet för båda instrumenten. Utredningen har därvid att ta ställning till vilken svensk myndighet som bör få denna uppgift.
Svea hovrätt är exekvaturmyndighet för avgöranden som ska förklaras verkställbara enligt ett flertal internationella instrument, som t.ex. Bryssel I-förordningen, Luganokonventionerna, Bryssel II-förordningen, 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. Det är därför en uppgift som Svea hovrätt sedan tidigare har kompetens för att hantera. Även samordningsfördelar uppstår om liknande ärenden samlas vid en och samma myndighet.
Ett tänkbart alternativ är att låta den myndighet som ska ha uppgiften att vara centralmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention sköta exekvaturfrågorna. Den lösningen har valts i Norge där NAV-utland är såväl centralmyndighet enligt New York-konventionen som exekvaturmyndighet för ärenden enligt Luganokonventionerna, 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. Det finns fördelar även med en sådan lösning. Då samlas uppgifterna enligt de aktuella instrumenten hos den myndighet som har bäst sakkunskap i huvudfrågorna. Utredningen utesluter inte att det skulle kunna vara en lämplig lösning i framtiden, men anser att ansvaret för uppgiften nu bör ligga på Svea hovrätt.
7.3.1.3 Tvåstegsförfarandet
Exekvatursystemet i både underhållsförordningen (aktualiseras endast i förhållande till Storbritannien och Danmark eftersom det i övrigt inte föreskrivs något exekvaturförfarande) och 2007 års Haagkonvention följer den tvåstegsmodell som redan finns t.ex. i Bryssel I-förordningen. Det är naturligt att välja samma förfaranderegler för exekvaturförfarandet i fråga om avgöranden om underhåll enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
207
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
Det innebär att Svea hovrätt vid den första, formella prövningen i exekvaturförfarandet bör vara domför med en lagfaren domare (jfr 4 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden).
Var och en av parterna får ansöka om ändring av beslutet med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 32 i underhållsförordningen). Ansökan ska göras till den domstol som medlemsstaten har anmält till kommissionen. På motsvarande sätt gäller enligt 2007 års Haagkonvention att båda parter ska ges möjlighet att invända mot (eng. challenge) eller överklaga ett beslut som har meddelats med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 23.5). Möjligheten att invända mot ett beslut i verkställbarhetsfrågan enligt konventionen har enligt utredningens mening samma innebörd som en ansökan om ändring enligt förordningen.
Även en ansökan om ändring av respektive en invändning mot det beslut som fattats i det första skedet bör prövas av Svea hovrätt med tillämpning av bestämmelserna i RB om överklagande av en tingsrätts beslut (jfr 5 § i ovan nämnda lag). Bestämmelser om detta bör införas i lag.
Ett avgörande som har meddelats enligt underhållsförordningen med anledning av att ändring har sökts får överklagas genom det förfarande som medlemsstaten har anmält till kommissionen (artikel 33 i underhållsförordningen). Ett motsvarande beslut enligt 2007 års Haagkonvention med anledning av att en invändning har gjorts får överklagas om det är tillåtet enligt lagen i den anmodade staten (se artikel 23.10). Enligt utredningens bedömning saknas anledning att välja någon annan lösning än den som gäller för motsvarande avgöranden enligt Bryssel I-förordningen. Överklagande bör därför få göras till Högsta domstolen och det bör krävas prövningstillstånd för Högsta domstolens prövning. Detta bör föreskrivas i lag och anmälas till kommissionen.
208
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.3.2 Säkerhetsåtgärder efter verkställbarhetsförklaring enligt underhållsförordningen
Förslag: En bestämmelse införs om att en verkställbarhets-
förklaring av Svea hovrätt i det första skedet av exekvaturförfarandet ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som avses i 15 kap. RB.
Som har framgått av avsnitt 7.1.1.2 och 7.1.1.3 ska ett verkställbart avgörande från en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll automatiskt medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas i Sverige (artikel 18 i underhållsförordningen). Om avgörandet i stället har meddelats i en stat som inte är bunden av protokollet (dvs. Danmark eller Storbritannien), inträder samma förhållande i och med verkställbarhetsförklaringen (artikel 36.2).
När avgörandet är direkt verkställbart i Sverige kan Kronofogdemyndigheten fatta utmätningsbeslut och säkerställa utmätningen enligt vanliga regler. Då finns det inte något behov av att föreskriva om säkerhetsåtgärder i svensk bemärkelse, dvs. kvarstad eller annan åtgärd som avses i 15 kap. RB. Situationen blir annorlunda när Svea hovrätt har bifallit en ansökan om verkställbarhet (jfr artikel 30 och artikel 36.2). En sådan verkställbarhetsförklaring medför automatiskt att säkerhetsåtgärder får vidtas. Det är för övrigt de enda verkställighetsåtgärder som får vidtas så länge klagofristen löper och intill dess beslutet i exekvaturärendet vunnit laga kraft (artikel 36.3). Liksom när det gäller motsvarande bestämmelser i andra internationella instrument (t.ex. i Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna) bör det föreskrivas i lag att Svea hovrätts beslut att bifalla en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som regleras i 15 kap. RB.
209
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.3.3 Verkställighet av avgöranden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention sker enligt utsökningsbalken
Förslag: Ett avgörande om underhållsskyldighet som har med-
delats i en medlemsstat i EU som är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska verkställas enligt UB på samma sätt som en motsvarande svensk dom som har vunnit laga kraft om inte annat följer av underhållsförordningen. Ett avgörande om underhållsskyldighet som har förklarats vara verkställbart i Sverige antingen enligt underhållsförordningen eller enligt 2007 års Haagkonvention ska verkställas på samma sätt om inte annat följer av respektive instrument. En erinran om detta ska införas i lag.
Bedömning: Det saknas anledning att införa mer förmånliga
verkställighetsregler för utländska avgöranden än vad som gäller för motsvarande svenska avgöranden.
Som har framgått av bl.a. avsnitt 7.1.1.2 föreskrivs inte något exekvaturförfarande för avgöranden som omfattas av underhållsförordningen (med undantag för avgöranden från Storbritannien och Danmark). Att ett avgörande som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbart där ska vara verkställbart i Sverige utan exekvaturförfarande följer direkt av förordningen (artikel 17.2). Vidare följer att en sådan dom ska verkställas i Sverige på samma villkor som en dom som har meddelats här i landet (artikel 41.1). Detta innebär att det redan finns särskilda föreskrifter om att sådana utländska avgöranden får verkställas i Sverige (jfr 3 kap. 2 § UB). I linje med vad som har förordnats i fråga om verkställighet enligt bl.a. Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln samt Bryssel IIförordningen52 bör det dock tydliggöras med en kompletterande lagregel. Det bör framgå i lag att avgöranden som antingen är direkt verkställbara i Sverige eller som har förklarats vara verkställbara antingen enligt underhållsförordningen eller enligt 2007 års Haagkonvention får verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma villkor som ett svenskt avgörande som har vunnit laga kraft.
52 Se 7 och 11 §§ lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden och 4 § lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.
210
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.3.4
Där bör även erinras om att det kan finnas avvikande bestämmelser i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention som ska tillämpas framför UB:s bestämmelser. Sådana bestämmelser finns t.ex. i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet i artikel 21 i underhållsförordningen (se avsnitt 7.1.1.2 och nedan i avsnitt 7.3.6). Någon bestämmelse som tar sikte på verkställighet av utländska avgöranden om säkerhetsåtgärder behövs inte enligt utredningens mening.53
Som har redovisats i avsnitt 7.2.2 finns det en bestämmelse om icke-diskriminering i 2007 års Haagkonvention (artikel 33) som tillåter staterna att ha förmånligare regler för utländska avgöranden. Det finns en bestämmelse i 7 kap. 14 § andra stycket UB som särskilt tar sikte på utländska underhållsbidragsfordringar. Där framgår att en utländsk fordran på underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, vid utmätning av lön har företräde framför andra fordringsanspråk om bidragsfordringen vid verkställighetstillfället inte är äldre än fem år. Det finns inte något som hindrar att en fordran som är äldre än fem år får verkställas men då gäller inte någon företrädesrätt. Rätten enligt FB att kräva ut fastställt underhållsbidrag går däremot som regel förlorad fem år efter den ursprungligen gällande förfallodagen (7 kap. 9 § FB) och enligt ÄktB är motsvarande preskriptionstid tre år (6 kap. 10 § ÄktB). Detta innebär att det enligt gällande rätt gäller förmånligare regler för verkställighet genom löneutmätning av utländska fordringar på underhåll, vilket också är tillåtet enligt 2007 års Haagkonvention. Utredningen har inte erfarit och kan inte heller se att det i något annat avseende skulle finnas behov av att införa särskilda regler för utländska avgöranden.
Verkställbara avtal enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
Bedömning: Det saknas behov av kompletterande bestämmel-
ser för att avtal om underhåll ska kunna erkännas och verkställas i Sverige.
Som har framgått av avsnitt 3.7.3 är ett skriftligt, av två personer bevittnat avtal angående underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB
53 Jfr 7 § andra stycket lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
211
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.3.5
verkställbart på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft (3 kap. 19 § första stycket UB). Ett sådant avtal uppfyller i sig inte kraven i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention för att kunna verkställas utomlands.54 För detta krävs viss myndighetsmedverkan. De enda svenska avtal som i dag uppfyller kraven är avtal om underhåll till barn under 18 år som ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader (7 kap. 7 § andra stycket FB). Frågan om det bör skapas förutsättningar för att ytterligare svenska avtal ska kunna verkställas utomlands behandlas i avsnitt 8.6.2.
Förutsättningarna för verkställighet av utländska avtal i Sverige följer direkt av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.55 Enligt utredningens bedömning behövs inga kompletterande bestämmelser i detta avseende.
Förnyad prövning enligt underhållsförordningen när svaranden inte har gått i svaromål
Förslag: En ansökan om förnyad prövning ska göras skriftligen.
Ansökan ska ges in till hovrätt. Ansökningar rörande Försäkringskassans beslut om återbetalning av underhållsstöd bör prövas av Svea hovrätt. Beviljas en ansökan, ska hovrätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som ursprungligen prövade ärendet. Vid hovrättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. RB i tillämpliga delar.
7.3.5.1 Allmänna förutsättningar
Som har redovisats i avsnitt 7.1.1.2 ska svaranden, om han eller hon inte har gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten, ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten under vissa närmare angivna förutsättningar (artikel 19.1 i underhållsförordningen). Denna rätt att ansöka om förnyad prövning ska närmast betraktas som ett extraordinärt rättsmedel, som inte påverkar andra extraordinära rätts-
54 Se artiklarna 2 och 48 i underhållsförordningen och artiklarna 3 e och 30.1 i 2007 års Haagkonvention. 55 Se avsnitt 7.1.2 och 7.2.1.4.
212
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
medel enligt ursprungsmedlemsstatens lag förutsatt att dessa rättsmedel inte är oförenliga med rätten till förnyad prövning enligt förordningen (se ingresspunkt 29 i förordningen).
Bestämmelsen torde kunna bli aktuell i fråga om tredskodomar från tingsrätt, utslag från Kronofogdemyndigheten och beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan.
Förutsättningarna för en ansökan om förnyad prövning – dvs. att parten inte blivit delgiven kravet i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt, eller att parten varit förhindrad att bestrida kravet på grund av force majeure eller extraordinära omständigheter – finns redan i de existerande extraordinära rättsmedlen som gäller för tingsrättens domar och kronofogdemyndighetens utslag.56Försäkringskassans handläggning sker enligt förvaltningslagen (1986:223) och möjligheten till resning regleras i 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Möjligheten till förnyad prövning enligt förordningen är dock en självständig bestämmelse med annorlunda tidsfrister. Förfarandet enligt artikel 19.1 kräver därför vissa kompletterande bestämmelser. Med den rättegångsordning vi har i Sverige torde förnyad prövning inte komma i fråga särskilt ofta.
7.3.5.2 Behörig myndighet
Medlemsstaterna ska meddela kommissionen omprövningsförfaranden för tillämpning av artikel 19 samt namn och kontaktuppgifter för behöriga domstolar (artikel 71.1 c).
Ett alternativ är att låta den myndighet som fattade det ursprungliga beslutet pröva om det finns förutsättningar för förnyad prövning. Den myndigheten har alla handlingar i ärendet och ska – om det finns skäl för det – även pröva saken på nytt om det finns förutsättningar för en förnyad prövning. Skäl som talar mot en sådan lösning är emellertid att den förnyade prövningens karaktär av extraordinärt rättsmedel tappas. En sådan lösning synes inte heller vara avsedd genom att den skulle innebära att Sverige får rapportera namn och kontaktuppgifter till samtliga tänkbara myndigheter till kommissionen.
Möjligheten till förnyad prövning finns även enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den
56 Se angående resning och ansökan om återställande av försutten tid 58 kap. RB samt domvilla 59 kap. RB.
213
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (artikel 20). I det sammanhanget ansåg lagstiftaren att det var önskvärt att prövningen skulle göras av en beslutsinstans med vana att pröva ansökningar av extraordinär karaktär, och att prövningen bör göras av hovrätt.57 Utredningen anser att den förnyade prövningen enligt underhållsförordningen bör hanteras på motsvarande sätt. En ansökan om förnyad prövning avseende Kronofogdemyndighetens utslag, som skulle ha överlämnats till en tingsrätt om förfarandet hade gått vidare, bör prövas av den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut skulle ha överklagats. På motsvarande sätt bör en ansökan om förnyad prövning av en tingsrättsdom prövas av den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut skulle ha överklagats. Ansökningar rörande Försäkringskassans beslut bör prövas av Svea hovrätt.58
7.3.5.3 Förfarandet vid förnyad prövning
En ansökan om förnyad prövning bör vara skriftlig (jfr 13 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande).
Vid hovrättens handläggning av ansökningar om förnyad prövning bör bestämmelserna om resning i 58 kap. RB gälla i tillämpliga delar. Detta bör framgå av lag. Det innebär t.ex. att ett beslut om att en förnyad prövning ska ske inte får fattas utan att motparten har getts tillfälle att yttra sig. För ett avslag på ansökan krävs däremot inte skriftväxling med motparten. Eftersom ett beslut om förnyad prövning innebär att det ursprungliga avgörandet förlorar sin rättskraft (se artikel 19.3), bör hovrättens beslut i frågan kunna överklagas till Högsta domstolen. Prövningstillstånd bör dock krävas. Om hovrätten beslutar om förnyad prövning bör vidare förordnas att den myndighet som prövade frågan ska fortsätta handläggningen där ärendet avslutades, enligt det regelverk som gäller för ärendet i fråga. Även detta bör framgå av lag.
57 Se prop. 2007/08:158 s. 27, bet. 2008/09:CU4 och prot. 2008/09:8. 58 Jfr 13 § lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande. Om målet skulle ha överlämnats till annan domstol eller myndighet (än tingsrätt) ska ansökan ges in till Svea hovrätt.
214
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.3.6 Hinder mot och uppskjutande av verkställighet enligt underhållsförordningen
Förslag: Kronofogdemyndigheten är den behöriga myndighet i
Sverige som avses i artikel 21 i underhållsförordningen. En bestämmelse införs i lag om att Kronofogdemyndighetens beslut att bevilja uppskjutande av verkställigheten respektive att avslå en begäran om uppskjutande får överklagas.
Bedömning: Kronofogdemyndighetens prövning av om det
finns hinder mot verkställighet kräver inte några kompletterande bestämmelser. Detsamma gäller prövningen av om det finns skäl för uppskjutande av verkställigheten.
7.3.6.1 Allmänna förutsättningar
Som har redovisats i avsnitt 7.1.1.2 får på begäran av den underhållsskyldige hinder mot verkställighet beaktas (artikel 21.2) och uppskjutande av verkställighet ske (artikel 21.3). I korthet gäller att det finns hinder mot verkställighet om rätten att få avgörandet verkställt upphör genom preskription eller om avgörandet är oförenligt med annat avgörande. Verkställigheten får skjutas upp om en ansökan om förnyad prövning har getts in enligt artikel 19 eller om avgörandets verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsstaten.
7.3.6.2 Beslut om hinder mot verkställighet
Kronofogdemyndigheten är behörig svensk myndighet i fråga om verkställighet. Kronofogdemyndigheten får ta ställning till om det finns hinder mot verkställighet utifrån de omständigheter som den underhållsskyldige åberopar. Det kan även finnas andra hinder mot verkställighet än de som framgår av artikel 21.2, t.ex. på den grunden att den underhållsskyldige har betalat fordran eller på grund av annat förhållande som rör parternas mellanhavanden som inte kan lämnas utan avseende (3 kap. 21 § UB). Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas till tingsrätt (18 kap. 1 § UB). För att tingsrättens beslut efter ett överklagande ska prövas i hovrätten krävs prövningstillstånd (39 § lagen [1996:242] om
215
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
domstolsärenden). Bestämmelsen i artikel 21.2 om hinder mot verkställighet kräver inte några kompletterande bestämmelser. Möjligheten att överklaga sådana beslut följer redan av gällande rätt.
7.3.6.3 Beslut om uppskjutande av verkställigheten
Uppgiften att bedöma om det finns förutsättningar att skjuta upp verkställigheten eller inte följer direkt av underhållsförordningen (artikel 21.3). Det ska noteras att uppskjutande av verkställigheten enligt underhållsförordningen inte har samma innebörd som ”uppskov” enligt UB och andra exekutionsrättsliga regelverk.59 Där används begreppet för att beskriva en borgenärsåtgärd, sökanden kan t.ex. medge uppskov med utmätning. Ett sådant beslut går inte att överklaga. Beslutet om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 är närmast att likna vid de anståndsregler som finns i UB.60 Det är Kronofogdemyndigheten som fattar beslut om anstånd och ett sådant beslut kan överklagas (18 kap. 2 § UB).
Om verkställigheten skjuts upp enligt artikel 21.3 innan någon verkställighetsåtgärd har påbörjats, får det till följd att Kronofogdemyndigheten inte vidtar någon sådan åtgärd. Ansökan om verkställighet ligger dock kvar hos Kronofogdemyndigheten. När Kronofogdemyndigheten redan har påbörjat verkställigheten skulle situationen enligt i dag gällande regelverk hanteras så att verkställigheten fortgår även om Kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i UB eller förordnas av en domstol (2 kap. 19 § andra stycket UB). Enligt utredningens uppfattning är det rimligt att det är Kronofogdemyndigheten som får fatta beslutet om uppskjutande av verkställigheten även i detta skede. Det bör alltså inte krävas att verkställighetsbeslutet överklagas och att tingsrätten fattar beslut om uppskjutande. En bestämmelse bör därför införas i lag om att Kronofogdemyndigheten är behörig att fatta beslut enligt artikel 21.3 i underhållsförordningen. Vidare bör Sverige anmäla till kommissionen att Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet i samtliga fall som följer av artikel 21 (se artikel 71.1 f).
Kronofogdemyndighetens beslut att bevilja uppskjutande av verkställigheten respektive att avslå en sådan begäran, bör få över-
59 Se t.ex. 4 kap. 10 § andra stycket UB och 7–9 §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. 60 Se t.ex. 7 kap. 11 § UB (anstånd med löneutmätning) och 8 kap. 3 § andra stycket UB (anstånd med försäljning av utmätt egendom).
216
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
7.3.7
klagas. En särskild bestämmelse om detta ska införas i lag. Att prövningstillstånd då krävs för hovrättens prövning följer av 18 kap. 1 § UB och 39 § lagen om domstolsärenden.
Om Kronofogdemyndigheten avslår en ansökan om uppskjutande av verkställigheten fortsätter verkställigheten, såvida inte frågan överklagas och tingsrätten beslutar om inhibition (2 kap. 19 § andra stycket UB).
Sedan Kronofogdemyndigheten har beslutat om uppskjutande av verkställigheten – oavsett i vilket skede beslutet har fattats – kan verkställigheten återupptas när behörig myndighet i ursprungsstaten har avslagit en begäran om förnyad prövning eller när verkställbarheten inte längre är uppskjuten i ursprungsstaten.
Beslut av administrativa myndigheter
Förslag: Sverige ska meddela kommissionen att Försäkrings-
kassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter som i frågor om underhåll likställs med domstol i underhållsförordningens mening. Motsvarande uppgift ska lämnas för 2007 års Haagkonvention om att de svenska administrativa myndigheternas beslut alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haagkonvention.
Bedömning: I den mån ett administrativt beslut har fattats av
en utländsk myndighet som inte ingår bland de myndigheter vars avgöranden alltid uppfyller kraven i artikel 19.3, bör det inte göras undantag från huvudregeln att avgörandet ska åtföljas av en handling som utvisar att kraven är uppfyllda.
Med ”domstol” avses enligt underhållsförordningen även de administrativa myndigheter i medlemsstaterna som är behöriga i frågor om underhållsskyldighet, förutsatt att dessa myndigheter garanterar opartiskhet och parternas rätt att bli hörda och att deras beslut enligt lagen i den medlemsstat där de är etablerade kan bli föremål för överklagande eller förnyad prövning av en rättslig myndighet, och har liknande giltighet och verkan som ett beslut av en rättslig myndighet i samma fråga (artikel 2.2 i underhållsförordningen). Dessa administrativa myndigheter ska förtecknas i bilaga X till förordningen. Utredningen ska enligt direktiven bedöma vilka myndigheter i Sverige som bör likställas med domstol.
217
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
Vidare kan en stat enligt artikel 57.1 e och artikel 25.1 b i 2007 års Haagkonvention ge tillkänna att avgöranden som fattas av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 – dvs. att avgörandena kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet och har liknande giltighet och verkan som avgöranden av en rättslig myndighet i samma fråga. Om så inte sker, ska en ansökan om erkännande och verkställighet åtföljas av en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 är uppfyllda (artikel 25.1 b). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av 2007 års Haagkonvention61 ska medlemsstaterna till kommissionen meddela de uppgifter om lagstiftning, förfaranden och tjänster som avses i artikel 57.
De myndigheter och avgöranden som skulle kunna bli aktuella för svensk del är Försäkringskassans beslut om återbetalning av bidrag som har betalats till en underhållsberättigad person i stället för underhållsbidrag (s.k. underhållsstöd), Kronofogdemyndighetens utslag i mål om betalningsföreläggande och handräckning avseende underhåll samt socialnämndens godkännande av avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, om underhållsbidraget ska utgå med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget.
Parternas rätt att bli hörda (artikel 2.2) får anses uppfylld genom 16 och 17 §§förvaltningslagen samt 25 och 31 §§ lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
I fråga om beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd så får sådana beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vidare är Försäkringskassans beslut om återbetalning en exekutionstitel som kan läggas till grund för verkställighet (41 § lagen om underhållsstöd och 3 kap. 1 § UB). Besluten har därmed liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet.
Kronofogdemyndighetens utslag i ett mål om betalningsföreläggande och handräckning kan aktualiseras t.ex. om den underhållsberättigade åberopar ett avtal om underhållsbidrag som inte är bevittnat och därmed inte direkt verkställbart. Om svaranden inte bestrider ansökan kan Kronofogdemyndigheten meddela utslag (42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Svaranden kan ansöka om återvinning (52 § samma lag) varefter målet överlämnas till tingsrätt för prövning. Kronofogdemyndighetens utslag är en exekutionstitel som kan
61 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
218
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
verkställas (3 kap. 1 § UB). Enligt artikel 62 i Bryssel Iförordningen jämställs den svenska Kronofogdemyndigheten med domstol, med avseende på summarisk process i mål om betalningsföreläggande och handräckning.
När det gäller socialnämndens godkännande av avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, så torde det sällan finnas anledning att överklaga ett sådant godkännande eftersom parterna är överens i frågan. Ett eventuellt överklagande skulle i vart fall inte innebära att själva underhållsfrågan prövades av högre instans eftersom godkännandet är en formsak. En fråga om underhållsskyldighet vinner emellertid inte rättskraft i den meningen att parterna är förhindrade att få saken prövad på nytt. Det är alltid möjligt att återkomma i frågan – i vart fall om förhållandena har ändrats. Det kan sägas innebära att saken, med avseende på den underhållsskyldiges skyldighet att betala visst underhåll till den underhållsberättigade, kan bli föremål för förnyad prövning. Att det godkända avtalet har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet följer av att avtalet får verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom (se 7 kap. 7 § andra stycket FB och 3 kap. 19 § UB). Även socialnämndens godkännande av avtal uppfyller alltså kraven. Enligt uppgift är sådana ärenden dock mycket ovanliga.
Mot bakgrund av det anförda anser utredningen att det är lämpligt att meddela kommissionen att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter som i frågor om underhållsskyldighet kan jämställas med domstol (artikel 2.2 i underhållsförordningen). Motsvarande uppgift bör kunna lämnas till kommissionen enlighet med artikel 57.1 e och artikel 25.1 b i 2007 års Haagkonvention, dvs. att myndigheternas avgöranden alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 genom att de kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet samt har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet i samma fråga. Därigenom är det inte nödvändigt att bifoga en handling som utvisar att kraven är uppfyllda till en ansökan om erkännande och verkställighet, något som annars krävs enligt artikel 25.1 b.
En härtill angränsande fråga gäller avgöranden från utländska myndigheter enligt 2007 års Haagkonvention. En stat får ge tillkänna att den inte kräver en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 är uppfyllda (artikel 25.3 c och artikel 57.1 e i 2007 års
219
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
7.3.8
Haagkonvention). Detta blir aktuellt om ursprungsstaten inte har gett tillkänna att ett avgörande av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller kraven i artikel 19.3. Utredningen anser inte att det finns anledning att ge något sådant tillkännagivande, i ett sådant fall är det tvärtom av vikt att den verkställande myndigheten får kännedom om vilken status avgöranden från den utländska myndigheten har.
Ytterligare kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention
Förslag: En fullständig kopia av avgörandet ska alltid bifogas en
ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet. Detta ska anmälas till kommissionen.
En bestämmelse införs i lag om att den som har rätt att invända mot respektive ansöka om ändring av ett beslut som fattas med anledning av en ansökan om verkställbarhet ska delges beslutet.
Bedömning: Det är inte nödvändigt att reglera central-
myndighetens vidarebefordran av ett verkställbarhetsbeslut till Kronofogdemyndigheten.
7.3.8.1 En fullständig kopia av avgörandet ska bifogas en ansökan
En stat får ge tillkänna att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan (artikel 25.3 a och artikel 57.1 e i 2007 års Haagkonvention). Som har redovisats i avsnitt 7.3.7 har kommissionen i sitt förslag till rådsbeslut föreslagit att medlemsstaterna ska meddela de uppgifter om lagstiftning, förfaranden och tjänster som avses i artikel 57.62
Något som talar emot att Sverige bör kräva en fullständig och bestyrkt kopia av avgörandet är att det är möjligt att i stället använda formulär i det första skedet av exekvaturförfarandet. Formuläret ska upprättas av samma myndighet som har utfärdat avgörandet. Användandet av formulär minskar översättningskostnaderna. Vidare kan exekvaturmyndigheten alltid begära in en
62 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
220
SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet
fullständig kopia, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, om det finns behov av det (artikel 25.2). Trots detta anser utredningen att det finns goda skäl för att Sverige alltid bör kräva en fullständig kopia av avgörandet. Ett tungt vägande skäl är att ett motsvarande krav finns i artikel 40.1 i underhållsförordningen. Handläggningen blir på så sätt enhetlig. Dessutom krävs att exekutionstiteln ges in när ärendet kommer till Kronofogdemyndigheten för verkställighet (2 kap. 2 § andra stycket UB). Av dessa skäl anser utredningen att det bör krävas att en fullständig kopia av avgörandet alltid ska ges in. Detta bör anmälas till kommissionen.
Med detta förslag finns det inte för närvarande anledning att under några förhållanden, i stället för det fullständiga avgörandet, godta ett upprättat sammandrag eller ett utdrag av avgörandet enligt formulär (se artikel 25.3 b och artikel 57.1 e i 2007 års Haagkonvention).
7.3.8.2 Delgivning av ett beslut om verkställbarhet
När exekvaturmyndigheten har förklarat att ett utländskt beslut får verkställas i Sverige, eller vägrat att meddela en sådan verkställbarhetsförklaring, ska, som redovisas i avsnitt 7.2.1.4, sökanden och motparten underrättas om detta (artikel 23.5). Härefter löper en tidsfrist inom vilken en part kan invända mot beslutet, dvs. ansöka om ändring (se artikel 23.6). En invändning ska ges in inom 30 eller 60 dagar från underrättelsen. Det framgår inte direkt av konventionen om parterna ska delges beslutet eller inte. När det gäller motsvarande bestämmelse i underhållsförordningen (artikel 31) ska sökanden underrättas om beslutet som meddelats med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring (punkten 1) och den part mot vilken verkställighet begärs ska delges det (punkten 2). En ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska göras inom 30 dagar efter delgivningen (artikel 32.5 i underhållsförordningen).63 Motsvarande bestämmelser finns i Bryssel I-förordningen (artikel 42 och artikel 43.5).
Eftersom det första skedet av exekvaturförfarandet endast är formellt och parterna inte har rätt att yttra sig i detta skede är det rimligt att i vart fall motparten delges beslutet. Till skillnad från
63 Dessa bestämmelser i underhållsförordningen gäller i förhållande till avgöranden från Storbritannien och Danmark. För avgöranden från övriga medlemsstater i EU krävs ingen exekvatur.
221
Erkännande och verkställighet SOU 2010:59
222
sökanden är motparten ofta inte medveten om att saken prövas av exekvaturmyndigheten eftersom beslutet meddelas utan föregående skriftväxling. Ett annat skäl för delgivning är att det är en fördel om exekvaturförfarandet enligt de olika instrumenten kan hanteras så lika som möjligt. En kompletterande bestämmelse bör därför införas i lag som föreskriver att ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.
7.3.8.3 Centralmyndigheten vidarebefordrar verkställbarhetsbeslutet till Kronofogdemyndigheten
När en ansökan har skett genom centralmyndigheterna och avgörandet har förklarats verkställbart ska verkställigheten fortgå utan att det krävs några ytterligare åtgärder från sökanden (artikel 32.3). I detta avseende skiljer sig 2007 års Haagkonvention från t.ex. Bryssel I-förordningen. Enligt denna förordning skickas inte ett beslut om verkställbarhet direkt från Svea hovrätt till Kronofogdemyndigheten. För att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt 2007 års Haagkonvention måste säkerställas att verkställigheten fortgår efter verkställbarhetsbeslutet.
Om Försäkringskassan bistår den underhållsberättigade enligt New York-konventionen brukar Försäkringskassan – i egenskap av centralmyndighet – försöka förmå den betalningsskyldige att betala på frivillig väg. Först därefter förmedlar Försäkringskassan beslutet om verkställbarhet till Kronofogdemyndigheten. Att låta centralmyndigheten sköta förmedlingen av verkställbarhetsbeslutet på motsvarande sätt även enligt 2007 års Haagkonvention framstår som en lämplig ordning. Ett alternativ skulle kunna vara att låta Svea hovrätt expediera beslutet direkt till Kronofogdemyndigheten. Ett sådant alternativ saknar emellertid mellansteget där frivillig betalning undersöks. Eftersom betalning på frivillig väg är till fördel för den underhållsberättigade parten bör beslutet inte expedieras direkt från Svea hovrätt. I stället får det följa av centralmyndighetens åligganden enligt 2007 års Haagkonvention att fullfölja sitt ärende med en ansökan om verkställighet. Därmed ges utrymme för uppgörelser på frivillig väg. Enligt utredningens bedömning är det inte nödvändigt att föreskriva en skyldighet för centralmyndigheten att vidarebefordra beslutet till Kronofogdemyndigheten.
8 Särskilt om avtal
8.1 Inledning
Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention förutsätter att avtal om underhållsbidrag kan träffas. Sådana avtal ska under vissa förutsättningar erkännas och verkställas enligt bestämmelserna i förordningen och konventionen (se avsnitt 7.1.2 och avsnitt 7.2.1.4).
Det är vidare enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll tillåtet att under vissa förutsättningar träffa avtal både om behörighet och om vilken lag som ska vara tillämplig. Det är möjligt att förordna om behörig domstol och tillämplig lag i ett och samma avtal (såvida tvisten inte rör underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år, eftersom det då inte är tillåtet att välja domstol).
I detta kapitel behandlas frågor kring avtalsmöjligheterna.
8.2 Gällande rätt
8.2.1 Möjligheten att avtala om underhåll enligt svensk intern rätt
Enligt svensk intern rätt är tvister om underhållsbidrag i princip av dispositiv natur. Samtidigt har det i svensk rätt ansetts att den familjerättsliga underhållsskyldigheten – mot make och barn – har tvingande natur i den meningen att en part inte i förväg, innan underhållsfrågan för en viss tidsperiod är aktuell, med bindande
223
Särskilt om avtal SOU 2010:59
verkan generellt kan avstå från sin principiella rätt till underhållsbidrag.1
Det är möjligt att träffa avtal om underhåll till barn. Avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse (7 kap. 2 § FB) Den vanligaste formen av avtal gäller månatliga betalningar för barnets underhåll. För ett sådant avtal finns inga formkrav, men om det ska kunna bli föremål för indrivning måste det vara skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 19 § första stycket UB). För det fall underhållsbidrag för framtiden ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget, är avtalet giltigt endast om det är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under 18 år ska ett sådant avtal dessutom vara godkänt av socialnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt här i landet, av socialnämnden i Stockholm. Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp ska betalas till socialnämnden om barnet är under 18 år (7 kap. 7 § FB). Ett avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt (10 § samma kap.).
Makar och före detta makar kan träffa avtal om underhåll. Det ställs inte upp några formkrav för att ett sådant avtal ska vara giltigt. För att det ska kunna bli föremål för indrivning måste det emellertid vara skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 19 § första stycket UB). Ett avtal om underhåll får jämkas av domstol om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats eller om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt (6 kap. 11 § ÄktB). Om underhållsbidrag har fastställts genom avtal gäller vissa restriktioner för verkställighet. Underhållsbidrag som ska utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn får verkställas endast om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och alltjämt inte gör det (3 kap. 19 § andra stycket UB). Det kan noteras att makar, inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad, kan avtala om den
1 Se Gösta Walin och Staffan Vängby, Föräldrabalken, En kommentar, Del I, 1–13 kap., s. 7:7, Lars Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m. (1990) s. 112 f. och Anders Agell och Margareta Brattström, Äktenskap, samboende, partnerskap, 4 uppl. (2008), s. 54. Jfr RH 2000:42, där hovrätten fann att bestämmelserna i 6 kap. 1–3 §§ ÄktB om underhållsskyldighet mellan makar var av tvingande natur, samt NJA 1950 s. 513 och NJA 1972 s. 419.
224
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (9 kap. 13 § ÄktB). Ett sådant avtal kallas föravtal och det är inte ovanligt att parterna beaktar underhållsfrågan i avtalet.2
8.2.2 Avtal om domstols behörighet (prorogation)
Det är enligt gällande rätt möjligt för parterna att avtala om svensk behörighet i frågor om underhåll enligt Bryssel I-förordningen och de båda Luganokonventionerna.
Enligt Bryssel I-förordningen kan parterna träffa avtal om att en domstol eller domstolarna i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister i anledning av ett bestämt rättsförhållande (artikel 23). Detta gäller under förutsättning att en av parterna har hemvist i en medlemsstat. En annan förutsättning är att tvisten har gränsöverskridande karaktär, annars får giltigheten av ett avtal som innebär att tvisten ska avgöras av en viss svensk domstol bedömas enligt 10 kap. 16 § rättegångsbalken.3 Vissa formkrav ställs upp i syfte att säkerställa att samstämmighet mellan parterna faktiskt har förelegat.4 Avtalet ska vara skriftligt eller muntligt och skriftligen bekräftat (artikel 23.1 a).5 Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet är likvärdigt med ett skriftligt avtal (artikel 23.2). En domstol som inte är behörig enligt Bryssel I-förordningen kan bli behörig genom s.k. tyst prorogation (artikel 24). Domstolen är därvid behörig om svaranden går i svaromål, dock inte om svaranden gick i svaromål för att bestrida domstolens behörighet eller om en annan domstol har exklusiv behörighet.
2 Se Örjan Teleman, Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, 4 uppl. (2003), s. 271. 3 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 210. 4 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 215. 5 Avtalet kan också ingås b) i en form som överensstämmer med praxis som parterna har utbildat mellan sig eller c) i internationell handel, i en form överensstämmande med handelsbruk eller sedvänja under vissa närmare angivna förutsättningar.
225
Särskilt om avtal SOU 2010:59
8.2.3 Avtal om tillämplig lag
Som tidigare har nämnts har Sverige inte tillträtt någon av Haagkonferensens lagvalskonventioner avseende underhåll.6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom Iförordningen)7 gäller visserligen avtalsförpliktelser på privaträttens område, men förordningen är inte tillämplig på familjerättslig underhållsskyldighet (se artikel 1.2 b).
Även om en fråga om underhållsbidrag mellan makar inte utgör en fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, bör här nämnas att det för svensk del gäller avtalsfrihet för lagval i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden (se 3 § lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden). Har makar eller blivande makar skriftligen avtalat att en viss stats lag ska tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden, ska det gälla. Lagvalsmöjligheten har dock vissa begränsningar. Makarna eller de blivande makarna kan bara välja lagen i en stat där någon av dem har hemvist eller är medborgare när avtalet ingås. Vidare finns bestämmelser som inskränker möjligheterna att tillämpa utländsk rätt i vissa angivna situationer, t.ex. i fråga om fast egendom som finns i Sverige (se 3 § i angiven lag med hänvisningar). I förarbetena till bestämmelsen, som ger möjlighet att avtala om tillämplig lag, nämns att många makar sannolikt kommer att använda sig av ett äktenskapsförord.8 Avtal om tillämplig lag finns inte med i uppräkningen av vad som kan regleras genom äktenskapsförord (se 7 kap. 3 § ÄktB). Av praxis följer emellertid att ett äktenskapsförord kan registreras även om det – utöver vad som kan avtalas genom äktenskapsförord – innehåller avtal om lagval beträffande makarnas förmögenhetsordning (se NJA 1997 s. 37).9 Själva lagvalsavtalet är giltigt då det uppfyller föreskrifterna om skriftlighet i 3 § i 1990 års lag.10
När det gäller underhåll till barn finns inte heller några bestämmelser som reglerar möjligheten att välja lag.
6 Se avsnitt 3.2.5. 7 Rom I-förordningen är publicerad i EUT L 177, 4.7.2008, s. 6. 8 Se prop. 1989/90:87 s. 41. 9 Jfr även RH 1992:49 där hovrätten fann att det inte ankommer på tingsrätten att inom ramen för registreringsförfarandet pröva innehållet i en som äktenskapsförord betecknad handling annat än i det formella avseende som följer av regleringen i 7 kap 3 § ÄktB. 10 Se Örjan Teleman, Äktenskapsförord, 2 uppl. (2006), s. 47.
226
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
8.3 Avtal om underhåll enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
Som har framgått av avsnitt 7.1.2 och avsnitt 7.2.1.4 möjliggör både underhållsförordningen (artikel 48) och 2007 års Haagkonvention (artikel 30.1) att avtal om underhållsbidrag ska kunna verkställas, förutsatt att avtalen är verkställbara i ursprungsstaten. Till detta kommer ytterligare krav.
För att vara verkställbart enligt underhållsförordningen ska avtalet vara en officiell handling (se artikel 2.1 punkten 3), dvs.
a) en handling angående underhållsskyldighet som har upprättats
eller registrerats som en officiell handling i ursprungsmedlemsstaten och vars äkthet dels avser handlingens underskrift och innehåll, och dels har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan för detta bemyndigad myndighet, eller
b) ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en
administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten eller bestyrkts av sådan myndighet.
Ett avtal om underhållsbidrag enligt 2007 års Haagkonvention ska vara skriftligt och ha upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet, eller, alternativt, ha bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet. Vidare föreskrivs att ett avtal om underhållsbidrag ska kunna bli föremål för förnyad prövning och ändras av en behörig myndighet (artikel 3 e i 2007 års Haagkonvention).
Förutsättningarna för verkställighet av avtal av underhållsbidrag enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention redovisas i avsnitt 7.1.2 och 7.2.1.4.
8.4 Avtal om behörig domstol enligt underhållsförordningen
Som har nämnts i avsnitt 5.1 får parterna enligt underhållsförordningen träffa avtal om att en eller flera domstolar i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet (artikel 4). Avtal kan träffas i fråga om
227
Särskilt om avtal SOU 2010:59
a) den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna har
hemvist,
b) den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna är
medborgare,
c) i fråga om underhållsskyldighet mellan makar/tidigare makar,
antingen den domstol som har behörighet att pröva tvister mellan dem i äktenskapsmål eller domstol i den medlemsstat där makarna senast hade gemensam hemvist under minst ett år.
Behörigheten ska finnas antingen vid den tidpunkt då avtalet om val av domstol ingås eller vid den tidpunkt då talan väcks, och är exklusiv om annat inte avtalats (jfr dock artikel 5 nedan). Om parterna har enats om att ge exklusiv behörighet till domstol i en stat som inte är medlemsstat men som har tillträtt 2007 års Luganokonvention, ska den konventionen tillämpas (artikel 4.4).
Ett avtal om val av domstol ska vara skriftligt. Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet ska anses vara likvärdigt med ett skriftligt avtal (artikel 4.2).
Möjligheten att avtala om behörig domstol gäller dock inte i fråga om en tvist om underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år (artikel 4.3).
Behörighet för en domstol i en medlemsstat kan finnas också på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen (artikel 5), se avsnitt 5.1.
8.5 Avtal om tillämplig lag enligt 2007 års Haagprotokoll
8.5.1 Val av lag för ett visst förfarande
Som har framgått av avsnitt 6.2.4 kan parterna under vissa förutsättningar välja vilken lag som ska vara tillämplig på frågan om underhållsskyldighet. Om det är fråga om ett särskilt förfarande i en bestämd stat får den underhållsberättigade och den underhållsskyldige uttryckligen ange att lagen i den staten ska vara tillämplig på underhållsskyldigheten (artikel 7.1). Det är således endast forumlandets lag som kan väljas enligt denna bestämmelse. Valet kan ske även innan parterna har vänt sig till någon myndighet. Tillämplig lag ska då anges i ett avtal som undertecknas av båda
228
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
parterna. Avtalet ska vara skriftligt eller på annat sätt dokumenterat så att informationen är tillgänglig för senare användning (artikel 7.2). Skälet för detta är dels att förekomsten av ett avtal ska vara lätt att bevisa, dels att parterna ska bli uppmärksammade på vikten av frågan och konsekvenserna av sitt avtal.11 Enligt den förklarande rapporten ska det inte vara möjligt att ange i avtalet att ”forumlandets lag” ska tillämpas eftersom forumet inte är bestämt innan ärendet har anhängiggjorts vid en viss myndighet.12
8.5.2 Generellt tillämpliga avtal
Parterna har även möjlighet att träffa lagvalsavtal med generell giltighet (artikel 8). I den underhållsberättigades intresse har möjligheterna att avtala om tillämplig lag gjorts beroende av vissa villkor. Den första begränsningen gäller vilka staters lagar som kan väljas. Den underhållsberättigade och den underhållsskyldige får – oavsett tidpunkt – ange att någon av följande lagar ska tillämpas i fråga om underhållsskyldigheten.
a) Lagen i en stat där någon av parterna är medborgare vid
tidpunkten för förordnandet.
b) Lagen i den stat där någon av parterna har sin hemvist vid
tidpunkten för förordnandet. Enligt den förklarande rapporten gör ett efterföljande hemvistbyte eller en ändring av medborgarskapet inte att avtalet förlorar sin giltighet.13
c) Den lag som parterna har utpekat som tillämplig, eller den lag
som faktiskt tillämpats på deras familjerättsliga förmögenhetsförhållanden.
d) Den lag som parterna har anvisat som tillämplig, eller den lag
som faktiskt tillämpats på deras äktenskapsskillnad eller hemskillnad.
Enligt den förklarande rapporten är punkterna c och d beroende av forumstatens internationellt privaträttsliga bestämmelser. Om det landet inte tillåter att parterna disponerar över lagvalet i fråga om sina förmögenhetsförhållanden eller sin äktenskapsskillnad blir ett
11 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 119. 12 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 120. 13 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 133.
229
Särskilt om avtal SOU 2010:59
avtal om tillämplig lag för underhållsfrågan också ogiltigt.14 Som har nämnts i avsnitt 8.2.3 gäller för svensk del avtalsfrihet/lagvalsfrihet i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, med vissa begränsningar (3 § lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden). Det är däremot inte möjligt att avtala om vilken lag som ska tillämpas på en talan om äktenskapsskillnad, den prövas enligt svensk lag (dock att utländsk lag i viss mån kan beaktas, se 3 kap. 4 § i 1904 års lag).15
Ett avtal ska vara skriftligt eller dokumenterat på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning samt vara undertecknat av båda parterna (artikel 8.2). Tanken är enligt den förklarande rapporten att bestämmelsen inte ska hindra användningen av modern informationsteknologi. Men även ett sådant ”dokument” måste undertecknas och blir giltigt först sedan det försetts med en elektronisk signatur.16
Möjligheten att ingå avtal ska inte gälla för underhållsskyldighet avseende en person under 18 år eller en vuxen som på grund av nedsatt eller bristande förmåga inte kan bevaka sina intressen (artikel 8.3).
Ett avtal om tillämplig lag kan medföra att en underhållsberättigad person går miste om rätten till underhåll eller att rätten till underhåll begränsas i jämförelse med vad som hade följt av den annars tillämpliga lagen. Till skydd för den underhållsberättigade är därför vissa ytterligare villkor uppställda för att generella avtal ska bli gällande.17 Oavsett vilken lag som har pekats ut av parterna i deras avtal ska frågan om huruvida den underhållsberättigade kan avsäga sig sin rätt till underhåll bestämmas enligt lagen i den stat där den underhållsberättigade hade sin hemvist vid tidpunkten för förordnandet (artikel 8.4). Bestämmelsen är avsedd att skydda den underhållsberättigade från att gå miste om underhåll som han eller hon skulle ha rätt till om det inte hade gjorts något lagvalsavtal.18
14 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 135 och 140. 15 Det finns ett förslag (som går under namnet Rom III) från kommissionen. Enligt förslaget ska Bryssel II-förordningen kompletteras med regler om tillämplig lag vid internationella skilsmässor. Makarna ska bl.a. kunna avtala om vilket lands lag som ska tillämpas på deras äktenskapsskillnad/hemskillnad. Se KOM(2006) 399 slutlig, 17.7.2006. Förslaget är inte genomfört. Kommissionen har härefter presenterat ett förslag till förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad, se KOM(2010) 104 och KOM(2010) 105, 24.3.2010. 16 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 145. 17 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 146. 18 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 147.
230
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
Om parterna vid tidpunkten för valet av tillämplig lag inte var fullt informerade och medvetna om konsekvenserna av sitt val, ska den lag som parterna anvisat inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna (artikel 8.5). Enligt den förklarande rapporten har det ansetts vara rimligt att parterna kan minska riskerna för att avtalet åsidosätts, t.ex. genom att söka rättslig rådgivning om konsekvenserna av sitt avtal. Kravet på att parterna varit fullt informerade och medvetna om konsekvenserna innebär att de måste ha haft möjlighet att förstå den information de har fått.19
8.6 Överväganden
Bedömning: Förutsättningar och möjligheter att avtala om
behörig domstol och tillämplig lag följer direkt av underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Några kompletterande bestämmelser är inte nödvändiga.
Det bör inte införas några formkrav utöver vad som föreskrivs i förordningen och protokollet för att ett avtal om behörighet eller lagval ska vara giltigt mellan parterna.
Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas vid prövningen av ett avtals materiella giltighet får avgöras i rättstillämpningen och kräver inte lagreglering.
Advokater och andra juridiska rådgivare har anledning att särskilt uppmärksamma bestämmelserna om avtal av tillämplig lag, eftersom bristfällig information kan medföra att ett lagvalsavtal kan komma att underkännas i en senare process.
8.6.1 Behandlingen av avtal i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll
Som har redovisats i avsnitt 8.1 beaktar underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention den möjlighet som finns i vissa länder för parter att träffa avtal om underhållsbidrag. Vidare finns bestämmelser som reglerar förutsättningarna för att avtal ska få träffas och vilket lands domstol respektive vilket lands lag som
19 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 150.
231
Särskilt om avtal SOU 2010:59
parterna kan avtala om i underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll. Möjligheterna och förutsättningarna följer direkt av förordningen, konventionen och protokollet och kräver inga kompletterande bestämmelser i svensk lag.
8.6.2 Registrering av ett avtal om underhållsbidrag
Som har framgått av avsnitt 8.3 kan ett avtal om underhållsbidrag vara verkställbart enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention om avtalet är verkställbart i ursprungsstaten samt har registrerats (enligt underhållsförordningen som en officiell handling) eller har ingåtts inför en administrativ myndighet.
Ett avtal om underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB är verkställbart enligt svensk rätt om det är skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 § UB).20 Det finns alltså inget krav på att avtalet ska ha getts in till eller registrerats av en myndighet. Ett sådant avtal uppfyller inte kraven i underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention. Om avtalet gäller underhåll till barn under 18 år, som ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader, ska det dock godkännas av socialnämnden (7 kap. 7 § andra stycket FB). Ett sådant avtal är följaktligen verkställbart enligt förordningen och konventionen.21 Enligt uppgift är sådana avtal ytterst sällsynta i Sverige. I övrigt skulle ett avtal, med dagens regelsystem, indirekt kunna bli föremål för verkställighet utomlands enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, om det åberopas som grund för en talan i domstol eller en ansökan om betalningsföreläggande. Efterföljande dom respektive utslag erkänns och verkställs då emellertid enligt bestämmelserna som gäller för avgöranden och inte för avtal.
Frågan är om det bör skapas förutsättningar för parterna att även i andra situationer kunna träffa avtal som enligt de nya instrumenten blir verkställbara utomlands. Det kan tänkas att ett avtal träffas när parterna bor i Sverige men att det inte blir aktuellt med verkställighet förrän den ena parten har flyttat utomlands. Eftersom avtalet inte har träffats under någon medverkan av myndighet förutsätter de nya instrumenten att den underhålls-
20 Underhållsbidrag som ska utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte gör det (3 kap. 19 § andra stycket UB). 21 Jfr beträffande Bryssel I-förordningen Lennart Pålsson, a.a. s. 312.
232
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
berättigade personen utverkar ett nytt avgörande i underhållsfrågan. Om detta kan undvikas genom ett enkelt registreringsförfarande eller genom att parterna bereds möjlighet att ingå avtalet inför en myndighet medför det processekonomiska fördelar.
Enligt utredningens uppfattning vore det värdefullt om föräldrar och makar i betydligt större utsträckning än i dag kan träffa avtal om underhåll som är verkställbara utomlands. Det förutsätter dock att det införs ett system där avtal om underhåll kan registreras av eller ingås inför en myndighet. Införande av ett sådant system kräver emellertid ställningstagande till ett antal frågor som inte enbart får betydelse för en eventuell verkställighet av avtalet utomlands. Möjligheten att registrera avtal eller att ingå ett avtal inför en myndighet bör rimligen gälla för alla avtal och inte bara dem där man kan förutse ett framtida verkställighetsförfarande utomlands, men frågan blir dock ändå vilka avtal som ska kunna registreras och godkännas. Är det enbart avtal om underhåll inom ramarna för den svenska interna lagstiftningen (underhåll till barn och make) eller även avtal mellan t.ex. kusiner (jfr det breda tillämpningsområdet i underhållsförordningen)? Ska prövningen som görs av myndigheten vara både formell och materiell? Vilken myndighet ska sköta uppgiften? Måste avtalet vara träffat inför myndigheten eller kan ett privat avtal registreras i efterhand? Kräver en registrering medverkan av båda parterna eller räcker det med en begäran från en av parterna? Vidare kan avtalen komma att innehålla andra frågor med anknytning till underhåll, som t.ex. vårdnad och umgänge. Formerna för sådana avtal regleras på annat håll i den svenska lagstiftningen. Det kan också nämnas att Domstolsverket, som har haft i uppdrag att utvärdera rättshjälpslagen, har föreslagit bl.a. att regeringen bör ge Försäkringskassan ett uppdrag att lämna föräldrar hjälp med beräkning av underhållsbidrag till barn. Detta skulle enligt Domstolsverket leda till att personlig hjälp ges till föräldrar med uträkning av underhållsbidrag och därigenom att underhållsbidragsfrågan kan lösas genom avtal.22
De frågeställningar som har redovisats ovan visar att införandet av ett system för möjligheten att träffa avtal som är verkställbara utomlands enligt förordningen och konventionen kräver överväganden som inte ryms inom ramen för denna utredning. Utredningen vill dock återigen framhålla att det vore värdefullt med en ordning som möjliggör utomlands verkställbara avtal.
22 Se DV-rapport 2009:2, s. 76 ff.
233
Särskilt om avtal SOU 2010:59
8.6.3 Formkrav för avtal om behörighet och lagval
I fråga om val av domstol innehåller underhållsförordningen, som har framgått av avsnitt 8.4, inte några andra formkrav än att avtalet ska vara skriftligt. Ett elektroniskt meddelande anses likvärdigt, se artikel 4.2. Mot bakgrund av att förordningen syftar till att medlemsstaterna ska ha enhetliga regler som ska tillämpas på samma sätt inom unionen, är det utredningens uppfattning att medlemsstaterna är förhindrade att komplettera förordningen med ytterligare formkrav. Några sådana bestämmelser föreslås därför inte.
Ett avtal om val av tillämplig lag för ett särskilt förfarande som har gjorts innan förfarandet inleds ska, som har redovisats i avsnitt 8.5.1, vara undertecknat av parterna och skriftligt eller dokumenterat på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning (artikel 7.2 i 2007 års Haagprotokoll). Samma sak gäller i fråga om generella avtal om tillämplig lag enligt artikel 8.2 i protokollet (se avsnitt 8.5.2). De formkrav som ställs i protokollet är alltså begränsade. Den förklarande rapporten till protokollet öppnar emellertid för att enskilda stater kan ställa strängare krav på ett lagvalsavtal.23 För svensk del gäller att EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll. I rådets beslut om EU:s tillträde finns inte några skrivningar om strängare formkrav.24 Protokollet blir också ett EU-instrument och avsikten är, på samma sätt som gäller för underhållsförordningen, att medlemsstaterna ska ha enhetliga regler som tillämpas på samma sätt inom unionen. Mot denna bakgrund kan det enligt utredningens uppfattning ifrågasättas om EU:s medlemsstater får ställa upp strängare formkrav för att avtal om tillämplig lag ska vara giltiga i det egna landet. Om inte annat framstår det som mindre lämpligt. Utredningen föreslår därför inte heller i detta avseende några kompletterande formkrav.
Det kan för övrigt noteras att skriftlighet är det enda formkrav som uppställs för att ett lagvalsavtal enligt lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden ska vara giltigt (3 §).25
Det nu sagda hindrar givetvis inte att parterna själva träffar sitt avtal under andra former för att på detta sätt försöka öka avtalets tyngd i en viss stat dit parterna har anknytning, t.ex. genom att se
23 Se kommentaren till artikel 7 i Explanatory Report (Prot.), paragraph 119. 24 Se EUT L331, 16.12.2009 s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen). 25 Tidigare gällde att sådana avtal kunde registreras, se prop. 1989/90:87 s. 26 f.
234
SOU 2010:59 Särskilt om avtal
till att avtalet bevittnas. Det kan inte heller uteslutas att andra stater ställer upp strängare formkrav. Många länder utanför Norden ställer t.ex. krav på att avtal ska upprättas inför en notarie för att vara giltiga. Information om eventuella formkrav kommer sannolikt att finnas inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område eller för konventionens del i landprofilformulären (jfr artikel 57.2 i 2007 års Haagkonvention). För medlemsstaternas del är det i sista hand EU-domstolens uppgift att tolka bestämmelserna.
Av samma skäl som anförts i det föregående föreslår utredningen inte heller några kompletterande bestämmelser beträffande när eller i vilket sammanhang ett generellt lagvalsavtal eller ett avtal om behörig domstol kan träffas.
När det gäller avtal om tillämplig lag för ett särskilt förfarande i en bestämd stat (artikel 7.1 i 2007 års Haagprotokoll), får parterna uttryckligen ange att lagen i den staten ska vara tillämplig på underhållsskyldigheten. Kravet på uttrycklighet får, enligt utredningen, anses utesluta ”tyst accept” av svensk lag, dvs. om den ena parten argumenterar utifrån svensk rätt och den andra parten inte invänder mot att svensk rätt tillämpas.
Även om utredningen inte föreslår några kompletterande formkrav till förordningen, konventionen och protokollet, innebär det inte att alla skriftliga avtal måste godtas. Giltigheten av ett avtal måste alltid kunna prövas inom ramen för processen, t.ex. utifrån en invändning om att parten förletts att skriva under avtalet.
2007 års Haagprotokoll behandlar – med undantag för artikel 8.4, se avsnitt 8.5.2 – inte frågor om ett lagvalsavtals materiella giltighet. Härmed avses omständigheter som kan medföra att avtalet lider av brister och kan jämkas eller sättas åt sidan, för svensk del t.ex. genom tillämpning av 36 § avtalslagen. Enligt den förklarande rapporten är det lämpligt att sådana frågor avgörs enligt den lag som anvisats av parterna, och som ska tillämpas om avtalet vore giltigt. Det är en vanlig lösning i internationella instrument.26 En fördel är att frågorna då behandlas på ett liknande sätt i de fördragsslutande staterna. Anta t.ex. att svensk domstol är behörig att pröva en fråga om underhåll. En av parterna åberopar ett avtal som anvisar att lagen i staten A ska tillämpas. Den andra parten bestrider detta på den grunden att
26 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 151 och t.ex. artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I), publicerad i EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.
235
Särskilt om avtal SOU 2010:59
236
parten vilseletts att skriva under avtalet. Med den lösning som förespråkas i den förklarande rapporten bör den svenska domstolen tillämpa lagen i staten A vid bedömningen av om det finns ett giltigt avtal. Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas vid prövningen av ett avtals materiella giltighet får avgöras i rättstillämpningen. Enligt utredningens bedömning är den lösning som förespråkas i den förklarande rapporten en lämplig utgångspunkt intill dess EU-domstolen har prövat frågan. Någon kompletterande bestämmelse i lag är inte nödvändig.
8.6.4 Information och medvetenhet om avtalets konsekvenser
Om parterna vid tidpunkten för anvisandet av tillämplig lag inte var fullt informerade och medvetna om konsekvenserna av sitt utpekande ska den lag som parterna har anvisat inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna (artikel 8.5 i 2007 års Haagprotokoll). Som har framgått ovan i avsnitt 8.5.2 har det ansetts att parterna ska kunna minska risken för att den anvisade lagen inte tillämpas genom att söka juridisk rådgivning. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att vissa länder kräver medverkan av notarier vid upprättandet av avtal eller att parterna var för sig har fått vederbörlig och oberoende juridisk rådgivning inför avtalets ingående.
Enligt utredningens uppfattning bör formerna för den rådgivning som förutsätts enligt protokollet inte regleras närmare, av samma skäl som har anförts ovan i fråga om eventuella ytterligare formkrav. Det finns däremot anledning att framhålla betydelsen av rådgivning/information och dokumentation av densamma. T.ex. är de svenska bestämmelserna om underhåll mellan före detta makar mycket restriktiva jämfört med vad som gäller i många andra länder. Om inte parterna har fått tillräcklig information vid tidpunkten för avtalet om svensk lag, kan avtalet komma att underkännas i en senare process under hänvisning till att tillämpningen av svensk lag skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna – dvs. den part som inte får underhåll eller vars rätt till underhåll genom avtalet blir starkt reducerad. Informationen och dokumentation av den information som ges kan alltså komma att spela en viktig roll även om det i protokollet inte ställs några uttryckliga formkrav. Detta är något som juridiska rådgivare har ett stort intresse av att beakta.
9 Samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden
9.1 Inledning
Det förekommer redan i dag ett myndighetssamarbete över landsgränserna i frågor om underhåll. Detta samarbete beskrivs i avsnitt 9.2.
Vidare ska staterna enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention utse centralmyndigheter som ska samarbeta med varandra och fullgöra de uppgifter eller skyldigheter som föreskrivs i det aktuella instrumentet (artikel 49 i underhållsförordningen och artikel 4 i 2007 års Haagkonvention).1 Kommissionen och Haagkonferensens permanenta byrå ska samla information om vem som utsetts till centralmyndighet i respektive stat.
Centralmyndighetens uppgifter enligt de båda instrumenten är i princip överensstämmande. I avsnitt 9.3 görs en genomgång av centralmyndighetens allmänna uppgifter med hänvisningar till relevanta artiklar i instrumenten. Vid vissa artiklar görs hänvisningar till den förklarande rapporten till 2007 års Haagkonvention. Även om kommentarerna avser konventionen torde de enligt utredningen kunna vara till viss ledning även i fråga om tolkningen av underhållsförordningen. Det ska dock framhållas att det ytterst är EU-domstolen som tolkar bestämmelserna i förordningen. Utredningen utgår från att det är EU som kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention (se kapitel 13). Därmed kommer EUdomstolen att vara behörig att för medlemsstaternas del tolka 2007 års Haagkonvention. I avsnitt 9.3 redogörs också för förfarandet
1 Federala stater och stater med fler än ett rättssystem eller med autonoma territorier kan utse fler än en centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention.
237
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
med ansökningar genom centralmyndigheter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Samarbetsbestämmelserna och centralmyndighetens behandling av personuppgifter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ger upphov till frågor om sekretess, tillåtligheten att behandla personuppgifter och att överföra dem till tredje land samt frågor kring bevarandet av uppgifter. Gällande rätt och instrumentens bestämmelser i dessa delar redovisas i avsnitt 9.4.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.
9.2 Gränsöverskridande samarbete i dag
9.2.1 New York-konventionen
Som har nämnts i avsnitt 3.2.6 tillträdde Sverige år 1958 New Yorkkonventionen. Den 2 augusti 2010 hade 65 stater tillträtt konventionen. I bilaga 2 till kungörelsen (1958:522) angående tillämpning av konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet framgår vilka stater som har tillträtt konventionen.2 Av kungörelsen framgår också att konventionen på grund av ömsesidiga åtaganden i fråga om internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag, ska tillämpas även i förhållande till USA:s delstater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag för Alabama, District of Columbia och Mississippi.
De fördragsslutande staterna ska enligt konventionen utse en eller flera myndigheter som ska hjälpa den som är berättigad till underhållsbidrag. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande organ, dvs. den som hjälper den underhållsberättigade i bosättningslandet, och mottagande organ, dvs. den som tar emot en ansökan från ett annat land (första stycket i den nämnda kungörelsen). Den underhållsberättigade ska göra en ansökan om indrivning av underhållsbidrag hos det förmedlande organet. Det förmedlande organet ska pröva framställningen i formellt avseende och sedan översända handlingarna till det mottagande organet. Det mottagande organet ska inom ramen för det av sökanden givna uppdraget, på dennes vägnar, vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att få ut underhållsbidraget. Enligt svensk uppfattning kan
2Därutöver har Kirgizistan, Liberia, Montenegro, Republiken Moldavien, Serbien, Seychellerna och Ukraina tillträtt konventionen.
238
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
ansökningar avse antingen fastställande av underhållsbidrag eller erkännande och verkställighet av ett utländskt avgörande.3 Vilka åtgärder som ska vidtas kan därför variera och är således beroende av vad saken gäller, det kan t.ex. bli fråga om att träffa uppgörelser, väcka och utföra talan eller ansöka om verkställighet. De tjänster som utförs av det förmedlande organet och det mottagande organet är kostnadsfria.
En sökande ska få samma behandling och förmåner när det gäller befrielse från kostnader och avgifter, som tillkommer dem som stadigvarande vistas i den stat där förfarandet äger rum eller som är medborgare i den staten. Sverige har meddelat ett förbehåll som innebär att avgiftsfrihet och lättnader vid förfaranden i Sverige tillerkänns endast den som är bosatt i en fördragsslutande stat eller den som annars på grund av avtal med medborgarstaten har en sådan förmån (SÖ 1988:56).
9.2.2 Försäkringskassans tjänster enligt New Yorkkonventionen
Om ett förmedlande organ i ett annat land sänder en ansökan enligt New York-konventionen till Sverige hjälper Försäkringskassan (som mottagande organ) till med följande.4
• Efterforskar den bidragsskyldiges adress.
• Kräver den bidragsskyldige på det fastställda underhållsbidraget och uppmanar den bidragsskyldige att betala frivilligt.
• Om något underhållsbidrag inte är fastställt, försöker få parterna att komma överens och skriva avtal om underhållsbidrag. Om detta inte går anlitas en svensk advokat som ombud för den bidragsberättigade. Ombudet försöker på nytt att förmå parterna att avtala om ett underhållsbidrag. Om detta inte lyckas är nästa steg att ombudet stämmer den bidragsskyldige inför svensk domstol. Om faderskapet inte är fastställt för barnet kan ombudet även vidta åtgärder för att få faderskapet fastställt i domstol.
3 Enligt uppgift från Försäkringskassan finns det stater som gör en annan tolkning av konventionen. 4 Jfr Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 20 f.
239
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
• Hjälper till med att få ett fastställt underhållsbidrag verkställt i
Sverige antingen genom att skicka en ansökan om verkställighet vidare till den svenska Kronofogdemyndigheten om underhållsbidraget är fastställt i avtal, svensk dom eller utländskt avgörande som är direkt verkställbart i Sverige, eller – om underhållsbidraget är fastställt i ett utländskt avgörande som inte är direkt verkställbart i Sverige – genom att skicka en ansökan angående verkställbarhet till Svea hovrätt.
• Upplyser om att rådets förordning (1408/71) av den 14 juni
1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen i vissa fall kan vara tillämplig.5
Försäkringskassans roll som förmedlande organ enligt New Yorkkonventionen avser i de flesta fall bistånd med ansökningar om underhållsbidrag för barn i Sverige som har underhållsstöd. Endast ett fåtal ärenden avser ansökningar om underhåll till andra bidragsberättigade eller till barn som inte har underhållsstöd. Ansökningarna kan avse yrkande om att underhåll ska fastställas, jämkning av ett befintligt underhållsbidrag, erkännande och verkställighetsförklaring och verkställighet. Försäkringskassan hjälper den bidragsberättigade att upprätta en ansökan. Det innebär att Försäkringskassan ser till att alla dokument finns med, att alla blanketter och formulär är rätt ifyllda och att relevanta dokument är översatta. I vissa fall kan Försäkringskassans egna formulär och blanketter för ansökningar till andra stater användas, i andra fall måste sökanden använda den andra statens egna ansökningsblanketter. När ansökan är komplett skickar Försäkringskassan ansökan till det mottagande organet i den andra staten. Försäkringskassan håller därefter, så länge ansökan är aktuell, kontakt med det mottagande organet eller med andra myndigheter i den staten. Det innebär bl.a. att Försäkringskassan tar emot och förmedlar inbetalningar till den bidragsberättigade och utreder frågor om skulder och betalningar av underhållsbidrag. Eftersom en ansökan om verkställighet oftast inte avslutas förrän underhålls-
5 Se närmare Försäkringskassans Vägledning 2001:9 och Vägledning 2004:8 Familjeförmåner inom den Europeiska unionen (EU). Förordning (EEG) nr 1408/71 har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 200, 7.6.2004, s. 1), som inte omfattar underhållsstöd. Förordning (EEG) nr 1408/71 kommer dock fortfarande att tillämpas i förhållande bl.a. till bidragsberättigade bosatta i EES-länder (se artikel 90).
240
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
skyldigheten upphör och skulden är betald, kan en ansökan vara aktuell i många år. Det händer också att Försäkringskassan i egenskap av förmedlande organ får en begäran om att hjälpa till vid en eventuell invändning mot faderskapet. Mor och barn lämnar då oftast blodprov och Försäkringskassan hjälper till att skicka proverna till ett laboratorium i den bidragsskyldiges land.
9.3 Centralmyndighetens uppgifter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
9.3.1 Centralmyndighetens allmänna uppgifter
Centralmyndigheternas allmänna uppgifter är att samarbeta med varandra och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i respektive stat för att uppnå ändamålen med underhållsförordningen respektive 2007 års Haagkonvention samt också försöka hitta lösningar på tillämpningssvårigheter (artikel 50.1 i underhållsförordningen och artikel 5 i 2007 års Haagkonvention). Centralmyndigheterna i EU:s medlemsstater ska också, med användning av det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område,6 vidta åtgärder för att underlätta tillämpningen av förordningen (artikel 50.2 i underhållsförordningen). I detta syfte ska de också träffas regelbundet (artikel 60).
Centralmyndigheterna ska vara behjälpliga i samband med de ansökningar som enligt förordningen respektive konventionen kan göras genom centralmyndigheterna (artikel 51 i underhållsförordningen och artikel 6 i 2007 års Haagkonvention, se vidare avsnitt 9.4). De ska särskilt vidarebefordra och ta emot ansökningar och inleda eller underlätta inledandet av förfaranden i fråga om sådana ansökningar. I samband med ansökningarna ska centralmyndigheterna ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att
a) tillhandahålla eller underlätta tillhandahållandet av rättshjälp
respektive rättsligt bistånd när omständigheterna så kräver,
b) bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den
underhållsberättigade,7
6 Se beslut 2001/470/EG. 7 Bl.a. med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i underhållsförordningen. 2007 års Haagkonvention har ingen motsvarande hänvisning.
241
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
c) bistå med att få fram relevanta uppgifter om den underhålls-
skyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar,8
d) uppmuntra till samförståndslösningar för att på frivillig väg
utverka utbetalning av underhåll, om så är lämpligt genom medling, förlikning eller liknande förfaranden,
e) underlätta pågående verkställighet av domar om underhåll,
inklusive eventuella utestående fordringar,
f) underlätta indrivning och snabb överföring av utbetalningar av
underhåll,
g) underlätta erhållandet av dokumentation eller annat bevis,9
h) vara behjälpliga med att fastställa föräldraskap, när detta krävs
för indrivningen av underhållet,
i) inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att utverka
eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder av territoriellt slag som syftar till att säkra utgången av en pågående ansökan om underhållsbidrag, samt
j) underlätta delgivning av handlingar.10
Enligt den förklarande rapporten till 2007 års Haagkonvention är det inte möjligt att fastslå vilka slags åtgärder som avses och omfattningen av dessa. Alla fördragsslutande stater har olika nationella system och det måste därför finnas en viss flexibilitet. Det är dock inte fråga om frivilliga åtgärder, flexibiliteten ligger i hur uppgifterna ska fullgöras.11
Skyldigheten att vara behjälplig med att fastställa föräldraskap när detta krävs för indrivningen av underhållet (punkten h) innebär enligt den förklarande rapporten att centralmyndigheten är skyldig att hjälpa sökanden med nödvändiga förfaranden för ett genetiskt
8 Se not 7. 9 För underhållsförordningens del utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, EGT L 174, 27.6.2001, s. 1. 10 För underhållsförordningens del utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar), EUT L 324, 10.12.2007, s. 79. 11 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 123–124.
242
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
test. Som ett minimum bör centralmyndigheten ge kontaktuppgifter till behöriga laboratorier i den anmodade staten, ge rådgivning om innehållet i nationell rätt till den underhållsberättigade eller till centralmyndigheten i den begärande staten eller hänvisa den underhållsberättigade till behöriga myndigheter. Nästa nivå av hjälp kan innebära hjälp med att ta fram relevanta dokument i fråga om fastställelse av föräldraskap genom presumtion, försök att få fram en frivillig bekräftelse av faderskapet efter en begäran om att kontakta en presumtiv far, initiering av en juridisk process för fastställande av faderskap eller hjälp med arrangemang för ett frivilligt DNA-test av en presumtiv förälder.12
De under punkterna a–j ovan uppräknade uppgifterna får, i den mån det är möjligt enligt medlemsstatens/den fördragsslutande statens lag, utföras av offentliga organ eller andra organ som står under tillsyn av behöriga myndigheter (artikel 51.3 i underhållsförordningen och artikel 6.3 i 2007 års Haagkonvention).
Centralmyndigheten åläggs inte att utöva befogenheter som bara får utövas av rättsliga myndigheter enligt den anmodade statens lag (artikel 51.4 i underhållsförordningen och artikel 6.4 i 2007 års Haagkonvention).
Centralmyndigheten får begära fullmakt av sökanden bara om centralmyndigheten ska agera på sökandens vägnar vid rättsliga förfaranden eller inför myndighet, eller om centralmyndigheten avser att utse en företrädare för detta ändamål (artikel 52 i underhållsförordningen och artikel 42 i 2007 års Haagkonvention).
Centralmyndigheten kan också göra framställningar till en annan centralmyndighet om s.k. särskilda åtgärder (artikel 53.1 i underhållsförordningen och artikel 7.1 i 2007 års Haagkonvention). Det kan t.ex. handla om bistånd med att hitta den underhållsskyldige eller att ta fram uppgifter om dennes ekonomiska förhållanden när ingen ansökan handläggs. En centralmyndighet som får en sådan framställning ska vidta lämpliga åtgärder om den är övertygad om att det är nödvändigt för att bistå en potentiell sökande att göra en ansökan eller för att avgöra om ett sådant förfarande bör inledas.
Centralmyndigheten får även vidta särskilda åtgärder i fråga om mål och ärenden om indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i den begärande staten (artikel 53.3 i underhållsförordningen och artikel 7.2 i 2007 års Haagkonvention). Det
12 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 171 och 174–175.
243
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
skulle t.ex. kunna vara fråga om ett verkställighetsärende vid Kronofogdemyndigheten där båda parterna har hemvist i Sverige. Den bidragsskyldiges inkomst från och/eller tillgångar i ett annat land är av intresse vid beräkningen av förbehållsbeloppet. Det internationella inslaget kan också bestå i att det krävs uppgifter från ett utländskt vittne.13
Av underhållsförordningen framgår dessutom vilka uppgifter som ska eftersökas vid framställningar om särskilda åtgärder och vilka av de uppgifter som kommer fram som ska vidarebefordras (artikel 53.2). Det uppställs också ett krav på att centralmyndigheten ska använda formulär för sina framställningar (artikel 53.4).
Varje centralmyndighet ska bära sina egna kostnader och får inte ta ut någon avgift från sökanden, utom för ”exceptionella kostnader” i samband med en framställning om en särskild åtgärd (artikel 54 i underhållsförordningen och artikel 8 i 2007 års Haagkonvention). Enligt den förklarande rapporten till konventionen kan det handla om kostnader som uppstår när andra myndigheter blir inblandade, t.ex. vid utredning av den underhållsskyldiges finansiella situation.14 Möjligheten att ta ut en avgift förutsätter att sökanden i förväg har godkänt att tjänsterna tillhandahålls till denna kostnad (se nämnda artiklar). I underhållsförordningen har ett tillägg gjorts om att kostnader som hänför sig till fastställandet av var den underhållsskyldige befinner sig inte anses vara exceptionella kostnader. Så skulle däremot kunna vara fallet enligt 2007 års Haagkonvention enligt den förklarande rapporten.15
9.3.2 Ansökningar genom centralmyndigheten
Ansökningar beträffande frågor i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kan göras antingen genom centralmyndigheten eller direkt till behörig myndighet i en viss stat (direkta ansökningar behandlas i kapitel 10). Om en ansökan görs genom en centralmyndighet har sökanden rätt till hjälp i större utsträckning och instrumentens samarbetssystem kommer mer till sin rätt.
En person som vill göra en ansökan med hjälp från en centralmyndighet ska vända sig till centralmyndigheten i den stat där han eller hon är bosatt (artikel 55 i underhållsförordningen och
13 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 208. 14 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 224. 15 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 224.
244
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
artikel 9 i 2007 års Haagkonvention). Denna centralmyndighet har sedan att vända sig till centralmyndigheten i den stat där åtgärden ska göras gällande. Det har anförts att ”bosättning” när det gäller att avgöra om en person har rätt att ansöka om hjälp hos en centralmyndighet, bör tolkas mindre strikt än anknytningskriteriet ”hemvist” (se avsnitt 4.7). En sökandes blotta närvaro på det berörda territoriet bör dock inte räknas som bosättning.16
I båda instrumenten finns en uppräkning av vilka ansökningar en underhållsberättigad person, som vill att underhållsbidrag ska drivas in enligt underhållsförordningen respektive 2007 års Haagkonvention, kan göra i en begärande stat (artikel 56.1 i underhållsförordningen och artikel 10.1 i 2007 års Haagkonvention), nämligen ansökan om
a) erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av
ett avgörande,17
b) verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i
den anmodade staten,18
c) erhållande av ett avgörande i den anmodade staten, om det inte
finns något tidigare avgörande, inklusive i förekommande fall fastställande av föräldraskap,19
d) erhållande av ett avgörande i den anmodade staten, om ett
avgörande som har meddelats i en annan stat än den anmodade staten inte kan erkännas och förklaras verkställbart – såvitt avser 2007 års Haagkonvention, på grund av att det saknas en
16 Se punkten 32 i ingressen till underhållsförordningen, artikel 9 i 2007 års Haagkonvention och Explanatory Report (Conv.), paragraph 228. 17 Enligt den förklarande rapporten är det underförstått att avgörandet måste ha meddelats i en fördragsslutande stat, men det behöver inte ha meddelats i den begärande staten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 240. 18 Enligt den förklarande rapporten omfattar denna punkt även det fallet att ett avgörande från en icke-fördragsslutande stat tidigare har erkänts i den anmodade staten enligt ett annat förfarande än enligt konventionen, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 243. 19 Enligt den förklarande rapporten innebär denna punkt och artikel 10.3 i konventionen att det är en fråga för nationell lag i varje fördragsslutande stat att avgöra under vilka omständigheter dess myndigheter är behöriga att fastställa föräldraskap och rättsverkningarna av ett sådant beslut. Tillämplig lag för fastställande av föräldraskap kan variera, t.ex. nämns forumlandets lag, hemvistlandets lag eller lagen i det land där någon av parterna eller barnet är medborgare. Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 248 och 250.
245
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
grund för erkännande och verkställighet enligt artikel 20 eller av de skäl som anges i artikel 22 b eller e,20
e) ändring av ett avgörande som har meddelats i den anmodade
staten, samt
f) ändring av ett avgörande som har meddelats i en annan stat än
den anmodade medlemsstaten.
Vidare anges vilka ansökningar en underhållsskyldig person, mot vilken det finns ett avgörande om underhållsskyldighet, kan göra i en begärande stat (artikel 56.2 i underhållsförordningen och artikel 10.2 i 2007 års Haagkonvention), närmare bestämt ansökan om
a) erkännande av ett avgörande som leder till uppskjutande eller
begränsning av verkställigheten av ett tidigare avgörande i den anmodade staten,
b) ändring av ett avgörande som meddelats i den anmodade staten,
samt
c) ändring av ett avgörande som meddelats i en annan stat än den
anmodade staten.
Om inte annat följer av förordningen eller konventionen ska ansökningarna handläggas enligt lagen i den anmodade staten och omfattas av de regler om behörighet som är tillämpliga där (artikel 56.4 i underhållsförordningen och artikel 10.3 i 2007 års Haagkonvention).
För ansökningar enligt artikel 56 i underhållsförordningen gäller att rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller en domstol och representation vid domstol ska tillhandahållas av centralmyndigheten i den anmodade medlemsstaten, direkt eller genom offentliga myndigheter eller andra organ eller personer (artikel 56.3 och artikel 45 b).
En ansökan ska göras på formulär enligt underhållsförordningen (artikel 57.1 och bilaga VI eller VII), respektive får göras med användning av formulär enligt 2007 års Haagkonvention
20 Av artikel 20 följer att ett avgörande som meddelats i en fördragsslutande stat ska erkännas och verkställas under vissa förutsättningar, bl.a. om svaranden hade hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes. I artikel 22 finns skälen för att vägra erkännande och verkställighet; b) om avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i samband med rättegången och e) om svaranden har uteblivit eller inte varit företrädd vid förfarandet i ursprungsstaten.
246
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
(artikel 11.4). Avsikten är att formulären ska minska översättningskostnaderna och underlätta centralmyndigheternas kommunikation. För konventionens del finns instruktioner till formulären i en handbok som utarbetas av Haagkonferensens permanenta byrå.21Vidare anges uttryckligen i underhållsförordningen och i 2007 års Haagkonvention vilka uppgifter som ska finnas med i ansökan (artikel 57.2–4 i underhållsförordningen och artikel 11.1–2 i 2007 års Haagkonvention). Den ska åtföljas av alla nödvändiga kompletterande uppgifter eller dokumentation, inklusive handlingar som gäller sökandens rätt till rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (artikel 57.5 i underhållsförordningen och artikel 11.3 i 2007 års Haagkonvention).
Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska bistå sökanden med att se till att ansökan innehåller nödvändig information och de handlingar som behövs (artikel 58 i underhållsförordningen och artikel 12 i 2007 års Haagkonvention). Det är därefter centralmyndighetens uppgift att vidarebefordra ansökan till centralmyndigheten i den anmodade staten.
Centralmyndigheten i den anmodade staten ska inom viss tid bekräfta mottagandet till den begärande staten samt informera om vilka åtgärder som vidtagits eller planerats.22 Kommunikationen ska ske med användande av formulär.23 Även namn och kontaktuppgifter på ansvarig person eller enhet ska förmedlas. I 2007 års Haagkonvention anges också att centralmyndigheten i den begärande staten på begäran av centralmyndigheten i den anmodade staten ska tillhandahålla en fullständig kopia av eventuella handlingar.24 Inom viss tid från bekräftelsen ska den anmodade centralmyndigheten informera om ansökans handläggningsmässiga status.25 Ärendet ska behandlas så snabbt som dess beskaffenhet tillåter och centralmyndigheterna ska använda sig av de snabbaste och mest effektiva kommunikationsmedlen som står till deras förfogande. En anmodad centralmyndighet får bara vägra att
21 Se Draft practical handbook for caseworkers under the 2007 Child Support Convention (Prel. Doc. No 4 of August 2009), kapitel 15, s. 205 ff. Handboken finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida, <http://www.hcch.net>. En uppdaterad version av handboken förväntas komma under hösten år 2010. 22 Inom 30 dagar enligt underhållsförordningen och inom sex veckor enligt 2007 års Haagkonvention. 23 Se formulär VI, VII och VIII i underhållsförordningen och formulär i bilaga 1 och 2 i 2007 års Haagkonvention. 24 Som anges i artiklarna 16.3, 25.1 a, b och d, 25.3 b och 30.3. 25 Inom 60 dagar enligt underhållsförordningen och inom tre månader enligt 2007 års Haagkonvention. Tidsfristerna är avsedda att säkerställa en effektiv handläggning.
247
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
behandla en ansökan om det är uppenbart att förordningens respektive konventionens krav inte är uppfyllda. Den ska då informera den begärande centralmyndigheten om skälen för vägran (enligt underhållsförordningen ska detta ske på bilaga IX). Detsamma gäller om en ansökan inte kompletteras på begärt sätt.26
En uttrycklig ambition med 2007 års Haagkonvention är att modern teknik ska kunna utnyttjas. Samarbetssystemet är avsett att vara så flexibelt att det kan utvecklas i takt med att behoven ändras och ytterligare tekniska framsteg skapar nya möjligheter (se ingressen till konventionen). Detta återspeglas i artikel 13, enligt vilken ansökningar som görs genom centralmyndigheterna och handlingar eller uppgifter som bifogas eller tillhandahålls inte kan bestridas av svaranden enbart med hänvisning till det kommunikationsmedel eller kommunikationssätt som har använts mellan de berörda centralmyndigheterna. Svaranden får således finna sig i den form som handlingarna överförs till den anmodade centralmyndigheten. I den förklarande rapporten framhålls emellertid att den behöriga myndigheten i den anmodade staten alltid kan begära en bestyrkt kopia av dokumenten enligt artikel 25.2 och att nationell rätt i fråga om bevisning fortfarande gäller.27 Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i underhållsförordningen.
9.4 Uppgifter till centralmyndigheten och centralmyndighetens behandling av uppgifter
9.4.1 Gällande rätt
9.4.1.1 Sekretess
Varje svensk medborgare har i enlighet med offentlighetsprincipen rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Utländska medborgare är likställda med svenska i detta avseende (14 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen). Rätten att ta del av allmänna handlingar får bara inskränkas om det är påkallat med hänsyn till vissa specifika intressen, däribland till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen). En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges i en särskild
26 Inom 90 dagar enligt underhållsförordningen respektive inom tre månader enligt 2007 års Haagkonvention, om inte längre tid har bestämts av den anmodade centralmyndigheten. 27 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 352.
248
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
lag, OSL, eller i annan lag som OSL hänvisar till. Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en sekretessbestämmelse får en myndighet göra en särskild anteckning om detta, en s.k. sekretessmarkering (5 kap. 5 § OSL).
En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång (6 kap. 5 § OSL). En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter i andra fall än som anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap. 1 § nämnda lag). Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 §). Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket). I detta sammanhang bör även den s.k. generalklausulen (10 kap. 27 §) noteras. Den innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Det finns dock undantag, bestämmelsen gäller t.ex. inte inom socialtjänsten eller inom hälso- och sjukvården (andra stycket samma paragraf).
En primär sekretessbestämmelse är en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten, omfattar en viss verksamhetstyp eller ärendetyp som hanteras hos myndigheten, eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten. En sekundär sekretessbestämmelse är en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess (3 kap. 1 § OSL).
En uppgift för vilken sekretess gäller enligt OSL får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet, och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten (8 kap. 3 §). Frånsett fall där någon lag eller förordning reglerar uppgiftslämnandet ska den svenska myndigheten göra en diskretionär bedömning av en utländsk myndighets begäran att få del av
249
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
uppgifter. Av betydelse är bl.a. vilka relationer Sverige har till det land det gäller och vilka relationer som finns mellan den svenska och den utländska myndigheten. Vid bedömningen av vad som är svenska intressen får beaktas bl.a. Sveriges intresse av internationellt samarbete med organet i fråga.28
I det följande ges en redogörelse för de sekretessbestämmelser som är aktuella för de myndigheter som kan komma i kontakt med uppgifter som rör underhållsfrågor. De myndigheter som berörs är Försäkringskassan, allmän domstol, Kronofogdemyndigheten, överförmyndaren, socialtjänsten och Skatteverket.
Försäkringskassan
Sekretess gäller hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om bl.a. allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag eller annan ekonomisk förmån för enskild (28 kap. 1 § OSL). Detsamma gäller Försäkringskassans verksamhet som avser registrering av enskilda, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som myndigheten har fått från Migrationsverket (om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs). Under begreppet ”personliga förhållanden” faller bl.a. uppgifter om en persons adress men även uppgifter om den enskildes ekonomi kan omfattas.29
Av förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter följer att Försäkringskassan, utöver vad som annars följer av lag eller förordning, är skyldig att lämna uppgifter till andra myndigheter enligt förordningen (1 §). Försäkringskassan ska t.ex. på begäran lämna uppgifter om enskildas adress, deras arbetsgivares namn och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en utgiven ersättning avser till bl.a. Kronofogdemyndigheten om uppgifterna behövs i ett ärende där (3 §).
28 Se prop. 1981/82:186 s. 58 f. 29 Se prop. 1979/80:2 del A s. 84.
250
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
Allmän domstol
Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretessbelagd uppgift från en domstol eller en annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen som regel tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen (43 kap. 2 § OSL). Som exempel kan nämnas att en sekretessbelagd sjukjournal behåller sekretessen i domstolen (sekundär sekretess). Den sekundära sekretessen gäller bara om uppgiften kommer från den myndighet där sekretessen gäller primärt. En handling med identiska uppgifter som lämnas in till domstolen t.ex. av en enskild part omfattas därför inte av den sekundära sekretessen. Sekundär sekretess gäller inte om det finns en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen (primär sekretess). Primär sekretess finns t.ex. i 36 kap. 1 § andra stycket OSL. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs, och uppgiften förekommer i bl.a. äktenskapsmål och mål och ärenden enligt FB.30Särskilda bestämmelser gäller i fråga om sekretessbelagda uppgifter som förs fram vid en offentlig förhandling och när det gäller förordnande om sekretess för uppgift i dom eller beslut.31
Kronofogdemyndigheten
Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten bl.a. i mål eller ärende om utsökning och indrivning för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men (34 kap. 1 § OSL). Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretess gäller inte heller beslut i mål eller ärende. Under
30 För vissa ärenden enligt FB gäller sekretess utan att parten behöver begära det, förutsatt att det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Så är fallet i ärenden om adoption enligt 4 kap., godmanskap enligt 11 kap. 4 § och om förvaltarskap (36 kap. 1 § första stycket OSL). 31 Se 43 kap. 5 och 8 §§ OSL.
251
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
motsvarande förutsättningar gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen (2 § samma kap.). Om riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet (4 § samma kap.).
Någon bestämmelse i OSL som särskilt tar sikte på Kronofogdemyndighetens handläggning i mål om betalningsföreläggande och handräckning finns inte.
Överförmyndaren
Sekretess gäller hos överförmyndaren i ett ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men (32 kap. 4 § OSL).
Socialtjänsten
Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § första stycket OSL).
Skatteverket
Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen (22 kap. 1 § första stycket första punkten OSL).
Vidare gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag
252
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (27 kap. 1 § OSL). Motsvarande sekretess gäller även för vissa i 2 § samma kap. uppräknade ärenden, bl.a. revision eller annan kontroll i fråga om skatt. Sekretessen gäller i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i 1–4 §§ (5 § första stycket samma kap.). Om riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos en myndighet i verksamhet som avses i 2–4 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet (andra stycket samma paragraf).
Sekretess hos myndigheter till skydd för förföljda personer m.m.
En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får vid flyttning medges att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten (kvarskrivning). Kvarskrivning får medges endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt, och får även avse den utsatte personens medflyttande familj (16 § folkbokföringslagen [1991:481]). Om en person inte kan beredas tillräckligt skydd genom kvarskrivning kan medgivande lämnas denna att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter). Detta gäller en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet. Medgivande får även ges åt en familjemedlem om personerna varaktigt bor tillsammans, se 1 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter.
Det finns också sekretessbestämmelser i OSL till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer (21 kap. OSL). Sekretess gäller bl.a. för uppgift om en enskilds bostadsadress, telefonnummer, e-postadress och motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller
253
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
lida annat allvarligt men om uppgiften röjs (21 kap. 3 § första stycket). Vidare gäller sekretess för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter32 och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (tredje stycket samma paragraf).
9.4.1.2 Personuppgifter och gallring
Bestämmelserna om samarbete i de internationella instrumenten får direkt betydelse för de bestämmelser som styr myndigheternas informationsutbyte, främst med centralmyndigheten. Överförmyndaren, socialtjänsten och Skatteverket blir berörda genom att uppgifter som de har i vissa fall kan behöva lämnas ut. Det är i första hand intressant att se vilka uppgifter som finns hos dessa myndigheter. Försäkringskassan, allmän domstol och Kronofogdemyndigheten kan även komma att få in uppgifter. För deras del är det därför också aktuellt att säkerställa att underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions krav i fråga om behandling och bevarande är uppfyllda.
De grundläggande bestämmelserna om behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204), PUL. PUL bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Syftet med PUL är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 §). Lagen, som är subsidiär i förhållande till andra författningar (2 §), gäller behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Även annan behandling omfattas om uppgifterna ingår i (eller är avsedda att ingå i) en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (5 §). Den som är personuppgiftsansvarig ska bl.a. se till att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in samt att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med
32 Som en enskild har medgivande att använda enligt lagen om fingerade personuppgifter.
254
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
behandlingen (9 § första stycket c, d och i). Personuppgifter får behandlas bara under vissa förutsättningar, t.ex. när den registrerade har lämnat sitt samtycke eller om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet (10 §). Det finns ett generellt förbud mot behandling av känsliga personuppgifter, t.ex. i fråga om uppgifter som rör hälsa (13 §). Det finns också ett förbud mot att till tredje land33 föra över personuppgifter som är under behandling, om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna (33 §). Behandling av känsliga personuppgifter och överföring av uppgifter får dock ske i vissa undantagsfall, t.ex. om den registrerade har lämnat sitt samtycke (se 15–19, 34 och 35 §§).
Bestämmelser om myndigheters arkiv finns i arkivlagen (1990:782). En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet samt sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov (3 §).
Allmänna handlingar får gallras (10 §). Vid gallring ska dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose de ändamål som anges i 3 §. Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna handlingar i annan lag eller i förordning gäller dessa bestämmelser. Med ”gallra” brukar avses att man förstör allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar eller vidtar andra åtgärder med handlingarna som medför förlust av betydelsebärande data, förlust av möjliga sammanställningar, förlust av sökmöjligheter, eller förlust av möjligheter att bedöma handlingarnas autenticitet.34
33 I PUL:s mening en stat som inte ingår i EU eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), se 3 §. 34 Se t.ex. Riksarkivets föreskrifter om ändring i Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1991:1) om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 2008:4).
255
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
Riksarkivet har meddelat föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter.35
Nedan följer en redogörelse för bestämmelser som gäller särskilt för de myndigheter som närmast kommer att beröras av underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions samarbetsbestämmelser.
Försäkringskassan
För Försäkringskassans del finns lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration36 och förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. En förutsättning för lagens tillämpning är att behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller att uppgifterna ingår i eller avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 § i lagen). Lagen och förordningen är tillämpliga bl.a. i fråga om handläggningen av underhållsstöd.37 PUL gäller vid behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, om inte annat följer av nämnda lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller av PUL (5 §).
Försäkringskassan får i sin verksamhet behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att bl.a. handlägga ärenden (7 § första stycket fjärde punkten i den angivna lagen). Försäkringskassan får även behandla personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 §, för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av en bestämmelse om skyldighet att lämna ut uppgifter till andra myndigheter,38medgivande att lämna ut uppgifter som följer av särskilda bestämmelser i lag eller förordning,
35 Se Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1). Omtryckt i RA-FS 1997:4, senast ändrad genom RA-FS 2008:4. 36 Det kan noteras att den 1 januari 2011 kommer lagen att ersättas av socialförsäkringsbalken (2010:110), se lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (prop. 2008/09:200 och prop. 2009/10:69, bet. 2009/10:SfU11 och prot. 2009/10:81).37 Se 1 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799) och lagen om underhållsstöd. 38 Som avses i 10 kap. 28 § första stycket OSL.
256
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av unionsrätten, eller åtaganden i samarbete inom EES eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukvårdsförmåner som Sverige ingått med andra stater (8 § andra stycket i lagen).
Även känsliga personuppgifter får behandlas under vissa förutsättningar (10 §). Identifierings- och adressuppgifter får behandlas (14 §), liksom uppgifter om ekonomiska förhållanden, arbetsgivare, inkomsttaxering, hyra m.m. (2 § i förordningen). Personuppgifter som behandlas automatiserat ska gallras när de inte längre är nödvändiga för de ändamål som anges i 7 § i lagen (28 § i lagen).
Allmän domstol
För allmän domstol gäller utöver PUL förordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling. Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. verksamhetsregister över mål och ärenden samt rättsfallsregister (2–6 §§). Vid sidan av – eller i anslutning till – sådana register får en domstol behandla personuppgifter automatiserat i löpande text, ljudupptagningar eller ljud- och bildupptagningar (7 §). Om inte annat är föreskrivet gäller PUL i fråga om bevarande av sådana personuppgifter (8 §).
När ett mål eller ärende har avgjorts i allmän domstol och avgörandet har vunnit laga kraft, ska dubbletter av handlingar samt missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift av betydelse gallras bort ur domstolens akt. Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från vilket en part har uteblivit, får ett bevis om att parten har delgetts den inledande skrivelsen och en kallelse till sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller ärendet utan att parten har svarat, får ett bevis om att parten delgetts föreläggandet inte gallras bort (37 § förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol).
Det kan nämnas att det för förvaltningsrätterna finns liknande bestämmelser. Utöver PUL gäller förordningen (2001:640) om registerföring m.m. vid förvaltningsrätt med hjälp av automatiserad behandling. Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. verksamhetsregister över mål och ärenden samt rättsfallsregister
257
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
(2–6 §§). Vid sidan av – eller i anslutning till – sådana register får en förvaltningsrätt behandla personuppgifter automatiserat i löpande text eller ljudupptagningar (7 §). Om inte annat är föreskrivet gäller PUL i fråga om bevarande av sådana personuppgifter (8 §).
När ett mål har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft, får ur akten gallras minnesanteckningar, dubbletter av handlingar samt sådana följebrev och delgivningskvitton som inte innehåller någon uppgift av betydelse (29 § första stycket förordningen [1979:575] om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna).
Kronofogdemyndigheten
För Kronofogdemyndighetens del finns lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighets verksamhet och förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, som är tillämpliga om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 kap. 1 § i lagen). Lagen gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning PUL:s bestämmelser tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).
Av lagen framgår bl.a. att uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som behövs i verksamhet för verkställighet eller annan åtgärd enligt UB eller annan författning samt i verksamhet för indrivning av statliga fordringar m.m. (utsöknings- och indrivningsdatabasen, 2 kap. 2 §). Uppgifterna kan gälla bl.a. en fysisk persons identitet, bosättning och familjeförhållanden och en enskilds ekonomiska förhållanden (5 § samma kap.). Uppgifter och handlingar i utsöknings- och indrivningsdatabasen ska gallras senast fem år efter utgången av det kalenderår då det mål eller ärende som uppgifterna eller handlingarna hänför sig till avslutades (6 § angivet kap.). I verksamhet med betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande får uppgifter behandlas bl.a. om en fysisk persons identitet, bosättning och anställning (betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen, 7 och 11 §§ samma kap.). Sådana
258
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
uppgifter ska gallras efter tre år och uppgifter om utslag efter tio år (12 §).39
Överförmyndaren
Överförmyndaren är skyldig att föra förteckningar och lägga upp akter samt expediera handlingar enligt föreskrifter som meddelas av regeringen (16 kap. 12 § FB). För att fullgöra denna skyldighet ska varje överförmyndare föra ett register bl.a. över de föräldraförvaltningar där kontrollåtgärder enligt 13 eller 15 kap. FB förekommer, och de ställföreträdarskap som avses i 14 kap. 1 § första stycket FB (9 § förmynderskapsförordningen [1995:379]).
Registret får innehålla vissa närmare angivna personuppgifter, som t.ex. uppgifter om den enskildes ekonomiska förhållanden som tillgångar, skulder och inkomster (15 § i nämnda förordning och bilaga 2 punkten 1.7).
Socialtjänsten
För socialtjänstens del finns lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, som är aktuella om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt ett eller flera särskilda kriterier (1 § i lagen). Lagen och förordningen är tillämpliga i t.ex. ärenden om fastställande av faderskap och underhållsbidrag till barn som handläggs av socialnämnd. Lagen gäller framför PUL (4 §).
Av den nämnda lagen framgår bl.a. att personuppgifter får behandlas bara om behandlingen är nödvändig för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten ska kunna utföras, att personuppgifter även får behandlas för uppgiftsutlämnande som föreskrivs i lag eller förordning samt att en registrerad person inte har rätt att
39 I 2 kap. lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet finns även bestämmelser som rör skuldsaneringsdatabasen (13–18 §§) och konkurstillsynsdatabasen (19–23 §§).
259
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
motsätta sig sådan behandling av uppgifter som är tillåten enligt lagen (6 § angiven lag). Även känsliga personuppgifter får behandlas om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för verksamheten (7 § samma lag). Det har ansetts vara av allmänt intresse att socialtjänsten ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, och att det för att socialtjänsten ska kunna klara sina uppgifter finns ett behov av att kunna behandla även känsliga personuppgifter.40
Av den nämnda förordningen framgår bl.a. att en kommunal myndighet får behandla personuppgifter för faderskapsutredningar och annan verksamhet inom familjerätten som följer av bestämmelserna i FB (12 §) och att en kommunal myndighet får föra över uppgifter till tredje land i ett ärende om fastställande av faderskap (16 §).
Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska som huvudregel gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten (12 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453]). Vissa handlingar får dock inte gallras med stöd av denna bestämmelse, och det gäller bl.a. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB (12 kap. 2 § socialtjänstlagen).
Skatteverket
I fråga om behandling av personuppgifter vid folkbokföring gäller lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 kap. 1 §). Lagen gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning bestämmelserna i PUL tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).
I folkbokföringsdatabasen får bl.a. behandlas uppgifter om namn, adress samt make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen (2 kap. 3 §). En myndighet får ha direktåtkomst till uppgift om person- eller samordningsnummer, namn, adress, folkbok-
40 Se prop. 2000/01:80 s. 144.
260
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
föringsfastighet, lägenhetsnummer och folkbokföringsort samt avregistrering från folkbokföringen. En myndighet får även ha direktåtkomst till andra uppgifter om myndigheten enligt lag eller förordning får behandla dem (8 § samma kap.).
När det gäller behandling av personuppgifter i beskattningsverksamheten gäller lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (även där om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier, 1 kap. 1 §). Även denna lag gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning PUL:s bestämmelser tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).
De uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen är bl.a. en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden samt underlag för fastställande av skatter och avgifter (2 kap. 3 §). Uppgifter om personer som är folkbokförda här i landet, personer som har tilldelats personnummer och i vissa fall personer som har tilldelats ett samordningsnummer finns även i det statliga personadressregistret (SPAR). Uppgifterna hämtas från folkbokföringsdatabasen och beskattningsdatabasen, se 5 § lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.
9.4.2 Underhållsförordningen
Den anmodade centralmyndigheten ska enligt underhållsförordningen vidta ”lämpliga och rimliga åtgärder” för att få fram uppgifter som är nödvändiga för att, i ett visst ärende, underlätta erhållande, ändring, erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av en dom (artikel 61.1). De offentliga myndigheter eller förvaltningar som inom ramen för sin normala verksamhet innehar vissa närmare angivna uppgifter (se nedan), ska med undantag för begränsningar motiverade av nationell eller allmän säkerhet, lämna uppgifterna till den anmodade centralmyndigheten på dess begäran. Detta gäller om centralmyndigheten inte har direkt åtkomst till uppgifterna. Medlemsstaterna får utse de offentliga myndigheter eller förvaltningar som ska vara behöriga att ge anmodade centralmyndigheter uppgifter. Även andra juridiska personer som har uppgifter ska lämna dessa till den anmodade
261
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
centralmyndigheten om de är behöriga att göra det enligt lagen i den anmodade medlemsstaten.
De uppgifter som avses ska enligt artikel 61.2 vara adekvata, relevanta och inte överdrivet omfattande samt avse
a) den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress,
b) den underhållsskyldiges inkomst,
c) uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare
och/eller bankkonto(n), och
d) den underhållsskyldiges tillgångar.
Att alla uppgifter inte är nödvändiga i alla fall framgår närmare av artikeln.
Vidarebefordran och användning av uppgifter enligt artikel 61 regleras i artikel 62. De uppgifter som avses i artikel 61.2 ska, beroende på omständigheterna, vidarebefordras av centralmyndigheten inom medlemsstaten till t.ex. behöriga myndigheter med ansvar för delgivning eller verkställighet av domar. Dessa myndigheter får endast använda uppgifterna för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag (artikel 62.2). Uppgifter som bara indikerar om det finns en adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade medlemsstaten eller inte, får lämnas till den som har ansökt hos den begärande centralmyndigheten. I övrigt får uppgifterna som avses i artikel 61.2 inte lämnas ut, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en domstol. De myndigheter som behandlar uppgifter som har vidarebefordrats enligt artikel 61 får inte bevara uppgifterna längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de vidarebefordrades (artikel 62.3). Myndigheter som behandlar uppgifter som överförts enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 62.4).
Den person som berörs av insamlingen av uppgifter ska, i enlighet med lagen i den anmodade medlemsstaten, underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats. Underrättelsen får skjutas upp under en period om upp till 90 dagar om det finns risk för att underrättelsen är till skada för en effektiv indrivning (artikel 63).
262
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
9.4.3 2007 års Haagkonvention
Centralmyndigheterna ska i samband med ansökningar vidta alla lämpliga åtgärder för att bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade samt bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar (artikel 6.2 b och c i 2007 års Haagkonvention).
Haagkonventioner brukar på senare tid (åren 1993, 1996 och 2000) innehålla bestämmelser om skydd för personuppgifter och sekretess, och sådana bestämmelser finns även i 2007 års Haagkonvention. Personuppgifter som har samlats in eller översänts enligt konventionen får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller översänts (artikel 38, jfr den liknande bestämmelsen i artikel 62.2 i underhållsförordningen). Vidare ska varje myndighet som behandlar uppgifter säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 39, jfr artikel 62.4 i underhållsförordningen). Skyddet för uppgifter måste enligt den förklarande rapporten vägas mot rätten för svaranden att i ett visst mål kunna utföra sin talan (”right to a fair defence”).41
En myndighet ska dock inte lämna ut eller bekräfta uppgifter som samlats in eller översänts i enlighet med konventionen om den bedömer att detta skulle kunna äventyra en persons hälsa, säkerhet eller frihet (artikel 40.1). En sådan bedömning av en centralmyndighet ska beaktas av andra centralmyndigheter, särskilt i sådana fall som rör våld inom familjen (artikel 40.2). Om det enligt den anmodade centralmyndighetens interna lag inte räcker med en s.k. c/o-adress, får den begärande centralmyndigheten enligt den förklarande rapporten välja att antingen skriva ut adressen eller att avstå från ansökan. Om sökandens adress skrivs ut ska den inte avslöjas för motparten av den behöriga myndigheten om det skulle kunna utgöra fara för sökanden.42 Vad som nu har sagts ska inte hindra att uppgifter samlas in av och översänds mellan myndigheter i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3). Det framhålls i den förklarande rapporten att bestämmelsen ställer höga krav på tillit och gott samarbete mellan staternas myndigheter.43
41 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 607. 42Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 612. 43 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 613.
263
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
9.5 Överväganden
9.5.1 Centralmyndigheten
Förslag: Regeringen bemyndigas i lag att utse centralmyndighet
i Sverige enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Bedömning: Uppgiften att vara centralmyndighet bör anförtros
Försäkringskassan.
En svensk centralmyndighet måste, som har framgått redan inledningsvis i detta kapitel, utses som kan samarbeta med centralmyndigheterna i övriga medlemsstater respektive fördragsslutande stater. Det finns inte något som säger att det måste vara samma centralmyndighet enligt underhållsförordningen som enligt 2007 års Haagkonvention. Med hänsyn till de likartade uppgifterna – underhållsförordningen har utformats med 2007 års Haagkonvention som förebild – är det emellertid för utredningen självklart att det bör vara en och samma myndighet som anförtros uppgiften att vara centralmyndighet enligt de båda instrumenten. Regeringen bör bemyndigas i lag att utse centralmyndighet.
Uppgiften att vara centralmyndighet ställer höga krav på bred kompetens och sakkunskap. Centralmyndighetens arbete kommer i mycket stor utsträckning att innebära internationella kontakter. Det krävs goda språkkunskaper och en stabil organisation. Centralmyndigheten kommer sannolikt också att behöva ta fram statistik och ha redovisningssystem anpassade till utlandsärenden så att jämförelse mellan olika länder blir möjlig.
Arbetet att vara centralmyndighet kan inte förväntas bli så omfattande att det kan motivera bildandet av en ny myndighet. Frågan är i stället vilken befintlig myndighet som har bäst förutsättningar att uppfylla de krav som ställs på centralmyndigheten.
Samarbetssystem med centralmyndigheter finns även i andra internationella instrument inom den internationella familjerätten. Exempel på det är Bryssel II-förordningen, enligt vilken Regeringskansliet (Utrikesdepartementet, UD) är centralmyndighet.44 UD är även centralmyndighet enligt 1980 års Haagkonvention och
264
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
nvention.46
enligt den i Luxemburg den 20 maj 1980 dagtecknade konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn (den s.k. Europarådskonventionen).45 Vidare är Myndigheten för internationella adoptionsfrågor centralmyndighet enligt 1993 års Haagko
När det gäller frågor om underhåll är, som har framgått av avsnitt 9.2.1, Försäkringskassan centralmyndighet enligt New York-konventionen. Förutom sakkunskap när det gäller den svenska lagstiftningen om underhållsbidrag och underhållsstöd har Försäkringskassan således redan i dag kompetens och erfarenhet av ärenden som gäller fastställande och indrivning av underhållsbidrag i internationella situationer. 2007 års Haagkonvention är avsedd att bygga vidare på New York-konventionen och i förhållandet mellan de fördragsslutande staterna ersätter 2007 års Haagkonvention också bestämmelserna i New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Samtidigt är det inte sannolikt att samtliga stater som tillämpar New York-konventionen kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention, i vart fall inte inom en överskådlig framtid. Det innebär att Försäkringskassan även fortsättningsvis kommer att vara centralmyndighet enligt New York-konventionen. Samarbetet enligt 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen innebär en fördjupning och effektivisering av det samarbete som redan i dag sköts – och i fråga om New Yorkkonventionen även fortsättningsvis kommer att skötas – av Försäkringskassan. Enligt utredningens bedömning är det därför lämpligt att utse Försäkringskassan till centralmyndighet även enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
45 Se 4 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn samt 1 § förordningen (1989:177) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. 46 Se 2 § lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.
265
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
9.5.2 Centralmyndighetens uppgifter
Förslag: Centralmyndighetens beslut att inte behandla en
ansökan eller att inte bifalla en framställning från en utländsk centralmyndighet får inte överklagas.
Bedömning: Centralmyndighetens uppgifter följer direkt av
underhållsförordningen och av 2007 års Haagkonvention. Arbetsuppgifternas närmare innehåll och avgränsning får definieras av centralmyndigheten.
Det saknas behov av att utnyttja möjligheten att utse någon annan myndighet som ska utföra vissa av centralmyndighetens uppgifter.
9.5.2.1 Allmänt om uppgifterna
I allmänt hänseende ska centralmyndigheterna, som har redovisats i avsnitt 9.3.1, samarbeta med varandra och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i sina respektive stater för att uppnå målen med underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention (artikel 50.1 a i underhållsförordningen och artikel 5 a i 2007 års Haagkonvention). Dessa uppgifter följer direkt av instrumenten.
Centralmyndigheterna har också mer specifika uppgifter. Även dessa följer direkt av förordningen respektive konventionen. Värt att notera är emellertid att centralmyndigheten ska ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att hjälpa till (artikel 51.2 i underhållsförordningen och artikel 6.2 i 2007 års Haagkonvention). När centralmyndigheten är anmodad myndighet innebär instrumenten dock inte någon skyldighet att utöva befogenheter som bara får utövas av rättsliga myndigheter enligt svensk lag (artikel 51.4 i underhållsförordningen och artikel 6.4 i 2007 års Haagkonvention).
Det är inte möjligt att i förväg definiera alla situationer som kan bli aktuella och vilka uppgifter som kan bedömas falla utanför centralmyndighetens skyldigheter. Centralmyndigheterna ska både enligt förordningen och konventionen samarbeta och söka lösningar på de tillämpningsproblem som kan uppstå. Det kommer också att hållas praxismöten. Det närmare innehållet i centralmyndighetens arbete får därför formas i den praktiska tillämpningen och organiseras på bästa sätt av centralmyndigheten. Detta gäller även frågan om hur aktiv centralmyndigheten bör vara när
266
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
det gäller information om bestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Det är både enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention möjligt att utse någon annan myndighet att utföra centralmyndighetens uppgifter i vissa avseenden (artikel 51 i förordningen och artikel 6 i konventionen). Såvitt utredningen kan bedöma finns inte något behov av att utnyttja möjligheten för svensk del.
9.5.2.2 Särskilda åtgärder i mål om indrivning av underhåll med internationella inslag
Som har redovisats i avsnitt 9.3.1 får en centralmyndighet vidta särskilda åtgärder efter en framställning från en annan centralmyndighet i mål om indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i den begärande staten (artikel 53.3 i underhållsförordningen respektive artikel 7.2 i 2007 års Haagkonvention).
En sådan framställning kan ställas till den svenska centralmyndigheten t.ex. om det pågår ett mål om underhåll utomlands och den utländska centralmyndigheten undrar om den underhållsskyldige har tillgångar i Sverige. På motsvarande sätt kan den svenska centralmyndigheten bli kontaktad av en part i ett svenskt mål med en begäran om att centralmyndigheten ska göra en framställning till en utländsk centralmyndighet med en begäran t.ex. om att lokalisera tillgångar utomlands.47
I båda dessa fall gäller att den anmodade centralmyndigheten får vidta särskilda åtgärder. Det är alltså inte någon skyldighet för centralmyndigheten att i alla situationer där det finns ett internationellt inslag göra en framställning om respektive vidta särskilda åtgärder. Utredningen bedömer att möjligheten som sådan inte kräver några kompletterande bestämmelser i lag. Den närmare innebörden får avgöras i den praktiska tillämpningen.
9.5.2.3 Möjlighet att överklaga centralmyndighetens beslut
Den svenska centralmyndigheten kan komma att få ansökningar och framställningar från utländska centralmyndigheter som centralmyndigheten inte anser sig kunna behandla, t.ex. därför att
47 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 208.
267
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
förordningens eller konventionens krav inte är uppfyllda eller därför att den begärda åtgärden inte bedöms vara rimlig. Det ligger i samarbetets natur att centralmyndigheten då underrättar den begärande centralmyndigheten om det. Uttryckliga bestämmelser om detta finns både i underhållsförordningen och i 2007 års Haagkonvention. Centralmyndigheten ska då utan dröjsmål underrätta den begärande centralmyndigheten att den inte kan tillhandahålla begärda uppgifter med angivande av skälen för det (artikel 53.2 tredje stycket i underhållsförordningen), eller – efter begäran om komplettering som inte efterföljs – meddela att ansökan inte kommer att behandlas (artikel 58.9 i underhållsförordningen samt artikel 12.9 i 2007 års Haagkonvention).
När det gäller dagens handläggning enligt New York-konventionen meddelar Försäkringskassan (i egenskap av mottagande organ) enbart den sökande parten genom det förmedlande organet att ansökan inte kan behandlas, t.ex. eftersom uppgifter eller dokument saknas som gör det möjligt att behandla ansökan. Det fattas alltså inte något formellt beslut och det ges inte någon överklagandehänvisning. Vid förfrågningar och upplysningar av mer allmän natur torde centralmyndighetens ställningstaganden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention även i fortsättningen kunna ske tämligen formlöst. Enligt utredningens uppfattning är det dock svårare att se att ett ställningstagande som görs med anledning av en formell framställning från en centralmyndighet i en annan stat kan betraktas som annat än ett beslut i ett ärende som omfattas av förvaltningslagen. Det är då rimligt att överväga om ett sådant beslut bör få överklagas eller inte.
Frågan om ett beslut med avseende på en ansökan eller en framställning om en särskild åtgärd ska få överklagas är inte reglerad i förordningen eller i konventionen. Det får därför ankomma på staterna själva att bestämma om beslut i sådana frågor ska kunna överklagas i den egna staten, mot bakgrund av förordningens och konventionens ändamål och syfte. Bestämmelserna om samarbete syftar till att åtgärder ska kunna vidtas på ett enkelt och effektivt sätt, som i förlängningen kan medföra att den underhållsberättigade får det underhållsbidrag som han eller hon har rätt till. Genom att öppna upp för överklagande i ett eller flera steg blir förfarandet inte så snabbt, smidigt och okomplicerat som det är avsett att vara. Centralmyndigheternas samarbete är främst av administrativ natur och ett ställningstagande i en samarbetsfråga får inte rättskraft. Den utländska centralmyndigheten kan alltid
268
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
återkomma med en förnyad ansökan som kanske har bättre förutsättningar. Enligt utredningens bedömning ligger det mot denna bakgrund i sakens natur att ett ställningstagande av centralmyndigheten till en ansökan eller en framställning om en särskild åtgärd från en utländsk centralmyndighet inte bör vara överklagbart. Detta bör föreskrivas i lag.
Om centralmyndigheten efter förfrågan av en part avstår från att vidta en åtgärd, t.ex. i den situation som beskrivs i avsnitt 9.5.2.2, torde detta vara att betrakta som ett förvaltningsbeslut, vilket får överklagas i vanlig ordning (22 § förvaltningslagen).
9.5.3 Sekretess
Förslag: Bestämmelserna om sekretess i 28 kap. 1 § OSL görs
tillämpliga hos centralmyndigheten (Försäkringskassan) i fråga om uppgifter i verksamhet som avser underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen.
En bestämmelse införs i OSL om sekretess för uppgift hos domstol om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i mål och ärenden om underhåll enligt underhållsförordningen samt 2007 års Haagkonvention, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Bedömning: Centralmyndigheten blir inte att betrakta som en
särskild verksamhetsgren inom Försäkringskassan och kommer därmed att kunna få tillgång till de uppgifter som finns hos Försäkringskassan utan hinder av sekretess.
Det saknas behov av att utse någon annan myndighet som ska vara behörig att tillhandahålla centralmyndigheten uppgifter enligt underhållsförordningen.
269
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
9.5.3.1 Sekretess för uppgifter lämnade till svenska myndigheter enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen
Som har redovisats i avsnitt 9.4.3 respektive 9.4.2 ska en myndighet som behandlar uppgifter säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 39 i 2007 års Haagkonvention) och en myndighet som behandlar uppgifter som har överförts enligt artikel 61 i underhållsförordningen ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 62.4 i underhållsförordningen).
Uppgifter som kommer till centralmyndigheten kan ha samband med ett ärende om underhållsstöd. De omfattas då av regleringen om socialförsäkringssekretess (28 kap. 1 § OSL). I andra fall finns inte någon sekretessbestämmelse som är tillämplig för centralmyndigheten. Detsamma gäller i fråga om ärenden enligt New Yorkkonventionen. Enligt utredningens mening bör det införas en bestämmelse i OSL som möjliggör sekretess för uppgifter som kommer till centralmyndigheten i ärenden enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen. Det är till fördel för tillämparen – Försäkringskassan – om sekretessbestämmelserna kan hållas samman. Mot bakgrund av att det ofta finns en nära koppling till frågor om underhållsstöd, finns det goda skäl för att göra sekretessbestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL tillämplig på ärenden enligt de internationella instrumenten. Centralmyndighetens verksamhet bör därmed inte betraktas som en egen verksamhetsgren inom Försäkringskassan (jfr prop. 2008/09:150 s. 357 f.).
Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretessbelagd uppgift från en domstol eller annan myndighet, gäller sekretessen också hos den domstol som får uppgiften (s.k. sekundär sekretess, se 43 kap. 2 § OSL). Detta gäller inte om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen (s.k. primär sekretess). En primär sekretessbestämmelse finns t.ex. beträffande mål och ärenden enligt FB. Där gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärenden om adoption och vissa andra mål och ärenden behövs dock inte begäran av part (36 kap. 1 § OSL). När en
270
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
domstol får in en uppgift från en utländsk myndighet gäller inte den sekundära sekretessen eftersom den utländska myndigheten inte är en ”myndighet” i sekretesslagens mening.48 Det kan också tänkas att en part är omedveten om att en utländsk myndighet lämnar uppgifter till en svensk myndighet och därför inte begär att sekretess ska gälla (enligt den primära sekretessbestämmelsen). Detta skulle kunna innebära att uppgifter från en utländsk myndighet får ett sämre sekretesskydd än de skulle ha haft om motsvarande uppgifter hade getts in till domstolen från en svensk myndighet. Det bör därför skapas en möjlighet för domstolen att utan begäran av part, ex officio, göra en sekretessprövning. En sådan bestämmelse bör införas i OSL. Bestämmelsen bör gälla uppgifter enligt såväl underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention som New York-konventionen.
I fråga om sekretess hos Kronofogdemyndigheten finns inte behov av några kompletterande bestämmelser. Redan gällande sekretessregler är tillräckliga.
9.5.3.2 Centralmyndighetens tillgång till uppgifter hos Försäkringskassan
Försäkringskassan får kontinuerligt uppgifter om namn, personnummer, folkbokföringsadress, civilstånd, taxerad inkomst, barn och vårdnad av barn från Skatteverket. Detta är vanligen offentliga uppgifter som finns för alla försäkrade i Försäkringskassans register. I fråga om en person som inte är eller har varit sjukskriven, och inte heller har någon annan socialförsäkringsförmån, finns inga andra uppgifter utöver dem som redovisats ovan. Andra uppgifter samlar Försäkringskassan vid behov in i varje enskilt ärende och för dessa uppgifter kan det gälla sekretess.
Som har redovisats i avsnitt 9.4.1.1 får uppgifter för vilka sekretess gäller inte lämnas till andra myndigheter om inte annat anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap. 1 § OSL). Centralmyndigheten blir inte att betrakta som en särskild verksamhetsgren inom Försäkringskassan. Centralmyndigheten kommer därmed att kunna få tillgång till de uppgifter som
48 Beträffande sekretess gentemot utländska myndigheter och att ordet ”myndighet” i (tidigare gällande) sekretesslagen inte avser utländska myndigheter, se prop. 1981/82:186 s. 57 f.
271
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
finns hos Försäkringskassan utan hinder av sekretess (jfr 8 kap. 2 § OSL).
9.5.3.3 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt underhållsförordningen
Som har framgått av avsnitt 9.3.1 ska centralmyndigheten (artikel 51.2) i samband med en ansökan enligt artikel 56 (där det beskrivs vilka ansökningar som är möjliga att göra) dels ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att bl.a. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade (punkten b), dels bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar (punkten c). Vid behov får artiklarna 61–63 användas.
När den utländska centralmyndigheten vidarebefordrar en ansökan enligt artikel 56 till den svenska centralmyndigheten finns det ett specifikt ärende. Det kan gälla t.ex. att underhållsbidrag ska fastställas. Enligt artikel 61.1 ska centralmyndigheten, som har redovisats i avsnitt 9.4.2, ”vidta alla lämpliga och rimliga åtgärder” för att erhålla de uppgifter som avses i artikel 61.2. Där framgår att centralmyndigheten, när det är fråga om att erhålla eller ändra en dom, endast får begära uppgifter om adress (punkten a). Adressuppgifter är vanligen offentliga uppgifter som den svenska centralmyndigheten kommer att ha tillgång till. Beträffande skyddade personuppgifter, se avsnitt 9.5.3.6. Om ansökan i stället avser verkställighet av ett utländskt avgörande eller att det utländska avgörandet ska erkännas eller förklaras verkställbart i Sverige, får centralmyndigheten dessutom begära uppgifter om den underhållsskyldiges inkomst (punkten b), uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto (punkten c), och – för det fall uppgifterna enligt punkterna b och c är otillräckliga för att domen ska kunna verkställas – den underhållsskyldiges tillgångar (punkten d). För svensk del finns det emellertid inte någon anledning för centralmyndigheten att kräva in uppgifterna enligt punkterna b–d i dessa fall. När ansökan gäller verkställighet ska den vidarebefordras till Kronofogdemyndigheten, som är den svenska myndighet som i verkställighetsskedet efterforskar dessa uppgifter (varför det inte finns något behov för
272
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
centralmyndigheten att försöka få fram dem). Det finns inte heller någon anledning att göra det om ansökan gäller enbart erkännande eller verkställbarhet. För Svea hovrätts behandling av sådana ärenden är de aktuella uppgifterna ointressanta.49 Av detta följer att det inte finns något behov av kompletterande bestämmelser för att centralmyndigheten ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt underhållsförordningen i detta avseende.
Den svenska centralmyndigheten kan också få en framställan om särskilda åtgärder (artikel 53) när ingen ansökan enligt artikel 56 handläggs. Om framställan avser åtgärder enligt artikel 51.2 b (lokalisering) och c (ta fram uppgifter om inkomst), ska centralmyndigheten eftersöka de uppgifter som begärts, vid behov enligt artikel 61. Centralmyndigheten måste därvid vidta lämpliga och rimliga åtgärder (artikel 61.1) för att få fram uppgifter om (artikel 61.2) den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress (punkten a), den underhållsskyldiges inkomst (punkten b), uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto (punkten c) och den underhållsskyldiges tillgångar (punkten d). De uppgifter som avses i punkterna b–d får emellertid eftersökas endast om den underhållsberättigade företer en kopia av en dom, förlikning inför domstol eller en officiell handling som ska verkställas, i förekommande fall åtföljd av ett utdrag (artikel 53.2).
Av detta följer att centralmyndigheten vid en framställan om särskild åtgärd där det inte finns något utländskt avgörande som ska verkställas, endast måste vidta lämpliga och rimliga åtgärder för att ta fram den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress (artikel 61.2 a). Detta är i de flesta fall en offentlig uppgift som centralmyndigheten kommer att ha tillgång till. Några kompletterande bestämmelser behövs inte för att denna skyldighet ska kunna uppfyllas. Beträffande skyddade adressuppgifter, se avsnitt 9.5.3.6.
Om den utländska centralmyndigheten i en sådan framställning om en särskild åtgärd åberopar ett avgörande som ska verkställas, måste den svenska centralmyndigheten därutöver vidta lämpliga
49 Ett särskilt förfarande för erkännande respektive verkställbarhet kan för övrigt bara bli aktuellt i förhållande till avgöranden från Danmark och Storbritannien. Ett avgörande från någon av övriga medlemsstater ska erkännas i Sverige utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande, samt om avgörandet är verkställbart i den andra medlemsstaten, vara direkt verkställbart i Sverige utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring. (Se artikel 17 samt avsnitten 7.1.1.2 och 7.1.1.3.)
273
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
och rimliga åtgärder för att ta fram uppgifter om den underhållsskyldiges inkomst (artikel 61.2 b) och uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto (artikel 61.2 c) och den underhållsskyldiges tillgångar (artikel 61.2 d). De uppgifter som ska vidarebefordras är uppgifter som enbart anger om svaranden har inkomster eller tillgångar i Sverige (artikel 53.2). En framställan om särskild åtgärd har i detta fall till syfte att ge den utländska centralmyndigheten tillräcklig information för ett ställningstagande till om den ska gå vidare med en ansökan om erkännande och verkställighet av det utländska avgörandet i Sverige. I fall där den underhållsskyldige inte har några inkomster eller tillgångar kan det vara utsiktslöst att gå vidare med en ansökan om verkställighet. Den svenska centralmyndighetens åtgärder ska vara lämpliga och rimliga. Centralmyndigheten kommer att ha tillgång till offentliga uppgifter om den underhållsskyldiges taxerade inkomst samt inkomst- respektive utgiftsräntor och kan genom en kontroll i fastighetsregistret få uppgift om den underhållsskyldige äger någon fastighet i Sverige. Om den underhållsskyldige har fått en socialförsäkringsförmån kan även uppgifter om aktuell inkomst finnas hos Försäkringskassan. Dessa uppgifter får enligt utredningens bedömning normalt anses fullt tillräckliga för att syftet med bestämmelsen ska vara uppfyllt. Först om det finns anledning att anta att den underhållsskyldige har en inkomst, trots att den senaste taxeringen utvisar annorlunda, kan det finnas anledning för centralmyndigheten att tillfråga en annan myndighet. Mer aktuella inkomstuppgifter kan i vissa fall finnas hos Kronofogdemyndigheten om det har gjorts en tillgångsundersökning inför indrivning i ett annat ärende. Att andra myndigheter är skyldiga att lämna upplysningar till centralmyndigheten följer av artikel 61.1 andra stycket. Eftersom uppgiftsskyldigheten följer av underhållsförordningen, som gäller direkt i Sverige och är likställd med lag, hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas från en annan svensk myndighet till den svenska centralmyndigheten (se 10 kap. 28 § OSL). Enligt utredningens uppfattning torde emellertid möjligheten för centralmyndigheten att tillfråga andra myndigheter inte komma att utnyttjas annat än om det i ett enskilt fall finns skäl för det. Normalt sett torde de offentliga uppgifterna som centralmyndigheten redan har tillgång till vara fullt tillräckliga för att förordningens krav ska anses uppfyllda.
274
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
Det är möjligt för medlemsstaterna att utse de offentliga myndigheter eller förvaltningar som ska vara behöriga att tillhandahålla centralmyndigheten uppgifter (se artikel 61.1 tredje stycket). Enligt utredningens bedömning saknas det för svensk del behov av att utse någon myndighet för detta ändamål. I stället får centralmyndigheten vid behov vända sig till andra myndigheter med en förfrågan om uppgifter.
Slutligen kan noteras att underhållsförordningen inte medför någon skyldighet för banker att lämna uppgifter om banktillgodohavanden. Skyldigheten för andra juridiska personer än myndigheter att lämna uppgifter till centralmyndigheten gäller endast om de är behöriga att göra det enligt svensk lag (artikel 61.1 fjärde stycket). När ansökan gäller verkställighet efterforskar Kronofogdemyndigheten sådana uppgifter enligt vanliga verkställighetsregler och detta är enligt utredningens bedömning fullt tillräckligt.
9.5.3.4 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt 2007 års Haagkonvention
Centralmyndigheten ska enligt 2007 års Haagkonvention, som har framgått av avsnitt 9.4.3, ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade samt bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar (artikel 6.2 b och c). Det saknas motsvarighet i konventionen till artikel 61.1 i underhållsförordningen att svenska myndigheter efter begäran ska lämna relevanta uppgifter till centralmyndigheten (se föregående avsnitt).
Om centralmyndigheten inte ges utökade möjligheter att för ärenden enligt konventionen eftersöka uppgifter på motsvarande sätt som enligt underhållsförordningen kan ärenden enligt de båda instrumenten inte handläggas på samma sätt. Samtidigt är det enligt utredningens bedömning rimligt att inte införa skyldigheter att ta fram uppgifter som ska vidarebefordras till andra stater om det inte finns något behov av det. Utredningen har i avsnitt 9.5.3.3 bedömt att det i de allra flesta fall räcker att centralmyndigheten vidarebefordrar de offentliga uppgifter om adress, inkomst m.m. som myndigheten redan har tillgång till. Genom att vidarebefordra en uppgift t.ex. om den underhållsskyldiges senaste taxerade
275
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
inkomst ges en indikation på om det finns anledning att gå vidare och ge in en ansökan om verkställighet. Om centralmyndigheten i den andra staten väljer att lämna in en ansökan om verkställighet av ett avgörande som förklaras verkställbart i Sverige, kommer Kronofogdemyndigheten på sedvanligt vis att göra en tillgångsundersökning. Enligt utredningens bedömning finns det mot denna bakgrund inte något behov av att införa någon sekretessbrytande bestämmelse i konventionsfallen och någon sådan bestämmelse föreslås därför inte.
9.5.3.5 Vidarebefordran av uppgifter till utländska myndigheter
Samarbetsbestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention förutsätter att den svenska centralmyndigheten kan vidarebefordra uppgifter till den utländska centralmyndigheten. I de flesta fall kommer det att vara fråga om offentliga uppgifter som lämnas ut, t.ex. uppgifter om taxerad inkomst och adress.
I något fall kan det bli fråga om att lämna ut uppgifter för vilka sekretess gäller. För underhållsförordningens del framgår det att centralmyndigheten ska vidarebefordra uppgifter till den begärande centralmyndigheten (se artikel 53.2 andra stycket och artikel 61.1 femte stycket – vid behov –, se även avsnitt 9.5.3.3). Utlämnandet är då tillåtet eftersom det sker i enlighet med särskild föreskrift i underhållsförordningen, som är likställd med lag (jfr 8 kap. 3 § första punkten OSL). Det ska dock framhållas att det förutsätter att det finns behov av det i det enskilda fallet (se även avsnitt 9.5.3.6 nedan beträffande adressuppgifter). Centralmyndighetens åtgärder ska alltid vara lämpliga och rimliga och uppgifterna vara nödvändiga.
I fråga om 2007 års Haagkonvention bygger utlämnandet till den utländska centralmyndigheten i stället på den grundläggande skyldigheten för centralmyndigheten att vidta lämpliga åtgärder (artiklarna 6 och 7). Det finns alltså inte någon sekretessbrytande bestämmelse i konventionen som ålägger centralmyndigheten att lämna sekretessbelagda uppgifter. Om det bedöms vara lämpligt och rimligt att lämna en sekretessbelagd uppgift till en annan centralmyndighet i ett enskilt fall, får detta i stället ske i enlighet med bestämmelserna i OSL. Utlämnande till en annan myndighet
276
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
får ske om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 27 § OSL). Utlämnandet får ske även till en utländsk myndighet om den svenska centralmyndigheten bedömer att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska centralmyndigheten (jfr 8 kap. 3 § andra punkten samma lag).
Det ska framhållas att det enligt utredningens bedömning i normalfallet kan antas vara fullt tillräckligt att offentliga uppgifter vidarebefordras.
9.5.3.6 Särskilt om skyddade adressuppgifter
Särskilda bestämmelser gäller när det har förekommit våld inom familjen. Enligt underhållsförordningen kan sökandens adress då ersättas av en annan adress om det inte enligt den anmodade medlemsstatens lag krävs att sökanden lämnar sin adress för att ett förfarande ska kunna inledas (artikel 57.3). Myndigheternas skyldighet att lämna ut eller bekräfta uppgifter är enligt 2007 års Haagkonvention begränsad om myndigheten bedömer att det skulle kunna äventyra en persons hälsa, säkerhet eller frihet (artikel 40.1). En sådan bedömning av en centralmyndighet ska beaktas av andra centralmyndigheter, särskilt i sådana fall som rör våld inom familjen (artikel 40.2). Detta hindrar dock inte att uppgifter samlas in av och översänds mellan myndigheter i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3).
Adressuppgifter kan vara sekretessbelagda enligt svensk rätt, t.ex. enligt bestämmelserna om kvarskrivning (se avsnitt 9.4.1.1). Detta kan ha sin grund utanför familjen. Det är för svensk del möjligt att ange en c/o-adress i sådana fall, t.ex. till centralmyndigheten.
Om det är den svenska centralmyndigheten som har initierat ett ärende och den anmodade centralmyndigheten inte accepterar en c/o-adress torde ett utlämnande kunna förhindras genom att den svenska centralmyndigheten återkallar ärendet (både enligt förordningen och konventionen).
Om en framställan om lokalisering, dvs. adress, i stället kommer in till den svenska centralmyndigheten innebär underhållsförordningen (artikel 51.2 b och 53.2) att den svenska central-
277
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
myndigheten ska eftersöka uppgifterna, vid behov enligt artikel 61. Artikel 61.2 a avser adressuppgift. Uppgiften om adress ska härefter vidarebefordras till den begärande centralmyndigheten. Enligt artikel 62.2 får uppgifter inte lämnas till den person som har ansökt hos den begärande centralmyndigheten, men det gäller inte uppgifter som enbart indikerar om det finns en adress i den anmodade medlemsstaten eller inte. Myndigheter som behandlar uppgifter som överförts enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess enligt nationell lag. Vilket sekretesskydd som den utländska lagen ger uppgifterna ligger utanför svensk påverkan. Uppgiften att det finns en adress i Sverige ska dock ges till sökanden och kan inte hållas hemlig. Om sekretess råder för en adressuppgift torde det, enligt utredningens uppfattning, vara tillräckligt att den svenska centralmyndigheten vidarebefordrar uppgiften att det finns en adress i staten. Detta gör sig särskilt gällande när Försäkringskassan faktiskt har tillgång till en adress men adressen är försedd med en sekretessmarkering. Så länge det finns en möjlighet att delge en person genom centralmyndigheten eller Skatteverket kan förordningens syften tillgodoses. Det ter sig mot den bakgrunden varken som en lämplig eller nödvändig åtgärd att lämna ut hela adressen (jfr artikel 51.2 och artikel 61.1 första stycket).
Konventionen ställer inte samma detaljerade krav på vidarebefordran av uppgifter som förordningen. Däremot gäller att den begränsade skyldigheten att vidarebefordra uppgifter (artikel 40.1) inte hindrar att uppgifter samlas in av och översänds i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3). Enligt utredningens bedömning ställs inte genom konventionen krav på att andra uppgifter än enligt underhållsförordningen ska lämnas ut, dvs. att den eftersökte har en adress i Sverige, och delgivning bör också kunna ske genom Försäkringskassan eller Skatteverket om adressen är sekretesskyddad.
Hanteringen av dessa frågor kommer att få avgöras i den praktiska tillämpningen och diskuteras på möten mellan staternas centralmyndigheter. Enligt utredningens bedömning behövs dock inte några kompletterande bestämmelser.
278
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
9.5.4 Behandlingen av personuppgifter
Förslag: En bestämmelse införs i socialförsäkringsbalken som
ger centralmyndigheten rätt att behandla personuppgifter i verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen.
Överföring av personuppgifter från centralmyndigheten till behöriga myndigheter i ett tredje land ska vara tillåten utan hinder av 33 § PUL, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta ska gälla även i fråga om känsliga personuppgifter.
Bedömning: Bestämmelsen i underhållsförordningen om att
den som berörs av insamlingen av uppgifter ska underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats, behöver inte kompletteras.
9.5.4.1 Skydd av personuppgifter
Som har redovisats i avsnitt 9.4.3 får de personuppgifter som har samlats in eller översänts enligt 2007 års Haagkonvention endast användas i de syften för vilka de samlats in eller översänts (artikel 38). Vidare får, som har framgått av avsnitt 9.4.2, de myndigheter eller domstolar som har fått uppgifter endast använda dessa för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag (artikel 62.2 och artikel 61 i underhållsförordningen).
Dessa bestämmelser överensstämmer med de grundläggande krav som uppställs i PUL (9 § första stycket c och d, se avsnitt 9.4.1.2). Av PUL framgår det att den personuppgiftsansvarige ska se till att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. De myndigheter som kommer att hantera information enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention omfattas redan av bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter. För Försäkringskassans del gäller emellertid i dag lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, som den 1 januari 2011 kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken. En bestämmelse
279
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
bör införas i lag som ger Försäkringskassan rätt att behandla personuppgifter för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Detsamma bör gälla för ärenden enligt New York-konventionen. Bestämmelsen bör införas i socialförsäkringsbalken och innebära att 114 kap. i balken, som reglerar behandlingen av personuppgifter, görs tillämpligt även vid Försäkringskassans verksamhet enligt de nämnda internationella instrumenten.
Som har redovisats i avsnitt 9.4.2 följer av artikel 63 i underhållsförordningen att den person som berörs av insamlingen av uppgifter i enlighet med lagen i den anmodade medlemsstaten ska underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats. Med lagen i medlemsstaten torde avses den lagstiftning som bygger på det s.k. dataskyddsdirektivet, och som i Sverige har genomförts genom bl.a. PUL. Bestämmelser om information till den registrerade finns i 23–27 §§ PUL. Av artikel 63 i underhållsförordningen följer vidare att underrättelsen får skjutas upp under en period om upp till 90 dagar om det finns risk för att underrättelsen är till skada för en effektiv indrivning. Den bestämmelsen blir direkt gällande och har företräde framför PUL (se 2 och 27 §§ PUL). Enligt utredningens bedömning finns det inte behov av några kompletterande bestämmelser i detta avseende.
9.5.4.2 Överföring av personuppgifter till centralmyndigheten i tredje land
Samarbetsbestämmelserna innebär att centralmyndigheten i vissa fall får eller ska lämna uppgifter till centralmyndigheten i en annan stat. Enligt PUL finns begränsningar för myndigheternas behandling av personuppgifter, bl.a. när det gäller behandlingen av känsliga personuppgifter och överföring av personuppgifter till ett tredje land.50 Om det i en annan lag eller förordning finns bestämmelser som avviker från PUL, ska de bestämmelserna gälla (2 § PUL).
Som har nämnts i avsnitt 9.4.1.2 bygger PUL på dataskyddsdirektivet. Dataskyddsdirektivet medger undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter och överföring av personuppgifter med hänsyn till viktiga allmänna intressen (artiklarna 8.4 och 26.1 d) och i ingresspunkt 58 anges att undantag
50 I PUL:s mening en stat som inte ingår i EU eller är ansluten till EES (3 §).
280
SOU 2010:59 Samarbete genom centralmyndigheter…
från överföringsförbudet under vissa omständigheter kan medges när skyddet av väsentliga samhällsintressen kräver det.
Eftersom det är EU som står bakom såväl dataskyddsdirektivet som underhållsförordningen och tillträdet till 2007 års Haagkonvention får samarbetet enligt förordningen och konventionen anses vara ett sådant väsentligt eller viktigt samhällsintresse som avses i dataskyddsdirektivets bestämmelser (artiklarna 8.4 och 26.1 d samt ingresspunkt 58). Då det dessutom finns tillräckliga krav på iakttagande av integritetsskydd i OSL, vars bestämmelser kommer att gälla även för handläggning enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, finns det enligt utredningens bedömning inte något hinder mot att i lag föreskriva ett sådant undantag från förbudet mot överföring av personuppgifter som medges enligt dataskyddsdirektivet. Undantaget bör även omfatta känsliga personuppgifter, t.ex. i fråga om hälsa som kan vara av betydelse för bedömningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga.
Det ska dock framhållas att ett utlämnande får ske endast om det bedöms vara lämpligt och rimligt och om det är tillåtet enligt gällande sekretessbestämmelser (jfr avsnitt 9.5.3.5).
9.5.5 Bevarande/gallring av uppgifter enligt underhållsförordningen
Bedömning: Bestämmelsen om att uppgifter inte får bevaras
under längre tid än vad som krävs gäller redan genom PUL m.fl. lagar. Genom utredningens förslag i det föregående att Försäkringskassans verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen ska omfattas av bestämmelserna i 114 kap. socialförsäkringsbalken om behandling av personuppgifter, är befintliga bestämmelser tillräckliga för att uppfylla underhållsförordningens krav.
Som har framgått av avsnitt 9.4.2 får de myndigheter som behandlar uppgifter som har vidarebefordrats enligt artikel 61 inte bevara sådana uppgifter under längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de vidarebefordrades (artikel 62.3 i underhållsförordningen). Av PUL (9 § första stycket i) följer i sin tur att personuppgifter
281
Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59
282
inte får bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.
Det är EU som står bakom såväl dataskyddsdirektivet som underhållsförordningen. Det framhålls inte särskilt i förordningen att den i detta avseende skulle ställa strängare krav i fråga om bevarandet av personuppgifter än vad som redan följer av dataskyddsdirektivet. Enligt utredningens uppfattning får därför den grundläggande regleringen i PUL anses uppfylla kraven i underhållsförordningen.
När det gäller centralmyndigheten – Försäkringskassan – finns en särskild bestämmelse om bevarande av uppgifter i 28 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. Den bestämmelsen gäller endast i fråga om socialförsäkringsärenden. Om en fråga om underhåll enligt förordningen inte har samband med frågor om underhållsstöd omfattas uppgiften inte av bestämmelsen i 28 §. Bestämmelsen kommer den 1 januari 2011 att ersättas av 114 kap. 31 § socialförsäkringsbalken. Utredningen har i avsnitt 9.5.4.1 föreslagit att bestämmelserna i 114 kap. nämnda balk ska tillämpas även vid Försäkringskassans verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New Yorkkonventionen. Det innebär att underhållsförordningens krav är uppfyllda och att några ytterligare bestämmelser i lag inte är erforderliga för Försäkringskassans del.
När uppgifterna förekommer hos allmän domstol i ett mål om underhållsbidrag eller verkställbarhetsförklaring och hos Kronofogdemyndigheten i ett verkställighetsärende sker behandlingen enligt vanliga regler. Förordningen och konventionen medför inte några nya arbetsuppgifter för myndigheterna, tvärtom förekommer uppgifterna i myndigheternas normala verksamhet. Utredningen bedömer att gällande bestämmelser i fråga om uppgifters bevarande och gallring är ändamålsenliga och att det inte finns behov av kompletterande bestämmelser.
Övriga myndigheter har inte den rollen att de kommer att få uppgifter enligt instrumenten, utan i stället enbart förfrågningar från centralmyndigheten.
10 Särskilt om direkta ansökningar
10.1 Inledning
Som har framgått av kapitel 9 bygger samarbetssystemet i både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention på att ansökningar ges in till och vidarebefordras mellan staternas centralmyndigheter. Detta hindrar inte att sökanden vänder sig direkt till behörig myndighet i en annan stat utan att anlita centralmyndigheten (s.k. direkt ansökan). I ett sådant fall aktualiseras inte samarbetsbestämmelserna i förordningen och konventionen. En direkt ansökan kan vara t.ex. en ansökan om stämning som ställs direkt till en behörig tingsrätt, en ansökan om verkställbarhetsförklaring som ges in till Svea hovrätt eller en ansökan om verkställighet som ges in direkt till Kronofogdemyndigheten.
10.2 Underhållsförordningen
Parter som är involverade i en tvist som omfattas av underhållsförordningen ska ha faktisk möjlighet till rättslig prövning i en annan medlemsstat, inklusive verkställighets- och överklagandeförfaranden (artikel 44.1). Detta gäller även vid direkta ansökningar. Det innebär att rättshjälp ska tillhandahållas (artikel 44.2 och artikel 45). Det finns dock inte någon skyldighet att ge fri rättshjälp vid ansökningar som görs direkt av en underhållsberättigad avseende en förälders underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år (artikel 46). Den skyldigheten finns bara när ansökan görs genom centralmyndigheter (se vidare om rättshjälp i kapitel 11).
Inte heller förordningens kapitel VII, som handlar om samarbetet mellan medlemsstaternas centralmyndigheter, blir tillämpligt vid direkta ansökningar (artikel 55). En sökande som ger in en ansökan direkt till en behörig myndighet i en medlemsstat kan t.ex.
283
Särskilt om direkta ansökningar SOU 2010:59
inte få hjälp av centralmyndigheten med att lokalisera den underhållsskyldige (artikel 51.2). Sökanden kan inte heller få centralmyndighetens hjälp med en framställning om särskilda åtgärder (artikel 53) eller hjälp med att se till att ansökan är fullständig (artikel 58).
10.3 2007 års Haagkonvention
I likhet med vad som gäller enligt underhållsförordningen finns det enligt 2007 års Haagkonvention inte något hinder mot att sökanden lämnar in en ansökan direkt till en behörig myndighet i ett annat land i ett ärende som omfattas av konventionen (artikel 37.1). Detta gäller med förbehåll för de begränsningar i rätten att inleda förfaranden som följer av artikel 18 (se avsnitt 5.2).1
För de direkta ansökningarna gäller dock inte alla bestämmelserna i konventionen. I artikel 37.2 finns uppräknat vilka bestämmelser som ska tillämpas på direkta ansökningar om erkännande och verkställighet, nämligen
-artikel 14.5, dvs. ingen säkerhet, borgen eller deposition oavsett benämning får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgifter,
-artikel 17 b, som gäller för de ansökningar som inte omfattas av artikel 15 eller 16, och innebär att en sökande som i ursprungsstaten har haft kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ett förfarande om erkännande och verkställighet, ska ha rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i åtminstone samma utsträckning som gäller enligt den anmodade statens lag under samma förhållanden,2
-kapitel V, kapitlet om erkännande och verkställighet (artiklarna 19–31, se särskilt artikel 19.5 där det framgår att kapitlet ska tillämpas på framställningar om erkännande och verkställighet som görs direkt till en behörig myndighet),
1 Av artikel 18 följer som huvudregel att en talan om att ändra ett avgörande som har meddelats i en fördragsslutande stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, eller en talan för att få ett nytt avgörande, inte får väckas av den underhållsskyldige i någon annan fördragsslutande stat så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha sin hemvist i den stat där avgörandet meddelades. 2 Enligt den förklarande rapporten innebär artikel 37 inte någon skyldighet för en stat att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid en direkt ansökan om nödvändig hjälp och tjänster är tillgängliga kostnadsfritt vid ansökningar genom centralmyndigheten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 602.
284
SOU 2010:59 Särskilt om direkta ansökningar
-kapitel VI, kapitlet om verkställighet i den anmodade staten (artiklarna 32–35),
-kapitel VII, kapitlet om offentliga organ som sökande (artikel 36), och
-kapitel VIII, kapitlet med allmänna bestämmelser (artiklarna 37–57), med undantag för: artikel 40.2 (angående centralmyndighetens bedömning att inte lämna ut uppgifter), artikel 42 (fullmakt), artikel 43.3 (krav på kostnadsersättning från förlorande part), artikel 44.3 (språk för kommunikation mellan central-
myndigheter), artikel 45 (metoder och kostnader för översättning), och artikel 55 (ändring av formulär).
Som har nämnts i avsnitt 4.3 är konventionen tillämplig på underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till en person under 21 år (artikel 2.1 a). När det gäller direkta ansökningar, och tillämpningen av de bestämmelser som räknats upp ovan, ska emellertid konventionen vara tillämplig även på ett avgörande om underhållsbidrag som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till en s.k. sårbar person över 21 års ålder (artikel 37.3). Detta gäller under förutsättning att avgörandet dels meddelades innan den underhållsberättigade uppnådde den angivna åldern, dels tillerkände denne underhållsbidrag bortom nämnda åldersgräns på grund av personens nedsatta förmåga.3
I konventionens kapitel om erkännande och verkställighet, som enligt artikel 37.2 ska tillämpas på direkta ansökningar, kan följande artiklar nämnas särskilt.
Artikel 20 behandlar grunderna för erkännande och verkställighet (se avsnitt 7.2.1.2). Bestämmelsen ger en fördragsslutande stat rätt att förbehålla sig möjligheten att inte erkänna och verkställa avgöranden som meddelats i andra fördragsslutande stater under
3 Bestämmelsen skulle kunna bli aktuell t.ex. om ett barn (under 21 år) tillerkänns underhåll av sina föräldrar i Staten A. Rätten till underhållsbidrag är inte tidsbegränsad på grund av att barnet lider av en funktionsnedsättning. Barnet bor kvar i ett särskilt boende i Staten A medan föräldrarna flyttar till Staten B. Om barnet, kanske vid 30 års ålder, vänder sig direkt till behörig verkställande myndighet i Staten B för att få avgörandet verkställt ska konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet tillämpas på avgörandet.
285
Särskilt om direkta ansökningar SOU 2010:59
vissa omständigheter (artikel 20.2). Om en fördragsslutande stat har gjort ett förbehåll och ett avgörande till följd av detta inte kan erkännas, ska staten – om den underhållsskyldige har hemvist där – vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade. Detta gäller dock inte i fråga om direkta framställningar om erkännande och verkställighet (artikel 20.4).
Artikel 23.3 anger att en behörig myndighet i den anmodade staten som får en direkt ansökan om erkännande och verkställighet utan dröjsmål ska förklara avgörandet verkställbart eller registrera det för verkställighet.
Artikel 25 handlar om vilka handlingar som ska bifogas en ansökan om erkännande och verkställighet. Vid direkt ansökan behöver en fullständig kopia av berörd handling ges in av sökanden först efter invändning, överklagande, eller på begäran av den behöriga myndigheten (artikel 25.2 b).
Artikel 30.7 gör det möjligt för en fördragsslutande stat att förklara att ansökningar om erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag endast kan göras genom centralmyndigheterna.4 Om en fördragsslutande stat har avgett en sådan förklaring begränsar det således utrymmet för direkta ansökningar.
Konventionens kapitel II (administrativt samarbete) och kapitel III (ansökningar genom centralmyndigheter)5 finns inte uppräknade i artikel 37.2 som tillämpliga vid direkta ansökningar. Det innebär att sökanden vid direkta ansökningar inte har rätt till det bistånd från centralmyndigheten som har redovisats i avsnitt 9.3. Det innebär också att det inte finns någon skyldighet enligt konventionen att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd (se artikel 14 och artikel 15) Den skyldigheten gäller ansökningar ”enligt detta kapitel”, dvs. kapitel III, ansökningar genom centralmyndigheter. För direkta ansökningar gäller i stället, som har framgått ovan, att en sökande som i ursprungsstaten har haft kostnadsfritt rättsligt bistånd har rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ett förfarande om erkännande och verkställighet i åtminstone samma utsträckning som gäller enligt den anmodade statens lag under samma förhållanden (artikel 17 b).
4 Bestämmelsen är inte aktuell för EU-staterna (förutom möjligen Danmark) eftersom EU, i vart fall enligt kommissionens förslag till rådsbeslut, inte ska avge någon förklaring. Frågan är dock inte slutligt avgjord. 5 Med undantag för artikel 14.5 och artikel 17 b, som enligt artikel 37.2 är tillämpliga på direkta ansökningar (se ovan).
286
SOU 2010:59 Särskilt om direkta ansökningar
287
10.4 Överväganden
Bedömning: Möjligheten att vända sig direkt till behörig
myndighet (svensk eller utländsk) kräver inte några kompletterande bestämmelser.
Det är redan i dag möjligt att vända sig direkt till en behörig svensk myndighet, t.ex. till tingsrätt med en ansökan om att underhållsbidrag ska fastställas eller till Svea hovrätt med en ansökan om verkställbarhetsförklaring med stöd av något av de gällande internationella instrumenten (se avsnitt 3.2). Varken underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention innebär någon förändring i detta avseende. Som har framgått finns det skillnader mellan hanteringen av direkta ansökningar och ansökningar som görs genom centralmyndigheterna. Det gäller t.ex. förmånligare villkor för rättshjälp respektive rättsligt bistånd om centralmyndigheterna anlitas än om ansökan görs direkt till behörig myndighet. Sökanden har också rätt till hjälp i större utsträckning när ansökan går genom centralmyndigheterna. Detta är skillnader som följer direkt av instrumenten. Något behov av kompletterande bestämmelser kan inte förutses.
Det krävs inte heller några kompletterande bestämmelser för att en part i Sverige ska kunna vända sig direkt till en behörig myndighet i en EU-stat eller i en fördragsslutande stat. Den möjligheten följer också direkt av förordningen och konventionen.
11 Rättshjälp och rättsligt bistånd
11.1 Inledning
Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kräver att staterna erbjuder rättshjälp respektive rättsligt bistånd till parterna som ett led i att det ska vara möjligt att få ett avgörande om underhåll i en stat som kan verkställas enkelt och effektivt i en annan stat.
Vad som ligger i begrepp som rättshjälp, rättsligt bistånd, rättslig hjälp1 osv. varierar beroende på sammanhang och regelverk. Som kommer att framgå nedan är innebörden av rättshjälp i underhållsförordningen och rättsligt bistånd i 2007 års Haagkonvention i princip överensstämmande, dock att bestämmelserna i förordningen är mer obligatoriskt utformade. Det kan också noteras att rättshjälpsbegreppet i underhållsförordningen är vidare än det som finns i den svenska rättshjälpslagen.
I avsnitt 11.2 redogörs för möjligheterna i Sverige att få rättshjälp i frågor om underhåll jämte en kortfattad redovisning av internationella instrument på området. En redogörelse för underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser om rättshjälp respektive rättsligt bistånd finns i avsnitt 11.3. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 11.4.
1 Begreppet rättslig hjälp används t.ex. i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
289
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
11.2 Rättshjälp – gällande svensk rätt
11.2.1 Rättshjälpslagen
11.2.1.1 Allmänt
I rättshjälpslagen (1996:1619) finns bestämmelser bl.a. om förutsättningarna för att få rättshjälp och rättshjälpens innehåll. Rättshjälpslagen kompletteras av rättshjälpsförordningen (1997:404).
För att rättshjälp ska beviljas krävs som regel att rådgivning har lämnats i minst en timme (2 § rättshjälpslagen). Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr (6 §), om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt (7 §). Rättshjälp får inte beviljas om sökanden har rättsskydd som omfattar angelägenheten, eller borde ha haft sådant skydd (9 §). Vidare finns begränsningar i möjligheterna att få rättshjälp, beroende på vilken angelägenhet det är fråga om (se nedan).
11.2.1.2 Underhåll i samband med äktenskapsskillnad
Som har redovisats i avsnitt 3.7.2 får svensk domstol pröva frågor om underhållsbidrag i ett äktenskapsskillnadsmål.
I en angelägenhet som rör äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor får rättshjälp beviljas endast när det finns särskilda skäl (11 § första punkten rättshjälpslagen). Särskilda skäl kan vara att målet är tvistigt och förhållandena är mer komplicerade än normalt och att saken därför inte kan lösas med en mindre omfattande biträdesinsats. En äktenskapsskillnad kan också vara komplicerad därför att den innehåller internationella inslag. En hållpunkt vid bedömningen av om insatsen ska anses vara mer omfattande är om det är fråga om en biträdesinsats på mer än någon eller några timmar utöver två timmars rådgivning.2
2 Se prop. 1996/97:9 s. 137 ff. och s. 210.
290
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
11.2.1.3 Underhåll till barn
Även när det gäller underhåll till barn får rättshjälp beviljas endast när det finns särskilda skäl (11 § andra punkten rättshjälpslagen).
I samband med 1996 års rättshjälpsreform infördes rätten till underhållsstöd, som ersatte det tidigare bidragsförskottet. Det innebär att ett barn som är bosatt i Sverige och vars föräldrar inte bor tillsammans kan få underhållsstöd genom Försäkringskassan. Den förälder som barnet inte bor tillsammans med är skyldig att återbetala hela eller en viss del av underhållsstödet till staten. Eftersom den som har rätt till underhållsstöd kan få sådant stöd utan biträdeshjälp uttalades i förarbetena att rättshjälp endast bör komma i fråga om barnet har behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet. Biträdesbehovet ansågs i sådana fall som regel kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning, men i andra mer komplicerade fall kan det däremot finnas behov av biträde och därmed också rättshjälp.3 Högsta domstolen har i NJA 2003 s. 226 uttalat att det förhållandet att rättshjälp kan beviljas i fall då barnet har ett behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet, mot bakgrund av den restriktivitet som ligger i rekvisitet särskilda skäl, inte kan uppfattas så att rättshjälp alltid ska beviljas i sådana fall. Härutöver bör, enligt Högsta domstolen, i det enskilda fallet krävas att förhållandena är mer komplicerade än normalt för att rättshjälp ska medges och så kan vara fallet exempelvis om barnet har speciella behov eller föräldrarnas ekonomiska förhållanden är svårutredda och svårbedömda.
Det kan också vara så att barnet inte är berättigat till underhållsstöd. Biträdesbehovet anses även då som regel kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning, men rättshjälp bör kunna beviljas i mer komplicerade fall. Ett exempel är om det är fråga om att tillämpa utländsk rätt eller när ärendet i övrigt har internationell anknytning.4
I mål om verkställighet i Sverige av utländska avgöranden om underhållsskyldighet finns det sällan förutsättningar att bevilja rättshjälp (se NJA 2001 s. 911 och Svea hovrätts beslut den 8 oktober 2003 i mål Ö 10179-02).
Ärenden enligt New York-konventionen omfattas ofta av kravet på särskilda skäl. Barn som bor utomlands och som ansöker om
3 Se prop. 1996/97:9 s. 136 och 210 f. 4 Se prop. 1996/97:9 s. 136 och 210 f.
291
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
hjälp med att fastställa underhållsbidrag i Sverige torde alltså i många fall kunna få rättshjälp.5
Högsta domstolen fann i NJA 1998 s. 128 att en socialnämnd, med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap, var behörig att ansöka om rättshjälp för barnets räkning och rättshjälpen i en sådan angelägenhet ansågs omfatta även frågan om underhåll.
Domstolsverket har haft i uppdrag att utvärdera rättshjälpslagen. I sin redovisning av uppdraget konstaterar Domstolsverket bl.a. att effekten av 1996 års rättshjälpsreform i mål om underhållsbidrag till barn har blivit att rättshjälp beviljas i mycket mindre omfattning än tidigare. Det ifrågasätts om inte effekten av kravet på särskilda skäl blivit en annan än vad som varit avsedd. Restriktiviteten, i kombination med att ingen myndighet haft i uppdrag att hjälpa föräldrar personligen med att upprätta avtal om underhåll, har lett till att det finns risk för att ett barn inte får det underhållsbidrag och därmed den levnadsstandard som barnet är berättigat till. Domstolsverket föreslår att kraven på särskilda skäl i angelägenhet som rör underhåll till barn ska tas bort.6 Det allmänna kravet i 7 § rättshjälpslagen ska dock enligt förslaget gälla även fortsättningsvis (dvs. att rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt). Sådant behov kan föreligga om inkomstförhållandena är mer komplicerade än normalt och behovet av hjälp anses kunna tillgodoses på annat sätt om hjälp kan lämnas av Försäkringskassan.7
11.2.1.4 Vad ingår i rättshjälpen?
När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för ett rättshjälpsbiträde. Som huvudregel omfattar detta ersättning för arbete i högst 100 timmar (se 15 och 34 §§rättshjälpslagen). Utöver kostnaderna för rättshjälpsbiträde omfattas bl.a. kostnaderna för bevisning vid allmän domstol (16 §),
5 Se Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 53. 6 Se DV-rapport 2009:2, s. 75 ff. 7 Se DV-rapport 2009:2, s. 79.
292
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
kostnaderna för utredning, som är skäligen påkallad för att ta tillvara den rättssökandes rätt, till en kostnad om högst 10 000 kr (17 §), kostnaderna för medlare enligt 42 kap. 17 § RB (18 §), ansökningsavgift eller expeditionsavgift (19 § första stycket), och utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten i en angelägenhet som lett till ett verkställbart avgörande eller i ett mål om verkställighet (19 § andra stycket).
Den som har beviljats rättshjälp behöver inte ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad eller annan liknande åtgärd enligt RB i den angelägenhet som rättshjälpen avser, vilket också gäller i fråga om verkställighet enligt 3 kap. 8 eller 9 § UB, om rättshjälp beviljats i verkställighetsmålet (20 §).
11.2.1.5 Rättshjälpsavgift
Den som har beviljats rättshjälp ska betala en rättshjälpsavgift som bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den rättssökandes ekonomiska underlag (23 § rättshjälpslagen). Procentsatsen för beräkning av rättshjälpsavgiften fastställs när rättshjälp beviljas (24 §). Är den rättssökande underårig får det beslutas att någon rättshjälpsavgift inte ska betalas, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det (23 § fjärde stycket). I förarbetena uttalas att befrielse från avgift inte bör gälla generellt för alla underåriga. Bestämmelserna bör tillämpas restriktivt. Ett exempel på när avgiftsbefrielse bör kunna ske är när en underårig som helt saknar tillgångar för talan om underhållsbidrag som inte kan erhållas genom det statliga underhållsstödet.8
11.2.2 Rättegångskostnader och avgifter vid verkställighet
I mål om underhåll till barn vid allmän domstol gäller särskilda bestämmelser om fördelningen av rättegångskostnader om barnet förlorar målet. Huvudregeln är att den part som förlorar målet ska ersätta motparten dennes rättegångskostnad, men om det finns
8 Se prop. 1998/99:10 s. 13.
293
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
särskilda skäl får förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad (7 kap. 19 § FB). Enligt förarbetena ska särskilda skäl anses föreligga framför allt i sådana fall där Försäkringskassan har initierat en höjning av underhållsbidraget eller om någon annan än en förälder är ställföreträdare för barnet i ett underhållsmål, exempelvis en särskilt förordnad förmyndare, en god man eller socialnämnden.9 Andra exempel som nämns i förarbetena är när barnet har egen bostad eller vistas mer permanent hos någon släkting men inte har egen ekonomi. Om det inte finns särskilda skäl, och barnet i rättegången har företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, ska föräldern i stället för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad (samma paragraf).
Fördelning av rättegångskostnader i mål om underhåll till andra än barn styrs av bestämmelserna i 18 kap. RB. Enligt huvudregeln ska förlorande part ersätta motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Detta gäller även i fråga om rådgivningsavgift och kostnader för motparts rättshjälpsbiträde om motparten har rättshjälp (30 § rättshjälpslagen). För det fall den förlorande parten har rättshjälp ingår det inte som en förmån i rättshjälpen att få ersättning för de rättegångskostnader som motparten har haft och som den förlorande parten åläggs att betala.
Enligt 17 kap. 1 § UB får det i utsökningsmål tas ut en årlig grundavgift för allmänna kostnader vid handläggningen och även i övrigt tas ut ersättning för statens kostnader för förfarandet hos Kronofogdemyndigheten (förrättningskostnader).
I fråga om verkställighet för underhållsbidrag gäller i flera avseenden särskilda regler om kostnaderna. Till att börja med föreskrivs i 17 kap. 3 § andra stycket UB att sökanden inte ansvarar för förrättningskostnaderna i mål om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § samma balk, dvs. bland annat fordran på underhållsbidrag. Detta gäller även utländska underhållsbidrag (andra stycket samma paragraf). Vid utmätning av lön för en sådan fordran har vidare underhållsbidraget företräde framför kostnaderna i målet (15 § samma kap.).
De närmare bestämmelserna om avgifter finns i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten. I motsats till vad som gäller för mål om utmätning i allmänhet tas det vid utmätning för fordran på underhållsbidrag bara ut en avgift för
9 Se prop. 1984/85:163 s. 13.
294
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
varje gäldenär och år då något sådant mål handläggs av myndigheten, oavsett hur många mål det rör sig om (5 c § första stycket i förordningen). I 15 § andra stycket föreskrivs att sökanden i mål som rör bl.a. underhållsbidrag inte ska betala grundavgift.
Sammantaget gäller alltså vid verkställighet för underhållsbidrag att grundavgift inte tas ut med mer än för närvarande 600 kronor per gäldenär och år, att sökanden inte ska betala grundavgift och inte ansvarar för några kostnader om de inte kan tas ut av gäldenären, och att underhållsbidraget har företräde framför kostnaderna vid löneutmätning.
I praktiken innebär detta att sökanden inte riskerar att drabbas av några kostnader alls hos Kronofogdemyndigheten så länge som verkställigheten äger rum genom löneutmätning. Det är också på det sättet som verkställighet vanligtvis äger rum i fråga om underhållsbidrag.
Skulle verkställigheten äga rum genom utmätning av något annat än lön kan kostnaderna indirekt komma att påverka sökandens rätt på det sättet att de tas ut ur köpeskillingen för den utmätta egendomen före dennes fordran.
Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, ska utmätning för fordringarna ske samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt (4 kap. 11 § UB).
11.2.3 Särskilt om rättshjälp i internationella situationer
Den 27 januari 2003 antogs rådets direktiv (2003/8/EG) om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (rättshjälpsdirektivet).10 Syftet med rättshjälpsdirektivet är att förbättra enskildas möjligheter till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister på privaträttens område genom att fastställa gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister. En tvist är enligt direktivet gränsöverskridande om den part som ansöker om rättshjälp har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat än den där dom-
10 Se EGT L 26, 31.1.2003, s. 41.
295
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
stolen är belägen eller där avgörandet ska verkställas. En medlemsstat ska behandla personer som har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat på samma sätt som medlemsstatens egna medborgare. Direktivet har genomförts i svensk rätt och föranledde vissa ändringar i rättshjälpslagen (se t.ex. 22 a–d §§).11
Sverige tillträdde år 1987 Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp.12 Enligt de grundläggande bestämmelserna i konventionen är medborgare och personer som är bosatta i en fördragsslutande stat berättigade till rättshjälp i rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur i varje annan fördragsslutande stat, på samma villkor som där bosatta medborgare. Tanken bakom regleringen är att tillförsäkra bl.a. dem som har anställning utanför sitt hemland samma ställning som medborgarna i det land där de är bosatta. Frågan om rättshjälp ska avgöras enligt de regler som gäller för de egna, i landet bosatta medborgarna. Sveriges tillträde till konventionen föranledde vissa ändringar i dåvarande rättshjälpslagen (1972:429).13 Sedan år 2000 är Justitiedepartementet centralmyndighet enligt konventionen.14
En utländsk medborgare som är bosatt i en stat som är ansluten till New York-konventionen eller i Amerikas förenta stater, Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico eller Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi15 är, om han eller hon är kärande eller sökande i ett mål eller ärende som rör underhållsbidrag och som har väckts genom förmedling av Försäkringskassan eller av Utrikesdepartementet, likställd med en svensk medborgare i fråga om rätt till rättshjälp enligt rättshjälpslagen, se 35 § rättshjälpsförordningen.
Om en utländsk medborgare som inte har hemvist här i landet eller en utländsk juridisk person vill väcka talan vid svensk domstol mot en svensk medborgare, mot någon som har hemvist i Sverige eller mot en svensk juridisk person, ska käranden (på svarandens yrkande) ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han kan bli skyldig att betala genom lagakraftägande avgörande i målet, se 1 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa
11 Se prop. 2003/04:87, bet. 2003/04:JuU27, prot. 2003/04:122. 12 Se SÖ 1986:72. 13 Se prop. 1985/86: 161 s. 6 f., bet. JuU 1986/87:2, rskr. 1986/87:18. 14 Se SÖ 2000:39. 15 Vissa av Förenta staternas delstater och de nämnda autonoma territorierna har avgett förklaringar om att de erkänner svenska avgöranden och godtar svenskt samarbete i underhållsfrågor. Sverige har avgett motsvarande förklaringar, se avsnitt 9.2.1.
296
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
säkerhet för rättegångskostnader. Den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom EES-området och juridiska personer som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning likställs med svenska medborgare respektive svenska juridiska personer (tredje stycket i samma §). Den som är statslös eller politisk flykting ska i fråga om skyldigheten att ställa säkerhet enligt denna lag vara likställd med en medborgare i den stat där han har hemvist (fjärde stycket). I den mån det har avtalats i internationella överenskommelser, som är bindande för Sverige, är utländska medborgare och utländska juridiska personer befriade från skyldigheten att ställa säkerhet och har samma befogenhet att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska juridiska personer. Med sådant avtal jämställs ett åtagande som regeringen har gjort i förhållande till en annan stat eller del av stat vid ömsesidigt internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag (5 § nämnda lag).
Enligt tillkännagivande (2005:784) om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m. är bl.a. följande utländska medborgare och utländska juridiska personer befriade från skyldigheten att ställa säkerhet och har samma rätt att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska juridiska personer.
-Den som vistas i en stat som är ansluten till New Yorkkonventionen, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har väckts enligt bestämmelserna i nämnda konvention.
-Den som vistas i Amerikas Förenta Stater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har väckts genom förmedling av Försäkringskassan eller av Utrikesdepartementet.
-Fysiska och juridiska personer i rättegång som avser tillämpning av lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn eller tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.
Internationellt bistånd inom ramen för New York-konventionen lämnas i regel helt kostnadsfritt av de stater som omfattas av konventionen. I de länder som har domstolsförfarande för fastställande av underhållsbidrag företräds de svenska barnen ofta av en
297
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
tjänsteman hos en myndighet och inte av en advokat. I Sverige har emellertid som regel ett rättshjälpsbiträde anlitats.16 Myndigheternas administrativa hjälp är gratis. Men det kan finnas andra avgifter och kostnader som inte ingår i myndigheternas gratishjälp, t.ex. rättshjälpsavgifter och kostnader för översättningar.17 Det har inte ansetts att det finns tillräcklig anledning att införa en generell regel om befrielse från rättshjälpsavgift för alla ärenden som rör New York-konventionen. Då skulle även mycket förmögna barn kunna komma i åtnjutande av avgiftsbefrielse, något som inte krävs enligt konventionen.18
11.3 Rättshjälp enligt underhållsförordningen och rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention
11.3.1 Tillhandahållandet av rättshjälp och rättsligt bistånd
EU:s medlemsstater respektive de fördragsslutande staterna är skyldiga att ge parterna i en tvist om underhåll faktisk tillgång till rättslig prövning. Detta ska innefatta verkställighets- och överklagandeförfaranden (artikel 44.1 i underhållsförordningen och artikel 14.1 i 2007 års Haagkonvention). För konventionens del gäller skyldigheten när ansökan görs genom centralmyndigheterna. För att säkerställa möjligheten till rättslig prövning ska staterna tillhandahålla rättshjälp (artikel 44.2 i underhållsförordningen) respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (artikel 14.2 i 2007 års Haagkonvention). Rätten till rättshjälp respektive rättsligt bistånd ska inte begränsas jämfört med den rättshjälp/det bistånd som tillhandahålls i motsvarande nationella ärenden (artikel 44.4 i underhållsförordningen och artikel 14.4 i 2007 års Haagkonvention). Ingen säkerhet, borgen eller deposition får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgifter vid förfaranden om underhållsskyldighet (artikel 44.5 i underhållsförordningen, jfr artikel 51 i Bryssel I-förordningen, och artikel 14.5 i 2007 års Haagkonvention).
Det noteras särskilt i ingressen till underhållsförordningen att det, med hänsyn till kostnaderna för förfarandena, bör föreskrivas ett mycket fördelaktigt system för rättshjälp, nämligen fullt bidrag
16 Se prop. 1998/99:10 s. 12. 17 Se Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 21. 18 Se prop. 1998/99:10 s. 12.
298
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
för kostnader i samband med förfaranden rörande underhållsskyldighet mot barn under 21 år och som har inletts genom centralmyndigheterna (punkten 36 i ingressen). De nuvarande reglerna om rättshjälp i EU enligt rättshjälpsdirektivet bör enligt samma ingresspunkt följaktligen kompletteras med särskilda regler, så att det skapas ett särskilt system för rättshjälp.
Om ansökan görs genom centralmyndigheterna finns inte någon skyldighet att tillhandahålla rättshjälp/rättsligt bistånd om förfarandena i den anmodade staten gör det möjligt för parterna att föra sin talan ändå, och om centralmyndigheten tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad (artikel 44.3 i underhållsförordningen och artikel 14.3 i 2007 års Haagkonvention). Systemet med centralmyndigheter finns inte i Bryssel I-förordningen. Någon motsvarande bestämmelse finns därför inte i den förordningen.
11.3.2 Innebörden av rättshjälp respektive rättsligt bistånd
Rättshjälp respektive rättsligt bistånd ska innebära det bistånd som är nödvändigt för att parterna ska kunna få kännedom om och hävda sina rättigheter samt säkerställa att deras ansökan behandlas fullständigt och effektivt (artikel 45 i underhållsförordningen och artikel 3 c i 2007 års Haagkonvention).
Enligt artikel 45 i underhållsförordningen ska rättshjälpen, i förekommande fall, omfatta
a) juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett
rättsligt förfarande inleds,
b) rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller en
domstol och representation vid domstol,
c) befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvoden
till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet,
d) i de medlemsstater där den förlorande parten är skyldig att
betala motpartens kostnader, motpartens kostnader om rättshjälpsmottagaren förlorar målet, under förutsättning att dessa kostnader skulle ha täckts av rättshjälpen om rättshjälpsmottagaren hade haft sin hemvist i den medlemsstat där domstolen är belägen,
e) tolkning,
299
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
f) översättning av de handlingar som domstolen eller den
behöriga myndigheten kräver och som rättshjälpsmottagaren lämnat in och som är nödvändiga för att avgöra tvisten, samt
g) resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala när de
personer som berörs av förfarandet av rättshjälpsmottagarens talan är ålagda i lag eller av domstolen i den berörda medlemsstaten att personligen närvara vid förhandlingarna och domstolen beslutar att den annars inte kan höra de berörda personerna på ett tillfredsställande sätt.
Av 2007 års Haagkonvention följer att rättsligt bistånd efter behov kan lämnas i form av juridisk rådgivning, hjälp med att lägga fram sin sak för en myndighet, juridiskt ombud och befrielse från rättegångskostnader (artikel 3 c). I den förklarande rapporten ges följande exempel på vad som kan omfattas av rättsligt bistånd från centralmyndigheten. Hjälp med att förbereda en ansökan, att ta fram handlingar, att tillhandahålla information efter begäran från den anmodade staten och att sköta kontakten med sökandens rättsliga representant i den anmodade staten. Rättsligt bistånd kan även innebära rätt att få rättslig representation, t.ex. att en advokat representerar sökanden i den anmodade staten, i och utanför domstol, och i förhandlingar med motparten. Även tillgång till medlingstjänster och rättslig rådgivning kan omfattas. Det kan röra sig om rådgivning från centralmyndigheten eller från en advokat. Tanken är enligt den förklarande rapporten att rättslig rådgivning från centralmyndigheter ska vara av generell natur, t.ex. i fråga om hur lagstiftningen om underhåll till barn är uppbyggd i den aktuella staten och hur konventionen är implementerad. Privat rättslig rådgivning kan ges av en advokat om en sådan utses.19
Om det rättsliga biståndet inte tillhandahålls kostnadsfritt i den anmodade staten måste kostnadsfri hjälp ges till sökanden så att han eller hon kan söka om rättsligt bistånd eller annan finansiell hjälp som sedan kan ge tillgång till nödvändiga förfaranden.20
19 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 129–130 och 132–133. 20 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 372.
300
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
11.3.3 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till barn
Särskilda bestämmelser gäller när ansökan görs genom centralmyndigheter och avser underhåll till barn. Den anmodade staten ska då enligt underhållsförordningen tillhandahålla fri rättshjälp vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad person avseende en förälders underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år (artikel 46.1 i underhållsförordningen). På motsvarande sätt ska den anmodade staten enligt 2007 års Haagkonvention tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad avseende underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år (artikel 15.1 i 2007 års Haagkonvention). Varken tillgångs- eller skälighetsvillkor får ställas.21 Skyldigheten att tillhandahålla fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd gäller bara om ansökan görs genom centralmyndigheter, dvs. inte vid ansökningar som görs av en part direkt till behörig myndighet. Vidare gäller den bara till förmån för den underhållsberättigade. Som har nämnts i avsnitt 11.3.1 är den fördelaktiga rättshjälpen i underhållsförordningen avsedd att vara ett komplement till reglerna om rättshjälp i EU:s rättshjälpsdirektiv (se punkten 36 i ingressen till underhållsförordningen).
När det gäller ansökningar om erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av ett avgörande samt ansökningar om verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten är skyldigheten undantagslös.22 I fråga om andra ansökningar, t.ex. ändring av ett avgörande som meddelats i den anmodade staten, får den behöriga myndigheten i den anmodade staten vägra fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd om den anser att ansökan eller ett eventuellt överklagande efter vad som framgår av omständigheterna uppenbart saknar grund (artikel 46.2 i underhållsförordningen och artikel 15.2 i 2007 års Haagkonvention). Som exempel på när rättsligt bistånd får vägras nämns i den förklarande rapporten att sökandens tillgångar är stora medan den underhållsskyldiges är så små att talan inte har
21 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 382. 22 I konventionsfall finns skyldigheten också när den anmodade staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och staten därför är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade när den underhållsskyldige har hemvist i staten (artikel 20.4 i 2007 års Haagkonvention).
301
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
förutsättningar att bifallas eller om det inte finns någon rättslig grund för anspråket.23
Det finns enligt artikel 16.1 en möjlighet för en fördragsslutande stat till 2007 års Haagkonvention att förklara att den kommer att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd också i andra fall än vid ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande (artikel 10.1 a), verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten (artikel 10.1 b), eller om staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och är förpliktad att vidta alla åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade (artikel 20.4), efter en bedömning av barnets medel. Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut funnit att någon sådan förklaring inte bör avges av EU.24 Frågan är emellertid inte slutligt avgjord.
Om en ansökan riktas till en stat som har avgett en förklaring enligt artikel 16.1, ska ett formellt intyg från sökanden skickas med. Av detta intyg ska framgå att barnets medel uppfyller förutsättningarna som har uppställts av den stat som avgett förklaringen. Den staten får begära ytterligare bevis avseende barnets medel endast om den har skälig anledning att anta att de uppgifter som sökanden har lämnat är felaktiga (artikel 16.3 i 2007 års Haagkonvention). Information om barnets tillgångar kan lämnas på Financial Circumstances Form, ett formulär som har utarbetats inom Haagkonferensen.25 Om lagen i den anmodade staten föreskriver ett mer förmånligt rättsligt bistånd avseende underhållsskyldighet som grundas på ett föräldra-barnförhållande mot ett barn, så ska det mest förmånliga rättsliga biståndet tillhandahållas (artikel 16.4 i 2007 års Haagkonvention).
23 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 390. 24 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009. 25 Se Forms Working Group – Recommended Forms, Co-ordinated by the Permanent Bureau, Prel. Doc. No 2 B of July 2009, Annex E (tillgängligt på Haagkonferensens hemsida se <http://www.hcch.net/upload/wop/maint_pd02eb2009.pdf>).
302
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
11.3.4 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till andra än barn under 21 år
11.3.4.1 Underhållsförordningen
När det inte är fråga om underhåll till barn (se artikel 46 och avsnitt 11.3.3) får enligt underhållsförordningen rättshjälp lämnas under de förutsättningar som följer av nationell rätt (artikel 47.1). En medlemsstat är dock inte skyldig att tillhandahålla rättshjälp om och i den mån som förfarandena i den medlemsstaten gör det möjligt för parterna att föra sin talan utan att rättshjälp behövs, och om centralmyndigheten tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad (artikel 47.1 jämförd med artikel 44). Den rättshjälp som beviljas ska innebära det bistånd som är nödvändigt för att parten ska kunna få kännedom om och hävda sina rättigheter samt säkerställa att ansökan behandlas fullständigt och effektivt (artikel 45).
De förutsättningar för rättshjälp enligt nationell rätt som avses är särskilt sökandens behov av rättshjälp och om det är rimligt att rättshjälp lämnas (artikel 47.1). Utan hinder av detta ska en part som i ursprungsmedlemsstaten helt eller delvis hade rättshjälp, eller som var befriad från kostnader och avgifter, vara berättigad till rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse i största möjliga utsträckning enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 47.2 i underhållsförordningen med motsvarighet i artikel 50 i Bryssel I-förordningen). Detsamma gäller part som i ursprungsmedlemsstaten haft förmånen av ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet (uppräknad i bilaga X till underhållsförordningen). Parten ska för detta ändamål lämna in ett intyg av en myndighet uppräknad i bilaga XI (artikel 47.3).
Av intyg i bilaga I, II och VI som i förekommande fall ska bifogas när verkställighet söks i en annan medlemsstat, framgår bl.a. om sökanden eller motparten har haft rättshjälp eller varit befriade från kostnader.
11.3.4.2 2007 års Haagkonvention
När en ansökan inte gäller underhåll till barn enligt artikel 15 i 2007 års Haagkonvention (se avsnitt 11.3.3), och inte ställs till en stat som har meddelat en särskild förklaring som möjliggör behovsprövning utifrån en bedömning av barnets medel (artikel 16), gäller att rätten till kostnadsfritt rättsligt bistånd får göras beroende av en
303
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
prövning av de tillgängliga medlen eller de faktiska omständigheterna (artikel 17 a). Det krävs enligt den förklarande rapporten inte att den grundläggande ansökan görs genom centralmyndigheterna och såväl den som är berättigad till underhåll som den som krävs på underhåll kan ansöka om rättsligt bistånd enligt artikel 17.26 En sökande som har haft rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i ursprungsstaten ska vid ett förfarande om erkännande och verkställighet ha rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i åtminstone samma utsträckning som gäller under samma förhållanden enligt den anmodade statens lag (artikel 17 b). Bestämmelsen har delvis sin motsvarighet i artikel 47 i underhållsförordningen.
11.3.5 Återkrav av kostnader från förlorande part
Det är möjligt att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Möjligheten till återkrav i nu aktuellt sammanhang tar inte sikte på rättegångskostnader (artikel 2.1 första punkten i underhållsförordningen) respektive kostnader och avgifter (artikel 19.1 i 2007 års Haagkonvention), som i stället omfattas av själva avgörandet. Enligt underhållsförordningen får återkrav ske i undantagsfall och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det när den förlorande parten erhållit fri rättshjälp enligt artikel 46, dvs. avseende underhåll till barn (artikel 67 i underhållsförordningen). Detta skulle särskilt vara fallet för en rik person som har handlat i ond tro (ingresspunkt 36 i förordningen). I 2007 års Haagkonvention anges endast att en stat får kräva tillbaka kostnader från en förlorande part (artikel 43.2). När det gäller en ansökan enligt artikel 10.1 b av en underhållsberättigad om verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten för att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part enligt artikel 43.2, ska begreppet ”underhållsberättigad” i artikel 10 omfatta en stat (artikel 43.3 i 2007 års Haagkonvention). Enligt den förklarande rapporten tar återkravsbestämmelsen sikte på fall där en välbeställd person har fått fritt rättsligt bistånd och hans eller hennes ansökan inte bifalls. Den anmodade staten har då möjlighet att kräva tillbaka kostnaderna för rättsligt bistånd. Avsikten är dock inte att
26 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 402.
304
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
bestämmelsen ska användas när personen har förlorat målet utan att detta har något samband med hans eller hennes talan i sak.27
Bestämmelsen i underhållsförordningen reglerar alltså endast återkrav i den situationen där parten har fått fri rättshjälp. Om parten har beviljats rättshjälp i övriga fall regleras möjligheten att återkräva kostnader av nationell rätt. Bestämmelsen i 2007 års Haagkonvention är mer generellt utformad och öppnar för möjligheten att kräva ersättning för t.ex. DNA-test.28
11.3.6 Rättshjälp och rättsligt bistånd till ett offentligt organ
Som har framgått i avsnitt 4.2 och 4.3 omfattar begreppet underhållsberättigad under vissa förhållanden även ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt att få underhållsbidrag eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för underhållsstöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag (artikel 64.1 i underhållsförordningen och artikel 36.1 i 2007 års Haagkonvention). I dessa fall gäller att det offentliga organet har rätt till rättshjälp och rättsligt bistånd på motsvarande sätt som en fysisk person.
11.3.7 Sammanfattande jämförelse
Bestämmelserna om rättshjälp i underhållsförordningen och om rättsligt bistånd i 2007 års Haagkonvention överensstämmer i stor utsträckning. Den anmodade staten ska tillhandahålla rättsligt bistånd vid ansökningar genom centralmyndigheter men det är ingen skyldighet om centralmyndigheten erbjuder nödvändiga tjänster kostnadsfritt (artikel 44 i underhållsförordningen och artikel 14 i 2007 års Haagkonvention).
En skillnad mellan instrumenten är dock att 2007 års Haagkonvention inte preciserar innehållet i det rättsliga biståndet. Snarare exemplifieras det så att det efter behov kan lämnas i form av juridisk rådgivning m.m. (artikel 3 c). I underhållsförordningen finns däremot en uttömmande uppräkning av vad rättshjälpen i förekommande fall ska omfatta (artikel 45 a–g).
27 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 622. 28 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 392.
305
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
Det rättsliga biståndet ska enligt både underhållsförordningen (artikel 46.1 jämförd med artikel 56) och 2007 års Haagkonvention (artikel 15) vara kostnadsfritt när ansökan görs av den underhållsberättigade, grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och avser underhåll till ett barn under 21 år29 när ansökan gäller
erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av ett avgörande, eller
verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten.
För konventionens del gäller därutöver att det rättsliga biståndet ska vara kostnadsfritt om ett avgörande inte kan erkännas i den anmodade staten till följd av ett förbehåll, och staten är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade om den underhållsskyldige har hemvist i staten (artiklarna 15.2 och 20.4). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut kommer EU inte att meddela något sådant förbehåll, men detta är ännu inte slutligt avgjort.30
Även i fråga om andra ansökningar som görs av den underhållsberättigade, som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till ett barn under 21 år, ska det rättsliga biståndet vara kostnadsfritt men detta får dock vägras om en ansökan eller ett överklagande uppenbart saknar grund (artikel 46 i underhållsförordningen och artikel 15 i 2007 års Haagkonvention).
För övriga ansökningar gäller att
rättshjälp får lämnas enligt nationell rätt, särskilt i fråga om sökandens behov av rättshjälp och om det är rimligt att rättshjälp lämnas (artikel 47 i underhållsförordningen), samt att
rätten till kostnadsfritt rättsligt bistånd får göras beroende av en prövning av de tillgängliga medlen eller de faktiska omständigheterna (artikel 17 i 2007 års Haagkonvention).
En part som har haft rättshjälp respektive rättsligt bistånd i ursprungsstaten ska dock i erkännande-, verkställbarhets- eller verkställighetsförfaranden ha rätt till det i största möjliga utsträckning (artikel 47.2 i underhållsförordningen) eller i åtmin-
29 Enligt underhållsförordningen omfattas inte underhållsbidrag till en förälder under 21 år från barnet. 30 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
306
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
stone samma utsträckning (artikel 17 b i 2007 års Haagkonvention) som gäller enligt den anmodade statens lag.
Även i fall där den underhållsberättigade ställer sin ansökan direkt till behörig myndighet ska rättshjälp respektive rättsligt bistånd ges (artikel 44 i underhållsförordningen och artikel 37 i 2007 års Haagkonvention). I dessa fall finns det dock inte i något fall någon skyldighet att ge det kostnadsfritt.
Både underhållsförordningen (artikel 67) och 2007 års Haagkonvention (artikel 43) ger möjligheter att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part i vissa fall. Enligt underhållsförordningen får det dock ske undantagsvis, och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det.
11.4 Överväganden
Förslag: Rättshjälp enligt rättshjälpslagen ska beviljas om den
rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i underhållsförordningen eller artikel 15 i 2007 års Haagkonvention är uppfyllda. När rättshjälp enligt rättshjälpslagen beviljas i dessa fall ska inte 2 §, 4–13 §§, 21–25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket i nämnda lag gälla.
De bestämmelser om företrädesrätt för underhållsbidragsfordringar som finns i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention gäller framför motsvarande bestämmelser i UB. Detta tydliggörs i den av utredningen föreslagna bestämmelsen om att verkställbara avgöranden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska verkställas enligt UB om inte annat följer av förordningen och konventionen.
Bedömning: Det finns behov av att uppdatera rättshjälps-
förordningen och av att ge ett nytt tillkännagivande om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m.
307
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
11.4.1 Rättshjälp enligt underhållsförordningen respektive rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention i förhållande till rättshjälp enligt rättshjälpslagen
”Rättshjälp” respektive ”rättsligt bistånd” har inte, såsom framhållits inledningsvis (avsnitt 11.1), i alla situationer samma innebörd som rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Som har framgått av avsnitt 11.3.2 anges i den förklarande rapporten att rättsligt bistånd kan innebära rättslig rådgivning av generell natur från centralmyndigheten, t.ex. i fråga om hur lagstiftningen om underhåll till barn är uppbyggd. För detta behövs inte något beslut om rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Ett annat exempel är att Försäkringskassan, i egenskap av mottagande organ enligt New York-konventionen, enligt nuvarande handläggning vidarebefordrar en ansökan om verkställighetsförklaring till Svea hovrätt utan att anlita advokat. Så kan ske även i fortsättningen. Rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet tillhandahålls då av centralmyndigheten. Dessa fall är att skilja från de fall där rättshjälp beviljas enligt rättshjälpslagen.
När rättshjälp enligt rättshjälpslagen beviljas överensstämmer artikel 45 i underhållsförordningen – där det i punkterna a–g räknas upp vad rättshjälpen i förekommande fall ska omfatta (se avsnitt 11.3.2) – med de förmåner som antingen ingår i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen eller i övrigt bekostas av det allmänna.
-Punkten a) gäller juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett rättsligt förfarande inleds. Den punkten får anses överensstämma med vad som kan tillgodoses genom rättshjälpsbiträdet, vars förordnande ingår i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen (15 §).
-Punkten b) avser rättsligt bistånd med att väcka talan och representation vid domstol, något som tillgodoses genom rättshjälpsbiträdet (15 § rättshjälpslagen)
-Punkten c) gäller befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvoden till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet, och motsvaras av att staten betalar i varje fall viss del av kostnaderna för rättshjälpsbiträde enligt 15 § rättshjälpslagen.
-Punkten d) avser situationen när förlorande part är skyldig att betala motpartens rättegångskostnader och föreskriver att
308
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
rättshjälpen ska omfatta motpartens rättegångskostnader om dessa skulle ha täckts av rättshjälpen i det fall rättshjälpsmottagaren haft hemvist i forumstaten. Enligt svensk rätt omfattas inte ersättning för motpartens rättegångskostnader av rättshjälpen enligt rättshjälpslagen.
-Punkten e) handlar om tolkning. Domstolar och andra myndigheter ska vid behov anlita tolk, vars arbete bekostas av staten, se 5 kap. 6 och 8 §§ RB, 50 och 52 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 8 § förvaltningslagen (1986:223).31
-Punkten f) gäller översättning av de handlingar som krävs. Bestämmelser om översättning finns i 33 kap. 9 § RB, 50 och 52 §§förvaltningsprocesslagen samt 8 § förvaltningslagen.32Den som har biträtt med översättning har rätt till ersättning som betalas av staten.
-Punkten g) gäller resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala i vissa fall. Rättshjälpen enligt rättshjälpslagen omfattar kostnader för bevisning vid allmän domstol (16 §). Vidare kan ersättning för inställelse utgå av allmänna medel till part, sakkunnig och vittne enligt förvaltningsprocesslagen (15 och 26 §§).
Sammantaget kan konstateras att underhållsförordningens krav överensstämmer med gällande svensk rätt. Något behov av kompletterande bestämmelser med anledning av underhållsförordningen kan därför inte förutses.
2007 års Haagkonvention har en mer allmän beskrivning av vad det rättsliga biståndet efter behov kan innebära (artikel 3 c). Det finns därför inte heller med avseende på konventionen något behov av kompletterande bestämmelser. Eftersom förutsättningarna för att få rättshjälp respektive rättsligt bistånd i princip är överensstämmande, och innehållet i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen redan i dag omfattar de förmåner som anges i underhållsförordningen, bedömer utredningen att det inte kommer att vara någon
31 Att tolken har rätt till skälig ersättning och att ersättningen ska betalas av myndigheten har inte ansetts behöva föreskrivas särskilt i förvaltningslagen, se prop. 1971:30 s. 382 och prop. 1985/86:80 s. 27. 32 Med uttrycket ”tolk” i 8 § förvaltningslagen avses även den som gör en skriftlig översättning av en handling som ges in på främmande språk, se prop. 1971:30 s. 381 och prop. 1985/86:80 s. 27. Av 50 § förvaltningsprocesslagen följer att rätten även i annat fall (än om någon ska höras inför rätten) vid behov får anlita tolk. Med detta åsyftas skriftlig handläggning, se prop. 1986/87:89 s. 142.
309
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
skillnad i praktiken mellan handläggningen av de ärenden där rättshjälp tillhandahålls enligt underhållsförordningen och där rättsligt bistånd ges enligt 2007 års Haagkonvention.
11.4.2 Kostnadsfri rättshjälp enligt rättshjälpslagen vid underhåll till barn enligt förordningen och konventionen
Bestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kommer att gälla direkt i Sverige. Det innebär bl.a. att det finns en skyldighet att tillhandahålla rättshjälp respektive rättsligt bistånd om förutsättningarna enligt förordningen och konventionen är uppfyllda. Som framgår av avsnitt 11.4.1 behöver rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet inte alltid innebära att ett rättshjälpsbiträde ska förordnas. I många fall kan det räcka med att centralmyndigheten hjälper till, t.ex. genom att vidarebefordra en ansökan om verkställbarhet till Svea hovrätt. För de fall där rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska lämnas genom ett rättshjälpsbiträde kommer rättshjälp enligt rättshjälpslagen i fråga. Utgångspunkten bör då vara att rättshjälp ges under de förutsättningar och på de villkor som följer av rättshjälpslagen.
Om en ansökan görs av en underhållsberättigad genom centralmyndigheterna och avser underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år, ska rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet vara kostnadsfritt (artikel 46.1 i underhållsförordningen33 och artikel 15.1 i 2007 års Haagkonvention). När det finns behov av ett juridiskt biträde, och rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska tillhandahållas enligt rättshjälpslagen, ska alltså rättshjälpen enligt rättshjälpslagen vara kostnadsfri. Utgångspunkten är även i dessa fall att rättshjälpslagens bestämmelser bör gälla. Det måste emellertid säkerställas att bestämmelserna om under vilka förutsättningar rättshjälp ska beviljas och om sökandens avgifter inte blir tillämpliga i dessa fall. Ett antal av bestämmelserna i rättshjälpslagen bör därför undantas från tillämpning när rättshjälp enligt rättshjälpslagen ska tillhandahållas kostnadsfritt. Som exempel kan nämnas att det inte ska ställas något krav på att sökanden har fått rådgivning (2 och 4 §§rättshjälpslagen) och att det inte ska göras någon prövning av sökandens ekonomiska underlag (6 och 38 §§ samma lag) eller
33 Enligt underhållsförordningen omfattas inte underhållsbidrag till en förälder under 21 år från barnet av bestämmelserna om kostnadsfri rättshjälp.
310
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
försäkringsskydd (9 §). Det krävs inte särskilda skäl för att rättshjälp ska få beviljas i dessa fall (jfr 11 §) och rättshjälpsavgift ska inte heller betalas (23–25 §§ och 40 § första stycket). Det innebär att rättshjälpen i sin helhet bekostas av staten.
I 22 a–d §§ rättshjälpslagen finns särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter som gäller när den rättssökande har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat inom EU än Sverige. Som har nämnts i avsnitt 11.3.1 är underhållsförordningens fördelaktiga rättshjälpssystem vid förfaranden som har inletts genom centralmyndigheterna och som rör underhållsskyldighet mot barn under 21 år avsett att vara ett komplement till bestämmelserna om rättshjälp i rättshjälpsdirektivet (se punkten 36 i ingressen till underhållsförordningen). Bestämmelserna i 22 a–d §§ rättshjälpslagen bör inte vara tillämpliga när rättshjälpen ska vara kostnadsfri enligt underhållsförordningen.
Bland de bestämmelser som däremot kommer att vara tillämpliga finns bestämmelsen om att rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande (3 §). Detsamma gäller bestämmelserna som anger vilka förmåner som ingår i rättshjälpen (15–20 och 34 §§), däribland ersättning för rättshjälpsbiträdets arbete i högst 100 timmar och kostnader för bevisning. Även bestämmelserna om förordnande och byte av samt ersättning till rättshjälpsbiträde bör gälla (26–29 §§). Vidare bör rättshjälpen upphöra om ett rättshjälpsbiträde entledigas utan att ett annat rättshjälpsbiträde förordnas (32 § femte punkten). Även bestämmelserna som behandlar återbetalning av rättshjälpskostnader, t.ex. om rättshjälpen upphävs efter överklagande, bör kunna tillämpas (36–37 §§).
Det kan noteras att regleringen i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention inte påverkar bedömningar i rättshjälpsfrågor enligt New York-konventionen.
11.4.3 Utredning inför beslut om rättshjälp och efterföljande hantering av avgifter m.m.
I de fall där en ansökan görs av någon som inte har rätt till fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, får parterna på samma sätt som i motsvarande nationella ärenden ansöka om rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Förutsättningarna för att få sådan
311
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
följer då av denna lag. Det får anses ligga på centralmyndigheten att i de fall ansökningar görs genom centralmyndigheterna, bistå med information om hur det går till att ansöka om sådan rättshjälp och till vilken myndighet ansökan ska ställas.34 De svårigheter som kan uppstå, t.ex. när det gäller att utreda om parten har ett rättsskydd i sin hemförsäkring, är inte unika för frågor om underhåll. Personer bosatta utomlands kan i vissa fall redan enligt gällande rätt få rättshjälp i Sverige på samma villkor som personer med hemvist i Sverige (se avsnitt 11.2.3).35 En fördel när det gäller underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention är att centralmyndigheterna som regel bör kunna bistå om det är några uppgifter eller handlingar som behöver kompletteras. Utredningen ser inte något behov av kompletterande bestämmelser i detta avseende.
Samma bedömning görs när det gäller de praktiska frågor som kan uppstå när rättshjälp har beviljats. Bestämmelserna i rättshjälpslagen och rättshjälpsförordningen är styrande på samma sätt som när det gäller rättshjälp i rent nationella mål. Det innebär t.ex. att rättshjälpsavgiften ska betalas fortlöpande (25 § rättshjälpslagen).
11.4.4 Olika villkor för rättshjälp i interna respektive internationella ärenden om underhåll
När en ansökan om rättshjälp enligt rättshjälpslagen görs av en underhållsberättigad person i Sverige vid en svensk myndighet, är det inte fråga om en ansökan genom centralmyndigheter enligt underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention. Det innebär att de förmånliga rättshjälpsbestämmelserna i förordningen och konventionen (dvs. kostnadsfri rättshjälp i fall där det föreskrivs) inte blir tillämpliga. Förutsättningarna för att parten ska få rättshjälp styrs då helt av bestämmelserna i rättshjälpslagen. En part som vänder sig till centralmyndigheten kommer alltså att få en förmånligare ställning i rättshjälpsfrågan än en part i ett internt svenskt mål eller ärende. Detta gäller särskilt eftersom svensk rätt
34 Jfr Explanatory Report (Conv.), paragraph 372, där det anges att kostnadsfri hjälp måste ges till sökanden så att han eller hon kan söka om rättsligt bistånd eller annan finansiell hjälp om det rättsliga biståndet inte tillhandahålls kostnadsfritt. 35 Om en angelägenhet ska behandlas i Sverige och den rättssökande har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat inom EU, gäller dock inte bestämmelsen i 9 § andra stycket rättshjälpslagen, som säger att en rättssökande som inte hade rättsskydd men borde ha haft det med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt får beviljas rättshjälp endast om det finns särskilda skäl (se 22 a och 22 c §§rättshjälpslagen).
312
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
(i vart fall för närvarande) är restriktiv till att bevilja rättshjälp i mål om underhåll.
Det kan av samma skäl – ur rättshjälpshänseende – vara ekonomiskt mer fördelaktigt för en svensk underhållsberättigad part under 21 år att föra en talan om fastställande av underhåll i ett annat land än Sverige. En förutsättning för att det ska vara möjligt är givetvis att det finns internationell behörighet i det andra landet.
Utredningen kan konstatera att olika villkor kommer att gälla för beviljandet av rättshjälp i interna respektive internationella ärenden om underhåll. Det faller emellertid utanför utredningens uppdrag att göra en översyn av de interna rättshjälpsbestämmelserna i underhållsmål.
11.4.5 Kostnader och avgifter hos Kronofogdemyndigheten
I avsnitt 11.2.2 finns en redogörelse för vilka avgifter och kostnader som tas ut hos Kronofogdemyndigheten vid verkställighet. Om kostnadsfri rättshjälp och biträde enligt rättshjälpslagen beviljas ingår utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten i en angelägenhet som lett till ett verkställbart avgörande (19 § rättshjälpslagen). Detsamma gäller när rättshjälp har beviljats i andra fall. Även när rättshjälp enligt rättshjälpslageninte ska lämnas, men personen i fråga ändå har rätt till fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd, får det alltså inte tas ut några avgifter. Som framgår i avsnitt 11.2.2 svarar sökanden emellertid inte för förrättningskostnader hos Kronofogdemyndigheten så länge som verkställighet äger rum för fordran som avser underhållsbidrag och vid utmätning i lön har underhållsbidraget företräde framför kostnaderna i målet. Härtill kommer att artikel 43 i underhållsförordningen och artikel 43.1 i 2007 års Haagkonvention innebär att täckning för de kostnader som uppkommer vid tillämpningen av förordningen och konventionen inte får ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag. Det innebär alltså att den underhållsberättigades anspråk på underhåll ska tillgodoses i första hand. Dessa bestämmelser är verkställighetsbestämmelser som blir aktuella vid sidan av UB. Några andra bestämmelser för att säkerställa att förfarandet blir kostnadsfritt behövs inte. Däremot ska tydliggöras i lag att UB:s bestämmelser om verkställighet gäller om annat inte följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
313
Rättshjälp och rättsligt bistånd SOU 2010:59
Även om ett barn har rätt till fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd täcker rättshjälpen enligt rättshjälpslagen inte motpartens rättegångskostnader om barnet förlorar målet (jfr artikel 45 d i underhållsförordningen). Det finns inte någon skyldighet enligt förordningen att tillse detta. I sammanhanget ska dock erinras om bestämmelsen i 7 kap. 19 § FB, som i mål om underhåll till barn innehåller avvikelser från kostnadsfördelningsbestämmelserna i 18 kap. RB (se avsnitt 11.2.2). Bestämmelsen innebär att domstolen får förordna att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad om det finns särskilda skäl. Om det inte finns sådana skäl, och barnet har företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, ska föräldern i stället för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad.
11.4.6 Behov av förordningsändringar i övrigt
Underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kommer att medföra behov av vissa förordningsändringar. Exempelvis bör 35 § rättshjälpsförordningen byggas ut, så att en utländsk medborgare bosatt i en fördragsslutande stat är likställd med en svensk medborgare i fråga om rätt till rättshjälp enligt rättshjälpslagen (i fråga om medborgare i EU respektive den som har sin hemvist eller vanliga vistelseort i en medlemsstat inom EU gäller detta redan). Rättshjälpsförordningen bör även kompletteras med en bestämmelse om vilka uppgifter som ska anges i en ansökan om rättshjälp när det är fråga om fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd. Det bör i princip vara tillräckligt om det finns uppgifter om namn och vad saken gäller. Det bör inte heller krävas att sökanden undertecknar ansökan på heder och samvete (11 § i rättshjälpsförordningen) när det är fråga om fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd. I ett sådant fall finns det inte något behov av att intyga eller bekräfta sina ekonomiska förhållanden. Det innebär att ansökan om rättshjälp kan vara undertecknad av sökandens ombud, förutsatt att det finns en fullmakt. Eftersom det blir aktuellt med fri rättshjälp endast när ansökan går genom centralmyndigheterna får förutsättas att relevanta uppgifter kommer fram i samband med att ansökan görs.
314
SOU 2010:59 Rättshjälp och rättsligt bistånd
315
Slutligen bör tillkännagivandet om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m. kompletteras med en hänvisning till 2007 års Haagkonvention.
12 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
12.1 Underhållsförordningen
Det sista kapitlet i underhållsförordningen (kapitel IX) innehåller – förutom de övergångsbestämmelser som behandlas i avsnitt 12.4.1 – allmänna bestämmelser och slutbestämmelser. Bland annat föreskrivs att ingen legalisering får krävas (artikel 65, jfr artikel 56 i Bryssel I-förordningen). Vidare ges en möjlighet för behörig myndighet i den anmodade medlemsstaten att i undantagsfall, och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det, kräva tillbaka kostnader från förlorande part som erhållit fri rättshjälp (artikel 67, se avsnitt 11.3.5).
Som bilagor till förordningen finns ett antal formulär. Dessa ska användas i olika situationer som nämns i enskilda artiklar. Formuläret i bilaga I avser utdrag ur avgöranden eller förlikningar inför domstol som inte ska vara föremål för exekvaturförfaranden, dvs. som är direkt verkställbara. Formuläret i bilaga II avser utdrag ur avgöranden eller förlikningar inför domstol som ska vara föremål för exekvaturförfaranden (även tillämpligt för vissa avgöranden som enligt övergångsbestämmelserna omfattas av Bryssel Iförordningen). Bilaga III innehåller ett formulär för utdrag ur officiella handlingar som inte ska vara föremål för exekvatur, medan bilaga IV ska användas för officiella handlingar som ska vara föremål för exekvatur. Formuläret i bilaga V ska bifogas vid framställningar om särskilda åtgärder. Bilaga VI innehåller ett ansökningsformulär för erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet. Bilaga VII innehåller ett ansökningsformulär avseende erhållande eller ändring av ett avgörande. Formuläret i bilaga VIII innefattar ett mottagandebevis för en ansökan.
317
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
Bilaga IX innehåller ett formulär som ska användas vid vägran att behandla en ansökan eller beslut att inte längre behandla en ansökan. Bilagorna X och XI kommer att innehålla en uppräkning av vissa behöriga myndigheter.
Bilagorna I–II ska utfärdas av ursprungsdomstolen, bilagorna III–IV ska utfärdas av behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten medan bilagorna V–IX ska fyllas i av centralmyndigheten.
När det gäller officiella handlingar ska den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten utfärda utdraget på begäran av berörd part (artikel 48.3). I fråga om utdrag av domar, utfärdade av ursprungsdomstolen, anges att sökanden för verkställighet ska ge in sådant utdrag (artikel 20.1 b) respektive att sådant utdrag ska bifogas en ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 28.1 b). Om det är nödvändigt kan en domstol vid vilken en erkänd dom åberopas begära att den part som åberopar domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av ursprungsdomstolen med användning av formuläret i bilaga I eller bilaga II (artikel 40.2). Ursprungsdomstolen ska även utfärda ett sådant utdrag på begäran av varje berörd part (andra stycket i nämnda artikel). Om det är känt att en tvist är gränsöverskridande är det enligt utredningens mening lämpligt att domstolen under rättegången uppmärksammar parterna på frågan. I annat fall kan det således bli aktuellt att utfärda ett utdrag på formulär i efterhand.
Formulären för ansökan eller framställan ska som huvudregel vara upprättade på det officiella språket i den anmodade medlemsstaten (artikel 59.1). Handlingar som bifogas formulären ska bara översättas om en översättning är nödvändig för att begärt bistånd ska kunna ges, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 20, 28, 40 och 66 (artikel 59.2). All annan kommunikation mellan centralmyndigheter ska ske på det officiella språket i den anmodade medlemsstaten (eller annat språk som den godtar), om inte centralmyndigheterna kommer överens om något annat (artikel 59.3). De nämnda artiklarna 20, 28 och 40 anger vilka handlingar som krävs vid en ansökan om verkställighet, verkställbarhet och erkännande.1Bland annat ska utdraget ur domen, utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av formulär, bifogas. Vid behov ska den part som åberopar ett avgörande tillhandahålla en översättning av
1 Artikel 20.1 b och d om avgörandet som ska erkännas eller verkställas har meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll, artikel 28.1 b och c vid en ansökan om verkställbarhetsförklaring av ett avgörande som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av protokollet (dvs. Danmark och Storbritannien), och artikel 40.2 och 3 vid åberopandet av ett avgörande som har erkänts.
318
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
aktuellt formulär. Översättningen ska göras till det officiella språket (eller något av de officiella språken, om det finns flera) i den berörda medlemsstaten eller till något annat av EU:s officiella språk som staten har uppgett att den godtar. Slutligen ges domstolen möjlighet att begära att parterna lämnar in en översättning av skriftliga bevis på ett annat språk än rättegångsspråket, vilket endast får ske om domstolen anser att det är nödvändigt för att en dom ska kunna meddelas eller för att rätten till försvar ska kunna respekteras (artikel 66).2 Restriktiviteten motiveras av att översättningskostnaderna ska minska.3
Medlemsstaterna ska inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område tillhandahålla viss information (artikel 70). Informationen ska avse bl.a. nationella lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet och verkställighet. Medlemsstaterna ska också lämna information till kommissionen om kontaktuppgifter och vilka språk som godtas vid översättning av handlingar vid förfaranden för erkännande, verkställighet och verkställbarhet och vilka språk som godtas av centralmyndigheten för kommunikation med andra centralmyndigheter (artikel 71).
I kapitel IX finns också bestämmelser som reglerar förhållandet mellan underhållsförordningen och andra internationella instrument (artikel 68 och 69), vilka behandlas i avsnitt 4.5.1.
12.2 2007 års Haagkonvention
Konventionens allmänna bestämmelser finns i kapitel VIII och slutbestämmelserna i kapitel IX. Av de allmänna bestämmelserna framgår bl.a. att legalisering eller liknande förfaranden inte får krävas inom ramen för konventionen (artikel 41, jfr artikel 65 i underhållsförordningen). Detta är praxis i Haagkonventionerna. Bestämmelsen är tillämplig även på direkta ansökningar (se artikel 37.2).
Centralmyndigheten i den anmodade staten får begära en fullmakt av sökanden endast om den agerar på hans eller hennes vägnar vid rättsliga förfaranden eller inför någon annan myndighet,
2 Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i Bryssel I-förordningen. Jfr dock artikel 55 i denna förordning som reglerar vad som gäller när intyg inte ges in. Då kan en likvärdig handling godtas och om behörig myndighet begär det ska en översättning av handlingarna ges in. 3 Se ingresspunkt 38 i underhållsförordningen.
319
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
eller avser att utse en företrädare för detta ändamål (artikel 42, jfr artikel 52 i underhållsförordningen).
Täckning för kostnader som uppkommit vid tillämpningen av konventionen får inte ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag (artikel 43.1, jfr artikel 43 i underhållsförordningen). Ett avgörande om underhållsskyldighet från ursprungsstaten kan omfatta även kostnader och avgifter (artikel 19.1), men det är inte sådana kostnader som avses i detta sammanhang. Ett exempel på vad som avses är i stället att centralmyndigheten vill ha ersättning för kostnader för DNA-test. Sådana kostnader har inte företräde framför indrivningen av underhållsbidraget.4 Vidare får en stat kräva tillbaka kostnader från en förlorande part (artikel 43.2, se avsnitt 11.3.5).
Ansökningar och handlingar ska som huvudregel vara avfattade på originalspråket och vara översatta till ett officiellt språk i den anmodade staten, eller till ett språk som den anmodade staten har angett att den kan godta. Detta gäller såvida inte den behöriga myndigheten i den anmodade staten har meddelat att en översättning inte är nödvändig (artikel 44.1). Särskilda bestämmelser finns för stater med fler än ett officiellt språk (artikel 44.2). I fråga om centralmyndigheternas kommunikation är huvudregeln att den ska ske på ett officiellt språk i den anmodade staten eller på engelska eller franska (artikel 44.3).5 Artikel 45 behandlar frågor om metoder och kostnader för översättning. Vid ansökningar genom centralmyndigheterna kan dessa komma överens om att översättning till ett officiellt språk i den anmodade staten får göras i den anmodade staten från originalspråket eller från ett annat överenskommet språk. Om det inte finns någon överenskommelse, och det inte är möjligt för den begärande myndigheten att uppfylla kraven i artikel 44.1 och 2, får ansökan och handlingar översändas med översättning till engelska eller franska, för vidare översättning till ett officiellt språk i den anmodade staten (artikel 45.1). De översättningskostnader som uppkommer ska bäras av den begärande staten om inte annat överenskommits mellan centralmyndigheterna (artikel 45.2). Utan hinder av bestämmelsen om att centralmyndigheterna ska bära sina egna kostnader, och som huvudregel inte får ta ut några avgifter från sökanden för sina
4 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 619. 5 Det är möjligt att genom ett förbehåll motsätta sig användningen av antingen engelska eller franska. Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till konventionen ansett att sådant förbehåll bör undvikas, se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
320
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
tjänster (artikel 8), får den begärande centralmyndigheten ta betalt av sökanden för kostnader för översättning av en ansökan och därtill knutna handlingar, förutom om dessa kostnader kan täckas genom dess system för rättsligt bistånd (artikel 45.3).
Artiklarna 46 och 47 innehåller särskilda bestämmelser för stater med flera rättssystem (inte tillämpliga på EU men möjligen på vissa enskilda medlemsstater, t.ex. Storbritannien).
De fördragsslutande staterna ska ge Haagkonferensens permanenta byrå vissa upplysningar och informationen ska hållas uppdaterad (artikel 57). Upplysningarna gäller bl.a. en beskrivning av de fördragsslutande staternas lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet och en beskrivning av de åtgärder som staterna kommer att vidta för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 6 (som gäller centralmyndighetens särskilda uppgifter att bistå vid ansökningar som görs genom centralmyndigheterna). För upplysningsskyldigheten finns ett formulär framtaget (”country profile form”).
Slutligen kan nämnas att bestämmelsen om direkta ansökningar (artikel 37) behandlas i kapitel 10, bestämmelserna om skydd av personuppgifter, sekretess och förbud mot utlämnande av uppgifter (artikel 38–40) i kapitel 9 och förhållandet till andra internationella instrument m.m. (artikel 48–52) i avsnitt 4.5.3.
Konventionens slutbestämmelser behandlar bl.a. sedvanliga frågor om undertecknande, ratificering och anslutning (artikel 58). Vidare finns bestämmelser om ikraftträdande av konventionen (artikel 60), förklaringar rörande olika rättssystem inom en stat (artikel 61), uppsägning av konventionen (artikel 64) och underrättelser om tillträden, förbehåll m.m. (artikel 65).
Till konventionen finns två bilagor med formulär. Dessa ska bifogas när den begärande centralmyndigheten vidarebefordrar en ansökan (artikel 12.2 och formuläret i bilaga 1) respektive när den anmodade centralmyndigheten bekräftar mottagandet av ansökan (artikel 12.3 och formuläret i bilaga 2).
De fördragsslutande staterna får meddela vissa närmare angivna förbehåll i samband med tillträdet till konventionen (artikel 62). Några sådana förbehåll, eller reservationer, är inte planerade inför EU:s tillträde till konventionen,6 men frågan är inte slutligt avgjord. Vidare kan de fördragsslutande staterna avge förklaringar i olika avseenden (artikel 63). Regionala organisationer för
6 Se kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av 2007 års Haagkonvention, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
321
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
ekonomisk integration kan bli parter i konventionen (artikel 59), vilket utgör förutsättningen för att EU kan tillträda den. Organisationen får förklara att den är behörig i alla frågor som regleras i konventionen och att medlemsstaterna kommer att vara bundna av konventionen i kraft av organisationens anslutning. Kommissionen har föreslagit att en sådan förklaring ska lämnas.
12.3 2007 års Haagprotokoll
Även 2007 års Haagprotokoll innehåller bestämmelser om undertecknande, ratificering och anslutning (artikel 23 i 2007 års Haagprotokoll). Vidare föreskrivs, precis som när det gäller 2007 års Haagkonvention, att det är möjligt för regionala organisationer för ekonomisk integration, t.ex. EU, att ansluta sig till protokollet (jfr artikel 24.1).
Inga förbehåll (reservationer) får göras mot protokollet (artikel 27). Det innebär att staterna inte kan begränsa protokollets tillämpning till vissa typer av underhåll, t.ex. mellan makar eller i förhållande till barn. Vissa förklaringar kan däremot avges (artikel 28). I rådets beslut om EU:s ingående av protokollet7föreskrivs bl.a. att EU ska avge en förklaring om att EU ska vara behörig i alla frågor som regleras av protokollet och att dess medlemsstater8 kommer att vara bundna av det i kraft av organisationens anslutning (artikel 3 i rådsbeslutet och artikel 24.3 i protokollet). Genom EU:s tillträde till protokollet och den angivna förklaringen blir Sverige alltså bundet av protokollet (se även kapitel 13).
Protokollet innehåller också bestämmelser om ikraftträdande (artikel 25), förklaringar som rör olika rättssystem inom en stat (artikel 26), uppsägning av protokollet (artikel 29) och meddelanden till Haagkonferensen (artikel 30).
7 Se rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen). 8 Med undantag för Danmark och Storbritannien.
322
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
12.4 Särskilt om övergångsbestämmelser
12.4.1 Underhållsförordningen
Underhållsförordningens bestämmelser ska tillämpas på förfaranden som har inletts, förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts, och på officiella handlingar som fastställts
efter det att förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011 (artikel 75.1 och 76). Bestämmelserna om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar (kapitel IV avsnitt 1 och 2) ska dock tillämpas även på medlemsstaternas domar som meddelats före förordningens ikraftträdande, om erkännande och verkställighetsförklaring begärs därefter. Detsamma gäller domar som meddelas efter förordningens ikraftträdande till följd av förfaranden som inletts före den dagen, såvida dessa domar i fråga om erkännande och verkställighet omfattas av Bryssel I-förordningens tillämpningsområde. I den mån det pågår ett förfarande för erkännande och verkställighet den dag då underhållsförordningen börjar tillämpas, ska Bryssel I-förordningen vara fortsatt tillämplig. Det nu sagda gäller även förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts, och officiella handlingar som fastställts i medlemsstaterna (artikel 75.2). Kapitel VII i underhållsförordningen om samarbete mellan centralmyndigheter tillämpas på framställningar och ansökningar som centralmyndigheten tar emot från och med dagen då förordningen börjar tillämpas.
12.4.2 2007 års Haagkonvention
2007 års Haagkonvention ska vara tillämplig i varje fall där
en framställan enligt artikel 7 om särskilda åtgärder (se avsnitt 9.3.1) eller en ansökan genom centralmyndigheter enligt kapitel III i konventionen har mottagits av centralmyndigheten i den anmodade staten efter det att konventionen har trätt i kraft mellan den begärande och den anmodade staten,
en direkt framställan om erkännande och verkställighet har mottagits av den behöriga myndigheten i den anmodade staten
323
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
efter det att konventionen har trätt i kraft mellan ursprungsstaten och den anmodade staten (artikel 56.1).
Särskilda bestämmelser gäller i fråga om erkännande och verkställighet mellan fördragsslutande stater som även är parter i någon av 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention (artikel 56.2). Vidare ska den anmodade staten inte vara skyldig att verkställa ett avgörande eller ett avtal om underhållsbidrag som avser belopp som förfaller till betalning innan konventionen träder i kraft mellan ursprungsstaten och den anmodade staten, utom när det gäller underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldrabarnförhållande och avser underhåll till en person under 21 år (artikel 56.3).
12.4.3 2007 års Haagprotokoll
Av övergångsbestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll framgår att det inte är tillämpligt på underhåll som har begärts i en fördragsslutande stat med avseende på tiden före ikraftträdandet av protokollet i den staten (artikel 22). Syftet med bestämmelsen är att undvika att bestämmelserna i protokollet påverkar de rättigheter och skyldigheter mellan parterna som fanns innan protokollet trädde i kraft.9 I rådsbeslutet om EU:s tillträde till protokollet finns emellertid särskilda bestämmelser som ska tillämpas inom EU.10 På grund av den nära kopplingen mellan underhållsförordningen och protokollet ska protokollets bestämmelser tillämpas provisoriskt redan från och med den dag då förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011, om protokollet ännu inte har trätt i kraft då (punkten 8 i skälen och artikel 4 i rådets beslut). Bestämmelserna i protokollet ska också fastställa tillämplig lag på underhåll som begärs i en medlemsstat avseende en tidsperiod som föregår protokollets ikraftträdande eller provisoriska tillämpning inom EU då, i enlighet med underhållsförordningen, förfaranden har inletts, förlikningar inför domstol har godkänts eller ingåtts och officiella handlingar har fastställts från och med den 18 juni 2011, dvs. den dag då underhållsförordningen börjar tillämpas. Detta ska säkerställa att samma lagvalsregler tillämpas på underhållskrav hänförliga till en
9 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 203. 10 Se EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (bilaga 4 i bilagedelen).
324
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
EU (punkten 9 i
skälen och artikel 5 i rådets beslut).
12.5 Överväganden
tidsperiod såväl före som efter ikraftträdandet eller den provisoriska tillämpningen av protokollet inom
Bedömning: Sverige bör i ärenden enligt underhållsförord-
ningen godta formulär ifyllda på och översättningar gjorda till svenska, danska eller engelska. Även kontakter mellan centralmyndigheter bör kunna ske på dessa språk. Detta bör anmälas till kommissionen och, såvitt avser formulär och översättningar, föreskrivas i förordning.
I ärenden enligt 2007 års Haagkonvention bör Sverige godta att ansökningar och dokument är översatta till eller upprättade på svenska, engelska, danska eller norska. Detta bör anmälas till kommissionen och, såvitt avser ansökningar och översättningar, föreskrivas i förordning. Om möjlighet ges bör Sverige motsätta sig användande av franska vid kontakter med den svenska centralmyndigheten. Kommunikationen bör under alla förhållanden kunna ske på svenska, engelska, danska eller norska.
Det finns i övrigt inte behov av att i svensk författning komplettera instrumentens allmänna bestämmelser och slutbestämmelser, inklusive övergångsbestämmelser.
Som har nämnts i avsnitt 12.1 får varje medlemsstat ange vilket eller vilka av de officiella språken för EU:s institutioner, förutom sitt eget, som kan godtas för ifyllandet av formulär eller översättning av handlingar. Lagstiftaren har i liknande sammanhang, med beaktande av rådande språkkunskaper i landet, ansett att endast svenska eller engelska bör godtas.11 Danmark omfattas inte av det samarbete som bedömningarna avsåg. Utredningen anser att det även i fråga om underhållsförordningen bör godtas att översättningar görs till svenska eller engelska. Eftersom Danmark
11 T.ex. i fråga om rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande samt förordningen om den europeiska exekutionstiteln.
325
Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär SOU 2010:59
se, såvitt avser
for
llan central-
my delvis kommer att omfattas av underhållsförordningen bör även accepteras intyg och översättningar på danska. Samma överväganden görs i fråga om kontakten mellan centralmyndigheter, vilket innebär att kommunikation bör kunna ske på svenska, danska eller engelska. Detta bör anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 71.1 g och h och en bestämmel
mulär och översättning, bör tas in i förordning.12Som framgår av avsnitt 12.2 ska ansökningar och handlingar enligt 2007 års Haagkonvention som huvudregel ska vara avfattade på originalspråket och översatta till ett officiellt språk i den anmodade staten, eller till ett språk som den anmodade staten har förklarat sig godta (artikel 44.1). I likhet med underhållsförordningen (se ovan) bör Sverige kunna acceptera att ansökningar och handlingar är översatta till (eller upprättade på) svenska, engelska eller danska. Även handlingar som är upprättade på eller översatta till norska bör accepteras. Detta bör också anmälas till kommissionen och föreskrivas i förordning. Kommunikation mellan centralmyndigheter i konventionsärenden ska, om inte centralmyndigheterna kommit överens om annat, ske på svenska (när Sverige är den anmodade staten), engelska eller franska (artikel 44.3). Såvitt framgår av kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av konventionen anser kommissionen inte att möjligheten att motsätta sig användandet av antingen engelska eller franska ska utnyttjas.13 EU har dock inte tagit slutlig ställning till frågan. Om möjlighet ges, anser utredningen att det finns skäl för Sverige att reservera sig mot användandet av franska i meddelanden till den svenska centralmyndigheten. Franska språket, till skillnad mot det engelska språket, behärskas inte av lika många svenska tjänstemän. Även om handlingar på engelska också kan behöva översättas kan det antas att centralmyndigheten i många fall kan hantera sådana handlingar med hjälp av den språkkunskap som finns i den egna organisationen. Genom en reservation kan såväl utrymmet för missförstånd som kostnader för översättning begränsas. Därutöver bör kommunikation me
ndigheter kunna ske även på danska och norska. Övergångsbestämmelserna i instrumenten gäller som de är formulerade. Övergångsbestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll
12 Se t.ex. 3 § tillkännagivandet (2003:483) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, 10 § förordningen (2008:892) om europeiskt betalningsföreläggande och 6 § förordningen (2005:712) med föreskrifter om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. 13 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
326
SOU 2010:59 Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär
327
hövs
öv
h tillträde, kräver någon
komplettering i svensk författning. får därutöver läsas tillsammans med EU:s förklaringar. Något behov av kompletterande bestämmelser kan inte förutses. Utredningen återkommer i kapitel 14 till frågan om det be
ergångsbestämmelser till föreslagna ändringar i svensk lag.
Av övriga allmänna bestämmelser och slutbestämmelser i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll är endast vissa av direkt intresse för rättstillämparen, t.ex. förbudet mot krav på legalisering av handlingar och bestämmelserna om fullmakt. Dessa bestämmelser gäller emellertid som de är skrivna. Varken dessa eller de bestämmelser som inte är av direkt intresse för den som ska tillämpa instrumenten, t.ex. bestämmelserna om undertecknande oc
Del III
Lagtekniska frågor m.m.
13 Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar
13.1 Införlivande av instrumenten
Bedömning: Sverige kommer troligen att bli bundet av 2007 års
Haagkonvention genom EU:s tillträde till konventionen. Utredningen lägger därför inte fram något förslag om ett svenskt införlivande av konventionen. Av samma skäl läggs inte heller några förslag fram beträffande en eventuell utvidgning av konventionens tillämpningsområde eller i fråga om det finns anledning att reservera sig i övrigt.
Underhållsförordningen är en EU-förordning som kommer att gälla direkt i Sverige. Även 2007 års Haagprotokoll kommer att vara direkt tillämpligt här i landet genom att EU har tillträtt protokollet och medlemsstaterna (förutom Danmark och Storbritannien) i kraft av detta blir bundna av protokollet.
När det gäller 2007 års Haagkonvention blir frågeställningen något annorlunda. Enligt direktiven ska utredningen, i den mån frågan aktualiseras, ta ställning till hur 2007 års Haagkonvention bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transformering. I detta avseende ska utredningen eftersträva klarhet, enkelhet och överskådlighet och välja den form för införlivande som bedöms vara mest lämplig. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas, samt om det finns anledning att reservera sig.1 Den öppna formuleringen när det gäller införlivandet får ses mot bakgrund av att EU vid tidpunkten för direktivens fastställande (den 4 juni 2009) inte hade fattat något beslut i frågan om EU:s respektive medlemsstaternas tillträde till konventionen.
1 Se utredningens direktiv (dir. 2009:54), bilaga 1 i betänkandets bilagedel.
331
Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar SOU 2010:59
Införlivandefrågan får bedömas utifrån andra utgångspunkter än vad som tidigare har varit fallet vid många av Sveriges konventionsanslutningar. Anledningen är att EU har behörighet på området (genom att underhållsförordningen finns), att EU sedan år 2007 är medlem i Haagkonferensen och att 2007 års Haagkonvention tillåter både enskilda stater och organisationer att ansluta sig. Skillnaden i förhållande till t.ex. 1996 års Haagkonvention, på vars område det också finns en EU-rättslig reglering genom Bryssel IIförordningen, är att endast suveräna stater kan vara parter i den konventionen. EU kan därför inte – trots sitt medlemskap i Haagkonferensen – tillträda 1996 års Haagkonvention utan har i stället bemyndigat bl.a. Sverige att i EU:s intresse ratificera eller ansluta sig till den.2
Intressant i sammanhanget är också EU-domstolens yttrande om huruvida ingåendet av 2007 års Luganokonvention omfattades av EU:s exklusiva behörighet eller om EU och medlemsstaterna hade delad behörighet. EU-domstolen fann att ingåendet av 2007 års Luganokonvention var en fråga som helt och hållet omfattades av EU:s exklusiva behörighet.3 EU tillträdde därmed konventionen som till alla delar blev bindande och direkt tillämplig i Sverige och övriga medlemsstater i EU förutom Danmark. 2007 års Luganokonvention införlivades alltså inte genom nationell normgivning (se prop. 2008/09:205 s. 16).
Kommissionen var i juli 2009 av uppfattningen att samma utgångspunkt ska gälla för EU:s tillträde till 2007 års Haagkonvention, dvs. att EU har exklusiv extern behörighet och att endast EU ska tillträda konventionen.4 Det visade sig dock finnas olika uppfattningar inom EU i frågan om EU har exklusiv behörighet på hela konventionens område eller inte. Av denna anledning har rådet ännu inte fattat något beslut om tillträde till 2007 års Haagkonvention.
Det är således ännu inte klart på vilket sätt 2007 års Haagkonvention kommer att tillträdas. Sverige har bedömt att EU har exklusiv extern behörighet när det gäller tillträdet till konven-
2 Se EUT L 151, 11.6.2008, s. 36. 3 Se EU-domstolens yttrande 1/03 av den 7 februari 2006 om gemenskapens behörighet att ingå en ny Luganokonvention om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 4 Se kommissionens förslag till rådsbeslut om Europeiska gemenskapens ingående av konventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.
332
SOU 2010:59 Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar
tionen.5 Enligt vad utredningen har erfarit kan man utifrån de förhandlingar som hittills har förts på goda grunder utgå från att EU kommer att tillträda konventionen. Sverige kommer därmed att bli bundet genom EU:s tillträde. Det innebär att frågan om transformering eller inkorporering inte blir aktuell utan att 2007 års Haagkonvention kommer att bli direkt tillämplig i Sverige. Några förslag med avseende på införlivandefrågan lämnas därför inte av utredningen. Det innebär också att Sverige inte på egen hand kan acceptera ett utvidgat tillämpningsområde eller meddela reservationer mot enskilda bestämmelser i konventionen såvida inte detta uttryckligen tillåts av EU. Utredningen tar därför inte heller ställning och lämnar inga förslag i dessa avseenden.
13.2 Lagtekniska lösningar
Förslag: De kompletterande bestämmelserna till underhålls-
förordningen och 2007 års Haagkonvention placeras i en egen lag.
Utredningen har i kapitlen 7, 9, och 11 föreslagit vissa kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
En tänkbar lösning vore att placera dessa bestämmelser i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Något som talar mot den lösningen är att underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention föranleder ett förhållandevis stort antal kompletterande bestämmelser. Att låta nämnda lag omfatta även dessa bestämmelser riskerar att påverka överskådligheten negativt och därmed försvåra för rättstillämparen. Den föreslagna regleringen har dessutom större samhörighet med den internationellt privaträttsliga familjerättens område.
En annan möjlighet vore därför att placera bestämmelserna i lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel IIförordningen. På så sätt skulle den kompletterande lagstiftningen till EU-instrumenten på den internationella familjerättens område kunna samlas i en och samma lag. Det finns emellertid flera projekt
5 Se Regeringskansliets faktapromemoria 2009-10-27 (2009/10:FPM20), EG:s tillträde till 2007 års Haagkonvention om underhållsbidrag.
333
Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar SOU 2010:59
334
inom EU på detta område, vilka med all sannolikhet kommer att utmynna i EU-förordningar.6 Det är därför troligt att lagen måste tillföras ytterligare kompletterande lagstiftning. Omfattningen är svår att förutse, men det finns en risk för att en sådan lag blir svåröverskådlig för rättstillämparen. Av de anförda skälen föreslår utredningen inte nu någon samlad lagstiftning på den internationella familjerättens område. I stället föreslås en kompletterande lag till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
6 Närmast förestående är förordningen om arv och testamenten och förordningen om makars förmögenhetsförhållanden.
14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
14.1 Ikraftträdande
Förslag: Det överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkt-
en för ikraftträdandet av de lagbestämmelser som kompletterar bestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Detsamma ska gälla övriga föreslagna lagregler.
I avsnitt 2.1 redovisas att det är EU och inte de enskilda medlemsstaterna som har anslutit sig till 2007 års Haagprotokoll och som troligen kommer att ansluta sig till 2007 års Haagkonvention (se även kapitel 13). EU har undertecknat och ratificerat 2007 års Haagprotokoll men det har ännu inte trätt i kraft. Underhållsförordningen ska med vissa undantag tillämpas från och med den 18 juni 2011 (artikel 76). Samma datum börjar även bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll att tillämpas inom EU.
Utredningens förslag till kompletterande lagstiftning bör träda i kraft samtidigt som underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll börjar tillämpas i Sverige. Det är emellertid oklart när 2007 års Haagkonvention kommer att tillträdas. Av denna anledning bör det överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkten för när den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft. Med hänsyn till att underhållsförordningen träder i kraft den 18 juni 2011 är det givetvis bra om regelsystemet är komplett vid den tidpunkten.
De övriga lagändringar som föreslås i betänkandet (t.ex. i 1904 års lag) bör träda i kraft samtidigt som de kompletterande bestämmelserna.
335
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SOU 2010:59
336
14.2 Övergångsbestämmelser
Förslag: En domstols behörighet i fråga om underhåll i ett mål
som anhängiggjorts före ikraftträdandet av lagändringarna och som utövas enligt 3 kap. 6 och 12 §§ i 1904 års lag, ska inte gå förlorad. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet ska prövas enligt äldre rätt.
Bedömning: Det saknas behov av övergångsbestämmelser
beträffande övriga lagförslag.
Utredningen har haft att utgå från bestämmelserna i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Alla dessa instrument har egna övergångsbestämmelser (se avsnitt 12.4). Utredningens förslag till lagändringar är antingen komplement till eller en direkt konsekvens av instrumenten. Förslagen är med ett undantag inte av sådan natur att de kräver några övergångsbestämmelser.
Undantaget gäller förslaget i avsnitt 5.3 om att domstol inte längre ska ha behörighet att ta upp en fråga om underhåll till barn i ett äktenskapsmål (3 kap. 6 § i 1904 års lag) respektive behörighet att meddela ett interimistiskt beslut om underhåll till barn eller make när ett äktenskapsmål pågår i en annan stat (12 § samma kap.). Det är enligt utredningens uppfattning rimligt att ett mål som har anhängiggjorts vid svensk domstol före ikraftträdandet av lagändringarna fortsätter att handläggas av domstolen. Även bestämmelsen om tillämplig lag när behörighet utövas enligt 6 § bör tillämpas i ett ärende som anhängiggjorts före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelser av detta innehåll föreslås därför.
15 Konsekvenser av förslagen
Bedömning: Ikraftträdandet av underhållsförordningen och 2007
års Haagkonvention får till följd att möjligheterna ökar att kräva in underhållsbidrag i internationella situationer, vilket inte minst ur ett barnperspektiv är av mycket positiv betydelse. De båda instrumenten kommer att leda till ökade kostnader för centralmyndigheten (Försäkringskassan). Vidare är det troligt att antalet ärenden, och därmed kostnaderna, på sikt kommer att öka för Kronofogdemyndigheten samt att kostnaderna för rättshjälp kan förväntas stiga. Instrumenten kommer också att kunna medföra ökade inbetalningar av underhållsbidrag till underhållsberättigade bosatta i Sverige och en möjlighet att söka indrivning av Försäkringskassans beslut om återbetalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd när den underhållsskyldige bor utomlands.
Instrumenten kan inte antas medföra en ökning av betydelse med avseende på antalet mål om underhåll vid allmän domstol. Kostnaderna för exekvaturmyndigheten (Svea hovrätt) torde inte heller öka. När svenska domstolar utövar internationell behörighet i mål om underhåll och tillämpar 2007 års Haagprotokoll, måste domstolarna uppmärksamma frågor om lagval i större utsträckning än i dag. Domstolarna kan då också bli skyldiga att tillämpa utländsk rätt i fler fall än i dag. Det ligger i sakens natur att mål där utländsk rätt tillämpas är mer resurskrävande för domstolarna än mål där svensk lag tillämpas. Hur antalet mål och ärenden kommer att förändras och i vilken utsträckning mål och ärenden kommer att kräva att utländsk lag tillämpas går inte att förutse. Några dramatiska förändringar på kortare sikt kan dock inte förväntas.
Sammantaget bedömer utredningen att instrumenten inte kommer att medföra några ökade kostnader för det allmänna. Det är dock inte möjligt att i dag med någon säkerhet beräkna kostnaderna. En utvärdering bör därför göras när instrumenten har varit i kraft en tid.
337
Konsekvenser av förslagen SOU 2010:59
Utredningen ska enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) beräkna och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag. Det gäller förslag som påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda och förslag som innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, ska en finansiering föreslås. Även andra konsekvenser ska redovisas, t.ex. om förslagen har betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, sysselsättning och offentlig service, små företags arbetsförutsättningar, jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (15 § kommittéförordningen). Utredningens bedömning nedan är att förslagen till vissa delar är kostnadspåverkande, men att de inte får några konsekvenser i övrigt i den mening som avses i kommittéförordningen.
Människors ökade rörlighet får till följd att antalet mål och ärenden med internationell anknytning ökar och att myndigheterna ställs inför situationer där anknytningen till en annan stat ger upphov till frågor när det gäller behörighet, lagval, erkännande och verkställighet av avgöranden. I många avseenden innebär underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention att det blir tydligare vad som gäller. 2007 års Haagprotokoll innebär för svensk del att ett i det närmaste oreglerat område regleras. Förordningen och konventionen innehåller också formulär som kan antas minska kostnaderna för översättningar. De förbättrade möjligheterna till effektiv indrivning av underhåll är ur ett barnperspektiv av mycket stor betydelse. För många barn är betalningen av underhållsbidrag från en bidragsskyldig förälder bosatt i Sverige av största vikt för barnets försörjning. De nya instrumenten kommer troligen att innebära att fler stater kommer att ha möjlighet att sända ansökningar till Sverige. Instrumenten innebär, med några undantag (t.ex. för Försäkringskassan som centralmyndighet), inte att myndigheterna får nya uppgifter utan snarare att hanteringen av internationella ärenden förbättras och effektiviseras.
Tillämpningen av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kan på sikt förväntas innebära en volymökning, och därmed ett ökat resursbehov för den myndighet som blir utsedd till centralmyndighet. Försäkringskassan är centralmyndighet enligt New York-konventionen för ärenden om indrivning av underhållsbidrag i utlandsärenden. Utredningen har i avsnitt 9.5.1 föreslagit
338
SOU 2010:59 Konsekvenser av förslagen
att Försäkringskassan ska vara centralmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. I ärenden enligt dessa instrument kommer bedömningar och avvägningar också att kräva kvalificerad kompetens, både i fråga om juridisk kompetens att tolka förordningen och konventionen samt kompetens att representera centralmyndigheten. Därutöver krävs språkkunskap.
Enligt uppgift från Försäkringskassan skulle förslaget, om det genomförs, medföra ett behov av att öka antalet årsarbetare med 15 med en beräknad kostnadsökning om 8,5 miljoner kr per år. Försäkringskassan har därvid uppskattningsvis bedömt att inkommande ansökningar jämfört med i dag kommer att öka med 200 procent, och att volymökningen av ansökningar som blir möjliga att sända till utlandet kan hamna mellan 20 och 30 procent. Mot denna förväntade kostnadsökning ska dock ställas att de förenklade reglerna både i fråga om fastställande av underhållsbidrag utomlands men även om erkännande och verkställighet – särskilt inom EU – kan förväntas innebära ökade inbetalningar av underhållsbidrag från underhållsskyldiga personer bosatta utomlands.
År 2009 uppgick, enligt Försäkringskassan, inbetalningar från bidragsskyldiga bosatta i Norden till cirka 48 miljoner kr, vilket motsvarar en inbetalningsgrad1 om 87 procent. Inbetalningar från bidragsskyldiga bosatta utanför Norden uppgick samma år till 20 miljoner kr, vilket motsvarar en inbetalningsgrad om 54 procent. Underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser kan komma att öka inbetalningsgraden, i vart fall utanför Norden. Ökade möjligheter att utomlands fastställa underhållsbidrag kommer dessutom med all sannolikhet att medföra att fler bidragsskyldiga föräldrar åläggs betalningsskyldighet för underhåll. När inbetalningar av underhållsbidrag till Sverige ökar minskar kostnaderna för underhållsstöd i Sverige. Det blir dessutom möjligt för Försäkringskassan att söka indrivning av sina egna beslut om återbetalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd när den underhållsskyldige bor utomlands.
I ärenden om underhållsstöd finns för närvarande cirka 24 000 bidragsskyldiga som bor utomlands och som är bidragsskyldiga för ett eller flera barn som bor i Sverige. Av dessa är 19 600 bidragsskyldiga bosatta i något land utanför Norden. Även om inte alla av dessa bidragsskyldiga kommer att omfattas av något av de inter-
1 Med inbetalningsgrad avses inbetalningar i procent av debiterat underhållsbidrag.
339
Konsekvenser av förslagen SOU 2010:59
nationella instrumenten, är det ur ekonomiskt hänseende rimligt att anta att förordningen och konventionen kommer att leda till ökade inbetalningar av underhåll till Sverige och minskade kostnader för underhållsstöd. Det är i dagsläget svårt att uppskatta storleksordningen på de ökade inbetalningarna och effekten av de kostnadsbesparande omständigheterna. Utredningen anser dock att det är högst rimligt att anta att den förväntade kostnadsökningen för centralmyndigheten kommer att täckas med god marginal.
För domstolarnas del innebär underhållsförordningen (tillsammans med Luganokonventionerna) en uttömmande reglering av i vilka situationer det finns internationell behörighet. Instrumenten kan dock inte antas medföra en ökning av betydelse med avseende på antalet mål om underhåll vid allmän domstol. Utredningen föreslår att Svea hovrätt ska vara exekvaturmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. När det gäller underhållsförordningen kommer en exekvaturprövning bara att bli aktuell för avgöranden från Storbritannien och Danmark (varav de danska avgörandena dessutom omfattas av den nordiska regleringen där exekvaturprövning inte krävs). Avgöranden från dessa länder kommer sannolikt att vara marginellt förekommande hos exekvaturmyndigheten. Avgöranden från övriga medlemsstater i EU kommer att kunna erkännas och verkställas utan exekvaturförfarande. Det innebär att avgöranden från andra medlemsstater i EU, vilka avgöranden som i dag av Svea hovrätt förklaras verkställbara enligt Bryssel I-förordningen, inte kommer att behöva handläggas av Svea hovrätt efter underhållsförordningens ikraftträdande. En minskning av antalet europeiska exekvaturärenden kan därför förväntas. Avgöranden enligt 2007 års Haagkonvention kommer däremot att kräva ett exekvaturförfarande. Även om många avgöranden från andra stater redan i dag förutsätter exekvatur vid Svea hovrätt (t.ex. enligt 1973 års Haagkonvention) kan – under förutsättning att 2007 års Haagkonvention får en stor anslutning – ärendemängden på sikt förväntas öka något. När svenska domstolar utövar internationell behörighet i frågor om underhåll enligt underhållsförordningen eller någon av Luganokonventionerna får 2007 års Haagprotokoll till följd att domstolarna måste beakta lagvalsfrågorna i större utsträckning än vad som hittills varit fallet. Protokollet kan också medföra att svenska domstolar blir skyldiga att tillämpa utländsk rätt i fler fall än i dag. Det ligger i sakens natur att mål där utländsk rätt tillämpas är mer resurskrävande för domstolarna än mål där
340
SOU 2010:59 Konsekvenser av förslagen
svensk lag tillämpas. Hur antalet mål och ärenden kommer att förändras och i vilken utsträckning det kommer att krävas att utländsk lag tillämpas går emellertid inte att förutse. Det är därför viktigt att konsekvenserna följs upp sedan förordningen, konventionen och protokollet har varit i kraft en tid. Några dramatiska förändringar på kortare sikt kan emellertid inte förväntas.
Den sannolika ökningen på sikt av antalet verkställbara beslut medför i förlängningen att också Kronofogdemyndigheten får en ökad ärendetillströmning. Även i detta avseende måste emellertid beaktas att avgörandena i viss utsträckning skulle ha kommit till Kronofogdemyndigheten ändå, efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt enligt t.ex. Bryssel I-förordningen eller 1973 års Haagkonvention. På motsvarande sätt som gäller uppskattningen av ärenden till Svea hovrätt är det svårt att förutse omfattningen av en eventuell ökning. I fråga om konventionen beror det på vilken anslutning konventionen får. Enligt utredningens bedömning är det dock troligt att ärendena hos Kronofogdemyndigheten kommer att öka på sikt. Även här är det alltså viktigt med en uppföljning.
Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ställer krav på fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd i fråga om underhåll till barn (under 21 år) som grundas på ett föräldra-barnförhållande. Även om rättshjälp till barn redan i dag ofta innebär att kostnaderna stannar på staten kommer förordningen och konventionen att innebära ökade kostnader för rättshjälp – dels eftersom rättshjälp ska förordnas i dessa fall när det finns behov av biträde, dels eftersom utredningens förslag i avsnitt 11.4.2 medför att någon rättshjälpsavgift inte ska utgå. Domstolsverket har i DV-rapport 2009:2 föreslagit att kraven på särskilda skäl för att bevilja rättshjälp i angelägenhet som rör underhåll till barn ska tas bort. Den förändringen har beräknats kosta 3,3 miljoner kr (s. 96). När det gäller rättshjälp i övriga fall ställs inte några krav på att den ska vara kostnadsfri. I vilken mån ärendena om underhållsskyldighet kommer att öka och kostnaderna för rättshjälp överstiga dem som Domstolsverket redan har aviserat, är svårt att uttala sig om. Det ska framhållas att det redan i dag finns såväl EU-bestämmelser som internationellt konventionssamarbete som innebär att utländska parter likställs med svenska medborgare i fråga om rätt till rättshjälp (se avsnitt 11.2.3). Den ökning av kostnaderna som kan komma att ske lär därför inte vara markant, men det är nödvändigt att göra en
341
Konsekvenser av förslagen SOU 2010:59
342
uppföljning av konsekvenserna när underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har varit i kraft en tid.
Slutligen medför ikraftträdandet av underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll ett stort informationsbehov i förhållande till allmänheten, domstolarna och övriga myndigheter såsom Kronofogdemyndigheten och socialnämnderna. Det kommer också att krävas utbildningsinsatser för i första hand Försäkringskassans personal. Information och utbildning med avseende på ny lagstiftning är uppgifter som svenska myndigheter (främst på central nivå) kontinuerligt arbetar med. Informationsbehovet bedöms kunna rymmas inom ramen för berörda myndigheters befintliga budgetanslag.
Sammantaget bedömer utredningen att det är sannolikt att de förväntade kostnadsökningarna som har redovisats (främst för
Försäkringskassan som centralmyndighet) kommer att vägas upp av det förenklade förfarandet i fråga om att utverka ett beslut om underhållsskyldighet, att få detta beslut verkställt utomlands, minskade kostnader för underhållsstöd samt möjligheten att driva in beslut om återbetalningsskyldighet av utgivet underhållsstöd. Utredningen bedömer således att underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll totalt sett inte kommer att medföra några ökade kostnader för det allmänna. Som har betonats i det föregående är det dock viktigt att noggrant följa upp de ekonomiska konsekvenserna.
Del IV
Författningskommentar
16 Författningskommentar
16.1 Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention
Tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen) och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).
Paragrafen anger lagens tillämpningsområde.
Underhållsförordningen är en EU-förordning som är direkt tillämplig i varje medlemsstat och har företräde framför nationell rätt. Även 2007 års Haagkonvention har efter EU:s tillträde företräde framför nationell rätt (se avsnitt 13.1). I denna lag finns vissa kompletterande bestämmelser till förordningen och konventionen.
Förnyad prövning enligt underhållsförordningen
2 § En ansökan om förnyad prövning enligt artikel 19.1 i underhållsförordningen ska göras skriftligen.
Ansökan ska ges in till hovrätten, om det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser är ett utslag från Kronofogdemyndigheten eller en dom från tingsrätten. I annat fall ska ansökan ges in till Svea hovrätt.
Beviljas ansökan, ska rätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser. Vid rättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. 5 §, 6 § första och andra styckena samt 8 § rättegångsbalken i tillämpliga delar.
345
Författningskommentar SOU 2010:59
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.5. Paragrafen behandlar förfarandet vid förnyad prövning i vissa fall av ett avgörande enligt artikel 19 i underhållsförordningen, när svaranden inte har gått i svaromål. En liknande bestämmelse finns i 13 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande.
Av första stycket följer att ansökan ska vara skriftlig. I andra stycket anges vilken instans som ska pröva en ansökan om förnyad prövning. Ansökningar rörande domar från tingsrätt samt utslag från Kronofogdemyndigheten, som skulle ha överlämnats till tingsrätt om förfarandet hade gått vidare enligt reglerna för ordinarie civilrättsliga förfaranden, ska ges in till hovrätten. Med hovrätten avses den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut får överklagas. Om avgörandet som ansökan om förnyad prövning gäller i stället är ett beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan, ska ansökan ges in till Svea hovrätt. Det kan aldrig bli aktuellt att ansöka om förnyad prövning av ett hovrättsavgörande eftersom artikel 19.1 i förordningen avser fall där svaranden inte har delgivits underhållskravet eller på annat sätt varit förhindrad att bestrida detta. Av artikel 19.2 i underhållsförordningen framgår inom vilken tid ansökan ska göras.
I tredje stycket föreskrivs att rätten, när en ansökan om förnyad prövning beviljas, samtidigt ska besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade avgörandet. Vid rättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. 5 §, 6 § första och andra styckena och 8 § RB i tillämpliga delar. Dessa bestämmelser behandlar bl.a. ansökans innehåll och skyldigheten att skriftväxla. Ett yrkande om att vidare åtgärder för verkställighet av avgörandet inte ska äga rum (inhibition) får framställas vid verkställighetsförfarandet och prövas då av Kronofogdemyndigheten (artikel 21.3 i underhållsförordningen och 11 § nedan). Vid förfarandet för förnyad prövning får rätten därför inte besluta om inhibition (jfr 58 kap. 6 § tredje stycket RB), varför den bestämmelsen inte omfattas av paragrafens hänvisning.
Beslut om erkännande och verkställbarhet
3 § Svea hovrätt är behörig domstol enligt artiklarna 27.1 och 32.2 i underhållsförordningen samt vid förfaranden enligt artikel 23, med undantag för artikel 23.10, i 2007 års Haagkonvention.
346
SOU 2010:59 Författningskommentar
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1. I paragrafen föreskrivs att Svea hovrätt är behörig domstol i exekvaturförfarandets första och andra led. För underhållsförordningens del blir exekvaturförfarandet bara aktuellt för avgöranden från Danmark och Storbritannien. Övriga medlemsstaters avgöranden är direkt verkställbara i Sverige.
4 § Den som ansöker om erkännande eller om verkställbarhetsförklaring av ett utländskt avgörande enligt 2007 års Haagkonvention ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.8.1. I paragrafen anges att avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia ska ges in till Svea hovrätt. Bestämmelsen är begränsad till att gälla erkännande eller verkställbarhetsförklaring enligt 2007 års Haagkonvention. För motsvarande ärenden enligt underhållsförordningen gäller att en ansökan ska åtföljas av en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas (artikel 28.1 a i förordningen).
5 § Vid beslut med anledning av en ansökan enligt underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart i Sverige ska Svea hovrätt bestå av en lagfaren domare.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. Paragrafen innehåller en kompletterande bestämmelse för förfarandet i Svea hovrätt vid den inledande prövningen. En motsvarighet till bestämmelsen finns i 4 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
Av bestämmelsen framgår att Svea hovrätt vid den inledande prövningen ska bestå av en lagfaren domare. Det innebär att hovrätten i detta skede inte får avgöra målet i kollegial sammansättning. För förfarandet i hovrätten gäller artiklarna 28–31 i underhållsförordningen.
6 § Om hovrätten vid det förfarande som avses i 5 § bifaller en ansökan enligt underhållsförordningen om att ett utländskt avgörande ska förklaras vara verkställbart, ska hovrättens beslut anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som avses i 15 kap. rättegångsbalken.
347
Författningskommentar SOU 2010:59
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.2. Paragrafen motsvaras av 8 § i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
Bestämmelsen handlar om rätten till säkerhetsåtgärder som följer direkt av att Svea hovrätt medger verkställbarhet i den inledande prövningen av exekvaturförfarandet enligt underhållsförordningen (artikel 36.2). Av paragrafen framgår att de säkerhetsåtgärder som står till buds är de som regleras i 15 kap. RB, dvs. framför allt kvarstad. Rätten till säkerhetsåtgärder är en automatisk följd av hovrättens beslut varför sökanden inte behöver utverka ett särskilt tillstånd till säkerhetsåtgärder. En ansökan till Kronofogdemyndigheten krävs dock. Ansökan behandlas sedan som en begäran om verkställighet av ett svenskt domstolsbeslut om säkerhetsåtgärd i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 11–16 §§ UB.
7 § Ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring enligt 2007 års Haagkonvention ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.8.2. Paragrafen innehåller en kompletterande bestämmelse till artiklarna 23.5 och 6 i 2007 års Haagkonvention och innebär att ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring. Om ansökan bifalls räcker det alltså med att skicka beslutet i lösbrev till sökanden medan motparten måste delges. En liknande bestämmelse finns i artikel 31.2 i underhållsförordningen.
8 § En ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt.
Vid handläggningen i Svea hovrätt av en ansökan om ändring av ett beslut enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrätts beslut, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
En domare som har prövat en ansökan enligt 5 § får inte delta i prövningen av en ansökan om ändring av beslutet.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. I paragrafen behandlas det andra skedet av exekvaturförfarandet. Liknande bestämmelser finns i bl.a. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och
348
SOU 2010:59 Författningskommentar
internationell verkställighet av vissa avgöranden och 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.
I första stycket anges att en ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt. Tidsfristerna för detta följer av respektive instrument. Av artikel 32.5 i underhållsförordningen följer att ansökan om ändring ska göras inom 30 dagar efter delgivningen av verkställbarhetsförklaringen eller, om den part mot vilken verkställighet begärs har hemvist i en annan stat, 45 dagar. En invändning enligt artikel 23.6 i 2007 års Haagkonvention ska göras inom 30 dagar från underrättelsen eller, om den klagande parten inte är bosatt i Sverige, inom 60 dagar.
Av andra stycket följer att bestämmelserna i RB om överklagande av tingsrätts beslut gäller. Det innebär bl.a. att handläggningen i Svea hovrätt följer RB:s vanliga regler om hovrättens sammansättning och att bestämmelserna om rättegången i allmänhet är tillämpliga på förfarandet i den mån de passar in på detta. I bestämmelsen har markerats att bestämmelserna i RB inte gäller om annat följer av underhållsförordningen (jfr artikel 32) eller 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 23.6–9 och 23.11).
I tredje stycket framgår att en domare som har gjort den inledande prövningen enligt 5 § inte får delta i prövningen i det andra skedet av exekvaturförfarandet. Detta gäller både när ansökan har bifallits och när den har avslagits.
9 § Vid handläggningen i Högsta domstolen av ett överklagande av ett beslut i en fråga som avses i 8 § gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av hovrätts beslut i tillämpliga delar, om inte underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention föreskriver något annat. Talan får inte komma under Högsta domstolens prövning utan att Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. I paragrafen finns bestämmelser om förfarandet när ett beslut som har meddelats med anledning av att ändring har sökts, överklagas. Liknande bestämmelser finns i bl.a. 6 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden och 3 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.
Högsta domstolen är sista instans vid exekvaturprövningen (jfr artikel 33 i underhållsförordningen och artikel 23.10 i 2007 års Haagkonvention). Första meningen hänvisar till RB:s bestämmelser
349
Författningskommentar SOU 2010:59
om överklagande av hovrättens beslut. Eftersom det inte finns några bestämmelser i underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention inom vilken tid ett överklagande ska ges in, blir 56 kap. 1 § RB tillämplig. Det innebär att ett överklagande ska ges in till hovrätten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Av andra meningen följer att prövningstillstånd krävs vid överklagande.
Verkställighet
10 § Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls, eller om en sådan förklaring inte behövs, får det utländska avgörandet verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.3. Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska gälla för verkställighet av utländska avgöranden, motsvarande bestämmelser finns i 7 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden, 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen och 14 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande.
Bestämmelsen omfattar dels avgöranden som är verkställbara utan exekvatur (dvs. avgöranden från EU:s medlemsstater utom Danmark och Storbritannien), dels avgöranden som av Svea hovrätt har förklarats vara verkställbara i Sverige. Sådana avgöranden får verkställas enligt UB:s bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention. Exempel på bestämmelser som ska tillämpas framför UB:s bestämmelser vid verkställigheten är de bestämmelser i underhållsförordningen som handlar om hinder mot och uppskjutande av verkställigheten (se artikel 21 och 11–12 §§ nedan). Kronofogdemyndigheten måste också uppmärksamma bestämmelserna om företrädesordning (artikel 43 i underhållsförordningen och artikel 43.1 i 2007 års Haagkonvention). Av dessa framgår att täckning för uppkomna kostnader inte får ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag (se avsnitt 11.4.5). Även frågor om preskription regleras av förordningen och konventionen. Preskription bedöms antingen enligt lagen i ursprungsstaten eller enligt lagen i den verkställande
350
SOU 2010:59 Författningskommentar
staten, beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden (artikel 21.2 i underhållsförordningen och avsnitt 7.1.1.2 samt artikel 32.5 i 2007 års Haagkonvention och avsnitt 7.2.2).
En annan situation som berör centralmyndigheten uppstår när en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls. Detta skulle i normala fall innebära att sökanden måste ansöka om verkställighetsåtgärder hos Kronofogdemyndigheten (eftersom verkställighet inte är en automatisk följd av ett bifallande exekvaturbeslut). Enligt artikel 32.3 i 2007 års Haagkonvention gäller dock särskilda bestämmelser vid ansökningar genom centralmyndigheter, som innebär att centralmyndigheten ska vidarebefordra ansökan till behörig myndighet (se avsnitt 7.3.8.3).
Hinder mot och uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21 i underhållsförordningen
11 § Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet enligt artikel 21 i underhållsförordningen.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.6. Av paragrafen följer att Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet att fatta beslut enligt artikel 21 i underhållsförordningen. Kronofogdemyndigheten är därvid behörig att fatta beslut både vad gäller hinder mot verkställighet och uppskjutande av verkställighet, allt under de förutsättningar som framgår av artikel 21.
12 § Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 i underhållsförordningen får överklagas. Vid överklagande gäller 18 kap. utsökningsbalken i tillämpliga delar.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.6.3. Paragrafen föreskriver att Kronofogdemyndighetens beslut om uppskjutande av verkställighet enligt artikel 21.3 får överklagas. Genom hänvisningen i andra meningen är 18 kap. UB tillämpligt i relevanta delar, vilket bl.a. innebär att Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (18 kap. 2 § UB), och att Kronofogdemyndigheten ska skicka ett överklagande som inte avvisas till tingsrätten (10 § samma kap.). Tingsrättens handläggning sker enligt lagen om
351
Författningskommentar SOU 2010:59
domstolsärenden vilket innebär att det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande av tingsrättens beslut (39 § nämnda lag). Paragrafen reglerar bara beslut om uppskjutande av verkställighet. Att ett beslut från Kronofogdemyndigheten om hinder mot verkställighet får överklagas följer redan av nu gällande regelsystem (se 3 kap. 21 § andra stycket och 18 kap. 2 § UB).
Centralmyndigheten
13 § Regeringen utser en centralmyndighet med uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.1. Paragrafen ger regeringen behörighet att utse centralmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Centralmyndighetens uppgifter följer av förordningen och konventionen.
14 § Centralmyndighetens beslut med anledning av en framställning eller en ansökan från en utländsk centralmyndighet i enlighet med artikel 53 eller 56 i underhållsförordningen, eller artikel 7 eller 10 i 2007 års Haagkonvention, får inte överklagas.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.2.3. Bestämmelsen innebär att det inte är tillåtet att överklaga centralmyndighetens beslut i fråga om en framställning eller en ansökan som kommer från en utländsk centralmyndighet. Dock måste bestämmelserna i artikel 58.9 i underhållsförordningen och artikel 12.9 i 2007 års Haagkonvention beaktas, där det bl.a. framgår att centralmyndigheten inte får avvisa en ansökan utan att den begärande centralmyndigheten har fått tillfälle att komplettera den. Om centralmyndigheten vägrar behandla en ansökan ska den också informera den begärande centralmyndigheten om skälen för detta (artikel 58.8 i underhållsförordningen och artikel 12.8 i 2007 års Haagkonvention). För detta ändamål finns ett formulär i bilaga IX till underhållsförordningen. Detsamma gäller enligt artikel 53.2 tredje stycket i underhållsförordningen om den begärande centralmyndigheten inte kan tillhandahålla begärda uppgifter med anledning av en framställning om särskilda åtgärder. Även för detta ändamål finns ett formulär i bilaga V i underhållsförordningen.
352
SOU 2010:59 Författningskommentar
Överföring av personuppgifter till tredje land
15 § Centralmyndigheten får utan hinder av 33 § personuppgiftslagen (1998:204) överföra personuppgifter till tredje land, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta gäller även sådana personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.4.2. Det är enligt huvudregeln i 33 § PUL förbjudet att överföra personuppgifter till tredje land (i bemärkelsen en stat utanför EU och EES-området) om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. Av förevarande paragraf följer att centralmyndigheten, utan hinder av 33 § PUL, ska kunna överföra uppgifter till ett tredje land. Så ska kunna ske om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Undantaget gäller även känsliga personuppgifter, t.ex. uppgifter i fråga om hälsa, som kan vara av betydelse för bedömningen av behovet av underhållsbidrag eller förmågan att utge underhållsbidrag. På grund av bestämmelser om sekretess kan det emellertid finnas andra hinder mot överföring av personuppgifter. En prövning får göras i varje enskilt fall.
16.2 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1904:26 s. 1 ) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
3 kap.
6 §
Frågor angående vårdnaden om barn får tas upp i äktenskapsmål. Om barnet vistas här i riket ska sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 5.3 och avsnitt 6.3.1. Paragrafen har ändrats så att den inte längre ger internationell behörighet till svensk domstol att pröva frågor om underhåll till barn i ett äktenskapsmål. Det innebär också att lagvalsbestämmelsen i andra meningen inte blir tillämplig på underhållsfrågor. Några mindre redaktionella ändringar har också gjorts.
353
Författningskommentar SOU 2010:59
12 §
Är äktenskapsmål anhängigt i främmande stat, får här i riket efter vad som är skäligt meddelas beslut som avses i 14 kap. 7 och 8 §§ äktenskapsbalken, utom såvitt avser frågor om underhåll, samt 6 kap. 20 § föräldrabalken. Sådant beslut kan när som helst återkallas.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 5.3. Paragrafen har ändrats så att den inte längre ger internationell behörighet till svensk domstol i frågor om underhåll. Den tidigare hänvisningen till 7 kap. 15 § FB har tagits bort och behörigheten att meddela beslut som avses i 14 kap. 7 § ÄktB omfattar inte längre underhållsfrågor.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Ändringarna medför inte att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad.
3. Har ett mål om underhåll anhängiggjorts vid en domstol före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 14.2. Av den första punkten följer att ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Enligt övergångsbestämmelsen i den andra punkten ska ändringarna inte medföra att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad. En domstol som utövar behörighet ska alltså handlägga målet fram till ett avgörande.
Av den tredje punkten följer att äldre bestämmelser tillämpas när domstol utövar behörighet enligt den andra punkten. Detta innebär att svensk lag då kommer att vara tillämplig om barnet vistas i Sverige.
354
SOU 2010:59 Författningskommentar
16.3 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)
2 a § Rättshjälp ska beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet eller artikel 15 i Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar är uppfyllda.
När rättshjälp beviljas i dessa fall gäller inte 2 §, 4–13 §§, 21–25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.2. Paragrafen är ny.
Av första stycket följer att rättshjälpslagen blir tillämplig när rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska ges genom rättshjälpsbiträde och vara kostnadsfritt enligt artikel 46 i underhållsförordningen respektive artikel 15 i 2007 års Haagkonvention. Sökanden ska ha behov av juridiskt biträde, vilket innebär att rättshjälp enligt rättshjälpslagen inte blir aktuell när centralmyndigheten kan bistå sökanden t.ex. genom att vidarebefordra en ansökan om verkställbarhet till Svea hovrätt.
I andra stycket framgår att bestämmelserna i 2 §, 4–13 §§, 21– 25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket i rättshjälpslageninte gäller i dessa fall. Det gäller således följande bestämmelser.
-2, 4 och 5 §§, som rör rådgivning vilket inte krävs i dessa fall.
-6 och 38 §§, som innehåller bestämmelser om sökandens ekonomiska underlag, vilket inte får beaktas.
-7 §, som anger att sökanden ska ha behov av biträde, vilket i stället föreskrivs i 2 a § som en grundläggande förutsättning för att rättshjälpen eller det rättsliga biståndet ska ges i form av rättshjälp enligt rättshjälpslagen.
-8 §, som hänvisar bl.a. till angelägenhetens art och betydelse.
-9 § om rättsskyddsförsäkringens utnyttjande i första hand, vilket inte krävs eftersom en sådan försäkring vanligen innefattar ett krav på att sökanden betalar en självrisk.
355
Författningskommentar SOU 2010:59
-10–12 §§, som innehåller begränsningar i rätten till rättshjälp. Detta innebär att kravet på särskilda skäl i en angelägenhet som rör underhåll till barn inte gäller (11 § andra punkten).
-13 §, som gäller rättshjälp till näringsidkare, vilket inte blir aktuellt.
-21–22 §§, som innehåller särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott utomlands, vilket inte heller är aktuellt.
-22 a–d §§, som innehåller särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter. Dessa bestämmelser kan i stället bli aktuella när rättshjälp ska beviljas i andra fall, dvs. när rättshjälpen inte behöver vara kostnadsfri.
-23–25 §§ och 40 § första stycket, som innehåller bestämmelser om rättshjälpsavgift. Någon rättshjälpsavgift ska alltså inte fastställas eller betalas.
-32 § 1–4 och 6 samt 33 §, som handlar om upphörande av rättshjälp, t.ex. om den rättssökandes ekonomiska förhållanden har ändrats.
-35 §, som handlar om återbetalning av rättshjälpskostnader till staten. Det ska noteras att det finns bestämmelser om återkrav av kostnader i artikel 67 i underhållsförordningen och artikel 43.2 i 2007 års Haagkonvention, se vidare avsnitt 11.3.5.
I konsekvens med det anförda är övriga bestämmelser i rättshjälpslagen tillämpliga när rättshjälpen enligt rättshjälpslagen ska vara kostnadsfri. Det innebär att följande bestämmelser kommer att gälla.
-1 §, som anger att lagen innehåller bestämmelser om rättshjälp (och rådgivning, vilket dock inte är aktuellt).
-3 §, som anger att rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande. Ansökan ska innehålla de uppgifter som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Vilka uppgifter som ska lämnas framgår närmare av rättshjälpsförordningen. När rättshjälp söks med stöd av artikel 46 i underhållsförordningen eller artikel 15 i 2007 års Haagkonvention ska uppgifter om ekonomiskt underlag m.m. inte lämnas (se avsnitt 11.4.6).
356
SOU 2010:59 Författningskommentar
-14 § om övergång av rättshjälp till dödsbo. I ett sådant fall ska det alltså göras en prövning av om det är skäligt att staten fortsätter med att bidra till kostnaderna.
-15–20 och 34 §§, där det anges vilka förmåner som ingår vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen, bl.a. ersättning för rättshjälpsbiträdets arbete i högst 100 timmar (varefter domstolen ska pröva om rättshjälpen ska upphöra).
-26 § om förordnande och byte av rättshjälpsbiträde.
-27–29 §§ om ersättning till rättshjälpsbiträde.
-30–31 §§ om motparts och medparts ersättningsskyldighet.
-32 § 5, som anger att rättshjälpen ska upphöra om ett rättshjälpsbiträde entledigas utan att ett annat rättshjälpsbiträde förordnas. Situationen kan uppstå t.ex. om den underhållsberättigade inte får byta rättshjälpsbiträde och då säger sig inte vilja ha något biträde.
-36–37 §§, som behandlar återbetalning av rättshjälpskostnader om rättshjälpen upphävs efter överklagande eller om den rättssökande genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnader för rättshjälpen.
-39 §, 40 § andra stycket och 41–42 §§, som behandlar beslut i rättshjälpsfrågor.
-43–47 §§, som innehåller bestämmelser om överklagande m.m.
-48–49 §§ beträffande rättshjälpsnämnden.
357
Författningskommentar SOU 2010:59
16.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
28 kap. 1 a §
Sekretess enligt 1 § gäller även för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet hos Försäkringskassan som avser rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar och New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.3.1. Paragrafen är ny.
Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan ges möjlighet att tillämpa regelsystemet i 1 § även på verksamhet som avser underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New Yorkkonventionen. Paragrafen möjliggör därvid sekretess hos Försäkringskassan för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden under samma villkor som i 1 §, dvs. om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Genom hänvisningen till 1 § gäller även den där föreskrivna tiden för sekretess. Försäkringskassan får göra en sedvanlig sekretessprövning om ett utlämnande av uppgifterna aktualiseras. Den nära anknytningen till 1 § medför att verksamheten enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen inte ska betraktas som någon egen verksamhetsgren inom Försäkringskassan. Det kommer således inte att råda sekretess mellan centralmyndigheten och Försäkringskassans övriga verksamhet.
36 kap.
1 §
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken,
4. ärende om förvaltarskap, eller
358
SOU 2010:59 Författningskommentar
5. mål och ärenden enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar eller New Yorkkonventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. äktenskapsmål,
2. mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, eller
3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.3.1.
I paragrafen finns bestämmelser om sekretess hos domstol.
Första stycket har ändrats genom att det har lagts till en punkt, punkten 5, som innebär att sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål och ärenden enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention eller New York-konventionen.
16.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110)
114 kap.
2 a §
Detta kapitel ska också tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet hos Försäkringskassan i dess egenskap av centralmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar samt New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.
359
Författningskommentar SOU 2010:59
360
Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.4.1. Paragrafen, som är ny, innebär att 114 kap., som reglerar frågor om behandling av personuppgifter, blir tillämpligt för Försäkringskassan även i dess egenskap av centralmyndighet. Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan får behandla personuppgifter enligt kapitlet även när dessa förekommer i centralmyndighetens verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New Yorkkonventionen. Behandlingen av personuppgifter i dessa fall är således tillåten även när frågan om underhåll inte har något samband med underhållsstöd, som omfattas av 2 §.
Del V
Särskilt yttrande
Särskilt yttrande
Av Anna Svantesson, Michael Hellner, Sofia Berfenstam och Jessica Löfvenholm
De nya internationella reglerna, underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, öppnar för ett mer effektivt och omfattande internationellt samarbete om indrivning av underhållsbidrag. Viktiga förändringar för Sveriges del är bl.a. möjligheten att söka verkställighet av de beslut om indrivning av återbetalningsskyldighet som Försäkringskassan fattar, informationsutbyte i enskilda ärenden, avskaffande av exekvatur i EU-ärenden och utvidgad rättshjälp för underhåll till barn under 21 år. Båda instrumenten ger också under vissa förutsättningar möjlighet till erkännande av avtal om underhållsbidrag. De svenska avtalen om underhållsbidrag uppfyller inte dessa villkor, eftersom de inte ingåtts inför en administrativ myndighet eller bestyrkts av en sådan myndighet. Undantag gäller för avtal om engångsbelopp för barn som godkänns av socialnämnden. Dessa är emellertid oerhört sällsynta. Ett vanligt avtal om ett månatligt underhåll kräver endast underskrift av bägge föräldrarna och att den bidragsskyldiges underskrift är bevittnad för att vara verkställbart inom Norden. För att ett sådant avtal om underhållsbidrag ska omfattas av de nya reglerna och erkännas utanför Norden krävs någon form av godkännande eller registrering av myndighet eller domstol.
I Norge och Danmark har föräldrarna möjlighet att träffa avtal om underhållsbidrag och avtalen är på samma sätt som de svenska avtalen verkställbara inom Norden. Om den bidragsskyldige inte betalar sitt underhållsbidrag enligt avtalet kan man både i Danmark och Norge i administrativa beslut fastställa underhållsskyldigheten. Ett administrativt beslut om underhållsbidrag är ett avgörande om underhållsbidrag som är fattat av en myndighet. Dessa beslut omfattas både av den nya förordningen och av den nya Haagkonventionen. I Finland godkänns avtal om underhållsbidrag för
363
Särskilt yttrande SOU 2010:59
barn av socialnämnden. Även dessa omfattas av de nya reglerna och kan erkännas utanför Norden.
I Sverige finns inte den möjligheten. Om föräldrarna vill att ett avtal ska gälla utanför Norden är de i stället hänvisade till fullgörelsetalan i svensk domstol eller att hos Kronofogdemyndigheten ansöka om betalningsföreläggande med avtalet som grund.
Utredningen har särskilt påpekat att det vore värdefullt om föräldrar och makar kan träffa avtal om underhåll som är verkställbara utomlands i högre utsträckning än vad som är möjligt idag. Det kräver att avtal ska kunnas registreras av eller ingås inför en myndighet. Denna fråga kräver dock omfattande överväganden och låter sig inte särskiljas från den om ett liknande system inte bör införas för interna situationer, en fråga som helt ligger utanför utredningens ram.
Det har mot denna bakgrund inte varit möjligt att inom denna utredning ta fram mer konkreta förslag. Då det emellertid är högst angeläget att denna fråga inte faller i glömska vill vi i detta särskilda yttrande visa på olika förslag som skulle kunna vara en utgångspunkt i ett fortsatt arbete utanför den här utredningen. Ett fortsatt arbete skulle antingen kunna ta sikte på att skapa en möjlighet att registrera avtal eller en möjlighet att fastställa underhåll i administrativa beslut eller en kombination av de båda.
Avtal om underhållsbidrag – två olika alternativ
Vid godkännande eller registrering av avtal är en möjlighet att involvera en myndighet redan vid tidpunkten för avtalsslutet; detta torde vara den bästa lösningen om man tänker sig att myndigheten också materiellt prövar innehållet i avtalet och bistår parterna vid avtalsslut. Tillvägagångssättet skulle kunna likna det finländska. Myndigheten gör en bedömning av om underhållsbidraget är skäligt och om de formella kraven är uppfyllda. Ett sådant avtal kan därefter godkännas av myndigheten. De myndigheter som i första hand skulle kunna komma i fråga är Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten eller någon enhet inom kommunen, t.ex. socialnämnd.
Ett alternativ vore att tillskapa en möjlighet för parterna att registrera redan ingångna avtal hos en myndighet. Denna lösning torde lämpa sig bäst om man tänker sig att myndighetens prövning ska inskränka sig till formalia; myndigheten intygar att avtalet är
364
SOU 2010:59 Särskilt yttrande
365
äkta och att det uppfyller de formella kraven och därmed är en verkställbar handling i Sverige. Beslutet om registrering ska kunna överklagas. Lämpligaste myndighet för detta slags formella prövning torde vara antingen Försäkringskassan eller Kronofogdemyndigheten. Detta torde också vara det alternativ som vore lättast att genomföra och som skulle kunna genomföras i avvaktan på en större reform.
Administrativt beslut
En ytterligare möjlighet vore att låta en myndighet få möjlighet att själv fastställa underhållsbidrag på liknande sätt som på ett kostnadseffektivt sätt sker i Norge och flera andra länder i världen. Myndigheten ska själv kunna undersöka parternas inkomster och ta ställning till ett skäligt underhållsbidrag. Detta är det alternativ som dock torde kräva mest omfattande utredningsarbete.
Innehåll
Bilagedel
Bilaga 1 Kommittédirektiv ........................................................... 377
Bilaga 2 Underhållsförordningen
(Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet)................... 389
Bilaga 3 2007 års Haagkonvention
(Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar)................................................ 469
Bilaga 4 Rådets beslut
av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet........................................................ 587
Bilaga 5 2007 års Haagprotokoll
(Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet)................ 589
375
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Underhållsskyldighet i internationella situationer
Dir. 2009:54
Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som ett framtida tillträde till Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention) ger anledning till.
Utredaren ska vidare föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen).
I utredarens uppdrag ingår att föreslå vilken myndighet som bör utses till centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.
Den internationella regleringen
Människors ökade rörlighet medför att allt fler familjeband sträcker sig och knyts över gränserna. Den ökade rörligheten påverkar inte minst barnens situation. Det ekonomiska ansvar som har sin grund i en familjerelation följer inte med lika enkelt över gränserna. Den ökade rörligheten har konsekvenser även för andra underhållsberättigade och är också av betydelse för dem som är skyldiga att betala underhållsbidrag.
Behovet av att ta till vara barns intressen i gränsöverskridande situationer har sedan länge varit föremål för arbete i olika internationella organisationer. Konventionen om barnets rättigheter,
377
Bilaga 1 SOU 2010:59
antagen av FN:s generalförsamling år 1989, slår fast viktiga principer. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom landet och från utlandet. Särskilt för de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja internationella överenskommelser och andra lämpliga arrangemang.
Haagkonferensen för internationell privaträtt har behandlat frågor om gränsöverskridande underhållsskyldighet under många år. Det finns tre konventioner som rör indrivning av underhållsbidrag i andra stater: 1958 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn, 1973 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet och 2007 års Haagkonvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Det har även utarbetats tre instrument som behandlar tillämplig lag på underhållsskyldighet: två konventioner från 1956 och 1973 samt ett protokoll från 2007. Sverige har tillträtt 1958 års och 1973 års Haagkonventioner om erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden.
Frågan om en framtida bundenhet för Sveriges del till 2007 års Haagkonvention har nu aktualiserats. Bakgrunden till denna konvention är ett under 1990-talet påbörjat arbete med att se över existerande instrument om gränsöverskridande underhållsskyldighet och överväga behovet av ett nytt, modernare instrument på området. I november 2007 antogs den nya konventionen och ett protokoll om tillämplig lag. De nya instrumenten har ännu inte trätt i kraft.
Parallellt med förhandlingsarbetet inom Haagkonferensen har ett arbete pågått också inom EU med att förhandla fram en förordning om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet. Arbetet har varit inriktat på att samla regleringen av gränsöverskridande frågor om underhållsskyldighet i ett instrument och utvidga det europeiska samarbetet på området, som i dag främst regleras av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den
378
Bilaga 1
22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel Iförordningen). Underhållsförordningen antogs den 18 december 2008. Förordningen är publicerad i Europeiska unionens officiella tidning (EUT L 7, 10.1.2009, s. 1, Celex 32009R0004).
Förhandlingsarbetet i EU har av förklarliga skäl präglats av det internationella förhandlingsresultatet i Haagkonferensen. I förordningen föreskrivs att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag. Tidpunkten för när underhållsförordningen börjar tillämpas fullt ut är också beroende av att 2007 års Haagprotokoll tillämpas i gemenskapen vid den tidpunkten.
Inte bara stater utan även regionala organisationer för ekonomisk integration som EG (gemenskapen) kan tillträda 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Avsikten är att gemenskapen för medlemsstaternas räkning ska tillträda 2007 års Haagprotokoll. Troligen kommer det att förhålla sig på samma sätt med 2007 års Haagkonvention, dvs. medlemsstaterna blir bundna av konventionen genom gemenskapens tillträde till den.
Både förhandlingsarbetet inom gemenskapen och i Haagkonferensen har präglats av en strävan att stärka de underhållsberättigades rättigheter genom att se till att förfarandet för indrivning av underhållbidrag över gränserna är enkelt, snabbt och kostnadseffektivt. En viktig komponent för att uppnå detta är ett välfungerande administrativt samarbete över gränserna.
Det administrativa samarbetet regleras i New Yorkkonventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (SÖ 1958:60). Samarbetet inom ramen för denna konvention sker genom särskilt utsedda organ. Det organ som hjälper den underhållsberättigade i bosättningslandet kallas för förmedlande organ och det organ som tar emot en ansökan från ett annat land kallas för mottagande organ. Ansökningar kan bl.a. avse erkännande och verkställighet av ett utländskt avgörande eller fastställande av underhållsbidrag. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande och mottagande organ.
Det internationella samarbetet är av stor betydelse för Sverige. Statistik visar att antalet avsända ansökningar inom ramen för samarbetet enligt 1956 års New Yorkkonvention vida överstiger antalet mottagna ansökningar. I december 2008 fanns hos Försäkringskassan drygt 6 000 pågående ärenden där ansökan är avsänd från Sverige och avser underhållsberättigade bosatta i
379
Bilaga 1 SOU 2010:59
Sverige. Antalet pågående ärenden som avser en mottagen ansökan där den underhållsskyldige bor i Sverige var drygt 500. De tjänster som de förmedlande organen utför enligt konventionen är kostnadsfria.
2007 års Haagkonvention
2007 års Haagkonvention reglerar erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll samt administrativt samarbete i gränsöverskridande ärenden om underhållskyldighet.
I kapitel I anges konventionens mål och tillämpningsområde samt definieras grundläggande begrepp. Där klargörs att konventionens primära tillämpningsområde är föräldrars underhållsskyldighet för barn upp till 21 år.
Kapitel II reglerar det administrativa samarbetet. Varje konventionsstat ska utse en centralmyndighet, som ska samarbeta med andra staters centralmyndigheter och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i den egna staten för att uppnå konventionens mål. Centralmyndigheterna ska även bistå vid enskilda ansökningar som sker via dem, bl.a. genom att utbyta information om parters inkomstförhållanden och dylikt. Det bistånd som centralmyndigheten lämnar ska som regel vara kostnadsfritt. Kapitlet innehåller vidare regler om effektiv tillgång till förfaranden och föreskriver som huvudregel att konventionsstaterna ska tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ansökningar som rör underhåll till barn under 21 år.
Regler om vilka ansökningar som kan göras via centralmyndigheten, vilka uppgifter dessa ska innehålla och hur de ska hanteras finns i kapitel III. Där föreskrivs en obligatorisk användning av blanketter vid mottagande och översändande av en ansökan.
Kapitel IV föreskriver en begränsning i fråga om var en underhållsskyldig kan inleda ett förfarande för att ändra eller få ett nytt avgörande om underhåll.
I kapitel V finns regler om erkännande och verkställighet, bl.a. om på vilka grunder erkännande och verkställighet får vägras. Konventionen innehåller inga direkta regler om domstols behörighet utan innehåller i stället s.k. indirekta domsrättsregler. Det innebär att reglerna om domsrätt inte är harmoniserade. En konventionsstat kan välja att låta sina domstolar tillämpa även andra domsrättsgrunder än dem som räknas upp och godkänns i
380
Bilaga 1
konventionen, men det finns i sådana fall ingen skyldighet att erkänna och verkställa avgörandet i andra konventionsstater.
Förfarandet för erkännande och verkställighet (det s.k. exekvaturförfarandet) bygger på ett tvåstegssystem, som i stor utsträckning liknar förfarandet enligt Bryssel I-förordningen. En konventionsstat kan genom en deklaration få tillämpa ett alternativt förfarande, som inte är uppdelat i två steg utan som ger motparten tillfälle att komma till tals direkt. Vidare är beslutsfattande myndighets möjlighet att på eget initiativ (ex officio) pröva om det finns grund för att vägra erkännande och verkställighet, till skillnad från vad som gäller för tvåstegssystemet, inte begränsad till situationer då ett erkännande eller en verkställighet uppenbart skulle strida mot grunderna för rättsordningen (ordre public).
Vissa avtal om underhållsbidrag omfattas av reglerna om erkännande och verkställighet, under förutsättning att avtalet är verkställbart i ursprungsstaten.
Vissa regler om verkställighet finns i kapitel VI. Där klargörs att verkställighet sker i enlighet med lagen i verkställighetsstaten, med förbehåll för det som regleras i konventionen.
Kapitel VII föreskriver att offentliga organ, som agerar i en underhållsberättigads ställe eller som har en fordran för bistånd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska likställas med en underhållsberättigad vad gäller ansökningar om erkännande och verkställighet av avgöranden. Därmed har sådana offentliga organ rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ansökningar om underhåll till barn upp till 21 år.
I kapitel VIII finns allmänna bestämmelser, bl.a. om skyddet av personuppgifter och sekretess samt förhållandet mellan konventionen och andra internationella instrument. Konventionen påverkar inte tillämpningen av 1962 års nordiska konvention på området. Inte heller påverkas gemenskapsinstrument antagna efter antagandet av konventionen. Vad gäller erkännande och verkställighet av avgöranden mellan EU:s medlemsstater inverkar konventionen inte på gemenskapsregler, oavsett om de har antagits före eller efter det att konventionen antagits. Konventionen ska däremot ersätta 1958 års och 1973 års Haagkonventioner om erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden och 1956 års New Yorkkonvention.
Kapitel IX innehåller slutbestämmelser om bl.a. tillträde till konventionen och konventionens ikraftträdande.
381
Bilaga 1 SOU 2010:59
Underhållsförordningen
Underhållsförordningen trädde i kraft den 30 januari 2009, men dess bestämmelser ska, med några få undantag, börja tillämpas först den 18 juni 2011. Detta gäller under förutsättning att 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag tillämpas i gemenskapen vid denna tidpunkt. I annat fall ska förordningen tillämpas från och med dagen för tillämpningen av det protokollet i gemenskapen. Förordningen blir direkt tillämplig och till alla delar bindande för alla EU:s medlemsstater utom Danmark och Förenade kungariket. Förenade kungariket har dock förklarat sin önskan att bli bunden av förordningen, men däremot inte av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag.
Förordningens tillämpningsområde är brett och omfattar underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.
Förordningen är tillämplig inte bara på domstolsavgöranden utan även på vissa andra avgöranden om underhåll.
Reglerna i förordningen om vilken domstol som är behörig bygger i huvudsak på Bryssel I-förordningen. Till skillnad från vad som gäller enligt Bryssel I-förordningen regleras behörighetsfrågor fullständigt i den nya förordningen, dvs. de frågorna överlåts inte till någon del åt nationell rätt. Vidare är möjligheten att avtala om behörig domstol mer begränsad än enligt Bryssel I-förordningen.
Förordningen innehåller inte egna regler om tillämplig lag, utan det anges i förordningen att 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag ska tillämpas mellan medlemsstater bundna av protokollet.
Huvudregeln enligt 2007 års Haagprotokoll är att lagen i den stat där den underhållsberättigade har sitt hemvist är tillämplig. Protokollet möjliggör avsteg från denna regel, bl.a. när det gäller underhåll till barn och mellan makar. Vidare innehåller protokollet en särskild försvarsregel, som innebär att en underhållsskyldig i vissa fall kan bestrida ett underhållskrav på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sitt hemvist eller i den stat där båda parterna är medborgare. Parterna kan också i viss mån avtala om vilken lag som ska vara tillämplig. Avtalsmöjligheten är dock begränsad när det gäller underhåll till barn under 18 år och vuxna som på grund av bristande beslutsförmåga inte kan bevaka sina intressen. Tillämpningen av den lag som pekas ut i protokollet får
382
Bilaga 1
vägras endast om en sådan tillämpning är uppenbart oförenlig med grunderna för domstolslandets rättsordning (ordre public).
En central nyhet i förordningen är att avgöranden om underhåll som meddelats i medlemsstater bundna av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag ska vara direkt verkställbara i en annan medlemsstat, dvs. exekvaturförfarandet avskaffas för dessa avgöranden. Vid formella brister, som enligt Bryssel I-förordningen utgör grund för att vägra erkänna ett utländskt avgörande, införs en rätt för en svarande som inte gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten att ansöka om förnyad prövning. För avgöranden meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av protokollet kvarstår exekvaturförfarandet i enlighet med en reglering som i allt väsentligt motsvarar den som finns i Bryssel I-förordningen.
Verkställighet sker enligt lagen i verkställighetsstaten, men vissa skäl för hinder mot och uppskov med verkställigheten regleras i förordningen.
Förordningen innehåller även regler om möjligheten till rättslig prövning och rättshjälp, som till stora delar bygger på 2007 års Haagkonvention och rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (rättshjälpsdirektivet). I likhet med 2007 års Haagkonvention föreskrivs som huvudregel att förfaranden som gäller underhåll till barn under 21 år ska vara kostnadsfria.
En annan viktig nyhet i förordningen är att medlemsstaterna ska utse centralmyndigheter, som ska bistå vid tillämpningen av förordningen. Reglerna om samarbete mellan centralmyndigheter bygger i huvudsak på 2007 års Haagkonvention. I förordningen finns även regler om centralmyndigheters tillgång till och hantering av personuppgifter.
I syfte att underlätta tillämpningen av förordningen och minska översättningskostnader föreskrivs användning av olika formulär, bl.a. vid kontakter mellan centralmyndigheter.
Liksom i 2007 års Haagkonvention anges i förordningen att offentliga organ, som agerar i en underhållsberättigads ställe eller som har en fordran för bistånd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska likställas med en underhållsberättigad när det gäller ansökningar om erkännande och verkställighet av avgöranden. Därmed har sådana offentliga organ rätt till kostnadsfritt
383
Bilaga 1 SOU 2010:59
rättsligt bistånd vid ansökningar om underhåll till barn upp till 21 år.
Förordningen ska ersätta bestämmelserna om underhållsskyldighet i Bryssel I-förordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar, utom när det gäller europeiska exekutionstitlar som utfärdats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag.
Förordningen påverkar inte tillämpningen av konventionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, men en tillämpning av den nordiska konventionen får inte beröva svaranden det skydd som följer av vissa artiklar i förordningen.
Utredningsuppdraget
Det finns behov av en utredning
Gemenskapen och Sverige deltog aktivt i utarbetandet av 2007 års Haagkonvention. Förhandlingsresultatet i Haag har till stora delar präglat utformningen av underhållsförordningen. Mycket talar för att gemenskapen kommer att tillträda konventionen och att Sverige därigenom kommer att bli bundet av instrumentet. Mot den bakgrunden finns det anledning att utreda vilka författningsändringar och åtgärder i övrigt som aktualiseras inför en framtida bundenhet av konventionen.
Underhållsförordningen, som till alla delar är bindande och direkt tillämplig i Sverige, börjar tillämpas fullt ut tidigast den 18 juni 2011. Det finns ett behov av att utreda vilka kompletterande författningsbestämmelser som förordningen kräver eller som annars behövs.
2007 års Haagkonvention
I utredningsarbetet ingår till att börja med att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konventionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas.
384
Bilaga 1
Utredaren ska, i den mån frågan aktualiseras, ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transformering. Utredaren ska här, liksom i övrigt, eftersträva klarhet, enkelhet och överskådlighet och ska välja den form för införlivande som bedöms vara mest lämplig.
Utredaren ska föreslå de författningsändringar som en svensk bundenhet till konventionen ger anledning till. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd samt informationsutbyte och därtill hörande frågor om sekretess. Även frågorna om exekvaturförfarande och verkställighet ska beaktas särskilt.
I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen. I det sammanhanget ska det praktiska behovet av ett bredare tillämpningsområde vara avgörande.
Utredaren ska slutligen ta ställning till om det finns anledning att reservera sig enligt de möjligheter som följer av konventionen. Utgångspunkten är att så ska ske endast om det finns starka skäl för det.
Underhållsförordningen
Utredaren ska analysera förordningen, varvid likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen och 2007 års Haagkonvention ska belysas.
Utredaren ska undersöka vilka kompletterande författningsbestämmelser som behövs med anledning av förordningen, inklusive hänvisningen till 2007 års Haagprotokolls regler om tillämplig lag, och föreslå sådana. I detta sammanhang ska utredaren särskilt uppmärksamma att exekvaturförfarandet huvudsakligen avskaffas och att det införs en möjlighet till förnyad prövning i ursprungsmedlemsstaten för en svarande som inte har gått i svaromål. Utredaren ska också särskilt uppmärksamma frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskov med verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter. Utredaren ska så långt det är möjligt välja lösningar som passar in i redan existerande system.
Enligt förordningen ska en administrativ myndighet som är behörig i frågor om underhållsskyldighet under vissa förutsättningar likställas med domstol. Dessa myndigheter ska förtecknas i
385
Bilaga 1 SOU 2010:59
en lista. Utredaren ska bedöma vilka myndigheter i Sverige som bör likställas med domstol.
Utredaren ska vidare överväga om de kompletterande bestämmelser som behövs till underhållsförordningen lämpligen bör tas in i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden eller finnas i en särskild lag.
Övriga frågor
Utredaren ska i sitt arbete beskriva förhållandet mellan de olika internationellt privat- och processrättsliga regler som svenska myndigheter har att tillämpa inom de områden som behandlas i 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen.
I uppdraget ingår att ge förslag på vilken myndighet som lämpligen bör utses till centralmyndighet i förhållande till 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen. Utgångspunkten ska vara att en och samma myndighet ska vara centralmyndighet både enligt konventionen och förordningen. Utredaren ska redovisa den kompetens och de resurser som behövs för att myndigheten ska kunna genomföra de uppgifter som ligger på centralmyndigheten enligt konventionen och förordningen. Det ska även utredas om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra organ, i enlighet med den möjlighet till fördelning av uppgifterna som följer av de båda instrumenten.
Varken 2007 års Haagkonvention eller underhållsförordningen hindrar att en ansökan görs direkt till en behörig myndighet i ett annat land och alltså inte via centralmyndigheten, men samtliga bestämmelser blir inte tillämpliga för dessa ansökningar. Utredaren ska redovisa hur sådana direkta ansökningar behandlas i de båda instrumenten.
Enligt underhållsförordningen kan en medlemsstat ange att den godtar ett eller flera av EU:s officiella språk förutom sitt eller sina egna för ifyllandet av vissa formulär, bl.a. i samband med verkställighet av ett avgörande. Även i 2007 års Haagkonvention finns regler om språk. Enligt konventionen kan en stat avge en deklaration om att den godtar att ansökningar översätts till ett annat språk än det egna. Utredaren ska bedöma om och i så fall vilket eller vilka språk som Sverige bör godta.
386
Bilaga 1
387
Om utredaren under arbetets gång finner att det finns behov av att ta upp någon anknytande internationellt familjerättslig fråga, står det utredaren fritt att göra det.
Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget
Utredaren ska följa övriga nordiska länders arbete med 2007 års Haagkonvention och Finlands arbete med underhållsförordningen. Vikt ska fästas vid intresset av nordisk rättslikhet.
Om utredarens förslag påverkar kostnaderna för staten, ska en beräkning av kostnaderna redovisas. Finansiering för kostnadsökningar ska föreslås.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.
(Justitiedepartementet)
I
(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)
FÖRORDNINGAR
RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 4/2009
av den 18 december 2008
om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga
om underhållsskyldighet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska
gemenskapen, särskilt artiklarna 61 c och 67.2,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit-
téns yttrande (2), och
av följande skäl:
(1)
Gemenskapen har satt som mål att bevara och utveckla ett
område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rör-
ligheten för personer säkerställs. För att gradvis upprätta
ett sådant område bör gemenskapen bland annat besluta
om åtgärder rörande civilrättsligt samarbete med gränsö-
verskridande följder, i den mån de behövs för att den inre
marknaden ska kunna fungera väl.
(2)
Enligt artikel 65 b i fördraget ska dessa åtgärder bland
annat omfatta främjande av förenligheten mellan tillämp-
liga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och
om domstolars behörighet.
(3)
Mot denna bakgrund har gemenskapen bland annat redan
antagit rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den
22 december 2000 om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar på privaträttens
område (3), rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj
2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på
privaträttens
område (4),
rådets
förordning
(EG)
nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan
medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i
mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (5), rådets
direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring
av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande
tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler
för rättshjälp i sådana tvister (6), rådets förordning (EG)
nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols
behörighet och om erkännande och verkställighet av
domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar (7),
Europaparlamentets
och
rådets
förordning
(EG)
nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en
europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (8) och
Europaparlamentets
och
rådets
förordning
(EG)
nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i
medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra hand-
lingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur
(delgivning av handlingar) (9).
(
1
) Yttrande avgivet den 13 december 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT)
och yttrande avgivet den 4 december 2008 efter ett nytt samråd (ännu
ej offentliggjort i EUT).
(
2
) Yttrande avgivet till följd av ett icke-obligatoriskt samråd (EUT C 185,
8.8.2006, s. 35).
(
3
) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.
(
4
) EGT L 174, 27.6.2001, s. 25.
(
5
) EGT L 174, 27.6.2001, s. 1.
(
6
) EGT L 26, 31.1.2003, s. 41.
(
7
) EUT L 338, 23.12.2003, s. 1.
(
8
) EUT L 143, 30.4.2004, s. 15.
(
9
) EUT L 324, 10.12.2007, s. 79.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/1
(4)
Vid Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och
16 oktober 1999 uppmanades rådet och kommissionen
att upprätta särskilda gemensamma regler för förenklad
och påskyndad handläggning vid gränsöverskridande tvis-
ter, bland annat underhållstvister. Europeiska rådet upp-
manade också till att avskaffa de mellanliggande åtgärder
som krävs för att en dom meddelad i en medlemsstat ska
kunna erkännas och verkställas i en annan medlemsstat,
särskilt domar rörande underhållskrav.
(5)
Kommissionens och rådets gemensamma åtgärdsprogram
för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande
av domar på privaträttens område (1) antogs den
30 november 2000. Enligt det programmet ska exekvatur-
förfarandet avskaffas för underhållskrav i syfte att ge under-
hållsberättigade bättre möjlighet att hävda sina rättigheter.
(6)
Vid sitt möte i Bryssel den 4 och 5 november 2004 antog
Europeiska rådet ett nytt program, Haagprogrammet för
stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen
(nedan kallat Haagprogrammet) (2).
(7)
Rådet antog vid sitt möte den 2 och 3 juni 2005 rådets och
kommissionens handlingsplan (3) för att realisera Haagpro-
grammet genom konkreta åtgärder, i vilken behovet av att
anta förslag rörande underhållsskyldighet nämns.
(8)
Vid Haagkonferensen för internationell privaträtt har
gemenskapen och dess medlemsstater deltagit i förhand-
lingar som den 23 november 2007 ledde fram till antagan-
det av konventionen om internationell indrivning av
underhåll till barn och andra familjemedlemmar (nedan
kallad 2007 års Haagkonvention), och Haagprotokollet om
tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (nedan kallat
2007 års Haagprotokoll). Dessa båda instrument bör därför
beaktas när det gäller denna förordning.
(9)
En underhållsberättigad bör enkelt kunna erhålla en dom i
en medlemsstat som automatiskt är verkställbar i en annan
medlemsstat utan övriga formaliteter.
(10)
För att kunna uppnå detta mål är det lämpligt att utarbeta
ett gemenskapsinstrument rörande underhållsskyldighet
med bestämmelser om behörighetskonflikter, lagval,
erkännande och verkställbarhet, verkställighet, rättshjälp
och samarbete mellan centralmyndigheter.
(11)
Denna förordnings tillämpningsområde bör omfatta alla
former av underhållsskyldighet som har sin grund i
familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhål-
lande för att kunna garantera att alla underhållsberättigade
behandlas lika. I denna förordning bör begreppet under-
hållsskyldighet ges en självständig tolkning.
(12)
För att ta hänsyn till att medlemsstaterna reglerat frågor
angående underhållsskyldighet på olika sätt, bör denna för-
ordning både tillämpas på domstolsavgöranden och på
administrativa myndigheters beslut, förutsatt att sist-
nämnda myndigheter garanterar opartiskhet och parternas
rätt att yttra sig. Dessa myndigheter bör därför tillämpa alla
bestämmelser i denna förordning.
(13)
Av ovannämnda skäl bör även erkännande och verkstäl-
lighet av förlikningar inför domstol samt officiella hand-
lingar säkerställas i denna förordning utan att detta
påverkar rätten för en part i en sådan förlikning eller hand-
ling att bestrida förlikningen eller handlingen vid en dom-
stol i ursprungsmedlemsstaten.
(14)
Det bör föreskrivas i denna förordning att termen under-
hållsberättigad, i samband med en ansökan om erkännande
och verkställighet av en dom angående underhållsskyldig-
het, innefattar offentliga organ som har rätt att agera i stäl-
let för den person som är berättigad till underhållsbidrag
eller begära återbetalning för understöd som lämnats till
den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag. När
ett offentligt organ agerar i denna funktion bör det ha rätt
att erhålla samma tjänster och samma rättshjälp som den
underhållsberättigade.
(15)
För att skydda de underhållsberättigades intressen och
främja god rättsskipning inom Europeiska unionen bör
behörighetsreglerna enligt förordning (EG) nr 44/2001
anpassas. Att en svarande har hemvist i en tredjestat bör
inte längre innebära att tillämpning av gemenskapens
behörighetsregler utesluts och en hänvisning till behörig-
hetsreglerna i nationell rätt bör inte längre finnas. I denna
förordning bör det därför regleras i vilka fall en domstol i
en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet.
(16)
För att i synnerhet råda bot på situationer där rättsvägran
föreligger, bör man i denna förordning föreskriva ett forum
necessitatis, som gör det möjligt för en domstol i en med-
lemsstat att i undantagsfall pröva en talan som har nära
anknytning till en tredjestat. Ett sådant undantagsfall kan
anses föreligga när ett förfarande visar sig vara omöjligt i
den berörda tredjestaten, exempelvis på grund av inbördes-
krig, eller när sökanden inte rimligen kan förväntas inleda
eller genomföra ett förfarande i den staten. Denna behö-
righet grundad på forum necessitatis ska dock endast kunna
utövas om tvisten har tillräcklig anknytning till den med-
lemsstat där talan väcks, till exempel när en av parterna är
medborgare där.
(
1
) EGT C 12, 15.1.2001, s. 1.
(
2
) EUT C 53, 3.3.2005, s. 1.
(
3
) EUT C 198, 12.8.2005, s. 1.
L 7/2
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
(17)
Ytterligare en behörighetsbestämmelse bör föreskriva att
den underhållsskyldige, såvida inte särskilda omständighe-
ter föreligger, endast får inleda ett förfarande för ändring av
en gällande dom om underhållskyldighet eller för att få en
ny dom, i den stat där den underhållsberättigade hade
hemvist när domen meddelades om denne fortfarande har
hemvist där. För att säkerställa lämplig överensstämmelse
mellan 2007 års Haagkonvention och denna förordning,
bör denna bestämmelse även tillämpas på domar som
meddelats i en tredjestat som är bunden av konventionen,
i den mån konventionen är i kraft mellan den berörda sta-
ten och gemenskapen och omfattar samma underhållsskyl-
dighet i den berörda staten och i gemenskapen.
(18)
För tillämpningen av denna förordning bör det föreskrivas
att begreppet medborgarskap ersätts med begreppet domicil
i Irland, vilket även gäller Förenade kungariket i den mån
denna förordning är tillämplig i den medlemsstaten, enligt
artikel 4 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands
ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och
fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
(19)
För att stärka rättssäkerheten, förutsägbarheten och parter-
nas självständighet bör denna förordning möjliggöra för
parterna att avtala om behörig domstol utifrån fastställda
anknytningsfaktorer. För att skydda den svagare parten,
bör ett sådant val av domstol inte vara möjligt beträffande
underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år.
(20)
I denna förordning bör det föreskrivas att de tillämpliga
lagvalsreglerna för medlemsstater som är bundna av 2007
års Haagprotokoll är de som föreskrivs i protokollet. Det
bör därför införas en bestämmelse som hänvisar till sagda
protokoll. 2007 års Haagprotokoll kommer att tillträdas av
gemenskapen i tid för att möjliggöra tillämpningen av
denna förordning. För att beakta möjligheten att 2007 års
Haagprotokoll inte kommer att vara tillämpligt på alla
medlemsstater, bör man när det gäller erkännande, verk-
ställbarhet och verkställighet av domar göra skillnad mel-
lan de medlemsstater som är bundna av 2007 års
Haagprotokoll och de som inte är det.
(21)
Det bör klargöras i denna förordning att dessa lagvalsreg-
ler endast avgör tillämplig lag för underhållsskyldighet och
inte vilken lag som ska tillämpas för att fastställa de famil-
jeförhållanden som ligger till grund för underhållsskyldig-
heten. Fastställandet av familjeförhållande omfattas även
fortsättningsvis av medlemsstaternas nationella rätt, inklu-
sive deras internationellt privaträttsliga regler.
(22)
För att säkerställa att underhållskrav snabbt och effektivt
kan drivas in och för att förhindra överklagande i förhal-
ningssyfte, bör domar om underhållsskyldighet meddelade
i en medlemsstat i princip vara interimistiskt verkställbara.
Därför bör det i denna förordning föreskrivas att
ursprungsdomstolen ska kunna förklara domen interimis-
tiskt verkställbar, även om omedelbar verkställbarhet inte
föreskrivs i nationell rätt och domen har överklagats eller
ännu kan överklagas enligt nationell rätt.
(23)
För att begränsa kostnaderna för förfaranden som regleras
i denna förordning skulle det vara lämpligt att man i så stor
utsträckning som möjligt tar hjälp av modern kommuni-
kationsteknik, särskilt när parterna ska höras.
(24)
De garantier som tillämpningen av lagvalsreglerna medför
bör motivera att domar om underhållsskyldighet som med-
delas i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haag-
protokoll ska erkännas och anses verkställbara i alla andra
medlemsstater, utan att något särskilt förfarande krävs och
utan någon form av omprövning i sak i den verkställande
medlemsstaten.
(25)
Det enda syftet med en medlemsstats erkännande av en
dom om underhållsskyldighet är att göra det möjligt att
driva in det underhållsbidrag som fastställs i domen. Det
innebär inte att denna medlemsstat erkänner det familje-,
släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande som
ligger till grund för den underhållsskyldighet som föranlett
domen.
(26)
För domar som meddelats i en medlemsstat som inte är
bunden av 2007 års Haagprotokoll, bör det i denna för-
ordning föreskrivas ett förfarande för erkännande och för-
klaring av verkställbarhet. Detta förfarande bör bygga på
förfarandet och skälen för hinder för erkännande enligt
förordning (EG) nr 44/2001. För att påskynda förfarandet
och för att den underhållsberättigade snabbt ska kunna
uppbära underhållet bör den domstol där tala väcks med-
dela domen inom en bestämd tidsfrist, om inte exceptio-
nella omständigheter föreligger.
(27)
Det är vidare lämpligt att så långt det är möjligt begränsa
de formaliteter för verkställighet som kan öka kostnaderna
för den underhållsberättigade. I detta syfte bör denna för-
ordning föreskriva att den underhållsberättigade inte är
skyldig att ha en postadress eller ett ombud i verkställig-
hetsmedlemsstaten, utan att man i övrigt inkräktar på
medlemsstaternas
interna
organisation
beträffande
verkställighetsförfaranden.
(28)
För att begränsa kostnaderna för verkställighetsförfaranden
bör inga översättningar krävas, utom då verkställigheten
bestrids, och utan att det påverkar tillämpliga bestämmel-
ser för delgivning av handlingar.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/3
(29)
För att säkerställa att kravet på en rättvis rättegång efter-
följs, bör denna förordning föreskriva att en svarande som
inte gått i svaromål vid ursprungsdomstolen i en medlems-
stat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll har rätt att
begära förnyad prövning av domen mot honom eller
henne, då denna ska verkställas. Svaranden måste dock
begära förnyad prövning inom en bestämd tidsfrist som
börjar löpa senast den dag då han eller hon vid verkställig-
hetsförfarandet för första gången inte fick förfoga över hela
eller delar av sin egendom. Denna rätt till förnyad pröv-
ning bör vara ett extraordinärt rättsmedel som beviljas en
utebliven svarande och som inte påverkar andra extraordi-
nära rättsmedel enligt ursprungsmedlemsstatens lag, förut-
satt att dessa rättsmedel inte är oförenliga med rätten till
förnyad prövning enligt denna förordning.
(30)
För att påskynda verkställigheten av en dom som medde-
lats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagpro-
tokoll i en annan medlemsstat, bör man begränsa de skäl
för hinder mot och uppskov med verkställighet som kan
åberopas av den underhållsskyldige på grund av under-
hållsskyldighetens gränsöverskridande art. Denna begräns-
ning bör inte inverka på de skäl för hinder och uppskov i
nationell rätt som inte är oförenliga med de skäl som anges
i denna förordning, såsom att den underhållsskyldige beta-
lar det underhåll han är skyldig vid tidpunkten för verkstäl-
ligheten eller att vissa tillgångar inte kan utmätas.
(31)
För att underlätta gränsöverskridande indrivning av under-
hållsbidrag, bör det införas ett system för samarbete mel-
lan de centralmyndigheter som utses av medlemsstaterna.
Dessa myndigheter bör bistå underhållsskyldiga och under-
hållsberättigade med att hävda sina rättigheter i en annan
medlemsstat, genom att ge in ansökningar om erkännande,
verkställbarhetsförklaring och verkställighet av befintliga
domar, ändring av sådana domar eller erhållande av en
dom. De bör även utbyta information för att i nödvändig
omfattning lokalisera underhållsskyldiga och underhållsbe-
rättigade och fastställa storleken på deras inkomster och
tillgångar. De bör även samarbeta med varandra genom
allmänt informationsutbyte, och främja samarbetet mellan
behöriga myndigheter i sina medlemsstater.
(32)
En centralmyndighet som utsetts enligt denna förordning
bör bära sina egna kostnader, utom i särskilt fastställda fall,
och bistå alla sökande som är bosatta i medlemsstaten. Kri-
teriet för att avgöra om en person har rätt att ansöka om
hjälp hos en centralmyndighet bör vara mindre strikt än
anknytningskriteriet ”hemvist” som används på andra stäl-
len i denna förordning. Med kriteriet att vara bosatt bör
dock inte avses enbart blotta närvaron.
(33)
För att fullt ut kunna hjälpa underhållsskyldiga och under-
hållsberättigade och såvitt möjligt underlätta gränsöver-
skridande
indrivning
av
underhållsbidrag,
bör
centralmyndigheter kunna få tillgång till vissa personupp-
gifter. Denna förordning bör därför ålägga medlemssta-
terna att se till att deras centralmyndigheter får tillgång till
sådana uppgifter hos de offentliga myndigheter eller för-
valtningar som inom ramen för sin normala verksamhet
innehar de berörda uppgifterna. Det bör emellertid överlå-
tas åt varje medlemsstat att besluta om formerna för denna
tillgång. En medlemsstat bör således kunna utse de offent-
liga myndigheter eller förvaltningar som ska åläggas att
lämna uppgifter till centralmyndigheten i enlighet med
denna förordning, i förekommande fall inbegripet de
offentliga myndigheter eller förvaltningar som redan har
utsetts inom ramen för andra system för tillgång till upp-
gifter. När en medlemsstat utser offentliga myndigheter
eller förvaltningar bör den se till att centralmyndigheten får
tillgång till nödvändiga uppgifter som dessa organ innehar,
i enlighet med denna förordning. En medlemsstat bör även
kunna tillåta sin centralmyndighet att få tillgång till nöd-
vändiga uppgifter från andra juridiska personer som inne-
har de nödvändiga uppgifterna och ansvarar för deras
behandling.
(34)
I samband med tillgång till personuppgifter, användning
och överföring av dessa måste kraven i Europaparlamen-
tets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995
om skydd för enskilda personer med avseende på behand-
ling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
uppgifter (1), i den form som det införlivats i medlemssta-
ternas nationella rätt, respekteras.
(35)
Det finns emellertid anledning att fastställa särskilda vill-
kor för tillgång till personuppgifter och för användning
och överföring av dessa vid tillämpningen av denna förord-
ning. I detta sammanhang har Europeiska datatillsynsman-
nens yttrande (2) tagits i beaktande. Underrättelse till den
person som berörs av insamlingen av uppgifter bör ske i
enlighet med nationell rätt. Det bör emellertid föreskrivas
en möjlighet att uppskjuta denna anmälan för att hindra
att den underhållsskyldige överför sin egendom och på det
sättet äventyrar indrivningen av underhållsbidraget.
(36)
Med hänsyn till kostnaderna för förfarandena bör det före-
skrivas ett mycket fördelaktigt system för rättshjälp, näm-
ligen fullt bidrag för kostnader i samband med förfaranden
rörande underhållsskyldighet mot barn under 21 år och
som har inletts genom centralmyndigheterna. De nuva-
rande reglerna om rättshjälp i Europeiska unionen enligt
direktiv 2003/8/EG bör följaktligen kompletteras med
(
1
) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(
2
) EUT C 242, 7.10.2006, s. 20.
L 7/4
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
särskilda regler, så att det skapas ett särskilt system för rät-
tshjälp vid underhållsskyldighet. I detta sammanhang bör
den behöriga myndigheten i den anmodade medlemssta-
ten, i undantagsfall, kunna återkräva kostnaderna från en
förlorande sökande som erhållit fri rättshjälp, förutsatt att
dennes ekonomiska situation tillåter detta. Detta skulle sär-
skilt vara fallet för en rik person som handlat i ond tro.
(37)
För andra underhållsskyldigheter än de som avses i föregå-
ende skäl är det nödvändigt att säkerställa likabehandling
för alla parter i fråga om rättshjälp när en dom ska verk-
ställas i en annan medlemsstat. De bestämmelser om kon-
tinuitet för rättshjälp i denna förordning bör därför tolkas
så att sådan hjälp även ska beviljas en part som inte har fått
någon rättshjälp i ett förfarande som syftar till att erhålla
eller ändra en dom i ursprungsmedlemsstaten men som
därefter beviljats rättshjälp i samma medlemsstat inom
ramen för en begäran om verkställighet av domen. På
samma sätt bör en part som varit befriad från kostnader i
samband med ett förfarande inför en administrativ myn-
dighet som förtecknas i bilaga X, i den verkställande med-
lemsstaten beviljas rättshjälp i största möjliga utsträckning
eller största möjliga kostnads- och avgiftsbefrielse under
förutsättning att parten kan visa att detta skulle ha bevil-
jats i ursprungsmedlemsstaten.
(38)
För att minska kostnaderna för översättning av skriftliga
bevis, bör den domstol där talan väcks endast begära över-
sättning av dessa handlingar när översättningen är nödvän-
dig, dock utan att detta påverkar rätten till försvar och
tillämpliga bestämmelser om delgivning av handlingar.
(39)
För att underlätta tillämpningen av denna förordning, bör
medlemsstaterna åläggas att meddela kommissionen namn
på och adress till sina centralmyndigheter samt annan
information. Dessa uppgifter bör göras tillgängliga för rät-
tstillämparna och allmänheten genom offentliggörande i
Europeiska unionens officiella tidning eller kunna hämtas på
elektronisk väg genom det europeiska rättsliga nätverk på
privaträttens område som inrättas genom beslut
2001/470/EG. Dessutom bör användningen av formulär
som avses i denna förordning underlätta och påskynda
kommunikationen mellan centralmyndigheter och göra
det möjligt att lämna in ansökningar på elektronisk väg.
(40)
Förhållandet mellan denna förordning och de bilaterala
eller multilaterala konventioner och avtal om underhålls-
skyldighet som medlemsstaterna är parter i bör regleras. I
detta sammanhang bör det anges att de medlemsstater som
är bundna av konventionen av den 23 mars 1962 mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om indriv-
ning av underhållsbidrag fortsatt kommer att kunna til-
lämpa denna med hänsyn till att den innehåller mer
gynnsamma regler om erkännande och verkställighet än de
som fastställs i denna förordning. Vad gäller framtida
bilaterala avtal om underhållsskyldighet med tredjestater,
bör de förfaranden och villkor i enlighet med vilka
medlemsstaterna ska ha rätt att i eget namn förhandla fram
och sluta sådana avtal fastställas vid diskussioner om ett
förslag från kommissionen i detta ärende.
(41)
Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den
3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum
och frister (1) bör tillämpas för beräkning av de perioder
och frister som föreskrivs i denna förordning.
(42)
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna
förordning bör antas i enlighet med rådets beslut
1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som
skall tillämpas vid utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter (2).
(43)
Kommissionen bör bemyndigas att anta ändringar av for-
mulären i denna förordning i enlighet med det rådgivande
förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG. För upprät-
tande av förteckningen över de administrativa myndighe-
ter som omfattas av denna förordning såväl som
förteckningen över behöriga myndigheter för fastställande
av rätten till rättshjälp, bör kommissionen bemyndigas att
handla i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 4 i
nämnda beslut.
(44)
Denna förordning bör ändra förordning (EG) nr 44/2001
genom att ersätta bestämmelserna om underhållsskyldig-
het i den förordningen. Med förbehåll för över-
gångsbestämmelserna i den här förordningen bör
medlemsstaterna, när det gäller underhållsskyldighet, til-
lämpa bestämmelserna i den här förordningen om dom-
stols behörighet, verkställbarhet och verkställighet av
domar och om rättshjälp i stället för bestämmelserna i för-
ordning (EG) nr 44/2001, från och med den dag då denna
förordning blir tillämplig.
(45)
Eftersom målen för denna förordning, det vill säga införan-
det av ett antal åtgärder för att säkra en effektiv gränsöver-
skridande indrivning av underhållsbidrag och därigenom
underlätta fri rörlighet för personer i Europeiska unionen,
inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta-
terna och de därför, på grund av förordningens omfattning
och verkan, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan
gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritets-
principen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportio-
nalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte
utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(46)
I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kunga-
rikets och Irlands ställning, fogat till fördraget om Europe-
iska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, har Irland meddelat sin önskan att delta i
antagandet och tillämpningen av denna förordning.
(
1
) EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.
(
2
) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/5
(47)
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om För-
enade kungarikets och Irlands ställning, fogat till fördraget
om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen, deltar Förenade kungariket inte
i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för
eller tillämplig i Förenade kungariket. Detta ska dock inte
påverka möjligheten för Förenade kungariket att, i enlig-
het med artikel 4 i protokollet, meddela sin avsikt att godta
denna förordning efter antagandet.
(48)
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Dan-
marks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unio-
nen och fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av denna
förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på
Danmark, utan att det påverkar möjligheten för Danmark
att tillämpa de ändringar som gjorts i förordning (EG)
nr 44/2001 i enlighet med artikel 3 i avtalet av den
19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och
Konungariket Danmark om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar på privaträttens
område (1).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Tillämpningsområde
1.
Denna förordning ska tillämpas på underhållsskyldighet
som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller
svågerlagsförhållande.
2.
I denna förordning avses med medlemsstat alla medlems-
stater som omfattas av förordningen.
Artikel 2
Definitioner
1.
I denna förordning avses med:
1.
dom: varje avgörande angående underhållsskyldighet som har
meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett dess rub-
ricering, såsom dom, beslut eller förordnande om verkstäl-
lighet, liksom domstolstjänstemans beslut om fastställande
av rättegångskostnader. Vid tillämpning av kapitlen VII
och VIII avses med begreppet dom även en dom angående
underhållsskyldighet som meddelats i en tredjestat.
2.
förlikning inför domstol: en förlikning i frågor rörande under-
hållsskyldighet som har godkänts av en domstol eller ingåtts
inför en domstol under förfarandet.
3.
officiell handling:
a)
en handling angående underhållsskyldighet som har
upprättats eller registrerats som en officiell handling i
ursprungsmedlemsstaten och vars äkthet
i)
avser handlingens underskrift och innehåll, och
ii)
har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan
för detta bemyndigad myndighet, eller
b) ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför
en administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten
eller bestyrkts av en sådan myndighet.
4.
ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där domen har med-
delats, förlikningen inför domstolen har godkänts eller
ingåtts och den officiella handlingen har fastställts.
5.
verkställande medlemsstat: den medlemsstat där verkställighet
av domen, förlikningen inför domstol eller den officiella
handlingen begärs.
6.
begärande medlemsstat: den medlemsstat vars centralmyndig-
het översänder en ansökan i enlighet med kapitel VII.
7.
anmodad medlemsstat: den medlemsstat vars centralmyndig-
het mottar en ansökan i enlighet med kapitel VII.
8.
stat bunden av 2007 års Haagkonvention: en stat som har till-
trätt Haagkonventionen av den 23 november 2007 om inter-
nationell indrivning av underhåll till barn och andra
familjemedlemmar (nedan kallad 2007 års Haagkonvention), i
den mån denna konvention är tillämplig mellan gemenska-
pen och staten i fråga.
9.
ursprungsdomstol: den domstol som har meddelat den dom
som ska verkställas.
10. underhållsberättigad: varje enskild person som har eller påstås
ha rätt att få underhållsbidrag.
11. underhållsskyldig: varje enskild person som är eller påstås vara
skyldig att betala underhållsbidrag.
2.
I denna förordning avses med domstol även de administra-
tiva myndigheter i medlemsstaterna som är behöriga i frågor om
underhållsskyldighet, förutsatt att dessa myndigheter garanterar
opartiskhet och parternas rätt att bli hörda och att deras beslut
enligt lagen i den medlemsstat där de är etablerade
i)
kan bli föremål för överklagande eller förnyad prövning av en
rättslig myndighet, och
ii)
har liknande giltighet och verkan som ett beslut av en rättslig
myndighet i samma fråga.
(
1
) EUT L 299, 16.11.2005, s. 62.
L 7/6
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
Dessa administrativa myndigheter ska förtecknas i bilaga X.
Denna bilaga ska fastställas och ändras enligt det förvaltningsför-
farande som avses i artikel 73.2 på begäran av den medlemsstat i
vilken den berörda myndigheten ligger.
3.
I artiklarna 3, 4 och 6 ska begreppet domicil ersätta begrep-
pet medborgarskap i de medlemsstater som använder detta begrepp
som en anknytande faktor i familjefrågor.
Vid tillämpning av artikel 6 ska parter som har domicil i olika ter-
ritoriella enheter inom en medlemsstat anses ha sitt gemensamma
domicil i den medlemsstaten.
KAPITEL II
BEHÖRIGHET
Artikel 3
Allmänna bestämmelser
I frågor som gäller underhållsskyldighet i medlemsstaterna ska
behörigheten ligga hos
a)
domstolen i den ort där svaranden har hemvist, eller
b) domstolen i den ort där den underhållsberättigade har hem-
vist, eller
c)
den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en
talan om någons rättsliga status, om frågan om underhåll har
samband med den talan, såvida inte behörigheten endast
grundar sig på den ena partens medborgarskap, eller
d) den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en
talan om föräldraansvar om frågan om underhåll har sam-
band med denna talan, såvida inte behörigheten endast grun-
dar sig på den ena partens medborgarskap.
Artikel 4
Val av domstol
1.
Parterna får träffa avtal om att följande domstol eller dom-
stolar i en medlemsstat ska vara behörig att avgöra en redan upp-
kommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet:
a)
Den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna
har hemvist.
b) Den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna
är medborgare.
c)
När det gäller underhållsskyldighet mellan makar eller tidi-
gare makar
i)
den domstol som har behörighet att pröva tvister mel-
lan makarna i äktenskapsmål, eller
ii)
den eller de domstolar i den medlemsstat där makarna
senast hade gemensam hemvist under en period av minst
ett år.
Förutsättningarna i leden a, b eller c ska föreligga vid den tid-
punkt då avtalet om val av domstol ingås eller vid den tid-
punkt då talan väcks.
Den behörighet som utövas enligt avtal ska vara exklusiv om
parterna inte har träffat avtal om annat.
2.
Ett avtal om val av domstol ska vara skriftligt. Ett elektro-
niskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av
avtalet ska anses vara likvärdigt med skriftligt.
3.
Denna artikel ska inte tillämpas på en tvist om underhålls-
skyldighet mot ett barn under 18 år.
4.
Om parterna har enats om att ge exklusiv behörighet till en
eller flera domstolar i en stat som har tillträtt konventionen om
domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av
domar på privaträttens område (1), undertecknad den 30 oktober
2007 i Lugano (nedan kallad Luganokonventionen), men som inte
är en medlemsstat, är den konventionen tillämplig utom i sådana
tvister som avses i punkt 3.
Artikel 5
Behörighet grundad på att svaranden går i svaromål
Utöver den behörighet som en domstol i en medlemsstat har
enligt andra bestämmelser i denna förordning, är domstolen
behörig om svaranden går i svaromål inför denna. Detta gäller
dock inte om svaranden gick i svaromål för att bestrida domsto-
lens behörighet.
Artikel 6
Subsidiär behörighet
Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4
och 5, och ingen domstol i en stat som har tillträtt Luganokon-
ventionen men som inte är en medlemsstat är behörig enligt
bestämmelserna i den konventionen, ska domstolarna i den med-
lemsstat där båda parterna är medborgare vara behöriga.
(
1
) EUT L 339, 21.12.2007, s. 3.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/7
Artikel 7
Forum necessitatis
Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4,
5 och 6, kan domstolarna i en medlemsstat, i undantagsfall, uppta
tvisten om ett förfarande inte rimligen kan inledas eller genom-
föras eller visar sig vara omöjligt i en tredjestat till vilken tvisten
har nära anknytning.
Tvisten ska ha tillräcklig anknytning till den medlemsstat i vilken
talan väckts.
Artikel 8
Begränsning av förfaranden
1.
Om en dom har meddelats i en medlemsstat eller en stat
bunden av 2007 års Haagkonvention där den underhållsberätti-
gade har sin hemvist, kan talan för att ändra domen eller få en ny
dom inte väckas av den underhållsskyldige i någon annan med-
lemsstat, så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha
sin hemvist i den stat där domen meddelades.
2.
Punkt 1 ska inte tillämpas
a)
om parterna i enlighet med artikel 4 har avtalat om att dom-
stolarna i den andra medlemsstaten är behöriga,
b) om den underhållsberättigade godtar den andra medlemssta-
tens domstolars behörighet i enlighet med artikel 5,
c)
om behörig myndighet i en ursprungsstat bunden av 2007
års Haagkonvention inte kan, eller vägrar, utöva behörighet
för att ändra domen eller meddela en ny dom, eller
d)
om den dom som meddelats i en ursprungsstat bunden av
2007 års Haagkonvention inte kan erkännas eller förklaras
verkställbar i den medlemsstat där talan om en ändrad eller
ny dom övervägs.
Artikel 9
Väckande av talan vid domstol
Vid tillämpningen av detta kapitel ska talan anses ha väckts vid en
domstol
a)
när stämningsansökan eller motsvarande handling har ingi-
vits till domstolen, förutsatt att käranden sedan inte har
underlåtit att vidta de mått och steg som denne var skyldig
att vidta för att få delgivningen av svaranden verkställd, eller
b) om delgivning av handlingen ska göras innan handlingen ges
in till domstolen, när den tas emot av den myndighet som är
ansvarig för delgivning, förutsatt att käranden sedan inte har
underlåtit att vidta de mått och steg som denne var skyldig
att vidta för att få handlingen ingiven till domstolen.
Artikel 10
Prövning av behörighetsfrågan
Om talan som väcks vid en domstol i en medlemsstat avser ett fall
som domstolen inte är behörig att ta upp enligt denna förordning
ska domstolen självmant förklara sig obehörig.
Artikel 11
Prövning av frågan om målet kan tas upp
1.
Om en svarande som har hemvist i en annan stat än den
medlemsstat där talan väcktes inte går i svaromål, ska den behö-
riga domstolen förklara målet vilande till dess att det har klarlagts
att svaranden har haft möjlighet att ta del av stämningsansökan
eller motsvarande handling i tillräcklig tid för att kunna förbereda
sitt svaromål, eller att alla nödvändiga åtgärder i detta syfte har
vidtagits.
2.
I stället för bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska
artikel 19 i förordning (EG) nr 1393/2007 gälla, om stämnings-
ansökan eller motsvarande handling ska översändas från en med-
lemsstat till en annan i enlighet med den förordningen.
3.
Om bestämmelserna i förordning (EG) nr 1393/2007 inte
är tillämpliga ska artikel 15 i Haagkonventionen av den
15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål
och ärenden av civil eller kommersiell natur gälla, om stämnings-
ansökan eller motsvarande handling ska översändas till utlandet i
enlighet med den konventionen.
Artikel 12
Litispendens
1.
Om talan väcks vid domstolar i olika medlemsstater rörande
samma sak och målen gäller samma parter, ska varje domstol
utom den vid vilken talan först väckts självmant låta handlägg-
ningen av målet vila till dess att det har fastställts att den domstol
vid vilken talan först väckts är behörig.
2.
När det har fastställts att den domstol vid vilken talan först
väckts är behörig, ska övriga domstolar självmant avvisa talan till
förmån för den domstolen.
Artikel 13
Mål som har samband med varandra
1.
Om käromål som har samband med varandra prövas vid
domstolar i olika medlemsstater, får varje domstol utom den vid
vilken talan först väckts låta handläggningen av målet vila.
L 7/8
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
2.
Om dessa mål prövas i första instans får varje domstol,
utom den vid vilken talan först väckts, också avvisa talan på begä-
ran av en av parterna, om den domstol vid vilken talan först
väckts är behörig att pröva de berörda käromålen och dess lag til-
låter förening av dessa.
3.
Vid tillämpningen av denna artikel ska käromål anses ha
samband med varandra om de är så förenade att en gemensam
handläggning och dom är påkallad för att undvika att oförenliga
domar meddelas som en följd av att käromålen prövas i olika
rättegångar.
Artikel 14
Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder
Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder, som kan vid-
tas enligt lagen i en medlemsstat, får begäras hos domstolarna i
den staten, även om domstol i en annan medlemsstat är behörig
att pröva målet i sak enligt denna förordning.
KAPITEL III
TILLÄMPLIG LAG
Artikel 15
Fastställande av tillämplig lag
Den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas
i enlighet med Haagprotokollet av den 23 november 2007 om til-
lämplig lag avseende underhållsskyldighet (nedan kallat 2007 års
Haagprotokoll) i de medlemsstater som är bundna av det
instrumentet.
KAPITEL IV
ERKÄNNANDE, VERKSTÄLLBARHET OCH
VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR
Artikel 16
Tillämpningsområde för detta kapitel
1.
Detta kapitel ska gälla för erkännande, verkställbarhet och
verkställighet av domar som omfattas av denna förordning.
2.
Avsnitt 1 ska tillämpas på domar meddelade i en medlems-
stat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll.
3.
Avsnitt 2 ska tillämpas på domar meddelade i en medlems-
stat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll.
4.
Avsnitt 3 ska tillämpas på alla domar.
AVSNITT 1
Domar meddelade i en medlemsstat som är bunden av 2007
års Haagprotokoll
Artikel 17
Inget krav på exekvaturförfarande
1.
En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bun-
den av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas i en annan medlems-
stat utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det
finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande.
2.
En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bun-
den av 2007 års Haagprotokoll och som är verkställbar i den
medlemsstaten, ska vara verkställbar i en annan medlemsstat utan
att det behövs någon verkställbarhetsförklaring.
Artikel 18
Säkerhetsåtgärder
En verkställbar dom ska automatiskt medföra att säkerhetsåtgär-
der får vidtas enligt lagen i den verkställande medlemsstaten.
Artikel 19
Rätt att ansöka om förnyad prövning
1.
En svarande som inte gått i svaromål i ursprungsmedlems-
staten ska ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid
den behöriga domstolen i den medlemsstaten, om
a)
han eller hon inte har delgivits stämningsansökan eller mot-
svarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för
att kunna förbereda sitt svaromål, eller
b) han eller hon, utan egen förskyllan, varit förhindrad att
bestrida underhållskravet på grund av force majeure eller på
grund av extraordinära omständigheter,
såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men
underlåtit detta.
2.
Den tid inom vilken förnyad prövning får begäras börjar
löpa den dag då svaranden fick faktisk kännedom om innehållet i
domen och var i stånd att agera, dock senast den dag då en verk-
ställighetsåtgärd vidtas, som medför att han eller hon inte kan för-
foga över hela eller delar av sin egendom. Svaranden ska agera
utan dröjsmål och i alla händelser inom en tidsfrist på 45 dagar.
Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/9
3.
Om domstolen avslår ansökan om förnyad prövning enligt
punkt 1 på grund av att inget av de skäl för förnyad prövning i
denna punkt är tillämpligt, ska domen ha fortsatt rättsverkan.
Om domstolen beslutar att en förnyad prövning är motiverad på
grund av något av de skäl som anges i punkt 1, förlorar domen
sin giltighet. Den underhållsberättigade ska dock inte förlora vare
sig förmåner av att ha avbrutit preskription eller av att ha iaktta-
git en talefrist, eller rätten att begära retroaktivt underhåll som
åstadkommits i det ursprungliga förfarandet.
Artikel 20
Handlingar som behövs för verkställigheten
1.
För verkställighet av en dom i en annan medlemsstat ska
sökanden till behöriga verkställande myndigheter ge in
a)
en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvän-
diga för att dess äkthet ska kunna fastställas,
b) ett utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med
hjälp av formuläret i bilaga I,
c)
i förekommande fall, en handling om utestående fordringar
med uppgift om beräkningsdatum,
d)
vid behov, en translitterering eller en översättning av inne-
hållet i formuläret enligt b till det officiella språket i den verk-
ställande medlemsstaten eller, om det finns flera officiella
språk i den medlemsstaten, till ett officiellt språk för dom-
stolsförfaranden på den ort där verkställigheten begärs, i
enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett annat språk
som den verkställande medlemsstaten har uppgett att den
godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av Euro-
peiska unionens institutioners officiella språk förutom sitt
eller sina egna som den kan godta för ifyllandet av formuläret.
2.
De behöriga myndigheterna i den verkställande medlems-
staten får inte kräva att sökanden ska lämna in en översättning av
domen. En översättning får dock krävas om verkställigheten av
domen bestrids.
3.
En översättning enligt denna artikel ska göras av en person
som är behörig att göra översättningar i någon av
medlemsstaterna.
Artikel 21
Hinder mot och uppskov med verkställighet
1.
De skäl för hinder mot och uppskov med verkställighet som
gäller enligt lagen i den verkställande medlemsstaten ska tilläm-
pas, såvida dessa inte är oförenliga med tillämpningen av punk-
terna 2 och 3.
2.
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemssta-
ten ska, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis
vägra verkställighet av domen från ursprungsdomstolen om rät-
ten att få ursprungsdomstolens dom verkställd upphör genom
preskription eller annan begränsning av talan, antingen enligt
lagen i ursprungsmedlemsstaten eller enligt lagen i den verkstäl-
lande medlemsstaten, beroende på vilken lag som föreskriver den
längsta preskriptionstiden.
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten får
dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis
vägra verkställighet av domen från ursprungsdomstolen om den
är oförenlig med en dom som har meddelats i den verkställande
medlemsstaten, eller med en dom som har meddelats i en annan
medlemsstat eller i en tredjestat och som uppfyller de nödvändiga
villkoren för erkännande i den verkställande medlemsstaten.
En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldig-
het ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses
vara oförenlig i den mening som avses i andra stycket.
3.
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemssta-
ten får, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis
uppskjuta verkställigheten av ursprungsdomstolens dom om en
ansökan om förnyad prövning av denna dom har lämnats in vid
den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med
artikel 19.
Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten ska
dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, uppskjuta verk-
ställigheten av ursprungsdomstolens dom om denna doms verk-
ställbarhet skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten.
Artikel 22
Ingen påverkan på förekomsten av familjeförhållanden
Erkännande och verkställighet av en dom om underhåll enligt
denna förordning ska inte på något sätt innebära ett erkännande
av det familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande
som underhållsskyldigheten grundas på och som givit upphov till
domen.
AVSNITT 2
Domar meddelade i en medlemsstat som inte är bunden
av 2007 års Haagprotokoll
Artikel 23
Erkännande
1.
En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är
bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas i övriga med-
lemsstaten utan att det krävs något särskilt förfarande.
L 7/10
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
2.
Om frågan huruvida en dom ska erkännas eller inte är före-
mål för tvist, kan en part, som gör gällande att domen ska erkän-
nas, genom att anlita det förfarande som föreskrivs i detta avsnitt
få fastställt att domen ska erkännas.
3.
Om utgången av ett mål som handläggs vid en domstol i en
medlemsstat är beroende av om en dom ska erkännas, är den
domstolen behörig att pröva frågan om erkännande.
Artikel 24
Skäl för att vägra erkännande
En dom ska inte erkännas om
a)
ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rättsord-
ningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gäl-
lande. Prövningen av ordre public ska inte tillämpas på
behörighetsreglerna,
b) det är en tredskodom eller en annan dom som har meddelats
mot en utebliven svarande och svaranden inte har delgivits
stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid
och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål,
såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen
men underlåtit detta,
c)
den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist
mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs
gällande,
d) den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en
annan medlemsstat eller i en tredjestat i en tvist mellan
samma parter och rörande samma sak, om den först medde-
lade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkän-
nande i den medlemsstat där domen görs gällande.
En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldig-
het ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses
vara oförenlig i den mening som avses i c eller d.
Artikel 25
Vilandeförklaring av mål
Om det vid domstol i en medlemsstat görs gällande att en dom
som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007
års Haagprotokoll ska erkännas, ska domstolen låta handlägg-
ningen av målet vila om verkställighet av domen har uppskjutits
i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har
begärts.
Artikel 26
Verkställbarhet
En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden
av 2007 års Haagprotokoll och som är verkställbar i den med-
lemsstaten, ska verkställas i en annan medlemsstat sedan domen,
på ansökan av part, har förklarats vara verkställbar där.
Artikel 27
Lokala domstolars behörighet
1.
En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska göras vid den
domstol eller den behöriga myndighet i den verkställande med-
lemsstaten som den medlemsstaten anmält till kommissionen i
enlighet med artikel 71.
2.
Den lokala behörigheten ska bestämmas av motpartens
hemvist, eller efter den plats där verkställighet ska äga rum.
Artikel 28
Förfarande
1.
En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska åtföljas av föl-
jande handlingar:
a)
En kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvän-
diga för att dess äkthet ska kunna fastställas.
b) Ett utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med
användning av formuläret i bilaga II, utan att det påverkar til-
lämpningen av artikel 29.
c)
Vid behov, en translitterering eller en översättning av inne-
hållet i standardformuläret som avses i punkt b till det offi-
ciella språket i den verkställande medlemsstaten eller, om det
finns flera officiella språk i den medlemsstaten, till ett offici-
ellt språk för domstolsförfaranden på den ort där ansökan
görs, i enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett
annat språk som den verkställande medlemsstaten har upp-
gett att den godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller
vilka av Europeiska unionens institutioners officiella språk
förutom sitt eller sina egna som den kan godta för ifyllandet
av formuläret.
2.
Den domstol eller den behöriga myndighet vid vilken ansö-
kan görs får inte kräva att sökanden tillhandahåller en översätt-
ning av domen. En översättning får dock krävas i samband med
en ansökan om ändring enligt artikel 32 eller 33.
3.
En översättning enligt denna artikel ska göras av en person
som är behörig att göra översättningar i någon av
medlemsstaterna.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/11
Artikel 29
Underlåtenhet att inge utdrag
1.
Om utdrag enligt artikel 28.1 b inte har givits in, kan dom-
stolen eller den behöriga myndigheten bestämma en tid inom vil-
ken det ska ges in, godta en likvärdig handling eller, om
tillgängliga uppgifter kan anses tillräckliga, befria sökanden från
skyldigheten att ge in det.
2.
I fall som avses i punkt 1 ska en översättning av handling-
arna ges in om domstolen eller den behöriga myndigheten begär
det. Översättningen ska göras av en person som är behörig att
göra översättningar i någon av medlemsstaterna.
Artikel 30
Verkställbarhetsförklaring
Domen ska förklaras vara verkställbar utan någon förnyad pröv-
ning enligt artikel 24 efter fullgörandet av formaliteterna i arti-
kel 28, dock senast inom 30 dagar efter fullgörandet av dessa
formaliteter, såvida detta inte på grund av exceptionella omstän-
digheter är omöjligt. I detta skede av förfarandet ska den part mot
vilken verkställighet begärs inte ges tillfälle att yttra sig över
ansökan.
Artikel 31
Underrättelse om beslutet med anledning av
verkställbarhetsansökan
1.
Sökanden ska snarast, på det sätt som föreskrivs enligt
lagen i den verkställande medlemsstaten, underrättas om det
beslut som har meddelats med anledning av ansökan om
verkställbarhetsförklaring.
2.
Den part mot vilken verkställighet begärs ska delges verk-
ställbarhetsförklaringen tillsammans med beslutet, såvida inte
detta redan delgivits denna part.
Artikel 32
Ändring av beslutet med anledning av
verkställbarhetsansökan
1.
Var och en av parterna får ansöka om ändring av beslutet
med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring.
2.
Ansökan om ändring ska göras vid den domstol som den
berörda medlemsstaten anmält till kommissionen enligt
artikel 71.
3.
Ansökan om ändring ska handläggas enligt de bestämmel-
ser som gäller för kontradiktoriska förfaranden.
4.
Om den part mot vilken verkställighet begärs underlåter att
inkomma med svaromål till den domstol som handlägger ansö-
kan om ändring, ska artikel 11 tillämpas även om denna part inte
har hemvist i någon medlemsstat.
5.
Ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska
göras inom 30 dagar efter delgivningen av denna. Om den part
mot vilken verkställighet begärs har hemvist i en annan medlems-
stat än den där verkställbarhetsförklaringen meddelades, ska fris-
ten för att söka ändring vara 45 dagar och löpa från den dag då
avgörandet delgavs honom eller henne, antingen personligen
eller i bostaden. Fristen får inte förlängas på grund av långt
avstånd.
Artikel 33
Talan mot avgörandet med anledning av ansökan om
ändring
Mot det avgörande som meddelas med anledning av att ändring
har sökts får talan föras endast genom det förfarande som den
berörda medlemsstaten anmält till kommissionen i enlighet med
artikel 71.
Artikel 34
Avslag på en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller
upphävande av verkställbarhetsförklaringen
1.
Den domstol vid vilken ändring söks enligt artikel 32
eller 33, får avslå en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller
upphäva verkställbarhetsförklaringen endast på någon av de grun-
der som anges i artikel 24.
2.
Om inte annat följer av artikel 32.4 ska en domstol, vid vil-
ken ändring söks enligt artikel 32, meddela sitt avgörande inom
90 dagar från och med dagen för ansökan, såvida detta inte på
grund av exceptionella omständigheter är omöjligt.
3.
En domstol vid vilken talan väcks enligt artikel 33 ska med-
dela sitt avgörande utan dröjsmål.
Artikel 35
Vilandeförklaring av mål
Den domstol som handlägger verkställighetsfrågan efter det att
ändring har sökts enligt artikel 32 eller 33, ska på begäran av den
part mot vilken verkställighet begärs låta handläggningen av
målet vila, om verkställigheten av domen har uppskjutits i
ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har
begärts.
Artikel 36
Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder
1.
Om en dom ska erkännas i enlighet med detta avsnitt, ska
ingenting hindra sökanden från att begära interimistiska åtgärder,
däribland säkerhetsåtgärder, enligt lagen i den verkställande med-
lemsstaten, utan att det krävs någon verkställbarhetsförklaring
enligt artikel 30.
2.
En verkställbarhetsförklaring ska automatiskt medföra att
säkerhetsåtgärder får vidtas.
L 7/12
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.
Så länge den i artikel 32.5 angivna fristen för att ansöka om
ändring av verkställbarhetsförklaringen inte har löpt ut och intill
dess att ett avgörande har meddelats med anledning av att änd-
ring har sökts, får inga andra åtgärder för verkställighet än säker-
hetsåtgärder vidtas mot egendom som tillhör den part mot vilken
verkställighet begärs.
Artikel 37
Delvis verkställbarhet
1.
Om en dom omfattar flera yrkanden och verkställbarhets-
förklaringen inte kan meddelas för domen i dess helhet, ska dom-
stolen eller den behöriga myndigheten meddela den i fråga om ett
eller flera av dem.
2.
Sökanden kan begära en verkställbarhetsförklaring som är
begränsad till delar av domen.
Artikel 38
Ingen avgift eller skatt
Ingen avgift eller skatt som är beräknad efter tvisteföremålets
värde får tas ut i den verkställande medlemsstaten vid ett förfa-
rande som avser en verkställbarhetsförklaring.
AVSNITT 3
Bestämmelser som gäller alla domar
Artikel 39
Interimistisk verkställbarhet
Ursprungsdomstolen får förklara att domen ska vara verkställbar
utan hinder av att den överklagas, även om omedelbar verkställ-
barhet inte föreskrivs i nationell lag.
Artikel 40
Åberopande av en erkänd dom
1.
En part som vill åberopa en dom som har erkänts enligt arti-
kel 17.1 eller avsnitt 2 i en annan medlemsstat, ska tillhandahålla
en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga
för att dess äkthet ska kunna fastställas.
2.
Om det är nödvändigt kan den domstol vid vilken den
erkända domen åberopas begära att den part som åberopar den
erkända domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av
ursprungsdomstolen med användning av formuläret i bilaga I eller
bilaga II.
Ursprungsdomstolen ska även utfärda ett sådant utdrag på begä-
ran av varje berörd part.
3.
Vid behov ska den part som åberopar den erkända domen
tillhandahålla en translitterering eller en översättning av det for-
mulär som avses i punkt 2 till det officiella språket eller de offi-
ciella språken i den berörda medlemsstaten eller, om det finns
flera officiella språk i den medlemsstaten, till ett officiellt språk för
domstolsförfaranden på den ort där den erkända domen åbero-
pas, i enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett annat
språk som den verkställande medlemsstaten har uppgett att den
godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av Europeiska
unionens institutioners officiella språk förutom sitt eller sina egna
som den kan godta för ifyllandet av formuläret.
4.
En översättning enligt denna artikel ska göras av en person
som är behörig att göra översättningar i någon av
medlemsstaterna.
Artikel 41
Förfarande och villkor för verkställighet
1.
Med förbehåll för bestämmelserna i denna förordning ska
verkställighetsförfarandet för domar som meddelats i en annan
medlemsstat regleras av lagen i den verkställande medlemsstaten.
En dom som har meddelats i en medlemsstat och som är verk-
ställbar i den verkställande medlemsstaten ska verkställas där på
samma villkor som en dom som har meddelats i den verkställande
medlemsstaten.
2.
Den part som begär verkställighet av en dom som medde-
lats i en annan medlemsstat ska inte åläggas att ha en postadress
eller ett bemyndigat ombud i verkställighetsmedlemsstaten,
utan att detta påverkar personer med behörighet för
verkställighetsförfaranden.
Artikel 42
Ingen omprövning i sak
En dom som har meddelats i en medlemsstat får aldrig omprövas
i sak i den medlemsstat där erkännande, verkställbarhet eller verk-
ställighet begärs.
Artikel 43
Ickeprioriterad kostnadstäckning
Täckning för de kostnader som uppkommer vid tillämpningen av
denna förordning får inte ha företräde framför indrivning av
underhållsbidrag.
KAPITEL V
MÖJLIGHET TILL RÄTTSLIG PRÖVNING
Artikel 44
Rätt till rättshjälp
1.
Parter som är involverade i en tvist som omfattas av denna
förordning ska ha faktisk möjlighet till rättslig prövning i en
annan medlemsstat, vilket ska inbegripa verkställighets- och över-
klagandeförfaranden i enlighet med de villkor som fastställs i detta
kapitel.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/13
I de fall som omfattas av kapitel VII ska den anmodade medlems-
staten tillse att varje sökande som bor i den begärande medlems-
staten har faktisk möjlighet till rättslig prövning.
2.
För att säkerställa denna möjlighet ska medlemsstaterna till-
handahålla rättshjälp i enlighet med detta kapitel, såvida inte
punkt 3 är tillämplig.
3.
I de fall som omfattas av kapitel VII är en medlemsstat inte
skyldig att tillhandahålla rättshjälp om och i den mån som förfa-
randena i den medlemsstaten gör det möjligt för parterna att föra
sin talan utan att rättshjälp behövs, och om centralmyndigheten
tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad.
4.
Rätten till rättshjälp ska inte begränsas jämfört med den
som tillhandahålls i motsvarande nationella mål.
5.
Ingen säkerhet, borgen eller deposition, oavsett dess benäm-
ning, får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgif-
ter vid förfaranden om underhållsskyldighet.
Artikel 45
Rättshjälpens innehåll
Den rättshjälp som beviljas enligt detta kapitel ska innebära det
bistånd som är nödvändigt för att parterna ska kunna få känne-
dom om och hävda sina rättigheter samt säkerställa att deras
ansökan, som lämnats in genom centralmyndigheter eller direkt
till behöriga myndigheter, behandlas fullständigt och effektivt.
Den ska, i förekommande fall, omfatta följande:
a)
Juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett rät-
tsligt förfarande inleds.
b) Rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller
en domstol och representation vid domstol.
c)
Befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvo-
den till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under
förfarandet.
d)
I de medlemsstater där den förlorande parten är skyldig att
betala motpartens kostnader, motpartens kostnader om rät-
tshjälpsmottagaren förlorar målet, under förutsättning att
dessa kostnader skulle ha täckts av rättshjälpen om rätts-
hjälpsmottagaren hade haft sin hemvist i den medlemsstat
där domstolen är belägen.
e)
Tolkning.
f)
Översättning av de handlingar som domstolen eller den
behöriga myndigheten kräver och som rättshjälpsmottagaren
lämnat in och som är nödvändiga för att avgöra tvisten.
g)
Resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala när de
personer som berörs av förandet av rättshjälpsmottagarens
talan är ålagda i lag eller av domstolen i den berörda med-
lemsstaten att personligen närvara vid förhandlingarna och
domstolen beslutar att den annars inte kan höra de berörda
personerna på ett tillfredsställande sätt.
Artikel 46
Fri rättshjälp för ansökningar genom centralmyndigheter
angående underhåll till barn
1.
Den anmodade medlemsstaten ska tillhandahålla fri rätts-
hjälp vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad
enligt artikel 56 avseende en förälders underhållsskyldighet mot
ett barn under 21 år.
2.
Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 får den behöriga
myndigheten i den anmodade medlemsstaten, när det gäller andra
ansökningar än sådana som avses i artikel 56.1 a och b, vägra fri
rättshjälp, om den anser att en ansökan eller ett eventuellt över-
klagande, efter vad som framgår av omständigheterna, uppenbart
saknar grund.
Artikel 47
Fall som inte omfattas av artikel 46
1.
I fall som inte omfattas av artikel 46 och om inte annat föl-
jer av artiklarna 44 och 45, får rättshjälp lämnas under de förut-
sättningar som följer av nationell rätt, särskilt i fråga om
sökandens behov av rättshjälp och om det är rimligt att rättshjälp
lämnas.
2.
Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska en part, som i
ursprungsmedlemsstaten helt eller delvis hade rättshjälp eller var
befriad från kostnader och avgifter, vid alla erkännande-,
verkställbarhets- eller verkställighetsförfaranden vara berättigad
till rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse i största möjliga
utsträckning enligt lagen i den verkställande medlemsstaten.
3.
Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska en part, som i
ursprungsmedlemsstaten har haft förmånen av ett kostnadsfritt
förfarande inför en administrativ myndighet som finns uppräk-
nad i bilaga X, vid alla erkännande-, verkställbarhets- eller verk-
ställighetsförfaranden vara berättigad till rättshjälp enligt punkt 2.
För detta ändamål ska parten lämna in ett intyg utfärdat av behö-
rig myndighet i medlemsstaten, som visar att han eller hon upp-
fyller de ekonomiska villkoren för att helt eller delvis erhålla
rättshjälp eller befrielse från kostnader eller avgifter.
De behöriga myndigheter som avses i denna punkt räknas upp i
bilaga XI. Denna bilaga ska utarbetas och ändras enligt det förfa-
rande som avses i artikel 73.2.
L 7/14
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
KAPITEL VI
FÖRLIKNINGAR INFÖR DOMSTOL OCH OFFICIELLA
HANDLINGAR
Artikel 48
Denna förordnings tillämpning på förlikningar inför
domstol och officiella handlingar
1.
Förlikningar inför domstol och officiella handlingar som är
verkställbara i ursprungsmedlemsstaten, ska i enlighet med kapi-
tel IV erkännas och vara verkställbara i en annan medlemsstat på
samma sätt som domar.
2.
Bestämmelserna i denna förordning ska, i tillämpliga delar,
gälla även förlikningar inför domstol och officiella handlingar.
3.
Den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten ska
på begäran av en berörd part utfärda ett utdrag av förlikningen
inför domstol eller den officiella handlingen med hjälp av formu-
läret enligt antingen bilagorna I och II eller enligt bilagorna III
och IV.
KAPITEL VII
SAMARBETE MELLAN CENTRALMYNDIGHETER
Artikel 49
Utseende av centralmyndigheter
1.
Varje medlemsstat ska utse en centralmyndighet som ska
fullgöra de uppgifter som åligger den enligt denna förordning.
2.
Federala medlemsstater, medlemsstater med fler än ett rät-
tssystem eller medlemsstater som har autonoma territoriella enhe-
ter får utse fler än en centralmyndighet och ange den territoriella
eller den enskilda omfattningen av deras uppgifter. Om en med-
lemsstat har utsett fler än en centralmyndighet ska den ange den
centralmyndighet till vilken meddelanden kan sändas för vidare-
befordran till behörig centralmyndighet inom den medlemsstaten.
Om ett meddelande skickas till en centralmyndighet som inte är
behörig ska denna ansvara för att det sänds vidare till den behö-
riga centralmyndigheten och informera avsändaren om detta.
3.
Uppgift om den centralmyndighet eller de centralmyndig-
heter som har utsetts, kontaktuppgifter för dessa, och i förekom-
mande fall omfattningen av deras uppgifter enligt punkt 2 ska
meddelas av medlemsstaten till kommissionen i enlighet med
artikel 71.
Artikel 50
Centralmyndigheters allmänna uppgifter
1.
Centralmyndigheter ska
a)
samarbeta med varandra, inbegripet genom informationsut-
byte, och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i
sina medlemsstater för att uppnå ändamålen med denna
förordning,
b) så långt som möjligt söka lösningar på de svårigheter som
uppstår vid tillämpningen av denna förordning.
2.
Centralmyndigheter ska vidta åtgärder för att underlätta til-
lämpningen av denna förordning och sinsemellan stärka sitt sam-
arbete. I detta syfte ska det europeiska rättsliga nätverket på
privaträttens
område,
vilket
inrättades
genom
beslut
2001/470/EG, användas.
Artikel 51
Centralmyndigheters särskilda uppgifter
1.
Centralmyndigheter ska vara behjälpliga i samband med
ansökningar enligt artikel 56. De ska särskilt
a)
vidarebefordra och ta emot sådana ansökningar,
b) inleda eller underlätta inledandet av förfaranden vad gäller
sådana ansökningar.
2.
I samband med sådana ansökningar ska centralmyndighe-
terna vidta alla lämpliga åtgärder för att
a)
tillhandahålla eller underlätta tillhandahållandet av rättshjälp,
när omständigheterna så kräver,
b) bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den
underhållsberättigade bland annat med tillämpning av artik-
larna 61, 62 och 63,
c)
bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhålls-
skyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om
det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive
lokalisering av tillgångar, bland annat med tillämpning av
artiklarna 61, 62 och 63,
d) uppmuntra till samförståndslösningar för att på frivillig väg
utverka utbetalning av underhåll, om så är lämpligt genom
medling, förlikning eller liknande förfaranden,
e)
underlätta pågående verkställighet av domar om underhåll,
inklusive eventuella utestående fordringar,
f)
underlätta indrivning och snabb överföring av utbetalningar
av underhåll,
g)
underlätta erhållandet av skriftligt bevis eller annat bevis,
utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG)
nr 1206/2001,
h) vara behjälplig med att fastställa föräldraskap, när detta krävs
för indrivningen av underhållet,
i)
inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att
utverka eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder av ter-
ritoriellt slag som syftar till att säkra utgången av en pågå-
ende ansökan om underhållsbidrag,
j)
att underlätta delgivningen av handlingar, utan att det påver-
kar tillämpningen av förordning nr (EG) 1393/2007.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/15
3.
Centralmyndighetens uppgifter enligt denna artikel får, i den
utsträckning det är möjligt enligt den berörda medlemsstatens lag,
utföras av offentliga organ eller andra organ som står under till-
syn av behöriga myndigheter i den medlemsstaten. Uppgifter om
alla sådana offentliga organ eller andra organ som utses, kontakt-
uppgifter för dessa samt omfattningen av deras uppgifter ska
meddelas av medlemsstaten till kommissionen i enlighet med
artikel 71.
4.
Ingenting i denna artikel eller i artikel 53 ska innebära att en
centralmyndighet åläggs att utöva befogenheter som endast får
utövas av rättsliga myndigheter enligt den anmodade medlems-
statens lag.
Artikel 52
Fullmakt
Centralmyndigheten i den anmodade medlemsstaten får endast
begära en fullmakt av sökanden om den agerar på hans eller hen-
nes vägnar vid rättsliga förfaranden eller inför någon annan myn-
dighet, eller avser att utse en företrädare för detta ändamål.
Artikel 53
Framställningar om särskilda åtgärder
1.
En centralmyndighet får göra en motiverad framställan till
en annan centralmyndighet om vidtagande av lämpliga särskilda
åtgärder enligt artikel 51.2 b, c, g, h, i och j, när ingen ansökan
enligt artikel 56 handläggs. Den anmodade centralmyndigheten
ska vidta sådana åtgärder som är lämpliga, om den är övertygad
om att de är nödvändiga för att bistå en potentiell sökande att
göra en ansökan enligt artikel 56 eller avgöra om ett sådant
ansökningsförfarande bör inledas.
2.
När en framställan om åtgärder enligt artikel 51.2 b och c
lämnas in, ska den anmodade centralmyndigheten eftersöka de
uppgifter som begärts, vid behov enligt artikel 61. De uppgifter
som avses i artikel 61.2 b, c och d får emellertid endast eftersökas
om den underhållsberättigade företer en kopia av en dom, förlik-
ning inför domstol eller en officiell handling som ska verkställas,
i förekommande fall åtföljd av ett utdrag enligt artiklarna 20, 28
eller 48.
Den anmodade centralmyndigheten ska vidarebefordra de upp-
gifter som erhållits till den begärande centralmyndigheten. När
uppgiften erhållits enligt artikel 61, får endast uppgift om den
potentielle svarandens adress i den anmodade medlemsstaten
lämnas. Vid framställningar som tar sikte på erkännande, verk-
ställbarhetsförklaring eller verkställighet får även uppgifter som
enbart anger om svaranden har inkomster eller tillgångar i den
staten eller inte vidarebefordras.
Om den anmodade centralmyndigheten inte kan tillhandahålla de
begärda uppgifterna ska den utan dröjsmål underrätta den begä-
rande centralmyndigheten om detta och ange skälen för detta.
3.
En centralmyndighet får även vidta särskilda åtgärder på
framställan av en annan centralmyndighet avseende mål om
indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i
den begärande medlemsstaten.
4.
Vid framställningar enligt denna artikel ska centralmyndig-
heter använda formuläret enligt bilaga V.
Artikel 54
Centralmyndighetens kostnader
1.
Varje centralmyndighet ska bära sina egna kostnader vid til-
lämpning av denna förordning.
2.
Centralmyndigheter får inte ta ut någon avgift från en
sökande för de tjänster som de tillhandahåller enligt denna för-
ordning utom för exceptionella kostnader i samband med en
framställan om en särskild åtgärd enligt artikel 53.
Vid tillämpningen av denna punkt ska kostnader som hänför sig
till fastställande av var den underhållsskyldige befinner sig inte
anses vara exceptionella kostnader.
3.
Den anmodade centralmyndigheten får endast kräva ersätt-
ning för de exceptionella kostnader som avses i punkt 2 om
sökanden i förväg har godkänt att tjänsterna tillhandahålls till
denna kostnad.
Artikel 55
Ansökan genom centralmyndigheterna
En ansökan enligt detta kapitel ska göras genom centralmyndig-
heten i den medlemsstat där sökanden är bosatt till centralmyn-
digheten i den anmodade medlemsstaten.
Artikel 56
Möjliga ansökningar
1.
En underhållsberättigad som vill att underhåll ska drivas in
enligt denna förordning kan göra följande ansökningar:
a)
Erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring
av en dom.
b) Verkställighet av en dom som meddelats eller erkänts i den
anmodade medlemsstaten.
c)
Erhållande av en dom i den anmodade medlemsstaten, om
det inte finns någon tidigare dom, inklusive i förekommande
fall fastställande av föräldraskap.
d) Erhållande av en dom i den anmodade medlemsstaten, om en
dom som meddelats i en annan stat än den anmodade med-
lemsstaten inte kan erkännas och förklaras verkställbar.
e)
Ändring av en dom som meddelats i den anmodade
medlemsstaten.
L 7/16
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
f)
Ändring av en dom som meddelats i en annan stat än den
anmodade medlemsstaten.
2.
En underhållsskyldig mot vilken det finns en dom om
underhållsskyldighet kan göra följande ansökningar:
a)
Erkännande av en dom som leder till uppskjutande eller
begränsning av verkställigheten av en tidigare dom i den
anmodade medlemsstaten.
b) Ändring av en dom som meddelats i den anmodade
medlemsstaten.
c)
Ändring av en dom som meddelats i en annan stat än den
anmodade medlemsstaten.
3.
För ansökningar enligt denna artikel ska bistånd och repre-
sentation enligt artikel 45 b tillhandahållas av centralmyndighe-
ten i den anmodade medlemsstaten, direkt eller genom offentliga
myndigheter eller andra organ eller personer.
4.
Om inte annat följer av denna förordning ska de ansök-
ningar som avses i punkterna 1 och 2 handläggas enligt lagen i
den anmodade medlemsstaten och omfattas av de regler gällande
behörighet som är tillämpliga i den medlemsstaten.
Artikel 57
Ansökningens innehåll
1.
Vid ansökan enligt artikel 56 ska formuläret enligt bilaga VI
eller bilaga VII användas.
2.
En ansökan enligt artikel 56 ska innehålla minst följande:
a)
Uppgift om vilken typ av ansökan eller ansökningar det
gäller.
b) Sökandens namn och kontaktuppgifter, inklusive adress och
födelsedatum.
c)
Svarandens namn och, om uppgifterna är kända, adress och
födelsedatum.
d) Namn och födelsedatum på de personer för vilka underhåll
söks.
e)
Grunderna för ansökan.
f)
När det gäller ansökningar från underhållsberättigade, upp-
gift om vart utbetalningen av underhållet ska sändas eller
överföras elektroniskt.
g)
Namn på och kontaktuppgifter för den person eller den enhet
inom centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten
som ansvarar för handläggningen av ansökan.
3.
Vad gäller punkt 2 b) kan den sökandes adress ersättas av en
annan adress när det förekommit våld inom familjen, om det inte
enligt den anmodade medlemsstatens lag krävs att sökanden läm-
nar sin adress för att ett förfarande ska kunna inledas.
4.
I förekommande fall, och i den mån uppgifterna är kända,
ska ansökan även innefatta följande:
a)
Den underhållsberättigades ekonomiska förhållanden.
b) Den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden, inklusive
namn på och adress till den underhållsskyldiges arbetsgivare
samt uppgifter om vilken typ av tillgångar den underhålls-
skyldige har och var dessa finns.
c)
Annan information som kan vara till hjälp för att lokalisera
svaranden.
5.
Ansökan ska åtföljas av alla nödvändiga kompletterande
uppgifter eller skriftliga bevis inklusive, i förekommande fall,
handlingar rörande sökandens rätt till rättshjälp. De ansökningar
som avses i artikel 56.1 a och b samt 56.2 a ska, beroende på vad
som krävs, endast åtföljas av de handlingar som nämns i artik-
larna 20, 28 eller 48, eller i artikel 25 i 2007 års Haagkonvention.
Artikel 58
Vidarebefordran, mottagande och handläggning av
ansökningar och ärenden genom centralmyndigheter
1.
Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska
bistå den sökande med att se till att ansökan åtföljs av alla hand-
lingar och all information som, såvitt den känner till, är nödvän-
diga för att ansökan ska behandlas.
2.
Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska,
när den anser att ansökan uppfyller kraven i denna förordning,
vidarebefordra ansökan till centralmyndigheten i den anmodade
medlemsstaten.
3.
Den anmodade centralmyndigheten ska inom 30 dagar efter
att ha mottagit ansökan bekräfta mottagandet med användning av
formuläret i bilaga VIII och informera centralmyndigheten i den
begärande medlemsstaten om vilka inledande åtgärder som vid-
tagits eller kommer att vidtas för att behandla ansökan, och får
begära ytterligare handlingar och information som behövs. Inom
samma period om 30 dagar ska den anmodade centralmyndighe-
ten meddela den begärande centralmyndigheten namn och kon-
taktuppgifter för den person eller enhet som har ansvar för att
besvara förfrågningar om hur behandlingen av ansökan
fortskrider.
4.
Inom 60 dagar från bekräftelsen av mottagandet av ansö-
kan ska den anmodade centralmyndigheten informera den begä-
rande centralmyndigheten om ansökans status.
5.
Begärande och anmodade centralmyndigheter ska hålla var-
andra informerade om
a)
den person eller den enhet som är ansvarig för ett visst
ärende,
b) hur ärendet fortskrider,
och i god tid svara på förfrågningar.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/17
6.
Centralmyndigheter ska behandla ett ärende så snabbt som
dess beskaffenhet tillåter.
7.
Centralmyndigheter ska använda sig av de snabbaste och
mest effektiva kommunikationsmedel som står till deras
förfogande.
8.
En anmodad centralmyndighet får vägra att behandla en
ansökan endast om det är uppenbart att kraven i denna förord-
ning inte är uppfyllda. I sådant fall ska den anmodade centralmyn-
digheten
utan
dröjsmål
informera
den
begärande
centralmyndigheten om skälen för vägran med användning av
formuläret i bilaga IX.
9.
Den anmodade centralmyndigheten får inte avvisa en ansö-
kan endast på grund av att det krävs kompletterande handlingar
eller information. Den anmodade centralmyndigheten får
emellertid anhålla om att den begärande centralmyndigheten till-
handahåller kompletteringen i fråga. Om den begärande central-
myndigheten inte gör detta inom 90 dagar, eller inom en längre
period som bestämts av den anmodade centralmyndigheten, får
den anmodade centralmyndigheten besluta att den inte längre
kommer att behandla ansökan. I sådana fall ska den informera
den begärande centralmyndigheten om det med användning av
formuläret i bilaga IX.
Artikel 59
Språk
1.
Formulären för ansökan eller framställan ska fyllas i på det
officiella språket i den anmodade medlemsstaten eller, om det
finns flera officiella språk i den medlemsstaten, på det eller ett av
de officiella språken på den ort där den berörda centralmyndig-
heten är belägen, eller på något av de officiella språken för Euro-
peiska unionens institutioner som den anmodade medlemsstaten
har angett att den kan godta, om inte centralmyndigheten i den
medlemsstaten har meddelat att en översättning inte är
nödvändig.
2.
Handlingar som åtföljer formulären ska endast översättas till
det språk som följer av punkt 1 om en översättning är nödvändig
för att begärt bistånd ska kunna tillhandahållas, utan att det påver-
kar tillämpningen av artiklarna 20, 28, 40 och 66.
3.
All annan kommunikation mellan centralmyndigheter ska
ske på det språk som följer av punkt 1 såvida inte centralmyndig-
heterna sinsemellan kommer överens om något annat.
Artikel 60
Möten
1.
Centralmyndigheterna ska för att underlätta tillämpningen
av denna förordning sammanträda regelbundet.
2.
Dessa möten ska sammankallas i enlighet med beslut
2001/470/EG.
Artikel 61
Centralmyndigheters tillgång till uppgifter
1.
Den anmodade centralmyndigheten ska, på de villkor som
anges i detta kapitel och med undantag för artikel 51.4, vidta alla
lämpliga och rimliga åtgärder för att erhålla de uppgifter som
avses i punkt 2 som är nödvändiga för att, i ett visst ärende,
underlätta erhållande, ändring, erkännande, verkställbarhetsför-
klaring eller verkställighet av en dom.
De offentliga myndigheter eller förvaltningar som i den anmo-
dade medlemsstaten inom ramen för sin normala verksamhet
innehar de uppgifter som avses i punkt 2 och är ansvariga för
behandlingen av dem i den mening som avses i direktiv 95/46/EG
ska, med undantag för begränsningar som är berättigade på grund
av nationell eller allmän säkerhet, lämna dessa uppgifter till den
anmodade centralmyndigheten på dess begäran i de fall då cen-
tralmyndigheten inte har direkt åtkomst till uppgifterna.
Medlemsstaterna får utse de offentliga myndigheter eller förvalt-
ningar som ska vara behöriga att tillhandahålla anmodade cen-
tralmyndigheter uppgifter som avses i punkt 2. En medlemsstat
ska i sådant fall se till att dess val gör det möjligt för centralmyn-
digheten att, i enlighet med denna artikel, få tillgång till begärda
uppgifter.
Alla andra juridiska personer som i den anmodade medlemssta-
ten innehar de uppgifter som avses i punkt 2 och är ansvariga för
behandlingen av dem i den mening som avses i direktiv 95/46/EG
ska lämna dessa till den anmodade centralmyndigheten på dess
begäran ifall de är behöriga att göra det enligt lagen i den anmo-
dade medlemsstaten.
Den anmodade centralmyndigheten ska vid behov vidarebefordra
dessa uppgifter till den begärande centralmyndigheten.
2.
De uppgifter som avses i denna artikel omfattar uppgifter
som de myndigheter, förvaltningar eller juridiska personer som
anges i punkt 1 redan innehar. De ska vara adekvata, relevanta
och inte överdrivet omfattande samt avse
a)
den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades
adress,
b) den underhållsskyldiges inkomst,
c)
uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgi-
vare och/eller bankkonto(n), och
d) den underhållsskyldiges tillgångar.
I syfte att erhålla eller ändra en dom får den anmodade central-
myndigheten endast begära de uppgifter som avses i a.
I syfte att erkänna eller verkställa en dom eller förklara den verk-
ställbar får den anmodade centralmyndigheten begära alla de upp-
gifter som avses i första stycket. De uppgifter som avses i d får
emellertid endast begäras om de uppgifter som avses i b och c är
otillräckliga för att domen ska kunna verkställas.
L 7/18
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
Artikel 62
Vidarebefordran och användning av uppgifter
1.
Centralmyndigheter ska inom sin medlemsstat, alltefter
omständigheterna, vidarebefordra de uppgifter som avses i arti-
kel 61.2 till behöriga domstolar, behöriga myndigheter med
ansvar för delgivning av handlingar och till behöriga myndighe-
ter med ansvar för verkställighet av domar.
2.
De myndigheter eller domstolar till vilka uppgifter vidare-
befordras i enlighet med artikel 61 får endast använda dessa upp-
gifter för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.
Med undantag för uppgifter som enbart indikerar om det finns en
adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade medlemsstaten
eller inte, får de uppgifter som avses i artikel 61.2 inte lämnas till
den person som har ansökt hos den begärande centralmyndighe-
ten, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en
domstol.
3.
De myndigheter som behandlar uppgifter som har vidare-
befordrats enligt artikel 61 får inte bevara sådana uppgifter under
längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de
vidarebefordrades.
4.
Myndigheter som behandlar uppgifter som har överförts
enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i
enlighet med nationell lag.
Artikel 63
Underrättelse till den person som berörs av insamling av
uppgifter
1.
Den person som berörs av insamlingen av uppgifter ska i
enlighet med den nationella lagen i den anmodade medlemssta-
ten underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats.
2.
När denna underrättelse riskerar att vara till skada för en
effektiv indrivning av ett underhållsbidrag får den skjutas upp
under en period som inte får överstiga 90 dagar från den dag då
uppgifterna lämnades till den anmodade centralmyndigheten.
KAPITEL VIII
OFFENTLIGA ORGAN
Artikel 64
Offentliga organ som sökande
1.
När det gäller en ansökning om erkännande och verkställ-
barhetsförklaring av domar eller verkställighet av domar ska ter-
men underhållsberättigad även innefatta ett offentligt organ som
agerar i stället för en person som har rätt att få underhållsbidrag
eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för under-
stöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag.
2.
Ett offentligt organs rätt att agera i stället för en person som
har rätt att få underhållsbidrag eller att kräva återbetalning för
bidrag som har utbetalats till den underhållsberättigade i stället för
underhållsbidrag ska regleras av den lag som gäller för organet.
3.
Ett offentligt organ får söka erkännande och verkställbar-
hetsförklaring eller begära verkställighet av
a)
en dom meddelad mot en underhållsskyldig på begäran av ett
offentligt organ som kräver återbetalning för bidrag som
lämnats i stället för underhållsbidrag,
b) en dom mellan en underhållsberättigad och en underhålls-
skyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den under-
hållsberättigade i stället för underhållsbidrag.
4.
Det offentliga organ som söker erkännande, verkställbar-
hetsförklaring eller verkställighet av en dom, ska på begäran till-
handahålla de handlingar som är nödvändiga för att fastställa dess
rätt att agera enligt punkt 2 och att bidrag har utbetalats till den
underhållsberättigade.
KAPITEL IX
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 65
Legalisering eller annat liknande förfarande
Ingen legalisering eller annat liknande förfarande får krävas inom
ramen för denna förordning.
Artikel 66
Översättning av skriftliga bevis
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 20, 28 och 40
kan den domstol vid vilken talan väckts begära att parterna läm-
nar in en översättning av skriftliga bevis på ett annat språk än rät-
tegångsspråket endast om den anser att detta är nödvändigt för att
en dom ska kunna meddelas eller för att rätten till försvar ska
kunna respekteras.
Artikel 67
Återkrav av kostnader
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 54 får behörig
myndighet i den anmodade medlemsstaten, i undantagsfall och
om partens ekonomiska förhållanden tillåter det, kräva tillbaka
kostnader från förlorande part som erhållit fri rättshjälp enligt
artikel 46.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/19
Artikel 68
Förhållandet till andra gemenskapsrättsakter
1.
Om inte annat följer av artikel 75.2 ska denna förordning
ändra förordning (EG) nr 44/2001 genom att ersätta bestämmel-
serna om underhållsskyldighet i den förordningen.
2.
Denna förordning ska ersätta förordning (EG) nr 805/2004
i angelägenheter rörande underhållsskyldighet, utom vad gäller
europeiska exekutionstitlar om underhållsskyldighet som utfär-
dats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års
Haagprotokoll.
3.
I fråga om underhållsskyldighet ska denna förordning inte
påverka tillämpningen av direktiv 2003/8/EG, om inte annat föl-
jer av kapitel V.
4.
Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av direk-
tiv 95/46/EG.
Artikel 69
Förhållandet till befintliga internationella konventioner
och avtal
1.
Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av bilate-
rala och multilaterala konventioner och avtal som en eller flera
medlemsstater har tillträtt när denna förordning antas och som
gäller frågor som regleras i denna förordning, utan att detta påver-
kar medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 307 i fördraget.
2.
Utan hinder av punkt 1 och utan att det påverkar tillämp-
ningen av punkt 3 ska denna förordning ha företräde i förbindel-
serna mellan medlemsstaterna framför konventioner som avser
frågor som regleras i denna förordning och som medlemsstaterna
är parter i.
3.
Denna förordning ska inte hindra tillämpningen av konven-
tionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag för
medlemsstater som är bundna av konventionen med hänsyn till
att den konventionen, när det gäller domars erkännande, verk-
ställbarhet och verkställighet, tillhandahåller
a)
enklare och snabbare förfaranden för verkställighet av domar
om underhållsbidrag,
b) rättshjälp som är förmånligare än den som föreskrivs i kapi-
tel V i denna förordning.
Svaranden får dock inte på grund av tillämpningen av den kon-
ventionen berövas det skydd som erbjuds enligt artiklarna 19
och 21 i denna förordning.
Artikel 70
Information som gjorts tillgänglig för allmänheten
Medlemsstaterna ska inom ramen för det europeiska rättsliga nät-
verk på privaträttens område som inrättats i enlighet med beslut
2001/470/EG lämna följande information i syfte att göra den till-
gänglig för allmänheten:
a)
En beskrivning av nationella lagar och förfaranden rörande
underhållsskyldighet.
b) En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att uppfylla
skyldigheterna enligt artikel 51.
c)
En beskrivning av hur faktisk möjlighet till rättslig prövning
enligt artikel 44 säkerställs.
d)
En beskrivning av nationella regler och förfaranden för verk-
ställighet, inklusive information om eventuella begränsningar
i fråga om verkställighet, särskilt regler till skydd för den
underhållsskyldige och preskriptionsfrister.
Medlemsstaterna ska ständigt hålla denna information aktuell.
Artikel 71
Information om kontaktuppgifter och språk
1.
Senast den 18 september 2010 ska medlemsstaterna med-
dela kommissionen
a)
namn och kontaktuppgifter för de domstolar eller myndig-
heter som har behörighet att behandla ansökningar om verk-
ställbarhetsförklaring i enlighet med artikel 27.1 och
överklaganden av beslut med anledning av sådana ansök-
ningar i enlighet med artikel 32.2,
b) de förfaranden för överklaganden som avses i artikel 33,
c)
omprövningsförfaranden för tillämpning av artikel 19 samt
namn och kontaktuppgifter för behöriga domstolar,
d)
namn och kontaktuppgifter för centralmyndigheter och, i
förekommande fall, omfattningen av deras uppgifter, i enlig-
het med artikel 49.3,
e)
namn och kontaktuppgifter för offentliga organ eller andra
organ och, i förekommande fall, omfattningen av deras upp-
gifter, i enlighet med artikel 51.3,
f)
namn och kontaktuppgifter för de myndigheter som har
behörighet i fråga om verkställighet för tillämpningen av
artikel 21,
g)
vilka språk som godtas för översättning av de handlingar som
avses i artiklarna 20, 28 och 40,
h) vilka språk som godtas av centralmyndigheter för kommu-
nikation med andra centralmyndigheter enligt artikel 59.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om senare änd-
ringar av denna information.
2.
Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning
offentliggöra de uppgifter som meddelats enligt punkt 1, med
undantag av adresser och andra kontaktuppgifter för de domsto-
lar och myndigheter som avses i leden a, c och f.
L 7/20
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.
Kommissionen ska på lämpligt sätt göra den information
som meddelats enligt punkt 1 tillgänglig för allmänheten, fram-
för allt genom det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens
område som inrättades enligt beslut 2001/470/EG.
Artikel 72
Ändring av formulären
Varje ändring av de formulär som föreskrivs i denna förordning
ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i
artikel 73.3.
Artikel 73
Kommittéförfarande
1.
Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrätta-
des enligt artikel 70 i förordning (EG) nr 2201/2003.
2.
När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i
beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara tre
månader.
3.
När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i
beslut 1999/468/EG tillämpas.
Artikel 74
Översynsklausul
Senast fem år efter det i enlighet med artikel 76 tredje stycket fast-
ställda tillämpningsdatumet ska kommissionen för Europaparla-
mentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning
som ska innehålla en utvärdering av de praktiska erfarenheterna
från det administrativa samarbetet mellan centralmyndigheter sär-
skilt beträffande dessa myndigheters tillgång till de uppgifter som
innehas av offentliga myndigheter och förvaltningar och en utvär-
dering av hur det förfarande som ska tillämpas på erkännande,
verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av domar som med-
delats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haag-
protokoll har fungerat. Rapporten ska vid behov åtföljas av
ändringsförslag.
Artikel 75
Övergångsbestämmelser
1.
Om inte annat följer av punkterna 2 och 3 ska bestämmel-
serna i denna förordning endast tillämpas på förfaranden som har
inletts, förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts
och på officiella handlingar som fastställts efter det att förord-
ningen började tillämpas.
2.
Kapitel IV avsnitt 2 och 3 ska tillämpas
a)
på domar som meddelats i medlemsstaterna före den dag då
denna förordning börjar tillämpas, när erkännande och verk-
ställighetsförklaring begärs efter den dagen,
b) på domar som meddelas efter den dag då denna förordning
börjar tillämpas till följd av förfaranden som inletts före den
dagen, i den utsträckning som dessa domar i fråga om erkän-
nande och verkställighet omfattas av tillämpningsområdet
för förordning (EG) nr 44/2001.
Förordning (EG) nr 44/2001 ska vara fortsatt tillämplig på förfa-
randen för erkännande och verkställighet som pågår den dag
denna förordning börjar tillämpas.
Första och andra stycket ska även tillämpas på förlikningar inför
domstol som har godkänts eller ingåtts och på officiella hand-
lingar som fastställts i medlemsstaterna.
3.
Kapitel VII om samarbete mellan centralmyndigheter ska til-
lämpas på framställningar och ansökningar som centralmyndig-
heten tar emot från och med den dag då denna förordning börjar
tillämpas.
Artikel 76
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att
den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artiklarna 2.2, 47.3, 71, 72 och 73 ska tillämpas från och med
den 18 september 2010.
Denna förordning ska tillämpas från och med den 18 juni 2011,
med undantag för de bestämmelser som avses i andra stycket,
under förutsättning att 2007 års Haagprotokoll tillämpas i gemen-
skapen vid den tidpunkten. I annat fall ska denna förordning til-
lämpas från och med dagen för tillämpningen av det protokollet
i gemenskapen.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet
med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.
På rådets vägnar
M. BARNIER
Ordförande
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/21
BILAGA I
UTDRAG UR EN DOM/FÖRLIKNING INFÖR DOMSTOL OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM INTE ÄR
FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING
(artiklarna 20 och 48 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
VIKTIGT
Ska utfärdas av ursprungsdomstolen
Ska utfärdas endast om domen eller förlikningen inför domstol är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten
Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i domen eller förlikningen inför domstol eller som
ursprungsdomstolen underrättats om
1.
Handlingens art:
Dom
Förlikning inför domstol
Datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Domen eller förlikningen inför domstol ska erkännas och vara verkställbar i en annan medlemsstat
utan att det finns någon möjlighet att invända mot erkännandet och utan att det krävs en
verkställbarhetsförklaring (artiklarna 17 och 48 i förordning (EG) nr 4/2009).
2.
Ursprungsdomstol
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.3
Telefon, fax, e-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Kärande (
*
) (
**
)
3.1
Person A
3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva-
rande.
(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.
L 7/22
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4
Adress:
3.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.5
Har fått
3.1.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.1.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.1.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
3.2
Person B
3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4
Adress:
3.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.5
Har fått
3.2.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.2.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.2.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/23
3.3
Person C
3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4
Adress:
3.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.5
Har fått
3.3.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.
Svarande (
*
) (
**
)
4.1
Person A
4.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4
Adress:
4.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva-
rande.
(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.
L 7/24
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
4.1.5
Har fått
4.1.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.1.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.1.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.2
Person B
4.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4
Adress:
4.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.5
Har fått
4.2.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.2.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.2.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.3
Person C
4.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/25
4.3.4
Adress:
4.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.5
Har fått:
4.3.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
5.
Innehållet i domen/förlikningen inför domstol
5.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod):
5.2
Underhållsbidrag (
*
)
5.2.1
Underhållsbidrag A
5.2.1.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.1.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser fler än tre underhållskrav.
L 7/26
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.1.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.1.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/27
5.2.2
Underhållsbidrag B
5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.2.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.2.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/28
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.2.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3
Underhållsbidrag C
5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.3.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.3.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/29
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Avgifter och kostnader
I domen/förlikningen inför domstol föreskrivs att
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
är betalningsskyldig för beloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/30
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA II
UTDRAG UR DOM/FÖRLIKNING INFÖR DOMSTOL OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM ÄR
FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING
(artiklarna 28 och 75.2 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
VIKTIGT
Ska utfärdas av ursprungsdomstolen
Ska utfärdas endast om domen eller förlikningen inför domstol är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten
Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i domen eller förlikningen inför domstol eller som
ursprungsdomstolen underrättats om
1.
Handlingens art:
Dom
Förlikning inför domstol
Datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Ursprungsdomstol
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.3
Telefon/Fax/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Kärande (
*
) (
**
)
3.1
Person A
3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva-
rande.
(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/31
3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4
Adress:
3.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.5
Har fått
3.1.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.1.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.1.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
3.2
Person B
3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4
Adress:
3.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.5
Har fått
3.2.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.2.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.2.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
L 7/32
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.3
Person C
3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4
Adress:
3.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.5
Har fått
3.3.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
3.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
3.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.
Svarande (
*
) (
**
)
4.1
Person A
4.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4
Adress:
4.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva-
rande.
(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/33
4.1.5
Har fått
4.1.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.1.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.1.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.2
Person B
4.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4
Adress:
4.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.5
Har fått
4.2.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.2.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.2.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
4.3
Person C
4.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/34
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
4.3.4
Adress:
4.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.5
Har fått:
4.3.5.1 rättshjälp:
Ja
Nej
4.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:
Ja
Nej
4.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
5.
Innehållet i domen/förlikningen inför domstol
5.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Underhållsbidrag (
*
)
5.2.1
Underhållsbidrag A
5.2.1.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.1.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser fler än tre underhållskrav.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/35
5.2.1.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.1.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/36
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.2
Underhållsbidrag B
5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på
den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Person för vilken underhållsbidraget är avsett: (namn och förnamn)
5.2.2.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.2.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/37
5.2.2.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3
Underhållsbidrag C
5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .(namn och förnamn)
5.2.3.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.3.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/38
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.6
Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Avgifter och kostnader
I domen/förlikningen inför domstol föreskrivs att
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
är betalningsskyldig för beloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/39
BILAGA III
UTDRAG UR EN OFFICIELL HANDLING OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM INTE ÄR FÖREMÅL FÖR
ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING
(artikel 48 i rådets förordning (EG) nr xx/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag,
erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
VIKTIGT
Ska utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten
Ska utfärdas endast om den officiella handlingen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten
Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i den officiella handlingen eller som den behöriga
myndigheten underrättats om
1.
Den officiella handlingens datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Den officiella handlingen ska erkännas och vara verkställbar i en annan medlemsstat utan att det finns
någon möjlighet att invända mot erkännandet och utan att det krävs en verkställbarhetsförklaring (arti-
kel 48 i förordning (EG) nr 4/2009).
2.
Den officiella handlingens art
2.1
Handlingen upprättad eller registrerad den: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Avtalet ingånget eller bestyrkt den: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
2.2
Behörig myndighet:
2.2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Adress:
2.2.2.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.3 Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.2.3
Telefon/Fax/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Underhållsberättigad (
*
)
3.1
Person A
3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) OJ L 7, 10.1.2009, p. 1
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.
L 7/40
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4
Adress:
3.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2
Person B
3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4
Adress:
3.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3
Person C
3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4
Adress:
3.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.
Underhållsskyldig (
*
)
4.1
Person A
4.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4
Adress:
4.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/41
4.2
Person B
4.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4
Adress:
4.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3
Person C
4.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4
Adress:
4.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Den officiella handlingens innehåll
5.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Underhållsbidrag (
*
)
5.2.1
Underhållsbidrag A
5.2.1.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
(namn och förnamn)
5.2.1.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser fler än tre underhållskrav.
L 7/42
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.1.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.1.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/43
5.2.2
Underhållsbidrag B
5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.2.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.2.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/44
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.2.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3
Underhållsbidrag C
5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.3.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.3.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/45
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Kostnader
I den officiella handlingen föreskrivs att
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
är betalningsskyldig för beloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
till. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/46
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA IV
UTDRAG UR EN OFFICIELL HANDLING OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM ÄR FÖREMÅL FÖR ETT
FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING
(artiklarna 48 och 75.2 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
VIKTIGT
Ska utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten
Ska utfärdas endast om den officiella handlingen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten
Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i den officiella handlingen eller som den behöriga
myndigheten underrättats om
1.
Den officiella handlingens datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Den officiella handlingens art
2.1
Handlingen upprättad eller registrerad den: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Avtalet ingånget eller bestyrkt den: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
2.2
Behörig myndighet
2.2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2.3 Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.2.3
Telefon/Fax/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Underhållsberättigad (
*
)
3.1
Person A
3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/47
3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4
Adress:
3.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2
Person B
3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4
Adress:
3.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3
Person C
3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4
Adress:
3.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.
Underhållsskyldig (
*
)
4.1
Person A
4.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4
Adress:
4.1.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.
L 7/48
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
4.2
Person B
4.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4
Adress:
4.2.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3
Person C
4.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4
Adress:
4.3.4.1 Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3.4.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Den officiella handlingens innehåll
5.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Underhållsbidrag (
*
)
5.2.1
Underhållsbidrag A
5.2.1.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.1.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser fler än tre underhållskrav.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/49
5.2.1.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.1.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.1.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.1.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/50
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.2
Underhållsbidrag B
5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.2.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.2.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/51
5.2.2.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.2.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.2.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3
Underhållsbidrag C
5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (namn och förnamn)
5.2.3.2
Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.3
Belopp som ska betalas vid flera tillfällen
Förfallodatum
(dd/mm/åååå)
Belopp
5.2.3.4
Belopp som ska betalas periodiskt
En gång i veckan
En gång i månaden
Annat (ange periodicitet)
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/52
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Indexeringen gäller från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.5
Retroaktivt belopp
Period som omfattas: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
Belopp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Betalningsformer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.6
Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ränta löper från och med: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.3.7
Betalning in natura (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3.8
Annan betalningsform (ange närmare): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Kostnader
I den officiella handlingen föreskrivs att
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
är betalningsskyldig för beloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
till. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn)
Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/53
BILAGA V
FRAMSTÄLLAN OM SÄRSKILDA ÅTGÄRDER
(artikel 53 i rådets förordning nr (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag,
erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten
1.
Begärande centralmyndighet
1.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2
Adress:
1.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
1.3
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.4
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.5
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.6
Referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.7
Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
1.7.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.7.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.7.3
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Anmodad centralmyndighet
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
L 7/54
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.
Framställan
3.1
Den begärda särskilda åtgärden syftar till att
3.1.1
bidra till lokaliseringen av den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade (se punkterna 3.3 och 3.4)
3.1.2
underlätta sökandet av information om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomster eller
tillgångar (se punkterna 3.3 och 3.4)
3.1.3
underlätta sökandet efter skriftligt bevis eller annat bevis
3.1.4
vara behjälplig med att fastställa föräldraskap
3.1.5
inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att utverka eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder
av territoriellt slag
3.1.6
underlätta delgivningen av handlingar
3.2
Motivation för framställan:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3
Den begärda informationen gäller
3.3.1
följande underhållsskyldige
3.3.1.1 För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1.2 Födelsedatum (dd/mm/åååå) (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1.3 Senast kända adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1.4 ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1.5 Andra upplysningar som kan vara av intresse (
**
):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2
följande underhållsberättigade
3.3.2.1 För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2.2 Födelsedatum (dd/mm/åååå) (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2.3 Senast kända adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2.4 ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2.5 Andra upplysningar som kan vara av intresse (
**
):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om tillgängligt.
(**) T.ex. namn på en tidigare arbetsgivare, adress till familjemedlemmar, uppgifter om ett fordon eller en fastighet som personen i fråga
antas äga.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/55
3.4
Begärd information
3.4.1
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades aktuella adress
3.4.2
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst
3.4.3
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar
Den underhållsberättigade har lagt fram en kopia av en dom, av en förlikning inför domstol eller av en officiell
handling tillsammans med tillhörande formulär
Ja
Nej
Meddelandet till den berörda personen riskerar att äventyra inkasserandet av underhållet (artikel 63.2 i för-
ordning (EG) nr 4/2009).
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
DEL B: Ifylls av den anmodade centralmyndigheten
4.
Den anmodade centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Person som ansvarar för bevakningen av framställan
5.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.4
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.
Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/56
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
7.
Insamlad information
7.1
Utan åberopande av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009:
7.1.1
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades adress:
Nej
Ja (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.1.2
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst:
Nej
Ja (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.1.3
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar:
Nej
Ja (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2
Med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009:
7.2.1
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades adress:
Nej
Ja (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2.2
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst:
Nej
Ja
7.2.3
Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar:
Nej
Ja
VIKTIGT
(vid tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009)
Med undantag för uppgifter om huruvida det finns en adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade
medlemsstaten eller inte, får de uppgifter som avses i artikel 61.1 inte lämnas till den person som har ansökt
hos den begärande centralmyndigheten, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en domstol
(artikel 62.2 i förordning (EG) nr 4/2009).
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/57
8.
Den begärda informationen kan inte lämnas
Den anmodade centralmyndigheten kan inte tillhandahålla den begärda informationen av följande skäl:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/58
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA VI
ANSÖKNINGSFORMULÄR FÖR ERKÄNNANDE, VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING ELLER
VERKSTÄLLIGHET AV EN DOM OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET
(artiklarna 56 och 57 i rådets förordning nr (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet,
tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten
1.
Ansökan
Ansökan om erkännande eller verkställbarhetsförklaring av en dom (artikel 56.1 a)
Ansökan om erkännande av en dom (artikel 56.2 a)
Ansökan om verkställighet av en dom som avkunnats eller erkänts i den anmodade medlemsstaten
(artikel 56.1 b)
2.
Begärande centralmyndighet
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.3
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.5
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.6
Referensnummer för denna ansökan: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Begäran ska behandlas tillsammans med ansökan/ansökningarna med följande referensnummer:
2.7
Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
2.7.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.3
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/59
3.
Anmodad centralmyndighet
3.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2
Adress:
3.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
4.
Handlingar som bifogas (
*
) ansökan när en dom meddelats i en medlemsstat
En kopia av domen/förlikningen inför domstol/den officiella handlingen
Ett utdrag ur domen/förlikningen inför domstol/den officiella handlingen på ett standardformulär enligt
förlagan i bilaga I, bilaga II, bilaga III eller bilaga IV
En translitterering eller översättning av innehållet i standardformuläret enligt förlagan i bilaga I, bilaga II,
bilaga III eller bilaga IV
I tillämpliga fall en kopia av domen om verkställbarhetsförklaring
En handling som anger fordringarnas belopp och när beräkningen gjordes
En handling som anger att den sökande har fått rättshjälp, eller kostnads- och avgiftsbefrielse
Ett dokument som anger att den sökande varit befriad från alla kostnader i samband med ett förfarande
vid en administrativ myndighet och uppfyller de ekonomiska villkoren för att få rättshjälp eller kostnads-
och avgiftsbefrielse
En handling som fastställer det offentliga organets rätt att kräva återbetalning för bidrag som har utbeta-
lats till den underhållsberättigade och motiverar utbetalningen av dessa bidrag
Övriga handlingar (v.g. precisera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Handlingar som bifogas (
*
) ansökan när en dom meddelats i en tredje stat
Domens fullständiga lydelse
En av ursprungsmedlemsstatens behöriga myndighet upprättad sammanfattning av, eller utdrag ur, domen
En handling som fastställer att domen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten och, om en administrativ
myndighet har meddelat avgörandet, en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haag-
konvention är uppfyllda
(*) Kryssa i tillämpliga rutor och numrera handlingarna i den ordning de bifogas.
L 7/60
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
Om svaranden varken har varit närvarande eller företrädd vid förhandlingarna i ursprungsmedlemsstaten,
en eller flera handlingar som intygar att svaranden vederbörligen har informerats om förhandlingen och
har haft möjlighet att höras, respektive vederbörligen har informerats om domen och har haft möjlighet
att bestrida eller överklaga den
En handling som fastställer fordringarna och anger när beräkningen gjordes
En handling med upplysningar till hjälp vid beräkningar i samband med ett beslut som innefattar auto-
matisk indexomräkning
En handling som anger i vilken utsträckning den sökande har fått fri rättshjälp i ursprungsmedlemsstaten
Övriga handlingar (v.g. precisera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sammanlagt antal handlingar som bifogas ansökningsformuläret: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:
DEL B: Ifylls av den sökande eller, i förekommande fall, av den person eller myndighet som i den begärande
medlemsstaten är befullmäktigad att fylla i formuläret på den sökandes vägnar
6.
Ansökan
6.1
Ansökan om erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av en dom
Ansökan grundar sig på:
6.1.1
Kapitel IV avsnitt 2 i förordning (EG) nr 4/2009
6.1.2
2007 års Haagkonvention
6.1.2.1
Ange grunden för erkännande och verkställighet enligt artikel 20 i 2007 års Haagkonvention: . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.1.2.2
Svaranden har inställt sig eller företrätts vid förfarandena i ursprungsstaten:
Ja
Nej
6.1.3
Den anmodade medlemsstatens nationella lagstiftning
6.1.4
Annat (precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2
Ansökan om verkställighet av en dom som avkunnats eller erkänts i den anmodade medlemsstaten
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/61
7.
Dom
7.1
Datum och referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2
Ursprungsdomstol: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.
Sökande
8.1
Fysisk person:
8.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.3
ID- eller socialförsäkringsnummer (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.4
Nationalitet: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.5
Yrke: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.6
Civilstånd: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.7
Adress:
8.1.7.1
c/o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn) (
**
)
8.1.7.2
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.7.3
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.7.4
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
8.1.8
Telefon/E-postadress:
8.1.9
Sökanden
8.1.9.1
har fått rättshjälp i ursprungsmedlemsstaten:
Ja
Nej
8.1.9.2
fått kostnads- och avgiftsbefrielse:
Ja
Nej
8.1.9.3
varit befriad från kostnader i samband med förfarandet vid en administrativ myndighet enligt bilaga X till för-
ordning (EG) nr 4/2009:
Ja
Nej
8.1.10
I förekommande fall, för- och efternamn samt adressuppgifter för den sökandes ombud (advokat . . . . . .): . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om uppgiften finns att tillgå.
(**) I händelse av våld inom familjen (se artikel 57.3 i förordning (EG) nr 4/2009).
L 7/62
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
8.2
Offentligt organ:
8.2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.2
Adress:
8.2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
8.2.3
Telefon/Fax/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.4
Organets rättsliga ombud (
*
):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.5
Person som ansvarar för bevakningen av begäran:
8.2.5.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.5.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.5.3
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.2.5.4
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.
Svarande
9.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.2
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3
ID- eller socialförsäkringsnummer (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.4
Nationalitet (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.5
Yrke (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.6
Civilstånd (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.7
Adress (
**
):
9.7.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.7.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.7.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
10.
Annan information som gör det möjligt att lokalisera svaranden:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om uppgiften är relevant.
(**) Om uppgifterna finns att tillgå.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/63
11.
Person(er) som har rätt att få underhållsbidrag (
*
)
11.1
Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 8
11.2
Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 9
11.3
Sökanden
Svaranden
är det rättsliga ombud (
**
) som försvarar följande persons eller personers intressen:
11.3.1
Person A
11.3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.1.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
11.3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.1.4
Nationalitet (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.1.5
Yrke (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.1.6
Civilstånd (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2
Person B
11.3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
11.3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2.4
Nationalitet (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2.5
Yrke (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.2.6
Civilstånd (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3
Person C
11.3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
11.3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3.4
Nationalitet (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3.5
Yrke (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3.3.6
Civilstånd (
***
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.
Underhållsskyldig
12.1
Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 8
12.2
Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 9
12.3
Sökanden
Svaranden
är det rättsliga ombud (
**
) som försvarar följande persons intressen:
12.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Bifoga en kompletterande sida om det är fler än tre personer.
(**) T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen.
(***) Om uppgifterna finns tillgängliga.
L 7/64
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
12.3.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
12.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.3.4
Nationalitet (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.3.5
Yrke (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.3.6
Civilstånd (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.
Betalningsuppgifter om ansökan görs av den underhållsberättigade
13.1
Betalning på elektronisk väg
13.1.1
Bankens namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.1.2
BIC eller annan relevant bankkod: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.1.3
Kontohavarens namn och förnamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.1.4
Internationellt bankkontonummer (IBAN): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2
Betalning med check
13.2.1
Check utställd på: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2.2
Checken ska sändas till:
13.2.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2.2.2
Adress:
13.2.2.2.1 Gatuadress/postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2.2.2.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.2.2.2.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14.
Kompletterande upplysningar (i tillämpliga fall):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Sökandens namnteckning: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
och/eller, i tillämpliga fall:
Namn och namnteckning på den person från myndighet i den begärande medlemsstaten som har rätt att under-
teckna formuläret på den sökandes vägnar:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Om uppgifterna finns att tillgå.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/65
BILAGA VII
ANSÖKNINGSFORMULÄR AVSEENDE ERHÅLLANDE ELLER ÄNDRING AV EN DOM OM
UNDERHÅLLSSKYLDIGHET
(artiklarna 56 och 57 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om behörighet, tillämplig lag,
erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten
1.
Ansökan
Ansökan om erhållande av en dom (artikel 56.1 c)
Ansökan om erhållande av en dom (artikel 56.1 d)
Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.1 e)
Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.1 f)
Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.2 b)
Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.2 c)
2.
Begärande centralmyndighet
2.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Adress:
2.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
2.3
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4
Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.5
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.6
Referensnummer för denna begäran: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ansökan ska behandlas tillsammans med ansökan/ansökningarna med följande referensnummer:
2.7
Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
2.7.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.2
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.3
E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
L 7/66
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
3.
Anmodad centralmyndighet
3.1
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2
Adress:
3.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
4.
Handlingar som, i tillämpliga fall, bifogas (
*
) ansökningen
Den anmodade medlemsstatens avgörande om att vägra erkännande eller förklaring om verkställbarhet
Kopia av den dom som ska ändras
Utdrag ur den dom som ska ändras
Handling(ar) som motiverar en förändring av inkomsterna eller annan förändring av omständigheterna
Personbevis eller motsvarande
Den underhållsskyldiges erkännande av föräldraskap
Handling(ar) som intygar föräldraskap
Beslut från behörig myndighet i fråga om föräldraskap
Resultat av genetiska prov
Adoptionshandling
Äktenskapsbevis eller intyg om motsvarande förhållande
Handling(ar) som intygar skilsmässa/hemskillnad
Handling(ar) som intygar att parterna bor tillsammans
Intyg om skolgång
Handling(ar) som intygar ekonomiska förhållanden
Övriga handlingar (v.g. specificera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sammanlagt antal handlingar som bifogas ansökningsformuläret: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*) Kryssa i relevanta rutor och numrera handlingarna i den ordning de bifogas.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/67
DEL B: Ifylls av den sökande eller, i förekommande fall, av den person eller myndighet som i den begärande
medlemsstaten är befullmäktigad att fylla i formuläret på den sökandes vägnar
5.
Ansökan
5.1
Ansökan om erhållande av en dom
5.1.1
Föräldraskap har inte fastställts
5.1.2
Dom saknas
5.1.3
Erkännande och verkställbarhetsförklaring av en avkunnad dom går ej att erhålla
5.1.4
Begärt belopp:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2
Begäran om ändring av en dom
5.2.1
Domen har avkunnats i den anmodade medlemsstaten
5.2.2
Domen har avkunnats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten
5.2.3
Datum för domen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
5.2.4
Namn på domstolen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.5
Förhållanden som ändrats under tiden:
Ändrade inkomster
för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs
för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll
eller för vilken/vilka sådant begärs
för den underhållsskyldige
Ändrade utgifter och avgifter
för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs
för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll
eller för vilken/vilka sådant begärs
för den underhållsskyldige
Ändrad situation för barnet/barnen
Ändrat civilstånd
för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs
för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll
eller för vilken/vilka sådant begärs
för den underhållsskyldige
Annat (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/68
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
5.2.6
Begärd ändring (begärda ändringar):
Höjt underhållsbelopp (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Minskat underhållsbelopp (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ändrad utbetalningstakt (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ändrade utbetalningsvillkor (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ändrad utbetalningsform (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avslutad underhållsskyldighet (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annan (v.g. precisera): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.
Sökande
6.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2
Adress:
6.2.1
c/o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (för- och efternamn) (
*
)
6.2.2
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2.3
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2.4
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
6.3
Telefon/E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.4
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.5
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.6
Nationalitet: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.7
Yrke: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.8
Civilstånd: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.9
I förekommande fall, för- och efternamn samt adressuppgifter för den sökandes ombud (advokat): . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*)
Vid våld inom familjen (se artikel 57.3 i förordning (EG) nr 4/2009).
(**) Om uppgifterna finns att tillgå.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/69
7.
Svarande
7.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2
Adress (
*
):
7.2.1
Gatuadress eller postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2.2
Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2.3
Medlemsstat
Belgien
Bulgarien
Tjeckien
Tyskland
Estland
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland
Litauen
Luxemburg
Ungern
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
Slovakien
Finland
Sverige
7.3
Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.4
ID- eller socialförsäkringsnummer (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.5
Nationalitet (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.6
Yrke (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.7
Civilstånd (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.
Annan information som gör det möjligt att lokalisera svaranden:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.
Person/er som har rätt att få underhållsbidrag (
**
)
9.1
Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 6
9.2
Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 7
9.3
Sökanden
Svaranden
är det rättsliga ombud (
***
) som försvarar följande persons eller personers intressen:
9.3.1
Person A
9.3.1.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.1.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
9.3.1.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
****
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*)
Om uppgifterna finns att tillgå.
(**) Bifoga en kompletterande sida om det är fler än tre personer.
(***) T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen.
(****) Om uppgifterna finns tillgängliga.
L 7/70
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
9.3.1.4
Nationalitet (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.1.5
Yrke (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.1.6
Civilstånd (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.1.7
Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser
Släktskap (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Äktenskap
Äktenskapsliknande förhållande
Släktskap genom giftermål (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annat (v.g. specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2
Person B
9.3.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
9.3.2.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.4
Nationalitet (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.5
Yrke (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.6
Civilstånd (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.2.7
Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser
Släktskap (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Äktenskap
Äktenskapsliknande förhållande
Släktskap genom giftermål (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annat (v.g. specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3
Person C
9.3.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
9.3.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
*
) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3.4
Nationalitet (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3.5
Yrke (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.3.3.6
Civilstånd (
*
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*)
Om uppgifterna finns tillgängliga.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/71
9.3.3.7
Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser
Släktskap (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Äktenskap
Äktenskapsliknande förhållande
Släktskap genom giftermål (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annat (v.g. specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.
Underhållsskyldig
10.1
Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 6
10.2
Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 7
10.3
Sökanden
Svaranden
är det rättsliga ombud (
*
) som försvarar följande persons intressen:
10.3.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.2
Födelsedatum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
10.3.3
ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.4
Nationalitet (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.5
Yrke (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.6
Civilstånd (
**
): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.3.7
Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser
Släktskap (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Äktenskap
Äktenskapsliknande förhållande
Släktskap genom giftermål (klargör band): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Annat (v.g. specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.
Information om den finansiella situationen för de personer som berörs av ansökan (ange endast infor-
mation som är relevant för att erhålla en dom eller ändring av en dom)
11.1
Valuta
euro (EUR)
bulgarisk lev (BGN)
tjeckisk krona (CZK)
estnisk krona (EEK)
ungersk forint (HUF)
litauisk litas (LTL)
lettisk lats (LVL)
polsk zloty (PLN)
rumänsk leu (RON)
svensk krona (SEK)
annan (ange ISO-kod): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(*)
T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen.
(**) Om uppgifterna finns att tillgå.
L 7/72
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
11.2
Person/personer för vilken/vilka underhållsbidrag begärs eller som har rätt att få underhållsbidrag samt dennas/deras rät-
tsliga företrädare
11.2.1
Bruttoinkomster
per månad
per år
Person som i första
hand ansvarar för
den eller de perso-
ner för vilka
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt till under-
hållsbidrag
Nuvarande
make/maka eller
partner till den
person som i första
hand ansvarar för
den eller de perso-
ner för vilka
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt till under-
hållsbidrag
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person A)
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person B)
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person C)
Löner (inklusive naturaförmåner),
ålderspension, invaliditetspension,
underhållsbidrag, ränteinkomster,
livräntor, arbetslöshetsersättning
Andra arbetsinkomster
Inkomster av
värdepapper/kapital/fastigheter
Andra inkomstkällor
SAMMANLAGT
11.2.2
Utgifter och avgifter
per månad
per år
Person som i första
hand ansvarar för
den eller de perso-
ner för vilka
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt till under-
hållsbidrag
Nuvarande
make/maka eller
partner till den
person som i första
hand ansvarar för
den eller de perso-
ner för vilka
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt till under-
hållsbidrag
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person A)
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person B)
Person för vilken
underhållsbidrag
begärs eller som
har rätt att få
underhållsbidrag
(Person C)
Skatter och därmed jämställda
avgifter
Försäkringspremier, obligatoriska
socialförsäkringsavgifter och obli-
gatoriska avgifter i yrket
Hyra/avgift till bostadsrätts- eller
bostadsförening, ränta och amor-
tering på fastighetslån
Utgifter för mat och kläder
Utgifter för läkarvård
Utbetalningar till tredjeman till
följd av en rättslig förpliktelse
och/eller utgifter för andra bero-
ende personer som inte avses i
ansökan
Skolavgifter för barn
Ränta och amortering på lån,
övriga skulder
Övriga utgifter
SAMMANLAGT
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/73
11.2.3
Övriga tillgångar
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11.3
Den underhållsskyldige
11.3.1
Bruttoinkomster
per månad
per år
Den underhållsskyldige
Den underhållsskyldiges nuvarande
make/maka eller partner
Löner (inklusive naturaförmåner), ålderpension, invaliditets-
pension, underhållsbidrag, ränteinkomster, livräntor,
arbetslöshetsersättning
Andra arbetsinkomster
Inkomster av värdepapper/kapital/fastigheter
Andra inkomstkällor
SAMMANLAGT
11.3.2
Utgifter och avgifter
per månad
per år
Den underhållsskyldige
Den underhållsskyldiges nuvarande
make/maka eller partner
Skatter och därmed jämställda avgifter
Försäkringspremier, obligatoriska socialförsäkringsavgifter
och obligatoriska avgifter i yrket
Hyra/avgift till bostadsrätts- eller bostadsförening, ränta
och amortering på fastighetslån
Utgifter för mat och kläder
Utgifter för läkarvård
Utbetalningar till tredjeman till följd av en rättslig förplik-
telse och/eller utgifter för andra beroende personer som
inte avses i ansökan
Skolavgifter för barn
Ränta och amortering på lån, övriga skulder
Övriga utgifter
SAMMANLAGT
11.3.3
Övriga tillgångar
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
L 7/74
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
12.
Betalningsuppgifter om ansökan görs av den underhållsberättigade
12.1
Betalning på elektronisk väg
12.1.1
Bankens namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.1.2
BIC eller annan relevant bankkod: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.1.3
Kontohavarens namn och förnamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.1.4
Internationellt bankkontonummer (IBAN): . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.2
Betalning med check
12.2.1
Check utställd på:
12.2.2
Checken ska sändas till:
12.2.2.1
För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.2.2.2
Adress:
12.2.2.2.1 Gatuadress/postbox: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.2.2.2.2 Ort och postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12.2.2.2.3 Land: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13.
Kompletterande upplysningar (i tillämpliga fall):
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Den sökandens namnteckning: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
och/eller, i tillämpliga fall:
Namn och namnteckning på den person från myndighet i den begärande medlemsstaten som har rätt att under-
teckna formuläret på den sökandes vägnar:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/75
BILAGA VIII
MOTTAGANDEBEVIS FÖR EN ANSÖKAN
(artikel 58. 3 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag,
erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
Detta mottagandebevis ska avsändas inom 30 dagar från och med mottagandet av ansökan.
1.
Begärande centralmyndighet
1.1
Den begärande centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2
För- och efternamn på den person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Anmodad centralmyndighet
2.1
Den anmodade centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
2.2.1 För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2 Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3 Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.4 E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Datum för mottagande: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
4.
De första åtgärderna som vidtagits eller kommer att vidtas för att behandla ansökan
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.
Ytterligare handlingar eller information som behövs (specificera)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ett meddelande om hur ärendet fortskrider följer inom 60 dagar.
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . datum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
L 7/76
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA IX
MEDDELANDE OM VÄGRAN ATT BEHANDLA EN ANSÖKAN ELLER BESLUT ATT INTE LÄNGRE
BEHANDLA EN ANSÖKAN
(artikel 58.8–9 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig
lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
))
1.
Begärande centralmyndighet
1.1
Den begärande centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.2
För- och efternamn på den person som ansvarar för begäran:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.
Anmodad centralmyndighet
2.1
Den anmodade centralmyndighetens referensnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2
Person som ansvarar för bevakningen av begäran:
2.2.1 För- och efternamn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2 Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3 Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.4 E-postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.
Den anmodade centralmyndigheten vägrar att behandla den begärande centralmyndighetens ansökan
eftersom det är uppenbart att kraven inte är uppfyllda
Precisera skäl:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.
Den anmodade centralmyndigheten upphör med behandlingen av ansökan eftersom den begärande cen-
tralmyndigheten inte har tillhandahållit kompletterande handlingar eller information som begärts av den
anmodade centralmyndigheten inom 90 dagar, eller inom en längre period som den sistnämnda
specificerat
Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datum: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (dd/mm/åååå)
Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/77
BILAGA X
De administrativa myndigheter som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 4/2009 är följande:
L 7/78
SV
Europeiska unionens officiella tidning
10.1.2009
BILAGA XI
De behöriga myndigheter som avses i artikel 47.3 i förordning (EG) nr 4/2009 är följande:
10.1.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 7/79
Bilaga
3
2007 års Haagkonvention
CONVENTION
SUR LE RECOU-
VREMENT INTER-
NATIONAL DES
ALIMENTS
DESTINÉS AUX
ENFANTS ET À
D'AUTRES
MEMBRES DE LA
FAMILLE
CONVENTION
ON THE INTER-
NATIONAL
RECOVERY OF
CHILD SUPPORT
AND OTHER
FORMS OF
FAMILY
MAINTENANCE
KONVENTION
OM INTER-
NATIONELL
INDRIVNING AV
UNDERHÅLL TILL
BARN OCH
ANDRA
FAMILJEMED-
LEMMAR
(Conclue le
23 novembre 2007)
(Concluded
23 November 2007)
(Ingicks den
23 november 2007)
Les États signa-
taires de la présente
Convention,
Désireux d’amélio-
rer la coopération en-
tre les États en mati-
ère de recouvrement
international des ali-
ments destinés aux
enfants et à d’autres
The States signa-
tory to the present
Convention,
Desiring to im-
prove co-operation
among States for the
international reco-
very of child support
and other forms of
family maintenance,
De stater som har
undertecknat denna
konvention,
som önskar för-
bättra samarbetet
mellan stater när det
gäller internationell
indrivning av under-
håll till barn och
andra familjemedlem-
1 Den franska texten är ett av konventionens två originalspråk och är alltså inte utarbetad
inom EU.
2 Den engelska texten är ett av konventionens två originalspråk och är alltså inte utarbetad
inom EU
3 Den svenska texten är inte någon officiell svensk översättning av 2007 års Haagkonvention.
Inom ramen för EU:s arbete har konventionen översatts till de olika medlemsstaternas
språk. Utifrån den svenska översättningen, samt med beaktande bl.a. av underhålls-
förordningens lydelse, har en justerad svensk översättning utarbetats inom Justitie-
departementet i visst samråd med utredningen.
469
Bilaga 3
SOU 2010:59
membres de la
famille,
Conscients de la
nécessité de disposer
de procédures produ-
isant des résultats et
qui soient accessibles,
rapides, efficaces,
économiques, équi-
tables et adaptées à
diverses situations,
Souhaitant s’inspi-
rer des meilleures
solutions des Con-
ventions de La Haye
existantes, ainsi que
d’autres instruments
internationaux, no-
tamment la Conven-
tion sur le recouvre-
ment des aliments à
l’étranger du 20 juin
1956, établie par les
Nations Unies,
Cherchant à tirer
parti des avancées
technologiques et à
créer un système
souple et susceptible
de s’adapter aux
nouveaux besoins et
aux opportunités
offertes par les
technologies et leurs
évolutions,
Rappelant que, en
application des
Aware of the need
for procedures which
produce results and
are accessible,
prompt, efficient,
cost-effective,
responsive and fair,
Wishing to build
upon the best
features of existing
Hague Conventions
and other inter-
national instruments,
in particular the
United Nations Con-
vetion on the Re-
covery Abroad of
Maintenance of
20 June 1956,
Seeking to take
advantage of advan-
ces in technologies
and to create a
flexible system which
can continue to
evolve as needs
change and further
advances in tech-
nology create new
opportunities,
Recalling that, in
accordance with
mar,
som är medvetna
om behovet av förfa-
randen som leder till
resultat samt är till-
gängliga, snabba,
effektiva, kostnads-
effektiva, anpassade
till olika situationer
och rättvisa,
som önskar bygga
vidare på de bästa
inslagen i befintliga
Haagkonventioner
och andra inter-
nationella instrument,
särskilt Förenta
Nationernas kon-
vention av den 20 juni
1956 om indrivning
av underhållsbidrag i
utlandet,
som strävar efter
att utnyttja de
tekniska framsteg
som gjorts och skapa
ett flexibelt system
som kan utvecklas i
takt med att behoven
ändras och nya
möjligheter skapas
genom ytterligare
tekniska framsteg,
som erinrar om att
enligt artiklarna 3 och
470
SOU 2010:59
Bilaga 3
articles 3 et 27 de la
Convention relative
aux droits de l’enfant
du 20 novembre1989,
établie par les
Nations Unies,
– l’intérêt
supé-
rieur de l’enfant doit
être une considéra-
tion primordiale dans
toutes les décisions
concernant les
enfants,
–
tout enfant a
droit à un niveau de
vie suffisant pour
permettre son déve-
loppement physique,
mental, spirituel,
moral et social,
–
il incombe au
premier chef aux
parents ou autres
personnes ayant la
charge de l’enfant
d’assurer, dans la
limite de leurs possi-
bilités et de leurs
moyens financiers,
les conditions de vie
nécessaires au
développement de
l’enfant,
– les États parties
devraient prendre
toutes les mesures
appropriées, notam-
Articles 3 and 27 of
the United Nations
Convention on the
Rights of the Child
of 20
November
1989,
–
in all actions
concerning children
the best interests of
the child shall be a
primary conside-
ration,
– every child has a
right to a standard of
living adequate for
the child’s physical,
mental, spiritual,
moral and social
development,
– the parent(s) or
others responsible
for the child have the
primary respons-
ibility to secure,
within their abilities
and financial capa-
cities, the conditions
of living necessary
for the child’s
development, and
– States
Parties
should take all
appropriate measures,
including the conclu-
27 i Förenta
Nationernas kon-
vention om barnets
rättigheter av den 20
november 1989
–
ska vid alla
åtgärder som rör barn
barnets bästa komma
i främsta rummet,
– har varje barn rätt
till den levnads-
standard som krävs
för barnets fysiska,
psykiska, andliga,
moraliska och sociala
utveckling,
– har föräldrar eller
andra som är
ansvariga för barnet,
inom ramen för sin
förmåga och sina
ekonomiska resurser,
huvudansvaret för att
säkerställa de
levnadsvillkor som är
nödvändiga för
barnets utveckling,
– ska konventions-
staterna vidta alla
lämpliga åtgärder,
inklusive ingående av
471
Bilaga 3
SOU 2010:59
ment la conclusion
d’accords interna-
tionaux, en vue
d’assurer le recouvre-
ment des aliments
destinés aux enfants
auprès de leurs
parents ou d’autres
personnes ayant une
responsabilité à leur
égard, en particulier
lorsque ces personnes
vivent dans un État
autre que celui de
l’enfant,
Ont résolu de
conclure la présente
Convention, et sont
convenus des disposi-
tions suivantes:
sion of international
agreements, to secure
the recovery of main-
tenance for the child
from the parent(s) or
other responsible
persons, in particular
where such persons
live in a State
different from that of
the child,
Have resolved to
conclude this Con-
vention and have
agreed upon the fol-
lowing provisions –
internationella
överenskommelser,
för att säkerställa
indrivning av under-
håll för barnet från
föräldrar eller andra
ansvariga personer,
särskilt i de fall då den
person som har det
ekonomiska ansvaret
för barnet bor i en
annan stat än barnet,
har beslutat att anta
denna konvention
och har kommit
överens om följande
bestämmelser.
CHAPITRE
PREMIER –
OBJET, CHAMP
D’APPLICATION
ET DÉFINITIONS
CHAPTER
I –
OBJECT, SCOPE
AND DEFINI-
TIONS
KAPITEL I –
SYFTE,
TILLÄMPNINGS-
OMRÅDE OCH
DEFINITIONER
Article premier
Objet
Article 1
Object
Artikel 1
Syfte
La présente
Convention a pour
objet d’assurer l’effi-
cacité du recouvrem-
ent international des
aliments destinés aux
enfants et à d’autres
membres de la fam-
ille, en particulier en:
The object of the
present Convention
is to ensure the
effective inter-
national recovery of
child support and
other forms of family
maintenance, in
particular by –
Syftet med denna
konvention är att
säkerställa en effektiv
internationell indriv-
ning av underhåll till
barn och andra
familjemedlemmar,
särskilt genom att
472
SOU 2010:59
Bilaga 3
a) établissant
un
système complet de
coopération entre les
autorités des États
contractants;
b) permettant de
présenter des deman-
des en vue d’obtenir
des décisions en
matière d’aliments;
c) assurant
la
reconnaissance et
l’exécution des
décisions en matière
d’aliments; et
d) requérant
des
mesures efficaces en
vue de l’exécution ra-
pide des décisions en
matière d’aliments.
a) establishing
a
comprehensive
system of co-
operation between
the authorities of the
Contracting States;
b) making available
applications for the
establishment of
maintenance
decisions;
c) providing
for
the recognition and
enforcement of main-
tenance decisions;
and
d) requiring effect-
tive measures for the
prompt enforcement
of maintenance deci-
sions.
a) inrätta ett över-
gripande system för
samarbete mellan
myndigheterna i de
fördragsslutande
staterna,
b) möjliggöra
ansökningar om att
erhålla avgöranden
avseende underhåll,
c) tillhandahålla
erkännande och verk-
ställighet av av-
göranden om under-
hållsbidrag, och
d)
ställa krav på
effektiva åtgärder för
en snabb verkställig-
het av avgöranden om
underhåll.
Article 2
Champ d’application
Article 2
Scope
Artikel 2
Tillämpningsområde
1. La
présente
Convention
s’applique:
a) aux obligations
alimentaires découl-
ant d’une relation pa-
rent-enfant à l’égard
d’une personne âgée
de moins de 21 ans;
b) à la reconnais-
sance et à l’exécution
1. This
Conven-
tion shall apply –
a) to maintenance
obligations arising
from a parent-child
relationship towards
a person under the
age of 21 years;
b) to recognition
and enforcement or
1. Denna konven-
tion är tillämplig på
a) underhållsskyl-
dighet, som grundar
sig på ett föräldra-
barnförhållande, mot
en person under 21
år,
b) erkännande och
verkställighet, eller
473
Bilaga 3
SOU 2010:59
ou à l’exécution
d’une décision rela-
tive aux obligations
alimentaires entre
époux et ex-époux
lorsque la demande
est présentée con-
jointement à une
action comprise dans
le champ d’applica-
tion de l’alinéa a); et
c) à l’exception des
chapitres II et III,
aux obligations
alimentaires entre
époux et ex-époux.
2. Tout
État
contractant peut,
conformément à
l’article 62, se réser-
ver le droit de limiter
l’application de la
Convention, en ce
qui concerne l’alinéa
a) du paragraphe pre-
mier, aux personnes
n’ayant pas atteint
l’âge de 18 ans. Tout
État contractant fai-
sant une telle réserve
ne sera pas fondé à
demander l’applica-
tion de la Conven-
tion aux personnes
exclues par sa réserve
du fait de leur âge.
3. Tout
État
contractant peut,
enforcement of a
decision for spousal
support when the
application is made
with a claim within
the scope of sub-
paragraph a); and
c) with the excep-
tion of Chapters II
and III, to spousal
support.
2. Any
Contrac-
ting State may
reserve, in accordance
with Article 62, the
right to limit the
application of the
Convention under
sub-paragraph 1
a),
to persons who have
not attained the age
of 18 years. A
Contracting State
which makes this
reservation shall not
be entitled to claim
the application of the
Convention to
persons of the age
excluded by its
reservation.
3. Any
Contrac-
ting State may
verkställighet, av ett
avgörande om under-
hållsskyldighet mot
make, om ansökan
ges in tillsammans
med ett anspråk som
omfattas av a), och
c) med
undantag
för kapitel II och III,
underhållsskyldighet
mot make.
2. Varje fördrags-
slutande stat får, i
enlighet med artikel
62, förbehålla sig
rätten att begränsa
tillämpningen av
konventionen enligt
punkten 1 a till
personer under 18 år.
En fördragsslutande
stat som gör ett
sådant förbehåll har
inte rätt att kräva att
konventionen ska
tillämpas på personer
i den åldersgrupp som
undantas genom dess
förbehåll.
3. Varje fördrags-
slutande stat får, i
474
SOU 2010:59
Bilaga 3
conformément à
l’article 63, déclarer
qu’il étendra l’appli-
cation de tout ou
partie de la Conven-
tion à d’autres
obligations alimen-
taires découlant de
relations de famille,
de filiation, de
mariage ou d’alliance,
incluant notamment
les obligations envers
les personnes vulné-
rables. Une telle
déclaration ne crée
d’obligation entre
deux États contrac-
tants que dans la
mesure où leurs
déclarations recouv-
rent les mêmes
obligations alimen-
taires et les mêmes
parties de la Conven-
tion.
4. Les dispositions
de la présente Con-
vention s’appliquent
aux enfants indépen-
damment de la situa-
tion matrimoniale de
leurs parents.
declare in accordance
with Article 63 that it
will extend the
application of the
whole or any part of
the Convention to
any maintenance
obligation arising
from a family rela-
tionship, parentage,
marriage or affinity,
including in parti-
cular obligations in
respect of vulnerable
persons. Any such
declaration shall give
rise to obligations
between two Contra-
cting States only in
so far as their decla-
rations cover the
same maintenance
obligations and parts
of the Convention.
4. The provisions
of this Convention
shall apply to
children regardless of
the marital status of
the parents.
enlighet med artikel
63, förklara att den
kommer att utvidga
tillämpningen av hela
eller delar av
konventionen till
sådan underhålls-
skyldighet som har
sin grund i familje-,
släktskaps-, äkten-
skaps- eller svåger-
lagsförhållande,
inbegripet särskilt
skyldigheter med
avseende på sårbara
personer. En sådan
förklaring ska ge
upphov till för-
pliktelser mellan två
fördragsslutande
stater endast i den
utsträckning som
deras förklaringar
omfattar samma
underhållsskyldighet
och samma delar av
konventionen.
4. Bestämmelserna
i denna konvention
ska vara tillämpliga på
barn, oavsett föräld-
rarnas civilstånd.
475
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 3
Définitions
Article 3
Definitions
Artikel 3
Definitioner
Aux fins de la
présente Convention:
a) «créancier»
désigne une personne
à qui des aliments
sont dus ou allégués
être dus;
b) «débiteur»
désigne une personne
qui doit ou de qui on
réclame des aliments;
c) «assistance juri-
dique» désigne l’assi-
stance nécessaire
pour permettre aux
demandeurs de con-
naître et de faire va-
loir leurs droits et
pour garantir que
leurs demandes se-
ront traitées de façon
complète et efficace
dans l’État requis.
Une telle assistance
peut être fournie, le
cas échéant, au moy-
en de conseils juridi-
ques, d’une assistance
lorsqu’une affaire est
portée devant une
autorité, d’une repré-
sentation en justice et
de l’exonération des
frais de procédure;
For the purposes
of this Convention –
a) “creditor”
means an individual
to whom mainte-
nance is owed or is
alleged to be owed;
b) “debtor” means
an individual who
owes or who is
alleged to owe
maintenance;
c) “legal
assis-
tance” means the
assistance necessary
to enable applicants
to know and assert
their rights and to
ensure that applica-
tions are fully and
effectively dealt with
in the requested
State. The means of
providing such assist-
ance may include as
necessary legal
advice, assistance in
bringing a case before
an authority, legal
representation and
exemption from
costs of proceedings;
I denna konvention
avses med
a) underhållsbe-
rättigad: varje enskild
person som har eller
påstås ha rätt till
underhållsbidrag,
b) underhålls-
skyldig: varje enskild
person som är eller
påstås vara skyldig att
utge underhållsbidrag,
c) rättsligt bistånd:
det bistånd som är
nödvändigt för att
parterna ska kunna få
kännedom om och
hävda sina rättigheter
samt säkerställa att
ansökningar be-
handlas fullständigt
och effektivt i den
anmodade staten.
Sådant bistånd kan
efter behov lämnas i
form av juridisk
rådgivning, hjälp med
att lägga fram sin sak
för en myndighet,
juridiskt ombud och
befrielse från rätte-
gångskostnader,
476
SOU 2010:59
Bilaga 3
d) «accord
par
écrit» désigne un
accord consigné sur
tout support dont le
contenu est access-
ible pour être
consulté ultérieure-
ment;
e) «convention en
matière d’aliments»
désigne un accord par
écrit relatif au
paiement d’aliments
qui:
i) a été dressé
ou enregistré formel-
lement en tant
qu’acte authentique
par une autorité
compétente; ou
ii) a été au-
thentifié ou enregi-
stré par une autorité
compétente, conclu
avec elle ou déposé
auprès d’elle,
et peut faire l’objet
d’un contrôle et
d’une modification
par une autorité
compétente;
f) une «personne
vulnérable» désigne
une personne qui, en
raison d’une altéra-
tion ou d’une insuffi-
sance de ses facultés
d) “agreement in
writing” means an
agreement recorded
in any medium, the
information contain-
ed in which is
accessible so as to be
usable for subsequent
reference;
e) “maintenance
arrangement” means
an agreement in
writing relating to
the payment of
maintenance which –
i)
has been
formally drawn up or
registered as an
authentic instrument
by a competent
authority; or
ii)
has
been
authenticated by, or
concluded, registered
or filed with a
competent authority,
and may be the
subject of review and
modification by a
competent authority;
f) “vulnerable
person” means a
person who, by
reason of an impair-
ment or insufficiency
of his or her personal
d) skriftligt avtal:
en överenskommelse
som dokumenterats
på ett sådant sätt att
informationen är till-
gänglig för senare
användning,
e) avtal om under-
hållsbidrag: ett
skriftligt avtal som
rör betalning av
underhållsbidrag och
som har
i)
upprättats
eller registrerats som
en officiell handling
av en behörig
myndighet, eller
ii) bestyrkts
av, ingåtts vid, regi-
strerats hos eller getts
in till en behörig
myndighet
och som kan bli
föremål för förnyad
prövning och ändring
av en behörig
myndighet,
f) sårbar person: en
person som, på grund
av nedsatt eller
bristande förmåga i
sin personliga kapa-
citet, inte kan försörja
477
Bilaga 3
SOU 2010:59
personnelles, n’est
pas en état de pour-
voir à ses besoins.
faculties, is not able
to support him or
herself.
sig själv.
CHAPITRE II –
COOPÉRATION
ADMINISTRATIVE
CHAPTER II –
ADMINISTRATIVE
CO-OPERATION
KAPITEL II –
ADMINISTRATIVT
SAMARBETE
Article 4
Désignation des
Autorités centrales
Article 4
Designation of
Central Authorities
Artikel 4
Utseende av central-
myndigheter
1. Chaque
État
contractant désigne
une Autorité centrale
chargée de satisfaire
aux obligations qui
lui sont imposées par
la Convention.
2. Un État fédéral,
un État dans lequel
plusieurs systèmes de
droit sont en vigueur
ou un État ayant des
unités territoriales
autonomes, est libre
de désigner plus
d’une Autorité cen-
trale et doit spécifier
l’étendue territoriale
ou personnelle de
leurs fonctions.
L’État qui fait usage
de cette faculté dé-
signe l’Autorité cen-
trale à laquelle toute
communication peut
être adressée en vue
1. A Contracting
State shall designate a
Central Authority to
discharge the duties
that are imposed by
the Convention on
such an authority.
2. Federal States,
States with more than
one system of law or
States having autono-
mous territorial units
shall be free to
appoint more than
one Central Autho-
rity and shall specify
the territorial or per-
sonal extent of their
functions. Where a
State has appointed
more than one Cen-
tral Authority, it
shall designate the
Central Authority to
which any communi-
cation may be ad-
1. Varje fördrags-
slutande stat ska utse
en centralmyndighet
som ska ha till upp-
gift att fullgöra de
skyldigheter som
åläggs sådana myn-
digheter enligt denna
konvention.
2. Federala stater,
stater med fler än ett
rättssystem eller
stater som har
autonoma territoriella
enheter får utse fler
än en centralmyndig-
het och ange den
territoriella eller den
personliga om-
fattningen av deras
befogenheter. Om en
stat har utsett fler än
en centralmyndighet
ska den ange den
centralmyndighet till
vilken meddelanden
kan sändas för vidare-
befordran till behörig
478
SOU 2010:59
Bilaga 3
de sa transmission à
l’Autorité centrale
compétente au sein
de cet État.
3. Au moment du
dépôt de l’instrument
de ratification ou
d’adhésion ou d’une
déclaration faite con-
formément à
l’article 61,
chaque
État contractant
informe le Bureau
Permanent de la
Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé de la
désignation de
l’Autorité centrale ou
des Autorités cen-
trales, ainsi que de
leurs coordonnées et,
le cas échéant, de
l’étendue de leurs
fonctions visées au
paragraphe 2. En cas
de changement, les
États contractants en
informent aussitôt le
Bureau Permanent.
dressed for transmis-
sion to the appropri-
ate Central Authority
within that State.
3. The designation
of the Central
Authority or Central
Authorities, their
contact details, and
where appropriate
the extent of their
functions as specified
in paragraph 2, shall
be communicated by
a Contracting State
to the Permanent Bu-
reau of the Hague
Conference on Pri-
vate International
Law at the time when
the instrument of
ratification or acces-
sion is deposited or
when a declaration is
submitted in accord-
ance with Article 61.
Contracting States
shall promptly in-
form the Permanent
Bureau of any
changes.
centralmyndighet
inom den staten.
3. Uppgift om den
centralmyndighet
eller de central-
myndigheter som har
utsetts, kontakt-
uppgifter för dessa,
och i förekommande
fall omfattningen av
deras uppgifter enligt
punkten 2 ska med-
delas av en fördrags-
slutande stat till
Haagkonferensen för
internationell privat-
rätts permanenta byrå
i samband med att
ratifikations- eller
anslutningsinstru-
mentet deponeras
eller en förklaring ges
in i enlighet med
artikel 61. Fördrags-
slutande stater ska
utan dröjsmål under-
rätta den Permanenta
byrån om varje för-
ändring.
479
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 5
Fonctions générales
des Autorités
centrales
Article 5
General functions of
Central Authorities
Artikel 5
Centralmyndigheters
allmänna uppgifter
Les Autorités
centrales doivent:
a) coopérer entre
elles et promouvoir la
coopération entre les
autorités compéten-
tes de leur État pour
réaliser les objectifs
de la Convention;
b) rechercher, dans
la mesure du pos-
sible, des solutions
aux difficultés pou-
vant survenir dans le
cadre de l’application
de la Convention.
Central Autho-
rities shall –
a) co-operate with
each other and prom-
ote co-operation am-
ongst the competent
authorities in their
States to achieve the
purposes of the
Convention;
b) seek as far as
possible solutions to
difficulties which
arise in the applica-
tion of the Con-
vention.
Centralmyndig-
heterna ska
a) samarbeta med
varandra och främja
samarbetet mellan
behöriga myndigheter
i sina stater för att
uppnå ändamålen
med denna konven-
tion.
b)
så långt som
möjligt söka lösningar
på de svårigheter som
uppstår vid tillämp-
ningen av denna
konvention.
Article 6
Fonctions spécifiques
des Autorités
centrales
Article 6
Specific functions of
Central Authorities
Artikel 6
Centralmyndigheters
särskilda uppgifter
1. Les
Autorités
centrales fournissent
une assistance rela-
tive aux demandes
prévues au chapitre
III, notamment en:
a) transmettant et
recevant ces
demandes;
1. Central Autho-
rities shall provide
assistance in relation
to applications under
Chapter III. In
particular they shall –
a) transmit
and
receive such applica-
tions;
1. Centralmyndig-
heterna ska vara
behjälpliga i samband
med ansökningar
enligt kapitel III. De
ska särskilt
a) vidarebefordra
och ta emot sådana
ansökningar,
480
SOU 2010:59
Bilaga 3
b) introduisant ou
facilitant l’introduc-
tion de procédures
relatives à ces
demandes.
2. Concernant ces
demandes, elles pren-
nent toutes les mesu-
res appropriées pour:
a) accorder
ou
faciliter l’octroi d’une
assistance juridique,
lorsque les circon-
stances l’exigent;
b) aider à localiser
le débiteur ou le
créancier;
c) faciliter la rech-
erche des informa-
tions pertinentes
relatives aux revenus
et, si nécessaire, au
patrimoine du débi-
teur ou du créancier,
y compris la localisa-
tion des biens;
d) encourager les
règlements amiables
afin d’obtenir un
paiement volontaire
des aliments, lorsque
b) initiate or facili-
tate the institution of
proceedings in
respect of such
applications.
2. In relation to
such applications
they shall take all
appropriate measures
–
a)
where the cir-
cumstances require,
to provide or facili-
tate the provision of
legal assistance;
b)
to help locate
the debtor or the
creditor;
c) to help obtain
relevant information
concerning the in-
come and, if neces-
sary, other financial
circumstances of the
debtor or creditor,
including the location
of assets;
d) to
encourage
amicable solutions
with a view to
obtaining voluntary
payment of main-
b) inleda
eller
underlätta inledandet
av förfaranden vad
gäller sådana ansök-
ningar.
2. I samband med
sådana ansökningar
ska centralmyndighe-
terna vidta alla lämp-
liga åtgärder för att
a) tillhandahålla
eller underlätta till-
handahållandet av
rättsligt bistånd, när
omständigheterna så
kräver,
b)
bistå med att
lokalisera den under-
hållsskyldige eller den
underhållsberättigade,
c) bistå med att ta
fram relevanta upp-
gifter om den
underhållsskyldiges
eller den underhålls-
berättigades inkomst
och, om det är nöd-
vändigt, andra ekono-
miska förhållanden,
inklusive lokalisering
av tillgångar,
d) uppmuntra till
samförstånds-
lösningar för att på
frivillig väg utverka
utbetalning av
481
Bilaga 3
SOU 2010:59
cela s’avère approprié
par le recours à la
médiation, à la con-
ciliation ou à d’autres
modes analogues;
e) faciliter l’exécu-
tion continue des
décisions en matière
d’aliments, y compris
les arrérages;
f)
faciliter le re-
couvrement et le
virement rapide des
paiements d’aliments;
g) faciliter l’obten-
tion d’éléments de
preuve documentaire
ou autre;
h) fournir une assi-
stance pour établir la
filiation lorsque cela
est nécessaire pour le
recouvrement d’ali-
ments;
i) introduire
ou
faciliter l’intro-
duction de procé-
dures afin d’obtenir
toute mesure néces-
saire et provisoire à
caractère territorial et
ayant pour but de
garantir l’aboutisse-
ment d’une demande
tenance, where
suitable by use of
mediation, concilia-
tion or similar
processes;
e) to facilitate the
ongoing enforcement
of maintenance deci-
sions, including any
arrears;
f) to facilitate the
collection and expe-
ditious transfer of
maintenance pay-
ments;
g) to facilitate the
obtaining of
documentary or
other evidence;
h) to provide assis-
tance in establishing
parentage where
necessary for the
recovery of main-
tenance;
i)
to initiate or
facilitate the institu-
tion of proceedings
to obtain any neces-
sary provisional mea-
sures that are territo-
rial in nature and the
purpose of which is
to secure the out-
come of a pending
underhåll, om så är
lämpligt genom
medling, förlikning
eller liknande
förfaranden,
e) underlätta
på-
gående verkställighet
av avgöranden om
underhåll, inklusive
eventuella utestående
fordringar,
f) underlätta
in-
drivning och snabb
överföring av utbetal-
ningar av underhåll,
g) underlätta
er-
hållandet av doku-
mentation eller annat
bevis,
h) vara behjälpliga
med att fastställa
föräldraskap, när
detta krävs för
indrivningen av
underhållet,
i) inleda
eller
underlätta inledandet
av förfaranden för att
utverka eventuella
nödvändiga interi-
mistiska åtgärder av
territoriellt slag som
syftar till att säkra
utgången av en på-
gående ansökan om
482
SOU 2010:59
Bilaga 3
d’aliments pendante;
j) faciliter la signi-
fication et la notifi-
cation des actes.
3. Les
fonctions
conférées à l’Autorité
centrale en vertu du
présent article peu-
vent être exercées,
dans la mesure
prévue par la loi de
l’État concerné, par
des organismes
publics ou d’autres
organismes soumis au
contrôle des autorités
compétentes de cet
État. La désignation
de tout organisme,
public ou autre, ainsi
que ses coordonnées
et l’étendue de ses
fonctions sont
communiquées par
l’État contractant au
Bureau Permanent de
la Conférence de La
Haye de droit
international privé.
En cas de change-
ment, les États con-
tractants en infor-
ment aussitôt le
Bureau Permanent.
4. Le
présent
article et l’article 7 ne
peuvent en aucun cas
maintenance appli-
cation;
j) to
facilitate
service of documents.
3. The functions of
the Central Autho-
rity under this
Article may, to the
extent permitted
under the law of its
State, be performed
by public bodies, or
other bodies subject
to the supervision of
the competent autho-
rities of that State.
The designation of
any such public
bodies or other
bodies, as well as
their contact details
and the extent of
their functions, shall
be communicated by
a Contracting State
to the Permanent
Bureau of the Hague
Conference on
Private International
Law. Contracting
States shall promptly
inform the Perma-
nent Bureau of any
changes.
4. Nothing in this
Article or Article 7
shall be interpreted as
underhållsbidrag,
samt
j) underlätta
del-
givningen av hand-
lingar.
3. Centralmyndig-
hetens uppgifter
enligt denna artikel
får, i den utsträckning
det är möjligt enligt
den berörda statens
lag, utföras av
offentliga organ eller
andra organ som står
under tillsyn av
behöriga myndigheter
i den staten. Upp-
gifter om alla sådana
offentliga organ eller
andra organ som
utses, kontakt-
uppgifter för dessa
samt omfattningen av
deras uppgifter ska
meddelas av en
fördragsslutande stat
till Haagkonferensen
för internationell
privaträtts perma-
nenta byrå. Fördrags-
slutande stater ska
utan dröjsmål under-
rätta den Permanenta
byrån om varje för-
ändring.
4. Ingenting
i
denna artikel eller i
artikel 7 ska förstås
483
Bilaga 3
SOU 2010:59
être interprétés
comme imposant à
une Autorité centrale
l’obligation d’exercer
des attributions qui
relèvent exclusive-
ment des autorités
judiciaires selon la loi
de l’État requis.
imposing an obliga-
tion on a Central
Authority to exercise
powers that can be
exercised only by
judicial authorities
under the law of the
requested State.
som att en central-
myndighet åläggs att
utöva befogenheter
som endast får utövas
av rättsliga myndig-
heter enligt den
anmodade statens lag.
Article 7
Requêtes de mesures
spécifiques
Article 7
Requests for specific
measures
Artikel 7
Framställningar om
särskilda åtgärder
1. Une
Autorité
centrale peut, sur
requête motivée,
demander à une autre
Autorité centrale de
prendre les mesures
spécifiques appro-
priées prévues à
l’article 6(2) b), c),
g), h), i) et j) lors-
qu’aucune demande
prévue à l’article 10
n’est pendante.
L’Autorité centrale
requise prend les
mesures s’avérant
appropriées si elle
considère qu’elles
sont nécessaires pour
aider un demandeur
potentiel à présenter
une demande prévue
à l’article 10 ou à
déterminer si une
telle demande doit
être introduite.
1. A
Central
Authority may make
a request, supported
by reasons, to
another Central
Authority to take
appropriate specific
measures under
Article 6(2) b), c), g),
h), i) and j) when no
application under
Article 10 is pending.
The requested
Central Authority
shall take such
measures as are
appropriate if satis-
fied that they are
necessary to assist a
potential applicant in
making an applica-
tion under Article 10
or in determining
whether such an
application should be
initiated.
1. En
central-
myndighet får göra en
motiverad framställan
till en annan central-
myndighet om vid-
tagande av lämpliga
särskilda åtgärder
enligt artikel 6.2 b, c,
g, h, i och j, när ingen
ansökan enligt artikel
10 handläggs. Den
anmodade central-
myndigheten ska
vidta sådana åtgärder
som är lämpliga, om
den är övertygad om
att de är nödvändiga
för att bistå en
potentiell sökande att
göra en ansökan
enligt artikel 10 eller
avgöra om ett sådant
ansökningsförfarande
bör inledas.
484
SOU 2010:59
Bilaga 3
2. Une
Autorité
centrale peut égale-
ment prendre des
mesures spécifiques,
à la requête d’une
autre Autorité cen-
trale, dans une affaire
de recouvrement
d’aliments pendante
dans l’État requérant
et comportant un
élément d’extranéité.
2. A
Central
Authority may also
take specific mea-
sures on the request
of another Central
Authority in relation
to a case having an
international element
concerning the
recovery of main-
tenance pending in
the requesting State.
2. En
central-
myndighet får även
vidta särskilda åt-
gärder efter fram-
ställan av en annan
centralmyndighet
avseende mål om
indrivning av under-
håll och med inter-
nationella inslag som
pågår i den begärande
staten.
Article 8
Frais de l’Autorité
centrale
Article 8
Central Authority
costs
Artikel 8
Centralmyndighetens
kostnader
1. Chaque Auto-
rité centrale prend en
charge ses propres
frais découlant de
l’application de la
Convention.
2. Les
Autorités
centrales ne peuvent
mettre aucun frais à
la charge du demand-
eur pour les services
qu’elles fournissent
en vertu de la Con-
vention, sauf s’il
s’agit de frais excep-
tionnels découlant
d’une requête de me-
sures spécifiques
prévue à l’article 7.
3. L’Autorité
centrale requise ne
peut pas recouvrer les
1. Each
Central
Authority shall bear
its own costs in
applying this Con-
vention.
2. Central Autho-
rities may not impose
any charge on an
applicant for the
provision of their
services under the
Convention save for
exceptional costs
arising from a request
for a specific measure
under Article 7.
3. The requested
Central Authority
may not recover the
1. Varje
central-
myndighet ska bära
sina egna kostnader
vid tillämpning av
denna konvention.
2. Centralmyndig-
heter får inte ta ut
någon avgift från en
sökande för de
tjänster som de till-
handahåller enligt
denna konvention,
utom för exceptio-
nella kostnader i
samband med en
framställan om en
särskild åtgärd enligt
artikel 7.
3. Den anmodade
centralmyndigheten
får kräva ersättning
485
Bilaga 3
SOU 2010:59
frais exceptionnels
mentionnés au para-
graphe 2 sans avoir
obtenu l’accord préa-
lable du demandeur
sur la fourniture de
ces services à un tel
coût.
costs of the services
referred to in
paragraph 2 without
the prior consent of
the applicant to the
provision of those
services at such cost.
för de exceptionella
kostnader som avses i
punkten 2 endast om
sökanden i förväg har
godkänt att tjänsterna
tillhandahålls till
denna kostnad.
CHAPITRE III –
DEMANDES PAR
L’INTER-
MÉDIAIRE DES
AUTORITÉS
CENTRALES
CHAPTER III –
APPLICATIONS
THROUGH
CENTRAL
AUTHORITIES
KAPITEL III –
ANSÖKNINGAR
GENOM CEN-
TRALMYNDIG-
HETER
Article 9
Demande par
l’intermédiaire des
Autorités centrales
Article 9
Application through
Central Authorities
Artikel 9
Ansökan genom
centralmyndigheter
Toute demande
prévue au présent
chapitre est transmise
à l’Autorité centrale
de l’État requis par
l’intermédiaire de
l’Autorité centrale de
l’État contractant
dans lequel réside le
demandeur. Aux fins
de la présente dispo-
sition, la résidence
exclut la simple
présence.
An application
under this Chapter
shall be made
through the Central
Authority of the
Contracting State in
which the applicant
resides to the Central
Authority of the
requested State. For
the purpose of this
provision, residence
excludes mere
presence.
En ansökan enligt
detta kapitel ska göras
genom centralmyn-
digheten i den för-
dragsslutande stat där
sökanden är bosatt till
centralmyndigheten i
den anmodade staten.
Vid tillämpningen av
denna bestämmelse
anses en person som
endast befinner sig i
en viss stat inte vara
bosatt där.
486
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 10
Demandes dispo-
nibles
Article 10
Available
applications
Artikel 10
Möjliga ansökningar
1.
Dans un État
requérant, les catégo-
ries de demandes sui-
vantes doivent pou-
voir être présentées
par un créancier qui
poursuit le recouvre-
ment d’aliments en
vertu de la présente
Convention:
a) la
reconnais-
sance ou la reconnais-
sance et l’exécution
d’une décision;
b) l’exécution
d’une décision ren-
due ou reconnue dans
l’État requis;
c) l’obtention
d’une décision dans
l’État requis lorsqu’il
n’existe aucune
décision, y compris
l’établissement de la
filiation si nécessaire;
d) l’obtention
d’une décision dans
l’État requis lorsque
la reconnaissance et
l’exécution d’une
décision n’est pas
1. The following
categories of applica-
tion shall be available
to a creditor in a
requesting State
seeking to recover
maintenance under
this Convention –
a) recognition or
recognition and
enforcement of a
decision;
b) enforcement of
a decision made or
recognised in the
requested State;
c) establishment of
a decision in the
requested State where
there is no existing
decision, including
where necessary the
establishment of
parentage;
d) establishment of
a decision in the
requested State where
recognition and en-
forcement of a deci-
sion is not possible,
1. Följande
an-
sökningar ska kunna
göras i en begärande
stat av en underhålls-
berättigad, som vill
att underhållsbidrag
ska drivas in enligt
denna konvention:
a) erkännande eller
erkännande och verk-
ställighet av ett
avgörande,
b) verkställighet av
ett avgörande som
meddelats eller er-
känns i den anmodade
staten,
c) erhållande av ett
avgörande i den
anmodade staten, om
det inte finns något
tidigare avgörande,
inklusive om det
behövs fastställande
av föräldraskap,
d) erhållande av ett
avgörande i den an-
modade staten, om
erkännande och verk-
ställighet av ett
avgörande inte är
487
Bilaga 3
SOU 2010:59
possible, ou est
refusée, en raison de
l’absence d’une base
de reconnaissance et
d’exécution prévue à
l’article 20 ou pour
les motifs prévus à
l’article 22 b) ou e);
e) la modification
d’une décision ren-
due dans l’État
requis;
f) la modification
d’une décision ren-
due dans un État
autre que l’État
requis.
2.
Dans un État
requérant, les caté-
gories de demandes
suivantes doivent
pouvoir être présen-
tées par un débiteur à
l’encontre duquel
existe une décision en
matière d’aliments:
a) la reconnaissan-
ce d’une décision ou
une procédure équi-
valente ayant pour
effet de suspendre ou
de restreindre l’exé-
cution d’une décision
anterieure dans l’État
requis;
b) la modification
or is refused, because
of the lack of a basis
for recognition and
enforcement under
Article 20, or on the
grounds specified in
Article 22 b) or e);
e) modification of
a decision made in
the requested State;
f) modification of
a decision made in a
State other than the
requested State.
2. The
following
categories of applica-
tion shall be available
to a debtor in a
requesting State
against whom there is
an existing mainten-
ance decision –
a) recognition of a
decision, or an equi-
valent procedure lea-
ding to the suspen-
sion, or limiting the
enforcement, of a
previous decision in
the requested State;
b) modification of
möjligt, eller vägras,
på grund av att det
saknas en grund för
erkännande och verk-
ställighet enligt
artikel 20 eller på de
grunder som anges i
artikel 22 b eller e,
e) ändring av ett
avgörande som med-
delats i den anmodade
staten, samt
f) ändring av ett
avgörande som med-
delats i en annan stat
än den anmodade
staten.
2. Följande ansök-
ningar ska kunna
göras i en begärande
stat av en underhålls-
skyldig mot vilken
det finns ett av-
görande om under-
hållsskyldighet:
a) erkännande av
ett avgörande, eller
ett motsvarande för-
farande, som leder till
uppskjutande eller
begränsning av verk-
ställigheten av ett
tidigare avgörande i
den anmodade staten,
b)
ändring av ett
488
SOU 2010:59
Bilaga 3
d’une décision ren-
due dans l’État
requis;
c) la modification
d’une décision
rendue dans un État
autre que l’État
requis.
3. Sauf disposition
contraire de la Con-
vention, les deman-
des prévues aux para-
graphes premier et 2
sont traitées confor-
mément au droit de
l’État requis et, dans
le cas des demandes
prévues aux para-
graphes premier c) à
f) et 2 b) et c), sont
soumises aux règles
de compétence appli-
cables dans cet État.
a decision made in
the requested State;
c) modification of
a decision made in a
State other than the
requested State.
3.
Save as other-
wise provided in this
Convention, the
applications in
paragraphs 1 and 2
shall be determined
under the law of the
requested State, and
applications in para-
graphs 1 c) to f) and
2 b) and c) shall be
subject to the juris-
dictional rules appli-
cable in the requested
State.
avgörande som med-
delats i den anmodade
staten, samt
c) ändring av ett
avgörande som med-
delats i en annan stat
än den anmodade
staten.
3. Om inte annat
följer av denna
konvention ska de
ansökningar som
avses i punkterna 1
och 2 handläggas
enligt lagen i den
anmodade staten, och
de ansökningar som
avses i punkterna 1 c–
f och 2 b–c omfattas
av de regler gällande
behörighet som är
tillämpliga i den an-
modade staten.
Article 11
Contenu de la
demande
Article 11
Application contents
Artikel 11
Ansökningens inne-
håll
1. Toute demande
prévue à l’article 10
comporte au moins:
a) une déclaration
relative à la nature de
la demande ou des
demandes;
b) le nom et les
1. All applications
under Article 10 shall
as a minimum include
–
a) a statement of
the nature of the
application or appli-
cations;
b)
the name and
1. Alla ansökningar
enligt artikel 10 ska
innehålla minst
följande:
a) uppgift
om
vilken typ av ansökan
eller ansökningar det
gäller,
b) sökandens namn
489
Bilaga 3
SOU 2010:59
coordonnées du de-
mandeur, y compris
son adresse et sa date
de naissance;
c)
le nom du
défendeur et, lors-
qu’elles sont con-
nues, son adresse et
sa date de naissance;
d) le nom et la date
de naissance des per-
sonnes pour lesqu-
elles des aliments
sont demandés;
e) les motifs sur
lesquels la demande
est fondée;
f) lorsque la dem-
ande est formée par
le créancier, les infor-
mations relatives au
lieu où les paiements
doivent être effectués
ou transmis electro-
niquement;
g) à l’exception de
la demande prévue à
l’article 10(1) a) et
(2) a), toute informa-
tion ou tout docum-
ent exigé par une dé-
claration de l’État re-
quis faite conformé-
ment à l’article 63;
h) les noms et
contact details, inclu-
ding the address and
date of birth of the
applicant;
c) the name and, if
known, address and
date of birth of the
respondent;
d)
the name and
date of birth of any
person for whom
maintenance is
sought;
e) the
grounds
upon which the
application is based;
f) in an application
by a creditor, infor-
mation concerning
where the main-
tenance payment
should be sent or
electronically trans-
mitted;
g) save in an appli-
cation under Article
10(1) a) and (2) a),
any information or
document specified
by declaration in
accordance with
Article 63 by the
requested State;
h)
the name and
och kontaktuppgifter,
inklusive adress och
födelsedatum,
c) svarandens namn
och, om uppgifterna
är kända, adress och
födelsedatum,
d) namn och födel-
sedatum på de per-
soner för vilka under-
håll söks,
e) grunderna
för
ansökan,
f)
när det gäller
ansökningar från
underhållsberättigade,
uppgift om vart betal-
ningen av underhållet
ska sändas eller över-
föras elektroniskt,
g) med undantag
för ansökningar enligt
artikel 10.1 a och 10.2
a, alla uppgifter eller
handlingar som den
anmodade staten har
angett i en förklaring
i enlighet med artikel
63, samt
h) namn på och
490
SOU 2010:59
Bilaga 3
coordonnées de la
personne ou du
service de l’Autorité
centrale de l’État
requérant respons-
able du traitement de
la demande.
2. Lorsque
cela
s’avère approprié, la
demande comporte
également les infor-
mations suivantes
lorsqu’elles sont
connues:
a) la
situation
financière du créan-
cier;
b) la
situation
financière du débi-
teur, y compris le
nom et l’adresse de
l’employeur du
débiteur, ainsi que la
localisation et la
nature des biens du
débiteur;
c) toute autre in-
formation permettant
de localiser le défen-
deur.
3. La demande est
accompagnée de
contact details of the
person or unit from
the Central Autho-
rity of the requesting
State responsible for
processing the appli-
cation.
2. As appropriate,
and to the extent
known, the applica-
tion shall in addition
in particular include –
a) the
financial
circumstances of the
creditor;
b) the
financial
circumstances of the
debtor, including the
name and address of
the employer of the
debtor and the nature
and location of the
assets of the debtor;
c) any other infor-
mation that may
assist with the
location of the
respondent.
3. The application
shall be accompanied
kontaktuppgifter för
den person eller den
enhet inom central-
myndigheten i den
begärande staten som
ansvarar för hand-
läggningen av
ansökan.
2. I förekommande
fall, och i den mån
uppgifterna är kända,
ska ansökan även
innefatta följande:
a) den underhålls-
berättigades ekono-
miska förhållanden,
b) den underhålls-
skyldiges ekonomiska
förhållanden, inklu-
sive namn på och
adress till den under-
hållsskyldiges arbets-
givare samt uppgifter
om vilken typ av till-
gångar den under-
hållsskyldige har och
var dessa finns, samt
c) annan informa-
tion som kan vara till
hjälp för att lokalisera
svaranden.
3. Ansökan
ska
åtföljas av alla nöd-
491
Bilaga 3
SOU 2010:59
toute information ou
tout document justi-
ficatif nécessaire, y
compris tout docu-
ment pouvant établir
le droit du deman-
deur à l’assistance
juridique gratuite. La
demande prévue à
l’article 10(1) a) et
(2) a) n’est accom-
pagnée que des
documents énumérés
à l’article 25.
4. Toute demande
prévue à l’article 10
peut être présentée
au moyen d’un
formulaire recom-
mandé et publié par
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé.
by any necessary
supporting informa-
tion or documenta-
tion including docu-
mentation concer-
ning the entitlement
of the applicant to
free legal assistance.
In the case of
applications under
Article 10(1) a) and
(2) a), the application
shall be accompanied
only by the docu-
ments listed in
Article 25.
4. An application
under Article 10 may
be made in the form
recommended and
published by the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law.
vändiga komplet-
terande uppgifter
eller dokumentation,
inklusive handlingar
rörande sökandens
rätt till kostnadsfritt
rättsligt bistånd. Vid
ansökningar enligt
artikel 10.1 a och 10.2
a ska ansökan åtföljas
endast av de hand-
lingar som anges i
artikel 25.
4. En
ansökan
enligt artikel 10 får
göras med använd-
ning av det formulär
som rekommenderas
och har getts ut av
Haagkonferensen för
internationell privat-
rätt.
Article 12
Transmission, récep-
tion et traitement des
demandes et des
affaires par l’inter-
médiaire des
Autorités centrales
Article 12
Transmission, receipt
and processing of
applications and
cases through Central
Authorities
Artikel 12
Vidarebefordran,
mottagande samt
handläggning av
ansökningar och
ärenden genom
centralmyndigheter
1. L’Autorité cen-
trale de l’État requér-
ant assiste le deman-
deur afin que soient
joints tous les
documents et infor-
1. The
Central
Authority of the
requesting State shall
assist the applicant in
ensuring that the
application is accom-
1. Centralmyndig-
heten i den begärande
staten ska bistå den
sökande med att se
till att ansökan åtföljs
av alla handlingar och
492
SOU 2010:59
Bilaga 3
mations qui, à la
connaissance de cette
autorité, sont néces-
saires à l’examen de la
demande.
2. Après
s’être
assurée que la
demande satisfait aux
exigences de la
Convention, l’Auto-
rité centrale de l’État
requérant la trans-
met, au nom du
demandeur et avec
son consentement, à
l’Autorité centrale de
l’État requis. La
demande est accom-
pagnée du formulaire
de transmission
prévu à l’annexe 1.
Lorsque l’Autorité
centrale de l’État
requis le demande,
l’Autorité centrale de
l’État requérant four-
nit une copie comp-
lète certifiée con-
forme par l’autorité
compétente de l’État
d’origine des docu-
ments énumérés aux
articles 16(3), 25(1)
a), b) et d) et (3) b)
et 30(3).
panied by all the
information and
documents known by
it to be necessary for
consideration of the
application.
2. The
Central
Authority of the
requesting State shall,
when satisfied that
the application com-
plies with the
requirements of the
Convention, transmit
the application on
behalf of and with
the consent of the
applicant to the
Central Authority of
the requested State.
The application shall
be accompanied by
the transmittal form
set out in Annex 1.
The Central Autho-
rity of the requesting
State shall, when
requested by the
Central Authority of
the requested State,
provide a complete
copy certified by the
competent authority
in the State of origin
of any document
specified under Arti-
cles 16(3), 25(1) a),
b) and d) and (3) b)
and 30(3).
all information som,
såvitt den känner till,
är nödvändiga för att
ansökan ska be-
handlas.
2. Centralmyndig-
heten i den begärande
staten ska, när den
anser att ansökan
uppfyller kraven i
denna konvention, på
sökandens vägnar och
med dennes med-
givande vidare-
befordra ansökan till
centralmyndigheten i
den anmodade staten.
Ansökan ska åtföljas
av formuläret för
översändande i bilaga
1. Centralmyndig-
heten i den begärande
staten ska, på fram-
ställan av central-
myndigheten i den
anmodade staten, till-
handahålla en full-
ständig kopia av
eventuella handlingar
som anges i artiklarna
16.3, 25.1 a, b och d,
25.3 b och 30.3,
bestyrkt av den
behöriga myndig-
heten i ursprungs-
staten.
493
Bilaga 3
SOU 2010:59
3. Dans un délai de
six semaines à
compter de la date de
réception de la
demande, l’Autorité
centrale requise en
accuse réception au
moyen du formulaire
prévu à l’annexe 2,
avise l’Autorité
centrale de l’État
requérant des premi-
ères démarches qui
ont été ou qui seront
entreprises pour trai-
ter la demande et
sollicite tout docu-
ment ou toute in-
formation supplé-
mentaire qu’elle
estime nécessaire.
Dans ce même délai
de six semaines,
l’Autorité centrale re-
quise informe l’Auto-
rité centrale requé-
rante des nom et co-
ordonnées de la per-
sonne ou du service
chargé de répondre
aux questions rela-
tives à l’état d’avance-
ment de la demande.
4. Dans un délai de
trois mois suivant
l’accusé de réception,
l’Autorité centrale
requise informe
l’Autorité centrale
requérante de l’état
3. The requested
Central Authority
shall, within six
weeks from the date
of receipt of the
application, acknow-
ledge receipt in the
form set out in
Annex 2, and inform
the Central Autho-
rity of the requesting
State what initial
steps have been or
will be taken to deal
with the application,
and may request any
further necessary
documents and infor-
mation. Within the
same six-week
period, the requested
Central Authority
shall provide to the
requesting Central
Authority the name
and contact details of
the person or unit
responsible for
responding to inqui-
ries regarding the
progress of the
application.
4. Within
three
months after the
acknowledgement,
the requested Central
Authority shall
inform the requesting
Central Authority of
3. Den anmodade
centralmyndigheten
ska inom sex veckor
efter att ha mottagit
ansökan bekräfta
mottagandet med
användning av formu-
läret i bilaga 2 och
informera central-
myndigheten i den
begärande staten om
vilka inledande åt-
gärder som vidtagits
eller kommer att
vidtas för att be-
handla ansökan, och
får begära ytterligare
handlingar och infor-
mation som behövs.
Inom samma sex-
veckorsperiod ska
den anmodade
centralmyndigheten
meddela den
begärande central-
myndigheten namn
och kontaktuppgifter
för den person eller
enhet som har ansvar
för att besvara för-
frågningar om hur
behandlingen av an-
sökan fortskrider.
4. Inom
tre
månader efter bekräf-
telsen av mottagandet
av ansökan ska den
anmodade central-
myndigheten infor-
mera den begärande
494
SOU 2010:59
Bilaga 3
de la demande.
5. Les
Autorités
centrales requérante
et requise s’infor-
ment mutuellement:
a) de l’identité de
la personne ou du
service responsable
d’une affaire parti-
culière;
b) de l’état d’avan-
cement de l’affaire,
et répondent en
temps utile aux de-
mandes de renseigne-
ments.
6. Les
Autorités
centrales traitent une
affaire aussi rapide-
ment qu’un examen
adéquat de son
contenu le permet.
7. Les
Autorités
centrales utilisent
entre elles les moyens
de communication
les plus rapides et
efficaces dont elles
disposent.
8. Une
Autorité
centrale requise ne
peut refuser de traiter
une demande que s’il
the status of the
application.
5. Requesting and
requested Central
Authorities shall
keep each other
informed of –
a) the person or
unit responsible for a
particular case;
b) the progress of
the case,
and shall provide
timely responses to
enquiries.
6. Central Autho-
rities shall process a
case as quickly as a
proper consideration
of the issues will
allow.
7. Central Autho-
rities shall employ
the most rapid and
efficient means of
communication at
their disposal.
8. A
requested
Central Authority
may refuse to process
an application only if
centralmyndigheten
om ansökans status.
5. Begärande och
anmodade central-
myndigheter ska hålla
varandra informerade
om
a) den person eller
den enhet som är
ansvarig för ett visst
ärende,
b) hur ärendet fort-
skrider,
och ska i god tid
svara på förfråg-
ningar.
6. Centralmyndig-
heterna ska behandla
ett ärende så snabbt
som dess beskaffen-
het tillåter.
7. Centralmyndig-
heterna ska använda
sig av de snabbaste
och mest effektiva
kommunikations-
medlen som står till
deras förfogande.
8. En
anmodad
centralmyndighet får
vägra att behandla en
ansökan endast om
495
Bilaga 3
SOU 2010:59
est manifeste que les
conditions requises
par la Convention ne
sont pas remplies.
Dans ce cas, cette
Autorité centrale
informe aussitôt
l’Autorité centrale
requérante des motifs
de son refus.
9. L’Autorité cen-
trale requise ne peut
rejeter une demande
au seul motif que des
documents ou des
informations supplé-
mentaires sont néces-
saires. Toutefois,
l’Autorité centrale
requise peut deman-
der à l’Autorité
centrale requérante
de fournir ces docu-
ments ou ces
informations supplé-
mentaires. À défaut
de les fournir dans un
délai de trois mois ou
dans un délai plus
long spécifié par
l’Autorité centrale
requise, cette derni-
ère peut décider de
cesser de traiter la
demande. Dans ce
cas, elle en informe
l’Autorité centrale
requérante.
it is manifest that the
requirements of the
Convention are not
fulfilled. In such case,
that Central Autho-
rity shall promptly
inform the requesting
Central Authority of
its reasons for
refusal.
9. The requested
Central Authority
may not reject an
application solely on
the basis that addi-
tional documents or
information are need-
ed. However, the re-
quested Central
Authority may ask
the requesting Cen-
tral Authority to
provide these addi-
tional documents or
information. If the
requesting Central
Authority does not
do so within three
months or a longer
period specified by
the requested Central
Authority, the reque-
sted Central Autho-
rity may decide that
it will no longer
process the applica-
tion. In this case, it
shall inform the
requesting Central
Authority
of this
det är uppenbart att
kraven i denna
konvention inte är
uppfyllda. I sådant
fall ska den anmodade
centralmyndigheten
utan dröjsmål infor-
mera den begärande
centralmyndigheten
om skälen för vägran.
9. Den anmodade
centralmyndigheten
får inte avvisa en
ansökan endast på
grund av att det
behövs komplette-
rande handlingar eller
information. Den
anmodade central-
myndigheten får
emellertid anhålla om
att den begärande
centralmyndigheten
tillhandahåller komp-
letteringen i fråga.
Om den begärande
centralmyndigheten
inte gör detta inom
tre månader, eller
inom en längre period
som bestämts av den
anmodade central-
myndigheten, får den
anmodade central-
myndigheten besluta
att den inte längre
kommer att behandla
ansökan. I sådana fall
ska den informera
den begärande
496
SOU 2010:59
Bilaga 3
decision. centralmyndigheten
om detta beslut.
Article 13
Moyens de
communication
Article 13
Means of
communication
Artikel 13
Kommunikationssätt
Toute demande
présentée par l’inter-
médiaire des Auto-
rités centrales des
États contractants,
conformément à ce
chapitre, et tout
document ou infor-
mation qui y est
annexé ou fourni par
une Autorité centrale
ne peuvent être
contestés par le
défendeur unique-
ment en raison du
support ou des
moyens de communi-
cation utilisés entre
les Autorités cen-
trales concernées.
Any application
made through
Central Authorities
of the Contracting
States in accordance
with this Chapter,
and any document or
information appen-
ded thereto or
provided by a Central
Authority, may not
be challenged by the
respondent by reason
only of the medium
or means of commu-
nication employed
between the Central
Authorities con-
cerned.
Ansökningar som
görs genom de för-
dragsslutande sta-
ternas centralmyndig-
heter i enlighet med
detta kapitel, och alla
handlingar eller upp-
gifter som bifogas
dessa ansökningar
eller tillhandahålls av
en centralmyndighet,
kan inte bestridas av
den svarande enbart
med hänvisning till
det kommunikations-
medel eller kommu-
nikationssätt som
använts mellan de
berörda central-
myndigheterna.
Article 14
Accès effectif aux
procédures
Article 14
Effective access to
procedures
Artikel 14
Faktisk tillgång till
förfaranden
1. L’État
requis
assure aux demand-
eurs un accès effectif
aux procédures, y
compris les procé-
dures d’exécution et
d’appel, qui décou-
lent des demandes
prévues à ce chapitre.
1. The requested
State shall provide
applicants with
effective access to
procedures, including
enforcement and
appeal procedures,
arising from applica-
tions under this
1. Den anmodade
staten ska tillhanda-
hålla de sökande
faktisk tillgång till
förfaranden, inklusive
verkställighets- och
överklagandeförfa-
randen, som följer av
ansökningar enligt
497
Bilaga 3
SOU 2010:59
2. Pour assurer un
tel accès effectif,
l’État requis fournit
une assistance juri-
dique gratuite con-
formément aux art-
icles 14 à 17, à moins
que le paragraphe 3
ne s’applique.
3. L’État
requis
n’est pas tenu de
fournir une telle
assistance juridique
gratuite si, et dans la
mesure où, les procé-
dures de cet État
permettent au de-
mandeur d’agir sans
avoir besoin d’une
telle assistance et que
l’Autorité centrale
fournit gratuitement
les services néces-
saires.
4. Les conditions
d’accès à l’assistance
juridique gratuite ne
doivent pas être plus
restrictives que celles
fixées dans les affai-
res internes équiva-
lentes.
5. Aucune caution
ni aucun dépôt, sous
Chapter.
2. To provide such
effective access, the
requested State shall
provide free legal
assistance in accor-
dance with Articles
14 to 17 unless para-
graph 3 applies.
3. The requested
State shall not be
obliged to provide
such free legal assis-
tance if and to the
extent that the proce-
dures of that State
enable the applicant
to make the case
without the need for
such assistance, and
the Central Autho-
rity provides such
services as are neces-
sary free of charge.
4. Entitlements to
free legal assistance
shall not be less than
those available in
equivalent domestic
cases.
5. No
security,
bond or deposit,
detta kapitel.
2.
För att säker-
ställa sådan faktisk
tillgång ska den an-
modade staten till-
handahålla kostnads-
fritt rättsligt bistånd i
enlighet med artik-
larna 14–17, såvida
inte punkten 3 är
tillämplig.
3. Den anmodade
staten ska inte vara
skyldig att tillhanda-
hålla sådant kostnads-
fritt rättsligt bistånd
om och i den mån
som förfarandena i
den staten gör det
möjligt för den
sökande att föra sin
talan utan att sådant
bistånd behövs, och
om centralmyndig-
heten tillhandahåller
nödvändiga tjänster
utan kostnad.
4. Rätten
till
kostnadsfritt rättsligt
bistånd ska inte be-
gränsas jämfört med
det bistånd som till-
handahålls i mot-
svarande inhemska
ärenden.
5. Ingen säkerhet,
borgen eller deposi-
498
SOU 2010:59
Bilaga 3
quelque dénomina-
tion que ce soit, ne
peut être imposé
pour garantir le paie-
ment des frais et dé-
pens dans les procé-
dures introduites en
vertu de la Conven-
tion.
however described,
shall be required to
guarantee the pay-
ment of costs and
expenses in proce-
edings under the
Convention.
tion, oavsett dess
benämning, får krävas
som garanti för
betalning av kost-
nader och avgifter vid
förfaranden enligt
konventionen.
Article 15
Assistance juridique
gratuite pour les
demandes d’aliments
destinés aux enfants
Article 15
Free legal assistance
for child support
applications
Artikel 15
Kostnadsfritt rättsligt
bistånd vid
ansökningar om
underhåll till barn
1. L’État
requis
fournit une assistance
juridique gratuite
pour toute demande
relative aux obli-
gations alimentaires
découlant d’une rela-
tion parent-enfant
envers une personne
âgée de moins de
21 ans présentées par
un créancier en vertu
de ce chapitre.
2. Nonobstant le
paragraphe premier,
l’État requis peut, en
ce qui a trait aux
demandes autres que
celles prévues à
l’article 10(1) a) et b)
et aux affaires cou-
vertes par l’article
20(4), refuser l’octroi
d’une assistance juri-
1. The requested
State shall provide
free legal assistance
in respect of all
applications by a
creditor under this
Chapter concerning
maintenance

obliga-
tions arising from a
parent-child relation-
ship towards a person
under the age of 21
years.
2. Notwithstand-
ing paragraph 1, the
requested State may,
in relation to appli-
cations other than
those under Article
10(1) a) and b) and
the cases covered by
Article 20(4), refuse
free legal assistance if
it considers that, on
1. Den anmodade
staten ska tillhanda-
hålla kostnadsfritt
rättsligt bistånd vid
alla ansökningar som
görs av en underhålls-
berättigad enligt detta
kapitel avseende
underhållsskyldighet,
som grundar sig på
ett föräldra-barnför-
hållande, mot en
person under 21 år.
2. Utan hinder av
punkten 1 får den
anmodade staten, när
det gäller andra an-
sökningar än sådana
som avses i artikel
10.1 a–b och sådana
ärenden som omfattas
av artikel 20.4, vägra
kostnadsfritt rättsligt
bistånd, om den anser
499
Bilaga 3
SOU 2010:59
dique gratuite s’il
considère que la
demande, ou quelque
appel que ce soit, est
manifestement mal
fondée.
the merits, the appli-
cation or any appeal
is manifestly un-
founded.
att en ansökan eller
ett eventuellt över-
klagande, efter vad
som framgår av om-
ständigheterna, upp-
enbart saknar grund.
Article 16
Déclaration permet-
tant un examen limité
aux ressources de
l’enfant
Article 16
Declaration to permit
use of child-centred
means test
Artikel 16
Förklaring som
möjliggör behovs-
prövning utifrån en
bedömning av barnets
medel
1. Nonobstant les
dispositions de l’ar-
ticle 15(1), un État
peut déclarer, con-
formément à l’article
63, qu’en ce qui a
trait aux demandes
autres que celles pré-
vues à l’article 10(1)
a) et b) et aux affaires
couvertes par l’article
20(4), il fournira une
assistance juridique
gratuite sur le fonde-
ment d’un examen
des ressources de
l’enfant.
2. Un État, au mo-
ment où il fait une
telle déclaration, fo-
urnit au Bureau Per-
manent de la Con-
férence de La Haye
de droit international
privé les informations
relatives à la façon
1. Notwithstand-
ing Article 15(1), a
State may declare, in
accordance with
Article 63, that it will
provide free legal
assistance in respect
of applications other
than under Article
10(1) a) and b) and
the cases covered by
Article 20(4), subject
to a test based on an
assessment of the
means of the child.
2. A State shall, at
the time of making
such a declaration,
provide information
to the Permanent
Bureau of the Hague
Conference on Priva-
te International Law
concerning the man-
1. Utan hinder av
vad som sägs i artikel
15.1 får en stat, i
enlighet med artikel
63, förklara att den
kommer att tillhanda-
hålla kostnadsfritt
rättsligt bistånd när
det gäller andra an-
sökningar än sådana
som avses i artikel
10.1 a–b och sådana
ärenden som omfattas
av artikel 20.4 efter en
bedömning av barnets
medel.
2.
En stat ska, i
samband med att en
sådan förklaring av-
ges, informera Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå om
hur barnets medel
kommer att bedömas
500
SOU 2010:59
Bilaga 3
dont l’examen des
ressources de l’enfant
sera effectué, ainsi
que les conditions
financières qui
doivent être remplies.
3. Une
demande
présentée en vertu du
paragraphe premier,
adressée à un État qui
a fait une déclaration
conformément à ce
paragraphe, devra
inclure une attest-
ation formelle du
demandeur indiquant
que les ressources de
l’enfant satisfont aux
conditions mention-
nées au paragraphe 2.
L’État requis ne peut
demander de preuves
additionnelles des
ressources de l’enfant
que s’il a des motifs
raisonnables de croire
que les informations
fournies par le de-
mandeur sont
erronées.
4. Si
l’assistance
juridique la plus
favorable fournie par
la loi de l’État requis
en ce qui concerne les
demandes présentées
en vertu de ce chap-
ner in which the
assessment of the
child’s means will be
carried out, including
the financial criteria
which would need to
be met to satisfy the
test.
3. An application
referred to in para-
graph 1, addressed to
a State which has
made the declaration
referred to in that
paragraph, shall in-
clude a formal attest-
ation by the applicant
stating that the
child’s means meet
the criteria referred
to in paragraph 2.
The requested State
may only request
further evidence of
the child’s means if it
has reasonable
grounds to believe
that the information
provided by the
applicant is in-
accurate.
4.
If the most
favourable legal assis-
tance provided for by
the law of the reques-
ted State in respect of
applications under
this Chapter concer-
och om de ekono-
miska förutsättningar
som ska uppfyllas.
3. En
ansökan
enligt punkten 1, som
riktas till en stat som
har avgett en sådan
förklaring som avses i
samma punkt, ska
innefatta ett formellt
intyg från sökanden,
av vilket framgår att
barnets medel upp-
fyller förutsätt-
ningarna enligt
punkten 2. Den an-
modade staten får
begära ytterligare
bevis avseende
barnets medel endast
om den har skälig
anledning att anta att
de uppgifter som
sökanden har lämnat
är felaktiga.
4.
Om det mest
förmånliga rättsliga
bistånd som lagen i
den anmodade staten
föreskriver vid ansök-
ningar enligt detta
kapitel avseende
501
Bilaga 3
SOU 2010:59
itre relatives aux
obligations alimentai-
res découlant d’une
relation parent-en-
fant envers un enfant
est plus favorable que
celle fournie confor-
mément aux para-
graphes premier à 3,
l’assistance juridique
la plus favorable doit
être fournie.
ning maintenance
obligations arising
from a parent-child
relationship towards
a child is more
favourable than that
provided for under
paragraphs 1 to 3, the
most favourable legal
assistance shall be
provided.
underhållsskyldighet
som grundas på ett
föräldra-barnförhål-
lande mot ett barn är
förmånligare än det
rättsliga bistånd som
anges i punkterna 1–
3, ska det mest
förmånliga rättsliga
biståndet tillhanda-
hållas.
Article 17
Demandes ne
permettant pas de
bénéficier de l’article
15 ou de l’article 16
Article 17
Applications not
qualifying under
Article 15 or
Article 16
Artikel 17
Ansökningar som inte
omfattas av artikel 15
eller artikel 16
Pour les demandes
présentées en appli-
cation de la Conven-
tion qui ne relèvent
pas de l’article 15 ou
de l’article 16:
a) l’octroi
d’une
assistance juridique
gratuite peut être
subordonné à l’exa-
men des ressources
du demandeur ou à
l’analyse de son bien-
fondé;
b) un demandeur
qui, dans l’État d’ori-
gine, a bénéficié
d’une assistance juri-
dique gratuite, béné-
ficie, dans toute
In the case of all
applications under
this Convention
other than those
under Article 15 or
Article 16 –
a) the provision of
free legal assistance
may be made subject
to a means or a
merits test;
b) an
applicant,
who in the State of
origin has benefited
from free legal
assistance, shall be
entitled, in any
För andra ansök-
ningar enligt denna
konvention än de som
omfattas av artikel 15
eller artikel 16
a)
får rätten till
kostnadsfritt rättsligt
bistånd göras bero-
ende av en prövning
av de tillgängliga
medlen eller de
faktiska omständig-
heterna, och
b) ska en sökande,
som i ursprungsstaten
har haft kostnadsfritt
rättsligt bistånd, vid
ett förfarande om
erkännande och verk-
502
SOU 2010:59
Bilaga 3
procédure de re-
connaissance ou
d’exécution, d’une
assistance juridique
gratuite au moins
équivalente à celle
prévue dans les
mêmes circonstances
par la loi de l’État
requis.
proceedings for re-
cognition or enforce-
ment, to benefit, at
least to the same
extent, from free
legal assistance as
provided for by the
law of the State
addressed under the
same circumstances.
ställighet ha rätt till
kostnadsfritt rättsligt
bistånd i åtminstone
samma utsträckning
som gäller under
samma förhållanden
enligt den anmodade
statens lag.
CHAPITRE IV –
RESTRICTIONS À
L’INTRODUC-
TION DE PROCÉ-
DURES
CHAPTER IV –
RESTRICTIONS
ON BRINGING
PROCEEDINGS
KAPITEL IV –
BEGRÄNSNINGAR
I RÄTTEN ATT
INLEDA ETT
FÖRFARANDE
Article 18
Limite aux
procédures
Article 18
Limit on proceedings
Artikel 18
Begränsning av
förfaranden
1. Lorsqu’une déci-
sion a été rendue
dans un État contrac-
tant où le créancier a
sa résidence habi-
tuelle, des procédures
pour modifier la
décision ou obtenir
une nouvelle décision
ne peuvent être
introduites par le
débiteur dans un
autre État contrac-
tant, tant que le
créancier continue à
résider habituelle-
ment dans l’État où la
décision a été rendue.
2. Le
paragraphe
1. Where a deci-
sion is made in a
Contracting State
where the creditor is
habitually resident,
proceedings to modi-
fy the decision or to
make a new decision
cannot be brought by
the debtor in any
other Contracting
State as long as the
creditor remains
habitually resident in
the State where the
decision was made.
2. Paragraph 1 shall
1. Om ett av-
görande har med-
delats i en fördrags-
slutande stat där den
underhållsberättigade
har sin hemvist, kan
talan för att ändra
domen eller få ett
nytt avgörande inte
väckas av den under-
hållsskyldige i någon
annan fördrags-
slutande stat, så länge
som den underhålls-
berättigade fortsätter
att ha sin hemvist i
den stat där av-
görandet meddelades.
2. Punkt 1 ska inte
503
Bilaga 3
SOU 2010:59
premier ne s’applique
pas:
a) lorsque, dans un
litige portant sur une
obligation alimentaire
envers une personne
autre qu’un enfant, la
compétence de cet
autre État contrac-
tant a fait l’objet d’un
accord par écrit entre
les parties ;
b) lorsque le créan-
cier se soumet à la
compétence de cet
autre État contrac-
tant, soit expressé-
ment, soit en se
défendant sur le fond
de l’affaire sans
contester la compé-
tence lorsque l’occa-
sion lui en est offerte
pour la première fois;
c) lorsque l’auto-
rité compétente de
l’État d’origine ne
peut ou refuse d’ex-
ercer sa compétence
pour modifier la dé-
cision ou rendre une
nouvelle décision; ou
d) lorsque la
décision rendue dans
l’État d’origine ne
peut être reconnue
ou déclarée exécu-
not apply –
a) where, except in
disputes relating to
maintenance obliga-
tions in respect of
children, there is
agreement in writing
between the parties
to the jurisdiction of
that other Contrac-
ting State;
b) where
the
creditor submits to
the jurisdiction of
that other Contrac-
ting State either
expressly or by
defending on the
merits of the case
without objecting to
the jurisdiction at the
first available oppor-
tunity;
c) where
the
competent authority
in the State of origin
cannot, or refuses to,
exercise jurisdiction
to modify the
decision or make a
new decision; or
d) where
the
decision made in the
State of origin cannot
be recognised or
declared enforceable
tillämpas
a) om
parterna,
förutom vid tvister
som rör underhålls-
skyldighet mot barn,
skriftligen har avtalat
att den andra för-
dragsslutande staten
är behörig,
b) om den under-
hållsberättigade
godtar den andra för-
dragsslutande statens
behörighet, antingen
uttryckligen eller
genom att gå i svaro-
mål utan att invända
mot behörigheten vid
första möjliga tillfälle,
c) om
behörig
myndighet i ur-
sprungsstaten inte
kan, eller vägrar,
utöva behörighet för
att ändra domen eller
meddela en ny dom,
eller
d) om
det
av-
görande som med-
delats i ursprungs-
staten inte kan er-
kännas eller förklaras
504
SOU 2010:59
Bilaga 3
toire dans l’État
contractant dans
lequel des procédures
tendant à la modifica-
tion de la décision ou
à l’obtention d’une
nouvelle décision
sont envisagées.
in the Contracting
State where proce-
edings to modify the
decision or make a
new decision are con-
templated.
verkställbart i den
fördragsslutande stat
där ett förfarande för
ett ändrat eller nytt
avgörande övervägs.
CHAPITRE V –
RECONNAIS-
SANCE ET EXÉ-
CUTION
CHAPTER V –
RECOGNITION
AND ENFORCE-
MENT
KAPITEL V –
ERKÄNNANDE
OCH VERK-
STÄLLIGHET
Article 19
Champ d’application
du chapitre
Article 19
Scope of the Chapter
Artikel 19
Kapitlets tillämp-
ningsområde
1. Le présent cha-
pitre s’applique aux
décisions rendues par
une autorité judiciaire
ou administrative en
matière d’obligations
alimentaires. Par le
mot «décision», on
entend également les
transactions ou
accords passés devant
de telles autorités ou
homologués par elles.
Une décision peut
comprendre une
indexation automa-
tique et une obliga-
tion de payer des
arrérages, des ali-
ments rétroactive-
ment ou des intérêts,
de même que la
fixation des frais ou
1. This
Chapter
shall apply to a
decision rendered by
a judicial or admini-
strative authority in
respect of a main-
tenance obligation.
The term “decision”
also includes a settle-
ment or agreement
concluded before or
approved by such an
authority. A decision
may include auto-
matic adjustment by
indexation and a
requirement to pay
arrears, retroactive
maintenance or inter-
est and a determi-
nation of costs or
expenses.
1. Detta kapitel ska
tillämpas på av-
göranden om under-
hållsskyldighet som
meddelats av en
rättslig eller en
administrativ myndig-
het. Begreppet ”av-
görande” ska även
omfatta en förlikning
eller ett avtal som har
ingåtts inför eller
godkänts av en sådan
myndighet. Ett av-
görande kan inbegripa
automatisk justering
genom indexering
och krav på betalning
av utestående ford-
ringar, retroaktivt
underhåll eller ränta
samt fastställande av
kostnader och av-
505
Bilaga 3
SOU 2010:59
dépenses.
2. Si la décision ne
concerne pas seule-
ment l’obligation ali-
mentaire, l’effet de ce
chapitre reste limité à
cette dernière.
3.
Aux fins du
paragraphe premier,
«autorité administra-
tive» désigne un
organisme public
dont les décisions, en
vertu de la loi de
l’État où il est établi:
a) peuvent
faire
l’objet d’un appel
devant une autorité
judiciaire ou d’un
contrôle par une telle
autorité; et
b) ont une force et
un effet équivalant à
une décision d’une
autorité judiciaire
dans la même
matière.
4. Ce chapitre s’ap-
plique aussi aux con-
ventions en matière
d’aliments, confor-
mément à l’article 30.
2.
If a decision
does not relate solely
to a maintenance
obligation, the effect
of this Chapter is
limited to the parts
of the decision which
concern maintenance
obligations.
3. For the purpose
of paragraph 1,
“administrative aut-
hority” means a pu-
blic body whose deci-
sions, under the law
of the State where it
is established –
a)
may be made
the subject of an
appeal to or review
by a judicial autho-
rity; and
b) have a similar
force and effect to a
decision of a judicial
authority on the
same matter.
4. This
Chapter
also applies to main-
tenance arrangements
in accordance with
Article 30.
gifter.
2.
Om ett av-
görande inte enbart
rör underhållsskyldig-
het ska detta kapitel
inverka endast på de
delar av avgörandet
som rör underhålls-
skyldighet.
3. Vid tillämpning
av punkten 1 avses
med ”administrativ
myndighet” ett
offentligt organ vars
beslut enligt lagen i
den stat där organet
är etablerat
a) kan bli föremål
för överklagande till
eller förnyad pröv-
ning av en rättslig
myndighet, och
b) har
liknande
giltighet och verkan
som ett avgörande av
en rättslig myndighet
i samma fråga.
4. Detta kapitel ska
även tillämpas på avtal
om underhållsbidrag
enligt artikel 30.
506
SOU 2010:59
Bilaga 3
5. Les dispositions
de ce chapitre s’appli-
quent aux demandes
de reconnaissance et
d’exécution présen-
tées directement à
l’autorité compétente
de l’État requis,
conformément à
l’article 37.
5. The provisions
of this Chapter shall
apply to a request for
recognition and en-
forcement made di-
rectly to a competent
authority of the State
addressed in accord-
ance with Article 37.
5. Bestämmelserna
i detta kapitel ska
tillämpas på fram-
ställningar om erkän-
nande och verkställig-
het som görs direkt
till en behörig
myndighet i den
berörda staten i enlig-
het med artikel 37.
Article 20
Bases de
reconnaissance et
d’exécution
Article 20
Bases for recognition
and enforcement
Artikel 20
Grunder för
erkännande och
verkställighet
1. Une
décision
rendue dans un État
contractant («l’État
d’origine») est recon-
nue et exécutée dans
les autres États con-
tractants si:
a) le
défendeur
résidait habituelle-
ment dans l’État
d’origine lors de
l’introduction de
l’instance;
b) le
défendeur
s’est soumis à la
compétence de l’au-
torité, soit expressé-
ment, soit en se
défendant sur le fond
de l’affaire sans con-
tester la compétence
lorsque l’occasion lui
1. A decision made
in one Contracting
State (“the State of
origin”) shall be re-
cognised and enfor-
ced in other Con-
tracting States if –
a) the respondent
was habitually resi-
dent in the State of
origin at the time
proceedings were
instituted;
b) the respondent
has submitted to the
jurisdiction either
expressly or by
defending on the
merits of the case
without objecting to
the jurisdiction at the
first available oppor-
1. Ett
avgörande
som meddelats i en
fördragsslutande stat
(”ursprungsstaten”)
ska erkännas och
verkställas i andra
fördragsslutande
stater om
a) svaranden hade
sin hemvist i ur-
sprungsstaten när
talan väcktes,
b) svaranden
har
godtagit den berörda
myndighetens be-
hörighet, antingen
uttryckligen eller
genom att gå i svaro-
mål utan att bestrida
behörigheten vid
första möjliga tillfälle,
507
Bilaga 3
SOU 2010:59
en a été offerte pour
la première fois;
c) le créancier rési-
dait habituellement
dans l’État d’origine
lors de l’introduction
de l’instance;
d) l’enfant
pour
lequel des aliments
ont été accordés
résidait habituelle-
ment dans l’État
d’origine lors de
l’introduction de
l’instance, à condi-
tion que le défendeur
ait vécu avec l’enfant
dans cet État ou qu’il
ait résidé dans cet
État et y ait fourni
des aliments à
l’enfant;
e) la compétence a
fait l’objet d’un
accord par écrit entre
les parties sauf dans
un litige portant sur
une obligation ali-
mentaire à l’égard
d’un enfant; ou
f) la décision a été
rendue par une auto-
rité exerçant sa com-
pétence sur une ques-
tion relative à l’état
des personnes ou à la
responsabilité paren-
tunity;
c) the creditor was
habitually resident in
the State of origin at
the time proceedings
were instituted;
d) the child for
whom maintenance
was ordered was
habitually resident in
the State of origin at
the time proceedings
were instituted, pro-
vided that the
respondent has lived
with the child in that
State or has resided
in that State and
provided support for
the child there;
e) except in dispu-
tes relating to main-
tenance obligations
in respect of children,
there has been
agreement to the
jurisdiction in writing
by the parties; or
f) the decision was
made by an authority
exercising jurisdic-
tion on a matter of
personal status or
parental responsi-
bility, unless that
c) den underhålls-
berättigade hade sin
hemvist i ursprungs-
staten när talan
väcktes,
d)
det barn som
beviljats underhålls-
bidrag hade hemvist i
ursprungsstaten när
talan väcktes, förut-
satt att svaranden har
bott tillsammans med
barnet i den staten
eller har varit bosatt i
den staten och betalat
underhåll för barnet
där,
e) parterna skrift-
ligen har avtalat om
behörigheten, med
undantag för tvister
som rör under-
hållsskyldighet mot
barn, eller
f) avgörandet har
meddelats av en
myndighet som ut-
övat sin behörighet i
ett ärende om någons
rättsliga status eller
föräldraansvar, såvida
508
SOU 2010:59
Bilaga 3
tale, sauf si cette
compétence est uni-
quement fondée sur
la nationalité de l’une
des parties.
2.
Un État con-
tractant peut faire
une réserve portant
sur le paragraphe
premier c), e) ou f),
conformément à
l’article 62.
3.
Un État con-
tractant ayant fait
une réserve en appli-
cation du para-
graphe 2 doit recon-
naître et exécuter une
décision si sa
législation, dans des
circonstances de fait
similaires, confère ou
aurait conféré com-
pétence à ses auto-
rités pour rendre une
telle décision.
4. Lorsque la re-
connaissance d’une
décision n’est pas
possible dans un État
contractant en raison
d’une réserve faite en
application du para-
graphe 2, cet État
prend toutes les
mesures appropriées
pour qu’une décision
soit rendue en faveur
jurisdiction was
based solely on the
nationality of one of
the parties.
2. A Contracting
State may make a
reservation, in accor-
dance with Article
62, in respect of para-
graph 1 c), e) or f).
3. A Contracting
State making a reser-
vation under para-
graph 2 shall recog-
nise and enforce a
decision if its law
would in similar
factual circumstances
confer or would have
conferred jurisdiction
on its authorities to
make such a decision.
4. A Contracting
State shall, if recog-
nition of a decision is
not possible as a
result of a reservation
under paragraph 2,
and if the debtor is
habitually resident in
that State, take all
appropriate measures
to establish a decision
for the benefit of the
inte denna behörighet
grundade sig enbart
på den ena partens
medborgarskap.
2. En
fördrags-
slutande stat får, i
enlighet med artikel
62, anmäla ett för-
behåll med avseende
på punkt 1 c, e eller f.
3. En
fördrags-
slutande stat som
anmäler ett förbehåll
enligt punkten 2 ska
erkänna och verkställa
ett avgörande om
lagen i den staten,
under motsvarande
faktiska omständig-
heter ger eller skulle
ha gett de egna
myndigheterna be-
hörighet att meddela
ett sådant avgörande.
4. En
fördrags-
slutande stat som till
följd av ett förbehåll
enligt punkten 2 inte
kan erkänna ett
avgörande ska, om
den underhålls-
skyldige har hemvist i
den staten, vidta alla
lämpliga åtgärder för
att utverka ett av-
görande till förmån
509
Bilaga 3
SOU 2010:59
du créancier si le
débiteur réside habi-
tuellement dans cet
État. La phrase précé-
dente ne s’applique ni
aux demandes direc-
tes de reconnaissance
et d’exécution pré-
vues à l’article 19(5)
ni aux actions alimen-
taires mentionnées à
l’article 2(1) b).
5. Une décision en
faveur d’un enfant
âgé de moins de 18
ans, qui ne peut être
reconnue unique-
ment en raison d’une
réserve portant sur le
paragraphe premier
c), e) ou f), est accep-
tée comme établis-
sant l’éligibilité de cet
enfant à des aliments
dans l’État requis.
6. Une décision
n’est reconnue que si
elle produit des effets
dans l’État d’origine
et n’est exécutée que
si elle est exécutoire
dans l’État d’origine.
creditor. The pre-
ceding sentence shall
not apply to direct
requests for recog-
nition and enforce-
ment under Article
19(5) or to claims for
support referred to in
Article 2(1) b).
5. A decision in fa-
vour of a child under
the age of 18 years
which cannot be
recognised by virtue
only of a reservation
in respect of para-
graph 1 c), e) or f)
shall be accepted as
establishing the eli-
gibility of that child
for maintenance in
the State addressed.
6. A decision shall
be recognised only if
it has effect in the
State of origin, and
shall be enforced
only if it is enforce-
able in the State of
origin.
för den underhålls-
berättigade. Detta
gäller inte direkta
framställningar om
erkännande och verk-
ställighet enligt
artikel 19.5 eller
sådana underhålls-
anspråk som avses i
artikel 2.1 b.
5. Ett avgörande till
fördel för ett barn
under 18 år, som inte
kan erkännas ute-
slutande på grund av
ett förbehåll avseende
punkt 1 c, e eller f,
ska godtas som grund
för barnets rätt att
komma i fråga för
underhållsbidrag i den
anmodade staten.
6. Ett
avgörande
ska erkännas endast
om det har verkan i
ursprungsstaten, och
ska verkställas endast
om det är verkställ-
bart i ursprungs-
staten.
510
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 21
Divisibilité et
reconnaissance ou
exécution partielle
Article 21
Severability and
partial recognition
and enforcement
Artikel 21
Avskiljande samt
erkännande och verk-
ställighet till viss del
1. Si l’État requis
ne peut reconnaître
ou exécuter la déci-
sion pour le tout, il
reconnaît ou exécute
chaque partie divi-
sible de la décision
qui peut être recon-
nue ou déclarée
exécutoire.
2. La
reconnais-
sance ou l’exécution
partielle d’une déci-
sion peut toujours
être demandée.
1.
If the State
addressed is unable to
recognise or enforce
the whole of the
decision, it shall
recognise or enforce
any severable part of
the decision which
can be so recognised
or enforced.
2. Partial
recog-
nition or enforce-
ment of a decision
can always be applied
for.
1.
Om den an-
modade staten inte
kan erkänna eller
verkställa hela avgö-
randet, ska den er-
känna eller verkställa
varje sådan avskiljbar
del av avgörandet som
kan erkännas eller
verkställas.
2.
Det är alltid
möjligt att ansöka om
erkännande eller
verkställighet till viss
del av ett avgörande.
Article 22
Motifs de refus de
reconnaissance et
d’exécution
Article 22
Grounds for refusing
recognition and
enforcement
Artikel 22
Skäl för att vägra
erkännande och
verkställighet
La reconnaissance
et l’exécution de la
décision peuvent être
refusées si:
a) la
reconnais-
sance et l’exécution
de la décision sont
manifestement in-
compatibles avec
l’ordre public de
l’État requis;
Recognition and
enforcement of a
decision may be
refused if –
a) recognition and
enforcement of the
decision is manifestly
incompatible with
the public policy
(“ordre public”) of
the State addressed;
Erkännande och
verkställighet får
vägras om
a) erkännande och
verkställighet av av-
görandet är uppen-
bart oförenligt med
grunderna för rätts-
ordningen (ordre
public) i den an-
modade staten,
511
Bilaga 3
SOU 2010:59
b) la
décision
résulte d’une fraude
commise dans la
procédure;
c) un litige entre
les mêmes parties et
ayant le même objet
est pendant devant
une autorité de l’État
requis, première
saisie;
d) la décision est
incompatible avec
une décision rendue
entre les mêmes
parties et ayant le
même objet, soit dans
l’État requis, soit
dans un autre État
lorsque la dernière
décision remplit les
conditions néces-
saires à sa reconnais-
sance et à son
exécution dans l’État
requis;
e) dans les cas où
le défendeur n’a ni
comparu, ni été
représenté dans les
procédures dans
l’État d’origine:
i) lorsque la loi
de l’État d’origine
b) the decision was
obtained by fraud in
connection with a
matter of procedure;
c) proceedings be-
tween the same
parties and having the
same purpose are
pending before an
authority of the State
addressed and those
proceedings were the
first to be instituted;
d) the decision is
incompatible with a
decision rendered
between the same
parties and having the
same purpose, either
in the State addressed
or in another State,
provided that this
latter decision fulfils
the conditions neces-
sary for its recog-
nition and enforce-
ment in the State
addressed;
e) in a case where
the respondent has
neither appeared nor
was represented in
proceedings in the
State of origin –
i) when
the
law of the State of
b) avgörandet har
utverkats genom svik-
ligt förfarande i sam-
band med rätte-
gången,
c) en
rättegång
mellan samma parter
om samma sak pågår
vid en myndighet i
den anmodade staten
och detta förfarande
inleddes först,
d) avgörandet
är
oförenligt med ett
avgörande mellan
samma parter om
samma sak som med-
delats i den anmodade
staten eller en annan
stat, förutsatt att det
sistnämnda avgöran-
det uppfyller de nöd-
vändiga villkoren för
att det ska kunna
erkännas och verk-
ställas i den an-
modade staten,
e)
i ett fall där
svaranden har ute-
blivit eller inte varit
företrädd vid för-
farandet i ursprungs-
staten, när
i) svaranden,
då lagen i ursprungs-
512
SOU 2010:59
Bilaga 3
prévoit un avis de la
procédure, le défend-
eur n’a pas été
dûment avisé de la
procédure et n’a pas
eu l’opportunité de se
faire entendre; ou
ii) lorsque la
loi de l’État d’origine
ne prévoit pas un avis
de la procédure, le
défendeur n’a pas été
dûment avisé de la
décision et n’a pas eu
la possibilité de la
contester ou de
former un appel en
fait et en droit; ou
f) la décision a été
rendue en violation
de l’article 18.
origin provides for
notice of procee-
dings, the respondent
did not have proper
notice of the procee-
dings and an oppor-
tunity to be heard; or
ii) when
the
law of the State of
origin does not pro-
vide for notice of the
proceedings, the re-
spondent did not
have proper notice of
the decision and an
opportunity to
challenge or appeal it
on fact and law; or
f) the decision was
made in violation of
Article 18.
staten föreskriver att
denne ska underrättas
om förfarandet, inte
har underrättats på
vederbörligt sätt och
inte har fått tillfälle
att yttra sig, eller
ii) svaranden,
då lagen i ursprungs-
staten inte föreskriver
att denne ska under-
rättas om förfarandet,
inte har underrättats
om avgörandet på
vederbörligt sätt och
inte har fått tillfälle
att invända mot eller
överklaga avgörandet
på faktisk och rättslig
grund, eller
f) avgörandet har
meddelats i strid med
artikel 18.
Article 23
Procédure pour une
demande de
reconnaissance et
d’exécution
Article 23
Procedure on an
application for
recognition and
enforcement
Artikel 23
Förfarande för en an-
sökan om erkännande
och verkställighet
1. Sous réserve des
dispositions de la
Convention, les pro-
cédures de reconnais-
sance et d’exécution
sont régies par la loi
de l’État requis.
1.
Subject to the
provisions of the
Convention, the pro-
cedures for recogni-
tion and enforcement
shall be governed by
the law of the State
addressed.
1. Om inget annat
följer av bestämmel-
serna i denna kon-
vention ska förfaran-
dena för erkännande
och verkställighet
regleras av lagen i den
anmodade staten.
513
Bilaga 3
SOU 2010:59
2. Lorsqu’une de-
mande de reconnais-
sance et d’exécution
d’une décision a été
présentée par l’inter-
médiaire des Auto-
rités centrales con-
formément au cha-
pitre III, l’Autorité
centrale requise doit
promptement:
a) transmettre
la
demande à l’autorité
compétente qui doit
sans retard déclarer la
décision exécutoire
ou procéder à son
enregistrement aux
fins d’exécution; ou
b) si elle est l’auto-
rité compétente,
prendre elle-même
ces mesures.
3. Lorsque
la
demande est présen-
tée directement à
l’autorité compétente
dans l’État requis en
vertu de l’article
19(5), cette autorité
déclare sans retard la
décision exécutoire
ou procède à son
enregistrement aux
fins d’exécution.
4. Une déclaration
ou un enregistrement
2. Where an appli-
cation for recog-
nition and enforce-
ment of a decision
has been made
through Central
Authorities in accor-
dance with Chapter
III, the requested
Central Authority
shall promptly either
–
a) refer the appli-
cation to the compe-
tent authority which
shall without delay
declare the decision
enforceable or regis-
ter the decision for
enforcement; or
b)
if it is the
competent authority
take such steps itself.
3.
Where the re-
quest is made directly
to a competent
authority in the State
addressed in accor-
dance with Article
19(5), that authority
shall without delay
declare the decision
enforceable or
register the decision
for enforcement.
4. A declaration or
registration may be
2. Om en ansökan
om erkännande och
verkställighet av ett
avgörande har gjorts
genom centralmyn-
digheter i enlighet
med kapitel III, ska
den anmodade cen-
tralmyndigheten utan
dröjsmål antingen
a) vidarebefordra
ansökan till behörig
myndighet, som utan
dröjsmål ska förklara
avgörandet verkställ-
bart eller registrera
det för verkställighet,
eller
b)
själv vidta så-
dana åtgärder, om den
är behörig myndighet.
3. Om
ansökan
görs direkt till en
behörig myndighet i
den anmodade staten
i enlighet med artikel
19.5, ska den myndig-
heten utan dröjsmål
förklara avgörandet
verkställbart eller
registrera det för
verkställighet.
4. En verkställbar-
hetsförklaring eller
514
SOU 2010:59
Bilaga 3
ne peut être refusé
que pour le motif
prévu à l’article 22 a).
À ce stade, ni le de-
mandeur ni le défen-
deur ne sont auto-
risés à présenter
d’objection.
5. La déclaration
ou l’enregistrement
fait en application des
paragraphes 2 et 3, ou
leur refus en vertu du
paragraphe 4, est
notifié promptement
au demandeur et au
défendeur qui peu-
vent le contester ou
former un appel, en
fait et en droit.
6. La contestation
ou l’appel est formé
dans les 30 jours qui
suivent la notification
en vertu du para-
graphe 5. Si l’auteur
de la contestation ou
de l’appel ne réside
pas dans l’État con-
tractant où la déclara-
tion ou l’enregistre-
ment a été fait ou re-
fusé, la contestation
ou l’appel est formé
dans les 60 jours qui
suivent la noti-
fication.
refused only on the
ground set out in
Article 22 a). At this
stage neither the
applicant nor the re-
spondent is entitled
to make any sub-
missions.
5. The
applicant
and the respondent
shall be promptly
notified of the de-
claration or regi-
stration, made under
paragraphs 2 and 3,
or the refusal thereof
in accordance with
paragraph 4, and may
bring a challenge or
appeal on fact and on
a point of law.
6. A challenge or
an appeal is to be
lodged within 30 days
of notification under
paragraph 5. If the
contesting party is
not resident in the
Contracting State in
which the declaration
or registration was
made or refused, the
challenge or appeal
shall be lodged
within 60 days of
notification.
registrering får inte
vägras på annan grund
än den som anges i
artikel 22 a. I detta
skede har varken
sökanden eller mot-
parten rätt att yttra
sig.
5. Sökanden
och
motparten ska ome-
delbart underrättas
om verkställbarhets-
förklaringen eller
registreringen enligt
punkterna 2 och 3,
eller om en vägran av
detta enligt punkten
4, och ges möjlighet
att invända mot eller
överklaga beslutet på
faktisk och rättslig
grund.
6. En invändning
eller ett överklagande
ska ges in inom 30
dagar från under-
rättelsen enligt punk-
ten 5. Om den kla-
gande parten inte är
bosatt i den för-
dragsslutande stat där
verkställbarhetsför-
klaringen eller regi-
streringen gjordes
eller vägrades, ska en
invändning eller ett
överklagande ges in
inom 60 dagar från
underrättelsen.
515
Bilaga 3
SOU 2010:59
7. La contestation
ou l’appel ne peut
être fondé que sur:
a)
les motifs de
refus de reconnais-
sance et d’exécution
prévus à l’article 22;
b) les bases de
reconnaissance et
d’exécution prévues à
l’article 20;
c) l’authenticité ou
l’intégrité d’un docu-
ment transmis con-
formément à l’article
25(1) a), b) ou d) ou
(3) b).
8. La contestation
ou l’appel formé par
le défendeur peut
aussi être fondé sur le
paiement de la dette
dans la mesure où la
reconnaissance et
l’exécution con-
cernent les paiements
échus.
9. La décision sur
la contestation ou
l’appel est prompte-
ment notifiée au
demandeur et au
défendeur.
7. A challenge or
appeal may be foun-
ded only on the
following –
a) the grounds for
refusing recognition
and enforcement set
out in Article 22;
b)
the bases for
recognition and
enforcement under
Article 20;
c) the authenticity
or integrity of any
document trans-
mitted in accordance
with Article 25(1) a),
b) or d) or (3) b).
8. A challenge or
an appeal by a re-
spondent may also be
founded on the
fulfilment of the debt
to the extent that the
recognition and en-
forcement relates to
payments that fell
due in the past.
9. The
applicant
and the respondent
shall be promptly
notified of the
decision following
the challenge or the
appeal.
7. En invändning
eller ett överklagande
får endast avse
följande:
a)
skälen för att
vägra erkännande och
verkställighet enligt
artikel 22,
b) grunderna
för
erkännande och verk-
ställighet enligt
artikel 20,
c) äktheten av eller
helheten hos hand-
lingar som översänts i
enlighet med artikel
25.1 a, b eller d eller
25.3 b.
8. En invändning
eller ett överklagande
från en motpart får
också grundas på att
skulden har betalats, i
den utsträckning som
erkännandet och
verkställigheten avser
redan förfallna
betalningar.
9. Sökanden
och
motparten ska utan
dröjsmål underrättas
om det beslut som
fattats till följd av
invändningen eller
överklagandet.
516
SOU 2010:59
Bilaga 3
10. Un appel sub-
séquent, s’il est
permis par la loi de
l’État requis, ne peut
avoir pour effet de
suspendre l’exécution
de la décision, sauf
circonstances excep-
tionnelles.
11. L’autorité com-
pétente doit agir rapi-
dement pour rendre
une décision en ma-
tière de reconnais-
sance et d’exécution,
y compris en appel.
10. A
further
appeal, if permitted
by the law of the
State addressed, shall
not have the effect of
staying the enforce-
ment of the decision
unless there are
exceptional circum-
stances.
11. In taking any
decision on recog-
nition and enforce-
ment, including any
appeal, the compe-
tent authority shall
act expeditiously.
10. Ett
efterföl-
jande överklagande,
om ett sådant är tillå-
tet enligt lagen i den
anmodade staten, ska
inte leda till att verk-
ställigheten skjuts
upp, såvida det inte
föreligger särskilda
omständigheter.
11. Vid avgörande
av frågor rörande er-
kännande och verk-
ställighet, inklusive
överklaganden, ska
den behöriga myndig-
heten agera skynd-
samt.
Article 24
Procédure alternative
pour une demande de
reconnaissance et
d’exécution
Article 24
Alternative pro-
cedure on an appli-
cation for recognition
and enforcement
Artikel 24
Alternativt för-
farande för en
ansökan om
erkännande och
verkställighet
1. Nonobstant
l’article 23(2) à (11),
un État peut déclarer,
conformément à
l’article 63, qu’il
appliquera la procé-
dure de reconnais-
sance et d’exécution
prévue par le présent
article.
2. Lorsqu’une de-
1. Notwithstand-
ing Article 23(2) to
(11), a State may
declare, in accordance
with Article 63, that
it will apply the
procedure for recog-
nition and enforce-
ment set out in this
Article.
2. Where an appli-
1. Utan hinder av
vad som sägs i artikel
23.2–11 får en stat, i
enlighet med artikel
63, förklara att den
kommer att tillämpa
det förfarande för er-
kännande och verk-
ställighet som före-
skrivs i den här
artikeln.
2. Om en an-
517
Bilaga 3
SOU 2010:59
mande de reconnais-
sance et d’exécution
d’une décision a été
présentée par l’inter-
médiaire d’une
Autorité centrale
conformément au
chapitre III, l’Auto-
rité centrale requise
doit promptement:
a) transmettre
la
demande à l’autorité
compétente qui
prend une décision
sur la demande de
reconnaissance et
d’exécution; ou
b) si elle est l’auto-
rité compétente,
prendre elle-même
une telle décision.
3. Une décision de
reconnaissance et
d’exécution est ren-
due par l’autorité
compétente après que
le défendeur s’est vu
dûment et prompte-
ment notifier la
procédure et que
chacune des parties a
eu une opportunité
adéquate d’être
entendue.
4. L’autorité com-
pétente peut con-
trôler d’office les
cation for recog-
nition and enforce-
ment of a decision
has been made
through Central
Authorities in accor-
dance with Chapter
III, the requested
Central Authority
shall promptly either
–
a) refer the appli-
cation to the com-
petent authority
which shall decide on
the application for
recognition and en-
forcement; or
b)
if it is the
competent authority,
take such a decision
itself.
3.
A decision on
recognition and en-
forcement shall be
given by the com-
petent authority after
the respondent has
been duly and
promptly notified of
the proceedings and
both parties have
been given an
adequate opportunity
to be heard.
4. The competent
authority may review
the grounds for
sökan om erkännande
och verkställighet av
ett avgörande har
gjorts genom central-
myndigheter i enlig-
het med kapitel III
ska den anmodade
centralmyndigheten
utan dröjsmål
antingen
a) vidarebefordra
ansökan till behörig
myndighet, som ska
fatta beslut i anled-
ning av ansökan om
erkännande och verk-
ställighet, eller
b) själv fatta sådant
beslut, om den är be-
hörig myndighet.
3. Ett beslut om er-
kännande och verk-
ställighet ska med-
delas av den behöriga
myndigheten efter
att motparten på
vederbörligt sätt och
utan dröjsmål har
underrättats om för-
farandet och båda
parter har beretts till-
räcklig möjlighet att
yttra sig.
4. Den
behöriga
myndigheten får på
eget initiativ pröva de
518
SOU 2010:59
Bilaga 3
motifs de refus de
reconnaissance et
d’exécution prévus à
l’article 22 a), c) et
d). Elle peut con-
trôler tous les motifs
prévus aux articles
20, 22 et 23(7) c) s’ils
sont soulevés par le
défendeur ou si un
doute relatif à ces
motifs existe au vu
des documents
soumis conformé-
ment à l’article 25.
5. Un refus de
reconnaissance et
d’exécution peut
aussi être fondé sur le
paiement de la dette
dans la mesure où la
reconnaissance et
l’exécution con-
cernent les paiements
échus.
6. Un appel subsé-
quent, s’il est permis
par la loi de l’État
requis, ne doit pas
avoir pour effet de
suspendre l’exécution
de la décision, sauf
circonstances excep-
tionnelles.
7. L’autorité com-
refusing recognition
and enforcement set
out in Article 22 a),
c) and d) of its own
motion. It may
review any grounds
listed in Articles 20,
22 and 23(7) c) if
raised by the re-
spondent or if con-
cerns relating to
those grounds arise
from the face of the
documents submitted
in accordance with
Article 25.
5.
A refusal of
recognition and en-
forcement may also
be founded on the
fulfilment of the debt
to the extent that the
recognition and en-
forcement relates to
payments that fell
due in the past.
6.
Any appeal, if
permitted by the law
of the State addres-
sed, shall not have
the effect of staying
the enforcement of
the decision unless
there are exceptional
circumstances.
7. In taking any
grunder för att vägra
erkännande och verk-
ställighet som anges i
artikel 22 a, c och d.
Myndigheten får
pröva samtliga grun-
der som anges i artik-
larna 20, 22 och 23.7
c, om dessa har gjorts
gällande av motparten
eller om de i enlighet
med artikel 25 fram-
lagda handlingarna
vid granskning ger
upphov till tvivel be-
träffande dessa
grunder.
5.
Vägran att er-
känna och verkställa
ett avgörande får
också grundas på att
skulden har betalats, i
den utsträckning som
erkännandet och
verkställigheten avser
redan förfallna betal-
ningar.
6. Ett efterföljande
överklagande, om ett
sådant är tillåtet
enligt lagen i den
anmodade staten, ska
inte leda till att verk-
ställigheten skjuts
upp, såvida det inte
föreligger särskilda
omständigheter.
7. Vid avgörande av
519
Bilaga 3
SOU 2010:59
pétente doit agir rapi-
dement pour rendre
une décision en
matière de reconnais-
sance et d’exécution,
y compris en appel.
decision on recog-
nition and enforce-
ment, including any
appeal, the com-
petent authority shall
act expeditiously.
frågor rörande erkän-
nande och verkställig-
het, inklusive över-
klaganden, ska den
behöriga myndighe-
ten agera skyndsamt.
Article 25
Documents
Article 25
Documents
Artikel 25
Handlingar
1. Une demande de
reconnaissance et
d’exécution en appli-
cation de l’article 23
ou de l’article 24 est
accompagnée des
documents suivants:
a) le texte complet
de la décision;
b) un
document
établissant que la
décision est exé-
cutoire dans l’État
d’origine et, si la
décision émane d’une
autorité administra-
tive, un document
établissant que les
conditions prévues à
l’article 19(3) sont
remplies à moins que
cet État n’ait précisé,
conformément à
l’article 57, que les
décisions de ses
autorités administra-
tives remplissent
dans tous les cas ces
conditions;
1. An application
for recognition and
enforcement under
Article 23 or Article
24 shall be accom-
panied by the
following –
a) a complete text
of the decision;
b) a
document
stating that the
decision is enforce-
able in the State of
origin and, in the case
of a decision by an
administrative autho-
rity, a document
stating that the re-
quirements of Article
19(3) are met unless
that State has speci-
fied in accordance
with Article 57 that
decisions of its
administrative autho-
rities always meet
those requirements;
1. En ansökan om
erkännande och verk-
ställighet enligt
artikel 23 eller artikel
24 ska åtföljas av
följande:
a) det fullständiga
avgörandet,
b) en handling som
fastställer att av-
görandet är verk-
ställbart i ursprungs-
staten och, om en
administrativ myndig-
het har meddelat
avgörandet, en hand-
ling som fastställer att
kraven enligt artikel
19.3 är uppfyllda,
såvida inte den
berörda staten, i
enlighet med artikel
57, har gett tillkänna
att avgöranden som
fattas av dess admini-
strativa myndigheter
alltid uppfyller dessa
krav,
520
SOU 2010:59
Bilaga 3
c) si le défendeur
n’a ni comparu, ni été
représenté dans les
procédures dans
l’État d’origine, un
document ou des
documents attestant,
selon le cas, que le
défendeur a été
dûment avisé de la
procédure et a eu
l’opportunité de se
faire entendre ou
qu’il a été dûment
avisé de la décision et
a eu la possibilité de
la contester ou de
former un appel, en
fait et en droit;
d) si nécessaire, un
document établissant
le montant des arré-
rages et indiquant la
date à laquelle le
calcul a été effectué;
e) si
nécessaire,
dans le cas d’une dé-
cision prévoyant une
indexation automa-
tique, un document
contenant les infor-
mations qui sont uti-
les à la réalisation des
calculs appropriés;
f) si nécessaire, un
document établissant
dans quelle mesure le
c)
if the respon-
dent did not appear
and was not repre-
sented in the proce-
edings in the State of
origin, a document or
documents attesting,
as appropriate, either
that the respondent
had proper notice of
the proceedings and
an opportunity to be
heard, or that the
respondent had pro-
per notice of the
decision and the
opportunity to
challenge or appeal it
on fact and law;
d) where
neces-
sary, a document
showing the amount
of any arrears and the
date such amount
was calculated;
e) where necessary,
in the case of a deci-
sion providing for
automatic adjustment
by indexation, a do-
cument providing the
information neces-
sary to make the app-
ropriate calculations;
f) where necessary,
documentation sho-
wing the extent to
c) om motparten
har uteblivit eller inte
varit företrädd vid
förfarandet i ur-
sprungsstaten, en
eller flera handlingar
som, i förekommande
fall, antingen intygar
att motparten veder-
börligen har under-
rättats om förfarandet
och haft möjlighet att
yttra sig, eller veder-
börligen har under-
rättats om avgörandet
och haft möjlighet att
bestrida eller över-
klaga det på faktisk
och rättslig grund,
d) om det behövs,
en handling som visar
utestående fordringar
med uppgift om
beräkningsdatum,
e) om det behövs,
en handling inne-
hållande information
för att göra beräk-
ningarna i fråga, om
avgörandet innefattar
automatisk index-
justering,
f) om det behövs,
handlingar som visar i
vilken omfattning
521
Bilaga 3
SOU 2010:59
demandeur a béné-
ficié de l’assistance
juridique gratuite
dans l’État d’origine.
2.
Dans le cas
d’une contestation ou
d’un appel fondé sur
un motif visé à l’arti-
cle 23(7) c) ou à la
requête de l’autorité
compétente dans
l’État requis, une co-
pie complète du do-
cument en question,
certifiée conforme
par l’autorité compé-
tente dans l’État
d’origine, est promp-
tement fournie:
a) par
l’Autorité
centrale de l’État
requérant, lorsque la
demande a été
présentée conformé-
ment au chapitre III;
b)
par le deman-
deur, lorsque la
demande a été pré-
sentée directement à
l’autorité compétente
de l’État requis.
3. Un État con-
tractant peut pré-
ciser, conformément
à l’article 57:
which the applicant
received free legal
assistance in the State
of origin.
2.
Upon a chal-
lenge or appeal under
Article 23(7) c) or
upon request by the
competent authority
in the State addres-
sed, a complete copy
of the document
concerned, certified
by the competent
authority in the State
of origin, shall be
provided promptly –
a) by the Central
Authority of the
requesting State,
where the application
has been made in
accordance with
Chapter III;
b) by the applicant,
where the request has
been made directly to
a competent autho-
rity of the State
addressed.
3. A Contracting
State may specify in
accordance with
Article 57 –
sökanden har fått
kostnadsfritt rättsligt
bistånd i ursprungs-
staten.
2. Efter en invänd-
ning eller ett över-
klagande i enlighet
med artikel 23.7 c,
eller på begäran av
den behöriga myndig-
heten i den anmodade
staten, ska en full-
ständig kopia av den
berörda handlingen,
bestyrkt av behörig
myndighet i ur-
sprungsstaten, till-
handahållas utan
dröjsmål
a) av
central-
myndigheten i den
begärande staten, om
ansökan har gjorts i
enlighet med kapitel
III,
b) av sökanden, om
framställan gjorts
direkt till en behörig
myndighet i den an-
modade staten.
3. En
fördrags-
slutande stat får i
enlighet med artikel
57 ge tillkänna
522
SOU 2010:59
Bilaga 3
a) qu’une
copie
complète de la déci-
sion certifiée con-
forme par l’autorité
compétente de l’État
d’origine doit accom-
pagner la demande;
b) les
circon-
stances dans les-
quelles il accepte, au
lieu du texte complet
de la décision, un
résumé ou un extrait
de la décision établi
par l’autorité com-
pétente de l’État
d’origine, qui peut
être présenté au moy-
en du formulaire re-
commandé et publié
par la Conférence de
La Haye de droit in-
ternational privé; ou
c) qu’il n’exige pas
de document établis-
sant que les con-
ditions prévues à
l’article 19(3) sont
remplies.
a) that a complete
copy of the decision
certified by the
competent authority
in the State of origin
must accompany the
application;
b) circumstances
in which it will
accept, in lieu of a
complete text of the
decision, an abstract
or extract of the
decision drawn up by
the competent autho-
rity of the State of
origin, which may be
made in the form
recommended and
published by the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law; or
c) that it does not
require a document
stating that the
requirements of
Article 19(3) are met.
a) att en fullständig
kopia av avgörandet,
bestyrkt av behörig
myndighet i ur-
sprungsstaten, ska
bifogas ansökan,
b) under vilka för-
hållanden staten i
stället för det full-
ständiga avgörandet
kommer att godta ett
av behörig myndighet
i ursprungsstaten
upprättat samman-
drag eller utdrag av
avgörandet, vilket kan
ske med användning
av det formulär som
rekommenderas och
har getts ut av Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt,
eller
c) att staten inte
kräver en handling
som fastställer att
kraven i artikel 19.3 är
uppfyllda.
Article 26
Procédure relative à
une demande de
reconnaissance
Article 26
Procedure on an
application for
recognition
Artikel 26
Förfarande för en
ansökan om
erkännande
Ce chapitre s’app-
lique mutatis mu-
tandis à une demande
This Chapter shall
apply mutatis
mutandis to an
Detta kapitel ska, i
tillämpliga delar, gälla
även för en ansökan
523
Bilaga 3
SOU 2010:59
de reconnaissance
d’une décision, à
l’exception de l’exi-
gence du caractère
exécutoire qui est
remplacée par l’exi-
gence selon laquelle
la décision produit
ses effets dans l’État
d’origine.
application for recog-
nition of a decision,
save that the require-
ment of enforce-
ability is replaced by
the requirement that
the decision has
effect in the State of
origin.
om erkännande av ett
avgörande, bortsett
från att kravet på
verkställbarhet ersätts
av ett krav på att
avgörandet har verkan
i ursprungsstaten.
Article 27
Constatations de fait
Article 27
Findings of fact
Artikel 27
Fastställda faktiska
omständigheter
L’autorité compé-
tente de l’État requis
est liée par les
constatations de fait
sur lesquelles l’auto-
rité de l’État d’ori-
gine a fondé sa
compétence.
Any competent
authority of the State
addressed shall be
bound by the find-
ings of fact on which
the authority of the
State of origin based
its jurisdiction.
Behörig myndighet
i den anmodade sta-
ten ska vara bunden
av de faktiska om-
ständigheter på vilka
myndigheten i ur-
sprungsstaten grun-
dade sin behörighet.
Article 28
Interdiction de la
révision au fond
Article 28
No review of the
merits
Artikel 28
Ingen omprövning i
sak
L’autorité compé-
tente de l’État requis
ne procède à aucune
révision au fond de la
décision.
There shall be no
review by any com-
petent authority of
the State addressed of
the merits of a
decision.
Behörig myndighet
i den anmodade
staten ska inte om-
pröva ett avgörande i
sak.
524
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 29
Présence physique de
l’enfant ou du
demandeur non
exigée
Article 29
Physical presence of
the child or the
applicant not
required
Artikel 29
Inget krav på att
barnet eller sökanden
ska närvara
personligen
La présence phy-
sique de l’enfant ou
du demandeur n’est
pas exigée lors de
procédures intro-
duites en vertu du
présent chapitre dans
l’État requis.
The physical pre-
sence of the child or
the applicant shall
not be required in
any proceedings in
the State addressed
under this Chapter.
Ett krav på barnets
eller sökandens per-
sonliga närvaro ska
inte uppställas i för-
faranden som inleds i
den anmodade staten
enligt detta kapitel.
Article 30
Conventions en
matière d’aliments
Article 30
Maintenance
arrangements
Artikel 30
Avtal om underhålls-
bidrag
1. Une convention
en matière d’aliments
conclue dans un État
contractant doit pou-
voir être reconnue et
exécutée comme une
décision en appli-
cation de ce chapitre
si elle est exécutoire
comme une décision
dans l’État d’origine.
2.
Aux fins de
l’article 10(1) a) et b)
et (2) a), le terme
«décision» comprend
une convention en
matière d’aliments.
3. La demande de
reconnaissance et
d’exécution d’une
1. A maintenance
arrangement made in
a Contracting State
shall be entitled to
recognition and en-
forcement as a deci-
sion under this Chap-
ter provided that it is
enforceable as a
decision in the State
of origin.
2. For the purpose
of Article 10(1) a)
and b) and (2) a), the
term “decision” in-
cludes a maintenance
arrangement.
3. An application
for recognition and
enforcement of a
1.
Ett avtal om
underhållsbidrag som
ingåtts i en fördrags-
slutande stat ska
kunna erkännas och
verkställas som ett
avgörande enligt detta
kapitel, förutsatt att
det är verkställbart
som ett avgörande i
ursprungsstaten.
2. Vid tillämpning
av artikel 10.1 a–b och
10.2 a ska begreppet
”avgörande” omfatta
ett avtal om under-
hållsbidrag.
3. En ansökan om
erkännande och verk-
ställighet av ett avtal
525
Bilaga 3
SOU 2010:59
convention en mati-
ère d’aliments est
accompagnée des
documents suivants:
a) le texte complet
de la convention en
matière d’aliments; et
b) un
document
établissant que la
convention en mati-
ère d’aliments est
exécutoire comme
une décision dans
l’État d’origine.
4. La reconnaissan-
ce et l’exécution
d’une convention en
matière d’aliments
peuvent être refusées
si:
a) la
reconnais-
sance et l’exécution
sont manifestement
incompatibles avec
l’ordre public de
l’État requis;
b) la convention en
matière d’aliments a
été obtenue par frau-
de ou a fait l’objet de
falsification;
c) la convention en
matière d’aliments est
incompatible avec
une décision rendue
maintenance arrange-
ment shall be accom-
panied by the
following –
a) a complete text
of the maintenance
arrangement; and
b) a document sta-
ting that the parti-
cular maintenance
arrangement is en-
forceable as a deci-
sion in the State of
origin.
4. Recognition and
enforcement of a
maintenance arrange-
ment may be refused
if –
a) the recognition
and enforcement is
manifestly incompa-
tible with the public
policy of the State
addressed;
b) the maintenance
arrangement was ob-
tained by fraud or
falsification;
c) the maintenance
arrangement is in-
compatible with a
decision rendered
om underhållsbidrag
ska åtföljas av
följande:
a) det fullständiga
avtalet om under-
hållsbidrag, och
b) en handling som
fastställer att avtalet
om underhållsbidrag
är verkställbart som
ett avgörande i ur-
sprungsstaten.
4. Erkännande och
verkställighet av ett
avtal om underhålls-
bidrag får vägras om
a) erkännande och
verkställighet är upp-
enbart oförenligt med
grunderna för rätts-
ordningen i den an-
modade staten,
b) avtalet
om
underhållsbidrag har
utverkats genom
svikligt förfarande
eller förfalskning,
c) avtalet
om
underhållsbidrag är
oförenligt med ett
avgörande mellan
526
SOU 2010:59
Bilaga 3
entre les mêmes
parties et ayant le
même objet, soit dans
l’État requis, soit
dans un autre État
lorsque cette dernière
décision remplit les
conditions néces-
saires à sa reconnais-
sance et à son exé-
cution dans l’État
requis.
5. Les dispositions
de ce chapitre, à
l’exception des
articles 20, 22, 23(7)
et 25(1) et (3),
s’appliquent mutatis
mutandis à la re-
connaissance et à
l’exécution d’une
convention en mati-
ère d’aliments, toute-
fois:
a) une déclaration
ou un enregistrement
fait conformément à
l’article 23(2) et (3)
ne peut être refusé
que pour le motif
prévu au paragraphe
4 a);
b) une
contesta-
tion ou un appel en
vertu de l’article
23(6) ne peut être
fondé que sur:
between the same
parties and having the
same purpose, either
in the State addressed
or in another State,
provided that this
latter decision fulfils
the conditions neces-
sary for its recog-
nition and enforce-
ment in the State
addressed.
5. The provisions
of this Chapter, with
the exception of
Articles 20, 22, 23(7)
and 25(1) and (3),
shall apply mutatis
mutandis to the re-
cognition and en-
forcement of a main-
tenance arrangement
save that –
a) a declaration or
registration in
accordance with
Article 23(2) and (3)
may be refused only
on the ground set out
in paragraph 4 a);
b) a challenge or
appeal as referred to
in Article 23(6) may
be founded only on
the following –
samma parter om
samma sak som med-
delats i den anmodade
staten eller en annan
stat, förutsatt att det
sistnämnda avgöran-
det uppfyller de
nödvändiga villkoren
för att det ska kunna
erkännas och verk-
ställas i den an-
modade staten.
5. Bestämmelserna
i detta kapitel ska,
med undantag för
artiklarna 20, 22, 23.7
samt 25.1 och 25.3, i
tillämpliga delar gälla
även för erkännande
och verkställighet av
ett avtal om under-
hållsbidrag, bortsett
från att
a) en verkställbar-
hetsförklaring eller
registrering i enlighet
med artikel 23.2–3
endast får vägras på
den grunden som
anges i punkten 4 a,
b) en
invändning
eller ett överklagande
i enlighet med artikel
23.6 endast får avse
527
Bilaga 3
SOU 2010:59
i) les motifs de
refus de reconnais-
sance et d'exécution
prévus au paragraphe
4;
ii) l’authenticit
é ou l’intégrité d’un
document transmis
conformément au
paragraphe 3 ;
c)
en ce qui
concerne la procé-
dure prévue à l’article
24(4), l’autorité com-
pétente peut con-
trôler d’office le
motif de refus de
reconnaissance et
d’exécution spécifié
au paragraphe 4 a) de
cet article. Elle peut
contrôler l’ensemble
des bases de recon-
naissance et d’exé-
cution prévues au
paragraphe 4, ainsi
que l’authenticité ou
l’intégrité de tout
document transmis
conformément au
paragraphe 3 si cela
est soulevé par le
défendeur ou si un
doute relatif à ces
motifs existe au vu de
ces documents.
6. La procédure de
reconnaissance et
i) the grounds
for refusing
recognition and
enforcement set out
in paragraph 4;
ii) the authen-
ticity or integrity of
any document trans-
mitted in accordance
with paragraph 3;
c)
as regards the
procedure under
Article 24(4), the
competent authority
may review of its
own motion the
ground for refusing
recognition and en-
forcement set out in
paragraph 4 a) of this
Article. It may review
all grounds listed in
paragraph 4 of this
Article and the
authenticity or inte-
grity of any docu-
ment transmitted in
accordance with para-
graph 3 if raised by
the respondent or if
concerns relating to
those grounds arise
from the face of
those documents.
6. Proceedings for
recognition and en-
i)
skälen
för
att vägra erkännande
och verkställighet
som anges i punkten
4,
ii)
äktheten
eller helheten hos
handlingar som över-
sänts i enlighet med
punkten 3,
c) den
behöriga
myndigheten, när det
gäller förfarandet en-
ligt artikel 24.4, på
eget initiativ får om-
pröva grunden för att
vägra erkännande och
verkställighet som
anges i punkten 4 a i
den här artikeln. Den
får ompröva samtliga
grunder som anges i
punkten 4 i denna
artikel och äktheten
och helheten hos
handlingar som över-
sänts i enlighet med
punkten 3, om dessa
grunder har gjorts
gällande av motparten
eller om handlingarna
i fråga ger upphov till
tvivel beträffande
dessa grunder.
6. Ett
förfarande
för erkännande och
528
SOU 2010:59
Bilaga 3
d’exécution d’une
convention en mati-
ère d’aliments est
suspendue si une
contestation portant
sur la convention est
pendante devant une
autorité compétente
d’un État contrac-
tant.
7.
Un État peut
déclarer conformé-
ment à l’article 63
que les demandes de
reconnaissance et
d’exécution des con-
ventions en matière
d’aliments ne peuvent
être présentées que
par l’intermédiaire
des Autorités cen-
trales.
8.
Un État con-
tractant pourra, con-
formément à l’article
62, se réserver le
droit de ne pas re-
connaître et exécuter
les conventions en
matière d’aliments.
forcement of a main-
tenance arrangement
shall be suspended if
a challenge concer-
ning the arrangement
is pending before a
competent authority
of a Contracting
State.
7.
A State may
declare, in accordance
with Article 63, that
applications for
recognition and en-
forcement of a main-
tenance arrangement
shall only be made
through Central
Authorities.
8. A Contracting
State may, in accord-
ance with Article 62,
reserve the right not
to recognise and
enforce a main-
tenance arrangement.
verkställighet av avtal
om underhållsbidrag
ska skjutas upp om
det framkommer att
ett bestridande av
avtalet behandlas av
en behörig myndighet
i en fördragsslutande
stat.
7. En stat får, i en-
lighet med artikel 63,
förklara att ansök-
ningar om erkän-
nande och verkställig-
het av avtal om
underhållsbidrag en-
dast kan göras genom
centralmyndigheter.
8. En
fördrags-
slutande stat får, i
enlighet med
artikel 62, förbehålla
sig rätten att inte
erkänna och verkställa
ett avtal om under-
hållsbidrag.
529
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 31
Décisions résultant de
l’effet combiné
d’ordonnances provi-
soires et de con-
firmation
Article 31
Decisions produced
by the combined
effect of provisional
and confirmation
orders
Artikel 31
Avgöranden som är
en följd av den
kombinerade effekten
av interimistiska
beslut och stad-
fästelser
Lorsqu’une déci-
sion résulte de l’effet
combiné d’une or-
donnance provisoire
rendue dans un État
et d’une ordonnance
rendue par l’autorité
d’un autre État qui
confirme cette or-
donnance provisoire
(«État de confirma-
tion»):
a)
chacun de ces
États est considéré,
aux fins du présent
chapitre, comme
étant un État
d’origine;
b) les conditions
prévues à l’article
22 e) sont remplies si
le défendeur a été
dûment avisé de la
procédure dans l’État
de confirmation et a
eu la possibilité de
contester la con-
firmation de l’ordon-
nance provisoire;
c) la condition pré-
Where a decision is
produced by the
combined effect of a
provisional order
made in one State
and an order by an
authority in another
State (“the confirm-
ing State”) confirm-
ing the provisional
order –
a)
each of those
States shall be
deemed for the
purposes of this
Chapter to be a State
of origin;
b) the
require-
ments of Article
22 e) shall be met if
the respondent had
proper notice of the
proceedings in the
confirming State and
an opportunity to
oppose the confirm-
ation of the provi-
sional order;
c) the requirement
Om ett avgörande
är en följd av den
kombinerade effekten
av ett interimistiskt
beslut som fattats i en
stat och ett beslut av
en myndighet i en
annan stat (den
stadfästande staten)
som stadfäster det
interimistiska beslutet
ska
a) var och en av
dessa stater anses som
ursprungsstat vid
tillämpning av detta
kapitel,
b) kraven i artikel
22 e anses vara upp-
fyllda om svaranden
underrättats på veder-
börligt sätt om för-
farandet i den stad-
fästande staten och
haft möjlighet att in-
vända mot stadfästel-
sen av det interi-
mistiska beslutet,
c) kravet i artikel
530
SOU 2010:59
Bilaga 3
vue à l’article 20(6)
relative au caractère
exécutoire de la
décision dans l’État
d’origine est remplie
si la décision est
exécutoire dans l’État
de confirmation; et
d)
l’article 18 ne
fait pas obstacle à ce
qu’une procédure en
vue de la modifica-
tion d’une décision
soit initiée dans l’un
ou l’autre des États.
of Article 20(6) that
a decision be enforce-
able in the State of
origin shall be met if
the decision is en-
forceable in the
confirming State; and
d) Article 18 shall
not prevent proce-
edings for the modi-
fication of the deci-
sion being commen-
ced in either State.
20.6 på att ett
avgörande ska vara
verkställbart i ur-
sprungsstaten anses
vara uppfyllt om av-
görandet är verkställ-
bart i den stad-
fästande staten, och
d)
artikel 18 inte
hindra att ett för-
farande för att ändra
avgörandet inleds i
endera av staterna.
CHAPITRE VI –
EXÉCUTION PAR
L’ÉTAT REQUIS
CHAPTER VI –
ENFORCEMENT
BY THE STATE
ADDRESSED
KAPITEL VI –
VERKSTÄLLIGHET
I DEN AN-
MODADE STATEN
Article 32
Exécution en vertu du
droit interne
Article 32
Enforcement under
internal law
Artikel 32
Verkställighet enligt
nationell rätt
1. Sous réserve des
dispositions du pré-
sent chapitre, les me-
sures d’exécution ont
lieu conformément à
la loi de l’État requis.
2. L’exécution doit
être rapide.
3. En ce qui con-
cerne les demandes
présentées par l’inter-
médiaire des Auto-
1.
Subject to the
provisions of this
Chapter, enforce-
ment shall take place
in accordance with
the law of the State
addressed.
2. Enforcement
shall be prompt.
3. In the case of
applications through
Central Authorities,
where a decision has
1. Om inget annat
följer av bestämmel-
serna i detta kapitel,
ska verkställighet ske
i enlighet med lagen i
den anmodade staten.
2. Verkställighet
ska ske utan dröjsmål.
3. Om
ansökan
görs genom central-
myndigheter, och
avgörandet har för-
531
Bilaga 3
SOU 2010:59
rités centrales, lors-
qu’une décision a été
déclarée exécutoire
ou enregistrée pour
exécution en applica-
tion du chapitre V,
l’exécution a lieu sans
qu’aucune autre ac-
tion du demandeur
ne soit nécessaire.
4. Il est donné
effet à toute règle
relative à la durée de
l’obligation alimen-
taire applicable dans
l’État d’origine de la
décision.
5. Le délai de pre-
scription relatif à
l’exécution des arré-
rages est déterminé
par la loi, de l’État
d’origine de la
décision ou de l’État
requis, qui prévoit le
délai le plus long.
been declared en-
forceable or regi-
stered for enforce-
ment under Chapter
V, enforcement shall
proceed without the
need for further
action by the appli-
cant.
4. Effect shall be
given to any rules
applicable in the State
of origin of the deci-
sion relating to the
duration of the main-
tenance obligation.
5. Any limitation
on the period for
which arrears may be
enforced shall be
determined either by
the law of the State
of origin of the
decision or by the
law of the State
addressed, whichever
provides for the
longer limitation
period.
klarats verkställbart
eller registrerats för
verkställighet i enlig-
het med kapitel V, ska
verkställigheten ske
utan att det krävs
några ytterligare åt-
gärder från sökanden.
4. Verkan ska ges åt
tillämpliga bestäm-
melser i ursprungs-
staten när det gäller
underhållsskyldig-
hetens varaktighet.
5. Preskriptions-
frister för verk-
ställighet av ute-
stående fordringar ska
fastställas antingen
enligt lagen i
ursprungsstaten eller
enligt lagen i den
anmodade staten,
beroende på vilken
lag som föreskriver
den längsta preskrip-
tionsfristen.
Article 33
Non-discrimination
Article 33
Non-discrimination
Artikel 33
Icke-diskriminering
Dans les affaires
relevant de la Con-
vention, l’État requis
prévoit des mesures
d’exécution au moins
The State addres-
sed shall provide at
least the same range
of enforcement
methods for cases
För ärenden som
omfattas av denna
konvention ska den
anmodade staten till-
handahålla åtmin-
532
SOU 2010:59
Bilaga 3
équivalentes à celles
qui sont applicables
aux affaires internes.
under the Conven-
tion as are available in
domestic cases.
stone de verkställig-
hetsmetoder som
motsvarar de metoder
som finns att tillgå i
inhemska ärenden.
Article 34
Mesures d’exécution
Article 34
Enforcement mea-
sures
Artikel 34
Verkställighets-
åtgärder
1. Les États con-
tractants doivent ren-
dre disponibles dans
leur droit interne des
mesures efficaces afin
d’exécuter les déci-
sions en application
de la Convention.
2. De telles mesu-
res peuvent com-
porter:
a)
la saisie des
salaires;
b) les saisies-arrêts
sur comptes bancai-
res et autres sources;
c) les déductions
sur les prestations de
sécurité sociale;
d) le gage sur les
biens ou leur vente
forcée;
e)
la saisie des
remboursements
d’impôt;
1. Contracting
States shall make
available in internal
law effective mea-
sures to enforce
decisions under this
Convention.
2. Such measures
may include –
a) wage withhold-
ing;
b) garnishment
from bank accounts
and other sources;
c) deductions from
social security pay-
ments;
d)
lien on or
forced sale of pro-
perty;
e) tax
refund
withholding;
1. De fördragsslu-
tande staterna ska se
till att effektiva åt-
gärder för att verk-
ställa avgöranden i
enlighet med denna
konvention finns
enligt nationell rätt.
2. Sådana åtgärder
kan omfatta
a) innehållande av
lön,
b) utmätning
av
banktillgodohavanden
och andra tillgångar,
c) avdrag
från
socialförsäkrings-
utbetalningar,
d) säkerhet i eller
tvångsförsäljning av
fast egendom,
e) innehållande av
skatteåterbäring,
533
Bilaga 3
SOU 2010:59
f)
la retenue ou
saisie des pensions de
retraite;
g) le signalement
aux organismes de
crédit;
h)
le refus de
délivrance, la suspen-
sion ou le retrait de
divers permis (le
permis de conduire
par exemple);
i) le recours à la
médiation, à la
conciliation et à
d’autres modes alter-
natifs de résolution
des différends afin de
favoriser une exé-
cution volontaire.
f) withholding or
attachment of
pension benefits;
g) credit
bureau
reporting;
h) denial, suspen-
sion or revocation of
various licenses (for
example, driving
licenses);
i)
the use of
mediation, concili-
ation or similar
processes to bring
about voluntary com-
pliance.
f) innehållande
eller utmätning av
pensionsförmåner,
g) anmärkning
i
kreditupplysnings-
register,
h)
avslag på an-
sökan om eller in-
dragning eller åter-
kallande av olika till-
stånd (till exempel
körkort),
i) användning
av
medling, förlikning
eller liknande för-
faranden för att
uppnå frivillig verk-
ställighet.
Article 35
Transferts de fonds
Article 35
Transfer of funds
Artikel 35
Överföring av medel
1. Les États con-
tractants sont encou-
ragés à promouvoir, y
compris au moyen
d’accords internatio-
naux, l’utilisation des
moyens disponibles
les moins coûteux et
les plus efficaces pour
effectuer les trans-
ferts de fonds
destinés à être versés
à titre d’aliments.
1. Contracting
States are encouraged
to promote, in-
cluding by means of
international agree-
ments, the use of the
most cost-effective
and efficient methods
available to transfer
funds payable as
maintenance.
1. De
fördrags-
slutande staterna upp-
muntras att, även
genom internationella
avtal, främja använd-
ningen av de mest
kostnadseffektiva och
verkningsfulla meto-
derna för överföring
av medel som ska
betalas som under-
hållsbidrag.
534
SOU 2010:59
Bilaga 3
2.
Un État con-
tractant dont la loi
impose des restric-
tions aux transferts
de fonds accorde la
priorité la plus élevée
aux transferts de
fonds destinés à être
versés en vertu de la
présente Convention.
2. A Contracting
State, under whose
law the transfer of
funds is restricted,
shall accord the
highest priority to
the transfer of funds
payable under this
Convention.
2. En
fördrags-
slutande stat vars lag
innebär inskränk-
ningar i möjligheterna
att överföra medel ska
ge överföringen av
medel som ska betalas
enligt denna konven-
tion högsta prioritet.
CHAPITRE VII –
ORGANISMES
PUBLICS
CHAPTER VII –
PUBLIC BODIES
KAPITEL VII –
OFFENTLIGA
ORGAN
Article 36
Organismes publics
en qualité de deman-
deur
Article 36
Public bodies as
applicants
Artikel 36
Offentliga organ som
sökande
1. Aux fins d’une
demande de recon-
naissance et d’exé-
cution en application
de l’article 10(1) a) et
b) et des affaires cou-
vertes par l’article
20(4), le terme «cré-
ancier» comprend un
organisme public
agissant à la place
d’une personne à la-
quelle des aliments
sont dus ou un
organisme auquel est
dû le remboursement
de prestations four-
nies à titre d’ali-
ments.
1.
For the pur-
poses of applications
for recognition and
enforcement under
Article 10(1) a) and
b) and cases covered
by Article 20(4),
”creditor” includes a
public body acting in
place of an individual
to whom main-
tenance is owed or
one to which reim-
bursement is owed
for benefits provided
in place of main-
tenance.
1. När det gäller
ansökningar om er-
kännande och verk-
ställighet enligt arti-
kel 10.1 a–b och ären-
den som omfattas av
artikel 20.4, ska be-
greppet ”underhålls-
berättigad” omfatta
ett offentligt organ
som agerar i stället
för en person som har
rätt till underhålls-
bidrag eller ett offent-
ligt organ som har
rätt till återbetalning
för bidrag som har
lämnats i stället för
underhållsbidrag.
535
Bilaga 3
SOU 2010:59
2.
Le droit d’un
organisme public
d’agir à la place d’une
personne à laquelle
des aliments sont dus
ou de demander le
remboursement de la
prestation fournie au
créancier à titre d’ali-
ments est soumis à la
loi qui régit l’orga-
nisme.
3. Un organisme
public peut demander
la reconnaissance ou
l’exécution:
a) d’une décision
rendue contre un
débiteur à la demande
d’un organisme pub-
lic qui poursuit le
paiement de presta-
tions fournies à titre
d’aliments;
b) d’une décision
rendue entre un
créancier et un débi-
teur, à concurrence
des prestations four-
nies au créancier à
titre d’aliments.
4. L’organisme
public qui invoque la
2. The right of a
public body to act in
place of an individual
to whom mainten-
ance is owed or to
seek reimbursement
of benefits provided
to the creditor in
place of maintenance
shall be governed by
the law to which the
body is subject.
3. A public body
may seek recognition
or claim enforcement
of –
a) a
decision
rendered against a
debtor on the
application of a
public body which
claims payment of
benefits provided in
place of maintenance;
b) a decision ren-
dered between a
creditor and debtor
to the extent of the
benefits provided to
the creditor in place
of maintenance.
4. The public body
seeking recognition
2. Ett
offentligt
organs rätt att agera i
stället för en person
som har rätt till
underhållsbidrag eller
att kräva återbetal-
ning för bidrag som
har utbetalats till den
underhållsberättigade
i stället för under-
hållsbidrag ska reg-
leras av den lag som
gäller för organet.
3. Ett offentligt or-
gan får söka erkän-
nande eller verk-
ställighet av
a) ett
avgörande
som meddelats mot
en underhållsskyldig
på begäran av ett
offentligt organ som
kräver återbetalning
för bidrag som
lämnats i stället för
underhållsbidrag,
b) ett
avgörande
mellan en underhålls-
berättigad och en
underhållsskyldig
såvitt avser det bidrag
som lämnats till den
underhållsberättigade
i stället för under-
hållsbidrag.
4. Det
offentliga
organ som söker er-
536
SOU 2010:59
Bilaga 3
reconnaissance ou
qui sollicite l’exé-
cution d’une décision
produit, sur de-
mande, tout docu-
ment de nature à
établir son droit en
application du para-
graphe 2 et le paie-
ment des prestations
au créancier.
or claiming enforce-
ment of a decision
shall upon request
furnish any docu-
ment necessary to
establish its right
under paragraph 2
and that benefits have
been provided to the
creditor.
kännande eller begär
verkställighet av ett
avgörande, ska på
begäran tillhandahålla
de handlingar som är
nödvändiga för att
fastställa dess rätt att
agera enligt punkten 2
och att bidrag har ut-
betalats till den
underhållsberättigade.
CHAPITRE VIII
– DISPOSITIONS
GÉNÉRALES
CHAPTER VIII –
GENERAL
PROVISIONS
KAPITEL VIII –
ALLMÄNNA
BESTÄMMELSER
Article 37
Demandes présentées
directement aux
autorités compétentes
Article 37
Direct requests to
competent authorities
Artikel 37
Framställningar som
görs direkt till
behöriga myndigheter
1. La Convention
n’exclut pas la
possibilité de recourir
aux procédures dis-
ponibles en vertu du
droit interne d’un
État contractant
autorisant une per-
sonne (le deman-
deur) à saisir directe-
ment une autorité
compétente de cet
État dans une matière
régie par la Conven-
tion, y compris, sous
réserve de l’article 18,
en vue de l’obtention
ou de la modification
d’une décision en
matière d’aliments.
1. The Convention
shall not exclude the
possibility of re-
course to such proce-
dures as may be
available under the
internal law of a
Contracting State
allowing a person (an
applicant) to seize
directly a competent
authority of that
State in a matter go-
verned by the Con-
vention including,
subject to Article 18,
for the purpose of
having a maintenance
decision established
or modified.
1. Konventionen
utesluter inte möjlig-
heten att använda sig
av tillgängliga för-
faranden enligt en
fördragsslutande stats
nationella rätt, som
gör det möjligt för en
person (en sökande)
att vända sig direkt
till en behörig
myndighet i den
staten i en fråga som
omfattas av denna
konvention, även i
syfte att erhålla eller
ändra ett avgörande
om underhålls-
skyldighet, med för-
behåll för artikel 18.
537
Bilaga 3
SOU 2010:59
2. Les
articles
14(5) et 17 b) et les
dispositions des
chapitres V, VI, VII
et de ce chapitre, à
l’exception des
articles 40(2), 42,
43(3), 44(3), 45 et 55,
s’appliquent aux de-
mandes de reconnais-
sance et d’exécution
présentées directe-
ment à une autorité
compétente d’un État
contractant.
3.
Aux fins du
paragraphe 2, l’article
2(1) a) s’applique à
une décision octro-
yant des aliments à
une personne vulné-
rable dont l’âge est
supérieur à l’âge
précisé dans ledit
alinéa, lorsqu’une
telle décision a été
rendue avant que la
personne n’ait atteint
cet âge et a accordé
des aliments au-delà
de cet âge en raison
de l’altération de ses
capacités.
2. Articles
14(5)
and 17 b) and the
provisions of Chap-
ters V, VI, VII and
this Chapter, with
the exception of
Articles 40(2), 42,
43(3), 44(3), 45 and
55, shall apply in
relation to a request
for recognition and
enforcement made
directly to a compe-
tent authority in a
Contracting State.
3. For the purpose
of paragraph 2,
Article 2(1) a) shall
apply to a decision
granting maintenance
to a vulnerable
person over the age
specified in that sub-
paragraph where such
decision was rend-
ered before the
person reached that
age and provided for
maintenance beyond
that age by reason of
the impairment.
2. Artiklarna 14.5
och 17 b samt
bestämmelserna i
kapitel V, VI, VII och
detta kapitel ska, med
undantag för artik-
larna 40.2, 42, 43.3,
44.3, 45 och 55,
tillämpas på ansök-
ningar om erkän-
nande och verkställig-
het som görs direkt
till en behörig myn-
dighet i en fördrags-
slutande stat.
3.
När det gäller
punkten 2 ska artikel
2.1 a vara tillämplig på
ett avgörande om
underhållsbidrag till
en sårbar person över
den ålder som anges i
den artikeln om av-
görandet meddelades
innan personen upp-
nådde den angivna
åldern samt till-
erkände denne under-
hållsbidrag bortom
denna åldersgräns på
grund av dennes
nedsatta förmåga.
538
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 38
Protection des
données à caractère
personnel
Article 38
Protection of
personal data
Artikel 38
Skydd av
personuppgifter
Les données à
caractère personnel
recueillies ou trans-
mises en application
de la Convention ne
peuvent être utilisées
qu’aux fins pour les-
quelles elles ont été
recueillies ou trans-
mises.
Personal data gath-
ered or transmitted
under the Conven-
tion shall be used
only for the purposes
for which they were
gathered or trans-
mitted.
Personuppgifter
som samlats in eller
översänts enligt
konventionen får
endast användas i de
syften för vilka de
samlats in eller över-
sänts.
Article 39
Confidentialité
Article 39
Confidentiality
Artikel 39
Sekretess
Toute autorité trai-
tant de renseigne-
ments en assure la
confidentialité con-
formément à la loi de
son État.
Any authority
processing infor-
mation shall ensure
its confidentiality in
accordance with the
law of its State.
Varje myndighet
som behandlar upp-
gifter ska säkerställa
sekretess för sådana
uppgifter i enlighet
med nationell lag.
Article 40
Non-divulgation de
renseignements
Article 40
Non-disclosure of
information
Artikel 40
Förbud mot
utlämnande av
uppgifter
1. Une autorité ne
peut divulguer ou
confirmer des ren-
seignements recueillis
ou transmis en
application de la
présente Convention
si elle estime que la
santé, la sécurité ou la
liberté d’une per-
1. An authority
shall not disclose or
confirm information
gathered or trans-
mitted in application
of this Convention if
it determines that to
do so could jeo-
pardise the health,
safety or liberty of a
1. En myndighet
ska inte lämna ut eller
bekräfta uppgifter
som samlats in eller
översänts i enlighet
med denna konven-
tion om den bedömer
att detta skulle kunna
äventyra en persons
hälsa, säkerhet eller
539
Bilaga 3
SOU 2010:59
sonne pourrait en
être compromise.
2. Une décision en
ce sens prise par une
Autorité centrale doit
être prise en compte
par une autre
Autorité centrale, en
particulier dans les
cas de violence
familiale.
3. Le
présent
article ne fait pas
obstacle au recueil et
à la transmission de
renseignements entre
autorités, dans la me-
sure nécessaire à
l’accomplissement
des obligations dé-
coulant de la
Convention.
person.
2. A determination
to this effect made by
one Central Autho-
rity shall be taken
into account by
another Central
Authority, in parti-
cular in cases of
family violence.
3. Nothing in this
Article shall impede
the gathering and
transmitting of infor-
mation by and
between authorities
in so far as necessary
to carry out the
obligations under the
Convention.
frihet.
2. En sådan bedöm-
ning av en central-
myndighet ska
beaktas av andra
centralmyndigheter,
särskilt i sådana fall
som rör våld inom
familjen.
3.
Inget i denna
artikel ska hindra att
uppgifter samlas in av
och översänds mellan
myndigheter i den
utsträckning som
behövs för att full-
göra skyldigheterna
enligt konventionen.
Article 41
Dispense de
légalisation
Article 41
No legalisation
Artikel 41
Ingen legalisering
Aucune légalisa-
tion ni formalité si-
milaire ne sera re-
quise dans le contex-
te de la Convention.
No legalisation or
similar formality may
be required in the
context of this
Convention.
Ingen legalisering
eller annat liknande
förfarande får krävas
inom ramen för
denna konvention.
Article 42
Procuration
Article 42
Power of attorney
Artikel 42
Fullmakt
L’Autorité centrale
de l’État requis ne
peut exiger une
The Central
Authority of the
requested State may
Centralmyndig-
heten i den anmodade
staten får begära en
540
SOU 2010:59
Bilaga 3
procuration du de-
mandeur que si elle
agit en son nom dans
des procédures judi-
ciaires ou dans des
procédures engagées
devant d’autres auto-
rités ou afin de
désigner un représen-
tant à ces fins.
require a power of
attorney from the
applicant only if it
acts on his or her
behalf in judicial
proceedings or before
other authorities, or
in order to designate
a representative so to
act.
fullmakt av sökanden
endast om den agerar
på hans eller hennes
vägnar vid rättsliga
förfaranden eller inför
någon annan myndig-
het, eller avser att
utse en företrädare
för detta ändamål.
Article 43
Recouvrement des
frais
Article 43
Recovery of costs
Artikel 43
Återkrav av kost-
nader
1. Le recouvrement
de tous frais en-
courus pour l’appli-
cation de cette Con-
vention n’a pas prio-
rité sur le recouv-
rement des aliments.
2.
Un État peut
recouvrer les frais à
l’encontre d’une
partie perdante.
3. Pour les besoins
d’une demande en
vertu de l’article
10(1) b), afin de
recouvrer les frais
d’une partie qui
succombe conformé-
ment au para-
graphe
2, le terme
«créancier» dans
l’article 10(1) com-
prend un État.
1. Recovery of any
costs incurred in the
application of this
Convention shall not
take precedence over
the recovery of
maintenance.
2. A State may re-
cover costs from an
unsuccessful party.
3.
For the pur-
poses of an appli-
cation under Article
10(1) b) to recover
costs from an
unsuccessful party in
accordance with
paragraph 2, the term
“creditor” in Article
10(1) shall include a
State.
1. Täckning för
kostnader som upp-
kommit vid tillämp-
ningen av denna kon-
vention får inte ha
företräde framför in-
drivning av under-
hållsbidrag.
2. En stat får kräva
tillbaka kostnader
från en förlorande
part.
3. När det gäller en
ansökan enligt artikel
10.1 b för att kräva
tillbaka kostnader
från en förlorande
part i enlighet med
punkten 2, ska be-
greppet ”underhålls-
berättigad” i artikel
10.1 omfatta en stat.
541
Bilaga 3
SOU 2010:59
4.
Cet article ne
déroge pas à
l’article 8.
4. This
Article
shall be without pre-
judice to Article 8.
4. Denna
artikel
ska inte påverka
tillämpningen av
artikel 8.
Article 44
Exigences
linguistiques
Article 44
Language
requirements
Artikel 44
Språkkrav
1. Toute demande
et tout document s’y
rattachant sont rédi-
gés dans la langue
originale et accompa-
gnés d’une traduction
dans une langue
officielle de l’État
requis ou dans toute
autre langue que
l’État requis aura
indiqué pouvoir
accepter, par une
déclaration faite con-
formément à l’article
63, sauf dispense de
traduction de l’auto-
rité compétente de
cet État.
2. Tout État con-
tractant qui a plu-
sieurs langues offi-
cielles et qui ne peut,
pour des raisons de
droit interne, accep-
ter pour l’ensemble
de son territoire les
documents dans l’une
de ces langues, doit
faire connaître, par
1. Any application
and related docu-
ments shall be in the
original language, and
shall be accompanied
by a translation into
an official language
of the requested State
or another language
which the requested
State has indicated,
by way of declaration
in accordance with
Article 63, it will
accept, unless the
competent authority
of that State disp-
enses with trans-
lation.
2. A Contracting
State which has more
than one official
language and cannot,
for reasons of
internal law, accept
for the whole of its
territory documents
in one of those
languages shall, by
declaration in accord-
1. Ansökningar och
därtill knutna hand-
lingar ska vara av-
fattade på original-
språket och åtföljas av
en översättning till ett
officiellt språk i den
anmodade staten eller
till ett språk som den
anmodade staten har
angett att den kan
godta genom en
förklaring i enlighet
med artikel 63, såvida
inte den behöriga
myndigheten i den
staten meddelar att
en översättning inte
är nödvändig.
2. En
fördrags-
slutande stat som har
fler än ett officiellt
språk och som, på
grund av nationell
lag, inte kan godta
handlingar på ett av
dessa språk för hela
sitt territorium ska,
genom en förklaring i
enlighet med artikel
542
SOU 2010:59
Bilaga 3
une déclaration faite
conformément à
l’article 63, la langue
dans laquelle ceux-ci
doivent être rédigés
ou traduits en vue de
leur présentation
dans les parties de
son territoire qu’il a
déterminées.
3. Sauf si les Auto-
rités centrales en ont
convenu autrement,
toute autre commu-
nication entre elles
est adressée dans une
langue officielle de
l’État requis ou en
français ou en anglais.
Toutefois, un État
contractant peut, en
faisant la réserve
prévue à l’article 62,
s’opposer à l’utilisa-
tion soit du français,
soit de l’anglais.
ance with Article 63,
specify the language
in which such docu-
ments or translations
thereof shall be
drawn up for sub-
mission in the
specified parts of its
territory.
3. Unless
other-
wise agreed by the
Central Authorities,
any other communi-
cations between such
Authorities shall be
in an official language
of the requested State
or in either English
or French. However,
a Contracting State
may, by making a
reservation in accord-
ance with Article 62,
object to the use of
either English or
French.
63, ange på vilket
språk sådana hand-
lingar eller över-
sättningar av dessa
ska avfattas för att
kunna ges in i en viss
del av dess terri-
torium.
3. Om inte central-
myndigheterna har
kommit överens om
annat ska all annan
kommunikation
mellan sådana myn-
digheter ske på ett
officiellt språk i den
anmodade staten eller
på engelska eller fran-
ska. En fördragsslu-
tande stat får dock,
genom att anmäla ett
förbehåll i enlighet
med artikel 62, mot-
sätta sig använd-
ningen av antingen
engelska eller franska.
Article 45
Moyens et coûts de
traduction
Article 45
Means and costs of
translation
Artikel 45
Metoder och
kostnader för
översättning
1. Dans le cas de
demandes prévues au
chapitre III, les
Autorités centrales
peuvent convenir,
dans une affaire parti-
1. In the case of
applications under
Chapter III, the
Central Authorities
may agree in an
individual case or
1.
När det gäller
ansökningar enligt
kapitel III kan
centralmyndigheterna
i ett enskilt fall eller
generellt komma
543
Bilaga 3
SOU 2010:59
culière ou de façon
générale, que la
traduction dans la
langue officielle de
l’État requis sera faite
dans l’État requis à
partir de la langue
originale ou de toute
autre langue con-
venue. S’il n’y a pas
d’accord et si l’Auto-
rité centrale requé-
rante ne peut remplir
les exigences de
l’article 44(1) et (2),
la demande et les
documents s’y rattac-
hant peuvent être
transmis accompag-
nés d’une traduction
en français ou en
anglais pour traduc-
tion ultérieure dans
une langue officielle
de l’État requis.
2.
Les frais de
traduction découlant
de l’application du
paragraphe premier
sont à la charge de
l’État requérant, sauf
accord contraire des
Autorités centrales
des États concernés.
3. Nonobstant
l’article 8, l’Autorité
centrale requérante
peut mettre à la
generally that the
translation into an
official language of
the requested State
may be made in the
requested State from
the original language
or from any other
agreed language. If
there is no agreement
and it is not possible
for the requesting
Central Authority to
comply with the
requirements of
Article 44(1) and (2),
then the application
and related docu-
ments may be trans-
mitted with trans-
lation into English or
French for further
translation into an
official language of
the requested State.
2.
The cost of
translation arising
from the application
of paragraph 1 shall
be borne by the
requesting State
unless otherwise
agreed by Central
Authorities of the
States concerned.
3. Notwithstand-
ing Article 8, the
requesting Central
Authority may
överens om att över-
sättning till ett
officiellt språk i den
anmodade staten får
göras i den anmodade
staten från original-
språket eller från ett
annat överenskommet
språk. Om det inte
finns någon överens-
kommelse och det
inte är möjligt för den
begärande central-
myndigheten att upp-
fylla kraven i artikel
44.1–2, får ansökan
och därtill knutna
handlingar översändas
med översättning till
engelska eller franska,
för vidare över-
sättning till ett
officiellt språk i den
anmodade staten.
2. De
över-
sättningskostnader
som uppkommer vid
tillämpning av punk-
ten 1 ska bäras av den
begärande staten, om
inte annat överens-
kommits mellan
centralmyndigheterna
i de berörda staterna.
3. Utan hinder av
artikel 8, får den
begärande central-
myndigheten ta betalt
544
SOU 2010:59
Bilaga 3
charge du demandeur
les frais de traduction
d’une demande et des
documents s’y ratta-
chant, sauf si ces
coûts peuvent être
couverts par son
système d’assistance
juridique.
charge an applicant
for the costs of
translation of an
application and relat-
ed documents, except
in so far as those
costs may be covered
by its system of legal
assistance.
av sökanden för
kostnader för över-
sättning av en
ansökan och därtill
knutna handlingar,
förutom om dessa
kostnader kan täckas
genom dess system
för rättsligt bistånd.
Article 46
Systèmes juridiques
non unifiés –
interprétation
Article 46
Non-unified legal
systems –
interpretation
Artikel 46
Stater med flera
rättssystem – tolkning
1. Au regard d’un
État dans lequel deux
ou plusieurs systèmes
de droit ou ensem-
bles de règles ayant
trait aux questions
régies par la présente
Convention s’appli-
quent dans des unités
territoriales
différentes:
a) toute référence à
la loi ou à la
procédure d’un État
vise, le cas échéant, la
loi ou la procédure en
vigueur dans l’unité
territoriale considé-
rée;
b) toute référence
à une décision ob-
tenue, reconnue, re-
connue et exécutée,
1. In relation to a
State in which two or
more systems of law
or sets of rules of law
with regard to any
matter dealt with in
this Convention
apply in different
territorial units –
a) any reference to
the law or procedure
of a State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to the law or
procedure in force in
the relevant terri-
torial unit;
b) any reference to
a decision establi-
shed, recognised,
recognised and en-
1. I förhållande till
en stat, i vilken två
eller flera rättssystem
eller regelverk tilläm-
pas inom olika terri-
toriella enheter på
frågor som omfattas
av denna konvention,
ska
a) varje hänvisning
till lagen eller för-
farandet i en stat, i
förekommande fall,
avse gällande lag eller
förfarande i den
berörda territoriella
enheten,
b) varje hänvisning
till ett avgörande som
har erhållits, erkänts,
erkänts och
545
Bilaga 3
SOU 2010:59
exécutée et modifiée
dans cet État vise, le
cas échéant, une
décision obtenue, re-
connue, reconnue et
exécutée, exécutée et
modifiée dans l'unité
territoriale considé-
rée;
c) toute référence à
une autorité judiciaire
ou administrative de
cet État vise, le cas
échéant, une autorité
judiciaire ou admini-
strative de l’unité
territoriale
considérée;
d) toute référence
aux autorités compé-
tentes, organismes
publics ou autres
organismes de cet
État à l’exception des
Autorités centrales
vise, le cas échéant,
les autorités ou
organismes habilités à
agir dans l’unité
territoriale considé-
rée;
e) toute référence à
la résidence ou la
résidence habituelle
dans cet État vise, le
forced, enforced or
modified in that state
shall be construed as
referring, where
appropriate, to a
decision established,
recognised, recog-
nised and enforced,
enforced or modified
in the relevant terri-
torial unit;
c) any reference to
a judicial or admini-
strative authority in
that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to a judicial or
administrative autho-
rity in the relevant
territorial unit;
d) any reference to
competent autho-
rities, public bodies,
and other bodies of
that State, other than
Central Authorities,
shall be construed as
referring, where
appropriate, to those
authorised to act in
the relevant terri-
torial unit;
e) any reference to
residence or habitual
residence in that
State shall be con-
verkställts, verkställts
eller ändrats i den
staten, i före-
kommande fall, avse
ett avgörande som har
erhållits, erkänts,
erkänts och verk-
ställts, verkställts eller
ändrats i den berörda
territoriella enheten,
c) varje hänvisning
till en rättslig eller
administrativ myndig-
het i den staten, i
förekommande fall,
avse en rättslig eller
administrativ
myndighet i den
berörda territoriella
enheten,
d) varje hänvisning
till den statens
behöriga myndig-
heter, offentliga
organ och andra
organ, utom central-
myndigheter, i före-
kommande fall, avse
de myndigheter eller
organ som är
bemyndigade att vidta
åtgärder i den berörda
territoriella enheten,
e) varje hänvisning
till bosättning eller
hemvist i denna stat, i
förekommande fall,
546
SOU 2010:59
Bilaga 3
cas échéant, la
résidence ou la
résidence habituelle
dans l’unité terri-
toriale considérée;
f) toute référence à
la localisation des
biens dans cet État
vise, le cas échéant, la
localisation des biens
dans l’unité territo-
riale considérée;
g) toute référence
à une entente de
réciprocité en vigueur
dans un État vise, le
cas échéant, une
entente de réciprocité
en vigueur dans l’uni-
té territoriale consi-
dérée;
h) toute référence
à l’assistance juri-
dique gratuite dans
cet État vise, le cas
échéant, l’assistance
juridique gratuite
dans l’unité terri-
toriale considérée;
i) toute référence à
une convention en
matière d’aliments
conclue dans un État
strued as referring,
where appropriate, to
residence or habitual
residence in the
relevant territorial
unit;
f) any reference to
location of assets in
that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to the location
of assets in the rele-
vant territorial unit;
g) any reference to
a reciprocity arrange-
ment in force in a
State shall be con-
strued as referring,
where appropriate, to
a reciprocity arrange-
ment in force in the
relevant territorial
unit;
h) any reference to
free legal assistance
in that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to free legal
assistance in the
relevant territorial
unit;
i) any reference to
a maintenance
arrangement made in
a State shall be
avse bosättning eller
hemvist inom den
berörda territoriella
enheten,
f) varje hänvisning
till att tillgångar finns
i den staten, i före-
kommande fall, avse
att tillgångar finns
inom den berörda
territoriella enheten,
g) varje hänvisning
till ett ömsesidigt
avtal som är gällande i
en stat, i före-
kommande fall, avse
ett ömsesidigt avtal
som är gällande i den
berörda territoriella
enheten,
h) varje hänvisning
till kostnadsfritt
rättsligt bistånd i den
staten, i före-
kommande fall, avse
kostnadsfritt rättsligt
bistånd inom den
berörda territoriella
enheten,
i) varje hänvisning
till ett avtal om
underhållsbidrag som
ingåtts i en stat, i
547
Bilaga 3
SOU 2010:59
vise, le cas échéant,
une convention en
matière d’aliments
conclue dans l’unité
territoriale considé-
rée;
j) toute référence
au recouvrement des
frais par un État vise,
le cas échéant, le
recouvrement des
frais par l’unité
territoriale considé-
rée.
2.
Cet article ne
s’applique pas à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique.
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to a main-
tenance arrangement
made in the relevant
territorial unit;
j) any reference to
recovery of costs by a
State shall be con-
strued as referring,
where appropriate, to
the recovery of costs
by the relevant
territorial unit.
2. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
förekommande fall,
avse ett avtal om
underhållsbidrag som
ingåtts i den berörda
territoriella enheten,
j) varje hänvisning
till en stats återkrav
av kostnader, i
förekommande fall,
avse den berörda
territoriella enhetens
återkrav av kostnader.
2. Denna
artikel
ska inte tillämpas på
regionala organi-
sationer för ekono-
misk integration.
Article 47
Systèmes juridiques
non unifiés – règles
matérielles
Article 47
Non-unified legal
systems – substantive
rules
Artikel 47
Stater med flera
rättssystem –
materiella bestäm-
melser
1. Un État con-
tractant qui com-
prend deux ou plu-
sieurs unités terri-
toriales dans les-
quelles des systèmes
de droit différents
s’appliquent n’est pas
tenu d’appliquer la
présente Convention
aux situations qui
impliquent unique-
ment ces différentes
1. A Contracting
State with two or
more territorial units
in which different
systems of law apply
shall not be bound to
apply this Conven-
tion to situations
which involve solely
such different terri-
torial units.
1. En
fördrags-
slutande stat, som har
två eller flera territo-
riella enheter där
olika rättssystem är
tillämpliga, ska inte
vara skyldig att
tillämpa denna kon-
vention på för-
hållanden som endast
berör dessa olika
territoriella enheter.
548
SOU 2010:59
Bilaga 3
unités territoriales.
2. Une
autorité
compétente dans une
unité territoriale d’un
État contractant qui
comprend deux ou
plusieurs unités terri-
toriales dans les-
quelles des systèmes
de droit différents
s’appliquent n’est pas
tenue de reconnaître
ou d’exécuter une
décision d’un autre
État contractant au
seul motif que la
décision a été recon-
nue ou exécutée dans
une autre unité
territoriale du même
État contractant
selon la présente
Convention.
3.
Cet article ne
s’applique pas à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique.
2. A
competent
authority in a
territorial unit of a
Contracting State
with two or more
territorial units in
which different sys-
tems of law apply
shall not be bound to
recognise or enforce
a decision from
another Contracting
State solely because
the decision has been
recognised or en-
forced in another
territorial unit of the
same Contracting
State under this
Convention.
3. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
2. En
behörig
myndighet i en terri-
toriell enhet i en för-
dragsslutande stat,
som har två eller flera
territoriella enheter
där olika rättssystem
är tillämpliga, ska inte
vara skyldig att er-
känna eller verkställa
ett avgörande från en
annan fördrags-
slutande stat enbart
på grund av att av-
görandet har erkänts
eller verkställts i en
annan territoriell en-
het i samma fördrags-
slutande stat i enlig-
het med denna
konvention.
3. Denna
artikel
ska inte tillämpas på
regionala organisa-
tioner för ekonomisk
integration.
Article 48
Coordination avec les
Conventions de La
Haye antérieures en
matière d’obligations
alimentaires
Article 48
Co-ordination with
prior Hague
Maintenance
Conventions
Artikel 48
Samordning med
tidigare Haag-
konventioner om
underhållsskyldighet
Dans les rapports
entre les États con-
tractants, et sous
In relations be-
tween the Contrac-
ting States, this
I förbindelserna
mellan de fördrags-
slutande staterna ska
549
Bilaga 3
SOU 2010:59
réserve de l’appli-
cation de l’article
56(2), la présente
Convention remplace
la Convention de La
Haye du 2 octobre
1973 concernant la
reconnaissance et
l’exécution de déci-
sions relatives aux
obligations alimen-
taires et la Conven-
tion de La Haye du
15 avril 1958 concer-
nant la reconnais-
sance et l’exécution
des décisions en
matière d’obligations
alimentaires envers
les enfants, dans la
mesure où leur
champ d’application
entre lesdits États
coïncide avec celui de
la présente Conven-
tion.
Convention replaces,
subject to Article
56(2), the Hague
Convention of
2 October 1973 on
the Recognition and
Enforcement of
Decisions Relating to
Maintenance Obliga-
tions and the Hague
Convention of
15 April 1958 concer-
ning the recognition
and enforcement of
decisions relating to
maintenance obliga-
tions towards child-
ren in so far as their
scope of application
as between such
States coincides with
the scope of appli-
cation of this
Convention.
denna konvention,
med förbehåll för
artikel 56.2, ersätta
Haagkonventionen av
den 2 oktober 1973
om erkännande och
verkställighet av av-
göranden angående
underhållsskyldighet
och Haagkonven-
tionen av den 15 april
1958 om erkännande
och verkställighet av
avgöranden om
underhåll till barn, i
den utsträckning som
konventionernas
tillämpningsområde
med avseende på
dessa stater samman-
faller med tillämp-
ningsområdet för
denna konvention.
Article 49
Coordination avec la
Convention de New
York de 1956
Article 49
Co-ordination with
the 1956 New York
Convention
Artikel 49
Samordning med
1956 års New York-
konvention
Dans les rapports
entre les États con-
tractants, la présente
Convention remplace
la Convention sur le
recouvrement des ali-
ments à l’étranger du
20 juin 1956, établie
par les Nations
In relations be-
tween the Contrac-
ting States, this
Convention replaces
the United Nations
Convention on the
Recovery Abroad of
Maintenance of
20 June 1956, in so
I förbindelserna
mellan de fördrags-
slutande staterna ska
denna konvention
ersätta Förenta
nationernas konven-
tion av den 20 juni
1956 om indrivning
av underhållsbidrag i
550
SOU 2010:59
Bilaga 3
Unies, dans la mesure
où son champ
d’application entre
lesdits États corres-
pond au champ
d’application de la
présente Convention.
far as its scope of
application as be-
tween such States
coincides with the
scope of application
of this Convention.
utlandet, i den
utsträckning som
dess tillämpnings-
område med avseende
på dessa stater
sammanfaller med
tillämpningsområdet
för denna konven-
tion.
Article 50
Relations avec les
Conventions de La
Haye antérieures
relatives à la
notification d’actes et
à l’obtention de
preuves
Article 50
Relationship with
prior Hague
Conventions on
service of documents
and taking of
evidence
Artikel 50
Förhållande till
tidigare Haag-
konventioner om
delgivning av
handlingar och
bevisupptagning
La présente Con-
vention ne déroge pas
à la Convention de
La Haye du premier
mars 1954 relative à
la procédure civile, ni
à la Convention de
La Haye du 15 no-
vembre 1965 relative
à la signification et la
notification à l’étran-
ger des actes judi-
ciaires et extra-
judiciaires en matière
civile ou commer-
ciale, ni à la Conven-
tion de La Haye du
18 mars 1970 sur
l’obtention des
preuves à l’étranger
en matière civile ou
commerciale.
This Convention
does not affect the
Hague Convention
of 1 March 1954 on
civil procedure, the
Hague Convention
of 15 November 1965
on the Service
Abroad of Judicial
and Extrajudicial
Documents in Civil
or Commercial
Matters and the
Hague Convention
of 18 March 1970 on
the Taking of Evi-
dence Abroad in
Civil or Commercial
Matters.
Denna konvention
inverkar inte på
Haagkonventionen av
den 1 mars 1954 om
vissa till civilrätten
hörande ämnen,
Haagkonventionen av
den 15 november
1965 om delgivning i
utlandet av handlingar
i mål och ärenden av
civil eller kommersiell
natur eller
Haagkonventionen av
den 18 mars 1970 om
bevisupptagning i ut-
landet i mål och
ärenden av civil eller
kommersiell natur.
551
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 51
Coordination avec les
instruments et
accords complé-
mentaires
Article 51
Co-ordination of
instruments and
supplementary
agreements
Artikel 51
Samordning av
instrument och
kompletterande avtal
1. La
présente
Convention ne dé-
roge pas aux instru-
ments internationaux
conclus avant la
présente Convention
auxquels des États
contractants sont
Parties et qui con-
tiennent des disposi-
tions sur les matières
réglées par la pré-
sente Convention.
2. Tout État con-
tractant peut con-
clure avec un ou plu-
sieurs États contrac-
tants des accords qui
contiennent des dis-
positions sur les
matières réglées par
la Convention afin
d’améliorer l’applica-
tion de la Conven-
tion entre eux, à
condition que de tels
accords soient con-
formes à l’objet et au
but de la Convention
et n’affectent pas,
dans les rapports de
ces États avec d’au-
tres États contrac-
tants, l’application
1. This
Conven-
tion does not affect
any international
instrument conclu-
ded before this
Convention to which
Contracting States
are Parties and which
contains provisions
on matters governed
by this Convention.
2. Any
Contrac-
ting State may con-
clude with one or
more Contracting
States agreements,
which contain provi-
sions on matters gov-
erned by the Con-
vention, with a view
to improving the
application of the
Convention between
or among themselves,
provided that such
agreements are con-
sistent with the
objects and purpose
of the Convention
and do not affect, in
the relationship of
such States with
1. Denna konven-
tion inverkar inte på
något internationellt
instrument antaget
före denna konven-
tion, som de för-
dragsslutande staterna
är parter i och som
innehåller bestäm-
melser i frågor som
regleras i denna
konvention.
2. Varje fördrags-
slutande stat får träffa
överenskommelser
som innehåller be-
stämmelser i frågor
som regleras i denna
konvention med en
eller flera fördrags-
slutande stater, i syfte
att sinsemellan
förbättra tillämp-
ningen av konven-
tionen, förutsatt att
dessa överenskom-
melser är förenliga
med konventionens
syfte och ändamål
och, i förhållandet
mellan dessa stater
och andra för-
dragsslutande stater,
552
SOU 2010:59
Bilaga 3
des dispositions de la
Convention. Les
États qui auront con-
clu de tels accords en
transmettront une
copie au dépositaire
de la Convention.
3. Les paragraphes
premier et 2 s’appli-
quent également aux
ententes de réci-
procité et aux lois
uniformes reposant
sur l’existence entre
les États concernés
de liens spéciaux.
4. La
présente
Convention n’affecte
pas l’application
d’instruments d’une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique partie à
la présente Conven-
tion, ayant été
adoptés après la
conclusion de la
Convention, en ce
qui a trait aux
matières régies par la
Convention, à con-
dition que de tels
instruments n’affec-
tent pas, dans les
rapports des États
membres de l’Org-
other Contracting
States, the applica-
tion of the provisions
of the Convention.
The States which
have concluded such
an agreement shall
transmit a copy to
the depositary of the
Convention.
3. Paragraphs 1 and
2 shall also apply to
reciprocity arrange-
ments and to uni-
form laws based on
special ties between
the States concerned.
4. This
Conven-
tion shall not affect
the application of
instruments of a
Regional Economic
Integration Organi-
sation that is a Party
to this Convention,
adopted after the
conclusion of the
Convention, on mat-
ters governed by the
Convention provided
that such instruments
do not affect, in the
relationship of Mem-
ber States of the
Regional Economic
Integration Organi-
sation with other
inte inverkar på
tillämpningen av kon-
ventionens bestäm-
melser. Stater som har
ingått en sådan
överenskommelse ska
överlämna en kopia
till konventionens
depositarie.
3. Punkterna 1 och
2 ska även tillämpas
på ömsesidiga avtal
och på enhetliga lagar
som grundar sig på
särskilda förbindelser
mellan de berörda
staterna.
4. Denna konven-
tion ska inte inverka
på tillämpningen av
instrument som
utfärdats av en
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som är part i
denna konvention,
som antagits efter
ingåendet av konven-
tionen och som rör
frågor som regleras i
denna, förutsatt att
sådana instrument, i
förhållandet mellan
medlemsstaterna i
den regionala orga-
nisationen för ekono-
misk integration och
553
Bilaga 3
SOU 2010:59
anisation régionale
d’intégration écono-
mique avec d’autres
États contractants,
l’application des dis-
positions de la Con-
vention. En ce qui
concerne la recon-
naissance ou l’exé-
cution de décisions
entre les États
membres de l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique, la Convention
n’affecte pas les
règles de l’Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique,
que ces règles aient
été adoptées avant ou
après la conclusion de
la Convention.
Contracting States,
the application of the
provisions of the
Convention. As con-
cerns the recognition
or enforcement of
decisions as between
Member States of the
Regional Economic
Integration Organi-
sation, the Conven-
tion shall not affect
the rules of the
Regional Economic
Integration Organi-
sation, whether adop-
ted before or after
the conclusion of the
Convention.
andra fördrags-
slutande stater, inte
inverkar på tillämp-
ningen av konven-
tionens bestäm-
melser. När det gäller
erkännande och verk-
ställighet av avgöran-
den mellan medlems-
stater i en regional
organisation för eko-
nomisk integration,
ska konventionen inte
inverka på tillämp-
ningen av bestämmel-
ser som utfärdats av
denna, oavsett om de
antagits före eller
efter konventionens
ingående.
Article 52
Règle de l’efficacité
maximale
Article 52
Most effective rule
Artikel 52
Regeln om störst
effektivitet
1. La
présente
Convention ne fait
pas obstacle à l’appli-
cation d’un accord,
d’une entente ou
d’un instrument
international en
vigueur entre l’État
requérant et l’État
requis ou d’une
entente de réciprocité
en vigueur dans l’État
requis qui prévoit:
1. This
Conven-
tion shall not prevent
the application of an
agreement, arrange-
ment or international
instrument in force
between the reque-
sting State and the
requested State, or a
reciprocity arrange-
ment in force in the
requested State that
provides for –
1. Konventionen
ska inte hindra
tillämpning av en
överenskommelse, en
ordning eller ett
internationellt instru-
ment som gäller
mellan den begärande
staten och den an-
modade staten, eller
av ett ömsesidigt avtal
som gäller i den
anmodade staten,
554
SOU 2010:59
Bilaga 3
a)
des bases plus
larges pour la re-
connaissance des
décisions en matière
d’aliments, sans pré-
judice de l’article
22 f) de la Conven-
tion;
b) des procédures
simplifiées et accé-
lérées relatives à une
demande de re-
connaissance ou de
reconnaissance et
d’exécution de déci-
sions en matière
d’aliments;
c) une assistance
juridique plus favo-
rable que celle prévue
aux articles 14 à 17;
ou
d) des procédures
permettant à un
demandeur dans un
État requérant de
présenter une
demande directement
à l’Autorité centrale
de l’État requis.
2. La
présente
Convention ne fait
pas obstacle à l’appli-
cation d’une loi en
a) broader
bases
for recognition of
maintenance deci-
sions, without pre-
judice to Article 22 f)
of the Convention;
b) simplified, more
expeditious proce-
dures on an appli-
cation for recog-
nition or recognition
and enforcement of
maintenance deci-
sions;
c) more beneficial
legal assistance than
that provided for
under Articles 14 to
17; or
d) procedures per-
mitting an applicant
from a requesting
State to make a
request directly to
the Central Autho-
rity of the requested
State.
2. This
Conven-
tion shall not prevent
the application of a
law in force in the
som föreskriver
a) mer
om-
fattande grunder för
erkännande av av-
göranden om under-
hållsskyldighet, utan
att det påverkar
tillämpningen av
artikel 22 f i konven-
tionen,
b) förenklade
och snabbare för-
faranden för en an-
sökan om erkännande
eller om erkännande
och verkställighet av
avgöranden om
underhållsskyldighet,
c) förmånligare
rättsligt bistånd än
vad som föreskrivs i
artiklarna 14–17, eller
d) förfaranden som
gör det möjligt för en
sökande från en be-
gärande stat att vända
sig direkt till den an-
modade statens
centralmyndighet.
2. Denna konven-
tion ska inte hindra
tillämpningen av en
gällande lag i den
555
Bilaga 3
SOU 2010:59
vigueur dans l’État
requis prévoyant des
règles plus efficaces
telles que mention-
nées au paragraphe
premier a) à c).
Cependant, en ce qui
concerne les procé-
dures simplifiées et
accélérées mention-
nées au paragraphe
premier b), elles doi-
vent être compatibles
avec la protection
offerte aux parties en
vertu des articles 23
et 24, en particulier
en ce qui a trait aux
droits des parties de
se voir dûment noti-
fier les procédures et
de se voir offrir une
opportunité adéquate
d’être entendues, et
en ce qui a trait aux
effets d’une contesta-
tion ou d’un appel.
requested State that
provides for more
effective rules as
referred to in para-
graph 1 a) to c).
However, as regards
simplified, more
expeditious proce-
dures referred to in
paragraph 1 b), they
must be compatible
with the protection
offered to the parties
under Articles 23 and
24, in particular as
regards the rights of
the parties to be duly
notified of the
proceedings and be
given adequate
opportunity to be
heard and as regards
the effects of any
challenge or appeal
anmodade staten som
föreskriver effektivare
bestämmelser i enlig-
het med vad som
avses i punkterna 1 a–
c. När det gäller
sådana förenklade och
snabbare förfaranden
som avses i punkt 1 b,
ska dessa dock vara
förenliga med det
skydd som erbjuds
parterna enligt artikel
23 och 24, särskilt i
fråga om parternas
rätt att underrättas på
vederbörligt sätt om
förfarandena och
beredas skälig
möjlighet att yttra
sig, samt i fråga om
verkningarna av en
invändning eller ett
överklagande.
Article 53
Interprétation
uniforme
Article 53
Uniform
interpretation
Artikel 53
Enhetlig tolkning
Pour l’interpréta-
tion de la présente
Convention, il sera
tenu compte de son
caractère interna-
tional et de la
nécessité de promou-
voir l’uniformité de
son application.
In the inter-
pretation of this
Convention, regard
shall be had to its
international charac-
ter and to the need to
promote uniformity
in its application.
Vid tolkningen av
denna konvention ska
hänsyn tas till dess
internationella
karaktär och till
behovet av att främja
en enhetlig tillämp-
ning av den.
556
SOU 2010:59
Bilaga 3
Article 54
Examen du
fonctionnement
pratique de la
Convention
Article 54
Review of practical
operation of the
Convention
Artikel 54
Översyn av den
praktiska
tillämpningen av
konventionen
1. Le
Secrétaire
général de la Confé-
rence de La Haye de
droit international
privé convoque péri-
odiquement une
Commission spéciale
afin d’examiner le
fonctionnement pra-
tique de la Conven-
tion et d’encourager
le développement de
bonnes pratiques en
vertu de la Conven-
tion.
2. À cette fin, les
États contractants
collaborent avec le
Bureau Permanent de
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé afin de
recueillir les informa-
tions relatives au
fonctionnement
pratique de la
Convention, y com-
pris des statistiques
et de la juris-
prudence.
1. The
Secretary
General of the Hague
Conference on
Private International
Law shall at regular
intervals convene a
Special Commission
in order to review the
practical operation of
the Convention and
to encourage the
development of good
practices under the
Convention.
2. For the purpose
of such review, Con-
tracting States shall
co-operate with the
Permanent Bureau of
the Hague Confe-
rence on Private
International Law in
the gathering of
information, in-
cluding statistics and
case law, concerning
the practical opera-
tion of the Con-
vention.
1. Generalsekrete-
raren för Haagkonfe-
rensen för inter-
nationell privaträtt
ska med jämna
mellanrum samman-
kalla ett särskilt ut-
skott för att granska
den praktiska tillämp-
ningen av konven-
tionen och upp-
muntra utvecklingen
av god praxis enligt
konventionen.
2. För detta ända-
mål ska de fördrags-
slutande staterna
samarbeta med Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå för
att samla in informa-
tion, inklusive
statistik och rätts-
praxis, om den
praktiska tillämp-
ningen av konven-
tionen.
557
Bilaga 3
SOU 2010:59
Article 55
Amendement des
formulaires
Article 55
Amendment of forms
Artikel 55
Ändring av formulär
1. Les formulaires
annexés à la présente
Convention pourront
être amendés par
décision d’une Com-
mission spéciale qui
sera convoquée par le
Secrétaire général de
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé, à la-
quelle seront invités
tous les États con-
tractants et tous les
Membres. La pro-
position d’amender
les formulaires devra
être portée à l’ordre
du jour qui sera joint
à la convocation.
2. Les
amende-
ments seront adoptés
par les États con-
tractants présents à la
Commission spéciale.
Ils entreront en
vigueur pour tous les
États contractants le
premier jour du
septième mois après
la date à laquelle le
dépositaire les aura
communiqués à tous
les États contrac-
tants.
1. The
forms
annexed to this
Convention may be
amended by a deci-
sion of a Special
Commission con-
vened by the
Secretary General of
the Hague Con-
ference on Private
International Law to
which all Contracting
States and all
Members shall be
invited. Notice of the
proposal to amend
the forms shall be
included in the
agenda for the
meeting.
2. Amendments
adopted by the
Contracting States
present at the Special
Commission shall
come into force for
all Contracting States
on the first day of the
seventh calendar
month after the date
of their communi-
cation by the
depositary to all
Contracting States.
1. De formulär som
bifogas denna kon-
vention får ändras
genom beslut av ett
särskilt utskott som
sammankallas av
generalsekreteraren
för Haagkonferensen
för internationell
privaträtt till vilket
alla fördragsslutande
stater och alla med-
lemmar ska inbjudas.
Ett meddelande om
förslaget att ändra
formulären ska inklu-
deras i dagordningen
för mötet.
2. Ändringar som
antas av de för-
dragsslutande stater
som närvarar vid det
särskilda utskottet
ska träda i kraft för
alla fördragsslutande
stater den första
dagen i den sjunde
kalendermånaden
efter den dag då
depositarien har
delgett dessa till alla
fördragsslutande
stater.
558
SOU 2010:59
Bilaga 3
3. Au cours du
délai prévu au
paragraphe 2, tout
État contractant
pourra notifier par
écrit au dépositaire
qu’il entend faire une
réserve à cet amende-
ment, conformément
à l’article 62. L’État
qui aura fait une telle
réserve sera traité, en
ce qui concerne cet
amendement, comme
s’il n’était pas Partie à
la présente Conven-
tion jusqu’à ce que la
réserve ait été retirée.
3. During
the
period provided for
in paragraph 2 any
Contracting State
may by notification
in writing to the
depositary make a
reservation, in
accordance with
Article 62, with
respect to the amend-
ment. The State
making such reserva-
tion shall, until the
reservation is with-
drawn, be treated as a
State not Party to the
present Convention
with respect to that
amendment.
3. Under den tids-
period som anges i
punkt 2 får varje för-
dragsslutande stat
genom skriftligt med-
delande till depo-
sitarien anmäla för-
behåll mot ändringen
i enlighet med artikel
62. En stat som
anmäler ett sådant
förbehåll ska, till dess
att förbehållet återtas,
betraktas som en
icke-fördragsslutande
stat med avseende på
den ändringen.
Article 56
Dispositions
transitoires
Article 56
Transitional
provisions
Artikel 56
Övergångsbestäm-
melser
1. La Convention
s’applique dans tous
les cas où:
a) une
requête
visée à l’article 7 ou
une demande prévue
au chapitre III a été
reçue par l’Autorité
centrale de l’État
requis après l’entrée
en vigueur de la
Convention entre
l’État requérant et
l’État requis;
1. The Convention
shall apply in every
case where –
a)
a request pur-
suant to Article 7 or
an application pur-
suant to Chapter III
has been received by
the Central Autho-
rity of the requested
State after the Con-
vention has entered
into force between
the requesting State
and the requested
1. Konventionen
ska vara tillämplig i
varje fall där
a) en
framställan
enligt artikel 7 eller
en ansökan enligt
kapitel III har
mottagits av central-
myndigheten i den
anmodade staten efter
det att konventionen
har trätt i kraft mellan
den begärande och
den anmodade staten,
559
Bilaga 3
SOU 2010:59
b) une demande de
reconnaissance et
d’exécution a été
présentée directe-
ment à une autorité
compétente de l’État
requis après l’entrée
en vigueur de la
Convention entre
l’État d’origine et
l’État requis.
2.
En ce qui
concerne la recon-
naissance et l’exé-
cution des décisions
entre les États
contractants à la
présente Convention
qui sont également
parties aux Con-
ventions de La Haye
mentionnées à
l’article 48, si les
conditions pour la
reconnaissance et
l’exécution prévues
par la présente Con-
vention font obstacle
à la reconnaissance et
à l’exécution d’une
décision rendue dans
l’État d’origine avant
l’entrée en vigueur de
la présente Conven-
tion dans cet État et
qui à défaut aurait été
reconnue et exécutée
en vertu de la Con-
State;
b) a direct request
for recognition and
enforcement has
been received by the
competent authority
of the State addressed
after the Convention
has entered into force
between the State of
origin and the State
addressed.
2. With regard to
the recognition and
enforcement of deci-
sions between Con-
tracting States to this
Convention that are
also Parties to either
of the Hague
Maintenance Con-
ventions mentioned
in Article 48, if the
conditions for the
recognition and
enforcement under
this Convention pre-
vent the recognition
and enforcement of a
decision given in the
State of origin before
the entry into force
of this Convention
for that State, that
would otherwise have
been recognised and
enforced under the
terms of the Con-
vention that was in
b) en direkt fram-
ställan om erkän-
nande och verkställig-
het har mottagits av
den behöriga myndig-
heten i den anmodade
staten efter det att
konventionen har
trätt i kraft mellan
ursprungsstaten och
den anmodade staten.
2. I fråga om erkän-
nande och verkställig-
het av avgöranden
mellan fördrags-
slutande stater till
denna konvention,
som även är parter i
någon av de Haag-
konventioner om
underhållsskyldighet
som omnämns i
artikel 48, gäller, att
om villkoren för
erkännande och verk-
ställighet enligt den
här konventionen för-
hindrar erkännande
och verkställighet av
ett avgörande som
meddelats i ur-
sprungsstaten innan
den här konventionen
trätt i kraft i den sta-
ten, och som annars
skulle ha erkänts och
verkställts i enlighet
med den konvention
560
SOU 2010:59
Bilaga 3
vention qui était en
vigueur lorsque la
décision a été rendue,
les conditions de
cette dernière Con-
vention s’appliquent.
3. L’État
requis
n’est pas tenu, en
vertu de la Conven-
tion, d’exécuter une
décision ou une con-
vention en matière
d’aliments pour ce
qui concerne les paie-
ments échus avant
l’entrée en vigueur de
la Convention entre
l’État d’origine et
l’État requis sauf en
ce qui concerne les
obligations alimentai-
res découlant d’une
relation parent-en-
fant à l’égard d’une
personne âgée de
moins de 21 ans.
effect at the time the
decision was rend-
ered, the conditions
of that Convention
shall apply.
3. The
State
addressed shall not
be bound under this
Convention to en-
force a decision or a
maintenance arrange-
ment, in respect of
payments falling due
prior to the entry
into force of the
Convention between
the State of origin
and the State addres-
sed, except for main-
tenance obligations
arising from a parent-
child relationship to-
wards a person under
the age of 21 years.
som var i kraft när av-
görandet meddelades,
ska bestämmelserna i
den sistnämnda kon-
ventionen vara
tillämpliga.
3. Den anmodade
staten ska inte vara
skyldig enligt denna
konvention att verk-
ställa ett avgörande
eller ett avtal om un-
derhållsbidrag som
avser belopp som för-
faller till betalning
innan konventionen
träder i kraft mellan
ursprungsstaten och
den anmodade staten,
utom när det gäller
underhållsskyldighet,
som grundar sig på
ett föräldra-barnför-
hållande, mot en
person under 21 år.
Article 57
Informations rela-
tives aux lois, procé-
dures et services
Article 57
Provision of
information
concerning laws,
procedures and
services
Artikel 57
Tillhandahållande av
information om lagar,
förfaranden och
tjänster
1.
Un État con-
tractant, au moment
où il dépose son
instrument de rati-
fication ou d’adhé-
sion ou fait une
1. A Contracting
State, by the time its
instrument of ratifi-
cation or accession is
deposited or a de-
claration is submitted
1. En
fördrags-
slutande stat ska, i
samband med att dess
ratifikations- eller
anslutningsinstru-
ment deponeras eller
561
Bilaga 3
SOU 2010:59
déclaration en vertu
de l’article 61 de la
Convention, fournit
au Bureau Permanent
de la Conférence de
La Haye de droit
international privé:
a) une description
de sa législation et de
ses procédures appli-
cables en matière
d’obligations alimen-
taires;
b) une description
des mesures qu’il
prendra pour satis-
faire à ses obligations
en vertu de l’article 6;
c) une description
de la manière dont il
procurera aux deman-
deurs un accès
effectif aux procé-
dures conformément
à l’article 14;
d) une description
de ses règles et
procédures d’exé-
cution, y compris les
limites apportées à
l’exécution, en parti-
culier les règles de
protection du débi-
teur et les délais de
prescription;
in accordance with
Article 61 of the
Convention, shall
provide the Perma-
nent Bureau of the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law with –
a) a description of
its laws and proce-
dures concerning
maintenance obliga-
tions;
b) a description of
the measures it will
take to meet the
obligations under
Article 6;
c) a description of
how it will provide
applicants with ef-
fective access to
procedures, as requi-
red under Article 14;
d) a description of
its enforcement rules
and procedures, in-
cluding any limi-
tations on enforce-
ment, in particular
debtor protection
rules and limitation
periods;
en förklaring ges in i
enlighet med artikel
61 i konventionen,
tillhandahålla Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå
a) en beskrivning
av dess lagar och för-
faranden rörande
underhållsskyldighet,
b) en beskrivning
av de åtgärder den
kommer att vidta för
att uppfylla skyldig-
heterna enligt artikel
6,
c) en beskriv-
ning av hur den
kommer att tillhanda-
hålla de sökande
faktisk tillgång till
förfaranden i enlighet
med artikel 14,
d) en beskriv-
ning av dess bestäm-
melser och förfaran-
den för verkställighet,
inklusive begräns-
ningar avseende verk-
ställigheten, särskilt
bestämmelser till
skydd för den under-
hållsskyldige samt
562
SOU 2010:59
Bilaga 3
e) toute précision à
laquelle l’article 25(1)
b) et (3) fait référ-
ence.
2. Les États con-
tractants peuvent,
pour satisfaire à leurs
obligations découlant
du paragraphe pre-
mier, utiliser un
formulaire de profil
des États recom-
mandé et publié par
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé.
3. Les
informa-
tions sont tenues à
jour par les États
contractants.
e) any specification
referred to in Article
25(1) b) and (3).
2. Contracting
States may, in ful-
filling their obli-
gations under para-
graph 1, utilise a
country profile form
recommended and
published by the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law.
3. Information
shall be kept up to
date by the Con-
tracting States.
preskriptionsfrister,
e) varje tillkänna-
givande enligt artikel
25.1 b och 25.3.
2. Fördragsslutande
stater får, vid upp-
fyllandet av sina
förpliktelser enligt
punkten 1, använda
sig av ett särskilt
landprofilformulär
(country profile form)
som rekommenderas
och har getts ut av
Haagkonferensen för
internationell
privaträtt.
3. De
fördrags-
slutande staterna ska
hålla informationen
uppdaterad.
CHAPITRE IX –
DISPOSITIONS
FINALES
CHAPTER IX –
FINAL
PROVISIONS
KAPITEL IX –
SLUTBESTÄM-
MELSER
Article 58
Signature, ratifi-
cation et adhésion
Article 58
Signature, ratifi-
cation and accession
Artikel 58
Undertecknande,
ratificering och
anslutning
1. La Convention
est ouverte à la
signature des États
qui étaient Membres
de la Conférence de
La Haye de droit
1. The Convention
shall be open for
signature by the
States which were
Members of the
Hague Conference
1. Konventionen
ska vara öppen för
undertecknande för
de stater som var
medlemmar av Haag-
konferensen för inter-
563
Bilaga 3
SOU 2010:59
international privé
lors de sa Vingt et
unième session et des
autres États qui ont
participé à cette
Session.
2. Elle sera ratifiée,
acceptée ou approu-
vée et les instruments
de ratification,
d’acceptation ou
d’approbation seront
déposés auprès du
Ministère des Affai-
res étrangères du
Royaume des Pays-
Bas, dépositaire de la
Convention.
3. Tout autre État
ou Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
pourra adhérer à la
Convention après
son entrée en vigueur
en vertu de l’article
60(1).
4. L’instrument
d’adhésion sera
déposé auprès du
dépositaire.
5. L’adhésion
n’aura d’effet que
dans les rapports
entre l’État adhérant
et les États contrac-
on Private Inter-
national Law at the
time of its Twenty-
First Session and by
the other States
which participated in
that Session.
2.
It shall be
ratified, accepted or
approved and the
instruments of rati-
fication, acceptance
or approval shall be
deposited with the
Ministry of Foreign
Affairs of the King-
dom of the Nether-
lands, depositary of
the Convention.
3. Any other State
or Regional Eco-
nomic Integration
Organisation may
accede to the Con-
vention after it has
entered into force in
accordance with
Article 60(1).
4. The instrument
of accession shall be
deposited with the
depositary.
5. Such accession
shall have effect only
as regards the rela-
tions between the
acceding State and
nationell privaträtt
vid tidpunkten för
dess tjugoförsta
session samt för
övriga stater som del-
tog i den sessionen.
2. Den ska ratifi-
ceras, godtas eller
godkännas och ratifi-
kations-, godtagande-
eller godkännande-
instrumenten depo-
neras hos utrikes-
ministeriet i Konung-
ariket Nederländerna,
som är depositarie för
konventionen.
3. Varje annan stat
eller regional orga-
nisation för eko-
nomisk integration
får ansluta sig till
konventionen efter
det att den har trätt i
kraft, i enlighet med
artikel 60.1.
4. Anslutnings-
instrumentet ska
deponeras hos
depositarien.
5. Anslutningen får
verkan endast i för-
hållandet mellan den
anslutande staten och
de fördragsslutande
564
SOU 2010:59
Bilaga 3
tants qui n’auront pas
élevé d’objection à
son encontre dans les
12 mois suivant la
date de la notification
prévue à l’article 65.
Une telle objection
pourra également être
élevée par tout État
au moment d’une
ratification, accepta-
tion ou approbation
de la Convention,
postérieure à l’adhé-
sion. Ces objections
seront notifiées au
dépositaire.
those Contracting
States which have not
raised an objection to
its accession in the 12
months after the date
of the notification
referred to in Article
65. Such an objection
may also be raised by
States at the time
when they ratify,
accept or approve the
Convention after an
accession. Any such
objection shall be
notified to the
depositary.
stater som inte har
gjort någon invänd-
ning mot anslut-
ningen inom tolv
månader efter dagen
för den underrättelse
som avses i artikel 65.
Stater kan göra en
sådan invändning
även när de efter en
anslutning ratificerar,
godtar eller god-
känner konventionen.
Depositarien ska
underrättas om varje
sådan invändning.
Article 59
Organisations
régionales d’inté-
gration économique
Article 59
Regional Economic
Integration Organi-
sations
Artikel 59
Regionala organisa-
tioner för ekonomisk
integration
1. Une Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique
constituée unique-
ment d’États sou-
verains et ayant
compétence pour
certaines ou toutes
les matières régies par
la présente Con-
vention peut égale-
ment signer, accepter
ou approuver la
présente Convention
ou y adhérer. En
pareil cas, l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
1. A Regional Eco-
nomic Integration
Organisation which
is constituted solely
by sovereign States
and has competence
over some or all of
the matters governed
by this Convention
may similarly sign,
accept, approve or
accede to this Con-
vention. The Regio-
nal Economic Inte-
gration Organisation
shall in that case have
the rights and obli-
gations of a Contrac-
1. Även regionala
organisationer för
ekonomisk integra-
tion som består
enbart av suveräna
stater och som har
behörighet inom vissa
eller alla frågor som
regleras i denna
konvention får under-
teckna, godta, god-
känna eller ansluta sig
till denna konvention.
Den regionala
organisationen för
ekonomisk integra-
tion ska i så fall ha
samma rättigheter
565
Bilaga 3
SOU 2010:59
mique aura les mêmes
droits et obligations
qu’un État contrac-
tant, dans la mesure
où cette Organisation
a compétence sur des
matières régies par la
Convention.
2. Au moment de
la signature, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion, l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique notifie au
dépositaire, par écrit,
les matières régies par
la présente Conven-
tion pour lesquelles
ses États membres
ont transféré leur
compétence à cette
Organisation. L’Or-
ganisation notifie
aussitôt au déposi-
taire, par écrit, toute
modification inter-
venue dans la délé-
gation de compétence
précisée dans la noti-
fication la plus récen-
te faite en vertu du
présent paragraphe.
3. Au moment de
la signature, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion, une Orga-
ting State, to the
extent that the Org-
anisation has comp-
etence over matters
governed by the
Convention.
2. The
Regional
Economic Inte-
gration Organisation
shall, at the time of
signature, acceptance,
approval or acces-
sion, notify the
depositary in writing
of the matters gover-
ned by this Conven-
tion in respect of
which competence
has been transferred
to that Organisation
by its Member States.
The Organisation
shall promptly notify
the depositary in
writing of any
changes to its comp-
etence as specified in
the most recent
notice given under
this paragraph.
3. At the time of
signature, acceptance,
approval or acces-
sion, a Regional
Economic Integra-
och skyldigheter som
en fördragsslutande
stat i den utsträck-
ning som organisa-
tionen har behörighet
i frågor som regleras i
konventionen.
2. Den
regionala
organisationen för
ekonomisk integra-
tion ska, vid tid-
punkten för under-
tecknandet, god-
tagandet, god-
kännandet eller an-
slutningen, skriftligen
meddela depositarien
i vilka frågor, som
regleras i denna
konvention, som
behörighet har över-
förts till organisa-
tionen av dess
medlemsstater. Orga-
nisationen ska utan
dröjsmål skriftligen
meddela depositarien
om varje ändring i
dess behörighet,
såsom den angavs i
det senaste med-
delandet enligt denna
punkt.
3. En
regional
organisation för
ekonomisk integra-
tion får vid tid-
punkten för under-
566
SOU 2010:59
Bilaga 3
nisation régionale
d’intégration écono-
mique peut déclarer,
conformément à
l’article 63, qu’elle a
compétence pour
toutes les matières
régies par la présente
Convention et que
les États membres
qui ont transféré leur
compétence à l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique dans ce do-
maine seront liés par
la présente Conven-
tion par l’effet de la
signature, de l’accep-
tation, de l’approba-
tion ou de l’adhésion
de l’Organisation.
4.
Aux fins de
l’entrée en vigueur de
la présente Conven-
tion, tout instrument
déposé par une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique n’est pas
compté, à moins que
l’Organisation régio-
nale d’intégration
économique ne fasse
une déclaration con-
formément au para-
graphe 3.
5. Toute référence
à un «État contrac-
tion Organisation
may declare in
accordance with
Article 63 that it
exercises competence
over all the matters
governed by this
Convention and that
the Member States
which have trans-
ferred competence to
the Regional Eco-
nomic Integration
Organisation in
respect of the matter
in question shall be
bound by this
Convention by virtue
of the signature,
acceptance, approval
or accession of the
Organisation.
4.
For the pur-
poses of the entry
into force of this
Convention, any
instrument deposited
by a Regional Eco-
nomic Integration
Organisation shall
not be counted
unless the Regional
Economic Integra-
tion Organisation
makes a declaration
in accordance with
paragraph 3.
5. Any reference to
a ”Contracting State”
tecknandet, god-
tagandet, god-
kännandet eller an-
slutningen, i enlighet
med artikel 63,
förklara att den är
behörig i alla frågor
som regleras i denna
konvention och att
medlemsstater, som
har överfört behörig-
het till organisationen
i aktuella frågor,
kommer att vara
bundna av konven-
tionen i kraft av orga-
nisationens under-
tecknande, god-
tagande, godkän-
nande eller an-
slutning.
4. Instrument som
deponeras av en
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration ska inte
beaktas med avseende
på ikraftträdandet av
denna konvention,
såvida inte organisa-
tionen avger en för-
klaring i enlighet med
punkt 3.
5. Alla
hän-
visningar till en
567
Bilaga 3
SOU 2010:59
tant» ou à un «État»
dans la présente
Convention s’appli-
que également, le cas
échéant, à une Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique qui y est
Partie. Lorsqu’une
déclaration est faite
par une Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
conformément au
paragraphe 3, toute
référence à un «État
contractant» ou à un
«État» dans la pré-
sente Convention
s’applique également,
le cas échéant, aux
États membres con-
cernés de l’Organisa-
tion.
or ”State” in this
Convention shall
apply equally to a
Regional Economic
Integration Orga-
nisation that is a
Party to it, where
appropriate. In the
event that a decla-
ration is made by a
Regional Economic
Integration Orga-
nisation in accor-
dance with paragraph
3, any reference to a
”Contracting State”
or ”State” in this
Convention shall
apply equally to the
relevant Member
States of the Org-
anisation, where
appropriate.
”fördragsslutande
stat” eller ”stat” i
denna konvention
ska, i förekommande
fall, även gälla en
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som är part i
konventionen. För
det fall en regional
organisation för
ekonomisk integra-
tion avger en för-
klaring i enlighet med
punkt 3, ska varje
hänvisning till en
”fördragsslutande
stat” eller ”stat” i
denna konvention, i
förekommande fall,
även gälla organisa-
tionens berörda med-
lemsstater.
Article 60
Entrée en vigueur
Article 60
Entry into force
Artikel 60
Ikraftträdande
1. La Convention
entrera en vigueur le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après le dépôt
du deuxième instru-
ment de ratification,
d’acceptation ou
d’approbation visé
par l’article 58.
2. Par la suite, la
1. The Convention
shall enter into force
on the first day of the
month following the
expiration of three
months after the
deposit of the second
instrument of rati-
fication, acceptance
or approval referred
to in Article 58.
2. Thereafter the
1. Konventionen
träder i kraft den
första dagen i den må-
nad som följer efter
utgången av tre måna-
der efter det att det
andra ratifikations-,
godtagande- eller
godkännandeinstru-
ment som avses i arti-
kel 58 har deponerats.
2. Därefter träder
568
SOU 2010:59
Bilaga 3
Convention entrera
en vigueur:
a) pour
chaque
État ou Organisation
régionale d’intégra-
tion économique au
sens de l’article 59(1)
ratifiant, acceptant ou
approuvant postéri-
eurement, le premier
jour du mois suivant
l’expiration d’une
période de trois mois
après le dépôt de son
instrument de rati-
fication, d’accepta-
tion ou d’approba-
tion;
b) pour
chaque
État ou Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
mentionné à l’article
58(3), le lendemain
de l’expiration de la
période durant la-
quelle des objections
peuvent être élevées
en vertu de l’article
58(5);
c) pour les unités
territoriales aux-
quelles la Convention
a été étendue con-
formément à l’article
61, le premier jour du
mois suivant l’expira-
Convention shall
enter into force –
a) for each State or
Regional Economic
Integration Orga-
nisation referred to in
Article 59(1) sub-
sequently ratifying,
accepting or appro-
ving it, on the first
day of the month
following the expira-
tion of three months
after the deposit of
its instrument of
ratification, accep-
tance or approval;
b) for each State or
Regional Economic
Integration Orga-
nisation referred to in
Article 58(3) on the
day after the end of
the period during
which objections may
be raised in accor-
dance with Article
58(5);
c) for a territorial
unit to which the
Convention has been
extended in accor-
dance with Article
61, on the first day of
the month following
konventionen i kraft
a) i förhållande till
varje stat eller
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som avses i
artikel 59.1 som
senare ratificerar,
godtar eller god-
känner konventionen,
den första dagen i den
månad som följer
efter utgången av tre
månader efter det att
dess ratifikations-,
godtagande- eller
godkännandeinstru-
ment har deponerats,
b) i förhållande till
varje stat eller
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som avses i
artikel 58.3, dagen
efter utgången av den
tidsperiod under
vilken invändningar
kan göras i enlighet
med artikel 58.5,
c) i förhållande till
en territoriell enhet
som konventionen
har utsträckts till i
enlighet med artikel
61, den första dagen i
den månad som följer
569
Bilaga 3
SOU 2010:59
tion d’une période de
trois mois après la
notification visée
dans ledit article.
the expiration of
three months after
the notification refer-
red to in that Article.
efter utgången av tre
månader efter den
underrättelse som
avses i den artikeln.
Article 61
Déclarations relatives
aux systèmes juridi-
ques non unifiés
Article 61
Declarations with
respect to non-unified
legal systems
Artikel 61
Förklaringar rörande
olika rättssystem
inom en stat
1.
Un État qui
comprend deux ou
plusieurs unités terri-
toriales dans les-
quelles des systèmes
de droit différents
s’appliquent aux
matières régies par la
Convention peut, au
moment de la
signature, de la rati-
fication, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion, déclarer, con-
formément à l’article
63, que la présente
Convention s’appli-
quera à toutes ses
unités territoriales ou
seulement à l’une ou
à plusieurs d’entre
elles, et pourra à tout
moment modifier
cette déclaration en
faisant une nouvelle
déclaration.
2. Toute déclara-
tion est notifiée au
dépositaire et indique
1. If a State has
two or more terri-
torial units in which
different systems of
law are applicable in
relation to matters
dealt with in the
Convention, it may
at the time of
signature, ratifica-
tion, acceptance,
approval or accession
declare in accordance
with Article 63 that
this Convention shall
extend to all its
territorial units or
only to one or more
of them and may
modify this declara-
tion by submitting
another declaration at
any time.
2. Any such decla-
ration shall be noti-
fied to the depositary
1. En stat som har
två eller fler territo-
riella enheter i vilka
olika rättssystem
tillämpas i frågor som
regleras i denna
konvention får, vid
tidpunkten för under-
tecknande, ratifi-
cering, godtagande,
godkännande eller
anslutning, i enlighet
med artikel 63,
förklara att konven-
tionen ska omfatta
alla dess territoriella
enheter eller bara en
eller flera av dem, och
får när som helst
ändra sin förklaring
genom att avge en ny
förklaring.
2.
En sådan för-
klaring ska meddelas
depositarien och ut-
570
SOU 2010:59
Bilaga 3
expressément les
unités territoriales
auxquelles la Con-
vention s’applique.
3. Si un État ne fait
pas de déclaration en
vertu du présent
article, la Convention
s’applique à l’ensem-
ble du territoire de
cet État.
4. Le
présent
article ne s’applique
pas à une Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique.
and shall state exp-
ressly the territorial
units to which the
Convention applies.
3. If a State makes
no declaration under
this Article, the
Convention shall ex-
tend to all territorial
units of that State.
4. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
tryckligen ange de
territoriella enheter
på vilka konventionen
är tillämplig.
3. Om en stat inte
avger någon
förklaring enligt
denna artikel, ska
konventionen
omfatta alla dess
territoriella enheter.
4. Denna
artikel
ska inte vara tillämp-
lig på regionala orga-
nisationer för ekono-
misk integration.
Article 62
Réserves
Article 62
Reservations
Artikel 62
Förbehåll
1. Tout
État
contractant pourra,
au plus tard au
moment de la rati-
fication, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion, ou au moment
d’une déclaration
faite en vertu de
l’article 61, faire une
ou plusieurs des
réserves prévues aux
articles 2(2), 20(2),
30(8), 44(3) et 55(3).
Aucune autre réserve
ne sera admise.
2. Tout
État
1. Any
Contrac-
ting State may, not
later than the time of
ratification, accept-
ance, approval or
accession, or at the
time of making a
declaration in terms
of Article 61, make
one or more of the
reservations provided
for in Articles 2(2),
20(2), 30(8), 44(3)
and 55(3). No other
reservation shall be
permitted.
2. Any State may
1. Varje fördrags-
slutande stat får
senast vid ratificering,
godtagande, god-
kännande eller an-
slutning, eller då en
förklaring i enlighet
med artikel 61 avges,
anmäla ett eller flera
av de förbehåll som
avses i artiklarna 2.2,
20.2, 30.8, 44.3 och
55.3. Inget annat för-
behåll ska vara tillåtet.
2. Varje stat får när
571
Bilaga 3
SOU 2010:59
pourra, à tout
moment, retirer une
réserve qu’il aura
faite. Ce retrait sera
notifié au dépositaire.
3.
L’effet de la
réserve cessera le pre-
mier jour du troi-
sième mois après la
notification menti-
onnée au para-
graphe 2.
4. Les
réserves
faites en application
de cet article ne sont
pas réciproques, à
l’exception de la
réserve prévue à
l’article 2(2).
at any time withdraw
a reservation it has
made. The with-
drawal shall be
notified to the
depositary.
3. The reservation
shall cease to have
effect on the first day
of the third calendar
month after the
notification referred
to in paragraph 2.
4. Reservations
under this Article
shall have no reci-
procal effect with the
exception of the
reservation provided
for in Article 2(2).
som helst återta ett
förbehåll som den har
anmält. Depositarien
ska underrättas om
ett sådant åter-
tagande.
3. Förbehållet ska
upphöra att gälla den
första dagen i den
tredje kalendermåna-
den efter det att den
underrättelse som av-
ses i punkt 2 har
lämnats.
4. Förbehåll enligt
denna artikel ska inte
ha någon ömsesidig
verkan, med undantag
för förbehåll enligt
artikel 2.2.
Article 63
Déclarations
Article 63
Declarations
Artikel 63
Förklaringar
1. Les déclarations
visées aux articles
2(3), 11(1) g), 16(1),
24(1), 30(7), 44(1) et
(2), 59(3) et 61(1)
peuvent être faites
lors de la signature,
de la ratification, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion ou à tout
moment ultérieur et
pourront être modi-
fiées ou retirées à
1. Declarations
referred to in Articles
2(3), 11(1) g), 16(1),
24(1), 30(7), 44(1)
and (2), 59(3) and
61(1), may be made
upon signature, rati-
fication, acceptance,
approval or accession
or at any time there-
after, and may be
modified or with-
drawn at any time.
1. Förklaringar som
avses i artiklarna 2.3,
11.1 g, 16.1, 24.1,
30.7, 44.1–2, 59.3 och
61.1 kan avges i sam-
band med under-
tecknandet, ratifice-
ringen, godtagandet,
godkännandet eller
anslutningen eller vid
valfri tidpunkt där-
efter, och får ändras
eller återtas när som
helst.
572
SOU 2010:59
Bilaga 3
tout moment.
2. Les déclarations,
modifications et
retraits sont notifiés
au dépositaire.
3. Une déclaration
faite au moment de la
signature, de la rati-
fication, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion prendra effet au
moment de l’entrée
en vigueur de la
Convention pour
l’État concerné.
4. Une déclaration
faite ultérieurement,
ainsi qu’une modi-
fication ou le retrait
d’une déclaration,
prendra effet le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après la date de
réception de la
notification par le
dépositaire.
2. Declarations,
modifications and
withdrawals shall be
notified to the depo-
sitary.
3. A
declaration
made at the time of
signature, ratifica-
tion, acceptance,
approval or accession
shall take effect
simultaneously with
the entry into force
of this Convention
for the State con-
cerned.
4. A
declaration
made at a subsequent
time, and any modi-
fication or with-
drawal of a declara-
tion, shall take effect
on the first day of the
month following the
expiration of three
months after the date
on which the noti-
fication is received by
the depositary.
2. Förklaringar,
ändringar och åter-
taganden ska med-
delas depositarien.
3. En
förklaring
som avgetts i sam-
band med under-
tecknandet, ratifice-
ringen, godtagandet,
godkännandet eller
anslutningen får
verkan samtidigt som
konventionen träder i
kraft för den berörda
staten.
4. En
förklaring
som avges vid en
senare tidpunkt, och
varje ändring eller
återtagande av en
förklaring, får verkan
den första dagen i den
månad som följer
efter utgången av tre
månader efter den dag
då meddelandet mot-
togs av depositarien.
Article 64
Dénonciation
Article 64
Denunciation
Artikel 64
Uppsägning
1. Tout
État
contractant pourra
dénoncer la Conven-
tion par une noti-
1. A Contracting
State to the Con-
vention may de-
nounce it by a noti-
1. En
fördrags-
slutande stat får säga
upp konventionen
genom ett skriftligt
573
Bilaga 3
SOU 2010:59
fication écrite au
dépositaire. La dé-
nonciation pourra se
limiter à certaines
unités territoriales
d’un État à plusieurs
unités auxquelles
s’applique la Conven-
tion.
2. La dénonciation
prendra effet le pre-
mier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de 12
mois après la date de
réception de la
notification par le
dépositaire. Lors-
qu’une période plus
longue pour la prise
d’effet de la dénonci-
ation est spécifiée
dans la notification,
la dénonciation
prendra effet à
l’expiration de la
période en question
après la date de
réception de la
notification par le
dépositaire.
fication in writing
addressed to the
depositary. The
denunciation may be
limited to certain
territorial units of a
multi-unit State to
which the Conven-
tion applies.
2. The denuncia-
tion shall take effect
on the first day of the
month following the
expiration of 12
months after the date
on which the noti-
fication is received by
the depositary.
Where a longer
period for the de-
nunciation to take
effect is specified in
the notification, the
denunciation shall
take effect upon the
expiration of such
longer period after
the date on which the
notification is re-
ceived by the depo-
sitary.
meddelande ställt till
depositarien. Upp-
sägningen får
begränsas till vissa
territoriella enheter i
en stat med flera
enheter på vilka
konventionen är
tillämplig.
2. Uppsägningen
får verkan den första
dagen i den månad
som följer efter ut-
gången av tolv
månader efter den dag
då meddelandet mot-
togs av depositarien.
När en längre upp-
sägningstid anges i
meddelandet, får upp-
sägningen verkan
efter utgången av
denna längre period
efter den dag då
meddelandet mottogs
av depositarien.
Article 65
Notification
Article 65
Notification
Artikel 65
Underrättelser
Le dépositaire
notifiera aux Mem-
bres de la Conférence
de La Haye de droit
international privé,
The depositary
shall notify the Mem-
bers of the Hague
Conference on Pri-
vate International
Depositarien ska
underrätta medlems-
staterna i Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
574
SOU 2010:59
Bilaga 3
ainsi qu’aux autres
États et aux Organi-
sations régionales
d’intégration écono-
mique qui ont signé,
ratifié, accepté, app-
rouvé ou adhéré con-
formément aux artic-
les 58 et 59, les ren-
seignements suivants:
a) les signatures,
ratifications, accep-
tations et appro-
bations visées aux
articles 58 et 59;
b) les adhésions et
les objections aux
adhésions visées aux
articles 58(3) et (5) et
59;
c) la date d’entrée
en vigueur de la Con-
vention conformé-
ment à l’article 60;
d) les déclarations
prévues aux articles
2(3), 11(1) g), 16(1),
24(1), 30(7), 44(1) et
(2), 59(3) et 61(1);
e) les
accords
prévus à l’article
51(2);
Law, and other States
and Regional Eco-
nomic Integration
Organisations which
have signed, ratified,
accepted, approved
or acceded in accor-
dance with Articles
58 and 59 of the
following –
a) the signatures,
ratifications, accept-
ances and approvals
referred to in Articles
58 and 59;
b) the accessions
and objections raised
to accessions referred
to in Articles 58(3)
and (5) and 59;
c) the date on
which the Conven-
tion enters into force
in accordance with
Article 60;
d) the declarations
referred to in Articles
2(3), 11(1) g), 16(1),
24(1), 30(7), 44(1)
and (2), 59(3) and
61(1);
e) the agreements
referred to in Article
51(2);
och andra stater och
regionala organisa-
tioner för ekonomisk
integration som har
undertecknat, ratifi-
cerat, godtagit, god-
känt eller anslutit sig
i enlighet med artik-
larna 58 och 59 om
a) de
underteck-
nanden, ratificeringar,
godtaganden och
godkännanden som
avses i artiklarna 58
och 59,
b) de anslutningar
och de invändningar
som gjorts mot an-
slutningar som avses i
artiklarna 58.3, 58.5
och 59,
c) dagen
för
konventionens ikraft-
trädande enligt artikel
60,
d) de förklaringar
som avses i artiklarna
2.3, 11.1 g, 16.1, 24.1,
30.7, 44.1–2, 59.3 och
61.1,
e) de
överens-
kommelser som avses
i artikel 51.2.
575
Bilaga 3
SOU 2010:59
f) les réserves pré-
vues aux articles 2(2),
20(2), 30(8), 44(3),
55(3) et le retrait des
réserves prévu à
l’article 62(2);
g) les
dénoncia-
tions prévues à
l’article 64.
f) the reservations
referred to in Articles
2(2), 20(2), 30(8),
44(3) and 55(3), and
the withdrawals re-
ferred to in Article
62(2);
g) the
denunci-
ations referred to in
Article 64.
f) de förbehåll som
avses i artiklarna 2.2,
20.2, 30.8, 44.3 och
55.3 samt de åter-
taganden som avses i
artikel 62.2,
g) de uppsägningar
som avses i artikel 64.
En foi de quoi, les
soussignés, dûment
autorisés, ont signé la
présente Convention.
In witness whereof
the undersigned, be-
ing duly authorised
thereto, have signed
this Convention.
Till bekräftelse här-
av har undertecknade,
därtill vederbörligen
befullmäktigade,
undertecknat denna
konvention.
Fait à La Haye, le
23 novembre 2007,
en français et en
anglais, les deux
textes faisant
également foi, en un
seul exemplaire, qui
sera déposé dans les
archives du Gouv-
ernement du
Royaume des Pays-
Bas et dont une copie
certifiée conforme
sera remise, par la
voie diplomatique, à
chacun des Membres
de la Conférence de
La Haye de droit
international privé
lors de sa Vingt et
unième session ainsi
Done at The
Hague, on the 23rd
day of November
2007, in the English
and French langu-
ages, both texts being
equally authentic, in a
single copy which
shall be deposited in
the archives of the
Government of the
Kingdom of the
Netherlands, and of
which a certified
copy shall be sent,
through diplomatic
channels, to each of
the Members of the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law at the
Upprättad i Haag
den 23 november
2007 på engelska och
franska språken, vilka
båda texter är lika
giltiga, i ett enda
exemplar som ska
deponeras i Konunga-
riket Nederländernas
regerings arkiv, och
varav en bestyrkt
kopia på diplomatisk
väg ska tillställas varje
medlem i Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
vid tidpunkten för
dess tjugoförsta
session och till övriga
stater som deltog i
den sessionen.
576
SOU 2010:59
Bilaga 3
qu’à chacun des
autres États ayant
participé à cette
Session.
date of its Twenty-
First Session and to
each of the other
States which have
participated in that
Session.
577
Bilaga 3
SOU 2010:59
BILAGA 1
Formulär för översändande enligt artikel 12.2
MEDDELANDE OM SEKRETESS OCH SKYDD AV
PERSONUPPGIFTER
Personuppgifter som samlats in eller översänts enligt konventionen
får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller
översänts. Varje myndighet som behandlar sådana uppgifter ska
säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell
lag.
I enlighet med artikel 40 ska en myndighet inte lämna ut eller
bekräfta uppgifter som samlats in eller översänts i enlighet med
denna konvention om den bedömer att detta skulle kunna äventyra
en persons hälsa, säkerhet eller frihet.
En bedömning avseende förbud mot utlämnande har
gjorts av en centralmyndighet i enlighet med artikel 40.
1. Begärande centralmyndighet
2. Kontaktperson i den begär-
ande staten
a. Adress
a. Adress (om annan)
b. Telefonnummer
b. Telefonnummer (om annat)
c. Faxnummer
b. Faxnummer (om annat)
d. E-postadress
d. E-postadress (om annan)
e. Referensnummer
e. Språk
578
SOU 2010:59
Bilaga 3
3. Anmodad
centralmyndighet
Adress
4.
Uppgifter om den sökande
a. Efternamn:
b. Förnamn:
c.
Född
den
(dd/mm/åååå)
eller
a.
Det offentliga organets namn:
5.
Uppgifter om den eller de personer för vilka
underhållsbidrag söks eller ska betalas till
a.
Personen är densamma som den sökande som
anges i punkt 4
b. i. Efternamn:
Förnamn:
Född
den
(dd/mm/åååå)
ii. Efternamn:
Förnamn:
Född
den
(dd/mm/åååå)
iii. Efternamn:
Förnamn:
579
Bilaga 3
SOU 2010:59
Född
den
(dd/mm/åååå)
6.
Uppgifter om den underhållsskyldige4
a.
Personen är densamma som den sökande som
anges i punkt 4
b. Efternamn:
c. Förnamn:
d.
Född
den
(dd/mm/åååå)
7.
Detta formulär för översändande rör och åtföljs av en
ansökan
enligt
Artikel 10.1 a
Artikel 10.1 b
Artikel 10.1 c
Artikel 10.1 d
Artikel 10.1 e
Artikel 10.1 f
Artikel 10.2 a
Artikel 10.2 b
Artikel 10.2 c
8.
Följande handlingar bifogas ansökan:
a.
Med avseende på en ansökan enligt artikel 10.1 a och
i enlighet med artikel 25:
Det fullständiga avgörandet (artikel 25.1 a)
Ett sammandrag eller ett utdrag av avgörandet, som upp-
rättats av behörig myndighet i ursprungsstaten (artikel
25.3 b) (i förekommande fall)
4 Enligt artikel 3 i konventionen avses med underhållsskyldig ”varje enskild person som är
eller påstås vara skyldig att utge underhållsbidrag”.
580
SOU 2010:59
Bilaga 3
Handlingar som fastställer att avgörandet är
verkställbart i ursprungsstaten och, om en administrativ
myndighet har meddelat avgörandet, en handling som
fastställer att kraven enligt artikel 19.3 är uppfyllda,
såvida inte den berörda staten, i enlighet med artikel 57,
har gett tillkänna att avgöranden som fattas av dess
administrativa myndigheter alltid uppfyller dessa krav
(artikel 25.1 b) eller om artikel 25.3 c är tillämplig.
Om motparten har uteblivit eller inte varit företrädd vid
förfarandet i ursprungsstaten, en eller flera handlingar
som, i förekommande fall, antingen intygar att
motparten vederbörligen har underrättats om
förfarandet och haft möjlighet att yttra sig, eller
vederbörligen har underrättats om avgörandet och haft
möjlighet att bestrida eller överklaga det på faktisk och
rättslig grund (artikel 25.1 c).
Om det behövs, en handling som visar utestående
fordringar med uppgift om beräkningsdatum
(artikel 25.1 d).
Om det behövs, en handling innehållande information
för att göra beräkningarna i fråga, om avgörandet
innefattar
automatisk
indexjustering (artikel 25.1 e)
Om det behövs, handlingar som visar i vilken
omfattning sökanden har fått kostnadsfritt rättsligt
bistånd i ursprungsstaten (artikel 25.1 f)
i enlighet med artikel 30.3:
Det fullständiga avtalet om underhållsbidrag
(artikel 30.3 a)
En handling som fastställer att det berörda avtalet om
underhållsbidrag är verkställbart som ett avgörande i
ursprungsstaten (artikel 30.3 b)
581
Bilaga 3
SOU 2010:59
Eventuella andra handlingar som bifogas ansökan (till
exempel en handling enligt artikel 36.4, om så krävs)
b.
Med avseende på en ansökan enligt artikel 10.1 b, c, d, e
och f och artikel 10.2 a, b eller c, följande antal
kompletterande
handlingar (utöver formuläret för
översändande och själva ansökan) i enlighet med
artikel
11.3:
Artikel 10.1 b
Artikel 10.1 c
Artikel 10.1 d
Artikel 10.1 e
Artikel 10.1 f
Artikel 10.2 a
Artikel 10.2 b
Artikel 10.2 c
Namn:
(texta) Datum:
Centralmyndighetens behöriga företrädare
(dd/mm/åååå)
582
SOU 2010:59
Bilaga 3
BILAGA 2
Formulär för bekräftelse av mottagande enligt artikel 12.3
MEDDELANDE OM SEKRETESS OCH SKYDD AV
PERSONUPPGIFTER
Personuppgifter som samlats in eller översänts enligt konventionen
får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller
översänts. Varje myndighet som behandlar sådana uppgifter ska
säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell
lag.
I enlighet med artikel 40 ska en myndighet inte lämna ut eller
bekräfta uppgifter som samlats in eller översänts i enlighet med
denna konvention om den bedömer att detta skulle kunna äventyra
en persons hälsa, säkerhet eller frihet.
En bedömning avseende förbud mot utlämnande har gjorts
av en centralmyndighet i enlighet med artikel 40.
1. Anmodad centralmyndighet
2.
Kontaktperson i den
anmodade staten
a. Adress
a. Adress (om annan)
b. Telefonnummer
b. Telefonnummer (om annat)
c. Faxnummer
c. Faxnummer (om annat)
d. E-postadress
d. E-postadress (om annan)
e. Referensnummer
e. Språk
583
Bilaga 3
SOU 2010:59
3. Begärande
centralmyndighet
Kontaktperson
Adress
4.
Den anmodade centralmyndigheten bekräftar mottagande
den
(dd/mm/åååå)
av
formuläret
för
översändande från den begärande centralmyndigheten
(referensnummer
daterat
(dd/mm/åååå))
avseende
följande ansökan enligt
Artikel 10.1 a
Artikel 10.1 b
Artikel 10.1 c
Artikel 10.1 d
Artikel 10.1 e
Artikel 10.1 f
Artikel 10.2 a
Artikel 10.2 b
Artikel 10.2 c
Sökandens efternamn:
Efternamn på den eller de personer för vilka underhållsbidrag
söks eller ska betalas till:
Den underhållsskyldiges efternamn:
5.
Inledande åtgärder som vidtagits av den anmodade
centralmyndigheten:
Ansökan är fullständig och under behandling
Se den bifogade statusrapporten för ansökan
584
SOU 2010:59
Bilaga 3
585
En statusrapport för ansökan kommer att följa senare
Vänligen tillhandahåll följande kompletterande upp-
gifter och/eller handlingar:
Den anmodade centralmyndigheten vägrar att behandla
denna ansökan, då det är uppenbart att kraven i denna
konvention inte är uppfyllda (artikel 12.8). Beslutsskälen
framgår av ett bifogat dokument
kommer att framgå av ett dokument som tillhandahålls
senare
Den anmodade centralmyndigheten ber den begärande central-
myndigheten att informera om eventuella förändringar av
ansökans status
Namn:
(texta) Datum:
Centralmyndighetens behöriga företrädare (dd/mm/åååå)
RÅDETS BESLUT
av den 30 november 2009
om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig
lag avseende underhållsskyldighet
(2009/941/EG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 61 c jämförd med artikel 300.2
första stycket andra meningen och artikel 300.3 första stycket,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (
1
), och
av följande skäl:
(1)
Gemenskapen
strävar
efter
att
inrätta
ett
gemensamt
rättsligt område på grundval av principen om ömsesidigt
erkännande av avgöranden.
(2)
Rådets
förordning
(EG)
nr
4/2009
av
den
18
december
2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande
och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om
underhållsskyldighet (
2
) föreskriver att den lag som ska
tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet
med Haagprotokollet av den 23 november 2007 om till
lämplig lag avseende underhållsskyldighet (nedan kallat
protokollet) i de medlemsstater som är bundna av det
protokollet.
(3)
Protokollet
utgör
ett
värdefullt
bidrag
när
det
gäller
att
säkra en ökad rättssäkerhet och förutsebarhet för under
hållsberättigade och underhållsskyldiga. En tillämpning av
enhetliga bestämmelser för att fastställa tillämplig lag
möjliggör att avgöranden om underhållsskyldighet kan
cirkulera fritt inom gemenskapen utan att det sker någon
form av kontroll i den medlemsstat där verkställighet
begärs.
(4)
Enligt
artikel
24
i
protokollet
har
sådana
regionala
orga
nisationer för ekonomisk integration som gemenskapen
rätt att underteckna, godta, godkänna eller ansluta sig till
protokollet.
(5)
Gemenskapen
har
exklusiv
behörighet
i
alla
frågor
som
regleras av protokollet. Detta inverkar inte på ställningen
för de medlemsstater som inte är bundna av detta beslut
eller dess tillämpning, i enlighet med skälen 11 och 12.
(6)
Gemenskapen
bör
därför
godkänna
protokollet.
(7)
Protokollet
bör
vara
tillämpligt
mellan
medlemsstaterna
senast den 18 juni 2011, den dag då förordning (EG) nr
4/2009 börjar tillämpas.
(8)
Mot
bakgrund
av
den
nära
kopplingen
mellan
protokol
let och förordning (EG) nr 4/2009 bör bestämmelserna i
protokollet börja tillämpas provisoriskt i gemenskapen,
om protokollet ännu inte har trätt i kraft den 18 juni
2011, den dag då förordning (EG) nr 4/2009 börjar till
lämpas. En ensidig förklaring om detta bör avges i sam
band med protokollets ingående.
(9)
Bestämmelserna i protokollet bör fastställa vilken lag
som är tillämplig på en underhållsskyldighet om ett av
görande om den skyldigheten ska erkännas och vara
verkställbart med stöd av de bestämmelser om avskaf
fande av exekvatur som anges i förordning (EG) nr
4/2009. För att inom gemenskapen säkerställa att samma
lagvalsregler tillämpas på underhållskrav hänförliga till en
tidsperiod såväl före som efter ikraftträdandet eller den
provisoriska tillämpningen av protokollet i gemenskapen,
bör bestämmelserna i protokollet också tillämpas på krav
hänförliga till en tidsperiod som föregår ikraftträdandet
eller den provisoriska tillämpningen, utan hinder av
artikel 22 i protokollet. En ensidig förklaring om detta
bör avges i samband med ingåendet av protokollet.
(10)
I
enlighet
med
artikel
3
i
protokollet
om
Förenade
kun-
garikets och Irlands ställning, fogat till fördraget om Eu
ropeiska unionen och fördraget om upprättandet av Eu
ropeiska gemenskapen, deltar Irland i antagandet och till
lämpningen av detta beslut.
(11)
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om För
enade kungarikets och Irlands ställning, fogat till fördra
get om Europeiska unionen och fördraget om upprättan
det av Europeiska gemenskapen, deltar Förenade kunga-
riket inte i antagandet av detta beslut, som inte är bin
dande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.
SV
16.12.2009 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
331/17
(
1
) Yttrandet avgivet den 24 november 2009 (ännu ej offentliggjort i
EUT).
(
2
) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
(12)
I
enlighet
med
artiklarna
1
och
2
i
protokollet
om
Dan
marks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unio
nen och fördraget om upprättandet av Europeiska ge
menskapen, deltar Danmark inte i antagandet av detta
beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Dan
mark.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag
avseende underhållsskyldighet godkänns härmed på Europeiska
gemenskapens vägnar.
Texten till protokollet åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer
som ska ha rätt att underteckna protokollet med bindande ver
kan för gemenskapen.
Artikel 3
Vid ingåendet av protokollet ska gemenskapen avge följande
förklaring i enlighet med artikel 24 i protokollet:
”Europeiska gemenskapen förklarar sig, i enlighet med
artikel 24 i protokollet, behörig i alla frågor som regleras
av detta protokoll. Dess medlemsstater ska vara bundna av
protokollet i kraft av att det ingås av Europeiska gemenska
pen.
I denna förklaring omfattar begreppet ’Europeiska gemenska
pen’ inte Danmark i enlighet med artiklarna 1 och 2 i pro
tokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Eu
ropeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europe
iska gemenskapen, eller Förenade kungariket i enlighet med
artiklarna 1 och 2 i protokollet om Förenade kungarikets och
Irlands ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen
och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.”
Artikel 4
1. Inom gemenskapen ska bestämmelserna i protokollet till
lämpas provisoriskt, utan att det inverkar på artikel 5 i detta
beslut, från och med den 18 juni 2011, den dag då förordning
(EG) nr 4/2009 börjar tillämpas, om protokollet då ännu inte
har trätt i kraft.
2. Vid
ingåendet
av
protokollet
ska
gemenskapen
avge
föl
jande förklaring i syfte att beakta en eventuell provisorisk till
lämpning i enlighet med punkt 1:
”Europeiska gemenskapen förklarar att den kommer att till
lämpa bestämmelserna i protokollet provisoriskt från och
med den 18 juni 2011, den dag då rådets förordning (EG)
nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörig
het, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar
samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
) börjar till
lämpas, om protokollet då inte har trätt i kraft i enlighet med
artikel 25.1 i protokollet.”
Artikel 5
1. Utan hinder av artikel 22 i protokollet ska bestämmel
serna i protokollet också fastställa tillämplig lag på underhåll
som begärs i en medlemsstat avseende en tidsperiod som före
går protokollets ikraftträdande eller provisoriska tillämpning i
gemenskapen då, i enlighet med förordning (EG) nr 4/2009,
förfaranden har inletts, förlikningar inför domstol har godkänts
eller ingåtts och officiella handlingar har fastställts från och med
den 18 juni 2011, den dag då förordning (EG) nr 4/2009 börjar
tillämpas.
2. Vid
ingåendet
av
protokollet
ska
gemenskapen
avge
föl
jande förklaring:
”Europeiska gemenskapen förklarar att den kommer att till
lämpa bestämmelserna i protokollet även på underhåll som
begärs i en av dess medlemsstater avseende en tidsperiod som
föregår protokollets ikraftträdande eller provisoriska tillämp
ning i gemenskapen då, i enlighet med rådets förordning (EG)
nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörig
het, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar
samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (
1
), förfaran
den har inletts, förlikningar inför domstol har godkänts eller
ingåtts och officiella handlingar har fastställts från och med
den 18 juni 2011, den dag då nämnda förordning börjar
tillämpas.”
Utfärdat i Bryssel den 30 november 2009.
På rådets vägnar
B. ASK
Ordförande
SV
L 331/18
Europeiska unionens officiella tidning
16.12.2009
(
1
) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.
Bilaga
5
2007 års Haagprotokoll
PROTOCOLE
SUR LA LOI
APPLICABLE AUX
OBLIGATIONS
ALIMENTAIRES
PROTOCOL ON
THE LAW APPLI-
CABLE TO MAIN-
TENANCE OBLI-
GATIONS
PROTOKOLL
OM TILLÄMPLIG
LAG AVSEENDE
UNDERHÅLLS-
SKYLDIGHET
(Conclue le
23 novembre 2007)
(Concluded
23 November 2007)
(Ingicks den
23 november 2007)
Les États signa-
taires du présent
Protocole,
Désirant établir
des dispositions com-
munes concernant la
loi applicable aux
obligations alimen-
taires,
Souhaitant moder-
niser la Convention
de La Haye du 24
octobre 1956 sur la
loi applicable aux
obligations alimen-
taires envers les en-
The States signa-
tory to this Protocol,
Desiring to esta-
blish common provi-
sions concerning the
law applicable to
maintenance obliga-
tions,
Wishing to moder-
nise the Hague
Convention of 24
October 1956 on the
law applicable to
maintenance obliga-
tions towards chil-
De stater som har
undertecknat detta
protokoll,
som önskar införa
gemensamma bestäm-
melser om tillämplig
lag avseende under-
hållsskyldighet,
som önskar
modernisera Haag-
konventionen av den
24 oktober 1956 om
tillämplig lag av-
seende underhålls-
skyldighet mot barn
1 Den franska texten är ett av protokollets två originalspråk och är alltså inte utarbetad inom
EU.
2 Den engelska texten är ett av protokollets två originalspråk och är alltså inte utarbetad
inom EU
3 Den svenska texten är hämtad från bilagan till rådsbeslutet om EU:s tillträde till 2007 års
Haagprotokoll, EUT L 331, 16.12.2009, s. 17.
589
Bilaga 5
SOU 2010:59
fants et la Conven-
tion de La Haye du
2 octobre 1973 sur la
loi applicable aux
obligations alimen-
taires,
Souhaitant déve-
lopper des règles
générales relatives à la
loi applicable pouvant
constituer un ajout
utile à la Convention
de La Haye du 23
novembre 2007 sur le
recouvrement inter-
national des aliments
destinés aux enfants
et à d’autres membres
de la famille,
Ont résolu de
conclure un Proto-
cole à cet effet et
sont convenus des
dispositions suivan-
tes:
dren and the Hague
Convention of
2 October 1973 on
the Law Applicable
to Maintenance Obli-
gations,
Wishing to
develop general rules
on applicable law that
may supplement the
Hague Convention
of 23 November 2007
on the International
Recovery of Child
Support and Other
Forms of Family
Maintenance,
Have resolved to
conclude a Protocol
for this purpose and
have agreed upon the
following provisions
–
och Haagkonven-
tionen av den 2
oktober 1973 om
tillämplig lag
avseende underhålls-
skyldighet,
som önskar
utarbeta allmänna
bestämmelser om
tillämplig lag som kan
komplettera Haag-
konventionen av den
23 november 2007 om
internationell indriv-
ning av underhåll för
barn och andra
familjemedlemmar,
har beslutat att i
detta syfte anta ett
protokoll och har
kommit överens om
följande bestäm-
melser.
Article premier
Champ d’application
Article 1
Scope
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Le
présent
Protocole détermine
la loi applicable aux
obligations alimen-
taires découlant de
relations de famille,
de filiation, de mari-
age ou d’alliance, y
compris les obligati-
ons alimentaires en-
vers un enfant indé-
1. This
Protocol
shall determine the
law applicable to
maintenance obliga-
tions arising from a
family relationship,
parentage, marriage
or affinity, including
a maintenance obli-
gation in respect of a
child regardless of
1. I detta protokoll
fastställs tillämplig lag
avseende sådan
underhållsskyldighet
som har sin grund i
familje-, släktskaps-,
äktenskaps- eller
svågerlagsförhållande,
inbegripet underhålls-
skyldighet för barn
oavsett föräldrarnas
590
SOU 2010:59
Bilaga 5
pendamment de la
situation matrimo-
niale de ses parents.
2. Les
décisions
rendues en appli-
cation du présent
Protocole ne pré-
jugent pas de l’exis-
tence de l’une des
relations visées au
paragraphe premier.
the marital status of
the parents.
2. Decisions rende-
red in application of
this Protocol shall be
without prejudice to
the existence of any
of the relationships
referred to in para-
graph 1.
civilstånd.
2. Avgöranden
meddelade med
tillämpning av detta
protokoll ska inte
påverka förekomsten
av de förhållanden
som avses i punkt 1.
Article 2
Application
universelle
Article 2
Universal
application
Artikel 2
Universell
tillämpning
Le présent Proto-
cole est applicable
même si la loi qu’il
désigne est celle d’un
État non contractant.
This Protocol
applies even if the
applicable law is that
of a non-Contracting
State.
Detta protokoll ska
tillämpas även om den
tillämpliga lagen är en
icke-fördragsslutande
stats lag.
Article 3
Règle générale
relative à la loi
applicable
Article 3
General rule on
applicable law
Artikel 3
Allmän regel om
tillämplig lag
1. Sauf disposition
contraire du Proto-
cole, la loi de l’État
de la résidence habi-
tuelle du créancier
régit les obligations
alimentaires.
2.
En cas de
changement de la
résidence habituelle
du créancier, la loi de
l’État de la nouvelle
1. Maintenance ob-
ligations shall be
governed by the law
of the State of the
habitual residence of
the creditor, save
where this Protocol
provides otherwise.
2. In the case of a
change in the habi-
tual residence of the
creditor, the law of
the State of the new
1. Underhållsskyl-
dighet ska regleras av
lagen i den stat där
den underhållsberätti-
gade har sin hemvist,
om inte annat före-
skrivs i detta proto-
koll.
2. Om den under-
hållsberättigades
hemvist ändras ska
lagen i den nya hem-
viststaten tillämpas
591
Bilaga 5
SOU 2010:59
résidence habituelle
s’applique à partir du
moment où le
changement est
survenu.
habitual residence
shall apply as from
the moment when
the change occurs.
från och med den
tidpunkt då änd-
ringen inträffar.
Article 4
Règles spéciales en
faveur de certains
créanciers
Article 4
Special rules
favouring certain
creditors
Artikel 4
Särskilda regler till
förmån för vissa
underhållsberättigade
1. Les dispositions
suivantes s’appliqu-
ent en ce qui concer-
ne les obligations ali-
mentaires:
a) des
parents
envers leurs enfants;
b) de personnes,
autres que les
parents, envers des
personnes âgées de
moins de 21 ans à
l’exception des obli-
gations découlant des
relations mention-
nées à l’article 5; et
c) des
enfants
envers leurs parents.
2.
La loi du for
s’applique lorsque le
créancier ne peut pas
obtenir d’aliments du
débiteur en vertu de
la loi mentionnée à
1. The
following
provisions shall apply
in the case of
maintenance obliga-
tions of –
a) parents towards
their children;
b) persons, other
than parents, towards
persons who have not
attained the age of
21 years, except for
obligations arising
out of the relation-
ships referred to in
Article 5; and
c) children towards
their parents.
2. If the creditor is
unable, by virtue of
the law referred to in
Article 3, to obtain
maintenance from
the debtor, the law of
1. Följande bestäm-
melser ska gälla i
fråga om
a) föräldrars under-
hållsskyldighet mot
sina barn,
b) andra personers
än föräldrars under-
hållsskyldighet mot
personer som ännu
inte har fyllt 21 år,
med undantag för
skyldigheter som
följer av de förhållan-
den som avses i
artikel 5, och
c) barns
under-
hållsskyldighet mot
sina föräldrar.
2. Om den under-
hållsberättigade inte
kan få underhåll från
den underhållsskyl-
dige med stöd av den
lag som avses i artikel
592
SOU 2010:59
Bilaga 5
l’article 3.
3. Nonobstant l’ar-
ticle 3, la loi du for
s’applique lorsque le
créancier a saisi
l’autorité compétente
de l’État où le dé-
biteur a sa résidence
habituelle. Toutefois,
la loi de l’État de la
résidence habituelle
du créancier s’appli-
que lorsque le créan-
cier ne peut pas
obtenir d’aliments du
débiteur en vertu de
la loi du for.
4. La loi de l’État
dont le créancier et le
débiteur ont la natio-
nalité commune, s’ils
en ont une, s’appli-
que lorsque le créan-
cier ne peut pas
obtenir d’aliments du
débiteur en vertu des
lois mentionnées à
l’article 3 et aux
paragraphes 2 et 3 du
présent article.
the forum shall apply.
3. Notwithstand-
ing Article 3, if the
creditor has seized
the competent autho-
rity of the State
where the debtor has
his habitual residen-
ce, the law of the
forum shall apply.
However, if the cre-
ditor is unable, by
virtue of this law, to
obtain maintenance
from the debtor, the
law of the State of
the habitual residence
of the creditor shall
apply.
4. If the creditor is
unable, by virtue of
the laws referred to
in Article 3 and
paragraphs 2 and 3 of
this Article, to obtain
maintenance from
the debtor, the law of
the State of their
common nationality,
if there is one, shall
apply.
3 ska domstolslandets
lag tillämpas.
3. Utan hinder av
artikel 3 ska dom-
stolslandets lag
tillämpas om den
underhållsberättigade
har väckt talan vid
behörig myndighet i
den stat där den
underhållsskyldige
har sin hemvist. Om
den underhållsberätti-
gade inte kan få
underhåll från den
underhållsskyldige
med stöd av denna
lag, ska dock lagen i
den stat där den
underhållsberättigade
har sin hemvist
tillämpas.
4. Om den under-
hållsberättigade inte
kan få underhåll från
den underhållsskyl-
dige med stöd av de
lagar som avses i
artikel 3 och i
punkterna 2 och 3 i
den här artikeln, ska,
om de båda är med-
borgare i samma stat,
lagen i den staten
tillämpas.
593
Bilaga 5
SOU 2010:59
Article 5
Règle spéciale
relative aux époux et
ex-époux
Article 5
Special rule with
respect to spouses and
ex-spouses
Artikel 5
Särskild regel
avseende makar och
tidigare makar
En ce qui concerne
les obligations ali-
mentaires entre des
époux, des ex-époux
ou des personnes
dont le mariage a été
annulé, l’article 3 ne
s’applique pas lorsque
l’une des parties s’y
oppose et que la loi
d’un autre État, en
particulier l’État de
leur dernière rési-
dence habituelle
commune, présente
un lien plus étroit
avec le mariage. Dans
ce cas, la loi de cet
autre État s’applique.
In the case of a
maintenance obliga-
tion between spou-
ses, ex-spouses or
parties to a marriage
which has been
annulled, Article 3
shall not apply if one
of the parties objects
and the law of
another State, in
particular the State of
their last common
habitual residence,
has a closer connec-
tion with the marri-
age. In such a case
the law of that other
State shall apply.
I fråga om under-
hållsskyldighet mellan
makar, tidigare makar
eller parter i ett
äktenskap som annul-
lerats, ska artikel 3
inte tillämpas om en
av parterna motsätter
sig detta och lagen i
en annan stat, särskilt
den stat där de senast
hade gemensam hem-
vist, har närmare
anknytning till äkten-
skapet. I sådant fall
ska lagen i den andra
staten tillämpas.
Article 6
Moyens de défense
particuliers
Article 6
Special rule on
defence
Artikel 6
Särskild regel om
bestridande
En ce qui concerne
les obligations ali-
mentaires autres que
celles envers les
enfants découlant
d’une relation parent-
enfant et que celles
visées à l’article 5, le
débiteur peut oppo-
ser à la prétention du
créancier qu’une telle
obligation à son
égard n’existe ni
In the case of
maintenance obliga-
tions other than
those arising from a
parent-child relation-
ship towards a child
and those referred to
in Article 5, the
debtor may contest a
claim from the
creditor on the
ground that there is
no such obligation
I fråga om annan
underhållsskyldighet
än föräldrars under-
hållsskyldighet mot
sina barn och sådan
som avses i artikel 5,
kan den underhålls-
skyldige bestrida den
underhållsberätti-
gades anspråk på den
grunden att det inte
finns någon sådan
skyldighet vare sig
594
SOU 2010:59
Bilaga 5
selon la loi de l’État
de la résidence
habituelle du débi-
teur, ni selon la loi de
l’État de la nationalité
commune des parties,
si elles en ont une.
under both the law of
the State of the
habitual residence of
the debtor and the
law of the State of
the common natio-
nality of the parties,
if there is one.
enligt lagen i den stat
där den underhålls-
skyldige har sin hem-
vist eller, om båda
parterna är med-
borgare i samma stat,
enligt lagen i den
staten.
Article 7
Désignation de la loi
applicable pour les
besoins d’une
procédure
particulière (accord
procédural)
Article 7
Designation of the
law applicable for
the purpose of a
particular proceeding
Artikel 7
Val av tillämplig lag
vid särskilt
förfarande
1. Nonobstant les
articles 3 à 6, le cré-
ancier et le débiteur
d’aliments peuvent,
uniquement pour les
besoins d’une procé-
dure particulière se
déroulant dans un
État donné, désigner
expressément la loi
de cet État pour régir
une obligation ali-
mentaire.
2. Une désignation
antérieure à l’intro-
duction de l’instance
doit faire l’objet d’un
accord, signé des
deux parties, par écrit
ou consigné sur tout
support dont le
contenu est acces-
sible pour être
consulté ultérieure-
1. Notwithstand-
ing Articles 3 to 6,
the maintenance
creditor and debtor
for the purpose only
of a particular
proceeding in a given
State may expressly
designate the law of
that State as appli-
cable to a mainten-
ance obligation.
2. A
designation
made before the
institution of such
proceedings shall be
in an agreement,
signed by both
parties, in writing or
recorded in any
medium, the infor-
mation contained in
which is accessible so
1. Utan hinder av
artiklarna 3–6 får den
underhållsberättigade
och den underhålls-
skyldige, om det är
fråga om ett särskilt
förfarande i en
bestämd stat, uttryck-
ligen ange att lagen i
den staten ska vara
tillämplig på under-
hållsskyldigheten i
det förfarandet.
2. Val av tillämplig
lag som gjorts innan
ett sådant förfarande
inleds, ska anges i ett
avtal som under-
tecknas av båda
parterna och som ska
vara skriftligt eller
dokumenterat på ett
sådant sätt att
informationen är till-
595
Bilaga 5
SOU 2010:59
ment.
as to be usable for
subsequent reference.
gänglig för senare
användning.
Article 8
Désignation de la loi
applicable
Article 8
Designation of the
applicable law
Artikel 8
Val av tillämplig lag
1. Nonobstant les
articles 3 à 6, le
créancier et le débi-
teur d’aliments peu-
vent, à tout moment,
désigner l’une des
lois suivantes pour
régir une obligation
alimentaire:
a) la loi d’un État
dont l’une des parties
a la nationalité au
moment de la désig-
nation;
b) la loi de l’État
de la résidence habi-
tuelle de l’une des
parties au moment de
la désignation;
c) la loi désignée
par les parties pour
régir leurs relations
patrimoniales ou celle
effectivement appli-
quée à ces relations;
d) la loi désignée
par les parties pour
régir leur divorce ou
leur séparation de
corps ou celle effecti-
1. Notwithstand-
ing Articles 3 to 6,
the maintenance cre-
ditor and debtor may
at any time designate
one of the following
laws as applicable to a
maintenance obliga-
tion –
a) the law of any
State of which either
party is a national at
the time of the
designation;
b) the law of the
State of the habitual
residence of either
party at the time of
designation;
c)
the law desig-
nated by the parties
as applicable, or the
law in fact applied, to
their property
regime;
d) the law desig-
nated by the parties
as applicable, or the
law in fact applied, to
their divorce or legal
1. Utan hinder av
artiklarna 3–6 får den
underhållsberättigade
och den underhålls-
skyldige oavsett tid-
punkt peka ut att nå-
gon av följande lagar
ska tillämpas på un-
derhållsskyldigheten.
a) Lagen i en stat
där någon av parterna
är medborgare vid
tidpunkten för ut-
pekandet.
b) Lagen i den stat
där någon av parterna
har sin hemvist vid
tidpunkten för ut-
pekandet.
c)
Den lag som
parterna har utpekat
som tillämplig, eller
den lag som faktiskt
tillämpats på deras
förmögenhetsför-
hållanden.
d)
Den lag som
parterna har utpekat
som tillämplig, eller
den lag som faktiskt
tillämpats på deras
596
SOU 2010:59
Bilaga 5
vement appliquée à ce
divorce ou cette
séparation.
2.
Un tel accord
est établi par écrit ou
consigné sur tout
support dont le
contenu est acces-
sible pour être
consulté ultérieure-
ment et est signé des
deux parties.
3. Le
paragraphe
premier ne s’applique
pas aux obligations
alimentaires concer-
nant une personne
âgée de moins de
18 ans ou un adulte
qui, en raison d’une
altération ou d’une
insuffisance de ses
facultés personnelles,
n’est pas en mesure
de pourvoir à ses
intérêts.
4. Nonobstant la
loi désignée par les
parties en vertu du
paragraphe premier,
la loi de l’État de la
résidence habituelle
du créancier, au
moment de la
désignation, déter-
mine si le créancier
peut renoncer à son
droit à des aliments.
separation.
2. Such agreement
shall be in writing or
recorded in any
medium, the infor-
mation contained in
which is accessible so
as to be usable for
subsequent reference,
and shall be signed by
both parties.
3. Paragraph 1 shall
not apply to mainten-
ance obligations in
respect of a person
under the age of 18
years or of an adult
who, by reason of an
impairment or insuff-
iciency of his or her
personal faculties, is
not in a position to
protect his or her
interest.
4. Notwithstand-
ing the law desig-
nated by the parties
in accordance with
paragraph 1, the
question of whether
the creditor can
renounce his or her
right to maintenance
shall be determined
by the law of the
State of the habitual
äktenskapsskillnad
eller hemskillnad.
2. Ett sådant avtal
ska vara skriftligt eller
dokumenterat på ett
sådant sätt att infor-
mationen är till-
gänglig för senare
användning samt vara
undertecknat av båda
parterna.
3. Punkt 1 ska inte
gälla för underhålls-
skyldighet avseende
en person under 18 år
eller en vuxen som på
grund av nedsatt eller
bristande förmåga
inte kan bevaka sina
intressen.
4. Utan hinder av
vilken lag som pekats
ut av parterna i enlig-
het med punkt 1 ska
frågan om huruvida
den underhållsberätti-
gade kan avsäga sig
sin rätt till underhåll
bestämmas enligt
lagen i den stat där
den underhållsberätti-
gade hade sin hemvist
597
Bilaga 5
SOU 2010:59
5. À moins que les
parties n’aient été
pleinement informées
et conscientes des
conséquences de leur
choix au moment de
la désignation, la loi
désignée ne s’appli-
que pas lorsque son
application entraîne-
rait des conséquences
manifestement iné-
quitables ou dérai-
sonnables pour l’une
ou l’autre des parties.
residence of the
creditor at the time
of the designation.
5.
Unless at the
time of the desig-
nation the parties
were fully informed
and aware of the
consequences of their
designation, the law
designated by the
parties shall not
apply where the
application of that
law would lead to
manifestly unfair or
unreasonable conse-
quences for any of
the parties.
vid tidpunkten för
utpekandet.
5. Om parterna vid
tidpunkten för ut-
pekandet av tillämplig
lag inte var fullt
informerade och
medvetna om konse-
kvenserna av sitt
utpekande ska den lag
som parterna pekat ut
inte tillämpas om
tillämpningen av
denna skulle leda till
uppenbart orättvisa
och orimliga konse-
kvenser för någon av
parterna.
Article 9
«Domicile» au lieu de
«nationalité»
Article 9
“Domicile” instead of
“nationality”
Artikel 9
”Domicil” i stället för
”medborgarskap”
Un État qui
connaît le concept de
«domicile» en tant
que facteur de
rattachement en
matière familiale peut
informer le Bureau
Permanent de la
Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé que,
pour les besoins des
affaires portées
devant ses autorités,
le mot «nationalité»
aux articles 4 et 6 est
remplacé par le mot
A State which has
the concept of
“domicile” as a
connecting factor in
family matters may
inform the Perma-
nent Bureau of the
Hague Conference
on Private Inter-
national Law that, for
the purpose of cases
which come before
its authorities, the
word ”nationality” in
Articles 4 and 6 is
replaced by “domi-
cile” as defined in
En stat som
tillämpar begreppet
”domicile” som en
anknytande faktor i
familjefrågor kan
meddela Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå att
ordet medborgarskap
i artiklarna 4 och 6
ska ersättas med
”domicile”, såsom
detta ord definieras i
den staten, med
avseende på ärenden
som behandlas av dess
598
SOU 2010:59
Bilaga 5
«domicile» tel qu’il
est entendu dans cet
État.
that State.
myndigheter.
Article 10
Organismes publics
Article 10
Public bodies
Artikel 10
Offentliga organ
Le droit d’un
organisme public de
demander le rem-
boursement de la
prestation fournie au
créancier en lieu et
place d’aliments est
soumis à la loi qui
régit cet organisme.
The right of a
public body to seek
reimbursement of a
benefit provided to
the creditor in place
of maintenance shall
be governed by the
law to which that
body is subject.
Ett offentligt or-
gans rätt att begära
återbetalning av ett
bidrag som har läm-
nats till den under-
hållsberättigade i
stället för underhåll
ska bestämmas av den
lag som gäller för
organet.
Article 11
Domaine de la loi
applicable
Article 11
Scope of the
applicable law
Artikel 11
Den tillämpliga
lagens räckvidd
La loi applicable à
l’obligation ali-
mentaire détermine
notamment:
a)
si, dans quelle
mesure et à qui le
créancier peut
demander des
aliments;
b) la mesure dans
laquelle le créancier
peut demander des
aliments rétroactive-
ment;
c) la base de calcul
du montant des
aliments et l’index-
The law applicable
to the maintenance
obligation shall
determine inter alia –
a) whether,
to
what extent and from
whom the creditor
may claim main-
tenance;
b)
the extent to
which the creditor
may claim retroactive
maintenance;
c) the basis for cal-
culation of the amo-
unt of maintenance,
Tillämplig lag
avseende underhålls-
skyldighet reglerar
bland annat
a)
om, i vilken
utsträckning och mot
vem den underhålls-
berättigade kan rikta
ett krav på underhåll,
b) i vilken utsträck-
ning den underhålls-
berättigade kan be-
gära underhåll retro-
aktivt,
c) beräkningsgrun-
den för storleken på
underhållsbidraget
599
Bilaga 5
SOU 2010:59
ation;
d) qui est admis à
intenter l’action ali-
mentaire, sous réser-
ve des questions rela-
tives à la capacité
procédurale et à la
représentation en
justice;
e) la prescription
ou les délais pour
intenter une action;
f) l’étendue
de
l’obligation du débi-
teur d’aliments, lors-
que l’organisme pub-
lic demande le rem-
boursement de la
prestation fournie au
créancier en lieu et
place d’aliments.
and indexation;
d) who is entitled
to institute mainten-
ance proceedings,
except for issues
relating to procedural
capacity and repre-
sentation in the
proceedings;
e) prescription or
limitation periods;
f) the extent of the
obligation of a main-
tenance debtor,
where a public body
seeks reimbursement
of benefits provided
for a creditor in place
of maintenance.
samt indexering,
d)
vem som får
väcka talan om under-
hållsskyldighet, utom
i frågor som rör
processbehörighet
och företrädare under
förfarandet,
e) preskriptions-
frister eller talefrister,
f) omfattningen av
den underhållsskyl-
diges förpliktelser,
om ett offentligt
organ begär återbetal-
ning av bidrag som
har lämnats till en
underhållsberättigad i
stället för underhåll.
Article 12
Exclusion du renvoi
Article 12
Exclusion of renvoi
Artikel 12
Återförvisning är
utesluten
Au sens du Proto-
cole, le terme «loi»
désigne le droit en
vigueur dans un État,
à l’exclusion des règ-
les de conflit de lois.
In the Protocol,
the term “law” means
the law in force in a
State other than its
choice of law rules.
Med ”lag” avses i
detta protokoll den
gällande lagen i en
stat, med undantag
för dess lagvalsregler.
600
SOU 2010:59
Bilaga 5
Article 13
Ordre public
Article 13
Public policy
Artikel 13
Grunderna för dom-
stolslandets rätts-
ordning
L’application de la
loi désignée en vertu
du Protocole ne peut
être écartée que dans
la mesure où ses
effets sont manifeste-
ment contraires à
l’ordre public du for.
The application of
the law determined
under the Protocol
may be refused only
to the extent that its
effects would be
manifestly contrary
to the public policy
of the forum.
Tillämpning av den
lag som fastställs i
enlighet med detta
protokoll får vägras
endast i den utsträck-
ning som dess verkan
uppenbart skulle stå i
strid med grunderna
för domstolslandets
rättsordning.
Article 14
Fixation du montant
des aliments
Article 14
Determining the
amount of
maintenance
Artikel 14
Fastställandet av
underhållsbidragets
storlek
Même si la loi
applicable en dispose
autrement, il est tenu
compte dans la
fixation du montant
des aliments, des
besoins du créancier
et des ressources du
débiteur ainsi que de
toute compensation
accordée au créancier
à la place d’un
paiement périodique
d’aliments.
Even if the
applicable law provi-
des otherwise, the
needs of the creditor
and the resources of
the debtor as well as
any compensation
which the creditor
was awarded in place
of periodical main-
tenance payments
shall be taken into
account in deter-
mining the amount
of maintenance.
Även om den
tillämpliga lagen före-
skriver annat, ska vid
fastställandet av
underhållsbidragets
storlek hänsyn tas till
den underhållsberätti-
gades behov och den
underhållsskyldiges
tillgångar samt till all
ersättning som den
underhållsberättigade
har fått i stället för
periodiska betalningar
av underhåll.
601
Bilaga 5
SOU 2010:59
Article 15
Non-application du
Protocole aux conflits
internes
Article 15
Non-application of
the Protocol to
internal conflicts
Artikel 15
Protokollet är inte
tillämpligt på interna
lagkonflikter
1. Un État con-
tractant dans lequel
des systèmes de droit
ou des ensembles de
règles différents
s’appliquent en mati-
ère d’obligations ali-
mentaires n’est pas
tenu d’appliquer les
règles du Protocole
aux conflits concer-
nant uniquement ces
différents systèmes
ou ensembles de
règles.
2.
Cet article ne
s’applique pas à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique.
1. A Contracting
State in which
different systems of
law or sets of rules of
law apply to main-
tenance obligations
shall not be bound to
apply the rules of the
Protocol to conflicts
solely between such
different systems or
sets of rules of law.
2. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
1. En
fördrags-
slutande stat, i vilken
olika rättssystem eller
regelverk tillämpas på
underhållsskyldighet,
behöver inte tillämpa
detta protokoll vid
lagkonflikter enbart
mellan sådana olika
system eller regel-
verk.
2. Denna
artikel
ska inte vara tillämp-
lig på regionala orga-
nisationer för eko-
nomisk integration.
Article 16
Systèmes juridiques
non unifiés à
caractère territorial
Article 16
Non-unified legal
systems – territorial
Artikel 16
Stater som har olika
rättssystem för olika
territoriella enheter
1. Au regard d’un
État dans lequel deux
ou plusieurs systèmes
de droit ou ensem-
bles de règles ayant
trait aux questions
régies par le présent
Protocole s’appli-
quent dans des unités
territoriales différen-
1. In relation to a
State in which two or
more systems of law
or sets of rules of law
with regard to any
matter dealt with in
this Protocol apply in
different territorial
units –
1. I förhållande till
en stat, i vilken två
eller flera rättssystem
eller regelverk tilläm-
pas inom olika terri-
toriella enheter på
frågor som omfattas
av detta protokoll,
ska
602
SOU 2010:59
Bilaga 5
tes:
a) toute référence à
la loi d’un État vise,
le cas échéant, la loi
en vigueur dans
l’unité territoriale
considérée;
b) toute référence
aux autorités compé-
tentes ou organismes
publics de cet État
vise, le cas échéant,
les autorités compé-
tentes ou organismes
publics habilités à
agir dans l’unité terri-
toriale considérée;
c) toute référence à
la résidence habi-
tuelle dans cet État
vise, le cas échéant, la
résidence habituelle
dans l’unité territo-
riale considérée;
d) toute référence
à l’État dont les deux
parties ont la
nationalité commune
vise l’unité territo-
riale désignée par la
loi de cet État ou, en
l’absence de règles
pertinentes, l’unité
territoriale avec la-
quelle l’obligation
a) any reference to
the law of a State
shall be construed as
referring, where
appropriate, to the
law in force in the
relevant territorial
unit;
b) any reference to
competent autho-
rities or public bodies
of that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to those
authorised to act in
the relevant terri-
torial unit;
c) any reference to
habitual residence in
that State shall be
construed as refer-
ring, where appro-
priate, to habitual
residence in the rele-
vant territorial unit;
d) any reference to
the State of which
two persons have a
common nationality
shall be construed as
referring to the terri-
torial unit designated
by the law of that
State or, in the absen-
ce of relevant rules,
to the territorial unit
a) varje hänvisning
till lagen i en stat, i
förekommande fall,
avse gällande lag i den
relevanta territoriella
enheten,
b) varje hänvisning
till den statens be-
höriga myndigheter
eller offentliga organ,
i förekommande fall,
avse de som är be-
myndigade att agera
inom den relevanta
territoriella enheten,
c) varje hänvisning
till hemvist i denna
stat, i förekommande
fall, avse hemvist
inom den relevanta
territoriella enheten,
d) varje hänvisning
till den stat i vilken
två personer båda har
medborgarskap avse
den territoriella enhet
som anges i den
statens lag eller, om
relevanta regler
saknas, den terri-
toriella enhet till
vilken underhållsskyl-
603
Bilaga 5
SOU 2010:59
alimentaire présente
le lien le plus étroit;
e) toute référence à
l’État dont une partie
a la nationalité vise
l’unité territoriale
désignée par la loi de
cet État ou, en
l’absence de règles
pertinentes, l’unité
territoriale avec la-
quelle la personne
présente le lien le
plus étroit.
2. Pour identifier la
loi applicable en vertu
du Protocole, lors-
qu’un État comprend
deux ou plusieurs
unités territoriales
dont chacune a son
propre système de
droit ou un ensemble
de règles ayant trait
aux questions régies
par le Protocole, les
règles suivantes
s’appliquent:
a) en présence de
règles en vigueur
dans cet État identi-
fiant l’unité territo-
riale dont la loi est
applicable, la loi de
cette unité s’applique;
with which the
maintenance obli-
gation is most closely
connected;
e) any reference to
the State of which a
person is a national
shall be construed as
referring to the terri-
torial unit designated
by the law of that
State or, in the
absence of relevant
rules, to the terri-
torial unit with which
the person has the
closest connection.
2. For the purpose
of identifying the
applicable law under
the Protocol in rela-
tion to a State which
comprises two or
more territorial units
each of which has its
own system of law or
set of rules of law in
respect of matters co-
vered by this Proto-
col, the following
rules apply –
a) if there are rules
in force in such a
State identifying
which territorial
unit’s law is appli-
cable, the law of that
unit applies;
digheten har närmast
anknytning,
e) varje hänvisning
till den stat i vilken en
person är medborgare
avse den territoriella
enhet som anges i den
statens lag eller, om
relevanta regler
saknas, den terri-
toriella enhet till
vilken personen har
närmast anknytning.
2. Vid fastställande
av tillämplig lag i
enlighet med detta
protokoll med av-
seende på en stat som
omfattar två eller flera
territoriella enheter,
vilka var för sig har
sitt eget rättssystem
eller regelverk av-
seende frågor som
omfattas av detta
protokoll, ska föl-
jande regler tillämpas.
a)
Om det finns
gällande regler i en så-
dan stat som fast-
ställer vilken territo-
riell enhets lag som är
tillämplig ska lagen i
denna enhet tilläm-
pas.
604
SOU 2010:59
Bilaga 5
b) en l’absence de
telles règles, la loi de
l’unité territoriale
identifiée selon les
dispositions du para-
graphe premier
s’applique.
3.
Cet article ne
s’applique pas à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique.
b) in the absence
of such rules, the law
of the relevant
territorial unit as
defined in para-
graph 1 applies.
3. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
b)
Om det inte
finns några sådana
regler ska lagen i den
relevanta territoriella
enheten enligt
punkt 1 tillämpas.
3. Denna
artikel
ska inte vara tillämp-
lig på regionala orga-
nisationer för ekono-
misk integration.
Article 17
Systèmes juridiques
non unifiés à
caractère personnel
Article 17
Non-unified legal
systems - inter-
personal conflicts
Artikel 17
Stater som har olika
rättssystem för olika
kategorier av personer
Pour identifier la
loi applicable en vertu
du Protocole, lors-
qu’un État comprend
deux ou plusieurs
systèmes de droit ou
ensembles de règles
applicables à des
catégories différentes
de personnes pour les
questions régies par
le Protocole, toute
référence à la loi d’un
tel État est entendue
comme visant le
système de droit
déterminé par les
règles en vigueur
dans cet État.
For the purpose of
identifying the appli-
cable law under the
Protocol in relation
to a State which has
two or more systems
of law or sets of rules
of law applicable to
different categories
of persons in respect
of matters covered by
this Protocol, any
reference to the law
of such State shall be
construed as refer-
ring to the legal
system determined
by the rules in force
in that State.
Vid fastställande av
tillämplig lag enligt
detta protokoll med
avseende på en stat
som har två eller flera
rättssystem eller
regelverk som är
tillämpliga på olika
kategorier av perso-
ner på det område
som omfattas av detta
protokoll, ska varje
hänvisning till lagen i
den staten avse det
rättssystem som är
tillämpligt enligt gäl-
lande regler i denna
stat.
605
Bilaga 5
SOU 2010:59
Article 18
Coordination avec les
Conventions de La
Haye antérieures en
matière d’obligations
alimentaires
Article 18
Co-ordination with
prior Hague
Maintenance
Conventions
Artikel 18
Samordning med
tidigare Haagkonven-
tioner om underhålls-
skyldighet
Dans les rapports
entre les États con-
tractants, le présent
Protocole remplace la
Convention de La
Haye du 2 octobre
1973 sur la loi appli-
cable aux obligations
alimentaires et la
Convention de La
Haye du 24 octobre
1956 sur la loi appli-
cable aux obligations
alimentaires envers
les enfants.
As between the
Contracting States,
this Protocol replaces
the Hague Conven-
tion of 2 October
1973 on the Law
Applicable to Main-
tenance Obligations
and the Hague
Convention of
24 October 1956 on
the law applicable to
maintenance obliga-
tions towards chil-
dren.
I förbindelserna
mellan de fördrags-
slutande staterna ska
detta protokoll
ersätta Haagkonven-
tionen av den 2
oktober 1973 om
tillämplig lag av-
seende underhålls-
skyldighet och Haag-
konventionen av den
24 oktober 1956 om
tillämplig lag av-
seende underhålls-
skyldighet mot barn.
Article 19
Coordination avec
d’autres instruments
Article 19
Co-ordination with
other instruments
Artikel 19
Samordning med
andra instrument
1. Le
présent
Protocole ne déroge
pas aux instruments
internationaux aux-
quels des États
contractants sont ou
seront parties et qui
contiennent des dis-
positions sur les
matières régies par le
Protocole, à moins
qu’une déclaration
contraire ne soit faite
par les États liés par
de tels instruments.
1. This
Protocol
does not affect any
other international
instrument to which
Contracting States
are or become Parties
and which contains
provisions on matters
governed by the
Protocol, unless a
contrary declaration
is made by the States
Parties to such
instrument.
1. Detta protokoll
inverkar inte på något
internationellt instru-
ment som de för-
dragsslutande staterna
har tillträtt eller
kommer att tillträda
och som innehåller
bestämmelser om
frågor som regleras i
protokollet, såvida
inte en motsatt för-
klaring avges av de
stater som har tillträtt
ett sådant instrument.
606
SOU 2010:59
Bilaga 5
2. Le
paragraphe
premier s’applique
également aux lois
uniformes reposant
sur l’existence entre
les États concernés
de liens spéciaux,
notamment de nature
régionale.
2. Paragraph 1 also
applies to uniform
laws based on special
ties of a regional or
other nature between
the States concerned.
2. Punkt 1 ska även
vara tillämplig på en-
hetliga lagar som är
grundade på särskilda
förbindelser av regio-
nal eller annan karak-
tär mellan berörda
stater.
Article 20
Interprétation
uniforme
Article 20
Uniform
interpretation
Artikel 20
Enhetlig tolkning
Pour l’interpréta-
tion du présent Pro-
tocole, il sera tenu
compte de son carac-
tère international et
de la nécessité de
promouvoir l’unifor-
mité de son applica-
tion.
In the interpreta-
tion of this Protocol,
regard shall be had to
its international char-
acter and to the need
to promote uniform-
ity in its application.
Vid tolkningen av
detta protokoll ska
hänsyn tas till dess
internationella karak-
tär och till behovet av
att främja en enhetlig
tillämpning av det.
Article 21
Examen du
fonctionnement
pratique du Protocole
Article 21
Review of the
practical operation of
the Protocol
Artikel 21
Översyn av den
praktiska
tillämpningen av
protokollet
1. Le
Secrétaire
général de la Confé-
rence de La Haye de
droit international
privé convoque lors-
que cela est nécessa-
ire une Commission
spéciale afin d’exami-
ner le fonctionne-
ment pratique du
Protocole.
1. The
Secretary
General of the Hague
Conference on Pri-
vate International
Law shall as neces-
sary convene a
Special Commission
in order to review the
practical operation of
the Protocol.
1. Generalsekrete-
raren för Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
ska vid behov sam-
mankalla ett särskilt
utskott för att
granska den praktiska
tillämpningen av detta
protokoll.
607
Bilaga 5
SOU 2010:59
2. À cette fin, les
États contractants
collaborent avec le
Bureau Permanent de
la Conférence de La
Haye de droit inter-
national privé afin de
recueillir la juris-
prudence relative à
l’application du
Protocole.
2. For the purpose
of such review Con-
tracting States shall
co-operate with the
Permanent Bureau of
the Hague Confe-
rence on Private
International Law in
the gathering of case
law concerning the
application of the
Protocol.
2. För detta ända-
mål ska de fördrags-
slutande staterna
samarbeta med Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtts
permanenta byrå för
att samla in rätts-
praxis rörande
tillämpningen av
protokollet.
Article 22
Dispositions
transitoires
Article 22
Transitional
provisions
Artikel 22
Övergångs-
bestämmelser
Le présent Proto-
cole ne s’applique pas
aux aliments réclamés
dans un État contrac-
tant pour une période
antérieure à son
entrée en vigueur
dans cet État.
This Protocol shall
not apply to main-
tenance claimed in a
Contracting State
relating to a period
prior to its entry into
force in that State.
Detta protokoll är
inte tillämpligt på
underhåll som begärts
i en fördragsslutande
stat avseende en tids-
period som föregår
protokollets ikraft-
trädande i den staten.
Article 23
Signature, ratifi-
cation et adhésion
Article 23
Signature,
ratification and
accession
Artikel 23
Undertecknande,
ratificering och
anslutning
1. Le
présent
Protocole est ouvert
à la signature de tous
les États.
2. Le
présent
Protocole est sujet à
la ratification, à
l’acceptation ou à
l’approbation des
1. This Protocol is
open for signature by
all States.
2. This Protocol is
subject to ratifica-
tion, acceptance or
approval by the
signatory States.
1. Detta protokoll
ska vara öppet för
undertecknande av
alla stater.
2. Detta protokoll
ska vara föremål för
ratificering, godtagan-
de eller godkännande
av de stater som har
608
SOU 2010:59
Bilaga 5
États signataires.
3. Tout État peut
adhérer au présent
Protocole.
4. Les instruments
de ratification, d’ac-
ceptation, d’approba-
tion ou d’adhésion
seront déposés au-
près du Ministère des
Affaires étrangères
du Royaume des
Pays-Bas, dépositaire
du Protocole.
3. This Protocol is
open for accession by
all States.
4. Instruments of
ratification, accep-
tance, approval or
accession shall be
deposited with the
Ministry of Foreign
Affairs of the King-
dom of the Nether-
lands, depositary of
the Protocol.
undertecknat proto-
kollet.
3. Detta protokoll
ska vara öppet för
anslutning av alla
stater.
4. Ratifikations-,
godtagande-, god-
kännande- eller
anslutningsinstru-
menten ska deponeras
hos utrikesministeriet
i Konungariket Ne-
derländerna, som är
depositarie för proto-
kollet.
Article 24
Organisations
régionales
d'intégration écono-
mique
Article 24
Regional Economic
Integration
Organisations
Artikel 24
Regionala
organisationer för
ekonomisk
integration
1. Une Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique
constituée unique-
ment d’États souve-
rains et ayant compé-
tence pour certaines
ou toutes les matières
régies par le Proto-
cole peut également
signer, accepter ou
approuver le Proto-
cole ou y adhérer. En
pareil cas, l’Organi-
sation régionale
d’intégration écono-
mique aura les mêmes
1. A Regional Eco-
nomic Integration
Organisation which
is constituted solely
by sovereign States
and has competence
over some or all of
the matters governed
by the Protocol may
equally sign, accept,
approve or accede to
the Protocol. The
Regional Economic
Integration Orga-
nisation shall in that
case have the rights
and obligations of a
1. Även regionala
organisationer för
ekonomisk integra-
tion som består
enbart av suveräna
stater och som har
behörighet inom en
eller flera av de frågor
som omfattas av detta
protokoll får under-
teckna, godta, god-
känna eller ansluta sig
till protokollet. Den
regionala organisa-
tionen för ekonomisk
integration ska i så
fall ha samma rättig-
609
Bilaga 5
SOU 2010:59
droits et obligations
qu’un État contrac-
tant, dans la mesure
où cette Organisation
a compétence sur des
matières régies par le
Protocole.
2. Au moment de
la signature, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion, l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique notifie au
dépositaire, par écrit,
les matières régies par
le Protocole pour
lesquelles ses États
membres ont trans-
féré leur compétence
à cette Organisation.
L’Organisation noti-
fie aussitôt au dépo-
sitaire, par écrit,
toute modification
intervenue dans la
délégation de compé-
tence précisée dans la
notification la plus
récente faite en vertu
du paragraphe.
3. Au moment de
la signature, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion, une Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
Contracting State, to
the extent that the
Organisation has
competence over
matters governed by
the Protocol.
2. The
Regional
Economic Integra-
tion Organisation
shall, at the time of
signature, acceptance,
approval or acces-
sion, notify the depo-
sitary in writing of
the matters governed
by the Protocol in
respect of which
competence has been
transferred to that
Organisation by its
Member States. The
Organisation shall
promptly notify the
depositary in writing
of any changes to its
competence as speci-
fied in the most
recent notice given
under this paragraph.
3. At the time of
signature, acceptance,
approval or acces-
sion, a Regional Eco-
nomic Integration
Organisation may
declare, in accordance
heter och skyldig-
heter som en för-
dragsslutande stat i
den utsträckning som
organisationen har
behörighet i frågor
som omfattas av detta
protokoll.
2. Den
regionala
organisationen för
ekonomisk integra-
tion ska, vid tid-
punkten för under-
tecknandet, god-
tagandet, godkännan-
det eller anslutningen,
skriftligen meddela
depositarien i vilka
frågor, som omfattas
av detta protokoll,
som behörighet har
överförts till orga-
nisationen av dess
medlemsstater. Orga-
nisationen ska utan
dröjsmål skriftligen
meddela depositarien
varje ändring i dess
behörighet, såsom
den angavs i det
senaste meddelandet
enligt denna punkt.
3. En regional orga-
nisation för ekono-
misk integration får
vid tidpunkten för
undertecknandet,
godtagandet, godkän-
nandet eller anslut-
610
SOU 2010:59
Bilaga 5
mique peut déclarer,
conformément à
l’article 28, qu’elle a
compétence pour
toutes les matières
régies par le Protoco-
le et que les États
membres qui ont
transféré leur compé-
tence à l’Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique
dans ce domaine se-
ront liés par le Proto-
cole par l’effet de la
signature, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion de l’Organisa-
tion.
4.
Aux fins de
l’entrée en vigueur du
Protocole, tout
instrument déposé
par une Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
n’est pas compté, à
moins que l’Orga-
nisation régionale
d’intégration écono-
mique ne fasse une
déclaration confor-
mément au para-
graphe 3.
5. Toute référence
à un «État contrac-
tant» ou à un «État»
dans le Protocole
s’applique également,
with Article 28, that
it exercises compe-
tence over all the
matters governed by
the Protocol and that
the Member States
which have transfer-
red competence to
the Regional Econo-
mic Integration
Organisation in
respect of the matter
in question shall be
bound by the
Protocol by virtue of
the signature, accep-
tance, approval or
accession of the
Organisation.
4.
For the pur-
poses of the entry
into force of the
Protocol, any instru-
ment deposited by a
Regional Economic
Integration Orga-
nisation shall not be
counted unless the
Regional Economic
Integration Organi-
sation makes a
declaration under
paragraph 3.
5. Any reference to
a “Contracting State”
or “State” in the
Protocol applies
equally to a Regional
ningen, i enlighet med
artikel 28, förklara att
den är behörig i alla
frågor som omfattas
av detta protokoll och
att medlemsstater,
som har överfört
behörighet till orga-
nisationen i aktuella
frågor, kommer att
vara bundna av proto-
kollet i kraft av orga-
nisationens under-
tecknande, god-
tagande, godkän-
nande eller
anslutning.
4. Instrument som
deponeras av en
regional organisation
för ekonomisk integ-
ration ska inte be-
aktas med avseende
på ikraftträdandet av
detta protokoll, så-
vida inte organisa-
tionen avger en för-
klaring i enlighet med
punkt 3.
5. Alla
hänvis-
ningar till en ”för-
dragsslutande stat”
eller ”stat” i detta
protokoll ska i före-
611
Bilaga 5
SOU 2010:59
le cas échéant, à une
Organisation régio-
nale d’intégration
économique qui y est
Partie. Lorsqu’une
déclaration est faite
par une Organisation
régionale d’intégra-
tion économique
conformément au
paragraphe 3, toute
référence à un «État
contractant» ou à un
«État» dans le
Protocole s’applique
également, le cas
échéant, aux États
membres concernés
de l’Organisation.
Economic Integra-
tion Organisation
that is a Party to it,
where appropriate. In
the event that a
declaration is made
by a Regional Eco-
nomic Integration
Organisation under
paragraph 3, any
reference to a
“Contracting State”
or “State” in the
Protocol applies
equally to the rele-
vant Member States
of the Organisation,
where appropriate.
kommande fall även
gälla en regional
organisation för
ekonomisk integra-
tion som har tillträtt
protokollet. För det
fall en regional
organisation för eko-
nomisk integration
lämnar en förklaring i
enlighet med punkt 3,
ska varje hänvisning
till en fördrags-
slutande stat eller stat
i detta protokoll, i
förekommande fall,
även gälla organisa-
tionens medlems-
stater.
Article 25
Entrée en vigueur
Article 25
Entry into force
Artikel 25
Ikraftträdande
1. Le
Protocole
entrera en vigueur le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après le dépôt
du deuxième instru-
ment de ratification,
d’acceptation,
d’approbation ou
d’adhésion prévu par
l’article 23.
2. Par la suite, le
Protocole entrera en
vigueur:
a) pour
chaque
État ou Organisation
1. The
Protocol
shall enter into force
on the first day of the
month following the
expiration of three
months after the
deposit of the second
instrument of ratifi-
cation, acceptance,
approval or accession
referred to in Article
23.
2. Thereafter the
Protocol shall enter
into force –
a) for each State or
each Regional Eco-
1. Detta protokoll
träder i kraft den
första dagen i den må-
nad som följer efter
utgången av tre måna-
der efter det att det
andra ratifikations-,
godtagande-, godkän-
nande- eller anslut-
ningsinstrumentet
som avses i artikel 23
har deponerats.
2. Därefter träder
protokollet i kraft
a) i förhållande till
varje stat eller
612
SOU 2010:59
Bilaga 5
régionale d’inté-
gration économique
au sens de l’article 24
ratifiant, acceptant ou
approuvant le Proto-
cole ou y adhérant
postérieurement, le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après le dépôt
de son instrument de
ratification, d’accep-
tation, d’approbation
ou d’adhésion;
b) pour les unités
territoriales aux-
quelles le Protocole a
été étendu con-
formément à l’article
26, le premier jour du
mois suivant l’expi-
ration d’une période
de trois mois après la
notification visée
dans ledit article.
nomic Integration
Organisation referred
to in Article 24
subsequently ratify-
ing, accepting or
approving the Proto-
col or acceding to it,
on the first day of the
month following the
expiration of three
months after the
deposit of its instru-
ment of ratification,
acceptance, approval
or accession;
b) for a territorial
unit to which the
Protocol has been
extended in accor-
dance with Article
26, on the first day of
the month following
the expiration of
three months after
notification of the
declaration referred
to in that Article.
regional organisation
för ekonomisk inte-
gration som avses i
artikel 24 som senare
ratificerar, godtar,
godkänner eller an-
sluter sig till proto-
kollet, den första
dagen i den månad
som följer efter ut-
gången av tre måna-
der efter det att dess
ratifikations-, godta-
gande-, godkännande-
eller anslutnings-
instrument har
deponerats,
b) i förhållande till
en territoriell enhet
som protokollet har
utsträckts till i enlig-
het med artikel 26,
den första dagen i den
månad som följer
efter utgången av tre
månader efter den
underrättelse som
avses i den artikeln.
Article 26
Déclarations relatives
aux systèmes
juridiques non unifiés
Article 26
Declarations with
respect to non-unified
legal systems
Artikel 26
Förklaringar rörande
olika rättssystem
inom en stat
1.
Un État qui
comprend deux ou
plusieurs unités terri-
toriales dans les-
quelles des systèmes
de droit différents
1. If a State has
two or more terri-
torial units in which
different systems of
law are applicable in
relation to matters
1. En stat som har
två eller fler terri-
toriella enheter i vilka
olika rättssystem
tillämpas i frågor som
omfattas av detta
613
Bilaga 5
SOU 2010:59
s’appliquent aux
matières régies par ce
Protocole peut, au
moment de la signa-
ture, de la ratifica-
tion, de l’acceptation,
de l’approbation ou
de l’adhésion, décla-
rer, conformément à
l’article 28, que le
Protocole s’appli-
quera à toutes ses
unités territoriales ou
seulement à l’une ou
à plusieurs d’entre
elles et pourra à tout
moment modifier
cette déclaration en
faisant une nouvelle
déclaration.
2. Ces déclarations
seront notifiées au
dépositaire et indi-
queront expressé-
ment les unités terri-
toriales auxquelles le
Protocole s’applique.
3. Si un État ne fait
pas de déclaration en
vertu du présent
article, le Protocole
s’appliquera à l’en-
semble du territoire
de cet État.
4. Le
présent
article ne s’applique
pas à une Organisa-
tion régionale d’inté-
gration économique.
dealt with in this
Protocol, it may at
the time of signature,
ratification, accep-
tance, approval or
accession declare in
accordance with
Article 28 that the
Protocol shall extend
to all its territorial
units or only to one
or more of them and
may modify this
declaration by sub-
mitting another
declaration at any
time.
2. Any such decla-
ration shall be noti-
fied to the depositary
and shall state ex-
pressly the territorial
units to which the
Protocol applies.
3. If a State makes
no declaration under
this Article, the
Protocol is to extend
to all territorial units
of that State.
4. This
Article
shall not apply to a
Regional Economic
Integration Organi-
sation.
protokoll får, vid tid-
punkten för under-
tecknande, ratifi-
cering, godtagande,
godkännande eller
anslutning, i enlighet
med artikel 28, för-
klara att protokollet
ska omfatta alla dess
territoriella enheter
eller bara en eller
några av dem, och får
när som helst ändra
detta genom en ny
förklaring.
2.
En sådan för-
klaring ska meddelas
depositarien och ut-
tryckligen ange de
territoriella enheter
på vilka protokollet är
tillämpligt.
3. Om en stat inte
avger någon för-
klaring enligt denna
artikel, ska konven-
tionen omfatta alla
dess territoriella en-
heter.
4. Denna
artikel
ska inte vara tillämp-
lig på regionala orga-
nisationer för ekono-
misk integration.
614
SOU 2010:59
Bilaga 5
Article 27
Réserves
Article 27
Reservations
Artikel 27
Förbehåll
Aucune réserve au
présent Protocole
n'est admise.
No reservations
may be made to this
Protocol.
Inga förbehåll får
göras mot detta
protokoll.
Article 28
Déclarations
Article 28
Declarations
Artikel 28
Förklaringar
1. Les déclarations
visées aux articles
24(3) et 26(1) peu-
vent être faites lors
de la signature, de la
ratification, de
l’acceptation, de
l’approbation ou de
l’adhésion ou à tout
moment ultérieur et
pourront être modi-
fiées ou retirées à
tout moment.
2. Les déclarations,
modifications et
retraits sont notifiés
au dépositaire.
3. Une déclaration
faite au moment de la
signature, de la rati-
fication, de l’accep-
tation, de l’appro-
bation ou de l’adhé-
sion prendra effet au
moment de l’entrée
en vigueur du présent
Protocole pour l’État
concerné.
1. Declarations re-
ferred to in Articles
24(3) and 26(1) may
be made upon signa-
ture, ratification,
acceptance, approval
or accession or at any
time thereafter, and
may be modified or
withdrawn at any
time.
2. Declarations,
modifications and
withdrawals shall be
notified to the
depositary.
3. A
declaration
made at the time of
signature, ratifica-
tion, acceptance,
approval or accession
shall take effect
simultaneously with
the entry into force
of this Protocol for
the State concerned.
1. Förklaringar som
avses i artiklarna 24.3
och 26.1 kan avges i
samband med under-
tecknandet, ratifice-
ringen, godtagandet,
godkännandet eller
anslutningen eller vid
valfri tidpunkt där-
efter, och får ändras
eller återtas när som
helst.
2. Förklaringar,
ändringar och åter-
taganden ska med-
delas depositarien.
3. En
förklaring
som avgetts i sam-
band med under-
tecknandet, ratifice-
ringen, godtagandet,
godkännandet eller
anslutningen får
verkan samtidigt som
protokollet träder i
kraft för den berörda
staten.
615
Bilaga 5
SOU 2010:59
4. Une déclaration
faite ultérieurement,
ainsi qu’une modifi-
cation ou le retrait
d’une déclaration,
prendra effet le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de trois
mois après la date de
réception de la noti-
fication par le dépo-
sitaire.
4. A
declaration
made at a subsequent
time, and any modi-
fication or with-
drawal of a decla-
ration, shall take
effect on the first day
of the month follow-
ing the expiration of
three months after
the date on which the
notification is receiv-
ed by the depositary.
4. Förklaringar som
avges vid en senare
tidpunkt, och event-
uella ändringar eller
återtaganden av en
förklaring, får verkan
den första dagen i den
månad som följer
efter utgången av tre
månader efter den dag
då meddelandet mot-
togs av depositarien.
Article 29
Dénonciation
Article 29
Denunciation
Artikel 29
Uppsägning
1. Tout État con-
tractant pourra dé-
noncer le présent
Protocole par une
notification écrite au
dépositaire. La dé-
nonciation pourra se
limiter à certaines
unités territoriales
d’un État aux systè-
mes juridiques non
unifiés auxquelles
s’applique le Proto-
cole.
2. La dénonciation
prendra effet le
premier jour du mois
suivant l’expiration
d’une période de 12
mois après la date de
réception de la noti-
fication par le dépo-
sitaire. Lorsqu’une
période plus longue
1. A Contracting
State to this Protocol
may denounce it by a
notification in wri-
ting addressed to the
depositary. The de-
nunciation may be
limited to certain
territorial units of a
State with a non-
unified legal system
to which the Proto-
col applies.
2. The
denunci-
ation shall take effect
on the first day of the
month following the
expiration of 12
months after the date
on which the noti-
fication is received by
the depositary.
Where a longer
1. En
fördrags-
slutande stat till detta
protokoll får säga upp
protokollet genom ett
skriftligt meddelande
ställt till depositarien.
Uppsägningen får be-
gränsas till vissa
territoriella enheter i
en stat med flera olika
rättssystem på vilka
protokollet är
tillämpligt.
2. En uppsägning
får verkan den första
dagen i den månad
som följer efter
utgången av tolv
månader efter den dag
då meddelandet mot-
togs av depositarien.
När en längre upp-
sägningstid anges i
616
SOU 2010:59
Bilaga 5
pour la prise d’effet
de la dénonciation est
spécifiée dans la noti-
fication, la dénon-
ciation prendra effet
à l’expiration de la
période en question
après la date de ré-
ception de la notifi-
cation par le dépo-
sitaire.
period for the denun-
ciation to take effect
is specified in the
notification, the de-
nunciation shall take
effect upon the
expiration of such
longer period after
the date on which the
notification is receiv-
ed by the depositary.
meddelandet, får upp-
sägningen verkan
efter utgången av
denna längre period
efter den dag då med-
delandet mottogs av
depositarien.
Article 30
Notification
Article 30
Notification
Artikel 30
Meddelande
Le dépositaire
notifiera aux Mem-
bres de la Conférence
de La Haye de droit
international privé,
ainsi qu’aux autres
États et aux Orga-
nisations régionales
d’intégration écono-
mique qui ont signé,
ratifié, accepté, app-
rouvé ou adhéré con-
formément aux artic-
les 23 et 24, les ren-
seignements suivants:
a) les signatures et
ratifications, accep-
tations, approbations
et adhésions prévues
aux articles 23 et 24;
b) la date d’entrée
en vigueur du présent
Protocole conformé-
The depositary
shall notify the
Members of the
Hague Conference
on Private Interna-
tional Law, and other
States and Regional
Economic Integra-
tion Organisations
which have signed,
ratified, accepted,
approved or acceded
in accordance with
Articles 23 and 24 of
the following –
a) the
signatures
and ratifications,
acceptances, appro-
vals and accessions
referred to in Articles
23 and 24;
b) the date on
which this Protocol
enters into force in
Depositarien ska
underrätta medlems-
staterna i Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
och andra stater och
regionala organisa-
tioner för ekonomisk
integration som har
undertecknat, ratifi-
cerat, godtagit, god-
känt eller anslutit sig i
enlighet med
artiklarna 23 och 24
om
a) de
under-
tecknanden, ratifi-
ceringar, godtagan-
den, godkännanden
och anslutningar som
avses i artiklarna 23
och 24,
b) dagen för proto-
kollets ikraftträdande
enligt artikel 25,
617
Bilaga 5
SOU 2010:59
ment à l’article 25;
c) les déclarations
visées aux articles
24(3) et 26(1);
d) les
dénoncia-
tions visées à l’article
29.
accordance with
Article 25;
c) the declarations
referred to in Articles
24(3) and 26(1);
d) the denuncia-
tions referred to in
Article 29.
c) de förklaringar
som avses i artiklarna
24.3 och 26.1,
d) uppsägningar
som avses i artikel 29.
En foi de quoi, les
soussignés, dûment
autorisés, ont signé le
présent Protocole.
In witness whereof
the undersigned,
being duly authorised
thereto, have signed
this Protocol.
Till bekräftelse här-
av har undertecknade,
därtill vederbörligen
befullmäktigade,
undertecknat detta
protokoll.
Fait à La Haye, le
23 novembre 2007,
en français et en
anglais, les deux
textes faisant égale-
ment foi, en un seul
exemplaire, qui sera
déposé dans les
archives du Gou-
vernement du Roy-
aume des Pays-Bas et
dont une copie
certifiée conforme
sera remise, par la
voie diplomatique, à
chacun des Membres
de la Conférence de
La Haye de droit
international privé
lors de sa Vingt et
unième session, ainsi
qu’à chacun des
autres États ayant
Done at The
Hague, on the 23rd
day of November
2007, in the English
and French langu-
ages, both texts being
equally authentic, in a
single copy which
shall be deposited in
the archives of the
Government of the
Kingdom of the
Netherlands, and of
which a certified
copy shall be sent,
through diplomatic
channels, to each of
the Members of the
Hague Conference
on Private Internatio-
nal Law at the date of
its Twenty-First Ses-
sion and to each of
Upprättat i Haag
den 23 november
2007 på engelska och
franska språken, vilka
båda texter är lika
giltiga, i ett enda
exemplar som ska
deponeras i Konunga-
riket Nederländernas
regerings arkiv, och
varav en bestyrkt
kopia på diplomatisk
väg ska tillställas varje
medlem i Haag-
konferensen för inter-
nationell privaträtt
vid tidpunkten för
dess tjugoförsta
session och till övriga
stater som deltog i
den sessionen.
618
SOU 2010:59
Bilaga 5
619
participé à cette
Session.
the other States
which have participa-
ted in that Session.