Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås införande av särskilt pensionstillägg till folkpen- sion för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. Förslaget avser att kompensera föräldrar som på grund av vård av ett sjukt eller handikappat barn under lång tid har gått miste om förvärvsinkomster och därmed fått låg ATP eller inte alls fått sådan pension. Det särskilda pensionstillägget utges till folkpension i form av ålderspension. Rätt till förmånen har en förälder som har vårdat ett sjukt eller handikappat barn under minst tio år och därvid har avstått från förvärvsarbete. Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av det antal vårdår som föräldern räknas till godo, lägst 10 och högst l5. PensiOnstillägget utges med ett belopp som per kalenderår motsvarar lägst 25 och högst 50% av basbelop- pet. Förmånen skall vara befriad från inkomstskatt.

Administrationen av det särskilda pensionstillägget föreslås bli en uppgift för riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Kostnaderna för det särskilda pensionstillägget beräknas till 34 milj. kr. per år. Kostnaderna föreslås belasta ett nytt anslag.

Bestämmelserna om pensionstillägget tas in i en särskild lag. som avses träda i kraft den ljanuari 1991.

Vidare föreslås i propositionen konsekvensändringar i lagen (l962c38l) om allmän försäkring och kommunalskattelagen (1928: 370).

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till

Lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 Till folkpension i form av ålderspension utges ett särskilt pensions- tillägg för år räknat enligt vad som sägs i denna lag.

2 & Det särskilda pensionstillägget utges till förälder som har vårdat sjukt eller handikappat barn under minst tio vårdår och därvid har avstått från förvärvsarbete.

Det särskilda pensionstillägget kan förutom till förälder utges till någon annan som i övrigt uppfyller förutsättningarna enligt första stycket och som under vårdåren

1. i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga vårdnaden om barnet.

2. med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för stadig- varande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller

3. har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne, om de varaktigt bott tillsammans.

Den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare hade vårdnaden om barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller vid den tidigare tidpunkt då det ingick äktenskap skall för tid därefter likställas med en vårdnadshavare enligt andra stycket 1.

3 5 . Med ett vårdår avses ett kalenderår under vilket

| . föräldern under större delen av året har vårdat sjukt eller handikappat barn och

2. barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen (19622381) om allmän försäkring.

45 Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av det antal vårdår som föräldern räknas till godo. Till grund för beräkningen av pensionstillägget får läggas högst femton vårdår. Vid beräkningen bortses från år för vilket föräldern enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring ]. har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av kalender- året,

2. har tillgodoräknats pensionspoäng.

3. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid.

4. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från för- säkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 75 i lagrummets lydelse före den ljanuari 1982 inte hade gällt för honom.

För år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdår inte tillgodoräknas honom. Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. 1 & tredje stycket samma lag har tagit ut ålderspension före den månad under vilken han fyllt 65 år.

55. För tio tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per kalenderår tjugofem procent av basbeloppet enligt 1 kap. öå lagen

• Sida 3
•  Original

(1962: 38 1) om allmän försäkring. För varje vårdår som tillgodoräknas där- utöver ökar tillägget med fem procent av basbeloppet.

För den som har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller 65 år minskas respektive Ökas det särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall mins- kas eller ökas vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.

65 Om inte annat följer av denna lag skall vad som föreskrivs om folkpension i lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller i annan författ- ning tillämpas på särskilt pensionstillägg. Detta skall dock inte gälla i fråga om samordning med livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadcför- säkring eller sådan livränta som avses i 17 kap. 2 & lagen om allmän försäk- ring. I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

75 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkrings- verket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna lag.

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.

2. Till grund för rätt till eller beräkning av särskilt pensionstillägg får inte läggas vård som getts före år 1964.

3. Med ett vårdår enligt 3 & likställs varje kalenderår från och med år 1964 till och med år 1973, under vilket föräldern har vårdat sjukt eller handikap- pat barn som inte uppnått 16 års ålder och barnet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning

a) i fråga om år 1964 under sex månader, och

b) i fråga om övriga år under större delen av året.

4. Med handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 29" lagen (1962:381) om allmän försäkring i detta lagrums lydelse före den ljuli 1975.

5. En förälder som är född under något av åren 1911 — 1927 får tillgodoräknas vårdår även för det år under vilket han fyllt 65 år, om han inte enligt 6 kap. 1 ($ tredje stycket nämnda lag har tagit ut ålderspension före den månad under vilken han fyllt 65 år.

Prop. 1989/90: 117

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 å och 9kap. 6 5 lagen (1962: 381) om allmän försäkringl skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

1252. För varje dag då en pensionsberättigad, som är bosatt här i landet, får sjukhusvård på grund av sjukdom skall försäkringskassan ta ut en avgift

enligt vad som anges i denna paragraf.

Avgift tas ut från den som uppbär hel ålderspension. Avgift tas även ut från den som uppbär hel förtidspension och som under tid med sådan pen- sion erhållit sjukhusvård på grund av sjukdom under 365 dagar.

Avgiften beräknas av försäk- ringskassan med hänsyn till storle- ken vid vårdtillfället av pensions- förrnåner i form av ålderspension och förtidspension enligt denna lag samt pensionstillskott enligt lagen (l969:205) om pensionstillskott. Avgiften skall utgöra en tredjedel av summan av förmånerna räknade per dag, dock högst 55 kronor för varje vårddag. Vid beräkningen av avgiften per vårddag skall förmå- nernas månadsbelopp delas med 30. Avgiften per vårddag avrundas till närmast lägre hela krontal. Av- giften för en kalendermånad får aldrig överstiga avgiften för 30 vårddagar.

Avgiften beräknas av försäk- ringskassan med hänsyn till storle- ken vid vårdtillfället av pensions- förmåner i förrn av ålderspension och förtidspension enligt denna lag, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och särskilt pensionstillägg enligt lagen ( I990:000) om särskilt pen- sionstillägg till folkpension för lång- varig vård av sjukt eller handikap- pat barn. Avgiften skall utgöra en tredjedel av summan av förmåner- na räknade per dag, dock högst 55 kronor för varje vårddag. Vid be- räkningen av avgiften per vårddag skall förmånemas månadsbelopp delas med 30. Avgiften per vårddag avrundas till närmast lägre hela krontal. Avgiften för en kalender- månad får aldrig överstiga avgiften för 30 vårddagar.

Avgiften tas ut genom avdrag vid utbetalning av sådana pensionsför- måner som är avgiftsgrundande enligt andra och tredje styckena. Försäk- ringskassan beslutar om sådant avdrag. Om avdrag inte kan göras på grund av att avgiftsgrundande förmåner inte längre lämnas, skall någon avgift inte tas ut. Inte heller skall avgift tas ut om pensionsförmånerna vid vårdtillfållet eller avdragstillfa'llet är nedsatta enligt 10kap. 2 5 eller upp- bärs av annan än den pensionsberättigade enligt 10kap. 3 &. Avgifterna tillfaller den allmänna försäkringen.

' Lagen omtryckt 1982: 120. 2 Senaste lydelse 1988: 1543.

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1 989/ 90: 1 17.

9 kap. 6 5

Om pensionstillskott, hustrutill- Om pensionstillskott, hustrutill- lägg och kommunalt bostadstillägg låg och kommunalt bostadstillägg gälla särskilda bestämmelser. samt särskilt pensionstillägg gäller

särskilda föreskrifter.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

• Sida 6
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1 990: 000) om ändring i kommunalskattelagen (1 928: 370)

Härigenom föreskrivs att 195 samt ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna till lagen (1990: 000) om ändring i lagen (1990: 000) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 5' Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvär- Vats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 5 3—4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärda- de premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 ' kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadcförsäkring eller lagen (19762380) om arbetsskadcförsäkring tillfallit den försäkrade. om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be— lopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (19772265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigs- skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin- komst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 ä 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 5 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar

' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1989/90: 74 föreslagna lydelsen.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel- se;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av Skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av Skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (19562293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 205 eller punkt5 av anvisningarna till 465 icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp:

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi- drag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndig- het meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbild- ning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt:

kontantunderstöd, som utgives a_v arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 åå lagen om allmän försäk- ring, sådan del av vårdbidrag enligt 9kap. 4 och 42155 samma lag som utgör ersättning för merkostnader. ersättning för merutgifter för resor enligt 3kap. 7aå samma lag eller enligt 3kap. 5dé lagen om arbets- skadeförsäkring eller 105 lagen om statligt personskadeskydd samt hemsjukvårdsbidrag och hem- vårdsbidrag, som utgår av kommu- nala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 55 lagen om allmän försäk- ring. sådan del av vårdbidrag enligt

-9kap. 4 och 4a 55 samma lag som

utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt 3kap. 7aå samma lag eller enligt 3kap. 5då lagen om arbets- skadeförsäkring eller 105 lagen om statligt personskadeskydd, särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990: 000) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjuk! eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hem- vårdsbidrag, som utgår av kommu- nala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i lagen ( 1988: 786) om bostadsbidrag; bidrag enligt lagen (1988: 1463) om bidrag vid adoption av utländska

barn;

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som —- utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel. för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande för- män;

ränta enligt 61 5 lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. 69 5 1 och 2mom., 69a 5 tredje stycket eller 75a5 fjärde stycket uppbördslagen (1953r272), 365 3mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 5 tullagen (1973:670). 205 lagen (1982: 1006) om avdrags— och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5kap. 135 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 5 lagen (1984:404) om stämpel- skatt vid inskrivningsmyndigheter, 245 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 55 tullagen (1987: 1065);

ränta som enligt bestämmelsernai 3 kap. 23 54 och 5 lagen (1990: 000) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogs- brukare, yrkesfiskare, renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 5 och i punktll av anvisningarna till 28 5. '

(Se vidare anvisningarna.)

1. Denna lag träder i kraft. såvitt avser ersättning för merutgifter för resor den ljuli 1990, såvitt avser särskilt pensionstillägg den ljanuari 1991 och i övrigt den 30juni 1990.

2. De nya bestämmelserna tillämpas såvitt avser särskilt pensionstillägg första gången vid 1992 års taxering och i övrigt vid 1991 års taxering.

3. Äldre bestämmelser i 3 5 tillämpas dock vid 1991 års taxering i fråga om skattskyldiga som har ett räkenskapsår som går ut under januari eller februari 1991.

• Sida 9
•  Original

Socialdepartementet Prop. 1989/90: 117

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Göransson. Gradin, Dahl. R. Carlsson, Hellström. Johansson. Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds. Lööw. Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Thalén

Proposition med förslag till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

2.2. Pensionsgrundade inkomst

Socialförsäkringens pensionsförmåner består av folkpension inkl. de sär- skilda folkpensionslörrnånema handikappersättning och vårdbidrag. till- läggspension (ATP), pensionstillskott, hustrutillägg och kommunalt bo- stadstillägg samt delpension.

Folkpension utges oberoende av tidigare inkomster, medan ATPzns storlek är beroende av inkomst av förvärvsarbete. Till den som har låg eller ingen ATP utbetalas pensionstillskott. Delpension utges vid bortfall av inkomst till följd av en minskning av arbetstiden.

Till grund för beräkning av ATP ligger de pensionspoäng som framräk- nats på grundval av den pensionsgrundande inkomsten (PGI). Bestämmel- serna om PGI finnsi 11 kap. AFL. Enligt 1 5 nämnda kapitel skall en PGI fastställas för en försäkrad på grundval av hans inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. Med inkomst av anställning avses enligt 25 samma kapitel den lön i pengar eller skattepliktiga naturaför- måner som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Som inkomst av anställning räknas även bl.a. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 5 i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader.

• Sida 13
•  Original

2.3. Allmänt om ersättningsfrågans reglering

Mitt förslag: En förälder som till följd av långvarig vård av ett sjukt eller handikappat barn har avstått från förvärvsarbete och därför har gått miste om ATP eller fått låg sådan pension kompenseras genom ett särskilt pensionstillägg till folkpension i form av ålders- pension. Bestämmelserna om pensionstillägget tas in i en ny lag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom riksförsäkringsver- ket (RFV) har tillstyrkt förslaget. RFV har uttryckt förståelse för att det kan finnas skäl att i efterhand förbättra villkoren för vissa grupper men är kritiskt till förslagets huvudprinciper. Enligt verket bör behovet av ekono- misk ersättning i första hand tillgodoses när vårdinsatsen görs. Att i efterhand tillgodoräkna den enskilde pensionsförmåner på oavlönade vårdinsatser innebär problem från såväl principiella som praktiska ut- gångspunkter. Det finns många grupper som under tidigare decennier har avstått från förvärvsarbete och därför har låg pension. Om en förändring genomförs för den i förslaget berörda gruppen är det naturligt att aktualise- ra motsvarande åtgärder för andra grupper med liknande förutsättningar.

Enligt RFV måste invändningar också resas mot en lagkonstruktion som innebär att förutsättningarna för rätten till förmånen kan behöva utredas upp emot 30 år i efterhand. Vissa i lagen uppställda kriterier går inte att kontrollera efter så lång tid.

RFV och Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,—Ungdomar och Vuxna (FUB) framhåller att förslaget bör ses som en provisorisk lösning för redan gjorda vårdinsatser medan det för framtiden bör vidtas åtgärder som tillförSäkrar anhöriga pensionsgrundande ersättning när vården ges.

Statens handikappråd och De Handikappades Riksförbund anser att förmånen bör utges även till folkpension i form av förtidspension.

Skälen för mitt förslag: Samhällets ekonomiska stöd till föräldrar som under en lång tid vårdar sina sjuka eller handikappade barn i hemmet bör enligt de riktlinjer som läggs fast i propositionen om äldreomsorgen inför 90-talet utges i form av vårdbidrag så länge barnet är under 16år och i form av vårdarlön från kommun eller landsting för tid därefter. Båda dessa ersättningsformer är skattepliktiga och ATP—grundande för föräldern; un- dantag gäller för vårdbidraget i den mån bidraget är ersättning för mer- kostnader. Skattepliktigt och ATP-grundande vårdbidrag infördes som framgått av avsnitt 2.1.1 fr.o.m. den ljanuari 1974. Eftersom vårdbidra- get tillhör den allmänna försäkringen omfattas numera samtliga försäkra- de föräldrar i Sverige av dessa regler. När det gäller vårdarlönen är dock situationen en annan. Möjligheten till sådan ersättning har under de gång- na åren erbjudits en relativt begränsad grupp och ersättningen har i all- mänhet utbetalats under kort tid i förhållande till den tid föräldern vårdat sitt barn.

Många föräldrar har således avstått från förvärvsarbete för att vårda sina sjuka och handikappade barn, ofta utan att få någon ekonomisk

• Sida 14
•  Original

ersättning för sin vårdinsats. Situationen har naturligtvis varit besvärlig under den tid som vårdinsatsen har utförts. Den får emellertid också konsekvenser för den pension som senare kommer att utbetalas till föräl- dern. Mot denna bakgrund är det rimligt att en förälder som långvarigt har lagt ner en betydande arbetsinsats i vården av ett sjukt eller handikappat barn ges en viss kompensation för mistade förvärvsinkomster och mistad eller låg ATP.

Kompensationen bör, så som förordats i promemorian, utges i form av ett särskilt tillägg till folkpensionen. Tillägget bör förbehållas föräldrar som under längre tid avstått från förvärvsarbete för att vårda sina barn. Detta särskilda tillägg till folkpensionen är att betrakta som en övergångs- lösning för dem som inte har kommit i åtnjutande av vårdarlön. I framtiden bör, som nämnts nyss, vårdbidrag eller vårdarlön, som är pensionsgrun- dande ersättningar, ges till föräldrar i denna situation.

Beträffande den kritik av principiell innebörd som av RFV riktats mot promemorieförslaget vill jag anföra följande. Jag kan hålla med om att ett pensionstillägg av föreslagen art kommer att få en uppbyggnad som i vissa avseenden kan sägas innebära avvikelse från hur socialförsäkringsför- måner annars brukar konstrueras. Jag anser emellertid att det syfte som förmånen avser att fylla är så angeläget att förslaget ändå bör genomföras. För detta ställningstagande tycker jag mig kunna hämta stöd i det samlade resultatet av remissbehandlingen.

RFV påtalar också de praktiska svårigheterna att långt i efterhand utreda om förutsättningarna för rätten till förmånen är uppfyllda. Jag är medveten om att sådana svårigheter kan uppkomma i en del fall. Inom socialförsäkringssystemet finns det emellertid åtskilliga exempel på att rätten till en förmån kan vara beroende av förutsättningar som ligger långt tillbaka i tiden. Försäkringama mot olycksfall och sjukdom i arbetet hör hit. Svårigheterna att utreda förutsättningarna för rätten till det särskilda pensionstillägget bör inte heller överdrivas. Som jag kommer att beröra i det följande krävs för rätten till förmånen att barnet under vårdtiden har uppburit vissa socialförsäkringsförrnåner som utges på grund av sjukdom eller handikapp. I akterna i de ärenden som gällt beviljande av dessa förmåner bör det inte sällan finnas uppgifter av värde för utredningen i fråga om rätten till särskilt pensionstillägg.

Statens handikappråd och De Handikappades Riksförbund anser att det särskilda pensionstillägget skall kunna utges också som folkpension i form av förtidspension.

Enligt min uppfattning är detta emellertid inte förenligt med den kon- struktion som avses för det särskilda pensionstillägget. Till skillnad från vad som är fallet i fråga om pensionstillskott enligt lagen ( 1969:205) om pensionstillskott föreslås det inte ske någon samordning mellan det särskil- da pensionstillägget och ATP. Samordning skall inte heller ske mellan pensionstillskott och särskilt pensionstillägg. Som jag återkommer till i det följande (avsnitt 2.8) föreslås vidare att det särskilda pensionstillägget undantas från inkomstskatt. Mot denna bakgrund anser jag att nu föreva- rande förmån endast bör utges som komplement till folkpension i form av ålderspension.

• Sida 15
•  Original

2.4. Vårdtidens längd och den förmånsberättigade personkretsen

Mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget skall kunna utges till en förälder som under minst tio s.k. vårdår har vårdat ett sjukt eller handikappat barn. Med en förälder likställs den som under vård- åren

]. i.egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga vårdnaden om barnet,

2. med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det. eller 3. har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne, om de varaktigt bott tillsammans.

Den som var särskilt förordnad förmyndare och vårdnadshavare för barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller det dessförinnan ingick äktenskap, skall om vården fortsätter efter denna tidpunkt likställas med en sådan förmyndare.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome- morian ges emellertid inte den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har varit rättslig vårdnadshavare för barnet rätt att tillgodo- räkna sig vårdår efter det att barnet har blivit myndigt. Vidare ställs i promemorian inte något krav på att den som tidigare har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne skall ha varaktigt samman- bott med barnets förälder för att kunna tillhöra den förmånsberättigade personkretsen.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak positiva till försla- get. Statens handikappråd och De Handikappades Riksförbund anser emellertid att förmånen bör kunna utges redan på grund av fem vårdår.

Försäkringsrätten för Södra Sverige ifrågasätter om inte uttrycket ”vård- år" borde ersättas med ”omvårdnadsår”. Rätten pekar på att ordet ”vårdår" redan förekommer i 11 kap. 6 a 5 AFL, i vilket lagrum uttrycket har en annan innebörd. .

RFV framhåller att det 'är vanligt att den som är särskilt förordnad förmyndare för barnet fortsätter att vårda barnet även efter det att detta fyllt 18 år. Verket föreslår därför att även vårdtid efter det barnet fyllt 18 år skall medräknas, om domstol tidigare har förordnat om rättslig vård- nadshavare. RFV anser vidare, i fråga om den som har varit gift med barnets förälder eller haft barn med denne, att det också bör ställas krav på varaktigt sammanboende.

Försäkringsöverdomstolcn anser — beträffande den personkrets som skall likställas med föräldrar — att begränsning inte bör ske till den som under vårdåren har haft barn med föräldern. Även den som sedermera får barn med föräldern bör kunna komma i fråga.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget syftar till att kompensera föräldrar och med dem likställda som till följd av vårdinsat- sen har avstått från förvärvsarbete och därigenom har gått miste om

• Sida 16
•  Original

pensionspoäng för ATP. Förmånen bör därför förbehållas den som under lång tid har vårdat ett sjukt eller handikappat barn. Jag finner för min del rimligt att kräva minst tio vårdår som kvalifikationsgrund. Vad som skall inläggas i begreppet ”vårdår" återkommer jag till i det följande. Såsom försäkringsrätten för Södra Sverige påpekat förekommer uttrycket "vård- år" i 11 kap. 6a5 AFL. Jag anser dock att uttrycket kan begagnas även i förevarande sammanhang.

Förutom biologiska föräldrar och adoptivföräldrar kan vissa andra kate— gorier som typiskt sett står föräldraskapet nära komma i fråga för förmå- nen. Personkretsen överensstämmer härvidlag i huvudsak med vad som gäller för föräldrapenning vid barns födelse enligt 4 kap. AFL. Den nära relation till föräldern som uppstår på grund av äktenskap eller gemensam- ma barn bör enligt min uppfattning ha gällt under vårdåren. Jag delar sålunda inte försäkringsöverdomstolens åsikt på denna punkt: Däremot instämmerjag i de synpunkter som RFV haft i fråga som den personkrets som skall likställas med föräldrar.

Jag får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.

2.5. Vårdår som kvalifikationsgrund

Mitt förslag: Med ett vårdår skall avses ett kalenderår under vilket 1. föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller ' handikappat barn och 2. barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt sjukbidragjämte handikappersättning enligt AFL.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome- morian ställs emellertid kravet att föräldern fortlöpande skall ha vårdat barnet under hela året.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget. Några har emellertid synpunkter.

RFV, socialstyrelsen och statens handikappråd anser att det råder oklar- het om innebörden av kravet på att föräldern "fortlöpande" skall ha vårdat barnet. Socialstyrelsen påpekar att det inte framgår av förslaget om avlastning i hemmet eller korttidsvistelse utanför hemmet i syfte att avlösa anhöriga eller sjukhusvistelse eller daglig verksamhet för barnet såsom barnomsorg eller skola kommer att inverka på beräkningen av vårdår och. i så fall, om avbrottens längd får betydelse.

FUB anser att föräldern bör få tillgodoräkna sig vårdår även om barnet går i förskola, skola eller vistas på dagcenter. Vårdår bör enligt FUB även få tillgodoräknas om familjen har avlösning i hemmet eller på annan plats eller om barnet tillfälligt vistas på sjukhus.

Försäkringsöverdomstolen anser att förmånen inte bör kunna utges till båda föräldrarna för samma barn. Domstolen anför att det knappast kan komma i fråga att båda föräldrarna har avstått från förvärvsarbete för att vårda sitt barn. Om det finns två eller flera barn och föräldrarna vårdar var

• Sida 17
•  Original

sitt bör däremot båda kunna kvalificera sig för det särskilda pensionstilläg- get. Om föräldrarna har delat på vårduppgifterna och deras sammanlagda vårdinsats — oberoende av antal barn — har uppgått till minst tio år bör det övervägas om den ene föräldern kan få tillgodoräkna sig den andres vårdår. 1 det sammanhanget bör även övervägas om vårdår efter en avli- den förälder och en efterkommande Styvförälder skall få läggas samman.

Skälen för mitt förslag: Som kvalifikationsgrund för rätt till särskilt pensionstillägg bör läggas vårdår. Med ett sådant år bör avses ett kalender- år under vilket föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller handikappat barn. Jag anser alltså inte att det finns skäl att kräva att föräldern fortlöpande skall ha vårdat barnet under hela kalenderåret. Däremot anser jag att det finns skäl att kräva att vården skall ha pågått under större delen av året, dvs. mer än sex månader. Kortare avbrott i vården bör enligt min uppfattning inte påverka förälderns rätt att tillgodo- räkna sig vårdår. Föräldern får sålunda anses vårda barnet även om detta tillfälligt vistas på sjukhus. Detsamma bör gälla om barnet dagligen vistas någon eller några enstaka timmar inom barnomsorg eller skola. Även andra situationer kan tänkas där barnet vistas utanför hemmet. Jag får i denna del även hänvisa till specialmotiveringen. Till ett vårdår bör vidare endast hänföras år under vilket barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt sjukbidragjämte handikappersättning.

Som har framgått i det föregående syftar det särskilda pensionstillägget till att kompensera föräldrar som under lång tid har vårdat ett sjukt eller handikappat barn och därför har gått miste om förvärvsinkomster och därigenom fått låg ATP eller inte alls fått sådan pension. l sakens natur ligger att det mer sällan torde inträffa att båda föräldrarna — för samma barn — under samma tid uppfyller förutsättningarna för rätten till det särskilda pensionstillägget. Om så någon gång skulle vara fallet anser jag emellertid att var och en av föräldrarna bör kunna få tillgodoräkna sig var sitt vårdår för vård som lämnats ett och samma barn under samma tid. Det angivna syftet med förmånen talar enligt min uppfattning dock emot att tillåta en förälder att få tillgodoräkna sig vårdår för vårdinsatser som gjorts av någon annan person. Jag får i övrigt hänvisa till specialmotive- ringen.

• Sida 18
•  Original

2.6. Beräkningen av det särskilda pensionstillägget

_ Mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget skall beräknas på grundval av det antal vårdår som föräldern räknas tillgodo. Till grund för beräkningen får läggas högst 15 vårdår. Vid denna beräk- ning skall bortses ifrån år för vilket föräldern enligt AFL

1. har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av året. 2. har tillgodoräknats pensionspoäng,

3. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsav- gift hade betalats inom föreskriven tid,

4. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från försäkringen för tilläggspension inte hade gällt för honom.

För år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdår inte tillgodoräk- nas honom. Detsamma skall gälla för år då föräldern haft förtida uttag av ålderspension.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I fråga om vårdår som inte får läggas till grund för det särskilda pensionstillägget innehåller promemorians förslag emellertid några skillnader i förhållande till mitt förslag. Förtidspension eller sjukbidrag som en förälder har upp- burit under vårdåret föreslås sålunda påverka rätten till eller storleken av pensionstillägget endast om förmånen har uppburits under hela året. 1 promemorian tas vidare inte hänsyn till om föräldern haft undantagande från försäkringen för tilläggspension under vårdåret.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit förslaget utan erinringar. Några är emellertid kritiska. Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätten för Södra Sverige anser att systemets konstruktion med- för stora tröskeleffekter. Försäkringsöverdomstolen föreslår en ”mjukare regel”. En obetydlig förvärvsinkomst under något år borde kunna accepte- ras om inkomsten resulterat i högst en pensionspoäng eller någon bråkdel av en pensionspoäng. Särskilt borde detta gälla om endast ett år fattas för rätten till förmånen. Försäkringsrätten påpekar att en förälder som har erhållit hel pensionsförmån under elva månader av ett år skulle få tillgodo- räkna sig vårdåret medan så inte skulle ske om föräldern erhållit partiell pensionsförmån under hela vårdåret. Försäkringsrätten ifrågasätter om inte en beloppsgräns är att föredra. Försäkringsrätten påpekar vidare att den som haft undantagande enligt det numera upphävda lagrummet 11 kap. 7 5 AFL skulle få tillgodoräkna sig vårdår även om han har förvärvs- arbetat under året.

FUB anser att en viss kontakt med yrkeslivet kan utgöra en psykologisk förutsättning för att föräldern skall orka med den isolering som ett vård- ansvar för ett svårt handikappat barn ofta innebär för familjen. Även en förälder som haft inkomster som endast berättigar till en mycket knapp tilläggspension bör därför komma i fråga för förmånen. Förbundet anser vidare att en förälder som uppburit vårdbidrag för ett visst år bör få

• Sida 19
•  Original

tillgodoräkna sig detta år som vårdår, om föräldern inte skulle ha tillgodo- räknats pensionspoäng för året om vårdbidrag inte hade utgetts.

De Handikappades Riksförbund anser att rätten till förmånen inte bör gå förlorad för en förälder som tillgodoräknas pensionspoäng för en be- gränsad tid av de minst tio vårdår som förutsätts. I stället föreslås att det särskilda pensionstillägget minskas i motsvarande mån.

Statens handikappråd och FUB anser att eventuell ”vårdarlön" som en förälder kan ha fått för vård av sitt barn inte bör påverka rätten till det särskilda pensionstillägget. Handikapprådet framhåller att sådan ersätt- ning har betalats ut endast under kort tid i förhållande till den tid som vården lämnats.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget syftar till att ge kompensation till den som på grund av vården har avstått från förvärvsar- bete och därigenom har gått miste om ATP eller endast fått en låg sådan pension. Ett vårdår under vilket föräldern har fått förtidspension eller sjuk- bidrag under större delen av året bör därför inte kunna kvalificera för rätt till förmånen. Detsamma bör gälla om föräldern under vårdåret har tillgodo- räknats pensionspoäng för ATP eller skulle ha tillgodoräknats sådana om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid. Inte heller bör ett vårdår då undantagande från försäkringen för tilläggspension gällt — enligt det numera upphävda lagrummet 11 kap. 7 5 AFL — medräknas, om pen- sionspoäng annars skulle ha tillgodoräknats. Det kan nämnas att ATP-poäng inte tillgodoräknas den som inte haft en inkomst som uppgått till minst ett belopp som motsvarar basbeloppet enligt AFL. Mot bakgrund av det nyss redovisade syftet med förmånen bör föräldern inte heller tillgodoräknas vårdår för år efter det han fyllt 64 år. Inte heller bör vårdår under vilket han gjort förtida uttag av ålderspension enligt 6 kap. 1 5 tredje stycket AFL tillgodoräknas honom.

Som framgått av redovisningen anser några remissinstanser att även vårdår under vilka föräldern har haft inkomster som överstiger ett basbe- lopp enligt AFL, dvs. för närvarande 29 700 kr., under vissa förutsättning- ar bör kvalificera till det särskilda pensionstillägget. Enligt min uppfatt- ning är en sådan konstruktion av det särskilda pensionstillägget emellertid inte förenlig med det grundläggande syftet — som jag tidigare redogjort för — med förmånen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att intjänande av pensionspoäng för ATP endast har betydelse för rätten till det särskilda pensionstillägget i fråga om de vårdår som kan ligga till grund för sist- nämnda förmån. Såsom påpekats av vissa remissinstanser medför försla- gets utformning att tröskeleffekter kan uppstå. Sådana effekter lär emeller- tid inte gå att undvika utan att beräkningsreglema byggs ut och därmed blir mer komplicerade och svårtillämpade med risk för ojämnt utfall vid den praktiska hanteringen. Jag har därför stannat för att godta den i promemorian föreslagna lösningen.

Jag får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.

• Sida 20
•  Original

2.7. F örmånens storlek

Mitt förslag: Till en förälder som har tillgodoräknats tio vårdår utges det särskilda pensionstillägget per kalenderår med ett belopp som motsvarar 25% av basbeloppet enligt AFL. För varje vårdår som får tillgodoräknas därutöver ökas tillägget med ett belopp som motsvarar 5% av basbeloppet. För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller 65 år minskas resp. ökas det särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas vid för- tida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. AFL.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt utom beträffande pensionsbeloppets årsbelopp som föreslås utgöra 23 % av basbeloppet.

Remissinstanserna: De Handikappades Riksförbund och statens handi- kappråd anser att ersättningen är otillräcklig. Övriga remissinstanser har inte haft några erinringar mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget bör utges med ett belopp som motsvarar högst 50 % av basbeloppet. Den som vårdat barnet under minst 10år bör tillerkännas 25% av basbeloppet. För varje år därutöver som föräldern har vårdat barnet bör pensionstillägget ökas med 5 % av basbeloppet.

I enlighet med vedertagna principer inom pensionsområdet föreslås att förmånen ökas eller minskas om uppskjutet resp. förtida uttag av ålders- pension skett.

Som framgår av det följande (avsnitt 2.8) föreslår jag att förmånen befrias från inkomstskatt.

2.8. Ytterligare frågori samband med ersättningen

Mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget ges karaktär av folkpen- sionsförmån. Vad som föreskrivs om folkpension skall även gälla det särskilda pensionstillägget. Livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadcförsäkring eller livränta som avses i 17 kap. 25 AFL skall dock inte samordnas med pensionstillägget. Förmånen skall vidare undantas från inkomstskatt. Det särskilda pensionstillägget skall läggas till grund för beräkning av sjukhusvårdsavgift enligt 2 kap. 12 5 AFL.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt utom i frågan om samordning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. RFV anser emellertid att i synnerhet administrativa skäl talar mot att samordna förmånen med andra socialförsäkringsförrnåner. Förslaget fåri denna del i praktiken främst betydelse för den som uppbär yrkesska- de- eller arbetsskadelivränta. Det särskilda pensionstillägget bör i stället

• Sida 21
•  Original

prövas och beräknas för sig och bara läggas till övrig folkpension. Enligt verkets uppfattning förutsätter dock en så utformad lösning att förmånen görs skattepliktig, vilket verket ävenledes förespråkar. Även Svenska kommunförbundet anser att det särskilda pensionstillägget bör göras skat- tepliktigt. I gengäld bör enligt verkets och förbundets uppfattning förmå- nens storlek höjas. RFV anser att avsteg bör göras från den i pensionssam- manhang förekommande huvudregeln att pension inte får utges för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Försäkringsöver- domstolen föreslår i denna del att retroaktivtiden bör utsträckas till två år före ansökningsmånaden, dvs. samma tid som för närvarande gäller i fråga om förmånerna barnpension och handikappersättning. Försäkringsrätten för Södra Sverige uppger att det synes vara inkonsekvent att det särskilda pensionstillägget — till skillnad från ATP — inte räknas med i den årsin- komst som fastställs vid beräkning av förmåner enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget företer till sin konstruktion stora likheter med folkpensionsförmåner av skilda slag. Det är därför naturligt att de allmänna regler som gäller för folkpension också skall gälla i fråga om pensionstillägget. Från denna huvudregel finns dock skäl att göra några undantag. En samordning mellan det särskilda pen- sionstillägget och arbetsskade— och yrkesskadelivräntor skulle kunna föran- leda administrativa svårigheter. I fråga om dessa förmåner anser jag alltså att en samordning inte bör ske.

Det särskilda pensionstillägget bör vidare undantas från inkomstskatt. Några remissinstanser anser att det i ytterligare några avseenden finns skäl att undanta det särskilda pensionstillägget från vad som vanligen gäller beträffande folkpensionsförmåner. Sålunda ifrågasätts om inte för- månen rätteligen borde tas upp som årsinkomst vid beräkningen av hust- rutillägg och kommunalt bostadstillägg. Vidare framförs uppfattningen att det beträffande det särskilda pensionstillägget finns skäl att betala ut förmånen för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Jag delar inte dessa uppfattningar. I fråga om den först redovisade stånd- punkten vill jag anföra följande. Flertalet av de ålderspensionärer som kommer i fråga för det särskilda pensionstillägget kan förväntas helt sakna ATP eller endast ha en låg sådan pension. Om pensionstillägget skulle minska hustrutillägget eller det kommunala bostadstillägget finns risk för att reformens syfte delvis skulle motverkas för de sämst ställda pensionä- rerna. Beträffande den därefter framförda synpunkten vill jag erinra om att det beträffande barnpensionen och handikappersättningen föreligger särskilda omständigheter som motiverar en längre retroaktivtid än vad som följer av huvudregeln i 16 kap. 55 AFL. I fråga om det särskilda pensionstillägget anser jag inte att skälen för ett avsteg från huvudregeln är lika starka.

Mitt förslag förutsätter även ändringar i 2 kap. 12 5 och 9 kap. 6 5 AFL samt 19 5 kommunalskattelagen (1928z370).

Jag får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.

• Sida 22
•  Original

4. Administration, kostnader och finansiering

Mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget utges efter det att ansö- kan gjorts hos försäkringskassan. Kostnaderna för det särskilda pensionstillägget skall belasta ett nytt anslag under femte huvudti- teln benämnt Särskilt pensionstillägg. För budgetåret 1990/91 anvi- sas ett förslagsanslag om 17 milj. kr. Kostnaderna för förmånen skall finansieras på samma sätt som sker beträffande övriga folkpen- sionsförmåner, dvs. genom socialavgiften till folkpensionen och över statsbudgeten.

Promemorians förslag: Finansieringsfrågan har inte behandlats i prome- morian.

Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i finansieringsfrågan.

Skälen för mitt förslag: Särskilt pensionstillägg föreslås kunna utbetalas till en förälder som till följd av vården av ett sjukt eller handikappat barn avstått från förvärvsarbete tidigast fr.o.m. år 1964. Hos försäkringskas- sorna finns samtliga akter avseende vårdbidrag, förtidspension/sjukbidrag, handikappersättning och dessa förmåners äldre motsvarigheter förvarade. Det är därför möjligt att utreda om förutsättningarna för rätt till särskilt pensionstillägg föreligger i ett enskilt fall. Uppgifterna i försäkringskassor- nas dataregister är dock inte av den arten att det den vägen går att spåra upp de personer som skulle kunna komma i fråga för det särskilda pensionstill- lägget. Om försäkringskassorna skulle åläggas uppgiften att spåra upp dessa personer skulle detta kräva en omfattande manuell arbetsinsats för att gå igenom samtliga akter i försäkringskassornas arkiv. En sådan arbetsinsats kan inte anses vara rimlig.

Mot denna bakgrund bör, i likhet med vad som vanligen gäller i fråga om pensionsförmåner, den som önskar få förmånen ansöka därom. Av ansökan bör framgå vilket eller vilka barn föräldern vårdat och för vilka år han önskar tillgodoräkna sig vårdår. Den reglering som erfordras i detta hänseende kan överlämnas till riksförsäkringsverket.

• Sida 24
•  Original

Beslut i ärenden angående rätt till särskilt pensionstillägg till folkpen- sion fattas av den allmänna försäkringskassan. Beslutet bör fattas på tjänstemannanivå hos kassan. Vid överklagande av ett sådant beslut gäller samma ordning för omprövning och överklagande som tillämpas för åren- den enligt AFL. Detta innebär att beslutet först skall omprövas av försäk- ringskassan. Försäkringskassans omprövningsbeslut kan sedan överklagas till lörsäkringsrätt. Försäkringsrättens beslut kan överklagas till försäk- ringsöverdomstolen.

Kostnaderna för reformen är svåra att uppskatta med tanke på att tillförlitlig statistik saknas över vårdsituationer av detta slag. Det finns dock skäl att anta att den huvudsakliga handikappgrupp för vilken föräld- rar gjort en sådan vårdinsats att de kan komma i fråga för det särskilda pensionstillägget utgörs av de psykiskt utvecklingsstörda. År 1988 fanns det 5 167 vuxna utvecklingsstörda som bodde kvar hos sina föräldrar. Av dessa hade 3499 daglig verksamhet utanför hemmet. Den grupp som skulle kunna anses i så hög grad beroende av en vårdinsats av en förälder, som för den skull måste avstå från förvärvsarbete, kan således uppskattas uppgå till ca 1 500 personer år 1988. Därutöver kan naturligtvis tillkomma barn som avlidit dessförinnan. De nya reglerna avses dock inte vara förbehållna en viss handikappgrupp utan även vårdinsatser som gjorts för andra sjuka eller handikappade barn kan berättiga föräldern att tillgodo- räkna sig vårdår. En uppskattning skulle kunna vara att det särskilda pensionstillägget kan komma i fråga för ca 3000 personer.

Den maximala kostnaden per år för det särskilda pensionstillägget skulle med dessa antaganden uppgå till ca 42 milj. kr. i 1989 års penningvärde. Samtliga personer som vårdat sina barn antas dock inte nå upp till 15 vård- år, vilket minskar kostnaden för reformen. Om man antar att det genom- snittliga antalet vårdår för dem som uppbär särskilt pensionstillägg uppgår till 13år blir kostnaden således ca 34 milj. kr. per år i samma penningvär- de. Eftersom reformen avses träda i kraft den 1 januari 1991 kan kostna- den lör budgetåret 1990/91 beräknas till 17 milj. kr.

Kostnaderna bör belasta ett nytt anslag under femte huvudtiteln betitlat särskilt pensionstillägg. För budgetåret 1990/91 anvisas ett förslagsanslag om 17 milj. kr.

5. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn.

2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Förslaget under 3 har upprättats i samråd med chefen för finansdeparte— mentet. Detta förslag faller inom lagrådets granskningsområde. Förslaget är emellertid av sådan beskaffenhet att jag anser att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

• Sida 25
•  Original

6. Specialmotivering till lagförslagen

6.1. Förslaget till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

15

Av paragrafen framgår att särskilt pensionstillägg utges endast till folkpen- sion i forrn av ålderspension.

Pensionstillägget kan alltså inte utges som komplement till andra pen- sionsförrnåner.

2 5 Paragrafens första stycke innehåller vid sidan av 35 de grundläggande förutsättningarna för rätten till särskilt pensionstillägg.

Pensionstillägget avses i första rummet komma att utges till biologiska föräldrar. Av paragrafens andra stycke framgår emellertid att förmånen kan tillkomma även vissa andra personer, som funktionellt kan likställas med biologiska föräldrar. Till detta återkommer jag. Adoptivföräldrar likställs enligt föräldrabalken med biologiska föräldrar.

För rätt till särskilt pensionstillägg krävs att föräldern har vårdat ett sjukt eller handikappat barn under minst tio vårdår. I uttrycket barn ligger inte någon övre åldersgräns. Härmed åsyftas endast relationen mellan vårdaren och den som vårdas. Begreppet vårdår definieras närmare i motiveringen till 3 5. Någon utredning om barnets sjukdom eller handi- kapp behöver inte göras. Av 35 framgår nämligen att förälderns rätt till pensionstillägget också är beroende av att barnet har uppburit vissa social- försäkringsförmåner, som är anknutna till barnets sjukdom eller handi- kapp. '

Rätten till förmånen förutsätter vidare att föräldern har avstått från förvärvsarbete under vårdtiden. Någon närmare utredning om detta rekvi- sit är uppfyllt lär försäkringskassan normalt inte behöva göra. Som regel får förälderns egna uppgifter härom anses vara tillfyllest. Av motiveringen till 4 5 framgår vidare att det vid beräkningen av det särskilda pensionstilläggets storlek skall bortses ifrån bl.a. år för vilket föräldern har tillgodoräknats pensionspoäng.

] paragrafens andra stycke definieras vilka personer som — förutom biologiska föräldrar och adoptivföräldrar — kan komma i fråga för förmå- nen. Personkretsen överensstämmer med den kategori som kan få föräl- drapenning enligt 4 kap. 3 och 4 55 lagen (1962: 381) om allmän försäkring (AFL). Förhållandet skall ha gällt under vårdåren. I fråga om t.ex. en person som avses i paragrafens andra stycke tredje punkten gäller således att den som sedermera gifter sig med föräldern eller får barn med denne inte därmed får tillgodoräkna sig vårdtid dessförinnan. då relationen till föräl- dern varit en annan.

Paragrafens sista mening hänger samman med att den rättsliga vårdna- den om ett barn enligt föräldrabalkens regler upphör vid den tidpunkt när

• Sida 26
•  Original

barnet fyller 18 år eller vid den tidigare tidpunkt då det ingår äktenskap. Föreskriften i förevarande paragraf medför att den som var särskilt förord- nad förmyndare för barnet vid denna tidpunkt skall få tillgodoräkna sig vårdår också för tid efter det att den rättsliga vårdnaden upphört, om han i övrigt uppfyller villkoren.

35

Rätten till särskilt pensionstillägg bygger på att föräldern kvalificerat sig för förmånen genom att kunna tillgodoräkna sig ett antal vårdår, lägst 10 och högst 15. Kalenderåret, alltså tiden den 1 januari — den 31 december ett visst år. är utgångspunkt för beräkning av ett vårdår i detta samman- hang.

Under kalenderåret skall föräldern ha vårdat barnet under mer än sex månader.

Endast ett vårdår får tillgodoräknas samma förälder under ett kalender- år. Det förhållandet att föräldern samtidigt vårdar flera sjuka eller handi- kappade barn innebär alltså inte att han får tillgodoräkna sig fler vårdår. Däremot kan självfallet vård av flera barn under samma kalenderår men under delvis skilda perioder föranleda att kravet på vård under mer än sex månader uppfylls.

I princip föreligger inte — till skillnad mot vad som gäller enligt 1 1 kap. 6 a5 AFL — något hinder mot att tillgodoräkna båda föräldrarna vårdår för vård som har lämnats under samma tid. 1 sakens natur ligger dock att det endast undantagsvis lär inträffa att båda föräldrarna under samma kalenderår uppfyller de villkor som ställs för tillgodoräknande av vårdår.

Något krav på att vårdinsatsema helt eller delvis skall ha bestått av traditionella sjukvårdande åtgärder ställs inte. Avgörande är i stället att föräldern faktiskt har tagit hand om barnet under den ifrågavarande tiden. Det behöver inte ha rört sig om ett fortlöpande omhändertagande. För att en förälder skall uppfylla vårdrekvisitet måste han emellertid själv ha haft den reella vården av barnet.

Såsom fallet är i fråga om rätten till vårdbidrag enligt 9 kap. 45 AFL måste förälderns bundenhet till vårduppgiften bedömas. En förälder som till exempel har avstått från förvärvsarbete för att studera kan som regel inte sägas ha uppfyllt vårdrekvisitet. Kravet kan inte heller sägas ha uppfyllts om barnet har vistats en längre tid på sjukh us eller annan institu- tion eller om det under större delen av dagen har gått i skola eller vistats inom kommunal barnomsorg eller annan omsorg. Vårdrekvisitet kan emellertid anses uppfyllt även om barnet har vistats utanför hemmet några få timmar varje dag eller en hel dag någon gång per vecka.

Det får antas att vården vanligtvis har utövats under en sammanhängan- de tidsperiod. Vid beräkning av vårdtiden får dock olika perioder under ett kalenderår sammanläggas. Kravet på vård av barnet kan inte anses uppfyllt om föräldern har tagit hand om detta under helger och semestrar medan någon annan till övervägande del har tagit hand om det under vardagar.

Försäkringskassans bedömning av om villkoren för förmånen är uppfyll-

• Sida 27
•  Original

da kommer normalt att ske många år efter det att vården har avslutats. 1 stor utsträckning får därför förälderns egna uppgifter om vården tas för goda.

För att ett vårdår enligt denna lag skall föreligga krävs vidare att det barn som har vårdats har fått dels hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt AFL, dels handikappersättning enligt samma lag. Nämnda förmåner skall ha utgetts till barnet under större delen av samma kalenderår, alltså mer än sex månader. Enligt övergångsbestämmelse kan med vårdår likstäl- las år fr.o.m. 1964 t.o.m. 1973 då barnet uppburit vårdbidrag i form av

invaliditetsersättning.

4 5

I paragrafens första stycke anges att storleken av det särskilda pensionstill- läget är beroende av det antal vårdår som föräldern tillgodoräknas. Högst 15 vårdår får medräknas.

Av andra stycket framgår att det vid bedömningen av rätten till och beräkningen av det särskilda pensionstillägget skall bortses från vissa vårdår. Hit hör sådana vårdår under vilka föräldern har fått förtidspension eller sjukbidrag enligt AFL under större delen av kalenderåret. Någon begränsning gäller inte beträffande förmånens storlek. Även halv förmån medför att vårdåret inte får läggas till grund för beräkning av det särskilda pensionstillägget. Förtidspension eller sjukbidrag som inte utgetts till för- äldern under större delen av året påverkar däremot inte beräkningen av pensionstillägget.

Även vårdår för vilka föräldern har tillgodoräknats pensionspoäng, eller skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid, skall undantas från beräkningen av det särskilda pensionstillägget.

Vid beräkningen skall också bortses ifrån är för vilket föräldern haft undantagande från ATP, om pensionspoäng skulle ha tillgodoräknats ho- nom om undantagande inte ägt rum. Möjligheten att göra sådant undantag — vilket endast avsåg inkomster av annat förvärvsarbete än anställning — avskaffades fr.o.m. år 1982. Enligt övergångsbestämmelserna till det upp- hävda lagrummet 11 kap. 7 5 AFL skall emellertid äldre föreskrifter fortfa- rande gälla för försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande varit gällande under år 1981. Regeln i andra stycket fjärde punkten kan således komma att tillämpas dels på vårdår före år 1982. dels på vårdår därefter i fråga om försäkrad som omfattas av den nämnda övergångsbestämmelsen.

I tredje stycket föreskrivs att en förälder inte skall tillgodoräknas vårdår för år efter det han fyllt 64 år. Detsamma gäller för år under vilket han har gjort förtida uttag av ålderspension. Om det förtida uttaget har återkallats föreligger däremot inte hinder mot att tillgodoräkna föräldern ett senare-år som vårdår, allt naturligtvis under förutsättning att villkoren i övrigt är uppfyllda och att nyss nämnda åldersgräns ännu inte uppnåtts.

• Sida 28
•  Original

55

I första stycket redovisas storleken av det särskilda pensionstillägget.

Paragrafens andra stycke innehåller föreskrifter om att pensionstillägget skall ökas eller minskas om uppskjutet resp. förtida uttag av ålderspension skett. Föreskriften ger uttryck för en vedertagen princip beträffande pen— sionsförmåner. Motsvarande föreskrift återfinns i t.ex. lagen (1969:205) om pensionstillskott.

65

Det särskilda pensionstilläggets karaktär av folkpensionsförrnån framgår av förslaget till ändring i 9 kap. 6 5 AFL. Genom föreskriften i nu föreva- rande paragraf blir vad som sägs om folkpension i AFL eller i annan författning tillämpligt även på det särskilda pensionstillägget, i den mån förevarande lag inte innehåller avvikande bestämmelser. Detta innebär t. ex. att regleri bl. a. AFL om ansökan om och utbetalning av förmånen samt om omprövning och överklagande av beslut gäller också det särskilda pen- sionstillägget. Hänvisningen blir tillämplig även på författningar utanför AFL, t.ex. kungörelsen (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension.

Från denna regel görs undantag beträffande livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadcförsäkring och livränta som avses i 17 kap. 2 5 AFL. Föreskriften medför att det särskilda pensionstillägget inte skall samordnas med nämnda förmåner.

Andra stycket innehåller en upplysning om att särskilda föreskrifter gäller i fråga om inkomstskatt. Jag får i denna del hänvisa till specialmotiveringen under 6.3.

Övergångsregler

Här hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 3).

6.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

2 kap. 125

Ändringen innebär att också särskilt pensionstillägg enligt den nya lagen om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam skall läggas till grund för beräkningen av den avgift som skall tas ut av en pensionsberättigad som får sjukhusvård.

9 kap. 65

Det nya särskilda pensionstillägget har tagits upp i denna paragraf som ytterligare en tilläggsfönnån från folkpensioneringen.

• Sida 29
•  Original

6.3. Förslaget till lag om ändringi lagen ( 1 990: 000) om ändring i lagen (1990: 000) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

195

Ändringen innebär att det nya särskilda pensionstillägget enligt lagen om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller han- dikappat barn inte skall hänföras till skattepliktig inkomst.

Lagrummct berörs av förslag som har lagts fram i prop. 1989/90: 62 och prop. 1989/90: 74.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta förslagen till

1. lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

dels att

4. till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1990/91 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 17000 000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom pr0position föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 30
•  Original

75. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkrings- 30

• Sida 31
•  Original

verket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna Prop. 1989/90: 1 17 lag. Bilaga 1

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. Till grund för rätt till eller beräkning av särskilt pensionstillägg får inte läggas vård som getts före år 1964.

3. Med ett vårdår enligt 3 5 likställs varje helt kalenderår från och med år 1964 till och med år 1973. under vilket föräldern fortlöpande har vårdat ett sjukt eller handikappat barn och barnet under större delen av året har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning.

4. Med handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 25 lagen (1962:381) om allmän försäkring i detta lagrums lydelse före den 1 juli 1975.

• Sida 32
•  Original