Proposition om förhandsbesked och dispenser i skattefrågor

Regeringens proposition d> 1990/91:89 CY

Proposition om förhandsbesked och

dispenser i skattefrågor

p &

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 januari 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksskatteverkets nämnd för rättsärenden (rättshämnden) bryts ut från verket och i fortsättningen i eget namn — skatterättshämnden — fattar beslut i ärenden om förhandsbesked. I ärendena skall riksskatteverket föra det allmännas talan utom när det gäller förhandsbesked enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Avgiften för erhållande av förhandsbesked föreslås anpassad till den allmänna prisutvecklingen.

Slutligen föreslås att uppgiften att besluta om dispens i flera av de ärendetyper som för närvarande ligger på rättsnämnden flyttas ned till skattemyndigheterna och att riksskatteverket skall vara överklagandeinstans.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

I Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 89

I Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor!

dels att nuvarande 108 skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 2—9 §§ skall betecknas 5— 12 8§, dels att i den nya 88 ordet ”skattemyndighet” skall bytas ut mot ”riks-

skatteverket”,

dels att i den nya 118 ordet ”riksskatteverket” skall bytas ut mot ”skatterättsnämnden”,

dels att 18 och de nya 5—7, 9, 10 och 1288 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2—48§, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

18?

Riksskatteverket får, om det fin- Förhandsbesked får, om det är av nes vara av synnerlig vikt för nå- synnerlig vikt för någon. efter ansögon, efter ansökan lämna besked på kan lämnas angående viss fråga, förhand (förhandsbesked) angående som avser sökandens taxering till viss fråga, som avser sökandens kommunal inkomstskatt, statlig intaxering till kommunal inkomst- komstskatt, statlig förmögenhetsskatt, statlig inkomstskatt, statlig skatt eller avkastningsskatt på penförmögenhetsskatt, — utskiftnings- sionsmedel samt fråga rörande tillskatt, ersättningsskauwut eller vinstdel- lämpningen av lagen (1951:763) ningsskatt, ävensom viss fråga rö- om statlig inkomstskatt på ackumurande tillämpningen av lagen lerad inkomst. Gäller ansökningen (1951:763) om beräkning av statlig fråga om tillämpning av lagen inkomstskatt för ackumulerad in- (1980:865) mot skatteflykt får förkomst eller i lag givna bestämmel- handsbesked meddelas, om det är ser om uppskov med beskattning av av vikt för sökanden. realisationsvinst. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen (1980:865) mot skatteflykt får för-

handsbesked meddelas, om det är

av vikt för sökanden. |

I frågor som avses i första stycket I frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också medde- får förhandsbesked också meddelas, om det finnes vara av vikt för las, om det är av vikt för enhetlig . enhetlig lagtolkning eller rättstill- lagtolkning eller rättstillämpning. lämpning.

Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar erhålla förhandsbesked

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:866

- 58 1990: 341

88 1971:312

108 1990: 341.

? Senaste lydelse 1984: 1089. [AS

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Detsamma gäller den som enligt I kap. 5§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare. Om rätt att av riksskatteverket ert- Bestämmelser om rätt att erhålla hålla förhandsbesked i fråga röran- förhandsbesked finns också i lagen de mervärdeskatt föreskrivs i lagen (1968:430) om :mervärdeskatt, (1968:430) om mervärdeskatt. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter och vägtrafikskattelagen (1988:327).

2§

Frågor om förhandsbesked prövas av en särskild nämnd, skatterättsnämnden. Den sammanträder på två avdelningar, en för direkt skatt och en för indirekt skatt.

Nämnden består av högst arton ledamöter och högst arton ersättare som regeringen förordnar för högst fyra år. Bland ledamöterna utser regeringen två ordförande och tre vice ordförande.

Ledamöternas och ersättarnas fördelning på avdelningarna bestäms av regeringen.

3§

Skatterättshämnden är beslutför när minst sex ledamöter är närvarande. Nämnden är emellertid beslutför med färre ledamöter, om tre, bland dem ordföranden, är ense om utgången i ärendet.

Fler än åtta ledamöter får inte delta i nämndens beslut. Bland ledamöterna skall ingå en ordförande eller en vice ordförande.

Om det framkommer skiljaktiga meningar vid överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

Andra beslut än sådana som avser förhandsbesked eller avvisning enligt 7 § första stycket får fattas av en ordförande eller en vice ordförande ensam .

4§

Ärendena avgörs efter beredning och föredragning av tjänstemän vid skatterättsnämndens kansli.

Sakkunnig och, även om hinder

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för någon ledamot inte föreligger,

ersättare får kallas att närvara vid

överläggningarna men dock inte

delta i nämndens beslut.

25 5§ Förhandsbesked sökes skriftligen En ansökan om förhandsbesked

hos riksskatteverket. Ansökan må skall vara skriftlig. Ansökningen får icke ingivas senare än den dag, då inte ges in senare än den dag, då deklaration senast skall avlämnas deklaration senast skall avlämnas till ledning för taxering varom fråga till ledning för det års taxering som är. Ansökan om förhandsbesked rö- frågan avser. rande tillämpning av förordningen om ersättningsskatt må, därest beskedet är avsett att åberopas vid sådan taxering till ersättningsskatt som kan föranledas av beslutad vinstdisposition för visst verksam-

hetsår. icke ingivas efter den dag, då

sökanden senast är pliktig avlämna deklaration till ledning för taxering till statlig inkomstskatt för inkomst under samma verksamhetsår.

Vid ansökan skall fogas all den Vid ansökningen skall fogas all utredning i ärendet. som står sö- den utredning i ärendet, som står kanden till buds. Efter anmaning av sökanden till buds. Sökanden kan riksskatteverket eller hos verket an- Jöreläggas att inom viss tid komma ställd tjänsteman är sökanden skyl- in med de ytterligare upplysningar, dig, i den mån sådant är för honom ' som nämnden anser sig behöva för möjligt, att inom i anmaningen an- att meddela förhandsbesked. I föregiven tid inkomma med de ytterli- läggandet skall det tas in en upplysgare upplysningar, som finnas er- ning om att ansökningen annars forderliga för meddelande av för- kan komma att avvisas. handsbesked, vid äventyr att ansökningen eljest avvisas.

3” . 6§

Över inkommen unsökan skall, Om ansökningen inte omedelbart där ej denna omedelbart avvisas avvisas enligt 7§ första stycket. jämlikt 4§ första stycket. yttrande skall riksskatteverkets yttrande ininhämtas av skattemyndighet, som hämtas i ärendet. Riksskatteverket är behörig att taga befattning med Jår uppdra åt en tjänsteman vid en ifrågavarande taxering. Avser an- skattemyndighet att företräda versökningen fråga av särskilt intresse ket. Avser ansökningen fråga av för kommun, må denna beredas särskilt intresse för kommun, får tillfälle att avgiva yttrande över an- denna beredas tillfälle att yttra sig sökningen. över ansökningen.

Riksskatteverket äger. där så fin- Sökanden och riksskatteverket får nes påkallat, bereda sökanden äv- beredas tillfälle att muntligen lämensom vederbörande skattemyndig- na upplysningar inför nämnden. het willfälle att muntligen lämna

> Senaste lydelse 1970:914. + Senaste lydelse 1990:341.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

upplysningar inför verket.

4§' 7§

Finner riksskatteverket med hän- Finner skatterättsnämnden med syn till ansökningens innehåll för- hänsyn till ansökningens innehåll handsbesked icke böra meddelas, att förhandsbesked inte bör meddeskall ansökningen avvisas. las, skall ansökningen avvisas.

Upptages ansökningen till pröv- Tas ansökningen upp till prövning, meddelar verket. i den om- ning, meddelar nämnden, i den omfattning sådant finnes böra ske, be- fattning det anses böra ske, besked sked huru den till verket hänskjutna hur den till nämnden hänskjutna frågan skall vid taxering bedömas. frågan skall bedömas vid taxering. Därest särskilda omständigheter Om inte särskilda omständigheter icke till annat föranleda, må i för- föranleder annat, får i förhandsbehandsbeskedet angivas allenast de skedet anges endast de grunder, grunder, som skola följas vid taxe- som skall följas vid taxeringen. ringen.

6§”

9§

Över beslut, varigenom riksskat- Beslut om förhandsbesked får teverket meddelat förhandsbesked, överklagas hos regeringsrätten av må besvär anföras av sökanden och sökanden och = riksskatteverket. vederbörande skattemyndighet. Riksskatteverket får uppdra åt en Rätt att anföra besvär tillkommer tjänsteman vid en skattemyndighet även vederbörande kommun och att företräda verket. Vederbörande landstingskommun, om förhands- kommun och landstingskommun beskedet avser taxering av fastighet får också överklaga beslutet, om föreller såvitt detsamma avser taxc- handsbeskedet avser taxering av ring till kommunal inkomstskatt. fastighet eller såvitt detsamma av- Besvär som nu sagts skola upptagas ser taxering till kommunal inoch avgöras av regeringsrätten. komstskatt.

Över beslut, varigenom riksskat- Beslut, varigenom = skatterätts-

teverket avvisat ansökan om för- nämnden avvisat en ansökan om handsbesked, må besvär ej anföras. förhandsbesked, får inte överkla-

gas.

78 10§

Besvär enligt 6§ första stycket Överklagande enligt 9§ första skall anföras inom en månad från stycket skall ha kommit in inom en den dag, då klaganden erhållit del månad från den dag då klaganden av förhandsbeskedet. fick del av förhandsbeskedet.

9g 12§

För ett förhandsbesked skall var- För ett förhandsbesked skall varje sökande betala en avgift. Avgif- je sökande betala en avgift. Avgiften bestäms av riksskatteverket ten bestäms av skatterättsnämnden med hänsyn till omständigheterna i med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet till lägst 400 kro- det enskilda fallet till lägst 600 kronor och högst 6 000 kronor. Riks- nor och högst 10000 kronor.

5 Senaste lydelse 1970:914. € Senaste lydelse 1990:341. 7 Senaste lydelse 1984:359. ? Senaste lydelse 1984:359.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatteverket får dock om särskilda Nämnden får dock om särskilda skäl föreligger bestämma en lägre skäl föreligger bestämma en lägre avgift än 400 kronor celler lämna avgift än 600 kronor eller lämna sökanden förhandsbeskedet utan sökanden förhandsbeskedet utan avgift. Verkets beslut om avgift får avgift. Nämndens beslut om avgift inte överklagas. får inte överklagas.

Avgiften får tas ut genom post- Avgiften får tas ut genom postförskott på den försändelse genom förskott på den försändelse genom vilken förhandsbeskedet enligt 5§ vilken förhandsbeskedet enligt 8§ sänds till sökanden. Betalas inte av- sänds till sökanden. Betalas inte avgiften inom en månad efter det att giften inom en månad efter det att krav framställts får den tas ut ge- krav framställts får den tas ut genom utmätning. nom utmätning.

Har regeringsrätten undanröjt ett Har regeringsrätten undanröjt ett av riksskatteverket meddelat för- av skatterättsnämnden meddelat handsbesked på grund av att det förhandsbesked på grund av att det inte bort lämnas, skall avgiften be- inte borde ha lämnats, skall avgiftalas tillbaka. ten betalas tillbaka.

Denna lag träder i kraft den I juli 1991. Äldre bestämmelser om avgift gäller dock fortfarande om ansökan om förhandsbesked har kommit in före ikraftträdandet. Förhandsbesked angående fråga som avses 1 I $ första stycket i dess äldre lydelse får lämnas även efter den 30 juni 1991. Den nya bestämmelsen i 3 § fjärde stycket tillämpas inte i ärenden om dispens som enligt särskilda bestämmelser skall prövas av skatterättsnämnden.

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt! dels att 63 § skall ha följande lydelse,

dels att det närmast före 63 § skall införas en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förhandsbesked

63§

Riksskatteverket kan på ansökan Den särskilda nämnd som avses i av den som bedriver eller ämnar be- 2§ lagen (1951:442) om förhandsbedriva verksamhet som medför skyl- sked i taxeringsfrågor (skatterättsdighet att erlägga mervärdeskatt nämnden) kan på ansökan av den meddela förhandsbesked i fråga som bedriver eller ämnar bedriva som avser sökandens skattskyldig- verksamhet som medför skyldighet het. Förhandsbesked får meddelas att erlägga mervärdeskatt meddela om det finns vara av vikt med hän- förhandsbesked i fråga som avser sösyn till sökandens intresse eller för kandens skattskyldighet. Förhandsen enhetlig lagtolkning eller rättstill- besked får meddelas om det är av lämpning. vikt med hänsyn till sökandens in-

tresse eller för en enhetlig lagtolk-

ning eller rättstillämpning.

Förhandsbesked sökes skrifiligt En ansökan om förhandsbesked hos riksskatteverket före ingången skall vara skriftlig och ges in före inav den första redovisningsperiod gången av den första redovisningpesom beröres av den fråga förhands- riod som berörs av den fråga förbeskedet gäller. handsbeskedet gäller.

I övrigt gäller i tillämpliga delar I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 § andra stycket bestämmelserna 1 2—4 §§, 5 § andra och 3—8 §§ lagen (1951:442) om för- Stycket och 6—11 §§ lagen om förhandsbesked taxeringsfrågor. handsbesked i taxeringsfrågor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

! Lagen omtryckt 1990: 576.

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att I kap. 7 § och 6 kap. I — 3 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.

178 Hos = beskattningsmyndigheten Hos = beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos för- som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och ärenden valtningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag. Ombudet skall enligt denna lag. Ombudet skall också yttra sig i sådana ärenden hos också yttra sig i sådana ärenden hos beskattningsmyndigheten som avser skatterättshämnden och statens förhandsbesked enligt 6 kap. jordbruksnämnd som avser för-

handsbesked enligt 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.

6 kap.

Beskattningsmyndigheten får, ef- Den särskilda nämnd som avses i ter ansökan av den som är skattskyl- 2 § lagen (1951:442) om förhandsbedig eller avser att bedriva verksam- sked i taxeringsfrågor (skatterättshet eller vidta åtgärd som kan med- nämnden) får, efter ansökan av den föra skyldighet att betala skatt, som är skattskyldig eller avser att bemeddela förhandsbesked i frågor driva verksamhet eller vidta åtgärd som rör beskattningen, om det är av som kan medföra skyldighet att bevikt för sökanden eller för en enhet- tala skatt, meddela förhandsbesked lig lagtolkning eller rättstillämp- i frågor som rör beskattningen, om ning. det är av vikt för sökanden eller för

en enhetlig lagtolkning eller rättstill-

lämpning. Vad som sägs i första me-

ningen om skatterättsnämnden skall

i stället gälla för statens jordbruks-

nämnd när fråga är om avgifter en-

ligt I kap. I $ första stycket 2.

I fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan av den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig.

I frågor som rör beskattning enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt kan förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen.

I Senaste lydelse 1990:331.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Förhandsbesked skall sökas Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos beskattningsmyndig- skriftligt hos myndighet som anges i heten. Sökanden skall lämna de upp- 1§. Sökanden skall lämna de uppgifgifter som behövs för att förhands- ter som behövs för att förhandsbebesked skall kunna meddelas. Myn- sked skall kunna meddelas. Myndigdigheten får begära varuprov av heten får begära varuprov av sökansökanden. Görs undersökning eller den. Görs undersökning eller anlitas anlitas sakkunnig för att utreda en sakkunnig för att utreda en varas bevaras beskaffenhet, skall sökanden skaffenhet, skall sökanden betala betala kostnaden för detta om myn- kostnaden för detta om myndighedigheten inte medger undantag. ten inte medger undantag.

3 §

Finner beskattningsmyndigheten Finner myndighet som avses i 1 § med hänsyn till ansökningens inne- med hänsyn till ansökningens innehåll, utredningens beskaffenhet eller håll, utredningens beskaffenhet eller andra omständigheter att förhands- andra omständigheter att förhandsbesked inte bör meddelas, skall an- besked inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas, Beslut om av- sökningen avvisas. Beslut om avvisning får fattas utan att det all- visning får fattas utan att det allmänna ombudet har yttrat sig över männa ombudet har yttrat sig över ansökningen. ansökningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att 3 och 68§§ vägtrafikskattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin adress enligt bilregistret eller, om fordonet inte är registrerat, i det län där fordonets ägare har sitt hemvist. Saknar ägaren hemvist inom landet, är länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet.

Beskattningsmyndigheten får anlita sakkunniga i enlighet med reglerna i I kap. 6§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Det allmännas talan hos förvalt- Det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål enligt denna lag ningsdomstol i mål enligt denna lag förs av ett allmänt ombud. Ombu- förs av ett allmänt ombud. Ombudet skall också yttra sig i ärenden det skall också yttra sig 1 ärenden hos riksskatteverket om förhands- hos skatterättshämnden om förbesked. handsbesked.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar allmänna ombud och ersättare för dessa.

68§

Bestämmelserna om förhandsbe- Bestämmelserna om förhandsbesked i 6 kap. lagen (1984:151) om sked i lagen (1984:151) om punktpunktskatter och prisregleringsav- skatter och prisregleringsavgifter gifter gäller även för vägtrafikskatt. gäller även för vägtrafikskatt. Vad Vad som sägs där om beskattnings- som sägs där om allmänt ombud myndighet gäller riksskatteverket gäller allmänt ombud enligt 3§. och vad som sägs om allmänt ombud gäller allmänt ombud enligt 3 8.

Denna lag träder i kraft den I juli 1991.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53§ 3 och 4 mom., punkterna 20 a och 20 e av anvisningarna till 23§, punkt 1 av anvisningarna till 31§ och punkt 4 av anvisningarna till 53§ kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 mom.” Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i denna lag skolat gälla för den avlidne.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här 1 riket; 1 annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Bestämmelserna om handelsbolag i punkterna I och 2 av anvisningarna till 22§ och punkt I av anvisningarna till 23§ tillämpas dock inte. Ingår i dödsbo sådan egendom som vid dödsfallet var privatbostad, som avses i 58, skall reglerna om privatbostad tillämpas intill utgången av nyss angiven tid om egendomen fortfarande uppfyller förutsättningarna för att kunna räknas som privatbostad. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligger, får Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket på ansökan förkla- dödsbo, som enligt föregående stycra att dödsbo, som enligt föregåen- ke skall behandlas såsom handels-

de stycke skall behandlas såsom bolag i beskattningshänscende, tax-

handelsbolag i beskattningshänse- eras enligt bestämmelserna i andra ende, får taxeras enligt bestämmel- - stycket. serna i andra stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas till prövning göras hos riksskatteverket senast under året efter det taxeringsår, då dödsboet första gången skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan inte föras.

! Senaste lydelse 1990:650. 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 m o m.? Överlåtes pensionsför- 4 m o m. Överlåtes pensionsförsäkring genom bodelning, skall säkring genom bodelning, skall överlåtaren oavsett överlåtelsen överlåtaren oavsett överlåtelsen under sin livstid i förvärvarens stäl- under sin livstid i förvärvarens ställe vara skattskyldig för utfallande le vara skattskyldig för utfallande belopp, såvida han icke skulle ha belopp, såvida han icke skulle ha varit berättigad till avdrag vid utgi- varit berättigad till avdrag vid utgivande av periodiskt understöd till vande av periodiskt understöd till förvärvaren. Föreligga särskilda törvärvaren. Om det finns särskilda skäl, får riksskatteverket besluta att skäl, får skattemyndigheten efter överlåtaren icke skall vara skatt- ansökan besluta att överlåtaren inte skyldig i förvärvarens ställe, även skall vara skattskyldig i förvärvaom överlåtaren icke skulle ha varit rens ställe, även om överlåtaren berättigad till avdrag som här av- inte skulle ha varit berättigad till ses. Mor beslut som riksskatteverket avdrag som här avses. Skattemynmeddelat i sådant ärende får talan dighetens beslut i sådant ärende får icke föras. överklagas hos = riksskatteverket.

Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att

uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.

Anvisningar

till 238”

20.a. Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Har ett fåmansföretag eller ett få- Har ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag avsatt medel mansägt handelsbolag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag till personalstiftelse, medges avdrag endast om företaget stadigvarande endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskraf- sysselsätter minst 30 årsarbetskrafter. Riksskatteverket får, om sär- ter. Skattemyndigheten får, om särskilda skäl föreligger, medge un- skilda skäl föreligger, efter ansökan dantag från detta stycke. Riksskat- medge undantag från detta stycke. teverkets beslut får inte överklagas. Skattemyndighetens beslut i sådant

ärende får överklagas hos riksskat-

teverket. Riksskatteverkets beslut

får inte överklagas. |

20.e. Arbetsgivare har — under 20.e. Arbetsgivare har — under de förutsättningar som anges i tred- de förutsättningar som anges i andje stycket — rätt till avdrag för kost- ra stycket — rätt till avdrag för nader för att trygga pensionsåta- kostnader för att trygga pensionsgande enligt allmän pensionsplan. åtagande enligt allmän pen- Om allmän pensionsplan träder i sionsplan. Om = allmän = penkraft stegvis men arbetsgivaren sionsplan träder i kraft stegvis men lämnat utfästelse om en snabbare arbetsgivaren lämnat utfästelse om tillämpning av planen, har arbetsgi- en snabbare tillämpning av planen,

? Senaste lydelse 1975: 1347. 3 Senaste lydelse 1990:650. 12

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

varen rätt till avdrag för kostnader har arbetsgivaren rätt till avdrag för föranledda av denna utfästelse. All- kostnader föranledda av denna utmän pensionsplan har samma inne- fästelse. Allmän pensionsplan har börd som i 43 lagen (1967:531) om samma innebörd som i 4§ lagen tryggande av pensionsutfästelse (1967:531) om tryggande av penm. m. Med allmän pensionsplan av- sionsutfästelse m.m. Med allmän ses emellertid i denna lag, i fall där pensionsplan avses emellertid i pensionsåtagande enligt allmän denna lag, i fall där pensionsåtapensionsplan icke föreligger, även gande enligt allmän pensionsplan

a) pensionsåtagande för pen- icke föreligger, även sionsförmåner som rymmes inom a) pensionsåtagande för penvad som är sedvanligt enligt allmän sionsförmåner som rymmes inom pensionsplan i fråga om arbetstaga- vad som är sedvanligt enligt allmän re med motsvarande uppgifter eller pensionsplan i fråga om arbetstagahans efterlevande under förutsätt- re med motsvarande uppgifter eller ning att annat åtagande än sådant hans efterlevande under förutsättsom innebär tryggande genom pen- ning att annat åtagande än sådant sionsförsäkring eller avsättning till som innebär tryggande genom penpensionsstiftelse tryggats genom sionsförsäkring eller avsättning till kreditförsäkring, pensionsstiftelse tryggats genom

b) pensionsbestämmelser, som kreditförsäkring, rekommenderats av Svenska kom- b) pensionsbestämmelser, som munförbundet, Landstingsförbun- rekommenderats av Svenska komdet eller Svenska kyrkans försam- munförbundet, Landstingsförbunlings- och pastoratförbund och an- det eller Svenska kyrkans församtagits såsom pensionsreglemente av lings- och pastoratförbund och ankommun, kommunalförbund, tagits såsom pensionsreglemente av Svenska kommunförbundet, kommun, kommunalförbund, Landstingsförbundet, Kommuner- Svenska kommunförbundet, nas Pensionsanstalt, Svenska kyr- Landstingsförbundet, Kommunerkans församlings- och pastoratför- nas Pensionsanstalt, Svenska kyrbund etler Sjukvårdens och soci- kans församlings- och pastoratföralvårdens planerings- och rationali- bund eller Sjukvårdens och sociseringsinstitut eller av annan ar- alvårdens plancrings- och rationalibetsgivare, för vars pensionsutfäs- Seringsinstitut eller av annan artelser enligt pensionsreglementet betsgivare, för vars pensionsutfäskommun, kommunalförbund, telser enligt pensionsreglementet Svenska kommunförbundet, kommun, kommunalförbund, Landstingsförbundet eller Svenska Svenska kommunförbundet, kyrkans församlings- och pastorat- Landstingsförbundet eller Svenska förbund tecknat borgen, och kyrkans församlings- och pastorat-

C) pensionsåtagande som har förbund tecknat borgen, och lämnats av statligt företag och för C) pensionsåtagande som har vilket staten har tecknat borgen. lämnats av statligt företag och för

vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta att även annat pensionsåtagande vid tillämpning av denna lag skall anses som allmän — pensionsplan. — Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsättning dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pensionsplanen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret eller det högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp celler det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får — även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan — i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- trygga pensionsåtagande som innebär rätt till pension före 65 års ålder bär rätt till pension före 65 års ålder —-- härunder inbegripet kostnad av- — härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång sedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen- före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner som skulle ha till- sionsförmäner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid kommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den ut- nämnda ålder — medges i den utsträckning sådana förmåner kan sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av be- och med beaktande jämväl av be-

stämmelserna i tionde stycket. Är stämmelserna i nionde stycket. Är

fråga om arbetstagare i aktiebolag fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över före- bestämmande inflytande över företaget, är dock kostnad som här av- taget, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång ses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till efter beslut enligt tionde stycket. grund för bedömande om en arbets- Till grund för bedömande om en tagare har bestämmande inflytande arbetstagare har bestämmande inlägges det samlade innehavet av ak- flytande lägges det samlade innehaticr eller andelar i företaget hos ar- vet av aktier eller andelar i företabetstagaren själv jämte sådana ho- get hos arbetstagaren själv jämte sånom närstående personer som dana honom närstående personer nämns i punkt 14 sista stycket av som nämns I punkt 14 sista stycket anvisningarna till 328. av anvisningarna till 32 8.

För medel, som avsatts enligt b För medel, som avsatts enligt b elier d. medges sålunda avdrag in- eller d, medges sålunda avdrag in-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till vad som motsvarar arbetsgiva- till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pen- rens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring medges avdrag för sionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som be- så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagan- hövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestäm- de, allt med iakttagande av bestämmelserna i första — femte styckena melserna i första — fjärde styckena och beslut enligt eflfie stycket av och beslut enligt tionde stycket av denna anvisningspunkt. denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser för- om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikel- måner som innebär smärre avvikelser från allmän pensionsplan. Detta ser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsätt- gäller dock endast under förutsättning att utfästelserna till den del de ning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryg- avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vi- gats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har dare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning som därefter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar ut- hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbets- fästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före givaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmåns- avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän belopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön en- högsta pensionsgrundande lön cenligt planen under förutsättning att ligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för pen- åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna sionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnitt- pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen lig kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som mot- förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulic medföra, svarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pen- som omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden sionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emeilertid ingen del av den skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt den all- för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara av- männa pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt dragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pen- smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger. Om särskilda sionsplan föreligger. skäl föreligger, får riksskatteverket

besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbetgivaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt I av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligger, får Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta om avdrag skattemyndigheten efter ansökan avseende kostnader för att trygga besluta om avdrag avseende kostpensionsutfästelse utöver vad som nader för att trygga pensionsutfäs- , gäller enligt första och femte stycke- telse utöver vad som gäller enligt na ovan. Riksskatteverkets beslut första och fjärde styckena. Skattefår inte överklagas. myndighetens beslut i sådant ären-

de får överklagas hos riksskattever-

ket. Riksskatteverkets beslut får

inte överklagas.

till 31 8”

1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp. som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av folkpension celler tilläggspension, dels belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension, invalidpension eller efterlevandepension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras vidare, om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket, att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst

Senaste lydelse 1990:650.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås också pensionsförsäkring, som — om en anställd avlidit — tagits av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften.

I fråga om annan pensionsförsäk- I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring ring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med eller hans make eller person med vilken han sammanbor under vilken han sammanbor under äktenskapsliknande = förhållanden äktenskapsliknande = förhållanden barn under 16 år, får han ta försäk- barn under 16 år, får han ta försäkring avseende efterlevandepension ring avseende efterlevandepension på sin makes eller den sammanbo- på sin makes celler den sammanboendes liv, om barnet insätts som endes liv, om barnet insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter föreligger kan skattemyndigheten ansökan medge att dödsboet efter efter ansökan medge att dödsboet skattskyldig som här i riket bedrivit efter skattskyldig som här i riket näringsverksamhet får ta försäkring bedrivit näringsverksamhet får ta avseende efterlevandepension. försäkring avseende efterlevande- Som förutsättning för att medgi- pension. Som förutsättning för att vande skall lämnas gäller att den medgivande skall lämnas gäller att efterlevande saknar betryggande den efterlevande saknar betrygganpensionsskydd och att försäkringen de pensionsskydd och att försäktas i samband med att boet upphör ringen tas i samband med att boet med driften i förvärvskällan. Mot- upphör med driften i förvärvssvarande gäller om den avlidne källan. Motsvarande gäller om den drivit verksamheten genom för- avlidne drivit verksamheten genom medling av juridisk person. förmedling av juridisk person.

Ålderspension får inte börja utgå Ålderspension får inte börja utgå

vid lägre ålder än 55 år. Om särskil- vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligger, får dock regering- da skäl föreligger, får dock skatteen eller, efter regeringens förord- myndigheten efter ansökan besluta nande, riksskatteverket efter ansö- att pension får börja utgå vid lägre kan besluta att pension får börja ålder. utgå vid lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under den försäkrades livstid lägst fem år celler, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 20 av anvisningarna till 238.

Förmånstagarce får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålderspension skall anställd. som då försäkringsavtalet ingicks var den försäkrade, vara förmånstagare.

Mcd invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst 17

2 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med cefterlevandepension förstås Med efterlevandepension förstås pension pension

1. som efter den försäkrades död 1. som efter den försäkrades död

utgår till den försäkrades make, utgår till den försäkrades make,

varmed i detta sammanhang förstås varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden, äktenskapsliknande förhållanden,

2.som efter den försäkrades död 2.som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits eller barn till person som angivits under 1, under i,

3.som utgår till efterlevande på 3.som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av grund av försäkring som tagits av dödsbo efter medgivande av riks- dödsbo efter medgivande enligt skatteverket enligt tredje stycket, tredje stycket, varvid pension får varvid pension får utgå som om utgå som om den avlidne varit förden avlidne varit försäkrad, eller säkrad, eller

4. som utgår på grund av försäk- 4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till ring som tagits av arbetsgivare till förmån för anställds efterlevande förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista me- med stöd av andra stycket sista meningen, varvid pension får utgå ningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäk- som om den avlidne varit försäkrad. rad.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle har upphört, får dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete, får pension utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke 1., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Som efterlevandepension anses även pension som — om försäkrad eller efterlevande make avlider innan ålders- eller efterlevandepension har utgått under viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid — skall utgå under återstoden av denna tid (försörjningsränta). En förutsättning för detta är dock att försörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts

a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make, som skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbelopp inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år, dock med den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension, räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och inte heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,

c) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsvariga pensionen skall erläggas under tid, som inte med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå, samt att inte vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall upphöra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som anges i nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsförsäkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrivs överlåtas celler återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas

I.till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller

3. genom bodelning. |

Ny ägare till pensionsförsäkring Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk- skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren om förvärvet av för- ringsgivaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsför- säkringen. Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestäm- säkring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det melserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10000 kronor eller om sär- högst 10000 kronor eller om särskilda skäl föreligger och riksskatte- skilda skäl föreligger och skatteverket på särskild ansökan medger myndigheten på särskild ansökan det. Bestämmelserna i tagen hind- medger det. Bestämmelserna i rar inte heller återbetalning enligt lagen hindrar inte heller återbetal- 13 kap. 4§ äktenskapsbalken av ning enligt 13 kap. 4§ äktenskapsförsäkringstagarens tillgodohavan- balken av försäkringstagarens tillde. godohavande.

Om särskilda skäl föreligger, kan Om särskilda skäl töreligger. kan riksskatteverket efter ansökan för- skattemyndigheten efter ansökan klara att försäkring som har medde- förklara att försäkring som har lats i utomlands bedriven försäk- meddelats i utomlands bedriven ringsrörelse skall anses som pen- försäkringsrörelse skall anses som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sionsförsäkring. Sådan förklaring pensionsförsäkring. Sådan förklafår meddelas endast under förut- ring får meddelas endast under försättning att villkoren för försäk- utsättning att villkoren för försäkringen i huvudsak står i överens- ringen i huvudsak står i överensstämmelse med bestämmelserna i stämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om pen- denna anvisningspunkt om pensionsförsäkring. Har riksskattever- sionsförsäkring. Har förklaring som ket meddelat förklaring som här av- här avses ;meddelats kan försäkringses kan försäkringen inte övergå till en inte övergå till kapitalförsäkkapitalförsäkring. ring.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom kapitalförsäkring. om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

Mot beslut, som riksskatteverket Beslut som = skattemyndighet meddelat i ärende enligt denna an- meddelat med stöd av tredje, fjärde, visningspunkt, får talan inte föras. sextonde eller sjuttonde stycket av

denna anvisningspunkt får överkla-

gas hos riksskatteverket. Riksskat-

teverkets beslut får inte överklagas.

till 53§

4,” Att bestämmelserna om handelsbolag skola tillämpas för oskiftat dödsbo medför att dödsboet icke skall åsättas taxering. I stället skall dödsboets inkomst hänföras till de särskilda delägarnas inkomst med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel i boets inkomst. Om annat icke följer av arvsavsägelse eller avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, anses därvid delägares andel i boets inkomst motsvara hans andel i boets behållning enligt lag och testamente. Till skattepliktig inkomst hänföres cj vad delägare erhåller genom skifte av boet.

Förklaring enligt 538 3 mom. sis- Undantag enligt 53§ 3 mom. sista ta stycket må meddelas exempelvis stycket får göras exempelvis när när frågan vilka som äro dödsbo- frågan vilka som är dödsbodelägare delägare är oklar till följd av tvist är oklar till följd av tvist om testaom testamente eller av annan an- mente eller av annan anledning. ledning.

5 Senaste lydelse 1966:724. 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Om ärende om dispens enligt bestämmelse som ändras genom denna lag är anhängigt hos riksskatteverket vid utgången av juni 1991 skall ärendet prövas av skatterättsnämnden. Nämndens beslut får inte överklagas.

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2§ 2 och 9 mom., 7§ 5 och 6 mom. samt 24§ 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

2 mom.” Inkomst av verksamhet som kommissionärsföretag har drivit för ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal, b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit

verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av den verksamhet som drivits för kommittentföretagets räkning,

c) att verksamheten drivits på det angivna sättet under hela beskattningsåret för båda företagen eller sedan kommissionärsföretaget började driva verksamhet av något slag,

d) att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt samt

e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncernbidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget.

Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som driver verksamhet i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommittentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning verksamheten drivs.

Har kommissionärsföretag under Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit verk- samma beskattningsår drivit verksamhet för två celler flera kommit- samhet för två eller flera kommittentföretags räkning, får inkomsten tentföretags räkning, får inkomsten redovisas hos dessa företag om de redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första förutsättningar som anges i första stycket a och c—e är uppfyllda i stycket a och c—e är uppfyllda i förhållande till varje kommittent- förhållande till varje kommittentföretag och kommissionärsföreta- företag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har get inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd om- drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av verksamhet fattning vid sidan av verksamhet som har drivits för kommittentfö- som har drivits för kommittentföretagens räkning. Har kommissio- retagens räkning. Har kommissionärsförhållandet tillkommit av or- närsförhållandet tillkommit av organisatoriska eller marknadsteknis- ganisatoriska eller marknadsteknika skäl eller föreligger andra syn- ska skäl celler föreligger andra synnerliga skäl, kan riksskatteverket nerliga skäl, kan skattemyndigheten dock på ansökan av kommittentfö- dock på ansökan av kommittentföretagen medge att inkomsten får re- retagen medge att inkomsten får redovisas hos dem utan hinder av att dovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag som av- förutsättningar för avdrag som avses i första stycket e inte föreligger. ses i första stycket e inte föreligger.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. ? Senaste lydelse 1990:651. 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverkets beslut i fråga som Skattemyndighetens beslut i fråga här avses får inte överklagas. som här avses får överklagas hos

riksskatteverket. Riksskatteverkets

beslut får inte överklagas.

Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den verksamhet som kommissionärsföretaget enligt avtalet skall bedriva för kommittentföretagets räkning anses ingå i båda företagens verksamhet. Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit verksamheten.

9 mom.” Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna 1233 kommunalskattelagen (1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget endast under förutsättning att

a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt I av anvisningarna till 43§ kommunalskattelagen samt — såvitt gäller fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 328 kommunalskattelagen — inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats aktic- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt ta upp ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktice- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förut- får skattemyndigheten, under förutsättning att lånevillkoren med hän- sättning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets syn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som av- rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget dragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person el- av lånet har förbehållits person elier personer som äger aktier eller ler personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riks- andelar i företaget. Beslut av skatteskatteverket i fråga som här avses myndigheten i fråga som här avses får inte överklagas. får överklagas hos riksskatteverket.

3 Senaste lydelse 1990:651. 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverkets beslut får inte

överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 328 kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena — att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i punkt 14 av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden melian emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde.

5 mom.” Ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. Sådana föreningar är också frikallade från skattskyldighet för inkomst som hänför sig till innehav av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för sådan inkomst som hänför sig till förvaltningsenhet avseende innehav av fastighet eller till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansicringskälla för ideellt arbete. Annan inkomst som hänför sig till innehav av fastighet, utom inkomst som avses i 7 mom., och till rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o. d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideclila arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e. d.

+ Senaste lydelse 1990:651. 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att — utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen — främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål,

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a,

c) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt

d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar.

Skattemyndigheten kan efter an- Skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening, som av- sökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller an- ser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ide- nan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna an- ella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment ses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket d an- uppfyller under fjärde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta givet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskatt- slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med ningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmö- e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde styc- genhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras för- ket kan komma att påföras förcningen på grund av taxering för eningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår med- det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning givandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas ge- av sådan ansökan får överklagas nom besvär hos riksskatteverket. hos riksskatteverket. Riksskattever- Besvären skall ha kommit in till kets beslut får inte överklagas. riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycket får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 19—22 §§ taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar.

Det förhållandet. att en ekonomisk förening med stöd av 148 lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.

Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, efter ansökan förklara att förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tilllämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant beslut får, när omständigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket återkallas. Beslut, som riksskatteverketr meddelat enligt detta stycke, får inte överklagas.

6 m o m.? Kyrkor, sjukvårdsin- 6 m o m. Kyrkor, sjukvårdsin-

rättningar vilkas verksamhet inte rättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtig- bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som har hetsinrättningar, stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar el- myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss fa- ler att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda milj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfost- personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd ran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk- utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning samt främja vetenskaplig forskning eller ” hushållningssällskap med stadgar nordiskt samarbete samt hushållsom har fastställts av regeringen el- ningssällskap med: stadgar som har ler myndighet som regeringen be- fastställts av regeringen eller mynstämmer frikallas från skattskyldig- dighet som regeringen bestämmer het för inkomst av näringsverksam- frikallas från skattskyldighet för inhet som inte hänför sig till innehav komst av näringsverksamhet som av fastighet eller till rörelse. inte hänför sig till innehav av fas-

tighet eller till rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål avses hänförlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas verksamhet av annan art.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma

5 Senaste lydelse 1990:651. 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skattskyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande = tilllämpning i fråga om stiftelse.

: 24§

6 mom.” Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till företaget, skall vid vinstberäkningen vederlaget tas upp som intäkt endast till den del det inte överstiger egendomens marknadsvärde. Av punkt 14 andra stycket av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen (1928:370) framgår att överskjutande del av vederlaget skall beskattas som intäkt av tjänst.

Vad som sägs i första stycket gäller inte när hela vederlaget enligt det där angivna lagrummet skall beskattas som intäkt av tjänst. I sådana fall skall avyttringen inte till någon del beaktas vid beräkning av överlåtarens inkomst av kapital. |

Vid avyttring som avses i första stycket får vinsten inte beräknas enligt 25§ 9 mom. eller 268 7 mom. Vad nu sagts gäller dock inte om den avyttrade egendomen helt eller till huvudsaklig del skall användas i företagets näringsverksamhet.

Riksskatteverket får om synnerli- . Skattemyndigheten får om synga skäl föreligger medge undantag nerliga skäl föreligger efter ansökan från bestämmelserna i tredje styc- medge undantag från bestämmelket. Riksskatteverkets beslut får serna i tredje stycket. Skattemyninte överklagas. dighetens beslut får överklagas hos

riksskatteverket. Riksskatteverkets

beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Om ärende om dispens enligt bestämmelse som ändras genom denna lag är anhängigt hos riksskatteverket vid utgången av juni 1991 skall ärendet prövas av skatterättsnämnden. Nämndens beslut får inte överklagas.

Senaste lydelse 1990:651. 27

Lag om ändring i lagen (1990:680) om upphävande av lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:680) om upphävande av lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Härigenom föreskrivs att lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen gäller dock alltjämt i fråga om 1991 och tidigare års taxeringar samt i fall som avses i punkten 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I stället för vad som sägs i den

upphävda lagen skall gälla att beslut

om dispens enligt 3§ femte stycket

och 5§ meddelas av skattemyndig-

heten. Skattemyndighetens beslut i

sådant ärende får överklagas hos

riksskatteverket. Riksskatteverkets

beslut får inte överklagas.

Ärende om dispens som är an-

hängigt hos riksskatteverket vid ut-

gången av juni 1991 skall prövas av

skattemyndigheten.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1991

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Molin, Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om förhandsbesked och dispenser i skattefrågor

I Inledning

Skatteförenklingskommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1988:21) Ny taxeringslag — reformerad skatteprocess att riksskatteverket (RSV) skulle vara den enskildes motpart i ärenden om förhandsbesked såväl i verkets nämnd för rättsärenden (rättshämnden) som i regeringsrätten. Skälet angavs främst vara att RSV skulle tillförsäkras insyn i och möjlighet att argumentera i den rättsutveckling som pågår på förhandsbeskedsområdet. I konsekvens med detta skulle enligt kommittén rättshämnden behöva bli fristående från RSV, i vart fall i funktionellt hänseende.

Kommitténs betänkande låg till grund för den nya taxeringslagen, NTL, som gäller fr.o.m. 1991 års taxering (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr.217, SFS 1990: 324). Kommitténs förslag rörande vilken myndighet som skulle föra det allmännas talan i rättsntämnden och nämndens organisatoriska ställning ledde dock inte då till lagstiftning.

RSV har i en framställning till regeringen den 21 december 1988 framhållit att det är angeläget att verket får den roll som kommittén föreslagit med tanke på det ansvar för en enhetlig rättstillämpning inom skattcförvaltningen som vilar på verket. Vidare delar RSV kommitténs uppfattning att rättshämnden då inte längre kan utgöra ett organ inom verket. Kansliet bör dock enligt RSV bibehållas inom verket därför att det är av väsentligt intresse att i verket ha tillgång till de kunskaper och erfarenheter som personalen på nämndens kansli besitter. I sin framställning har RSV därför föreslagit att själva rättsnämnden skall få en fristående ställning direkt under regeringen (finansdepartementet) men att dess kansli skall behålla sin ställning inom verket.

RSV:s författningsförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Efter remiss har yttrande avgetts av kammarrätten i Stockholm, justitieombudsmannen Claes Eklundh, Sveriges advokatsamfund, Sveriges industriförbund, Föreningen Auktoriserade revisorer, Lantbrukarnas riksförbund och statskontoret. En sammanställning av remissyttrandena har 29

ärendet (dnr 6379/88).

Enligt åtskilliga bestämmelser i skattelagstiftningen får RSV i enskilda fall medge undantag från gängse skatteregler. Ansökningarna avseende flertalet dispensbestämmelser avgörs inom RSV av rättsnämnden. För nämnden och dess kansli är befattningen med dispensärendena förhållandevis omfattande. Exempelvis inkom under år 1989 drygt 2200 ansökningar, varav ca hälften avsåg dispens enligt lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, uppskovslagen. Ungefär hälften av nämndkansliets totala handläggarresurs har under senare tid tagits i anspråk för dispensärendena.

I en framställning till regeringen den 21 juni 1988 har RSV föreslagit att beslutsbehörigheten i flera av de olika typerna av dispensärenden som RSV genom rättsnämnden nu beslutar i flyttas ned till den regionala skatteförvaltningen. Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av kammarrätten i Göteborg, Föreningen Auktoriserade revisorer, Småföretagens riksorganisation, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Sveriges industriförbund. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3334/88).

Jag avser nu att lägga fram förslag på grundval av RSV:s framställningar, som båda rör verksamheten vid rättsnämnden. En annan utgångspunkt för mina förslag är att handläggningstiden hos rättshämnden i ärenden om förhandsbesked som avser den direkta beskattningen är alltför lång. Det rör sig normalt om sju — åtta månder, men i vissa fall om ännu längre tid. Förslagen syftar därför också till att förkorta handläggningstiden.

Inledningsvis kan påpekas att förhandsbeskedsinstitutet regleras i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor, FHBL. Enligt lagen kan besked ges i frågor som avser inkomst-, förmögenhets- eller fastighetstaxering. Förhandsbesked kan emellertid på motsvarande sätt lämnas också i frågor som rör den indirekta beskattningen. Bestämmelser om detta finns bl.a. i 638 lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 1 6 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter och i 3 och 6888 vägtrafikskattelagen (1988:327). När jag i det följande behandlar förhandsbeskeden tar jag sikte på de besked som meddelas enligt FHBL beroende på att problemen med handläggningstiden i första hand gäller dem. De förslag som jag lämnar får dock konsekvenser för förhandsbesked angående indirekta skatter.

Regeringen beslutade den 17 januari 1990 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med anledning vad jag nu redogjort för. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2. I förhållande till lagrådsremissen kommer jag att föreslå några mindre redaktionella ändringar. Dessutom kommer jag att föreslå att FHBL skall utökas med dels en bestämmelse som ger en ordförande eller en vice ordförande rätt att ensam fatta vissa beslut som inte innebär att förhandsbesked lämnas eller att en ansökan om förhandsbesked avvisas (3 § fjärde stycket), dels en bestämmelse som ger RSV rätt att uppdra åt en tjänsteman vid en skatte- 30

myndighet att företräda verket i regeringsrätten (9§ första stycket andra meningen).

2¶Förhandsbesked

Mitt förslag: RSV skall föra det allmännas talan i ärenden om

förhandsbesked.

Rättsnämnden skall brytas ut från RSV och i eget namn meddela

förhandsbesked.

Avgiften för ett förhandsbesked anpassas till penningvärdeför-

sämringen och skall därför normalt tas ut inom intervallet 600 —

10000 kr.

Skatteförenklingskommitténs förslag: Överensstämmer med mitt såvitt gäller uppgiften att föra det allmännas talan.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt vad gäller utbrytningen av rättsnämnden. Frågan om avgiftshöjning tas inte upp.

Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran. De som yttrat sig över RSV:s förslag är dock av den uppfattningen att även rättsnämndens kansli bör brytas ut från verket.

Skälen för mitt förslag: En enskild får hos RSV:s rättsnämnd ansöka om förhandsbesked rörande tolkning eller tillämpning av skattelag. Skattemyndigheten är den enskildes motpart i rättsnämnden. En ansökan som inte direkt avvisas av nämnden remitteras sålunda för yttrande till skattemyndigheten i det län där sökanden skall taxeras. Förhandsbesked får överklagas hos regeringsrätten av den enskilde och av det allmänna genom skattemyndigheten eller ett till RSV knutet allmänt ombud. Årligen meddelar nämnden ca 200 förhandsbesked varav ca 50 överklagas.

För beslut om taxering däremot gäller på processområdet enligt NTL fr.o.m. taxeringsåret 1991 att endast RSV får överklaga ett taxeringsbeslut för det allmännas räkning och att RSV ensamt för det allmännas talan i regeringsrätten. Härigenom har RSV getts ett ökat ansvar för en enhetlig tillämpning och rättsutveckling på skatteområdet. I konsekvens med dessa ändringar bör som bl. a. skatteförenklingskommittén föreslagit RSV också föra det allmännas talan i ärenden om förhandsbesked och ges möjlighet att överklaga ett förhandsbesked med hänsyn till att förhandsbeskedsinstitutet fyller en viktig rättsbildande funktion. Den nuvarande konstruktionen med allmänt ombud bör följaktligen avvecklas. Det allmänna ombud enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter som finns hos beskattningsmyndigheten och har till uppgift att föra det allmännas talan hos förvaltningsdomstol och rättsnämnden bör dock finnas kvar. Det ombudet bör även framgent företräda det allmänna i ärenden om förhandsbesked som avser punktskatter och prisregleringsavgifter.

En förutsättning för att RSV skall kunna ta över skattemyndighetens eller i vissa fall allmänna ombudcets uppgift rörande förhandsbeskeden är 31

stående, i vart fall i funktionellt hänseende, från RSV.

Det kan givetvis diskuteras att ha en helt annan ordning för förhandsbeskeden. Mot bakgrund av att handläggningstiderna sedan åtskilliga år varit alltför långa och institutet därmed endast delvis fyllt sitt ursprungliga syfte har det på sina håll också gjorts gällande att uppgiften att meddela förhandsbesked bör tas över av något annat organ, i första hand skattemyndigheterna, som ju numera också skall fatta taxeringsbeslut. Enligt min mening skulle emellertid förhandsbeskedsinstitutet i så fall mista mycket av sin funktion att svara för en betydande del av rättsutvecklingen, inte minst vad gäller frågor som rör aktuella strömningar på skatteområdet. Nämndens svar på de ställda frågorna får i allmänhet också ett brett erkännande på grund av det förtroende hos allmänheten och företagen som rättsnämnden skapat genom åren. Om ett flertal skattemyndigheter får meddela förhandsbesked är vidare risken uppenbar att ett stort antal besked överklagas. Vidare kommer det att ta längre tid än för närvarande att få ett slutligt avgörande från regeringsrätten eftersom en ordning med skattemyndigheterna som beslutsinstans förutsätter en överklagandeinstans mellan skattemyndigheterna och regeringsrätten. Jag anser därför att man skall ta vara på den höga kompetens som byggts upp i rättsnämnden genom att också i fortsättningen låta förhandsbeskeden lämnas på en central nivå.

Enligt min mening finns det inte nu skäl att på något annat avgörande sätt ändra den grundläggande karaktären hos förhandsbeskedsinstitutet. Bl.a. bör förfarandet vara kontradiktoriskt och besluten meddelas av en nämnd som arbetar under domstolsliknande förhållanden. En effektivisering av verksamheten bör kunna uppnås på annat sätt.

Den av bl.a. skatteförenklingskommittén föreslagna utbrytningen av rättshämnden från RSV bör nu kunna komma till stånd. Därvid är det i hög grad angeläget att man inte försämrar förutsättningarna för en förkortning av handläggningstiderna. Utbrytningen bör därför bara avse nämnden i sin beslutande funktion. I denna nya skepnad bör nämnden kallas skatterättshämnden. BI. a. med hänsyn till den osäkerhet som råder i fråga om den framtida ärendetillströmningen till nämnden bör nämndens kansli fortfarande höra till RSV. Härigenom kan man ta till vara de fördelar det innebär att vid behov från RSV:s övriga organisation på ett smidigt sätt få tillgång till kvalificerade handläggare. Kansliets ordinarie organisation, som redan i dag är förhållandevis liten och därmed sårbar, bör nämligen minskas om — som jag också kommer att föreslå — den för närvarande stora mängden dispensärenden inte längre skall handläggas vid kansliet. En flexibel handläggarorganisation är vidare cen förutsättning för att få ett mera permanent tillstånd där förhandsbeskeden lämnas snabbt och med bibehållen kvalitet.

Jag kan inte ansluta mig till remissinstansernas uppfattning att de handläggare som bereder ärendena om förhandsbesked inte kan vara anställda av RSV med hänsyn till tilltron till nämndens opartiskhet. Som jag redan sagt åtnjuter nämnden redan med dagens ordning stort förtroende. De

ändringar jag föreslår här bör rimligen inte leda till minskat förtroende, snarare tvärtom.

Vad gäller beslutsfunktionen hos nämnden bör gällande huvudstruktur, som för närvarande beskrivs i 2 kap. 21—2388§ instruktionen (1990:1293) för skatteförvaltningen, kunna behållas. Exempelvis bör nämnden sammanträda på två avdelningar, en för direkt och en för indirekt skatt. Vidare bör regeringen också i fortsättningen utse ordförande, andra ledamöter och ersättare. I likhet med vad som hittills skett bör tillses att ledamöterna och deras ersättare har goda kunskaper på skatteområdet.

För närvarande är nämnden beslutför i ärenden om förhandsbesked med minst sex ledamöter eller, om ordföranden och minst tre andra ledamöter är ense om utgången, med fyra eller fem ledamöter. Sistnämnda beslutförhetsregel, som ju innebär att nämnden kan vara beslutför i en mindre sammansättning, infördes år 1984 i syfte att öka avverkningskapaciteten. Den har emellertid enligt vad jag inhämtat hittills inte tillämpats. Det kan bero på att huvudorsaken till de långa handläggningstiderna står att finna i det förfarande som föregår avgörandena, bl. a. en ofta utdragen skriftväxling i ärendena och splittringen för kansliet genom hanteringen av dispensansökningar.

Som jag ser det bör det emellertid finnas anledning att utnyttja möjligheten att besluta i en mindre sammansättning. När arbetssituationen vid kansliet förbättras, vilket en decentralisering av dispensgivningen resulterar i, kan risken öka för att det på beslutsnivå bildas något av en ”flaskhals” om alla ärenden skall avgöras i fullsutten nämnd. Det kan heller inte främja effektiviteten och snabbheten att ständigt arbeta med ett stort antal ledamöter. Dessutom har en ledamot i regel en ordinarie befattning som han inte utan vidare kan frigöra sig från för att fullgöra sidouppdraget i nämnden. Möjligheten att besluta i en mindre sammansättning bör enligt min mening vidgas så att beslut får fattas när minst tre ledamöter deltar i sammanträdena under förutsättning att de är ense om utgången. Beslut i en mindre sammansättning kan vara lämplig inte minst i ärenden av mindre vikt för lagtolkningen eller rättstillämpningen.

Enligt 98 FHBL skall sökanden i regel betala en avgift för ett förhandsbesked. Avgiften bestäms av nämnden med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och skall utgå med lägst 400 kr. och högst 6 000 kr. Finns det särskilda skäl får nämnden bestämma att avgift inte skall tas ut eller tas ut med lägre belopp.

Huvudsyftet med avgiftsbeläggningen är att ”förhindra missbruk av frågerätten” (prop. 1951:64 s.15) men avgiften skall också vara ett bidrag till kostnaderna för institutet. I förarbetena sägs vidare att avgiftens storlek inte i första hand skall vara beroende av ärendets mer eller mindre invecklade beskaffenhet utan företrädesvis ställas i relation till tvisteföremålets värde.

Den nuvarande avgiftsnivån bestämdes år 1984. En avgiftshöjning är enligt min mening motiverad med hänsyn till penningvärdeförändringen. En anpassning till dagens penningvärde innebär att den nedre gränsen höjs till ca 600 kr. och den övre till ca 10000 kr.

Vad gäller författningsregleringen föranleder mina förslag ändringar 33

3 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 89

framför allt i FHBL. BL. a. måste det komma till uttryck att förhandsbesked meddelas av skatterättsnämnden. I lagen bör vidare tas in grundläggande bestämmelser om nämndens sammansättning, beslutförhet m. m. De bör i huvudsak motsvara de föreskrifter om rättstämnden som för närvarande finns i instruktionen för skatteförvaltningen.

Med anledning av att skatteförenklingskommittén åberopat sekretessynpunkter som ett skäl för att RSV i stället för skattemyndigheterna bör vara den enskildes motpart i ärenden om förhandsbesked vill jag till sist säga följande. Av 9 kap. 1§ sekretesslagen (1980: 100) följer att sekretess gäller i ärenden om förhandsbesked. I paragrafen anges uttryckligen att sekretessen också gäller besluten i ärendena. Beslut om taxering däremot är offentliga. Sekretesskyddet för förhandsbeskeden avser främst att förhindra att uppgifter om enskildas ckonomiska förhållanden, t. ex. planerade nyinvesteringar eller fusioner e.d., som det inte gärna går att underlåta att redovisa i beslutet, får en allmän spridning. Avsikten torde emellertid inte ha varit att förhindra att skattemyndigheten vid taxeringen skall få kännedom om förhandsbeskedet i fall där den enskilde inte själv åberopar det. Frågan om sckretess i förhållande till den skattemyndighet som skall besluta om den aktuella taxeringen måste bedömas med utgångspunkt i 14 kap. 33 sekretesslagen om sekretess myndigheter emellan. Av betydelse är också att det av flera skäl i praktiken endast undantagsvis finns anledning att i beskattningsverksamheten upprätthålla sekretess mellan de olika myndigheterna inom skatteförvaltningen. När RSV i egenskap av part får del av ett förhandsbesked som kan antas vara av intresse vid den enskildes taxering torde det enligt min mening normalt inte finnas några hinder mot att lämna ut beskedet till skattemyndigheten.

3¶Dispenser

3.1¶Kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt

Mitt förslag: Beslut om dispens enligt kommunalskattcelagen och lagen om statlig inkomstskatt skall fattas av skattemyndigheten Besluten skall få överklagas till RSV.

Möjligheten att få dispens för annat pensionsåtagande än enligt allmän pensionsplan (punkt 20 ce andra stycket av anvisningarna till 238 KL) och för smärre avvikelse från allmän pensionsplan (punkt 20 e sjunde stycket av samma anvisningspunkt) slopas.

Dispensreglerna gällande föreningar och stiftelser som främjar nordiskt samarbete (7§ 5 mom. nionde stycket och 7§ 6 mom. sista stycket SIL) och gällande dödsbon som skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende (53§ 3 mom. sista stycket KL) omvandlas till regler att iakttas vid taxering.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV har dock 34

föreslagit att dispens för dödsbon skall ges av skattemyndigheten. RSV har också föreslagit vissa materiella ändringar i dispensreglerna.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran. Industriförbundet har dock framfört att det framstår som tveksamt om det går att bygga upp erforderlig kompetens gällande avdrag för premie för egen pensionsförsäkring i vissa fall med hänsyn till att försäkringsmatematiska och försäkringstekniska överväganden spelar en avgörande roll i sådana ärenden. .

Skälen för mitt förslag: Dispensmöjligheterna avser i allmänhet fall där det vid lagstiftningen ansetts att det finns behov av att göra undantag från de regler som normalt skulle tillämpas utan att förutsättningarna för undantagen kunnat anges i detalj. Kännetecknande för flertalet dispensmöjligheter är också att den enskilde har ett betydande intresse av att få klarhet i vilka beskattningskonsekvenserna blir av en planerad transaktion eller åtgärd. Besked i frågan bör alltså många gånger ges före den årliga taxeringen.

Ärendena avseende huvuddelen av dispensbestämmelserna avgörs för närvarande av rättsnämnden. I övriga fall fattas besluten inom RSV:s ordinarie organisation, av generaldirektören eller, efter delegation, av någon särskild tjänsteman inom verket. Fördelningen av ärendegrupperna är 1 princip den att beslut i ärenden som inte får överklagas fattas av rättsnämnden medan överklagbara beslut — för vilka gäller att regeringen är klagoinstans — fattas av RSV som sådant.

Som jag tidigare berört tar dispenshanteringen i anspråk betydande delar av resurserna vid rättsnämndens kansli. På grund av det angelägna i att rättshämndens resurser kan inriktas på att meddela förhandsbesked, faller det sig naturligt att nämnden avlastas uppgiften att pröva ärenden om dispens. Det ligger också i linje med senare tids strävanden att så långt som möjligt till regional eller lokal nivå decentralisera arbetsuppgifter som inte kräver så speciell kompetens eller är av sådan särskild karaktär att de måste utföras centralt.

Enligt min mening bör i stället skattemyndigheterna, som numera också fått befogenheten att fatta beslut om taxering, normalt få fatta beslut om dispens. En sådan decentralisering innebär visserligen ökad risk för olikformig behandling. Ärendena innehåller emcllertid i regel inte frågor som med hänsyn till svårighetsgrad eller av något annat skäl inte bör prövas på skattemyndighetsnivå. Myndigheterna är för övrigt redan förtrogna med flertalet dispensgrupper genom att rättshämnden har remitterat dispensansökningarna till myndigheterna för yttranden. Som RSV har berört bör också befarade brister i tillämpningen efter en decentralisering kunna botas genom att verket ger ut praxissamlingar, råd och rekommendationer och bedriver en effektiv uppföljning av dispensverksamheten.

Beslutsbefogenheten bör överföras på skattemyndigheterna i fråga om följande dispenstyper:

1. avsättning till personalstiftelse i fåmansföretag (punkt 20 a andra stycket av anvisningarna till 23§ KL),

2. tryggande av pensionsutfästelse utöver allmän pensionsplan och vid

KL),

3. dödsbo som försäkringstagare (punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31§ KL),

4. lägsta pensionsålder (punkt I fjärde stycket av anvisningarna till 318

KL),

5. överlåtelse av pensionsförsäkring (punkt I femtonde stycket av anvisningarna till 31§ KL samt 53§ 4 mom. KL),

6. återköp av pensionsförsäkring (punkt I sextonde stycket av anvisningarna till 31§ KL),

7. utländska pensionsförsäkringar (punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 315 KL),

8. förhöjt avdrag för premie för pensionsförsäkring under vissa förutsättningar (punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 46§ KL),

9. kommissionärsföretag (2§ 2 mom. tredje stycket SIL),

10. införsäljning av fastighet till fåmansföretag (24§ 6 mom. fjärde stycket SIL),

11. vinstandelslån (283 9 mom. femte stycket SIL).

Beträffande den under 8 nämnda dispensregeln överväger jag för närvarande vissa ändringar med anledning av skattereformens nya systematik. Jag avser att återkomma under våren med förslag i den delen och jag kommer då att föreslå att skattemyndigheterna får överta beslutsbefogenheten i sådana ärenden.

Vad gäller två andra dispenstyper, nämligen avdrag för tryggande av annat pensionsåtagande än enligt allmän pensionsplan (punkt 20 e andra stycket av anvisningarna till 23§ KL) och pensionsåtagande som innebär smärre avvikelse från allmän pensionsplan (punkt 20 e sjunde stycket av samma anvisningar) har RSV förslagit att de skall slopas. Dispensmöjligheterna infördes för att lösa vissa övergångsproblem. Under senare år har det inte kommit in någon ansökan. De som behövt dispens enligt de båda lagrummen har enligt RSV:s mening redan fått det. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot att dispenstyperna slopas. Även för min del godtar jag förslaget.

Det förekommer också två dispensgrupper där det inte finns något påtagligt behov av att på förhand ge de skattskyldiga ett bindande besked i fråga om taxeringen. Den ena avser möjligheten för föreningar och stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete att få skattebefrielse. Den andra gruppen gäller möjligheten att för ett dödsbo göra undantag från bestämmelsen om att dödsboet skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende.

Vad gäller den förstnämnda dispensmöjligheten har det inte framkommit någon annan mening än att den fråga som kan bli föremål för dispens i stället bör prövas vid den årliga taxeringen.

Den sistnämnda dispensmöjligheten innebär att ett äldre dödsbo inte skall behandlas som ett handelsbolag om frågan om vem som är dödsbodelägare är oklar till följd av tvist om testamente eller av annan anledning. Dispens förutsätter enligt rättsnämndens praxis att det förekommer vissa oklarheter om vilken egendom som ingår i boet, svävande äganderätt eller 36

andra omständigheter som beror på rättshandlingar utförda av den avlidne eller som annars förelegat redan vid dödsfallet. De skattskyldigas dispositioner är således inte beroende av om dispens ges eller inte. Enligt min mening är det därför naturligare att skattemyndigheten vid taxeringen får bedöma om undantag från huvudregeln bör göras.

Rättsnämndens beslut om dispens får enligt nuvarande regler normalt inte överklagas. En överföring av beslutsbefogenheten till skattemyndigheten motiverar enligt min mening att en överklaganderätt införs. RSV bör vara andra och sista instans.

3.2¶Uppskovslagen m. m.'

Mitt förslag: Beslutsbefogenheten i samtliga dispensärenden enligt lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst decentraliseras till skattemyndigheterna. Besluten får överklagas till RSV.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.

Skälen för mitt förslag: Genom skattereformen (prop. 1989/90:110 och prop. 1990/91:54) har vissa dispensbestämmelser upphävts. Under en övergångsperiod kommer emellertid dispensfrågorna att ha fortsatt aktualitet. Ett stort antal ansökningar torde komma att ges in även i framtiden. Det gäller särskilt i fråga om dispens enligt lagen om uppskov med beskattning av realisationsvinst, uppskovslagen. Rättsnämnden har för närvarande hand om dispensgivningen också enligt många av dessa numera upphävda bestämmelser. Följande slag av dispensärenden är av intresse:

I. vinstbolag (35§ 3 mom. sjunde stycket KL), 2. koncernbidrag (2§ 3 mom. tredje stycket SIL), 3. förvaltningsföretag (7§ 8 mom. åttonde stycket SIL),

4. övertagande av utskiftningsskatteskuld vid fusion (1§ 2 mom. andra stycket lagen (1927:321) om utskiftningsskatt),

5. fartygsfond (6§ andra stycket lagen (1954:40) om särskild fartygsfond), .

6. eldsvådefond (58, 8§ andra och fjärde styckena samt 9§ lagen (1981:296) om eldsvådefonder),

7. uppskov med beskattning av realisationsvinst (3§ femte stycket, 5§ första och andra styckena uppskovslagen).

De vid 1—6 upptagna dispensmöjligheterna kan föranleda dispensansökningar även efter den 1 juli 1991 då rättsnämnden enligt vad jag nyss föreslagit skall frikopplas från RSV. Med hänsyn till det fåtal ansökningar som kan förväntas bör denna dispensgivning även i fortsättningen ligga på central nivå. Den kan med fördel ankomma på RSV, vilket medför att de nu upphävda bestämmelserna i lag inte behöver ändras.

Beträffande de vid punkt 7 nämnda dispensmöjligheterna enligt uppskovslagen bör nämnas att ärendena formellt inte avgörs av rättshämnden 37

tion — av tjänstemän där. Uppskovslagen skall tillämpas även 1 fortsättningen vid 1991 och tidigare års taxeringar. Uppskov kan således sökas för vinst vid avyttringar som skett fram till årsskiftet 1990/91. På goda grunder kan antas att — till skillnad från vad som är fallet med ärenden om dispens enligt de andra upphävda reglerna — det också efter den 1 juli 1991 kommer att ges in ett stort antal dispensansökningar avseende uppskov.

Ansökningarna kan komma att avse samtliga dispensmöjligheter, dvs. — undantag från kravet att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den

avyttrade fastigheten minst tre år under den femårsperiod som inföll

närmast före avyttringen (3§ femte stycket), — medgivande att, i fall där den skattskyldige avlidit, fastighet som den

avlidne eller dödsboet förvärvat godtas som ersättningsfastighet samt

att en den avlidne närstående persons bosättning på ersättningsfastighet

skall anses medföra att kravet på bosättning är uppfyllt (33 femte

stycket), — medgivande att den fyraåriga tidsfristen för förvärv av ersättningsfas-

tighet förlängs högst tre år (58 första stycket), — medgivande till förlängning av den ettåriga fristen för bosättning på

ersättningsfastigheten (5 § andra stycket).

Dispensärendena om uppskov är med hänsyn till sin frekvens resurskrävande och kommer av allt att döma att så förbli under några år. Vidare finns det numera en fast praxis, vilket medför att det saknas vägande skäl att låta uppgiften ligga kvar på central nivå. Dispensgivningen bör därför decentraliseras till skattemyndigheterna.

I likhet med vad jag föreslagit i fråga om andra dispensgrupper bör skattemyndigheternas beslut om dispens enligt uppskovslagen få överklagas till RSV. Verkets beslut bör inte få överklagas. Enligt min mening bör denna ordning gälla i fråga om samtliga dispensmöjligheter, alltså även beträffande beslut enligt 5§ andra stycket som — till skillnad från övriga beslut — enligt gällande rätt inte får överklagas. I sammanhanget kan nämnas att årligen drygt 100 överklaganden av beslut om uppskovsdispens ges in till regeringen. Mitt förslag medför att regeringen avlastas uppgiften som öÖverinstans.

Slutligen vill jag framhålla att genom att skatterättsnämnden och dess kansli inte kommer att ha någon befattning med dispensärenden, handläggningen av förhandsbeskedsärendena kan snabbas upp och tiden från ansökan till beslut förkortas avsevärt.

4¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har sagt har inom finansdepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor, 2.1lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 38

3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav- = Prop. 1990/91:89 gifter, 4.lag om ändring i vägstrafikskattelagen (1988:327), 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 6.1ag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 7.lag om ändring i lagen (1990:680) om upphävande av lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst.

Lagrådet har granskat förslagen.

5¶Författningskommentarer

5.1¶Lagen om förhandsbesked i taxeringsfrågor

5.3¶Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

1 kap.

78 Ändringarna föranleds av att skatterättsnämnden skall meddela förhandsbesked i de ärenden där RSV är beskattningsmyndighet.

6 kap. 1 —3§§ har ändrats så till vida att skatterättsnämnden meddelar förhandsbesked angående de skatter och avgifter beträffande vilka RSV är beskattningsmyndighet.

5.4¶Vägtrafikskattelagen

68§ Inskränkningen till 6 kap. i hänvisningen till lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter har tagits bort eftersom bestämmelserna om överklagande av förhandsbesked finns i 8 kap. 3% av denna lag. Vidare har paragrafen ändrats med hänsyn till att skatterättsnämnden och inte beskattningsmyndigheten skall meddela förhandsbesked beträffande punktskatter.

Ändring har också vidtagits med anledning av att skatterättsnämnden i stället för RSV skall meddela förhandsbesked i frågor som rör vägtrafikskatt.

5.5¶Kommunalskattelagen

533 3 mom. Dispensbestämmelsen i fjärde stycket har omvandlats till en regel som skall tillämpas av skattemyndigheten vid taxering av dödsbo. Som framgår av anvisningarna avses med särskilda skäl detsamma som tidigare.

4 mom. Beslutsbefogenheten i ärenden om dispens enligt första stycket har flyttats till skattemyndighetsnivå. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare. Förvaltningslagens regler gäller därvid, dvs. beslutet 41

4 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 89

får överklagas av den skattskyldige, om beslutet gått honom emot' och tiden för överklagande är tre veckor.

Anvisningarna

till 23§ punkt 20 a Beslutsbehörigheten i ärenden om medgivande för fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag att göra avdrag för avsättning till personalstiftelse har flyttats ned till skattemyndighetsnivå. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare.

punkt 20 e Dispensbestämmelserna i andra och sjunde styckena har slopats.

Dispens enligt sista stycket skall i fortsättningen sökas hos skattemyndigheten. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare.

till 31§ punkt I Beslutsbehörigheten i ärenden om dispens från de kvalitativa krav som uppställs i anvisningspunkten har flyttats ned till skatterayndighetsnivå. Skattemyndighetens beslut i dessa ärenden får enligt sista stycket överklagas till RSV men inte vidare.

till 538 Anvisningspunktens andra stycke har anpassats till ändringen i 53§ 3 mom. fjärde stycket.

5.6¶Lagen om statlig inkomststskatt

282 mom. Skattemyndigheten får i vissa situationer i stället för RSV besluta att inkomsten hos ett eller flera kommissionärsföretag får redovisas hos ett kommittentföretag även om förutsättningarna inte är uppfyllda vad gäller företagens rätt till avdrag för koncernbidrag till varandra. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV. RSV:s beslut får inte överklagas.

9 mom. Beslutsbehörigheten i ärenden om dispens enligt femte stycket har flyttats till skattemyndighet. Skattemyndighets beslut får överklagas till RSV men inte vidare.

78 5 mom. Den särskilda tidsfristen för överklagande av skattemyndighets beslut enligt femte stycket har slopats. Förvaltningslagens bestämmelser skall i stället gälla, dvs. tiden för överklagande är tre veckor.

Dispensregeln i nionde stycket för föreningar med huvudsakligt ända- 42

mål att främja nordiskt samarbete har slopats och i stället har främjande av nordiskt samarbete angetts som ett av de ändamål som medför skattebefrielse enligt första stycket jämfört med fjärde stycket.

6 mom. Bestämmelserna i första stycket, till vilka 5 mom. fjärde stycket hänvisar, har utvidgats till att omfatta stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja nordiskt samarbete. Hänvisningen i sjätte stycket har slopats till följd härav.

24§ 6 mom. Ändringen i fjärde stycket innebär att beslutsbehörigheten i ärenden om medgivande att schablonregeln skall få tillämpas vid beräkning av reavinst vid införsäljning av fastighet eller bostadsrätt till fåmansföretag flyttas ned till skattemyndighetsnivå. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare.

5.7¶Lagen om upphävande av lagen om uppskov med

beskattning av realisationvist

Övergångsbestämmelserna har ändrats så att skattemyndigheten i stället för RSV prövar samtliga ansökningar om dispens enligt uppskovslagen. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare. Eftersom det är angeläget att nämndens kansli så snart som möjligt avlastas dessa dispensärenden skall de ärenden som ligger i balans hos rättsnämnden den 1 juli 1991 överlämnas till skattemyndigheterna för prövning.

6¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till I. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor, 2.lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 4.lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 7.lag om ändring i lagen (1990:680) om upphävande av lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst.

7¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram. 43

RSVs Författningsförslag

Bilaga 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor!

dels att nuvarande 10 och 12 §§ skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 2—9 och 11 §§ skall betecknas 5 — 12 respektive 1388, dels att 18 och de nya 5—7 och 9—12 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2—4§§8, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket får, om det fin- Förhandsbesked får efter ansökan Aes vara av synnerlig vikt för nå- lämnas enligt denna lag, om det är gon, efter ansökan lämna besked på av synnerlig vikt för någon angåförhand (förhandsbesked) angående ende viss fråga, som avser sökanviss fråga, som avser sökandens dens taxering till kommunal intaxering till kommunal inkomst- komstskatt, statlig inkomstskatt, skatt, statlig inkomstskatt, statlig statlig förmögenhetsskatt, utskiftförmögenhetsskatt, — utskiftnings- ningsskatt, ersättningsskatt eller skatt, ersättningsskatt celler vinst- vinstdelningsskatt, eller viss fråga delningsskatt, ävensom viss fråga rörande tillämpningen av lagen rörande tillämpningen av lagen (1951:763) om beräkning av statlig (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad ininkomstskatt för ackumulerad in- komst eller i lag givna bestämmelkomst eller i lag givna bestämmel- ser om uppskov med beskattning ser om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Gäller ansökav realisationsvinst. Gäller ansök- ningen fråga om tillämpning av ningen fråga om tillämpning av lagen (1980:865) mot skatteflykt lagen (1980:865) mot skatteflykt får förhandsbesked meddelas, om får förhandsbesked meddelas, om det är av vikt för sökanden. det är av vikt för sökanden.

I frågor som avses i första stycket I frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också medde- får förhandsbesked också meddelas, om det finnes vara av vikt för las, om det är av vikt för enhetlig enhetlig lagtolkning eller rättstill- lagtolkning eller rättstillämpning. lämpning.

Vad som sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar erhålla förhandsbesked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Detsamma gäller den som enligt I kap. 5§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:866 58 1986:1290

103 1988:418

118 1986: 1290

123 1980:866 ? Senaste lydelse 1984: 1089 44

Bilaga I Om rätt att av riksskatteverket er- Om rätt att erhålla förhandsbehålla förhandsbesked i fråga röran- sked i fråga rörande mervärdeskatt de mervärdeskatt föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen (1968:430) om (1968:430) om mervärdeskatt. mervärdeskatt.

Frågor om förhandsbesked prövas av en särskild nämnd, skatterättsnämnden. Denna sammanträder på två avdelningar, en för direkt skatt och en för indirekt skatt.

Nämnden består av högst arton ledamöter och högst tjugofyra ersättare som regeringen förordnar för högst fyra år. Bland ledamöterna utser regeringen två ordförande och tre vice ordförande.

Ledamöternas och ersättarnas fördelning på avdelningarna bestäms av regeringen.

Skatterättsnämnden är vid avgörande av ärenden angående förhandsbesked beslutför när minst sex ledamöter är närvarande. Nämnden är dock beslutför i ett sådant ärende med fyra eller fem ledamöter, om minst fyra av dessa, bland dem ord- Jföranden, är ense om utgången i ärendet.

I ärende, som prövas av nämnden enligt särskilda föreskrifter, är nämnden beslutför när minst tre ledamöter är närvarande. Fler än åtta ledamöter får inte delta i nämndens beslut. Bland ledamöterna skall ingå en ordförande eller vice ordförande.

Om det framkommer skiljaktiga meningar vid överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

Nämnden får överlämna åt en vordförande eller vice ordförande att "besluta ensam i ärenden om förhandsbesked av enkel beskaffenhet.

Sakkunnig och, även om hinder för någon ledamot inte föreligger, ersättare får kallas att närvara vid överläggningarna men dock inte delta i nämndens beslut.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga I

2 5§

Förhandsbesked sökes skriftligen En ansökan om förhandsbesked hos riksskatteverket. Ansökan må skall vara skriftlig. Ansökan får inte icke ingivas senare än den dag, då ges in senare än den dag, då dekladeklaration senast skall avlämnas ration senast skall avlämnas till ledtill ledning för den taxering varom ning för det års taxering som frågan fråga är. Ansökan om förhandsbe- avser. Ansökan om förhandsbesked sked rörande tillämpning av förord- rörande tillämpning av lagen ningen om ersättningsskatt må, dä- (1933:395) om ersättningsskatt får, rest beskedet är avsett att åberopas :om beskedet är avsett att åberopas vid sådan taxering till ersättnings- vid sådan taxering till ersättningsskatt som kan föranledas av beslu- skatt som kan föranledas av beslutad vinstdisposition för visst verk- tad vinstdisposition för visst verksamhetsår, icke ingivas efter den samhetsår, inte ges in efter den dag, dag, då sökanden senast är pliktig då sökanden senast skall avlämna avlämna deklaration till ledning för deklaration till ledning för taxering taxering till statlig inkomstskatt för till statlig inkomstskatt för inkomst inkomst under samma verksam- under samma verksamhetsår. hetsår.

Vid ansökan skall fogas all den Vid ansökan skall fogas all den utredning i ärendet, som står sö- utredning i ärendet, som står sökanden till buds. Efter anmaning kanden till buds. Efter anmaning av riksskatteverket eller hos verket av skatterättshämnden eller tjänsteanställd tjänsteman är sökanden man vid nämndens kansli är sökanskyldig, i den mån sådant är för den skyldig, i den mån det är möjhonom möjligt, att inom i anma- ligt för honom, att inom i anmaningen angiven tid inkomma med ningen angiven tid komma in med de ytterligare upplysningar, som de ytterligare upplysningar, som befinnas erforderliga för meddelande hövs för meddelande av förhandsav förhandsbesked, vid äventyr att besked, vid påföljd att ansökningen ansökningen eljest avvisas. annars avvisas.

38” 6§

Över inkommen ansökan skall, Om inte ansökan omedelbart avdär ej denna omedelbart avvisas visas enligt 7§ första stycket, skall jämlikt 4§ första stycket, yttrande yttrande över ansökan inhämtas inhämtas av länsskattemyndighet, från länsskattemyndighet, som är som är behörig att taga befattning behörig att fa befattning med ifråmed ifrågavarande taxering. Avser gavarande taxering. ansökningen fråga av särskilt intresse för kommun, må denna beredas tillfälle att avgiva yttrande över ansökningen.

Riksskatteverket äger, där så fin- Skatterättsnämnden får, när det nes påkallat, bereda sökande även- kan antas vara till fördel för utredsom vederbörande länsskattemyn- ningen, bereda sökanden och länsdighet tillfälle att muntligen lämna skattemyndigheten = tillfälle — att upplysningar inför verket. muntligen lämna upplysningar in-

för nämnden.

> Senaste lydelse 1970:914 3 Senaste lydelse 1986:1290 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga I

48? 18

Finner riksskatteverket med hän- Finner skatterättsnämnden med syn till ansökningens innehåll för- hänsyn till ansökningens innehåll handsbesked icke böra meddelas, att förhandsbesked inte bör meddeskall ansökningen avvisas. las, skall'ansökningen avvisas.

Upptages ansökningen till pröv- Tas ansökningen upp till prövning, meddelar verket, i den om- ning, meddelar nämnden i den omfattning sådant finnes böra ske, be- fattning det bör ske, besked hur den sked huru den till verket hänskjutna till nämnden hänskjutna frågan frågan skall vid taxering bedömas. skall bedömas vid taxeringen. Om Därest särskilda omständigheter särskilda omständigheter inte föricke till annat föranleda, må i för- anleder annat, får i förhandsbeskehandsbeskedet angivas allenast de det anges endast de grunder, som grunder, som skola följas vid taxe- skall följas vid taxeringen. ringen.

68” 98

Över beslut, varigenom riksskat- Beslut om förhandsbesked får teverket meddelat förhandsbesked, överklagas hos regeringsrätten av må besvär anföras av sökanden och sökanden och länsskattemyndighevederbörande länsskattemyndighet. ten. Rätt att överklaga tillkommer Rätt att anföra besvär tillkommer även kommun eller landstingskomäven vederbörande kommun och mun i fråga om taxering av fastiglandstingskommun, om förhands- het eller taxering till kommunal inbeskedet avser taxering av fastighet komstskatt. eller såvitt detsamma avser taxering Riksskatteverket får i fråga om ett till kommunal inkomstskatt. Besvär visst förhandsbesked ta över den be- Som nu sagts skola upptagas och av- Jogenhet att överklaga ett beslut göras av regeringsrätten. som tillkommer länsskattemyndig-

het.

Över beslut, varigenom riksskat- Beslut, varigenom <skatterätts-

teverket avvisat ansökan om för- nämnden har avvisat en ansökan handsbesked, må besvär ej anföras. om förhandsbesked, får inte över-

klagas.

18 108 .

Besvär enligt 6§ första stycket En skrivelse med överklagande skall anföras inom en månad från enligt 9§ första stycket skall ha den dag, då klaganden erhållit del kommit in inom en månad från den av förhandsbeskedet. dag då klaganden fått del av för-

handsbeskedet.

885" 118

Av riksskatteverket meddelat för- Av skatterättsnämnden meddelat handsbesked eller, om besvär där- förhandsbesked eller, om beskedet över anförts, regeringsrättens i an- överklagats, regeringsrättens med ledning av besvären meddelade be- anledning av överklagandet meddeslut skall lända till efterrättelse vid lade beslut skall följas vid den taxetaxering som med beskedet avses, ring, som med beskedet avses, om om och i den mån den, på vilkens och i den mån den, på vilkens begäbegäran förhandsbeskedet har med- ran förhandsbeskedet har meddedelats, därom framställer yrkande. lats, yrkar det. Denne skall lämna Därvid har denne att meddela erfor- de upplysningar som behövs för att derliga upplysningar till bedöman- bedöma beskedets tillämplighet.

3 Senaste lydelse 1970:914 € Senaste lydelse 1986: 1290 7 Senaste lydelse 1984:359 ? Senaste lydelse 1971:312 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga I

de av beskedets tillämplighet.

Vad i första stycket är stadgat Vad som sägs i första stycket gälskall dock icke gälla, därest efter ler dock inte om författningsändbeskedets lämnande vidtagits för- ring efter det att beskedet lämnats fattningsändring av beskaffenhet att påverkar den fråga som beskedet

påverka taxeringen i det avseende avser.

beskedet angår.

98? 12§

För ett förhandsbesked skall var- För ett förhandsbesked skall varje sökande betala en avgift. Avgif- je sökande betala en avgift. Avgiften bestäms av riksskatteverket ten bestäms av skatterättsnämnden med hänsyn till omständigheterna i med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet till lägst 400 kro- det enskilda fallet till lägst 400 kronor och högst 6 000 kronor. Riks- nor och högst 6 000 kronor. Nämnskatteverket får dock om särskilda den får dock om särskilda skäl föreskäl föreligger bestämma en lägre ligger bestämma en lägre avgift än avgift än 400 kronor eller lämna 400 kronor eller lämna sökanden sökanden förhandsbeskedet utan förhandsbeskedet = utan avgift. avgift. Verkets beslut om avgift får Nämndens beslut om avgift får inte inte överklagas. överklagas.

Avgiften får tas ut genom post- Avgiften får tas ut genom postförskott på den försändelse genom förskott på den försändelse genom vilken förhandsbeskedet enligt 5§ vilken förhandsbeskedet enligt 8§ sänds till sökanden. Betalas inte av- sänds till sökanden. Betalas inte avgiften inom en månad efter det att giften inom en månad efter det att krav framställts får den tas ut ge- krav framställts får den tas ut genom utmätning. nom utmätning.

Har regeringsrätten undanröjt ett Har regeringsrätten undanröjt ett av riksskatteverket meddelat för- av skatterättsnämnden meddelat handsbesked på grund av att det förhandsbesked på grund av att det inte bort lämnas, skall avgiften be- inte borde ha lämnats, skall avgiftalas tillbaka. ten betalas tillbaka.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Ärende om förhandsbesked som är anhängigt hos riksskatteverket vid utgången av juni 1989 prövas av skatterättsnämnden.

? Senaste lydelse 1984:359 48

Lag om ändring av lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdesskatt! dels att 62 och 6488 skall upphöra att gälla, dels att 63§ skall ha följande lydelse, dels att närmast före 63§ skall införas en rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förhandsbesked

638?

Riksskatteverket kan på ansökan Förhandsbesked får efter ansökan av den som bedriver eller ämnar av den som bedriver eller ämnar bedriva verksamhet som medför bedriva verksamhet som medför skyldighet att erlägga mervärde- skyldighet att erlägga mervärdeskatt meddela förhandsbesked i frå- skatt meddelas i fråga som rör söga som avser sökandens skattskyl- kandens skattskyldighet. Förhandsdighet. Förhandsbesked får medde- besked får meddelas om det finns las om det finns vara av vikt med vara av vikt med hänsyn till sökanhänsyn till sökandens intresse eller dens intresse eller för en enhetlig för en enhetlig lagtolkning eller lagtolkning eller rättstillämpning. rättstillämpning.

Förhandsbesked sökes skriftligt En ansökan om förhandsbesked hos riksskatteverket före ingången skall vara skriftlig och ges in före av den första redovisningsperiod ingången av den första redovissom beröres av den fråga förhands- ningsperiod som berörs av den fråbeskedet gäller. ga som förhandsbeskedet gäller.

I övrigt gäller i tillämpliga delar Frågor om förhandsbesked prövas bestämmelserna i 2§ andra stycket, av den särskilda nämnd som anges i 3—8 samt Il och 12§§ lagen 2§ lagen (1951:442) om förhands- (1951:442) om förhandsbesked i besked i taxeringsfrågor. I övrigt taxeringsfrågor. gäller i tillämpliga delar bestäm-

melserna i 3 och 4 §§, 5 § andra styc-

ket och 6— I 1 samt 13§§ iden nämn-

da lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Ärende som är anhängigt hos riksskatteverket vid utgången av juni 1989 prövas av skatterättsnämnden.

! Senaste lydelse av 628 1986:1289

648 1970:917

? Senaste lydelse 1984:357 49

Bilaga I

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

att I kap 78 och 6 kap 1— 388 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Hos = beskattningsmyndigheten Hos = beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och ären- förvaltningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag. Ombudet den enligt denna lag. Ombudet skall också yttra sig i sådana ären- skall också yttra sig i ärenden hos den hos beskattningsmyndigheten skatterättshämnden och statens som avser förhandsbesked enligt 6 jordbruksnämnd som avser förkap. handsbesked enligt 6 kap. Prövas

sådant ärende av skatterättsnämn-

den skall allmänna ombudet hos

riksskatteverket yttra sig och i övri-

ga ärenden allmänna ombudet hos

statens jordbruksnämnd. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.

6 kap.

18!

Beskattningsmyndigheten får, efter Förhandsbesked får efter ansökan ansökan av den som är skattskyldig lämnas den som är skattskyldig eleller avser att bedriva verksamhet ler avser att bedriva verksamhet eleller vidta åtgärd som kan medföra ler vidta åtgärd som kan medföra skyldighet att betala skatt, meddela skyldighet att betala skatt, i frågor förhandsbesked i frågor som rör be- som rör beskattningen, om det är skattningen, om det är av vikt för av vikt för sökanden eller för en sökanden eller för en enhetlig lag- enhetlig lagtolkning eller rättstilltolkning eller rättstillämpning. lämpning.

I fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan av den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig.

I frågor som rör beskattning enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt kan förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen.

Ärenden hos riksskatteverket om Frågor om förhandsbesked enligt förhandsbesked enligt denna lag . denna lag prövas, i de fall där riks-

! Senaste lydelse 1990:331. 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 1

skall avgöras av den särskilda skatteverket är beskattningsmyndignämnd som anges i 19§ taxerings- het,av den särskilda nämnd (skattelagen (1956:623). rättsnhämnden) som anges i 2§ lagen

(1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor och i övriga fall av

statens jordbruksnämnd.

Förhandsbesked — skall sökas En ansökan om förhandsbesked skriftligt hos beskattningsmyndig- skall vara skriftlig. Sökanden skall heten. Sökanden skall lämna de lämna de uppgifter som behövs för uppgifter som behövs för att för- att förhandsbesked skall kunna handsbesked skall kunna meddelas. meddelas. Sökanden får anmanas Myndigheten får begära varuprov av att lämna varuprov. Görs undersöksökanden. Görs undersökning eller ning eller anlitas sakkunnig för att anlitas sakkunnig för att utreda en utreda en varas beskaffenhet, skall varas beskaffenhet, skall sökanden sökanden betala kostnaden för detbetala kostnaden för detta om myn- ta om undantag inte medges. digheten inte medger undantag.

Finner beskattningsmyndigheten Om förhandsbesked med hänsyn med hänsyn till ansökningens inne- till ansökningens innehåll, utredhåll, utredningens beskaffenhet el- ningens beskaffenhet eHer andra ler andra omständigheter att för- omständigheter inte bör meddelas, handsbesked inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas. Beslut skall ansökningen avvisas. Beslut om avvisning får fattas utan att det om avvisning får fattas utan att allmänna ombudet har yttrat sig det allmänna ombudet har yttrat över ansökningen. sig över ansökningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Ansökningar om förhandsbesked som kommit in till riksskatteverket före ikraftträdandet men som inte avgjorts av verket skall prövas av skatterättsnämnden.

LAGRÅDET

Bilaga 2

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-01-29

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 17 januari 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor, m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Susanne Mattsson.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Propositionens huvudsakliga innehåll -ssssssssssssssererre rer rs sa |

Författningsförslag I Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-

10:100) 2