Prop. 1990/91:89

Proposition om förhandsbesked och dispenser i skattefrågor

Regeringens proposition

1990/9lz89

Proposition om förhandsbesked och dispenser i skattefrågor Prop.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 januari 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

] propositionen föreslås att riksskatteverkets nämnd för rättsärenden (rättsnämnden) bryts ut från-verket och i fortsättningen i eget namn — skatterättsnämnden — fattar beslut i ärenden om förhandsbesked. l ären- dena skall riksskatteverket föra det allmännas talan utom när det gäller förhandsbesked enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Avgiften för erhållande av förhandsbesked föreslås anpassad till den allmänna prisutvecklingen.

Slutligen föreslås att uppgiften att besluta om dispens i flera av de ärendetyper som för närvarande ligger på rättsnämnden flyttas ned till skattemyndigheterna och att riksskatteverket skall vara överklagandein- stans.

Ändringarna föreslås träda i kraft den [juli 1991.

Författningsförslag 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (195 1 : 442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågorl

dels att nuvarande 105 skall upphöra att gälla. dels att nuvarande 2—9 55 skall betecknas 5— 1259", dels att i den nya 8ä ordet ”skattemyndighet" skall bytas ut mot ”riks- skatteverket".

dels att iden nya 1 1 & ordet "riksskatteverket” skall bytas ut mot "skatte-

rättsnämnden",

dels att 1 g" och de nya 5— 7, 9. 10 och 1255 skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer. 2—49'5, av följande

lydelse.

Nu varande lydelse

Riksskatteverket får, om det _En- nes vara av synnerlig vikt för nå- gon, efter ansökan lämna besked på lör/tand (förhandsbesked) angående viss fråga. som avser sökandens taxering till kommunal inkomst- skatt. statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftnings— skatt. ersättningsskatt eller vinstdel— ningsskalt. ävensom viss fråga rö- rande tillämpningen av lagen (l951:763) om [uträkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad in- komst eller i lag givna bestämmel- ser om uppskov med beskattning av rea/isa!ionsvinst. Gäller ansökning- en fråga om tillämpning av lagen (1980z865) mot skatteflykt får för- handsbesked meddelas, om det är av vikt för sökanden. "

1 frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också medde- las, om det finnes vara av vikt för .enhetlig lagtolkning eller rättstill- lämpning.

Föreslagen lydelse

,

lå”

Förhandsbesked får. om det är av synnerlig vikt för någon. efter ansö- kan lämnas angående viss fråga, som avser sökandens taxering till kommunal inkomstskatt, statlig in- komstskatt, statlig förmögenhets- skatt eller avkastningsskatt på pen- sionsmedel samt fråga rörande till- lämpningen av lagen (l951:763) om statlig inkomstskatt på ackumu- lerad inkomst. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen (1980:865) mot skatteflykt får för- handsbesked meddelas. om det är av vikt för sökanden.

1 frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också medde- las, om det är av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar erhålla förhandsbesked

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:866 - 551990341 Bä 197lz312 1051990341. 2 Senaste lydelse 1984: 1089.

I»)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Detsamma gäller den som enligt 1 kap. 55 fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152) skall anses som ägare.

Om rätt att av riksskatteverket er- hålla förhandsbesked if'råga röran- de mervärdeskatt föreskrivs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Bestämmelser om rätt att erhålla förhandsbesked finns också i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. lagen (1984:151) om punktskatter oeh prisregleringsavgi/ier oeh väg- trafikskadelagen(1988: 327).

25

Frågor om förhandsbesked prövas av en särskild nämnd. skatterätts- nämnden. Den .sammanträder på två avdelningar. en för direkt .skatt och en för indirekt .skatt.

Nämnden består av högst arton ledamöter och högst arton ersättare som regeringen förordnar för högst fyra år. Bland ledamöterna utser re- geringen två ordförande och tre vice ordförande. Ledamöternas och ersättarnas fördelning på avdelningarna be— .stäms av regeringen.

3 _Q'

Skatterättsnämnden är bes/utför när minst sex ledamöter är närva- rande. Nämnden är emellertid Ibe- slutför medfärre ledamöter, om tre. bland dem ordföranden. är ense om utgången i ärendet.

Fler än åtta ledamöter får inte delta i nämndens beslut. Bland le— damöterna skall ingå en ordförande eller en vice ordförande.

Om det framkommer skiljaktiga meningar vid överläggning tilläm- pas föreskrifterna i 16 kap. rätte- gångsbalken om omröstning i tviste- mål.

.»1 ndra beslut än sådana som avser

förhandsbesked eller avvisning en- ligt 7 _f'första stycket författas av en ordförande eller en vice ordförande ensam .

4 _9'

Ärende/ta avgörs efter beredning oehföredragning av tjänstemän vid skatterättsnämndens kansli.

Sakkunnig och, aven om hinder

Nuvarande lydelse

2,63

Förhandsbesked sökes skriftligen hos riksskatteverket. Ansökan må ieke ingivas senare än den dag. då deklaration senast skall avlämnas till ledning för taxering varom fråga är. Ansökan om förhandsbesked rö- rande tillämpning av förordningen om ersättningsskatt må, därest be— skedet är avsett att åberopas vid så- dan taxering till ensättningsskatt som kan _föranledas av beslutad vinstdisposition för visst verksam- hetsår, ieke ingi vas efter den dag. då sökanden senast är pliktig avlämna deklaration till ledning för taxering till .statlig inkomstskatt för inkomst under samma verksamhetsår.

Vid ansökan skall fogas all den utredning i ärendet. som står sö- kanden till buds. Efter anmaning av riksskatteverket eller" hos verket an- ställd tjänstetnan är sökanden skyl- dig, i den mån sådan! ärför honom ' möjligt, att inom i anmaningen an— given tid inkomma med de ytterli- gare upplysningar. som finnas er- _/i>rderliga för meddelande av för- handsbesked, vid äventyr att ansök— ningen eliest avvisas.

3,94 .

Över inkommen ansökan .skall. där ej denna omedelbart avvisas jämlikt 4,6 första stycket. yttrande inhämtas av skatternyndighet. .som är behörig att laga befattning med ifrågavarande taxering. Avser an— sökningen fråga av särskilt intresse för kommun, må denna beredas tillfälle att avgiva yttrande över an- sökningen.

Riksskatteverket äger. där .så fin- nes påkallat, bereda sökanden äv- ensom valerbörande skattemyndig- het tillfälle att muntligen lämna

3 Senaste lydelse 19701914. 4 Senaste lydelse 1990134l.

Föreslagen lydelse

för någon ledamot inte föreligger, ersättare får kallas att närvara vid överläggningarna men dock inte delta i nämndens beslut.

5 s

En ansökan om förhandsbesked .skall vara skriftlig. Ansökningen får inte ges in senare än den dag. då deklaration senast skall avlämnas till ledning för det års taxering som frågan avser.

Vid ansökningen skall fogas all den utredning i ärendet. som står sökanden till buds. Sökanden kan _föreläggas att inom viss tid komma in med de ytterligare upplysningar. som nämnden anser sig behöva för att meddela förhandsbesked. lföre- läggandet skall det tas in en upplys- ning om att ansökningen annars kan komma att avvisas.

6.5

Om ansökningen inte omedelbart avvisas enligt 75 första stycket, skall riksskatteverkets yttrande in- hämtas i ärendet. Riksskatteverket för uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda ver- ket. Avser ansökningen fråga av särskilt intresse för kommun, får denna beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.

Sökanden och riksskatteverketfär beredas tillfälle att muntligen läm- na upplysningar inför nämnden.

Nuvarande lydelse upplysningar inför verket.

455

Finner riksskatteverket med hän- syn till ansökningens innehåll för- handsbesked icke böra meddelas, skall ansökningen avvisas.

Upptages ansökningen till pröv- ning, meddelar verket. i den om— fattning sådant finnes böra ske, be- sked huru den till verket hänskjutna frågan skall vid taxering bedömas. Därest särskilda omständigheter icke till annat föranleda, må i för- hand5beskedet angivas allenast de grunder. som skola följas vid taxe- ringen.

63)" Över beslut, varigenom riksskat- teverket meddelat förhandsbesked, må besvär anföras av sökanden och vederbörande skattemyndighet. Rätt att anföra besvär tillkommer även vederbörande kommun och landstingskommun, om förhands- beskedet avser taxering av fastighet eller såvitt detsamma avser taxe- ring till kommunal inkomstskatt. Besvär som nu sagts skola upptagas och avgöras av regeringsrätten. Över beslut, varigenom riksskat- teverket avvisat ansökan om för- handsbesked, må besvär ej anföras.

757

Besvär enligt 65 första stycket skall anföras inom en månad från den dag, då klaganden erhållit del av förhandsbeskedet.

%*

För ett förhandsbesked skall var- je sökandc betala en avgift. Avgif- ten bestäms av riksskatteverket med hänsyn till omständigheterna i det enSkilda fallet till lägst 400 kro- nor och högst 6000 kronor. Riks-

5 Senaste lydelse 1970:914. 6 Senaste lydelse 1990: 341. 7 Senaste lydelse 1984z359. ” Senaste lydelse 1984: 359.

Föreslagen lydelse

79'

Finner skatterättsnämnden med hänsyn till ansökningens innehåll att förhandsbesked inte bör medde- las, skall ansökningen avvisas.

Tas ansökningen upp till pröv- ning, meddelar nämnden, i den om- fattning det anses böra ske, besked hur den till nämnden hänskjutna frågan skall bedömas vid taxering. Om inte särskilda omständigheter föranleder annat, får i förhandsbe- skedet anges endast de grunder, som skall följas vid taxeringen.

9.5

Beslut om förhandsbesked får överklagas hos regeringsrätten av sökanden och riksskatteverket. Riksskatteverket fär uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket. vederbörande kommun och landstingskommun får också överklaga beslutet, om för- handsbeskedet avser taxering av fastighet eller såvitt detsamma av- ser taxering till kommunal in- komstskatt.

Beslut, varigenom skatterätts— nämnden avvisat en ansökan om förhandsbesked, får inte överkla- gas.

105

Överklagande enligt 959 första stycket skall ha kommit in inom en månad från den dag då klaganden

fick del av förhandsbeskedet.

125

För ett förhandsbesked skall var- je sökande betala en avgift. Avgif- ten bestäms av skatterättsnämnden med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet till lägst 600 kro- nor och högst 10000 kronor.

Nuvarande lydelse

skatteverket får dock om särskilda skäl föreligger bestämma en lägre avgift än 400 kronor eller lämna sökanden förhandsbeskedet utan avgift. Verkets beslut om avgift får inte överklagas.

Avgiften får tas ut genom post- förskott på den försändelse genom vilken förhandsbeskedet enligt 55 sänds till sökanden. Betalas inte av- giften inom en månad efter det att krav framställts får den tas ut ge- nom utmätning.

Har regeringsrätten undanröjt ett av riksskatteverket meddelat för- handsbesked på grund av att det inte bort lämnas, skall avgiften be— talas tillbaka.

Föreslagen lydelse

Nämnden får dock om särskilda skäl föreligger bestämma en lägre avgift än 600 kronor eller lämna sökanden förhandsbeskedet utan avgift. Nämndens beslut om avgift får inte överklagas.

Avgiften får tas ut genom post— förskott på den försändelse genom vilken förhandsbeskedet enligt 8,6 sänds till sökanden. Betalas inte av- giften inom en månad efter det att krav framställts får den tas ut ge- nom utmätning.

Har regeringsrätten undanröjt ett av skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked på grund av att det inte borde ha lämnats. skall avgif- ten betalas tillbaka.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestämmelser om avgift gäller dock fortfarande om ansökan om förhandsbesked har kommit in före ikraftträdandet. Förhandsbesked angående fråga som avses i 1 5 första styc- ket i dess äldre lydelse får lämnas även efter den 30 juni 1991. Den nya bestämmelsen i 3 & fjärde stycket tillämpas inte i ärenden om dispens som enligt särskilda bestämmelser skall prövas av skatterättsnämnden.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968z430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968z430) om mervärdeskattl dels att 63 5 skall ha följande lydelse, dels att det närmast före 63 5 skall införas en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Förhandsbesked

635

Riksskatteverket kan på ansökan av den som bedriver eller ämnar be— driva verksamhet som medför skyl- dighet att erlägga mervärdeskatt meddela förhandsbesked i fråga som avser sökandens skattskyldig- het. Förhandsbesked får meddelas om det finns vara av vikt med hän- syn till sökandens intresse eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstill- lämpning.

Förhandsbesked sökes skriftligt has riksskatteverket före ingången av den första redovisningsperiod som beröres av den fråga förhands- beskedet gäller.

I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 5 andra stycket och 3— 85,6 lagen (1951:442) om för- handsbesked taxeringsfrågor.

Den särskilda nämnd som avses i 2 5 lagen ( I 951.442) omförhandsbe- sked i taxeringsfrågor (skatterätts- nämnden) kan på ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva verksamhet som medför skyldighet att erlägga mervärdeskatt meddela förhandsbesked i fråga som avser sö- kandens skattskyldighet. Förhands— besked får meddelas om det är av vikt med hänsyn till sökandens in- tresse eller för en enhetlig lagtolk- ning eller rättstillämpning.

En ansökan om förhandsbesked skall vara skrik/ig och ges in före in- gången av den första redovisningpe- riod som berörs av den fråga för- handsbeskedet gäller.

1 övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 — 4 55, 5 _a)" andra stycket och 6—11 555 lagen om för- handsbesked i taxeringsfrågor.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1991.

' Lagen omtryckt 1990:576.

Prop. l990/9lz89

3 Förslag till Lag om ändring 1 lagen (1984. 151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 å och 6 kap. 1 — 3 55 lagen ( 1984: 1 5 l ) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos för- valtningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag. Ombudet skall också yttra sig i sådana ärenden hos beskattningsmyndigheten som avser förhandsbesked enligt 6 kap.

Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos för- valtningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag. Ombudet skall också yttra sig i sådana ärenden hos skatterättsnämnden och statens

jordbruksnämnd som avser för- handsbesked enligt 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.

6 kap.

Beskattningvmyndigheten får, ef- ter ansökan av den som är skattskyl- dig eller avser att bedriva verksam- het eller vidta åtgärd som kan med- föra skyldighet att betala skatt, meddela förhandsbesked i frågor som rör beskattningen, om det är av vikt för sökanden eller för en enhet- lig lagtolkning eller rättstillämp- ning.

15'

Den särskilda nämnd som avses i 2 5 lagen (195 1:442) omförhandsbe- sked i taxeringsfrågor (skatterätts- nämnden) får, efter ansökan av den som är skattskyldig eller avser att be- driva verksamhct eller vidta åtgärd som kan medföra skyldighet att be- tala skatt, meddela förhandsbesked i frågor som rör beskattningen, om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstill- lämpning. Vad som sägs i första me- ningen om skatterättsnämnden skall i stället gälla för statens jordbruks- nämnd närfråga är om avgifter en- ligt ] kap. 1 5 första stycket 2.

I fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (19721266) om skatt på annonser och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan av den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig.

I frågor som rör beskattning enligt lagen ( 195 7:262) om allmän energiskatt kan förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större om- fattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen.

' Senaste lydelse 19901331.

Nuvarande lydelse

,) .

Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos beskattningsmyndig— heten. Sökanden skall lämna de upp- gifter som behövs för att förhands- besked skall kunna meddelas. Myn- digheten får begära varuprov av sökanden. Görs undersökning eller anlitas sakkunnig för att utreda en varas beskaffenhet, skall sökanden betala kostnaden för detta om myn— digheten inte medger undantag.

3.5

Finner beskattningsmyndigheten med hänsyn till ansökningens inne- håll, utredningens beskaffenhet eller andra omständigheter att förhands- besked inte bör meddelas. skall an- sökningen avvisas. Beslut om av- visning får fattas utan att det all- männa ombudet har yttrat sig över ansökningen.

Denna lag träderi kraft den ljuli

Föreslagen lydelse

Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos nutndighet som anger i 15. Sökanden skall lämna de uppgif- ter som behövs för att förhandsbe- sked skall kunna meddelas. Myndig- heten får begära varuprov av sökan- den. Görs undersökning eller anlitas sakkunnig för att utreda en varas be- skaffenhet, skall sökanden betala kostnaden för detta om myndighe- ten inte medger undantag.

Finner myndighet som avses i I ,é' med hänsyn till ansökningens inne- håll, utredningens beskaffenhet eller andra omständigheter att förhands- besked inte bör meddelas, skall an- sökningen avvisas. Beslut om av- visning får fattas utan att det all- männa ombudet har yttrat sig över ansökningen.

1991.

4. Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327)

Härigenom föreskrivs att 3 och 68 59” vägtrafikskattelagen (1988z327) skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

3.5

Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin adress enligt bilregistret eller. om fordonet inte är registrerat, i det län där fordonets ägare har sitt hemvist. Saknar ägaren hemvist inom landet, är länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet.

Beskattningsmyndighcten får anlita sakkunniga i enlighet med reglerna 1 N u va rande lydelse 1 kap. 65 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Det allmännas talan hos förvalt- ningsdomstol i mål enligt denna lag förs av ett allmänt ombud. Ombu- det skall också yttra sig i ärenden hos riksskatteverket om förhands- besked.

Det allmännas talan hos förvalt- ningsdomstol i mål enligt denna lag förs av ett allmänt ombud. Ombu- det skall också yttra sig i ärenden hos skatterättsnämnden om för- handsbesked.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar allmänna ombud och ersättare för dessa.

685

Bestämmelserna om förhandsbe- sked i 6 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav- gifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad som sägs där om beskattnings— myndighet gäller riksskatteverket och vad .som sägs om allmänt ombud gäller allmänt ombud enligt 3 &.

Bestämmelserna om förhandsbe- sked i lagen (1984:151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad som sägs där om allmänt ombud gäller allmänt ombud enligt 35.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1991.

5. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 53,6 3 och 4 mom., punkterna 20 a och 20 e av anvisningarna till 235, punkt 1 av anvisningarna till 31 å och punkt 4 av anvisningarna till 539" kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse 53 &

3 mom. ' Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den avlidne haft, som för inkomst. vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i denna lag skolat gälla för den avlidne.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan häri riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalen- deråret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade. tillämpas dock be- stämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Bestämmelserna om handelsbolag i punk- terna 1 och 2 av anvisningarna till 225 och punkt 1 av anvisningarna till 235 tillämpas dock inte. Ingår i dödsbo sådan egendom som vid dödsfallet var privatbostad, som avses i 5 &, skall reglerna om privatbostad tillämpas intill utgången av nyss angiven tid om egendomen fortfarande uppfyller förutsättningarna för att kunna räknas som privatbostad. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tilläm- pas icke på fideikommissbo. Nuvarande lydelse

Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket på ansökan förkla- ra att dödsbo, som enligt föregåen- de stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattningshänse- ende, fär taxeras enligt bestämmel- serna i andra stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas till prövning göras hos riksskatteverket senast un- der äret efter det taxeringsår, då dödsboet första gången ska/[ be- handlas som handelsbolag i beskatt- ningshänseende. Mot beslut. som riksskatteverket meddelat i sådant ärende. fär talan inte föras.

' Senaste lydelse 1990:650.

Om särskilda skäl föreligger får dödsbo, som enligt föregående styc- ke skall bchandlas såsom handels- bolag i beskattningshänseende, tax- eras enligt bestämmelserna i andra

. stycket.

Nuvarande lydelse

4 m 0 m? Överlåtes pensionsför- säkring genom bodelning, skall överlåtaren oavsett överlåtelsen under sin livstid i förvärvarens stäl- le vara skattskyldig för utfallande belopp, såvida han icke skulle ha varit berättigad till avdrag vid utgi- vande av periodiskt understöd till förvärvaren. Föreligga särskilda skäl, får riksskatteverket besluta att överlåtaren icke skall vara skatt- skyldig i förvärvarens ställe, även om överlåtaren icke skulle ha varit berättigad till avdrag som här av- ses. Mot beslut som riksskatteverket meddelat i sådant ärende får talan ickeföras.

Föreslagen lydelse

4 m 0 m. Överlåtes pensionsför- säkring genom bodelning, skall överlåtaren oavsett överlåtelsen under sin livstid i förvärvarens stäl- le vara skattskyldig för utfallande belopp, såvida han icke skulle ha varit berättigad till avdrag vid utgi- vande av periodiskt understöd till förvärvaren. Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten efter ansökan besluta att överlåtaren inte skall vara skattskyldig i förvärva- rens ställe, även om överlåtaren inte skulle ha varit berättigad till avdrag som här avses. Skattemyn- dighetens beslut i sådant ärende får överklagas hos riksskatteverket. Riktskatteverkets beslut får inte överklagas.

Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.

Anvisningar till 23 &] 20. a. Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personalstiftelse enligt lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Har ett fåmansföretag eller ett få- mansägt handelsbolag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskraf- ter. Riksskatteverket får, om sär- skilda skäl föreligger, medge un- dantag från detta stycke. Riksskat- teverkets beslut får inte överklagas.

20.e. Arbetsgivare har -— under de förutsättningar som anges i tred- je stycket — rätt till avdrag för kost- nader för att trygga pensionsåta- gande enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av planen, har arbetsgi-

2 Senaste lydelse 1975: 1347. 3 Senaste lydelse 1990:650.

Har ett fåmansföretag eller ett få- mansägt handelsbolag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskraf- ter. Skattemyndigheten får, om sär- skilda skäl föreligger, efter ansökan medge undantag från detta stycke. Skattemyndighetens beslut i sådant ärende får överklagas hos riksskat- teverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. '

20.e. Arbetsgivare har — under de förutsättningar som anges i and- ra stycket — rätt till avdrag för kostnader för att trygga pensions- åtagande enligt allmän pen- sionsplan. Om allmän pen- sionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av planen,

Nuvarande lydelse

varen rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse. All- män pensionsplan har samma inne- börd som i 45 lagen (1967z53l) om tryggande av pcnsionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan av- ses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även

3) pensionsåtagande för pen- sionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstaga- re med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsätt- ning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pen- sionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring.

b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kom- munförbundet. Landstingsförbun- det eller Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratförbund och an- tagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Kommuner- nas Pensionsanstalt, Svenska kyr- kans församlings- och pastoratför- bund eller Sjukvårdens och soc-i— alvårdens planerings- och rationali- seringsinstitut eller av annan ar- betsgivare, för vars pensionsutfäs- telser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastorat- förbund tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligger. får riksskatteverket besluta att även an- nat pensionsåtagande vid tillämp- ning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Riksskat- teverkets beslutfår inte överklagas.

Föreslagen lydelse

har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna ut- fästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 45 lagen (1967:531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåta- gande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även

a) pensionsåtagande för pen- sionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstaga- re med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsätt- ning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pen- sionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kom- munförbundet, Landstingsförbun- det eller Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratförbund och an- tagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kommuner- nas Pensionsanstalt, Svenska kyr- kans församlings- och pastoratför- bund eller Sjukvårdens och soci- alvårdens planerings- och rationali- seringsinstitut eller av annan ar- betsgivare, för vars pensionsutfäs- telser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastorat- förbund tecknat borgen. och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsättning dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pensionsplanen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (19621381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxcringsåret eller det högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt pla- nen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrun- dande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får — även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan — i pensionsåtagande inräk- nas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åta- gandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av

arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- bär rätt till pension före 65 års ålder —- härunder inbegripet kostnad av- sedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen- sionsförmåner som skulle ha till- kommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den ut- sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av be- stämmelserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över före- taget. är dock kostnad som här av— ses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbets- tagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av ak- tier eller andelar i företaget hos ar- betstagaren själv jämte sådana ho- nom närstående personer som nämns i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 5.

För medel, som avsatts enligt b eller d. medges sålunda avdrag in-

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- bär rätt till pension före 65 års ålder — härunder inbegripet kostnad av- sedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen- sionsförmåner som skulle ha till- kommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den ut- sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av be- stämmelserna i nionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över före- taget, är dock kostnad som här av- ses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt tionde stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande in- flytande lägges det samlade inneha- vet av aktier eller andelar i företa- get hos arbetstagaren själv jämte så- dana honom närstående personer som nämns i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 5.

För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag in-

Nuvarande lydelse

till vad som motsvarar arbetsgiva- rens pensionsreserv, och för pen- sionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som be- hövs för att trygga pensionsåtagan- de, allt med iakttagande av bestäm- melserna i första — femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser för- måner som innebär smärre avvikel- ser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsätt- ning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryg- gats genom pensionsförsäkring. Vi- dare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar ut- fästelser som har lämnats av arbets- givaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmåns- belopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön en- ligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppcn icke överstiger åtta procent av kostnaden för pen- sionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnitt- lig kostnad för förmånsbeloppcn förstås den merkostnad som mot- svarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pen- sionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppcn vad nu sagts. skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt den all- männa pensionsplanen vara av- dragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pen- sionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligger, fär riksskatteverket

Föreslagen lydelse

till vad som motsvarar arbetsgiva- rens pensionsreserv, och för pen- sionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som be- hövs för att trygga pensionsåtagan- de, allt med iakttagande av bestäm- melserna i första — fjärde styckena och beslut enligt tionde stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser för- måner som innebär smärre avvikel- ser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsätt- ning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryg- gats genom pensionsförsäkring. Vi- dare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar ut- fästelser som har lämnats av arbets- givaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmåns- belopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön en- ligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppcn icke överstiger åtta procent av kostnaden för pen- sionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnitt- lig kostnad för förmånsbeloppcn förstås den merkostnad som mot- svarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pen- sionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppcn vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt den all- männa pensionsplanen vara av- dragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pen— sionsplan föreligger.

N uvarandc lydelse Föreslagen lydelse

besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Riksskatteverkets beslut/är inte överklagas.

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare gjo1t pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pen- sionsplan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbetgivaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen un- der beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 255 lagen (1967:531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfäs- telse genom att köpa pensionsförsäkring. får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfastelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 5.

Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första ochfetnte stycke- na ovan. Riksskattevcrkets beslut får inte överklagas.

Om särskilda skäl föreligger, får .skattemyndigheten efter ansökan besluta om avdrag avseende kost-

nader för att trygga pensionsutfäs- ,

telse utöver vad som gäller enligt första och fjärde styckena. Skatte- myndighetens beslut i sådant ären- de får överklagas hos riksskattever- ket. Riksskattcverkcts beslut får inte överklagas.

mm 54

1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäk- ring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande. dels belopp. som på grund av lagen (l962:38l) om allmän försäkring utgår i form av folkpen- sion eller tilläggspension, dels belopp som utgår på grund av pensionsför- säkring. Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension. invalidpension eller efterlevan- depension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring ford- ras vidare, om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket, att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller. i fråga om invalid- pension. den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepen- sionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst

”* Senaste lydelse 1990:650.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås också pensionsförsäkring, som — om en anställd avlidit — tagits av den anställ- des arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgif- ten.

[ fråga om annan pensionsförsäk- ring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han ta försäk- ring avseende efterlevandepension på sin makes eller den sammanbo- endes liv, om barnet insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyldig som här i riket bedrivit näringsverksamhet får ta försäkring avseende efterlevandepension. Som förutsättning för att medgi- vande skall lämnas gäller att den efterlevande saknar betryggande pcnsionsskydd och att försäkringen tas i samband med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Mot- svarande gäller om den avlidne drivit verksamheten genom för- medling av juridisk person.

Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskil- da skäl föreligger, får dock regering- en eller. efier regeringens förord- nande, riksskatteverket efter ansö- kan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.

[ fråga om annan pensionsförsäk- ring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han ta försäk- ring avseende efterlevandepension på sin makes eller den sammanbo- endes liv, om barnet insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan skattemyndigheten efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyldig som här i riket bedrivit näringsverksamhet får ta försäkring avseende efterlevande- pension. Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den efterlevande saknar betryggan- de pensionsskydd och att försäk- ringen tas i samband med att boet upphör med driften i förvärvs- källan. Motsvarande gäller om den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk person.

Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskil- da skäl föreligger, får dock skatte- myndigheten efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever. men under den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfa'sts enligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 20 av anvisningarna till 23 &.

Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålders- pension skall anställd. som då försäkringsavtalet ingicks var den försäkra- de. vara förmånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst

Prop. l990/91289

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Inva- lidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffa- des. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension

l.som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make, varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,

2.som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits under 1,

3.som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av dödsbo efter medgivande av riks- skatteverket enligt tredje stycket, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad, eller

4. som utgår på grund av försäk- ring som tagits av arbetsgivare till förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista me- ningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäk- rad.

Med efterlevandepension förstås pension

l.som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make, varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,

2.som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits under 1,

3.som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension får utgå som om den avlidne varit för- säkrad, eller

4. som utgår på grund av försäk- ring som tagits av arbetsgivare till förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista me- ningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäk- rad.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i före- gående stycke 1.får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har .den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle har upphört, får dock sådan efterlevandepen- sion som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efterlevandepen- sion till barn, som avses i föregående stycke Z., skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete. får pension utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke l., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Som efterlevandepension anses även pension som — om försäkrad eller efterlevande make avlider innan ålders- eller efterlevandepension har ut- gått under viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid — skall utgå under återstoden av denna tid (försörjningsränta). En förutsättning för detta är dock att försörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts

&) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make, som skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbe- lopp inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år, dock med den inskränkningen att. då räntan är förenad med livsvarig ålderspension, räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och inte heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,

c) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsvariga pensionen skall erläggas under tid, som inte med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå, samt att inte vid utgången av något kalenderår under först- nämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp. som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall upphöra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får en- dast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som anges i nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsför- säkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas 1.ti11 följd av anställningsförhållande. därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller

3. genom bodelning. '

Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk- ringsgivaren om förvärvet av för- säkringen. Återköp av pensionsför- säkring får utan hinder av bestäm- melserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10000 kronor eller om sär- skilda skäl föreligger och riksskatte- verket på särskild ansökan medger det. Bestämmelserna i lagen hind- rar inte heller återbetalning enligt 13 kap. 45 äktenskapsbalken av försäkringstagarens tillgodohavan- de.

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket efter ansökan för- klara att försäkring som har medde- lats i utomlands bedriven försäk- ringsrörelse skall anses som pen-

Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk- ringsgivaren om förvärvet av för- säkringen. Äterköp av pensionsför- säkring får utan hinder av bestäm- melserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10000 kronor eller om sär- skilda skäl föreligger och skatte- myndigheten på särskild ansökan medger det. Bestämmelserna i lagen hindrar inte heller återbetal- ning enligt 13 kap. 45 äktenskaps- balken av försäkringstagarens till- godohavandc.

Om särskilda skäl föreligger. kan skattemyndigheten efter ansökan förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse skall anses som

Nuvarande lydelse

sionsförsäkring. Sådan förklaring får meddelas endast under förut- sättning att villkoren för försäk- ringen i huvudsak står i överens- stämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om pen- sionsförsäkring. Har riksskattever- ket meddelat förklaring som här av- ses kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.

Föreslagen lydelse

pensionsförsäkring. Sådan förkla- ring får meddelas endast under för- utsättning att villkoren för försäk- ringen i huvudsak står i överens- stämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om pen- sionsförsäkring. Har förklaring som här avses meddelats kan försäkring- en inte övergå till kapitalförsäk- ring.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäk- ring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring svaran- de förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av

försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom kapitalförsäkring. om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgiva- ren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att för- säkringen har tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

Mot beslut. som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna an- visningspunkt, får talan inte/äras.

Beslut som skattemyndighet meddelat med stöd av tredje, fjärde. sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt får överkla- gas hos riksskatteverket. Riksskat- teverkets beslut/år inte överklagas.

ti1153å

4.5 Att bestämmelserna om handelsbolag skola tillämpas för oskiftat dödsbo medför att dödsboet icke skall åsättas taxering. I stället skall dödsboets inkomst hänföras till de särskilda delägarnas inkomst med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel i boets inkomst. Om annat icke följer av arvsavsägelse eller avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, anses därvid delägares andel i boets inkomst motsvara hans andel i boets behållning enligt lag och testamente. Till skattepliktig inkomst hänföres ej vad delägare erhåller genom skifte av boet.

Förklaring enligt 535 3 mom. sis- ta stycket må meddelas exempelvis när frågan vilka som äro dödsbo- delägare är oklar till följd av tvist om testamente eller av annan an- ledning.

5 Senaste lydelse 1966: 724.

Undantag enligt 53 ä 3 mom. sista stycket får göras exempelvis när frågan vilka som är dödsbodelägare är oklar till följd av tvist om testa- mente eller av annan anledning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. l990/9 l : 89

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Om ärende om dispens enligt bestämmelse som ändras genom denna lag är anhängigt hos riksskattever— ket vid utgången avjuni 1991 skall ärendet prövas av skatterättsnämnden. Nämndens beslut får inte överklagas.

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 25 2 och 9 mom., 75 5 och 6 mom.samt 245 6 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25

2 mom.: Inkomst av verksamhet som kommissionärsföretag har drivit för ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal,

b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av den verksamhet som drivits för kommittentföretagets räkning,

c) att verksamheten drivits på det angivna sättet under hela beskatt- ningsåret för båda företagen eller sedan kommissionärsföretaget började driva verksamhet av något slag,

d) att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt samt

e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncern- bidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget.

Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk eko- nomisk förening, som driver verksamhet i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommit- tentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning verksamheten drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit verk- samhet för två eller flera kommit- tentföretags räkning, får inkomSten redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i förSta stycket a och c—e är uppfyllda i förhållande till varje kommittent- företag och kommissionärsföreta- get inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd om- fattning vid sidan av verksamhet som har drivits för kommittentfö- retagens räkning. Har kommissio- närsförhållandet tillkommit av or- ganisatoriska eller marknadsteknis- ka skäl eller föreligger andra syn- nerliga skäl, kan riksskatteverket dock på ansökan av kommittentfö- retagen medge att inkomsten får re- dovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag som av- ses i första stycket e inte föreligger.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 3 Senaste lydelse 1990:651.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit verk- samhet för två eller flera kommit- tentföretags räkning, får inkomsten redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c—e är uppfyllda i förhållande till varje kommittent- företag och kommissionärsföreta- get inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd om- fattning vid sidan av verksamhet som har drivits för kommittentfö- retagens räkning. Har kommissio- närsförhållandet tillkommit av or- ganisatoriska eller marknadstekni- ska skäl eller föreligger andra syn- nerliga skäl, kan skattemyndigheten dock på ansökan av kommittentfö- retagen medge att inkomsten får re- d0visas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag som av- ses i första stycket e inte föreligger.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattemyndighetens beslut i fråga som här avses får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Riksskattew'rkets beslut i fråga som här avses får inte överklagas.

Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den verksamhet som kommissionärsföretaget enligt avtalet skall bedriva för kommittentföreta- gets räkning anses ingå i båda företagens verksamhet. Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit verksamheten.

9 mom.-? Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening uppta- git lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det låntagan- de företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelser- na i 235 kommunalskattelagen (19281370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget endast under förut- sättning att

a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisning- arna till 435 kommunalskattelagen samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 325 kommunalskattelagen — inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädes- rätt till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

] fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt ta upp ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förut- sättning att lånevillkoren med hän- syn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som av- dragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person el- ler personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riks- skatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

3 Senaste lydelse 1990:651.

På ansökan av låntagande företag får skattemyndigheten, under förut- sättning att lånevillkoren med hän- syn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som av- dragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person el- ler personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av skatte- myndigheten i fråga som här avses får överklagas has riksskatteverket.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 325 kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena — att rörlig ränta, som utbeta- las till aktie— eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemen- skap med företaget, inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i punkt 14 av anvisningarna till 325 kommunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde.

7.5

5 momf Ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. Sådana föreningar är också frikallade från skattskyldighet för inkomst som hänför sig till inne- hav av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 45 fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152) och för sådan inkomst som hänför sig till förvaltningsenhet avseende innehav av fastighet eller till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens all- männyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Annan inkomst som hänför sig till innehav av fastighet, utom inkomst som avses i 7 mom., och till rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

lnkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kultur- evenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ända- mål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t. ex. om en naturskyddsförening säljer affischer. märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyt- tiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försälj- nings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhanda- hålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i förening- ens samlingslokaler e. (1.

4 Senaste lydelse 1990:651.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att — utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen — främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa. välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ända- mål,

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a,

e) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller för- eningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det. samt

d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkast- ningen av föreningens tillgångar.

Skattemyndigheten kan efter an- sökan medge att förening. som av- ser att anskaffa fastighet eller an- nan anläggning avsedd för den ide- ella verksamheten, skall kunna an- ses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket (1 an- givet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskatt- ningsåri följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d.för den inkomst- eller förmö- genhetsskatt som enligt sjunde styc- ket kan komma att påföras för- eningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår med- givandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas ge- nom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från det föreningen _Hek del av det överklagade beslutet. Beslut av riks- skatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Skattemyndigheten kan efter an- sökan medge att förening, som av- ser att anskaffa fastighet eller an- nan anläggning avsedd för den ide- ella verksamheten, skall kunna an- ses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket d an- givet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskatt- ningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d.för den inkomst- eller förmö- genhetsskatt som enligt sjunde styc- ket kan komma att påföras för- eningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår mcd- givandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas hos riksskatteverket. Riksskattever- kets beslut får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycket får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggnings- arbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har för- eningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 19 - 22 55 taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 145 lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Prop. l990/91:89

Nu varande I ydelse

Föreslagen lydelse

fått bestå som registrerad förening. utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening,

Riksskatteverket jär, om särskil- da skäl föreligger, efter ansökanför— klara att förening, som har till htt— vudsakligt ändamål attfrämja nor- diskt samarbete, ifråga om skatt- skyldighet eller eljest vid till- lämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant beslut/är. när omständigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket återkallas. Beslut. som riksskatteverket medde- lat enligt detta stycke, jår inte över- klagas.

6 m o m.5 Kyrkor, sjukvårdsin- rättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtig- hetsinrättningar, stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar el- ler att, utan begränsning till viss fa- milj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfost- ran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk- samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning samt hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen el- ler myndighet som regeringen be- stämmer frikallas från skattskyldig- het för inkomst av näringsverksam- het som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse.

6 m 0 m. Kyrkor, sjukvårdsin- rättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtig- hetsinrättningar, stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med'militär eller annan myndighet stärka rikets försvar el- ler att. utan begränsning till viss fa- milj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfost- ran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk- samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning eller ' nordiskt samarbete samt hushåll- ningssällskap med-stadgar som har fastställts av regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer frikallas från skattskyldighet för in- komst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av'fas- tighet eller till rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål avses hänförlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas verksamhet av annan art.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma

5 Senaste lydelse 1990:651.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkast- ningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skatt- skyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande till- lämpning ifråga om sti/telse.

245

6 mom." Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till företaget. skall vid vinstberäkningen vederlaget tas upp som intäkt endast till den del det inte överstiger egendomens mark- nadsvärde. Av punkt 14 andra stycket av anvisningarna till 325 kommu- nalskattelagen (1928z370) framgår att överskjutande del av vederlaget skall beskattas som intäkt av tjänst.

Vad som sägs i första stycket gäller inte när hela vederlaget enligt det där angivna lagrummet skall beskattas som intäkt av tjänst. I sådana fall skall avyttringen inte till någon del beaktas vid beräkning av överlåtarens in- komst av kapital. '

Vid avyttring som avses i första stycket får vinsten inte beräknas enligt 255 9 mom. eller 265 7 mom. Vad nu sagts gäller dock inte om den avyttrade egendomen helt eller till huvudsaklig del skall användas i företa- gets näringsverksamhet.

Riksskatteverket får om synnerli- .

ga skäl föreligger medge undantag från bestämmelserna i tredje styc- ket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Skattemyndigheten får om syn- nerliga skäl föreligger efter ansökan medge undantag från bestämmel- serna i tredje stycket. Skattemyn— dighetens beslut får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Om ärende om dispens enligt bestämmelse som ändras genom denna lag är anhängigt hos riksskattever- ket vid utgången av juni 1991 skall ärendet prövas av skatterättsnämnden. Nämndens beslut får inte överklagas.

” Senaste lydelse 1990:65 ].

7. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990: 680) om upphävande av lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:680) om upphävande av lagen (19781970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Härigenom föreskrivs att lagen (1978:970) om uppskov med beskatt- ning av realisationsvinst skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen gäller dock alltjämt i fråga om 1991 och tidigare års taxeringar samt i fall som avses i punkten 3 av övergångsbestämmelsema till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt.

[ stället jör vad som sägs i den upphävda lagen skall gälla att beslut om dispens enligt 3,9'femte stycket och 55" meddelas av skattemyndig- heten. Skattemyndighetens beslut i sådant ärende jär överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslutfår inte överklagas.

Ärende om dispens som är an- hängigt hos riksskatteverket vid ut- gången av juni I 991 skall prövas av Skattemyndigheten.

Finansdepartementet Prop. 1990/91: 89

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1991

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. statsråden Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin. R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén. Freivalds, Wallström, Pers- son. Molin, Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om förhandsbesked och dispenser i skattefrågor

1. Inledning

Skatteförenklingskommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1988: 2 1) Ny taxeringslag — reformerad skatteprocess att riksskatteverket (RSV) skulle vara den enskildes motpart i ärenden om förhandsbesked såväl i verkets nämnd för rättsärenden (rättsnämnden) som i regeringsrätten. Skälet angavs främst vara att RSV skulle tillförsäkras insyn i och möjlighet att argumentera i den rättsutveckling som pågår på förhandsbeskedsområ- det. I konsekvens med detta skulle enligt kommittén rättsnämnden behöva bli fristående från RSV, i vart fall i funktionellt hänseende.

Kommitténs betänkande låg till grund för den nya taxeringslagen, NTL, som gäller fr.o.m. 1991 års taxering (prop. 1989/90: 74, SkU32. rskr.217, SFS l990:324). Kommitténs förslag rörande vilken myndighet som skulle föra det allmännas talan i rättsnämnden och nämndens organisatoriska ställning ledde dock inte då till lagstiftning.

RSV har i en framställning till regeringen den 21 december 1988 fram— hållit att det är angeläget att verket får den roll som kommittén föreslagit med tanke på det ansvar för en enhetlig rättstillämpning inom skatteför- valtningen som vilar på verket. Vidare delar RSV kommitténs uppfattning att rättsnämnden då inte längre kan utgöra ett organ inom verket. Kansliet bör dock enligt RSV bibehållas inom verket därför att det är av väsentligt intresse att i verket ha tillgång till de kunskaper och erfarenheter som personalen på nämndens kansli besitter. I sin framställning har RSV därför föreslagit att själva rättsnämnden skall få en fristående ställning direkt under regeringen (finansdepattementet) men att dess kansli skall behålla sin ställning inom verket.

RSV:s författningsförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Efter remiss har yttrande avgetts av kammarrätten [ Stockholm, justitieomhudsmannen Claes Eklund/1. Sveriges advokatsamfund. Sveriges industri/örbund. Föreningen Auktoriserade revisorer, Lantbrukarnas riks- jörbund och statskontoret. En sammanställning av rcmissyttrandena har 29

upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftnings- ärendet (dnr 6379/88).

Enligt åtskilliga bestämmelser i skattclagstiftningen får RSV i enskilda fall medge undantag från gängse skatteregler. Ansökningarna avseende flertalet dispensbestämmelser avgörs inom RSV av rättsnämnden. För nämnden och dess kansli är befattningen med dispensärendcna förhållan- devis omfattande. Exempelvis inkom under år 1989 drygt 2200 ansök- ningar, varav ca hälften avsåg dispens enligt lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst. uppskovslagen. Ungefär hälften av nämndkansliets totala handläggarresurs har under senare tid tagits i an- språk för dispensärendcna.

len framställning till regeringen den 21 juni 1988 har RSV föreslagit att beslutsbehörigheten i flera av de olika typerna av dispensärenden som RSV genom rättsnämnden nu beslutar i flyttas ned till den regionala skatteförvaltningen. Efter remiss har yttranden över framställningen av- getts av kammarrätten i Göteborg, Föreningen Auktoriserade revisorer. Småföretagens riksonganisation. Svenska _fömäkringsbolags riksförbund och Sveriges industri/örbund. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftnings— ärendet (dnr 3334/88).

Jag avser nu att lägga fram förslag på grundval av RSV:s framställningar, som båda rör verksamheten vid rättsnämnden. En annan utgångspunkt för mina förslag är att handläggningstidcn hos rättsnämnden i ärenden om förhandsbesked som avser den direkta beskattningen är alltför lång. Det rör sig normalt om sju — åtta månder. men i vissa fall om ännu längre tid. Förslagen syftar därför också till att förkorta handläggningstidcn.

Inledningsvis kan påpekas att förhandsbeskedsinstitutet regleras i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor. FHBL. Enligt lagen kan besked ges i frågor som avser inkomst-. förmögenhets- eller fastighetstaxe- ring. Förhandsbesked kan emellertid på motsvarande sätt lämnas också i frågor som rör den indirekta beskattningen. Bestämmelser om detta finns bl.a. i 635 lagen (l968:430) om mervärdeskatt, i 6 kap. lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter och i 3 och 68 55 vägtrafikskat- telagen (1988: 327). Närjag i det följande behandlar förhandsbeskeden tar jag sikte på de besked som meddelas enligt FHBL beroende på att pro- blemen med handläggningstidcn i första hand gäller dem. De förslag som jag lämnar får dock konsekvenser för förhandsbesked angående indirekta skatter.

Regeringen beslutade den 17januari 1990 att inhämta lagrådets yttran— de över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med an- ledning vad jag nu redogjort för. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2. I förhållande till lagrådsremissen kommer jag att föreslå några mindre redaktionella änd- ringar. Dessutom kommer jag att föreslå att FHBL skall utökas med dels en bestämmelse som ger en ordförande eller en vice ordförande rätt att ensam fatta vissa beslut som inte innebär att förhandsbesked lämnas eller att en ansökan om förhandsbesked avvisas (3 5 fjärde stycket), dels en be- stämmelse som ger RSV rätt att uppdra åt en tjänsteman vid en skatte-

myndighet att företräda verket i regeringsrätten (95 första stycket andra Prop. 1990/91: 89 meningen).

2. Förhandsbesked

Mitt förslag: RSV skall föra det allmännas talan i ärenden om förhandsbesked.

Rättsnämnden skall brytas ut från RSV och i eget namn meddela förhandsbesked.

Avgiften för ett förhandsbesked anpassas till penningvärdeför- sämringen och skall därför normalt tas ut inom intervallet 600— 10000 kr.

Skatteförenklingskommitténs förslag: Överensstämmcr med mitt såvitt gäller uppgiften att föra det allmännas talan.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt vad gäller utbrytningen av rättsnämnden. Frågan om avgiftshöjning tas inte upp.

Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran. De som yttrat sig Över RSV:s förslag är dock av den uppfattningen att även rättsnämndens kansli bör brytas ut från verket.

Skälen för mitt förslag: En enskild får hos RSV:s rättsnämnd ansöka om förhandsbesked rörande tolkning eller tillämpning av skattelag. Skatte- myndigheten är den enskildes motpart i rättsnämnden. En ansökan som inte direkt avvisas av nämnden remitteras sålunda för yttrande till skatte- myndigheten i det län där sökanden skall taxeras. Förhandsbesked får överklagas hos regeringsrätten av den enskilde och av det allmänna genom skattemyndigheten eller ett till RSV knutet allmänt ombud. Årligen med- delar nämnden ca 200 förhandsbesked varav ca 50 överklagas.

För beslut om taxering däremot gäller på processområdet enligt NTL fr.o.m. taxeringsåret 1991 att endast RSV får överklaga ett taxeringsbeslut för det allmännas räkning och att RSV ensamt för det allmännas talan i regeringsrätten. Härigenom har RSV getts ett ökat ansvar för en enhetlig tillämpning och rättsutveckling på skatteområdet. I konsekvens med dessa ändringar bör som bl. a. skatteförenklingskommittén föreslagit RSV också föra det allmännas talan i ärenden om förhandsbesked och ges möjlighet att överklaga ett förhandsbesked med hänsyn till att förhandsbeskedsinsti- tutet fyller en viktig rättsbildande funktion. Den nuvarande konstruk- tionen med allmänt ombud bör följaktligen avvecklas. Det allmänna om- bud enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter som finns hos beskattningsmyndigheten och har till uppgift att föra det allmännas talan hos förvaltningsdomstol och rättsnämnden bör dock finnas kvar. Det ombudet bör även framgent företräda det allmänna i ärenden om för- handsbesked som avser punktskatter och prisregleringsavgifter.

En förutsättning för att RSV skall kunna ta över skattemyndighetens eller i vissa fall allmänna ombudets uppgift rörande förhandsbeskeden är 31

som skatteförenklingskommittén också påpekat att rättsnämnden blir fri- stående, i vart fall i funktionellt hänseende, från RSV.

Det kan givetvis diskuteras att ha en helt annan ordning för förhandsbe- skeden. Mot bakgrund av att handläggningstiderna sedan åtskilliga år varit alltför långa och institutet därmed endast delvis fyllt sitt ursprungliga syfte har det på sina håll också gjorts gällande att uppgiften att meddela för- handsbesked bör tas över av något annat organ, i första hand skattemyn- digheterna, som ju numera också skall fatta taxeringsbeslut. Enligt min mening skulle emellertid förhandsbeskedsinstitutet i så fall mista mycket av sin funktion att svara för en betydande del av rättsutvecklingen, inte minst vad gäller frågor som rör aktuella strömningar på skatteområdet. Nämndens svar på de ställda frågorna får i allmänhet också ett brett erkännande på grund av det förtroende hos allmänheten och företagen som rättsnämnden skapat genom åren. Om ett flertal skattemyndigheter får meddela förhandsbesked är vidare risken uppenbar att ett stort antal besked överklagas. Vidare kommer det att ta längre tid än för närvarande att få ett slutligt avgörande från regeringsrätten eftersom en ordning med skattemyndigheterna som beslutsinstans förutsätter en överklagandein- stans mellan skattemyndighetema och regeringsrätten. Jag anser därför att man skall ta vara på den höga kompetens som byggts upp i rättsnämnden genom att också i fortsättningen låta förhandsbeskeden lämnas på en central nivå.

Enligt min mening finns det inte nu skäl att på något annat avgörande sätt ändra den grundläggande karaktären hos förhandsbeskedsinstitutet. Bl.a. bör förfarandet vara kontradiktoriskt och besluten meddelas av en nämnd som arbetar under domstolsliknande förhållanden. En effektivise- ring av verksamheten bör kunna uppnås på annat sätt.

Den av bl.a. skatteförenklingskommitte'n föreslagna utbrytningen av rättsnämnden från RSV bör nu kunna komma till stånd. Därvid är det i hög grad angeläget att man inte försämrar förutsättningarna för en förkort- ning av handläggningstiderna. Utbrytningen bör därför bara avse nämn- den i sin beslutande funktion. l denna nya skepnad bör nämnden kallas skatterättsnämnden. Bl. a. med hänsyn till den osäkerhet som råder i fråga om den framtida ärendetillströmningen till nämnden bör nämndens kansli fortfarande höra till RSV. Härigenom kan man ta till vara de fördelar det innebär att vid behov från RSV:s övriga organisation på ett smidigt sätt få tillgång till kvalificerade handläggare. Kansliets ordinarie organisation. som redan i dag är förhållandevis liten och därmed sårbar. bör nämligen minskas om — som jag också kommer att föreslå — den för närvarande stora mängden dispensärenden inte längre skall handläggas vid kansliet. En flexibel handläggarorganisation är vidare en förutsättning för att få ett mera permanent tillstånd där förhandsbeskeden lämnas snabbt och med bibehållen kvalitet.

Jag kan inte ansluta mig till remissinstansernas uppfattning att de hand- läggare som bereder ärendena om förhandsbesked inte kan vara anställda av RSV med hänsyn till tilltron till nämndens opartiskhet. Som jag redan sagt åtnjuter nämnden redan med dagens ordning stort förtroende. De

ändringar jag föreslår här bör rimligen inte leda till minskat förtroende, snarare tvärtom.

Vad gäller beslutsfunktioncn hos nämnden bör gällande huvudstruktur, som för närvarande beskrivs i 2 kap. 21 —2355 instruktionen (1990: 1293) för skatteförvaltningen. kunna behållas. Exempelvis bör nämnden sam- manträda på två avdelningar. en för direkt och en för indirekt skatt. Vidare bör regeringen också i fortsättningen utse ordförande, andra leda- möter och ersättare. I likhet med vad som hittills skett bör tillses att ledamöterna och deras ersättare har goda kunskaper på skatteområdet.

För närvarande är nämnden beslutför i ärenden om förhandsbesked med minst sex ledamöter eller, om ordföranden och minst tre andra ledamöter är ense om utgången. med fyra eller fem ledamöter. Sistnämnda beslutförhetsregel. som ju innebär att nämnden kan vara beslutför i en mindre sammansättning, infördes år 1984 i syfte att öka avverkningskapa- citeten. Den har emellertid enligt vad jag inhämtat hittills inte tillämpats. Det kan bero på att huvudorsaken till de långa handläggningstiderna står att finna i det förfarande som föregår avgörandena. bl. a. en ofta utdragen skriftväxling i ärendena och splittringen för kansliet genom hanteringen av dispensansökningar.

Som jag ser det bör det emellertid finnas anledning att utnyttja möjlighe- tcn att besluta i en mindre sammansättning. När arbetssituationen vid kansliet förbättras, vilket en decentralisering av dispensgivningen resul- terar i, kan risken öka för att det på beslutsnivå bildas något av en "flaskhals” om alla ärenden skall avgöras i fullsutten nämnd. Det kan heller inte främja effektiviteten och snabbheten att ständigt arbeta med ett stort antal ledamöter. Dessutom har en ledamot i regel en ordinarie befatt- ning som han inte utan vidare kan frigöra sig från för att fullgöra sido- uppdraget i nämnden. Möjligheten att besluta i en mindre sammansätt- ning bör enligt min mening vidgas så att beslut får fattas när minst tre ledamöter deltar i sammanträdena under förutsättning att de är ense om utgången. Beslut i en mindre sammansättning kan vara lämplig inte minst i ärenden av mindre vikt för lagtolkningen eller rättstillämpningen.

Enligt 95 FH BL skall sökanden i regel betala en avgift för ett förhands- besked. Avgiften bestäms av nämnden med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och skall utgå med lägst 400 kr. och högst 6000 kr. Finns det särskilda skäl får nämnden bestämma att avgift inte skall tas ut eller tas ut med lägre belopp.

Huvudsyftet med avgiftsbeläggningen är att ”förhindra missbruk av frågerätten” (prop. 1951:64 5.15) men avgiften skall också vara ett bidrag till kostnaderna för institutet. l förarbetena sägs vidare att avgiftens stor- lek inte i första hand skall vara beroende av ärendets mer eller mindre invecklade beskaffenhet utan företrädesvis ställas i relation till tvisteföre- målets värde.

Den nuvarande avgiftsnivån bestämdes år 1984. En avgiftshöjning är enligt min mening motiverad med hänsyn till penningvärdeförändringen. En anpassning till dagens penningvärde innebär att den nedre gränsen höjs till ca 600 kr. och den övre till ca 10000 kr.

Vad gäller författningsregleringen föranleder mina förslag ändringar

framför allt i FHBL. Bl.a. måste det komma till uttryck att förhandsbe- sked meddelas av skatterättsnämnden. ] lagen bör vidare tas in grundläg- gande bcstämmelser om nämndens sammansättning, bcslutförhet m.m. De bör i huvudsak motsvara de föreskrifter om rättsnämnden som för närvarande finns i instruktionen för skatteförvaltningen.

Med anledning av att skatteförenklingskommitte'n åberopat sekretessyn- punkter som ett skäl för att RSV i stället för skattemyndigheterna bör vara den enskildes motpart i ärenden om förhandsbesked vill jag till sist säga följande. Av 9 kap. 1 5 sekretesslagen (1980: 100) följer att sekretess gäller i ärenden om förhandsbesked. I paragrafen anges uttryckligen att sekretes- sen också gäller besluten i ärendena. Beslut om taxering däremot är offent- liga. Sekretesskyddet för förhandsbeskeden avser främst att förhindra att uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden, t.ex. planerade nyinve- steringar eller fusioner c. d., som det inte gärna går att underlåta att redovisa i beslutet, får en allmän spridning. Avsikten torde emellertid inte ha varit att förhindra att Skattemyndigheten vid taxeringen skall få känne- dom om förhandsbeskedet i fall där den enskilde inte själv åberopar det. Frågan om sekretess i förhållande till den skattemyndighet som skall besluta om den aktuella taxeringen måste bedömas med utgångspunkt i 14 kap. 35 sekretesslagen om sekretess myndigheter emellan. Av betydelse är också att det av flera skäl i praktiken endast undantagsvis finns anledning att i beskattningsverksamheten upprätthålla sekretess mellan de olika myndigheterna inom skatteförvaltningen. När RSV i egenskap av part får del av ett förhandsbesked som kan antas vara av intresse vid den enskildes taxering torde det enligt min mening normalt inte finnas några hinder mot att lämna ut beskedet till skattemyndigheten.

3. Dispenser

3.1. Kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt

Mitt förslag: Beslut om dispens enligt kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt skall fattas av Skattemyndigheten Besluten skall få överklagas till RSV.

Möjligheten att få dispens för annat pensionsåtagande än enligt allmän pensionsplan (punkt 20 0 andra stycket av anvisningarna till 235 KL) och för smärre avvikelse från allmän pensionsplan (punkt 20 e sjunde stycket av samma anvisningspunkt) slopas.

Dispensreglerna gällande föreningar och stiftelser som främjar nordiskt samarbete (75 5 mom. nionde stycket och 75 6 mom.sista stycket SIL) och gällande dödsbon som skall behandlas som han- delsbolag i beskattningshänseende (535 3 mom. sista stycket KL) omvandlas till regler att iakttas vid taxering.

RSV:s förslag: Överensstämmcr i huvudsak med mitt. RSV har dock

föreslagit att dispens för dödsbon skall ges av skattemyndigheten. RSV har också föreslagit vissa materiella ändringar i dispensreglerna.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran. Indu- stri/örburzdet har dock framfört att det framstår som tveksamt om det går att bygga upp erforderlig kompetens gällande avdrag för premie för egen pensionsförsäkring i vissa fall med hänsyn till att försäkringsmatematiska och försäkringstckniska överväganden spelar en avgörande roll i sådana ärenden. .

Skälen för mitt förslag: Dispensmöjlighetcrna avser i allmänhet fall där det vid lagstiftningen ansetts att det finns behov av att göra undantag från de regler som normalt skulle tillämpas utan att förutsättningarna för undantagen kunnat anges i detalj. Kännetecknande för flertalet dispens- möjligheter är också att den enskilde har ett betydande intresse av att få klarhet i vilka beskattningskonsekvenserna blir av en planerad transaktion eller åtgärd. Besked i frågan bör alltså många gånger ges före den årliga taxeringen.

Ärendcna avseende huvuddelen av dispensbestämmelserna avgörs för närvarande av rättsnämnden. I övriga fall fattas besluten inom RSV:s ordinarie organisation. av generaldirektören eller, efter delegation, av någon särskild tjänsteman inom verket. Fördelningen av ärendegrupperna är i princip den att beslut i ärenden som inte får överklagas fattas av rättsnämnden medan överklagbara beslut — för vilka gäller att regeringen är klagoinstans -— fattas av RSV som sådant.

Som jag tidigare berört tar dispenshanteringen i anspråk betydande delar av resurserna vid rättsnämndens kansli. På grund av det angelägna i att rättsnämndens resurser kan inriktas på att meddela förhandsbesked, faller det sig naturligt att nämnden avlastas uppgiften att pröva ärenden om dispens. Det ligger också i linje med senare tids strävanden att så långt som möjligt till regional eller lokal nivå decentralisera arbetsuppgifter som inte kräver så speciell kompetens eller är av sådan särskild karaktär att de måste utföras centralt.

Enligt min mening bör i stället skattemyndigheterna, som numera också fått befogenheten att fatta beslut om taxering. normalt få fatta beslut om dispens. En sådan decentralisering innebär visserligen ökad risk för olik- formig behandling. Ärendena innehåller emellertid i regel inte frågor som med hänsyn till svårighetsgrad eller av något annat skäl inte bör prövas på skattemyndighetsnivå. Myndigheterna är för övrigt redan förtrogna med flertalet dispensgrupper genom att rättsnämnden har remitterat dispensan— sökningarna till myndigheterna för yttranden. Som RSV har berört bör också befarade brister i tillämpningen efter en decentralisering kunna botas genom att verket ger ut praxissamlingar, råd och rekommendationer och bedriver en effektiv uppföljning av dispensverksamheten.

Beslutsbefogenheten bör överföras på skattemyndigheterna i fråga om följande dispenstyper:

]. avsättning till personalstiftelse i fåmansföretag (punkt 20 a andra stycket av anvisningarna till 235 KL),

2. tryggande av pensionsutfästelse utöver allmän pensionsplan och vid

förtida avgång ur tjänst (punkt 20 e sista stycket av anvisningarna till 235 KL),

3. dödsbo som försäkringstagare (punkt I tredje stycket av anvisningar- na till 31 5 KL),

4. lägsta pensionsålder (punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 315 KL).

5. överlåtelse av pensionsförsäkring (punkt 1 femtonde stycket av anvis- ningarna till 31 5 KL samt 535 4 mom. KL),

6. återköp av pensionsförsäkring (punkt 1 sextonde stycket av anvis— ningarna till 31 5 KL),

7. utländska pensionsförsäkringar (punkt 1 sjuttonde stycket av anvis— ningarna till 315 KL),

8. förhöjt avdrag för premie för pensionsförsäkring under vissa förut- sättningar (punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 465 KL),

9. kommissionärsföretag (25 2 mom. tredje stycket SIL). 10. införsäljning av fastighet till fåmansföretag (245 6 mom. fjärde styc- ket SIL).

11. vinstandelslån (259 mom. femte stycket SIL). Beträffande den under 8 nämnda dispensregeln överväger jag för närva- rande vissa ändringar med anledning av skattereformens nya systematik. Jag avser att återkomma under våren med förslag i den delen och jag kommer då att föreslå att skattemyndigheterna får överta beslutsbefogen- heten i sådana ärenden.

Vad gäller två andra dispenstyper, nämligen avdrag för tryggande av annat pensionsåtagande än enligt allmän pensionsplan (punkt 20 e andra stycket av anvisningarna till 235 KL) och pensionsåtagande som innebär smärre avvikelse från allmän pensionsplan (punkt 20 e sjunde stycket av samma anvisningar) har RSV förslagit att de skall slopas. Dispensmöjlig- hetcrna infördes för att lösa vissa övergångsproblem. Under senare år har det inte kommit in någon ansökan. De som behövt dispens enligt de båda lagrummen har enligt RSV:s mening redan fått det. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot att dispenstyperna slopas. Även för min del godtar jag förslaget.

Det förekommer också två dispensgrupper där det inte finns något påtagligt behov av att på förhand ge de skattskyldiga ett bindande besked i fråga om taxeringen. Den ena avser möjligheten för föreningar och stiftel- ser som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete att få skattebefrielse. Den andra gruppen gäller möjligheten att för ett dödsbo göra undantag från bestämmelsen om att dödsboet skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende.

Vad gäller den förstnämnda dispensmöjligheten har det inte framkom- mit någon annan mening än att den fråga som kan bli föremål för dispens i stället bör prövas vid den årliga taxeringen.

Den sistnämnda dispensmöjligheten innebär att ett äldre dödsbo inte skall behandlas som ett handelsbolag om frågan om vem som är dödsbo- delägare är oklar till följd av tvist om testamente eller av annan anledning. Dispens förutsätter enligt rättsnämndens praxis att det förekommer vissa oklarheter om vilken egendom som ingår i boet, svävande äganderätt eller

andra omständigheter som beror på rättshandlingar utförda av den avlidne eller som annars förelegat redan vid dödsfallet. De skattskyldigas disposi- tioner är således inte beroende av om dispens ges eller inte. Enligt min mening är det därför naturligare att Skattemyndigheten vid taxeringen får bedöma om undantag från huvudregeln bör göras.

Rättsnämndens beslut om dispens får enligt nuvarande regler normalt inte överklagas. En överföring av beslutsbefogenheten till skattemyndighe- ten motiverar enligt min mening att en överklaganderätt införs. RSV bör vara andra och sista instans.

3.2. Uppskovslagen m. m.”

Mitt förslag: Beslutsbefogenheten i samtliga dispensärenden enligt lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst decentraliseras till skattemyndigheterna. Besluten får överklagas till RSV.

RSV:s förslag: Överensstämmcr med mitt. Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.

Skälen för mitt förslag: Genom skattereformen (prop. 1989/90: 1 10 och prop. 1990/91:54) har vissa dispensbestämmelser upphävts. Under en övergångsperiod kommer emellertid dispensfrågorna att ha fortsatt aktua- litet. Ett stort antal ansökningar torde komma att ges in även i framtiden. Det gäller särskilt i fråga om dispens enligt lagen om uppskov med beskatt- ning av realisationsvinst, uppskovslagen. Rättsnämnden har för närvaran- de hand om dispensgivningen också enligt många av dessa numera upp- hävda bestämmelser. Följande slag av dispensärenden är av intresse:

1. vinstbolag (355 3 mom. sjunde stycket KL),

2. koncernbidrag (25 3 mom. tredje stycket SIL),

3. förvaltningsföretag (75 8 mom. åttonde stycket SIL),

4. övertagande av utskiftningsskatteskuld vid fusion (15 2 mom.andra stycket lagen (1927: 321) om utskiftningsskatt),

5. fartygsfond (65 andra stycket lagen (1954:40) om särskild fartygs- fond), .

6. eldsvådefond (55, 85 andra och fjärde styckena samt 95 lagen (198 l : 296) om eldsvådefonder).

7. uppskov med beskattning av realisationsvinst (35 femte stycket. 55 första och andra styckena uppskovslagen).

De vid 1—6 upptagna dispensmöjligheterna kan föranleda dispensan- sökningar även efter den 1 juli 1991 då rättsnämnden enligt vad jag nyss föreslagit skall frikopplas från RSV. Med hänsyn till det fåtal ansökningar som kan förväntas bör denna dispensgivning även i fortsättningen ligga på central nivå. Den kan med fördel ankomma på RSV, vilket medför att de nu upphävda bestämmelserna i lag inte behöver ändras.

Beträffande de vid punkt 7 nämnda dispensmöjligheterna enligt upp- skovslagen bör nämnas att ärendena formellt inte avgörs av rättsnämnden

men de handläggs vid nämndens kansli och avgörs — med stöd av delega- tion — av tjänstemän där. Uppskovslagen skall tillämpas även i fortsätt- ningen vid 1991 och tidigare års taxeringar. Uppskov kan således sökas för vinst vid avyttringar som skett fram till årsskiftet 1990/91. På goda grun- der kan antas att — till skillnad från vad som är fallet med ärenden om dispens enligt de andra upphävda reglerna — det också efter den 1 juli 1991 kommer att ges in ett stort antal dispensansökningar avseende upp- skov.

Ansökningarna kan komma att avse samtliga dispensmöjligheter, dvs. — undantag från kravet att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den

avyttrade fastigheten minst tre år under den femårsperiod som inföll närmast före avyttringen (35 femte stycket), — medgivande att, i fall där den skattskyldige avlidit, fastighet som den avlidne eller dödsboet förvärvat godtas som ersättningsfastighet samt att en den avlidne närstående persons bosättning på ersättningsfastighet skall anses medföra att kravet på bosättning är uppfyllt (35 femte stycket), — medgivande att den fyraåriga tidsfristen för förvärv av ersättningsfas- tighet förlängs högst tre år (55 första stycket), — medgivande till förlängning av den ettåriga fristen för bosättning på ersättningsfastigheten (55 andra stycket). Dispensärendena om uppskov är med hänsyn till sin frekvens resurskrä- vande och kommer av allt att döma att så förbli under några år. Vidare finns det numera en fast praxis, vilket medför att det saknas vägande skäl att låta uppgiften ligga kvar på central nivå. Dispensgivningen bör därför decentraliseras till skattemyndigheterna.

I likhet med vad jag föreslagit i fråga om andra dispensgrupper bör skattemyndigheternas beslut om dispens enligt uppskovslagen få överkla- gas till RSV. Verkets beslut bör inte få överklagas. Enligt min mening bör denna ordning gälla i fråga om samtliga dispensmöjligheter, alltså även beträffande beslut enligt 55 andra stycket som — till skillnad från övriga beslut — enligt gällande rätt inte får överklagas. I sammanhanget kan nämnas att årligen drygt 100 överklaganden av beslut om uppskovsdispens ges in till regeringen. Mitt förslag medför att regeringen avlastas uppgiften som överinstans.

Slutligen vill jag framhålla att genom att skatterättsnämnden och dess kansli inte kommer att ha någon befattning med dispensärenden, hand- läggningen av förhandsbeskedsärendena kan snabbas upp och tiden från ansökan till beslut förkortas avsevärt.

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har sagt har inom finansdepartementet upprät- tats förslag till 1.1ag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor, 2. lag om ändring i lagen (l968:430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsav- Prop. 1990/91 : 89 gifter. 4. lag om ändringi vägstrafikskattelagen (1988: 327). 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). 6. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, 7. lag om ändring i lagen (1990:680) om upphävande av lagen (1978:970) om uppskov med'beskattning av realisationsvinst. Lagrådet har granskat förslagen.

5. Författningskommentarer 5.1 Lagen om förhandsbesked i taxeringsfrågor

19" I paragrafen sägs inte längre vilken myndighet som skall pröva ansökning- ar om förhandsbesked. Detta sägs i stället i den nya 2 5.

Första stycket har anpassats till skattereformen på så sätt att besked angående utskiftningsskatt, ersättningsskatt och vinstdelningsskatt inte längre behövs. Däremot skall besked få lämnas angående avkastningsskatt på pensionsmedel.

l fjärde stycket har tillagts att även lagen om punktskatter och prisregle- ringsavgifter och vägtrafikskattelagen innehåller föreskrifter om rätt att erhålla förhandsbesked. Tillägget är endast ett förtydligande.

2?

Paragrafen, som är ny, anger att förhandsbesked prövas av en särskild nämnd, skatterättsnämnden, och reglerar denna nämnds sammansättning. Reglerna motsvarar dem som för närvarande finns i instruktionen för skatteförvaltningen beträffande RSV:s nämnd för rättsärenden.

3 s" Paragrafen, som är ny, reglerar skatterättsnämndens beslutförhet och om- röstningsregler om det förekommer olika meningar. Några särskilda regler för ärenden om dispenser som övergångsvis skall prövas av skatterätts- nämnden ges inte. Sådana ärenden kan avgöras i den mindre sammansätt- ningen där minst tre ledamöter måste vara ense om utgången.

Om det förekommer skiljaktiga meningar skall rättegångsbalkens om- röstningsregler i tvistemål tillämpas. Av bestämmelserna i förvaltningsla- gen följer bl.a. att skiljaktig mening skall antecknas och att parterna skall underrättas därom.

l fjärde stycket sägs att ordförande eller en vice ordförande ensam får fatta vissa beslut. Det rör sig bl. a. om avskrivning av ett ärende efter åter- kallelse och avvisning av för sent inkomna överklaganden.

45. I paragrafen sägs bl. a. att ärendena avgörs efter föredragning och att nämn- den kan kalla bl. a. sakkunnig att närvara vid sammanträdet. Att även par- 39

terna får beredas tillfälle att muntligen lämna upplysningar inför nämnden framgår av 6 5 (tidigare 3 5). Motsvarande har hittills gällt för rättsnämnden.

55 (tidigare 25)

Paragrafen har ändrats på så sätt att där inte längre anges hos vilken myndighet förhandsbesked skall sökas. Detta framgår i stället av 2 5. Vidare har den särskilda bestämmelsen angående tidpunkt för ansökan om förhandsbesked beträffande ersättningsskatt utmönstrats (jfr kommen- tarerna till 15). I övrigt har redaktionella ändringar vidtagits.

65 (tidigare 3 5) Uppgiften att företräda det allmänna har överförts till RSV. ] följd härav har också den gamla 105 upphävts.

75 (tidigare 4 5) RSV har ersatts av skatterättsnämnden men i övrigt har inga nyheter införts.

85 (tidigare 5 5) Beslut om förhandsbesked skall delges RSV som part.

95 (tidigare 6 5)

I överensstämmelse med vad som sägs under 85 får RSV rätt att överklaga förhandsbesked i stället för skattemyndigheten. RSV har möjlighet att låta sig företrädas av en tjänsteman vid en skattemyndighet. 1 övrigt har para- grafen redigerats om utan att sakliga ändringar vidtagits.

105 (tidigare 75) Ändringen föranleds av att 65 numera betecknas 95.

1 1 5 (tidigare 85) Ändringen följer av ändringen i 15.

125 (tidigare 95)

Beloppsgränserna har höjts från 400 kr.till 600 kr. resp. från 6000 kr. till 10000 kr. med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Ordet riksskat- teverket har bytts ut mot skatterättsnämnden.

Övergångsbestämmelserna Äldre bestämmelser om avgift skall tillämpas i ärenden där ansökan kommit in för ikraftträdandet. I något fall kan det finnas skäl att meddela förhandsbesked beträffande vinstdelningsskatt. utskiftningsskatt m.m. även efter ikraftträdandet. Skatterättsnämnden skall pröva vissa ansökningar om dispens som getts in till RSV före ikraftträdandet. [ sådana ärenden får inte ordföranden eller vice ordföranden ensam fatta beslut (jfr. kommentarerna till 35).

5.2 Lagen om mervärdeskatt

635 Skatterättsnämnden skall i stället för RSV meddela förhandsbesked. En ny rubrik har med anledning härav förts in före paragrafen.

I sista stycket har hänvisningarna till FHBL anpassats till ändringarna i den lagen.

5.3 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

1 kap.

75

Ändringarna föranleds av att skatterättsnämnden skall meddela förhands- besked i de ärenden där RSV är beskattningsmyndighet.

6 kap. 1 — 3 55 har ändrats så till vida att skatterättsnämnden meddelar förhands- besked angående de skatter och avgifter beträffande vilka RSV är beskatt- ningsmyndighet.

5.4 Vägtrafikskattelagen 3 5

I tredje stycket har ordet riksskatteverket bytts mot skatterättsnämnden.

685 Inskränkningen till 6 kap.i hänvisningen till lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter har tagits bort eftersom bestämmelserna om överkla- gande av förhandsbesked finns i 8 kap. 35 av denna lag. Vidare har paragrafen ändrats med hänsyn till att skatterättsnämnden och inte be- skattningsmyndigheten skall meddela förhandsbesked beträffande punkt- skatter. Ändring har också vidtagits med anledning av att skatterättsnämnden i stället för RSV skall meddela förhandsbesked i frågor som rör vägtrafik- skatt.

5.5 Kommunalskattelagen

535 3 mom. Dispensbestämmelsen i fjärde stycket har omvandlats till en regel som skall tillämpas av Skattemyndigheten vid taxering av dödsbo. Som framgår av anvisningarna avses med särskilda skäl detsamma som tidigare.

4 mom.

Beslutsbefogenheten i ärenden om dispens enligt första stycket har flyttats till skattemyndighetsnivå. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare. Förvaltningslagens regler gäller därvid, dvs. beslutet

får överklagas av den skattskyldige, om beslutet gått honom emot" och tiden för överklagande är tre veckor.

Anvisningarna

till 23 5 punkt 20 a Beslutsbehörigheten i ärenden om medgivande för fåmansföretag och få- mansägda handelsbolag att göra avdrag för avsättning till personalstiftelse har flyttats ned till skattemyndighetsnivå. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare.

punkt 20 e Dispensbestämmelserna i andra och sjunde styckena har slopats.

Dispens enligt sista stycket skall i fortsättningen sökas hos skattemyn- digheten. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare.

till 315 punkt 1

Beslutsbehörigheten i ärenden om dispens från de kvalitativa krav som uppställs i anvisningspunkten har flyttats ned till skattemyndighetsnivå. Skattemyndighetens beslut i dessa ärenden får enligt sista stycket överkla- gas till RSV men inte vidare.

till 535 Anvisningspunktens andra stycke har anpassats till ändringen i 535 3 mom. fjärde stycket.

5.6 Lagen om statlig inkomststskatt

25 2 mom. Skattemyndigheten får i vissa situationer i stället för RSV besluta att inkomsten hos ett eller flera kommissionärsföretag får redovisas hos ett kommittentföretag även om förutsättningarna inte är uppfyllda vad gäller företagens rätt till avdrag för koncernbidrag till varandra. Skattemyndig- hetens beslut får överklagas till RSV. RSV:s beslut får inte överklagas.

9 mom.

Beslutsbehörigheten i ärenden om dispens enligt femte stycket har flyttats till skattemyndighet. Skattemyndighets beslut får överklagas till RSV men inte vidare.

75 5 mom. Den särskilda tidsfristen för överklagande av Skattemyndighets beslut enligt femte stycket har slopats. Förvaltningslagens bestämmelser skall i stället gälla, dvs. tiden för överklagande är tre veckor.

Dispensregeln i nionde stycket för föreningar med huvudsakligt ända-

mål att främja nordiskt samarbete har slopats och i stället har främjande av nordiskt samarbete angetts som ett av de ändamål som medför skatte— befrielse enligt första stycket jämfört med fjärde stycket.

6 mom. Bestämmelserna i första stycket, till vilka 5 mom. fjärde stycket hänvisar, har utvidgats till att omfatta stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda perso— ner, främja nordiskt samarbete. Hänvisningen i sjätte stycket har slopats till följd härav.

245 6 mom. Ändringen i fjärde stycket innebär att beslutsbehörigheten i ärenden om medgivande att schablonregeln skall få tillämpas vid beräkning av reavinst vid införsäljning av fastighet eller bostadsrätt till fåmansföretag flyttas ned till skattemyndighetsnivå. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare.

5.7 Lagen om upphävande av lagen om uppskov med beskattning av realisationvist

Övergångsbestämmelsema har ändrats så att skattemyndigheten i stället för RSV prövar samtliga ansökningar om dispens enligt uppskovslagen. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV men inte vidare. Efter— som det är angeläget att nämndens kansli så snart som möjligt avlastas dessa dispensärenden skall de ärenden som ligger i balans hos rättsnämn— den den ljuli 1991 överlämnas till skattemyndigheterna för prövning.

6. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1.1ag om ändring i lagen (1951 :442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor. 2. lag om ändring i lagen (] 9681430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsav— gifter,

4. lag om ändring i Vägtrafikskattelagen (1988: 327),

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

6. lag om ändring i lagen (l947: 576) om statlig inkomstskatt,

7. lag om ändring i lagen (1990:680) om upphävande av lagen (l978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

RSVs Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (195 1 : 442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågorl

dels att nuvarande 10 och 12 55 skall upphöra att gälla. dels att nuvarande 2—9 och l 1 55 skall betecknas 5 — 12 respektive 13 55, dels att 1 5 och de nya 5—7 och 9— 12 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2—455. av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Riksskatteverket får, om det _lin— nes vara av synnerlig vikt för nå- gon, efter ansökan lämna besked på förhand (_ förhandsbesked) angående viss fråga, som avser sökandens taxering till kommunal inkomst- skatt, statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt, utskiftnings- skatt, ersättningsskatt eller vinst- delningsskatt. ävensom viss fråga rörande tillämpningen av lagen (l951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad in- komst eller i lag givna bestämmel- ser om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Gäller ansök- ningen fråga om tillämpning av lagen (19801865) mot skatteflykt får förhandsbesked meddelas, om det är av vikt för sökanden.

[ frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också medde- las. om det finnes vara av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstill- lämpning.

l5*

Föreslagen lydelse

Förhandsbesked får efter ansökan lämnas enligt denna lag, om det är av synnerlig vikt för någon angå- ende viss fråga, som avser sökan- dens taxering till kommunal in- komstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskift- ningsskatt, ersättningsskatt eller vinstdelningsskatt, eller viss fråga rörande tillämpningen av lagen (l951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad in- komst eller i lag givna bestämmel- ser om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Gäller ansök- ningen fråga om tillämpning av lagen (1980z865) mot skatteflykt får förhandsbesked meddelas, om det är av vikt för sökanden.

[ frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också medde- las. om det är av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Vad som sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas. när ägare till fastighet önskar erhålla förhandsbesked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Detsamma gäller den som enligt 1 kap. 55 fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152) skall anses som ägare.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 19802866 55 1986: 1290 105 19881418 1151986zl290 125 19801866 3 Senaste lydelse 1984: 1089

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/ 91: 89

Bila a 1 Om rätt attav riksskatteverket er- Om rätt att erhålla förhandsbe- g hålla förhandsbesked i fråga röran- sked i fråga rörande mervärdeskatt de mervärdeskatt föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen (19682430) om (l968:430) om mervärdeskatt. mervärdeskatt.

25

F rågor om förhandsbesked prövas av en särskild nämnd, skatterätts- nämnden. Denna sammanträder på två avdelningar. en' för direkt skatt och en för indirekt skatt.

Nämnden består av högst arton ledamöter och högst tjugofyra ersät- tare som regeringen förordnar för högst fyra år. Bland ledamöterna utser regeringen två ordförande och tre vice ordförande.

Ledamöternas och ersättarnas fördelning på avdelningarna be- stäms av regeringen.

35

Skatterättsnämnden är vid avgö- rande av ärenden angående för- handsbesked beslutför när minst sex ledamöter är närvarande. Nämnden är dock beslutför i ett sådant ärende med fyra eller fem ledamöter, om minst fyra av dessa, bland dem ord- föranden. är ense om utgången i ärendet.

I ärende, som prövas av nämnden enligt särskilda föreskrifter. är nämnden beslutför när minst tre le- damöter är närvarande. Fler än åtta ledamöterfår inte delta i nämndens beslut. Bland ledamöterna skall ingå en ordförande eller vice ordfö- rande.

Om det framkommer skiljaktiga meningar vid överläggning tilläm- pas föreskrifterna i 16 kap. rätte- gångsbalken om omröstning i tviste- mål.

Nämnden får överlämna åt en :'ordförande eller vice ordförande att "besluta ensam i ärenden om för- handsbesked av enkel beskaffenhet.

4å Sakkunnig och, även om hinder för någon ledamot inte föreligger, ersättare får'kallas att närvara vid överläggningarna men dock inte delta i nämndens beslut. 45

Bilaga 1

Nu varande lydelse

253

Förhandsbesked sökes skriftligen hos riksskatteverket. Ansökan må icke ingivas senare än den dag, då deklaration senast skall avlämnas till ledning för den taxering varom fråga är. Ansökan om förhandsbe- sked rörande tillämpning av förord- ningen om ersättningsskatt må, dä- rest beskedet är avsett att åberopas vid sådan taxering till ersättnings- skatt som kan föranledas av beslu- tad vinstdisposition för visst verk- samhetsår, icke ingivas efter den dag, då sökanden senast är pliktig avlämna deklaration till ledning för taxering till statlig inkomstskatt för inkomst under samma verksam- hetsår.

Vid ansökan skall fogas all den utredning i ärendet, som står sö- kanden till buds. Efter anmaning av riksskatteverket eller hos verket anställd tjänsteman är sökanden skyldig, i den mån sådant är för honom möjligt, att inom i anma- ningen angiven tid inkomma med de ytterligare upplysningar, som finnas erforderliga för meddelande av förhandsbesked, vid äventyr att ansökningen eljest avvisas.

354

Över inkommen ansökan skall, där ej denna omedelbart avvisas jämlikt 45 första stycket. yttrande inhämtas av länsskattemyndighet, som är behörig att taga befattning med ifrågavarande taxering. Avser ansökningen fråga av särskilt intres- se för kommun, må denna beredas tillfälle att avgiva yttrande över an- sökningen.

Riksskatteverket äger, där så fin- nes påkallat, bereda sökande även- som vederbörande länsskattemyn- dighet tillfälle att muntligen lämna upplysningar inför verket.

3 Senaste lydelse l970:9l4 " Senaste lydelse 1986: 1290

Föreslagen lydelse 5 5

En ansökan om förhandsbesked skall vara skriftlig. Ansökan får inte ges in senare än den dag, då dekla- ration senast skall avlämnas till led- ning för det års taxering som frågan avser. Ansökan om förhandsbesked rörande tillämpning av lagen (1933: 395) om ersättningsskatt får, 'om beskedet är avsett att åberopas

vid sådan taxering till ersättnings- skatt som kan föranledas av beslu- tad vinstdisposition för visst verk- samhetsår, inte ges in efter den dag, då sökanden senast skall avlämna deklaration till ledning för taxering till statlig inkomstskatt för inkomst under samma verksamhetsår.

Vid ansökan skall fogas all den utredning i ärendet, som står sö- kanden till buds. Efter anmaning av skatterättsnämnden eller tjänste- man vid nämndens kansli är sökan- den skyldig, i den mån det är möj- ligt för honom, att inom i anma- ningen angiven tid komma in med de ytterligare upplysningar, som be- hövs för meddelande av förhands- besked, vid påföljd att ansökningen annars avvisas.

65

Om inte ansökan omedelbart av- visas enligt 75 första stycket, skall yttrande över ansökan inhämtas från länsskattemyndighet, som är behörig att ta befattning med ifrå- gavarande taxering.

Skatterättsnämnden får, när det kan antas vara till fördel för utred- ningen, bereda sökanden och läns- skattemyndigheten tillfälle att muntligen lämna upplysningar in- för nämnden.

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

455

Finner riksskatteverket med hän- syn till ansökningens innehåll för- handsbesked icke böra meddelas, skall ansökningen avvisas.

Upptages ansökningen till pröv- ning, meddelar verket, i den om- fattning sådant finnes böra ske, be- sked huru den till verket hänskjutna frågan skall vid taxering bedömas. Därest särskilda omständigheter icke till annat föranleda, tnå i för- handsbeskedet angivas allenast de grunder, som skola följas vid taxe- ringen.

6 56

Over beslut, varigenom riksskat- teverket meddelat förhandsbesked. må besvär anföras av sökanden och vederbörande länsskattemyndighet. Rätt att anföra besvär tillkommer även vederbörande kommun och landstingskommun, om förhands- beskedet avser taxering av fastighet eller såvitt detsamma avser taxering till kommunal inkomstskatt. Besvär som nu sagts skola upptagas och av- göras av regeringsrätten.

Över beslut, varigenom riksskat- teverket avvisat ansökan om för- handsbesked. må besvär ej anföras.

757 Besvär enligt 6.5 första stycket skall anföras inom en månad från

den dag, då klaganden erhållit del av förhandsbeskedet.

858

Av riksskatteverket meddelat för- handsbesked eller, om besvär där- över anförts, regeringsrättens i an- ledning av besvären meddelade be- slut skall lända till efterrättelse vid taxering som med beskedet avses, om och i den mån den, på vilkens begäran förhandsbeskedet har med- delats, därom framställer yrkande. Därvid har denne att meddela erfor- derliga upplysningar till bedöman-

5 Senaste lydelse l970:9l4 6 Senaste lydelse 1986: 1290 7 Senaste lydelse 1984: 359 3 Senaste lydelse 197 l : 3 l 2

Föreslagen lydelse 7 5

Finner skatterättsnämnden med hänsyn till ansökningens innehåll att förhandsbesked inte bör medde- las, skall'ansökningen avvisas.

Tas ansökningen upp till pröv- ning, meddelar nämnden i den om- fattning det bör ske, besked hur den till nämnden hänskjutna frågan skall bedömas vid taxeringen. Om särskilda omständigheter inte för- anleder annat, får i förhandsbeske- det anges endast de grunder, som skall följas vid taxeringen.

95

Beslut om förhandsbesked får överklagas hos regeringsrätten av sökanden och länsskattemyndighe- ten. Rätt att överklaga tillkommer även kommun eller landstingskom- mun i fråga om taxering av fastig- het eller taxering till kommunal in- komstskatt.

Riksskatteverket får i fråga om ett visst förhandsbesked ta över den be- fogenhet att överklaga ett beslut som tillkommer länsskattemyndig- het.

Beslut, varigenom skatterätts— nämnden har avvisat en ansökan om förhandsbesked, får inte över- klagas.

105 .

En skrivelse med överklagande enligt 95" första stycket skall ha kommit in inom en månad från den dag då klaganden fått del av för- handsbeskedet.

115

Av skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked eller, om beskedet överklagats, regeringsrättens med anledning av överklagandet medde- lade beslut skallföljas vid den taxe- ring, som med beskedet avses, om och i den mån den, på vilkens begä- ran förhandsbeskedet har medde- lats, yrkar det. Denne skall lämna de upplysningar som behövs för att bedöma beskedets tillämplighet.

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

de av beskedets tillämplighet.

Vad i första stycket är stadgat skall dock icke gälla, därest efter beskedets lämnande vidtagits för- fattningsändring av beskaffenhet att påverka taxeringen i det avseende beskedet angår.

959

För ett förhandsbesked skall var- je sökande betala en avgift. Avgif- ten bestäms av riksskatteverket med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet till lägst 400 kro- nor och högst 6000 kronor. Riks- skatteverket får dock om särskilda skäl föreligger bestämma en lägre avgift än 400 kronor eller lämna sökanden förhandsbeskedet utan avgift. Verkets beslut om avgift får inte överklagas.

Avgiften får tas ut genom post- förskott på den försändelse genom vilken förhandsbeskedet enligt 55 sänds till sökanden. Betalas inte av- giften inom_ en månad efter det att krav framställts får den tas ut ge- nom utmätning.

Har regeringsrätten undanröjt ett av riksskatteverket meddelat för- handsbesked på grund av att det inte bort lämnas, skall avgiften be- talas tillbaka.

Föreslagen lydelse

Vad som sägs i första stycket gäl- ler dock inte om författningsänd- ring efter det att beskedet lämnats påverkar den fråga som beskedet avser.

125

För ett förhandsbesked skall var- je sökande betala en avgift. Avgif- ten bestäms av skatterättsnämnden med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet till lägst 400 kro- nor och högst 6000 kronor. Nämn- den får dock om särskilda skäl före- ligger bestämma en lägre avgift än 400 kronor eller lämna sökanden förhandsbeskedet utan avgift. Nämndens beslut om avgift får inte överklagas.

Avgiften får tas ut genom post- förskott på den försändelse genom vilken förhandsbeskedet enligt 85 sänds till sökanden. Betalas inte av- giften inom en månad efter det att krav framställts får den tas ut ge- nom utmätning.

Har regeringsrätten undanröjt ett av skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked på grund av att det inte borde ha lämnats, skall avgif- ten betalas tillbaka.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Ärende om förhandsbesked som är anhängigt hos riksskatteverket vid utgången av juni 1989 prövas av skatterättsnämnden.

9 Senaste lydelse 1984: 359

Prop. 1990/91: 89

Bilaga 1

2 Förslag till

Lag om ändring av lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1968z430) om mervärdeskattl dels att 62 och 64 55 skall upphöra att gälla, dels att 635 skall ha följande lydelse, dels att närmast före 635 skall införas en rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Förhandsbesked

6352

Riksskatteverket kan på ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva verksamhet som medför skyldighet att erlägga mervärde- skatt meddela förhandsbesked i frå- ga som avser sökandens skattskyl- dighet. Förhandsbesked får medde- las om det finns vara av vikt med hänsyn till sökandens intresse eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Förhandsbesked sökes skriftligt hos riksskatteverket före ingången av den första redovisningsperiod som beröres av den fråga förhands- beskedet gäller.

1 övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 25 andra stycket, 3 —8 samt 11 och 12,55 lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Förhandsbesked får efler ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva verksamhet som medför skyldighet att erlägga mervärde- skatt meddelas i fråga som rör sö- kandens skattskyldighet. Förhands- besked får meddelas om det finns vara av vikt med hänsyn till sökan- dens intresse eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

En ansökan om förhandsbesked skall vara skriftlig och ges in före ingången av den första redovis- ningsperiod som berörs av den frå- ga som förhandsbeskedet gäller.

Frågor om förhandsbesked prövas av den särskilda nämnd som anges i 25 lagen (1951: 442) om förhands- besked i taxeringsfrågor. ] övrigt gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna i 3 och 4 55", 5 _5 andra styc- ket och 6 — 11 samt 13.55 i den nämn- da lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Ärende som är anhängigt hos riksskatteverket vid utgången av juni 1989 prövas av skatterättsnämnden.

' Senaste lydelse av 625 1986: 1289 645 1970: 917 2 Senaste lydelse 1984: 357

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984: 151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

att 1 kap 75 och 6 kap 1 — 3 55 skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och åren- den enligt denna lag. Ombudet skall också yttra sig i sådana ären- den hos beskattningsmyndigheten som avser förhandsbesked enligt 6 kap.

Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och ären- den enligt denna lag. Ombudet skall också yttra sig i ärenden hos skatterättsnämnden och statens jordbruksnämnd som avser för- handsbesked enligt 6 kap. Prövas sådant ärende av skatterättsnämn- den skall allmänna ombudet hos riksskatteverket yttra sig och i övri- ga ärenden allmänna ombudet hos statens jordbruksnämnd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.

6 kap.

Beskattningsmyndighetenfår, efter ansökan av den som är skattskyldig eller avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som kan medföra skyldighet att betala skatt, meddela förhandsbesked i frågor som rör be- skattningen, om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lag- tolkning eller rättstillämpning.

151

Förhandsbesked får efter ansökan lämnas den som är skattskyldig el- ler avser att bedriva verksamhet el- ler vidta åtgärd som kan medföra skyldighet att betala skatt, i frågor som rör beskattningen, om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstill- lämpning.

I fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (19722266) om skatt på annonser och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan av den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig.

1 frågor som rör beskattning enligt lagen (19571262) om allmän energi- skatt kan förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen.

Ärenden hos riksskatteverket om Frågor om förhandsbesked enligt förhandsbesked enligt denna lag . denna lag prövas, i de fall där riks-

' Senaste lydelse 1990: 331.

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

skall avgöras av den särskilda nämnd som anges i 195 taxerings- lagen (1 956: 623).

Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos beskattningsmyndig- heten. Sökanden skall lämna de uppgifter som behövs för att för- handsbesked skall kunna meddelas. Myndigheten för begära varuprov av sökanden. Görs undersökning eller anlitas sakkunnig för att utreda en varas beskaffenhet, skall sökanden betala kostnaden för detta om myn- digheten inte medger undantag.

Finner beskattningsmyndigheten med hänsyn till ansökningens inne- håll. utredningens beskaffenhet el- ler andra omständigheter att för- handsbesked inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas. Beslut om avvisning får fattas utan att det allmänna ombudet har yttrat sig över ansökningen.

Föreslagen lydelse

skatteverket är beskattningsmyndig- het,av den särskilda nämnd (skatte- rättsnämnden) som anges i 25" lagen (1951: 442) om förhandsbesked [ taxeringsfrågor och i övriga fall av statens jordbruksnämnd.

En ansökan om förhandsbesked skall vara skriftlig. Sökanden skall lämna de uppgifter som behövs för att förhandsbesked skall kunna meddelas. Sökanden får anmanas att lämna varuprov. Görs undersök- ning eller anlitas sakkunnig för att utreda en varas beskaffenhet, skall sökanden betala kostnaden för det- ta om undantag inte medges.

Om förhandsbesked med hänsyn till ansökningens innehåll, utred- ningens beskaffenhet eller andra omständigheter inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas. Beslut om avvisning får fattas utan att det allmänna ombudet har yttrat sig över ansökningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Ansökningar om förhandsbe- sked som kommit in till riksskatteverket före ikraftträdandet men som inte avgjorts av verket skall prövas av skatterättsnämnden.

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-01-29

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 17 januari 1991 har rege- ringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets ytt- rande över förslag till lag om ändring i lagen (195 1 : 442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor, m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Su-

sanne Mattsson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.