Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den verksamhet som Stiftelserna inom Samhall- gruppen bedriver i fortsättningen skall bedrivas i aktiebolagsform. Staten föreslås bli enda ägaren i de nybildade aktiebolagen. direkt genom ägarskap i moderbolaget och indirekt genom moderbolagets innehav av samtliga aktier i dotterbolagen. Styrelsen i moderbolaget föreslås i sin helhet utses av regeringen. Samhallgruppens huvudsakliga verksamhetsidé skall även fortsättningsvis vara att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade där behoven finns.

Det statliga ersättningen till Samhallgruppen. som för närvarande utges med en viss procent av löne- och lönebikostnader för de anställda arbets- handikappade. föreslås fortsättningsvis lämnas med ett krontalsbelopp. som skall motsvara nuvarande driftbidrag och bidrag till Samhalls fastig- hetsfond.

För budgetåret 1992/93 beräknas till den nya företagsgruppens verksam- het ett reservationsanslag på 5000750 000 kr.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag Prop. 1991/92: 91 1 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1979: 47) om regionala stiftelser for skyddat arbete.

Härigenom föreskrivs att lagen (1979: 47) om regionala stiftelser för skyd- dat arbctc skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.

IJ

• Sida 3
•  Original

2. Förslagtill

Lag om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen

Den som deltar i eller har deltagit i verksamhet som genom produktion av varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade. får inte obehörigen röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.

Om ansvar för den som bryter mot första stycket finns bestämmelser i brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1992.

Prop. 1991/92z91

b.)

• Sida 4
•  Original

3. Förslag till Prop

Lag om ändring i lagen (1987: 519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser

Härigenom föreskrivs att lg" lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser'skall ha följande lydelse.

Nuvarande [if(/else Föreslagen lydelse

lå

Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i följande aktiebolag och stiftelser.

.-1klieb0lag Aktiebolaget Statens anläggningsprovning Aktiebolaget Svensk Bilprovning Aktiebolaget Tipstjänst Aktiebolaget Trav och Galopp Aktiebolaget Vin & Spritcentralen Apoteksbolaget Aktiebolag Kungliga Dramatiska teatern aktiebolag Kungliga Teatern Aktiebolag Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag Sam/tall Aktiebolag och de do!/er- bolag som ingår i Sam/iallgruppwi

SEMKO. Svenska Elektriska Materialkontrollanstalten Aktiebolag Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag. SBAB Swedish Geotechnical Systems Aktiebolag Swedish National Road Consulting Aktiebolag Svensk Avfallskonvertering Aktiebolag (SAKAB)

Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag Svenska Penninglotteriet Aktiebolag Systembolaget Aktiebolag V.T.I. Utveckling Aktiebolag Värdepapperseentralcn VPC Aktiebolag Stille/ser Fonden för industriellt samarbete med u-länder Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) Stiftelsen för framtidsstudier Stiftelsen Nordiska museet Stiftelsen Riksutställningar Sli/ielwn Samhall och de regio- nala sti/"tel.?” som ingår [ Samhall- gruppen

' Lagen omtryckt 1990: 423.

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. ] 99 1 / 92: 91

Stiftelsen Statshälsan Stiftelsen Svenska institutet Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhct Stiftelsen Tekniska museet Svenska rikskonserter Sveriges turistråd Tryggh et sst ift el sen

Denna lag träder i kraft den ljuli 1992.

• Sida 6
•  Original

Arbetsmarknadsdepartementet PTOP- 1991/92291

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992.

Närvarande: statsministern Bildt. ordförande. och statsråden B. Westerberg. Friggebo. Johansson. Laurén. Hörnlund. Olsson. Svensson. af Ugglas. Dinkelspiel. Thurdin. Hellsvik. Wibble, Björck. Davidson. Könberg. Odell. Unckel. P. Westerberg. Ask.

Föredragande: statsrådet Hörnlund

Proposition om ombildning av Samhall till aktiebolag, m. m.

1. Inledning

1.1. Översyn av Samhall

Genom beslut den 22 november 1990 uppdrog den dåvarande regeringen till en särskild utredare att göra en översyn av Stiftelsen Samhall (dir. 1.990: 73). Utredaren skulle beskriva. hur de ursprungliga sociala. arbets- marknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna för företagsgruppen hittills kunnat uppfyllas samt belysa olika omvärldsfaktorers påverkan på företagsgruppen framför allt ur ett framtida perspektiv. Utredaren skulle mot denna bakgrund överväga om det finns skäl att precisera eller i några avseenden ändra Samhalls mål och roll i samhället samt om det finns skäl att ändra organisationsform för företagsgruppen. l utredningsuppdraget ingick att pröva ett förslag från Samhall att företagsgruppens juridiska företagsform skulle ändras från stiftelse till aktiebolag. Vidare skulle utre- daren under arbetet hålla kontakt med Samhalls egen översynsutredning. "Samhall mot är 2000". och beaktarvad som framkom i denna.

Som särskild utredare förordnades förra statsrådet. kommunalrådet Sven l-lulterström.

Utredaren har i augusti 1991 överlämnat sina förslag i betänkandet (SOU 1991167) Samhall i går i dag i'morgon. En sammanfattning av förslagen bör fogas till protokollet som bilaga I. Betänkandet har remiss- behandlats under hösten 1991. Yttrande har avgivits av Svea hovrätt. Svenska handelskammarlörbundet. socialstyrelsen. riksförsäkringsverket (RFV). statens handikappråd (SHR). Försäkringskasseförbundet. riks-- gäldskontoret. riksskatteverket (RSV). arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). AM U-styrelsen. arbetarskyddsstyrelsen (ASS). närings- och teknikutveck- lingsverket (NUTEK). kammarkollegiet. statskontoret. riksrevisionsverkct (RRV). näringfrihetsombudsmannen (NO). Samhall. Handikappförbun- dens Centralkommitte (HCK). De Handikappades Riksförbund (DHR). Svenska Kommuntörbundet. Landstingstörbundct. Sveriges Industriför— bund. Företagarnas Riksorganisation. Föreningen Auktoriserade Reviso- 6

• Sida 7
•  Original

rer. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO). Landsorganisationen i Sverige (LO). Svenska Arbetsgivarctöreningen (SAF). Arbetsgivareföreningen SFO. Sveriges Ar- bctsledarförbund (SALF). Synskadades Riksförbund (SRF). En samman— ställning av remissyttrandena har upprättats inom arbetsmarknadsdcpar- temcntet och finns tillgänglig i ärendet (A91/17303/AL).

1.2. Samhalls översyn ”Samhall mot är 2000”

Stiftelsen Samhall har med en skrivelse den 27 mars 1991 överlämnat till regeringen en egen framtidsstudie ”Samhall mot år 2000”. I studien redovisas ett utvecklingsprogram med förslag till åtgärder. varav vissa förutsätter riksdagens medgivande.

Med utgångspunkt i en omvärldsbeskrivning och en nulägesanalys preci- seras i rapporten Samhalls roll och uppgifter för 1990—talet. utvecklingsmål och strategier samt de konsekvenser detta får för organisation. resurser och resultatmål. En betydande ökning av den internationella konkurrensen och fortsatta industriella strukturförändringari Sverige kommer. enligt rappor- ten. att påverka Samhalls möjligheter att utvecklas som legoprodueent. Samtidigt kan den växande tjänstesektorn ge Samhall möjlighet att ut- veckla nya verksamheter.

Den huvudstrategi som förordas i rapporten innebär att Samhall mins- kar andelen industriproduktion. framför allt legoproduktionen. till förmån för en satsning på service- och tjänsteverksamheten.

Samhalls utveckling av nya vcrksamhetsformer såsom de senaste årens inbyggda verksamheter och entreprenadåtaganden. avses fortsätta. Enligt rapporten innebär detta bl.a. en utveckling av former där arbetshandikap- pade kan ta över och driva verksamhet i egen regi.

Den särskilde utredaren med "uppgift att göra en översyn av Samhall har som nämnts i enlighet med sina direktiv (dir. 1990: 73) samrått med " Stiftelsen Samhall och beaktat Samhalls egen studie. Samhalls förslag behandlas i det följande i den mån förslagen avviker från den särskilde utredarens förslag.

1.3. Stiftelsen Samhalls anslagsframställning för budgetåret 1992/93

Stiftelsen Samhall har inkommit med en anslagsframställning för budget— året 1992/93.

Med den timram för sysselsättningsvolymen hos Sam'hallgruppen som gällt budgetåren 1990/91 och 1991/92 har förbättrad närvaro och färre övergångar i praktiken lett till en neddragning av antalet arbetstillfällen hos Samhall. Koncernen hade vid ingången av 1990/91 för många anställda. varför anställningsstopp gällt under det gångna året. Genom naturlig avgång har antalet arbetstillfällen minskat med nära 2000 under de båda senaste vcrksamhctsåren.

En regional omfördelning av arbetstillfällen har påbörjats till följd av att AMS önskat tillämpa en ny fördelningsmodell från 1991/92.

Med hänsyn bl.a. till konjunkturläget har Samhall svart att. ungefär ett

• Sida 8
•  Original

och ett halvt år i förväg. binda sig för en bemanning högre än 30000 arbetstillfällen för arbetshandikappade 1992/93. I samråd med AMS före— slår Samhall en timram om 31.9 milj. arbetstimmar för 1992/93. vilket innebär att koncernen i juni 1993 kan ha 30000 arbetshandikappade anställda. Beräkningen bygger på en fortsatt närvaroförbättring med ca 0.5% under 1992/93.

Överenskommelsen mellan AMS och Samhall om rekryteringen av pri- oriterade grupper har setts över. vilket lett till en viss uppstramning av definitionerna av dessa grupper. Som en följd av detta har målet satts till att 40% mot tidigare 50 % av nyrekryteringen skall ske från dessa grupper. Under budgetåret 1990/91 uppnåddes att 51% av nyrekryteringen gällde de prioriterade grupperna. som dessa då definierades.

Under budgetåret 1990/91 har 925 anställda gått över till arbete hos annan arbetsgivare. vilket motsvarar drygt 3 % av det totala antalet anställda.

Omstruktureringen från industriproduktion till service/tjänster fortsät— ter med målet ca 1000 arbetstillfällen per år under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

För budgetåret 1991/92 räknar Samhall med en resultatprocent om 113.1 % av lönekostnaden för arbetshandikappade anställda. Med utgångs- punkt i en timram om 31.9 miljoner arbetstimmar beräknas behovet av statlig merkostnadsersättning motsvara [12.0 % budgetåret 1992/93. Beho- vet av bidrag till fastighetsfonden beräknas till 509 milj.kr. Samhall har därvid beräknat avskrivningarna på fastighetsbeståndets återanskaff- ningsvärde.

Som ett led i skattereformcn har bl.a. möjligheten till nedskrivning av lager och avsättning till resultatutjämningsfond slopats. De Obeskattade reserverna skall återföras till beskattning under en fyraårsperiod. Vid 1992 års taxering fastställs ett uppskovsbelopp som tas till beskattning med 25 % om året vid 1992—1995 års taxeringar. En ny reserveringsmöjlighet har i stället införts nämligen avsättning till skatteutjämningsreserv (surv). Stif- telser är emellertid undantagna från möjligheten till surv-avsättningar. Samhall beräknar att återföringen av de Obeskattade reserverna kommer att medföra en ökad beskattning med ca 176 milj.kr.. som kan fördelas över fyra år.

Vid 1992 års taxering beräknas skattebelastningen av återföringen uppgå till ca 50 milj.kr. och vid 1993 års taxering till ca 60 milj.kr. Samhall avser. när de exakta beloppen blir kända. att komma in till regeringen med särskilda äskandcn om kompensation i form av kapitaltillskott för gjorda skatteinbetalningar.

Sammantaget begär Samhall för budctåret 1992/93 —— att ersättning för täckande av driftmerkostnader vid 31.9 miljoner

arbetstimmar anvisas med 112.0% av lönekostnaden för arbetshandi- kappade. vilket beräknas motsvara 4 573 milj.kr.. - att Samhall fortsättningsvis får avvika i förhållande till fastställd tim- ram mcd +/— 2% per år. — bidrag till fastighetsfonden med 509 milj.kr..

• Sida 9
•  Original

— särskilt kapitaltillskott som kompensation för skattebelastning att an- visas i särskild ordning.

2.2. Verksamhetens syfte och mål

I den nyss nämnda propositionen om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. erinrade föredraganden om det vidgade målet för sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken. Målet full sysselsättning hade förskjutits till att avse rätten till arbete för alla. En följd av detta var att grupper som tidigare i mycket liten utsträckning förväntades ingå i arbetskraften kommit att göra anspråk på arbete.

• Sida 10
•  Original

Enligt propositionen skall det skyddade arbetet främst ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete. Begreppet ”skyddat arbete" skall förstås så. att de anställda är skyddade från konkurrens från personer utan arbetshinder när det gäller att få och behålla ett arbete. Det betyder också att arbetsplatserna i görlig mån är anpassade till de arbetshandikappades förutsättningar.

Det fastslogs att en fortsatt hög ambitionsnivå borde eftersträvas. så att allt fler gravt arbetshandikappade kunde ges tnöjlighet till en produktiv insats och därmed till en egen försörjning. Skyddat arbete är samhällseko- nomiskt motiverat även för dessa grupper. Det är därför inte meningsfullt att försöka slå fast någon nedre gräns för arbetsförmågan för att få skyddat arbete. Ett arbete kan ha mycket stort värde för den enskilde och för hans möjligheter till ett aktivt samhällsliv även om den faktiska arbetsförmågan är ringa.

Frågan om det skyddade arbetet främst skall ha ett rehabiliterande syfte eller i första hand vara en långsiktig eller varaktig sysselsättningsåtgärd var — då som nu — mycket omdiskuterad. 1 den av riksdagen godkända propositionen 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilite- ring m.m. (AU 1977/78: 16. rskr. 74) uttalar föredragande departements- ehefen att skyddat arbete måste utformas och bedrivas så att det åtmin- stone på Iång sikt förstärker de anställdas möjligheter att kunna ta steget över till annat arbete. Men han erinrade samtidigt om att allt mer gravt handikappade kunnat få skyddat arbete och att många av dessa aldrig tidigare haft något avlönat arbete. En del kan åtminstone på sikt ha möjlighet att ta arbete på den Öppna arbetsmarknaden. Andra har en så väsentligt nedsatt arbetsförmåga att de knappast under några förutsätt- ningar kan komma i fråga för sådant arbete. Han menade därför att det förhållandet att en större del av de anställda stannar kvar i skyddat arbete inte får ses som ett misslyckande för verksamheten. För gravt.handikap- pade innebär det många gånger en hög grad av rehabilitering att kunna klara ett arbete vid en verkstad för skyddat arbete.

I propositionen konstaterades vidare att det splittrade huvudmannaska- pet—hade lett till ojämn utbyggnad av verksamheterna. vilket i sin tur lett till påtagliga regionala skillnader vad gäller tillgången till arbete i skyddade förmer. Samordningen av de olika formerna av särskilt anordnad syssel- sättning skulle ge möjlighet att utjämna denna regionala obalans.

Den nya organisationen skulle även innebära friare och mer affärsmäs- siga former för verksamheten.

Ett syfte med samordningen av det tidigare starkt splittrade huvudman- naskapet var att stärka verksamhetens ställning på marknaden. Bristen på samordning hade inneburit att varken anskaffning eller fördelning av arbetsuppgifter eller marknadsföring av produkter blivit så rationell och ändamålsenlig som man skulle önska. Många av de olika huvudmännen saknade möjlighet att själva bygga upp en slagkraftig försäljningsorganisa- tion. utveckla nya produkter och avsättningsområden. Föredraganden konstaterade också att verkstäderna för skyddat arbete hade en mycket liten exportvolym.

Verkstäderna för skyddat arbete skulle. enligt löredraganden. betraktas

• Sida 11
•  Original

som en tillgång i vårt lands samlade näringsliv. De människor som arbetar i verksamheten producerar angelägna varor och tjänster och bidrar därmed till utvecklingen av vårt samlade välstånd. För att verksamheten skall kunna bedrivas under så normala former som möjligt bör olika grupper av arbetshandikappade arbeta på samma arbetsplats. Specialverkstäder för en viss handikappgrupp bör sålunda normalt inte inrättas. Vid lokaliseringen av verkstäder bör eftersträvas att de förläggs så att de naturligt smälter in i ortens näringsliv. Vårdpräglad arbetsterapi bör inte anordnas i samma lokaler som skyddat arbete.

3.1. Sysselsättningsvolym

Vid 1980-talets inledning hade Samhall ca 21000 arbetshandikappade anställda och närmare 5500 övriga anställda (tjänstemän. arbetsledare. instruktörer m.m.). Idag har antalet arbetshandikappade anställda ökat till ca 29 400 personer. medan den s.k. direktanställda personalen har minskat till ca 4 700. Av de arbetshandikappade arbetar ca 1 500 i inbyggd verksam- het och med entreprenadåtaganden. Dessa nya med andra arbetsgivare integrerade former har Samhall tillskapat framför allt under slutet av 1980-talet. Härtill kommer ett mindre antal anställda vid verkstäder. som drivs av enskilda organisationer med bidrag från Samhall och under Samhalls tillsyn. Sedan starten år 1980 har omkring 46000 arbetshandi- kappade personer nyanställts hos Satnhallgruppen.

Under företagsgruppens första verksamhetsår fanns inga begränsningar för hur många arbetstillfällen som fick anordnas med statligt stöd. Or- deringång och olika organisatoriska förutsättningar var bestämmande för hur många som kunde beredas anställning inom företagsgruppen. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 infördes en ram för det antal arbetstimmar som skulle ligga till grund för det statliga stödet. Syftet var att begränsa och bättre

l l

• Sida 12
•  Original

kontrollera kostnaderna för verksamheten. Timramen har under senare år varit i genomsnitt 31450000 arbetade timmar per budgetår, vilket är en liten ökning jämfört med budgetåren 1986/87 — 1987/88. Samhall har möjlighet att omfördela arbetstimmar mellan budgetåren inom en tids— rymd. som för närvarande är fyra år.

3.2. Regional fördelning av Samhalls verksamhet

Ett av syftena med inrättandet av Samhällslöretag/Samhal1 var att åstad- komma en regional utjämning vad gäller tillgången till skyddat arbete. De nya arbetstillfällcna har också förlagts så att tillgången till arbete kunnat bli merjämnt fördelad än tidigare. Vid starten fanns ca 370 arbetsställen för skyddat arbete i 210 kommuner. År 1991 fanns ca 590 arbetsställen på 340 orteri 243 kommuner. Eftersom verksamheten ökat betydligt i volym har alla län fått fler arbetstillfällen än de hade före år 1980. Ökningen har varit särskilt stor i Norrbottens län. som fått en fördubbling av antalet arbets- tillfällen och i Södermanlands län. där arbetstillfällena ökat med 90%. Jämtlands län har fått den minsta utökningen, men har trots detta den största volymen arbetstimmar i riket, sett i relation till befolkningen i yrkesverksam ålder.

Fördelningen av arbetstillfällen hos Samhall sker nu på riksnivå genom beslut av den centrala Stiftelsen Samhall och arbetsmarknadsstyrelsen på grundval av arbetsmarknadssituationen för arbetshandikappade i riket. Samhalls olika länsföretag och resp. länsarbetsnämnd bestämmer fördel- ningen inom regionerna.

Samhalls verkstäder är numera normalt lokaliserade i anslutning till annan industri. Specialverkstäder för vissa grupper. liksom anordnande av vårdpräglad arbetsterapi i samma lokaler förekommer inte längre. Verk- samheten har härvid utvecklats i enlighet med vad som särskilt fratnhävts i riksdagsbeslutet om bildandet av företagsgruppen.

3.3. Övergångar till arbete utanför Samhall

Antalet övergångar under ett år från arbete inom Samhall till den reguljära arbetsmarknaden har ökat från ca 300 personer de första åren till 1 600 budgetåret 1988/89. då antalet övergångar var som högst. Med det försäm- rade arbctsmarknadsläget under senare år har övergångarna blivit något färre och uppgick till 925 personer budgetåret 1990/91. Mätt som andel av de arbetshandikappade anställda har det skett en ökning av övergångarna från 1.3% till 5.4% (1988/89). Budgetåret 1990/91 var andelen övergångar 3.1 %. Enstaka regionala företag har kunnat åstadkomma än bättre resultat. även i det från 1990/91 försämrade arbetsmarknadsläget.

Totalt har ca 8 600 arbetshandikappade anställda hos Samhall kunnat ta steget över till annat arbete sedan Samhalls start år 1980.

3.4. Handikappfördelning

Ökningen av övergångarna till annat arbete har skett samtidigt som arbets- förmedlingen och Samhall gemensamt sökt Öka rekryteringen av gravt

• Sida 13
•  Original

handikappade. Sedan budgetåret 1987/88 har grupperna psykiskt sjuka. utvecklingsstörda och flerhandikappade prioriterats i rekryteringen. Ett gemensamt mål för AMS och Samhall har varit att minst hälften av nyrekryteringen skall bestå av sökande ur denna grupp. Utredaren har konstaterat att det skett en ökning av andelen nyrekryterade ur de priorit- erade grupperna under senare år. men att målet minst 50% inte kunnat uppnås. För budgetåret 1990/91. vars redovisning den särskilde utredaren inte kunnat beakta. uppnådde man dock att 51% av de nyanställda till- hörde de prioriterade grupperna. Denna inriktning av nyrekryteringen har dock ännu inte fått fullt genomslag på den totala fördelningen på olika handikapp bland de anställda. som framgår av tabell 1. Det bör samtidigt noteras att t.ex. utvecklingsstörda och psykiskt handikappade utgör en klart större andel bland de Samhall-anställda än de utgör bland anställda med lönebidrag.

Tabell 1. Handikappfördelning 1979 resp. 1990

Handikapp Anställda dec. —79 Anställda juni —90 Antal % Antal %

Hjärt-. kärl- lungsjukdomar 887 4.2 973 3.2 Hörselskada 274 1.3 538 1.8 Synskada 280 1.3 381 1.3 Rörelsehinder 5 165 24.7 8 385 27,5 Ovr. somatiska arbetshinder 2 663 12.7 4 837 15.9 Psykiska arbetsltandik. 3 647 17.4 5 404 17.8 Förstandshandikapp 2 869 13.7 4 518 14.8 Socialmcd.arbetshandik. 2 496 11.9 4899 16.1 Ej redovisat handikapp 2619'" 12.5 499 1.6 SUMMA 20 900 30 434

* Industriella bcredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler. som inordnades i Sam- hällsföretag år 1980. var avsedda för lokalt bundna arbetslösa resp. äldre. invandrare och andra svårplaccrade och således inte förbehållna arbetshandikappade på samma sätt som det skyddade arbetet.

Utredaren har konstaterat att det finns ett stort antal personer. som tillhör de prioriterade grupperna och som skulle behöva arbete. men som inte är sökande vid arbetsförmedlingcn. Det finns också problem med klassifice- ringen — kodningen — av olika arbetshandikapp. som gör det svårt att bedöma om Samhalls arbetstillfällen kommer rätt målgrupper till del. Utredaren har understrukit att avsikten med Samhall-resursen är att den skall vara tillgänglig för dem. som bäst behöver den. dvs de gravt arbets- handikappade.

3.5. Personalpolitiska mål

Utredaren konstaterar att Samhall blivit skickligare att hantera personalut— vecklande frågor. Han redovisar bl.a. att utbildningsverksamheten för arbetshandikappade anställda nu i genomsnitt uppgår till 35 timmar per anställd och år att jämföra med en timme år 1980. För den direktanställda personalen finns ledarutvecklingsprogram och fackutbildningsverksamhet. Utredaren hänvisar också till bl.a. Samhalls hantering av arbetsmiljöfrå-

• Sida 14
•  Original

gorna och företagshälsovården. där de individuellt anpassade stödinsat- serna har stor betydelse. llärvid framhålls såväl den individuella tekniska arbetsanpassningen som de kamratstödjande åtgärderna.

3.6. Affärsmässig utveckling

Vid starten år 1980 var företagsgruppens verksamhet splittrad på en rad olika affärsområden med traditionell industriproduktion. Som den sär- skilde utredarcn också har redovisat har inom Samhall pågått en systema- tisk översyn av affärsidéer och indelning i affärsområden. Antalet bran- scher som varje regionalt företag arbetar i har begränsats. Samtidigt har en satsning på verksamhet inom service- och tjänsteområdena lett till ökade valmöjligheter för den enskilde. Samhall arbetar idag både mot en inhemsk och en internationell marknad och fungerar som underleverantör både åt svenska och utländska företag.

Som utredaren har konstaterat finns nu en positiv syn på Samhalls verksamhet hos näringslivsorganisationer och enskilda företag. Den dis- kussion som förekom vid 1980-talets början om osund konkurrens och otillbörlig prissättning har inte längre samma framskjutna plats. Utredaren hänvisar i sammanhanget till Samhalls utveckling av priskalkyleringssy- stem och till det kontaktråd som finns mellan näringslivet och Samhall. Också NO har i sitt remissyttrande nämnt att antalet ärenden som gällt Samhalls marknadsagerande och prissättning varit få på senare år och att detta tycks indikera att problem av konkurrenskaraktär har minskat i betydelse.

Den särskilde utredaren har konstaterat att Samhall kunnat reducera kostnaderna för verksamheten och att således kostnaden per arbetstillfälle har minskat.

En orsak till den positiva utvecklingen är förbättringar av förädlingsvär- det (fakturering minus material/råvaror). Det första hela verksamhetsåret 1980/81 uppgick faktureringen till ca 994 milj. kr. vilket motsvarade knappt 40% av kostnaderna för verksamheten. Utvecklingen därefter har inneburit att ca 45 % av kostnaderna kunnat täckas av intäkter av produk- tionen av varor och tjänster. De senaste åren har dock en något mindre andel täckts. vilket. enligt utredaren. kan förklaras bl.a. av en ökad rekry- tering av personer med grava handikapp samt av en hårdnande internatio- nell konkurrens pa legomarknaden. Härtill kommer effekterna av lågkon- junkturen. som fått genomslag från hösten 1990.

Den del av kostnaderna som inte täcks med försäljnings- och övriga intäkter betalas av bidrag från staten. Detta bidrag till driften av verksam- heten lämnas mcd en viss procent av lönekostnaden (inkl. lönebikostna- der) för de arbetshandikappade anställda. Procentsatsen utgörs av Sam- halls rörelseunderskott dividerat med lönesumman för arbetshandikap- pade anställda. Utvecklingen av detta mått är ett sätt att beskriva företags- gruppcns förmåga att förbättra sina resultat.

Procentsatsen har successivt minskat från 1419 % år 1980 till 1 [1.9% budgetåret 1990/91. Denna förbättring av resultaten har kunnat ske fram- för allt genom ökad försäljning. personalutveckling. kostnadseffektivitet och ökad affärsmässighet i övrigt. Den ligger dock i genomsnitt för före- tagsgruppen fortfarande över 100% av lönekostnaden. vilket innebär att

• Sida 15
•  Original

produktionsintäkterna inte täcker någon del av lönekostnaderna för de arbetshandikappade och heller inte räcker till för att helt betala kostna— derna för verksamheten i övrigt. som arbetsledning. administration. lokal- kostnader. utrustning och liknade. Samtidigt har det också visat sig att bidragsproccnten varierar starkt mellan olika Samhall-verksamheter. Sam- hall har i sin rapport "Samhall mot år 2000" redovisat att ersättningen mätt i procent av lönekostnaden för de arbetshandikappade arbetstagarna ligger mellan 20% och 170 % eller — i kronor uttryckt — 25000 kr. resp. 160000 kr. per anställd och år (1990). Spridningen hänger samman med faktorer som affärsinriktning. produktionsutrustning. ledningskapacitet m.m. Målet att Samhalls verksamhet skall finnas där behoven finns kom- mer också alltid att verka fördyrande. eftersom det i sig motverkar en optimal storlek på produktionsenheterna.

1 kronor räknat har statens utgifter för Samhalls verksamhet ökat från 1935000000 kr. (utgift 1980/81) till 4023000000 kr. (utgift 1990/91). Genomsnittligt över tioårsperioden har kostnadsökningen för verksamhe- ten varit i stort sett densamma som den allmänna kostnadsutvecklingen (KPI) under perioden. Eftersom antalet arbetstillfällen samtidigt har ökat kraftigt har kostnaden per arbetstillfälle minskat betydligt under perioden — från 155 000 kr. vid starten till 120000 kr. år 1990. Antalet arbetstillfäl- len hos Samhall ökade således med ca 45 %. medan kostnaderna var i stort sett oförändrade i fasta priser räknat. även om de fördubblades räknat i löpande priser. Utvecklingen hittills innebär således ett väsentligt förbätt- rat resursutnyttjande.

Med reservation för en längre bestående lågkonjunktur räknar Samhall med en fortsatt positiv utveckling, så att företagsgruppen under senare delen av 1990-talet skall kunna klara sig med ett bidrag från staten som svarar mot 95 — 98% av lönekostnaden för de arbetshandikappade. Som en förutsättning gäller dock att företagsgruppen kan få en friare och mer pluralistisk företagsorganisation.

3.7. Samhalls tillgångar

Samhallgruppens tillgångar och skulder per den 30 juni 1991 framgår av balansräkning. som bifogas som bilaga 3.

Fastigheterna är den största posten bland Samhalls anläggnings- tillgångar.

Vid bildandet av Samhällsföretag år 1980 övertog företagsgruppen ett stort antal fastigheter. För förvaltning av fastighetsbeståndet inrättades en för de regionala Stiftelserna gemensam s.k. fastighetsfond inom Samhall (prop. 1978/79:139. AU29. rskr. 293). Fonden —— sedermera Samhall Fastigheter — förvaltar samtliga fastigheter och svarar bl.a. för uthyr- ningen av dent.

Samhall äger för närvarande 248 egna fastigheter och hyr helt eller delvis ca 90 fastigheter. Riksdagen har hittills tilldelat Samhall ett särskilt me- delstillskott som bidrag till fastighetsfonden.

Samhalls verkstadsfastighcfcr har inte åsatts taxeringsvärde. l fastig- hetstaxeringshänscende utgör de specialbyggnader och undantas från

Prop. 1991/92: 91

• Sida 16
•  Original

skatteplikt. En bolagisering av företagsgruppen medför ingen ändring i detta avseende. Enligt uppgift har Samhall beräknat marknadsvärdet till ca 2 miljarder kr. Möjligheterna att sälja ut delar av fastighetsbeståndet varierar dock kraftigt och är exempelvis i Norrlands inland mycket små. Läget på fastighetsmarknaden idag försvårar ytterligare en bedömning av marknadsvärdet. KPMG Bohlins Revisionsbyrå har nyligen genomfört en värdering av beståndet inför en bolagisering.

Enligt Samhalls årsredovisning för 1990/91 är Samhallgruppens totala anläggningstillgångar per den 30juni 1991 bokförda till ca 1.8 miljarder kr.

Samhallgruppens omsättningstillgångar per den 30juni 1991 uppgick till ca 2.5 miljarder kr.. varav 839 milj.kr. i likvida medel (kassa och bank) och ca 850 milj.kr. som fordringar. Av dessa utgör 226 milj.kr. fordran på staten. Gruppens skulder uppgick till knappt 2.6 miljarder kr.

4. Överväganden och förslag 4.1 Samhall behövs även under 1990-talet

Den särskilde utredaren har konstaterat att Samhalls verksamhet behövs som en av flera åtgärder för att upprätthålla principen om arbete åt alla. Trots de arbetsmarknadspolitiska insatser som görs för handikappade kommer sannolikt många att vara utestängda från den reguljära arbets— marknaden under överskådlig tid. Jag har samma uppfattning som utreda- ren.

Samhalls verksamhetsidé skall också framöver vara att skapa menings- fulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade. där behoven finns. Arbetena hos Samhall skall vara förbehållna dem. som inte kan få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt skall Samhallfö- retagen i sin affärsverksamhet fungera som ett företag bland andra i svenskt näringsliv. Det är väsentligt också för de anställda. I detta avseende har skett en viktig förändringjämfört med den tidigare skyddade verksamhe- ten. En anställning hos Samhall är i hög grad rehabiliterande och har inte längre prägeln av "skyddad sysselsättning". Det handlar nu om ett produk- tivt arbete i ett företag inom det svenska näringslivet. De anställda känner i dag en helt annan självtillit och stolthet över sitt arbete och vad de producerar.

Som redovisats i Samhall-översynen och i Samhalls egen rapport "Sam- hall mot år 2000" är möjligheterna för Samhall att svara mot dessa krav starkt avhängiga av företagsgruppens ekonomiska utveckling. Den kraftiga effektivitetsförbättring som skedde under åren närmast efter starten har följts av en viss stagnation de senaste åren. En orsak är den hårdnande internationella konkurrensen. som kan väntas öka ytterligare. Självfallet har också lågkonjunkturen och en minskad efterfrågan på legotillverkning bidragit starkt.

Samhall har en viktig roll att fylla genom den särskilda sakkunskap som finns inom företagsgruppen. Företagen har stor erfarenhet av handikapp och kunskap om vad som behövs för att anpassa arbete och arbetsmiljö till

• Sida 17
•  Original

arbetshandikappades särskilda behov. Samhall har alltid arbetat med tek- nisk arbetsanpassning. På senare år har denna inriktning förstärkts. Man har bl.a. sökt bredda arbetsinnehållet och skapa mer varierade arbetsupp- gifter. samtidigt som arbetet med den mer tekniska anpassningen intensi- fierats. Förändringsarbetet på arbetsplatserna har stötts med utvecklings- program för ett mer grupporienterat arbetssätt. De enskilda anställdas utveckling stöds genom individuella handlingsplaner för personlig och yrkesmässig utveckling och med mål för anställningen.

Både utredaren och några remissinstanser har påpekat att de arbetsupp- gifter. som Samhall erbjuder inte är väl anpassade till de prioriterade grupperna. främst utvecklingsstörda och psykiskt sjuka. Ett skäl anges vara att industriell verksamhet dominerar så starkt.

Den ökade inriktningen på service- och tjänsteverksamhet som Samhall nu arbetar för bör. som både utredaren och några remissinstanser framhål- ' lit. kunna innebära ett bredare och mer varierat utbud av arbetstillfällen och därmed också ökade möjligheter för olika grupper handikappade. och personer med olika bakgrund att få ett lämpligt arbete.

Det utvecklingsarbete som nu pågår inom företagsgruppen är också viktigt. liksom arbetet med att finna nya verksamhetsformer. Utöver inbyggda verksamheter och entreprenader planerar Samhall också att pröva att låta anställda ta över och driva verksamhet i egen regi med stöd av Samhall. Ett annat exempel är den s.k. inbyggda verksamhet, där Samhall upplåter delar av sin verksamhet till utomstående företag med samutnyttjande av vissa funktioner.

Samhalls utveckling hittills har visat att det går att skapa fler och till olika arbetshandikappades skiftande förutsättningar anpassade arbetstill- fällen och samtidigt minska behovet av statlig ersättning per arbetstillfälle.

Jag räknar med en fortsatt dynamisk utveckling av företagsgruppen under 1990-talet. Men för att en sådan utveckling skall kunna komma till stånd måste Samhall ges bättre förutsättningar att verka som företag och ges möjlighet att övergå från stiftelseformen till aktiebolag och utveckla ., töretagsorganisationcn. Jag kommer i det följande att lägga fram förslag med detta syfte. Vidare läggerjag fram förslag om krav. som skall ställas på företagsgruppen. medelstilldelning m.m.

• Sida 18
•  Original

4.2. Samhalls verksamhet skall bedrivas i aktiebolagsform

Mitt förslag: Den verksamhet som den centrala Stiftelsen Samhall och de regionala Stiftelserna bedriver skall fr.o.m. den 1 juli 1992 bedrivas i aktiebolagsform. En koncern skall därvid bildas. Koncer— nen skall bestå av ett moderbolag och ett antal dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget skall ägas av svenska staten. Moderbolaget skall äga samtliga aktier i dotterbolagen.

[ moderbolaget skall styrelseledamöterna, inkl. styrelseordföran- den. utses av regeringen. 1 dotterbolagen skall samtliga styrelseleda- mötcr utses av moderbolaget.

Utredningens förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt förslag. Utredaren har dock tagit ställning även till antalet styrelseledamöter, suppleanter med närvarorätt och revisorer i bolagen. I fråga om de dotter- bolag som bildas för att bereda arbetshandikappade meningsfullt och utvecklande arbete föreslår han att regeringen. efter nominering av resp. landsting. skall utse ett visst antal styrelseledamöter. inkl. styrelseordfö- rande.

Utredaren utgår från att den nuvarande regionala organisationen skall vara basen för verksamheten. men att en viss minskning av antalet regio- nala företag kan bli nödvändig.

Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har tillstyrkt försla- get om att Satnhall ombildas till aktiebolag eller inte haft invändningar mot förslaget. Några av instanserna har som ett förbehåll för ett stöd för förslaget anfört att en ändrad verksamhetsform inte får innebära en änd- ring av de sociala och arbetsmarknadspolitiska målen för verksamheten.

Ett stort antal remissinstanser. bl.a. statskontoret. RRV. AMU- Gruppen. Svenska Handelskammarförbundet. Sveriges lndustriförbund. LO. SAF. SFO och Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att koncern- styrelsen för Samhall AB skall utse samtliga ledamöter i dotterbolagens styrelser.

Skälen för mitt förslag: Samhall har vid flera tillfällen begärt att företags- gruppen inte längrc skall organiseras i stiftelseform utan få ombildas till aktiebolag. Förslaget har också förts fram av Samhall-utredningen. som haft i uppdrag att pröva Samhalls förslag. Förslaget om bolagisering har fått stöd eller lämnats utan erinran av nästan alla remissinstanser.

Även jag anser att Samhalls verksamhet bör bedrivas i aktiebolagsform. Ett väsentligt skäl är, som Samhall har framfört. att företagsgruppen därigenom får bättre affärsmässiga förutsättningar för sin verksamhet och att denna kan bli effektivare. Samhall har hävdat att stiftelseformen innebär en nackdel ur konkurrenssynpunkt. Vidare har Samhall hänvisat till att riksdagens revisorer och RRV förordat aktiebolagsformen. eftersom den innebär en ansvars- och befogenhctsfördelning som är klar. känd och beprövad av satnarbetspartners och konkurrenter. nationellt och interna- tionellt.

I likhet med den särskilde utredaren anser jag att bolagsstyrelsernas

• Sida 19
•  Original

sammansättning skall vara sådan att den främjar Samhallkoncerncns verk- samhetsidé och affärsverksamhet. Jag delar därför uppfattningen att reger— ingen bör utse styrelseledamöterna i moderbolaget. I fråga om utseende av styrelseledamöter i dotterbolagen delar jag emellertid den åsikt som ett stort antal remissinstanser framfört. nämligen att detta bör vara en ange- lägenhet för moderbolaget. Enligt min mening bör aktiebolagslagens prin- ciper följas när styrelserna för dotterbolagen utses. Som jag nyss föreslagit avses moderbolaget äga samtliga aktier i dotterbolaget. Att utse styrelser för dotterbolagen blir därmed moderbolagets uppgift.

Att de anställda får styrelsercpresentation i bolagen följer av lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Den särskilde utredaren har vidare föreslagit hur många styrelseledamö- ter. suppleanter och revisorer det bör finnas i moderbolaget och i dotter- bolagen. Det bör ankomma på regeringen att i samband med bolagsbild- ningen bestämma detta.

Riksdagcn bör som den yttersta företrädaren för staten ha möjlighet till inflytande i avgörande frågor. Av detta följer bl.a. att en eventuell avyttring av aktier — eller annan förändring av statens andel — i Samhallgruppen bör underställas riksdagens prövning.

Mina förslag om styrelser i de nya bolagen innebär en förändringjämfört med nuläget då flertalet ledamöter utses efter särskild nominering av olika intressenter. Jag vill i detta sammanhang stryka under betydelsen av att man inom Samhallkoncernen diskuterar och samråder med olika samhälls- organ. som sysslar med arbetsmarknads-. rehabiliterings- och handikapp- frågor. För sådant samråd bör. i enlighet med vad Samhall delvis redan tillämpar. finnas särskilda rådgivande organ med företrädare bl.a. för arbetsmarknadens parter. arbetsmarknadsmyndigheter och handikappor- ganisationer.

När det gäller den regionala verksamheten är satnråd och samverkan med andra intressenter än mer betydelsefullt. Samhall bör därför tillse att särskilda råd bildas regionalt som samrådsorgan mellan Samhallföretagen och företrädare för de tidigare stiftarna landstingen. Råden bör ha en sådan bredd att landstingets politiker kan bli företrädda och ge sina synpunkter. Vidare skall ingå företrädare för arbetsmarknadsmyndigheter. fackliga organisationer. handikapporganisationer och försäkringskassa.

Enligt förordningen (1988: 1139) med instruktion för arbetsmark- nadsverket skall hos arbetsrnarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna finnas en delegation för yrkesinriktad rehabilitering och andra arbetsmark- nadspolitiska åtgärder för handikappade. 1 delegationerna samverkar myn- digheter. företrädare för arbetsmarknadens parter och handikapporganisa- tioner. Arbetsmarknadsmyndigheterna och Samhall har ett fortlöpande samarbete och samråd om gemensamma frågor. Däretnot är Samhall i dag inte företrädd i de regionala delegationerna för yrkesinriktad rehabilite- ring. Den särskilde utredaren har erinrat om att delegationerna är ett ytterligare forum för förbättrad samverkan mellan olika organ för att förbättra rehabiliteringen m.m. Han förordade därför att de regionala Samhallföretagen skall ges tillfälle att delta i delegationernas arbete. Flera remissinstanser har tillstyrkt förslaget. Jag har samma uppfattning och

Prop. 1991/92: 91

• Sida 20
•  Original

avser därför att återkomma till regeringen längre fram med förslag om ändring i den nämnda instruktionen. så att även Samhall bereds tillfälle att utse ledamöter i dessa delegationer.

4.3. Genomförande av bolagsbildningen m. m.

Mitt förslag och min bedömning: Lagen (1979: 47) om regionala stiftelser för skyddat arbete upphävs.

Staten blir enda ägaren i de nybildade aktiebolagen. direkt genom ägarskapi moderbolaget och indirekt genom moderbolagets innehav av samtliga aktier i dotterbolagen.

De tillgångar som tillfaller staten vid upplösningen av den centrala stiftelsen Samhall och av de regionala stiftelserna — fastigheter och till verksamheten hörande övriga tillgångar — skall som apportegen- dom tillskjutas de nya aktiebolagen.

De skulder och förpliktelser som åvilat de upplösta stiftelserna skall de nybildade aktiebolagen överta från staten.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen. Jag bedömer vidare att Samhall bör återlämna av riksgäldskontoret beviljade krediter.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller regleringen av den nybildade Satnhallkoncernens verksamhet. Utredaren har i övrigt inte närmare berört frågor om bolagsbildningen.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har endast yttrat sig i fråga om regleringen av den nybildade Samhallkoncernens verksamhet. Därvid har bl.a. Svea Hovrätt. socialstyrelsen. RFV. statskontoret. TCO m.fl. förordat att Samhalls uppgift och verksamhet skall regleras i en särskild lag och inte enbart genom bolagsordningar. Hovrätten har motiverat sin ståndpunkt (lv/s med att det finns mycket som talar för att vissa delar av Samhalls verksamhet innehåller lörvaltningsuppgifter som utgör myndighetsutöv- ning och därför skulle kräva lagstöd enligt bestämmelserna i 11 kap. 69" regeringsformen. dels med att avsaknaden av en lag som reglerar Samhalls verksamhet skulle minska riksdagens inflytande över verksamheten. i vart fall i rättsligt avseende. Synpunkten att riksdagens inflytande skulle minska om Samhalls verksamhet inte regleras i lag har framförts också av andra remissinstanser.

Skälen för mitt förslag och min bedömning: 1 lagen (1979:47) om regio- nala stiftelser för skyddat arbete föreskrivs bl.a. att det för varje län skall finnas en regional stiftelse för skyddat arbete samt att en central stiftelse skall ha tillsyn över de regionala stiftelserna. Denna lag måste givetvis upphävas om Samhallgruppen skall kunna driva verksamhet i aktiebolags- form.

Av stiftelseurkundcrna för samhallstiftelserna framgår att stiftelsernas tillgångar skall tillfalla staten. om stiftelserna upplöses. ] fråga om de regionala stiftelserna har denna bestämmelse kommit till uttryck också i

• Sida 21
•  Original

förordningen (1979:48) om regionala stiftelser för skyddat arbete. Till- gångarna kan härefter föras till de nybildade aktiebolagen. Till denna fråga återkom mer jag strax.

Den särskilde utredaren har — bl. a. mot bakgrund av vad som sägs i 11 kap. 6 & regeringsformen om överlämnande av förvaltningsuppgift till exempelvis bolag _ övervägt frågan om verksamheten i de nybildade aktiebolagen bör regleras i lag. Han har emellertid funnit att en särskild lagstiftning inte är påkallad utan att bestämmelser om den verksamhet som Samhallgruppen skall bedriva lämpligen kan fastställas i bolagens bo— lagsordningar. Jag gör samma bedömning. Mot bakgrund av att några remissinstanser ifrågasatt om Samhalls verksamhet innehåller förvaltning- suppgifter som utgör myndighetsutövning. vill jag motivera mitt ställ- ningstagande något utförligare. Lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete — som jag alltså föreslår skall upphävas — innehåller en föreskrift om att den centrala stiftelsen skall ha tillsyn över de regionala stiftelserna. samordna deras verksamhet och fördela medel som anslås för de regionala stiftelsernas verksamhet. Oavsett huruvida detta uppdrag kan sägas innefatta myndighetsutövning eller inte kan konstateras. att någon motsvarighet till detta uppdrag inte kommeer att finnas när Samhall- gruppens verksamhet bedrivs i aktiebolagsfortn. Jag finner alltså inte fog för ståndpunkten att någon del av verksamheten i aktiebolagen skulle tänkas utgöra myndighetsutövning.

Några remissinstanser har förespråkat att inriktningen av den verksam- het som de nybildade aktiebolagen skall bedriva slås fast i lag. Skälet för detta sägs vara att riksdagens inflytande över Samhallgruppens verksamhet skulle minska om lagformen inte väljs. Jag delar inte denna uppfattning. I likhet med utredningsmanncn anser jag det fullt tillräckligt att det i bolagsordningarna tas in bestämmelser om Samhallkoncernens verksam- het. Som jag återkommer till i det följande skall Samhallkoncernens verksamhetsidé och uppgift också fortsättningsvis vara att genom produk- tion av varor och tjänster skapa tncningsfulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade där behoven finns. Detta syfte skall framgå av bolags- ordningen. eftersom verksamheten inte bedrivs i vinstsyfte. Bestämmelsen i bolagsordningarna om Samhallgruppens verksamhetsidé och uppgift av- ses — i enlighet med föreskrifter i 9 kap. 145 andra stycket aktie- bolagslagen -— inte kunna ändras utan regeringens tillstånd. Ett sådant tillstånd bör enligt min mening regeringen inte ge utan att frågan först underställts riksdagen. Samhallkoncernen kommer också framgent att vara beroende av statliga medel för sin verksamhet. Ändamålet med verksam- heten kommer därför kontinuerligt att granskas av riksdagen också i samband med anslagsprövningen.

Jag vill i förevarande sammanhang också erinra om att riksdagsledamö- ter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i bolag som ägs av staten till minst 50%. I anslutning härtill har de också möjlighet att ställa frågor. Denna rätt har tillkommit för att förbättra riksdagens insyn i de statliga .förctagen. lnsynsformen är inte lörfattningsmässigt reglerad utan har i kraft av regeringens ägarinflytande föreskrivits i bolagsordningen för be- rörda företag.

• Sida 22
•  Original

Som ovan framgått förutsätter mitt förslag att lagen (1979: 47) om regionala stiftelser för skyddat arbete upphävs. Vidare behöver en konse- kvensändring göras i lagen (1987: 519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser. Slutligen erfodras en reglering av tystnadspliktsfrågan. Till detta återkommerjag strax.

Bolagsbildningarna och upplösningen av stiftelserna aktualiserar en mängd frågor av teknisk och annan natur. Några av dessa frågor tarjag upp i detta sammanhang. Jag berör endast huvuddragen.

Bo/agsbi/dningen

Staten bildar moderbolaget i Samhallkoncernen. Regeringen bör bemyndi- gas att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen. Så snart ett moderbolag benämnt Samhall AB har regi- strerats i aktiebolagsregistret bildar det i sin tur 24 dotterbolag. ett i varje län.

Aktiekapitalet i dotterbolagen fastställs till den lägsta tillåtna nivån enligt aktiebolagslagen (ABL). dvs 50 000 kr. Aktiekapitalet i moderbolaget blir följaktligen 1250000 kr. Ett särskilt anslag på detta belopp bör tas upp. Jag avser att återkomma till denna fråga närjag lägger fram mina förslag om tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.

Sedan riksdagen beslutat bl.a. om upphävande av lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete och regeringen. i sin egenskap av permutationsmyndighet. gett tillstånd till att stadgarna för samtliga stiftel- ser i Samhallgruppen upphävs fr.o.m. den 1 juli 1992. upplöses de'nuva- rande Samhallstiftelserna genom att tillgångarna förs till staten och staten övertar ansvaret för stiftelsernas skulder och andra förpliktelser.

Som jag nyss nämnt skall de tillgångar som tillfaller staten vid upplös- ningen av stiftelserna tillskjutas de nya aktiebolagen i form av apportegen- dom. Tillgångarna i fråga utgörs av fastigheter, maskiner. råvaruförråd. produktlagcr m.m. Detta avses ske på följande sätt. Styrelsen i moder- bolaget beslutar — efter godkännande eller bemyndigande av bolagsstäm- man enligt aktiebolagslagens bestämmelser -— att genom nyemission öka aktiekapitalet i detta. Staten erbjuds sålunda att teckna aktier mot betal- ning. Betalningen utgörs av de nyss nämnda tillgångarna. Motsvarande förfarande sker hos vart och ett av dotterbolagen. Därvid erbjuds alltså moderbolaget att teckna aktier mot betalning. Betalningen utgörs också här av tillgångar från den upplösta stiftelscorganisationen. Den del av moder- bolagets aktiekapital som svarar mot den tillförda apportegendomen er- sätts följaktligen med aktieinnehavet i dotterbolagen.

Jag har tidigare nämnt att de skulder och förpliktelser som åvilat den upplösta stiftelseorganisationen skall — via staten — övertas av de nybil- dade aktiebolagen.

Aktiekapitalet i moderbolaget Samhall AB beräknas vid bolagsstarten komma att uppgå till ca 450 milj.kr. Det beräknade sammanlagda aktie- kapitalet samt koncernens behov av rörelsekapital kommer att täckas av nettotillgångarna i Samhallgruppens samlade balansräkning per den 30 juni 1992.

IJ lx)

• Sida 23
•  Original

När de nämnda överföringarna och emissionerna är genomförda äger staten fortfarande alla aktier i moderbolaget. som i sin tur äger samtliga aktier i de 24 regionala dotterbolagen. Med detta tillvägagångssätt upprätt- hålls en kontinuitet i verksamheten. som innebär att de utgående balans- posterna i Samhallstiftelsernas balansräkningar per den 30juni 1992 utan något undantag kan användas som ingående balansposter i de nya Samhall- bolagen per den 1 juli 1992. Bolagiseringen i sig medför således inte någon förändring av Samhallgruppens verksamhet. Detta hindrar inte att Sam- hall kan behöva genomföra framtida organisatoriska förändringar. för att koncernen skall kunna fullfölja sin uppgift på effektivast möjliga sätt.

De upplösta stiftelsernas årsredovisning m.m.

Enligt 1225 förordningen (1979:48) om regionala stiftelser för skyddat arbete skall stiftelsen årligen senast den 15 oktober avge årsredovisning för det närmast föregående räkenskapsåret, dvs. tiden fr.o.m. den 1 juli 1991 t.o.m. den 30juni 1992. Årsredovisningen skall underskrivas av styrelsens ledamöter och VD. Revisorerna skall årligen före utgången av oktober månad avlämna revisionsberättelsen. Årsredovisningen och revisions- berättelsen skall lämnas till den centrala stiftelsen senast den 15 november. Också skattedeklarationcr måste upprättas och avlämnas i föreskriven tid. Dessa åligganden skall givetvis fullföljas även för det räkenskapsår som avslutas den 30 juni 1992. Några särskilda föreskrifter i detta hänseende anser jag inte behövliga. Årsredovisningen och revisionsberättelsen torde lämpligen kunna överlämnas till den som getts bemyndigande att för statens räkning ombesörja bolagsbildningen.

Personalfrågor

Målsättningen bör vara att de anställda hos Samhallstiftelserna. såväl de arbetshandikappade som den s.k. direktanställda personalen. erbjuds lik- värdigt arbete i samband med ombildningen. Jag utgår från att det nya Samhallbolaget kommer att agera enligt dessa principer.

Jag utgår också från att de nybildade bolagen kommer att ta de initiativ som behövs för att få till stånd kollektivavtal.

Jag har erfarit att en bolagisering av Samhallkoncernen inte skulle få några särskilda konsekvenser vad gäller företagsgruppens pensionsåtagan- den gentemot de anställda.

I-"issa krediter m.m.

Riksdagen har beslutat (prop. 1979/80: 73, AU14, rskr. 155) om garanti för lån till den dåvarande Stiftelsen Samhällsföretag. Regeringen har till följd härav den 28 februari 1980 hemställt att riksgäldskontoret skulle ikläda staten garanti för lån till stiftelsen med högst 450mi1j.kr. jämte ränta. Vidare har regeringen samma dag. med anledning av riksdagens beslut

["J '_IJ

• Sida 24
•  Original

(prop. 1979/80: 101, AU15. rskr. 159) om en rörlig kredit för Stiftelsen Samhällsföretag. hemställt att riksgäldskontoret skulle ställa en rörlig kre- dit om 400 milj.kr. till förfogande för stiftelsen.

Hos den centrala Stiftelsen Samhall finns för närvarande vissa ute- stående statliga kreditgarantier. som använts för delfinansiering av Sam- halls fastigheter. Det totala garantibeloppet uppgår till ca 143 milj. kr. Riksgäldskontoret har i sitt remissyttrande ansett det naturligt att Samhall i samband med bolagsbildningen åläggs återlämna de statliga kreditgaran- ticrna och att den hittills gällande garantiramen återkallas.

Riksdagens beslut om rörlig kredit och lånegaranti avsåg Stiftelsen Samhällsföretag/Samhall. När stiftelseorganisationen upplöses bortfaller enligt min bedömning förutsättningarna för krediten resp. lånegarantin. För att kredit och lånegaranti skulle kunna avse det nya moderbolaget Samhall hade enligt min mening erfordrats ett nytt ställningstagande av riksdagen.

Något särskilt beslut om återkallande av garantiramen behövs därför inte. Däremot avserjag att föreslå regeringen att Samhall åläggs återlämna kreditgarantierna. Det bör inte innebära några svårigheter för Samhall att i stället uppta motsvarande banklån mot säkerhet i pantbrev i ett antal fastigheter. Jag utgår från att Samhall AB genomför omftnansieringen så snart bolaget har beviljats lagfart på de apporterade fastigheterna.

4.4. Tystnadsplikt

Mitt förslag: Den som deltar i eller har deltagit i verksamhet som genom produktion av varor och tjänster syftar till att uppnå me- ningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade. får inte obehörigen röja vad han därvid fått veta om en anvisad arbetstaga- res personliga förhållanden.

Utredningen: Har inte närmare berört frågan om tystnadsplikt. Remissinstanserna: Samhall har framhållit behovet av att även fort- sättningsvis lagreglera sekretessfrågorna. RFV har framhållit att samarbe- tet rned arbetsförmedlingar och försäkringskassor kan försvåras om inte sekretessfrågorna löses i en särskild lag.

Skälen för mitt förslag: Enligt Sä lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete får den som deltar i eller har deltagit i verksamhet hos den regionala stiftelsen inte obehörigen röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden. 1 motivuttalanden till bestämmelsen (prop. 1979/80:25. C 7., s. 68 f') anförde dåvarande departementschefen att den skyddade verksamheten bygger på att de anvisade arbetstagarna kan känna förtroende för att uppgifter om deras personliga förhållanden. t.ex. i form av intyg från läkare och psykologer eller i form av utredningar av deras arbetsförmåga och sociala situation, inte lämnas ut till obehöriga.

Enligt vad som ovan framgått innebär mitt förslag att lagen (1979z47)

• Sida 25
•  Original

om regionala stiftelser för skyddat arbete upphävs. En tystnadspliktsregel Prop. 1991/92: 91 av motsvarande slag behövs emellertid självfallet också när Samhallkon- cernens verksamhet skall bedrivas i aktiebolagsform. Jag delar alltså Sam- halls och RFV:s uppfattning på denna punkt och föreslår att en tystnads- pliktsregel tas in i en särskild lag härom. l överensstämmelse med vad som för närvarande är fallet bör en sådan bestämmelse gälla i den del av Samhallkoncernens verksamhet som genom produktion av varor och tjäns- ter syftar till att uppnå meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshan- dikappade. dvs. för tiden t.o.m. den 30juni 1992 i de regionala stiftelserna och för tiden därefter i de dotterföretag som kommer att bedriva samma typ av verksamhet som de regionala stiftelserna bedrivit. Tystnadsplikten bör gälla för var och en som deltar i eller har deltagit i nämnda verksamhet — antingen som anställd eller i någon annan funktion. t.ex. som styrelse— ledamot — och som därvid tagit befattning med ett ärende som rör en anvisad arbetstagare eller annars har fått reda på någon uppgift om en sådan arbetstagares personliga förhållanden. En sådan uppgift får inte röjas obehörigen. Detta innebär att uppgiften normalt inte får lämnas ut vare sig muntligen eller genom att en handling företes eller lämnas ut.

Den som bryter mot bestämmelsen kan straffas enligt 20 kap. 35 brotts- balken. I den bestämmelsen föreskrivs att den som röjer uppgift. som han är pliktig att hemlighålla enligt bl.a. denna lag eller annan författning. eller olovligen utnyttjar sådan hemlighet döms för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. För den som av oaktsamhet. som inte är ringa. begår sådan gärning är straffet böter.

Som redan framgått avses den föreslagna tystnadspliktsbestämmelsen gälla såväl när kännedom om uppgiften erhållits i de regionala stiftelsernas verksamhet som när sådan kännedom erhållits i de berörda dotterbolagens verksamhet.

4.5. Samhalls uppgift

Mitt förslag: Samhall Aktiebolag har som uppgift att anordna. leda och samordna verksamhet. som bedrivs inom koncernen för att ge meningsfullt och utvecklande arbete åt arbetshandikappade där behoven finns.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Samhalls verk- samhetsidé skall också fortsättningsvis vara att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade där behoven finns. Arbete hos Samhall skall förbehållas dem. som för sin försörjning inte kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har fört fram någon annan uppfattning än utredarens.

Skälen för mitt förslag: Jag har nyss behandlat frågan om Samhalls verksamhet skall regleras i lag eller i bolagsordningen och därvid— i likhet med den särskilde utredaren — förordat det sistnämnda alternativet. Flera

|" J (J!

• Sida 26
•  Original

remissinstanser har haft invändningar mot en sådan ordning. Samhalls uppgift och verksamhetsidé bör enligt dessa instanser ges ett starkare skydd och inte kunna ändras genom ett regeringsbeslut utan föregående prövning av riksdagen. Jag delar den uppfattningen. Som jag tidigare utvecklat (avsnitt 4.3) bör regeringen inte lämna tillstånd till en ändring i bolagsord- ningen i denna det innan riksdagen hörts.

Samhalfgruppen skall ge nwningrji/I/I arbete äl arbetshandikappade

Samhallgruppen bildades för att tillförsäkra arbetshandikappade rätt till avlönat arbete. Det är verksamhetens syfte. Det är således inte produktio- nen av varor och tjänster. som är betydelsefull i sig. Produktionen av varor och tjänster är i stället ett medel att kunna erbjuda lämpliga och bra arbeten åt människor med funktionsnedsättningar som inte kunnat få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt skall arbetet vara meningsfullt. Det innebär att Samhall skall producera varor och tjänster som efterfrågas på en allmän marknad. Det handlar således inte om mer eller mindre terapibetonade sysslor eller om arbetsuppgifter. som huvud- sakligen utformats i rehabiliteringssyfte eller med syfte att ge arbetsträning. även om arbetet har en rehabiliterande effekt. Denna inriktning av verk- samheten lades fast redan genom riksdagsbeslutet ( prop. 1977/78: 30. AU 16, rskr. 74) inför bildandet av företagsgruppen ("avsnitt 2.2). Det finns enligt min mening inte anledning ändra vad riksdagen beslutat i dessa avseenden.

Samhallgruppwz ska/! ge utt-'ecklande arbete

Eftersom Samhall är till för de arbetshandikappade arbetstagarnas skull. måste verksamheten utformas med särskild hänsyn till arbetstagarnas olika behov och förutsättningar. Det innebär att arbetsmiljö. arbetsorganisation och arbetsförhållandena i övrigt skall svara mot arbetstagarnas behov av anpassade förhållanden och i vissa fall särskilt stöd i arbetet. Verksamhe— ten skall vidare utformas så att de enskilda arbetstagarna ges möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar i arbetet. För Samhallföretagens del. jämfört med andra arbetsgivare. är detta mer än ett krav på god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden för de anställda — det är ett av syftena med Samhalls verksamhet. Att väl ta tillvara och på bästa sätt utveckla de anställdas arbetsförmåga är således en väsentlig uppgift för Samhall. Att så sker måste därför vara ett krav från samhällets sida. Det är dessutom väsentligt för Samhalls egen verksamhet att de anställdas kapacitet och produktivitet kan utvecklas. Om de anställdas kompetens och arbetsförmåga kan utvecklas kan också fler av dem på sikt gå över till den reguljära arbetsmarknaden. Jag återkommer strax till detta. närjag tar upp vilka krav på resultat m.m. som bör ställas på Samhall.

Människors anlag. intressen. färdigheter och kunskaper är av skiftande slag. Det gäller också dem. som rekryteras till Samhallföretagen. De har olika bakgrund och erfarenheter. En del har slitits under många är i hart

• Sida 27
•  Original

arbete. andra kan vara ungdomar som aldrig haft något arbete. därför att de förtidspensionerades redan i unga år. De har olika slag av funktions- nedsättningar som på olika sätt påverkar deras arbetsförmåga. Samtidigt behöver ett funktionshinder, som begränsar möjligheterna att utföra en viss typ av arbeten inte vara ett hinder i någon annan sorts arbete.

Därför måste Samhall kunna erbjuda olika slags arbetsuppgifter. Ett ensidigt utbud av arbetsuppgifter gör det svårt att erbjuda enskilda sökande arbete som passar deras förutsättningar och det begränsar möjlig- heterna till utveckling i arbetet.

Kravet på att Samhalls dotterbolag skall erbjuda ett differentierat utbud av arbetsuppgifter kan komma i konflikt med effektiviteten och affärsmäs- sigheten i verksamheten. Det är t.ex. ofta rationellt att samlokalisera och samordna en viss sorts produktion till några större. enheter än att sprida tillverkningen. Men om sådana strävanden ges för stor tyngd i verksamhe- ten blir det svårare att erbjuda ett differentierat utbud av arbetsuppgifter. Även om det naturligtvis finns en gräns för hur brett utbudet av arbetsupp- gifter hos ett Samhallföretag kan bli. måste en strävan vara att erbjuda arbetsuppgifter som är väl anpassade till arbetshandikappades olika behov och förutsättningar.

När det gäller utbudet av arbetsuppgifter måste Samhall. i nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna. göra avvägningar mellan de sökandes behov och produktionens förutsättningar. I detta sammanhang finns det anledning att påminna om att Samhall nu arbetar mycket aktivt för att bredda sin verksamhet och öka inslaget av tjänsteproduktion. Mycket talar för att det bästa sättet att möta kraven på ett varierat utbud av arbetsupp- gifter inom Samhallföretagen är en sådan breddning av verksamheten. Jag delar den uppfattning. som förts fram av RFV och TCO. som menar att en ökad inriktning på tjänstesektorn också är bra för den ökande gruppen unga välutbildade med funktionshinder och för arbetshandikappade med tjänstemannabakgrund. Också Samhalls pågående arbete med att utveckla arbetsorganisation och arbetsinnehåll, exempelvis genom lagarbete, ar- betsrotation och liknande, bör medverka till att bredda arbetsuppgifter och arbetsinnchåll.

.S'amha/Åqruppen ska/I erbjuda arbete där behoven/inn;

Eftersom Samhall finns för de arbetshandikappades skull måste verksam- heten täcka hela landet. Det är behovet av arbete åt handikappade sök- ande. som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. som skall styra fördelningen av Samhalls arbetstillfällen. Vid fördelningen bör hän- syn också tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för arbets- handikappade. som finns i resp. region. Samma principer tillämpas regio- nalt. när Samhalls regionala företag och resp. länsarbetsnämnd fördelar arbetstillfällena inom regionerna.

Utredaren har understrukit att syftet med Samhalls verksamhet är arbetsmarknadspolitiskt och handikappolitiskt. men inte regionalpolitiskt. Samhalls primära uppgift är således inte att tillhandahålla arbete på orter med få andra arbetstillfällen.

• Sida 28
•  Original

Samhall är en resurs för de arbetshandikappade. som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fördelningen av arbetstillfällen hos Samhall måste därför ske från arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter. enligt de principer som AMS och Samhall nu tillämpar. För egen del villjag även erinra om att Samhall inte utgör något undantag när det gäller ansvar för att arbetsmarknaden är väl utvecklad i hela riket. Det innebär att Samhalls verksamhet också fortsättningsvis skall ha stor betydelse i trakter med ensidigt eller svagt utvecklat näringsliv och med få andra arbetstillfäl- len. På sådana orter möter handikappade särskilt stora svårigheter att finna lämpligt arbete. För många människor med handikapp kan det också vara svårare att klara långa arbetsresor eller att flytta från hemorten för att få arbete.. Det gör det särskilt angeläget att arbete kan erbjudas där behoven finns. Också ifråga om uppbyggnad av den egna administrativa verksam- heten bör Samhall ta skälig regionalpolitisk hänsyn.

Den utbyggnad som skett av Samhalls verksamhet har bidragit till att utjämna tillgången till arbete hos företagsgruppen i olika delar av landet. En ökad inriktning på tjänsteproduktion kan också öka möjligheterna att sprida arbetstillfällena. Det är ofta lättare att etablera serviceverksamhet. eftersom det som regel inte behövs lika omfattande investeringar i lokaler. maskiner och annan utrustning som i varuproducerande verksamhet. Även en fortsatt utveckling av inbyggda verksamheter och entreprenadätagan- den kan öka möjligheterna att sprida arbetStillfällena. Som jag tidigare framhållit är det därför också angeläget att Samhall fortsätter att utveckla nya verksamhetsformer.

Samhal/gruppmz skall ge arbete åt dem som har störst behov

Samhall och AMS har kommit överens om att arbeta för att minst 40 % av rekryteringen till Samhall skall avse de s.k. prioriterade grupperna. dvs utvecklingsstörda. psykiskt sjuka och flerhandikappade. Eftersom arbets- förmedlingen disponerar de lediga arbetstillfällena för arbetshandikappade vid Samhallsföretag har förmedlingen ett stort ansvar för att målet kan nås. Förmedlingen skall alltid först pröva möjligheterna till en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. med eller utan lönebidrag, innan en anställning inom Samhall aktualiseras. Men det måste också finnas en beredskap och ett intresse hos de olika Samhallföretagen att ta emot sökande från de prioriterade grupperna och att anpassa arbetsförhällan- dena efter deras behov och förutsättningar.

Enligt min mening bör det vara ett krav från samhällets sida att en betydande del av rekryteringen till Samhall skall avse personer ur de prioriterade grupperna. Jag återkommer till detta i det följande. då jag redovisar de resultatkrav. som jag anser bör ställas på Samhall.

Prop. 1991/92: 91

• Sida 29
•  Original

4.6. Resultatkrav

Mitt förslag: Samhall AB skall i sin verksamhet uppfylla vissa krav på resultat. Kraven skall avse: — För budgetåret 1992/93 skall Samhallgruppen erbjuda en minsta sysselsättningsvolym om 31.9 miljoner arbetstimmar. — Rekryteringen till företagsgruppen skall till viss minsta andel ske från de s.k. prioriterade grupperna. —— Andelen övergångar från företagsgruppen till arbete på den regul- jära arbetsmarknaden skall ha en viss minsta omfattning. — De effektivitetsförbättringar. som bolagiseringen och en föränd- rad företagsorganisation medför. skall möjliggöra en successiv nedtrappning under en femårsperiod av statens ersättning till [ högst lönekostnaden för de arbetshandikappade arbetstagarna.

Utredningens förslag: Samhall skall prestera en lägsta nivå på antalet arbetade timmar. för vilka statligt bidrag utgår. Överskottet får användas för att skapa fler arbeten för arbetshandikappade eller för att minska det statliga bidragsbehovet. Ett resultatkrav på lägsta antal övergångar bör även kopplas till bidraget.

Remissinstanserna: Har inte närmare kommenterat sysselsättningsvoly- men hos Samhall. Flera av remissinstanserna påtalar att "Samhall- resursen" inte i tillräcklig omfattning kommit de prioriterade grupperna till del. Ett stort antal instanser anser också att antalet övergångar till arbete utanför Samhall borde vara fler. LO menar att antalet övergångar bör vara ett resultatkrav på Samhall från riksdagens sida. TCO förordar att andelen övergångar ligger på nivån 3 _ 6% per år medan SRF anser att andelen övergångar bör ligga kring 20% av de arbetshandikappade an- ställda. Statens handikappråd har framhållit vikten av en hög ambitions- nivå vad gäller övergångarna. men anser samtidigt att detta inte får leda till oönskade bieffekter. t.ex. att förväntat högproduktiva personer prioriteras vid rekryteringen till Samhall.

Skälen för mitt förslag: S_vsse/siillningsvo/j-m

Som redan framgått finns i dag en ram för det högsta antal arbetade timmar. som får ligga till grund för statsbidraget till Samhalls verksatnhct. Timramen vållar bekymmer. Antalet arbetstimmar per år kan variera mellan olika är beroende på hur helger infaller m.m. När Samhall — med stor framgång — arbetat för att minska sjukfrånvaron bland de anställda. har den ökade närvaron medverkat till att Samhall ”stött i taket” för timramen. Timramen har också hindrat utökning av antalet anställda. när orderingången varit god och det funnits ekonomiska möjligheter att an— ställa fler. Sådana fluktuationer i antalet arbetstimmar har tillsammans med kravet på att inte överstiga titnramen medfört en viss ryckighet i

• Sida 30
•  Original

bemanningsplaneringen. Det skulle vara bättre med ett system som gav Samhall och arbetsmarknadsmyndighcterna bättre möjligheter att planera och överblicka rekryteringen.

Timramen infördes för att ge statsmakterna möjlighet att kontrollera kostnadsutvecklingcn för Samhall. Eftersom statsbidraget är knutet till lönekostnaderna och oberoende av vilka de faktiska kostnaderna är för en personalökning. har det förefallit lämpligt att styra genom en volymbe- gränsning. I verkligheten kostar dock inte all arbetad tid lika mycket. Arbetstillfällen som tillkommer ”på marginalen" kostar mindre. förutsatt att rekryteringen kan ske utan alltför stora kostnader för arbetsledning, utrustning. lokaler och andra liknade kostnader för att bedriva verksamhe- ten.

Mycket talar för att den nuvarande styrningen med en högsta bidrags- grundande volym arbetstimmar bör ersättas med en annan form av styr- ning. Statsmakternas behov av att kunna kontrollera kostnadsutvecklingcn kan tillgodoses på ett enklare sätt genom en ändrad utformning av bidra- get.

I stället för att sätta ett tak för den högsta bidragsgrundande volymen arbetstimmar bör statsmakterna sätta som villkor för statsbidraget att Samhall kan erbjuda en viss minsta volym arbetstimmar. Detta bör. som jag strax skall återkomma till. kombineras med ett högstbestämt anslag.

Med en sådan modell kan Samhall under goda konjunkturer. när affa- rerna går bra och kan betala en större del av kostnaderna för sysselsätt- ningen. öka antalet anställda utan hinder av ett "tak" för sysselsätt- ningsvolymen.

Som framgått tidigare (avsnitt 1.3) har Samhall för budgetåret 1992/93 föreslagit en timram om 31.9 miljoner arbetstimmar. Även jag anser att Samhall för budgetåret 1992/93 skall kunna erbjuda en sysselsättningsvo- Iym motsvarande minst 31 .9 miljoner arbetade timmar. Det bör emellertid få ankomma på regeringen att kunna medge att kravet får avse ett genom- snitt för en treårsperiod. så att Samhall under budgetåren 1992/93— 1994/95 uppnår en volym om minst 95.7 miljoner arbetstimmar.

stor del a v rekryterinng_]fån prioriterade grupper

Samhalls uppgift är att skapa meningsfullt och utvecklande arbete åt dem. som inte kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. lnnan en anställning hos Samhall blir aktuell skall arbetsförmedlingen pröva möjlig- heterna till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. i förekommande fall med hjälp av lönebidrag och andra stödformer. Samhalls verksamhet skall förbehållas dem. som har det svårast på arbetsmarknaden. Det är mot denna bakgrund naturligt att kräva att en betydande andel av nyrekryte- ringen sker bland vissa prioriterade grupper.

AMS och Samhall träffade år 1987 en överenskommelse om att minst 50% av rekryteringen till Samhall skulle ske bland sökande med utveck- lingsstörning. psykiskt arbetshandikapp eller svåra funktionsnedsätt- ningar. främst flerhandikapp. Utvecklingen visade sedan att de olika

Prop. 1991/92: 91

• Sida 31
•  Original

grupperna hade definierats på ett sådant sätt. att tillämpningen hade blivit alltför skiftande i olika delar av landet.

Därför har AMS och Samhall fr.o.m. budgetåret 1991/92 preciserat definitionerna. Exempelvis definieras nu den grupp psykiskt arbetshandi- kappade. som skall prioriteras. som "sökande som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller som på grund av sin sjukdom under längre tid varit ifrån sitt arbete". Den tidigare definitionen var sökande "som har ett psykiskt handikapp". Där- med menades ”att en sjukdom medfört långa och flera återkommande vårdtillfällen inom psykiatrisk vård och att den enskilde har en kvar- stående psykisk sårbarhet."

Med de stramare och mer preciserade definitioner. som nu anger de grupper. som skall prioriteras vid rekryteringen till Samhall. har AMS och Samhall enats om att 40 % av rekryteringen skall avse dessa grupper. Detta bör gälla även för budgetåret l992/93. Jag anser att minst 40 % av nyrekryteringen skall avse utvecklingsstörda. psykiskt sjuka och flerhandi- kappade. enligt de definitioner som AMS och Samhall har enats om. Ett särskilt skäl att särskilt beakta dessa gruppers behov av arbete är den avveckling av institutionsboende för utvecklingsstörda och psykiskt sjuka som skett under senare år. När deras livsförhållanden normaliseras genom eget boende m.m. kan frågan om daglig sysselsättning eller arbete bli aktuell. Behovet av särskilt anpassat arbete ökar. Det kan mötas exempel- vis genom att dessa sökande får arbete hos Samhall eller genom att platser vid dagcenter eller liknade verksamhet kan frigöras. när personer. som tränats i sådana verksamheter i stället tar steget till Samhall. [ samman- hanget vill jag även understryka vikten av att unga människor med svåra funktionshinder ges möjlighet till arbete i stället för förtidspension.

Övergångar till ragu/jära arbetsmarknaden

Jag har inledningsvis hänvisat till propositionen 1978/79: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. Föredraganden konstaterade där att utplaceringsgradcn ofta används som det enda måttet på rehabili- teringen av de anställda i skyddat arbete. llan anförde vidare att det för många kan vara ett tecken på en hög grad av rehabilitering att de kan klara ett arbete i en sådan verksamhet. Målet måste dock vara att åtminstone på lång sikt förstärka de anställdas möjligheter att ta steget över till annat arbete.

Jag har också redovisat att allt fler kunnat gå över till annat arbete under de år som gått sedan Samhall började sin verksamhet. I många fall har det skett utan lönebidrag eller andra arbetsmarknadspolitiska stöd. Av stor betydelse har säkert varit att Samhall lämnar särskilt stöd inför övergången och viss tid därefter.

Samhall har arbetat målmedvetet för att öka övergångarna till annat arbete. Bl.a. finns särskilda arbetskonsulcnter som sysslar med detta. Den som vill pröva arbete utanför Samhall har en garanti för att få tillbaka arbetet hos Samhall. om arbetsförsöket inte skulle falla väl ut. Detta har säkerligen medverkat till att fler vågat försöket.

• Sida 32
•  Original

Det är en gemensam uppgift för arbetsmarknadsverket och Samhall att försöka få till stånd övergångar från Samhall till annat arbete. Arbetsför- medlingens medverkan i detta arbete varierar. Det allmänna ar- betsmarknadsläget påverkar såväl arbetsförmedlingens möjligheter att ar- beta med övergångarna. som möjligheterna att få till stånd anställningar utanför Samhall. 1 de resultatkrav som statsmakterna ställer på AMS och Samhall ingår dock att arbetet med övergångarna från Samhall skall drivas vidare.

I detta ligger ett ansvar för både Samhall och arbetsförmedlingen att arbeta med övergångarna. Jag ser gärna att Samhall tar ett ökat ansvar i detta arbete. Samhallföretagen känner sina anställda och deras kapacitet och kan göra viktiga insatser för att underlätta en övergång till den reguljära arbetsmarknaden. Samhallföretagen bör således kunna svara för allt från förberedande och motivationshöjande insatser till att finna nya arbetstillfällen för de anställda. som vill och kan övergå till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När arbetsförmedlingens medverkan behövs för att finna ett nytt arbete eller pröva frågan om lönebidrag eller annan åtgärd. anmäls och registreras den anställde hos arbetsförmedlingen. Ett sådant förfarande skulle också på ett tydligare sätt klargöra vilka resurser som förmedlingen behöver avsätta för övergångarna från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden.

Samhall arbetar mycket med att utveckla personalen och ge de anställda bättre förutsättningar att söka sig till andra arbetsgivare. Också den tek- niska utvecklingen av hjälpmedel i arbetet. teknisk arbetsplatsanpassning m.m. ökar möjligheterna för Samhalls anställda att klara arbetsuppgifter utanför företaget. Sammantaget bör detta innebära goda förutsättningar att öka övergångarna till arbete utanför Samhall.

Jag anser mot denna bakgrund att det bör ställas krav på en viss minsta andel övergångar från Samhall till arbete på den reguljära arbetsmarkna— den. För budgetåret 1992/93 bör målet vara att 3”/o av de anställda kan gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

1 den mån Samhall och arbetsförmedlingen lyckas öka andelen med svårare handikapp bland de nyrekryterade medför det samtidigt att det blir svårare att öka övergångarna.

Även om det är svårt att förena de båda målen att dels öka övergångarna till annat arbete. dels öka andelen med grava handikapp. bör ändå båda målen gälla för Samhalls verksamhet. lngetdera av målen bör väga tyngre än det andra. Önskan att öka övergångarna får således inte leda till att man söker rekrytera personer. som är mer attraktiva för andra arbetsgivare. I stället måste också anställda med omfattande funktionsnedsättningar ges hjälp och stöd att utvecklas och stimuleras att söka annat arbete. Fortfa- rande gäller dock att det för vissa gravt handikappade måste ses som en hög grad av rehabilitering att de klarar ett arbete hos Samhall.

E [jekt/' vi !el.s;/Zirl)ä!lri ngar

Såväl Samhalls egen rapport "Samhall mot år 2000" som den särskilde utredaren med uppgift att se över Samhall har bedömt att en ändring av

b.) IQ

• Sida 33
•  Original

Samhalls företagsorganisation och en bolagisering skall leda till effektivi— seringar och ett bättre resursutnyttjande. Samhall bedömer att verksamhe- ten under senare delen av 1990-talet bör kunna nå målet att bidraget från staten högst svarar mot lönekostnaden för de arbetshandikappade an- ställda.

Jag delar Samhalls bedömning att en bolagisering bör ge bättre förutsätt- ningar för aflärsverksamheten och att friare verksamhetsformer kan ge effektivitetsförbättringar. Samhall bör under en femårsperiod från om- vandlingen till aktiebolag kunna uppnå att statens ersättning (exkl. fastig— hetsfonden) inte överstiger lönekostnaden för de arbetshandikappade an— ställda. Detta innebär att den s.k. resultatprocenten inte får överstiga 100 %.

4.7. Ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och Samhall

Min bedömning: Den nuvarande ansvarsfördclningen mellan Sam- hall och arbetsmarknadsverket bör ligga fast.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med min bedömning. Utre- daren har därmed avvisat ett förslag av AMS att alla eller delar av de medel som anvisas Samhall i stället skall tilldelas AMS för köp av arbetstillfällen. inledningsvis inom ramen för en begränsad försöksverksamhet.

Remissinstanserna: Utredarens uppfattning stöds av flertalet remissin- stanser. bl.a. socialstyrelsen. RRV. LO. TCO. SALF. SAF. SFO. Lands- tingsförbundet och l'lCK. SAF befarar att Samhall på sikt skulle kunna inlemmas i AMS. om verket fick ta över Samhalls anslag och tnenar vidare att Samhall måste ges rimliga förutsättningar att fungera effektivt som företag. Statskontoret ger visst stöd för AMS förslag och förordar en modell där Samhall finansieras genom försäljning av företagets tjänster. Flera remissinstanser understryker vikten av ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer på rehabiliteringsområdet.

Skälen för min bedömning: Utredningen med uppgift att se över Samhall har behandlat en fråga. som AMS fört fram i flera olika sammanhang. nämligen att arbetsmarknadsverket på sikt skulle helt ta över Samhalls anslag och använda medlen till köp av arbetstillfällen antingen hos Samhall eller hos andra arbetsgivare.

Med skrivelse den 19 december 1991 har AMS överlämnat till arbets- marknadsdcpartcmentet en framställning från länsarbetsnämndcn i Jämt- lands län om friare användning av Samhallmedel i Jämtlands län. Nämn- den föreslår att länet skall medverka i en försöksverksamhet enligt AMS förslag.

Utredaren har som nämnts avstyrkt AMS förslag framför allt därför att ett genomförande av förslaget på sikt skulle äventyra Samhalls möjligheter att bedriva verksamhet. Det är inte möjligt att på en konkurrensutsatt marknad planera en produktion. garantera kvalitet. leveranser och leve-

• Sida 34
•  Original

ranstider och i övrigt agera affärsmässigt på marknaden. om de grundläg- gande produktionsförutsättningarna är betydligt mer instabila än hos kon- kurrerande företag. Samma uppfattning förs fram av flertalet av de remiss- instanser. som tar upp frågan. Även jag gör samma bedömning. Samhall måste ha klara ekonomiska förutsättningar för sin affärsverksamhet för att kunna nå de ekonomiska resultat som enligt vadjag nyss har föreslagit skall krävas av företaget och som skall kunna uppnås inom en femårsperiod.

Som jag flera gånger har understrukit skall Samhalls arbetstillfällen gå till dem. som har störst behov av särskilt anordnat arbete. Därför skall arbetsförmedlingen alltid först pröva de sökandes möjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 1 första hand skall naturligtvis prövas om de kan få arbete på normala villkor. Om det inte är möjligt skall förmedlingen pröva om de kan få en anställning med någon form av lönebidrag. Arbetshjälpmedel och annan anpassning av arbetsplatsen är andra hjälpmedel. som skall användas för att underlätta att en anställning kommer till stånd.

Lönebidragsanställningar och arbete hos Samhall skall således inte ses som två utbytbara åtgärder med i stort sett samma målgrupper. Arbete hos Samhall skall vara förbehållet dem. som inte heller med lönebidrag eller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan erbjudas arbete på den regul- jära arbetsmarknaden. Denna uppfattning har också förts fram av utred- ningen.

Om Samhall nu breddar sitt verksamhetsområde och erbjuder arbets- uppgifter inom olika former av service. så innebär det i och för sig att arbetsuppgifterna blir mer lika dem. som förekommer vid lönebidragsan- ställningar. Mcn det innebär inte att målgruppcrna lör resp. stödform är desamma. De som arbetar inom Samhall har ofta ett väsentlig bättre stöd genom arbetsledningen: de tillhör en arbetsorganisation. arbetsförhållan- dena är särskilt anpassade etc. Erfarenheterna har visat att en grupp anställda inom Samhall _— exempclvis vid Samhalls entreprcnadålagandcn — genom sin samlade kompetens och med stöd av arbetsledningen kan klara uppgifter. som skulle vara svåra att klara för varje individ enskilt. Vid lönebidragsanställningar — vilket som regel innebär individuella place- ringar — ställs ofta större krav på dem. som får lönebidragsanställningcn. De skall kunna klara sig på en arbetsplats. där arbetsförhållandcna i vid mening i de allra flesta fall inte är särskilt anpassade för människor med funktionsnedsättningar.

4.8. Handikapputredningens förslag

Min bedömning: De förslag som handikapputredningen lagt fram om en utökning av antalet arbetstillfällen hos Samhall m.m. bör inte föranleda någon åtgärd.

Skälen till min bedömning: llandikapputredningen (S 1988103) har i betänkandet (l99lz46) Handikapp Välfärd Rättvisa föreslagit en årlig

• Sida 35
•  Original

utökning av antalet arbetstillfällen hos Samhall med 600 platser per år under en tioårsperiod. Vidare har utredningen föreslagit att en viss andel om förslagsvis 15-20% av de arbetstillfällen hos Samhall. som stöds av statsbidrag. skall kunna stå till direkt förfogande för kommuner och lands- ting. Arbetstillfällena skulle få användas för utvecklingsstörda och andra handikappade vid dagcenter och annan liknande sysselsättning under landstings- eller primärkommunalt huvudmannskap.

Den särskilde utredaren har berört dessa båda förslag och avvisat dem. Flertalet av de remissinstanser. som tagit upp förslagen — bl.a. HCK —- delar uppfattningen att antalet arbetstillfällen hos Samhall skall fastställas vid riksdagens prövning av den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken. Enligt utredaren bör platserna hos Samhall också fortsättningsvis dispone- ras av arbetsförmedlingen. Samma uppfattning förs fram av många av remissinstanserna. bl.a. AMS. socialstyrelsen. statskontoret. TCO. HCK och Dl-lR. Däremot anser RFV att det kan finnas anledning att diskutera hur rekryteringen till Samhall skall ske mot bakgrund av utvecklingen på rehabiliteringsområdet.

Jag har samma uppfattning som förts fram av den särskilde utredaren och merparten av remissinstanserna. Samhalls tillkomst är arbetsmark- nadspolitiskt motiverad. Företagsgruppen finns för att människor med handikapp skall kunna tillförsäkras avlönat arbete. Verksamhetens omfatt- ning bör därför prövas inom ramen för en samlad arbetsmarknadspolitisk bedömning.

Placeringar på den reguljära arbetsmarknaden. bl.a. med hjälp av löne- bidrag. skall alltid prövas i första hand. innan en placering hos Samhall blir aktuell. Det system med flexibla lönebidrag. som tillämpas generellt fr.o.m. det innevarande budgetåret. har som ett syfte att fler arbetshandi- kappade skall kunna beredas arbete inom ramen för anvisade medel till lönebidrag. Jag bedömer också att den kraftiga förstärkning av reha- biliterings- och arbetsanpassningsverksamheten som nu sker. på sikt" bör kunna minska behovet av särskilt anordnat arbete.

Men det är också helt klart att många handikappade fortfarande står utanför arbetsmarknaden. trots att de kan väntas klara att arbeta under anpassade former. Som jag redan har understrukit skall Samhall vara en resurs för dem som har de största svårigheterna på arbetsmarknaden. Ett syfte med den ändring av bidragssystemet som jag föreslagit är att söka få till stånd mesta möjliga antal arbetstillfällen hos Samhall inom ramen för de medel som anvisas. En sådan strävan bör också underlättas om Samhall genom bolagsbildningen och en utvecklad företagsorganisation kan få en mer kostnadseffektiv verksamhet.

Liksom hittills bör AMS och Samhall gemensamt föreslå en lämplig sysselsättningsvolym uttryckt som antal arbetstimmar för arbetshandikap- pade anställda för det kommande budgetåret. Förslaget bör bygga på dels på en bedömning av behovet av arbetstillfällen. dels på en bedömning av de ekonomiska. affärsmässiga och administrativa möjligheterna att er- bjuda arbetstillfällen. Som jag förordat bör sysselsättningsvolymen budget- året 1992/93 uppgå till minst 31,9 miljoner arbetstimmar.

Jag är heller inte beredd att stödja förslaget om att kommuner eller

Prop. 1991/92: 91

• Sida 36
•  Original

landsting skall få disponera platser hos Samhall. Platser som Samhall anordnar med bidrag från staten skall som hittills disponeras av arbets- marknadsverket för arbetshandikappade sökande hos förmedlingen.

Ett väsentligt skäl att behålla denna ordning. är att det alltid bör ske en prövning av den sökandes möjligheter på arbetsmarknaden. innan en placering hos Samhall blir aktuell. AMS projekt Arbete åt unga handikap- pade har visat att unga förtidspensioncrade. också med grava funktions- nedsättningar. har kunnat få arbete på den reguljära arbetsmarknaden med hjälp av olika stödåtgärder. Man kan därför inte för någon grupp från början utgå från att arbete hos Samhall är den enda möjligheten och att någon prövning av andra alternativ därför inte behöver göras. Jag har vid min bedömning av Handikapputredningens förslag samrått med chefen för socialdepartementet.

4.9. Medel för budgetåret 1992/93 till Samhall Aktiebolag

Mitt förslag: För budgetåret 1992/93 föreslås till anslaget Bidrag till Samhall Aktiebolag ctt reservationsanslag på 5 000 750000 kr.

Den statliga ersättningen till företagsgruppens verksamhet lämnas med ett fast krontalsbelopp.

Utredningens förslag: Den särskilde utredaren har förordat att statens bidrag till Samhall AB skall lämnas med ett krontalsbelopp och motsvara nuvarande driftbidrag och bidrag till Samhalls fastighetsfond. Bidraget skall för varje budgetperiod omräknäs med hänsyn till pris- och löneut- vecklingen. Bidraget skall således fortsättningsvis inte lämnas med en viss procent av lönekostnaden för arbetshandikappade anställda.

Remissinstanserna: Utredningens förslag om bidrag i form av ett kron— talsbelopp tillstyrks av bl.a. RRV och SALF medan bl.a. Samhall. Svenska Handelskammai-förbundet. TCO och DHR avstyrker förslaget och föror- dar att nuvarande bidragsform med viss procent av lönesumman för de arbetshandikappade bibehålls.

SAF understryker att subventionerna till Samhall enbart får kompensera för den lägre produktivitet. som följer av arbetstagarnas nedsatta arbets- förmåga. SAF och statskontoret erinrar orn EG:s regler om statligt stöd till företag.

Skälen för mitt förslag: Bidragen konstruktion

Statens ersättning till Samhall lämnas nu i form av en merkostnadser- sättning som utgår med en viss procent av lönekostnaden för de arbetshan- dikappade arbetstagarna. Innevarande budgetår detta bidrag bestämts till 110.6 % av lönekostnaderna.

Bidragskonstruktionen innebär bl.a. att Samhall inte behöver begära extra medel om exempelvis de avtalsenliga löneökningarna skulle överstiga

• Sida 37
•  Original

det belopp som anvisats av statsmakterna. Bidraget följer hela tiden de faktiska lönekostnaderna. Bidragsprocenten har också kunnat ses som en indikator på företagsgruppens resultatförbättringar. genom att procent- satsen successivt kunnat sänkas över åren. Den s.k. resultatprocenten har också använts internt inom företagsgruppen som mått på olika verkstäders och regionala företags resultat.

Den särskilde utredarens förslag att den nuvarande konstruktionen av driftbidraget skall ersättas med ett krontalsbelopp. som skall räknas om regelbundet med hänsyn till pris- och löneutvecklingen. har avstyrkts bl.a. av Samhall. Samhall förordar i stället att den nuvarande bidragsformen skall bibehållas. Enligt Samhall är en merkostnadsersättning uttryckt i procent av lönekostnaden — den s.k. resultatprocenten — en bra form för medelstilldelningen. Den gör det möjligt att snabbt avläsa effektivitetsfö- rändringar. den ger inflationsskydd och den är neutral genom att inte "sätta ett pris" på de anställda.

Av Samhalls rapport "Samhall mot år 2000" (s. 167). framgår att Samhall internt prövar ett system med fast merkostnadsersättning i tre regionala företag. Även om lörsöket ännu inte utvärderats menar Samhall att även detta system har fördelar i den interna styrningen. inte minst i informationen till de anställda. "Det är betydligt lättare att tydliggöra ett resultat i reda pengar inom företagen än att förklara vad resultatprocenten står för."

För egen del förordar jag att medelstilldelningen sker med ett fast belopp. Detta hindrar inte Samhall från att även i fortsättningen använda resultatprocenten som ett nyckeltal. Som RRV har fört fram i sitt remiss- yttrande behöver en ny form lör bidraget till Samhall inte utesluta att Samhall använder resultatprocenten som ett sätt att redovisa resultat och kostnader för Samhallkoncernen.

Några remissinstanser. som behandlat konstruktionen av driftbidraget och därvid förordat ett bibehållande av nuvarande resultatprocent, anför som skäl för detta främst att ett bidrag i fast krontal skulle ge incitament att anställa personer med jämförelsevis hög prestationsförmäga. För egen del bedömer jag att en sådan utveckling motverkas dels genom att arbetsför- medlingen alltid skall pröva möjligheterna till en anställning på den regul- jära arbetsmarknaden löre en anvisning till Samhall. dels genom de mål- och resultatkrav. som jag nyligen redogjort för. Men jag vill samtidigt understryka att en utveckling i den riktning som remissinstanserna befarar måste motverkas på alla sätt. Jag kommer därför att följa och bevaka denna fråga noggrant.

Vidare anser jag att ett bidrag i krontalsbelopp ger starkare incitament till effektiviseringar av verksamheten. Ett system som automatiskt garan- terar att en viss procent av kostnaderna ersätts med skattemedel ger mindre stimulans till resultatförbättringar. omstruktureringar etc. än ett fast krontalsbelopp. Med ett bidrag i fast krontal kan omstruktureringar av resultatenheter och produktgrupper med sämre resultat ge ekonomiskt utrymme till investeringar m.m.. som i sin tur kan ge ytterligare resultat- förbättringar.

Samhall bör ha stor frihet att bedriva sin verksamhet. bestämma om

• Sida 38
•  Original

affärsinriktning. verksamhetsformer. indelning i dotterbolag. utveckling. etc. Statsmaktcrna bör således inte detaljstyra hur Samhall skall använda sitt bidrag. exempelvis genom att avdela en viss summa till ett särskilt ändamål. som fastighetsfonden. I min beräkning av bidraget till Samhall AB ingår därför även kostnader som tidigare kompenserats genom ett särskilt bidrag till Samhalls fastighetsfond.

Mot bakgrund av de synpunkter som förts fram av statskontoret och SAF om EG:s regler om statligt stöd till företag vill jag slutligen nämna att den särskilde utredaren berört frågan om konsekvenserna för den svenska arbetsmarknadspolitiken bl.a. på handikappområdet av en närmare an- knytning till EG. Med hänsyn tagen till den sociala dimensionen av EG:s inre marknad och att arbetsmarknadspolitiken inom EG är en nationell angelägenhet — bl.a. bedrivs skyddad verksamhet liknande Samhalls i flera EG-länder — kan Samhalls erfarenheter snarare bidra till ett ökat samar- bete på detta område. Samhall har idag funnit former för prissättning och konkurrens. vilket framgår av vad jag tidigare anfört (avsnitt 3.6).

illa/els'bcräkningen ]Ö'r budgetåret I 992/93

Innan jag övergår till min behandling av medel till Samhall AB för nästkommande budgetår vill jag kort beröra vissa frågor om Samhalls försäljning av rehabiliteringstjänster. Samhall har en verksamhet som innebär att företagsgruppen säljer tjänster inom området rehabilitering. arbetsanpassning och liknande arbetslivsinriktade insatser. Verksamheten ökar i omfattning. Den särskilde utredaren har behandlat frågan och uttalat sitt stöd för att Samhall på kommersiell basis kan erbjuda tillfälliga rehabiliteringsplatser till försäkringskassan. andra arbetsgivare. arbetsför- medlingar m.fl.

Utredarens bedömning har fått:stöd av bl.a. RFV. AMS. LO. TCO. SFO och Försäkringskasselörbundet medan SHR och DHR befarar att Samhalls rehabiliteringsresurser kan komma att koncentreras till uppdrag5verksam- heten och att detta kan gå ut .över de anställda i företagsgruppen.'DHR avstyrker förslaget om försäljning av rehabiliteringstjänster. Sveriges lndu— striförbund ser en risk för målkonflikter och oklarheter mellan ordinarie verksamhet och Iörsäljningsverksamheten. I likhet med AMS framhåller lörbundet att en försäljningsverksamhet måste särskiljas från den ordina- rie verksamheten och att verksamheterna måste redovisas var för sig.

För egen del 'vill jag erinra om att. statsmakternas ”tak” lör sysselsätt- ningsvolymen hos -Samhall=—' timramen — har legat något under vad Samhall haft kapacitet att erbjuda. Samhall har därför kunnat utnyttja ledig kapacitet — arbetsledning. arbetsuppgifter. lokaler etc. — till att erbjuda arbetstränings- och prövningsplatser bl.a. till försäkringskassorna mot särskild ersättning. Med den ändrade styrning av sysselsättningsvoly- men. som jag förordar här. blir situationen en annan. Samhall skall försöka få till stånd mesta möjliga antal arbetstillfällen och således utnyttja kapa- citeten så långt det är möjligt-inom ramen för de medel som anvisas. Effektivitetslörbättringar skall användas för att ge ökad sysselsättning till arbetshandikappade.

• Sida 39
•  Original

Om Samhall därutöver kan erbjuda tjänster i form av tillfälliga rehabi- literingsplatser m.m. till utomstående uppdragsgivare med full kostnads- täckning. så harjag inget att invända mot detta. Det bör i stället ses som en fördel om Samhalls kunskaper på bl.a. rehabilitcringsområdet kan komma fler till del. Menjag vill samtidigt understryka att tjänster till utomstående skall betalas fullt ut av den som köper tjänsten och att verksamheten inte får inkräkta på de resurser. som staten ger bidrag till och som arbetsmark- nadsmyndigheterna skall förfoga över. Jag avser därför senare föreslå regeringen att uppdra åt Samhall att i samband med årsredovisningen särskilt redovisa denna verksamhet.

Jag övergår nu till frågan om medel till det nya Samhall Aktiebolag för budgetåret 1992/93. 1 1992 års budgetproposition har på anslaget Bidrag till Stiftelsen Samhall beräknats ett jämlört med budgetåret 1991/92 oför- ändrat belopp om 4557 milj.kr. Vidare har Samhall lämnat en anslags- framställning för budgetåret 1992/93 ("avsnitt 1.3).

Jag beräknar som Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1992/93 ett reservationsanslag på 5000 750000 kr. 1 min medelsberäkning harjag tagit hänsyn till under året inträffade pris- och lönestegringar och att lönekostnaderna för företagsgruppens arbetshandikappade anställda kan komma att öka till följd av att arbetsgivare skall betala sjuklön för de första två veckorna av ett sjukfall. Som underlag för kommande prövningar av medelstilldelningen till företagsgruppen skall Samhall AB redovisa sina sjuklönekostnader i anslagsframställningen för budgetåret 1993/94.

4.10. Kompensation för ökad skattebelastning

Mitt förslag: Regeringen begär riksdagens medgivande att besluta om ett särskilt kapitaltillskott som motsvarar kompensation för ökad skattebelastning på grund av reformerad företagsbeskattning samt sådan skattebelastning som uppkommer till följd av ombild- ningen från stiftelser till aktiebolag.

Ett nytt förslagsanslag benämnt Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. bör för budgetåret 1992/93 tas upp med 1 000 kr. för detta ändamål.

Utredarens förslag: Utredaren har beträffande stämpelskatt som tas ut vid överlåtelse av fastigheter enligt lagen (1984: 404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter hänvisat till att regeringen eller kammarkollegiet kan medge nedsättning eller befrielse från skatt. Vad gäller stämpelskatt på aktier har utredaren hänvisat till att regeringen eller riksskatteverket enligt lagen (1984: 151 ) om pu nktskatter och prisregleringsavgifter om synnerliga skäl föreligger. kan medge nedsättning eller befrielse för stämpelskatt. som skall betalas vid bildandet av aktiebolag.

Remissinstanserna: Kammarkollegiet har hänvisat till att kollegiet enligt av regeringen godkänd praxis inte brukar medge befrielse från stämpelskatt vid en sådan ändring av den juridiska formen för en verksamhet som det

• Sida 40
•  Original

här gäller. Undantag har gjorts när statsmakterna beslutat om en huvud- mannaskapsförändring. Kollegiet finner det naturligt att staten i detta fall avstår från stämpelskatt.

Skälen för mitt förslag: Ombildningen av samhallsstiftelserna till aktie- bolag medför skattekonsekvenser. [ fråga om inkomstbeskattningen aktua- liseras uttagsbcskattning (skillnaden mellan tillgångarnas marknadsvärden och skattemässiga rcstvärden) och återföring av återstående del av uppskovsbeloppet (jfr. avsnitt 1.3). Enligt Samhalls preliminära bedöm- ningar kan inkomstskatten beräknas komma att uppgå till sammanlagt ca 480 milj.kr.

Ombildningen föranleder även uttag av stämpelskatt på fastigheter och stämpelskatt på aktier. Stämpelskatten kan beräknas uppgå till ca 60 milj.kr. på fastigheter och 9 milj.kr. på aktier.

Jag har angett ungefärliga belopp som dessa skatter kan uppskattas till i dagens läge. Det går idag inte att mer exakt ange beloppen. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande att besluta om kompensation för de nämnda skatterna. när beloppen kan anges. För detta ändamål bör ett särskilt 1000 kr.-anslag inrättas. Till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. för budgetåret 1992/93 beräknar jag således ett för- slagsanslag på 1000 kr.

4.1 l Samhalls verksamhetsår

Min bedömning: Utan hinder av att medel till Samhalls verksamhet beräknas och anvisas för budgetår bör Samhall kunna tillämpa kalenderår som verksamhetsår.

Utredningens förslag: Den särskilde utredaren har inte sett något hinder mot att Samhall tillämpar kalenderår. men att en omläggning inte får innebära att Samhall rycks ut ur den sammanhållna arbetsmarknadspoli- tiken så att riksdagens bedömning försvåras.

Remissinstanserna: Har inte närmare berört denna fråga.

Skälen för min bedömning: Samhall har begärt att få tillämpa kalenderår i stället för brutet redovisningsår budgetårsvis. Samhall har föreslagit att dess framställning om medel skall behandlas i tilläggsbudget 1 under hösten och avse det kalenderår. som börjar strax därefter. Jag är inte beredd att nu förorda en sådan ordning. Samhalls verksamhet är arbetsmarknadspoli- tiskt motiverad och bör bedömas och prövas inom ramen för de samlade bedömningar som statsmakterna gör om arbetsmarknadspolitiken. Jag har dock inget att erinra mot att Samhall i sin egen redovisning använder sig av kalenderåret som verksamhetsår. Frågan om anslagsmedel till företags- gruppens verksamhet avser jag dock att behandla inom ramen för rege- ringskansliets beredning av den årliga budgetpropositionen. Jag har i det föregående (avsnitt 4.6) redovisat de krav på effektivitets förbättringar och minskat behov av statligt bidrag som skall ställas på företagsgruppen under en femårsperiod. Samhall bör därmed ha goda möjligheter att

Prop. 1991/92: 91

• Sida 41
•  Original

bedöma de ekonomiska förutsättningarna vad gäller statens stöd till verk- samheten. Underlag för den beräkning av medel m.m. till Samhalls verk- samhet som görs i höstens budgetarbete skulle med den här föreslagna ordningen vara en redovisning av verksamheten närmast föregående ka- lenderår med de kompletteringar. som Samhall önskar göra.

5. Upprättade lagförslag

] enlighet med vadjag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartemen- tet upprättats förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1979147) om regionala stiftelser för skyddat arbete.

2. lag om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen. 3.1ag om ändring i lagen ( 198 7: 5 l 9) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser.

Lagförslaget under 3 har upprättats i samråd med chefen för finansde- partementet.

Lagförslaget under 2 avser ett ämne som faller inom lagrådets gransk- ningsområde. Förslaget motsvarar nu gällande reglering. Det får sägas vara av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande kan undvaras.

6. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels

]. anta lagförslagen. dels

r» godkänna att Samhallgruppens verksamhet bedrivs i aktiebolags- form (avsnitt 4.2).

3. godkänna vad jag anfört om ägarförhållandena inom Samhall- gruppen (avsnitt 4.2).

4. godkänna att de tillgångar som tillfaller staten vid upplösningen av stiftelserna genom apportförfarande tillskjuts de nybildade aktie- bolagen (avsnitt 4.3).

5. bemyndiga regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvän- diga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 4.3).

6. godkänna vadjag anfört om Samhallgruppens uppgift (avsnitt 4.5).

7. godkänna vad jag har anfört om krav på Samhallgruppens resultat och sysselsättningsvolym (avsnitt 4.6).

8. till Bidrag till Sam/tallAk/ieholag för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 5000 750000 kr. (avsnitt 4.9).

9. till Bidrag till Samhall Aktiebolag/ör vissa skatter m.m. för budget- året 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. (avsnitt 4.10).

dels

10. ta del av vad jag i övrigt anfört.

• Sida 42
•  Original

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 43
•  Original

Sammanfattning

Samhallgruppen — tidigare Samhällsföretag — är en stiftelseorganisation som skall ge meningsfullt och utvecklande arbete åt handikappade. Detta skall ske genom produktion av varor och tjänster. Lokalisering och dimen- sionering av arbetsplatserna sker i samråd med arbetsmarknadsverket. Verksamheten skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmäs- siga principer.

Samhall bildades den 1 januari 1980. Mot bakgrund av att drygt tio år förflutit sedan dess och med hänsyn till det förnyelsearbete som för närvarande pågår inom den statliga sektorn i syfte att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten i de offentliga utgifterna beslutade regeringen den 22 november 1990 om direktiv till en särskild utredare för en översyn av Samhall.

Översynen skall beskriva hur de ursprungliga målsättningarna som lades fast för företagsgruppen hittills har kunnat uppfyllas. I mitt uppdrag ingår också att bedöma om ändrade omvärldsförhållanden kommer att ställa andra krav på Samhall under 1990-talet och om det finns behov av att ändra organisationsformen för Samhall. Den framtida ansvars- och rollför- delningen mellan AMS och Samhall är ytterligare en fråga som omfattas av mitt uppdrag.

Betänkandets uppläggning

Samhall har flera övergripande mål. som delvis förstärker varandra. delvis kan komma i konflikt med varandra. Min översyn i kapitel 2 av Samhalls verksamhet under de drygt elva år gruppen har funnits utgår från hur de ursprungliga sociala. arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsätt- ningarna hittills har kunnat uppfyllas. Kapitel 3 innehåller analyser och bedömningar av hur olika omvärldsfaktorer kan komma att påverka Sam- halls möjligheter att genomföra sin verksamhetsidé och vad en närmare svensk anknytning till EG kan få för konsekvenser för handikappades rätt till arbete. [ kapitel 4 redogörjag för mina ställningstaganden om Samhalls framtida roll liksom frågan om ansvars- och rollfördelningen mellan AMS och Samhall och den nödvändiga omstruktureringen av Samhalls nuva- rande produktionsinriktning. Kapitel 5 innehåller förslag till att de i Samhallgruppen ingående stiftelserna skall ombildas till aktiebolag och därmed sammanhängande organisations- och ledningsfrågor. Slutligen be- handlar jag de formella förutsättningarna för en övergång till aktiebolag och lämnar förslag till en ny bidragskonstruktion m.m. samt redogör för EG-aspekten på det statliga bidraget till Samhall i kapitel 6.

Prop. 1991/92": 91

• Sida 44
•  Original

Bilaga 1

De sociala och arbetsmarknadspolitiska målen

Arbetet är av grundläggande betydelse för såväl den enskilde som för samhället som helhet oavsett om man är handikappad eller ej. Arbetslinjen är sedan länge ett begrepp i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Verk- samheten vid Samhall skall därför ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att värna om arbetshandikappades rätt till arbete och ge de anställda en möjlighet att utvecklas i arbetet och förbättra sin arbetsför- måga.

När Samhall startade sin verksamhet är 1980 var antalet anställda arbetshandikappade 20 900. Vid utgången av budgetåret 1989/90 var de 30434. en ökning i runda tal med 9 500.

Andelen övergångar har också haft en positiv utveckling och har under senare år i genomsnitt legat på 1300 personer per år. Under åren 1988—1989 nåddes den hittills högsta nivån då knappt 1600 personer lämnade Samhall för annat arbete.

En regional utjämning av det skyddade arbetet över landet har också kunnat genomföras. ljuni 1991 fanns det ca 590 samhallarbetsplatser inkl. inbyggd verksamhet och entreprenader i 243 kommuner att jämföra med 375 arbetsplatser i 210 kommuner år 1980.

Även om andelen anställda från de s.k. prioriterade grupperna. dvs. psykiskt sjuka. psykiskt utvecklingsstörda och personer med grava funk- tionshinder inte nått upp till den höga ambitionsnivå som sattes år 1980 har Samhall i stort sett uppfyllt de sociala och arbetsmarknadspolitiska målsättningar som lades fast när företagsgruppen bildades.

De affärsmässiga och ekonomiska målen

Under 1980-talet har det inom resp. regionalt företag pågått en systematisk översyn av affärsidéer och indelning i affärsområden och affärssegment. Antalet branscher som varje regionalt företag arbetar i har begränsats. Förutom den traditionella industriproduktionen har satsningen på service- och tjänsteområdena lett till större valmöjligheter mellan olika typer av arbete för den enskilde. Denna utveckling har emellertid inte haft enbart positiva konsekvenser för de arbetshandikappade. Under utredningsarbe- tet har bl.a. i en av Landstingsförbundet genomförd enkät till landets omsorgshuvudmän framkommit att de enklare arbetsuppgifter som lämpar sig väl för psykiskt utvecklingsstörda har försvunnit och ersatts med modern teknik. Liknande synpunkter har också framförts till psykiatriu- tredningen när det gäller de psykiskt stördas möjligheter till en anställning i Samhall.

De första åren reducerades bidragsbehovet till Samhall relativt snabbt och resultatutveeklingcn var positiv för att under senare år stagnera. Resultatet exkl. kostnaderna för Samhalls fastigheter har emellertid under den gångna tioårsperioden förbättrats från l42-.9% av de arbetshandikap- pades lönekostnader till 111.9% budgetåret 1989/90. Oaktat samhällets ökade kostnader för utbyggnaden av Samhall har den statliga ersättningen

• Sida 45
•  Original

Bilaga 1

i 1990 års penningsvärde per arbetstillfälle kunnat nedbringas från 155 000 kr. år 1980 till 120000 kr. år 1990.

Den successiva tillväxten i sysselsättningsvolym — ca 10000 helårsarbe- ten — har även påverkat resultatprocenten i positiv riktning. Genom timökningen har Samhall fått ett bättre kapacitetsutnyttjande av sina anläggningstillgångar och direktanställda och därmed kunnat sprida de fasta kostnaderna på fler antal enheter.

Samhall har således genom effektivisering och expansion reducerat behovet av statligt bidrag i en omfattning som i allt väsentligt motsvarar de en gång uppställda målen.

En del av det svenska näringslivet

I början av Samhalls verksamhet riktades kritik mot Samhall för otillbörlig konkurrens. Samhall utvecklade därför bl.a. ett priskalkyleringssystem för sina produkter. År 1980 träffades också en överenskommelse mellan Sam- hall och näringslivsorganisationerna om att upprätta ett gemensamt kontakt- och samrådsorgan i marknadsfrågor. det s.k. Kontaktrådet Sam- hall — näringslivet. Under perioden 1980—1990 har 71 ärenden avgjortsi Kontaktrådet. Huvuddelen av dessa hänför sig till de inledande åren av Samhalls verksamhet. Det finns numera uppenbarligen en positiv syn på Samhall och dess verksamhet från näringslivsorganisationer och enskilda företag. Diskussionen om osund konkurrens och otillbörlig prissättning har inte heller samma framskjutna plats.

Samhall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Flera utredningar och studier har försökt att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika åtgärder för handikappade. Arbetstillfällena vid Samhall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har bl.a. utretts av Samhall. 1989 års Handikapputredning och expertgruppen för forskning om regio- nal utveckling (ERU). De har kommit till olika resultat till följd av valet av infallsvinkel. Svårigheten är naturligtvis också att.presentera—samhällscko- nomiska kalkyler som tar fasta på hela det komplexa ekonomiska fält som arbetsmarknadspolitiken är en del av. För att kunna bedöma de övergri- pande målsättningarna bakom Samhall ur ett samhällsekonomiskt per— spektiv är det nödvändigt med en allsidig belysning som tar hänsyn till samtliga aspekter av samhällsekonomin. Dessvärre har tidsramen för mitt uppdrag varit för kort för en sådan studie.

Utvecklingen i vår omvärld hot moteller möjlighet för Samhall?

Sveriges ekonomi är alltmer sammanflätad med omvärldens. Den interna- tionella ekonomiska utvecklingen men också det internationella politiska skeendet påverkar i hög grad också den svenska arbetsmarknaden.

1 var nära omvärld sker flera förändringar samtidigt. EGs-inre marknad står snart inför sin fullbordan ochen ansökan om svenskt medlemskap i

• Sida 46
•  Original

Bilaga 1

EG har lämnats in. De stora omvälvningarna i Öst- och Centraleuropa kan innebära såväl ökade exportmöjligheter av svenska varor som ökad kon- kurrens från nya s.k. lågprisländer. På flera andra håll i världen byggs regionala handelscentrum upp. Detta innebär en ökad konkurrens på både den inhemska och internationella marknaden. Det svenska näringslivet står därför inför en omfattande strukturomvandling för att möta 1990- talets allt hårdare internationella konkurrens. Likaså pågår ett förnyelsear- bete inom den offentliga sektorn med ökade inslag av konkurrens. Dessa faktorer påverkar i såväl positiv som negativ riktning Samhalls möjligheter att i framtiden kunna skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt sina arbetstagare.

lnom social- och arbetsmarknadspolitiken har en systematisk tillämp- ning av arbetslinjen introducerats genom en rad olika åtgärder som syftar till att motverka en ökad utslagning i arbetslivet.

Människor med funktionshinder har emellertid en högre arbetslöshet än genomsnittet av befolkningen. Detta förstärks av den pågående struktu- romvandlingen i det svenska samhället. Även om utgångspunkten måste vara att handikappade skall ha sin utkomst på den reguljära arbetsmark- naden kommer behovet av särskilda arbetsmarknadsåtgärder för arbets- handikappade att vara fortsatt stort framöver.

EG och de handikappade

En närmare anknytning till EG skulle kunna få konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden och därmed även för arbetshandikappade. Men med hänsyn tagen till den sociala dimensionen av EGs inre marknad och att arbetsmarknadspolitiken inom EG är en nationell angelägenhet — bl.a. bedrivs skyddad verksamhet liknande Samhalls i flera EG-länder — kan Samhalls erfarenheter snarare komma att bidra till ett ökat samarbete på detta om råde.

Samhall behövs även" under 1990-talet

Samhall kommer att behövas även under 1990-talet som en av flera åtgärder för att upprätthålla den vägledande principen för svensk syssel- sättningspolitik — arbete åt alla.

Samhalls verksamhetsidé skall också framöver vara att skapa menings- fulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade där behoven finns. Platserna i Samhall skall vara förbehållna dem som för sin försörjning inte kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som därför riskerar att ställas vid sidan av arbetsmarknaden.

Behovet av en framtida utbyggnad av Samhall är till stor del avhängigt situationen på arbetsmarknaden samt utformningen av och tillgången till- olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsvolymen fastställs lämpli- gen vid riksdagens prövning av den sammanhållna arbetsmarknadspoliti- ken.

• Sida 47
•  Original

Bilaga 1

Samhalls kunskaper inom rehabiliteringsområde bör tas till vara

Samhall kan också komma att spela en viktig roll i ett större rehabilitering- ssammanhang genom att på kommersiell basis erbjuda tillfälliga rehabili- teringsplatser åt försäkringskassan. andra arbetsgivare. arbetsförmedling- ar/arbetsmarknadsinstitut m.fl. till följd av den omdaning som för närva- rande sker i arbetslivet. Som ett led i denna utveckling bör även arbets- marknadsverket ges möjlighet att utnyttja anslaget C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade under statsbudgetens tionde huvudtitel att också upphandla tillfälliga rehabiliteringsplatser hos Samhall. Platserna som ställs till förfogande på kommersiell basis får dock inte inkräkta på Sam- halls grundläggande verksamhet.

Oförändrad ansvars- och rollfördelning mellan AMS och Samhall

AMS har föreslagit att regeringen låter utreda om arbetsmarknadsverket delvis eller fullt ut Skall få köpa arbetsplatser/rehabiliteringsresurser från Samhall. Det statliga bidraget som i dag går till Samhall skulle enligt förslaget övergå till AMS budget för lönebidrag. Samhall har avvisat AMS förslag.

Nuvarande rollfördelning mellan AMS och Samhall bör bestå. dels därför att försöksverksamheten med flexibla lönebidrag pågått en förhål- landevis kort period och under en högkonjunktur, dels därför att om anslaget fördes över till AMS budget skulle Samhall berövas den ekonom- iska basen för ett nödvändigt omstruktureringsarbete.

Ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan AMS och Samhall behö- ver dock förtydligas och förbättras främst på regional och lokal nivå. Det gemensamma planeringsarbete bör utvecklas, i första hand i samrådsgrup- perna vid de enskilda Samhallarbetsplatserna. På regional nivå kan det ske bl.a. genom att Samhall bereds tillfälle att delta i DYR. Arbetsförmedling- arna bör även i fortsättningen svara för rekryteringen till och övergången från Samhall till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Samhall och arbetsförmedlingen Skall gemensamt upprätta individuella rehabilitering- splaner för att öka den enskildes möjligheter till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Fortsatt metodutveckling kan ge mer anpassade arbetsuppgifter åt arbetshandikappade

Fortsatt metodutveckling genom att förbättra arbetsuppgifterna. arbetsin- nehåll. arbetsorganisation. mottagnings- och introduktionsrutiner kan öka de prioriterade gruppernas möjligheter att få en anställning i Samhall. Utvecklingen av nya verksamheter inom tjänsteområdet som alternativ till den tillverkningsindustri som traditionellt dominerat koncernens verk- samhet och ett ökat utnyttjande av den moderna tekniken bör kunna skapa mer anpassade arbetsuppgifter åt arbetshandikappade.

• Sida 48
•  Original

Bilaga 1

Samhallgruppen ombildas till-aktiebolag

Den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelserna ombildas till aktie- bolag fr.o.m. den 1 juli 1992 för att i större utsträckning ta till vara den koneernpotential som finns i den nuvarande organisationen. Förutom en fördel i beskattningshänseende innebär aktiebolagsformen en tydligare ansvars- och befogenhetsfördelning mellan regering och riksdag å ena sidan och Samhallkoncernen å den andra.

Den centrala stiftelsen ombildas till Samhall AB och blir moderbolag i den nya organisationen och de regionala stiftelserna helägda dotterbolag i syfte att stärka koncernstrukturen i Samhallgruppen.

Den nuvarande regionala indelningen bör vara basen för verksamheten även under 1990-talet. Samhalls koneernstyrelsc bör emellertid ha friheten att fastställa den inre organisationen och anpassa den till förändrade förutsättningar för att kunna bli effektiv och framgångsrik. Sådana föränd- ringar skall lämpligen ingå i de planer koncernledningen upprättar för framtida strategier och fortlöpande redovisas till regeringen.

Ledningsfunktionen i Samhall

En vägledande princip för styrelser i statligt ägda aktiebolag är att styrel- serna skall vara små för att vara effektiva, vanligen högst tio personer. Personliga suppleanter utses inte men kan i vissa fall vara nödvändigt. Samma förhållande bör gälla för Samhalls framtida koneernstyrelsc.

Koncernstyrelscn bör förutom arbetstagarreprcsentanterna enligt lag bestå av nio ledamöter och tre suppleanter med närvarorätt. Regeringen utser styrelsen och styrelseordföranden bland dem i'särskild ordning.

Regeringen bör vara-fri att avgöra styrelsens sammansättning. Det är viktigt att styrelsen får en bred kompetens. l styrelsen bör ingå personer med erfarenhet från personal-lorganisationsutveekling, affärsstrategiska frågor, arbetsmarknadspolitiken och andra berörda samhällsområden som t.ex. landstingsvärlden och handikapporganisationerna. ] övrigt" skall ak- ti'ebolagslagens bestämmelser följas.

Normalfallet i en koncern'struktur är att moderföretaget fastställer före- tagsorganisation och dotterbolagsstyrelser. Koncernstyrelsen skall enligt mitt förslag ha en frihet att fastställa den inre företagsorganisationen. Följdaktligen borde ägaren. dvs. Samhall AB utse styrelserna i de regionala dotterbolagen. Men med hänsyn till det historiska sambandet med lands- tingen och det stora samhällsintresse som finns i Samhall. bl.a. genom att en betydande del av verksamheten finansieras via statsbudgeten bör avsteg göras från denna princip. De regionala dotterbolagens styrelser skall för- utom arbetstagarreprcsentanter enligt lag bestå av sju ledamöter och tre suppleanter med närvarorätt. Regeringen utser efter nominering av resp. landsting tre ledamöter inkl. styrelsens ordförande jämte en suppleant. Aktieägaren i de .regionala bolagen. dvs. Samhall AB utser övriga fyra ledamöterjämte två suppleanter.

Ett nomineringsförfarande av nuvarande modell bör i-framtiden kunna garantera delsiatt inte såväl regering som Samhall AB utser samma leda-

• Sida 49
•  Original

Bilaga 1

möter. dels att den framtida sammansättningen av dotterbolagens styrelser i allt väsentligt motsvarar fördelningen av platserna i styrelserna i de nuvarande regionala stiftelserna.

För styrelser i dotterbolag som bildas för andra ändamål än att bereda arbetshandikappade arbete bör aktiebolagslagens bestämmelser gälla.

Antalet revisorer böri likhet med nuvarande förhållande vara tre.jämte suppleanter och utses av bolagsstämman. l dotterbolagen bör likaledes tre revisorerjämte suppleanter utses av bolagsstämman. Till revisor i dotter- bolag bör i likhet med nuvarande förhållanden en av moderbolagets revisorer utses.

Konsekvenser av övergången till aktiebolag

En ombildning av den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelserna till aktiebolag och en koncern med ett moderbolag och 24 helägda dotterbolag medför en rad formella åtgärder liksom skattemässiga och redovisnings- mässiga konsekvenser.

Till de formella åtgärderna hör upplösning av stiftelserna. förslag till bolagsordning som skall bifogas stiftelseurkunderna för vart och ett av de nya aktiebolagen.

Någon myndighetsutövning enligt 11 kap. 65 regeringsformen (RF) ansågs inte kopplad till den förvaltningsuppgift som år 1980 anförtroddes Samhall. Detta förhållande kan inte anses ändrat genom att Samhall nu ombildas till aktiebolag. Den nuvarande lagstiftningen grundar sig dessu- tom på 8 kap. 5 5 RF genom att landstingen och staten gemensamt stod som bildare av de regionala stiftelserna.

Aktiebolagslagens bestämmelser om bl.a. formkrav för bolagsordningen m.m. kan väl tillgodose behovet att utöver de obligatoriska bestämmels- erna som skall finnas angivna i bolagsordningen. införa särskilda bestäm- melser vad gäller Samhalls verksamhet. En särskild lagstiftning för Samhallgruppen kan därför inte anses påkallad. För att garantera riksda- gens och regeringens insyn i och inflytande över verksamhetens inriktning kan ett flerårsavtal träffas med Samhall AB som komplement till de villkor som anges i regleringsbrevet för det statliga bidraget.

Vid en ombildning till aktiebolag skall stämpelskatt tas ut för såväl aktier som fastigheter. Stämpelskatten för aktierna i moderbolag och regionala dotterbolag i Samhallgruppen kan uppskattas till mellan 23 —27 milj.kr. och för fastigheterna till 60 milj.kr. Riksrevisionsverket resp. kammarkollegiet och i sista hand regeringen kan eller ansökan medge nedsättning eller befrielse av sådana skatter.

En ny bidragskonstruktion

Samhall har hittills i allt för liten utsträckning använt sig av etablerade företagsekonomiska mått. Dåliga affärer och svag affärsutveckling kan t.ex. döljas genom en ökning av antalet arbetade timmar. Den nuvarande

Prop. 1991/92: 91

• Sida 50
•  Original

Bilaga 1

resultatprocenten ”avslöjar" inte detta. Eftersom Samhalls ekonomiska resultat bedöms enbart utifrån resultatprocenten uteblir regeringens och riksdagens möjligheter att göra en samlad bild av resultatutvecklingen.

Fastigheterna och arbetsmiljön har nu den standarden att posterna för drift och lokaler läggs samman till ett belopp för hela verksamheten.

En ny bidragskonstruktion skall också bättre svara mot den nyoriente- ring som gäller för riksdagens och regeringens styrning av den statliga verksamheten och underlätta den framtida styrningen och ledningen av Samhallgruppen. Samhall skall därför prestera en lägsta nivå på antalet arbetade timmar, för vilka ett statligt bidrag utgår. Överskott får användas för att skapa fler arbeten för arbetshandikappade eller för att minska det statliga bidragsbehovet. Ett resultatkrav på ett lägsta antal övergångar kopplas också till bidraget.

• Sida 51
•  Original

Samhallgruppen balansräkning tillgångar Etiop- 12991/92: 91 ___—___— 1 aga

Mkr 1991-06-30

Omsättningstillgångar

Kassa och bank 8395

Kortfristiga placeringar 265.0 Växclfordringar 0.3 Kundfordringar 4633

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 128.1 Andra fordringar 258.5 Varulager 577.4 Förskott till leverantör 1.5 2 533.6 Anläggningstillgångar

Aktier och andelar 3.1

Långfristiga fordringar 3.8 Produkträttighetcr 2,9

Förskott till leverantörer 1.3

Pågående nyanläggningar 47.1

Maskiner och inventarier 702.5 Byggnader 935.3 Markanläggningar 76.3 Mark 61.8 1834,l SUMMA TlLLGÅNGAR 4367.7

• Sida 52
•  Original

Samhallgruppen . Prop. 1991/92:91

.. . . ' 2 balansrakmng skulder och eget kap1tal Bl'aga Mkr Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 290.4 Skatteskulder 51.4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Skulder till personal 715.0 S_ociala kostnader 443.6 Ovrigt 77.5 Personalens källskatt 112,1 Ovriga kortfristiga skulder 93.6 Förskott från kunder 0.7 1 784.3 Långfristiga skulder Långfristiga lån 179.3 Avsatt till pensioner ERI-pensioner 6086 Ovriga pensioner 12.9 800.8

Obeskattade reserver Lagerreserv — Rcsultatutjämningsfond — Skattcutjämningsreserv 0.6 Uppskovsbclopp för lagcrreserv m.m. 455.0 Ackumulerade nedskrivningar mot statliga ersättningar 6392 Ackumulerade avskrivningar utöver plan 2079 1 302.7

Eget kapital

Tillskjutna medel 2966 Balanserade resultat 80.4 Arets resultat 102.9 479.9 SUMMA SKULDER ()CH EGET KAPITAL 4.367]

• Sida 53
•  Original

lnnehållsförteekning

Propositionen ................................................. 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1 Propositionens lagförslag ....................................... 2 1 Inledning .................................................. 6 1.1 Översyn av Samhall ..................................... 6 1.2 Samhalls översyn "Samhall mot år 2000" .................. 7 1.3 Stiftelsen Samhalls anslagsframställning

för budgetåret 1992/93 .................................. 7 2 Bakgrund. ................................................. 9 2.1 Bildandet av Samhällslöretag/Samhall ..................... 9 2.2 Verksamhetens syfte och mål ............................. 9 3 Samhalls utveckling .......................................... 1 1 3.1 Sysselsättningsvolym ................................... 1 1 3.2 Regional fördelning av Samhalls verksamhet .............. 12 3.3 Övergångar till arbete utanför Samhall .................... 12 3.4 Handikappfördelning ................................... 12 3.5 Personalpolitiska mål ................................... 13 3.6 Affärsmässig utveckling ................................. 14 __3.7 Samhalls tillgångar ..................................... 15 4 Överväganden och förslag .................................... 16 4.1 Samhall behövs även under 1990-talet ..................... 16 4.2 Samhalls verksamhet skall bedrivas i aktiebolagsform. ...... 18 4.3 Genomförande av bolagsbildningen m.m .................. 20 4.4 Tystnadsplikt .......................................... 24 4.5 Samhalls uppgift ....................................... 25 4.6 Resultatkrav ......................................... 29 4.7 Ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och Samhall ............................................... 33 4.8 Handikapputredningens förslag .......................... 34 4.9 Medel för budgetåret 1992/93 till Samhall Aktiebolag ....... 36 4.10 Kompensation för ökad skattebelastning .................. 39 4.1 ] Samhalls verksamhetsår ................................ 40 5 Upprättade lagförslag ....................................... 41 6 Hemställan ................................................ 41 7 Beslut ..................................................... 42

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991267) Samhall i går i dag i morgon .................................... 43 Bilaga2 Samhallgruppen balansräkning ......................... 51

Norstedts Tryckeri AB. Stockholm 1992

• Sida 54
•  Original