Prop. 1992/93:34

Märkning av hushållsapparater

Vid regeringssammanträdet har chefen för Civildcpartementet varit föredra- gande.

Stockholm den 8 oktober 1992 På regeringens vägnar

Carl Bildt

Inger Davidson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågan om att anpassa svensk rätt till tre direktiv som har utfärdats inom EG i fråga om märkning av hushållsapparater och som Sverige genom EES-avtalet åtar sig att införliva med svensk rätt.

I propositionen läggs fram förslag till en lag om märkning av hushållsappa- rater. Genom lagen bemyndigas regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer att meddela föreskrifter om att vissa hushållsapparater skall märkas med information om energiförbrukning och om luftburct bul- ler. Regeringen bemyndigas också att meddela föreskrifter om tillsynen över att de föreskrifter som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i lagen följs.

Lagen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Regeringens'p'rOposition Märkning av hushållsapparater

1. Ärendet och dess beredning

Ett gemensamt ministermöte mellan EG och EPTA-länderna i Luxemburg i april 1984 resulterade i den s.k. Luxemburgdeklarationen. Deklarationen lade den politiska grunden för ett utvidgat samarbete mellan EG och EFTA:s medlemsländer i syfte att skapa ett Europeiskt ekonomiskt samar- betsområde (EES), där det skall råda fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer.

Under år 1990 inleddes förhandlingar för att förverkliga samarbetsområ- det. Förhandlingarna om bl.a. ett EES-avtal slutfördes under våren 1992. EES-avtalet undertecknades den 2 maj 1992 och skall under året godkännas av EG och av parlamenten i EG- och EFTA-länderna för att träda i kraft den 1 januari 1993. Avtalet innehåller bestämmelser som kan tillämpas om tidplanen för avtalets godkännade inte håller.

Regeringen har i propositionen (1991/92:170) om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) förelagt riksdagen EES-avtalet för godkännande. Vissa särfrågor avsågs dock bli behandlade i särskilda lagpropositioner till riksdagen under hösten 1992. En sådan fråga är märkning av hushållsappara- ter (jfr prop. 1991/92:170 bilaga 12).

Inom Civildepartementet har under våren 1992 upprättats promemorian (Ds 1992:48) Märkning av hushållsapparater — en EG-anpassning till följd av EES-avtalet. Promemorians lagförslag framgår av bilaga 1 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sam- manställning av remissyttrandena finns i bilaga 2. .

EES-avtalet omfattar bl.a. tre direktiv om märkning av hushållsapparater. För att i enlighet med EES-avtalet uppfylla kraven enligt bestämmelserna i direktiven föreslår regeringen i denna propositionen en lag om märkning av hushållsapparater. Lagförslaget innehåller föreskrifter om bl.a. överkla- gande, som formellt ligger inom Lagrådets granskningsområde. Lagförslaget är emellertid av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna bety- delse. '

Den följande framställningen inleds i avsnitt 2 med en kort redogörelse för EES-avtalet och svensk rätt. Därefter behandlas i avsnitt 3 EG-direkti- ven om märkning av hushållsapparater. I avsnitt 4 följer en redogörelse för förhållandena i Sverige i fråga om märkning av hushållsapparater och över- vägs frågan om anpassningen av svensk rätt till EG:s regler. I avsnitt 5 redo- visas förslagens kostnadskonsckvcnser. Slutligen i avsnitten 6 och 7 tas upp och kommenteras propositionens lagförslag.

Hänvisningar till S1

2. EES-avtalet och svensk rätt

Genom EES—avtalet (artikel 7) förbinder sig Sverige och övriga EFTA—län- der att i respektive lands rättsordning införliva stora delar av EG:s regelverk i sin rättsordning.

EES-avtalet består av en huvuddel som motsvarar den primära EG-rätten, dvs. Romfördraget med följdförfattningar. .I avtalets huvuddel finns också bestämmelser om samarbetets mål och medel samt om gemensamma organ för beslutsfattande, samråd, administration och utveckling. I bilagor till av- talet finns införd den sekundära rätten, dvs. direktiv, förordningar, beslut och rekommendationer. I avtalet tillämpas en hänvisningsteknik som inne- bär att reglerna i den sekundära rätten inte återges i fulltext utan i form av en uttömmande uppräkning av alla relevanta rättsakter.

I EES-avtalets bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) finns i avsnitt IV tre direktiv som rör hushållsapparater, nämli— gen:

1. Rådets direktiv 79/530/EEG av den 14 maj 1979 om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning.

2. Rådets direktiv 79/531/EEG av den 14 maj 1979 om tillämpning på elekt— riska ugnar av direktiv 79/530/EEG om märkning som anger hushålls- apparaters energiförbrukning.

3. Rådets direktiv 86/594/EEG av den 1 december 1986 om luftburet buller från hushållsapparater.

Rättsakterna i svensk översättning fogas till denna proposition som bilaga 3 —5 .

Hänvisningar till S2

  • Prop. 1992/93:34: Avsnitt 1

3. EG-direktiv om märkning av hushållsapparater 3.1 Hushållsapparaters energiförbrukning

I en resolution av den 17 december 1974 rörande ett åtgärdsprogram för ge"- menskapen om det rationella utnyttjandet av energi (EGT nr C 153, 9.7.1975) slår EG:s ministerråd fast att varje steg på vägen mot en mer effek- tiv användning av energin innebär fördelar för miljön.

På grundval av 1974 års program antog EG:s ministerråd år 1979 direktiv 79/530/EEG om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning, i fortsättningen benämnt energidirektivet (jfr bilaga 3). Vidare antog rådet direktiv 79/531/EEG om tillämpning på elektriska ugnar av direktiv 79/530/EEG om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning, i fortsättningen benämnt gerzanrförandedirektivet (jfr bilaga 4).

Energidirektivets syfte och innehåll

I ingressen till energidirektivet framhålls att det är viktigt att Europeiska

ekonomiska gemenskapen beslutar om åtgärder för en rationell användning ' och besparing av energi för att minska problemen med tillgången av kolvä- ten. Varje förbättring i en rationell energianvändning anses gynna miljön i stort.

Enligt ingressen bör allmänheten på ett så begripligt och enhetligt sätt som möjligt upplysas om olika hushållsapparaters specifika energiförbrukning.

Prop; 1992/93:34

Korrekt, relevant och jämförbar information förväntas påverka allmänheten att välja apparater som förbrukar mindre energi. Detta antas i sin tur leda till att tillverkarna anstränger sig att minska energiförbrukningen hos de ap- parater som de tillverkar.

I ingressen sägs vidare att en situation där informationen lämnas på olika sätt kan skapa icke tullmässiga handelshinder för hushållsapparater inom ge- menskapen.

I enlighet med vad som har uttalats i ingressen sägs ianikel ] i energidirek- tivet att direktivet syftar till att i fråga om vissa typer av hushållsapparater harmonisera nationella föreskrifter. Det är fråga om föreskrifter som avser skyldighet att lämna information, särskilt i form av märkning, om energiför- brukning och viss kompletterande information. Direktivet omfattar hus- hållsapparater för uppvärmning av vatten, ugnar, kylskåp och frysar, tvätt- maskiner, TV-apparater, diskmaskiner, torktumlare samt strykmaskincr.

Energidirektivet förutsätter att särskilda genomförandedirektiv beslutas för var och en av de typer av hushållsapparater som direktivet omfattar. In- formationen om hushållsapparaters energiförbrukning skall anges i enlighet med de standarder och metoder som läggs fast i sådana genomförandedirek- tiv (artikel 2). Hittills har bara ett genomförandedirektiv beslutats, nämligen det om elektriska ugnar.

Medlemsstaterna får enligt energidirektivet inte förbjuda eller begränsa marknadsföringen av hushållsapparater på grund av märkning som anger ap- paraternas energiförbrukning, om märkningen stämmer överens med be- stämmelserna i direktivet och i genomförandedirektiven (artikel 4, punkt 1 ).

Redovisning av energiförbrukningen

Energidirektivet innehåller allmänna bestämmelser om hur information om energiförbrukningen skall lämnas på hushållsapparater.

Direktivet ger medlemsstaterna en möjlighet att föreskriva att alla tillver- kare eller importörer som marknadsför sådana hushållsapparater som anges i genomförandedirektiven skall tillhandahålla etiketter i enlighet med direk- tivet (artikel 3, punkt ] ).

De etiketter som tillverkarna eller importörerna tillhandahåller skall an- bringas på hushållsapparaterna senast när de ställs ut till försäljning. Saknas etiketter får återförsäljaren begära att tillverkaren eller importören tillhan- dahåller sådana. Etiketterna skall fästas på den plats som anges i ett genom- förandedirektiv eller annars på en väl synlig plats (artikel 3, punkt 2).

Hur etiketten skall utformas med avseende på storlek, färg och layout an- ges i tre bilagor till energidirektivet. I bilaga 1 anges bl.a. att formatet på etiketten får ändras om andra data också förs in. Det kan gälla mätvärden eller godkännandcn avseende vattenförbrukning och ljudnivå, som kan komma att krävas på grund av andra direktiv. Formen och storleken på den etikett som anger energiförbrukningen samt den symbol som skall finnas på etiketten framgår av bilagorna 2 och 3 till direktivet.

Energidirektivet ålägger medlemsstaterna att vidta de åtgärder som be- hövs för att säkerställa att varje etikett som anger energiförbrukningen i alla avseenden uppfyller direktivens krav. Medlemsstaterna skall förbjuda eti-

ketter, märkningar, symboler eller påskrifter som inte uppfyller kraven i energidirektivet eller i genomförandedirektiven. Detta gäller också i de fall när en medlemsstat inte har infört en obligatorisk märkning (artikel 9).

Kon/roller

Energidirektivet bygger bl.a. på förutsättningen att märkningen på hushålls- apparater skall anses uppfylla de krav som anges i direktivet och i genomför- andedirektiven, om de har försetts med vederbörlig etikett (artikel 4, punkt 2).

Riktigheten av uppgifter om en hushållsapparats energiförbrukning kan dock enligt direktivet prövas genom stickprovskontroller efter det att appa- raten har ställts ut till försäljning.

De närmare metoderna för stickprovskontroller anges i genomförandedi- rektiven (jfr bilaga 1 till genomförandedirektivet).

Genomförandcdirektivet om elektriska ugnar

Genomförandedirektivet (jfr bilaga 4) omfattar information om energiför- brukningen i elektriska ugnar med strålvärme. Direktivet tillämpas både på fristående ugnar och på ugnar som ingåri en kombinerad hushållsinstallation såsom en spis (anikel ] ).

I bilaga 1 till genomförandedirektivet anges hur informationen om elekt- riska ugnars energiförbrukning skall utformas och på vilken standard som mätvärdena skall baseras. Vidare framgår av bilagan hur kontrollen av de på etiketten uppgivna värdena för elförbrukning skall utföras.

Pågående direktivarbete inom EG

Energidirektivet och genomförandedirektivet har fått dåligt genomslag inom EG. Implementering har skett bara i några få EG-stater, t.ex. i Danmark. Anledningen till detta är sannolikt att ugnar inte är någon central produkt i hushållens energikonsumtion.

Eftersom några harmoniserade mätmetoder ännu inte föreligger har ge- nomförandedirektiv för några andra hushållsapparater än ugnar inte åstad- kommits. Tyskland har emellertid infört egna bestämmelser på området. Inom EG bereds för närvarande förslag till direktiv om obligatorisk energi- märkning av hushållsapparater.

Hänvisningar till S3

  • Prop. 1992/93:34: Avsnitt 1, 4.2, 4.3

3.2. Buller från hushållsapparater

EG:s ministerråd antog år 1986 direktiv 86/594/EEG om luftburet buller från hushållsapparater, i fortsättningen benämnt bullerdirektivet (jfr bilaga 3).

I ingressen till direktivet hänvisas till EG:s handlingsprogram för miljön från år 1973 (EGT nr C 112, 20.12.1973) respektive år 1977 (EGT nr C 139, 13.6.1977) där man betonar hur viktigt problemet med bullerstörningar är och framhåller ett samlat behov av åtgärder mot källan till bullret.

Enligt ingressen bör allmänheten på ett så lättförståeligt och enhetligt sätt

som möjligt informeras om bullernivåer från hushållsapparater. Allmänhe- ten förväntas med ledning av korrekt, relevant och jämförbar information välja mindre bullriga apparater. Detta antas i sin tur leda till att tillverkarna anstränger sig att sänka ljudnivån på de apparater som de tillverkar.

Bullerdirektivet innehåller bestämmelser om hur information om bullerni- våer skall redovisas, om hur bullernivån skall mätas och om tillsynen.

Medlemsstaterna får enligt direktivet inte vägra, förbjuda eller begränsa marknadsföringen och försäljningen av hushållsapparater på grund av den information om bullernivåer som lämnas, om den stämmer överens med di- rektivets krav (artikel 5, punkt I ). Medlemsstaterna skall vidare anse att den publicerade informationen om luftburet buller överensstämmer med direkti- vets bestämmelser (artikel 5, punkt 2).

Bullerdirektivets tillämpningsområde

Bullerdirektivet är tillämpligt på hushållsapparater som bjuds ut till försälj- ning i ett medlemsland.

Med en hushållsapparat förstås enligt direktivet varje maskin, del av ma- skin eller installation som har tillverkats för huvudsaklig användning i bostä- der, inklusive källare, garage och andra uthus. Direktivet gäller i synnerhet hushållsapparater för underhålls- och rcngöringsändamål, tillredning och lagring av matvaror, produktion och distribution av värme och kyla, luftkon- ditionering samt andra apparater som inte används yrkesmässigt (artikel 2 a).

Direktivet gäller dock inte hushållsapparater som uteslutande är avsedda för industriell eller yrkesmässig användning. Vidare undantas apparater som ingår som integrerade delar av en byggnad eller dess installationer, såsom utrustning för luftkonditioncring, uppvärmning och ventilation (utom hus- hållsfläktar, Spisfläktar och fristående uppvärmningsanordningar), Oljebrän- nare för central uppvärmning och pumpar för vatten- och avloppsanlägg- ningar. Direktivet är inte heller tillämpligt på elektroakustiska apparater el- ler på delar av utrustning såsom motorer (artikel 1, punkt 2).

Redovisningen av bullernivåer

Bullerdirektivet innehåller alltså bestämmelser som syftar till att informa- tion om luftburet buller från hushållsapparater skall redovisas på enhetligt sätt inom EG.

Direktivet ställer dock inte upp några krav på att information om bullerni- våer från hushållsapparater skall-lämnas, men ger medlemsstaterna en möj- lighet att föreskriva en sådan skyldighet i fråga om vissa slag av hushållsappa- rater (artikel 3, punkt 1 första stycket). Hittills har inte något EG-land infört krav på obligatorisk märkning.

Också i de fall när informationen om bullernivån lämnas frivilligt på hus- hållsapparaterna, skall den uppfylla direktivets allmänna krav och därmed vara baserad på enhetliga metoder för mätning och publicering. Det ankom- mer på tillverkaren att se till att korrekt information lämnas. Driver tillver- karen sin rörelse utanför gemenskapen faller denna skyldighet i stället på

den som inom EG har etablerat sig som importör av hushållsapparaterna (ar- tikel 3, punkt 1 andra och tredje styckena och punkt 2).

Om det för hushållsapparaterna finns krav på märkning med någon annan information, t.ex. om energiförbrukningen enligt direktiv 79/530/EEG (jfr avsnitt 3.1), skall informationen om bullernivån lämnas på samma etikett (artikel 4).

Mätmetoder

Bullerdirektivet definierar vissa krav i fråga om vad som skall mätas och gränsen för mätosäkerheten (artikel 6).

Bullerdirektivet bygger bl.a. på förutsättningen att den information som lämnas om bullernivåer för hushållsapparater stämmer överens med direkti— vets bestämmelser. Medlemsstaterna skall förutsätta att kraven är uppfyllda och att kontrollerna är riktigt gjorda, om mätningarna för att bestämma bul- lernivån har utförts i enlighet med nationella standarder som inbegriper har- moniserade standarder som har offentliggjorts i Europeiska gemenskaper— nas officiella tidning. Om det inte finns någon harmoniserad standard, skall mätningarna och kontrollerna godtas, om de utförts enligt sådana nationella standarder och tekniska föreskrifter som är godkända enligt en i direktivet angiven procedur (artikel 8).

Tillsyn

Riktighetcn av lämnad information om bullret från en hushållsapparat kan prövas genom stickprovskontroller, dock först sedan apparaterna har bjudits ut till försäljning (jfr artikel 5, punkt 2).

I bullerdirektivet ges bestämmelser om hur kontrollen skall genomföras (artikel 6, punkt 2).

Enligt direktivet skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkaren eller importören rättar en information som vid kontroll visar sig vara felaktig, om tillverkaren eller importören inte väljer att återkalla de felaktigt märkta apparaterna från marknaden (artikel 7).

Hänvisningar till S3-2

4. Den svenska anpassningen

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1992/93:34: Avsnitt 1, 5

4.1. Behovet av anpassning

Regeringens bedömning: För att Sverige skall kunna uppfylla sina för- pliktelser enligt EES-avtalet, måste EG-direktiven om märkning av hushållsapparater transformeras till svenska föreskrifter på området.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning (promemorian s. 15).

Remissinstanserna lämnar promemorians bedömning utan erinran. Skälen för regeringens bedömning: EES-avtalet innebär att Sverige och

övriga EFTA-länder åtar sig att ta över EG:s gemensamma föreskrifter och produktkrav, principen att erkänna nationella likvärdiga regler (den s.k. Cassis de Dijon-principen) samt EG:s system för att fastställa hur produkter skall provas, kontrolleras och märkas.

De aktuella direktiven om märkning av hushållsapparater är — liksom öv- riga EG-direktiv — bindande i fråga om det resultat som skall uppnås. Där- emot står det varje land fritt att sj älv bestämma på vilket sätt direktiven skall införlivas med respektive lands rättsordning. Om det saknas bindande regler som stämmer överens med direktivens innehåll och syfte, måste sådana till- skapas. Den term som används för ändamålet är att EG-direktivens regler Iransfomzeras till nationella föreskrifter.

I Sverige saknas bindande regler om märkning av hushållsapparater. Där- emot har Konsumentverket utfärdat särskilda riktlinjer för information om energiförbrukningen hos kylar/frysar och ugnar (jfr KOVFS 1979:4 och 1979:13). Riktlinjerna är anpassade till energidirektivets och genomförande- direktivets regler om hur informationen skall presenteras.

Vidare finns vissa nationella standarder. Här kan nämnas Svensk Standard (SS 433 01 20) Provningsmetod för bestämning av luftburet buller från elekt- riska hushållsapparater och liknande produkter som hänvisar till vissa inter- nationella provningsmetoder för bestämning av luftburet buller. Standarden är inte bindande.

I vissa fall, såsom ifråga om konvektionsugnar, Spisfläktar och mikrovågs- ugnar, saknas internationella standarder. Konsumentverket använder då egna metoder för att mäta bullret. Här kan nämnas en äldre svensk standard (SS 433 05 01) som gäller Spisfläktar.

I Sverige finns alltså riktlinjer och standarder i fråga om hushållsapparater som till stora delar stämmer överens med de krav som de aktuella EG-direk- tiven om hushållsapparater ställer upp. Riktlinjerna och standarderna är emellertid inte bindande. För att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt EES- avtalet måste direktiven transformeras till svenska föreskrifter på området.

I sammanhanget kan nämnas att det för närvarande sker visst utrednings- arbete i fråga om buller och energiförbrukning. '

En utredning för handlingsplan mot buller (M 1992102) tillsattes under vå- ren 1992 (jfr prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:10U30, rskr. 1990/91:338). Ut- redningen skall utarbeta en samlad aktionsplan mot alla typer av buller med målsättningen att minska antalet bullerstörda människor (dir. 1992z20). Ut- redningen skall bl.a. ta upp frågan om bullerminskning vid källan. Utred- ningsarbetet skall vara slutfört den 1 juli 1993.

Vidare har Konsumentverket tillsammans med Närings- och teknikut- vecklingsverket som en fortsättning på ett nordiskt projekt utrett frågan om behovet av föreskrifter när det gäller hushållsapparaters energiförbrukning. Övervägandena presenteras i promemorian ”Normer för maximal elförbruk- ning hos hushållsapparater m.m.”, som i mars 1992 lämnades över till rege- ringen. Ärendet bereds för närvarande inom Näringsdepartementet (dnr EM 776/92).

4.2. Utformningen av svenska regler

Regeringens förslag: EG:s regler om märkning av hushållsapparater införlivas i svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I en särskild lag om märkning av hushållsapparater meddelas de be- myndiganden för regeringen som behövs.

Promemorians törslag överensstämmer med regeringens förslag (prome- morian s. 15— 17).

Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar promemorians förslag i huvud- sak utan erinran. Kommerskollegium finner det angeläget att det i lagstift- ningen görs en formell koppling till EES—avtalet. Vidare bör lagen komplet— teras med uppgifter dels om syftet att uppnå fri rörlighet för varor, dels de EG-direktiv som avses införlivas genom författningen. Chalmers Tekniska Högskola (CTH) ifrågasätter lagens omfattning och relevans, eftersom lagen bara behandlar luftburet buller och energiförbrukning. Lagen omfattar t.ex. inte mikrovågsugnar eller varmluftsugnar. CTH påpekar också att bullerdi— rektivet inte omfattar det i Sverige vanligt förekommande förhållandet att hushållsapparaterna ingår som integrerade delar av en byggnad eller dess installationer. Konsumentverket betonar att energiförbrukningen i framtiden kommer att få en större betydelse än buller, vilket enligt verket också bör återspeglas i lagtexten. Indastrrförbundet finner det lämpligt att lagtexten kopplas till EES-avtalet. Förbundet ifrågasätter vidare om lagförslagets långtgående fullmakt och avsaknad av materiella bestämmelser står i över- ensstämmelse med 8 kap. 2 & regeringsformen. Kopmarznaförbundet anser det viktigt att reglerna om märkning inte innehåller krav som går utanför direktivens krav. Vidare bör bl.a. branschorganisationerna beredas tillfälle att delta vid utformningen av myndighetsföreskrifter. Statens provningsan- stalt anser med hänvisning till maskinsäkerhetsdirektivct att det bör vara ob- ligatoriskt att lämna information också om lj udcffektnivån på hushållsappa- rater. Även Husmodersförbundet Hem och Samhälle framför synpunkten att skyldigheten att märka hushållsapparater skall vara obligatorisk.

Skälen för regeringens förslag: De föreskrifter som behövs för att Sverige skall uppfylla de krav om märkning av hushållsapparater som ställs upp i de aktuella direktiven innefattar sådana åligganden för enskilda som i princip enligt 8 kap. 3 & regeringsformen skall meddelas i lag. Med stöd av 8 kap. 7 & första stycket 3 regeringsformen får dock riksdagen genom lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om näringsverksamhet. Riksdagen kan också enligt 11 & samma kapitel bemyndiga regeringen att överlåta åt en för— valtningsmyndighet att meddela föreskrifter i ämnet.

Den reglering som det närmast är fråga om när det gäller märkning av hus- hållsapparater är, som har framgått av redovisningen i avsnitt 3, huvudsakli- gen detaljerad och av teknisk karaktär. Efter hand kan det visa sig nödvän- digt att justera föreskrifterna med hänsyn till utvecklingen inom EG och EES. Det är därför lämpligt att föreskriftsrätten så långt som det är möjligt

delegeras till regeringen eller till den myndighet som regeringen bestämmer. En lämplig ordning är därför att lagstiftningen utformas som en bemyndigan- delag.

Som har nämnts i avsnitt 3 ställer de här aktuella direktiven inte upp några absoluta krav på att hushållsapparater skall vara märkta. Om hushållsappa- rater märks eller på något annat sätt förscs med information om energiför- brukning eller buller, skall det dock ske i enlighet med reglerna i respektive direktiv.

För svensk del torde det för närvarande inte finnas skäl att ställa upp krav på obligatorisk märkning av hushållsapparater i något av de avseenden som berörs av de befintliga energi- och bullerdirektivcn. Däremot måste möjlig- heten att införa sådana krav hållas öppen, t.ex. för det fall man inom EG inför sådana krav och de kommer att omfattas av EES-avtalet eller det an- nars bedöms som nödvändigt. Regeringen bör därför i lag bemyndigas att meddela föreskrifter om att hushållsapparater skall vara märkta med infor- mation om energiförbrukning och om luftburet buller.

Föreskrifter om hur information om energiförbrukning och om luftburet buller skall deklareras och utformas, när hushållsapparater frivilligt märks eller på något annat sätt förses med sådan information bör efter delegation kunna beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, lämpligen Konsumentverket. Det gäller också mera detaljerade regler om metoder för att bestämma bullernivåer och energiförbrukning.

I fråga om föreskrifternas materiella innehåll gäller det att överföra reg- lerna i de aktuella direktiven till svensk rätt. Det innebär att reglerna måste stämma överens med EG:s regler på området och att de inte kan gå längre än dessa. Det är också naturligt och får förutsättas att detaljerade myndig- hetsföreskrifter utarbetas efter samråd med de branschorganisationer som berörs.

Eftersom lagstiftningen utformas som en bemyndigandelag, saknas det anledning att där göra en formell koppling till EES-avtalet. Däremot kan det vara lämpligt att göra en sådan koppling i de författningar som materiellt reglerar märkningen av hushållsapparater i enlighet med de aktuella direkti- ven (jfr prop. l991/92:170 del ] s. 187).

Sammanfattningsvis föreslår vi alltså att direktiven om hushållsapparater införlivas med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I en särskild lag — lag om märkning av hushållsapparater — ges de bemyndiganden för regeringen som- behövs.

Hänvisningar till S4-2

  • Prop. 1992/93:34: Avsnitt 7

4.3. Tillsyn

Regeringens förslag: Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att föreskrifter om märkning av hushållsapparater följs. Den till- synsmyndigheten skall få meddela de förelägganden och förbud som behövs.

Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot föreskrif- ter om märkning bör kunna dömas till böter.

Promemorians förslag motsvarar i huvudsak regeringens förslag. I prome- morian föreslås att Konsumentverket blir tillsynsmyndighet (promemorian s. 17 f.).

Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar promemorians förslag i huvud- sak utan erinran. Kommerskollegium anser det angeläget att marknadsöver- vakningen utvecklas i harmoni med övriga länder i den gemensamma mark- naden. Konkurrensverket tar upp frågan om det bör vara Konsumentverket som skall vara det organ som utför den provnings- och kontrollverksamhet som föreskrivs i olika EG-direktiv. Verket anser att denna verksamhet bör upphandlas i konkurrens mellan olika kompetenta organ. Myndighetsutö- vande funktioner och konkurrensutsatt verksamhet bör enligt verket i prin- cip bedrivas fristående från varandra. Statens provningsanstalt anser att leve- rantörens egna stickprov, tillfredsställande verifierade och dokumenterade, skall kunna användas som alternativ till efterhandskontrollen genom stick- prov. Vidare ifrågasätts om samma myndighet både skall meddela föreskrif- ter och genomföra provtagningen i fråga om hushållsapparater. Konsument- verket framhåller att föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare att be- tala kostnader för provtagning eller undersökning av prov och skyldighet att rätta felaktiga uppgifter bör regleras i lag eller förordning. Industnförbundet anser att lagen skall utformas så att skyldigheten för näringsidkare att ”rätta felaktiga uppgifter” begränsas till sådana former som inte möter några ytt- randefrihetsrättsliga invändningar.

Skälen för regeringens bedömning Direktivens krav på marknadsöven'alazing

Såsom tidigare redovisats i avsnitten 3.1 och 3.2 förutsätter såväl energidi- rektivet (artikel 9) som bullerdirektivet (artikel 7) att medlemsländerna på olika sätt vidtar åtgärder för att säkerställa att den information om energiför- brukning och om luftburet buller som lämnas på hushållsapparater stämmer överens med kraven i respektive direktiv. Detta förutsätter i sin tur en effek- tiv marknadsövervakning och tillsyn över att reglerna på området följs. I di- rektiven sägs emellertid inte på vilket sätt det skall ske, annat än att den in- formation som lämnas kan bli föremål för stickprovskontroller.

Tilbynsmyndighet

Konsumentverket är en central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor. Verket har bl.a. till uppgift att utarbeta riktlinjer för näringsidkarnas mark- nadsföring och för utformning av varor, tjänster och andra nyttigheter. Ver- ket utövar tillsyn enligt bl.a. marknadsföringslagen (1975:1418) och bevakar efterlevnaden av verkets egna riktlinjer.

Konsumentverket har genom sin verksamhet både erfarenhet och kompe- tens i fråga om hushållsapparater. Tillsynsfunktionen när det gäller efterlev- naden av kraven i energidirektivet och bullerdirektivet bör därför lämpligen ankomma på Konsumentverket. En sådan tillsynsuppgift ligger också väl i linje med de uppgifter som redan i dag ligger på Konsumentverket.

Industriförbundet har ifrågasatt om inte en sådan ordning som innebär att

Konsumentverket som föreskrivande myndighet också skall utföra tillsynen över att verkets föreskrifter följs står i strid med regeringsformen. Inom svensk förvaltning är det emellertid inte ovanligt att en tillsynsmyndighet har denna dubbla funktion. Exempel på detta finns bl.a. inom de områden som regleras i livsmedelslagen (1971:511), arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (1985:426) om kemiska produkter och prisinformationslagen (1991:601). Ordningen är också praktisk eftersom de olika sektorsmyndigheterna har specialkompetens inom sina respektive områden, både att utfärda detalj- föreskrifter och se till efterlevnaden av regelverken. Tillsynsmyndighetens beslut och andra åtgärder enligt myndighetens egna föreskrifter kan dess- utom efter överklagande prövas av domstol. Några konstitutionella hinder mot den föreslagna ordningen föreligger inte heller.

Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om tillsynsmyn- dighet.

Tillsynen och åtgärder vid överträdelser

Den tillsyn som Konsumentverket i dag utövar sker i allmänhet genom att verkets egen personal t.ex. granskar marknadsföring eller köper in miss- tänkta produkter som därefter testas på verket. Konsumentverket har hittills i sin marknadsövervakning i allmänhet prioriterat säkerhetsfrågor. Det har i fråga om det område som omfattas av direktiven om hushållsapparater inne- burit att den aktiva marknadsbevakningen har varit av mindre omfattning. Anmälningar med stöd av marknadsföringslagen har på området förekom- mit bara i en mycket ringa utsträckning.

En stor del av den aktiva kontrollen sker efter anmälan av kommunala konsumentvägledare, allmänheten eller konkurrerande företag. Den form av övervakning genom stickprovskontroller som förutsätts ibuller- och ener- gidirektiven (se avsnitt 3) torde i framtiden kräva att urvalet för kontrollen görs mera slumpartad än som sker i dag.

Ett par remissinstanser har ifrågasatt om Konsumentverket själv skall ut- föra de provningar som behövs för att kontrollera att den lämnade informa- tionen om bullernivåer och energiförbrukning är riktig. Konsumentverket har inte i dag resurser att själv utföra sådana provningar. I den uträckning som det behövs får tjänsterna i stället upphandlas från organ som har kompe- tens på området. Frågan om inriktningen och omfattningen av Konsument- verkets framtida verksamhet kommer att övervägas av den kommitté som skall göra en konsumentpolitisk översyn (dir. 1992:63).

Marknadsföringslagen innehåller generella föreskrifter om otillbörlig marknadsföring. Lagen tar sikte på reklam och andra handlingar vid mark- nadsföring av en vara, tjänst eller en annan nyttighet. De aktuella föreskrif- terna om märkning av hushållsapparater har ett delvis annat syfte än mark- nadsföringslagen. Bestämmelserna i energidirektivet, genomförandedirekti- vet och bullerdirektivet har alla i första hand till syfte att tillskapa enhetliga regler om märkning av hushållsapparater för att därigenom underlätta en fri rörlighet för hushållsapparater (jfr avsnitt 3). Syftet med reglerna är alltså inte i första hand att komma till rätta med otillbörliga förfaranden vid mark- nadsföring av hushållsapparater. Det är därför inte möjligt att använda

marknadsföringslagens sanktionssystem vid alla överträdelser av föreskrif- terna om märkning. Det behövs alltså särskilda regler som kan ta hand om olika fall av överträdelser av dessa föreskrifter.

Vad som nu har sagts utesluter emellertid inte att marknadsföringslagens föreskrifter om otillbörlig marknadsföring i vissa fall ändå kan bli tillämp- liga. I fråga om förhållandet mellan marknadsföringslagen och speciallag- stiftning om märkning kan hänvisas till uttalanden i prop. 1975/76:34 med förslag till marknadsföringslag, m.m. (s. 113 f.).

För att möjliggöra en effektiv kontroll av att-föreskrifterna om märkning av hushållsapparater följs, bör Konsumentverket — som tillsynsmyndighet - ha rätt att meddela de förelägganden och förbud som behövs. Sådana före- lägganden och förbud bör också kunna förenas med vite. I sammanhanget bör dock framhållas att Konsumentverket i första hand bör söka nå rättelse på frivillig väg, genom att lämna information om reglernas innebörd och råd om hur näringsidkarna skall förfara för att uppfylla de föreskrivna kraven.

Bullerdirektivet innehåller också krav på medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkaren eller importören, om han inte väljer att återkalla det defekta partiet från marknaden, utan dröjs- mål rättar felaktig information (artikel 7). Tillsynsmyndigheten bör därför kunna ålägga en näringsidkare att rätta felaktiga uppgifter. Några yttrande- eller tryckfrihetsrättsliga hinder mot en sådan ordning finns inte, eftersom det här bara är fråga om rättelse av sådan information som hushållsappara- terna är försedda med.

Vid sidan om förelägganden eller förbud förenade med vite bör som alter- nativ också finnas en möjlighet att bestraffa uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av föreskrifterna om märkning av hushållsapparater. Sträng- are påföljd än böter bör därvid inte komma i fråga. För åtal bör krävas med- givande av Konsumentverket såsom tillsynsmyndighet. När det gäller straff- belagda förfaranden bör vite inte tillämpas som alternativ när frågan lämpli- gen bör prövas i straffrättslig ordning av allmän domstol, t.ex. då någon

oklarhet i skuldfrågan föreligger. Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om tillsynen, om förelägganden och förbud förenade med vite samt om bötesstraff.

Hänvisningar till S4-3

  • Prop. 1992/93:34: Avsnitt 5, 7

5. Kostnadskonsekvenser

Regeringens bedömning: Kostnaderna för att övervaka att de hushålls- apparater som finns på marknaden blivit märkta på rätt sätt bör kunna täckas genom en omfördelning av tillgängliga resurser.

Konsumentverket bör ha rätt att från tillverkaren eller importören ta ut kostnaderna för en provtagning och en undersökning av prov, i det fall märkningen av hushållsapparaten inte har uppfyllt de före- skrivna kraven.

Promemorians bedömning motsvarar i huvudsak regeringens bedömning (promemorian s. 18 ff.).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar promemorians be- dömning utan erinran. Konsumentverket framhåller att särskilda medel bör ”öronmärkas” för stickprovskontroller. Annars kan det enligt verket finnas risk att man på grund av kostnaderna inte kan uppfylla EG-direktivens krav. LO anser att Konsumentverket bör tillföras ytterligare medel eftersom de nya uppgifterna inte kan klaras enbart genom en omfördelning av tillgäng- liga rcsurser. Industriförbundet framhåller att det av lagtexten bör framgå att skyldigheten att betala kostnader för provtagning och undersökning är begränsad till näringsidkare som inte har följt de aktuella reglerna.

Skälen för regeringens bedömning: Direktiven om hushållsapparater för- utsätter att medlemsländerna aktivt övervakar att de produkter som finns på marknaden uppfyller de krav som anges i direktiven (jfr avsnitt 4.3). I direktiven sägs emellertid inte något om omfattningen av marknadsövervak- ningen eller på vilket sätt den skall utföras, annat än att den information som lämnas kan bli föremål för stickprovskontroller.

Regeringen har under våren 1992 bemyndigat chefen för Civildeparte- mentet att tillkalla en kommitté med uppgift att göra en konsumentpolitisk översyn (dir. 1992:63). Översynen skall omfatta bl.a. Konsumentverket, dess organisation och uppgifter. I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att under- söka hur marknadsövervakningen på konsumentområdet med anledning av EES-avtalet bör organiseras samt vilka finansieringsbehov och finansierings- alternativ som föreligger.

I awaktan på resultatet av kommitténs arbete bör Konsumentverkets ut- ökade uppgifter i fråga om märkning av hushållsapparater tills vidare kunna klaras av genom en omfördelning av tillgängliga resurser.

Konsumentverket kan vid stickprovskontroller komma att drabbas av sär- skilda kostnader för sådan provtagning och undersökning av prov som inte verket själv kan utföra. Konsumentverket har beräknat test- och analyskost- naderna för en tvättmaskin till 4500 kr avseende bullerstyrkan och 7500 kr avseende energiförbrukningen.

Enligt direktiven är det tillverkaren eller importören som ansvarar för att den information som lämnas är korrekt (artikel 2 i energidirektivet och arti- kel 3 punkt 1 i bullerdirektivet). Tillsynsmyndigheten bör ges en rätt att från tillverkaren eller importören av hushållsapparaterna ta ut en ersättning för kostnaderna för provtagning och undersökning av prov. En sådan rätt bör i vart fall tills vidare och i awaktan på resultatet av den konsumentpolitiska översynen gälla när den som ansvarar för märkningen inte har uppfyllt de föreskrivna kraven. Det bör ankomma på regeringen att i en förordning meddela föreskrifter om skyldigheten att betala sådana kostnader.

En fråga som i detta sammanhang också bör tas upp är förslagets even- tuella kostnadskonsekvenser för domstolarna.

I avsnitt 4.3 har vi föreslagit att Konsumentverket bör ha möjlighet att meddela förelägganden och förbud förenade med vite. Beslut om sådana åt- gärder liksom om skyldighet att betala kostnader för provtagning och kon- troll eller att lämna upplysningar m.m. bör kunna överklagas hos domstol. De aktuella besluten bör kunna överklagas till kammarrätt. Instansord- ningcn kan dock komma att ändras på grund av att Domstolsutredningen i betänkandet (SOU 1991:106) Domstolar inför 2000-talet har föreslagit att i

princip alla förvaltningsmål skall prövas av länsrätt som första domstolsin- stans. Föreskrifter om överklagande har tagits in propositionens lagförslag. Även i fråga om utdömande vite tas domstolsresurser i anspråk.

Vi har tidigare (avsnitt 4) nämnt att de standarder och riktlinjer i fråga om hushållsapparater som gäller i dag i stort stämmer överens med EG-direkti- vens bestämmelser samt att efterlevnaden av dessa standarder och riktlinjer i praktiken god. Konsumentverket förutsätts också genom information och råd till näringsidkare söka motverka överträdelser av reglerna och i första hand försöka nå rättelse på frivillig väg. Belastningcn på domstolarna med hänsyn till den nya lagstiftningen måste därför betraktas som försumbar.

Hänvisningar till S5

  • Prop. 1992/93:34: Avsnitt 1, 7

6. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad vi nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till lag om märkning av hushållsapparater.

7. Specialmotivering Förslaget till lag om märkning av hushållsapparater

Lagen har utformats som en bemyndigandelag (jfr avsnitt 4.2).

1 5 Denna lag skall tillämpas på hushållsapparater som säljs i närings- verksamhet.

Av ] & framgår att lagen tillämpas på hushållsapparater som säljs i närings- verksamhet. Med näringsverksamhet avses här detsamma som i annan mark- nadsrättslig lagstiftning, nämligen sådan verksamhet som drivs av näringsid- kare. Näringsidkare är var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, oavsett om verksamheten är inriktad på ekonomisk vinst el- ler inte.

2 ?; Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av hushålls- apparater skall vara märkta eller på något annat sätt försedda med information om energiförbrukning och om luftburet buller. Närmare föreskrifter om informationsskyldigheten får meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer.

I första stycket lämnas ett bemyndigande till regeringen att meddela före- skrifter om att vissa slag av hushållsapparater skall vara märkta eller på nå- got annat sätt försedda mcd information om luftburet buller och om energi- förbrukning. Det är här alltså fråga om en obligatorisk märkning.

Bemyndigandet i 2 5 är alltså vidare än vad som behövs eftersom direkti- ven om märkning av hushållsapparater inte ställer upp några krav på obliga- torisk märkning (jfr artikel 3, punkt 1 i energidirektivet och artikel 3, punkt 1 i bullerdirektivet). Genom att införa en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om obligatorisk märkning skapas en beredskap för det fallet att man inom EG antar direktiv om obligatorisk märkning, som kommer att om- fattas av EES-avtalet. Det kan också i övrigt komma att bedömas nödvän- digt eller lämpligt att i några avseenden införa ett krav på obligatorisk märk- ning.

Genom bestämmelsen i andra stycket ges den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela närmare föreskrifter om informationsskyl- dighctcn. Den myndighet som det ligger närmast till hands att vidaredele- gera föreskriftsrätten till är Konsumentverket (jfr avsnitt 4.2). De föreskrif- ter som här är aktuella är de som motsvarar reglerna i artikel 3 i energidirek- tivet och bilaga 1-3 till samma direktiv, bilaga 1 till genomförandedirektivet samt artiklarna 3 och 4 i bullerdirektivet.

3 åRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur information om energiförbrukning och om luftburet buller skall utformas, när vissa slag av hushållsapparater frivilligt märks eller på något annat sätt förses med sådan information.

Enligt artikel 9 i energidirektivet och artikel 3 punkt 2 i bullerdirektivet skall reglerna om märkning i direktiven tillämpas också när märkningen sker fri- villigt. Genom paragrafen bemyndigas därför regeringen eller den myndig— het som regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som krävs i fråga om hur information om energiförbrukning respektive om luftburet buller skall deklareras och utformas när hushållsapparaterna frivilligt märks eller på något annat sätt förses med sådan information. Det gäller vidare vilka typer av hushållsapparater som skall omfattas av de särskilda reglerna om märkning. Det är här fråga om regler motsvarande dem som avses i 2 5 andra stycket.

4 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka metoder som skall användas för att bestämma energiför- brukning och bullernivåer, samt

2. vilka metoder som skall användas vid kontroll av den lämnade informationen om energiförbrukning och bullernivåer.

I 4 & lämnas bemyndigande för regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer att meddela föreskrifter om metoder för kontroll av ener- giförbrukning och bullernivåer (se vidare avsnitt 4.2). Det är alltså här fråga om provning och kontroll av att den lämnade informationen är riktig. Regler om detta finns i bilaga 1 till genomförandedirektivet (punkt 2.2) och i artikel 6, punkt 2 i bullerdirektivet.

5 & Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de före- skrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett be—

myndigande enligt lagen. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för tillsynen.

I första stycket lämnas ett bemyndigande till regeringen att meddela före- skrifter om tillsynsmyndighet.

För att tillsynen skall bli effektiv bör tillsynsmyndigheten ges möjlighet att meddela de förelägganden och förbud som behövs. Detta gäller bl.a. i de fall där medlemsstaterna enligt artikel 9 i energidirektivet åläggs att förbjuda etiketter, märkningar, symboler eller påskrifter som inte uppfyller kraven i

direktiven. I andra stycket har därför tagits in bestämmelser om rätt för till- synsmyndigheten att meddela de förelägganden och förbud som behövs för tillsynen.

Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande eller förbud bör kunna för- enas med 'vite. Något särskilt bemyndigande i lag om vitessanktion behövs dock inte (jfr prop. 1975:8 s. 45).

6 & Regeringen får meddela föreskrifter om

1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtag- ning och undersökning av prov,

2. att en näringsidkare är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten så- dana upplysningar, handlingar, varuprov och liknande som behövs för tillsynen, samt _

3. att en näringsidkare är skyldig att rätta felaktiga informationer om energiförbrukning och bullernivåer.

1 punkt ] lämnas bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare att betala kostnader för provtagning och un- dersökning av prov (se vidare avsnitt 5).

För en effektiv tillwnsfunktion (se avsnitt 4.3) krävs att tillsynsmyndighe- ten får tillgång till uppgifter från näringsidkaren. Det för tillsynen nödvän- diga underlaget kan finnas i dokument och andra handlingar hos denne. För att kunna utföra mätningar på hushållsapparater måste tillsynsmyndigheten också få tillgång till varuprover. I punkt2 bemyndigas därför regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet att lämna tillsynsmyndigheten sådana upplysningar, handlingar, varuprov och liknande som behövs för tillsynen.

I artikel 9 i energidirektivet och artikel 2 i genomförandedirektivet läggs ett särskilt ansvar på medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att etiketter som anger energiförbrukning och all övrig infor- mation om energiförbrukning uppfyller de i direktiven uppställda kraven. I artikel 7 i bullerdirektivet läggs på motsvarande sätt ett särskilt ansvar på medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att till- verkaren eller importören, om han inte väljer att återkalla det defekta par- tiet från marknaden, utan dröjsmål rättar felaktig information. I punkt3 ges därför ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om skyldig- het att rätta felaktiga uppgifter som har lämnats.

7 (j Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.

Hänsynen till rättssäkerheten kräver att beslut som en myndighet meddelar inom ramen för tillsynen av märkningen av hushållsapparater är överklag- bara.

I 7 5 finns därför bestämmelser om överklagande av tillsynsmyndighcts beslut om föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av lagen (jfr 5 5 andra stycket). Överklagbara beslut är bl.a. beslut att näringsidkare skall lämna upplysningar, handlingar, varuprover och liknande (jfr 6 5 2). Det kan också gälla sådana beslut varigenom en näringsidkare har ålagts att betala kostnader för provtagning eller för undersökning av prover eller att rätta felaktig information (jfr 6 5 1 och 3).

Tillsynsmyndighetens beslut får överklagas hos kammarrätten.

Ikraftträdande

EES-avtalet avses träda i kraft tidigast den 1 januari 1993. Den föreslagna lagen om märkning av hushållsapparater bör träda i kraft samtidigt som EES-avtalet. Lagen föreslås därför träda i kraft den dag som regeringen be- stämmer.

Någon särskild övergångsreglering till lagen torde inte behövas. Däremot finns det anledning att överväga övergångsbestämmelser till regeringens re- spektive Konsumentverkets föreskrifter. Nära till hands ligger att låta reg- lerna gälla för sådana hushållsapparater som har tillverkats eller importerats efter ikraftträdandet. Sådana hushållsapparater som i princip redan finns på marknaden bör alltså under en kortare övergångsperiod kunna undantas. Det bör emellertid ankomma på regeringen respektive Konsumentverket att meddela föreskrifter om detta.

Hänvisningar till S7

8. Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om märkning av hushållsapparater.

Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om märkning av hushållsapparater

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 5 Denna lag skall tillämpas på hushållsapparater som säljs i näringsverk- samhet.

Obligatorisk märkning

2 & Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av hushållsappara- ter skall vara märkta eller på något annat sätt försedda med information om energiförbrukning och om luftburet buller.

Närmare föreskrifter om inforrnationsskyldigheten får meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer. '

Frivillig märkning

3 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur information om energiförbrukning och om luftburet bul- ler skall utformas, när vissa slag av hushållsapparater frivilligt märks eller på något annat sätt förses med sådan information.

Metoder

4 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om '

]. vilka metoder som skall användas för att bestämma energiförbrukning och bullernivåer, samt

2. vilka metoder som skall användas vid kontroll av den lämnade informa- tionen om energiförbrukning och bullernivåer.

Tillsyn

5 5 Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som be- hövs för tillsynen.

6 5 Regeringen får meddela föreskrifter om

1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtagning och undersökning av prov,

2. att en näringsidkare är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten sådana upplysningar, handlingar, varuprov och liknande som behövs för tillsynen, samt

3. att en näringsidkare är skyldig att rätta felaktiga informationer om ener- giförbrukning och bullernivåer.

Prop. 1992/93:34 Propositionens lagförslag

Överklagande

7 (j Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kam- maträtten.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 1992/93:34 Propositionens lagförslag

Lagförslag i promemorian (Ds 1992:48) Märkning PfOP- 1992/93:34 av hushållsapparater— en EG- -anpassning till följd av Bllaga 1 EES- avtalet

Förslag till Lag om märkning av hushållsapparater

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 5 Denna lag skall tillämpas på hushållsapparater som säljs i näringsverk- samhet.

Obligatorisk märkning

2 5 Regeringen får meddela föreskrifter om att hushållsapparater skall vara märkta med uppgifter om luftburet buller och om energiförbrukning. Närmare föreskrifter om märkningen och om undantag från märknings- skyldigheten får meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Frivillig märkning

3 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om frivillig märkning av hushållsapparater med uppgifter om luftburet buller och om energiförbrukning.

Gemensamma bestämmelser

4 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

"1. metoder för att bestämma bullernivåer och energiförbrukning,

2. provning och kontroll av luftburet buller och av energiförbrukning,

3. skyldighet för en näringsidkare att betala kostnader för provtagning el- ler undersökning av prov,

4. skyldighet för en näringsidkare att rätta felaktiga uppgifter om luftburet buller och om energiförbrukning, samt

5. skyldighet för en näringsidkare att lämna sådana upplysningar, hand- lingar, varuprov och liknande som behövs för att se till att de föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag efterlevs.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Sammanställning av remissyttranden över Pr0p- 1992/93:34 promemorian (Ds 1992:48) Märkning av

Remissinstanserna

Efter remiss av promemorian (Ds 1992:48) Märkning av hushållsapparater har yttrande avgetts av: Kommerskollegium Chalmers tekniska högskola Närings- och tcknikutvecklingsverket (NUTEK) Könkurrensverket Statens provningsanstalt SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige Konsumentverket Landsorganisationen i Sverige (LO) Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) Sveriges Industriförbund Sveriges Köpmannaförbundet Företagarnas Riksorganisation Konsumentgillesförbundet Husmodersförbundet Hem och Samhälle Yttrande har också kommit in från Elektriska Hushållsapparat Leverantö- rer EHL och utredningen (M 1992:02) Handlingsplan mot buller. Svenska kommunförbundet har avstått från att avge något remissyttrande.

Sammanfattning av remissutfallet

Förslagen i promemorian tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran av rcmissinstanserna.

Närmare om de synpunkter som har förts fram i remissyttrandena

Lagförslaget Kommerskollegium:

Kollegiet finner de författningssammanställningar som gjorts värdefulla från informationssynpunkt. Samtidigt saknar lagförslagen formell koppling till EES-avtalet, vilket skapar osäkerhet hos berörda intressenter. Lagarna bör kompletteras med uppgift om dels syftet att uppnå fri rörlighet för varor, dels att de utgör en implementering av aktuella EG-direktiv. Från handels- och konkurrenssynpunkt är det vidare angeläget att marknadsövervakningen, liksom dess finansiering, utvecklas i harmoni med övriga länder inom den gemensamma marknaden. — — —

I förslagen till Lag om märkning av textilier och Lag om märkning av hus- hållsapparater har kopplingen till EES-avtalet och dess syfte helt utelämnats.

Bilaga 2

Härigenom finns en risk att EES-avtalets styrning och dess harmoniserings- effekter går förlorad. I EES-propositionen (1991/921170, del I) sägs att vid transformering bör ”införlivandeförfattningen” utformas så att det framgår att denna innefattar genomförandet av regler som har sin grund i ”EES-di- rektiv”. I alla händelser utgör avsaknaden av formell koppling till avtalet en osäkerhetsfaktor för berörda intressenter. Det är därför angeläget att la- garna i sina inledande paragrafer kompletteras med uppgift om dels syftet att uppnå fri rörlighet för varor, dels de EG-direktiv som-avses införlivas genom författningarna (jämför 1 paragraf i förslaget till byggproduktlag enligt Ds 1992:65).

Chalmers tekniska högskola:

Lagen behandlar enbart luftburet buller och energiförbrukning. Den tar där- emot inte upp annat buller, t.ex. stomljud, vibrationer och skakningar och inte heller miljöfrågor, såsom vattenförbrukning, miljöfarliga ämnen, de- struktion m m.

Standardiseringskommissionen i Sverige — SIS:

EES-avtalet förpliktar Sverige att på det här aktuella varuområdet införa författningsrcgler, vilket avses ske i lag, förordning och myndighetsföreskrif- ter. SIS vill framhålla att det på detta område, liksom på andra mer eller mindre oreglerade områden, är ytterst angeläget att de föreskrifter som be- döms erforderliga i största möjliga utsträckning hänvisar till europeisk stan- dard eller, i förekommande fall, internationell standard som fastställts som svensk standard.

Konsumentverket:

Konsumentverket tillstyrker förslaget till en lag om märkning av hushålls- apparater med följande kommentarer.

25

Ordföljden föreslås bli ändrad till ”....om energiförbrukning och om luftbu- ret buller”. Anledningen är att energiförbrukningen kommer att spela en allt mer dominerande roll i framtiden, viktigare än buller.

2 5 andra stycket

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör kunna meddela närmare föreskrifter för märkningen.

4 5, punkterna 3 och 4

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ges enligt för- slaget möjlighet att meddela föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare att betala kostnader för provtagning-eller undersökning av prov och skyldig-

Bilaga 2

het att rätta felaktiga uppgifter. Enligt Konsumentverket rör det sig här om sådana skyldigheter för näringsidkare som bör regleras i lag eller i förord- ning.

Avsnitt 4.2 Utformningen av svenska regler

I promemorian berörs inte den föreslagna lagens förhållande till marknads- föringslagens bestämmelse om otillbörlig marknadsföring (2 5), och om nä- ' ringsidkares skyldighet att lämna information Som har särskild betydelse från konsumentsynpunkt (3 å). Konsumentverket utgår från att en tillämp- ning av marknadsföringslagen i dessa avseenden inte är utesluten genom den föreslagna lagen. '

I n dustriförbun det:

Endast av motiven till respektive lagförslag framgår att bakgrunden är att . Sverige enligt EES-avtalet är skyldigt att införa bindande föreskrifter på re- spektive område. Detta är enligt förbundets mening en allvarlig brist efter- som bakgrunden till lagförslagen inte på något sätt omnämns i lagtexterna som sådana. Detta kan skapa osäkerhet om innebörden och omfånget av gäl- lande reglcr hos de näringsidkare som berörs av förslagen. I enlighet med'

vad som sägs i EES-propositionen (1991/92:170 del 1) bör kopplingen till EES-avtalet framgå redan av lagtexten och inte enbart av motiven. Det lämpligaste synes vara att komplettera lagarna med en preambel där EES- avtalets syfte att uppnå fri rörlighet för varor samt avsikten att implementera det aktuella EG-dircktivet klart framgår. '

——— lagförslagen i promemorian utgör rena fullmaktslagar varigenom —— I — regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges möjlighet att utfärda bindande föreskrifter ——— som avser ——— 3. märkning och annan produktinformationi.

Praktiska skäl talar otvivelaktigt för att ge regeringen eller myndighet som denna bestämmer fullmakt att utfärda de mera detaljerade bestämmelserna. Frågan är dock om lagförslagcns långtgående fullmakt och avsaknad av ma- teriella bestämmelser står i överensstämmelse med 8 kap 2 & regeringsfor- men. En tänkbar lösning är att på sätt som angetts i föregående avsnitt i lag- texten hänvisas till de materiella reglerna i respektive EG-direktiv. Därige- nom ges ——— lagarna ett mera materiellt innehåll och förlorar delvis sin ka- raktär av helt generell fullmakt. ———

Som en för det här aktuella lagförslaget specifik detalj har förbundet note- rat möjligheten att införa en skyldighet för näringsidkare att ”rätta felaktiga uppgifter”. Detta synes vara motiverat av ett motsvarande krav enligt direk- tivet. Emellertid ger varken direktivet, förslaget till lagtext eller promemo- rians motiv någon egentlig upplysning om vari en sådan rättelse är avsedd att kunna bestå. Det bör betonas att krav på ”rättelse” i form av s k ”corrective advertising” som förekommer i vissa EG-länder inte går att förena med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det är en brist att detta inte uppmärksammas i promemorian. Lagförslaget bör enligt förbun- dets rnening utformas så att kravet på ”rättelse” begränsas till sådana former som inte möter några yttrandefrihetsrättsliga invändningar.

Bilaga 2

Köpmannaförbundet:

Regeringens förslag att i en särskild lag kompletterad med föreskrifter införa regler om märkning av hushållsapparater torde vara en lämplig metod att införliva EGs bestämmelser i svensk rätt. Detta tillvägagångssätt medger flexibilitet vid anpassningen av direktiven till svenska förhållanden. Dess- utom är det lättare att göra eventuella kommande anpassningar/föränd- ringar i en förordning än i lagtext.

En särskild lag tillstyrks-därför av Köpmannaförbundet. I lagen bör det emellertid klart uttryckas att reglerna baseras på bestämmelserna i EES-av— talet och på innehållet i de aktuella direktiven.

När nya regler och föreskrifter avseende märkning av hushållsapparater utarbetas anser vi att det är mycket viktigt att se till att dessa inte innehåller krav utöver direktivens krav för att man inte skall skapa nya tekniska han- delshinder, vilka EES-avtalet är till för att undanröja. Detsamma gäller om reglerna i Sverige går längre än i andra EES-länder, vilket t ex ett beslut om obligatorisk märkning enbart i Sverige skulle göra, eftersom inget annat EG- land hittills infört krav på obligatorisk märkning.

Förbundet anser också att det är viktigt att berörda parter, bl.a. bransch- organisationerna, får möjlighet att delta i utformningen av föreskrifterna.

I enlighet med lagförslaget anser vi också att det är viktigt att i den före- slagna lagen reglera ansvaret för att direktivets bestämmelser uppfylls. I & 4 bör man därför precisera ordet näringsidkare till att avse tillverkare och/eller importörer, eftersom det är dessa parter som är ytterst ansvariga för att pro- dukten förs in på EES-marknaden i enlighet med gällande bestämmelser. Denna precisering görs dessutom i de berörda direktiven.

Husmodersförbundet Hem och Samhälle:

Förslaget att hushållsapparater skall vara märkta med uppgifter om luftburet buller och om energiförbrukning tillstyrker vi oförbehållsamt. Buller är en påtaglig sanitär olägenhet och bör hållas på så låg nivå som möjligt. Det är att märka att vi numera har ett flertal hushållsapparater i hemmet och sam- mantaget kan det ställa till stora olägenheter, varför det är av vikt att känna till den enskilde hushållsapparatens bullernivå. ———

Betr energiförbrukningen är detta också en viktig uppgift. Vi lever i en tid då vi måste om möjligt nedbringa energiförbrukningen för att energin skall räcka till. Dessutom är det en viktig kostnadsfråga för den enskilde konsu- menten. Vi måste sträva efter att få fram energisnåla produkter.

Betr obligatorisk märkning & 2 anser vi att märkningen skall vara obligato- risk och att det skall finnas mycket starkt vägande skäl till ev undantag från märkningsskyldigheten. T ex om den utgör olösliga handelshinder, vilket in— nebär att 5 3 om frivillig märkning borde utgå då ev undantag inrymmes i

52.

Elektriska Hushållsapparat Leverantörer:

Vi har inga erinringar mot det framlagda lagförslaget, men vill framhålla att reglerna för utformningen av märkningen bör vara enhetliga för de län- der som omfattas av EES-avtalet,

Bilaga 2

att utformningen av märkningskraven bör möjliggöra användande av sym- boler så att en märkningsetikett inte behöver innehålla text på mottagarlan- dets språk samt '

att tidpunkten för införande av märkningskray i Sverige samordnas med ikraftträdandet i övriga länder. ' '

Marknadsövervakningen

Kornrn erskollegium:

Det finns slutligen anledning rikta uppmärksamhet mot innebörden av den ökade tyngd som marknadskontrollen ges. I promemoriorna påpekas att den föreslagna tillsynsmyndigheten — Konsumentverket — kommer att få utökade uppgifter. Detta genom övergången från ”anmälningsstyrd” till mer systema- tisk övervakning byggd på stickprovskontroller och kartläggningar på ver- kets egen initiativ. Det är naturligtvis viktigt att nationella skillnader i synen på marknadsövervakningen inte för med sig att den harmonisering som åstadkommits genom EES-avtalet går förlorad. Att marknaden inte längre är svensk utan europeisk innebär att produkter kan provas och godkännas i vilket av de avtalsslutande länderna som helst. I det nya perspektivet skapas också utrymme för strukturrationaliseringar t ex genom samordning av pro- vnings- och certifieringskapaciteten. Samarbete länderna emellan om mark- nadskontrollen är också det en naturlig följd av en ökad internationalisering. Dessa möjligheter bör beaktas vid utvecklingen av den svenska övervak- ningsmodellen liksom dcss finansiering. Från handels- och konkurrenssyn- punkt bör marknadskontrollen utvecklas i samklang med vad som sker i Nor- den och övriga europeiska länder inom den gemensamma marknaden.

Konkurrensverket:

Medlemsländerna förutsätts i direktiven vidta de åtgärder som behövs för att den information om buller eller energiförbrukning som anges på hushålls- apparater överensstämmer med direktivens föreskrifter. Enligt promemo- rian förutsätter denna en effektiv marknadsövervakning och tillsyn. Konsumentverket bedriver f n kontroll av hushållsapparater. KoVs kon- troll initieras enligt promemorian på olika sätt, bl a efter anmälan från kom- munala konsumentrådgivarc, allmänheten eller konkurrerande företag. Till- syncn sker f n genom att misstänkta produkter köps in och testas på KoV. Konkurrensverket anser det tveksamt om KoVs granskning efter anmälan från t ex konkurrerande företag kan anses utgöra sådana stickprov som avses i direktiven (artikel 4(2) respektive 5(2)). I begreppet stickprov torde ligga att provningen sker genom någon form av slumpmässigt urval. ——— Konkurrensverket vill här framhålla vissa synpunkter som redovisas i SPKs remissyttrande (Dnr 849/91) avseende Ds 1991:86, Införande av EES- rätt inom området för provning och kontroll. Det är från konkurrenssyn- punkt av stor vikt att provnings- och certifieringsverksamhet sker i konkur- rens på lika villkor mellan kompetenta organ, oavsett om dessa är privata eller offentliga. Myndighetsutövande funktioner och konkurrensutsatt verk- samhet bör därför i princip bedrivas fristående från varandra. Provnings- och

Bilaga 2

certifieringsorgan som är knutna till statliga myndigheter kan nämligen få en särställning i förhållande till övriga prövningsorgan. Detta gäller särskilt om myndigheten i fråga samtidigt är säkerhetsansvarig och utövar tillsyn över de anmälda organen inom sitt ansvarsområde. ———

Konkurrensverket anser det viktigt att direktivets regler efterlevs så att principen om fria varuflöden säkerställs. Verket vill dock framhålla vikten av att det svenska kontroll- och övervakningssystemet inte utformas och till- lämpas på ett sådant sätt att det kan utgöra ett handelshinder och därmed stå i strid med EES-avtalet.

Konkurrensverket vill i sammanhanget peka på värdet av information. Denna möjlighet nämns inte i promemorian. Genom att avsätta delar av re- surserna för tillsynsverksamhet till informationsåtgärder torde behovet av rena övervaknings- och kontrollåtgärder kunna minskas.

Statens Provningsanstalt:

Vi har inom SP under en lång följd av är byggt upp erfarenhet av såväl buller- som energimätningar för ett stort antal produktkategorier — däribland hus— hållsapparater — och är beredda att erbjuda våra tjänster för den tekniska delen av kontrollen i den mån man därigenom kan undvika uppbyggnad av dubblerade resurser. Härigenom ges också möjlighet att lägga föreskriftsan- svar och provning på skilda instanser. Vi anser också att leverantörens egna stickprov, tillfredsställande verifierade och dokumenterade och eventuellt med krav på tredjepartsmedverkan, bör kunna användas som alternativ till efterhandskontroll för att styrka produktionsseriens egenskaper.

Den praktiska tillämpningen bör samordnas med motsvarande tillämp— ning till följd av maskinsäkerhetsdirektivct. I detta föreskrivs att tillverkare ska redovisa buller- och vibrationsdata över sina produkter. Eftersom buller- deklarationen här är obligatorisk bör man överväga samma obligatorium för hushållsapparater. Vi anser dock inte att det är nödvändigt att klistra en eti- kett på maskinen. Det bör räcka om ljudeffektnivån anges tillsammans med övriga produktdata. _

På samma sätt anser vi att eventuella kontroller i form av stickprov eller på annat sätt bör följa samma grundprinciper för både hushållsapparater och andra typer av maskiner. Om stickprovsförfarande ska tillämpas kan man, för att minska byråkratin hos den föreskrivande myndigheten, tänka sig att leverantören gör egna provningar hos tredje part och på begäran visar upp denna dokumentation över seriens egenskaper.

Vi anser att det principiellt är tveksamt att samma myndighet både före- skriver och provar. I detta sammanhang vill vi ta tillfället i akt att påpeka att SP förfogar över god kompetens och goda provningsresurser på bullerområ- det. Vi utför rutinmässigt ett stort antal ljudeffektmätningar'på olika typer av maskiner, inkl hushållsapparater, varje år. Det är därför knappast ekono- miskt försvarbart att försöka bygga upp liknande resurser hos andra myndig- heter.

Det tekniska underlaget i form av standarder för utförande av bullerdekla- rationerna, mätningarna och verifieringarna anser vi vara tillfredsställande. Eventuella ändringar måste genomföras på internationell nivå.

Bilaga 2

Energiavsnittet har såvitt vi kan se ingen uppenbar koppling till andra di- rektiv. Principiellt har vi för övrigt likartade synpunkter som på bullcravsnit- tet om att alternativa möjligheter till stickprovskontroll i efterhand bör fin- nas och fördelningen av myndighetsansvar och provning. Tillämpningsdirek- tiv och europeisk eller internationell standard saknas fortfarande för de flesta produktkategorierna med åtföj ande oklarheter om hur resursbehovet för mätningarna i detalj ser ut. Som central mät- och provningsresurs bl a inom energiområdet är vi dock beredda att överväga uppbyggnad av resurser för den tekniska kontrollen om detta är önskvärt med hänsyn till den slutliga bedömningen av uppdelning av myndighetsansvar och provning.

Industriförbundet:

Vad som under rubriken ”Sanktioner” i bilagan anförs om att det torde ligga närmare till hands att tillämpa 2 & marknadsföringslagen gör sig sannolikt gällande med än större tyngd ifråga om märkning av hushållsapparater. Med hänsyn till den arbetsbelastning som åklagarmyndigheterna och de allmänna domstolarna har torde överträdelser av regler angående märkning av hus- hållsapparater komma att vara mycket lågt prioriterade. Skall respekten för dessa regler upprätthållas torde en tillämpning av 2 & marknadsföringslagen vara den i praktiken enda framkomliga vägen. I den mån en straffsanktion införs bör, även om ett krav härpå inte kan anses följa av regeringsformen, en fullmaktsbestämmelse härom tas in i lagen. Av de anförda praktiska skä- len samt att böter och fängelse som sanktion inom marknadsrätten i viss mån kan vara på avskrivning vill förbundet dock inte förorda en sådan bestäm- melse. Olika former av s k sanktionsavgifter, som nyligen föreslagits inom konkurrensrätten samt diskuteras inom ramen för den sittande marknads- föringsutredningen kan vara ett alternativ. ———

Förbundet vill dock framhålla att utdömande av böter eller fängelse torde bli mycket ovanligt. Detta gäller inte minst ifråga om felaktig märkning eller produktinformation. I sådana fall måste det ligga närmare till hands att till- lämpa 2 & marknadsföringslagen —, särskilt som ansvaret enligt dessa be- stämmelser är rent objektivt. KO behöver således inte styrka att näringsid- karen förfarit uppsåtligen eller oaktsamt. Skulle möjligheten att tillämpa marknadsföringslagen— stå kvar förutsätts dock att konsumentverket/KOs dubbla roll som lagstiftare och åklagare avskaffas.

Husmodersförbundet Hem och Samhälle:

Vi anser vidare att det vore lämpligast ur alla synpunkter att Konsumentver- ket utses till tillsynsmyndighet.

Kostnadskonsekvenser

Konkurrensverket:

Konkurrensverket vill i detta sammanhang ifrågasätta om KoV framdeles skall vara det organ som utför den provnings- och kontrollverksamhet som föreskrivs i t ex olika EES-direktiv. En från konkurrenssynpunkt mer till-

Bilaga 2

fredsställande ordning kunde vara att KoV beslutar vilka stickprovskontrol- ler som skall utföras, men att detta sedan utförs av något av flera kompetenta organ som därvid tävlar om att få utföra uppdraget. KoV bör därvid upp- handla provningstjänsterna genom att kräva in anbud från samtliga kompe- tenta organ. Frågan torde komma att belysas av den nyligen tillsatta kommit- tén för en konsumentpolitisk översyn (dir. 1992:63), som bl a skall omfatta Konsumentverket, dess organisation och uppgifter.

Konsumentverket:

Angående finansiering av stickprovskontroller, bör särskilda pengar ”öron- märkas” för detta. Det kan annars finnas en risk att man på grund av kostna- derna inte kan leva upp till de kontrollkrav, som förutsätts enligt EG-direkti- ven (se vidare Konsumentverkets skrivelse till Civildepartementet av den 18 mars 1992).

Landsorganisationen i Sverige:

Däremot delar inte LO uppfattningen att Konsumentverket kommer att klara de nya uppgifterna genom en omfördelning av tillgängliga resurser. Yt- terligare medel fordras. Marknadskontrollen bör ha en sådan finansiell bas att den inte riskerar att i praktiken uttunnas i oacceptabel grad. ———

Den kommitté som nyligen tillsatts för en konsumentpolitisk översyn bör alldeles tydligt ges uppdraget att belysa konsumentverkets totala resursbe- hov.

Industriförbundet:

Enligt ——— får föreskrifter utfärdas om skyldighet för en näringsidkare att betala kostnader för provtagning och undersökning av prover. ——— I motive- ringen till bestämmelsen -—— anges att möjligheten att ta ut kostnaderna för provtagning och undersökning bara skall gälla näringsidkare som inte följt respektive lag och föreskrifter utfärdade enligt denna. ——— Industriförbun- det har i och för sig ingen invändning mot att kostnaderna för provtagning och undersökning i vissa fall skall kunna läggas på näringsidkare. Förbundet kan emellertid inte finna några skäl att i fråga om — lagförslagen awika från den ordning som generellt gäller inom det marknadsrättsliga området, dvs att skyldighet att betala aktuella kostnader endast kan drabba näringsidkare som handlat i strid med gällande regler. Detta gäller allra helst som EG-di- rektivet överhuvudtaget inte innehåller några regler i aktuellt avseende. Skyldigheten för näringsidkare att stå för kostnader för provtagning och un- dersökning bör därför endast gälla den som ej följt de aktuella lagarna eller föreskrifter utfärdade med stöd av dessa. Denna begränsning bör vidare framgå redan av lagtexten. ———

Av lagtexten bör alltså framgå att skyldigheten att betala kostnader för provtagning och undersökning är begränsad till näringsidkare som inte har följt de aktuella reglerna.

Bilaga 2

Konsumentgillesförbun det:

Konsumentverkets roll bör understrykas och vi motsätter oss nedskärningar i deras budget.

Övriga synpunkter Kommerskollegium:

Osäkerheten om vilka regler som skall gälla till följd av EES-avtalet har hit- tills varit stor och setts som ett problem för näringslivet. De sammanställ- ningar som nu gjorts av aktuella författningar inom de olika varuområdena fyller därför en viktig informationsfunktion. De bör dock följas upp med motsvarande sammanhängande genomgångar i den fortsatta implemente- ringsprocessen, när kommande mer detaljerade regler föreligger. ———

Vad beträffar kravet på notifiering av förslagen gäller följ ande. Om lagför- slagen avser en strikt implementering av motsvarande EG-dircktiv krävs inte, enligt överenskommelse i EFTA, att detta notifieras enligt EFTA och EF'I'A/EG-procedurerna. Kollegiet anser att notifiering då inte heller är på- kallad i GATT. Avsikten är nämligen att EES-avtalet och de delar som ingår i detta skall tillkännages i GA'IT.

Chalmers tekniska högskola:

Förslaget beskriver en situation som gällde vid 1980-talets mitt och neglige— rar dcn utveckling som skedde därefter. Detta framgår tydligast i avsnitt 2.2 sid 11 som beskriver tillämpningsdirektivet om information om energiför- brukningen i elektriska ugnar med strålningsvärmc. Däremot nämns inte mikrovågsugnar eller varmluftsugnar, vilket är utvecklingar som kommit se- nare.

I avsnitt 2.1 sid 6 anges i sista stycket att bullerdirektivet dock inte gäller apparater som ingår som integrerade delar av en byggnad eller dess installa- tioner. Svcrige har här en särställning när det gäller köksinstallationer. De ingår ju, till skillnad från förhållandena i resten av Europa, som integrerade delar av en byggnad. Detta avsnitt bör alltså förtydligas vid svensk tillämp- ning av lagen. Kravet på information om bullernivåer på hushållsapparater är oklart.

NUTEK:

NUTEK delar uppfattningen om att det behövs övergångsregler till förord- ning och myndighetsföreskrifter. NUTEK anser att sådana hushållsappara- ter som redan finns ute på marknaden vid ikraftträdandet ej helt bör undan- tas från de nya reglerna om egergimärkning. Reglerna bör gälla produkter marknadsförda ett antal år före ikraftträdandet.

Konkurrensverket:

Ifrågavarande EG-direktiv har dubbla syften. Regler om jämförbar informa- tion i dessa avseenden på olika hushållsapparater skall medföra att konsu-

Bilaga 2

menterna väljer miljövänliga apparater, vilket i sin tur skall påverka leveran- törerna att tillverka sådana apparater. Det andra syftet är att undanröja så- dana handelshinder som kan orsakas av olika nationella regler om märkning av hushållsapparater. Konkurrensverket anser att skyddet av miljön är en angelägen uppgift av utpräglat internationell karaktär. Verket vill dock sam- tidigt peka på vikten av att regler om märkning och provning av hushålls- apparater utformas på ett sådant sätt att de inte onödigtvis motverkar en fungerande internationell konkurrens.

Standardiseringskommissionen i Sverige — SIS:

NUTEK och Konsumentverket (KOV) har i den rapport ”Normer för maxi- mal elförbrukning i hushållsapparater m m” som överlämnats till Näringsde- partementet föreslagit att normer för minskad energiåtgång bör införas på frivillig väg. En skyldighet att tydligt deklarera energiåtgången hos olika hushållsapparater bör enligt NUTEK och KOV redan nu lagfästas (sid 36). Samtidigt framhålls att ”Sverige skall aktivt medverka internationellt vid framtagandet av regler för obligatorisk energideklaration av hushållsappara- ter. Sådant arbete pågår för närvarande inom EG. Enligt vår uppfattning är också energideklarationer en förutsättning för att normer för maximal elför- brukning skall kunna fastställas”. Enligt SIS uppfattning är rapportens för— slag i dessa avseenden motsägelsefulla. NUTEKs och KOVs förslag bör inte ligga till grund för lagstiftning.

En viktig förutsättning för en meningsfull energideklaration och för att normer för maximal elförbrukning skall kunna tillämpas (inte fastställas) är att det finns metoder för bestämning av energiförbrukning. Metoderna bör utformas så att de ger godtagbar reproduccrbarhet och repeterbarhet. Sam- tidigt får man inte bortse från hushållsapparaternas huvudfunktion. En ener- gisnål tvättmaskin måste således även ge ett acceptabelt tvättresultat. Inom IEC/CENELEC/SEK pågår för närvarande arbete med provtagningsmeto- der för elektriska hushållsapparater.

Av Civildepartementets promemoria framgår, i motsats till vad NUTEK och KOV föreslagit beträffande energideklaration, att det för närvarande inte torde finnas skäl att ställa upp krav på obligatorisk märkning i något av de avseenden som berörs av de direktiv som omfattas av EES-avtalet. SIS delar denna uppfattning.

Köpmannaförbundet:

På grund av EES-avtalets omfattning åvilar en stor inforrnationsuppgift för- utom på regeringen och berörda myndigheter också på näringslivets olika organisationer. Sveriges Köpmannaförbund har därför intensifierat sin EG- och EES-bevakning för att kunna ge medlemsföretagen denna service. På grund av omfattningen av avtalet och den korta tid som återstår innan EES- avtalet avses träda i kraft måste tillräcklig tid ges för dessa informationsinsat- ser och efterföljande anpassning. Förbundet anser därför att den nya lagen om märkning av hushållapparater med åtföljande föreskrifter bör träda i kraft tidigast ett år efter EES-avtalets ikraftträdande.

Bilaga 2

Konsumentgillesförbundet:

Miljöaspekterna måste läggas in i produktutvecklingen. Vi vill inte att sop- berget ska växa ytterligare och freonet i exempelvis kylskåp är som vi alla vet en farlig ”sopa”. '

Handlingsplan mot buller (Ill 1992:02):

Med hänsyn till den mängd apparater som idag finns i ett välutrustat hem kommer konsumenterna att bli alltmer uppmärksamma på värdet av låga ljudnivåer. För att ge konsumenterna en möjlighet att välja tystgåcnde hus- hållsartiklar är det nödvändigt att bulleravgivningen redovisas på ett lämp- ligt och lättförståeligt sätt. Utredningen välkomnar därför den möjlighet som den nu föreslagna lagen öppnar för en sådan märkning.

De bemyndiganden för regeringen som lagen innehåller att meddela före— skrifter om luftburet buller, dels i fråga om obligatorisk märkning, dels i fråga om frivillig märkning som lagen innehåller kan vålla problem. För att undvika missförstånd om att det kan röra sig om såväl en frivillig som obliga- torisk märkning av hushållsapparater bör det i propositionen tydligare framgå att bemyndigandet i 3 & avser den nu förestående anpassningen till EG:s bestämmelser medan bemyndigandet i 2 & avser en framtida EG-an— passning.

Det är brist i promemorian att den fortsatta hanteringen av märkning av hushållsapparater för svenskt vidkommande inte nämns. Som särskild utre- dare för att ta fram en handlingsplan mot buller är det angeläget att det sna- rast införs föreskrifter om en sådan märkning. Enligt direktiven har jag möj- lighet att successivt lägga fram delförslag till åtgärder som kan genomföras snabbt. Jag utgår därför från att samråd under hand kommer att ske med mig i fråga om de eventuella föreskrifter som kan komma att meddelas med stöd av bemyndigandet i 3 &.

379L0530/S

13.6.79 Europeiska gemenskapernas ofl'rcrella tidning

Hänvisningar till PS3

Nr L 145”

RÅDETS DIREK'I'IV av den 14 maj 1979

om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning

(79/530/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DE'I'I'A DlREKTlV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta.

med beaktande av kommissionens lörslag', med heaktande av Eumpaparlamentets yttnndez.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommittén: yttrande). OCh

med beaktande av följande:

1 resolutionen den 17 september 1974 om en ny encrgipolitisk strategi rm» gemenskapen' enades räder um målsättningen att begränsa ökningen av förbrukningen inom gemenskapen genom åtgärder som syftar till en rationell och ekonomisk energianvändning utan att äventyra målsättningen för social och ekonomisk tillvaxt.

l resolutionen den 17 december 1974 om ett åtgärdsprogram ' EGT nr c 212. 6.9.1978. s. 2. ! EGT nr C 93. 9.4 1979. s. 73. ) Yttrande avgivet den 4 och 5 april 1979 (ännu inte

offentliggjort i Europeiska gemenskapens officiella tidning). ' EGT nr C 153. 9.71975. s. 1.

inom gemenskapen för ett rationellt energiutnyttjandel konsta— terade rådet. att kommissionen i sin rapport till rådet med titeln "Rationell energianvändning” hade upprättat ett ät— gärdsprogram för gemenskapen på detta område.

Det är viktigt att gemenskapen beslutar om Åtgärder lör rationell användning och besparing av energi för att minska nuvarande och framtida problem med tillgången av kolväten.

Den 4 maj 1976 antog rådet en rekommendation om rationell energianvändning vid bruk av elektriska hushållsapparaterå.

Varje förbättring i en rationell energianvändnrng gynnar miljön i stort..

Allmänheten bär på ett så begripligt och enhetligt sätt som möjligt upplysas om olika hushållsapparaters specifika energiförbrukning. Sådana korrekta, relevanta och jämlörbara upplysningar kan påverka allmänhetens val till lömtän för de apparater som Earbrukarmindre energi och därigenom påverka tillverkarna att vidta åtgärder lör att minska energiförbruk- ningen lins apparater som de tillverkar.

-* EGT nr C 53.97.1975. s. 5. ' EGT nr L 140. 28.5.1976. s. 18. SLU'I'UG

Observera att bilagorna 2 och 3 till direktivet inte har tagits med.

379L0530/S

Nr L 145/2

Prop. 1992/ Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13.6.79

Denna information lämnas för närvarande på olika sätt. antingen i enlighet med nationella författningar eller utan stöd i sådana. Denna situation kan skapa icke tullmässiga handels- hinder för hushållsapparater inom gemenskapen.

Energiförbrukningen för varje typ av apparat måste därför mätas i enlighet med harmoniserade standarder och det måste vara möjligt att i försäljningsledet kontrollera att dessa standarder tillämpas.

Det är inte nödvändigt att införa ett obligatoriskt system i samtliga medlemsstater.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Am"/rel I

Detta direktiv sy har till att harmonisera nationella föreskrifter avseende skyldighet att lämna information, särskilt i form av märkning, om energiförbrukning samt kompletterande infomation avseende följande hushlllsapparater:

— Apparater för uppvärmning av vatten.

-- Ugnar.

— Kylskåp och frysar.

— Tvättmaskiner.

— TV-apparater.

— Diskmaskiner.

— Torktumlare

—- Strykmaskiner

Detta direktiv gäller inte märkplätar eller motsvarande som av säkerhetsskäl skall finnas på dessa apparater.

Artikel 2

Informationen om hushållsapparaters energiförbrukning skall till gagn för konsumenten anges i enlighet med de standarder och metoder. som fastläggs genom direktiv för var och en av de typer av apparater som anges i artikel 1. och som antagits i samband med genomförandet av detta direktiv. Denna information skall lämnas av tillverkaren av apparaterna eller.

när denne är etablerad utanför gemenskapen. av den inom gemenskapen etablerade importören. Den som lämnar in- formationen ansvarar för att den är korrekt.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna far ålägga alla tillverkare eller imponöre-r som marknadsför de hushållsapparater som anges i genom— lörandedirektiven inom deras territorium att tillhandahålla en etikett i enlighet med detta direktiv.

De etiketter som används i medlemsstaterna skall alltid överensstämma med kraven i detta direktiv samt i genom- förandedirektiven.

|.) För märkningen skall Följande bestämmelser gälla:

a) Tillverkaren eller, när denne är etablerad utanför gemen- skapen. importören skall till varje apparat tillhandahålla relevanta etiketter avseende den typ av apparat som anges i genomförandedirektiven.

b) De etiketter som tillverkarna eller importörerna tillhanda- håller skall anbringas pa ifrågavarande apparater närdessa ställs ut för försäljning av Återförsäljare. Etiketten skall fästas på den plats som kan anges i respektive genom— förandedirektiv eller. om ingen sådan angivits. på väl synlig plats.

1 de fall apparater inte är försedda med etiketter skall till- verkaren eller. när denne är etablerad utanför gemenskapen, importören van skyldig att tillhandahålla ifrågavarande etiketter på begäran av aterförsäljaren.

A rtikel 4

1. Ingen medlemsstat fär vare sig förbjuda eller begränsa marknadsrr'rringen av de hushållsapparater som anges i artikel 1 på grund av märkning som anger deras energiförbrukning, om bestämmelserna i detta direktiv och i genomförandedirekti- ven är uppfyllda.

2. Med förbehåll för resultatet av stickprovskontroller efter det att sådana apparater ställt: ut till försäljning skall med- lemsstaterna anse att de hushållsapparater som anges i artikel 1 uppfyller bestämmelserna i detta direktiv och i genomföran- dedirektivcn, om de försetts med vederbörlig etikett.

A rti/rel 5

Alla ändringar som krävs för anpassning till den tekniska

379L0530/S

13.6.79 Europeiska gemenskapemasoffieiella tidning

Nr L 145/3

utvecklingen av — bilagorna till detta direktiv.

— de tekniska bilagorna till de särdirektiv som avser olika hushållsapparater eller grupper av hushållsapparater

skall antas enligt proceduren i artikel 7.

Artikel 6

1. En kommitté för anpassningtill den tekniska utvecklingen av direktiven om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning.nedankallad "kommittén". tillsätts hiinned. Den skall bestå av representanter för medlemsstatema med en representant för kommissionen som ordförande.

'_'. Kommittén skall själv bestämma sin arbetsordning.

Ani/ul 7

l . När den procedur som fastställs i denna artikel skall följas. skall frågan hänskjutas till kommittén av ordföranden antingen på dennes initiativ eller på begäran av en representant för en medlemsstat.

2. Kommissionens reprEsentant skall till kommitten över— liimna ett utkast med förslag till de åtgärder som skall vidtas. Kommittén skall avge sitt yllnnde om Förslaget inom en tidsgräns som fastställts av ordföranden beroende pä hur brådskande frågan är. Yttranden skall godkännas med 41 röster! majoritet. varvid medlemsstatemas röster skull vägas i enlighet med vad som föreskrivs i fördragets artikel NS 2. Ordföranden får inte rösta.

3- 3) När de förutsedda ätgärderna överensstättuner med kommitténs yttrande skall kommissionen besluta i enlighet härmed,

b) Nil" dessa Ålgärder inte överensstämmer med kom- mitténs yttrande, eller om inget yttrande avges. skall kommissionen utan dröjsmål lägga fram ett förslag till åtgärder lör rådet. Radct skall fatta heslut med kvalificerad majoritet.

O) Om rädct inte fattat något beslut inom sex månader efter det att forslag-et lagts fram. skall kommissionen besluta i enlighet med de föreslagna it

g:irderna.

Årltkel 8

Överensstämmelse med nationella bestämmelser om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning skall intygas antingen av medlemsstatema eller av organ som utsetts för detta ändamål.

När en medlemsstat utsett ett organ inom sitt territorium Er att intyga att etiketter som anger hushållsapparaters ener- giförbrukning uppfyller kraven i detta direktiv och i respektive genumFirandedirektiv. skall medlemsstaten anmäla namnet pl detta organ till kommissionen och de övriga medlemsstaterna.

A rlikel 9

Alla medlemsstater. inklusive de stater som inte inför obli- gatorisk märkning. skall vidta erforderliga åtgärder för att säkerställa att varje etikett som anger energiförbrukning ifråga om hushållsapparater som ställs ut till försäljning inom deras territorier och som är fastsatt på en apparat av ett av de slag som anges i artikel 1. för vilken ett genomförandedirektiv gäller. i alla avseenden uppfyller kraven i detta direktiv och i respektive genomlönndedirektiv. Medlemsstaten skall också vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda att etiketter. märkningar. symboler eller påskdher som inte uppfyller kraven i detta direktiv och i respektive genomförandedirektiv presenteras på liknande sätt.

A nike! 10

l. Medlemsstaterna skall sätta i mn de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom två är efter dagen för anmälan av det försa genomförandedirektivet.

'_'_ Medlemsstaterna. skall underrätta kommissionen om de

åtgärder som de vidtar på det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel Il Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 maj l979,

På rådets vägnar R. MONORY OrdErund:

Nr L [GS/4

379L05 10/S

Eumpeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:34 Bilaga 3

13.6 79

].

N

10.

BILAGA I Den etikett Som anger energiförbrukningen skall ha den form och storlek som framgår av bilaga 2 och I det övre vänstra hornet visa det märke som återfinns i bilaga 3

Etikettens yttre mätt skall vara 90 x [00 tnttt. Etiketten skall lta nmdade hörn med 6 mm's radie.

Etikettens text skall vara tryckt med svart färg mot en orange bakgrund.

Den övre delen skall vara 20 mm hög och innehålla den symbol som återfinns i bilaga 3 som skall tryckas på den plats som anges i bilaga 2.

Den särskilda informationen skall ramas in i ett 78 x 74 mm stort fält.

Plats mäste beredas i övre delen av det fält som reserverats för särskild information och där skall apparattyp. märke och modell ang s. Formatet bestäms för varje apparattyp för sig.

Etikettens olika Eft skall avsklljas med en horisontell lmje. De ovannämnda formaten fär avvika med '_'0 %.

Med varje apparat skall tillverkarna tillhandahålla en uppsättning etiketter på säljlandets olika språk. Dessa etiketter skall lätt kunna avlägsnas frän sitt underlag. De skall antingen vara bestrukna med nägot bindemedel på baksidan så att de kan sättas fast på apparaten och etter försäljningen lätt avlägsnas utan att lämna spär som inte kan tas bort med vanliga hushållsprodukter eller sitta fast elektrostatiskt pä apparaten.

Etiketten får kompletteras eller modifieras genom tillägg av sädana andra uppgifter. mättuppgiRer eller godkännandemärken rörande t.ex. vattenförbrukning eller bullemiväer som kan krävas genom andra direktiv.

379L053 l IS

13_6.79 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 14517

RÅDETS DIREKTIV av den 14 maj 1979

om tillämpning på elektriska ugnar av direktiv 79l530/EEG om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning

(79/51 1/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DlREKTlV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel 100 i detta.

med beaktande av kommissionens förslag'. med beaktande av Europaparlamenteis yttrandel.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande). och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv 79/530/EEG av den 14 maj 1979 om märkning som anger hushållsapparaters energiförbrukning' föreskriver att ett genomförandedirektiv skall fastställa de standarder och metoder som skall gälla för ugnar.

Allmänheten bör på ett så begripligt och enhetligt sätt som möjligt upplysas om elektriska ugnars specifika energiförbruk— ning. Sådana korrekta. relevanta och jämförbara upplysningar kan påverka allmänhetens val till förmän för de elektriska ugnar som Brbrtikar mindre energi och därigenom paverka tillverkarna att vidta åtgärder för att minska energiförbruk— ningen i ugnar som de tillverkar.

infomation om elektriska ugnar skiljer sig från den som lämnas om ugnar som använder andra värmekällor.

Anikel 10.1 i direktiv 79/530/EEG föreskriver att med- lemsstaterna skall följa det direktivet inom tvä är efter anmälan av det första genomförandedirektivet.

' EGT nr C 212. 6.9.1978, s. 7. 1 EGT nr C 93. 9.4.1979. s. 72. * Yttrande avgivet den 4 och 5 april 1979 (ännu inte

offentliggjort i Europeiska gemenskapens officiella tidning). ' EGT nr L 145. 13.6.1979. s. ].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1

Detta direktiv syftar till att harmonisera nationella föreskrifter avseende skyldigheten att lämna infomation om energiför- brukningen i elektriska ugnar med strålvärme. antingen de är fristående eller ingår i en kombinerad husliällsinstallation. samt kompletterande information.

Arlikel .?

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att etiketter som anger energiförbrukning och all övrig information om energiförbrukning står i överensstäm- melse med de definitioner och regler som fastställs genom direktiv 79/530/EEG och genom detta direktiv.

Arlikel 3

I detta direktiv skall de standarder och metoder som anges i direktiv 79/530/EEG, artikel 2, vara de som redovisas i bilaga 1 till detta direktiv.

Arlikel 4

l. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga lör att följa detta direktiv inom två är efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

'.!. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen varje åtgärd som de vidtar inom det område som omfattas av detta direktiv. Arlikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 maj 1979.

På råden vägnar R. MONORY Orti/ärende

SLUTLIG

Ubservera att bilaga 2 till direktivet inte har tagits med.

Nr L l45l8

379L0531/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

l3.6.79

3.1.

3.1.1.

3.1.2.

3.1.3.

BILAGA ! Alla bestämmelseri direktiv 79/530/EEG skall gälla etiketter på elektriska ugnar. Tillverkarna eller importörerna skall ansvara för mätningen av energifömrukningen och upprättandet av den nedan angivna. kompletterande informationen i enlighet med de mätmetoder som anges i CENELEC:s hannnniseringsdokument HD 376 från oktober 1978. med undantag för punkt 3 2, 4.2 och 7. Följande gäller när riktigheten av etikettens infomation skall kontrolleras: Den mätning som utförs på en apparat som uppfyller tillvcrkningsspccifikationema och som utvalts genom stickprov bland apparater av samma typ lär inte avvika med mer än 15 % från den information som lämnas på etiketten.

Om så är fallet skall ytterligare en kontroll utföras på tre apparater som uppfyller tillverkningsspeeifikationerna och som utvalts genom stickprov bland apparaterav samma typ.

Om medelvärdet av de kontroller som utförts pfl dessa tre apparater avviker med mer än 10 % från den infomation som lämnas på etiketten fär tillverkaren eller importören endast distribuera etiketter som ändrats. Detta gäller sävida inte ytterligare mätningar. utförda på begäran av tillverkaren i närvaro av en representant för det organ som tillsatts av medlemsstaten for an utföra kontroller, ledertill ett medelvärde som inte awiker med mer än 10 % från den infomation som lämnas på etiketten.

Den information som är specin för elektriska ugnar skall lämnas i det fält som reserverats för detta ändamål. Den skall ange apparattyp, nyttovolym, energiförbrukning vid uppvärrnningtill ZOO'C, energiförbrukning för att upprätthålla en temperatur pä 200” i en timme. den totala förbrukningen. energiförbrukningen vid en eventuell automatisk rengöringsprocess (så snart en metod för detta har godkänts) och en hänvisning till de standarder som använts för att mäta dessa data. Tryekstilen Univers 65 skall användas i enlighet med exemplen i bilaga 2 a. b. c. d, e och f.

Dessa data uttrycks med följande termer pä de olika spräken:

Appurarryp

'Elbageovn' pä danska (DK),

'Elektrobaekofen" pä tyska (D).

"Electric oven' på engelska (E).

"Four electrique" på franska (F).

"Forno elettrieo" på italienska (l).

"Elektn'sehe oven" pä holländska (NL).

Dessa ord skall åtföljas av märke och modell.

Ett horisontellt obrutet streck skall skilja denna information från det Följande.

Volym

Nyttevolumen (DK).

Nutzvolumen (D).

Usable volume (E).

Volume utilisable (F).

Volume utilizzabile (1).

Bruikbaar volume (NL).

Denna mängd skall uttryckas i liter.

13.6.79

379L0531/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

3 1,4_ En horisontellt obrutet streck skall skilja denna infonnation från det följande: 3.1.5. Energiprbrukning 3.1.5.1. Energiforbrug ved opvarmning til '.700'C (DK).

Energieverbrauch fär Aufheizcn auf 200.C (D).

Preheat consumption to ZOO-C (E).

Consommatiun de montée & 200' C (F).

Consumo per raggiungere i '_'OO'C (l).

Verbruik om ZOO'C te bereiken (NL).

Denna mängd skall uttryckas i kWh.

Energiforbrug til opretholdelse af ZOO—C i En time (DK).

Energievefbrauch fur einständige Temperaturhaltung auf 200"C (D),

Steady state consumption (one hour at ZOO'C) (E).

Consommation de maintien pendant une Iteure ä 200'C (F).

Consumo per mantenere per un ora i ZOO'C (l).

Verbruik om gedurende een uur '_'OO'C te handhaven (NL).

Denna mängd skall uttryckas i kWh.

Summan av dessa två mängder skall anges omedelbart under dessa uppgiRCr. Ett streck. som skall vara lika brett som siffrorna och förkortningen av enheten. skall skilja denna summa från det föregående. Summan skall föregås av följande ord:

1 ALT (DK). lNSGES. (D). TOTAL (E). TOTAL (F)-=? TOTALE (l). TOTAAL (NL). 3.1.5.2. Ett horisontellt obrutet streck skall skilja denna information från det följande: 3.1.5.3. Energiforbrtlg til rensning (DK). Energieverbrauch fär Reinigungspmzess (D). Cleaning eyele consumption (E). Consnmmation du cycle de nettoyuge (F). Consumo del ciclo di pulizia (I). Verbruik van de reinigingscyclus (NL).

Sistnämnda information skall ätcrftnnas på etiketten senast två år efter det att metoden antagits av kommltte'n för anpassning till den tekniska utvecklingen.

3.1.6. Ett horisontellt obrutet streck skall skilja denna information från det följande: 3.1.7. Standard

Den standard som används skall framgå i hela fältets bredd genom beteckningen "CENELEC HD 376”.

3.1.8. lnformationens beteckning skall återfinnas i en kolumn som sträcker sig frän fältets vänstra marginal till 30 mm från den högra marginalen. Infomtationen skall återfinnas i en kolumn som sträcker sig från 30 mm till vänster om ftiltets högra marginal till denna marginal.

3.1.9. Titlarna skall tryckas med stilen Univcrs 65.

3.1.10. En avvikelse på 30 % skall tillåtas för de ovannämnda lttåltangivelscrna.

Nr L 145I9

mat....

386L0594/S

Nr L 34424 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 6.12.86

RÅDETS DIREKTIV

av den 1 december 1986

om luftburet huller frän hushållsapparater

(SG/594/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DlREKTlV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel 100 i detta.

med beaktande av kommissionens förslag'. med beaktande av Europaparlamentets yttrandel.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande). och

med beaktande av följande:

Europeiska gemenskapemas åtgärdsprogram för miljöfrågor från 1973' och 1977, betonar hur allvarligt bullerstörnings- problemet är och framhåller särskilt behovet av åtgärder mot källan till bullret.

Allmänheten här på ett så lättförståeligt och enhetligt sätt som möjligt informeras om bullernivåer från hushållsapparater. Korrekt. relevant och jämförbar information kan tjäna som ledning för allmänheten stl att man väljer mindre bullriga hushållsapparater. Som ett resultat av detta påverkas till- verkama att vidta åtgärder så att bullemivåerna sänks pä hushållsapparaterna de tillverkar.

När det är fråga om samma grupp av hushållsapparatcrliör det av praktiska skäl. och for att undvika-en alltför riklig mängd av märkningar på sådana apparater. lämnas information om bullernivåer på den märkning som föreskrivs enligt rådets direktiv 79/530/EEG av den 14 maj 1979 om märkning

' EGT an 181. 19.7.1982. s. 1 och EGT nr C 334. 10.11.1983. s. 15. EGT nr C 277.17.10.1983.s. 166. EGT nr C 205. 9.8.1982. $. 13. EGT nr C 112. 30.11.1973. s. 3. EGT nr C 139. 13.6.1977. s. 3.

som anger hushållsapparaters energiförbrukning. och särdi- rektiv.

Harmoniseringen av lagstiftningen måste i det här fallet begränsastill de krav som är nödvändiga för att mäta luftburet buller från hushållsapparater och för att kontrollera den deklarerade nivån. Sådana krav måste ersätta de nationella bestämmelserna på området.

Detta direktiv definierar bara de nödvändigaste kraven. Det förutsätts att dessa krav uppfylls endast när harmoniserade standarder tillämpas. Det är därför nödvändigt att ha tillgång till dessa standarder för att mäta och kontrollera den deklare- rade nivån för lunburet buller från en hushållsapparat som är i drift.

Europeiska organisationen för standardisering (CEN) och Europeiska organisationen för standardisering inom clområdet (CENELEC) erkänns vara de organ som är behöriga att utarbeta och anta harmoniserade standarder (europeiska standarder eller harmoniseringsdoktlment) på uppdrag av kommissionen enligt rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983. vilket fastlägger ett informationsforfarande för tekniska standarder och föreskrifter7. och enligt allmänna riktlinjer för samarbetet mellan kommissionen och dessa två organ. vilket undertecknats den 13 nuvember 1984.

1 avvaktan på harmoniserade standarder säkerställs en fri spridning av varor genom att man accepterar produkter. som uppfyller nationella standarder och tekniska föreskrifter, och som genom ett tillsynslörfamnde anses uppfylla klaven i detta direktiv.

" EGT nr L 145. 13.6.1979, s. 1. ' EGT nr L 109. 26.4 1983. =. &.

SLUTLIG

Prop. 1992/93:34 Bilaga 5

386L0594/S

6.12.86 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 345125

Ständiga kommittén. tillsatt enligt artikel 5 i direktiv 83/189/EEG. är mest lämpad att säkerställa tillsynert över att harmoniserade standarder och nationella standarder och tekniska föreskrifter överensstämmer sinsemellan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Arlikel I 1. Detta direktiv skall omfatta bestämmelser om

— allmänna principer för publicering av infonttation om luftburet buller frän hushållsapparater.

— mätmetoder för att bestämma luftburet buller frän hushållsapparater.

— tillsynsförfarande när det gäller nivåer på lrrfthuret buller från hushållsapparater.

h) Detta direktiv skall inte gälla

— apparater. utrustning eller maskiner som uteslutande är avsedda för industriell eller yrkesmässig användning.

— apparater som ingår som integrerade delar av en bygg- nad eller dess installationer som t.ex. utrustning för luftkonditioncring, uppvärming och ventilation (utom hushållsftäktar. spisfläktar och fristående uppvärm- ningsanordningar).oljebrännareförcentraluppvärmning ooh 'pumpar för vatten— och avloppsanläggningar.

— delar av utrustning som t.ex. motorer.

— elektroakustiska apparater.

Artikel 2 1 detta direktiv avses med

:|) [anhålls-apparat: varje maskin. del av maskin eller installation som tillverkats för huvudsaklig användning i bostäder. inklusive källare. garage och andra uthus. i synnerhet hushållsapparater för underhålls- och rengör- ingsändamäl. tillredning och lagring av matvaror. produktion och distribution av vän-ne och kyla. luft- konditionering samt andra apparater som inte används yrke-Smässigt.

b) grupp: alla modeller (eller typer) av olika hushållsappa— rater som utformats för samma ändamål och som drivs med samma huvudkraftkälla. ] allmänhet ingz'tr flera modeller (eller typer) i en och samma grupp.

e) serie.” alla hushållsapparater som hör till samma modell (eller typ). som har bestämda egenskaper och pro- duceras av samma tillverkare.

d) pur/i: en viss angiven kvantitet av hushållsapparater av en viss serie framställd under likartade förhållanden.

e) luftburet buller: den A-vägda ljudeffektnivån. L.M. från en Itushållsapparat. uttryckt i decibel (dB) relativt en picowatt (lpW) överförd via luften.

Artikel 3

I. En medlemsstat kan för vissa grupper av apparater före- skriva publicering av information om luftburet buller från dessa apparater.

Denna information skall lämnas av tillverkaren eller. där tillverkaren driver sin rörelse utanför gemenskapen. av den inom gemenskapen etablerade importören.

När så är fallet

a) skall hullemivån. om vilken infnrmatron skall lämnas. bestämmas enligt villkoren i artikel 6.1.

h) kan informationen bli föremål för stickprovskontroller enligt principerna i artikel 6.2; den berörda medlems- staten får vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den tillhandahållna informationen uppfyller kraven i detta direktiv.

c) skall tillverkaren eller importören ansvara för att den lämnade informationen är riktig.

2. När en medlemsstat inte kräver att information om det

avgivna luftburna bullret skall publiceras kan tillverkaren eller importören ändä publicera slidan infomation. men punkt 1. tredje stycket. a. b och c. skall dock fortfarande gälla.

Ani/rel 4

| de fall det föreskrivs en etikett med annan information för samma grupp av hushållsapparater. t.ex. enligt ett sändirektiv antaget rrnder direktiv 79/530/EEG. skall information om det luftburna hullret lämnas på samma etikett.

Artikel 5

1. Ingen medleistat nr vägra. förbjuda eller begränsa marknadsföringen och försäljningen av hushållsapparater av skäl som hänför sig till information om det luftburna bullret från sådana apparater. om in formationen om sådana apparater uppfyller de krav som fastställs i detta direktiv.

'.'. Utan att det påverkar resultaten av stickprovskontroller. som lär utföras sedan hushällsapparatema bjudits ut till för- säljning. skall medlemsstaterna anse att publicerad information om quthuret buller överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv.

JSOLOSO—US

Nr L 344/26 Europeis menskapernas officiella tidning 6.1186

Artikel 6

l. a) Den allmänt avända testmetoden Eur att hestjitntna det lufthurna liullret från llualtdllsapparnlCr måste vara så noggrann att mätosa'kerheten svarar mot en standardavvikelse på högst ! dB när det gäller A— vägda ljudeffektnivåer.

Standardavvikelsen som nämns i första stycket skall motsvara den aekumulerade inverkan av alla källor till osäkerhet i mätningama med undantag av variationen i apparatens ljudnivå vid olika mät- ningar.

b) Den allmänt anvanda testmetoden sott't nämns i a skall för varje apparatgrupp kompletteras med en beskrivning av plats, installation, belastning nelt körning av apparaterna under provf—irhällantlen som simulerar en nnnnal användning och säkerställer en fullgod t'epeterttarhet oeh reproducerharhet. Stan- dardavvikelsen liir reproducerbarltet måste anges för varje apparat—grupp.

2. Den statistiska metod man skall använda för att verifiera den deklarerade bullernivån hos apparateri samma parti skall vara stickprovsmätningar på enstaka apparatpartier med hjälp av ensidigt hestämda tester.

De grundläggande statistiska parametrama i den statistiska metod som nämns i första stycket skall vara sådana att sannolikheten tor ett godtagande är 95 % om 6.5 % av bullemiväema i ett parti är högre än den deklarerade nivfln. Minst" tre- exemplar måste provas. Den valda statistiska metoden kräver att man använder en total referensstandardav- vikelse på 3,5 dB.

Före den 1 januari 1991 skall rådet på förslag av kommissio- nen faststilla nya värden för antal exemplar och referensstan- dardavvikelser för varje gnipp hushållsapparater.

Artikel 7

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder lör att säkerställa att tillverkaren eller importören. om han inte väljer att återkalla det defekta partiet från marknaden, utan dröjsmål rättar informationen. om det vid kontroll enligt artikel 6.2 visar sig att nivån på det luftburna bullret från ett parti apparater överskrider den deklarerade nivån.

Artikel 8

l. Medlemsstaterna skall fönnszitta att uppgiften om luft- buret buller från en hushållsappamt följer kraven i detta direktiv och att kontrollema har genomförts på rätt sätt av medlemsstaterna, om mätningarna för att bestämma nivån på det luftbuma bullret och de kontroller som hör dit har utförts enligt:

a) nationella standarder som inbegriper hannoniscradc standarder till vilka referenser har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas a_UiEielIa ridning. Med- lemsstaterna skall offentliggöra referenser till de natio- nella standarderna; eller

b) de nationella sundarder och tekniska Gireskrifter som nämns i punkt 2 om det inte finns någon hannoniserad standard på de områden som täcks av dessa nationella standarder och föreskrifter.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de nationella standarder och tekniska föreskrifter som nämns i punkt 1 b och som de anser motsvarar kraven i artikel 6. Kommissionen skall skyndsamt vidarebefordra dessa texter till övriga medlemsstater. Enligt det förfarande som fastställs i artikel 9.2 skall kommissionen informera med- lemsstatema om vilka av dessa nationella standarder och tekniska föreskrifter som skall förutsättas mntsvar—a kraven i artikel 6.

Medlemsstaterna skall se till att referenser till dessa nationella standarderoch tekniska föreskrifteraffentliggårs. Kommissio- nen skall se till att de även offentliggörs i Europeiska gemen- ska/rerna: oficiella tidning.

Arlikel 9

1. När en medlemsstat eller kommissionen anser att de harmoniserade standarder som nämns i artikel 8.1 ta inte helt motsvarar kraven i artikel 6, skall denna medlemsstat eller kommissionen ta upp frågan ianir Ständiga kommittén utsedd genom direktiv 83/189/EEG. nedan kallad "kommittén". och därvid ange sina skäl för detta. Kommittén skall avge ett utlåtande och behandla ärendet brådskande.

Med hänsyn till kommitténs utlåtande skall kommissionen underrätta medlemsstaterna om huruvida offentliggörandet enligt artikel 8.1 :| av de heriirda standardema skall återkallas.

2. vad beträffar de nationella standarder och tekniska före- skrifter som nämns i artikel 8.2 skall kommittén förfara på följande sittt:

&) Komtnissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med en majoritet av 54 röster, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragen artikel 148.'_'. Ordföranden får inte rösta.

b) Kommissionen skall själv anta Brslaget om det har tillstyrkts av kommittén.

386L0594/S

6.l'_'.86 Etimpeisk enskupernus officiella tidning Nr L 344/27

0) Om mrslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller om inget ytlmnde avges. skall kommissinnen utan dröjsmål föreslå rådet Vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sill beslut med kvalificerad majoritet.

d) Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall knmmissinnen själv besluta att de föreslagna åtgärdemn skall vidtas.

Å rlikel IO

l. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nöd- vändiga för att tälja detta direktiv inom 36 månader eller

dagen lör anmälan' och skall genast linden-älta kommissionen om detta.

'.!. Medlemsstaterna skall llll kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i natinnell lagstiftning som de utttar inom det område som timfattns av detta direktiv.

Artikel [ I Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utlärdat i Bryssel den 1 deeemlter 1986. På rådet: vägnar

A. CLARK Ord/Brandt

' Direktivet har anmälts till medlemsstaterna den 24 decem-

ber 1986.

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel- spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund- gren, P. Westerberg, Ask

Statsrådet Davidson anmäler fråga om märkning av hushållsapparater:

Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om märkning av hushållsapparater i enlighet med bilagan till detta protokoll.

Ur protokollet: Maud Melin